DOCSLIB.ORG

Sjövå.Sendet

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text

Load more

TIDSKRIFT I SJÖVÅ.SENDET 177 1 ME D FÖRSTÅN D OCH STYRKA UTGES AV KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET N:r 1 2002 TIDSKRIFT I SJÖVÄSENDET FÖRSTA UTGIVNINGSÅR 1836 KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET TIDSKRIFT I KARLSKRONA POSTGIRO 125 17 - 9 BANKGIRO 446-3220 Redaktör och ansvarig utgivare: Kommendörkapten LARS WIGERT, Pilgatan 5 A, 352 36 Växjö. Telefon: 0470-212 45, alt. 070-582 6385, c-mail: [email protected]. Kungl. Örlogsmannasällskapets postadress: Box 13025, 103 01 Stockholm. Annonser: MARGARET A JOHANSSON, Mälby l, 148 95 Mus kö, Telefon: 08-500 454 76, Telefax 08-500 456 79. Ekonomi och prenumerationer: Kommendör 1.gr JAN BRING, Kantatvägen 27, 13140 Nacka, Telefon: 08-716 73 38, Telefax: 08-466 97 92. Tidskrift i Sjöväsendet utkommer i regel med 4 häften per år. Prenumerationspris 150 kronor per år inom Sverige, 200 kr utrikes. Prenumeration sker endast genom att avgiften insätts på post­ girokonto 125 17-9. Inbetalningskort utsänds med fö rsta häftet årligen. Införda artiklar, recensioner, o dyl honoreras med c: a 50 kronor per sida. För införd artikel. som av KÖMS anses särskilt förtjänt, kan fö rfattaren belönas med sällska• pets medalj och/eller penningpris. Bestämmelser för Kungl. Örlogsmannasällskapets tävlingsskrifter återfinns i häftena nr l och 4. Innehåll nr 1/02 Meddelande .......................................................................................................................... 3 Socialistiska amiraler - Iakttagelser rörande amiralsutnämningarna i Osttyskland ... 5 Av Klaus-Richard Böhme Tre år som Generalinspektör för marinen -blev det som jag hade tänkt mig? ......... 14 Av Torsten Lindh I Eugenies kölvatten och anda ......................................................................................... 18 Av Claes Tornberg Akademiseringen av den högre officersutbildningen .................................................... 21 Av Inge Jonsson En föränderlig värld ........................................................................................................... 25 Av Bertil Björkman Handsken är tagen med bibehållen huvudkurs .............................................................. 31 177 1 Av Göran Larsbrink MED FÖRSTÅND OCH STYRKA Hårsfjärden 1982- fakta i målet ...................................................................................... 33 Av Göran Wallen Verksanthetsberättelse 2001 ............................................................................................. 51 UTGESAV Belöningar 2001 .................................................................................................................. 54 Bokanmälan ........................................................................................................................ 56 Nya ledamöter invalda 2001 ............................................................................................. 58 KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET Nyförvärv Kungl. Örlogsmannasällskapets bibliotek 2001 ........................................... 64 Matrikel för Kungl. Örlogsmannasällskapet .................................................................. 67 165:e årgången Innehållsförteckning för Tidskrift i Sjöväsendet 2001 ................................................... 73 2002 JSSN 0040-6945 Abrahamsons Tryckeri AB, Karlskrona 2002 Tackför att vi lever! Meddelande från Kungl. Örlogsmannasällskapet Nr 7/2001. Kungl. Örlogsmannasällskapets 230:e högtidssammanträde 15 november 2001 i Karlskrona (Utdrag ur protokoll) Sammanträdet ägde rum i Marinmuseum i Karlskrona i närvaro av 88 ledamöter och inbjudna gäster. § 2 Föredrogs föregående protokoll och lades till handlingarna. Hjälp fler! §3 Föredrogs årsberättelsen och lades till handlingarna. §4 Valdes ledamoten Göran Larsbrink till ordförande för nästa verksamhetsår. Giro 900 800-4 Röda korset §5 Omvaldes ledamoten Bengt Andersson till vice ordförande för nästa verksam- hetsår. § 6 Infördes och överlämnades diplom till nyinvalda. § 7 Högtidssammanträdet ajournerades. § 8 Sammanträdet återupptogs. § 9 Redogjorde sekreteraren för verksamheten under det gångna året samt före• drog ledamoten Jan Bring utdrag ur minnesteckningar över under året avlidna ledamöter. § 1O Tillkännagavs och utdelades årets belöningar. § 11 Höllledamoten Torsten Lindh anförande under rubriken "Tre år som general­ inspektör för marinen- blev det som jag tänkt mig?" 2 3 Korresponderande ledamoten § 12 Höll hedersledamoten Claes Tornberg anförande under rubriken "I Eugenies KLAUS-RlCHARD BÖHME kölvatten och anda". § J3 Höll preses i Kungl. Vetenskaps, Historie och Antikvitets Akademien, profes­ sor emeritus Inge Jonsson anförande under rubriken "Akademisering av den högre officersutbildningen". § 14 Höll Kungl. Örlogsmannasällskapets avgående