N:R 5 2010 TIDSKRIFT I SJÖVÄSENDET FÖRSTA UTGIVNINGSÅR 1836 KUNGL

N:r 5 2010 TIDSKRIFT I SJÖVÄSENDET FÖRSTA UTGIVNINGSÅR 1836 KUNGL. ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET - en av de kungliga akademierna - Redaktör och ansvarig utgivare: Flottiljamiral Thomas E. Engevall Redaktionens adress: c/o Engevall, Junibacken 9, 135 54 TYRESÖ Telefon: 08-798 7139, alt. 070-588 7589, E-post: [email protected] Plusgiro: 125 17-9, Bankgiro: 446-3220, Organisationsnummer: 935000-4553 Kungl. Örlogsmannasällskapets postadress: Teatergatan 3, 5 tr, 111 48 STOCKHOLM Telefon: 08-664 7018, E-post: [email protected] Plusgiro: 60 70 01-5, Bankgiro: 308-9257, Organisationsnummer: 835000-4282 Tidskrift i Sjöväsendet utkommer i regel fyra gånger årligen (mars, juni, september och december). 2010 utkommer dock fem nummer. En årsprenumeration kostar 250:- för prenumeranter med postadress inom Sverige och 350:- för prenumeranter med utrikes postadress. Innehåll nr 5/10 Meddelande...... 369 Kungl. Örlogsmannasällskapets sammanträdesplan 2011...... 372 Redaktörens spalt...... 373 Inaugural address...... 375 Av Nils Christian Wang Kungl. Örlogsmannasällskapet igår, idag, imorgon...... 379 Av Leif Nylander Kungl. Örlogsmannasällskapet mot framtiden...... 382 Av Thomas Engevall Året som gått...... 385 Av Bo Rask Den svenska civila sjöfartsnäringens nuvarande situation och förutsättningar...... 389 Av Sten Göthberg HMS Carlskrona på insats, en lång resa och inte en långresa...... 395 Av Håkan Nilsson Marina vapentekniska trender - något om nyttiga verktyg...... 406 Av Sölve Larsby och Martin Norsell Från MCOPEST till BOSB - och sedan? Utvecklingen av minröjningssamarbetet i Östersjön...... 413 Av Jonas Wikström Maritim säkerhet - en fråga om samarbete...... 421 Av Philip Lagerdahl Debatt...... 435 Referat...... 438 Bokanmälningar...... 440 Kungl. Örlogsmannasällskapet vid det 240:e verksamhetsårets början ...... 443 Nya ledamöter invalda 2010...... 444 Minnesteckningar för år 2010...... 446 2010 års belöningar...... 448 Matrikel för Kungl. Örlogsmannasällskapet...... 458 Nyförvärv till KÖMS bibliotek 2010...... 463 Innehållsförteckning för Tidskrift i Sjöväsendet 2010...... 466 ISSN 0040-6945 Printfabriken, Karlskrona 2010 Meddelande från Kungl.Örlogsmannasällskapet

Nr 8/2010. Kungl. Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i Göteborg onsdagen den 27 oktober 2010. (Utdrag ur protokoll) Sammanträdet ägde rum i Göteborg onsdagen den 27 oktober 2010 i närvaro av 55 ledamöter och inbjudna gäster. Sammanträdet avslutades med gemensam middag på s/s Marieholm. § 2 Föredrogs föregående sammanträdesprotokoll (valsammanträdet 2010-09-29), som med godkännande lades till handlingarna. § 3 Redovisades styrelsens föreslag att årsavgiften för ledamöter för verksamhets- året 2011 skall vara oförändrad, dvs. 500 kronor. Beslutades i enlighet med styrelsens förslag. § 4 Redovisades styrelsens förslag till plan för verksamhetsårets sammanträdes- dagar. Beslutades i enlighet med styrelsens förslag. § 5 Berättade Chefen för Röjdykardivisionen, kommendörkapten Magnus Hjorth, om förbandets organisation, materiel och uppgifter samt om röjning av ammunition och minor i Sverige och Afghanistan.

369 § 6 Föredrog ledamoten Sölve Larsby utdrag ur årsberättelse i Vetenskapsgren III (Vapenteknik; vapen och sensorer). § 7 Föredrog ledamoten Sten Göthberg utdrag ur årsberättelse i Vetenskapsgren I (Strategi och stridskrafters användning). § 8 Berättade Carl Krusell om konstnärliga befäl i flottan.

Vid Protokollet

Bo Rask Sekreterare

Nr 9/2010. Kungl. Örlogsmannasällskapets 239:e högtidssammanträde i Stock- holm måndagen den 15 november 2010. (Utdrag ur protokoll) Sammanträdet ägde rum ombord M/S Teaterskeppet i Stockholm i närvaro av HM Konungen och 121 ledamöter och inbjudna gäster. § 2 Föredrogs och justerades föregående protokoll från 2010-10-27 i Göteborg som med godkännande lades till handlingarna. § 3 Valdes Flottiljamiral Thomas Engevall till ordförande för verksamhetsåret 2011. § 4 Valdes Överste Per Jenvald till vice ordförande för verksamhetsåret 2011. § 5 Genomfördes fyllnadsval till styrelsen. OL Christer Svensén valdes till ledamot i styrelsen för en period av två år. § 6 Infördes invalda ledamöter som hälsades välkomna av ordföranden. § 7 Konstaterades att inga anmälanden till sällskapet har framförts. § 8 Inga andraganden från ledamöter framfördes vid sammanträdet. § 9 Föredrog sekreteraren verksamhetsberättelsen för verksamhetsåret 2010. § 10 Högtidssammanträdets slutna del ajournerades. § 11 Det 239:e högtidssammanträdet återupptogs i närvaro av särskilt inbjudna gäster. § 12 Föredrog sekreteraren verksamheten under året som gått. § 13 Föredrog kommendör Sölve Larsby utdrag ur minnesteckningar. § 14 Presenterades de nya ledamöterna och ordföranden överlämnade diplom.

370 § 15 Upplästes styrelsens bedömning av prisbelönta skrifter och övriga belönade arbeten och insatser samt utdelades eller omnämndes beslutade belöningar. Medaljer och belöningar utdelades av HM Konungen. • Akademiens guldmedalj till Ordinarie Ledamöterna Viceamiral Frank Rosenius och Kommendör 1 gr. Gustaf von Hofsten. • Akademiens guldmedalj till f.d. Sjösäkerhetsdirektören Johan Franson. • Akademiens Silvermedalj till Ordinarie Ledamoten Kommendörkapten Rolf Edwardson (medaljen överlämnas senare). • Stipendium om 30.000 kronor till Ordinarie Ledamoten Kommendör- kapten Christopher Werner. • Stipendium om 10.000 kronor till Kommendörkapten Jonas Källestedt. § 16 Hölls högtidsanförande av Statsrådet Sten Tolgfors. § 17 Höll Hedersledamoten, Konteramiral Nils Wang, chef för den danska Försvars- akademien, sitt inträdesanförande. § 18 Föredrog Kungl. Örlogsmannasällskapets ordförande anförande vid nedlägg- ning av sitt ämbete. § 19 Överlämnades ordförandeskapet till tillträdande ordförande Flottiljamiral Thomas Engevall. § 19 Tilldelades avgående ordförande Konteramiral Leif Nylander akademiens medalj i guld. Medaljen utdelades av HM Konungen. § 20 Föredrog Kungl. Örlogsmannasällskapets nye ordförande anförande.

Vid Protokollet

Bo Rask Sekreterare

Ändrad adress? Det är viktigt att akademiens sekreterare och redaktören för Tidskrift i Sjöväsendet får kännedom om ändrad postadress. Vänligen anmäl detta snarast till antingen: [email protected] eller [email protected] Anmälan kan också göras brevledes till: Redaktionen för TiS, c/o Engevall, Junibacken 9, 135 54 TYRESÖ

371 Sammanträdesplan för Kungl. Örlogsmanna- sällskapet verksamhetsåret 2011

Onsdagen den 15 december 2010 i Karlskrona, kl 1730 Ordinarie sammanträde i Karlskrona på Sjöofficersmässen, Amiralitetstorget 7. Stad- geenliga förhandlingar. Inträdesanföranden av OL Kommendörkapten Pontus Krohn och OL Örlogskapten Jon Wikingson.

Onsdagen den 26 januari 2011 i Göteborg, kl 1730 Ordinarie sammanträde i Göteborg på Sjöofficersmässen, m/s Marieholm. Stadgeen- liga förhandlingar. Inträdesanföranden av OL Doktor Joakim Dahlman samt KL Pro- fessor Olof Holm.

Onsdagen den 23 februari i Stockholm, kl 1730 Ordinarie sammanträde i Stockholm på Kastellet. Stadgeenliga förhandlingar. Mari- nens utveckling av Marininspektören OL Konteramiral Anders Grenstad. Inträdesan- förande av KL Doktor Lee Willett.

Onsdagen den 23 mars i Karlskrona, kl 1730 Ordinarie sammanträde i Karlskrona på Sjöofficersmässen, Amiralitetstorget 7. Stad- geenliga förhandlingar. Inträdesanföranden av OL Överste Magnus Westerlund och OL Fredrik Hansson samt utdrag ur Årsberättelse ur en av akademiens vetenskapsgrenar.

Onsdagen den 27 april i Stockholm, kl 1730 Ordinarie sammanträde i Stockholm på Kastellet. Stadgeenliga förhandlingar (revi- sionsberättelse för 2010 och beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen). Inträdesanfö- rande av OL Överstelöjtnant Anders Enström samt utdrag ur Årsberättelse ur en av akademiens vetenskapsgrenar.

Onsdagen den 24 augusti i Stockholm, kl 1730 nomineringssammanträde Ordinarie sammanträde i Stockholm på Kastellet. Stadgeenliga förhandlingar (beslut om högsta antalet ledamöter som får väljas in under 2011 och fastställande av vallistor). Inträdesanförande av KL Sjöfartsredaktör Torbjörn Dalnäs.

Onsdagen den 28 september i Stockholm, kl 1730 valsammanträde Ordinarie sammanträde i Stockholm på Kastellet. Stadgeenliga förhandlingar (val av styrelseledamöter, revisorer, valberedning och nya ledamöter samt beslut om tilldel- ning av stipendier och belöningar). Inträdesanförande av OL Kommendörkapten Jan Westas.

Onsdagen den 26 oktober i Göteborg, kl 1730 Ordinarie sammanträde i Göteborg på Sjöofficersmässen, m/s Marieholm. Stadgeen-

372 liga förhandlingar (fastställande av års- och prenumerationsavgifter samt samman- trädesplan för 2012). Inträdesanförande av KL Linjechef Claes Berglund. Marinens utveckling av Marininspektören. Tisdagen den 15 november i Karlskrona, kl 1700 240:e Högtidssammanträdet i Karlskrona på Sjöofficersmässen, Amiralitetstorget 7. Program: 1700-1800 Mottagning, 1730-1800 Högtidssammanträdets slutna del för akademiens ledamöter med val av ordförande och vice ordförande, införande av nya leda- möter samt verksamhetsberättelse, 1815-2000 Högtidssammanträdets öppna del med redovisning av det gångna årets verksamhet, minnesteckningar över avlidna ledamöter samt anföranden. Kvällen avslutas med högtidsmiddag för akademiledamöterna med damer/herrar samt inbjudna gäster.

Redaktörens spalt Sorg och glädjande utveckling Ännu ett år har avverkats och när detta nummer av Tidskrift i Sjöväsendet landar in i ledamöternas och prenumeranternas brevlådor bör vi befinna oss kring nyår om allt gått som det skall med tryckning och distribution. Tidskrift i Sjöväsendet har ju ”sedan urminnes tider” tryckts vid Axel Abrahamsons Tryckeri AB i Karlskrona. Under tämligen många år har redaktören Lars Wigert och jag, efter mitt och Lars skifte på redaktörsstolen för två år sedan, haft kontakt med och jobbat väldigt nära Pia Abrahamson när det gäller produktion, tryck och distribution av Tidskrift i Sjöväsendet. Tidigt i somras, strax innan TiS nummer 2 skulle gå i tryck, ringde Pia mig och berättade att hon blivit sjuk men att hon likväl var hoppfull inför framtiden. Hon var mycket mån om TiS och att tidningen skulle kunna fortsätta att ges ut på ett likartat sätt som tidigare, trots att hon själv inte aktivt kunde bidra. Med hennes hjälp säkrades den fortsatta tryckverksamheten upp med Printfabriken AB som också finns i Karlskrona. Tyvärr gick inte hennes sjukdom att bota och hon gick tra- giskt bort tidigare i höst. Alla Tidskrift i Sjöväsendets läsare under en lång rad år har henne att tacka för mycket. Hon var mycket stöttande när jag tog över redaktörsposten och har på det viset också bidragit till den glädjande utveckling av antalet prenumeranter, och därmed en vidgad läsekrets, som Tidskrift i Sjöväsendet fått. Vi har nu knappt 350 prenumeranter (utöver KÖMS ledamöter och andra som erhåller tidskriften) och upplagan uppgår normalt till ca 1000 exemplar, vilket är en påtaglig och positiv utveckling. Det gäller dock att aldrig ge upp försöken att öka läsekretsen och målet måste sättas att vi skall vara bli över 400 prenumeranter under 2011. Årets sista nummer är välmatat och jag vill speciellt peka på Philip Lagerdals artikel kring samverkan Marinen-Kustbevakingen. Philip är nyutexaminerad Fänrik och ett tydligt exempel på att den tankemässiga återväxten står på bra fot i Marinen. Thomas E. Engevall Redaktör för Tidskrift i Sjöväsendet

373 Hos oss är det kunderna som styr

Oavsett fartygstyp, följer vi på Stena en stark ledstjärna; att ta hand om det viktigaste vi har långsiktigt – våra kunder. Vi gör vår del för att stödja deras verksamhet, samtidigt som vi bidrar till samhället i stort. Vi gör det idag och vi tänker fortsätta att göra det, genom att alltid sätta kunskap, kvalitet och säkerhet främst. Den här inställningen tillåter oss att transportera allt från människor och papper till olja och lastbilar, på ett pålitligt, kostnadseffektivt och miljövänligt sätt. Då är det inte konstigt att det alltid är du som kund som styr vår tillväxt och utveckling.

374 The Honorary Fellow (Hedersledamoten) NILS CHRISTAN WANG

Rear Admiral Nils Christian Wang is President for the Royal Da- nish Defence College (Forsvarsakademiet). Between the years 2005 and 2010 he was Admiral Danish Fleet. Inaugural address Held at the Royal Society of Naval Sciences 239th Annual General Meeting on the 15th of November 2010 in Stockholm.

Your Majesty, Minister, ladies - dear fellow naval officers. Let me express my sincere gratitude for being invited to the 239th Annual General Meeting of the Royal Society of Naval Sciences. It is a tremendous honour for me to become member of this old Society. As many of you know, the Danish Navy celebrated 500 year of existence on the 10th of August this summer. The celebration became a national event with a significant impact on the public in Denmark. A seven hours television feature on national television showed the public, for better and for worse, 500 years of naval history as a lead in to the celebration week in August. The numerous wars between Sweden and Denmark were highlighted for all of us in prime time week after week. Seen in this perspective you could rightfully consider it a miracle that we are connected with a bridge today. And fortunately these frequent hostilities between our countries have developed into excellent cooperation, also between our navies. Rear Admiral Anders Grenstad and I Swedish territorial waters. have done our outmost to promote that One of the highlights of my 5 years cooperation during the last 5 years. I was tenure as Head of the Danish Navy was very grateful that two VISBY-class cor- the last 1½ year as Acting Chairman of vettes participated in the jubilee sail past CHENs. To fully understand the nature for the Queen of Denmark as a very solid and the potential of that forum you need symbol of the bond between our nations. to know that it is an apolitical and inde- Allow me to use this opportunity to ex- pendent forum where Heads of Navies press my sincere thanks to you Anders from 26 European nations can exchange for being an excellent colleague and a professional lessons learned and best good friend. I am especially grateful for practises. You could in fact call it a naval your generosity and your forgiving mind think tank with a tremendous amount of the two times my ships have violated collective experience. The CHENs Fo-

375 rum has published several documents one Indian Ocean right now. Naval coopera- of which was a Maritime Security Ope- tion cross continent, cross religion, cross rations strategy paper endorsed in 2007 alliances cross everything - India, China, when the CHENs was under competent Denmark, Russia, Norway, Sweden, Pa- Swedish Chairmanship. kistan, Saudi Arabia, NATO, EU, US Led The latest document was endorsed at Coalition. Everybody can agree that pi- the Copenhagen meeting in August this racy is not acceptable. The only organisa- year under the title: “Maritime Capacity tion that is not present in these operations Building in Africa - a CHENs approach”. is the one organisation that represents all This document will hopefully be able to the participants. The United Nations! penetrate the extensive “sea blindness” I fully recognise that the operations (lack of maritime knowledge) that crea- are legitimised by UN Security Counsel tes friction in our common endeavour to Resolutions and I also acknowledge that promote sustainable development on the the International Maritime Organisa- African continent. Let me go into a little tion IMO under the UN is playing a vital more detail and start with a provocative role, but the operations are not strategi- statement in order to bring my point out cally and militarily connected to the UN in the open. system. And I could not come of a bet- The Department of Peace Keeping ter cause for the UN than protecting the Operations (abbreviated DPKO) in the world trade. The internet might be the UN Head Quarters in New York is the virtual backbone of globalisation, but the very epicentre of “seablindness” on this international shipping routes are indeed planet. I could also express this in another the conveyer of the physical part of globa- way: The military part of the organisa- lisation and a significant prerequisite for tion, supposed to deal with all the chal- growth and welfare. lenges of man kind in a complex world is However, protection of shipping on the not able to plan or to conduct naval ope- High Seas and the disruption of maritime rations because the maritime and naval illegal activities in general is just a part of expertise required is not present in the the problem because it only helps to treat staff. I think that is a problem when you the symptoms. If you want to attack the consider that 2/3 of the earth consists of root problems you need to create alterna- water and 80 % of the worlds population tives to i.e. piracy for the men that chose lives less than 100 km from the coast line. this illegal path and you need to enable I would argue that all conflicts have a ma- the costal states of the African conti- ritime dimension and so do most sustai- nent to develop a regional maritime se- nable solutions. curity. That is where Maritime Capacity If you look at the counter piracy ope- Building comes in. The support to local rations in which both Sweden and Den- African navies and coast guards in deve- mark are engaged as we speak you will loping maritime capacity like coastal sur- se the paradox very clearly. I have not veillance, fishery control systems, AIS been able to find any military operation infrastructure, environmental response in history where so many nations have capabilities, Search and Rescue organi- joined up against a common enemy like sations etc etc. This is the only ticket out we see it off the Horn of Africa and in the the area for our warships in the Gulf of

376 Chief of European Navies (CHENs) at the meeting in Limmassol, Cyprus in 2009.

Aden and it is the only assurance against And imagine if the development of other illegal maritime activities such as such maritime capacity building initia- illegal migration, weapons- and drug tives was sponsored by UN. Imagine if trafficking, proliferation of weapons of we created UN Fishery Protection Teams mass destruction etc. Illegal maritime ac- with Fishery Control Officers from Eu- tivities with impact on both Sweden and ropean/EU Coast Guards operating from Denmark even though they take place in warships in conjunction with local or re- the Gulf of Guinea or outside Mombassa. gional African authorities. That could be Why? Because we are all connected by an interim solution supporting the build the sea! up of local Fishery Control structures. Let me give you a concrete example That would be a true comprehensive ap- how this maritime approach can be an proach with a legitimacy that can only be attractive supplement to traditional de- provided by the UN. velopment projects ashore. The UN Food Well, in 2005, the US Navy and the and Agriculture Organisation FAO esti- US Coast Guard started a concept called mates that fish stocks worth 1 billion $ “African Partnership Station” (APS). This are stolen every year from the Exclusive concept utilises the inherent capability of Economical Zones of African coastal sta- naval ships to operate close to land with tes by foreign fishing vessels. Imagine a minimal logistic footprint. In short, the if you could bring just a portion of that idea is to use a major naval platform as money to the lawful owner by setting up a mobile provider of Maritime Capacity an effective fishery control regime, inclu- Building on which you can bring exper- ding the establishment of a legal system, tise from other sectors or authorities di- boarding capacity etc. This could be the rectly to the doorstep of the countries that economical boost that could turn a nega- you want to assist. European Countries tive economical spin into a positive one. like the Netherlands and Belgium has re-

377 cently conducted APS deployments in a mally handed over to a DPKO representa- national framework. tive from the UN HQ during the Copen- This Maritime Capacity Building “de- hagen meeting. We might have planted livery boy” concept and other Maritime the seed that can start the development of Capacity Building initiatives are descri- a maritime vision in this extremely im- bed in the CHENs document that was portant organization. endorsed in Copenhagen in August. The I sincerely hope that we in the future paper explains the nature and the per- will see UN flagged African Partnership spectives of Maritime Capacity Building Stations with European Navies and Coast and it list the collective lessons learned Guards as the “Sub-contractor” and I - both good ones and bad ones - of all 26 hope that the UN will commence the pro- European navies. The paper is relatively cess, enabling the organization to plan short and it is purposely written for an au- and execute future maritime operations dience with no maritime knowledge. The like the Counter Piracy Operations. ambition for the paper is to open the ma- However, these hopes will only be rea- ritime world for decision makers dealing lities if politicians realize the potential with conflicts and development. of Maritime Capacity Building and back And I think it was a major achievement up CHENs endeavor to create a mari- by the CHENs that the document was for- time vision at the strategic level in UN.

378 Ledamoten LEIF NYLANDER

Konteramiral Leif Nylander har under de senaste fem åren varit Kungl. Örlogsmannasällskapets ordförande. Kungl. Örlogsmannasällskapet igår, idag, imorgon Ordförandens anförande hållet vid Kungl. Örlogsmannasällskapets högtidssamman- träde i Stockholm den 15 november 2010 vid nedläggandet av ämbetet.

Eders majestät, statsrådet Tolgfors, ärade ledamöter, gäster från systerakademier, pristagare, mina damer och herrar. Kungl. Örlogsmannasällskapet - Sveriges äldsta och förmodligen även världens äldsta militärvetenskapliga samfund - kan se tillbaka på en mer än 200-årig verksamhet sedan instiftandet 1771. Akademien instiftades i Stockholm men verksamheten har under vissa perioder drivits från Karlskrona och under andra perioder från Stockholm. Kungl. Örlogsmannasällskapets syfte är ur olika aspekter. Våra samarbetspartner att följa och aktivt verka för utvecklingen under förra årets pirattema var Nautiska av sjökrigsvetenskapen och sjöväsendet i föreningen i Göteborg, för att få en tydlig allmänhet och därigenom befrämja fäder- koppling till den civila sjöfarten, det var neslandets nytta. Akademien skall vara Sjöhistoriska museet i Stockholm, där vi opinionsbildare. fick den politiska dimensionen med hjälp De medel som står till buds för KÖMS av Ambassadör Nils Daag från UD, den för att förmedla budskap och vara opini- historiska dimensionen från museet och onsbildare är i första hand vår tidskrift, den internationella dimensionen med Tidskrift i sjöväsendet, och våra samman- föreläsare från den danska marinen. Yt- träden, ordinarie sammanträden och hög- terligare samarbetspartner var Sjöoffi- tidssammanträdet. cerssällskapet i Karlskrona, där vi även Vi har också, med början 2009, infört nådde personal i Marinen och maritimt vad vi kallar årstema för KÖMS, där för- intresserade utanför kretsen av KÖMS- ra årets tema var Pirater, då vi tillsam- ledamöter. mans med olika samarbetspartner försök- För året har vi ett nytt tema som vi helt te sprida kunskap inom området, belyst enkelt kallar Östersjön i ett nytt perspek-

379 tiv. Temat är valt i syfte att belysa det na- kuteras och utvecklas. Jag har därför vid tionella perspektivet och vårt närområde. mina anföranden under de senaste årens Våra samarbetspartner för detta tema är högtidssammanträden vid flera tillfäl- dels Sjöhistoriska museet, där vi genom- len beskrivit behovet av både materiell förde ett seminarium i förra veckan här förnyelse inom Marinen och behovet av i Stockholm. Föreläsare var från Ma- tillväxt, för att klara de utmaningar natio- rinen, Kustbevakningen, den särskilde nellt och internationellt som vi lever i nu utredaren för den blivande myndigheten och som vi kan förutse framöver. med ansvar för bl.a. havsfrågor, Havs- Jag kan då med glädje konstatera att och vattenmyndigheten, en representant läget har utvecklats positivt under det för Nord Stream – ansvariga för utläg- senaste året. Försvarsmakten har nu fått gande av gasledningen i Östersjön och de regeringsbeslut som erfordras för att från sjöhistoriska muséet. Det blev ett konstruera och bygga nästa generations mycket intressant seminarium där det ubåtar, vi har fått regeringsbeslut att också framkom önskemål om ett uppföl- bygga ett nytt signalspaningsfartyg och jande seminarium för att djupare kunna vi har fått regeringsbeslut att påbörja diskutera säkerhetspolitiska aspekter på produktdefinitionsfas för ett nytt stödfar- gasledningen! Vidare kommer KÖMS tyg. Det är en bra och glädjande början! att arrangera ett seminarium i Göteborg Vi har också under det senaste året fått i början av december i samarbete med de två första operativa Visbykorvetterna Folk och Försvar och Föreningen för Gö- överlämnade till Försvarsmakten och teborgs Försvar på temat Östersjön – sä- leverans av halvtidsmoderniserade min- kerhet och samverkan. röjningsfartyg av Kosterklass pågår för Jag tycker att formen med årstema har fullt. Det är en positiv utveckling men det fungerat väl och jag tycker att det är ett finns mer att göra. Försvarsmakten befin- bra sätt att komplettera det som i övrigt ner sig i en djupgående förändring inom presenteras i Tidskrift i Sjöväsendet och många områden. under våra sammanträden. Det breddade KÖMS måste därför fortsatt vara dri- samarbete som vi har etablerat, gör att vi vande i frågan avseende behovet av till- dels kan tillgodogöra oss aspekter från räckliga marina resurser för att på ett våra samarbetspartner och dels att vi har ändamålsenligt sätt kunna stödja svensk möjligheten att nå ut till en bredare pu- försvars- och säkerhetspolitik nationellt blik – att vara opinionsbildare. och internationellt. Även under våra högtidssammanträ- Kompetensen för det finns definitivt den når vi ut till en bredare publik än inom KÖMS. Vad som står klart för mig vid våra ordinarie sammanträden. Vi efter fem år som ordförande för KÖMS har beslutsfattare och opinionsbildare på är den kompetensbredd och kompetens- olika nivåer närvarande, alltifrån H.M. djup som återfinns bland våra ledamöter. Konungen, till som i kväll, Försvarsmi- Det kommer oss till del genom de diskus- nistern, internationella ledamöter, gäster sioner och anföranden som sker inom från systerakademier och övriga gäster. ramen för vår verksamhet. Bland KÖMS Med en sådan bredare publik är det ledamöter finns politiker, näringslivsfö- viktigt att de mest angelägna budskapen reträdare, jurister, företrädare från den förs fram. Budskap som sedan kan dis- maritima sektorn, journalister, utländska

380 HMS Ulvön, ett av de halvtidsmodofierade fartygen av Kosterklass som levererats till Försvarsmakten under 2010. Foto: Jimmie Adamsson, 3.sjöstridsflottiljen. ledamöter med internationell erfarenhet, få en s.k. ”second opinion” till det som ledamöter från Försvarsmakten i aktiv tas fram i linjeorganisationen. Skulle tjänst och de som har lämnat den aktiva KÖMS kunna fungera som remissinstans tjänsten för pension eller för verksamhet i sådana frågor? utanför försvaret. För KÖMS internt är Den och många andra frågor måste det en stor styrka att ha denna bredd och KÖMS nya ordförande och styrelse han- djup i kompetens och erfarenhet. tera framöver i syfte att utveckla verk- Frågan är dock om denna kompetens samheten vidare. Jag lägger nu ned mitt och erfarenhet skulle kunna användas än ämbete och lämnar över ordförandeska- mer avseende utvecklingen av den marina pet i trygga händer till Flottiljamiral Tho- delen av försvaret eller i maritima frågor. mas Engevall. Tack för gott samarbete i Det borde vara intressant från statsmak- styrelsen under de senaste åren och lycka ternas sida att efterfråga denna samlade, till i din fortsatta gärning! breda kompetens. Här skulle man kunna

381 Ledamoten THOMAS ENGEVALL

Flottiljamiral Thomas Engevall är Kungl. Örlogsmannasällska- pets ordförande.

Kungl. Örlogsmannasällskapet mot framtiden Anförande hållet vid Kungl. Örlogsmannasällskapets högtidssammanträde i Stock- holm den 15 november 2010 vid tillträdet av ordförandeskapet. Eders majestät, herr statsråd, ärade ledamöter, gäster från systerakademier, pristagare, mina damer och herrar. När ordföranden nyss lade ner sitt ämbete, har Kungl. Örlogsmannasällskapet existerat i 239 år. Den 15 november 1771 hade Gustav III regerat Sverige med valspråket ”Färdeneslandet” sedan den 12 februari samma år. Akademien har alltsedan sin tillkomst gått igenom såväl kriser som storhetstider. Hur den tid vi verkar i just nu kommer att bedömas av kommande generationer åter- står väl att se men det är min uppfattning att vi står oss tämligen väl – men att 239 år inte har räckt för att lösa akademiens alla utmaningar – det finns mer att göra, betydligt mer.

Det är därför med ett stort mått av öd- Vad är således rätt lätt, men hur, hur vi mjukhet och respekt jag med skeppsnum- skall Följa och aktivt verka för utveck- mer 1252 ”mönstar på” ordförandeposten lingen – det är betydligt mer komplicerat i Kungl. Örlogsmannasällskapet. Jag har i dagens samhälle. Som redovisats sker inför dagens högtidssammanträde fått detta idag på i princip fyra olika sätt: frågan av ett antal ledamöter om vad jag • Vårt bibliotek och den tillträdande styrelsen vill göra. Svaret på den frågan är rätt lätt, det står i • Tidskrift i Sjöväsendet våra stadgars första paragraf (jag citerar); • Våra sammanträden som successivt Kungliga Örlogsmannasällskapet, som öppnats upp så att även andra än säll- är en kunglig akademi, har till syfte att skaptes ledamöter kan deltaga på de följa och aktivt verka för utvecklingen delar som avser föredrag och extern av sjökrigsvetenskapen och sjöväsendet debatt. i allmänhet. • Seminarier och temakvällar som tidi-

382 gare beskrivits av sekreteraren med vara flera alltifrån trängsel i media, en Pirat- och Östersjötema. allmän okunskap i landet kring de marina/maritima frågorna, Försvarsmaktens Det är bra! Och, tycker jag i vart fall själv, egen ”avvägningsprocess”, politisk styr- en tydlig utveckling av akademins verk- ning med tillhörande hänsyn mm. Några samhet som ligger helt rätt i tiden. Men sådana hänsyn behöver vi inte, och skall – möter vi med detta morgondagens krav vi inte, inom KÖMS ta. Vi kan också föra så att akademien får en tydlig och faktisk debatt såväl före, under som efter fattade påverkan på utvecklingen av sjökrigsve- beslut och vi behöver inte, och skall inte, tenskapen och sjöväsendet? Var och en ”ge oss”. Som en av mina tidigare chefer får göra sin egen bedömning av den frå- sa. Det är aldrig för sent att ge upp! Det- gan. Jag anser att det finns mer att göra ta uttryck misstolkades av många som och att det nog inte heller är så enkelt att trodde att han förordade att man skulle bara ”få en påverkan”. Det krävs hårt och ge upp direkt, men det han menade var att målmedvetet arbete för att faktiskt ”ta man skulle kämpa på eftersom det alltid och behålla en påverkan”. De steg vi tagit gick att ge upp senare, långt, långt senare inom KÖMS hitintills är en bra början. (om alls). Seglatsen måste dock fortsätta med en En grund för provocerande och enga- tydlig huvudkurs! gerande frågeställningar som skulle må Jag vill kort beröra två områden som bra av att debatteras kan sökas i våra fem jag anser kan bidra till detta: Aktiva le- vetenskapsgrenar och jag tänkte ställa damöter samt en debatt som är orädd, några sådana frågor: Jag tar vetenskaps- fri och extern. Som ledamöter måste vi grenarna i omvänd ordning alla vara aktiva – oavsett ålder - men! De Vetenskapsgren V, Humanteknik och yngre, och som åtminstone rent fysiskt underhållstjänst torde ha de bästa förutsättningarna för Vilken typ av underhålls/stödfartyg är ”aktivitet”, måste bli minst lika aktiva bäst för marinen? Eller är frågan felställd? som de äldre, helst mer. Vi har också alla Vilken typ är bäst för Försvarsmakten? hört de superlativer med vilka de nya le- Eller är även denna fråga felställd? Vil- damöterna väljs in. Det är många fagra ken typ är bäst för Sverige? Det är tre frå- ord såsom ”orädd”, ”engagerad”, ”driven gor med tre olika svar (menar jag). föredragshållare och skribent”. Detta är självklart sant alltihop, eller hur? Det gäl- Vetenskapsgren IV, Vapenbärares ler bara att få ett engagemang hos alla konstruktion ledamöter som gör det tillräckligt intres- Varför ställer vi oss inte frågan vilka, sant att verka inom akademien så att all och hur många, stridsfartyg den svenska denna potential kan fås att bära för aka- marinen egentligen behöver i framtiden demiens syften. utan att hela tiden koppla frågan till att Min bedömning är att en orädd, fri och de nödvändigtvis skall ersätta några av extern debatt är en nyckel till att skapa de fåtal enheter som finns idag? Vidare ett sådant engagemang. Vi måste således inom samma tema måste vi fråga oss våga ställa de viktiga frågorna och föra hur nya fartyg kan anskaffas tillräckligt fram budskap som kanske annars inte snabbt för att möta aktuella krav! Max 5 kommer fram. Orsakerna till detta kan år från beslut till operativ effekt, inte 20

383 måste vara ett krav! klustret”, i vilket KÖMS ingår som en av Vetenskapsgren III, Vapen och många andra aktörer till Infrastruktur- sensorer minister Catarina Elmsäter-Svärd. Do- Hur säkrar vi den kompetens som krävs kumentet är mycket läsvärt och Marinens för att utveckla och vidmakthålla vapen tydliga symbios med handelssjöfarten be- som fungerar i Östersjömiljö (och som skrivs bra men det kärvs en ytterligare ut- givetvis fungerar borta också)? Finns det veckling och fördjupning för att det skall några speciella värden att försvara och bli riktigt bra. utveckla i detta sammanhang såsom tor- KÖMS är beredda att delta i ett sådant ped- och robotutveckling, eller inte? arbete med en hög ambition tillsammans med andra aktörer. Vetenskapsgren II, Personal, Nåväl, nu skall jag inte trötta er med utbildning och organisation fler frågor som söker svar men jag hoppas Varför finns det ingen GSU (Grundläg- att ni delar min uppfattning att det finns gande SjömansUtbildning) i Försvars- ämnen som kan engagera, inte bara aka- makten som kan fånga upp de med ett demiledamöterna Och, det bästa av allt. marint grundintresse redan från dag 1?! Vi behöver inte vara överens själva hel- Alla måste nu genomgå, eller möjligen ler. Det finns, vet jag, många skilda upp- ur ett sjömansperspektiv, genomlida, en fattningar inom akademien om alla de Grundläggande Militär Utbildning, med frågor, och många därtill, jag räknat upp. synnerligen begränsad havsinsikt. Och – Det finns inga givna rätt eller fel svar på borde vi inte inom akademien kunna lan- frågorna. Men frågorna måste brytas och sera ett färdigt koncept för en GSU som bändas för att vi skall komma framåt och blir oemotståndligt! för att vi skall kunna leva upp till syftet ” Vetenskapsgren I, Strategi och att följa och aktivt verka för utvecklingen stridskrafters användning av sjökrigsvetenskapen och sjöväsendet i Detta är den vetenskapsgren där huvud- allmänhet.” kursen måste mejslas fram. Vad behöver Oaktat alla fria idéer så tror jag också vi göra för att skapa en tydlig marin och att vi kan vara helt överens om, trots att vi maritim strategi för Sverige som även, är en akademi, att musikkårens avslutan- steg för steg, kan bli politiskt förankrad? de marsch som rundar av mötesdelen av Det har vi inte och man kan fundera på detta högtidssammanträde, Kungl. Flot- varför. tans Defileringsmarsch, är en mycket bra Initiativ finns visserligen och i mor- marsch! Med modernt språk en hyllvara gon överlämnas dokumentet ”Vision när den är som bäst och som kan, och bör, och Strategi för det svenska maritima tas ner från hyllan för att spelas – ofta!

