1 2020 183:E Årgången TIDSKRIFT I SJÖVÄSENDET FÖRSTA UTGIVNINGSÅR 1836 Innehåll Nr 1/20 Fabian Och Ewa Tamms Stipendium

UTGES AV KUNGL. ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET Sveriges marina akademi N:r 1 2020 183:e årgången TIDSKRIFT I SJÖVÄSENDET FÖRSTA UTGIVNINGSÅR 1836 Innehåll nr 1/20 Fabian och Ewa Tamms stipendium...... 2 Meddelanden från Kungl. Örlogsmannasällskapet...... 3 KÖMS tävlingsskrifter...... 6 TiS gratulerar...... 8 Ordföranden har ordet...... 9 Redaktörens spalt...... 10 Hybridhot mot Sverige finns till havs...... 11 Av Patrik Oksanen Konferens autonoma farkoster...... 19 Av Lars Wedin Legal aspects on remotely controlled vessels and COLREGS...... 27 Av Hugo Tiberg & Mattias Widlund Betydelsen av Artificiell Intelligens för framtidens marina ledningssystem...... 33 Av Evelina Hedskog AI is on board...... 41 Av Charles Guénois Utvecklingen av cyber- och informationskrigföring i ett nationellt och internationellt perspektiv...... 45 Av Håkan Hennning Påverkansoperationer i fred, kris och krig...... 53 Av Mårten Granberg Rapport från OpTech East Med...... 59 Av Peter Thomsson Littoral Operations at the Crossroads...... 63 Av Edward Lundquist Om begreppsförvirring och rambegrepp – Kommentar till artikeln ”Missförstår Sverige sjöfartsskydd?”...... 67 Av Mattias Widlund Sjuttio år och tre taktikreglementen senare...... 71 Av Christer Hägg Några synpunkter rörande marin taktik...... 77 Av Göran R. Wallén Kommentar till artiklarna av ledamöterna Hägg och Walllén...... 81 Av Niklas Wiklund Med förstånd och styrka ...... 83 Av Michael Zell Bokanmälan: Mikael Nyman, ”Operation Notvarp. Ubåtsjakten i Hårsfjärden” ...... 84 Av Michael Zell Bokrecension över ”Det Svenska Ubåtskriget” skriven av Ola Tunander ...... 87 Av Per Andersson Book Reviews...... 95 Av Peter Hore News from the seas of China and Indo-Pacific region...... 98 Av Hugues Eudeline ISSN 0040-6945 Printfabriken AB, Karlskrona 2020 UTGES AV KUNGL. ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET Sveriges marina akademi 183:e årgången 2020 TIDSKRIFT I SJÖVÄSENDET FÖRSTA UTGIVNINGSÅR 1836 KUNGL. ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET - en av de kungliga akademierna - Redaktör: Kommendör Lars Wedin, e-post: [email protected] Ansvarig utgivare: Kommendör Per Edling, e-post: [email protected] Formgivare: Konteramiral Thomas Engevall, e-post: [email protected] Redaktionens adress: c/o Wedin, 263 Chemin de Plan Perret, 74 920 Combloux, Frankrike. Telefon: +33618501438 Bankgiro: 454-8731, Organisationsnummer: 835000-4282 Tidskrift i Sjöväsendet utkommer i regel fem gånger årligen. En årsprenumeration kostar 250:- för prenumeranter med postadress inom Sverige och 350:- för prenumeranter med utrikes postadress. Avgiften betalas till bankgiro 454-8731.

Fabian och Ewa Tamms stipendium Fabian och Ewa Tamms stipendium på 30 000 kronor utdelas för vetenskapligt arbete inom sjötaktik – även innefattande utvecklingen av vapenbärare, vapen och hjälp- medel – navigation, sjöfart och den maritima miljön. Stipendiat skall genom studier, resor etc. på vetenskaplig grund utveckla ett delområde inom ovan angivna områden. Arbetet skall redovisas för akademien skriftligt senast ett år efter utdelningen. Kungl. Örlogsmannasällskapet, på förslag av styrelsen, beslutar om utdelning av stipendiet, som överlämnas vid akademiens högtidssammanträde den 15 november. Ansökan om Fabian och Ewa Tamms stipendium skall vara Kungl. Örlogsmannasäll- skapet tillhanda senast den 12 augusti 2020. Ansökan skall förutom namn och adress m.m. innehålla ämnesområde och syfte samt översiktlig disposition och arbetsplan. Ansökan, märkt Stipendium, skickas till: Kungl. Örlogsmannasällskapet Teatergatan 3, 1 tr 111 48 Stockholm Meddelanden från Kungl. Örlogsmannasällskapet

Nr 1/2020. Kungl. Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i Karlskrona måndagen den 20 januari 2020. (För TiS anpassat utdrag ur protokoll) Sammanträdet ägde rum måndagen den 20 januari 2020 klockan 17.30 på Sjöofficers- mässen, Amiralitetstorget 7 i Karlskrona i närvaro av 33 ledamöter och inbjudna gäs- ter. Den öppna delen av sammanträdet inleddes klockan 18.00 med ett inträdesan- förande och en redovisning av erfarenheter från tjänstgöring i Korea. Sammanträdet avslutades med en gemensam middag på Sjöofficersmässen (förrätt, varmrätt, lättöl/ vatten och kaffe) för ledamöterna. § 1 Ordföranden förklarade sammanträdet för öppnat. § 2 Ordföranden meddelade att sedan föregående möte har de ordinarie ledamö- terna Bo Rybeck, Kenneth Lindmark, Bertil Daggfeldt och Per Insulander avlidit. Ordförande påkallade en stunds tystnad. § 3 Sekreteraren föredrog sammanträdesprotokoll från föregående sammanträde (2019-10-16 i Göteborg) som med godkännande lades till handlingarna. § 4 Ordföranden orienterade om sitt deltagande i Folk och Försvars rikskonferens i Sälen.

3 § 5 Sekreteraren anmälde två inkomna motioner angående inval, vilka bordlades. Mötet uppdrog åt styrelsen att bereda ärendet. § 6 Övriga frågor. Ordföranden tackade Elisabet Peijne för hennes mångåriga insatser för sällskapets väl. Kort paus för att välkomna deltagare till det öppna sammanträdet. § 7 Ordinarie ledamoten Andreas Nilsson höll sitt inträdesanförande under rubriken Bibliotekarie i den militära professionen och Kungl. Örlogsmannasällskapet som värdeskapare i officersutbildningen. § 8 Ordföranden Anders Grenstad redovisade erfarenheter från sin tjänstgöring i Korea. § 9 Sekreteraren orienterade om att nästa ordinarie sammanträde äger rum onsdagen den 19 februari 2020 klockan 17.30 i Stockholm på Sjöhistoriska museet. Stadgeenliga förhandlingar och därefter öppet sammanträde. Inträdesanförande av ordinarie ledamoten Patrik Gardesten. Orientering om sjögränsutredningen m.m. av de ordinarie ledamöterna Marie Jacobsson och Niklas Granholm. § 10 Ordföranden förklarade sammanträdet för avslutat.

Vid protokollet Per Edling Mötessekreterare

Nr 2/2020. Akademiens bronsmedalj i Kvinnoförbundets för Sveriges sjöför- svar anda. Vid 2019 år högtidssammanträde i november kunde inte medaljören korpral Wiktor Haglund, Marinbasen, HMS Furusund del- taga. Han fick sin medalj ombord den 16 januari då den utdelades av marinbaschefen, kommendör Håkan Nilsson. Motiveringen löd: Genom sitt stora kun- nande och framstående hantverksskick- lighet samt genuina kamratskap bidrar Wiktor föredömligt till att utveckla 2.sjö- transportplutonen såväl som den enskilde sjömannen. Med sin coachande attityd och inkluderande framtoning har han väglett många nya kollegor genom deras första tid på plutonen.

4 Nr 3/2020. Företräde hos HM Konungen den 8 oktober 2019

Foto: Sara Friberg – Kungl. Hovstaterna H.M. Konung Carl XVI Gustaf gav på tisdagen 8 oktober företräde på Kungliga slottet för ordförande för Kungl. Örlogsmannasällskapet, konteramiral Anders Grenstad (t.h.) och tidigare ordförande Michael Zell.

5 Kungl. Örlogsmannasällskapets tävlingsskrifter Kungl. Örlogsmannasällskapet är en kunglig akademi, som stiftades 1771, vars syfte är att följa och arbeta för utveckling av sjökrigsvetenskapen i synnerhet och sjöväsendet i allmänhet. I enlighet med det angivna syftet delar akademien ut be- löningar för tävlingsskrifter, artiklar införda i Tidskrift i Sjöväsendet och förtjänta arbeten utförda under studier vid Försvarshögskolan. Tävlingsskrift kan avhandla valfritt ämne inom sjökrigsvetenskap eller sjövä- sende. Vägledande vid ämnesval under 2020 är nedanstående ämnesområden;

I. Strategi, operationer och taktik II. Personal, utbildning och marinmedicin III. Maritim teknik IV. Sjöfart och andra verksamhetsområden av betydelse för sällskapets verksamhet

Lämplig omfattning på tävlingsskift är 2 500-3 500 ord. Tävlingsskrift för år 2020 ska senast 31 maj 2020 vara akademien tillhanda under adress: Sekreteraren i Kungl. Örlogsmannasällskapet Teatergatan 3, 1 tr 111 48 STOCKHOLM Tävlingsskrift ska sändas in anonymt och åtföljas av ett förseglat kuvert med uppgifter om författarens namn och postadress. För tävlingsskrift, som av akademiens styrelse bedöms vara förtjänstfull, kan författaren efter beslut vid ordinarie sam- manträde tilldelas Kungl. Örlogsmannasällskapets förtjänstmedalj, hedersomnäm- nande och/eller penningbelöning. Tilldelad belöning utdelas normalt vid Kungl. Ör- logsmannasällskapets högtidssammanträde. Akademien förbehåller sig rätten att i Tidskrift i Sjöväsendet samt på sin hemsida publicera inlämnad tävlingsskrift vare sig den belönats eller ej.

6 Extratävling inom ramen för Kungl. Örlogsmannasällskapets tävlingsskrifter 2020 Varför behöver Sverige en stark marin? Och vad behövs? Kungl. Örlogsmannasällskapet anordnar en tävling om bästa artikel på temat: Varför behöver Sverige en stark marin? Och vad behövs? Tävlingen är öppen för marin personal upp till och med kaptens/förvaltares grad. Sista inlämningsdatum är den 15 maj, 2020. Tävlingsresultatet avgörs av Kungl. Örlogsmannasällskapets styrelse. Belöning(-ar) kan utgå i form av medalj och ev. penningbelöning. Bra artiklar publiceras i Tidskrift i Sjöväsendet. Tävlingsbidrag sänds till redaktören för TiS, [email protected]. Redaktören sänder därefter bidragen till styrelsen utan angivande av namnet på författaren.

7 TiS Gratulerar

Vid 2019 års högtidssammanträde tilldelades båtchefen vicekorpral Emilie Persson akademiens medalj i silver för sitt rådiga ingripande och situationsanpassade ledarskap i samband med en olycka med en stridsbåt vid Lådna i mars 2019. Hon har nu fått ännu en belöning. Onsdagen den 16 januari på Sjöfartshuset delade styrelsen för Domingo Swerinis stiftelse till minne av hans fader Sjökapten Eric Wictor Carlsson ut en belöning för denna bragd till sjöss med motiveringen att Emilie Pers- son visat god initiativförmåga och gott ledarskap vilket starkt bidrog till att organisera räddningsarbetet efter stridsbåtsolyckan vid Lådna 2019. På bilden syns vicekorpralen Emilie Persson omgiven av marinchefen, konteramiral Jens Nykvist (till höger) och överstelöjtnant Joakim Kindahl, ställföreträdande chef för amfibieregementet (till vänster).

8 Ordföranden har ordet

I år representerade jag KÖMS på Folk och Förvars konferens uppe i Sälen. Det är ett år då Försvarsberedningens rapporter, Försvarsmaktens råd och andra myndigheters underlag skall sammanföras till en Totalförsvarsproposition. Jag har deltagit i ett antal konferenser tidigare från olika befattningar i Försvarsmak- ten. Den här gången skiljer sig mot tidigare då samtliga framträdanden speglade en stor enighet bakom de bägge rapporterna. Försvarsministern och Utrikesministern upplevdes stå mycket nära varandra i sä- kerhetspolitiska frågor. Det försämrade omvärldsläget, risker i vår nära omgivning, cyberhot, klimathot och säkerhetshot rådde det samsyn kring. Det var hög kvalité på framföranden och debatter. Försvarsberedningens ordföran- de, Björn von Sydow lyfte mycket tydligt fram gråzonsproblematiken och att vi redan kan befinna oss där. Mycket intressant med tanke på att den inte nämns i rapporten. Däremot var det ingen gemensam uppfattning kring FM underlag och ekonomisk nivå. Det blir en resa att följa under våren då politiken ska få ihop ett beslut som inte be- höver lappas och lagas efteråt. Marinkonferensen i vår blir viktig för oss, där vi lyfter fram kommande teknikutveckling på den marina sidan. Sveriges nya Marinchef, Ewa Skoog-Haslum deltog på konferensen och jag har bju- dit in henne till oss för att hålla sitt linjetal på ett av våra sammanträden under året. Vi önskar henne ”Fair winds- and following seas” i sitt viktiga uppdrag. Jag hoppas att ledarmöterna är laddade inför det nya året och deltager på många av våra sammanträden under året. Med hopp om bra dialoger, debattlusta och trevlig samvaro. Anders Grenstad Ordförande i Kungl. Örlogsmannasällskapet

9 Redaktörens spalt

Gamla misstag blir som nya? Det stora försvarsbråket har börjat igen. Pengarna räcker inte eftersom Regeringen inte vill betala ens för det försvar som Försvarsberedningen föreslagit. Det verkar som om politikerna anser att armén i detta läge skall ges prioritet. Att markstridskrafterna, liksom alla andra delar av Försvarsmakten, behöver stärkas är naturligtvis helt rätt. Men det förefaller som om politikerna anser att försvaret av Sverige skall tas upp först på svenskt landterritorium! Detta är en konstig tanke. Försvarsmaktens första uppgift måste vara att vara krigsavhållande så att vi inte kommer i krig. Den andra måste vara att i görligaste mån hålla kriget utanför vårt landterritorium i syfte, bland annat, att minska civilbefolkningens lidande – vi har sett i Syrien vad, exempelvis, Ryssland är i stånd till i den vägen. Det förefaller också som om vissa politiker uppfattar att en nybyggnation av örlogs- fartyg bara är en industriell fråga. Men om inga beslut snart fattas om nybyggnad av ytstridsfartyg så står vi utan ytstridsfartyg omkring 2030. Vi är då tillbaka i samma läge som 1871 då Regeringen uttalade att det marina försvaret av riket var begränsat till infartsleden till Stockholm och två eller tre andra områden.1 Det läget var ett resultat av många års försummelser; gör inte likadant igen! Inför höstens försvarsproposition gäller det att alla goda krafter argumenterar för en starkare marin: Försvaret av Sverige börjar till sjöss! Marinen är vår första försvarslinje! Ska Sverige försvaras, så måste Sverige försörjas! Men argumen- tationen brådskar. Därför kommer nästa nummer, med deadline 15/3 samt nummer 3 med deadline 15/6 att svara på frågan: varför behöver Sverige en stark marin? Och vad behövs? Redaktören uppmanar alla TiS läsare att bidra – ni som är förbandschefer: uppmana gärna er personal att skriva! Dessutom bjuder Kungl. Örlogsmannasällskapet in marin personal upp till och med kaptens/förvaltares grad att delta i en tävling om bästa artikel i ämnet med deadline den 15 maj, 2020 (se särskild annons)! Detta nummer inleds med en artikel av den kände journalisten Patrik Oksanen om den svenska sårbarheten till sjöss under i den så kallade gråzonsproblematiken. Detta är för övrigt ett av flera exempel på problem som Försvarsberedningen valt att helt sopa under mattan. 1. C.A. Hjulhammar, sällskapets ordförande. Om utvecklingen af vår flottas hufvudmateriel under konung Oscar II. TiS 1908, sid 402.

10 Numret fokuserar på artificiell intelligens (AI), cyber och obemannade fartyg. Frå- gan presenteras i en artikel av övertecknad, inspirerad av ett seminarium i Paris i december om obemannade fartyg och dithörande teknologier och problem. Artikeln kompletteras av ledamoten Mattias Widlund och professor Hugo Tiberg avseende de legala aspekterna på obemannade fartyg. Sedan presenterar ledamoten Evelina Hedskog AI i allmänhet och i samband med ledning i synnerhet. Artikeln kompletteras av lieutenant de vaisseau Charles Guénois, ansvarig vid franska marinstaben för AI-frågor. Ämnet är utomordentligt viktigt. För ett högteknologiskt land med höga personalkostnader borde AI och obemannade system utgöra en nästan självklar prioritering! Håkan Henning kommer sedan med en ny artikel om cyberhotet. Det kan inte nog understrykas hur viktigt detta ämne är! Mottot bör vara: varje soldat och sjöman en cyberförsvarare! Cyberhotet är nära kopplat till påverkansoperationer. Ledamoten Mårten Granberg ger en intressant inblick i detta ämne – observera att sådana operationer riktas mot Sverige redan idag! I två artiklar informerar ledamoten Peter Thomsson och Captain Edward Lundquist USN (retd) om ett i november genomfört seminarium, OpTech East Med, under ledning av Littoral Operations Center vid US Naval Post Graduate School. Efter dessa utflykter i modern teknik återkommer Mattias Widlund med en kommentar angående terminologin avseende sjöfartsskydd. I förra numret tog ledamoten Wiklund upp frågan om taktik och taktikutbildning. Diskussionen fortsätter här med inlägg av ledamöterna Hägg och Wallén samt med en kommentar av Wiklund. Redaktören ser fram mot flera inlägg – speciellt från er som är aktiva till sjöss! Vår tidigare ordförande, hedersledamoten Michael Zell, bidrar med en artikel om KÖMS valspråk, Med Förstånd och Styrka. Han och ledamoten Per Andersson re- censerar vidare två synnerligen kontroversiella böcker om den så kallade ubåtskrisen under 1980-talet. Slutligen ger ledamoten ledamoten Hore oss aktuella recensioner medan Hugues Eudeline oss en översikt av vad som hänt in the seas of China and Indo-Pacific region. Man ser tydligt hur Kina sträcker ut sina tentakler över världshaven samt hur spän- ningen stiger i det som ibland kallas Indopac. Deadline för nästa nummer är 15/3; i första hand vill redaktören se bidrag som argumenterar för en stark marin. Redaktören hoppas på många bidrag!

Lars Wedin Redaktör för Tidskrift i Sjöväsendet

11 12 Redaktör PATRIK OKSANEN

Försvarsdebattören Patrik Oksanen är journalist och senior fellow på tankesmedjan Frivärld. Han har som politisk redaktör och ledarskribent blivit utnämnd till Årets journalist av Dagens media och Årets ledarskribent av Dagens opinion, bland annat för bevakningen av sä- kerhetspolitik och försvar, med tyngdpunkt på gråzons- problematik och påverkansoperationer. Oksanen har också skrivit boken Skarpa Skärvor, som handlar om hur informationskrigföring hotar vårt öppna samhälle. Hybridhot mot Sverige finns till havs Abstract: This article examines some of the foundations of hybrid warfare and con- ceptual understanding within the Swedish Defence Forces, as well as the The Euro- pean Centre of Excellence for Countering Hybrid Threats in Helsinki, and applies it to Swedish maritime conditions. It emphasizes the vulnerability of all of Swedish society due to its dependence on the sea. Ninety percent of Swedish imports arrive by sea, and one third of imports transit the port of Gothenburg. Threats both at sea and problematic ownership of harbours are described, as well as some legislative measures which are being undertaken. The article also mentions the special international laws which apply in Swedish and nearby waters, such as the Åland Convention 1921 and the Copenhagen Convention 1857 (original name ”Traité pour l’abolition des droits du Sund et des Belts” or Öresundstraktaten in Swedish). This article re- commends exercises to deal with the speciality of these areas, as well as general exercises in order to identify weaknesses that a malign foreign power or a malign non-state actor could exploit with grey zone activities. The article uses a non-hybrid event from October 2019, when a cargo ship had engine problems and two bridges in the Göta River (Götaälv) were opened in emergency, as an example of how a malign hybrid attack could be conducted in a similar way but with a devastating result. När det cypriotisktflaggade Rix Emerald ett sätt som står ut i internationell jämfö- i oktober skenade längs Göta älv med relse. För den som vill använda haven för nödöppnade broar, efter att ha uppgett att testa reaktioner, utöva påtryckningar maskinfel, var det en påminnelse om sjö- och påverka svenskt beslutsfattande finns fartens sårbarhet och vilka scenarion som många möjligheter. kan uppträda i den pågående gråzonen, Rix Emerald får nog skrivas på kontot tillståndet mellan krig och fred. nonchalant och oseriöst sjömanskap och Vattnen runt Sverige är unika genom inte en händelse i gråzonen. Men händel- ett lapptäcke av regelverk, som Ålands- sen, när det 88 meter långa fartyget med konventionen och Öresundstraktaten, på 2300 ton grynhavre från Lidköping, med

13 destination Skottland, fick motorproblem en spänning mellan den inre och yttre och kunde ”inte bromsa”, är anmärk- säkerheten.”2 ningsvärd. Enligt medierapporterna skul- Gråzonsproblematiken är inte något le det handla om ”rullande motor” och att hypotetiskt utan en situation att hantera ”manövrering gått sönder”. här och nu. Säkerhetspolisen gick under Rix Emerald ankrade till sist utanför Almedalsveckan 2019 ut med ett press- Vinga innan hon seglade iväg trots or- meddelande där myndigheten pratade så der från svenska myndigheter att invänta mycket klartext som en Säkerhetspolis inspektion om sjövärdighet. Kaptenen kan göra om Ryssland och Kina. slängde också på luren i örat på Trans- ”Det handlar om både lagliga och portstyrelsens tjänsteman. Fartyget gick olagliga metoder – från inhämtning av för övrigt också på grund utanför Lands- information till påverkansoperationer, krona i januari 2019, så det var inte första strategiska uppköp, elektroniska an- gången Rix Emerald fått rubriker.1 grepp, diplomatisk press och militära Om främmande makt skulle vilja testa maktdemonstrationer.”3 svensk förmåga att hantera press så är det Det här drabbar alla sektorer i samhäl- så här det kan gå till. Ett fartyg flaggat i let. Det europeiska hybridcentret i Hel- tredje land, som Cypern, gärna med en singfors, som Sverige är medlemsland besättning från flera olika länder. Krydda i, definierar gråzonens utmaningar som det med flera ägarbyten, samt många in- ”hybridhot som riktar sig mot sårbarhe- blandade bolag i olika hyror. Gärna med ter”. en historik med brister och incidenter så Centret beskriver det som att:”de här att fulspel inte blir uppenbart, vilket i sig aktiviteterna försöker exploatera nivån polariserar den svenska debatten. precis under tröskeln för att upptäckas Utgången som det nu blev i fallet Rix och attribueras, så väl som exploatera Emerald skulle i ett sådan här scenario utrymmet mellan krig och fred, internt kunna bli så mycket värre. Ytterst få om- och externt, lokala myndigheter och sta- bord skulle också behöva vara medvetna ten, nationellt och internationellt och vän om det egentliga uppdraget. En sådan och fiende”.4 händelse skulle vara ett psykologiskt En svensk sårbarhet som har gott om budskap för att påverka Sverige och komplexa dimensioner är sjöfarten. Av svenska beslutsfattare. den svenska importen kommer 90 pro- I den Militärstrategiska doktrinen från cent in i landet via sjöfarten. En tredje- 2016 konstateras att: ”Sverige är konti- del av detta ankommer Göteborgs hamn. nuerligt utsatt, oftast subtilt, för verkan av strategiska maktmedel. Då detta an- 2. Militärstrategisk doktrin 2016, sid 35. tar allvarligare och större proportioner https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4- bildas tvetydiga risker och hot. MSD om-myndigheten/dokumentfiler/doktriner/mili- kallar de strategiska otydligheter som tarstrategisk-doktrin-2016-ny.pdf uppstår mellan fred och krig för gråzons- 3. Säkerhetspolisen https://www.sakerhetspo- problematik. Dessa otydligheter bildar lisen.se/ovrigt/pressrum/aktuellt/aktuellt/2019- 07-01-frammande-makt-agerar-i-grazon.html 1. Ny Teknik https://www.nyteknik.se/fordon/ 4. The European Centre of Excellence for nyttjandeforbudet-mot-rix-emerald-havt-efter- Countering Hybrid Threats https://www.hybrid- inspektion-6976642 coe.fi/hybrid-threats/

14 Nästan allt vi exporterar går sjövägen.5 tiker och ledande tjänstemän tog ingen I Östersjön rör sig ständigt cirka 2000 kontakt med Säkerhetspolisen när ett större fartyg6. mystiskt ryskt intresse 2013 sade sig vilja Fria hav och en ostörd handel är ett köpa hamnen. Det blev ingen försäljning svenskt nationellt intresse, med tanke på då, men väl 2016 när kommunen sålde vårt beroende så får det betraktas som en driften av hamnen till det turkiska bo- strategisk förutsättning för överlevnad laget Yilport. Detta skedde utan större för det svenska samhälle såsom vi känner säkerhetskontroll, dessutom saknades det idag. I den aspekten är Sverige mer kontakter med regeringen och Säkerhets- lik en önation än många andra kustländer. polisen. Leveranser som störs påverkar snabbt Yilport har en svårgenomtränglig hela samhället. Om bränsletillförseln ägarbild, en av de få saker som DN har och importen av livsmedel stryps kom- fått fram om det turkiska bolaget är att mer svälten att stå för dörren när det egna man haft finansiellt samarbete med rys- skafferiet har tömts. Även små störningar ka banksfären VTB, som EU och USA får stora effekter. Höstens inställda ope- placerat på sanktionslistan efter den rationer i en rad landsting efter byte av olagliga annekteringen av Krim 2014.8 leverantör för engångsartiklar illustrerar Det finns också andra indikationer för in- hur skört vi har byggt ”just-in-time-sam- tresset av Gävle hamn. Sommaren 2017 hället”. fastnade en misstänkt undervattensfar- Sjöfarten är en känslig kedja där den kost på ekolodsbilder i hamnen. Ekolodet kritiska punkten är hamnarna. Utan ham- indikerade en undervattensfarkost som nar har inte fartygen någonstans att för- 13 meter lång och tre meter bred. Ett töja, lasta eller lossa. Den som kan kon- par timmars senare var den försvunnen. trollera en hamn eller störa verksamheten Dykare fann bottenspår som motsvarade i en hamn kan strypa varuflöden och sätta ekolodets bild. I en egen utredning som press på beslutsfattare. presenterades på Kungliga Krigsveten- Här har kommuners kortsiktiga och skapsakademiens hemsida konstaterade snäva intresse vunnit allt för många pensionerade kommendören Nils-Ove gånger. Karlshamn körde över regeringen Jansson och lotsinspektören Nils Eng- och hyrde ut ett område intill hamnen till ström att slutsen blir ”att en främmande Nordstream efter att Gotland sagt nej till undervattensfarkost har befunnit sig i Slite. Gotlandspolitikerna lyssnade till Gävle hamn den 29 juni mellan kl 11-13. sist på regeringens rekommendationer, Det djupa intrånget ända in i Gävle hamn till skillnad från Karlshamn.7 omöjliggör också navigatoriska misstag. Sveriges tredje största hamn, Gävle Händelsen bör därmed klassificeras som hamn, fick 2017 rubriker genom DN:s en grov avsiktlig kränkning.”9 grävande i hamnaffärerna. Gävles poli- 8. Dagens Nyheter https://www.dn.se/nyheter/ 5. Svensk sjöfart http://www.sweship.se/ sverige/vi-jobbade-pa-valdigt-hog-niva-med- svensk-sjofart-i-korthet/sjofarten-i-siffror/ ryska-regeringen/ 6. Dagens Nyheter https://www.dn.se/nyheter/ 9. Kungliga Krigsvetenskapsakademien sverige/storre-fartyg-i-ostersjon/ https://kkrva.se/frammande-undervattensverk- 7. SVT https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ samhet-i-gavle-hamn-2017-06-29-analys-av- regeringen-backar-om-nordstream ekolodsbilder/

