<<

Nummer 9 • 2005 Sveriges största musiktidning

Vader Hardcore Superstar 30 Seconds to Mars Kano

NBOJ %BN ;FM JBO IJF . Q B P S 4 M  F

 Z

F 

O

J 

W 4

J Q

% l



O

V L

K

B

L



T



& )



B

S



E

S D

B P

U S F T S  4 F V Q

Randy • Katie Melua • Primal Fear • The Greenhornes • Mattafi x • Ola Bergman Pelle Carlberg • I’m from Barcelona • High Heeled Honeys • Nina Kinert Groove 9 • 2005 Primal Fear sidan 5 Första mötet Tre frågor till Mattafix sidan 5 Känn ingen sorg för Göteborg sidan 5 Joakim Thåström släpper snart ny polare med bandet! Vilken spelning vi platta. Han är en av få ursprungliga hade att se fram emot. Kano sidan 6 rockhjältar som överlevt millennie- Och efter att ett tråkigt förband skiftet. Första gången jag ”träffade” kallat Eldkvarn spelat för sittande Dylan och Sverige sidan 6 Omslagsfoto honom var för 100 år sedan på klub- publik brakade helvetet löst – pun- Katie Melua sidan 7 Antoine ben Rockers. kikonerna från Rågsved sparkade Verglas Favvoplattan sidan 7 Jag gick på gymnasiet och hade skiten ur oss alla den kvällen. Sen åkt in till Göteborg för att köpa bil- dess har det varit svårt att kritisera Groove är en oberoende musiktidning, The Greenhornes sidan 8 och ges ut av Musiktidning i Göteborg AB. jett till Ebba Grön-spelningen samma Thåström vad han än gjort. Att han Randy sidan 8 kväll. Tillsammans med Bill och Rob- dessutom alltid följt sin egen stjärna Groove Ola Bergman sidan 10 ban (eller var det Tolle?) stod vi på har bara gjort respekten större. Box 112 91 klubben på eftermiddagen och beta- I nästa nummer av Groove recen- 404 26 Göteborg Pelle Carlberg sidan 10 lade när det knackade på ytterdörren. serar vi nya plattan Skebokvarnsv. Telefon 031–833 855 High Heeled Honeys sidan 11 Väluppfostrade som vi var öppnade 209 och jag stålsätter mig för jag tror Elpost [email protected] vi dörren och utanför stod Gurra, den kommer få dålig kritik. De gånger http://www.groove.se I’m From Barcelona sidan 11 Fjodor och Thåström med ölkassar i jag lyssnat på den har den känts som Plusgiro 18 49 12-4 Nina Kinert sidan 11 händerna och ville in. Vi steg åt sidan, snyftigt Springsteen-mummel. Chefredaktör & ansvarig utgivare de gick förbi. Vi var helt fascinerade Hardcore Superstar sidan 12 Gary Andersson, [email protected] över att ha ”träffat” våra idoler och 30 Seconds to Mars sidan 15 samtalsämnet när vi gick in mot cen- Redaktör Niklas Simonsson, [email protected] Shakira sidan 16 trum var vem som nästan snackat med Thåström och vem av oss som Layout Vader sidan 20 egentligen öppnade dörren. Henrik Strömberg, [email protected] Albumrecensioner sidan 23 Då avbröts vi av skrikande bildäck Per Lundberg G.B., och skrålande röster, en Folkabuss Annonser Egenproducerat sidan 26 [email protected], 0706–44 13 79 körde förbi oss och ut genom fönstre- DVD-recensioner sidan 28 na hängde Ebba Grön. Vi trodde inte Gary Andersson Groove-CD våra ögon! Nu var vi nästan bästa Per Lundberg G.B., [email protected] Groove CD 9 • 2005 sidan 31 [email protected] Praktikant Verena Trojer

För icke beställt material ansvaras ej. Citera oss gärna, men ange då källa. Tryckt på miljömärkt papper.

Tryck STC enligt Gary Andersson, [email protected] ISSN 1401-7091

1. Hermigervill (DJ-set). Skönaste miljön när Groovearbetare islänningen chillade på Iceland Airwaves Therese Ahlberg, Mats Almegård, Hangover Party i The Blue Lagoon, de Gary Andersson, Daniel Axelsson, varma källorna var underbart helande. Mikael Barani, Roger Bengtsson, Jonas Elgemark, Mattias Elgemark, 2. Reds Wonder (sångare/låtskrivare). Mest Fredrik Eriksson, Moa Eriksson, 6IHJËLPERERMED njutbara soulakustiska reggaen på mång- Gabriella Fäldt, Johannes Giotas, en dag. Finley Quaye önskar han gjort en Torbjörn Hallgren, Annica Henriksson, sån här platta. Erik Hjortek, Robert Lagerström, 3. I’m From Barcelona – We’re from Barce- Henrik Lantz, Per Lundberg G.B., lona (låt). Dansant på ett väldigt udda Thomas Nilson, Isac Nordgren, och älskvärt sätt. Totalcharmigt! Går inte Niklas Simonsson, Magnus Sjöberg, s#$$6$DUPLICERING att värja sig. Mathias Skeppstedt, Henrik Strömberg, Christian Thunarf, Patrik Wirén 4. Radio LXMBRG – It’s Cruel Up North (låt). sFÚRPACKNINGAR Fortfarande höstens klistrigaste refräng. Groove görs i samarbete med: Och tillsammans med verserna blir det sTRYCKSAKER magiskt. 5. Iris – Iris (album). Så här ska skönt klassisk sRÍDGIVNING soulmusik låta när den görs på 2000-talet. 6. The Similou/The Tough Alliance (Göte- borgsband). Aggressivitet och respektlös- sGRAFISKDESIGN het har alltid funkat i musikbranschen. 7. Nada Surf – Always Love (låt). Kärleken är störst av allt och det har Matt Caws insett. Lycka till med din nya dotter! 8. Kano/Mitchell Brothers/Dizzie Rascal (artister). Att fucka upp garage och hip- hop är en utmärkt idé. 9. Tony Touch – Sofrito Mama (låt). Psycho Les gästar i mysdress och sprider under- TEL  bara vibbar. WWWCMMGROUPSE 10. Timbuktu (sångare/låtskrivare). Det trev- 4ORSHAMNSGATAN #$AND$6$DUPLICATIONSERVICES ligaste och mest värdiga genombrottet BOX +ISTA för en numera folkkär artist i Sverige sen, ja sen Thore Skogman.

2 Groove 9 • 2005 Green Day Bullet In A Bible. DVD+CD 229· Släpps 16/11

Fort Minor The Rising Tied. CD 175· Släpps 23/11

The Concert For Bangladesh George Harrison And Friends. DVD 338·

Just nu på Åhléns! Välkommen in.

Priserna gäller t o m 31/12 så länge lagret räcker. ! Primal Fear Frank Bauer Frank

… Preteesh, som tillsammans med Mar- lon utgör gruppen Mattafix, som släpper debutalbumet Sign of a Struggle i början av november.

Singeln Big City Life spelas överallt, vad bety- der låten för er? – Big City Life vill förmedla känslan av hur liten och betydelselös du kan känna dig i en storstad med flera miljoner invånare, medan du på en liten ö där alla känner dig kan bli Melodiös uppenbarelse-metal lätt klaustrofobisk. Big City Life är den sista låten vi gjorde och det känns riktigt bra att vi Mer melodier och ändå lika mycket Nya skivan, Seven Seals, är baserad onekligen pompösa paralleller att dra släppte den först. Marlon kom hem till mig en dag med en idé, dagen efter var låten klar. aggression är en svår kombination. Det på Uppenbarelseboken i Bibeln och apo- stilarna emellan, och rötterna går djupt. Den har olika betydelse beroende på vem som tyska heavy metal-bandet är inte rädda kalypsens fyra ryttare. Liknande ämnen På tal om ursprung menar Randy att lyssnar på den. för att sikta högt. är vanligt förekommande inom heavy hans egen karriär började när han för Ert sound är väldigt speciellt. Vad kallar ni Primal Fear är ett välkänt namn i metalen. Många texter handlar om äng- första gången hörde Judas Priests live- er musik? genren. Bandet är ett levande bevis på lar, demoner och kampen mellan dessa platta Unleashed in the East. Britter som – En vän kallade vår musik för 21st century att genren är allt annat än inaktuell. Det två läger. Jag undrar vad Randy tycker Saxon stod på scenerna i Tyskland och blues och det gillar jag. Vi gör blues med är inte så vanligt nuförtiden att den här är viktigast, texterna eller musiken? rusningen till replokalerna var ett fak- inspiration från hela världen och alla musik- sortens musik hittar in på försäljnings- – Musiken är viktigast. Vi kan inte för- tum. stilar. Vi lyssnar på allt från Stevie Wonder listorna, men i hemlandet och i Japan, ändra världen med våra texter, men vi – Det var många i Tyskland som började till och så är vi stora fans av legenderna Bob Marley och Gregory Isaacs. Italien och Schweiz har bandet till och kan hjälpa folk att få ökad medveten- spela då, säger Randy. Jag gillade käns- Marlons steel drums är närvarande på hela med dykt anmärkningsvärt högt upp på het. lan av distade gitarrer och falsettskrik. albumet, vilket speglar hans rötter. Vår musik försäljningslistorna. Bandets trummis Han säger att de dock har varit poli- Sedan dess har jag varit fast. är ett resultat av all musik vi gillar. Randy Black redogör för hur de utveck- tiska tidigare. Nu är det ett tag sedan åttiotalet Berätta om Mattafix tripp till Jamaica där ni lat sitt framgångsrika ljud. – På Black Sun-albumet behandlade vi var som ett uppdukat smörgåsbord för träffade Sly och Robbie på GeeJam studios. – Men den nya skivan ville vi vara episka ämnet Armageddon. Vi skrev om alla hårdrockare. Vilka är förutsättningarna – Sly och Robbie är våra stora förebilder. De och bombastiska. Vi har för första gång- dom krig som pågår i världen. Nuför- för de som tror på en karriär i genren i är genuina i sitt producerande. Dom upp- en låtar som är över sju minuter långa. tiden försöker vi hålla oss coola. Vi är dag? muntrade oss att fortsätta med vår musik. Vi skulle helst haft en riktig orkester främst ute efter att underhålla. – Det är svårt att bedöma. Det var ju Som musiker är man är ju alltid osäker på sig själv i början. Dom hjälpte oss att fixa till en bakom oss, men de tre-fyra veckor som Varför just Tyskland är metalens populärare när jag var yngre och lättare cover på Gregory Isaacs Cool Down the Pace. inspelningen tog var för kort varsel för Mecka i Europa tror Randy kan spåras att vara känd då. Idag är det få nya band Resultatet blev en dröm och låten finns med att få med ett sådant stort arrangemang. tillbaka till alla de klassiska kompositö- som blir stora. på albumet. Därför fick det bli syntar i stället. rer som landet har producerat. Det finns Mikael Barani Therese Ahlberg

Känn ingen sorg för Göteborg Jag hade tänkt skriva att jag aldrig gillat men annars är allt bra tack”), överstylade Det som drar folk i Malmoe är trist nog Kanske beror avsaknaden på att Stock- Göteborg men det är inte sant. Faktum är människor med gosedjursnamn och gossar mest gubbigt traditionella rockkonserter, holmsbanden till skillnad från Göteborgs- att jag en gång i tiden älskade Göteborg i v-ringade tröjor som inte har den blekaste gaggig reggae och självömkande singer/ banden faktiskt inte måste bevisa något? – samma tid som jag var glitterförsedd aning om vem Morrissey är. Fast trots att songwriters. Närheten till Danmark gör sig Medvetna om att de bara är nummer två i popflicka hopplöst förälskad i min kompis jag inte gillar Göteborg måste jag erkänna tyvärr påmind i musiksmaken då Malmös landet försöker Göteborgs ratpack ständigt läkarstuderande storebror. Min kompis och att staden i musikväg klubbar ner allt största konsertställe satsar på mossig ”go bevisa att de är världsvana, att de är fashion jag brukade sova över hos honom och när annat i sin väg. rock’n’roll” som Sanne Salomonsen och och att de har koll. Resultatet blir visserli- hon tittade åt ett annat håll flirtade han Det viktigaste som hänt popmusiken D-A-D som ingen norr om Helsingborg gen jobbiga människor men en hel massa och jag skamlöst med varandra. Storebro- i Sverige under 2000-talet har definitivt skulle vilja ta i med tång. Det smärtar att fantastisk musik. dern i fråga var tjugotre år och gillade Pulp. ägt rum här: The Tough Alliance, Cat5, The säga det men trots Möllan, The Cardigans Vad annat kunde man egentligen begära? Embassy, Silverbullit, The Knife och The och Ola Salo är malmöbornas musiksmak Min vän och jag tillbringade många sena Similou. Musik som känns ny och viljande rent av pinsamt fossiliserad. nätter på billiga krogar, sunkiga svartmå- och som ser framåt på ett helt annat sätt Och det där med att alla nya coola band lade klubbar och hemma hos gothiga killar i än de flesta andra band i vårt avlånga land. bor i Stockholm gäller inte längre (om nu Majorna. Fast mest av allt minns jag nätter- Malmö må vara en trevligare och skönare någon trodde det). Stockholm är fullt med na då vi bara gick omkring ute på gatorna stad på många sätt men musikaliskt sett är begåvade och duktiga människor som och funderade på var vi skulle ta vägen. den en katastrof. När sagolika The Similou sjunger med klara välproducerade röster. Men sen dess har staden blivit synonymt spelade på KB i somras var det så gott som Men i jämförelse med Göteborg är avsakna- för mig med käcka busschaufförer som tomt framför scenen. den av nyskapande popband slående. Moa Eriksson frågar hur man mår (”mitt hjärta är krossat ces-petits-riens.blogspot.com

www.groove.se 5 Kano

Engelska grimescenens senaste poster boy – Jag är nog fortfarande underground, ser trött ut. Kvällen innan har han för men inte lika mycket som andra. Jag rör första gången spelat i Sverige och nu är mig mot mainstream, men vill inte bli det rösten slut. Medan han häller mjölk i sitt för mycket. Jag gillar att vara i mitten, gå morgonte säger han sig vara förvånad den gyllene medelvägen vet du. över mottagandet i Sverige. Han måttar med händerna och visar – Det var galet, folk kunde texterna och var underground är, var mainstream är sjöng med. Underbart, det hade jag fak- och viftar med hakan i mitten. Det är tiskt inte väntat mig. uppenbart att han är engagerad och vet Kane ”Kano” Robertson är ett stjärn- att man inte får bli för mainstream för då skott i hemlandet. Men att folk utanför förlorar han sin viktiga respekt. de brittiska öarna skulle hängt med det Var det din dröm att slå igenom och bli snabbt rullande tåg som heter Home en stor emcee? Sweet Home, försäljning i mängder och – Det var det och samtidigt inte. När nomineringar till diverse priser trodde jag var yngre visste jag inte vad jag ville. Kano alltså inte. Mina klasskamrater ville bli gangsters, Han bygger vidare på vad bland annat doktorer eller fotbollspelare. Jag visste Dizzee Rascal och Wiley gjort. En uppda- aldrig, men visst spelade jag fotboll, bara terad version av garage blandad med hip- det att jag inte ville ha det som yrke. När hop som sett till att brittisk hiphop fått jag började med musik var det också en en egen linje i genrens historieskrivning. hobby. Ganska länge faktiskt, tills när Om det sedan heter grime, eskimo eller mina låtar spelades på radio och så. något annat spelar ingen roll. Kano växte upp i East Ham, London, Själv refererar Kano till sin musik och i den stadsdelens musikscen hit- som ”brittisk hiphop”. Men receptet till tade han sin inspiration. I området fanns den snabba framgången bygger i lika hög många MC:s som gav honom kickar och grad på att Kano låter mer mainstream han började skriva låtar genom att ta än de nyss nämnda och för att han inte andras skivor och rappa nya texter över väjer för att visa upp sina influenser från dem. hiphopen som görs på andra sidan Atlan- – East Ham har influerat mig mycket. ten. Eller rocken för den delen, i I Don’t Om jag hade bott i södra London hade Know Why samplar han Black Sabbaths jag nog varit ännu mer inne på hiphop. War Pigs. Det är i västra London vi mixar den med – Jag har lyssnat mycket på rock och ville garage och det har påverkat mitt sound göra något med gitarr. Det är känslan och mycket. uppträdandena jag gillar, mer än någon På skivomslaget lovar du din mamma att

Mattias Elgemark speciell grupp. Black Sabbath är inga snart börja betala hyran, har du hållit det favoriter, men jag gillar låten och riffet löftet? UUndergroundnderground passade så bra i mina beats. – Haha, nej det har jag inte. Jag flyttade Albumet tog cirka fyra år att spela in hemifrån istället. och mycket har hänt sedan Kano bör- Det var inte snällt. blir mainstream jade. I låten Sometimes behandlar han – Nej, men mamma gillar det jag gör i känslan av att befinna sig i en dagdröm alla fall. Hon kollar mig på TV och köper Trots att han slagit igenom stort i hemlandet som plötsligt blivit sann. En dröm där mina singlar. När jag fick mitt kontrakt har han inte börjat betala hyra till sin mamma. undergroundmusiken blivit mainstream. sa jag: ”nu har jag ett jobb”. Men det är Men han lovar Groove att han ska. Men samtidigt som han inte verkar ha ju inget nio-till-fem-jobb, så först insåg några problem med att anpassa sin musik hon inte att det är ett jobb. Nu har hon efter det skivköparna vill ha, menar han förstått. Jaja, jag ska nog betala av lite att det är viktigt att behålla känslan för gammal hyra snart. Jag lovar, haha. musiken. Att vara äkta. Mats Almegård

Dylan och Sverige Det verkar som att Bob Dylan är en man Det är hans grej och alla vet det. Men ändå testsångare och tycker att allt därefter är Guns ’N Roses) spelade på Under the Red Sky alla har en åsikt om. En väldigt stark åsikt. så verkar det som att varje gång han gör skräp och att Dylan sålde sig. Sedan har vi och sa att det var den värsta skivinspelning Jag tror aldrig jag varit med om att folk det så chockar han alla totalt. Jag fattar den typiska rockjournalisten som antingen han varit med om just därför att Dylan har varit så upprörda eller upprymda över det inte. anser att Blonde on Blonde eller Highway 61 brydde sig så lite om hur de lät och hur de något så otroligt förutsägbart. Aftonbladet skriver att det är det sämsta Revisited är världens bästa rockplatta. Det spelade. Han ville bara vidare. Och det är Jag vet inte hur många som hängt med i de nånsin sett, recensenten skriver till och finns också de nyare fansen som är insnöa- nog detta han fortfarande jagar och som pressen, men Bob Dylan har spelat i Sverige med att det får honom att tappa lusten att de på de senaste åren i hans karriär och de upprör hans fans så mycket. igen. Och jag skriver igen för jag roade mig gå på konserter. DN säger att det var riktigt toppar han nått på platta sen Oh Mercy. med att räkna hur många konserter han bra och att Dylan var i storform. En kompis Jag skrapar bara på ytan här, det finns en gjort här de senaste tio åren – och jag kom till mig lämnade konserten halvvägs in för period för varje av hans plattor. Och ändå fram det otroliga numret 15 gånger. Bob att det var så dåligt, medan en jobbarkom- tycker mannen själv att de flesta av hans Dylan har spelat i Sverige 15 gånger sen pis sa att det var bästa gången nånsin. plattor är mindre bra. För Dylan är det bara 1996 och ändå är varje gång som första sen Personligen är jag mest otroligt impone- live som gäller och den versionen han lyckas 1966. rad av någon som kan framkalla så starka skapa just den kvällen. Plattor är bara ett Han är känd för att göra precis som han reaktioner efter 40 år som artist. Det måste sätt att spara låten, och inte nödvändigtvis vill, spela vilka låtar han vill och i vilka ver- vara det ultimata beviset på en musikers i den bästa versionen. Nej, Dylan vill bara sioner han vill. Man kan nästan vara 98% storhet. Dessutom verkar alla ha en favorit- få ner den på plast så att han lämna den säker på att han kommer att spela just din period, ingen är överens här. Det finns de bakom sig och fortsätta framåt. Slash i Vel- Mathias Skeppstedt favoritlåt i en totalt oigenkännbar version. som fortfarande anser att han är en pro- vet Revolver (fast då var han fortfarande i [email protected]

6 Groove 9 • 2005 Några artister och deras Katie Melua Mångbottnad akustik

Magnus Carlson: Echo & The Bunnymen Ocean Rain (Korova, 1984)

”Echo & The Bunnymen. Det mest underskat- tade bandet någonsin. Drömsk gitarrpop med fötterna stadigt på marken. Storslagen, melodisk och vacker Liverpool-pop med skitig New York-new wave i de pulserande ådrorna. Deras mästerverk Ocean Rain från 1984 är länken mellan Velvet Underground och The Coral och faktiskt den bästa skiva jag vet..”

Christian Kjellvander: Townes van Zandt For the Sake of the Song (Poppy, 1968)

”Hans debutalbum, som jag ständigt åter- kommer till. Helt enkelt för att den är så jävla För ett par år sedan debuterade då 19-åriga Katie Melua, nu kommer hennes andra bra. Låtarna är helt fantastiska – precis som album Piece by Piece. Med låtar som nuddar vid jazz och blues utan choser eller res- det kan bli ibland på en förstaplatta. Det är något speciellt med instrumenteringen på pekt. Ett album som trots sin tillbakalutade ton verkar innebära en hektisk tid. albumet som är så grymt bra. Det finns myck- et historier kring den också, vilket gör den lite Katie Melua föddes i Georgien, men tradition, medan hon efter flytten till Själv vill hon karaktärisera musiken som mytiskt och därigenom ännu mer klassisk.” flyttade tillsammans med sina föräldrar Nordirland kom mer i kontakt med och ”acoustic”, och låta det vara så. För vis- till Belfast när hon var åtta år gammal. lyssnade mest på västerländsk popmu- serligen ger hela genrebeteckningen en Under sin tid på The Brit School of Per- sik. För hur det än är finns båda traditio- guide till hur det låter, men det kan lika forming Arts upptäcktes hon av kom- nerna förankrade i hennes musik, även gärna slå fel. positören och producenten Mike Batt. om det är på ett lite subtilt, och inte helt På Piece by Piece finns också två lite BILLIGAST I SVERIGE! 2003 släpptes Call Off the Search och geografiskt självklart sätt. oväntade covers, Just Like Heaven och nu kommer uppföljaren. Mitt i vårt samtal ursäktar sig Katie On the Road Again, båda trogna origi- – På Piece by Piece har vi inte tänkt i och undrar om hon kan få återkomma nalen, men ändå gjorda på ett personligt några direkta banor, utan mest koncen- till mig tio minuter senare, eftersom sätt. trerat oss på att göra dom låtar vi velat hon ska upp på scenen. Och tio minu- Du är inte rädd att hängivna fans till göra utan baktankar kring vad som kan ter senare återkommer hon, med samma Cure och Canned Heat ska ha allvarliga slå eller inte. Men det är skillnad på lugna och samlade röst som tidigare. synpunkter? albumen. Call Off the Search var den Rätt imponerande med tanke på det – Klart att jag är! Och det ska dom ju! bästa platta jag kunde göra då, Piece by uppenbarligen rätt pressade schemat Man reagerar ju alltid när någon ger sig Pris 129:- Piece är den bästa platta jag kan göra inför skivans släpp. på det man verkligen gillar. Men jag tror nu. Man utvecklas ju ständigt. Vi pratar ett tag om hennes musik, inte dom kommer bli alltför upprörda. Fri frakt! Det känns på något märkligt sätt och om hur många velat härleda den till Det är ju för att jag tycker om låtarna naturligt att plattan låter som den låter blues, rock eller jazz, men här slår hon som jag gör dom. när hon berättar om sin musikaliska ifrån sig bestämt. Hon tycker inte att det Magnus Sjöberg bakgrund. I Georgien fanns musiken är någondera, tycker inte att det känns ständigt närvarande, som en gammal rätt att placera henne i något av facken. www.cd-wow.se www.groove.se 7 The Greenhornes Randy The Greenhornes skulle kunna vara Mick Jag- gers hemliga soloprojekt. Som om rockikonen lånat ut sin röst till ett vitalt band som låter honom återvända till sin forna formtopp. Ett band som håller liv i den enda genre som rättvist kan kallas r’n’b. Trummisen Patrick Keeler ursäktar sig mellan harklingar och gäspningar medan hans bandkamrater Craig Fox och Jack Law- rence sover. Turnén som förband till vännerna i White Stripes har precis fört dem tvärs över Atlanten. – Vi är väldigt exalterade över att vara ute med Jack och Meg. Det ger oss chansen att spela vår musik för många människor som aldrig skulle ha hört talas om oss annars. Och det är inte ett helt osmakligt val av uppvärmningsakt. Cincinattis Greenhornes är ett energiknippe som blandar och ger friskt från sextiotalets låtskatt och dess blue- siga rötter. Tidiga Stones varvas med stäm- ningsfullt Byrds-flum, själavårdande Van Morrison-orgel och gungande Jimi Hendrix- sväng. - Våra föräldrar lyssnade väl i viss mån på den musiken, men det var inte vår ambition att låta som vi gör. Det föll sig naturligt, det var ett ”misstag”. Greenhornes är aktuella med Sewed Soles, en skiva som samlar deras 10-åriga karriär. Det blir deras första internationella släpp efter tre fullängdare och nyligen en EP på mindre bolag i staterna. Johan Bergström Patrick Keeler Patrick

På skivan återfinns fyra nyinspelade låtar En knuten näve i luften med Brendan Benson bakom ratten. Pattern Skies och Shelter of Your Arms tillhör de star- kaste. Utöver det får man smakprov på gamla De är landets refrängstarkaste punkrockare. outgivna inspelningar och låtar från tidigare En sammansvetsad rock’n’rollmaskin som album. Utvecklingen pekar uppåt. vägrar stanna. De är Randy. Randy the band. Att vara en ”greenhorn” innebär på svenska att vara en gröngöling, oerfaren. Enligt Patrick ”I’m still vegetarian/anti-American/I’m lax utanför Piteå. De båda kusinerna de förtjänar, men vid det laget har Stefan passade namnet bra vid starten 1996, vilket det kanske inte gör i dag. Bandets logo påmin- still socialist/And I still raise my fist”. I kommer över en kassett med Sex Pistols slutat värdera framgång efter skivför- ner om ett amerikanskt basket- eller hockey- låten I Raise My Fist från nya albumet och Sham 69 och börjar spela punk ihop. säljning. lag med någon sorts reptil (jag tror att det är Randy the Band ger Stefan Granberg Ladan blir replokal. – Vi har kanske varit lite bittra, men vi en kobra) som kännetecken. Vad det har med och hans Randy eventuella tvivlare svar – Vi gillade hårdrock också, men när vi har insett att det här ändå är det roligas- saken att göra får ni fråga någon annan. Det på tal. körde punk lät det åtminstone lite som te som finns. Vi spelar världen över, och kan ha att göra med att The Greenhornes är – Var inte oroliga, försäkrar sångaren på dom skivor vi hört. Vi gav konser- det dyker ändå upp 200 personer när vi på hugget. Och deras musik, den bits. och gitarristen. Vi har alltid varit politis- ter för våra föräldrar och låtarna hette spelar i någon kanadensisk småstad. Det Christian Thunarf ka och tycker fortfarande likadant. Även saker som Punk och Punk 2. enda som är frustrerande är att vi ald- om vi blivit äldre och kanske säger saker Ett tag kallar de sig Heffa Klump rig har några pengar. Fast vi brukar säga på andra sätt. innan de byter namn till Randy 1991. att vi må vara fattiga, men vi lever som Och ska det sägas så ska det sägas Gänget, som också består av Johan miljonärer. Vi lottar ut! ärligt och direkt. Brändström och Johan Gustavsson, Till nästa skiva funderar de på att John Lennon t-shirts – Vi är enkla killar. Kanske inte så smar- hamnar så småningom i Umeå, men bor ändra bandnamn till just Randy The ta, men så här är vi. Vi har väl inte så numera i Stockholm. Band. För att betona betydelsen av Timbuktu-DVD mycket till övers för band som säger att – Jag flyttade ner för ett litet tag sedan Randy som ett sammansvetsat gäng. Weeping Willows-DVD ”den här texten får ni tolka hur ni vill”. bara, säger Stefan. Det tog slut med Enade och envisa. och album med Det betyder oftast bara att den inte bety- flickvännen. Vi har varit ihop i 16 år, så – Vi är bästa kompisar, och tycker samma der något alls. Det är ju lite så i indiesce- det var lite traumatiskt. Vi har många om allt. Det är mer än bara musik. Att Kristian Anttila (signerat) nen. Att man vill ha ryggen fri. Vi säger gemensamma kompisar i Umeå, och det vara med i Randy är som att vara på Kate Bush det rakt ut istället, och står för det. blir nästan enklare om en av oss flyttar. skolresa hela tiden. Fast utan lärare. Sophie Zelmani En förlaga till Randy föds redan Randy the Band är exilnorrlänning- Daniel Axelsson 1987. Stefan och Fredrik Granberg bor arnas sjätte album. Det har ofta pratats www.groove.se bara 30 meter ifrån varandra i lilla Hort- om hur Randy inte blivit så stora som

8 Groove 9 • 2005

Ola Bergman

– Jag är rätt inne på retrofuturism. Det är väl någon slags i svensk tappning, gjord från en sjuttiotalists perspektiv. Ola Bergman tuggar på en ciabatta och försöker samtidigt förklara vad det är som inspirerar honom när han skapar musik. Inte för att det låter som Kraftwerk. Det är snarare musik som öst influenser ur käl- lor som Warp och tidig nittiotalselectronica. Rena syntljud bubblar över precist avvägda beats och någonstans sveper en djup bas- gång förbi som sista bussen hem i natten. Ola Bergman har blandat och techno i snart tio år. Efter ett par limiterade tolvor på olika bolag var det i våras dags att samla ihop låtarna till ett album. The Satel- lite City består av musik gjord mellan 2002 och 2005 men är ändå en mycket homogen skiva. Titeln, liksom en låt som Vällingby, är ytterligare exempel på hans fascination för blandningen mellan dåtid och framtid. – Vällingby är kanske den mest kända satel- litstaden och byggdes på 1950-talet. Det var en tidsepok med mycket framtidsvisioner och till- tro till maskinerna. Den här svenska folkhems- Pelle Carlberg modernismen har nog påverkat mig en del. Möjligen är det tankar som dessa som Låtarna heter saker som Go to Hell, Miss Rydell gör att det finns en retrokänsla i Bergmans och Musikbyrån Makes Me Wanna Smoke musik. Eller är det vemod? När syntljuden Crack. Texterna berättar om att inte bli ihåg- glittrar som daggvått gräs i morgonsolen är kommen efter sin död och otrevliga konversa- det inte helt lätt att avgöra. Konstateras kan tioner med musikrecensenter. dock att det låter eget och ohyggligt vackert. Pelle Carlberg skriver musik med självdis- Retrofuturismen och de idéer som Ola tans och humor – utan att vara oseriös. I cen- Bergman förbinder med går också igen i trum står texterna och melodierna. Nakna, namnet på det skivbolag han startade till- fria från ljudfasader och överbeskyddande sammans med en kompis för några år sedan, produktion. Kanske har det blivit så för att de kallas New Speak. Pelle även arbetar som frilansande översät- – Ja, det är väl ytterligare bevis, säger han och tare för brödfödan. skrattar. Det kommer från George Orwells – Att arbeta som översättare är faktiskt lika roman 1984, fast vi har särskrivit orden. Det roligt som att skriva musik. Det är en liknan- är ord som är öppna för associationer och det de sorts skapande och ibland kommer man in gillar jag. Orwells roman är en dystopi, men i ett superflow där tid och rum försvinner. när vi kombinerat det med musik som är Precis som otaliga artister har Pelle valt att positiv tycker jag vi vänder det hela till något ta kontroll över sin egen musik och ge ut den positivt, till en utopi. som soloartist. Men han är allt annat än en Mats Almegård lammunge. Redan 1985 började han spela i olika konstellationer. Uppsalagruppen Aman- da Om Natten uppnådde en intensiv period av stjärnstatus runt sekelskiftet 1980-1990 då Pelle fick finna sig i att mötas av fanatiska tjejer utanför porten. Dock klingar kanske popbandet Edson mest bekant för gemene man. De har på sina tre plattor ofta jämförts med Belle & Sebastian. Likheter med Glas- gows popnördar kan även urskiljas på Pelle Carlbergs aktuella debut som soloartist Eve- rything. Now!. Främst på grund av ljudbilden och mjukheten i sången. – Jag och Stuart Murdoch [sångare i Belle & High Heeled Honeys Sebastian] är lika gamla och har växt upp med samma artister; Nick Drake och The En naken karl. Och en naken karl till. På låt typ 40 gånger, och till slut stod vi i bara Smiths, men för min del även Cat Stevens och omslaget till sin debut-EP poserar Special och kalsongerna och svettades. Jag missade res- Simon & Garfunkel. Original i Stockholms hetaste rockduo High ten av den arbetsdagen. På grund av de något okonventionella Heeled Honeys utan en tråd på kroppen. När Special inte gör naiv och avklädd gara- låttitlarna kan det vara lätt att avfärda – Vi tycker det är vidrigt med alla videor där gerock med sextiotalssötma i High Heeled Pelle Carlberg till trams-facket. Go to Hell, brudar med stora pattar viker ut sig, säger Honeys jobbar han numera extra på ett äldre- Miss Rydell, med sin Satellite of Love-kör och sångaren och gitarristen Special. Så vi viker boende för dementa. Även där blir det en del bräckliga sarkasm är skriven direkt från ut oss själva istället. Helt oretuscherat och lite musik. hjärtat. Sarkasmen riktas mot den skribent skabbigt så där. – Jag brukar ge konserter, säger han. Jag kör som recenserade Edsons sista skiva i DN. Hon Efter att ha spelat trummor i olika band gamla Evert Taube-låtar och så. En gång hitta- fick, enligt Pelle, sina åsikter att framstå som fick Special en idé om att istället bli frontfi- de jag på en låt till en tant som heter Gudrun, fakta. Pelle tog illa vid sig och ringde snällt gur. Han skaffade en gitarr och började skriva som handlade om hur mycket jag älskar upp henne för att diskutera saken. Föga väl låtar. Att hitta folk att spela med var svårare. henne. Hon blev rörd till tårar. Synd bara att bemött fick han nöja sig med ett ”du får – Alla tyckte jag var helt värdelös. Så jag hon glömt bort allt fem minuter senare. skicka ett email som alla andra”. började leta efter folk på stan. För jag ville i På de flesta andra gör High Heeled Honeys Så vad händer när du läser min artikel? Kom- första hand ha ett snyggt band. Jag jobbade i ett mer bestående intryck. Och det är inte alla mer du att skriva en arg låt om mig då? en klädaffär då, och en dag kom Original in i som gillar duons kaxiga utspel. – Det beror på vad du skriver… butiken. Det var kärlek vid första ögonkastet. – Vi får en del mail där folk skriver att vi är bögar Man kan ju alltid hoppas på en Go to Hell, Så kom det fram att han spelade trummor, och att vi ska åka på stryk. Men det ser jag som Mister Thunarf. och jag frågade om han ville vara med i mitt något bra. En gång var det några som lovade att Christian Thunarf band. Jag ljög och sa att jag hade stort skiv- komma på en spelning och slänga sten på oss. kontrakt. Original hade en replokal i närheten Men dom kom aldrig. Vilket var synd. så jag stack dit på lunchen. Vi körde samma Daniel Axelsson

10 Groove 9 • 2005 -6(&313&4&/5&3"3 I’m from Barcelona )064&0'-07& 6,  45)-.'3*5;h4$03/&3!%&#"4&3 

Emanuel Lundgren har aldrig varit i Spanien. fick jag mail från en kille i Barcelona som "/50/:5)&+0)/40/4 64 I’m from Barcelona är en kombination av hade We’re from Barcelona som pepplåt på 04-030$,&'&--&3 45)-.$)*/"5&"5&3/ sångarens förnamn och en förkärlek för kom- jobbet! ediserien Pang i Bygget. Spanjorerna är inte de enda som öpp- #-"$,3&#&-.0503$:$-&$-6# 64 (#(45*$,:'*/(&34o45)-./"-&/ – Jag trodde aldrig att folk från Barcelona nat sin famn för Jönköpingsbandet. De är ."-.½,# skulle ta musiken till sig men häromdagen omskrivna på bloggar i USA, mp3:orna på hemsidan laddas ner till världens alla hård- "/*."-$0--&$5*7& 64  4611035/*9/0-5&4 *4 diskar och Emanuel har fått en bästis i Singa- ¯3)64709)"--o(#(/&'&35*5* pore. 45)-.4½%3"5&"5&3/ Allt detta för ett band som egentligen inte ."-.½1*/,'-"(!$)0,-"%'"#3*,&/ är ett band, som har 23 personer i kören och 5&&/"(&'"/$-6# 6,  låtar som handlar om trädkojor i skogen och ."-.½,#45)-.%&#"4&3 elaka vattkoppor. /&8:06/(10/:$-6# 6,  – Det är väl någon slags hyllning till lågstadi- 4611035.0/55."3%*² etiden när man åkte runt på cykel och hade 45)-.450$,)0-.4/"55!%&#"4&3 roligt. Jag är nog ganska omogen, det är nog '3&%&"(-&4.*5) $"/ det, skrattar Emanuel. Vi är inte ett band i (#(3½%"45&/o45)-.%&#"4&3 vanlig mening, vi vill vara en motreaktion 80-'1"3"%& $"/  mot band som tar sig själva på för stort allvar. 4611035#-00%.64*$ Det var en någotsånär vanlig dag i maj 45)-.,­(&-#"/"/ som Emanuel Lundgren satte sig och skrev )&-4*/,*5"7"45*" ner några tankar som funnits i hans huvud 3½:,4011 /0  en längre tid. Innan sommaren var slut släpp- 45)-.$*3,64 tes I’m from Barcelonas EP Sing! With I’m 8):  64 from Barcelona. 45)-.%&#"4&3o-6/%.&+&3*&5 – Mina projekt brukar alltid bli halvfärdiga, 5)&1*1&55&4 6, detta ville jag göra färdigt, konstaterar Ema- (#(45*$,:'*/(&34o."-.½*/,0/45 nuel men ändrar sig i samma mening. Fast -*/,½1*/()&33(¯3/ det blev ju inte heller färdigt, det är ju faktiskt 45)-.450$,)0-.4/"55!%&#"4&3 04-0("3"(& mycket kvar. I kören, på ett otal instrument som banjo, 5*(&3-06 dödskallemarackas och klarinett, finns gamla 45)-.%&#"4&3 4&888-6(&34&'½3'-&3%"56. och nya kompisar. – Inställningen är det viktiga. Ska man stå i 5)&#&"326"35&5 45)-./"-&/ Barcelonakören får man inte skämmas. Med I’m from Barcelona kan framtiden bli 5)&104*&4 64  hur som hels. Emanuel hoppas att de överle- ."-.½,# ver en sommar till, eller åtminstone tills han 304*&5)0."4 64  har hunnit besöka Barcelona. 4611035&45&3%3"/( 64 – Vi kör den här grejen nu, det går liksom inte (#(800%:!45*$,:'*/(&34501'-003 45)-.4½%3"5&"5&3/o."-.½,# att värja sig. Gabriella Fäldt 3&(*/"41&,503 64 04-0#-¯o45)-.4½%3"5&"5&3/ ,½1&/)"./-011&/