384 Ledamoten BO RASK

Kommendör Bo Rask är Kungl. Örlogsmannasällskapets sekreterare.

Året som gått Kungl. Örlogsmannasällskapets sekreterares verksamhetsberättelse för år 2010 före- dragen vid det 239:e högtidssammanträdet i Stockholm den 15 november 2010.

Eders Majestät, Statsrådet Tolgfors, Amiraler, Generaler, ärade gäster, akademi- ledamöter, mina damer och herrar, Akademiens 239:e verksamhetsår är tillända. Det är tid att reflektera över och sammanfatta vad som har åstadkommits under året inom ramen för akademiens uppdrag angivet i § 1 av akademiens stadgar ”att aktivt verka för utvecklingen av sjökrigsvetenskapen och sjöväsendet i allmänhet”.

Akademiens ordförande har beslutat att Inom ramen för årets tema, har inträ- årets tema ska vara Östersjön i ett nytt desanförandena behandlat ett brett spek- perspektiv. Temat är valt med omsorg, trum av områden allt från den tekniska för vi ser tydligt en ny säkerhetspolitisk utvecklingen inom Kustbevakningen, dynamik växa fram i våra omgivande synpunkter på den praktiska utform- havsområden - Östersjön och i Väster- ningen av det nya personalförsörjnings- havet. Sjöfarten ökar, en kapning av ett systemet, idéer om amfibiebataljonen i fartyg har ägt rum till i Östersjön, byg- dess nya bredare roll, allmänna teorier get av en gasledning pågår mellan Finska kring sjöförbindelser, behoven av marint Viken och Tyskland och antalet militära basskydd, samt en historisk tillbakablick övningar i vårt område ökar igen. Närva- på ubåtskränkningarna under det kalla ron av örlogsfartyg är högre än på många kriget och även utvecklingen av minröj- år och som en följd av detta intensifieras ningssamarbetet i och kring Östersjön även signalspaningsverksamheten. Allt i dagligt tal benämnt Baltic Ordnance detta bidrar till en högre grad av osäker- Safety Board. Behovet av nationell samhet i vårt område, något som även vi som ling av våra främsta ubåtstekniker och akademi måste förhålla oss till. ubåtsoperatörer för att kunna föra det

385 nya ubåtsprojektet A26 i hamn har också flöden” genomför akademien i Göte- redovisats under akademiens samman- borg den 7 december i samverkan med träden. Regeringskansliet, Folk och Försvar, Riksdagsledamoten Annicka Engblom Föreningen för Göteborgs Försvar, För- har gett sin syn på hur sjöstridskrafter- svarsmakten, Kustbevakningen, Polisen, na bör utvecklas och marininspektören Myndigheten för Samhällskydd och Be- Anders Grenstad har likaledes beskrivit redskap samt företrädare för rederinä- marinstridskrafternas mångsidighet och ringen. Seminariet kommer att diskutera hur deras användbarhet kommer att öka samverkan i breda termer och havsrätten med tillförsel av ny materiel men också för att belysa problematiken vid sjönöd genom det nya personalförsörjnings- på internationellt vatten samt vid terro- systemet som verkligen kan komma att ristaktioner till sjöss. gynna sjöstridskrafterna. Årsberättelserna i våra fem veten- Särskilt intressanta och uppmärksam- skapsgrenar har på ett bra sätt komplet- made inträdesanföranden har hållits av terat inträdesanförandena för att skapa två av våra utländska ledamöter. Filoso- bilden av en modern akademi som verkar fie Doktor Hans Christian Bjerg har be- i en mycket föränderlig värld. skrivit den relationen mellan Sverige och En av akademiens viktigare uppgifter i Danmark med rubriken ”300 års konflikt år är att under Riksmarskalkens ledning – 200 års sameksistens Orlogsrelationer- delta i fortsättningen av det uppskattade ne mellem Sverige og Danmark gennem projektet ”Kunskapens Krona”. De första 500 år” och Professor Milan Vego vid US diskussionerna i några aktuella ämnen Naval War College har som inträdesan- mellan de kungliga akademierna och in- förande beskrivit utvecklingen inom sjö- spelningen för SVT äger rum på Kung- krigskonsten med rubriken ”On Naval liga Slottet med början om några dagar Warfare”. den 24 november. Akademien har hittills i år planerat Grunden för akademiens kunskap och genomfört två seminarier i Stock- finns bland annat i vårt fina bibliotek holm. I våras den 25 maj genomfördes i placerat i Karlskrona. Biblioteket inne- samverkan med Sjöhistoriska museet en håller idag en unik samling av marin lit- örlogsdag där flottans internationella in- teratur om ca 12.000 titlar omfattande ca satser från 1800-talet till dagens insatser 15.000 olika band. Samlingen bedöms ha i Adenviken belystes. ett stort värde för forskningen inom sjö- Den 11 november genomfördes ett se- krigsvetenskap och sjöväsende. Därutö- minarium på akademiens årstema Öster- ver finns ca 2000 äldre sjökort och kartor, sjön i ett nytt perspektiv. Under det se- samt ett bildarkiv med närmare etthund- minariet diskuterades samarbetet inom ratusen fotografier, bilder och ritningar sjöövervakning, kustbevakningens ut- på örlogsfartyg. Bibliotekets bestånd veckling och den kommande nya svenska speglar Kungl. Örlogsmannasällskapets myndigheten med ansvar för havsfrågor verksamhet från 1771 fram till idag. En och gasprojektet Nordstream samt nyli- arbetsgrupp har under året arbetat med gen upptäckta historiska fynd på botten att formulera en vision för biblioteket. i Östersjön. Arbetet har lett fram till ökad klarhet om Årets sista seminarium ”Ett hav av det stora forskningsvärdet i bokbeståndet

386 HMS Carlskrona utanför Somalias kust. Foto: Anna Norén, Försvarsmakten och hur forskningen ska underlättas ge- där hon har haft sin bas under det senaste nom att öka tillgängligheten. dryga halvåret. Akademins bildarkiv har under året HMS Carlskrona har verkat inom ra- fått sin slutliga plats vid Krigsarkivet för men för Europeiska Unionens operation att underlätta vård, gallring av dubbletter Atalanta, för att förebygga, motverka och för att öka tillgängligheten för forsk- och bekämpa sjöröveri och väpnade rån ningen. utanför Somalias kust. Huvudsyftet med Biblioteket och bildarkivet är viktiga operationen är att skydda World Food men också kostsamma verksamheter för Program matleveranser till fördrivna akademien. Under året har akademien människor (internflyktingar) i Somalia. fortsatt arbetet med att katalogisera och Vidare att skydda African Union Mission vårda bokbeståndet samt registrera bok- in Somalia – AMISOM - sjötransporter beståndet i Libris. Arbetet syftar till att samt skydda särskilt utsatta fartyg som öka tillgängligheten till vårt kulturarv seglar i Adenviken och utefter Somalias för den marina forskningen. Arbetet har kust. kunnat genomföras med ett nytt mycket Sverige har på plats i Adenviken och generöst stöd från Stiftelsen Marcus och i Indiska oceanen med HMS Carlskrona, Amalia Wallenbergs Minnesfond. Aka- en ombordbaserad stab, ett spaningsflyg- demien uttrycker sitt varma tack för detta plan ur Kustbevakningen, en helikop- ovärderliga stöd till bibliotekets verk- terenhet och med en militär bordnings- samhet. styrka i samverkan med många andra Akademien fortsätter att stödja arbetet nationer bidragit till att hålla sjöpiraterna med att beskriva Försvarets verksamhet stången så att sjöfarten – blodomloppet i under det kalla kriget. Under året har fyra världsekonomin – kan fortgå utan stör- publikationer getts ut. Flera av böckerna ningar. innehåller bilder ur vårt bildarkiv. Uppgiften är svår. Operationsområ- När denna verksamhetsberättelse läses det är gigantiskt från de inre delarna av upp, ska HMS Carlskrona påbörja färden Adenviken till den Indiska subkonti- mot hemmahamnen i Karlskrona från nenten och sydvart ner mot ”the roaring hamnen i Djibouti längst in i Adenviken forties” dvs. det omfattar praktiskt taget

387 hela den Indiska Oceanen. Piratattacker- med fokus på marint invasionsförsvar na följer monsunperioden. När vädret är och därefter några år med en minst sagt hårt minskar attackerna och flyttas mot osäker huvudkurs i säkerhetspolitiken, Adenviken för att vid lugnare perioder är den klassiska uppgiften för de marina kunna äga rum var som helst i Indiska förbanden – att hålla sjövägarna öppna oceanen. Rekordet är över 1.300 distans- – nu mycket välkommen för fortsatt ut- minuter ut från den somaliska kusten. veckling av marinen och för en fördjupad Operationen har varit lyckad. Tusen- och förbättrad samverkan med övriga tals ton av livsmedel har säkert kunnat myndigheter och organisationer med ma- transporteras till de behövande, HMS ritima uppgifter och intressen. Här har Carlskrona och helikopterresursen har Kungl. Örlogsmannasällskapet fortfaran- tillsammans med det avancerade spa- de efter 239 år en tydlig roll att i enlighet ningsflygplanet ur Kustbevakningen med akademiens valspråk Med förstånd bidragit till att påtagligt försämra pira- och styrka verka för utvecklingen av sjö- ternas möjligheter att verka till sjöss och krigsvetenskapen och sjöväsendet i all- därmed störa sjötrafiken. mänhet. Årets operation ME 02 har tillsam- Det är verksamheter som tillsammans mans med förra årets operation ME 01 bidrar till att skapa fred, säkerhet, ut- har på ett påtagligt sätt skapat ny livs- veckling och välstånd enligt den gamla luft i marinen och förbättrat samarbetet latinska tesen mare conjugit – non sepa- med sjöfartsnäringen. Efter många år rat (havet förenar – skiljer icke).

VI ERBJUDER ALLT I UNIFORMER OCH TILLBEHÖR FÖR MARINEN

RONNEBYGATAN 39, 371 33 KARLSKRONA TEL.0455-10298 www.nymansherr.nu e-post: [email protected]

388 Ledamoten STEN GÖTHBERG

Direktör Sten Göthberg har, under 2010, tillsammans med VD Berit Blomqvist, ansvarat för Vetenskapsgrenen I, Strategi och stridskrafterns användning, inom Kungl. Örlogsmannasällska- pets styrelse.

Den svenska civila sjöfartsnäringens nuvarande situation och förutsättningar Årsberättelse inom Vetenskapsgrenen I, Strategi och stridskrafters använding, före- dragen vid Kungl. Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde den 27 oktober i Göteborg. Den svenska civila sjöfartsnäringens situation och konkurrensförutsättningar för- ändrades radikalt i samband med den internationella lågkonjunkturens inträde på den svenska marknaden under 2009. Denna djupa lågkonjunktur, som slog hårt mot hela den så exportberoende svenska industrin, föregicks av ett antal års god vind för de flesta grenarna inom den svenska sjöfartsnäringen. De goda vindarna förbyttes dock mycket snabbt till kalla och hårda vindar i och med lågkonjunkturen. Vid en bedömning av den svenska sjöfartens situation och framtida förutsättningar kommer jag att koncentrera mig på följande huvudpunkter: Den svenska sjöfartsnäring- ens situation och konkurrensförutsättningar, miljö och sjösäkerhet Den svenska sjöfartsnä- Den 1 januari 2010 uppgick den svenskkontrollerade handelsflottan till ringens situation och kon- 618 fartyg om totalt 9,2 miljoner ton kurrensförutsättningar dödvikt. Av dessa var 242 fartyg om to- Den svenska handelsflottans storlek kan talt 2,2 miljoner ton dödvikt svenskflag- beräknas på olika sätt. Jag väljer att här gade. Den samlade svenska handelsflot- definiera den svenskkontrollerade han- tan har under de senaste 10 åren mer än delsflottan med en bruttodräktighet över halverats. Orsakerna till denna negativa 300 ton som är registrerad i det svenska utveckling beror på flera orsaker som jag skeppsregistret samt den utlandsflaggade närmare kommer att kommentera nedan. svenska flottan som ägs av rederier eller Internationellt sett har den svenska personer med hemvist i Sverige eller som handelsflottan en hög medelålder. Den har en stark koppling till Sverige. 1 januari 2010 hade den svenskflaggade

389 delen en medelålder på 19,7 år medan första hand ett studium av bemannings- den utlandsflaggade hade en medelålder kostnaderna ombord samt bolagsbeskatt- på 14,1 år. Uppenbart är således att den ningen. Målet är att medlemsländernas svenska handelsflottan är i behov av för- flottor skall öka på bekostnad av de s.k. yngring. Om detta råder det ingen tvekan. bekvämlighetsländernas flaggor. I augusti 2010 hade svenska rederier och En utomordentligt viktig ingrediens myndigheter totalt 46 fartyg i beställning för den svenska rederinäringen, i syfte vid utländska varv. Av dessa är nio kust- att skapa konkurrensneutralitet inom EU, bevakningsfartyg, en passagerarfärja och är den s.k. tonnageskatten. Sverige är i övriga 36 är andra typer av handelsfar- stort sett det enda land inom EU som inte tyg. De flesta av fartygen byggs i Kroa- infört denna typ av beskattning av fartyg. tien, Kina, Sydkorea, Spanien och Tysk- Denna skatteform innebär att rederier i- land. Som det ser ut idag kommer i stort stället för bolagsskatt betalar en skatt sett inte något av dessa fartyg att flagga som är baserad på den nationella flottans svenskt. I detta sammanhang måste man fartygsstorlek och betalas oavsett om re- naturligtvis ställa sig frågan: Varför? deriet går med vinst eller inte. Fördelarna Rederiverksamhet generellt sett är är att rederiet kan ha en långsiktig plane- både mycket kapitalintensiv och mycket ring och att investeringar i nytt tonnage konjunkturberoende vilket innebär att kan göras i rätt konjunkturcykel. Som internationella valuta- och konjunktur- det är idag måste ett rederi köpa ett nytt svängningar får en nästan omedelbar fartyg under samma räkenskapsår som effekt på verksamheten. Förändringar i man säljer ett annat fartyg för att därmed detta avseende påverkar näringen mycket minimera reavinstbeskattningen. Som en snabbt. Som bekant fraktas mellan 80 följd av detta blir nyinvesteringar i fartyg – 90 % av svensk export och import på ofta mer skattemotiverade än marknads- fartyg och Sverige betraktas geografiskt motiverade. Erfarenhetsmässigt infaller som en ö. Den svenska rederiverksamhe- rätt tid att köpa och rätt tid att sälja myck- ten är således utomordentligt beroende et sällan under samma period. av vilka spelregler som gäller på den Den svenska regeringen har under mer internationella marknaden. Likartade än fem års tid utrett frågan om tonna- konkurrensvillkor är härvidlag av största geskatt och samtliga remissinstanser har betydelse och inte bara en nödvändighet under remisstiden varit positiva till ett utan också en förutsättning för näringens införande, liksom ett enigt trafikutskott. utveckling och överlevnad. Trots detta och att närmare 85 % av hela Har vi då i Sverige likartade konkur- världshandelsflottan har ett tonnageskat- rensvillkor inom sjöfartsnäringen med tesystem så har det uppseendeväckande vår omvärld och då i synnerhet EU? Sva- och ytterligt förvånande hänt att Sverige ret på den frågan är dessvärre Nej. ännu inte infört detta system. Detta inne- EU-kommissionen håller sedan en tid bär en mycket svår konkurrensnackdel tillbaka på med en översyn av regelver- för den svenska rederinäringen vilket ket för hur EU:s medlemsländer i fram- i sin tur är en av anledningarna till den tiden skall kunna öka konkurrenskraften ökande utflaggningen. hos sina egna handelsflottor i relation Konsekvensen av frånvaron av ton- till omvärldens. I denna översyn ingår i nageskattesystemet samt bristen på

390 konkurrensneutraliteten i övrigt har lett nativa register och konkurrensförutsätt- till en icke önskvärd utflaggning av den ningarna för svensk sjöfart har av utred- svenska handelsflottan. Sedan beslutet att ningsmannen Jonas Bjelfvenstam nyligen inte införa ett tonnageskattesystem i Sve- presenterats i SOU 2010:73. I denna ut- rige kom under förra mandatperioden har redning förordar inte utredningen något ett 50-tal fartyg flaggat ut och flera står i inrättande av ett svenskt internationellt begrepp att göra detsamma. Möjligheten fartygsregister (SIS). att flagga ut fartyg är i och för sig inget nytt men det nya och än mer dramatiska Miljöperspektivet är kanske att utflaggningen i stort sett Man kan naturligtvis ställa sig frågan: inte sker till s.k. lågkostnadsländer utan Behöver vi och vill vi ha en svenskflag- till register i länder i vårt närområde som gad handelsflotta? Bryr sig svensk indu- Danmark, Norge och Färöarna. Signalef- stri om vilken flagg fartyget egentligen fekten blir naturligtvis mycket negativ för som transporterar godset? Gäller det och än värre blir det om även rederierna inte bara att välja det tonnage som passar ”flaggar ut” hela eller delar av huvudkon- bäst för transporten oavsett flagg och na- toren, vilket också har skett. Som jag tidi- tionalitet? Detta är transportpolitiska frå- gare sagt kommer förmodligen de nästan gor som det inte ges utrymme att närmare 50-talet nybeställningar till svenska han- gå in på i denna redovisning men som delsflottan att inte flagga svenskt. Även diskuteras ingående i andra sammanhang detta av konkurrensskäl. Sveriges, sedan inom sjöfartsklustret och då i synnerhet lång tid tillbaka, erkända roll som en ak- av arbetsmarknadens parter. tiv och välrenommerad sjöfartsnation in- Sjöfart är generellt sett ett mycket kost- ternationellt sett kan naturligtvis komma nadseffektivt och miljövänligt alternativ att skadas när den svenska handelsflottan att transportera gods på. Detta till trots minskar så dramatiskt som nu sker. finns det naturligtvis miljömässiga prob- Inget tyder på att uppfattningen om att lem inom sjöfarten. Med anledning av inte införa tonnageskatten har föränd- mina tidigare frågor finns det i alla hän- rats i och med resultatet av riksdagsvalet delser två starka skäl att värna och vida- 2010. reutveckla den svenskflaggade sjöfarten. Regeringen har under 2010 tillsatt ett Dessa skäl är de viktiga miljö- och säker- par mycket viktiga sjöfartsutredningar hetsskälen. som bl.a. behandlar frågorna om alter- Sverige har under många år varit le- nativa register och konkurrensförutsätt- dande i miljö- och säkerhetsarbetet både ningarna för svensk sjöfart, rekrytering nationellt och internationellt och då i syn- till den svenska sjöfarten och ett bättre nerhet inom IMO men också inom EU. utnyttjande av de inre vattenvägarna. Ett Det är därför oerhört viktigt att Sverige ytterligare tillskott i utredningsfloran är kan visa upp en trovärdighet genom att Sjöfartsforums framtagna utredning och förfoga över en storleksmässigt relevant klusteranalysen om ”Vision och strategi svenskflaggad handelsflotta. Om så inte för det svenska maritima klustret” i vil- sker är det naturligtvis svårt att hävda ket Kungl. Örlogsmannasällskapet varit att Sverige är en trovärdig och seriös sjö- starkt engagerat och har skrivit under. fartsnation. Ett tydligt exempel på Sve- Den förstnämnda utredningen om alter- riges trovärdighet i dessa sjöfartsfrågor

391 är att IMO:s rådsförsamling mellan åren förelägganden avkunnades. Fortfarande 2006 – 2009 leddes av Sjöfartsverkets kan konstateras att ett stort antal förun- tidigare sjösäkerhetsdirektör Johan Fran- dersökningar läggs ner just beroende på son som nyligen belönats för sina insat- det svåra bevisläget. ser med Kungl. Örlogsmannasällskapets 2004 mottog IMO en ansökan från guldmedalj. samtliga Östersjöstater, utom Ryssland, Sjöfarten betraktas på många sätt som om att klassa Östersjön som ett Parti- ett mycket miljövänligt transportalterna- cularly Sensitive Sea Area, ett s.k. PSSA- tiv. Infrastrukturen finns vilket gör att område. Ansökan bifölls vilket innebär relativt små ingrepp i naturen behöver bl.a. att det blir lättare att genomföra mil- göras för att skapa goda förutsättningar jörelaterade lagförändringar men även för att bedriva effektiv och miljövänlig lagstiftning avseende nya farleder, över- sjöfart. Trots detta finns det stora miljö- vaknings- och rapporteringskrav för om- problem som måste åtgärdas. Jag tänker rådet. Numera är det tvingande att mot- på oljeutsläpp, förorenat ballastvatten tagningsanordningar för oljerester måste som släpps ut, giftiga bottenfärger samt finnas i varje svensk hamn. Detta i syfte utsläpp av kväve-, svavel- och koldioxid. att försöka förhindra oljeföroreningar till Oljeutsläpp är kanske den miljöpå- havs. Sveriges initiativ 1996 till den s.k. verkan som får störst massmedial upp- Östersjöstrategin innebär bl.a. att kravet märksamhet. Vi minns alla de mycket på mottagningsanordningar för oljerester uppmärksammade bilderna från förlis- även skall finnas i alla hamnar kring Öst- ningarna av Erika 1999 och Prestige 2002 ersjön. i Atlanten som kablades ut över världen. Ett sedan några år tillbaka uppmärk- Hur skulle en oljekatastrof i Östersjön sammat problem som på sikt kan hota påverka miljön i detta innanhav? Om- världshaven är problemet med förorenat sättningshastigheten av vattnet i Öster- ballastvatten ombord på fartyg. När mik- sjön har beräknats till mellan 35 och 40 roorganismer, växter och fiskyngel följer år. Skulle ett större oljeutsläpp dessutom med ett fartygs ballastvatten från en del ske i is under vinterhalvåret förstår alla av världen till en annan del påverkas flora vilka konsekvenser detta skulle få. Att och fauna på ett mycket negativt sätt. Får praktiskt ta upp tusentals ton av råolja lå- dessa organismer fäste i en ny miljö har ter sig naturligtvis praktiskt göras men är det visat sig att det är mycket svårt att ut- mycket dyrbart och resurskrävande. rota dessa i den nya miljön. Skadorna på Kustbevakningen, som är den ansva- miljön kan bli mycket stora och mycket riga myndigheten vad gäller havsöver- kostsamma. Även användandet av gif- vakning av svenskt territorialhav, kon- tiga bottenfärger påverkar miljön mycket staterade 1995 482 oljeutsläpp inom det negativt. Både IMO och EU har på olika svenska ansvarsområdet. 2009 konsta- sätt reagerat kraftfullt mot användandet terade samma myndighet 288 utsläpp, av tennbaserade bottenfärger. Redan alltså en stor minskning. Trots att bevis- 2003 förbjöd EU användandet av tennba- frågan är mycket svår vad gäller att binda serade färger på EU-flaggade fartyg. den utsläppta oljan till ett specifikt fartyg Ett stort problem i miljöhänseende inleddes under 2009 170 förundersök- som den svenska sjöfartsnäringen aktivt ningar men enbart tre domar eller straf�- arbetar med är utsläppen av svavel- och

392 kväveoxid samt koldioxid. Dessa utsläpp konsekvensstudier visar att beslutet inne- orsakar som bekant en ökad försurning bär mycket stora kostnadsökningar för av skog och mark, skogsdöd samt över- den svenska industrin. Beräkningar visar gödning och påskyndar den globala upp- kostnadsökningar på runt 30 miljarder värmningen. Dessvärre kan konstateras SEK per år efter ikraftträdandet. att SOx-utsläppen per tonkm är högre för sjöfarten än för andra transportslag. Sjösäkerhet (Maritime Inom EU är dock NOx-utsläppen lägre Safety) och sjöfartskydd för sjöfarten än för andra transportslag. Sedan 1990-talet kan det konstateras att (Maritime Security) dessa utsläpp ökar från sjöfarten medan Svenska rederier bedriver en välkänd de minskar från den landbaserade indu- och etablerad kvalitetssjöfart som har strin. Mycket finns således att göra i detta ett mycket gott renommé internationellt avseende och stora ansträngningar görs sett. Ett bevis för detta påstående är att för att lösa problemen. Ett exempel på svenska fartyg ligger i toppskiktet på den att minska utsläppen är att i större grad s.k. vita listan inom ramen för Port State använda sig av landbaserad el som kraft- Control systemet. Under 2009 registrera- källa istället för att låta motorerna gå när des endast två nyttjandeförbud avseende exempelvis färjor ligger vid kaj. Detta svenskflaggade fartyg. Säkerhetsarbetet görs numera i allt större utsträckning. och tänkandet är således en ständigt åter- FN-organet IMO beslutade 1997 om kommande faktor för den svenska kvali- ett reviderat luftföroreningsannex i den tetssjöfarten. s.k. MARPOL-konventionen (Internatio- Som tidigare nämnts har Östersjön ti- nal Convention for the Prevention of Pol- digare utsetts till ett s.k. PSSA-område, lution from Ships) Annex VI. Innebörden alltså ett miljömässigt sett känsligt om- av detta annex var att svavelinnehållet råde. Alla prognoser pekar på att trafiken i bunkerbränslet generellt sett inte fick i Östersjön kommer att öka på ett drama- överstiga 4,5 %. I s.k. svavelkontrollom- tiskt sätt. Detta gäller inte bara oljetran- råden (SECA- Sulphur Emission Control sporterna utan även passagerartrafiken Area) fastställdes svavelgränsen till 1,5 och övrig handelssjöfart. I Finska viken, %. Annex VI trädde i kraft 2005 och då som har över 20 oljehamnar, beräknas reglerades även NOx-utsläppen. Redan fartygsrörelserna 2013 vara 53.500 per år. 2008 reviderades Annexet igen vilket Konsekvenserna av ett större oljeutsläpp innebar att det ställdes upp ytterligare i området kan således bli mycket förö- stränga krav avseende svavelutsläppen. dande för människor och miljö. Kravet på Senast 2025 kommer det maximala til�- dubbelskrov på tankfartyg har trätt i kraft låtna svavelutsläppet från fartyg att vara vilket innebär att mer än tusen tankfar- 0,5 % globalt och 0,1 % inom särskilt de- tyg med enkelskrov vid utgången av 2010 finierade s.k. SECA-områden. Östersjön kommer att vara utfasade från den inter- är ett sådant SECA-område och den hög- nationella tankmarknaden. sta tillåtna svavelutsläppsnivån kommer I Kungl. Örlogsmannasällskapets tid- 2015 att vara 0,1 %. Konsekvensen av skrift TiS (Tidskrift i Sjöväsendet) har ett detta beslut är naturligtvis ur miljösyn- flertal artiklar på ett föredömligt sätt be- punkt positivt samtidigt som genomförda handlat och beskrivit den allt mer besvär-

393 liga situationen för den internationella komma undan piraternas mycket snabb- handelssjöfarten utanför bl.a. Somalias gående båtar. kust. Detta ämne är således väl behand- Det internationella samfundet har rea- lat varför jag endast i detta sammanhang gerat kraftfullt mot utvecklingen i om- kortfattat kommer att kommentera äm- rådet bl.a. genom tillförandet av marina net. flottstyrkor i syfte att skydda sjöfarten Den mer eller mindre explosionsar- samt livsmedelstransporterna inom ra- tade utvecklingen av piratverksamheten men för World Food Programme. I detta bl.a. utanför Somalias kust har inneburit avseende har, som bekant, den svenska stora konsekvenser för den världsom- marinen gjort och gör fortfarande mycket spännande civila handelssjöfarten i om- betydelsefulla insatser. rådet. Hotbilden har drastiskt förändrats Med anledning av att piratverksamhe- och mycket stora mänskliga och ekono- ten har nått oacceptabla nivåer för den miska värden står på spel. Arbetet och civila handelssjöfarten valde Kungl. Ör- engagemanget kring Maritime Security, logsmannasällskapet att ha Piracy som sjöfartsskydd, har präglat den internatio- årstema 2009 varvid tre välbesökta se- nella sjöfartsnäringen under de senaste minarier i ämnet genomfördes. Årsberät- åren. Under 2009 genomfördes 406 at- telsen inom Vetenskapsgren I behandlade tacker mot handelsfartyg i området, att förra året denna fråga. Årets årstema är jämföras med 293 under 2008. Förra året situationen i Östersjön som bl.a. behand- kapades 49 fartyg och sammanlagt 1052 lats ovan. Ett antal seminarier i ämnet sjömän togs till fånga. Få av gärnings- har planerats och det sista genomfördes i männen har hittills ställts inför rätta och Göteborg den 7 december på Park Aveny fått sina domar. Piraterna har under de och behandlade sjöfartsskyddet i Öster- senaste åren på ett mycket markant sett sjön. Vid detta seminarium kraftsamlade utvecklat sin taktik. Beväpningen har bli- arrangörerna kring frågor om samarbete vit tyngre och anfallen äger rum längre mellan länderna kring Östersjön och dess ut till havs och handelsfartygen utvecklar utövande myndigheter i olika våldsbeto- under hand nya rutiner ombord i syfte att nade situationer.

394 Ledamoten HÅKAN NILSSON

Kommendörkapten Håkan Nilsson är sedan hösten 2009 fartygschef på HMS Carlskrona. Han kommer under 2011 att tillträda som stabschef vid 3.Sjöstridsflottiljen.

HMS Carlskrona på insats, en lång resa och inte en långresa.

Det var så jag inledde mitt välkomsttal till besättningen under inmönstringen i Mönstersalen den 2:e november 2009. Många kände sig kallade att ställa upp och flera av dessa hade erfarenhet av långresor. Jag hade med anledning av detta behov att vara väldigt tydlig med att, frånsett att vi skulle tillryggalägga lång tid och många distansminuter, så skulle väldigt mycket inte vara sig likt.

I skrivandes stund har vi precis avslutat även om vi återigen har visat att vi kan insatsen och är på väg hemåt. Jag började genomföra internationella insatser. för egen del med att skriva om insatsen Väl på plats upplevde jag att lösandet i kronologisk ordning men kunde snabbt av uppgiften generellt inte var kompli- konstatera, då jag efter 15000 tecken bara cerad då marinens personal är professio- kommit till avseglingsdagen, att det blev nell, välutbildad och väl förtrogen med för omfattande för en TiS-artikel. Jag har internationella procedurer. Det är fakto- därför valt att sammanfatta ett mindre rer kopplade till materiella förutsättning- antal, för mig viktiga och förhoppnings- ar och förberedande förbandsproduk- vis för läsaren intressanta, områden. Att tion som är komplicerade. Oaktat vissa dessa huvudsakligen befinner sig inom smärre tillkortakommanden har insatsen teknik- och produktionsområdet är ingen varit mycket lyckad, vi har lyckats upp- slump, det är nämligen där de flesta ut- fylla alla effektmål enligt nationell ope- maningarna och förbättringsområdena rationsplan med undantag av logistik. Vi finns. Vidare kan artikeln i vissa avseen- har vidare löst samtliga av EUNAVFOR den förefalla kritisk. Det är avsiktligt då på oss ställda uppgifter och vi har vänt det fortfarande finns mycket att förbättra, hemåt mycket nöjda.

