Så Kom JAS-Projektet Till

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Så Kom JAS-Projektet Till FoKK 45 Så kom JAS-projektet till Så kom JAS-projektet till Vittnesseminarium kring beslutsprocessen om JAS 39 1979–1983 Redaktör: Bertil Wennerholm Forskningsprojektet Försvaret och det kalla kriget (FoKK) Publikation nr 45 Så kom JAS-projektet till Vittnesseminarium kring beslutsprocessen om JAS 39 1979–1983 11 november 2013 1 Så kom JAS-projektet till Vittnesseminarium kring beslutsprocessen om JAS 39 1979–1983 11 november 2013 Redaktör: Bertil Wennerholm Forskningsprojektet Försvaret och det kalla kriget (FoKK) Publikation nr 45 2 3 Omslagsbild: ”Ur JAS”, bilden återger det av Saab benämnda Innehåll studiealternativet ”NV-0” eller ”nosvinge noll” från hösten 1979, bild Förord 7 förmedlad av Tommy Ivarsson. Inledning 9 Deltagare 13 Redovisning av vittnesseminarium om JAS-projektets tillkomst 15 Inledningsord 15 © Forskningsprojektet Försvaret och det kalla kriget 2015 Tema 1 Den politiska förankringen av beslutet 18 Forskningsprojektet Försvaret och det kalla kriget (FoKK) bedriver sin Tema 2 Förskjutningen av initiativet 47 verksamhet med stöd av ett långsiktigt bidrag från Knut och Alice Wallenbergs Tema 3 Offertutvärderingen av det svenska 67 stiftelse. För tryckning av denna dokumentation av JAS-seminariet har JAS-systemet och dess utländska konkurrenter Kungl. Patriotiska Sällskapet, Delegationen för militärhistorisk forskning Tema 4 Förskjutningar av ansvarsfördelningen vid 99 och Svensk Flyghistorisk Förening lämnat bidrag. genomförande av projektet i förhållande till tidigare Seminariets avslutning: Summering och avsedd 125 dokumentation Reflektioner av moderatorn efter seminariet 127 Bilagor 1 PM Vittnesseminarium angående JAS-projektets tillkomst. 131 2 Aktörer i det skeende vittnesseminariet avser belysa 151 3 Gunnar Petris PM 1979-02-17 162 4 Utdrag (p. 7) ur SS/Fö:s föredragning om JAS för 164 regeringen 8/2 1980 5 Sven Hirdmans PM om orienteringar för 168 socialdemokraterna 6 Sven Hirdmans PM ”Varför ett JAS-beslut måste tas nu” 172 12/5 1982 Forskningsprojektet Försvaret och det kalla kriget (FoKK) 7 Tommy Ivarssons PM inför JAS-seminarium 177 Publikation nr 45 den 11 november 2013 ISSN 1652-5388 8 Gunnar Lindqvists PM angående händelser inför beslutet 187 ISBN 978-91-980498-8-6 om flygplanssystemet JAS 39 Gripen Redaktör: Bertil Wennerholm 9 Förkortningar, termer avseende flygplans- och 209 Layout och teknisk redigering: Hans Kampf motorbeteckningar och deras leverantörer m.m Förlag: Forskningsprojektet Försvaret och det kalla kriget (FoKK) Referenser 214 Skriftserien Försvaret och det kalla kriget (FoKK) 217 4 5 Förord Försvaret och det kalla kriget, FoKK, är ett fristående forskningsprojekt som har verkat sedan 2003. Syftet är att göra en samlad kunskapsinventering och forskningsinsats rörande det svenska försvarets utveckling under det kalla kriget. Det bygger på ett samarbete mellan akademiker och den militära professionen men även med andra experter och kännare av området. Samverkan mellan Försvarshögskolan, Kungl. Krigsvetenskapsakademien, KKrVA, och Kungl. Örlogsmannasällskapet, KÖMS, är viktig för projektet, även om administrationen av projektet sedan en tid har övertagits av Historiska institutionen vid Stockholms universitet. Sedan 2006 har vi haft ett generöst stöd från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Vi uttalar ett stort tack för detta stöd, som har gjort det möjligt att höja ambitionsnivån i projektet. Projektets tack går också till Kungl. Patriotiska Sällskapet, Delegationen för militärhistorisk forskning och Svensk Flyghistorisk Förening för tryckningsbidrag. En syntesfas genomförs nu under de avslutande åren. Frågor kring försvarets roll i säkerhetspolitiken, utformningen av svensk strategi, operativa principer och försvarsdoktrin, utvecklingen inom försvarsgrenarna, försvarsindustrin och totalförsvarsmodellen, står i fokus för forskningen. Projektet beräknas bli avslutat under år 2016. Den svenska profilen vad det gäller försvarsmaterielen och försvarsindustrin var viktig under det kalla kriget. Det var ett resultat av erfarenheterna från det andra världskriget då Sverige måste upprusta sitt försvar på ogynnsamma villkor och stora satsningar gjordes på den egna försvarsindustrin. En svensk flygindustri byggdes upp i samverkan mellan staten och Saab. Under det kalla kriget nådde det svenska flygvapnet internationell klass och blev en viktig del av det svenska invasionsförsvaret. Flygplanssystemen 29 (Tunnan), 32 (Lansen), 35 (Draken) och 37 (Viggen) avlöste varandra från 1950-talet och framåt. 