"-*"4 64 -6/%.&+&3*&5

7*7&-"'³5& #&  ¯3)64709)"--o,½1&/)"./7&(" 45)-.%&#"4&3o(#(45*$,:'*/(&34 -6/%.&+&3*&5

&'5&3,-"/( %,  4611035(3*;;-:#&"3 64 6114"-","5"-*/45)-./"-&/ -*/,½1*/()&33(¯3/ (#(45&/)".."34"-&/o."-.½,# $)3*45*"/,+&--7"/%&3 45)-.4½%3"5&"5&3/ 4&888-6(&34&'½3'-&3%"56. 5)&&.#"44:$"5 45)-.)054&37*$&!#&3/4

."3,,0;&-&, 64 (#(45&/)".."34"-&/ 46#63#"/,*%48*5)#*#-*$"-/".&4 45)-.,­(&-#"/"/ 4&888-6(&34&'½3'-&3%"56. Nina Kinert ."35)"8"*/83*()5 $"/  46110355&%%:5)0.140/ 6, 04-0+0)/%&&o45)-..0/%0 Nina Kinert släppte sin debutskiva Heart- sätt, få mer kontroll över det. Och på den skulle kunna göra det lätt för sig och konsta- ."-.½,#o,½1&/)"./-*--"7&(" breaktown sommaren 2004, men det blev vägen blev det att jag började skriva låtar. tera att Nina Kinert är ytterligare en kvinnlig $-"1:063)"/%44"::&") 64 inte mycket uppmärksamhet kring den. På Nina skrattar och konstaterar att en del artist i singer/songwriterfacket, något som 45)-.453&&5 något sätt hamnade den mellan stolarna när varit bra, andra mindre bra – men hon har hon själv motvilligt går med på. 6/%&3"45"3-*54,:8*5) Sony och BMG slogs samman. Efter att nu ha fått lära sig att sålla. Hon har också skrivit en – Jag tycker inte om den benämningen. Tar +&//:8*-40/&-1&330%&-."3 startat eget skivbolag kommer uppföljaren del tillsammans med Love Olzon, som med man det för vad det betyder skulle ju Magnus 45)-.4½%3"5&"5&3/ Let There be Love. sina kontakter och sin hjälp varit en bety- Uggla också vara det, och det undrar jag om #30,&/40$*"-4$&/& $"/  Den låter ibland lite som en gammal vän. dande faktor för henne. många går med på. Samtidigt så ger det ju en 46110355)&.0454&3&/&3&16#-*$ $"/ Något som man känner igen, men som ändå Hon kände Love sedan tidigare, och genom vink om hur det låter, men det skulle behövas 45)-.,­(&-#"/"/o04-0+0)/%&& klätts i en lite annorlunda skrud. På något honom började saker och ting ta fart. Mycket en lite bättre term för musikstilen. Eller fler. '3"/;'&3%*/"/% 6,  sätt vardagligt, men ändå originellt. I någon tack vare samarbetet med honom kom det Och hon verkar inte speciellt rädd att för- 45)-."3&/"/ form har musik alltid funnits som en bety- sig att han producerade och hjälpte till med svinna i mängden av singer/songwriters som .:45&3:+&54 6, dande del av Ninas liv, men allt blev allvar i första skivan. Och han är lika inblandad nu. släpper skivor. 45)-.450$,)0-.4/"55!%&#"4&3 slutet av 1990-talet, som så ofta genererat av Tillsammans har de den här gången fått till – Nej, jag tror att det finns utrymme för gan- '½3.&3*/'00.¯-%&34(3­/4&3 5*%&3 #*-+&55&3  förhållanden och känslor. en mer naken och nervig produktion, en i ska mycket musik. Det kanske kan vara svårt '-&3,0.."/%&,0/4&35&34".5563/²&3.&% – Jag började skriva arga, ledsna texter efter positiv bemärkelse mer spretig platta. att hitta det man tycker är bra, men jag tror 7¯3"47&/4,"#"/%4&888-6(&34& ett samtal med min dåvarande pojkvän. Ban- Men även om skivan är naken och spretig inte det behöver vara något problem. kade på gitarren. Började banka på ett annat så är den långt ifrån svårtillgänglig. Man Magnus Sjöberg  

 www.groove.se 11 Hardcore Superstars Ulf Magnusson

BBonnrockonnrock oochch bbarnuppfostranarnuppfostran Efter åratal av intensivt turnerande ville ingen av medlemmarna ta i ett

D instrument igen. Känslan försvann dock tämligen fort. Redan en månad R D V NU senare började man skriva låtar till färska Hardcore Superstar. VV FQN

När jag ringer Jocke Berg, sångare i ban- liteten mellan Stockholm och Göteborg, som i övrigt består av Martin Sandvik ner hade det varit en annan sak, men i det Hardcore Superstar, är det frun som suckar Jocke. på bas och trummisen Magnus ”Adde” Sverige får man inte vara för mycket. svarar. Vokalisten själv är sysselsatt med Thomas Silver (gitarr) är den som Andréasson , ta en paus. Vad handlar Wild Boys om? vedeldning. synts mest av medlemmarna sedan förra – Vi hade hållit på sedan 1997 och – Den handlar om snubbar som ser tuffa – Det är jobbigt att vara bonde vettu, plattan, No Regrets (2003). Dels har han umgåtts hela tiden, så vi behövde ett ut, men skiter ned sig så fort en snygg tjej säger han när han greppar luren. en känd fru i sångerskan Jenny Silver uppehåll. Dessutom blev jag pappa och närmar sig. Det behöver inte nödvändigt- Fast någon riktig bonde är han inte, (tidigare Öhlund), sedan skapade också ville inte vara borta för mycket. vis vara rockkillar utan bara killar med även om han har bosatt sig på en gård bråket med Aftonbladets Fredrik Vir- Det ryktades att ni lagt av, var det någon- allmänt trist attityd. fyra-fem mil utanför Göteborg. Han tanen en och annan rubrik. Det var vid sin aktuellt? Jag kan tänka mig att ni träffat en del övertygar när han entusiastiskt berättar en tillställning på svenska konsulatet i – Just då kanske tanken inte var långt sådana under era turnéer. om hur bra han trivs med lugnet och tyst- New York som de båda drabbade sam- borta men vi älskar det vi gör alldeles för – Ja, herregud. Men det sköna med att ha naden, långt från storstadens alla ljud. man. Idag är allt frid och fröjd mellan de mycket för att sluta. kommit upp i ålder är att man struntar i Frågan är dock hur mycket han kommer forna antagonisterna och nu är det istäl- Redan en månad senare satt medlem- sådant och bara skrattar åt dom. att se av hemmet den närmaste tiden. let musiken som sköter snacket. Den nya marna på olika håll och knåpade på nya Att Jocke bryr sig mindre om grab- Hardcore Superstar är aktuella med skivan är tuffare än föregångaren. titlar. I somras var första smakprovet, bar med stort hävdelsebehov kan också sin fjärde giv och kommer att avverka ett – Det är mer kuk i den. Det vore enkelt att Wild Boys, den mest sålda hårdrockssing- ha att göra med att han har blivit pappa. antal mil på vägarna. De har redan gjort bara upprepa det vi gjort tidigare, men vi eln i landet. Det är lustigt hur Hardcore Han har helt enkelt annat att tänka på. några spelningar med polarna i Motör- rörde oss automatiskt mot det hårdare. Superstar anses vara uträknade gång på – Man får passa sig när hon börjar head. Konserten i Stockholm gick bättre Anthrax-influenserna som Jocke gång och motbevisar sina belackare vid komma upp i tonåren, säger han och än sist de öppnade åt Lemmys pluton. nämner hörs möjligtvis i ett och annat varje nytt släpp. syftar på sin lilla dotter. Vi har ett nun- – Då kastade folk flaskor och spottade riff, men framför allt handlar det om – Jag tror folk snackar skit om oss för nekloster på andra sidan gården och jag på oss. Silver sjöng ”heja Blåvitt” mellan smittande refränger och energisk party- att vi alltid har varit för mycket. Det har brukar säga att vi ska skriva in henne när låtarna och det funkar ju inte riktigt när rock. Det fanns dock en tid då plattans också att göra med att vi fick en hit med hon fyllt tio. Så man slipper oroa sig. det står ett gäng AIK:are nedanför sce- existens var långtifrån självklar. Efter Someone Special. Hade vi varit amerika- Patrik Wirén nen. Det är så löjligt med den där riva- åratal av turnerande behövde gruppen,

12 Groove 9 • 2005 PRE-LISTENING, MERCHANDISE AND MORE: THE NO.1 IN METAL DOWNLOADS: WWW.NUCLEARBLAST.DE WWW.NUCLEARBLAST-MUSICSHOP.DE Heather Nova Redbird. CD 155·

Ane Brun Duets. CD 159· Släpps 23/11

Nina Kinert Let There Be Love. CD 135·

Gang Of Four Lethal Bizzle Laakso Return The Gift. Dubbel-CD 175· Against All Oddz. CD 135· My Gods. CD 135·

Just nu på Åhléns! Välkommen in.

Priserna gäller t o m 8/12 så länge lagret räcker. 30 Seconds to Mars

Inget spel för galleriet

När skådespelare ger sig in i musikbranschen brukar varningsklockor klämta. Med all rätt – det finns anledning att Russell Crowe och Steven Seagal uteblivit från albumlistornas topplaceringar. Men 30 Seconds to Mars är ett undantag. Olaf Heine

Jared Leto sitter på ett hotellrum i Den- Deras färska A Beautiful Lie är inspe- ver. Han är trött. Mycket trött. För trots lad under en treårsperiod, på en rad olika att hans band 30 Seconds to Mars just platser när tid funnits. Från Los Angeles släppt sin andra fullängdare A Beauti- till Alaska och Sydafrika. Vilket ändå ful Lie har de turnerat oavbrutet sedan lyckas bidra till ett mer samlat sound i våras. än på debuten. Leto tycker själv att nya Jared Leto? albumet är nedbantat, mer direkt och Ja, just precis. Jared Leto. Du kanske betydligt mer personlig. Även om han minns honom från filmer som Fight Club, själv fortfarande skriver alla låtarna.

D American Psycho, Requiem for a Dream Och det är något särpräglat över bandets R D och nyligen som Colin Farrells förste äls- musik som medvetet vågar distansera V NU VV FQN kare i Oliver Stones gigantrulle Alexan- sig från den rådande rockscenens sound. der. Och även om faktumet ännu inte på Han droppar referenser från progressiva allvar nått utanför Staternas gränser så Yes och Rush till Depeche Mode samt har hans band lyckats ypperligt med att svenska Meshuggah och Refused. oerhörd förmån och jag är glad att jag döda myten att skådisar inte kan skapa – Den första plattan var en reaktion mot kan göra det. För jag vill inte släppa musik. den musiken som dominerade då. Och vi – Jo, du har helt rätt. Det är svårt… men musiken, eftersom jag gjort det mycket – Vi har behövt kämpa hårdare för att jobbade mycket med att vara unika, hitta som med allt i livet måste man göra upp- längre än jag skådespelat. bli accepterade, till stor del eftersom vår egen röst. Något som vi ville fortsätta offringar. Och jag kan inte spela in filmer Det låter som att du är en verklig perfek- det fanns mycket skit att städa upp efter med på nya plattan. hela tiden eftersom vi turnerar så mycket. tionist. Speciellt eftersom nya albumet vissa hobbyamatörer. Skådisar som vill Men vad vaknade först? Musikin- Men det ger lite cred hos rätt slags män- tog tre år att färdigställa… leka musiker men som enligt mig inte tresset eller viljan att bli skådespelare? niskor, eftersom det för vår del inte hand- – Tyvärr är jag ett kontrollfreak och jag borde få hålla i en gitarr. Så det har varit Ja, brorsan Shannon – som sitter bakom lar om att tjäna snabba pengar och bli investerar mycket tid i mina projekt. En en lång resa, med hundratals och åter trummorna i bandet – fick sitt första set stjärnor. Vi får kämpa som fan för det här. stor konstnär jag träffade en gång sa att hundratals spelningar. Men det har gett redan i fyraårsåldern. Hela släkten är full Men är det schysst mot resten av bandet perfektionism är motsatsen till allt som effekt, folk gillar oss enbart för vår musik med kreativa personer, så musiken har när du ska spela in en film och de får är bra. Och det kan säkert stämma – för vilket givetvis är grymt skönt att höra, alltid funnits närvarande. Bandet fick sitt anpassa sig efter det? spontanitet kan ibland vara väldigt bra. säger Leto. kontrakt redan för sju år sedan, så att – Jag ska spela in en film i januari, så då Något jag har lärt mig på nya albumet. Han återkommer flera gånger till att dubblera karriärerna är ingen nytt feno- får dom andra vila. För då har jag kört så Jag var inte riktigt lika kontrollkrävande bandet är ett turnerande sådant. Det är men för Leto. jävla hårt med dom att dom ändå skriker denna gången. Det finns ändå mycket tid så de uppnått dagens läge. De öppnar lika Frågan är ju bara om det inte är väl- efter lite ledighet, skrattar Jared. kvar att jobba på i ens liv, säger den 33- gärna för Audioslave på större arenor som digt svårt att hålla sig aktuell med båda – Men givetvis är jag stolt som fan över årige Jared Leto. de kliver upp på mindre syltors scener. samtidigt… att kunna göra båda sakerna. Det är en Niklas Simonsson

www.groove.se 15 Shakira

16 Groove 9 • 2005 En sann världsartist

Det är en mörk oktoberkväll när jag tar tåget över Sundet för att gå på Nordens största musikgala och bättre att kunna vara spontan på det sät- tet istället för att ha ett instrument. för att träffa en superstjärna. Efter att ha legat lågt Du spelar inga instrument på dina skivor? Var du förberedd på dina enorma fram- – Jag spelar lite dumbek, en sorts trum- ett par år så är Shakira åter tillbaka på banan. gångar med Laundry Service? ma, men jag är ingen professionell gitar- – Jag höll verkligen tummarna för att rist eller så. Jag har grundkunskaper i tiskt att jag gjorde Colombias allra första det skulle gå bra. Jag tog en stor risk i hur man spelar gitarr men jag är ingen musikvideo. Så förväntningarna på min min karriär att sjunga på ett främman- virtuos så jag behöver hjälp från profes- karriär var väldigt låga. de språk så jag ville verkligen få ett bra sionella musiker på mina skivor. Men jag årets upplaga av mtv Nordic Music – Men jag har alltid varit väldigt envis resultat. Men att det skulle gå så bra var tycker mycket om att göra arrangemang. Awards går av stapeln i mässhallen och bestämd. Jag visste vad jag ville över mina förväntningar. Jag arrangerar och producerar nästan Forum, beläget i centrala Köpenhamn. göra, vilken typ av musik jag ville spela. Du blev jämförd med Britney Spears och alla mina låtar själv. Utanför står tusentals danska kids och Jag var nog ett barn på många sätt men Christina Aguilera trots att du är en helt förfestar i köerna. De har kommit för min övertygelse var som en vuxens. När annan typ av artist. Hur kändes det? under de två senaste åren har Shakira att se en gala med nordisk musikelit men jag var sexton lämnade jag min hemstad – Jag tror att vi är väldigt olika alla tre, vi arbetat med en ”diptyk”, ett album på också med flera stora internationella Barranquilla för att flytta till huvudsta- har helt olika musikaliska och artistiska spanska och ett på engelska. Det engelsk- namn som Robbie Williams, Pharrell och den Bogotá och satsa på musiken. Det uttryck. språkiga albumet kommer snart medan Shakira. Forum ser ut som en gigantisk var först då min karriär startade på allvar, Det var ju huvudsakligen baserat på utse- det spanska, Fijación Oral Vol. 1, redan ishall eller lada, enligt reklamen är den även om jag redan hade släppt två skivor. ende. varit ute några månader. Shakira har Nordeuropas största hall utan pelare. Väl – Ja, kanske för att jag var blond fast jag skrivit alla låtar tillsammans med Luis inne i ladan skriker fansen oavbrutet och shakira växte upp som det yngsta bar- är nog den enda av oss som inte är natur- Fernando Ochoa och Lester Mendez. gärna lite extra när någon av programle- net av nio och var också det enda barnet ligt blond, säger Shakira och skrattar. Hon är känd för att hon vill ha total kon- darna nämner ett band från Danmark. från sin fars andra äktenskap. Pappan är troll över allt hon gör, hon vill till varje Shakira öppnar hela galan med att, från Libanon och kanske är det hennes hon skrattar mycket under intervjun pris förbli självständig. Fijación Oral Vol. iklädd en t-shirt med Bruce Springsteen arabiska blod som givit henne en så spe- och vid ett tillfälle gestikulerar hon så vilt 1 är en väldigt varierad skiva och lite mer på, framföra sin nya singel Don’t Bother ciell sångröst. att hon välter ut en flaska vatten. elektronisk än hennes tidigare album. live för första gången. Att hon har den där – Jag tror absolut att min arabiska bak- Shakira fick efter Laundry Service kritik – När jag började göra skivan så var jag Springsteen-tröjan passar bra för Don’t grund har påverkat mitt artist- för sin något knackiga engelska. väldigt influerad av en massa åttiotals- Bother är en väldigt rockig låt. Shakira skap oerhört. Jag lyssna- Hon har uppenbarligen för- musik. Jag älskar åttiotalet. Men sedan går självsäkert runt på scenen, flörtar de väldigt mycket på bättrats avsevärt efter- lade jag på så mycket syntar att jag blev med både publiken och kameramannen arabisk musik redan som hon nu talar eng- trött på dom och sa: ”Ta bort alla syntar och verkar helt enkelt glad. Lycklig över när jag var fyra år elska utmärkt. och ge mig en akustisk gitarr innan jag att vara tillbaka. gammal. Mina Tycker du det går blir knäpp”. Albumet förändrades hela Jag träffar henne ungefär en timme första uppträdan- lättare att skriva tiden i olika riktningar, det var som en senare på Danmarks Radio rakt över den inför publik på engelska nu? resa. Arbetet startade som en åttiotals- gatan från Forum. Hon har varit uppe var att jag dansade – Jag känner mig skiva men blev någonting annat till slut. sedan två föregående natt, för att hälsa på till arabisk musik. mycket mer själv- Därför är det albumet väldigt heterogent. sin bror som blivit sjuk, innan hon tog sig Det var då jag upp- säker och spontan. Men jag tror ändå inte på att göra ett till Köpenhamn. Trots att hon borde vara täckte hur det var att Nu kommer jag på homogent album. Man måste låta sin utmattad så är hon trevlig och engagerad. stå på en scen. Jag föräls- mig själv med att skriva kreativitet och konstnärliga frihet och Enligt den engelska presskvinnan hon har kade mig i Mellanösterns dan- Isac & Shakira på engelska utan att jag ens energi ta vilka riktningar som helst. med sig är Shakira ”a talker”. Om man ser och senare även i dess musik, men tänker på det. När jag skriver en Du har två stora låtar ute nu, La Tortura inte säger stopp så pratar hon på. jag lyssnade även på rock och pop tidigt. melodi eller en sång så känner jag vilket och Don’t Bother. Berätta lite om dom! Och på folkmusik från mitt hemland. språk som skulle passa för just den sång- – La Tortura är influerad av reggaeton hon sitter vid ett bord uppe på ett podi- – Min sångstil bara kom helt naturligt. en. På min senaste skiva, Fijación Oral men den är snabbare än en typisk regga- um längs rummets långsida. Det är ett Jag föddes med en gåva och under åren Vol. 1, börjar exempelvis sången En Tus etonlåt. Den har lite av det groovet plus vackert rum, förmodligen en konsertsal så har den utvecklats och förfinats, den Pupilas med ett stycke på franska för den lite dancehall, lite dragspel, lite spanska eller studio eftersom det står en flygel i har genomgått metamorfoser. Jag tror kändes så fransk. Hela inledningen med influenser. Den är som en cocktail av en vänstra hörnet. Shakira ser fortfarande att man kan se mitt kommande album, keyboarden och farfisan kändes som det massa olika saker. ung ut men det är faktiskt tjugo år sedan Oral Fixation Vol. 2, som en samling av sena sjuttiotalets era av fransk romantik Jag kan inte spanska men titeln La Tor- hon skrev sin första låt. Hon var då åtta allt jag lärt mig genom åren. Som produ- så jag kände att här vill jag ha fransk text. tura syftar på kärlekens tortyr? år gammal och redan en exceptionell cent, musiker, låtskrivare och sångerska. Det påminde mig om Serge Gainsbourg – Precis, det är en kärlek och hat-sång kan talang. Endast fem år senare släppte hon Den här skivan är höjdpunkten på min och Françoise Hardy. Och senare på ski- man säga. Don’t Bother är första singeln sin debut. utveckling som artist. Jag hoppas att jag van finns det en annan låt, Lo Imprescin- från mitt kommande album. Den är mer – Jag visste vad jag ville göra i livet vid en dag blir riktigt bra men jag är åtmins- dible, som jag upplevde som väldigt tysk. en elektronisk rocklåt. Det är också en en mycket tidig ålder, redan då när jag tone bättre än tidigare. Den är väldigt elektronisk och åttiotal så kärlekssång som handlar om en kvinna var åtta och skrev min första sång. När då kände jag att jag måste skriva något som blivit förödmjukad av någon som jag var tio deltog jag i talangtävlingar endast arton år gammal blev Shakira på tyska till den. Så jag lyssnar bara till är vackrare, längre och mer vältränad än och bestämde mig för att jag ville vara en stor stjärna i de spansktalande delarna vad mina låtar behöver och bestämmer henne själv. sångerska resten av mitt liv. Jag hade fått av världen med albumet Pies Descalzos språk utifrån det. smak på hur det var att uppträda inför en som sålde över fyra miljoner exemplar. Hur gör du annars när du skriver sånger? presskvinnan ger mig sista varningen publik. Jag älskade känslan av att upp- Men det var i slutet av 2001 som Shakira – Jag skriver låtarna i huvudet. Mina och mitt möte med Shakira är slut. Hon träda live så jag började redan då försöka släppte den singel som skulle göra henne händer är tyvärr långsammare än min är verkligen ”a talker” och vi hade nog få ett skivkontrakt. Och när jag fyllt tret- till en internationell stjärna. Whenever, hjärna så om jag vill förvandla en idé jag kunnat snacka hur länge som helst. ton skrev jag kontrakt med Sony. Men Wherever var hennes första singel på har till en sång kan det ta timmar. Oftast Hoppas att vi snart får se dig uppträda i dom ville att jag skulle göra annan typ av engelska och den blev genast en megahit. använder jag en liten bandspelare som Sverige. Jag är säker på att många där har musik än pop. För popmusik existerade Efteråt följde albumet Laundry Service jag spelar in min idé på. Jag har skrivit saknat dig. inte i Colombia. Det fanns inga fram- som bland annat innehöll singeln Under- låtar på gitarr också men ofta funkar det – Jag har saknat dom också. gångsrika popartister där. Jag tror fak- neath Your Clothes. Isac Nordgren

www.groove.se 17 ÅRETS FETASTE ALBUM THÅSTRÖM NYTT ALBUM UTE NU! SKEBOKVARNSV. 209 WWW.UNIVERSALSWEDEN.COM WWW.THASTROM.SE Vader Dödshälsning från

Groove gillar dödsmetall. Så mycket att vi åkte ned till nordöstra Polen för att hälsa på Vader i hemstaden Olsztyn. Sångaren Peter tar emot och visar sin stad från dess bästa sida. Men först efter en mardrömsresa.

jävlar vad fort han kör. Är han full- komligt från vettet, tänker jag för tionde gången inom loppet av en minut. Föraren heter Kumek, eller är det Alonso Räikko- nen? Jag är osäker. Kumek talar ingen engelska. Bara polska. Jag tar en klunk öl och känner mig mindre vettskrämd. Kumek pratar i två mobiler samtidigt som han kör sin gula Mercedes med en jävla fart och gör omkörningar som inte finns. Vi är på väg norrut från Warzawas flygplats till Olsztyn för att träffa Peter i Vader. Eller som han heter på polska: Piotr Wiwczarek. Vader är Polens största band. Vader är ett dödsmetallband. Det är vackert i Polen, väldigt vack- ert. Konstaterar att Polen är en enda stor åker. Där man odlar saker. Jag tittar på min kollega, eller grabben i graven bred- vid, som tar några bilder genom bilfönst- ret. Han är inte heller lika rädd längre. Vi är mer inställda på att om vi dör så gör vi det inte vettskrämda utan bara lite smått skraja. Kumeks telefon ringer igen sam- Peter är Vaders frontfigur. Han skriver Det blir fisk och fläsk på polskt vis till Kvällen blir natt och timmen sen. tidigt som han hänger sig på tutan och alla texter och all musik. Sedan 1992 har middag. Vi pratar om allt möjligt. Hur Peter går till hotellet och sover. Först när diggar till Bonnie Tylers Total Eclipse of man släppt 15 album. Vader är ett band saker förändrats i Polen. Om religion. morgonen stirrar oss stint i ögonen går vi the Heart. med en lång historia. De startade redan Amerikansk snabbmat. hem. – Hej, säger Peter. Gick resan bra? 1986. ”Hej! Är det du som är sångaren i Jag vet inte vad jag ska svara. Kumek – På den tiden fanns fortfarande Berlinmu- Vader? Ska ni släppa ny skiva snart?” dagen efter visar peter oss runt i Olsztyn. står fortfarande kvar och pratar med ren kvar, berättar Peter. Vi fick bygga våra Två killar och en tjej kommer fram Man kan jämföra staden med Linköping. Peter. Bestämmer mig för att säga att det instrument själva och lyssna på insmugg- och hälsar. Fast Olsztyn är något större. Där finns ett gjorde det. Och att det var bra att de säljer lade Slayer-skivor. Det kanske låter ofatt- Peter är en ödmjuk kille. Han berättar universitet och lite industri. Staden har starköl på bensinmackarna i Polen. Utan bart men så var det. Jag skulle vilja skriva att om han inte spelade musik hade han en gammal borg mitt i stan. Pittoreska dem hade vi nog inte överlevt. Vet att i en bok om den tiden. Så att folk inser att nog blivit biolog. kvarter, typ Gamla stan, blandat med övermorgon ska samma Kumek Alonso vi har det ganska bra nuförtiden. Nu är – En av orsakerna till att jag började moderna höghus och märkesaffärer. köra mig och fotograf-Johannes tillbaka det rena paradiset jämfört med då. intressera mig för musik var Black Sab- Vi besöker Vaders första replokal som och då är det tidigt på morgonen och då det är i mitten av augusti och luften bath. Det var verkligen en aha-upplevelse ligger intill den gamla borgen. Han ger bör man inte dricka bort sin rädsla med i Olsztyn är varm långt in på kvällen. när jag hörde dom för första gången lite pengar till en ung tiggande junkie. starköl. Det känns om ett problem. Kommer på att jag älskar brittsommar.

20 Groove 9 • 2005 vackra Polen

– Knarket är ett stort problem i Olsztyn. något till stor orkester. Stråkar och blås. Alla i Vader har sidoprojekt. Tid är inte vilja ligga på ett jättebolag och bli ett Jag hade tur som inte trillade dit på all- Men jag har aldrig komponerat så. Vet som sagt ett problem. band i mängden som dom skiter i. Nu har var. Det finns inte så mycket att göra här inte om jag kan. Kanske jag kan. Men om – Framförallt så har jag min familj. Min vi uppmärksamhet från vårt. Tänk dig att för dom unga. Antar att ni har liknande jag fick göra för elgitarr så skulle det nog fru och mina två barn. Min dotter har ligga på Universal och inte sälja förvän- problem i Sverige, frågar Peter. bli en film som Terminator eller Matrix. fått mig att uppskatta Christina Aguilera, tade 100 000 ex. Det är ju katastrof. Vi Inne på en av Olsztyns skivaffärer sitter – Vader har faktisk varit med i två filmer. vilken röst hon har. Vi skrattar lite åt det trivs bra med det vi har. Ett bolag som ett Vader-fotografi på väggen från en gam- En polsk och en fransk. Båda under- och bestämmer att nästa platta ska inne- tror på oss och älskar det vi gör. mal signering. Folk vänder sig om inne i ground. Det roliga är att i båda filmerna, hålla en duett med henne. Vad gör du en ledig dag när ni är ute på affären. Ute på gatan är det samma sak. som är ganska våldsamma, så spelas – Jag försöker vara öppen för allt. Man turné? ”Är det verkligen han?” Vågar jag gå Vader när tjejen skär upp en kille med behöver inte gilla allt men man ska inte – Min laptop och min telefon är mina fram och säga hej?” rakblad på toaletten, flinar Peter. stänga saker ute, menar Peter. vänner, skrattar Peter. På så sätt håller jag – I Japan är det verkligen helt sjukt. Eller I dagarna släpper Vader ett nytt sjuspårs- – När jag skriver texter så handlar det för kontakt med min familj. Jag läser myck- rättare sagt är japaner sjuka. Dom föl- album. Novy, Mauser, Daray och Peter det mesta om saker jag upplevt. Fantasi et. Skriver lite. Att festa funkar inte. Jag jer dig över hela världen. Under samma spenderade ungefär två veckor i studio. är den viktigaste egenskapen jag har. Det kan inte sköta mitt jobb då. Det här är turné kände jag igen några japanska tje- – Vi prövade en ny sak den här gången, verkar som den unga generationen har mitt yrke. Jag skulle inte klara av över 50 jer. Dom hade sett oss i Japan, USA och säger Peter. En producent. Jag har produ- tappat det. Inget lämnas åt fantasin av spelningar och vara bakfull varje kväll. i Polen. Dom här tjejerna talade väldigt cerat allt vi gjort tidigare. Men vi kände det som pumpas ut i tv. På sikt tror jag Det funkar bara inte. dålig engelska. Och ni vet ju hur det är att det behövdes lite nytt blod i maskinen. inte att det är speciellt bra. Folk verkar Vi tar en kort promenad och Peter här i Polen. Här talar inte många engel- Nuförtiden är Vader ett hårt arbetade bara vilja följa efter vad andra gör. berättar och pekar återigen på hus och ska. Så jag undrar hur dom klarade sig band med strikta scheman och långa och Ironiskt nog så åker en bil förbi med byggnader. Han berättar hur de kom på egentligen. tätt återkommande turnéer. Whitney Houstons I Wanna Dance with namnet Vader. Att det är taget från Star Promenaden går vidare genom vackra – När vi går in i studion så är vi mycket Somebody på hög volym. Vi kommer av Wars. Olsztyn. organiserade. Innan vi spelar in så har jag oss lite och skrattar på nytt. – En rolig sak var när vi för länge sedan – Där borta är förresten det gamla sjuk- gått igenom allt med alla i bandet. Vi bor var i Holland, tror att det var en av våra huset. Där är jag född, säger han stolt. utspridda i Polen, så det går inte att bara vi sitter på en uteservering i gamla första turnéer. Ute på stan så satt det stora Vi besöker en studio som Vader träffas i replokalen och jamma lite. Vi delen av Olsztyn. Ganska nära borgen. affischer som det stod ”idag är det Vader- använde sig av i början av karriären. Där mailar låtförslag till varandra. Sen bru- Peter pekar mot en amfiteater. På scenen dagen”. Och vi tänkte ”Wow, arrangören luktar det mögel och ägaren ser ut som en kar jag och Daray träffas och gå igenom sitter några ungdomar och läser. har verkligen gjort ett bra jobb med att gammal lastbilschaufför. Han presenterar trummorna. Jag har ett beat i skallen som – På den scenen gjorde vi en av våra första sätta upp planscher”. Vi tänkte att ikväll sig som Wojtek. En stor hund kommer Daray gör till sitt. Sen in i studion och spelningar. Det var skitkul, minns han. kommer det skitmycket folk för att se fram och hälsar. Vi får se Vaders senaste spela in allt. Bit för bit, förklarar Peter oss! Sen fick vi reda på att vader också video som han håller på att redigera. sakligt. dag två i polen börjar sakta men säkert betyder pappa på holländska att det var – Vi ville ha lite Matrix/Terminator käns- Saknar du inte tiden då ni stod i reploka- lida mot sitt slut och vi planerar för kväl- Fars dag… la. Tycker att vi lyckats ganska bra med len och svettades? len. Peter tipsar om en restaurang som vi Tidigt nästa morgon letar sig solen det. This is the War är en våldsam historia – Nej. Jag kan inte tänka mig att gå till- bara måste gå till. Förväntningarna är upp och dränker åkrarna med liv. Hus med mycket pang pang och död. Elaka baka till det. Var sak har sin tid. Alltså, höga. Kan ändå inte slå bort tanken på och bilar svischar förbi. Kumek kör robotar som försöker förgöra mänsk- tid är det man inte verkar ha. Jag vill att vi tidigt i nästa morgon ska åka med likadant som på vägen hit, efter devisen ligheten. Videon är riktigt häftig och jag hinna med så många saker som möjligt. Kumek igen. Måste komma på ett sätt kurva, krön, och mötande bil är lika med hoppas att den plockas upp av någon tv- Jag har ett sidoprojekt som heter Panzer att inte vara rädd. Vill inte dö sovandes omkörning. Men jag känner mig lugn när station i Sverige så att fler kan få se den. Axe. Vi har spelat in en platta som heter i bilen. jag ser att han bara pratar i den ena tele- Finns det någon film du skulle vilja göra Steelfist. Det är klassisk heavy metal á la Jag frågar Peter vilka förväntningar fonen och somnar sött. soundtracket till? Judas Priest, melodisk rock’n’roll. Får se bandet har på sig. Per Lundberg G.B. – Jag gillar soundtracks. Jag samlar på om det blir något allvarligt med det. – Klart att vi har förväntningar från dels foto: Johannes Giotas dom. Drömmen vore ju att få komponera oss själva och vårt skivbolag. Jag skulle