15 Gävle är ostkustens största hamn och En annan uppmärksammad svensk- förser bland annat Arlanda och Bromma kinesisk hamnaffär var Fårösund med med flygdrivmedel. tillhörande marinvarv. Försvarsmakten En andra iakttagelse i Gävle hamn gjor- sålde hela gamla KA3 med marinvarv des i december 2018. Den var dock visuell och ubåtshamn 2004. 2017 såldes det med ”rörelser som inte kunde förklaras” vidare till en affärsman från Hongkong, och utan teknisk dokumentation.10 året därpå köpte Fortifikationsverket till- De kinesiska planerna på en djuphamn baka anläggningen.13 i Lysekil möttes av kraftiga protester, vil- I Europa är den kinesiska investering- ket gjorde att konsortiet som leddes av en i Pireus den mest kända. Kina klev in Sunbase International Holdings backade. under finanskrisen och vill nu göra Pireus Bakom Sunbase i Hongkong står affärs- till Europas största hamn. Grekland har mannen Gunter Gao Jingde som beskrivs också lockats in i Sidenvägsprojektet. av tidningen Fokus som närstående både Kinas investering har kommit med en Folkets befrielsearmé och kommunist- prislapp. Grekland stoppade till exempel partiet.11 ett EU-uttalande om mänskliga rättighe- Kina har emellertid fått ett annat fot- ter i Kina 2017 genom att lägga in veto. fäste på västkusten. Uddevalla har teck- Grekerna kallade detta enligt Reuters nat samförståndsavtal med järnvägsfö- för ”okonstruktiv kritik av Kina” och retaget CRCC – som ägs av kinesiska att ”Greklands position är att…selektiv staten. I avtalet ska kunskap utbytas för kritik mot särskilda länder inte främjar att utveckla järnvägsinfrastrukturen i arbetet för mänskliga rättigheter i dessa Uddevalla och längs västkusten. länder, och inte heller dessa länders rela- Uddevalla kommun har kommit över- tion till EU”. ens om att utreda framtidens järnväg Kinesiska företag har hamnintressen i längst västkusten och en underjordisk Belgien, Spanien, Frankrike, Italien, Ne- station tillsammans med ett företag som derländerna och Malta. Dessutom hoppas ägs av kinesiska staten. I en intervju med man i Kirkenes på kinesiska pengar för Sveriges Radio konstaterar Jerker Hell- hamninvesteringar och ett järnvägsbygge ström på FOI att det statsägda bolaget till Rovaniemi i Finland. har att förhålla sig till Kinas strategiska Hybridhoten mot sjöfarten är många intressen. Sedan 2015 tvingas också och komplexa. Ute på havet förbereder samtliga kinesiska företag att samarbeta sig redan myndigheter i många länder med kinesiska säkerhetsmyndigheter om för scenarier som innehåller kapning av myndigheterna så kräver det. Kommer fartyg. Hösten 2017 genomfördes två öv- affärsintressen i konflikt med nationella ningar samtidigt. I Finland övade gräns- intressen så är det statens intressen som bevakningsväsendet, polisen och militä- går före.12 ren hur man tar tillbaka ett fartyg som kapats av terrorister eller ”gröna män”. 10. Expressen https://www.expressen.se/nyhe- Övningen skedde under reguljär trafik ter/mystisk-aktivitet-i-svensk-hamn-onaturliga- rorelser/ se/sida/artikel.aspx?programid=125&artik 11. Fokus https://www.fokus.se/2018/01/pro- el=7291647 tester-stoppar-kinas-miljardhamn-lysekil/ 13. SVT https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/ 12. Sveriges Radio https://sverigesradio. forsvaret-har-kopt-ubatshamnen-i-farosund

16 på Eckerölinjens Finlandia som trafikerar lar om att ge totalförsvaret en starkare rutten Helsingfors - Tallinn. roll. Förslaget innebär att staten kan stäl- På svenskt vatten övades bordning la krav, eller rent av stoppa, försäljningar med hjälp av helikopter och båt på Viking och uthyrningar av strategiska tillgångar. Lines Rosella, som är hemmahörande på Utredningen vill också se att kommuner linjen Kapellskär - Mariehamn, för att och regioner tvingas ta in ett totalför- avbryta ett pågående terrorbrott. I den svarsperspektiv i sitt beslutsfattande.15 här övningen hade polisen chartrat Ro- Det är något som de flesta av oss sä- sella. ”Terroristerna” gjorde mineringar kert förutsätter borde finnas naturligt i och det fanns skadade att ta hand om. beslutsfattandet, men nedmonteringen av Övningen skedde inom ramen för Atlas- totalförsvaret efter Kalla kriget har fått nätverket för EU-ländernas insatsstyrkor många konsekvenser som tar tid att åt- och sammanlagt nio länder deltog, där- gärda, både formellt i lagstiftningen men utöver var den åländska polisen observa- också i beslutsfattares medvetenhet. Nå- törer. gon gång under 2020 väntas regeringen Beträffande just kapningar till sjöss lägga fram lagförslagen från utredning- så är det inget som idag begränsar sig en. till Afrikas horn utan har även skett på De kommande åren lär fler lagstift- svenskt vatten. 2009 kapades Arctic Sea ningsluckor bli uppenbara i den resa mot utanför Öland när hon seglade från Ja- ett återställt totalförsvar som Sverige gett kobstad med virkeslast. Fartyget hade sig in i. rysk besättning och rederiet en komplice- Ett annat sätt att identifiera luckor och rad ägarbild. Motivet bakom kapningen att bygga resiliens är att öva scenarier på har omgärdats av en lång rad spekulatio- alla nivåer. Särskild vikt bör läggas vid ner, men aldrig blivit klarlagt. Fartyget övningar där utfallet påverkas av ett kom- återtogs utanför Kap Verdeöarna, och plicerat internationellt regelverk. Ålands- åtta kapare med rysk bakgrund från Est- konventionen och Öresundstraktaten land och Lettland dömdes.14 skulle kunna bli föremål för ryska test för Det europeiska hybridcentret i Hel- att undergräva den regelbaserade interna- singfors sammanfattar vad det ytterst tionella ordningen och västlig solidaritet. handlar om i en av sina översiktsbilder Ett självklart sätt att bygga marin resi- av hur hybridhotet fungerar; obegränsad liens är att säkerställa tillräckliga marina kreativitet från antagonisten för att uppnå resurser. Det gäller både den civila sjöfar- sina mål. ten och militärt. Det gör att den som ska försvara sig Tillgången till svenskflaggade fartyg mot hybridhot och bygga resiliens alltid är ett nationellt säkerhetsintresse som kan kommer att vara ett till flera steg efter. bli avgörande för svensk samhällsuthål- Det betyder inte att de luckor som finns lighet i en kris. Utvecklingen sedan mil- inte ska täppas till. En utredning är på re- lennieskiftet har varit nedslående. Mellan miss om att ge staten avgörande makt när 2001 och 2016 har handelsflottan minskat det handlar om strategiska tillgångar som med 60 procent. Enligt Svensk sjöfart hamnar. Denna ”Lex Karlshamn” hand- 15. Regeringen https://www.regeringen.se/ 14. SvD https://www.svd.se/dokument--kap- pressmeddelanden/2019/06/utredning-foreslar- ningen-av-arctic-sea forbattrat-skydd-for-totalforsvaret/

17 fanns 2018 ca 100 fartyg med svensk Att bygga ett fungerande totalförsvar flagg efter att trendbrott på minskningen som kan hantera komplexa hotbilder, där skett. Samtidigt kan den svenska handels- både gråzon och krigets krav måste di- flottans svaga ställning också uttryckas mensioneras, kommer att vara krävande som att Sveriges andel av världshandeln, under lång tid. En viktig del sitter i våra mätt i BNP, är 1,7 procent medan bara är huvuden och vår förståelse för vad som 0,1 procent av världens handelsflotta är skulle kunna hända och hur det kan på- svensk.16 verka oss. Trendbrottet på minskningen behöver Ta Rix Emeralds framfart på Göta älv förvandlas till en uppåtgående spiral un- som exempel, men sätt det nu i en situa- der 2020-talet. Det som under årtionden tion där den säkerhetspolitiska tempe- bara betraktats som näringspolitik behö- raturen har ökat betydligt i Östersjön. ver få en säkerhetspolitisk komponent. Ryssland har satt press på de baltiska Beträffande de militära resurserna så staterna medan Nato förstärker i närom- har KÖMS konstaterat i ”En marin för rådet. Sverige överväger om den ame- Sverige” att dagens förmåga klarar en rikanska marinkåren ska få genomföra uppgift i ett område, och att en tredubb- transitering från sitt frambaserade lager i ling behövs för att ha den uthållighet som Trondheim till svenska hamnar för över- behövs för att klara flera olika uppgif- skeppning till Estland. Det är i detta läge ter på olika områden där även gråzonen som ett fartyg med maskinfel skenar på betonas: ”Marinen måste kunna skydda Göta Älv. Hon är lastad med en explosiv samhällets behov under långvarig och last och rammar en oljetanker, ett av de lågintensiv påverkan.”17 2500 fartyg som årligen anlöper energi- hamnen i Göteborg. Katastrofen blir Sve- 16. Svensk sjöfart http://www.sweship.se/ riges största genom tiderna. svensk-sjofart-i-korthet/sjofarten-i-siffror/ Det här sammanfaller med större fel på och http://www.sweship.se/nyhet/pressmedde- bankerna i hela landet som gör att inga lande-svensk-sjofart-slapper-ny-statistik-for- pengatransaktioner fungerar. Samtidigt sjofarten/ 17. Kungliga Örlogsmannasällskapet, ”En ma- ber den Ryska Federationens sände- rin för Sverige”, https://www.koms.se/en-ma- bud i Sverige om företräde hos utrikes- rin-for-sverige/ ministern…

18 Ledamoten LARS WEDIN

Kommendör Lars Wedin är redaktör för TiS. Konferens autonoma farkoster1 Abstract: On 9 – 10 December 2019, the ”Académie de marine” and the ”Académie de l’air de l’espace” organised a conference entitled ”Towards unmanned ships and aircraft?” The seminar mainly discussed civilian applications. This article gives an overview of the proceedings through the perspective of its author, including a brie- fing on e-navigation. To sum up: modern technology can help ship and aircraft dri- vers with enhanced awareness and to take better and quicker decisions. It can also help to navigate and fly in a more economical way. However, representatives of ship owners and airlines did not believe in a quick implementation of unmanned craft. Many questions, in particular legal ones, need to be solved. For military (naval) applications, the unmanned craft is already here (USS Sea Hunter…).

Inledning Den 9 och 10 december 2019 anordnade seminariets gång. Det bör betonas att en- Académie de marine, där författaren är dast civil sjö- och luftfart diskuterades associerad ledamot, 1 och Académie de (med undantag av Neuron). Nedan kon- l’air de l’espace en konferens på temat centreras framställningen på den mari- ”Mot fartyg och flygplan utan besätt- tima sidan. ning; i vilken utsträckning kan maskiner Till bakgrunden hör att US Navy se- ersätta människor?”2 Den följande arti- dan något år har det autonoma fartyget keln speglar de viktigaste aspekterna på USS Sea Hunter på prov. Fartyget har detta ämne, som de diskuterades under dimensionerna längd 40 m, deplacement 150 ton, fart 27 knop och har räckvidden 1. Artikelförfattaren vill tacka ledamöterna 10 000 M; uthålligheten anges till ”30 – Per Edling och Mattias Widlund för deras kon- 90 dagar”. Hon ingår i ett försöksförband struktiva kommentarer. 2. https://academieairespace.com/documents- tillsammans med USS Zumwalt. et-medias/vers-des-navires-et-des-aeronefs- Det bör understrykas att artikeln inne- sans-equipage/ håller mina egna intryck och reflektioner.

19 TiS läses av många tekniska och andra för autonoma fartyg. Härefter diskuteras experter. Skriv gärna och komplettera frågan om vad autonoma fartyg är (eller och/eller rätta! kan vara), artificiell intelligens (AI), teknologi i övrigt, säkerhet, ansvar och juri- Varför autonoma fartyg? dik, utbildning och humanfaktorer samt Inledningsvis kan det vara på sin plats att förväntningar hos rederier och flygbolag. visa på några relevanta förkortningar: 5 • UxS = Unmanned Systems (i allmän- E-navigering het); Vad är e-navigering • UAV = Unmanned Aerial Vehicle; Enligt IMO6 är “e-navigation is the har- • USV = Unmanned Surface Vehicle; monized collection, integration, exchan- • UGV = Unmanned Ground Vehicle; ge, presentation and analysis of marine information on board and ashore by elec- • UUV = Unmanned Underwater tronic means to enhance berth to berth Vehicle. navigation and related services for safety En första fråga är förstås vad nu detta and security at sea and protection of the skall vara bra för? För Frankrikes del marine environment.” Och vidare “There är det en fråga om framtidens industri is a clear and compelling need to equip och om en övergripande satsning på shipboard users and those ashore respon- nya transportsystem. Här kan erinras sible for the safety of shipping with mo- om Amazons planer på paketutdelning dern, proven tools that are optimized for med hjälp av obemannade luftfarkoster good decision making in order to make ( UAV ). 3 Men i den franska satsningen maritime navigation and communica- ingår också vikten av hållbar utveckling tions more reliable and user friendly. The – observera att det finns två viktiga led i overall goal is to improve safety of navi- detta uttryck! gation and to reduce errors. However, if Autonoma fartyg kan vara obeman- current technological advances continue nade men det är ännu ovanligt; det finns without proper co-ordination there is a flera grader av autonomi. Vi återkommer risk that the future development of ma- till frågan. rine navigation systems will be hampe- Området är mycket brett, vilket för- red through a lack of standardization on hoppningsvis kommer att framgå av fort- board and ashore, incompatibility bet- sättningen. Utöver teknologi ingår också ween vessels and an increased and unne- exempelvis juridik, humanfaktorer, fi- cessary level of complexity.”7 losofi och etik. Komplexiteten blir ännu större när det kommer till militära UxS.4 5. Texten är huvudsakligen hämtad från Insti- Artikeln börjar med att presentera ”e- tut Français de Navigation, Direction technique Eau, mer et fleuves : La «e-Navigation» en 2018 navigering” som utgör själva grunden : état d’avancement et évolutions envisageables, Ministère de la transition écologique et solidai- 3. Se https://www.amazon.com/Amazon-Pri- re, Paris 2018. me-Air/b?ie=UTF8&node=8037720011 6. International Maritime Organization 4. Se Linda Johansson : ”Bör robotar få döda? 7. http://www.imo.org/en/OurWork/Sa- Etiska aspekter på militära autonoma system”, fety/Navigation/Documents/enavigation/ TiS 1/2017 sid 26 – 36. MSC%2085%20-%20annex%2020%20-%20

20 Ämnet är omfattande och innefattar fastställt krav på positionens noggrann- exempelvis studiet av olika hjälp- och het för olika situationer (oceanfart, kust- sambandsmedel samt deras utnyttjande, nära, i hamn etc.). Alla dessa data måste tillgänglighet och noggrannhet. Allmänt sammansmältas. Detta kräver i sin tur kan sägas att det finns åtminstone två avancerade algoritmer. stora problem i sammanhanget: brist på Men positionen måste också åskådlig- standardisering och begränsningar i till- göras. Alla fartyg, för vilka SOLAS9- gänglig bandbredd. konventionen gäller, måste ha ett elektro- E-navigering bygger på kunskap om niskt sjökort: ECDIS (Electronic Chart fartygets position och omgivning. De Display and Information System). viktigaste delarna är batymetri (”under- Andra nödvändiga delar av systemet vattenstopografi”), metrologi, strömmar, för e-navigering är spaningsmedel (radar, djup, kustens topografi, utprickning, na- infraröd, visuell), alarm, ”färdskrivare” vigationshjälpmedel samt nautisk infor- och kommunikationsutrustningar. För mation som håller all denna information sjötrafiken finns vidare en mängd speci- inklusive information om aktuella risker fika elektroniska system som AIS Auto( - à jour. E-navigering bygger också på att matic Identification System), VTS (Ves- denna information är känd av omkring- sel Traffic Service), EPIRB (Emergency liggande fartyg samt av myndigheter i Position-Indicating Radio Beacon) eller land. LRIT (Long-Range Identification and Kunskap om fartygets aktuella posi- Tracking). IMO ger ut standards för snart tion utgör själva grunden för e-navige- sagt alla system. ring. Navigatören och hans hjälpmedel Varför e-navigering10 för fartygets framförande måste ha en Det finns många mål för en satsning på precis och aktuell kunskap om denna. e-navigering: Normalt räknar man att få erforderliga • Underlätta säker framfart av fartyg data via satellit (GNSS – Global Naviga- under hänsyn till hydrografiska, me- tion Satellite System).8. teorologiska och navigatoriska ris- Satelliterna är emellertid inte tillräck- ker; ligt tillförlitliga eftersom signalerna kan, avsiktligt eller ej, komma i skugga, mani- • Underlätta trafikledning; puleras eller störas. Andra system måste • Underlätta kommunikation mellan alltså bidra till kunskapen om den aktu- fartyg, mellan fartyg och land samt ella positionen. Det finns ett antal system, med och mellan andra intressenter; mer eller mindre kända av varje naviga- • Stödja räddningsinsatser; tör dels ”utombords” som LORAN-C och • Förbättra kommunikationen män- dels inombords som gyrokompass, lod, niska – maskin som leder till säkrare logg och tröghetsnavigering. IMO ger ut standards för materielen. IMO har också 9. Safety of Life at Sea 10. http://www.imo.org/en/OurWork/Sa- Strategy%20for%20the%20development%20 fety/Navigation/Documents/enavigation/ and%20implementation%20of%20e-nav. MSC%2085%20-%20annex%2020%20-%20 pdf#search=e%2Dnavigation%20definition Strategy%20for%20the%20development%20 8. Som amerikanska GPS, europeiska Galileo and%20implementation%20of%20e-nav. eller ryska GLONASS. pdf#search=e%2Dnavigation%20definition

21 navigering, bättre situationsuppfatt- 3. Human delegated: systemet agerar ning och stödja beslutsfattning speci- men människan måste konfirmera ellt i svåra situationer; beslut och kan avvisa dem; • Underlätta global täckning, ensade 4. Human supervised: systemet agerar standards och interoperabilitet avse- utan att vänta på människan, som ende utrustning, symboler och proce- dock hela tiden är informerad om vad durer. systemet gör; Resultatet hoppas man skall bli bl.a.: 5. Full automation: systemet agerar • Ökad säkerhet; självständigt och människan infor- • Förbättrat beslutsstöd såväl ombord meras först i nödfall. som iland; Rent praktiskt för ett fartyg eller en luft- • Minska risken för fel p.g.a. den farkost kan man därför skilja på följande mänskliga faktorn; fall: • Bättre integration mellan fartygs- och 1. Manuell brygga – den som vi är vana landbaserade system och därigenom vid; bättre utnyttjande av mänskliga re- 2. Intelligent brygga: bryggans utrust- surser; ning har förmåga att sammansmälta • Mindre påverkan på miljön genom all information (se e-navigering minskad risk för kollisioner, grund- ovan) (förstärkt realitet) och presen- stötningar etc. tera denna på ett begripligt sätt. Med • Mindre påverkan på miljön genom ett sådant system skulle sannolikt en förbättrad förmåga välja optimal olycka typ den där fregatten Helge färdväg och fart; Ingstad sjönk ha kunnat undvikas. • Allmänt ökad kostnadseffektivitet. En viktig fördel med sådana system är också förmågan att välja bästa Vad är en autonom far- route med hänsyn till metrologi m.m. kost? i syfte att minimera bränsleförbruk- Ett autonomt system kan röra sig, oriente- ningen. ra sig i sin omgivning och ta egna beslut; 3. Automatisk navigering: bryggper- en människa är alltså autonom. Autonom sonalen övervakar men tar normalt och obemannad är inte samma sak; ma- ingen aktiv del i framdriften; rinens minröjningsfarkost SAM är obemannad men inte autonom eftersom den 4. Navigering på distans: farkosten följs är radiostyrd. på avstånd, exempelvis från land, där När det gäller autonoma system skiljer man är beredd att ta över navige- man på följande fall: ringen; 1. Human operated: människan tar alla 5. Automatisk navigering: farkosten beslut och kontrollerar alla funktio- agerar utan mänskligt ingripande. ner; Man kan naturligtvis tänka sig kombi- 2. Human directed: beslutsstöd, syste- nationer - exempelvis att fartyget går met föreslår beslut men människan från hamn till hamn ”av sig självt” men tar besluten; att människan tar över i samband med

22 losskastning, förtöjning och rörelser i eftersom systemet inte arbetar med strikt hamn (bogsering etc.). logiska sekvenser. Exempel: rött ljus => Helt automatiska fartyg finns – ovan stanna, grönt ljus => gå är ett program, nämnda USS Sea Hunter är ett exempel. inte AI. Igenkänning av ett komplicerat Japan har experimenterat med ett auto- föremål, exempelvis ett ansikte, som inte nomt, obemannat handelsfartyg. enkelt kan definieras – det är AI. Inte heller system som utnyttjar statis- Vad är Artificiell Intelli- tik – exempelvis där sannolikheten för gens? motorstopp utgör ingångsvärde för en Det finns många sätt att beskriva Artifi- mänsklig bedömning – är AI. ciell Intelligens (AI). Två viktiga faktorer Ett AI-baserat system bygger på en är förmågan att känna igen föremål och noggrann definition av systemets mål- att med hjälp av algoritmer fatta beslut. sättning, dess begränsningar samt vilka En amerikansk definition är “AI refers to ingångsvärdena är. Därefter måste syste- the ability of machines to perform tasks met lära sig hantera den aktuella situatio- that normally require human intelligence nen genom trial-and-error – algoritmer- – for example, recognizing patterns, lear- na får köras tusentals och åter tusentals ning from experience, drawing conclu- gånger tills de når acceptabla resultat. sions, making predictions, or taking ac- Därefter måste systemet testas och vali- tion – whether digitally or as the smart deras. Allt hänger på att ingångsvärdena software behind autonomous physical ovan är väl definierade. systems.”11 I en framtid kommer AI att kunna Nära knutet till AI är Machine Lear- närma sig människans förmåga att fatta ning (ML). Begreppet refererar till sys- beslut. Idag har emellertid ett AI-system 12 tem som har förmåga att förbättra sin för- ”mindre intelligens än en myra” - vilket måga allt eftersom de utsätts för nya data. är vackert så! Men än så länge kan AI inte Deep Learning (DL) går längre genom att skapa innovativa lösningar. AI har också så att säga multiplicera ML – systemet lär fördelar framför människan: den blir inte sig från mycket stora mängder av data. trött, rädd, sjösjuk… ML och DL är nödvändiga för att AI Varför skall man då ha AI? En an- skall fungera. ledning är att systemet inte påverkas av Ett system där utvärdet – resultatet – yttre, irrelevanta faktorer. En annan är är strikt beroende av en logisk modell förmågan att fatta snabba beslut – i hy- är inte AI utan ett program. Men ett perwar så krävs beslut mycket snabbare 13 system där det inte går att få en sådan än vad människan kan åstadkomma. strikt koppling mellan in- och utvärde, Vidare kan AI hantera mängdproblem – men som kan åstadkomma en acceptabel exempelvis kräver swarming (samordnad lösning inom rimlig tid – det är AI. Ett program kan ha logiska fel och buggar; 12. Enligt Claude Roche, talare vid konferen- AI har alltid en viss sannolikhet för fel sen, se fotnot 2. 11. Summary of the 2018 Department of Defen- 13. Se Lars Wedin: From Sun Tzu to Hyperwar. se Artificial Intelligence Strategy, https://media. A Strategic Encyclopaedia, The Royal Swedish defense.gov/2019/Feb/12/2002088963/-1/-1/1/ Academy of War Sciences, Stockholm 2019, sid. SUMMRY-OFDOD-AI-STRATEGY.PDF. 114.

23 insats av en mängd autonoma UAV) AI.14 uppdragsprofil måste harmonieras. Inte Ett fjärde skäl som angavs vid konferen- minst viktigt är frågan om eldtillstånd – sen är att det nu finns så mycket regler för när får vår farkost fatta egna beslut hä- sjö- och luftfart att människan (befälha- rom? varen, piloten) inte längre kan hålla reda Allt detta blir än viktigare när det på dem. handlar om många USV som skall sättas En avgörande fråga är kopplingen – in- in samtidigt i samma område – swarming. terfacet – mellan människan och maski- Nu bör också de olika farkosterna kunna nen. Vi kan använda AI på bryggan för utbyta information sinsemellan. De mås- att underlätta och stödja beslutsfattning. te också kunna navigera och manövrera Samtidigt innebär detta att man tillfogar tillsammans. Särskilt vid minröjning och ett teknologiskt skikt mellan människan ubåtsjakt behövs undervattensensorer och instrumenten (loggen, lodet …). vars resultat skall samordnas och rappor- teras. Ledningen behöver slutligen få en Teknologi kollektiv rapport om resultatet. En intressant utveckling är förmågan att Som redan framgått ovan spelar satel- förutse underhållsbehovet. Alla i ”förfat- litsystem en stor roll i alla maritima sam- tarens generation” kommer ihåg de ma- manhang. Förutom navigering – där eu- terieluppföljningssystem vi hade under ropeiska Galileo nu ger noggrannhet ner det kalla kriget som förväntades kunna till <1,7 m – används satelliter för kom- göra just det. När jag var ELA (eldledare munikation, spaning (radar, optiskt, elek- akter) på HMS Småland fyllde jag i data troniskt), vädertjänst, räddning (SAR) för System 64 – utvärdet var några meter och miljöuppföljning för att ta några an- pyamaspapper15 som visade att det fanns vändningsområden. en (1) arte 53A i drift och den fungerade (ofta) inte. Men det visste jag ju redan… Säkerhet Nu kan man placera in detektorer i syste- Är bemannade fartyg säkrare än obe- men som, tillsammans med en policy för mannade? Svaret är inte självklart. En be- underhåll, kan situationsanpassa behovet sättning måste räddas vid skeppsbrott. Å av förebyggande underhåll. andra sidan kan en besättning rädda an- Att kunna förutse underhållsbeho- dra skeppsbrutna. Slutligen orsakas 75% vet är särskilt viktigt om uppgiften gäl- av alla olyckor till sjöss av den mänskliga ler en obemannad, autonom ytfarkost faktorn. Slutsats? (USV). Här behövs också ett lednings- Standardisering och certifiering är up- system (Command & Control, C2). Upp- penbarligen en viktig fråga. Bureau Ve- draget, kanske ett anfallsföretag, måste ritas har nyss utkommit med Guidelines förberedas och genomförandet följas. I for Autonomous Shipping. Bland viktiga ett stridsuppdrag krävs att människan åtgärder märks att analysera riskerna med kan bibehålla kontrollen över farkos- dessa teknologier samt att ange minimi- ten och utväxla information med denna. standards för funktionalitet och tillför- Navigering, handlingsregler (RoE) och litlighet. Det behövs också riktlinjer för 14. Ibid, sid 84.. design och utnyttjande. Metodik för sä- 15. Förr i tiden skrevs resultat ut på randigt pap- kerhetsutvärderingar är också en viktig per, s.k. pyamaspapper. fråga.

24 En obemannad, autonom farkost mås- kollision mellan det obemannade fartyget te ha en säkerhetszon omkring sig – en och ett bemannat fartyg. Är då ägaren, sorts bubbla. Denna måste definieras och redaren, befraktaren, konstruktören eller åtgärder vid upptäckt av annan farkost i flaggstaten ansvarig? Det finns två juri- denna bubbla fastställas. diska aspekter på frågan – civilrättsligt En särskilt viktig fråga är förmågan och straffrättsligt. Det är knappast möj- till kommunikation med den obeman- ligt att ställa en robot till ansvar? Men nade farkosten. Denna kan störas av na- man kan åtala fysiska personer som ett turliga orsaker men också med cyberat- företag. Även sanktioner riktade direkt tacker. Som en grundregel gäller att alla mot företag, för svenskt vidkommande digitala system kan utsättas för sådana en s.k. företagsbot, skulle kunna bli aktu- attacker. Slutna system (system som inte ellt i detta sammanhang. De jurister som kommunicerar med omvärlden) kan ska- talade i ämnet var tämligen oense. das genom att någon, kanske långt innan Mer närliggande är frågan om ansvar attacken är aktuell, injicerar skadlig kod när den ”smarta bryggan” gör fel och (malware). Alla system som kommunice- människan/navigatören inte hinner, eller rar digitalt kan utsättas för attacker över kan, lösa problemet. kommunikationssystemen. Vad innebär alla dessa frågetecken för Det är också viktigt att undersöka var försäkringsbolagen? gränserna för utnyttjande av obemanna- Hur som helst så krävs det att försäk- de fartyg går. Det är en sak att ”låta” ett ringsbolag och jurister inom området fartyg själv navigera fritt till sjöss, en helt skaffar sig kunskaper om e-navigation annan att hantera ett stort handelsfartyg i och AI. en trång hamn i dåligt väder. Stater och internationella organisatio- Säkerheten har också stor betydelse ner, speciellt IMO, har nu ett styvt arbete för acceptans för obemannade farkoster. med att anpassa havs- och sjörätt till de Den dag ett obemannat autonomt fartyg nya förhållandena. Speciellt måste en rad rammar ett kryssningsfartyg med många IMO-konventioner, såsom SOLAS och döda som följd kommer röster snabbt att COLREG (internationella sjövägsregler- höjas för att förbjuda fartyg utan tillräck- na), revideras. 16 lig bemanning.16 Samtidigt kommer tekniken med bättre Utbildning, human- hjälpmedel och bättre interface människa faktorer – maskin att betyda mycket för arbetet på När författaren var ung officer visste bryggan och i cockpit. han hur de viktigaste instrumenten – radar, lod, logg etc. – fungerade. I hur stor Ansvar, försäkring, utsträckning bör navigatören på en ”smart juridik brygga” känna till materielen, dess funktion och begränsningar? Det besättningslösa fartyget ställer en hel rad svåra frågor. Vad blir flaggstatens an- 16. En olycka med en förarlös bil inträffade redan 2016, vilket dock inte tycks ha hindrat ut- svar? Ett fartyg utan besättning är defini- vecklingen. https://www.expressen.se/nyheter/ tionsmässigt en robot. Så vem är ansvarig google-bil-utan-forare-kolliderade-med-buss, när något går fel? Ett typexempel är en Expressen 29/2, 2016.