ordförande, hedersledamoten Bertil Björkman anförande vid sitt nedläggande av ämbetet. § 15 Höll Kungl. Örlogsmannasällskapets nyvalde ordförande, ledamoten Göran avtackade och utdelade akademiens guldmedalj Larsbrink anförande vari han Docent Klaus-Richard Böhme var fram till sin till hedersledamoten Bertil Björkman. pensionsavgång 2000 chefför militärhistoriska avdelningen vid Försvarshögskolan Vid protokollet Herman Fältström Socialistiska amiraler- Iakttagelser rörande sekreterare amiralsutnämningarna i Östtyskland1 Inträdesanförande hål/el vid Kungl. Orlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i Stockholm 31 ok!Ober 2001 Enligt de allierades beslut skulle det i maj 1945 besegrade Tyskland inte ha några stridskrafter. Som bekant blev det inte så. Till följd av de politiska omständigheterna fanns det tio senare återigen rätt betydande tyska militära styrkor, bland annat Redaktionen byter adress: sjöstridskrafter. 1945 upplöste de tre huvudallierade "Kriegsmarine" och övertog dess materiel och institutioner. Amerikanerna och engelsmännen utnyttjade dock använde de Från och med l januari 2002 har redaktionen nedanstående adress: personal och fartyg från "Kriegsmarine" för minsvepning. Dessutom tyska marinofficerares kunskaper för sina underrättelsetjänster. Det gjorde inte marinofficerare TidskrUt i Sjöväsendet Sovjetunionen, vilket framför allt berodde på att relativt få tyska med ryssarna. c/o Wigert hade hamnat i ryskt fångenskap och ännu färre ville samarbeta Pilgatan5A 352 36 VÄXJO Frågeställningar då det beslöts att sätta upp polisära be­ redskapsstyrkor. De var militärt organi­ I det följande behandlas frågan i vad mån Telefon: 0470-212 45 alt. 070-582 6385 serade och förlagda i kaserner. Från bör• östtyskarna lyckades skapa en profes­ Telefax: Saknas jan hade kommunisterna skaffat sig kon­ sionell officerskår. Detta skall ske genom E-mail: !ars. [email protected] troll över dem. Politiska officerare till sa t­ att titta på den östtyska amiralskåren, när• tes 1948. Den l oktober 1952 infördes mare bestämt dess sammansättning, socia­ militära grader. Till militära styrkor blev la bakgrund, utbildning m.m. I detta sam­ de officiellt den l mars 1956. manhang skall även frågan om ett eventu­ Den sjömilitära återupprustningen ellt arv från Kriegsmarine tas upp. kom i gång först 1950. Detta kan framför allt förklaras med att den kommunistiska Den östtyska upprustningen regimen för att säkra sin makt naturligt­ I den sovjetiska ockupationszonen börja• vis först skapade styrkor som kunde sät• de återupprustningen redan i april 1946, tas in vid inrikes oroligheter. ' En utförligare och dokumenterad version finn s i MHT 2001. 4 5 Den östtyska marinen Kriegsmarine. I en systematisk värv• hade marinen inga problem att rekrytera marinen, var Felix Scheffler som chef och Personal ningsaktion sökte man förmå dessa att kompetenta officersaspiranter. Fram till Friedrich Elchlepp. återinträda i militär tjänst. Av olika skäl 1963 måste all stabsutbildning genomför• Scheffler var född 1915. Efter nioårig Mellan 1950 och 1955 växte marinens hade man en viss framgång: De erbjöds as i Sovjetunionen. Först då fick den re­ skolgång hade han utbildat sig till färg­ personal från 2 250 till 10 000 man. Från befordran till officer och underofficer dan 1959 öppnade östtyska militärhög• handlare. 1933 till l 936 hade han varit 1956 och fram till mitten av 1960-talet utan längre teoretiska studi er, bättre be­ skolan i Dresden en marinlinje. matros i handelsflottan. 1937 började han ökades den till knappt 17 000 man. Den­ talning och bättre mat. Det tycks ha varit gynnsamt för karri­ sin tjänstgöring i Wehrmacht, där han a­ na styrka behölls fram till l 989. Vid mo­ Till personalen från Kriegsmarine ären att ha fått utbildning i Sovjetunio­ vancerade till fanjunkare i ingenjörstrup• bilisering hade den vuxit till c:a 30 000 kom män som tjänstgjort i handels- eller nen. Rent objektivt bör dock konstateras perna. 1941 togs han tillfånga av ryssar­ man. Sedan 1956 var marinen den minsta fiskeflottan och vid sjöpolisen. För att sä• att utbildningen i Sovjetunionen inte na. Under intryck av det han fick veta om av de östtyska försvarsgrenarna. kerställa rekryteringen av yngre personal minst gav sådana kunskaper i ryska språ• tyskarnas krigsförbrytelser i Sovjetunio­ engagerades den kommunistiska ung­ ket och om de sovjetiska vapensystemen nen blev han kommunist och deltog i Materiel domsorganisationen och arbetsförmed­ och militära rutinerna att den underlätta• sovjetiska partisaninsatser. 1947 kom Den östtyska marinen koncipierades för lingarna. De sistnämnda hade ett i vissa de samarbetet med den huvudallierade. han till den sovjetiska ockupationszonen samverkan med den sovjetiska baltiska fall rätt övertygande argument för tjänst• Utbildningen i Sovjetunionen ski lde sig i Tyskland.
Recommended publications
  • Erlander Och Den Besvärliga Neutraliteten Av Bengt Gustafsson