www.groove.se 21

50 CENT KATE BUSH form av dansmusik att döma. Som en hybrid musikvärlden var det ett tag sedan de där Get Rich Or Die Tryin’ The Motion Picture Aerial av ryckiga rytmer, obekväma hårdrocksriff, avtrycken gjorde sig påminda. Men det är G UNIT/UNIVERSAL CAPITOL retfulla syntar och melodier komponerade då lika kul när man upptäcker att det där Fiddy har en hög lägstanivå och hans sound Det har gått tolv år sedan The Red Shoes. av en psykiskt störd fyraåring dansar den man saknat fi nns igen. När allt känns mer är ju vid det här laget väl förankrat i släpiga Sexton låtar uppdelade på två skivor är Kate obehindrat efter egen pipa. fokuserat och genomarbetat, men ändå låter beats och minst lika utdragen rap. På denna Bushs svar på fansens väntan. Aerial är en Med Love + Pain levererade Clor en av så där självklart. soundtrackplatta till fi lmen om hans liv har tematiskt anlagd skiva. De olika elementen årets hittills bästa singlar. Den har en puls Snö är en sådan platta. han tagit hjälp av G Unit-polare och Mobb luft, eld, vatten, jord trängs sida vid sida på som inte är av denna värld. Per automatik Här fi nns kanske inte några direkt ome- Deep, MOP och Nate Dogg. Låtarna gjordes första CD:n A Sea of Honey. Skiva nummer spritter det i armar och ben. Oktober kom delbara storheter, även om Som ett äventyr parallellt med fi lminspelningen av denna två är ännu mer sammanhängande. A Sky att bli den månad jag dansade snarare än mycket väl kunnat vara det, med den där renässansman och resultatet är tajt och fyllt of Honey binds ihop av en kommenterande cyklade ner på stan. värmen som nästan bara Eva Dahlgren kan få med attityd. Höjdarspår är underhållande kör, ett grepp som Bush lånar från de antika Resten av Clors uppmärksammade debut en att ta del av genom musiken. Så där så att What If med sitt klassiska glidargung, Tony grekiska dramerna. är inte lika självklar. I Dangerzone och Outli- man bara omsluts av en stor famn och känner Yayos besök på Fake Love och olycksbådande Dessutom har CD två ett mer uttalat nes skruvar de till Scissor Sisters koncept ett sig trygg och allt blir bra. Här fi nns ett par bonuspåret I’ll Whip Ya Head Boy. tema, nämligen dygnet. I Prelude hälsar steg längre. I Magic Touch nickar de åt Prince andra spår som nästan kommer upp i samma Fiddy följer alltså sin mentor Eminem i de sjungande fåglarna den gryende dagen i förbifarten. Velvet Underground-nonchalan- nivå, men det hela är mer jämnt än uppdelat spåret genom att försöka sig på fi lmkarriär. och därefter går Bush igenom eftermiddag, sen i Gifted ger en välbehövlig andningspaus. på olika storheter – det är plattan Snö som Manuset till fi lmen har skrivits av Sopranos- skymning, midnatt. I avslutande Aerial hälsar Clor är musikaliska anarkister som kräver avslöjar storheten inte de enskilda delarna. författaren Terence Winter och irländaren Jim de skrattande fåglarna så en ny dag. mycket av lyssnaren. Lämpligt är att välja ut Riktigt, riktigt bra. Kanske inte så att den ska Sheridan som bland annat gjort Min vänstra Nu är det inget nytt tema i Bushs katalog. ett par låtar åt gången. Efter en rak genomkörare placeras i ett klassikerfack, kanske inte ens fot har regisserat. Återstår att se om gettot når Somewhere in Between som beskriver väx- har jag blåmärken i öronen. i Eva Dahlgrens eget, men med tanke på att ända fram till Hollywood. lingen mellan kväll och natt låter lite väl lik Christian Thunarf förväntningarna långt ifrån var ställda på sån Gary Andersson The Sensual World. Den som kommer ihåg CRANG här kvalitet är den en defi nitiv storhet. BRAT videon till den låten minns att den handlade Burden the Stone Magnus Sjöberg Please Don’t Shoot om årstidernas cykliska växlingar. DECEMBER MUSIC DARK FUNERAL MOSEROBIE En ambitiös och pretentiös skiva alltså Ojojojoj! Jag är helt mållös. Crang är ett nytt Attera Totus Sanctus Det förvånar inte att den norske saxofonisten som innehåller mycket vacker musik, men svenskt hardcoreband från Göteborg och detta REGAIN RECORDS Eirik Hegdahls grupp Brat tagits under Jonas som samtidigt är en besvikelse. Andelen slickt är deras debutplatta. Jag vet inte hur jag ska Inför Attera Totus Sanctus berättade svartmetall- Kullhammars beskydd. Brats melodiösa, producerad musik överskuggar de mer expe- börja. Men detta är verkligen en ångvält till bandet Dark Funerals frontman Lord Ahriman friskjazz (tack Brötz Now för denna genre) har rimentella sidorna hos Bush totalt. En låt som platta, ett skenande tåg, ett tankfartyg som på sin hemsida att gruppen skulle jobba mer klara släktskap med både Nacka Forum och Sunset börjar avskalat vackert, men varvas faller nerför ett stup, en fl ock med skenande med trummorna. I nästa andetag la han till Kullhammar-kvartetten. Fritt med ansvar, upp till hemsk etnopop som fungerar bäst på bisonoxar, en rysk armé i värsta vintertid som att ”många av de melodier som jag skrivit hit- rotat i den Colemanska myllan med en dos in- en grisfest på Mallorca. Det blir lite väl fl uffi gt röjer allt i sin väg – den här plattan är helt tills är de snabbaste jag någonsin skrivit”. hemskt nordiskt lys, blues och svettigt sväng. och oinspirerat överhuvudtaget. Även om de makalös! Otroligt intensiv, stark och hård. Det Resultatet är makalöst. Dessutom spelskickligt till tusen, behärskat stunder då det bara är Bushs fantastiska röst är svårt att nämna namn här, men om jag Attera Totus Sanctus är en svindlande natt- och tekniskt utan att bli duktigt – kraftfullt och ett piano förlåter mycket. Som magiska A blir tvingad så är det i närheten av Bad Brains resa på en skogsmaskin i 190 km/timmen. och stillsamt hörsamt om vartannat. Eiriks Coral Room. korsat med Helmet och Sick Of It All, kryddat Upp och ner, fram och tillbaka kastas man i saxpartner Kjetil Møsters tenor är härligt Mats Almegård med lite Unsane, fast ändå inte. Det är så Dark Funerals mäktiga storm. Samtidigt ligger Rollinskt rökig, som en mjuk matta för Eiriks PELLE CARLBERG mycket mer, och framförallt känns det som det en fi lt av sorg över musiken som bidrar småsaxar att trippa omkring på. Rytmsektionen Everything. Now! nånting nytt, nånting intressant och fräscht. till deras speciella stämning. Både refrängen i Ole Morten Vågan på bas och trummisen Ole- LABRADOR/BORDER Och det känns verkligen som att hardcore- King Antichrist och Godhate backas upp av en Thomas Kolberg är lagom fri med ryggen stark Tidigare har man kunnat höra Pelle Carlberg i scenen behöver det här. Lite frisk luft, nya leadgitarr som bölar tunga tårar. av dessa solister. Amanda om Natten och Edson. Hans solodebut idéer och lite sprängande av gränser. Precis Albumet är inspelat i Dug Out Studios som Det som imponerar är just samspelet mellan består av enkla popsånger kryddade av fi n- allt det som Crang är. också har jobbat med Behemoth och In Flames. Hegdahl och Møster. Det är sällan fråga om stämda gitarrer, stråkar, handklapp och en Mathias Skeppstedt Däremot har de aldrig jobbat med ett black några längre soloutfl ykter, istället ett nära gnutta falsksång. Ibland är det riktigt bra som EVA DAHLGREN metal-band i samma ljudgenre som Dark Fu- samspel som likt växter växer in och ur varann i den trallvänliga (i positiv bemärkelse) I Had Snö neral. Trots det är ljudet perfekt, producenten i likartat men ändå kompletterande spelstilar. a Guitar men i andra fall är känslan lite för CAPITOL Daniel Bergstrand lyckas plocka fram alla Både i lyriska passager som i den förnämligt amatörmässig och textmässigt svag som i Emellanåt känns det lätt att avfärda gamla melodier och nyanser i de snabba riffen. vackra bagatellen Stompen, dess kusin Fogg Mind the Gap. Framförallt ogillar jag den krys- musikikoner – såväl svenska och andra – på Texterna är hopplöst onda, som en rätts- och i den härligt smöriga avslutningen Alpaca tade engelska dialekten i nyss nämnda låt. förhand på grundval av vad de gjort på sistone. haverist som anklagar Gud för allt. Så som det on the Country och i de vräkiga krafttagen i Den ökända singeln Go to Hell, Miss Rydell Det skulle vara lätt gjort i Eva Dahlgrens fall. brukar vara när Dark Funeral doppar pennan Marching to the Barracudas och titelspårets där Pelle Carlberg ber DN-recensenten Malena För trots att hon har en stor ryggsäck av låtar i svavelosande vulkanöppningar. båda delar faller mycket av den anspråkslösa Rydell fara åt helvete är minst sagt plump. Är som kan räknas som klassiker i den svenska Torbjörn Hallgren nutida neofreejazzen på rätt plats. Resultatet man musiker får man faktiskt tåla att bli re- är ändå genomgående alltid imponerande censerad och kritiserad – så är spelets regler. lyhört, välklingande och fl äskigt på samma I annat fall får man strunta i att skicka ut sina DESTINY’S CHILD gång. Saxmusik när det är som helt klart star- skivor till pressen. Att lyssna på någons gnäll #1’s kast. Härligt befriat från norsk linnejazz med om en dålig recension känns inte det minsta SONYBMG sopransaxen i någon jävla stavkyrka – bara gott. angeläget. Dessutom är det onödigt eftersom Fredrik Eriksson Pelle Carlberg har talang. Han behöver inte be Att Destiny’s Child står för en av det senaste RICHARD BUCKNER & JON LANGFORD kända recensenter att fara åt helvete för att få decenniets mest imponerande singel- Sir Dark Invader vs. The Fanglord uppmärksamhet. Det enda han åstadkommer kataloger och att den här samlingen FARGO/BORDER med en sådan sångtext är att folk tänker ”aha, knappast skulle kunna vara något annat än Jag har alltid varit svag för amerikanen det är den där bittra jäkeln som blev sågad” femstjärnig behöver ingen informeras om. Richard Buckners karaktäristiska röst och och det är synd eftersom Everything. Now! Så jag tänker istället gnälla lite på de få klockrena melodikänsla. Stundtals har han varit även innehåller en hel del fi nfi n pop. skönhetsfl äckar som faktiskt existerar. Stand rent lysande. Samtidigt har han emellanåt Moa Eriksson Up for Love, ledmotivet till McDonald’s gått lite på tomgång och omedvetet stängt in CLOR internationella barndag, känns som en Storbritannien (på Beatles- och Elvis-sam- sig i singer/songwriter-fållan. Men genom det Clor ovärdig avslutning på gruppens karriär. lingarna med samma namn hade samtliga oväntade samarbetet med Jon Langford från CAPITOL Den låter som någon av Whitney Houstons låtar varit etta i minst ett av länderna). gruppen Mekons, fi ck Buckner återigen upp Clor vill inte leka med de andra barnen. De pompösa åttiotalsballader och då tyvärr Så vilka suspekta listor har de andra sing- gnistan. De båda gjorde tre låtar var, skrev hänger alltid i hörnen på skolgården prydda mer som One Moment in Time än The larna toppat? Det anges i alla fall varken tre tillsammans och spelade in nästan alla med skrubbsår och plåster. Det är de som Greatest Love of All. Nasty Girl släpptes i konvolutet eller i pressreleasen. Och om hemma i Sally Timms lägenhet i Chicago. De blandar grus i snöbollarna, pajar fönsterrutor visserligen inte på singel i USA men hade recensionen nu har urartat i tråkig konsu- har satt ihop ett avslappnat och opretentiöst och stoppar krossade nypon innanför tröjan gärna fått inkluderas. mentjournalistik ber jag om ursäkt men album med ett ganska rockigt sound och på de mest försvarslösa klasskamraterna. Och titeln? #1’s betyder att det uteslu- listnörden i mig har svårt att ha överseende många högklassiga låtar. Det är kul när ett Londonbaserade Clor med klubbveteranerna tande skulle röra sig om listettor, men bara med sådana här saker. samarbete genererar någonting nytt. Barry Dobbin och Luke Smith i spetsen är fyra låtar har varit etta i USA och blott två i Thomas Nilson Robert Lagerström antagligen miljöskadade, av deras säregna

www.groove.se 23 DA SILVA GRAVENHURST Quest/Arrested Development-hiphop är Hea- ord texter som passar Iris hesa och kraftfulla, Da Silva Fires in Distant Buildings rin’ Aid rätt medicin. Duon Aaron Phiri och nästan burdusa, röst. DASILVASWEDEN WARP/BORDER Damon Frosts knorrande beats fl yger snirkliga Iris debutalbum är i övrigt den perfekta Per Nordh, Magnus Goethe, Andy Divine och Gravenhursts förra album, mästerliga vägar där radioanpassade artister väljer raka bilmusiken. Oavsett om det blir en roadtrip Valeria Da Silva har tillsammans svetsat Flashlight Seasons, bestod till största delen spåret. Enda invändningen är väl att det över genom USA eller en skön färd genom ett samman denna originella mix med etikett Da av Nick Talbots ensamma röst och fi nstämda 22 spår kan bli väl fl ummigt och tröttsamt höstigt Sverige. Silva. Musiken påminner om mycket annat akustiska gitarr. Fires in Distant Buildings har med infall, udda knirkljud och uppskruvade Gabriella Fäldt jag hört, men det är svårt att sätta fi ngret ett betydligt större, elektrifi erat ljud. Singer/ mickattacker. Trodde aldrig att jag skulle JIRKU-JUDGE på exakt vad. Da Silva har ett eget sound songwriter i postrock-klädsel, med inslag av skriva något sådant men för mycket inspira- Private Eyes med tydliga inspirationskällor som Sly Stone, både krautrock och psykedelia. Elgitarr, bas tion kan faktiskt vara en belastning. Tror ändå ONITOR/BORDER Prince och Parliament/Funcadelics musik. och trummor kompletteras med inslag av alla förstår att massvis av spår på The Boom Visst har det tagit ett par år för Tomas Jirku Jag påminns även om Kelis när jag lyssnar på orgel och baklängeseffekter. Tillsammans Lucy är grymma. Jag är ju ändå helsåld på och Robin Judge att få ihop ett nytt album, Valerias stämma. med trummisen Dave Collingwood skapar alla ovan nämnda artister och jag gillar även men det har varit värt all väntan. Private Eyes Da Silva svänger helt klart. Bandet gör Nick lugn musik med en nerv och ilska som mysiga gospelkänslan Hearin’ Aid skapar. placerar sig någonstans mellan beats för svensk svart undergroundmusik som behövs plötsligt exploderar i katharsiska utlösningar. Aaron Phiri har länge varit en av Sveriges dansgolvet och musik man bara lyssnar på. som kontrast till hitlisteutbudet i Sverige. Dynamiken mellan Nicks ljusa röst och de bäst bevarade freestyle-emcee-hemligheter Och killarna balanserar skickligt mellan de Svänger gör det däremot inte när bandet för- mörka texterna är superb. Ett album att och även om The Boom Lucy inte kommer att båda världarna och gör ibland en avstickare söker sig på att hantera rock. I tafatta försök förlora sig i. Jättebra, faktiskt. sälja guld känns det skönt att hans begåvning till någon av dem. De skapar svängiga rytmer i rockar de loss på The Hot Spot och Kingdom. Henrik Strömberg åter når ut till fl er. Nu fi nns det också anled- lågt tempo och får ihop en skön ljudbild med Så hoppa över dessa låtar. Fantastisk njutning THE GREENHORNES ning att återbesöka Boogaloos nio år gamla ödsliga toner kombinerat med en varm digital erbjuds istället på funkadeliskt rätta Oh My Sewed Soles platta Dorian Gray där Aaron i ett jazzigare känsla. Ibland drar de åt Burnt Friedman och och Losin som är en rökig jazzklubblåt. Debut- V2/BONNIERAMIGO och mer konventionellt sammanhang levere- Panacea men klarar av att stå på egna ben. albumet är väl godkänt. Precis som med kompisen Brendan Benson rar fl ytande rhymes. Bland höjdarna hittas Countermeasures och Therese Ahlberg står det att läsa att Cincinnati-trion är polare Gary Andersson False Positive. DEEP PURPLE med The White Stripes. Vem bryr sig? Syskonen IRIS Robert Lagerström Rapture of the Deep White har 2005 ingenting att komma med Iris LMS EDEL/PLAYGROUND längre. Däremot har de tagit med sig ett WELL-SPUN/CDA London 2 Paris Trots alla medlemsbyten, interna stridigheter riktigt bra band (för en gångs skull) som sup- Oh lord. Det här är obarmhärtigt bra. Iris VP/BORDER och mark-uppsättningar delas Purple-historien port, nämligen The Greenhornes. Sewed Soles första och självbetitlade fullängdare förtjänar Den gamle jamaicanske reggaesångaren lättast in i tre faser. Den första sträcker sig är ett ihopplock av bandets hittills släppta verkligen att bära den egentligen väl egocen- Denroy Morgan har 29 barn. 29! Kanske är från starten 1968 till upplösningen 1976. fullängdsalbum, EP:n East Brand Blues (pro- triska titeln. Musiken är en färgsprakande gubben en naturlig uppfostrartalang. Eller Samtliga album kvalar in bland rockhistoriens ducerad av Benson) och några lösa spår. En musikalisk självbiografi . Det spretar emellanåt ger träning helt enkelt färdighet. För hur som minnesvärda även om några lite lägre toppar form av introduktion för oss på andra sidan men det ger bara ytterligare trovärdighet och helst verkar de fl esta av ungarna Morgan vara skymtar i alplandskapet. Atlanten med andra ord. substans åt historien. både välartade och duktiga. Flera av dem gör Nästa fas startar med den köpvärda Perfect Biobesökare kommer även kunna höra Även om stora delar av musiken har sina snygg reggae i gruppen Morgan Heritage och Strangers från comebackåret 1984 och avslutas Greenhornes i Jim Jarmusch nya fi lm Broken rötter i soulvärlden är det ingen renodlad tre av de yngre syskonen gör musik under med The Battle Rages On år 1993. Ett mer Flowers, däribland There is an End med soulskiva. De fl esta musikstilar går att urskilja, namnet LMS. passande namn för denna albumsvit än skräp- Holly Golightly. Bandet förvaltar sextiotalets såsom jazz, country, house, sextiotalspop Laza, Miriam och Shypoo i New York- fasen, i alla fall med Deep Purple mått mätt. garagerock ibland så övertygande att man och gospel. Egentligen är det förhävelse att baserade LMS har inte riktigt en lika tydlig Den avslutande fasen påbörjas i och med tror att de faktiskt var med när det begav jämföra en så personlig skiva som Iris med inriktning som sina storasyskon, utan letar inträdet av gitarristen Steve Morse när Black- sig. Lyssna bara på It’s Not Real eller Shame någon annan, men tydliga infl uenser fi nns ivrigt bland reggae, hiphop, dancehall och more defi nitivt bröt med bandet. Startskottet & Misery. I Craig Fox har de en fantastiskt från Carole King och Ann Cole. r’n’b. Det är inte alltid de hittar rätt. Nya Purpendicolour från 1996 ljöd väl men i den bra sångare. Tänk en skrikig tonårsfrustrerad Texterna doftar country, speciellt Try Your albumet London 2 Paris har ett slickt ”duktig nya inriktningen var det klassiska soundet Tommy Talton i We the People. sextiotalets Wings och Outsider. De är till och med så musiker”-fi lter över sig, och inslagen av rap undanskymt. Rapture of the Deep är vassare garagerock och hela den brittiska invasionen Västern-inspirerade att min illusion säger och vocoderdancehall känns mest trista. Det än de två tidigare plattorna utan att riktigt nå har och fortsätter ständigt infl uera nya band att de är skrivna på en saloon, bland stora är nästan som om trions önskan om att vara upp till 1996 års nivå. Det märks en tydligare som dock sätter en modernare stämpel på det ölsejdlar och skitiga cowboyboots. Med andra vilja att återuppta sjuttiotalsinfl uenserna i hela. Greenhornes väljer istället att vara sina musiken men resultatet lämnar mycket att förebilder så trogna som möjligt. önska om vi på allvar ska jämföra med den Mycket blir rena stölder, men det gör gyllene eran. ingenting. Någon måste ju förvalta arvet och THE FIERY FURNACES Roger Bengtsson peka ut genvägarna till The Chocolate Watch- Rehearsing My Choir DEFTONES band, The Bob Seger System eller Spencer ROUGH TRADE/BORDER B-sides & Rarities Davis Group. Det gör The Greenhornes. Och MAVERICK/WARNER varför skjuta budbäraren? Som så många andras är mitt förhållande De singelbaksidor ett band släpper under åren Annica Henriksson till The Fiery Furnaces väldigt kluvet. Å kan vara nog så intressanta som albumen. På HARDCORE SUPERSTAR ena sidan är deras ordförmögna komplexa bonusspår kan det ha experimenterats mer, Hardcore Superstar myrstackspop fascinerande, snirkligt så det kan ses som en schysst provkarta över GAIN/SONYBMG vacker och rörande intensivt expressiv. Å bandets soundmässiga utveckling. På sista tiden har det varit mycket snack om andra sidan är den väldigt jobbig. Visst, Deftones ger istället prov på covers, lika Chrashdïet i etern. I ärlighetens namn borde allt ska inte ligga som fetvadd runt leder udda och skilda som sina tolkningar. Från nog istället Hardcore Superstar få lite mer cred men stundtals är det bara påfrestande sig rollen som Olga och dirigerar en än Helmet till Duran Duran och The Cure. Bäst för att de återfört åttiotalsglammen till fokus. och arbetsamt att lyssna. I de ögonblick mer genremässigt ingrediensrik soppa än lyckas de med Sades No Ordinary Love och Med denna självbetitlade färsking har de fyra då syskonen Friedberger ömt famnar sina vanligt, okronologisk, fylld med märkliga The Smiths-klassikern Please Please Please Let plattor på sitt samvete med Sunset Strip-hård- melodier, då de låter sina ekvilibristiska omvägar, zombies och tramporglar. Det är Me Get What I Want. Saknar dock Weezers Say rock, denna gång i lite tuffare tappning. fi ngrar hålla sig någorlunda lugna, ja då inte det minsta lätt längre, av popmusiken it Ain’t So, som de ofta bjussat på live. I övrigt Stuffa ner lite Skid Row, Faster Pussycat kan jag verkligen älska dem. Produktiva fi nns endast spillror kvar. Små bräd- fi nns ett par akustiska versioner av redan och Bride i mixern och garnera med Mötley är de också minsann, redan en samling stumpar av melodier som planlöst drivor släppta spår – så som låtskatt med en mängd Crüe. Trots att Jocke Berg håller hygglig ton singlar och EP:s och två fullängdare, där omkring. Vanskliga modulationer hit och outgivna egna spår är B-sides… ingen 18 och de ösiga låtarna signalerar partystäm- Blueberry Boat verkligen har fantastiska dit, progressivindie när den är som absolut karats guldklimp rakt igenom. ning slutar ändå anrättningen vid något som popfragment halvt hörbara i ett ganska värst. Och detta oändliga fl öde av text, mer Stort plus till den medföljade DVD-skivan främst var kul för snart tjugo år sen. Men kan horribelt Zappa goes Wings-medley. Bara eller mindre narrativ, som säkert innehål- med samtliga gruppens videor. Framför allt du inte äta dig mätt på 1980-talet stavas mel- det sistnämnda är värt beundran. ler mycket men som jag inte ORKAR ta mig Minerva från senaste albumet är riktigt jävla lanmålet för tillfället Hardcore Superstar. Rehearsing My Choir är en sångcykel, in i. Det blir för mycket. Jag skulle göra snygg. Som helhet väcks abstinensen ytterligare Roger Bengtsson löst baserad på deras mormor körledaren det lätt för mig och avfärda Rehearsing My efter ett nytt studioalbum, sångaren Chino HEARIN’ AID Olga Sarantos men mer om livet och kärle- Choir som enbart ansträngande men kan Morenos soloprojekt Team Sleep från tidigare The Boom Lucy ken i stort. Alltså teoretiskt pretentiöst men ändå inte låta bli att beundra, häpna och i år räckte inte på långa vägar. JUGGLIN’/BONNIERAMIGO trots allt ganska anspråkslöst framfört med tycka att det är ganska absurt och lite kul. Niklas Simonsson Om man gillar Prince/Kaah/D’Angelo/Parlia- Freidbergerska mått mätt. Matthew ikläder Fredrik Eriksson ment-funksoul och De La Soul/A Tribe Called

24 Groove 8 • 2005 Stjärnor i höstmörkret så där fria och urbana står i vägen för det de MATTAFIX är klart bäst på. Nämligen mer renodlad reggae. Signs of a Struggle Att de kan sin jamaicanska musiktradition BUDDHIST PUNK/CAPITOL visar de nämligen prov på fl era gånger. Inle- LOTEK HI-FI Carolina Miskovsky dande Jah Soldiers är clean och refrängstark. Mixed Blessings SILENCE Broke My Heart är hederlig, medryckande BIG DADA/PLAYGROUND Carolina är ingen främling på de större scenerna. falsettreggae. Och i Walk With Jah lyckas LMS Duon Mattafi x har sina rötter i Indien res- Låtarna som hon skrivit här på hennes debutplatta är förena klassisk reggae med ett modernare pektive den västindiska ön S:t Vincent men en skön blandning mellan pop/rock/country och tradi- sound. Längre än så tycker jag inte de ska både Preetesh Hirji och Marlon Roudette är tionell singersongwritermusik. Med mycket värme, sträcka sig när det gäller genreöverskridande. uppväxta i London. Deras video Big City Life själfulla låtar och en fantastisk röst är Carolina att Daniel Axelsson har gått varm senaste månaderna, en låt räkna med i framtiden. MAJESSIC DREAMS som är ganska representativ för deras skiva. Majessic Dreams I grunden är det en banal poplåt med ett THE NEW HEAT lättviktigt hiphopbeat, några mjäkiga gitarrer Patrik Skantze & The Free Souls Society Obscured by Light och Rhodes-ackord till harmonier och ovanpå FICTION AT FIRST VIEW OSCILLATONE detta irriterande gullig sång och något som ”...en häpnadsväckande skaparglädje.” Lilla skivbolaget Oscillatone har inte bara ska likna jamaicansk toast. Emellanåt är det LÄNSTIDNINGEN ÖSTERSUND gjort välgärningen med att ge ut Sveriges otroligt pinsamt. Mattafi x försöker vara mjuka ”Fiction at First View känns sannerligen som en absolut bästa gitarrsvetsgrupp Mustafa et och hårda samtidigt och misslyckas kapitalt, oerhört abstrakt prestation och härstammar från Moniquue förra året, de har också mod att ta särskilt med den ”häftiga” biten. Bäst blir de tag i två duos som inte blint famlar i electro- när de lägger både det gulliga och street- samma mörka sida av månen som Pink Floyd en gång poppens farofyllda salonger. Både Majessic smarta åt sidan. Clear and Present Danger är i tiden ville belysa” GROOVE Dreams hemlighetsfulla avantgardistiska en mer rak komposition som backas av ett drömpop och The New Heats folkpopknast- gäng stråkar. Klart det mest lyssningsbara på rande har något avigt och motsträvigt över hela skivan. Peter Murphy's Carver Combo sig. Något som ligger långt bort ifrån samtida Inspirationen hämtar Mattafi x från alla ONE SIN BETWEEN ME & THE LORD kitschpop. Och det är så skönt. Som äggtoddy. håll och kanter. Det skulle ju kunna göra “musiken är en mustig och mystisk mix av soul och Jag får istället vackra ljud, stränga oljud och deras musik spännande och uppfi nningsrik nattsvart country” försiktig smygande sång. En lantlighet, som men istället känns det mest som pojkarna JÖRGEN BOMAN, musiklandet.se för en gångs skull känns befriande. Inget som plockar russin ur en världskaka. Lite oljefat, på något sätt försöker köra över en i stor- tablas eller ett baktaktskomp ska få lyssnaren stadshets eller för den delen naturromantiskt att känna det exotiska inslaget och resultatet dravel. Bara behagligt dimmig musik, som blir bara en rad musikaliska stereotyper. En brusar, knastrar, gör konstiga ljud men ändå otippad infl uens kommer dock från gammal har ett lätt följsamt, folkligt, smått mytisk hårdrock. Sångmelodin i Passer By är tagen Iris skimmer över sig. Visst skulle det kunna falla från Morning Dew, den gamla Nazareth-hiten, ”I flera år har vi skrikit efter soul och här är den. ner i konst/designhögskolornas förvirrade yta och i I to You har gruppen snott gitarrfi guren Sånger som aspirerar på att vara klassiker” – men inte. Bägge skivorna genomsyras av en från Blue Öyster Cults Don’t Fear the Reaper. PETRA MARKGREN WANGLER, DV hemmavarm äkthet som den på något sätt För att avsluta sin skiva på ett riktigt dåligt ”...flera spår att förälska sig i.” annekterat någonstans ifrån. Varifrån skulle sätt gör de en version av Gregory Isaacs Cool ”det är handklapp, körer, sköna gitarrer ... men framför- jag bra gärna vilja veta. Dessutom paketerat i Down the Pace. Som koncept är Mattafi x en allt Iris starka och vackra röst ...” vackra omslag. Jag är så nöjd! lounge-version av andra hemska crossover- ANNA LUNDIN, LÄNSTIDNINGEN I ÖSTERSUND Fredrik Eriksson artister som Black Eyed Peas, Bomfunk MC’s MARAH och Gwen Stefani. If You Didn’t Laugh, You’d Cry Även Lotek Hi-Fi klampar runt på Londons Camilla Ringquist PLAYGROUND gator och klubbar när de inte sitter hemma Float Away with the Friday Night Gods från och gör elektroniskt baserad musik, inspire- FOR VENUS 2002 var ett riktigt magplask. Philadelphia- rad av hiphop och jamaicansk musik. Men ”Hon är en tiny tiger i föreningen känslighet och styr- gruppen stod med fötterna på tok för långt tack och lov har de inte mer gemensamt än så ka. Hon tvinnar samman soft rock och jazz till en for- isär och försökte smälta ihop Steve Earles med Mattafi x. Mannen bakom Lotek Hi-Fi är midabel helhet som känns tidsenlig. Hon är hundra tråkigaste stunder med Oasis-refränger. Till Wayne ’Lotek’ Bennett, som tidigare gjort pro- procentigt hängiven, men aldrig banal eller svulstig. råga på eländet var musiken så överbelamrad duktioner åt den brittiske hiphopmästaren Roots Det hela är snyggt, stramt och balanserat”. med oväsen att det knappt gick att urskilja Manuva. Tillsammans med den mörkröstade INGRID STRÖMDAHL, SvD Springsteens sång i bakgrunden. Med souliga rapparen och klarinettisten (!) Aurelius och 20.000 Streets Under the Sky tändes hoppet sångaren Wayne Paul har Bennett skapat ett igen men infrias ändå inte helt förrän nu. If varierat och spännande album som verkligen Ida Kristin ~ You Didn’t Laugh, You’d Cry är utan tvekan känns här och nu. COMOÇAO bandets bästa album. Körsångerskorna har Gruppen tar hjälp av ett gäng utmärkta fått lämna plats för banjo, dobro och Keith gäster till sin platta. Tidigare medlemmen ”Det finns inom de utsvävningar på denna platta Richards-blues i Wilco-kostym. Bröderna Earl J förgyller inledande Ram Dancehall med en sån pass rikedom av idéer och vilja att det Bielanko har hittat genvägar till melodierna sin klassiska reggaeröst, Shlomo imponerar inte finns en chans att värja sig om man lyssnar och givit dem en direkthet som tidigare inte med sitt frenetiska beatboxande på Dazzla ordentligt...” fanns. Interlude. Deejayen Sandra Melody lyfter tre MAGNUS SJÖBERG, GROOVE, NR 8 2005 Detta medför att Davids intrikata texter låtar med rimspottande i stil med Lady Stush om det oglamorösa livet får en helt annan och Ms Dynamite. På Move Ya Ting, som också närvaro. Berättarrösten är lika trasig som gästas av Roots Manuva, levererar hon en Cahit i den tyska fi lmen Mot väggen. Sjaskiga catchy refräng i bästa Tanya Stephens-stil. Anna Einarsson barer, för lite pengar på fi ckan, olycklig kärlek Men trion klarar sig även på egen hand. ANAGRAM och en längtan som tar sig patetiskt rara ut- Singeln What You See hämtar inspiration från ”Undrens tid är inte förbi!” BAROMETERN tryck. ”I’ve been known to buy keychains with Kraftwerk (och förvaltar den på ett mycket Missa inte årets debutplatta. your name in the morning in a gift shop/I buy bättre sätt än exempelvis Missy Elliotts rena the ones with the state’s license plates and it ripoff i Lose Control). Wayne Paul får välförtjänt gives me a lift up/You cross my mind so much utrymme för sin stämma på den mörka I hear your voice in the pumping of gas.” Nick Slowburn och på reggaepärlan Blessings Hornby har sagt att Marah är det bästa sedan där Aurenius leker Augustus Pablo med sin The Clash. Även om det är i mångt och mycket klarinett. Bennetts produktioner är snygga, en överdrift så känns det idag som om han som i revanschlåten Who’s Laughing..? eller inte talat helt i nattmössan. dancehallsprakande Feel No Way. Distribution: CDA/Compact Distribution AB Annica Henriksson Lotek Hi-Fi har gjort ett svängigt, snyggt Tel 08-442 11 20, Fax 08-442 11 33 e-mail [email protected], www.cda.se

www.groove.se 25 Jag pratade med en klubbarrangör härom- och angeläget album. Jag hoppas att Mattafi x PROBLEM Spiteri från Texas upp på Stirb Nicht Vor Mir/ veckan, som verkade väldigt stolt över att så är duktigt avundsjuka. Central stimulering Don’t Die Before I Do. Förmodligen den mest få demoband spelat på hans klubb. Och vad Isac Nordgren NATIONAL/BONNIERAMIGO udda duetten sedan Kylie och Nick Cave. hände? Artisterna som beträdde scenen under MONASTIR När det då och då sammanställs listor över Fortfarande är den tyska sextetten knap- kvällen visade sig sakna både utstrålning och Good Things Never Last bästa svenska LP-släppen någonsin dyker past bandet som trendkänsliga recensenter talang. En god idé inför framtida bokningar A WEST SIDE FABRICATION/BORDER Problems första platta alltid upp. Plattan droppar ord som ”coolt” och ”intelligent” kan vara att lyssna på musiken istället för att Monastir är en stad i Marocko. Det var också släpptes 1978 och bandet geniförklarades kring. Vilket oftast kan vara nog så befriande. rata band som inte har skivkontrakt. Om det där bandet från Gävle bildades 2002. Och redan då. Första upplagan på 4 000 ex sålde Speciellt när låtarna fortfarande håller, vilket är prestige som gäller verkar det ju vettigare ska jag vara helt ärlig så hade jag massor av slut snabbt och det är inte förrän nu som den det till syvende och sist ändå handlar om. att låta kontraktslösa band spela på klubben förutfattade meningar innan jag ens satte på släpps på nytt. Efterlängtad så klart eftersom Niklas Simonsson för att kunna framstå som en riktig popvetare den här skivan eftersom fl era amerikanska tv- original-LP:n är onödigt dyr. Här får vi nu en SKUMDUM när samma band slår igenom ett halvår serier tydligen var intresserade av att använda dubbel-CD med hela första och andra plattan Skum of the Land senare? deras låtar. Men döm då av min förvåning samt valda delar av tredje, livespår, demos MORPHINE LANE/SOUND POLLUTION Ett band jag gärna skulle vilja se på en när det inte var någon urvattnad H&M-pop och singelspår. Det är svårt att hösten 2005 tänka sig ett scen är Solander. De presenterar sig inte när- utan bara riktigt, riktigt bra rock med starka På bred skånska kränger Stefan Ahlqvist mer ohippt band än Skellefteås Skumdum. mare. Kanske ska musiken få tala för sig själv. popmelodier, bra röster och riktiga gitarrer ur sig låtar som Ge mej stinulering, Huller om Bandet gör skatepunk med rötter i gammal Det är alltid trevligt när ett band besparar mig man bjuds på. Det känns lite som den skivan buller, Iskalla kårar och 90 000. Ju mer man svensk trallpunk. Musik som var som hetast sin livshistoria. ”Spretig indiepop som du själv Brainpool eller Wannadies alltid ville göra lyssnar ju mer inser man att plattan egent- för en så där elva år sedan. Bandet heter som önskar du kunde skriva den”, så säljer de sig men aldrig lyckades med. Och det säger jag ligen är en fantastisk liten skapelsen. Här sagt Skumdum. Lustiga bandnamn av den själva. Spretig indiepop kan jag gå i god för. i absolut positiv mening. Den här skivan gör fi nns en slags urenergi och elektricitet som här typen var som hetast för en så där 15 år Eller kanske snarare dynamisk. Socialdemo- mig glad och ger mig hopp för framtidens gjorde Problem till ett av de mer egensinniga sedan. Dessutom har sångaren festivaldreads. kraterna + Migrationsverket = Mord är en indiepopband. Det här kan bli riktigt stort. rockband som funnits i Sverige. En farlighet En frisyr som var som hetast… nej, den har ren orgie i Sonic Youth-gitarrmangel, medan Mathias Skeppstedt och ett larm som stack ut bland dåtiden nog förresten faktiskt aldrig varit särskilt het. melankoliska For Every Decent Person There’s a OBNOXIUZ svenska punkband. De hämtade mycket från Hur som helst, poängen är att absolut ingen Thousand #¤%&* skickligt byggs upp av stäm- Channel X sextiotalets garagerock och det fi nns inte ett med ”koll på läget” skulle kunna tänka sig mor, akustiska gitarrer och gråtande trumpet. ILLIZIT MUZIK spår av de gladpunkiga tendenserna från Sve- att ägna ett band som Skumdum någon som Som svag vän av Air och Bent kan jag inte Äntligen, utbrast säkert fl er än jag, när rige på den tiden. Missa inte årets kaxigaste helst uppmärksamhet. motstå Porters ambienta, samplingsvänliga Obnoxiuz nu kommer med sin fullängds- återutgivning. Själv lyssnar jag gärna på gruppens nya musik. Och att inledande No Sense bygger på debut. Han har sedan sin solodebut 2003 Jonas Elgemark album Skum of the Land, som för övrigt är samplingar från The Fox vackra psykedelia- med tolvan 12 Inches of Illness medverkat på RAMMSTEIN deras första engelskspråkiga. Jag har alltid stycke The Butterfl y gör inte saken sämre. Ro- mixtapes och RottenGothen-kollegan Rico Rosenrot gillat tempostarkt punkös med direkta ligt att någon uppmärksammar sådan delikat Wons album. Channel X är upplagd som en UNIVERSAL melodier och stämsångsrefränger. Och jag gammal skåpmat! Porter ligger lite i närheten tv-tablå där varje låt är ett program i Kanal X. Trodde faktiskt inte Rammstein skulle överleva kommer nog alltid att göra det. I påsen fi nns av den stämning som präglar artister på skiv- Den innehåller ett par riktigt roliga skits där så här länge. Nog för att tyskar är uthålliga en del delikata skumgodisbitar. I låten Your bolaget Ninja Tune. Helt fritt från skavanker man får sig en undervisning i Göteborgsslang. och disciplinerade, men det är ändå åtta år Way visar sig bandet från sin allra poppigaste är det dock inte, men Porter har nosat reda Gäster, som sig bör, är Form One, GT Icy, Rico sedan Trent Reznor inkluderade Rammstein sida, och gör det med bravur. Stompiga War på rätt stig och behöver bara lokalisera målet. Won, men även Pst/q och Organism 12. Lägg på Lost Highway-soundtracket. Nyhetens is Money faller lite ur ramen, men är med sin Präglas dagens musik av för mycket tung- benen på ryggen och dra heter första singeln behag i all ära, men jag hade inte blivit för- trombon och sina Balkan-infl uenser en frisk sinthet? I så fall skulle Band Of Joy vara den och den gästas av Calle P och Organism 12, vånad om gruppen avfärdats som en ironisk fl äkt. Gladpunkiga, men arga, Same Old Song perfekta motreaktionen. Hysterisk balkan- men den är inte en bland de starkaste låtarna dagslända för länge sedan. Tur dock att så sitter också den som en fl äskläpp. oompa, klezmer och allmän cirkusmentalitet på albumet. Lite synd att just den valdes till inte är fallet, för deras femte studioalbum Ro- Skumdum är inget band som kastar om- har de lekt ihop till en uppvisning i att musik singel då det fi nns risk att man får en skev senrot är både tyngre och jämnare än fjolårets kull min värld. Men det här är låtar som pig- bör handla om glädje. Extra kul blir det när bild av albumet. Reise Reise. gar upp mig när jag står och diskar. Och som de stökar och hojtar i bakgrunden i bästa Att Obnoxiuz både har producerat hela Då sjöngs det på engelska i Amerika, får mig att önska att fl er band kunde strunta i spelemansanda; ”HEY! AHHHH!”. albumet och rappar tajt som få är impone- denna gång är det skolspanskan som fräschas att vara så coola. Att de kunde våga vara ”fel”. Festen fortsätter med The Pica Pica Or- rande. Skön blandning mellan svenska och upp i charmtrollsrökaren Te Quiero Puta!. Och bara göra glad och energirik musik. chestra. På ett övertygande vis dundrar deras engelska låtar och en stor portion humor där- Med blås och allt inkluderat. Dessutom dyker Daniel Axelsson skiva Live igång med The Chase, en soulfunkig emellan gör albumet riktigt bra. Både beats ett halvchockerande gästinhopp av Sharleen rökare. Parallellerna drar jag spontant till The och rap är grymma och jag längtar redan efter Frank Pop Ensemble, tyskarna som bidrog att få höra mer från Herr Hisingen. med musik till Austin Powers: Hip Teens Don’t Henrik Lantz Wear Blue Jeans. The Pica Pica Orchestras LENA PHILIPSSON MADONNA styrka ligger i att de är utrustade med en Jag ångrar ingenting Confessions On a Dancefl oor riktigt vass sångerska med en sjujäkla pipa. COLUMBIA/SONYBMG WARNER Mer sådant, tack! NANNE Christian Thunarf Alltid på väg Att recensera en skiva efter en genomlyss- För kontakt LIONHEART/BONNIERAMIGO ning är givetvis inte det ultimata läget. Det Solander: www.solander.tk ”Vad i helsicke sysslar Orup med?”, undrar förutsätter skivor som inte är alldeles för Porter: [email protected] jag fyra låtar in på skivan. Då har hans andra krångliga och komplicerade, de ska funka Band of Joy: [email protected] skräddarsydda skiva åt Lena Philipsson börjat under första genomlyssningen. The Pica Pica Orchestra: erik@gotlandartist. framstå som en smärre kalkon. Unga pojkar & Sån tur då att Madonnas Confessions com äldre män påminner mest om GES misslyckade On a Dancefl oor är en sån skiva. En direkt infl uerade Let it Will Be, studsiga Jump och comebacksingel Den andra kvinnan och un- sak, som man kan ta till sig med en gång. svenskproducerade Like it Or Not. derstryker än en gång att tango inte är Orups Discokulan snurrar och Madonna är på sitt Confessions On a Dancefl oor är dock grej. Han jobbar i affär är riktigt katastrofusel, allra bästa partyhumör. inget album som håller hela vägen. Det en sådan där outhärdlig Shania Twain-schlager Singeln Hung Up är en direktträff i magen. fi nns ett antal låtar som känns fabrikstill- som numera är obligatorisk i Melodifestivalen. Från den rullande basen via den maffi ga verkade. Bland annat Get Together krånglar På www.groove.se Och Dom bjuder på champagne låter mer stråksamplingen från ABBA:s Gimme till det för sig, vill vara svår och det blir avslagen än mousserande. Gimme Gimme. ABBA brukar inte vara helt bara konstigt. Dessutom hör man här hur kan du även läsa Några exempel på traditionell Orup-pop vidlyftiga med tillstånd, men jag är glad att tunn Madonnas röst är. Den drunknar och artiklar med och framför allt den grandiosa avslutningsbal- de lättade på skattkistelocket den här gång- hamnar mitt i en enda stor ljudgröt och jag laden Du kan få mej när du vill får skivan att en. Hung Up förtjänar de där stråkarna. Den tror inte att hon egentligen var intresserad Sapporo72, Reds trots allt kännas okej. Dock inte alls i klass är bland det mest dansanta och storslagna av att göra shoegazerhouse, men det är så med fjolårets Det gör ont en stund på natten Madonna fått ur sig på länge. det låter. Musiken på skivan har hon själv Wonder och Hearin’ men inget på dan. Fast när jag sedan motvilligt Resten av skivan pumpar på i samma kallat future disco, men så värst future tar mig an Nanne Grönvalls comebackalbum vansinnesdiscofärd, ibland infl uerad av det är det inte. Rätt retro faktiskt. Bra, men Aid. Tre artister du är jag beredd att förlåta Lena och Orup för postfunkiga soundet från New York. Och tillbakablickande; disco, fi lterhouse och ett precis allt. Alltid på väg – ner i helvetet för visst, den heter ju till och med I Love New stänk pop. inte vill missa! dina insatser i musikbranschen. York. Andra starka spår är Eleanor Rigby- Mats Almegård Thomas Nilson

