SPEAK TRUTH TO POWER MOD UTAN GRÄNSER 17 MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE SOM FÖRÄNDRAR VÅR VÄRLD Mod utan gränser – människorättsförsvarare som förändrar vår värld Originalets titel: Speak Truth To Power – Human Rights Defenders Who Are Changing Our World (2000) Författare: Kerry Kennedy Författare: Ingrid Carlberg Översättning: Gunilla Banks Projektansvarig Speak Truth To Power: John Heffernan Projektledare Sverige: Kajsa Wiktorin och Katja Wåhlström Redaktör: Kajsa Wiktorin Texten är bearbetad och omarbetad av Mats Andersson och Ludvig Myrenberg för att följa den svenska läroplanen. © Text Kerry Kennedy © Text Ingrid Carlberg Grafisk form: Jennifer Kakaletris och Conny Lindström Tryck: Göteborgstryckeriet AB 2013 Ingen del av denna bok får reproduceras eller överföras i någon som helst form eller på något som helst sätt, elektroniskt eller mekaniskt, inklusive fotokopiering, inspelning eller i någon form av informationslagring eller återanvändning.

Projektet genomförs med stöd från Svenska PostkodLotteriet. INNEHÅLL

SPEAK TRUTH TO POWER — MOD UTAN GRÄNSER 4

KERRY KENNEDY 5

VAD ÄR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER? 7

BLI EN FÖRSVARARE! 8

ARBETA MED EN SITUATION 9

DALAI LAMA KINA OCH TIBET 12 Kina och Tibet och ett budskap om icke-våld

MUHAMMAD YUNUS BANGLADESH 18 Kampen mot fattigdom

JULIANA DOGBADZI GHANA 24 Bekämpa slaveri och trafficking

AMANDA IMRELL OCH LIZA HALLMIN SVERIGE 30 Flyktingars rätt till skydd

KA HSAW WA BURMA 34 Våld och tortyr, förtryck och ­multinationella företags ansvar i icke-demokratiska regimer

HARRY WU KINA 40 Tvångsarbete, Laogai

RIGOBERTA MENCHÚ TUM GUATEMALA 46 Ursprungsbefolkningens rättigheter

WANGARI MAATHAI KENYA 50 Kvinnor och miljö

RANA HUSSEINI JORDANIEN 56 Hedersmord

ABUCABAR SULTAN MOÇAMBIQUE 60 Barnsoldater

ELIE WIESEL USA 64 De maktlösa

FRANK MUGISHA UGANDA 70 Homosexuellas rättigheter

KAILASH SATYARTI INDIEN 74 Barnarbete

VERA STREMKOVSKAJA VITRYSSLAND 80 Lag och demokratisk ordning

RAOUL WALLENBERG SVERIGE OCH EUROPA 84 Civilkurage

MALALA YUSAFZAI PAKISTAN 92 Flickors rättighet till utbildning

KOPPLINGEN TILL GY 11 OCH LGR 11 98 4 | Mod utan gränser

SPEAK TRUTH TO POWER MOD UTAN GRÄNSER

Genom att lära av människors handlingar och mod att ta ställning för de ­mänskliga rättigheterna kan vi inspirera och motivera flera att agera för fred, rättvisa och alla människors lika värde. Med kunskap och insikt om vad som står inskrivet i deklarationen om de mänskliga rättigheterna och vad artiklarna betyder i verkligheten, kan steget bli kortare till att själv bli en försvarare och en förebild för andra. Kerry Kennedy, dotter till Robert F. Kennedy, har tagit initiativ till det ­internationella projektet Speak Truth to Power – Mod utan gränser. Projektet, som turnerar världen över, drivs av Robert F. Kennedy Center for Justice and Human Rights.

Som utgångspunkt har Kerry Kennedy intervjuat 50 av de mest inflytelserika och viktiga människorättsförsvarare i vår tid. Intervjuerna, som bland annat lyfter yttrandefrihet, miljöaktivism, hedersrelaterade frågor, flyktingpolitik och kampen mot slaveri och barnsoldater, har sammanställts i en bok, med bilder av ­fotografen Eddie Adams. Intervjuerna har även omarbetats till ett manus av ­dramatikern Ariel Dorfman – Voices From Beyond the Dark eller Röster ur mörkret på svenska. Boken finns över hela världen och föreställningen framförs på stora och små ­scener av professionella skådespelare, amatörer och skolelever. Manus går att ladda ner på projektets hemsida www.rfkcenter.org/sweden Intervjuerna har också utvecklats till det här studiematerialet, som nått hundra­ tusentals studenter i Afrika, Asien, Europa och USA. Det internationella intresset för projektet växer, och samarbeten med skolor, föreningar, organisationer och politiker utvecklas och blir allt större.

Det här är ett urval från studiematerialet, med en presentation av femton ­för­svarare av mänskliga rättigheter. Samtliga försvarare, deras berättelser och ­övningar går att ladda ner på projektets hemsida www.rfkcenter.org/sweden Speak Truth To Power – Mod utan gränser manar till handling och uppmuntrar regeringar, frivilligorganisationer, stiftelser och privatpersoner att hitta modet i sig själva, stödja mänskliga rättigheter och rikta uppmärksamheten på de brott och övergrepp som sker i världen. Mod utan gränser | 5

KERRY KENNEDY

BREV FRÅN KERRY KENNEDY, ­ INITIATIVTAGARE TILL SPEAK TRUTH

TO POWER — MOD UTAN GRÄNSER Kerry Kennedy, ©1998 Jane Silk

Öppna dessa sidor och stig in i en värld av mod och hopp, här får vinner de sin rädsla och skräck? Hur vet de att deras arbete har ni möjlighet att lära er om sociala rättviseprinciper och hur och ­betydelse? I svaren och berättelserna växer starka personligheter var dessa är förankrade i internationell och nationell rätt. Bortom och ­porträtt fram, av människor fast beslutna att se orättvisan i de teoretiska kunskaperna, får ni tillgång till en verktygslåda för ögonen. Dessa människors röster och berättelser är, framför allt, aktiviteter, så att ni kan skapa förändring i klassrummet, sam­ en uppmaning till handling. hället, i landet och i vår gemensamma värld. Mitt mål är att alla Brott och kränkningar mot de mänskliga rättigheterna som använder materialet ska lämna rollen som åskådare och förekommer ofta i skydd av nattens mörker, på avlägsna och istället bli vardagshjältar och människorättsförsvarare. undangömda platser. För många som lider, är isoleringen den I vår tid tolkas cynism, förtvivlan och brist på verkliga hjältar värsta fienden. Att uppmärksamma ondskan är ibland det ofta som tecken på att civilkurage inte längre finns. Det är fel. enda sättet att skapa hopp och tro på förändring. Vi måste sätta Människor med stora hjärtan, som tar ställning och har erfaren­ strålkastarna på internationella kränkningar och orättvisor och heter av personliga risktaganden för rättvisans skull, finns bland dela ­gemenskapen mellan oss som vet och bryr oss om de som oss i alla länder i hela världen. lider. En gemensam kraftansamling kan leda till att försvunna Under två års tid reste jag runt i världen och intervjuade människor hittas, att tortyr avbryts eller att ett liv räddas. Varje femtioen personer från nästan fyrtio länder och fem kontinenter. människas berättelse är en vägledning och guide till alla oss I boken Speak Truth To Power – Mod utan gränser, och i pjäsen som försvarar de mänskliga rättigheter och de organisationer av Ariel Dorfman, möter ni människor, som ibland med risk för som företräder oss i hopp om att vi ska vidta åtgärder, skaffa sina egna liv, tagit ställning för rättvisa. Jag har lyssnat och hört fram information, engagera oss och göra vad vi kan för att skipa de berätta om hur de funnit modet att förändra världen. I deras ­rätt­visa. Ju fler röster som höjs i protest, desto större är sanno­ berättelser hittar jag hopp, inspiration och en tro på en bättre likheten till förändring. värld. För många av dessa människorättsföreträdare, bottnar för­ståelsen för de mänskliga rättigheterna i djupt personliga I den judisk-kristna traditionen jag växte upp i målade vi bilder erfarenheter: som dödshot, fängelse, och i vissa fall, tortyr och av våra profeter i taket och förseglade våra helgon i målat glas. skador. Trots detta, är det här inte berättelser av eller om offer. Men här på jorden, är människor som dessa, och otaliga andra Tvärtom handlar det här om mod och bekräftelse på att föränd­ försvarare, levande människor. Deras beslutsamhet, mod och ring är ­möjligt. Var och en av dessa människor talade till mig engagemang inför överväldigande fara utmanar var och en av med övertygelse om det de gjort och ägnat sina liv åt – allt från oss att tända facklan för ett anständigt samhälle. Vi är välsignade yttrandefrihet­ och miljöengagemang till utrotning av tvångs- och med närvaron av vissa människor, som är gåvor från Gud. Lärare slavarbete, kamp för kvinnors rättigheter, religionsfrihet och som visar oss att vi inte behöver vara helgon, men att vi fullt ut arbete mot barnarbete. Människor som Mandela, Gandhi och ska försöka vara människor. Speak Truth To Power utvecklas av Maathai i sina länder, ledare med det gemensamt att de inspire­ pedagoger över hela världen och vi är djupt tacksamma över det rar till förändring och har förmågan att tända lågan i andra. arbete ni lägger ner. Försvararnas egna röster ställer grundläggande frågor, som varför människor som riskerar fängelse, tortyr och död fortsätter Fortsätt framåt, sitt arbete när chansen att lyckas är så avlägsen och de person­ Kerry Kennedy liga riskerna så stora? Varför blir just de inblandade? Vad håller President dem igång? Varifrån får sin kraft och inspiration? Hur över­ Robert F. Kennedy Center for Justice and Human Rights 6 | Mod utan gränser Anonymous, ©2000 Eddie Adams Mod utan gränser | 7

VAD ÄR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER?

Mänskliga rättigheter är de rättigheter en människa har just för att han eller hon är en människa. Mänskliga rättigheter gäller lika för alla människor, universellt och för alltid. Mänskliga rättigheter är förvärvade: du kan inte förlora rättigheterna mer än du kan upphöra att vara människa. Mänskliga rättigheter är odelbara: du kan inte förnekas en rättighet för att den är ”mindre viktig” eller ”icke nöd­ vändig”. Mänskliga rättigheter är beroende av varandra: alla mänskliga rättigheter utgör en del av en fullständig ram. Mänskliga rättigheter är regler där det står vilka rättigheter människor har. Rättigheterna är individuella. Det betyder att reglerna gäller för varje människa. Det är staten som ska skydda människor och se till att de får sina rättigheter. Regeringen har det största ansvaret. Men myndigheter och kommuner har också ansvar. Det finns olika sorters rättigheter och alla rättigheter är viktiga. En del är politiska, andra medborgerliga. Människor ska ha rätt att säga vad de tycker, tro på vilken gud de vill och kunna välja att vara med i vilka föreningar de vill. Andra rättigheter är ekonomiska, sociala och kulturella. Människor ska ha rätt till ett arbete och att äta sig mätta. Människor som inte kan arbeta ska få hjälp av samhället.­ Alla ska få sjukvård och lära sig att läsa och skriva. (Källa: regeringen) Att kränka någons mänskliga rättigheter är att behandla den personen utan värdighet, som om hon eller han inte är en människa. Att verka för de mänskliga rättigheterna är att kräva respekt för alla människors lika värde. FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna tillkom 1948 och var bland annat en reaktion på det som hände under andra världskriget. De brott mot mänskligheten som då begicks skulle inte få upprepas. Det är en förklaring som ska visa vägen för en värld där människor lever i fred och frihet. Förklaringen är inte bindande, men genom att underteckna den visar länderna att detta är viktigt. För att få länder att arbeta för, och förändra sig utifrån, de mänskliga rättigheterna finns konventioner med regler. De länder som undertecknar konventionerna lovar att följa innehållet. Här är några av de viktigaste konventionerna som Sverige undertecknat vad gäller mänskliga rättigheter: • konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering • internationell konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter • internationell konvention om medborgerliga och politiska rättigheter • konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor • konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning • konvention om barnets rättigheter

Det finns också andra regler om mänskliga rättigheter. Sverige och övriga länder i Europa har kommit överens om regler för ­mänskliga rättigheter. Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna gäller som lag i Sverige sedan 1995. Även inom EU finns det regler för mänskliga rättigheter. I Sverige skyddas de mänskliga rättigheterna genom att de åter­ finns i grundlagarna.

FÖRKORTAD VERSION AV FN:S ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

Artikel 1: Rätten till jämlikhet Artikel 18: Tros- och religionsfrihet Artikel 2: Frihet från diskriminering Artikel 19: Åsikts- och informationsfrihet Artikel 3: Rätt till liv, frihet och personlig säkerhet Artikel 20: Rätt att delta i fredliga möten och Artikel 4: Frihet från slaveri sammanslutningar Artikel 5: Frihet från tortyr och förnedrande behandling Artikel 21: Rätt att delta i regeringen och i fria val Artikel 6: Rätt att erkännas som en person inför lagen Artikel 22: Rätt till social trygghet Artikel 7: Rätt till likhet inför lagen Artikel 23: Rätt att fritt välja arbete och att ansluta sig Artikel 8: Rätt till gottgörelse i behörig domstol till fackföreningar Artikel 9: Frihet från godtyckliga gripanden och utvisning Artikel 24: Rätt till vila och fritid Artikel 10: Rätt till en rättvis offentlig rättegång Artikel 25: Rätt till tillräcklig levnadsstandard Artikel 11: Rätt att betraktas som oskyldig tills Artikel 26: Rätt till utbildning motsatsen har bevisats Artikel 27: Rätt att delta i samhällets kulturliv Artikel 12: Frihet från ingrepp i privatliv, familj, Artikel 28: Rätt till en social ordning som förklaringen hem och korrespondens ger uttryck för Artikel 13: Rätt till fri rörlighet inom och utanför landet Artikel 29: Rätt att uppfylla samhällsplikter som är Artikel 14: Rätt till asyl i andra länder efter förföljelse väsentliga för en fri och fullständig utveckling Artikel 15: Rätt till nationalitet och frihet att byta den Artikel 30: Frihet från statliga eller personliga ingrepp i Artikel 16: Rätt till äktenskap och familj ovanstående rättigheter Artikel 17: Rätt att äga egendom BLI EN FÖRSVARARE!

De mänskliga rättigheterna är inga självklara rättigheter som • Hur reagerar du själv? Hur kändes det att bli ifrågasatt? bara finns där. Det är rättigheter som människor kämpat sig • Blir det lättare att säga nej ju oftare du säger det? till och som alltid måste bevakas och försvaras. Alla kan göra • Om ja, vad kan det bero på? något för att bidra till att försvara dessa rättigheter. Om vi vill • Avsluta med en diskussion i klassen eller i smågrupper där leva i ett demokratiskt samhälle som respekterar de mänskliga alla får dela med sig av sina reflektioner. rättigheterna, kan man se det som en skyldighet att försvara dem. Den dagen ingen längre orkar eller vill stå upp för de mänskliga rättigheterna öppnas dörren till ett samhälle där diskriminering, ANALYSERA SITUATIONEN förtryck och våld kan härja fritt. ANALYSMODELL Att bli en försvarare av de mänskliga rättigheterna måste vara För att få en bild av en kränkning eller en konflikt kan man ett val och bygga på en vilja att förändra. Man kan bidra med en använda en modell som förtydligar rollerna: offer, förövare, enstaka handling eller genom ett livslångt arbete. ­åskådare och aktiv försvarare (se nästa sida). Modellen kan vara till hjälp när man ska diskutera och analysera de olika rollerna vid ett brott mot, eller en kränkning av, de mänskliga DU KAN GÖRA SKILLNAD ­rättigheterna. I det här materialet presenteras personer från olika delar av Modellen kan användas för att analysera alla de ­berättelser ­världen som har stått upp för sina rättigheter och som kämpat om brott mot mänskliga rättigheter som presenteras i det för en mänskligare värld. Det kan du också göra. här ­materialet. Syftet med det här materialet är att öka kunskaperna om ­kampen för de mänskliga rättigheterna och att inspirera till INTRODUKTION AV MODELLEN handling och försvar av de mänskliga rättigheterna. • Diskutera händelser och situationer, i ditt eget liv, ­ Här presenteras några enkla övningar som du kan göra för i ­Sverige eller övriga världen, där de olika rollerna är att ta ett steg till att bli en aktiv försvarare. tydliga och kan identifieras. • Vilken roll är vanligast? Varför är det så? • Vilka roller har du själv haft? Vem vill du vara? VAD HÄNDER NÄR JAG SÄGER NEJ? • Kan du komma på några kända personer i de olika rollerna? — TRÄNA DITT FÖRSVAR • Vilken av rollerna är vanligast i populärkulturen? Många av oss har svårt att skilja oss från mängden. Vi anpassar • Bland politiker och beslutsfattare? oss för att passa in och vara en del av gemenskapen, det är djupt • I filmer, på tv eller i böcker och tidningar? mänskligt och inget konstigt. Inom psykologin kallas det för konformitet. Men om rädslan att gå emot gruppen är starkare än ARBETA MED EN SITUATION viljan att stå upp för sina egna och andras rättigheter – då är vi • Offer – Finns det någon person eller grupp som uppfattas som inne på en farlig väg. offer i situationen? På vilket sätt har de drabbats? Vad är det Rädsla, okunnighet och ovilja kan vara några orsaker till att för typ av kränkning har de utsatts för? Hur förhåller sig offret vi ibland väljer att inte ingripa när vi ser att någon far illa. Vi blir till de andra rollerna? passiva åskådare, tittar bara på utan att göra något: ”Varför ska • Förövare – Finns det en tydlig förövare i situationen? Vad är just jag göra något när alla andra bara tittar på?”. det för typ av kränkning som förövaren utövar? Går det att Ett steg mot att bli en aktiv försvarare är att träna på att själv urskilja något motiv? Vilka argument använder förövaren? våga ta ställning och inte bara vara en passiv åskådare. Just modet Skulle förövaren kunna agera på något annat sätt? Vad finns att bryta av och göra något oväntat är en mycket viktig förmåga, det för alternativ? en förmåga som kan tränas. • Åskådare – Finns det några tydliga åskådare i konflikten? Den här övningen handlar om att våga säga nej samt att Varför agerar de inte? Vad har de för argument för att inte ­fundera och reflektera över hur det känns. ingripa? Kanske går det att urskilja flera olika argument? Att säga nej kan vara nog så svårt trots att det rör sig om något ­Skulle åskådaren kunna agera på något sätt? ganska trivialt. Framför allt om alla de andra säger ja. • Försvarare – Beskriv den person eller den grupp som väljer att agera i situationen för att försvara mänskliga rättigheter. BÖRJA MED ATT GÖRA SÅ HÄR Har försvaren själv varit ett offer? Går det att urskilja några Bestäm dig för att under en avgränsad tidsperiod, till exempel en specifika kännetecken? Vad har försvararen för drivkrafter för dag eller en eftermiddag, säga nej när det handlar om tyckande sitt agerande? Hur resonerar försvararen kring sin egen roll av olika slag. i situationen? Varför har försvaren en så viktig roll i kampen Gör det i skolan, i hemmet och på fritiden. (Du kan inte göra mot förtryck och brott mot mänskliga rättigheter? det med dina klasskamrater om de samtidigt gör samma sak.) Skriv ner dina tankar och reflektioner när du avslutat övning­ en. Saker att fundera kring kan vara: • Vilka blev reaktionerna på ditt nejsägande?

8 | Mod utan gränser OFFER FÖRÖVARE BLIR KRÄNKT, ÄR DRABBAD ORSAKAR BROTTET/KRÄNKNINGEN

• Vem är det som drabbas? Enskilda personer, någon • Hur har kränkningen uppstått? grupp i samhället? • Tänkbara orsaker till brottet. • Vem/vilka är ansvariga? Enskilda personer, företag, organisationer, stat?

BROTT ELLER KRÄNKNING • · Vad är det för brott? Hur ser kränkningen ut? · Vilka rättigheter är det som kränks?

ÅSKÅDARE FÖRSVARARE SER PÅ, ÄR INTE AKTIV AGERAR, ÄR AKTIV

• Vill inte, vågar inte eller upplever sig inte kunna agera. • Tar steget och agerar för att göra något åt brottet/ • Vad händer om ingen gör något? kränkningen. • Hur bidrar åskådaren till att problemet förvärras? • Vad kan man göra? Vem har störst möjlighet att påverka? • Använd tio tips för att bli en aktiv försvarare, på nästa sida

TA STEGET FRÅN ÅSKÅDARE TILL FÖRSVARARE 4 Sammanfatta klassens val genom att alla markerar sina tre VEM VÅGAR PROTESTERA? alternativ på listan med en prick. De tre alternativ som får flest För den som är förtryckt kan det vara svårt att själv protestera prickar blir klassens val. eller på egen hand försöka förändra situationen. I vissa fall kan 5 Utgå från klassens val ovan och diskutera följande: det dessutom vara förenat med livsfara. Varför har vissa personer dessa kvalitéer, är de medfödda eller Men vissa människor gör det ändå – de vågar ta steget från är det något man kan lära sig? åskådare till försvarare. De har modet och viljan att protestera Går det att skaffa sig eller träna upp dessa förmågor? och försvara sina och andras rättigheter. Vad är det som gör att vissa vågar och faktiskt gör något, trots • Ge förslag och exempel på vad man kan göra för att att de själva kan råka illa ut? träna dessa förmågor. • Bestäm er för att testa några av förslagen i verkligheten. 1 Fundera, skriv och gör en brainstorming utifrån följande Utvärdera genom att efter en vecka diskutera hur det gick. ­fråga: Vad kännetecknar den person som vågar protestera mot förtryck, trots att det kan vara förenat med fara för personen själv? 2 Sammanställ de olika svaren så att de bildar en lång lista på tavlan. 3 Varje elev väljer från listan ut de tre alternativ som han eller hon tycker är viktigast.

Mod utan gränser | 9 TIO TIPS FÖR ATT BLI EN AKTIV FÖRSVARARE 7. Sprid ditt budskap 1. Identifiera problemet Se till att så många som möjligt får kunskap om problemet och Det är sällan svårt att hitta ett problem, men det kan vara svårt vad du gör för att agera. Använd internet, skriv till tidningar, att fokusera på det som är viktigt. Formulera mer exakt vad lokalpress, radio med mera. Många tidningar och andra nyhets­ du ­upplever att problemet är. Försök att sortera och ringa in. aktörer är intresserade av att berätta om engagerade ungdomar. ­Fokusera på en nivå där du tror att du kan agera i någon form. Ju fler du får ut budskapet till, desto intressantare blir det för Varför vill du försöka lösa just det här problemet? media att bevaka och skriva om.

2. Utforska problemet 8. Genomför ditt projekt Samla mer fakta och information. Använd tidningar, internet Gör en lista på allt som ska göras för att genomföra ditt projekt. och andra källor för att få en så god bild av problematiken som När allt är förberett och du har en tydlig bild av vad som ska möjligt. Varför är det ett problem? Vilka är drabbade? Vem bär göras handlar det om att agera. Följ din plan och agera utifrån huvudansvaret? Vem kan åstadkomma förändringen du önskar? din övertygelse. Vilka lösningar har prövats? Hur arbetar organisationer och andra aktörer med frågan? 9. Utvärdera ditt arbete När arbetet är utfört är det viktigt att göra en utvärdering av det 3. Vad vill du ändra på och vad kan du göra? du åstadkommit. Vad fungerade bra? Vad kan förbättras? Försök Vad är det för förändring du vill få till stånd? Vad kan man att identifiera några saker som du är nöjd med. Tänk kreativt göra för att skapa den förändringen? kring hur du kan utveckla och bygga vidare på ditt engagemang. Gör en lista på en mängd tänkbara åtgärder utifrån det du känner till om problemet. Skriv ner så många olika lösningar 10. Ge inte upp! du kan komma på, tänk inte så mycket på vad som är möjligt Problemlösning innebär att ta sig förbi det som inte fungerar eller inte. Tänk stort och brett. Ju längre lista du har, desto så att du till slut hittar en väg till det som faktiskt ger effekt. Tänk lättare är det att komma vidare. positivt och lyssna inte på negativa argument och människor Gå igenom listan, sortera, välj och sammanfatta dina som försöker övertyga dig om att problem inte går att lösa. olika förslag. Välj ut en tydlig åtgärd som du vill arbeta vidare med.

4. Formulera det du vill göra Gör en tydlig beskrivning av det du vill göra och vad du vill ­åstadkomma. Ju tydligare din beskrivning är, desto lättare är det att arbeta vidare; det är också lättare för andra att förstå vad du är ute efter. Vilken åtgärd har du tänkt använda dig av? Vem riktar du dig till? Vem eller vilka kan åstadkomma förändringen? Hur ska du göra för att nå just dem?

5. Bygg ditt nätverk Sök upp andra som också är engagerade i frågan, det kan vara i skolan, kommunen eller i andra aktiva organisationer. Beskriv hur du ser på problemet och vad du vill göra. Få med så många som möjligt i ditt arbete. Bygg nätverk genom Facebook, ­mejllistor och fysiska möten. Ju fler du lyckas få med i ditt nät­ verk, desto större kraft finns det att faktiskt skapa förändring.

6. Identifiera din motståndare Ta reda på vem eller vilka som motsäger dina åsikter eller vilka som ligger bakom problemet. Det kan ofta handla om människor eller organisationer med andra värderingar och andra uppfatt­ ningar om hur problemet ska lösas. Kanske kan du få till stånd ett möte där du får argumentera och ta reda på mer om hur de ser på problemet. Respekt för andras åsikter, fakta och väl under­ byggda argument är viktiga delar av diskussionen.

10 | Mod utan gränser SPRID KUNSKAP TILL ANDRA ARBETA MED PJÄSEN — ”RÖSTER UR MÖRKRET” Genom att lära dig mer om någon av de försvarare som finns Teatermanuset ”Röster ur mörkret” är en pjäs som bygger på i materialet samt att arbeta med övningarna har du skaffat dig berättelserna och Kerry Kennedys intervjuer. Att arbeta med kunskaper om brott mot de mänskliga rättigheterna. Du har Röster ur mörkret är ett kreativt sätt att göra något konkret för att fått insikt i orsakerna till kränkningar samt konsekvenserna av belysa mänskliga rättigheter. Det går att använda hela ­manuset dem. Då kan du själv vara med och sprida kunskaper till andra. eller valda delar. Gör en uppläsning på skolan, på den lokala En aktiv handling är att informera och engagera andra om de ­teatern, tillsammans med föreningar och organisationer eller mänskliga rättigheterna och betydelsen av att försvara dessa bjud in politiker att ta del av berättelserna. Kanske finns det till andra. Här är några förslag på vad du kan göra: ­elever på skolan som kan bidra med egna historier eller andra • Gör en temadag på skolan. Organisera och genomför en frågor som kan få uppmärksamhet samtidigt. temadag med fokus på mänskliga rättigheter och att bli en försvarare. Välj en aktivitet som är enkel och fokuserad, till exempel en informationsdag på skolan. • Håll en föreläsning eller workshop där fakta presenteras och frågor diskuteras. • Gör en film, powerpoint, konst- eller fotoutställning på temat. • Kontakta lokala medier och politiker i samband med ­aktiviteter ovan för att nå ut med budskapet. • Inspirera och uppmuntra lärare på skolan så att fler elever får

möjlighet att fördjupa sig i problematiken. Illustration: Cornelia Waldersten • Påverka genom gammelmedia. Skriv insändare till ­lokal­tidningarna eller andra medier där ni presenterar och ­argumenterar för det ni vill förändra. Röster ur mörkret inleds med orden ”Courage begins with • Påverka genom sociala medier. Starta en blogg för den fråga one voice” eller ”Mod börjar med en röst”. Texten i sin helhet om mänskliga rättigheter som ni valt att arbeta med. Hela går att ladda ner på både engelska och svenska på: klassen kan sköta den eller så delas klassen in i olika grupper www.rfkcenter.org/sweden med sina egna bloggar. Skapa flera Twitterkonton och tävla om vem som kan få flest följare. • Kreativa presentationer. Genomför en utställning på skolan där klassen är värd. Fotografera, affischera, sprid flygblad, ­spela teater, gör och visa film eller annat för att lyfta frågan, öka medvetenheten och skapa engagemang. Bjud in lokala berörda politiker och media om det är möjligt.

EN VECKA FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Anordna en vecka för förändring. Fokusera på en händelse, inhämta kunskap, skapa medvetenhet och gå till handling. Börja med att bilda en arbetsgrupp på skolan. Undersök hur skolan arbetar med frågor om mänskliga rättigheter och ­identifiera en eller flera frågor som engagerar. Identifiera problem med eller viktiga frågor om brister i ­skolans arbete med mänskliga rättigheter. Informera och försök engagera eleverna för problemet och föreslå sedan tillsammans en rad åtgärder som kan vidtas. Ett mål kan vara att arbetet med mänskliga rättigheter ­p­ermanentas på skolan genom en fast grupp som kan arbeta långsiktigt med dessa frågor. Kanske kan det ligga inom elev­ rådets organisation.

Mod utan gränser | 11 12 | Mod utan gränser DALAI LAMA KINA OCH TIBET

”OM INTE VÄRLDS­­­­­­SAM­F U N D E T TAR SIG AN TIBETFRÅGAN KOMMER BROTTEN MOT MÄNSKLIGA RÄTTIG­HETER ATT FORTSÄTTA.” Dalai Lama, ©2000 Eddie Adams KINA OCH TIBET OCH ETT BUDSKAP OM ICKE-VÅLD

Lhamo Thondup föddes 1935 som det nionde barnet i en jordbrukarfamilj­ i den kinesiska gränsregionen Amdo. Två år gammal erkändes han av tibetanska munkar­ som den fjortonde reinkarnationen av Dalai Lama, som anses vara en uppenbarelse av medkänslans bodhi-sattva. Sedan han döpts om till Tenzin Gyatso, kom han till Lhasa för att påbörja en sexton år lång utbildning i metafysiska­ och religiösa texter för att förbereda sig för sin roll som andlig ledare. Den kinesiska invasionen av Tibet 1949 och dess efterdyningar medförde ett brutalt förtryck. Tusentals tibetaner avrättades i fängelser eller svalt ihjäl i fångläger, och hundratals kloster, tempel och andra kulturella och historiska byggnader plundrades och förstördes. I sina försök att utrota den tibetanska kulturen och identiteten tvingade kineserna tibetanerna att klä sig som kineser, att bekänna sig till ateism, att bränna böcker och att fördöma, förnedra och döda sina äldste och lärare. Då Dalai Lamas liv var i fara flydde han 1959 till exil i norra Indien till- sammans med 80 000 tibetaner. Han har aldrig återvänt. År 1960, 1980 samt 2008 utbröt nya vågor av förtryck som pågår än i dag. Hittills har den ­kinesiska regeringen utsatt över en miljon tibetaner, en femtedel av befolk- ningen, för mord, massakrer, tortyr eller svält. Varifrån får tibetanerna sin styrka att fortsätta kämpa, när de möter detta förtryck? Dalai Lama inspirerar tibetanerna att ta till sig sin tro och att hålla fast vid sina drömmar. Han vill inte att de som stulit hans land och massakrerat hans folk ska betraktas som mördare och tjuvar, utan som människor som förtjänar förlåtelse och medkänsla. Mod utan gränser | 13

Sedan 1959 har Dalai Lama fått flera utmärkelser som ett bland annat tortyr, skrev brev under fångenskapen och smuggla­ erkännande av hans livslånga budskap om fred, icke-våld, de ut dem – och de ansågs av många innehålla den djupaste lära förståelse över religionsgränserna, universellt ansvar och om kärlek och medkänsla som någonsin hörts. medkänsla. Bland priserna märks Nobels fredspris 1989. Han har också skrivit ett stort antal böcker och beskriver OM ETIK OCH MILJÖ sig själv som en enkel buddhistmunk. Det är ingen överdrift att säga att det Tibet jag växte upp i var ett paradis för djurlivet. Djuren jagades sällan. Enorma hjordar av OM MEDKÄNSLA kyang (vilda åsnor) och drong (vild jak) strövade över slätterna När jag besökte de nazistiska dödslägren i Auschwitz, var jag helt tillsammans med skimrande gowa (gaseller), wa (räv) och tsoe oförberedd på den djupa avsky jag kände vid åsynen av ugnarna (antilop). Ädla örnar svävade högt över klostren och på kvällen där hundratusentals människor bränts. Den planering och den hördes wookpa (hornugglor) ropa. På grund av jakt och fungeran­ likgiltighet som ugnarna på ett så skrämmande sätt vittnade om de livsmiljöer är djurlivet nu borta. Dessutom har Tibets skogar överväldigade mig. Det här är vad som händer, tänkte jag, när huggits ner av kineserna. Peking medger att det åtminstone samhällen förlorar kontakten med känslan. Trots lagstiftning och delvis är orsaken till de katastrofala översvämningarna i västra internationella konventioner för att förhindra sådana katastrofer, Kina. Miljömedvetenhet måste finnas med för att vi ska förstå sker dessa grymheter ändå. Ta bara Stalin och hans pogromer! vilka universella dimensioner våra handlingar får. Måttfullhet är Ta Pol Pot, arkitekten bakom Killing Fields! Och ta Mao, en man också viktig i det här sammanhanget, liksom i allt. jag en gång kände och beundrade, och det barbariska vansinne som kulturrevolutionen utgjorde! Alla tre hade en vision, ett OM ICKE-VÅLD mål med en social agenda, men ingenting kunde rättfärdiga det Ordförande Mao sa en gång att den politiska makten kommer mänskliga lidande de gav upphov till. Så, ni förstår, allt börjar ur en gevärspipa. Men jag tror inte att våld kan åstadkomma med individen, med att fråga sig själv vad ens handlingar får för något varaktigt, även om det kan nå kortsiktiga mål. Våld föder följder. En etisk handling är en handling som inte orsakar någon våld. Somliga kanske säger att min hängivenhet till icke-våld är skada. Om vi kunde öka vår känslighet för andras lidande, så lovvärd, men inte särskilt praktisk. Jag är övertygad om att det skulle vi ha ännu svårare för att stå ut med att se andras smärta. beror på att ett så starkt engagemang verkar skrämmande. Det är I ännu högre utsträckning skulle vi försäkra oss om att vi aldrig lätt att bli avskräckt. När man förr i tiden bara talade om fred i det utför en skadlig handling. På tibetanska kallar vi det nying je, egna landet, så är det nu världsfreden som står på spel – männi­ vanligen översatt som medkänsla. skors beroende av varandra är så uppenbart nu. Vi måste inse att icke-våld var det viktigaste kännetecknet för de politiska revolu­ OM LIDANDE tioner som svepte över världen under åttiotalet. Jag har fört fram Alla människor vill vara lyckliga, och utmärkande för sann lycka idén att göra Tibet – bland andra platser – till en fredszon. Länder är fred. Men en kännande varelse upplever också lidande. Det som Indien och Kina som varit i krig länge skulle ha enorm är den känslan som får oss att höra ihop och som är grunden glädje av ett demilitarisera och spara en betydande del av sina till empati. Som flyktingar har vi tibetaner förlorat vårt land inkomster som nu slösas bort på att hålla gränstrupper. och ­blivit tvingade att skiljas från våra kära. När jag hör dåliga På det personliga planet kan jag se hur våld skadar goda ­nyheter från Tibet är min självklara reaktion en känsla av stor syften. Jag tycker till exempel att det är problematiskt att sorg. I slutet av sjuttiotalet och början av åttiotalet kom stora ­använda hunger­­­­­­­­strejker för att protestera. Första gången jag skaror tibetaner till mig i Indien, och de berättade hur deras besökte ­tibetanska hungerstrejkande, i slutet på 80-talet i New föräldrar eller syskon dödats och hur de själva torterats eller lidit. Delhi, hade de varit utan mat i två veckor, deras fysiska tillstånd Jag grät ofta. Nu, efter att ha hört så många berättelser, är mina var ännu inte så dåligt. De bad mig att inte hindra dem. Eftersom ögon torra. Det är som soldaten som blir rädd när han hör det de hungerstrejkade för den tibetanska frågan, som också är mitt första skottet, men vänjer sig vid ljudet efter många skott. ansvar, ville jag visa dem alternativ till att hungerstrejka. Men Det var mycket sorgligt när kineserna förlorade tålamodet sorgligt nog fanns det inga alternativ. Slutligen ingrep indisk med mig och lät det gå ut över Panchen Lama, och jag tar på mig polis och förde de strejkande till sjukhus. Jag var oerhört lättad en del av ansvaret för det som hände. Men vad skulle jag göra? även om de strejkande handlade med mod och beslutsamhet, När något sådant händer är det ingen idé att vara missmodig ­vilket i högsta grad var lovvärt. Lyckligtvis behövde de inte och ­ledsen. Känslor av hjälplös vrede förgiftar bara sinnet, de dö – inte för att de ändrat sig, utan för att den indiska regeringen för­bittrar hjärtat och försvagar viljan. Jag finner tröst i den gamle tvingade dem att leva. De strejkande såg inte självuppoffringen indiske mästaren Shantidevas råd: ”Om det finns ett sätt att som en form av våld, men det gjorde jag. Även om de förstod övervinna lidandet, då finns det ingen anledning till oro. Om det att vi kämpade för rättvisa, borde de inte ha sett det som rimligt inte finns något sätt att övervinna lidandet, då är det ingen idé att att de skulle dö för att fienden inte accepterade deras agerande. oroa sig.” Vi måste sätta in det i sitt sammanhang och påminna Detta är en mycket viktig distinktion. oss om att människans naturliga strävan efter frihet, sanning och rättvisa till slut kommer att segra. Det är också värt att komma OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER ihåg att det är när vi har det som svårast som vi växer mest i vis­ Kränkningar av mänskliga rättigheter är symtom på den större het och styrka. En stor tibetansk lärd man som tillbringade över frågan om Tibet, och om inte världssamfundet tar sig an Tibet­ tjugo år i fängelse och utsattes för en fruktansvärd behandling, frågan kommer brotten mot mänskliga rättigheter att fortsätta. 14 | Mod utan gränser

Under tiden lider tibetanerna, kineserna känner sig besvärade Må jag alltid, både nu och för evigt, vara och den allmänna ilskan ökar. De kinesiska myndigheterna är En beskyddare för de skyddslösa angelägna om enighet och stabilitet, men deras sätt att hantera En vägledare för de vilsekomna Tibet skapar instabilitet och splittring. Det är en motsägelse och Ett skepp för dem som måste korsa hav fungerar inte. En bro för dem som måste korsa floder En fristad för dem som är i fara OM LIVETS VÄRDE En lampa för dem utan ljus Jag inser att det finns ett syfte med att vara Dalai Lama. Om En plats med mattor för dem som saknar tak livet blir meningsfullt och till nytta för andra, då är livets syfte över huvudet uppfyllt. Jag har ett enormt ansvar och en omöjlig uppgift. Men Och en tjänare till alla behövande. så länge jag är uppriktigt motiverad att fortsätta arbeta, blir jag ­nästan immun mot de enorma svårigheterna. Det jag kan göra, det gör jag, även om det övergår min förmåga. Naturligt­ vis ­känner jag att jag skulle göra mer nytta om jag inte vore ­in­­blandad i statsförvaltningen. Yngre, utbildade människor ­borde ägna sig åt det, medan min återstående tid och energi ­borde inriktas på att främja människovärdet. Ytterst är ­detta det ­viktigaste. När ­människovärdet inte respekteras av de som ­regerar eller ägnar sig åt ekonomisk verksamhet, då ökar problem som kriminalitet och korruption. Den kommunistiska ideologin misslyckas totalt med att främja människovärdet, och korruptionen är därför utbredd. Den buddhistiska kulturen kan bidra till att öka själv­disciplinen och därmed automatiskt minska korruptionen. Så fort vi kan återvända till Tibet med en viss grad av frihet, kommer jag att lämna över alla mina världs­ liga åtaganden. Då kommer jag i resten av mitt liv att fokusera på att stärka människovärdet och skapa harmoni mellan olika religiösa traditioner. Jag kommer att fortsätta att undervisa om ­buddhismen för den buddhistiska världen.

OM MÅL OCH FÖRGÄNGLIGHET Det finns ingen inneboende motsättning mellan att vara politisk ledare och moralisk ledare, så länge man har en politik eller mål­ sättning som drivs av uppriktig motivation och eftersträvar rätt mål. Riktiga mål betyder att man arbetar för andras bästa, inte för sitt eget namn, sin egen berömmelse eller makt. Om femtio år kommer jag, Tenzin Gyatso, inte att vara mer än ett minne. Tidens gång kan inte hejdas. De kinesiska myndig­ heterna och det tibetanska folket vill väldigt gärna att jag fort­ sätter mitt arbete, men min tid som återstår för aktivt arbete är kort. Mina läkare säger att min livslängd, beräknad på min puls, är hundratre år. Under denna tid och fram till min sista dag, vill jag för allas bästa upprätthålla nära relationer med dem som var Tibets vänner under vår mörkaste period. Det var inte för pengar de var våra vänner och definitivt inte för makt (eftersom det kan ha medfört större svårigheter att hantera Kina), utan av mänsklig medkänsla och omtänksamhet. För mig är dessa vänskapsband mycket värdefulla. Här, en kort bön som inspirerat mig i min strävan att hjälpa andra: TILL LÄRAREN

FN:S ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA Utbildning RÄTTIGHETERNA Kinesiska har ersatt tibetanska som det offentliga språket i Artikel 18: Tros- och religionsfrihet skolan. Unga tibetaner omskolas om sin kulturella historia. Artikel 19: Åsikts- och informationsfrihet ­Uppgifter om det självständiga Tibet utelämnas.

ÖVERGRIPANDE FRÅGESTÄLLNING Brist på religionsfrihet • Vad händer när du inte har rätt att uttrycka din religion Enligt Folkrepubliken Kinas konstitution från 1982 råder eller din tro? ­religionsfrihet, men Kina försöker begränsa antalet munkar och nunnor och vanhedrar Dalai Lamas religiösa auktoritet. Det barn INNEHÅLLSMÅL som erkändes av Dalai Lama som Panchen Lamas reinkarnation Efter att ha arbetat med övningarna ska eleven fördes bort och kineserna valde i stället ut sin egen kandidat. • känna till grunderna till konflikten mellan Kina och Tibet • förstå betydelsen av yttrandefrihet, religiös frihet och artikel 18 Exploatering av naturresurser och 19 i de mänskliga rättigheterna Kinas dominerande intresse i Tibet är inte längre ideologiskt • kunna förklara Dalai Lamas budskap om icke-våld och utan grundar sig på att utvinna områdets naturresurser. Gruv­ ­utforska sina egna tankar om Dalai Lamas budskap om drift och mineralutvinning är den största ekonomiska aktiviteten ­tolerans och icke-våld som en lösning på konflikter i både Ü-Tsang och Amdo. Minst hälften av Tibets naturliga skog har försvunnit sedan den kinesiska invasionen. CENTRALA ORD OCH BEGREPP • Religionsfrihet Kinesisk inflyttning • Yttrandefrihet Långvarig kinesisk bosättning i Tibet har medvetet uppmuntrats, • Tibet med resultatet att tibetanerna nu utgör en minoritet i många • Kina områden. Oberoende forskning beräknar antalet kineser till ­ • Icke-våld 5–5,5 miljoner, mot 4,5 miljoner tibetaner. I Kham och Amdo • Buddhism är den kinesiska befolkningen mångdubbelt större än den • Medkänsla ­tibetanska. Kinesiska handelsmän gynnas av lägre skatter och • Intolerans av att kineser har ledande positioner i administrationen. Källa: Free Tibet Campaign OM KONFLIKTEN MELLAN TIBET OCH KINA Folkmord och mänskliga rättigheter Sedan 1950 har uppskattningsvis 1,2 miljoner tibetaner dödats av kineserna. Kina har skrivit på ett antal FN-konventioner, inklusi­ ve den mot tortyr och den mot rasdiskriminering, men fortsätter att bryta mot dessa i Kina och Tibet.

ELEVAKTIVITETER

RELIGIONSFRIHET, VARFÖR DÅ? Är det viktigare för troende än för icke troende? Vilka argument — DISKUTERA BEGREPPET kan en icke troende använda för att försvara religionsfrihet? Korta fakta om religionsfriheten i Sverige Finns det människor i Sverige som, trots religionsfriheten, har Fram till 1860 var alla svenskar tvungna att bekänna sig till den svårt att utöva sin religion? evangelisk-lutherska kyrkan. Därefter öppnades det sakta upp för Tänk om Sverige införde en lag som bara accepterade vissa andra religiösa samfund i Sverige. Men det var först 1951 som vi religiösa samfund. Hur skulle det kännas? Hur skulle det fick villkorslös religionsfrihet i Sverige: då blev det möjligt att gå påverka andra rättigheter i samhället? Skulle en sådan lag kunna ur Svenska kyrkan utan att behöva tillhöra något annat samfund. stiftas och hur skulle det i så fall gå till? I dag är religionsfriheten inskriven i Sveriges grundlag; man får På vilket sätt kan yttrandefriheten och religionsfriheten fritt utöva sin religion och det är olagligt att tvinga någon att vara komma i konflikt med varandra? Kan man säga och uttrycka vad med i ett religiöst samfund. man vill om religiösa personer eller samfund? Ge exempel på händelser där dessa två rättigheter har stått mot varandra. Frågor att diskutera i mindre grupper Avsluta gärna med att varje grupp sammanfattar diskussionen och vilka frågor som väckte mest åsikter. Är det viktigt att försvara religionsfriheten och i så fall varför?