    Erlander Och Den Besvärliga Neutraliteten Av Bengt Gustafsson

    DISKUSSION & DEBATT Erlander och den besvärliga neutraliteten av Bengt Gustafsson det som var avsikten från början med den- Gustav Möller hade han haft ansvar för na studie var att försöka fördjupa kunska- landets inre säkerhet, den svenska under- pen om det svenska flygvapnets förberedel- rättelsetjänsten i Norge samt det politiska ser för att kunna operera tillsammans med ansvaret för den militära utbildningen av främst USA:s flygvapen, det vill säga komma norska och danska värnpliktiga i Sverige, längre än Neutralitetspolitikkommissionen de så kallade ”polititropperna”. (NPK) gjorde 1994. Det skulle snart visa Det senare var ett avsteg från den då sig att jag hamnade i en annan och intres- förklarade neutraliteten. Ett annat, och ett santare frågeställning, som ansluter till av de allvarligaste avstegen, var dock att SvD-reportern Mikael Holmströms avsnitt vi 1943-45 lät brittiska och amerikanska med uttrycket Ögonaböj i en rubrik i hans bombplan flyga över Götaland på sin väg bok som kom ut förra året.1 En samman- mot sina mål i Nazityskland. Att genom- fattning av flygvapnets förberedelser för föra en annan politik i en krigssituation Natostöd fick förvisas till ett appendix. Jag än den officiellt deklarerade utrikespoliti- kom förresten ej heller på så mycket nytt ken var sålunda inte Erlander främmande. om förberedelserna. Dubbelpolitiken fördes med omsorg om Den fråga som kom att intressera mig den svenska demokratins överlevnad i en vilken behandlas i det följande är om stats- svår situation. minister Tage Erlander insåg att målsätt- ningen syftande till neutralitet i krig var Åtgärder inom det oförenlig med de möjligheter som var för luftoperativa området handen i början av det kalla kriget.
  • Namn Att Minnas

    Namn Att Minnas

    Namn att minnas Stig Synnergren Stig Synnergren är Sveriges förste socialde­ Stig Synnergren må alltså vara mer eller mokratiske överbefälhavare. Till hans heder mindre socialdemokrat, men någon politisk ge­ skall genast sägas att han inte blev överbefäl• neral är han inte. Hans sakliga kompetens för havare i sin egenskap av partiboksinnehavare. befattningen som öB är oomtvistad - låt vara När allt kommer omkring har han i själva att man kanske på ett tidigare stadium trodde verket ingen partibok. Han har bara vid flera att han snarare skulle sluta sin karriär som ar­ tillfällen uttalat att det parti, vars allmänna mechef. Denna karriär har redan hunnit bli le­ politiska värderingar kommer hans egna när• gendarisk. Synnergren har avancerat från kap­ mast är socialdemokratin. ten till öB på tolv år. På fem år avancerade Man kan för övrigt ha anledning att fråga han från kapten till generalmajor och passe­ sig om dessa uttalanden alltjämt äger giltig­ rade då 208 överstar och överstelöjtnanter! het. Synnergrens lojalitet mot socialdemokra­ När han år 1962 utnämndes till armestabs­ tin har satts på hårda prov till följd av den chef var han med sina 47 år vår yngste gene­ socialdemokratiska regeringens illojalitet mot ral. Synnergren, när den ställde honom inför ett Men låt oss börja från början. Stig Gustaf fullbordat faktum beträffande officerslockou­ Eugen Synnergren är med liv och själ norr­ tcn. Det har gått rykten om att Synnergren länning, närmare bestämt norrbottning. Hans övervägde att ställa sin plats till förfogande far var lokförare och socialdemokratisk stads­ som protest mot regeringens huvudlösa åtgärd fullmäktig i Boden - där modern f ö var so­ och att endast den omständigheten att lock­ cialdemokratisk ledamot av barnavårdsnämn• outen avblåstes förmått honom att kvarstå.
  • The Impact of Social Capital on Economic and Social Outcomes C 2008 I.˙ S