6 7 I slutet av 1970-talet var det dags att planera för den långsiktiga ersättningen av Inledning Viggen-systemet. Frågan var om det på nytt skulle bli ett svenskt stridsflygplan eller om man denna gång skulle köpa ett utländskt stridsflygplan. Under åren 1979 – 1983 skedde beslutsprocessen som resulterade i satsningen på At night, when the great men have gone to the dinner, Saab och det svenska JAS-systemet. I detta vittnesseminarium, som hölls the secretary stays, growing thinner and thinner, i Sverigesalen på Försvarshögskolan den 11 november 2013, framträdde struggling to record as he nibbles dry bread, ledande personer från denna beslutsprocess. De representerade den politiska what he thinks, they’ll think, they ought to have said. beslutsnivån, myndigheterna och industrin. Sammantaget ger den nu The Economist1 föreliggande skriften, enligt min mening, en både bred och fördjupad bild av skeendet. Att vi samtidigt får olika tolkningar och meningar om tillkomsten av JAS-projektet är just vad den framtida forskningen behöver. JAS-projektet FoKK-projektet genomförde den 11 november 2013 ett vittnesseminarium har varit omdiskuterat från dess begynnelse och vittnesseminariet belyser kring JAS-projektets tillkomst i Sverigesalen på FHS. detta på många sätt; här läggs grunden för framtida forskning. Seminariet hade fokus på perioden 1979 – 1983. Syftet med vittnesseminarier är att en panel av deltagare, ”vittnen”, från den tiden det Kent Zetterberg begav sig ska få möjlighet att redovisa sin syn på hur det hela med deras Professor em, ledare för Forskningsprojektet Försvaret och det kalla kriget, perspektiv gick till. Vittnesseminarier har en forskningsförberedande FoKK karaktär med huvudsyftet att ge uppslagsändar, definiera problem, lokalisera sammanhang och identifiera kunskapskällor. De ska bidra dels med tips om var närmare information finns att söka i form av rapporter och annat skriftligt källmaterial, dels och framförallt med sådant som medvetet eller omedvetet inte dokumenterades. I strävan att ge en så allsidig bild som möjligt hade för seminariet flera teman valts, med variation av deltagarna i de olika temana. Urvalet av paneldeltagare kan alltid diskuteras, men strävan var att ge panelerna en så allsidig sammansättning som möjligt, från den politiska ledningen, från myndighetssidan och från industrin. Av praktiska skäl måste panelernas numerär begränsas till omkring sex personer. Beredvilligheten att ställa upp har varierat. Den får betecknas som god när det gäller representationen från regeringsnivån och regeringskansliet under den borgerliga regeringsperioden fram till hösten 1982 samt från myndighetssidan: staberna och materielverket. Däremot var det svårt att få representanter från det socialdemokratiska partiet (Ulf Larsson lämnade återbud av hälsoskäl, tillfrågade i övrigt var Ingvar Carlsson, Per Borg, Jan Nygren och Nils Gunnar Billinger) och ledande representanter från berörda industrier att ställa upp (Sten Gustafsson 1 Vänligen förmedlat av min kollega i FoKK:s redaktionsgrupp, överste Bo Hugemark. 8 9 lämnade återbud, tillfrågade i övrigt var Gunnar L. Johansson, Bengt då, bilagorna 3 – 6. Gunnar Lindqvist och Tommy Ivarsson gjorde egna PM Eriksson och Björn Svedberg). Medverkan från dåvarande vice ordföranden inför deltagandet i seminariet, bilaga 7 och 8. Gunnar Ståhl har överlämnat i försvarsutskottet Olle Göransson (s) och projektledaren Tommy Ivarsson, underlag i form av overhead-bilder från redovisningar från tiden, framtagna först Saab och sedan IG JAS, var desto mera värdefulla. Det förelåg också ett som ett led i utvärderingsarbetet. bortfall på grund av utlandsvistelser, sjukdom och andra skäl. Begynnelsebokstäverna i de politiska partiernas namn och deras En PM med förutsättningar för seminariet översändes till deltagarna förkortade beteckningar skrivs i dag med versal liksom motsvarande under planeringsskedet med det primära syftet att ge inriktningen av de fyra beteckningar för myndigheter med mera. Då det synts anakronistiskt att temana och rekapitulera tidsförhållandena under de aktuella åren. PM hade införa detta bruk i beskrivningen av händelser kring 1980 har det dåtida