Mod utan gränser | 15 VAD HANDLAR DET OM? — TRE SÄTT ATT Skriv ­ANALYSERA KONFLIKTEN Skriv citatet som en rubrik på en insändare eller en argumente­ Utgå från biografin över Dalai Lama och texten om konflikten rande text. Formulera sedan dina tankar kring citatet och hur det mellan Tibet och Kina på föregående uppslag. Använd analys­ kopplas till något i din vardag. modellen på sida 9 för att beskriva och förtydliga de olika rollerna i konflikten. Gör en kampanj Utgå från citatet som en rubrik för att sprida information på OFFER—FÖRÖVARE—ÅSKÅDARE—FÖRSVARARE skolan om Dalai Lama och konflikten i Tibet. Sammanfatta fakta BROTTET Vilka brott mot de mänskliga rättigheterna finns i och ge exempel på hur man kan engagera sig i frågan. texten? Beskriv brotten så tydligt som möjligt. OFFER Vilka är offer i den här konflikten? Ge exempel på hur de Skapa en bild har drabbats. På vilket sätt har de förvägrats sina rättigheter? Gör en tolkning av budskapet i citatet genom att koppla ihop det FÖRÖVARE Beskriv förövaren. Vilka orsaker kan finnas bakom med ett foto eller en illustration. Sök på internet efter bilder, ta ett handlandet? eget foto eller gör en illustration som passar till citatet. ÅSKÅDARE Varför finns det så många som väljer att inte agera i den här konflikten? Vilka argument kan en passiv åskådare ha Urval av citat för att inte agera eller engagera sig i den här konflikten? Det är också värt att komma ihåg att det är när vi har FÖRSVARARE Ge exempel på aktiva försvarare. Vad gör de? Vil­ det som svårast som vi växer mest i vishet och styrka. ka metoder använder Dalai Lama i sin kamp? Ta reda på andra försvarare och vilka metoder de använder. Varför är Dalai En etisk handling är en handling som inte orsakar någon skada. Lama så noga med att lyfta fram budskapet om icke-våld så Och om vi kunde öka vår känslighet för andras lidande, så skulle vi tydligt? Vad kan man göra för att bli en försvarare? Vad skulle ha ännu svårare att stå ut med att se andras smärta, och vi skulle du kunna göra för att bli en försvarare? försäkra oss ännu mer om att vi aldrig utför en skadlig handling.

Tre sätt att arbeta med analysen: Känslor av hjälplös vrede förgiftar bara sinnet, de förbittrar 1 Gör en enkel analys. Arbeta individuellt eller i mindre grupper hjärtat och försvagar viljan. med frågorna. Besvara frågorna och diskutera konflikten i respektive grupp. Avsluta med att peka på de frågor som väckt Somliga kanske säger att min hängivenhet till icke-våld är lovvärd, mest engagemang i konflikten Tibet–Kina. men inte särskilt praktisk. Jag är övertygad om att man säger så för 2 Analys med källkritik. Gör ett fördjupande arbete och hitta att ett så starkt engagemang verkar skrämmande. Det är lätt att egna källor för att få mer information om ståndpunkterna i bli avskräckt. konflikten i Tibet. Sök efter källor som visar argument från båda sidorna. (Googla på: Chinadaily Tibet och Free Tibet eller De kinesiska myndigheterna är angelägna om enighet tibet.se). och stabilitet, men deras sätt att hantera Tibet skapar instabilitet Ge exempel på olika argument och ståndpunkter i frågan. och splittring. Använd gärna citat som visar de olika ståndpunkterna. Avsluta genom att resonera om källornas trovärdighet och problem Om ens liv blir meningsfullt och till nytta för andra, då är livets som finns för att få en objektiv bild av konflikten. syfte uppfyllt. 3 Analys med kreativ presentation. Arbeta med frågorna till de olika rollerna med hjälp av texterna i häftet. Förbered och När människovärdet inte respekteras av dem som regerar eller ägnar genomför en kreativ presentation av arbetet i form av en sig åt ekonomisk verksamhet, då ökar alla möjliga problem som powerpoint eller ett enkelt rollspel. Utgå från de olika rollerna kriminalitet och korruption. i modellen och utnyttja det som behövs för att visa konfliktens kärna eller belysa den ur olika synvinklar. Att sträva efter riktiga mål betyder inte att man arbetar för sitt eget namn, egen berömmelse eller makt, utan att man arbetar för DALAI LAMAS BUDSKAP — ARBETA MED CITAT andras bästa. Läs intervjun med Dalai Lama. Han beskriver bland annat sin syn på medkänsla, lidande och livets värde. Finns det något i det EGNA ERFARENHETER AV ICKE-VÅLD han säger som väcker intresse? Finns det något i hans budskap Dalai Lama talar ofta om medkänsla, tolerans och betydelsen av som du tycker är viktigt att lyfta fram? att använda icke-våld som ett sätt att möta konflikter. Är icke-våld 1 Utgå från texten om Dalai Lama och välj ut några korta alltid ett bra sätt att lösa konflikter? citat som du håller med om och som du tycker är bra. Här Har du själv varit frestad att lösa en personlig konflikt med ­bredvid ser du några citat du kan välja bland om du inte någon form av våld? Kanske har du egna erfarenheter eller ­hittar egna i texten. ­känner till situationer som urartat till våld och bråk. 2 Välj hur du vill arbeta vidare med citatet. Hur skulle de konflikterna ha kunnat hanteras på ett Här är några exempel. ­icke-våldsamt sätt? Ge konkreta förslag. Vad kan du göra för att påverka andra att bli bättre på att använda icke-våldsamma metoder?

16 | Mod utan gränser ARBETA VIDARE

Ta reda på mer om konflikten mellan Tibet och Kina. Sök i flera olika källor. Kartlägg vilka organisationer som arbetar med frågan. Hur ser de på konflikten? Vad har de för olika aktiviteter för att förbättra situationen? Vad kan du göra för att engagera dig mer i ­Tibetfrågan?

Svenska Tibetkommittén En partipolitisk och religiöst obunden förening som arbetar för att stödja tibetanernas strävan att på fredlig väg skapa förutsätt­ ningar för att utöva sin lagliga rätt till självbestämmande i Tibet, verka för att tibetanernas mänskliga rättigheter respekteras, uppmana politiker och andra makthavare att engagera sig för Tibetfrågans lösning och förmedla information om Tibet. www.tibet.se

Svensk-Tibetanska Skol- och Kulturföreningen En politiskt och religiöst obunden förening vars syfte är att skapa ett kulturellt band mellan Sverige och Tibet. www.tibet-school.org/sv

Samtal med Dalai Lama Våren 2011 besökte Dalai Lama Sverige. Här möter Mark ­Levengood Dalai Lama i ett samtal om lycka, tolerans och ­harmoni, samtalet sker på engelska: www.urplay.se/163819

Central Tibetan Administration (engelska) Den officiella hemsidan för den tibetanska exilregeringen. Här finns information om situationen i Tibet samt aktuella händelser. www.tibet.net

Tibetonline.tv (engelska) Filmklipp, bilder och information om Dalai Lama och aktuella händelser i Tibet. www.tibetonline.tv

Dalai Lamas hemsida (engelska) Dalai Lamas personliga hemsida med en mängd information om Dalai Lama, buddhism och situationen i Tibet. dalailama.com

Mod utan gränser | 17 18 | Mod utan gränser MUHAMMAD YUNUS BANGLADESH

”OCH HON KÄMPAR FÖR ATT BETALA DET DÄR FÖRSTA LÅNET, MEN DÅ VÄNTAR DEN ANDRA AVBETALNINGEN VECKAN DÄRPÅ. OCH NÄR HON HAR BETALAT ALLT, KAN HON SÄGA: ’JAG KLARADE DET!’ DET ÄR INTE BARA EN PENNINGTRANSAKTION SOM HAR ÄGT RUM, DET ÄR INGET MINDRE ÄN EN FÖRÄNDRING AV EN MÄNNISKA.” Muhammad Yunus, ©2000 Eddie Adams

KAMPEN MOT FATTIGDOM

Muhammad Yunus, grundaren av Grameen Bank — världens största och mest framgångsrika institution för mikrolån — föddes på en av jordens fattigaste platser i Bangladesh (som då tillhörde Pakistan). Som professor­ i ekonomi slogs Yunus av skillnaden mellan den ekonomiska teori som ­universiteten lärde ut och den förfärliga fattigdomen som fanns runt omkring honom. Han började experimentera med små säkerhetsfria lån till fattiga kvinnor och jordlösa bönder på landsbygden, då han insåg att de fattiga förblev fattiga för att de inte hade tillgång till kapital, ingen säkerhet för lån och lånebehov som var så blygsamma att det inte lönade sig för stora banker att befatta sig med dem. 1983 grundade han Grameen Bank, vars regler är strikta och tuffa. Klienten hittar fyra vänner att låna ihop med. Om någon av de fem försummar att betala tillbaka måste alla ställa upp med gemensamma åtaganden och gemensamt stöd. De första lånen är så små som tio dollar och måste betalas tillbaka med 20 procents ränta. Nästan tjugo år senare blomstrar denna revolutionerande bank med över 1 000 filialer som servar 35 000 byar och 2 miljoner kunder, varav 94 procent är kvinnor. 98 procent av Grameens låntagare betalar tillbaka sina lån, en återbetalningsgrad som vida överstiger de rikas och mäktigas. Men ännu viktigare är att kunderna förändrar sina liv: från maktlöshet och ­beroende till självförsörjande, oberoende och politiskt medvetna. Den verkliga förändringen kommer nästa generation till del: en generation Mod utan gränser | 19

som får bättre mat, utbildning och läkemedel och med en fattade. Dessa målsättningar hade stor betydelse för deras liv. När tillfredsställelse över att kunna ta kontroll över sitt liv — allt man lyssnar på kvinnorna inser man vilken insats de gör. tack vare Yunus vision, kreativitet och tilltro. Yunus har Ett typiskt första lån uppgår till omkring 35 dollar. Natten bland annat erhållit Nobels fredspris 2006 och U.S. Presi- innan en kvinna ska ta emot pengarna från banken har hon ofta dential Medal of Freedom 2009 — (amerikanska presiden- svårt att besluta sig för om hon verkligen är redo. Hon är rädd att ters frihetsmedalj). Tillsammans med Nelson Mandela och något hemskt ska hända henne. Till slut kommer hennes vänner Desmond Tutu samt en utvald skara framstående stats- på morgonen och gör allt för att övertala henne: ”Nu genomför vi män, människorättsledare och officiella personer är Yunus det här. Om du inte går kan inte vi göra det. Vi kan inte alltid oroa ­medlem i den grupp som kallar sig ”Global Elders”. oss. Det var inte lätt att komma så här långt. Nu går vi.” Till slut går hon till banken. När jag startade Grameenprogrammet för att ge fattiga människor När hon håller pengarna i handen verkar summan enorm. tillgång till lån mötte jag två stora hinder. För det första­ var affärs­ Det är som att hålla i det hopp och den skatt hon alltid drömt bankerna institutionellt fördomsfulla mot kvinnor.­ För det andra om. Hon darrar, tårarna rinner utmed kinderna och hon kan inte hade de fullständigt blockerat lån till fattiga­ genom att kräva något tro att vi anförtror henne en så stor summa. Hon lovar att betala ingen fattig människa har: säkerhet. tillbaka pengarna, för pengarna är en symbol för det förtroende vi lagt i hennes händer, och hon vill inte svika det. KVINNORNA SÅG EN VÄG UT UR FATTIGDOMEN Sedan kämpar hon för att betala tillbaka det första lånet, den Efter att ha klarat av det andra hindret gav jag mig på det första. första avbetalningen som ska betalas följande vecka och den Jag ville att hälften av låntagarna i mitt program skulle vara kvin­ andra avbetalningen som ska betalas nästföljande vecka. Detta nor, vilket var en utmaning. För det första ville kvinnor ogärna ta pågår i femtio veckor, och för var gång hon betalar in ännu en emot lån. De sa: ”Nej, nej, jag har aldrig i mitt liv rört pengar. Du avbetalning känner hon sig modigare! När hon avslutat sin måste gå till min man. Han förstår sig på pengar. Ge pengarna till femtionde avbetalning, den sista, och därmed har betalat hela sitt honom.” Jag försökte förklara att ett lån kommer hela familjen till lån, kan hon säga: ”Jag klarade det!” Hon vill fira. Det är inte bara godo. Ju mer jag närmade mig kvinnorna, desto mer sprang de en penningtransaktion som har ägt rum, det är inget mindre än sin väg. Mina kolleger och jag arbetade hårt för att få kvinnornas en förändring av en människa. När allt började darrade hon av förtroende, så att de skulle acceptera att ta emot lån från män. Det rädsla och visste varken ut eller in. Hon tyckte inte hon var någon tog tid, så vi slog av på takten för att få med fler kvinnor. och knappt existerade. Nu är hon en kvinna som är någon. Nu Sex år senare – stolta över att hälften av våra lån gick till kan hon resa sig och utmana nästan hela världen och ropa: ”Jag kvinnor – började vi se något helt fantastiskt. Pengar som gick till kan göra det, jag kan klara det själv.” Det här handlar om en pro­ familjer via kvinnorna var till mycket större nytta för familjerna cess som gör att en människa förändras, finner sig själv och får än samma summa pengar som gick till män. Till skillnad från självförtroende genom att bevisa att hon kan ta hand om sig själv. männen var kvinnorna mycket försiktigare och såg omedelbart till att nyttan kom barnen till del. De hade lärt sig hushålla med GRAMEENFAMILJER ÄR FRISKARE ÄN ANDRA små resurser. Kvinnorna såg längre: de såg en väg ut ur fattig­ Om man bara ser Grameens låneprogram har man missat att domen och var disciplinerade nog att fullfölja sina planer. Kanske Grameen också bidrar till en stor förändringsprocess. Vi fann är det för att kvinnor lider mer av fattigdom än män som gör dem att ett rekordstort antal av Grameenbarnen går i skolan eftersom mer motiverade. deras mödrar verkligen tar löftet på allvar. Många av dessa unga Männen, å andra sidan, var hopplösa med pengar. De ville pojkar och flickor fortsätter på college, universitet, läkarutbild­ få glädje av dem med detsamma, inte vänta till i morgon. ning och så vidare. Programmet har varit så framgångsrikt att ­Kvinnorna byggde alltid upp något för framtiden, för sig själva, vi nu ser framför oss en stor våg av studenter som behöver lån. sina barn och familjen. Vi såg många sådana skillnader mellan Därför har vi nyligen tagit fram ännu en låneprodukt för att män och kvinnor. finansiera högre utbildning i yrkesskolor för alla Grameenbarn. Vi beslöt att koncentrera oss på kvinnorna, eftersom vi fick Nu behöver de inte oroa sig för om deras föräldrar ska klara av att ut så mycket mer av dem för samma summa pengar. Jag hittade betala deras utbildning även om avgiften är hög. på sätt att sporra dem som skötte våra lån, eftersom det var så En nyligen gjord undersökning i Bangladesh visade att barn i mycket svårare att övertyga kvinnor att låna pengar. I dag går 94 Grameenfamiljer är friskare än barn som inte hör till Grameen. procent av våra lån till kvinnor. Tidskriften Scientific American gjorde en undersökning av Det har fungerat på många sätt som vi aldrig förutsåg. Till befolkningstillväxten i Bangladesh som visade att det genom­ exempel beslöt kvinnliga låntagare att binda sig till en serie snittliga antalet barn per familj för tjugo år sedan var sju, men löften, som de kallade de ”sexton besluten”, vilket innebär att de har minskat till tre. Vad har hänt och varför? Undersökningen förbinder sig att förbättra låntagarnas och deras familjers välfärd gav upphov till en kontrovers eftersom den hävdade att föränd­ långt utöver det lånen kan åstadkomma. De kom överens om ringen beror på vårt program. I takt med att kvinnor får mera att skicka barnen till skolan, de bestämde sig för att vara disci­ makt börjar de se sig själva och vad de kan åstadkomma. De plinerade, att hålla ihop, att vara modiga och att arbeta hårt. De gör ekonomiska framsteg, fattar beslut om sina egna liv och kom överens om att ha små familjer, att låta barnen gå i skolan bestämmer hur många barn de vill ha. Detta utgör en viktig och plantera så många frön som möjligt och till och med att äta del av ekvationen. Vid toppmötet om befolkningsfrågan i Kairo grönsaker. Det är några av de beslut som kvinnorna, inte banken, talade man om Grameenmodellen, eftersom kvinnorna i vårt 20 | Mod utan gränser

program praktiserar familjeplanering i dubbelt så hög utsträck­ och kom sedan på en idé. Vi träffade männen och förklarade ning som genomsnittet i landet. Det här är inte ett program för programmet på ett sätt som fick dem att inse att det skulle vara barn­begränsning, men det är en positiv bieffekt. bra för hela familjen. Vi var noga med att träffa männen och hustrurna tillsammans så att alla förstod vad de kunde vänta sig. DET HÖGSTA VALDELTAGANDET NÅGONSIN Det minskade en stor del av männens initiala motstånd. Det finns andra bieffekter. För sju år sedan började vi uppmuntra Män i grannskapet satte sig också till motvärn och dolde att de låntagare att delta i den politiska processen genom att rösta. I kände sig hotade av kvinnornas större makt genom att ­använda början var reaktionen negativ. De sa: ”Alla kandidater är djävlar, sig av religionen. Vi undersökte mycket noggrant om vårt pro­ så varför skulle vi rösta på dem?” Det var väldigt deprimerande gram var antireligiöst på något sätt. Men de gömde sig bakom att folk såg på valprocessen på det viset. religionen i stället för att erkänna att de kände sig förbigångna. Vi svarade: ”Okej, visst, de är djävlar, men om ni inte går och Det var det manliga egot som talade i religiösa termer. röstar blir den värste djävulen vald. Samla till möten och disku­ Vårt bästa motargument var att ge det tid. Det blev snart tera vem som är den värste och vad som kan hända om han väljs. uppenbart att våra låntagare fortsatte att fullgöra sina religiösa Och om ni tycker att det är en skrämmande framtidsutsikt, så har plikter samtidigt som de tjänade pengar och fick självförtroende. ni möjlighet att välja den minst onde.” Folk blev genast entusias­ Kvinnorna började konfrontera de religiösa. De sa: ”Tycker ni tiska och valdeltagandet i det första valet var nästan 100 procent. att det är en dålig idé att vi tar emot pengar från Grameen Bank? Det var väl organiserat. Alla Grameenfamiljerna samlades Okej, då ska vi inte ta emot mer – om ni ger oss pengarna. Vi bryr på valdagens morgon och gick tillsammans till vallokalen, så att oss inte om vem som ger oss pengar, men utan kan vi inte göra politikerna skulle lägga märke till hur många de var och ta dem på någonting.” Naturligtvis sa de religiösa företrädarna: ”Nej, nej, vi allvar. I det följande valet röstade Grameenfamiljerna själva och kan inte ge er pengar.” Så var det inte mer med det. tog med sina vänner och grannar, särskilt kvinnorna, för att rösta. Vi fick också kritik från professionella som arbetade med Resultatet blev att deltagandet i valet i Bangladesh 1996 var utveckling. De insisterade på att lån till kvinnor som saknar kun­ 73 procent, det högsta någonsin. Och det som chockerade alla var skap eller färdigheter inte medför någon strukturell förändring i att det i stort sett var fler kvinnor än män som röstade. Faktum landet eller i byarna och därför inte innebär någon verklig utveck­ är att kvinnorna väntade i timmar. När myndigheterna för­ ling. De sa att utveckling kräver lån på flera miljoner dollar. Vi beredde röstningen förväntade man sig att bara hälften så många hade inte väntat oss motstånd från utvecklingshållet, men det var ­skulle komma. det som inträffade, och det blev kontroversiellt. För det vi gör står Resultatet förändrade det politiska landskapet. I det tidigare inte i några böcker. De kan inte placera oss, vare sig till höger eller parlamentet hade fundamentalisternas religiösa parti sjutton vänster, som konservativa eller liberala. Vi talar om fri marknad, platser. I 1996 års val minskade deras antal till tre, eftersom men samtidigt är vi för de fattiga. De är fullständigt förvirrade. kvinnorna inte tyckte att det fundamentalistiska partiets program var intressant. Det var verkligen uppmuntrande. ENVISHET KRÄVS FÖR ATT MAN SKA LYCKAS Sedan blev vi överraskade när vi såg att många Grameen­ Om du lever i den akademiska världen, så vandrar du kanske medlemmar själva blev valda i lokalvalet. Jag åkte runt och pratade runt i din abstrakta värld och bestämmer dig för att mikrolåns­ och frågade varför de bestämt sig för att ställa upp. De sa: ”Du program är något idiotiskt eftersom de inte passar in i dina sa att vi skulle välja den som var minst ond av djävlarna, och det ­teorier. Men jag arbetar med riktiga människor i den riktiga ­försökte vi, men det kändes så hemskt att vi tröttnade och började världen. Varje gång akademiker eller professionella hjälparbetare titta på varandra och undrade: ’Varför letar vi efter den minst onde, kommer med sådana påståenden blir jag arg och återvänder till när vi har bra människor här? Varför ställer vi inte upp själva?’” arbetet och mina låntagare – där vet jag vem som har rätt. Det startade en snöbollseffekt, som slutade med att fler än 4 000 Det största leendet möter jag hos en kvinna som just förändrat Grameenmedlemmar valdes till lokala förtroendeposter. Det är sin tillvaro. Spänningen hon upplevt tillsammans med sina barn fantastiskt. De pratar på ett helt annat sätt. Jag har aldrig hört när de flyttat upp från en klass till en annan är så rörande, så verk­ ­kvinnor i Bangladesh prata på det viset. De utmanar regeringen.­ lig, att man glömmer vad debatten handlade om där inne i bal­ De säger: ”Regeringen kan inte tala om för oss hur vi ska rösta. salen med alla internationella experter som talade om att det här Vi har gett löften till våra väljare.” Det är sådant som händer. inte var värt någonting. Det är så jag får styrka från människor. Samhället­ förändras, hälsovården, det politiska engagemanget,­ Grameen Bank finns över hela Bangladesh, med 2,4 miljoner ­relationen mellan mor och barn och mellan man och hustru. familjer. Också i svåra tider, som under de hemska översväm­ Nu kan man agera öppet, uträtta något, upptäcka sin egen ningarna, är folk beredda att betala och vi har verkligt bra lån. talang och förmåga och se på världen på ett helt annat sätt än Det visar människors grundläggande förmåga att göra något de tidigare. Grameen gör det möjligt för människor att göra det de tror på, oberoende av vad andra säger. Folk frågar vad skälet till själva vill. Våra kunder befinner sig i en affärsrelation, som har vår framgång är, till att vi kunnat göra det här när alla sa att det stor betydelse för deras liv. inte gick. Jag upprepar alltid att jag var envis. När ni frågar om det krävdes mod skulle jag i stället säga att det krävdes envishet. ”UTAN PENGAR KAN VI INTE GÖRA NÅGONTING” Vad man än ger för vacker förklaring, så är det vad som krävs för Naturligtvis finns det motstånd. Det första motståndet kom från att man ska lyckas. männen som kände sig förorättade, förnedrade och hotade av att deras hustrur fick lån och inte de. Spänningen inom ­familjen ledde ibland till våld mot kvinnorna. Så vi gjorde uppehåll TILL LÄRAREN

FN:S ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE • förstå innebörden i och syftet med Muhammad MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Yunus ­mikrolån Artikel 23: Rätt att fritt välja arbete och att ansluta sig till • kunna analysera mikrolånens fördelar såväl som ­fackföreningar dessa ­nackdelar och utmaningar Artikel 25: Rätt till tillräcklig levnadsstandard CENTRALA ORD OCH BEGREPP ÖVERGRIPANDE FRÅGESTÄLLNINGAR • Ekonomiska system • Vad innebär det att leva i fattigdom? • Empati • Vilka är fattigdomens långsiktiga konsekvenser? • Val • Hur kan vi utrota fattigdomen? • Behov och önskemål • Produktionsfaktorer INNEHÅLLSMÅL • Rättvisa Efter att ha arbetat med övningarna ska eleven • Beslutsfattande • ge en bild av vad fattigdom är och dess långsiktiga • Normer ­konsekvenser • Medborgerliga rättigheter • identifiera de faktorer som leder till och befäster fattigdom • förstå problematiken om de kriterier banker har för lån av pengar

ELEVAKTIVITETER

FATTIGDOM — DISKUTERA BEGREPPET a) Vem har det största ansvaret för att människor är fattiga? Vad är fattigdom? • Personen som är fattig. 1 Låt eleverna diskutera och undersöka följande frågor som en • Personens familj, släkt. introduktion till temat om fattigdom. • Företag i den fattigas närhet. • Vad innebär det att vara fattig? Fundera och skriv ner olika • Banker som tjänar på att låna ut pengar. kännetecken för fattigdom. • Samhället, kommunen där den fattiga befinner sig. 2 Diskutera följande frågor i mindre grupper. Avsluta med en • Staten, de politiker som styr landet. uppföljning i helklass: b) Vem har störst möjlighet att förändra en fattig människas liv • Vad innebär det att leva i fattigdom? Presentera vad ni eller förhindra att människor blir fattiga? kom fram till ovan. • Personen som är fattig. • Känner du någon som är fattig? • Personens familj, släkt. • Är det skamligt att vara fattig och i så fall varför? • Företag i den fattiges närhet. • Om du vore fattig, skulle du då gå ut öppet med det? • Banker som tjänar på att låna ut pengar. • Är det skamligare att vara fattig i ett rikt land? • Samhället, kommunen där den fattige befinner sig. • Hur ser fattigdomen ut i Sverige? • Staten, de politiker som styr landet. • Vilka effekter får fattigdom på kort och lång sikt? • Hur kan fattigdom bekämpas? 3 Sammanfatta elevernas diskussion kring vad fattigdom är FÅR JAG LÅNA PENGAR? — ROLLSPELSÖVNING samt hur den kan bekämpas. Dela in eleverna i smågrupper med 4–6 i varje grupp. ­ Anteckna resultatet på tavlan eller på ett blädderblock. G­­rupperna ska representera en grupp bankchefer som ansvarar 4 En av de centrala delarna av fattigdomen är ju brist på pengar. för att ­bedöma låneansökningar och bevilja lån. Diskutera i klassen hur fattiga kan få tillgång till pengar för att förbättra sina liv. Gör så här 1 Tre personer har sökt lån från er bank. Personerna presenteras Orsaker till fattigdom på nästa sida. Diskutera följande frågor, låt eleven först ta ställning enskilt. Frågan är om ni ska bevilja lånet eller inte. Bedömningen gör Diskutera sedan i klassen, samla argumenten för de olika ni med hjälp av de tre K-faktorerna på nästa sida. ­ståndpunkterna. 2 Börja med att alla i gruppen individuellt bestämmer sig och presenterar sitt beslut.

Mod utan gränser | 21 Diskutera sedan i gruppen och kom fram till ett gemensamt VAD ÄR MIKROKREDITER? beslut om vilka som beviljas lån och vilka som nekas. Övningen ”Får jag låna pengar?” belyser problemet att fattiga inte Både det individuella och det gemensamma beslutet uppfyller bankernas krav och därför inte får låna pengar. måste motiveras. 1 Låt eleverna reflektera över nedanstående fråga enskilt, det 3 Grupperna redogör för klassen för sitt beslut och motiven kan göras muntligt eller skriftligt. Avsluta med en gemensam bakom beslutet. diskussion. 4 Fanns det olika åsikter i grupperna, och, i så fall, hur gick • Har bankerna ett ansvar för att hjälpa till att bekämpa diskussionerna och hur fattades beslutet? fattigdomen? 5 Diskutera följande frågor, och följ sedan upp dem i helklass: 2 Läs texten om Muhammad Yunus och Grameen Bank. • Vilka kan konsekvenserna bli för dem som inte fick lån? ­Inläsningen kan också göras som läxa. • Hur hade deras liv kunnat påverkas om de fått lånet? Bearbeta och reflektera genom följande frågor: • Finns det någon lösning på detta, skulle bankerna kunna • Vilken är Yunus idé? göra på något annat sätt så att de som inte uppfyller kraven, • Hur skiljer den sig från traditionell kreditgivning? men som är i stort behov av pengar, ändå kan låna pengar? • Vilka är fördelarna med Yunus idéer? Finns det några Hur skulle ett sådant system kunna se ut? ­nackdelar och i så fall vilka? • Varför satsar man just på kvinnorna? Tre personer har sökt lån hos banken • Vilket motstånd mötte man? JULIA: Julia är 23 år gammal. Hon har en son som är tre år, 3 Muhammad Yunus har varit ifrågasatt i sitt hemland den och hon väntar sitt andra barn. Hennes man blev nyligen senaste tiden. Ta reda på vad det handlar om. Vem är det arbetslös. De klarade då inte av hyran för sin lägenhet och var som ifrågasätter honom och hans arbete? Vilken relevans tvungna att flytta hem till Julias föräldrar som båda är sjuk­ anser du att det finns i anklagelserna? Använd dagstidningar pensionärer. Julia vill låna pengar för att starta en affär som på ­webben. säljer barnkläder, nya och second hand. NILS: Bor i en liten by i Sveriges inland. Där finns det få jobb och Skulle det fungera här? han har varit arbetslös en längre tid. Platsen är avlägsen och Den ekonomiska situationen i Sverige skiljer sig mycket från få har tillgång till internet, det finns ingen kabel dragen och den i Bangladesh. Frågan är om systemet med mikrofinansiering mottagningen för mobiltelefoni är väldigt dålig. Nils vill skaffa skulle fungera här och hur det i så fall skulle se ut. utrustning för att kunna surfa mobilt, det handlar bland annat Diskutera i mindre grupper: om en förstärkare och en antenn. Sedan tänker han att de • Skulle det fungera att erbjuda mikrolån i Sverige? Varför eller andra byborna får boka in sig och mot betalning surfa på hans varför inte? dator. Nils har haft problem med kronofogden på grund av en del obetalda skulder. Det är femton år sedan och problemet är Undersök hur det ser ut i Sverige nu löst. Nils är 47 år gammal och ensamstående. 1 Finns det liknande system i Sverige? Leta information på SANDRA: Hon vill sälja smörgåsar och bröd på olika arbets­ nätet. Kontakta banker och ställ frågor. Kontakta myndigheter platser i staden där hon bor. Hon har arbetat på ett bageri i och organisationer som arbetar med fattigdomsproblemet. fem år och vet hur man gör kvalitativa produkter. På det jobbet Mejlkontakt kan vara en bra metod. försörjde hon sina tre barn och sin långtidssjukskrivne man. 2 EU har ett eget program för mikrofinansiering. Hon blev av med arbetet när ägaren sålde bageriet. Hon har Information om detta för svenskt vidkommande hittar du aldrig drivit ett eget företag. Sandra är 37 år och bor med sin hos Tillväxtverket. familj i en hyreslägenhet. Hon vill låna pengar till utrustning 3 Presentera resultatet. och råvaror. Hon har tänkt tillverka produkterna i hemmet. Mikrokrediter för hemlösa? De tre K-faktorerna Skulle mikrokrediter kunna hjälpa hemlösa? Skulle mikro­ När banker ska fatta beslut om huruvida en person ska få låna krediter kunna bidra till bostad och därigenom arbete? Undersök pengar eller inte brukar de utgå från följande tre faktorer: detta genom att ta kontakt med någon myndighet eller organisa­ • Karaktär: Handlar om hur pålitlig låntagaren är. Betalar tion som arbetar med denna problematik. hon eller han räkningarna i tid? Finns det några betalnings­ anmärkningar? Hur länge har hon eller han haft sitt REFLEKTERA OCH DISKUTERA ­nuvarande jobb? Låt eleverna reflektera enskilt över de frågor som bearbetades • Kapital: Här är det tillgångarna som ska bedömas. Har under den förberedande övningen. Har deras syn förändrats på lån­tagaren kapital, fastighet, mark eller andra personliga något sätt? tillgångar? Avsluta med en diskussion kring följande frågor: • Kapacitet: Kan låntagaren klara av avbetalningarna på lånet? • Vad anser du om bankernas rutiner för att ge lån? Hur stor är lönen? Vilka utgifter finns det? Finns det andra • Hur kan mikrokrediter bidra till att göra fattigdom till något skulder? Hur stort är hushållet? som tillhör det förflutna? Vilka risker finns det? Hur kan dessa undvikas?

22 | Mod utan gränser ARBETA VIDARE

Här är några exempel på länkar som man kan arbeta vidare med.

Tillväxtverket Här kan du läsa om EU-programmet som gäller mikrofinansiering: www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/euprogram/omeuprogram/ nyhetsarkiv/nyhetsarkiv2009/lockande-larkonferensomeufon­ der/microfinansieringensocial-innovation.4.4f9fd2c7123e067bd­ de80006046.html

Europeiska investeringsfonden (engelska) Här är EU:s egen information om mikrofinansiering: www.eif.org/what_we_do/microfinance/-progress/index.htm

Rädda Barnen Barnfattigdom är något som uppmärksammats i Sverige den senaste tiden. Många menar att den ökat. Här kan du ta reda på mer om detta: www.rb.se/vartarbete/isverige/barnfattigdom/Pages/default.aspx

Mod utan gränser | 23 24 | Mod utan gränser JULIANA DOGBADZI GHANA

”JAG VAR ETT BARN, SJU ÅR, NÄR MINA FÖRÄLDRAR TOG MIG HEMIFRÅN TILL OFRIHETEN I EN HELGEDOM, DÄR JAG BLEV SEXSLAV ÅT EN FETISCHPRÄST.” Juliana Dogbadzi, ©2000 Eddie Adams

BEKÄMPA SLAVERI OCH TRAFFICKING

Juliana Dogbadzi blev som litet barn slav i en helgedom i sitt hemland Ghana enligt en sed som kallas trokosi. Hon tvingades arbeta utan lön, mat eller kläder och utföra sexuella tjänster åt en helig man. Sjutton år senare, när hon var tjugotre år, lyckades hon fly efter flera misslyckade försök. Trokosi härstammar från ett ewe-ord som betyder ”gudarnas slav” och är ett slags religiös och kulturell sed enligt vilken unga flickor, oftast oskulder, skickas till livslångt slaveri för att sona brott som en släkting är misstänkt för. Runt år 2000 uppskattade man att omkring 5 000 unga flickor och kvinnor hölls fångna i 345 helgedomar i södra delen av Ghana. Genom Juliana­ Dogbadzis modiga flykt och den kamp hon sedan förde för att ­upphäva systemet förbjöds utövandet av trokosi i Ghana — men efter­ levnaden av lagen är fortfarande dålig. Dogbadzi fortsätter att protestera mot trokosi genom att resa runt i landet och träffa slavar och försöka få dem fria. Hon blir allt mindre ensam i sin modiga kamp.

Jag har aldrig varit i ett klassrum. Jag har aldrig gått i skolan. Jag var ett barn, bara sju år, när mina föräldrar tog mig hemifrån till ofriheten i en helgedom, där jag blev sexslav åt en fetischpräst i 17 år. Man påstod att min morfar hade stulit två dollar. När de sa att de misstänkte honom för brottet och beordrade honom att ge tillbaka pengarna, förklarade han att han var oskyldig. Kvinnan som anklagat honom för brottet vände sig till helgedomen och förbannade min morfars familj. Då började medlemmar i min familj att dö. En spåman sa till oss att min morfar måste anmäla sig till trokosi-helgedomen för att få stopp på dödsfallen. Prästen sa att min familj måste lämna över en ung flicka till helgedomen för att blidka gudarna. En syster skickades till helgedomen i Kebenu omkring 95 mil bort, men hon dog några år senare. Eftersom jag föddes strax efter min morfars död blev det jag som fick ersätta min syster. Jag levde och arbetade på prästens åkrar och höll området rent. Under tiden Mod utan gränser | 25

våldtog prästen mig regelbundet på slitna mattor på kalla golv uppehåll och jag fick många ärr på kroppen. Jag bröt samman i fönsterlösa hyddor. Jag och de andra kvinnliga slavarna fick och höll på att dö. Barnets far hade velat ta hand om oss, men varken mat eller läkarvård. Efter arbetet på prästens gård måste prästen hotade att döda honom. Mannen som tagit hand om oss vi hinna med att bränna kol eller sälja bränsle i närmaste stad för fick betala några flaskor starksprit och höns och fick en varning att få pengar till mat. Ibland åt vi rå peppar eller palmkärnor för att hålla sig borta från mig, annars skulle han dö. Jag har inte sett att hålla oss vid liv. honom sedan dess och han har inte sett vårt barn. Tredje gången jag flydde bestämde jag mig för att aldrig mer TOLV ÅR NÄR JAG VÅLDTOGS FÖRSTA GÅNGEN återvända till helgedomen. Vid det laget var jag gravid i fjärde Eftersom jag bara var ett barn visste jag inte vad jag skulle göra. månaden efter ännu en våldtäkt som prästen utsatt mig för. Jag Det fanns en äldre slavkvinna som tog hand om mig. Hon kunde mådde inte bra. Under flera dagar svalt jag. Jag var gravid och inte hjälpa mig så mycket, för hon hade fått så många barn behövde få något att äta för att inte dö. Jag beslöt mig att gå till en efter att prästens hade våldtagit henne. Hon sa: ”Ta hand om närbelägen gård som prästen ägde för att ta lite säd av den skörd dig, lilla vän, annars kommer du att dö.” I början fanns det 100 som de andra slavarna och jag hade sått. Man upptäckte mig när ­kvinnliga slavar i min helgedom, men prästen skickade 90 av jag stal säd, och prästen sa till de unga männen i byn att slå mig dem för att arbeta på hans gårdar i andra byar. Tillsammans hade tills jag förlorade medvetandet. När jag vaknade upp såg jag alla de omkring 65 barn, och kvinnorna arbetade med att ta hand blåmärkena och såren på kroppen och var nära att förlora barnet om barnen. jag bar. Jag bestämde mig för att ge mig av så att de inte skulle Vi var tolv stycken, fyra kvinnor och åtta barn, som bodde i ett döda mig. Men så blev det inte. Jag var rädd och gick tillbaka till rum i ett hus med halmtak. Det var byggt av lera och saknade helgedomen i stället. Ändå var det den händelsen som blev vänd­ fönster och dörrar. Det regnade in och ormar kom in. Rummet punkten. Jag var sjutton, arton år då och bestämde mig för att jag var sex meter långt och tre och en halv meter brett. Taket var så skulle göra något för att hjälpa andra människor i helgedomen. lågt att vi nästan slog i huvudet, och vi sov allihop på en matta på golvet. Det där är inte allt jag kan minnas, men när jag berättar DET FINNS FLER KVINNOR SOM BEHÖVER HJÄLP om det får jag tillbaka värken i ryggen, och det är svårt att tänka En dag kom en man som representerade en hjälporganisation på det som hände igen. som hette International Needs Ghana till helgedomen för att Ni förstår, i helgedomen får man inte ta på sig skor eller en prata med prästen. Det var min chans. Jag vet inte varifrån hatt för att skydda sig mot den heta solen. Om det regnar eller mitt plötsliga självförtroende kom, men all min rädsla hade är kallt har man bara ett tygstycke att vira om sig. En typisk dag ­försvunnit. Jag var inte rädd för döden längre och jag var beredd i helgedomen såg ut så här: man vaknar klockan fem på morgo­ att dö för andra. Tack och lov hade jag den känslan! Jag flydde nen, går till bäcken omkring fem kilometer bort för att hämta inte genast, för jag var väldigt svag. Jag var höggravid och kunde vatten till inhägnaden, sopar, gör i ordning måltider till prästen inte gå långt. Som tur var födde jag babyn några veckor senare. (utan att äta själv), går till gården, arbetar till klockan sex och åter­ Med babyn fastknuten på ryggen och Wonder, det första barnet, vänder för att sova utan mat eller för att skrapa ihop överblivna vid handen flydde jag genom bushen till huvudgatan där jag fick smulor. På natten brukade prästen kalla en av oss till sitt rum och lift till Adidome och till International Needs Ghana. våldta oss. Jag var omkring tolv år när jag våldtogs första gången. Medlemmarna i organisationen lärde mig massor av saker och Det fanns ett gunstlingssystem i slaveriet. Prästen tyckte om höll mig borta från prästen. De lärde mig baka bröd och andra flickor som villigt gav efter för hans sexuella krav, men hatade sysslor. Ändå tänkte jag: ”Det finns fler kvinnor kvar i helge­ dem som alltid bråkade, så de flickorna blev misshandlade. De domen som behöver hjälp. Ingen kan föra deras talan bättre än som han tyckte om sa alltid att de var smartare eftersom de ville en som har varit i helgedomen och som har upplevt lidandet – en undvika att bli slagna, medan vi andra tyckte att de var dumma som kan berätta för världen vad som händer i helgedomen. Om och sa att de gillade att ha sex med en man de inte älskade. När ingen får stopp på seden kommer vi alla att dö av smärta.” Mot jag såg folk komma till byn i fina klänningar för att köpa mat, alla odds beslöt jag mig för att ta på mig ansvaret att göra något åt började jag fundera över att göra något för min egen skull. Jag saken, och det har jag gjort sedan dess. Jag åkte runt till helge­ måste bli fri. domarna och pratade med dem som bodde där. Jag sa att de måste fatta mod som jag och ge sig av. JAG MÅSTE BLI FRI Jag måste göra något för att förändra mitt liv. Jag flydde flera SEDEN TVINGAR KVINNOR TILL UNDERKASTELSE gånger. Första gången gick jag till mina föräldrar. Jag berättade Helgedomen påstår sig äga krafter den inte har, för att göra för dem att jag led i helgedomen, men de var rädda för att behålla slavarna rädda och hindra dem från att fly. Seden är ett sätt som mig. De sa att om de gjorde det skulle gudarna döda dem. De männen medvetet använder sig av för att tvinga kvinnorna till skickade tillbaka mig till prästen, där jag utsattes för samma underkastelse. En man begår ett brott och en kvinna måste betala ­plågor igen. Jag tänkte: ”Nej, det här ska inte hända igen. Jag för det. Det är oacceptabelt. På samma sätt är helgedomen också måste komma på ett sätt att bli fri och att befria andra kvinnor.” ett brott mot barn. En slavs barn delar mammans belägenhet. Andra gången jag flydde gick jag till en by som låg i närheten. När mamman har mat att äta äter barnet. Om hon inte har En ung man gav mig mat och lät mig bo hos sig. Han utnyttjade någon mat svälter barnet. Om hon har kläder har barnet också mig och gjorde mig gravid. När prästen fick reda på det skickade lite kläder. Om inte så är det inget att göra åt det. Om hon går till han runt unga män i byn för att få tag i mig. De slog mig utan gården, går barnet med. Det finns tusentals kvinnliga trokosi-­ 26 | Mod utan gränser

slavar med barn som behöver hjälp. De som har befriats behöver också hjälp för att återhämta sig från det lidande de fått utstå i helgedomarna. Till skillnad från de flesta andra flickorna och kvinnorna har jag kommit över rädslan som trokosi-systemet inpräntat i mig. Det är mitt vapen. Nu när jag flytt kan jag bidra till att minska kvinnornas fruktan genom att berätta min historia för dem. Jag talar om för dem vad jag gör nu, att jag fortfarande är vid liv och inte död, som man har fått dem att tro. Jag försöker hjälpa prästerna att förstå vilket lidande kvinnorna får utstå. ­Somliga låter mig inte komma in i helgedomen längre. När jag är i staden informerar jag människor om livet i helgedomarna och ­propagerar för att seden måste upphöra.

NÄSTA STEG ÄR ATT FÅ SLUT PÅ TROKOSI Det jag gör är farligt, men jag är beredd att dö för att göra det rätta. En del människor skickar hotbrev, och andra konfronte­ rar mig öppet. Tack och lov är de jag arbetar med så starka och uppmuntrar mig. För närvarande har åtta flickor anslutit sig till mitt arbete med organisationen. Mitt nästa steg för att få slut på trokosi är att se till att lagen verkställs och att få organisationer i Togo och Benin som jag samarbetar med att sätta stopp för seden i sina respektive länder. Jag tror verkligen att jag har en kallelse, för det är underligt att jag är vid liv och vid mina sinnens fulla bruk efter att ha gått igenom det jag gjorde. Mitt eget självförtroende och hjälpen jag fått av International Needs har betytt allt. Jag har helt och hållet förlåtit mina föräldrar, för jag vet att de gjorde det de gjorde på grund av okunnighet och fruktan. Jag vill inte att de ska känna sig skyldiga, så jag låter bli att berätta för dem om mina erfaren­ heter. Men jag träffar dem inte så ofta. Jag är glad att kunna säga att jag nu är lyckligt gift och just har fått mitt första planerade barn med den man jag älskar. Mitt liv i dag är som vilken annan ung kvinnas som helst. TILL LÄRAREN

FN:S ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE INNEHÅLLSMÅL MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Efter att ha arbetat med dessa övningar kan eleven utveckla kun­ Artikel 1: Rätten till jämlikhet skaper om följande: Artikel 2: Frihet från diskriminering • hur det moderna slaveriet ser ut Artikel 3: Rätt till liv, frihet och personlig säkerhet • en enskild individs, Juliana Dogbadzis, syn på sin situation Artikel 4: Frihet från slaveri samt hur hon tog sig ur sin situation och fortsatte att arbeta Artikel 5: Frihet från tortyr och förnedrande behandling mot det hon själv varit med om Artikel 6: Rätt att erkännas som en person inför lagen • hur problemet ser ut i Sverige Artikel 7: Rätt till likhet inför lagen • hur man kan arbeta för att försöka förändra detta • insikt i vad trafficking är samt vilken form av slaveri det är ÖVERGRIPANDE FRÅGESTÄLLNINGAR • hur man arbetar mot trafficking i Sverige i dag Om slaveri är olagligt, varför förekommer det ändå i flera länder i världen i dag? Varför blundar myndigheterna i de länderna? CENTRALA ORD OCH BEGREPP • Vilka former har dagens slaveri? • Slaveri • Finns det slaveri i Sverige? • Trafficking • Hur ska slaveriet kunna avskaffas? • Trokosi • Helig man

ELEVAKTIVITETER

SLAVERI — DISKUTERA BEGREPPET VAD HANDLAR BERÄTTELSEN OM? Det kan väl inte finnas några slavar idag? Diskutera följande frågor, låt eleverna först ta ställning enskilt. Fundera över och diskutera nedanstående frågor i grupp eller Diskutera sedan i klassen, samla argumenten för de olika stånd­ enskilt med pennan i handen. Avsluta med att sammanfatta punkterna. ­diskussionen i klassen. Dokumentera vad eleverna tror, eller så Introducera berättelsen om Juliana, en karta kan vara bra för gör de det själva via anteckningar som läraren gör på tavlan. att få ett rumsligt begrepp om Ghana. Låt eleverna läsa texten • Är slaveri lagligt någonstans i världen i dag? alternativt läs den högt för eleverna. • Om slaveri existerar, hur många slavar tror du att det Låt eleverna resonera om och reflektera över frågorna nedan finns i världen? enskilt i skriftlig form: • Om slaveri existerar, under vilka former bedrivs slaveri i dag? • Varför hamnar Juliana i den situation hon hamnar i? • Vad tror du att slavarna huvudsakligen tvingas att göra? • Hur tror ni att hennes föräldrar kände? Varför gick de • Finns det slaveri i Sverige i dag? Om ja, hur ser det ut? med på det? För att eleverna inte ska stanna i vad de tror utan kunna räta ut • Hur tror ni att Juliana kände gentemot sina föräldrar? frågetecknen, gå vidare och undersök frågorna ovan. Sök mer • Varför tror ni att just Juliana bröt mönstret och protesterade? information på internet. Se lista på hemsidor under rubriken Redovisa frågorna ovan och diskutera i smågrupper eller arbeta vidare. i ­helklass. Diskutera: • Är det rätt att familjen får ta ansvar och straffas för ett brott som en familjemedlem påstås ha begått? Analysera rollerna i i berättelsen med hjälp av modellen på sidan 9. Hur kan de olika rollerna beskrivas och vad kan man göra för att få till stånd en förändring?