    The Impact of Social Capital on Economic and Social Outcomes C 2008 I.˙ S

    The Impact of Social Capital on Economic and Social Outcomes c 2008 I.˙ S. Ak¸comak All rights reserved. Cover artwork by I.Semih˙ Ak¸comak Prepared with LATEX Published by Universitaire Pers Maastricht ISBN 978 90 5278 799 2 Printed in the Netherlands by Datawyse Maastricht The Impact of Social Capital on Economic and Social Outcomes Proefschrift ter verkrijging van de graad van doctor aan de Universiteit Maastricht, op gezag van de Rector Magnificus, Prof. Mr. G.P.M.F. Mols, volgens het besluit van het College van Decanen, in het openbaar te verdedigen op donderdag 12 februari 2009 om 14.00 uur door Ibrahim˙ Semih Ak¸comak UMP UNIVERSITAIRE PERS MAASTRICHT Promotor: Prof. Dr. P. Mohnen Co-promotor: Dr. B.J. ter Weel, Centraal Planbureau en Universiteit Maastricht Beoordelingscommissie: Prof. Dr. L. Borghans, voorzitter Prof. Dr. J.H. Garretsen, Rijksuniversiteit Groningen Prof. Dr. H.L.F. de Groot, Vrije Universiteit Amsterdam Prof. Dr. L.L.G. Soete Prof. Dr. B. Verspagen This research is financed by Maastricht Research School of Economics of Technology and Organizations (METEOR) Contents 1 Introduction 1 1.1 From informal societies to social capital . 2 1.2 Main argument . 6 1.3 Outline of the thesis . 11 2 Bridges in social capital: A review of the literature and the social capital of social capital researchers 15 2.1 Introduction . 15 2.2 Origins of social capital . 18 2.3 Social capital . 20 2.3.1 Defining social capital . 21 2.3.2 Is social capital a form of “capital”? . 28 2.3.3 “Adverse” social capital .
  • Ledning I Försvarsmakten Svenska Militära Chefers Erfarenheter

    Ledning I Försvarsmakten Svenska Militära Chefers Erfarenheter

    Ledning i Försvarsmakten Svenska militära chefers erfarenheter MAGDALENA GRANÅSEN, LINDA SJÖDIN, HELENA GRANLUND FOI är en huvudsakligen uppdragsfinansierad myndighet under Försvarsdepartementet. Kärnverksamheten är forskning, metod- och teknikutveckling till nytta för försvar och säkerhet. Organisationen har cirka 1000 anställda varav ungefär 800 är forskare. Detta gör organisationen till Sveriges största forskningsinstitut. FOI ger kunderna tillgång till ledande expertis inom ett stort antal tillämpningsområden såsom säkerhetspolitiska studier och analyser inom försvar och säkerhet, bedömning av olika typer av hot, system för ledning och hantering av kriser, skydd mot och hantering av farliga ämnen, IT-säkerhet och nya sensorers möjligheter. FOI Totalförsvarets forskningsinstitut Tel: 08-55 50 30 00 www.foi.se Försvarsanalys Fax: 08-55 50 31 00 164 90 Stockholm FOI-R--3375--SE Underlagsrapport Försvarsanalys ISSN 1650-1942 December 2011 Magdalena Granåsen, Linda Sjödin, Helena Granlund Ledning i Försvarsmakten Svenska militära chefers erfarenheter Omslagsbild: Bildkollage av Henric Roosberg FOI-R--3375--SE Ledning i Försvarsmakten. Svenska militära chefers Titel erfarenheter. Title Command and Control in the Swedish Armed Forces. Experiences of Swedish military commanders. Rapportnr/Report no FOI-R--3375--SE Rapporttyp/ Report Type Underlagsrapport/ Base data report Sidor/Pages 25 p Månad/Month December Utgivningsår/Year 2011 ISSN Kund/Customer Försvarsmakten Projektnr/Project no E11109 Godkänd av/Approved by Markus Derblom FOI, Totalförsvarets
  • Förnyelse Eller Förfall? Svenska Försvaret Efter Kalla Krigets Slut

