Servicestrukturutredning

Balans 2020 Servicestrukturutredning

Innehåll 1. Bakgrund ...... 3 2. Tidtabell och upplägg ...... 4 3. Kimitoöns ekonomiska läge och anpassningsbehov ...... 4 4. Biblioteksverksamhet ...... 6 4.1 Nuläge ...... 6 4.2 Utveckling av servicebehovet ...... 11 4.3 Verksamhetslokaler och deras kondition ...... 12 5. Grundläggande- och gymnasieutbildning ...... 13 5.1 Nuläge ...... 13 5.2 Utveckling av servicebehovet ...... 24 5.3 Verksamhetslokaler och deras kondition ...... 27 6. Socialservice ...... 27 6.1 Nuläge ...... 27 6.2 Utveckling av servicebehovet ...... 28 7. Hälsovård ...... 29 7.1 Nuläge ...... 29 7.2 Utveckling av servicebehovet ...... 30 8. Kost- och städfunktionen ...... 32 9. Driftsutgifter för tomma fastigheter...... 35 10. Till slut...... 35

1. Bakgrund

Allmänt Kommunens strategi har fyra övergripande strategiska mål. Ett av dessa är planenlig ekonomi i balans. Enligt strategin ska den framtida servicen vara effektivare och mera kundorienterad. En tydlig verksamhetsplan utarbetas för att kunna administrera kommunkoncernens egendom och investeringar.

Balans2020-programmet Det ekonomiska balanseringsprogrammet som startades inför budget 2019 har som mål att kommunens ekonomi ska fås i balans. Målet är att kommunens intäkter ska täcka utgifterna. Det ekonomiska åtgärdsprogrammet heter Balans 2020. Inom ramen för programmet har sparåtgärder motsvarande cirka en miljon euro gjorts till år 2020.

• Bildningsavdelningen 280 000 euro • Avdelningen för miljö och teknik 60 000 euro • Omsorgsavdelningen 375 000 euro • Utvecklingsavdelningen 25 000 euro • Gemensamma sparåtgärder 215 000 euro Kommunens ekonomi är åtgärderna till trots ännu inte i balans. I ekonomi- och verksamhetsplaneringen måste man beakta att befolkningen blir äldre, att det föds allt färre barn och en allt mindre andel av kommuninvånarna gör förvärvsarbete. Kommunstyrelsen beslutade 27.1.2020 att arbetet med kommunens ekonomiska balanseringsprogram Balans2020 fortsätter.

Arbetet indelas i tre helheter: a) Äldreomsorgens helhetslösning, i enlighet med fullmäktiges beslut som ska behandlas fullmäktige inom maj månad.

Tidtabell: Behandlas i fullmäktige i maj 2020. b) En utredning av servicenätet görs under våren 2020. I utredningen lyfts fram alternativa lösningar för hur servicen kan arrangeras på kortare och längre sikt. Syftet med utredningen är att den ska bli en plan för hur servicen ska utvecklas på 5–10 års sikt. En långsiktig plan är en förutsättning för hållbar budgetering och välavvägda investeringar.

Tidtabell: Behandlas i fullmäktige maj–juni 2020. c) En genomlysning och översyn av kommunens förvaltningsorganisation, reglemente och delegeringsordning. Syftet är att skapa en effektiv och smidig förvaltningsstruktur som befrämjar samspel och har ett sektorövergripande ansvar.

Tidtabell: Inleds våren 2020, klar senast december 2020.

Den här utredningen fokuserar på servicenätet och hur service ska produceras i förhållande till minskat befolkningsunderlag och försämrad ekonomi. I denna utredning ingår inte äldreomsorgen, då det görs en separat helhetsutredning om äldreomsorgen.

Utredningen har gjorts som eget arbete av kommunens personal.

2. Tidtabell och upplägg

Kommunstyrelsen beslutade att den tidigare tillsatta styrgruppen för Balans2020 också fungerar som styrgrupp för servicestrukturutredningen. Styrgruppens sammansättning är följande: Kalevi Kallonen (C) (ersättare: Jonna Lappalainen, C) Ghita Edmark (SFP) (Helena Fabritius, SFP) Maria Manelius (FS) (Rune Friman, FS) Tomy Wass (VF) (Eija Lang, Gröna) Bo Vilander (SDP) (Ann-Marie Kulla, SDP) Wilhelm Liljeqvist (kommunstyrelsens ordf., SFP) Johan-Gustav Knuts, Repr. för rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning Dessutom deltar kommunens ledande tjänsteinnehavare i mötena.

Styrgruppen har sammankommit 5 gånger under tiden februari-maj. Styrgruppens arbete avbröts av coronaepidemin i mitten av mars. Eftersom kommunens administration tvingades koncentrera s.g.s. alla sina resurser på hanteringen av begränsningsåtgärderna, så återupptogs arbetet först i början av maj.

3. Kimitoöns ekonomiska läge och anpassningsbehov

Kimitoöns ekonomi har under de senaste åren enligt flera mätare och nyckeltal i huvudsak varit i balans. Kommunen har överskott i balansen, årsbidraget har nästan räckt ända till år 2018 och kommunens skuldbörda är nuförtiden enligt landets medeltal. Kommunens ekonomiska läge har ändå under de senaste åren försvagats och enligt balanseringsprogrammet har man uppskattat att kommunen har ett årligt anpassningsbehov på ca 3 miljoner euro. Förutom detta kommer även coronaepidemin att år 2020 försvaga kommunens ekonomi med ca 1,5–2 miljoner euro, och betydligt också under de kommande åren.

Strukturellt anpassningsbehov 3 miljoner euro

I kommunens ekonomi har man redan före coronakrisen uppskattat ett strukturellt anpassningsbehov på 3 miljoner euro. Kommunens ekonomi var under tidigare år i balans i stort tack vare betydande statsandelar. Kommunens verksamhetsbidrag har under åren 2009 till 2019 ökat med ca 30 procent eller med drygt en miljons årlig takt, och verksamheten har inte just alls anpassats. År 2018 räckte årsbidraget för första gången inte till för att täcka avskrivningar varför kommunens resultat blev negativt. Ända till år 2015 var kommunens investeringsnivå hög, vilket ledde till häftig ökning av avskrivningar. Avskrivningarna är fortsättningsvis på en betydande nivå och försvagar kommunens resultat.

Anpassningsbehovet 1,5–2 miljoner euro pga coronakrisen Coronavirusepidemin försvagar Kimitoöns ekonomi med ca 1,5–2 miljoner euro år 2020. Beloppet motsvarar cirka två procents ökning av skattesatsen. De centrala effekterna kommer av att skatteintäkterna försvagas och kostnaderna för social och hälsovård ökar. I viss mån uppstår även inbesparingar. Storleken av effekterna påverkas fullt av i vilken utsträckning och hur länge undantagsförhållandena pågår. Antagande i uppskattningen är att krisens värsta fas sträcker sig över sommaren. Krisen kommer att försvaga kommunens ekonomi fortfarande betydligt under år 2021 och också de närmaste åren därefter.

Statens åtgärder Regeringen har i samband med vårens ramförhandlingar föreslagit att till kommunalekonomi skulle i år riktas ett stödpaket på minst 1 miljard euro. I samband med ramförhandlingarna har man föreslagit att en del av stödet skulle riktas direkt till sjukvårdsdistrikten. Kommunernas andel skulle kunna basera sig på kommunens invånarantal, beskattningsbar inkomst, andelen av samfundsskatten och/eller på den prövningsbaserade andelen. Eftersom noggrannare kommunala fördelningsgrunder inte har presenterats är det i detta läge omöjligt uppskatta kommunens andel av statens stöd. Kommunerna kommer pga coronan att ha ett betydande behov att anpassa ekonomin även de kommande åren. Staten har inte ännu dragit upp riktlinjer för kommunernas stöd efter år 2021. På kommunfältet finns nu att vänta förnyelser och reformer, vilka kommer att ändra på kommunernas servicenät och -produktion.