en del brister, då det bland annat inte varit helt lätt att med hjälp av rullor mer restriktiva bruket av versaler tillämpats här. En hel del förkortningar och matriklar att fastställa alla enskilda personers roller vid olika tidpunkter. förekommer och många referenser görs till olika myndigheter inom och utom Korrektioner och synpunkter har lämnats på den ursprungliga PM och den landet, till konkurrerande eller samtidigt pågående flygplansprojekt, deras bifogas här i överarbetad form som bilaga 1. Av dess bilaga, här återgiven tillverkare och aktuella motorer – motorvalet kom att i hög grad aktualiseras som bilaga 2, framgår uppgifter om vilka personer som var engagerade i olika under seminariet – har bilaga 9 upprättats för att underlätta för läsaren att roller under perioden. Dessa uppgifter är dock tyvärr inte helt kompletta, då orientera sig i denna djungel av benämningar. det varit
Recommended publications
  • Sjövå.Sendet
    TIDSKRIFT I SJÖVÅ.SENDET 177 1 ME D FÖRSTÅN D OCH STYRKA UTGES AV KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET N:r 1 2002 TIDSKRIFT I SJÖVÄSENDET FÖRSTA UTGIVNINGSÅR 1836 KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET TIDSKRIFT I KARLSKRONA POSTGIRO 125 17 - 9 BANKGIRO 446-3220 Redaktör och ansvarig utgivare: Kommendörkapten LARS WIGERT, Pilgatan 5 A, 352 36 Växjö. Telefon: 0470-212 45, alt. 070-582 6385, c-mail: [email protected]. Kungl. Örlogsmannasällskapets postadress: Box 13025, 103 01 Stockholm. Annonser: MARGARET A JOHANSSON, Mälby l, 148 95 Mus kö, Telefon: 08-500 454 76, Telefax 08-500 456 79. Ekonomi och prenumerationer: Kommendör 1.gr JAN BRING, Kantatvägen 27, 13140 Nacka, Telefon: 08-716 73 38, Telefax: 08-466 97 92. Tidskrift i Sjöväsendet utkommer i regel med 4 häften per år. Prenumerationspris 150 kronor per år inom Sverige, 200 kr utrikes. Prenumeration sker endast genom att avgiften insätts på post­ girokonto 125 17-9. Inbetalningskort utsänds med fö rsta häftet årligen. Införda artiklar, recensioner, o dyl honoreras med c: a 50 kronor per sida. För införd artikel. som av KÖMS anses särskilt förtjänt, kan fö rfattaren belönas med sällska• pets medalj och/eller penningpris. Bestämmelser för Kungl. Örlogsmannasällskapets tävlingsskrifter återfinns i häftena nr l och 4. Innehåll nr 1/02 Meddelande .......................................................................................................................... 3 Socialistiska amiraler - Iakttagelser rörande amiralsutnämningarna i Osttyskland ... 5 Av Klaus-Richard Böhme Tre år som Generalinspektör
    [Show full text]
  • KUNGL KRIGSVETENSKAPS- AKADEMIENS Handlingar Och
    Anvisningar till författare KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT KUNGL Ur Svenska Krigsmanna Sällskapets Handlingar 1797 Carl Deléns Tryckeri Stockholm Författaren ansvarar för att artikel som insän- KRIGSVETENSKAPS- ds är språkgranskad och genomarbetad och sänder originalmanuskript i Word till redak- AKADEMIENS Vi gustaf adolph med Guds nåde, Sveriges, tionen på [email protected]. Författarens namn, Handlingar och Tidskrift Götes och Vendes Konung, m m. Arfving till adress, e-postadress, telefon- och faxnummer Danmark och Norrige, Hertig till Schleswig, an ges i mailet. Författare till inträdesan- NR 4/2013 Holstein, m m. förande och årliga redo visningar bör begränsa antal tecken (inkl blanksteg) till högst 30 000 THE ROYAL Göre veterligt: att såsom Vi med mycket nöje resp 60 000. inhämtat den berömliga omsorg, som det inrät- SWEDISH ACADEMY tade Svenska Krigsmanna Sällskapet föresatt sig Vetenskapliga artiklar inom Akademiens att hafva ospard, till förbättrande och utvid- område bör innehålla 7-10 000 ord (d v s max OF WAR SCIENCES gande af de till Krigs Vettenskapen hörande 50 000 tecken utan blanksteg = max 60 000 Proceedings and Journal delar, hvarigenom så väl Krigsmän, hvilka tecken med blanksteg = max 20 A4-sidor i NR 4/2013 dels grånat under vapnen, dels jemte dessa på normal text med 12 punkter). Artikeln skall stridens bana af ära och mandom sig utmärkt, starta med ett abstract på engelska om det är som ock andre Embets- och Tjenstmän, kände en artikel skriven på skandinaviskt språk eller Multi-, tri- eller rent av åter bipolärt? för deras grundliga insigter, nu beflita sig, att på skandinaviskt språk om artikeln är skriven av Mats Bergquist under fredens lugn bidraga till allänt väl; Alltså, på engelska.
