TIDSKRIFT I SJÖVÅ.SENDET

1771 MED FÖRSTÅND OCH STYRKA

UTGES AV KUNGL ÖRLOGSMNNASÄLLSKAPET N:r 3 2004 TIDSKRIFT I SJÖVÄSENDET FÖRSTA UTGIVNINGSÅR 1836 KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET KARLSKRONA POSTGlRO 125 17 - 9 BANKGIRO 446 -3220 Redaktör och ansvarig utgivare: Kommendörkapten Lars Wigert Redaktionens adress: Pilgatan 5 A, 352 36 VÄXJÖ Telefon: 0470-212 45, alt. 070-272 12 45, E-post: [email protected] Prenumeration och övrig administration: Kommendör l.gr Jan B ring Adress: Gustav de Lavals väg 9, 13160 NACKA Telefon: 08-716 73 38, Telefax: 08-466 97 92, E-post: [email protected] Kungl. Örlogsmannasällskapets postadress: Box 13025, 103 01 STOCKHOLM Tidskrift i Sjöväsendet utkommer i regel fyra gånger årli gen (mars, juni, okt ober och december). Prenumerationen för 2004 kostar 200:- för prenumeranter med postadress inom Sverige och 300:- för prenumeranter med utrikes postadress. A vgiften betalas till postgiro nr 125 17-9. Om Kungl. Örlogs mannas ällskapet så beslutar kan f örfattaren till införd artikel belönas med akademi ens medalj , hedersomnämnande och/ell er penningpris. Meddelande Innehåll från nr 3/04 Kungl. Örlogsmannasällskapet Meddelande ...... 249 Nr 5/2004. Kungl. Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i Stockholm ons­ Kungl. Örlogsmannasällskapets medalj i Kvinnoförbundets anda .•...... 252 dagen 25 augusti 2004 254 Minnesteckningar för år 2004 ...... •..•.••.•...••....••.•.•...... •.....••.•.•....•.••.•...... (Utdrag ur protokoll) Utveckling av marinens stridsfartygs- och amfibieförband mot uppgifter ...... 264 förändrade lokaler, Lå nga Raden 8 på Skepps­ Av Lennart Karlsson Sammanträdet ägde rum i Sjöofficerssällskapets dna talare. Rethinking Maritime Secttrity .•..•..•...... •.•..•.•...... ••••.•....••...... ••.•..•. 276 holmen i Stockholm i närvaro av 28 ledamöter och inbju Av Claes Tornberg THE MARCH UP - 1:a marinkårsdivisionens framryckning och § 2 Anmäldes att sedan föregående sammanträde har hedersledamöterna Gunnar intagande av Bagdad under Irakkriget 2003 ...... 281 Grandin och Erik Malmsten samt korresponderande ledamoten Martin Ardbo Av Jan Beckman avlidit...... 294 Den bedrägliga neutraliteten Presenterades styrelsens förslag till in val av nya ledamöter 2004 Av Magnus Haglund §4 Vart tog marinintendenten vägen'! ...... •.•..•...... •.•.••. 296 §5 Beslöts att inga hedersledamöter, högst 12 ordinarie och högst två korrespon­ Av Sune Birke derande ledamöter m å inväljas 2004. Framtida marin organisation - ett genmäle ...... 300 §6 Fastställdes vallistor för valet 2004. Av. B~~gt

Abrahamso ns Tryck eri A B, K arlskrona 2004 § l O Genomfördes diskussion främst kring uppställda hypoteser och hur det fort­ Överstelöjtnant Hans Gran lun d satta arbetet bör breddas i fråga om ledning av marina insatser i randhav och Kaplen Henrik Börjesson kustnära farvatten. Professor Klas-Göran Karlsson Korresponderande ledamöter Vid protokollet skepssbyggmästare Joakim Severinson Herman Fältström Avdelningsdirektör Mats Elofsson sekreterare Vid protokoll et Herman Fältström s ekreterare Nr 6/2004. Kungl. Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i Stockholm ons­ dagen 29 september 2004 (U i drag ur protokoll) Bildarkivet i ny lokal Sammanträdet ägde rum i Sjöofficerssäll skapets lokaler, Långa Raden 8 på Skepps­ Kungl. Örlogsmannasällskapets bildarkiv har nu flyttat till ny lokal i Drottning Vie­ holmen i Stockholm i närvaro av 28 ledamöter. torias Örlogshem, Teatergatan 3 på Biasieholmen i Stockholm. Bildarkivet består av samlingar på ca l 00 000 bilder främst från arkiv efter Karl-Erik Westerlund, Al­ till föredragande inom vetenskapsgrenen § 3 Valdes ledamoten Anders Grenstad lan Kull, RagnarThorensamt den numera avvecklade föreningen "Sjöfart och Sjö• och organisation. II - Personal, utbildning försvar". § 4 Omvaldes ledamoten Sölve Larsby samt valdes ledamöterna Sten Göthberg av och Lennart Bengtsson tillledamöter i styrelsen för två år samt omvaldes leda­ Vid utlåning av bilder tillämpas normalt villkoren i de riktlinjer, som är utgivna moten Marie Jacobsson till suppleant i styrelsen för två år. Bildleverantörernas förening (hemsida www.blf.se ). Arkivet förestås som tidigare av Richard Areskoug, som träffas på telefon 08-782 9387. § 5 Omvaldes ledamöterna Sune Birke och Nils Eklund till revisorer samt ledamö• terna Hans Wieklander och Håkan Rugeland till revisorssuppleanter fö r verk­ samhetsåret 2005. § 6 Omvaldes ledamöterna Tommy Ås man (sammankallande), Göran Gunnars­ son och Magnus Bergman till valberedning för 2005. VI ERBJUDERALLT I UNIFORMER § 7 Höllledamoten Lennart Karlsson in trädesanförande under rubriken "Utveck­ ling av marinens stridsfartygs- och amfibieförband mot förändrade uppgifte r". OCH TILLBEHÖR FÖR MARINEN § 8 Förrättades inval av nya ledamöter enligt följande: Ordin arie ledamöter Kommendör Slaffan Palmqvist Kommendörkaplen Bengl Edvard Lundgren Kommendörkaplen Jan Thörnqvisl Kommendörkapten Patrik Selling Överstelöjtnant Pa!ric Hjort Kommendörkapten Mikael Johnsson Kommendörkapten Jan Floderström Prof"essor Kristian Gerner RONNEBYGATAN 39, 371 33 KARLSKRONA Kommendörkapten Per-Ola Johansson TEL.0455-1 0298 [email protected]

250 251 Kungl. Örlogsmannasällskapets medalj i Kvinnoförbundets anda Stadgar

§l Svenska kvinnor inbjöds 14 november 1894 genom ett offentligt upprop att bli med­ anda skall årligen ut­ lemmar i ett nybildat förbund, benämnt "Qvinnoförbundet för Sveriges sjöförsvar". Kungl. Örlogsmannasällskapets medalj i Kvinnoförbundets dugligbet och gott kamratskap. Avsikten med det nya förbundet var att, dels själva, dels genom likatänkande systrar delas till värnpliktiga som utmärkt sig för al lmän inom landet, var på sin ort och på lämpligt sätt, in samla me-del för att därmed under­ §2 stödja " Allmänna Försvarsföreningen" i dess fosterländska strävan till höjande av in­ Medaljen tilldelas en värnpliktig under grundutbildning vid vardera i Försvars• tresset för landets sjöförsvar samt till att skapa en fond för krigsfartygs byggande. makten ingående fartygsflottiljer, amfibieregementen och marinbaser av ett stort antal sjöofficersfruar, m fl. Uppropet var undertecknat §3 Senare bildades också lokalföreningar i Karlskrona och Göteborg. Vid tiden för Medaljen utdelas till den värnpliktige på förbandet som bedöms vara den främste första världskriget uppgick flera and-ra kvinnaföreningar i Kvinnoförbundet och i fråga om allmän duglighet och gott kamratskap. Vem som uppfyller dessa krav verksamheten var huvudsakligen inriktad mot att ge bidrag till örlogsfartygs utrust­ avgörs på respektive förband. Förbandschef meddelar Kungl. Örlogsmannasäll• ning samt julgåvor och tidningar till besättningarna. Från 1950-talet blev förbundet skapet vem som tilldelats belöningen med motivering samt tidpunkt för utdelning. allt mindre aktivt och verksamheten begränsades till att dela ut "hedersbägare" till Örlogsmannasällskapet ombesörjer gravering på medaljen. För att möjlig• förtjänta värnpliktiga vid marina förband. 1976 upplöstes förbundet i Stockholm och Kungl. meddelandet inkomma till akademiens sekreterare minst en må• förbundets tillgångar överfördes till föreningen "Sveriges F lotta" i avsikt att även fort­ göra detta skall sättningsvis uppmuntra värnpliktiga, som utmärkt sig för allmän duglighet och gott nad före utdelningstillfället kamratskap. Från 1983 ingick "Sveriges Flotta" i den nybildade föreningen "Sveriges §4 Sjöfart och Sjöförsvar"(FSSS), som fram till 2002 ombesörjt utdelningen av Kvinno­ Ordföranden för Kungl. Örlogsmannasällskapet eller representant för denne de­ förbundets förtjänstpriser. lar ut förtjänstmedaljen vid aktuellt tillfälle. .. När "Föreningen Sveriges Sjöfart och Sjöförsvar" avvecklades, överläts åt Kungl. Orlogsmannasällskapet att överta ansvaret för utdelningen av förtjänstpriset. Akade­ Medaljen, som utdelas för första gången 2004, har hittills tilldelats följande mien erhöll därvid de tillgångar som finansierat utdelningen. Tillgångarna skall använ• värnpliktiga: das för att finansiera belöning av förtjänta värnpliktiga under grundutbildning i mari­ den 17 februari 2004 att instifta Kungl. Örlogsmanna• nen. Akademiens styrelse beslöt 1. ubåtsflottiljen Maja LindelöfLager, sällskapets medalj i K vinnoförbundets anda. Medaljen, som präglas i brons, ges samma 3. ytstridsflottiljen Gustav Henningsson utformning som akademiens övriga medaljer. Medaljen skall utdelas till värnpliktiga, som utmärkt sig för allmän duglighet och gott kamratskap, i enlighet med vidstående Älvsborgs amfibieregemente Sandra Sjöberg stadgar.

252 253 Minnesteckningar för år 2004 vas med kommendörs grad som souschef för Försvarsstaben och 1964-66 som chef för sektion 3 i Marinstaben. Sistnämnda år blev han befordrad till konteramiral och chefför Kustflottan. 1970 gick han iland som chef för Försvarsdepartementets kommandoexpe­ Axel Björling dition. Efter pensioneringen 1978 var han bl. a utredningsman i civilmilitärutredningen. DagArvas invaldes 1954 i Örlogsmannasällskapet, var dess ordförande 1966-69 Kommendörkapten Axel Björling avled den 9 november 2003. Han föddes i Spånga och blev utseeld till hedersledamot. DagArvas var en noggrann och skicklig sjöofficer. som son till redaktören Sixten Björling och hans hustru Gertrucl. Han blev fänrik i Hans chefskap karaktäriserades av gott omdöme i förening med utomordentli ga kun­ flottan 1935 och utbildades som löjtnant till ubåtsofficer. Han tjänstgjorde på ubåt skaper. De som hade förmånen att ha DagArvas som chef fick i honom både en lärare 1937-41 och som fartygschef 1943-45. Tiden däremellan ägnades åt sjökrigshögskol• och en chef, på ytan rätt kärv men ofta med en glimt i ögonvrån. ans allmänna och förbindelsekurser. 1945-48 var Björling marinassistent i Telegrafsty­ Han gifte sig 1939 med Gunvor Milles. Han efterlämnar sönerna Christer och Stig relsen. Han fick seelan gå till sjöss igen , som ubåtsflottiljchef 1948-49 och som navige­ med familjer. ringsofficer på Gotlands långresa 1949-50, följt av tre år som chef för förbindelseav• Av hedersledamoten Bo Westin och ledamoten Jan Bring delningen i marinkommando Syds stab. Därpå följde sju år vid Marinstabens förbin• delseavdelning, de fyra sista som dess chef, med ett mellanstick som nybefordrad kom­ mendörkapten av 2. gr som FC Älvsnabben sommaren 1954. Björling blev kommen­ Bo Cassel dörkapten av l.gr 1957. sjötjänstgöringen avslutades med ett nytt pass som ubåtsflot• tiljchef 1960-63. Tiden därefter fram till pensioneringen 1967 ägnade han åt Sjöfarts• Kommendörkapten Bo Cassel avled den 20 februari 2004. Hans närmaste är makan styrelsen, först som militärassistent och seelan som byrådirektör. Ingrid, döttrarna Catarina, Margareta och Cristina samt brodern Åke. Bo Cassel föd• En händelse som Björling upplevde under kriget var att han som nybliven fartygs­ des i Stockholm. Hans håg stod till sjön, och efter avlagd realexamen mönstrade han chef på Illern den 12 augusti 1943 på väg norrut i Kalmarsund blev påseglad av ett som elev på fyrmastbarken Abraham Rydberg för resa till Australien 1937-38. Därpå handelsfartyg. Illern sjönk med förlust av en man, bärgades senare men utrangerades. seglade han ett halvår i Svenska Amerikalinjen och tv å år i Ostasiatiska kompaniet. Björling fick omedelbart överta en annan ubåt. Hemma igen läste han in gymnasiekursen och tog studenten som privatist 1942. Björling var en gladlynt och vänligt sinnad man och upplevdes som en trevlig kam­ Han sökte till officersutbildning i Flottan, blev fänrik 1945 och valde ubåtstjänst rat. Axel Björling invaldes i Kungl. Örlogsmannasällskapet 1955. Han gifte sig 1937 Under fem år på ubåt och sex år hos ubåtsinspektören i Marinstaben inriktade han sig med Maj Öhrström och efterlämnar dottern Marianne samt sönerna Lars och Hans på dykeri- och bärgningstjänst, vilket 1959 ledde till sex år som chef på bärgningsfarty• med familjer. get Belos, där han även aktivt deltog i bärgningen av Vasa. Han fortsatte med sex nya Av ledamoten Jan Bring år på nya Belos, vars konstruktion och utrustning till stor del var hans eget verk. År 1972 befordrades Bo Cassel ti ll kommendörkapten och var nu, även internationellt, en DagArvas auktoritet inom dykeri- och ubåtsräddningstjänst År 1973 var han en av grundarna av European DivingTechnology Committee, där Konteramiralen DagArvas avled den l februari 2004. Han var född i Arvidsjaur som son ban var aktiv svensk myndighetsrepresentant långt efter sin pension 1979. De sista till jägmästaren Birger Arvas och hans hustru Elsa och tog studenten i Djursholm 1932. tjänsteåren var han delegat i Havsresursutredningen och biträdde Försvarets materi­ Han blev fänrik 1935 och var bl. a tjänstledig en sommar för färd med Seglarsko­ elverk och Försvarets forskningsanstalt med utveckling av avancerade dyksystem. lans Kaparen i västeuropeiska farvatten. Han blev utbildad i torpedtjänst och tjänst• Bo Cassel var ledamot av Kungl. Örlogsmannasällskapet seelan 1970 och Heder­ gjorde flera år på jagare och motortorpedbåtar, som divisionschef för motortorped­ skapten i Besättningen Ryclbergsgastarna, där han hade varit kapten i många år. Som båtarna 1945, som fartygschef på Uppland 1950-51 , jagardivisionschef 1954-55 och hedersledamot i Svensk dykerihistorisk förening verkade han framgångsrikt för beva­ som jagarflottiljchef 1960-61. I sjötjänsten ingick även tre år som flaggadjutant vid randet av dyktankshuset på Galärvarvet, som idag inrymmer samlingar av stort värde. kustflottan och senare chefskap för Kustflottan 1966-70. Vid sidan av tjänsten förvärvade Bo en omfattande kunskap i humaniora. Univer­ Arvas utbildades vid GIS 1937-38 och vid KSHS allmänna och stabskurser 1940- sitetsstudier i engelska, franska och historia ledde till en fil. kanel. 1968. Han har publi­ 42. Landtjänsten karakteriserades av flera omgångar vid Marinstabens operativa av­ cerat böcker, skrifter och artiklar om dykeri i hi storisk tid och nutid varav många över• delning, där han bl. a var engagerad i ÖB-utredningen och i försvarsberedningen1955- sättningar från engelska och franska. Det sista från hans skrivmaskin fullbordades i 58 där grunden för elen lätta flottan och Marinplan 60 lades. Det arbetet fick han seelan januari i år. Bo Cassel var en bildad sjöman. Hans befälsföring var fåmäld och utan åt• fortsätta som chef för Marinstabens planeringsavdelning 1958-60. hävor, vilande på hans lugn, hans kunskap och hans auktoritet. Under åren 1946-53 var han parallellt med annan tjänstgöring lärare vid såväl Sjö• Av ledamoten Göran Romare krigshögskolan som Krigshögskolan och Flygkrigshögskolan. 1961-64 tjänstgjorde Ar-

254 255 va lde ubåt som vapentjänst. Hans mångsidiga karriär omslöt sam­ Bengt Wiik Åke Lindemalm manlagt sex år inom ubåtsvapnets alla nivåer. En framträdande del var också mång• Kommendören Bengt Wiik avled den 27 mars 2004 i en ålder av 85 år. Han var född i årig verksamhet som utbildare. Åren 1936-37 var han utbildningsofficer vid Skepps­ Örebro, son till kamrer Gunnar Wiik och dennes maka Benedikta. Hans närmaste är gossekåren. skeppsgossarna fick en omvittnat god skolning i sjömansyrket iland och Anne-Marie Lundvall samt sönerna Jan och Göran med familjer. ombord i fullriggaren af Chapman, kårens stolthet. 1938 blev Åke Lindemalm kadett­ Efter studentexamen i hemstaden 1937 genomgick Bengt Wiik Kungl. Sjökrigssko• officer för att under två och ett halvt år iland vid sjökrigsskolan, på långresa till Syda­ lan och utexaminerades därifrån 1940 som fänrik i Marinintendenturkåren. 1961 be­ merika med flygplankryssaren Gotland och ombord i skilda kadettfartyg dana ka­ fordrades han till kommendörkapten av l.gr. Året dessförinnan invaldes han som or­ detterna till blivande officerare i 1941 års kurs. dinm·ie ledamot i Kungl. Örlogsmannasällskapet 1968 befordrades han till överste vid I befattningar iland var han lärare vid dåvarande Sjökrigshögskolan och Försvars• Försvarets intendentkår. I samband med sin pensionering 1979 överfördes han på högskolan. Han fullgjorde stabstjänst vid Försvarsstaben, Marinstaben och Västkus• egen begäran till Flottan som kommendör i reserven. tens marindistrikt Åke Lindemalm var ledamot i utredningen av den högsta militära Som ung tjänstgjorde Bengt Wiik under 1940-talet i olika befattningar till sjöss och ledningen. Åter till sjöss 1955- 56 blev det chefskap ombord i kryssaren Tre Kronor. i land vid marinens lokala förband. Under åren 1950- 55 tjänstgjorde han på Försvars• Han ställde höga krav på sjömanskap, örlogsmässighet och uppträdande. Han var klar stabens kvartermästaravdelning under vilken period han även tidvis var styrelseleda­ och bestämd i sin befälsutövning men samtidigt öppen och förstående. Åke Linde­ mot i Svenska Officersförbundet Därefter kom han till Blekinge kustartilleriförsvar malm var en inspirerande fartygschef. Under åren 1957- 59 var han Flaggkapten i där han under tre års tid tjänstgjorde som stabsintendent Under åren 1958-61 var han Kustflottan där hans intresse för och kunskap om strategi och taktik kom väl till pass. assistent åt Marinöverintendenten och samtidigt lärare vid Sjökrigshögskolan i för• Under 1960 var han Inspektör för Ubåtsvapnet. va ltnings- och underhållstjänst. 1958 års försvarsbeslut innebar ett hårt slag för marinen. När Åke Lindemalm 1961 I samband med organisationen av Försvarets intendenturverk 1963 flyttade Bengt tillträdde som marinchef, fick han av ekonomiska skäl gå vidare med den minskning Wiik tillsammans med övriga kollegor ur Marinintendenturkåren, som då tjänstgjorde av antalet fartyg och kustartilleripjäser, som företrädaren påbörjat. Det fanns dock på Marinförvaltningens intendenturavdelning, över till den nya myndigheten och blev vissa glädjeämnen. Ubåtar, som var beställda, var av hög teknisk kvalitet. Kustartilleri­ där sektionschef på livsmedelsbyrån. Då intendenturverket inlemmades i Försvarets ets övergång till medelsvåra och lätta pjäser var påbörjad. Helikopterns ökade bety­ materielverk 1968 utsågs Bengt Wiik till chef för verkets livsmedel byrå. 1974 utlokali­ delse för sjökrigföring drevs vidare av Åke Lindemalm. Själv skaffade han sig utbild­ serades delar av materielverket till Karlstad, bl. a livsmedelsbyrån. På egen begäran ning för att kunna tlyga lätt helikopter. Det krävdes kraft för att genomföra denna ut­ övergick Bengt Wiik då till övergångsstat och erhöll fram till sin pensionering särskil­ veckling med minskade medel. da utredningsuppgifter på den nybildade "Huvudavdelning Karlstad". Åke Lindemalm kunde verka kärv under den militära ledningens sammanträden. Bengt Wiik var en mycket skicklig förvaltningsofficer. Hans grundutbil dning som Han var ingen vän av långdragna diskussioner. Han ville ha klara svar på frågor, som intendenturofficer vid marinen gav honom i likhet med många andra marinintenden­ var styrande för utvecklingen. ter av hans generation goda förutsättningar att fullgöra de nya och vidgade uppgifter, Vid avgången ur tjänst 1970 blev Åke Lindemalm utnämnd till amiral i Amiralitets som ålades förvaltningsofficerarna i samband med de stora organisationsförändringar, reserv. Han blev ledamot i Kungl. Örlogsmannasällskapet 1949, hedersledamot 1961 vilka genomfördes under 1960- och 1970-talen. Detta kom bl. a till synes genom hans och ledamot i Kungl. Krigsvetenskapsakademin 1957. Åke Lindemalms ledarskap var insatser för den omfattande moderniseringen av försvarets förplägnadssystem, som välkänt. Efter pensioneringen blev han ordförande i Svenska Philips och British Scan­ påbörjades under hans tid som chef för materielverkets livsmedelsbyrå. dinavian Aviation fram till mitten av 1980-talet. Av ledamoten RolfOhman Åke Lindemalm var en klok, rakryggad sjöofficer, som ville göra det möjliga möjligt. Hans vänskapskrets var stor och hans vänfasthet var till stor glädje för gamla vänner. Åke Lindemalm Av hedersledamoten Bengt Lundvall och ledamoten Lennart Lindgren Amiralen, förre marinchefen, Åke Lindemalm, har avl idit den 2 april 2004 i en ålder av 94 Stig Synnergren år. Hans närmaste är sönerna Per, Gunnar och Mats med familjer. Åke Lindemalm var född 1910 i Lima om son till provinsialläkaren Oskar Lindemalm och hans hustru Augu­ Generalen Stig Synnergren avled den 28 april 2004. Han föddes i Boden som son till sta. lokförare Gösta Synnergren och Sara, född Carlsten. Efter studentexamen i Luleå Efter studentexamen vid Högre Allmänna Läroverket i Uppsala sökte han sig till blev han fänrik vid Norrbottens regemente 1939. Örlogsflottan. Fänrik blev han 1931, kapten 1941, kommendörkapten l.gr 1953 och Synnergren har under sitt aktiva liv uppträtt med sin starka personlighet på fyra kommendör 1957. Chef för marinstaben och konteramiral blev Åke Lindemalm 1961, arenor: som officer, som idrottsman och friluftsmänniska, som rådgivare inom närings- chef för marinen samma år, tillika viceamiral. 257 256 livet och som stabschef åt kungen. Som ung deltog han 1936 i det svenska gymnastik­ Per Carleson landslaget vid de olympiska spelen i Berlin och har angivit sina upplevelser av det na­ Förre översten av l.graclen Per Carleson har avlidit 8 juni 2004 i en ålder av 86 år. De zistiska Tyskland som ett skäl till sitt beslut att bli officer. Hans erfarenheter av bered­ närmaste är hans bortgångna maka Karins efterlevande familj Stenbeck samt Pers skapsåren i Övre Norrland sk ulle ofta återkomma som bakgrund till hans värderingar med familjer. Han föddes och växte upp i Stockholm tillsammans med fyra i tjänsten. Med undantag för tjänst som kompanichef vid I 15 i Borås och bataljonschef brorsbarn bröder. Tidigt uppmärksammaeles hans stora intresse och fallenhet för simning. Uneler vid Svea livgarde var hans trupptjänster också förlagda i norra delen av landet, bl. a i Norra Latin blev han svensk mästare och rekordhållare i l 00 m rygg­ som regementschef vid I 21 1962-63 och militärbefälhavare i Bergslagens militärom• gymnasieåren råde 1966-67. sim. tre av hans bröder sökte Per utbildning vid Kungl. Sjökrigsskolan och blev Efter det tyska överfallet på Norge den 9 april 1940 kom han, som underrättelseof• Liksom År 1941 blev han fänrik vid kustartilleriet och placerades vid KAl, där ficer i regementsstaben, att vid ett flertal tillfällen ensam och på skidor ta sig in i strids­ marinofficer. började tjänstgöra vid beredskapsförband i yttersta kustlinjen. Senare blev området i Nordnorge för att där ta kontakt med norska förband och inhämta under­ han direkt för ett utbildningskompani i Vaxholm. Efter genomgång av Försvarets Gym­ rättelser inom av tyskarna behärskat område. Sannerligen ingen dålig prestation! I n­ han chef idrottsskola placerades han som kadett- och idrottsofficer vid Sjökrigssko• tresset för underrättelsetjänsten skulle visa sig vara bestående. Huvuddelen av stabs­ nastik- och 1950-talen nådde han framgångar i modern femkamp och kom tjänsten var förlagd till Försvarsstaben. Dock var Synnergren som generalmajor uneler lan. Under 1940- och världseliten i värjfäktning med flera segrar i svenska mästerskapstävlingar de tre åren 1963-66 armestabschef och chef för generalstabskåren. Före utnämningen att tillhöra placeringar i EM, VM och OS. Han erövrade olympisk bronsmedalj till överbefälhavare 1970 var han under tre år försvarsstabschef och framskjutna 1952, båda gångerna i lagfäktning. Han var fanbärare vid den Under sin tid som ÖB skulle Synnergren återvända till idrotten som ordförande i 1948 och silvermedalj OS-truppens inmarscher i Lonelon och Helsingfors och framstod som en sin­ Svenskaskidförbundet 1973-75 och senare som mångårig ledamot i Internationella svenska svensk idrotts resning och styrka uneler efterkrigsåren. skidförbundet. Parallellt härm ed var han 1976-87 ordförande i Svenska turistfören• nebild för av 1940-talet genomgick Per Carleson sjökrigshögskolans stabs- och artil­ ingen. Friluftsliv var också hans stora intresse upp till hög ålder, inte minst skidåkning I slutet Han engagerades i studier och plane­ i fjäll terräng. lerikurser och placerades sedan i Marinstaben. av rörliga markstridsförband i skärgårdsmiljö och gavs möjlighet att Efter sin pensionering 1978 valde han, förutom åt dessa uppdrag och sitt stabs­ ring för skapande vid en fransk amfibiestridsskola i Algeriet och att därefter genomgå chefsuppdrag inom hovet, att ägna huvuddelen av si n arbetskapacitet fram till1990 åt följa utbildningen i svenska flottan. Som resultat av en amfibieutredning, tillsatt näringslivet främst inom Wallenbergssfären, bl. a som styrelseledamot hos Stora, där attackclykarutbildning båtutredningar i Marinstaben fick CM i uppdrag av ÖB att genomföra för• han var ordförande, och inom Saab-koncernen, men också inom det statliga LKAB. av ÖB och av rörliga markstridsförband i skärgården. Det var naturligt att IKA Det senare gav honom möjlighet att då och då återvända till sin ungdoms Övre Norr­ söksutbildning att 1956 förbereda och leda denna verksam­ land och fjällterrängen. utsåg dåvarande kaptenen Per Carleson grundare och första chef för Kustjägarskola n. Stig Synnergren var snabbtänkt och slagfärdig i diskussionen. Han hade ett enastå• het. Han blev därmed tillmajor tjänstgjorde Per Carleson sedermera i stabsbefattningar ende minne även för detaljer. Han hade tidigt lärt sig att lita till sin egen kraft och tyck­ Efter utnämning Marinstaben samt som stabschef vid Norrlands kustartilleriför• tes trivas i hård motvind. Han var allmänt kunnig och litade på sin "inbyggda kom­ i Försvarsstaben och 1964 utnämndes han till överste och chefför sektion II i Marinsta­ pass". Någon gång kunde det leda till att han tog ställning fö r tidigt och inte lyssnade svar i Härnösand. 1969 till överste av l.graclen och chef för Göteborgs kustartilleriförsvar tillika på tillkommande argument, samtidigt som han i de interna diskussionerna gillade att ben och för Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden. Han var i åtta bli motsagd och kunde ta hållbara sakskäl. De föredragande prövades ingående ge­ befälhavare Göteborg och hade därigenom en bred kontaktyta med det civila nom att deras tro på och unelerlag för sitt förslag utsattes för ingående granskning. De år kommendant i i Yästsverige. kunde bildlikt talat "jagas från hörn till hörn". De som passerade nålsögat hade det samhället och näringslivet som ledamot i Kungl. Örlogsmannasällskapet 1966. Han var lättare framöver och diskussionerna blev ofta lärorika. En hel generation general­ Per Carleson invaldes kretsar omtyckt ledargestalt med utpräglad förmåga att i alla lägen sprida stabsofficerare fick lära sig betydelsen av kunskaper om vinterkrigföring och i prakti­ en i vida i sin omgivning. Han var en klok gentleman, som kunde förena god ken terrängen i triangeln Kiruna- Treriksröset- Pajala. lugn och tillförsikt med humor och glada upptåg. På grund av sin breda kunskap och Stig Synnergren var fysiskt stark och hade ingenting emot att betraktas som "karla­ sti l och vänlighet han många uppdrag och hedersbevisningar. Han blev presiclent i karl", vilket han i många avseenden också var! Han hade en karismatisk utstrålning sina egenskaper fick i Göteborg och guvernör i distriktet samt svensk representant i som ledare av Försvarsmakten, vilket ingav förtroende och tillförsikt inte bara hos Majornas rotaryklubb lagrådet. För sina insatser blev han utsedel till Paul Harris fellow personalen inom Försvarsmakten utan också hos svensken i allmänhet. Vi arbetskam­ det internationella i den egna rotaryklubben. Uneler sitt sista levnadsår fick han rater minns honom med aktning och respekt. Stig Synnergren invaldes som hedersle­ samt Honorary member grad. Den frivilliga utbildningsorganisationen damot i Kungl. Orlogsmannasällskapet 1970. en utmärkelse som gladde honom i hög Av hedersledamolen Per Rudberg och general Bengt Custaf.i>son 258 259 Steenie, och döttrarna Cm·oline och Susanne 'Förbundet Kustjägarna', som bildades 2003 och redan har över 1 000 medlemmar Han eft erlämnar makan Mona, född överlämnade sin nyinstiftade guldmedalj med nummer 1 till pionjären Per Carleson. med familjer. nderande ledamoten Walter Wiek/und Många ser honom som en viktig del i länken mellan det gamla kustartilleriet och den A v korrespo ny a amfibiekåren. Av ledamoten Per-Erik Bergstrand Erik Malmsten

Grosshandlare Erik Malmsten avled elen 16juli 2004 i en ålder av 84 år. Närmast anhö• Martin Ardbo rig är sönerna Johan Malmsten och Claes Malmsten med familj er. inträdde Erik Malmsten 1942 i grosshan­ Direktören Martin Ardbo avled den 15 juli 2004 i en ålder av 77 år. Hans föräldrar var Efter praktikår i E ngland och Frankrike blev delägare där och i dess förl ängning i Fortia ingenjören C M L Ardbo och dennes maka född Svensson. Martin Ardbo föddes i Sol­ delsföretaget Malmsten och Bergvall , stiftelsen Richard Malmstens minne i Göte• na och växte upp i Stockholm. Han tog studenten vid Norra Latin 1945 och utnämndes och Pharmacia AB. 1983 inrättade han nd i Jönköping. 1948 till fänrik i flottan.1950 utnämndes han tilllöjtnant och 1960 till kapten. Han blev borg och Johan Ad. Malmstens minnesfo brett intresse för kulturlivet. Detta visades bl.a. sjöartillerist och genomgick grundläggande utbildning 1952-53. Sjökrigshögskolans E rik Malmsten hade ett stort och av H6tel Chevillon i Grez-sur-Loing, allmänna kurs genomgick han 1955-56 och högre artilleriteknisk kurs 1957-59. Martin genom att han bekostade återuppbyggn aden ett gästhem för svenska konstnärer i Frankrike. Ardbo tjänstgjorde till sjöss på kryssare, jagare och motortorpedbåtar och tilllands på som med sin svenskanknytning blivit för Handelshögskolan i Göteborg med olika befattningar inom skolor, staber och förvaltning. 1961 lämnade han den aktiva Ännu större blev hans insats uneler 1990-talet i Göteborg och Jönköping tjänsten och inträdde i flottans reserv. dess forskningsbibliotek och utbildningsprogram. Museer 1985 till Socius et Amicus Universita­ Hans tekniska kunskaper, hans utåtriktade läggning med en glad gåpåaranda och erhöll också donationer. Erik Malmsten utsågs år han till hedersdoktor vi d Göteborgs hans förmåga att knyta och behålla personliga kontakter kom honom att söka sig till tis Regia Gothburgensis. År 1997 promoverades näringslivet. Kort efter avskedet frå n flottan blev han anställd vid Bofors AB. Före• Universitet. n av försvaret inom Västsverige låg inom tagsledningen insåg hans kapacitet och han avancerade snabbt inom marknadsavdel­ Försvarsfrågor och särskilt utvecklinge 1961 styrelseledamot i Föreningen för ningen. I början av 1970-talet utnämndes han tillmarknadsdirektör inom Bofors För• Erik Malmstens intressesfär. Han va r från år försvarsinformation, han var också un­ svarsmateriel och blev därmed ännu en i raden av skickliga ledare med marin bak­ Göteborgs Försvar, som bedriver kvalificerad för Göteborgs Marina Centrum , som grund inom företaget. Under Martins ledning utvecklades Bofors produktion och ex­ der ticlen 1986-91leclamot i Huvudmannarådet örlogsfartyg, handelsfartyg, fyrskepp port till en omfattning som endast kan jämföras med förhållandena under tiden före inrymmer intressanta exempel på fartyg- både kunde organiseras tack vara generösa och under andra världskriget. 1985 utnämndes han till VD för Bofors AB. Martin Arel­ och fiskefartyg- och vars tillkomst till stor del bos insatser kom att få stor betydelse för företaget och inte minst för de anställda ge­ bidrag ur de malmstenska fonderna. var marin hi storia och m ycket t ack nom de många arbetstillfällen som skapades. Han blev mycket uppskattad i bygden Ett annat av Erik Malmstens intresseområden undersökningsfartyget Altair anskaffa s och vid sin 60-årsdag föremål för storartad uppvaktning. vare frikosti ga bidrag ur hans fonder kunde för spaningsuppgifter och un­ Han fick också uppleva att det blåser hårdast på höjderna och att vindarna kan och ställas till Kungl. Tekniska Högskolans förfogande l på det marinhistoriska intresset visa­ vara särskilt hårda i den tuffa milj ön på den internationella vapenmarknaden. Efter dersökningar unel er havsytan. Ett annat exempe av elen minnesskulptur i brons flera års arbete lyckades Bofors, enligt uppgift med stöd på regeringsnivå från båda des genom det bidrag, som möjliggjorde anskaftandet som är placerad framför Vasamuseet länderna, få till stånd ett mycket omfattande kontrakt på artillerimateriel till Indien. av Stockholms örlogsvarv av årgång 1940 och lämnat ekonomiskt stöd till Kungl. Ör• Avtalet och dess tillkomst kom att diskuteras och kritiseras och ledde bl. a till politisk Erik Malmsten har också genom sina fonder kris i Indien. Även en delmindre affärer granskades hårdhänt. På vem och på vilken logsmannasällskapet. till elen krets av donatorer som vär• nivå ansvaret för ev. övertramp skulle läggas blev väl aldrig fullt utrett, men debatten Genom sin gärning har Erik Malmsten anslutit idigt minns man en god vän, omtänksam och följande rättsliga efterspel kom att sätta en hård press på Martin under de år som nat om kultur och vetenskap i Göteborg. Samt för en god människa. följde. En engelsk kommentator har sagt att Indienaffären skulle i ett annat land ge och anspråkslös li vet igenom, en sinnebild ngl. Örlogsmannasällskapet och den, som genomförde e n sådan affär en ordensutmärkelse. Erik Malmsten utsågs 1989 till hedersledamot i Ku Martins begränsade utrymme fö r fritid ssyss els ättningar ägnade han åt sin familj var en ofta sedel deltagare i sä ll skapets aktiviteter. hedersledamoten Bengt Rasin och vistelse i skärgården och till havs på såväl Väst- som Ostkusten. Minnet av en en­ Av tusiasmerande och generös person med stark känsla för sin omgivning lever kvar bl and Martins många vänner och kamrater i Sverige och utl andet. Martin Ardbo inval­ des som korresponderande ledamot i Kungl. Örlogsmannasällskapet 1972.

