Sjövå.Sendet
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
TIDSKRIFT I SJÖVÅ.SENDET 177 1 ME D FÖRSTÅN D OCH STYRKA UTGES AV KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET N:r 1 2002 TIDSKRIFT I SJÖVÄSENDET FÖRSTA UTGIVNINGSÅR 1836 KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET TIDSKRIFT I KARLSKRONA POSTGIRO 125 17 - 9 BANKGIRO 446-3220 Redaktör och ansvarig utgivare: Kommendörkapten LARS WIGERT, Pilgatan 5 A, 352 36 Växjö. Telefon: 0470-212 45, alt. 070-582 6385, c-mail: [email protected]. Kungl. Örlogsmannasällskapets postadress: Box 13025, 103 01 Stockholm. Annonser: MARGARET A JOHANSSON, Mälby l, 148 95 Mus kö, Telefon: 08-500 454 76, Telefax 08-500 456 79. Ekonomi och prenumerationer: Kommendör 1.gr JAN BRING, Kantatvägen 27, 13140 Nacka, Telefon: 08-716 73 38, Telefax: 08-466 97 92. Tidskrift i Sjöväsendet utkommer i regel med 4 häften per år. Prenumerationspris 150 kronor per år inom Sverige, 200 kr utrikes. Prenumeration sker endast genom att avgiften insätts på post girokonto 125 17-9. Inbetalningskort utsänds med fö rsta häftet årligen. Införda artiklar, recensioner, o dyl honoreras med c: a 50 kronor per sida. För införd artikel. som av KÖMS anses särskilt förtjänt, kan fö rfattaren belönas med sällska• pets medalj och/eller penningpris. Bestämmelser för Kungl. Örlogsmannasällskapets tävlingsskrifter återfinns i häftena nr l och 4. Innehåll nr 1/02 Meddelande .......................................................................................................................... 3 Socialistiska amiraler - Iakttagelser rörande amiralsutnämningarna i Osttyskland ... 5 Av Klaus-Richard Böhme Tre år som Generalinspektör för marinen -blev det som jag hade tänkt mig? ......... 14 Av Torsten Lindh I Eugenies kölvatten och anda ......................................................................................... 18 Av Claes Tornberg Akademiseringen av den högre officersutbildningen .................................................... 21 Av Inge Jonsson En föränderlig värld ........................................................................................................... 25 Av Bertil Björkman Handsken är tagen med bibehållen huvudkurs .............................................................. 31 177 1 Av Göran Larsbrink MED FÖRSTÅND OCH STYRKA Hårsfjärden 1982- fakta i målet ...................................................................................... 33 Av Göran Wallen Verksanthetsberättelse 2001 ............................................................................................. 51 UTGESAV Belöningar 2001 .................................................................................................................. 54 Bokanmälan ........................................................................................................................ 56 Nya ledamöter invalda 2001 ............................................................................................. 58 KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET Nyförvärv Kungl. Örlogsmannasällskapets bibliotek 2001 ........................................... 64 Matrikel för Kungl. Örlogsmannasällskapet .................................................................. 67 165:e årgången Innehållsförteckning för Tidskrift i Sjöväsendet 2001 ................................................... 73 2002 JSSN 0040-6945 Abrahamsons Tryckeri AB, Karlskrona 2002 Tackför att vi lever! Meddelande från Kungl. Örlogsmannasällskapet Nr 7/2001. Kungl. Örlogsmannasällskapets 230:e högtidssammanträde 15 november 2001 i Karlskrona (Utdrag ur protokoll) Sammanträdet ägde rum i Marinmuseum i Karlskrona i närvaro av 88 ledamöter och inbjudna gäster. § 2 Föredrogs föregående protokoll och lades till handlingarna. Hjälp fler! §3 Föredrogs årsberättelsen och lades till handlingarna. §4 Valdes ledamoten Göran Larsbrink till ordförande för nästa verksamhetsår. Giro 900 800-4 Röda korset §5 Omvaldes ledamoten Bengt Andersson till vice ordförande för nästa verksam- hetsår. § 6 Infördes och överlämnades diplom till nyinvalda. § 7 Högtidssammanträdet ajournerades. § 8 Sammanträdet återupptogs. § 9 Redogjorde sekreteraren för verksamheten under det gångna året samt före• drog ledamoten Jan Bring utdrag ur minnesteckningar över under året avlidna ledamöter. § 1O Tillkännagavs och utdelades årets belöningar. § 11 Höllledamoten Torsten Lindh anförande under rubriken "Tre år som general inspektör för marinen- blev det som jag tänkt mig?" 2 3 Korresponderande ledamoten § 12 Höll hedersledamoten Claes Tornberg anförande under rubriken "I Eugenies KLAUS-RlCHARD BÖHME kölvatten och anda". § J3 Höll preses i Kungl. Vetenskaps, Historie och Antikvitets Akademien, profes sor emeritus Inge Jonsson anförande under rubriken "Akademisering av den högre officersutbildningen". § 14 Höll