    Förnyelse Eller Förfall? Svenska Försvaret Efter Kalla Krigets Slut

    Förnyelse eller förfall? Förnyelse Det svenska försvarets omstrukturering efter det kalla krigets slut är en av de största omvandlingarna av offentlig verksamhet i Sveriges historia. Den försvarsmakt vi har idag Förnyelse har inte mycket gemensamt med den Sverige hade under 1960- och 1970-talen. Ändå har omvandlingen skett utan särskilt mycket debatt. Kastades barnet ut med badvattnet, när försvaret skulle anpassas till nya säkerhetspolitiska eller förutsättningar och nya ekonomiska krav ställdes? Under vittnesseminariet ”Förnyelse eller förfall?”, som redovisas i sin helhet i denna skrift, diskuterades försvarets förfall? omvandling med fyra huvudaktörer i svensk försvarspolitik, Svenska försvaret efter kalla krigets slut bland andra före detta överbefälhavaren Owe Wiktorin och före detta försvarsministern Björn von Sydow. Fredrik Eriksson (red.) Fredrik Eriksson (red.) Fredrik Södertörns högskola Biblioteket [email protected] SE-141 89 Huddinge www.sh.se/publications Samtidshistoriska frågor 25 Förnyelse eller förfall? Svenska försvaret efter kalla krigets slut Fredrik Eriksson (red.) Samtidshistoriska frågor 25 Samtidshistoriska institutet Södertörns högskola SE-141 89 Huddinge [email protected] www.sh.se/shi © Författarna och Samtidshistoriska institutet, Södertörns högskola Omslagsbilder: Militära måltavlor, Armémuseum. Framsida: föremålsnummer AM.121974. Baksida: föremålsnummer AM.121964. Omslag: Jonathan Robson Formgivning: Per Lindblom & Jonathan Robson Tryck: E-print, Stockholm 2013 Samtidshistoriska frågor nr 25 ISSN: 1650-450X ISBN:
  • Computing and Operational Command in the Swedish Armed Forces, 1966–1989 Johan Gribbe

    Computing and Operational Command in the Swedish Armed Forces, 1966–1989 Johan Gribbe

    Controlling the Battlefield: Computing and Operational Command in the Swedish Armed Forces, 1966–1989 Johan Gribbe To cite this version: Johan Gribbe. Controlling the Battlefield: Computing and Operational Command in the Swedish Armed Forces, 1966–1989. 3rd History of Nordic Computing (HiNC), Oct 2010, Stockholm, Sweden. pp.22-27, 10.1007/978-3-642-23315-9_3. hal-01564619 HAL Id: hal-01564619 https://hal.inria.fr/hal-01564619 Submitted on 19 Jul 2017 HAL is a multi-disciplinary open access L’archive ouverte pluridisciplinaire HAL, est archive for the deposit and dissemination of sci- destinée au dépôt et à la diffusion de documents entific research documents, whether they are pub- scientifiques de niveau recherche, publiés ou non, lished or not. The documents may come from émanant des établissements d’enseignement et de teaching and research institutions in France or recherche français ou étrangers, des laboratoires abroad, or from public or private research centers. publics ou privés. Distributed under a Creative Commons Attribution| 4.0 International License Controlling the Battlefield: Computing and Operational Command in the Swedish Armed Forces, 1966−1989 Johan Gribbe Div. of History of Science and Technology, KTH 100 44 Stockholm, Sweden [email protected] Abstract. In the late 1960s, the Swedish Defence Staff initiated the development of a computerized command and control system that was later to be known as the LEO-system. From the mid-1970s to 1989, more than two hundred million SEK were spent on the project, which involved private computer consultants and with military staff officers acting as project leaders and customers.
  • KUNGL KRIGSVETENSKAPS- AKADEMIENS Handlingar Och