260 261 Gunnar Grandin år. Han var sjömilitär expert inom Nationalencyklopeclin. Han invaldes 1957 i Kungl. Örlogsmannasällskapet ocb blev senare hedersledamot samt var ledamot av Kungl. Konteramiral Gunnar Grandin avled den 2 augusti 2004. Hans närmaste är hustrun Krigsvelenska psakaclem ien . . Wiveca, född Hallbeck, samt sönerna Gustav, Magnus, Erik och Nils med familjer. Även utanför landets gränser kommer Gunnar Granelins insatser att leva vidare kända Gunnar Grandin föddes och växte upp i Västerås där han tog studentexamen 1937. Han åtog sig uppgiften att skapa elen svenska avdelningen "Sala Svedese" i det allt Däreft er genomgick han utbildning till sjöofficer vid Kungl. Sjökrigsskolan och blev sjöhistoriska museet i Venedig, som visar på de impulser vår flotta fått från Italien utnämnd till fänrik vid flottan 1940, kommendörkapten 1957, kommendör 1965 samt ifrån 1700-talets galärer till köpet av jagare ocb annan viktig materiel under andra konteramiral 1970. världskriget. 1 yngre år tjänstgjorde han mestadels på pansarskepp och minsvepare. Som kom­ Gunnar Gradin tyckte om att vistas i naturen och tillbringade en stor del av sina mendörkapten var han i början av 1960-talet planeringschef vid marinstaben, där han leeliga stunder med promenader i skog och mark, skidåkning och segling. Efter pensio­ bland annat i samarbete med Försvarets forskningsanstalt införde operationsanalys neringen bosatte makarna sig vintertid i staden Grasse strax ovanför den franska Rivi­ som ett viktigt instrument i verksamheten. Som kommendör gjorde han sjötjänst som eran. chef för jagarflottilj. Av ledamörerna Harry Engb/om och Sten B Nilsson Med gedigen erfarenhet av sjökrigsmaterielen utnämndes Gunnar Grandin 1970 till chef för huvudavdelning marinmateriel inom Försvarets materielverk. Han kom att upprätthålla denna befattning fram till sin pensionering 1982. Det var ett omfattan­ de fögderi han nu fick ansvar för. Kompletta fartygssystem för strid och spaning- över och under vattnet- modernisering och nybyggnad av avancerade kustförsvarssystem mm. Det var en intensiv verksamhet under hela J 970-talet och med en icke ringa pris­ lapp. Som stöd hade han en god organisation med kompetent personal - men stundom med stridiga viljor- som det gä llde att få att arbeta i riktning mot det som var optimalt för marinen och försvaret. Han fattade snabbt kärnan i problemen och kom det till kompromisser så var det inga urvattnade sådana. Hans förmåga att med ett "bon mot" lätta på stämningen var legendarisk. Fram till början av 1960-talet hade modern marinelektronik (radar m.m.) huvud­ sakligen anskaffats från utlandet. Ett fruktbärande samarbete mellan förvaltning och svensk försvarsindustri ledde till att vi successivt blev självförsörjande inom detta allt viktigare materielområde. Ä ven en betydande export kom till stånd. Gunnar Grandin arbetade hårt för detta. Han skapade snabbt utomordentligt goda kontakter med si na kolleger främst i Danmark och Norge - helt i Nordiska Rådets anda. Ett omfattande samarbete inom det marina materielområdet kom till stånd. Kostnader för vissa ut­ vecklingsobjekt kunde delas (till exempel torpeder, robotar); effektivare serieproduk­ tion vid industrin med längre serier och därmed lägre kostnader för kunden. För samarbetet med Norge tilldelades Gunnar Grandin kommendörskorset av S:t Olavsorden. Gunn ar Grandin hade lätt att "ta folk". Hans ledarskap präglades av kunnighet och kraft- uppskattad av medarbetare och kamrater samt av ansvariga bland förvalt• ningens leverantörer. Han var en historieberättare av rang och hans anföranden som ordförande i Sjöofficerssällskapet var högtidsstunder för dess medlemmar. Gunnar Grandin hade många intressen varav det marinhistoriska dominerade. Uneler hans inspirerande ledning kunde huvudparten av Amiralitetskollegiets historia 1920-68 färdigställas. Ett i sanning imponerande verk. Han ledde framtagningen av minnesskrifter som t ex Allmänna försvarsföreningen JOO år och Karlskronavarvet 300

262 263 ning i Sverige är just nu det allvarligaste alliansfritt. Ett utökat utiandssamarbete Ledamoten hindret för att uppnå interoperabilitet. får därför inte leda till ett ensidigt LENNART KARLSSON De marina förbandens långsiktiga svenskt utlandsberoende. materielutveckling grundar sig på en ma­ rin materiell målbild. Den utgör ett om­ fattande utfallsrum. Allt kan sannoli kt Påverkansfaktorer på inte uppnås, vad som realiseras i form av materiell utveckling materielprojekt får framtiden utvisa - Tyngdpunktsförskjutningen mot interna­ baserat på en objektiv och vass argumen­ tionella insatser leder till ett antal för• tation för marina system. ändrade påverkansfaktorer för utveck­ Kommendörkapten Lennart Karlsson är sektionschef i Materielinnehållet i de marina för• ling och utformning av marina stridskraf­ sjöstridsavdelningen inom Högkvarterers banden styrdes fram till 1990-talet av att krigsförbandsledning ter. förbanden skull e optimeras för att verka omgivande kust- och havsområden. i oss Tidsfaktorn Utveckling av marinens stridsfartygs- och Design-, funktions- och prestandakrav amfibieförband mot förändrade uppgifter underordnades "en svensk profil'' som Det är de internationella uppgifterna hotbild, som ställer kraven på våra förbanels Inträdesanförande hållet vid Kungl. Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i tog utgångspunkt i då rådande militärgeografiska och miljömässiga för­ omedelbara förmåga. Stockholm 29 september 2004 den utsättningar, försvarsindustriaspekter Vi har hittills fått laga efter läge- korta tid vi haft på oss att genomföra ma­ registeiförbanden, ett minröjnings-, ett korvett- samt ett ubåtsförband och i någon mån det svenska värnplikts­ De marina teriella anpassningar samt att verifiera beredskap för internationella insatser sedan tre år. En genomgripande sats­ systemet. Uneler 1990-talet inleddes en innehar och validera nuvarande registerförband internationalisering - omfattande även amfibieförband och under­ gradvis förskjutning mot att kunna verka ning - marin har inneburit en tidspress. Det krävs pri­ har genomsyrat den samlade marina produktionen de senaste åren - i internationell a miljöer, inledningsvis hållsförband oriteringar för att i ett snabbare tempo utbildningsverksamhet till materie/försörjning. Inget av de fartyg genom ett utökat internationellt övnings• från övnings- och än tidigare öka förmågan avseende inter­ som utgör organisationsbestämmande materiel för våra nuva­ utbyte, senare genom beslut att sätta ma­ med sina delsystem operabilitet och att sätta upp nya för• registelförband är ursprungligen anskaffat med krav på uppträdande i inter­ rina förband i beredskap för internatio­ rande band för internationella uppgifter. Re­ miljö. Genom riktade materiella åtgärder har marinen lyckats sätta upp nella insatser. nationell surserna är ändliga såväl ekonomiskt som i allt väsentligt uppnår uppställda krav och målsättningar. Dessa ut­ Ett antal förändrade förutsättningar/ förband som produktionsmässigt både i Försvars• antagna partnerskapsmål, men innehåller också unika krav från beslut påverkar Försvarsmaktens mate­ görs av Sverige makten som vid FMV /industrin. Vi kan Dessa krav har omsatts i modifiering och anpassning av rielförsörjning bl. a: strikt svensk utgångspunkt. inte fortsätta som nu - göra allt samti­ befintlig materiel följd av verifiering och validering i hemmafarvatten och för kor­ o nationella särlösningar överges för att in­ digt. Fokusera på förmågetillväxt för in­ dessutom i Medelhavet samt till del om inriktat nu pågående nybygg­ uppnå interoperabilitet och skapa vetter och ubåt ternationella insatser och acceptera en nadsprojekt. ternationella samarbetsmöjligheter, o ett utökat utiandssamarbete är önsk• lägre ambition i övrigt inom materielför• år värt av politiska och ekonomiska sörjningsområdet uneler ett antal generellt Fokus riktas på tempo i fönnågeupp• de partnerskapsmål uttrycker skäl, framöver. byggnad- det ska ske här och nu. Det är ökad ambition avseende i stort sett alla o förändringar i försvarsindustrin inne­ de internationella uppgifterna som stäl• ingående kravelement. Nyckelbegrepp bärande strukturrationaliseringar, Operationsområdet ler krav på de marina förbandens ome­ för fortsatt marin internationell förmåge• förändrade ägareförhållanden och Nya operationsområden med andra mil­ delbara förmåga, i nuläget marinens re­ utveckling är interoperabilily och mariti­ konsolideringssträvanelen såväl i Eu­ jömässiga betingelser såsom värme, sol­ Ti llgång till gisterförband, inom l-2 år utvidgas kra­ me expeditionary capability. ropa som USA, intensitet, ljudhastighet i vatten m.m. på• ven att gä ll a även för förband i EU Batt­ taktiska datalänkar och tillfredställande o arsenalsanskaffning ersätts till del av verkar vår materiella prestanda i olika / 2 le Group-konceptet'. Begreppet interna­ lösningar för samband inom en joint kortare serier, demonstratorer etc. hög grad. Vår materiel är i hög grad opti­ tionell insatsförmåga ersätts med inter­ combined sammansatt styrka samt säker• Sverige är fortsatt säkerhetspolitiskt merad för insats i miljö motsvarande Ös- nationell snabb insatsförmåga. Revidera- ställt samband med operativ insatsled- 265 264 tersjöområdet Konsekvenserna av ett krav på att genomföra förflyttning till utvidgat operationsområde är omfattan­ och från området samt att kunna verka i de och spänner över stora som mindre området med erforderliga krav på ti ll­ frågor - från kylning av elektronik i ett gänglighet och uthållighet. stridsfartyg till anpassning av kamoufla­ En viktig marin dimensioneringsfråga gedräkt för amfibieförbanden. Den över• är hur en amfibiestridsgrupp" skall trans­ gripande inriktningen för svenska mari­ porteras och stödjas/underhållas vid en na förbands deltagande i internationella internationell insats. Ett antal möjliga insatser är att verka i kustzon. Denna in­ förm ågemässiga ambitionsnivåer kan riktning har stöd i regelverket RMS-P. övervägas: Befintliga fartyg och båtar har kon­ A. Transport med Sea-lift, inget fartygs­ struerats mot krav på utnyttjande i av oss baserat stöd och underhåll i opera­ omgivande farvatten. Innebörden av det­ tionsområdet. ta är att fartygen hållfasthetsmässigt di­ Alternativet är sannolikt billigast men mensionerats mot detta och kan alltså kräver att erforderlig infrastruktur inte utan begränsningar operera i vid­ för stöd och underhåll kan etableras sträcktare farvatten. Fartområdet för ma­ il and. rinens stridsfartyg är generellt stor kust­ B. Transport med Sea-lift, fartygsbase rat fart, större fartyg inklusive Visbykor­ stöd och underhåll i operationsområ• vetterna samt ubåtar är godkända för in­ det. Erik Korvenrinne. skränkt oceanfart, amfibieförbandets bå• Stöd och unelerhåll erhålls med ett av Bild nr l. Transporl av ubåt med sea-liftfartyg Foto: tar är godkända för kustfart. marinens befintliga stödfartyg - an­ lingsmöjlighet, till vilken jag återkom• ledningssystemkärna där armens och För nyproducerade fartyg är inrikt­ passat för uppgiften. Alternativet ute­ mer, är att öka funktionaliteten för nästa flygvapnets ledningssystem IS-MARK ningen framgent att de skall klassas och sluter inte en kombination - etable­ generations ytfartyg till att även kunna resp. STRIC också återfinns. Ett modu­ hållas i klass enligt ett klassningssäll• ring iland + stödfartyg. stödja en amfibiestyrka. lärt uppbyggt ledningssystem innebär att skaps regler för konstruktion av örlogs• C. Transport kombinerat med stöd och Ä ven för stridsfartygsförbanden är gränsytor mot sensor- och vapensystem fartyg. För befintliga fartyg som skall ut­ underhåll i operationsområdet med transitfrågan intressant. Med Visbykor­ kan utformas generell a, vilket i sin tur le­ nyttjas i m era vidsträckta fartområden" en och samma typ av plattform. Alter­ vetternas införande förbättras förmågan der till att kostnader minskar för att inte­ är inriktningen att de skall verifieras ge­ nativet kräver anskaffning, ensidigt avsevärt för ytfartyg. ~ tg ärcler görs för grera nya sensorer och vapen samtidigt nom en s.k. tredjepartsinspektion utförd eller med samarbetspartner. att förbättra transitprestanda för våra som det förenklas. Det gynnar utveck­ av ett klassningssällskap. Detta borgar Alternativet C menar jag är intres- ubåtar. På kort sikt anskaffas en vagga lingen och övergång mot enhetsvapen för att befästa sjösäkerhet och sjövärdig• sant. Jag har medvetet valt att inte be­ som gör del möjligt att transportera ubåt och enhetssensorer. het för fartyg som nyttjas i nya opera­ nämna plattformen "amfibiestöclfartyg" ombord i ett Sea-Jift fartyg. På längre sikt tionsområden. Det är också angeläget att då det utesluter en mer generell syn på utökas aktionsradien för nästa genera­ Verkansförmåga verifiera och validera våra förband i ett utveckling av marinens stödfartyg. En tions ubåtar. effekten i en representativt operationsområde t.ex. handlingsmöjlighet är att vid omsätt• Förmåga att kunna reglera med el­ Medelhavsområdet. Osäkerheter om ningstidpunkten för marinens befintliga vapeninsats utgående från syftet materielens prestanda minskar och till ­ stöclfartyg, anskaffa ett (eller flera) far­ Ledning elen- graderad verkan eller precisionsin­ med krishante­ tron ökar såväl i organisationen som hos tyg med förmåga att dels transportera en Ledningssystemutvecklingen styrs mot sats - accentueras i och en den enskilde. amfibicstridsgrupp, dels stödja samtliga NBP. I avvaktan på konkreta riktlinjer ringsuppgifter. De ROE ~ som reglerar våld marina stridande förband nationellt så• från projektet NBF har marinen internt chefs möjlighet all bruka grad av 5 Expeditionär förmåga - rörlighet, väl som internationellt. Antalet stödfar• samordnat ledningssystemutvecklingen måste kunna omsättas till praktisk hand­ tillgänglighet och uthållighet tyg avgör hur många förband som kan mol CETRIS8 och SAFIR-systemen som ling samtidigt som elen egna säkerheten Det avlägsna operationsområdet ställer stödjas samtidigt. Ytterliggare e n hand- bygger på en försvarsmaktsgemensam är tillgodosedd genom t ex tillräckligt

266 267 stand-off-avstånd. De marina förbanden för förbättrat brandskydd, intercept-so­ lingspotentialen synes vara näst intill vilka kan merutnyttjas i en simulatoran­ förfogar i nuläget över ett fåtal vapensys­ nar för ubåtssystemet skyddstjänstnivån oändligt hög. Telekrigföringssystem läggning. tem som motsvarar krav på graderad ver­ i de marina förbanden är ojämn men på kommer att "ta marknadsandelar" från kan. RBS17 i amfibiebataljonen är ett väg att förbättras och ensas. Ett omfat­ nuvarande bekämpningssystem. Elektro­ signaturkontroll m.m. bra exempel på ett precisionsvapensys­ tande erfarenhetsutbyte med andra na­ niken utgör i försvarsmateriel, liksom i l huvuddelen av stridsfartygen inklusive tem. tioner li gger till grund för arbetet. alla andra tekniska system, en alltmer våra modernaste vapen- och sensorsys­ En utveckling mot vapensystem som dominerande och signifikant del av ett tem ingår mycket omfattande och avan­ innehåller möjligbet till graderad verkan lnteroperabilitet systems prestanda och egenskaper. Ut­ cerade signaturåtgärder, varav en dellig­ måste påskyndas. Möjlighet till att åter• Ett fundamentalt krav för att kunna del­ veckling, prov och försök pågår för såväl ger i signaturteknikens allra yttersta ställa armering/avbryta vapeninsats är ta i internationella insatser är att svenska defensiva som offensiva telekrigförings• framkant. signaturer måste över tiden krav som måste ställas på moderna va­ marina förband är interoperabla. Intero­ system för marinens förband. Det är sär• kunna mätas samt åtgärdas om behov pensystem. Variabla faktorer i ett vapen­ perabilitet är ett uttryck för organisato­ skilt intressant i internationell krishante­ uppstår. Målsättningen bör vara att byg­ system för graderad verkan/precision­ risk, teknisk, metodmässig och personell ring, som trots allt ofta riktas mot natio­ ga upp en infrastruktur för mätning och verkan kan vara träffpunkt, verkansform förmåga att kunna ingå i en joint/combi­ ner med tillgång till vapen- och sensor­ verifiering av signaturer, vapen- och sen­ och verkanseffekt Ett flertal intressanta ned sammansatt insatsstyrka. lnterope­ system med låg tekniknivå/dåligt stör• sorprestanda. tekniker är långt framme såväl avseende rabilitet kan inte uppnås enbart med tek­ skydd. nya verkansformer som prec1s1on. nik även om mycket av nuvarande pro­ stridsfartygs- och HPM'0-teknik bedöms kunna inrymmas i blemställningar rörande interoperabili­ Utbildningsmateriel amfibieförbandens utveckling sjömålsrobotsystem e ll er möjligen i artil­ tet fokuseras på tekniska system. En förutsättning för att behärska väpnad lerigranater. En H PM-stridsdel kan störa Den enskilt viktigaste faktorn för strid är att kunna öva takiska/stridstek­ Y tstridsförband ut ett elektroniksystem (t ex tändsyste­ svensk del är interoperabilitet i informa­ niska typsituationer mot relevanta och En långsiktig inriktning för ytstridsför• met i en båtmotor eller ett ledningssys­ tionsdomänen. Två områden är kritiska­ representativa mål. Det pågår utveckling banden är och har varit att konvergera tem) inom en radie av 50 meter. Bildal­ sambandsystem och IFF"-system. Det och anskaffning; ett prototypsystem mot gemensam materiel - gemensamt strande målsökare kan autonomt eller handlar dels om att säkerställa samband självgående autonomt artillerimål samt ledningssystem, gemensam motormateri­ med man-in-the-loop styras mot en be­ inom en insatsstyrka, dels med svensk TRAP-ammunition'2• Två områden är ef­ el, standardiserad vapenbestyckning etc. stämd träffpunkt. operativ insatsledning på hemmaplan. tersatta och kräver särskilt satsning; tor­ Detta leder till redundans och rationali­ Beträffande långräckviddiga be- Lösningen på kort sikt är att få tillgång pedmål som medger övnings- och förtro• tet i vidmakthållande och utbildning, inte kämpningssystem bör vi söka en för• till satellitsamband, taktisk datalänk endeskjutning med ubåtsjakttorped samt minst vad avser reservdelsförsörjning. svarsmaktsgemensam lösning. Ett mo­ (Lin k 1J eller 16) samt erforderli ga kryp­ system för övningstelestöm i ng. Två av Göteborgs- och båda stock­ dulärt system uppbyggt på gemensamma ton. Ett försvarsmaktsgemensamt !FP­ Simulatoranläggningar för lednings-, holmskorvetterna har erhållit riktade komponenter så långt möjligt, som obe­ system är inplanerat för anskaffning på operatörs- och teknikerträning är ett materiella åtgärder för interoperabili­ roende av plattform kan insättas mot mål några års sikt. kostnadseffektivt och nödvändigt kom­ tet. Visbykorvetterna är under produk­ på marken och till sjöss är en realistisk En internationell överenskommelse plement till "skarpa" system. I marinen tion. Erfarenheter från ett års drift med målsättning. rörande informationsnätverk och infor­ bör vi samordna simulatorområdet och HMS Visby är mycket lovande, inte mationsutbyte, motsvarande det som ci­ sträva mot en öppen och generell arki­ minst vad avser fartygets sjöegenska per. Skydd vilt sker för mobil kommunikation, mås• tektur ävensom att öppna för möjlighe• För att belysa utvecklingssteg kan näm­ En serie av åtgärder för att direkt eller te komma till stånd i syfte att fastställa ten att lägga till nya applikationer. Vi bör nas några prestandaförbättringar som indirekt öka skyddsnivån i de marina för• standarder, protokoll m.m. så att vi kan på ett bättre sätt söka de möjliga synergi­ främst betingas av materialvalet kolfi­ banden har genomförts. Exempel på det­ frigöra oss från de låsningar som nu för• effekter som grundar sig på att utveck­ berkomposit Jämfört med ett motsva­ ta är många; Visbykorvetternas stealth­ hindrar oss att anskaffa och nyttja denna lingsprojekten vid industrin i allt högre rande fartyg i stål är IR- och magnetiska teknik, splitterskyddad stridsbåt 90HS, typ av materiel. grad sker genom virtuell prototyping. Så• signaturer reducerade med 90%, radar­ anskaffning av modernt motmedelsys­ ledes är investeringar redan gjorda i da­ målarean jämfört med ett konventio­ tem till ytstridsfartyg, bestyckning av Telekrigföring tamodeller för systemegenskaper och nellt örlogsfartyg utan stealthåtgärder 13 Landsortklassen med Arte 726, åtgärder Telekrigföring är ett område där ut veck- prestanda och, yttre miljö, hotsystem etc., är reducerad med 99% •

268 269 vara mest in­ Planerad utveckling för ovanstående o l konstruktionsfasen reserverat ut­ ständigt kan vara "on-line" i ett infor­ och egenskydel bedöms teknik tressant. korvettsystem omfattar bl. a: rymme för framtida förmågetillväxt. mationsnätverk. Med modern kan detta realiseras utan att det behö• • anskaffning av lv-robot, helikopter­ Minröjningsförband hangar samt ytterliggare sensorsys­ Ubåtsförband ver innebära ett motsatsförhållande i minröjningsfunktionen är tem t iIl Visbykorvetterna, Försvarsmaktens långsiktiga planering­ till kravet på att vara dold. Svensk Utvecklingen inom funk­ • anskaffning av ett gemensamt mot­ sinriktning anger att insatsorganisatio­ forskning och utveckling av digitalt avsevärd. Fartygsmaterielen 1 ' att vara Visbykorvetter medelssystem, nen fortsättningsvis skall innehålla fyra hydraakustiskt samband indikerar tionen kommer och • prototypsystem för aktiv telekrigfö• ubåtar. Dimensionerande vägvalsfråga överföringskapacitet l kb ps på J 00 samt minröjningsfartyg av Lanelsort fartyg ur styrsöklassen ring, för långsiktig utvecklingen av ubåtssyste• km (jmf en uppringd standard Inter­ Styrsöklass. Två med för• • försvarsmaktsgemensam anskaffning met är, mot bakgrund av det nyligen av­ net -modem datahastighet på 56 konverteras till röjdykarfartyg av IFfl•- och nya sambandsystem. brutna svensk-danska Vikingsamarbetet, kbps). Sensorutvecklingen kan inne­ måga att ombordgruppera EOD-team. 16 17 18 J pågående arbete med kravställning om vi nationellt fortsatt skall ha bibehål• bära TAS , KOS och TES samt vi­ Antalet fartyg som är möjliga att insättas för nästa generations ytstridsfartyg (YS len nyutvecklingsförmåga eller ej. En bi­ dareutveckling av optroniska spa­ i kvalificerade minröjningsuppgifter kan NY) kan följande utvecklingssteg vara behållen nyutvecklingsförmåga förutsät• ningssensorer. således momentant uppgå till fjorton representativa: ter en fortsättning av utvecklingsarbetet o Väsentligt utökad aktionsradie, högre stycken. o Utökad förmåga. Långräckviddig be­ mot ny ubåt. En fortsättning signalerar transitfart samt ökat dykdjup är egen­ Halvtidsmoderniseringen av Lands­ kämpningsförmåga mot sjö-, luft- och en vilja att bibehålla svensk ubåtspro• skaper som krävs för internationella ortklassen genomförs med början 2004. landmål, generellt ökade sensorräck• duktion, vilket bedöms vara en förutsätt• uppgifter. Den tekniska utmaningen En vidareutveckling av fartygsklassens viddeL Sensorer/vapen placerade i ning för att en annan nation skall ansluta ligger i att balansera våra i jämförelse minjaktförmåga åstadkoms med tillför• 19 AUV/UAY. Offensiv telekrigförings• till projektet. Ett vägval, som innebär att mindre konventionella ubåtars er­ sel av nyutvecklade ROV-S samt fjärr• förmåga. vi avsäger oss nyutvecklingsförmågan, känt goda förmåga i kustnära och styrd engångs-ROV för minförstöring o Ett modulärt uppbyggt fartyg. Ett an­ gör oss utlandsberoende vilket leder till grunda havsområden mot vikts- och (ROV-E). Effekthöjning i minjaktförmå• tal primära grundfunktioner (ledning, successivt ökade kostnader såväl för vid­ kostnadselrivande krav som följ er av gan är motiverad för att möta den högsta samband, egenskydd.) som är "fast makthållande och vidareutveckling av ökade prestanda. Luftoberoende ma­ hotnivån. Det är viktigt att samtidigt bi­ monterade" samt ett antal individu­ befintliga ubåtar som vid en senare nyan­ skineri (Stirling) ökar uthålligheten i behålla dagens robusta och i jämförelse ellt utbytbara moduler för att konfi­ skaffning. u-läge och taktiskt innebär det förde• betydligt billigare minförstöringsladd• gurera fartyget efter uppgift. Detta le­ Transformeringen av Försvarsmakt• lar i ett minskat behov av snorkling. ning som mängdvapen mot lägre hotni­ der både till flexibilitet och förmåga ens insatsförmåga mot internationella Transport till och från ett operations­ våer vid exempelvis fredstida sjöminröj• till anpassning, men det innebär också uppgifter innebär med största sannolik­ område kan ske genom förflyttning ningsoperationer i Baltikum. Halvtidmo­ en ekonomisk handlingsfrihet - vi bet en mycket tydlig tyngdpunktsför• för egen maskin. För transport till dernisering av skydelssvep SAM samt kan grovt uttryckt välja mellan bredd skjutning i utnyttjandet av ubåtar - från mer avlägsna operationsområden är tillförsel av rörlig signaturmätstation eller spets- beroende på hur vi väljer de traditionella uppgifterna anfallsföre• den mest effektiva lösningen att MOUSE genomförs. att anskaffa moduler. tag, ubåtsjaktföretag och mineringsföre• transportera ubåten ombord på ett Utvecklingen går också mot att han­ o Ökad uthållighet och högre taktisk tag mot underrättelseoperationer i form speciallastfartyg. tera en bredare hotbildmed inslag såsom tillgänglighet jämfört med befintliga av spaningsföretag och specialföretag. o Utveckling av AUV som ett generiskt oexploderad ammunition, minor och Lin­ fartyg, innebärande längre tid till Ett specialföretag kan vara att dolt trans­ system innebär att ubåten i olika situ­ dervattensladdningar utplacerade av an­ sjöss utan annat underhåll än förråds• portera ocb landsätta specialförband i ett ationer kan ligga dold, på stand-off­ dra aktörer än militära. För att möta den­ 211 komplettering (RAS) samt förmåga operationsområde. avstånd för motståndarens sensor­ na utveckling utvecklas EOD-grupper att lösa uppgift i högre sjötillstånd. Ubåtens signifikanta egenskap att och vapensystem. l stället gör AUV:n som organiseras i minkrigsflottilj samt i Dessa krav innebär sammantaget ett kunna uppträda dolt, gör den fortsatt till insatsen utan att ubåten behöver ex­ amfibiebataljon. Utveckling görs också större fartyg. en värdefull resurs. poneras för den högre risksituatio­ mot stödsystem för minkrigsledning och o Förbättrad skadetålighet. Genom o Utökad förmåga till underrättelsein­ nen. Ett A UV-system kan vara nytto­ teknisk/taktisk och geografisk minkrigs­ strukturella åtgärder skapa ett mer hämtning. Nya lednings- och sam­ bärare av olika system- behovet som analys. slagtåligt fartyg. bandssystem måste medge att ubåten bärare av sensorsystem för spaning Målsättningen att i snabbare takt vi-

270 271 indirekt även skyddsnivån .. För strid gången till den lätta flottan med förhål• iland tillförs fordon med krav på att kun­ landevis mindre fartyg med hög autono­ na transporteras med bataljonens egna milet och stor eldkraft, utvecklingen av sjötransportresurser. skyddsnivån avse­ korvettsystemen Stockholm och Göte• ende NBC och mot finkalibrig eld/split­ borg med mångfunktionella fartyg och terskydd behöver ökas i såväl sjö- som nu senast Visbykorvetter med stealthtek­ landrörliga delar. Förmågan till under­ nik och kolfibermateriaL Marinen har vattensstrid bibehålls och utvecklas med med Visbykonceptet kommit långt avse­ planerad tillförsel av TMS och andra ende mångfunktion - att med en och UV-sensorer. samma plattform genomföra kvalificerad ytstrid, ubåtsjakt och minröjning och stödfartyg med planerad tillförsel av luftvärnsrobot dessutom områdesluftvärn. I försvarsbeslutsunderlaget föreslår För• Är det möjligt att driva kravet på svarsmakten att marinens stödfartyg i mångfunktionalitet i ett fartygskoncept framtiden ska utgöras av två fartyg, Vis­ ännu längre? Ett koncept som i en och borg och Carlskrona. Båda fartygen har samma plattform genom modulär upp­ egenskaper som gör dem lämpliga som byggnad, i olika konfigurationer möjlig• stödfartyg. De har stor invändig volym, gör förmåga till: är utrustade med sambands- och stabs­ o ledning av (marin) internationell in­ stödssystem som kan utnyttjas för under­ satsstyrka på TG/TU21-nivå hållsledning och är utrustade med artille­ Bild nr 2 Prov och försök med ombordmonterad granatkastare SSG 120 på strb 90H. o strid mot yt- och undervattensmål ribestyckning. Båda fartygen har fartom­ Foto: Projekt Bekdemo. ink! minröjning, markmål och luft­ råde inskränkt oceanfart. mål, växlas ned till en amfibiebataljon. Den princip som råder i dagsläget är dareutveckla minkrigsförbanden mot au­ turen o transportkapacitet och logistikstöd står inför en halvtids­ att stödfartygen "skräddarsys" för att tonoma fjärrstyrda system för minröj• Amfibiebatalj onen för del av amfibiestyrka eller special­ såväl ny förmåga stödja en typ av stridsfartygsförband. ning och svepning har fått skjutas på modernisering, varvid förband, tillkommer i kombination Med fåtalighetsproblematiken, som sätts framtiden. Fortsatt prov- och försöks• som materiel o övrig funktionalitet t ex teknisk sig­ materiel ärvs in i för• på sin spets när det gäller stödfartyg, verksamheten med den anskaffade min­ med att befintlig nalspaning nära samarbete med Finl and måste slutsatsen bli att stödfartygen istäl• röjningsfarkosten MRF 01 innebär att bandet. Ett Vilken är risken för suboptimeringar syftande till en svensk-finsk amfi ­ let bör utvecklas mot generella stödfar• utvecklingen kan fortsätta och inte riske­ pågår och kompromissande i motstridiga krav? tyg med lika förmåga avseende logistik­ rar att avstanna. biestyrka. Är det kostnadseffektivt? Riskeras för• skall fortsatt vara stöd. Unika behov för en lörbandstyp, Amfibiebataljonen mågan till extreme litt01·al warfare capa­ Amfibieförband med förmåga till exempelvis klargöringsbehov för torpe­ ett lättmanöverförband bility att försämras? Frågorna är många. et av sjörörlighet samt taktisk der, bör i högsta möjliga grad modulari­ I PERP-rapport 7 diskuteras behov operativ/taktisk Utveckling i omvärlden ger ett visst stöd i land. Nuvarande koncept ba­ seras, så att det blir flyttbart mellan stöd• stridskrafter i framtida internationella rörlighet för ambitionen att påbörja utveckling av a Ull­ en vidareutveckling av stridsbåt• fartygen. insatser. Behov som lyfts fram är bl. serat på ett multi-role-fartyg. Det danska stötte• kompletterat med transportbå• derrättelseförband och specialförband, systemet skib-projektet och den pågående ameri­ samt antal svävare utgör ba­ främst i operationers inledande fas, tar och ett mindre En framtidsvision kanska utvecklingen av LCS22 är exem­ över tiden. Det för sjörörlighet. För att såväl öka för• lätta manöverförband sen Avslutningsvis diskuterar jag en fram­ pel på fartyg som har en starkt utvecklad svarar välmot övergripande manöverförmåga svenska amfibieförbandet bandets tidsvision som bygger på iden om ett multi-role-förmåga jämfört med mer har potential att utveck­ bekämpningssystemen dessa behov och ombordbaseras multi-role-fartyg. Svensk örlogsfartygs• konventionella ytfartyg. utökad förmåga. 17 och SSG 120. Tillförseln av ett las mot RBS utveckling visar på ett antal både radika­ Utdrag ur den öppna krav specifika­ genomgår omfat­ tung granatkastarsystem ökar Amfibieförbanden modernt la och nydanande utvecklingssteg, över- tionen för LCS tande förändringar. Amfibiebrigadstruk- förbandets bekämpningskapacitet och 273 272 Jane's Fighting Ships 2000 -2001 ' CETRIS, ledningssystem (ör Visby- och Erland Sangfelt. Acousric underwafer digital Stockholmskorvetter. SAFIR, Ledningssys­ comnrunication . Militärteknisk tidsk rift 2 tem i Art e 740. 2004. " ROE. Rules of Engagement, handlingsregler Kri ster Arweström. SammanJailning av stu­ för taktisk ledarefFC hur att uppträda i olika dien utveckling av amfibie{örband. Tid skrift situationer. för amfibi ekåren nummer l -2,2003. "' HögeffektPulsad Mikrovågsstrålning. " IFF, ldentification Friend or Foe. Noter 12 TRAP-ammunition =57 mm granat med ra­ 1 EU Ba ttl e G roup: Koncept för EU sna bbin ­ darreflektor som skjuts och i b anan simulerar sa tsfö rm åga. Förmåga klar 2008 innebärand e överljudsrobot. att förmågeuppbyggnad startar senast 2006. 11 Öppen informati on ur dokumentation utde­ Marina fö rband i konceptet är våra nuvarande lad vid symposium Maritime Security, Karls­ registerförband + amfibieförband. krona 27 juni 2003. Bild nr ].General Dynamics designkonceptför LCS. Bild: General Dynamics. 2 Demonstrator, materielobjekt e ll er system 14 lFF = Identificati on Fri end or Foe (igenkän• som t:ts fram i syft e a tt påvisa förmåga ell er nings utrustning) . bibehålla kompetens. E n demonstrator kan Börkrav " Militärteknisk tidskrift 2 2004. Skallkrav va ra allt ifrån ett laboratorieförsöksobjekt till Artikel Acoustic underwater di git al commu­ Livslängd 20 år 30 år ett komplett system (s k förbandsdemonstra­ nications. Djupgående ca 6,5 m ca 3m tor). '" TAS= Towed Arra y Sonar. Underhållssäkerhet 14 dygn 21 dygn 1 RMS-F. Regler för Militär Sjöfart - Fa rtygs­ 17 Helikopter/UAV-basering Hangar Hangar säkerhet. KOS= Kommunikationsspaning. 23 Sea State 5 Helikopterstart/landning Sea-State 4 4 Vidsträcktare fartområden, Norclsjöfart. in ­ '' TES =Teknisk signalspaning. Sjösättning/hemtagning av båt Sea State 3 Sea State 4 skränkt oceanfart eller oceanfart. '" ROV-S, Remotely Operated Vehicle för Transportkapacitet (båtar, fordon ... ) 180 ton 21 O ton 'Expeditionär förmåga, fri översättning av be­ minspaning. Aktionsradie/ekonomisk fart 3500 n.m./18 knop 4 300 n.m./20 knop greppet Expeditionary capability. 20 EOD. Explosive O rdnance Di sposal. 50 knop i Sea State 4 Fartkrav 40 knop i Sea State 3 " Amfibiestridsgrupp, tillfälligt sammansatt " TG/TU, Task G roup resp Task Uni t. amfibieförband. normerande storlek kan vara " LCS, Littm·al Combat Ship. Som bilelen visar är kraven på multi­ Käll- och litteraturförteckning 1/3- 1/2 amtbat. 23 Sea State 3= 0,5- l ,25 m signifikant våghöjd, rale långt drivna. Fartyget är en trimaran 7 Niklas Granholm och På! Jonsson. Marina NBF, Nätverksbaserat Försvar. Försvars­ Sea State 4 =1,25 - 2,5 111 , Sea State 5= 2,5-4 m. som genom detta designval inrymmer ett fi-arntider. Totalförsvarets Forskningsinstitut. maktens metod för transformering mot ett in­ 24 High Speed Boats, motsv. svenska marinens gigantiskt akterdäck med utrymme för ISSN 1650-1942. Dec 2003 sa tsförsva r. rescuebåtar fast väsentligt större. transporterad utrustning i form av båtar, Stcfan Silverskiöld. Effects on Lightning Elec­ fordon eller containers. Hanterings ut­ trornagnetic Pulse and High Power Microwa­ rustning finns för sjösättning och om­ ves on Mi!ilary E!ectric Systems 2002 lSBN bordtagning av High Speed Boats24 med 91-554-5362-7. deplacement ca åtta ton i Sea State 3 Ulf Sundberg. Vapensystem för graderad ver­ (börkrav 4). Anpassningsförmågan och kan. FOI användarrapport ISSN 1650-1942. fl exibilitet är således extraordinära. April2003 Är marinen mogen för att ta ytterlig­ Försvarsmakten./nlernatione//a insatsa HKV gare ett stort steg i riktning mot ett ut­ sk rivelse 2001- 10- 08 10 450:69295 veckl at multi-rote-fartyg? Jag anser att vi Försvarsmakten. Årsrapporl fi-ån perspektiv­ bör pröva om konceptet är hållbart för planeringen 2002-2003. att ligga ti ll grund för en utveckladmarin www globalsecurity.org. Hemsida med öppna förmåga. uppgifter om Littoral Combat Ship