Mod utan gränser | 27 SLAVERI I EUROPA — TRAFFICKING 4 Avsluta genom att se filmen Lilja 4-ever. Ordet trafficking sammanfattar den brottsliga verksamhet som Filmen är rekommenderad från årskurs 9. Diskutera med innebär att kvinnor tvingas till prostitution i främmande länder. hjälp av filmhandledningen som finns på Svenska Slaveri och trafficking finns över hela världen – även i Europa ­Filminstitutets hemsida. I den finns en hel del fakta om själva och Sverige. problematiken: 1 Arbeta i klassen med frågor om prostitution och www.sfi.se/sv/filmiskolan/Filmhandledningar/ trafficking i Sverige och Europa. Filmhandledning/75 2 Dela gärna upp frågorna på olika individer eller mindre grupper. 3 Sammanfatta frågorna i en gemensam redovisning. • Varför finns det prostitution? • Är det främst män som köper sex och i så fall varför? • Ta reda på mer om trafficking? • Hur vanligt är det i Europa, hur många är offren? • Från vilka länder kommer offren och varför just därifrån? • Hur arbetar de svenska myndigheterna med detta problem? • Finns det några gemensamma arbeten inom EU kring detta problem? Har EU gjort det lättare för dem som organiserar trafficking?

ARBETA VIDARE

Ta reda på mer om trafficking. Sök i flera olika källor. Kartlägg vilka organisationer som arbetar med frågan. Vad har de för olika aktiviteter för att bekämpa trafficking? Vilket genomslag har deras arbete i Sverige? Hur ser de olika politiska partierna på frågan? Vad kan du göra för att engagera dig mer?

Forum för levande historia Slaveriet då och nu www.levandehistoria.se/slaveriet

Svenska Dagbladet Nutidens slaveri www.blog.svd.se/historia/2011/09/28/slaveri-i--nutiden

Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter Förbud mot slaveri och slavhandel www.manskligarattigheter.se

Unicef Här kan du läsa mer om trafficking: www.unicef.se/fakta/handel-med-barn

Nätverket mot trafficking Ett samarbete för att arbeta mot trafficking: www.natverketmottrafficking.se/text/-om-trafficking.html

Sweden.se (engelska) Sveriges arbete mot trafficking www.sweden.se/eng/Home/Society/Equality/Reading/Sweden- targets-demand-in-the-battle-against-human-trafficking

28 | Mod utan gränser ”DET JAG GÖR ÄR FARLIGT, MEN JAG ÄR BEREDD ATT DÖ FÖR ATT GÖRA DET RÄTTA. EN DEL MÄNNISKOR SKICKAR HOTBREV, OCH ANDRA KONFRONTERAR MIG ÖPPET. TACK OCH LOV ÄR DE JAG ARBETAR MED SÅ STARKA OCH UPPMUNTRAR MIG.”

JULIANA DOGBADZI 30 | Mod utan gränser AMANDA IMRELL OCH LIZA HALLMIN SVERIGE

”JAG HAR LÄRT MIG ATT ALLT GÅR, ATT DET FAKTISKT GÅR ATT ÖVERTALA LAGEN, ELLER HUR MAN SKA UTTRYCKA DET, BARA MAN VILL.”

AMANDA IMRELL

”JAG TRODDE ALDRIG ATT DET SKULLE BLI SÅ LYCKAT, DET BLEV MYCKET BÄTTRE ÄN JAG HADE TROTT — SÅ MYCKET PENGAR SOM VI FICK IN FANNS INTE I VÅR FANTASI. DET ÄR EN ­UPPLEVELSE JAG ALDRIG KOMMER ATT GLÖMMA, NÅGOT ATT BERÄTTA FÖR MINA BARN.”

LIZA HALLMIN Amanda Imrell och Liza Hallmin, ©2012 Lena Koller

FLYKTINGARS RÄTT TILL SKYDD

Tidigt på luciamorgonen den 13 december 2011 väcktes de av polisen. Bröderna Haik, 17, David, 15, och Valerik, 13, skulle bort. Ut ur Sverige. Och deras mamma Susanna Danielian och pappa Samuel Arustamjan. En mångårig lågintensiv kamp mellan den armeniska familjen och ­svenska myndigheter gick mot sitt slut. Familjen hade bott i den väster- norrländska kommunen Ånge i tio år. Redan 2002 hade familjen ansökt om uppehållstillstånd, men fått avslag av Migrationsverket. En andra ansökan lämnades in 2005 men ledde också till avslag. I februari 2008 fattade migrationsdomstolen det slutgiltiga beslutet, att familjen skulle utvisas ur landet. Att Rädda Barnen hävdade att en utvisning skulle strida mot FN:s ­barnkonvention bet inte på rätten. Att familjen riskerade förföljelse och trakasserier hade inte heller ­betydelse. ”Utan att bagatellisera omfattningen av skadeverkan av uppgivna ­trakasserier, kränkningar och övergrepp i Ryssland anser migrations­ domstolen att familjen Arustamjan/Danielian inte heller har visat att det rör sig om förföljelse i utlänningslagens mening”, skrev rätten i sin dom. Sedan dröjde det nästan fyra år innan utvisningen verkställdes. Den här morgonen klev ett tjugotal poliser och familjen ur sina sängar, klädde på sig och gick ut till de väntande bilarna. Några timmar senare landade de i Armeniens huvudstad Jerevan, ombord på ett plan som myndigheterna chartrat, och lämnades på flygplatsen av svensk polis. Vid dagens slut trängde familjen ihop sig i ett rum i byn Khachpar, strax utanför Jerevan, hemma hos en taxichaufför som förbarmat sig över dem. I Ånge väckte insikten om familjens försvinnande ett omedelbart och intensivt engagemang, framför allt hos barnens vänner. Även vuxna ­engagerade sig, men det var de unga Ångebornas intensiva arbete som gjorde verklig skillnad och skapade tryck i frågan. De arrangerade namn­ insamlingar, skapade Facebookgrupper och var med i debattprogram på tv. AMANDA IMRELL OCH LIZA HALLMIN Mod utan gränser | 31

Amanda Imrell och Liza Hallmin fick idén att arrangera Dagen därpå var vi hemma hos mig och ringde runt till alla en stödkonsert. Intresset bland andra Ångebor var massivt, vi kunde tänka oss var intresserade. Vi gjorde affischer som vi många ville vara med. satte upp överallt. Vi ringde tidningarna och tipsade och blev Konserten blev två timmar lång med alltifrån jazz till ­intervjuade. Och fyra dagar senare stod vi där i kyrkan. visor och julsånger. Några spelare ur Haiks, Davids och Jag och Liza kände inte att det var en så stor grej, vi gjorde det Valeriks fotbollslag tände ljus för varje familjemedlem. bara och det blev mycket större än vi trodde att det skulle bli. Kvällen avslutades med Måns Zelmerlöws låt ”Hold On”, Vi satte in pengarna från konserten på ett konto för familjen. som Amanda och Liza sjöng med alla medverkande som Journalister som skulle fara ner till dem tog med sig pengarna, bakgrundskör. som skulle gå till pass och flygbiljetter. Blev det pengar över De gick i nian, var 15 år gamla och beskriver sig som ­skulle familjen få dem när de kom hem igen. ­vanliga tjejer. Amanda vill jobba med turism, Liza vill bli Om det kommer ett tillfälle i framtiden när jag känner att jag polis eller psykolog. De tycker inte att det de gjorde var borde göra en sådan här sak igen, så är det klart att jag kommer särskilt speciellt. Knappt något att skriva om. De kommer att göra det. Jag har lärt mig att allt går, att det faktiskt går att att göra samma sak igen om de måste. Och de hoppas att övertala lagen, eller hur man ska uttrycka det, bara man vill. andra skulle göra samma sak för dem om det behövdes. På fyra dagar organiserade de och genomförde ett INTERVJU LIZA HALLMIN evenemang som fyllde Ånges kyrka och inbringade 18 000 Vi hade varit i kommunhuset och lussat på morgonen, och var i kronor — pengar som familjen Danielian kunde använda för gymnastiksalen för att byta om till innebandyturneringen. Den är att kvittera ut nya armeniska pass och som täckte en del av en tradition, och man brukar klä ut sig. Jag och ett par kompisar deras utgifter för att ta sig tillbaka till Sverige. sprang över till skolan för att hämta en banan till en i vårt lag, Efter nästan tre månader i Armenien återvände familjen som skulle vara Herr Nilsson, när vi mötte min lillebror som till Ånge. Brödernas mamma Susanna fick anställning i en berättade att Valle och David hade blivit utvisade. livsmedelsbutik, vilket innebar att de kunde återvända med Först förstod jag inte riktigt, trodde att det hade något stöd av Sveriges lagstiftning om arbetskraftsinvandring. med innebandyn att göra, att de inte skulle få vara med och ­spela. Sedan fick jag höra att de hade hämtats av polisen INTERVJU AMANDA IMRELL tidigt på ­morgonen. Vi hade luciaturnering i innebandy och alla var brydda över var Vi frågade lärarna om det var sant, de berättade att familjen pojkarna Danielian var. En av dem, David, går i en parallellklass var borta och att de inte skulle komma till skolan. och vi brukar prata med varandra och ses på ungdomsgården. Alla var skärrade den dagen, gick runt och grinade, stämning­ Vi hörde lite olika saker om vad som hade hänt, några elever en var jättekonstig. Jag var helt chockad, förstod ingenting, det var jätteledsna och grät. Sedan kom det några lärare och berätta­ tog tid att ta in att de verkligen var borta. Man grät, sedan skärpte de att familjen blivit utvisade, men mer än så visste de inte. man sig och spelade bandy en stund, sedan grät man igen. Det här skulle ju vara en rolig dag, det är jättestort att gå i nian Vi genomförde turneringen i alla fall, sa att vi skulle göra det och att delta i luciatåget på morgonen, men sedan slutade det så för dem, för alla tre killarna är så sportintresserade. här, med att allting kändes så konstigt och att alla var ledsna. Efteråt märktes det i hela Ånge att något hade hänt, det var Familjen Danielian har varit här så länge och Ånge är ett litet nästan kaos. Alla var jätteledsna, alla ville ta tag i olika projekt: samhälle, man har koll på vilka alla är, så alla känner dem, mer det var manifestationer, lotterier, insamlingar och loppisar. eller mindre, och på något sätt är alla kopplade till dem. Idén till vår konsert fick Amanda och jag när vi hade sjungit De kände ju inte ens till landet de skulle flytta till – om det är på ett julkafé i ett kapell här i Ånge. Först var det mest som en deras hemland, vad är då Sverige som de har bott i mer än halva önsketanke, någonstans trodde jag nog inte att det skulle bli sitt liv? Om jag hade varit där på morgonen, när polisen kom och som det blev. hämtade dem, så hade jag frågat vad de höll på med – och varför. Det fanns en Facebookgrupp som hette ”Save the Danielians” Och vad som fanns att göra för att poliserna inte skulle göra som där vi skrev om konserten och frågade om några var ­intresserade de gjorde. av att vara med. Det fanns ett jättestort intresse, många ville Jag har aldrig tänkt på att familjen inte hade uppehålls­ hjälpa till. tillstånd. De skulle bli utvisade för några år sedan, då var vi också Jag trodde aldrig att det skulle bli så lyckat, det blev mycket på torget och demonstrerade. Då fick de stanna kvar och jag bättre än jag hade trott – så mycket pengar som vi fick in fanns trodde i alla fall att de hade uppehållstillstånd nu, ingen var nog inte i vår fantasi. Det är en upplevelse jag aldrig kommer att beredd på att det här skulle kunna hända. glömma, något att berätta om för sina barn. Dagen efter luciadagen var det demonstration på torget. Jag Jag har lärt mig att man inte ska sluta att hoppas och kämpa gjorde en skylt på slöjden där det stod ”Ånge är deras hem”. för det man vill uppnå. Det var grymt mycket folk, mer än man trodde att det fanns i När familjen hade varit hemma några dagar kändes det Ånge. Det var mäktigt. Jag fick en känsla av hopp, att vi skulle få som att de aldrig varit borta. Det fanns inga sorger längre, alla hem dem. var glada. Det var en häftig känsla av att ha segrat. Liza och jag fick idén på väg hem från ett julkafé i Kapell­ backens kyrka. Vi hade tänkt innan att man borde göra något, och i bilen hem sa vi att vi skulle arrangera en konsert. Text: Thord Eriksson TILL LÄRAREN

FN:S ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE INNEHÅLLSMÅL MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Efter att ha arbetat med dessa övningar kommer eleven att Artikel 3: Rätt till liv, frihet och personlig säkerhet • känna till mer om flyktingpolitiken i EU och Sverige Artikel 9: Frihet från godtyckliga gripanden och utvisning • få ökad kunskap om hur man kan agera för att Artikel 14: Rätt till asyl i andra länder efter förföljelse påverka i samhällsfrågor

ÖVERGRIPANDE FRÅGESTÄLLNINGAR CENTRALA ORD OCH BEGREPP • Vilka rättigheter har man som flykting? Var finns dessa • Flykting ­rättigheter nedtecknade samt vilken ställning har de? • Asyl • Vilka är skillnaderna vad gäller rättigheter om man invandrar • Arbetskraftsinvandring som flykting eller arbetstagare? • Barnkonventionen • Vad är barnkonventionen samt vilken ställning har den? • Ratificering

ELEVAKTIVITETER

VAD INNEBÄR DET ATT VARA FLYKTING? 3 Grupperna presenterar sina tre skäl och skriver upp — DISKUTERA BEGREPPET dem på tavlan. När kan man känna sig säker? 4 Genom ett demokratiskt förfarande ska klassen sedan Utredningar om huruvida en flykting ska få stanna i Sverige eller komma överens om vilka tre skäl de anser vara de viktigaste. inte kan ta lång tid. Det händer att människor varit i Sverige i tio 5 Undersök vilka regler som gäller för Sverige och EU. år för att sedan utvisas. Det kan göras enskilt eller i grupp. • Vad tycker du, ska det finnas en tidsgräns för att automatiskt Vilka skäl ska man ha för att få flyktingstatus i Sverige? få stanna i Sverige? I så fall, var ska den dras? Har vi samma regler inom hela EU? 6 Jämför de regler som gäller med de skäl som klassen kommit Stänga in eller stänga ute? fram till. Synen på gränser mellan stater beror mycket på ens egen livssi­ Hur tycker du att det ska vara? tuation. Frågan är om det måste finnas gränser eller om de skulle Presentera ett eget förslag. kunna avskaffas. Diskutera följande i mindre grupper: • Ta fram argument för och emot en värld utan gränser. BARNS RÄTTIGHETER • Avsluta med en värderingsövning och ta ställning till frågan Alla åldrar omfattas av FN:s deklaration om de mänskliga med följande alternativ: ­rättigheterna. Ändå finns det en speciell konvention om just Tycker du att det ska finnas gränser mellan länder i världen? barns rättigheter. Ja – Nej – I vissa delar av världen. Undersök och besvara frågorna genom att söka på internet: • Vad innehåller barnkonventionen? Vilken ställning har den? • Hur många länder har skrivit under den? Om några inte gjort VEM ÄR FLYKTING? — OLIKA SKÄL ATT FÅ SKYDD det, vilka är motiven till detta? När människor kommer till ett land som flyktingar görs en utred­ • Hur ska barn kunna försvara sina egna rättigheter? ning för att avgöra om de verkligen är flyktingar och om de ska få stanna kvar i landet. Frågan är vilka skäl som avgör om man får stanna eller inte. Finns det egna erfarenheter i klassen, elever AMANDA OCH LIZA — TVÅ FÖRSVARARE som själva upplevt situationen att vara flykting och kan dela med Vissa människor reagerar på det de anser vara orättvist och fel, sig av sin historia? de vill förändra och blir försvarare av de mänskliga rättigheterna. 1 Gör en brainstorming i mindre grupper och en lista på alla Andra står kvar som åskådare, de gör inget. skäl ni kan komma på. I vissa situationer och under vissa förhållanden reagerar 2 Gå igenom listan och välj ut de tre skäl ni anser väger tyngst. ­somliga, under andra förhållanden gör de det inte. Frågan är vad Kom ihåg att skälen måste kunna motiveras. som avgör vem som reagerar och när.

32 | Mod utan gränser 1 Läs texten om Amanda och Liza. Inläsningen kan också göras BROTTET Vilka brott mot de mänskliga rättigheterna finns i som läxa. texten? Beskriv brotten så tydligt som möjligt. Titta även på inslaget från SVT: OFFER Vilka är offer i den här konflikten? Ge exempel på hur de www.youtube.com/watch?v=z3ajRxFmeQ4 har drabbats. På vilket sätt har de förvägrats sina rättigheter? 2 Använd analysmodellen på sidan 9 (Offer–Förövare–­ FÖRÖVARE Beskriv förövaren. Vilka orsaker kan finnas bakom Åskådare–Försvarare) för att beskriva och förtydliga rollerna handlandet? i ­händelsen. ÅSKÅDARE Varför finns det så många som väljer att inte agera i Välj bland dessa tre alternativ: den här konflikten? Vilka argument kan en passiv åskådare ha a Gör en enkel analys. Utgå från frågorna i modellen för att inte agera eller engagera sig i den här konflikten? och ­presentera en översikt över händelsen med hjälp av FÖRSVARARE Ge exempel på aktiva försvarare. Vad gör de? ­rubrikerna. Avsluta med att reflektera över orsakerna ­Vilka metoder använder Dalai Lama i sin kamp? Ta reda på och betydelsen av att det finns människor som vågar vara andra försvarare och vilka metoder de använder. Varför är ­aktiva försvarare. Dalai Lama så noga med att lyfta fram budskapet om icke-våld b Fokus på brottet och förövaren. Ta reda på mer om brottet så tydligt? Vad kan man göra för att bli en försvarare? Vad och vilka kopplingar som finns till de olika artiklarna om skulle du kunna göra för att bli en försvarare? mänskliga rättigheter. På vilket sätt är det här ett problem för dem som drabbas och för andra i samhället? Finns det en tydlig förövare som är ansvarig för händelsen? Vilka argument används för att motivera agerandet? c Fokus på försvarare. Varför tror du att Amanda och Liza och de andra ungdomarna i Ånge agerade? Vad gjorde de för att skapa förändring och försvara familjens rättigheter? Vad kan det finnas för orsaker till att deras agerande blev så effektivt och framgångsrikt? Tror du att du skulle ha gjort likadant som Amanda och Liza om du varit i deras situation? Om ja, varför, om nej, ­varför inte? Eller skulle du ha gjort något annat? I så fall, vad?

ARBETA VIDARE

Ta reda på mer om trafficking. Sök i flera olika källor. Kartlägg Unicef vilka organisationer som arbetar med frågan. Vad har de för Här kan du läsa mer om trafficking: olika aktiviteter för att bekämpa trafficking? Vilket genomslag www.unicef.se/fakta/handel-med-barn har deras arbete i Sverige? Hur ser de olika politiska partierna på frågan? Vad kan du göra för att engagera dig mer? Nätverket mot trafficking Ett samarbete för att arbeta mot trafficking: Forum för levande historia www.natverketmottrafficking.se/text/-om-trafficking.html Slaveriet då och nu www.levandehistoria.se/slaveriet Sweden.se (engelska) Sveriges arbete mot trafficking Svenska Dagbladet www.sweden.se/eng/Home/Society/Equality/Reading/Sweden- Nutidens slaveri targets-demand-in-the-battle-against-human-trafficking www.blog.svd.se/historia/2011/09/28/slaveri-i--nutiden

Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter Förbud mot slaveri och slavhandel www.manskligarattigheter.se

Mod utan gränser | 33 34 | Mod utan gränser KA HSAW WA BURMA

”IBLAND GÅR MILITÄREN ÖVER VÄGEN PRECIS FRAMFÖR OSS, SÅ NÄRA ATT VI KAN RÖRA VID DEM. VI MÅSTE VARA MYCKET FÖRSIK - TIGA.” Ka Hsaw Wa, ©2000 Eddie Adams VÅLD OCH TORTYR, FÖRTRYCK OCH ­MULTINATIONELLA FÖRETAGS ANSVAR I ICKEDEMOKRATISKA REGIMER

Ka Hsaw Wa är grundare till frivilligorganisationen Jordens rätt (Earth Rights International). Organisationen drev en rättsprocess mot det stora amerikanska oljeföretaget Unocal, som anklagades för att deras agenter­ utfört tortyr i Burma. Enligt åtalet hade Unocal betalat burmesiska­ ­regeringsagenter för att ha utpressat, torterat, våldtagit, tvingat till ­tvångsarbete och avrättat den lokala ursprungsbefolkningen. Syftet var att trygga säkerhet, transporter och infrastruktur kring en oljeledning i landet. Ka Hsaw Wa har egna erfarenheter av de övergrepp som begicks av ­militärregimen. Han har själv tagit sig tusentals mil genom Burmas skogar­ för att intervjua och spela in vittnesmål från personer vars mänskliga rättigheter kränkts. Han har lärt hundratals personer hur man undersöker, dokumenterar och avslöjar brott mot internationella mänskliga rättigheter. Som studentledare på 1980-talet organiserade Ka Hsaw Wa demonstra-­ tioner för demokrati i Rangoon. Han greps och torterades av den ­burmesiska militärregimen. 1988 inrättade regimen State Law and Order Restoration Council (Statliga rådet för återupprättandet av lag och ­ordning). När polisen öppnade eld mot fredliga demonstranter dog en av Ka Hsaw Was bästa vänner i hans armar. Ka Hsaw Wa flydde till den ­thailändska gränsen och för att skydda familjen antog han namnet, Ka Hsaw Wa, som betyder ”vit elefant”. Ka Hsaw Was noggrant sammanställda dokumentation över systema­ tiska våldtäkter och tvångsarbete åberopas och citeras av Amnesty International, Human Rights Watch och andra internationella organisatio- Mod utan gränser | 35

ner. Han har medverkat i flera böcker om övergrepp, bland syfte att ­hjälpa sig själva och att höja allmänhetens medvetenhet annat School of Rape (Skola för våldtäkt, 1988), där han om ­lokala brott mot mänskliga rättigheter. Regimen misstänkte bland annat skriver: ”Samla ihop över 300 000 människor, honom och dödade honom. många som ännu inte fyllt sjutton år och är outbildade. Jag har också de senaste åren hört talas om mellan tolv till Tvinga några av dem att under vapenhot ta värvning femton våldtäkter mot kvinnor, utförda av de soldater som vaktar och lova dem en lön de aldrig får ut. Ge dem vapen och säkerheten kring oljeledningen. Hela området kryllar av soldater, bomber. Lär dem att skjuta, krypa genom djungeln på ändå våldtogs kvinnorna när de gick mellan sin by och en när­ natten och överfalla från bakhåll. Övertyga dem om att liggande gård. Två av våldtäktsoffren är vittnen i vår process. etniska minoriteter, studenter,­ kvinnor, alla som inte håller För att bemöta den sortens kränkningar organiserade jag 1988 med regeringen är deras fiender, och att dessa miljontals en grupp studenter för att demonstrera mot regimen och för människor är ­förrädare och inte går att lita på. Låt dem demokrati. Jag bodde i Rangoon, men studenterna i min grupp svälta. Dela inte ut deras post och tillåt dem inte att skicka organiserade varsin demonstration i städerna utanför Rangoon. några brev. Förbjud dem att besöka sina familjer. Tvinga Så småningom protesterade man över hela Burma för rätten till dem att slå varandra som straff. Överge de som är för sjuka utbildning i demokrati och rätten att göra motstånd mot militär­ att gå. Misshandla dem ­verbalt och fysiskt varje dag. Ge regimen. Under en demonstration i Rangoon blev två av mina dem rikligt med alkohol och ­droger. Nu har du skapat Bur- vänner skjutna. En dog där med mig, den andra blev skjuten mas styrande militär­regims armé.” genom munnen och käken. Jag bar honom till sjukhuset, men Ka Hsaw Was arbete fortsätter i Burmas djungel, med blev tvungen att överge honom för att själv komma undan. oerhörda personliga risker. Han delar sin tid mellan EarthRights Internationals kontor i USA och Sydostasien. VITTNE TILL ÖVERGREPP OCH TORTYR Jag ville inte lämna Burma och mina gamla föräldrar, så jag Jag har hållit på med detta i elva år. Merparten av tiden sam­ bestämde mig för att bege mig till ett närliggande område ordnar jag fältarbete, samlar in information, leder resor för att utanför Rangoon. Jag bodde i djungeln och upptäckte vilka samla in fakta, samt utbildar personal, särskilt i det område där fruktansvärda liv byborna hade. På morgonen tog de hackor och det amerikanska oljebolaget Unocal har en oljeledning. Vi för en korgar och tvingades att utföra sysslor åt militären. En dag sa rättsprocess mot Unocal. Rättsprocessen handlar om att företaget ägaren till huset jag bodde i: ”I morgon måste jag gå och arbeta bryter mot mänskliga rättigheter för att öka sina vinster. Vi för ­hundarna igen.” ”Vad pratar du om?” frågade jag. ”Byborna intervjuar människor inne i Burma och ställer frågor om de brott kallar soldaterna för hundar eftersom de hatar dem”, svarade som begås av militärregimen. Vi hör om fall av tortyr och tvångs­ han. ”Vi har inte tid att göra det vi borde, eftersom vi alltid måste arbete, om våldtäkt och utomrättsliga avrättningar. Ibland samlar arbeta för dem. Vi får ingen lön.” jag även information utanför Burma längs den ­thailändska Jag fick ett brev från min mamma där det stod: ”Min son, gränsen och vid andra tillfällen i flyktinglägren. det är för farligt. Vänta på mig så jag får komma och träffa dig.” De bybor som stöder oss håller kontakten i hemlighet eller Min mamma kom och jag sa adjö till henne innan min vandring med hjälp av en kod. Vi använder radio och GPS för att ta oss genom djungeln började. fram genom djungeln. Det är extremt farligt. Där finns massor Jag vandrade i fem dagar till Karenområdet tillsammans med av militärbaser. Vi lyssnar på radio för att följa militären och en annan student och en bybo. När vi närmade oss byn såg jag ­undvika att gripas. Jag bär svarta kläder och en ryggsäck. Vi något jag aldrig kommer att glömma. Jag såg en död kvinna med förflyttar oss högst tre personer åt gången. Ibland går militären en stor trädgren i sin vagina. Jag frågade vad som hade hänt. över vägen precis framför oss, så nära att vi kan röra vid dem. Byborna berättade att hon var sjuksköterska och att en grupp Därför måste vi vara mycket försiktiga. Man har skjutit mot mig soldater gripit henne för att hon skulle bota en soldat som fått två gånger. malaria. I stället våldtog och dödade de henne. Det var så sorgligt. Jag stannade i närheten av byn ett bra tag. Den upplevelsen REGIMEN KRÄNKER BYBOR förändrade hela mitt liv. Eftersom ingen gjorde några intervjuer OCH MENINGSMOTSTÅNDARE på den tiden, bestämde jag mig för att göra det själv. Jag pratade­ Vi fattar våra beslut utifrån hur trupperna förflyttar sig. Normalt med alla. Jag pratade med en mamma vars son hade begått går vi inte in i byarna eftersom det är för farligt. I stället ber vi självmord sedan en grupp soldater tvingat honom att ha sex folk att i hemlighet komma till djungeln för att vi inte vill avslöja med henne. Soldaterna klappade i händerna och kallade pojken oss för dem, men också för att de kan utsättas för fara. Bland en jävel. Sonen begick senare självmord av skam. Mamman byborna finns spioner för militärregimen, därför måste vi vara var förtvivlad. Det var då jag bestämde mig för att arbeta för de mycket, mycket försiktiga. här människorna. Många brott mot mänskliga rättigheter kan direkt sättas i samband med Unocals oljeledning. Det vanligaste är tvångs­ BESLUT ATT GÖRA NÅGOT arbete, ofta som bärare. Soldaterna tvingar bybor att bära deras I början hade jag varken papper eller penna. Jag vände mig till ­ammunition och sköta leveranser av underhåll och mat. Bärarna Karens nationella fackföreningsrörelses motståndsrörelse för att får inte betalt och ibland försöker de fly. Om de grips kan de få hjälp, men avfärdades. Facket sa att sådant händer hela tiden torteras, fängslas och kanske dödas. Detta hände nyligen en och att ingen bryr sig. De sa till mig att sluta bekymra mig och ta vän till mig. Han och en grupp bybor hade samlat information i till vapen och slåss mot soldaterna. Jag visste inte hur jag skulle 36 | Mod utan gränser

bära mig åt för att utföra det arbete jag ville utan nödvändiga om jag tänkte tala. Jag svarade igen att jag inte hade något att resurser eller stöd. Jag fortsatte att be Karens fackförenings­ säga, då sparkade de mig. Två soldater med dolda ansikten höll rörelse om hjälp och bad dem att köpa mig en bandspelare, fast mig och började slå och sparka mig. Jag var så arg, men allt papper och en penna och att skicka vidare viktig information till jag kunde göra var att titta på dem. Till slut kräkas jag blod och berörda personer. De sa att jag skulle sluta lura mig själv. svimmade. Trots att pinan varade i ungefär tre dagar har jag sett Jag bestämde mig ändå för att fortsätta arbeta med att ta in värre. Några av mina vänner har blivit skjutna och dödade. vittnesmål. Allt jag kunde göra var att prata med folk och ta till Flera av mina tidigare klasskamrater har nu tagit doktors­ mig deras berättelser så gott jag kunde. Vi bodde mitt i djungeln, examen i USA. De är utbildade och har inkomster. Jag tänker för så jag åkte till en stad för att skaffa papper och penna. Jag skev mig själv, ”Vad håller jag på med?” Jag vinner inget på det här meddelanden till folk, men ingen lyssnade och ingen brydde sig. och jag verkar inte kunna göra något för att minska lidandet för ”Vad håller jag på med?” tänkte jag. Jag var så frustrerad. byborna. Jag ser situationen förvärras och anklagar mig själv för Till slut, i början av 1992, träffade jag en man som hette Kevin att inte göra tillräckligt. Samtidigt kan jag inte lägga av. Om jag Heppner. Han var kanadensare och tillsammans började vi med vänder ryggen till och går min väg finns det ingen som gör något. dokumentation om mänskliga rättigheter. Jag översatte vittnes­ målen till engelska, han skrev ut dem på maskin, och vi skickade GER INTE UPP KAMPEN dem till alla som kunde vara intresserade. Kevin skickade i första År 1994 dog en av mina vänner och då ville jag ge upp. Jag hand informationen till människorättsgrupper som Amnesty bestämde mig för att göra något för min egen del. Jag behövde International, eftersom jag inte hade nödvändiga papper för att tjäna pengar för att ge till folket. ”Om jag vänder dem ryggen”, ta mig över till Thailand. Jag greps fyra, fem gånger i Thailand tänkte jag, ”vem kommer då att göra det här jobbet?” Lidandet för att jag var där olagligt. De brukade hålla mig arresterad i sju tar aldrig slut. dagar och sedan släppa mig. Det var oerhört svårt. I början var vi Även om det var ett svårt beslut att fatta, bestämde jag mig för väldigt fattiga. Till slut träffade vi en kvinna från Frankrike som att fortsätta arbeta för folket. Jag engagerade mig i fattigdomen gav oss pengar till papper och brevutskick. Jag var så glad att vi och levde i djungeln med mycket liten tillgång till mat. En tid äntligen kunde göra något. när det inte fanns något vatten och vi var tvungna att äta rått ris hade jag lust att skjuta mig. Vi kunde inte laga mat av rädsla UTSATT FÖR TORTYR för att ­soldaterna skulle se elden. En av oss fick malaria, men I Burma greps jag före studentupproret och blev också torterad. vi hade ingen medicin. Det var mycket kallt i bergen och allt vi En vän till mig hade bråkat med en av myndighetspersonernas hade att skyla oss med var en bit plast och en filt. Det fanns några barn och hade sedan försvunnit. Trots att jag inte visste vart han som tyckte synd om oss och gav oss var sin hängmatta. Under tagit vägen, torterade myndigheterna mig och insisterade på att regnperioden var livet mycket tufft. Även om vi hängde upp våra jag skulle berätta var han fanns. Tortyren började med något som hängmattor för att undvika blodiglarna på marken, insåg vi på kallas ”motorcykel”, där jag var tvungen att inta en viss ställning morgonen att de fallit ner från träden och sugit vårt blod. och uttala ljuden Vroom, vroom, vroom. En gång när jag var Situationen var svår, men om vi ville hjälpa människorna utmattad, slog de mig på skenbenen med ett speciellt verktyg måste vi vara beredda på stora uppoffringar. Ibland kände vi med en hård utsida och en kärna av ren metall. Därefter blev jag oss förlamade eftersom vi slösat så mycket tid utan att se något utsatt för ”järnvägen”. Jag måste låtsas att jag åkte tåg och ropa ut resultat. En gång såg jag dokumentationen vi hade arbetat så hårt namnet på varje station. Om jag inte kunde namnet eller om jag med ligga i en papperskorg. Kastad och hopskrynklad. Jag var uttalade det fel, slog de mig. De slog mig utan uppehåll tills jag förtvivlad, men jag förstod att det problem de arbetade med var bröt samman, och de frågade mig samma fråga om och om igen. annorlunda än vårt. Jag var tvungen att vara öppen och försöka Till slut orkade jag inte säga något mer, men de trodde mig inte. förstå. Det var svårt för oss att dokumentera det lidande som Innan jag svimmade torterades jag ännu en gång. folket fått utstå och svårt att få iväg papperna med informationen. Det fanns ett cementgolv med en hög med vassa stenar i ena Vi har ett enda mål: att folk ska behandlas som människor. hörnet. Stenarna brukade användas till vägarbeten och byggen. Jag vet inte om mod kommer ur makt eller lidande. En gång Jag var tvungen att gunga fram och tillbaka över dem tills jag när jag lyssnade på ett vittnesmål började jag skaka i hela krop­ ­pratade. ”Jag kan inte säga något”, sa jag. De fortsatte att tortera pen. Det var det mest fruktansvärda jag någonsin hört. Hustrun mig tills smärtan var outhärdlig. De klev på min rygg och frågade till en revolutionär hade arresterats då hon försökte nå sin man. Soldaterna dödade deras lilla barn, brände det och tvingade mamman att äta upp det eftersom pappan inte kom tillbaka. Berättelser som den fyller mig med avsky, men ger mig samtidigt mod. Det lidande jag har utstått är ingenting jämfört med deras. Dessa människors behov är större än mina. TILL LÄRAREN

FN:S ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE INNEHÅLLSMÅL MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Genom att arbeta med övningarna ges eleven möjlighet att: Artikel 3: Rätt till liv, frihet och personlig säkerhet • Resonera kring ord och begrepp som har med mänskliga Artikel 5: Frihet från tortyr och förnedrande behandling rättigheter att göra. Artikel 7: Rätt till likhet inför lagen • Öka kunskapen om situationen i Burma då och nu. Artikel 19: Åsikts- och informationsfrihet • Genom diskussioner och reflektioner stärka förmågan att själv Artikel 20: Rätt att delta i fredliga möten stå upp och försvara mänskliga rättigheter. och sammanslutningar • Analysera och utvärdera information från olika perspektiv. Artikel 23: Rätt att fritt välja arbete och att ansluta sig till ­fackföreningar CENTRALA ORD OCH BEGREPP • Rättsprocess ÖVERGRIPANDE FRÅGESTÄLLNINGAR • Militärregim • Hur resonerar en person som riskerar sitt liv i • Tortyr kampen för andra människors rättigheter? • Tvångsarbete • Vad ska man göra om man blir vittne till våld, • Utomrättsliga avrättningar diskriminering eller förtryck? • Flyktingläger • Vilka argument kan användas för att kämpa för andra • Våldtäkt människors rättigheter? Hur resonerar de som • Kränkning undviker problemen? • Fackförening • Vad kan berättelsen lära oss om mod, likgiltighet och • Motståndsrörelse kampen för att försvara sina rättigheter? • Vittnesmål • Uppoffring • Revolutionär

ELEVAKTIVITETER

ATT FÖRSVARA MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER • Ge exempel på händelser som gör att han fortsätter sin kamp — DISKUTERA BEGREPPET trots att han börjar tvivla och tappa orken. Ka Hsaw Wa riskerade sitt liv i kampen för att upprätta och • Sök i texten efter argument som kan förklara varför han ­försvara mänskliga rättigheter. Men han gav inte upp. ­fortsätter sin kamp trots alla motgångar. • Vad kan det finnas för orsaker till att vissa personer vågar göra det och andra inte? Formulera och diskutera egna exempel: VAD DRIVER KA HSAW WA? • Har du själv varit med om att säga ifrån? Hur tänkte Ka Hsaw Wa när han bestämde sig för att försvara Skriv ner en händelse när du eller någon du känner försvarade mänskliga rättigheter? någon annans rätt. Använd citaten här nedanför och resonera kring tänkbara • Diskutera och jämför berättelserna parvis argument. eller i mindre grupper. • Vilka argument tror du vägde tyngst för Ka Hsaw Wa när han Sammanfatta några generella slutsatser. valde att kämpa trots att han riskerade sitt liv? Vittne till kränkningar – ”Under den tiden bodde jag i djungeln och upptäckte vilka fruktansvärda liv byborna hade.” VAD HANDLAR BERÄTTELSEN OM? Ingen annan agerar – ”Eftersom ingen gjorde några ­ Läs Ka Hsaw Was berättelse enskilt eller högt tillsammans. intervjuer på den tiden, bestämde jag mig för att göra ­Sammanfatta innehållet med hjälp av följande stödfrågor: det själv. Jag ­pratade med alla.” • Ge exempel på olika brott mot mänskliga rättigheter som Ansvar gentemot andra – ”Jag ser situationen förvärras Ka Hsaw Wa berättar om i texten? och klandrar mig själv för att jag inte kan göra tillräckligt. • Vilka är det som utför brotten mot ursprungsbefolkningen? ­Samtidigt kan jag inte lägga av. Om jag vänder ryggen till och Varför utför de brotten mot byborna, vad har de att går min väg finns det ingen som gör något åt saken. ”Om jag vinna på det? vänder dem ryggen”, tänkte jag, ”vem kommer då att göra det • Vad gör Ka Hsaw Wa för att hjälpa drabbade människor? här jobbet?” • Hur tänker han kring de uppoffringar han tvingas göra? Ge exempel ur texten där han tvivlar på sina insatser.

Mod utan gränser | 37 Inre övertygelse – ”Jag vet inte om mod kommer ur VEM TJÄNAR PÅ KRÄNKNINGARNA? makt eller lidande.” Ka Hsaw Wa berättar om kränkningar som regeringen, militären Egna erfarenheter av lidande – ”Det lidande jag har och det amerikanska oljebolaget Unocal utsätter bybor för. Det utstått är ingenting jämfört med deras. Dessa människors handlar om hot, misshandel, slavarbete, våld, tortyr, våldtäkt behov är större än mina.” och mord. Men varför genomför regeringen och militären dessa • Hur ser du på olika argument för att försvara brott? Vad har de att tjäna på det? ­mänskliga ­rättigheter? Finns det något argument • Vem tjänar på att mörda, våldta och tortera bybor som som du känner mer för? bor i området kring oljekällan? • Vad skulle de kunna göra istället? • Vem tjänar på att förfölja, misshandla och mörda dem ROLLERNAS EGENSKAPER som försöker avslöja sanningen om brotten? Använd analysmodellen på sidan 9 och synliggör de ­olika • Vad skulle de kunna göra istället? ­rollernas egenskaper. Går det att finna några generella • På vilket sätt skulle regeringen, militären och oljebolaget ­egenskaper för de olika rollerna? Unocal kunna tjäna på att man respekterar de mänskliga • Skriv de fyra rollerna på tavlan: Förövare, Offer, ­rättigheterna? Varför tror du att de valde att inte göra det? Åskådare och Försvarare. • Diskutera vad som utmärker de rollerna när ett brott har begåtts. HUR SER DET UT I BURMA I DAG? • Sortera in passande egenskaper till de fyra rollerna. De senaste åren har det skett en viss förändring i det politiska Välj bland följande egenskaper. läget i Burma. Sök information på Internet om Burma och hur Egenskaper Rädd, irriterad, ängslig, uppskattad, förrådd, situationen ser ut idag. modig, bekymrad, säker, feg, nedstämd, desperat, annorlunda, • Sammanfatta några övergripande förändringar som skett? besviken, förtvivlad, störd, glad, dum, hemsk, ensam, otålig • Hur tror du dessa förändringar kommer att påverka arbetet otillräcklig, osäker, eländig, missförstådd, nervös, upprörd, med mänskliga rättigheter i landet? förföljd, blyg, motarbetad, orolig, spänd, misshandlad, arg, förvirrad, stridslysten, grym, maktgalen, sårad, hänsynslös, tanklös, försiktig • Diskutera, jämför och förklara. Vilka tankar ligger bakom resonemanget om de fyra rollernas olika egenskaper?

Analysera rollerna i berättelsen Använd analysmodellen för att förtydliga rollerna i Ka Hsaw Was berättelse. Vilka är offer, förövare, åskådare och försvarare? • Utgå från berättelsen och placera in följande aktörer under de fyra rollerna. Ka Hsaw Wa, Militärregeringen, Presidenten, organisationen Jordens rätt, Unocal, regeringsagenter, ursprungsbefolkningen, bybor, soldater, våldtäktsoffer, studentdemonstranter, fack­ föreningsrörelsen, Kevin Heppner, Amnesty International, hustrun till en revolutionär, mördad sjuksköterska, dödad vän. • Motivera varför de olika aktörerna hamnar i de olika rollerna. • Diskutera hur situationen skulle kunna förändras genom att aktörer byter plats i modellen. • Vilka aktörer skulle kunna flytta in under rubriken ­Försvarare. Vad skulle de kunna göra och hur skulle det förbättra ­situationen i landet?