Anpassning av ekonomin

Utfallet för år 2020 visar ett underskott på ca 3 miljoner euro vilket i slutet av året kommer att minska på kommunens ackumulerade överskott till ca 9 miljoner euro. Enligt kalkyler kommer det totala underskottet under ekonomiplaneperioden (2021–2023) att vara drygt 9 miljoner euro. Detta betyder att senast vid uppgörande av år 2024 budget bör man fästa uppmärksamhet vid bortfallet av överskott och med verklig insats börja balansera ekonomin så att inte kommunen blir en kriskommun.

I synnerhet strukturella sparåtgärder kan minska på verksamhetsutgifter utan att kommuninvånares service försvagas väsentligt. Man måste minska på verksamheternas utrymmen och fastighetsbeståndet. Servicenätet måste utnyttjas effektivare, interna processer kan utvecklas och utnyttjas bättre med stöd av digitaliseringen, och med personalarrangemang kan man spara i personalkostnader.

Investeringsnivån har under de senaste åren varit måttlig. Stora investeringsprojekt speciellt inom äldreomsorgens fastigheter har uteblivit pga uteblivna beslut. Den låga investeringsnivån har även påverkar kommunens skuldbörda som under de senaste åren inte har växt betydande. Kommunen har med kortfristig finansiering gjort korrigeringar i kassaströmmen för att täcka upp för obligatoriska utgifter. År 2019 utnyttjade kommunens kortfristiga finansiering för 9 miljoner euro.

En möjlig reform inom social- och hälsovården skulle revolutionera kommunens serviceproduktion och finansiering. En förverkligad reform skulle minska på kommunens skattefinansiering och statsandelar, samt också verksamhetsintäkter och -kostnader. Kommande investeringar skulle behöva förverkligas med mindre finansieringsgrad. Samtidigt skulle kommunens ekonomiska anpassningsbehov förflyttas allt mer starkare till bildningssektorn och tekniska avdelningens tjänster.

Kommunens nativitet sjunker och befolkningen åldras. Detta förutsätter i fortsättningen också nya typer av tjänster, utvecklingsåtgärder och utnyttjande av digitaliseringen samt målinriktade investeringar.

4. Biblioteksverksamhet

4.1 Nuläge

Beskrivning av bibliotekets uppgifter

Bibliotekets uppgifter 6 §

Ett allmänt bibliotek har till uppgift att 1) erbjuda tillgång till material, information och kulturellt innehåll, 2) tillhandahålla en mångsidig och tidsenlig samling, 3) främja läsning och litteratur, 4) tillhandahålla informationstjänster, handledning och stöd vid inhämtning och användning av information och för att främja en mångsidig läskunnighet, 5) erbjuda lokaler för lärande, fritidsintressen, arbete och medborgarverksamhet, 6) främja en samhällelig och kulturell dialog......

Under fjolåret arbetade biblioteket särskilt med att främja tillgänglighet. Vi utvecklar lättillgängliga, intressanta och trivsamma tjänster genom samarbete och deltagande. Vi har en mångsidig och tidsenlig samling, köper in över 3 000 böcker, DVD, CD, konsolspel, brädspel mm. Vi har Över 100 tidskrifter och tidningar. Vi har ett omfattande e-bibliotek tillsammans med Pargas. Över 60 000 e-böcker på svenska, finska och andra språk, tusentals e-tidskrifter, videotjänst, e-musik och språk- och musikkurser. Vi fjärrlånar det som vi inte har, från alla bibliotek i Finland, också utomlands.

Evenemang

- Kulturverksamhet som främjar välmående och hälsa - Biblioteket ordnar regelbundet evenemang för alla åldersgrupper, på två (eller flera) språk: Babypoesi, sagostunder, pysselverkstäder, speldagar, verkstäder i mediefostran, diskussionstillfällen, litteraturevenemang (författarbesök, ordkonst, läsecirkel, bokvinkar) stöd, verkstäder och föreläsningar om digitalt kompetens, kurs i högläsning, Konstens natt, förhandsröstning, utställningar. - Läsfrämjande kampanjer

Mångsidig läskunnighet - mediefostran

Samarbete med dagis - Sagostunder, verkstäder - Återkommande biblioteksbesök för att låna böcker.

Samarbete med skolor

- Biblioteken på Kimitoön har i samarbete med skolorna tagit fram en biblioteksstig, som följer eleven genom hela skoltiden. - Biblioteksstigens mål är att utveckla elevernas färdigheter att hitta och använda information, samt att inspirera barnen att använda biblioteket och läsa böcker. - Biblioteksstigen beaktar LP2016 och skolornas läroplaner och grundar sig på ett aktivt samarbete med lärarna.

- Konkret omfattar stigen handledda biblioteksbesök med specifikt innehåll för varje årskurs, utöver de återkommande biblioteksbesöken (1 / mån / åk) för att låna böcker. - För skolor finns det flera klassuppsättningar att låna från Blankabiblioteken. Vi har uppsättningar med 6-21 exemplar av samma bok som kan läsas samtidigt av hela klassen.

Annat - Mediefostran för alla åldrar genom materialanskaffningar och evenemang (verkstäder, föreläsningar) - Stöd för medborgarnas digitala kompetens, alla åldrar

Det tillgängliga biblioteket - Verksamhet riktad bla till specialgrupper och minoriteter - Biblioteket skaffar material samt förmedlar tjänster som kan användas av alla som har svårt att läsa på grund av lässvårighet, nedsatt syn eller annat läshinder. - Biblioteket är med att skapa de bästa förutsättningarna för flyktingarna att integreras i det nya hemlandet, skaffar material på främmande språk (det Flerspråkiga biblioteket), erbjuder arbetspraktik och ordnar inkluderande evenemang. - Samarbete med tex Kårkulla. - Digistöd för kunder

Uppsökande verksamhet

- Uppsökande verksamhet och hemservice; ”Boken kommer”-tjänst, i samarbete med hemvården. - Koordinering av högläsning för vuxna.

Servicerådgivning

Turistinfo

Samarbetspartners - Kommunala: Kultur och fritid, skolor, dagis, vuxeninstitutet, turismen, flyktingmottagningen, MOT, ungdomsarbete, hemtjänsten mm. - Pensionärsföreningar, byaföreningar, Sagalund, Kårkulla, församlingen, kulturarbetare, företag, andra bibliotek (lokalt och nationellt).

”Bakom disken”

- Kundbetjäning, bibliotekssystem, hemsidan, Some, planering, marknadsföring, samarbete, dokumentering, anskaffning av biblioteksmaterial, mottagande av nytt material, avskrivning, hålla sig uppdaterad i föränderlig omgivning (kurser).

Biblioteksservisens struktur och kostnader Vi har nuläget fyra bibliotek, Kimito, Dalsbruk, Västanfjärd och Hitis. Biblioteken presenteras i följande faktarutor:

Västanfjärds bibliotek har lördagsöppet genom samarbete med byarådet, som har en person på plats under lördagens öppethållningstider.

I Hitis biblioteks fastighet finns en bostad. Fastigheten ägs av kommunen. Fastighetens skick är dåligt, och kommunen kommer inte att investera i fastigheten.

