Erlander Och Den Besvärliga Neutraliteten Av Bengt Gustafsson
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
DISKUSSION & DEBATT Erlander och den besvärliga neutraliteten av Bengt Gustafsson det som var avsikten från början med den- Gustav Möller hade han haft ansvar för na studie var att försöka fördjupa kunska- landets inre säkerhet, den svenska under- pen om det svenska flygvapnets förberedel- rättelsetjänsten i Norge samt det politiska ser för att kunna operera tillsammans med ansvaret för den militära utbildningen av främst USA:s flygvapen, det vill säga komma norska och danska värnpliktiga i Sverige, längre än Neutralitetspolitikkommissionen de så kallade ”polititropperna”. (NPK) gjorde 1994. Det skulle snart visa Det senare var ett avsteg från den då sig att jag hamnade i en annan och intres- förklarade neutraliteten. Ett annat, och ett santare frågeställning, som ansluter till av de allvarligaste avstegen, var dock att SvD-reportern Mikael Holmströms avsnitt vi 1943-45 lät brittiska och amerikanska med uttrycket Ögonaböj i en rubrik i hans bombplan flyga över Götaland på sin väg bok som kom ut förra året.1 En samman- mot sina mål i Nazityskland. Att genom- fattning av flygvapnets förberedelser för föra en annan politik i en krigssituation Natostöd fick förvisas till ett appendix. Jag än den officiellt deklarerade utrikespoliti- kom förresten ej heller på så mycket nytt ken var sålunda inte Erlander främmande. om förberedelserna. Dubbelpolitiken fördes med omsorg om Den fråga som kom att intressera mig den svenska demokratins överlevnad i en vilken behandlas i det följande är om stats- svår situation. minister Tage Erlander insåg att målsätt- ningen syftande till neutralitet i krig var Åtgärder inom det oförenlig med de möjligheter som var för luftoperativa området handen i början av det kalla kriget. Av oli- ka skäl bestämde han sig ändå för att sätta Under denna rubrik ger NPK först en all- detta mål för sin utrikespolitik och paral- män beskrivning av deras syn på ramen för lellt med den officiella alliansfria utrikes- de luftoperativa förberedelserna för samar- 2 politiken i hemlighet driva en försvarspoli- bete med Nato: tik som innehöll en dold ”livlina” till Nato. Under vissa perioder av andra världs- Erlander var när han tillträdde som stats- kriget uppfattade sig Sverige utsatt för minister väl förtrogen med landets säker- ett akut angreppshot. Därutöver före- hetspolitiska handlande under det krig som kom mer eller mindre omfattande på- nyss slutat. Som statssekreterare och sena- frestningar på den svenska neutraliteten. re konsultativt statsråd hos ”polisminister” De viktigaste av dessa var dels de tyska 61 NR 1 JANUARi/MARS 2012 transiteringarna under åren 1940-43, dels förberedelserna för Nato-samarbetet – en de mycket omfattande allierade överflyg- nog så intressant frågeställning än vad för- ningarna av södra Sverige åren 1943-45. beredelserna omfattade. Överflygningarna åskådliggjorde den be- Det behövde ju inte alls ha varit tydelse i stort som den offensiva flygkrig- Sovjetunionen som genom ett angrepp på föringen redan då fått för stormakterna. Under årtiondena därefter kom denna be- oss gjorde slut på vår alliansfrihet. Det tydelse att förstärkas ytterligare. kunde lika gärna ha varit Nato som ”dra- Tillkomsten av kärnvapen i andra världs- git oss in i kriget” mellan stormaktsblocken krigets slutskede kom sålunda att ytterli- genom att, liksom under den senare halvan gare fokusera flygkrigföringen inom ra- av andra världskriget, ta vägen över Sverige men för stormakternas samlade strategi. på sin färd – inte mot Nazityskland – men (Ballistiska missiler med lång räckvidd nu mot mål hos en annan auktoritär gran- fanns inte vid denna tid.) Det är mot den- ne och stormakt: Sovjetunionen; en reflek- na bakgrund uppenbart, att det västliga tion jag själv gjorde i ett privat bedöman- strategiska intresset för Sverige i hög grad de om Sveriges strategiska situation strax handlade om dess luftrum, såsom fram- före tillträdet som ÖB 1986.3 Vi kunde na- går bl. a. av policydokument från ameri- kanska National Security Council (NSC). turligtvis också i detta fall fortsatt att hål- Detta gällde främst i direkt mening – man la oss formellt utanför kriget, liksom förra intresserade sig för möjligheterna att själv gången, nämligen genom att vi endast lå- genomflyga det svenska luftrummet och tit Natoflygplanen flyga över oss. Frågan är för riskerna att motståndaren kunde för- emellertid om Sovjetunionen – som Nazi- söka göra detsamma... tyskland, kraftigt försvagat samt fortfaran- Dessa allmänna förhållanden uppfatta- de beroende av vår järnmalm och våra kul- des tidigt i den svenska militära analysen. lager – hade accepterat detta utan att straf- Det stod också klart att det bistånd som fa oss militärt på något sätt. västmakterna eventuellt skulle kunna av- Med erfarenhet av Sovjetunionens hand- dela för Sverige väsentligen handlade om lande de närmast föregående åren och rys- flygstridskrafter(samt ev. vissa sjöstrids- krafter). sarnas militära resurser kunde det 1950 inte bedömas som särskilt sannolikt. Mot denna bakgrund kan man tycka att Åtminstone kunde de ha satt in