    KUNGL KRIGSVETENSKAPS- AKADEMIENS Handlingar Och

    Anvisningar till författare KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT KUNGL Ur Svenska Krigsmanna Sällskapets Handlingar 1797 Carl Deléns Tryckeri Stockholm Författaren ansvarar för att artikel som insän- KRIGSVETENSKAPS- ds är språkgranskad och genomarbetad och sänder originalmanuskript i Word till redak- AKADEMIENS Vi gustaf adolph med Guds nåde, Sveriges, tionen på [email protected]. Författarens namn, Handlingar och Tidskrift Götes och Vendes Konung, m m. Arfving till adress, e-postadress, telefon- och faxnummer Danmark och Norrige, Hertig till Schleswig, an ges i mailet. Författare till inträdesan- NR 4/2013 Holstein, m m. förande och årliga redo visningar bör begränsa antal tecken (inkl blanksteg) till högst 30 000 THE ROYAL Göre veterligt: att såsom Vi med mycket nöje resp 60 000. inhämtat den berömliga omsorg, som det inrät- SWEDISH ACADEMY tade Svenska Krigsmanna Sällskapet föresatt sig Vetenskapliga artiklar inom Akademiens att hafva ospard, till förbättrande och utvid- område bör innehålla 7-10 000 ord (d v s max OF WAR SCIENCES gande af de till Krigs Vettenskapen hörande 50 000 tecken utan blanksteg = max 60 000 Proceedings and Journal delar, hvarigenom så väl Krigsmän, hvilka tecken med blanksteg = max 20 A4-sidor i NR 4/2013 dels grånat under vapnen, dels jemte dessa på normal text med 12 punkter). Artikeln skall stridens bana af ära och mandom sig utmärkt, starta med ett abstract på engelska om det är som ock andre Embets- och Tjenstmän, kände en artikel skriven på skandinaviskt språk eller Multi-, tri- eller rent av åter bipolärt? för deras grundliga insigter, nu beflita sig, att på skandinaviskt språk om artikeln är skriven av Mats Bergquist under fredens lugn bidraga till allänt väl; Alltså, på engelska.
  • Submarine Intrusions in Swedish Waters During the 1980S by Bengt Gustafsson

    Submarine Intrusions in Swedish Waters During the 1980S by Bengt Gustafsson

    Parallel History Project on Cooperative Security (PHP) January 2011 E-Dossier, Submarine Intrusions in Swedish Waters During the 1980s www.php.isn.ethz.ch By Bengt Gustafsson Submarine Intrusions in Swedish Waters During the 1980s By Bengt Gustafsson The Truth is in the Eye of the Beholder Conspiracy theories, alternative explanations, and urban legends frequently play important roles in shaping public perceptions of high-profile events in history. Such alternative views are sometimes based on ideological preconceptions, the failure to appreciate the complexity of issues, or specific preconceptions about individuals, occupations, or institutions. In Sweden, the reception of what is known as ‘the submarine issue’ is a prominent example of such dynamics. The Swedish armed forces assert that from the middle of the 1970s until autumn 1992, foreign submarines repeatedly conducted intrusions far into Swedish territorial waters, including in the direction of the country’s naval bases. There was only one occasion on which the nation responsible for the incursion was successfully identified – when a Soviet Whiskey class submarine was discovered to have run aground in a bay just east of Karlskrona Naval Base in southern Sweden and was found on the morning of 28 October 1981. Journalists covered the event under headlines such as ‘Whiskey on the Rocks’. In Sweden, this event is known as the ‘U-137-incidenten’ *‘U-137 Incident’+ after the temporary designation given to submarine S-363 by the Soviet Union for the operation. In September of the previous year, the last Swedish destroyer in service, HMS Halland, had been deployed against a pair of submarines that were discovered in the outer Stockholm archipelago.
  • SUOMI, RAUHANTURVAAMINEN JA KYLMÄ SOTA 1956–1990 Rauhanturvaaminen Osana Suomen Ulko- Ja Turvalli- Suuspolitiikkaa Sekä YK-Politiikkaa

    SUOMI, RAUHANTURVAAMINEN JA KYLMÄ SOTA 1956–1990 Rauhanturvaaminen Osana Suomen Ulko- Ja Turvalli- Suuspolitiikkaa Sekä YK-Politiikkaa