NYCKELTAL BS 2018 BG 2019 BG 2020

Prestationer Antal bibliotek 4 4 4 Fysiska besök 49 242 54 000 54 000 Totalutlån 64 326 74 000 70 000 Låntagare 2 411 2 700 2 700 Mediebestånd 69 435 70 000 70 000 Anskaffningar 3 171 3 500 3 200 Evenemang 193 100 100

NYCKELTAL BS 2018 BG 2019 BG 2020

PERSONALBUDGET Antal årsverken BG 2020 EP 2021 EP 2022 bibliotekschef 1 1 1 bibliotekarie 3 3 3 biblioteksfunktionär 4,22 4,22 4,5 Totalt 8,22 8,22 8,5 Jämförelse med andra kommuner

Hangö Kristinestad Pargas Kimitoön lånekostn 7,2 5 7,62 11,7 invånare 8400 6596 15151 6644 bibliotek 2 2+2 5 4 Hangö har ett huvudbibliotek och ett bibliotek som är två dagar per vecka öppet. Kristinestad har två bibliotek som har mer omfattande öppethållningstider och två bibliotek som är öppna 3-4 timmar per vecka vardera. I Kristenstads siffror ingår inte intern hyra, vilket gör att Kristinestads nyckeltal inte går

att jämföra fullt ut. Pargas har ett stort bibliotek som sköter det mesta för de andra biblioteken. Ett av biblioteken är ett skolbibliotek.

4.2 Utveckling av servicebehovet

Alternativ 1 Helt obemannade bibliotek

Bedömning:

Helt obemannade bibliotek med enbart självbetjäning är inte möjliga enligt bibliotekslagen. I bibliotekens uppgifter enligt bibliotekslagen ingår främjande av läsning och litteratur, tillhandahålla av informationstjänster, handledning och stöd vid inhämtning och användning av information och främjande av en mångsidig läskunnighet. Alla dessa uppgifter kräver personal. Också ett självbetjäningskoncept kräver att det finns personal som koordinerar och hanterar utlåningen.

Alternativ 2 Två bibliotek, Kimito och Dalsbruk. De andra punkterna (Västanfjärd och Hitis) ska vara i samband med något annat (butik, föreningshus) och vara automatiserade. De två bibliotek vi har ska fyllas med så mycket aktiviteter som möjligt. Byalagen skulle få ersättning för uppdragssamarbeten. Bedömning Erfarenheterna har visat att sk. boksstationer inte motsvarar invånarnas behov. Högsåra har haft en bokstation i Marthastugan under de senaste 10 åren. Bokstationen har skötts mot ersättning. Bokstugan har inte använts (6 låntagare under år 2019) och bokstationen har lagts ner. En samarbetsform med en butik eller annan aktör kunde vara möjlig så att man beställer böcker via nätet och hämtar ut dem hos samarbetsparten. Samarbetsparten måste då förbinda sig att ge handledning och vägledning för att söka material och sköta utlåningen. I det här alternativet måste transportkostnader beaktas. Stängning av Västanfjärd och Hitis skulle ge en inbesparing på ca 125 000 euro.

Alternativ 3 Minska öppethållningstiderna i Kimito och Dalsbruk, så att man kan minska 1 + 1 person. Hitis bibliotek i samband med Solglimten. Kan Dalsbruks bibliotek vara i Dalsbruks skola? Bedömning Att hålla uppe ett bibliotek oavsett de exakta öppethållningstiderna binder personalresurser och kräver arbetsinsatser. Inbesparing skulle vara ca 70 000 euro och skulle betyda minskad service så som avsevärt förkortade öppethållningstider i alla bibliotek och längre hanteringstider. Alternativet betyder sämre service för alla kommuninvånare.

Att flytta Hitis bibliotek till Solglimten har utretts i två tidigare repriser. I Solglimten finns inte lämpligt utrymme utan att ge avkall på Solglimtens boendes nuvarande samlingsutrymme. Ifråga om fastighetsanvändningen (Dalsbruks bibliotek till Dalsbruks skola) så finns det andra mer ändamålsenliga lösningar för att effektivera utrymmesanvändningen i fastigheten Dalsbruks skola. Om man däremot går in för en lösning där man enbart har två bibliotek (alternativ 2), Kimito och Dalsbruk, så behöver inte öppethållningstiderna minska. Istället kunde invånarnas service förbättras genom att Dalsbruk ombyggs till mera öppet-bibliotek.

Alternativ 4 Ett bibliotek har fullskalig service i stil med Ode, medan de andra biblioteken är självservicebibliotek. Bedömning Se alternativ 1 angående självservicebibliotek.

4.3 Verksamhetslokaler och deras kondition

Byggnadernas konditionsklasser framgår av följande tabell. I tabellen presenteras de renoveringsbehov som man känner till samt byggnadernas driftskostnader (2019).

teor. teor. Rakennuksen nimi v m2 käyttötarkoitus Drift Kapitalhyra / år Underhållshyra / år Balansvärde kla Kvelka PTS utförd PTS totalt Villa Landet 2006 450 kirjasto-osa 90 407 0 34 706 € saknas Taalintehtaan kirjasto 1966 402 kirjastorakennus 16 832 37 963 3 152 61 876 € 68,5 % 58 718 2010 327 000 € Lammalan kirjasto 1992 668 kirjastorakennus 21 882 62 524 5 307 38 713 € 67,0 % 121 915 2014 130 000 € Hitis bibliotek 0 350 kirjastorakennus 7 151 18 839 2 352 10 967 € 44,6 % 204 019 saknas

5. Grundläggande- och gymnasieutbildning

5.1 Nuläge

Kimitoöns skolnät präglas av skärgård, avstånd och ett geografiskt splittrat område. Nedanstående bild åskådliggör var det finns skolor (röd prick) och i vilka utkanter det bor familjer.

Bilden visualiserar skolnätet (röda prickar) samt de yttersta punkterna för den nuvarande elevtillströmningen. Kimitoön har sju skolor som ger grundläggande utbildning och ett gymnasium på svenska. Skolornas nuläge, kostnader och elevprognos presenteras nedan.

Amosparkens skola Amosparken är kommunens största 1-6 skola med sina 151 elever. Skolan har 11 heltidsanställda lärare, fem elevassistenter (3,6 årsverken). Utöver dessa har skolan även timlärare i musik och finska, timlärarna har endast några timmar i skolan. Eleverna upptagningsområde är hela ”gamla” Kimito kommuns område. Till skolan kommer även elever från Sagu och Salo.

Elevprognos 1-6 2019-2020 28 29 19 21 30 24 151 2020-2021 20 28 29 19 21 30 147 2021-2022 32 20 28 29 19 21 149 2022-2023 24 32 20 28 29 19 152 2023-2024 20 24 32 20 28 29 153 2024-2025 15 20 24 32 20 28 139 2025-2026 23 15 20 24 32 20 134 2026-2027 18 23 15 20 24 32 132

Amosparkens skola Kostnad per elev Undervisning,löner 726 352 € 4 810 € Köp av tjänster 190 420 € 1 261 € Mat 89 209 € 591 € Städ 55 655 € 369 € Material 28 606 € 189 € Hyror 317 764 € 2 104 € Verksam.bidrag 1 206 899 € 7 993 €

Personal Antal

Rektor 1

klasslärare 9

Speciallärare 1

Timlärare 2

Elevassistent 5

Dalsbruks skola Dalsbruks skola är en sammanhållen grundskola med årskurserna 1-9. Eleverna kommer från hela ”gamla” Dragsfjärds kommuns område, även från de bebodda skärgårdsöarna förutom Hitis- Rosala. Dalsbruks skola är även den skola som tar emot svenskspråkiga elever med förlängdläroplikt och elever med särskilda behov (åk 7-9) från hela kommunen. Skolan har en tjänsterektor, två ämneslärare, sex klasslärare, två speciallärare och fyra timlärare i huvudsyssla, övriga timlärare har strötimmar. Antalet elevassistenter är fem (3,75 årsverk).

