Erlander Och Den Besvärliga Neutraliteten Av Bengt Gustafsson

DISKUSSION & DEBATT Erlander och den besvärliga neutraliteten av Bengt Gustafsson

det som var avsikten från början med den- Gustav Möller hade han haft ansvar för na studie var att försöka fördjupa kunska- landets inre säkerhet, den svenska under- pen om det svenska flygvapnets förberedel- rättelsetjänsten i Norge samt det politiska ser för att kunna operera tillsammans med ansvaret för den militära utbildningen av främst USA:s flygvapen, det vill säga komma norska och danska värnpliktiga i Sverige, längre än Neutralitetspolitikkommissionen de så kallade ”polititropperna”. (NPK) gjorde 1994. Det skulle snart visa Det senare var ett avsteg från den då sig att jag hamnade i en annan och intres- förklarade neutraliteten. Ett annat, och ett santare frågeställning, som ansluter till av de allvarligaste avstegen, var dock att SvD-reportern Mikael Holmströms avsnitt vi 1943-45 lät brittiska och amerikanska med uttrycket Ögonaböj i en rubrik i hans bombplan flyga över Götaland på sin väg bok som kom ut förra året.1 En samman- mot sina mål i Nazityskland. Att genom- fattning av flygvapnets förberedelser för föra en annan politik i en krigssituation Natostöd fick förvisas till ett appendix. Jag än den officiellt deklarerade utrikespoliti- kom förresten ej heller på så mycket nytt ken var sålunda inte Erlander främmande. om förberedelserna. Dubbelpolitiken fördes med omsorg om Den fråga som kom att intressera mig den svenska demokratins överlevnad i en vilken behandlas i det följande är om stats- svår situation. minister Tage Erlander insåg att målsätt- ningen syftande till neutralitet i krig var Åtgärder inom det oförenlig med de möjligheter som var för luftoperativa området handen i början av det kalla kriget. Av olika skäl bestämde han sig ändå för att sätta Under denna rubrik ger NPK först en all- detta mål för sin utrikespolitik och paral- män beskrivning av deras syn på ramen för lellt med den officiella alliansfria utrikes- de luftoperativa förberedelserna för samar- 2 politiken i hemlighet driva en försvarspoli- bete med Nato: tik som innehöll en dold ”livlina” till Nato. Under vissa perioder av andra världs- Erlander var när han tillträdde som stats- kriget uppfattade sig Sverige utsatt för minister väl förtrogen med landets säker- ett akut angreppshot. Därutöver före- hetspolitiska handlande under det krig som kom mer eller mindre omfattande på- nyss slutat. Som statssekreterare och sena- frestningar på den svenska neutraliteten. re konsultativt statsråd hos ”polisminister” De viktigaste av dessa var dels de tyska

61 NR 1 januari/mars 2012

transiteringarna under åren 1940-43, dels förberedelserna för Nato-samarbetet – en de mycket omfattande allierade överflyg- nog så intressant frågeställning än vad för- ningarna av södra Sverige åren 1943-45. beredelserna omfattade. Överflygningarna åskådliggjorde den be- Det behövde ju inte alls ha varit tydelse i stort som den offensiva flygkrig- Sovjetunionen som genom ett angrepp på föringen redan då fått för stormakterna. Under årtiondena därefter kom denna be- oss gjorde slut på vår alliansfrihet. Det tydelse att förstärkas ytterligare. kunde lika gärna ha varit Nato som ”dra- Tillkomsten av kärnvapen i andra världs- git oss in i kriget” mellan stormaktsblocken krigets slutskede kom sålunda att ytterli- genom att, liksom under den senare halvan gare fokusera flygkrigföringen inom ra- av andra världskriget, ta vägen över Sverige men för stormakternas samlade strategi. på sin färd – inte mot Nazityskland – men (Ballistiska missiler med lång räckvidd nu mot mål hos en annan auktoritär gran- fanns inte vid denna tid.) Det är mot denne och stormakt: Sovjetunionen; en reflek- na bakgrund uppenbart, att det västliga tion jag själv gjorde i ett privat bedöman- strategiska intresset för Sverige i hög grad de om Sveriges strategiska situation strax handlade om dess luftrum, såsom fram- före tillträdet som ÖB 1986.3 Vi kunde na- går bl. a. av policydokument från amerikanska National Security Council (NSC). turligtvis också i detta fall fortsatt att hål- Detta gällde främst i direkt mening – man la oss formellt utanför kriget, liksom förra intresserade sig för möjligheterna att själv gången, nämligen genom att vi endast lå- genomflyga det svenska luftrummet och tit Natoflygplanen flyga över oss. Frågan är för riskerna att motståndaren kunde för- emellertid om Sovjetunionen – som Nazi söka göra detsamma... tyskland, kraftigt försvagat samt fortfaran- Dessa allmänna förhållanden uppfattade beroende av vår järnmalm och våra kul- des tidigt i den svenska militära analysen. lager – hade accepterat detta utan att straf- Det stod också klart att det bistånd som fa oss militärt på något sätt. västmakterna eventuellt skulle kunna av- Med erfarenhet av Sovjetunionens hand- dela för Sverige väsentligen handlade om lande de närmast föregående åren och rys- flygstridskrafter(samt ev. vissa sjöstrids- krafter). sarnas militära resurser kunde det 1950 inte bedömas som särskilt sannolikt. Mot denna bakgrund kan man tycka att Åtminstone kunde de ha satt in några flyg- NPK:s betänkande borde innehållit en dis- anfall för att få oss att försvara vår offici- kussion avseende huruvida Sverige om- ellt förklarade neutralitet också västerut. kring 1950 över huvud taget kunde räk- De av oss vidtagna förberedelserna kunna med en neutralitetsperiod i ett framti- de naturligtvis ha använts även i ett sådant da krig och grunda sin säkerhetspolitik på scenario för att samordna våra luftopera- en sådan förhoppning. Om svaret var nej, tioner med Natos. Och vi kunde till och vad var i så fall motiven för att Erlander med ha låtit Nato gruppera fram flygstrids- ändå officiellt valde en alliansfri utrikespo- krafter i Sverige för att hjälpa till med vårt litik, syftande till neutralitet i krig, kombi- försvar. Om NPK betraktat förberedelser- nerad med en försvarspolitik som innehöll na också ur detta perspektiv, borde man en hemlighållen ”livlina” till Nato, främst ha upptäckt att Erlander insåg att vi på till USA, UK och Västtyskland, i händel- det ena eller andra sättet omedelbart skulle se av krig? Ett realpolitiskt dubbelspel! Det dras in i ett krig i Europa mellan de båda är – och var 1992–94, när NPK utredde stormaktsgrupperingarna. Någon längre

62 DISKUSSION & DEBATT neutralitetsperiod kunde det nog inte ha i början av 1949 brutit samman måste blivit fråga om. Redan i min bok om ubåts- den besvikne statsministern ha frågat sig: frågan har jag skrivit: Neutralitetspolitiken ”Hur går vi vidare?” Sovjetunionen stod kanske egentligen var till för fredsbruk. med markstridskrafter i det som samma år Mitt intresse för frågan väcktes åter dels skulle bli DDR sydväst om Skåne och var av en ny avhandling,4 dels av en debattar- mycket överlägset Nato i Europa vad gäll- tikel i Dagens Nyheter (2011-08-11), där de denna typ av stridskrafter. Däremot var Olof Palmes FN-ambassadör Anders Ferm man vad gäller sjöstridskrafter i Östersjön och förre försvarsministern och talmannen direkt efter kriget underlägsen till och med Thage G Peterson anklagade den nuvaran- den svenska flottan. Det kunde därför för- de regeringen för att förtäckt ha närmat sig utses att ett av Sovjets första mål vid krig i Nato, utan att med ett ord beröra vad de Europa var att sätta sig på de danska sun- egna regeringarna höll på med under det den för att förhindra att Nato trängde in i kalla kriget, när dessa med emfas hävda- Östersjön med sina sjöstridskrafter. de att vi förde en alliansfri politik, syftan- I samband med detta kunde naturligt- de till neutralitet i krig. När ska den gamla vis Sverige ha blivit berört, i första hand i socialdemokratiska kärnan för dagens par- Skåne. Sovjetunionen kunde i början av ett tikamrater erkänna sina val 1948–52 och Europakrig även på andra platser ha riktat motiven för dem? Det kan inte vara sunt ett angrepp mot den skandinaviska halvön för samhällsandan att måhända en majori- som berört Sverige, till exempel för att för- tet av partimedlemmarna borttränger inne- söka skjuta fram sin radarförvarningskedja hållet i partiets verkliga säkerhetspolitik och sitt luftförsvar på den norra flanken el- under en stor del av förra århundradet och ler – efter ett kuppanfall mot Nordnorge – kanske skyller på de ”opålitliga militärer- i Övre Norrland för att få tillgång till järn- na”. I det följande ska jag försöka visa var- vägen Boden-Narvik för underhållstran- 5 för besluten blev som de blev under 1950- sporter. talet, och de möjligheter det svenska flyg- Naturligtvis kunde Sovjet emellertid vapnets förberedelser medförde. också valt att inte inbegripa Sverige i ett Det är svårt att finna skriftliga källor sådant första anfall mot Danmark och från åren i slutet på 1940-talet och in på Nordnorge. Kombinationen av den för- 1950-talet som i klartext talar om hur man klarade neutralitetspolitiken och ett starkt tänkte och handlade, men med analyser av försvar hade kanske de första dagarna el- de faktiska förhållandena under de nor- ler veckorna lämnat oss utanför Sovjets an- mativa åren runt 1950 går det att bygga fall västerut. Det var emellertid en annan upp en rimlig hypotes om att förberedel- konsekvens av denna styrkejämförelse mel- serna för Nato-samarbetet beror just på lan Sovjet och den nya Atlantpakten som att Erlander hade klart för sig att han inte är av betydelse för vår diskussion. Det sva- ga Natoförsvaret på marken i Europa fram hade någon neutralitetsperiod att se fram till efter mitten av 1950-talet fick USA att emot i ett nytt krig i Europa. deklarera att varje försök av Sovjetunionen att med våld också införliva Västeuropa i Det strategiska läget 1948–52 sin intressesfär skulle mötas med ett kärn- När förhandlingarna om ett skandinaviskt vapenöverfall på Sovjet. I början av 1950- försvarsförbund med Norge och Danmark talet, när Sovjet hade få kärnvapen och

63 NR 1 januari/mars 2012

ännu inte vätebomben, misstänkte till och Sola vid Bergen, Gardemoen vid Oslo och med den brittiska ledningen att USA kunde Bodö i Nordnorge. Vid baserna fanns det tänkas förekomma den sovjetiska utbygg- redan i fred – i hemlighet – viss amerikansk naden med ett ”förstaslag”, för att senare personal med tillgång till komponenter och inte självt kunna drabbas av ett sådant. förrådslokaler för att snabbt kunna mot- Det betyder att Nato under 1950-talet – ta och montera även kärnladdningarna.7 innan Europa med Västtyskland hade åter- Flygförbanden övade ofta och regelbundet upprustat och före den ändrade kärnvapen- denna framgruppering. strategin efter Kubakrisen 1962 – så fort Vi vet sedan tio år att det planerades man kunde efter det att Sovjet startat ett sådana luftoperationer över Sverige un- krig mot Västeuropa, vare sig Sverige var in- der hela det kalla kriget, men det gick av begripet i detta eller ej, skulle reagerat med ovanstående skäl att förutse det redan vid en luftoperation mot mål i Sovjetunionen, beslutstidpunkten för regeringen Erlander benämnt Massive Retaliation. Beredskapen 1948-52. Fram till på 1970-talet skul- för detta hos USA:s Strategic Air Command le även norska attackflygplan flyga över (SAC) och Storbritanniens Bomber (senare Sverige för att förstöra den sovjetiska ra Strike) Command var hög och starten på darbevakningskedjan och öppna vägen för operationen övades ständigt. Huruvida det de amerikanska bombflygplanen som gick skulle bli med atomvapen eller konventio- mot huvudmålen, vilka i första hand bör nella bomber kan ha berott på om Sovjet ha varit den sovjetiska kärnvapenkapacite- hade använt kärnladdningar vid sitt an- ten.8 grepp västerut eller ej. Vi finner sålunda att oavsett vilket av Efter det att Sovjets lager av sådana de ovan nämnda alternativen som inträf- hade ökat under 1950-talet och vätebom- fat så skulle Sverige ganska omgående bli- ber hade tillkommit var det ju inte ofarligt vit inblandat. Vi skulle tidigt tvingats välja ens för USA att välja ett så kallat första- sida. Vilken skrevs aldrig ut i klartext, men slag. En sådan operation skulle, liksom mot de flesta svenskar – och utlänningar – upp- Tyskland 1943–45, ta vägen över Sverige fattade det nog så riktigt: demokratierna av samma skäl som den gången. Det sov- i väst! Det gällde sannolikt också en stor jetiska djupet på luftförsvaret var mycket majoritet av de socialdemokratiska väljar- större och därmed farligare på kontinenten na. Det kan till och med sägas att det var än här uppe i norr, där västmakterna – vil- avsikten att avskräcka Sovjet med att det ket man antog – fritt kunde använda det fanns en risk att vi sällade oss till Nato. I svenska luftrummet.6 februari 1949 säger Erlander: Efter 1955, när amerikanerna börja- de få leveranser av B-52 kunde de flyga Låt oss hjälpas åt att förvandla ända från USA till mål i Sovjet och åter. Skandinavien till ett så starkt fäste, att ett angrepp på oss betyder, att vårt territori- Dessförinnan, efter Pragkuppen 1948, hade um spelas över som basområde för en an- SAC regelmässigt tunga bombplan gruppe- nan, icke angripande stormaktsgrupp.9 rade på brittiska baser. Från 1952 hade en överenskommelse träffats med Norge att Någon neutralitetsperiod var inte att se fram när läget så krävde kunna gruppera fram emot! Mer än någon eller några dagar. I ett – förutom bombplan – eskort- och rädd- föredrag på föreningen KHS10 strax efter ningsflygplan också till tre baser i Norge: det att de skandinaviska förhandlingarna