    [Show full text]
  • Flygvapennytt 1973-3
    a E e ~rcrl k h "'·D_. · I ~.,a =v- errg .!l r~ e>; f se www.ae . / / / / Första-sldes-bllden: Kung Gustaf VI Adolf vid sin 9O-årsdag 1972, förevigad av fotograf LENNART NILSSON. - Sid. 2-3 och 34-35 har med några minnesbilder från 1910 fram till 1973 ägnats den bort­ gångne, folkkäre konungen, som tillika var FV:s högste chef. - Red. har försökt tolka Majestätets sista önskan och har därför givit bild­ kavalkaden en t jus inramning med få kommentarer. - Sista-sldes­ bilden: Ett "Team-Viggen"-kollage som puff för nr 4173, "Viggens vardag". • innehåll In memoriam 2-3 Innehållsförteckning 4 Ledare: Några- hälsningsord, 1973-10-01 5 Är värnpliktiga oftare sjuka än civila kamrater? 6-7 Temaserien nr 15; F12, del 1 8-17 Finland flyger Draken, del 1 18-19 ILUG - Torslanda-jubileet 20-21 VM i flygmilitär 5-kamp 22-24 • Ansvarig utgivare: HANS NEIJ Hänt vid förbanden m m 24-33 • Redaktionsråd: In memoriam 34-35 c FS, IFYL, ISYM, C Sek 1 + 2, C FMV-F :PC" C FS/Press, Fh' • Redaktionschef: ULF BJÖRKMAN • Redaktör: JAHN CHARLEVILLE • Ekonomichef: BERTIL LAGERWALL • Prenumeration: GUNNEL WIRIONIUS BIDRAG trAn läsekretsen välkomnas. Redak­ tionen törbehåller sig rälten all redigera allt material. - Endast " Ledaren" ger uttryck för CFV :s åsikter. ATERGIVANDE av textInnehållet I FLYGvapen-NYTT medges Nordens slörsta flyglidning: 13.500 ex. - källan önskas i så fall tydligt angiven. ADRESS: TELEFON: FLYGvapen-NYTT 08/679500 3\(ör kommer näsla nummer1 Flygstaben/Press ankn 491 104 50 Stockholm 80 el. 243 Ungefärlig Nr Manusstopp utgivningstid AB OPE-TRYCK, Ostersund 1973 I I 4 2/10 December 1/74 10/12 Februari 2 15/2 Maj 3 9/8 Oktober Prenumerationspris: 10 kr/år Nr: 3 1973 Postgironummer 31 6997-6, kassa 601 :4, Flygstaben Några hälsningsord 1 oktober 1973 id mitt tillträde som flygvapenchef vill gade önskemål skall kunna tillgodoses.