Elevprognos 1-9

2019- 2020 9 13 16 18 16 19 91 20 21 20 61 152 2020- 2021 16 9 13 16 18 16 88 19 20 21 60 148 2021- 2022 5 16 9 13 16 18 77 17 19 20 56 133 2022- 2023 11 5 16 9 13 16 70 20 17 19 56 126 2023- 2024 13 11 5 16 9 13 67 18 20 17 55 122 2024- 2025 10 13 11 5 16 9 64 15 18 20 53 117 2025- 2026 11 10 13 11 5 16 66 9 15 18 42 108 2026- 2027 16 11 10 13 11 5 66 17 9 15 41 107

Dalsbruks skola Dalsbruks skola Kostnad per elev Undervisning,löner 1 106 070 € 7 277 € Köp av tänster 270 218 € 1 778 € Mat 108 813 € 716 € Städ 103 689 € 682 € Material 45 987 € 303 € Hyror 725 341 € 4 772 € Verksam.bidrag 2 153 304 € 14 166 €

Personal Antal

Rektor 1

Ämneslärare 2 klasslärare 6

Speciallärare 2

Timlärare 9

Elevassistent 5

Västanfjärds skola Västanfjärds skola är en trelärarskola med sammansatta klasser, eleverna kommer från Västanfjärds området. På samma område som skolan finns även Sofia daghem och förskola. Finns en klasslärare/rektor, två klasslärare en speciallärare/timlärare samt en timlärare i finska. I skolan finns även två elevassistenter (1,6 årsverken). Västanfjärds eleverna har möjlighet att välja var de fortsätter sin skolgång i åk 7-9. Valmöjligheten står mellan Kimitonejdens skola och Dalsbruk skola.

Elevprognos 1-6

2019-2020 10 9 6 5 5 5 40 2020-2021 8 10 9 6 5 5 43 2021-2022 5 8 10 9 6 5 43 2022-2023 3 5 8 10 9 6 41 2023-2024 3 3 5 8 10 9 38 2024-2025 3 3 3 5 8 10 32 2025-2026 5 3 3 3 5 8 27 2026-2027 3 5 3 3 3 5 22

Västanfjärds skola Kostnad per elev Undervisning,löner 265 805 € 6 645 € Köp av tänster 73 400 € 1 835 € Mat 31 645 € 791 € Städ 27 204 € 680 € Material 9 209 € 230 € Hyror 172 855 € 4 321 € Verksam.bidrag 513 500 € 12 838 €

Personal Antal

Rektor 1

Klasslärare 2

Timlärare/special 2

Elevassistent 2

Hitis-Rosala skola Hitis-Rosala skola är vår skärgårdskola med årskurserna 0-6, skolan har sju grundskolelever och en förskoleelev, i skolan finns även dagvård. Skolan har en lärare/rektor, en elevassistent på 50% , skolan besöks en gång i veckan av en speciallärare, några timlärare har strötimmar i skolan.

Elevprognos 1-6

2019-2020 0 2 2 2 1 0 7 2020-2021 1 0 2 2 2 1 8 2021-2022 2 1 0 2 2 2 9 2022-2023 1 2 1 0 2 2 8 2023-2024 0 1 2 1 0 2 6 2024-2025 0 0 1 2 1 0 4 2025-2026 0 0 0 1 2 1 4 2026-2027 0 0 0 0 1 2 3 Hitis-Rosala kola Hitis-Rosala skola Kostnad per elev Undervisning,löner 86 222 € 12 317 € Köp av tänster 40 209 € 5 744 € Mat 15 896 € 2 271 € Städ 19 793 € 2 828 € Material 1 887 € 270 € Hyror 50 009 € 7 144 € Verksam.bidrag 178 750 € 25 536 €

Personal Antal

Rektor 1

Timlärare/special 3

Elevassistent 1

Kimitonejdens skola Kimitonejdens skola har 91 elever, eleverna kommer från Kimito och Västanfjärds området. Kimitonejdens skola och Gymnasiet har många gemensamma lärare. Till Kimitonejdens skola hör en tjänsterektor, fem ämneslärare en studiehandledare, en speciallärare och fyra timlärare i huvudsyssla. Det övriga timlärarna som undervisar i strötimmar. Skolan har även två elevassistenter (1,65 årsverken).

Elevprognos 7-9

2019-2020 27 30 34 91 2020-2021 29 27 30 86 2021-2022 35 29 27 91 2022-2023 26 35 29 90 2023-20124 25 26 35 86 2024-2025 38 25 26 89 2025-2026 38 38 25 101 2026-2027 28 37 38 103 Kimitonejdens skola Kostnad per elev Undervisning,löner 770 107 € 8 463 € Köp av tänster 148 948 € 1 637 € Mat 65 704 € 722 € Städ 38 899 € 427 € Material 31 107 € 342 € Hyror 213 209 € 2 343 € Verksam.bidrag 1 155 149 € 12 694 €

Personal Antal

Rektor 1

Ämneslärare 6

Speciallärare 1

Timlärare 14

Elevassistent 2

Kemiönsaaren keskuskoulu Kemiönsaaren keskuskoulu är en sammanhållen grundskola för årskurserna 1–9. Lågstadieeleverna kommer från Kimitoområdet och högstadieeleverna från hela Kimitoöns kommuns område. Skolan har en tjänsterektor, fem ämneslärare/timlärare, sex klasslärare, fyra speciallärare (3,5) och sex timlärare som har strötimmar. Antalet elevassistenter är tre (2,3).

Elevprognos 1-9

2019- 2020 8 12 14 10 10 6 60 15 19 15 49 109 2020- 2021 8 8 12 14 10 10 62 9 15 19 43 105 2021- 2022 11 8 8 12 14 10 63 14 9 15 38 101 2022- 2023 7 11 8 8 12 14 60 15 14 9 38 98 2023- 2024 6 7 11 8 8 12 52 16 15 14 45 97 2024- 2025 9 6 7 11 8 8 49 20 16 15 51 100 2025- 2026 5 9 6 7 11 8 46 12 20 16 48 94 2026- 2027 5 5 9 6 7 11 43 13 12 20 45 88

Kemiösaaren keskuskoulu Kostnad per elev Undervisning,löner 946 706 € 8 766 € Köp av tänster 165 380 € 1 531 € Mat 79 711 € 738 € Städ 38 718 € 359 € Material 35 030 € 324 € Hyror 213 209 € 1 974 € Verksam.bidrag 1 339 293 € 12 401 €

Personal Antal

Rektor 1

Ämneslärare/tunti 5

Klasslärare 6

Speciallärare 4

Timlärare 6

Elevassistent 3

Taalintehtaan koulu Taalintehtaan koulu är en skola med tre lärare. Skolan har en förskola, årskurserna 1–6 och förberedande undervisning (tre elever), sammanlagt 35 elever. Klasserna är sammansatta (0–1, 2–3, 4– 6). Eleverna kommer från Västanfjärds och Dragsfjärds område. Skolan har en klasslärare/rektor, två klasslärare, en speciallärare (10 timmar/vecka) och tre timlärare som har strötimmar.