395 Bakgrund, ett produk- listiskt att betrakta HMS Carlskrona som ett alternativ. Ett föredömligt underlag tionsperspektiv. presenterades ganska omgående och det Hösten 2008 tjänstgjorde jag på Produk- verkade som om den ansvarige Tekniske tionsledningens Marinavdelning i Hög- Systemledaren (TSL) vid Marinbasens kvarteret (PROD MARIN) som huvud- basbataljon (BasBat) hade det färdigt i man sjöstrid och materielsystemansvarig nedersta skrivbordslådan. för bl.a. våra korvettsystem. I denna roll -Jo det skall inte vara några problem blev jag kallad till Insatsstaben för att bara vi sätter igång med ett antal åtgär- presentera materiella förutsättningar för der genast, huvudsakligen kopplat till ett svenskt deltagande i Operation AL- framdrivning och ledningssystem, var det CYON, ett franskt initiativ att skydda snabba svaret vi fick. sjötransporter mellan Mombasa och Mo- Till detta följde ett komplett under- gadishu. Av detta blev det intet då Mari- lag och kostnadsberäkningar för den nen vid detta tillfälle saknade fartyg som skeppstekniska delen. Med detta som skulle kunna verka i Indiska Oceanen, underlag framfördes HMS Carlskrona även om HMS Carlskrona var uppe som som huvudalternativet för en eventuell ett alternativ under de inledande diskus- förnyad insats inom ramen för Opera- sionerna. Strax därefter beslutade EU om tion ATALANTA under förutsättning att en insats som döptes till ATALANTA, materiella förberedelser kunde komma en insats som inledningsvis hade tyngd- igång senast under augusti. Eftersom det punkt i Adenviken men som över tiden ännu inte fattats några beslut om förnyad fått ett allt större operationsområde. Un- insats från Riksdagens sida så krävdes der 2009 deltog Sverige genom ME 01, ett antal interna myndighetsbeslut inom vilket beskrivits ur olika perspektiv i TiS Försvarsmakten för att kunna sätta igång tidigare, en insats jag var sammanhål- med förberedelserna. Dessa togs då det lande för ur ett produktionsperspektiv. under alla omständigheter var klart att Att Sverige återigen skulle få förfrågan fartyget skulle tjänstgöra som stödfartyg om deltagande i ATALANTA betrak- från och med 2011. Det enda som egentli- tades allmänt som ett rimligt antagande gen behövdes var en tidigareläggning av och mycket tid lades på att titta på andra planerat utfall och ett förhållandevis mar- realistiska alternativ och återigen väcktes ginellt påslag och dessa beslut ifrågasat- tanken på att utnyttja HMS Carlskrona. tes aldrig. Värt att notera i sammanhang- Vid den tidpunkten, våren 2009, hade et är att det var just jag som handläggare i HMS Carlskrona mer eller mindre legat juni 2007 beredde beslutet om avrustning till kaj i 4 år, inte varit i drift de senaste av HMS Carlskrona. 2 åren men varmhållits genom Marinba- Strax innan semestern 2009, inför sens (MarinB) försorg. Genom ett skick- styrkegenereringskonferensen för EU- ligt manövrerande hade avvecklingsbe- NAVFOR, var inriktningen att HMS Carl- slut undvikits trots kraftiga påtryckningar skrona skulle vara klar för en 4-månaders från olika håll, dessutom var hon inte insats under 3:e kvartalet 2010. Planering- avrustad i någon större omfattning. Ma- slinjaler var klara inom alla områden och rinB fick underhand i uppdrag att snabbt syftande till att fartyget med en nyrekry- inkomma med svar huruvida det var rea- terad besättning skulle kasta loss i juni. Ett

396 par dagar senare kom ”beslut” om att HMS • Helt ny brygga avseende manöver Carlskrona skulle vara på plats i april, och navigeringsfunktionen med EC- dessutom skulle vi bära ett styrkehögkvar- DIS-system. ter (Force Headquarters, FHQ) samt he- • 40.000-timmars översyn på huvud- likopter! När jag gick tillbaka med denna maskineri. information till C PROD MARIN, C-G • Montering av flera lavettage för tung Hagström, var det inte lätt att se solen som kulspruta inklusive ballistiskt skydd. sken i Tessinparken. Som medarbetare på PROD lär man sig snabbt att säga ”Nej, • Installation av ny dävert med special- det går inte” (på grund av pengar eller byggd RHIB. tid). Nu fanns inte det alternativet, vi hade • Installation av satellitkommunika- fått en uppgift att lösa. Det sattes snabbt tion. ihop en grupp med deltagare från PROD • Installation av ledningssystem IS MARIN, den Marina Sjösäkerhetsinspe- SWERAP 2.0 Röd/Blå/Svart (Secret/ ktionen (SJÖI), Försvarets Materielverk Restricted/Internet). (FMV) och BasBat, där alla hade besluts- • Installation av Länk 11. mandat inom eget fögderi, vilket var en förutsättning för att lyckas. Nödvändiga • Installation av diverse annan kom- åtgärder kunde därigenom komma igång munikationsutrustning kopplat mot innan semesterperioden inföll. Den en- FHQ. skilt största utmaningen vi ställdes inför • Installation av 2 st Forward Looking var att certifiera flygplatsen ombord. En Infrared (FLIR)-sensorer för optisk process som initialt av FMV beräknades spaning. ta 18 månader skulle klaras ut på en tred- • Slutbyggnation och certifiering av jedel av denna tid. helikopterlandningsplats. Så, sent under våren så fanns grund- • Modifiering av sjukvårdsutrymmena läggande förutsättningar för fartyget, nu för att innehålla ROLE 2 LM. skulle alla arbeten handlas upp. Jag kan nu så här i efterhand konstatera att rådande • Generalöversyn på flertalet skepps- materielprocess i Försvarsmakten inte var tekniska och teletekniska system. mogen för ett sådant snabbspår, men med • Samt ett mycket stort antal mindre benäget stöd av chefspersoner i FM Ma- punktåtgärder. terielproduktionsledning och FMV löstes Det kan tyckas att det är omfattande inde till synes gordiska processknutar som stallationer för att kunna genomföra en snabbt visade sig. internationell insats, men de är (om man Materiella åtgärder bortser från länk 11) även nödvändiga för I stort genomfördes åtgärder enligt ned- att ett fartyg skall kunna verka i hemma- an: farvatten inom en nära framtid: • Helt ny stridsledningscentral med • IS SWERAP är ett förträffligt stabs- CETRIS som stomme, befintlig eld- stödssystem och en nyare variant av ledning ARTE bibehölls. SWECCIS. • Total ombyggnad av radiohytt med • CETRIS är ett av två generella led- införande av HF 2000. ningssystem vi har på våra fartyg.

397 • ECDIS-system är en nödvändighet för samtliga fartyg för att uppfylla regelverk. • Satellitkommunikation kommer inom kort att vara en nödvändighet för alla fartyg (inte minst med tanke på PRIO). • Installationerna för FHQ är direkt applicerbara för framtida nationell logistikledning samt internationell taktisk ledning. • FLIR är absolut nödvändiga för att erhålla en korrekt omvärldsuppfatt- ning i fartygets närområde. Det har varit den enskilt viktigaste sensorn En av fartyges två FLIR-sensorer. Foto: ombord. Anna Norén, Combat Camera • Sjukvårdsfunktionen i våra fartyg har länge negligerats, kravet på akut om- satsområdet skulle den totalt uppgå till händertagande av traumafall ligger 6 månader. Efter rekrytering kom be- väl inom ram för en stödfartygsroll. slut om en förlängning om 2 månader. Allt detta och mycket mer genomfördes Med anledning av detta fick vi erbjuda under mycket kort tid och resultatet blev förlängning till en redan rekryterad och väldigt bra. Med hänsyn till den korta inryckt besättning. En tredjedel valde tid som stod till förfogande så borde det att inte förlänga sina kontrakt och ny- inte varit genomförbart, men det är san- rekrytering samt förnyad utbildning fick nolikt så att det var just denna tidspress genomföras. Resultatet blev bra men det som gjorde att det gick att genomföra. innebar ytterligare en kraftansträng- Skulle allt följt ordinarie processer skulle ning, dels för förbandet men inte minst det tagit uppskattningsvis 24 månader, för de marina förbanden hemma som men nu var man tvungen att lägga revir, hade att hantera utbildningsskedet med prestige och dylikt åt sidan för att sätta mycket små resurser. Omfattande komp- sig ner för att tillsammans lösa uppgif- letterande utbildning fick genomföras ten. I de olika projektdelarna, som leddes i insatsområdet vilket är olyckligt och av PROD MARIN och sammanhölls av skapar frustration. Insatsens längd, om FMV, deltog stora delar av HKV, FMV man räknar från losskastning till för- och MarinB BasBat samt representan- töjning, blev nu 9 månader vilket är väl ter från bland annat SjöI, FlygI, LedR, långt. Förvisso framtvingades leave (1+2 FMTM, FömedC och Hkpflj. Jag vill på- veckor) för besättningen med anledning stå att detta var en framgångsfaktor. av förlängningen, men sannolikt skulle det varit effektivare att redan från början Personal rekryterat en fjärde vakt. Detta var före- Inledningsvis var insatsen beräknad till slaget men genomfördes ej då man ansåg 4 månader. Med transit till och från in- att kostnaden för insatsen skulle bli för

398 HMS Carlskronas besättning med maskoten Castor Strid i förgrunden. Foto: Anna Norén, Combat Camera. stor. Det man glömmer bort i detta sam- tydlig målbild och ett absolut tidskrav går manhang är att den totala kostnaden för det bevisligen att uträtta underverk. Jag Försvarsmakten inte genomlyses vid ett förväntar mig nu att vi går vidare med sådant beslut. I detta fallet genomfördes mörkerlandning under 2011 för att sedan all förberedande utbildning två gånger ha en fullständigt interoperabel helikop- vilket belastade produktionsorganisatio- terförmåga. nens resurser. Nyttan av helikopter i Operation ATA- LANTA kan inte nog understrykas. Heli- Helikopter koptern är en förutsättning för att snabbt OHQ i London ställde krav på organisk kunna ingripa och avvärja piratattacker helikopterkapacitet för att Sverige skulle på större avstånd, den utökar området få ledningsansvar. Så här i backspegeln för varseblivning, den är en förstklassig skall Försvarsmakten tacka för detta. I resurs för underrättelseinhämtning och och med ATALANTA har vi nu åter sjöo- identifiering, ja listan kan göras lång. perativ helikopterförmåga! Genom yttre Detsamma gäller för i princip all sjöo- krav har vi lyckats åstadkomma något perativ verksamhet. Under insatsen har stort på en mycket kort tid och förutom vi genomfört 391 starter och landningar, fartygschef över HMS Carlskrona är jag varav drygt 30 med utländska helikoptrar nu även flygplatschef för FM Flygplats nr (Danska, Tyska, Franska, Brittiska) och 47. Precis som beskrivits i inledningen antalet flygtimmar med egen helikopter var vägen till framgång i detta ärende full över hav har överstigit 200. Tyvärr fanns av fallgropar och friktioner, men med en det inte förutsättningar att behålla heli-

399 Hkp 15 hovrande ovanför Försvarsmaktens Flygplats nr 47. Foto: Anna Norén, Com- bat Camera kopterenheten ombord då FHQ lämnade. HMS Carlskrona, vilket krävde en hel Detta påverkade uppgiftsställningarna del arbete då större delen av de utländ- från CTF 465, då vi inte kunde lösa alla ska stabsmedlemmarna anlände först i uppgifter. Djibouti i samband med övertagandet. Under de första veckorna fortsatte vår Genomförande egen nivåhöjning genom att koncentrera Efter losskastning kvarlåg ett stort utbild- oss på taktiska uppgifter kopplat till he- ningsbehov innan vi kunde anmäla initial likopter och EMF, först därefter kunde vi operationell kapacitet Tidsramarna innan på allvar lösa samtliga uppgifter fullt ut. avsegling medgav inte att vi hann med Genom att vi hade FHQ ombord var vi i allt som var nödvändigt och hela transiten vissa avseenden styrda till områden och utnyttjades för fortsatta materiella åtgär- hamnar för de engagemang som åligger der parallellt med fortsatt utbildning och en Force Commander. Detta var positivt övning. Väl på plats slutfördes proven då vi snabbt fick möjlighet att känna på rörande helikopterlandning och det var de olika förutsättningar som det stora ytterligare tio intensiva dagar med verk- operationsområdet skapar. Vädret under samhet dygnet runt. All verksamhet gick de tre första månaderna var gynnsamt hårt åt besättningen och det var skönt och och vi upplevde inga begränsningar lättande att den 14:e april gå in i insat- kopplat till vädersituationen. Med hän- sen, för nu kunde vi för första gången syn till att monsunperioden förväntades faktiskt unna oss viss vila. Inledningsvis börja i slutet av juni var avsikten att vi låg vårt fokus på att skapa bästa möjliga sista månaden skulle uppehålla oss i förutsättningar för FHQ att verka från Adenviken, dels för att inte vara begrän-

400 Strider i Mogadishu observerade från HMS Carlskrona. Foto: Anna Norén, Combat Camera sade i helikopterutnyttjande, dels för att medan de 30 % som inte skulle delta piratverksamheten förväntades nedgå under andra delen stannade kvar för att i Somalibassängen. Av detta blev intet, vakta och utbilda sina ersättare under en ett hårt tryck på EUNAVFOR rörande treveckors period. eskortverksamhet mellan Mombasa och Första veckan i september åkte vi ner Mogadishu gjorde att vi återigen fick igen efter dryga 2 veckors ledighet för styra sydvart. Nu visade det sig att även att avsluta insatsen. Nu med ett franskt om vindstyrkorna runt Afrikas Horn ofta ledarskap samt nya tekniska system för översteg 20 m/s, var sjötillståndet ganska ledning i form av AMNet (Atalanta Mis- gynnsamt så länge som vi höll oss nära sion Net), en fransk internetbaserad web- den östafrikanska kustlinjen och vi upp- portal vilken visade sig vara fantastisk. levde inga större begränsningar. Det var Det franska ledarskapet präglades av en under en av eskorterna i detta skede vi tydlig vilja, öppna dialoger på chefsnivå upplevde den underliga känslan att ligga och en mycket hög grad av professiona- 3000 meter utanför Mogadishu och be- lism. Perioden inleddes med att trimma trakta sammanstötningarna mellan AMI- ihop den ”nya” besättningen och att änd- SOM och olika fraktioner, en händelse ra tyngdpunkt från att ha varit flaggskepp som bjöd besättningen att reflektera över till att nu vara en OPV (Ocean Patrol Ves- varför vi var där och vilken oerhörd bety- sel). Med anledning av att vi nu saknade delse insatsen har. Just den dagen omkom helikopter utnyttjades vi huvudsakligen mer än 60 personer i stridigheter och flera till att lösa huvuduppgiften, eskortera hundra sårades. Första delen av insatsen fartyg chartrade av WFP och AMISOM avslutades där den började, i Djibouti när mellan Mombasa och Mogadishu. Vi es- det är som varmast under mer än 40-gra- korterade totalt 11 fartyg, 5 för WFP och dig värme och delar av besättningen fick 6 för AMISOM och hjälpte därmed till komma hem på en efterlängtad leave, att leverera 17.859 ton mat till nödlidande

401 i Somalia. Något vi är väldigt nöjda med och stolta över. Logistik Den enskilt största utmaningen har varit logistiken och anledningarna till detta är många. Först och främst är Försvarsmaktens logistik anpassad för Armén, vidare är lejonparten av de internationella logistiklösningarna anpassade för permanenta camper. Inför ME02 fram- förde vi önskemål om att få Logistikkoncept enligt MELANION-ordern basera logistiklösningen på FNSU-konceptet kompletterat med utö- vi skickade ut MarepB (MU) tillsam- kat mandat för en Prime Contractor, men mans med LogOff NSE på Djiboutis bak- det bifölls inte. Vi äskade även om fasta gator för att leta råmateriel för att egen- underhållstransporter för att underlätta tillverka avgaspackningar. förnödenhetsförsörjning. Jag upplever att hela området omgärdas av mycket pres- Ledarskap tige, logistik skall lösas på ett visst sätt. Livet och verksamheten ombord har varit Vi hamnade i en mycket komplex lösning indelad i olika faser med olika belastning med ett NSE som gjorde ett fantastiskt för besättningen. Vidare har alla en egen jobb, men vid upprepade tillfällen kändes målsättning med sitt deltagande. Den det som om de var på väg att bryta ryggen största utmaningen har varit att hitta en av sig för att lösa alla uppgifter. Fartyget bra balans mellan olika faser och olika rörde sig mellan samtliga hamnar i ope- viljor. Inledningsvis handlade det väldigt rationsområdet, NSE var baserat i Djibo- mycket om att få besättningen att preste- uti, all hantering av förnödenheter utan- ra maximalt, eller som Frank Johnsson, för Djibouti genererade extremt mycket min utmärkte ställföreträdare och sekond arbete, både för NSE och för fartyget. sa, ”bit i kudden och går den sönder så Överlagrat denna komplexitet förändra- finns det nya att hämta ut”. Som jag ti- des planerade hamnbesök med kort var- digare beskrivit var belastningen synner- sel. Generellt långa ledtider för materiel- ligen hård fram till insatsen påbörjades. och reservdelsleveranser har medfört att Nästa skede innefattade både hanterande tekniska system ofta fått åtgärdas med av ombordbaserad helikopter samt stöd stridsreparationer eller reservmetoder. till FHQ. Arbetsbelastningen var fort- Trots denna svarta bild har vi kunnat satt hög, men vissa delar av besättning- lösa tilldelade uppgifter i operations- en hade det tyngre än andra och det var området tack vare uppfinningsrikedom, trångt ombord. Avslutningsvis saknade medveten risktagning och sannolikt en vi helikopterförmåga och fick andra upp- del tur. Jag kommer inte att glömma när giftsställningar, tempot sjönk, då vi inte

402 löste huvuduppgiften eskortering var vi perspektiv. väldigt begränsade i lösandet av övriga uppgifter. Ser man till de olika skeden Piraterna då? som vi gick igenom så var det väldigt Jag vill börja med att fastställa att pirat- enkelt i början, motivationen var oändlig verksamheten är under ständig föränd- och det gick att ”krama” ut maximalt un- ring, just nu till det sämre för den allmän- der en förvånansvärt lång tid. Under ti- na situationen i området. Vi hade ett bra den som flaggskepp drog vi mycket nytta underlag baserat på dels erfarenheter från av det faktum att vi var just flaggskepp, ME01, dels underlag från OHQ i London samtidigt som det alltid är en belastning då vi avreste från Sverige. Väl i området att bära en så stor stab som detta var. De visade det sig att med anledning av den delar som fick arbeta hårdast under denna framgång EUNAVFOR TF 465 och andra period var samband, intendentur och de aktörer haft i Adenviken 2009 hade pira- som hade uppgifter på helikopterdäcket, terna utökat sitt operationsområde. Den då vi i genomsnitt genomförde minst 2 italienska ledningen hade därför påbörjat flygpass per dag. Helikopterenheten i sig en utvidgning av vårt operationsområde, svarade för att planera, flyga och under- ett arbete som senare fullföljdes under hålla helikoptern, 10 man ur olika delar svensk ledning. Resultatet var bra och av fartygsbesättningen hade uppgifter man intervenerade ett stort antal Pirate på helikopterdäck samt att skeppstek- Action Groups (PAG) i Somalibassängen niska avdelningen svarade för tankning samtidigt som verksamheten i Adenviken och drivmedelshantering. Under denna nedgick. Vissa tecken på mer avancerade period fokuserade vi väldigt mycket på moderskeppsoperationer där piraterna att värna om de personer som var hår- använde sig av kapade fiskefartyg kunde dast belastade. Alla ombord kunde se att skönjas, främst långt ute i Indiska Ocea- vissa slet mer än andra vilket skapade en nen. Under denna period framstod klart inställning att inget var för jobbigt för och tydligt den oerhörda nyttan av sam- övriga. Under sista delen handlade det ordnad flygspaning och rörliga fartygs- huvudsakligen om att arbeta med att bi- enheter. Efter monsunperioden då led- behålla motivationen, de flesta ombord ningen av TF 465 övertagits av Frankrike hade svårt att se logiken att vi skulle verkade det inledningsvis som om tren- skicka hem helikopterenheten för att den den var att piratverksamheten minskade, skulle beredskapsställas när pågående in- inte minst genom gemensamma insatser satser skall vara det som är högst priorite- att sätta piratcamperna under ett hårt rat. Det som höll besättningen uppe under tryck. Tyvärr var det en kortsiktig fram- detta skede var att vi fick ansvara för så gång. Sedan oktober månads början har pass många eskorter som vi fick, alla om- antalet attacker ökat markant och ope- bord upplevde det enormt meningsfullt rationsområdet har utökats söderut till även om det inte hände så mycket. Var- farvattnen utanför Kenya och Tanzania. dagslunken var det som vi fick slita med Piraterna anpassar sig ständigt till nya att klara av utan att skapa tristess. förutsättningar och även de taktikutveck- Vi fick alltså uppleva många olika di- lar. Antalet kapningar har däremot endast mensioner under insatsen, varje dimen- ökat marginellt, sannolikt beroende på sion ställde olika krav ur ett ledarskaps- att handelsflottan tillämpar Best Mana-

403 gement Practice (BMP) i en allt större fattades. Materiella åtgärder har i samt- omfattning än tidigare. Jag uppfattar liga fall varit nödvändiga, främst kopplat även att skyddsstyrkor ombord på han- till interoperabilitetskrav, och slutligen delsfartygen är mera vanligen förekom- har det för såväl ME02 som för ML (Li- mande nu än tidigare. Vidare används banon) och TD (Tchad) fattats sena be- kapade fartyg i allt större utsträckning slut om förlängning. Detta var även ak- vid attacker och då inte bara kapade fis- tuellt avseende ME01 men där saknades kefartyg, utan även större handelsfartyg. förutsättningar för förlängning vilket Piraterna har förstått att värdet av gisslan klarlades från Försvarsmaktens sida i ett inte bara handlar om lösensummor utan tidigt skede. Marinen har i samtliga fall även om att det är synnerligen svårt för löst uppgiften och det skall vi vara nöjda styrkorna i området att ingripa mot dem med, men beroende på den korta framför- om de har gisslan ombord samtidigt som hållning som varit har arbetsinsatsen tende försöker kapa nya fartyg. Signifikant derat att bli orimligt hög för stora delar av är även en ökad våldsanvändning både dem som varit inblandade i förberedelse- under kapningsförsök, mot gisslan samt och genomförandearbetet. mot örlogsfartyg i området då de uppe- HMS Carlskrona och även våra öv- håller sig i närheten av piratcamper och riga fartyg i insatsorganisationen har i kapade fartyg. Piraterna, ofta kraftigt på- sin grundkonfiguration vissa begräns- verkade av khat, plundrar och slår sönder ningar kopplat till genomförande av in- kapade fartyg, misshandlar gisslan och ternationella insatser. Dessa är inte om- genomför även skenavrättningar för att fattande men viktiga att åtgärda för att påverka gisslan. uppnå ett lyckat resultat. Vissa mindre delar av materielbehovet är försvars- Avslutande reflektioner maktsgemensamt medan större delar är Att HMS Carlskrona kunde användas be- marinspecifikt. Om det finns en fortsatt rodde huvudsakligen på två saker. Först viljeinriktning att Marinen skall genom- och främst på ett visst mått av militär föra internationella insatser bör en ana- olydnad, trots beslut om avrustning och lys avseende behovet av insatsberoende materielberedskap varmhölls fartyget materiel genomföras så att vi står bättre genom MarinB försorg. Vidare fattades förberedda nästa gång. Analysen bör då tidigt 2009 ett antal interna myndighets- fullföljas med en anskaffning. Ett exem- beslut i produktionsstaben då det indike- pel på detta är det för ME02 konstaterade rades att förnyad insats var aktuell. Det behovet av FLIR, vilken anskaffades un- saknas i vissa avseenden en nödvändig der mycken hast, levererades då insatsen långsiktighet i den del av insatsplane- påbörjats och är ännu inte överlämnad ringen som rör Marinen. Samtliga fyra från FMV till Försvarsmakten. Ett sys- marina insatser som genomförts sedan tem som visade sig vara det enskilt vik- 2005 kännetecknas av ett stort mått ad tigaste tillskottet kopplat till dels själv- hoc. Signifikant är att de alla har haft en skydd och dels underrättelseinhämtning kort till mycket kort förberedelsetid, be- samt tidig målidentifiering, ett system sluten om insats har kommit sent och i som enligt min uppfattning borde finnas vissa fall har förbandet redan varit på väg på samtliga kvalificerade fartygsplattfor- till insatsområdet innan riksdagsbeslut mar i insatsorganisationen.

404 Vi har återigen lärt oss att sjöoperativ ratverksamheten att kunna fortsätta och helikopter är en naturlig och nödvändig fortsatt marin sjöstyrkenärvaro kommer del av marin verksamhet. Det vi visste således att vara nödvändig. Att förvänta under ubåtsjaktåren har visat sig vara sig att Somalia plötsligt skulle stabilise- alltjämnt gällande. Det är underligt att ras synes en utopi. Förutsättningar för vi kan nedlåta oss till få sådan uppenbar framgång i pågående operation finns men minnesförlust. Nu finns möjligheten att då måste mandatet förändras, insatsen inte glömma bort, men det krävs initiativ för piraterna måste bli så hög att viljan att och prioriteringar fortsätta med verksamheten nedgår. Pa- Marina insatser kräver marina logis- rallellt med detta behöver samtliga kust- tiklösningar. Marina operationsområden stater i operationsområdet ta ett ansvar, är vanligen väldigt stora och vi är bero- bestående dels av lagföring av misstänk- ende av logistik i varje vik. En permanent ta pirater dels av deltagande med egna bas, i det här fallet Djibouti, är en bra bas fartyg. Alternativt bör man överväga att att vila på men den totala rörligheten är upprätta en internationell tribunal för en kritisk framgångsfaktor. Det finns lagföring. Pirateri är en företeelse som ett Marint koncept som är övat, använd påverkar större delen av vårt gemensam- FNSU vid marina insatser. ma samhälle. Rustning av förbandet genomfördes De fartyg som har utnyttjats mest och under stor tidspress och all materiel som haft störst framgång i den renodlade anti- skulle tillföras förbandet kunde inte leve- piratverksamheten är holländska Johan reras innan losskastning utan fick i stället de Witt och spanska Galicia. Fartyg som i till stora delar flygas ner till insatsområ- svenska marina sammanhang kan liknas det med underhållstransporter över tiden, vid vår målbild för stridsstödsfartyget anmärkningsvärt är att vissa enskilda ar- L10. Johan de Witt saknade helikoptrar tiklar aldrig anlände till förbandet under men utnyttjade sina båtar mycket offen- insatsperioden. Delar av den utrustning sivt, Galicia hade tre helikoptrar som som tillförts som missionsspecifik mate- utnyttjades till bristningsgränsen. De har riel bör införas som ordinarie utrustning uthållighet och flexibilitet. ombord vilket både skulle ge möjlighet till att öva med rätt utrustning och mins- Slutsatser ka omfördelningsbehovet vid insatser. HMS Carlskrona är ett synnerligen lämp- Piraterna genomför taktikanpassning, ligt fartyg för en insats i en operation av precis som styrkorna i området. Tyvärr denna karaktär, men helikopter är en innebär det ofta att vi får vara reaktiva, grundläggande förutsättning för att kun- vilket gör att uppgiften blir väldigt svår na lösa samtliga rådande uppgiftsställ- att lösa med hänsyn taget till det enorma ningar. Insatsens karaktär har förändrats operationsområdet. Den viktigaste förut- över tiden och kommer sannolikt att fort- sättningen för piraterna att kunna verka sätta förändras varför vi måste bli ”spet- är ”säkra hamnar” vilket de har i över- sigare”. Framtida överväganden avseende flöd längs Somalias östra kust, där har vi utnyttjande av specialförband även från mycket begränsad möjlighet att påverka svensk sida är nödvändiga, detta har un- dem. Detta ger vid handen att om situa- der insatsen visats av såväl Frankrike tionen i landet inte förändras kommer pi- som Holland.

405 Ledamöterna SÖLVE LARSBY & MARTIN NORSELL

Kommendör Sölve Larsby ansvarar inom Kungl. Örlogsmannasällska- pets styrelse för Vetenskapsgrenen III, Vapenteknik. Martin Norsell är t.f. professor i Militärteknik på För- svarshögskolan.

Marina vapentekniska trender – något om nyttiga verktyg Årsberättelse inom Vetenskapsgrenen III, Vapenteknik, föredragen vid Kungl. Ör- logsmannasällskapets ordinarie sammanträde den 27 oktober i Göteborg. Avsikten med årsberättelsen 2010 inom Vetenskapsgrenen III – Vapenteknik, som omfattar vapen, sensorer och ledningssystem, är att undersöka dagens militärtek- niska trender med inriktning mot de marina vapensystemens vapen och sensorer. I årsberättelsen 2009 beskrev Ledamoten Johan Hägg de ledningstekniska trenderna. Inledningsvis måste också sägas att trenderna skiljer sig en del mellan en supermakt och mindre länder som Sverige, trots vårt lands höga teknologiska stan- dard. De enorma utvecklingskostnader som är förknippade med viss vapenutveck- ling torde enbart kunna bäras av en supermakt eller enstaka stormakter. Faktorer som påverkar trenderna pen som behovet av icke dödliga vapen. Dagens internationella och multinatio- Däremot fortgår den traditionella vapen- nella operationer efterfrågar mer vapen- utvecklingen som en kontinuerlig evolu- förmåga till marina polisiära uppdrag tion snarare än en revolution. Gemensamt och antipiratverksamhet än traditionell för operationer där flera nationer deltar sjökrigföring. Fartygens stridssystem oaktat konfliktnivå är kravet på ökad in- skall också kunna möta små enheter med teroperabilitet. Detta gäller både mellan handburna kortdistansvapen. Det kan existerande och nya system. Vidare ökar också konstateras att de operativa vapen- behovet av sensorfusion liksom kravet på kraven främst kopplas till specifika mis- en enkel bemanning av systemen. sioner och inte till någon gemensam tänkt Även de schemalagda cykliska under- hotbild. Det är dock svårt att finna annat hållskraven tycks vara på väg ut för mer än enstaka exempel på nya lågkonfliktva- flexibla underhållsresurser.