26 Groove 8 • 2005 .944!,"5-54%.5

(!2$#/2%350%234!2#/-

Kristian Anttila “Innan Bomberna” Ute 9 nov BOYS “In Loch Ness” Ute 16 nov

Art & Photo: Melanie Magassa & Christoffer Sahlgren. Contact: www.dach.se CREAM Dessutom är NewOrder Story lite spattig mytiska namn. Men Snoop är kungen trots STAM1NA Royal Albert Hall London May 2-3-5-6 2005 med snabba klipp som ger ett okoncentrerat Tupacs självklara utstrålning. Stam1na RHINO/WARNER intryck. Men den är ganska omfångsrik, med Gary Andersson SAKARA RECORDS Ibland undrar man vad man förväntar sig. lite nyheter – för min del hade jag inte en WEEPING WILLOWS Finsk metall? Måste säga att efter alla Nightwish- Man vet att det gått nästan 40 år och att män- aning om att Blue Monday såldes som jingel Live in Helsinki kopior och operasjungande gothband så är niskor åldras och förändras. Ändå sitter man till en läskreklam. Men som helhet är det för TALENT TRUST/PLAYGROUND man inte jätteintresserad. Men Stam1na är där med sin Cream-DVD och hoppas att allt hoppigt, trots en trogen kronologisk följd. Vi tar det bästa först: intervjuerna med band- något helt annat. Först och främst sjunger de ska vara som det en gång var. Och där står de Och jag vet inte om dokumentären cirkulerat medlemmarnas föräldrar i deras hemmiljö är på hemspråket, dessutom går det fort och är tre plötsligt på scen igen och man bara hoppas tidigare, den verkar lite gammal. Det tar slut sagolikt underhållande. Mammor som visar hårt som fl inta. De tre grabbarna från Östra att Jack Bruce ska ha sin gamla Gibson-bas på nittiotalet, så den kunde onekligen hottats fotoalbum och berättar anekdoter är obetal- Finland är arga, riktigt arga låter det som. istället för den där nya fula femsträngade han upp en hel del inför denna release. bart i all sin enkelhet. Hatten av till killarna Stam1na har spelat ihop i nio år och detta brukar ha. Man blundar och hoppas att allt Niklas Simonsson att de gått med på att öppna upp denna dörr debuten. Plattan gick direkt in på fi nska ska låta lika sextiotal och skitigt som det en PULP till sitt innersta, det naturliga vore ju annars hitlistan och ryktet säger att de är ett grymt gång gjorde. Helt enkelt sjukt högt ställda för- Pulp Ultimate Live att gömma undan föräldrarna illa kvickt. liveband. De påminner om gamla hederliga väntningar – varför beter man sig så omoget? UNIVERSAL Spelningarna från april 2004 är från bandets Psykoplasma, men med mer tyngd och mindre Det blir aldrig som det var. Det visar sig Tre dagar innan nyåret 1996 gör Pulp en favoritstad Helsingfors och bandet är naturligt desperation. Personligen tycker jag det är skönt rätt snart när man tittar på Creams återfören- bejublad spelning på Brixton Academys scen. tajt och smärtsamt känslofyllt. Många episka med härligt hård musik där man inte behöver ingskonsert från Royal Albert Hall i London i De står på höjdpunkten av sin karriär och kärleksberättelser passerar revy via trånande bry sig om vad de sjunger eftersom man ändå maj. En del av drömmarna infrias. Gubbarna Jarvis Cockers magra kostymklädda gestalt är gitarrer och explosionsartade crescendon. Och inte förstår ett ord. Riktigt bra och väldigt är i någon slags formtopp, de är stundtals förmodligen en av världens absolut hippaste. Magnus Carlsons magiska stämma och up- uppfriskande. Mer fi nsk metall åt folket! mer samspelta än på sextiotalet, på både gott Vad hade jag inte gjort för att vara där? Men penbarelse står som en fyrbåk i mörka natten. Mathias Skeppstedt och ont. Bäst är Jack Bruce och Ginger Baker, i mitten av nittiotalet gick jag fortfarande på Precis det Weeping Willows gör allra bäst även TRINA men så har det alltid varit. Det var Bruce som högstadiet i Laholm och att åka till Storbritan- om ett par gamla låtar saknas. Glamorest Life gjorde vassast låtar och det är han som är den nien för att gå på popkonsert var inte aktuellt. Gary Andersson SLIP-N-SLIDE/WARNER egentlige sångaren. Baker är en charmig gam- Nu nästan tio år senare får jag (och alla andra The Work of Director Tuffa Miami-tjejen Katrina Taylor försöker mal fyllegubbe som fortfarande är universums som var för unga eller dumma) chansen att MARK ROMANEK utmana bland andra Lil’ Kim om gangsta- bästa trummis. Clapton får som vanligt brot- uppleva konserten igen. Pulp Ultimate Live JONATHAN GLAZER glamour-tronen och lyckas på tredje plattan tas med sin töntighetsstämpel, men han har innehåller förutom den fantastiska spelningen ANTON CORBIJN Glamorest Life i alla fall övertyga mig om att hänget kvar i gitarrspelet. dessutom legendariska ”The Park is Mine”- STEPHANE SEDNAOUI hon tillhör eliten. Beatsen är prickfria och Det är inte så att man fi ngrar på fjärrkon- spelningen i Finsbury Park från 1998 samt en PALM PICTURES/CAPITOL Trinas attityd i rappen skvallrar om att hon trollen. Man sitter stadigt kvar i soffan och rad charmiga videoklipp från turnélivet. Serien DVD-samlingar som startades av Spike är självsäker både i studion, på gatan och i stundtals njuter man högljutt för trots allt är Att säga att Pulp är underskattade vore fel Jonze, Michel Gondry och Chris Cunningham sängen. Dessutom kryddar hon den hårda det inte så mycket som är förfi nat och tillrät- (Common People har under många år varit alla har nu utökats med fyra nya musikvideoregis- plattan med balladen Here We Go tillsammans talagt. Det här är Cream 2005. En pensionärs- indieklubbars nationalsång) men de har något sörer. Upplägget är detsamma: en DVD-skiva med Kelly Rowlands samt med Neptunes- träff med jetsetpublik och biljettpriser upp till orättvist buntats ihop med resten av banden med en relevant del av regissörens produktion, doftande västkustgunget i Snoop-samarbetet 1 800 spänn. Men det är ett Cream som ser ut som kom fram under nittiotalets britpopvåg. och en 56-sidig bok. Sexy Gurl. Fler grymma spår är Mannie Fresh- att ha kul och sånt har alltid smittat av sig. Med facit i bakfi ckan framstår Pulp som Även om Anton Corbijn och Mark Romanek proddade Da Club, inledande Cool & Dre- Jonas Elgemark betydligt mer intressanta och komplexa än har fl est videor på sina samlingar inser man massiva Sum Mo, snuskiga skrytet i So Fresh JOHN LYDON såväl träbockarna Oasis som trallvänliga Blur. snabbt att kvantitet inte betyder kvalitet. och Dr Dre-snarlika It’s Your B-day som Jazze The Best Of British £1’s Och när Brett Anderson för länge sedan känns Mark gör vackra och tekniskt kompetenta Pha ligger bakom. Men bäst är Trina i betong- CAPITOL medelålders behåller Jarvis Cocker mystiken videor som mest påminner om fotoböcker tunga snusklåten I Gotta där hon och Rick En fi n samling videos från både Sex Pistols och omkring sig. Han ter sig som en brittisk Serge – orelaterade bilder staplade på varandra. Det Ross utmanar ett malande beat och vinner. Public Image Ltd. Och det är uppenbart vilken Gainsbourg; intellektuell, depraverad och är de sena, dokumentärfi lmiska videorna med Att sitta still till denna svettiga hit är omöjligt. betydelse John Lydon haft på musikhistorien. fullkomligt genial som låtskrivare. Men största Johnny Cash och Jay-Z som har vidare djup. Verkligen supertajt. Som hela plattan. Framförallt med sin säregna stil och röst. Lägg likheten med Gainsbourg är den sexuella Antons verk har en tendens att åldras fort och Gary Andersson därtill det faktum att det var bra låtar också. laddningen som genomströmmar musiken. att han ständigt återkommer till scener där VADER Vilket det vimlar av på denna DVD – här fi nns Det är därför föga förvånande att Cocker någon går genom ett landskap blir parodiskt The Art of War Anarchy in the U.K., (This is Not a) Love Song beskriver konserten som ett sexuellt klimax. efter ett tag. Också hans senare verk, i synnerhet REGAIN RECORDS och fantastiska Rise bland mycket annat. Inspelningen av skivorna och promotionarbetet för U2 och Travis, känns mer genomarbetade. På ett sätt dog dödsmetallen i slutet på nittio-ta- Det här är en DVD man defi nitivt bör äga. är bara förspel – mötet med publiken är det Jonathan Glazer har bara gjort nio videor, let, de band som fortfarande härjar har änd- Kan inte tänka mig bättre förfestsoundtrack. som verkligen betyder något. men många av dem är å andra sidan extremt rat sitt sound för att följa med tiden. Oftast till Per Lundberg GB Med den inställningen säger det sig själv bra. Här fi nns också riktigt coola reklamfi lmer, det bättre. Dödsmetall var en genre som trots MAGNUM att båda konserterna är fullkomligt otroliga. och ett menysystem som är nästan roligare än att den var otroligt bra, var väldigt begränsad, Livin’ the Dream Att Jarvis ser ut som en mus i ansiktet spelar videorna. Precis som hos Anton får färre än den gav inte musikerna utrymme till utveck- SPV/PLAYGROUND ingen roll, när han spänner ögonen i publiken hälften av Stephane Sednaouis videor plats ling. Detta är fakta som polska Vader struntat När världens mesta pomprock-band är DVD- och väser ”Oh it’s turning me on” i Pencil Skirt – irriterande nog är Nouveau Western förbi- fullkomligt i. I deras värld är det alltid 1995 aktuella slås det på stora trumman. På skiva smälter jag som lava. Låtmaterialet känns i de gången, men andra klassiker med U2, Tricky och Morbid Angel och tidiga Entombed är ett återfi nns en konsert från Astoria, England fl esta fall lika aktuellt nu som då (till skillnad och Björk är med. Dessutom har Stephane kungar. Men på nåt sätt så funkar det som i april 2005 med hela 18 låtar. Inget ont om från mycket annat som hypades under nittio- lagt med en hel del coolt extramaterial, och Vader gör. Jag gillar det ordentligt. övriga sånger men när bandet återkommer på talet) och rymmer såväl svärta som humor och han är mest personlig i sina kommentarer. Men dödsmetall från Polen? Javisst, och scen efter en kortare paus och sen dammar glädjesprudlande extas. Om detta inte kan Han slår inte Michel Gondry, men han är nära. kanske är det en fördel att de inte kommer av hela 1985 års mästerverk On a Storytellers få dig att vilja ”party hard” hela natten är du Tekniskt sett vinner Stephane också. När från Sverige eller Florida, kanske är detta vad Night i en följd blir jag nästan lika nostalgiskt förmodligen en hopplös tråkmåns. alla de andra presenterar widescreenvideor i scenen behöver. Vi snackar stenhård, plattan lagd som den hängivna publiken. Moa Eriksson 4:3-format med svarta kanter, vilket är väldigt i mattan-metall här, maximalt med riff, av- Extramaterialet är digert med intervjuer, TUPAC irriterande om man har en widescreen-tv, så grundsvrål och dubbelkaggar. Ibland får man åtta promovideor och ett nio minuter långt Live at the House of Blues byter Stephane Sednaouis DVD elegant mellan intryck av att det är en trummaskin, för inte klipp från den gångna sommarens besök på EAGLE ROCK/PLAYGROUND anamorfi sk 16:9 och 4:3, beroende på källma- kan väl en människa spela det där? Så fort går Sweden Rock Festival. Den totala speltiden På nationaldagen 1996, ett par månader innan terialet. Mark Romaneks DVD har poänglöst det emellanåt. klockar in på över tre och en halv timmar och Tupac sköts ihjäl, var han och skrikiga polarna nog anamorfi ska menyer, men videorna visas Det har som sagt inte hänt mycket i Vaders jag törs utlova full valuta för pengarna. i Outlawz förband till Snoop Dogg på intima i 4:3 – hallå? Med tanke på att detta ska vara värld sedan senaste plattan men det förväntar Roger Bengtsson House of Blues på Sunset Strip i Los Angeles. defi nitiva retrospektiv över regissörernas man sig inte heller, där dessa gossar härjar NEW ORDER Att Tupac var en artist och människa utöver musikvideoproduktion känns det fjuttigt att följer man mallen, men man gör det riktigt, NewOrder Story det vanliga vet vi men live kliver han verkligen tekniken inte utnyttjas till fullo. riktigt bra. Det är mörkt, argt och rakt på sak. WARNER fram som den stjärna han var. Tyvärr är det Det är snygga små boxar, med mycket Det enda problemet jag ser med den här Den tar avstamp tidigt, med mycket snack om dock uppenbart att Snoop var i sitt livs gangsta- bra musik. Är man intresserad av musikvi- skivan är längden, det är bara fyra låtar och . Hur stora de egentligen kunde form under denna period med tunga hits deor är de värda ett inköp, särskilt Stephane två intron och en video och alltihopa klockar blivit om inte Ian Curtis hängt sig den där som G’z and Hustlas, Murder Was the Case, Gin Sednaouis och Jonathan Glazers. Och till nästa in på endast 14 minuter. Och vem behöver två majdagen 1980. De kunde blivit större än and Juice och Ain’t No Fun så Tupac hamnar utgåva i serien, kan jag få önska en samling intron på en så kort platta? Pink Floyd och U2, som ett par intervjuade snabbt i skuggan trots att Death Row Records med Shynolas mästerverk? Tack. Inte mycket för pengarna. Bättre kan de. stollar i bandets närhet påstår. Nja… självklart hellre säljer denna DVD på Tupacs Henrik Strömberg Mathias Skeppstedt

28 Groove 8 • 2005 VECTOR LOVERS WESTLIFE slickat emellanåt, men Yearwood låter sig SOPHIE ZELMANI Capsule for One Face to Face inte falla i den lätta fällan. För det fi nns mer Decade of Dreams SOMA/DOTSHOP.SE SONYBMG av välpolerad country och bra americana här. SONYBMG ”Hey now boy where you been/smashed De senaste åren har det onekligen sett ut som Inte så att det blir glättig tefl on utan mer av Decade of Dreams är mitt enda begär just nu. up toy are you lost again?/Your batteries om den här sagan lidit mot sitt slut. Fjolårets jordnära attityd, även om stompigheten fi nns I takt med att höstens gula löv faller brister low did you crash again robot boy/do you kareokecovers på gamla Rat Pack-standards lite väl närvarande för att någon lera ska hjärtat i tusen delar och sprids över skivspe- need a friend?/Hey little droid, is your head kändes som ett desperat drag och var helt is- fastna på stövlarna. Men emellanåt när den laren. Sophie Zelmani har gjort det förut, all wrong?” undrade Robyn på den vackra kall musik och på albumet innan krävdes det ges utrymme och rätt miljö, kan hennes röst förhäxat och fascinerat med sin sirliga och electroballaden Robot Boy på sitt senaste en lättköpt cover på Barry Manilows Mandy för plöja åkrar på det skönaste sätt man någonsin vackra musik. Denna samling av gammalt och album. I Melodies and Memory känns det som att få en hit. Men tydligen ska man inte räkna sett fruktbar jord hanteras. nytt är inte mindre trollbindande. Nya I Can’t om Martin Wheeler ger det bästa svar han ut Westlife riktigt än. I skrivande stund ligger Magnus Sjöberg Change är kanske en av höstens absolut bästa kan. Han låter som en batterilåg droid som de för 274:e gången etta i Storbritannien. Med NEIL YOUNG låtar och Nostalgia stannar världen. inte fattar att relationen är på väg att sugas en Josh Groban-cover. Det borde vara veder- Prairie Wind 2005 är verkligen året då många kvinnliga upp av nästa svarta hål. Han cirklar runt i värdigt, men i Westlifes händer blir You Raise REPRISE/WARNER singer/songwriters tagit ton. Och Zelmani låter sin enmanskapsel och försöker förtvivlat få Me Up en smått magnifi k pojkbandshymn. Malmö nov 1 i hög grad som sina musikaliska småsystrar igenom det som han tror är känsla genom sin Defi nitivt bland det bästa de gjort. Hej Neil. Ternheim, Talvik och Sigvardsson men vem sprakiga radioutrustning. Egentligen är det Westlife ska förstås hålla sig till ballader, Hoppas att allt är bra med dig och din familj. som är förebild för vem går inte att ta miste bara strömkretsar som långsamt brister. när de höjer tempot en aning blir de fullkom- I Malmö är det mesta som vanligt. Morgnarna på. Sophie Zelmanis egna infl uenser kommer Capsule for One är den efterlängtade ligt ointressanta. Tänk Motown-tema på Idol är höstkalla och träden nästan nakna. snarare från Neil Young och Bob Dylan. Dess- uppföljaren till förra årets smått fantastiska 2005 eller ratade Backstreet Boys-demos från Har du byggt färdig verandan? Jag tänkte utom är hon inne på sitt tionde år som artist Vector Lovers och det är en stark sådan. Allra slutet av nittiotalet. Men det är balladerna på den när jag var ute och åkte tåg i helgen. och även om det inte är viktigast att vara först bäst blir det när Wheeler greppar mikrofonen som dominerar, och några är riktigt skapliga. Jag lyssnade på Prairie Wind och åkte tåg och bör det poängteras. Med Decade of Dreams i ovan nämnda robothymn. Men i övrigt håller Thomas Nilson kom att tänka på din veranda. Tänkte även visar Sophie Zelmani att guldmedaljen hon ni- det lika hög klass som debuten. Precisa ljud ROBBIE WILLIAMS en hel del på Greendale. Där satt också en tat vid bröstet inte kommer från förstaplatsen och eleganta rytmer gör detta till det starkaste Intensive Care gammal man på en veranda och väntade på utan det faktum att hon är värdigast. Trots det inom electrotechno just nu. Samtidigt är det CHRYSALIS/CAPITOL polisen. Det tror jag inte du gör så klart. För vemodiga ytskiktet är det här en musikalisk lite för likt föregångaren för att det ska vara Efter deras första gemensamma prestation du har väl inget otalt med dem nuförtiden? personifi kation av lycka. tidlöst bra. – de två bleka nyskrivna singlarna på fjolårets Har du satt dit gungstolen jag köpte åt dig? Gabriella Fäldt Mats Almegård samlingsskiva – framstod Robbie Williams Om man lyssnar på Prairie Wind så låter det THE ZEPHYRS VIC DU MONTE’S PERSONA NON GRATA nya låtskrivarpartner Stephen Duffy som ett nästan som om du gjort det. Men eftersom Bright Yellow Flowers On a Dark Double Bed Vic du Monte’s Persona Non Grata tveksamt val. Men på Intensive Care visar den är ny så har du inte suttit in den ännu. ACUARELA/BORDER CARGO/BORDER Duffy (mest känd för att ha varit sångare i en Fortfarande den lite stel och vill skena iväg. ”Did I listen to pop music because I was mise- Ibland kan associationer verkligen förstöra in- väldigt tidig upplaga av Duran Duran) varför Jag märker det i låtar som He Was the King, rable, or was I miserable because I listened to trycket av musik. Vic du Monte’s Persona Non Robbie valde honom som ersättare till Guy den är ju riktigt löjlig faktiskt om du frågar pop music?”. Ja, när det kommer till Zephyrs Grata, med Kuyss gamla basist Vic du Monte Chambers, mannen som låg bakom de fl esta mig. Men något som slår mig är om du vet vad handlar det snarare om det sistnämnda. vid rodret, hamnar tyvärr i den zonen. av hans största hitlåtar. För Robbies femte du ska göra i framtiden. Existerar framtiden Edinburgh-trion är mästerliga på att förvalta Ambitionen verkar inte vara högre än att album står sig helt okej i jämförelse med de för dig? Hoppas verkligen inte du blir en mysig det skotska vemodet. Stuart Nicols skriver spela släpig rock på neandertalnivå. Det låter tidigare. De musikaliska skillnaderna mellan farbror med hatt som berättar fi skeanekdoter låtar lika svartsynta som Malcolm Middleton, äckligt och avdankat. Man kan riktigt se de Intensive Care och föregångaren Escapology är för storögda och rödgråtna rockjournalister. men till skillnad från Arab Strap-killen saknas gulfl äckade undertröjorna och känna bakfyl- också ganska marginella (typ ska-infl uenser Jag vill fortfarande att du ska Keep on Rockin’ galghumorn. Stuart Nicol har inget alter ego leångesten efter gårdagens whiskyfest som på singeln Trippin). in the Free World. Men det är kanske jag som som tar udden av klagolåten. Han skriver inte antog groteska proportioner. Det storhetsvansinne han kanske lagt sig är den mysiga farbrorn. Vad vet jag? heller toksvängiga låtar. Cellon, trumpeten Vic du Monte låter som en svårt berusad till med i andra sammanhang har – om vi Jo, en sak. Jag vill att innan du sätter dig och violinen gråter istället i kapp. För att inte äldre man som inte skäms för att skråla på bortser från storbandspekoralet Swing When för gott med din gamla gitarr på verandan tala om pedal steel-gitarren som är otröstlig. parkbänkar. Med sig har han sina dagdrivande You’re Winning – ännu inte hörts på Robbies och gungar gungstol så vill jag höra en Ragged På Bright Yellow Flowers är countrymelo- vänner som ibland spelar munspel och cow- skivor. De känns snarare rätt anspråkslösa. Glory till. Tror att du har den inom dig. Såg att dierna mer framträdande. De atmosfäriskt boymelodier. När de inte slåss på liv och död Så länge han inte försöker göra det där stora du hade det när jag kollade på Greendale, där svävande ljudlandskapen från tidigare album om den sista avslagna ölen. mästerverket han inte är kapabel till kan han fi nns en hel del taggtråd. fi nns ännu kvar men har denna gång använts Det blir aldrig direkt dåligt. Jag gillar de nog komma undan i den här branschen ett Sköt om dig tills nästa gång vi hörs och mer ekonomiskt. Ungefär på det sätt Neil psykedeliska inslagen som ger en känsla av bra tag till. hälsa alla där borta. Halstead skalade av fl era lager tapet från febriga ökendrömmar. Problemet ligger i att Thomas Nilson Hälsningar Slowdives ljudväggar på sin solodebut. allt känns så fruktansvärt ofräscht och date- TRISHA YEARWOOD Din trogne vän. Omslaget pryds av högsommarens knall-gula rat. Artister som Fu Manchu gör det dessutom Jasper County Per Lundberg GB rapsfält, medan musiken är klädd i svårmodig mycket bättre. UNIVERSAL oktoberkostym. Det är en vacker kontrast. Till- Visst är det hemskt hur musik kan plocka Emellanåt tycker jag att Trisha Yearwood sammans med Great Lake Swimmers har The fram dina värsta fördomar. låter lite väl mycket Shania Twain för att Zephyrs gjort höstens soundtrack. Underbart. GROOVETSOOLPDFChristian  Thunarf det ska kännas riktigt bra. Det låter lite väl Annica Henriksson

www.groove.se 29

Nu när mörkret faller över nejden släpper vi årets 9:e Grooveskiva. Upplägget är denna gång lite annorlunda, vi valde att börja mjukt och avsluta hårt – en stegrande resa på 80 minuter! För att bli prenumerant och få en unik skiva med varje ny tidning: betala in 299 kr (studenter 249 kr) på plusgiro 18 49 12-4 och uppge både post- och mailadress.

1 Sophie Zelmani Love Olzon där hennes iakttagelser förmedlas Come and Join Close Your Eyes Become Blind 16 Lilyjets I Can’t Change av fluffigt svängande rytmer och en sårbar, We’re On Our Way To Eskju Divine. Musik värd Crave Sophie Zelmani har hållit på i tio år nu men vacker röst. En vinnande kombination. Visitor att upptäcka! Dessa tre norska åttiotalstjejer med givna hennes innerliga musik känns ständigt aktu- är en öppenhjärtig kärleksförklaring man www.eskjudivine.com populärkulturella influenser som Hanson, ell, ständigt fräsch och angelägen. Den öds- gärna sjunger med i. liga ljudbilden och hennes spröda stämma www.ninakinert.com 11 I’m from Barcelona We’re From Barcelona 6 Hoffmaestro Otroligt charmig och chosefri popmusik I’m Not Leaving Now drabbar en alltid så här direkt. Lekfulla orgel- Från filmen Stockholm Boogie hämtar vi Jens melodier, blåsarr från enkelhetens källa och ”Hoffmaestro” Malmlövs smäktande soulbal- körer – dessa effektfulla körer. Min nya vän lad I’m Not Leaving Now. En kanonlåt att köra Emanuel Lundgren förklarar fenomenet bäst själv: ”det går liksom inte att värja sig”. www.imfrombarcelona.com 12 West End Girls West End Girls Tracy Chapman, Alanis och Aerosmith satsar Isabelle Erkendal och Rosanna Jirebeck spelar nu efter flera års jobb på stort genombrott. endast musik av Pet Shop Boys. De menar Deras teeniepop är nynnvänlig, glad och stort att det inte finns några bättre låtar, så varför producerad och visst kommer deras platta att mottagas med öppna armar. www.lilyjets.com parat med de hudnära texterna berör även statyer. Musik att sjunka in djupt i. 17 The Models www.zelmani.com Protect Me Hårt rockpoppande Malmö-baserade Groove- 2 Erik B. favoriterna The Models är numera en trio End of the Word som använder rullande trummor, feta gitar- Från Rymdtorget i Göteborg kommer denna riff och rejäla rockrefränger för att få skivkon- organiska, inspirerade och popvarma låt där för tjejerna. Men denna söder-om-Söder-kis trakt. Tjejerna har attityden och verkar veta orgelslingor och akustiska gitarrer hamnar i står även för latinpartydängor och brölande vad de vill. Och jag tror de får det. Men de bakgrunden – Erik Brännströms riviga sång- livegigs tillsammans med polarna. Platta sjunger även ”protect me from what I want”… röst tar nämligen över helt! Han känns som kommer nästa vår. www.themodelsband.com en genuin popstjärna redan nu. Lika naturlig www.hoffmaestro.com om Hothouse Flowers. 18 User’s Guide www.erik-b.tk 7 Damian Marley Rice’n’Curry Welcome to Jamrock nöja sig med något sämre? Och visst får man Från debuten The Sweetest Thing Kills kom- 3 Searching for Luke Jr Gong för den stolta Marley-traditionen en något glasartad blick när man hör West mer postrockmullrande Rice’n’Curry med sin Trees of Misery vidare med blytunga fullträffen Welcome to End Girls. Kommande album kallas Goes Pets- mässande sång och svagt orientaliska doft. Debutalbumet som innehåller cellovibreran- Jamrock där det jamaikanska svänget hotar hopping. Göteborgsbandet har redan turnerat i USA de Trees of Misery heter Lock Inside a Key och att skallra sönder rutorna i mitt hus. Och visst www.westendgirls.se och med plattan i bagaget lär vi höra av dem bakom det hela står Karlskrona-tösen Frida kan suget efter farsan Bob Marleys fullän- även på hemmaplan. dade konst stillas här. Välkommen! 13 Spånka www.users-guide.net www.damianmarleymusic.com High05 Med ett hänsynslöst driv manglar norrkö- 19 Hardcore Superstar 8 Da Silva pingarna i Spånka med största sannolikhet We Don’t Celebrate Sundays Paradise ett dansgolv nära dig med denna klubbhit Vad kan man säga om dessa Sveriges tras- Smygande och avslappnat funkigt anländer idag, i morgon och resten av vintern. Den higaste sleazefavoriter? De återanvänder Valeria Da Silva med band till den svenska ostoppbara kraften i livsbejakande musik har alla kända rockposer men nya plattan får musikscenen, och vilket genombrott det sällan varit tydligare än i denna nyinspel- oförskämt bra omdömen – ska de nu även bli kommer att innebära! Streetsmarta och ning av High. ”If you wanna dance, this is the recensenternas älsklingar? Säkert är att ban- pulserande låten Paradise borde direkt bli en place” dets intensiva rock tagit dem till högsta ligan. radioplåga som lyser upp det mörka halvår vi www.envis.se Och de är där för att stanna. Åstrand. Att hon också är ädelstensexpert är har framför oss. ”Meet me in paradise!” www.hardcoresuperstar.com logiskt då hennes låtar verkligen är pärlor www.dasilvasweden.com 14 Plusgrader med extraordinär lyster. Skön akustisk atmos- Gränsfall 20 Hell Is for Heroes fär som vaggar till ro. 9 King Kong Crew Denna kvintett från – ja du gissade rätt Folded Paper Figures www.expressmusic.se Wrooh – Norrköping, spelar rak och okomplicerad Dessa Refused-influerade engelsmän vräker Bandet har sedan 1999 pumpat ut sin apfunk rock där de svenska texterna lyfts fram i ut intensivt melodiösa låtar i samma ådra 4 Pelle Carlberg och sammanfattar på plattan Reincarnation ljudbilden. De skapar en smått melankolisk som avsomnade At The Drive-In. Med sin Musikbyrån Makes Me Wanna Smoke Crack of Fools dessa år, men de har redan startat stämning på fullängdaren Äntligen är här emotionella post-hardcore tar de inga fångar, Att Pelle Carlberg började fundera över sitt inspelningarna av nästa fullängdare. Med som finns ute inom kort. Klassisk svensk pop de fullständigt krossar motståndarna och lär artistiska eftermäle efter att ha sett den skönt bas- och percussion-driven musik som i ny tappning. snart stå ensamma på tronen. gripande dokumentären om den döende flyter ut i atmosfären via rymdsolon påmin- www.plusgrader.nu www.burningheart.com Warren Zevon känns inte konstigt. Men jag ner de nästan om Red Hot Chili Peppers eller tror visst att många skulle sakna dig med Sublime. 15 Boys 21 Vader Pelle, du har massvis av bra musik i dig ännu, www.soundhabits.se Sex: Male, Race: White This Is the War det hör jag. Man får inte vara allergisk mot Morrissey när Med 20 års massivt musikskapande i den www.labrador.se 10 Eskju Divine man närmar sig svenska Boys. Deras Smiths- tyngsta genren bakom sig visar polska stjär- Fears smarta pop överskuggas dock av sångarens norna Vader även 2005 var skåpet ska stå. 5 Nina Kinert Denna extraordinärt begåvade trio från Norr- kusligt snarlika sångröst och –stil. Men Sex: I This Is the War är de hänsynslösa, brutala Visitor köping bjuder på gitarrbefriad och pompös Male, Race: White är i alla fall en smittande melodimassakrerare med en önskan att inva- Unga stockholmskan Nina Kinert har redan arenaindie i Coldplays skugga. Fears är en och svängig popdänga. dera din privata sfär. Stig in på egen risk. gjort sin andra fullängdare tillsammans med malande episk klassiker från snygga albumet www.smashingtime.net www.regainrecords.com