274 275 Hedersledamoten classic littorals is normally defined as dustry has an important role to find and CLAES TORNBERG "those areas on land that are subj ect to suggest flexible and cost-effective solu­ influence by units operating at or from tions to meet the multifaceted needs of th e sea; and those areas at sea subject to the users- civil as well as military, national influence by forces operating on or from as weil as international. With the political the sea." Considering increasing weapon guidance cancern i ng the new demands fo r ranges, this definition implies that litto­ security the industry has to find innova­ Konteramiral Claes Tornberg tillträdde 1990, efter att ha rals will than include the every place on tive ideas and solutions for tools that not som chef för varit chef för Kustflottan, befallningen the earth we need to specify. are limited to the borderlines within the varshögskolan. Han lämnade den aktiva tjänsten 1998 Förs of "extreme littorals" present gui ld system. och är numera verksam bland annal som vice ordförande i My definition establishment of a E uropean de­ Kockums AB styrelse samt styrelseledamol i !-ID W Gm bH i is: The Tyskland "Coastal areas, or areas more like big fence agency may hopefully be a step to­ inland seas than oceans. The sea is char­ wards future integration on state leve! Rethinking Maritime Security acterised by shallow and congested wa­ with regard to procurement of defence with harsh hydrographical and/or material.l11e new policy seems to be sim­ Inledningsanförande (keynote address) hålfet vid konferensen Underwater Defence ters acoustic conditions. The sea is of­ ilar in the EU and the U.S. So we all have Technology i Nice 2004-06-23 hydra ten surrounded by more than one coun­ a common challenge to settie and imple­ lt is also to be seen as a high threat ment these new roles. Navies are sa id to be very conservative. Ajter reading in the New York Times in April try. environment in all dimensions; air, land The European naval industries have 1940 that the US Navy was going to spend two billion dollars in shipbuilding pro­ and sea including the underwater dimen­ taken steps to increase their competitive­ grams without his knowledge Franklin D Roosevelt got reflective and said: sion". ness through integration. To preserve its live in a period of dramatic strate­ leading position in a number of areas "The Treasury is so [arge and far-flung and ingrained in its practices t hat I find i t is We In th e bi polar world of yes­ within the maritime domain Sweden in almost impossible to get the action and resulls I want. But the Treasury is not to be gic changes. we had a perception to fight quite 2000 had to step inta the HOW group compared with the State Department. You should go through the experience of trying terday war than the challenges we with Kockums. Through this integration to get any changes in the thinking, policy and action of the career diplomats and then a different The distinction of the threats it has been possible to keep and develop you'd know what a real problem was. But the Treasury and the State Department put have today. and what we may meet to­ Kockums as a competence centre. With a togetherare nothing as compared with the Navy. The admira/s are rea/ly something of yesterday and tomorrow are evident. Sea-born possible national and international fu­ to cope with and I should know. To change anything in the Navy is like punching a day is the life-blood for the developed sion a further step will be taken towards feather bed. You punch i t with your right and you punch i t with your lejt until you are trade Thus threats to sea-borne trade a European defence yard federation. The fina/ly exhausted, and then you find the damn bed just as i t was before you started world. be countered where they are aim is to broaden and deepen the inte­ punching." have to most vulnerable- in the littorals. gration between our countries, intergov­ ernmental as weil as between the indus­ short distances and If this was true also for the Swedish N avy bottom topography, The defence industry - new tries. and its actmirals the dramatic conceptual confrunting area- coerced solutions oth­ Examples of areas of special interest change, which starled during the cold war er than in the open seas. ro le from a Swedish viewpoint are: Network is even more astounding. Then, wh ich The submarine crisis during the 80s Yesterday Sweden bad !arge long-term Centric Warfare/Network Crisis Man­ were the reasons for this conceptual forced us in Sweden to rethink how to projects with Iong series of plattorms for agement and undersea battle space man­ change? During the cold war the mari­ cape with this new threat. That's one of the national defence. A close ca-operation agement in tbe "extreme littorals" time focus was in the open oceans. l11e the major reasons why we in many areas between the state and the national arms Forming of the HOW group can be adjacent sea of the Baltic was Jooked have got the lead in our conceptual industry was established due to the Swed­ used as an excellent example of how the upon as a lake with in the European land thinking as weil as in our operational ish neutrality policy. Within this Swedish industry has established a plattorm for mass. To operate in this adjacent sea - thinking and technology inherent in the profile the authorities gave clear require­ mutual exchange of knowledge and inte­ with its special climate, water conditions, products for th e "extreme littorals". The ments to the industry. Now the defence in- gration with cost-effective possibilities to

276 277 littorals" - were experienced through we need total control of the landmass to optimise scarce resources. The challenge When securing long-term compe­ and trustrating operational experi­ establish security. The same need to con­ is to see and properly understand the tence with in the Swedish defence the do­ tough ences at sea. The need of tro! the sea in the "extreme littorals" is possibilities ahead and leave all old na­ mestic defence industry plays an impor­ the clock command and con­ now at hand. The challenge is to establish tional and company competition and ri­ tant ro le with in the strategic niehes need­ • round tro! systems on strategic as weil as op­ that control also undersea. Presence is valry behind. ed for the Swedish support within the the keyword. Control, crisis manage­ The maritime scenario will today as European and global security frame­ eration al systems, units at sea in close tactical ment, warfare cannot be done by projec­ well as tomorrow be a very demanding work. The underwater domain is such an • deployed Surface (ASW, MCMY) tion of power from a distance. You have one. It wiJI especially appear in the litto­ important niche. ca-operation - ASW helicopters - to be there in the area and in the middle rals and not the !east in "very shallow wa­ Within the underwater niche the op­ - submarines etc. of the crisis. You have to be flexible and ter" environments. The necessary qualities tions are: fixed installations active measures com­ able to act in order to survive. to solve the problem in the extreme litto­ • A total underwater system containing • passive and In the "enormous spectra of every­ rals include capacity to counteract threats several types of vehicles bined to integrate ASW and thing" that characterises the security from hypersonic cruise missiles - swarm­ • Manned non nuetear air independent • possibilities in brown water opera­ ellailenges of today and tomorrow the ing boats - to underwater measures submarines perform the base for the MCM tools missions for crisis management will cov­ (midget submarines, mines, special forces system integration tions seamanship er a broad array of alternatives and the etc.) From an industrial standpoint a • Different types of underwater vehi­ • sea keeping and tasks can change rapidly. The maritime strong national backup is needed for our cles ( manned and unmanned) with in­ became evident. setting and security concept contains the answer to different projects, as the best marketing is tegrated command and control sys­ Although set in a different of crisis these challenges. The tools necessary satisfied domestic customers. tems including the entire spectrum in the Actri­ must contain a full answer to allmissions This customer more and more re­ • Covert mine countermeasure assets conditions the Balkan crisis lessons learned. with the capabilities needed for crisis quires on e competent speaking partner­ • Versatile and flexible toolbox for di­ atic ca me to show similar contained disorder, management and crisis prevention. Flexi­ a "system ho u se". The ide as developed in rect and in direct actions The Balkan crisis needs, bility to change the toolbox of capabili­ Sweden with a "Naval System House" • Full spectrum of deployable and car­ mass immigration, humanitarian and disintegra­ ties to meet new mission requirements is that can be formed as a part of the larger ried sensor systems civil war, ethnic deansing and in the end a must. Modularity is one cost effective system house of HDW, with the possible • Tactical stealthy communications tion of social structures solution, both in operation as weil as in new German yard federation and a Eu­ !inks the NATO air campaign. operations, the product. ropean association in mind. J use the term maritime is that The underwater tools at hand create a What is a Naval System House and Undersea crisis management resources etc. The reason for this ehosen varying secm·ity tasks diversified spectrum of t hreats. The ro les which actvantages can i t offer? "Undersea battle space management" states have governmental organi­ of submarines and surface vessels will • Complete solutions within the mari­ was the headline for a new thought pro­ between different as police forces, coast guard, change and they have to be closely inter­ time domain. Knowledge about the voking topic brought in to the UDT semi­ sations such administration, mili­ linked in the network - strategically as conditions in the maritime milieu - nars since last year in Malmö. Why isthat national maritime others. For me it is the weil as operationally. The number of physically as weil as operationally so important? tary forces and counts- irrespectively of ships (surface vessels and submarines), • SeCLtring the "extreme littorals" The crisis that occurred during the joint effort that are organised. In the NCW air assets and unmanned vehicles re­ • Modularity operational and/or in de- "submarine crisis" during the 1980-ies in how they have left the platf01·m orient­ quired forthese naval operations will be sign the Baltic and the Balkan crisis during concept we for a mission oriented. The larger than in our previous assessments. • Security vessels the 1990-ies in the Actriatic are both em­ ed approach the Swedish maritime se­ A submarine equipped with real time • Through Life Support concept blematic crises. r believe that the under­ mission within is to support the interna­ communication capabilities, AlP machin­ • Leading words: Providing maritime water challenges that surfaced during curity concept community in establishing control ery and U UVs would make an ideal plat­ security with in the whole spectrum of these crises are the gauntlets we have to tional littoral areas in order to pre­ torm for covert ISR, control of SLOC conflict take up. in extreme manage a crisis. The word "mari­ and special operations missions for not • Technology ena biers; stealth, compos­ The difficulties to cope with the un­ vent or this joint effort. only military purposes, but also for civil i te material, air independent propul­ derwater threat in these confined and time" covers take it for granted that agencies and organisations. The develop- sion, modelling & simulation coastalareas of the Baltic - "the extreme We normally 279 278 Ledamoten ment towards these technical solutions ed" to a more broadened " mission ori­ JAN BECKMAN will make the submarine and other naval ented" approach. forces powerful partners in the Maritime The secUJ·ity environment we face is Security Concept. very uncertain. The way we cope with Teamed up with surface platforms, that uncertainty is to have as wide an ar­ such as stealth littoral combat/security/ ray of capabilities as you can. So we have control vessels and mine counter meas­ got to have the ability to make many dif­ ure vessels, the entire naval mission spee­ ferent plattorms and bring them togeth­ Överslen av !. gr Jan Bec/onan avslutade sin a kliva 1jäns1 trum in the "extreme Iittora Is" can be ful­ er. Small and medium size maritime pow­ 1977-78 som chefj(jr övervakningsdelegationen vid 38:e mellan Nord- och Sydkorea. 1962-63 fill ed in combination with the underwa­ ers applying these ideas will within the breddgraden han Senior Officers' Coun·e vid USMC Schools a cost­ niche of the " Maritime Security Con­ genomgick ter assets. Such approach provides i Quamico, Virginia, US!I effective solution (the MSC), where the cept" be able to make a major contribu­ maritime security. focus is evolved from a "platform orient- tion to global THE MARCH UP- 1:a marinkårsdivisionens framryckning och intagande av Bagdad under Irakkriget 2003

Den amerikanska marinkårens (USMC) insatser 1990-91 vid hejriandet av Kuwait ejier /raks öveifal/ och ockupation har tidigare beskrivits i denna tidskrift (TiS nr 3/ 1999). Den omfattande operationen av l st Marine Expeditionary Force (MEF) med fyra förstärkta infanteriregementen och en Marine Air Wing (MA W) räknade en sammanlagd personalstyrka på omkring JOO 000 marinsoldater. "Operation Desert Storm" genomfördes snabbt och segerriktfram till /raks södra gräns, men lämnade Saddam Husseins regim kvar i Irak med diktatorisk makt och ledning. Utvecklingen årtiondet därefter utgjorde ingen överraskning för vare sig USA:s politiska ledning eller USMC. Under flera år före "Operation Iraq's Freedom" (OfF) i mars-april 2003 hade planläggning, förberedelser och träning pågått. Krig förklarades av president Bush med huvudmålet att störta /raks ledare Saddam Hussein och hans regim, diktatorisk, bloddrypande och med hot om att nyttja möjliga kärn- och andra massmordsvapen. De bägge fölfattarna till boken THE MARCH UP den tidigare generalmajoren i USMC Ray L Smith och före detta marininfanteriofficeren F J "Bing" West önskade skriva sin bok som privata konsulter, men ändå som direkta observatörer av 1st MD och dess strider på vägen mot "Taking Baghdad"- det operativa målet. Bägge hade eifarenheter från kriget i Vietnam.

1st MD var inte ensam aktör. Divisionen rine Air Wing), en FSSG (Force Service ingick i det högre förbandet MEF (Mari­ Support Group) samt 25 000 allierade ne Expeditionary Force) tillsammans soldater ur en brittisk division. Av kart­ med denmindre 2nd MO, en MAW (Ma- skissen framgår de bägge marschvägarna

Denna uppsats är ett referat och en sammanfattning av boken"THE MARCI-IUP-Tak i ng Bagh­ i elad with the 1st Marine Division" författad av Ray L Smith och Frances J West. Boken gavs ut september 2003 av elivisionen Bantam Dell inom förlaget Random House lnc. New York, USA (ISBN: 0-554-80376-X) 281 280 D+20_r-~t f . ~D+/5-D+/9 Baghdad b:·:- RCT-1 ..., ..... :i:1. ~ , - D+ 18--D+20 D + 17-D +2 0\,~ Tuwayhah D-Day (21 March 2003), D+ l Across desert , ' D+/4 ·"" to )alibah -. D+2 Up to An Nasiriyah r' D+3 Held up south of An Nasiriyah ·-- D+4 Thru An Nasiriyah and bi g sandstorm D+5 Up to lntersection between Route 7 and 17 D+6-12 Panse in movement: Karbala D+I3,D+l4 FeintatAlKut • :. BABYLON I R A N D+I5-D+17 Closc up to Baghdad D+ lO ""'· ...... D+ 18-D+20 (l OApril 2003) l n east Baghelad D+ /1 , D+ /2 ---;z' --­ . D+ I J, D+ / 4 ') D+JO-D+ 12 . . Hnwr '·1i( RCT-5 -· \ \~D+6-D+9 Dalmaj ) D-Day (20 March), D+ l Ar Rumaylah O il Fields D + s~\\ Afak i •Al Hayy D+2-D+5 Up Route l to Route 27 AdDiwaniya~ \ , -- ~D+8-D + 9 D+6-D+9 Pulledback to Route l /Route 17 An Naja f • ~\-- -- '~A l Rudayr \ cloverleaf (')' " Qal'at Sukkar .7 ~;~,_:) +4 hr )-' r :/. .. D+IO-D+12 Up to andacross Tigris River D+JO ; ::.,-.. •• ...._ D+6-D+ l0 .... Baghelad D+ /J, ) D+13, D+14 An Nu'maniyah to East D +7 ~.. , D+12 ~il D+J5-D+20 In and around Baghdad : '•Ar Rifa ' ' ?ri. l D+3 RCT-7 .... ----:i:1. I R A Q / '(y',, / 0- D +S '"' l +6 '',, D+4-D D-Day (21 March), D+ 1 Defeat of lraqi ' ' ~Ash Shatrah 5 Js t Annored D iv.; Seized the Crown )ewel ·.1tf. D+4 D+2, D+3 Marchwest Cross Euphrates Et.'Ph,rttcs RCT-5 D +2 ,; ( D+4-D+6 Clear Route l behind / >An Nasiriyah D+7-D+ JO Rccon in force; Clear Route 17 D+ Il, D+12 Close on Tigris and cross ~ Baghdad Div. at Al Kut ), D+l3, D+14 Attack BAG HDAD D+3,D+2 D+15, D+.l6 Turn wcst, close on Baghelad ...... , e{ D+J7-D+20 In Baghelad

', ·.. D+ l 7 ' "il .• ~...... - RCT5 / ----r--·· ... Ar Rumaylah Al Bosrah • Mosquc D+2, •. ' / ...... '--!--l! ~ ~,D+2 / International• "~>-,, "··· ••• D+J )ahbah Communications Center --• ',, ); • D-Day, ~~ " -- .,r. ti /3asra/t ' ;r~· A z b D+ l ~ u ayr Palestine Hotel - • ~)f7',, ·· .. RCT l , z / ~ Presidenti.al Pa lace '"",3/4 ...... ',, :i,l'ilCrown Jewel ' • l/7 '-:..... ',, Ro1sheed Airport D <',-,.····-- D-Dlly, D+ l ParkTariq Aziz .--~: T',, RCT 7 ',,_;( (military) \ • Safwan . ', ..J'.!. Ta~ks', "'-~-_.-' tJ --c; ... -,-- ... ~-.., Embassws '~ • x ~ _...... il \ [> . ' .... ,' J t T k B l d d U · • 5 Pala ccs mon ' '--' s .an s ag 1 a !liV. ; 3/7 & 3/7 1/7 Route/ i:::t,.__ Military Office 9APR, l 314 KUW AlT ..,.. , , 'jj:: 3/4 Bridge l

O :\-liles O Milc:: 20 40

O KiiOIII ! ' lt~ rs O Kilomc/ers 60 Kuwait l:a marinkårsdivisionens tre framryckningsvägar mot Bagdarl samt anfallsmål i Bagdad. [l] och [7] och till sist [6], som divisionen okänt antal förband av blanclad kvalitet, kulsprutor och 40 mm granatkastare) mentskonvojen bestod av mer än l 000 valde samtidigt som1st MD också ansva­ dels milis, dels Baathpartiets specialpolis och in fanteri till fots. Ett attackflygplan fordon, mer än 100 Amtrac, fem LYT, 14 rade för flankskyddet mot öster. T luften och slutligen s.k. fedayeen (frivilliga ung­ ur US Marines besköt egen trupp - röd stridsvagnar av typen Abrams MJ A l opererade US Air Force utöver MAW domar). nödsignal från marken fungerade inte! samt 150 7-tons truckar; många med och i väster Y. Corps (5:e armekåren ur Viclm·e uppstod svårigheter med radio­ enorma släp för generatorer, bulldozers US Army) - det största markförbandet 2003-03-20 förbindelserna såväl inom som mellan de och vattenreningssystem samt åtminsto­ under CFLCC:s ledning Uneler denna "D-dagen 2003" för både stridande enheterna. Staden beboddes av ne 500 svagt skyddade HMMV (ungefär (Coalition Forces Land Component mark- och flygstridskrafter startade an­ omkring 400 000 shiiter och hade tidigare inhyrda transportfordon med viss kapa­ Command). På alla nivåer hade betonats fallsrörelsen på tolv mils bredel över Ku­ varit upproriska mot Saddam Hussein, citet för förflyttning i terräng i civila sam­ vikten av snabbhet i marschen mot Bag­ waits norra gräns. Målet för dagen var att som därför satt press på moral och för• manhang kända som SUY) som plattfor­ dad, för att därigenom förhindra Sacl­ överraska oljefälten innan deras 454 ak­ svarsmöj li gheter kring staelens broar och mar för vapen som kulsprutor, granat­ dams Husseins möjligheter att använda tiva källor m.m. hade blivit påtända eller genomfartsvägar. kastare och TOW-missiler men även för kemiska stridsmedel och/eller kärnva­ på annat sätt förstörda. En bataljon ur 14 timmar försenade kunde RCT l samband och underhåll. pen. Genom sin snabbhet skulle anfalls­ RCT 7 hade i USA förövat marschen lämna stridsfältet "Am bush Alley" med Säkerheten var satt i prioritet, kon­ förbanden dels kunna manövrera ut de mot A z Zubayr samt en pluton (med förluster på båda sidor. Här gjordes erfa­ vojerna krävde s tark ledning och över• irakiska försvararna, dels med överlägset start nio timmar före övriga förband) hur renheter för den fortsatta framryckning­ vakning för att eft er en tjugomilamarsch flyg och artilleri förhindra försvarets för­ erövringen av den viktiska pumpstatio­ en. Det var inte självklart att befolkning­ över många broar och vägskäl eller and­ sök ti ll omgrupperingar. Politiskt skulle nen "The Crown Jewel" skulle säkras. en lugnt tittade på de marscherande ko­ ra hinder kunna grupperas och utveckla vidare bevarade olj ekällor m.m. kunna RCT:s övriga bataljoner förhindrade alla lonnerna; tvärtom utsattes dessa för be­ elivisionens alla bataljoner på ett strids­ bidra till att efter kriget återställa !raks irakiska anfallsstyrkor att störa denna skjutning av reguljära soldater, milis, och fält söder och norr om Bagdad. Det blev ekonomi. operation. På stridsfältet mötte spridda, i fedayeen (många förkläelda till civila) en prövande upplevelse, särskilt för in­ 1st MO innehöll drygt 20 000 marin­ sent skede övergivna, förstörda strids­ med pansarskott och finkalibriga vapen fanteriförbandens personal instängda soldater och över 8 000 fordon. E n tak­ vagnar och fordon, bunkrar och utrust­ från alla möjliga bakhåll. stridsvagnar som passagerare under huvuddelen av tisk kolonn kunde utsträckas över 100- ningar samt ett fåtal sårade och döda. och Amtrac sattes i fortsättningen i täten. marschen, utan information men ständigt 300 km. Divisionen var uppbyggd kring Medan britterna samtidigt trängde fram Vid strid försökte man ta "key terrain" beredda för strid till fots. Artilleribatal­ tre " Regimental Combat Teams" (RCT mot !raks andra stora stad, Basra, kunde och därifrån berätta om krigets mål att jonerna fick mera omväxling med ett l , 5 och 7), vardera bestående av tre in­ 1st MO ta av västerut och bort från den " befria Irak" - USMC var den civila be­ batteri jämte radarmätare i ständig be­ fanteribataljoner och förstärkningsen• klassiska invasionsvägen längs Tigris. folkningens "best friend"! Information redskap för artilleribekämpning. heterna spaningsbataljon, stridsvagns­ och ansvarsfördelning hade haft brister, Vid strid kring broar och bebyggelse kompani, ingenjörbataljon (-er) samt del 2003-03-22 men desto snabbare löpte rykten om eller färdiga men sällan bemannade för• av en utbildnings- och transportbataljon. bakslag och negativa stämningar till värl• svarsställningar var stridsvagnarna de Den vänstra vägen [l] låg öppen för två Varje marschdag beräknades kräva åt• dens massmedia. stridsförlusterna räk• främsta vapenbärarna vid behov med regementskolonner, medan svårigheter i gång av 200 000 gallons drivmedel, 35 000 nades till 20 döda, några fångar och ett stöd av alla de andra, varefter infanteri­ stället uppstod på den högra [7], där gallons färskvatten och 45 000 - 60 000 antal sårade marinsoldater. enheter fick avslutande strids- och rens­ RCT l skulle färdas skyddat. Vid trafik­ matrationer. Divisionen marscherade vidare, RCT ningsuppgifter. D en främsta bataljonen platsen söder om staden An Nasiriryah !raks förväntade försvar utgjordes av l p å väg [7], som där mötte vägsträckor kunde sålunda bli den sista efter de upp­ råkade ett underhållskompani före skyd­ 51. armeelivisionen nära Kuwaits norra med fyra filer omväxlande med två; på si­ repade marschavbrotten. det välja fel väg och kom därigenom att gräns (staden Basrasamt oljefälten i söd­ dorna dy och kärrmark med risk för svå• Generalmajoren James N Mattis, utsättas för ett överfall, som orsakade ra Irak) samt fem andra divisioner längs ra haverier om något av de tunga fordo­ USMC drev sin elivision med parollen förluster av såväl kompaniets oskyddade Traks östra gräns (gräns och huvudväg nen skulle råka köra av vägen. Med spa­ "Log-Lite" innebärande minsta möjliga fordon som besättningar. Det blev efter Tigris). Två divisioner ur Iraks republi­ ningsbataljonen i behov av återhämtning unelerhåll för att öka marschhastigheten, hand tydligt att tätbataljonen ur RCT l kanska garde skulle vara grupperade till och nya förråd efter två dagars strid bränsleersättning med flyg (KC 130 Her­ måste förstärkas med artilleri (155 mm), Bagciaels omedelbara försvar, men därut• (dock utan förluster) gick en infanteriba­ cules landade på fyrfili g väg eller mot­ stridsvagnar, Amtrac (utrustade med över fanns det längs marschvägarna ett taljon i marschkolonnens tät. Rege- svarande), två mål mat per man och dag,

284 285 sovsäckar men inga förläggningar under vänstra [l] vägen blev invecklade i min­ så att elen väntade uppmarschen över amerikanska marinsolelaterna som vete­ tak samt evakueringar genom luften dre överfall och strider, täten hade passe­ Tigris skull e vara fri från störningar bak­ raner med erfarenheter och motgångar en­ m.m. Divisionschefens anvisningar med rat trafikplatsen Ad Diwaniyah och med ifrån. Underrättelserapporter och UAV­ uneler strid och väder samt med en int a lydelsen " behandla med anständighet sina främsta enh eter till och med n ått foton vittnade om staelen som gruppe­ siv längtan att snarast nå Bagclacl . Först och visa ridderlighet och soldatens med­ "The Elbow" norr därom, beredda att ringsområde för såväl en kommandobri­ målet gällde att längs väg [27] passera lidande med alla som liclit uneler Sacl­ anfalla över [27] mot broa rna över Tig ris. gads stabsplats som ett stridsvagnskom­ broarna över Saclcl am Canal och Tigris dams förtryck" kom till uttryck vid eva­ pani jämte stadens milisenheter och fe­ för att seelan färdas de sista 70 kilome­ kuering av sårade och även civila, som 2003-03-27 cla yeen. trarna. Divisionens logistik fun gerade. Bataljonschefen styrde anfallsstyr­ Efter en särskild tidtabell över dygnets oavsiktligt (?) kommit att uppehålla sig i På CFLCC:s order stannade hela kans tät- CAAT med TOW-missiler på 24 timmar landade Herculesflygplan var­ striclsfälten, samt bakbundna krigsfångar. marsc hrörelsen upp. RCT 5 måste till och fyra HMMV, åtta stridsvagnar jämte en je gång medförande 100 000 ga llons driv­ Organiserade HET (Human Exploita­ med återgå till trafikplatsen i söder för infanteripluton i Amtrac- för direkt eld mede l. tion Teams bestående av två amerikan­ 72- 96 timmars paus; ett uppehåll som V. mot målets nedgrävda stridsvagnar från ska marinsolelater och två Irak-amerik a­ Corps redan börjat utnyttja. Det innebar, en lämplig e lclbas. Övrig del av infanteri­ 2003-04-02 nare) fick många tillfällen till insatser för att 1st MD skull e börja rulla igen sönd a­ kompaniet jämte en stridsvagnspluton I "1l1e Elbow" styrde bataljonerna öster• att övertyga befolkningen i passerade gen 30 mars. I vä ntan härpå och då feclay­ sk ulle omringa från söder- täten skulle ut och undvek slutet på väg [8], som städer och byar a tt trupperna ur USMC een-grupper rapporterades vara på väg vara städet och övrig styrka hammaren! starkt försvarades av det republikanska kommit som befriare. söderut, skulle elivisionen rensa upp si na 1 500 meter från målet mötte osäker gardet. Vägen var fri för farter över 60 marschvägar som stöd för senare logi­ RPG- och gevärseld. Civil kör- och gång• km/tim och helt utan försvar. Natten 2003-03-25 stikkonvojer. Vidare skulle regementena trafik pågick uneler eld givningen, men kunde utnyttjas för RCT 5 och RCT 7 Kvällen och natten överraskade med rekognosera för sina flankers bästa avtog efter hand, som verkligheten så och samtliga förare beordrades köra med stormvindar och dessas innehåll av sand, skydd, varvid särskilt väg (17] skulle säk­ krävde. E n stor buss försvann västerut i släckta strålkastare och NVG. Bron över stoft, regn, åska, hagel och is. Sikten för• ras. hög fart. Anfallet kom allt närmare, en kanalen togs utan hinder; med stridsvag­ svårades, mörker rådde och utan "Night Varför denna icke önskade marsch­ HET sattes in mot redan tagna fångar, nar i täten rullade de utdragna konvojer­ Visi on Goggles" (NVG) var det omöjligt paus? Sandstormarna och behoven av nyfikna civila och stadens ledning. Några na mot An Numaniyah och Tigris. UAV att öppna ögonen. Andningen stördes av materielöversyner torde ha varit ett skäl. av dessa pekade ut en skolbyggnad och lämnade bilder över staden, som bjöd hosta och till och med kräkningar. Smuts Det fanns också en regel att efter två staele ns polisstation, där kompaniet fann motstånd. En elivision ur republikanska och sanelstoft trängde in överallt, heli­ stridselagar skulle tid ges för vila och ma­ stora vapengömmor, arrestanter och gardet försvarade med tyngdpunkt kring koptrar fick motorstörningar och norma­ terielv ård. Beslutet i detta fa ll av CFLCC övergivna skyttevärn. bunkrar och kul­ korsningen mellan vägarna (27] och (7]. I la skottvideler sjönk ner till näravståncl. var till och med förankrat vid besök av vertar. 155 mm artillerield gav önskat un­ spåren av såväl 500 ki los sprängbomber Ett tjockt lager av smuts och sand täckte presicl ent Bush i det amerikanska hög• derstöd, men irakierna valde att vänta ut som attackhelikoptrar och stridsvagnar snart varje soldat utan skydd. l mörkret kvarteret i Florida. De, i höjd med An anfallet i ställ et för att komma till fots. (160 st 120 mm granater) gick framfarten gick konvojerna dock till vila och rutin ­ Najaf, förluster och fördröjningar som V. Det blev en lång väntan med eldstrid på genom staelen och ett efter hand vikande mässigt nattligt försvar. Corps - huvudstyrkan mot Bagclacl - olik a avstånd; efter sex timmar hade ba­ försvar samt vänli gare befolkning. Norr Sandstormarnas värsta krafter lätta• hade liclit bland annat i logistiken samt taljonen dock in ga striclsförluster, däre• om elen intakta bron över Tigris förbe­ de, när dager grydde och fortsatt marsch behovet att säkra och förstärka ockupa­ mot 200 fångar med bakbundna händer redde ingenjörbataljonen en pontonbro i uneler strid ledde mot korsningen mellan tionsstyrkornas verksamhet i södra Irak, och ett troligen större antal döda och så• reserv. vägarna (7] och (17], där RCT 1 efter torde ha varit de avgörande skälen. rade, bland dem nyanländledningsperso• halva marschlängelen grupperades ti ll Ett regemente fick möjlighet att an­ nal och fecl ayeen. Framryckningarna be­ försvar. Spaningsbataljonen tog flygfältet falla det republikanska gardet efter bro­ 2003-04-01 dömdes efteråt kunna ha fördröjts avse­ Qal'at Sukkar för flygunderstöd och un­ övergång samtidigt som detta utan deser­ korsningen mellan vägarna [l] och vä rt med de många och goda skydel en clerhå ll suppgifter. Väg (17] säkrades för Vid terande officerare, söderifrån vid Al Kut hade en bataljon tilldelats anfall små• med en bättre eldgivning och säkrare senare transporter mellan de två "stora" (17] nedkämpades av RCT 1. Ytterligare ett någon mil västerut längs marschvägarna. let Diwaniyah ledning. flygfä lt säkrades för operationen mot 17] ; ett exempel på s. k. AFA K-drill, latserna betraktade sig dc RCT 5 och RCT 7 p å elen breda väg [ På väntp norr. A ll personal befann sig därefter

286 287 der man mot man. Britterna, med sina passerat över floden bl. a. över en tredje inom en zon, där gas och andra kemiska de gamla CH-47 kom åter till heders många erfarenheter från Irland, arbetade bro. Antalet tillfångatagna, döda och så• stridsmedel skulle kunna utnyttjas av även om personaltransporter i luften efter en tredje modell. Noggrann spa­ rade växte med antalet bataljoner, men den irakiska ledningen. Särskilda ytter­ gick obetydli gt snabbare än på marken i nings- och annan underrättelseverksam• även dessa fick egna förluster. Förstörda kläder och stövlar blev obligatoriskt! det allt trängre stridsfältet Under natten hus gav efter hand bättre skydd och ett fick några bataljoner "inkommande" tre het och därefter välplanerade anfall mot brohuvud var säkrat efter tre timmar. 2003-04-04 st 122 mm granater, som ställde till på oli­ försvararens ledning! Trötta amerikanska marinsoldater kunde ka sätt men fortsättningsvis helt tystades Från Bagdad kom alltmer ökande flyk­ visserligen lätta på klädseln, då några ke­ motortra­ av minutsnabb artilleribekämpning från 2003-04-05 tingströmmar och hindrande miska stridsmedel icke utnyttjades vid fordonsförstörelsen från luften sex l 55 mm kanoner. Tre irakiska möttes Baghelad Bridge bestod av två broar, fik , men försvaret av Bagdad med hänsyn till den varit stor. Med divisionen av 72 artilleriprojektiler, vardera inne­ bägge hade en natt delvis förstörts - hade också egna befolkningen. Och korta rusningar, utmed väg [6] kom även lo­ hållande 108 "bomblets"! gångbron användbar efter mindre repa­ återsamlad ner, upp, mål?, sikte, skydd, gamla drill­ problem till ytan - reservdelar 1 inringningen kraftsamlades huvud­ ration, motorbron med fyra körfiler gistiska övningar gav resultat. Ä ven Cobra-heli ­ en eftertraktad vara för delen av divisionen kring en dubbelbro i krävde ett nytt spann med insats av in­ hade blivit koptrar understödde med sina attacker. som dessutom hade be­ sydost medan RCT 5 fick uppgiften att genjörbataljon. Bataljonsanfall blev där• stridsvagnarna, Ambulanser och läkare kunde evakuera justera kanonernas !R-sikten. gå norr om Saddam City. Regementet för nödvändigt och innebar spridd grup­ hov av att sårade. insatser kunde inte nog hejdades ett par dagar av dåliga vägar i pering av främsta bataljonens fordon Mekanikernas I divisionens stridsplan hade östra Endast på vissa vägsträckor anslutning till den tillrinnande Diyala­ m.m., längre fördröjning i förstadens uppskattas! staden fördelats på tre RCT, tolv "nyck­ hålla tidigare marsch­ floden samt få lämpliga brofästen för in­ tomma gator och övergivna affärer, kunde divisionen elmål" hade utpekats och andra kända Republikanska gardet var hel­ genjörbataljonens verksamhet. Åter kom spridela tjuvar och stölder, stolar att sitta hastighet. fakta, t.ex. ett militärt Training Center, berett att släppa igenom ko­ UAV till användning på 90 m höjd vid re­ på, några droppar kranvatten; divisionen ler inte Försvarsministeriet, General Security Al Aziziyah med nya broar för• kognoseringar för den lO km långa for­ planerade för två dagar innan kompanie­ lonnerna. Headquarters, Al Azamiya Palace, Bagh­ stridsvagnsbataljonen sköt sig donskolonnen. Och än en gång utsattes rna kunde förväntas återse sina trans­ svarades; elad University, Atomic Energy Commis­ krävde fri genomfart en spaningsenhet för eld från eget F-14- portfordon med infanteristens tyngre ut­ fri, men säkerheten sion och Fedayeen Headquarters. Anta­ dagarna för divisionens flygplan. rustning. Förberedelser vidtogs under de närmaste let ökade dock efter hand som bataljo­ Infanteribataljonen fick sit­ US Armys tredje infanteridivision kvällen och i sällskap med ett ej tidigare 6 000 fordon. nerna nådde och säkrade tilldelade sek­ Amtrac, som övergick från övertog samma dag Bagdads Internatio­ upplevt antal mediarepresentanter - ta av sina torer. Efter timmar och dagar blev eld­ till eldunderstöd och kompa­ nal Airport och genomförde sedan V även TV - för både "tittare" vid förban• transport givningen enstaka och kontakter kunde staden efter vapen­ Corps strategi vid anfallen mot staden. den och hemmapubliken. nierna genomsökte knytas både optiskt och elektroniskt med och fedayeen. Operatio­ stridsvagnar och pansarfordon i spetsen depåer, soldater i västra staden inträngande 3:e infanteri­ vid Tuwayhah, APAK­ för snabbmarsch genom sydvästra stads­ nen upprepades 2003-04-06 divisionen ur US Army. Bland irakiska resultat och trötta amerikan­ delen, överväldigande eld mot alla upp­ drillen gav Infanterianfallet slogs ut tidigt på morgo­ krigsfångar kunde utländska stridande ska marinsoldater fick sedan vila innan täckta fiender, fordon och andra mål samt nen med fullt understöd från både mark­ identifieras, exempelvis syrier och egyp­ ringen kring Bagdad kunde börja forme­ snabb reträtt för att med tunga mekanise­ och flygförband. Från öde gator och stora tier. 1st MD:s förluster i döda kunde ef­ ras. rade enheter men begränsade infanteri­ hus mötte dolda skyttar med eldgivning hand räknas till 80 marinsoldater. styrkor återkomma i flera anfallsrörelser ter Motståndet ställde stora krav på spa­ från RPG och AK 47 , gömda i värn och och därigenom slita ned försvaret! ning och skytte, strider pågick i viss mån bunkrar och bakom jordvallar samt för• 2003-04-09 längs hela sista marschsträcka n. Republi­ 1st MD hade en annan taktik. In­ störda fordon, oljebränder och explode­ Den bataljon, som nått och gjort halt på kanska gardet led stora förluster genom marsch mot utvalda och viktiga mål i sta­ rande ammunitionsupplag. Under den Firelos Square, hade låtit en stridsvagns­ militärpersonalens desertering och till­ den, ta kontroll över dessa och stanna första timmen med noggrann genomsök• besättning lägga en kabel runt Saddam fångatagande el ler döda och sårade. med stridsvagns- och infanterienheter ning och närstrider nådde anfallets främ• Husseins staty. När huvudet efter om­ Många civila, som inte förstått att lämna som förstärkte varandra. Divisionen sta enheter bara 500 m från broarna. ln­ kulldragningen lossnade och rullade på stridsfältet, blev oskyldiga offer. Ä ven innehöll fler infanterienheter än armedi­ fanterielden understöddes efter hand marken, klappade hundratals irakier 1st MD drabbades av förluster dock visionen. Risken för större förluster var som stridsvagnar, Amtrac och HMMV händer, hurrade, dansade och kastade kunde evakuering av sårade geno1~föras , dock påtaglig om det skulle uppstå stri-