406 Inriktning av Års- berättelsen När man planterade ekarna på Visingsö för Marinens framtida behov dristade sig en biskop att undra om det var klokt att anta att människor var så vettlösa om 300 år (tiden till ekarna vuxit sig stora) att de fortfarande bekrigade varandra och om de i så fall fortfarande byggde fartyg av trä? Ibland är det svårt att vara förutseende men nära kontakt med olika forskningsfronter hjälper oss att se runt de hörn vi måste passera i teknikutveck- lingen. Den tillgängliga databehandlingstek- nologin och naturen hos de vapensystem som används, taktik och strategi, organisation och bemanning, träning, disciplin Ekskog på Visingsö, exempel på långsik- och vad man skulle kunna kalla krigets tigt marint tänkande. Foto: Åke E:son ”etos”; den politiska konstruktionen Lindman av stater och den sociala strukturen på Utvecklingen inom området med ast- arméerna – alla dessa och många fler ronomisk navigering, navigationsfyrar, påverkar militär ledning och de i sin tröghetsnavigering, GPS, sonar (som inte tur påverkar omvärlden (fritt efter van bara mäter djupet just där man är utan Creveld, 1985). Mot bakgrund av citatet även gör det möjligt att scanna bottnen ovan har för årsberättelsen valts några och känna igen sig och spåra i bottento- trender kring marina informationssystem pografier under fartyget), användandet av och vapensystem, dvs. några av de cent- radar, transpondrar och mängder av an- rala verktyg man disponerar för att lösa dra hjälpmedel gör navigeringen enklare ställda uppgifter. Årsberättelsen har valt och säkrare än tidigare. Vet man var man att något tydligare beskriva maringeogra- själv befinner sig är det lättare att positio- fiska informationssystem, robotsystem nera eventuella hot och likaså bestämma och laservapen, medan övriga områden sig för om man ska fly eller ta strid. Till- ges en mer översiktlig presentation. förlitliga väderprognoser gör det möjligt En annan teknisk utveckling som gäl- att undvika de största och mest förödande ler sjöfarten och mariner är att man i dag stormarna osv. Ändå försvinner fartyg, har många fler metoder att positionera kapsejsar och blir vrak p.g.a. väder, vå- sig, dvs. att hålla reda på var man är på gor, grund och fientliga åtgärder. jordklotet. I och med uppfinningen av kronometern som garanterade en rela- Maringeografiskt Infor- tivt konstant tidsangivelse från avfärden, mationssystem (MGIS) kunde man beräkna sin position med Information är viktig för att både kunna en helt annan noggrannhet än tidigare. navigera säkert men även för att upptäcka

407 fientliga eller potentiellt skadliga objekt fart, sjöhävning, nigning och andra, så- (vrak, isberg, undervattensvulkaner, som vattenstånd m.fl., viktiga faktorer monstervågor, jordbävningar och tsuna- för att navigera säkert och föreslå en rutt. mis mm.) Avviker man från denna rutt kan man på Inget av de hjälpmedel man har för na- svenskt vatten ha en uppsjö av system vigation, positionering och inhämtande som larmar och föreslår korrigering auto- av data samt för att sända eller ta emot matiskt. Genom att skanna bottnen med, information är effektiva i alla väder eller till de fysiska förhållandena och den tak- situationer. System av system kan i så- tiska situationen lämpliga, sensorer och dana fall komplettera varandra och hjälpa jämföra med databaser med bottentopo- till att sortera bort felaktig eller orimlig grafier kan man positionera sig ganska information samt lyfta fram och tydlig- väl utan att vara helt beroende av GNSS göra väsentligheter ur brusiga bilder och positioneringssystem (GPS, GLONASS, signaler. Sensor och sensor-data fusion m.fl.) som är satellitbaserade och därför framstår som allt viktigare i och med att relativt störningskänsliga. Genom att stora databaser över vattenvägar, hav och komplettera med egna sensorer kan man kuster blir tillgängliga i hög upplösning även få en varning om vrak och andra men ända inte med större datavolymer än hinder eller (nytillkomna) hot såsom u- att de kan tas med på även mindre far- båtar m.fl. tyg. Datakomprimering, kryptering och Genom att integrera navigationssys- indexering av data hjälper till att gör den tem med system för detektering av hot hanterlig, användbar och sökbar. och potentiella mål skapar man den totala När man har lagt en relativt riskfri kurs lägeskännedom som krävs för att kunna med hjälp av digitala sjökort måste man verka med de precisionsvapen som vi för- ändå kontrollera djup och omgivning litar oss på nuförtiden. För att detta ska med sonar-, radar- och transponderinfor- fungera krävs det även att man kravsätter mation samt komplettera med informa- förmågan till realtidsfusion av data och tion om vattenstånd, vindar, temperatur, sensorinformation mellan i första hand lufttryck etc. samt uppgifter om fartygets de olika system man har att arbeta med last, hastighet och andra faktorer. Att det- ombord på militära fartyg men även så att ta är möjligt till en rimlig kostnad visade man kan byta data och information med sig i det doktorsarbete som gjordes av övriga sjöfartyg, sina vapenbröder och al- Thomas Porathe (2006). Syftet med av- lierade vid internationella insatser. handlingen var inte bara att visa på möj- I dag är det få system som utan ganska ligheterna att fusionera dessa data till för omfattande eller tidsödande transforme- navigatören enkelt uppfattad information ringar kan utbyta data. Detta kan bero utan även att kunna underlätta så att man på skillnader i såväl koordinatsystem inte, som normalt sker idag, behöver följa och geografiskt datum som precisionen ett antal monitorer och fusionera denna i lägesangivelser, ontologisk begrepps- information i sitt eget huvud. förvirring (vilket bl.a. gör att sjökorten Ett Maringeografiskt Informationssys- och motsvarande landkartor presenterar tem (MGIS), skulle rätt implementerat strandlinjen olika mm.) till brist på rena kunna förse navigatören med alla nöd- tekniska standarder. Detta är givetvis vändiga data för att beräkna djupgående, exempel på administrativa tillkortakom-

408 manden mer än exempel på brist på tek- kan överföra dessa analyser och sortera niska lösningar. Tekniken finns ju i hu- bort orimligheter såsom att fartyg skulle vudsak tillgänglig i dag. Det man dock kunna färdas på land eller i vatten som måste forska kring är hur dessa system är för grunda eller har för många grund. ska fusioneras så att beslutsfattande stöds Som en analogi kan man på land sortera på bästa sätt. Här gäller det att i itera- bort vägval som är orimliga på grund av tion mellan användare och tekniker ut- branta stigningar, stora stenblock eller forska på vilket sätt gamla metoder och med för kraftiga träd eller andra hinder. angreppssätt kan ersättas med nya och Sådana informationssystem kan hänföras effektivare metoder för att skapa en lä- till Kritiksystem (se t.ex. Sivertun 2009). gesbild och en gemensam lägesuppfatt- Kritiksystem kan vara konstruerade på ning. De nya sociala medierna visar på många sätt och ofta är de reducerade till att mänsklig interaktion kan ske på helt att analysera bara tidsdimensionen eller andra sätt än man tidigare tänkt sig. Ge- begränsar sig till egenskapsdomänen. nom att utforska såväl hur man kan lagra, När vi kommer till GIS-baserade Kri- indexera, analysera och mediera (för- tiksystem baserar sig dessa ibland till en medla på ett för mottagaren begripligt 2-dimensionell kartbild men borde kunna sätt) tids-rumsliga data och information hantera åtminstone den fysiska verklig- som hur man ska åstadkomma en gemen- hetens 3-rumsliga dimensioner liksom sam lägesuppfattning kan vi förmodligen tid och dynamiska förlopp. uppnå det informationsöverläge som man Att rätt kunna hantera information om länge eftertraktat. Detta är särskilt värde- tider, platser och dynamiska skeenden är fullt i den resurssnåla miljö som dagens väsentligt då det skapar förutsättningar marin opererar i och vars hotbild ständigt att välja utformning av framtida marina förändras. farkoster på sådant sätt att de kan verka Genom att ställa krav på att de olika effektivare och utan att vara särskilt flyg-, havs- och landbaserade sensorsys- sårbara. De får ytterligare skydd genom temen ska kunna utbyta såväl capta, data, informationsöverlägsenhet jämfört med information som kunskap kan vi åstad- fientliga eller annars farliga objekt eller komma den kunskap hos ledningen som omständigheter. Detta kan åstadkommas krävs för att hantera svåra situationer genom möjligheter att fusionera informa- i kris och krig. Med capta avses här de tion från olika sensorer och källor utan att råa signalekon som omvandlas till data man nödvändigtvis måste röja sin egen i form av en position som tillsammans position genom att exponera sig genom med omgivningsdata och modeller ger att låta, sända eller stråla. den information som behövs för att man ska få kunskap om läget, såväl hot som Marina vapensystem möjligheter. Kan man sedan sätta in läget i ett etiskt och större perspektiv har man Integration av sensorer och vapen uppnått en kunskapsnivå som närmar sig Som tidigare nämnts är sensorintegration vishet. ett centralt verktyg men en ökad integra- Många samband och analyser kring tion mellan vapen och sensorer tycks hot och möjligheter går att lösas auto- också vara en trend för att minska kravet nomt med relativt enkla modeller. Man på stridsledningsarbete.

409 Sensorer Det är en tydlig trend att konventionell radar får ”solid state transmitters” och aktivt elektroniskt styrda antennlober. Vad gäller elektrooptiska sensorer så har idag merparten av ytstridsfartyg infra- röda spaningssystem, bl.a. för att kunna Den ryska roboten 3M-54 Klub upptäcka hot från supersoniska robotar och på grund av sensorernas störtålighet med bättre signaturanpassning. Kombi- mot telekrigföring. Problemet med sen- nationer av egenskaperna finns också, sorerna tycks dock vara den höga nivån som exempelvis 3M-54 Klub, som i vissa av falsklarm. Runt om seende system an- modellutföranden kan ha kryssningsfart vänder sig också av TV eller en kombina- under transport men ökar till supersonisk tion av IR och TV. hastighet inför slutdelen av flygningen mot målet. Multifunktionsrobotar mot Akustiska sensorer både land och sjömål är också en van- Trenden är här tydlig mot att sensorerna ligt inom robotutvecklingen. Detta gäller är burna av obemannade undervattens- både sub- och supersoniska robotar. farkoster och att lågfrekventa bogserade Teknikspridning inom kryssningsro- arrayer också kompletteras med aktiva bot- och sjömålsrobotområdet sker idag sensorer och stundom med speciella tor- mer allmänt, vilket betyder att fler ak- pedvarningssystem. törer har tillgång till eller vill skaffa sig Datalänkar tillgång till sådana vapensystem. Exem- Datalänkarna utvecklas till att bli allt mer pel på detta kan exempelvis vara den pla- störtåliga och säkra genom bredbands- nerade ryska försäljningen av P-800 till teknik och avancerad signalbehandling. Syrien (Eshel, 2009) vilket medför helt nya taktiskt/operativa risker i området Robotsystem (Eshel, 2010). Sannolikt pågår också ut- Generellt sker inga kraftiga förändringar veckling i Kina av en ASBM, Anti Ship inom moderna marina vapensystem. De Ballistic Missile, med lång räckvidd för trender som ändå finns att notera är ut- att hota bland annat hangarfartyg. veckling av sjömålsrobotar med super- För att möta robothot har luftvärns- soniska prestanda på mellan mach 2 och systemen (LV) på moderna fartyg höga mach 3 och eventuellt ännu högre hastig- prestanda vad gäller förmåga till sidoac- heter och multifunktions-robotar avsed- celeration, precision och förmåga att möta da för både sjö- och landmål. Vår svenska många hot samtidigt. Antalet LV-robotar i Robot 15 är ett exempel på den senare och olika utföranden synes öka och kan vara vittnar om den svenska marinens förut- upp till etthundra per fartyg. Exempelvis seende när man redan på 1970-talets se- gäller det den helt nya tyska fregatten av nare hälft kravställde utvecklingsarbetet Sachsenklass. Behovet av ett avancerat som möjliggjorde sådana funktionella LV-robotsystem till korvett typ Visby har uppgraderingar. Robotsystemen utveck- tidigare artikulerats, men synes dessvärre las mot snabba supersoniska system eller ej vara en tydlig trend inför framtiden! långsammare med längre räckvidd men Robotutvecklingen kan sammanfattas

410 som: multifunktion, överljudshastighet, varnare eller optikspanare nyttjas. signaturanpassning, flexibelt uppträdande Laserbaserade IR-motmedelssystem, och ökad robotlast per fartyg. DIRCM, mot främst manburna IR-robo- Laservapen tar, finns idag på flera plattformar, främst 50 år efter att lasern upptäcktes är de mi- helikoptrar och transportflygplan. Inter- litära tillämpningarna av lasertekniken nationellt läggs stora resurser på att ut- fler och fler. Med koherent laserradar kan veckla DIRCM-system. en tredimensionell bild genereras genom Strategic Defence Initiative ställde att scanna av ett område eller föremål under 1980-talet stora förhoppningar samtidigt som avståndet för varje mät- till laservapens förmåga att skjuta ned punkt registreras varefter en tredimen- ballistiska missiler på mycket stora av- sionell bild kan byggas upp. En intressant stånd, men räckvidderna har successivt utveckling inom laserradarområdet är minskats med insikten om att de tekniska avståndsgrindad avbildning som bygger problemen med att rikta och fokusera la- på att synkronisera laserpulserna med serstålen och att behålla en hög effekt i en bildalstrande mottagare. Genom att strålen har visat sig vara svåra att lösa. De variera tidsluckan som mottagaren tar främsta problemen vid utvecklingen av emot laserpulserna från sändaren, kan laservapen har varit att generera tillräck- ett avståndsintervall väljas för avbild- lig effekt för att på stora avstånd kunna ning. Inom avståndsintervallet framhävs bränna igenom höljet till missilerna. På objekt samtidigt som objekt utanför valt senare tid uppges laservapenprototy- intervall undertrycks. Med denna metod perna ha nått 100 kW effekt, vilket satts förbättras möjligheten att se igenom rök, som ett viktigt delmål. Andra problem dis och dimma samt att undertrycka bak- med de stora kemiska lasrar (COIL, dvs. grundsklotter. Om tillräcklig laserenergi syre-jod-lasrarna) som nyttjas i luftbur- tränger igenom kan man även se igenom na lasrar (Air Borne Laser, ABL) är de vegetation och kamouflage. giftiga kemikalierna, storleken och vik- En variant av laserradar är optikspa- ten på lasrarna. Fördelen med att skjuta nare som utnyttjar retroreflexen från op- ned missilerna i startfasen (boostfas) är tiska system. En retroreflex uppstår från att de är känsligast i denna fas då de är de inre delarna av ett optiskt system då fyllda med bränsle. Dessutom är det för- det belyses av laserljus vilket då reflekte- delaktigt att missilen faller ner på mot- ras tillbaka i exakt samma riktnings som ståndarens territorium om den bär på den inkommande stålen. Retroreflexen är CBRN-stridsdelar så eget område inte ca 10 000 gånger starkare än den diffusa blir kontaminerat. Utvecklingen av ABL reflektionen från ett föremål vilket inne- påbörjades 1994 och syftade till att ut- bär att ett optiskt system kan upptäckas göra en del av USA:s försvar mot ballis- på stora avstånd. tiska robotar. I februari 2010 genomförde Antisensorlasrar används redan i dag Boeing och US Missile Defence Agency för att störa, vilseleda eller blända hoten framgångsrik demonstration där en system som skydd för olika plattformar. testmissil i boostfas upptäcktes och be- Antisensorlaser behöver oftast stöd från kämpades med Airborne Laser Test Bed. en annan sensor för invisning mot hotet, Efter åtta års försening och ca 4 miljarder t.ex. kan en IR-sensor, UV-sensor, laser- dollar dyrare än beräknat beslutade dock

411 försvarsministern Robert Gates nyligen Artilleri, torped och min att inte anskaffa den med laservapen ut- Som avslutning finns anledning att po- rustade Boeing 747:an. ängtera att de gamla huvudvapnen i sjö- Advanced Tactical Laser (ATL) är ett striden på intet sätt är ute ur bilden. Ka- projekt där inledande prov genomförts noner fortsätter att utvecklas mot längre med en mindre, nedskalad version av skjutavstånd och ges sofistikerad ammu- COIL-laser för att tillgodose taktiska be- nition och de flesta övervattensfartyg är hov. På tre år färdigställdes ATL, som år utrustade med åtminstone ett medium- 2006 levererades monterad i en C-130H kalibervapen. I USA och UK tycks man till Boeing Missile Denfece System. I också fundera på 155 mm vapen. juni 2009 utfördes tester mot markmål Torpeden uppgraderas kontinuerligt som rapporterades som framgångrika. både avseende själva farkosten och sen- När nu projektet avslutats har ingen indi- sorer/målsökare. De med trådstyrning kation om ev. fortsättning offentliggjorts. ges en ökad kommunikationskapacitet Kemiska lasrar bedöms under ytterli- mellan sig och avskjutande plattform. gare flera år fortsätta vara de kraftigaste Minhotet är ingalunda något som hör som integreras på militära plattformar. historien till och resurser för att röja minor Initierade bedömare tror att de kemiska efterfrågas oförändrat. Här går trenden lasrarna på sikt kommer att ersättas av mot obemannade system, automatiska el- fasta tillståndslasrar, fiberlasrar eller fri- ler fjärrstyrda. Utvecklingen är också att elektronlasrar, så snart någon av dessa dessa skall kunna hanteras från enklare elektriskt pumpade lasrar når ett genom- farkoster och minimera behovet av dyra brott. Det skulle innebära att laservap- och avancerade minjaktfartyg eller speci- nens problem idag med höga kostnader, ella minsvepare. logistik och giftiga gaser förknippade med de kemiska lasrarna därmed kunde Årsberättelsens medarbetare undvikas. Det är vår bedömning att de En väsentlig del av arbete har utförts vid marina plattformarna är de bäst lämpade FHS av Lars Löfgren, Stefan Silfver- härför och att studier borde redan nu inle- skiöld och Åke Sivertun. Vidare har Le- das för att skapa ett tekniskt och taktiskt/ damoten Johan Hägg bidragit med värde- operativt underlag för marinens framtida fullt underlag. Redaktörerna framför ett tydliga roll inom detta område. stort tack till dessa medarbetare.

Referenser Van Creveld, Martin (1985) Command in war. Harvard University Press, Cambridge, Massachusetts ISBN 0-674-14441-4 Porathe, Thomas (2006) 3-D Nautical Charts and Safe Navigation. Mälardalens högskola, Institutio- nen för innovation, design och produktutveckling, ISBN 91-85485-12 Serie: Mälardalen University Press Dissertations, 1651-4238 ; 27 Sivertun, Å. Critique systems for Geographic information and GIS. Proceedings at 24th International Cartographic Conference ICC 2009 Santiago, Chile. Eshel, D.: Russian Yakhont Missile to deploy on Syrias Coastline. Aviation Week. www.aviatio week. com, 2009 Eshel, D.: How serious is the P800 Yakhont threat? Does it have a destabilizing effect on the Middle East? Defence Update. www.defense-update.com, 2010

412 Ledamoten JONAS WIKSTRÖM

Kommendör Jonas Wikström är chef för 4.sjöstridsflottiljen.

Från MCOPEST till BOSB – och sedan? Ut- vecklingen av minröjningssamarbetet i Östersjön Inträdesanförande hållet vid Kungl. Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i Stockholm den 29 september 2010. Syftet med detta anförande är att beskriva de senaste decenniernas utveckling av historisk minröjning. Jag har valt att utgå från de första minröjningsoperationer- na i Baltikum under mitten av 90-talet för att sedan beskriva den utveckling som via Marinens kartläggning av mineringsverksamhet i Östersjön och Västerhavet utmynnade i det multinationella minröjningssamarbetet Baltic Ordnance Safety Board (BOSB). Såväl minröjningsoperationerna i Baltikum som BOSB har varit svenska initiativ och jag ser möjligheter för en fortsatt utveckling där Sverige kan och bör ta fortsatta initiativ. Från MCOP utanför hamnen. Verksamheten utökades därefter med 1995 genomfördes den första svenska minröjningsoperationer i alla de tre bal- minröjningsoperationen i Baltikum, tiska staternas farvatten. Över tiden ut- Mine Clearence Operation Estland vecklades operationerna från bilaterala (MCOPEST). Operationen baserades på stödoperationer till multinationella, kom- en direkt förfrågan från Estland om stöd plexa minröjningsoperationer med allt med att bottenundersöka området utanför fler deltagande nationer. Fram till MCO- Paldiski och att oskadliggöra minor och PEST 2000 bar Sverige huvudansvaret annan OXA1 som året innan lokaliserats för planering och genomförande. 1997 1. Oexploderad Ammunition, det vill säga startade under tysk ledning Open Spirit ammunitionseffekter, exempelvis torpeder, i samma område och med motsvarande bomber eller granater. syfte. MCOP och Open Spirit har utveck-

413 Kartlagda minfält i Östersjön och Västerhavet lats parallellt och genomförs fortfarande de Baltiska staternas uppbyggnad av sin i princip årligen. Sammantaget har under minröjningsförmåga, men de har även perioden 1995 till 2010 42 internationella varit mycket värdefulla i utvecklingen av operationer genomförts varav 31 varit Sveriges minröjningssystem och vår för- MCOP eller Open Spirit. Under dessa måga att delta i och leda multinationella 42 operationer har totalt 1100 minor och minröjningsoperationer. Sveriges delta- 340 övrig OXA lokaliserats varav 84 % gande i MCOP har successivt minskat till oskadliggjorts. att nu helt ha avstannat. Marinen har dä- Såväl MCOP som Open Spirit har va- remot fortsatt deltagit i Open Spirit fram rit värdefulla ur flera aspekter. Operatio- till 2009. Under 2010 deltog inte svenska nerna lyfte fram förekomsten av minor enheter i Open Spirit då operationen ge- och annan OXA i Östersjön samt behovet nomfördes i ett område som inte priorite- av historisk minröjning för att minska rats av BOSB. risken för sjöfart och fiske. De visade att Nästa steg i utvecklingen var Mari- marina internationella insatser även kan nens kartläggning som började 2003. genomföras i närområdet, ett faktum som På våren det året lokaliserades en för tyvärr ofta glöms bort. MCOP och Open Marinen okänd minlinje med två sjunkna Spirit har framför allt varit avgörande för minor samt en felförankrad mina nordost

414 om Gotska Sandön. Alla tre minorna oskadliggjordes vid ett senare tillfälle. I samband med lokaliserandet av DC-3:an sommaren 2003 påträffades ytterligare två okända minlinjer i anslutning till flyg- plansvraket. För att säkerställa bärgnin- gen av vraket genomfördes röjning av en av minlinjerna. Marinen genomförde en sökning i olika arkiv och kunde då konstatera att minlinjerna kom från en tysk Två av de mest förekommande mintyp- minutläggning under första världskriget. erna, den tyska EMA och den svenska Av underlaget framgick att ett flertal tyska M/F 31. minlinjer lades ut under första världskriget i vad som idag är våra marina övningsom- den längs vår kust samt reducera risker råden. Med anledning av detta påbörjades från kvarvarande minor, genomfördes en systematisk kartläggning av minerings- 2004 tre nationella minröjningsopera- verksamhet i Östersjön och Västerhavet. tioner som benämndes Långan. Erfaren- Utifrån kartläggningen genomfördes se- heterna från dessa tre operationer var dan en riskbedömning av mineringarna, så goda att ytterligare sju operationer i syfte att bedöma om det förelåg risker genomfördes 2005-2007, fast då med för sjöfart, fiske, forskning, utvinning av huvudsyftet att i första hand röja minor resurser och militär verksamhet. i svenska övningsområden. Operatio- Kartläggningen visade att under för- nerna resulterade i att minor lokalisera- sta och andra världskrigen lades 2.000 des i samtliga områden som minsöktes. minfält med ca 175.000 minor och 20.000 Långan-operationerna medförde att Ma- svephinder ut i Östersjön och Västerha- rinen kunde utveckla effektivare sök- och vet. En stor del av dessa oskadliggjordes; röjmetoder. Verktyg för att utvärdera antingen genom att de slet sig från sina och kvalitetssäkra genomförda sök- och förankringar och drev iväg, sjönk under röjinsatser samt göra mer precisa riskbe- tiden de var utlagda, detonerade på grund dömningar togs också fram. Den kanske av is eller röjdes under kriget eller under viktigaste slutsatsen var dock att man nu efterkrigsminsvepningarna. Uppskatt- hade valmöjlighet att antingen undvika ningsvis finns det idag kvar cirka 40.000 områden med koncentrationer av minor minor i de områden där minor fällts. eller fokusera minröjningsresurserna Parallellt med kartläggningsarbetet till de områden där koncentrationer av fick FOI i uppdrag att göra en teoretisk kvarvarande minor bedömdes utgöra de riskanalys av två av de mest förekom- största säkerhetshoten för sjöfarten, fisket mande mintyperna, tyska EMA och och exploateringen av havsbotten. svenska M/F31. Analysen visade att minorna fortfarande kan betraktas som Via BOSB mycket farliga. Baserat på dessa slutsatser initierades För att verifiera resultatet av kartlägg- det samarbete som skulle utvecklas till ningen, inhämta underlag om miljöpåver- Baltic Ordnance Safety Board (BOSB). kan på kvarvarande minor i olika områ- Marinen ansåg att det förelåg ett behov

415 av att fokusera mot prioriterade områden Mine Warfare Data Centre Information och inte bara rotera de årligen återkom- Sharing Program (MWDC ISP) som mande multinationella minröjningsope- syftar till att utbyta information mellan rationerna i Östersjön mellan de Baltiska medlemsstaternas MWDC-funktioner3 staterna. Minröjningsoperationer såsom som kan effektivisera minröjningsopera- MCOP och Open Spirit borde istället tionerna. Sådan information kan exem- inriktas mot områden som efter analys pelvis vara uppgifter om var minfält och prioriterats utifrån de risker som kvarva- skjutområden varit lokaliserade samt bot- rande minor kan utgöra mot sjöfart och tenobjekts- och miljödata. I arbetet ingår fiske. också att ta fram gemensamma gränsytor Sverige hade också ambitionen att och format för informationsutbytet. Tysk- undersöka möjligheten att bilda en stå- land tog genom sitt MWDC på sig ord- ende minröjningsstyrka i Östersjön. Ett föranderollen i MWDC ISP då Tyskland seminarium genomfördes i Stockholm sedan mitten av 90-talet har ansvarat för våren 2007 med deltagande från samt- det officiella informationsverktyget för liga Östersjönationer och NATO. Under minröjningsoperationer i Östersjön, Baltic seminariet framkom att en stående min- Sea Ordnance Pilot (BOP). BOP är dels en röjningsstyrka i Östersjön inte bedömdes digital sammanställning av minor och an- som en framkomlig väg med hänsyn till nan OXA i Östersjöområdet, dels en över- att de deltagande länderna redan var en- sikt över i vilka områden och med vilket gagerade i NATO:s stående minröjnings- resultat minröjning har genomförts. BOP styrkor.2 bygger i mycket hög grad på underlag från Intresset för ett fortsatt samarbete var Sveriges MWDC. Marinens kartläggning dock stort och det första BOSB-mötet av minfarliga områden i Östersjön och det hölls i Stockholm i december 2007. Vid underlag som Sveriges MWDC besitter mötet utarbetades en första version av är utan tvekan den mest kompletta och Terms of Reference (ToR) vilket med kvalitetssäkrade sammanställning som smärre ändringar har utgjort ramverket för finns för Östersjön och Västerhavet. det fortsatta BOSB-arbetet. I ToR lades I inledningen av BOSB-arbetet lanse- fast att syftet med BOSB skulle vara att rades det prioriteringssystem som sedan identifiera och prioritera strategiskt vikti- dess utgör fundamentet i BOSB. För pri- ga maritima områden, identifiera de natio- oritering av vilka områden som skulle nella behoven av minröjningsinsatser och anses som mest väsentliga att röja an- prioritera områden i Östersjön, vilka är vänds en av svenska MWDC framtagen nödvändiga att röja med hänsyn till min- metod, en så kallad rasteranalys, i vilken risken. I BOSB deltar för närvarande Dan- kriterierna aktivitet (sjöfartsintensitet och mark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Polen, Sverige och Tyskland. Sverige 3. Mine Warfare Data Centre (MWDC) har har varit ordförande i BOSB från starten till syfte att effektivisera genomförandet samt 2007 till 2010 då Danmark tog över ord- reducera risktagning vid sök- och röjföretag av förandeskapet. marin sjöammunition. MWDC övergripande uppgifter består i att stödja vid planering, ge- Som en undergrupp till BOSB verkar nomförande och analys av minröjningsoperatio- 2. Standing NATO Mine Countermeasures ner samt inhämta, bearbeta och delge minkrigs- Group (SNMCMG) relaterad data.

416 Prioritet 1-5 enligt BOSB prioriteringssystem fiskeintensitet), djup, underrättelser, min- används vid multinationella övningar täthet, bottenförhållanden samt resultat och operationer. Hittills har fyra multi- av tidigare genomförd röjning analyseras nationella operationer, Open Spirit 2008, och viktas. MCOPLAT 2009, BALTOPS 2009 samt Resultatet presenteras med prio- Open Spirit 2009 genomförts utifrån ras- ritet från 1 till 5 i det för minröjningen teranalysens resultat. Dessa operationer i Östersjön framtagna rutsystemet Baltic har varit framgångsrika om man jämför Grid. Metoden används för att inrikta med tidigare MCOP och Open Spirit. minröjningsoperationer till prioriterade Analys efter genomförda operationer områden och som verktyg för att fördela konstaterade både ett större antal identi- enheter till inom respektive operations- fierade minor per enhet i förhållande till område. Sveriges MWDC har rollen att tillgänglig effektiv tid i operationsområ- sammanställa och delge ansvarig nation det och ett lägre antal avsökta områden underlag inför respektive av BOSB re- där inga minrelaterade objekt påträffats. kommenderad minröjningsoperation. Danmark, Estland och Sverige har också BOSB är idag ett väl etablerat och ef- genomfört nationella minröjningsopera- fektivt samarbete. BOSB prioriteringar tioner, baserade på information och prio- och underlag från det svenska MWDC riteringar från BOSB. Sverige genomför-

417 de under augusti 2010 Safety Clearance rollera miljöfaktorer som bland annat Operation (SCOP) 10 i ett område syd djup och bottenförhållanden. Som en Falsterbo. del av förberedelserna inför en plane- rad operation genomförde Marinen 2009 Och sedan? en rekognosering i Ålands hav. Områ- BOSB bör dock utvecklas i vissa avse- det hade hög prioritet men det diskrimi- enden. Det första rör långsiktigheten. I nerades som rekommenderat område för nuläget utgår arbetet inom BOSB utifrån en minröjningsoperation. Möjligheterna vilka övningar och operationer som pla- att framgångsrikt genomföra en operation neras för de närmaste två åren. De aktivi- i området bedömdes som mycket små på teter som planeras att genomföras i om- grund av djupförhållanden och bottento- råden som överensstämmer med BOSB pografi. prioritering blir ”BOSB-rekommendera- Även nya kriterier skulle behöva im- de” och erhåller ett sammanställt under- plementeras i prioriteringssystemet. De lag av Sveriges MWDC. I stället borde en kriterier som kan vara aktuella är biolo- mer strategisk långsiktig plan utarbetas. giska data, data om kemdumpningsom- Syftet att kraftsamla resurserna och råden samt även särskilda, och av BOSB fokusera på minröjningsoperationer i de godkända, nationella behov. Vad gäller mest prioriterade områdena har inte till biologiska data har det utifrån väckts krav fullo uppnåtts. MCOP och Open Spirit på att man i större utsträckning än idag genomförs fortfarande på roterande ba- bör ta hänsyn till känsliga områden som sis mellan de Baltiska länderna, även i exempelvis lekplatser för fiske och sälko- områden med mycket låg prioritet enligt lonier. Kemdumpningsområden bör vägas BOSB rasteranalys. Även om minröjning in för att nedprioritera eller varna för att fortsatt bör ingå i nationella och multina- vissa prioriterade områden kan vara kon- tionella övningar för att öva det taktiska taminerade. Med nationella behov menas utnyttjandet av minröjningsresurser till- exempelvis ankringsområden eller kabel- sammans med andra stridskrafter, bör sträckningar. För att kunna använda prior- historisk minröjning4 genomföras mer iteringssystemet utanför Östersjöområdet fokuserat där resurserna koncentreras bör Baltic Grid-systemet överges till för- till en årlig större multinationell opera- mån för Military Grid Reference System tion. Där bör Sverige initialt ta på sig ett vilket är ett motsvarande men världsom- ansvar för planering och genomförande, spännande rutsystem som används för alla på motsvarande sätt som Marinen gjorde typer av militära operationer. under de första åren av MCOP. Fortsatt utveckling är heller inte be- För att ytterligare öka säkerheten i gränsad till Östersjön. Tyska marinen har planeringen inför en BOSB-rekommen- sedan några år tillbaka haft ambitionen att derad minröjningsoperation bör också skapa en motsvarighet till BOP för Nord- rekognoseringsinsatser av prioriterade sjön, en North Sea Ordnance Pilot (NOP). områden genomföras. Detta i syfte att Ambitionen har hittills dock inte kun- verifiera minförekomsten samt kont- nat omsättas i praktisk handling. Genom 4. Röjning av under tidigare konflikter utlagda ett privat initiativ av chefen för Sveriges sjömineringar, på engelska Historic Ordnance MWDC, örlogskapten Gunnar Möller, har Disposal (HOD) det sedan 2008 genomförts en kartlägg-

418 Kartlagda minfält i Nordsjön ning av Nordsjöminfälten, motsvarande resse bland Nordsjönationerna. Belgien den kartläggning som tidigare genomförts och Nederländerna har visat störst intres- för Östersjön och Västerhavet. Anlednin- se sannolikt beroende på konsekvenserna gen till initiativet var dels att skapandet av en olycka 2005 då en upptrålad bomb av NOP ännu inte kommit igång, dels exploderade på däcket på en fiskebåt och att Sveriges MWDC besitter, på grund tre personer omkom. Följden blev att min- av kartläggningen i Östersjön, den bästa röjningsresurserna bands till omfattande kompetensen att genomföra en så pass röjning då fiskeflottan började rapportera omfattande kartläggning. alla OXA som påträffades istället för att Kartläggningen omfattar i dagsläget undvika att rapportera vilket varit normalt 3.784 mineringar från första och andra innan olyckan. världskriget. Enligt MWDC uppskatt- Enligt min uppfattning bör det idag ning torde detta vara cirka 90 % av det väl fungerande samarbetet inom BOSB verkliga totala antalet minfält som ut- utvecklas till ett större samarbete för lagts. Främst saknas uppgifter om tyska Nordeuropa, med en gemensam databas mineringar 1918. De begränsningar som och prioriteringssystem för Nordsjön, föreligger i underlaget, förutom ett antal Skagerack, Kattegatt och Östersjön. Det ännu ej kartlagda mineringar, är främst finns ett antal fördelar för Marinen om ett avsaknaden av information om var annan nordeuropeiskt samarbete kan etableras. typ av OXA bedöms förekomma. Nordsjönationerna är samtliga myck- Att skapa en NOP har väckt blandat intet kompetenta sjöminröjningsaktörer

419 med erfarenheter av skarp minröjnings- lingen, MCOP och Open Spirit, har varit verksamhet i varierande miljö och klimat. mycket värdefulla för utvecklingen då Nederländerna och Belgien har i NATO de lyfte fram förekomsten av minor och ett stort ansvar för utbildning och utveck- annan OXA i Östersjön samt behovet av ling av minröjningsmetoder och värdering att röja dessa i syfte att minska risken för av insatser. Ett närmare samarbete med sjöfart och fiske. MCOP och Open Spirit dessa nationer inom ramen för ett nordeu- la grunden till dagens minröjningsopera- ropeiskt samarbete skulle vara värdefullt tioner i Östersjön. Den 2003 påbörjade för utvecklingen av vår minröjningsför- systematiska kartläggningen av mine- måga. ringsverksamhet i Östersjön och Väster- Sverige har också mycket att tillföra havet har varit avgörande för den fortsatta ett nordeuropeiskt samarbete. Sveriges utvecklingen. De slutsatser som Marinen MWDC har en unik kompetens och drog av kartläggningen och de Långan- analysförmåga avseende miljödata (djup, operationer som verifierade resultatet av bottenförhållanden, strömmar), aktivitets- kartläggningen ledde till BOSB. data (sjöfart, fiske), objektsdata (vrak, BOSB och dess undergrupp MWDC OXA, minankare) och marin infrastruk- ISP har sedan starten 2007 utvecklats tur (pipelines, kablar, oljeborrplattformar, till ett väl fungerande och effektivt mul- vindkraftverk). Sveriges MWDC har ock- tinationellt samarbete för att med raster- så förmågan att producera ett gemensamt analys och prioriteringssystem fokusera beslutsunderlag motsvarande det som minröjningsoperationer mot prioriterade BOSB prioriteringar grundar sig på. områden. Som nästa steg i utvecklingen Med införandet av minröjningsfartyg ser jag ett utvecklat BOSB-samarbete av Koster-klassen får vi mycket moderna med en långsiktig inriktning baserat på minröjningsförband som kan verka ef- ett utvecklat BOSB prioriteringssystem, fektivt i Nordsjön. Östersjön, Västerhavet rekognosering av de prioriterade områ- och Nordsjön skulle inom ramen för ett dena för att antingen verifiera underlaget nordeuropeiskt samarbete kunna utgöra eller diskriminera området, följt av fo- en naturlig del av ett större operationsom- kuserade, koncentrerade multinationella råde för våra minröjningsresurser. operationer. Samarbetet inom BOSB bör på svenskt initiativ också utvecklas till Samanfattning ett större samarbete för Nordeuropa, med Historisk minröjning i Östersjön och en gemensam databas och prioriterings- Västerhavet har utvecklats i olika steg system för Nordsjön, Skagerack, Katte- sedan 1995. Det första steget i utveck- gatt och Östersjön.