25 Alla som varit till sjöss vet hur viktig minska antalet piloter till en (1). Å andra erfarenheten är, speciellt i svåra situatio- sidan händer det att piloter får hjärtinfarkt ner. Vad innebär det ombord ett fartyg vid spakarna. där besättningen bara behöver ingripa när något går fel? Och ännu värre – när Sammanfattning ”besättningen” sitter iland? E-navigation är redan här och, som vi En annan fråga är hur framtidens sjö- sett, obligatoriskt. Nästa steg, som tas nu, man kommer att uppfatta det allt mer är den ”smarta bryggan” där navigatören besättningslösa fartyget. Människan är och befälhavaren får allt mer stöd för si- en social varelse och behöver interaktion tuationsuppfattning och beslutsfattning. med andra för att må bra. Men de kommande stegen, där farty- Å andra sidan kan den ”smarta bryg- gen navigerar och manövrar utan mänsk- gan” minska arbetsbelastningen som idag lig inblandning – men kanske under upp- är ett stort problem i sjöfarten med have- sikt av en liten besättning ombord eller rier och grundstötningar som följd. iland – dröjer. År 2050 nämndes av flera. Undantaget är här obemannade auto- Förväntningar noma farkoster för militära ändamål. De För den kommersiella marknaden är det är redan här och kommer att bli allt vik- uppenbart viktigt hur rederier och flygbo- tigare – sannolikt också, och i synnerhet lag ser på behovet av obemannade farkos- – för en liten marin som den svenska. ter. De som var representerade vid denna Här ska två aspekter särskilt noteras. konferens var eniga – ”vi ser inget be- Dels är örlogsfartyg undantagna från hov”. Redarna konstaterar att besättning- merparten av de internationella sjösäker- en inte representerar mer än cirka 5 % av hetskonventionerna, däribland SOLAS kostnaden för driften – den stora kostna- i dess helhet, dels har staterna avsevärt den ligger i bränsleförbrukningen. Denna större möjligheter att testa och utveckla kan emellertid minskas med bättre navi- autonoma fartyg på det egna sjöterritoriet geringsstöd som tar hänsyn till metrologi än på internationellt vatten. Mot denna och andra faktorer i syfte att minimera bakgrund framstår det som att militär bränsleförbrukningen. Dessutom behövs forskning och utveckling återigen kan besättningen för det dagliga underhållet. vara pådrivande inom ett banbrytande Finns det ingen besättning, eller den är område. för liten, måste underhållet göras i hamn För Sverige – ett högteknologiskt land – och det är dyrt! I sammanhanget kan med höga personalkostnader – bör obe- noteras att den franska marinen behövt mannade system kunna fylla viktiga öka storleken på besättningarna på sina uppgifter. Inom det marina området är senaste fregatter. minsökning, telekrigföring och spaning För flygbolagen är det snarast fråga mot sjö- och luftmål exempel på sådana om acceptans. Företrädare för flygbolag uppgifter. trodde att det skulle bli svårt att övertyga Kraven på morgondagens sjöofficer passagerarna att gå ombord på ett flygplan blir inte mindre, tvärt om! Men annor- utan piloter. Kanske skulle man kunna lunda.

26 Professor emeritus HUGO TIBERG & Ledamoten MATTIAS WIDLUND

Professor Hugo Tiberg is the former Director of the Maritime Law Institute at Stockholm University. Tiberg has extensive experience of working with maritime law, both theoretically and practically. Jur.kand. (LLM) Mattias Widlund is currently serving at the Armed Forces Headquarters/Maritime Safety Inspectorate. Legal aspects on remotely controlled vessels and COLREGS Our maritime legislation takes as its point of departure the notion that each vessel has a master. While not stated explicitly, it is inferred that the master shall be on board. As maritime traffic becomes ever more digitalised, this principle is being ero- ded, in effect shaking up maritime law. This article discusses one of the most pivotal aspects in this respect, namely the master’s responsibility to operate the vessel by applying good seamanship (Maritime Code 6:2), and thereby following the Interna- tional Regulations for Preventing Collisions, 1972 (COLREG). Is a remotely controlled not controversial, and it is hardly worth discussing or questioning whether remo- vessel a ”vessel” in the tely controlled vessels in and of themsel- COLREG sense? ves are subject to COLREG.1 COLREG applies to ”vessels” upon the high seas and in all waters connected Agreement on regulations therewith navigable by seagoing vessels other than COLREG (Rule 1). COLREG’s definition of a vessel The purpose of COLREG is to prevent is broad and includes ”...every descrip- collisions at sea. One relevant question tion of water craft, including non-dis- in the context is: To what extent would placement craft, WIG craft and seapla- it be possible to agree to other specially nes, used or capable of being used as a 1. See i.e. Veal/Tsimplis, ”The integration means of transportation on water” (Rule of unmanned ships into the lex maritime”, in 3 a). That an unmanned vessel is a “ves- Lloyd’s Maritime and Commercial Law Quar- sel” in general terms of maritime law is terly, LMCLQ (2017), pp. 308-314.

27 customised regulations that apply when to one year. However, it would probably one or more vessels are remotely con- be going too far to say that these condi- trolled? Pursuant to court procedure and tions would generally exclude remotely doctrine in the field, it is reasonable to as- controlled vessels from being governed sume that it is possible to agree to deviate by the Maritime Code; on the other hand, from a regulation in a certain aspect, pro- it seems justified to modify the rules be- vided that there is no doubt with regard fore remotely controlled vessels are fully to what would apply in its stead.2 That it introduced. would be possible for another regulation Furthermore, the Maritime Code 6:2 to apply in given situations has in prac- requires that the master shall ensure that tice been applied inter alia with regard to the vessel is operated and handled in a yacht racing rules. In a similar manner, it manner consistent with good seaman- should be possible both to agree to excep- ship. Nothing in this portal statute can tions in individual situations and to apply even with a restrictive interpretation of another regulation that would be intended the law be considered to entail a requi- only for remote-controlled vessels among rement that the master must be on board. themselves, or e.g., on the open sea where Rather, it appears that the party needing specific “corridors” could be used for to ”make sure” that something is allowed such maritime traffic. A methodical im- has a more passive role. According to the plementation of this type of exception preliminary work, good seamanship re- should allow for such lack of clarity to be fers specifically to ”...correct conduct at avoided, which has been shown to occur sea or the proper assessment of the situa- in practice with regard to temporary en- tion and the right action in different situ- counters. ations at sea or in port.”3 With advanced technology for navigation and manoeuv- Must the master be on ring, this could perhaps be achieved more board? simply from a remote control panel than with a master on board. Furthermore, the One possible “obstacle” in the context requirement is not limited to only perfor- must also be addressed. The Maritime mance or pure navigation but also inclu- Code 6:7 states that the master des machine and radio service.4 1. may only leave the vessel if it is ne- We are thus dealing with a broad con- cessary, as long as it is not moored in cept of ”master” that may be difficult to port or other safe anchorage, and construe, even restrictively, as the master 2. may not be absent at all in case of having necessarily to be on board. emergency. It is interesting to note that the liability for punishment for complicity in a viola- Violations of these obligations may be tion of good seamanship, already accor- punishable according to the Maritime ding to current regulations can be placed Code 20:6 by fines or imprisonment of up upon the land organisation, in spite of the 2. Cf. Svea Court of Appeal (V) 1974- 12-12 nr 3. Prop. 1966:145 Förslag till lag om ändring i DT 39 (Case No. T 316-73) Katelysia/Otello, and sjölagen m.m., p. 66. Tiberg/Widlund/Schelin, Svensk sjörätt (2015), 4. Cf. Rune, Revision av sjölagen, Svensk Ju- p. 194 note 4. risttidning, SvJT (1968), p. 375.

28 shipping line not having an independent the neglect of any precaution which may criminal liability for the maintenance be required by the ordinary practice of of good seamanship (cf. Maritime Code seamen, or by the special circumstan- 20:15). ces of the case.” One can draw the conclusion that the The requirement for a good seamanship Maritime Code 6:2 is not an obstacle to can thus supersede the detailed regula- unmanned vessels. As an expansion to tions when caution so demands. However, these observations, however, one should any evidence of what such seamanship add that the Maritime Code undoubtedly entails is rarely required, but the courts requires one person who can make deci- generally apply an assessment of gene- sions during voyages, which is why fully ral prudence, which may be presumed to autonomous vessels are hardly compliant be just as applicable to the handling of with the “master” requirement set out in a remotely operated vessel from land as the Maritime Code. In order to enable sea from customary handling on board.5 The travel using such vessels, the legislation requirement for good seamanship is also must undergo a comprehensive revision. filling gaps left by the COLREGs.6 The SOLAS Convention from 1974 Furthermore in line with this applica- should also be taken into account, as well tion of good seamanship is the following as the requirement in Chapter V Reg. 14 Rule 2b, which states that one may need that a vessel shall be “sufficiently and -ef to deviate from the strict regulations in ficiently manned”. Can it be consistent order to consider the specific risks and with the requirement that during the limitations of some vessels. voyage the vessel may not only have the The latter could conceivably be app- master on land, but perhaps no crew on lied when encountering a vessel that one board at all? In this regard, one could put knows is remotely controlled which may forth the same kind of reasoning as with have encountered difficulties precisely regard to the master; if he can be replaced due to the remote control. by a land-based operator, the same should also be possible for the crew. Look-out (Rule 5) ”Every vessel shall at all times maintain Comment on the applica- a proper look-out by sight and hearing bility of COLREG as well as by all available means appropriate in the prevailing circumstan- What follows is commentary on the pi- ces and conditions so as to make a full votal directives in COLREG from a ”re- appraisal of the situation and of the risk mote-controlled perspective”. The text in of collision.” bold face indicates the regulation itself being rendered. For remote controlled vessels, sophisticated audio-visual sensors are envisioned Good Seamanship (Rule 2 a) ”Nothing in these Rules shall exonerate 5. Tiberg/Widlund, Gott sjömanskap – om begreppets innebörd i domstolspraxis, Svensk any vessel, or the owner, master or crew Juristtidning, SvJT (2016), pp. 674-686. thereof, from the consequences of any 6. Marsden/Gault, Marsden and Gault on Col- neglect to comply with these Rules or of lisions at Sea (2016), p. 165.

29 to detect other vessels and objects in their In the case of remote control, with re- vicinity, to an extent that, without a lite- gard to the issue of safe speed, one may ral application, should fulfil the purpose assume that access to other detection me- of the regulation. The systems used must chanisms, as well as other contact means also satisfy the STCW Code’s stringent with the possibilities to agree on other requirements, the look-out must fully means of encounter, may improve the devote itself to the task and may not be possibilities to avoid collisions. However, assigned or perform any other tasks the possibility of identification by radar that may interfere with its execution (A- or sight must still be maintained, not least VIII/2, 3-1). with regard to vessels without AIS or similar systems. Safe speed (Rule 6) ”Every vessel shall at all times proceed Other relevant rules (particularly at a safe speed so that she can take pro- Rules 12-18) per and effective action to avoid colli- These rules pertain to vessels in sight sion and be stopped within a distance of each other, which may be of less im- appropriate to the prevailing circums- portance for remotely controlled vessels tances and conditions.” because of other discovery and contact means. The instructions above are specified in greater detail in the regulation with refe- Final comments rence to special situations, inter alia the It is clear that maritime law, not only with existence of radar and the limitation that regard to maritime traffic, needs exten- may apply to such. For remote control- sive revision in order to enable the intro- led vessels, it may need to be taken into duction of remotely operated vessels. account that communications regarding Other areas besides the sea traffic re- oncoming vessels and obstacles could be gulations that need to be covered include delayed due to communications to and the following: from a shore control centre. 1. The master’s responsibility during Nevertheless, it may also be assumed distress at sea, where the master is that a shore control centre will be equip- expected to remain on board, and do ped with other types of detection me- everything in his power to help those chanisms that can determine, in the long on board (such as repairmen on board run, what is approaching. In any case, it during a sea voyage on a remotely is clear that the meaning of ”safe speed” controlled vessel). for a vessel can be affected by the vessel being remotely controlled. 2. The master’s authority, which gives the master a comprehensive power of Risk of collision and avoidance (Rules attorney to represent the ship owner 7 and 8) and cargo owners during a voyage. Collision risk is determined, especially 3. The responsibility for seaworthi- for crossing courses, by observing the ness, which in principle is based on bearing of an oncoming vessel; if it re- the master being responsible for the mains unchanged, one must give way or vessel’s seaworthiness in the absence pay attention to the oncoming situation. of the ship owner.

30 If the master (as an ”operator”) sits in the In order to enable Swedish shipping room next to the company’s CEO or ow- companies to begin with remote control ner at an office on land, the responsibility of vessels, the legislature should initiate should be transferred from the master to an inquiry as soon as possible about the ship owner, since the CEO/owner then which legislative changes are necessary, has the possibility to oversee and override to swiftly move ahead with provisional any and all decisions made by the master, rules and regulations to enable research, in effect removing the master’s autonomy development and experimentation, so as in decision making. 7 to ensure that Swedish shipping can be- nefit from technological advances. 7. Widlund, Sjövärdighet – De lege ferenda, Sjörättsbiblioteket, No. 4/2018, pp. 5-7.

Bli medlem i Sjöhistoriska Samfundet! Sjöhistoriska Samfundet grundades 1939 för att bidra till utforskandet av sjöhisto- rien, i första hand den svenska. Samfundet ger varje år ut tidskriften Forum navale och ett varierande antal böcker i Forum navales skriftserie. Som medlem i Sjöhistoriska Samfundet får du Forum navale och böckerna i skrift- serien. Du kallas också till Samfundets två årliga möten med föredrag i sjöhisto- riska ämnen. Talare vid höstmötet är oftast vinnaren av Samfundets forskningspris till Jan Gletes minne. Ansök om medlemskap till Samfundets sekreterare: Sjöhistoriska Samfundet c/o Jenny Rosenius Kornhamnstorg 2 111 27 Stockholm E-post: [email protected] Medlemskap beslutas av Samfundets styrelse. Årsavgift är 300 kr för privatperso- ner och 600 kr för institutioner och insätts på Sjöhistoriska Samfundets plusgiro: 15 65 19-1. Besök gärna Sjöhistoriska Samfundets hemsida för mer information om Samfun- dets verksamhet och för att ta del av förteckning över tidigare utgivna skrifter och verk: https://sjohistoriskasamfundet.se/

31 32 Ledamoten EVELINA HEDSKOG

Örlogskapten (reservofficer) Evelina Hedskog är Produkt- & Strategichef vid Saabs affärsenhet ”Combat Systems & C4I Solutions” och ansvarar för produktutveckling av marina ledningssystem. I Försvarsmakten tjänstgör hon vid Insatsstabens underrättelsesektion. Tankarna uttryckta i artikeln är helt och fullt författarinnans egna, och speglar inte nödvändigtvis Saabs officiella förhållningssätt.

Betydelsen av Artificiell Intelligens för framtidens marina ledningssystem Abstract: Today we see the first implementations of Artificial Intelligence (AI) within military systems, and it is clear that AI in different forms will play an important, and possibly disruptive, role in the future. As AI evolves, the line between manned and unmanned becomes blurred, and technical, as well as ethical aspects, will decide what the future systems look like. This article will briefly describe AI, explore in which areas within future maritime combat systems it could be used, and discuss the implications of AI from the operator’s standpoint. Will the operator be obsolete in the future? If not, what skillset will be needed for an operator of a system where AI plays a big part? Vad är AI? Ibland sägs det; ”AI är det vi strävar efter Om AI är den förmåga vi vill uppnå att uppnå, så fort algoritmen är på plats finns det ett antal metoder för att ta sig ses det bara som vanlig mjukvara och dit. 1 Den huvudsakliga metoden kallas befintlig teknik.” Dessvärre är det fak- för maskininlärning, Machine Learning tiskt lite klurigt att tydligt definiera och (ML) på engelska. ML omfattar algorit- avgränsa vad man menar med AI, men i mer designade för att lära ”maskinen” allmänna ordalag kan sägas att AI är för- en specifik uppgift, men också den stora mågan hos maskiner att efterlikna män- mängd data som krävs för att träna algo- niskors och andra djurs naturliga intelli- ritmen. Exempelvis kan en maskin tränas gens, främst kognitiva funktioner såsom att skilja mellan en fregatt och en korvett, förmåga att lära sig saker av tidigare erfa- givet att man tränar algoritmen med ett renheter, förstå naturligt språk, lösa pro- stort antal bilder av de två fartygstyperna, blem, planera en sekvens av handlingar 1. https://sv.wikipedia.org/wiki/Artificiell_in- och att generalisera.1 telligens

33 och talar om för maskinen vad som är ”moderfartyg”, där mänskliga operatörer vad. I nästa steg kommer det som kallas finns, och system för obemannade far- djup maskininlärning, Deep Learning koster (såväl på som under ytan). Anled- (DL) på engelska, som innebär att maski- ningen är att behovet för full autonomi är nen själv kan skapa kategorier och regler, olika på de olika plattformarna och app- och i det här exemplet skulle det kunna likationerna därför har till viss del olika innebära förmågan att även kategorisera karaktär. jagare och hangarfartyg, utöver korvetter och fregatter, från den data maskinen trä- System ombord moder- nas med, utan att en människa kategori- serat och taggat hangarfartyg och jagare. fartyg Skillnaden rent tekniskt mellan ML och Ett fartygs ledningssystem med tillhö- DL är att DL använder så kallade artifi- rande sensorer, vapen och kommunika- ciella neuronät (ANN), ett antal självlä- tionslänkar, i kombination med besätt- rande algoritmer, som försöker efterlikna ningens kapacitet att hantera desamma, funktionen i den mänskliga hjärnan. För kan förenklat sägas utgöra fartygets att DL ska fungera krävs stora mängder förmåga att bedriva sjöstrid. Hur kan AI data för att träna maskinen. Egentligen är förbättra denna förmåga? En modell som det precis som med den mänskliga intel- ofta används i militära sammanhang är ligensen, ju längre erfarenhet vi har, ju OODA-loopen (Observe, Orient, Decide, bättre blir vi på en specifik uppgift. Med Act), som utformades av den amerikan- erfarenheten kommer också intuition, ske stridspiloten John Boyd. OODA- förmågan att göra en bedömning utan att loopen beskriver den process en operatör ha tillgång till all fakta, vilket är fallet genomgår inför varje aktivt beslut, och med DL. ansatsen är att den som ”kommer inn- anför motståndarens OODA-loop”, det Applikationer för marina vill säga kan komma till beslut och agera snabbare, har en fördel. Om AI kan snab- system ba upp analysprocesser kan den också Vilken betydelse kommer AI få för våra korta ned OODA-loopen, och således ge framtida marina system? Rent principi- en konkurrensfördel. Av den här anled- ellt kan alla uppgifter, som idag kräver ningen är olika grad av beslutsstöd ett av mänsklig processorkraft, på sikt ersättas de absolut viktigaste områdena för AI i med AI, i den utsträckning man så vill. framtidens ledningssystem ombord. Olika typer av planerings- och analys- Om vi tar oss friheten att baka ihop Ob- verktyg skulle kunna nyttja AI för till serve och Orient till ”förmågan att skapa exempel logistikstöd, scenarioplanering en lägesbild” kan AI komma att spela en eller byggande av hotbibliotek. Den här allt större roll. Olika typer av sensorer, texten kommer dock att fokusera på de såväl aktiva som passiva, förefaller få mer stridstekniska applikationerna, och större och större betydelse på framtidens hur AI kan nyttjas i realtid för system örlogsfartyg samtidigt som antenntekni- ombord. ken utvecklas i snabb takt och förmågan Den följande texten kommer dela upp att samla in data från omgivningen ökar användandet av AI för system ombord explosionsartat. Med dessa stora mäng-

34 der data kommer också möjligheten att av motmedel, man över bord-scenarion genom AI göra analyser som tidigare eller optimering av sensortäckning, men inte var möjliga. Biblioteksfunktioner i princip finns inga begränsningar avse- kommer kunna byggas upp mer automa- ende vilken typ av funktionalitet i ett ma- tiserat, och förmågan till datafusion, då rint ledningssystem som AI skulle kunna man skapar den sammanvägda bilden av ge beslutsstöd inom. omvärlden, kommer kunna förbättras av- Sista steget i OODA-loopen är Act, att sevärt. Anomalidetektion, det vill säga handla utifrån det beslut som tagits. För förmågan att identifiera beteenden avvi- detta krävs kanske inte AI per se, men i kande från normalbilden kommer kunna det här steget av OODA-loopen blir dis- implementeras. Konfidensgraden i klas- kussionen kring autonomi än mer intres- sificering (vilken typ av mål) och identi- sant, det vill säga frågan kring hur stort fiering (vilken individ) av ett individuellt förtroende vi har för att en maskin eller mål kommer öka, samtidigt som proces- ett system dras till sin spets. Redan idag sen för att göra detta snabbas upp. finns olika system av ”fire and forget- Nästa steg i OODA-loopen är Decide, typ”, det vill säga vapen som, efter det själva ögonblicket då operatören fattar att de avlossats, autonomt optimerar sin sitt beslut. Ett ledningssystem kan genom förmåga att träffa det utpekade målet, AI analysera en situation snabbare än den genom exempelvis kursändringar. Hur fysiska användaren, och ge rekommen- stort är då steget till att i framtiden helt dationer som operatören sedan kan välja och hållet till vårt stridsledningssystem att acceptera eller ej. Operatören kommer överlåta beslutet att avfyra en sjömålsro- också kunna få mycket mer detaljerad bot? Precis som en människa är tekniska information än idag kring de statistiska system aldrig ofelbara, men skillnaden är aspekterna av ett specifikt val; sannolik- att en mänsklig operatör kan inse konse- heter för olika utfall i skilda scenarion. kvenser av ett handlande på ett sätt AI Utifrån detta kan man sedan aktivt välja inte kan, och avbryta en manöver om så vilken åtgärd man vill vidta. Detta kan ex- är nödvändigt. Nästa stycke diskuterar empelvis handla om analyser kring träff- autonomi närmre, ur såväl ett tekniskt, sannolikhet och potentiell verkan i målet. som etiskt och inte minst behovsbaserat Maggropskänslan ersätts helt enkelt med perspektiv. numeriskt underlag utifrån vilket använ- daren kan ta ett rationellt beslut. Redan idag finns den här typen av funktionali- Grader av autonomi tet, men i ett framtiden skulle man kunna Autonomi är en viktig funktion som kan låta systemets intelligens få göra en än uppnås av AI och kortfattat kan sägas att bredare analys. I sin förlängning kan be- ju mer intelligens, ju mer autonomt sys- slut naturligtvis tas helt autonomt, det vill tem. Men det är egentligen bara en as- säga att systemet helt själv fattar beslut pekt på det. Den andra aspekten är hur utan någon form av accept från en ope- autonomt vi tillåter systemet att operera, ratör, mer om detta senare. Exempel på och i förlängningen, vilka förmågor vi områden där AI skulle kunna appliceras tillåter att fungera autonomt. I framti- för beslutsstöd är olika typer av händel- den kommer AI kunna stödja fullt auto- seförlopp såsom luftförsvar, användande noma system, men det naturliga första

35 steget är en semi-autonom ansats där Offensiva och defensiva människan finns med genom förlop- pet, och aktivt väljer att följa systemets system rekommendationer eller ej. Man nyttjar Beroende på vilken form av förmåga ett således AI för delar av en händelsekedja, system besitter och hur intelligent det är, men kombinerar detta med mänsklig in- måste användaren avgöra till vilken grad telligens och beslutsfattning. systemet ska tillåtas operera autonomt. Mänsklig inblandning kan sägas fin- Här kommer de etiska aspekterna in i nas i tre nivåer; den första är att ha en resonemanget. Har vi större acceptans ”människa i loopen” (human in the loop). för att tillåta fullt autonoma defensiva Detta innebär att en maskin kan operera system, medan vi är mer restriktiva med autonomt fram till en viss punkt, men för offensiva? Redan idag finns olika typer att ta beslut om en viss åtgärd krävs ett av system, som kan agera helt autonomt ok från en människa. Exempel på detta efter att ett generellt godkännande gi- kan vara hur AI identifierar ett hot och vits från operatören. Det kan exempel- rekommenderar en motåtgärd, medan vis handla om att auktorisera autonoma den mänskliga operatören själv väljer att självskyddssystem då man har en viss genomföra åtgärden. Nästa nivå kallas hotbild mot sig. Skulle vi vara beredda att att ha en ”människa på loopen” (human hantera offensiva system på samma sätt? on the loop). Då opererar maskinen au- Att döma av produktutbudet inom den in- tonomt avseende åtgärder, men det hela ternationella försvarsindustrin idag, före- sker under kontinuerlig övervakning av faller det inte finnas speciellt stor aptit för en människa. Detta kan exempelvis vara detta och rent generellt finns i dagsläget ett självskyddssystem som autonomt rea- ett motstånd mot full autonomi, trots att gerar på det inkommande hotet, medan det i många fall inte finns några uppenba- operatören följer förloppet utan aktiv ra tekniska hinder. Men vad händer den inblandning. Slutligen finns nivån ”män- dag en aktör börjar använda autonomi niska utanför loopen” (human outside the fullt ut – är det då möjligt att försvara sig loop) som precis som namnet beskriver med semi-autonoma system eller hamnar är ett fullt autonomt system som själv man då hopplöst efter i OODA-loopen? vidtar åtgärder utan inblandning av en Om så är fallet, kan vi då förvänta oss en mänsklig operatör. Det förefaller finnas kapprustning inom AI? På denna fråga två primära scenarion då denna nivå av finns knappast ett enkelt svar, men poli- autonomi fordras. Det första är nyttjande cyfrågor kring AI kommer behöva disku- av system på obemannade plattformar, teras innan situationen eventuellt uppstår. där ingen mänsklig operatör finns till- gänglig, och det andra är en stridssitua- AI ombord obemannade tion där komplexitet och tidsförhållanden plattformar gör det omöjligt för mänskliga operatörer Förutom att optimera användandet av att hantera situationen. I det senare fallet system ombord på moderfartyg, kommer kan också antas att man är villig att ta en AI spela en stor, eller kanske ännu större större risk avseende såväl systemets för- roll, för de obemannade plattformarna. måga att fatta rätt beslut som eventuella Den svenska marinen har sedan länge an- konsekvenser av dem. vänt sig av så kallade ROV:ar (Remotely

36 Operated Vehicles), det vill säga obeman- övrigt anpassa sig till omgivningen? För nade undervattensfarkoster som styrs via AUV:er (Autonomous Underwater Ve- en kabel, för exempelvis minjakt. Under hicles) är navigation också en utmaning, senare år har man även introducerat bat- men (än så länge) med lägre krav i den teridrivna farkoster som inte är fysiskt mindre dynamiska undervattensvärlden. kopplade till moderfartyget. Dessa är I nästa steg behöver de autonoma farkos- autonoma, det vill säga att de kan själva terna genomföra mer komplexa uppdrag, hantera situationer som uppstår utan att vilket innebär att de måste kunna ta sig kommunicera med moderfartyget. Far- igenom den tidigare beskrivna OODA- kosterna används för applikationer så- loopen utan inblandning av mänskliga som kartläggning av bottenbeskaffenhet operatörer. För alla dessa utmaningar och för ubåtsjaktträning. I ett framtida kommer AI utgöra svaret. För att uppnå scenario är det tydligt att nyttjandet av den tidigare nämnda multiplikatoreffek- autonoma farkoster ses som en viktig del ten krävs naturligtvis en viss numerär av av förmågebyggandet, både i Sverige och obemannade farkoster. Detta innebär att internationellt. En anledning till det är förutom att enskilt kunna uppträda auto- den multiplikatoreffekt autonoma farkos- nomt, behöver de också kunna förhålla ter har i förhållande till den förmåga var- sig till varandra i en så kallad svärm. je traditionellt örlogsfartyg har. De kostar Svärmteknik bygger ytterligare en kom- mindre, kan på sikt bedriva mer och mer plexitetsnivå för den autonoma farkosten, avancerade uppgifter, och kan uppträda i den behöver då kommunicera med öv- mer riskfyllda miljöer än moderfartyget. riga i svärmen, för att svärmen gemen- Autonoma plattformar kommer kunna samt ska kunna vara självorganiserande nyttjas på och under ytan och kommer i syfte att lösa den ställda uppgiften. I ett exempelvis kunna genomföra framskju- scenario där telekrig råder, i form av be- ten spaning eller ubåtsjakt. Kvantitet och gränsningar i såväl kommunikation som manöverförmåga blir således de autono- GPS-positionering, försvåras detta natur- ma farkosternas styrkor. Utöver obeman- ligtvis ytterligare. nade yt- och undervattensfarkoster finns naturligtvis även flygande obemannade Länkar viktigare? farkoster för marina applikationer. Dessa Givet den tidigare diskussionen, som vi- kommer inte behandlas specifikt här, men sar på ett visst motstånd till full autono- utmaningarna är i många fall desamma. mi för militära system, är frågan hur en semi-autonom funktionalitet kan uppnås Utmaningar för autonoma även på obemannade plattformar. Svaret farkoster på den frågan är bättre och säkrare kom- Innan man når den potential som autono- munikationslänkar. En kombination av ma farkoster har finns många utmaningar AI och väl fungerande länkar, såväl i luft som måste lösas. För så kallade ASV:er som under vatten, kommer ge den önsk- (Autonomous Surface Vehicles) är till att värda kombinationen av en kompetent börja navigation en central del. Hur får obemannad plattform som kan operera man en farkost att ta sig till ett specifikt autonomt, men i kombination med an- område och under färden följa gängse tingen en mänsklig operatör i, eller på, sjöfartsregler, undvika kollisioner, och i loopen. På så sätt optimeras förmågan

37 med hjälp av AI, utan att riskera en fullt beståndsdelar. För rent regelstyrda sys- autonom farkost som av en viss anled- tem, utan AI, är detta redan idag en kom- ning inte agerar på det sätt man avsett. plex utmaning och det kan vara svårt att fånga upp buggar som uppstår i vissa Att träna sin AI specifika situationer. Hur ska då test och Men hur skulle militära typer av AI kun- verifiering kunna ske med system som na tränas? Inledningsvis diskuterades innehåller AI? I system med DL är det kort hur man kan träna en AI för bildigen- per definition omöjligt att få insyn i hur känning, en teknik som används på bred maskinen kommer agera i en viss situa- front idag inom olika områden, till exem- tion, då detta ändras över tiden. Även för pel för att kategorisera foton i din mobil- de mindre komplexa ML-applikationerna telefon. Det kräver såväl en stor mängd ligger det i sakens natur att systemet, be- data, som ett stort arbete med att initialt roende på kontext, kan välja olika sätt att tagga bilderna i olika kategorier. Men vad lösa ett visst problem, vilket också gör händer när man vill träna en maskin för det problematiskt att testa och verifiera ett scenario som sällan eller aldrig kom- enligt de principer man tidigare använt. mer uppstå? Ponera exempelvis att man Den traditionella ansatsen för test och vill träna ett fartygs stridsledningssystem verifiering är i princip att ”händer A ska för en stridssituation, hur går man då till systemet svara med B”, det vill säga ett väga? Svaret är att om det inte finns verk- fokus på resultatet. För test och veri- liga data att utgå ifrån får man använda fiering av AI kommer sannolikt fokus simulerad dito. Fördelen med att träna en istället behöva ligga på validering av AI med syntetiska data är att det är möj- de grundläggande algoritmer samt den ligt att simulera en enorm mängd scena- indata som formar systemet. Exakt hur rion på ett kontrollerat sätt. Nackdelen är detta ska ske, och hur systemen i så fall såklart att det är just simulerade data, och ska utformas, återstår att se. en risk finns att maskinens AI skulle upp- träda annorlunda när den exponeras mot Aspekter kring cyber- ett verkligt scenario. Maskinen får då en säkerhet så kallad ”dold partiskhet”, vilket inne- Som för alla digitala system kommer kra- bär att man omedvetet skapat en AI som ven på cybersäkerhet, det vill säga för- kommer tolka data felaktigt. Den stora mågan att hindra attacker mot datorsys- problematiken kring detta, är att man inte tem och dess innehåll, att vara höga för kan veta om så är fallet förrän maskinens system som innehåller AI. Det faktum AI används skarpt. att AI kräver en stor mängd data för att tränas, skapar en naturlig väg in för den Test och verifiering som vill exploatera svagheter i systemet. För militära applikationer finns en stark Exempelvis kan en motståndare hacka ett tradition av rigoröst säkerhetstänk och system genom att föda det med en viss noggrann test och verifiering innan ett typ av data för att göra det partiskt. I ett system får tas i bruk. Kravspecifikatio- marint ledningssystem som innehåller AI nerna för vad ett system ska kunna göra, skulle detta rent praktiskt kunna inne- och hur detta ska göras, ska vara oerhört bära att lägesbilden blir felaktig genom tydliga och kunna testas i sina minsta att skenmål skapas eller att verkliga hot

38 diskrimineras. En ytterligare försvårande kan få en tillräckligt hög konfidensgrad i aspekt är att ett DL-system som börjar att maskinen gör det den är designad att lära in fel omedelbart skapar nya regler göra. Dels handlar det om etiska aspekter som stöttar det felaktiga beteendet. Som kring precis detta, nämligen till vilken diskuterades i stycket kring test och veri- nivå vi är villiga att ha människan utan- fiering krävs nya tillvägagångssätt för att för loopen i ett system där den yttersta säkerställa att den här typen av felaktig- konsekvensen innebär att ta en män- heter upptäcks. niskas liv. Det är således inte tekniken som idag är begränsande, det är viljan Slutsats att överlåta kritiska beslut till maskinen, Precis som AI får allt större betydelse vilket också förefaller välmotiverat. Det i kommersiella produkter och tjänster, är dock viktigt att förstå, att även med kommer den också oundvikligen att bli en människa i loopen, kommer framti- en naturlig del av tekniska system i den dens operatörer behöva göra helt andra militära sektorn. Möjligheterna är oänd- ställningstaganden än dagens operatö- liga, men förmågor såsom beslutsstöd för rer. Den tillgängliga informationen, och operatörer eller autonomi för obeman- analysen av densamma, kommer i mångt nade farkoster förefaller vara naturliga och mycket tillhandahållas av AI. Kom- områden där AI initialt kommer applice- mer framtidens sjömän och officerare att ras. Karaktären på den verksamhet som behöva behärska statistik snarare än bal- bedrivs inom ramen för militära organi- listik för att vinna sjökriget? AI är här sationer gör dock att det finns ett antal för att stanna, och med en noggrann och begränsningar att ha i åtanke. Dels hand- pålitlig utvecklig, och ett ansvarsfullt an- lar det om robustheten kring AI, det vill vändande, kommer tekniken ge oss oänd- säga hur man genom test och verifiering liga möjligheter.