www.groove.se 31

Groove 9 • 2005 / övriga recensioner / sida 1

DVD fränger om kääärlek. Ytligt – javisst. Sexigt Vet artisterna om vad Mark håller på med? – njae, knappast. Tråkigt – defi nitivt! Längre in på DVD:n blir det lite lugnare. BUDDY HOLLY AND THE CRICKETS Gary Andersson Snygga videor som Closer The Defi nitive Story THE MISSION (ocensurerad!), Eels Novocaine for the Soul UNIVERSAL Lighting the Candles och Madonnas Bedtime Story. Mark videor Man kan glädja sig åt en hel del när man SPV/PLAYGROUND likar fotoalbum. Väldigt vackra bilder, sitter där med sin Buddy Holly-samling. Vilken låtlista denna minst sagt mastiga men ingen handling. Med hans två senaste Den snygga förpackningen, DVD:n, det DVD-box innehåller. Tre skivor, nästan sex videor (Johnny Cash och Jay-Z) börjar det informativa häftet. Men det där med kvan- timmar – det är som musikens motsvarig- likna något, de har en dokumentärfi lms- titet och kvalitet måste ändå nämnas när het till Ben Hur. känsla som känns fräsch. man lyssnar på Buddy Hollys topp 20. Om För mig som svår Sisters of Mercy-fan är Jonathan Glazer har bara gjort nio mu- man av någon anledning skulle dela upp även en livekonsert med The Mission rena sikvideor, men många av dem är å andra låtarna mellan bra och dåliga och kolla julafton. Trots att Wayne Hussey lämnade sidan extremt bra. Radioheads Street Spirit vilka som vinner skulle det trots allt bara Andrew, eller hur det nu var. och Karma Police, UNKLEs Rabbit in Your bli en hårfi n seger för de bra. Men att se Men visst fan är det kul att höra låtar Headlights, Massive Attacks Karmacoma. de charmiga framträdandena hos Ed Sul- som man spelade luftgitarr till för 20 år Här fi nns också några riktigt coola reklam- livan räcker en bra bit och att Buddy Holly sedan. Och Wasteland är fortfarande en fi lmer, och ett menysystem som är nästan hålls vid liv genom såna här släpp känns helt sjukt bra låt. roligare än videorna, där bland annat den på något sätt tryggt och rättvist. Ser man endast till det visuella i att kolla extremt hemlige Glazer låtsas att han får Jonas Elgemark på Wayne och hans ihop-plockade lego- alla sina idéer från en luffare. DIVERSE ARTISTER knektar så är det inte mycket att skryta Anton Corbijn är utan tvekan en av #1 Spot med. Lite publik, tysk sådan. Lite kamera världens bästa fotografer. Hans musikvi- DEF JAM/UNIVERSAL på Wayne i motljus. deor däremot har en tendens att åldras 14 välansade kärleksvideor från åren 1986- Skiva nummer två innehåller ex- väldigt fort. De första på samlingen känns 2003 med artister som snyftiga Dru Hill/ tramaterial. Biografi n är rolig. Wayne väldigt taffl iga. Man märker snabbt vissa Sisqo, LL Cool J, lyxporrige Montell Jordan, berättar Missions historia till gamla bilder. teman. Folk går väldigt mycket, genom Ja Rule, Jay-Z och Ashanti. Och även om Berättandet blir varmt. Wayne har känsla oftast platta landskap. Går de inte så står förväntningarna på en sån här videosam- i rösten när han berättar om sina olika de still. Men det blir bara bättre. Att Heart ling är låg blir resultatet en axelryckning klädstilar, hur mycket han drack och hur Shaped Box blev så bra kanske är lika och en gäspning. han och Craig bildade bandet. mycket Kurt Cobains som Antons förtjänst, Gary Andersson Av extramaterialet så är just biografi de- men sena triumfer som U2s Electrical DIVERSE ARTISTER len och en gammal livespelning det enda Storm och Travis Re-offender visar på en Austin City Limits som är riktigt bra. Resten luktar utfyllnad. defi nitiv utveckling. Det ska bli intres- RHINO/WARNER Mission har för mig alltid varit bandet som sant att se hur hans dokumentär om Joy Skönt alternativ line-up inklusive Broken bildades på bekostnad av att Wayne och Division blir. Social Scene, Calexico, Franz Ferdinand Andrew inte kunde dra jämnt. Fast med Mest intressant är defi nitivt Stephane och Soundtrack of Our Lives på denna Lighting the Candles så kanske jag ändrar Sednaouis DVD. Precis som hos Anton får soliga vit-manlig-medelklass-utomhusfes- mig, The Mission var rätt bra de också. färre än hälften av Stephane videor plats tival i Texas borgar för en del musikaliska Per Lundberg GB – irriterande nog är Nouveau Western för- högtidsstunder. Ebbot & co står självklart WILMER X bigången, men andra klassiker med Tricky, för en med Sister Surround medan Pixies Live Björk och U2 är med. Scenen i Discotheque bara lyckas krama ur sig en medelålders- LIVEZONE/PAN VISION där Larry Mullen inte alls vill dansa som knubbig Debaser. Å andra sidan presterar Precis som den är döpt till, Live. Varken Village People är en omissbar. Stephane röststarka pianisten Rachael Yamagata en mer eller mindre. Inspelat i Uppsala i har dessutom lagt med en hel del coolt innerlig version av Be Be Your Love och våras. Nisse & Co spelar mest låtar från extramaterial, bland annat en intressant Ben Harper knyter ihop festivalen med sin senaste plattan 13 våningar upp. Bästa tolkning av Lou Reeds Walk on the Wild lättsvängda gospelpopsoul. Wilmer X-låten kommer mot slutet, Kör dig Side, och han är mest personlig i sina kom- Gary Andersson död. Undrar varför jag inte spolade fram mentarer. Han slår inte Michel Gondry, DIVERSE ARTISTER till den direkt. Extramaterialet består av en vars I’ve Been 12 Forever är fantastisk, men Heavy Metal Box – Collectors Edition tagning där Wilmer X signerar skivor och han är nära. EAGLE VISION/PLAYGROUND planscher. Föga upphetsande. En sak slår Tekniskt sett vinner Stephane också. Tre dokumentärer om tre klassiska hård- mig. varför ser publiken ut att vara inhyrd? När alla de andra presenterar widescreen- rocksalbum, varav två visats på Musikby- Wilmer X ska inte ses på DVD, de ska videor i 4:3-format med svarta kanter, rån härom året. Det kunde lätt blivit en ses live. Mycket av den intensitet som vilket är väldigt irriterande om man såsigt småsaggig upplevelse med åldrande Wilmer X står för går förlorad här. har en widescreen-tv, så byter Stephane gitarrister som ömsom riffandes, ömsom Per Lundberg GB Sednaouis DVD elegant mellan anamorfi sk berättandes tar sig nedför minnenas The Work of Director 16:9 och 4:3, beroende på källmaterialet. avenyer. Men det fi nns mycket aktualitets- MARK ROMANEK Mark Romaneks DVD har poänglöst nog känsla, trots att tiden gått. Men hållbarhet JONATHAN GLAZER anamorfi ska menyer, men videorna visas kännetecknar väl också en klassiker? ANTON CORBIJN i 4:3 – hallå? Med tanke på att detta ska Speciellt när det gäller Judas Priests British STEPHANE SEDNAOUI vara defi nitiva retrospektiv över regis- Steel, Iron Maidens Number of the Beast PALM PICTURES/EMI sörernas musikvideoproduktion känns det och Metallicas svarta album. Director’s Cut fjuttigt att tekniken inte utnyttjas till fullo. Det är intressant nästan rakt igenom, Serien DVD-samlingar som startades av Många av videorna har kommentarer med lagom portioner av såväl genomgri- , Michel Gondry och Chris från artisterna, intervjuade av Lance pande helhet som nördig småkuriosa. Visst Cunningham har nu utökats med fyra Bangs. Han är kompetent på sitt sätt, men krävs det säkert ett hårdrocksälskande nya musikvideoregissörer. Upplägget är det blir ganska enahanda efter ett tag när öga för detaljerna, men många kan säkert detsamma: en DVD-skiva med större delen allt man hör är lovord efter lovord över re- fi nna förnöjelse ändå. För det fi nns en av regissörens produktion, och en 56-sidig gissörerna. Mer nyansering, och några fl er del likheter mellan skivorna. Maiden och liten bok. anekdoter från inspelningarna, hade inte Judas blev stora genom sina – medan Mark Romaneks samling är den mest skadat. De enda negativa orden kommer Metallica däremot blev världsstjärnor. ointressanta av de fyra. Stora artistnamn, från Nick Cave (som inte tycker videorna Ibland kan man bli kräsen och tycka men inte så många stora videor. När man passar hans sånger) och Graham Coxon att DVD:er är överarbetade, med åtta sätter på DVD:n slås man av att Marks (som inte gillar musikvideor över huvud timmar extramaterial eller liknande. Dessa videor är väldigt amerikanskt hormonstin- taget). dokumentärer är dock lagom långa, och na. Det är manliga män som gör manliga Det är snygga små boxar. Är man att få alla tre serverade i en deluxe-box är saker. Men särskilt när videorna kommer intresserad av musikvideor är de värda nästan en gudagåva. så här i fl ock blir det lätt parodiskt, eller ett inköp, särskilt Stephane Sednaouis och Niklas Simonsson nästan (viska det) homoerotiskt. Alla dessa Jonathan Glazers. Och till nästa utgåva i JODECI bara överkroppar. När videon till God Gave serien, kan jag få önska en samling med Back to the Future Me Everything till stora delar består av Shynolas mästerverk? Tack. UNIVERSAL bilder på Mick Jaggers rumpa och skrev, ja Henrik Strömberg Denna smörkvartett gillar att åma sig i då börjar man undra. Och när Jay-Z rappar bar överkropp i Hype Williams-videor till ”I’ve got 99 problems, but a bitch ain’t one lugnt gungande beats, sjungandes stora re- of them” ackompanjerad av bilder på hel- nakna män framifrån, då är tvekan över. Groove 9 • 2005 / övriga recensioner / sida 2

album ALICE IN VIDEOLAND som egentligen håller ihop det, hennes Outrageous! guidande som får en att veta vart man är 8THSIN NATIONAL/BONNIERAMIGO på väg. Och allt det är gott och väl, och Angelseed & Demonmilk Svenska Alice in Videolands syntrock är det är riktigt underhållande att lyssna på BLACK LODGE/SOUND POLLUTION dessvärre av den ointelligenta, radiovän- emellanåt också. Men jag kan inte komma Det visar sig att det inte är särskilt intres- liga sorten. Även om de ibland träffar ifrån den känsla av distans som hela tiden sant att låta Marilyn Manson, rap och rätt känns albumet som helhet alltför kryper upp inpå mig. Musiken vill in, vill mentalpatienter förenas i en studio och mainstream och oinspirerat. Sångerskan beröra, men bara med fi ngertoppen, med se vad som händer. 8thSin inleder med ett Toril Lindqvist har lite av Gwen Stefani i ett ord, med en fras. Sedan är det en bit riff som låter som något Entombed gjorde rösten och det är synd att det inte är mer mellan oss igen. way back in the day. Mina ögonbryn går in Gwen i musiken också. Produktionen låter Och det känns irriterande. Inbjudande, i skepsis-mode. De håller sig där eftersom mossig och bakgrundsdunket hör snarare men man själv är inte inbjuden. Som att jag inte riktigt får något grepp om vad det hemma på ett högstadiedisco än på en stå utanför en stängd dörr med entrébil- är jag lyssnar på. Det här bandet vill för nattklubb. Jag gillar singeln Cut the Crap jett. Frustrerande. mycket, och resultatet blir en ointres- men även den ger mig en besk eftersmak Magnus Sjöberg sant mix av allt möjligt som inte säger av tusenhövdad arenapublik och vinstdreg- ERIC ANDERSEN någonting. lande skivbolagsbossar. Bandet ser ut och Waves Mikael Barani låter som ett band som framförallt spelar APPLESEEED/BORDER 10 YEARS musik för att få känna sig coola och kunna Eric Andersen tolkar sina vänner och infl u- The Autumn Effect säg ”vi vill tacka alla våra fans i Japan”. enser på ett knackigt sätt. Dylan, Buckley, UNIVERSAL Moa Eriksson Ochs och Reed får alla känna på Erics Skenet kan verkligen bedra. Om man en- ANDI ALMQVIST & THE EMPLOYEES dyrkan. Eric slänger in tre egna spår också. bart bryr sig om att bedöma saker utifrån Can’t Stop Laughing Waves är långt ifrån en originell skiva. Den dess yttre. Omslaget till The Autumn Effect ROOTSY.NU/PLAYGROUND sitter kvar i samma gamla amerikanska prytt av en kolibri som suger nektar ur en Mitt första möte med Andi Almqvist var folkmusikfåtölj den suttit i sedan slutet av blomma för snarare tankarna till samlings- hans snuskiga serier i lika snuskiga tidning- sextiotalet. Waves är varken eller. Waves skivor med meditationsmusik. När skivan en Pyton. Nu ger han sig på musiken och lunkar i sakta mak från fåtöljen till toalet- väl snurrar i spelaren märker man dock är, chockerande nog, lågmäld och upprik- ten. Gör sina behov, spolar och går och snabbt vartåt det barkar. Något knappt tig. Till sin hjälp har Almqvist trummisen sätter sig igen. märkbart bättre än avslappningstoner. Conny Städe, som tidigare spelat med Staf- Per Lundberg GB Dessa jänkar försöker (utan att lyckas) fan Hellstrand, Ossler och Elevator Adam, STEFAN ANDERSSON förena Tool med Creed. På ett ungefär. Och och gitarristen Jon Eriksson. Tillsammans En främlings hus även om det inte suger stenhård rycks det har trion spelat in en bluesplatta som inte ZEBRA ART/BORDER sällan ur ett grådaskigt halvtempo, med skakar världen i dess grundvalar men som Som så många andra har jag alltid förknip- låtmaterial som på sina ställen når knappt verkligen vårdar sitt arv och balanserar pat Stefan Andersson med vad som kom- godkänt resultat. på rätt sida staketet. I The Old Gal and the mit att bli hans förföljande förbannelse: Den här hösteffekten spred varken Fat Man och i titellåten har Almqvist hittar Catch the Moon. I alla fall fram till plattan värme eller ljus omkring sig… inspiration hos Johnny Cash och använt Strangers House härom året, då det kändes Niklas Simonsson ett sound som påminner om kungens sena som att han lyckades kasta av sig oket från AEROSMITH American-grejer. Weekend Trip to Hell låter förr. Och En främlings hus går ytterligare Rockin’ the Joint oväntat som Donovans gamla sextiotalshit ett steg från den Stefan Andersson den SONYBMG Colours. Annars är plattan fullmatad med illvillige minnesgode vill minnas. För det Vissa artister släpper album i en någor- hårdnackad blues där Almqvist sjunger om fi nns ingen anledning att dra upp Catch lunda jämn utgivningstakt – men sällan död, sprit och falska människor. Han kan the Moon igen, även om den fi nns med något nytt. Ett småunderligt fenomen, spe- sin historia och han använder den med här. Inspelad i Annedalskyrkan i Göteborg ciellt om bandet eller artisten fortfarande kärlek och respekt. med Stefan på gitarr, stråkar och kör. Så i högsta grad är verksamma. Aerosmith är I Black Train sjunger Almqvist ”There’s pass avskalat och utlämnat att eventuella ett tydligt exempel. a light at the end of the tunnel but I know skavanker i låtmaterialet inte går att dölja. Deras senaste årtionde innehåller en it’s just another train”. Andi Almqvist är Men allt ligger öppet med värdighet. Även hel del nya album, men även en mängd närgången. Men inte som en ovälkommen om vissa låtar från Strangers House låter samlingar och liknande. Och nya liveplat- hand på låret utan som en uppmuntrande väl mycket Lennon emellanåt så kommer tan Rockin’ the Joint är en fortsättning på på axeln. Som om han vill säga ”Jag vet han undan med det. Och akustiken ger det senare. För ärligt talat så är en elva hur du har det, det är inte alltid så lätt”. hela ljudbilden den rikedom man saknar spår svag liveplatta enligt min cyniska Isac Nordgren i de studioproducerade plattorna. Emel- syn inte direkt vad skivbranschen skriker AMEABA lanåt känns det nästan stort, förmodligen efter för tillfället. Speciellt inte en tre år Self Titled på grund av kören och den sakrala akusti- gammal konsert från Hard Rock Hotel i Las NEUTON ken. Men inte riktigt ända fram. Däremot Vegas. De lyckas förvisso hålla en duglig Tristan J. Pranyko är professor vid en utmärkt platta med, förmodligen tack bredd i urvalet av låtar. Det är inte säkra konsthögskolan i Berlin och arbetar som vare det nakna framförandet, ibland över- kort hela vägen, undantaget Walk This Way konstnär och designer. Tillsammans med raskande ljudbilder och styrka. Starkt. som man onekligen hört så det räcker. Philipp Conrad och Andrew Thomson har Magnus Sjöberg Hoppas att de tar sin skit samman och han bandet Ameaba. Tanken är att om- HORACE ANDY går ner i studion, för Joe Perrys soloplatta sätta idéer om konst, mode och modern Exclusively från tidigare i år var överraskande pigg och design till musik. Pranykos skivomslag, WACKIES/BORDER idérik. Det borde kunna smitta av sig på foton och design är läcker. Men när den Som liten grabb i Kingston beundrade resten tycker man… ska bli musik går något förlorat, nämligen Horace Hinds sin äldre kusin. Justin Hinds Niklas Simonsson känslan. Det blir lite för slickt och ytligt hade nämligen fl era hitlåtar under AIDEN över den triphopifi erade elektroniska sextiotalet med sin grupp The Dominoes Nightmare Anatomy soulen. Som en designyta som inte skapar och det var nästan oundvikligt att även VICTORY/BORDER något djup. Horace skulle satsa på musiken. Efter en Plast har en nedbrytningstid på 400 år. Om Mats Almegård singel som försvann i glömskan fi ck han plast-ångest tar samma tid på sig ligger ANAGRAM som 19-åring chansen att spela in på nytt. vi riktigt risigt till. Aiden låter som valfritt Anagram Producenten Coxsone Dodd trodde dock annat emotionellt och hårt band som CDA att Horace skulle blandas ihop med sin helst. Texterna handlar om mardrömmar, Anna Einarsson får man väl ändå säga är kusin och gav honom i stället namnet Ho- kärlek och att må dåligt. Jag har hört det den som ligger bakom projektet Anagram. race Andy. Och denna nya artist fi ck strax så många gånger och på samma sätt att de Och hon har sin unga ålder till trots en hitlåt och blev ett stort namn under lika gärna kunde avhandla potatis kontra funnits med ett tag, och trots att många sjuttiotalet, slog igenom på bred front med pasta. Så länge det här säljer är det klart goda namn inom jazzen fi nns med här så låten Skylarking och bildade skola med sin att det kommer att fi nnas band som spelar är det i princip Anna som gjort allt. Låtar, känslosamma ljusa röst. friktionsfri musik som denna. Vart fan tog arrangemang, etc. Och ur det perspektivet Horace Andy är fortfarande aktiv och Glassjaw vägen? känns det riktigt imponerande. Mestadels i har under sin karriär spelat in ett oräk- Mikael Barani den jazz man aldrig vet var den egentligen neligt antal skivor. Hans diskografi är hur tar vägen, men inte heller friform. Lös i rörig som helst – precis som det nyåterut- konturerna, och allt fokuserat på Anna givna albumet Exclusively. Det består av själv, egentligen. För det är hennes röst fyra låtar (som även fi nns med på plattan Groove 9 • 2005 / övriga recensioner / sida 3

Dance Hall Style, men i andra versioner) ATRIUM CARCERI kan arr och melodier röja det Bacharach- samt ytterligare sex spår. Båda skivorna Kapnobatai ska handlaget, men inte på det sätt man spelades in under samma session och gavs COLD MEAT INDUSTRY önskar. För det är inte så här jag vill min- ut ungefär samtidigt under 1982-83. De Det hade kunnat vara en bild från en tidig nas Burt. Inte så här. innehåller förstås klassisk, melodisk reggae Peter Jackson-fi lm på omslaget. Innan han Magnus Sjöberg med ett tungt och tajt komp. blev familjevänlig och gjorde Sagan om SOPHIE BARKER Robert Lagerström ringen. Det ser styggt ut, det där monstret. Earthbound ANEKDOTEN Och lika stygg och svart musik vill Simon EMPEROR/BORDER Waking the Dead – Live in Japan 2005 Heath göra. Ner i mörkret, längre och Den brittiska låtskrivaren Sophie Barker DISK UNION längre tar han oss på Kapnobatai. Alltihop har låtit sin eteriska stämma höras hos Anekdoten är raka motsatsen till popmusik skulle kunna avfärdas som ett skämt. skilda akter som Zero 7 och Grooverider. med korta låtar uppbyggda med vers, Monster, mörker och latinska namn känns På sitt debutalbum presenterar hon åtta stick och refräng. Anekdoten handlar inte direkt som det mest innovativa inom sånger, varav några har skrivits tillsam- istället väldigt mycket om att bygga upp industrigenren. Men om man skämtar bort mans med producenten Robin Guthrie från stämningar. När man nu hör bandet live så Atrium Carceri har man inte lyssnat på mu- gruppen Cocteau Twins. Och så länge han bjuder de på både gammalt och nytt. Det siken. För denna mörka ambient är riktigt är involverad blir resultatet ett suggestivt är tydligt att de hanterar sina instrument vacker. Med långsamheten som främsta och drömskt ljudlandskap, lyssna bara på med fi ngertoppskänsla och de varierar metod vecklar Heath upp sina nedsvärtade den väna poplåten Stop Me. Men samtidigt mellan högt och lågt. Från instrumentala ljudmattor. Bland samplingar, syntsjok och som Guthrie förmår att tända en gnista ljudmattor till det knappt hörbara. Svensk- krasande ljud har han hittat något eget med rytmer och en gnistrande produktion arnas Japanturné verkade vara en succé ändå. Trots namn och omslag. låter Barker, ensam med sin gitarr, lite och det är klart att japanerna går igång på Mats Almegård väl skir och introvert. Trots en bedårande deras symfoniska proggrock. Anekdotens AU REVOIR SIMONE röst. Då låter hon ofta som många andra dynamiska förmåga visar de skickligt upp Verses of Comfort, Assurance & Salvation kvinnliga singer/songwriters. Och det var i Hole som är en mörk och drömsk sak. I MOSHI MOSHI/BONNIERAMIGO väl ändå inte meningen. Moons of Mars, som är plattans starkaste Vad är det pianot påminner om i början Robert Lagerström spår, visar de än en gång upp att de får ur av inledande Through the Backyard? Nej, BEASTIE BOYS sig atmosfäriska ljudlandskap som skickligt varje gång det känns som om jag ska Solid Gold Hits byggs upp där mellotronen har en central komma på det, försvinner det igen. Det CAPITOL roll. är så nära, men det kommer inte riktigt. Plattan innehåller solida hits från en Jonas Elgemark Det är inte faktumet att jag inte kommer svunnen period från dessa charmiga och AOURA på referenserna som gör detta till ett rätt älskvärda slackers, men jag saknar första Cloned Heart Incorporated trist album. Snarare att Au Revoir Simones Beastie Boys-låten jag nånsin hörde, IRRITUM RECORDS elektroniska pop hela tiden påminner lite grymma She’s On it. Tydligen blev den ald- De kallar det “melodic orchestral goth för mycket om något annat. Något som jag rig solid. Överkursen för er som vill ha en metal” och det summerar hela soppan redan hört. Om Broadcast och Stereolab. samling med New Yorks fi naste är istället ganska så väl. Jag har så mycket åsikter om Stämsången är vacker och programmering- 1999 års antologi The Sounds of Science där det här att jag inte riktigt vet var jag ska en helt okej, även om det stundtals slirar även punk- och fl umlåtar fi nns med. börja. Det är så argt och allvarligt, mörkt ner i demostadiet. Men det känns inte som Gary Andersson och pretentiöst men det saknar så mycket. om det fi nns någon egen tanke bakom det MIRI BEN-ARI Låtar till exempel. Det är mest ett hopkok här. Det gör det ointressant. Så jag orkar The Hip-Hop Violinist av coola bitar, orkesterstycken spelade av inte ens leta vidare i hjärnans vindlingar UNIVERSAL syntar med alltför stora stråk-knappar, efter det där pianot. Miri har polare i alla läger i hiphopvärlden arga skrikbryggor och coola riff. Dock helt Mats Almegård och tackar Wyclef och Jay-Z för att de fann utan plan eller röd tråd. Men de vill säkert THE BABOON SHOW och döpte henne till The hip-hop violinist. jätteväl och det kommer säkert att spelas Don’t Don’t Don’t Sålunda gästar producenter och artister på Bandit och HIM-fl ickorna kommer att NATIONAL/BONNIERAMIGO som Kanye, Scarface, Anthony Hamilton, tycka det är ”oh så hårt och spännande” Men nej! När ska garage-grejen till slut Pharoahe Monch, Akon, John Legend, men det lämnar mig helt tom. Allt är gjort blåsa över? The Baboon Show försöker Styles P, Musiq och Fabolous på plattan där efter samma mall och efter ett tag blir det vara lite originella genom att blanda in Miri intensivt gnider på sitt instrument. bara en tjock stråkfylld gegga och jag orkar lite brittisk punk i sörjan, men det håller Inspiration tas från Orienten, reggaeton, inte med det. Men de ser jättehårda ut på fan inte. Det må vara tempo, kaxighet och Al Green, klassisk musik och pop – till bild i alla fall. arga körer, men jag vänder mig rastlöst i och med Star Spangled Banner får sig en Mathias Skeppstedt stolen efter tio sekunder. omgång i sann Hendrix-anda med Doug FIONA APPLE Och allt ska dissas, de rika är skit och E Fresh som beatboxare. Men i modern Extraordinary Machine ”fuck everything”. När bandet sedan dissar hiphop och r’n’b har stråkarr sin naturliga SONYBMG brats i låten South of Folkungatan känns plats så denna platta är inte udda, snarare Har inte benkoll på om det redan inträf- det bara tragiskt och förutsägbart. Vill ni känns den ”normal”. Lite synd. fat – men om så inte är fallet bör Tim vara originella kan ni alltid komma på för- Gary Andersson Burton defi nitivt jaga ifatt Fiona Apple slag till en lösning på problemen istället BETA BAND och övertala henne att skriva musiken för att hytta med samma fi nger som andra The Best of the Beta Band Music till hans kommande rullar. För låtarna på gjort förr. Revolutionen är död så länge CAPITOL nya albumet är verkligen egensinniga och den är förutsägbar. De har kunnat ansetts gåtfulla och kontrollerat spretiga små liv, med djup och Mikael Barani märkliga i dagens musikvärld. Trots den karaktär långt utöver genomsnittet. Som BURT BACHARACH egentligen alltid närvarande alternativa gjorda för fi lmmakarens produktioner, At This Time attityden och det lite mystiskt mytiska helt enkelt. SONYBMG trots öppenheten. Nu när Beta Bands era Låtarnas rikedom verkar dessvärre ha Jag vet inte. Har en lite tudelad relation till är över kommer också, som det oftast gör, fått till följd att produktiviteten inte är den Burt Bacharach. Många av hans klassiska en samling. Och som samlingar alltid gör, bästa. Extraordinary Machine är hennes låtar tycker jag håller än, på ett bra sätt lider också den här brist på att inte ingå i tredje album, släppt nio år efter debuten. – stabilt och enastående i sin genre. Och den kanske lite större och mer menings- Men ibland får man som sagt ta det onda det är just den där tidlösheten i sångerna fulla helhet som alltid album innebär. Nu med det goda. För det fi nns en hel godis som gör att de kan röra sig över tid så obe- känns det inte som en egentlig invändning på albumet. hindrat. Lite av den magin fanns kvar så i Beta Bands fall. För det fi nns en sådan Inledande titelspåret låter lite CocoRo- sent som i samarbetet med Elvis Costello spännvidd och så mycket att utforska i sie, och hon lyckas få den oftast småtrista (som för övrigt också medverkar på ett deras musik att en kontext i vilket fall kan grunden piano/trummor att låta spän- hörn här), men man har anat att den blir vara svåråtkomlig. Samlingen är dubbel, i nande. Plattan är förresten proddad av mindre och mindre. många fall innebärande ett hav att plaska Mike Elizondo som jobbat med Dr. Dre och Och, jovisst. Här fi nns inte mycket som omkring i istället för den önskade pölen, 50 Cent. Vilket märks mest på Tymps och visar den gamle. Vissa vändningar, vissa men uppdelningen av studiomaterial på Windows tassande beats. Och i den starka harmonier, påminner ju, men det är svårt första skivan och livediton på andra känns Parting Gifts klår hon nästan Tori Amos på att få grepp om allt, svårt att verkligen också motiverat och befogat. Dessutom fi ngrarna. Ett nog så gott betyg. uppskatta. Burt Bacharach behöver inte uppstår den där kontrasten man alltid an- Niklas Simonsson trum- och basloopar av Dr Dre. Det är bara tagit funnits; den av introvert, introspek- så. Behöver inte den inramningen, även tivt spejande studiomaterial och den mer om den ändå inte tar överhanden. Visst upprätta och jordnära liveattityden. Groove 9 • 2005 / övriga recensioner / sida 4

Live känns dessutom Beta Band som ett BLOODHOUND GANG längre och låtarna är riktigt bra, men... retrospektivt modernt Teardrop Explodes. Hefty Fine Vad är det han håller på med? Jag är helt Om det beror på den nästan kusliga UNIVERSAL mållös. Är jag den enda som märker det el- närheten till Julian Copes röst och inåtvänt Det är fem år sedan sist, men det juvenila ler tycker alla andra att det är jätteschysst? expressiva utspel vet jag inte. Det jag vet är har inte direkt minskat. Snarare tvärtom, Kanske är det något jag inte fattar men att det går att upptäcka mer av Beta Band vilket förstasingeln Foxtrot Uniform Charlie jag kan omöjligt tycka om det här. Vilket hela tiden, fortfarande. Eller, om man vill, Kilo visar bestämt. är störande för det fi nns så mycket bra på bara lyssna på dem igen. Och igen. Överstehunden Jimmy Pop håller den här plattan. Magnus Sjöberg samtidigt fortfarande en grym känsla för Jag vill gilla Boys, men jag kan inte. BONNIE ”PRINCE” BILLY melodier och catchiga smådetaljer. Som Hjälp mig! Summer in the Southeast låtskrivare, sångare och producent märks Mathias Skeppstedt SEA NOTE/BORDER att det fi nns mycket talang – samtidigt SUSANNE BROKESCH Will Oldham är och förblir en av de riktigt som det blandas väl friskt bland tunga Emerald Stars stora i alternativ amerikansk musik. Under gitarrer, hiphop och fjantiga discobeats. De CHICKS ON SPEED/BORDER pseudonymer som Palace och numera har förvisso aldrig deklarerat sig vara ute Susanne Brokesch är minst sagt egensin- Bonnie ”Prince” Billy har han skapat en efter Nobelpriset i någon av kategorierna. nig. På sitt tredje album satsar den österri- rad fantastiska album. Han är visserligen Lite mer fokusering hade dock inte skadat. kiska New York-bon på en delvis ny inrikt- inte lika hypad som när han släppte I See Samtidigt ryms det överraskande lite ning och rör sig från ambientlandskapen a Darkness för sex år sedan men han kan plats för känslosamhet i No Hard Feelings. mot klassiska tongångar, industrimusik fortfarande skriva stora låtar och beröra. Med textrader som ”I dumped you ’cause och diverse ljudexperiment. Ibland närmar Personligen tycker jag att hans you ain’t nothing but trash” och ” I’m hon sig Berios och Stockhausens ljudvärl- senaste album hållit hög klass. Det är två missing you like a hijacked fl ight on dar och har dessutom gjort elektronisk år sedan han gav ut sitt senaste renodlade september 11th”. Hårda ord, långt från musik av en handfull stycken signerade soloalbum Master And Everyone (vilket skojfriskhet, vilket ger lite mer tyngd i tonsättaren Hugo Wolf, en österrikare som känns som länge sen med Oldham-mått det hela. Förvisso försvinnande lite, men verkade under 1800-talets senare hälft. mätt), men han har sedan dess givit ut en ändå… Det hela utmynnar i suggestiv musik rad singlar och två annorlunda album. Niklas Simonsson med mörka stämningar även om ett par Förra året kom Bonnie ”Prince” Billy Sings BOW WOW låtar bryter mönstret och spretar lite väl Greatest Palace Music där Oldham spelat Wanted vilt. Som David Bowies och Brian Enos He- in egna gamla låtar på nytt i traditionell COLUMBIA/SONYBMG roes, som tolkas med distad gitarr, analog countrytappning – han gjorde helt enkelt Shad ”Bow Wow” Moss har fyllt 18 och taktmaskin och uttråkad pratsång. Den är cover på sig själv – och tidigt i år gav han droppar därmed Lil’ i namnet för att mer visserligen charmig men liknar mest ett ut ett album med projektet Superwolf som bekvämt kunna röra sig bland branschens skämt. han har tillsammans med Matt Sweeney, vuxna. Under överinseende av Jermaine Robert Lagerström tidigare medlem i Chavez och Zwan. Dupri försöker han nu sälja några miljoner THE BRONX CASKET CO. Summer in the Southeast är Will Oldhams plattor till genom att snacka om att han är Hellectric första liveskiva. När jag såg honom i äkta och tuff över moderna beats. Känns REGAIN RECORDS Köpenhamn för fem år sedan stod han på dock som ingen i Sverige är intresserad Det viktigaste först: gitarrljudet på Hel- scen ensam med en gitarr, nu har han varit av detta fjortisposerande. Mest på grund lectric är helt bedrövligt. Det låter som en på turné med ett sexmannaband och sjut- av att rappen och texterna är kraftigt överdimensionerad geting som försöker fl y ton inspelningar från olika amerikanska undermåliga. Inte ens det givna besöket av från en kladdig honungsfälla. När jag lyss- uppträdanden i somras är samlade på ski- Snoop på Caviar kan hjälpa. nar på skivan vill jag bara inte göra det. van. I bandet ingår bland andra Sweeney Gary Andersson Bandets mix av goth, rock och metal kom- och den ständige följeslagaren, brorsan DANIEL BOYACILOGLU mer inte ens från startblocket i och med Paul. Urvalet av låtar är ett utsnitt från Visa 2007 – Show Me the Money gitarrens irriterande riffande. Som bäst är hela hans karriär. Publiksuccén I See a Dar- KONICHIWA/BONNIERAMIGO de en blek kopia av Type 0 Negative. kness har lämnat sitt avtryck och Oldham Att Visa 2007 – Show Me the Money gör ett The Bronx Casket Co. gör bäst i att börja har tagit med fyra låtar från skivan, tre omedelbart intryck beror främst på att in- ta varandras mått för egna kistor. Det här kommer från Master and Everyone och lika trona till hälften av låtarna känns rippade hör hemma långt ner under jorden där många från Ease Down the Road från 2001. direkt från Nick Drake. Gitarristen Fredrik ingen kan höra det. Men här fi nns även några riktigt gamla Bergströms tonsättning blir därmed aldrig Mikael Barani alster som Pushkin och den personliga riktigt trovärdig. Men Boyaciloglus poetiskt favoriten Take However Long You Want, svårmodiga texter känns garanterat äkta. Black Acetate B-sida på Patience-singeln. Som tonsatta fragment av den estradpoesi CAPITOL Ljudet är väldigt bra och bandet tillför han i grunden är formad för. Och när Efter diverse elektroniska utfl ykter är nu fl era gamla höjdare en extra dimension. introt sedan tonar ut förvandlas låtarna till John Cale tillbaks med ett rockalbum. Men Balansen mellan olika typer av låtar är en märklig postmodernistisk blandning av knappast ett ordinärt rockalbum. Nej, det också jättebra. Stökiga tolkningar av hip-hop och jazz, omöjlig att ignorera. är fortfarande John Cale vi pratar om och Sucker’s Evening och O Let it Be varvas med Daniel Boyaciloglu är en mångbott- dessutom en John Cale i ypperligt kreativ lugnare låtar. En lågmäld sång som Wolf nad artist och debutskivan inte oväntat kondition. Här kryllar det av överraskning- Among Wolves följs av en extremt svängig brokig. Det är inte svårt att tilltalas av ar, den första infi nner sig redan i första May it Always Be där Oldham lämnar beståndsdelarna men däremot fastnar inte låten Outta the Bag. En funkig sak där Cale över micken till sångerskan Pink Nasty. helheten. Adderat blir det alltför splittrat. sjunger i en slags sjuk falsett. Överrask- Liveplattor är i regel ganska trista och Jag vet helt enkelt inte var jag ska placera ningarna avlöser varandra och förvirringen överfl ödiga men sitter man på en sådan fokus, och resultatet blir en tung och svår stegras allteftersom. För här fi nns inte låtskatt som Will Oldham kan det inte bli huvudvärk. Boyaciloglus debut kan bäst en sammanhållen linje eller två liknande ointressant. jämföras med en rak höger. Ett plötsligt spår – allt spretar och den röda tråden i Isac Nordgren infall. Chock. Panikångest och tvångs- plattan är just att alla låtar är totalt olika. BLONDIE syndrom, kärlek och död i en omvälvande Visserligen fi nns John Cale där i mitten Live by Request blandning. Och så en rejäl blåtira efteråt. som en centralfi gur och självklart sätter COOKING VINYL/BONNIERAMIGO Gabriella Fäldt han sin prägel på allt. Några få gånger Liveskivor på CD är inget kul. Liveskivan BOYS känner vi igen oss som i In a Flood där den tillhör vinylgenerationen. På vinyl kommer Boys in Loch Ness där mörka nästan Velvet–aktiga känslan livekänslan till sin rätt. Debbie Harry och SMASHING TIME smyger på. Samma sak i den skugglika hennes killar i Blondie här fångade på Är det Morrissey som spelar rockabilly? Gravel Drive som är rysligt bra. plast från en spelning i New York för drygt Nej, vänta lite, det är en outgiven Smiths En musiker som John Cale är i dagens ett år sedan. Blondie radar upp sina hits. B-sida va? musikklimat sällsynt och utrotningshotad. Hanging on the Telephone, One Way or Ärligt talat, vad är det här? Jag fattar Det fi nns ingen som närmar sig det han Another, Call Me och givetvis Heart of Glass. ingenting. åstadkommer musikaliskt. Black Acetate På det hela taget är det en relativt osexigt Musiken är bra, en slags skön och allt- bevisar att han fortfarande är galen på ett skiva som bara de närmast sörjande måste för slapp rockabilly med lite country-stänk mycket sympatiskt sätt. ha. och några härligt distade indiestunder Jonas Elgemark Per Lundberg GB – men den här Sikta mot stjärnorna-Morr- issey-kopian funkar bara inte. Det svänger och jag vill dansa, det är sådär småstökigt som ingen vågar vara Groove 9 • 2005 / övriga recensioner / sida 5