    TURUN YLIOPISTON JULKAISUJA YLIOPISTON TURUN C 501 C Jukka Pesu SUOMI, RAUHANTURVAAMINEN JA KYLMÄ SOTA 1956–1990 Rauhanturvaaminen osana Suomen ulko- ja turvallisuuspolitiikkaa sekä YK-politiikkaa Jukka Pesu Painosalama Oy, Turku, Finland 2020 Finland Turku, Oy, Painosalama ISBN 978-951-29-8253-0 (Painettu/Print) ISBN 978-951-29-8254-7 (Sähköinen/PDF) TURUN YLIOPISTON JULKAISUJA ISSN 0082-6995 (Painettu/Print) SARJA – -SER. C OSA – - TOM. 501 | SCRIPTA LINGUA FENNICA EDITA | TURKU 2020 ISSN 2343-3205 (Verkkojulkaisu/Online) 4f~ TURUN ~~ YLIOPISTO SUOMI, RAUHANTURVAAMINEN JA KYLMÄ SOTA 1956–1990 Rauhanturvaaminen osana Suomen ulko- ja turvalli- suuspolitiikkaa sekä YK-politiikkaa Jukka Pesu TURUN YLIOPISTON JULKAISUJA – ANNALES UNIVERSITATIS TURKUENSIS SARJ A -– SER. C OSA –– TOM. 501 | SCRIPTA LINGUA FENNICA EDITA | TURKU 2020 1 Turun yliopisto Yhteiskuntatieteellinen tiedekunta Filosofian, poliittisen historian ja valtio-opin laitos Poliittinen historia Yhteiskunta- ja käyttäytymistieteiden tohtoriohjelma Tyn ohjaajat Professori Vesa Vares Yliopistonlehtori PhD Mika Suonpää Poliittinen historia Poliittinen historia Turun yliopisto Turun yliopisto Tarkastajat Professori Jussi Hanhimäki Dosentti Hanna Ojanen Graduate Institute of International and Maanpuolustuskorkeakoulu Development Studies Helsingin yliopisto Vastaväittäjä Professori Jussi Hanhimäki Graduate Institute of International and Development Studies Turun yliopiston laatujärjestelmän mukaisesti tämän julkaisun alkuperäisyys on tarkastettu Turnitin OriginalityCheck-järjestelmällä. Kansikuva: Martti Tikka (Kypros 1973) ISBN 978-951-29-8253-0 (Painettu/Print) ISBN 978-951-29-8254-7 (Sähköinen/PDF) ISSN 0082-6995 (Painettu/Print) ISSN 2343-3205 (Verkkojulkaisu/Online) Painosalama Oy, Turku, Suomi 2020 TURUN YLIOPISTO Yhteiskuntatieteellinen tiedekunta Filosofian, poliittisen historian ja valtio-opin laitos Poliittinen historia JUKKA PESU: Suomi, rauhanturvaaminen ja kylmä sota 1956–1990: Rau- hanturvaaminen osana Suomen ulko- ja turvallisuuspolitiikkaa sekä YK- politiikkaa Väitöskirja, 578 s.
  • Flygvapennytt 1966 Personalnytt

    Flygvapennytt 1966 Personalnytt

    VINN/ aef. se 671 INNEHALL Ledare: Personalinformation I 3 Internat i personalfrågor I 4 Personalläget I 6 Rekryteringsverksamhet I 8 Flygvapnets uttagningskommission I 12 Flygvapnets reservpersonal I 14 Den nya regionala ledningen I 16 Personaluppföljning med ADB I 18 Grundutbildning av teknisk personal I 20 Materielutbildning I 22 Ny ledning för intendenturpersonalen I 24 Förhandlingsläget I 26 Centralköksiden I 28 Den civila personalen I 30 Utbildning för FV-pojkar I 31 Alla teckningar - omslag och artikelvinjetter - har ritats av BERTIL SKOGSBERG. SVE.!'.:SKA TAYCK ERI 9 0LA OE. N sTa AB !lTOCK HO ! 1a~6 2 I Persona/information C hefen för flygvapnet har tidigare i särskild skrivelse - ock­ så införd som ledare i Flygvapen-Nytt nr 2/66 - givit sin syn på personalläget inom flygvapnet. Med denna syn som bakgrund har personalen i flygstaben arbetat vidare för att successivt söka komma till rätta med främst de problem som har med kvar­ stannandeproblematik och rekrytering att göra. D Ett led härvidlag utgör en aktiverad information inom flyg­ vapnet av chefens för flygvapnet strävanden och åtgärder. Detta informationstryck, Personal-Nytt, ägnas därför speciellt åt personalfrågor. I fortsättningen kommer Flygvapen-Nytt att under särskild rubrik införa aktuella orienteringar i personal­ frågor. D Tidig information eftersträvas. Man måste emellertid ha klart för sig att myndigheten ofta inte kan lämna orientering redan vid personalärendens beredning. Detta är särskilt på­ tagligt när det gäller frågor som kräver Kungl Maj: ts ställ­ ningstagande eller som avgörs vid avtalsförhandlingar. • 3 I internatet, som leddes av chefen för Ett annat problem är de många dub­ sektion 2 i flygstaben, deltog främst belbefattningarna v id våra förband.
  • Utmärkelsetecken På Militära Uniformer Decorations on Swedish Military Uniforms Christian Braunsteinm MBE