några flyg- NPK:s betänkande borde innehållit en dis- anfall för att få oss att försvara vår offici- kussion avseende huruvida Sverige om- ellt förklarade neutralitet också västerut. kring 1950 över huvud taget kunde räk- De av oss vidtagna förberedelserna kun- na med en neutralitetsperiod i ett framti- de naturligtvis ha använts även i ett sådant da krig och grunda sin säkerhetspolitik på scenario för att samordna våra luftopera- en sådan förhoppning. Om svaret var nej, tioner med Natos. Och vi kunde till och vad var i så fall motiven för att Erlander med ha låtit Nato gruppera fram flygstrids- ändå officiellt valde en alliansfri utrikespo- krafter i Sverige för att hjälpa till med vårt litik, syftande till neutralitet i krig, kombi- försvar. Om NPK betraktat förberedelser- nerad med en försvarspolitik som innehöll na också ur detta perspektiv, borde man en hemlighållen ”livlina” till Nato, främst ha upptäckt att Erlander insåg att vi på till USA, UK och Västtyskland, i händel- det ena eller andra sättet omedelbart skulle se av krig? Ett realpolitiskt dubbelspel! Det dras in i ett krig i Europa mellan de båda är – och var 1992–94, när NPK utredde stormaktsgrupperingarna. Någon längre 62 DISKUSSION & DEBATT neut ralitetsperiod kunde det nog inte ha i början av 1949 brutit samman måste blivit fråga om. Redan i min bok om ubåts- den besvikne statsministern ha frågat sig: frågan har jag skrivit: Neutralitetspolitiken ”Hur går vi vidare?” Sovjetunionen stod kanske egentligen var till för fredsbruk. med markstridskrafter i det som samma år Mitt intresse för frågan väcktes åter dels skulle bli DDR sydväst om Skåne och var av en ny avhandling,4 dels av en debattar- mycket överlägset Nato i Europa vad gäll- tikel i Dagens Nyheter (2011-08-11), där de denna typ av stridskrafter. Däremot var Olof Palmes FN-ambassadör Anders Ferm man vad gäller sjöstridskrafter i Östersjön och förre försvarsministern och talmannen direkt efter kriget underlägsen till och med Thage G Peterson anklagade den nuvaran- den svenska flottan. Det kunde därför för- de regeringen för att förtäckt ha närmat sig utses att ett av Sovjets första mål vid krig i Nato, utan att med ett ord beröra vad de Europa var att sätta sig på de danska sun- egna regeringarna höll på med under det den för att förhindra att Nato trängde in i kalla kriget, när dessa med emfas hävda- Östersjön med sina sjöstridskrafter. de att vi förde en alliansfri politik, syftan- i samband med detta kunde naturligt- de till neutralitet i krig. När ska den gamla vis Sverige ha blivit berört, i första hand i socialdemokratiska kärnan för dagens par- Skåne. Sovjetunionen kunde i början av ett tikamrater erkänna sina val 1948–52 och Europakrig även på andra platser ha riktat motiven för dem? Det kan inte vara sunt ett angrepp mot den skandinaviska halvön för samhällsandan att måhända en majori- som berört Sverige, till exempel för att för- tet av partimedlemmarna borttränger inne- söka skjuta fram sin radarförvarningskedja hållet i partiets verkliga säkerhetspolitik och sitt luftförsvar på den norra flanken el- under en stor del av förra århundradet och ler – efter ett kuppanfall mot Nordnorge – kanske skyller på de ”opålitliga militärer- i Övre Norrland för att få tillgång till järn- na”. i det följande ska jag försöka visa var- vägen Boden-Narvik för underhållstran- 5 för besluten blev som de blev under 1950- sporter. talet, och de möjligheter det svenska flyg- Naturligtvis kunde Sovjet emellertid vapnets förberedelser medförde. också valt att inte inbegripa Sverige i ett Det är svårt att finna skriftliga källor sådant första anfall mot Danmark och från åren i slutet på 1940-talet och in på Nordnorge. Kombinationen av den för- 1950-talet som i klartext talar om hur man klarade neutralitetspolitiken och ett starkt tänkte och handlade, men med analyser av försvar hade kanske de första dagarna el- de faktiska förhållandena under de nor- ler veckorna lämnat oss utanför Sovjets an- mativa åren runt 1950 går det att bygga fall västerut. Det var emellertid en annan upp en rimlig hypotes om att förberedel- konsekvens av denna styrkejämförelse mel- serna för Nato-samarbetet beror just på lan Sovjet och den nya Atlantpakten som att Erlander hade klart för sig att han inte är av betydelse för vår diskussion. Det sva- ga Natoförsvaret på marken i Europa fram hade någon neutralitetsperiod att se fram till efter mitten av 1950-talet fick USA att emot i ett nytt krig i Europa. deklarera att varje försök av Sovjetunionen att med våld också införliva Västeuropa i Det strategiska läget 1948–52 sin intressesfär skulle mötas med ett kärn- När förhandlingarna om ett skandinaviskt vapenöverfall på Sovjet. i början av 1950- försvarsförbund med Norge och Danmark talet, när Sovjet hade få kärnvapen och 63 NR 1 JANUARi/MARS 2012 ännu inte vätebomben, misstänkte till och Sola vid Bergen, Gardemoen vid Oslo och med den brittiska ledningen att USA kunde Bodö i Nordnorge. Vid baserna fanns det tänkas förekomma den sovjetiska utbygg- redan i fred – i hemlighet – viss amerikansk naden med ett ”förstaslag”, för att senare personal med tillgång till komponenter och inte självt kunna drabbas av ett sådant.