Elevprognos 1-6

2019-2020 4 8 2 5 4 3 3 26 2020-2021 6 4 8 2 5 4 29 2021-2022 6 6 4 8 2 5 31 2022-2023 5 6 6 4 8 2 31 2023-2024 6 5 6 6 4 8 35 2024-2025 5 6 5 6 6 4 32 2025-2026 4 5 6 5 6 6 32 2026-2027 4 4 5 6 5 6 30

Taalintehtaan koulu Kostnad per elev Undervisning,löner 249 201 € 7 120 € Köp av tänster 67 537 € 1 930 € Mat 20 023 € 572 € Städ 31 513 € 900 € Material 15 000 € 429 € Hyror 55 857 € 1 596 € Verksam.bidrag 386 369 € 11 039 €

Personal Antal

Rektor 1

Klasslärare 2

Timlärare/special 4

Elevassistent 2

Kimitoöns gymnasium Kimitoöns gymnasium har för närvarande 61 elever i skolan. Gymnasiebenägenheten brukar ligga runt ca 40%. Hälften av skolans lärare kommer från Kimitonejdens skola. Skola har en rektor, två av de fyra ”egna” ämneslärare undervisar även i KNS, studiehandledaren är gemensam med KNS.

Elevprognos 1-3

2019-2020 20 18 23 61 2020-2021 22 20 18 59 2022-2023 20 22 20 62 2023-2024 19 20 22 61 2024-2025 19 19 20 58 2025-2026 21 19 19 59 2026-2027 18 21 19 58 2027-2028 17 18 21 56 2028-2029 21 17 18 57

Gymnasiet Kostnad per elev Undervisning,löner 511 069 € 8 243 € Köp av tänster 105 287 € 1 726 € Mat 41 100 € 674 € Städ 38 718 € 635 € Material 6 928 € 114 € Hyror 213 520 € 3 500 € Verksam.bidrag 832 592 € 13 649 €

Personal Antal

Rektor 1

Ämneslärare 4

Timlärare 12

5.2 Utveckling av servicebehovet

Servicestrukturutvärderingen och bildningsväsendets förslag I servicestrukturutvärderingen presenteras en rad åtgärdsförslag som är tänkta att förverkligas stegvis i framtiden. De här åtgärderna är för enlighetens skull presenterade här nedan som alternativ 1-4. Dalsbruks skolas 1-6 och Amosparkens skola inbesparingar justeras genom timresursfördelningen utgående från antalet barn.

Alternativ 1 - Taalintehtaan koulu För finskspråkiga elever finns idag två skolor, Kemiönsaaren keskuskoulu åk 1-9 i Kimito och Taalintehtaan koulu åk 1-6 i Dalsbruk. Om man vill hålla kvar två skolor så att både Dalsbruk och Kimito har en finskspråkig skola för den grundläggande utbildningens lägre klasser så kunde man a) Göra Taalintehtaan koulu till 0-4 skola i samma byggnad som nu.

Bedömning: Alternativet skulle innebära inbesparing i timresursen med uppskattningsvis 30 000 euro. Inverkan på skolskjutsarna är minimal eftersom det redan finns busstransport på sträckan. Det här alternativet sparar heller inget i utrymmeskostnader, utan minskar däremot på den effektiva utrymmesanvändningen av Taalintehtaan koulus fastighet.

Ekonomisk inverkan: Åtgärden ger följande inbesparingar på årsnivå • Personalkostnader 30 000 euro (timresurs)

b) Taalintehtaan koulu 0-4 flyttar till samma utrymmen som Dalsbruks skola och samtidigt skulle Dalsbruks skola (”lågstadiedelen”) göras till 0-4 skola. Talintehtaan koulus åk 5-6 skulle överföras till Kemiönsaaren keskuskoulu medan Dalsbruks skolas åk 5-6 skulle verka i den sk högstadiebyggnaden. Bedömning: Alternativet skulle innebära inbesparing i timresursen med uppskattningsvis 30 000 euro, inbesparing i städ- och matutdelning i Taalintehtaan koulu med uppskattningsvis 30 000 euro. Byggnadens interna hyra är 58 000 euro , varav värme och elkostnader ca 20 000 euro per år. Alternativet skulle frigöra Taalintehtaan koulus byggnad och möjliggöra en försäljning av den.

Ekonomisk inverkan: Åtgärden ger följande inbesparingar på årsnivå • personalkostnader ca 60 000 euro (timresurs, städning och mat) • fastighetskostnader ca 20 000 euro

c) Taalintehtaan koulus verksamhet flyttas ihop med Kemiönsaaren keskuskoulu

Bedömning: Alternativet skulle frigöra Taalintehtaan koulus byggnad och möjliggöra en försäljning av den. Byggnadens interna hyra är 58 000 euro, varav värme och elkostnader ca 20 000 euro per år. Det här alternativet kräver en särlösning för förskoleverksamheten eftersom det kan anses orimligt med en skolresa på över 40 km för förskolebarn. Skolskjutsarna blir också långa och relativt dyra i detta alternativ, vilket är beaktat i den uppskattade inbesparingssumman.

Ekonomisk inverkan: Åtgärden ger följande inbesparingar på årsnivå (ökade skolskjutskostnader är beaktade) • personalkostnader, undervisning ca 150 000 euro • personalkostnader, städ ca 30 000 euro • fastighetskostnader ca 20 000 euro (intern hyra 50 000 euro)

d) Taalintehtaan koulus elever skulle äta sin skollunch i Dalsbruks skola. Med den här åtgärden är inbesparing ca 20 000 euro i året.

Alternativ 2 - Hitis-Rosala skola Hitis-Rosala skola dras in. Bedömning: Hitis-Rosala skola har enligt prognoserna sex eller färre elever från läsåret 2023-2024. Som prognosen nu ser ut så måste ett beslut om skolans framtid göras senast våren 2021. Om skolan dras in, torde skolbyggnaden vara lätt att sälja. Risken för att den tomma skolbyggnaden blir i kommunens ägo är liten. Ekonomisk inverkan: Skolans kostnader är 174 000 euro i året. Ökade skolskjutskostnader bedöms vara 74 000 euro. En indragning av skolan skulle ge en inbesparing på 100 000 euro på årsnivå. I bedömningen har ökade skolskjutskostnader beaktats. • personalkostnader, undervisning ca 85 000 euro • personalkostnader, städ ca 20 000 euro • fastighetskostnader ca 12 000 euro (intern hyra 50 000 euro)

Alternativ 3 - En svenskspråkig skola åk 7-9 a) Svenskspråkigundervisning åk 7-9. Ett ”högstadium” skulle betyda att skolan skulle placeras i Dalsbruk för att klara lagstadgade maximitider för skoltransporterna. Det skulle innebära att också gymnasiet skulle behöva flytta för att uppnå synergieffekter med ämneslärarna och få tillräckligt antal timmar inom de olika undervisningsämnena. Bedömning: Ett enda 7-9 skola på ön skulle leda till utmaningar oberoende var på ön den skulle placeras. Placerar man skolan i norra delen (Kimito) av ön blir det en omöjlighet att få elever från skärgården till och från skolan inom den maximala restiden på 3 timmar med väntetider som lagen förutsätter (restiderna med väntetider från skärgården skulle bli 3,5- 4 timmar beroende på var eleverna är

bosatta). Placeras skolan i södra delen av kommunen kan det bli utmanande att få lärare som idag pendlar från t.ex. Åbo att orka med pendlandet i längden. Om man fortsätter med nuvarande struktur med två skolor som ger undervisning för åk 7-9 så måste det utökade samarbetet kring gemensamma lärare fortsätta och utvecklas vidare. En optimering av samarbetet betyder att undervisningen per elev inte behöver bli dyrare trots att elevantalet minskar. b) Gemensam rektor för åk 7-9 Bedömning: En sparåtgärd man kunde tänka sig förutom att minska på timresurser i den takt elevantalet minskar, är en gemensam rektor för Dalsbruks skola åk 1-9 (7-9) och Kimitonejdens skola. En sådan konstellation skulle ge synergier med gemensamma lärare, då en enda rektor planerar skolschemat. Ekonomisk inverkan: Inbesparingen blir ca 65 000 euro på årsnivå.