420 Fänrik PHILIP LAGERDAHL

Fänrik Philip Lagerdahl utexaminerades från det nya Officers- programmet sommaren 2010 och studerar nu navigation i Karls- krona.

Maritim säkerhet – en fråga om samarbete Artikeln utgörs av en för Tidskrift i Sjöväsendet omarbetad version av den C-uppsats som Philip Lagerdahl skrev under sin officersutbildning. Som handledare för uppsatsen har ledamoten Lars Wedin verkat. Regeringen anger att ”Utmaningar och hot mot vår säkerhet är idag föränderli- ga, gränslösa och komplexa”. Säkerhet är med andra ord svårt, utan gränser och oklart. Citatet ifrån den svenska säkerhetspolitiska deklareringen säger därmed det mesta men även ingenting av vad säkerhet innebär för Sverige. Dock belyser citatet hur Regeringen ser på säkerhet, en svår fråga vilken saknar gränser och tydliga hot/problemområden. För att hantera säkerhet krävs med andra ord ett öp- pet tänkande och gränsöverskridande samarbete ur alla aspekter mellan länder och mellan svenska myndigheter. För den maritima arenan i Sverige medför denna syn på säkerhet att de två största aktörerna, Försvarsmakten (med Marinen som aktör) och Kustbevakningen, måste samarbeta för att hantera problemen/hoten som finns gentemot svensk maritim säkerhet. Frågan är då om det finns något väl utvecklat samarbete? Svaret är nej. Säkerhet inbegriper enligt både Marinen begrepp som säkerhet är. och Kustbevakningen bland annat frå- Trots att båda aktörerna ser på säkerhet gor kring miljöhot, organiserad brotts- från ett likartat perspektiv och staten ger lighet, terrorism, olaga fiske, territoriell direktiv om samarbete angående dessa integritet och sjöräddning. Men trots att frågor för att skapa just säkerhet så finns båda aktörerna ser samma hot och pro- endast ett begränsat samarbete. Kan an- blem som helt eller delvis ingående i sina ledningen till detta bristande samarbete uppgifter nämns sällan den andra aktören sökas i de möjligheter tjänstemännen har som en viktig samarbetspartner. Ingen av till att styra myndigheterna? Med andra myndigheterna klarar ensamma av att ut- ord är det myndigheterna som försvårar föra den övervakning av svenskt vatten ett utvecklat samarbete eller är det Rege- som krävs för att hantera ett så pass brett ringen?

421 Som utgångspunkt i undersökningen1 går i uppsatsens syn på maritim säkerhet. av samarbetet mellan Kustbevakningen Dessa är baserade på det vidgade säker- och Försvarsmakten angående säkerhet hetsbegreppet men även efter en översyn på svenska vatten skapades en definition av andras syn på maritim säkerhet. av problemen inom maritim säkerhet. • Terrorism Syftet med detta var för att kunna jäm- • Territoriell integritet föra de två aktörerna mer objektivt men även för att det i svenska diskussioner i • Organiserad brottslighet (ex. väpnat ämnet inte finns någon allmänt vederta- rån av fartyg, kapning, smuggling) gen definition. Maritim säkerhet existerar • Olagligt fiske i Sverige som ett flytande begrepp öppet • Sjöräddning för egna tolkningar och synsätt vilket • Miljöövervakning gör att det krävdes en för uppsatsen egen definition av begreppet för att kunna an- En slutsats som kan dras av ovanstående vända det. är att dessa problem inom den maritima Det underliggande säkerhetspolitiska arenan kräver en gemensam ansats till synsättet i definitionen av maritim säker- lösning där varken militära eller civila het är det vidgade säkerhetsbegreppet. medel ensamt kan lösa samtliga problem. Detta nyckelbegrepp medför en bred syn Att gemensamt inhämta och bearbeta in- på säkerhetshot och medel för att bemöta formation samt att gemensamt agera till dessa. Barry Buzan inledde teoriskapan- havs är avgörande för lösa uppgiften - det och påpekar att staten inte endast är maritim säkerhet på svenskt vatten. hotad av andra stater utan att det finns Denna definition användes sedan för en mängd hot som kan påverka statens att undersöka till vilken grad myndig- säkerhet. Viktigt att framhålla är att heterna fick samma styrningar av politi- dessa eventuella hot gentemot staten inte kerna och hur dessa sedan omsattes till måste vara militära utan kan uppträda på interna styrningar inom myndigheterna. många olika sätt. Exempel på dessa hot Anledning till detta är att undersöka ifall ges av Nils Andrén, bland annat nämns Marinen och Kustbevakningen har sam- terrorism, organiserad brottslighet och ma uppfattning angående säkerhet i den miljöförstöring som möjliga hot mot sta- maritima arenan och ifall de arbetar ge- ten. För att skydda staten krävs därför mensamt mot liknande mål. ett mångfacetterat skydd.2 Slutsatsen blir därmed att det militära försvaret inte kan Myndigheter hantera samtliga typer av hot utan det De största aktörerna i den maritima are- krävs en bredare syn på säkerhet och hur nan vilka arbetar med säkerhet är Kust- denna skall upprätthållas.3 bevakningen och Försvarsmakten. Dock Följande hot och problemområden in- inryms ett teoretiskt problem i undersök- ningen, Kustbevakningen och Försvars- 1 Hänvisar till den ursprungliga uppsatsen makten är myndigheter medan Marinen vilken finns på Försvarshögskolans DiVa data- är en underavdelning till Försvarsmak- bas. 2 Andrén N. (2002), Säkerhetspolitik- analy- ten. Inledningsvis kommer därför styr- ser och tillämpningar, s.45 ningarna till Försvarsmakten att undersö- 3 Ibid, s.97 kas för att sedan mer i detalj titta på hur

422 Marinen omsätter dessa. Därför kommer och samhällets krisberedskap.5 Om vi både Försvarsmakten och Marinen att däremot följer dessa styrningar ner till användas som begrepp. Anledningen till interna dokument inom Marinen och detta är att det är Marinen som i prakti- Kustbevakningen, dvs. Doktrin för Ma- ken jobbar med frågor gällande maritim rina operationer, IKFN6 och Kustbevak- säkerhet men Försvarsmakten är ansvarig ningens interna operativa styrningar sker myndighet. en attitydförändring kring samarbete. Det medför att Kustbevakningen och Några faktiska mål eller planer på ut- Marinen inte är jämställda aktörer vad ökat samarbete på aktörsnivå nämns inte gäller exempelvis chefsnivåer och där- annat än i händelse av kris eller krig. med även beslutsnivåer. Hur insatser styr Ambitionsnivån angående samarbete och hur de ska genomföras hanteras i fle- minskar alltså i omfattning i jämförelse ra fall inte direkt av Marinen utan åligger mellan högre och interna styrningar. Chefen för Insats (inom Försvarsmakten) I uppsatsen söker jag att undersöka var- och dennes ansvar. Jag har emellertid för samarbetet som nämns så ofta i högre åsidosatt denna aspekt av problemet till styrningar och är en så pass viktig del i följd av ringa insikt i ämnet. synen på säkerhet försvinner i interna dokument eller med andra ord: Varför finns Syn på säkerhet det inte ett fruktsamt samarbete gällande I svensk säkerhetspolitik finns idag ingen säkerhet inom den maritima arenan mel- övergripande plan för maritim säkerhet. lan Kustbevakningen och Marinen? Däremot kan sägas att Sveriges förhåll- ningssätt gentemot alla typer av säker- Teori angående statlig hetshot utgår ifrån det vidgade säkerhets- förvaltning begreppet. Det medför att säkerhet är en För att göra denna undersökning krävdes fråga vilken skall hanteras av militära så- teorier gällande statlig förvaltning och väl som civila myndigheter. Specifikt till hur statliga tjänstemän och politiker age- sjöss skall denna säkerhet primärt tryg- rar inom sitt eget skrå. Talande för detta gas genom närvaro på svenska vatten och samarbete är följande citat: en förmåga att snabbt genomföra opera- ”Vid rodret i den moderna staten tioner över hela konfliktskalan på svenskt står valda partipolitiker och utnämnda territorium. professionella tjänstemän i ett omaka Tyngdpunkten ligger i att kunna sam- kompanjonskap.”7 arbeta över myndighetsgränser, över hela Grundtanken i statlig förvaltning är hotskalan och att kunna agera på plats till att de av politikerna uppsatta målen skall sjöss. Dessa tankegångar genomsyrar de hö- 5 Försvar och samhällets krisberedskap gre styrningarna som ges i instruktioner- 2009/10:1 Utgiftsområde 6. na4 till Kustbevakningen och Försvars- 6 Handbok IKFN – Försvarsmakten handbok makten samt även vad som sägs i 2009 vid hävdande av vårt lands suveränitet och oberoende. års budgetproposition angående Försvar 7 Aberbach, Joel D., Putnam, Robert D., och 4 SFS 2007:853, Förordning med instruktion Rockman Bert A. (1981), Bureaucrats and poli- för Kustbevakningen, SFS 2007:1266 Förord- ticians in Western Democracies, Cambridge, ning med instruktion för Försvarsmakten. Mass:Harvad University Press, vii

423 Styrningsmodeller enligt L. Lundquist. (1991), Förvaltning, stat och samhälle, s.80 omsättas av förvaltningen utan någon Jämförelser kan här göras med Allison friktion. Så är dock inte fallet. Enligt som också hanterat frågor gällande be- Lundquists teorier finns tre anledningar slutsfattare och de som genomför. Alli- till varför detta inte sker. Styrningen kan son nämner att det ofta görs förändringar vara oprecis och otydlig vilket leder till hos beslutsfattarna eller i förvaltningen att tjänstemännen inte förstår vad som för att undvika de problem som Lund- skall uppnås eller göras. I andra fall kan- quist påpekar. Problemet finns dock inte ske tjänstemannen inte kan verkställa på hos parterna själva utan i relationen dem grund av resurser, handlingsfrihet eller emellan. En god kommunikationskanal kunskap. Alternativt vill inte tjänsteman- mellan politikerna och tjänstemännen nen verkställa styrningen. Dessa tre fel- kan medföra att ”förstår inte”, ”kan inte” källor kan göra att resultatet inte blir vad och ”vill inte” kan undvikas.10 som var avsikten med de politiska styr- För att politikerna skall kunna styra ningarna.8 förvaltningen och tydligt visa inte bara Om förvaltningen (B) inte kan eller vad som är målet utan även hur målet förstår de styrningar som ges av politi- skall nås finns ett antal metoder att an- kerna (A) kan en rad åtgärder vidtas. A vända. Det kan belysas genom två mot- kan se till att utbildning ges så att B för- satspar, direkt - indirekt som beslutas i står styrningarna och målet. I fallet när inledningsskedet av processen samt spe- B inte kan så har A ett antal medel för cifik – generell vilket är steg två. att göra så att B kan, exempelvis mer re- Den direkta styrningen syftar till att surser, nya lagar för agerande och utbild- styra de åtgärder som förvaltningen kan ning. genomföra medan indirekt syftar till att I det fall då B inte vill föreligger en visa målet. Specifik styrning som befin- större komplexitet, A måste i detta fall ner sig på nivån under de två tidigare veta varför B inte vill samt påverka och innebär att åtgärder genomförs i ett spe- kanske till och med tvinga B att agera så cifikt fall. Generell styrning åsyftar en som A vill.9 bred styrning gällande ett visst områ- 8 Lundquist L. (1992), Förvaltning, stat och samhälle, s.76. samhälle, s.73. 10 Allison G. et al. (1999), Essence of decision. 9 Lundquist L. (1992), Förvaltning, stat och Explaining the Cuban missile crisis, s.263

424 de. området. En tredje dimension som tillhör för- • Politikerskolan – tjänstemannen är valtningsstyrningen är precisionen i ett instrument för politikerna och styrningsmeddelandet. Det finns här tre skall genomföra den politik som lig- nivåer, målstyrning, programstyrning ger bakom styrningarna. samt detaljstyrning som kan ges genom • Expertskolan – den expertis som förvaltningsstyrningen. Nivån som ges i finns hos tjänstemännen är avgöran- precisionen delger vilken handlingsfrihet de. Tjänstemännen är experter på sitt förvaltningen har i utförandet av uppgif- område och skall följa styrningarna terna när direktstyrning ges. När indirekt utefter vad de anser bäst. styrning nyttjas medger precisionsnivån vilken handlingsförmåga förvaltningen • Intresseskolan – de vars intressen på- har inom uppgiftens ramar.11 verkas av styrningarna ska beredas När styrningen kommit ner till för- möjlighet att medverka vid beslut om 13 valtningen och tjänstemannen som skall genomförande av styrningarna. verkställa styrningen uppstår även där I den tidigare texten har politikernas möjlighet till friktion: möjlighet att påverka förvaltningen för- Anpassning – skall tjänstemannen följa klarats, dock är utbytet inte enkelriktat. styrningen eller inte? Här finns tre alter- Förvaltningen påverkar även politikerna, nativ att agera: vilket kan ske genom fyra metoder. Jag • Lojalitet - tjänstemannen är lojal beskriver här en av dem vilken är av in- gentemot styrningen och genomför tresse senare i texten. denna. Initiering – förvaltningsorganen kan själva ta initiativ till undersökningar som • Protest – tjänstemannen protesterar syftar till att förändra organisationen och öppet mot styrningen till avsända- dess verksamhetsområden. Tjänstemän ren, om inte detta får gehör kontaktar inom förvaltningen eller underliggande tjänstemannen allmänheten exempel- myndigheter kan på detta sätt påverka vis genom debattartiklar eller ”läck- de politiska målen genom att arbeta fram or”, alternativt högre förvaltning för egna mål och få dessa implementerade.14 att påvisa missförhållanden. Det är viktigt att påpeka att det även • Obstruktion – det kan sägas vara en inom eller mellan förvaltningar kan fin- dold protest. Tjänstemannen motar- nas ovilja att genomföra förändringar. 12 betar styrningen i sitt arbete. Det är inte endast i förhållandet tjäns- Specificering – hur ska tjänstemannen temän - politiker utan kan likväl vara hantera det mått av egenansvar som finns tjänsteman - tjänsteman eller politiker – inom styrningen. politiker. Det innebär att de värden som • Ämbetsmannaskolan – tjänsteman- skapats inom exempelvis en myndighet nen skall följa de lagar som finns på inte alls behöver överensstämma med andra myndigheters värden. Organisationer 11 Lundquist L. (1992), Förvaltning, stat och 13 Lundquist L. (1991), Förvaltning, stat och samhälle, s.87 samhälle, s.91 12 Lundquist L. (1991), Förvaltning, stat och 14 Allisson G. et. al. (1999), Essence of deci- samhälle, s. 87 ff sion. Explaining the Cuban missile crisis, s.151

425 som existerat under en längre tid tenderar av egna enheter men även metoden att att skapa en egen identitet och åsikt kring genom samarbete med andra myndighe- hur dess och andras arbete skall utföras ter öka närvaron till sjöss och skapa sä- dvs. vad som faller under dess uppgifter kerhet. och vad som inte gör det samt hur dessa Ytterligare en faktor som är av vikt uppgifter skall lösas.15 är precisionen i de styrningar som ges, i Det kan medföra svårigheter till sam- detta fall ges målstyrning till båda myn- arbete och förändring.16 Inom organisa- digheterna. Det innebär att när indirekt tioner finns även sär- och egenintressen styrning nyttjats får myndigheterna en vilka ofta färgar handlande och besluts- handlingsfrihet inom satta ramar att själ- fattning.17 va tillse det samarbete som tillskrivs dem I den utopiska världen skall tydliga mål i högre styrningar. sättas av politikerna och förvaltningen Som tidigare nämnts görs det i politis- verkställa dem. Såsom beskrivits här ka dokument gällande att samarbete skall ovan är inte verkligheten så enkel. ske mellan myndigheterna. Dock tenderar dessa ambitioner att minska i omfatt- Applicering på vårt fall ning och betydelse inom myndigheterna Som nämndes tidigare är Försvarsmakten själva. Det är här knäckfrågan kommer den myndighet vilken tilldelas styrningar in, varför? av regeringen men det är Marinen som Om vi applicerar Lundquists tre val- är Försvarsmaktens aktör i den maritima möjligheter; förstår inte, kan inte och vill arenan. Därför jämställs Marinens och inte på detta fall kan följande tidiga slut- Kustbevakningens interna dokument. sats dras. Dock finns en nivåskillnad dem emellan Båda myndigheterna har samma upp- som bör has i åtanke. fattning gällande säkerhet och nämner För att återkoppla förvaltningsteo- båda i interna dokument att säkerhet en- rierna till ämnet, samarbetet mellan dast kan tillgodoses genom civil-militärt myndigheterna, kan följande slutsatser samarbete och närvaro till sjöss. Myndig- dras angående den politiska styrningen heterna har liknande syn på vilka hot som av Kustbevakningen och Försvarsmak- måste bemötas. I uppsatsen har jag utgått ten. De styrningar som ges till de båda ifrån min definition av problemområden myndigheterna från departementen är inom maritim säkerhet och återfunnit av indirekt karaktär. Det vill säga, både samtliga hos bägge aktörer. Därmed kan Kustbevakningen och Försvarsmakten sägas att Marinen och Kustbevakningen tilldelas medel som skall användas för att förstår målet. Därför bör svaret till frå- uppnå ett mål. Inom ramen för den indi- gan varför ett samarbete inte finns sökas rekta styrningen ges en generell styrning, i kan inte och vill inte. här formuleras det övergripande mål som Undersökningen till dessa två valmöj- skall uppnås. Målet är att trygga maritim ligheter baseras på information hämtat säkerhet. Medlen som ges är ett spektra i de interna dokument vilka styr de två aktörerna. För att utöka informationsba- 15 Allisson G. et al. 1991, Essence of decision. Explaining the Cuban missile crisis, s.153 sen gjordes även två intervjuer. En med 16 Ibid, s.54 stabschefen för Kustbevakningen Styr- 17 Ibid, s.259 björn Bjarke samt en med kommendör

426 Magnus Lüning, ansvarig för samarbete svårigheter trots begäran om stöd vid mer med Kustbevakningen på Högkvarteret. kvalificerade uppgifter så som lastkon- troll eller bevakning av fiske. Kan inte En begäran om stöd från civil myndig- Som tidigare nämnts fanns det tre fak- het, i detta fall Kustbevakningen, skall då torer under denna punkt som hindrade det inte är frågan om ”…utrustning eller samarbete; resurser, utbildning och hand- tjänster av mindre omfattning…” gå via lingsfrihet. I detta fall kommer hand- högkvarteret. I detta fall är det ÖB alter- lingsfrihet vara den orsak som hanteras, nativt den av ÖB utsedde ansvarige. Ifall därför undersöks legala begränsningar. det är frågan om mindre tjänster eller Det styrande dokumentet för Marinen utrustning får beslut fattas av chefen för vad gäller frågor om stöd för civil verk- organisationsenheten.21 samhet är IKFN. Vid fall där marinens Även om IKFN ger Marinens enheter enheter identifierar dessa brott (smugg- möjligheten att stödja Kustbevakningen ling, miljöbrott, fiskebrott mm.) skall angående en rad problemområden kvar- stöd ges till behöriga myndigheter ifall de står flera andra. Områden som räknas till begär detta.18 Ingripanden vid denna typ maritim säkerhet; terrorism, kapning av av brott kan därmed inte göras ifall inte fartyg, organiserad brottslighet, sjörädd- behörig myndighet ser behovet av det. ning, miljöövervakning och smuggling, Ett inbyggt problem i denna formulering täcks ej av IKFN. Samarbete angående är att för att kunna identifiera brott mot dessa områden nämns i doktrin för ma- fiske, miljö och trafikföreskrifter krävs rina operationer men ett samarbete kring utbildning i de bestämmelser som styr dessa verkar inte finnas reglerat eller ut- dessa samt hur denna ”brottsplats” skall arbetat mellan Marinen och Kustbevak- hanteras. Marinens personal har inte den ningen. kompetens som krävs för detta. Ett annat hinder som kan försvåra ett Ett andra alternativ är att Kustbevak- djupare samarbete mellan Kustbevak- ningen identifierat brottet och ber om ningen och Marinen vad gäller hand- stöd ifrån Marinen för att genomföra ett lingsfrihet är frågan angående sekretess. ingripande. Marinen får exempelvis inte lämna ut po- Vid alternativ två, Kustbevakningen sitioner för ubåtar, till följd av sekretess. ber om stöd, inträffar ytterligare svårig- Även Kustbevakningen har flertalet heter. Försvarsmaktspersonal får enligt polisiära befogenheter till sjöss vilket SFS 2002:375 ej användas i stödjande också medför sekretess gällande utred- situation då det finns risk för att tvång el- ningar, brott och personer. ler våld mot enskilda måste användas.19 Nödvändigt uppgiftslämnande kan Inte heller får Försvarsmaktspersonal användas för att utbyta sekretessbelagd användas ifall utbildning för att hantera information till annan myndighet. Denna uppgiften saknas.20 Därmed finns det paragraf i sekretesslagstiftningen stipu- lerar att sekretessbelagda uppgifter ska 18 Försvarsmakten, “IKFN”, s. 17 utlämnas till en annan myndighet om så 19 Svensk författningssamling, Förordning om Försvarsmaktens stöd i civil verksamhet, krävs för att den skall kunna lösa sin upp- SFS 2002:375, §7 20 Ibid., § 8 21 Ibid., § 13

427 gift. Vidare skrivs att detta skall nyttjas giften att hantera civila brott och liknan- restriktivt.22 Som ett resultat av detta kan de tilldelat till sig. Utan det är framförallt sägas att då Marinen inte har till lagstad- väpnad strid som utgör grunden för myn- gad uppgift att hantera brottslighet vilket dighetens uppgifter.26 Kustbevakningen arbetar med kan infor- I den marina doktrinen nämns sam- mationen inte lämnas över. arbete med Kustbevakningen endast i Kustbevakningens polisiära uppgifter sammanhanget av att Kustbevakningen baseras på lagen om Kustbevakningens kan integreras med Försvarsmakten i medverkan vid polisiär övervakning, vil- händelse av krig eller kris i närområ- ket innebär att Kustbevakningen vid en det.27 Samarbete i fredstid specificeras ej. rad omständigheter innehar polismans Hantering av ”mjuka” hot och stöd till ci- befogenheter och därmed ett annat myn- vila myndigheter hänvisas till de tidigare dighetsutövande. Detta myndighetsutö- nämnda styrningarna i IKFN.28 vande och de befogenheter vilka en kust- Det understryks av kommendör Lü- bevakningstjänsteman besitter kan inte ning i intervjun där frågan om icke mili- överlämnas till en annan myndighet.23 tära hot tas upp och om det ska hanteras enkom av civila myndigheter med låg in- Försvarsmakten vill inte blandning av Försvarsmakten: Förmågan till väpnad strid utgör den spe- ”Ja så är det, just nu i alla fall. Lagstift- cifika kompetens vilken Försvarsmakten, ningen tillåter inte annat…” och i detta fall Marinen, bidrar med till Försvarsmakten fyller, i fråga om ci- svensk säkerhetspolitik.24 Det är utifrån vila hot gentemot säkerheten, endast en denna ståndpunkt som Marinen utveck- stödjande funktion till Kustbevakningen lats och utvecklas idag. och som ett resultat av att behöriga myn- Försvarsmakten vill inte vara tvungen digheter ber om stöd.29 att fokusera på den typ av uppgifter (ci- Under intervjun framkommer behovet vila säkerhetshot) vilka Kustbevakningen av ytterligare förtydliganden av de styr- utför. Det finns då en risk att kompeten- ningar som ges till Försvarsmakten om sen vad gäller väpnad strid kan gå förlo- samarbete med Kustbevakningen. Beho- rad. Liknelsen kan göras med brittiska vet av en öppen dialog mellan organisa- Royal Navy som nästan enbart sysslar tioner och ett bättre samarbete ges stor med ”naval policing” vilket gör att de vikt. I dagsläget finns det en känsla av att känner oro för tappad kompetens inom Försvarsmakten delger Kustbevakningen området strid till sjöss.25 information men inte får något tillbaka. Det är även viktigt att trycka på det Det finns en önskan, inom delar av För- faktum att Försvarsmakten inte har upp- svarsmakten, att skapa ett gemensamt 22 Svensk författningssamling, Offentlighets mål vad gäller sjöövervakningen, en ge- och sekretesslag , SFS 2009:400, 10 kap § 2 mensam vision.30 23 Svensk författningssamling, Lag om kustbevakningens medverkan vid polisiär övervak- 26 Ibid. ning, SFS 1982:395, §6 27 Försvarsmakten, Doktrin för marina opera- 24 Regeringen, Ett användbart försvar, 2009, tioner, s.35 s. 35 28 Försvarsmakten, IKFN, s. 17 25 Intervju med kmd Magnus Lüning 5/5-2010 29 Intervju med kmd Magnus Lüning 5/5-2010 (Intervjuunderlaget finns i författarens ägo) 30 Ibid.

428 Kustbevakningen vill inte Försvarsmakten närmare samarbeta med Kustbevakningen.34 I Kustbevakningens interna styrande do- Det finns dock inom Kustbevakningen kument är samarbete något som återkom- en vilja till utökat samarbete som ett re- mande används. Varför Försvarsmakten sultat av att myndigheten inte känner att inte nämns i de interna dokumenten gäl- den får all information angående sjöläget lande samarbete kan vara en följd av att av Försvarsmakten. Försvarsmakten inte sågs som en lämplig ”Myndigheten (KBV) upplever nog samverkansmyndighet för Kustbevak- att vi inte får all den information som vi ningens verksamhet. Erfarenheter ifrån skulle kunna få ifrån Försvarsmakten. tidigare samverkansmöten med bland an- Likadant tycker nog Försvarsmakten att nat Förvarsmakten har påvisat de klyftor de inte får all information de skulle vilja som finns mellan organisationerna. Där ha av oss.”35 den största är det faktum att Försvars- De tidigare utredningar som genom- makten har som huvuduppgift att agera i förts har undersökt samverkansmöjlighe- krig medan Kustbevakningen skall agera ter men enligt Bjarke har dessa kommit i det civila samhället.31 till botten av möjligheterna.36 Kustbevak- Den tidigare Generaldirektören för ningens myndighetsutövande kan inte in- Kustbevakningen Marie Hafström32 ut- volvera andra myndigheter.37 talade sig 1999: ”Enligt min uppfattning är det viktigt Analys av kan inte och att vi inte förirrar oss in i en otydlighet, vill inte där gränsen mellan militära och civila Tidigare klargjordes att Försvarsmak- uppgifter, befogenheter, förmågor och ten och Kustbevakningen fått en relativ strukturer blir oklar. handlingsfrihet att själva hantera sam- Tvärtom – det är i den tydliga ansvars- verkansfrågor mellan organisationerna. och uppgiftsfördelningen som styrkan Denna analys skall undersöka hur denna ligger och som förmågan säkerställs att handlingsfrihet hanterats. 33 verka i hela skalan fred-kris-krig.” Försvarsmakten har tydliga direktiv Denna uppdelning vilken Hafström att inte hantera situationer där de kan nämner, mellan civila och militära sä- tvingas använda våld mot privatpersoner. kerhetsuppgifter, syns tydligt idag i de Inte heller skall Försvarsmaktens perso- styrningar och instruktioner som ges till nal utsätta sig för situationer de inte är myndigheterna. Det är framförallt dessa utbildade för. Det medför att den typ av som hindrar en vidareutveckling av sam- uppgifter vilka Kustbevakningen utför i arbetet. Det till följd av att Kustbevak- många fall inte är aktuella för Marinens ningen inte kan överlåta det myndighets- personal. Marinens personal hindras där- utövande som de utför, därför kan inte med av den rådande lagstiftningen och de 31 Intervju med Stabschef Kustbevakningen 34 Intervju med Stabschef Kustbevakningen Styrbjörn Bjarke 6/5-2010 (Intervjuunderlaget Styrbjörn Bjarke 6/5-2010 finns i författarens ägo) 35 Ibid. 32 Mellan 1996-2005 36 Sjöverksamhetskommittén (1996), Statens 33 Hafström M. (1999), Sveriges roll i Öster- maritima verksamhet sjösamarbetet – Kustbevakningen ett viktigt 37 Intervju med Stabschef Kustbevakningen redskap!, s. 85 Styrbjörn Bjarke 6/5-2010

429 interna styrningarna. De kan helt enkelt kar inte vara de uppgifter som är tillde- inte hantera denna typ av uppgifter på lade utan snarare den uppfattning de har grund av lagstiftning och opassande utom varandra samt sig själva. bildning. Marinen definierar sig själva utifrån Kustbevakningens främsta orsak till förmågan till väpnad strid och den funk- att inte kunna samarbeta är att myndig- tion Försvarsmakten och därmed Mari- heten har andra befogenheter och uppgif- nen fyller i den svenska säkerhetspoliti- ter. Detta har gjort att den typ av myn- ken. Att i så fall börja engagera sig i civila dighetsutövande och den sekretess som säkerhetsuppgifter skulle kunna innebära råder kring dessa inte kan överlämnas till en kompetensförlust och risken att tappa Marinen. Dessa slutsatser medför egent- fotfäste i sin egen identitet. ligen inget svar på frågan om samarbete Till följd av detta vill inte Marinen ar- utan ställer snarare en rad efterfrågor. beta med Kustbevakningens uppgifter. Varför ges styrningar om samarbete när Att stödja vid behov och vid förfrågan ses detta hindras av lagstiftning? som en självklarhet men inte att kontinu- Det Allison nämner angående sär- och erligt syssla med den typen av uppgifter. egenintressen är applicerbart även på po- Kustbevakningen ser på säkerhet, där- litiker vilket gör frågan kring varför da- med även maritim säkerhet, utifrån det gens ramar för samarbete inte förändras vidgade säkerhetsbegreppet där hoten be- intressant. Eftersom de rent lagliga ”kan står av både militära och civila hot, dock inte” anledningarna ligger i politikernas är inte kontaktpunkterna däremellan tyd- händer kan anledningen till dessa kanske liga. Fokus verkar ligga till att särskilja sökas i politiska sär- eller egenintressen. de militära och civila hoten, därmed även Direktiv om utökat samarbete ges i inde myndigheter vilka skall möta dem. struktioner och propositioner men åtföljs Kustbevakningens bild av Marinen base- inte av möjliggörande beslut. Politikerna ras framförallt på Försvarsmaktens upp- överlåter på detta sätt ansvaret till myn- gift kring väpnad strid och sin egen som digheterna genom att inte styra förvalt- civilrättsmyndighet. ningen för att på så sätt undvika svåra Det medför att Marinen inte ses som och känsliga politiska frågor. Vilken roll en samarbetspartner. Kustbevakningen det politiska spelet har i dessa frågor tän- hanterar de civila hoten gentemot Sverige ker jag dock inte spekulera i utan endast och Marinen hanterar de militära. påvisa ett behov av vidare forskning. Detta förhållande, två parter vilka är De hinder som finns i lagstiftningen strikt sysselsatta med sin del av säker- är faktiska förhållanden vilka gör att hetsuppgifterna och tillsynes inte vill myndigheterna inte kan lösa varandras engagera sig i den andres del, riskerar uppgifter. Dock kan de inte sägas ligga att färga hur tjänstemännen hanterar det som ensamma orsaker till att ett utökat mått av egenansvar och handlingsfrihet samarbetet inte finns. Någonstans måste vilket finns i styrningarna. även tjänstemännens vilja till samarbete De kan därmed anpassa hanteringen ha en påverkan. Därför undersöks även av styrningarna efter vad som anses bäst. faktorn, vill inte. Hanterandet tenderar i dessa fall, Kustbe- Grundläggande för förhållandet mel- vakningen och Marinen, att trycka på det lan Kustbevakningen och Marinen ver- faktum att det finns lagar och instruktio-

430 ner som hindrar den samverkan som ges i ar som görs för att inte utöka samverkan styrningarna. Detta kan tolkas som loja- mellan myndigheterna. Enligt lagen är litet gentemot de lagar och instruktioner faktiskt inte en utökad operativ samver- som finns. Problemet ligger då i att la- kan möjlig. garna inte sätter så strikta begränsningar Alternativ två är expertskolan, tjäns- vilka påstås i källorna. Det finns inom la- temännen i Kustbevakningen och Mari- garna ett visst utrymme för egentolkning nen är de som är kunnigast på området. som möjliggör utökat samarbete inom Därför följer de styrningarna efter vad de lagarnas ramar.38 anser bäst för organisationerna och dess Det andra alternativet är obstruktion, mål. Dessa beslut fattas med stor sanno- genom att strikt följa de lagar som finns likhet med grund i den bild de själva har kan argument skapas vilka hindrar sam- av organisationen och dess syfte. verkan mellan myndigheterna. Det vill Dessa symtom kan alla ses som en ef- säga tjänstemännen hanterar de styrning- fekt av organisationernas självbild samt ar som kommer genom att göra de minsta deras bild av den andra. Allison påpekar åtgärderna och sedan påpeka att lagar att de problem som kan uppstå inom för- hindrar vidare samverkan. Med andra ord valtning ofta inte är ett resultat av bete- genomför tjänstemännen en typ av dold ende inom organisationen utan snarare eller omedveten protest till följd av den i kommunikationen mellan dem. Ett ex- egna bilden av myndigheten. Ett exempel empel som kan tyckas belysa ett sådant på detta är att inom Försvarsmakten peka problem mellan Kustbevakningen och på att det inte ingår i Marinens uppgift att Marinen är följande. Båda organisatio- lösa de uppgifter vilka Kustbevakningen nerna upplever att den andra har mer utför. Från Kustbevakningens sida kan de information att delge men inte gör det peka på skillnader i befogenheter, sekre- av någon anledning. Kustbevakningen tessbehörighet, dvs. skilda myndighets- säger dessutom att de tror att man inom utövanden. Tjänstemännen hindrar på så Marinen tror samma sak. Om inte ens en sätt de politiska styrningar vilka inte går sådan fråga kan lösas kan tyckas att kom- före de lagar som finns på området. munikationen dem emellan är bristfällig. Det mått av handlingsfrihet som finns Dock bör tilläggas att det inom bägge i styrningarna medför att tjänstemännen organisationer finns tydliga tendenser till kan specificera hur styrningarna skall vilja att utöka samarbetet och samver- hanteras. Det finns här fyra alternativ en- kan. Initiering görs alltså inom Kustbe- ligt Lundquist. vakningen och Marinen för att förändra Ett alternativ som förklarar hänvis- organisationerna och möjligheterna till ningarna till lagar som hindrar samarbete samverkan. Kustbevakningen skall ex- är att tjänstemännen agerar efter ämbets- empelvis under det kommande året ut- mannaskolan, dvs. de lagar som finns på forma nya styrdokument vilka troligtvis området skall följas till punkt och pricka. innehåller större operativ samverkan med I dessa fall skulle det vara ett sätt för Marinen. Även inom Marinen efterfrågas tjänstemännen i Marinen samt Kustbe- tydligare och mer utförliga styrningar vakningen att rättfärdiga de hänvisning- från politisk nivå för att kunna utöka 38 Intervju med Kmd Magnus Lüning 5/5- samarbetet. Viljan finns inom båda myn- 2010 digheterna till samarbete.