38 | Mod utan gränser ARBETA VIDARE

Exempel på länkar att arbeta vidare med:

Big oil År 2005 köptes oljebolaget Unocal upp av ett av världens största oljebolag Chevron. Besök Chevrons hemsida och gör en kritisk granskning av hur de förhåller sig till etiska frågor. www.chevron.com www.burmakommitten.org/sbk-stodjer-kampanj-om-mer-trans­ parenta-oljebolag

Svenska Burmakommittén En religiöst och politiskt obunden ideell organisation som ­arbetar med att sprida information om situationen i Burma och som stödjer demokratiutvecklingen i landet. www.burmakommitten.org

Film Statslösa i sitt eget hemland En film om förföljelsen av minoritetsgruppen Rohinga i nordvästra Burma. www.youtube.com/watch?v=m-fGEcxIDWI

Säkerhetspoliktik.se Läs mer om konflikten i Burma på Säkerhetspolitik.se. www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Myanmar-Burma

EarthRights International (engelska) Organisationen som grundats av Ka Hsaw Wa och som kämpar för att försvara mänskliga rättigheter i Burma. www.earthrights.org

Burmanet och irrawaddy (engelska) Två hemsidor som publicerar nyheter från Burma och Asien med mer djuplodande reportage och analyser, ofta olika teman. www.burmanet.org/news www.irrawaddy.org

The Burma Project (engelska) En organisation som startades av the Open Society Institute 1994 och syftar till att höja den internationella medvetenheten om Burma. www.burmaproject.org

Mod utan gränser | 39 40 | Mod utan gränser HARRY WU KINA

”DET RÄCKER INTE ATT BEFRIA EN DISSIDENT NÄR SÅ MYCKET STÅR PÅ SPEL. NÄR ALLT KOMMER OMKRING ÄR VI ALLA LIKA, OCH ALLA OFFER FÖR LAOGAI FÖRTJÄNAR SAMMA ­RÄTTIGHETER.” Harry Wu, ©2000 Eddie Adams

TVÅNGSARBETE, LAOGAI

Harry Wu växte upp som ett av åtta barn till en bankir i Shanghai, och gick på en jesuitskola innan han skrev in sig vid Pekings College of Geology­ i slutet av 1950-talet. Mitt i en svår tid av kommunistisk utrensning ­förvisades Wu i nitton år till det kinesiska fångläger som kallas laogai. Där överlevde han fysisk och psykisk tortyr och levde en tid på malda majsskal. I sin självbiografiBitter Winds (Kalla vindar), beskriver han hur han äter ormar, eller jagar råttor över fälten för att stjäla kornen ur deras bon. Efter frigivningen accepterade Harry Wu ett uppdrag som obetald gäst- forskare vid University of California i Berkeley. När han kom till USA 1985 hade han fyrtio dollar på fickan. Efter att i tio dagar ägnat sig åt forskning på dagarna och sovit på en parkbänk på nätterna, lyckades han få nattjobb i en butik som sålde munkar. Där kunde han äta tre mål mat om dagen och sova på natten. (Än i dag kan han inte ta i en munk.) Harry Wu återvände, eller försökte återvända, till Kina totalt fem gånger. Medan han var där 1991 och 1994 dokumenterade Wu förhållandena­ i fäng- elser och arbetsläger för tv-programmet Sixty minutes­ och andra nyhets- program, vilket gjorde honom till en av Kinas mest efterlysta­ ­angivare. Under den femte resan 1995, åkte han fast. Under sextiosex dagar i ­häktet i väntan på vad som skulle hända, drogs en världsomspännande­ kampanj för hans frigivning igång. Bland annat ställde Hillary Clinton krav på en bojkott av kvinnotoppmötet i Peking. Kina släppte honom, och ­till­baka på amerikansk mark firades han över hela landet. Wu vittnar ofta för politiker om de senaste övergreppen han ­av­slöjat — kinesiska ämbetsmäns inkomstbringande försäljning av Mod utan gränser | 41

­av­rättade fångars organ, olaglig export av produkter fångläger. Det slutade med att jag gav nitton år av mitt liv åt detta tillverkade genom straffarbete (till exempel dieselmotorer system. År 1979, när jag släpptes, applåderade västvärlden Kina och Chicago Bulls kläder), antalet offentliga avrättningar, för ökad öppenhet. Mao var död, kulturrevolutionen var över, orättvisa inskränkningar av rättigheter att skaffa barn och och det verkade som om Deng Xiaoping skulle inleda en ny era fruktansvärda metoder för att tvinga folk att följa barn­ för Kina. Men samma år greps det andra ”W:et”, Wei Jingsheng, begränsningslagen. för att han uttryckte sin mening, och krävde den femte moderni­ The Laogai Research Foundation (Laogai forsknings- seringen av demokratin i Kina. År 1989, när Wei avtjänade det fond) som Wu grundat och leder uppskattar att femtio tionde året av sitt straff, arresterades en annan ung man, Wang miljoner människor hållits inspärrade i laogai sedan 1950, Dan, för sin roll i studenternas demokratirörelse. Den kinesiska och att det i dag finns åtta miljoner människor i tvångs­ regeringen internerade oss tre personer under tre olika årtionden arbete. 2008 öppnade Wu Laogai Museum i Washington för att vi fredligt uttryckte våra åsikter. Vi dömdes alla en andra DC, det första museum i världen som uteslutande ägnar gång på 1990-talet. När det gäller individuella rättigheter har inte sig åt mänskliga rättigheter i Kina. Harry Wus uttalade mål mycket förändrats sedan 1957. är att ordet laogai ska finnas med i varje ordbok i världen. Han arbetar arton timmar per dygn, reser runt i landet och VÄRDIGHETEN KROSSAS I FÄNGELSET i världen, och samtalar med studentgrupper och stats- Det första året av min första tid i fängelse grät jag nästan varje chefer för att förvandla dagens fasor till ett minne från en dag. Jag saknade min familj, speciellt min mor, som hade begått förfluten tid. självmord för att jag hade arresterats. Jag tänkte på min flickvän. Jag var katolik, så jag bad. Men efter två år fanns inga tårar kvar. Människor vill leva som människor, inte som lastdjur och inte Jag grät aldrig, för jag hade förvandlats till ett odjur. Inte för att som andra människors verktyg. Människor måste respektera jag var en hjälte, inte för att jag hade järnvilja, utan för att jag ­varandra tillräckligt mycket för att kunna leva med varandra, var tvungen att ge mig. Jag tror inte att någon skulle kunna göra men förbehålla sig rätten att välja fritt – att välja sin religion och motstånd under de omständigheterna. Från första natten i lägren sin kultur. Under totalitära regimer behandlas människor aldrig tvingades vi att erkänna. Erkännande krossar ens värdighet. som människor. Fria val existerar inte. Den som talar om indivi­ Om man inte avlämnar en bekännelse utsätts man för fysisk duella rättigheter motsätter sig automatiskt regeringen. Många tortyr. Och man måste hela tiden hålla rätt på sin bekännelse politiker och forskare ifrågasätter den kinesiska lögnen om att från början till slut. Man kan aldrig hävda att man är oskyldig. det skulle vara en annan definition av begreppet mänskliga rättig­ Man kan bara skrika om och om igen: ”Jag har fel. Jag är dum. heter som gäller i Kina. Den kinesiska ledningen hävdar att den Jag är galen. Jag är en skit. Jag är en brottsling. Jag är ingenting.” viktigaste kategorin av mänskliga rättigheter är de ­ekonomiska. Samtidigt tvingas man till tvångsarbete, ett sätt att göra dig till en Kinas president Jiang Zemin har sagt: ”Mitt främsta ansvar när ny socialist. Arbete är en möjlighet som partiet erbjuder för att det gäller mänskliga rättigheter är att ge mat åt folket.” Som svar reformera dig. Det slutliga målet är att du ska förvandlas till en vill jag säga att jag kan skaffa mat själv om jag är fri – du behöver ny medborgare i det kommunistiska systemet. inte göra det åt mig. Tyvärr säger en del västerlänningar: ”Kine­ De sa att mitt brott var obetydligt, att problemet var min serna talar aldrig om individuella värden, de talar om kollektiva ­politiska inställning. ”Jag gjorde inget fel”, sa jag. ”Ni lurade in rättigheter, så tvinga inte på kineserna västerländska normer mig i en fälla. Jag tänker inte erkänna något brott.” De ­skilde för mänskliga rättigheter. Demokrati är en västerländsk idé.” mig från alla människorna i mitt liv, mina klasskamrater, Detta är rent hyckleri, eftersom det bara finns en version av den mina ­vänner, mina lärare, mina föräldrar. Jag var helt isolerad. allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, som Kina Jag tänkte, ”Jag är ett misstag. De tycker inte om mig. Jag är undertecknat. Vi har inte en kinesisk version och en amerikansk något som blivit fel. Låt mig tänka på det, okej.” Och sedan: version. Deklaration om de mänskliga rättigheterna är universell ”Ja, jag har fel.” Steg för steg förlorade jag min värdighet, mitt och gäller alla länder. ­själv­förtroende och min ställning. Jag började tro på att jag var en brottsling. Det var som om vi kineser levde våra liv i en låda där PROTESTER GAV FÄNGELSE vi aldrig såg himlen. Om man aldrig flyr från lådan börjar man Väst fokuserar främst på yttrandefrihet och religionsfrihet och tro att lådan är sanningen. Det är det som är omprogrammering, ägnar sig åt att försöka befria religiösa, politiska dissidenter och som förminskar dig och gör dig till en robot. En droppe vatten oliktänkande studenter. Västvärlden fokuserar för det mesta kan spegla hela världen. Många, många droppar blir en flod, på individen – den där katolska prästen, den där tibetanska ett hav. munken. Å ena sidan är det mycket viktigt att kräva deras frihet Nitton år. Hur många dagar, hur många nätter? Jag slogs och eftersom livet tillhör en person endast en gång, aldrig två gånger. stal från folk. Jag slutade tänka på min mor, min flickvän, min Vi måste rädda dem. Men vi kineser säger: ”Fokusera aldrig bara framtid. Några människor dog. Vem bryr sig? De bröt ner mig. på ett enskilt träd, fokusera på en skog.” Jag hade blod på mina läppar. Jag hade glömt så mycket. Låt mig berätta en historia om de tre W:na: Wu, Wei, Wang Dan. Jag är det första ”W:et.” 1957 när jag gick på universi­ NYTT LIV I EXIL tetet i Peking, protesterade jag mot Sovjetunionens invasion År 1986 kom jag första gången till USA som gästforskare. av ­Ungern. För detta blev jag kallad ”kontrarevolutionär” och Jag minns den dagen, då jag gav en föreläsning om laogai. ­Jag ­sa dömdes till livstid i laogai, det kinesiska namnet på arbets- och till mig själv: ”Du är inte Harry Wu. Du är en historie­berättare.” 42 | Mod utan gränser

Plötsligt kunde jag inte sluta. I tjugo minuter var eleverna skydd. Det glöms lätt bort när man bara talar om kända sam­ knäpptysta. Jag avslutade mitt tal och insåg att jag hade blivit vetsfångar. Det är svårt att säga hur stor andel av fångarna som människa igen. När jag avslutat föreläsningen sa jag för första är politiska, jämfört med dem som är kriminella. Ställs frågan gången: ”Jag är så glad att jag överlevde.” till kinesiska myndigheter blir svaret att det inte finns några När jag först kom till Amerika visste ingen vem jag var. Precis ­politiska fångar i Kina. De säger till exempel att det är lagligt att som i lägren var jag anonym. Den kinesiska regeringen satte mig utöva sin egen religion, men om man utövar katolicismen blir på listan över eftersökta, eftersom jag rört vid kärnan, det viktiga. man arresterad och åtalad för samhällsomstörtande verksamhet Om man vill berätta om dissidenter är kineserna beredda att tala och deltagande i olaglig sammankomst. med en, men inte om man berättar om laogai. Kan man prata Varje totalitär regim behöver ett undertryckande system. Det med Hitler om koncentrationsläger? Kan man prata med Stalin lustiga är att ingen talar om det systemet i det kommunistiska om Gulag? Kina. De säger att det inte existerar, eller att det bara används Jag vet inte varför jag överlevde. Tro på dig själv som männ­ mot speciella individer. Jag har föreläst om laogai på de ­bästa iska, kämpa för din värdighet, slåss för din framtid, kämpa ­universiteten i USA. När jag besökte Yale pratade jag med för ditt liv, kämpa för din dröm. Livet tillhör dig bara en gång. Jonathan Spence, som har skrivit den text om Kina som används Förr eller senare hamnar du och jag i graven. För vissa tar det mest vid college. Jag sa: ”Jonathan, du talar kinesiska mycket bra, trettio år, för andra tar det åttio år. När jag nu en gång hamnat du har en kinesisk fru, du inkluderar så många kinesiska termer i exil, ­varför skulle jag då inte njuta av resten av mitt liv? Varför i ditt arbete. Men hur är det med laogai? Offren för laogai är fler måste jag åka tillbaka till Kina? Jag försökte njuta, men kände än de i sovjetiska Gulag och koncentrationslägren tillsammans. mig ­skyldig. Speciellt när folk kallade mig Harry Wu – en hjälte. Självklart har du hört talas om det, men det finns aldrig med i Västvärlden manar på, för där är man alltid på jakt efter en hjälte. dina rapporter, artiklar eller böcker. Varför vill du inte prata om Men en riktig hjälte vore död, död. Om jag varit en riktig hjälte, det?” Varför gör inte Steven Spielberg en film om laogai, som som de människor jag träffade i lägren, skulle jag ha begått själv­ han gjorde om koncentrationslägren? mord. Jag är slut – det finns ingen Harry Wu mer. Det var därför jag till slut bestämde mig för att återvända till Kina. VILL FÖRKLARA OCH GÖRA ORDET LAOGAI KÄNT ÅTER I KINA Jag vill se ordet laogai i varje ordbok, på varje språk. Lao betyder 1991 besökte jag det laogai-läger i Kina där Wei Jingsheng hölls ”arbete”, gai betyder ”reform.” De reformerar dig. Hitler hade fången. Han befann sig i Gobiöknen och jag filmade för att från början en ond idé: att förgöra judarna, förgöra folket. Kom­ ­kunna visa människor hur situationen är. Tidigare hade jag munisterna hade i början en underbar idé: att skapa ett paradis, utgett mig för att vara en fånge, en turist eller en familjemedlem. en himmel, och att lindra fattigdom och elände. I början var de Den här gången utgav jag mig för att vara polis. De kände inte som änglar, men mot slutet var de som djävlar. Kineserna utövar igen mig. Ett antal poliser i ett gästhus vinkade åt mig, och jag fysisk tortyr i stor omfattning, men också andlig och psykisk vinkade tillbaka. Men när jag 1995 än en gång försökte samla tortyr. De säger: ”Låt oss hjälpa dig att bli en ny socialistisk bevis, grep de mig när jag försökte ta mig in i Kina över den ryska människa. Vi ska inte döda dig eftersom vi är humana. Du hade gränsen. De arresterade mig och visade mig bilderna jag tagit. hamnat fel. Erkänn. Acceptera kommunismen och du återupp­ Den här gången dömdes jag till femton år. rättar samhället andligt, mentalt, helt och hållet, genom att låta Idag har det kinesiska folket rätt att välja olika märken av dig reformeras.” schampo, men de kan fortfarande inte säga vad de innerst Före 1974 var Gulag inte ett ord. I dag är det ett ord. Vi inne tycker. Kommer rätten att välja sitt schampo att leda till måste vi avslöja ordet laogai: hur många offer det finns, vilka rätten att välja sin religion, som vissa menar? Det är ett ganska villkor fångarna måste uthärda, vilka motiven är för en sådan stort språng. ­systematiserad förnedring. Jag vill att folk ska bli medvetna. Mitt val var enkelt – fängelse eller exil. Men vad folk inte Medvetna om hur många män och kvinnor som sitter i fängelse. förstår är att exilen i sig utgör tortyr. Exil är också en kränkning Medvetna om att leksaker, fotbollar, kirurgiska handskar och av mänskliga rättigheter. Vi applåderade aldrig Sovjet när de mycket annat tillverkas av fångar i Kina. Medvetna om vad ett liv ­skickade dissidenter i exil. Men när kineserna skickade Wang i tvångsarbete innebär. Medvetna om vilka så kallade brott som Dan i exil, betraktade utrikesdepartementet och Vita huset det skickar folk dit. Detta är en fråga om mänskliga rättigheter, inte som en seger för USA:s engagerade politik. om import och export. Naturligtvis tycker jag att det är värdefullt att försöka befria Jag har full förståelse för att det är svårt att tala om laogai någon, men jag skulle hellre se att systemet förstördes. Jag i dag. Jag sa till president Clinton: ”Jag önskar att ni ville bli kom undan från laogai. Wei Jingsheng kom undan från laogai. den första världsledaren som fördömer Kinas laogai. Jag ber er. Nu är Wang Xiaopo i laogai. Katolska präster är i laogai. Fack­ Bara en mening. Det kommer inte att kosta er något.” Och jag föreningsaktivister är i laogai. De flesta har inget namn, de har ­kritiserar USA:s politik för att vara en typisk eftergiftspolitik. inget ansikte. Det räcker inte att befria en dissident när så mycket USA:s ledare frågar mig: ”Är det isolering eller avskärmning står på spel. När allt kommer omkring är vi alla lika. Alla offer du föreslår?” Denna typ av polarisering är för billig. Jag föreslår för laogai förtjänar samma rättigheter, inte bara de politiska aldrig ­isolering och jag har aldrig föreslagit sanktioner. Men dissidenterna, utan även de kriminella fångarna. Det betyder inte man borde återge båda sidorna av historien. När man säger att att vi ska ursäkta brott, men varje fånge måste erbjudas samma ­handeln förbättrar livet för de vanliga kineserna, är detta bara Mod utan gränser | 43

en sida av historien. Jag förnekar inte att ekonomin ­förbättras, att det skapas en medelklass, att äganderätten kommer i för­ grunden, eller att samhället kommer att omorganiseras. Men man måste berätta den andra sidan av historien. Vinsterna från industrin gynnar den kommunistiska regimen. Det talar man inte om. Den kinesiska kommunistregimen är stabil. Varför? För att den får ekonomiskt stöd. Kina kommer att bli allt viktigare inom en snar framtid. När vi får se en kommunistisk hegemoni i öst, då kommer vi att ­debattera hur detta har kunnat ske. Varför ignorerade vi den ­växande styrkan i denna auktoritära regim? Låt mig citera ett kinesiskt talesätt: ”Om man vill hejda det kokande vattnet behöver­ man bara röra om i det. Ett bättre sätt är att dra bort det från elden.” Västvärlden behöver en långsiktig Kinapolitik, som stöder all den längtan efter frihet och demokrati som finns i Kina.

”JAG VET INTE VARFÖR JAG ÖVERLEVDE. TRO PÅ DIG SJÄLV SOM MÄNNISKA, KÄMPA FÖR DIN VÄRDIGHET, SLÅSS FÖR DIN FRAMTID, KÄMPA FÖR DITT LIV, KÄMPA FÖR DIN DRÖM. LIVET TILLHÖR DIG BARA EN GÅNG. FÖRR ELLER SENARE HAMNAR DU OCH JAG I GRAVEN. FÖR VISSA TAR DET TRETTIO ÅR, FÖR ANDRA TAR DET ÅTTIO ÅR.”

HARRY WU TILL LÄRAREN

FN:S ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA CENTRALA ORD OCH BEGREPP RÄTTIGHETERNA • Kommunistisk utrensning Artikel 4: Frihet från slaveri • Laogai Artikel 5: Frihet från tortyr och förnedrande behandling • Bojkott Artikel 9: Frihet från godtyckliga gripanden och utvisning • Totalitär regim Artikel 19: Åsikts- och informationsfrihet • Mänskliga rättigheter • Politisk dissident ÖVERGRIPANDE FRÅGESTÄLLNINGAR • Kontrarevolutionär • Vad innebär avhumanisering och slaveri i arbetsläger? • Internering • På vilket sätt är de kinesiska arbetslägren, laogai, ett brott • Kommunism mot de mänskliga rättigheterna? • Omprogrammering • Exil INNEHÅLLSMÅL • Samvetsfångar Genom att arbeta med övningarna ges eleven möjlighet att: • Öka kunskapen om hur mänskliga rättigheter kränks FÖRBEREDELSER i Kina genom arbetsläger laogai. Det är en fördel om eleverna känner till grunderna om • Resonera och ta fram argument för att försvara den ­kommunistiska ideologin och något om uppkomsten mänskliga rättigheter. av ­kommunistpartiet i Kina. • Resonera kring begreppet avhumanisering, betydelse, dess metoder och vad det kan leda till. • Stärka sin handlingsberedskap och vilja att försvara mänskliga rättigheter.

ELEVAKTIVITETER

ATT STÅ UPP FÖR ANDRA Övergripande frågor att utgå ifrån: — DISKUTERA BEGREPPET • Sammanfatta kort vad avsnittet handlar om. • Har du någonsin blivit anklagad för något du inte gjort? • Vilka personer eller aktörer är inblandade? • Har någon annan blivit anklagad för något som du har gjort? • Vilka kränkningar eller brott mot mänskliga rättigheter • Har du sagt ifrån när du upplevt att någon annan blivit orätt­ innehåller texten? vist behandlad? • Hur tänker du kring det Harry Wu berättar? • Har du sagt ifrån eller protesterat mot något trots risken att uppfattas som besvärlig? ANALYSERA ROLLERNA I BERÄTTELSEN Gör en kort beskrivning av händelsen. I berättelsen beskriver Harry Wu hur han kämpar på olika sätt för att försvara sina och andras mänskliga rättigheter. Men VAD KRÄVS FÖR ATT VÅGA SÄGA IFRÅN? vem är offer, förövare, åskådare och försvarare? Använd analys­ Tänk efter vilka egenskaper som behövs för att våga säga ifrån modellen på sidan 9. och ta ställning trots risker som det kan innebära. • Går det att urskilja några tydliga roller? Välj bland Diskutera i par eller mindre grupper och ta fram en lista på följande aktörer: egenskaper som behövs för att våga säga ifrån och stå upp för det Harry Wu, Kinas regering, Jiang Zemin, amerikanska politiker, man tror på. Wei, Wang Dan, Jonathan Spence, • Varför är det så viktigt att stå upp för det man tror på? • Diskutera vad som kan göras för att förbättra situationen. • Hur kan du hjälpa andra att stå upp för sina och Vilka aktörer som skulle kunna byta plats i modellen och vilka andras rättigheter? konsekvenser skulle de i så fall ge?

VAD HANDLAR BERÄTTELSEN OM? AVHUMANISERING UNDERLÄTTAR FÖRTRYCK Läsning och bearbetning av texten kan göras individuellt eller Begreppet ”avhumanisering” kan förklaras som ”göra mindre genom högläsning i klassen. mänsklig”. Genom att göra vissa grupper mindre mänskliga, blir Ett sätt att göra det på är att dela upp klassen i mindre grupper det lättare att acceptera förtryck och kränkningar av dem; ”de är som läser olika delar i texten. Gruppera sedan om till tvärgrupper ju inte riktiga människor”. där var och en berättar om sin del för övriga i gruppen. Metoden har använts av många regimer genom historien för

44 | Mod utan gränser att legitimera våld, förtyck och folkmord, till exempel på judar, • Vilka metoder användes för att bryta ner och avhumanisera romer och aboriginer. Harry Wu? Avhumanisering är ett sätt att bryta ner människor. • Vad har de kinesiska makthavarna att vinna på att skicka • Vad gör oss till människor? Hur tar man bort en människor till laogai för slavarbete? människas värde? • Vad kan man göra för att bekämpa avhumanisering? Här är två citat från Harry Wus berättelse: Vad kan en enskild person göra? Folket i ett land? ”De skilde mig från alla människorna i mitt liv, mina klass- ­Världssamfundet FN? kamrater, mina vänner, mina lärare, mina föräldrar. Jag var helt • Vad vill Harry Wu att man ska göra för att förbättra isolerad. Jag tänkte, ”Jag är ett misstag. De tycker inte om mig. situationen i Kina? Jag är något som blivit fel. Låt mig tänka på det, okej.” Och sedan: ”Ja, jag har fel.” Steg för steg förlorade jag min värdighet, förlorade FAKTA OM LAOGAI jag mitt självförtroende, förlorade jag min ställning. Jag började • Laogai är ordet för de över tusen arbets- och fångläger som tro på att jag var en brottsling.” finns i Kina. Syftet är att omskola människor genom arbete. ”Från första natten i lägren tvingades vi att erkänna. Erkän- • Uppskattningsvis är mellan 2,5 och 3 miljoner kineser fångar nandet krossar ens värdighet. Om man inte avlämnar en i landets laogai. bekännelse utsätts man för fysisk tortyr. Och man måste hela tiden • I arbetslägret arbetar fångar i gruvor, järnvägar, men hålla rätt på sin bekännelse från början till slut. Man kan aldrig även i fabriker som exporterar konsumtionsvaror till väst­ hävda att man är oskyldig. Man kan bara skrika om och om igen: världen och USA. ”Jag har fel. Jag är dum. Jag är galen. Jag är en skit. Jag är en • Fångarna tvingas tillverka produkter, utan betalning, med en brottsling. Jag är ingenting.” Samtidigt tvingas man till tvångs- arbetstid på 10–20 timmar om dygnet och den som inte orkar arbete. Arbete är ett sätt att hjälpa dig bli en ny socialist. Arbete blir slagen och torterad. är en möjlighet som partiet erbjuder för att reformera dig. Det slutliga målet är att du ska förvandlas till en ny medborgare i det kommunistiska systemet.”

ARBETA VIDARE

Exempel på länkar att arbeta vidare med:

Supporting Human Rights in China SHRIC är en ideell förening som stödjer utvecklingen av ­mänskliga rättigheter i Kina och verkar för införandet av ­yttrande- och trosfrihet i Kina. www.shric.org

Gå med i Facebookgruppen www.facebook.com/LaogaiMuseum

Laogai Reserch foundation (engelska) Forskningsorganisation grundad av Harry Wu. Innehåller ­information och länkar, artiklar, bloggar och nyheter. www.laogai.org

Laogaimuseum i Washington DC (engelska) Museum om Laogai grundat av Harry Wu. Innehållsrik hemsida med information, bildspel och filmer som behandlar Laogai. www.laogaimuseum.org

Tonightshow with Jay Leno (engelska) Jay Leno intervjuar Harry Wu – året är 1995. Hur uppfattar du Harry Wu som person? www.youtube.com/watch?v=OFqTGadTMeM

Mod utan gränser | 45 46 | Mod utan gränser RIGOBERTA MENCHÚ TUM GUATEMALA

”JAG VAR EN KVINNA SOM STRED FÖR RÄTTVISA. I TOLV ÅR HADE JAG VARKEN EGET HEM ELLER FAMILJ.” Rigoberta Menchú ©2000 Tum Eddie Adams

URSPRUNGSBEFOLKNINGENS RÄTTIGHETER

Mayaindianer i Guatemala och ursprungsbefolkningar över hela världen betraktar Rigoberta Menchú Tum som en hjältinna. Hon föddes i en fattig familj 1959 som dotter till en aktiv medlem i lantarbetarnas fackförbund (CUC). Rigoberta gick själv med i fackföreningen, trots att flera i hennes familj hade blivit förföljda för sitt medlemskap. I början av 1980-talet startade den guatemalanska militären en ”bränna­ jorden-kampanj”, när de brände ner över 400 av mayaindianernas byar, massakrerade hundratals barn, kvinnor och sjuka och torterade och ­mördade alla som misstänktes protestera mot det politiska förtrycket. Militären dödade upp mot 200 000 människor, de flesta mayaindianer, och tvingade en miljon människor i exil. Menchús mor och bror kidnappades och dödades. Hennes far brändes levande. Medan Guatemalas armé torterade och mördade mayaindianerna, ­förblev resten av världen nästan helt tyst. År 1983 publicerade Menchú sin självbiografi,Jag, Rigoberta Menchú, en redogörelse av den guatemalanska konflikten. Boken översattes till tolv språk, och bidrog till att världen ändrade uppfattning om stödet till militärregimen. Senare upptäcktes motsägelser om detaljer i boken, men det råder inget tvivel om att berättelsen är sann och att Guatemalas ursprungsbefolkning fått utstå enorma lidanden i händerna på den brutala militärregimen. Rigoberta Menchú har tvingats i exil tre gånger på grund av kritik mot regeringen i Guatemala. Trots hoten fortsätter hon än i dag sitt ­arbete för mänskliga rättigheter, ursprungsbefolkningars rättigheter och ­kvinnors rättigheter och utveckling. År 1993 utnämndes hon till Unesco:s­ ­goodwill-ambassadör. Hon har aktivt försökt få upprättelse efter folk­ ­- mordet i Guatemala, och till och med väckt åtal i spansk domstol för ­införandet av straffrihet i hemlandet.

Kampen för fattiga människors rättigheter och ett människovärdigt liv, verkar befinna sig i en mycket mörk tunnel, men vi måste alltid försöka finna lite ljus och hopp i den. Det viktigaste är att ha positiva känslor och tankar. Även om det är lätt att vara pessimistisk försöker jag alltid se det stora hos människor. Vi måste Mod utan gränser | 47

uppfinna hoppet om igen. En dag insåg jag med sorg och stor hjälpte mig att få stabilitet i tillvaron. De var envisa och insiste­ övertygelse att mina föräldrars död inte kan göras ogjord. De kan rade på att vi skulle gifta oss, även om det var en borgerlig vigsel. inte få tillbaka sina liv. Vad som heller aldrig kan göras ogjort är De var oroliga för vad familjen, samhället och alla andra skulle kränkningen av deras människovärde. Inget kan få mig att tro att tycka om vi inte var gifta. För mig var det inte viktigt. det kan hända något som gottgör den skulden. Jag började längta efter ett hem, en önskan som samman­ föll med att jag tilldelades Nobels fredspris. Man kan inte ha VIKTIGT ATT LYSSNA PÅ OFFREN en nobelpristagare som vandrar runt i världen halvt om halvt i Nu tror jag inte att den insikten är personlig. Det är snarare hemlighet! en fråga, som rör samhället, historien och det gemensamma Jag tackar Mexiko – Mexikos folk, och myndigheterna vid den minnet. Det är vi som är offer som måste bestämma vilka tiden, de ansvariga i Mexiko City – för att de gav mig lugn och ro ­benådningar som kan ske och under vilka förhållanden. Det är under en tid. Genom borgmästaren fick jag ett hus, där kunde vi som överlevt som ska få sista ordet, inte de som tittat på. Jag vi skapa oss ett helt normalt liv. Vi var än en gång en familj. Jag respekterar dem som anser att en dom, överenskommelse eller hade lämnat Guatemala, men när jag återvände 1988 arrestera­ religiös filosofi räcker som förlåtelse, men jag skulle mycket des jag, så jag var tvungen att ge mig av igen. Därefter for jag ut hellre vilja höra offrens röster. Just nu lyssnar man faktiskt inte och in i Guatemala, men kunde aldrig stanna länge. Slutligen, år på offren. 1994, återvände vi officiellt. I ett krig är amnesti något som två aktörer hittar på. Det är Ett hem är viktigt för mig också av en annan anledning. Jag knappast offrens eller samhällets idé. Två beväpnade grupper har två barn nu – ett som jag har förlorat. Att ha barn förändrar som har bekämpat varandra beslutar att det är bäst för båda att livet helt och hållet, eller hur? Man kan inte bara flytta omkring förlåta varandra. Det är den verklighet kampen för mänskliga i världen som man vill. Livet måste levas som omständigheterna rättigheter måste igenom just nu. tillåter. Jag kan inte påstå att jag någonsin planerade att leva mitt En överenskommelse som nås med verklig dialog skulle liv, eller någon del av mitt liv, som jag gjorde! Saker och ting bara omedelbart få slut på kriget. Jag kan aldrig acceptera att två sidor hände. Plötsligt var jag fast i en situation. Jag försökte övervinna som begått fruktansvärda grymheter ska få förlåta sig själva. den med många goda avsikter men utan vidare eftertänksamhet. Vad amnesti gör är att glömma och med en enkel signatur Nu bor min son med min familj, min syster och mina syskon­ utplåna alla kränkningar av mänskliga rättigheter som har ägt barn. Det finns sju barn i huset. Vi lever som en storfamilj, och rum. Många övergrepp lever kvar i offren, i de ungas liv som det är mycket bra för min son. Varje dag är han en del av en ­konflikten gjort föräldralösa. Även om man ger amnesti kan familjegemenskap. människor inte glömma de människorättsbrott de utsatts för och som de fortfarande upplever. Sådant kan inte glömmas. ”ANDRA MÄNNISKORS KÄRLEK OCH FÖRSTÅELSE BETYDER MYCKET” FÖRSONING MÅSTE GRUNDA När jag väntade min yngste son, vars namn var Tzunun (kolibri), SIG PÅ SANNINGEN hade jag en mycket svår graviditet. Den innebar risker från första En verklig försoning måste grunda sig på sökandet efter ­sanning. dagen. Det krävdes en enorm vilja för att klara av situationen, Vi som är offer för övergreppen har rätt till den. Det räcker dock men jag ville verkligen. Ändå levde han sorgligt nog bara tre inte med att finna sanningen, vi måste också skapa rättvisa. De dagar. När han dog var det som om han levt med mig i många år. sätt, processer och medel som kan åstadkomma rättvisa är lag­ Jag pratade med honom, förstod honom, tänkte att han kunde stiftning och domstolar, genom lagliga procedurer. Därför har jag uppfatta saker omkring sig. dragit militären i Guatemala inför rätta. Vi har en massa korrupta Under den här tiden lyssnade jag på nyheter och försökte ta domare, vi känner till mutor och hot. Militären vill inte skapa ett reda på vad som pågick i världen. Jag blev djupt påverkad. När prejudikat för verklig rättvisa, så de mutar hela rättssystemet. man åker runt på konferenser, pratar med folk och får applåder, Förr eller senare kommer systemet att bli mer rättvist, men vi inser man inte fullt ut vilken fruktansvärd situation kvinnor och måste ge rättsväsendet tid att utvecklas. barn befinner sig i. Inom hemmets fyra väggar känner man av Ingen som bor i ett land med så mycket våld, med en så blodig hur lite man kan göra. Mitt barn gav mig tid att luta mig tillbaka historia, vill sätta ett barn till världen. Jag var en kvinna som stred och tänka på hur kvinnor och barn har det. Barn, som inte har för rättvisa. I tolv år hade jag varken eget hem eller familj. Jag några föräldrar, och barn som misshandlas av sina föräldrar. Att bodde i flyktingläger, hos nunnor i Mexiko. Jag har lämnat kvar få vara mamma är ett stort privilegium: något som i grunden väskor i många olika länder, i många olika byggnader. Vad skulle förändrat mitt liv. jag ha gjort med ett barn under de förhållandena? Jag var utsatt Jag har haft många framgångar. De hjälper mig att vilja fort­ för stora risker och trodde att jag kanske skulle tvingas offra livet sätta kampen. Det är inte bara lidande som motiverar människor för mitt folk. Det är inte bara en slogan, utan en verklig upp­ att fortsätta kämpa för sina övertygelser. Andra människors levelse. Jag var utsatt för det svåraste man kan tänka sig. kärlek, stöd och förståelse betyder mycket. När man inser att det finns andra människor i världen som tycker som man själv, då FAMILJEN GER STÖD OCH MENING känner man sig som en del av något större. Varje kväll innan jag När jag träffade min man 1992 trodde jag inte att det skulle bli somnar ber jag en bön om att fler likasinnade människor ska ett långvarigt förhållande. Hur skulle det kunna bli det, när jag stödja världens kamp. Det är det viktigaste. Det skulle vara så bra. alltid var på väg från en plats till en annan? Min mans familj TILL LÄRAREN

FN:S ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA • Diskutera problematiken kring begreppen majoritet och RÄTTIGHETERNA minoritet och hur dessa måste samverka för att skapa ett Artikel 1: Rätten till jämlikhet demokratiskt förhållningssätt. Artikel 2: Frihet från diskriminering • Diskutera och resonera kring orsaker till att människor­ Artikel 3: Rätt till liv, frihet och personlig säkerhet ­riskerar livet för att försvara mänskliga rättigheter. Artikel 5: Frihet från tortyr och förnedrande behandling • Öka sin kunskap och förståelse för de svenska nationella Artikel 27: Rätt att delta i samhällets kulturliv minoriteterna, dess roll och betydelse.

ÖVERGRIPANDE FRÅGESTÄLLNINGAR CENTRALA ORD OCH BEGREPP • Vad innebär det att tillhöra en minoritetsgrupp? • Ursprungsbefolkning • Varför sker ofta förtryck och kränkningar mot • Fackförening ­minoritetsgrupper? • Mayaindianer • Vad kan förtryck av minoriteter leda till? • Nobels fredspris • Hur är situationen för minoriteter i Guatemala och i Sverige? • Folkmord • Amnesti INNEHÅLLSMÅL • Försoning Genom att arbeta med övningarna ges eleven möjlighet att: • Prejudikat • Öka kunskapen om minoriteter och dess situation i • Exil ­Guatemala och Sverige.

ELEVAKTIVITETER

MINORITETER OCH URSPRUNGS­ VAD HANDLAR BERÄTTELSEN OM? BEFOLKNINGARNAS RÄTT — DISKUTERA Läs Rigobertas berättelse och diskutera innehållet med hjälp av ­BEGREPPET följande frågor. Arbeta i par eller mindre grupper. Diskutera begreppen minoritet 1 Varför blev Rigoberta och hennes familj förföljda av och majoritet. militären i Guatemala? • Vad betyder orden, majoritet, minoritet? 2 Vad innebar ”bränna jorden-kampanjen” som genomfördes Hur förhåller de sig till varandra? Redogör så tydligt i början av 1980-talet av militären i Guatemala? som möjligt. 3 Ge exempel på kränkningar och brott mot de mänskliga • Olika typer av majoriteter och minoriteter finns i olika sam­ rättigheterna som utfördes under 1980-talet. Hur drabbades manhang. Ge exempel på olika majoriteter och minoriteter i Rigoberta och hennes familj? din närhet eller i andra större sammanhang. 4 Hur tror du att dessa händelser påverkade Rigobertas syn • Ge exempel på olika typer av problem som kan uppstå för på livet? minoritetsgrupper. 5 ”Vi måste uppfinna hoppet om igen”, säger hon. Vad menar • För att demokrati ska fungera brukar man tala om betydelsen hon med det? På vilket sätt driver det hennes arbete med av att majoriteten måste respektera minoriteten. Varför är det mänskliga rättigheter? så viktigt för att ett demokratiskt arbetssätt ska fungera? Har 6 Vad anser hon om att ge amnesti i konflikten för att inte majoriteten alltid rätt? glömma och gå vidare? • Känner du till några etniska minoriteter i Sverige? Ge några 7 Varför är det så svårt för offren att glömma brott mot de exempel. mänskliga rättigheterna? • Vad kan det finnas för orsaker till att just etniska minoriteter 8 Hur ser en verklig försoning ut enligt Rigoberta? och ursprungsbefolkning ofta har blivit utsatta för kränkning­ 9 Varför har hon dragit militären i Guatemala inför rätta? ar och förtryck? 10 Framgång hjälper henne att fortsätta kampen, vad anger • För att skydda bland annat ursprungsbefolkningar finns hon för andra orsaker till att kämpa för att förverkliga sin det kollektiva mänskliga rättigheter. Ta reda på vad dessa övertygelse? ­innehåller.

48 | Mod utan gränser VAD MOTIVERAR TILL KAMP? VAD KÄNNER DU TILL OM SVERIGES Det finns många olika orsaker till att människor tar stora risker NATIONELLA MINORITETER? för att försvara sina och andras rättigheter. Vad motiverar dig? Det är inte bara länder i andra delar av världen som har förtryckt • Vad är det som motiverar dig till att säga ifrån och minoriteter, även Sverige har minoritetsgrupper som upplevt förhindra orättvisor? kränkningar och förtryck genom historien. Den svenska riksda­ • Beskriv en situation eller en händelse där du eller någon gen fattade 1999 beslut om att erkänna fem nationella minori­ du känner utsattes för en orättvis behandling. teter och deras språk. De fem erkända nationella minoriteterna i • Vad fick händelsen dig att känna? Sammanfatta dina Sverige är; judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. känslor med tre ord. Gemensamt för minoritetsgrupperna är att de har befolkat Hur reagerade du? (ex, skrika tillbaka, prata med en vän, Sverige under lång tid samt att de utgör grupper med en uttalad en vuxen eller var du bara tyst?) samhörighet. De har även en egen religiös, språklig eller kultu­ • Ge exempel på en händelse som berör din närhet som rell tillhörighet och en vilja att behålla sin identitet. skulle få dig att agera och säga ifrån trots att du skulle Målsättningen med politiken är att motverka diskriminering riskera att råka illa ut. och stärka gruppernas egenmakt och inflytande samt utveckla • Ge exempel på en situation i ett större sammanhang där deras språk. du skulle vara villig att stå upp och säga ifrån trots risken • Varför är det så viktigt för den svenska demokratin att satsa på för negativa konsekvenser. att utveckla de nationella minoriteternas identitet och språk? • Hur tror du Rigoberta kände när hon kämpade för • Finns det något problem med att satsa på dessa minoritets­ ­ursprungsbefolkningens rättigheter? Vad tror du var grupper? Vilka argument kan en kritiker använda? hennes största drivkraft? Vilka värderingar om mänskliga rättigheter ligger bakom den typen av argument? Läs mer om de nationella svenska minoriteterna på www.minoritet.se www.nationellaminoriteter.nordiskamuseet.se

ARBETA VIDARE

Exempel på länkar att arbeta vidare med: Judiska centralrådet Det judiska centralrådet utgörs av de judiska församlingarna Situationen i Guatemala idag i Stockholm, Malmö och Göteborg. Ta reda på mer om hur situationen är för minoritetsfolken www.judiskacentralradet.se i Guatemala idag. Har det skett några förbättringar? Vilka är det största problemen? Sametinget Artikel publicerad av Latinamerikagrupperna: Sametinget är både en statlig myndighet och ett folkvalt samiskt www.latinamerika.nu/presidentens-loften-har-inte-hjalpt-­ parlament, med det övergripande uppdraget att bevaka frågor guatemalas-ursprungsbefolkning som rör samisk kultur i Sverige www.sametinget.se Faktafilm om förtrycket av ursprungsbefolkningen i Guatemala (engelska) Romska ungdomsförbundet www.youtube.com/watch?v=1UOyv6OOdEQ www.rufs.org

De nationella minoriteterna i Sverige Tornedalningar.se Ta reda på mer fakta om Sveriges nationella minoriteter. Tornedalingar i Stockholm är en förening för människor www.minoritet.se från Tornedalen och hela det ursprungliga finsktalande området­ www.nationellaminoriteter.nordiskamuseet.se i Norrbotten samt för andra som känner samhörighet med ­föreningens strävanden. Diskrimineringsombudsmannen – DO Diskrimineringsombudsmannen (DO) arbetar mot Sverigefinnarnas delegation ­diskriminering kopplat till könstillhörighet, etnisk tillhörighet, Sverigefinländarnas delegation är en paraplyorganisation för religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, den sverigefinska nationella minoriteten. sexuell läggning och ålder. www.sverigefinne.nu www.do.se

Mod utan gränser | 49 50 | Mod utan gränser WANGARI MAATHAI KENYA

”NÄR MAN BÖRJAR ARBETA MED DET HÄR, GÖR MAN DET MED ETT ALLDELES RENT HJÄRTA OCH AV MEDKÄNSLA … ATT DU SÅ TYDLIGT SER VAD DU BORDE GÖRA ÄR DET SOM GER DIG MOD OCH GÖR ATT DU INTE ÄR RÄDD OCH FÅR DIG ATT VÅGA STÄLLA FRÅGOR. DET ÄR SÅ MYCKET DU INTE VET, OCH SOM DU BEHÖVER VETA.” Wangari Maathai, ©2000 Eddie Adams

KVINNOR OCH MILJÖ

Över hela Afrika (liksom i stora delar av världen) är det kvinnor som bär huvudansvaret för att bruka jorden och beslutar om vad som ska sås, ­sköter om grödan och skördar. Det är kvinnorna som först blir medvetna om den miljöförstörelse som skadar jordbruket. Om brunnen torkar ut, är det kvinnorna som är mest angelägna om att hitta nya vattenkällor och de som måste gå långa sträckor för att hämta vattnet. Som mödrar märker de när maten de ger till sin familj är förorenad eller nersmutsad. De ser det i sina barns tårar och hör det i sina spädbarns gråt. Wangari Maathai är Kenyas främsta miljöaktivist och förespråkare för kvinnors rättigheter och grundade Green Belt Movement 1977. Green Belt Movement uppmuntrade jordbrukarna (varav 70 procent är kvinnor) att plantera ”grönområden” för att stoppa markerosionen, ge skugga och skapa tillgång till timmer och ved. Maathai delade ut plantor till kvinnor på landsbygden och ordnade med ett belöningssystem för varje planta som överlevde. Hittills har rörelsen planterat över femton miljoner träd, givit inkomster till 80 000 människor bara i Kenya och utökat verksamheten till över trettio länder i Afrika, USA och Haiti. När Maathai fördömde president Daniel arap Mois förslag att uppföra en sextiotvå våningar hög skyskrapa mitt i Nairobis största park (prydd av en fyra våningar hög staty av Moi själv), uppmanade myndigheterna henne att hålla inne med sin kritik. När hon offentliggjorde sin kampanj, fick hon besök av säkerhetsstyrkor. När hon ändå inte lät sig tystas, blev hon utsatt för en nedsmutsningskampanj och för hot. Parlamentsledamöter tog avstånd från Maathai, och kallade hennes organisation för ”ett gäng Mod utan gränser | 51

frånskilda kvinnor.” Den statligt ägda tidningen ifrågasatte inte kommer och äter upp plantorna. Denna metod fungerade! ­hennes sexuella förflutna, och polisen grep och för­hörde En dag ska vi göra en förteckning över alla de uppfinningsrika henne utan att någon gång åtala henne. Till slut blev ­metoder som kvinnorna utvecklade. Till exempel så produce­ presidenten tvungen att avstå från projektet, till stor del rar träden ibland frön som bärs av vinden. Dessa frön gror på beroende på den opinion som Maathai så framgångsrikt fälten när det första regnet faller. Det var mycket intressant att skapat. När Maathai flera år senare återvände till parken se en kvinna odla ett fält med en liten vattenkanna. Men hon för att leda en demonstration fick hon föras till sjukhus, odlade ogräs! Hon hade lärt sig att det bland ogräs också finns efter att regeringstrogna ligister misshandlat henne och trädplantor och att hon kunde plocka plantorna och lägga dem andra kvinnliga demonstranter. Efter den händelsen hotade i en behållare. På kvällen gick hon hem med flera hundra träd­ ­parlamentariker ur Mois styrande parti att stympa hennes­ plantor! Metoderna som kvinnorna utvecklade blev till stor nytta. könsorgan i syfte att tvinga henne att bete sig ”som Vi ­planterade mer än 20 miljoner träd bara i Kenya. I andra ­kvinnor ska.” Men Maathai var mer beslutsam än någonsin, afrikanska länder har vi inte fört register. och fortsatte att arbeta för miljöskydd, kvinnors rättig­ Träd är levande, så vi reagerar på dem på väldigt olika sätt. heter och demokratiska reformer. Från en enda planta har Ibland fäster vi oss vid ett träd för att det ger oss mat och bränsle det vuxit fram en organisation för egenmakt och politiskt till våra eldar. Det är ett så vänligt föremål. När du planterar ett ­deltagande, som med tiden fick allt fler starka grenar. träd och ser det växa, händer något med dig. Du vill skydda det, År 2005 valdes Maathai till ordförande i Afrikanska och du värdesätter det. Jag har sett hur människor verkligen unionens ekonomiska, sociala och kulturella råd. Wangari ­förändras och ser på träd på ett helt annat sätt än tidigare. Det Maathai dog år 2011 vid 71 års ålder. andra är att en massa människor inte ser att det inte finns några träd förrän de öppnar ögonen och upptäcker att marken är kal. Green Belt Movement i Kenya startade 1977, då kvinnor från De börjar inse att även om regn kan vara en välsignelse, så kan landsbygden och städerna organiserade möten för att tala om det också vara en förbannelse, för om du inte har skyddat din jord miljöförstöring och för att uttrycka sina behov. De hade inte ved. när regnet kommer, sköljs jorden bort! Och det är den rika jord De behövde frukt för att bota barnens undernäring. De behövde som du ska odla din föda på. De ser hur nära människa och miljö rent dricksvatten, men bekämpningsmedel som användes på hänger samman. Det är underbart att se den ­förvandlingen, och ­gårdarna för att odla snabba grödor förorenade vattnet. Kvinnor­ det är det som håller rörelsen uppe! na berättade om hur de förr i tiden hade bott så nära skogen att det inte hade tagit så lång tid att gå ut och samla ved. De talade VÄGEN MOT UTVECKLING ÄR SOM EN BUSSRESA om hur de förr brukade äta mat som höll dem friska. Även om Vi har startat program i ett tjugotal länder. Fokus ligger huvud­ maten nu inte kräver så mycket energi för att växa, så kan den sakligen på hur vi ska få vanliga människor att engagera sig för inte hålla dem friska. Kvinnorna upplever att deras familjer är miljön. Det här är främst ett utbildningsprogram. Till träd­ väldigt svaga, inte kan stå emot sjukdomar och att deras kroppar planteringen hör också en medborgerlig utbildning, en strategi försvagats på grund av en försämrad miljö. för att stärka människor och ge dem en känsla av att de tar sitt öde i egna händer, och att få dem att sluta vara rädda så att de kan TRÄDPLANTERING BLIR EN SYMBOL FÖR HOPP stå upp för sig själva och sina rättigheter när det gäller miljön. Frivilligorganisationen Det nationella kvinnorådet svarade med Den strategi vi använder kallar vi ”fel-buss-syndromet”, en enkel att uppmuntra dem att plantera träd. I början var det svårt efter­ analogi för att hjälpa människor föreställa sig vad som pågår. som kvinnorna upplevde att de varken hade kunskap, teknik eller Människor kommer till oss med en massa problem: de har ingen kapital för att klara av det. Men vi visade dem snabbt att vi inte mat, de är hungriga, deras vatten är smutsigt, infrastrukturen behövde allt det där för att plantera träd, något som gjorde träd­ har brutit samman, de har inte vatten till sina djur, de kan inte ta planteringen till en underbar symbol för hopp. Trädplanteringen sina barn till skolan. 150 problem är det största antal jag registre­ stärkte kvinnorna eftersom det inte var så komplicerat. Det var rat under ett möte med ett hundratal personer. De tror verkligen något de kunde göra och se resultatet av. De kunde genom sin att vi ska kunna lösa alla deras problem. Jag registrerar dem bara, egen verksamhet förbättra livskvaliteten. men tänker inte göra något åt dem. Jag antecknar dem bara för När vi sa att vi ville plantera 15 miljoner träd, skrattade en att ge folk en känsla av lättnad och för att ge dem ett forum där de skogsägare och sa att vi kunde få så många plantor vi ville, efter­ kan prata om sina problem. som han var övertygad om att vi inte skulle kunna plantera så Efter att ha listat problemen frågar vi: ”Vad tror du de här många träd. Efter en inte alltför lång tid, måste han dra tillbaka problemen beror på?” En del skyller på regeringen och pekar ut erbjudandet, eftersom vi samlade fler träd än han kunde ge bort guvernören, presidenten eller hans ministrar. Skulden läggs på gratis. Men vi hade inga pengar. Vi bestämde att vi skulle kunna den sida som har makten. Folk tror inte att de själva har något att producera plantorna själva. Vi skulle samla in frön från träden göra med problemet. Därför använder vi liknelsen med ”fel buss” och komma tillbaka och plantera dem på samma sätt som kvin­ (eftersom det är ett mycket vanligt transportmedel i landet). Om norna gjorde med andra frön – bönor, majs och andra sädesslag. man går på fel buss hamnar man till slut på fel ställe. Man kan Och så utvecklade kvinnorna faktiskt skogsbrukstekniker, genom vara väldigt hungrig för att man inte har några pengar. Man kan att använda den ”rätta tekniken” som passade deras behov. Så naturligtvis räddas av den man skulle besöka, men man kan här ser den grundläggande metoden ut: ta en kruka, lägg i jorden också bli arresterad av polisen för att man går och drar och ser och sätt ner fröna. Placera krukan högt så att höns och getter vilsekommen ut! Man kan bli rånad – vad som helst kan hända! 52 | Mod utan gränser