    [Show full text]
  • D Et B Ä S Ta Fö Rsva Rs B E S Lu T So M a Ld Rig K O M Till S Tå N
    Publikation nr 17 Det bästaDet försvarsbesluttillstån aldrigsom kom Inför 1968 års försvarsbeslut signalerade den socialdemokratiska regeringen stora nedskärningar av anslagen. Den militära ledningen satsade på en ”övervintringsstrategi” i hopp om att världshändel- serna skulle framtvinga ökade anslag. Strategin misslyckades. 1968 års försvarsbeslut blev starten för ökande obalanser i försvarsorgani- sationen, alltmer försämrad kvalitet och ekonomiska ”svarta hål”. Generalmajor Claës Skoglund diskuterar i denna bok – som han fullbordade strax före sin bortgång vid 92 års ålder – om militär- ledningen kunnat åstadkomma ett bättre resultat genom en klok reträttstrategi. En utgångspunkt är att den gamla hotbilden, ett storanfall över havet à la Normandie 1944, var föråldrad och borde ha ersatts som styrande angreppsfall av ett överraskningsangrepp. Skoglund genomför sitt resonemang genom en kontrafaktisk berättelse om hur det hade gått om han, som det var tänkt, blivit försvarsstabschef 1987. Han beskriver hur han då ledde arbetet Claës Skoglund (1916-2008) blev fänrik inom militärledningen till ett politiskt realistiskt, strategiskt vid Älvsborgs regemente (I 15) 1937. genomarbetat reformförslag och hur han lyckades få politikerna att Under de första krigsåren tjänstgjorde ge sitt bifall till detta. han i Västsverige. Efter växlande stabs- Berättelsen ger en utomordentlig relief åt den verkliga utveck- lärar- och trupptjänst (bland annat som lingen från 1968, med dess konsekvenser in i våra dagar. pansarbrigadchef) blev han 1961 chef för OpL 3 (krigsberedskap) i den nyorgani- serade försvarsstaben. 1964-1966 var han chef för Bohusläns regemente (I 17). 1968 utnämndes han till general- major och rektor för Försvarshögskolan. 1972 blev han militärbefälhavare för Försvaret och det kalla kriget (FOKK) Milo Väst och stannade där till sin pen- sionering 1978.
    [Show full text]
  • 3 Hotet Från Öst
    3 Hotet från öst 3.1 Sovjetunionen och Norden För Sovjetunionen var Norden vid slutet av 1960-talet inte något prioriterat område. Mot bakgrund bl.a. av de spända relationerna till Kina var en förbättring av relationerna till väst, och särskilt fortsatt avspänning gentemot den andra supermakten, de viktigaste prioriteterna för den sovjetiska utrikespolitiken. På den europeiska scenen var det för Moskva av vikt att få principen om status quo efter andra världskriget befäst, och att få till stånd en europeisk säkerhetskonferens för detta ändamål. Vägen dit låg via de stora fördragsverken rörande Tyskland och Centraleuropa, och Norden låg i detta perspektiv vid sidan av. 3.1.1 Allmänt Den ökade militära betydelse som Nordområdena (med Nordområdena menas här norra Norge, Sverige och Finland, och angränsande havsområden i Norska havet och Barents hav), senare under 1970-talet skulle komma att få hade ännu vid slutet av 1960- talet inte börjat göra sig gällande. Norden var ”den glömda flanken”. Moskvas intresse vid denna tid var av allt att döma att bevara Norden som ett lågspänningsområde. Sällan gjorde sovjet- ledningen uttalanden om Norden eller frågor som rörde de nordiska länderna, och i den sovjetiska pressen var ämnet vid denna tid sparsamt förekommande. Det ansågs dock i det sovjetiska utrikesministeriet att en ”aktivisering” av Nato i de nordliga med- lemsländerna Danmark och Norge pågick.1 Genom sin geografiska position var det ofrånkomligt att Norden drogs in i den globala öst-västkonfrontationen, och även om området inte låg i centrum för supermakternas intresse är det i 1 Promemoria 1970-06-10, Skandinaviska avdelningen vid det sovjetiska utrikesministeriet.
    [Show full text]
  • Flygvapennytt 1973-3
    Hänt vid rörhanden stad. Från fänikan rekryterades drabanterna, HÖGVAKTEN 450 AR som senare återvände till fänikan som befäl . På midsommarallonen för 450 år sedan, man Drabantkåren kom i början att till större delen skrev då 1523, höll Gustav I (Vasa) sitt hög­ bestå av tyska landsknektar, vilka hade bättre tidliga Intåg i Stockholm eller att staden (= militär utbildning och bilttre hovmannaskick danSkarna) hade kapitulerat i Befrielsekriget. än de svenska bondesoldaterna. Med sig hade han b l a ett antal livva.ktare e l­ Under 1600- och 1700-talen skedde upprepa­ de omorganisationer av gardet, som fick sitt ler drabanter, sam t en fotgångarfänika, " Hans Näds egna Svenska Fotgängare" . Dessa för­ nuvarande namn är 1792. Under de krig som band ar ursprunget t ill högvakten vid slottel. utkämpades under dessa århundraden deltog For att högtidlighålla 450-ärsdagen av Gus­ gardets huvuddel. Ett kompani stannade dock tav Vasas intåg i Stockholm genomfördes ett kvar i Stockholm för högvaktstjänsl. särskilt program i samband med högvaktsav­ Fram till år 1790 svarade gardet ensamt för högvakten vid Stockhol ms slotl. Från och med lösningen den 24 juni 1973. BI a skedde av­ lämning av högvakterna ur Svea livgarde och delta är fick även andra förband, företrädesvis Livgardesskvadronen till dåva rande H K H frän Stockholms garnison. förtroendet att gä Kronprinsen. Overkommendanten i Stockholm, högvakt. I början av 1960-talet började man generallöjtnant Ove Ljung, hö ll högtidstalet även använda förband från andra delar av landet och numera är högvakten vid slottet och Stockholms kom munfullmäktiges ordfö­ i Stockholm en angelägenhet för hela för­ rande Ewald Johannesson överlämnade en gäva t ill Svea livgarde från Stockholms kom­ svaret .