Ändrad adress? Det är viktigt att akademiens sekreterare och redaktören för Tidskrift i Sjöväsendet får kännedom om ändrad postadress. Vänligen anmäl detta snarast till antingen: [email protected] eller [email protected] Anmälan kan också göras brevledes till: Redaktionen för TiS, c/o Lars Wedin, 263 Chemin de Plan Perret, 74920 Combloux, Frankrike

39 40 Lieutenant de vaisseau CHARLES GUÉNOIS Marine Nationale française

Lieutenant Charles Guenois, French Navy, is the Deputy Chief Digital Officer and responsible for Artificial Intelligence (AI) on the French Naval Staff. Previously, he served as executive officer on the offshore patrol vessel Flamant (OPV) and head of the anti-submarine warfare department of the air defense frigate Chevalier Paul. He is a graduate of the French Naval Academy and of the Parisian Master of Operational Research (MPRO) in AI. AI is on board Increasing digitalization and the development of Artificial Intelligence (AI) bring the acceleration of both technological cycles and the operational tempo. The strategic plan “Mercator”1 of the Navy chief of staff, in the section “A leading Navy”, intends to use AI to accelerate decision-making, to act quicker and more effectively than the opponent, and to keep superiority in operations. The point is to determine how to use AI for a Navy involved in a global challenge, that is to say how to use it operationally while keeping a long-term vision. This ambition is a true navigation in a fascinating universe, at the intersection of the physical, human, mathematical, and computer science worlds. Therefore, let us embark on this voyage with a good sailor’s common sense. As good sailors, chose the cognition works and to reproduce it; to create cognitive process similar to the right navigation map human one.” Before the ship’s departure, a voyage re- Yet, our cognitive functions are based quires preparation. 1 No matter how urgent on learning (I learn how to recognize a our wish to discover the waters we are go- particular type of ship, I learn to keep the ing to explore, a good definition of what course with my rudder…) but are not li- we are talking about is essential. mited to it. They are also used to solve 2 According to the Villani report , “Arti- complex problems by an objective re- ficial Intelligence is less a clear research asoning (such as calculating an optimal field than a program based on an ambi- course knowing the weather conditions, tious aim: to understand how human the maritime traffic, and the dangers, or 1. Planen kan laddas ned genom att söka på optimizing the loading of the hold of an Plan mercator - Ministère des Armées (Reds. amphibious projection ship or the fre- anm). quency allocations in a naval force…). 2. Donner du sens à l’intelligence Artificielle – pour une stratégie nationale et européenne, There are many tasks in which AI Cédric Villani ; rapport final de la mission par- could help us to be more efficient in our lementaire (8 septembre 2017 – 8 mars 2018). decision-making or actions. By definition

41 it aims mainly to detect, recognize, corre- GPS navigation and electronical charts late, predict, optimize, deduct, diagnose, without losing the knowledge of the use and to learn. of paper charts, compass, and sextant for celestial navigation. Call to the maneuvering In the field of AI, the approach is simi- station! lar: we seek to get AI elements truly qua- lified and used in our operators’ familiar Create the conditions of AI develop- perimeter. Helped in their decision pro- ment using onboard means cess, they will be able to concentrate on Without waiting any longer, we have to high-value tasks while still being trained use the human and technical resources in to succeed in the “degraded mode”. our possession to develop the maritime Robustness is also based on the system AI field. That is why it is necessary to in- architecture, which needs to be open and tegrate technical and operational compe- distributed. The storage and computing tences to identify the actual, concrete is- capacity have to be split in systems, sen- sues that have to be solved, the best ideas, sors, and between the units at sea and on and to model as closely as possible to the shore. The interfaces between data and knowledge of experts. algorithms have to be standardized in or- It is also essential to standardize and der to allow increments. This “distributed systematize the capitalization of data, AI” will thereby be resilient in the face which allows the development of the first of damage, scalable in storage and com- AI elements. This will be done, among puting capacity, and able to be used even other things, by conducting recording with constrained connectivity. The AI campaigns, by the generation of simu- elements will thus be quickly adaptable lated data, and by gradually creating a to the operational context. common maritime data model. The approach has to be iterative, by “minimum Conquering AI, by building a wide viable product”, allowing us to win the vision of naval applications “cultural battle” on these topics, to cap- Safe and robust systems at the design sta- ture the actual ground-based needs, and ge are an important requirement. But it is to create the first AI-based tools. also necessary to have a concrete view of This dynamic has already been initia- the possible applications, as landmarks to ted in the Navy by concrete measures. guide our navigation. The first is the superiority of the sys- Conquering AI, by keeping lucidity tems and organizations provided by and robustness quicker and clearer information enriched Leading the race to an operational use by algorithmic analysis. As an example, of AI means increasing our operational an aid to analyzing the maritime situation performance by AI technologies without is a pillar of an efficient global maritime losing our robustness. awareness. The aim is the fusion and cor- Robustness is indeed both technical relation of diverse information sources and human based. It is anchored in sai- (sensors in “collaborative watch” in a lor culture, in which “too strong never naval force, transponders, video streams, fails”, as our crew members often say: in open and intelligence-sourced data, en- fact, the Navy has introduced the use of vironmental data, satellite imaging, etc.)

42 in order to pinpoint the incoherence bet- up to the level of inter-drone cooperation. ween the behavior of a ship or an aircraft Thus, improvement in drone environ- and the information of his transponder. ment perception (computer vision) will This approach tends towards “colla- allow a better reconfiguration as well as borative naval combat”, optimizing the trajectory optimization in accordance to means at a naval force level (sensors, the operational and physical constraints; weapons, engagement plans adapted to ultimately, the objective is the super- the threat) and using “tactical AI”. Initi- vision of several drones by a few crew ally this may be by current warfare type, members team. such as a suggestion for an optimized Conquering AI, by identifying con- maneuver for a naval force facing an ad- crete short-term priorities versary submarine, but eventually more At this point, the landmarks are clear, but and more complex in multiple warfare si- these have to be used to navigate precise- tuations and towards new types of threat, ly thanks to well-defined waypoints. That such as hypervelocity missiles. is why the Navy draws four short-term The second one is superiority in capa- waypoints on its AI map. bilities control (human and technical): The first one is the “DATAMAR operational preparation and training, pre- OPS” approach, aimed at developing a dictive maintenance, cyber defense, and “sea cloud” which will allow the fusion combat capability control. In these areas, of data, the detection of threats at sea, the building of a “digital image” of the and cooperation with our partners, both ship, capitalized during the ship’s life, is private and public maritime actors. This a key issue. Indeed, this image is useful platform will be both in the sovereign “in real time”, during combat, to suggest “classified world” for classified data, optimized crew and system reorganiza- mainly with the DGA3 innovation part- tions after combat damage, according nership “ARTEMIS”, and in the “internet to the commanding officer’s priorities. world” for non-classified data and contact In “differed time”, this tool allows algo- with the major partners at sea. This stra- rithmic calibration in cyber defense and tegy will be based on the French Ministry predictive maintenance. In the human of Armed Forces cloud policy. arena, given that the capabilities of a ship The second one is the “naval coope- are also human based, the finest training rative watch”, currently tested and pro- can be conducted thanks to the develop- gressively integrated in combat systems. ment of “wargaming”, to foster consoli- AI will allow the building of a consoli- dated operational superiority based on dated image of the maritime tactical si- well trained crews reinforced by efficient tuation (better range, suspicious behavior “tactical AI”. alerts…), common to the whole naval The third landmark is the automation force, by the exchange and integration of of drones in air, surface, and sub-surfa- raw data from the sensors of all ships and ce environments. That implies increa- aircraft. sing their autonomy, keeping humans in The third one is “Wargaming”; the or above the decision-making process. objective is to multiply the training Automation must be adapted to the mis- 3. Direction Générale de l’Armement : French sion perimeter of the drone and developed defense procurement agency.

43 possibilities of our crew members, and defense AI environment has to be mainly by the development of operatio- stimulated by associating the youth of nal “tactical AI” integrated in the ships’ an increasing AI ecosystem (start up, combat systems. academic world, etc.) and our traditional The fourth waypoint is the optimiza- defense industry pillars (industry, DGA, tion of the use of drones. The SLAMF Defense Innovation Agency). program (Future Mine Warfare System) The objective is to create and rein- will increase the distance between sailors force the juridical, technical, and fi- and the threat in mine countermeasure nancials means that will allow a fluid operations by the use of surface and sub- circulation of the data, ideas and com- marine drones. Experiments with pro- petence around concrete experiments. totypes will begin in 2020. The SDAM The public procurement framework al- (Drone System for the Navy) program lows multiple contracting strategies, but will provide heavy air drones to surface other juridical structures can be explo- units, improving the performance in re- red, such as GIP (Public Interest Group) freshing the image of the tactical situa- to create a naval AI center. tion beyond the ship sensor line. End of the voyage: in the AI field Perpetuate AI capabilities, by a long- never! term collective intelligence and deter- We are now steering in a long-term voy- mination age on moving and competitive waters. Building a long-term sustainable and ope- The Navy is facing this challenge without rationally efficient AI requires collective losing time with both a long-term vision will and intelligence, because excellence and short-term concrete projects. A part in that field is based on the integration of of our future operational superiority and different expertise and will impact many sovereignty is at stake. different jobs. This requires the develop- That is why a Navy AI will have to be a ment of the culture of these technologies “combat AI”, robust and adaptable to the at different levels by frequent training for operational context, framed by ethics and our sailors, in order to adapt our organi- international laws. Moreover, whatever zation and working process progressively. the level of future AI can be, our human Indeed, open architecture and organiza- “differentiating factor” will remain: our tion will have to allow – without any load culture, our sensitivity, our attachments. break – to go from the model to the (re) That will balance the supposed supe- qualification, to the (re) deployment of riority of an AI with mankind in a long- algorithms in the operational systems, as term future. close as possible to the operational ground The key point for today is to maintain a data and according to the operational tem- complementary balance between the cold po. The capabilities may one day be gathe- rationality of algorithms, so precious to red in an “AI operational center”. decide, and the creativity and expertise of Assert sovereignty, by becoming a our crew members. leader in AI The sovereignty issue is crucial in our voyage to conquer AI. For it, the naval

44 Örlogskapten HÅKAN HENNING

Örlogskapten (reservofficer) Håkan Henning har flera års erfarenhet av arbete inom ledningsstödsystem, sensorer, driftledning och utveckling i insatsförband. Han har erfarenheter inom informationsteknologi, informationssäker- het, informationskrigsteknik, informationsoperationer och underrättelsetjänst samt utveckling av ledningsstödsystem på alla nivåer. Håkan Henning arbetar idag som säkerhets- rådgivare på CIM Coach AB.

Utvecklingen av cyber- och informationskrig- föring i ett nationellt och internationellt perspektiv Abstract: Swedish government searches for cyber battlespace averseness. Cyber and information warfare developing in maritime international context can contribute to Swedish systems and tactical development. Two perspectives matches and “information battle” and “information warfare” have different goals. Maritime platforms have structures and tactical skills which are suitable for building proactive information assurance, the basic level in information operative control. Inledning1 I dokumentet Nationell säkerhetsstrategi riktade angrepp och försök till påver- (2017) skriver Sveriges statsminister i kan.” Men vad är en cyberförsvarsför- förordet att ”Säkerhetsfrågorna måste måga? nu ses ur ett betydligt bredare perspek- I skrivelsen Nationell strategi för sam- tiv än tidigare. Säkerhet för människor i hällets informations- och cybersäkerhet Sverige handlar inte enbart om att rusta (2016) skriver regeringen att målsättning- sig för att möta militära hot och väpnade en är: ”Det ska finnas ett utvecklat cyber- angrepp – även om detta är kvar som en försvar för Sveriges mest skyddsvärda kärnuppgift för staten”. verksamheter med en förstärkt militär Texten nämner dessutom att: ” … en förmåga att möta och hantera angrepp robust cyberförsvarsförmåga en viktig från kvalificerade motståndare i cyber- del av vår samlade ansats att stå emot r ymden.” 1. Fullständiga fotnoter kan erhållas från Re- Hur detta skall skapas anges inte i stra- daktören ([email protected]). tegin, utan regeringen uppdaterar denna

45 strategi med en bilaga som uppdrar till kan anpassas för att återbrukas i vår ut- de sju2 i samarbetsgruppen för informa- veckling av den marina cyberförsvars- tionssäkerhet (SAMFI) att utveckla och förmågan. tydliggöra ansvar och roller för genom- förandet av strategin i en styrningsram. Dokument som beskriver MSB, med stöd av deltagarna i SAM- den internationella ut- FI, har utvecklat en informations- och vecklingen cybersäkerhetshandlingsplan3, och här I Försvarsmakten genomförs informa- finns möjligheter till att få större klarhet. tionsoperationer på samma principiella Handlingsplanen tar vid där säkerhets- sätt som exempelvis sjöoperationer eller strategin slutar. I planen utvecklas mål- markoperationer. En informationsopera- sättningen från den nationella strategin tion koordinerar exempelvis telekrigs- med bland annat: ”3.3.1. Leverera mili- funktioner och förband i marinen och tärstrategiska lägesbilder rörande statu- armén samt med IT-försvarsförband och sen i Försvarsmaktens informations- och psyopsförband för exempelvis militär ledningsstödsystem, hot och risker” och vilseledning. Strid i cyberarenan är en del ”3.3.3. Förstärka förmågan att genom- av cyberoperationer, som IT-försvarsför- föra defensiva och offensiva operationer bandet4 bidrar med. mot en kvalificerad motståndare i cyber- Inom cyberutvecklingsområdet finns miljön”. många aktörer som exempelvis Israel, Underpunkterna utvecklas sedan med USA och Ryssland vilka har tydlig kopp- att identifiera det initiala behovet av lä- ling till militär förmågeutveckling. De gesbilder rörande statusen i Försvars- dokument jag lyfter fram fångar den in- maktens informations- och lednings- ternationella förmågeutvecklingen väl: stödsystem, och att en ökad förmåga till operationer i cybermiljön behövs. Med • För att få en struktur för förmågein- användningen av begrepp som lägesbild delning inom cyberrymden används och operationer liknas cyberförsvarsför- The future is not what it used to be: måga vid annan militär förmåga och kan conflict in the information age; därmed indelas och förstås med dessa • Framtidskartan U.S. Navy Informa- kunskapsmönster. tion Dominance Roadmap (2013– Med denna text vill jag komplettera 2028) ger en bra indelning hur man cyberområdet med tänkbara strukturer kan bygga ett cyberförsvar; avseende kunskap, i syfte att utveckla • Hur att skapa en cyberförmåga i ma- området i den marina beskrivningen om rin miljö beskrivs i Navy Strategy for framtida krig. Min tes är att det finns in- Achieving Information Dominance ternationella strukturer för kunskap som 2013-2017; • En europeisk variant som kontrast 2. MSB, Försvarsmakten, FRA, Post- och tele- styrelsen, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen beskrivs i Storbritanniens, militära och FM V. framtidskoncept. 3. Samlad informations- och cybersäkerhets- handlingsplan för åren 2019–2022 – 1 mars 2019 4. IT-försvarsförbandet (ITF) utgör Försvars- Myndigheten för samhällsskydd och beredskap maktens förmåga till väpnad strid på cyberare- (MSB), www.msb.se nan.

46 Jag väljer att utgå från dessa dokument trol of the air is now as dependent on first då de tillsammans skapar en användbar having attained control of the informa- helhet. tion environment as land and sea control Området är i snabb förändring och en are on first having attained control of the del begrepp har bytt innebörd, några har air. Without control of the information försvunnit och nya har tillkommit. Refe- environment, systems crucial to attaining renser till beskrivningar av dessa finns control of the air, such as C2, weapons som fotnoter där så är nödvändigt för att systems and ISR sensors, may be manipu- kunna följa texten. Många begrepp är på lated or even destroyed by enemy forces.” engelska och används utan en riktigt bra Det kan antas att informationsmiljön svensk översättning. Där dessa är tydliga har stora likheter med flygdomänen i ges de en svensk beskrivning. fråga om möjlighet till påverkan i snab- Låt oss starta med en förmågeindel- ba förlopp och geografisk obundenhet. ning för cyberförsvar. Används indelning av principerna för informationsoperationer, enligt boken, The future is not what it used to be: på samma sätt som flygtaktisk indelning conflict in the information age (Luftoperativ kontroll med fördelaktigt Boken skrevs 1997 och är ett skolarbete luftläge, luftöverlägsenhet och luftherra- på Air Power Studies Centre på RAAF välde) kan informationsoperativ kontroll Base i Australien. Det beskriver cyber- användas som sammanhållande begrepp. områdets utveckling och fokuserar på Informationsoperativ kontroll består kommande informationsbaserade kon- då av tre delar: flikter. • Egen information är säkrad, beskrivs Bokens femte kapitel beskriver, fritt kunskapsbehovet med en tänkt in- översatt, informationsoperationens prin- delning av överlevnadsfunktioner, ciper och operativa indelning för infor- samt behovet av mångfald6 och mationskrigföring. beredvillighet;7 Boken beskriver en konflikt eller strid i informationsmiljön med fokus på cy- • I informationsöverläge ingår härutö- berrymden.5 Den ansätter Information ver förmågor att kunna vara överläg- 8 Assurance som, fritt översatt, säkrad sen och kunna vilseleda när aktör information. Information Superiority är attackerar eget system; närmast vårt informationsöverläge, som • Informationsherravälde, som för- försvarsmaktens perspektivstudie 2016- måga momentant skapad av infor- 2018 efterfrågar. Ny nivå är Information mations- och ledningskrigföring i Dominance, som skulle kunna liknas vid en insats, kan vara avgörande för informationsherravälde. att kunna stoppa en högteknologisk Kopplingen till påverkan i krigföring motståndare. framgår av det följande som refererar till 6. Behovet av dubbletter eller parallella sys- flygkrigföring: ”The attainment of con- tem som ger resiliens. 7. Aktivt söka efter förändring som kräver an- 5. Cyberrymden är den del av informations- passning av egna system och verksamhet. miljön som består av de sammanlänkade och av 8. Typiskt likt marina varnar- och motmedels- varandra beroende IT-infrastrukturer med till- system för att undgå exempelvis inkommande hörande data och information. sjömålsrobot.

47 Bild 1, informationsmiljöns indelning för informationsoperativ kontroll.

48 I bilden till vänster kan mer detaljerad Målet beskrivs som ”Navy Information information för de ingående delar stude- Dominance is defined as the operational ras. advantage gained from fully integrating Informationsoperativ kontroll med Navy’s information capabilities, systems ovan angivna underpunkter kan nyttjas and resources to optimize decision ma- som pragmatiska analysfrågor eller de- king and maximize warfighting effects in signförslag för kvalitetssäkring av infor- the complex maritime environment of the mations- och ledningsstödsystem. 21st Centur y.” Detta beskrivs i flera steg Nu har vi en bra övergripande beskriv- och med prioriterade områden. ning av operativa behov. Nu kan vi ta oss En slutsats är att visionen IDR har de- an hur de efterfrågade förmågorna kan finierat en funktionell indelning för det skapas. marina området som motsvarar det ovan beskrivna begreppet informationsopera- U.S. Navy Information Dominance tiv kontroll med delfunktionerna säkrad Roadmap (2013–2028) information, informationsöverläge och En snabb reflektion över dokumentets ti- informationsherravälde. tel ger att den förmåga som efterfrågas är Nu tar vi steget till strategin för att en spetsförmåga. skapa system med dessa förmågor! Ansatsen i förordet ger direkt den övergripande målbilden: ”The Navy is Navy Strategy for Achieving Informa- pursuing improved information-based tion Dominance 2013-2017 (NSAI) capabilities that will enable it to prevail Namnet på strategin är också tydlig i in the higher-threat, information-intensi- namnet dess mål är. Basförmågorna As- ve combat environments of the 21st Cen- sured C2, Battlespace Awareness och In- tur y.” tegrated Fires får följande utvecklings- Visionen Informations Dominance områden listade: Roadmap (IDR) definierar förmågor till • “Strong and Secure Navy Command Assured C29, Battlespace Awareness och and Control; Integrated Fires. Fritt översatt så kan det • Persistent, Predictive Battlespace indelas i: Awareness; • Robust ledning; ledningsstödsystem • Integrated Combat Information; som tål fientlig påverkan såväl av fysisk som icke fysisk karaktär; • Integrated Kinetic and Non-kinetic Fires; • Lägesbild; med samlad informations- inhämtning för informationsmiljön • Information Dominance as a War- och motståndare i operationsområ- fighting Discipline.” det; NSAID har flera utpekade underpunkter • Integration av verkan och vapensys- inom dessa fem områden. Förenklat för tem fysiskt såväl som icke-fysiskt i Assured C2 är digitalisera och säkra sys- syfte att optimera verkan. tem i robusthet och resiliens.10 Förenklat innebär Battlepace Awarensess ett fokus

9. Command and Control (C2), ledningsstöd- 10. Inneboende återhämtningsförmåga att åter- system för exempelvis stridsledning. få sin funktionalitet.

49 Bild 2, översikt av utveckling för robust ledning, lägesbild och integrerad verkan. på informationsförsörjning med multi- Storbritanniens militära framtids- sensorer för alla domäner.11 Integrated koncept Fires innebär att integrera samtliga ver- Storbritanniens militära ansats framgår kans- och vapensystem digitalt. I nedan- av fyra dokument som belyser britternas stående bild finns dessa inlagda: syn på cyberutveckling. De använder En slutsats är att ovanstående har stora härvid begreppen Future Force Concept, likheter med den svenska marinens in- Future of Command and Control och Cy- delning för att bygga system för strids- ber Primer samt Information Advantage. ledning: ”Vapen- och sensorsystem knyts Future Force Concept syftar till “Inte- till ledningsstödssystemet i stridsinfor- grating information and physical activity mation som har indelningen: allmänna across all domains – cyber, space, mari- funktioner, inhämtning, bearbetning, time, land and air – within a full spec- presentation, delgivning, ledningskrig- trum and multinational approach will be föring, … samt funktionell samverkan.”12 the prerequisite to future success.” som ger förmåga till information- och Detta innebär bl.a. att det bör finnas ett ledningskrigföring. likartat språkbruk i alla domäner. Cyberområdet karaktäriseras enligt 11. Luft-, sjö-, mark-, elektromagnetiska-, bud- det följande: ”Cyber lacks the norms and skaps-, logiska(cyber)-, akustiska-, magnetiska protocols – legal, behavioural and moral och seismisk domäner. Cyber, informationskrig, – that underpin the rules-based approach logisk attack som marina förmågor, Tidskrift i in the maritime, land and air domains.” Sjöväsendet (TiS), N:r 5 2019. 12. Håkan Henning: ”Cyber, informationskrig, Dokumentets slutsatser efterfrågar inte logisk attack som marina förmågor”. TiS nr 5, listor på funktionalitet, utan ställer frågor 2019, sid 381 - 390. om hur utveckling och vidmakthållande

50 av förmågor som bl.a., kunskap, verkans- employment of information and informa- förmågor, skicklighet, träning och hand- tion systems.” Detta dokument utvecklar lingsfrihet för Storbritanniens framtida och förklarar informationens förmåga att förband säkerställas. bidra till organisationens förmåga att på- Denna ansats i den övergripande dok- verka målgrupper. trinen formar kommande tänkta operati- En slutsats av detta dokumentet är att va behov och funktionalitet i de följande Storbritannien fokuserar på ”information styrande dokumenten. battle” som inriktar utvecklingen mot på- Future of Command and Control iden- verkan av individer och målgrupper dvs. tifierar problemformuleringar och foku- de tre översta lagren i deras indelning. serar på agil ledningssystemstruktur med behovet av modernt högkvarter och en Slutsatser gemensam kunskapsbas. Med tillhörande Med tidigare antaganden och slutsatser Cyber Primer som har försvarsperspek- kan man dra nedanstående slutsatser. tiv samtidigt med ett fokus på medborga- Cyberförsvarsförmåga kan betraktas ren med ”in your life at work and home” på samma sätt som övriga militära mil- med tillhörande referenser. Här definierar jöer genom att använda begrepp som lä- de cyberspace i sex lager: social-, män- gesbild och operationer. niskor (individ)-, identitet-, information-, Två perspektiv kan urskiljas, det brit- nätverk-, och fysisk värld-lager. Med de- tiska med påverkansförmåga och ”in- finition av cyber som: ”Cyber - To ope- formation battle” där formulerad infor- rate and project power in and from cy- mation är vapnet medan US Navy har berspace to influence the behaviour of ”information- och ledningskrigföring” people or the course of events.” med säkrad informationsförsörjning, lä- Av dessa dokument kan slutsatser dras gesbild och integrerade verkanssystem om det utbildningsbehov som cyberom- som fokus. Båda perspektiven behövs rådet kräver såväl militärt som civilt i men har olika inriktning. Enligt den Storbritannien samt behovet av fokus på svenska modellen sker påverkan genom påverkan av individen dvs. kognitiv ver- påverkans- eller informationsoperationer kan och skydd. som hanteras på strategisk eller operativ Slutligen med Information Advantage nivå medan informations- och lednings- kommer en precisering av nuläget: “Cen- krigföringen fokuserar på de informa- tral to these strategic contests are ‘infor- tion- och ledningssystem, som Försvars- mation battles’; battles in which informa- makten är beroende av på alla nivåer. tion is ‘weaponised’ and ones in which Om man återbrukar flygdomänens be- we increasingly lack the initiative”, samt: toning av snabba förlopp och geografisk “Information is no longer just an enabler, obundenhet kan informationsoperativ it is a fully-fledged national lever of po- kontroll användas som sammanhållande wer and a strategic, operational and tac- begrepp. Informationsoperativ kontroll tical weapon.” kan indelas i: Informationsöverläge definieras här 1. Säkrad information; som: ”Information advantage - The cre- dible advantage gained through the con- 2. Informationsöverläge; tinuous, adaptive, decisive and resilient 3. Informationsherravälde.