Vi frågar folk: ”Vad är det som gör att du hoppar på fel buss? Vad ­presidenten, på behovet av att skydda miljön! Och nu ser vi är det som gör att du kan gå in på en busstation och ta fel buss regeringen reagera på vad miljöaktivisterna säger: att den åter­ i stället för rätt?” Det här händer ganska ofta. Den vanligaste stående skogen inte ska nedgraderas, att öppna platser inte ska orsaken till att folk befinner sig på fel buss är att de inte kan läsa privatiseras, och att skogen inte ska skadas eller privatiseras. Det och skriva. Om man är rädd, kan man gå på fel buss. Om man är vanliga människor som pressar på. Vi började med att stärka är arrogant, om man tror att man vet allt, kan man lätt missta kvinnornas ställning. Sedan anslöt sig männen eftersom de såg sig och hamna på fel buss. Om man inte är mentalt alert, inte att kvinnorna utförde ett mycket gott arbete. fokuserad. Det finns många anledningar. Sedan vi gått igenom den där övningen, återkommer vi till RENT HJÄRTA OCH MEDKÄNSLA alla de problem som har skrivits upp. Varför är vi hungriga? ÄR DRIVKRAFTER Varför trakasseras vi av polisen? Vi kan inte hålla möten utan Många män deltar i planteringen, men inte när det gäller att tillstånd. När vi tittar på allt det här, inser vi att vi är på fel buss. sköta plantorna på plantskolan, det gör kvinnorna (och det Vi har ­alltför länge varit felinformerade. Kenyas historia under gör de mycket bra). Männen ser träden som en ekonomisk de senaste fyrtio åren förklarar varför. ­investering. De ser trettio år in i framtiden och förstår att de Under det kalla kriget på 1970-talet blev vår regering kommer att få stora träd att sälja. Nåja, det betyder ändå att ­v­äldigt diktatorisk. Det fanns bara en radiostation som sände både män, kvinnor och barn deltar i Green Belt-rörelsen, vilket ­kontrollerad information och vi blev felinformerade. Eftersom är viktigt. Man kan mycket väl låta kvinnorna plantera träd och regeringen var så förtryckande blev vi rädda. Då är det lätt att männen hugga ner dem! Alla måste arbeta tillsammans och kliva på fel buss. Vi gjorde misstag och skapade alla de där pro­ skydda miljön ­tillsammans. blemen för oss själva. Vi såg inte vad som hände med miljön och När man börjar arbeta med det här görs det med ett alldeles bestämde oss inte för att plantera träd, därför spolades vår jord rent hjärta och av medkänsla. Så här står det i vår broschyr: bort av regnet! Den vackra matjorden gick förlorad. Då var det vi ”Huvudsyftet med denna organisation är att höja vårt folks med­ som begått misstaget. Kanske var vi inte helt fokuserade, kanske vetande till en nivå som får dem att göra rätt saker för miljön, för drack vi alkohol, lät bli att arbeta – våra personliga problem att de blivit berörda in i hjärtat och övertygade om att göra rätt, hade ingenting med regeringen att göra. Vi klev på fel buss och eftersom det är det enda logiska.” en massa obehagliga saker hände. Det vi nu måste göra var att Det som ger dig mod och som gör att du inte är rädd och får bestämma oss för att stiga av och göra det bästa av situationen dig att våga ställa frågor, är att du så tydligt ser vad du borde göra. vi hamnat i. Det är så mycket du inte vet, och som du behöver veta. Och det Ni måste börja agera. Ni måste informera er. Och ni är ju hjälper dig att fokusera. Nu är du ute ur bussen och går i rätt villiga att ställa frågor och ni är villiga att lära er. Ni kom ju hit riktning. Folk ser hur du rör dig – entusiastiskt, övertygat och till seminariet. Ni vill plantera, ni vill få egenmakt. Ni har all envist. Du är väldigt fokuserad. Ganska ofta får du människor rätt att läsa vad ni vill. Ni vill träffas utan att be om tillstånd. Att att känna sig hotade, antingen de som är på fel buss eller de gå av bussen innebär att ni tar kontroll över vilken riktning era som kör andra, för du vet att de kör folk åt fel håll och du ber liv ska ta. folk att inte följa med. Och nu känner du att du kan tala om för folk: ”Tro mig, ni åker allihop åt fel håll. Er ledare också.” Nu TA MAKTEN ÖVER DEN EGNA UTVECKLINGEN vill naturligtvis ledaren inte höra det här. Han vill verkligen inte Vi uppmanar kvinnorna att sätta i gång och börja plantera träd. höra hur människorna han kör blir tillsagda att kliva av. Det är Odla och producera tillräckligt med mat för familjen. Gå med i här konflikten kommer in. Ledaren anklagar dig för att vilseleda livsmedelsförsörjningsprojektet, se till att så en massa inhemska hans folk, misstolka hans vision, misstolka vad han försöker grödor så att den lokala biologiska mångfalden inte förloras. Vi göra, misstolka honom. arbetar i tropikerna, så träden växer mycket snabbt. Om mindre än fem år kan ni ha fruktträd, som bananträd. Ni kan gå ut och PROTESTER MOT PRESIDENTEN lära andra vad ni lärt er, så får ni en pedagogisk uppsökande Det var det som hände mellan mig och president Moi. År 1989 verksamhet i byn. Vi kommer att stödja er så att ni kan upp­ ville presidenten ta över Uhuru Park, den enda park som fanns muntra andra att kliva av bussen. Ni kan se till att en liten grupp kvar i Nairobi. Han skulle bygga den högsta byggnaden i Afrika, människor skyddar en park eller en skog eller en öppen plats sextiotvå våningar hög. Bredvid skyskrapan skulle han placera en nära er. Miljöskydd handlar inte bara om att prata, det handlar fyra våningar hög staty av sig själv (så att de på fjärde våningen också om att agera. Människor som bor nära skogen är bland kunde klappa honom på huvudet). Man skulle ha behövt bygga de första att se att skogen förstörs. Människor som bor nära om hela centrala Nairobi. vattenkällor är de som märker när något har en skadlig inverkan Den byggnaden hade blivit så skrämmande att ingen vågat på vattnet. Människor som är bönder inser att jorden är oskyddad komma i närheten av den lilla parken, även om man bevarade och förs bort av regn. Det är dessa människor som måste rikta en liten del av den. Väldigt skrämmande. Så det var helt fel. Det uppmärksamheten på problemen på lokal och nationell nivå. skulle också ha inneburit en ekonomisk katastrof, eftersom vi Och det är detta jag har sett ske med Green Belt-rörelsen. skulle skuldsätta oss ännu mer genom att låna pengar för att Kvinnor som planterar träd på sina gårdar påverkar sina grannar. genomföra projektet. Det var sannerligen en vit elefant. Men Så småningom får de med sig grannarna. På nationell nivå han ville göra det, för på så sätt skulle han själv framstå som har vi kunnat uppmärksamma parlamentet, och till och med ännu större. Mod utan gränser | 53

Vi kom med invändningar och sa att det här var den enda park vi hade i staden dit människor som inte har några pengar kunde komma. Inte ens polisen kunde be dig att flytta på dig. Det var en öppen plats. Många anslöt och höll med oss. Till och med de som tänkte investera kom sedan fram till att det nog inte var en vidare bra idé. Vi arrangerade ett protestmöte i parken och blev misshandlade av polisen. Vi var bara en liten grupp kvinnor, många var rädda. Jag hade dragit saken inför rätta med argumentet att parken tillhörde folket och att den inte fick privatiseras. Presidenten var bara en offentlig förvaltare, så det var ett brott om han nu skulle ta vad som hade anförtrotts honom, överta det och privatisera det. Vi förlorade målet, vilket enligt domstolen visade att vi gjort fel som anmält saken och klagat över parken. Men vi vann till slut, för de som tänkt ge pengar drog sig tillbaka på grund av ­protesterna från allmänheten. Och parlamentsledamöterna sköt till och med upp sitt vanliga arbete för att diskutera Green Belt-rörelsen och mig, och de föreslog att Green Belt-rörelsen skulle förbjudas och betraktas som en subversiv organisation. De förde en mycket smutsig kampanj för att misskreditera oss, och ­avfärdade oss bland annat som ”ett gäng frånskilda och ­oansvariga kvinnor”. Nåväl, jag sa vad jag tyckte, vilket folk pratade om. ”Vad ni än tycker om de kvinnor som driver Green Belt-rörelsen”, sa jag, ”så handlar det här om att privatisera eller inte privatisera en offentlig park. Det handlar om allmänhetens rättigheter och folkets rättigheter. Det är den slags frågor som kräver att man har något i huvudet.” Pressen älskade det, men från parlamentet mötte jag bara elakhet, chauvinism och smutsiga anklagelser. Lyckligtvis är jag tjockhudad som en elefant. Ju mer de attacke­ rade och förlöjligade mig, desto starkare blev jag. Jag vet att jag hade rätt och de hade fel. Tillsammans med ett tiotal kvinnor, vars söner hade suttit i fängelse för att de krävt mer demokratiska rättigheter för folket, återvände jag några år senare, 1992, till samma park och utnämnde den till ”frihetens hörn.” Vi stannade där i fyra dagar. Den femte dagen kallade regeringen in polisen. En del av oss blev svårt misshandlade. Men jag kommer alltid att minnas kvinnornas styrka. TILL LÄRAREN

FN:S ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE CENTRALA ORD OCH BEGREPP MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA • Markerosion Artikel 3: Rätt till liv, frihet och personlig säkerhet • Demokratiska reformer Artikel 20: Rätt att delta i fredliga möten och sammanslutningar • Miljöaktivist Artikel 25: Rätt till tillräcklig levnadsstandard • Diktatorisk Artikel 27: Rätt att delta i samhällets kulturliv • Egenmakt • Biologisk mångfald ÖVERGRIPANDE FRÅGESTÄLLNINGAR • Privatiseras • Varför är det så viktigt att själv ta makten över sina • Subversiv organisation egna problem. • Chauvinism • På vilket sätt kan arbete för en bättre miljö vara en kamp • Krypta för mänskliga rättigheter?

INNEHÅLLSMÅL Genom att arbeta med övningarna ges eleven möjlighet att: • Ta del av och inspireras av Wangari Maathais arbete för miljön och mänskliga rättigheter. • Resonera kring ordet egenmakt, och olika metoder för att ­stärka människors vilja att förbättra sin egen situation. • Samtala, lyssna och diskutera frågor om miljö kopplat till mänskliga rättigheter.

ELEVAKTIVITETER

TRÄDPLANTERING FÖR EGENMAKT OCH BÄTTRE 5 Hur stärkte trädplanteringen kvinnornas ställning? MILJÖ — DISKUTERA BEGREPPET 6 På vilket sätt hävdar Maathai att man förändras som människa När den ena motgången efter den andra följer på varandra och av att plantera träd? allt blir fel trots att man gör sitt bästa – då kan det kännas tungt. 7 Vad är det som organisationen vill förklara för människor Speciellt om man inte ser någon möjlighet till förändring. genom att använda liknelsen med ”fel buss”. Vad är problemet Då kan det vara lätt att skylla misslyckanden på andra eller på som de vill förklara? ­händelser utanför ens egen kontroll. 8 Ge exempel på vad Maathai tycker att man kan göra för att ta • Vad krävs för att vända en känsla av hopplöshet till en mer kontroll över sin situation och själv göra något åt saken. positivare syn på framtiden? När Green Belt Movement startades upplevde många ANALYSERA ROLLERNA I BERÄTTELSEN människor hopplöshet eftersom miljöförstöringen hade lett Vilka roller, offer, förövare, åskådare och försvarare, finns med i till sämre mat, förorenat dricksvatten och skogsavverkning berättelsen och hur de förhåller sig till varandra? Använd analys­ och allt fler sjukdomar. modellen på sidan 9. • På vilket sätt lyckades man vända utvecklingen? • Finns det någon person eller grupp som kan uppfattas • Vilka råd gav Maathai till de som vill ta makten över sina egna som offer i berättelsen? Vilka? liv och vända den negativa utvecklingen till något bättre? • Går det att urskilja någon förövare? Vad kan förövaren ha för drivkraft för sitt agerande? VAD HANDLAR BERÄTTELSEN OM? • Vilka kan man säga är passiva åskådare? Läs Wangari Maathais berättelse och sammanfatta innehållet • Vilka personer, grupper eller organisationer skulle kunna med hjälp av följande frågor: kvala in som försvarare av mänskliga rättigheter? 1 Varför spelar kvinnor en så betydelsefull roll för utvecklingen i Afrika? SAMBANDET MELLAN MILJÖ OCH 2 Maathai grundade organisationen Green Belt Movement. MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Vad var syftet och målet med den organisationen? Stämmer det att den som är engagerad i miljön också har lättare 3 Över femton miljoner träd planterades. Vilket resultat att engagera sig för mänskliga rättigheter? gav det arbetet? I berättelsen hävdar Maathai att det händer något med de 4 På vilket sätt blev trädplanteringen en symbol för hopp? människor som planterar träd:

54 | Mod utan gränser ”Träd är levande, så vi reagerar på dem på väldigt olika sätt. GÅ FRÅN FEL TILL RÄTT BUSS Ibland fäster vi oss vid ett träd för att det ger oss mat och bränsle till För att få vanliga människor att engageras sig och ta makt över våra eldar. Det är ett så vänligt föremål. När du planterar ett träd sina liv användes en liknelse om att byta från ”fel” till ”rätt buss”. och ser det växa, händer något med dig. Du vill skydda det, och du • Vad menar de med fel-buss syndromet? Vem har gått på värdesätter det. Jag har sett hur människor verkligen förändras och ­bussen? Vart är bussen på väg och vad kan man göra? ser på träd på ett helt annat sätt än tidigare.” • Hur kopplas liknelsen till förhållanden i verkligheten? • Skulle det gå att använda den liknelsen andra sammanhang? Kerry Kennedy har hållit ett tal där hon pekar på en koppling Ge något exempel. Finner du något exempel i din egen mellan miljöförstöring och brott mot mänskliga rättigheter: ­omgivning? ”Det finns ett direkt samband mellan demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och respekt för miljön. Och där människor inte Gestalta och illustrera liknelsen blir lyssnade på, där demokratin sviktar, korruptionen tar fart, där • Utgå från liknelsen med ”från fel till rätt buss” och gör rättigheter sakta upphävs där är pågår ofta miljöförstöring. en bild/serie/illustration, sketch eller kortfilm som belyser Det är ingen tillfällighet att det är i de fattigaste delarna USA, budskapet i liknelsen. som drabbats hårdast av miljöförstöring …” • Hur tänker du kring detta samband? Stämmer det? Finns det något i sambandet som inte stämmer tycker du? • Kan man säga att det finns en koppling mellan miljö och ­kampen för mänskliga rättigheter när det gäller det arbetet som Maathai utförde? Resonera och diskutera om det finns några likheter med svenska förhållanden.

ARBETA VIDARE

Exempel på länkar att arbeta vidare med:

Green Belt Movement (engelska) Undersök vilka frågor organisationen arbetar med idag. www.greenbeltmovement.org

Artikel om Wangari Maathai Artikel publicerad i Expressen dec. 2009. Hur beskrivs Maathai och vad handlar artikeln om? www.expressen.se/nyheter/nobelpristagare-ifragasatter-­ svenska-miljoarbetet

Radio från BBC (engelska) Samtal om Maathai efter hennes död. Vilken betydelse har Maathai spelat för att stärka kvinnors makt i Afrika? www.bbc.co.uk/news/world-africa-15064102

Mod utan gränser | 55 56 | Mod utan gränser RANA HUSSEINI JORDANIEN

”ENDA SÄTTET ATT ÅTER ­ UPPRÄTTA FAMILJENS HEDER ÄR ATT SE TILL ATT EN FRU, EN DOTTER ELLER EN SYSTER DÖDAS. ’BLOD RENAR HEDERN,’ SÄGER MÖRDARNA.” Rana Husseini, © 2000 Eddie Adams

HEDERSMORD

Rana Husseini, journalist, feminist och försvarare av mänskliga rättigheter, bröt tystnaden och visade upp Jordaniens skamfläck när hon avslöjade det i landet ofta förekommande men nertystade brottet hedersmord. Hedersmord äger rum när en kvinna våldtas eller påstås ha deltagit i en olovlig sexuell aktivitet. Över hela jordklotet kan kvinnor som blir slagna, misshandlade och våldtagna räkna med att poliser, åklagare och domare­ kommer att förnedra dem, låta bli att undersöka fallen och lägga ner åtalen. Föreställ er vad det innebär i Jordanien, där kvinnor som våldtas anses ha komprometterat familjens heder. Där fäder, bröder och söner ser det som sin plikt att hämnas kränkningen, inte genom att förfölja ­gärningsmännen, utan genom att mörda offren — deras egna döttrar, ­systrar eller mödrar. År 1999 stod hedersmord för en tredjedel av morden på kvinnor i ­Jordanien. Husseini skrev en serie rapporter om dödandet och startade en kampanj för att stoppa det. Det resulterade i att hon hotats och anklagats­ för att vara mot islam, familjen och Jordanien. Ändå tog drottning Noor upp fallet. Senare nämnde även kung Abdullah behovet av skydd för ­kvinnor i sitt öppningstal till parlamentet. Tystnadens konspiration hade för alltid brutits tack vare denna unga journalist, som riskerar sitt liv i den fasta övertygelsen att första steget för att stoppa hedersmord och andra former av våld mot kvinnor är att avslöja sanningen. År 2009 publicerade hon boken Mord i hederns namn.

Jag kunde aldrig föreställa mig att jag skulle arbeta med kvinnofrågor när jag i september 1993 blev kriminalreporter för The Jordan Times. I början skrev jag om stölder, olyckor, eldsvådor. Sedan, efter några månader på jobbet, började jag stöta på hedersbrott. En berättelse chockerade mig och tvingade mig att bli mer engagerad. En sextonårig flicka dödades i hederns namn av sin familj för att hon våldtagits av sin egen bror. Han antastade henne flera gånger och hotade sedan att döda henne om hon berättade för någon. När hon upptäckte att hon var gravid var hon tvungen att berätta för familjen. Sedan familjen ordnat abort, gifte de bort flickan med en femtio år äldre man. När mannen skilde sig från henne ett halvår senare, mördade familjen henne. Mod utan gränser | 57

HEDERSMORD — ETT MÖTE MED FÖRÖVARNA Besläktad med den här frågan är skyddstillsyn. Om en kvinna Ett hedersmord inträffar när en manlig släkting beslutar blir gravid utanför äktenskapet och vänder sig till polisen sätter att ta livet av en kvinnlig släkting för att hon, enligt hans de henne i fängelse för att ”skydda hennes liv”. Överallt annars i ­uppfattning, har vanärat familjens rykte genom att utföra en världen skulle personer som hotar någons liv vara de som sätts i ”omoralisk” handling. En omoralisk handling kan vara att fängelse, men i mitt land och i andra länder är det tvärtom. Offret hon setts med en främmande man, eller haft samlag med en åker i fängelse. De flesta av kvinnorna hålls kvar för gott. De man. I många fall dödas kvinnor bara på grund av rykten eller åtalas inte och de kan inte släppas mot borgen. Om familjen får ­ogrundade ­misstankar. ut dem mot borgen är det för att döda dem. Kvinnorna blir kvar i Jag undersökte brottet och träffade flickans båda farbröder. fängelserna och förslösar sina liv. När jag frågade om mordet höll de sig först på defensiven och undrade: ”Vem har sagt det där?” Jag sa att det stod i tidning­ RESULTATET AV ARBETET MOT HEDERSVÅLD en. De berättade att ”hon inte var en bra flicka”. Så jag frågade: Sedan jag började rapportera om hedersmord har saker och ­”Varför var det hennes fel att hon blev våldtagen? Varför straffade ting förändrats till det bättre. När kung Hussein öppnade det inte familjen hennes bror?” De tittade på varandra och den ena ­trettonde parlamentet, nämnde han kvinnor och deras rättig­ sa till den andra: ”Vad tycker du? Tycker du att vi dödade fel per­ heter – det var första gången som en regent uppmärksammat son?” Den andre svarade: ”Nej, nej. Oroa dig inte. Hon förförde kvinnor och barn. I en ny konstitution skrev han in två nya sin bror.” Jag frågade varför hon skulle vilja förföra sin egen bror, avsnitt, varav ett handlar om kvinnor. Han uppmanade premiär­ när det finns miljoner män på gatan? De upprepade bara att hon ministern att ändra alla lagar som diskriminerar kvinnor. Vad smutsat ner familjens rykte. Sedan ställde de frågor till mig: som saknas är en lösning på problemet. Regeringen skulle till Varför jag var klädd som jag var. Inte var gift. Varför jag hade exempel kunna starta ett rehabiliteringsprogram för kvinnor som studerat i USA. De antydde att inte heller jag var en bra flicka. söker skydd i stället för att sätta dem i fängelse. Jag har blivit anklagad för att uppmuntra äktenskapsbrott och HEDERSMORD HANDLAR OM KULTUR sex före äktenskapet. En gång hotade en man med att ”besöka — INTE RELIGION mig” på tidningen, om jag inte slutade skriva. Det som upprör Jag fortsatte att skriva om kvinnor som dödades på ett orätt och mig mest är att folk använder det som en ursäkt för att hålla omänskligt sätt. De flesta hade inte utfört någon omoralisk, än sig borta från ämnet. En kvinna sa: ”Vad gör det om tjugofem mindre olaglig, handling, och även om de skulle ha gjort det, så kvinnor dödas varje år, titta på hur många utomäktenskapliga förtjänade de inte att dö. Men, jag vill understryka två saker. Den barn som föds varje år?” Så sorgligt. Människor undviker frågan ena är att inte alla kvinnor i mitt land hotas på det här sättet. Alla genom att anklaga offret och beskriva onda kvinnor som den kvinnor som talar med en man mördas inte. Det här är isole­ främsta orsaken till otrohet. Det är alltid kvinnorna som får rade och begränsade brott, även om de uppträder i alla klasser ­skulden. Överallt anklagas kvinnor. Vi talar faktiskt om män­ och på alla nivåer. Den andra saken är att massor av människor niskoliv som förstörs. felaktigt antar att brotten har stöd i islam. Det har de inte. Islam Det är viktigt att inse att de som begår morden också är offer. är mycket strikt när det gäller dödande. I de sällsynta fall när Deras familjer lägger hela bördan och pressen på dem. Om du dödande ­anbefalls är det för otrohet inom äktenskapet. Då måste inte dödar får du skulden för familjens vanära. Om du dödar blir det ­finnas fyra ögonvittnen och straffet ska utföras av samhället, du en hjälte och alla kommer att vara stolta över dig. inte av inblandade familjemedlemmar. Hedersmord är en del av en kultur, inte av en religion. En EN POSITIV SYN PÅ FRAMTIDEN tredjedel av morden som rapporteras i Jordanien är hedersmord. När jag studerade i USA märkte jag att det fanns goda människor Mördarna behandlas med överseende, och familjerna uppdrar som arbetade för andra människor som behövde hjälp. Det fick åt en underårig att utföra hedersmordet, eftersom underåriga mig att tro att bara man vill göra något eller ändra på något, så enligt ungdomslagen i Jordanien döms till ungdomshem. Där kan man. I Jordanien är många människor passiva. De bryr sig kan de lära sig ett yrke och fortsätta sin utbildning, för att vid inte. Många tror inte att de kan påverka samhället. Men jag är arton års ålder släppas utan att finnas med i brottsregistret. Den övertygad om att de har fel. Vi kan inte bara säga ”Okej, jag gör genomsnittliga strafflängden för hedersmord är bara sju och en inte det där för det förändrar ändå ingenting.” Om man har halv månad. den inställningen kommer ingenting någonsin att förändras. Jag hoppas att den dagen kommer då jag inte längre ­behöver ORSAKER TILL HEDERSMORD ­rapportera om de här brotten. Det kan ske när Jordanien Orsaken till hedersmorden är att familjerna knyter sitt rykte till ­moderniseras, inte bara materiellt, utan genom människors kvinnan. Om hon begår något fel, återupprättas familjens heder medvetenhet om kvinnors rättigheter. Jag är säker på att den bara genom att en hustru, en dotter eller en syster dödas. Blod dagen kommer, och att den är närmare än vi tror. renar hedern, säger mördarna. ”Ja, hon är min syster och jag älskar henne, men det är min plikt.” Jag ägnar mig inte åt det här bara för att jag är kvinna, utan för att de som kämpar för mänskliga rättigheter sällan tar upp den här frågan. Det är viktigt att garantera kvinnans rätt att helt enkelt få leva, innan man slåss för någon annan lag? TILL LÄRAREN

FN:S ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE • Reflektera över begreppet heder och på vilket sätt det kan styra MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA människor och gruppers beteende. Artikel 3: Rätt till liv, frihet och personlig säkerhet • Analysera hedersvåld utifrån de olika rollerna offer, förövare, Artikel 6: Rätt att erkännas som en person inför lagen åskådare och försvarare. Artikel 16: Rätt till äktenskap och familj • Verktyg för att själv agera och uttrycka sina åsikter och arbeta Artikel 19: Åsikts- och informationsfrihet för att försvara andra människors rättigheter. Artikel 27: Rätt att delta i samhällets kulturliv CENTRALA ORD OCH BEGREPP ÖVERGRIPANDE FRÅGESTÄLLNINGAR • Feminist • Vad är heder, vilken funktion har det och varför är det • Hedersmord så viktigt i vissa kulturer? • Hedersbrott • Var är orsakerna till hedersvåld och hedersmord? • Komprometterat • Hur kan hedersvåld bekämpas? • Omoralisk handling • Islam INNEHÅLLSMÅL • Kultur Genom att arbeta med övningarna ges eleven möjlighet att: • Skyddstillsyn • Öka kunskapen om orsaker och konsekvenser av hedersvåld, i omvärlden och i Sverige.

ELEVAKTIVITETER

HEDERSVÅLD — DISKUTERA BEGREPPET 6 Det finns två saker som hon vill understryka när det gäller Rana Husseins berättelse tar upp olika delar av begreppet heders­ hedersmord, vilka två saker är det? våld. Hon bor och arbetar i Jordanien, ett muslimskt land där 7 Varför anser Husseini att frågan om hedersrelaterat våld är hederskulturen är en stark del av samhället. Men hur tänker du så viktig att bekämpa? kring begreppet heder? 8 Vad har hänt sedan hon börjat rapportera om hedersmorden • Vad står egentligen ordet heder för? Hur skulle och situationen i Jordanien? Ge exempel på positiva och du förklara ordet? negativa händelser. Vissa förklarar begreppet som att man har något som ger en 9 Husseini skriver att även de som begår morden är offer. erkännande – heder. Men för att man ska kunna erhålla heder Vad menar hon med det? krävs att man agerar i relation till andra människor; en grupp, 10 På vilket sätt är Rana Husseini en modig person? Vad riskerar en familj eller ett samhälle. hon genom att bekämpa hedersvåld? • Hur kan den se ut i olika sammanhang? Ge exempel på olika sammanhang där du anser att heder är något viktigt? DISKUTERA CITAT FRÅN BERÄTTELSEN • Vad betyder heder för dig? Ge exempel på en handling som AV RANA HUSSEINI skulle stärka din heder? • På vilket sätt har citatet med hedersvåld att göra? • Vilka handlingar skulle göra att du förlorade din heder? • Vilka värderingar ligger bakom citaten? • Har olika grupper olika uppfattningar om vilka handlingar • Vilka problem kan budskapet i citatet leda till? som ger heder? Ge exempel på olikheter. • Hur tänker du kring innehållet i citatet? • Vad är det som upprör känslorna mest? Varför? Resonera. VAD HANDLAR BERÄTTELSEN OM? ˚˚En omoralisk handling kan vara att hon helt enkelt Läs texten enskilt eller tillsammans i mindre grupper. Diskutera setts med en främmande man, eller att hon haft samlag innehållet med hjälp av följande frågor: med en man. 1 Hur definierar Husseini begreppet hedersmord? ˚˚Hedersmord är en del av en kultur, inte av en religion och 2 Vilka är förövarna? Vad har de för argument för att försvara uppträder i arabiska kretsar i USA och många andra länder. sitt agerande? ˚˚Blod renar hedern, säger mördarna. 3 När Husseini skrev en serie artiklar om hedersmord fick ˚˚Människor försöker undvika frågan genom att anklaga hon ta emot både hot och lovord. Ge exempel. offret och beskriva onda kvinnor som den främsta orsaken 4 Vad var det som fick henne att börja skriva artiklar om till otrohet. hedersmord i tidningen? ˚˚Om du inte dödar får du skulden för familjens vanära. 5 Vilka risker utsatte hon sig för när hon valde att skriva om Om du dödar blir du en hjälte och alla kommer att vara hedersmord i Jordanien? stolta över dig.

58 | Mod utan gränser ANALYSERA ROLLERNA I BERÄTTELSEN Fadimes tal i riksdagen I Husseinis berättelse nämner hon olika personer och grupper • Läs Fadimes tal till riksdagen tre månader innan hon mörda­ som passar in i de fyra rollerna. des. Hur beskriver hon sin situation? Vad är det hon hoppades Ge exempel på personer eller grupper som passar in i rollerna: på? Vad känner du efter att ha läst talet? offer, förövare, åskådare och försvarare. Använd analysmodellen på sidan 9. Fadimes tal till riksdagen 20/11 2001 Offret – Vad kan offret göra för att förändra situationen? Vilka www.fadimesminne.nu/om-fadime/14-fadime-­sahindals- risker kan offret utsätta sig för genom att agera? Tycker du tal-i-riksdagen att det är offret som har det största ansvaret att agera för att www.svt.se/nyheter/sverige/tio-ar-efter-mordet-pa-fadime- minska problemen? hedersvald-stort-problem-i-sverige Förövaren – Vad kan förövaren göra? Vilka risker utsätter sig ­förövaren för genom att agera? Är det förövaren som har det Varför mördades Pela? ­största ansvaret för att agera? Lyssna på podradioprogrammet P3 dokumentär om mordet Åskådare – Vad kan åskådaren göra, de som låter våldet fort­ på Pela. Sök på ”Hedersmordet på Pela”. sätta trots att de vet vad som pågår? Vilka risker utsätter sig en • Sammanfatta händelsen. ­åskådare för genom att agera och säga ifrån? Är det åskådaren • Vilka argument använde de som anklagades för som har det största ansvaret för att agera? att mörda Pela? Försvarare – Är det bara de som vågar säga ifrån som ska göra • Hur beskriver Pelas syster Breen händelsen? något? Vilka risker utsätter en försvarare sig för genom att pro­ • Vilken betydelse hade det att mordet hamnade på en testera och uppmärksamma problemen i Sverige? I Jordanien? hög politisk nivå i Sverige och kurdiska Irak? • Hur tänker du kring Breens berättelse? Den dömde VI-SAMHÄLLE OCH JAG-SAMHÄLLE morbrodern? Ibland när man pratar om hederskultur används begreppen ”vi-samhällen” (skamkultur) och ”jag-samhällen” (skuldkultur). I ett ”jag-samhälle” är den enskilda individen oftast mer i fokus medan i ”vi-samhället” är familjen mer i fokus. I ett ”vi-samhäl­ le” har alla ett gemensamt ansvar för att familjen och släkten ska ha det bra, och ha ett gott rykte. När man fattar ett beslut i ARBETA VIDARE ett ”vi-samhälle” så tänker man först och främst på vad som blir bra för hela familjen och inte bara för en själv. Det innebär att familjen och släkten hjälps åt och tar ansvar för varandra. Det gör Exempel på länkar att arbeta vidare med: att det ofta finns både gemenskap och trygghet i gruppen. Men det kan också betyda att man styr och bestämmer över varandra Elektra ganska mycket. (Källa UMO.se) En organisation som bekämpar hedersvåld. • Hur kan man förklara att hedersvåld oftast förekommer www.elektra.fryshuset.se i ett ”vi-samhälle”? • Ge exempel på fördelar med att tillhöra ett Hedersförtryck a) vi-samhälle, b) jag-samhälle. En projektsajt om hedersförtryck. • Vilken typ av samhälle känner du dig mest hemma i? www.projektwebbar.lansstyrelsen.se/hedersfortryck/Sv/ • Båda samhällstyperna innehåller positiva delar. Ge exempel Pages/default.aspx på vad de två samhällena skulle kunna lära av varandra. • På vilket sätt har hedersvåld med makt att göra? Brottsrummet om hedersvåld Brottsrummet är en hemsida med fakta om brott för ungdomar. HEDERSVÅLD I SVERIGE Artikel om hedersvåld. Hedersvåld beskrivs ofta som våld mot en kvinna med motivet www.brottsrummet.se/sv/hedersrelaterat-vald att hon har fläckat släktens heder och rykte. I en hederskultur är det kvinnornas kyskhet som utgör gränsen mellan heder Heder.nu och skam och kvinnornas beteende är bärare av männens och Information, kunskap och stöd till unga HBT-personer i Sverige ­familjens heder. och som är utsatta för hedersrelaterat våld. FN uppskattar att det sker omkring 5 000 hedersmord varje www.heder.nu år i världen, men mörkertalet är stort. Hedersvåld sker även i Sverige, även här är mörkertalet stort och det finns inga siffror på Tris.se hur många som drabbas varje år. De mest kända fallen i Sverige Tjejers rätt i samhället. är Pela och Fadime, två kvinnor som mördades av sin släkt. Arbetar förebyggande mot hedersrelaterat förtryck och våld. Ta reda på mer om vad som hände Pela och Fadime. www.tris.se Sök på Riksorganisationen mot hedersvåld – Glöm Aldrig Pela och Fadime www.gapf.se

Mod utan gränser | 59 60 | Mod utan gränser ABUCABAR SULTAN MOÇAMBIQUE

”POJKENS FAMILJ SKÖTS OCH STYCKADES INFÖR HANS ÖGON. HAN LÄT MIG TA DEL AV SITT UNGA LIVS VÄRSTA ÖGONBLICK.” Abucabar Sultan, ©2000 Eddie Adams

BARNSOLDATER

Kriget i Moçambique (1985–1992) lämnade efter sig 250 000 hemlösa och 200 000 föräldralösa barn, samtidigt som ytterligare tiotusentals ­tvångsrekryterades och sattes in i strid. Det var sällan regeringsstyrkor- na och gerillatrupperna slogs mot varandra — striderna riktades nästan ­uteslutande mot obeväpnade civila. Mitt i detta brutala krig reste Abubacar Sultan runt i landet genom väglöst land och i små flygplan för att rädda krigets barn — sex tilltretton ­ år gamla barn som tvingats bevittna, och i vissa fall utföra, grymheter riktade mot familjemedlemmar och grannar. Sultan har utbildat över 500 människor i utbildningsprogram som utgår från förhållandena i lokal­ samhällena. Hans projekt har återförenat över 4 000 barn med deras ­familjer. Sultan utsatte sig dagligen för stor livsfara. Genom sitt initiativ Wona Sanaka fortsätter han i dag att arbeta med barn, speciellt med samhällsutbildning och barns rättigheter.

När kriget började i Moçambique höll jag på att avsluta min lärarutbildning. Människor som flytt från krigsskådeplatser förde med sig nyheter om krig och lidande. I slutet av 1987 beräknade Unicef att 250 000 barn blivit föräldralösa eller skilts från sina familjer. Många var indragna i kriget, efter att ha tvångsutbildats och tvingats att delta. Jag chockerades av bilder på barnsoldater och på andra barn som skjutits i strid. Något fruktansvärt höll på att hända. Jag kunde inte fortsätta att undervisa mina elever medan allt detta pågick i mitt land. Jag bestämde mig för att göra något.

BERÄTTELSER OM VÅLD, TORTYR OCH MORD Trettiofem barn, som blivit tagna i strid, kom till ett hem för föräldralösa. En psykiater och en socialarbetare intervjuade barnen. Det de fick höra var förskräck­ ligt: hela familjer hade kidnappats, förts till bushen, tvingats bära tunga laster till militärens basläger och utsatts för allt slags våld. Barn misshandlades, våldtogs och tvingades att bevittna dödande och tortyr, de drevs att delta i strid och ­hetsades att begå mord. Så gick det till. Många av barnen hade fysiska skador och var ­traumatiserade. En sjuårig pojke som hade kidnappats förändrade mitt liv. När jag kom till barn­ Mod utan gränser | 61

hemmet hade han dragit sig tillbaka från världen, lugn ena dagen man har inom sig. En del av förklaringen kan ligga i religionen och grät utan uppehåll nästa. Till slut började han tala. Han hade (jag är praktiserande muslim) och en del i utbildningen. Det är varit hemma hos sin familj när rebellsoldater väckte honom på många, som aldrig övervägt att göra vad jag gjorde. Alltså måste natten, slog honom och tvingade honom att sätta eld på huset där det finnas något djupare, någonting inom en. hans föräldrar bodde. När familjen försökte fly, blev de skjutna Trots att vi lyckades återförena omkring 20 000 barn med sina och styckade inför hans ögon. Jag kommer aldrig att glömma familjer, verkar våra ansträngningar i det närmaste ­obetydliga. hans känslor, han lät mig ta del av hans livs värsta ögonblick. Över en kvarts miljon barn blev föräldralösa eller försvann Hemska bilder från min egen barndom fick liv och kom tillbaka. under kriget. Vi hade ständigt en känsla av att vi gjorde av med Hans berättelse var bara en av många. för mycket pengar på att hjälpa bara några hundra, trots att vi ­arbetade så hårt vi kunde. KAMPEN FÖR ATT RÄDDA BARNEN I samarbete med amerikanska Rädda Barnen utarbetade vi ett KRIGET ÄR ÖVER — MEN KAMPEN program för att samla information om barn som kriget hade skilt FÖR BARNENS RÄTTIGHETER FORTSÄTTER från sina familjer. Syftet var att ge psykologisk och social hjälp, Lägren finns inte i dag. De upplöstes som en del av freds­ men vi hade inte tillräckliga resurser. Vi gick in i krigs­zonerna överenskommelsen. Problemet är att många barn lämnades kvar. varje dag, dokumenterade så många barn som möjligt och FN erbjöd rehabilitering för vuxna soldater, men eftersom de försökte föra dem till områden för hemlösa och till flyktingläger före detta stridande arméerna förnekade att de hade barn i sina i grannländerna. Därefter förde vi barnen till säkrare miljöer, för trupper fanns ingen rehabilitering för dem. Vi försökte följa upp, att de därifrån skulle kunna återvända till sina familjer. men förmådde bara ge stöd till åttahundra barn. Vi vet inte vad De flesta av barnen fanns vid fronten. Ibland hade vi inte som hände resten. De tog sig säkert till någon plats de tyckte var tillstånd av regeringen att åka dit. Rebellernas tillstånd hade vi trygg, ofta där de levt under kriget, det enda stället där de känt aldrig. Bland barnens mest grundläggande behov var vatten, mat sig hemma. och medicin för att bekämpa spridning av undernäring, malaria, Nu när kriget är över håller landet på att återhämta sig och kolera och andra sjukdomar. Men om ett barn var skadat och långsamt övergå till ekonomisk utveckling och demokrati. Men, hade kulor i kroppen, eller hade lemlästats av landminor, tog vi det står klart för mig att de som led under kriget också var de först hand om det. Våra liv var i ständig fara. som påverkades mest när kriget var över: de som fortfarande Det fanns inga säkra vägar i landet. Enda sättet att nå saknar grundläggande resurser. De som fortfarande lemlästas ­om­rådena var med flygplan. Vid flera tillfällen var vi nära att bli av landminor. Flickor i jordbruksområdena som har begränsad nerskjutna. Vi landade på landningsbanor fulla av minor och var tillgång till utbildning och fortfarande utnyttjas. Utbildnings- och med om flera olyckor. Varje gång påmindes vi om vilken tur vi hälsoprogrammen fokuserar fortfarande på städerna där folk hade som över huvud taget var vid liv. ofta är trygga, medan inget görs i områden som tidigare utgjorde fronten. Barn dör fortfarande av sjukdomar som lätt kan behand­ DE CIVILA DRABBADES VÄRST las. Kampen är långt ifrån över. Trots att kriget är slut, pågår ett Konflikten i Moçambique var unik på så sätt att den enbart krig för att förbättra barns rättigheter och välfärd. riktade sig mot civilbefolkningen. Direkta strider mellan Jag hoppas att vi en dag har en värld där barn behandlas ­regeringstrupper och rebellerna var ovanliga. För det mesta gick som barn igen, där de får alla möjligheter de förtjänar som de in i byarna, plundrade, dödade och kidnappade människor. människor. Jag föreställer mig en värld där ”mänsklighet” blir De tillfångatog flickor och pojkar och indoktrinerade dem att bli ledordet bakom lagar och förordningar. Jag hoppas att vi en soldater. Vid krigsslutet hade vi bevis för att många flickor också dag når dit. utnyttjats som sexuella tjänarinnor till soldaterna. Efter några års För när man ger människor möjlighet att använda sina inne­ indoktrinering blev barnen perfekta dödsmaskiner. De utförde boende möjligheter kan många problem lösas. Mitt land är ett exakt det som förövarna gjort mot dem: kallblodigt dödande. Alla exempel på hur människor kunde använda sina egna resurser som stödde kriget var skyldiga. Det var ren psykologisk terror. i de mest extrema och svåra omständigheter. Människor är Antingen dödade du, eller också dödades du. Livet i rebellägren ­sannerligen tåliga, och i länder som mitt har det stor betydelse. var hemskt och svårt, de enda som hade tillgång till mat och det Och på det måste vi tro. nödvändigaste var soldaterna. Att vara soldat innebar att man överlevde. Så enkelt var det.

EN DJUPARE DRIVKRAFT Jag har många gånger frågat mig varför jag valde detta arbete. Jag hade två barn. Fram till att de blev fyra – fem år gamla till­ bringade jag bara ett par dagar i månaden med dem. Jag insåg till slut att jag skadade min egen familj. De oroade sig ständigt för mig. Ändå fanns det något inom mig som reagerade starkt och sa att jag var människa, och att det fanns andra människor som befann sig i fara. Om du har det bättre än de som lider, måste du offra några av dina privilegier. Kanske är drivkraften en gåva TILL LÄRAREN

FN:S ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE • Lära om orsaker till och konsekvenser av användandet av MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA barnsoldater såväl i ett strukturellt som individuellt perspektiv. Artikel 4: Frihet från slaveri • Lära om hur arbetet för att bekämpa detta problem bedrivs och Artikel 38 i barnkonventionen: Inget barn får hållas som soldat hur barnen ska kunna hjälpas tillbaka till ett vanligt liv igen.

ÖVERGRIPANDE FRÅGESTÄLLNINGAR CENTRALA ORD OCH BEGREPP • Varför används barnsoldater i krig? • Barnsoldater • Vilka blir konsekvenserna för dessa barn på kort och lång sikt? • Slaveri • Hur ska detta problem kunna bekämpas? • Traumatiserad • Civilbefolkning INNEHÅLLSMÅL • Indoktrinering Genom att arbeta med övningarna ges eleven möjlighet att: • Psykologisk terror • Resonera kring ord och begrepp som har med mänskliga • Demobilisering rättigheter att göra. • Rehabilitering • Lära om Abucabars arbete för mänskliga rättigheter.