288 289 blommor till amerikanerna. Tillsammans ur republikanska gardet i staden jämte dess marscher och strider, vinster och der håll. med miljoner kunde president Bush och dess 30 000 innevånare. Brigadgeneralen förluster på väg mot "Taking Baghclacl". Naturligtvis observerades också bris­ utrikesminister Powell i TV uppleva Bag­ Kelly fick uppdraget och formerade Boken är också genomgående lättläst. ter, t. ex svårigheter att hålla förbindelser daels och Saddam Hussein-regimens fall! "Task Force Tripol i" med tre spaningsba­ Genom besök och samtal med personal öppna eller underrättelser aktuella mel­ Andra egendomligheter kunde upp­ taljoner, en artilleribataljon samt ingen­ ur alla kategorier har författarna lyckats lan de skilda ledningscentralerna samt levas under dessa dagar vid ockupatio­ jör- och underhållsenheter. Tungt under­ samla fakta i de flesta sammanhang. Själ• personförluster genom "egen och nära nen av Bagdad. "Seizing The Snoozle" stöd skulle vid behov lämnas av MAW. va avslutar de sina omdömen med upp­ eld" men även trafikolyckor. UAV var ett blev en sådan för den bataljonskolonn, Fyra dagars underhå ll samt en färskvat• fattningen att USMC är på lämplig och nytt hjälpmedel, som kommit för att stan­ som rullade iväg mot ett eventuellt mot­ tenfabrik (med en kapacitet av ca 80 000 rätt väg inför det närmaste årtiondet och na. Helikoptern var, liksom tidigare, ett stånd med "CAAT Red" för spaning, liter/dag) medfördes. att manöverkrigföring är el en bästa dok­ oumbärligt transportmedel, även om be­ stridsvagnar, 15 Amtrac med alla vapen trin vid förberedelser för slagfältets verk­ hovet av insats måste vägas mot risken att bemannade samt tusentalet marinsolda­ 2003--04-13 lighet! förlora en eller flera helikoptrar. USMC 60 Amtrac. Fär• Också andra erfarenheter vill jag är känd för en ovanlig "Esprit de Corps". ter inlastade i ytterligare Detta blev det första tillfälle, som spa­ den gick över vida boulevarder med res­ sammanfattningsvis anföra: Än en gång visade man sig kunna utmana ningsplutonerna hälsades som "befriare" kvarter med stora bostads­ HET-gruppernas budskap om "US och övervinna krigets onormala vardags­ tauranger och med applåder, kyssar och annan vänlig• , varav ett var kantat av hurrande och Marines som befriare" vare sig förstods svårigheter- hårt väder som sandstormar hus het från bybor och bönder i deras väg. Bagdadinnevånare. CNN eller uppskattades så ofta före Bagciaels och extrema temperaturer, hunger, ut­ välkomnande "Tripoli" stannade en vecka i Tikrit och väck• fall 2003-04-09. De militära framgångar• mattning av kropp och tankeförmåga, filmade och i kommandocentralen avlöstes av 4:e infanteridivisionen ur US te TV sådant uppseende att pågående na för de stora markstyrkorna (V. Corps möten med döda och sårade, kanske för• Army. Några strider genomfördes, sju avbröts. "Overtaken By och 1st MO) stöttades av US Air Force lusten av bästa kompisen! överläggningar amerikanska krigsfångar befriades och Events" (OBE) fick bataljonen rulla för• och MAW (som bl.a. attackerade Irak Det är lättare att se svagheterna i elkraft samt vattenförsörjning återställ• bi palats och ambassader. I slutet av "The med 3 000 ton bomber och annan ammu­ I raks försvar: des. Staden avpatrullerades i övrigt till Snoozle" låg universitetet i ett vidsträckt nition), SOC (Special Operation Com­ USA-koalitionen betraktades redan i fots utan hjälmar och skyddsvästarnas de vanliga skydds­ mand) i norra Irak samt 2nd MO och den förväg som oövervinnelig, vilket skapade campus. Där mötte keramikplattor men med vapen över ax­ eldöverfall, till och brittiska divisionen i söder. ett moraliskt och mentalt övertag gente­ vallarna med enstaka eln för att ha visat sig vara en ej ockuper­ med från en nedgrävd stridsvagn. Striden 1st MD:s lättrörlighet, snabbhet och mot försvaret. !raks arme- och flygstrids­ ande arme. När "Tripoli" lämnade, er­ blev kort och Baghelad University var skydd från luften eller genom artilleribe­ krafter saknade ledning, utbildning, för• bjöds styrkechefen följande råd av de under kontroll. l en annan uppgift gavs åt kämpning omöjliggjorde eller försvårade måga och vilja till verkligt motstånd i samarbetande schejkerna: par kompanier att genomsöka vissa omgrupperingar av l raks reguljära divi­ strid. stridande förband över kompani­ ett l. Att döda civila under kriget var be­ tillhöriga regeringsmedlemmar sioner. Enstaka eller grupper av försva• storlek deltog bara i undantagsfall. Fe­ palats klagligt. samt biträdande premiärministern Tariq rare utsattes för eldstormar från elivision­ dayeen var än mindre utbildade men 2. Sedan dess slut accepterade det irak­ Häpnaden över palatslyxen dela­ ens alla understödsvapen, vars eldkraft mera självmordsbenägna på grund av sin Aziz. iska folket inte längre detta. des med Bagciaels egna och plundrande var försvarets helt överlägsen. stridsvag­ uppgift att förstärka och kontrollera mi­ 3. Om amerikanerna visade rädsla för innevånare! nar av typen Abrams MI Al var med sitt lisens lojalitet. Officerare deserterade in landets folk och isolerade sig i trygg­ För 1st MO återstod ett sista uppdrag pansarskydel osårbara. LAV och H MMV och genom Bagclacl. Övriga kunde fly el­ het, skulle detta endast uppmuntra innan divisionen vände söderut (2003- med sina vapen, visserligen svagt skydda­ ler överge vapen, fordon och förråd i all ungdomen till att förena sig med fe­ 04-21) till säkerhetsverksamhet i södra de, var lättrörliga och plattformar för vik­ hast, vilket unelerlättades genom att civi­ dayeen och deras verksamhet! Irak med dess förråd, oljefält och ham­ tigt understöd. NVG var ett hjälpmedel la kläder medfördes i fält. få veta vad som som tillät motormarsch dygnet om, "the Endast enkla vapen som RPG (i otro­ nar. Vita Huset önskade -oOo- hänt Hussein och begärde undersökning best new thing". Historiskt blev OIF den ligt antal) samt AK 47 kom till skott. I i Tikrit, 15 mil norr om Bagdad och Sacl­ amerikanska marinkårens hittills längsta undantagsfall beskörs de amerikanska min uppfattning har de båda för• dams födelsestad samt ett säkert fäste för Enligt marsch och visade därigenom en an­ förbanden med 115-120 mm granater. skrivit en intres­ Baathpartiet. Videobilder från bl. a. UAV fattarna West och Smith märkningsvärd styrka i vad avser manö• Försvararna var dåliga skyttar som en­ l st Marine Division, redovisade spridda delar av en division sant redogörelse om verförmåga, uthållighet och tekniskt un- dast orsakade små förluster hos motstån-

290 291 darna. [raks färdigställda fä ltbefästning• lig indelning för viss uppgift kemiska stridsmedel med huva (blixtlås) rödfilter för ficklampan, sovsäck, spade, ar, bunkrar, kulvertar, jordvallar, sand­ CH-46- amerikansk transporthelikopter samt byxor (utan gylf), toalettpapper, elektrisk rakhyvel, 5 x 1/8 vatten, tand­ säckar och hinder utnyttjades dåligt eller med två rotorer från tidigt 1970-tal av­ gummistövlar, ökenkängor med snören, borste och tandkräm, två T-shirts, två par var övergivna. De bedömdes ha avsevärt sedd för snabba truppförflyttningar sockor, fyra atropinginjektorer (motgift), glasögon samt tandborste kunnat fördröja divisionens framryck­ CNN- Cable News Network är ett ame­ ning och inte heller var de många broar­ rikanskt TY-bolag för nyhetsförmedling na förstörda. Cobra- amerikansk attackhelikopter Markstridskrafterna var grupperade i stads- och bybebyggelsens ytterområden HMMV - ett större amerikanskt hjulfor­ och försvaret saknade sålunda djup. Ci­ don, som sedan 1980-talet ersätter jeepen vilbefolkningen utsattes för stora faror som transportfordon. Typen är även och förluster genom blandningen av mili­ känd som Hummer och kan sägas vara tär personal och övriga på stridsfälten en slags föregångare till SUV, som på samt genom omisstänksam närhet eller svenska benämns stadsjeep. genomfart av dessa. Vapengömmor i sko­ LAV- Light Armoured Vehicle, ett för lor och polisstationer skapade onödiga US Marine Corps specialkonstruerat åt• risker för dessa byggnaders innehåll och tahjuligt lätt pansarfordon, som även kan personal! "simma" M1A1 Abrams - modern amerikansk Kompletterande ordlista och stridsvagn med 120 mm kanon, som är förkortningsförklaringar gyrostabiliserad, vilket medger skjutning AAV- Assault Amphibious Vehicle är under förflyttning Systemintegration i marin miljö ett transportfordon för upp till 20 marin­ RPG - Rocket-Propelled Granade, på soldater för landstigning och förflyttning svenska benämnt pansarskott på land och i vatten, har aluminiumskrov TOW - Tracked Optically Wire-guided och är beväpnad med 40 mm granatkas­ missile är en trådstyrd tung pansarrobot tare och automatkanon med kikarsikte, som kan bekämpa mål på AFAK-drill- drillövning inom t. ex CAP upp till 4 500 m. för snabba byten mellan eld- och rörelse• UAV - Unmanned Aerial Vehicle är en AerotechTelub integrerar nya moderna lösningar och funktioner i uppgifter typ av obemannad luftfarkost, som befintliga tekniska system. På det sättet förbättrar vi systemens pre­ främst används för foto- och TV-spaning AK 47- automatiskt handeldvapen (ka­ standa och funktionalitet till så låg kostnad som möjligt. Genom våra bakom fiendens linjer. liber 7,62 mm) av sovjetiskt ursprung till­ väl beprövade drift- och underhållslösningar säkerställer vi också verkat i ett stort antal versioner och ko­ Exempel på buren utrustning för den en­ önskad driftsäkerhet under hela livslängden. pior. Konstruktörens namn var Kalashni­ skilde soldaten till fots: kov och förkortningen AK står för "As­ Ryggsäck med djupa fickor samt en min­ Teniskt systemstöd och underhåll av fartygssystem är en annan viktig sault Kalashnikov") dre del av vår verksamhet. Här har vi mångårig erfarenhet, som är till Amtrac- se AAY Dagsäck innehållande ammumtJon, nytta för våra kunder, när nya lösningar och funktioner skapas. CAAT- Combined Anti-Armor Team , kompass, gasmask, kniv, ficklampa, NVG, som är en bestyckad hjulfordonsburen vatten m.m (vikt ca 10 kg) bärs över förbandsenhet främst avsedd för be­ skyeldsvästen kämpning av pansarfordon www.aerotechtelub.se ~}AerotechTelub Därutöver rent vapen, ammunition mot­ • ETT FORETAG l SAAB-GRUPPE N CAP- Combined Action Platoon, tillfäl- svarande 120 patroner, skyeldsjacka mot

292 293 Ledamoten begränsad spridning. Äntligen, tänkte norska gränsen samt vice versa" med gil­ MAGNUS HAGLUND jag, men blev förbluffad över notisen. tighetsperiod angiven. Det angavs såle• Enelast myndigheter och prenumeranter des i notis 345 från 1940 att konvojer i Sverige skulle i fortsättningen finnas dagligen klockan 1300 lämnade Svart­ kvar på clistributionslistan, men även klubben och ingen eskort lämnades in­ myndigheter i Danmark, Finland, Norge, omskärs mellan Arholma och Viksten, Ryssland och Tyskland skulle få sina ex­ men sedan igen från Landsort, via bl. a emplar som tidigare; däremot inte andra Furön och Garpens fyr till Karlshamns prenumeranter! Det stod inte ens Sovjet­ redd, där ankring skull e ske. Via Ystads notisen! Det verkade som att redd, Malmö redd, Torekov (utankar­ Kommendörkapten Magnus Haglund, som lämnade den unionen aktiva tjänsten inom Försvarsmakten 1997, var svensk Sjöfartsverket enbart tagit motsvarande plats) gick konvojen sedan till Göteborg marinattache i Moskva 1992-95 notis från 1914 och skickat ut den igen; (Vingas ungar). Konvojfarten skulle vara nu , när vi åter var neutrala! 8 knop. Om konvojen skull e passera ut­ Den bedrägliga neutraliteten När regeringen under stor vånda fat­ anför Öland skulle den dock vara 10 tat beslut om utläggning av vissa mine­ knop. ringar - främst djupmineringar mot Det är ju lätt att föreställa sig att den J anslutning till en uppgift om sovjetiskt spioneri mot Sverige under beredskapsåren eventuellt angripande ubåtar - presente­ sovjetiska marinattachen i Stockholm kom jag över några uppgifter som jag senare fick anledning att kontrollera direkt rades detta tydligt och med sjökortsskis• köpte lösnummer av Ufs eller kanske var från källorna på Kungl. Biblioteket (KB). Det verkade som om att den sovjetiska ser över det farliga områdets utbredning han till och med prenumerant? Ur denna underrättelsetjänsten i detalj kände till hur det neutrala Sverige planerade och samt med angivande av var kringgångsle• källa var det sedan inte särskilt svårt att genomförde skyddet av kustsjöfarten, vilket ju var en allvarlig nackdel för skyddet den hade öppnats och hur den var ut­ skicka detaljer om den svenska kustsjö• av handelsfartygen; för att inte överdriva alltför mycket. prickad. Till och med resultaten från fartens planering och genomförande till årets sjömätningar offentliggjordes nog­ uppdragsgivarna i Moskva. De svenska Av de sovjetiska spiontelegrammens clor, och de som offras är sjömän och an­ grant, efter avslutad säsong. myndigheternas blåögda tro på att den textinnehåll kunde jag dock erinra mig dra i den maritima sfären. Men det som verkligen var förvånan• tillkännagivna neutraliteten skulle skyd­ att jag hade sett liknande texter någon En märklig sa nning trädde därvid de var att det fanns notiser från Chefen da vår kustsjöfart kan därför ha bidragit annanstans och med detta som bakgrund fram. All nautisk information fanns att för marinen under rubriken: " Plan föres• till förlusten av åtski lli ga svenska sjö• besökte jag för en tid sedan KB, efter att tillgå i helt öppna offentliga tillkännagi• kortering mellan Svartklubben och mäns liv - hundratals! ha beställt fram två årgångar av "Under­ vanden. Det verkar som om Sjöfartsver­ rättelser för sjöfarande, Ufs" från de för­ ket - kanske påverkad av andra delar av sta beredskapsåren. Egentligen hade jag statsförvaltningen eller på direktiv från ursprungligen tänkt mig att studera 1942 regeringen - inte ens reflekterat över att års utgåva, men den saknades i bestån• på detta sätt avslöjades något som verkli­ det, vilket kanske är betecknande för en gen borde ha haft hög sekretess. Trodde mycket mörk period av den oftast hylla­ Sverige verkligen på att neutraliteten i de svenska neutraliteten. Eftersom det sig skulle skyelda vår sjöfart? Eller fanns dessutom blev enskilda människor som något annat bakom publiceranclet? fick betala priset för denna bedrägliga Här fanns inledningsvis allt om hur säkerhet - det svenska sjöfolket - finns neutralitetsleelen längs kusten- från Lu­ det anledning att reflektera en smula leå till Strömstad - var dragen och hur över hur en neutral stat kan tänkas upp­ elen var utprickad. Detta uppdaterades träda i händelse av krig i omvärlden. noggrant över åren! I nära anslutning till Man står sannerligen inte utanför kriget en uppelatering i maj 1941 fanns en notis -man deltar egentligen mest på båda si- om att Ufs i fortsättningen skulle få en

294 295 Ledamoten ningstjänst; medan jag resten av tiden, i gång med armens tygofficerare- Försva• SUNE BIRKE princip sedan l 982, huvudsakligen har rets intendentkår. Härmed inleddes en sysslat med personal- och utbildningsfrå• närmast hysterisk knektifi ering av ma­ gor i befattningar som varit av allmän mi­ rinintendenterna - uniformer och titlar litär chefskaraktär. skulle bytas, utbildning i fältslakteri och Den unge marinintendenten m/66 brigadkvartermästeri inhämtas, antalet hade bakom sig en avlagd studentexa­ möjliga befattningar och stationeringsor­ men och tre års utbildning vid Kungl. ter ökade exponentiellt med staber, ar­ Sjökrigsskolan. Denna utbildning hade meregementen och flygflottiljer. Mest Kommendör Sune Bir/w lämnade den akliva ljänsren 20()] omfattat såväl militära som civ il a ämnen påtagligt var att rekryteringen ändrades med avllrlspension och har därejier varit verksam vid och kompletterats med praktisk tjänstgö­ från grundrekrytering av officersaspiran­ Slafens .försvarshis!Oriska musen ring ombord och iland under somrarna. ter till sidarekrytering på kaptensnivå, De befattningar, som väntade efter offi­ där intendentutbildningen var ett alter­ Vart tog marinintendenten vägen? cersexamen, fanns på fartyg och fartygs­ nativ till Militärhögskolans högre kurser. Kort anförande i samband med Marinintendenturofficersforeningens i Stockholm hög• förband, vid kustartilleriregementena Följden av detta blev att subalternbefatt­ tidlighållande av JOO-årsdagen av Marinintendenturkårens tillkomst och inom den marina förvaltningsorgani• ningarna ombord och il and successivt sationen. Arbetsuppgifterna låg i stort övertogs av underofficerare eller lades För någon tid sedan blev jag ombedd att, såsom förhoppningsvis varande i besitt­ sett inom den traditionella intendentur­ på en onödigt hög kompetensnivå i och ning av viss aktuell information, hålla en betraktelse över temat "Vad blev det av tjänstens område, med inslag även av med att fänriks- och löjtnantsjobb över• oss?". Med "oss" förstods därvid oss marinintendenter, och icke våra enskilda lev­ bas- och underhållstjänst, ombord dess­ togs av kaptener- jag använder här be­ nadsöden - ett fascinerande ämne i och för sig - utan snarare vår utbildning, vår utom utökat med kassatjänst I m ånga greppet "kapten" i den betydelse det kompetens och våra arbetsuppgifter. fall innebar aktuell befattning ett själv• hade före tjänsteställningsreformen ständigt ansvar som tjänstegrenschef 1972, alltså närmast motsvarande dagens Jag dristade mig till att anta denna utma­ • Till råga på allt elände kan det vara så Ombord svarade intendenten även för örlogskapten/major. till mari­ ning. Efter att ha underkastat uppgiften att vissa i nuet uppdykande faktorer uppföljningen av övningsanslaget, som Den formella tillhörigheten e de känslomässi• en översiktlig analys, har jag snabbt kun­ föranleder en retrospektiv jämförelse användes till bl. a övertid, förbandsöv• nen var bruten, men int ga banden. Själv utbad jag mig i min af­ nat konstatera att den alls inte är så en­ det vill säga åt andra hållet, från nutid ningstillägg, drivmedel och ammunition. möjligt en gång kel. Hör här bara: tillbaka till dåtid. För de äldre kamraterna i intendentur­ tonbön förmånen att om av denna • För att undersöka "vad det blev av Kommen så långt i analysen började tjänst lockade chefsbefattningar inom få medverka i nedmonteringen En oss", även med det svepande innehåll jag ana, till vilka hart när översinnliga marin förvaltning och på olika nivåer i amorfa personalkårskonstruktion. villfara som angavs ovan, fordras rimligen nå­ metodologiska höjder den till synes enk­ centrala ämbetsverk. Vi tillhörde ännu, nåderik försyn skulle sedermera gon form av jämförelse i ett tidsper­ la uppgiften kunde föra . Trogen en livs­ och som regel icke utan viss stolthet, ma­ denna min bön. bi­ spektiv - enkelt uttryckt: Det gäller lång vana beslöt jag mig för att i stället rinintendenturkåren, som nu var en mili­ Till de vidgade arbetsuppgifterna att lägga fast hur det var då för att göra det lätt för mig. Jag utgår därför tär personalkår inom marinen. Kårtillhö­ drog också den gemensamma militärom• samti­ jämföra med hur det är nu. ifrån hur jag villminnas att en ung marin­ righetens positiva sidor var, förutom rådesorganisa tian, som infördes härige• • Tidpunkt som skall anses vara "då" intendent såg ut i de sista av kårens skäl• samhörighetskänslan mellan kamrater­ digt. 1970-talet kännetecknades när• och vi lken som skall anses vara "nu", vande minuter det ödesdigra året 1966, na, att den tillgodosåg behovet av en nå• nom av en med dagens mått mätt isation måste fastläggas. redovisar ett rent subjektivt urval av för• gorlunda konsekvent kompetensupp­ mast gigantisk förva ltningsorgan , militärområ• • Det gäller också att bestämma vilka ändringar som kom att påverka utveck­ byggnad och personalutveckling. med centralt ämbetsverk faktorer- t ex utbildning och kompe­ lingen, och avslutar med att beskriva hur Marinintendenturkåren upphörde des-, örlogsbas-, kustartilleriförsvars-och tens inom olika områden- som skall jag uppfattar att det är idag 2004. Tids­ som bekant l oktober 1966 och dess offi­ regementsvisa förvaltningar. Det kan se­ ingå i jämförelsen: faktorerna då skall perspektivet är alltså cirka 40 år. Jag vill cerare överfördes till den nybildade För­ nog påstås, att marinintendenterna, jämföras med faktorerna nu med då• försiktigtvis påpeka, att jag av dessa 40 år svarets intendenturkår sedermera - efter dan den första chocken lagt sig, nådde tiden som utgångspunkt. fullgjort knappt hälften av åren i förvalt- ytterligare en sammanslagning denna bra positioner även i detta system.

296 297 av oss"? blir kort och enkelt - "Vi för• tendentsutbildningen på majors-/ör• När jag 1963 rekryterades till marin­ Jämsides med dessa organisatoriska tillsammans med den organisa­ förvandlades till en intendentsaspirant var en bidragande or­ svann", förändringar pågick från 1970-talets bör• logskaptensnivå Det val ett fotografi i en av mari­ tion och den miljö som skapade oss. lednings­ managementutbildning vid dåvarande sak till mitt jan en utveckling av försvarets , den är möjligen värt att påpeka, att ett lik­ Militärhögskolan och där är en av nen utgiven rekryteringsbroschyr och ekonomisystem från kommandostyr­ vara i olika omfattning ­ logistik, pro­ s.k. "sagoboken". Bilden föreställde en nande öde- låt till uppdragstaktik, från regelstyr­ chefskurserna. Förutom ning , löjtnant, som ståen• drabbat i princip alla officerskategorier för verk­ duktionsledning m.m. innehåller den­ ung marinintendent ning till ramstyrning. Systemen med rötterna i traditionell studentexa­ na kurs gemensam allmän utbildning de i en jagarbyssa avsmakade dagens samhetsplanering och ekonomi blev allt­ befälsordningen och det och fred. Härmed middag ur steamkokaren, åtföljd av be­ men, den gamla mer komplexa och den gamla, hårt regel­ för chefsrollen i krig B-lagsstämpel, undrande blickar från förste skeppskock­ övergivna invasionsförsvaret. styrda förnödenhetsförvaltningen luck­ kan man säga att den ad och prydlig högbåtsman i Förutsättningarna är radikalt föränd• sin betydelse i som alltsedan elen gemensamma kå• en, en välrak rades upp och tappade ­ rade- till det bättre eller det sämre läm• rens tillkomst vidlådit intendentutbild­ oklanderligt rent kockstälL Jag fick dess takt med detta. grubbla över. K var bort. värre aldrig förmånen att möta denne nar jag åt var och en 1983 var det dags för en ny genomgri­ ningen, definitivt tvättades Och nu är finns i vårt fallminnet av en kår, som spe­ att en ny be­ Viktigare än så var naturligtvis att högbåtsman i sinnevärlden. pande förändring i och med e en uppskattad och betydelsefull roll föll och det kalla kriget tog alla oåterkalleligen borta - marininten­ lad fälsorclning infördes. Den innebär i kort­ Berlinmuren e uneler större de­ denten, högbåtsmannen och jagaren. i den marin, som vi had het att vi, jag tror som enda land i värl• slut. Successivt började uppfattningen Så mitt svar på frågan "Vad blev det len av l 900-talet. den, har ett en befälssystem vad gäller of­ hysas att det tidigare invasionsförsvaret omfattande ficerare och att dessa rekryteras efter hade spelat ut sin roll och en att inte säga fullgjord värnpliktstjänstgöring och med förbandsnedläggning - för Den proces­ fullgjord gymnasieskola som krav. Däref• nedrustning- tog sin början. på. ter följer en mängd utbildningssteg som sen har vi ännu inte sett slutet För• förefaller premiera generell försvars• Den officer, som i den nuvarande liknande maktskunskap före yrkeskunnande re­ svarsmakten vill fylla en bana sig fram dan på löjtnantsnivå. Vi lider fortfarande vår, får på eget initiativ kryssa av denna ordning, som dessvärre tende­ mellan olika chefs- och fackutbildningar rar att rekrytera fackmän genom ett ne­ och kan då nå fram till chefskurserna gativt urval bland dem som inte vill eller som jag beskrivit ovan. Arbetsuppgifter­ orga­ kan gå vidare i den operatörskarriär som na har förändrats i den krympande Patria det som förr oftast uppfattas som mer befordringsbe­ nisationen, och de delar av inte "out­ främjande. kallades intendenturtjänst som Patria Oyj av ci­ Under 1990-talet inträffade två avgö• sourcats" genom att tjänsten köps på för• 1O A rande förändringar - båda av välsignelse• vila leverantörer handhas idag Kaivokatu bringande karaktär: banden av en riksomfattande organisa­ logistik FIN-001 00 HELSINKI • Den gemensamma intendentkåren tion vid namn Försvarsmaktens upplöstes, och dess officerare återför• (FM LOG). Tittar vi på dagens motsva­ Tel.+358 20 4691 ytstrids­ des till sina försvarsgrenar, en föränd• righet till vår kära jagarflottilj, ring som drabbade samtliga personal­ flottiljen, har den ingen flottiljintendent. Fax.+358 20 469 2022 är en kårer utom möjligen generalstabskå• Det närmaste man kan komma , en ren. Det var den förändringen jag "chef för produktionsavdelningen" e-mail: [email protected] hade förmånen att få medverka till, örlogskapten som övervakar att flottilj­ www.patria.fi när jag den gången var avdelnings­ ens verksamhet ligger inom fastlagda chef i Försvarsstabens personalled­ ekonomiska och resultatmässiga ramar. ning. Detta kan möjligen ses som en monu­ öv• • Den högre militära utbildningen för• mental uppväxling av den gamla ändrades så att den förutvarande in- ningsanslagsbevakningen! 299 298 Ledamoten för övrigt av ledamoten Mikael Wendels 2. Fördelning av ansvar och uppgifter BENGT O' KONOR årsberättelse i vetenskapsgrenen IV i nr inom materielområdet mellan central 2/2004 av TiS. och regional nivå bör ses över (kunna Vi har under avsevärd tid byggt upp ändras). En sådan översyn torde kun­ en marinbas på Ostkusten, som i sig inne­ na resultera i en förskjutning av upp­ håller alla komponenter för ett systema­ gifter och personal i riktning mot den Kommendör !.gr Bengt O' Konor lämnade den aktiva tiskt, långsiktigt vidmakthållande av regionala organisationens ledande tjänsten vid Försvarsmakten 1986 efter all åren1983- 86 stridsfartygens materiella funktion över förvaltning. vari! chef för Os1kus1ens örlogsbas. Dessforinnan var hela registret utan de dubbleringar som hittills skallmarinbasens för­ O' Konor chefför seklion 3 i dåvarande Marinstaben med 3. Liksom ansvar for flotians forbandsproduktion och personal­ skulle bli fö ljden av satsningar i för• valtningsledning i framtiden kunna planering. Häru/över har han vari! flaggkaplen i bandsnivån på ett antal förband. utnyttja civil kapacitet för utförande Kusl{louan. Härtill finns vid basen kapacitet för av underhållsarbeten. Konkurrens haverireparationer m. m. utan att "affärs• behövs alltid i verkställighetsledet Man lig­ Framtida marin organisation - ett genmäle intressen" kommer in i bilden. 4. J Karlskrona och Göteborg behålls i Med intresse och nyfikenhet har jag tagit del av ledamöterna Kristensons och Jans­ ger då inte i händerna på leverantören erforderlig omfattning verkställande­ sons artikel om framtida marin organisation. Den "tunga" frågan i deras artikel är (oftast en). Efter råd, lägenhet etc. väljer resurser, t.ex. förråd, förplägnad alter­ naturligtvis materie/underhållet. Enligt min uppfattning har de underskattat om­ man den leverantör, som ter sig lämpli• nativt entreprenörer. gast (intern eller extern). fattningen av och långsiktigheten i underhållsprocessens olika faser - planering 5. På sikt kanske ett samarbete med den Tron på att civila företag i olika bran­ (teknisk och ekonomisk), verkställighet med kontroll samt långsiktig inriktning och finska marinen - och då kanske scher skulle vilja/kunna ta på sig system­ dess samband med moderniseringar. Personal- och resursplanering inom underhåll• främst inom vapentjänstområdet - ansvaret är orealistisk både tekniskt och sområdet skall inte heller glömmas. skulle kunna visa sig intressant för ekonomiskt. Jag är därmed genom mina båda länderna.Ä ven de baltiska sta­ erfarenheter från förbands- och örlogs­ materielun­ troll, blir resultatet för huvuduppgiften terna kan bli aktuella samarbetspart­ Att bygga det kvalificerade basnivån övertygad om att ett tekniskt, och uppdatering­ inte det förväntade. Något tillspetsat kan ners. derhållet, reparationer ekonomiskt och personellt godtagbart ständigt sägas att vi får små sjögående ämbets• Vad gäller amfibieförbanden, som ar av stridsfartygen på rörliga, system för vår lilla marin ligger i att byg­ grupper krä• verk, som definitivt inte är riktigt kapa­ inte är lik a materiel tunga, kan jag förstå organiserade, fartygsburna ga vidare på marinbasorganisationen av en helt an­ bla inom förvaltnings- och underhållsek• de framförda synpunkterna. För dessa ver ett stridsfartygsbestånd (fast, men med kapacitet att vid behov än vårt svenska; torerna. förband är ju tillgång till "övningster­ nan storleksordning skj uta fram underhållskapacitet för aktu­ vara Det är frestande att dra en parallell räng" väsentlig. Problemet för Amf 1 i Ä ven då skulle genomförbarheten ellt fartygsförband till dess förbands• till den långt drivna lokala personalhan­ Vaxholm - känt sedan 50-60 år - är att tveksam - minst sagt. bundna grupp). Glöm inte därvid kravet av tering, som infördes för flottan för cirka det li gger fel i förhållande till övnings­ Utbildning och vidareutveckling på systembunden verksamhet för robo­ kräver nu som 20 år sedan. Under den tiden har perso­ området. Ett problem, som sannolikt insatsberedda förband tar, torpeder m.m. förbands- och nalkadern dessutom minskat avsevärt. ökar med tiden. Kombinationen av Ber­ förr mycket kompetenta Det jag ser som en rationell väg fram­ skall kunna kon­ Begreppet suboptimering ligger nära till ga-Musköområdet med ett satellitför­ fartygsledningar. Dessa åt är följande: centrera sig på uppgifterna inom och för hands. band i Göteborg är nog något att fundera J. Vi behöver för vår marin endast en förbandet samt på förberedelser för för• Att lösa underhålls- och reparations­ på. Bl. a skulle det ge fördelar för samöv• kvalificerad marinbasorganisation bandets uppgifter inom och utom landet. arbeten genom kontrakt med civila före• ningar inom marinen - men en sådan med ledande fö rvaltningsuppgifter Viss teknisk kompetens måste likväl fin­ tag- hur många?- skulle kräva en tek­ struktur kanske är för tung med avseen­ och tunga delar av de verkställande. nas- nu som förr- inom förbandens led­ nisk -ekonomisk stabs-/förvaltningsorga• de på investeringar och stödfunktioner. bör vara lokaliserad i den del av ning. nisation vid de olika fartygsförbanden, Den Förbandsbehovet blir här avgörande till­ Östersjöområdet där Sverige som ett Om förbandsledningar åläggs mäng• som även den är helt orealistisk för vår sammans med värdering av övningsom• av få länder har långsiktigt vitala stra­ der av kringuppgifter av förvaltningska­ marin personellt såväl som ekonomiskt. råden och skjutfält. tegiska intressen- Ostkusten. raktär samt deras verkställighet och kon- En del tänkvärda fakta i ärendet framgår

300 301 Byrådirektör ANNE WALLINDER Försvarets Central materielverk marin ledning m.fl l l som Förvaltningsledning Byrådirektör Anne Wallinder är sedan 1994 verksam ------"1 miljösamordnare vid Ostkustens marinbas Ostkustens marinbas :' ' ' Ytstridsflottilj Verkställighets- :r----- l -----~ l-- resurser Ost : ' Blåsväder över marinen ' :' ..______Verkställighets- ' Ubåtsflottilj l Hösten klev in med stormsteg med lågtryck och ett riktigt ruskväder över Sverige. l------~ ' resurser S y d :' Det har lett till mörker, kyla, stormar, regn och att de bleka löven faller över oss. av ' Detta är inte enbart en meteorologisk beskrivning utan även en beskrivning ' Försvarsmaktens situation i den pågående försvarsdebatten. Arbetsguppens ' Minkrigsflottilj Verkställighets- 1------' blåst över Försvarsmakten ---- - ~ Grundorganisation (AG GRO) underlag har minst sagt ~ resurser Väst ': som en kraftig kall stormvind och resulterat i lokala skurar, där de anställda, främst ' ' de civila, ser sig falla som löv från förvarsmaktsträdet. ' ' Amfibieregemente GRO:s senterat ett trovärdigt underlag. Arbets­ r-----' Det jag slås av, när jag läser AG :' Ostkusten • underlag är att jag får en känsla av att gruppen har skapat en ovisshet i hela ' målet var bestämt från början och att vä• Försvarsmakten och lyckats få fart på : l ' gen dit därefter har "snickrats" ihop. Det den politiska debatten ordentligt. :' Detachement Orderlinje verkar som om den höga ambitionen att ' Västkusten Målet med försvarsbeslutet är att ra­ ' inte återigen, som vid tidigare försvars• Förvaltningslinje ------· ' l tionalisera och omstrukturera Försvar• ' :' beslut, hamna i diskussioner och ovisshet smakten till det bättre och anpassa den För verkställande förvaltning ' helt har blåst bort. Ambitionen från bör• till dagens omvärld.Jag ställer mig frågan ' Marina skolor till exempel förplägnad och jan var, som den har uttrycks tidigare, att om vi med det här förslaget verkligen får förrådstjänster är förbanden av re­ .. .. AG GRO med sin sammansättning den bästa tänkbara grundorganisationen hanv1sade t1ll verkstall1ghets presentanter från Regeringskansliet och för Försvarsmakten i allmänhet och ma­ resurser inom baserings­ Försvarsmakten skulle leda till ett för­ llokaliseringsornrådet rinen i synnerhet. Jag personligen tror slag med en bred förankring i hela sam- inte det. Kanske är det så att ett förslag Förslag till uppbyggnad av den framtida marina organisationen i Sverige. hället. har valts, som regeringen tror att Riksda­ Den senaste tidens frustration visar gen skall acceptera. Risken är att det blir att man totalt har misslyckats i sin ambi­ en så pass dålig lösning att det i nästa steg tion. Iställ et för att skapa förtroende och måste ifrågasättas om det är någon ide ett väl förankrat förslag, har underlaget att ha något försvar alls. Vi kanske bara väckt betydligt fler frågetecken än fö r­ är i början av slutet. Att då göra stora in­ väntat. Tyvärr kan jag inte med bästa vil­ vesteringar för att kunna flytta verksam- ja i världen påstå att AG GRO har pre- het är ett ekonomiskt vågspel.