51 Genom att utgå från begreppet infor- ledningsstödsystem medan förmågan till mationsoperativ kontroll kan delarna i vi- signalkrigföring kompletterar och säker- sionen från Navy Strategy for Achieving ställer att våra system informationsför- Information Dominance användas som sörjs med säkrad information och data. funktionell indelning för marina system: Sammanfattande iakt- 1. Robust ledning som klarar informa- tagelser tions- och ledningskrigföring; Att föra in cyberdomänen i marina sys- 2. Lägesbild från flera domäners senso- tem och därmed bidra till efterfrågad rer; strategisk lägesbild är fullt möjligt både tekniskt och metodmässigt. Kan exem- 3. Integrerad verkan med fokus på va- pelvis fartygets sambands-, systemtek- pensystem i samverkan; niks- och skeppsövervakningsfunktio- ner kombineras med cybersensorer likt 4. Härigenom kan defensiv och offen- telekrigs-, undervattens-, yt- och luft- siv cyberförmåga integreras i marina stridsledningsfunktionen så finns tek- ledningsstödsystem. niskt förmågan till cyberförsvar ombord. Målet är att kunna utmana en annans Marinen hanterar metodmässigt striden i aktörs informationsherravälde genom in- luften, över ytan och under ytan i kom- formations- och ledningskrigföring. En binerad samverkan redan idag och med sådan insats kan vara avgörande i mötet dessa taktiska kunskaper kan den infor- med en högteknologisk motståndare i en mationsoperativa basförmågan informa- framtida marin insats. tion säkrad skapas. Cyberförsvarsförmåga har fokus på de logiska13 delarna i vår informations- och strakt vetenskap som har kopplingar till data- 13. Modern logik, såsom formell logik, sym- logi, lingvistik och kognitionsforskning, https:// bolisk logik och matematisk logik är en ab- sv.wikipedia.org/wiki/Logik

52 Ledamoten MÅRTEN GRANBERG

Mårten Granberg är vd i egen verksamhet, Granberg & Partners, och är verksam inom informationsområdet, han har under 25 år arbetat inom info-, risk- och krishantering för civila bolag och offentlig sektor. Artikelförfattaren gick hösten 2019 kursen ”strategisk- och operativ underrättel- sekurs” vid Försvarshögskolan och nedan är författarens reflektioner kring påverkansoperationer i stort och mediala påverkansoperationer i synnerhet.

Påverkansoperationer i fred, kris och krig Abstract: In this article the author discusses completed and ongoing influence operations which has affected Sweden and other countries in 2019. The adversary uses his entire palette of capabilities within information, own mediaoutlets, controlled media outlets, allies and social media in order support operations, and does so natio- nally as well as internationally. My conclusion is that the authorities and the affected nations have all the resources they need to meet the threats. However, for them to succeed, an in-creased collaboration and knowledge building is necessary. One good example how to deal with influence operations is how the EU acted together within EU NAVFOR. The key word is ”together” or like Nike´s slogan ”Just do it”. Påverkansoperationer, Center”. Det aktuella krigsspelets scenario, som utspelade sig i närtid, eskale- vad är det fråga om? rade utefter axeln från Arktis i norr till Artikeln behandlar påverkansoperatio- Svarta Havet i syd. Scenariot innehöll ner och artikelförfattarens uppfattning mycket av påverkanskampanjer före, un- om aktuellt nuläge. Vidare presenteras der och efter i fred, vid kris och i direkt uppslag hur svenska myndigheter kan krig. Vi har historiskt såväl som i nutid öka förmågan för att möta händelser, sett påverkansoperationer i samband med situationer och problem skapade av mot- Georgien, Ukraina i stort samt Krim ståndarens förmågepalett inom ramen för med avrop från rysk politiskt håll; ryska påverkansoperationer. statsmedia ned till Sputnik. Vidare har även samma värde- och nyckelord sänts Krigsspel ut via ryskkontrollerade medier i Storbri- På Försvarshögskolan genomfördes hös- tannien, i Sverige och andra länder. Vid ten 2019 ”strategisk och operativ under- sidan om traditionella medier har de so- rättelsekurs”, i kursen ingick ett krigsspel ciala medierna likt Twitter, Facebook etc. arrangerat av ”New Generation Warfare understött budskap nedbrutet i syfte att

53 få aktivister och organisationer att driva not know where to defend. In the case of frågor. Många av Sveriges myndigheter those skilled in defense, their opponents berör påverkansoperationer, gråzon och do not know where to attack.”4 hybridhot i sina årsberättelser.1, 2, 3 Sverige och medial påver- Krisen och medial påver- kan kan Den senaste 10-årsperioden har Ryssland En kris kan beskrivas som ”mycket svår med ökande frekvens använt mediala situation som beror på sammanbrott av påverkansoperationer i syfte att störa na- viktiga funktioner” eller ”oväntad stö- tioner regionalt, nationellt och interna- rande händelse”. Vid en kris är media tionellt. Det är tydligt att Ryssland har mycket aktiva, såväl regionalt, natio- förmåga på alla nivåer inom förmåge- nellt och internationellt. En part som vill paletten som systematiskt används över skapa eller underblåsa en risk eller kris tid. Nyheter kan gå ut via statliga me- har i media och sociala media ett mycket dia för att sedan med samma bärande effektivt verktyg. Detta kan användas i nyckelord förpackas målgruppsanpassat hela spektrumet fred, kris och krig. Vid till övriga kanaler och ytterst i så kal�- kontakt med media och sociala media går lad sputnikretorik. Informationen sprids det fort, det gäller att med struktur skapa simultant och budskaps- och regionalan- tid för eftertanke och hantera risker, en passas till olika länder, samma retorik felhanterad risk kan i sig skapa en kris. målgruppsanpassas till svenska förhål- I krigsspelet såg vi tydligt att påver- landen, norska, brittiska, finska, och så karen, i spelet Ryssland, agerade före, vidare beroende på målsättning. Förutom under och efter för att stötta och stärka artiklar samt nyhetsinslag i radio och TV sin egen agenda och sin operation. Olika tillkommer alltid kompletterande och målsättningar uppnåddes och försvagade omfattande spridning i sociala media. försvararen regionalt, nationellt och internationellt. Påverkaren, som angripare Påverkan genom medie- genom media och sociala media, har stora aktiviteter är synnerligen fördelar och den angripne vet sällan var angreppet kommer ifrån och tvingas re- kostnadseffektivt agera. Sun Tzu har formulerat en tanke Vid krigsspelet bedömdes att Rysslands som kan användas för att beskriva läget sammantagna kostnad för mediala påver- som uppstår: ”So in the case of those who kansoperationer troligen årligen uppgår are skilled to attack, their opponents do maximalt till vad ett Lockheed Martin F-35 Lightning II kostar, för verksamhe- 1. SÄPO:s Årsbok 2018, https://www.sakerhets ter över hela världen. polisen.se/publikationer/om-sakerhetspolisen/ sakerhetspolisen-2018.html Medialogiken är att negativa nyheter 2. MUST årsöversikt, sidan 29, kring påver- alltid går före positiva. Genom analys kan., https://www.forsvarsmakten.se/siteassets av underlag framtaget via sökmotorer5 /4-om-myndigheten/dokumentfiler/rapporter/ framkom det att kring sökorden must-arsoversikt-2018f.pdf 3. FRA årsrapport 2018, https://www.fra.se/ 4. Tzu, Sun, The Art of War. download/18.69cf97cd167832fc038250/154877 5. Meltwater, sökomotorer och löpande analys 3731405/FRA-arsrapport-2018.pdf sedan 2009.

54 ”skjutningar” och skottlossning” i svensk nyckelord i artiklarna har för Sverige en media under 2010 (1 januari – 31 decem- negativ laddning och vinkel. Artiklarna ber) varit cirka 21700 artiklar. Under har samma tonalitet som en del mindre 2012 ökning till cirka 26 400 artiklar, svenska medier, här ej namngivna, och under 2013 cirka 33 000 artiklar, sedan inslag från sociala media (Twitter, Face- ökande till 48 700 under 2017. 2018 var book med fler) använder. Ofta skickas det det cirka 40 000 artiklar och under 2019 i samband med artiklarna in insändare till cirka 43 300. svenska medier med svenska avsändare Med samma metod genomfördes sök- med samma retorik och nyckelord som ning med ”flyktingar”, ”migration”. Un- artiklar publicerade simultant i Ryssland. der 2011 (1 januari – 31 december) var det Under senhösten 2019, vintern 2020, har cirka 42 300 artiklar, 2012 cirka 50 800 Svenska Dagbladet publicerat en artikel- artiklar, 2015 och 2016 nåddes en topp serie avseende undervattenskränkning i med cirka 233 000 artiklar respektive Stockholms skärgård 2014. Artikelserien 237 000 artiklar. Under 2017 var det cirka har blivit flitigt återgiven av ryska medier 136 000 artiklar och under 2019 cirka och med sedvanlig för Sverige negativ 75 000 artiklar i svensk media. sputnikretorik som spridits i en mängd För att få perspektiv på statistiken länder. ovan - om det är ett normalstadie, låga eller höga siffror - så kan vi jämföra Anseenderisker med annan mediestatistik. Under 2019 Oavsett hur skjutningar och flykting- (1 januari - 31 december) hade Margot strömmar uppstår kan en påverkare an- Wallström fått cirka 7 000 artiklar i Sve- vända enskilda negativa nyhetsinslag för rige och 21700 i världen, Greta Thun- att uppnå sina mål och syften. Fenomenet berg cirka 17 700 artiklar i Sverige och kan beskrivas som att den angripne bär 611 000 i världen och Melodifestivalen en anseenderisk, ”reputational risk” vid cirka 12 700 artiklar. Vi kan konstatera påverkansoperationer. Påverkaren inven- att skjutningar och flyktingströmmar terar och söker sårbarheter för att sedan genererat mycket höga siffror. aktivt eller passivt bearbeta medier med Skjutningarna i Sverige används i uttalanden, artiklar eller sociala medie- Ryssland, under 2019 (1 januari – 9 sep- kampanjer. Syftet kan vara i stort eller tember) förekom det cirka 274 rysksprå- nedbrutet för olika målsättningar. Hela kiga artiklar där Sverige omnämndes ne- samhället påverkas från enskilda politi- gativt i samband med skjutningar.6 Totalt ker, myndigheter, organisationer, ekono- under 2019 (1 januari - 31 december) har miska system, näringslivet, medarbetare, Sverige förekommit i cirka 81 300 ryska med fler. Kostnaden för den angripne i artiklar och bland dem cirka 3 240 där fredstid är omfattande och i värsta sce- Sverige omnämns tillsammans med sök- nariot kan det bli direkt verksamhets- ordet NATO.7 I stort sett samtliga bärande kritiskt. På motsvarande sätt men med hårdare retorik används anseenderisk vid 6. Svenska mediet Samtiden återgett i Ryss- kris och i krig. land avseende Karl XII: https://inosmi.ru/social/20190909/245792252.html Ämnet behandlas väl i årsboken 2015 7. För Sverige negativ artikel: https://news- ”Risker och riskhantering i närings- life.ru/ekaterinburg/215983024/ liv och samhälle” från SIR, Stockholm

55 School of Economics Institute for Re- medievanor. Förr kunde det ta ett dygn search, publicerad under redaktörskap av för en nyhet att publiceras, återges och professor Richard Wahlund. granskades av fackexperter. Idag sprids EUNAVFOR, EU Naval Force Opera- nyheterna snabbt och även via sociala tion Atalanta är ett exempel på hur man medier såsom Twitter, Linkedin, Insta- på ett framgångsrikt sätt hanterade en an- gram med fler. Påverkaren har mycket seenderisk och vände medias och omvärl- stora möjligheter att snabbt sprida sina dens syn. Initialt hade duktiga somaliska, budskap i syfte att skada, sedan är medie- eller lierade, informatörer fått ut ett större logiken som tidigare nämnts alltid att ne- antal missvisande artiklar i världsmedia gativa nyheter går före positiva. Bränder, med nyckelord som ”poor fishermen”, ”il- skottlossning, våldtäkter, misshandel, legal fishing” och ”toxic waste dumping”. förseningar för SJ, störningar i telekom- Ett omfattande arbete inleddes på OHQ näten, elavbrott med mera kommer alltid i Northwood och valet blev att använda att gå före positiva nyheter i media. rättvisande information och bilder som visade ”om vad det är fråga” och inte be- Samverkan, tillsammans möta motståndarens nyckelord. Aktivite- för att hantera risker och ter genomfördes med pressmeddelanden, kriser i fred, kris och krig sociala media, mediadagar, och relations- För att bättre kunna möta och hantera ris- byggande med de större nyhetsbyråerna ker och kriser behövs i framtiden en bätt- som hösten 2009 gav totalt cirka 4 000 re förmåga för myndighetssamverkan. artiklar per vecka i världsmedia. Världen Ett exempel på samverkan med effekt kan fick se att det var kriminella med stegar, hämtas från Finland, hantering av det AK-47, RPG som kapade fartyg. Motlob- som i media kom att kallas ”Airiston Hel- byns initiala medieframgångar upphörde. mi-affären”.8 En rysk oligark och affärs- Man kan även konstatera att efter den sto- man hade genom bulvanföretag förvär- ra mediala framgången ville fler länder vat strategiskt belägna egendomar i Åbo delta och skicka bidrag till operationen skärgård. Det är tydligt att finsk militär, och effekten ökade vartefter, ett par år se- motsvarande säkerhetspolis, polis, skat- nare var inga fartyg kapade mot i snitt 22 temyndigheter med fler samverkade vid fartyg under 2009. tillslag mot verksamheten. Oavsett om utfallet rättsligt och juridiskt stannar vid Medias förändring under- mindre ekonomisk brottslighet, penning- lättar påverkansopera- tvätt eller annat så har en signal skickats till främmande makt såväl till det egna tioner landets medborgare. Påverkanskampanjer har större sannolikhet att genomföras med lyckat resultat Slutsatser idag än för 10 – 20 år sedan. Förr hade Min slutsats är att Sveriges olika myn- media fler fackexperter som journalister digheter med olika förmågor måste jämfört med nu då det är fler generalister. 8. En av cirka 3 000 artiklar: https://svenska. Redaktionerna har krympt och har på- yle.fi/artikel/2018/09/30/rysslands-underrattel- verkats av teknikskiften, IT-kris, finans- setjanst-behover-tvattade-pengar-for-sina-inter- kris och förändring av konsumenternas nationella

56 samverka än mer tillsammans för att kun- ske för att medarbetarna systematiskt ges na utreda ”vad det är fråga om” kring ytt- förutsättning att arbeta i deras anda. re och inre hot. Enskilda pusselbitar kan Tillbaka till Sun Tzu: ”So in the case of leda till fel beslutsunderlag för beslutsfat- those who are skilled to attack, their opp- tare som ytterst kan förvärra situationen. onents do not know where to defend. In Genom samverkan nationellt såväl som the case of those skilled in defense, their internationellt skapas rätt beslutsunder- opponents do not know where to attack”. lag och tillsammans myndighetsöver- Påverkansoperationer i dagens kom- skridande, lex ”Airiston Helmi” når man plexa värld skapar problem. Motstånda- effekt. Myndigheter har tillräckliga styr- ren använder glappet mellan olika myn- dokument, processer, system och meto- digheters ansvarsområden som skapar der för god samverkan och effekt. Högre situationer och utfall. Svenska myndighe- chefer i respektive myndighet bör internt ter kan tillsammans i samverkan faktiskt i sina respektive organisationer signalera hantera dessa utmaningar och i synnerhet att samverkan mellan myndigheter skall med ökad kunskap.

57 58 Ledamoten PETER THOMSSON

Örlogskapten Peter Thomsson läser Försvarshögskolans Högre officersprogram 18/20. Han har tidigare tjänstgjort på Högkvarteret, ledningsstabens inriktningsavdelning.

Rapport från OpTech East Med Abstract: This article is an account from the conference OpTech East Med in Souda Bay 5-7 November 2019. It was organised by the Littoral Operations Center at the US Naval Postgraduate School and Saab AB. The main conclusions are that littorals are ever more important and that with technological advances as well as conflict evolution the challenges have become greater for modern navies.

Den 5-7 november 2019 genomförde militära intressen i regionen men söker Littoral Operations Center vid US Na- främst att behålla status quo. Mot detta val Postgraduate School en konferens står utmanarna Ryssland och Kina. Ryss- i Souda Bay på Kreta. Totalt deltog ett land är aktivt främst i Syrien och Svarta sextiotal representanter från flottor och havet men även mer generellt i syfte att försvarsmakter i området, från andra flytta fram sina positioner. Till det kom- myndigheter och akademi samt från mer Kina, som ser östra Medelhavet som näringsliv och think tanks. Platsen var ett led i Belt and Road Initiative och med NATO Maritime Interdiction Operatio- främst ekonomiska medel utövar allt nal Training Centre. större inflytande i regionen. Därför påta- lades av flera talare behovet av att se över Regionen gränsytor och synergier mellan militära, Återkommande teman om östra Medelha- rättsvårdande och civila myndigheter. vet var regionens mångfacetterade egen- Ett inledande anförande belyste dessa skaper där intressen inom energi, handel strategiska aspekter med ett euroameri- och säkerhetspolitik är överlagrade och kanskt perspektiv på ryska och kinesiska påverkar varandra i ett komplicerat sys- utmaningar mot Europa och den trans- tem. Utöver kuststaterna finns i östra atlantiska länken. Både Ryssland och Medelhavet många intressenter. USA och Kina använder östra Medelhavet som ett Europa har ekonomiska, politiska och bräckjärn för att bryta upp europeiskt,

59 regionalt och transatlantiskt samarbete. Hybridhot togs upp vid flera tillfällen, Genom att bryta den rådande ordningen där bland annat problematiken med grå- skapar de större utrymme för sina behov. zonsagerande och med attacker som inte Ett inlägg belyste hur länder och aktörer kan hänföras till en angripare berördes. i regionen, alldeles oavsett globala poli- Många talare menade att detta underlät- tiska perspektiv och preferenser, tvingas tades av teknikutveckling kring cyber, vara pragmatiska i sina relationer till AI (Artificiell Intelligens) och obeman- Ryssland, i synnerhet när USA minskat nade farkoster och att detta ännu är svårt sin närvaro och sitt engagemang. att bemöta. Även anföranden om icke- militära operationer, icke-dödande vapen Operationer samt gränsskydd bidrog till att skapa en Även om konferensens regionala tema bredare förståelse över konfliktspek- var östra Medelhavet tog många talare trum. Här nämndes ofta gråzon men även en bredare ansats och diskuterade ope- weaponization of migration och organi- rationer i en global eller större regional serad brottslighet, som problem i sin egen kontext. Det spänningsfält som beskrivits rätt eller som förtäckta medel som en ovan berördes med lokala implikationer antagonist exploaterar. Baserat på erfa- och särart inom operationer och interna- renhet från EUNAVFORMED Operation tionell samverkan. SOPHIA deltog jag i en panel på temat Många västländer har under många år ”Challenges at the cross-roads” där jag försakat sina försvarsmakter och har nu talade om människosmuggling och ut- därför svårt att möta de utmaningar och vecklade utifrån därifrån några tankar genomföra de operationer, som krävs i en om framtida, kustnära operationer. Jag ny säkerhetsmiljö. Till del är detta en följd vill mena att en del av lärdomarna från av en period med fokus på polisiära eller upprors- och sjöröveribekämpning kan säkerhetsbyggande insatser, vilket gjort vara till nytta i en framtida stridsmiljö att förmågan till väpnad strid i höginten- eftersom det kan minska en angripares siv konflikt fått stå tillbaka. I skuggan utrymme för gråzonsagerande och hybri- av det försämrade säkerhetsläget krävs da hot. Även om dessa huvudsakligen är snabb återtagning av förmåga men med civila och polisiära hot gynnas deras han- en minskad numerär. Sammansatta styr- tering av sådan civil-militär samverkan kor och interoperabilitet är en av lösning- och gemensam situationsförståelse som arna men de tekniska och organisatoriska byggts upp under internationella insatser aspekter, som ofta betonas, räcker inte i och som efterfrågas i Försvarsmaktens sig. I en europeisk miljö är Nato standar- Perspektivstudie 16-18. Det får dock inte diserande men för att fungera i regionala ske på bekostnad av förmågan till högin- försvarssammanhang krävs samövning. tensiv strid. Relevanta och effektiva multinationella styrkor kräver reell integration, för vil- Teknik ket interoperabilitet bara är en nödvän- Representanter för Saab presenterade dig men otillräcklig förutsättning. På det Global Eye och Sea Giraffe och deras krävs operativ rörlighet och förenklingar förmåga att bygga lägesbild, efter vad för gemensam situationsförståelse och som redovisades även med förmåga mot gemensamma insatser i Europa. små mål som detekteras och urskiljs från

60 fåglar och andra mål. Å ena sidan utgjorde med kortare räckvidd, lägre fart och lägre detta exempel på resonemang om att, ge- enhetskostnad men som i gengäld kan in- nom utvecklade sensorer och datafusion, sättas i större numerär. Drönarattackerna bilda en mer detaljerad lägesbild och där- på de saudiska oljeanläggningarna Ab- igenom försvåra dolt uppträdande. Å an- quiq och Khurais användes som exempel dra sidan påpekades hur smygteknik och på det senare. taktik försvårar situationsförståelse och Nato Maritime Unmanned Systems agerande. Svensk stridsfartygsutveckling arbete beskrevs av en talare. Det syftar gavs som exempel på signaturanpassning till att för marina behov omhänderta vad i flera dimensioner. Värdet av att minska som beskrivs som ett exponentiellt tek- upptäcktsavståndet och försvåra mål- niksprång med obemannat och AI utan uttag betonades. Härigenom försvagas att förloras i linjära långsamma proces- verkanskedjan för anfallaren genom att ser. Även civila processer och cybersä- försena detektering och därmed vapen- kerhet i bredare bemärkelse berördes. insats. Risken är då att anfallaren drab- För att anamma civil utvecklingstakt och bas av oönskat korta stridsavstånd. Dess- dra nytta av banbrytande teknik har man utom påpekades att insatser där sensor tagit stöd i en advisory board med repre- och skjutande enhet är separerade leder sentanter från näringsliv och akademi. till tidsförskjutningar, i synnerhet när det Rymden utgjorde ett eget moment och gäller satellitdata. Detta rimmar väl med prognoser gör gällande att med utveck- den FOI-rapport ”Bursting the Bubble” lingen mot mikro-, nano- och pikosatel- som släpptes tidigare i år.1 liter2 minskar kostnaden för att vinna En talare från think tank CSBA anmäl- tillträde till rymden. Det innebär att fler de en kommande studie där man studerat aktörer väntas etablera sig i rymden, som softkill och korträckviddiga luftvärnsro- därmed i ökande grad riskerar att bli en botar. Främst studerades lättare och bil- konfliktarena, från att ha varit en funk- ligare motmedelssystem som kan tas om- tion som stödjer andra arenor. Rymd- bord och dessutom laddas om till sjöss. teknik medger en teknisk hävstång, som Detta är en fördel framför långräckvid- är dyr att avstå från att nyttja, men som diga luftvärnsrobotar som kan lastas i samtidigt innebär en sårbarhet om mot- mindre antal och som heller inte kan lad- ståndaren har förmåga att hindra vårt das om till sjöss – vilket innebär att varje nyttjande av rymddomänen. eldöppning är dyr både stridsekonomiskt och pekuniärt. Avslutande tankar Teknikutvecklingen leder för närva- Konferensen gav många tillfällen att ta rande i två diametralt skilda riktningar. del av andras kunskap och bedömningar Dels mot längre räckvidd, högre fart och och vilka svårigheter och möjligheter mer avancerade system till allt högre en- som väntas för framtida kustnära opera- hetskostnad. Dels mot enklare system tioner. Det är tydligt att förståelsen för kustnära operationer skiljer sig väsent- 1. Robert Dalsjö, Christofer Berglund, and ligt mellan länderna, vissa tycks i den Michael Jonsson, ‘Bursting the Bubble - Rus- sian A2/AD in the Baltic Sea Region: Capa- 2. Mikrosatellit: vikt under 100 kr, nanosatel- bilities, Countermeasures, and Implications’ lit: vikt under 10 kg, pikosatellit: vikt under 1 kg (Stockholm, 2019). (Reds. anm.).

61 försämrade omvärldsutvecklingen se en hav, luft, land och cyber samtidigt som utveckling mot konfrontationer mellan det krävs betydande civil hänsyn. För fartygsstyrkor till havs som utnyttjar svenskt vidkommande ställer detta höga maxräckvidden på system. Många delta- krav på närvaro och förmåga att förstå gare förväntar sig i framtiden en fortsatt situationen för att agera resolut och ba- svår konfliktmiljö, som i högre grad kon- lanserat. Vi kan dra värdefulla lärdomar centreras till grunda, trånga och kustnära från 00-talet men förmågan till höginten- vatten med komplexa kopplingar mellan siv väpnad konflikt är avgörande.

62 Captain, US Navy (Ret.) EDWARD LUNDQUIST

Captain Edward “Ned” Lundquist is a former surface warfare officer and public affairs officer with 24 years of active duty experience. He is currently a principal science writer for MCR Federal of McLean, Virginia, and chief engagement officer of Echo Bridge LLC of Springfield, Virginia. He writes for international trade and professional journals on maritime, naval and defense issues.

Littoral Operations at the Crossroads1 Inledning av ledamoten Bo Wallander Saab har ett forskningsavtal US. Navy, ett s.k. CRADA (Cooperative Research and Development Agreement) sedan 2015. Inom ramen för detta avtal genomförs regionala “workshops” där problem och möjligheter diskuteras vad avser operationer, taktik och teknik i komplexa kustnära miljöer. En kustnära miljö är ett område där all typ av krigföring interagerar samtidigt som geografi och vattenförhållanden sätter gränserna, därav dess komplexa natur. Dessa regionala workshops kallas OpTechs där den senaste genomfördes i november 2019 på NATO Maritime Inter- diction Operational Training Center (NMIOTC), Souda Bay, Kreta. Ned Lundqvist är en pensionerad kommendör från US Navy och en välrenommerad skribent i olika marina tidskrifter, främst i USA men också internationellt. Artikeln nedan är skriven för SNA ”Surface Navy Association” och publiceras i TiS med godkännande från SNA. The OpTech – EASTMED workshop The workshop brought together defense The OpTech workshops foster close leaders, operators, scientists, analysts, collaboration with allies and partners and think tank experts to explore the across governments, academia and indu- unique operational and technological stry, and expand operational perspectives challenges to security and defense in the and the awareness of advanced techno- complex littorals of Eastern Mediterra- logy solutions. The most recent, OpTech nean region, with an eye to great power – EASTMED, benefits from the intellec- competitions. 1 tual leadership of the LOC and the Cen- 1. Published courtesy of the Surface Navy As- ter for Network Innovation and Experi- sociation (www.navysna.org). mentation at the U.S. Naval Postgraduate

63 School and is supported by the U.S. Navy include the very unique perspective of Office of Naval Research, Senior National Sweden a country with a long and com- Representative and Saab and hosted by plex littoral - some would say an extreme the NATO Maritime Interdiction Opera- littoral geography. tional Training Center, Souda Bay Crete. The workshop, as with the previous The Littoral Operations Center at the OPTECH events, examined the growing U.S. Naval Postgraduate School has pro- importance of viewing the littoral zone vided the Intellectual leadership and has seaward and landward of the shoreline in been a convening authority for related a comprehensive manor, and as an all-do- events in Monterey and for the Littoral main battle space that should be recogni- OpTech global series of workshops of zed for the unique and inseparable com- which there have been five to date: Stock- bat challenges it poses. Recent high-level holm, Tokyo, Cartagena, Halifax and documents and concepts speak directly Crete. Each one of the workshops has fo- to this, including the Navy’s Design for cused on the operational and technology Maintaining Maritime Superiority 2.0, challenges facing regional littoral states. issued in December 2018; the Distribu- The global series of workshops has gathe- ted Maritime Operations concept; the red over two dozen allies and partners, joint Navy-Marine Corps Littoral Ope- over 400 leaders and experts across all rations in a Contested Environment, re- military domains. leased in 2017; Expeditionary Advanced Few areas on earth host more trans- Base Operations concept; and the 2019 national activity than the Eastern Medi- Commandant’s Planning Guidance are terranean littorals. The dynamic flow focusing minds and actions. of diplomatic, military, information and “In this littoral context, and with my economic power expands along a con- research at NPS and through the OpTech gested and contested crossroads with Workshop series, I have come to realize impact across the Eurasian continent.2 the growing importance of cyber and spa- “The complex interconnectivity that sur- ce and within these domains the function ges within this area is made secure only of networks,” said Steve Benson, Saab’s through cooperation,” said retired Swe- program manager in Monterey and co- dish Navy Captain Bo Wallander, senior founder of the LOC. “Networks must be naval advisor for the Swedish defense adaptive, resilient, self-healing, and hid- company, Saab; a principal investigator den/deceptive if needed. They must pro- for the LOC, and the moderator for the tect and enable naval platforms subject to workshop. “Together, we gained geostra- higher risk in the littorals. They are the tegic perspective and explore solutions to future armor.” those operational and technological chal- Participants looked at the geo-political lenges.” region through the lens of the different Saab USA has the supported collabo- warfighting domains and the technolo- rative research efforts at the LOC that gies that enable warfighting success. According to Al Elkins, warfighting 2. See George Chr. Pelaghias: “Offshore Na- tural Gas Developments in the Eastern Mediter- and technology strategy lead for the F-35 ranean”, Tidskrift i Sjöväsendet nr 6, 2019 sid office of the chief strategy officer, a key 471- 476 (Eds. Remark). finding of the workshop was that allies

64 and partners must begin planning now. maritime security and situational awa- “NATO and the EU must begin planning reness was a highly desired goal, and all today for the uncertain, volatile future brought unique expertise, experiences and for the level of effort that will be re- and views to the discussion.” quired should there be near peer competi- Strategy analyst Lt.Cmdr. Peter tion, conflict or significant proxy war. As Thomsson of Swedish Defence Univer- with most other regions, we are dealing sity said the workshop was an opportu- with both super-powers and a world of nity to meet and work with professionals “small, many, smart, lethal” adversaries. from academia, government and business We have to think strategy first.” to discuss regional issues with global im- The Mediterranean has become a key pact and global issues with regional im- human smuggling conduit, which has had pact. He said the event gave him a better a destabilizing effect on the NATO and appreciation of the Eastern Mediterra- EU nations in Europe. There has been nean truly as a “global crossroads, where an astonishing number of illegal drugs economic, political and security interests or trade coming from China. And parti- overlap and interact.”3 cipants have noted that Russia has reali- Thomsson described his fellow parti- zed that creating a crisis that sparks the cipants as “a very knowledgeable group movement of refugees can preoccupy and with high expertise on a range of subjects distract the European nations from coun- and great willingness to share.” tering its other activities in the region. The NMIOTC hosts were welcoming, Elkins said the event was worthwhile, and the delegates enjoyed Chania, which characterizing his fellow participants as Thomsson described as “a pearl on the “motivated, smart, thoughtful, principled Mediterranean dating back to antiquity.” and experienced,” and the networking va- Ret. Rear Adm. Vic See, former US lue of the workshop as “topnotch.” Navy PEO Space Systems, found the dis- “The excellent briefings on the recent cussions on Cyber and protection of ad- activities and capabilities of Russia and vanced systems and networks extremely China set the stage for a lively discus- important. “In thinking of the China Silk sion” said Guy Thomas, chief executive Road from Northern Europe to the Red officer of Baltimore, Md.-based C-SIG- Sea discussions, and then the known ope- MA LLC. “The ensuing discussion over rations of the shipyards, the weak cyber the following two and a half days was protections strike me as a high-risk area most enlightening and vision expanding. should a bad actor want to shut things The panels took on such subjects as dis- down and make a economic problem for ruptive technologies, policies and opera- many. We had some very good discus- tional concepts in all domains--subsur- sions about some of this and what is being face, surface, air, land, cyber and space; done, and not being done.” as well as the growing role of both China Swedish Navy Cmdr. Rolf Hultman is and Russia in the area, as well as possible the military advisor for the Permanent counters.” Representation of Sweden to the EU in According to Thomas, “Each of the participants, all experts in their various 3. See Thomsson’s article in this issue (Eds. fields, shared the view that enhanced Remark).