64 DISKUSSION & DEBATT brutit samman 1949 säger försvarsstabs- Magnus Petersson har indelat revisio- chefen Nils Swedlund: nisterna i tre kategorier beroende på hur långt de olika forskarna anser att förbe- Om västmakterna upprättar baser i redelserna hade gått. Föreliggande under- Danmark och Norge samtidigt som sökning kan knappast sorteras in i den- Ryssland besätter Finland, måste våra na skala, utan gäller snarast om Erlander utsikter att hålla oss utanför kriget bli någon gång omkring 1950 tog till sig den mycket små. Redan det faktum, att luft- av Swedlund beskrivna bedömningen och kriget till stor del kommer att föras trots det angav målet syftande till att vara över vårt territorium måste ge anled- neutralt i krig. Vad hade han i så fall för ning till komplikationer ... Det blir motiv för det? I Peterssons egen avhandling nödvändigt att taga ställning mycket noteras till exempel ”att den nye chefen för snart. Men så sker detta under myck- Nordkommandot Sir Robert Mansergh et ogynnsamma förhållanden, eftersom inga förberedelser för ett gemen- /1953/ tydligen utgått från att ’alternativet samt uppträdande med andra länder Sverige neutralt’ inte längre skulle beaktas” 13 kunna vidtagas.11 i deras krigsplanering. (Denne visste ju att så kunde det inte bli.) Den norske flyg- I den tidigare nämnda boken av Holmström vapenchefen önskade förändra skrivningen finns omtalat att även den politiska led- i ”Plan lbev NS” så att ”man på norsk sida ningen hade detta klart för sig.12 I den- kunde stå friare gentemot svenskarna gäl- na har han nämligen redovisat vad den lande delgivning av egna och allierade flyg- socialdemokratiske tjänstemannen på företag som eventuellt skulle komma att Försvarsdepartementet Ingemar Engman överflyga ett neutralt Sverige”.14 (Denne sagt hos NPK både om tidsförhållandena ville väl vara ärlig.) för ett beslut vid krigsutbrott och om vilka Ännu mer klarläggande är emellertid som var fullt invigda i dessa tankegångar Peterssons beskrivning av general Curt bland politikerna såväl i som utanför re- Juhlin-Dannfeldts strategiska studie åt geringen. Enligt en artikel på DN Debatt kabinettssekreterare Arne S Lundberg.15 från 1990-talet citerar Nils Gyldén och Juhlin-Dannfeldt pekar i sin rapport på Krister Wahlbäck, som båda deltog i NPK, ”det svenska agerandet under det andra att Engman bland annat sagt: ”Regeringen världskriget: Utifrån ett sovjetiskt perspek- ville säkra en möjlighet att i ett krigs in- tiv kunde Sveriges agerande förväntas lik- ledningsskede kunna välja att be NATO na agerandet under förra kriget, varvid sär- om hjälp, att omgående kunna välja det”. skilt talats om möjligheterna av överflyg- NPK har valt att inte i betänkandet hän- ningar över svenskt område av flygplan, visa till denna redogörelse av Engman, vil- tillhörande Atlantförbundets stridskrafter. ken borde ha lett dem fram till slutsatsen Juhlin-Dannfeldt bedömde att det svens- att den så kallade neutralitetspolitiken var ka militärtekniska samarbetet med väst till för fredsbruk. Vad jag kan erinra mig i princip var känt på rysk sida och fram- har inte heller någon av alla historierevisio- kallade sovjetiskt tvivel på Sveriges förmå- nister gällande de svenska förberedelserna ga, eller t o m vilja, att upprätthålla neu- för Nato-samarbetet under det kalla kri- traliteten.” Han tillägger emellertid: ”Å get tidigare tagit upp den här behandlade andra sidan var det ’ganska uppenbart’ frågeställningen. att Sovjetunionen i händelse av krig var

65 NR 1 januari/mars 2012

’bättre betjänt av ett Sverige, som iakttager kan vi endast nämna Ungern1956 och en vänlig neutralitet’ än att landet var med- Tjeckoslovakien 1968. lem av Atlantpakten: Denna omständighet Swedlund framhåller betydelsen av att kan inte undgå att utöva ett återhållsamt vi har fria underhållsvägar västerut och vill inflytande när det gäller att fatta beslut om planera för att Sverige också markopera- omfattningen av en Sovjetoperation mot tivt ska kunna gå in i Norge för att hålla Skandinavien.” Detta tillägg medför kanske dessa öppna, vilket han så vitt jag vet ej att Lundberg – och senare Petersson – läg- fick tillstånd till av regeringen. Trots detta ger mindre vikt vid det förra konstateran- synes det ha funnits viss sådan planering det. Som vi nu vet skulle Nato verkligen be- på den regionala nivån under 1950-talet. svara ett sovjetiskt anfall mot Västeuropa, Efter den så kallade Hjalmarsonaffären vare sig Norden i början var berört eller ej, skriver emellertid försvarsstabschefen Curt med ett flyganfall över Skandinavien. Göransson ut till och förbjuder militärbe- De få ställen som i Magnus Peterssons fälhavarna att ha egna kontakter med sina beskrivning av de säkerhetspolitiska, stra- grannar. I appendix betraktas sålunda flyg- tegiska och operativa förbindelserna mel- vapnets förberedelser ur perspektivet att vi lan Sverige och Norge under det kalla kri- dragits in i kriget ”ögonaböj”. Mer under- get som innehåller anspelningar på ett pla- lag för en sådan diskussion har som sagt nu nerat Nato-flygföretag över Sverige drunk kommit i en av höstens avhandlingar om nar i alla citat från det diplomatiska och Flygvapnets modernisering av sitt strids- politiska spel som främst är till för att ge ledningssystem under 1960-talet, liksom trovärdighet åt den officiella utrikespoliti- om förhållandet inom regeringen Erlander ken. Tillkomsten av flygstridskrafter och under 1950-talet. deras ökande bärförmåga, hastighet och räckvidd hade redan under 1940-talet ökat Kände Undén till hela operationsområdena så att Sverige – även bredden av Natosamarbetet? om vi fortfarande låtsade oss vara neutrala – drogs in på västmakternas sida under slu- Tidigare har jag pekat på att kommen- tet av det andra världskriget. På samma sätt dör Holger Henning vid sin föredragning skulle vi ha dragits in i ett nytt Europakrig om västsamarbetet för regeringen i sam- mellan de båda stormaktsblocken. band med Hjalmarsonaffären 1959 en- Om NPK utgått från att Nato:s strate- dast redovisade de förberedelser som vid- giska bombflyg tidigt i ett Europakrig skul- tagits ihop med Norge och Danmark. Det le passera över Sverige hade kommissionen vill säga förberedelser av den typ som bättre kunnat förklara Erlanders beslut om Östen Undén själv godtagit och redovisat att i hemlighet förbereda främst att lufto- i Utrikesnämnden hösten 1949. Främst be- perativt kunna samverka med Nato och att rörs förberedelserna för gemensamt luftför- vi vid ett krigsutbrott de facto skulle be- svar med Norge, som varit fallet redan före höva ansluta oss till Atlantalliansen för att andra världskriget, samt flygräddnings- försvara vår politiska frihet. Hur utveck- tjänsten, det så kallade SVENORDA.16 lingen gestaltat sig om vi tillsammans med Samarbetet med Storbritannien, USA och Finland blivit inneslutna av Sovjetunionens Västtyskland tas inte alls upp trots att det- ockupation av Danmark och Norge är ta börjat byggas upp i mitten på 1950-talet. ju lätt att föreställa sig; för att inse det, Ja med Storbritannien faktiskt successivt

66 DISKUSSION & DEBATT efter den 9 april 1940.17 Det fick mig att – förutom den amerikanske utrikesminis- fråga: ”Var inte utrikesministern, som del- tern Acheson – försvarsministern George C tog i sammanträdet, invigd i alla typer av Marshall för att tala för att de amerikanska förberedelser och i att kretsen av Nato- radarstationer vi ville köpa skulle beviljas partners utökats till de mer betydelsefulla exportlicens.19 Han använde bland annat stormakterna?” som argument att Norge och Danmark, Det har påpekats att Henning börjar som nyss blivit medlemmar i Atlantpakten, föredragningen med orden: ”Jag har fått starkt understödde detta. Sverige tillhörde i uppdrag att lämna en kort redogörelse emellertid ännu inte favoriterna. Så expor- för det samarbete på det militära området, ten blev ytterligare fördröjd, då den ameri- som äger rum med Norge och Danmark.” kanska ledningen kunde hänvisa till egna Det vill säga han skulle bara redogöra för behov under Koreakriget. Först med NSC- det. Ja, naturligtvis! Om Undén och vis- beslutet 1952 skulle vi bli högre prioritera- sa andra regeringsmedlemmar inte skul- de än de flesta Nato-länder. le känna till hela det utökade samarbetet, Hur djupt fick Undén följa med in i det hade väl Erlander beställt en till Norge ökade samarbetet med USA som startat och Danmark begränsad orientering av med Marshallhjälpen? Tillräckligt länge Curt Göransson, som inte föredrar själv då för att underteckna den note med vilken han är på resa till USA. Föredragningens Sverige accepterade restriktionerna för vi- syfte var ju att orientera regeringen efter dareexport av teknologi med amerikanskt Hjalmarsonaffären om de förberedelser ursprung.20 Genom denna hemliga accep- som låg bakom dennes uttalande. tans behövde inte Sverige bli en synlig med- Varför då inte ta med alla de länder som lem av det så kallade CoCom. hade kontaktats om det inte var för att be- Ett eventuellt utelämnande av den strik- gränsa kunskapen till att det endast gällde te utrikesministern från vetskap om stora Norge och Danmark? delar av västsamarbetet skulle tyda på att Mikael Holmström har efter studier av den mer pragmatiske Erlander (och Palme) NPK:s arkiv kunnat redogöra för de i re- medgav mer långtgående förberedelser för geringen Erlander invigda ministrarna m samarbetet än Undén skulle accepterat. fl. Här saknas Östen Undén. Gribbe cite- Eller var det så att den svenska militära rar nu i sin avhandling om Stril 60 en upp- ledningen (MIL) tillsammans med ett an- maning av dåvarande kabinettssekretera- tal invigda diplomater, som Boheman, den ren i UD Arne S Lundberg given till FOA- nämnde Lundberg och senare Leif Leifland, chefen Hugo Larsson när denne oriente- skötte landets säkerhet utan att förankra rar honom om de kontakter han har tagit det hos landets statsminister?21 Det tror med det brittiska försvaret: ”Inte ett ord jag inte, men det var nog så, att dubbel- till Östen!”18 Däremot informerades för- spelet inte var allmänt känt i UD och kan- svarsminister Torsten Nilsson av Larsson. ske kabinettssekreteraren hade i uppgift att Bedrev Erlander, Nilsson och Lundberg ett skydda sin excellens från överraskningar. dubbelspel också med Undén? Utrikesministern och diplomaterna skötte Däremot var Undén med i diskussioner vår officiellt alliansfria utrikespolitik med- med stats- och försvarsministrarna om att an försvarsministern på Erlanders och se- söka teknikstöd från USA. Vid ett besök i nare Palmes uppdrag skötte den militära USA i oktober 1950 träffar han till och med säkerheten i hemlighet ihop med Nato. Vi