ELEVAKTIVITETER

NÄR JAG VAR BARN — DISKUTERA BEGREPPET BARNSOLDATER UR OLIKA PERSPEKTIV Fundera under cirka en minut kring hur det var när du var barn. Arbeta med begreppet barnsoldater ur olika perspektiv. Försök att lyfta fram saker du kommer ihåg. Vad tycker du var det bästa med att vara barn? 1. Varför tvingas barn bli soldater? Diskutera och brainstorma fram en lista på tänkbara orsaker till Vad är ett barn? att man rekryterar barnsoldater. Diskutera i grupp: • Vilka argument kan användas? • Vad är ett barn? • I vilka sammanhang är sker det? • Vid vilken ålder är man inte barn längre? • Slutar man vara barn vid en viss ålder eller i och med en 2. Indoktrineras till perfekta dödsmaskiner ­speciell händelse? Hur var det för dig? I texten säger Abucabar Sultan att barnen efter några års • Vilka rättigheter har barn? ­indoktrinering blev perfekta dödsmaskiner. • Ska det finnas universella reglar för när man är barn, vilka • Vad innebär indoktrinering och hur går det till? rättigheter man har och så vidare? Finns det sådana regler? • Är det lättare att indoktrinera barn och i så fall varför? • Vilken bör vara minimiåldern för att få vara soldat? • Hur ”avindoktrinerar” man någon?

VAD HANDLAR BERÄTTELSEN OM? 3. Utgå från en bild Läs Abucabars berättelse och reflektera kring följande frågor: Leta upp en bild av en barnsoldat och skriv ett brev, en sång, en • Vad tänker du efter att du läst texten? dikt eller liknande utifrån det barnets perspektiv eller skriv ett • Varför tror du att man rekryterar barnsoldater? Hur kan de brev till det barnet utifrån ditt perspektiv, vad vill du säga till skilja sig från vuxna soldater? honom eller henne. • Varför valde Abucabar att agera trots stora personliga risker? • ”Det kanske är en slags gåva man har inom sig.” Vad tror du 4. Undersök en konflikt han menar med detta? Undersök någon konflikt där barnsoldater används. Utgå från Var kommer denna ”gåva” från? FN:s svarta lista över de länder och väpnade grupper som använ­ der barnsoldater. • Hur många barn? • Från vilka grupper i samhället kommer barnen? • Hur motiverar de som rekryterar barnsoldater sina handlingar? • Hur rekryteras de? • Vad görs för att rädda barnen från detta?

62 | Mod utan gränser VAD KAN DET LEDA TILL? Konsekvenserna för ett barn att tvingas bli soldat är enorma och frågan är hur vanligt liv ska vara möjligt igen. Undersök: • Vilka konsekvenser får det för barnet som tvingas att bli sol­ dat? Försök att ge en så bred bild av detta som möjligt. • Vilka kan konsekvenserna bli för det samhälle där detta sker och som kanske accepterar det? • Hur gör man för att få dessa barn att bli barn igen och leva ett vanligt liv? Här kan du ha hjälp av Röda korsets och UNICEF:s webbplats.

VAD SÄGER BARNKONVENTIONEN? Barnkonventionen fokuserar på barns rättigheter och ska ­därigenom vara ett skydd för barn. Undersök konventionen utifrån frågorna nedan: • Vad innehåller barnkonventionen? • Vilken juridisk ställning har den? Hur förhåller den sig till deklarationen om de mänskliga rättigheterna? • Vilka länder har undertecknat den? • Vilken ställning har den i Sverige? • Konventionen måste behandlas i skolan och finns därför i kursplanen i samhällskunskap. Varför är det så tror du?

ARBETA VIDARE

Joseph Kony UR konferens om barnsoldater För ett par år sedan blev Joseph Kony uppmärksammad i och UR Samtiden visar en föreläsning som behandlar med problemet med barnsoldater. barnsoldater i Afrika. Ta reda på mer om honom och vad han gjort. www.urplay.se/Produkter/158646-UR-Samtiden- Vad kan straffet bli för den som tvingat barn att bli soldater och Utrikesdagen-Barnsoldater-i-Afrika#amnesord-barnsoldater för dem som fört deras befäl? På YouTube finns flera filmer att titta på. Programmet Banderoll handlar om hur krig påverkar ett barns liv. Rädda barnen www.ur.se/Produkter/144694-Banderoll-Manskliga- På Rädda barnens hemsida finns information om hur de arbetar rattigheter-i-konflikt med barn i krig. Här finns också barn som varit utsatta för detta som berättar. Amnesty International: Child Soldiers www.raddabarnen.se/vad-vi-gor/vad-vi-gor-i-varlden/ Amnestys insamlade information, innehållande bakgrund om krig-och-katastrofer barnsoldater, berättelser från verkliga barnsoldater och idéer om hur detta ämne kan bearbetas i klassrummet. www.amnestyusa.org/our-work/issues/children-s-rights/ child-soldiers?id=1051047

Mod utan gränser | 63 64 | Mod utan gränser ELIE WIESEL USA

”DET JAG ÖNSKAR, DET JAG HAR HOPPATS PÅ I HELA MITT LIV, ÄR ATT MITT FÖRFLUTNA INTE SKA BLI DINA BARNS FRAMTID.” Elie Wiesel, ©2000 Eddie Adams

DE MAKTLÖSA

Elie Wiesel växte upp i en sammansvetsad judisk gemenskap i Sighet i Transsylvanien (Rumänien). När han var femton år gammal föstes hans familj ombord på ett tåg och deporterades av nazisterna till Auschwitz dödsläger. Wiesels mor och yngre syster dog där — två äldre systrar ­överlevde. Wiesel och hans far fördes därefter till Buchenwald, där också hans far dog. I sin självbiografi skriver Wiesel:Aldrig skall jag glömma den natten, den första natten i lägret, som förvandlade mitt liv till en enda lång natt, sju gånger förbannad och sju gånger beseglad. Aldrig skall jag glömma ansiktena på de små barnen, vars kroppar jag såg förvandlas till rökslingor under den tysta blå himlen. Aldrig skall jag glömma lågorna som slukade min tro för alltid. Aldrig skall jag glömma den nattliga tystnad som för all evighet berövade mig viljan att leva. Aldrig skall jag glömma det där, om jag så vore dömd att leva lika länge som Gud själv. Aldrig. Elie Wiesel har ägnat sitt liv åt att säkerställa att världen inte glömmer­ nazisternas grymheter, och att de inte upprepas. Efter kriget blev han ­journalist i Paris. Där bröt han tystnaden om sina upplevelser under ­Förintelsen i och med publiceringen av Natten 1958. Natten har översatts till tjugofem språk, med miljontals exemplar i tryck runt om i världen. Boken är en brännande berättelse om de nazistiska dödslägren. Wiesel har skrivit över fyrtio böcker, och fått flera utmärkelser för sitt författarskap och sin opinionsbildande verksamhet. Han var ordförande i the President’s Commission on the Holocaust (Presidentens kommission för Förintelsen), och grundade the US Holocaust Memorial Council (Förintelsens minnes- råd) vars ord­förande han också var. Elie Wiesel undervisar vid Boston University och reser världen runt för att främja mänskliga rättigheter och driva debatten om etiska frågor. Mod utan gränser | 65

”DAGENS BARN BEHÖVER VÅRA RÖSTER” vårt eget moraliska förhållningssätt och öde. Kalla det kärlek, KERRY KENNEDY: Varför ger du inte upp inför menings­ kalla det vänskap, kalla det övertygelse. Vad det än betyder, så är lösheten, känslan av att en människa inte kan göra något åt inte den där relationen till en annan detsamma som min relation världens missförhållanden? Vad får dig att fortsätta? till Gud. Alla lagar, all moral, handlar om mänskliga relationer. I min tradition, i mitt liv, i min familj fanns det ingen fientlig­ ELIE WIESEL: När man tänker på den andre inser man att het, ingen bitterhet, ingen rädsla. Det var en källa till styrka, till något måste göras. Om jag bara tänkte på mig själv, skulle jag tro, hos både min mor och far. Kanske var jag för ung när jag antagligen inte ha gjort så mycket. Men vad kan de göra mig som lämnade dem. de inte redan har gjort? Jag tänker på dagens barn som behöver våra röster, kanske vår närvaro, kanske all den hjälp vi kan ge, i KERRY KENNEDY: Femton år? alla fall våra känslor. Jag tänker på sociala, etniska och religiösa minoriteter, eller minoriteter med funktionshinder, aids eller de ELIE WIESEL: Ja. Om jag hade levt med dem längre, skulle jag som drabbas av alzheimer. Då får man inte säga: ”Eftersom jag kanske ha utvecklat samma problem som dagens barn har med inte kan göra något, så låter jag bli.” Camus sa i en av sina essäer sina föräldrar. Jag vet inte. Kanske. (och det är en underbar tanke), att man måste tänka sig Sisyfos som lycklig. Ja, jag föreställer mig inte att Sisyfos var lycklig, KERRY KENNEDY: Hur är det med din egen son? men jag föreställer mig att den andre är olycklig. Och eftersom den andre är olycklig, får jag inte underlåta att minska hans eller ELIE WIESEL: Han är medelpunkten i mitt liv. Medelpunkten hennes olycka. i min medelpunkt. Han är nu 26 år. Jag är en galen pappa. Men han gillar inte att jag talar om honom. KERRY KENNEDY: Hur överlevde du när du var barn och din far dog? PÅ DE MAKTLÖSA OCH SVAGAS SIDA KERRY KENNEDY: Du skrev att du var inspirerad av judarnas ELIE WIESEL: Några månader efter hans död kom befrielsen. mod och beslutsamhet att stå fast vid sin tro, också när de mötte Under de månaderna kunde jag ha dött vilken dag som helst, när ondskan och var absolut maktlösa mot den. Säg något om din som helst. Jag hade ingen lust att leva. Även om jag i dag skulle sympati för de maktlösa. säga att jag ville leva för att vittna, så vore det inte sant. ELIE WIESEL: De maktlösa är de som är viktigast för mig – de KERRY KENNEDY: Tror du att Gud gav dig en speciell gåva att svaga och små. Det är därför det alltid, i varje bok, i varje roman, vittna om grymheterna, eller var det en slump att du överlevde? finns med ett barn, alltid en gammal man, alltid en galning. För de är så försummade av poitikerna, regeringen och av sam­hället. ELIE WIESEL: Det var en slump. Jag vill inte kalla det ett Jag skyddar dem. Och det är därför som jag i min barndom ­mirakel, för det skulle innebära att Gud utfört ett mirakel bara för tyckte om de judiska människorna – och gör så än i dag. För mig. Det betyder att han kunde ha utfört flera mirakel för andra många, många år sedan kunde jag tillbringa en hel efte­rmiddag som kanske var värdigare än jag, eller åtminstone inte sämre med gamla jiddischförfattare som ingen läste för att de var än jag. Jag tror inte det. Det var ren tur. Jag råkade stå där, och ­bort­glömda, bara för att få dem att känna att någon läste dem. det fanns människor som stod framför mig. Och precis som de lämnat, stängdes grinden. Varenda dag stod jag där, och i sista KERRY KENNEDY: Det är viktigt att nå ut till människor som stund var kvoten fylld. Om jag stått fem rader längre fram hade är bortglömda. jag inte varit här. ELIE WIESEL: Ja, till dem som känner att det inte tjänar något TROR INTE PÅ EN GUDOMLIG PLAN till, som känner att de är bortglömda. Och när allt kommer KERRY KENNEDY: Tror du att det finns en gudomlig plan? omkring, när det gäller brott mot mänskliga rättigheter, när det gäller fångar, så finns det inget som är värre för en fånge än att ELIE WIESEL: Nej, jag tror inte det. Jag vet inte hur jag ska känna att han eller hon är glömd. Oftast använder plågoanden, reagera på det. Jag accepterar det inte. Jag har ifrågasatt Gud i torteraren, det argumentet för att bryta ner fången, och säger: du hela mitt liv. vet, ingen bryr sig. Ingen bryr sig. Det var av den anledningen till exempel, som jag på en konferens i Washington om konstverk KERRY KENNEDY: Kan du säga något om hur du ser på och pengar som plundrats, frågade: ”Varför så sent? Varför denna ­förhållandet mellan mod och kärlek? Varifrån får du din känsla hets nu?” Det viktiga är att vi glömmer att de flesta av offren inte av hopp? var rika. Fienden stal vår fattigdom men ingen talar om det. Man talar bara om de rikas förmögenheter och gallerier. Men hur är ELIE WIESEL: Det är väldigt enkelt. Det enda som kan ge det med de fattigas fattigdom? Ibland när jag talar lyssnar folk, mig hopp är en annan människa, eftersom det enda som kan men de hör inte. ta ­hoppet ifrån mig är en annan människa. Det är inte Gud. Jag är skyldig de där efterlämnade människorna något. Vi Det är en person, en människa. Ytterst är allt relaterat till den som är så livsinriktade, som prisar ungdom, som prisar styrka. andre – vår relation till andra påverkar vårt eget öde, och säkert Det är bara att titta på reklamen på tv med bara vackra flickor 66 | Mod utan gränser

och friska unga män, för att förstå att det på sätt och vis är ett MODIGT ATT SÄGA SANNINGEN slags ­avvisande av dem som inte är unga, inte är friska och inte KERRY KENNEDY: Tror du att allt detta skrikande har haft rika. Därför känner jag att jag är skyldig dem något. Det är också någon betydelse? därför jag skriver. Det är om det jag skriver. Jag har skrivit mer än fyrtio böcker, men väldigt få handlar om kriget. Varför det? För ELIE WIESEL: Här och var kanske. Jag får brev, minst ett att jag tror på att dela med mig. Jag lär mig, så att jag måste dela hundra­tal i månaden, från barn som läser mina böcker. Jag med mig av det jag lärt mig. Jag har en stor passion för kunskap besvarar allihop. Min första bok kom ut för över fyrtio år sedan. och för undervisning. Så många av mina böcker handlar om att Jag vet att vissa blir berörda. Det vet jag. lära sig – av Bibeln, av profeterna, av mysticismen. KERRY KENNEDY: Är det möjligt att våga, att vilja, göra skillnad HAT ÄR SMITTSAMT i andra män­niskors liv, utan att själv lida? KERRY KENNEDY: Hur blir människor grymma? Kan du säga något om hat. ELIE WIESEL: Naturligtvis, genom att studera andras lidande. Du kan göra det på ett elegant sätt, ett diskret sätt. Om en person ELIE WIESEL: Vi befinner oss åtminstone i en situation där lider, kan du inte minska hans eller hennes lidande, men en vi inser konsekvenserna. Vad den som hatar inte förstår är att sak som du kan uppnå är att lidandet inte blir en del av män­ om man hatar en grupp, hatar man faktiskt alla grupper. Hat är niskans natur. smittsamt, som cancer. Det går från en cell till en annan, en rot till en annan, en person till en annan, en grupp till en annan. KERRY KENNEDY: Vad betyder mod för dig? Om det inte stoppas kan det invadera ett helt land, hela världen. En som hatar förstår därför inte, att han genom att förgöra andra ELIE WIESEL: Ja vet du, för mig är mod vad du definierar det faktiskt förgör sig själv. Visa vad som händer, visa hur fult det är. som. Jag vågar inte ens göra en u-sväng. Jag förblir en flykting Det ligger ­ingen ära i att döda människor, och det ligger ingen i själ och hjärta. Jag är rädd för polisen. Så om jag möter dem, ära i att förnedra människor. Det ligger ingen ära i att förfölja. stannar jag och flyttar på mig. Jag låter min fru hantera det. Jag Det är väldigt viktigt att komma ihåg. är rädd för uniformer. Generaler skrämmer mig. Det var inte modigt av mig att säga till Ronald Reagan att inte åka till Bitburg, KERRY KENNEDY: En lärdom som man lär ut om och om igen. det var bara naturligt. Jag tycker profeterna var modiga för de Är det någon mening med att upprepa den? hade inga väljare, ingen som skyddade dem.

ELIE WIESEL: Naturligtvis är det det. Men för att komma KERRY KENNEDY: Fanns det inte någon med väldigt mycket tillbaka till det jag sa tidigare. Jag vet att jag inte lyckas övertyga makt som ­beskyddade dem? människor att ändra sig, men jag försöker ändå. En berättelse: en god man bestämde sig för att han måste rädda mänskligheten. ELIE WIESEL: Bevisa det. Har du ett ID-kort där det står: Jag, Han valde ut en stad, den mest syndiga av alla städer, låt oss säga universums Gud, har utsett dig? Det var bara profeten som sa: att det var Sodom. Han studerade och lärde sig allt om konsten ”Gud har sänt mig.” Bevisa det om du kan. Och ändå, med sin att beröra människor, få folk att ändra åsikt, att ändra sitt hjärtas personlighet, med sina ord, talade han genom Gud. Och det är mening. Han gick till en man och kvinna och sa: ”Glöm inte mod att säga sanningen. Makt kan vara det som en president att mord inte är bra, det är orättfärdigt.” I början samlades folk eller en kung har. Makt kan förstöra en människa. Och makt kan omkring honom. Det var så konstigt, ungefär som en cirkus. De vara något du måste angripa med mod, det vill säga sanningen. samlades och de lyssnade. Han fortsatte och fortsatte. Dagarna Problemet är hur man finner den? Det jag önskar, det jag har gick. Veckorna gick. De slutade lyssna. Efter många år hejdade ett hoppats på i hela mitt liv, är att mitt förflutna inte ska bli dina barn honom och sa: ”Vad gör du? Ser du inte att ingen lyssnar? barns framtid. Varför fortsätter du att skrika och skrika? Varför?” Och mannen svarade barnet: ”Jag ska berätta varför. I början var jag övertygad om att om jag skrek högt nog skulle de ändra sig. Nu vet jag att de inte kommer att ändra sig. Men om jag skriker ännu högre, så är det för att jag inte vill att de ska få mig att ändra mig.” TILL LÄRAREN

FN:S ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE INNEHÅLLSMÅL MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Genom att arbeta med övningarna ges eleven möjlighet att: Artikel 3: Rätt till liv, frihet och personlig säkerhet • Resonera kring ord och begrepp som har med mänskliga rättigheter att göra ÖVERGRIPANDE FRÅGESTÄLLNINGAR • Veta vad som hände Elie Wiesel och vad han bidragit med för • Vad hände under Förintelsen? arbetet med mänskliga rättigheter • Vilka var orsakerna till Förintelsen? • Lära om Förintelsen och andra folkmord samt om de proces­ • Vilka är orsakerna till folkmord? ser som leder fram till folkmord • Går folkmord att förutse och förebygga? • Hur kan vi lära av och agera som Elie Wiesel? CENTRALA ORD OCH BEGREPP • Förintelsen • Folkmord • Avhumanisering • Återupprättelse

ELEVAKTIVITETER

FÖRINTELSEN — DISKUTERA BEGREPPET • Ibland används begreppet folkmordsliknande händelser. Vad Det nazistiska folkmordet under det andra världskriget har ett innebär det? Hur många sådana händelser har inträffat efter eget namn, Förintelsen. det andra världskriget? Diskutera i grupp: • I Turkiet är det olagligt att säga att turkarna begick ett folk­ • Vilken betydelse har Förintelsen haft för eftervärlden? Försök mord på armenierna under det första världskriget. I Frankrike att reflektera utifrån flera olika perspektiv. är det olagligt att förneka detta. Vad kan det bero på? • Varför talar vi om och arbetar så mycket med Förintelsen idag? Hur kan det ske igen? VAD HANDLAR BERÄTTELSEN OM? När Förintelsens omfattning och konsekvenser drabbade världen Läs Elies berättelse. Besvara frågorna enskilt och reflektera sa man; Aldrig mer! Trots detta har åtminstone tre folkmord kring svaren i grupp: skett efter Förintelsen. I Kambodja på 1970-talet, i Rwanda och • Hur ser Elie på att just han överlevde? i Bosnien 1994. I FN:s stadgar finns det en tvingande paragraf • Vad ger honom hopp? som går ut på att FN måste ingripa om ett folkmord sker. • Varför har Elie valt att träda fram och agera? • Vad kan det bero på att världssamfundet inte lyckats förhindra • ”Alla lagar, all moral, handlar om mänskliga relationer.” Vad dessa folkmord? menar han med detta? • Gör en egen tolkning av citatet nedan. Vad var det Elie såg och ÅTERUPPRÄTTELSE vilka konsekvenser fick det för honom? Genomför två brainstormar: ”Aldrig skall jag glömma den natten, den första natten i lägret, • Vad innebär återupprättelse? som förvandlade mitt liv till en enda lång natt, sju gånger • Vilka delar måste återupprättelse innehålla? förbannad och sju gånger beseglad. Aldrig skall jag glömma Efter krig och konflikter upplever offren det som viktigt att få ansiktena på de små barnen, vars kroppar jag såg förvandlas återupprättelse. Det kan handla om att erkännas som offer, att till rökslingor under den tysta blå himlen. Aldrig skall jag hitta kvarlevor från anhöriga med mera. glömma lågorna som slukade min tro för alltid. Aldrig skall Undersök och analysera: jag glömma den nattliga tystnad som för all evighet berövade • Hur har återupprättelsen för offren till de nazistiska mig viljan att leva. Aldrig skall jag glömma det där, om jag så ­förbrytelserna sett ut? vore dömd att leva lika länge som Gud själv. Aldrig.” Diskutera: • Är det viktigt att någon, efter till exempel ett krig, förklaras FOLKMORD skyldig och får ta ansvar för detta? Folkmord eller massmord, vad är egentligen skillnaden. • Vilka konsekvenser kan det få om ingen tar ansvar, om alla Undersök: tycker sig vara offer? • Vad betyder ordet folkmord, hur definieras begreppet? • Vad är skillnaden mellan folkmord och massmord?

Mod utan gränser | 67 MED FARA FÖR EGET LIV! ARBETA VIDARE Det fanns de, som med risk för sitt eget liv, hjälpte judar undan nazisterna. Vad var det dessa människor hade som gjorde att de fattade beslutet att hjälpa istället för att titta åt andra hållet eller Filmer att själva delta i förföljelserna? Spelfilm är för många en central källa då det gäller kunskap om Fundera med pennan i hand: olika historiska företeelser. När man använder film i under­ • Vad tror du i första hand utmärkte den som hjälpte visningen är också mediet som historieförmedlare intressant. andra trots faran för sig själv? Filmen representerar ett historiebruk som kan vara intressant att Flera av dessa räddare har belönats i efterhand. På Yad diskutera i klassrummet. Det kan t.ex. handla om hur situationer Vashem, det stora forskningscentret och museet i Israel och grupper framställs, vad som visas och kanske ännu mer vad utser man ”the Righteous Among the Nations”. som inte visas. Undersök: • Vad innebär det? Vad krävs för att få denna utmärkelse Till samtliga filmer nedan finns det handledningar på Svenska • Lär dig mer om någon av dessa personer: filminstitutets webbplats: www.sfi.se/sv/filmiskolan ˚˚Vem hen var? ˚˚Vad hen gjorde och om det finns något om varför? Det finns många filmer om nazismen och Förintelsen som kan ˚˚Vilka konsekvenser fick hens ingripande? vara intressanta att se och diskutera. • Redovisa genom att berätta för varandra om den ni undersökt. Filmer: Kan göras med hjälp av kortfilm, powerpoint eller liknande. • Allt är upplyst Gå vidare: • Den vita rosen Den mest kända svenske räddaren var Raoul Wallenberg. • God afton, herr Wallenberg Ta reda på mer om honom, vem han var, vad han gjorde och • Livet är underbart varför. En bra introduktion kan vara att se filmen God afton, • Ninas resa herr ­Wallenberg. • Schindlers list • Sophie Scholl, de sista dagarna • Swing kids • The pianist • Undergångens arkitektur

En fråga som ofta kommer upp är hur så många människor kunde köpa nazisternas budskap. En film som på ett intressant sätt försöker visa hur totalitära rörelser skapas och varför de blir attraktiva är Die welle.

Även andra folkmord har behandlats på film. Folkmordet i Rwanda tas upp i filmerna Shooting dogs och i Hotel Rwanda.

Forum för levande historia Om detta må ni berätta, finns att beställa kostnadsfritt och är en lärobok om Förintelsen. Deras webbplats kan också vara till hjälp i arbetet: www.levandehistoria.se

United States Holocaust Museum Här finns massor av material kring Förintelsen. www.ushmm.org

Yad Vashem Center för kunskap om samt forskning kring Förintelsen. Har stora samlingar av texter, bilder med mera. www.yadvashem.org

68 | Mod utan gränser ”DET LIGGER INGEN ÄRA I ATT DÖDA MÄNNISKOR, OCH DET LIGGER INGEN ÄRA I ATT FÖRNEDRA MÄNNISKOR. DET LIGGER INGEN ÄRA I ATT FÖRFÖLJA. DET ÄR VÄLDIGT VIKTIGT ATT KOMMA IHÅG.”

ELIE WIESEL 70 | Mod utan gränser FRANK MUGISHA UGANDA

”I SAMMA ÖGONBLICK SOM DU KOMMER UT OCH SÄGER ATT DU ÄR GAY I UGANDA BÖRJAR ­DISKRIMINERINGEN.” Frank Mugisha, ©2010 Lonnie Tague

HOMOSEXUELLAS RÄTTIGHETER

Bland Ugandas 33 miljoner invånare är Frank Mugisha en av de få öppet homosexuella aktivisterna. Som talesperson för lesbiskas, homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och intersexuella individers rättigheter (hbtq) protesterar han mot den föreslagna antihomosexualitetslagen, vilken skulle innebära att homosexuella handlingar bestraffas med livstids fängelse, eller i vissa fall döden. År 2007 utsågs Frank Mugisha att leda organisa­tionen för sexuella minoriteter i Uganda (Smug), som är en sammanslutning av hbtq-människorättsorganisationer. Till följd av hans offentliga protest har han förlorat jobb och vänner och blivit utfrusen av medlemmar i sin familj. En nära kollega på Smug, David Kato, mördades brutalt i sitt hem sedan en lokal tidning avslöjat att han var homosexuell. Utan att låta sig avskräckas av hot om våld, fortsätter Frank Mugisha att kämpa för det som Ugandas mest sårbara grupper eftersträvar. År 2011 fick Frank Mugisha Robert F. Kennedy Human Rights Award.

Jag var sex, sju år gammal när jag insåg att jag var attraherad av människor av mitt eget kön. Jag trodde jag var ensam. Det fanns alla möjliga fula namn på homo­ sexuella. Men det folk sa passade inte in på den jag var. Jag är en god människa. Jag kunde inte berätta för någon av rädsla för att bli kallad de där fula namnen. När jag började begripa mer, såg jag hur människor relegerades från skolan på grund av rykten om att de var homosexuella. När de relegerade eleverna gick hem, hotade deras fäder att döda dem eller deras familjer att kasta ut dem ur huset. Ibland skickades eleven att bo hos sina mor- och farföräldrar i byn för att arbeta med jordbruket. Därmed var utbildningen avslutad. Min rädsla ökade.

FÖRSÖKER PASSA IN Jag hade så många drömmar. Jag ville bli läkare eller advokat. Om jag blev ­utsparkad från skolan, skulle jag aldrig kunna bli det. Jag bestämde mig för att aldrig berätta för någon. Jag försökte passa in och vara som mina kamrater. Jag försökte förändra mig själv och bad till Gud. Det fungerade inte. När jag var fjorton år bestämde jag mig för att jag måste berätta för någon, eftersom jag inte kunde hålla det inne längre. Jag berättade för mina allra närmaste vänner, men jag förlorade många vänner. Ryktet spreds i skolan att jag var homosexuell. Skolans Mod utan gränser | 71

disciplinnämnd frågade om det stämde. Jag kunde varken säga att trakassera dig, mobba dig, attackera dig på gatan, eller till och ja eller nej. Jag gick tyst därifrån och grät. De sa åt mig att hämta med arrestera dig. Jag kan inte gå och handla. Jag vet inte om en förälder. det är säkert att åka kollektivt. Innan jag går hemifrån måste jag Jag berättade inte för mamma. Jag sade att skolan trodde att bedöma – kommer jag att vara säker? Ska jag gå ut eller stanna jag var homosexuell. Hon frågade ingenting, men hon kom till hemma? Varje dag ringer någon och säger att en vän har gripits, skolan och jag behövde inte vara med på mötet. Till mig sa skolan misshandlats eller kastats ut ur sitt hus för att han är gay. sedan att mitt uppförande varit det bästa. Jag var också prefekt, Många homosexuella i Uganda har gripits och torterats medan så jag var ursäktad. Det kändes bra. Nu visste de, men relegerade de suttit i fängelse. Människor har blivit slagna på gatan. Bybor mig inte. Jag kunde fortsätta att berätta för folk. Jag berättade för har brutit sig in i hus hos misstänkta homosexuella och slagit min bror, han bara skrattade åt det. Det kändes bra. Men han höll eller fängslat dem och berättat för myndigheterna att de är homo­ inte tyst. Han började berätta för alla. sexuella. Lesbiska flickor våldtas av sina egna släktingar. Familjen ber en farbror våldta flickan och lära henne att vara kvinna. ”JAG ÄR VAD JAG ÄR, PUNKT SLUT” Flickan våldtas nästan varje kväll. Några flickor måste lämna sina Ett år senare tog mamma med mig till en religiös ledare i familjer eftersom de inte kan bo där längre. De flyr, kanske mitt i ­Uganda, som började citera verser ur Bibeln. De hade ­ingenting natten, och körs iväg ut på gatorna mot ingenstans. med mig att göra. Jag önskade att någon ville berätta något Homosexuella män som söker sig till hälso- och sjukvården som rörde det jag kände inom mig. Jag sade till mamma att jag diskrimineras. Jag förlorade en vän som hade hiv. Han dog på önskade att jag var gjord av tegelsten. Ingen gör dem något ont, sjukhus. Anledningen till att han dog var att han inte vågade tegelstenar bygger bara hus. Varför har Gud inte skapat mig till berätta för läkarna att han var homosexuell. Om han sagt det något som aldrig trakasseras? Varför måste jag stå ut med allt till läkarna hade de lämnat honom ensam och vägrat prata med detta? Jag tror på Gud. Jag kan recitera radbandet utantill. Jag är honom. Om han berättat det för sin familj, hade de låtit bli att inte upprorisk och jag begår inga synder. Det här händer mig för hjälpa honom. Han var ensam på sjukhuset, så jag pratade att jag saknar kontroll. med läkarna för att de skulle ge honom rätt medicinering. Men Det är anledningen till att jag ansträngde mig så hårt. Jag ­reaktionen var inte bra. De föste ner honom ur sängen på golvet. ­trodde att homosexualitet kanske var en synd. En vän sa att jag Om det inte varit för rädslan och stigmat hade han inte dött. kunde hamna i helvetet och jag tänkte, vad ska jag göra för att ändra på det här? ATT SYNLIGGÖRA PROBLEMEN När jag började förstå att jag inte kunde ändra mig och att jag OCH BERÄTTA SANNINGEN älskade min religion, bestämde jag mig för att inte lyssna på vad En av anledningarna till att vi ägnar oss åt aktivism och att människor sade. Det stämde inte med vad jag kände inombords. synliggöra problemet, är för att försöka hindra medierna från att Vid något tillfälle trodde jag att det var bönen som påverkade utlämna människor. Om medierna vill se våra ansikten är vi här. mig, så jag slutade be. Men det var svårt att vakna på morgonen Vi ska visa våra ansikten och berätta sanningen om vår ­sexualitet. och få religionen ur huvudet. Jag är vad jag är, punkt slut. Men sluta lämna ut människor som inte är redo att komma ut. Kvällstidningen Red Pepper började namnge människor och ATT GÖRA LITEN SKILLNAD uppge deras adresser och arbetsplatser. Men det värsta var en HAR STOR BETYDELSE ugandisk tabloid som heter Rolling Stone som publicerade namn Att bli aktivist var en gradvis process för mig. Varje gång jag och foton med rubriker om att homosexuella måste dödas. När mötte en ugandisk person vars inställning till homosexualitet artikeln kom ut, blev nästan alla som fanns med i tidningen jag kunde ändra, stärktes min vilja. Jag måste arbeta hårt och trakasserade. Vi var tvungna att stoppa det. Vi bönade och bad tala tydligt för att åstadkomma förändring. Av trettiotre ­miljoner medierna att respektera människor, men de vägrade. Så vi tog ugandier kan jag kanske nå sju miljoner, så småningom femton dem till domstol. Lyckligtvis beslutade domstolen att det är ett miljoner. Och kanske kommer någon om många år att fort­ intrång i privatlivet att publicera namn på personer som miss­ sätta där jag slutade. Jag har åtminstone banat väg mot större tänks vara homosexuella. Rolling Stone publicerar fortfarande ­förståelse. artiklar fyllda av felaktig information, men de kan inte publicera Bara genom att uppträda och tala klarspråk på tv i Uganda namn och bilder längre. hjälper jag många att acceptera sig själva. De vet att de inte är ensamma i världen. Att det finns en röst där ute som för deras BERÄTTELSERNA GER DRIVKRAFT talan. Det är därifrån jag får mitt mod: jag vet att jag varje dag och Min kollega David Kato mördades sedan hans bild publicerats i varje minut av mitt liv, gör en mycket liten skillnad, men denna tidningen. Han mördades i sitt hem i sin egen säng på natten. lilla skillnad har stor betydelse för många olika människor. Ingen vet vem som gjorde det eller varför. Jag tänker på honom hela tiden. David sa en gång att han inte skulle kunna leva om HOMOSEXUELLA UTSÄTTS han inte ägnade sig åt aktivism. Inte heller jag vet om jag skulle FÖR KRÄNKNINGAR, HOT OCH VÅLD kunna leva om jag inte ägnade mig åt aktivism. Jag ställs inför en För aktivister utgör ugandierna det största hotet. I samma massa utmaningar, och alla dessa bilder kommer tillbaka till mig. ögonblick som du kommer ut och säger att du är gay i Uganda Jag drivs av bilderna och av berättelserna om de människor jag börjar diskrimineringen. Vänner och familj avvisar dig. Arbets­ träffat. Jag vill se en förändring inom de närmaste timmarna. givare sparkar dig från jobbet. Du vet aldrig vem som kommer TILL LÄRAREN

FN:S ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE INNEHÅLLSMÅL MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Genom att arbeta med övningarna ges eleven möjlighet att: Artikel 1: Rätten till jämlikhet • Resonera kring ord och begrepp som har med Artikel 2: Frihet från diskriminering mänskliga rättigheter att göra Artikel 3: Rätt till liv, frihet och personlig säkerhet • Lära om sexuella minoriteters ställning i världen Artikel 16: Rätt till äktenskap och familj CENTRALA ORD OCH BEGREPP ÖVERGRIPANDE FRÅGESTÄLLNINGAR • Homosexuell • Varför är homosexualitet fortfarande så hotfullt • Bisexuell på många platser på jorden? • Transsexuell • Vilken ställning och vilka rättigheter har sexualitet • Hbtq i vårt samhälle? • I Sverige har synen på sexualitet gradvis liberaliserats, hur har det gått till? Går det att exportera våra erfarenheter till andra länder?

ELEVAKTIVITETER

VAD KAN MAN VÄLJA? Analysera: Låt eleverna reflektera kring dessa frågor enskilt och lyft dem • Använd analysmodellen på sidan 9 för att analysera sedan i gruppen. Ta de tre frågorna separat ­homosexuellas situation i Uganda. Var ligger ansvaret och 1 Vad kan man välja i livet? hur kan man få till stånd en förändring? 2 Vad kan man inte välja i livet? 3 Kan man välja sin sexualitet? SEXUALITET OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Synen på sexualitet är mycket laddad och i många fall kopplad TABU ELLER VAD? till en religiös tro, eller i alla fall en tolkning av en religiös Diskutera: ­över­tygelse. På grund av detta är det inte lätt att få igenom • Varför väcker sexualitet så starka känslor hos många, hur kan bestämmelser kring detta på internationell nivå. de hata trots att de aldrig träffat någon homosexuell? Undersök: • Vilken ställning har rätten till sin egen sexualitet i de VAD HANDLAR BERÄTTELSEN OM? ­mänskliga rättigheterna? Läs Franks berättelse och reflektera kring följande frågor med • Finns det andra resolutioner, deklarationer eller liknande pennan i handen: som FN tagit fram i detta ämne? • Hur tacklade Frank sin sexualitet under uppväxten? • Hur ser EU:s hållning ut i frågan? Varför gjorde han så? • Hur ser den svenska lagstiftningen ut? Är sexualitet en • Hur reagerade omgivningen när han berättade? grupp som omfattas av hets mot folkgrupp? • Varför har han valt att bli en försvarare av mänskliga rättigheter och öppet arbeta för homosexuellas rättigheter? Gå vidare: • Gör en historisk genomgång över de sexuella minoriteternas Diskutera i grupp: ställning i Sverige. Hur har utvecklingen av lika sexuella rättig­ • Presentera era tankar utifrån frågorna och heter sett ut. Var har motståndet funnits? Var finns det idag? resonera kring detta.

72 | Mod utan gränser HATBROTT ARBETA VIDARE I Sverige kan straffet för vissa brott bli högre om det bedöms vara ett hatbrott. Film — Boy’s don’t cry Undersök: Filmen behandlar transsexualitet. Till filmen finns en • Vad är hatbrott? ­handledning på Svenska filminstitutets webbplats: • Vilka typer av brott räknas in här? www.sfi.se/sv/filmiskolan • Hur många har dömts för hatbrott sedan lagen kom? • Hur påverkar det straffet om det är ett hatbrott? RFSL • Varför finns denna lagstiftning? RFSL verkar för att homosexuella, bisexuella och transpersoner ska ha samma rättigheter, möjligheter Redovisa: och skyldigheter som alla andra. • Reflektera kring svaren på frågorna i helklass. www.rfsl.se

Gå vidare: • Det kar framkommit en del kritik kring hur hatbrott avvänds i rättsväsendet. Ta reda på mer kring vad den kritiken går ut på genom att leta information på webben.

VARFÖR DÄR MEN INTE HÄR? I vissa länder har man kommit långt då det gäller rätten till sin egen sexualitet. Ett av de länderna är Sverige. I andra länder har man inte kommit någon vart. Vad är det då som avgör detta?

Undersök: • Jämför några av de länder som kan anses ha kommit långt vad gäller homosexuellas rättigheter med några av de länder där det saknas rättigheter. Vad är det som i första hand gör att ett land inte accepterar homosexualitet utan istället förföljer homosexuella? Argumentera utifrån din undersökning.

UGANDA Börja med att hitta Uganda på en karta. Lär mer om homosexuellas situation genom följande två videofilmer: 1 www.youtube.com/watch?v=8-HfARzLWYk&feature= BFa&list=ULjLvhQogIOLY 2 www.youtube.com/watch?v=jLvhQogIOLY&list=UL8- HfARzLWYk • Reflektera kring homosexuellas situation i landet utifrån filmen • Vad måste ske i landet för att situationen ska förändras • Undersök kommentarsfältet under filmerna. Vilka åsikter dominerar där? Vilka slutsatser drar du av detta?

Gå vidare: Ta reda på mer om Uganda genom att undersöka: • Historia • Kultur • Religion • Politisk situation

Mod utan gränser | 73 74 | Mod utan gränser KAILASH SATYARTI INDIEN

”SMÅ BARN, SEX, SJU ÅR OCH ÄLDRE, TVINGAS ATT ARBETA FJORTON TIMMAR OM DAGEN UTAN PAUSER ELLER EN LEDIG DAG. OM DE KLAGAR FÖR SINA FÖRÄLDRAR, BLIR DE SVÅRT MISSHANDLADE, IBLAND GENOM ATT MAN HÄNGER DEM UPP OCH NER I ETT TRÄD OCH TILL OCH MED BRÄNNMÄRKER DEM, ELLER BRÄNNER DEM MED ­CIGARETTER.” Kailash Satyarthi, ©2000 Eddie Adams

BARNARBETE

Kailash Satyarthi är Indiens ledstjärna när det gäller att avskaffa barn­ arbete. Sedan 1980 har hans arbete räddat över 75 000 tvångsarbetande barn och barnslavar i Indien. Han har dessutom utvecklat en framgångsrik modell för utbildning och rehabilitering. Kailash har befriat tusentals barn från tvångsarbete. Ett exempel på hur barnarbete kan uppkomma är att en desperat familj lånar pengar från en långivare, så små summor som 35 dollar. Som säker- het till dess att pengarna är återbetalade tvingas de lämna över ett barn. Ofta kan de aldrig betala tillbaka pengarna, då säljs barnet vidare och blir tvångsarbetare inom diamant-, stenhuggeri- och tillverkningsindustrin och andra industrier. De är särskilt vanliga inom tillverkningen av mattor för export, där barn handknyter mattor som säljs över hela världen. Satyarthi räddar barn och kvinnor från slavarbete i överfulla, smutsiga och isolerade fabriker, där förhållandena är bedrövliga med omänskligt långa arbetsdagar, osäkra arbetsplatser, svår tortyr och sexuella över- grepp. Satyarthi har utsatts för falska anklagelser och dödshot. Dödshoten bör tas på allvar – två av hans kollegor har mördats.

Arbetet för att avskaffa barnarbete har mött erkännande över hela världen. ­Satyarthi har organiserat och lett två stora marscher i Indien för att öka medveten­ heten om barnarbete. På den globala arenan har han utarbetat det enskilt största civila samhällsnätverket för de mest exploaterade barnen, Den globala marschen mot barnarbete, som finns i över 140 länder. Mod utan gränser | 75

­marscherade flera gånger för att utbilda människor (och även Tvångsarbete är en form av modernt slaveri, där vanliga lära sig något själv!). Med tanke på marschernas stora betydelse, människor förlorar de mest grundläggande friheterna, såsom särskilt när det gäller massmobilisering, har de alltid haft en fri rörlighet och valfrihet. De tvingas arbeta långa dagar med framträdande plats i vår övergripande strategi för att bekämpa lite vila. Över fem miljoner barn föds in i sådant slaveri. Deras barnslaveri. Att marschera betyder inte att vi försöker påtvinga föräldrar eller mor- och farföräldrar kan ha lånat en mindre någon något. Våra demonstrationer har omkring 200 till 250 summa pengar från en lokal hyresvärd, och då måste generation demonstranter, hälften är barn som befriats från tvångsarbete efter generation arbeta för samma herre. De är fångar, förbjudna och slaveri. De fungerar som levande exempel på hur nöd­vändigt att ge sig av. Ytterligare fem miljoner barn skickas för att arbeta det är att utbilda människor om både de negativa effekterna när deras föräldrar får en symbolisk summa pengar. Denna lilla av systemet med tvångsarbete, och de positiva effekterna av summa utnyttjas för att rättfärdiga ändlösa år av utsatthet. deras nyvunna frihet. Övriga demonstranter är representanter från människorättsorganisationer, fackföreningar och sociala VILLKOREN ÄR OMÄNSKLIGA ­organisationer som ansluter sig i solidaritet. Vi beger oss till Villkoren för tvångsarbete är omänskliga. Små barn, sex, sju olika byar varje dag och genomför offentliga möten, gatuteater, år och äldre, tvingas att arbeta fjorton timmar om dagen utan kulturella aktiviteter och presskonferenser för att förmedla vårt pauser eller en ledig dag. Om de klagar för sina föräldrar, blir de budskap till folket. svårt misshandlade, ibland genom att de hängs upp och ner i ett träd och till och med brännmärks med cigaretter. Ofta får de vara POLITIKERNAS VILJA ÄR SVAG halvhungriga, eftersom arbetsgivarna anser att de blir sömniga För två år sedan tog vi emot premiärministerns löfte att agera och arbetar långsammare om de får ordentligt med mat. I många mot barnarbete, även om det inte gällde tvångsarbete. Vi hade fall får de inte ens prata med varandra eller skratta högt, eftersom hoppats på några positiva resultat, som stimulerade till reformer. det gör arbetet mindre effektivt. Det är ett medeltida slaveri. Men trots att det gått så lång tid har inga åtgärder vidtagits. Det Vi tycker inte att någon annan form av människorättsbrott är mycket olyckligt. Hans uttalande ledde inledningsvis till att kan vara värre än det här. Det är indisk lagstiftnings – vårt lands arbetsgivarna blev lite rädda, men nu visar det sig bli kontra­ ­konstitutions – och FN-stadgans skamligaste misslyckande. produktivt mot reformer. Vårt mest effektiva vapen i denna situation är utbildning och Vid det här laget har folk insett att det inte var något annat att få folk att bry sig om och bli medvetna om denna sociala­ än en politisk gimmick och att det inte fanns någon verklig vilja ondska. Vi försöker också identifiera områden där barn­ slaveri­ bakom. Arbetsgivarna utgörs av en blandad skara. När ett barn är vanligt. Vi genomför hemliga räder för att befria barnen­ tvångsarbetar på ett gatukök är arbetsgivaren oftast en vanlig och återföra dem med deras familjer. Uppföljning med människa från någon by eller stad. Men när barn utnyttjas för ­utbildning­­­ och rehabilitering­ är ett lika viktigt steg i processen. att väva mattor, eller i glas- eller metallindustrin, är arbets­givarna Vi bedriver lobbyverksamhet­ gentemot­ olika samhällssektorer, ”viktiga” människor. De genererar en massa utländsk valuta ­parlamentariker, religiösa grupper,­ fackföreningar och andra som genom export och betraktas alltid välvilligt av regeringen. vi tror kan påverka situationen.­ Vi har ett hundratal heltids- och deltidsanställda­ medarbetare i vår grupp, men vi har också bildat TROR PÅ FÖRÄNDRING GENOM ett nätverk­ med över 470 frivilligorganisationer i Indien och KONSUMENTMAKT andra sydasiatiska länder.­ Trots detta är jag inte positiv till en total bojkott av, eller ett absolut­ förbud mot, export av indiska mattor. I stället har jag föreslagit ÅTERSKAPA EN FÖRLORAD BARNDOM att konsumenterna endast köper de mattor som garanterat är För oss har arbetet med förslavade barn aldrig varit en lätt upp­ tillverkade utan barnarbete. Konsumentupplysning är ett måste gift. Det medför ofta traumatiska situationer. Barnen har befun­ för att skapa efterfrågan på sådana mattor. Om trycket från konsu­ nit sig i tvångsarbete så länge de själva minnas. Frihet är för dem menterna ökar, tvingas allt fler arbetsgivare befria barnarbetarna ett obekant ord. De vet inte vad det är att vara ”fri”. Den största och ersätta dem med vuxna. Det är olyckligt att antalet tvångsarbe­ utmaningen för oss är att ge dem deras förlorade barndom till­ tande barn har ökat i takt med tillväxten i exporten de senaste åren baka. Det är inte så enkelt som det kan låta – vi måste verkligen i Indien, Pakistan och Nepal. Detta faktum fick oss att lansera en arbeta hårt på det. Ett av de barn vi befriade var Nageshwar, en konsumentupplysningskampanj utomlands. Hälsa och miljö har fjortonårig pojke som var märkt med glödande järnstavar när varit det som konsumenterna i väst – i Tyskland, i USA – brytt han hittades. Av en tillfällighet befann sig just då en företrädare sig mest om. Men barnfrågan har aldrig kopplats till konsument­ för RFK Center i Indien och stötte ihop med pojken i New Delhi. medvetande. Folk har tänkt på miljön och djurens rättigheter, Det trauma som Nageshwar genomgått hade gjort att han för­ men de har aldrig tänkt på barnen. Jag är stolt över att frågan lorat talförmågan. Han kunde inte ens förklara sitt tillstånd. Det om barnarbete har tagit fart på senare år och blivit en av de stora var först senare genom andra barn som vi fick veta vad som hänt kampanjerna i världen. Det som började med medvetenhet och honom. Vi måste verkligen arbeta hårt för att nå dessa barn. publicitet har nu utvidgats till att omfatta frågor om överlevnad.