431 Slutsatser tens därmed även Marinens inblandning i det civila rättsamhället, vilket Kustbe- Försvarsmakten och Kustbevakningen vakningen är en del av, kan anses vara identifierar till stor del samma hot mot ett sådant känsligt ämne vilket medför säkerheten i den maritima arenan. Det att politiker inte vill ge allt för tydliga di- innebär att Marinen och Kustbevakning- rektiv och möjligheter som skulle kunna en bägge tar upp de säkerhetshot vilka in- belasta dem. begrips i uppsatsen som hot mot säkerhe- Den andra faktorn finns inom myndig- ten i den maritima arenan. Det finns även heterna själva och är enligt mig ramsät- en likhet till, nämligen den att säkerheten tande för ett utvecklat samarbete. Om bäst hanteras genom närvaro till sjöss. inte förändring önskas inom organisa- Att dessa två faktorer överensstämmer är tionerna kommer den med stor sannolik- sannolikt ett resultat av en likartad syn het inte heller att ske. Relationen mellan på säkerhet som ett brett begrepp baserat Kustbevakningen och Marinen har sedan på det vidgade säkerhetsbegreppet. Myn- länge varit kylig. Orsakerna till detta är digheterna har i flera fall överlappande troligtvis flera men några kan vara den uppgifter vad gäller säkerhet (exempel- egna självbilden samt bilden av den an- vis övervakning av utländska statsfar- dra aktören. Inom relationen finns ten- tyg) där myndigheterna ges möjlighet att denser till revirtänkande och en ovilja stödja varandra vilket skulle kunna leda att engagera sig i sådant som inte anses till ett fruktsamt samarbete. Dock hind- tillhöra tilldelade uppgifter. Detta trots ras samarbetet av flera faktorer, två har att båda myndigheter i många fall har identifierats i denna uppsats; lagar och liknande uppgifter och ser på säkerhet ur förordningar samt relationerna mellan samma perspektiv. Tjänstemännen inom myndigheterna. Kustbevakningen och Marinen motarbe- Den första anledningen kan för myn- tar troligtvis inte samarbete aktivt eller digheterna vara svår att påverka, ansva- försöker hindra ett sådant, däremot kan ret ligger där snarare på politisk nivå. De det vara så att tjänstemännen förhindrar överlappande uppgifterna som ges och de samarbete genom passivitet eller ovilja politiska målen om ökat operativt samar- att agera i frågan. bete är inte åtföljt av politisk handling. Det är dock viktigt att påpeka att inre En av faktorerna bakom svårigheterna orsaker verkar befinna sig under föränd- med samarbete är de rent legala frågorna. ring. Både inom Kustbevakningen och Kustbevakningen och Marinen hindras i Marinen finns numer en vilja hos vissa sitt samarbete av frågor gällande sekre- inom organisationerna att förändra rela- tess, myndighetsutövande och hur För- tionen och utöka samarbetet. Båda myn- svarsmakten får nyttjas i fredstid. digheterna har pekat på de legala bestäm- Anledningen till att målstyrningen melserna som ett hinder, vilket borde inte åtföljs av tydliga direktiv och befo- förändras. Tydligare politiska styrningar genheter vilket skulle skapa ramar som som kan möjliggöra ett utökat samarbete möjliggör utökat samarbete av politiker- efterfrågas av både Kustbevakningen och na skapar oklarheter. Detta kan vara en Marinen. Med andra ord är inte attityder- följd av politisk vilja att inte fatta beslut na inom organisationerna oföränderliga som är av känslig karaktär. Försvarsmak- och därmed kan samarbetet utvecklas.

432 Ett sådant samarbete skulle enligt bland annat politiskt agerande för att för- uppsatsens definition av maritim säker- bättra förutsättningarna för samarbete. het kunna leda till ökad statlig närvaro När detta inte sker är det upp till myn- till sjöss och därmed förbättrad maritim digheterna själva att ta initiativ och driva säkerhet frågan. Om myndigheterna driver utvecklingen framåt mot gemensamma mål Möjligheter inte begräns- finns möjligheter att utveckla svenskt ningar agerande på eget vatten och påvisa beho- Det samarbete som sker idag är på en be- vet av förändringar gällande lagar som gränsad nivå och relationen mellan myn- styr samarbetet mellan Kustbevakningen digheterna kan anses kylig. Under min och Försvarsmakten. Möjligheten till korta tid i Marinen har jag vid flertalet initiering av undersökningar gällande tillfällen hört prat om Kustbevakningen samarbete ifrån myndigheterna kan sätta i en inte allt för positiv ton och med stor saker i rörelse och skynda på en behöv- sannolikhet kan attityden vara densam- lig översyn av det system som finns idag. ma på andra sidan ”staketet”. Dock är det Om Försvarsmakten och Kustbevakning- min uppfattning att relationen inte är av en finner gemensamma nämnare istället godo för varken Marinen, Kustbevak- för saker som skiljer dem åt kan positiva ningen eller säkerhet på svenska vatten. synergieffekter skapas. Ett samarbete mellan de två aktörerna Att anordna gemensamma övning- skulle kunna medföra positiva effekter ar, gemensamt planera patrullering av för myndigheterna och Sverige. svenska vatten och utbyten av personal Utan att vara till fullo insatt i proble- på patrullerande fartyg kan vara möj- matiken gällande lagar och förordningar ligheter. Det första steget bör dock tas ser jag möjligheter till utveckling i sam- genom möten och upprättandet av ge- arbetet. De hinder som finns idag bör mer mensamma mål med verksamheten det djuplodande undersökas kring varför de för att effektivisera nyttjandet av statliga finns där och om det finns möjlighet till resurser så bra som möjligt och för att dra förändring. Som nämnts i texten finns det nytta av varandras erfarenheter. även flera oklarheter med den politiska För att kunna stödja varandra och bidra styrningen i frågan som sätter hinder, till ett gemensamt mål, maritim säkerhet, framför allt baseras flera legala hinder krävs minst två saker. på beslut om ändringar vilka måste fattas Ett: Goda kommunikationskanaler på politisk nivå. Varför ges det politiska vilka inte behöver gå via Högkvarteret mål om samarbete när aktörerna pekar på eller Kustbevakningens högsta chefer för hinder vilka finns till följd av politiska lösandet av mindre uppgifter mellan far- beslut? tyg eller flyg. Troligtvis behövs här både Detta är en central fråga för utveck- lösningar på frågor gällande behörighet lingen kring samarbete, samarbetsmål och tillstånd men även tekniska problem ges men inte möjligheterna därtill. Feno- som radioutrustning. menet, vilket kan liknas vid något av en Två: Utbildning och relationer mellan ond cirkel, måste brytas genom föränd- tjänstemännen är två mjuka frågor vilka rade förhållningssätt gentemot civil-mili- kräver behandling. En marinofficer skall tärt samarbete. Det behövs med andra ord inte kunna lösa en kustbevakares uppgift

433 men vara medveten om vilka problem de rent militär fråga inte heller är den rent hanterar och vilka uppgifter de har, på civil, för att kunna bemöta de problem/ samma sätt skall en kustbevakare vara hot som finns i gråzonen och för att på medveten om vilka uppgifter en marinof- bästa sätt kunna stödja varandra i tillde- ficer har. Det för att på så sätt göra tjäns- lade uppgifter krävs ett samarbete och temännen uppmärksamma kring den goda relationer mellan civila och militära andres uppgifter till sjöss och då aktivt myndigheter. kunna stödja med exempelvis observatio- ner. Vad gäller relationen mellan tjänste- Avslutning männen är mötet mellan människor det Kärnan till problemet och det som skulle bästa sättet att överbrygga fördomar. Ett kunna starta en utveckling hänger fram- sätt att göra detta är gemensam utbild- förallt på relationen mellan tjänstemän- ning i gemensamma ämnen som naviga- nen och deras förhållningssätt gentemot tion och maskin. varandra. Att finna gemensamma näm- Syftet med dessa åtgärder är att genom nare istället för dem som skiljer myn- gemensam planering och ett bra samar- digheterna åt torde vara en början för att bete öka närvaron på svenskt vatten och överbrygga problem och farhågor. Det göra summan av de två myndigheternas är därför av stor vikt att en kommunika- verksamhet till tre och inte bara två. För tionskanal mellan Kustbevakningen och att hantera säkerhet på svenska vatten är Marinen finns där frågor gällande sam- detta samarbete en möjlighet för att öka arbete snabbt och enkelt kan diskuteras. närvaro av fartyg och personal som kan Sverige har i dagsläget två, under bemöta bland annat de typer av hot vilka omständigheterna, väl fungerande myn- ingår i uppsatsen definition av maritim digheter inom sitt skrå. Detta anser jag säkerhet. inte skall ändras, Kustbevakningen och En jämförelse med internationella ope- Försvarsmakten gör mest nytta som två rationer som Sverige deltagit/deltar i vi- myndigheter. Orsaken till detta är den sar att det är bland annat dessa uppgifter breda syn på säkerhet som krävs, att vilka nämns i definitionen som är aktu- skapa en myndighet vilken hanterar både ella internationellt, både ML och ME39 miljöhot och robotstrid kräver en sådan missionerna är/var havsövervaknings- bred kunskapsbas att det inte i mina ögon uppdrag vilka inbegriper uppgifter som verkar rimligt. Men den breda synen på normalt liknas vid civila säkerhetsupp- säkerhet kräver istället ett utvecklat sam- gifter. Ett samarbete mellan Marinen och arbete vilket i dagsläget inte existerar. Kustbevakningen skulle kunna utnyttjas Detta bristande samarbete gör att bägge i internationella operationer av havsöver- myndigheterna kommer till korta och ett vakningstyp vilket skulle vara nästa steg glapp skapas. Samarbete mellan Mari- i utvecklingen av samarbetet.40 Att han- nen och Kustbevakningen handlar om att tera säkerhetsfrågor till havs är inte en kombinera förmågor och kunnande för att skapa nya möjligheter och nå mål utan 39 ML – Marinens insats Libanon, ME – Mari- nens insats EUNAVFOR(Somalia) att förlora kompetens inom respektive 40 Vilket efter denna artikels skrivande skett huvuduppgift. inom ramen för EU:s operation Atalanta utanför Somalia, red. anm.

434 Debatt

Marinen mot framtiden Den marina verksamheten står inför stora utmaningar. Utifrån ett allvarligt utgångs- läge måste marinen utvecklas till att bli den erkänt mest kostnadseffektiva och mest ef- terfrågade militära komponenten i det framtida svenska försvaret. Nyckelordet i detta är ”erkänt” då framgången i detta i stor omfattning bygger på omgivningens bild av marinens effektivitet och förmåga. Vägen framåt består av både åtgärder som tydliggör de marina förbandens unika förmågor för beslutsfattare och allmänhet men självfallet även faktiska åtgärder som bidrar till att öka förmågan över tiden. Den viktigaste enskilda framgångsfaktorn bedömer jag vara att tydliggöra marinens ”story”. Marinen idag har problem. Jag menar att för att komma till rätta med dessa måste man genomföra en klarsynt och ärlig nulägesanalys och inte tveka för de delvis bistra slutsatser man gör och ej heller tveka att vidta de åtgärder som behövs för att komma framåt. Man bör inte heller tveka inför att identifiera de styrkor som marinen har och att utnyttja dessa maximalt. Syftet med denna uppsats är att bidra till omvärldsanaly- sen och att föreslå ett ramverk för att utveckla marinen. Uppsatsens struktur är uppbyggd kring de grundläggande komponenter som jag menar behöver finnas på plats för framgång: • Uppdrag • Personal • Materiel Och avslutningsvis den mera svårbegripliga sammanfattningen av vad marinen står för och vill uppnå, i näringslivets analogi kallad för affärsidé men som jag här valt att kalla ”Marinens story”. Det är mycket grundläggande för marinens framtid att marina förband är efterfrå- gade i framtida insatser. De senaste signalerna från den politiska ledningen att marinen skall hålla sig i hemmafarvatten är förödande för den marina utvecklingen och måste bemötas på saklig grund. Svenska marina förband har ett stort antal genomförda internationella insatser att peka på som stödjer uppfattningen att våra förband ingalunda är diskvalificerade i dessa sammanhang. Våra förband har fått respekt även från betydligt större aktörer genom sina förmågor och sitt professionella uppträdande. Exempel på detta är ubåt i västerled, ML01, ML02, ME01 och Tchad. Sveriges roll i pågående operation ME02 talar för att omvärlden har stort förtroende för svenska marina förband och dessa signaler är lämpliga att exploatera maximalt i marknadsförandet av svenska marina förbands nyttjande internationellt. Jag menar att utan draghjälp av internationella insatser, gärna i ledande roller, finns risk för att vi aldrig kommer att få anskaffa de fartyg, kunna anställa rätt personal och sätta upp de förband som behövs för att möjliggöra en positiv marin utveckling. Den nedåtgående spiralen avseende fartygsnumerär måste brytas och den positiva fartygs-

435 storleksutveckling som inletts med Visbykorvetterna måste få fortsätta. Utan rätt personal kommer aldrig Marinen att utvecklas i rätt riktning. Jag menar att ett stort steg i rätt riktning har tagits i den nya befälsordning som nu inletts och den ökade professionalisering som anställda sjömän och yrkesbefäl innebär men den stora utmaningen ligger i att attrahera det stora antal unga män och kvinnor som behövs i marinen i konkurrens med andra försvarsgrenar men även, och kanske främst, det civila näringslivet. Att få yrket som sjöman och senare befäl inom Marinen att framstå som det bästa framtidsvalet för tillräckligt många med rätt kompetens är en överlev- nadsfråga. Marinen har inte heller råd att glömma bort att det är ingenjörer med rätt erfarenhet som i framtiden tar fram de världsledande system som marinen bör förses med. Ingen nyrekrytering av mariningenjörer har skett de senaste fem-sex åren och jag menar att bristen på återväxt märks redan nu. COTS och internationella materielsamar- betsprojekt i all ära men vet våra ingenjörer inte hur man tar fram kvalificerad materiel själva så existerar helt enkelt inte basen för dessa upphandlingsformer. Materiellt är Marinen mycket framstående med den förband och system som finns idag. Vissa system kan med rätta betraktas som världsledande. Jag menar at vår marin aldrig kan komma att bli en numerärt framstående aktör, till det är våra resurser alltför begränsade, men vi kan erbjuda kvalitet. Kvalitet, och med det menar jag just världsle- dande, bör vara vårt rättesnöre. Vi kan aldrig konkurrera i de ”marknadssegment” som innebär mängdförband till sjöss utan satsa på få men mycket kvalificerade förband. Jag vill exemplifiera detta med ubåtsförband, minröjningsförband, ytstridsförband med mycket låga röjande signaturer och uthållig närvaro i amfibisk miljö. De förband vi har idag är en frukt av gårdagens förmåga till framtagning av mycket kvalificerad materiel. Den förmågan måste återtas och utvecklas. Vi kommer aldrig att få anskaffa stora mängder av fartyg men vi måste bibehålla kvaliteten och satsa på funktioner och förmågor som kompletterar våra övriga stridskrafter. En sådan ”force multiplier” menar jag är två-tre kvalificerade och skräddarsydda oceangående stridsstödsfartyg (arbetsnamn: L10) som kan ge övriga våra övriga förband den uthållighet som skulle behövas också på långa avstånd från Sverige. Utveckling inom fartygsburen helikopter och fartygsburen sjukvård skulle ge Marinen en stödjande roll även på andra, läs mark-, arenor. En fortsatt utveckling av nästa generations ytstridsfartyg bör påbörjas snarast och inledas med en kompetensinventering över de nödvändiga kunskaper som krävs för detta, både inom Försvarsmakten och i de stödjande myndigheterna. Jag ser gärna att vi ersätter våra sex mindre korvetter med en serie på åtta till tio sjövärdiga 1.500-tonskorvetter som komplement till Visby-, Koster- och L10-förbanden. Jag vill avsluta denna korta uppsats med att försöka sammanfatta det jag anser be- hövs för att nå de mål vi eftersträvar – en efterfrågad marin som är världsledande inom de segment som vi väljer. Marinen måste utveckla och tydliggöra en ”story”, en affärsidé som genomsyrar allt och som vi kommunicerar i allt vi gör och allt vi säger. En story som berättar, inåt och utåt, vad Marinen står för. En story som får de bästa av vårt samhälles ungdomar att vilja söka sig till Marinen för längre eller kortare tid. En story som får våra politiker att aldrig tveka att varje krona satsad på Marinen är en synnerligen väl satsad krona och en story som innebär att våra internationella samarbetspartners med glädje samarbetar

436 med oss. En story som leder till att svenska Marinen får äran at leda andra nationers marina stridskrafter i insatser. Jag menar att den storyn måste handla om professionalism i allt och om externt kvalitetstänkande – i allt! Sett genom de historiska erfarenheterna så har alltid marina stridskrafter fallit i glömska under tider av avspänning och efterfrågats hett när tiderna ansetts innehålla hot. Min uppfattning är att Marinen nu kan marknadsföra sina unika förmågor med nytt självförtroende och med stor sannolikhet för framgång. När vår story talar sitt tydliga språk om vad vi står för kommer även statsmakterna att inse det rätta: Satsning på Marinen!

Lars Rydén Ledamot av Kungl. Örlogsmannasällskapet

437 Referat

Östersjön - säkerhet och samverkan Kungl. Örlogsmannasällskapet har under året 2010 haft Östersjön som årstema. Ett par seminarier i detta ämne har under året genomförts. Det senaste genomfördes i Göteborg den 7 december och arrangerades i samverkan med Folk och Försvar och Föreningen för Göteborgs Försvar. Ca 130 deltagare hade samlats på Park Aveny för att åhöra och medverka i seminariet ”Östersjön – säkerhet och samverkan”. Frågan om Östersjöns alltmer ökande betydelse som förenande länk mellan kust- staterna samt den därmed följande sårbarheten för sjöfarten generellt sett har under de senaste åren fått en stor aktualitet. Den allt för lite debatterade gasledningen mellan Ryssland och Tyskland, som till stor del ligger på svensk exklusiv ekonomisk zon (EEZ), har ytterligare satt fokus på området. Den mycket spektakulära händelsen med det under lång tid försvunna fartyget Artic Sea ger Östersjön och synen på sjöfarts- skydd (maritime security) ytterligare en säkerhets- och militärpolitisk dimension. Östersjön är ett av världens mest trafikerade innanhav. Fartygsrörelserna i Finska Viken beräknas under 2013 ha ökat från ca 13.000 1990 till 53.000. Dessa siffror speglar bara trafiken med oljetankers som betjänar de ca 20 oljehamnarna i Finska Viken. Övrig handelssjöfart och passagerartrafik i området är inte inräknade i dessa siffror. Kring Östersjön bor det ca 100 milj. människor och ca 15 % av den totala världs- handeln äger rum inom Östersjöområdet och i varje ögonblick är ca 2.000 fartyg under gång i området. Ca 1/3 av den samlade och totala trafiken i området är någon form av oljetransport. Årligen åker ca 60 miljoner passagerare mellan Helsingfors och Tal- lin med färjor och under sommarsäsongen är det ca 40 avgångar dagligen från dessa städer. Tilläggas bör också att stora delar av Östersjön är under vinterperioden istäckt med upp till 60 – 70 cm is. Att Östersjön är ett utomordentligt hårt trafikerat innanhav torde vara uppenbart och ett oljeutsläpp kommer att få mycket stora miljömässiga och ekonomiska konsekvenser i synnerhet i ljuset av att den beräknade omsättningshastig- heten av vattnet är mellan 35 till 40 år. 2004 mottog IMO i London en ansökan från samtliga Östersjöstater, utom Ryssland, att klassa Östersjön som ett s.k. PSSA-område (Particulary Sensitive Sea Area) Ansö- kan bifölls vilket innebär att det blir lättare i framtiden att genomföra bl.a. miljörela- terade lagförändringar men även ny lagstiftning avseende nya farleder, övervaknings- och rapporteringskrav för området. En nog så viktig åtgärd. Seminariet i Göteborg den 7 december inleddes med två faktarelaterade anföranden om handel och havsrättens betydelse i området. Det förstnämnda behandlades av To- mas Malmlöf från FOI och det senare av ledamoten i Kungl. Örlogsmannasällskapet Christopher Werner. Därmed hade seminariedeltagarna fått erforderligt faktaunderlag inför det scenario som skulle genomföras under eftermiddagen.

438 Den ryske mi- Händelse 2: På internationellt vatten i Östersjön nistern, tillika uppstår en svårartad våldssituation med kraftfulla hot och fysiska skador på besättningen. Aktörerna vice ambassa- är på bryggan och har tagit befälet över fartyget. dören vid Ryss- lands Ambassad i Stockholm, Mr Andrev Milyaev gav den ryska synen på situationen i Östersjön. Ministern under- strök vikten av ett ömsesidigt och Händelse 4: Kollision uppstår mellan fartyget och ett Panamaregistrerat handelsfartyg i omedelbar vänskapligt sam- närhet till gasledningen. Begränsade skrov- och arbete i Öster- personskador på bägge fartygen. sjön. Ryssland är berett att fullfölja sina åtaganden inom ramen för HELCOM- överenskommelsen. På en konkret fråga om säkerheten kring gasledningen förklarade ministern att detta i första hand är en fråga för strandstaterna och för de kommersiella parterna i gasledningsprojektet. Ministern var tydlig vad gäller viljan till samförstånd och samarbete inom Östersjöområdet. Företrädare för Försvarsmakten, Kustbevakningen, Polisen, MSB och Stena Bulk deltog i det scenario som behandlade bla rätten att bruka våld mot en svenskflaggad oljetanker som under färd från Primorsk i Finska viken ut i Västerhavet utsattes för en rad våldsamheter ombord av våldsverkare som tagit sig ombord. Oljetankern gick under sin färd i omedelbar närhet till gasledningen och under färden uppstod både kollision med annat utlandsflaggat handelsfartyg, oljespill, personskador ombord, skrov- skador samt bogsering till svensk hamn för reparation. Under scenariots genomförande ändrades under hand de olika förutsättningarna vilket gjorde att deltagarna hela tiden fick göra nya ställningstaganden och beslut. Statssekreteraren vid Försvarsdepartementet, Håkan Jevrell, underströk vikten av att dessa oklarheter får en snar internationell lösning Under scenariot framkom med all önskad tydlighet vikten av samverkan mellan de olika svenska myndigheterna och handelssjöfarten men också mellan kuststaternas olika motsvarande myndigheter och organisationer. I detta avseende finns det idag väl fungerande samarbetsorgan både militärt och civilt. Seminariet bekräftade åter Östersjöns mycket stora betydelse men också vilka risker och hot som finns i området. Att noga bevaka utvecklingen och delta i samarbetet i olika former är av största betydelse.

Sten Göthberg Ledamot av Kungl. Örlogsmannasällskapet

439 Bokanmälningar

År av uppgång år av nedgång- Försvarets ödesväg under beredskaps- åren och det kalla kriget Bokens titel kanske inte omedelbart inspirerar till läs- ning. Den annonserar något som alla med en koppling till och ett intresse för Försvaret redan tycker sig mer än väl känna till. Men redan här vill jag framföra att boken ger mer och är mycket intressant och läsvärd. Bakom boken ligger ett omfattande, gediget och beundransvärt studerande och fors- kande som ger läsaren nya kunskaper och förklaringar till varför utvecklingen av för- svaret blev som vi känner till från tiden strax före det andra världskriget till det ”kalla krigets slut”. Även om boken inte alltid är helt lättläst och kräver en hel del eftertanke av läsaren, så blir man ganska snart imponerad av det gedigna källmaterialet som utgör bokens grund och leder till författarens omfattande analyser och slutsatser. I sina slutsatser gör han en hel del överraskande omvärderingar av ledande försvarspolitiker och högre militära beslutsfattare som leder till eftertanke och ger en extra belysning av försvarets utveckling. Författaren är även i övrigt tydlig med sina personliga slutsatser som oftast känns logiska särskilt ur en arméofficers perspektiv men där vissa kanske inte kan delas av marina företrädare. Som ett exempel kan nämnas 1958-års försvarsbeslut som må ha hälsats positivt i stort men som kändes dystert i Marinen och särskilt i Flottan. Ur ett längre perspektiv säger dock författaren att detta var ett ödesdigert beslut för Krigsmakten då det befäste en struktur som nationen inte hade förutsättningar för att på sikt vidmakthålla ekonomiskt och personellt. Författaren har i sina försök att utröna orsakerna till uppgång och nedgång i det mi- litära försvaret under perioden 1940 till 1980-talets slut sökt besvara tre frågor: 1) Vilka krafter låg bakom den uppseendeväckande kraftiga upprustning och konso- lidering av Krigsmakten som skedde fram till den senare delen av 1960-talet? 2) Varför reagerade den politiska och militära försvarsledningen anmärkningsvärt passivt när det i slutet av 1960-talet kom fram tydliga tecken på att det inte längre fanns förutsättningar att vidmakthålla den stora Krigsmakt – ett försvar utan luckor – som byggts upp under den första delen av det kalla kriget? 3) Fanns det under det kalla kriget hos den politiska och hos den militära försvars- ledningen några långsiktiga förändringar i synen på det militära försvarets betydelse som samhällsfunktion?

440 Enligt min mening svarar boken väl på dessa frågor och jag finner att boken absolut bör läsas av var och en som själv funderat på Försvarets utveckling under den aktuella perioden.

Sölve Larsby

År av uppgång år av nedgång Försvarets ödesväg under beredskapsåren och det kalla kriget Författare: Carl Björeman Förlag: Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek i samarbete med forskningsprogrammet Försvaret och det kalla kriget (FOKK) som genomförs i samverkan med Försvars- högskolan, Kungl. Krigsvetenskapsakademien och Kungl. Örlogsmannasällskapet. ISBN: 978-91-85789-58-0

Sanningen om Ubåtsfrågan- Ett försök till analys Förre Överbefälhavaren General Bengt Gustafssons bok Sanningen om ubåtsfrågan - ett försök till analys, som ut- kom tidigare i år på Santerus förlag och ingår som nr 23 i serien Försvaret och det kalla kriget (FOKK) utgör en intressant läsning. I boken strävar Bengt Gustafsson att svara på tre övergripande frågor: 1. Blev vi utsatta för upprepade kränkningar djupt inne i svenska vatten? 2. Vem svarade för huvuddelen av dessa? 3. Frågan om U 137 (S363) inträngande på Gåsefjärden var avsiktligt eller ej. Bengt Gustafsson har ägnat ett antal år att på ett metodiskt och grannlaga sätt söka bringa klarhet i dessa frågor. Det som gör denna bok unik jämfört med det mesta som publicerats inom området är att Gustafsson, när han söker svaret på frågorna sätter in den militära verksamheten i ett omfattande utrikes- och säkerhetspolitiskt sammanhang. Gustafsson tar sin början vid slutet av 2:a världskriget och den framväxande belyser tydligt det svenska ”dubbelspelet” avseende den nära och omfattande samverkan som pågick med NATO och USA samtidigt som det politiska etablissemanget predi-

441 kade neutralitetspolitikens lov. Effekterna av denna realpolitik fortsätter som bekant att spöka i dagens situation och torde i sig vara ett av skälen att ubåtsfrågan fortfarande är så infekterad bland många av dem som var med i ledande positioner när kränkning- arna pågick som mest. På motsvarande sätt beskriver Gustafsson det sovjetiska hotet mot Sverige under det kalla kriget, den sovjetiska strategiska synen på Norden och Europa i övrigt samt den sovjetiska verksamheten i Östersjön generellt. När det gäller svaret på den förstnämna frågan, blev vi kränkta, kommer Gustafsson föga förvånande och även på ett övertygande sätt fram till svaret är ja. Han värjer inte heller för att aktivt pröva alla de olika möjligheter vad avser nationalitetsfrågan. I boken går han steg för steg igenom de olika alternativet amerikanska, brittiska, västtyska, polska och sovjetiska ubåtar. På samma tydliga sätt resonerar Gustafsson även kring S-363 inträngande på Gåse- fjärden, vilket även beskrivits av Göran Wallén i TiS nr 3/2009 på ett tydligt sätt. Boken innehåller förutom den ett omfattande material i bilageform när det gäller bakgrundfakta inkluderande intervjuerna med den förre amerikanske försvarsminis- terna Caspar Weinberger och den förre brittiske marinministern Sir Keith Speed, som sänts i programmet Stiptease m.m. Sammantaget anser jag att boken är mycket läsvärd och att den har ett intresse för såväl: • Vi som i olika positioner ”var med” och år ut och år in i Försvarsmakten i allmänhet och Marinen i synnerhet gjorde vad vi kunde för att få sänka/tvinga upp en av de kränkande ubåtarna och få kränkninarna att upphöra. • Politiker och allmänhet för att successivt öka insikten och kraven på att utrikes-och säkerhetspolitik måste kunna diskutreras med medborgarna ”utan skygglappar och historiska ok”. Det finns fortfarande kvar en ”neutralitetsromantik” hos en mycket stor del av befolkningen och hos ett antal politiker som är till förfång för Sveriges reella säkerhet och förmåga att agera utåt och inåt. • Framtida oberoende forskare som förhoppningsvis skall kunna ge svar på Bengt Gustafssons tre frågor som kan accepteras av en bred allmänhet. För egen del är jag säker på att de svaren kommer att ligga väldigt nära de som Gustafsson lämnar. Inte minst den sista punktsatsen är viktig då jag är övertygad om att de som mest ihär- digt ifrågasätter detta (Tunander, Mossberg, Ekéus m.fl.) är så låsta i sina positioner att de aldrig kommer att ändra uppfattning oaktat vad som händer eller vilka bevis som framläggs. På samma sätt kommer inte heller de ledande officerarna att kunna nå framgång på bredden då de alltid kan anklagas för att ”tala i egen sak”.

Thomas Engevall Sanningen om ubåtsfrågan - ett försök till analys Författare: Bengt Gustafsson Förlag: Santerus Förlag, 384 s, ill. ISBN: 978-91-7539-040-2

442 Kungl. Örlogsmannasällskapet vid det 240:e verksamhetsårets början

Styrelse samt funktionärer 2010 Ordförande och redaktör, Flottiljamiral Thomas Engevall Vice ordförande, Överste Per Jenvald Sekreterare, Kommendör Bo Rask Styrelseledamot, Direktör Sten Göthberg Styrelseledamot, Kommendör Erik Andersson Styrelseledamot, Kommendör Sölve Larsby Styrelseledamot, Överste Patric Hjort Styrelseledamot, Docent Christer Svensén Styrelsesuppleant, Kommendör Anders Järn Styrelsesuppleant, Verkställande direktör Berit Blomqvist Kassaförvaltare, Kommendör Nils Bruzelius Bibliotekarie, under tillsättning

443 Nya ledamöter invalda 2010 Hedersledamot Ordinarie ledamöter

Nr 1442 Nr 1443 Nr 1444 Nils Christian Wang Fredrik Hansson Magnus Westerlund Kontreadmiral Kommendörkapten Överste Magnus Nils Chistian Wang Fredrik Hansson är Westerlund är chef för är chef för det danska stabschef vid 3.sjö- Helikopterflottiljen. Forsvarsakademiet. stridsflottiljen.

Nr 1445 Nr 1446 Nr 1447 Jon Wikingsson Jan Westas Joakim Dahlman Örlogskapten Jon Wi- Kommendörkapten Doktor Joakim kingsson genomgår Hö- Jan Westas arbetar på Dahlman arbetar som gre Stabsutbildning vid FMV som produktle- forskare vid Chalmers vid Försvarshögskolan. dare systemutveckling Tekniska Högskola i för ubåtar. Göteborg.

444 Korresponderande ledamöter

Nr 1448 Nr 1449 Nr 1450 Andes Enström Lee Willet Olof Holm Överstelöjtnant Anders Doktor Lee Willet är Head Olof Holm är professor i Enström arbetar på of Maritime Studies Prog- Management och kom- Marinens Taktiska Stab ramme vid Royal United munikation vid högsko- vid Högkvarteret. Services Institute (RUSI), lan i Borås. Han är även London. reservofficer i flottan.

Nr 1451 Nr 1452 Torbjörn Dalnäs Claes Berglund Sjöfartsredaktör Tor- Linjechef Claes björn Dalnäs är redaktör Berglund arbetar på för tidningen Utkik och Stena Line. Han är mångårig journalist i även reservofficer sjöfartssammanhang. i flottan.