302 303 snabbt hade kunnat bistå, hade den kata­ förslag kommer att sparas pengar. Det En omstrukturering av Försvarsmak• bästa för marinen, Förvarsmakten, strofen blivit ännu allvarligare. Det talar visar på hur förblindade AG GRO:s le­ ten från ett invasionsförsvar till ett mer Sverige och omvärlden? för en utspridning, inte koncentration, av damöter har blivit av den sydostliga vin­ rörligt insatsförsvar med internationella Att det skall finnas endast en marin­ resursern a. storstäderna utgör bättre re­ den som har blåst över marinen under insatser som en stor uppgift och med bas och att den skall förläggas till stora kryteringsbaser och kan lättare erbjuda den gångna processen. Det är bara till att ökade möjligheter till att stödja samhäl• delar till Karlskrona och att befintliga övriga familjemedlemmar utbildning och hoppas på a t t solen börj ar l ysa från en let i olika delar bör enligt min mening ga rni soner i stockholmsområdet och på arbete. Trots detta verkar det som om re­ klarblå himmel, så att de beslutande får fo rtsätta. Jag som skattebetalare anser Västkusten skall behållas, men inte nytt­ gional politiskt stöd till svagare landsän- se verkligheten och därmed inser att so­ att det vore naturligt om politikerna för• jas i särskilt hög grad är för mig personli­ len går upp i öster och ner i väster. söker använda skattemedlen och de re­ gen helt obegripligt. Den lösningen kom­ dar kan komma att få fälla avgörandet. surser som finns på ett så samhällsekono• mer enbart att innebära stora nyinveste­ Det är helt ofattbart att det med detta miskt klokt sätt som möjligt. In om För• ringar och att driftkostnaderna finns svarsmakten finns det både mate ri el och kvar men att möjligheterna inte utnyttjas. kunnande som borde kunna utnyttjas på Det kan väl ändå inte vara meningen. ett för samhället bra och användbart sätt. Det är för mig även ett helt obegripligt Samarbetet mellan olika myndigheter val att behålla miljöfarlig verksamhet, och aktörer i samhället bör öka så att som är placerad mitt inne i en stad vilken kompetens och kunnande utnyttjas opti­ dessutom utgör ett kulturarv. malt. Med samarbete ökar inte bara nyt­ Att inte välja att använda sig av de re­ tan utan även förståelsen för varandras surser som redan finns och nyttja dessa uppgifter och därmed acceptansen. optimalt är obegripligt. Det är lätt att Försvarsmaktens utveckling mot in­ misstänka att staten vid sin försäljning av ternationellt arbete är säkert också rik­ Karlskronavarvet/Kockums lovade en tig, men det bör trots det råda en balans viss beläggning med underhåll - ett löfte mellan den utvecklingen och ett försvar man känner sig tvingad till att hålla. av Sveriges gränser och ett stöd till sam­ Kommer det att vara lika angeläget att hället. För mig vore det naturligt att kun­ slå vakt om nybyggnationskapaciteten na känna sig trygg i hemmet och min och lägga beställningar på ny a ytstrids­ hemmamiljö. Då sprids en trygg het över fartyg och ubåtar? Om inte, torde ägaren hela samhället både nationellt och inter­ förmodligen snart överväga att dra sig ur nationellt. E n trygg person gö r bättre sitt engagemang i Karlskronavarvet/ ifrån sig och kan arbeta på ett mer mål• Kockums. Det blir då också obegripligt medvetet sätt och koncentrera sig på sin att staten väljer att satsa på ett uti andsägt uppgift samt orka blicka framåt/utåt. marint varv istället för att utnyttja den Den marina koncentrationen till Sve­ unika möjligheten till underhåll sverk­ riges sydöstra hörn är tydlig och obegrip­ sa mhet under all a å rets månade r som lig. stockholmsområdet utgör trots allt Musköanläggningen erbjuder. maktcentrum idag och bör därmed vara Förutom att placera huvuddelen av ett attraktivt mål för icke önskvärda or­ marinens resurser i Sveriges sydöstra ganisationer i fred , kris och krig. Västkus• hörn och att även flytta helikopterverk­ ten som utgör Sveriges gräns mot det sto­ sa mhet dit, visar väl tyvärr att man inte ra havet och omvärlden skulle, om försla• lärt sig av historien. Det är ju bara att get blir verklighet, förlora sitt marina för• blicka tillbaka tio år och till den tragiska band och ha kvar endast marginella re­ färjekatastrofen som skedde då på Öster• surser. Det kan väl ändå inte vara det sjön. Om inte helikoptrarna från Berga

304 305 Örlogskapten HANS EGONSSON

Svenska ubåtar 100 år Egonsson, som är mariningenjör, slutet av juni 2003 inleddes högtidlighål• ka frågor, som avhandlades av 44 före• Örlogskaplen Hans r w·belar inom Vikingprojeklel vid Försvarels malerielverk. landet av ubåtsvapnets 100-åriga tillvaro i dragshållare från 15 olika länder från jor­ Malmö med två ubåtsdagar i anslutning dens fem kontinenter inför drygt 200 in­ till att det internationella arrangemanget tresserade åhörare- såväl internationel­ Human aspects in the design of the Viking submarine -symposium och utställning- Underwa­ la som svenska. I anslutning till sympo­ Artikeln är en skriftlig version av ett föredrag hållet vid konferensen "Humans in Sub­ ter Defence Technology (UDT) genom­ siet fanns en mindre materielutställning marines" i Stockholm 2004-08-18 fördes. I mitten av augusti hade så turen med 19 olika utställare. Det kvalificerade kommit till Göteborg, där bl. a en vand­ symposiet var sammanställt av en pro­ The Viking submarine is currently under development. Human aspects are important ringsutställning om ubåtsvapnet produ­ gramkommitte med forskningschefen in the design of a new submarine class. The human aspeels in the Viking submarine cerad av Statens maritima museer och Hans Örnhagen som ledare och med include habilability, human-machine interfaces, automation, Iife support, including som numera kan ses på Marinmuseum i medverkan av bland andra ledamoten air conditioning, purification and monitoring, submarine rescue and systems safety. Karlskrona, visades samtidigt som all­ Jan Nordenman. The design is generally developed evolutionary from previous submarine classes, but mänheten gavs tillfälle att besöka musei­ Det andra symposiet, som arrangera­ in some cases new technology is introduced. One example of this is the solidamine ubåten Nordkaparen. I slutet av maj 2004 des av Marininspektören, ägde rum 19 based C02-removal system. var det så dags för marindag i Karlskrona augusti 2004 i närvaro av l 00-talet sär• The submarine samt den stora sammankomsten för gam­ skilt inbjudna gäster med H M Konung­ The Viking Project was initiated after a la ubåtskamrater och där en särskild jubi­ en och H K Kronprinsessan i spetsen un­ frame agreement between the Nordie The Viking submarine is based on 100 leumsmiddag i Rep-slagarbanan lockade der del av tiden. Bland föredragshållarna countries in late 1994. Followed by pre­ years of Swedish submarine develop­ nästan 800 deltagare. återfanns prominenta företrädare för studies in 1995-1997, a Study and Con­ ment and experience gained in the Dan­ 100-årsfestligheterna kulminerade ubåtstjänsten i Norge, Storbritannien och cept Ph ase was conducted by Denmar k, ish, Norwegian and Swedish navies. It is och avslutades i Stockholm19-22 augusti USA. Norway and Sweden in co-operation designed to be mission-adaptable and 2004 med besök av ubåtar från Danmark, Tidskrift i Sjöväsendet har valt att between 1997 and 2000. During this particularly suitable for Iong time covert Norge, Spanien, Ryssland, och Tyskland. uppmärksamma "Humans in Submari­ phase both the industry and the cus­ surveillance and intelligence operations, Därutöver ingick en uppvisning på nes" genom att i detta nummer presente­ tomer carried out a number of studies special operations, anti-surface/anti-sub­ Strömmen av HMS Södermanland. Som ra inläggen av två unga svenska före• and investigated a !arge number of dif­ marine warfare as well as mine warfare. en betydelsefull del i arrangemangen i dragshållare, som från olika utgångs• ferent concepts. This work was carried lt is equipped with an air independent Stockholm ingick två symposier- "Hum­ punkter gav sin syn på människans vill­ on into the current Project Definition energy system including storage prolong­ ans in Submarines" och "Submarines in kor ombord i moderna ubåtar. Avsikten Phase at which the general arr·ange­ ing the a bility to sta y submerged to more the New World Order". är att i samarbete med symposiearrangö• ment of the submarine and the subma­ than four weeks. It also has high transit op­ Det förstnämnda symposiet, som på• ren i en särskild bilaga till TiS nr 4/2004 rine systems specifications are being capabilities, resulting in a world wide ' gick under tre dagar, var innehållsmäs• presentera huvuddelen - förhoppnings• defined. This phase will be followed by erational area even if the submarines the sigt koncentrerat på människans villkor vis alla- föredragen från "Submarines in the design and construction phases. The performance is optimised for use in y ombord i ubåtar och det var främst fysis­ the New World Order. design phase is scheduled to start in littorals of the world. The design is high! pro- ka, psykologiska, medicinska och teknis- Lars Wigert January 2005. modular to obtain flexibility, ease of

306 307 ductian and reduction of life cycle costs. Co-operation with the Lund Institute same support as the ordinary crew. They tem takes advantage of the potential of The submarine is designed to operate in of Technology, Division of Architecture might also need additional working spac­ both the personnel and the equipment. a network rather than as a "lone wolf". and Development Studies, is established es and perhaps work outside the regular The !ink between the human operator In order to meet different staff re­ regarding a project concerning in ca-op­ watch system. and the submarine, the HM!, playsan es­ quirements from different nations the eration with NASA regarding human as­ sen tia! role in this work. The HMI:s of submarine is designed as a baseline sub­ pects in the design and architecture of Automation different systems, from separate suppli­ marine to which a number of different confined spaces. One idea sprung from Several or one single operator can man­ ers, are unified. By consistent use of sym­ options can be added. Two variants of the that project that is further laoked into age the ship systems. In many situations bols, colours, sounds, etc. throughout the basic concept design has been developed, within the Viking Project concerns the the Ships Control and Monitoring Sys­ ship less of the operators' attention is where a short variant is the baseline and bunks. The idea is to, within a tight vol­ tem (SCMS) can run in the background, needed for interpretiog the state of the a Iong variant exemplifies some major ume, create beds that become usable as a aterting the operator when attention is systems. The HMI is designed with the options, including an extra energy sec­ personal space better suited for enter­ requested. All integrated systems can be aim that the operatars intuitively inter­ tion, thus being longer. tainment, studies and work than a regu­ handled from either of the two pressure pret the information correctly. The HMI Altogether the enhanced capabilities lar bed. The bunks could be provided resistant campartments or both, depend­ supports the operator by presenting the of the Viking submarine, tagether with with individual screens and network ac­ ing on preferred manoing. However, correct information in an unambiguous general progress in the area of human cess, as found on Iong route airplanes. maioly due to safety reasons the aft cam­ way, so that helshe can make the proper machine interaction, bring about a This space will improve privacy and will partment is planned to be permaoently decisions and respond accordingly. number of related requirements and de­ always be available even if the mess area manoed. Human "sensors " and the act­ For HMI that is intended for critical sign aspects concerning "Human As­ has to be claimed as a working area for vantages of being located close to essen­ situations, where the operator's abilities pects". These need to be addressed thor­ operational reasons. tia! equipment are rated high when it are reduced because of stress at the same oughly and given serious attention to comesto quick detection and response to time as his actions are critical for the achieve a balanced submarine system Manni ng abnorma! situations. safety of the ship and/or personnel, spe­ (including the crew). Some of these as­ Generally there is, from a cost point of When deciding the degree of automa­ cial care is taken when designing. Unnec­ pects are presented below. view, a s tri ve to reduce the crew size. This tion, submarine safety and Iife cycle costs essary information is avoided and the has to some extent been made possible user inputs are clear and simple using, for Design aspects are key factors that have to be taken into thanks to a higher degree of automation. account. Requirements regarding docu­ instance, push buttons. When several sys­ A starting point in the design work has However, preparedness and safety as­ meoted support of claims that a system is tems u se the same "channel", like in the been previous Swedish submarines. The pects also drive the crew size. The subma­ safe are set high. Highly automated, and case with sound or flash signals transmit­ design is in many respects evolved from rine is designed for an ordinary crew of thus complex, systems may also require a led through a compartment, special care previous designs, while in other respects 22 persons. A bove that, 13 additional per­ higher degree of maiotenance. These fac­ is taken to reduce and coordioate the sig­ new technology has been added. sons can be hosted, totalling in 35 per­ tors may be cost drivers and therefore nals. Parts of the information are trans­ sons. Operational studies have shown ferred to other channels, like for instance Habitability limit the possibilities to fully automate that to be able to meet today and tomor­ and integrate systems. Nevertheless, it is a headset. The two different submarine variants row's mission requirements, there is a important to bear in mind that automa­ The periscope of the Viking subma­ have different proposed layouts with re­ need to be flexible regarding the number tion in man y cases increases safety and ef­ rine has been replaced by an optronic gard to the accommodation area. One and purpose of additional personnel. ficiency by assigniog simple and monato­ sensor that gives new apportunities of variant has three separate messes with its They might not necessarily be regular nous morritaring and control tasks to the having daylight in the contra] room even own respective sleeping area. This vari­ crew members, as is the case with traio­ system and thus enabling the operator to during nigh time. Apart from giving posi­ ant origirrates in needs of a user that has ees, they could be specialists without sub­ focus on overview and decisioo-making. tive effects for the crew it also makes it three different personneJ categories. The marine trainiog, such as special opera­ possible to design an HM! that does not other variant has an open plan solution tions forces, intelligence experts, staff of­ Human Machine Interface have to be a compromise between day with regards to common mess/recrea­ ficers etc. Some of the personnel catego­ and night time operations. tional areas and has a number of sepa­ riementioned need to stay on board dur­ (HM l) The Viking submarine has a flexible rate sleeping cabins. iog a full mission and therefore need the The design of the overall submarine sys- contra! room layout. The concept incor-

308 309 porates multi-function consales with one Th is arrangement reduces suction noise Therefore, the solid amine system oper­ stored in the passage between the aft and to three displays mounted in a rack. The from the outlet air devices, including ates in a cycle consisting of two modes, the forward campartmen t. consales are not linked to a specific role. noise traveiii ng from the fan. adsorption and desorption mode. To en­ In addition to the five subsystems, a Most tasks can be performed at any eon­ The Air Revitalisation System, elivid­ sure that a eonstant COz concentration is Built In Rebreathable System (BIRS) is sale and the ro les can be al te red depend­ ed into five subsystems, shall treat the air maintained (below 0.5%v at normal considered. Studies are currently being ing on operational needs, including the so t hat the air constituents, except for wa­ p ressure ), the solid a mine system consists conducted to study possibilities to pro­ specific need for in teraction between op­ ter and oxygen, are heJd with in the speci­ of three beds whereof two are operating lang the abilities to survive in situations erators. All the electronics are placed fied limits. Each subsystem is designed to in the adsorption mode and one in the where the atmosphere is unsuitable to elsewhere which maximises free space in treat certain air constituents in different desarptian mode at all times. In adsorp­ breath. 1l1e BIRS system is expected to the contro l room. This could make i t pas­ situations. The subsystems are: COz re­ tion phase, air is drawn from the ventila­ have a vastly improved capacity cam­ si b le to rearrange the control room, de­ moval, partide removal, Volatile Organic tion system return Iine through one of pared to the Built In Breathing System pending on operational requirements. Compounds (VOC) and Cl2 removal, the solid amine beds. As the air passes (BIBS). The BIRS system is meant as a Large wall-mounted screens facilitate H2/CO removal and the DISSUB Air through the solid amine matrix, most of complement to the BIBS system as it presentation of common pictures. Revitalisation Subsystem. T11e Air Revi­ the COz is adsorbed. The air is then re­ may be dependant on electrical energy. talisation System is designed to keep the turned to the ventilation system with a Life support air constituents within environment re­ reduced COz concentration. Going into Submarine Safety 1l1e ventilation system has a distributed quirements with additional respect taken desarptian phase, the airflow is directed Extensive work is undertaken to assess layout. By distributing air to supply air to the prolonged exposure time cam­ to another solid amine bed. Instead of the submarines' safety levels in a s trin­ devices that use the primary air from the pared to the standard 'eight hours' expo­ air, steam from the steam generation gent way. A set of top events is estab­ ventilation system only to eject air from sure limits. unit, is now led through the solid amine lished to systematically identify safety­ the local compartments, the airflow and A regenerative COz removal subsys­ matrix, heating it, and freeing the COz. critical functions, important in estimating the ventilation rates can be k ep t low. Hot tem based on solid amine technology is The COz and steam mix is then supplied the total risk for "Loss of Submarine". or cold water is used for heat transfer ehosen because it offers numerous act­ to the COz discharge system. In the Top down analysis are performed in sev­ through local heat exchangers integrated vantages campared to other possible so­ steam generation unit, steam is generat­ eral layers in the systems architecture. in the supply air devises. Som e ad vantag­ lutions. The work environment for the ed either with heat from the Hot Water Budgetm·y risk levels are then allocated es of low ventilation rates are lower ho­ crew is improved, when campared to sys­ System or with electrical heaters. The to technical systems and will, as the de­ te! loads, less noise and smaller ventila­ tems using heavy and dusty COz adsorp­ Hot Water System utilises waste heat sign work progresses, be followed by bot­ tion ducts and air conditioning units. Fur­ tion media. The total installation vol u me when operating Stirling enginesin air in­ tom up summations. Human errors are thermore, ventilation rates and supply on board is reduced. l t has very low pow­ dependent mode. The heat is generaled taken into account when allocating ac­ air devices will be designed and located er consumptian in Air Independent Pro­ electrically when operating in battery ceptable risk levels to the technical sys­ for avoidance of draft in areas normally pulsion (AlP) mode and is particularly mode. tem. It has been estimated that the stipu­ occupied by crewmembers, while main­ weil suited for use in combination with In case of a Disabled Submarine lated risk leve! for the total system, in­ taining desirable temperature and rela­ Stirling engines due to the temperature (DISSUB) event, soda lime curtains are cluding the crew, has to be reduced sig­ tive humidity. Computational Fluid Dy­ of the cooling water. The Iife cycle cost is hung in the manned sections. Each refill­ nificantly, with up to 50%, due to human namics (CFD) simulations are used to vastly superior lo non-regenerative tech­ able soda lime curtain consists of a very errors. estimate airflows and temperatures in nologies. Campared to other regenera­ thin textile and has six columns that are The SCMS is the main system for all different compartments. To achieve low tive and non-regenerative methods solid filled with soda lime. The metabolically emergency actions, automatic as weil as noise contribution from the ventilation a mine has proved a lower risk of adverse­ produced COz is removed from the air by manual. Added to the SCMS is the emer­ system in the crew cabins, only inlet air ly affecting the submarine environment. the natural airflow passing the curtain. gency consol e, a backup system intended devices are placed in these compart­ The solidamine system is based on chem­ No power supply is required for the COz for situations where the SCMS fails or if ments. Exhaust air exits the crew cabins ical adsorption. At low tempera ture, COz removal with this system. As the soda the operator requires a faster response. through slits in the doors or bulkheads to has high affinity to the solid amine (ion lime is saturated with COz, the soda lime The basic idea is to promate simple and outJet air devices placed outside the crew exchange resin) and at high temperature is replaced by new soda lime. The ors­ quick respanses that can be handled cabins, in the accommodation gangway. COz has low affinity to the solid amine. SUB Air Revitalisation equipment is even in the most stressed situations. Each

310 311 emergency function is generally handled ronment have led to new types of mis­ by a sequence of actions that is activated sions for the future submarines. The Vi­ by one or a few single buttons. There king submarine is designed to meet those should in most cases be no need to oper­ needs. In order to fully meet these new ate individual objects like valves or requirements a number of issues related pumps; this shall be handled by the sys­ to "Humans in Submarines" have to be tem. addressed. These involve, for instance, flexible manning, flexible living quarters, Submarine Rescue improved accommodation areas with re­ The submarine is equipped with a ptat­ gards to privacy, multifunction consoles form for docking of a SRV according to with common HM!, regenerative C02 re­ STANAG 1297. The escape system is de­ m oval system ensuring extended sub­ signed to handie escape from the fore merged operation, thorough risk assess­ and aft pressure tight compartment. Sin­ ments that takes human errors into ac­ gle escape is possible to perform for 35 count, simplified emergency functions persons down to 200m. and a degree of automation that enables the operator to focus on overview and Summary decision-making rather than monoto­ The changes in the global security envi- nous tasks.

SAAB BOFORS UNDERWATER SYSTEMS Saab Bofors Underwater Systems AB SE-591 29 Motala, Sweden Tel +46 (0)141 22 45 00 Fax +46 (0)141 22 45 54 312 www.saab.se Arkitekt served as an excellent too! for the divi­ mans in the submarine can be seen as CHRISTIAN WILKE sion; The similarities are confined self necessary but undesirable weakness, or supporting spaces, the complex and as a great asset. Warfare demands the measurable systems and the possibilities presence of humans and the judgement of danger makes the step very visible and of these in critical situations, this moti­ fruitful. Questions of privacy, work, sleep vates keeping them in the future devel­ and hygiene are in many ways identical. opment of the submarines, in combina­ In addition, since the questions are con­ tion with additional unmannecl vessels cerning humans and their relation to the extending the system. space they are in , the findings are of great Compared to other military situations help in understanding the human needs the submarine poses some interesting is­ Ch rislian Wilke är pro kliserande arki1ek1 och även verksam sues. For most military personneJ i t is part som lärare vid Lunds Tekniska Högskola in a variety of cul tura! situations on eve­ ryday basis. The fact that the submarine, of the training to be able to survive and From the Humans in submarines - Human Submarines as weil as a spacecraft or planetary habi­ live in a multitude of conditions: tat is a complete and artificial system peacetime Iife of the idle unit to facing konferensen "Human in Submarines" i Stockholm 2004-08-19 Föreläsning vid makes it an architectural laboratory of minimal rations under extreme condi­ great interest tions. The situations are different but with the research and suggestions presented in this artide the I order to ju/ly appreciate For the last years the NASA field­ the human in focus the basic needs are the situation must be understood. /t is not from extensive experience of the non-expertise work has mainly been focusing on the same, fulfilled in different ways. but as collected design applications (oj architecture and indus­ submariner's world AIM facility, an earth analogue for future 1l1e submarine differs; there is no mid­ the field) of (the) submarines. The article is based on studio work by trial design in habitals on the Moon and Mars. Being a dle way. Either the craft is working and at the School ofArchitecture and Industrial Design, The Lund Insti­ master students full-seale situation simulating as many the crew lives in quiet comfortable concli­ The design workfocuses on habitat issues in submarines and in tute ofTeclznology. technical and human related aspeels as tion or the pressure hull is penetrated with the Moon and Mars. space including possible. !t is a unique location for both catastrophical effects. lt is a fragile yet for integrating research well-kept living situation offered for the The submarine adelresses an extreme en­ by Professor Lars Reuterswärd and Dr architects and world. The develop­ men and women choosing the Iife of a vironment representing confined spaces, Maria Nyström. The essence of the from all over the support systems in the submariner. Peacetime and wartime oper­ autonomy and complex systems. To ap­ joinecl research is the fact that a journey ment of the life- and should in similarity ations differ very little and the presence of proach the tactical tool of a submarine in to Mars must be totally ecologically sus­ submarines can aim at spinning of war is in man y ways abstractecl. purely architectural, or human perspec­ tainable; all that is produced and con­ with NASA's intents world and the develop­ Some of the studies will be presenled live is our challenge as architects and de­ sumecl must be recycled.(l) on the rest of the of human ha bitats. and explained; hopefully these approach­ signers. I t is in this context this work must It might seem farfetchecl, but a non­ ment and expansion es on problematic of humans in subma­ be seen, as a new vie w on the existing and linear search for a development of archi­ Design studies rines can feed discussions of both the possible future design strategies for the tecture and design for humans in a multi­ As architects and designers approaching question of the human presence in sub­ humans in the submarine systems tude of situations has led us to the ca-op­ the human factors issues i t is of great im­ marines as weil as methods of designing The Division of Architecture and De­ eration with Kockums and the Swedish portance to focus the work on what we the environment for the crew in the fu­ velopment Studies cooperates with the navy. In the search for an eclucational sit­ can improve, and to understand what is ture. Johnson Space Centre in Houston. In uation, with possibilities of extencling outside our skills. [n order to do useful In dialogue with Kockums a number 1998 a dialogue with NASA was initial­ and developing the otherwise quite tracli­ research, a holistic understanding of the of areas of interest for stuelies have been ed, NASA researchers saw similarities in tional and conservalive Swedish archi­ systems and the context is clesirable; the identified, and initially the mission was their quest for planetary explorations in­ tecture, humans are part of the system it is of statedas follows: If you sta y in a confin ed el ud i ng humans and the feasible visions equal importance that the crew are taken space for a Iong period of time, like in the preferred for future cities on Earth. This Habitat design care of, as i t is to have a full y operational above examples, how does that affect the cooperation and its outcome were 2003 Using the sub marine as an introduction sonar or communication system. The hu- human needs? What relation do you get presenled in the book "Meeting Mars" for continued work with NASA has 315 314 designer we encourage and develop a to your surroundings? Even if the techni­ Personal space · cal systems can "survive" - can humans? systematic/ analytical way of sarting in­ Hierarchy =_=====::::;;;::==-­ __ Sleeping We investigate what it takes to make formation and gaining understand i ng. By Physical measurements ---working a compact, confined space function weil. using this, new solutions can be triggered Men/Women Eating and somelimes What about ergonomic, environmental beyond the traditional Religion ----,.-,r1 h-...-- - --Spare time and psychological aspects? What about superficial role as architect and design­ materials, equipment and space, private ers. It is not a mission of simply making and common? What are the key issues some purely esthetical improvements in and basic human needs? We explore a submarines, bu t of understanding the en­ number of sub areas and question exist­ vironment and using the skilJ to make ing solutions. How do you define what is deliberale changes in the environment. desirable or not and how to come up with Design and architecture is communica­ improved design proposals? The differ­ tion, either by signs or by subconscious ent working teams focus at everytbin g ways of physical elements defining space from spatial arrangement to artefacts. and function. (Figure nr 1) The subjects we explored range from When designing the interaction be­ ~.r ~ sign s, clothes and chairs to more concep­ tween man and machine, in this case a tual studies of the entire system." submarine, the first step is to understand rJj ~ ~-~---~- Areas that show to be most beneficial the Iife that the crew lives. Work andlite ques­ for both our students and for Kockums in submarine poses a multitude of Figure l . Conceptual sketch of systems constituting Iife in a submarine. Christer seem to be the galley and the culinary tions and interesting observations. Being Larsson, Maria Lycke, Karin Nordström, Emil Winberg 2002.(3) system, the private spaces, the workspac­ part of the naval culture is one; living es and the common spaces. As of now with a tight knit group, away from farni­ Design applications to im­ does not always means the same. l11e of the studies are made in a short li es for Iong periods of time is another. most prove the daily Iife chefs space is in man y ways a greasy part and intense way, including field trips, re­ The special hierarchy is also im portant as of the galley and the air as weil as the search and in terviews parallel to produc­ a design guide. Time and how the 24 An example of a well-discussed area is the plates is filled with a scent of oil and real ing material and suggestions. Some more hours are constitutecl make the use of private space, the bunk. Although small, cream. How can you deal with these is­ in depth studies have been done by cli­ space very particular. the bunk is the only private space abaaret sues of tradition and perks, actually de­ ploma workers concerning light and ma­ The crew is an important part of a sys­ and is of great importance. The picture of creasing the health and fitness of the terials. All reports are published at tem. By improving the conelitians for the this private space might change by re­ ere w? www.ark3.lth.se humans in the system, the submarine will searching the daily Iife. Most of the time The heart of the submarine, the work­ The short and intense period that the be a better too! for the clefence of a coun­ this space is shared and the actual "private station is of course of great interest, this students approach the submarines has an try. This is the main reason and the point space" are minimized to a !ocker and a is the real reason and the focus for the advantage of being free of limitations that must be proved in order to motivate toothbrush holder. "This leads to a defini­ existence of the submarine. Understand­ and as in the NASA situation th is can act the use of volume and additional costs tion of privacy, as a cultural and personal ing the humans and the interaction be­ as a source of inspiration for the profes­ for design issues. A well-rested, healthy definition that changes with context Some tween them and machines can be crucial sionals invalved in addition to being an and balanced crew will perform better. students have suggesteet accepting the col­ for perform i ng stateet missions with max­ educational situation for the students. Awareness of ergonomics and light will lective and freeing common space by mini­ imal efficiency. Changes can be made in The necessity of creating habilability is make them eneture longer and more in­ mizing the private sleeping volume. all sea les. By challenging the whole group of great importance even in more basic tense working conditions. By under­ One of the great actvantages of being constitution new elynarnies can occur, habilability studies. (2) standing the needs of privacy andthe dif­ a submariner is the foocl , you never go small considerations in ergonomics, ferent social situation needed by all hu­ hungry in a submarine and in Swedish acoustics or improvecl lighting can make Understanding systems mans thought through solutions can fulfil submarines as in many parts of the world great ch anges in the a bility of the subma­ When facing an unknown situation as a these without demancling more volume. the words "good" and "good for you" riners. ( Figure nr 2)

316 317 '\ \ INFORMATION DRIVES EVERYTHING •'

Särman Information Il( Media AB är en marknadsledande leverantör av tekniska informations­ /·- lösningar för avancerade produkter och system. Vi har funnits på marknaden sedan 1966 och har starkt fokus på specialist- och affärskompetens inom eftermarknadsom rådet. Våra hu vudsakliga kunde r ,,, återfinns inom Försvarsmakten och svensk industri. Vi har ca 250 medarbetare i Växjö, Stockholm, Göteborg. Malmö, Västerås och Karlstad. ' l

""' '­- ~·)l 1 - ~ \ ' l l Paketerad slagkraft men vi tar fram Figure 2. Suggestion for new workstation concept. Anna E/mqvist, Annelie Persson, Vi levererar inte materielen, Daniel Larsson, Peter Kar/sson2002.(4) informationslösningarna som gör den användbar! New design criteria ficient in the experimental situations de­ UpTime är ett skalbart informationssystem som vi , the great challenge The points made are partly the excellent scribed. However skapa kvalificerade the human aspect utvecklat för att kostnadseffektivt use of the submarine as design laborato­ would be to introduce the human pres­ för komplexa utrustningar. ry, the confinement and the autonomy approach and redefine informationslösningar system. creates a measurable environment for ence in the submarine Diagnostik och dynamiska beslutsträd ger användar• and De­ human/spatial interaction. By entering The Division of Architecture garanterar ett effektivt underhåll. Ring så continue the ca-op­ na stöd som unknown situations and environments, velopment hopes to and others in the och allt annat vi gör. the traditional way of teaching architec­ eration with Kockums berättar vi mer om Up Time the surface of ture can be challenged and produce new interesting world under the studies made at methods and findings. the water, parallel to Another pointisthat of the use of in­ NASA. troducing the ski lJs and competences of architects and designers at ear! y stages in Noter processes. Both in our ca-operation and l R euterswärd L . Nyström M .Meeting Mars the work with Kockums and NASA the - Rccycling Earth. AB Svensk Byggtjänst, new ways of approach i ng problems have Stockholm. 2003 SÖRMAN opened eyes of designers and engineers. 2 Lane HW, Sauer R L. et al, Isolation. NASA INFORMATION & MEDIA New strategies and design criteria based Experiments in ciased environment Living. on the crew requirements are [OJ-mulat­ Vol 104. American Astronautical Society. San . ed. Diego, Cali fornia, 2002 Kontakta Rol and Beh nke, 0470-53 71 03 alt. 070-632 30 20 för mer information To use pre-defined and limited vol­ 3 www.ark3.1th.se www.sorman.com umes as boundaries for design work is ef- 4 www.ark3.1th.se