67 NR 1 januari/mars 2012 hade en tudelad säkerhetspolitik! Ju min- kunde regeringen enligt Holmström i stäl- dre diplomaterna kände till om det, desto let åka ända till USA. mer engagerat skulle de tala om vår så kal�- Allt eftersom åren gick och olika chefer lade neutralitetspolitik. och handläggare byttes ut blev i praktiken Undén ville kanske inte veta allt? Sverker allt fler personer invigda i dubbelverksam- Åström har skrivit att denne sade åt sina heten. Risken för att en läcka skulle upp- diplomater att de inte borde umgås med stå ökade, vilket var politiskt känsligare personal ur underrättelsetjänsten. Så blev för den socialdemokratiska ledningen efter också Undén överraskad 1957 då Moskva ”68-rörelsen”, som fångades upp av den i en note klagade på att Sverige släppt iland nye statsministern Olof Palme. Efter det att agenter i Baltikum.22 Han kände tydligen han återtagit regeringsmakten 1982 – när inte till denna verksamhet, som i och för han lät Sverker Åström skriva ett dogma- sig då ligger cirka tio år tillbaks i tiden. tiskt avsnitt om neutralitetspolitiken till sin Jag funderar snarare på vad vi hade haft regeringsförklaring – har Palme sannolikt för oss 1957, eftersom det är först då som sagt åt Lennart Ljung att kraftigt minska Sovjet valde att reagera? ner antalet militärer som i framtiden skulle vara invigda i förberedelserna. Det hade Ökad försiktighet ju nu blivit ännu känsligare för honom ef- Utanför den lilla grupp av politiker som ter hans ”brobyggarpolitik” mellan öst och 24 kände till försvarsministerns västsamarbe- väst under de två sista åren i opposition. te sköttes genomförandet av MIL, samt ett De synnerligen hemliga pärmarna i för- par officerare på den operativa sidan i för- svarsstaben förstördes 1984. De ersattes svarsstaben och fram till början av 1960- av en ”telefonkatalog” till de inom sam- talet – när allt operativt arbete samlades till arbetsländerna befintliga kontaktmän- denna – delvis direkt av marin- och flygsta- nen. Från och med utnämningen av Bengt ben. Förberedelserna blev naturligtvis ock- Schuback till marinchef samma år invigdes så kända av den stabspersonal och de tekni- inte längre nyutnämnda amiraler och ge- ker som i praktiken genomförde åtgärder- neraler i att sådana planer hade funnits.25 na, men egentligen behövde inte så många Lennart Ljung orienterade inte mig inför av dem känna till det innersta syftet. En av att jag skulle efterträda honom (mer än om försvarsgrenscheferna skulle som ställföre- underrättelsesamarbetet). trädande ÖB i första hand åka till London, Som vi nu vet genom de senaste årens för att där samverka med den brittiska mi- forskning levde de gamla tankarna kvar, litära ledningen och vara beredd att som och som vi kan se i appendix modernise- militär rådgivare samgrupperas med en rades en del av förberedelserna ännu i mit- svensk regering, om den på grund av krigs- ten på 1980-talet. Personal från opera- läget med riksdagens krigsdelegation tving- tionsledningen reste fortfarande till Oslo, ats omgrupperas till UK. Allt medan mot- Köpenhamn och London, men det skedde ståndet fortsatte i form av vad som i för- nu under den 1984 pensionerade förre ma- svarsbesluten kallades det Fria kriget.23 I rinchefen Per Rudbergs ledning ända till varje fall från början av 1960-talet var det väl efter det kalla krigets slut. Eller som vi- marinchefen som var utsedd som denne ceamiralen Frank Rosenius berättat: ”I ja- ställföreträdare. Om krigsläget krävde det, nuari 1993, när jag slutade, då var det inga

68 DISKUSSION & DEBATT hemliga reseräkningar längre.” NPK var ju pressat Sverige till politiska eftergifter. Det tillsatt 1992. skedde också en märkbar förskjutning i det amerikanska National Security Councils Konsekvenserna av att Sovjet syn på Sverige mellan det beslut som an- fått kärnvapen togs 1952 mot det från 1948. Efter kriget var USA skeptiskt till den svenska po- 1949 genomförde Sovjetunionen sitt för- litiken kanske inte minst på grund av vårt sta kärnvapenprov och redan 1953 var det agerande under kriget och närmast däref- dags för vätebomben. Efter hand skulle ter. Vårt försök 1948–49 att dra Norge och den ömsesidiga tillgången utvecklas till det Danmark in i ett neutralt försvarsförbund vi kallar terrorbalansen: Mutual Assured uppskattades ej heller, bland annat därför Destruction (MAD), och efter Kubakrisen att USA behövde Svalbard och Grönland insåg nog bägge parter att det inte fanns för sitt eget försvar, inte minst sedan Sovjet någon politisk vinst att hämta efter ett 1949 visat sitt kärnvapeninnehav. USA kärnvapenkrig. På 1950-talet måste emel- hade också gjort en framställan om att få lertid britterna ha upplevt ett ökande hot gruppera en storradar i Sverige för tidig från Sovjets växande tillgång på kärnva- förvarning om en sovjetisk insats av kärn- pen. Vid ett överraskande angrepp genom vapen. Propån avvisades. Det hade väl luften med sådana – eller för den delen knappast gått att gömma denna investering även med konventionella bomber – hade för Sovjetunionen. deras luftförsvar i början kort tid på sig Det starka svenska luftförsvaret skul- att reagera och så långt möjligt begränsa le ju ändå av egenintresse ha reducerat ett förstörelsen. sovjetiskt luftangrepp som tog vägen över Gribbe är förvånad över att de europeis- Sverige mot mål i Storbritannien. Man kun- ka Natoländerna i så liten utsträckning in- de ju inte från början förutse vad angreppet tresserar sig för sin integrering. Inte förrän hade för mål. Diskussioner om en svensk från 1954 fanns en kabel från Frankrike förvarning av Storbritannien bör ha förts över kanalen genom vilken Storbritannien redan i samband med att den brittiske vice kunde få förvarning på talkanal ifrån sina flygvapenchefen Sir Ralph Cockrane besö- allierade på kontinenten, i varje fall senare ker flygvapenchefen Bengt Nordenskiöld. på 1970-talet möjligen i form av radarbil- Sedan Sovjet skaffat kärnvapen bör trycket der för egen utvärdering och beredskaps- ha varit stort på att Sverige skulle förlänga höjningar i luftförsvaret. Denna följdes tiden för förvarning av de norska och brit- kort därefter av en motsvarande kabel från tiska luftförsvaren. Frågan om att få hjälp Bergen i Norge till Aberdeen i Skottland.26 med svensk förvarning väcktes på nytt Därigenom ökade också förvarningstiden 1954 när kabeln från Bergen diskuterades, för de eventuella sovjetiska flygoperatio- men Foreign Office ansåg att den borde nerna över den norra flanken. Ännu mer vila tills den mognade av sig själv genom stod att vinna om man också fick tillgång utvecklingen av samarbetet mellan Sverige till det svenska luftförsvarets radarbilder. och Norge.27 Om förvarningen skulle skö- Gribbe har också i sin avhandling ansett tas av den svenska luftbevakningen, kräv- att USA använde sig av Sveriges deltagande des emellertid att samarbetet verkade re- i Marshallhjälpen och behov av teknikstöd, dan dagligdags i fred. För man kunde näm- inte minst till försvarsindustrin, för att ha ligen inte i förväg förutse vilka flygföretag

69 NR 1 januari/mars 2012 som påbörjades i Sovjetunionen och skulle - att vi skulle vara beredda att på våra ba- utveckla sig till en domedag. ser kunna ta emot från öster återvändan- En ren förvarning kunde å andra sidan de skadade Nato-flygplan samt ha erhållits av det svenska underrättelse- - att kunna motta främst amerikanskt flyg- organet Försvarets radioanstalt, som re- stöd vid försvar av Sverige vid ett sovje- 29 dan tidigt hade upprättat en realtidsrap- tiskt angrepp. portering till Storbritannien och som i bäs- Det vill säga att vi i praktiken kunde ansluta fall kunde ha något att rapportera om ta oss till Natos flygoperationer vid ett krig ett uppstartat flygföretag. Det kunde emel- mellan stormaktsblocken i Europa. lertid inte mäta sig med om man fick till- Naturligtvis måste någon av de som gång till de svenska radarbilderna länka- NPK intervjuade ha förstått att Natoflyget de över den norska kabeln till britternas skulle ta vägen över Skandinavien eller att egna ledningscentraler och de själv kun- Polarisubåtarna från början av 1960-talet de följa de sovjetiska flygföretagens rörel- måste ha haft utskjutningsplatser i Norska ser från det de upptäcktes till att de gjor- havet. Avgörande i denna situation är att de sin vapeninsats. Det var inte heller sä- vi hade gjort precis som 1943–45, det vill kert att de skulle gå mot England, utan säga låtit bli att bekämpa flygplanen från kanske istället mot flygbasen i Bodö eller västmakterna, men väl deras motstånda- andra mål i Nordnorge.28 Sverige kunde på res när de kränkte vårt luftrum. Allt pekar på att det var den uppfattning Nato hade samma sätt ha stort värde av att få radar- om hur vi skulle agera vid ett Europakrig. bilder från Nordnorge eller från det dans- I annat fall hade de väl inte sålt sina mest ka Bornholm. I appendix redovisas vad vi moderna radarstationer samt flyg- och luft- idag vet om det svenska flygvapnets förbe- värnsrobotar till oss? Kommissionen måste redelser för att operera tillsammans med väl också själv ha haft sådana funderingar? Nato i förvarningsfrågan m m. Den behandlar ju vårt handlande 1943–45 i sin rapport och nämner Nordenskiölds Förberedelserna bör prövas västvänliga uttalanden. Frågan är om det mot operativa ändamål fanns en muntlig överenskommelse på mili- tär eller till och med politisk nivå, till exem- I appendix prövas sålunda de svenska för- pel när Erlander besöker president Truman beredelserna för samarbete med Nato 1952? Det senare saknas det bevis för, även mot mer konkreta militära syften, som om nog mer avhandlades där än Erlander följande: var beredd att ens delge sin dagbok. - att de var till för att vi tidigt skulle kunna Den dynamiske och ibland självsvåldige förvarna Natoländerna om att sovjetiskt Nordenskiöld hade däremot säkert disku- flyg var på väg över Östersjön mot okän- terat frågan med sina kolleger inte bara i da mål, varvid Sverige får förutsättas ha grannländerna utan också i UK och USA. bekämpat de företag som kränkt svenskt Den amerikanske flygattachén i Stockholm luftrum, skrev till exempel 1949 hem att: - att förhindra att vi av våda besköt de I visited General Nordenskiold 1st July at Natoflygplan som över Sverige var på his invitation. He expressed concern at a väg till eller från mål i WP, discussion I had with his Chief of Air Staff

70 DISKUSSION & DEBATT

with regard to the possible danger to air- som har redovisats i det föregående, i allt craft of the US Air Force in case of stra- väsentligt bör ses i perspektivet av det så tegic situation which might demand our kallade indirekta understödet eller av så- overflight of Sweden. He hastened to as- dant direkt understöd som kom det indi- sure that Swedish interference with such rekta nära. flights was utterly inconceivable. Public Det saknas uppenbarligen aktualitet för statements by Defense Minister Vougt Sverige att begära formella garantier från which might be interpreted to the con- USA och ev. Storbritannien om understöd trary were merely political eyewash. He, i fall av ett framtida angrepp på Sverige. Nordenskiöld, had shown to Vougt the (Det är f.ö. ytterst osannolikt att de väst- absolute necessity for such overflight by liga stormakterna skulle ha vari beredda our aircraft and Vougt had agreed that att göra sådana utfästelser.) Sverige kun- Sweden would not only permit but en- courage such flights.30 de emellertid vidta ett antal åtgärder inom det militära området för att maximera NPK beskriver också en promemoria fram- möjligheterna att stormakterna i ett krislä- lagd av sekretariatet för 1955 års försvars- ge lämnade sådant understöd. Sådana åt- beredning och förda diskussioner i ans- gärder identifierades också inom 1955års försvarsberedning som framgått av det fö- lutning till denna. Bland annat sägs: regående.31

En viktig innebörd av promemorian är Även om de årliga reseutbytena med Norge sålunda, att det från mitten av 1950-tale är de västliga stormakternas (USA:s och och Danmark fortsatte över det kalla kri- i viss mån Storbritanniens) eventuella un- gets slut, liksom regelbundna Staff Talks derstöd till försvaret av Sverige som dis- i London, växte från slutet av 1950-talet kuteras…I promemorian diskuter vidare USA till att bli den allt viktigare samarbets- vad som kunde göras för att främja ett di- partnern för det svenska flygvapnet. rekt understöd av en typ som i praktiken låg nära det indirekta understödet (dvs. begränsad insats av attack- och bombför- Varför valde Erlander band). Man nämnde därvid främst följan- dubbelspelet? de typer av åtgärder: I min inledning har jag kommit fram till att • personkontakter, som borde kunna ut- förutsättningarna för att Sverige vid ett krig vidgas i ett krigshotande läge, mellan stormaktsblocken i Europas kulle • säkra och tillräckliga sambandsmedel, kunna se fram mot en neutralitetsperiod var små, det vill säga att vår uttalade utri- • en allmän samordning av flygoperationer, kespolitiska doktrin byggde på en förutsätt- ning som inte var för handen. Om inte an- • viss samordning av luftbevakningen, nat, skulle Nato möta ett av Sovjetunionen • utbyte av luftförsvarsunderrättelser och påbörjat krig i Europa med ett massivt underrättelser av generell natur. bombflygföretag över Skandinavien mot mål i Sovjet och därmed dra oss in i kriget ... Kommissionen bedömer mot bakgrund vare sig vi redan angripits av Sovjet eller av detta och av vad som framgått från 1955 års försvarsberedning, att de sam- ej. Att därefter Sovjet hade låtit detta flyg- lade åtgärder inom det svenska försva- krig pågå och lämnat oss i fred får betrak- ret för att kunna motta understöd utifrån, tas som näst intill otänkbart.