PROTESTMARSCHER HAR STOR BETYDELSE VILL INRÄTTA EN OBEROENDE Som ni förmodligen redan vet har marscher och vandringar KONTROLLORGAN varit en integrerad del av vår indiska tradition. Mahatma Gandhi Vi har rekommenderat inrättandet av ett oberoende, professi­ 76 | Mod utan gränser

onellt och internationellt trovärdigt organ för att inspektera, människorättsbrotten, för falska möten, olaglig internering och övervaka och slutligen certifiera mattor och andra produkter som mord på människor i fängelser och på polisstationer. Jag arres­ har tillverkats utan barnarbete. Vi bildade Rugmark Foundation terades den 1 juni. De ville att arresteringen skulle vara laglig, (mattmärkningsstiftelsen) som ett oberoende organ tillsammans men de informerade aldrig Delhipolisen, vilket krävs enligt med frivilligorganisationer som Unicef. De utser fältinspektörer indisk lag. Eftersom polisen kom från en annan stat och saknade och ger alla mattor ett referensnummer som anger detaljer om behörighet, kunde de inte lagligen gripa mig i mitt hem i Delhi. hur mattan producerats och dess historia. Etiketterna är vävda på Men de försökte. Jag hade möjlighet att ringa och rådfråga några baksidan av mattan, ingen kan ta bort eller byta ut dem. Detta är personer, till sist sa jag till dem att de inte kunde arrestera mig. ett viktigt steg för att få slut på exploateringen. Haryanapolisen brydde sig inte om vad jag sa utan hotade att bryta sig in. De tog fram pistoler. Deras närvaro hade skapat ATT AVSLÖJA SANNINGEN ÄR INTE RISKFRITT skräck i hela grannskapet. Till slut arresterades jag, men släpptes Men inte heller uppgiften att upplysa västerländska ­konsumenter senare mot borgen. Det var inte första gången, men det var första är särskilt lätt. Det medför sina risker. Efter att ha undersökt gången jag utsattes för en sådan stor komplott. Jag hade utsatts saken avslöjade till exempel ett tyskt tv-bolag att barn var för hot tidigare och två av mina kollegor har också dödats. ­anställda i den exporterande mattindustrin. En importör i ­Tyskland tillhörande det svenska företaget Ikea, hade meddelat ATT VARA FÖRBEREDD PÅ MOTSTÅND att de bara skulle befatta sig med varor som inte tillverkats av Jag tänker på detta som en prövning. Det är en moralisk examen barn. Så reportrarna började undersöka hur det låg till. De kom som man måste klara. Om man väljer att stå upp mot sociala till mitt kontor och mitt ashram och intervjuade mig. Deras missförhållanden, måste man vara ordentligt förberedd – inte ­intervju var mycket allmänt hållen, men när filmen senare bara fysiskt och psykiskt, utan också andligt. Man måste visades nämndes speciellt Sheena Export, vilket resulterade i att ställa in sig på det yttersta offret – människor har gjort så förr. en stor order från Ikea stoppades. Sheena Export, en av de största ­Robert F. ­Kennedy gjorde det, Mahatma Gandhi, Indira Gandhi aktörerna på området, fick dåligt rykte, vilket påverkade deras och John Kennedy – listan kan fortsätta i all oändlighet. Motstånd export till andra länder, bland annat export till USA som var värd finns alltid där, vi måste bara förbereda oss på det. Vi måste möta 200 miljoner USD per år. Bolaget är politiskt mycket starkt (en det, förr eller senare. Detta är mänsklighetens historia. av bröderna är transportminister i delstaten Haryana), så de bestämde sig för att slå tillbaka. Jag vet att hela mattindustrin, eller större delen av den, är emot mig. De tror att jag är deras fiende, de vill bli av med mig. De ville ta mig till Haryana, den stat som är känd för de värsta TILL LÄRAREN

FN:S ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA INNEHÅLLSMÅL RÄTTIGHETERNA Genom att arbeta med övningarna ges eleven möjlighet att: Artikel 4: Frihet från slaveri • Resonera kring ord och begrepp som har med mänskliga Artikel 23: Rätt att fritt välja arbete och att ansluta sig rättigheter att göra till fackföreningar • Lära om barnarbetets orsaker och konsekvenser Artikel 24: Rätt till vila och fritid • Lära om Kailash arbete i Indien Artikel 25: Rätt till tillräcklig levnadsstandard • Reflektera kring vad man kan göra själv för att motarbeta Artikel 26: Rätt till utbildning ­barnarbete och tvångsarbete

ÖVERGRIPANDE FRÅGESTÄLLNINGAR CENTRALA ORD OCH BEGREPP • Varför finns det barnarbete? • Barnarbete • Finns det i mitt land? • Tvångsarbete • Hur ska jag veta att jag inte stödjer barnarbete när • Slaveri jag konsumerar varor och tjänster? • Trafficking • Vad kan jag göra för att bekämpa barnarbete? • Gästarbete

ELEVAKTIVITETER

BARNARBETE – DISKUTERA BEGREPPET som arbetar. Det är deras öde. De är fattiga människor. De måste Fundera med penna i hand: arbeta.” Hon sa att jag inte skulle oroa mig. • Varför finns det barnarbete i världen? Men en dag gick jag till pappan, skomakaren, och jag sa: ”Jag • Var går gränsen mellan barnarbete och barnslaveri? tittar på den här pojken varje dag. Jag har en fråga. Varför låter du • Finns det barnarbete som går att tolerera och i så fall varför? inte ditt barn gå i skolan?” Pappan såg på mig, det tog honom två minuter innan han kunde svara. Sen svarade han långsamt: ”Jag är Vad kan du göra? kastlös, och vi är födda till att arbeta.” Jag kunde inte förstå varför Diskutera: vissa människor föds till arbete och varför vissa människor, som vi, • Om det kom fram att tillverkaren av din mobiltelefon använde är födda till att gå i skolan. Hur kommer det sig? Det gjorde mig lite barn som arbetskraft, skulle du byta märke då? upprorisk, eftersom det inte fanns någon som kunde svara. • Skulle du semestra i ett land där barnarbete är utbrett och där Diskutera: de som styr struntar i det? • Varför tror du att just Kailash och ingen av hans • Hur betydelsefullt är det att vi som individer tar ställning, t.ex. klasskamrater reagerade? bojkottar ett företag? • Varför vill inte hans lärare och hans mamma svara på frågan?

Varför just han? Jag heter Kailash Satyarthi. Min allra första skoldag, när jag var VAD HANDLAR BERÄTTELSEN OM? fem eller sex år gammal, stötte jag på en skomakare och hans son • Vad är enligt Kailash det mest effektiva vapnet mot som satt där mitt på trappan till min skola och putsade barnens skor. ­tvångsarbete? Jag hade nya böcker, ny väska och nya kläder, en ny skoluniform, • Varför föds vissa barn in i tvångsarbete? allt nytt, och jag såg det där barnet på trappan och stannade upp en • Hur ser Kailash på bojkott av indiska mattor? stund. Det var första gången som jag kom i kontakt med, som jag blev • Varför har Kailash valt att ägna sitt liv åt att slåss för mänskliga medveten om, som jag mötte något sådant. rättigheter? Jag undrade varför det satt ett barn i min ålder och putsade skor • Titta på bilden av Kailash och berätta utifrån den vad ni åt barn som jag, och varför gick jag i skolan? Ett par timmar senare tänker när ni ser den. samlade jag allt mitt mod och frågade min lärare. ”Sir, jag skulle Analysera: vilja veta varför de där barnet som är lika gammalt som jag sitter • Använd analysmodellen på sidan 9 för att ­analysera ­problemet precis utanför porten och putsar skor?” Han tittade lite konstigt på med barnarbete och barnslaveri. Vad ska man ­förändra i mig och sa: ”Vad är det du frågar om? Du har kommit hit för att första hand för att sätta stopp för detta, ­produktionen eller ­studera, inte för att ställa onödiga frågor om saker som du inte har ­konsumtionen? med att göra.” Jag blev lite arg och tänkte att jag skulle gå hem och fråga mamma, och hon svarade: ”Du har inte sett så många barn

Mod utan gränser | 77 DÅLIG REKLAM! ARBETE ISTÄLLET FÖR UTBILDNING För ett företag är det mycket negativt om det kommer fram att En konsekvens av barnarbete är att barnen som arbetar inte kan deras produkter tillverkas av barn. De garanterar därför att gå i skolan. FN har formulerat åtta milleniemål, ett av dem lyder: så inte är fallet. Se till att alla barn får gå i grundskola. Diskutera: Undersök: • Är det ok att i något sammanhang köpa saker som har • Ta reda på mer om milleniemålen ­tillkommit genom barnarbete? • Hur ser resultaten ut när det gäller målet ovan? • Hur tar man som konsument reda på hur den produkt man ska köpa producerats? Undersök: SVENSKT BARNARBETE? Ta reda på hur något stort svenskt företag arbetar med dessa Diskutera: frågor, till exempel H&M eller IKEA. • Finns det barnarbete i Sverige? • Analysera hur säkert deras system är. Kan de garantera att • Finns det barn som tvingas att arbeta under tvång i Sverige? inget barnarbete har förekommit? • Om ni svarar ja på någon av dessa frågor, var finns dessa barn? • Vilka regler kring barnarbete gäller i Sverige och i EU? • Finns det fattiga i Sverige? Undersök: • Hur definieras fattig i Sverige i dag? VILKET ANSVAR HAR JAG? • Hur många fattiga finns det i Sverige Slaveri är kanske inte så vanligt här i Sverige, men det är • Vilka regler finns det i Sverige när det gäller vem och hur ändå så att vissa av oss lever på ett sätt som gör att slaveri eller man får arbeta vid vissa åldrar? ­slavliknande förhållanden upprätthålls. Det kan handla om Argumentera: produkter vi köper till ett så billigt pris som möjligt eller om Barnfattigdom är något som diskuterats i Sverige den senaste ­förhållandena i länder som vi besöker som turister och som vi tiden. Ta reda på mer om barnfattigdomen och den senaste inte ser eller inte vill se. debatten. Dagspressen är källan för den debatt som förts. Vilka Diskutera följande frågor: är argumenten i debatten? Hur ser du på detta? Ta ställning och • Vilket ansvar har du för att produkter eller tjänster du köper argumentera för detta i form av en insändare. inte produceras under slavliknande förhållanden? • Skulle du välja bort en semesterresa till ett exotiskt land för att regeringen i det landet blundar för barnprostitution? • Skulle du välja bort tröjan på rea om du visste att arbetarna som sytt den gjorde det under slavliknande former? Utgå från diskussionen och välj ut områden och aktiviteter där du kan göra skillnad genom att agera som en försvarare av de mänskliga rättigheterna.

ARBETA VIDARE

Unicef Här kan du hitta fakta om barnarbete. www.unicef.se/fakta/barnarbete

UR Programmet Banderoll handlar om Barnarbete. www.ur.se/Produkter/144696-Banderoll-Om-barnarbete

78 | Mod utan gränser ”JAG KUNDE INTE FÖRSTÅ VARFÖR VISSA MÄNNISKOR FÖDS TILL ARBETE OCH VARFÖR VISSA MÄNNISKOR, SOM VI, ÄR FÖDDA TILL ATT GÅ I SKOLAN. HUR KOMMER DET SIG? DET GJORDE MIG LITE UPPRORISK, EFTERSOM DET INTE FANNS NÅGON SOM KUNDE SVARA.”

KAILASH SATYARTI 80 | Mod utan gränser VERA STREMKOVSKAJA VITRYSSLAND

”JAG BEGÄRDE ATT SVARANDEN SKULLE SLÄPPAS FRI MOT BORGEN EFTERSOM HAN VAR MYCKET GAMMAL OCH SJUK. SOM SVAR HÄVDADE DOMSTOLEN ATT DET VAR MIN VÄDJAN SOM GJORDE MANNEN NERVÖS — ATT DET VAR ORSAKEN TILL HANS FÖRSÄMRADE HÄLSA. DÄREFTER UTFÄRDADE DE EN VARNING.” Vera Stremkovskaja, ©2000 Eddie Adams

LAG OCH DEMOKRATISK ORDNING

Vitryssland bildades 1988 efter Sovjetunionens fall. Vera Stremkovskaja är en av grundarna till Centrum för mänskliga rättigheter i Vitryssland och har tidigare varit dess ordförande. Vera Stremkovskaja var en av landets mest respekterade jurister, känd för att försvara politiskt impopulära klienter. Som straff har hon trakasserats, hotats och åtalats för förtal. År 1999 utfärdade Collegium of Advocates (det regeringskontrollerade advokatsamfundet) en ”sträng tillrättavisning” på grund av hennes rätt- framma försvar för mänskliga rättigheter, samt hotade med uteslutning om hon fortsatte sitt arbete. Den sovjetliknande regimen har hård kontroll på media, begränsar spridningen av oberoende press (när den inte förbjuds helt) och kontrollerar alla etermedier. Gatudemonstranter kan förvänta sig godtyckliga massarresteringar, misshandel och långa fängelsestraff, samtidigt som civilklädda statliga säkerhetsagenter ägnar sig åt hot och kidnappningar på gatan med total straffrihet. I polisstaten Vitryssland söker denna modiga kvinna skapa rättvisa för de få som vågar opponera sig mot orättvisorna. Vera Stremkovskaja är ett föredöme i tapperhet och mod. Hon bor för närvarande i Sverige.

De vitryska myndigheterna satte i gång en våg av trakasserier mot mig. Efter min återkomst från USA där jag hade hållit föredrag om människorättssituationen i Vitryssland, försökte myndigheterna dra tillbaka min advokatlegitimation. Jag uppmanades att inställa mig inför Vitrysslands Högsta domstol. Jag uppmanades också att inställa mig inför Minsks regionala advokatkommitté, en professionell organisation. De hävdade att det var två helt olika saker att försvara kriminella och att försvara mänskliga rättigheter. De sa att jag måste välja mellan att vara advokat eller människorättsaktivist.

HOT OCH VARNINGAR FRÅN MYNDIGHETERNA Vid varje möte hotade de att återkalla min advokatlicens, med hänvisning till mina tal och möten i USA och mitt aktiva människorättsengagemang som inte ansågs förenligt med mitt yrke. Starka reaktioner till mitt försvar från utlandet, särskilt från de amerikanska och tyska ambassaderna, räddade min legitimation. Men de vitryska myndigheterna utfärdade en varning. Mod utan gränser | 81

Jag fick en andra varning efter att ha överklagat en arrestering. ofta mina vänner. De besöker mitt hem och träffar min son. Han Jag begärde att svaranden skulle släppas fri mot borgen eftersom dras till människor. Jag tror att jag är lyckligare än de som arbetar han var gammal och sjuk. Som svar hävdade domstolen att det ­mellan nio och fem och låtsas göra något viktigt, när de i själva var min vädjan som gjorde mannen nervös, att det var jag som verket bara existerar. orsakade hans försämrade hälsa. Därefter utfärdades en varning. Mod uppkommer när man gör något trots att omständig­ Åtalet gällde en man vid namn Starovoitov. Han hade för­ heterna är svåra. Man gör det som känns rätt och för att det är vandlat en sovjetliknande jordbruksinstitution till ett nytt, ens plikt. Den känslan av inre styrka är som en stålsträng inom marknadsorienterat företag där arbetarna fick aktier. President en, som hjälper oss att fortsätta framåt. Den växer fram ur en Lukasjenko motsatte sig detta och riktade en falsk anklagelse om vision om framtiden, ur tron på Gud, ur ett medvetande om något förskingring mot mannen i syfte att krossa verksamheten. ödesbestämt, och utifrån kunskap om historia. Den kommer­ När de hotade att återkalla min legitimation blev jag väldigt också från människor som omger mig, mina vänner och min son. upprörd. Om jag förlorade min legitimation skulle jag förlora Människor i USA och i andra länder som förstår och stöttar mig. mitt jobb och möjligheten att försörja mig och min familj. Jag De ger mig väldig kraft. älskade mitt yrke. Det var en fruktansvärd tid, men jag ville fort­ sätta att försvara de mänskliga rättigheterna. Enligt den vitryska PROTESTERNA BÖRJAR SPRIDA SIG lagen är advokaten en professionell människorättsförsvarare. Människor i Vitryssland är inte rädda längre. Rädslan som en Endast de vitryska myndigheterna kunde komma på tanken att gång höll dem i sitt grepp har börjat avta och de har blivit upp­ påstå att det är två skilda roller. finningsrika i sina protester. Protesterna kan vara lokala och små, men ändå tecken på motstånd. En fånge organiserade en FÖRSVARAR DE SOM UTSATTS FÖR protest mot råttorna i hans cell. Trots att han bara var en fånge HOT FRÅN REGERINGEN för­svarade han sin värdighet och sina rättigheter. Vid ett annat De flesta av mina klienter är människor som åtalats i politiska tillfälle hängde han ut sina smutsiga underkläder genom fönstret fall. De är samvetsfångar och känner sig skyldiga när jag på så att människor på gatorna kunde se. Han hoppades sätta press grund av dem utsatts för hot och press från regeringen. Det på vakterna så att de sanitära förhållandena blev bättre. mest gripande ögonblicket inträffade efter rättegången mot Ibland är protesterna riktigt roliga. En konstnär vid namn ­Starovoitov. När jag träffade denne gamle, magre och gråhårige Pusjkin lade en gödselhög framför presidentpalatset. I den man föll han mig om halsen, lutade sig mot mig och ropade: ”Jag placerade han slagorden från president Lukasjenkos valkampanj är så ledsen att jag har orsakat så många problem för dig.” Andra tillsammans med en skylt med texten: ”Resultatet av er presi­ klienter följde med och försvarade mig inför myndigheterna. denttid.” Det finns en presidentvänlig ungdomsorganisation som Deras stöd och min moraliska övertygelse höll mig uppe. Hade heter Vitryska patriotiska ungdomsunionen. Under Aidsdagen jag låtit bli att göra min plikt, skulle nödvändiga förändringar i överlämnade aktivister från det demokratiska ungdomsförbun­ Vitryssland varit omöjliga. Jag förstod också att jag hade ett eget det, under formella former, kondomer till den Lukasjenkovänliga kors att bära. Jag kände starkt att jag var förutbestämd att utöva ungdomsorganisationen med budskapet: ”Så att det inte blir fler advokatyrket och att jag därför måste fortsätta med det. som ni.” Tanken var att stoppa gruppen från att bli större.

SER KAMPEN SOM EN PLIKT TROR PÅ DEMOKRATI, RÄTTVISA I viss mening ser jag världen som en sammanhängande skapelse OCH ETT ÖPPNARE SAMHÄLLE som jag ingår i. Jag känner väl till vårt lands historia och olika Jag är säker på att den demokratiska processen i Vitryssland civilisationers utveckling genom tiderna. Detta har varit en värde­ kommer att segra. Vi har inget annat val. Vitryssland är ett full och användbar kunskap när jag format min syn på världen. europeiskt land i hjärtat av Europa. Precis som förändringar har Jag är poet och jag älskar poesi. Människor som skriver poesi skett på andra ställen, kommer de att ske i Vitryssland. Jag ser vår uppfattar världen lite annorlunda. Min syn på världen är känslig historia som en del av utvecklingen som pågår över hela världen. och emotionell. Världshistorien visar att mänskligheten är en sammanslutning Jag har en plikt som samhällsmedborgare. Jag vänder mig till av alla människor. Vi är förenade i vår rörelse mot demokrati, Bibeln och Jesus och frågar varför han gjorde det han gjorde för rättvisa och ett öppnare samhälle. De demokratiska förändring­ människorna, även för dem som inte trodde på honom. Det finns arna kommer att äga rum i Vitryssland, eftersom det finns en en rad från en rysk dikt, ”Gå ensam och hjälp de blinda möta massa smarta och flitiga människor som dagligen ägnar sig förtrycket, folkmassans likgiltighet och sarkasm.” Detta är allas åt detta. Det internationella samfundet ger också särskilt stöd skyldighet och meningen med livet för mig. när det gäller allmänna val. USA reagerade starkt mot valet och Jag är ensamstående mor. Mina föräldrar är döda och jag Amnesty International fortsätter att fördöma Lukasjenkos regim uppfostrar ensam mitt barn. Vi känner och tänker på samma sätt för att hålla kvar samvetsfångar. Detta har hjälpt Vitryssland att och har en likartad syn på livet. Eftersom jag har många vänner se sig som en del av det internationella samfundet. Jag talade och mitt hem är en mötesplats, träffar min son många kreativa med president Clinton i Atlanta, under en ceremoni för interna­ människor. Samtidigt ser han hur trött jag är när jag kommer tionella människorättsadvokater där jag fick en utmärkelse. Å det hem. Han ställer allt oftare frågor om mina fall. För mig är livet vitryska folkets vägnar uttryckte jag min tacksamhet till USA och en process. Jag kan inte vara en människa med mitt barn och vårt fortsatta hopp om demokratisk förändring. en annan på jobbet. Världarna går i varandra. Mina klienter blir TILL LÄRAREN

FN:S ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE INNEHÅLLSMÅL MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Genom att arbeta med övningarna ges eleven möjlighet att: Artikel 6: Rätt att erkännas som en person inför lagen • Resonera kring ord och begrepp som har med mänskliga Artikel 7: Rätt till likhet inför lagen rättigheter att göra Artikel 8: Rätt till gottgörelse i behörig domstol • Lära om Vera Stremkovskajas arbete för mänskliga rättigheter Artikel 9: Frihet från godtyckliga gripanden och utvisning • Lära om juridiken kopplad till demokrati och Artikel 10: Rätt till en rättvis offentlig rättegång mänskliga rättigheter Artikel 11: Rätt att betraktas som oskyldig tills motsatsen • Lära om situationen i Vitryssland har bevisats CENTRALA ORD OCH BEGREPP ÖVERGRIPANDE FRÅGESTÄLLNINGAR • Maktdelning • Varför är likhet inför lagen så viktigt i en demokrati? • Likhet inför lagen • Hur ska makten delas i en demokrati? • Svaranden • Hur ser den politiska situationen ut i Vitryssland? • Borgen

ELEVAKTIVITETER

BOJKOTTA ELLER? • Vad är mod enligt Vera? 2014 kommer ishockey-VM hållas i Vitryssland. Det finns de • Varför har hon valt att bli en försvarare av mänskliga rättig­ som är kritiska mot detta och tycker att man inte ska gynna heter och öppet arbeta för att värna mänskliga rättigheter? ­länder som inte följer de mänskliga rättigheterna. Diskutera i grupp: • Vad tycker du om detta? • Presentera era tankar utifrån frågorna och reflektera • Var går din gräns när det gäller att turista i ett land, vad kan kring detta. få dig at välja att inte åka dit på grund av vad regimen gör Analysera: eller tillåter? • Använd analysmodellen på sidan 9 för att analysera den ­situation som Vera hamnade i.

ATT VARA LIKA INFÖR LAGEN Justitia, den grekiska mytologins gudinna, avbildas ofta med en MAKTDELNING våg i ena handen, ett svärd i den andra och med ögonbindel. I det demokratiska styrelsesättet kan inte samma instans ha all • Hur ska man tolka detta? makt. Man brukar dela upp det i den lagstiftande, verkställande • Varför är det så viktigt i en demokrati att alla är lika och dömande makten. inför lagen? Undersök: • Är alla lika inför lagen i Sverige? • Hur ser denna uppdelning ut i det svenska samhället? • Hur försäkrar man sig om att all makt inte ligger i en hand? • Jämför maktdelningen i det svenska politiska systemet med VAD HANDLAR BERÄTTELSEN OM? det amerikanska. Läs Veras berättelse och reflektera kring följande frågor med Undersök vidare: pennan i handen: • Dessa tankar om uppdelning av makt kommer från • Hur har hennes klienter reagerat på att hon stått upp för dem? ­Charles-Louis de Secondat Montesquieu. Ta reda på mer • Hon säger att livet är en process. Vad menar hon med det? om honom, den tid han verkade i och hans idéer. • Följande citat från en rysk dikt är viktig för Vera: ”Gå ensam och hjälp de blinda möta förtrycket, folkmassans likgiltighet och sarkasm” VERAS DRIVKRAFTER ˚˚Hur tolkar du dikten? Det finns ofta flera olika orsaker som ligger bakom en ˚˚Hur uppfattar du att Vera tolkar den? ­män­niskans beteende, det gäller även människor som väljer att riskera sitt liv för att försvara mänskliga rättigheter.

82 | Mod utan gränser Argumentera med pennan: ARBETA VIDARE Vad tror du är den huvudsakliga drivkraften för Vera ­Stremkovskaja i hennes arbete? Utgå från punkterna nedan och argumentera för den du anser vara viktigast: Landguiden • Inre drivkraft för vad som är rätt Här kan du lära mer om olika länder. • Ideologisk övertygelse www.landguiden.se • Civilkurage • Prestige/Egen vinning Advokater utan gränser • Egna erfarenheter av kränkningar Advokater som arbetar för mänskliga rättigheter runt • Annat hela världen. Diskutera i grupp: www.advokaterutangranser.se • Presentera dina argument och argumentera för din ­ståndpunkt

DEN SVENSKA RÄTTVISAN Artikel 10: Rätt till en rättvis offentlig rättegång Artikel 11: Rätt att betraktas som oskyldig tills motsatsen har bevisats Detta är två av artiklarna i de mänskliga rättigheterna som ska reglera viktiga principer i ett rättssamhälle. Undersök: • Hur ser det svenska rättssystemet till att artikel 10 och 11 uppfylls?

VITRYSSLAND Uppgiften här är att ta reda på mer om Vitryssland. Utgå från punkterna nedan i din undersökning: • Landets historia • Hur styrs landet i dagsläget? • Är det en demokrati? • Vilken ställning har de mänskliga rättigheterna?

Mod utan gränser | 83 84 | Mod utan gränser RAOUL WALLENBERG SVERIGE OCH EUROPA

”FÖR RAOUL WALLENBERG ­EXISTERADE INGET ’VI OCH DOM’. HAN SÅG BARA ­INTRESSANTA MÄNNISKOR, HAN SÅG INGA FRÄMLINGAR.” Raoul Wallenberg, © Raoul Wallenberg Academy. Från Nina Lagergrens privata album, reproduktion: Karl Gabor.

CIVILKURAGE

Affärsmannen Raoul Wallenberg skulle fylla 32 år när han sommaren 1944 utnämndes till svensk diplomat och skickades till Ungern på ett svenskt- amerikanskt räddningsuppdrag. I mars 1944 hade tyska trupper marscherat in i Ungern. Strax därpå inleddes andra världskrigets snabbaste och mest omfattande deportation av judar. Den dag i juli 1944 då Raoul Wallenberg gav sig av från Sverige hade över 400 000 ungerska judar transporterats till gaskamrarna i Auschwitz Raoul Wallenberg arbetade vid svenska ambassaden i Budapest och ledde­ en räddningsaktion som till största delen finansierades med amerikanska­ pengar. Han byggde upp en omfattande räddnings­ organisation och gav tusentals ungerska judar svenskt diplomatiskt skydd med specialdesignade­ svenska ”skyddspass”. Han organiserade mat­ försörjning och boende för 9 000—10 000 judar i de så kallade svensk­ husen i Budapests internationella ghetto. Dessutom grep han in och förhandlade, ibland i akuta lägen vid planerade deportationer. Inte sällan kunde många dödshotade vända­ ­tillbaka. Vid krigets slut hade tiotusentals ungerska judar svensken Raoul Wallen­ berg att tacka för sitt liv. Raoul Wallenberg, däremot, förlorade sin frihet för alltid. I januari 1945 arresterades han av den sovjetiska armén och fördes till Lubjanka-fängelset i Moskva. Raoul Wallenberg skulle aldrig mer återse sitt hemland. Hans öde är fortfarande okänt. Mod utan gränser | 85

Som vuxen brukade Raoul Wallenberg ofta skämta om att han hade därför stor insikt och kunskap om vad Hitler utsatte Tysk­ innerst inne var en ganska feg person. Det var också så hans lands judar för. Han hade tillbringat nästan fem år utomlands klasskamrater i småskolan hade sett honom. Raoul Wallenberg och kom hem till Stockholm med ett internationellt perspektiv var inget givet hjälteämne som barn. Han var ängslig till sin på livet och med en världsmedborgarattityd som stack ut. natur och samlade hellre frimärken och bläddrade i uppslagsverk Även i Stockholm fanns tyska judar som hade flytt undan än slogs på skolgården. På fotbollsplan syntes han nästan aldrig. ­Hitlers förtryck. Då, mot slutet av trettiotalet, bemöttes de ofta Skolan skötte han så där. Han kunde själv erkänna att han var med stor skepsis, för att inte säga främlingsfientlighet. Anti­ lat (en egenskap som dessbättre verkar ha förbytts i sin motsats semitismen grodde under ytan också här. I det svenska närings­ när han blev vuxen). Vid två tillfällen fick Raoul Wallenberg så livet fanns till exempel branschorganisationer som skrev till dåliga betyg att han riskerade att inte bli uppflyttad till nästa Socialstyrelsen och krävde att judiska handlare skulle stoppas vid årskurs. Men när studentexamen 1930 närmade sig skärpte han gränsen, om inte annat så av konkurrensskäl. sig och gick ut som bäst i klassen. För den internationellt orienterade Raoul Wallenberg var ett Raoul Wallenbergs liv präglades av en stor familjetragedi. sådant ”vi- och dom”-perspektiv otänkbart. Han identifierade sig Hans pappa med samma namn avled i cancer tre månader innan nästan mer med de påstått främmande flyktingarna än med de Raoul föddes den 4 augusti 1912. Raoul Wallenberg växte därför trångsynta svenskarna och han brukade skryta för sina vänner om upp ensam med sin unga mamma Maj och med farfar Gustaf det mikroskopiska judiska påbrå han hade i släkten. För Raoul Wallenberg i en betydelsefull roll som förmyndare och faders­ Wallenberg existerade inget ”vi och dom”. Han såg bara de intres­ figur. Så småningom gifte Maj Wallenberg om sig med Fredrik santa människorna som han tyckte berikade Stockholm. Han såg von Dardel, Raoul Wallenbergs styvfar. Men det minskade inte inga främlingar. Gustafs inflytande. I mars 1937 dog farfar Gustaf Wallenberg. Tjugofemårige Farfar Gustaf Wallenbergs idéer om hur man bäst uppfostrade Raoul Wallenberg stod plötsligt på egna ben, med skyhöga för­ en ung man fick stor inverkan på Raoul Wallenbergs väg i livet. väntningar på sina axlar och en udda utbildning som gjorde det Ska man förstå hur det kom sig att det blev just Raoul Wallen­ svårt att få jobb. Han försökte starta egna företag, men det ville berg som tog på sig det svåra uppdraget i Ungern, och dessutom sig inte riktigt. Ska man identifiera någon gemensam nämnare genomförde det med gränslöst mod, finns här en given nyckel. i Raoul Wallenbergs spretiga karriär före Budapest så är det just Gustaf Wallenberg ville att sonsonen skulle göra näringslivs­ hur han gång på gång valde att trotsa den rådande främlings­ karriär, bli en ledare som glänste över andra i sin generation. skepsisen i Stockholm. Han valde genomgående att starta bolag Det viktigaste en ung man kunde göra för att nå dithän var enligt och arbeta tillsammans med judiska flyktingar. honom att skaffa sig internationell erfarenhet och stifta bekant­ Sommaren 1941 anställdes han på Mellaneuropeiska Handels­ skap med främmande kulturer. Språkkunskaper och internatio­ aktiebolaget, en svenskungersk firma som importerade bland nella perspektiv skulle bli utslagsgivande i framtiden, förutspåd­ annat gäss och kalkoner från Ungern. Där blev den ungersk­ de Gustaf Wallenberg. Det var inget vanligt synsätt vid den här svenske direktören Kálmán Lauer Raoul Wallenbergs chef tiden. Väldigt få av Raoul Wallenbergs generationskamrater hade och kompanjon. Kálmán Lauer hade judiskt påbrå och kunde rest utomlands överhuvudtaget. därför inte resa i det tyskockuperade Europa under kriget. Framför allt ville Gustaf Wallenberg att Raoul skulle tillbringa Raoul ­Wallenberg anställdes bland annat av den anledningen. några år i USA, inte bara för att lära sig engelska flytande utan Han besökte Ungern ett par gånger under de första åren och också för att få i sig lite av den amerikanska andan – satsa på dig lärde känna både staden och människorna. Givetvis hörde han själv-mentaliteten och optimismen, övertygelsen att ingenting ­berättelser om, eller såg med egna ögon, hur situationen förvär­ var omöjligt. Man kan säga att Gustaf hoppades att Raoul Wallen­ rades för de ­europeiska judarna. berg skulle bli lite mindre svensk och lite mer av en världsmed­ En kväll i Stockholm gick han på en hemlig filmvisning med borgare, en kosmopolit. sin halvsyster Nina von Dardel (senare gift Lagergren). Det var Efter studenten skickades nittonårige Raoul Wallenberg därför brittiska ambassaden som för en utvald publik visade ”Pimpernel till University of Michigan i Ann Arbor, USA, där han studerade Smith”, en antinazistisk film som hade förbjudits i Sverige. Den arkitektur i tre och ett halvt år. Men planen var hela tiden att han handlade om en brittisk arkeologiprofessor som räddade judar skulle satsa på affärer. När Raoul Wallenberg återvände från USA från nazistiska koncentrationsläger. skickade farfar Gustaf iväg honom på ett års utlandspraktik. Han – Det där är något jag skulle vilja göra, sa Raoul till Nina när de tillbringade först ett halvår i Sydafrika som lärling på en trä­ reste sig ur bänkarna. varuagentur. Därefter väntade en nästan lika lång praktik på en ­holländsk bank i palestinska Haifa (dagens Israel). Det var i san­ I UNGERN BODDE vid andra världskrigets början omkring ning unika erfarenheter för en ung svensk man, som då, i mitten 800 000 judar. De befann sig alla i livsfara efter den tyska av trettiotalet, ännu inte hade fyllt 25 år. ockupationen av Ungern i mars 1944. Tämligen snart påbörjades förberedelserna för andra världskrigets mest omfattande mass­ UNDER VÅREN I HAIFA 1936 hade Raoul Wallenberg bott deportation. Raoul Wallenbergs kompanjon Kálmán Lauer hade på ett pensionat tillsammans med en grupp judiska flyktingar judiska släktingar kvar i hemlandet. Precis som andra ungrare från Tyskland. De blev hans nära vänner. Han fick höra hemska bosatta i Stockholm blev han förstås väldigt orolig över händelse­ ­berättelser om förföljelserna av judar i nazi-Tyskland. Den Raoul utvecklingen. Snart var han inrörd i diskussioner om en möjlig Wallenberg som några månader senare återvände till Sverige svensk räddningsaktion. 86 | Mod utan gränser

Liknande diskussioner fördes på amerikanska legationen* ­skulle lämna Ungern och resa till Sverige. Det var ogenom­ i Stockholm. USA:s regering hade i början av 1944 startat en förbart. Poängen var i första hand att skydda dem på plats särskild flyktingmyndighet, War Refugee Board, som så här i i huvudstaden. krigets slutskede skulle organisera räddningsaktioner för de Så småningom lyckades Wallenberg få tillstånd av tyska och hotade europeiska judarna. I Ungern var hjälpbehovet akut, ungerska myndigheter att skydda 4 500 ungerska judar med men amerikanarna kunde inte agera själva på plats. USA deltog sådana pass. Men genom ett smart drag såg han och hans med­ ju i kriget mot Tyskland, till skillnad från exempelvis Sverige. arbetare till att omfattningen blev ungefär den dubbla. De skapa­ Den amerikanska strategin blev istället att söka samarbete med de helt enkelt två nummerserier, alltid två pass med samma num­ neutrala europeiska länder. mer. Det var förstås ett högt spel med stora risker in­ volverade.­ Fem länder fick frågan. Bara Sverige tackade ja. Av en slump råkade amerikanska ambassaden i Stockholm ha sitt kontor i I OKTOBER 1944 utbröt den stora terrorn i Budapest. Adolf samma hus på Strandvägen i Stockholm som Mellaneuropeiska Hitler hade fram till dess låtit den ungerske regenten Miklós Handelsaktiebolaget, där Lauer och Wallenberg arbetade. Det ena Horthy åtminstone formellt sitta kvar vid makten. Men i mitten gav det andra och när amerikanske ambassadören sålde in idén av oktober hade tyskarna ledsnat och arresterade honom. De om ett samarbete på svenska Utrikesdepartementet förde han tillsatte istället en regering bestående av ungerska nazister från fram Raoul Wallenberg som en tänkbar kandidat. det så kallade pilkorspartiet. Det var bråttom. Situationen var alarmerande. De senaste Några veckor senare återupptogs deportationerna och alla veckorna hade flera hundra tusen ungerska judar deporterats Budapests judar föstes samman i ghetton. De neutrala länderna från Ungern, de allra flesta direkt till gaskamrarna i Auschwitz. hade dock lyckats att förhandla fram ett särskilt internationellt Snart var 31-årige Raoul Wallenberg anställd som tillfällig diplo­ ghetto för judar med neutrala skyddshandlingar. Där placera­ mat vid svenska legationen i Budapest. Han hade accepterat des omkring 35 000 personer, bland annat de omkring 9 000 uppdraget utan att tveka, trots att han var medveten om de stora ungerska judar som hade fått Raoul Wallenbergs skyddspass. riskerna med att bege sig till krigsfronten. Han var ogift och hade Den absoluta majoriteten av Budapests judar, däremot, hamnade inga barn, vilket kanske bidrog till hans snabba beslut att ta ett i det så kallade Centralghettot, där förhållandena var så vidriga personligt ansvar. att många dog av svält och sjukdomar. Raoul Wallenberg fick sitt diplomatpass och gav sig av från Raoul Wallenberg hade under hösten byggt upp en stor Sverige så snabbt han kunde. Den 9 juli 1944 var han på plats i ­organisation för sitt räddningsarbete. Det kunde han göra Budapest. eftersom de judar som fick skyddspass anmälde sig frivilligt Han skulle aldrig återvända till sitt hemland. för ­arbete. Mot slutet hade han omkring 350 anställda och flera ­kontorsfilialer. De 9 000 judarna med svenska skyddspass I BÖRJAN AV JULI 1944 var hela den ungerska landsbyg­ ­trängdes ihop i 31 hus och blev helt beroende av Wallenbergs den redan tömd på sin judiska befolkning. Den uppgift Raoul organisation, som gick under namnet ”Svenska legationens Wallenberg stod inför var att försöka rädda de judar som bodde i humanitära avdelning”. Raoul Wallenbergs största hjältedåd var huvudstaden, omkring 200 000 personer. kanske att han lyckades få sin organisation att fungera som ett De svenska diplomaterna på plats hade arbetat hårt hela våren effektivt företag, mitt i terrorns Budapest. för att skydda ungerska judar med svenska kopplingar. Den mest Under hösten hade han byggt upp stora livsmedelslager för de aktive hade varit ambassadens förstesekreterare Per Anger. Han amerikanska pengarna. Nu organiserades livsmedelstransporter hade utfärdat många olika sorters svenska diplomatiska skydds­ och matlagning i storkök i det internationella ghettot. Wallenberg handlingar, både riktiga och påhittade. Flera hundra ungerska såg också till att bygga upp ett svenskt sjukhus, med ett fyrtiotal judar blev på så sätt skyddade. frivilliga läkare som återfanns bland de skyddade judarna. Och När Raoul Wallenberg började arbeta tog han fram ett nytt han organiserade en egen säkerhetspolis, som tjänstgjorde påhittat dokument, som han kallade för det svenska skyddspas­ ­dygnet runt i patruller på fyra man. Patrullerna kunde snabbt set. Han var konstnärlig och idérik och hans specialdesignade rycka ut när nazisterna slog till i brutala razzior, faktiskt även skyddspass såg väldigt professionella ut. Formulären togs fram mot de påstått skyddade judarna. på ett tryckeri och passen, som var numrerade, hade både foton, Sådana razzior förekom ofta sedan pilkorspartiet hade tagit stämplar och underskrifter. makten i oktober. Grupper av judar kunde föras till kajen Den som fick ett sådant skyddspass blev inte svensk medborg­ av Donau, för att skjutas i ryggarna och puttas ned i floden. are, men i tumultet i krigets Budapest uppfattades det ändå så. ­Pilkorsregeringen hotade så småningom att dränka alla judar Andra neutrala länder tog fram liknande påhittade skyddshand­ med svenska skyddspass i Donau. I slutet av 1944 rådde en lingar. Inga dokument blev dock så övertygande och därmed ­terrorns anarki i Budapest. skyddande som Raoul Wallenbergs svenska skyddspass. Snart När massdeportationerna återupptogs i november fanns inte räknades ansökningarna om skyddspass i tusental. Poängen med längre några tåg tillgängliga. 30 000 ungerska judar, både vuxna, alla dessa pass var egentligen inte att alla de skyddade judarna små barn och åldringar, tvingades istället marschera till fots de tjugo milen från Budapest till gränsen mot Österrike. Det var kallt och regnigt och under den flera dagar långa vandringen fick de bara några enstaka tallrikar soppa att äta. Många gick barfota * Diplomatiska representationer i andra länder hette vid den här i tunna sommarkläder. Snart kantades vägen av lik och deporta­ tiden i de flesta fall legationer. Ambassad är ett senare begrepp. tionerna fick namnet ”dödsmarscherna”. Mod utan gränser | 87

En dag mot slutet av november organiserade Raoul Wallen­ Det blev ingen resa till östra Ungern. Istället transporterades berg och några representanter för andra neutrala legationer en Raoul Wallenberg och hans chaufför med tåg till Lubjanka­ transport av livsmedel med flera lastbilar längs ”dödsmarschen”. fängelset i Moskva. Tanken var att distribuera mat till de deporterade och om möjligt Ingen av dem skulle någonsin återfå sin frihet. rädda judar med neutrala skyddshandlingar tillbaka till Buda­ pest. Raoul Wallenberg och Per Anger reste med lastbilskonvo­ KVAR I BUDAPEST fanns alla de ungerska judar, som hade jen i egen bil. De förfärades av vad de fick se. De genomfrusna överlevt Förintelsen tack vare Raoul Wallenbergs aktion. Det är och uthungrade deporterade fick bland annat övernatta under omöjligt att exakt uppskatta hur många de var, men i sitt sista bar himmel på två pråmar i Donau. Många kastade sig frivil­ brev hem till det svenska utrikesdepartementet, den 8 december ligt mot döden i det iskalla vattnet. ”På en bogserbåt [...] ligger 1944, gjorde Raoul Wallenberg själv en beräkning. I de svenska några hundra svårt sjuka människor utan tillräckligt med föda, husen i internationella ghettot bodde då uppskattningsvis 9 000 utan mediciner, utan läkarvård och under förfärliga omständig­ ungerska judar, rapporterade Wallenberg. Han skrev att han och heter. [...] Folk är så medtagna att de nästan tvingats tillbaka till hans medarbetare dittills, i direkta aktioner, hade lyckats rädda djur­stadiet”, skrev Raoul Wallenberg efteråt, i en protest till det 2 000 personer, som annars blivit bortförda. Dessutom hade han ungerska inrikesministeriet. lyckats förhandla med pilkorsarnas försvarsminister så att 15 000 judar, som var satta i tvångsarbete, fick återvända till Budapest. RAOUL WALLENBERGS MÅNGA räddningsaktioner retade En månad senare hade Wallenberg räddat ännu fler. I början de tyska och de ungerska nazisterna. Mest upprörd av alla var av januari lyckades han till exempel fördröja nazisternas besluta­ ­SS-­officeren Adolf Eichmann, organisatören bakom såväl den de evakuering av hela det internationella ghettot, där det bodde stora massdeportationen under våren som dödsmarscher­ 35 000 personer. Mot slutet påstås det ha räckt att hota med na till österrikiska gränsen. ”Jag ska låta skjuta judehunden Wallenbergs namn för att stoppa nazisternas mordplaner. ­Wallenberg” vrålade han inför några Röda Korsanställda i mitten Tack vare Raoul Wallenbergs personliga civilkurage och tack av ­december. Hotet utlöste en diplomatisk konflikt mellan vare hans väldiga aktion, kunde många tusen ungerska judar ­Tyskland och ­Sverige. räddas från säker död till fortsatt liv. Men när han själv råkade illa De sista veckorna i Budapest var Raoul Wallenberg alltid ut var det ingen som ryckte ut för att hjälpa honom. beväpnad och hade livvakter från den egna organisationen vart Många har ärat Raoul Wallenberg och hans gärning genom han gick. Som de andra svenska diplomaterna på plats räknade åren. År 1981 blev svensken Raoul Wallenberg den förste han dagarna till räddningen skulle komma. Det gällde att hålla ut ­amerikanske hedersmedborgaren efter Winston Churchill. till den sovjetiska armén nådde fram till Budapest och befriade Han är numera hedersmedborgare också i Israel, Kanada, dem alla från den nazistiska ondskan. Sovjetunionen var ju USA:s ­Ungern och Australien. Ingen svensk har förärats så många och Storbritanniens allierade i kriget mot nazi-Tyskland. Som de ­statyer världen över. Ingen svensk medborgare har så många svenska diplomaterna såg det var Röda Armén därför per defini­ skolor, gator och torg uppkallade efter sig i andra länder. tion en vän och räddare, åtminstone i den situation de befann sig. Det är en skam att vi fortfarande svävar i ovisshet om I mitten av januari 1945 marscherade de första sovjetiska hans öde. förbanden in i Budapests östra stadsdelar. Där väntade Raoul Wallenberg. Han hade en plan. Han ville söka kontakt med generalen för den aktuella sovjetiska armédivisionen, Rodion Malinovskij, och föreslå honom ett samarbete. Tillsammans skulle ryssarna och svenskarna rädda Budapests judar och där­ efter, när kriget äntligen tagit slut, hjälpas åt för att bygga upp det sargade Ungern. Raoul Wallenberg presenterade sig för soldaterna och bad fri­villigt om att bli förd till någon av deras överordnade, för att presentera planen. På ytan verkade allt frid och fröjd, men bakom kulisserna förbyttes stämningen radikalt efter några dagar. Nya signaler hade kommit från Moskva. Där betraktades ledaren för den svenska räddningsaktionen inte som en hjälte, utan som en misstänkt spion. Den 17 januari 1945 utfärdade den sovjetiske vice försvarsministern Bulganin en arresteringsorder för svenske diplomaten Raoul Wallenberg. Detta kände Raoul Wallenberg inte till när han samma dag återvände en sista gång till sina medarbetare i Budapest, tog adjö och förklarade att han skulle resa till östra Ungern för att träffa Texten är skriven av författaren och journalisten Ingrid Carlberg, en sovjetisk general. Kanske hade han ändå börjat undra? Innan Hennes biografi om Raoul Wallenberg, Det står ett rum här och han gav sig av för andra gången visade han nämligen sin eskort väntar på dig … (Norstedts, 2012) tilldelades Augustpriset för av sovjetiska militärer för en vän och sa: ”Dessa är hitkommen­ bästa svenska fackbok 2012 samt belönades av Svenska Akade­ derade för min räkning. Jag vet inte om det är för att skydda mig mien med Axel Hirschs pris 2013, för ”levnadsteckning av högt eller vakta mig. Jag vet inte om jag är gäst eller fånge.” konstnärligt och kulturhistoriskt värde”. TILL LÄRAREN

FN:S ALLMÄNNA FÖRKLARING INNEHÅLLSMÅL OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Genom att arbeta med övningarna ges eleven möjlighet att: Artikel 2: Frihet från diskriminering • Resonera kring ord och begrepp som har med mänskliga Artikel 3: Rätt till liv, frihet och personlig säkerhet rättigheter att göra Artikel 9: Frihet från godtyckliga gripanden och utvisning • Veta vad som hände Raoul Wallenberg och vad han bidragit Artikel 10: Rätt till en rättvis offentlig rättegång med för arbetet med mänskliga rättigheter • Lära om Förintelsen i Ungern

ÖVERGRIPANDE FRÅGESTÄLLNINGAR CENTRALA ORD OCH BEGREPP • Vem var Raoul Wallenberg och vad gjorde han? • Civilkurage • Hur kan vi lära av och agera som Raoul Wallenberg? • Förintelsen • Hur såg Förintelsen ut i Ungern? • Folkmord • Vad hände i Ungern under det andra världskriget? • Antisemitism • Skyddspass • Medborgarskap • Diplomati • Tyst diplomati

ELEVAKTIVITETER

JAG EN HJÄLTE! Undersök: Många av oss drömmer om att bli en hjälte. Skriv en berättelse Elsa Brändström var sjuksköterska under det första världskriget om dig själv som hjälte. Dessa punkter kan vara ett stöd i din och en stor hjälte för Raouls mamma Maj. berättelse: Ta reda på mer om Elsa Brändström, vem hon var och vad hon • Vad skulle du göra? gjorde som gav henne hjältestatus. Kan föräldrars hjältar också • Var skulle du vara? ”ärvas” av barnen? • Vem skulle du hjälpa? • Vilka skulle du få hjälp av? Gå vidare: • Har du någon fiende/några fiender – i så fall, vilka? ”Detta är något jag skulle vilja göra” sa Raoul efter att till­ • Texten ska inledas med När jag var en hjälte … sammans med sin syster Nina på hösten 1942 sett filmen Redovisa genom att läsa upp berättelserna i klassen. Pimpernell Smith. • Ta reda på vad filmen handlar om. • Filmen visades i hemlighet i Stockholm, varför? FÖREBILDER ˚˚Leta upp samtida recensioner eller artiklar om filmen. Andra människors handlingar kan inspirera oss att fatta nya Leta på webben och på Kungliga biblioteket. beslut och ändra inriktning på våra liv. Det handlar främst om • Se filmen människor vi känner och som står oss nära men det kan även ˚˚Vad var det i filmen som inspirerade Raoul? vara människor vi aldrig träffat, Ja, till och med fiktiva figurer kan vara en källa till inspiration. VAD HANDLAR BERÄTTELSEN OM? Fundera med pennan: Läs berättelsen om Raoul Wallenberg. Besvara frågorna enskilt • Finns det personer som har ändrat ditt sätt att tänka och reflektera kring dem i grupp: och handla? I så fall vem och hur? • Vem var Raoul? • Varför åkte Raoul till Budapest? Redovisa i grupp: • På vems uppdrag åkte han och vilka var hans arbetsuppgifter? • Presentera ert resultat ovan för varandra. • Vad var ett skyddspass? Vilken betydelse hade de? • Jämför likheter och skillnader i era förebilder. • Sammanfatta de faktorer som presenteras och som förklarar • Vad kännetecknar en förebild. Diskutera er fram till varför han valde att agera som han gjorde. de fyra viktigaste egenskaper en förebild ska ha. • Varför kom han aldrig hem igen?