65 Brussels found the workshop to be a pro- else.” It has replaced the United States as ductive and “refreshing experience.” the power-broker in part of the region. “There were interesting panels and sti- China has a much stronger economy mulating conversations in what I found and unmatched industrial capacity. In to be a very openminded and honest dis- the event of a major war, China would ra- cussion climate, especially the panel and pidly build tanks, airplanes and ships in follow-up discussions regarding China much the way the U.S. did in World War and its strategic courses and strategic II against Germany and Japan. goals in the region.” said Hultman. “For And, it was noted, the U.S. and western me, both personally as well as professio- Europe no longer has that same level of in- nally, it was very valuable to meet and dustrial capacity. “In the event of a world interact with so many distinguished de- war today, the large western countries legates.” won’t be able to rearm,” Hendrix said. Jerry Hendrix, a retired captain and As Chairman of the European Working now vice president of the Telemus Gro- Group on Non-Lethal Weapons, an inter- up, said the world is seeing a confluence governmental organization, Italian Navy of commercial investments and broader Ret. Rear Adm. Massimo Annati is con- strategic interests. “China is making stantly trying to achieve more knowledge massive investments in ports and in- about the scenarios where non-lethal frastructure, but nations who enter these weapons, or “intermediate force capabi- partnerships fail to see how one-sided lities,” can play a role, in order to better they are and how they are being milita- understand challenges and opportunities. rized.” “I decided to attend the Littoral OpTech Russia understands they hit a popula- East Med because I believed it would fo- tion center in Syria, for example, and rai- cus on the grey area characterizing cur- se pressure on Europe and fragmenting rent hybrid warfare scenarios, and I was the alliance. right,” Annati said. “In addition to the The region is becoming a confluence different presentations and talks, I believe of potential superpower competition. the seminar wargame was very useful: in Russia is allied with the Syrian govern- these instances, people tend to become ment of Bashar al Assad, while China more involved, and that brings more in- has essentially taken control of Greece’s genuity and fresh ideas to the table. The major port of Piraeus. networking is priceless, you mix-up with Russia is not a major economic power, people of different experience and natio- but has super-power ambitions, and is nality, confronting ideas and added-value “playing a bad hand better than anyone free-flow talks.”

66 Ledamoten MATTIAS WIDLUND

Jur.kand. Mattias Widlund tjänstgör f.n. vid Högkvarteret/ Sjösäkerhetsinspektionen.

Om begreppsförvirring och rambegrepp – Kommentar till artikeln ”Missförstår Sverige sjöfartsskydd?” Abstract: Based on a citation from the article ”Missförstår Sverige sjöfartsskydd ” (TiS No. 2/2019), the author addresses the Swedish concept of ”sjöfartsskydd”. In Sweden, the concept refers both to the military operation known as protection of shipping, and to maritime security (ISPS). According to the author, there is certainly some confusion with regard to the term. However, the current threat scenario, where the line between peace and war is no longer so apparent (the grey-zone problem), the protection of shipping must be seen in a wider perspective, and ”sjöfartsskydd” can thus serve as a framework concept. As a conclusion, the use of a framework concept in the long term may promote civilian-military cooperation.

Inledning aktör utan fokuserar främst på skydd Kommendörkapten Johanna Hård af Se- mot terrorism och kriminalitet i ham- gerstad för i artikeln Missförstår Sverige nar och till sjöss.” sjöfartsskydd? (TiS nr 2/2019) fram kri- Citatet kan tolkas som att Hård af Seger- tiska perspektiv på den svenska uppfatt- stad antar att den svenska översättningen ningen om sjöfartsskydd som marin ope- av SOLAS-konventionens term maritime rationstyp. På sidan 167 f. anför Hård af security till just sjöfartsskydd på svenska Segerstad följande: är ett tecken på att Sverige har en ”be- ”Det är möjligt att det är vår egen be- gränsad förståelse” för militära sjöfarts- gränsade förståelse av sjöfartsskyddet skyddsoperationer. Enligt min mening som gjort att den lag och förordning finns det inte något att invända mot detta som i Sverige reglerar sjöfartsskydd i sig, men antagandet motiverar nedan- inte ens nämner Försvarsmakten som stående kommentar.

67 Begreppsförvirring medan skydd motsvarar just security. Vi- dare menade Regeringen att terminologin Det Hård af Segerstad sätter fingret på är följer vad som gäller på luftfartsområdet, en kollision mellan det traditionella sjö- dvs. luftsäkerhet och luftfartsskydd (jfr militära begreppet sjöfartsskydd och den s. 29 och 31). Mot denna bakgrund läm- svenska översättningen av SOLAS-kon- nades Försvarsmaktens påpekande utan ventionens maritime security. Bakgrun- avseende. den till den ifrågavarande översättningen Införandet av den civila termen har är i korthet följande: väckt kritik från bl.a. ledamoten Lars Lagen (2004:487) om sjöfartsskydd Wedin. Wedin har påpekat att det från (sjöfartsskyddslagen) trädde i kraft år örlogsmarin synpunkt är en olycklig 2004, alltså under en tid då det militära översättning, varför det i militära sam- hotet mot Sverige sågs som nästintill obe- manhang måste göras en tydlig skillnad fintligt. Marina operationstyper var vid mellan å ena sidan ”sjöfartsskydd” (alltså denna tidpunkt sannolikt inte något som ISPS), å andra sidan ”skydd av sjöförbin- utredarna vid Näringsdepartementet och delser” (den marina operationstypen).1 Sjöfartsverket relaterade till, då reglerna Detta resonemang är logiskt i det att det om maritime security i SOLAS-konven- militära begreppet är definierat i ett tak- tionen och dess bilaga ISPS-koden (Inter- tiskt reglemente, alltså flera nivåer under national Ship and Port Facility Security sjöfartsskyddslagen i normhierarkin. Code, 2004) infördes. Bakgrunden till lagstiftningen om maritime security var Skiljelinje istället en direkt reaktion på terroratten- Begreppet sjöfartsskydd kan alltså inde- taten i USA den 11 september 2001. las i åtminstone två huvudkategorier: Försvarsmakten påpekade redan i sitt • Militära sjöfartsskyddsoperationer remissvar till departementspromemorian med tillhörande taktiska uppgifter, Sjöfartsskydd (Ds 2003:40) att användan- syftande till att skydda verksamhet de av begreppet sjöfartsskydd, i en civil eller objekt för att upprätthålla säker- kontext, kunde vara missvisande. Be- het och rörelsefrihet till sjöss.2 greppet var, som bekant, inarbetat inom • Sjöfartsskydd (ISPS) som handels- Försvarsmakten som benämning på det sjöfarten tillsammans med inblan- skydd sjöstridskrafter bereder handels- dade stater själva ska upprätthålla, i sjöfarten (eng. Protection of Shipping). syfte att skydda sjöfarten mot hot om Försvarsmakten förordade istället be- avsiktliga olagliga handlingar.3 greppet ”sjöfartssäkerhet” som översätt- ning av maritime security. Det övergripande syftet för båda begrep- I Prop. 2003/04:106 Lag om sjöfarts- pen (systemen) är i princip gemensamt, skydd framförde dock Regeringen att nämligen att skydda hela den maritima benämningen sjöfartsskydd i samman- 1. En maritim strategi för Sverige, s. 16 hanget motiverades av att sjöfartsskydd (publicerad i Kungl. Krigsvetenskapsakade- följder ett begreppspar, bestående av miens handlingar och tidskrift, nr 5/2008). 2. TRM 1(A) Taktikreglemente för marin- ”säkerhet” respektive ”skydd”. Enligt Re- stridskrafterna, kapitel 3, sektion IV. geringen motsvarar säkerhet engelskans 3. Jfr funktionskraven i ISPS-koden del A, av- safety (tekniska och operativa aspekter), snitt 1.3.

68 försörjningskedjan. En skiljelinje mel- sett engageras endast om Polismyndig- lan ”militärt” och ”civil” sjöfartsskydd heten begär stöd i enlighet med lagen kan dock dras dels genom vilka åtgärder (2006:343) om Försvarsmaktens stöd till som vidtas, dels utifrån vem som vidtar polisen vid terrorismbekämpning. Det ser åtgärderna. ju dock annorlunda ut i många andra län- der; varför skiljelinjen för svenskt vid- ”Militärt sjöfartsskydd” kommande framstår som särskilt tydlig. Inom ramen för en sjöfartsskyddsopera- tion vidtas åtgärderna av Försvarsmak- Sjöfartsskydd som ram- ten, samt i krig och vid höjd beredskap begrepp eventuellt även av Kustbevakningen, om Tidigare har man utan tvekan kunnat på- den inordnas i Försvarsmakten, enligt stå att ISPS-lagstiftningen i första hand förordningen (1982:314) om utnyttjande tar sikte på fredstida hot, låt vara att stor- av Kustbevakningen inom Försvarsmak- skalig terrorism i viss utsträckning kan ten. Typexemplen på åtgärder här vidtas ha en krigsliknande karaktär. Samtidigt inom ramen för taktiska uppgifter i form har den militära sjöfartsskyddsoperatio- av sjökontroll, eskort, konvojering och nen traditionellt sett främst varit avsedd samverkan med handelssjöfarten (Naval för krig och krigsliknande förhållanden. Cooperation and Guidance for Shipping, I den utbredda gråzonsproblematik NCAGS).4 som råder idag – med hot som sabotage ”Civilt sjöfartsskydd” och cyberattacker – har emellertid gräns- De civila sjöfartsskyddsåtgärderna vidtas ytan mellan militärt och civilt sjöfarts- i första hand av fartyg, hamnanläggning- skydd markant vidgats. Frågan är då om ar och stater. Skyddsåtgärderna omfattar det inte vore ändamålsenligt att tala om bedömning av hot mot sjöfarten, upprät- sjöfartsskydd som ett rambegrepp. tande av skyddsutredning och skydds- Vad som ytterligare talar för ett rambe- planer, användande av skyddsutrustning grepp är att nya komponenter i skyddet av och samverkan med stater (innefattandes sjöfarten kontinuerligt tillförs. Här kan sjöstridskrafter). nämnas just cybersecurity och nu senast I Sverige är det främst Transportsty- säkerhetsskydd, som ska tillämpas inom 6 relsen, Polismyndigheten och Kustbe- vissa delar av den civila sjöfarten. På vakningen som har myndighetsuppgifter samma sätt är det rimligt att i ett övergri- inom ramen för det civila sjöfartsskyd- pande sjöfartsskydd räkna in lagstiftning det.5 Försvarsmakten kan principiellt om skyddsobjekt, i de fall det rör hamnar liksom s.k. hamnordningar som utfärdats 4. Se Sabrina Jikander: “Naval Co-operation med stöd av ordningslagen. Även dessa and Guidance for Shipping (NCAGS) i samband system syftar i grunden till att skydda med sjöfartsskyddsoperationer i ett skymnings- ett visst intresse, och i den utsträckning läge”, Tidskrift i Sjöväsendet nr 2, 2018 sid 161- de har bäring på sjöfart framstår det som 168 (Reds. anm). rimligt att anse dem som i varje fall ele- 5. Se förordningen (2004:283) om sjöfarts- skydd samt Transportstyrelsens tillkännagi- ment inom sjöfartsskyddet. vande (TSFS 2010:194) av Kustbevakningens 6. Närmare Prop. 2017/18:89 – Ett modernt uppgifter enligt förordningen (2004:283) om och stärkt skydd för Sveriges säkerhet – ny sä- sjöfartsskydd. kerhetsskyddslag.

69 En indelning av sjöfartsskydd som kategorier är att sjövärdighet historiskt rambegrepp skulle, enligt min mening, sett har handlat om skrovstyrka, stabilitet kunna göras i följande sex delområden: och utrustning, medan dagens sjösäker- 1. Militära sjöfartsskyddsoperationer het innefattar flera andra dimensioner (bemanning, säkerhetsorganisation, ar- 2. Civila sjöfartsskyddsåtgärder (ISPS) betsmiljö ombord m.m.). 3. Samverkan mellan sjöstridskrafter och handelssjöfart (NCAGS) Slutsats 4. Säkerhetsskydd avseende handels- Lagstiftaren har, som Hård af Segerstad sjöfarten antyder, medverkat till otydlighet kring 5. Hamnar och fartyg som skyddsobjekt innebörden av begreppet sjöfartsskydd. Detta kan å ena sidan tyckas vara olyck- 6. Allmänna ordningsbestämmelser i ligt, å andra sidan har den rådande hotbil- hamnar den medfört att begreppet sjöfartsskydd, Som framgått ovan föreligger en gränsyta mot bakgrund av vad som angivits ovan, mellan dessa områden och terminologin lämpar sig väl som rambegrepp. I vid be- kan knappast användas helt konsekvent. märkelse täcker ett sådant rambegrepp in Det är inte ovanligt att lagstiftning praktiskt taget alla aspekter kring skydd innehåller begrepp som har olika inne- av handelssjöfarten och upprätthållande börd beroende på kontext. Ett närliggande av rörelsefriheten till sjöss. exempel är ”sjövärdighet”, som i allmän Att se begreppet från ett mera övergri- bemärkelse ges en mycket vid och dyna- pande och gemensamt perspektiv skulle misk innebörd, samtidigt som begreppet eventuellt även kunna skapa gynnsamma i fartygssäkerhetslagen främst tar sikte förutsättningar för utvecklingen av civil- på tekniska aspekter. Förklaringen till att militär samverkan och i förlängningen en sjövärdighetsbegreppet delas in i olika bättre skyddad sjöfart.

VI ERBJUDER ALLT I UNIFORMER OCH TILLBEHÖR FÖR MARINEN

RONNEBYGATAN 39, 371 33 KARLSKRONA TEL.0455-10298 www.nymansherr.nu e-post: [email protected]

70 Ledamoten CHRISTER HÄGG

Kommendör (PA) Christer Hägg har tjänstgjort i olika taktiska befattningar i Kustflottan och som Marinlinjechef på dåvarande MHS samt som marinattaché i Washington DC. Marin strategi, operationer och taktik är fortfarande ett specialintresse. Sjuttio år och tre taktikreglementen senare Abstract: The fellow Niklas Wiklund asked in his article in TiS 6/2019, page 461- 469, if a Swedish naval tactics exists. That question prompted this author to go back in time to 1986 when he was tasked to write a new principal tactical instruction (TRFL), since the former instruction from 1952(TF) had become obsolete and was withdrawn in the late 1970s. TRFL was withdrawn after 25 years and a new principal instruction (TRM) was not established until 2013. So, the Swedish navy has during the last 70 years only worked with three principal tactical instructions. This is not good enough, as naval tactics ought to be a constantly improving process, resting on a long term and solid base of general naval warfare. The author chooses in this article to write about his own deliberations and decisions when working with TRFL in order to offer some ideas in case a new principal tactical instruction is to be established, which the author thinks is necessary. He suggests that the “eternal” naval warfare truths and the links between naval strategy, naval operations and tactical tasks, as well as the process of tactical appreciations and missions should be the central theme and put into an open textbook. The rest should be incorporated in the more specialized, currently updated and secret tactical instructions for flotillas and squadrons. TRM could thereby be withdrawn and cancelled. Jag läste med intresse Niklas Wiklunds knyter ihop överordnade uppgifter, sjö- artikel ”Svensk marintaktik – existerar stridsförband och taktiska metoder, så är någon sådan?” i TiS 6/2019. existensen och aktualiteten av en sådan Mitt första svar på frågan är: Javisst, mer sporadisk. det finns alltid någon form av förband- Det tycks föreligga en cykel på 25-30 staktik, annars skulle våra stridskrafter år mellan fastställande av ett nytt tak- irra omkring på havet utan mål och me- tikreglemente för Flottan – TF (Tak- ning, vilket självklart inte sker idag. Mitt tiska Föreskrifter) tidigt 1950-tal, TRFL andra svar är: Om det är fråga om en reg- (Taktikreglemente för Flottan) sent lementerad taktik på ett högre plan, som 1980-tal och TRM (Taktikreglemente för

71 Marinen) tidigt 2010-tal. Helt klart är gavs inte att vi fick hålla ett helt exemplar detta otillfredsställande. av TF i handen. Först ett årtionde senare En levande taktikutveckling med re- när jag tjänstgjorde som taktikadjutant sultat i form av nya/uppdaterade tak- i Flaggen fick jag ett eget exemplar. Det tikreglementen borde ha en cykel på 5–7 hade då upphävts - utan ersättning - och år eller, vid behov, kortare. Under 30 år jag förstod varför. Förvisso fanns det en kommer 10–15 generationer taktiska che- hel del utmärkt text om sjökrigföring och fer komma och gå, varav de senare 10 ge- dess syften (TF2), men resten var mycket nerationerna troligen kommer att verka i otillgängligt; sidor var överkryssade el- ett allt sämre läge vad avser det taktiska ler stycken maskade, ett antal ändringar reglementets aktualitet. Detta är ju knap- tryckta på olikfärgade papper var inklist- past professionellt. rade här och där. När jag 1980 anmälde Eftersom jag var huvudförfattare och mig som taktikadjutant för CKF (Chefen projektledare (för mig själv) vid framtag- för Kustflottan) fick jag frågan ”vad anser ningen av TRFL 1986 så kanske det kan du vara taktik?” Jag svarade att eftersom intressera läsarna att veta litet om hur det det första dagen på jobbet så bad jag att gick till och vilka överväganden som jag få återkomma. ”Bra”, sade CKF, ”när du gjorde då och vad jag skulle överväga att vet, så tala om det för mig.” ändra idag. Sex år senare, efter tre år i Flaggen och När jag själv, som ung officer, tjänst- tre år som C 1.Hkpdiv, alla utan ett giltigt gjorde på jagaren Halland under två år överordnat taktikreglemente – alla jobba- i mitten av 60-talet, såg jag aldrig till de dock ständigt med att utveckla ubåts- något taktikreglemente – Hallands enda jakttaktik, ytattacktaktik, ubåtstaktik exemplar av TF var nämligen hemligt och m.m. - var det dags för mig att byta jobb därmed inlåst i fartygschefens (FC) kas- igen. Förbandens taktiska förmåga blev saskåp. Där blev det liggande. under 80-talet mycket hög under pressen Under taktikdiskussioner i gunrummet av Kalla Kriget och ubåtskränkningarna. kunde FC ibland upplysa oss yngre om att De förbandsvisa taktiska anvisningarna det vi diskuterade och föreslog var uppåt hölls hela tiden uppdaterade. väggarna. TF, sade FC med upplyst min, Tillträdet till min nya befattning i MS föreskrev något annat och TF gällde. (Marinstaben), som Chef för Flottans Va- Klart slut! penavdelning (1986), kinkade litet i tiden Vad TF föreskrev fick vi inte veta – det så det blev ett glapp på cirka två månader var ju hemligt och dessutom högt ovan då jag sågs som en allmän stabspuling.1 vår lönegrad antog vi. Detta bekymrade Detta, i huvudsak behagliga, limbo av- oss föga, vi hade nog med att sätta oss in i bröts ganska brutalt genom att jag fick strids- och vapentaktik. Olika formering- uppdraget att skriva ett nytt taktikreg- ar och evolutioner (TF1) och anfallsme- lemente innan jag tillträdde min nya be- toder kunde vi också så småningom lära fattning. Jag fick totalt fria händer och oss behärska – men vi fortsatte diskutera skulle rapportera direkt till CM (Chefen taktik förstås. för Marinen). Först på MHS Allmänna kurs (1969) 1. En puling är en yngre person som fritt kan fick jag ”känna på” TF i form av vissa ut- användas för så kallade sk-tjobb och som all- drag i kompendieform. Fortfarande med- mänt sett inte bedöms ”ha koll” (Reds. anm.).

72 Uppdraget borde åsamkat mig svår • Dåvarande kommendörkaptenerna Gö- prestationsångest, men faktiskt inte ran Wallén och Magnus Haglund hade denna gång. Jag tyckte att jag hade med 1979–80 samlat in en hel del underlag en hel del i bagaget som jag kunde dra och skrivit ett manus till ett taktikregle- växlar på. Jag hade gått Royal Navy Staff mente, som utan tvivel kunde ligga till Course; gått flygvapnets divisionschef- grund för en färdig produkt. Underlaget kurs; hade varit FMV:s projektofficer för bestod dock såväl av öppna som hem- RB 12 Pingvin; Chef för provturskom- liga texter i en blandning och med en mando Patrullbåt och utarbetat RB12- hög detaljeringsgrad, som gjorde hela taktiken för denna förbandstyp; varit FA underlaget hemligt. En del av underla- Tak (Flaggadjutant Taktik) i Flaggen och get hade förvisso redan inarbetats i de lagt upp och efteranalyserat ett dussin förbandsvisa taktiska anvisningarna un- stora taktiska övningar samt C 1.Hkpdiv der början av 80-talet.2 då skarpa ubåtsjaktföretag dominerade • Manuset lämnades in till CM 1981 och allt. där blev det liggande till 1986 då jag Jag drog mig tillbaka till min trista fick den sprängfyllda hemliga A4-pär- en-modulare på Lidingövägen och tänkte men på mitt bord – åtföljd av ett glatt tillbaka på mina erfarenheter och började ”Lycka till!”. inventera vad som i övrigt fanns att utgå • Den engelska publikationen Joint Staff ifrån: Procedurs (JSP 101) hade en mycket bra del om bedömmande och beslut • TF hade en del text som tillhörde facket (Appreciation) som definitivt borde ”eviga sanningar”; i huvudsak sjöstra- vara med. Min erfarenhet från taktiska tegi modellerad efter Julian Corbetts övningar i Kustflottan, visade att sjö- Maritime Strategy (1911). Denna bok officerarna i allmänhet var dåliga på hade varit som en sjöstrategisk bibel detta mer formella sätt att lösa taktiska på den engelska stabskursen och jag problem och formulera sitt BiS (Beslut blev tidigt och har förblivit, en ”Cor- i Stort). Det var inte deras fel, utan att bettian”. Jag kände att en utbildning i flottans utbildning av dem hade falle- marin strategi och dess förlängning till rat i detta avseende. För framtagningen sjötaktiken var något som saknades hos av den svenska versionen fick jag god oss. När jag gick till MHS bibliotek för hjälp av kommendör Thomas Lagerman att låna ett ex av Maritime Strategy fann (då Marinlinjechef på MHS). Han hade jag att man ägde endast ett (1) exemplar tidigt zoomat in på JSP 101 och förgä- och dess lånekort visade att den inte ves försökt få till stånd ett positivt ställ- varit utlånad på 30 år – antagligen när ningstagande från MS att införa denna TF togs fram. Jag såg framför mig en stabsprocedur som standard. Han såg lång uppförsbacke och kort om tid och nu sin chans att via TRFL få in denna en viss ruelse infann sig. metod i utbildningen på MHS och där- med bakvägen få sin önskan uppfylld. • Vidare fanns en del text i TF om funk- tionstaktik t ex signaltjänst, bastjänst 2. Se Christer Hägg: ”Marin strategi - ett åter- och dylikt, som var användbar med besök”, Tidskrift i sjöväsendet nr 4 1985, sid. vissa moderniseringar.2 293-305 (Reds.anm.).

73 Nästa steg blev att inventera vad som på allehanda tekniska och taktiska för- fanns inom de andra vapenslagen. Flyg- hållanden samt motståndarens dito och vapnets taktikföreskrifter var i huvudsak passade inte in i ett överordnat regle- vad flottan kallade förbandsvisa taktiska mente, som då snabbt skulle bli såväl anvisningar d.v.s. hur själva striden skul- hemligt som inaktuellt. Här gällde att le föras. Däremot hade armén något år sovra i underlaget. tidigare gett ut Arméreglemente II (Tak- • Antalet exemplar för tryckning skulle tik). Detta införskaffades och jag gillade beräknas efter denna grupp så att alla såväl layout som innehållet och sättet att tilldelades ett eget exemplar förutom de beskriva det. AR II var helt klart mer än som avsågs till förbandsnivåerna, sko- lärobok i taktik än ett reglemente och lor etc. ohemligt. Jag kontaktade översten Yngve Johansson som skrivit AR II och fick ta • Giltighetstiden skulle inte bli för lång, del av hur han sett på sekretess, utform- jag antog 7 år d.v.s. alla som gjorde in- ning m.m. Här fanns mycket som kunde steg i rätt nivå under denna tid skulle tjäna som mall för ett taktikreglemente få ett eget exemplar. Den relativt korta, för flottan, förutom själva innehållet för- ansatta giltighetstiden gjorde att jag stås. kunde utesluta ett lösbladssystem med Sedan var det dags att utforma syftet en rättningsapparat. TF:s sista tynande och begränsningarna med och i regle- liv förskräckte. mentet: (Kommentar: Nu tog det snarare • Den viktigaste målgruppen måste klar- ca 25 år innan TRFL upphävdes – göras; reglementet måste självklart också denna gång utan att en färdig anpassas noga till den. Jag valde att produkt fanns färdigt att ersätta det precisera gruppen till elevunderlaget med. Till råga på allt hade under till dåvarande MHS Allmän kurs. En tiden Försvarsmaktens inriktning typelev kunde vara en löjtnant/kapten ändrats till att vara ett insatsförsvar som nyligen tjänstgjort som tjänste- med expeditionär förmåga och man grenschef på ett stridsfartyg. Nästa steg visste varken ut eller in. I ett sådant efter kursen kunde vara sekond/FC där läge blev ju mycket av det som tidi- han borde kunna göra bedömanden och gare skrivits i taktiska sammanhang fatta taktiska beslut som rörde det egna obsolet. Nu är allt ändrat igen till att fartygets uppträdande och ha goda in- huvuduppgiften skall vara ett försvar sikter i förbandstaktik. av Sverige. Tillbaka till ruta ett alltså – inte så lätt att få taktikreglementen • Eftersom målgruppen skulle fördjupa att hänga med i sådana svängar.) sig i taktikämnet under Allmänna kur- • Reglementet skulle vara öppet (i likhet sen, så låg i korten en kraftig förskjut- med AR II); inget mer slumrande tak- ning mot att TRFL skulle vara ett läro- tiskt liv i ett mörkt kassaskåp. medel, en lärobok som introducerade taktiken. Eleven skulle främst lära sig • Det skulle finnas ett tak mot den opera- hur man skulle tänka, inte vad man tiva nivån, men marin strategi och mari- skulle tänka, i taktiska frågor. Stridstek- na operationer, i den mån som erfordra- niken är i ständig förändring beroende des för att koppla ihop operationer med

74 taktik på Marinkommando- och strids- uppstod var mer komplicerat och måste fartygsförbandsnivå, skulle ingå. Vik- beskrivas. (Dessutom var det roligt att ten av att kunna koppla ihop operativa sitta och rita dessa skisser.) uppgifter med taktiska metoder (olika • Självklart skulle Krigföringens grund- sjökrigsföretag) måste klargöras med regler finnas med och förklaras. Kän- stor tydlighet. Svensk sjökrigföring har nedom om dessa ger ett sätt att tänka präglats (sedan 1814) av en överordnad strukturerat i såväl operative som tak- defensiv strategi, fleet in beeing som tiska sammanhang. operativ idé för sjöstridskrafterna och • Till slut, det övergripande syftet med en offensiv taktik som metod. Svåra be- reglementet skulle vara att utgöra en grepp som måste förklaras och kopplas grund för: ihop för att ge en förståelse för stridens förande på alla nivåer. Här borde tyngd- ◦◦ Organisation, utrustning och ut- punkten i reglementet ligga. bildning av flottans förband. • Det skulle också finnas ett undre gräns- ◦◦ Befälsutbildning i taktik vid snitt till den stridstekniska nivån där skolor och förband strids- och vapentaktiken måste, av up- ◦◦ Krigsplanläggning penbara skäl, vara sekretessbelagd och ◦◦ Utarbetande av underordnade dagsfärsk. reglementen och handböcker. • Vissa taktiska begrepp måste också tas I detta läge tyckte jag mig se ljuset i tun- upp så att alla kunde tala samma språk neln och satte penna till papper (bokstav- i taktiska sammanhang. Order och rap- ligen). Resultatet får tala för sig själv, porter fick inte vara otydliga eller kun- men jag vill förtydliga att TRFL i hu- na missförstås. Uppgiftställningarna vudsak behandlade kriget och då främst för sjökrigsföretag, korta orderuttryck, sjöstridskrafternas olika uppgifter och måste behärskas av såväl högre som taktiska metoder i invasionsförsvaret lägre taktiska chefer (CMK/TaL/FC). d.v.s. inom ramen för Försvarsmaktens Dessa uttryck skulle definieras noga, dåtida huvuduppgift. För situationer hi- t.ex. vad innebär en order att Bekämpa, tom kriget tonades omfånget ned, en del Skydda, Röja, Målrapportera, Skugga av problemen i ett skymningsläge täcktes m.fl. vilka ord måste ingå i uppgifts- ju av IKFN (som uppdaterades i början ställningen. av 80-talet). • Jag tror på bildens makt och bestämde Till skillnad från krigssituationer, där mig för att kunde ett större skeende för- taktiske Ledaren måste ha stor frihet klaras med en bild så skulle jag välja att lösa sin uppgift, måste han i krissi- en bild I stället för en text med många tuationer åläggas restriktioner och hand- paragrafer. Här kunde sjöstridskrafter- lingsregler som bygger på politiska och nas allsidighet enklast visas utan att allt militära beslut om begränsningar i mål, handlade om ”Den röda pilens magi” omfattning och metoder. Detta måste d.v.s. ett överskeppningsföretag mot också förklaras och förstås. vår kust. Då var strategin enkel – sätt in Två decennier senare fick jag en un- allt man har så länge man kan. Men hur derhandsremiss från en av författarna till man skulle förhindra att den röda pilen TRM och TPM (Taktiska Procedurer för

75 Marinen). Jag var kritisk till den av FHS chefer och enheter skall veta om och utarbetande texten av samma skäl som förstå sin uppgift vid sjökrigsföretagets Niklas Wiklund anger i sin artikel, men genomförande. Det är enda sättet att kon- också av andra skäl – texten var alldeles centrera sin kraft och nå sina mål mot en för ”akademisk” och tam. Det förekom starkare motståndare. rikligt med ”klippa och klistra”-text från Vad skulle jag förändra om jag skulle andra svenska och NATO publikationer. skriva ett nytt taktiskt reglemente för Ofta utan att sammanhang och förkla- Flottan idag? ringar. Jag tror att jag t.ex. skulle separera ut de Ibland lät texten som en slags rekryte- “eviga” sanningarna i TRFL; marin stra- ringsreklam, ”det här är Marinen”. tegi, operationer, taktiska uppgifter och I ett taktikreglemente måste vissa metoder samt deras sammanhang och hur grundläggande förhållanden regleras man bör lära sig tänka runt bedömande med en stram och verklighetsanknuten och beslut, uppdragstaktik, taktiska upp- text. Avvägningen mellan krispigt reg- gifter med deras problem och lösningar. lemente och en mer resonerande text Dessa avsnitt skulle ha lärobokskarak- i samma publikation var och är, dock tär, vara öppen och kanske kunna kallas ibland svår att göra. Handbok i Marintaktik (HBMTak). Res- ”Detta är uppgiften och den skall du ten av TRFL:s fortfarande aktuella delar lösa med den resurs som du får tilldelad, skulle kunna inarbetas i de förbandsvisa beaktande de eventuella begränsningar taktiska anvisningarna (hemliga) och ha som anges av högre chef.” en tydlig reglementskaraktär. TRM och Akademiskt snömos har ingen plats i TPM skulle antagligen kunna delas upp sådana sammanhang. Kristallklar upp- på samma sätt och sedan upphävas utan dragstaktik måste gälla! Alla deltagande ersättning.