THE CALLAHAN de är just norrmän och söker inspiration i Men den givna frågan både före och ef- Hardpop den norska naturen. De gör musik som går ter releasen är däremot varför bandet vill DEAD FROG RECORDS i färgskalan svart-grått-vitt. De sveper in spela in Stormblåst på nytt. Jag är driftig Det stora problemet med Dead Frog alltsammans med toner mjuka som silke. nog att spekulerar lite: 1) Ge fansen något i Records är att de har en osviklig kärlek för Deras musik är oerhört fi lmisk. väntan på nästa studioalbum, 2) Ge låtarna artister med ”hit-potential”. Lagom snälla Man behöver givetvis inte gå till deras mer atmosfär än vad som var möjligt för för att tilltala din mamma, lagom busiga hemsida för att förstå allt det där. Musiken nio år sen, 3) Tjäna lite mynt på det de gör för att vara rockiga och lagom åttiotal för säger faktiskt allt. Svepande ambienta bäst = musik. att ligga rätt i tiden. Det är som att Dead mattor som lånar känslor från det karga Hur som helst så är Stormblåst anno Frog vill marknadsföra sig som främsta nordiska landskapet och stumfi lmer på 2005 ett album du kan köpa utan att försvarare av den svenska lagom är bäst- samma gång. Ytterligare en skiva som ångra dig. Sångaren Shagrath och kompani mentaliteten. blandar ambient synt med klassiska har alla blivit bättre musiker. The Sonnets överraskade mig med sin element som stråkar och pianon. Det är Torbjörn Hallgren soulpop lånad direkt från The Thrills. Men vackert som en snöklädd alptopp i kvälls- CELINE DION The Callahan utgör inget undantag från solen. On Ne Change Pas ovan nämnda kriterium. Med sångare, Förra gången var det Murcof som COLUMBIA/SONYBMG sångerska, gitarr, keyboard och discotrum- förtrollade med liknande musik. Men Somliga artister släpper skivor alldeles komp försöker de till den yttersta gränsen riktigt i Murcofs klass är det inte. Deaf för sällan, medan andra är betydligt mer krama ur hitsaften i varje låt. Trist är bara Center må vara hur duktiga som helst på produktiva än man skulle önska. Vilken förlagan till förnamnet. att bygga stämningar, men att få till de där kategori Celine Dion tillhör behöver jag Frågan är om Dead Frog inte borde leta stämningarna som är svårdefi nierade och väl knappast säga. On Ne Change Pas efter artister backstage på melodifestivalen osäkert tvetydiga får de lära sig av Murcof. sammanfattar på två CD-skivor hennes i framtiden. The Lena PH kanske blir nästa Det kommer de att göra till nästa album. franskspråkiga karriär som pågått ända se- stallmedlem? Mats Almegård dan åttiotalet. Den har i huvudsak bestått Christian Thunarf DESIDERII MARGINIS av en ändlös rad svulstiga ballader som CHEIKH LÔ That Which is Tragic and Timeless varken är mer eller mindre uthärdliga än Lamp Fall BRIGHTER DEATH NOW sina engelskspråkiga motsvarigheter. WORLD CIRCUIT/PLAYGROUND Kamikaze Kabaret Thomas Nilson Cheik Lô har en riktigt brokig bakgrund; COLD MEAT INDUSTRY DIRE STRAITS & MARK KNOPFLER en senegales i exil, som en nomad, under Cold Meat Industry är ett litet skivbolag The Best of Dire Straits & Mark Knopfl er, långa perioder. Och hela den brokigt med bas i järnvägsknuten Mjölby. Banden Private Investigations diversifi erade kulturella bakgrunden på labeln har skumma och storslagna UNIVERSAL märks också tydligt och klart. Allt från de i namn som Sephiroth, Atrium Carceri och MASTER P västafrikansk och senegalesisk musik mer Horologium. Det kunde varit ett gäng band The Best of Master P eller mindre tydliga kulturella konnota- som spelade death metal om man bara TRU tionerna till Kuba till mer i musikaliskt kollar på skivomslagen men Cold Meat The Best of TRU hänseende nästan långsökta paralleller till Industry ger ut stilar som dark ambient, SNOOP DOGG Brasilien och annat. Jazz, reggae, rumba. orchestral industrial och apocalyptic folk. The Best of Snoop Dogg I musikalisk mening subtilt kosmopolitisk Det är, precis som det låter, pretentiös mu- NO LIMIT/CAPITOL utan att dra åt alla håll samtidigt. Snarare sik – men att musik är pretentiös innebär Om man växte upp på åttiotalet sitter Dire meditativt resande som aldrig tar slut, inte automatiskt att den är dålig. Straits musik i ryggraden. Man nynnar som aldrig får upphöra. Hela tiden också, Dessa två skivor är lite av varandras automatiskt med i klassiker som Sultans of bara det häpnadsväckande, sammanhål- motsatser och visar på bolagets bredd. Swing, Romeo & Juliet och Money for Not- let. Ibland känns handlaget igen, lite Desiderii Marginis smeker lyssnaren med hing. Dessa megahits från MTV:s gryning. mycket av samma källor som Youssou ambientmattor, stråkar och akustiska Mark Knopfl er nådde ikonstatus via sitt N’Dour och annan känd, men kanske lite gitarrer. Brighter Death Now däremot är plockande spel på den röda Stratan, men väl västerlandsvänlig, afrikansk musik, på extremt brölig med en industriell kyla och idag ter sig denna velour- och pastellin- gott och ont. aggressivitet som påminner om Foetus. packade rockmusik mest som en harmlös Det är naturligtvis inte fel att ha en Det som plattorna har gemensamt är artefakt. Även om Brothers in Arms identifi kationsfaktor som ingång, men att en ensam och hängiven person ligger smygande olustkänsla fortfarande sänder med tanke på det musikaliska omfånget bakom projektet. I Desideriis Marginis rysningar utmed nacken. känns det snarare som en belastning. Och fall arkeologstudenten Johan Levin med Percy Miller, sydstatsaffärsmannen med egentligen blir väl Lamp Fall ytterligare en bakgrund i medeltidsband. Brighter Death världens mest smaklösa fashion sense, provkarta över västafrikansk (i vid bemär- Now är en pseudonym för skivbolagssnub- har även åstadkommit en del egen musik kelse) musik än det mästerverk det kunnat ben Roger Karmanik själv. – därför är det nu dags att samla ihop vara. För trots det sammanhållna i den Cold Meat Industry är ett familjärt gamla låtar på platta tycker han. Mannens mångfacetterade helheten blir det bara ett bolag med lång erfarenhet som släppte skrikiga löpande band-hiphop och artister/ par spår som verkligen höjer sig. Och som sina första skivor redan för tjugo år sedan. soldater attackerar lyssnaren tillsammans känns in i ryggmärgen. Man hör på musiken att den är gjord av med härföraren P på barrikaderna – allt Magnus Sjöberg hemmamusiker för en publik som kanske för att crewet ska kunna köpa mer bling. CLAWFINGER främst består av andra hemmamusiker. Men för att vara tom skrytmusik är The Hate Yourself with Style Men det är musik som genom sitt obero- Best of Master P en svängig och skön plat- NUCLEAR BLAST/SOUND POLLUTION ende och mod är mycket sympatisk. En ta. Jag har länge avskytt hans fantasilöshet Åren har inte varit särskilt skonsamma liten hemlighet att upptäcka och dela med men gillar honom mer för varje gång jag mot Clawfi nger. Eller snarare har de andra. lyssnar. fortfarande kvar sitt egna stuk, men nu gör Isac Nordgren Och mer blir det med TRU, The Real de ett riktigt hafsjobb med att styra upp DIMMU BORGIR Untouchables. Bröderna Miller (Master P, skivan. Hate Yourself with Style innehåller Stormblåst C-Murder och Silkk The Shocker) samsas en massa bra idéer men genomförandet NUCLEAR BLAST/SOUND POLLUTION här om micken och resultatet blir trist. är blekt och schablonartat. Sången ligger 1998 släppte Dimmu Borgir debuten For Standardskränig rap över trötta beats alldeles för högt i ljudbilden vilket får in- All Tid från 1994 en andra gång. Nu gör imponerar inte på mig. strumenten att låta ännu mer klistriga och de samma sak med platta nummer två. Tha Doggfathers samling är dock inte träiga än vad de redan gör. Jag vill så gärna Med råge dessutom. Klassikern Stormblåst alls lika tung som Death Row-samlingen att det ska vara bättre, men det funkar har spelats in på nytt, med Peter Tägtgren som kom för några år sedan, men The inte. Tiden har hunnit ikapp. som producent, och drygats ut med två Best of Snoop Dogg inleds i alla fall med Mikael Barani bonusspår. monsterhitten Beautiful. Låtarna är från DEAF CENTER Stormblåst från 1996 var Dimmu senare delen av hans karriär när Master P Pale Ravine Borgirs sista album på norska. Den banade köpte över honom till No Limit och mer TYPE/DOTSHOP.SE väg för det sound som på de senaste slätstrukna än hans gamla klassiska west På deras hemsida, som de för övrigt döpt albumen har karakteriserat Dimmu Borgis coast-dängor. Köpläget för denna platta till cinematics, fi nns svartvita bilder på melodiösa och symfoniska black metal. är därför nära noll, köp några av Snoops storslagna fjordlandskap invirade i ett Förhandssnacket inför den här plattan riktiga plattor istället. vackert mönstrat tyg. Samma tyg som har varit hur Mayhems trummis Hellham- Gary Andersson hänger högst upp som en ridå på en bio- mer skulle leverera. Svaret är att han gör graf. Norrmännen Erik Skodvin och Otto det. Levererar. Totland deklarerar därmed ett antal saker: Groove 9 • 2005 / övriga recensioner / sida 6

DIVERSE ARTISTER DIVERSE ARTISTER gothiska känslor på ytterligare. Det här är Dream Brother – The Songs of Tim + Jeff Les Paul & Friends – American Made World musik som förvisso är gjord i Stockholm Buckley Played på 2000-talet. Men den låter som tjugo år FULL TIME HOBBY/BORDER CAPITOL gammal musik från en skitig industristad i Far och son Buckley tolkas av ett uppbåd Vad är det för ondskefull sammansvärjning norra England. av relativt kända artister, ett oväntat men av individer som bestämmer att man ska Jag hoppas att Dahlbäck snart skippar i många fall intressant skivsläpp i melan- släppa en hyllningsskiva för ett gitarrmär- sjuan för den där manglande åttan i stäl- kolins tecken. The Magic Numbers är ett ke? Jag kollar i brottsbalken om det går let. av årets mest hypade band, men här gör att åtala. Stämpling, gravplundring eller Mats Almegård de inte skäl för all uppståndelse. I stället rattfylla. Enda man kan göra är att DUBADOWN är det i huvudsak tre okända band som ihjäl eländet. För vem vill egentligen höra Killing Us gör Dream Brother till något mer än bara Sting och Joss Stone frusta Love Sneakin Up KULTIRATION en kul grej. on You? Hittar faktiskt en åtalspunkt i låt- Grogrund Bitmap har programmerat ihop en ana- listan. Buddy Guy, Keith Richards och Rick I-RATION/CDA logt drömmande version av Jeff Buckleys Derringer väser fram Good Morning Little I-Ration Records fortsätter att gå i första låt Dream Brother. På Engineers cover av Schoolgirl på ett sätt som skulle få vilken ledet när svensk reggae alltmer breder farsans Song to the Siren är tempot ännu jury i världen att sätta dem i fängelse för ut sig över landet. Den här gången med mer chillat och ljudet påminner starkt om förargelseväckande beteende. två album, båda med band baserade i Sigur Rós. Vi snackar naturfi lmer i slowmo- Per Lundberg GB Göteborg. tion. Sist i trissen har vi Tunng. De slänger DIVERSE ARTISTER Dubadowns debutplatta börjar riktigt ihop beats, gitarrer och en banjo, vispar U.S. Blues – Back On Track bra. Inledande Higher är en otroligt driven medelhårt, kör in låten i ugnen i 5.03 och U.S. Rock – Back On Track låt med snygga detaljer, efterföljande tar sedan ut en härligt fl uffi g bakelse. DARROW/BONNIERAMIGO titellåten är mer upptempo med en catchy Mikael Barani Försöker hitta en anledning till att ge ut refräng och det avslutande dubpartiet hål- DIVERSE ARTISTER dessa skivor. Letar och letar. Lyssnar gång ler internationell klass. Låtmässigt hittar Elizabeth Town på gång. Är tvungen att stänga av. Börjar Dubadown inspiration hos Culture och RCA/SONYBMG känna mig matt. Man borde inte få släppa sena Marley, soundet påminner om Style Jag har ingen aning om vad den handlar vad som helst. Det borde fi nnas någon Scotts soloprojekt Dub Syndicate. Produk- om, Cameron Crowes nya fi lm Elisabeth sorts jury. Kanske som den i Idol på TV4. tionen är utmärkt. Det är det tyngsta som Town. Men av soundtracket att döma Breitholtz & Co kunde agera etiskt råd. I-Ration släppt hittills. så är det en smetig kärlekshistoria där Som en censurbyrå hämtad från Kremls Men sedan lever resten av skivan inte huvudrollerna spelas av Orlando Bloom innersta. Då kunde Clabbe säga saker som: upp till samma standard. Tyngden fi nns och Kirsten Dunst. Det här är en fi lm som ”Oh himmel, någon vill släppa skivor där kvar men låtarna är blodfattiga, bas och jag aldrig kommer att se. Såvida den inte man samlat Omar & the Howlers, NRBQ, trummor svänger på men det brister i a) visas på planet till Hawaii, b) visas på tv Linda Gail Lewis och Charlie Musselwhite. utanpåverket. Visst har resten av skivan när jag ligger på pensionärshemmet. Det här kan vi inte släppa igenom. Det är kvaliteter men hur jag än lyssnar så griper Annars så är det fi na artister med. Tom alldeles för mossigt och dessutom stinker den inte längre tag i mig på samma sätt. Petty, Ryan Adams, My Morning Jacket och det dansbandsknäböj”. Trots de två inledande hitsen kan jag inte Elton John. Tyvärr lyfter det aldrig. Man Vilken vacker värld det skulle varit. låta bli att känna mig besviken. ska väl se fi lmen antar jag, vilket jag med Per Lundberg GB För ganska precis ett år sedan släppte största förmodan aldrig kommer att göra DIVINEFIRE Kultiration sitt debutalbum och nu blir såvida inte a) eller b) inträffar. Enda stora Hero gruppen de första att släppa en uppföljare behållningen är Jesus Was a Crossmaker METAL HEAVEN/SOUND POLLUTION på I-Ration. Plattan heter Grogrund och är med The Hollies. En riktig kanonlåt. Årets hederspris i kategorin mångsysslare ytterligare ett fall framåt för låtskrivaren Per Lundberg GB tilldelas Christian Rivel. Proggrock i Flag- Marcus Berg och hans band. Bandet är DIVERSE ARTISTER ship, melodisk heavy metal i Audiovision, ännu mer samspelt och det är genom- Inside Scandinavia Vol. 2 neoklassisk/episk hårdrock i Narnia och gående lite högre tempo och tryck i RAW FUSION/BONNIER slutligen Divinefi re som är aktuella med låtarna den här gången. Daniel Wejdin är Mad Mats har introducerat ny hiphop och sin andra platta – i år. fullkomligt lysande på sin ståbas och Livet soul i många år. Som DJ och som bolags- Är du bekant med debuten Glory Nord (fi ol) och Camilla Åström (dragspel) boss på Raw Fusion. Han har sagt att han Thy Name känner du igen dig trots att smyckar kompositionerna tillsammans gillar sin musik ”ganska skitig” och inte soundet och låtmaterialet hettats upp i med blåssektionen. Över alltsammans mainstream. Hmm, nej mainstream är det en hårdare tappning. Att blanda power fi nns Marcus Bergs röst som en samman- inte på Inside Scandinavia Vol. 2. Det är metal med death/thrash och neoklassiska hållande kraft. Hans lite egna frasering bra alternativ hiphop med jazz-, soul- och tongångar är inte så vanligt. Lägg därtill och betoning av orden gör honom speciell. funkinslag. Bra som i trevligt bra. För det Rivels rena sång och resultatet blir rätt De fl esta svenska reggaesångare litar helt är inget man får en prärieeld i brallan av unikt. Har du tröttnat på att höra samma till sin kraft och även om Bergs röst också att höra. Det är som de där gamla vän- platta upprepas av ett otal plagiatörer är är stark så är den framför allt innerlig. nerna du gillar, men glömmer ringa till. Divinefi re en fräsch fl äkt som lyckas med Den andlighet som genomsyrar hela hans Av det skitiga hör jag tyvärr ingenting. Det bedriften att både vara nytänkande och uttryck får mig att tänka på sångare som hade varit upplyftande om någon grisade riktigt medryckande. Secret Weapon, New I-Jah Man och Burning Spear. till det här lite grann. Kanske ett jobb för Beginning och Hero är strålande distad Grogrund är liksom sin föregångare remixarna? underhållning som fungerar lika utmärkt en organisk, jordnära och upplyftande Mats Almegård som Revaxör vid vaxpropp. Den avslutande skiva. Folkmusikinslagen är kanske inte DIVERSE ARTISTER Queen-covern The Show Must Go on hade lika framträdande men ger bland andra Kitsuné Maison Compilation jag å andra sidan klarat mig bra utan. Kupade händer dess färg. Till de absoluta KITSUNÉ/DOTSHOP.SE Roger Bengtsson höjdpunkterna hör En timme kvar att leva Exchpoptrues Lost and Found är en ädel DK7 och Sadhu. Inledande Under snön är en electrosten som gnistrar i klarrosa. De Disarmed otroligt kraftfull sång, det bästa Kultiration pådrivande trummorna, den halvfalskt OUTPUT/BORDER gjort så här långt. viskade sången, de smiskande syntarna På 2003 års Murder Was the Bass under Isac Nordgren bygger en låt som skuttar och hoppar aliaset DK8 var Svek-legenden Jesper DWELE fram. Annat bra på den här samlingen Dahlbäck i sitt ässe. Pumpande hård och Some Kinda… från franska Kitsuné är svenska Lo-Fi-Fnk extremt dansant techno som sålde mång- VIRGIN/CAPITOL med deras radiohit Change Channel och dubbelt mer än den vanliga vinyltolvan. Detroit-snubben Dwele har tagit två år på Digitalisms Zdarlight (vilken härlig fransk Med all rätt. Det var och är en låt som sig med uppföljaren till underbara soulde- stavning!). Så det fi nns guldkorn, men kan pumpa stora doser endorfi ner i vilket buten Subject och även nu håller han själv helhetsintrycket av denna samling är att dansgolv som helst. i alla instrument. Och som han lovade det är en väldigt ojämn historia som till Men när Jesper Dahlbäck lierar sig med när jag intervjuade honom våren 2003 stor del är överlastad av LCD Soundsystem- Mark O’Sullivan under namnet DK7 hand- utökade han till denna platta sitt register infl uenser och stompig new-wavedisco. lar det knappast om endorfi ner längre. med blåsinstrument (A Pimp’s Dream är Mats Almegård Kallt manglande industriella gothlåtar verkligen en dröm!). fl ödar istället över av krypande obehags- Utöver ytbehandlad produktion på känslor och en stegring av adrenalinnivån Some Kinda… slås man av hans varma i kroppen. När Oasis-Andy Bell ackom- närvaro via sin välkomnande och fi nkali- panjerar med ödsliga gitarrer späs dessa brerade sång. Denna gång är dock låtarna Groove 9 • 2005 / övriga recensioner / sida 7

mer anonyma. Plattan fl yter ihop till en Kunnandet fi nns där säkert, synd bara att i fart. Fast Streamline kan med sin snygga slick soulgegga utan urskiljbara toppar. Så det tar sig ett så tråkigt uttryck. gitarrslinga vara en av årets låtar. borde det inte blivit. Niklas Simonsson Per Lundberg GB Gary Andersson FATTIGFOLKET KRISTIAN HARBORG ELLA ROUGE Le Chien et la Fille 4 Ella Rouge NEW GREEN RECORDS MOSEROBIE MOBY DICK/BONNIERAMIGO Det fi nns något säreget och nordiskt över Det är inte utan att man känner att man Själva säger de att de hittat det hypnotiska Fattigfolkets musik. Den norsk-svenska hade velat vara där. På Glenn Miller Café i groovet som alla musiker letar efter. Jag gruppen har rönt stor uppmärksamhet Stockholm i mars tidigare i år. För då hade hittar varken det magiska eller självklara i utomlands med sitt jazzbaserade vemod. man fått uppleva det här jäkla jazzsvänget Ella Rouges musik. Ludvig Andersson och Kosmopolitiska bilder i svartvitt och färg live och jag kan bara föreställa mig hur Johan Moraeus med sällskap kommer inte målas upp med ett anslag som ibland svettigt det var. Från den pianoklinkande ifrån sina rötter. ABBA och Orsa Spelmän minner om nordiska storheter i genren, lunken i inledande Reverend Goose till dyker upp i tankarna, liksom irländska men Fattigfolket går aldrig i några fällor, det mer direkta öset i The Sole of Jonas ölsjapp och en morgonrostig Robbie Wil- Fattigfolket rör sig lika ledigt i skogsbryn Kullhammar. Det är inte jazz som bänder liams. som på ruffi ga källarlokaler i storstäder. och tänjer på musikformens gränser, Snäll folkvisepop som helt klart fung- Men hela tiden med någon form av band men varför skulle den det? Det räcker så erar som bakgrundsskval istället för de till det nordiska ursprunget. Rätt häftigt, långt att Kristian Harborgs låtar och hans kommersiella radiokanalerna men inget faktiskt. Och riktigt j-a bra! tenorsax låter klassiska och närvarande på som får mig att höja på ögonbrynen eller Magnus Sjöberg samma gång. Dessutom har han en pianist dra på läpparna. Och Ella Rouge förändrar FIELDS OF THE NEPHILIM med myror i fi ngrarna i och med Ludvig absolut inte min hjärtfrekvens. Mourning Sun Berghe. Att lyssna till hans solon är en Gabriella Fäldt SPV/PLAYGROUND vitamininjektion för själen. EURYTHMICS I 1 Mos 6:4 berättas att kombinationen Mats Almegård Ultimate Collection manlig ängel och kvinnlig människa HATESPHERE SONY/BMG genererar hybriden jätte. Även den gam- The Sickness Within Är detta den ultimata Eurythmics-sam- maltestamentliga apokryfen Henok berör STEAMHAMMER/PLAYGROUND lingen? Knappast. Faktum är att den suger fenomenet med dessa jättar. I våra dagar För alla som inte gillar hårdrocksläsk rätt kraftigt, som samling sett. Vad det är, verkar Carl McCoy höra till dem som ägnar skulle Hatesphere kunna vara ett är 17 av Eurythmics singlar plus två nya denna utrymmesmässigt skrala händelse alternativt danskt dynamitpaket. Denna spår (så att Eurythmics-fanatikerna ska ha lite väl mycket tid. Dessa jättar/watchers thrashensamble med melodiösa dödsin- en anledning till att köpa tramset). Med ska nu husera i människans mardrömmar slag som för tillfället kuskar vägarna med tanke på att Eurythmics släppt ett 30-tal och ställa till diverse hemskheter. Det är svenska Soilwork och Construcdead, är rätt singlar känns 17 lite fjuttigt. Var är till inte att undra på att Mourning Sun är en kul i titellåten. Men jag är ledsen, detta exempel Sexcrime (1984) och Beethoven (I nattsvart spöklik historia av rytmiskt dri- har vi redan hört så många gånger och så Love to Listen to)? Kanske är jag i minoritet ven gothrock. Stämningsfullt och stundtals mycket bättre att den utlovade explosio- som gillar dem, bandets mer syntetiska riktigt vackert där sista spåret sticker ut nen uteblir. låtar, men en samling känns inte vidare lite extra. Roger Bengtsson komplett utan dem. Att helt hoppa över al- Roger Bengtsson HELLFUELED bumet We Two Are One är också lite skumt. JOE FOURNIER Born II Rock Särskilt Don’t Ask Me Why är betydligt bätt- Three Chord MacGyver BLACK LODGE/SOUND POLLUTION re än någon av de tråkigare singlarna från DUSTY/BORDER Det har gått ett och ett halvt år sedan Hell- Revenge. För att inte tala om sömnpillrena Kanadensaren fortsätter på sin utstakade fueleds debut Volume One. Nu kommer från Peace, ”mogen” MOR-rock som slöar väg. Och gör skitig och bluesig rootsrock tvåan, Born II Rock, från Huskvarnagänget. ner slutet på samlingen betydligt. Att plat- med rockabilly-infl uenser i samma anda Utan att det har runnit särskilt mycket tan går i kronologisk ordning kanske är bra som John Fogerty, Tony Joe White och vatten under broarna. ur en kalenderbitarsynpunkt, men det blir Bruce Springsteen. Gitarren har det rätta Det är fortfarande amerikansk hård- lite av en berg-och-dal-bana mellan olika rivet och rösten är hes och ärrad. På sitt rock med Ozzy Osbournes stämpel på allt stilar. Den förra samlingen, Greatest Hits tredje album satsar Fournier emellertid bandet vräker ur sig. Likadant med många från 1991 (bandet har alltså bara släpp ett på ett mer avskalat sound, har valt bort av texterna. Det är anthems till rock’n roll album sedan dess), hade ett bättre fl ow. att använda trummor och velat tona ned och hög hastighet. Och inget större fel med Bara för att en låt aldrig getts ut som uttrycket en smula. Men bjuder ofta på det. singel betyder det inte att den inte skulle samma jävlar anamma som vanligt. Han är På förra albumet fi ck bandet en väl- platsa på en ”ultimat” samling. Men så fortfarande lika jordnära och vet hur man förtjänt hit i Midnight Lady, eftersom P3:s roligt ska vi inte ha. Detta är egentligen berättar en bra historia. musikläggare gjorde tummen upp. Kul för bara en ny Greatest Hits, lite sämre än den Robert Lagerström Hellfueled om det fl ytet fortsätter. Men det gamla. Den bästa Eurythmics-samlingen är FREDRIK KRONKVIST QUARTET beror i så fall inte på att plattan innehåller utan tvekan DVD-utgåvan av Greatest Hits Maintain! någon hit. Born II Rock är en medelmåttig (som innehåller 21 låtar och några riktigt CONNECTIVE historia. bra videor), men den är inte helt lätt att I sina mest inspirerade och bästa ögon- Hellfueled är goda vänner med Mus- hitta nuförtiden. blick kan Fredrik Kronkvist hitta bortom tasch, men göteborgarna ligger fortfarande Henrik Strömberg de där referenspunkterna man så gärna mil före när det gäller att få hårstråna att FREDRIK FAGERLUND återkommer till, de amerikanska, framför resa sig på lyssnarens tatuerade armar. International allt Coltrane. När han låter just Coltranes Torbjörn Hallgren SMILODON/BONNIERAMIGO 26-2 svänga loss i en kontext som frigör HELL IS FOR HEROES Det mest spännande med International de ramar man själv sätter för altsaxjazz. Transmit Disrupt är allt name-droppande kring plattan. Att När det inte känns rökigt och disigt, utan BURNING HEART/BONNIERAMIGO gästartister på plattan är folk från såväl när spelglädje och lekfullhet samsas med Så engelska Hell Is For Heroes har skrivit Deportees och The Perishers som Isolation stringens och fokusering. Det fi nns många på för svenska Burning Heart, och detta är Years. Dessutom har Fagerlund själv ett sådana stunder på Maintain!, sådana första plattan på nya etiketten. Men det förfl utet i insomnade The Facer. Fast dessa stunder när tillvaron landar. slutar inte där, skivan är inspelad i Sverige namn sätter inte sina avtryck på albumet. Magnus Sjöberg och producerad av Pelle Henricksson och För att vara så pass ung så låter musi- FROM AUTUMN TO ASHES Eskil Lövström (Refused, med mera). ken på hans debutplatta väldigt åldrad. På Abandon Your Friends Så vad är då detta? Ja, som etiketten Come On In sitter han på ett New Orleans- VAGRANT/BORDER säger låter det verkligen Burning Heart om hak och riffrockar med Rolling Stones Lite politiska. Snyggt klädda. From Autumn det – det är kompetent, stabilt och allt det – minst lika ärrad som Keith Richards och To Ashes känns med den beskrivningen där. Det är ditt vanliga Warp Tour-band. gubbarna. Och genom hela plattan smyger som The Jam. FATA är ett New York-band Och det är här problemet ligger. Det spelar en slidegitarr, lika troget som de raka eller rättare sagt ett Long Island-band. ingen roll hur många gånger jag lyssnar fyrtakts-trummorna. Det tar liksom inte Abandon Your Friends rör sig i utkanterna på skivan, tankarna börjar vandra, inget fart. Någonstans. Någon gång. av hardcore, collegepunk och har en del fastnar och när den är över kan jag inte Tillsammans med polarna har det intressanta akustiska inslag. Om Benjamin komma ihåg en rad eller ett enda riff. säkert infunnits mången stund av trivsel och hans kompisar halverat antalet låtar Detta betyder inte att är dåligt, men det under inspelningen i studion. Men väl på hade det varit en kanonplatta. Istället går sticker inte ut det minsta. Det är liksom för platta håller resultatet inte hög standard. den på tvåans växel utan att komma upp kompetent, organiserat – och jag vill helst Groove 9 • 2005 / övriga recensioner / sida 8

inte säga det, men – tråkigt är ordet jag Crew skrev för 16 år sedan, bara lite sämre nytt i musiken. Musiken som erbjuder söker. och med fantasilösare formuleringar. Bara en fl ykt bort från den blodiga samtiden. Vilket är lite synd med tanke på ryktet så ni vet vad jag talar om, här kommer Krautrocken som gled iväg ut i ändlösa som har följt Hell Is Heroes över kanalen. några låttitlar: In it for the Pussy, Ramjob stycken på jakt efter det kosmiska, det Ska jag vara helt ärlig hade jag förväntat Juliette och Harry the Horse. överjordiska. Hippiemusik, fast ändå inte mig mycket mer. Nej, undvik den här sörjan – det är smetigt kladdig och kärlek, kärlek, kärlek. Mathias Skeppstedt säkert nån kanal som visar någon Seinfeld- Nej, på sjuttiotalet fungerade inte musiken EVA HILLERED repris istället. längre som ett soundtrack till kärlekshöga Life Line Mathias Skeppstedt hippies. Därför blev inte Cans och Amon HILL SONGS/CDA RAY J Düüls fl ummiga musik blommig. Utan Farligt, nästan. För Eva, alltså. Ibland Raydiation fl ummigt stenhård. känns det i och för sig som att hennes låtar PLAYGROUND Det är dit han tar oss med den här kommer att leda någonstans dit man inte I Sverige är Ray J känd för duetten Another gången, den ständigt kameleontiske Jan självklart tror att de ska, men de inlemmar Day in Paradise som han framförde med Jelinek. På Kosmischer Pitch styr han iväg sig snabbt i den rådande singer/songwri- sin syster Brandy. Men nu har han släppt på krautrocksäventyr med sin laptop. Han ter/country/mysrock-motorvägen som sitt tredje album. Annorlunda är det laborerar fortfarande med loopar och små består av så många fl er körfi ler än vi nå- absolut inte, men ganska varierat. Vi bjuds beståndsdelar som han pusslar ihop till gonsin kan ana – körfi ler som inte skiljer på allt från slick, välproducerad och vacker något större. Lager läggs på lager och fram det minsta från någon annan. Och det r’n’b till mer street- och hiphop-infl uerade växer en krautmatta som påminner väldigt största aber någon artist kan råka ut för är låtar. Raydiation ståtar med en diger mycket om nyss nämnda bands musik. allestädes närvarande: det är inte dåligt, lista av gäster och producenter som Fat Men i de mikroskopiska skarvarna fi nns det är till och med riktigt bra emellanåt. Joe, Mya, Timbaland och syrran Brandy. glitchljuden som han utforskat på andra Men det känns också alldeles för vanligt, Att R. Kelly producerat många låtar är album fortfarande kvar. Nutidsteknik mö- det är inget som sticker ut tillräckligt för jäkligt tydligt då musiken skriker R. Kelly. ter dåtid helt enkelt. Dessutom låter det att man ska haja till. Kompetent, moget. På klubbiga Quit Actin medverkar han överhuvudtaget inte retro, det vilar inte på De där attributen som inte längre säger dessutom vid micken. Mycket må va sagt infl uenserna. Det vilar på att det är satans något. Mer än att Eva Hillered inte känns om denne man, men att få mig att dansa bra musik. Den må vara kosmisk eller ej. spännande. Och det kräver jag idag av en det kan han. Mats Almegård artist i genren, tyvärr. One Wish får mig att tänka på för länge ANDREAS JOHNSON Magnus Sjöberg sedan då jag var kär i artister. Ni vet när Mr. Johnson Your Room is On Fire FLORIAN HORWATH man inte visste bättre, köpte OKEJ och WARNER We Are All Gold rev ut planscher. Jag vet fortfarande inte Det är enkelt att identifi era vad Andreas JUNK/PLAYGROUND bättre för jag gillar Ray J fastän jag inte Johnson haft i stereon de senaste åren. Florians musik har fått fi na omdömen. borde göra det. Jag säger ja, men resten av Kent, Moneybrother, Melody Club, Cold- Beck gillar honom. Regissören Doris Dörrie min skivsamling skriker fördomsfullt NEJ! play och att döma av singeln Show Me gör det också. Till med Brainpool-Christof- Therese Ahlberg XXXX - Sommaren i City med Angel. Det är fer har tagit honom till sitt hjärta. Tyska JAZZANOVA däremot betydligt svårare att peka på vad Florian Horwath släpar siig fram genom The Remixes 2002-2005 som egentligen låter som Andreas Johnson samma ljudlandskap som en lobotome- SONAR KOLLEKTIV/BORDER på skivan. Precis som på sina tidigare rad Roky Erikson och en kastrerad Neil Inte mycket verkar ha skett nere i Sonar- två album gör han på ytan ganska snygg Young. Helt slött och dött. Jag kan inte kollektivet i Berlin. Jazzanova bjuder på stadiumpop men lämnar inga som helst höra pulsen slå i We Are All Gold. Florian sina mixar för vilken gång i ordningen? avtryck. JC-rock light ungefär. Horwath borde vara min melodi men Deras broken beats med jazztouch känns Thomas Nilson lyckas inte övertyga mig. Jag blir nervös inte längre som något man måste ha koll THE JULIANA THEORY och förbannad. på. I stort handlar det också om de gamla Deadbeat Sweetheartbeat Per Lundberg GB vanliga misstänkta artisterna; Masters At CENTURY MEDIA/BORDER I AM GHOST Work och Nuspirit Helsinki. Enda utrops- Rock för folk som inte gillar rock. Eller? We Are Always Searching tecknet på en trögfl ytande remixsamling Punk för folk som inte gillar punk. El- EPITAPH/BONNIERAMIGO är Jazzanovas remix på burritorockarna ler? Gothhardcore? Hardgoth? Gothcore? Violi- Calexico. Black Heart med sina mörka Bakgrundsmusik för ett MTV-party? nist i ett skrikband är mindre vanligt och bubblande syntar i bakgrunden av mixen The Juliana Theory har gått tillbaka till uppmuntras följaktligen. Synd att fi olen låter angelägen. Det kan man inte säga om rötterna och spelat in en skiva som inte är inte tillåts få en tydligare exponering vid resten av skivan. så överproducerad som de andra i genren. några få tillfällen än att hela tiden ligga Mats Almegård Eller? som ett ettrigt eksem och irritera. I sam- JAZZATTACKS I mina öron är det precis lika överpro- manhanget blir det en småsak då projektet All Fun n’ Games ducerat och tillrättalagt som alla andra. snavar redan innan startlinjen med alltför ????? Precis lika själlöst och trist som Good taskigt låtmaterial. Spooky texter och Jazzattacks är ett sjumannaband från Charlotte och precis lika mycket punk som ovanliga grepp ger inte per automatik en Skåne som blandar jazz och hiphop, på Offspring. Sa jag att jag var gammal och fullgod musikupplevelse och sextetten från både svenska och engelska. Deras andra bitter? Nej, bara trött på den här masspro- Kalifornien måste våga ta ut svängarna album, All Fun n’ Games, gästas av inte ducerade hissmusiksrocken som tvingar sig betydligt mer för att övertyga. mindre än tio musiker och det svänger på från alla håll och kanter. Roger Bengtsson rejält om den här plattan. Inte minst Nej, The Juliana Theory, vill ni inte låta IQ APES titelspåret som lätt skulle kunna passa överproducerade och bli tagna på allvar, The Kixxville Commercial som singel med sitt sköna handklapp och se då till att spela in skivan live i ert garage CDA tunga bas som grund. Man får lite vibbar själva. Eller varför inte dra till Steve Albini Och första priset till årets fulaste skivom- från unga Beastie Boys på vissa låtar, och i Chicago och få era gitarrer uppskruvade slag går till IQ Apes! Jag tror inte ens att jag Örebro-bandet Chillinggänget när Jazzat- till 11. För det här håller inte. I och för sig, tar i för mycket om jag säger att det är ett tacks kickar på svenska. om ert mål är att få med en låt i OC eller av de fulaste jag nånsin sett (Blind Faith De två rapparna har riktigt sköna röster en hårsprejsreklam så har ni lyckats, men inräknat). och gör sin sak bra, på båda språken. det var väl inte det ni ville. Eller? IQ Apes är från Stockholm och spelar Musiken är mycket omväxlande och Mathias Skeppstedt skitig amfetaminladdad rock’n’roll i stil det blir aldrig tråkigt. Melankoliska och JUNE med första Hellacopter-plattan, Hanoi tokröjiga låtar blandas hejvilt. De försöker If You Speak Any Faster Rocks och Wildhearts. Det är tajt, snabbt tilltala både vinsmuttande jazzpublik och VICTORY/BORDER och stökigt och de gör det bra. Och detta gungade basebollkepsar och visst är det Nordamerikanska fyrmannabandet lämnar är mitt största problem med skivan. Musi- ovanligt. Vi behöver fl er fusioner mellan mig i princip oberörd. Collegepunkpop ken är riktigt bra och det svänger och jag olika genres. Tack Jazzattacks! med inställsamma körer. Försöker komma kan tänka mig att de är riktigt roliga att se Henrik Lantz på vilken tv-serie de ska medverka i. Kan- live. Men – texterna är så pubertalt pin- JAN JELINEK ske i O.C., Boston Public eller Will & Grace. samma och usla. Pressreleasen pratar om Kosmischer Pitch June är rätt så poänglösa för att vara ett hur provocerande de är och undrar vilka ~SCAPE/IMPORT band på punketiketten Victory. skivaffärer som vågar sälja det här. Låt mig Sjuttitalets Tyskland; Baader-Meinhof- Per Lundberg GB bara säga att det fi nns inget provocerande ligan, polisbrutalitet, terrorister som i texterna överhuvudtaget, bara samma mördar oskyldiga och allmänt kaos. gamla vanliga machosmörja som 2 Live Krasst uttryckt: en bra grogrund för något Groove 9 • 2005 / övriga recensioner / sida 9