88 | Mod utan gränser ANALYSERA ROLLERNA I BERÄTTELSEN DE RÄDDADE Vilka roller, offer, förövare, åskådare och försvarare, finns med Många tusen personer har Raoul Wallenberg att tacka för sitt i berättelsen och hur förhåller de sig till varandra? Använd liv. Ta reda på lite mer om någon av dem samt hur de beskriver analysmodellen på sidan 9 i Mod utan gränser. Raoul och det som hände. Här följer två exempel på räddade som www.rfkcenter.fryshuset.se/files/2013/09/Mod-utan-gran­ fortfarande lever; Alice Korányi och Judith Kopstein. Alice bor för ser-Kompendium-Bli-en-forsvarare.pdf övrigt i Stockholm. En annan metod är att söka på webben med lämpliga sökord, I likhet med Raoul Wallenberg kan du också bli en aktiv för­ till exempel ”personer räddade av Raoul Wallenberg”. Som alltid svarare. Använd guiden på sidan 10 i Mod utan gränser, viktigt att vara källkritisk till den information man använder. ”Tio tips för att bli en aktiv försvarare”, på den samhällsfråga som är angelägen för dig. www.rfkcenter.fryshuset.se/files/2013/09/Mod-utan-gran­ RÄDDARNA ser-Kompendium-Bli-en-forsvarare.pdf Det fanns de, som med risk för sitt eget liv, hjälpte judar undan nazisterna. Något om de som trots de stora riskerna hjälpte judar.

”INGEN SLIPPER HÄR IN” Fundera med pennan i hand: Raoul Wallenberg hade kontakt med och arbetade vid flera till­ • Vad tror du i första hand utmärkte den som hjälpte andra fällen tillsammans med judiska flyktingar i Stockholm. En håll­ trots faran för sig själv? ning som kanske inte var den typiskt svenska under denna tid. Flera av dessa räddare har belönats i efterhand. På Yad Vashem, det stora forskningscentret och museet i Israel utser man the Arbeta i grupp: Righteous Among the Nations. • Ta reda på vad antisemitism är • Diskutera: Finns det antisemitism i Sverige idag Undersök: och i så fall varför? • Vad innebär det? Vad krävs för att få denna utmärkelse • Lär dig mer om någon av dessa personer: Undersök: ˚˚Vem hen var? • Hur såg den svenska invandringspolitiken ut under ˚˚Vad hen gjorde och om det finns något om varför? 1930-talet? Vilka fick och vilka fick inte komma hit? ˚˚Vilka konsekvenser fick hens ingripande? • Fick judarna komma hit då förföljelserna började efter • Redovisa genom att berätta för varandra om den ni undersökt. att Hitler kom till makten 1933? Kan göras med hjälp av kortfilm, powerpoint eller liknande. • Vad var Bollhusmötet i Uppsala 1939? • Vad kan orsakerna ha varit till den negativa inställningen till judisk invandring under 1930-talet? TYST DIPLOMATI Den svenska regeringen insats för att försöka få reda på vad som Gå vidare: egentligen hänt Raoul har fått mycket kritik. De finns de som Undersök vad som hände med de ockuperade grannländernas, menar att om den svenska regeringen handlat kraftfullare så Norges och Danmarks, judiska befolkningar. Spelade Sverige hade han kanske släppts från Sovjetunionen. någon roll där och i så fall vilken? Undersök: • Vad gjorde den svenska regeringen, de närmsta åren efter UNGERN UNDER WW2 kriget, får att få klarhet i vad som hänt Raoul Wallenberg? Ungern var en av Nazitysklands allierade och styrdes av den • Varför har de fått kritik? Vad anser de kritiska att regeringen ­konservative nationalistiska riksföreståndare Miklós Horthy. borde gjort istället?

Undersök: Gå vidare: • Vad hände i Ungern under det andra världskriget? Det händer fortfarande idag att svenska medborgare ”försvinner” Gör en sammanfattning. utomlands: • Varför fanns judarna kvar i Ungern när de redan deporterats • Vilket ansvar har den svenska regeringen för svenska med­ och mördats i de länder Nazityskland kontrollerade? borgare i utlandet? • Hur gick det till när de ungerska judarna deporterades, • I förhandlingar med andra stater, terrorister med flera talar vem fattade beslutet, vem utförde det och så vidare? man ofta om ”tyst diplomati”. Vad är det och varför använder • Vilka var Pilkorsarna och vad stod de för? man sig av denna metod? • Undersök något aktuellt fall och se om det går att få fram Gå vidare: information om hur förhandlingarna gick till. Tre exempel på Det finns stark kritik mot Ungerns regering i dag. Varför det? aktuella fall är: Finns det kopplingar mellan det som händer idag och det som ˚˚Martin Schibbye och Johan Persson som fängslades hände under det andra världskriget? i Etiopien ˚˚Magnus Falkehed och Niclas Hammarström som kidnappades i Syrien ˚˚Isaac Dawit som fortfarande sitter fängslad i Eritrea

Mod utan gränser | 89 ARBETA VIDARE

MATERIAL LITTERATURTIPS Raoul Wallenberg Academy • Eli Wiesel drabbades också av Förintelsen. Det kan vara bra Här finns det information om Raoul Wallenberg, om RWA:s att läsa om honom och göra någon av de övningar som finns ledarskapsutbildningar som erbjuds gymnasieskolor samt om kopplade till hans berättelse. hur man kan engagera sig för att skapa en positiv samhälls­ www.rfkcenter.fryshuset.se/files/2013/09/Mod-utan-gran­ utveckling. ser-Kompendium-Elie-Wiesel.pdf www.raoulwallenberg.se • ”Det står ett rum här och väntar på dig”, av Ingrid Carlberg (Nordstedts) Om detta må ni berätta, finns att beställa kostnadsfritt från • ”Raoul Wallenberg – en biografi”, av Bengt Jangfeldt (W&W) Forum för levande historia. Deras webbplats kan också vara till • ”Raoul Wallenbergs sista dagar”, av Alex Kershaw (Natur & hjälp i arbetet, det finns bland annat material om Raoul Wallen­ Kultur) berg där: • ”Förintelsens röda nejlika”, Ulf Zander (Forum för levande www.levandehistoria.se historia)

United States Holocaust Museum. Här finns massor av material Titlarna ovan är utkomna de senaste åren. kring Förintelsen. För en mer fullständig lista se här: www.ushmm.org www.raoul-wallenberg.eu/references/books-about-raoul-wallen­ berg FILMER OM RAOUL WALLENBERG: • 2012 Raoul Wallenbergs krig, regissör Gregor Nowinski i samarbete med Bengt Jangfeldt, dokumentär. • 2012 Wallenbergs skugga, regissör Per Forsgren och Staffan Julén, dokumentär. • 2006 Raoul Wallenberg, L’Ange de Budapest, regissör Marcel Collet, dokumentär. • 2005 Der Fall Raoul Wallenberg, regissör Klaus Dexel, dokumentär. • 2004 Dead Men’s Secrets – Whatever Happened To Raoul Wallenberg? The History Channel, dokumentär. • 2001 Searching for Raoul Wallenberg, regissör Robert L. Kimmel, dokumentär. • 1994 Wallenberg, Autopsie d’une disparition, regissör Jean-Charles Deniau, dokumentär. • 1990 God afton, Herr Wallenberg (Good Evening, Mr. Wallenberg), regissör Kjell Grede, dramadokumentär. Biopic. Till denna film finns det en handledning för skolan på ­Svenska filminstitutets webbplats: www.sfi.se/sv/filmiskolan • 1985 Wallenberg: A Hero’s Story, director Lamont Johnson, dramadokumentär.

För filmer om Förintelsen se tips i artikel om Eli Wiesel. http://rfkcenter.fryshuset.se/files/2013/09/Mod-utan-gran­ ser-Kompendium-Elie-Wiesel1.pdf

90 | Mod utan gränser ”TACK VARE RAOUL WALLENBERGS PERSONLIGA CIVILKURAGE OCH TACK VARE HANS VÄLDIGA AKTION, KUNDE MÅNGA TUSEN UNGERSKA JUDAR RÄDDAS FRÅN SÄKER DÖD TILL FORTSATT LIV. MEN NÄR HAN SJÄLV RÅKADE ILLA UT VAR DET INGEN SOM RYCKTE UT FÖR ATT HJÄLPA HONOM.”

INGRID CARLBERG 92 | Mod utan gränser MALALA YOUSAFZAI PAKISTAN

”VI MÅSTE TRO PÅ ATT VÅRA ORD HAR MAKT OCH BETYDELSE. TILL - SAMMANS, FÖRENADE I KAMPEN FÖR UTBILDNING, KAN VÅRA ORD FÖRÄNDRA VÄRLDEN. OCH I KAMPEN FÖR ATT NÅ VÅRT MÅL, BEVÄPNAR VI OSS MED KUNSKAP OCH SKYDDAR OSS GENOM ATT VARA ENIGA OCH HÅLLA IHOP.” Malala Yousafzai, © Olivia Harris/Reuters/Corbis

FLICKORS RÄTTIGHET TILL UTBILDNING

Malala Yousafzai är född 1997, hon går i skolan och är aktivist för utbild- ningsfrågor. Hon kommer från staden Mingora i Pakistan, som ligger i Swat-distriktet i nordvästra Khyber Pakhtunkhwa-provinsen. Hon har ­blivit känd för sin kamp för flickors rätt att gå i skolan, särskilt då i Swat­ dalen där talibanerna under perioder förbjudit flickors skolgång. I början av 2009, när Malala var elva år, skrev hon (under påhittat namn) en blogg för det brittiska TV- och radiobolaget BBC. Där berättade hon om sitt liv under talibanernas styre och hur de försökte ta kontroll över dalen. Hon skrev också om hur hon vill driva frågan om flickors rätt att gå i skolan i Swatdalen. Sommaren 2010 gjorde New York Times en dokumentär om hennes liv och vid samma tid gick den pakistanska militären in i området, vilket ledde till allvarliga strider mellan dem och talibanerna. Malala bör- jade nu bli en röst att räkna med. Hon intervjuades i tidningar och TV och nominerades till International Children’s Peace Prize av den sydafrikanske­ människorättsaktivisten och nobelfredspristagaren Desmond Tutu. I okto- ber 2009 försökte talibanerna mörda Malala. Hon överlevde men fick livshotande skador. Händelsen skapade ett stort stöd för henne och hennes kamp i Pakistan och runtom i världen. FN:s särskilda sändebud för global utbildning, Gordon Brown, startade namninsamlingen ”Jag är Malala” och krävde att alla barn i hela världen senast i slutet av 2015 skulle gå i skolan. Namninsamlingen ledde till att Pakistan lagstadgade om allmän skolgång. Malala blev sedan den första att tilldelas Pakistan National Youth Prize. Den 12 juli 2013 fyllde hon 16 år och den dagen — som också utnämnts till Malala-­dagen av FN — gjorde hon sitt första framträdande efter mord­ försöket och höll ett anförande på FN:s högkvarter i New York där hon poängterade vikten av alla barns rätt till utbildning. Mod utan gränser | 93

I december 2014 tilldelades hon Nobels fredspris som Kära vänner, den nionde oktober 2012 sköt talibanerna mig i den yngsta någonsin. Hon delade priset med Kailash vänstra sidan av pannan. De sköt mina vänner också. De trodde ­Satyarthi, som också fick priset för sin kamp mot förtryck att kulorna skulle tysta oss. Men de misslyckades, i stället höjdes av barn och unga människor och för rätten till utbildning tusentals röster ur tystnaden. Terroristerna trodde att de skulle få för alla barn. oss att ändra oss och stoppa vårt arbete. Men ingenting ändrades i mitt liv utom detta: att svagheten, rädslan och hopplösheten MALALA-DAGEN — VÄRLDENS UNGA TAR ÖVER FN dog. I stället föddes styrka, makt och mod. Jag är samma Malala, Den 12 juli 2013 tog ungdomarna över FN:s generalförsamling har samma ambitioner och hopp. Och mina drömmar är de för första gången. Det så kallade ”Youth Takeover” anordnades av samma som förut. ordföranden för FN:s generalförsamling, FN:s särskilda sände­ bud för internationell utbildning Gordon Brown. Hundratals Kära systrar och bröder, jag är inte emot någon. Inte heller är ungdomar från hela världen samlades, en av dem var Malala, jag här för att prata om personlig hämnd mot talibanerna eller som höll sitt första offentliga tal sedan mordförsöket. någon annan terroristgrupp. Jag är här för att prata om varje barns rätt till utbildning. Jag vill att alla söner och döttrar till alla MALALA YOUSAFZAIS TAL: extremister ska få utbildning, särskilt talibanernas. I Guds namn, den mest välvillige, den mest barmhärtige. Ärade FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon, respekterade Jag hatar inte ens talibanen som sköt mig. Även om jag hade ordförande för generalförsamlingen, Vuk Jeremi, ärade FN-­ haft ett vapen i min hand när han stod rakt framför mig skulle sändebud för global utbildning Gordon Brown, respekterade jag aldrig ha skjutit. Detta är den medkänsla jag har lärt mig av äldre och mina kära systrar och bröder. Muhammed – nådens profet – Jesus och Buddha. Det är den I dag är det en ära för mig att få tala igen efter att ha varit tyst tro på förändring som jag ärvt från Martin Luther King, Nelson så länge. Att få vara här med så hedervärda människor är ett stort ­Mandela och Muhammed Ali Jinnah. Detta är den ickevålds­ ögonblick för mig. filosofi som jag har lärt mig av Mahatma Gandhi, Khan Abdul Jag vet inte var jag ska börja mitt tal. Jag vet inte vad Ghaffar Khan och Moder Teresa. Och det är den förlåtelse mina människor förväntar sig att jag ska säga. Men först av allt vill jag föräldrar lärt mig. Detta är vad min själ säger mig: att vara frid­ tacka Gud, som vi alla är jämlika inför, och alla människor som sam och älska alla. har bett för att jag ska bli frisk och få ett nytt liv. Det är otroligt hur mycket kärlek människor har visat mig. Jag har fått tusen­ Kära systrar och bröder, vi inser ljusets betydelse när vi ser tals kort med lyckönskningar och presenter från hela världen. mörker. Vi inser hur viktig vår röst är när vi tystas. När vi i Tack till alla er. Tack till alla barn vars oskyldiga och goda ord har Swat, i norra Pakistan, såg vapnen förstod vi hur viktigt det är inspirerat mig. Tack alla äldre vars böner gett mig styrka. Jag vill med ­pennor och böcker. Visdomsorden ”Pennan är mäktigare också tacka mina sjuksköterskor, läkare och all annan personal än svärdet” är sanna. Extremisterna är rädda för böcker och på sjukhusen i Pakistan och Storbritannien och tack till Förenade pennor. Utbildningens makt skrämmer dem. De är rädda för Arabemiratens regering som har hjälpt mig att bli frisk och få kvinnor. Kraften i kvinnors röster skrämmer dem. Det är därför tillbaka mina krafter. de ­nyligen dödade 14 oskyldiga medicinstuderande i en attack i Quetta. Och det är därför de dödade många kvinnliga lärare och Jag stödjer helt och fullt generalsekreterare Ban Ki-moon i hans polioarbetare i nordvästra Pakistan. Det är därför de spränger första initiativ till global utbildning och FN:s speciella sändebud skolor varje dag, för att de var och är rädda för förändring, rädda Gordon Browns arbete. Och jag tackar dem båda för deras fort­ för den jämlikhet vi kommer att föra in i vårt samhälle. satta ledarskap. De fortsätter att inspirera oss alla till handling. Jag minns en pojke i skolan som fick frågan från en journalist: Kära systrar och bröder, kom ihåg att Malala-dagen inte är ”Varför är talibanerna mot utbildning?” Pojken gav ett mycket min dag. I dag är dagen för alla kvinnor, alla pojkar och flickor enkelt svar. Genom att peka på sin bok svarade han: ”En taliban som höjer rösterna för sina rättigheter. Det finns hundratals vet inte vad det står i den här boken. De tror att Gud är en liten, människorättsaktivister och socialarbetare som inte bara talar konservativ varelse som skulle skicka flickor till helvetet om de för mänskliga rättigheter utan också kämpar för att uppnå sina fick gå i skolan.” mål för utbildning, fred och jämlikhet. Tusentals människor har dödats av terroristerna och miljontals har skadats. Jag är bara en Terroristerna missbrukar islams och pashtunkulturens namn av dem. Så här står jag … en flicka av många. för personlig vinning. Pakistan är ett fredsälskande och demo­ kratiskt land. Pashtunerna vill att deras döttrar och söner ska Jag talar – inte bara för mig själv utan för alla flickor och pojkar. få utbildning. Islam är en fredens, medmänsklighetens och Jag höjer min röst – inte för att skrika, utan för att de utan en röst ­gemenskapens religion, som säger att det inte bara är ett barns ska bli hörda. De som har kämpat för sina rättigheter: deras rätt rättighet att få utbildning, det är också en plikt och ett ansvar. att leva i fred. Deras rätt att bli värdigt behandlade. Deras rätt till lika möjligheter. Deras rätt att få utbildning. Ärade generalsekreterare, utbildning förutsätter fred. I många delar av världen – särskilt i Pakistan och Afghanistan – ­hindras barn från att gå i skolan på grund av terrorism, krig och konflikter. 94 | Mod utan gränser

Vi är verkligen oändligt trötta på krigen. Kvinnor och barn lider Kära systrar och bröder, vi vill ha skolor och utbildning så att på olika sätt i många delar av världen. I Indien utnyttjas oskyldiga alla barn kan få en ljus framtid. Vi kommer att fortsätta vår och fattiga som barnarbetare. Många skolor har förstörts i Nigeria. resa mot ett slutmål där fred och utbildning är för alla. Ingen I årtionden har människor i Afghanistan påverkats av extre­ ska kunna stoppa oss. Vi kommer att argumentera för våra mismens hinder. Unga flickor har tvingats till barnarbete inom rättig­heter och våra röster kommer att leda till förändring. Vi hemmets väggar och tvingats gifta sig mycket unga. Fattigdom, måste tro på att våra ord har makt och betydelse. Tillsammans, okunnighet, orättvisa, rasism och frånvaro av grundläggande förenade i ­kampen för utbildning, kan våra ord förändra världen. rättigheter är problem som både kvinnor och män lever med. Och i kampen för att nå vårt mål, beväpnar vi oss med kunskap och skyddar oss genom att vara eniga och hålla ihop. Kära vänner, idag fokuserar jag på kvinnors rättigheter och på flickors utbildning, eftersom det är de som lider mest. Det fanns Kära systrar och bröder, vi får inte glömma att miljontals en tid då kvinnliga samhällsaktivister bad män att kämpa för människor lider av fattigdom och orättvisa och saknar kunskap. kvinnors rättigheter. Men den här gången kommer vi att göra det Vi får inte glömma att miljontals barn inte går i skolan. Vi får på egen hand. Jag säger inte åt männen att sluta kämpa för kvin­ inte glömma att våra systrar och bröder väntar på en ljus och nors rättigheter, men jag inriktar mig hellre på att kvinnor ska fredlig framtid. Låt oss starta en global kamp mot analfabetism, vara självständiga och kunna kämpa på egen hand. Kära systrar fattigdom och terrorism och låt oss ta upp våra pennor och och bröder, det är dags att vi höjer våra röster. böcker – våra mäktigaste vapen. Ett barn, en lärare, en penna och en bok kan förändra världen. Utbildning är den enda lösningen. Idag uppmanar vi världens ledare att förändra sina politiska Utbildning först! ­strategier till förmån för fred och välgång. Vi uppmanar världens ledare att alla fredsöverenskommelser måste skydda kvinnors Översättning från engelska, Alf Galvensjö och barns rättigheter. En överenskommelse som går emot kvinnors värdighet och rättigheter är oacceptabel. Vi upp­manar alla regeringar att garantera obligatorisk fri utbildning för vartenda barn i världen. Vi uppmanar alla regeringar att kämpa mot terrorism och våld och skydda barn från att bli skadade. Vi uppmanar världens rika länder att stötta möjligheter till utbild­ ning för flickor i de fattiga länderna. Vi uppmanar alla samhällen att vara toleranta – att avvisa fördomar som bygger på kast, tro, sekt, religion eller kön, att säkerställa frihet och jämlikhet för kvinnor så att de kan utvecklas. Vi kan inte alla lyckas när hälften av oss hålls tillbaka. Vi uppmanar våra systrar runtom i världen att vara modiga – att hitta sin inre styrka och inse sin fulla kraft och potential. TILL LÄRAREN

FN:S ALLMÄNNA FÖRKLARING INNEHÅLLSMÅL OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Genom att arbeta med övningarna ges eleven möjlighet att: Artikel 1: Rätten till jämlikhet • Reflektera och diskutera kring utbildningens roll Artikel 2: Frihet från diskriminering för personlig utveckling och för samhällets utveckling. Artikel 3: Rätt till liv, frihet och personlig säkerhet • Öka sina kunskaper om diskriminering av flickor Artikel 26: Rätt till utbildning i vissa delar av världen. • Veta vad som hände Malala och varför det hände. • Öka sina kunskaper om innehållet i Barnkonventionen ÖVERGRIPANDE FRÅGESTÄLLNINGAR samt vilken ställning den har. • Vem är Malala och vad har hon gjort? • Hur kan vi lära av och agera som Malala gjorde? • Vilka är orsakerna till att så många flickor inte får möjlighet CENTRALA ORD OCH BEGREPP att utbilda sig? • Utbildning • Vad kan man göra åt det? • Talibaner • Vad är mod? • Klaner och klankultur • Vilket är det sammanhang, politiskt, religiöst och historiskt, • Kriget mot terrorismen som Malala verkar inom? • Mod

ELEVAKTIVITETER

VAD SKULLE DET BETYDA FÖR DIG? Se video: Tänk dig om du inte fick gå i skolan eller i alla fall bara fick en • Se videon The Girl Effect – “The Simple Case for Investing kort grundläggande utbildning innan alla dörrar stängdes. in Girls” www.girleffect.org/why-girls/#&panel1-1 Fundera med pennan i hand: • Vilka orsaker till att flickor inte går i skolan presenteras här? • Vad skulle det innebära för ditt liv? • Jämför med brainstormens resultat ovan och reflektera kring • Hur skulle det påverka synen på dig och den grupp du tillhör? likheter och skillnader. • I Sverige har vi skolplikt i grundskolan. Vad innebär det? Reflektera i grupp: • Presentera era svar på frågorna ovan och reflektera i grupp. VARFÖR FÅR INTE FLICKOR GÅ I SKOLAN? • Ett mycket känt visdomsord är ”Pennan är mäktigare I den föregående övningen undersökte eleverna och reflekterade än svärdet”. kring varför färre flickor än pojkar får gå grundskolan. • Hur ser ni på detta visdomsord? Finns det konkreta exempel Denna övning syftar till att undersöka de länder där detta på att pennan är starkare än svärdet? ­problem är störst. Undersök i grupp: • Titta på sidan 3 i Världsbankens statistik: VARFÖR FÅR INTE FLICKOR GÅ I SKOLAN? siteresources.worldbank.org/EXTEDSTATS/Resour­ Ett faktum är att 32 miljoner färre flickor än pojkar går i grund­ ces/3232763-1197312825215/EdStatsNewsletter22.pdf skolan. Detta framgår i FN:s undersökning: Education First: An • Hitta de fyra länder som ligger i topp på en karta Initiative of the United Nations Secretary General, 2012. • Ta reda på lite mer om länderna och försök att komma med www.globaleducationfirst.org en, för länderna, gemensam förklaring till varför så många Brainstorm: flickor i dessa länder inte går i grundskolan. Häng upp A3-ark eller större på några platser i klassrummet. Låt • Varför ligger USA på femte plats? eleverna gå runt och ”storma” kring frågan och skriva orsaker till • Jämför tabellen på sida 3 med den på sida 4. Är det statistiken: ­samma länder i de båda Tio i topp- listorna? Om inte, hur • Varför är det 32 miljoner färre flickor än pojkar som går i kan det förklaras? grundskolan? Sammanställ: • Sammanställ resultaten tillsammans med klassen och fokuse­ ra på likheter, sådant som flera lyfte fram.

Mod utan gränser | 95 VAD HANDLAR BERÄTTELSEN OM? Här följer förslag på områden att fördjupa sig i. Läs berättelsen om Malala Yousafzai. • Pakistans moderna historia Besvara frågorna enskilt: • Afghanistans moderna historia Läs och fundera med pennan i hand: • Talibanernas uppgång och fall? • Markera de ord och begrepp i texten du inte förstår och ta • Sovjets ockupation av Afghanistan reda på vad de betyder. • USA:s krig mot terrorismen i området • Varför har Malala valt att göra det hon gör? • Klankulturen • Tycker du att Malala är modig? • Religionens roll i området • Vad innebär det att ha mod enligt dig? Att göra • Varför tror du att just Malala valde att göra något? Många Punkterna ovan får ses som rubriker. När eleverna bearbetar dem andra i hennes situation gjorde ju ingenting. får de själva formulera delfrågor som de vill besvara. Fokus ska Diskutera i grupp: dock ligga på att förklara hur och varför det ser ut som det gör • Presentera era tankar utifrån frågorna och resonera kring ­detta idag i regionen. Analysera: Övningen kan med fördel göras i grupper som koncentrerar • Använd analysmodellen Bli en försvarare, som kan laddas ner sig på olika delar och redovisar för de andra. på rfkcenter.fryshuset.se, under fliken Skolmaterial för att analysera det som hände Malala. Avslutning DEN SVENSKA SKOLAN — EN PLIKT • Se och lyssna på talet som Malala höll för FN:s general­ För Malala och många andra i liknande situationer upplevs församling www.youtube.com/watch?v=3rNhZu3ttIU ­skolan vara den stora möjligheten för vad som blir möjligt resten Reflektera kring tankar och känslor utifrån talet. av livet. Hos oss har inte skolan riktigt den ställningen. Diskutera i grupp • Hur viktig för er framtid är skolan? Vikta på en skala från 1–5 VAD GÖR FN ÅT SAKEN? där 1 är oviktig och 5 är avgörande. Diskutera i gruppen. Det pågår ett arbete inom FN för att förändra situationen när det • Upplevs skolan lika viktig för elever i Sverige som för gäller flickors rättigheter. ­Malala och hennes klasskamrater? Om inte, vad beror skillna­ Undersök derna på? • Börja med att se och lyssna på Malalas tal i FN, om ni inte • Det finns ett politiskt förslag om att införa skolplikt även på gjort det tidigare. gymnasiet. Skulle det vara bra? Idag är det många som skolkar • Undersök vad FN gör för att få fler flickor till skolan. från lektioner i gymnasiet. Skulle skolplikt minska detta? Vilka är de huvudsakliga åtgärderna? • Vem anser ni ska bestämma om vad man ska utbilda sig till? • Har man nått några resultat och i så fall vilka? ˚˚Staten ˚˚Företagen ˚˚Individen BARNETS RÄTTIGHETER ˚˚Någon annan FN:s Barnkonvention handlar specifikt om barnets rättigheter. Argumentera Ta reda på • Du ska argumentera för varför skolan är så viktig för • Varför finns det en konvention som handlar om barnets ­individen och för samhället i stort. ­rättigheter, räcker det inte med deklarationen om de • Skriv ett tal liknande det Malala höll eller i form av en ­mänskliga rättigheterna? ­insändare. • Vad står det om rätten till utbildning i Barnkonventionen? • Vad är skillnaden mellan en FN-deklaration och en FN-­ konvention?

ETT OROLIGT OMRÅDE Den region där Malala växte upp har under lång tid ­präglats av oroligheter. Swatdalen ligger i Pakistan nära gränsen till ­Afghanistan. Många Talibaner sökte sig hit efter USA:s ­bombningar i jakten på Usama Bin Ladin. Övningen syftar till att sätta Malala i ett sammanhang, ­geo­grafiskt, politiskt, religiöst med mera. Börja gärna med att ­lokalisera området på en karta innan arbetet startar.

96 | Mod utan gränser ARBETA VIDARE

MALALADAGEN Den 12 juli fyller Malala år. Sommaren 2013 blev hon 16 år och på sin födelsedag höll hon sitt tal inför FN:s generalförsam­ ling. FN har i och med detta instiftat Malaldagen den dagen varje år. Den dagen ska framför allt flickors rätt till utbildning ­uppmärksammas. Att göra Skapa en egen Malaladag på skolan där dessa frågor uppmärk­ sammas. Mer information om Malalas dag hittar ni på nätet. Eftersom Malaladagen infaller under sommarlovet får ni hitta en mer passande dag under läsåret. Försök att engagera hela skolan i någon form. Mer information om flickors situation och rättigheter hittar ni här: www.plan­sverige.org/flicka Förslag på aktiviteter som kan uppmärksamma ämnet • Informationskampanj • Gör en kortfilm och berätta om Malala och hennes arbete • Ta bilder/fotografier på flickor eller kvinnor som står upp för sina rättigheter och motivera varför du tycker att de bör ­uppmärksammas • Läs Malalas tal på skolan för alla elever • Försöka att skapa opinion kring frågan i någon form av media

LITTERATURTIPS • ”Jag är Malala”, av Malala Yousafzai (Massolit förlag)

Mod utan gränser | 97 98 | Mod utan gränser

KOPPLINGEN TILL GY 11 OCH LGR 11

Många lärare upplever ofta att det finns en stoffträngsel i det egna ämnet. I dag finns det ett uttalat centralt innehåll som ska behandlas i ämnesplan respektive för gymnasieskolan och grundskolan. Vad gäller arbetet med mänskliga rättigheter finns det tydliga kopplingar till både samhällskunskap och svenska både i fråga om ­syfte, färdigheter, centralt innehåll och kunskapskrav. Här följer ett urval av citat från ämnesplaner för grundskolan och gymnasie­ skolan som uppvisar kopplingar till texter och aktiviteter i materialet Mod utan gränser.

KURSER OCH ÄMNEN I GRUNDSKOLAN ENLIGT LGR 11 SAMHÄLLSKUNSKAP

Syfte och förmågor — ett urval Centralt innehåll åk 9 — ett urval Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogen­ Rättigheter och rättsskipning het med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska • De mänskliga rättigheterna inklusive barnets ­processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna rättigheter i enlighet med barnkonventionen. ­tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, Deras innebörd och ­betydelse samt diskriminerings­- värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle. grunderna i svensk lag. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån • Olika organisationers arbete för att främja personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och mänskliga ­rättigheter. pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. • Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i • Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor. för ­medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna ­demokratiska dilemman som hänger samman med sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att ­demokratiska rättigheter och skyldigheter. • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhälls­ Beslutsfattande och politiska idéer vetenskapliga begrepp och modeller • Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, den demokratiska processen kan påverka beslut. ­värderingar och olika perspektiv • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska ­värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Kunskapskrav samhällskunskap — ett urval Genom att arbeta med aktiviteter i materialet kan följande kunskapskrav bearbetas på olika sätt.

Betyget E Betyget C Betyget A

Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då enkla samband perspektiv och beskriver då förhållandevis perspektiv och beskriver då komplexa sam­ med enkla och till viss del underbyggda komplexa samband med utvecklade och band med välutvecklade och väl underbyggda resonemang. relativt väl underbyggda resonemang. resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika stånd­ Eleven värderar och uttrycker olika stånd­ Eleven värderar och uttrycker olika stånd­ punkter i några samhällsfrågor med enkla punkter i några samhällsfrågor med utveckla- punkter i några samhällsfrågor med välut- resonemang och till viss del underbyggda de resonemang och relativt väl underbyggda vecklade resonemang och väl underbyggda argument och kan då i viss utsträckning växla argument och kan då i förhållandevis stor argument och kan då i stor utsträckning växla mellan olika perspektiv. utsträckning växla mellan olika perspektiv. mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga rättig­ Eleven redogör för de mänskliga rättig­ Eleven redogör för de mänskliga rättig­ heternas innebörd och betydelse och ger heternas innebörd och betydelse och ger heternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika exempel på hur de kränks och främjas i olika exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. delar av världen. delar av världen.

Eleven har grundläggande kunskaper om Eleven har goda kunskaper om demokratiska Eleven har mycket goda kunskaper om demo­ demokratiska värden och processer och visar värden och processer och visar det genom att kratiska värden och processer och visar det det genom att föra enkla resonemang om föra utvecklade resonemang om demokratiska genom att föra välutvecklade och nyanserade demokratiska rättigheter och skyldigheter samt rättigheter och skyldigheter samt om för- och resonemang om demokratiska rättigheter och om för- och nackdelar med olika former för nackdelar med olika former för gemensamt skyldigheter samt om för- och nackdelar med gemensamt beslutsfattande. beslutsfattande. olika former för gemensamt beslutsfattande. Mod utan gränser | 99

SVENSKA

Syfte och förmågor — ett urval Centralt innehåll åk 9 — ett urval Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla Tala, lyssna och samtala kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbe­ Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och ta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska även mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksfor­ för att planera och genomföra muntliga presentationer. mer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar Berättande texter och sakprosatexter kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information • Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och från olika källor. ­argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna ­vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. ­sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag. • anpassa språket efter olika syften, mottagare • Texter som kombinerar ord, bild och ljud samt deras och sammanhang ­språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur ­uttrycken • söka information från olika källor och värdera dessa. kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, ­teaterföreställningar och webbtexter. • Kombinationer av olika texttyper till nya texter, till exempel informerande texter med inslag av argumentation. Informationssökning och källkritik • Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar ­källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Kunskapskrav svenska — ett urval Genom att arbeta med aktiviteter i materialet kan följande kunskapskrav bearbetas på olika sätt.

Betyget E Betyget C Betyget A

Genom att kombinera olika texttyper, estetiska Genom att kombinera olika texttyper, estetiska EGenom att kombinera olika text-typer, este­ uttryck och medier så att de olika delarna sam­ uttryck och medier så att de olika delarna sam­ tiska uttryck och medier så att de olika delarna spelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan spelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt eleven förstärka och levandegöra sina texters förstärka och levandegöra sina texters budskap. sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina budskap. texters budskap.

Eleven kan samtala om och diskutera varieran­ Eleven kan samtala om och diskutera varie­ Eleven kan samtala om och diskutera varieran­ de ämnen genom att ställa frågor och framföra rande ämnen genom att ställa frågor och de ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med enkla och till viss del underbyggda framföra åsikter med utvecklade och relativt åsikter med välutvecklade och väl underbygg­ argument på ett sätt som till viss del för sam- väl underbyggda argument på ett sätt som da argument på ett sätt som för samtalen och talen och diskussionerna framåt. Dessutom för samtalen och diskussionerna framåt. diskussionerna framåt och fördjupar eller kan eleven förbereda och genomföra enkla Dessutom kan eleven förbereda och genomföra breddar dem. Dessutom kan eleven förbere­ muntliga redogörelser med i huvudsak funge­ utvecklade muntliga redogörelser med relativt da och genomföra välutvecklade muntliga rande struktur och innehåll och viss anpass­ väl fungerande struktur och innehåll och rela- redogörelser med väl fungerande struktur och ning till syfte, mottagare och sammanhang. tivt god anpassning till syfte, mottagare och innehåll och god anpassning till syfte, motta­ sammanhang. gare och sammanhang. 100 | Mod utan gränser

KURSER OCH ÄMNEN I GYMNASIESKOLAN ENLIGT GY 11

Samhällskunskap Kurs 1a och 1b Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna Centralt innehåll ­förutsättningar att utveckla följande: • De mänskliga rättigheterna: vilka de är, hur de förhåller sig till • kunskaper om demokrati och de mänskliga rättig­heterna, stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, kollektiva mänskliga rättigheter. ­samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens • Presentation i olika former och med olika tekniker med organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån ­betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter olika tolkningar och perspektiv och debattartiklar. • förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera ­orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.

Kunskapskrav samhällskunskap — ett urval Genom att arbeta med aktiviteter i materialet kan följande kunskapskrav bearbetas på olika sätt.

Betyget E Betyget C Betyget A

Eleven kan översiktligt redogöra för och Eleven kan utförligt redogöra för och analysera Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra analysera olika samhällens organisation och olika samhällens organisation och samhälls­ för och analysera olika samhällens organisation samhällsförhållanden samt de bakomliggande förhållanden samt de bakomliggande idéerna. och samhällsförhållanden samt de bakom­ idéerna. Eleven kan också utförligt redogöra för de liggande idéerna. Eleven kan också översiktligt redogöra för mänskliga rättigheterna. Eleven kan också utförligt och nyanserat de mänskliga rättigheterna. I sin analys förklarar eleven samband redogöra för de mänskliga rättigheterna. I sin analys förklarar eleven enkla samband och drar välgrundade slutsatser om ­likheter I sin analys förklarar eleven komplexa och drar enkla slutsatser om likheter och skill­ och skillnader mellan olika samhällens samband och drar välgrundade slutsatser om nader mellan olika samhällens organisation. ­o­rganisation. likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation.

Eleven kan, med viss säkerhet och på ett Eleven kan, med viss säkerhet och på ett Eleven kan, med säkerhet och på ett struktu­ strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i rerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhälls­ samhällskunskap i olika presentationsformer. samhällskunskap i olika presentationsformer kunskap i olika presentationsformer samt samt formulera sig självständigt i förhållande formulera sig självständigt i förhållande till till källorna. källorna. ModMod utanutan gränsergränser || 10187

Svenska Svenska 1 Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar • Muntlig framställning med fokus på mottagar­anpassning. att utveckla följande: Faktorer som gör en muntlig presentation intressant • förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt och ­övertygande. Användning av presentationstekniska i kommunikationssituationen samt att ­hjälpmedel som stöd för muntlig framställning. Olika sätt att • delta på ett konstruktivt sätt i förberedda samtal lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikations­ • och diskussioner situationen. • förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och • Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande kritiskt ­granska texter samt producera egna texter med och reflektion. Språkriktighet, det vill säga vilka språkliga utgångs­punkt i det lästa. egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang. • Argumentationsteknik och skriftlig framställning av ­argumenterande text.

Kunskapskrav svenska — ett urval Genom att arbeta med aktiviteter i materialet kan följande kunskapskrav bearbetas på olika sätt.

Betyget E Betyget C Betyget A

Eleven kan, i förberedda samtal och diskussio­ Eleven kan, i förberedda samtal och diskussio­ Eleven kan, i förberedda samtal och diskussio­ ner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter ner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter ner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför på ett nyanserat sätt samt genomföra muntlig på ett nyanserat sätt samt genomföra muntlig en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. framställning inför en grupp. Detta gör eleven framställning inför en grupp. Detta gör eleven Den muntliga framställningen är samman­ med viss säkerhet. Den muntliga framställ­ med säkerhet. Den muntliga framställningen hängande och begriplig. Språket är till viss del ningen är sammanhängande och begriplig, är sammanhängande, begriplig och väldispo- anpassat till syfte, mottagare och kommuni­ och dispositionen tydligt urskiljbar. Språket nerad. Språket är ledigt och anpassat till syfte, kationssituation. Vidare kan eleven med viss är ledigt och anpassat till syfte, mottagare och mottagare och kommunikationssituation. Elev- säkerhet använda något presentationstekniskt kommunikationssituation. Eleven har viss en har god åhörarkontakt. Vidare kan eleven hjälpmedel. åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss med säkerhet använda något presentationstek­ säkerhet använda något presentationstekniskt niskt hjälpmedel som stöder, tydliggör och är hjälpmedel som stöder och tydliggör den väl integrerat i den muntliga framställningen. muntliga framställningen.

Eleven kan skriva argumenterande text och Eleven kan skriva argumenterande text och Eleven kan skriva argumenterande text och andra typer av texter, som är sammanhängande andra typer av texter, som är sammanhäng­ andra typer av texter, som är sammanhäng­ och begripliga samt till viss del anpassade till ande och begripliga samt anpassade till syfte, ande, begripliga och väldisponerade samt syfte, mottagare och kommunikationssituation. mottagare och kommunikationssituation. anpassade till syfte, mottagare och kommuni­ Dispositionen i den skriftliga framställningen kationssituation. Dispositionen i den skriftliga är tydligt urskiljbar. framställningen är tydligt urskiljbar. s Besök vår svenska hemsida: rfkhumanrights.fryshuset.se s Besök RFK Human Rights hemsida: rfkhumanrights.org/sweden t Följ oss på Twitter: @STTP_Sweden A Följ oss på Instagram: rfksweden G Lägg till oss på Facebook: SpeakTruthToPower h Se klipp på YouTube: youtube.com/RFKHumanrightsComm

WASHINGTON NEW YORK EUROPE SWEDEN 1300 19th St, NW 515 Madison Avenue Via Ghibellina 12/a Speak Truth To Power at Fryshuset Suite 750 Suite 718 50122 Firenze, Italia Mårtendalsgatan 2–8 Washington, DC 20036 New York, NY 10022 Phone: +39.055.5389250 120 30 Stockholm, Sweden Phone: 202.463.7575 Phone: 917.284.6355 Fax: +39.055.5383602 Phone: +46.8.6917600 Fax: 202.463.6606 Fax: 347.426.2201 www.rfkennedyeurope.org rfkhumanrights.fryshuset.se rfkhumanrights.org RFKCenter.org