Alternativ 4 - Västanfjärds skola I Västanfjärd minskar elevantal enligt prognos med nästan 50% från 40 elever 2020 till 22 elever hösten 2026. Eftersom prognoserna visar en så här drastisk minskning på sex år betyder det att dagvården, Sofia daghem och de två familjedagvårdarna, kommer att ha väldigt få barn. Minskningen av barn börjar redan nu påverka barnomsorgen och de anställda. Olika alternativ för att bedöma skolan och småbarnspedagogikens modeller: a) Förskolan skulle vara en del av Västanfjärds skola och i nuvarande förskolans utrymmen grundas ett take away-bibliotek.

Bedömning: I den här modellen ansvarar lärarna för förskoleverksamheten och Sofia daghem för 1-5 åringarnas verksamhet. Den här modellen kan nuvarande funktioner bevaras på Västanfjärds område.

Ekonomisk inverkan: Inbesparingarna skulle ske steg vis inom skola och dagvård skulle på fyra år vara ca 115 000 euro. b) Västanfjärds skolas elever flyttas till Dalsbruks skola

Bedömning: Västanfjärds skolas elever kunde de överföras till Dalsbruks skola utan att det behöver göras nya undervisningsgrupper. Dalsbruks skolas utrymmes- och resursanvändning skulle på samma gång effektiveras.

Ekonomisk inverkan: Åtgärden ger följande inbesparingar på årsnivå • personalkostnader, undervisning ca 200 000 – 270 000 euro (beroende på vilket år ändringen skulle genomföras) • Personalkostnader, städ ca 28 000 euro • Fastighetskostnader ca 38 000 euro (intern hyra 165 000 euro)

5.3 Verksamhetslokaler och deras kondition

Rakennuksen nimi v m2 käyttötarkoitus Drift Kapitalhyra / år Underhållshyra / år Balansvärde kla Kvelka PTS utförd PTS totalt Amosparkens skola 1940 2 625 koulurakennus 65 602 240 859 18 834 2 107 223 € 72,6 % 126 617 Renov. 2016 Dalsbruks skocenter och motionshallen 3 6 335 koulurakennus / m196 273 635 554 47 182 4 092 124 € 76,7 % 0 Dalsbruks skola 1 - 6 1908 1 300 koulurakennus 180 698 13 104 79,1 % 0 Dalsbruks skola, varastorakennus 220 talousrakennus 7 599 554 74,4 % 950 Dalsbruk skola, högstadie 1966 2 460 koulurakennus 242 210 18 770 73,4 % 83 675 Monitomi/liikuntahalli 2008 2 355 monitoimihalli 207 943 14 754 80,0 % 0 Nivelax skola, daghem och kök 3 19XX 1 417 koulu, ruokala ja p 58 716 165 722 12 083 1 188 592 € 78,7 % 0 Renov. 2009 Nivelax skola 1900 644 koulurakennus 85 296 6 108 80,0 % 0 Nivelax skola Ruokala 1950 260 ruokalarakennus 25 067 1 966 72,5 % 13 815 Nivelax skola Sofia päiväkoti 1975 400 päiväkoti 41 716 3 080 77,2 % 0 Nivelax skola, duschar 2013 113 suihku- ja pukeutumisrak. 14 348 929 88,4 % 0 Koulukeskus 4 961 koulurakennus 172 443 427 233 34 547 2 716 812 € 70,1 % 480 722 2018 1 784 000 € Koulukeskus 1968 4 781 koulurakennus 422 332 34 136 70,2 % 467 300 Koulukeskus talousrakennus 1980 16 talousrakennus 800 87 51,2 % 5 915 Koulukeskus kierrätysrakennus 1997 24 muu rakennus 390 29 66,0 % 753 Koulukeskus varastorakennus 2005 140 varastorakennus 3 711 294 67,0 % 6 754 Hitis-Rosala skola 1963 455 koulurakennus 12 281 35 448 3 169 129 768 € 63,2 % 106 481 saknas Taalintehtaan koulu 1956 980 koulurakennus 26 523 26 366 2 392 183 352 € 62,3 % 86 723 saknas

6. Socialservice

6.1 Nuläge Kommunens barn- och familjeservice verkar i kommunens egna utrymmen i Kimito. Vuxensocialarbetet och handikappvårdens administration hyr utrymmen externt. I Dalsbruk finns socialenhetens mottagningsutrymmen i samband med hälsovårdens närservicepunkt, också där i externt hyrda utrymmen. Sysselsättningsenheten hyr utrymmen externt i Dalsbruk. Kommunen är med i Egentliga Finlands plan för ordnande av hälso- och sjukvård. När planen för ordnande av hälso- och sjukvård utarbetades tillämpades fem principriktlinjer:

• Klienten före organisationen • Vi säkerställer tillgång till tjänsterna i rätt tid • Vi bekräftar genomslagskraftiga och kostnadseffektiva förebyggande tjänster och bastjänster • Vi moderniserar tjänsterna med beaktande av digitaliseringen • Pengarna ska räcka till! För socialservicen del är vi med i bl.a. följande program:

• KomPassi, upprätthållande och utvecklingen av en handlingsmodell för klient- och servicestyrning för äldre. Dessutom utvidgas den att omfatta även handikapptjänster och socialtjänsterna för personer i arbetsför ålder. • LAPE, ändringsprogrammet gällande tjänster för barn, unga och familjer. Kommunen är dessutom med i SIB-projektet som utvecklar förebyggande åtgärder för barnfamiljer. Kostnaderna för färdtjänst har ökat kraftigt under de senaste tio åren, men ökningen ser ut att ha stannat av:

Lag / Årskostnad 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 SocvL (euro) 27 949 21 886 23 280 22 472 18 402 20 916 22 311 29 044 32 086 33 929 HandL (euro) 224 000 206 000 230 000 295 500 381 900 373 473 431 983 459 545 453 211 368 516 Sammanlagt (euro) 251 949 227 886 253 280 317 972 400 302 394 389 454 294 488 589 485 297 402 445 Årlig föränd-ring, % -9,6 % 11,1 % 25,5 % 25,9 % -1,5 % 15,2 % 7,5 % -0,7 % -17,1 % Förändring 2010->2019, % 59,7 % Sysselsättningsenheten är omorganiserad för att öka aktiveringsåtgärder för de arbetslösa. Kimitoön är bland de fem kommuner i Egentliga Finland som har den högsta arbetslöshetsgraden. Arbetslöshetsgraden var 7,1 procent i september 2019. Kostnaderna för kommunens andel av arbetsmarknadsstödet har ökat efter år 2016, och motiverar ett aktivt grepp med sysselsättande åtgärder.

Kommunens andel av arbetsmarknadsstöd

År 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Euro 82 205 129 138 146 038 132 270 241 891 175 271 189 661 185 321 223 761 Årlig förändring, % 57,1 % 13,1 % -9,4 % 82,9 % -27,5 % 8,2 % -2,3 % 20,7 % Förändring 2011->2019, % 172,2 % Äldreomsorgens helhetsutredning behandlas skilt.