Kungl. Örlogsmannasällskapets avgående ordförande, hedersledamoten Bertil Björkman anförande vid sitt nedläggande av ämbetet. § 15 Höll Kungl. Örlogsmannasällskapets nyvalde ordförande, ledamoten Göran avtackade och utdelade akademiens guldmedalj Larsbrink anförande vari han Docent Klaus-Richard Böhme var fram till sin till hedersledamoten Bertil Björkman. pensionsavgång 2000 chefför militärhistoriska avdelningen vid Försvarshögskolan Vid protokollet Herman Fältström Socialistiska amiraler- Iakttagelser rörande sekreterare amiralsutnämningarna i Östtyskland1 Inträdesanförande hål/el vid Kungl. Orlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i Stockholm 31 ok!Ober 2001 Enligt de allierades beslut skulle det i maj 1945 besegrade Tyskland inte ha några stridskrafter. Som bekant blev det inte så. Till följd av de politiska omständigheterna fanns det tio senare återigen rätt betydande tyska militära styrkor, bland annat Redaktionen byter adress: sjöstridskrafter. 1945 upplöste de tre huvudallierade "Kriegsmarine" och övertog dess materiel och institutioner. Amerikanerna och engelsmännen utnyttjade dock använde de Från och med l januari 2002 har redaktionen nedanstående adress: personal och fartyg från "Kriegsmarine" för minsvepning. Dessutom tyska marinofficerares kunskaper för sina underrättelsetjänster. Det gjorde inte marinofficerare TidskrUt i Sjöväsendet Sovjetunionen, vilket framför allt berodde på att relativt få tyska med ryssarna. c/o Wigert hade hamnat i ryskt fångenskap och ännu färre ville samarbeta Pilgatan5A 352 36 VÄXJO Frågeställningar då det beslöts att sätta upp polisära be redskapsstyrkor. De var militärt organi I det följande behandlas frågan i vad mån Telefon: 0470-212 45 alt. 070-582 6385 serade och förlagda i kaserner. Från bör• östtyskarna lyckades skapa en profes Telefax: Saknas jan hade kommunisterna skaffat sig kon sionell officerskår. Detta skall ske genom E-mail: !ars. [email protected] troll över dem. Politiska officerare till sa t att titta på den östtyska amiralskåren, när• tes 1948. Den l oktober 1952 infördes mare bestämt dess sammansättning, socia militära grader. Till militära styrkor blev la bakgrund, utbildning m.m. I detta sam de officiellt den l mars 1956. manhang skall även frågan om ett eventu Den sjömilitära återupprustningen ellt arv från Kriegsmarine tas upp. kom i gång först 1950. Detta kan framför allt förklaras med att den kommunistiska Den östtyska upprustningen regimen för att säkra sin makt naturligt I den sovjetiska ockupationszonen börja• vis först skapade styrkor som kunde sät• de återupprustningen redan i april 1946, tas in vid inrikes oroligheter. ' En utförligare och dokumenterad version finn s i MHT 2001. 4 5 Den östtyska marinen Kriegsmarine. I en systematisk värv• hade marinen inga problem att rekrytera marinen, var Felix Scheffler som chef och Personal ningsaktion sökte man förmå dessa att kompetenta officersaspiranter. Fram till Friedrich Elchlepp. återinträda i militär tjänst. Av olika skäl 1963 måste all stabsutbildning genomför• Scheffler var född 1915. Efter nioårig Mellan 1950 och 1955 växte marinens hade man en viss framgång: De erbjöds as i Sovjetunionen. Först då fick den re skolgång hade han utbildat sig till färg personal från 2 250 till 10 000 man. Från befordran till officer och underofficer dan 1959 öppnade östtyska militärhög• handlare. 1933 till l 936 hade han varit 1956 och fram till mitten av 1960-talet utan längre teoretiska studi er, bättre be skolan i Dresden en marinlinje. matros i handelsflottan. 1937 började han ökades den till knappt 17 000 man. Den talning och bättre mat. Det tycks ha varit gynnsamt för karri sin tjänstgöring i Wehrmacht, där han a na styrka behölls fram till l 989. Vid mo Till personalen från Kriegsmarine ären att ha fått utbildning i Sovjetunio vancerade till fanjunkare i ingenjörstrup• bilisering hade den vuxit till c:a 30 000 kom män som tjänstgjort i handels- eller nen. Rent objektivt bör dock konstateras perna. 1941 togs han tillfånga av ryssar man. Sedan 1956 var marinen den minsta fiskeflottan och vid sjöpolisen. För att sä• att utbildningen i Sovjetunionen inte na. Under intryck av det han fick veta om av de östtyska försvarsgrenarna. kerställa rekryteringen av yngre personal minst gav sådana kunskaper i ryska språ• tyskarnas krigsförbrytelser i Sovjetunio engagerades den kommunistiska ung ket och om de sovjetiska vapensystemen nen blev han kommunist och deltog i Materiel domsorganisationen och arbetsförmed och militära rutinerna att den underlätta• sovjetiska partisaninsatser. 1947 kom Den östtyska marinen koncipierades för lingarna. De sistnämnda hade ett i vissa de samarbetet med den huvudallierade. han till den sovjetiska ockupationszonen samverkan med den sovjetiska baltiska fall rätt övertygande argument för tjänst• Utbildningen i Sovjetunionen ski lde sig i Tyskland.