318 319 Stockholm i skärgården. Ett proviant­ Fil. stud nat med. Ett exempel på detta är när upplag upprättades på 1620-talet vid ULRICA SÖDERLIND Gustav Il Adolf skulle skeppa över trup­ för Stockholms skeppsgård. per till Pommern år 1630. Överfarten tog Vaxholm på utgående från Stock­ den gången tre veckor och när landstig­ När flottan var ades den där. Provianten ning väl skedde, fanns det inte mycket holm provianter till amiralitet skattepliktiga kvar av den medhavda provianten som kom från den på Värmdö samt från övri• var avsedd för en dryg månad. Situatio­ befolkningen i skärgården. Fogdarna, nen blev inte bättre av att det endast ga jordägare och varven försåg flot­ hade kommit 4 000 tunnor bröd till land­ skeppsgårdarna öl och bröd som bryggdes och stigningsplatsen. Ett annat exempel på tan med Ulrica Söderlind bedriver sedan 2002 et spannmål som kom från Filosofie studerande svårigheter med vindar är när den svens­ bakades av d s!udier vid Ekonomiskhis!Oriska inslilulionen vid räntan och från tionden. ka huvudflottan lämnar Dalarö den 22 den ordinarie Stockho/ms universi/el fick flottan genom räntors maj 1645 och inte når B ornholm förrän Fl äsk och kött ller genom gärder. Kreatu­ den 5 juli samma år. E n rapport avsänds erläggande e på svenska örlogsfartyg rades till skeppsgårdarna ge­ Mat och dryck ombord samma dag till Kungl. Maj:t om att bland ren l evere 2 försorg, där d e senare slak­ under 1600-talet annat provianten är slut. nom fogdars tvrak-kosthållning och tades. Den mat som skulle till flottan sal­ D:nna artikel är ett samm~ndrag av licentiatavhandlingen "Ma skeppsfolket och tades eller röktes. Salt importerades från mal!tdsordmng ombord pasvenska örlogsfartyg under 1600-tale!". Underhåll av anskaffning andra länder i Europa, men smör erhölls som människan genom den årliga räntan. Fisk ingick Människans ätbeteende har en central plats i den kulturella kontext U n der 1600-talet utgick underhållet för är beroende av även den i kosten och skeppsgårdarna befinner sig i och som hon själv har byggt upp. Valet av födoämnen skeppsfolket i form av kost och det blev av faktorer som fysik och varven höll ofta med den varan tack olika faktorer. Mänt~;.iskans behov av födoämnen är beroende den mest väsentliga delen av sjöfolkets beroende a~ vare att de hade egna fiskare anställda. effektivitet, näring. Atbarheten hos olikafödoämnen är för människan avlöning. År 1613 förordnad~ Gustaf av födoämnen är beroende av Grönsaker, mest kålrötter fick flottan empiri/tradition, ideologi, teknologi. Tillgängligheten Adolf att borgerskapet i Stockholm skul­ 4 som är avgöran­ från skeppsgårdarnas kålgårdar. faktorer som geografiska avstånd, ekonomi, regleringar. Influenser le underhålla vintervakten med två mark kommersialitet År 1628 kommer en skrivelse fr ån de för vilka födoämnen som människan väljer är professionalitet, i veckan per man och kostens värde sat­ till människans kungen, där denne påpekar att flottan samt social påverkan. Till dessa huvudfaktorer skall även läggas tes till l3 daler för ett halvår ell er 2 1/6 födoämnen. 1 Att skall förses med bröd och öl så att de om­ fem sinnen och dess inbördes relationer vad det gäller hennes val av daler i månaden. Åren 1616-1620 sattes med tanke på far­ bordvarande skulle ha de nödvändigaste studerafartyg ur ett kosthållningsperspektiv är i sig självt speciellt kostens värde under de sex segelbara kok/til­ artiklarna till sitt uppehälle, samt att de tygens begränsade volym och yta vad det gäller provianteringsmöjligheter, månaderna till44 1/2 daler för kapten, 19 När ut­ skulle slippa dricka det salta vattnet som lagningsmöjligheter och övrig social samverkan mellan de ombordvarande. 1/2 daler för underbefäl och 15 daler för fartyget lagt ut var orsak till att så många sjukdomar rustning, proviant, besättningsmän och soldater väl var ombord och en gemen. Major Lars Eskilsson tillfråga• var hänvisa• grasserade på fa rtygen. För att flottan från kaj fanns det ingen annanstans att ta vägen och de ombordvarande des år 1628 om det var bättre för skepps­ männen levde skulle spara på provianten ombord bör• de till den yta somfartyget utgjorde. Detta gör att de ombordvarande folket att få kosten i kontanter varpå ma­ Ju längre jade inte tlottan sörja för sin bemanning tätt inpå varandra och irritationsmomenten var troligtvis många ombord. joren svarade att officerarna borde få ut kosten var ringa förrän de nått Dalarö eller Älvsnabben. tiden gick desto merlättretliga torde männen ha blivit, speciellt om den i pengar men att gemene man skulle Inomskärs stod manskapet f ör sitt eget eller dålig. få ut den i proviant.3 kosthåll.' Spår av detta kosth åll har åter­ att Under 1500-talet skrevs så kallade et rådde förrådshushåll­ ra sjöar och hav så betyder inte det funnits på Vasa i form av personliga mat­ Under 1600-tal (skatter i form av proviant) ut Östersjön är lättseglad. Under den stude­ kostgärder fartyg, som gick in­ ning, både på land och till sjöss. På land ch paket.6 Ombord i de rten starkt bero­ fö r (lottan. D etta upphörde dock i o fanns det andra möjligheter till påfyll• rade perioden var sjöfa omskärs eller i Mälaren, gavs in gen fri , då med 1600-talet. Om nöden så krävde, förråd än vad som stod ti ll buds ende av vi ndarna och deras riktning förtäring till befälen förrän man år 1674 ning av kostgärder skrivas ut eft er möte det gällde att ta sig fram. Östersjön kun­ kunde ner av lägre grad än till sjöss med tanke på vägar, geografisk provi­ beslöt att ka jutperso gjorde att det tog eller samtycke i Riksdagen. Ibland närhet och så vidare. Ä ven om Östersjön de vara besvärlig, vilket löjtnanter skulle få halv friförtäring un- vad man räk- an terades den utgående flottan från inte är ett stort ha v i förhållande till and- längre tid att ta sig fram än 321 320 der resorna inomskärs eller i Mälaren. tion ligger på fyra liter, vilket är den gen. Mest troligt är att de privilegierade Stockholm och krigsförberedelserna. År 1657 beslöts att man skulle öka ranso­ mängd som är den mest frekvent före• relativt snabbt övergick till svensk öl• Evert Sessman uppvaktar kungens män nen av korngryn. Vid ett sammanträde kommande i för kajutpersoner. Även för bryggning om de överhuvudtaget någon som befinner sig i Norrköping den 19 amiralitetskoll egiet lades 12 synpunkter de gemenas del förefaller det som om ran­ gång bryggde utländskt öl. År 1618 åla­ april med ett förslag om att han skulle [å fram där man menade att gryn var bättre sonen av öl stabiliseras år 1676 för att se­ des Stockholms stad att brygga 400 tun­ ensam leverans till flottan under segla­ kost för sjöfolket och att dessa gryn inte dan ligga fast fram till år 1692. När kajut­ nor kajutöl och l 200 tunnor gement tionen 1628. Han hävdar att han har ett skämdes såsom fisk och kött. Därtill kom personerna under denna period får fyra li­ skeppsöL Malten och humlen skulle tas mält- och brygghus med en kapacitet på att en gemen, som serverades 9 välling el­ ter öl så får de gemena tre liter. Modern från proviantupplaget som flottan fogade 80-100 tunnor per vecka eller 4- 5 000 ler gröt med öl, trivdes bättre ombord än forskning har konstaterat att en normal över. År 1624 skulle borgarna brygga tunnor per år. Sessman får rådet att resa om han fick dålig sill, strömming eller an­ människa behöver dricka cirka l 1/2 liter 8 000 tunnor skeppsöL Ä ven träet till till Stockholm för att där förhandla di­ nan sovel. Proviantmästaren sk ulle år vätska (helst vatten) per dag för att må dessa öltunnor skulle borgerskapet stå rekt med kammaren, vilket han också 1658 leverera mer gryn, smör, fläsk och bra och hålla vätskenivån i kroppen kon­ för. Samma år slöts ett avtal mellan kung­ gör. I Stockholm går förhandlingarna väl kött till fartygen eftersom man ansåg det­ stant.10 Denna vätskenivå klarade man av en och fogden i Uppsala att han skulle och Sessman åtar sig att leverera 8 000 ta vara en hälsosammare kost än fisk. utan problem på fartygen under 1600-ta­ brygga och låta föra till Stockholm 600 tunnor öl och bröd för år 1628. Huruvida Brännvin ingick inte i den dagliga ranso­ let. Öl tjänade även som medikament, tunnor skeppsöl för ett pris på 675 daler. den produktionen skulle komma från nen av mat och dryck; detta delades en­ Henrik Fleming lät servera varmt öl till de Städerna i riket åtog sig samma år att hans egna anläggningar framkommer dast ut som en extra förplägning. Första i besättningen som låg sjuka under segla­ mot kontant betalning leverera 12 650 inte, men om så var fallet, måste Sessman gången man stöter på detta är 11 år 1675 då tionen år 1627. tunnor skeppsöL År 1629 lägger Jakob ha ägt både en bagerirörelse samt ett kungen ålägger kammarkollegium att Under Gustav II Adolf utfärdades Grunde!, som är rådman i Stockholm, in bryggeri. Han lyckas genomföra sitt åta• lämna ut l 800 kannor brännvin till riks­ detaljerade bestämmelser om bryggning en begäran om lindring på anskaffningen gande och leverera tunnorna till flottan 7 i amiralen stenbocks flotta. och utskänkning av öl i städerna. Det in­ av ölträ. Borgerskapet skulle leverera trä Stockholm. 14 fördes även en tillverknin Provianteringsartiklar gsaccis för salu­ till 7 000 tunnor. De begärde lindring Flottan var nöjd med resultatet och och husbehovsbryggning. Kungen utlo­ med6 000 tunnor. De ansåg att de enbart Sessman fick samma order för år 1629. Drycker vade även en skråordning för bryggarna, hade kapacitet att leverera trä till l 000 Detta år fick han dock problem med att vilken Av de skriftliga källorna att döma var öl dock inte skulle bli verklighet för• tunnor. Rådet fattade dock beslutet att skaffa trä till öltunnorna. situationen för• den dryck som utgjorde basen i dryckes­ rän efter dennes död. Kungen menade att borgarna skulle leverera trä ti115 000 tun­ värrades genom att det inte hade kommit intaget för de båda grupperna (kajutper­ de inhemska varorna till ölbryggning var nor. Uppgifter pekar på att detta ölträ in något öl från Rostock till Norrköping soner och gemena8) ombord. Under 1600- lika goda, om inte bättre än de utländska. skulle användas till tunnor, som sedan under de två föregående åren och där• talet ligger kajutpersonernas toppkon­ Att det inte bryggdes något gott svenskt skulle levereras till flottan. Ölet för de med fanns det inte heller tillräckligt med sumtion av öl på fyra liter per dag och öl berodde inte på att varorna i landet gemena och kajutpersonerna var av olika tomma tunnor att uppbringa. Trots detta man och denna ranson finner man under var dåliga utan på bristande ordning och kvalitet, det kom i tre varianter. Herreöl lyckades Sessman med leveransen även åren 1638, 1642, 1645-46, 1680-81, 1685 flit. De privilegier, som utfärdades, utde­ för kaptener och hövitsmän, fogdeöl för detta år. Han skulle leverera 500 tunnor och 1692. Åren 1634-44 finner man den lades till utlänningar. Dessa privilegier skeppare och styrmän och skeppsöl eller öl och 500 tunnor bröd i månaden från lägsta faktiska konsumtionen för denna avsåg öltillverkning av utländska sorter spisöl för de gemena. De olika ölsorterna och med maj månad. För detta hade han grupp och den ligger då på två liter per som till exempel öl på Rostock-vis. Privi­ var av olika styrka, det starkaste ölet gick fått mellan l 200- 1 500 daler i förskott. dag. Det enda år som uppvisar ett mellan­ legier för tillverkning och försäljning av till kaptenerna och sedan i fallande skala Detta täckte dock inte kostnaderna när ting mellan dessa noteringar är år 1649, då inhemsk vara kunde inte ges, eftersom ner till de gemena.t.1 produktionen kom igång. Den svenska konsumtionen låg på tre liter per dag. De det var en urgammal borgerlig rätt. Ut­ För seglationen 1628-1630 vet vi hur regeringen fick fram mer kontanta me­ gemenas konsumtion var lägst åren 1628, delningen av privilegierna till utlänning• flottan fick sitt öl. År 1628 finner man ett del. När Sessman fått sin betalning upp­ 1642-46 då den ligger på två liter per dag. ar för brygd av utländska sorter var möj• stort bryggeri i Norrköping som förestås fyllde hans sin del av avtalet och levere­ Toppnoteringen ligger på fyra liter per ligen ett sätt för kungen att kringgå de av Evert Sessman. I början av april sam­ rade det han åtagit sig. Sessman fick dock dag och återfinns år 1676, övriga år ligger borgare som erhållit rätten att brygga ma år skeppades det ut 3 440 tunnor problem eftersom pesten kommit till den på tre liter per dag och man. Intres­ svenskt öl. Någon öltillverkning av ut­ spannmål, bröd och öl från Norrköpings Norrköping och staden blev mer eller sant här är att de gemenas toppkonsum- ländska ölsorter finns senare inte uppta- proviantmagasin, dessa tunnor gick till mindre isolerad. Trots detta gick ranso- 322 323 nen för augusti månad från Norrköping En tänkbar anledning till att vatten inte mar. Mest troligt handlade det om stora gånger fungerade som barlast. Detta som planerat men denna gång med desti­ finns i räkenskaperna kan vara att flottan 15 alger som följde med från tunnan till gjorde att när nytt färskvatten skulle fyl­ nation Kalmar. inte behövde betala för vattnet. Under dryckeskärlen. Vattnet blev segt, tjockt las i tunnorna måste tunnorna rengöras Nästkommande år ökade svårigheter• 1600-talet (och säkert både tidigare och som gele, grått, slemmigt och överväxt noggrant för att saltskorpan skulle släp• na ytterligare för Sessman att leverera de senare) hade man problemmed färskvat­ med ett grönt skum, upp till 1/3 av tun­ pa från tunnans insida.20 Det är inte svårt kvantiteter till flottan, som han åtagit sig, tentillgången. Om man inte hade färsk­ nan kunde vara fy ll d av orenheter. Vatt­ att föreställa sig hur den mat som koka­ på grund av att 1629 års skörd blivit vatten när man tillredde bröd, mat eller net luktade som ruttna ägg och det var på des på vattnet mot slutet av resorna sma­ mycket dålig, på gränsen till missväxt. bryggde öl fick alltsammans en dålig sin plats att hålla för näsan när man kade med ovannämnda beskrivningen i Den dåliga skörden medförde att spann­ smak. Fanns inte färskvatten att tillgå drack det. Det var mest aptitligt att minnet. Det ombordtagna färskvattnet målspriserna i hela Östersjöbäckenet kunde man ta regnvatten, eftersom man dricka ett sådant vatten, när det var räckte inte heller alla gånger fram till steg kraftigt. Trots dessa motgångar lyck­ ansåg det som ett sunt vatten. 17 Varifrån mörkt och man inte såg någonting. Man slutdestinationen, där det i bästa fall vän• ades Sessman brygga och skeppa iväg färskvattnet kom till att utrusta flottans var av elen åsikten att om man lät vattnet tade nytt färskvatten. Här går det att tän• 4 200 tunnor skeppsöl varav 1 000 gick fartyg är inte helt klarlagt. Vatten från ruttna tre gånger blev det drickbart igen ka sig att i sådana situationer valde man till den del av flottan, som skeppade över vattentäkter som ansågs ha ett tjänligt och kunde därefter inte ruttna igen. Vissa att använda sig av havsvatten till matlag­ svenska armen till Pommern. l maj fick dricksvatten borde ha använts i första menade att vattnet var som värst mellan ningen. Det förefaller dock som att ut­ Sessman endast iväg 500 tunnor till hand. De befintliga brunnarna kan inte den tredje och den åttonde veckan, med­ nyttjande av havsvatten var ringa utan Stockholm och han klagade över att ha räckt till för att proviantera flottor av an andra hävelade att vattnet var som man valde istället att inte tillaga någon myndigheterna beslagtagit l 000 tunnor fartyg med färskvatten. De fartyg som sämst mellan förruttnelsen och avklar­ mat alls. Ett exempel på detta är en be­ korn. Denna spannmål gick till inkvarte­ provianterades i Stockholm kan ha fått ningen och detta tog cirka åtta dagar. rättelse skriven av en svensk besättnings• rade i tyska ryttarförband som låg i Sö• sitt färskvatten från Norrström, där Modern forskning har visat att det friska man, som befann sig ombord på en hol­ derköping och väntade på att bli över• Stockholms skeppsgård var belägen. träet i tunnorna hade en viss mängd ägg• ländsk ostindiefarare som låg utanför skeppade till Tyskland. På grund av att Detta vatten ansågs som särskilt bra, ef­ vita som förorsakade tillväxt av bakterier elen norska kusten och man inte kunde borgarna var tyngda av dyrtid och av mi­ tersom vatten till slottet togs bland annat och alger. Grönalgerna absorberade ef­ koka ris eftersom litära inkvarteringar fick Sessman detta därifrån. 1s det inte fanns något ter ett tag vissa bakterier som bildats av färskvatten. Allmat var för övrigt rutten år en accis även för husbehovsbränning. Av ölkonsumtionen att döma var det döda djur och liknande. När algerna se­ och skämd, vilket hade till följd att flera Återigen fick Sessman svårt att upp­ öl man föredrog som dryck och inte vat­ dan sjunker till botten av tunnan, blir ur manskapet dog varje dag bland annat i bringa trä till öltunnorna. Det gick så ten. En av anledningarna till detta var vattnet klarare till färgen men det blev skörbjugg och slängdes överbord.21 långt att man var tvungen att tömma tun­ nog att det var omöjligt att hålla vattnet inte friskare. 19 norna direkt, när de nått den mottagande färskt under längre tid. Redan i det färsk• Tunnorna som tillverkades för att för• Övriga alkoholhaltiga drycker örlogsmannen och återsända dem tom­ vatten, som tappades, kunde det finnas vara vatten och även för den delen öl Ombord på det fartyg som Gustaf Il ma till Norrköping. Vid midsommartid insekter, larver, mygg, flugor och alla måste göras robusta på grund av att risk Adolf vistades på under en resa till detta år återupptog Sessman sina brödle• möjliga smådjur som sedan förökade sig i förelåg att de skulle gå sönder. Dålig Preussen drack denne varmt vin med en veranser till flottan, då öltillverkningen tunnan. Det kunde hända att när en vat­ stuvning av tunnorna, kraftig sjögång, tillsats av socker och kane!.22 Vilket vin var avklarad. Under slutet av år 1630 tentunna öppnades kom en insektssvärm stort tryck från de överliggande tunnor­ landet kom ifrån finns det inga uppgifter upphör de stora kronaleveranserna för utflygande. l de tunnor, som öppnades 16 na och angrepp av trämask var orsaker om men en inte allt för vågad gissning är Sessmans del och han dör år 1657. mot slutet av en sjöresa, hade dessa in­ till att tunnorna gick sönder och innehål• att det kom från Frankrike eller Tysk­ sekter hunnit dö och deras kroppar rutt­ Vatten let läckte ut. Allt eftersom färskvattnet land. na och förpesta vattnet. Ä ven alger och användes och laggkärlen blev tomma Vin förekommer inte i övrigt i räken• Något som är påtagligt när man studerar andra vattenväxter triveles i tunnorna, fylldes de upp med sjövatten. Detta gjor­ skaperna, då det gäller de gemena eller de kvarvarande räkenskaperna och pro­ där de växte till sig och frodades. Andra des av olika anledningar, varav elen vikti­ kajutpersoner men det arkeologiska ma­ viantlistorna är att vatten inte finns med i större djur som råttor och elylikt kunde gaste förmodligen var att man inte ville terialet ger en annan bild. Fyndmaterialet dessa, detta betyder inte att vatten inte finna sin väg ner i tunnan. Ä ven detta att kärlen skulle falla sönder i sina lagg­ från Kronan (Kronan sjönk utanför fanns ombord. Utan vatten kunde inte de gjorde att vattnet ruttnade. Sjömän som stavar och att man ville behålla (artygets Åland år 1676) visar att kajutpersonerna ombordvarande ha tillrett sina måltider. drack av vattnet, trodde att de drack or- stabilitet eftersom laggkärlen många drack vin och destillat, både buteljerat och 324 325 sådant som förvarades i stora laggkärl. l gett upphov till förhöjningar av pH-vär• n a inte har nöjt sig med det av flottan giv­ de går ihop uneler gräddningen. Efter två runda flaskor med naturkork bestod det runt kärlen vilket resulterat i kalkut­ na ölet under seglationerna. l likhet med den första gräddnin gen tas bröden ut ur innehåll et av vin av samma ursprung, möj• fällningar, därav sedimentets karaktär att öl kunde användas som medikament ugnen, delas och sätts in på nytt för fort­ ligen franskt. Alkoholhalten i d en ena runt kärlen. 2 ~ storleken på dessa laggkärl kunde vin även tjäna som detsamma. Vi­ satt gräddning. Bröden som skall ätas flaskan uppgick till 5,5 vol.% och i den an­ är förutom sitt innehåll mycket intres­ ceamiralen Henrik Fleming lät servera mjuka viras in i tyg som läggs i kistor, dra 1,8 vol.%. Innehållet i flaskan med 5,5 santa eftersom den rådande volymenhe­ varmt vin till sina sjuka besättningsmän, tunnor eller andra förvaringskärl för att vol.% uppvisar en kombination av meta­ ten i Sverige för flytande varor och lake­ när de låg utanför den nordtyska kusten de skall behålla sin fuktighet.30 De tve­ 2 nol, vinsyra och sockerhalt som tyder på gods under 1600-talets senare del var seglationssäsongen 1628. R Mest troligt gräddacle bröden som skulle till flottan att ursprungsvinet varit ett relativt sött vin 125,6 liter. 25 lät Fleming de sjuka dricka vin ur hans bakades utan salt eftersom salt drar åt sig 3 gjort på vindruva. En fyrkantig flaska med Av de flaskor, som återfunnits på eget privata förråd av drycker. fuktighet. ' gängad tennkork innehöll ett destillat. Vasa, har endast en haft sitt ursprungliga Uppgifter finns om att befälen om­ Sprithalten var fortfarande hög när man innehåll kvar. Efter analys visade det sig Vegetabilier bord fick så kallat skrätt bröd (detta är återfann flaskan under en av utgrävnings• att det inte rörde sig om sädessprit eller ett bröd som är bakat på finare malt säsongerna. Detta betyder att inga mikro­ whisky. Vätskan hade en alkoholhalt på Bröd, cerealier, ärtor mjöl) medan de gemena fick det så kalla­ biologiska angrepp har skett. Alkoholhal­ 33 %, vilket närmast kan hänföras till Brödet var elen viktigaste stapelvaran i de skeppsbrödet.32 Gustav II Adolf åt tre ten uppgår till 28 vol.%. Destillatet har rom men möjligen även till arrak 2 6 Om kosten för männen ombord. Toppnote­ olika brödsorter på sin resa till Preussen, mest troligt spätts ut under åren på botten det skulle vara rom e ll er arrak i denna ringen för de gemena under den studera­ varav ett var ett fint rågbröd (ett bröd och dess ursprungliga alkoholhalt kan ha flaska, så har dessa drycker kommit till de perioden ligger på lite över ett kilo som bakats på ett fint malet rågmjöl), det varit så hög som 50 vol.%. Destillatet av­ Sverige tidigare än vad man känt till. Det bröd per dag och återfinns år 1642, me­ andra var ett grovt bröd och det tredje gav en doft av fläder och eventuellt även första skriftliga belägget för rom i dan kajutpersonerna har en toppnote­ ett finare bröciY De bröd som kom om­ rabarber. Analysvärdena pekar i viss mån Sverige är från år 1711 och arrak från år ring på lite över 700 gram per dag. Denna bord till fartygen var hårda bröd. De var mot att destillatet motsvarar vad som idag 1667. 27 Dessa arkeologiska fynd från ör• toppnotering för kajutpersoner inträffar så hårda att det förekom att de, som åt kallas Eau-de-vie, vilket kan peka på att logsfartyg pekar mot att de ombordva­ år 1642 och de båda grupperna följs se­ det, bröt av sina tänder. Oftast doppades destillatet kom från Frankrike. En in­ rande haft med sig privata förråd av dan åt med denna kvot fram till år 1676, brödet i någon dryck för att mjukas upp hemsk produktion kan dock inte uteslu­ drycker. Att det skull e röra sig om de då den lägsta ransonen bröd återfinns innan det åls. Brödet ansattes ofta av in­ tas. 23 gemenas privata dryckesförråd är inte som är på 559 gram om dagen. Denna sekter trots försök att hålla det torrt. Om Andra bärgade flaskor från Kronan troligt utan det är mest troli gt att det rör ranson ligger sedan stadigt fram till slutet brödet knackades mot ett hårt underlag 2 har visat sig innehålla vätska som upp­ sig om kajutpersonernas privata dryckes­ av mätperioden (år 1692). ') kröp en del insekter ut, andra kom ut när mäter en alkoholhalt på 10,1 vol.%. In­ förråd. De mycket stora laggkärlen, som Under 1600- och 1700-talen fanns det brödet doppades i dryck. Brödet levere­ trängning av vatten i flaskan under åren troligen innehållit vin, och som återfun­ två sorters skeppsbröd beroende på vil­ rades i säckar och förvarades i täta och på havsbotten gör att man räknar med nits på Kronan, är mycket intressanta. ken mjölsort brödet bakades på. skepps­ torra trätunnor eller fat.14 Brödet var en att den ursprungliga alkoholhalten har De har en rymdstorlek som vida över• brödet i Ryssland, Sverige, Danmark och mycket viktig proviantartikel att ta om­ legat på mellan 15 och 20 vol.%. Man har skrider den gängse för drycker i Sverige Holland bakades på rågmjöl medan bord. Detta skedde dock inte alltid regel­ även påträffat fem större laggkärl vilka under den studerade perioden. Vinet skeppsbrödet i Spanien, Frankrike och bundet och detta medförde att brödbrist ursprungligen haft en volym på cirka 365 måste vara importerat men varifrån vet England bakades på vetemjöl. Ett tve­ uppstod. Inför rådet den 31 juli år 1629 liter vardera. Dessa laggkärl var uppstöt• man inte, eftersom man inte har brytt sig gräddat bröd kan bakas på två sätt. Om beklagade sig amiral Klas Fleming att tade med vedträn. Starka indikatorer pe­ om att tappa om vinet till tunnor som limpbröcl bakas delar man brödet i två flottan som låg utanför Stralsund saknat kar mot att dessa laggkärl har innehållit höll det gängse rymdmåttet förefaller det halvor med en skarp tråd, därefter smörjs bröd i sex dagar.-15 vin eller öl. Laggkärlen var välbehållna vara så att man har lastat tunnorna om­ de skurna ytorna med fett och sätts sedan Utöver brödet förekom även mjöl men det fanns inget innehåll kvar i kär• bord på fartyget strax efter det att vin­ in i ugnen igen för fortsatt gräddning el­ och gryner som cerealier och en annan len (vilket det borde ha gjort om de inne­ tunnorna anlänt till hamnen där Kronan ler torkning. Om detta inte görs kan brö• viktig basvara var ärtor. Av de två grup­ hållit varor såsom till exempel spannmål, provianterades upp. Tunnorna och de bu­ den sättas två och två ovanpå varandra. perna, kajutpersoner och gemena är det bröd och så vidare). Kärlens ursprungli­ teljerade flaskorna både från Kronan Ovansiclan på det ena brödet och under­ enelast elen sistnämnda som får sig mjöl ga vätskas organiska egenskaper kan ha och från Vasa pekar på att kajutpersoner- siclan på det andra smörjs med fett så att tilldelat. Detta behöver inte betyda att

326 327 det inte ingick i kajutpersonernas kost. kungens del återfinns även mjöl, dock är inte lika generös, toppnoteringen li g­ Kött Möjligheten att de inhandlade mjöl för 37 ger på 83 gram och i ng a ärtor bottennoteringen på Ombord på de svenska örlogsfartygen egna pengar skall inte uteslutas. Toppno­ J 4 gram per man och dag, Av de siffror som redogjorts ovan kan mellan dessa uneler 1600-talet fanns det två huvud­ teringen för kokmjöl för de gemena låg värden finns ransoner på 56 och man utan större svårighet föreställa sig 28 gram. grupper av animalier och det är kött och på tre deciliter per dag och den finner Kajutpersonernas ranson av ost 44 att basen i den varma maten ombord ut­ var på fisk. Ett skeletts ben är uppbyggt av man år 1643, detta bör ses som en stor det stora hela generösare än för de gjordes av ärtor för de båda grupperna. geme­ både ett organiskt och ett oorganiskt ma­ dagsranson. Bottennoteringen för kok­ na eftersom elen förstnämnda gruppen Därtill kom välling och/eller gröt kokt på terial. Det organiska materialet är kolla­ mjöl är på en deciliter och återfinns un­ enelast var utan ost uneler två mjöl och gryn för de gemena och dessa år. Den gen och det oorganiska är kalciumfosfat. der fem år under 1600-talets andra hälft. myckna mängden av smör är lite anrättningar tillagade på gryner för ka­ förvå• Benens förmåga att bevaras är beroende Gryn har en jämnare fördelning där nande men den kanske behövdes jutpersonerna om de inte köpte eget till de av olika faktorer. Ett obränt skelettmate­ toppransonen ligger på tre deciliter per inte allt för välsmakande mjöl. Här behövs ingen större fantasi för gröterna och rial har generellt sätt svårare att bevaras dag under sex år, medan bottennotering­ vällingarna, samt till den att föreställa sig hur dess anrättningar torkade fis­ än ett kremerat eller hårt bränt material. en ligger på en deciliter per dag uneler sju ken3s Ä ven om det inte finns bör ha smakat uneler senare delen av re­ några beva­ Detta på grund av att det benmaterial år, de resterande åren är ransonen på två rade räkenskaper för år 1628 san när vattnet var ruttet. berättar som utsatts för värme har förlorat stor deciliter per dag. När det gäller ärtor har fyndmaterialet från Vasa att kajutperso­ del av det organiska materialet som an­ även elen en toppnotering på tre deciliter nerna försåg sig med eget Animalier medhavt smör nars finns kvar. Detta gäller även för per dag uneler åren 1628 och 1692. Den i smöraskar av tenn .-19 Smöret uneler elen djurben som utgör rester efter en måltid. lägsta ransonen är även här på en decili­ Mejeriprodukter och ägg studerade perioden var hårt nedsaltat för De har behandlats med någon form av ter per dag och återfinns uneler sju år. Smör och att hålla sig så länge som ost är de mejeriproclukter som möjligt. Vad det värme innan de hamnat i jorden. Ben Likväl som de gemena får två deciliter elen svenska gäller osten kan det inte flottan bistod männen om­ ha varit fråga från tama och vilda däggdjur har kom­ per dag under de resterande åren uneler bord med. om en färsk ost eftersom Första gången båda procluk­ elen inte kan ha paktare struktur än vad människans ben den studerade perioden. Sammantaget terna förekommer hållit sig färsk ombord för de gemena är un­ utan det bör ha har och är därför kraftigare och står med brödransonen så fick de gemena en der senare varit någon form av hårclost.40 delen av 1630-talet. Den läg• Gustaf Il emot nedbrytningsprocesser bättre. Ben ordentlig dagsranson av ärtor och cerea­ sta Adolf äter holländsk noteringen av smör är på 28 gram per ost när han befin­ från vuxna individer bevaras bättre 4 1 än lier. Dagsransonen för ärtor för kajutper­ dag uneler ner sig omborcl , det är mycket elen studerade perioden och troligt att ben från unga eftersom deras skelett är soner har en mycket avvikande toppno­ elen högsta noteringen det var samma sorts ost även är på 70 gram per för de ge­ mer poröst. Fågelns skelett har tunna, tering år 1676 då den ligger på hela nio dag och mena och för kajutpersonerna.42 man. Däremellan finns ransoner luftfyllda ben för att unelerlätta flygför• deciliter per dag, vilket måste ses som en på 56 och Vad det gäller ägg så 67 gram. Den högsta notering­ finns detta livs­ mågan, vilket gör att de lätt bryts ner ef­ mycket stor ranson. Bottennoteringen en för ost medel inte med i provianteringsräkenska• för samma grupp är 55 gram ter att de hamnat i jorden. Skelett från för kajutpersoner låg på en deciliter per per dag perna. Detta betyder och utöver denna notering finns dock inte att denna fiskar som har en hög fetthalt i benen dag uneler tio år och uneler de övriga åren noteringar vara inte förekom ombord. på 28 och 34 gram per dag och Vid utgräv• som till exempellax och sill bevaras säm• var ransonen två deciliter. Här bör man man. Flottan ningarna av Kronan har 13 var inte lika frikostig med man funnit ägg: re än ben från fiskar medlåg fetthalt som hålla i minnet att ransonen av ärtor rör ost som Om dessa ägg kom från med smör uneler 1600-talet, un­ levande höns som torsk och abborre. Rent generellt beva­ sig om torra ärtor, när dessa blötläggs der ett årtionde man hade med sig ombord saknas ost helt. Ä ven för är ännu inte ras stora, grova ben bättre än små. Hos upptar de elen dubbla volymen. Grynen kajutpersonerna klarlagt. Det skall bli mycket låg smörkonsumtionen intressant att däggdjuren är det delar som rörben som har i likhet med de gemenas ranson en generellt se om man finner hönsben högre än ostkonsumtionen. bland det ani­ bevaras bättre än till exempel kotor. För• jämnare fördelning. Uneler åtta år ligger Den högsta malosteologiska materialet noteringen för smör för den­ som är funnet hållandet är dock det omvända när det den på två deciliter per dag, därtill kom­ na grupp på Kronan, om dessa hönsben är på 182 gram per dag och man inte uppvi­ gäller fiskar, där bevaras kotorna bäst. mer fem år då man får tre deciliter per och elen sar slaktspår är det mycket återfinns uneler tidigt 1680-tal, troligt att man Det hårdaste materialet som ett skelett dag samt ett år med en toppnotering på medan fört med sig levande elen lägsta ransonen är på 55 gram höns och att äggen består av är emaljen, det vill säga tänder• fyra deciliter per clagY' Vad det gäller per kom från dessa. Om dag. Däremellan finns dagsransoner eventuella hönsben na och de bevaras bäst av allt uneler för• Gustav II Adolfs konsumtion av gryn på 140,97 uppvisar slaktspår får forskningen , 83,70 och 56 gram. Kajutper­ börja utsättning att tänderna inte utsatts (ör ombord så förtärde denne korn, havre fundera över hur sonernas konsumtion ligger således lite de lyckades med att pro­ stark värme.45 Tilläggas skall att orga­ och bovetegryn. Bland provianten för viantera färska högre än de gemenas. Ostkonsumtionen ägg ombord. niskt material generellt bevaras bättre

328 329 under vattenytan än i jorden, vilket är l och med att köttet på Vasa var styck­ mycket bra ur en arkeologisk synvinkel.46 at kunde inte alla ben ras- och artbestäm­ mas. Av det genomgångna materialet Nöt, svin och får finns det 28 stycken som utgör under­ Ombord på Vasa återfanns djurben på och överkäksdelar till nötkreatur.5° Från övre batteridäck, undre batteridäck, den osteologiska rapporten som behand­ trossdäck och i hålskeppet Det totala an­ lar olika kreatur från Vasa går att utläsa talet ben som analyserats är 2 103 styck­ att nötkreaturen var den dominerande en varar 524 stycken inte kunde bestäm• djursorten ombord, därefter kommer får mas på grund av att de var för fragmenta­ och gris. Det kan förefalla märkligt att riska och saknade de viktiga karaktärer• nöt föredrogs framför svin eftersom svi­ na som var nödvändiga för att bestämma net innehåller mer fett än vad nötkreatu• vilken art de tillhört. Detta medför att ren gör. Mat som består av mycket fett det rör sig om1 579 bendelar som kunnat ger en mer mättande känsla än mat som bestämmas till art. Huruvida de djurben är fettfattigt. 51 En tidigare tolkning för som återfanns på de övre däcken är sen­ denna företeelse har varit att flottan valt tida inslag eller inte har inte kunnat be­ nötet framför svinet på grund av dess stämmas. Djurbenen som hade sina fynd­ låga fetthalt vilket skulle göra att nötköt• lägen på undre batteridäck och nedåt bör tet inte härsknade lika fort som svinet.52 ha tillhört Vasas proviantering.47 De djur­ Denna förklaring är något som jag ställer ben som återfanns på övre batteridäck mig frågande till med tanke på att det kommer inte att tas i beaktande här på kött som återfanns på Vasa kommer från Fig.nr l. Montage av de delar av nöt som fanns ombord Vasa Källa: Sellstedt 1964:20. grund av osäkerheten om de är sentida lakegodsförrådet vilket innebär att detta eller inte. kött var hårt nedsaltat. Detta gör att det nen borttagna var det vanligtvis inte så att djuren fick dålig utfodring. 54 I fartygets 53 hålskepp i den så kallade skall mycket till innan det härsknade. mycket kvar att äta av ursprungsvikten. Montaget i bild 1 visar vilka delar av lakegodskällaren påträffades tunnor Det finns berättelser från flottan om att Elva av de 17 underkäksfragment nötkreaturen som återfanns vid utgräv• med ett innehåll av styckat och nedsaltat köttet var så salt att man var tvungen att som hittades på Vasa uppvisar drag som ningen av Vasa. Av montaget går att utlä• kött.'8 Saltning kan ske på olika sätt. Om laka ur det innan det kokades. Urlak­ gör att de troligen tillhört elen gamla sa att alla de köttrika delarna av djuret är man torrsaltar gnids köttet in med salt el­ ningen gick till på flera sätt. Ett var att svenska lantrasen. Fyra uppvisar drag representerade. De kött- och märgfattiga ler så placeras köttet i ett kar med salt köttet lades ner i en balja med sjövatten som tyder på att de är exemplar av små• delarna som svansen och kanonbenen, både över och under sig. Genom detta och det fick sedan stå och laka ur. Ett an­ landsrasen. De två sista käkarna var svå• klövar samt hjärnkassen saknas i materi­ förfarande dras vattnet ur köttet och sal­ nat sätt var att lägga det nedsaltade köt• ra att rasbestämma, men det är mycket alet. Detta gör att jag anser att flottan fö• tet tränger in i köttet. Om köttet då li gger tet i ett laggkärl där en del av laggstava­ troligt att dessa djur tillhört övergångs• redragit nöten framför svinet för att man i en tunna eller annan behållare bildas rna tagits bort så att man fick mellanrum former till mer renodlade raser. Nötkrea• ville åt märgen i djuret. Ett nötkreatur lake som småningom kommer att täcka mellan stavarna. Detta kärl fungerade se­ turen från Vasa visar att boskapen under innehåller mycket mer märg än svinet köttet och konservera det. Ett annat till­ dan som ett såll när kärlet drogs efter far­ 1600-talet var betydligt mindre än den vilket inger en stor mättnadskänsla, sam­ redningsförfarande är elen så kallade la­ tyget uneler cirka ett dygn. Trots att köt• boskap vi har idag. Vissa av exemplaren tidigt som den är mycket fet. Det kan kesaltningen. Där hälls en saltlösning av tet gått igenom denna behandling fanns har bara varit hälften så stora. En ordinär tyckas förvånande att flottan valt att ha en förbestämd styrka över köttet som lig­ det en saltskorpa runt köttet, seelan det ko vägde 130- 170 kilo år 1650, trehundra med käkarna av djuret men om en kokt ger i ett tätt kar eller tunna. Modern blivit kokt. Denna skorpa knackades år senare väger en ko av motsvarande nötkäke knäcks så rinner märgen bok­ forskning har visat att de flesta mikroor­ bort innan köttet kunde ätas vid utspis­ slag mellan 400-500 kg. En av orsakerna stavligen ur elen. ganismer stoppas i sin tillväxt om det fö• ningen. När vikten räknades ut på köttet till detta kan vara att det inte var vanligt Hur såg då de dagliga ransonerna av rekommer en saltkoncentration som li g­ tillmanskapet ingick även benen i denna att avel med främmande kraftiga rasty­ kött ut för de gemena och kajutpersoner­ 9 ger mellan 10 och 20 grader.' portion. När köttet väl blivit kokt och be- per förekom. En annan orsak kan vara na?

330 331 T a b e Il l. De gemenas köttransoner under 1600-talet. Tabell 3. De gemenas fiskranson under !600-talet. Pr-oviants lag 1628 1638 1642 1643 1644 1645 1646 1649 1663 1676 1678 1680 1681 1684 1685 1692 Prov iantslag 1628 1638 1642 1643 1644 1645 1646 1649 1663 1676 1678 1680 1681 1684 1685 1692 Kö u och tonfuk, g 185 o o o o o o o o o o o o o o o Kött och torrfisk, g 185 o o o o o o o o o o o o o o o Salt kött, g o 138 o 2 15 74 180 o o o o o o o o o 160 Torrfisk, g o 82 o 14 o 15 83 83 83 o o o o o o o Torrt kött, g o o 420 o 70 342 198 138 o 140 140 140 140 140 140 42 Stockfi sk, g o o o o o o o o o o o o o 28 28 o Fläsk, g o 55 169 49 o 56 55 323 55 56 21 21 21 21 28 70 Torra gäddor, g o o o o o o o o o o o o o 28 o o Summa 185 193 589 264 144 578 253 461 55 196 16 1 1 61 1 6 1 1 62 168 272 Salt fi sk, g o 277 o o o o o o o o o o o o o o Ka lla. Soderl md , Ulnca, Ma tvrak-kosthallnmg och malt1dsordmng ombord svenska orlogsfartyg under /600-talet, 2004: 40. Strömming, g 280 o 29 1 180 72 48 o 210 60 84 56 56 56 56 o o Lax , g o o 36 o o o o o 28 28 o o o o o o Tabell 1 visar på den dagliga ransonen de köttet förekom endast under fem år Sill ,g o o 180 75 38 41 o o o o o o o o o 42 180 75 38 41 o o o o o o o o o o av kött för de gemena under 1600-talet. med en toppnotering på 215 gram och en Fisk,g o o Lax, sill,bergcnto~ g o o o o o o 276 90 o o 42 42 42 42 42 o , detta beror på bottennotering på 42 gram. Ransonen för Ett avvikande år är 1628 Bergentorsk, g o o o o o o o o 28 o o o o o o o källans karaktär. Av någon anledning har fläsk li gger under de övriga köttsorterna Summa 465 359 541 359 182 149 359 383 227 112 98 98 98 154 70 42 man va lt att föra samman kött och torr­ hela perioden. Även om den ligger lågt i Kalla. Södcrlmd, Ulnca, Matvrak-kosthallnmg och maltidsordmng ombord svenska orlogsfartyg under /600-ta/et, 2004: 44. post. Detta gör det svårt att jämförelse med de andra posterna så fö• fisk som en Fisk stor del varje fisksort har i den totala hur mycket av den dagliga ran­ rekOinmer den under all a år med undan­ få reda på mängden i ransonen. Den nedsaltade fis­ bestod av kött och hur stor tag för två. Här ska ll dock inte uteslutas Tabell 3 visar dagskonsumtionen av fisk sonen som ken står för större delen av konsumtionen del som bestod av torrfisk. Därtill fram­ att det kan ha förekommit fläsk under för de gemena under den studerade perio­ av fisk i jämförelse med den torra. Den to­ kommer inte vilket sorts kött det är frå• posten för år 1628. Toppnoteringen för den, återigen med undantag för år 1628, tala konsumtionstoppen återfinns år 1642 det gäll er de övriga åren så den totala dagskonsumtionen av kött för där köttet och torrfisken är sammanslag­ gan om. Vad med 541 gram medan bottennoteringen tre oli ka sorters kött: sa l­ de gemena återfinns år 1642 då de få r 589 na i en post. År 1628 är överlag ett magert fick de gemena nås år 1692 med endast 42 gram. Intres­ samt fläsk (även det saltat) en­ gram och bottennoteringen återfinns år år vad det gäller variationen i kosten för tat, torkat sant att notera är att fiskkonsumtionen åren 1645 och 1692. Det salta- 1663 då de endast fick 55 gram Y de gemena. Den post som endast redovi­ dast under sjunker generellt över tid.59 År 1658 fick d 6 sas som fisk gör det svårt att utläsa vilken Tba e ll 2K.ajutpersonemas köttransoner un er l 00-talet. order om att inte leve­ Proviantslag 1638 1642 1643 1644 1645 1646 1649 1663 1676 1680 1681 1684 1685 1692 sorts fisk de gemena fick. Den är lite för• proviantmästaren Salt kött, g 278 277 277 277 105 423 469 277 280 14 14 14 14 280 bryllande för om tabellen studeras närma• rera lika mycket sa lt fisk som han gjort ti­ Fläsk, g 56 56 55 55 323 55 56 70 70 70 o 70 55 o re visar det sig att de år som denna post digare med tanke på att männen ombord Summa 333 333 277 333 160 478 792 332 336 84 84 84 14 350 även ström• blev sjuka och dog i skörbjugg av denna Kall a. Söderh nd, Ulnca, Matvrak-kosthallmng och mallldsordnmg ombord svenska orlogsfartyg under J600-talet, 2004: 4 1. finns listad fick de gemena ming, lax och sill, allt nersaltat. Detta pe­ fisk. Nästkommande år kom en order från att smör, mjöl, saltat Tabell 2 visar dagskonsumtionen av åt denne salt kött, fläsk, skinkor, salt­ kar på att posten fisk bör innefatta andra amiralitetskollegium Bergenfisk (torsk från Norge) kött för kajutpersoner under 1600-talet. grönt kött när han gjorde sin seglats ti ll fisksorter än dessa ell er så rör det sig om kött och för strömming.60 Här syns skillnad i antal artiklar i jämfö• Preussen.57 torrfisk. E n annan post som är lite proble­ skulle serveras stället överens med siffrorna i relse med de gemena. Kajutpersonern a Vid en jämförelse med materialet matisk är där lax, sill och Bergentorsk Detta stämmer väl får inget torkat kött. Likväl som de ge­ från Vasa stämmer det animalosteologi­ förts samman. Det går inte att utläsa hur tabell3. mena fick en större ranson av salt kött ska materialet väl överens med de skrift­ Tabell 4. Kaiutt>ersoners fiskranson under 1600-talet. Proviantslag 1638 1642 1643 1644 1645 1646 1649 1663 1676 1680 1681 1684 1685 1692 så fick även kajutpersonerna det i för• liga käll orna som utgör underlaget fö r ta­ Torrfisk, g o 70 83 o 52 139 139 69 o 49 98 o o 140 håll ande till fläsket med undantag för bell l och 2. Det vi ll säga att förekomsten Torkade gäddor, g 69 o o o o o o o 84 o o o o o några år, det är åren 1680- 81 och 1648. av nöt är större än förekomsten av fläsk. Salt långa, g III o o o o o o o o o o o o o III III III 112 112 112 112 140 o Med tanke på att dagsransonen inklude­ Förutom nöt, får och gris återfanns även Salt lax, g III 201 III o o Sa lt ål, g 55 o 56 139 o 50 60 55 o o o o o o ben kan en portion om 14 gram älg och rådjur på Vasa . De sistnämnda ar­ rade Torsk, g o 70 III 222 III o o o o o o o o o inte ha varit speciellt mättande. Toppno­ terna är dock representerade med ett få• Strömming, g o 112 III o o o o III o o o o o o teringen för denna kategori vad det gäl• ta l ben. l det skriftliga materialet åter• Sill,g 240 140 222 139 139 o o 139 70 70 70 70 140 112 83 104 56 o o o ler dagsransonen av kött ligger på 792 fi nns varken älg, rådjur ell er får men tack Fisk, g o 70 o o o o o o Lax, sill, bergen~ g o o o o o 360 389 o o o o o o o återfinns år 1676 och botten­ vare det osteo-arkeologiska materialet gram och Bcrgcntorsk, g o o o o o o o 69 84 70 70 70 140 o noteringen finns år 1685 med endast 14 från Vasa vet vi att även dessa djur ingick Bcmfisk, g o o o () o o o o o 98 o o 140 o gram.56 När det gäll er G ustav Il Adolf så i kosten ombord. 5 ~ Stockfisk, g 69 o o o o o o o 56 o o o o o Summa 655 663 777 715 469 549 588 554 406 399 350 252 560 252 . Kalla. Södcrlmd, Ulnca, Matvrak-kosthallmng och maltidsordnmg. ombord svenska orlogsfartyg under 1600-talet, 2004. 45 . 332 333 Tabell 4 visar dagskonsumtionen för det gäller flottan är nedgången i fiskkon­ flottans del. Av tabellerna ovan har vi plogbenet hos långorna är längskluvet kajutpersoner. Variationen i fisksorterna sumtionen påtaglig under 1660- och dock sett att det inte betyder att köttran• med snittmärken på tandbenets framän• är större för denna grupp än för de geme­ 1670-talen, vilket är en mer precis tidspe­ sonerna ökade något vidare. Här kan da och främre delen av ryggraden saknas. na. Torkad fisk i någon form fick denna riod än den som Heckscher anger för man tänka sig att om amiralitetet var av Fisken har blivit fläkt på undersidan och grupp under hela den studerade perio­ konsumtionen av fisk på land. Måltids• den åsikten att fisk inte var en fullgod har fått främre delen av ryggraden utsku­ den med undantag för år 1644. Samma ordningarna från flottan under 1600-talet kost utan orsakade sjukdomar, kan den­ ren. Detta gjordes för att man lättare problem återfinns i den här kategorin uppvisar att man inte frångått bruket na åsikt även ha delats av andra som skulle kunna spänna ut sidorna för efter­ som i den förra, det är mycket svårt att med köttfria dagar som är ett katolskt skötte om utspisningen på land som till följande torkning, det vill säga flatfisk be­ urskilja vilka fisksorter som döljer sig påfund. 64 Utterström konstaterar en exempel herrefolk på större gårdar och redning. Detta visar att långan inte varit bakom posten fisk. Hur stora delar som nedgång i fiskkonsumtionen vid Barnhu­ liknande. Om de gjorde detta kan även så kallad spillånga (som används i dag till representeras av de olika fiskarna lax, sill set först från 1730-talet. Anledningen till de ha sänkt fiskkonsumtionen och ersatt lutfisktill verkning). Vid spillängetillverk• och Bergentorsk i dagsransonen fram­ detta var att den norska fisken var dyr den med annan kost till sina pigor och ning fläks fisken nämligen in i själva kommer heller inte. Ä ven för denna ka­ samt att det gick åt mycket smör vid till­ drängar. 6~ stjärtregionen. Långan i materialet är tegori är det den salta fisken som står för redningen av fisken, även detta var kost­ Fiskbenen från Vasa har genomgått mest troligt rester från en torrfiskbered­ merparten av konsumtionen i förhållan• samt.60 Detta pekar på att nedgången i osteologisk analys och denna visar att ning där fiskkropparna efter fläkningen de till den torkade. Denna kategori av fiskkonsumtionen inte skedde samtidigt strömmingen är väl representerad följd av bålen sammanbands parvis vid stjärt• män har fler sorters insaltad fisk att äta för samtliga grupper på land och att ned­ av långan. Därefter kommer torsk, gädda arna, därefter upphängdes de på tork­ än de gemena. De gemena har tre specifi­ gången är cirka 60-70 år tidigare på sjön och lake. Ett av proven uppvisade även stänger. Fisken kan ha saltats innan tork­ cerade sorter medan kajutpersonerna än vid Barnhuset och eventuellt andra nio stycken fjäll från abborre. Dessa fjäll ningen.70 har sex. Sill och strömming står dock för inrättningar på land. Studier vid Barnhu­ bevisar inte förekomsten av fisken, efter­ Den torkade fisken bestod av olika merparten av den saltade fisken. Topp­ set och för hospitaljonen visar att kött• som fjällen kan ha följt med strömmin• sorter. Torsken kunde till exempel rensas, noteringen av daglig fiskkonsumtion fin­ fria dagar inföll vissa år på onsdagar, fre­ gen vid fångsten eftersom både ström• torkas på klippor och saltas; den kallades ner man år 1643 då den ligger på 777 dagar och lördagar så sent som på 1680- ming och abborre fångades med samma då för klipp- eller bergsfisk. Om fisken is­ gram och bottennoteringen återfinns talet.66 Detta är en kvarleva från den ka­ redskap. Strömmingens storlek tyder på tället var rensad, lufttorkad på stativ men åren 1684 och 1692 då den ligger på 252 tolska tiden. Här skall även påpekas att att den fångats i mellersta Östersjön, nor­ inte saltad, kallades den för stock- eller gram."' Sill, Bergenfisk och lax (både sal­ bruket av köttlösa dagar på onsdagar och malstorleken för denna fisk utanför torrfisk. Om denna fisk fick ligga för tad och rökt) var även det gott nog för fredagar levde kvar inom flottan så sent Stockholm är cirka 17-18 centimeter. länge eller om den blev fuktig gick det Gustav II Adolf på hans resor till sjöss.62 som under andra hälften av 1700-talet.67 Strömmingen från Vasa mäter mellan mask i den. Innan denna torkade fisk Även för kajutpersonerna sjunker fisk­ Utterström pekar på den myckna kon­ 15-20 centimeter. Övrig fisk i materialet som var hård som trä kunde tillredas var konsumtionen över tid. sumtionen av smör vid beredningen av kan även den ha fångats i Östersjön med man tvungen att slå ut den med ett hårt Den generella nedgången i fiskkon­ fisk som en av orsakerna till nedgången i undantag för långan. Denna fisk kräver verktyg som till exempel en sten. Anka­ sumtionen är något som Heckscher note­ fiskkonsumtionen. Uppgifterna om högre salthalt. Detta är anledningen till ret kunde tjäna som underlag när detta rade i sina studier av kost på land under smörtilldelningen inom flottan visar att att den mycket sällan gästar den sydväst• gjordes. Fisken skulle bankas till den blev 1600-talet. Heckscher har dock en flytan­ tillgången generellt var riklig och detta ligaste delen av Östersjön. De närmaste mör. Skinnet fick inte slås sönder efter­ de skala över när detta sker och varför. kan ha att göra med att smöret användes områdena för att fånga långa i någon som den höll ihop fisk köttet. Klippfisken Heckscher menar att de katolska mat­ vid beredningen av fisken. större utsträckning är i Skagerack, Nord­ blev ofta lagd i balja med saltvatten, det­ reglerna för fastan var djupt rotade. Det förefaller som anledningen till sjön och Atlanten. Troligast är denna fisk ta vatten blev man tvungen att byta ofta. Dessa vanor överlevde reformationen på den minskande fiskkonsumtionen får sö• en importvara69 stockfisken blev lagd i blöt 12-14 timmar 1500-talet och förändrade sig radikalt kas på annat håll än i ett brott mot deka­ Eftersom långan förefaller vara en i färskt vatten med tillsats av soda. Där• först under 1600-talet. Nedgången i fisk­ tolska fastereglerna. En anledning kan importvara, måste den ha fraktats till efter flåddes fisken och blev skuren i konsumtionen menar Heckscher inte har vara som tidigare nämnts att amiralitetet Stockholm konserverad för att inte för• lämpliga bitar som sedan kokades. 71 Det att göra med en sänkt levnadsstandard ansåg att fisk inte var en bra kost. Påbu• störas under transporten. Egenskaper i finns även uppgifter om att gädda och sill för några större befolkningsgrupper på det, som kom 1658, passar väl in i ned­ materialet tyder på att fisken genomgått torkades.72 Det sistnämnda stämmer grund av krigen under 1600-talet.63 Vad gången under 1660- och 1670-talen för någon form av förädling. Pannbenet och mycket bra med uppgifterna om att det