76 Ledamoten GÖRAN R. WALLÉN

Göran R. Wallén är pensionerad konteramiral.

Några synpunkter rörande marin taktik Ledamoten Niklas Wiklund ställer i TiS 2019:6 (sid. 461 - 469) frågan om någon svensk marintaktik existerar i dag. Ledamoten och vännen Christer Hägg redovisar i en utmärkt debattartikel (se sid 71 i detta nummer) sin syn på frågeställningen och hur han upplevde utbildningen i sjötaktik under sin aktiva tid. Då jag hade haft för- månen att få leva om skeppsbord under förhållandevis många år av min officerstid och då i stabsbefattningar på Kustflottans ytstridsförband, vill jag redovisa en något annorlunda uppfattning om intresset för utveckling och utbildning i sjötaktik.

Låt mig först nämna att nedanstående 1952, om jag minns rätt. TF var fastställd rader avser sjötaktik, d.v.s. hur sjöstrids- av CM. TF 1 innehöll bestämmelser för krafter bör agera för att lösa en given formell taktik och TF 2 för tillämpad tak- uppgift på bästa sätt. Amfibieförbanden tik. kan ha behov av andra regler. Många är Dessa publikationer var hemliga, möj- givetvis allmängiltiga, t.ex. vikten av att ligen var TF 1 ”endast för tjänstebruk”. känna sin motståndare. Jag skulle tro att vi – även om vi som Min första kontakt med marin taktik kadetter inte kunde förvara sekretessbe- torde jag ha fått hösten 1955 när jag bör- lagda handlingar – måste ha undervisats jade högre kadettkursen (SKH) på KSS. i formeringar, evolutioner, etc. Vi skulle Lärare i ämnet Sjökrigskonst var kn Carl ju under sommarexpeditionerna övas/ C-son Sparre. tjänstgöra på fartygsbryggor som signal- ”Taktiska föreskrifter för Flottan kadetter, manöverbefäl etc. För att kunna (TF)” bestod av två häften i den ”gråbru- genomföra evolutionsövningar, m.m. na” färg som användes på merparten av var kunskap om TF 1 en förutsättning. dåtidens armépublikationer. TF hade för- Som nämnts fanns i TF 1 föreskrifter för fattats av kn Lennart Ahrén och utkom formell taktik vilket då alltjämt var av

77 betydelse. Till exempel skulle jagar- och främst vad avser ytstridskrafter - var kk 2 mtb/tb-förband uppträda i stridslinje. I Hans Hallerdt. TF 2 behandlades sjökrigets eviga grund- Fortsatt utbildning i taktik erhölls på regler, olika typer av operationer och be- Militärhögskolan (MHS), såväl under stämmelser om den tillämpade taktiken. den obligatoriska allmänna kursen, som Den fick vi knappast ta del av på KSS under den tvååriga stabskursen. men jag kan tänka mig att vår taktiklä- Flottilj- och divisionschefer höll som rare tog upp innehållet under olika före- regel taktiska genomgångar efter ge- läsningar. nomförda övningar och utdelade ”ris och En annan viktig taktisk publikation ros”. Övningar planerade och ledda av var ”Kustflottans Taktiska Bestämmelser CKF avslutades alltid med genomgångar. (Kfl TB)”. Denna var en röd ringpärm Så var också fallet efter större övningar för att det skulle vara enkelt att göra änd- som Marinens Krigsövning (MKÖ). Så- ringar. Den var fastställd av CKF och dana genomfördes varje höst inom olika tillkom ”tvåkryssarsommaren” 1952 då Marindistrikt/Marinkommandon varvid eskadertaktiken prövades och övades i dessa staber medverkade/övades liksom Kfl. CKF var då konteramiral (kam) Stig regionala och lokala enheter. Såväl efter H-son Ericson. Kfl stora övningar som de regionala öv- CKF hade föreskrivet att varje flot- ningarna samlades erfarenheter och för- tilj/division i Kfl skulle ha en ”Taktisk slag till ändrade taktiska bestämmelser i detaljplan” som skulle reglera hur för- skriftliga dokument. bandets fartyg skulle agera i olika si- CM hade givit CKF uppgiften att kon- tuationer (i bas, under förflyttning, vid tinuerligt utveckla sjötaktiken. Bland eskortering, etc.); vidare sambandsbe- annat därför genomfördes varje vinter stämmelser, m.m. ”Kustflottans Taktiska spel” under några Efter ”fänrikslångresa” kommendera- dagar. Förbandscheferna hade redan på des jag till en fregatt som stridslednings- hösten erhållit studie-/utvecklingsupp- och signalofficer. Där var kunskap om gifter vilka skulle redovisas och dis- nämnda publikationer en förutsättning kuteras under speldagarna. För att lösa för att kunna tjänstgöra. Divisions- och uppgifterna samlades fartygs- och tjäns- fartygschef var kk 21 Lennart Eriksson. tegrenschefer i ”seminariegrupper”. Kfl Han delgav mig vid olika tillfällen – un- Spel kunde också innefatta viss teoretisk der övningar eller i gunrummet - taktiska genomgång/diskussion inför förhöstens anvisningar, främst avseende ubåtsjakt. avslutande taktiska övning (Kfl TÖ). Han var en av de svenska officerare som Vanligtvis hade förbanden under som- utbildades i UK. marhalvåret övats i av CKF ledda tak- Taktik var givetvis ett viktigt ämne på tiska momentövningar (TMÖ) med olika Flottans Vapenofficersskola (VOS), en inriktning. del av Berga Örlogsskolor (BÖS). Mitt Åren 1980 – 1982 deltog jag i av CM sista halvår som fänrik gick jag VOS. anordnad ”Taktisk kurs”, som varade en Kurschef och utmärkt taktiklärare – eller två dagar. Jag minns inte i dag vad kursen innefattade. 1. Kommendörkapten av 2. graden; motsvarar Det kan i detta sammanhang vara värt dagens kommendörkapten (Reds. anm.). att också nämna Mimer, den ”tactical

78 trainer” som köptes från Storbritannien står att föredragning för CM, viceamiral 1962 och som utnyttjades flitigt för så- (vam) Per Rudberg, av vårt utkast till ny väl enkla som mera avancerade övning- TR:Fl ägde rum först den 9 mars kl 09:00 ar. Mimer moderniserades i början av – 12:00. 1990-talet. Eftersom sjökrigföring har många as- Av ovanstående framgår att åtmins- pekter kan man inte fånga alla former av tone fram till början av 1980-talet var taktiska anvisningar i ett taktiskt regle- sjötaktiken något som hela tiden var en mente. Inte minst gör den allt mera kom- viktig del i varje sjöofficers verksamhet plexa och allt snabbare tekniska utveck- och som hela tiden studerades, diskute- lingen att anvisningar behöver bli allt rades och utvecklades på de sjögående mera detaljerade och kunna uppdateras förbanden. Omfattningen var självklart frekvent. Det förslag som vi utarbetade avhängigt respektive chefs strävan i att avsåg ett övergripande taktikreglemente. utbilda sina officerare. Sedan måste det finnas särskilda före- Den signifikant ökade främmande skrifter/anvisningar avseende exempel- undervattensverksamhet, som konstate- vis luftförsvarstaktik, ubåtsjakttaktik, rades 1980, föranledde CM att nedprio- ytstridstaktik, bastaktik, minröjnings- ritera utbildning och övningar i strid mot taktik, ubåtstaktik och mineringstaktik. övervattenstridskrafter till förmån för att Det fanns då sedan länge ett antal vapen- återställa den genom 1972 års försvarsbe- grens- eller tjänstegrensvisa föreskrif- slut försummade förmågan till strid mot ter, handböcker, t.ex. ISF:Ub, TorpR. Vi ubåtar. Huruvida förmågan till strid mot föreslog också taktiska anvisningar vid övervattenstridskrafter återställdes under incidenter. det förra millenniets sista årtionde är för Kk Christer Hägg fick senare i Marin- mig obekant. staben fortsätta arbetet. Resultatet blev Efter sex år i Försvarsstaben fick jag ”Taktikreglemente för Flottan (TR FL)” i oktober 1978 chefskapet över en tor- 1987. Ett år senare fastställde CM ”Tak- pedbåtsdivision. I det då rådande VU tikreglemente för Kustartilleriet (TR 60-systemet innebar det att utbilda en B- KA)”. Båda publikationerna har uppfat- omgång fartygsbesättningar. tats som bra övergripande taktikregle- CKF, kam Bengt Rasin ansåg att den menten. då alltjämt gällande TF från 1952 var ob- Krigföringens tio grundregler, som de solet, även om den, som Christer Hägg är utformade i TR FL, lyder: framhåller, var full av ändringar, etc. och • Sätt upp ett mål och håll fast vid det behövde förnyas. CM ställde i december (konteramiralen Bertil Berthelsson 1979 mig till CKF förfogande för denna som CKF: Noga överväga, djärvt be- uppgift. FA Tak, kk Magnus Haglund sluta och därvid bliva!). skulle jämsides med ordinarie arbets- • Uppehåll en god anda. uppgifter medverka i arbetet. Möjligen • Handla offensivt. hade CKF en förhoppning att detta arbete skulle kunna vara slutfört till 1 april • Tillgodose rimlig säkerhet för egna 1980 då jag tillträdde som chef för 1.ytstridskrafter. attackflottiljen. Arbetet tog emellertid • Eftersträva överraskning. längre tid. Enligt min kalender för 1981 • Eftersträva kraftsamling.

79 • Utnyttja stridskrafterna ekonomiskt. sannolik angripare sänder inga ”okvalifi- • Eftersträva taktisk anpassning. cerade” enheter mot oss. Ordet kvalificerad bör därför utgå. • Utforma organisationen för krigets I ett reglemente för sjötaktik måste syften. framhållas att varje taktisk situation är Här har jag några synpunkter. Bland reg- unik. Det går således inte att i ett regle- lerna saknas att man måste känna mot- mente i detalj fastslå hur en förbands- el- ståndaren, d.v.s. underrättelsetjänstens ler fartygschef skall agera i olika situa- stora betydelse (Utan spaning, ingen tioner. Inverkande faktorer är många och aning). Det är av allra största vikt att man måste alla värderas. Sjökrigföring är känner motståndaren så att man kan und- således enligt min mening en ”konst” - vika dennes styrka men utnyttja svaghe- sjökrigskonst – och inte en ”vetenskap”. terna. Ledamöterna Niklas Wiklunds och En annan brist är att underhållstjänsten Christer Häggs utmärkta artiklar får mig inte nämns specifikt. Utan en väl fung- att föreslå att vetenskapsgrenen 1 (Strate- erande underhållstjänst kan man aldrig gi, operationer och taktik) tar ett initiativ nå framgång. till ett seminarium om marin taktik och Den sista regeln är egentligen överspe- taktikutbildning. Detta bör hållas under lad när fred övergått i krig och borde där- detta halvår och förhoppningsvis resulte- för inte finnas i ett taktiskt reglemente. ra i en rapport med förslag att överlämnas I dag förekommer relativt frekvent i till Marinchefen. För övrigt anser jag att olika dokument uttrycket väpnad strid denna viktiga befattning bör ändras till mot en kvalificerad motståndare. En Chefen för Marinen (CM).

80 Ledamoten NIKLAS WIKLUND

Örlogskapten Niklas Wiklund studerar idag vid Försvars- högskolans högre officersprogram. Wiklund har tidigare varit fartygschef samt stf divisionschef vid 31. Korvettdi- visionen och har under många år arbetat med taktik- och stridsteknikutveckling avseende sjömålsstrid både inom marinen och tillsammans med flygvapnet.

Kommentar till artiklarna av ledamöterna Hägg och Wallén Ledamoten Wallén menar att begreppet ”väpnad strid mot en kvalificerad motstån- dare” saknar relevans och bör utgå. Jag vill därför ge min bild av bakgrunden till varför det har varit nödvändigt att poängtera detta. Efter Försvarsbesluten 2000 och framför allt 2004 när stora delar av Försvarsmakten avvecklades och det som blev kvar skulle inriktas mot internationella insatser (den s.k. strategiska time-outen), reducerades av olika skäl den kvalificerade marina öv- ningsverksamheten i stor omfattning. Inledningsvis hamnade fokus på kampen mot terrorism och smuggling, och senare mot pirater. Ytstridsförbandens dimensionerande motståndare hade gått från ytattack och ubåtar till små snabba båtar utrustade med kulsprutor (så kallade FIAC - Fast Inshore Attack Craft), eller propellerplan (LSF - Low Slow Flyers) som skulle flyga in i våra fartyg, eller släppa farliga saker på oss. Det innebar att vi i praktiken – mycket ensidigt - övade mot denna typ av okvalificerat hot. Något som jag personligen fann problematiskt, och tidigare har belyst i flera artiklar. Detta pågick under flera år, och eskalerade i samband med insatsen i Adenviken 2009. Felet var inte att vi anpassade oss efter vår samtid, och förberedda oss för de aktuella insatserna. Det var helt nödvändigt där och då. Problemet var att pendeln gick från det ena ytterläget till det andra, och att vi gick ”all in” mot den här typen av hot, vilket innebar att vi enligt min personliga åsikt började tappa kompetens inom våra grund- läggande marina förmågor så som ytstrid och ubåtsjakt. Det fanns således starka skäl för marinchefen Jan Thörnqvist att öppet och tydligt påtala att det var ”väpnad strid mot en kvalificerad motståndare”, som återigen skulle vara dimensionerande för marinen. Detta i samband med att Ryssland hade på- börjat sin omfattande upprustning av de väpnade styrkorna och en ökad övningsverk- samhet i Östersjön. Inte minst då min erfarenhet från den tiden var att det fanns krafter

81 på förbanden som fortsatt fokuserade på övningar mot FIAC och LSF. Möjligen på grund av att det var enkelt och billigt att få fram sådana målresurser i form av stridsbå- tar och propellerflygplan från Frivilliga Flygkåren. Ytstridsförbanden bestod vid den tiden i praktiken av fyra korvetter. Detta är således min bild av bakgrunden till att det var både bra och viktigt att det beordrades ”upphör” från marinchefen genom att särskilt peka på detta i såväl tal som skrift. Under de senaste 5-10 åren har en återtagning skett i hög takt, och idag har nöd- vändiga förmågor återtagits på ett mycket förtroendeingivande sätt. Vidare har Sjöstridsskolan dessutom nyligen erhållit en ny stridsträningsanläggning NWTS (ersättare till bl.a. MIMER) som är ”state of the art”. Vi har dessutom numera helt fantastiska möjligheter till taktikutveckling genom möjligheten att återuppspela hela övningar där i princip alla vidtagna åtgärder kan presenteras. Allt med en mycket stor detaljeringsgrad. Detta ger oss en helt ny dimension för utvecklingen av taktik och stridsteknik. Vi kan dra slutsatser, eventuellt förändra och göra om moment som analyseras och utvärderas på nytt. Vi tar stora steg i rätt riktning och gör rätt saker, men vårt öppna taktikreglemente har som tidigare beskrivits inte riktigt hängt med i den snabba utvecklingen enligt min mening - detta bör således åtgärdas.

82 Ledamoten MICHAEL ZELL

Med förstånd och styrka1 Kungl. Örlogsmannasällskapets valspråk är Med förstånd och styrka. Jag har som tidigare ordförande i akademien ofta funderat över dess betydelse. Vad ville våra grundare förmedla till oss? Att de inte ville att akademien skulle vara ”korkad och svag” får nog anses vara en så låg ribba att det knappast behövde varnas för redan i valspråket. Förstånd tenderar man ju att antingen ha eller ej. Styrka kan upplevas en smula oakademiskt, typ kraft i stället för intellekt. Nej, de ville säga oss något mer menings- fullt, och uppbyggligt. Men vad? Jag har ägnat en stund åt frågan och fjällen har fallit från mina ögon. Som så ofta be- höver man ha mer respekt och lyhördhet för gamla tiders ordning. Med den utveckling som såväl språk som bildning varit föremål för, har vi idag en annan uppfattning om begreppen förstånd och styrka än vad som var fallet 1771. På den tiden läste man ju fortfarande om antiken i skolan och det innebar att de filosofiska begreppen var mer etablerade storheter. De fyra kardinalsdygderna var då således en självklar företeelse för en rimligt bildad person. De är: förstånd, rättvisa, måttfullhet och styrka. Innan vi bland dessa inser vikten av just förstånd respektive styrka, måste vi förstå or- dens betydelse då. Förstånd var inte en egenskap, det var som sagt en dygd med vilken avsågs strävan efter kunskap och att vårda sina erfarenheter. Denna dygd avbildades i konsten ofta som Prudentia, en skön kvinna med ett janusansikte. Å ena sidan vacker och framåtblickande, å den andra en gammal och bakåtblickande man. Står för de två i sammanhanget likvärdiga tidsbegreppen, framtiden och historien. Och det som då lades i ordet styrka som en dygd, skulle vi idag snarare benämna uthållighet. Så KÖMS valspråk i dagens språkdräkt vore ”Med kunskap och uthållighet”. Det är vad de unga sjöofficerarna, sittande hemma hos viceamiralen Christoffer Falkengréen på Långa Raden 4, ville förmedla till oss med sitt nybildade sällskaps valspråk den 15 november 1771. Att ägna sina långa vinteruppehåll åt att bilda sig och med oförtröttlig uthållighet sprida sin kunskap och sina erfarenheter. Det var deras budskap till oss, i högsta grad relevant även idag, 248 år senare. Jag ser däri en rak linje från akademiens ursprung till vårt nyligen genomförda arbete En Marin för Sverige. En på erfarenhet från tidigare prövningar vilande kunskap där vi uthålligt står upp emot den under varje fredstid rådande sjöblindheten och lyfter fram den marina komponentens betydelse för försvaret av vårt land. Ska Sverige för- svaras, måste Sverige försörjas.

1. Ur tacktal vid Kungl. Örlogsmannasällskapets 248:e högtidssammanträdes efterföljande middag den 15 november 2019. Anförandet är lätt redigerat för att passa som artikel. För presentation av författaren, se sidan 84 (Reds. anm.).

83 Ledamoten MICHAEL ZELL

Hedersledamoten i Kungl. Örlogsmannasällskapet, direktör Michael Zell är av regeringen utsedd ordfö- rande i Svenska Skeppshypotek och tidigare vice VD och dotterbolagschef i Handelsbanken. Han är örlogs- kapten i Flottans reserv och var ordförande i Kungl. Örlogsmannasällskapet åren 2014-18.

Bokanmälan: Mikael Nyman, ”Operation Notvarp. Ubåtsjakten i Hårsfjärden”, Notvarps förlag 2019 Tidigt i år utgavs boken ”Operation Notvarp” med undertiteln ”Ubåtsjakten i Hårs- fjärden”. Den gör inte anspråk på att redovisa de faktiska händelserna utan är en ”verklighetsbaserad äventyrsroman och militärpolitisk thriller”. Boken är förfat- tarens debutroman. Mikael Nyman uppges ha en bakgrund som analyschef från 1990-talet samt med tjänstgöring med personalfrågor på regeringskansliet under 2010-talet. Hans militära bakgrund uppges vara kadettskola utan att det framgår var.

Sverige har i sen tid begåvats med en framför mig, med hög igenkänningsfak- mängd deckar- och thrillerförfattare. På- tor i de olika miljöer som det valda om- fallande många tycks ha knäckt koden rådet erbjöd. Med ett erforderligt mått till att om och om igen kunna producera av tålamod med den typ av bristande spännande och läsvärda böcker med till terminologi och felträffar som man alltid synes oändliga varianter på ofta likartade noterar då man besitter en inte obetydlig återkommande förutsättningar avseende personlig erfarenhet av den miljö som ska plats, yrkesroll och miljö. Det gäller även beskrivas. Som i grova fall ska upptäckas delmängden militära thrillers, från 80-ta- och putsas till av en faktagranskare eller lets ”Operation Garbo” av pseudonymen redaktör. Harry Winter till Lars Wilderängs ”Mid- I detta fall framför författaren sitt tack sommargryning” m.fl. till ”alla de personer som tagit sig tid att Jag hade således anledning att för- diskutera boken” och särskilt omnämns moda att jag höll ett hyggligt hantverk i kommendör Karl Andersson och krimi- min hand med några spännande timmar nalkommissarie Lars Engvall. Ordinarie

84 ledamoten Andersson är väl bekant för läsarna av TiS, om än mer känd för sina insatser i samband med Gåsefjärden 1981, än just denna händelse. Han gick som bekant bort 2017, därtill efter en längre tids sjukdom. Så antingen förelåg denna bok i färdigt skick redan under mycket lång tid före sin publicering 2019, eller så tog Karl Andersson del av en mycket preliminär utgåva, rent av enbart ett synopsis. Vad en kriminalkommissarie skulle kunna tillföra i detta sammanhang är oklart, en enkel sökning på Google på Lars Engvall leder för övrigt inte heller till någon träff (förutom den förlaget lagt ut). Spänningen i en thriller ligger i två faktorer. Dels att med god observations- förmåga skapa en känsla av autenticitet. Dels att med inlevelse kunna beskriva ett antal parallella situationer, ofta till synes utan inbördes sammanhang men där man som läsare anar, och med spänning väntar Muskö är det enda tillfället där boken er- på, att trådarna med ett mått av överrask- bjuder någon form av pulshöjning, möj- ning kommer att gå ihop i någon form av ligen antydande författarens egen bak- dramatisk final eller upplösning. Ingen av grund som soldat. dessa faktorer föreligger i denna bok. Miljön på Högkvarteret beskrivs ned- Redan bokens omslag väcker ett mått låtande parodiskt och störande okun- av teknisk oro. Den pryds av en, såvitt jag nigt med en mängd billiga intriger inom kan bedöma, amerikansk ubåt av Ohio- ledningen (”marinchefen drömmer om klass. Med sitt långa skrov, omisskänn- att åter ha kryssare och t.o.m. ett hang- liga förliga torn med de stora tornrod- arfartyg för att markera det svenska her- ren och skarpt sluttande förskepp. Som raväldet i Östersjön”). ÖB framställs som USA:s största ubåt genom tiderna tar den ständigt grubblande med tvivel om vilka sig svårligen in i Östersjön, än mindre in han kan lita på. Militärledningen och de i svensk skärgård. Därtill knappt opera- högre officerarna i ”officerseskadern” be- tiv vid tiden för bokens händelser (serien skrivs genomgående som dilettanter. började byggas 1976). Boken saknar känsla för ett autentiskt De olika miljöer som beskrivs mer språkbruk, präglat av den jargong och ingående är militärledning på Högkvar- förkortningar som i all synnerhet mili- teret, ombord på de ryska ubåtarna, tära miljöer ger upphov till. Berättelsen KA-stationen på Mälsten samt några är fylld av orimligheter och hitte-på, posteringar iland. De är alla mycket torf- där den i stället skulle vinna trovärdig- tigt beskrivna, möjligen med undantag het på de faktiska omständigheterna. för posteringarna. En eldstrid på norra Exempelvis beordras två svenska ubåtar

85 inta u-läge mellan Långgarns fyr och St och säkerhetstjänst”. Han är i boken kom- Rotholmen för att därifrån spana över mendör, befattningen har hittills alltid norra Mysingen (för att sedan inte alls innehafts av en generalsperson. MUST förekomma i berättelsen). Utöver valet av tillkom som organisatorisk beteckning plats i sig för uppgiftens lösande, är dju- först 1994, dvs 12 år efter denna boks pet på platsen ca 20 m, och det är 4 - 500 handling. Man blir t.o.m. osäker på för- m brett. Att där ens få ned en ubåt är en fattarens kunskap om Stockholms belä- risk, att trycka ned två är knappt fysiskt genhet när man läser att ”Mälarens vatten möjligt. En rysk ubåt ligger i bottenläge som omgärdade Stockholm”. Som bekant på 18 m och kan ändå skicka upp sitt för oss andra ligger Stockholm mellan periskop (som för övrigt vrids runt med Mälaren i väster och Strömmen och salt- ”styrpinnar”). De ryska sjöofficerarna sjön i öster. Några få exempel på en tsu- kallar i samtal sig emellan undantags- nami av verbala obegripligheter och kon- löst sina ubåtar efter Nato:s terminologi struktioner som stundtals gör läsningen (Whiskey, Golf, Quebec, Juliette). En pa- närmast fysiskt plågsam för någon med trull spetznas-soldater i land ska skicka elementär insikt i vad som ska beskrivas. ett meddelande på sin långvågsradio, en Det har antytts ytterligare böcker på omöjlighet givet den längd på antenn som likartade teman av samma författare långvåg kräver (tänk Grimeton). från Notvarps förlag. Amerikanarna har Boken introducerar överraskande en ett uttryck för dem som med begränsad ny befälsnivå med stort operativt ansvar, framgång försöker sig på en karriär utan- ”Chefen för Musköbasen”. Chefen för för sitt naturliga kompetensområde; Keep MUST får var tid denne nämns (vilket är your daytime job. Det vore även här mitt ofta) sin befattning fullt utskriven som råd till författaren. ”chef för militärens (sic!) underrättelse-

86 Ledamoten PER ANDERSSON

Överstelöjtnant (PA) Per Andersson verkade de sista 20 åren av sin aktiva karriär inom underrättelseområdet. Han arbetade bland annat i den marina analysgruppen och bi- trädde både Ubåtskommissionen 1995 och Ubåtsutredning- en 2001 med underlag i ubåtsfrågan. Efter pension ingick han också i FOKK särskilda arbetsgrupp om undervattensverksamhet riktad mot Sverige.

Bokrecension över ”Det Svenska Ubåtskriget” skriven av Ola Tunander Antal sidor 415. Utgivningsdatum 2019-11-21. Förlag Medströms Bokförlag. ISBN 9789173291408 Ola Tunander har utkommit med en ny bok ”Det svenska Ubåtskriget” på Med- ströms Bokförlag. Detta är den fjärde boken i detta ämne som författaren har publicerat. Boken är upplagd som en forskningsrapport och omfattar 415 sidor, inkl. en omfattande notapparat på 38 sidor.