    [Show full text]
  • Sjövå.Sendet
    TIDSKRIFT I SJÖVÅ.SENDET 1771 MED FÖRSTÅND OCH STYRKA UTGESAV kUNGL. ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET N:r 4 1996 TIDSKRIFT I SJÖVÄSENDET FÖRSTA UTGIVNINGSÅR 1836 KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET KARLSKRONA POSTGIRO 125 17-9 BANKGIRO 446-3220 Redaktör och ansvarig utgivare: Kommendörkapten LARS WIGERT, FMV, 115 88 Stock­ holm, telefon: 08-782 63 85 telefax: 08-782 44 56. Kungl. Örlogsmannasällskapets postadress: Box 10186, 100 55 Stockholm. Annonser: ÅKE T:SON LOVEN, Djurgårdsslätten 92, 115 21 Stockholm, telefon 08- 66210 71. Ekonomi och prenumerationer: JAN B RING, Fannydalsplatån 2, 13141 Nacka, telefon 08- 716 73 38. Telefax 08--466 97 92. Tidskrift i Sjöväsendet utkommer i regel med 4 häften per år. Prenumerationspris 100 kronor per år inom Sverige, 150 kr utrikes. Prenumeration sker endast genom att avgiften insätts på postgirokonto 125 17-9. Inbetalningskort utsänds med första häftet årligen. Införda artiklar, recensioner, o dyl honoreras med c: a 50 kronor per sida. För införd artikel, som av KÖMS anses särskilt förtjänt, kan författaren belönas med säll• skapets medalj och/eller penningpris. Bestämmelser för Kungl. Örlogsmannasällskapets tävlingsskrifter återfinns i häftena nr l Meddelande och 4. från Kungl. Örlogsmannasällskapet TIDSKRIFT l SJÖVÄSENDET Nr 6/96 Kungl. Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i Stockholm 1996-10- 21 159 årgången 4 häftet (Utdrag ur protokoll) Sammanträdet avhölls i Sjöofficerssällskapets i Stockholm lokaler på Skeppsholmen i Meddelanden ............................................................................................................. 259 närvaro av 35 ledamöter. Sjöförsvaret - instrument för svensk säkerhetspolitik ......................................... 263 §2 Föredrog tf sekreteraren föregående sammanträdes protokoll. Protokollet Av Claes Tornberg godkändes och lades till handlingarna. Finlands marinpolitiska tänkande beträffande Östersjöområdet ....................... 269 §3 Omvaldes ledamöterna Gustaf von Hofsten, Mats Lindemalm och Göran AvEsko llli Gunnarsson till ordinarie styrelseledamöter för en tid av två år.
    [Show full text]
  • Dual State : Parapolitics, Carl Schmitt and the National Security Complex
    THE DUAL STATE INTERNATIONAL AND COMPARATIVE CRIMINAL JUSTICE Series Editors: Mark Findlay, Institute of Criminology, University of Sydney, Australia Ralph Henham, Nottingham Law School, Nottingham Trent University, UK This series explores the new and rapidly developing field of international and comparative criminal justice and engages with its most important emerging themes and debates. It focuses on three interrelated aspects of scholarship which go to the root of understanding the nature and significance of international criminal justice in the broader context of globalization and global governance. These include: the theoretical and methodological problems posed by the development of international and comparative criminal justice; comparative contextual analysis; the reciprocal relationship between comparative and international criminal justice and contributions which endeavor to build understandings of global justice on foundations of comparative contextual analysis. Other titles in the series: Policing in Hong Kong Kam C. Wong ISBN 978 1 4094 1060 7 Criminal Law Reform and Transitional Justice Human Rights Perspectives for Sudan Edited by Lutz Oette ISBN 978 1 4094 3100 8 Codification, Macaulay and the Indian Penal Code The Legacies and Modern Challenges of Criminal Law Reform Edited by Wing-Cheong Chan, Barry Wright and Stanley Yeo ISBN 978 1 4094 2442 0 Exploring the Boundaries of International Criminal Justice Edited by Ralph Henham and Mark Findlay ISBN 978 0 7546 4979 3 The International Criminal Court and National Courts A Contentious Relationship Nidal Nabil Jurdi ISBN 978 1 4094 0916 8 The Dual State Parapolitics, Carl Schmitt and the National Security Complex Edited by ErIc WILsOn Monash University, Australia © Eric Wilson 2012 All rights reserved.