71 NR 1 januari/mars 2012

Erlander var väl förtrogen med att vi Det parti Erlander vid övertagandet efter 1943–45 inte ens försökte, vare sig med Hansson sagt att han skulle ”försöka strä- kraftig diplomati eller militärt, förhindra va efter att förvandla till en betydelselös västmakternas överflygningar.32 Eftersom sekt”.34 Ja, kanske han till och med upplev- vi för vår frihet ännu en gång var beroende en splittring inom regeringen och par- de av att de gick segrande ur striden, skul- tistyrelsen vid de diskussioner som fördes le vi inte heller i ett nytt europakrig aktivt 1948 om hur vår säkerhetspolitik skulle ut- försöka förhindra deras överflygningar. formas i den nya världen med stora spän- (Även om Undén med flera försökte över- ningar mellan de tidigare allierade stormak- tyga Sovjetunionen och svenska folket där- terna. Handelsminister Gunnar Myrdal om.) Istället vidtogs de dolda förberedel- hade med stöd av Östen Undén genom ett serna för att kunna samverka med Nato. kredit- och handelsavtal omedelbart efter Vi bedrev ett nära och i huvudsak unilate- kriget försökt närma sig Sovjetunionen. ralt samarbete inom underrättelsetjänsten Sverige hade också visat ovilja att stö- också med länder som Storbritannien, USA ta sig med Sovjet bland annat genom den och Västtyskland. så kallade Baltutlämningen och i Raoul Varför valde regeringen Erlander ändå Wallenberg-affären. SKP, som var rätt po- att beskriva vår säkerhetspolitik på ett för pulärt i slutet av kriget och strax efteråt på svenska folket och oss omgivande aktörer grund av Sovjets betydelse för krigets ut- så missvisande sätt? Det blev särskilt miss- gång, förlorade hälften av sina väljare ef- visande när vi inte längre talade om ”hjäl- ter Pragkuppen och den framtvingade sov- pen utifrån” och senare med Olof Palmes jetisk-finska Vänskaps- och biståndspakten retorik om neutraliteten. Genom några få 1948. Risken fanns att de kunde vinna till- citat av uppmaningar till tillträdande mi- baks väljare om regeringen var alltför oför- litära chefer vet vi att han i realiteten om- siktig i sitt närmande till USA, vilket börja- fattade Erlanders realpolitik.33 Liksom de med anslutningen till Marshallhjälpen. alla socialdemokratiska försvarsministrar i varje fall till och med Anders Thunborg. Erlander skulle å andra sidan snart miss- Sannolikt var också Roine Carlsson ”in- lyckas med att förhandla fram ett neutralt vigd”. nordiskt försvarsförbund bland annat på En allmän uppfattning som socialde- grund av kravet på att det skulle vara neu- mokratin hade lyckats inpränta hos det tralt. Norge var angeläget att få ekonomisk svenska folket och partiet var att Per Albin och teknisk hjälp till en militär upprustning Hansson lyckats hålla oss utanför det och var därför beroende av USA, vilket inte andra världskriget på grund av vår neutra- gillade tanken på ett neutralt nordiskt för- litetspolitik, som dessutom kunde knytas bund. Det USA som snart skulle förhandla till en från 1814 bevarad fred. För huvud- fram Atlantpakten,35 som både Norge och delen av det svenska folket blev neutralitet Danmark skulle ansluta sig till. Enligt Jungs lika med fred. Att överge denna som fram- dagbok fick han dock ett erbjudande från gångsrik – trots vinglandet utanför folkrät- Danmark att fortsätta diskussionen innan ten under det senaste kriget – betraktade de också anslöt sig. Detta var inte Jung in- säkerhetspolitik hade kanske lett till splitt- tresserad av, då han var osäker om en till- ringar inom partiet och förlust av väljare räcklig dansk upprustning skulle komma till Sveriges kommunistiska parti (SKP). till stånd i varje fall inom rimlig tid.

72 DISKUSSION & DEBATT

Det finns, som beskrivet, en del teck- Åtminstone försvarsminister Alan Vougt en på att Undén inte kände till hela bred- var inblandad i dessa samtal.38 De gäll- den och djupet i västsamarbetet. Fanns de inte den övergripande strategiska ni- det två grupperingar i Regeringen, en un- vån, utan den operativa, där de tre stater- der Erlander och en under Undén, som inte na skulle vara tvungna att militärt sam- kunde enas om något annat än den formu- ordna sina försvar åtminstone till en nivå lering som valdes? Undén kunde gå med som innebar att vi kunde undvika att be- på att vissa begränsade förberedelser före- skjuta varandra av våda. Vad det innebar togs för att vid krig kunna försvara främst att ha Norge ockuperat av en auktoritär vårt luftrum tillsammans med Norge och makt hade vi nyss erfarit, så för Jung hade Danmark. Valet av neutralitetslinjen hade önskan om samarbete med just Norge ett ju gjorts redan före förhandlingarna med vidare mål, nämligen att kunna hålla våra dessa. I de militära studier som genomför- försörjningsvägar västerut öppna, om nöd- des redogjordes för övrigt för ett sådant in- vändigt genom att vi ingrep militärt om formellt alternativ till det formella neutra- Sovjet försökte ockupera hela Norge. la förbundet mellan de tre staterna.36 Ett När Jung i sin strategiska analys talar dolt samarbete som endast berörde de tre om Norge och Danmark har det inte med nordiska länderna hade Undéns stöd. Och hjälpen utifrån att göra. Tvärtom, i var- så verkar också det hela ha börjat, men je fall inledningsvis innan de hade rustat skulle snart utvecklas till att även beröra upp, skulle de vara en militär belastning Storbritannien och USA samt från 1955 för Sverige. Storbritannien var efter kriget Västtyskland och Nato självt. ej heller ekonomiskt rustat att på nytt bära en stor börda. Först sedan Atlantpakten Modus Vivendi bildats i april 1949 under amerikanskt le- I slutet av detta arbete fick jag i min hand darskap såg väl Jung en koppling till det ett utkast till en essay av KTH-forskaren stormaktsstöd han tyckte sig behöva om Stefan Lindström, påbörjad 2004, men det värsta skulle hända. Redan i januari aldrig färdigställd före hans död, och i vil- kan man i hans dagbok läsa: ”Jag betona- ken modus vivendi används som beteck- de i samtal med (marinchefen) Strömbäck ning på Erlanders ”provisoriska ordnande och Nordenskiöld att det ur rent militär av landets invecklade och omtvistade situ- synpunkt icke var ogynnsamt om Norge ation”. Lösningen skulle trots detta kom- och Danmark anslöt sig till Atlantpakten. ma att bli långlivad. I essayn återges citat Skandinavien skulle bli starkare. Dock ur ur professor Karl Molins studie över ti- psykologisk synpunkt farligt. Risken stor den för förhandlingarna om det nordiska att svenska regeringar börjar med eftergif- försvarsförbundet,37 men låt oss först åter- ter åt ryska framstötar. Full enighet.” vända till de militärstrategiska frågorna. Sedan Sovjetunionen strax därefter visat Diskussioner med Norge och Danmark att man hade tillgång till kärnvapen och hade startats tidigt av dåvarande översten USA på grund av Nato:s militära underläg- Swedlund, som hade gamla bekanta se- senhet i Europa förklarat att en sovjetisk dan sin tid med Erlanders ”polititropper”. framryckning västerut skulle mötas av en Man kan följa sonderingarna i Swedlunds ”Massive Retaliation”, som kunde förut- och Jungs dagböcker på Krigsarkivet. sättas komma över Skandinavien, kan den

73 NR 1 januari/mars 2012 strategiska situationen kortfattat beskrivas Detta bedömdes som västvänligt och fick så här: därför hyggliga recensioner i den borger- Vår frihet som demokratisk stat hotades liga pressen. Om man studerar tidning- militärt endast från ett håll, från öst, med- ar, dagböcker och skildringar därefter un- an Undéns neutralitet hotades från två håll, der 1948 kan man spåra ett pågående ytt- från både öst och väst. Och därför tvinga- re samtal mellan de tre parterna: Undén, des vi välja sida direkt när stridshandlingar Erlander och Jung. Undén talade om det bröt ut mellan dem! ideologiska grälet mellan Sovjetunionen Och det värsta var att generalstaben i och de anglosaxiska länderna i termen av Moskva kunde göra samma bedömning ett ”religionskrig” som vi inte vill delta i. – att Natos attack skulle komma över Detta oroade Erlander, som inte ville stö- Skandinavien och vilken sida vi då skulle ta sig med USA. Jung höll samma höst ett välja. Försvarets öppna dokument och öv- tal i det akademiska Lund, vilket tolkades ningsverksamhet visade att man såg hotet som ett avståndstagande från neutralitets- komma från öster. Regeringen ingrep inte. politiken. Det väckte ilskna reaktioner hos Alltså delade den försvarsledningens syn Undén, som vid ett möte med partiledar- på att hjälpen måste komma från väster. na utbröt med frågan ”om inte herrarna Vilka lurade diplomaterna? begripit att general Jungs tal undergrävt Östen Undén hade sedan länge en stark Sovjets förtroende för Sveriges uppriktighet ställning i partiet, särskilt i jämförelse med i neutralitetspolitiken” och fortsätter att de den nye statsministern. Inför förhandling- måste ”uttala sig så klart att vi i möjligas- arna tog han dessutom stöd av en annan te mån reparerar de skador Jung vållat.”40 gammal ringräv, partiets ideolog och fi- Erlander verkar i sin dagbok mest bekym- nansminister: Ernst Wigforss. Enligt Molin rad över att det försvårar för honom att få hade Undén påskaftons förmiddag /1948/ igenom budgeten för försvaret i riksdags- ett ingående samtal med vännen ”Wigge” gruppen. om utrikespolitiken och de hade enats om Nu och då skymtar det fram i Erlanders att flytta fram positionerna, både inom re- reflektioner att han tog intryck av Jungs ar- geringen och utåt. Efter att ha varit i kon- gument och ibland reagerade på Undéns. takt med ÖB utarbetade Undén en PM, som Som den 4 maj 1948 i dagboken efter ett delgavs regeringen. I denna framför han att samtal med Boheman: ”Krigsriskerna öka, man måste sträva efter att hålla Sverige ut- en väldig uppmarsch pågår, Sverige kan icke anför ett nytt fruktansvärt krig. Han anser hålla sig utanför i varje fall icke i längden. att detta var en fullt realistisk målsättning, England och Amerika har inte svårt att för- som det var oförsvarligt att kasta bort från stå vårt läge om vi förklarar det utifrån mi- början. Det vill säga han ”ville förklara litära utgångspunkter, de blir emellertid ur- för sina kolleger att de gamla riktlinjerna sinniga om vi fortsätter talet om religions- fortfarande gällde”.39 De två seniorerna krig. Undéns och Wigforss´ tal skadar oss, hade inte uppfattat att flygstridskrafter och det engelska intresset f.n. är militär samver- Skandinaviens luftrum hade fått en ny be- kan mellan Sverige och Norge.” Och den 6 tydelse i och med 1940-talet. maj (enligt memoarerna) påpekade han att Undéns initiativ kom nog som en re- Norges främsta bidrag till det skandinavis- aktion på ett tal som Erlander hållit i ka försvarsförbundet var att sänka tröskeln Stockholms konserthus tidigare i mars. för ett amerikanskt ingripande. USA skulle