6.2 Utveckling av servicebehovet Befolkningens åldersstruktur påverkar behovet av all typ av socialservice. Antalet födda i kommunen ligger på en låg nivå, liksom i hela övriga landet. Enligt en prognos kommer 10,6 procent av hela kommunens befolkning 2030 vara under 15 år och 38,7 procent över 65 år. Enligt prognosen för 2030 kommer antalet födda i kommunen vara 36 och antalet döda 101. Utvecklingen av befolkningens åldersstruktur leder till att efterfrågan på tjänster för barn och barnfamiljer minskar och behovet av tjänster för äldre ökar. Denna utveckling bör ha en stark inverkan på planeringen av servicenätet och tjänsterna.

Social- och hälsovården utvecklas, men några snabba inbesparingar är inte aktuella. Under 2020 ska kommunen speciellt satsa på att utveckla sysselsättningstjänsterna, som har omorganiserats. Målet är att förbättra sysselsättningsläget i kommunen och att öka de individuella tjänsterna som erbjuds arbetslösa. Samtidigt ska kommunens kostnader för arbetsmarknadsstödet minska.

7. Hälsovård

7.1 Nuläge Hälsovårdens huvudhälsostation finns i Kimito och sedan sommaren 2019 finns en närservicepunkt i Dalsbruk. Munhälsovården och hälsocentralsjukhusvården har i sin helhet koncentrerats till verksamhetspunkten i Kimito. Öppna vårdens mottagningskultur är mycket läkarfokuserad. Det har funnits utmaningar gällande att rekrytera läkare, men för närvarande är läget rätt bra. Kundbetjäningen och sjukskötarnas telefonrådgivning fungerar bra, och med ytterligare utbildning och stöd kan vårdpersonalen ännu bättre utnyttja sin sakkunskap för att bedöma patienternas vårdbehov. Inom rehabiliteringen arbetar en expertfysioterapeut som har självständig mottagning, vilket avlastar läkarna. Inom det förebyggande arbetet har ett samarbete inletts med pediatriska polikliniken vid Åucs, och samarbetet är ett steg i rätt riktning. Satsningarna på den förebyggande verksamheten kräver satsningar också inom kommunens andra sektorer. De långtidsarbetslösas situation har förbättrats i och med ett samarbete med Salo hälsocentral.

Av de personer som har besökt läkare på mottagningen under år 2019, har 7 procent besökt läkare sex gånger eller flera.

7.2 Utveckling av servicebehovet Kommunen har en liten befolkning, men två fysiska servicepunkter för hälsovården. Det är möjligt att göra förändringar i hur verksamheten arrangeras, utan att man försämrar servicenivån. I takt med att distanstjänsterna utvecklas, kan bra vård erbjudas också bl.a. med hjälp av olika tekniska lösningar. För att lyckas utveckla mottagningsverksamhet behövs en kommunikationsstrategi och en stegvis kulturförändring.

Servicenätet behöver anpassas till kommunens invånarantal. Eftersom det har visat sig vara utmanande att få personal till verksamheter i den södra delen av ön, är det på sikt nödvändigt att koncentrera läkarservicen till Kimito. Genom att förbättra vårdkedjorna för patienter med olika folksjukdomar, kan man nå resultat så som bättre hälsa och lägre kostnader. Specialsjukvårdens kostnadsökning kan minskas genom att satsa på permanent personal, fungerande vårdprocesser och regionalt samarbete. Det är sannolikt att läkarrekryteringen kommer att vara utmanande också i fortsättningen. Målsättningen är fortsättningsvis att lyckas anställa läkarna direkt till kommunen. Med t.ex. två långvariga läkare utöver ledande läkaren kunde man minska på behovet av hyresläkare. Det här kräver satsningar på rekrytering och också beredskap till en viss lönekonkurrens. Inom några år kommer sannolikt ansvaret att ordna hälso- och sjukvårdstjänster att försvinna från kommunerna. Kommunen har investerat i hälsostationen i Kimito, och den verksamhetspunkten kommer att finnas kvar också framöver och det är värt att satsa där. Det är viktigt att kommunen deltar aktivt i det regionala utvecklingsarbetet där social- och hälsovårdsreformen förbereds. Efter social- och hälsovårdsreformen kommer kommunen att ha kvar ansvaret för en stor del av det hälsofrämjande arbetet och primärprevention (rådgivningsverksamhet för barn, mödrar, seniorer, aktivering av befolkningen, vissa terapitjänster etc.) och kommunen behöver satsa på den verksamheten och utvecklingen. Samtidigt som friskare personer klarar sig längre i sina egna hem, behöver man också utveckla de tjänster som förs hem. Det torde löna sig att fortsättningsvis utveckla den förebyggande vården och också investera i den. Resultatet blir förbättrad hälsa och lägre kostnader, och det är ett strategiskt arbete som man behöver göra sektoröverskridande. Fungerande hälso- och sjukvårdstjänster är en faktor för kommunens dragningskraft. Nya öppningar kan vara till hjälp här, och t.ex. fungerande digitala lösningar är viktiga. Det behövs också ett fördomsfritt samarbete med den privata sektorn, eftersom nytta kan uppnås både ekonomiskt och då det gäller att förbättra vårdens kvalitet.

8. Kost- och städfunktionen Nuläget, Kimitoöns kommuns kök

Antal För- Kökets arbets- verkligade hela Kost- och städfunktionens central- Personal- timmar i Tillreder mat till portioner, kostnad, , tillrednings- och utdelningskök styrka köket följande kunder BS 2019 BS 2019 Hitis-Rosala skolas tillrednings- 0,5 36,25 18,13 Hitis-Rosala skola 2 735 20 327 kök Sofia daghem/Västanfjärds 1,42 36,25 51,48 Sofia daghem 17 654 67 529 skolas tillredningskök Västanfjärds skola Hulta daghems tillredningskök 1,00 36,25 36,25 Hulta daghem 12 425 67 102

Dalsbruks skolas central- 2,50 36,25 90,63 Dalsbruks skola 54 122 163 026 kök Taalintehtaan koulu Taalintehtaan koulu´s ut- 0,40 36,25 14,50 delningskök Kimito skolcentrums central- 4,95 36,25 179,44 Skolorna i skolcentrum 60 190 191 939 kök Nya Almahemmet 78 344 366 489 Hälsocentralsjukhuset Matservice Silva daghem/Amosparkens 3,00 36,25 108,75 Silva daghem 73 912 224 235 skolas tillredningskök Amosparkens skola Silverbackens tillrednings- 1,50 36,25 54,38 Silverbacken 24 742 135 597 kök Matservice Hannahemmets tillrednings- 5,00 36,25 181,25 Hannahemmet 78 298 387 239 kök Matservice

Alternativ 1 Tre tillredningskök + Hitis-Rosala skolas kök Kimito skolcentrums kök tillreder maten till Kimito skolcentrums skolor, Nya Alma, Kimito hälsocentralsjukhus, Silverbacken, Hannahemmet samt till matservicen i kommunens norra del. Dalsbruks skola tillreder maten till Dalsbruks skola 1-9, Taalintehtaan koulu och Hulta daghem. Till Sofia daghem och Västanfjärds skola kan maten tillredas i Kimito skolcentrums kök, alternativt i Dalsbruks skolas kök. Silva kök tillreder maten till Silva daghem och till Amosparkens skola.