    [Show full text]
  • Flygvapennytt 1969-4
    , ::' f '~o-:3 E e-: ·.r , .: ~t h~: .. ! ~-\ i3 ':::'(ro? -!'T wWwaef.se 681 198 9 NÄR KOMMER NÄSTA NUMMER? Motto fllr Nr Manus.topp IUtgi_ningsdag I I folotä_lIngarna 5 14/10 13/ 12 TI-tjänst 1 16/1 27/2 2 27/2 15/4 3 17/4 4/6 Glöm inte att -, på FV-Nytt 1970. i Se sid 43') nnehåll Ledare: Framtidsvy 3 Vakansproblem 4-5 Parissalongen 1969 6-12 På testflygarkurs 13 1945 och beredskapen 14-16 • Ansvarig utgivare: Insändarfråga med svar 17 Generalmajor C H NORDENSKIÖLD Flygteknik på sjukhus 18-19 • Redaktion: Major ARNE ANDERSSON Semesterflygning 20 Stabsredaklör JAHN CHARLEVI LLE Stabsredaktör LENNART OLANDER Flygande samarit 21 , 24 Stabsredaktör BERTIL LAGERWALL Vår militära regionala ledning • Redigering & layout: 22-23 JAHN CHARLEVILLE F20:s ullandsflygning 25 B i drag från läsekretsen _älkomnas. Hänt vid förbanden 26-32 • Redakt ionen förbehåller sig rätten att red igera allt mate rial . KO l,.. T ME FL 'GSAKERHETEN Atergl_ande a_ lextinnehållet I Flyg_apen-Nytt medges - källan önskas I så fall angl_en. Landning och aerodynamik 33-39 Adress e n: Telef o nnumret : Ny räddningsmateriel 40-41 Flyg_apen-Nytt 08/67 95 00 Flygstaben/ Press ankn. 471 104 50 STOCKHOLM 80 (el 481 = Fh') Om konsten att rädda liv 42 AB OPE-TRYC K, Ostersund 1969 Fototävlingen m m .• ! 43 Ot" B I ". ... / Nr4 1969 I förändringens tid Flygvapen-Nytt nr 2 i år redovisades den allmän­ -(;:{ Rörligheten, särskilt viktig för vårt geografiskt sto­ na osäkerhet som för närvarande råder om flyg­ ra land o·::h med ett minskande antal divisioner vapnets framtida organisation.
    [Show full text]
  • 7 Samverkan Med Andra Länder
    7 Samverkan med andra länder 7.1 Det militärtekniska informationsutbytet Det militärtekniska samarbetet med andra länder var av stor betydelse för det svenska försvaret och därmed den svenska neutra- litetspolitiken under perioden 1969−1989. Ambitionen om ett starkt svenskt försvar förutsatte en hög materiell kvalitet som i sin tur var beroende av en hög teknisk kompetens inom FMV, FOA och den svenska försvarsindustrin. En förutsättning för utveckling och produktion av kvalificerad svensk försvarsmateriel var att från utlandet överföra kunskaper och teknologi. I de fall egen utveck- ling eller tillverkning inte var möjlig, av kostnadsskäl eller andra anledningar, var det också av stor vikt att Sverige bereddes möjlig- heter att anskaffa nödvändig materiel från utlandet. Ett problem för försvarsindustrin i ett litet land som Sverige var att man ofta hade korta tillverkningsserier, eftersom det svenska försvarets be- hov var begränsat. Därför var man i allt större utsträckning tvungen att kompensera detta genom export för att minska de höga utveck- lingskostnaderna per tillverkad enhet. Under den period som utredningen har haft att studera var det svenska utlandsberoendet vad gällde militär teknologi markant och ansågs av svenska företrädare ofta vara ett problem. Under första hälften av 1980-talet uppgick t.ex. FMV:s betalningar till utländska leverantörer till i genomsnitt 11,4 procent av de totala årliga ut- gifterna. Av FMV:s betalningar för materiel gick ca 30 procent till utlandet, fördelat på ett flertal länder. USA var den klart domine- rande samarbetspartnern och svarade för nästan 40 procent av FMV:s beställningsvolym i utlandet.1 Den tekniska delen av utlandssamarbetet hade främst två syften.