KÅ lika mycket öppna ackord som tunga riff. alltid anat, även om det bara skymtat fram Sammenbidt Blidt Khold rubriceras som black metal men i små subtila nyanser, lite soul, lite klassisk TONETRIBUNALET/TARGET genrebeteckningen måste mest bygga på r’n’b. Ibland som dramatisk sjuttiotalsbal- Bakom namnet Kå döljer sig danskan textinnehållet för en låt som Innestengt i lad, ibland lite Al Green, ibland doftande Katrine Villandsen som tillsammans med Eikekiste är medryckande med durackord Paul Simon, ibland hela spektrat, inklusive ett tiotal musiker gjort ett album som och snygga gitarrslingor. Det är faktiskt en ingredienser från T-Rex till Scissor Sisters. vågar ta plats, vara dramatiskt och upp- riktig hit. Här fi nns också låtar med riktigt Exempelvis den underbara Lovelight. riktigt. Och allt detta på danska språket snygga riff som Blod og Blek, titellåten Krek Där liksom i övrigt allt ovan. Men aldrig (visserligen inget minus om man som jag och Varde. plagierande. älskar danska). Med en annan typ av sång hade detta Daniel Lemma är Daniel Lemma. Det Brandstifter drivs framåt mot en före- varit en platta som massvis med popband känns nu som att han också får en rejäl stående katastrof, Giv Tegn är vacker med varit avundsjuka på. Musikaliskt är det chans att faktisk visa sig. För det börjar bli bara gitarr och stråkar, den intensiva gitar- riktigt bra och efter ett tag lär man sig en storhet i sig. ren i Synder påminner om Leonard Cohens att bortse från den något malplacerade Magnus Sjöberg Avalanche. De storslagna och genomar- sångstilen. Att Khold dessutom vågar göra JACKIE LEVEN betade arrangemangen domineras av hård musik på sitt modersmål känns upp- Elegy for Johnny Cash stråkar som får mig att tänka på band som lyftande. Svenska band som försökt göra COOKING VINYL/BONNIERAMIGO Tindersticks, Tarnation och Dirty Three. något liknande (typ LOK) har ju misslyckats Jackie Leven är intressant. På något sätt Närmsta svenska referens är väl Weeping ganska friskt. lyckas han ofta med sina skivor både Willows men om Magnus Carlsson och Isac Nordgren uppfylla den del av en som kräver att allt farbröderna slår över i Elvishyllningar och KING KONG CREW ska vara som det alltid varit och samtidigt överdrivna gester så tror jag fortfarande på Reincarnation of Fools förnya sig. Sång och arrangemang som det som Katrine Villandsen försöker säga. SOUNDHABITS STHLM på ytan kan verka banala, men smyckade Det är dock bra att skivan inte är längre Det fi nns för lite funk i min skivsamling! med detaljer som snärjer en som lyssnare, än elva spår för det kan bli lite mycket i Inte visste jag att funk var så kul och upp- tar en in djupare. Liksom med texterna, längden. piggande att lyssna på. King Kong Crew har små lyriska storheter, ibland med vardaglig Villandsen är onekligen både en duktig släppt sitt debutalbum på egna bolaget yta, men ofta döljande ett bråddjup om sångerska och låtskriverska. Hon har gjort och det är en slags best of med Sly Stone- man vågar sig in under. Enkel dramatik, ett modigt och för mig överraskande bra infl uenser, lite soul och mycket funk. Jag sådan som både väcker och vaggar, allt album. Jag visste inte att det fanns sådan har inte hört någon svensk motsvarighet i samma form. Nu fi nns det ett par spår här musik i Danmark. till deras blandning av svettig funk och som inte övertygar, bland annat de små Isac Nordgren modern soul. fl irtarna med modern dansmusik. Det drar ALICIA KEYS Efter fyra låtar, lagom till Electric Ass- ner helhetsintrycket, men passar också på Unplugged hole dansar jag funkigt som fan och älskar något sätt in. Topparna är ändå högre än J/SONYBMG människorna i det här musikkollektivet. svackorna. Vad unplugged betyder här förstår jag inte Jag tänker Damn!, och jag tänker att dessa Magnus Sjöberg eftersom ett helt band backar upp denna vill jag uppleva live. Tills jag tar upp skiv- LIGHTNING BOLT solstråle, men denna platta är i alla fall omslaget och påminns om vad de heter. Hypermagic Mountain ett självlysande soulregn av klassiskt snitt. Säkert fi nns det en bra historia bakom LOAD/DOTSHOP.SE Alicias pianospel och besvärjelser rör de- namnet, men alla namn i världen måste De lär vara stora i Japan dessa jänkare. fi nitivt vid livepublikens hjärtan, och mitt väl vara bättre än något så dumt som King Inte så svårt att förstå varför. Det låter som med. Nya låten Unbreakable funkar lika Kong Crew?! om Merzbow klonat sig till en duo, tagit bra som hennes hits – och avslutningen Therese Ahlberg upp basen respektive trumsetet och dragit där Common, Mos Def och Damian Marley KLOCKA igång. Merzbows syntetiska oljudsmat- dyker upp är underbar. Att Alicia Keys är Det gäller att vara beredd tor är helt enkelt bara utbytta mot mer en av vår tids stora musikaliska talanger UPPRIKTIG RECORDS ”traditionella” rockmattor. För att använda är lika uppenbart som att solen går upp Ibland kommer man i kontakt med musik en sliten term handlar det om primalrock. i öster, trots att hon bara levererat två som inte verkar så mycket på ytan, men Full gas, ingen hjärna bara rakt in i väg- album hittills. Vilket nöje det blir att följa som gräver sig in och visar upp det som gen. Gjorde det ont? Aha, då kör vi en gång med hela vägen ut! fi nns bakom ytan, visar sin själ för ens till. Som en musikalisk variant av Jackass Gary Andersson egen. På något sätt känns Klocka som ett ungefär. Tyvärr är det bara kul i en låt. KHANATE sådant band. För på ytan känns det ofta Sen känns det som att se Steve O slå sig för Capture & Release som att det är ytterligare ett pretentiöst femhundrade gången. HYDRA HEAD/SOUND POLLUTION band med pretentiösa texter till rätt vanlig Mats Almegård Två spår, 43 minuter. Khanate gör det inte musik i landet som befolkas av både LOS direkt lätt för sig men hur långa låtar är rock, pop och visa. Men bakom det fi nns Bad Intentions Are Often Hidden Behind spelar ju ingen roll så länge de är bra. Nu musik och arrangemang som blir vacker, Beautiful Gestures är tyvärr det här mest trist. Khanate låter dramatiska och går bortom det vanliga, SWEET REMEDY RECODS som ett Einstürzende Neubauten med allt med vardagliga medel. I vissa partier Det låter rätt lovande till en början, hård utgångspunkt i metal fast utan hemma- känns kanske texterna lite väl krystat pre- musik och snygga harmonier går hem hos byggen och skrot. I Capture kommer det tentiösa, men oftast kommer de bortom mig. Men snart blir det klart att Los fl irtar första trumslaget in efter fem minuter. även det och vissa, som titellåten, blir för mycket med Coca Cola-ångestrocken Det är den mest dramatiska förändringen. nästan klaustrofobiska. Som så ofta, som som är stor där borta – där på andra sidan Sedan händer ingenting i ytterligare tret- litteratur för naivt men som musiktexter Atlanten. Det fi nns en metal-sensibilitet ton minuter. Tjugotreminutaren Release är fullt funktionsdugliga. här, men de snygga riffen hamnar i skug- precis lika händelsefattig. Rundgång, lite Det har tagit tio år för Klocka att gan av de standardiserade emo-ackorden. väsande ”sång”, rytmiska markeringar som komma ut med den här plattan. Och chan- Dessutom känns det som om sången inte man tror ska leda framåt men som bara sen att se dem spela är minimal. Men med riktigt släpps loss från sitt koppel. Att den står och stampar på samma fl äck. Och plattan i spelaren klarar jag mig ett bra tag hålls tillbaka och håller sig kring utbrotts- minuterna bara går. i alla fall. punkten. Där Neubauten skapade magi i stycken Magnus Sjöberg Mitt favorittips är renodling. Jag till- som Keine Schönheit Ohne Gefahr eller DANIEL LEMMA lämpar det även här. Seele Brennt så saknar Khanate alla viktiga Dreamers & Fools Mikael Barani beståndsdelar; här fi nns ingen dynamik, WARNER ULF LUNDELL struktur eller några intressanta harmonier. Sedan genombrottet har Daniel Lemma Lazarus I Release skriker mannen som kallar sig nästan gått från att vara ett stort soulhopp CAPITOL Dobin att ”trying is not enough”. Det är till stort soulnamn i Sverige, även om det Försöker förstå Lundells storhet men miss- enda gången Khanate lyckas få någonting kanske är lite orättvist att bara placera lyckas varje gång. Vår stora poet. Svearnas rätt. honom i soulfacket. Men det känns som guldkalv. Gossen ruda. Som varje gång han Isac Nordgren att det är där allt tar avstamp. Sedan tillåts öppnar sin cigarettrynkiga mun skapar KHOLD allt gå den väg den vill, det är musiken rubriker och debatt. Krek som styr, inte något annat. Som det även Nästan alla nu levande svenska män TABU varit tidigare. Nästan tangerande den med separationsångest från sin svunna Sången låter, passande nog, som någon tidlösa existens som stor musik kan anta. ungdom känner igen sig i Ulf Lundells som kräks, men musikaliskt är norska ban- Utan att egentligen bli stor, utan att egent- texter. Vare sig det är musik eller i ro- det Khold oväntat poppiga. Det är minst ligen bli exceptionell. Precis som man manform. Man ser en man ärrad av livets Groove 9 • 2005 / övriga recensioner / sida 10

hårda skola. En kvinna i varje hamn. Man något tuffare Caesars gör mig lite besviken. MELOTRON speglar sig i Ulf-spegeln och tittar efter ryn- Efter förra skivan, den livliga Unrelated Cliche kor. Rynkor från alkohol, sena nätter och Statements, är mina förväntningar näm- FUNKER VOGT uppbrott. Ulf är alltid på väg. Ulf har inget ligen högt uppskruvade. Men, de första Navigator hem. Ulf är alltid på drift. Och den svenske låtarna på nya A Third Opinion känns lite SPV/PLAYGROUND mannen älskar bilden av den obundne och för tillrättalagda. Att Depeche Mode just släppt Playing the frie gestalten. Själv ser jag bara en kopia. Framåt fjärde låten vänder det. Ethanol Angel borde vara den stora mardrömmen En tillråga blek kopia. Musikaliskt en Rocket II är lite vildare och sångaren Ma- för Melotron eftersom deras musik skulle Bruce/Bob-kopia. Författarmässigt kanske thias Lilja tar låten till rock’n’rollhimlen. kunna tänkas fungera som abstinensbe- en Salinger. Och det är just de mer oborstade inslagen dövande medel för de tyska fans som gått Originalitet är inte det första jag tänker på A Third Opinion som fungerar bäst. och väntat på att DM ska göra något nytt. på när jag tänker på Ulf Lundells musik. Femtiotalsinfl uerade A Girl Instead of För det är faktiskt bara dit det räcker. De- På senaste dubbelskivan Lazarus trampar Me har en stentuff gästsångerska i Eva ras DM-kopior är så bleka och tråkiga att Ulf vidare på redan väl ingångna stigar. Jag Voladora, medan Good Life känns nästan det inte fi nns någon som helst anledning skulle önska någon gång att Lundell läm- hårdrockig med sin skräniga bas och sina att lyssna på det. Om man nu inte förfäk- nade tryggheten och klev utanför ramarna. stompiga takter. tar teorin att David Gahan borde sjunga Musikalsikt är Lundell defi nitivt inte någon I övrigt är Maharajas så klart också sämre, till kassa låtar och på tyska förstås. som är på drift. Snarare tvärtom. En som värda att lyssna på. De har snygga körer Då är det här ett givet köp. För oss andra aldrig lämnar sin förortsvilla. Tråkigt så det och småcatchy refränger. Är trovärdiga säger titeln allt. gör ont. Lazarus är en 22-spårs färd genom och stilsäkra. Kanske lite för säkra den här Funker Vogt är nog obekymrade om en total meningslöshet. Lundell upprepar gången. att Playing the Angel fi nns ute. De riktar sina texter som ett mantra. Skriva låt Daniel Axelsson sina ubåtsperiskop (omslaget hade passat om snygg kvinna. Skriva låt om dumma MAJESTIC VANGUARD fi nt på en ny skiva med U96) mot kargare människor. Skriva låt om hur det är att Beyond the Moon och hårdare trakter. De navigerar rakt in dricka alkohol. Skriva låt om att det är rätt METAL HEAVEN/SOUND POLLUTION i Front Line Assembly-hamnen. Dansant, jobbigt att inte känna sig hemma någon- För lite drygt ett år sen kallade sig Eskil- samplingssmockat och väldigt mycket stans. Ulf! Som författare är du mycket stunasönerna sig Divine Disciples, spelade rimmande rader staplade på varandra. En bättre. Det enda intressanta med Lazarus melodisk heavy metal och bjussade på kliché till alltså. är titeln. Lazarus var en fattig man som till demon Beyond the Moon. Kvartetten har Mats Almegård sist hamnar i himlen. Läs mer om honom nu bytt namn, utökats med en andregi- MONICA BORRFORS & SWEET JAZZ TRIO i Lukasevangeliet. Garanterat spännande tarrist och demolåtarna har fått fi nare Remembering Billie läsning. studiohantering samt delar plats med nya ARIETTA/SONYBMG Per Lundberg GB kompositioner. På ett positivt sätt spretar Det är ju i och för sig svårt att misslyckas MAGNÉTOPHONE materialet åt både power, heavy och doom med Billie Holidays låtmaterial om man The Man Who Ate the Man men personligen hade jag välkomnat inte går in för att försöka, och varför skulle 4AD/PLAYGROUND mindre power- och melodic-tendenser för man? Monica Borrfors behandlar ibland Efter nästan fem års tystnad på skiv- att tända till ordentligt. Går du igång på materialet ömt och skirt tillsammans med marknaden har den brittiska electronica- de beteckningarna är Beyond the Moon en Sweet Jazz Trio, och det känns kärleksfullt duon Magnétophone släppt sin andra stark prestation. och varmt. Handlaget svalt och lyfter fram fullängdare. The Man Who Ate the Man är Roger Bengtsson låtarna som de är, avskalade och vackra. en till stora delar instrumental skiva och RICKY MARTIN Det är det som känns som den största musikaliskt är den varierad och behaglig. Life förtjänsten, att låtarna får leva sitt eget liv, Magnétophone har samarbetat med en COLUMBIA/SONYBMG att låtarna får dominera. För Monica är ju rad olika artister på den här plattan. Kel’s När de inte längre kan hålla sig fast vid ingen Bille, men det har hon heller ingen Vintage Thought är en svängig instrumen- den beprövade hitformeln från Living La anledning att försöka vara, lika lite som tal inspelad tillsammans med systrarna Vida Loca har latinopopens omslagspojkar någon annan. Remembering Billie är just Deal, tidigare i Breeders. Kvaliteten på blivit tvungna att söka sig någon annan- vad det låter som, en hyllning, ett minne. sånginsatserna är dock helt beroende av stans. Medan Enrique Iglesias gjorde ett Ibland drivande, ibland kontemplativt, vem som står, sitter eller ligger och slappar misslyckat försök med FM-rock häromåret, ibland skärande naket. Men framför allt bakom micken. På två låtar står King Creo- verkar Ricky Martin främst ha sneglat åt en varm och ödmjuk palett med alla sote för sången och det blir astrist. Matt Justin Timberlake på Life. Vilket inte minst färger Billie Holiday kunde måla sånger Saunders, eller Matt Phone som han kallar hörs på singeln I Don’t Care som gästas av med, målade med en svensk och nordiskt sig, står själv för sången på några låtar och Fat Joe och Amerie och väl är tänkt att ge jazzinfl uerad pensel. det är helt okej. I The Only Witching You’ll Ricky någon sorts r’n’b-cred. Jag ska inte Magnus Sjöberg Be Doing skapar duon snygga kontraster säga att det är fel musik att ge sig på, men ALANIS MORISSETTE mellan sköra och bröliga gitarrer. Rae and i r’n’b-världen är han ju knappast någon The Collection Suzette bygger på vad som låter som ett superstjärna. Bara en obetydlig amatör. WARNER samplat fyrverkeri från killarnas senaste Thomas Nilson The Collection är precis vad det låter nyårsfest. Det hade varit roligare att vara MELNYK som. En samling, utvald av Alanis själv, där än att lyssna på resterna. Silence från genombrottet med Jagged Little Pill Benny’s Insobriety låter till en början GAYMONKEY RECORDS från 1995 till nutid. Jag brukar inte vara väldigt mycket Suicide och har fi n sång av Melnyk fl yttade till London för åtta år så där vanvettigt förtjust i samlingar, Matt och SJ Phone, vem nu det är. Lite tön- sedan för att fl y det ödsliga livet i Alberta, eftersom det också blir låtar som rycks ur tigt att ta efternamn efter sitt gruppnamn, Kanada. Med fl itig läsning av The Face och sin ursprungliga kontext. Nu funkar det man tycker att Ramones liksom redan hårdpluggning av Pet Shop Boys och De- ändå, kanske framförallt därför att låtar gjort den grejen men ändå envisas folk att peche Mode ringande i öronen bestämde från respektive album blir representativa kalla sig Royale eller i det här fallet Phone. han sig för att det var i England allt hände. för just den eran. Och det är kul att höra Kodiak låter gammal ambient och knaster, Det gjorde det också för honom. Han upp- en del låtar man glömt eller aldrig skaffat lite tidiga Aphex Twin, Black Dog eller täckte gayscenen, skilde sig från frun och sig en relation till, man återupptäcker att Autechre. Svärtan känns uppfriskande. började komponera elektronisk musik. Alanis gjort ett antal riktigt bra låtar. Och The Man Who Ate the Man är en Det är element som hörs i musiken. man påminns att hon gick i bräschen för splittrad samling elektroniska visor som Det låter brittiskt och det fi nns en rejäl dos och banade väg för många unga tjejers är naiva på gott och ont. Men parenteser pop som förmodligen kommer rakt ifrån musikkarriärer. kan också sticka ut och även om plattan ovan nämnda storheter. Men Melnyk gör En del av de tidiga låtarna hjälper behövt lite redigering så får den ändå på inte syntpop rakt av. Istället fokuserar han också upp en del av de nyare till högre det stora hela med beröm godkänt. på electro och dess ljudbild. Men med en höjder. Men jag tycker att covern av Seals Isac Nordgren poppig touch. Att det är ett debutalbum Crazy känns lite väl sval och grå i samman- THE MAHARAJAS kan man höra på att det inte låter helt hanget. Jag har aldrig begripit varför man A Third Opinion eget hela tiden. Men det är tillräckligt bra ska ha med nya inspelningar på samlingar. LOW IMPACT/SOUND POLLUTION för att man ska hoppas på att uppfölja- Magnus Sjöberg En sextiotalsdoftande orgelslinga. En pojke ren kommer att bli riktigt bra. Dessutom NEAL MORSE ber en fl icka att stanna. En klassisk ga- sjunger svenska Sara Berg bättre än någon- ? ragepoprefräng: ”I’m cracking up now/I’m sin här. INSIDEOUT MUSIC/BORDER cracking up”. Tidslösa grepp, men att mina Mats Almegård Sedan avhoppen från Spock’s Beard och svenska garagerocksfavoriter i Maharajas Transatlantic för några år sen har Morse inledningsvis mest låter som ett något, hunnit med två soloalbum. Trots att jag i Groove 9 • 2005 / övriga recensioner / sida 11

princip bara hört gott om dem är de ännu väntat mig men det funkar förvånansvärt MIKE PARK ohörda. Vilken oerhörd blunder jag gått bra med deras slöa My Bloddy Valentine- North Hangook Falling på blir ack så uppenbar när ? spelas. Hela dimmor. Låtarna är överlag långa och SUB CITY/SOUND POLLUTION registret från stråkar till blåssektion, via ett saknar till stor del ”normal” sångstruktur Mike Park sjunger för fred. Den meningen helt knippe skickliga musiker, fi nns med och lutar sig mer mot stämningar, noiseut- har en viss inneliggande oro för att resulta- och det är så varierat, genomtänkt och fl ykter och vackra melodier. Det är mycket, tet är mindre bra. En massa propagerande komplext att jag inte hittar orden. Progres- mycket bra och väldigt intressant. Speciellt för hur orättvist allt är och så vidare. Men siv rock i sin allra mest lyckade form. Årets No Tomorrow sticker ut som en blivande Park gör en riktigt bra insats för empati bästa skiva inom genren. klassiker. och förståelse. Han lirar en form av upp- Roger Bengtsson Mathias Skeppstedt tempo singer/songwritermusik som präglas MUSTARD PLUG SINÉAD O’CONNOR av att en vemodig cellos klagan. En snygg Masterpieces: 1991-2002 Throw Down Your Arms kombination som faktiskt inte känns tjatig. SOUND POLLUTION THAT’S WHY THERE’S CHOCOLATE AND VANILLA/PLAY- När han helt bryter av mot detta med I Jag tror inte att det inspelade formatet GROUND Can Hear the Whisperings livsbejakande riktigt funkar tillsammans med ska. Sinéad O’Connor gillar reggae. Det är kul studsande är det nästan så att mina fi ngrar Hela grejen med tempo, blåssektion och för henne. Rastafari-fi losofi n fi ck henne att gör ett peace-tecken. baktakter går om intet när de pyser ut ur hitta tillbaka till Gud. Det är också, antar Mikael Barani stereon. Ska bör upplevas live och med jag, kul för henne. Att dessutom få åka till PART CHIMP gott om benutrymme att hoppa och sparka Jamaica och spela in en platta fylld av reg- I Am Come ut med benen. gaeklassiker måste vara rena drömmen. ROCK ACTION/BORDER Mustard Plugs antologi känns därför Till sin hjälp har den snaggade AMPLIFIER inte heller särskilt angelägen. Okej, de irländskan reggaemusikens mest erkända Amplifi er har haft en lång karriär och var tidigt rytmsektion, trummisen Sly Dunbar och SPV/PLAYGROUND ute. Detta känns trots allt som en smält basisten Robbie Shakespeare. Sinéad själv Även om hårdrockens vagga ligger i trombon. besitter som bekant en stark, egen och Storbritannien så var det länge sedan man Mikael Barani klar stämma, och här sjunger hon en rad hörde så mycket riffbaserad musik komma NEW ORDER ypperliga låtar. Bland annat Marcus Garvey från de brittiska öarna som nu. Det måste Singles av Burning Spear, Lee Perrys Curly Locks vara över tio år sedan Fudge Tunnel nästan LONDON/WARNER och kanske framförallt Untold Stories av gav mig tinnitus på Smålands Nation. De har hängt med ett bra tag nu. I princip Buju Banton. Part Chimp bygger mycket av sina låtar sedan maj 1980, då Joy Division-sångaren Sinéad O’Connor hanterar låtarna på tunga riff men har även låtit sig inspi- Ian Curtis hängde sig och de tre kvarva- varsamt och håller sig ganska nära origi- reras av andra typer av musik. På fl era rande medlemmarna till slut blev New nalen som hon älskar så. Jag gillar i och låtar har man lånat harmonier från Sonic Order. Bandets förstasingel Ceremony, var för sig hennes versioner, men rätt snart Youth, i synnerhet till Do You Believe in även en Joy Division- cover. känns den här coverskivan just precis som Waiting to Die. Här fi nns också klara spår Anden vakade över bandet i början, coverskivor brukar göra – lite kul att lyssna av . Punishment Ride låter mycket vilket märks i deras färska singelsamling. på ett par gånger, men inget som håller Mudhoney medan Fasto påminner en hel Hur de långsamt växte vidare och blev i längden. Och att lägga till en bonus-CD del om Nirvanas Negative Creep. något helt eget. Redan på Blue Monday med dubversioner av alla tolv låtarna Skivan inleds och avslutas med en massiv var de ju betydligt mer elektroniska. Plus känns mest överdrivet. instrumental mangellåt som visar på att denna dubbel visar prov på hur de Tio procent av intäkterna från skivan Part Chimps starkt experimentella sida. gång på gång skapat riktigt starka låtar. går förresten till rastafari-gamlingar på Emellanåt påminner sångaren Tim Cedar Personliga favoriten World (Price of Love) Jamaica. Lite gulligt. lite om Frank Black men alltför ofta blir håller fortfarande. Men jag hade gärna sett Daniel Axelsson sången till en belastning i stället för att att Billy Corgan-duetten Turn My Way från MIKE OLDFIELD tillföra någonting värdefullt. Hade Part 2001 års Get Ready släpptes som singel när Light + Shade Chimp varit instrumentala eller haft lite den kom. Den hade varit som klippt och MERCURY/UNIVERSAL vettigare sång så hade de varit festens skuren. Han hade ju en storhetstid, gamle Mike. medelpunkt. Nu stannar det vid att de är Inte den första New Order-samlingen, Och på den tiden kunde han ju också ett gäng skumma snubbar i hörnet. Som men defi nitivt en av de bästa. spotta ur sig riktigt bra låtar. Och tänker visserligen växer ju mer man lär känna Niklas Simonsson man tillbaka så känns det nästan bara dem. OCEANSIZE sorgligt. För Light + Shade låter mest som Då är Amplifi ers självbetitlade album Everyone Into Position att han suttit vid sin instrumentpark och mer direkt. Manchestertrion har massvis BEGGARS BANQUET/PLAYGROUND sin dator och lekt. Här fi nns förvisso ett med effektpedaler och vet hur man ska Jag såg Oceansize live för ungefär ett år par intressanta idéer, men när han insis- använda dem. Sången är väl inte heller sedan i New York. Eller jag gick ju inte för terar på att kavla ut dem till tiominuters Amplifi ers främsta tillgång men Sel att se dem utan för att se McLusky. Men sömnpiller tappas allt. Som en korsning av Balamir har en skolad röst som påmin- jag kom tidigt för att se Oceansize också Jean Michel Jarre och Enigma, och ibland ner om Chris Cornell och Bob Mould. och de förbryllade mig mycket. Det var en så själlöst och långtråkigt att man bara Musikaliskt låter Amplifi er mycket som bra konsert och bandet såg ut att ha skoj därför imponeras. Visserligen lovvärt med tidiga Smashing Pumpkins men man kan och gav verkligen allt. Men de hade stora en dubbel till enkel-CD-pris, men när den också höra spår av gitarrbaserad pop som problem med sin identitet. Ena stunden är fylld med det här undrar jag varför. Som nämnde Moulds band Sugar och Seam. Ja, ville de vara shoegazing-gudar och virade ett soundtrack till en meditationsstund till och med av lite tillbakablickande rock in sig i riktigt bra Ride- och Swervedri- ingen vill vara med på. som The Cult. ver-mattor. Men andra stunder lekte de Magnus Sjöberg Inledande Motorhead (!) följs av eposet britpop, vilket var mindre lyckat, för att PALLAS Airborne, en åtta och en halv minut riff- sedan testa amerikansk indiepop med The Dreams of Men fest. Tredje låten, Panzer, inleds med ett varierande resultat för att till slut totalt gå INSIDEOUT MUSIC/BORDER av de coolaste riff jag hört på bra länge in i väggen med nån slags muskelrock som Känner du ett sug efter keyboardstinn men förstörs sedan av en lam refräng. inte passade dem alls. pampighet i höstrusket är Pallas det Och ungefär här börjar tyvärr problemen, Men man märkte direkt att talangen oundvikliga alternativet. På sin sjätte för under återstoden av skivan mesar Amp- fanns där och att de verkligen hade nåt, studiogiv sen starten 1981 rör de sig i lifi er ur allt mer. De drar ner på tempo och men att de bara behövde fokusera. Kanske brytpunkten mellan Magnums pomp-rock intensitet, blir uppblåsta och lillgamla. behövde de bara hitta nån som kunde och Pink Floyds utsvävningar i mörkare Helt enkelt tråkiga. styra dem på rätt spår. Efter spelningen ljudlandskap. Min ogrundade fördom att Till skivan får man som bonus en köpte jag deras skiva och den gav precis fem män från Aberdeen inte kan hålla sig fyralåtars-EP. Generöst men tyvärr tillför samma intryck som spelningen fast mindre borta från en säckpipa visar sig glädjande inte heller de låtarna mycket mer spring intensiv och jag har tyvärr inte lyssnat på nog inte stämma. Likafullt slokar tålamo- i benen. Att Amplifi ers bolag kallar dem den sen dess. det efter hand. Det blir för mycket med ”the biggest three piece in the world” är Men här ligger då alltså deras nya pampigheten och speltiden är i överkant. milt sagt överdrivet. Trots några schyssta alster framför mig och jag måste säga att En av skivans långkörare, Invincible, är å låtar så känns Amplifi er i längden spän- jag är mycket positivt överraskad. De har andra sidan riktigt bra så det är lite delade nande som en slät bulle. knutit ihop påsen, koncentrerat sig på den meningar om kontentan av det hela. Isac Nordgren tyngre, mer utsvävande delen av sin musik Roger Bengtsson och det passar dem ypperligt. Produktio- nen är mycket mer metal än vad jag hade Groove 9 • 2005 / övriga recensioner / sida 12

PETER NORDAHL TRIO också för i så fall kommer Plusgrader med svartglänsande svettpärlor i Liam Howletts A Brand New $ilver Dollar största sannolikhet göra soundtracket. panna, men de har spelats sönder och ARIETTA/SONYBMG Mathias Skeppstedt samman på TV, radio, fester och av nit- Peter Nordahls pianojazz håller sig inom PONEY tiotals-DJ:s. Något som i ännu högre grad strikta ramar som när som helst kan krack- People Don’t Know What gäller Fat of the Land-hittar som Smack My elera och brista ut i fl ytande eskapader, TALKING TO TEAPOTS Bitch Up. som så mycket annan pianojazz. Men det 12-21 Seconds Left Right Left to Live Har man av någon totalt outgrundlig som känns mest habilt med Peter Nordahl INES BUKOV RECORDS anledning missat Prodigy totalt. Ja, då är Trio är just att ramarna är så strama Två svenska band släpper varsitt album på det ett givet köp. Men har man inte det utan att verka vara det. Det byggs stabila en och samma CD-skiva, annorlunda och (och vem har det, till och med rockfansen fundament för varje låt, och de utspel och kostnadseffektivt. fi ck väl sitt serverat på de största festival- annorstädes vandringar som förekommer Poney låter Velvet Underground-dröm- scenerna?), då är enkel-CD:n inte mycket är aldrig långt borta från fundamentet, mande. De har samma återhållsamma att skaffa. Bättre då att lägga slantarna fast så ibland kan tyckas. Man kan när som fl ummighet som bara väntar på att explo- på dubbel-CD:n med remixar. Där gjuter helst komma tillbaka till huvudtemat utan dera ut i något större. Detta händer dock bland annat Audio Bullys nytt liv i oemot- att behöva anstränga sig som lyssnare. inte. En behaglig variant av den klassiska ståndliga Out of Space. Men bismaken Aldrig heller komplexitet som kräver ens lavemang-tävlingen där deltagarna ska av ett dåligt album som följs upp av en själ för att komma in i. Hela tiden fl öde, hålla emot preparatets effekt så länge som greatestsamling lämnar en fadd bismak i ett fl öde som berikar och bejakar. Både möjligt. Tyvärr sticker Poney ibland i väg munnen ändå. storstad och småstad, rökighet och sterilt, i någon sorts garagerock-utfl ykter, och då Mats Almegård allt i en helhet som vattendroppar kan brister det. PROPAGANDHI vara både regn och fl od. Och jag trodde Talking To Teapots är Sveriges svar på Potemkin City Limits egentligen aldrig att en sån storhet som The Meat Puppets. Smart, fartfylld och en- FAT WRECK CHORDS/BONNIERAMIGO Send in the Clowns skulle funka i en sån ergisk träskrock med plötsliga kast varvas Det här är svårt. Propagandhi är ett band här kontext. Men, jo. med gitarrdrivna sextakts-tryckare. Ibland som jag älskat ungefär så mycket man Magnus Sjöberg ballar bandet ur på bästa Primus-manér överhuvudtaget kan älska ett band. Deras PIMP SQUAD CLICK och de spexar med konstiga cirkus-syntar, två första album, How to Clean Everything 25 to Life knäppa sångröster och drivande basspel. från 1993 och Less Talk, More Rock från GRAND HUSTLE/WARNER 12-21 Seconds Left Right Left to Live blir 1996, är bland de bästa skivor som någon- Ta en titt på gruppens, skivans och skiv- snabbt den intressantare halvan av denna sin släppts. Deras fantastiska skatepunk bolagets namn. Anar ni något tema? Här split. och ytterst välformulerade och humo- snackar vi vapen, brudar och attityd till Mikael Barani ristiska anarkisttexter fi ck mig att både tänderna. Allt förpackat i den party-elek- PRIMAL FEAR skratta och gråta. Fick mig att bli vegan. troniskt inriktade genren kallad crunk. Seven Seals Fick mig att klottra ner en Shell-mack med Från hjärtat av Atlanta härstammar Pimp NUCLEAR BLAST/SOUND POLLUTION anti-kapitalistiska slagord. Squad Clicks fem i sig ganska anonyma Tyskarna fortsätter harva sitt hopkok av Sedan hände något. Kanadensarnas rappare. Frontfi guren T.I. däremot är Judas Priest, Helloween och Accept. Fjolår- tredje album, Today’s Empires, Tomorrow’s undantaget som Pharell Williams en gång ets Devil’s Ground utmärkte sig genom sin Ashes från 2001, var en besvikelse. Trots valde kalla ”söderns Jay-Z”. Efter 25 to Life tråkighet och sina uppenbara plankningar. ett par glimrande låtar var skivan på det känns dock likheterna väldigt få. Där Jay-Z Då det alltid är roligare att fria än fälla stora hela för komplicerad och gapig. troligtvis skulle svängt av för att prova ett är det så klart glädjande att Seven Seals Tyvärr verkar det som att Propagandhi nytt grepp fortsätter Pimp Squad Click bitvis är riktigt bra. Speed metal-yran i Evil själva gillade den stilen, för nya Potemkin en raksträcka där alla låtar är i ungefär Spell är kalas, riffet i The Immortal Ones City Limits rör sig i samma banor som före- samma anda. Med undantag för de strålande och den apokalyptiska texten gångaren. Det är tekniskt avancerad punk lugnare Walk this Way och Like a Movie är till titellåten faller mig också i smaken. med en hel del hardcore- och metalinslag. detta debutalbum, främst textmässigt sett, Dyngiga powerballaden In Memory där Mina förväntningar på bandet har förstås en aningen svart-vit och enformig historia. Ralf Scheepers sånginsats haltar betänkligt sänkts, så egentligen tycker jag väl att det Visst, jag gillar att höra gatornas profeter och stråkarna blir smetigt insmickrande låter ganska bra. Men det smärtar mig rapportera om sin verklighet, men i detta hör å andra sidan till skivans, och årets, att Propagandhi inte är hälften så catchy fall saknar jag gråskalorna. sämre stunder. och roliga som de brukade vara. De gör Produktionsmässigt befi nner sig 25 to Roger Bengtsson numera musik som kräver både tid och Life å andra sidan i ett helt annat läge. PRIVATE LINE energi av lyssnaren. Något som i alla fall Med hjälp av en rad olika producenter, 21st Century Pirates jag inte alltid har. däribland crunk-virtuosen Lil’ Jon, bjuder BAD HABITS/PLAYGROUND Textmässigt snärjer de ibland in sig i den på såväl högljudda klubbvältare Inledningen till öppningsspåret 1-800-Out- komplicerade ordsvador. Men, ibland är som mera bakåtlutade G-funk-toner. Det of-Nowhere är så likt Mötley Crües gamla de fortfarande briljanta. Som i avslutande rapparna missat lyckas därför skivans Kickstart My Heart att Nikki Sixx borde framtidsvisionen Iteration där Donald producenter snyggt rädda upp, och en kontaktas och tilldelas delar av eventuella Rumsfeldt och andra krigsherrar ställs mer enhetlig uppföljare skulle mycket väl STIM-slantar. Något som ändå kan blir ak- inför rätta och döms till att för hand av- kunna bli något att räkna med. tuellt, eftersom Private Line tolkar Mötleys lägsna landminor. Straffarbetet övervakas Erik Hjortek Live Wire senare på plattan. Det ger ett av offer från deras krig: ”A legless foreman PLUSGRADER klart hum om hur det låter. pulls the trigger on a red megaphone/ Äntligen här Finsk rock är verkligen på frammarsch. Squelching feedback/Drunken laughter/ SAFE & SOUND/BTM På en mängd olika fronter, för Nightwish Broken English/His dead daughter’s pic- En gång på det glada åttiotalet var det en har ju inte jättemånga gemensamma näm- ture/Time and tide, no one can anticipate/ reporter på Aftonbladet som fyllde en hel nare med vare sig HIM eller The Rasmus. the inevitable waves of change”. recension över en konsert ned Toto med z: Och Private Line låter mer som ett pojki- För det är väl så. Allt förändras. Även an. Jag har alltid tyckt att det varit en av gare Hardcore Superstar, med liknande banden man en gång älskat. de bästa och mest träffande recensioner referenser och samtidigt ett någorlunda Daniel Axelsson jag läst. Helst skulle jag vilja använda eget sound. Hungern är ett plus, men 21st EROS RAMAZZOTTI samma koncept här, men det skulle kän- Century Pirates lämnar – sin entusiasm till Calma Apparente nas helt fel. trots – en hel del att önska. SONYBMG Plusgrader spelar i något slags åttiotal, Niklas Simonsson Gamle Eros håller ställningarna. Och vem där stora ljud, Simple Minds, Toto, fi lmen THE PRODIGY hade trott annorlunda? Varför överge ett G och perfekt sång regerar. Det är mycket Their Law. The Singles 1990-2005 vinnande koncept? Jag vet inte om det kan luft i ljudbilden och alla instrument är XL RECORDINGS/PLAYGROUND kallas att stärka eller försvara ställningar glasklara och stora. Texterna är på svenska När band som just levererat en ruskigt då- för ett produktnamn, men nog känns det och syntar plippar lite i bakgrunden lig och urvattnad comeback bestämmer sig så. Inte minsta avvikelse från det koncept medan gitarristen staplar powerackord och för att släppa en best of är det dags att se som givit framgång och succé. Och givetvis alla körar jättefi nt. Det är riktigt tråkigt upp. I The Prodigys fall innebär en samling kommer alla som gillar Eros italoballader och fantasilöst och jag hade verkligen hop- med alla singlar givetvis en jäkla massa köpa den, det ska ni göra. För det är precis pats att den här musiken dog när Nirvana sköna låtar. Som var nyskapande och som det ska vara, precis som det alltid sparkade ut den. Men det verkar som jag dansgolvsvänliga då det begav sig. Men varit. Personligen kan jag tycka att det hade fel och Plusgrader är beviset. som inte är det idag. Visst är Poison, No hade varit lite roligare med omväxling, lite Nu gäller det bara att hoppas att Good och Voodoo People från mästerverket dynamik i de dramatiska stearinljusserena- Sverige inte producerar en ny Top Gun Music for the Jilted Generation fortfarande derna och tågresesentimentaliteten. Men Groove 9 • 2005 / övriga recensioner / sida 13