334 335 fanns torkad gädda ombord. De mindre strömmingsnät och långrevar. Näten har per kilo och nät blir maxmängden ström• mycket fort. Ostronen måste således ha fisksorterna som sill och strömming skars haft en längd av 14meter och ett djup på mingar 1500 strömmingar för de båda förvarats i tunnor med tillräcklig salthalt upp utan att fläkas helt, de sammanbands cirka tre meter. Totalt återfanns två vind­ näten.so så att de trivdes och inte självdog. När två och två för att sedan hängas upp på or, varav en låg nedpackad i en tunna. På Sköt- och långrevsfiskets karaktär ty­ man öppnar ett ostron känner man om­ tork. Ett annat förfaringssätt för att torka denna vinda fanns även fragmentariska der på att dessa redskap inte har kunnat gående om det lever eller inte. Ett levan­ dem var att fisken spjälades upp och fäs• spår av tågvirke. Till detta hörde även ett användas direkt från skeppet. Utöver en de ostron kämpar emot när skalet öpp• 73 tes mot en husvägg. Om det var ett så• sänke. Allt detta tillsammans utgjorde mindre båt går det åt två-tre man för nas, och det dör inte förrän nerven skär dant väder att det var vådligt att tända i redskapen för att fiska torsk. De två rodd och motsvarande vid utläggningen av till unelerskalet När ostron serveras byssan finns det en möjlighet att den tor­ strömmingsskötarna har haft en längel av och vittjning. Idealet för denna form av råa idag är det uteslutande med lime el­ kade fisken just åts torkad. Från livet på 14 meter. Djupet för dessa har troligen fiske är att det finns grund och skär där ler citron. Den främsta anledningen till land vet vi att svenskarna åt torkad fisk inte överstigit tre meter. Det enda som redskapen skall läggas, det minsta som detta är att se om ostronen dött från med smör och man till och med byte ut bevarats av långrevarna är deras stickor. krävs är en relativt lugn sjö. När skeppet öppnandet fram till serverings 2 När den 1 brödet mot torkad fisk _I- Tågvirket i skötarna och hur dessa är väl hade lämnat skärgårelen och befann syrliga saften når ostronet drar det ihop De olika proverna som visar på före• konstruerade är allmänt för Nordeuropa. sig i sjögång var dessa fiskeredskap oan­ sig om det fortfarande lever. Under 1600- komst av strömming ombord Vasa skiljer Skölarnas flöten av bark och sänkstenar• vändbara. Redskapen för denna form av talet fanns det en rad olika sätt att anrät• sig från varandra. I det ena provet är an­ na har en komplicerad lindning för fäs• fiske har därför tillskrivits högre stånds• ta ostron om man befann sig på land­ talet kotor i relation till kranialbenet på• tandel av barkflöten vid övertenen. Den­ personer. Kaptenen och besättningen var backen, en av varianterna var att förvälla fallande liten. Detta kan tyda på att det na lindning är regionalt begränsad. Det strängt förbjudna att lämna fartyget un­ dem snabbt och späcka dem med persilja, rör sig om bortkastade måltidsrester. Hu­ förefaller som att dessa skötar har sin der tjänstgöring om de inte blev beordra­ smör, lök och låta dem hastigt koka upp i vudet har då brutits av och slängts bort hemvist någonstans i närheten av Riga­ de att göra detta i tjänsten. Huruvida det­ vin. En annan var att ta ut dem ur skalen medan resten av fisken har ätits upp, in­ bukten. Långrevarnas ursprung är inte ta påbud efterlevdes uneler fredliga för• och stuva dem med smör, muskot, lök, klusive benen. l det andra provet är rela­ helt klarlagt men revarna uppvisar en all­ hållanden är inte klarlagt. Rymningsris­ nejlikor, timjan, rivet bröd och citronsaft. tionen mellan kotor fån ryggraden och mänt hållen typ som kan ha existerat i ken torde dock ha gjort att tillstånd att Ostronen kunde även frikasseras med kraniet mera normal. Detta tyder på att Baltikum, likväl som kring Östersjöns lämna fartyget inte gavs lättvindigt till de färskt smör, hackad lök, persilja, rivet resterna från detta prov kommer från ett kuster överlag. Antalet här är två, de har gemena. Redskapen som pilken och bröd. Ytterligare ett annat sätt var att lyf­ kärl med inlagd eller saltad strömming.75 haft en öglestorlek på 1,8 cm. 7 ~ Öglestor• torsksnöret är däremot fiskeutrustning ta dem ur sina skal och halstra dem.83 l Ä ven om det i materialet från Vasa visar leken i näten tyder på att dessa är gjorda som lämpar sig väl till att fiska med di­ likhet med de alkoholdrycker som redo­ på förekomst av något som har tolkats av lekmän och inte yrkesfiskare. Yrkes­ rekt från fartyget, när det låg till ankars. gjorts för ovan förefaller det som om som rester efter en måltid av inlagd fisk, fiskare använde sig av något mindre ög• Dessa redskap har därför klassats som dessa ostron även de är privata förrådg4 bör här påpekas att dessa fiskar som sal­ lor än de som finns på näten från Vasa. tillhörande de gemena omborcl.s' tas in och fått ligga i lagen ett tag genom­ När näten var lagda och tillströmningen Det animalosteologiska materialet Fågel gick en process som gjorde att fiskbenen av fisk var hygglig kunde upp till 30 kg från Kronan uppgår i dag till lO% av den Det finns ingen fågel i provianteringslis­ blev så mjuka att de med lätthet kunde fisk fastna i dessa nät. Den strömming totala fynclmängden. Detta gör i rengjort torna, trots detta återfanns fågelben om­ ätas. Detta medförde att spillet från som fastnade i näten räknades till kate­ och torkat tillstånd mellan 70 och l 00 bord på Vasa. Det skulle vara mycket för• dessa fiskar blev litet i ransonen för de gorin grov konsumentströmming under kilo ben. Dessa har dock ännu inte ge­ vånande om man inte fann dessa även 76 ombordvarande. 1600-talet. Antalet strömmingar per kilo nomgått någon analys. Oaktat detta har ombord på Kronan. Av den osteologiska Med tanke på den mycket salta kos­ av denna sort låg på mellan l 7- 25 styck­ en mängd ostronskal påträffats vid ut­ rapporten från Vasa går att utläsa att den ten ombord så är det inte förvånande att en.7Y Om det gick 17 strömmingar per grävningen av Kronan i utrymmen som fågel som var vanligast förekommande i fiskeredskap påträffats vid utgrävningar• kilo och man utgår från att den totala har klassats som förråd. Ostron finns inte materialet är tam höns. Därefter kommer na av både Vasa och Kronan. Fiskered­ fångsten var 30 kilo per nät skulle det med bland proviantartiklarna, inte ens tamgås och gräsand medan orre och dal­ skap är inte en ovanlig fyndkategori vid innebära att fångsten skulle vara 510 fis­ för kungen själv. Dessa ostron är intres­ ripa delar tredje platsen.Alla dessa fågel• utgrävningar av fartyg som Vasa och kar per nät, vilket gör en maximalfångst santa eftersom de tillhör de skaldjur som arter är vanliga i stockholmstrakten för• 77 Kronan. De fiskedon som återfanns på på 1020 strömming på de båda näten. Var människan inte tål att äta om de har utom dalripan som förekommer i Värm• Vasa består av torsksnöre, pilk, skötar, tillströmningen istället 25 strömmingar självdött, man blir matförgiftad och det land, Gästrikland och norröver. Benma-

336 337 terialet från tamgåsen överensstämmer bör vara fem gram, vanligtvis är dock om det inte var fullt möjligt att anrätta 1600-talet känt till drottning Kristinas med motsvarande ben hos något äldre dagsransonen det dubbla. I dag räknas ostronen på samma sätt till sjöss som de livmedikus bok. Boken kom 1642 och de tamgäss med undantag av ett bröstben, salt som en ingrediens i livsmedel och tillreddes på land. Med detta inte sagt att högre ståndspersonerna hade tagit till sig ett skenben och ett lårben som är större. hör till gruppen G RAS ( Generally Re­ dessa kryddor även användes i medi­ att citrusfrukter var bra mot skörbjugg Benen är betydligt större än de som finns garded As Safe ). Det finns ingen siffra på cinskt syfteY" De räkenskaper som finns och tagit med sig ett eget privat förråd av i det medeltida materialet från Lund och hur stor mängd salt den mänskliga krop­ för Gustav li Adolf pekar på att kryddor­ dessa frukter. Lödöse. Fjäderviltets ben, det vill säga pen kan få i sig utan att bli förgiftad . na i alla fall [ör kungens del användes till dalripa, orre och gräsand stämmer väl Oaktat detta råeler det inget tvivel om att matlagning med tanke på att dessa varor Avslutande diskussion överens med recent jämförelsematerial. en människa kan bli förgiftad av att äta listas uneler proviant och köket97 Att använda sig av två ol ika sorters käll• Hos skogshönsen är det ben från tuppar för mycket salt kontinuerligt.'9 Frågan Att frukter som lime och citroner inte material har gett min uppsats en bredd och hos gräsanden mest troligt en hona. kvarstår vad allt salt använts ti ll. Visst finns med i spisordningarna är anmärk• som den inte haft om jag enelast arbetat Alla fågelarters kött som är represente­ måste det ha gått åt en del salt till kok­ ningsvärt. Det finns flera anledningar till med en av dessa källor. Detta på grund rade i materialet tjänar mycket bra som ningen av ärtorna men inte i de så stora detta. Henrik Flemin g skriver i ett brev av att de olika källorna berättar olika sa­ [öda för människan.85 mängder som över 20 gram per man och till Axel Oxenstierna och beklagar sig ker. Jag är av den åsikten att om dessa två Ombord på Vasa och Kronan har för­ dag. Nu förhåller det sig även så att när över konditionen hos besättningsmän• kategorier av källor får mötas och kom­ utom fiskedon jaktvapen återfunnits. man kokar ärtor så bör de saltas när de nen i flottan under sommaren år 1628. plettera varandra, utan att ge den ena el­ Den främsta anledningen till att dessa blivit mjuka, eftersom det är mycket Det förefaller som om merparten av ler den andra företräde kommer forska­ jaktvapen tagits ombord bör ha varit för svårt att få ärtor att mjukna om man till­ svenska flottan besättningsmän var sjuka ren närmare hur det en gång var. Tack att skjuta småvilt, framför al lt fågeJ.86 sätter saltet från börjanY0 Ä ven om ka­ i diverse sjukdomar. Brevet genomsyras vare detta arbetssätt har det framkommit Ombord Vasa har sex jaktvapen fram­ jutpersonerna inte fick sig tilldelat salt av av en uppgivenhet över att inte kunna en bild av kosthållningen ombord på ör• kommit, allt järn på vapnen är bortrostat flottan så hade Gustav II Adolf både tillgodose de sjukas behov av mat och logsfartyg uneler 1600-talet, som visar att vilket innebär att vapnen saknar pipor grant och grovt salt på sin meny om­ dryck. F leming berättar bland annat i det fanns andra livsmedel ombord än en­ och lås. Av de sex jaktvapnen är två hol­ bordY1 brevet att han lyckas köpa upp ett par bart de som återfinns i spisordningarna ländska lodbössor, ett är ett tyskt jaktva­ r övrigt lyser grönsaker, kryddor, bär hundra citroner av en holländare för att och räkenskaperna bygger på. pen med hjullås, ett är ett tyskt jaktvapen och frukter med sin frånvaro i proviant­ ge dessa till dem som var sjuka i skör• Öl var den vanligaste drycken om­ med lunt- eller flintsnappslås, ett är ett räkenskaperna vad det gäller de två stu­ bjugg. Fleming köpte upp holländarens bord, både för de gemena och för kajut­ sydtyskt jaktvapen med hjullås och det derade grupperna92 Gustav II Adolf var hela lagerY8 Drottning Kristinas livmedi­ personerna. Den lägsta ransonen låg på 2 sista är ett tyskt jaktvapen med hjullåss7 dock välförsedel med kryddor och dylika kus skriver att citroner är bra mot skör• liter per dag. Vatten förekommer inte alls ting på sina örlogsresor. Här återfinns bjugg, till och med att de fördriver sjuk­ i de skriftliga källorna och det finns hel­ Salt, kryddor, frukt, nötter, svamp bland annat gurkor, mandel, ris, fikon, domen. Livmedikusen påpekar även att ler inga arkeologiska källor som bekräf• Den enda kategorin av de två studerade ingefära, peppar, anis, muskot, muskot­ sjöfolk ser till att få tag i citroner när de tar att vatten togs ombord. Utan vatten grupperna som får salt sig tilldelat är de blomma, saffran och alun på dennes kommer till platser som har denna kan ingen mat ha lagats så vatten måste gemena. Man kunde tro att den myckna meny93 Nu var Gustav II Adolf inte en­ frukt. 99 Vid studier av räkenskaperna ha varit med ombord. Varifrån vattnet salta maten i övrigt skulle ha varit nog sam om att nyttja detta. Vid utgrävningen som rör slottet så visar det sig att citroner togs i Stockholm för att rusta hela flottor för dessa män. Vid studier av räkenska• av Kronan har framkommit valnötter, ell er lime är något som serveras dagligen är inte klarlagt men en möjlighet är att per visar det sig att elen dagliga saltranso­ nötskal, ingefära, vitlök, diverse fruktkär• i olika former som till exempel sallad. det togs det från Norrström som var be­ nen är hög. Toppnoteringen li gger på 77 nor, pepparkorn, ingefära, plommon, Kostnaderna för dessa citroner eller lime läget nära staelens skeppsgård. Utöver öl gram per dag, vilket måste anses som en korinter, kanelstänger, vindruvor, mus­ är ringa. 1011 Vad citrusfrukterna ombord förekommer inga andra drycker i det mycket hög dagsranson. l kontrast till kotnötter, svamp, diverse bär och ansam­ Kronan representerar är inte helt klar­ skriftliga materialet men det arkeologis­ denna ranson står bottennoteringen som lingar av frukter94 Frukterna som åter• lagt, men de är funna i ett slutet fynd som ka materialet visar att det fa nn s både vin 11 endast är på två gram per dag. Däremel• funnits, har varit plommon, körsbär, vin­ förefall er ha tillhört en befälsperson. ll och sprit ombord fartygen i den svenska lan finner man dagsransoner på 14, 27, druva, äpple och citrusfrukterY5 När man En inte al lt för vågad gissning är att dessa flottan. Ä ven om det är Vasa och Kronan, 28, 30 och 42 gram.~' I dagsläget rekom­ ser denna ansamling av kryddor kan i högre ståndspersoner som var befäl om­ som står som exempel i texten, är det inte meneleras alt det dagliga intaget av salt alla fall inte jag låta bli att fundera över bord örlogsfartyg under senare delen av troligt att de skulle vara avvikande från

338 339 övriga fartyg i flottan under sin samtid. je dag. Här kan dock inte uteslutas att att skördeutfallet varierade och gav upp­ tets direktiv. Ett exempel på detta är när På grund av detta tolkar jag fynden från människorna under 1600-talet hade vant hov till växlande priser från år till år un­ man i slutet av 1650-talet bestämmer sig dessa fartyg som representativa för den sig med en salt kost. Även om de om­ der 160()-talet på spannmål. Ä ven om för att proviantmästarna skall leverera svenska flottan. bordvarande valt att salta sina matranso­ flottan fick sin proviant i form av skatter mindre fisk till fartygen. Vad det gäller Bröd var en viktig stapelvara och för• ner efter att de var tillredda varje dag, bör detta faktum ha försvårat proviante­ faktorerna professionalitet, kommersia­ utom bröd serverades olika grynsorter undrar jag över de högra mängderna salt ringen. Smörets variation i pris är liten litet och social påverkan var detta inget och mjöl som cerealier, i all a fall för de såsom 77 gram. under perioden vilket stämmer väl över• männen ombord kunde styra själva. De gemena. Kajutpersonerna fick inget mjöl Kryddor, frukt, bär, nötter och svamp ens med att den artikeln uppvisar små var utelämnade åt de styrandes och pro­ men det behöver inte betyda att de inte är andra artiklar som inte finns listade i variationer i konsumtionen ombord. viantmästarnas kunskaper och inböreles handlade mjöl för sina egna pengar. Av räkenskaperna eller i provianteringslis­ Detta ger indikatorer på att den avgö• relationer. De ombordvarandes fem sin­ mejeriprodukter serverades smör och torna, men trots dessa togs de ombord, i rande faktorn för olika livsmedel som va­ nen hade inte mycket med att göra vad ost. Därtill kommer ärtor. Två viktiga hu­ alla fall av kajutpersonerna. En annan ar­ ri erade kraftigt i konsumtionen ombord, männen åt ombord vad det gäller de ge­ vudposter för animalier var kött och fisk. tikel som togs ombord var citrusfrukter inte visar hur lätt eller svårt det var att mena. Dessa kan möjligtvis ha kommit I köttkategorin var nöten dominerande. och detta är ytterligare en kategori som lagra de olika livsmedlen utan variatio­ till uttryck i de matpaket som de gemena Fläsk spelar en liten roll i den dagliga inte finns med i teorin. Jag finner det ner i produktionsbetingelser. förde med sig för att förtära inomskärs, kosten och i detta fall stämmer de histo­ mycket märkligt att amiralitetet valt att l början av artikeln redogjordes för innan utspisningen påbörjades av flottan. riska och arkeologiska källor väl överens. inte ha citrusfrukter med på spisordning­ en rad faktorer som är av betydelse för Efter det var männen utelämnade till Ä ven får förekom ombord men i en ringa ar. Anledningen till detta är den känne• människans val av födoämnen och ätbe• elen mat och dryck som fanns ombord. mängd. Fisksorterna för de gemena be­ dom som fanns om deras egenskaper och teenclen. Det grunclläggancle basala be­ För kajutpersonerna förefaller de fem stod av stockfisk (torkad fisk) , torkade de var inte heller speciellt dyra i inköp. hovet av födoämnen för människan är sinnena ha kommit till större uttryck än gäddor, strömming, sill, Bergentorsk och Fleming skriver redan 1628 om hur han faktorer som fysik, näring och effektivi­ hos de gemena. Detta på grund av att lax medan kajutpersonerna utöver dessa ger citroner till dem som låg sj uka i skör­ tet. Vad det gäller de ombordvarande och man återfunnit bland annat vin, andra al­ fisksorter även fick långa och ål, allt ned­ bjugg ombord den svenska flottan. Trots deras arbete var det inget fel på vare sig koholhaltiga drycker, kryddor, ostron, saltat. Nu finns det både jaktvapen och detta väljer man att under hela 1600-talet fysiken eller effektiviteten. Av ätbarhet• frukt och bär ombord Kronan. Dessa är fiskeredskap från Vasa och Kronan vilket inte ta ombord citroner eller lime som ett ens tre faktorer som empiri/tradition, mest troligt är privata förråd. Här harka­ visar att de ombordvarande försökte så dagligt livsmedel för männen ombord. ideologi och teknologi så spelade nog j u tperson er haft möjlighet att ta med sig gott man kunde skaffa färsk matnärman Av de livsmedel som togs ombord en­ empirin/traditionen och ideologin minst det man tyckte om. tröttnat på den salta maten. Stora mäng• ligt räkenskaperna och spisordningarna roll för männen ombord. Männen om­ der av ostron har påträffats på Kronan var det brödet som stod för de största bord hade inte mycket att välja på. Det utan att de finns med i spisordningarna. svängningarna år från år. Ä ven fisken Referenser som serverades var man tvungen att äta Dessa är anmärkningsvärda eftersom svänger mycket medan öl och mejeripro­ Otryckta källor upp. De gamla katolska fastereglerna ostron är ett mycket känsligt livsmedel. dukter uppvisar den minsta variationen. spelade dock en viss roll med tanke på dc Arkiv Andra livsmedel som förekom i prakti­ Detta kan tyckas märkligt eftersom bröd köttfria dagarna. Vad det gäller teknolo­ Slottsarkivcl (SLA) ken men inte i teorin var älg, rådjur och bör ha varit en livsmedelsartikel som har gin var man helt beroende av tekniska Hovförtäringen, Stockholm, 1627. fågel. hört till de lättaste att lagra ombord jäm• föräcllingsmetocler som insaltning och Hovförtäringen, I A vol 46. Stockholm, 1636. Salt är en artikel som förekommer te ärtor och cerealier. Förklaringen mås• torkning för att någon mat överhuvudta• dagligen men endast för de gemena och i te således vara en annan. En tänkbar för• Utgrävningsrapporter get skulle serveras. Faktorn ekonomi gör mycket stora mängder. Frågan kvarstår klaring kan vara den att det var större Einarsson. Lars, Rapporr om 1993 år marinar­ sig påmind i till exempel de kraftigt fluk­ vad allt salt använts till och om man inte variationer i produktionsbetingelserna keologiska undersökningar av vrokel efter re­ tuerande priserna på spannmål. Detta galskeppet låg på gränsen till att bli förgiftad. Den för spannmål än för de övriga livsmedels­ Kronan, 1993. gör att tillgången på bröd svänger kraf­ dagliga saltransonen som pendlar mellan kategorierna. På grund av detta blev det Einarsson, Lars. Rapporl om 1994 år marinar­ tigt uneler 1600-talet i motsats till smör keologiska 77-2 gram tillsammans med den övriga större svängningar i tillgången på bröd undersökningar av vraket efier re­ som inte har lika stora variationer i pris galskeppet Kronan, 1994. salta och torra maten bör ha torkat ut än utbudet på smör och även fisk. Pris­ unel er samma tid. De ombordvarandes Einarsson, Lars kroppen, trots den stora mängden öl var- uppgifter102 visar att slutsatsen kan dras , Rapporl om 1995 år marinar­ kost var i stort anpassad efter amiralite- keologiska 1111dersökningar av vrokel efter re- 340 341 galskeppel Kronan , 1995. holm, 1950. koslen för 350 år sedan, Stockholm, 1986. 21 Eriksson, Willman. En kor! beskrivning på Einarsson. Lars, Rapporl om 1996 år rnarinar­ Cederlund, Carl-Olof, Fiske på Wasa. Eli bi­ Zettersten, Axel, Svenska fiolfans h islaria åren en resa till Oslindien och Japan, Stockholm , keo!ogiska undersökningar av vraket efler re­ drag Iii! kännedom om äldre fiskeredskap , 1522- 1634, Stockholm, 1890. 1992 (nytryck): 71. galskeppel 2 Kronan, 1996. RIG. årgång49, 1966. Zettersten, Axel, Svenska flotians hisloria åren 2 Hovförtäringen, Stockholm , 1627:7, slott­ Einarsson, Lars, Rapporl om 1997 år marinar­ During, Ebba, Osleologi: benens viltnesbörd, 7635- 1680, Norrtälje, 1903. sarkivet. keologiska undersökningar av vraket efier re­ Gamleby, 1996. Noter " Einarsson, Lars, Rapporl om 1994 år marin­ ga!skeppel Kronan , 1997. Eriksson, Willman arkeologiska undersökningar av vrakel , En kor/ beskrivning på en 1 Bringeus, Nils-Arvid, Mal och må/lid, Lund, efter Einarsson, Lars, Rapporl om 1998 år marinar­ resa till Ostindien och Japan , Stockholm , 1992 1988: 11-24. regalskeppet Kronan , 1994:20. keologiska undersökningar av vrokel efier re­ (nytryck). 24 Einarsson, Lars, Rapport om 1995 år 2 Söderlind, Ulrica, Matvrak-kosthållning och marin­ galskeppel Kronan, 1998. Hamilton arkeologiska undersökninga , Edward, Sjös/rid på Wasas tid, mållidsordning ombord svenska örlogsfarlyg r av vrakel efter Einarsson, Lars, Rapporl om 2002 år marinar­ Stockholm, 1982. regalskeppel Kronan, 1995: 17 under 1600-w/el, Stockholm, 2004: l , 11. , 19. keologiska undersökningar av vrakel ef/er re­ Heckscher, Eli 25 MorelL Mats, S!udier i den svenska , F, Sverige ekonomiska his!Oria 3 Zettersten, Axel, Svenska fiollans his!Oria livsmed­ galskeppel Kronan. 2002. fi-ån Gus1av elskonsum/ionens hisloria- Vasa Il:!, Stockholm, 1949. åren 1522- 1634, Stockholm, 1890: 149, 153. hospitalhjonens Lepiksaar, Johannes, Fågel- och fiskresler fi-ån livsmedelskonsumtion 1621-1872, Uppsala, Helmfrid, Björn, ... iblandh 1/and!wercken 4 Zettersten, 1890: 199 ff. regalskeppet Vasa, 1964. 1989:319. d hel Förnämbsle ... , Norrköping, 1959. 5 Zettersten. l890: 149, 153. 26 Sellstedt, Hans, Os!eologiskl bearberning av Henningsen. Hening. Somandens kogebok, Soop, Hans, Silve1; brons, mässing, lenn­ 6 Kaijser, Ingrid, Ur sjömannens kista och lun­ djurbenen anlriiffade i rega/skeppel Wasa, 1964. Ålborg.l976. bruksföremål .fi-ån örlogskeppet Vasa, Lund, Databaser na, Stockholm, 1982. 2001:65. Henningsen, Hening, Somandens drikkelse, 7 Zettersten, Axel, Svenska jlotwns historia 27 SAOB, A2343, R2398. Ålborg, 1977. SAOB, A2343, R2398. åren 1635- 1680, Norrtälje, 1903:242, 279. Muntliga källor Jansson, Arne, Palm, Lennart Andersson och '" Vi liner, 1986:62. 8 Med kajutpersoner avses i texten de högre Södcrberg, Johan, Daglig! bröd i onda 1ide1; 29 Söderlind, 2004:35. Sigurd Arason, Associate Professor, Depart­ befälen som uppehöll sig i kajutan. Med geme­ Priser och löner i Slockholm och Västsverige 311 Campbell, Åke, Del svenska bräde!, Stock­ ment of food science. University of lceland. na menas dc lägre befälen och de övriga om­ 1500-1770, Göteborg. holm, 1950: 184 Lars Berglund, fi skare och ordförande i Gävle bordvarande förutom skeppsgossar. , 234 f. fisk. Kaijser, l ngrid, Ur sjömannens k isla och lUnna, " Henningsen. Hening, Somandens 9 Söderlind, 2004: 28 f. kogebok, Stockholm, 1982. Ål borg, 1976: 15. Lars Einarsson, forskningsansvarig för Kro­ 10 Henningsen, Hening, Somandens drikkelse, Lars Levander, Fattigt folk och tiggare, Stock­ " Zetterstcn. 1890: nan projektet, Kalmar länsmuseum. Ål borg, 1977: 26. 149. holm, 1934, Landsväg, krog och marknad, ·" Hovförtäring Fred H ocker, forskningschef och doktor, Vasa­ 11 Villn en, Stockholm, 1627: 8, SLA. Stockholm, 1935. er, Katarina, Blod, kryddor och sol- lä• museet, Stockholm. kekoslen .för 350 år sedan, Stockholm, 1986: 62. " Henningsen, 1967: 16. Morell, Mats, Studier i den svenska livsmedels­ 31 Ewa-May Ohlander, Nutritionist. Livsmedels­ 12 Thunaeus, Harald, Ö/els hisloria i Sverige l. · Zettersten, 1890: 210. konsumlianens hisloria- hospila/hjonens livs­ verket. Från ä!ds!a lider Ii!/ 1600-wle!s "' Söderlind, 2004: 36 f. medelskonsumtion 1621- 1872, Uppsala, I 989. s/111, Stock­ Tryckta källor holm, 1968: 202 f. 37 Hovförtäringen, Stockholm , 1627:7, SLA. Soop, Hans, Silver, brons, mässing, len n- bruks­ Colcri, M, John, Oeconomia, del är hushå!ds• 13 Zettersten, 1890: 149,199 " Söderlind föremålfrån örlogskeppel Vasa, Lund, 200 1. ,210. , 2004: 38 f. undenvisning för 40 åhr sedan jorswänskal, '" Helmfrid, Björn, ... iblandh Hand/w 39 Soop, 2001: Söderlind, Ulrica, Matvrak-lwslhå!lning och ereken 51 f. Stockholm, 1683. d hel Förnämbste ... , Norrköping. 1959:19. 411 111åliidsordning ombord svenska örlog~fanyg Söderlind, 2004: 39. Faxe, Arvid, Afhaudling om llusflållningen Ii!! 15 41 under 1600-talel. Stockholm, 2004. Helmfrid . 1959: 20 ff. Hovförtäringen, Stockholm, 1627: 8, SLA. sjöss, Karlskrona, 1782. 16 Swensk, John, Brunnar, vakar och vattenled­ Hel m frid, J 959: 22 ff. 42 Söderlind, 2004: 39. Palmcron, Andreas, Sundhelens Spegflel, 17 Coleri, M, John , Oeconomi ningar, Samfunde! S:l Eriks årsbok, Stock­ a, det är hushå/ds• 43 Einarsson. Lars. Rapporl om 1996 år marin­ Stockholm, 1642. underwisning för holm, 1941. 40 åhr sedan .förswänskal, arkeologiska undersökningar av vrakel efter Sale, Romble. Tflen Franszöske kockeu och Stockholm, Thunacus, Harald , Ö/els his101·ia i Sverige l. 1683: 302 . regalskeppel Kronan, 1996, bilaga VI:4, 10. pastejbagaren, Stockholm, 1664. Från äldsta tider Ii!! !600-iale!s s/u!, Stock­ "Swensk,John, Brunnar, vakar och vattenled­ Rapporl om 1998 år marinarkeologiska under­ Tryckt litteratur holm. 1968. ningar. Samfil/Idel S:t Eriks årsbok, Stock­ sökningar av vraker efier regalskeppel Kronan, Bringcus, Nils-Arvid, Mat och må/lid. Lund. Utterström, Gustaf, Fattig och föräldralös i holm, 1941: 137 ff. 1998, bilaga VI: 13, Rapporl om 2002 år marin­ 1988. S!ockholm på 1600 och 1700-la/en, Umeå, " Heningsen, 1977: 20 ff. arkeologiska undersökningar av vraker efier Campbell, Åke, Del svenska bräde!, Stock- 1978. 211 Heningsen, 1877: 14 L regalskeppel Kronan, 2002, bilaga Vl:3. Vi ll ner, Katarina, Blod, kryddor och sol- läke- 44 Söderlind, 2004: 40.

342 343 5 " During, Ebba, Osteologi: benens vittnes­ 77 Muntligt meddelande, Fred Hocker, forsk­ börcl, Gamleby, 1996:24 f. ningschef och doktor, Vasa museet, Stockholm. "'' Söderlind, 2004: 42. " Cederlund, Carl-Olof. Fiske på Wasa. Eli bi­ "' Sellstedt, Hans. Osleologiskl bearbelning av drag fil/ kännerlom 01n äldre .fiskeredskap. djurbenen mlfriiffade i regalskeppel Wasa, RlG, årgång 49, 1966:66, 73~76. 1964: l. ,. Muntligt meddelande, Lars Berglund, fiska­ "'Sell stedt, 1964: l. re och ordförande i Gävle fi sk. "'Bringcus, 1988:82. xo Söderlind, 2004: 84 f. 5 " Sellstedt, 1964:5. xt Cederlund, 1966:83. 51 Söderlind, 2004:42. x' Söderlind, 2004:41,47. 52 Sellstcdt , 1964: 23. " Sale. Romble, Then Franszöske kocken och 53 Henningsen, 1976: 18. paslejbagaren, Stockholm , 1664:68 ff. 5 " Sellstedt, 1964:23. "' Söderlind, 2004: 48. 55 Södcrlind, 2004: 40. " Lepiksaar, 1964: l f. 5. 56 Söderlind, 2004:41. '" Söderlind, 2004: 84. " Hovförtäringen, J 627: 7, SLA. " Hamilton, Edward, Sjösfrid på Wasas lid, " Söderlind, 2004: 44 Stockholm, 1982: 48,63, 66, 68 , 70, 72,74. " Söderlind, 2004: 44 f. ·'' Söderlind, 2004: 49, 102. "" Zettersten, 1903: 242. ' '' Muntligt meddelande, Ewa-May Ohlander, 1 " Söderlind, 2004:45. nutritionist, Livsmedelsverket. "' Hovföriii ringen, 1627:7 f, SLA. 911 Söderlind, 2004: 49. 63 Heckscher, Eli. F. Sverige ekonomiska hislo­ 91 Hovförtäringen, 16727: 7, SLA. riafrån Guslav Vasa 11:1, Stockholm, 1949; 284. 2 " Söderlind. 2004: 49. ''"' Söderlind, 2004: 53~56. 93 Hovförtäringen. 1627:8, SLA. 65 Utterström, Gustaf, Fallig och föräldralös i Stockholm på 1600 och 1700-ta/en, Umeå, "" Einarsson, Lars, Rapport om 1993 år marin­ 1978:146 f. arkeologiska undersökningar av vrakel ef!er regalskeppet Kronan, 1993, bilaga Yl: 3 f, 7. 9, '"' Morell, 1989: 183 f, Utterström, 1987:20 l ~2 05. 7 1996: bilaga VI: 4, 10, 1997: bilaga Yl: 8, 2002: " Faxc, Arvid, Afhandling om hushållningen bilaga VI: 2 f, 5 f. till sjöss, Karlskrona, 1782: 120. 15 ' Muntligt meddelande, Lars Einarsson, ''' Södcrlind, 2004: 91. forskningsansvarig för Kronan projektet, Kal­ "" Lepiksaar, Johannes, Fågel- och fiskrester mar länsmuseum. från regalskeppet Vasa, 1964: 5 ff. ""Söderlind, 2004: 50. 711 Lepiksaar, 1964: 7. 97 Hovförtäringen, 1627:7 f, SLA. 71 Henningsen, 1976: 24. 9 ' Vi liner, 1986:62. 72 Zettersten, 1890:150, Bringeus, 1988:81. 73 Bringeus, 1988: 8 1. w Palmcron, Andreas, Sundhetem Speghel, Stockholm, 1642: 62. '" Lars Levander, Falfigl folk och liggare, 11 1 Stockholm, 1934: 13, Landsväg, krog och ' Hovförtäringen, I A vol 46, 1636. SLA. marknad, Stockholm, 1935: 93. 1111 Muntligt meddelande, Lars Einarsson. 75 Lepik saar, 1964:6. 111 2 Jansson, Arne, Palm, Lennart Andersson 71 ' Muntligt meddelande, Sigurd Arason, Asso­ och Söderberg, Johan, Dagligt bröd i onda ti­ ciate Professor, Department of food science, der; Priser och löner i Stockholm och Viisl­ University of [celand. sverige 1500~1770, Göteborg, 1991: 62-68.