445 Minnesteckningar för år 2010

Eric Jarneberg Översten av 1. Graden Eric Jarneberg avled den 18 november 2009 i en ålder av 92 år. Han sörjs närmast av döttrarna Ann-Charlotte, Eva-Britt och Cicki samt sonen Claes- Eric med familjer. Eric Jarneberg var född i Södertälje och blev fänrik vid Kustartilleriet 1939. Han tjänstgjorde som ung officer vid KA1 och de beredskapsförband som regementet fick bemanna under det rådande världskriget. Han var en mycket omtyckt kadettofficer och lärare vid Sjökrigsskolan både före och efter sin utbildning vid Sjökrigshögskolans stabs- och artillerikurs. Han var under sin tjänstgöring vid Ostkustens Marindistrikt en drivande ordförande i den av ÖB tillsatta amfibiekommitté, som skulle utreda behovet av rörliga förband inom skärgårdsförsvaret och som senare ledde till uppsättandet av kustjägarförband. Han hann tjänstgöra vid Marinstabens operationsavdelning och vara stabschef såväl vid Norrlands och Stockholms KA-försvar som Gotlands Militär- kommando innan han 1969 blev chef för KA 1. De sista tre åren före sin pensionering 1977 var han chef Norrlands KA-försvar jämte Örlogsbas Nord och KA5. Han hade stort intresse för de frivilliga försvarsorganisationerna, särskilt låg Sjövärnskåren honom varmt om hjärtat. Eric Jarneberg var en officer med stort socialt engagemang och under sin aktiva tid var han under en lång period vice ordförande i Svenska MS-förbundet för neurologiskt handikappade. Han hade ett stort försvarshistoriskt intresse och deltog aktivt inom Vaxholms Fästnings Musei Vänner med artiklar och utställningsverksamhet och var en tid ledamot i Militärhistoriska kommissionen. Historieintresset omfattade emellertid i hög grad också den bygd där han framlevde sin tid som pensionär, Täby. Han var en flitig författare och föredragshållare om Täby äldre historia och var under 10 år ordförande i dess hembygdsförening och fick 1985 Täby kommuns kulturpris. Han var också under 13 år kyrkvärd i Täby församling och en period ordförande i kyrkvärds- föreningen i Stockholms stift. Eric blev Kommendör av Svärdsorden och fick därutöver många höga utmärkelser, både militära och civila. Vi minns honom som en reslig och skicklig officer med varm omtanke om andra människor. Av ledamoten Lars G Persson

Peter Herlitz Förre marinöverläkaren och ledamoten i KÖMS, kommendör Peter Herlitz avled 1 december 2009 i en ålder av 73 år. Närmast sörjande är hustru Kajsa samt barnen Marie och Fredrik med familjer. Peter föddes i Stockholm 21/6 1936 och flyttade i nioårsål- dern med sina föräldrar till Örebro. Peter började 1956 sina medicinstudier vid Karo- linska institutet i Stockholm. Inom ramen för specialistutbildningen inom allmänki-

446 rurgi randutbildade han sig inom ett flertal kirurgiska discipliner, även i neurokirurgi, vilket ledde till en bred kirurgisk kompetens som idag är ovanlig. Peter var mycket historiskt intresserad och kunnig, i synnerhet när det gäller örlogs- historia. Detta marina intresse bidrog säkert till att han 1973 seglade som fartygsläkare på HMS Älvsnabben, Marinens dåtida kadettutbildningsfartyg, under en utbildnings- expedition jorden runt Efter hemkomsten tjänstgjorde Peter vid kirurgklinikerna vid Södersjukhuset, Serafimerlasarettet och slutligen Huddinge sjukhus. I samband med detta bedrev han forskning och skrev en avhandling om kirurgi på bisköldkörteln men disputerade aldrig på denna avhandling. När det drog ihop sig till disputation hade det marina och militära intresset tagit överhanden och 1978 började han tjänstgöra som Miloläkare i Karlstad för att 1980 förflyttas till Högkvarterets Marinstab som marinstabsläkare. Så småningom blev han marinöverläkare och befordrades till kommendör. Han pensionerades från Försvarsmakten 1996. Under sin militära tid tjänstgjorde Peter regelbundet vid olika kirurgkliniker för att upprätthålla sin kirurgiska kompetens, något som är av central betydelse för en militärläkare som i ordinarie tjänst inte är kliniskt verksam, och fortsatte med det även efter pensioneringen. Peter hade en bred humanistisk bildning, ett praktiskt handlag och en mycket stor portion humor med fallenhet för finessfylld satir. Arbete och umgänge med Peter innebar ett aldrig sinande flöde av roliga, dråpliga och ibland vänligt elaka beskrivningar av olika händelser från livet. Det finns anledning att anta att dessa beskrivningar av verkligheten ibland och i någon mån modifierats men de tjänade alltid sitt syfte; sam- varo med Peter medförde ett oändligt antal mycket goda skratt. Peter var även en auktoritet inom örlogsmarin historia. Han hade ett mycket stort antal modeller i skala 1:1250 av örlogsfartyg från olika epoker, somliga egentillverkade. Med dessa arrangerade han bland annat rekonstruktioner av sjöslag vid marinmuseet i Karlskrona, exempelvis slagen vid Hogland och Svensksund. Peter var också en god pedagog och en omtyckt och mycket underhållande före- läsare. Ett av hans paradnummer utgjordes av en föreläsning eller snarast ett kåseri om världens fredstida ubåtsolyckor som han vid ett flertal tillfällen genomförde vid Marinens årliga utbildning i ubåtsräddningsmedicin för dykarläkare. Denna framställ- ning innehöll historiska fakta, beskrev medicinska och nautiska utmaningar, givetvis förekom mycken mänsklig tragik men den framfördes på ett sätt som växlade mellan stor auktoritet och mycken humor med glada skratt. Publiken kunde trollbindas i flera timmar. Peter hade även ett intresse för segling och skytte och var i många år en uppskattad ordförande i Artillerigårdens pistolskytteklubb. Peter, med så många strängar på sin lyra, lämnar ett tomrum efter sig som torde bli svårt att fylla. Vännen och kollegan Peter kommer vi alltid att sakna. Hans Grönkvist f.d. marinöverläkare, Carl Johanson marinöverläkare

447 Gunnar Eklund Generallöjtnanten i Amiralitetet och hedersledamoten Gunnar Eklund avled den 11 januari 2010 i en ålder av nära 90 år. Närmast sörjande är sönerna Carl, Nils och Bertil med familjer. Gunnar Eklund var född i Stockholm men som barn i en underofficersfamilj vid Kustartilleriet fick han redan under uppväxten stifta kontakt med flera av vapenslagets garnisonsorter. Han blev officer vid Kustartilleriet 1941 och fick under sina första år tjänstgöra mycket vid förband med hög beredskap i Stockholms skärgård. Han hade ett utpräglat tekniskt intresse och efter stabs- och artillerikurs vid dåvarande Sjökrigs- högskolan tjänstgjorde han som lärare där i taktik och matematik och som chef för Försvarsstabens forskningsavdelning. Han gjorde en mycket snabb karriär 1961 - 1972 som stabschef vid KA-inspektionen, chef Gotlands KA-försvar med KA3, chef Norr- lands KA-försvar jämte Örlogsbas Nord och KA5, chef Nedre Norrland militärområ- desstab och Marinstabschef för att 1972 bli Försvarsstabschef och 1976 Militärbefäl- havare Östra Militärområdet och Överkommendant fram till sin pension 1982. Hans skarpa intellekt och breda kunskaper ledde till ledamotskap vid Sveriges nedrustningsdelegation i Genève 1963-1965 och till tjänst som militär expert i 1972 års försvarsutredning. Han var särskilt i unga år en mycket flitig försvarsdebattör både i fack- och dagspress. Gunnar Eklund var en officer med för tiden närmast revolutionerande syn på ledarskap, där omsorgen om alla från de yngsta till de äldsta var en ledstjärna och där vänlighet och uppmuntran parad med tydliga krav skulle driva de underställda framåt. Han var ytterst mån om de yngre officerarnas utbildning och fostran och var under prins Bertil fungerande ordförande i Sveriges Militära Idrottsförbund 1972-1984. Efter pensionen var han ordförande också i Officersföreningen för äldre officerare och För- eningen för pensionerade officerare, numera OISF, samt under en period styresman i Kungl Krigsvetenskapsakademien. Utöver sitt engagemang för hela Försvarsmakten var han djupt fäst vid det vapenslag där han börjat sin bana. Han önskade ända in i sina sista dagar att få bli uppdaterad om dess och Marinens utveckling. Det var för honom en hjärtefråga att det djupa kamrat- skap som alltid funnits där skulle leva vidare. Han organiserade och deltog i samman- komster både för de gamla kamraterna från beredskapsåren och yngre kollegor och var angelägen att kamratskapet skulle omfatta även deras familjer. Han hade alltid lärorika minnen att berätta och allvarliga råd till dem som idag leder utvecklingen. Gunnar Eklund var Kommendör 1.kl av Svärdsorden, innehade Storkorset av Finska Lejonorden och en lång rad andra ordnar och fick många frivilligorganisationers högsta utmärkelsetecken. Han kommer länge att minnas som en framstående officer och en god vän. Av ledamoten Lars G Persson

448 Göran Tobieson Kommendörkaptenen Göran Tobieson har avled den 21 januari 2010 i en ålder av 90 år. Som gymnasieelev deltog han 1936 i af Chapmans sista expedition. 1939 antogs han som elev vid Kungl. Sjökrigsskolans linje för marinintendenter och avlade officersexamen 1942, då han blev fänrik vid Marinintendenturkåren. 1950-51 genomgick han Kungl. Sjökrigshögskolan. 1965 utnämndes han till Kommendörkapten av 1.graden och invaldes året därpå som ledamot vid Kungl. Örlogsmannasällskapet. Han anställ- des 1969 som avdelningsdirektör i Försvarets Intendenturverk. 1979 pensionerades han som kommendörkapten av 1.graden i Flottan. Göran Tobiesons främsta gärning som intendenturofficer rörde utvecklingen av Försvarets Planerings- och ekonomisystem, FPE. Sålunda var han under fyra år på 1960-talet projektledare vid utredningens försök vid Blekinge Kustartilleriförsvar. Er- farenheterna från dessa försök ledde senare till uppbyggnaden av ett planerings- och ekonomisystem som kom att tillämpas inom hela Försvarsmakten. Göran Tobieson har utarbetat ett femtiotal uppsatser i främst försvarsekonomiska ämnen vilka har publicerats i olika facktidskrifter. Han var marin redaktör under 60- och 70-talen i tidskriften ”Intendentur”. Vi minns Göran Tobieson som en skicklig och framsynt kamrat och kollega. Han var rättfram, vänlig och humoristisk och värnade hårt om marinens intendentur- och underhållstjänst. Av ledamoten Rolf Öhman

Hans Hallerdt Kommendören av 1.graden Hans Hallerdt avled den 20 februari 2010. Hallerdt var född 1920. Han påbörjade sin utbildning vid Kungl. Sjökrigsskolan och tog examen 1942 mitt under brinnande krig vilket kom att forma honom och hans kamrater i tjänstens krav. Han skrev tidigt artiklar för Tidskrift i Sjöväsendet. Bland annat gav han 1960 sin syn på vapentjänstutbildningen för flottans stam och reservofficerare. Han invaldes i Kungl. Örlogsmannasällskapet 1964. Han skrev även årsberättelsen 1966 där han beskrev utvecklingen av torped 61 dvs. flottans nya tunga torped som så radikalt skulle komma att förändra torpedskjuttaktiken. Hans Hallerdt var under en tid även Kungl. Örlogsmannasällskapets sekreterare. Av ledamoten Bo Rask

Björn von der Esch Ekonomie doktor Björn von der Esch, Västerljung, avled den 6 mars 2010 i en ålder av 80 år. Björn von der Esch var född i Essen i Tyskland men kom 1935 vid fem års ålder till Sverige. Han avlade studentexamen i Helsingborg 1949 och antogs samma år som elev vid Kungliga Sjökrigsskolan, där han 1952 avlade officersexamen. Efter

449 sjötjänstgöring på kryssaren Göta Lejon 1952-1953, genomgick han utbildning i segel- fartygstjänst och tjänstgjorde därefter på Gladan under hennes sjöexpedition till Väst- indien 1954-1955. Efter torpedutbildning 1955-1956, var han kommenderad på jagaren Östergötland under hennes provturer på Västkusten. 1958 lämnade Björn von der Esch den aktiva tjänsten i flottan för att istället ägna sig åt jord- och skogsbruk. Efter att ha genomgått Svalövs lantmannaskola 1959, flyttade han med sin hustru till Sörmland, där han övertog driften av släktgården Erikslund. Trots de omfattande arbetsuppgifterna på det stora godset, bedrev han därutöver uni- versitetsstudier i bland annat statskunskap och kunde 1963 lägga en fil kand. och två år senare en pol mag. till sin meritlista. Han fortsatte emellertid sina studier, vilket resulterade i en ekonomie doktorsgrad 1973. Dessförinnan fick han emellertid åter göra tjänst i flottan, då han 1964 inkallades för att under Roland Engdahls befäl tjänstgöra som manöverofficer på Göta Lejon när hon togs fram ur malpåse för att under nio månader utbilda en ny krigsbesättning. Den sjökommenderingen uppskattade Björn mycket och han berättade gärna om sina upp- levelser ombord på det svenska flottans genom tiderna största fartyg. 1975 utnämndes Björn von der Esch till Förste hovmarskalk med ansvar för planering och genomförande av Hans Majestät Konungens dagliga verksamhet såväl i Sve- rige som i samband med de årliga statsbesöken utomlands. Han kvarstod i befattningen till 1980. Den kanske främsta och mest minnesvärda uppgiften under denna tid, var planeringen och genomförandet av Kungabröllopet 1976. Björn von der Eschs ambitioner omfattade även politiken. Han var landstingspo- litiker under många år och 1991 invaldes han till riksdagsledamot för moderaterna, som han dock lämnade 1995 inför EU-parlamentsvalet, då han inte delade partilinjen i denna viktiga fråga. Europafrågorna engagerade honom djupt och han satt fyra år som ersättare i Europarådet. År 1998 invaldes han åter till Riksdagen, denna gång som representant för kristdemokraterna. Björns levnadsbana var imponerande och mångfasetterad. Han var sjöofficer, jord- brukare, ämbetsman och politiker. Björn von der Esch var en rakryggad, mångkunnig hedersman med ovanlig resning och integritet. De mål han satte upp, var tydliga och långsiktiga och han dagtingade aldrig med sitt samvete. Men hans omutliga strävan efter sanning och rätt, gjorde honom respekterad i alla kretsar. Björn von der Esch invaldes 1978 som korresponderande ledamot av Kungliga Ör- logsmannasällskapet. Av ledamoten Christer Fredholm

Lennart Grenstad Kommendören Lennart Grenstad avled den 7 mars 2010. Han var född 1931 i Stock- holm, son till tjänstemannen Holger Gottfrid Grenstad och hans hustru Hilda Marga- reta. Närmast sörjande är sönerna Anders och Fredrik med familjer. Han tog studenten vid Södra Latin 1950 och antogs därefter som sjöofficersaspirant.

450 Efter fänriksutnämningen 1953 följde ett år på kryssare, ett år vid Karlskronaskolorna med insprängd segelfartygsutbildning och därefter vidareutbildning vid Vapenoffi- cersskolan på artillerilinjen. Före kaptensutnämningen 1963 rymdes sedan tjänst på jagare samt chefskap på motortorpedbåt och segelfartyg. Under tiden 1957-58 tjänst- gjorde han vid Stockholms Örlogsvarv, 1958-59 på Berga Örlogsskolor och 1961-62 som kadettofficer vid Sjökrigsskolan. Efter stabskursen vid Militärhögskolan 1962-64 var Lennart Grenstad fartygschef på torpedbåt och tjänstgjorde i fyra år vid Marinstaben, utnämnd till kommendörkap- ten 1968. Han förflyttades sedan till Karlskrona som chef för sektion 1 vid örlogsbas- staben 1970-74 och till Kristianstad för tjänst som chef för sjöoperationsavdelningen vid milostaben 1974-77. Åter i Stockholm följde två år vid Marinstaben, ett år som chef för torpedbåtsdivisionen och som nyutnämnd kommendör blev han flaggkapten vid Kustflottan 1980-82 och därefter chef för ytattackflottiljen 1982-84. De sista åren i aktiv tjänst tillbringade Lennart Grenstad i Bonn som försvarsattaché 1984-88, 1986-88 även ackrediterad i Bryssel, och i Genève 1988-92 som militär råd- givare vid Sveriges nedrustningsdelegation. Efter pensioneringen bosatte han sig med sin hustru i Virserum. Lennart Grenstad var ledamot av Kungl. Örlogsmannaskapet sedan 1977. Lennart Grenstad var en uppskattad kamrat som med sin hustru Barbro hade ett gästfritt hem öppet för vänner, inte minst kurskamraterna från Sjökrigsskolan. Han kunde ibland uppfattas som ganska fåordig, men med sin underfundiga humor fällde han många gånger mycket träffande kommentarer som vi kommer att sakna. Av ledamoten Jan Bring

Per Rudberg Viceamiralen Per Rudberg avled den 9 maj 2010 i en ålder av 87 år. Hans närmast an- höriga är hustrun Kjerstin, född Oredsson , sönerna Jan,Sven, Lars och sonen Franks änka med familjer samt brodern Stig och systern Birgitta. Per Rudberg tog studenten 1941 i Uppsala. Vid denna tid pågick andra världskriget i vår närmaste omgivning och många unga män sökte sig till försvaret. Per var en av dem. Redan som ung kände han kallelsen till sjölivet och bildade en framgångsrik ma- rinförening. Han sökte sjöofficersutbildning och blev fänrik vid flottan 1944. Denna var under dessa år mobiliserad och utbildningen i sjötjänst ägde rum på krigsorganise- rade förband, vilket gav värdefulla erfarenheter för kommande tjänstgöringar. Per Rudberg tilldelades artilleri som vapentjänst och det medförde kommenderingar till torpedbåtar, jagare och kryssare samt utbildningsfartyget Prins Carl, där han under några år ledde flottans radar -och eldledningsskola. Intresset för att utveckla telekrigföring skulle följa honom också under senare sjökommenderingar. Bland tjänstgöringar i land kan nämnas Sjökrigsskolan i Näsbypark där han var ett föredöme för kadetterna. En annan viktig tjänst var den som adjutant till dåvarande chefen för marinen, amiralen Stig H:son Ericsson, och redan då kunde man skönja en blivande chefsgestalt. I detta sammanhang deltog han i utformningen av en ny idéplan

451 för marinens vidare utveckling efter det för marinen ogynnsamma försvarsbeslutet 1958. Rudberg genomgick -förutom den sedvanliga chefsutbildningen i Sverige- Eco- le Superieure de Guerre Navale i ett år och under följande halvår Cours Interarmés i Paris med höga vitsord. Han blev sedermera hedersledamot i Kungl Örlogsmannasäll- skapet och ledamot i Kungl Krigsvetenskapsakademien. Under några år arbetade Rudberg med studie- och planeringsärenden i försvars- staben, innan han befordrades till kommendör och sjögående förbandschef i tre år-en ovanligt lång tid i denna eftertraktade befattning. Han var en skicklig fartygs- och flot- tiljchef som utvecklade sjötaktiken vad bl a gällde telekrigföring och taktik mot mot främmande sjörobotar. 1970-73 tjänstgjorde Rudberg som chef för en av operationsledningarna i försvars- staben. Därpå utnämndes han till konteramiral och militärbefälhavare i Nedre Norr- lands militärområde. Som militärbefälhavare tillförde han en marin dimension i det tidigare så armébe- tonade militärområdet. Han hade förmågan att lyssna och vann snabbt en allmän upp- skattning. Han vinnlade sig om att på olika sätt praktiskt granska krigsplaneringens genomförbarhet och underströk ofta betydelse av en god samverkan mellan totalför- svarets militära och civila grenar. Han och hustrun Kjerstin stortrivdes under sin tid i Östersund. 1978 befordrades han till viceamiral och chef för marinen. Han var övertygad om att marinen borde tillmätas en större roll i försvaret av vårt land. Hans långa erfarenhet som sjöman och stabsofficer och från genomgångna högre utbildningar kom nu väl till pass. I svåra avvägningar kunde det bli motigt att hävda sina åsikter. Men Rudberg argumenterade för sin sak vidsynt och klart på ett sätt som vann allmän respekt och tilltro, även om besluten inte alltid gick hans väg. Han var noga med att följa fattade beslut. Men han kom igen om tidigare förutsättningar inte gällde. Vid denna tid hade det säkerhetspolitiska klimatet försämrats i vårt närområde genom Polenkrisen och ökningen av spänningen mellan stormaktsblocken. Marinen hade under ett antal år kraftfullt engagerat sig för att anskaffa en svensk sjömålsrobot. Re- geringen var dock inte beredd att stödja en sådan utveckling. Marinen var då tvingad att inrikta anskaffningen mot ett utländskt alternativ. När Rudberg tillträdde hade denna process kommit långt. Efter regeringskrisen 1979 bildades en ny regering som önskade ändra de liggande planerna. Risken för upprepade förseningar var upppen- bar. Han lyckades emellertid personligen framtvinga omfattande garantier avseende tidsplaner och kvalitet för en tillverkning i Sverige. Industrin höll sina åtaganden och försvaret fick det utomordentliga robotsystemet Rb 15 för sjö-, flyg- och kustartilleri- stridskrafter. Likaså visade han ett stort engagemang för att förbättra skyddet mot de ständigt pågående kränkningar av främmande ubåtar i våra vatten. Avrustade fartyg förlades nu i depåer och kunde därmed hållas i en hög materiell beredskap. Utbildade och hem- förlovade värnpliktiga kunde vid behov inkallas till dessa fartyg. Flottan var på väg från att vara en skolflotta till att bli en beredskapsflotta. Kustartilleriet kraftsamlade på att ständigt bevaka våra viktigaste inlopp till baser och andra försvarsanläggningar med fasta och rörliga förband. Ny materiel anskaffades till ubåtskyddet. Per Rudberg

452 kunde vid sin pensionering sammantaget överlämna en kvalitativt stärkt marin till sin efterträdare. Efter sin avgång från aktiv tjänst bosatte sig Rudberg på Värmdö och ägnade mycken tid åt kyrkoförsamlingens verksamhet som kyrkvärd och förtroendevald. Han var under en period ordförande i kyrkofullmäktige. Inom församlingen engagerade han sig särskilt för frågor rörande ledarskap. Han var också styrelseordförande i British Aerospace i Sverige under några år. De som hade förmånen att tjänstgöra med Per Rudberg minns honom för hans utomordentliga ledarförmåga, som bottnade i en djup kulturell bildning och stor empatisk förståelse. Han lät sin personal handla självständigt och när han tvingades ingripa bemödade han sig att förklara bevekelsegrunderna för sina beslut. Han deltog med stor inlevelse i samkväm och idrottsliga aktiviteter. Många är de som fått glädjas åt hans berättarkonst och sångförmåga Av hedersledamoten Bengt Schuback

Harry Engblom Ordinarie ledamoten Kommendören av 1.graden Harry Engblom avled den 10 maj 2010. Engblom föddes 1916 i Stockholm son till generalmajor Gustav Engblom och hans hustru Elsa Sundström. Han tog studentexamen 1937 0ch utexaminerades från Kungl. Sjökrigsskolan 1940. Krigsåren innebar omfattande sjötjänst med hög beredskap för flottans officerare. Harry Engblom invaldes i Kungl. Örlogsmannasällskapet 1959. Av ledamoten Bo Rask

Jürgen Ritterhoff Professor Dr. Jürgen Ritterhoff avled den 20 maj 2010 efter en kort tids sjukdom. Jürgen växte upp under andra världskrigets i Tyskland och satsade efter kriget på en gedigen utbildning som bas för framtiden. Jürgen avlade efter kriget Diplomingenjörsexamen inom maskinteknik och fortsatte direkt med en doktorsexamen inom samma område. Efter sin doktorsexamen kom Jürgen relativt omgående till den inom ubåtsvärlden legendariske Professor Gabler. Jürgen anpassade sig snabbt till arbetet på Ingenieur- kontor Lübeck (IKL) och kom snabbt in i den inre kretsen bland professorerna Gabler och Abels. Jürgen var tillsammmans med Gabler och Abels med och återuppbyggde den västtyska ubåtsflottan och skapade det tyska ubåtsundret under 1960-70 talet med exporten av ubåtar typ 209 som gav Tyskland och IKL en marknadsledande plats. Jürgen och hans designteam inom maskinkonstruktion vid IKL startade tidigt med utvecklingen av ett luftoberoende maskineri baserat på bränslecellteknik. Jürgen ledde därefter utvecklingen av bränslecelltekniken från IKL för HDW och Siemens för ubåtar fram tills dess att han togs upp i direktionen vid IKL i rollen som

453 försäljningschef. En roll som utvecklade Jürgen till en av ubåtsvärldens mest kända profiler. Jürgen blev den naturlige ledare för IKL när professorerna Gabler och Abels pesionerades. I denna roll drev Jürgen framgångsrikt IKL tillsammans med sina ägare tills IKL ubåtskontor togs över av HDW i Kiel. Inom HDW blev Jürgen också den naturlige försäljningschefen och varvets ansikte utåt. Även som försäljningschef fortsatte han att stödja utvecklingen av bränslecell- system till ubåtar typ 212 och 214. Jürgen var författare till ett flertal artiklar inom ubåtsteknik och var editor till den andra utgåvan på engelska av professor Gablers referensverk Submarine Design 2000. Jürgen utnämndes 1998 till professor i ubåtsdesign vid Hamburg-Harburgs tekniska högskola. Jürgen tillträdde tjänsten i direkt följd efter professorerna Abels 1978-1998 och Gabler 1959-1978. Inriktningen var återigen vidareutveckling av bränslecellsys- tem för ubåtar, speciellt avseende reformerteknik. Jürgen var en mer än välbekant pro- fil vid alla konferenser och symposier om ubåtar världen över. Lika kunnig och hård som han var i ubåtsfrågor lika charmerande var han som värd för de åtskilliga besöken och middagarna vid IKL och HDW. Jürgens välkända kunnighet och charm gjorde honom till en fruktad motståndare vid de internationella ubåtsaffärerna men genom Jürgens proffesionalism kunde vi svenskar fortfarande ha en god kontakt med våra tyska vänner vid HDW efter århund- radets ubåtsaffär då Kockums i konkurrens tog hem ubåtsordern till Australien. Trots att några av oss svenskar var HDW:s svåraste konkurrenter genom vår systematiska ubåtsutveckling kunde vi på ett lättsamt sätt umgås både i och utom tjänsten och fort- sätta att hålla en kamratlig nära kontakt. En av höjdpunkterna i Jürgens liv var därför när han invaldes till Kungliga Örlogs- mannasällskapet 2002. Det är med stor saknad som vännerna, kollegerna och konkur- renterna tar farväl av Jürgen men minnet av inte bara de interessanta ubåtsdiskusio- nerna utan även av diskussionerna om livet självt kommer att lysa klart. Av ledamoten Mats Nordin

Sten Ljungberg Akademiens äldsta ledamot kommendörkapten Sten Ljungberg avled den 24 oktober 2010 101 år gammal. Ännu vid 100 års ålder bodde han på Björnö i Haninge skärgård. Han körde fortfarande sin bil och var helt vital. Ljungberg invaldes till Kungl. Örlogs- mannasällskapet 1953. Han höll sitt inträdesanförande 1954 med rubriken – Atombomb mot sjöstridskrafter i bas – några synpunkter. Rubriken visar vad som var aktuellt vid tiden efter krigsslutet 1945. Analyser pågick av de allierades bombningar mot Hamburg, Dresden och atom- bomberna mot Hiroshima och Nagasaki. I Sverige hade besluten tagits och de första sprängskotten genomförts för det som sen skulle bli Musköanläggningen. Han skrev därefter en artikel i TiS med rubriken svensk import i krig. Av ledamoten Bo Rask

454 Jan Gunnar Tengstrand Marindirektören och kommendören Jan Gunnar Tengstrand, Danderyd, har avlidit 81 år gammal. Hans närmaste är hustrun Eva samt barnen Lena och Fredrik med familjen. Gunnar Tengstrand, var född i Stockholm, son till byrådirektören Axel Wilhelm T och hans hustru Marie-Louise född Bohman. Han tog studentexamen vid Norra Real i Stockholm 1949 och påbörjade därefter mariningenjörsutbildning vid Kungliga Sjö- krigsskolan. Efter avlagd civilingenjörsexamen 1954 vid Kungl. Tekniska Högskolans maskintekniska linje antogs han som marinunderingenjör i mariningenjörkårens re- serv. Efter en 18 månader lång stipendiatutbildning vid ASEA i Västerås tjänstgjorde Gunnar Tengstrand de första åren som specialingenjör inom torpedsektorn vid bl.a. Kungl. Marinförvaltningen, Örlogsvarvet i Stockholm och som torpedingenjör ombord och i Kustflottans stab. 1959 -62 placerades han som marinens kontrollingenjör vid Centrala Torpedverkstaden i Motala. När specialingenjörerna 1963 avvecklades inom mariningenjörkåren övergick han till civil verksamhet vid Amlab AB där han främst kom att arbeta med utveckling av torpedteknik. 1970 återvände Gunnar Tengstrand till en civil anställning som avdelningsdirektör vid Torpedbyrån i Försvarets materielverk där han blev djupt engagerad i utvecklingen av torped 42, för vilket han även belönades av Kungl. Krigsvetenskapsakademin. Han utsågs 1980 till chef för Torpedbyrån, en tjänst han innehade fram till sin pensionering 1989. Under denna tid deltog han också aktivt i och drev samarbetet med Danmark och Norge avseende utvecklingen av torped 613 1982 återinträdde han i mariningenjörkåren och utnämndes samtidigt till kommen- dör. Med sin gedigna tekniska utbildning, långa och breda erfarenhet gjorde sig Gun- nar Tengstrand känd som en ytterst skicklig och kunnig mariningenjör med förmåga att driva utvecklingen framåt. Han medverkade även i framtagning av ett antal böcker och publikationer om torpedvapnets utveckling. Gunnar Tengstrand hade en positiv, utåtriktad och lättsam läggning, som gjorde honom till en varmt uppskattad chef, medarbetare och arbetskamrat med en god portion humor. Utanför tjänsten värnade Gunnar starkt om familjen och umgänget med vänner, där han med sin musikaliska ådra ofta bidrog med sång och inte minst nubbevisor. Han ägnade sig gärna åt segling och båtliv och var under många år ordförande i Stock- sunds båtklubb. Inom föreningslivet var Gunnar Tengstrand en aktiv medlem i bl.a. Kungliga Motorbåt Klubben med Högbötes vänner, Stocksundsklubben, Sällskapet Amorina i Stocksunds hembygdsförening, Pedalorden, Tekniska museets vänner och KTH Alumni verksamhet. Gunnar Tengstrand var sedan 1975 ledamot av Kungliga Örlogsmannasällskapet Av ledamoten Robert Nordqvist

455 2010 års belöningar

Ordinarie ledamöterna Frank Rosenius och Gustaf von Hofsten har tilldelats Kungl. Örlogsmannasällskapets medalj i guld för idén till, och för genomförandet av, det lyckade och mycket uppskattade bokprojektet Kustflottan - de svenska sjöstrids- krafterna under 1900-talet. Ordinarie ledamoten Rolf Edwardson har tilldelats Kungl. Örlogsmannasällskapets medalj i silver. Rolf Edwardson har under tio år tjänstgjort som KÖMS bibliotekarie. Under Edwardsons ledning har bibliotekets samlingar katalogiserats och gjorts till- gängliga via den bibliotekskatalog som har skapats på KÖMS hemsida. Edwardson har dessutom genom föredrag, utställningar och visningar spritt kunskapen om bibliotekets unika samlingar av främst marin litteratur. F.d. Sjösäkerhetsdirektören Johan Franson har tilldelats Kungl. Örlogsmannasäll- skapets medalj i guld. Johan Franson tog juris kandidatexamen 1972. Mellan 1988 - 1995 var han Sjöfartsverkets chefsjurist. Mellan åren 1995 och 2008 var Franson Sveriges sjösäkerhetsdirektör och chef för Sjöfartsinspektionen. Under denna period innehade Franson ett flertal internationella uppdrag som svensk representant i FN-organet IMO (International Maritime Organisation). Under åren 2006 - 2009 var Franson ordförande i IMO:s rådsförsamling. Franson har genom sin mångåriga gärning lämnat synnerliga viktiga bidrag till den internationella maritima säkerheten och arbetet med att förhindra miljöskadliga utsläpp från fartyg, något som går helt i linje med ett av Kungl. Örlogsmannasällskapets syften, att utveckla sjöväsendet. Ordinarie ledamoten Christopher Werner har tilldelats ett stipendium om 30.000 kronor för forsatt forskning i breda termer inom området ”Maritime Security”. Chris- topher Werner har under lång tid forskat inom det marina området och hans forsk- ningsresultat har på ett tydligt sätt bidragit till ökade kunskaper hos personalen vid marina staber och förband. Kommendörkapten Jonas Källestedt har tilldelats en belöning om 10.000 kronor för väl genomförda studier vid US Naval War College, Newport, R.I. USA samt för väl skriven artikel i Tidskrift i Sjöväsendet nr 2/2010 med rubriken Assymetric conflict in the maritime domain – The terrorist perspective. Ordinarie ledamoten, samt avgående ordföranden i Kungl. Örlogsmannasällska- pet, Leif Nylander har tilldelats Kungl. Örlogsmannasällskapets medalj i guld. Leif Nylander har verkat som akademiens ordförande sedan 2005. Under Nylanders ledning har akademiens arbete successivt vitaliserats. Nylander har som ordförande utvecklat Kungl. Örlogsmannasällskapets verksamhet bl.a. genom att införa årsteman för verksamheten (Pirater 2009, Östersjön 2010) med tillhörande seminarier som vidgat den arena som Kungl. Örlogsmannasällskapt verkar på. Nylander har på detta sätt väl sva- rat för att Kungl. Örlogsmannasällskapet fortsatt utvecklas i enlighet med stadgarnas § 1 där det bl.a. anges att akademien ”har till syfte att följa och aktivt verka för utvecklingen av sjökrigsvetenskapen och sjöväsendet i allmänhet”.