74 DISKUSSION & DEBATT nämligen aldrig tolerera att Sovjet tog kon- i den givna situationen ett starkt försvar. troll över den norska kusten. Särskilt som vi angav att vi syftade till neu- Undén har emellertid ett politiskt argu- tralitet i krig. Och det var det viktigast för ment som Erlander förstår. Det återges av Jung så att försvaret kunde hålla ut tills diplomaten Sverker Åström när han i sina den behövliga hjälpen kunde vara på plats. memoarer skriver om slutet på förhand- Han fick ju också vidta vissa dolda förbe- lingarna vintern 1949: redelser för att förbereda detta. Därför var Jung nöjd, så nöjd att han och Swedlund För Sveriges del drogs slutstrecket genom ingrep övertygande för regeringens sak när ett cirkulärbrev som Undén med egen Hjalmarson redan en gång tidigt på 1950- penna skrev till alla svenska beskicknings- talet ville ta upp Natofrågan. chefer. Han underströk att ett lands utrikespolitik inte bara byggs på antaganden Undéns politik skulle ej heller komma om landets läge vid ett krigsutbrott. Den att prövas. Det blev aldrig något tredje måste också främst vara inriktad på för- världskrig, så Sveriges diplomater kunde hållandena i fredstid. En anslutning till ett hålla på att verka under fred som om de stormaktsblock, vilken innebar att man i representerade en mellan stormaktsblock- förtid utpekar det andra blocket som fien- en stående neutral stat. Särskilt under Olof de, skulle medföra att detta senare block Palmes regeringsperioder talade man om riktade sin politik mot oss redan i fredstid och söker vinna inflytande över vårt folk den tredje vägens politik, som framför allt och territorium.41 bland andra alliansfria stater och i tredje världen framstod som särskilt framgångs- Historiker har diskuterat varför det över rik. De borgerliga regeringarna 1976 till huvud taget blev några förhandlingar om 1982 vidtog ej heller några förändringar. ett nordiskt försvarsförbund. Var det inte Valet av Undéns väg innebar dock ett visst dömt att misslyckas från början? Kan det risktagande för vår demokratiska frihet, då helt enkelt inte vara så, bland annat mot de dolda förberedelserna kanske inte skul- bakgrund av slutsatsen ovan om Norges bi- le visat sig tillräckliga om de satts på prov. drag till vårt försvar, att det var ett försök Dessutom trodde inte Sovjetunionen på av Erlander att få den hopkoppling som be- neutraliteten. Det vill säga, den diploma- hövdes mellan de faktiska militärgeografis- tiska yttre fasaden av dubbelverksamheten ka förhållandena och Undéns neutralitets- bidrog i världens verklighet inte till vår sä- krav. Att utesluta Undén från regeringen kerhet! var inte ett alternativ som var möjligt för Erlander. Han och Jung synes dock ha haft Det fanns flera argument att en viss förståelse för varandras argument. redovisa Som framgått hade Jung också starkt stöd av Erik Boheman, en nestor inom utrikes- Ett av motiven för neutralitetsalternativet, förvaltningen som de här normativa åren som också nämns i förhandlingarna om det var ambassadör i USA. (I Jungs dagbok ser nordiska försvarsförbundet, var omsorgen man fler från UD som vill ha kontakt.) om Finlands svåra situation. Det var ett ar- I det som skulle bli – inte en kompro- gument som senare skulle användes under miss utan – ett modus vivendi ingick ock- hela det kalla kriget; ja, det används till så att Jung fick bra argument för sin för- och med fortfarande för att upprätthålla svarsbudget. Det alliansfria landet behövde förståelsen för neutralitetsalternativet. Och

75 NR 1 januari/mars 2012 naturligtvis fanns det risker för Finland om försvaret av livlinan över Trondheim, då också Sverige gått med i Nato, liknande inga övningar kunde bedrivas tillsammans dem som vi till exempel upplevde vid den med Norge i fred mer än inom ramen för så kallade Notkrisen 1961, när Natos stab FN-samarbete. BALTAP bildades vid Östersjöutloppen och Var det ett skäl för Erlander och Jung innefattade, förutom Danmark, delar av att försöka åstadkomma ett neutralt nord- Västtyskland.42 Ännu mitt under den så kal�- iskt försvarsförbund? Då hade Sverige och lade avspänningsperioden en bit in på 1970- Norge kunnat öva tillsammans med både talet förde Sovjetunionen hemliga militära armé- och flygstridskrafter om ett - för förhandlingar med Finland om att överta svar av Nordkalotten samt Sverige och försvaret av norra Finland.43 (Ett utbyggt Danmark öva försvar av Östersjöutloppen försvar av Kolahalvön och ett framskjutet med alla typer av stridskrafter. Och detta utgångsläge för anfall mot Nordnorge.) I förbund kunde också haft en dold livlina detta sovjetiska mål med förhandlingarna till Nato. framträder också Sveriges egenintresse med Kanske såg också Erlander en – om än hänsynstagandet till Finland, nämligen att liten – chans att undkomma kärnvapen- ett svenskt Natomedlemskap hade kunnat krigets fasor? Olof Palme sade senare om- resultera i att vi fått sovjetiska trupper vid kring 1970 att ett kärnvapenkrig skulle bli vår norra landgräns med ett kraftigt ökat så kort att det sannolikt inte skulle beröra krav på beredskap med åtföljande kostna- Sverige. Det berodde nog på var i utveck- der för försvaret. lingen av det kalla kriget vi befann oss och Hur allvarligt det blivit för Finland – hur kärnvapenkriget startade. Det går ock- och oss själva – beror nog till del på när så att komma fram till beskrivningar som och hur en anslutning till Atlantalliansen innebar att Sovjets straff för att vi inte för- genomförts. Stundtals verkade det som om svarade vår neutralitetspolitik också väs- Sovjetunionen var mer tillfreds med Norge, terut skulle bli just vara en varning med en med dess begränsningar vad gäller gruppe- begränsad insats av kärnvapen. ring av trupp och kärnvapen, än med det opålitliga Sverige. Det fanns ju en fördel Låt oss avslutningsvis också för Sovjet att ha ett officiellt neutralt återvända till NPK. Sverige, som man i det diplomatiska spelet ibland kunde utnyttja för sina egna syften. I slutet av betänkandet tar NPK upp diskre- Också Sverige hade naturligtvis i utrikes- pansen mellan den utrikes- och säkerhets- politiska sammanhang och i det internatio- politik regeringen offentligt sade sig föra nella diplomatiska arbetet nytta av att kun- och de åtgärder som faktiskt vidtogs. De na verka som representant för en oberoen- kommer för sin del fram till att med undan- de neutral stat mellan stormaktsallianser- tag för Erlanders interpellationssvar 1959 na, som de andra alliansfria staterna. Även (vid Hjalmarsonaffären) gav ”regering- de som visste hur det förhöll sig spelade i ens officiella ställningstaganden och utta- regel med i spelet. Nackdelen var som sagt landen utrymme för nationella, unilaterala att de militära förberedelserna var alltför förberedelser för att ta emot militärt under- begränsade för att snabbt kunna ge effekt, stöd från och samverka med västmakterna, särskilt om också landstridkrafterna hade för det fall att Sverige utsattes för militärt måst operera tillsammans, till exempel i angrepp från Sovjetunionen. Som tidigare

76 DISKUSSION & DEBATT understrukits höll sig också, så vitt fram- förberedelserna med Norge och Danmark. kommit, de svenska krigsförberedelserna Enligt Mikael Holmström har till exem- inom denna ram. Som framhållits måste re- pel Evert Båge, som en tid på 1970-talet geringen ansetts ha varit införstådd med de var den operationsmedarbetare som deltog svenska krigsförberedelserna.”44 i samarbetsresorna, berättat: ”Med norr- Hur hade dessa meningar formulerats männen hade vi en hel del studier och krigs- om NPK också beaktat att det kanske va- spel där vi gick igenom olika scenarier: vad rit Natos flygstridskrafter som dragit oss som kunde hända och hur vi planerade.”46 in i kriget i stället? Eller för den delen, om Som Gribbes avhandling visar finns det kommissionen själv kommit fram till att til�- anledning även för historiker och statsve- lägget om ”syftande till neutralitet i krig” i tare att söka i vad som skrivits av FOA- den deklarerade utrikespolitiken sannolikt forskare och tekniker som var med i för- inte var att räkna med? Eller att beslutet beredelserna. Än finns också några kvar i om denna politik kunde till inte obetydlig livet som har varit med om det mest dyna- del vara motiverat av partipolitiska skäl? miska skedet från 1948 till slutet av 1960- Hur det än var med det senare, var livlinan talet. Det finns även bland tidigare flygof- till USA och UK ett nödvändigt komple- ficerare. Marinofficerarna har de senaste ment, även om otillräckligt förberedd. åren i förhållande till NPK väsentligt utö- Ansträngningarna som gjordes för kat våra kunskaper om deras förberedelser att försöka dölja förberedelserna för för samarbete med de olika Natoländerna Sovjetunionen får nog anses tidigt ha miss- och hur detta fortsatte på den etablerade lyckats. Som det var misstänkte de nog grunden väl till och med efter det kalla kri- intentionerna redan innan förberedelser- gets slut. Yngre forskare kan kanske in- na ens kommit till stånd och fick väl viss- tresseras för att räta ut frågetecknen. Eller het av spionen Stig Wennerström, som en kanske till och med det förra ”statsbäran- tid på 1950-talet var svensk flygattaché de partiets” gamla kärna öppet kan berätta i Washington när samarbetet med USA hur det var under det kalla kriget för sina byggdes upp. Om inte annat kunde gene- unga partikollegor. ralstaben i Moskva själv göra samma be- Finns det något att tillägga? Ja, det bör dömande som jag redovisat i början av nog sägas att de militärer och diplomater denna skrift. som kände till hur det i verkligheten för- Vad som skrivits i det ovanstående inne- höll sig var alla lojala ända fram till 1990- håller vissa frågetecken. Hur ska forskare talet och kalla krigets slut, då den första lyckas komma till klarhet i dessa frågor? läckan gav en kopia av en sida från en av Protokoll, dagböcker och memoarer und- Försvarsstabens Natopärmar till en repor- viker att tala om sådant som skulle kun- ter i Dagens eko. Även om man kan spåra na avslöja hur vår faktiska säkerhetspoli- vissa reaktioner mot en del formuleringar tik såg ut med sin dubbelverksamhet eller i regeringens säkerhetspolitiska doktrin på vilka konkreta förberedelser som vidtogs 1950-talet, som det ovan nämnda Lunda för att kunna samarbeta främst med USA, talet av Helge Jung eller hos marinche- UK och Västtyskland. Än mindre syns om fen Stig H:son Ericsson angående Skandi de innersta tankarna. Även NPK tonar ib- naviens strategiska enhet, så var det ingen land ner vissa företeelser i sin rapport.45 i MIL som på 1950-talet öppet vände sig Litet mer framskymtar om de mer lokala mot det orimliga i neutralitetsmålet i sig.

77 NR 1 januari/mars 2012

Senare amiraler och generaler har väl haft nog med att tänka på sin tids problem, och det är först nu när jag satt mig in i den strategiska situationen 1948–52 som jag själv funnit hur vilseledande doktrinen från början var formulerad. Talande är kanske också att den första genomarbetade planen i ”ÖB Opverk” för neutralitetstillstånd återfinns i 1989 års plan. Det vill säga det första operationsverk som inriktades av en ÖB som inte var insatt i hela bredden och djupet på västsamarbetet av sin företrädare och därför handlade som om den statsminister som tillsatt honom menade vad han sade.