Bokens innehåll Den genomgående tesen i den nu före- Västmakterna, och då främst Storbri- liggande boken, och till del även i de ti- tannien och USA, ska dessutom i sina digare böckerna, är att det var västmak- hemliga operationer ha utnyttjat olika ty- terna som kränkte Sverige under hela per av bl.a. mindre italienska ubåtar vilka Kalla Kriget samt tiden därefter. Detta transporterats dolt i modifierade tank- skall ha gjorts i en hemlig samverkan eller lastfartyg och i vissa fall på däck på med ett mindre antal svenska marinoffi- större brittiska ubåtar. cerare med hög ställning och placering. Ola Tunander framför i boken, i lik- Dessa skall ha haft direktkontakter med het med tidigare inlägg i debatten under sina motsvarigheter i olika västländer så- flera år, tesen om att det var italienska som dåvarande Västtyskland sedermera Cosmos-ubåtar och dykartransporthjälp- Tyskland, Storbritannien och USA. Detta medel som användes av USA för kränk- har i boken kallats den Svenska Dubbla ningar av vårt sjöterritorium. Detta för Staten. Dessutom skall verksamheten ha att USA:s egen inblandning och ledning skett bakom ryggen på Sveriges politiska av undervattensoperationerna mot Sve- ledning och därtill ha pågått i många år. rige under 1980 talet inte skulle avslöjas

87 om de upptäcktes. Ubåtarna skulle an- namngivna f.d. officerare har erkänt att vändas bland annat för att lägga ut och ubåtsoperationer genomförts mot Sve- serva ett stort hemligt hydrofonsystem rige. Tidigare hemlig sovjetisk undervat- vilket skulle ha lagts ut av USA i svenska tensmateriel, farkoster och dykare, har vatten längs östersjökusten. identifierats av observatörer i svenska Sovjetunionen, och sedermera Ryss- vatten. Inte något av detta har Tunander land, ska också till viss del ha kränkt tagit upp i sin bok, trots att källorna finns Sverige, men bara på territorialhavet och förtecknade i notförteckningar och refe- aldrig på inre vatten i våra skärgårdar. renser som publicerats av Bengt Gustafs- son, Emil Svensson och Nils-Ove Jans- Recension son. Inledningsvis bör nämnas att Ola Tun- Jag kommer nu att kommentera några anders deltagande i Ubåtsutredningen av de teser Tunander framför: under Rolf Ekéus endast bestod av en kortare period inledningsvis. Han utgick Ubåtarna kom från väst ur utredningen under maj 2001 och var I boken berörs att både Ubåtskommissio- således inte med till slutet av Ubåtsutred- nens rapport ”Ubåtsfrågan 1981 – 1994” ningen. MUST fick uppgiften att infor- från 1995 och Ubåtsutredningen 2001 mera Ubåtsutredningen inom olika om- skrivit att även ubåtar från väst kan ha råden där särskild hög sekretess rådde. varit inne på svenskt vatten. Vid dessa föredragningar i utrednings in- Under Ubåtsutredningens arbete ställ- ledning fick inte Tunander närvara då han de utredaren Rolf Ekéus ett antal muntli- inte var säkerhetsklassad för denna infor- ga frågor till MUST angående en eventu- mationsnivå. Ola Tunanders medverkan i ell koppling mellan Väst och den marina och påverkan på Ubåtsutredningens rap- analysgruppen, MAna, som tidigare var port ”Perspektiv på ubåtsfrågan”, SOU en del av MUST. Frågorna relaterade till 2001:85, var således betydligt mindre än av utredaren (genom ambassadör Moss- det framställs i boken. berg) funna dokument. Boken har så komplext innehåll att jag MUST avgav efter utredning av de bedömer att det bara är en relativt liten ställda frågorna ett svar till Regeringen krets personer, som kan tillgodogöra sig genom en hemlig skrivelse i november helheten och till fullo förstå vad det är 2002 där man förtecknade de åtta ob- författaren skriver om eftersom det i stor servationer (rapporter) som skulle kunna utsträckning handlar om namngivna per- tyda på att det var en västlig undervat- soner, som troligen är okända för flerta- tensfarkost som observerats. Som jämfö- let. Om läsaren inte är insatt över huvud relse kan det vara värt att nämna att det i taget i debatten kring undervattensverk- marina analysgruppens arkiv fanns mel- samheten som genomförts mot Sverige lan 4 000 – 5 000 olika rapporter. under Kalla Kriget, är det svårt att få ett Det lilla antal rapporter, som eventuellt sammanhang av det som skrivs i boken. skulle kunna vara kopplade till väst, har Efter Kalla Kriget har mycket ny infor- varit som en magnet för olika forskare mation kommit fram om Sovjetunionens och debattörer varför jag från Regerings- krigsplanläggning och sovjetiska ope- kansliet begärde ut Försvarsmaktens skri- rationer mot. bl.a. Sverige. Flera högre velse. Jag fick ut handlingen med något

88 maskerad text, inklusive den tidigare kvalificerat hemliga handlingen. Jag tar i denna recension upp en av dessa händelser eftersom den lyfts fram både av Tunander och av andra författare som ett så kallat bevis på västlig kränkning. Den 10 februari 1982 observerade en anställd vid Utö skjutfält vad han uppfattade vara en ubåt på långt av- stånd öster om Utö. Han observerade föremålet under ca 5 minuter. För att få en bättre observationsplats åkte han sedan i sin bil till Hamnud- den. Bilresan tog cirka 15 minuter. När han kom fram kunde han inte få syn på det föremål han tidigare sett. Han körde då till säkerhetsche- fen för skjutfältet och berättade vad han sett. Ingen rapportering skedde denna dag till Ostkustens Örlogsbas, vilket annars var brukligt i sådana här sammanhang. Säkerhetschefen mindes inte att han ens blev infor- föremål som kanske kunde vara en per- merad om händelsen när han senare ut- son. Inga master kunde observeras. Tor- frågades. nets överkant var obruten liksom fram- Vid ett kontakt- och informationsmöte kanten och tornets akterkant övergick som representanter från ÖrlB O hade ungefär halvvägs till en utbuktning och med boende på Utö den 18 februari, d.v.s. slutade halvvägs på akterdäck. Tornet var 8 dagar efter observationen, kom obser- placerat långt akterut. Föremålets längd vatören fram till en av officerarna och be- bedömdes vara ca 50 meter. En skiss bi- rättade vad han hade sett. Efter det gjor- fogades rapporten som upprättades vid des en kompletterande telefonutfrågning ÖrlB O. den 22 februari. Av den beskrivning som gjorts be- Vid utfrågning av observatören fram- dömde handläggaren på örlogsbasen att kom att observationsavstånder var ca det inte kunde vara en ubåt från WP då 4 000 meter och att kikare användes. Far- utseendet mer liknade en västtysk ubåt ten bedömdes till 2-3 knop. Det var di- och man registrerade handlingen som sigt och det var spridd drivis i området. kvalificerat hemlig. Skrovet uppfattades som mörkt med en Kommentarer: I efterhand har mycket vit text på tornsidan. Texten kunde inte arbete lagts ner på denna observation. tydas då avståndet var för stort. Förskep- Ett observationsavstånd på 4 000 meter pet var längre och låg högre än akterskep- i disigt väder är väldigt stort, även med pet. Mitt på fördäck fanns ett långsmalt kikare. Praktiska prov har gjorts om man

89 kan utskilja en person på detta avstånd Det förtjänar här att påpekas att sam- med kikare i en disig omgivning. Om det ma slags kritiska granskning var rutin skulle varit en person på däck på en krän- vid arbete med inkomna rapporter om kande ubåt i övervattensläge är den all- befarad främmande uv-verksamhet. männa uppfattningen att man skulle haft mycket hög beredskap att snabbt dyka om De italienska Cosmos-ubåtarna exempelvis en av försvarets helikoptrar Det är en onekligen fantasieggande tes skulle dyka upp. Att då ha en person på som Tunander framför, men den svenska däck skulle försinka en sådan åtgärd. Vid underrättelsetjänsten kände väl till Cos- kontroll med SMHI var lufttemperaturen mos-systemet. Bl.a. hade två marinoffice- vid tillfället plus 0,8 grader vilket också rare skickats till Italien kring 1988, när skulle kunna medföra att däcket var halt. undervattensverksamheten mot Sverige Man gick ju också i spridd drivis. var av stor omfattning, och besökte då fa- Vad som är ännu mer märkligt, vilket briken. Ledningen på fabriken var myck- inte framgår av utfrågningsprotokollet, är et vänlig och tillmötesgående och de fick att den skiss som har ritats av föremålet se allt de ville, även inne i farkosterna som bedömdes vara en ubåt inte har ritats och även fotografera de olika modellerna. av observatören utan av utfrågaren eller Underrättelsetjänsten hade med andra en medhjälpare till honom. Enligt vad ord en mycket god uppfattning om de ita- som framkommit hade observatören sagt lienska mindre ubåtarnas och dykarfar- att han var dålig på att rita. Föremålet kosternas kapacitet. Italienska Cosmos- observerades i bäring 143° och uppgavs farkoster har enligt min uppfattning inget ha en kurs på 100°. Kursen stämmer väl att göra med undervattenskränkningarna med det som utritats i ett bifogat sjökorts- av Sverige under Kalla Kriget. avdrag. Skissen på hur föremålet uppfattades är ritad i tvärskurs i förhållande till Amerikanska hydrofoner i Öst- observatören. Med den angivna bäringen ersjön och den inritade kursen skulle aldrig ob- Ola Tunander skriver att en överenskom- servatören kunna se föremålet som det melse gjorts mellan USA och Sverige i har framställts och inte heller kunnat slutet på 1960- talet om utplacering av bedöma längden till 50 meter. Han ser ju hydrofonbojar längs den svenska kusten föremålet snett akterifrån i ca 35° vinkel! för att kunna täcka den sovjetiska ubåts- Det har i efterhand bedömts att det inte verksamheten i Östersjön. Av politiska ens är säkert att det är en ubåt som har skäl kunde man inte ansluta dessa med observerats. Det kan möjligen vara en W- kablar iland på samma sätt som med ubåt med sin väl synliga Fez-hydrofon på SOSUS systemet utanför Norge. Hydro- fördäck som tillfälligt under framfart går fonerna skulle ha placerats ut i ytterskär- upp i mellanläge för att passera ett grun- gården eller på öppet hav. De fungerade dare område. enligt knapphändiga uppgifter så att den Med detta exempel vill jag visa att det insamlade information lagrades och att som av flera författare bedömts som ett sedan informationen sändes, via en an- av de bästa bevisen på att en västubåt ob- tenn som kom upp till ytan, med kompri- serverats på svenskt sjöterritorium inte merad snabbsändning till flygplan över håller vid en närmare kritisk granskning. Östersjön. Batteribyten och utbyte av

90 bojarna skedde med hjälp av de italienska Viceamiral Bror Stefenson utpekas små ubåtarna som berörts tidigare. Hy- som den svenska förbindelseofficeren drofonbojarna skulle varit i bruk under till britterna. Flera svenska officerare ska hela 1970-talet. ha bekräftat för Tunander att han under Kommentarer: Några belägg för detta kränkningen i Hårsfjärden 1982 ingrep påstående som Tunander gjort finns inte och släppte ut ubåtarna samt begränsade utöver de källor han hänvisar till. Det våldsanvändning genom eldförbud för viktigaste argumentet som fäller denna minsystemen. tes är att utan en optisk kontroll av ytan, Enligt Tunander har en tidigare svensk dvs. ett säkerställande av om det är en marinofficer uppgivit att det var minst 20 undervattensfarkost eller ett övervat- personer, främst från marinen, inblan- tenfartyg som orsakar en registrering i dade och att dessa var införstådda med hydrofonbojen, är bojens inspelade infor- att med att det var västliga ubåtar som var mation utan värde. Därutöver kan anfö- inne på svenska vatten. ras att insatsen att under många år hålla Viceamiral Per Rudberg är också en av liv i ett stort antal utlagda hydrofoner de som utpekas som misstänkt för otil�- vilka skulle kräva ideliga batteribyten låtet västsamarbete av Tunander. med hjälp av små ubåtar vilka skulle for- Konteramiral Göran Wallén uppges slas dolda till Östersjön för detta arbete, ha varit inblandad i förnekandet av vissa är ett mycket komplext och omfattande uppgifter och mörkläggning. logistiskt arbete. FRA skulle på ett tidigt Kommentarer: Inga av de påståenden stadium ha uppmärksammat alla dessa avseende ovan nämnda personer som snabbsändningar. Vår militära och ci- Tunander gör i boken är annat än en slags vila luftrumsövervakning hade även följt redogörelse för rykten, obekräftade upp- och uppmärksammat de flygningar vilka gifter vilka inte styrks av namngivna käl- skulle ha tappat av bojarnas information. lor. Därmed har de ingen relevans i verk- Trovärdigheten i denna tes är i princip ligheten eller i sammanhanget. Dessa obefintlig. rykten, på gränsen till ärekränkande, an- vänder Tunander för att de synes styrka Den ”svenska dubbla staten” hans övriga teorier. Att Sverige har mili- och nätverket till den ”ameri- tära kontakter med ett antal olika länder kanska djupa staten” är och har varit sanktionerat av våra olika I kapitel 13 kommer Tunander in på det regeringar under lång tid. Alla länder har som juridiskt skulle kunna betecknas olika typer av samverkan inom olika om- som landsförräderi - om det var rätt. råden. Tidigare fastställde regeringen på Tunander påstår att den svenska inflytel- regelbunden basis vilka länder Sverige serika eliten, främst inom marinen, inte fick ha samverkan med och detta sker litade på sina egna politiker utan hade ett sannolikt fortfarande på samma vis. närmare samarbete med amerikanarnas och britternas mariner och underrättelse- ÖB-utredningen mars 2000 tjänster. Samarbetet med svenskarna om Då uppgifter om eventuell otillåten sam- ubåtsintrången var en fråga för ”Navy - verkan med utländska mariner togs upp to - Navy” medan det politiska Sverige i olika media, och även berörde eventu- hölls utanför. ell otillåten samverkan med örlogsfartyg

91 från väst under örlogsbesök i Sverige där Beträffande kontakterna mellan den formella regeringsbeslut synes ha sak- svenska marinen och västmakternas ma- nats, tillsatte dåvarande ÖB Owe Wikto- riner har utredningen kommit fram till att rin i mars 2000 en utredning för att gå dessa sedan länge varit upparbetade och till botten med dessa påhopp mot För- berört erfarenhetsutbyte om den tekniska svarsmakten. Den tidsperiod som skulle utvecklingen, materielbeställningar och granskas var 1960-, 1970- och 1980 ta- utbildningsfrågor. len. Frågor som skulle besvaras var om Öppenheten på ömse sidor tycks ha uppgifterna i media kunde bekräftas el- varit betydande. Några direkt operativa ler inte, samt om den svenska marinen samverkansfrågor har inte kunnat kon- under den angivna tidsperioden träffat stateras och att inga sådana förberedelser överenskommelser med andra länder om har gjorts. Inte ens på hög nivå har några samarbete. Här skulle också i så fall an- överenskommelser med något Nato-land svarsfrågan belysas. Utredningen skulle kunnat beläggas. också se över om det gällande regelver- Kommentar: Således fann ÖB utred- ket var täckande och fungerade korrekt. ningen i sin rapport till Regeringen ingen Utredningen skulle även granska de upp- grund för att ovan nämnda uppgifter i gifter som framförts av USA:s förre för- media skulle vara sanna. svarsminister Caspar Weinberger och av Forskarvärldens uppfattning några andra utländska höga funktionärer Vad anser då forskarvärlden om Tunan- om att det fanns en överenskommelse om ders teser? Olika på området erkänt kun- att Nato skulle testa den svenska bered- niga forskare har under många år haft skapen genom att med ubåtar tränga in på kritiska synpunkter på hur och med vilka svenskt territorialvatten. metoder som Tunander bedriver sitt arbe- Utredningen intervjuade ett 30-tal te. Flera av dessa dömer i princip helt ut personer, de flesta i hög befattning, vilka Tunanders teser som rena konspirations- lämnade uppgifter om sina eventuella teorier1 med liten förankring i verklig- kunskaper om otillåten samverkan, mm. heten. Även den finske forskaren Ralph 2 Utredningens resultat: Lillbacka är starkt kritisk till Tunanders forskning. Beträffande Weinbergers uttalande kommer utredningen fram till att detta var en Slutord i det närmaste osannolik tanke vilket det Ola Tunanders nya bok Det Svenska inte fanns något som helst stöd för. Vissa Ubåtskriget är en så kallad forsknings- uppgifter gör gällande att Caspar Wein- rapport med källhänvisningar, referenser, berger missuppfattat frågeställningen mm. Innehållsmässigt bygger dock stora som gjordes under intervjun i svensk TV. delar av boken på konspirationsteorier Även de andra högre chefer som Tunander och hörsägen av olika slag. De toppkällor använder som viktiga informationsläm- nare har av andra svenska myndighetsre- presentanter tillfrågats om de uttalanden 1. Debattartikel i Expressen, 9 dec. 2007 kl. 08.36, av Fredrik Bynander, Magnus Pettersson som de uppges ha gjorts och då svarat att och Jerker Widén. det föreligger missförstånd och att de inte 2. Intelligence and National Security, 11 Feb. vidare vill diskutera dessa frågor. 2014 http://www.tandfonline.com/loi/fint20

92 på hög nivå från USA, Storbritannien och 1. Ignorerandet, ifrågasättandet av de andra länder, som Tunander hänvisar till. föreliggande tre svenska statliga of- skulle med stor sannolikhet kunnat lag- fentliga utredningarnas resultat i den- föras i respektive land om de uppgifter de na fråga. (1983, 1995 och 2001 års lämnat till en obehörig utlänning skulle utredningar.) stämma. Att ansvariga chefer öppet för en svensk forskare skulle delge detaljer 2. Påståendet att höga marinofficerare om det egna landets eventuellt hemliga skulle ha gått bakom ryggen på re- operationer och eventuellt hemliga sam- geringen och konspirerat med ut- verkansavtal med Sverige, är inte tro- ländsk makt. värdigt. Även i USA och Storbritannien När svenska officiella statliga utred- finns det mycket strikta regler när hem- ningar och svenska höga marinofficera- liga dokument kan frisläppas, och då ofta res trovärdighet ifrågasätts för att man med strykningar av källor och person- istället ska tro på en enskilds forskares namn, mm. konspiratoriska teser och vars forskning Boken är mycket svårläst och det är dessutom har starkt ifrågasatts, då måste nog bara vissa äldre officerare och fors- man reagera kraftigt. Tunander ifråga- kare som kan tillgodogöra sig innehållet. sätter ju på detta sätt hela strukturen av Det olyckliga är om yngre generationers hur ledningen av Sverige som ett öppet militärer, och givetvis även civila, tar demokratiskt samhälle fungerar. Sam- bokens innehåll som en sanning om vad manfattningsvis kan alltså konstateras att som hände under den tidsperiod boken Tunanders forskningsmetoder inte är ve- täcker. Ett nödvändigt sätt att motverka tenskapliga och att kontrollerbara källor i detta är att Försvarsmakten både internt stort saknas. och externt tydligt informerar om histo- Tunanders bok och hans olika teser riken i den undervattensverksamhet som kan i bästa fall betraktas som en slags under många år pågått mot Sverige. fiction med ringa förankring i det som Två saker är mycket anmärkningsvär- verkligen inträffade under åren av under- da i denna bok som dessutom gör anspråk vattenskränkningar. Boken Det svenska på att vara en forskningsrapport. ubåtskriget har lågt läsvärde!

93 94 Ledamoten PETER HORE

Peter Hore retired from the British navy in 2000 after a full career and is now a fulltime author and journalist specialising in naval history, strategy and biography. Book Reviews1 From Sun Tzu to Hyperwar: ’A Strategic Encyclopaedia by Lars Wedin (Royal Swedish Academy of War Sciences, hardback, US$20/200SwKr). Here is an essential vade mecum for every student and scholar of strategy, the product of one man’s 50 years’ worth of study of strategy. It is a book, however, which the author excuses the reader from reading from cover to cover: Instead this is an encyclopaedia, to be dipped into and to be consulted. Yet, the book opens with a concise history of strategy down the centuries which is well worthy to be ‘read, marked, and inwardly digested’. The opening essay covers the history of the subject from antiquity to the present, from Thu- cydides to the post Cold War and concludes with the statement that the sea will be the most important strategic arena in the 21st century – for its sea lines of communications and its resources. Fittingly a large part the book is devoted to bio- graphical and bibliographic entries of the ‘thinkers’ and a less detailed ‘key person index’: the Anglo- phone reader might quibble that this thinker or that had not been included. If he or she has read more widely, they might wonder why Raoul Castex is included but not Wolfgang Wegener. Otherwise From Sun Tzu to Hyperwar is bang up-to-date. It includes a discussion of hybrid war, where Rus- sian Valery Gerasimov is mentioned in the text and he is listed among the thinkers, and British Andrew Lambert’s, and his exposition on Seapower States: Maritime Culture, Continental Empires and the Conflict That Made the Modern World which was reviewed in these pages only recently, is also refe- renced in this masterly resume of the subject.

1. These reviews have earlier been published in Warships International Fleet review (WIFR).

95 However, in a world where strategic thinking is usually dominated by American writers, the Anglophone is going to be jolted by the inclusion here of a large number Classical, European and Asian thinkers. Wedin himself, a captain in the Royal Swedish Navy, has been heavily influenced by French philosophers of whom he names five, Poirier, Couteau-Bégarie, Chaliand, Pénisson and Castex. This is thought provoking stuff – your reviewer is only familiar with two of these names. There is also a comprehensive bibliography, containing many authors who will be unknown to the Anglophone community, and therefore Wedin’s encyclopaedia will be challenge to many in American and British circles who have not read outside their own language. The main section, or one half of the book, is a matter of definitions and discussions. Some of the definitions may not be those accepted in Anglophone staff colleges, reminding the reader that he who commands the vocabulary – and here Lars Wedin certainly does - often wins the argument. Here by presenting some alternatives in Sun Tzu to Hyperwar, Lars Wedin has created a platform for discussion, an inva- luable platform which will, I hope, see many iterations. ’The editors at Seaforth Publishing have decades of experience is producing the very best in maritime books, narrative histories, definitive reference works, ship monographs and modelling books, as well as reflecting the very latest research. Seaforth also has an unrivalled reputation for designing and printing books to the very highest standards. Put the editors together with one of the world’s best analysists and historians and you have the latest gem: British Submarines in Two World Wars by Norman Friedman (Seaforth Publishing, hardback, £50). Friedman shows how innovative the Royal Navy’s submarine service was during most of the 20th century, opening the First World War in 1914 with the world’s largest submarine fleet, and by the end of that war, having the largest and most experimental designs, and in the interwar years leading the way in technology to meet strategic and tactical challenges. The book is very well illustrated with numerous photographs and diagrams, including three pull-out, coloured drawings from the archives of the Brass Foundry, an outstation of the National Maritime Mu- seum. Quite apart form Friedman’s prose account of the development of the British submarine, the insightful captions to his carefully chosen photographs are priceless. Friedman has authored yet another classic of naval history, and encyclopedia of design, technology and operations which is unlikely to be exceeded. One more must-have book to add to the collector’s bookshelf. Learning War: The Evolution of Fighting Doctrine in the US Navy 1898-45 by Trent Home (Naval Institute Press, hardback, US$34.95). Here Home, a former student of religion and archaeology, and now an expert who writes and speaks about tactical doctrine, organisational learning and complexity, examines how the US Navy’s

96 tactical doctrine developed from the Spanish-Ame- rican War down to the end of the Second World War. Home argues that the USN created a sophisticated learning system in the first half of the 20th century which led to repeated innovations in surface warfare and doctrine. Home shows how the USN lear- ned, evolved and innovated and he offers new in- sights into the successes of the USN. He concludes however that this process ended mid-century with expansion in the Second World War and the rapid influx of many new officers, so that by the end of the war the US Navy was focussed on reinforcing established solutions, doing thing ‘properly’ and following standard procedures instead of experimenting to find better approaches. By 1945, says Home, the Navy’s learning system was no more. By contrast, says Home, the Royal Navy despite being larger, well-funded, and better positioned to experiment with new technologies, failed altogether to develop “mechanisms which honestly as- sessed the effectiveness of tactical plans and technologies”. The navy on whose history A J Mahan had drawn for practical examples was intent upon ignoring its own achie- vements and the initiative of subordinates was stifled in the long shadow of Trafalgar. World Naval Review 2020 edited by Conrad Wa- ters (Seaforth, hardback, £35) is an annual and a great favourite, best when it sticks to current affairs, and stays clear of revisionist history. The 2020 edi- tion gives the editor’s general review and a section by him on geographical reviews. Special entries this year concentrate on the British, the Finnish and the German navies, noting that all three are growing and innovating. Another section looks at ‘significant ships’ in Britain, India and the USA, and their design. A third section looks at technological developments, at naval aviation, at future submarines and at the Brazilian navy’s submarine ambitions. The contributors include world-class authors like Norman Friedman, David Hobbs, and Guy Toremans. World Naval Review continues to be an excellent round-up.

97 Ledamoten HUGUES EUDELINE

Kommendör och Fil.Dr. Hugues Eudeline är pensionerad fransk sjöofficer. Han tjänstgöring skedde huvudsakligen inom ubåtsvapnet. Han är idag en oberoende konsult inom området marin säkerhet och säkerhetspolitik och har specialiserat sig på maritim terrorism och Kina som maritim stormakt.

News from the seas of China and Indo-Pacific region 14 November 2019 The Philippine Navy and the Cagayan1 Economic Zone Authority (CEZA), formalized a plan to build a naval detachment on Fuga Island in Cagayan province, where a Chi- nese company plans to build a “smart city.” The memorandum of agreement expands an earlier proposal to set up a naval outpost on the CEZA-managed island. Fuga Island lies near the sea border with Taiwan, which the Philippine government considers a province of China under the One-China Policy. 18 November 2019 China’s first domestically built aircraft carrier known as the Type 001A or Shandong, headed to the South China Sea for trials after passing through the strategically sensitive Taiwan Strait, The vessel sailed through the strait on Sunday as campaigning began in earnest for Taiwan’s January election. 18 November 2019 The Armed Forces of the Philippines (AFP) has been working with its neighboring countries Indonesia and Malaysia to further strengthen its border security. In 2017, the three countries entered into an agreement coined as “INDOMALPHI” or Indonesia, Malaysia, and the Philippines Trilateral Cooperative Agreement which commits the three nations to securing common borders. The ’INDOMALPHI” is conducting joint maritime exercises aimed at strengthening capabilities against sea-jack- ing, piracy, smuggling and other illegal activities at sea. 1. Provins i Filipinerna (Reds. anm.).

98 The AFP admits, however, that the lack of floating assets of its naval arm—the Phi- lippine Navy—gives foreign terrorists the chance to penetrate the country’s territories like the suicide bombers in the Sulu attack. These terrorists also teach their local coun- terparts how to create explosives. 20 November 2019 The United States announced it will provide Vietnam with another coast guard cutter for its growing fleet of ships, boosting Hanoi’s ability to patrol the South China Sea amid tensions with China. The vessel will be Vietnam’s second cutter from the US Coast Guard, which just two years ago transferred a Hamilton-class cutter to Vietnam. In April, the United States delivered six patrol boats worth US$12 million to Vietnam’s Coast Guard. Those vessels were in addition to another twelve ‘Metal Shark’ patrol boats it provided to Vietnam in the last two years. 20 November 2019 In June 1942 Japan had the largest aircraft carrier fleet in the world. After the war, Japan entered a period of disarmament, adopting a Constitution in 1947 that forbade the maintenance of forces that could wage war. The interpretation of the war-renouncing Article 9 of the Constitution has shifted under Prime Minister Shinzo Abe. Japan will not have aircraft carriers, but it will have Multi-Purpose Ope- ration Destroyers. To a lay person, the difference is only in the name. Two current “Helicopter Destroyers” will be modified to carry F-35B fighters. 20 - 21 November 2019 FONOPS in South China Sea: On 20 November, the littoral combat ship USS Gabrielle Giffords (LCS-10) travelled within 12 nautical miles of Mischief Reef. On 21, the destroyer USS Wayne E. Meyer (DDG-108) challenged restrictions on in- nocent passage in the Paracel Islands. 23 November 2019 China is reported to be boosting its arms links with South Asian nations, with further supply of frigates to Pakistan, Bangladesh and Sri Lanka. • Representatives of Pakistan attended a ceremony at a Shanghai shipyard to mark the steel-cutting of the third and fourth Type 054A guided-missile frigates the Chi- nese shipbuilder CSSC had built for the Pakistan Navy. Construction on the first two of the Type 054A/P began in December 2018 and they are expected to be delivered in 2021. The Pakistan Navy already has four F22P frigates in service—a Chinese design based on the previous Type 053 and Type 054—and three of them were built in China. • Two newly retired PLA Navy frigates, Type 053H3 Putian and Lianyungang, had been refurbished in Shanghai and painted in the colours and numbers of

99 the Bangladesh Navy. They had been bought by the latter and are expected to be handed over by the end of the year. • China also gave a retired Type 053H2G ship, the Tongling, to the Sri Lanka Navy. It was renamed Parakramabahu and commissioned in Colombo in late August. 26 November 2019 The Admiralty Shipyard (in St Petersburg, Russia) handed over the first Petropavlovsk- Kamchatsky submarine of project 636.3 to the Pacific fleet. The Admiralty Shipyard is to build six Project 636.3 submarines for the Pacific fleet. It previously built six of them for the Black Sea fleet. The project can be extended also for the Baltic fleet. 27 November 2019 China, Russia and South Africa team up near Cape Town for first joint naval drill. It is the first time the three countries have held such an exercise. It comes just two years after a PLAN fleet crossed the equator into the Indian Ocean for the first time. The drill, code-named Mosi, is meant to train “a multinational task force to react to and counter security threats at sea”, according to the South African military. It is expected to include surface gunnery exercises, cross-deck helicopter landings, boarding operations, anti-piracy drills and disaster control exercises. While the PLAN has only sent the frigate Weifang to the exercise, Russia has sent its missile cruiser Marshal Ustinov, a Sliva-class rescue tug and a tanker, and South Africa is deploying its frigate Amatola and escort survey ship Protea. 27 November 2019 South Korea’s military fired warning shots towards a North Korean merchant ship with engine trouble that violated their sea border. The vessel was detected crossing the inter-Korean maritime frontier at around 6:40 a.m. near a South Korean border island off the west coast. South Korea also fired warning shots in September towards a drifting boat. Sailors from both sides have been killed in previous skirmishes in the waters off the west coast of the Korean peninsula.

100

POSTTIDNING B

Returadress: TiS c/o Edling Teatergatan 9 611 31 Nyköping