    [Show full text]
  • Militärhist0risk Tidskrift 2005
    MILITÄRHIST0RISK TIDSKRIFT 2005 Il 111 MILITAR ISTORISK TIDSKRIFT 2005 Redaktörer: Lars Wedin Gunnar Åselius ,V;, ? 0 .,,.,,., 0 0 '<:' J:,. ', 6 '<-- 11.svi-. Boktitel: Militärhistorisk lldskrift 2005 Omslagsbild: Utsnitt ur den så kallade Gripsholmssviten, som i allegorisk form skildrar Gustav Vasas politiska och religiösa Akvarellkopia från 1700-talet efter sedermera försvunna originalmålningar väv från cirka 1540. ISSN: 0283-8400 Militärhistoriska avdelningen, Institutionen för Säkerhet och Strategi, Försvarshögskolan. Serieredaktörer: Lars Wedin & Gunnar Åselius Språkgranskning: Cecilia Wijnbladh © Försvarshögskolan och respektive författare 2005 Mångfaldigandet av innehållet i denna bok är enligt lagen om upphovsrätt förbju­ det utan medgivande av Försvarshögsl<olan. Tryckt av Elanders Gotab AB 49504, Vällingby 2005 Innehåll F�� 9 Bönder i vapen Mobilisering, makt och motstånd i 1500-talets Sverige Mats Hallenberg 13 Kosthållning och sjukvård under rysk-svenska kriget 1788-1790 Ulrica Söderlind 39 Torsten Rapp som ÖB En studie av maktens fördelning inom det militära försvaret under 1960-talet Håkan ]armar 65 "What is Expeditionary War?" Brian McA!lister Linn 107 Clio och Mars i världen. Det internationella militärhistoriker­ samarbetet Lars E'ricson Wolke 1 Recensioner John Lynn: Battle, anmälan av Gunnar Åselius 123 Adrian Goldsworthy: Pimislea lerigen; Peter S. Wells: Teutoburgerskogen,anmälan av Torkel Wilhelmson 127 Alessandro Barbero: Charlemagne, anmälan av Nildas Granholm 131 Dick Harrison: Gud vill det!, anmälanav LeifTörnquist 135 Alexia Grosjean: An Unofficial Alliance. Scotland and Sweden, anmälan av Lars Ericson Wolke 137 Thomas Sörensen: Sista striden, anmälan av Christian Braunstein 139 Zisis Fotalds: Greek naval strategyand policy, 1910-I919, anmälan av Jan Glete 142 5 M i I itärh istorisl< tidskrift David Fromkin: Europas sista sommar, anmälan av Björn Gäfvert 144 H.
    [Show full text]
  • Forum Navale Fått En Ny Grafisk Formgivning
    Grafisk form: Jenny Rosenius Omslagsbild: U 137, foto BLT ©Sjöhistoriska Samfundet och författarna Axel Abrahamsons tryckeri AB, Karlskrona 20 l O INNEHÅLL Mats Kero och Leos Muller: Förord . .. 5 In memoriam Jan Glete ............................................................................... 8 In memoriam Gunnar Schoerner ............................................................... 12 In memoriam Christoffer H. Ericsson ........................................................ 14 Fredrik Thomasson: "With the Sabre in One Hand and the Koran in the Other": Turkish Seamen in the Baltic after the W aning of Swedish-Turkish Relations in the l 790s ...................... 16 Mats Kero och Leos Muller: Ubåtsdebatten -redaktionell kommentar .......................................................................... 44 Bengt Gustafsson: Mytens Ola Tunander ..................................................... 4 7 Ola Tunander: Maktens historieskrivning och forskarens. Replik till Bengt Gustafsson ....................................................................... 52 Bror Stefenson: Replik till Ola Tun an der ..................................................... 63 Göran Wallen: Replik till Ola Tunander ...................................................... 67 Ola Tunander: Från "säker" kränkning till "fantasifull" observatör. Replik till Bror Stefenson och Göran Wallen ............................................. 85 Kent Zetterberg: Ubåtsfrågan ur ett strategiskt och politiskt perspektiv -en kommentar ......................................................................................
    [Show full text]