456 Värnpliktige Christoffer Blomqvist, 1.ubåtsflottiljen, har tilldelats Kungl. Örlogs- mannasällskapets medalj i Kvinnoförbundets anda. Christoffer Blomqvist har tjänst- gjort som kock på HMS Orion (Gul besättning) och har på ett utmärkt sätt tillgodo- gjort sig sin utbildning och omsatt detta i tjänsten ombord på ett påtagligt sätt inom hela intendenturtjänstens omfång. Även inom övrig verksamhet ombord har Blomqvist varit aktiv. Närhelst på dygnet man träffar på Blomqvist är han pigg, glad och tjänstvil- lig på ett sätt som är på gränsen till ofattbart. hans personlighet smittar av sig på resten av besättningen och har skapat en god stämning ombord. Rekryt Josefine Bengtsson, 4.Sjöstridsflottiljen, har tilldelats Kungl. Örlogsman- nasällskapets medalj i Kvinnoförbundets anda. Rekryt J Bengtsson har under sin tid vid divisionen på ett utmärkt sätt tagit sig an sina arbetsuppgifter. Som ledsystoperatör på bevakningsbåten HMS Djärv ställs stora krav på att kunna arbeta självständigt och att kunna handla i FC anda, vilket Bengtsson har gjort på ett utmärkt sätt. I en liten besättning som en Bevakningsbåt har, krävs det att sjömännen är förtöjningsledare, en roll som Bengtsson har axlat med bravur. Bengtsson har även med mycket kort varsel tjänstgjort ombord HMS Sundsvall som ledsystoperatör i radiohytten under den internationella övningen NOCO 2010, även där löste hon sina uppgifter på ett okladerligt sätt. Bengtsson har under sin tid ombord visat sig vara en mycket bra skeppskamrat och är mycket omtyckt av sina kollegor. Hon har även ett artigt och hövligt bemötande mot överordnade. Värnpliktige Rikard Aldén, 3.Sjöstridsflottiljen, har tilldelats Kungl. Örlogsman- nasällskapets medalj i Kvinnoförbundets anda. Rikard Aldén har visat en lugn och mogen attityd. Rikard har självständigt och ansvarsfullt skött sina åligganden som skeppsnummer 041 kock ombord. Rikard har visat prov på mycket stora yrkeskunska- per och har presterat långt över vad som krävs och förväntas, redan från första dagen, som kock och sjöman ombord HMS Dristig. Även under hårda väderbetingelser har Rikard varit högpresterande. Rikard har dessutom varit läraktig och på kort tid blivit en god sjöman.

Ett antal av de belönade har mottagit sina belöningar av HM Konungen. Fr.v. Johan Franson, Frank Rosenius, ChristopherWerner och Jonas Källestedt.

457 Matrikel för Kungl. Örlogsmannasällskapet Vid utgången av år 2010 har Kungl. Örlogsmannasällskapet totalt 392 ledamöter enligt nedanstående fördelning: Svensk förste hedersledamot 1 Utländsk förste hedersledamot 1 Svenska hedersledamöter 13 Utländska hedersledamöter 14 Ordinarie ledamöter 261 Svenska korresponderande ledamöter 83 Utländska korresponderande ledamöter 15 Hedersledamöter, ordinarie ledamöter och korresponderande ledamöter upptas kate- gorivis i invalsnummerordning med namn, födelseår och invalsår. Den senast invalda ledamoten får i den fortlöpande medlemsmatrikeln nr 1452 räknat från 15 november 1771, då viceamiralen Kristoffer Falkengréen vid invalet erhöll invalsnummer 1. 1. Hedersledamöter 1366 Ulla Ehrensvärd 1927 2003 H M Konungen 1946 1968 1405 Jay M. Cohen 1952 2006 HRH Prince Philip 1921 1956 1413 Jørgen Berggrav 1953 2007 Hedersledamöter 1442 Nils Wang 1958 2010 851 Bengt Rasin 1922 1961 Ordinarie ledamöter 903 Bengt J Schuback 1928 1967 785 Åke Svedelius 1915 1955 908 Bror Stefenson 1929 1968 818 Lennart Lindgren 1919 1958 922 Benkt Dahlberg 1920 1969 862 Sten B Nilsson 1921 1963 1009 Ola Backman 1928 1975 864 Sigurd Håkanson 1920 1963 1033 Claes Tornberg 1936 1977 871 Nils U Rydström 1921 1964 1046 Peter Nordbeck 1938 1978 888 Bengt Odin 1921 1966 1061 Dick Börjesson 1938 1979 891 Lennart Forsman 1925 1966 1122 Herman Fältström 1941 1983 892 Åke Johnson 1923 1966 1188 Jan Klenberg 1931 1989 901 Lennart Jedeur-Palmgren 1927 1967 1217 Bertil Björkman 1947 1991 904 Rune Berlin 1925 1967 1227 Sir Michael Moore 1942 1992 911 Bengt O’Konor 1925 1968 1237 Kjell Prytz 1935 1993 914 Arne Gustafsson 1929 1968 1242 Göran Larsbrink 1952 1993 915 Hans Lindström 1924 1968 1247 Sakari Visa 1940 1994 917 Erik Ygge 1922 1968 1264 Esko Illi 1945 1996 918 Jan Prawitz 1932 1969 1286 Morten Jacobsen 1955 1998 921 Palle Sandberg 1929 1969 1300 Tim Sloth Jørgensen 1951 1999 928 Karl Ekman 1924 1969 1301 Peter Tamm 1928 1999 929 Per Gunnar Fernander 1921 1969 1302 Vladimir G Egorov 1939 1999 932 Cay Holmberg 1933 1969 1316 Angelo Mariani 1935 2000 934 Carl-Gustaf Hammarskjöld 1934 1969 1331 Hans Holmström 1949 2001 938 Bertil Stjernfelt 1917 1970 1350 Bengt Halse 1943 2002 939 Bo Rybeck 1935 1970

458 961 Per-Erik Bergstrand 1925 1971 1083 Anders Hammarskjöld 1942 1980 962 Lars M Werner 1923 1971 1084 Lars Thomasson 1935 1980 963 Jan Bring 1932 1971 1088 Carl Gustav Fransén 1938 1981 974 Gunnar Nordbeck 1931 1972 1089 Gustaf von Hofsten 1942 1981 975 Christer Fredholm 1926 1972 1090 Christer Hägg 1939 1981 982 Kjell Werner 1920 1973 1091 Kjell Lodenius 1934 1981 983 Gunnar-Bo Ericson 1933 1973 1093 Rolf Blomqvist 1937 1981 985 Per Insulander 1927 1973 1094 Ulf Edman 1943 1981 992 Lennart Nordgren 1922 1974 1095 Ulf Rubarth 1939 1981 993 Ulf G Samuelson 1931 1974 1097 Ulf Adlén 1929 1981 994 Bertil Daggfeldt 1933 1974 1098 Roger Sprimont 1942 1981 998 Carl Risberg 1927 1974 1103 Emil Svensson 1940 1982 999 Torbjörn Hultman 1937 1974 1104 Gunnar Bengtsson 1936 1982 1011 Lars G Persson 1937 1975 1105 Kent Nordström 1943 1982 1012 Gustaf Samuelson 1927 1975 1106 Sven Carlsson 1928 1982 1019 Göran Romare 1922 1976 1108 Bertil Kristensson 1939 1982 1020 Lars Norrsell 1934 1976 1110 Robert Nordqvist 1941 1982 1022 Rolf Öhman 1928 1976 1112 Sölve Larsby 1941 1982 1023 Malte Jönson 1933 1976 1120 Torsten Lindh 1941 1983 1025 Stefan Furenius 1934 1976 1125 Göran Oljeqvist 1941 1983 1027 Börje Huss 1922 1976 1127 N Gunnar Karlsson 1938 1983 1036 Hans Wachtmeister 1940 1977 1130 Tomas Öhrwall 1925 1983 1038 Nils Dellgren 1923 1977 1131 Anders Hammare 1937 1983 1041 Kristoffer Huldt 1927 1977 1141 Göran Frisk 1943 1984 1047 Gustaf Taube 1935 1978 1142 Bo Lindkvist 1937 1984 1048 Jan Sondén 1933 1978 1145 Nils Eklund 1944 1984 1050 Göran Wallén 1933 1978 1151 Tage Sjölander 1929 1985 1051 Håkan Söderlindh 1941 1978 1154 Lars-Ivar Nero 1946 1985 1055 Nils G:son Svahn 1936 1978 1159 Rolf Malm 1934 1985 1062 Torsten Engberg 1934 1979 1160 Carl Fredrik Ebeling 1944 1985 1065 Lars-Erik Hoff 1936 1979 1165 Nils-Ove Jansson 1946 1986 1067 Lars-Göran Rydkvist 1933 1979 1171 Björn Ljunggren 1942 1987 1068 Frank E Rosenius 1940 1979 1172 Örjan Sterner 1938 1987 1069 Fredrik Hillelson 1941 1979 1173 Lars Wedin 1947 1987 1070 Jarl Ellsén 1920 1979 1175 Torsten Björnsson 1938 1987 1074 Sten Swedlund 1937 1980 1176 Olov Andersson 1942 1987 1075 Sune Birke 1944 1980 1179 Rolf Brehmer 1943 1988 1076 Karl G Andersson 1931 1980 1180 Thomas Lundvall 1943 1988 1078 Bengt Hertzberg 1938 1980 1181 Lars O Graner 1939 1988 1079 Magnus Haglund 1942 1980 1182 Carl-Gustaf Dybeck 1944 1988 1080 Olof Bergelin 1940 1980 1183 Johan Fischerström 1944 1988 1081 Bengt Dahlgren 1933 1980 1184 Bengt Arne Johansson 1943 1988 1082 Per Lundbeck 1936 1980 1185 Anders Stävberg 1943 1988

459 1186 Jan Nordenman 1947 1988 1277 Michael Gustafson 1957 1997 1191 Leif H Sjöström 1938 1989 1278 Carl Fagergren 1960 1997 1192 Lars-Erik Salomonsson 1947 1989 1279 Lars Gryzelius 1954 1997 1194 Stefan Engdahl 1950 1989 1280 Bengt Nylander 1956 1997 1195 Lennart Danielsson 1947 1989 1281 Claes Lundin 1958 1997 1196 Bo Wranker 1946 1989 1287 Gunnar Wieslander 1962 1998 1198 Sture Malmgren 1943 1989 1288 Claes Göran Hagström 1952 1998 1203 Lars Wigert 1937 1989 1289 Lars-Olof Corneliusson 1959 1998 1206 Gösta af Klint 1946 1990 1290 Odd Werin 1958 1998 1208 Leif Ahlquist 1943 1990 1291 Hans Wicklander 1963 1998 1216 Håkan Larsson 1939 1991 1292 Anders Olovsson 1967 1998 1220 Curt Lundgren 1947 1991 1293 Johan Jenvald 1966 1998 1228 Sven Rudberg 1947 1992 1294 Anders Svensson 1964 1998 1229 Håkan Syrén 1952 1992 1303 Stefan Axberg 1945 1999 1230 Håkan Neckman 1949 1992 1304 Günter Villman 1954 1999 1231 Göran Boijsen 1951 1992 1305 Hans Jevrell 1964 1999 1232 Bengt Rygge 1943 1992 1306 Jan-Eric Nilsson 1957 1999 1233 Johan Forslund 1946 1992 1307 Christian Madsen 1955 1999 1236 Claes Dahlbäck 1947 1992 1308 Håkan Rugeland 1957 1999 1238 Göran Gunnarsson 1950 1993 1309 Mikael Tulldahl 1966 1999 1239 Rolf Löthman 1949 1993 1314 Rolf Edwardson 1944 1999 1241 Kenneth Lindmark 1949 1993 1317 Anders Grenstad 1958 2000 1243 Benny Sjövall 1951 1993 1318 Bengt Jarvid 1953 2000 1244 Marie G Jacobsson 1955 1993 1319 Peter Bager 1955 2000 1248 Björn Hamilton 1950 1994 1320 Anders Järn 1960 2000 1249 Bo Wallander 1952 1994 1321 Mikael Wendel 1955 2000 1251 Bengt Johansson 1952 1994 1322 Jan Berglöw 1961 2000 1252 Thomas Engevall 1960 1994 1323 Anders Johnson 1959 2000 1256 Jörgen Ericsson 1953 1995 1324 Håkan Magnusson 1959 2000 1257 Christer Nordling 1944 1995 1332 Erik Andersson 1957 2001 1258 Nils Bruzelius 1946 1995 1333 Lennart Bengtsson 1955 2001 1260 Mats Westin 1952 1995 1335 Andreas Olsson 1959 2001 1261 Torbjörn Larsson 1951 1995 1336 Kenneth Olsson 1949 2001 1262 Christian Allerman 1954 1995 1337 Mats Furenius 1961 2001 1265 Lennart Månsson 1951 1996 1338 Kenth Gutensparr 1958 2001 1267 Bo Rask 1952 1996 1339 Mats Nordin 1960 2001 1268 Tage Andersson 1951 1996 1340 Håkan Andersson 1961 2001 1269 Leif Nylander 1954 1996 1341 Mats Johansson 1957 2001 1270 Magnus Bergman 1960 1996 1342 Hans-Göran Olsson 1956 2001 1271 Mats Wigselius 1955 1996 1343 Lars Rydén 1957 2001 1272 Bengt Andersson 1955 1996 1344 Hans-Erik Fröberg 1953 2001 1275 Tommy Åsman 1950 1997 1345 Herman Håkansson 1955 2001 1276 Stefan Gustafsson 1958 1997 1346 Nils Grandin 1953 2001

460 1352 Magnus Hjort 1960 2002 1415 Mikael Holmström 1955 2007 1353 Jan Ericsson 1960 2002 1416 Stefan Larsson 1964 2007 1354 Carl-Johan Hagman 1966 2002 1417 Rikard Askstedt 1964 2007 1355 Per-Anders Emilson 1954 2002 1418 Christer Svensén 1950 2007 1356 Mikael Åkerström 1963 2002 1419 Leif Markusson 1947 2007 1357 Johan Hägg 1966 2002 1420 Kjell-Ove Schramm 1968 2007 1358 Dan Broström 1957 2002 1422 Jonas Haggren 1964 2008 1359 Thomas Fagö 1944 2002 1423 Bo Berg 1965 2008 1360 Karl-Edvard Henriksson 1955 2002 1424 Pär Flyghed 1964 2008 1361 Fredrik Hesselman 1964 2002 1425 Per Stefenson 1955 2008 1367 Sten Göthberg 1955 2003 1426 Richard Tornberg 1967 2008 1368 Kent Zetterberg 1946 2003 1427 Roger Nilsson 1964 2008 1369 Lennart Karlsson 1956 2003 1429 Berit Blomqvist 1958 2008 1370 Bengt Lundborg 1945 2003 1431 Jonas Wikström 1962 2009 1371 Christopher Werner 1946 2003 1432 Ola Truedsson 1956 2009 1372 Evorn Mårtensson 1961 2003 1433 Pontus Krohn 1969 2009 1373 Peter Haglind 1966 2003 1434 Sverker Lindholm 1962 2009 1378 Staffan Palmqvist 1957 2004 1435 Åke Dagnevik 1948 2009 1379 Bengt Lundgren 1965 2004 1443 Fredrik Hansson 1963 2010 1380 Jan Thörnqvist 1959 2004 1444 Magnus Westerlund 1960 2010 1381 Patrik Selling 1963 2004 1445 Jon Wikingsson 1971 2010 1382 Patric Hjort 1965 2004 1446 Jan Westas 1965 2010 1383 Mikael Johnsson 1958 2004 1447 Joakim Dahlman 1974 2010 1384 Jan Floderström 1962 2004 1448 Anders Enström 1964 2010 1385 Kristian Gerner 1942 2004 1386 Per-Ola Johansson 1966 2004 Korresponderande ledamöter 1387 Hans Granlund 1961 2004 898 Sigfrid Wennerberg 1929 1967 1388 Henrik Börjesson 1974 2004 899 Jacob Sundberg 1927 1967 1389 Klas-Göran Karlsson 1955 2004 948 Lennart Kihlberg 1918 1970 1392 Dan Sten Olsson 1947 2005 950 Sven Swarting 1925 1970 1393 Olof Stenhammar 1941 2005 966 Walter Wicklund 1923 1971 1394 Claes Grebell 1949 2005 978 Lennart Rosell 1926 1972 1395 Per Jenvald 1962 2005 989 Paul Pålsson 1928 1973 1396 Jonas Carlsson 1957 2005 1001 Carl-Gustaf Jennergren 1918 1974 1397 Magnus Lüning 1964 2005 1002 Sven Nordenhem 1921 1974 1398 Marcus Mohlin 1965 2005 1044 Ebbe Schön 1929 1977 1399 Mikael Magnusson 1963 2005 1045 Jan Eliasson 1940 1977 1400 Fredrik Palmquist 1965 2005 1056 Lars Wigenius 1928 1978 1401 Håkan Nilsson 1964 2005 1058 Lars Inge Holster 1942 1978 1406 Jacob Wallenberg 1956 2006 1085 Peter von Busch 1935 1980 1407 Jens Plambeck 1962 2006 1100 Hans G Frisk 1930 1981 1408 Jonas Olsson 1957 2006 1102 Bo Hugemark 1936 1981 1414 Carl Öhrström 1961 2007 1113 Leif Leifland 1925 1982

461 1114 Jürgen Rohwer 1924 1982 1311 Henrik Landerholm 1963 1999 1115 Torsten Seeman 1930 1982 1312 Hans O Broberg 1947 1999 1116 Bertil Johansson 1926 1982 1313 Tomas Ries 1953 1999 1118 John Sjögren 1940 1982 1325 Dag Hartelius 1959 2000 1132 Nils Abrahamson 1924 1983 1327 Manne K. A. Koerfer 1964 2000 1134 Sven H Salén 1939 1983 1328 Per Møller Nielsen 1960 2000 1135 Björn Sjunnesson 1927 1983 1330 Juha Nurminen 1946 2000 1136 Christer Ardell 1936 1983 1347 Olle Rutgersson 1945 2001 1138 Bertil König 1928 1983 1348 Åke Holmquist 1943 2001 1147 Sten Ingvar Nilsson 1929 1984 1363 Joris Janssen Lok 1963 2002 1149 Sven O Bidö 1935 1984 1364 Niklas Granholm 1964 2002 1162 Stellan Bojerud 1944 1985 1365 Inga-Lena Fischer 1948 2002 1163 Bengt Forssbeck 1924 1985 1374 Inge Tjøstheim 1955 2003 1164 Ove Bring 1943 1985 1375 Lars Jakobsson 1957 2003 1167 Göran Sundström 1930 1986 1376 Martin Hagbyhn 1959 2003 1168 Göran Steen 1922 1986 1377 Michael Krafft 1948 2003 1169 John B Hattendorf 1941 1986 1390 Joakim Severinson 1962 2004 1187 Lars-Åke Kvarning 1931 1988 1391 Mats Elofsson 1965 2004 1199 Hans Corell 1939 1989 1402 Donald C F Daniel 1944 2005 1202 Staffan Kvarnström 1943 1989 1403 Hans Josefson 1940 2005 1210 Ivar Virgin 1936 1990 1404 Mats G Larsson 1946 2006 1212 Gunnar Nordanfors 1925 1990 1409 Lars Rönnquist 1959 2006 1213 Bo Huldt 1941 1990 1410 John Nilsson 1949 2006 1214 Gert Schyborger 1940 1990 1411 Mats Ericsson 1944 2006 1222 Hans Hedman 1942 1991 1412 Esbjörn Hillberg 1940 2006 1225 Johan Tunberger 1944 1991 1421 Henrik Lindén 1966 2007 1226 Christer Zetterberg 1941 1991 1428 Andreas Hanson 1969 2008 1235 Robert Dalsjö 1958 1992 1430 Mikael Brännvall 1968 2008 1246 Bertil Malmberg 1940 1993 1436 Milan Vego 1940 2009 1253 Erik Norberg 1942 1994 1437 Martin Norsell 1971 2009 1254 Richard Cobbold 1942 1994 1438 Gunnar Öhlund 1955 2009 1255 Per-Inge Lindqvist 1948 1994 1439 Annicka Engblom 1967 2009 1263 Jan Cederlund 1944 1995 1440 Hans Christian Bjerg 1944 2009 1273 Håkan Berggren 1936 1996 1441 Per Andersson 1946 2009 1274 Nils Daag 1948 1996 1449 Lee Willet 1968 2010 1283 Hervé Coutau-Bégarie 1956 1997 1450 Olof Holm 1940 2010 1284 Klas Helmerson 1942 1997 1451 Torbjörn Dalnäs 1946 2010 1285 Tor Egil Walter 1954 1997 1452 Claes Berglund 1965 2010 1295 Gunnar Åselius 1965 1998 1296 Michael Zell 1950 1998 1297 Lars G Josefsson 1950 1998 1298 Hans-Christian Hagman 1968 1998 1299 Gunnar Dyhre 1937 1998

462 Nyförvärv till KÖMS bibliotek 2010

B Allmänt Bjerg, Hans Christian Samvaer och kameeratskab, Söofficerföreningens historie gennom 150 år 1859-2009, 2009, 110 s, ill (gåva) Nationalencyklopedin 2009, Malmö 2009, 440 s, ill Fors Maria mfl Den osynliga fienden : IED-attentats påverkan på leder- skap, tillit och motivation, Karlstad 2010, 72 s (gåva) F Språkvetenskap Abrahamson, Nils Björkholmsmålet. Ordlista. Karlskrona 2009, 168 s., ill. (gåva) K Historia Danmark efter den kolde krig : udenrigs- og sikkerhed spolitikken under forandring 4 band, Haslev 2005 Andersson, Lennart (red) Svenska flygbaser 2008, FOKK nr13, (gåva) Ashton, John R Lives and livelihoods in little London, The story of Bri- tish in Gothenburg 1621-2001, Sävedalen 2003, 168 s, ill (gåva) Besedin, Vasilij Inifrån U 137. Min egen berättelse. Karlskrona 2009, 112 s., ill. Björeman, Carl År av uppgång, år av nedgång. Försvarets ödesväg under beredskapsåren och det kalla kriget. Stockholm 2009, 256 s. ill. (gåva) Elofsson, Ingmar; Wigert, Lars (red.) Röjdykarna i vått och torrt. (Försvaret och kalla kriget nr 22). Stockholm 2010, 240 s., ill. (gåva) Gaddis, John Lewis The Cold War. A new history. London 2007, 333 s., ill., ill. kart. Haglund, Magnus Flottan och det kalla kriget. Ett personligt perspektiv. Stockholm 2009, 104 s., ill. (gåva) Mickwitz, Joachim (red.) Havet, minnet, slaget. Kriget 1808-09.18 Sagalunds museum, 159 s., ill. (gåva) Nygren Bertil m.fl. Russia on our minds, Vällingby 2010, 296 s, (gåva) Skoglund, Claës Det bästa försvarsbeslut som aldrig kom till stånd. Ett kontrafaktiskt uppslag. Stockholm 2009, 189 s., ill. (gåva) Wolke, Lars Ericson ; Hårdstedt, Martin Svenska sjöslag. Stockholm2009, 368 s., ill.

463 Wolke, Lars Ericson Lasse i Gatan : kaparkriget och det svenska stormaktsväl- dets fall, Falun 2006, 318 s, ill L Biografi Aldridge, David Denis Admiral Sir John Norris and the British naval expeditions to the Baltic Sea 1715-1727. Lund 2009, 381 s., ill. kart. (gåva) Bjerg, Hans Chistian Admiral Rechnitzers Maritime och Politiske erindringar 1905-40, Köpenhamn 2003, 455s (gåva) Bjerg, Hans Chistian Böger, artiklar og foredrag 1964-2004, Hörnholm 2004, 40 s, ill, (gåva) Claesson, Göran C-O Från livbåt till flytande palats. Stockholm 2009, 439 s., ill. + CD-skiva (gåva) Ljung, Lennart Överbefälhavare Lennart Ljungs tjänstedagböcker 1978- 1983, Stockholm 2010, 500 s Ljung, Lennart Överbefälhavare Lennart Ljungs tjänstedagböcker 1984- 1986, Stockholm 2010, 435 s Schwieler, Bror Johan Petter Cumelin 1764-1820. Ett bortglömt konst- närsöde. Stockholm 2008, 40 s., ill. (Kandidatuppsats) (gåva) Wachtmeister, H. Alarik Memoirer 1945-1947. Stencilskrift 2009. 17 s. (gåva) Voelcker, Tim Admiral Saumarez versus Napoleon, The Baltic 1807-12 Woodbridge 2008, 280 s O Samhälls- och rättskunskap Blom, Hans W.(ed.) Property, piracy and punishment. Hugo Grotius on war and booty in De iure praedae. Concepts and contexts. Leiden 2009, 422 s. (gåva) Deverell, Edward Crisis-induced learning in public sector organizations. Stockholm 2010, 243 s. (gåva) Jacobsson, Marie Folkrätten, havet och den enskilda människan. Malmö 2009, 124 s., ill.(gåva) Kantor Ana Examining the possibilities for security sector reform: the role of international police in peace support operations, Stockholm 2009, 196 s, (gåva) P Fartyg och sjöfart Elleman, Bruce A m.fl. Piracy and maritime crime, Naval War college Newport papers, Newport 2010, 274 s Hjulhammar, Marcus Stockholm från sjösidan, Värnamo 2010, 360 s, ill Melin Olle(red) Årsbok för marinmusei vänner 2009, Karlskrona 2010, 190 s, ill (gåva)

464 Revborn, Lennart Sjömanshus i väst. Stockholm 1995, 60 s., ill. (gåva) Revborn, Lennart Sjömanshus i ost. Stockholm 1997, 126 s., ill. (gåva) Revborn, Lennart Sjömanshus i syd. Stockholm 1996, 138 s., ill. (gåva) Revborn, Lennart Sjömanshus i nord, Karlskrona 1998, 132 s, ill, (gåva) S Militärväsen Andrén, Krister (red.) I backspegeln. Med Håkan Syrén som ÖB 2004-2009. Stockholm 2009, 281 s., ill. (gåva) Berggren, Anders (red.) Förutsättningar för att verka internationellt. Slutrapport från temaområde Människan i NBF 2004-2008. Stockholm 2008, 362 s. (gåva) Bjerg, Hans Christian Dannebrogen- historien om et kristet og , national symbol, Viborg 2006, 136 s. (gåva) Bjerg, Hans Christian Fra sömilitaer kapacitet till museumgenstan, Ubåden i dansk försvarspolitik gennom 100 år, 2009, 112 s, ill, (gåva) Bjerg, Hans Christian Sjömakt i Nord-Europa 1500-1800, Moss 2007, 114 s ill, (gåva) Bjerg, Hans Christian Sövaernets maerkedag, 2005, 72 s, (gåva) Bäccman Charlotte Behåll lugnet och håll dig frisk : personlighetens och intelligensens påverkan på förmågan att hantera påfrestningar, Karlstad 2010, 30 s (gåva) Danielsson, E.; Carlstedt, B. Reservofficeren: från att fylla vakanser till att nyttja kompetenser. Stockholm 2009, 60 s. (gåva) Friedman, Hal M Digesting history, The US Naval War college, the Les sons of World war two and future naval warfare, 1945- 1947, Newport 2010, 378 s, ill Gustavsson, Björn et al. De första specialistofficerarna. Stockholm 2010, 30 s. (gåva) Gustafsson, Björn et al. Faktorer som påverkar viljan att stanna i Försvarsmakten, stressrelaterad ohälsa, trivsel på jobbet samt säkerhetsbe- teende. Stockholm 2009, 20 s. (gåva) Lo, Timothy (red.) Onwards and upwards. Celebrating 40 years of the navy. Singapore 2007, 167 s., ill. (gåva) Smirnov, Alexej Det första stora kriget. Värnamo 2009, 240 s Treverton, Gregory F. Bridging the divide between scientific and intelligence analysis. Stockholm 2009, 32 s. (gåva) Weibull, Louise ”Vi borde också få medalj”. Om stöd till militära familjer under utlandstjänstgöring. Stockholm 2009, 68 s. (gåva)

465 Innehållsförteckning för Tidskrift i Sjöväsendet 2010 ANDERSSON, PER Vad gjorde de här? Personliga reflexioner om den främmande undervattensverksamheten...... 211 BJERG, HANS-CHRISTIAN 300 års konflikt - 200 års sameksistens. Kommen- tarer til orlogsrelationerne mellem Sverige og Danmark gennem 500 år...... 128 DAGNEVIK, ÅKE Teknisk utveckling i Kustbevakningen 1989-2009.... 39 ENGBLOM, ANNICKA Marinen 10.0...... 19 ENGEVALL, THOMAS Kungl. Örlogsmannasällskapet mot framtiden...... 382 GRENSTAD, ANDERS Marinen inför framiden...... 11 GÖTHBERG, STEN Den svenska civila sjöfartsnäringens nuvarande situation och förutsättningar...... 389 HAGGREN, JONAS Ubåtarna tillhör kärnan i det svenska försvaret..... 355 JENVALD, PER Humanteknik och underhållstjänst - trender och resultat det gångna året...... 253 KJELLESTEDT, JONAS Assymetric conflict in the maritime domain - The terrorist perspective...... 153 MAGNUSSON, HÅKAN Marinens utbildningssystem...... 101 LAGERDAHL, PHILIP Maritim säkerhet – en fråga om samarbete...... 421 LARSBY, SÖLVE & Marina vapentekniska trender – något om NORSELL, MARTIN nyttiga verktyg...... 406 LINDESTAM, ÅSA Ett fredligt innanhav...... 123 LINDHOLM, SVERKER Projekt NGU, Nästa Generations Ubåt, ett nationellt kompetensutvecklingsprojekt...... 360 NILSSON, HÅKAN HMS Carlskrona på insats, en lång resa och inte en långresa...... 395 NILSSON ROGER Amfibiebataljon - marininfanteri eller amfibieförband...... 54 NORDENMAN, JAN Ubåtar i den nya världsordningen...... 277 NORDSTRÖM, KENT Astronomisk navigation förr och nu...... 137 NORSELL, MARTIN Militärtekniskt perspektiv något för officeren - eller är det teknikerns problem?...... 163 NYLANDER, LEIF Kungl. Örlogsmannasällskapet igår, idag, imorgon...... 379 RASK, BO Året som gått...... 385

466 SELLING, PATRIK Efter Lissabonfördraget: Möjligheter och perspektiv...... 67 SVENSÉN, CHRISTER Traumakirurgi under operation Atalanta - erfarenheter från ME 01 i Adenviken...... 115 THÖRNQVIST, JAN Flaskpost från en Force Commander...... 183 TRUEDSSON, OLA Marint basskydd - Ja tack!?...... 225 VEGO, MILAN On Naval Warfare...... 73 VEGO, MILAN On Naval Theory...... 245 WANG, NILS CHRISTIAN Inaugural address...... 375 WEDIN, LARS Motorvägar på havet...... 29 WERIN, ODD Ett år som Försvarsmaktens redare...... 207 WIDÉN, JERKER Forskningsseminariet Marin taktik vid det kalla krigets slut - en slutrapport...... 257 WIDMAN, ALLAN Marinen nu och mot framtiden...... 125 WIKSTRÖM, JONAS Från MCOPEST till BOSB – och sedan? Utveck- lingen av minröjningssamarbetet i Östersjön...... 413 ÖHLUND, GUNNAR Marinteknisk kompetens och utvecklingstrender... 233

Belöningar 2010...... 456 Bokanmälan...... 174, 271, 440 Debatt...... 95, 172, 435 Innehållsförteckning för Tidskrift i Sjöväsendet 2010...... 466 Kungl. Örlogsmannasällskapets styrelse och funktionärer verksamhetsåret 2010...... 443 Matrikel för Kungl. Örlogsmannasällskapet...... 458 Meddelanden från Kungl. Örlogsmannasällskapet...... 3, 97, 177, 273, 369 Minnesteckningar för 2010...... 446 Nya ledamöter invalda 2010...... 444 Nyförvärv till Kungl. Örlogsmannasällskapets bibliotek 2010...... 463 Ordförandens ord...... 6, Redaktörens spalt...... 9, 99, 179, 276, 373 Referat/Inlägg...... 93, 170, 438 Sammanträdesplan för Kungl. Örlogsmannasällskapet verksamhetsåret 2011...... 372 Verksamhetsplan för Kungl. Örlogsmannasällskaptes bibliotek...... 180

467 En partner att lita på!

MTU's motorer är konstruerade för maximal driftsäkerhet och totalekonomi. Detta har gjort MTU till en av världens ledande leverantörer av motorer för kommersiellt bruk. Med ett komplett sortiment från 125 kW till 9.000 kW och ett rikstäckande servicenät erbjuder vi såväl prestanda som trygghet.

Tel: 08-500 121 40 www.swedmotor.se, [email protected]

468 Nowhere to hide

FROM EXTREME LITTORAL EN- Reliable and easy to operate, the SEA PROduct SEA GIRAFFE AMB FunctiOn MULTI-ROLE VIRONMENTS to the blue waters of GIRAFFE AMB is designed to build ARenA NAVAL wORLdwIdE the ocean, the SEA GIRAFFE AMB total situational awareness, provide Multi-role Surveillance Radar per- decision superiority and gain the ceive every conceivable air and initiative in countering any hostile surface threat. approach. SEA GIRAFFE AMB provides a full If Giraffe can’t find it, it isn’t there. range of nonconflicting functions for simultaneous Air/Surface Surveil- lance, 360˚ rocket/artillery/mortar alert and weapon location, navigation and gunfire support.

www.saabgroup.com POSTTIDNING B

Returadress: TiS c/o Engevall Junibacken 9 135 54 Tyresö

www.kockums.se Mästare i smygteknik på ytan och under

ThyssenKrupp Marine Systems Thyssenkrupp