Författaren är general, f d överbefälhavare och ledamot av KKrVA

78 DISKUSSION & DEBATT

Noter

1. Holmström, Mikael: Den dolda alliansen, som då var konsultativt statsråd på UD i Atlantis, Stockholm 2011, s 419. handelsfrågor, direkt efter Erlanders hem- 2. Om kriget kommit, NPK, SOU 1994:11, s komst från sitt USA-besök 1952. Det ena be- 241. höver ju inte förskjuta det andra. 3. Återfinns nu iFörsvarsmaktsutredning 1988 21. Leif Leifland har berättat att han kände till (FU 88), något kompletterad. (ÖB 88-04-15 förberedelserna, men att han inte minns om Opl KH 82:663). han blev särskilt informerad om dem el- 4. Gribbe, Johan: Stril 60. Teknik, vetenskap ler om kunskapen efter hand växte fram och svensk säkerhetspolitik under det kalla på 1950-talet. Sverker Åström bör minst kriget, Gidlunds Förlag, Möklinta 2011. ha känt till förberedelserna med Norge och 5. Gustafsson, Bengt: Sanningen om ubåtsfrå- Danmark, men i varje fall ingrep han förne- gan, Santérus, Stockholm 2010, s 307f. kande i Dagens Nyheter, strax följd av Rolf 6. ibid, s 59f. Ursprungligen hämtat från en ar- Ekéus, när Robert Dalsjö i en debattartikel tikel av ambassadör Leif Leifland. beskrivit utsträckningen av samarbetet till 7. Skogrand, Kjetil och Tamnes, Rolf: Fryktens UK och USA. likevekt, Tidens Norske Forlag 2001, s 80f. 22. Hederberg, Hans: Lögnen i Sverige, Natur & 8. Nilsson, Mikael: Tools of Hegemon, Kultur, Stockholm 1994, s 91. Santérus Acedemic, Stockholm 2007, s xxi, 23. Det vill säga i förlängningen motstånd i SNOWCAT. ockuperat område. Det är därför det stod i 9. Op cit, NPK, se not 2, s 290. broschyren Om kriget kommer att alla med- 10. Krigshögskolan, som den militära högsko- delanden om att motståndet ska upphöra är lan hette en gång tidigare. Då den också het- falskt. Jag har aldrig förstått varför de förbe- te Militärhögskolan innan de slogs ihop till redelser som var vidtagna för ett sådant mot- FHS. stånd, som Thage G Peterson talat om i sina 11. Petersson, Magnus: Brödrafolkens väl, memoarer, skulle vara hemliga. De skulle ju Santérus, Stockholm 2003, s 169. endast ökat försvarets krigsavhållande effekt. 12. Op cit, Holmström, Mikael, se not 1, s 419f. Särskilt sedan koloniers uppror även mot 13. Op cit, Petersson, Magnus, se not 11, s 212. stormakter gett politiska resultat från 1960- 14. ibid, s 280. Det vill säga planen för samord- talet. ning av luftbevakningen mellan Norge och 24. Gemensam säkerhet – Palmekommissionens Sverige. 15. Ibid. s 179f. Den tidigare försvarsattachén i rapport, Tidens förlag, Stockholm 1982. I Nazityskland, som därifrån förvarnade om denna läggs bland annat fram ett förslag om det kommande 9 april 1940, vilket inget av en kärnvapenfri korridor genom Europa mel- de nordiska länderna då tog fasta på, samt lan stormaktsblocken. efter kriget i Sovjetunionen. Lundberg de- 25. Schuback hade dock tidigare varit försvars- lade 1953 inte västmakternas åsikt om att stabschef och hade i denna egenskap varit in- Sverige skulle dras in i ett krig som fördes på blandad i verksamheten, bland annat de så skandinaviskt område. Nej kanske inte av kallade Staff Talks i London. Sovjetunionen, men som vi nu vet – och då 26. Op cit, Gribbe, Johan, se not 4, s 77. kunde förutse – av i varje fall Nato. 27. ibid, s 77ff. 16. Efter Hjalmarson-affären blir SVENORDA 28. i Lennart Ljungs dagbok kan man läsa om avhemligat 1960. Op cit, NPK, se not 2, s att Henry Kissinger en gång sagt åt honom 15. att ”inte börjar man ett kärnvapenkrig för 17. Op cit, Gustafsson, Bengt, se not 5. Se kapit- Nordnorge.” Själv råkade jag höra Natos ge- let Från eftergifter till aktivt stöd. neralsekreterare Lord Carrington säga det- 18. Op cit, Gribbe, Johan, se not 4, s 50, not samma till Anders Thunborg vid ett kaffe- 179. bord en kväll. 19. Ur brev från ambassadör Boheman från USA 29. Från 1960-talet när den västtyska flottan till Erlander den 3 okt 1950. börjat upprustas hade vi tillsammans med 20. Enligt Willhelm Agrell skulle detta svar ha den bättre kunnat bestrida de växande WP- lämnats muntligt av Dag Hammarskjöld, flottornas sjöherravälde i Östersjön. Vi hade

79 NR 1 januari/mars 2012

ju förberett att delar av den västtyska flottan 40. Op cit, Gustafsson, Bengt, se not 5, s 69. skulle kunna grupperas till vår ostkust. Jung lät 1949 ge ut en bok vid namn För 30. Essays in honour of Thomas Park Hughes Nordens frihet, som mer i klartext talar om and Agatha Chipley Hughes: Technologies of motiven för en Natoanslutning, men inte Power, 2001, s 322. väcker samma uppmärksamhet då den ang- 31. Op cit, NPK, se not 2, s 278f. es författad av yngre officerare, bland annat 32. Op cit, Gustafsson, Bengt, se not 5, s 52. kaptenen Stig Löfgren, som tidigare deltagit i 33. När Bengt Lundvall som nybliven marinchef de nordiska förhandlingarna. 1970 anmälde sig för Palme säger statsmin- 41. Åström, Sverker: Ögonblick, Bokförlaget istern till honom: ”Håll dina goda kontak- Lind & Co, Stockholm 1991, s 87. ter med USA – det är av största betydelse.” 42. Operationsområdet till sjöss omfattade inte Enligt Östberg, Kjell: I takt med tiden, bara själva utloppen utan hela Östersjön. I Leopard, Stockholm 2008, s 311. Liknande efterhand lär det istället ha visat sig att skä- förhållningsorder hade Palme tidigare gett till let var att Urho Kekkonen ansåg sig behöva Stig Synnergren innan denne blev ÖB. draghjälp i det förestående valet. Han hade 34. Lampers, Lars Olof: Det grå brödraskapet, ju sina speciella kanaler till den store gran- (SOU 2002:92), s 272. nen. 35. Britterna hade året innan bildat 43. Op cit, Gustafsson, Bengt, se not 5, s 307. Brysselpakten med några mindre västeuro- 44. Op cit, NPK, se not 2, s 307f. peiska stater. 45. Som exempel kan nämnas att de inte i klar- 36. Op cit, NPK, se not 2, s 71f. text talar om att det är Natos europachef 37. Molin, Karl: Omstridd neutralitet, Tiden, som utses till ÖB:s kontaktman för USA eller Stockholm 1991. att en samarbetsgrupp också är förberedd att 38. Liksom senare 1951 med Storbritannien, då skickas till Natos högkvarter SHAPE. han till och med – med Erlanders tillstånd – 46. Op cit, Holmström, Mikael, se not 1, s 150f. överlämnade en promemoria till sin kollega över Sveriges krigsplanläggning. Undén fick enligt op cit, Gribbe, Johan, se not 4, (s 50f.) veta att försvarsministern var i London genom vår ambassadör där, Gunnar Hägglöf. 39. Op cit, Molin, Karl, se not 37, s 52.

80 DISKUSSION & DEBATT

för mer direkt samverkan i krig skulle en Appendix svensk samarbetsgrupp vid beredskapshöj- ning kunna skickas dit.1 Efter Kubakrisen Förberedelser för luftoperativ upprättas en direktförbindelse på tråd samverkan av den svenska underrättelsetjänsten till Wiesbaden. Den har kallats larmtelefon De anglosaxiska banden och användes i varje fall på senare tid inte Den engelske flygvapenchefen Sir Arthur regelbundet. Det kanske också skall näm- Tedder, åtföljd av chefen för Bomber nas att i mitt tjänsterum på försvarsstaben Command Arthur T Harris, besökte Sve fanns en röd telefon som ringde en gång rige strax efter fredsslutet för att tacka i månaden, men det var aldrig någon att för att deras bombflyg (tillsammans med prata med. Enligt sekreteraren var det ett USA:s) utan besvär fått ta vägen över förbindelseprov som hade att göra med Götaland på sin väg mot att bomba tyska krigsuppehållsplatsen. Det kan det ju ha städer och industrier. De träffar här bland varit, men…? annat den svenske flygvapenchefen Bengt Blivande svenska specialister på under- rättelsetjänst och motmedelsteknik inom Nordenskiöld, som redan tidigare visat flygvapnet kunde till slutet av 1960-ta- sin uppskattning för det engelska kynnet. let få sin utbildning i Wiesbaden, senare i Även hans efterträdare Axel Ljungdahl USA eller Storbritannien, liksom marinens hade gamla kontakter med Storbritannien. personal. Växeltjänstgöring av respektive 1934 hade han genomgått en flygkurs i ar- lands marin- och flygofficerare var tidigt méspaning i England. Mitt under kriget, också relativt vanligt mellan Sverige och hösten 1941, fick han tillsammans med en Storbritannien. Provflygförarna utbildades kamrat göra ett besök där, då han för för- också i Storbritannien och fick senare vida- sta gången såg en radar under användning. reutbildning i USA. Samarbetet med det engelska flygvapnet Av den PM som upprättades efter det att skulle komma att bli intensivt under ytter- en grupp representanter för de tre försvars- ligare 20 år, men från slutet av 1950-talet grenarna på generalsnivå besökt Pentagon började USA efter hand bli den teknikför- i början av 1950-talet framgår att Sverige sörjande stormakten till den svenska flyg- skulle skicka officerare ”i karriären” ur industrin och den viktigaste samarbets- marinen och flygvapnet för vidareutbild- partnern för Flygvapnet. ning i USA eller Storbritannien. Vidare Underrättelsesamarbete m m hade Sverige framfört att vi behövde hjälp i första hand med flygdrivmedel om vi blev Redan tidigt efter krigsslutet 1945 tog indragna i ett krig med Sovjetunionen.2 den svenska underrättelsetjänsten kon- Det som senare skulle bli en möjlig för- takt med det europeiska amerikanska sörjningsled över Trondheim diskuterades flygets underrättelsetjänst i Wiesbaden. också. Dåvarande flygvapenchefen Bengt Underrättelseofficerare besökte sedan var- Nordenskiöld reste personligen – utan att andra en gång per år. Det skulle utveck- orientera ÖB Helge Jung om sina avsik- las bland annat till ett samarbete inom ter – på besök till Wiesbaden 1948.3 Våren flygburen signalspaning i Östersjön. När 1945 hade Sverige av de allierade köpt sina beslut senare fattades om förberedelser första begagnade P-51 Mustang. De skulle

81 NR 1 januari/mars 2012 följas av flera olika typer fram till 1960- USA och tala emfatiskt om neutralitetspo- talet. Bland dessa Mustanger var några av litiken? Vår instruktion för handlandet vid dem som nödlandat i Sverige på väg till- kränkningar av svenskt territorium i fred baks från företag i Nazityskland. Ett drygt och under neutralitet (IKFN) gällde också tiotal av dem skulle komma att användes lika för alla utländska flygplan. för spaningsföretag över Baltikum förda av Hur skulle det ha upplevts på 1970-ta- bl a Fredrik Lambert-Meuller.4 let – efter det man talat så mycket om av- Själv minns jag att jag besöktes av en av spänningspolitik – om IKFN plötsligt änd- dessa 1940-talets spaningspiloter, Ingemar rats? Av piloterna? Av de socialdemokra- Wängström, som talade om särskilt ”av- tiska väljarna, om och när de fått detta skalade” och därför högflygande Spitfire klart för sig? Hur hade det varit i slutet av och den östtyska kusten. Företagen var så- andra världskriget? Diskuterades västmak- ledes av skilda arter. Ett företag genom- ternas överflygningar politiskt eller bland fördes till Murmansk i början av 1950-ta- allmänheten i mitten av 1940-talet? Så sent let, vilket dock ledde till reprimander från som när jag i slutet på 1980-talet införde regeringen på grund av att man från den ett krigsspel på FHS med ett inledande mo- finska regeringen ställde frågor om det. ment om en amerikansk luftlandsättning Omedelbart efter kriget var således un- i Kiruna möttes jag av stor skepticism av derrättelseverksamheten mer äventyrlig än såväl lärarkåren samt inte minst av de ci- den senare skulle bli. Möjligen med undan- vila deltagarna i kursen när jag påpekade tag av ett par gånger under den senare de- att vår neutralitetspolitik krävde att vi för- len av ubåtskränkningarna. svarade oss också mot denna landsättning. Men, över till mer konkreta saker! Handlade vi annorlunda under det kalla kriget Förvarning om sovjetiska flygföretag Jag har någon gång läst att Nordenskiöld i Det förekom bland annat under övningar början av 1950-talet säger ”att västflygplan att också större sovjetiska förbandsföre- skjuter vi inte ner”.5 När man talar med f tag flög ut över Östersjön eller för den de- d flygofficerare i min egen ålder som tjänst- len över Ishavet och långt ner över Norska gjort i våra stridsledningscentraler som havet. Det sovjetiska marinflyget kunde till jaktstridsledare har de samma känsla eller exempel gå västerut över Östersjön och uppfattning utan att kunna peka på något vända söder om Bornholm för att därefter konkret. Strax efter andra världskriget var genomföra ett övningsanfall mot något av den beskrivna inställningen inte så under- sina övande fartygsförband eller egna strän- lig, för precis så hade vi handlat 1943 till der och hamnar, liknande dem i sydvästra 1945, då västs bombflygplan fick flyga över Östersjön eller Nordsjön. Om Sverige åta- Götaland på väg mot mål i Nazityskland git sig någon uppgift inom ramen för Natos utan att bli beskjutna. Det passade ock- europeiska luftbevakningskedja, borde vi så länge in med uttalandet om att vi skul- ungefär vid samma tidpunkt som den egna le försvara oss uthålligt tills hjälp anlände. incidentberedskapen larmades ha förvar- Varifrån, om inte från Nato? Men sedan nat Nato via Norge eller Danmark. Den då, när detta talesätt försvann från mitten mest effektiva lösningen hade naturligtvis av 1960-talet, Olof Palme börjat kritisera varit om en samlad svensk luftlägesbild (av