han är ju stabil i det han gör, det får man ten. Plattan kräver en viss sentimentalitet än det sterila är det bra, och då känns inte säga. Men visst börjar det bli lite väl trist? för att komma till sin rätt. Men man ska å heller gitarrexcesserna irrelevanta. Och Magnus Sjöberg andra sidan vara riktigt känslokall för att med tanke på att de dessutom är de bästa ANGIE REED inte beröras. låtarna hoppas jag att någon av dem får XYZ Frequency Gabriella Fäldt samma uppmärksamhet i etern. CHICKS ON SPEED/BORDER ROUGH WAVE Magnus Sjöberg Snacka om mångsysslare. Amerikanska Descended like Vultures SAPPORO72 Angie Reed spelar inte bara massor av SUB POP/BORDER Business and Pleasure olika instrument utan sjunger och tecknar, Det verkar vara ett trevligt gäng de där 6:49 RECORDS sysslar med animationer och medverkar Rough Wave. Jag har inga belägg varför När Mobile Homes-medlemmarna grävde i fi lmer och teaterföreställningar. Bland egentligen men Descended like Vultures i sina arkiv snubblade de över demotejper annat. Liksom tidigare forsätter hon att ar- låter liksom trevlig rakt igenom. Väl ut- som de spelat in tillsammans med ex- beta som performanceartist – i grund och tänkt smått överarrangerad halvfartspop- Kraftwerkaren Karl Bartos en gång i tiden. botten är XYZ Frequency nämligen en ani- musik med lite folktouch och lite ilskna Efter att ha lyssnat och gillat vad de hörde, merad show som innehåller musiken från gitarrer och stora gester om små saker. bestämde de sig för att sätta materialet i den här skivan. Men bli inte avskräckt. Den Lite som Okkervil River kanske, fast lite händerna på ett gäng producenter. Markus klarar sig fi nt på egen hand och är en här- mer ordinär poprock. Väldigt amerikansk, Enochson, Sami Siriviö från Kent och lig opretentiös röra av allt ifrån rock, punk, lite Grandaddy och så där. Faktiskt ganska Andreas Tilliander fi ck putsa lite på mate- synt och analoga taktmaskiner kombinerat ointressant men inte dåligt. Välgjort men rialet. Resultatet är Business and Pleasure. med en dos Stereo Total och lite Nina helt utan något som i alla fall intresserar Det låter väldigt mycket Kraftwerk så Hagen. Som vanligt har Angie Reed skrivit mig mer än att jag inte tycker att det det skulle kunna avfärdas som klonmu- och producerat de fl esta spåren. behövs stängas av. Men de har säkert bra sik. Men om man ser bortom ljudbilden, Robert Lagerström skivor i hyllan hemma, full koll på både de datagenererade rösterna och annat REZONANCE teknik och rockhistoria, läser böcker och kraftwerkskt så hittar man faktiskt fi na Black Filters Mojo, säger att de gillar Beatles utan att popmelodier och de nya producenterna MEGAHYPE/BORDER skämmas, trevliga fl ickvänner, bil och har också ordnat hårdare beats och snyg- Det är så lätt att avfärda något som omo- en ordentlig examen från något hyggligt gare ljud än vad Mobile Homes någonsin get eller till och med pubertalt när man universitet (blandad humaniora kanske). presterat. De har helt enkelt gjort sitt bästa blir äldre. Det där zätat i Rezonance. Det Så visst, dåligt är det inte. album hittills. Hoppas de fortsätter som fyller mig inte med förtroende. Men det Fredrik Eriksson Sapporo72 och lämnar de mobila hemmen vore synd att döma bandet efter namnet. SAIAN SUPA CREW bakom sig. Trion Rezonance spelar elektronisk pop Hold Up Mats Almegård som för tankarna till Kosheen och Terra- VIRGIN/CAPITOL SAVAGE GARDEN nova. En härlig ljudbild nånstans emellan Vad som först slår mig är att detta är en Truly Madly Complete – The Best of synt, rock och triphop gör musiken spän- hiphopplatta utan ett jobbigt, helt onödigt SONYBMG nande. Sångerskan/låtskriverskan Josep- intro. Istället börjar det med en bra låt Detta är en av de klenaste samlingsski- hine Danes sjunger bra, men låtmaterialet med en gång. Pluspoäng! vorna jag hört. Fast det kanske inte är så lider tyvärr en brist på sångmelodier, vilket Det har gått fyra år sedan Sainas underligt med tanke på omständigheterna. hon avhjälper det genom att betona och senaste alster och mycket har hänt i Fyra år efter debuten hade sångaren Dar- dra ut på vart och vartannat ord i texterna. rap-världen och det märks på nya plattan. ren Hayes redan släppt sin solodebut, och Det är ett grepp som funkar på någon Detta franska hiphop-kollektiv gör sitt duon var historia. Med smått osannolika enstaka låt, men på ett helt album blir yttersta för att bryta lite ny mark och för 23 miljoner sålda album bakom sig. det lite enahanda. Å andra sidan händer att inte upprepa sig själva eller andra Den korta karriären sätter sina spår tillräckligt med roliga saker i instrumen- artister. Och det lyckas ypperligt. Först och och är upphovet till klenheten. För endast teringen att jag lyssnar med bibehållet främst är ljudbilden väldigt intressant, det tio låtar på plattan är spår från albumen. intresse – det är aldrig fel med lite acid. är infl uenser från hela världen i den och Dessutom får man de bonusspår som Henrik Strömberg det låter väldigt nutid om den. Något som återfanns som singelbaksidor. Plus två SOPHIE RIMHEDEN är mer än välkommet i en hiphopvärld nyskrivna låtar av Darren Hayes. Men Sophie Rimheden som jag tycker har stagnerat totalt. Jag varför släppa en samling nu, istället för SRP/BORDER har dessutom alltid varit väldigt svag för när bandet bröt med varandra? Hittar bara Jag vill gilla Sophie Rimhedens nya skiva. rap på franska, jag tycker att det språket en giltig anledning – att Herr Hayes är Det är bra att hon slutat förvränga rösten är ypperligt att rappa på, och rappa gör på gång med sitt tredje soloalbum under med autotuner. Det är coolt att hon har Saina väldigt bra. Det formligen spottar vintern. Prisnedsatt promotion för en kar- med gäster som Marit Bergman och Kajsa och fräser om dem samtidigt som rimmen riär som är i stort behov av lite frisk vind i Grytt. Men tyvärr kan jag inte uppbringa rullar helt obehindrat mitt i all frenesi. seglen månne…? någon entusiasm alls. Musiken bara fl yter Underbart. Niklas Simonsson förbi, utan att göra intryck. Det låter som Sedan fi nns det givetvis en del svackor, SEKTEN någon slags pop-techno-glitch, taktfast men klämmer man 18 låtar så vore det ju Annars är det tyst men utan det egentligen händer något. konstigt annars. Det enda jag inte gillar är ILK/VME Man kunde hoppas att sången skulle göra de få gånger de beslutar sig för att rappa Jag förstår inte alls varför man väljer att låtarna spännande, men de många lagren på engelska, det varken funkar eller pas- ge ut den här skivan. Det fi nns massor av av sång och körer gör mest att jag påminns sar. Och det behövs defi nitivt inte, den här artister som inte får sin musik utgiven som om Enya. Och det hoppas jag inte var musiken ska kunna sälja sig själv oavsett faktiskt folk vill lyssna på. Ingen förutom meningen. vilket språk den framförs på. Så bra är det. Sektens kompisar, klasskamrater och Henrik Strömberg Mathias Skeppstedt familjer vill höra ett patetiskt konstljudex- CAMILLA RINGQUIST SANTANA periment. Och förresten Sekten. Bra namn Love and Poetry All That I Am i alla fall. TINY TIGER PRODUCTION/CDA SONYBMG Per Lundberg GB Love and Poetry är den fullkomliga titeln Tyckte ändå det var lite kul att gamle SEPTEMBER på ett album som verkligen sjuder av Carlos fi ck en hit med The Game of Love för In Orbit kärlek och poesi. Av varma jazztoner och ett par år sedan. Hygglig låt med gammal BONNIERAMIGO godhjärtad rockromantik. Musiken är för- gitarrmästare, typ. Men som med alla stor- ”Jag tycker att vi har gjort en av de bästa änderlig, ena sekunden dramatisk, nästa heter på gitarr fi nns det ju ett problem, dansplattorna – någonsin” säger Petra sirlig och intim. och det är när saker och ting ska göras Marklund, alias September, om sitt andra Camilla Ringquist tränger nära inpå tillgängliga för alla. När det inte räcker album. Men, eh… det kanske är att ta i med sina raka och frimodiga texter. Utan med de syd- och mellanamerikanska ton- en smula. att skämmas inkräktar hon på lyssnarens gångarna, utan låtar ska produceras till en September saknar dock inte anledning personliga integritet och passerar magiska misch-masch av plattityder och allt bara att känna sig stolt över In Orbit. När hon gränser. Det ligger ett småerotiskt rödljus blir banal bluesrock utan själ. på debutalbumet hade one hit wonder över musiken men det blir aldrig vulgärt. Vet att inte Santana med självklarhet skrivit över hela ansiktet, börjar hon här Snarare passionerat. ska placeras där, men risken fi nns ju alltid. framstå som något av en svensk europrin- Referenserna är många. Som om Joni Och närmare hälften av spåren på All That sessa. Men att albumet sedan genomgåen- Mitchell, Nancy Sinatra, Eva Cassidy och I Am ligger farligt nära ovanstående. Inte de skulle hålla samma klass som singlarna Norah Jones skulle träffas på en inrökt så att det leder till sotdöden för ens CD- Satellites och Looking for Love vore kanske jazzklubb i Paris, göra ett snabbt gig och spelare, men det är tärande trist. När San- för mycket att begära. sedan försvinna ut i den förförande nat- tana däremot ligger närmare det etniska Thomas Nilson Groove 9 • 2005 / övriga recensioner / sida 14

CARLY SIMON är en stråkbeklädd personlig favorit från popsinglar. Från debuten Overload, via Moonlight Serenade första stund och singeln Shout at the Top Bobby Gillespie-favoriten Freak Like Me och SONYBMG sticker tillsammans med Dissatisfi ed ut lite Brian Higgins-producerade Round Round Med tanke på vad Carly tidigare gjort smygfunkigt. Puttrande och småtrevligt. till den här höstens magnifi ka hitlåt Push känns det lite sorgligt att höra henne En fl ytt till fjällen eller skogen kanske the Button. gå in och försöka sig på att göra gamla kan väcka deras kontroversiella sida. Att de sedan inte gör lika bra album standards, som en gammal crooner. Vis- Christian Thunarf spelar inte så stor roll, det har bra singel- serligen är hennes röst alltid en balsam för ROD STEWART grupper alltid kommit undan med. de fl esta själar, men den tenderar bli en American Songbook IV Thomas Nilson bakgrundsillustration till de här överallt SONYBMG SUICIDE MACHINES förekommande och konsumerande blås- Ja, vad ska man säga? Han har ju fram- War Profi teering is Killing Us All och stråkarrangemangen. De där arrang- gångsrikt lekt crooner några år nu. I mitt SIDEONEDUMMY/SOUND POLLUTION emangen som numera äger rättigheterna tycke har han ju dock aldrig egentligen Detta Detroit-band har nu varit tillsam- till sånger som Moonlight Serenade, I’ve lyckats blåsa liv i de låtar han framfört, mans i tio år och det märks knappt. De Got You Under My Skin och Let it Snow. vilket nästan blir en synd när det handlar är precis lika desperata, hungriga och Som inte låter låtarna andas eller leva sitt om den amerikanska låtskatten. För det högljudda som de alltid varit. Jag tror att eget liv utan måste förekomma och skapa liv som ständigt blåses i de här låtarna är de kanske till och med är hungrigare. Med den där svulstiga julstämning bara en Las ju det liv som uppehållits av Frank Sinatra den här skivan är de också snäppet mer Vegas-show kan skapa. Ett par låtar känns och de andra. Och i jämförelse håller ju politiska. Plattan är till bredden fylld med ändå lite intressanta och kul, bland annat Rod en lite annan klass rent röstmässigt. kritik mot det egna landet, dess regering gamla I Only Have Eyes for You, som The Tyckte väl någon gång initialt att det och dess invånare. Platters gjorde känd, men de är i kraftig fanns en viss charm i det han gjorde, men Suicide Machines är lite mer punk och minoritet. när det nu blivit ett antal skivor med dylikt lite mindre ska den här gången och det Trodde inte jag skulle behöva bli besvi- låtmaterial blir det lite för mycket. Det passar dem mycket bättre. Tempot är högt ken på en Carly Simon-platta… blev det redan för länge sedan. Men det från början och det fi nns bara en låt över Magnus Sjöberg kanske är så att Roddan faktiskt blåser nytt tre minuter, de fl esta ligger runt 1.30, SKALPEL liv i låtarna. Det kanske bara är jag som en perfekt längd för en punklåt. Någon Konfusion inte hör det. Men då undrar jag vem som gång ibland snubblar en reggae-basgång NINJA TUNE faktiskt kommer att göra det. eller ett dub-eko in, men annars är det Vad gör ninjorna nu för tiden? De har gått Magnus Sjöberg distade gitarrer och gasen i botten mest och blivit out of tune. För ett par år sedan STORY OF THE YEAR hela tiden. I Capsule är det på gränsen framstod fortfarande Ninja Tune som ett In the Wake of Determination till hardcore, medan en låt som Junk mer intressant skivbolag. Idag måste man inse MAVERICK/WARNER stökar runt i nåt slags Rancid-universum. att de gått ner sig helt i broken beatsdim- Personerna på Madonnas bolag Maverick Men det som sticker ut mest är texter- morna och att de kanske aldrig kommer brukar ha bra koll, med fl era gedigna na. En låt som 17% 18 to 25 känns väldigt att hitta ut igen. Skalpel är en i raden av artister i sitt stall. Som även har god bredd viktig då titeln syftar på valdeltagandet astrista jazzigt breakiga skivor som Ninja och blandning – från Alanis Morissette till i förra valet, medan en låt som Nuclear Tune på senare tid försett världen med. Deftones fi nns det tyngd både vad gäller Generators mer handlar om hur vi förstör Kan vi få till en liten utveckling någon- kommersiell gångbarhet och goda por- vår planet. stans? tioner egensinne inom respektive genre. Skönt att se ett band som förvaltar sitt Mats Almegård Story of The Year kan möjligtvis kvala in i arv så väl. SLIPKNOT den första kategorin. Mathias Skeppstedt 9.0: Live Även om det är St Louis-kvintettens SUNAGLARE ROADRUNNER/BONNIERAMIGO tredje platta osar det nykomlingar om Good Intentions? På Hultsfredsfestivalen i somras blev dem. De låter lite som ett svagare Papa WRECK IT! RECORDS bristerna påtagliga för Slipknot. Live är de Roach, efter att de lade rappandet på Att syssla med rockmusik infl uerad av ett spektakel på randen till galenskap. Ett hyllan. Dessutom har de parkerat väl nära stoner och grunge är vanskligt då många Cirkus Mangel – men det är förvånande få avfarten till den stora hit-motorvägen. De redan provat med högst varierande låtar som håller. På skiva tycker jag aldrig vill vara hårda, utan att fjärma potenti- resultat. Sundsvalls Sunaglare har sedan att det räckt hela vägen. Plus att det inte ella lyssnare och köpare. Lite mer vågad starten 1999 övat in grunden väl med en alltid låter speciellt bra. körning (till och med utan bälte vissa coverrepertoar bestående av bland annat På skiva sviktar sången exempelvis be- sträckor kanske?) hade fått plattan mer Alice In Chains och . tänkligt. Och minus det visuella vansinnet livlig. Singeln We Don’t Care Anymore är till På denna egenordnade debut som av att se de nio på scenen faller mycket exempel långt ifrån usel, men redan några pressats i 1 000 ex lyckas de väl få till av hela upplevelsen. Speciellt på denna sekunder in vet man när refrängen kom- en fräsch rockhybrid där det tyvärr lyser dubbel. Visst, Wait and Bleed, People = mer och på ett ungefär hur det kommer igenom att sångare Hagman är färskast Shit och (Sic) håller lika bra som färskare att låta. i gänget. I vissa lägen låter det ansträngt Duality och Vermillion. Men däremellan är En sådan reaktion kan knappast ha och han skulle tjäna mycket på att ta i det väl mycket berg- och dalbana. Något funnits med i planeringen… mer. Likväl är Good Intentions? mer än en- inga publikfriande svordomar i världen Niklas Simonsson bart goda intentioner så se till att komma kan ersätta… STRASSE till skott innan den är utgången. Niklas Simonsson Transylvanian Flower Roger Bengtsson THE SONNETS LUMINOL GRAMMOFON T.A.T.U. Sea Storm Blows Billy Idols comeback är inte det mest spän- Dangerous and Moving DEAD FROG RECORDS nande som hänt den senaste tiden. Att UNIVERSAL Anledningen till att The Sonnets fl yttade Strasse låter ungefär som Idol gör inte hel- Tatu är en i grund och botten ganska till Malmö var att de ville komma närmare ler dem till något som får mig att hoppa suspekt historia. De sattes samman av havet. Om havet inspirerade Sea Storm runt i sängarna på Ikea. Gubbgoth står helt Rysslands svar på Malcolm McLaren, Ivan Blows kan inte jag svara på. Vad jag kan enkelt inte högt i kurs hos mig. Shapovalov, som dragit slutsatsen att det säga är att fem killar från Växjö har gjort Det fi nns lite fräscha melodier här, i som krävdes för att en rysk grupp skulle en svensk version av The Thrills So Much bästa fall påminner de en aning om New slå internationellt var lesbiska tonårsfl ickor for the City. Maken till konceptstöld har jag Order, men oftast är det bara trött. Men så som hånglade i blöta skoluniformer. Själva sällan hört. Allt från körer till trumkomp, kommer The StrangeriIn Your Eyes. Den har påstod sig Lena och Julia vara mer eller från steel-gitarrplonk till minsta orgelan- ett gigantiskt nattklubbssound, ungefär mindre slavar under sina kontrakt. slag. En vän och jag stämde upp till bästa som tidiga Goldfrapp, och det låter riktigt Nu har de brutit med Shapalov men falsett och testade refrängen från Big Sur bra. Men en låt på åtta gör inte en bra vad de ska göra med sin nyvunna frihet till refrängen i titellåten. Det var som att skiva. verkar de inte riktig ha bestämt sig för. hitta en borttappad pusselbit. Mikael Barani Förutom att de inte vill vara lesbiska Ett lånat sound behöver dock i sig inte SUGABABES längre. Men det är ju inte förvirringen vara något negativt, men The Sonnets gör Taller in More Ways kring deras sexuella identitet som är Tatus det svårt för sig. Kan inte tänka mig att jag ISLAND/UNIVERSAL problem utan bristen på en musikalisk är den enda recensent som hajar till på Sugababes är kanske en aning bättre i sådan. Så intetsägande som de låter på den punkten. teorin än i praktiken, men i brist på en Dangerous and Moving – det är bara Kopian är absolut inte bättre än coolare girl group gillar jag dem förbe- singeln All About Us som någorlunda kan originalet, men det fi nns anledningar att hållslöst. Och de har ju onekligen visat mäta sig med singlarna från förra albumet applådera The Sonnets. Louden Up, Pretty! sig vara pålitliga leverantör av utmärkta Groove 9 • 2005 / övriga recensioner / sida 15

– är de i desperat behov av alla pr-trick i kommer in efter en och halv minut är TIAC världen. skivans höjdpunkt. Å andra sidan är det Three is a Crowd Thomas Nilson efterföljande gitarrsolot dess botten- HYBRISM ZARA TELLANDER notering. Så där håller det på, lyssnaren Humöret är det inget fel på. Det struttar Himmelens hatt kastas mellan crap och fi na grejer och och studsar i Tiacs hemsnickrade korsning CAPRICE/CDA det är ibland svårt att veta vad man ska mellan electro-, synt- och indiepop. Bara I stort gillar jag mycket av Caprices utgiv- tycka. Hade man sluppit sången hade det det att det blir så hysteriskt glatt och upp- ning, med den magnifi ka Låtar med Johan kanske blivit intressant men det är svårt temporeligiöst hela tiden så att man krok- Hedin och Gunnar Idenstam från ifjol som att skaka av sig den där känslan av att allt nar redan i första låten. Det beror också på stor och stark fyrbåk. Men det fi nns ibland Test Icicles gör är på låtsas, framkalkylerat att skivan är späckad med textrader som ett stort problem, ett som också fi nns av trendkänsliga som satt fi ngret i luften. ”aaahh ahhhaahh ah” och ”barabarara- närvarande här. Det blir lite väl sterilt Åttiotalet är som sagt väldigt 2005 och rapapapa” kombinerat med falsksång. Är ibland. För kombinerar man folk och engelsmännen har alltid gillat cocky unga det ett gäng glada Jehovas Vittnen som fått jazz, som Zara Tellander gör här, så krävs män som tror de är nåt, de älskar att hata för sig att frälsa världen med elektronisk lite mer levandegörande av visorna. Visst sina musiker. Det ger mycket bilder i NME pop? Fast då hade de väl kunnat fylla ut i kan man tycka att kontexten följer visans och det säljer plattor. Frågan är vem som texterna med lite Jesus? mönster och ramar, och det är helt sant, skapar soundet. Bandet eller bolaget? Mats Almegård men med den inramningen tycker också Isac Nordgren TRENDKILL jag att mycket skulle kunna släppas loss TEXAS No Longer Buried på ett annat sätt än vad som görs. Så att Red Book REGAIN RECORDS allt blir levande igen, inte så akademiskt. MERCURY/UNIVERSAL Svenska Trendkill, som tidigare lystrade till Inte för att man gör våld på något av det Det är lätt att förstå varför det här kon- mellanstadienamnet Aggressive Serpent, traditionella, tvärtom. ceptet är så framgångsrikt. Omedelbara visar på denna debut vart aggro/metal- Men det är just det. Det känns som att åttiotalspopmelodier och en produktion core-skåpet ska stå. Infl uerade av bland det fi nns lite för stor respekt för låtarna så harmlös att den inte diskvalifi cerar andra Meshuggah, Sepultura och Machine för att det ska komma loss. Lite för stelt. dem från en enda reklamradiostation Head levereras nio starka låtar ur den Och när det gäller folkmusik bör den göras världen över. Samt en onekligen skitsnygg hårdare skolan. I Timeless Quality präntas levande i mitt tycke. Så att inte noter sångerska med en sexig röst – förutsatt att programförklaringen ”This is who we are” och instrument hamnar i de etnologiska man inte ställer särskilt höga krav på vad in med bergfast övertygelse och med en arkiven igen, bland mörker och damm. sexighet i en röst innebär. dylik presentation kan man inte annat än Magnus Sjöberg Samtidigt är Texas och Sharleen Spiteri tacka och ta emot. TESTAMENT bland det mest djävulskt tråkiga som Roger Bengtsson Live in London existerar i popvärlden. Det går att ha TWIGGS SPITFIRE/PLAYGROUND överseende med när man hör dem på Twiggs Strax efter att Testament släppt Souls of radion eller VH1, men i albumform är de WILD KINGDOM/SOUND POLLUTION Black tog jag min hand från gruppen. Ut- helt outhärdliga. Personlighet och karaktär i all ära, men vecklingen gick i stiltje och produktionerna Thomas Nilson ibland blir det bara för mycket. Och jag hade blivit sämre. Alla mina förväntningar RICHARD THOMPSON visste inte att jag hade så här mycket emot inför kommande skivor hade hoppat ner Grizzly Man Soundtrack Caroline af Ugglas röst… för ättestupan. COOKING VINYL/BONNIERAMIGO Skillnaden mot hennes två album Ida Idag är det hösten 2005 och liket Werner Herzogs fi lm om äventyraren Blue och Mrs Boring är att hon nu ingår Testament släpper ett livstecken genom ett Timothy Treadwell som levde bland grizz- i ett band. Tillsammans med rutinerade symboliskt livealbum. Efter att ha lyssnat lybjörnar uppe i Alaska. Just det, levde! herrar som medverkat i Lustans Lakejer på det lägger jag återigen min hand på Han blev dödad av en grizzly för drygt två och Ratata eller fortfarande återfi nns i sitt gruppen. Inte för att det här är ett bra sedan. Låter det som ett spännande tema originalband (Nomads). Så hennes röst album. Lika dåligt ljud som Live at Eindho- för ett soundtrack? Richard Thompson svävar inte iväg på lika vansinnesaktiga ven från 1987. Snarare för att Testament, tar inga omvägar. Med avskalad värme resor längre. Men den bär hennes signum när de var bra, var så himmelskt bra. The och instrumentalt akustiskt; cello, gitarr fortfarande, med allt vad det innebär. Och New Order. Disciples of the Watch. Over the och Jim O’Rourke på piano. En skiva att det är illa nog. Speciellt eftersom musiken Wall. The Haunting. Sins of Omission. Trial slappna av till. En skiva att meditera till. inte är den mest spännande som gjorts. by Fire. Vilka låtar! Vilka djävulska låtar! Jag vill se fi lmen. Ett par refränger är lite småcatchy, men Live at London spelades in 8 maj i Per Lundberg GB större reaktioner än så blir det aldrig. Trist år. Under halva spelningen skötte John THYRFING rock som inte ens verkar vilja gripa tag Tempesta (Exodus, White Zombie, Helmet) Farsotstider eller entusiasmera lyssnaren. trummorna. Resten av halvan, med REGAIN RECORDS Niklas Simonsson betydligt äldre låtar, är Testaments klas- Jag har väldigt svårt för band som har en TWISTA siska uppställning komplett med Louie alltför tydlig image, som är någonting The Day After Clemente som skinndomptör. annat än sig själva. Givetvis fi nns det ATLANTIC/WARNER Torbjörn Hallgren undantag, men det är ändå något som Med ett sånt välsmort munläder som Twis- TEST ICICLES jag inte riktigt klarar av. Tyvärr hamnar tas behövs egentligen bara en mikrofon For Screening Purposes Only Thyrfi ng i den kategorin. Och jag säger och ett enkelt beat för att göra en platta. DOMINO/PLAYGROUND tyvärr för det fi nns så mycket att gilla här. Om inte annat sitter man ju och förundras Medlemmarna i Test Icicles är alla tre Detta är hård och tung metall, med allt över hur många stavelser snubben får ur födda på åttiotalet. Kanske är det någon vad man kan önska sig sjungen helt och sig på ett andetag. slags prägling eller barndomstrauma som hållet på SVENSKA. Men när en tung producent kommer fått dem att musikaliskt till varje pris hålla Bara det borde ju räcka, men icke sa in i bilden fattar man att allt kan nå en ny sig kvar i det årtiondet. Det är å andra nicke. Givetvis måste de blanda in nån nivå för Twista. Det märks i fjärdespåret sidan något som de har gemensamt med slags rollspelsversion av medeltid och Get it How You Live där Scott Storch blir tusentals band världen över för tillfället, vikingar och Tors jävla hammare och svärd en jämbördig medspelare och Twista drar inte minst i Sverige. Jag har svårt att förstå och skit. När man dessutom uppträder ner på tempot. Då låter det bra. De Toxic- varför man tvunget vill låta som band från täckta i blod så känner jag bara att jag vill proddade spåren innan känns plötsligt väl- det förgångna istället för att försöka vara gå hem. digt rutinartade. Sen besöker Pharrell och nyskapande. Men sen är jag sjuttiotalist Men med det sagt så är det här en Rodney Jerkins producentstolen och Lil’ också. Jag lovar, det sög att vara ung på riktigt schysst platta. Bra drag, härliga Kim, Pitbull, Snoop Dogg och (överjordiskt åttiotalet. skiftningar och en del riktigt överraskande sköna) Mariah Carey micken – och vips är Test Icicles debutalbum har alla vändningar som i Höst eller den åtta minu- The Day After en riktigt schysst platta. Men nödvändiga ingredienser. Skeva gitarrer, ter långa Tiden läker intet. Sen tycker jag ju hastigheten i rappen är oftast överdriven, spattiga rytmer, böljande basgångar och att Själavrak är en av årets bästa låttitlar. bara för att han kan köra kulspruterap så knasiga syntar. Samt givetvis jobbig sång Låt er inte luras av att producenten behöver det inte göra låtarna bättre. Less som mest är pubertala stiff upper lip-skrik. Henrik Edenhed rattat både Kent och is more. De ser dryga ut, har ett löjligt namn (fan, The Sounds, det här är hård och brutal Gary Andersson vad kul att göra en ordlek på pungkulor) musik på svenska så som den ska låta. Om ULTRASPORT och de bor i London. Kan inte bli mer det bara inte vore för de där förbannade Nothing Can Go Wrong ”rätt”. fotona. GASHOPPER/PLAYGROUND Catch it! är kängpunk korsat med Mathias Skeppstedt Tänk er Cardigans för tio år sen, men utan gabber och det överstyrda beatet som gitarrerna och talangen. Tänk er ett Belle Groove 9 • 2005 / övriga recensioner / sida 16

and Sebastian utan svärtan. Ett riktigt glatt skikt. Bland höjdpunkterna hör Freedom gästar. Den handlar även den om kärlek, och mesigt Kings Of Convenience. (på samma rytm som Sizzlas Fight Against men om hur vi ska hinna med. Där nånstans har ni Ultrasport, ett the Youth), Cant Get Me Down och My Ja ja, albumet är kanske en blek kopia band lika farligt och vasst som en slö smör- Life på Nine Eleven-rytmen. Warrior King av de stora verk Stevie gjort, men han ska kniv gjord av plast. Det här är så tråkigt använder sig på plattan även av ett gäng ha en stor eloge för att han behållit sitt och intetsägande att jag vill ställa mig och gamla klassiska rytmer som Pass the Kut- sound och för att han fortfarande, efter hoppa på skivan. Men vänta, vad är det chie (Meditation), Marleys Forever Loving tio års uppehåll, kan få mig att stanna upp som stoppar mig? Jah (Everyday) och Burning Spears Marcus och lyssna på hans budskap. Håller med Mathias Skeppstedt Garvey (Judah). Han gör samtliga rättvisa. dig Stevie – kärlek är viktigt! USER’S GUIDE I slutet av plattan, som känns ganska Therese Ahlberg The Sweetest Thing Kills lång, tappar Warrior King tempot något. EDWIN YEARWOOD UG PRODUCTIONS Barnkören i Education får mig att rysa och Next to You User’s Guide är ett gäng svenskar som tänka på Turistens Klagan men han lyckas VP/BORDER släppt en egen skiva med klassik riffrock, knyta ihop säcken och Hold the Faith är Det handlar om soca music. Om karibiska typ Stones och D.A.D. Plattans bästa spår sammantaget ett mycket bra album. rytmer. Glada körer. Taffl iga syntljud. Och är dock den mer countrylängtande Stom- Isac Nordgren i bästa fall om vild feststämning. Edwin ped. Det är schysst att killarna vågar satsa WET ANIMAL Yearwood från Barbados lyckas på Next to på sin musik och fi nansiera en egen platta Wet Animal You stundtals placera lyssnaren mitt i ett men de borde även ta ut svängarna lite ESCAPI MUSIC/SOUND POLLUTION svettigt karnevalståg. mer när de komponerar. User’s Guide har, Någon gång då och då stöter man på en ”I don’t wanna work no more/I don’t trots att de bara funnits drygt ett år, redan skiva som fullständigt överrumplar en. wanna sleep no more”. Och “Ship ahoy/ hunnit skaffa sig en hel del scenerfarenhet Man vill skriva spaltmeter efter spaltmeter Strictly party time”. Sprudlande All Aboard vilket säkerligen underlättat arbetet med och högljutt hävda dess storhet vitt och 2K5 innehåller idel passande textrader. plattan men jag tycker inte de ska vara brett för att omvärlden skall fatta. Detsamma gäller singeln Weekend där helt tillfreds med sitt resultat i studion. Tyvärr dyker även det motsatta upp. Yearwood sjunger “Weekend/It’s time for Flera av låtarna är snyggt arrangerade men Man lyssnar och lyssnar utan att beröras fun/Weekend/I’m heading to town”. Lycklig sången är ofta väldigt osäker. I exempelvis ett dyft och varje bokstav som ska pressas musik för lyckliga dagar. It’s Like That håller den inte alls måttet och fram blir en stor påfrestning. Detta är, Därför är det lite synd att han fl era man hade tjänat mycket på att höja upp för mig, ett sådant alster. Allt jag förmår gånger bestämmer sig för att byta ut låten så att den bättre passat sångaren Jes- krysta fram är Zzzz. leendet mot betydligt surare miner i form per Kilanders röst. När han tar i mer, som i Roger Bengtsson av dussindancehall och r’n’b-pop. Ren inledningsspåret Times, funkar det bra. MIKAEL WIEHE utfyllnad, och sådan blir inga festbesökare The Sweetest Thing Kills är bara 35 Främmande land gladare av. minuter lång och känns mest som ett steg BONNIERAMIGO Daniel Axelsson på väg mot någonting mer helgjutet. För Mikael Wiehe kom förra året med albumet tyvärr så återstår det en hel del innan Kärlek och politik, som enligt ursprungs- User’s Guide blir att räkna med. tanken tydligen skulle varit en dubbel. Isac Nordgren Wiehe säger själv att en del av det tänkta VACACIONES materialet inte höll tillräcklig klass, så på Emmaboda något sätt kommer Främmande land att DISCOS IMPRESCINDIBLES/AUTOPOP fungera som del två av förra albumet. Men Det må jag säga. Spansk indiepop. Så spän- mycket av andan fi nns kvar på Främmande nande att stifta bekantskap med en ny land. Givetvis. För Kärlek och politik var kultur! Men vad kan man förvänta sig? mycket av det goda som vi kommit att för- Historien förtäljer att låten Emmaboda knippa Wiehe med. Han kan fortfarande skrevs sommaren 2004 då Vacaciones vara varierad och angelägen. Han kan upplevde sin första riktiga spelning fortfarande vara arg ung man (trots att det utanför hemlandet. En spelning som ägde var ett tag sedan han, om någonsin, såg rum på en inte helt okänd svensk festival. ut som en) i Det vackra, om än givetvis på Tydligen väckte vistelsen deras hängivna sitt sätt. inspiration. Fingertoppskänslan för känslofyllda Smickrande så klart, men smickret ballader i Var inte rädd mitt barn. Och så slutar där. Vi har att göra med naivistisk går det på. Hela tiden varierat, hela tiden (i den negativa bemärkelsen), taffl igt med den ibland kanske lite väl mogna at- framförd solskenspop med ett fl itigt ut- tityden, men fortfarande alltid med minst nötande av ”la la la, sha la la” och ”uh uh ett ben kvar i de ideal som allt som oftast uh”. Tråkigt att det mest intressanta med präglat både text och musik. Och oftast Emmaboda visade sig vara det spanska känner man igen Mikael Wiehe, men det språket. Något mer konstruktivt kan jag är mer på gott numera än vad det är på inte uttrycka. ont. För han har de senaste tiotalet åren Christian Thunarf lyckats visa att han, trots den närmast PAUL WALL avgränsade genre han rör sig inom och The Peoples Champ sällan lämnar, håller så hög kvalitet så att ATLANTIC/WARNER man aldrig behöver tvivla. Houston-honkeyn Paul Wall levererar Magnus Sjöberg anonym rap över normalsnurrande beats STEVIE WONDER utan karaktär – ja, roligare än så blir det A Time to Love inte på denna skrytiga platta. MOTOWN/UNIVERSAL Gary Andersson Ja ja, vad ska jag säga. Stevie Wonder kom- WARRIOR KING mer alltid vara soulens enda stjärna. Som Hold the Faith många andra diggade jag I Just Called… VP/PLAYGROUND och Isn’t She Lovely. Därför är det svårt att Warrior King slog genom för fyra år sedan lyssna på Stevie utan att tycka om honom med singlarna Virtous Woman och Never för det han gjort tidigare. Men 2005 är Go Where Pagans Go. Så när han sedan Stevie lika het som för en massa år sedan släppte sin debut, i slutet av 2002, hade när han var som störst. A Time to Love är jag högt ställda förväntningar. Trots välproducerad, säkert av de bästa, men till ytterligare några fantastiska låtar som min stora förtjusning känns musiken inte Rough Road och Education is Key så var 2005 för det. Kvar är Stevies fi na budskap det ett alltför ojämnt album och jag blev om kärlek och livet. Kvar är rytmen, närva- ganska besviken. När nu uppföljaren Hold ron i musiken och framförallt rösten som the Faith äntligen släpps verkar Warrior får mig att rysa. King både säkrare och mognare. Efter det På How Will I Know sjunger Stevies inledande introt följer åtta, nio riktigt bra dotter Aisha Morris en fi n ballad om den låtar som visar att Warrior King aspirerar rätte med sin pappa. Jag är ett stort India på en plats i den moderna reggaens topp- Arie-fan och gillar därför titellåten där hon