    Utmärkelsetecken På Militära Uniformer Decorations on Swedish Military Uniforms Christian Braunsteinm MBE

    Utmärkelsetecken på militära uniformer Decorations on Swedish military uniforms Christian Braunsteinm MBE Överstelöjtnanten vid Livgardets dragoner (K1) Christian Braunstein, arbetar sedan 1997 som 1.försvarsantikvarie vid Statens försvarshisto- riska museer i Stockholm. Under åren 2008- 2011 var han däravdelningschef och chef för kansliet för det 2008 bildade militära museinät- verket Sveriges militärhistoriska arv. 1991-1996 var han Försvarsmaktens traditionsofficer och 19972006 sekreterare i Försvarets traditions- nämnd. Braunstein har tidigare skrivit ett tiotal böcker om Försvarsmaktens förband, traditio- ner och ceremonier. Lieutenant-Colonel Christian Braunstein MBE, (rtd) Royal Lifeguard Dragoons, is since 1997 employed as 1.war antiquarian by the Swe- dish National Museums of Military History in Stockholm. 2008-2011 he was supervising the new network of military museums, Swedish Military Heritage which started in 2008. 1991- 1996 he had the position as responsible for the traditions of the Armed Forces and 1997-2006 as permanent secretary of the Board of Military Traditions. Braunstein has earlier written seve- ral books of military units, traditions and cere- monies. Utmärkelsetecken på militära uniformer Decorations on Swedish military uniforms Christian Braunsteinm MBE Statens Försvarshistoria Museer National Museums of Military History Skrift nr 12 Omslag: Kapten Jonas Bessing, Livgardets dragoner, erhåller Försvarsmaktens belöningsmedalj för internationella insatser av överbefälhavaren, general Owe Wiktorin. - Captain Jonas Bessing, Royal Lifeguards dragoons, is awarded the Swedish Armed Forces´ international medal of merit for distinguished service in Somalia by the Supreme Commander, general Owe Wiktorin. Foto/photo Sven-Åke Haglund © Statens försvarshistoriska museer och författaren/ The National Museums of Military History and the author. ISBN 978-91-976220-2-8 Ansvarig utgivare: Christina von Arbin.
  • D Et B Ä S Ta Fö Rsva Rs B E S Lu T So M a Ld Rig K O M Till S Tå N

    D Et B Ä S Ta Fö Rsva Rs B E S Lu T So M a Ld Rig K O M Till S Tå N

    Publikation nr 17 Det bästaDet försvarsbesluttillstån aldrigsom kom Inför 1968 års försvarsbeslut signalerade den socialdemokratiska regeringen stora nedskärningar av anslagen. Den militära ledningen satsade på en ”övervintringsstrategi” i hopp om att världshändel- serna skulle framtvinga ökade anslag. Strategin misslyckades. 1968 års försvarsbeslut blev starten för ökande obalanser i försvarsorgani- sationen, alltmer försämrad kvalitet och ekonomiska ”svarta hål”. Generalmajor Claës Skoglund diskuterar i denna bok – som han fullbordade strax före sin bortgång vid 92 års ålder – om militär- ledningen kunnat åstadkomma ett bättre resultat genom en klok reträttstrategi. En utgångspunkt är att den gamla hotbilden, ett storanfall över havet à la Normandie 1944, var föråldrad och borde ha ersatts som styrande angreppsfall av ett överraskningsangrepp. Skoglund genomför sitt resonemang genom en kontrafaktisk berättelse om hur det hade gått om han, som det var tänkt, blivit försvarsstabschef 1987. Han beskriver hur han då ledde arbetet Claës Skoglund (1916-2008) blev fänrik inom militärledningen till ett politiskt realistiskt, strategiskt vid Älvsborgs regemente (I 15) 1937. genomarbetat reformförslag och hur han lyckades få politikerna att Under de första krigsåren tjänstgjorde ge sitt bifall till detta. han i Västsverige. Efter växlande stabs- Berättelsen ger en utomordentlig relief åt den verkliga utveck- lärar- och trupptjänst (bland annat som lingen från 1968, med dess konsekvenser in i våra dagar. pansarbrigadchef) blev han 1961 chef för OpL 3 (krigsberedskap) i den nyorgani- serade försvarsstaben. 1964-1966 var han chef för Bohusläns regemente (I 17). 1968 utnämndes han till general- major och rektor för Försvarshögskolan. 1972 blev han militärbefälhavare för Försvaret och det kalla kriget (FOKK) Milo Väst och stannade där till sin pen- sionering 1978.