82 DISKUSSION & DEBATT

”plott”) kontinuerligt ställts till Natos för- att Pentagon vid utformningen av 1962 fogande, så att de själva kunde följa flyg- års NSC-dokument önskade ”en skrivning företagen och fatta beslut om åtgärder vid som inte uteslöt att de svenska och finska lämplig tidpunkt. luftbevaknings- och stridsledningssystemen Enligt den brittiske flygattachén i skulle vara kompatibla med varandra”.8 Stockholm hade Nordenskiöld redan i maj NKP skriver: 1949 sagt att ”samarbetet mellan de tre skandinaviska länderna var bättre än nå- Ett par av de intervjuade har särskilt till- gonsin” och att ”överenskommelser hade frågats om det var möjligt att överföra ra- träffats om flygstridskrafterna. Sålunda darstationernas grundinformation, d. v. hade man kommit överens med norrmän- s. ”själva radarbilderna”, till Norge och nen dels om hur man skulle länka ihop län- Danmark. Dessa personer, med mycket dernas radarkedjor så att båda flygvapnen ingående kunskap i frågan, har båda två understrukit att detta var helt uteslutet ef- skulle få mesta möjliga nytta av dem, dels tersom bredbandiga länkförbindelser till 6 om rätt att flyga i varandras luftrum.” Är grannländerna inte fanns.9 det senare det som blir SVENORDA? Var det förra på Nordenskiölds tid tekniskt I en not10 talar NPK om en skrivelse som möjligt? är ett protokoll från ett möte om flygsä- Den sambandstekniska hopkopplingen kerhetssamarbetet, vilken jag beslöt mig av Natoländerna själva var emellertid vid för att läsa. Den är från 1963, och vid denna tid dålig. Som framgått av huvuddo- denna tidpunkt kan man med NPK kon- kumentet upprättades talkanalkablar först statera att det var två förbindelser till var- i mitten av 1950-talet. En digital länk från dera Danmark och Norge från de svenska Frankrike kom till först 1974. luftförsvarscentralerna i Skåne respektive Den första samordningen av luftförsvaret Närke och Jämtland. Det framgår också att mellan Sverige och Norge följde antagan- någon mer nordlig förbindelse till Norge det om att Sovjetunionen från Danmark var det svenska flygvapnet inte då intres- skulle använda bland annat den svenska serat av.11 NPK anger dessa två förbindel- västkusten för angreppet på Sydnorge och ser som dimensionerade för SVENORDA; avsåg området från Göteborg över Närke en för ledningen av flygverksamheten och och Skagerrak upp mot Oslofjorden. en för väderlekstjänst. I praktiken har de Gemensamma övningar genomfördes för väl sällan använts för detta ändamål, men att pröva förslagna principer om förvar- eftersom piloterna från de tre länderna re- ning intill 200 km från Oslo.7 Som sagt, gelbundet kunde öva hos varandra för att ett sådant regionalt samarbete var tänkt utnyttja överenskommelsen fick de också redan före andra världskriget och radarns kännedom om varandras trafikledning och tillkomst. Hur såg Nato senare – till exem- baser till nytta för en krigssituation.12 pel sedan Storbritannien sålt sin modernas- Det framgår också av PM att det på te radarmateriel till det svenska STRIL 60 den svenska sidan var ytterligare fyra för- – på frågan om att få tidig förvarning på bindelser utbyggda till norska gränsen i sin norra flank: Skandinavien, som utgjor- Värmland. Man skulle ta upp med norr- de halva konfliktytan mellan de två - stor männen att de snarast borde ansluta. maktsblocken? Jerker Widén skriver efter Samma utbyggnad skulle enligt protokol- Ekéus-utredningarna, där han var expert, let senare genomföras till Danmark. Vi kan

83 NR 1 januari/mars 2012 utgå ifrån att denna utbyggnad var till för luftvärnsroboten Bloodhound för högre operativt bruk på central och kanske högre höjder samt ett Nikebatteri på Själland för regional nivå. Förbindelserna kunde kopp- ännu högre höjd, som hade en räckvidd las vidare i Natonätet (till högkvarteret ända upp till Kalmar. SHAPE och direkt till Storbritannien eller Så vitt jag kunnat utröna skedde dock USA vid behov), vilket nämns i flygövers- ingen direkt överföring av luftlägesbilder ten Åke Mangårds PM från 1963.13 i fred. I NPK står det att ett visst samar- Det var naturligtvis inte någon stör- bete om förvarning utvecklades.14 Vad jag re kapacitet, men räckte till för en över- förstår fördes i incidentberedskapen tele- gripande operativ samordning, till exem- fonsamtal mellan luftbevakningsledarna i pel om tillstånd för en flygkorridor genom respektive länder som hjälp för att identi- Sverige vid vissa tidpunkter och hur denna fiera respektive ”plott”. Den svenske hade kunde skyddas av det svenska flygvapnet. dessutom en direkttelefon till FRA över vil- Till saken hör att Sverige först vid unge- ken liknande samtal kunde föras och FRA fär denna tidpunkt själv kunde få en sam- få hjälp med att inrikta sin spaning. I den lad luftlägesbild över Östersjön. Den tek- mån FRA:s direktdelgivning inte innehöll niska utvecklingen skulle också snart inne- vad som behövdes fick Nato nöja sig med bära att man kunde skicka luftlägesbilder den förvarning de fick genom de flygande över så kallat smalband, vilket kanske bor- radarstationer som skulle komma att fly- de ha nämnts av NPK. I mitten av 1980- ga fram och tillbaks väster om ”Kölen”. I talet byggde man om strilcentralerna och och för sig kanske ett bevis på att Nato inte försåg dem med AXE-växlar. När jag 1992 fick några luftlägesbilder från Sverige (el- ställde frågor till operationsledningen om ler Finland). Det kanske också skall näm- ekoreporten Christer Larssons påståenden nas att generalmajoren Evert Båge uppgivit om Natosamarbetet var sanna uppgavs för att det fanns en ”flygsäkerhetslinje” från/ mig att de angivna förbindelserna uppgick till Helsingfors.15 till 48 kanaler. När denna utbyggnad ägde Luftfartsverkets luftlägesbilder över- rum har jag ingen kännedom om. fördes till flygvapnets ledningscentraler, Danmark fick också köpa en utrustning men betraktades som mindre användbara från Sverige (som hade blivit över) och i krig då de var känsligare för störningar. som kunde framställa en liknande sam- Bland dessa fanns emellertid också bilder lad lägesbild från flera stationer. Denna från våra grannländer, till exempel från var inkopplad i en av deras luftförsvars- Bornholm respektive Nordnorge. En fråga centraler. Så tekniska förutsättningar för jag därför ställt mig, men inte bottnat i, är en sådan vidarekoppling av luftlägesöver- om de i så fall inte kunde ha militärt ur- föring skapades under 1970-talet. Det var sprung och därmed gott störskydd? också helt nödvändigt för en krigssituation. Förutom samordning av luftförsvaret Vägvisning vid överflygning med jaktflyg så hade både danskarna på Själland och vi i Skåne var sin luftvärns- NPK kom fram till att hjälpen från väst i robotbataljon Hawk med delvis övertäck- första hand kunde handla om vad kommis- ande verkansområde. Dessa behövde i krig sionen kallar indirekt understöd från ame- samordnas både vad gällde gruppering och rikanskt strategiskt bombflyg med insats målval. Dessutom fanns en tid i Sverige av konventionella bomber eller kärnvapen

84 DISKUSSION & DEBATT mot mål som sovjetiska flygbaser eller ilast- Natoflygplan”. Rossanders minnesbild är ningshamnar. Under NPK:s arbete frågade att det var i trakten av Härnösand. Han mig ibland de vid försvarsstaben ansvari- kopplade ihop det med vad han hört när ga för att leta upp handlingar, till exempel han själv var elev på MHS, då den dåva- arbetspromemorior, ”om denna verkligen rande chefen Bengt Liljestrand sagt på en skulle överlämnas till NPK”? Jag minns lektion: ”När SAC kommer på sin väg särskilt en arbetshandling från ett moment österut har de sikte på en brytpunkt vid i slutet av en av Lennart Ljungs operativa Vinga fyr.” Den amerikanska marinen och övningar på 1980-talet med en militärbe- SAC hade ett globalt navigationshjälpme- fälhavare och hans stab. I detta moment del kallat Loran C, som nämns hos NPK.17 deltog endast mindre del av milostaben. USA hade begärt att få kalibrera systemet Vad som diskuterades var målval som ham- i Sverige och ärendet blev föremål för all- nar och landkommunikationer i ett tredje män beredning i regeringen, enligt NPK på land för amerikanskt flygunderstöd med initiativ av Undén: ”/Jag ville att/ regering- kärnvapen. Naturligtvis kunde även andra en skulle dela ansvaret med ett avgörande, mål tänkas, särskilt om SAC (Strategic Air då ärendet förefaller svårgenomträngligt. Command) hade framgrupperat till baser i Norge och då även mer direkt understöd- Själv lutade jag åt bifall och ingen invänd- jande, som mot landstigningsstyrkor på väg ning.” Från 1970-talet hade USA funge- i Östersjön eller brohuvud på den svenska rande satellitnavigering, varefter tidigare kusten. Vad fanns det då för förberedelser markbaserade system kunde betraktas som för sådant understöd? reservsystem. Också i detta fall kunde liksom i det för- gående nämnda fallet en flygkorridor ge- Undvika vådabeskjutning nom vårt luftrum avdelas för SAC och dess För att skilja fiendeflyg från egna eller allie- flanker skyddas av det svenska flygvapnet. rade har man i luftförsvarscentraler så kal�- Eftersom det i detta fall rör sig om ett un- lad IK (igenkänningsutrustning), från vil- derstöd av vårt eget försvar kunde det ock- ken man sänder ut en signal som besvaras så handla om direkt understöd av det ame- av egna flygplan eller ”vänner”. Sådan ut- rikanska flygföretaget med svensk jakt och rustning finns också i bästa fall vid mark- attack. En möjlig förberedelse för en så- bundet och sjöburet luftvärn. Om det sak- dan mer i detalj samordnad luftoperation nades, vilket var fallet ibland, och i de fall kunde gälla navigationshjälpmedel för den företagen inte kunde säras geografiskt fick amerikanska delen av företaget. Britterna hade ju en kort tid på våren 1945 haft en luftvärnet eldförbud. Frågan om IK be- 18 så kallad flygfyr i Malmö för vägvisning av handlas också av NPK om än för mig nå- bombföretag mot Nazityskland.16 got oklart. Även hos Gribbe vacklar tex- Den senare chefen för den militära un- ten hit och dit över sidorna vad gäller va- derrättelsetjänsten (MUST) Erik Rossander let av olika lösningar. Valet faller slutligt har berättat för mig, att när han var lärare enligt Gribbe på en egen lösning, som kan på Militärhögskolan (MHS) så hade hans identifiera egna plan ner till individ. Hur chef, den tidigare nämnde Evert Båge, un- blev det då med det andra krav flygvapnet der en biltur berättat, att ”på den där mas- hade: ”behöver /kunna/ identifiera västal- ten sitter det ett navigationshjälpmedel för lierade flygplan”?19 Det är för mig fortfa-

85 NR 1 januari/mars 2012 rande oklart, men det är ju nog så talande Låt oss hjälpas åt att förvandla att kravet ställts. Skandinavien till ett så starkt försvarat Radaroperatörer i våra luftbevaknings- fäste, att ett angrepp på oss betyder, att vårt territorium spelas över som basom- system har berättat att det vid deras statio- råde för en annan, icke angripande stor- ner fanns två lägen för deras IK-signal och maktsgrupp.21 att endast den ena användes i det dagliga arbetet. På fråga om vad den andra var till Den förre försvarsstabschefen (och senare för, har både svaret ”Nato” och ”för krig” arméchefen) Carl-Eric Almgren citeras av erhållits. De båda svaren behöver ju inte NPK med innebörden att de svenska ba- utesluta varandra! Bland Gribbes konstate- serna behövde kompletteras primärt för randen finns anmärkningen att ”arbetsdel- våra egna behov, men att ett knappt tio- ningen i databehandlingssystemet bidrog tal baser i olika delar av Sverige förstärkts till att göra Flygstabens kompromisslös- även för amerikanska behov för såväl jakt- ning med dubbla och parallella IK-system som attackflyg.22 Kommissionen lät kon- praktiskt möjlig.”20 trollera de svenska flygbasernas prestanda, Det är också så, att anflygande Nato bland annat bärigheten och möjligheterna flygplan västerifrån kunde föranmälas i till uppställning bredvid banorna, inklusive såväl fred som krig över andra kommuni- de fält som var gemensamma med den ci- kationssystem. Det var emellertid svårare vila luftfarten. Den konstaterade att lämp- att hinna med att i krig och med anflyg- liga baser låg nära den svenska ostkusten. ning österifrån skilja Nato- från Sovjetflyg Huvuddelen av flygvapnets baser var i in- utan ett fungerande IK-system. Stril 60 ternationell jämförelse väldigt fältmässiga hade radarsystem från flera länder med oli- och passade inte att förstärkas till reserv- ka syften, till exempel ett tornradarsystem baser för Nato. Det kan ju ha skett i nå- för låghöjdsspaning. Alla var dock från got fall, till exempel någon attackflygbas i Natoländer, liksom de utländska systemen Norrlands inland. inom försvarets luftförsvar i övrigt. Olle Karleby, som var statssekreterare på försvarsdepartementet och huvudse- Basering kreterare i 1955 års försvarsberedning, be- styrker att banornas förstärkning jämväl Redan 1948 beställde Erlander en utred- skulle medge att Nato kunde utnyttja dem. ning av försvarsstaben om förutsättningar- Drygt tio av de använda flygbaserna, i re- na för att basera amerikanskt flyg i Sverige. gel samutnyttjade med civilflyget, har rull- Svaret var att det går, men att det är för- banor som är 2300 meter eller längre och enat med svårigheter och de svenska och en bredd på 35-40 meter. De flesta av dem amerikanska flygförbanden bör skiljas åt är tillbyggda från mitten av 1950-talet till till olika baser. Efter hand blev särskilt de början av 1960-talet.23 En del av dem lig- amerikanska systemen också tyngre. Även ger dock inte kustnära. De längsta banorna vid tillfälliga landningar krävs dessutom har Kallax vid Luleå och Västerås. Det bör uppställningsplatser vid sidan av banor- nämnas att den senare var vår egen bas för na. I krig minskar ju den civila flygtrafiken, nattjakt på 1950-talet. särskilt på utlandet. Så en möjlighet var na- Amerikanernas behov av baser i turligtvis att också använda civila fält. I fe- Skandinavien var som störst under första bruari 1949 lägger Erlander till: halvan av 1950-talet, särskilt för jakt- och