- Inbesparing ca. 140 000€/år. Bedömning För att göra Kimito skolcentrums kök till ett fungerande centralkök behövs en investering på ca. 100 000€. För Dalsbruks skolas kök skulle motsvarande investering vara ca. 14 000€.

Transportsträckorna i Alternativ 1 blir betydande både gällande kostnader och klimatpåverkan. Stora kommuner/städer (med ett kundunderlag på exempelvis 6-7 000 kunder) som transporterar mat till

stora kundgrupper inom en radie på till exempel 15 kilometer, kan få betydande inbesparingar med att centralisera köksverksamheten. I Kimitoöns kommun har vi endast ca. 1 200 kunder totalt i den offentliga matservicen inom en radie på ca. 25 kilometer. Man bör noga överväga om inbesparingarna, i proportion till vad man förlorar i kvalitet (=delvis mera hel- och halvfabrikat, samt ett mindre salladsutbud) och klimatpåverkan, är försvarbara.

Alternativ 2 Två tillredningskök + Hitis-Rosala skolas kök Lika som alternativ 1 förutom att Silva köket ändras från tillredningskök till utdelningskök.

- Inbesparingen är något större än i Alternativ 1. Bedömning Bedömningen som i Alternativ 1. Behovet av investeringar är större än investeringsbehovet i Alternativ 1. I Silva daghem delas tre måltider ut till tre olika avdelningar. Oberoende var maten tillreds, kvarstår denna tidsmässigt krävande arbetsuppgift. Silvaköket är ett nytt kök med bra fungerande maskinpark. Troligen kommer underhållskostnaderna att vara låga flera år framöver. Att bygga ett tillredningskök (år 2015) och sedan lägga ner tillredningsverksamheten knappt fem år senare, kan upplevas av kommuninvånarna som dåligt beslutsfattande.

Alternativ 3 Minskat antal arbetstimmar i köken med ca. 3-5% Arbetstimmarna i köken minskas i och med naturlig avgång eller genom samarbetsförhandlingar.

- Inbesparing: ca. 20-30 000€/ år Bedömning Alla köksuppgifter skall vara dimensionerade. När en dimensionering görs, besluter man på förhand hur mycket hel- och halvfabrikat man använder, vilken förbehandlingsgrad livsmedlen man använder skall ha, och hur stort utbud av till exempel sallader man har. I Alternativ 3 använder man ca. 10-20% hel- och halvfabrikat och serverar en salladsbuffé. På marknaden finns en hel del inhemska hel- och halvfabrikat av bra kvalitet. I Alternativ 3 minimeras antalet mattransporter. Enda transporten är till Nya Alma och till Hälsocentralsjukhuset.

Alternativ 4 Minskat antal arbetstimmar i köken med ca 15% Arbetstimmarna i köken minskas i och med naturlig avgång eller genom samarbetsförhandlingar.

- Inbesparing: ca. 130 000-140 000€/ år Bedömning Alla köksuppgifter skall vara dimensionerade. När en dimensionering görs, besluter man på förhand hur mycket hel- och halvfabrikat man använder, vilken förbehandlingsgrad livsmedlen man använder skall ha, och hur stort utbud av till exempel sallader man har. I Alternativ 4 använder man ca. 50% hel- och halvfabrikat och har ett lite mindre salladsutbud (=ex. råkost+sallad+grynost+frö-blandning). På marknaden finns en hel del inhemska hel- och halvfabrikat av bra kvalitet. I Alternativ 4 minimeras antalet mattransporter. Enda transporten är till Nya Alma och till Hälsocentralsjukhuset.

Alternativ 5 Minskat antal arbetstimmar i städningen, ca. 10% Arbetstimmarna i städningen minskas i och med naturlig avgång eller genom samarbetsförhandlingar.

- Inbesparing: ca. 40 000€/ år Bedömning Alla städuppgifter skall vara dimensionerade. När en dimensionering görs besluter man på förhand vilken nivå man vill ha på städningen. Till exempel kan man städa klassrum varannan dag istället för varje dag som situationen är nu.

Vi har i dag en rätt hög nivå på städningen i kommunens fastigheter.

Begrepp - Tillredningskök = ett kök där man tillreder mat. - Centralkök = ett kök där mat tillreds och även skickas till en annan enhet. - Utdelningskök = ett kök där ingen egentlig mat tillreds, dock kan man i utdelningsköket koka potatis/pasta/ris och tillreda enklare sallader. Maten kommer färdig (varm eller kall) från ett centralkök.

Övrigt Underhållskostnader för maskiner gällande ugnar, spisar och grytor är lägre i ett utdelningskök än i ett tillredningskök. Underhållskostnader för kyl- och frysutrymme och diskmaskin är ungefär samma i utdelningskök och i tillredningskök. Om beslut görs att hela omsorgens åldringsvård flyttar till Hannahemmet, flyttas köksverksamheten förstås också dit. Då behöver en grundsanering av köket göras. En osäkerhetsfaktor vid centralisering av köksverksamheten är transportkostnaderna. Om kommunens egen personal sköter transporterna kan kostnaderna förutses rätt bra, men om man anlitar utomstående företag kan kostnaderna variera stort. Tillgång på företag som är intresserade att sköta mattransporter till ett rimligt pris är begränsad. 34

När denna utredning gjordes, fanns ännu inga färdiga planer eller beslut angående eventuella förändringar i omsorgens och bildningens servicenät, alltså har man i denna utredning enbart utgått från nuläge.

9. Driftsutgifter för tomma fastigheter

Kommunen äger flera fastigheter som står tomma på grund av att verksamheten i dessa har upphört. Fastigheterna ifråga har fortsatta driftsutgifter i form av kostnader för basvärme, försäkringar, snöröjning, elektricitet samt tillsyn. Bedömning: Genom att avyttra fastigheterna antingen genom rivning eller genom försäljning skulle de fasta driftskostnaderna minska. Samtidigt skulle behovet för personal inom fastighetsskötsel minska.

Ekonomisk inverkan: Inbesparingarna i driftskostnader samt personalkostnader skulle vara ca 240 000 €. Nedskrivningarna på fastigheterna skulle som en engångsåtgärd inverka 1,96 M€ negativt på bokslutet.

10. Till slut

Den här utredningen ger information som kan ligga till grund för fullmäktiges beslut om kommunens kommande servicenät och serviceproduktion. Tjänsteinnehavarna har ansvarat för uppgörandet av utredningen under ledningen av beslutsfattarna via styrgruppen. Nämnderna behandlar utredningen i slutet av maj och ger sina utlåtanden. Kommunstyrelsen besluter för sin del 15.6.2020 och fullmäktige fattar slutligen beslut 22.6.2020. Största delen av kommunens service är lagstadgad, vilket innebär att kommunen har skyldighet att ordna servicen. Kommunen kan ändå bestämma hur och var servicen ordnas. Kommunen beslutar själv om frivilliga serviceformer. Frivilliga serviceformer är t.ex. näringspolitik, bidrag till kultur, föreningar och idrott samt många av de förbyggande serviceformerna som är hälsobefrämjande för kommuninvånarna. Kommunens ekonomi har de senaste åren försämrats märkbart. Anpassningsbehovet innan coronaviruset var ca 2,5-3 miljoner euro. Coronaviruset kommer ytterligare att försvåra kommunens ekonomiska förutsättningar. Det enda hållbara sättet är att anpassa kommunens serviceproduktion till invånarantalet och till intäkterna (statsandelar, skatteintäkter och verksamhetsintäkter). Det är inte hållbart at finansiera driftsutgifter genom att uppta lån.