86 DISKUSSION & DEBATT attackflygplan. Därefter ökade tillgången omgruppering hade krävt en viss tid, kan- på tankningsflygplan samtidigt som flyg- ske mer än en vecka. För övrigt var uthållig- planen fick allt längre räckvidd. Vid SAC:s heten vad beträffar ammunitionen begrän- förhandlingar med norrmännen 1952 hade sad i det svenska flygvapnet. Om flygplan man tryckt på att man var särskilt intres- och piloter överlevde de första veckorna, serad för östligt belägna baser bland annat behövde vi själva tillföras ammunition från för att ha tillgång till fält för nödlandning USA. Våra jaktrobotar var ju också ameri- av de från Sovjetunionen återvändande kanska för att möjliggöra detta. Dock mås- skadade bombflygplanen. Man får förut- te de passa för våra vapenbalkar. sätta att samma önskemål fanns i Sverige. NPK säger att investeringen i Trondheim Nödlandat hade USA:s flygplan gjort1943 – var ett misslyckande. I den meningen att en 45 på väg tillbaks från Nazityskland. Man pipeline aldrig blev utbyggd till Sverige kan blev då muntligt hänvisade till fyra fält i man kanske säga det, men det var en re- Götaland. Vi kan utgå ifrån, även om det servförbindelse till alternativet fartygskon- inte nämns, att några av de förstärkta ba- vojer genom Skagerrak, som får betrak- norna hade detta ändamål. tas som nödvändig. Fortfarande fanns det Hos Magnus Petersson sägs också att krigslager av olja där en bit in på 1990-ta- ”en karta över de svenska flygbaserna let, då försäljningen av denna till del fick fanns deponerad hos den svenske flygatta- betala för utvecklingen av luftvärnsrobo- chén i London på 1960-talet, vilket britter- ten Bamse. nas högsta ledning kände till.”24 Den bör En av mina vänner, den tidigare reserv- också ha funnits i den portfölj som jag vid officeren Robert Rydingstam, har berättat det kalla krigets slut av Anders Thunborg att han på 1970-talet arbetade på en arki- blev beordrad att i hemlighet hämta hem tektfirma med ett förslag till utbyggnad av från ambassaden i Washington. Arlanda flygfält. Han blev då uppsökt av Från slutet av 1950-talet övergick det flygattachén vid den amerikanska ambas- svenska flygvapnet till Natostandard med saden i Stockholm, som hade vissa förslag sitt flygbränsle samt införde samma slang- till hur utbyggnaden borde göras. Till sa- kopplingar som Nato har. Det gällde också ken hör att Rydingstam i ett tidigare skede för andra förbrukningsvaror, som oljor och hade arbetat på US Airbase i Neapel med syrgas Det bör för övrigt ha varit nödvän- liknande arbetsuppgifter. digt för att SVENORDA skulle fungera och Det får sålunda anses bekräftat att vi kunde för personalen motiveras med denna hade förberett några baser i Sverige, san- användning.25 Radioförbindelsen från ba- nolikt i första hand sådana som var gemen- serna på marken till flygplanen övergår i samma med den civila luftfarten, för att Natos efterföljd från VHF till UHF. NPK kunna ta emot skadade bombflygplan som har särskilt poängterat att basorganisatio- återvände från uppdrag i Sovjetunionen el- nen i Sverige inte var dimensionerad för att ler andra medlemsstater av WP. Betyder ta hand om fler flygplan än vi själva hade. Almgrens nämnande av jakt- och attack- Vi kan nog förutsätta att om några flygplan att USA i början av 1950-talet ut- Natoflygplan mer stadigvarande gruppe- tryckt önskemål om en sådan gruppering i rats här så skulle baspersonal, precis som Sverige? Planerades det någonsin på svensk i Norge, medfölja. Liksom att de skul- eller amerikansk sida? Det skulle ju stäm- le medföra egen ammunition. En sådan ma med hur Erlander utryckte sig 1949

87 NR 1 januari/mars 2012 samt med att marinen förberett att ta emot som under ÖB samordnade flygstridskraf- västtyska fartyg i baser på den svenska terna genomförandeverksamhet och som ostkusten och Natofartyg i allmänhet på också hade tillgång till förbindelserna över Bohuskusten.26 till Norge och in i Natonätet. Det har däremot inte gått att finna be- Slutsatser vis för att den samlade svenska luftläges- bilden i fred någonsin länkades över till Vi kan med NPK konstatera att teknis- Norge eller Danmark och därmed också ka förberedelser vidtagits för att luftope- till Storbritannien. Tvärtom har alla de jag rativt samverka med Nato, kanske enligt kommit i kontakt med försäkrat att så inte Petersson till och med mer omfattande än var fallet. Från 1970-talet hade den teknis- NPK säger, att döma av den citerade mi- ka utvecklingen gjort det möjligt att vid be- litära utredningen vid förhandlingarna om redskapshöjning ändra på detta förhållan- det nordiska försvarsförbundet. Det kan de. Det innebar emellertid att nya rutiner, noteras att antalet personer som kände till som inte var inövade, skulle tas i bruk sam- dessa förberedelser synes vara klart min- tidigt som personalen psykologiskt skulle dre i flygvapnet än i den svenska marinen. ta åt sig att dess politiska ledning inte me- Så var också det direkta samarbetet med nat något med sitt tal om neutralitetspoliti- Danmark och Norge mer decentraliserat i ken. Någon hjälp – från väst – talades det 27 den senare. Tele-/Radiolänkförbindelser då inte längre om. fanns över Norge och Danmark för att an- En stor nackdel var också att förberedan- sluta till såväl Natos operativa lednings- de övningar begränsats till det som gick att nät som till dess flygledningsnät, i det sist- göra inom ramen för SVENORDA. Vad jag nämnda fallet också ett direktlarm till det förstår har det också begränsats till norska amerikanska europaflyget i Wiesbaden. och danska flygplan, om man undantar i de Antalet sambandskanaler var begränsa- fall utländska militära flygplan – benämn- de i varje fall ännu i början på 1960-talet. da statsflygplan – fick tillstånd att använda Det var dock tillräckligt senast i slutet på civilflygets trafikleder och banor. Det gäll- 1960-talet för att det skulle vara möjligt att de främst Natoflygplan men åtminstone en inom Stril 60 samordna det svenska luft- period också Sovjetunionens transportflyg- försvaret med upprepade flygningar av det ningar till och från Kuba. amerikanska SAC genom svenskt luftrum Att reda ut de studerade förberedelserna mot mål i Sovjetunionen eller inom WP i är tekniskt komplicerat, så det krävs fort- övrigt. Likaså för att Sverige skulle kunna satta studier innan man kan säga att alla föreslå mål för sådana företag inom ramen tekniska möjligheter och förberedelser har för försvaret av vårt land samt vid behov klarlagts. Jag har ej heller orkat med att understödja dessa företag med egna jakt- söka upp de kompletterande källor som och attackflygplan. Lämpligen avdelades sannolikt finns både i Sverige och utom- en flygkorridor viss tid åt Natos flygföre- lands. Jag har bland annat pekat på att in- tag. Vi kan nog utgå ifrån att USA förbe- formation i Luftfartsverkets system erhål- rett att tidigt sända över en samverkans- let från Bornholm eller Nordnorge kunde grupp för flygledning till Sverige. Den kun- vara av värde inte minst för vår incidentbe- de lämpligen grupperas tillsammans med redskap i fred. Så det är fortfarande starkt den centrala ledningsgrupp ur flygvapnet önskvärt att tidigare flygvapenofficerare

88 DISKUSSION & DEBATT med den nödvändiga tekniska kompeten- 11. Däremot vet jag att det senare i början av sen ägnar kvarstående frågor sitt intresse. 1970-talet fanns en kanal från Kallax vid Luleå till Bodö. Huruvida denna också passe- Om vi till exempel inte hade Natos IK- rade luftbevakningscentralen är mig obekant. system inlagt redan i fred för inkoppling 12. Holmström, Mikael: Den dolda alliansen, vid beredskapshöjning, hade samverkan Atlantis, Stockholm 2011, s 137 samt op cit, fått inskränka sig till verkan i väl åtskilda Petersson, Magnus, se not 7, s 283. 13. ibid, Holmström, Mikael, s 375. Bild visande luftrum. Naturligtvis till nackdel för bäg- del av PM från Robert Dalsjös källor. ge parter och då särskilt vid de tre nord- 14. Op cit, NPK, se not 5, s 158. iska ländernas försvar av luftrummet över 15. Op cit, Holmström, Mikael, se not 12, s 180. Östersjöutloppen, som var bland det för- Det gällde kanske flygräddning av svenska piloter i krig istället. sta som diskuterades på trepartsbasis med 16. Gustafsson, Bengt: Sanningen om ubåtsfrå- Swedlund i en segelbåt mellan Köpenhamn gan, Santérus, Stockholm 2010, s 53. Hämtat från Leif Leifland. och Oslo. 17. Op cit, NPK, se not 5, s 251f. 18. ibid, s 245ff. Noter 19. Gribbe, Johan: Stril 60. Teknik, vetenskap och svensk säkerhetspolitik under det kalla 1. Det var en kopia av en sådan pärmsida från kriget, Gidlunds Förlag, Möklinta 2011, s planläggningen om Natosamarbetet som 168. Ekoreportern Christer Larsson visade mig 20. ibid, s 177. när han avslöjade de dolda förberedelserna. 21. Op cit, NPK, se not 5, s 255. 22. ibid, s 254f. 2. Den tidigare arméchefen Carl-Eric Almgren 23. Flyghistorisk Revy (red Lennart Andersson): överlämnade våren 1994 till mig två ”proto- Svenska flygbaser, FOKK nr 13, 2008. koll” från sådana möten, ett i USA och ett i 24. Op cit, Petersson, Magnus, se not 7, s 229 Sverige. De har senare överlämnats till arkiv. 25. Det ska kanske nämnas att SVENORDA inte 3. Helge Jung blev i början av 1948 enligt sin omfattade alla baser, utan endast särskilt an- dagbok dock orienterad av Grafström på givna. UD, som kände till det. Vad som avhandla- 26. Op cit, Gustafsson, Bengt, se not 16, s 86. des vid besöket framgår inte. Krigsarkivet. 27. Samarbetet med Danmark om Öresund till 4. http://sv.wikipedia.org/wiki/North_ Malmö bevakningsområde respektive med American_P-51_Mustang Norge om konvojeringstrafiken i Skagerrak 5. i samband med ett brittiskt örlogsbesök i till Västkustens Marindistrikt Stockholm i juni 1951 har Nordenskiöld i samtal med chefen för Home Fleet sagt att han ”varit helt inställd på att det svenska flygvapnet skulle slåss tillsammans med det brittiska och framhållit vilken vikt han fäste vid att hans personal hade goda kunskaper i engelska språket”. Om kriget kommit, NPK, SOU 1994:11, s 167. 6. Op cit, NPK, se not 5, s 155. 7. Petersson, Magnus: Brödrafolkens väl, Santérus, Stockholm 2003, s 276f. Hämtat från NPK. 8. SvD, Brännpunkt den 5 januari 2003. 9. Op cit, NPK, se not 5, s 244. En av de intervjuade var enligt uppgift ”Stril-Olle”, det vill säga flygvapenchefen på 1980-talet Sven- Olof Olson, som varit ansvarig för utbyggnaden av Stril-60-systemet. 10. Not 14 på s 218.