344 Herr kvar i exempelvis den amerikanska flot­ are i en stickad luva vilken var populär STEFAN MALMQUIST tan fram till1950-talet. Den svenska flot­ bland matroserna. Likaså hade den svar­ tan har genom tiderna i möjligaste mån ta halsduk som så gott som samtliga sjö• dock eftersträvat att anpassa uniforms­ nationers flottister hade e ller har, knuten byxan efter rådande civila byxmode. Ut­ under bl åkragen och fram på bröstet, svängda eller "svajiga" byxor var för• från början funktion som svettband, att bjudna. Byxvidden styreles dock i viss knyta runt huvudet vid hårt arbete och mån av kravet på att besättningen snabbt närstrid. Konstateras kan alltså att myck­ skulle komma i och ur byxorna exempel­ 1-ferr Stefan Malmquist, som till vardags är verksam som et av elen marina uniformens egenheter illustratör vid bl. a tidningen Dagens Nyhete1; har under det vis vid order om fartygs övergivande. under 1900-talet var rent dekorativ, även gångna läsåret studerat historia med militärhistorisk I Sverige togs de första stegen mot en om de en gång i tiden, mer än hundra år inriktning vid Stockholms universitet/Fö rsvarshögskolan marin befälsuniform i samband med tidigare, haft helt funktionella uppgifter. Gustaf Il [:s "Nationella dräkt" vilken var Vid studiet av el en marina uniformen Sjömanskostymen och 1944 års uniformskommitte tänkt som en sorts folkdräkt för högtider. tycks ständigt uppdyka olika mytbild­ Denna artikel är ett sammandrag av en B-uppsats i militärhistoria vid Försvarshögskolan Här angavs med ritningar och beskriv­ ningar kring amiral Nelson, även hals­ ning en dräkt för tjänstgöring ombord, dukens svarta färg har angetts vara för Den svenska örlogsflottans födelse brukar sammanföras med den 7 juni 1522, då tio vilken skull e vara ljusblå för befäl under att hedra hans död 1805 trots att svarta skepp från Liibeck inseglade på havsviken Slätbaken utanför Söderköping, för att överstes rang, och mörkblå för överste halsdukar förekom i elen brittiska flottan där mot betalning, tillsammans med besättningar, skyttar, krut och andra krigsför• och över. Andra beklädnadsdetaljer som även innan detta årtal. En annan mer el­ nödenheter, överlämnas till den nyblivne svenske kungen Gustav Vasa, till hjälp i i ett internationellt perspektiv dykt upp ler mindre trovärdig historia är att office­ dennes krig mot Danmark. Vid denna tid begagnades inte någon enhetlig klädsel av eller utvecklats med tiden är bland annat rarnas öglor på gradbeteckningarna upp­ manskapet, vare sig i land eller till sjös!>; utan besättningarnas klädsel hade mycket blåkragen, vilken anses ha utvecklats kommit genom att Nelson, efter att han få avvikelser frånfiskares eller civila sjömäns. Sannolikt brukades rustika plagg tå• från de randiga blusar som blev högsta förlorat en arm 1797 vid Santa Cruz, lät liga mot väderlek och slitage, vanligtvis i ull, ett material som dessutom har en na­ mode bland sjömännen mot slutet av sy om gradbeteckningen till just en ögla turlig eldresistent kvalite, och just ylle skulle längeförbli det vanligaste beklädnads• 1700-talet. Ränderna skulle sedan suc­ för att genom denna kunna fästa elen materialet till sjöss. Det skulle dock dröja innan någon reglementsenlig uniformitet cessivt ha försvunnit och endast funnits tomma ärmen vid en knapp på bröstet. gjorde sig märkbar. kvar som tre streck utmed kragens kan­ Hur mycket sägen dessa uppgifter än ter. Vad de tre ränderna, som förekom• framstår som, är det ändå intressant att Den landmilitära uniformen som sådan synes fortfarande de huvudsakliga funk­ mer i nästan alla flottor, skulle stå för är notera att forskningen sällan kan ge någ• fick sitt definitiva genombrott först mot tioner de tidigaste uniformerna gjorde, osäkert, men att dc skulle symbolisera ra andra, mer trovärdiga ursprung till slutet av 1600-talet. Den fungerade i ett och uniformens utveckling och historia Nelsons tre största segrar - S:t Vincent dessa detaljer. par hundra år huvudsakligen som enhet­ ser för flottisterna också något annorlun­ 1787, Aboukir 1798 och Trafalgar 1805 - Under 1800-talet reglerades de svens­ lig gemenskapsdetalj och i viss mån som da ut. Det är till exempel inte helt osan­ som ibland hävdats, anser de flesta fors­ ka uniformerna av mycket omfattande moralförhöjare. Uniformen skulle inom nolikt att de långbyxor, som nästan alla kare vara en myt. Kragen kom seelan att bestämmelser som kom att innefatta armen inte komma att anta mer diskret går klädda i idag först dök upp ombord på ett märkligt sätt växa ner över ryggen både bl åskjorta och blåkrage. 1927 antas utseende, och slutligen kamouflagetäck­ på segelfartygen p å J 700-talet. För att för att från mitten av 1800-talet ha upp­ det mer organisatoriska systemet med att ning, förrän mot slutet av 1800-talet res­ skydda sina knäbyxor och strumpor skar nått den klassiska blåkrageformen. En benämna de olika persedlarna med ett m pektive mitten av 1900-talet, i och med matroserna till överdragsbyxor av gam­ möjlig teori om varför kragen antog det­ och årtalet plagget togs i bruk, exempel­ eldhandvapnens allt högre prestanda. malt segel, så kallad bramsduk (vilket se­ ta utseende har till exempel varit att elen vis m/39 för "fältuniform av ylle". Flot­ Förutsättningarna till sjöss ter sig ju nå• nare skulle bli ett uniformsmaterial i skulle skydda skjortan mot en solkig hår­ tans uniformer har också kommit att på• got annorlunda, då individuella besätt• bruk ända till 1927 i flottan). För att de piska, men detta är inte hundraprocen­ verka utseendet för bekläclnacl inom ningsmän förefaller ha ringa behov av skulle vara lätta att vika upp vid däck• tigt sannolikt, då ett sådant hårmode för• bland annat tullväsendet och kustbevak­ kamouflagemunclering. svabbning och liknande, fick de vara ut­ svunnit vid denna tid. ningen då dessa ofta opererar uneler Flottans uniformer fyll er d ärför till svängda nedtill, ett utseende som levde Rundmössan lär ha haft sin föregång- snarlika förhållanden. En i sammanhang-

346 347 et mycket intressant aspekt av sjömans­ kläderna, vilka han d å fick behålla för manhanget? Genom att granska kom­ kommitten successivt arbetat sig fram till uniformen är dess rikliga förekomst som anvä ndande som exempelvis arbetsklä• mi ttens arbete borde kunna uttydas reso­ sina resultat och i möjlig mån även vilken barnkläder. Redan under det sena 1700- der efter hemförlovning. Vid are fick va r nemangen kring detaljerna i uniformens eller vi lka av medlemmarna som varit talct kläddes franska ynglingar i långbyx­ och en också ett speciellt beklädnadsan­ utseende och rådande uppfattningar hos drivande eller inte. I den mån någon sorts or på sjömäns vis och i princip redan från slag varje år. som för somliga blev extra ledamöterna själva. Hur motiverar de prestige skulle kunna förekomma, röran• mitten av 1800-talet, när sjömansunifor• välkommet. Vi kan i Svensk unel erbefäls sin a beslut och vilken artistisk expertis de ideer och framläggande av förslag, men antog sitt klassiska utseende, kl äel• tidning från 1943 läsa: inkopplas för beaktande av de estetiska skulle möjligen kunna misstänkas viss des barn i repliker av denna. Ansvaret får "För familjefarsörjaren kunde det bli aspekterna? Och inte minst, hur såg den tenelens hos protokollsekreteraren, men nog Storbritanniens drottning Victoria så att 's äckens' livslängd blev ganska lång berörda parten, manskapet, på sin uni­ just varje mötes godkännande av föregå• till viss del ta på sig efter att 1846 ifört sin tack vare hustruns underhålls- och repa­ form, och hur påverkade deras åsikter, ende mötes protokoll eliminerar effek­ femårige son, prins Bertie, komplett sjö• ratiom}ormåga. Maken fick härigenom om alls, kommittens förslag? tivt sådana tendenser. Dock finns vid ett mansdräkt, varpå trenden var i full svin g. en samlad slant vid årsskifiet som kunde fåtal tillfällen tillägg, där någon av leda­ Den skulle bli en modeföreteelse som i komma vältill pass for all stoppa i ett eller Källmaterial möterna tagit avstånd fr ån majoritetens allra högsta grad var i bruk på 1940-talet, annat hål i budgeten ". Det källmaterial som här granskats, be­ beslut. Det är övervägande författat i en och på vissa håll är det så än idag. Detta ganska vingliga system var allt­ står av skrivelser till och från marinen, formell och sakli g ton. Ur hänseende om 1944 till sätts en kommitte för att för• så 1943 redan officiellt slopat men arti­ och i huvudsak kommitten för uniforms­ tid och beroende är materialet ypperligt djupa sig i, och framlägga ett betänkande keln från vi lket ovanstående citat är frågan. Kärnan för denna undersökning då det ju framkommit i direkt anslutning rörande marinens uniformer och beteck­ hämtat ondgör sig över att det fortfaran­ är själv a protokollen från kommittens till mötena i fråga, och i princip, direkt ningar. Det var inte första gången änd• de praktiserades i viss mån. Mot bak­ möten, vilka till antalet är 33 st. från J 944, för arkiven. Det finns överhuvudtaget ringar av flottans uniformer förts upp till grund av alla dessa mer eller mindre 18 st. från 1945 samt 6 st. från 1946. Kom­ ingen anledning att misstänkliggöra äkt• diskussion, senaste gången dessförinnan mossiga anakronismer framstår ju frågan mitten sammanträdde alltså vid 57 sepa­ heten, även om vissa delar av det sam­ var 1939-40, mitt under den höjda bered­ om hur modernt och friskt marinens uni­ rata tillfällen mellan 6 m aj 1944 och 9 mantagna materialet är avskrifter. Då skapen, då framför allt kustartilleriet formskommittes utlåtande slutligen blev, mars 1946. Detta är vad protokollen sä• detta är fallet finns dock i nästan samtli­ gavs egna uniformer, även om det fo rt fa ­ som tämligen intressant. rent konkret. Ä ven om de senare ga fall viel imering med underskrift. Pro­ rande, tillsammans med flottan, utgjorde ger protokollen har karaktär av sammanfatt­ tokollen återfinns tillsammans med öv• marinen (idag har kustartilleriet kraftigt och att kommitten faktiskt börjar rigt material i en osorterad lunta på ma­ reduce rats och omorganiserats till amfi­ Frågeställningar ning bli klar, inger närmare studier av det sista rinförvaltningens intendenturavdelning biekåren). Intressant är att skälen befun­ Vad fick då betänkandet för resultat? protokoll et ändock ingen full ständig in­ på krigsarkivet benämnd "Handlingar nits så starka för att söka komma fram Skulle det nu bli slut på scarfar och käcka dikation på att ledamöterna själva upp­ ang. 1944 års uniformskommille 1944- till något nytt och bättre att flottan inte hattar, eller skulle traditionen segra? Det fattat detta som ett för kommitten avslu­ 1946" (serie F VI , vol. 1) och/eller i av­ velat skjuta på saken till lugnare tide r. visade sig att kommittens förslag i myck­ tande möte. Mot bakgrund av det sista skrift i stencil häftet "1944 års uniforms­ Den andra punkt som väsentligen står ut et liten utsträckning innebar en föränd• protokollets utseende måste alltså kon­ kommitte" (Od Sv a (P). I samtliga fall , ur 1939 års refo rm var avskaffandet av ring rörande de ålderdomliga detaljerna i stateras att protokollet som källmaterial då inget annat nämns, hänvisas till dessa det så kall ade självhushållningssystemet, manskapets uniformer, exempelvis rund­ betraktat kan vara ofullständigt, men att källor. vilk et gick ut på att de inryckande för• mössa och bl åkrage. Den övergripande detta främst i så fall skulle röra veckan Ä ven övrigt material får anses starkt sågs med ett skuldkonto vid utskrivning frågan man ju då ställer sig ä r kort och innan 16 mars 1946, då kommittens fö r­ då det rör sig om brev och andra otryckta av de kl äder och persedlar vilka skulle gott, varför inte det? För att förstå sam­ slag är undertecknat. De tidigare proto­ källor. Breven bidrar i stor utsträckning användas i tjänst, elen så kallade säcken. manhanget måste också en r ad mindre kollens kronologi är å andra sidan i d et till att ge en bredare uppfattning om Nämnda skuldkonto kom sedan succes­ frågor ställ as: Varför tillsattes denna närmaste helt tillfredställ ande, då varje åsikterna kring de förslag som så små• sivt att betalas av med elen individuella kommitte? Varifrån kom trycket och var­ protokoll börjar med det kollektiva god­ ningom togs fram, men det är kanske inkomsten. Detta system ansågs besitta fö r? Eller för att vända på det hela, vil­ kännandet av protokoll från föregående främst de ticli ga breven från 1943 som är idel brister, men av somliga även vissa ken var motiveringen? Vidare, vad hade möte. särskilt intressanta. I d essa finns uttryck fördelar. När flottisten tjänstgjort till­ tidsandan, och inte minst det ännu pågå• Beträffande det rena innehåll et så för betydligt mer tendens, men det är i de räckligt länge hade denne till sist betalat ende världskriget, för betydelse i sam- lämpar det sig väl för att studera hur flesta av de fallen just dessa åsikter som 348 349 är det intressanta med dem som källor tens mötesprotokolL Metoden som här (17- 18 år) men efter några års förlopp ens eventuella barnslighet. Utfrågnings• betraktat. Främst av dessa står Underbe­ då bör begagnas är förutom en enklare skulle vederbörande oftast helst vilja slip­ resultatet betydde att det fanns fog för fälsförbundets brev till Kungl. Maj:t 16 kvantitativ genomgång, alltså hur ofta pa både blåkragen och rundmössan. Det att ta en uniformsförändring under över• juli 1943. I detta brev framställer under­ träffades de och liknande, främst att kva­ rör sig delvis om reaktioner på det psyko­ vägande och den 3 maj 1944 beordrar befälen en önskan om nya uniformer för litativt betrakta protokollens faktiska logiska planet. Personalen vill nämligen CM kommendör E. Anderberg, kom­ först och främst furirerna, men om möj• innehåll. Vilka var närvarande och vad ha en uniform, som åtminstone har berö• mendörkapten J. Bring, kommendörkap• ligt även för allt manskap. Artiklarna är sade de? Vilka åtgärder vidtog de för att ringspunkter med vad som både bland ci­ ten S. Hermelin, radiostyrman A . Nyman ur tidningarna Blekinge läns tidning, sätta sig in i frågans problem, och hur vila människor och flertalet uniformerade samt högbåtsman T. Hellenius att bilda Svensk underbefäls tidning samt Expres­ gick de tillväga för att ta fram sina för• anses tillhöra klädsel för en karl - med en kommitte för att utreda frågan och sen och är från tiden 1939 till 1946 och slag? Motsvarande synsätt används även andra ord en kavajuniform. Den nuva­ komma med ett förslag på eventuell för• behandlar olika för ämnet intressanta a­ vid betraktande av övriga källor. rande 'siömansuniformen' brukar ofta ändring av marinens uniformer. Något spekter. Förutom detta återfinns fotogra­ imiteras vid tillverkning av barnkläder, svar på varför just dessa fem utsågs ger fier, prislistor, beställningsorder med Undersökningen vilket bland annat bidrar till att den är inte källmaterialet. mera. Det källorna inte berättar är helt Den 31mars 1944 får chefen för marinen mindre uppskallad av flottans manskap". Tre dagar senare samman träder leda­ naturligt vad som senare bestämdes. Nå• (CM) i uppdrag att företa en undersök• Ytterligare kritik mot de dåvarande möterna för första gången och de beslu­ got märkligt kan kanske tyckas att även ning om manskapets syn på uniformen. uniformerna var dess tillkortakomman­ tar att anta namnet "1944 års uniforms­ senare litteratur är tämligen knapphän• Men vad föranleder Kungl. Maj:t att den rörande storlekar och passform: kommitte". Kommendörkapten Bring är dig gällande information om detta. Det ålägga CM detta uppdrag? Det hela har "Den är dock knappast klädsam för and­ dock inte närvarande. Istället har hans tycks förefalla så att ingen större, eller i sin början i ett brev, delvis också publice­ ra än unga och smärta personer, vilket bl. plats tagits av kapten S. Oldin som enligt vart fall välkänd, bearbetning gjorts av rat i en artikel i svensk underbefäls tid­ a. erfärenheten ifi·åga om många av de be­ protokoll 2, § 3 också officiellt blir leda­ marinens uniformsutveckling under se­ ning. Brevet är författat den 16 juli 1943 redskapsinkallade bekräftat". mot istället för Bring. Kommendör E. nare delen av 1900-talet och det blir så• av C.W. Curtman och M.Gustafsson för Underbefälsförbundet vänder sig allt­ Anderberg är ordförande. Kommitten lunda här obesvarat exakt i vilken ut­ försvarsväsendets underbefälsförbunds så huvudsakligen mot uniformernas este­ anför också redan vid detta andra möte sträckning kommittens förslag fick något räkning, och anhåller underdånigast om tiska problem. Den sitter ofta illa och att kostnadsfrågan skall undersökas. kraftfullt genomslag eller inte annat än i att flottan och åtminstone flottans furi­ framför allt, bäraren åtnjuter inte den Detta kan tyckas självklart i våra dagars furirernas fall. De främsta litterära käl• rer, bör erhålla " ... en lämplig och ur trev­ respekten från omgivningen uniforme­ spariver, och var säkerligen en helt över• lorna vad gäller just svensk flottas uni­ nadssynpunkt fullt tillfredställande uni­ rad personal bör åtnjuta. Anledningen gripande parameter även för denna kom­ formshistoria är Bertil Jacobsens "Sjö• form samt att det s.k. självhushållnings• till denna andra punkt är just den långva• mitte, men intressant är att vid studier av mansuniformen i olika mariner genom ti­ systemet slopas". De argument underbe­ riga traditionen att tillverka barnkläder protokollen kommer just kostnader att derna" och Sjöhistoriska museets häfte fälsförbundet anger är flera, bland annat efter samma modell, vilket i det allmänna spela en underordnad roll. Det är istället "Flottans sjöofficersuniformer" av Nils­ skulle uniformerna kunna göras enhet­ medvetandet skapat en bild av matros­ andra aspekter som kommer att synas Erik Melinder. Ingetdera av dessa två ligare och sålunda billigare och att skill­ uniformen såsom just barnslig. Det är tydligare i beslutsfattningen. Betänkas verk, sina förtjänster till trots, kan dock naden mellan manskaps- och officersuni­ alltså härifrån propån först kommer. bör kanske att Sverige vid denna tid­ betraktas som några fullödiga exposeer i form är alltför stor. Det tydligaste moti­ Kungl. Maj :t ger således CM uppdraget punkt befunnit sig i höjd beredskap i fle­ ämnet och forskningsläget får helt enkelt vet för underbefälens önskan är dock av att ta tag i frågan. Denne låter genomfö• ra år och att kriget fortfarande pågick. betraktas som både stagnerat och tämli• mer psykologisk natur: ra en tämligen grundlig utfrågning av Pengar till det militära var sålunda mot gen tunt. "Av de invändningar, som kunna gö• flottans personal angående den dåvaran• en sådan bakgrund sannolikt distribuera­ ras mot ett bibehållande av flottans nuva­ de uniformsmodellen, den så kallade de medenjämförelsevis stor frikostighet. Metod rande manskapsuniform väger dock den "Friiska undersökningen". Under hösten I protokollet från den 14 juni under § 3 Vad som här ska försöka besvaras är som synpunkten tyngst, att manskapet i vart 1943 kom frågan även att tas upp till de­ antecknas att genom TS A:II nr 28/44 be­ nämnts ovan varför 1944 års uniforms­ fäll efter några års tiänst i allmänhet inte batt i pressen. Utfrågningen skulle visa slutats att självhushållssystemet defini­ kommitte lade fram det förslag de gjorde, trivs med sin uniform. Densamma kanske på att den stora majoriteten faktiskt in­ tivt slopats. Detta sker alltså inte vad och det främsta materialet att undersöka inte är utan viss dragningskrafi på yng­ stämde i underbefälsförbundets kritik, man kan utläsa genom kommittens för• i jakt på det svaret är som sagt kommit- lingar i den vanliga rekryteringsåldern och då särskilt på punkten om uniform- sorg.

350 351 Efter en tidig diskussion om huruvida för kommitten, om än inte för underbe­ de bör titta på officers- eller manskaps­ fälsförbundet, är hur det sett ut på det in­ uniformen först, sätter kommitten nästan ternationella planet. Den 19 och 26 maj omgående igång med att behandla man­ förevisas ledamöterna filmer om andra skapets uniform. Detta med motivering­ länders flottor för att med hjälp av dessa en att i strävan efter enhetli ghet, bör de bilda sig en uppfattning om läget. För• detaljer kommitten kommer fram till rö• frågningar skickas dessutom ut till ma­ rande manskapsuniformen, i den mån rinattacheerna i de berörda länderna, vil­ det är görligt, också förekomma i office­ ka främst är USA, Storbritannien, Ita­ rarnas uniform. Beslut fattas också tidigt lien, Japan, Sovjetunionen och Tyskland. att ta bort den blå kraglinningen på un­ Kommitten konstaterar efter att ha tagit dertröjan - ännu en kvarleva från tidiga­ del av detta material och samtida marin re århundradens tvärrandiga sjömanströ• litteratur att den ingenstans har stött på jor- då den missfärgar plagget vid tvätt några omnämnanden av de problem som och dessutom ändå inte syns under övrig underbefälsförbundet tagit upp, och att klädsel. Ledamöterna konstaterar även "i intetfäll har kunnat konstateras; alt ka­ att den marinblå färgen är okänslig för vajuniform eller liknande klädsel bäres av o lj efläckar Rundjacka m/45 och saltvatten och att det där• manskapet". Likaledes konstateras att för inte finns argument för en ändring. ingen av ovan nämnda flottor har några formen icke försedd med blåkrage". Vid dessas utformning. Ä ven ett antal prov­ Vid mötet den 16 juni anses att det svens­ planer på att företa någon förändring av den tidpunkten är ju kommittens arbete modeller sys upp. På det hela ka klimatet ej motiverar en helvit uni­ taget ver­ den traditionella uniformen. Intressant nästan helt färdigt och man form. får anta att kar kommitten ha gått grundligt till väga Detta är intressant då det ska visa här är att den amerikanska vita mössan en återgång till ruta ett inte var aktuellt. och även rådfrågat civil expertis från sig att vita uniformer ändå kommer att med uppvikta kanter har dykt upp unge­ Dock kan man ju undra vilken effekt konfektionsindustrin. Denna kommer förekomma och faktiskt är i bruk som fär samtidigt som Walt Disneys Kalle denna information haft om den kommit också med ett antal förslag på justeringar sommaruniform även idag. En annan kli­ Anka gjort entre. Denna figurs klassi ska till kommittens kännedom i början av vilka kommitten verkar hörsamma. Blå• matrelaterad detalj som tagits upp vid sjömanshatt med svarta band ansågs för• dess arbete. kragens vara eller icke vara verkar dock bland annal den "Friiska undersökning• löjliga marinen, och därför byttes rund­ Den huvudsakliga önskan i underbe­ aldrig ha varit särskilt ifrågasatt, i en en" var påståendet om att uniformens mössan ut mot arbetsmössan i samband fälsförbundets brev från 1943 är ju en hanelanteckning efter filmförevisningar• öppna hals skulle ha bidragit till en högre med USA:s inträde i andra världskriget. t uniform som passar för en "karl", alltså na står att läsa: frekvens förkylningar inom flottan, jäm• Detta var nu sannolikt inte något som någon form av kavajuniform, detta allra "Såvitt inga särskilt vägande skäl för fört med övriga delar av försvaret. stati­ kommitten hade någon inblick i, men det särskilt vid landpermission och i annan avsteg från vad som förekommer vid de stik inkommen till kommitten visar tvärt• är dock en poäng att även om efterforsk­ anslutning till umgänge med civilbefolk­ utländska marinerna kunde förebringas, om att antalet sjukskrivna i "andningsor­ ningarna påstods inte ha uppd agat några ningen. Även om detta inte slår kommit­ borde i manskapsuniformen ingå en blå• ganens sjukdomar" är lägst i just flottan internationella exempel på uniformernas ten som helt idealiskt så tar elen i alla fall krage och rundmössan bibehållas. Dessa (armen 20%, kustartilleriet 18%, flyg­ löjlighetsproblem, fanns alltså exempel fram en ny persedel att ersätta bussa­ synpunkter hava vari/ vägledande vid den vapnet 16% och flottan endast 13 %). på reaktioner mot dylika uppfattningar. rongen. Det är en kort jackmodell, öppen fortsatta granskningen av manskapsuni­ Här har vi alltså ett av argumenten för Vidare förhöll d et sig så att kommitten framtill och knäppt med tre knappar i en­ formens olika plagg". nya uniformer tillintetgjort på ett mycket från attachen i USA i december 1945 kel rad, vi lken får beteckningen rund­ Ledamöterna har alltså tidigt varit handfast och övertygande sätt. Exakt hur skulle få veta att den amerikanska flot­ jacka. bestämda på dessa punkter. Från den l 5 det påverkade kommitten går inte riktigt tan tänkte byta uniform och helt slopa Iden med denna är att den även ska september 1944 finns dock en paragraf att avgöra men att det indirekt försvaga• bussarong och utsvängda byxor, och vid fungera som uniformsmodell för under­ som på ett mer praktiskt plan behandlar de hela propån är väl i alla fall inte omöj• mötet den 30 januari 1946 konstateras att officerare. Ledamöterna dividerar en hel alternativen till blåkragen: "Vit skjorta ligt. "enligt tidningsuppgifter är den vid ame­ del om dess exakta utseende, svarta och krage äro opraktiska, kulörta skjortor En aspekt som spelat mycket stor roll rikanska flottan nu prövade försöksuni- knappar eller metallknappar, fickor och kunna av bl. a det skälet all de efter olika 352 353 antal tvättar ha olika nyanser, eJ lämpli• de vill flytta beteckningarna på uniform­ gen ifi'ågakomma. " Här görs dock skill­ ens högra överarm till båda underärmar• nad på lämpligheten i blåkrage för yngre nas utsida för att de bättre skall synas respektive äldre, och kommitten kom­ från flera håll. Det som dock upptar mer mer också fram till att en gränsdragning av kommittens tid är själva symbolernas bör göras vid befordran till furir. Om blå• utformning och organisatoriska repre­ kragen i princip var ohotad lyckades le­ sentation. Vad det huvudsakligen hand­ damöterna däremot på ett intressant sätt lar om är vilken yrkesgrupp någon till­ rationalisera bort den svarta halsduken hör, hur många sådana yrkesgrupper det och ersätta den med en svart satinslejf i bör finnas och hur dessa skall anges. På slaget på rundjackan. Denna hängdes så mötet den 30 juni 1944 föreslårOldin att att säga för, vid användande tillsammans grad- och yrkesbeteckningarna bör till­ med bl åskjorta, för att täcka nedersta de­ verkas i metall istället för kläde. Detta len av blåkragens öppning. Kommitten skulle bli billigare i stora kvantiteter och tittar även ingående på olika material för dessutom lättare för manskapet att själva rundjackan och skickar även ut prov i oli­ fästa på uniformen, vilket vore fördelak­ ka textilier för uppskattning av utomstå• tigt, särskilt vid större beredskapsrekry­ ende. Valet faller slutligen på boj tyg. tering. Vad gäller "rundmössan" (ett namn Vid mötet den 9 juni 1944 beslutar föreslaget av kommitten som ersättning kommitten att föreslå att det ankare som till det äldre "mössa av kläde med finns på uniformsknapparna av CM fast­ band") ifrågasattes om den inte helt kun­ ställs som flottans emblem. Det verkar de ersättas av båtmössa av ny modell. Ett som att det härförinnan inte funnits nå• skäl vore att såväl den blå som vita rund­ gon officiell symbol för flottan som va­ mössan ansågs vara svåra att stuva om­ penslag. Kommitten skulle dock få ett li­ bord. Möjligen kunde som vid engelska tet huvudbry vid tilldelande av symboler marinen manskapet tilldelas förvarings• för yrkesbeteckningar. De ville minska ask för dylika mössor, men detta visade det dåvarande antalet, och införa sam­ sig vid beräkningar bli våldsamt dyrt och lande symboler då skälen för bibehållan­ kommitten beslutade att påtala proble­ de ansågs vara att "O de skapa samhörig• met för CM utan att föreslå åtgärd. Mot hetskänsla, sporra till yrkesstolthet och ett ersättande av rundmössan med båt• förkovran i yrket samt nödvändiga för att mössa framhölls, att den senare "icke kunna avgöra vem som skall taga befäl". vore prydlig till flottans uniform" och Kommitten var däremot inte helt på det därför inte kunde ersätta rundmössan klara med vilken form framför allt däcks• som permissionsplagg. personalens beteckning skulle ha: " Beträffande manskapsuniformens Beteckningar samlade yrkesbeteckningar konstaterades, En punkt som diskuteras flitigt är grad­ att yrkesbeteckningen för maskinavdel­ och yrkesbeteckningar. Anderberg och ningen helt naturligt vore en propeller och de övriga har här funnit att det rådande alt lämpligen stjärnan kunde användas systemet besitter omfattande brister för både ekonomi- och hantverksavdel­ både till placering och till utseende. Den ningarna. För däckspersonalen däremot första och tydligaste förändringen är att vore svårare at/ få fram en lämplig ge- Exempel på yrkesemblem i metall.

354 355 mensam beteckning. Det framhölls läkare Herbert dock, Westermark som av kom­ möterna Anderberg - och inte Wetterblad kostymen' ofta imiteras i barnkläder sy­ at/ ankaret vore den närmast tänkbara mitten yr­ ombetts komma med ett utl åtan­ - som avsändare vilket också styrker den nes oss i och för sig icke kunna eller böra kesbeteckningen .för däcksavdelningen. de. l sitt svar från den 2 december 1944 uppfattningen. I detta betänkande, kort tagas till intäktför att uniformen bör änd• Häremot anfördes den invändningen, skriver att han att intet finns att invända mot och gott kall at "Förslag rörande man­ ras. Snarare synes man härutinnan böra ankaret vore flottans emblem och emblemens använ• utseende, men: skapsuniformen '', framkommer en del se ett bevis på att sagda unifornt av .föräld• des exempelvis å knappar och andra "Däremot uni­ anser jag mig böra .framhål• förtydliganden av hur kommitten bemö• rarna anses prydlig och praktisk samt att formsattribut och därför ej borde la den använ• ökade splitterrisk, som vidlåder ter underbefälsförbundets kritik mot de den är populär". das såsom yrkesbeteckning". emblem av metall jämfört med sådana av rådande uniformernas utseende: Huruvida föräldrarna tenderar att be­ Detta problem löses genom att före• tyg. Också i .fredstid torde el/ metallem­ "Frånser man tilltvå personkategorie1; trakta flottans personal i samma skim­ slå att flottans emblem är det krönta blem av an­ nu föreslagen typ kunna förorsa• som ullryckt missnöje m ed flottans nuva­ mer som sina barn är alltså en fråga som karet, och att däcksbeteckningen är ett ka kroppslig skada". ral1(le uniform, nämligen dels sådana in­ helt verkar ha gått kommitten förbi , trots ankare utan krona. Med tanke på hur Intressant är att arbetet med dessa di vide!; som uppge sig hysa vantrivsel att den är en del av kärnan i unelerbefäl• mycket tankemöda som gick åt till en emblem verkar uppta en mycket stor del med snart sagt vilken uniform som helst ens kritik. Likaså ignoreras önskemål om uppsjö andra detaljer verkar det li te kon­ av kommittens tid och tankemöda. Skall (och vilka säkerligen skulle anmäla van­ förändring genom att ta de utländska stigt att en annan symbol skulle vara så till exempel ubåten ha periskopet uppe trivsel även om sagda uniform ändrades uniformernas utseende till motivering svår att frambringa. Beslut tas hursom­ eller inte, skall hovmästarnas veteax li g­ enligt deras egen önskan) och dels sådana enligt exemplet nedan: helst för att yrkesbeteckningarna, inklu­ ga eller stå osv. I dessa frågor har berörda individe1; vilkas kroppshydda väsentligt "Vi vilia i detta sammanhang framhål• sive ankaret, placeras på båda under­ parter tillfrågats, vilket leder till en avviker från vad som kan betecknas så­ la att Sovjetunionens flottas besättningar ärmarna precis ovanför gradbeteckning­ stundt als nästan löjeväckande petighet i som normalt för personer, som vanligen äro klädda ungefär enligt 'internationella arnas linj er. Förutom dessa traditionella detaljer. Desto sorgli gare är det då att bära uniform, kan man uppdela anled­ principer' - ingen lärer kunna hävda att­ yrkesbeteckningar framläggs också ett det verkar som om dessa emblem inte ningarna till irritation rörande uniformen man i sagda land över hövan skattat åt förslag på helt nya yrkesemblem i metall. blev särskilt långlivade. Marinöverinten• i två väsensskilda delar: traditionsbundet tänkande". En sorts tillhörighetsmärke att sättas på dentens skrivelse från 12 december 1944 a) erinringar mot uniformen som sådan Ganska fegt konstateras alltså att om högra sidan av bröstet, exempelvis ubåts• ger en ledtråd till varför, då han rakt ut och ingen annan tänker ändra så ska inte hel­ matros, minmatros eller timmerman. ber att få erinra att han i princip ställer b) erinringar mot tolkningen av kläd e~fö­ ler Sverige ändra, trots att Sverige fak­ Konstnären Ragnar Kempe kopplas in sig mycket tveksam till de föreslagna yr­ reskriftema". tiskt haft en tradition av att då och då som rådgivare men kan initialt inte när• kesemblemen då de "säkerligen kanuner Punkt a) är det som större delen av vara först med nya uniformsdetalj er. Det vara varför en löjtnant Kraft får i upp­ att ådraga statsverket dryga kostnader kommittens arbete handlar om, men elen slutliga resultatet beskrivs också bäst av drag att ta fram skisser. Den 11 augusti utan att några starkare skälför införandet tar i sitt svar alltså upp problematiken kommitten själv: 1944 är dock Kempe med på mötet, me­ av desamma ur tjänstesynpunkt torde angiven vid punkt b), alltså exempelvis "Vissa ändringar äro behövliga och dan Kraft inte vidare anlitas i kommit­ kunna anföras ". manskapets egenmäktiga ändringar av böra vidtagas, men att man härvid bör tens arbete. De skisser man här diskute­ uniformen för att ge den ett mer "snitsigt ji·amgå m ed varsamhet." rar är det sålunda osäkert vem det är som Kommittens förslag utseende". Detta anser kommitten vara Om man bortser från den genomgå• är upphovsman till. Kempe får dock i Från elen l oktober 1945 ersätts ordföran• ett utslag av snobberi snarare än miss­ ende konservativa inställningen i kom­ uppdrag att skissa vidare på emblemen de Anderberg av kommendör R.V. Wet­ nöj e och att dylik åverkan på kronans mittens förslag, måste ändå konstateras som "inte får likna idrottsmärken eller ha terblacl, då den förre har befordrats till materiel ger upphov till "olustbetonade en definitiv förbättring vad gäller "pryd­ bokstäver", och han får en knapp månad konteramiral och tillträtt en ny tjänst. Vil­ känslor". De föreslår "att CM snarast li ghet" och professionalism. Detta är till på sig för detta. ken påverkan detta personbyte kan ha möjligt ville utfärda erforderliga klädsel• största delen rundjackans förtjänst. Dock Emblemen i Kempes utförande finns haft på kommittens slutgiltiga förslag är föreskrifter" som dessutom skulle vara är det med detta källmaterial omöjligt att med i kommittens förslag, men det är osäkert, men det förefaller som att det lätta för alla att komma åt. Fortsättnings• avgöra hur denna tedde sig efter längre osäkert hur länge de är föremål för vär• mesta av större vikt redan beslutats innan vis går förslaget i stor uträckning ut på tids användning. l nyskick, som nedan, dering i det pågående arbetet. En in­ oktober 1945. Kommittens svar till CM att i samma, lite stingsliga, ton bemöta får den ändå tillskrivas en, jämfört med vändning mot dem och indirekt metall­ kommer så slutligen den16mars 1946 och underbefälsförbundets förändringsiver: sin föregångare bussarongen, förhöjd mi­ märken överlag kommer från marinöver- där står tillsammans med de övriga leda- "Den omständigheten att 'sjömans- litär skärpa.

356 357 krage är till exempel att kulörta kragar das båtmössa enli gt förslaget. Den bild av van li g modell blir olikfärgade vid tvätt som ges, är således att resultatet av kom­ till förfång för enhetligheten. Man frågar mittens arbete, dess omfattande och nog­ sig ju då om inte de kulörta blåkragarna granna avvägningar till trots, kunde ha påverkades i motsvarande utsträckning sett helt annorlunda ut med andra, mer av sagda process. lyhörda ledamöter. Föga förvånande är Med liknande hugskott avfärdar således manskapets - undantaget furi­ kommitten båtmössan som va rande för rerna -reaktion. En artikel i Expressen varm på sommaren och för kall på vin­ från 17 mars 1946 med rubriken "F.d. tern. Till skillnad mot rundmössan som flottister kritiserar 'kolt' och 'parm­ höll idealtemperatur hela året? Extra kaksmössa'", ger ett tydligt uttryck för märkligt blir en sådan motivering, då det missnöje i manskapsleden över 1944 års ju rör i första hand permissioner. Vid ar­ uniformskommittes arbete. bete ombord användes och skulle använ-

Nya förslaget.

Förslaget som helhet innebär, förut• sultaten av den "Friiska undersökning­ om rundjackan och gradbeteckningarnas en" vara fullt rättvisande. Kommitten har placering, dock ingen genomgripande alltså hela tiden arbetat under inställ• förändring. Särskilt inte på punkten om ningen att manskapets åsikter, så som de ett frångående av de impopulära insla­ presenterats dem, inte var med verklig­ gen blåkrage och rundmössa. Dock får heten överensstämmande, och får sålun­ furirerna slips och skärmmössa av offi­ da förmodas inte he ll er h aft vidare tung cersmodell enligt bild 4a ovan, något som bäring på kommittens beslutsriktning. enligt Kjell Närkhammar, furir 1946 vid Det framgår aldrig tydligt i protokollen införandet av dessa nya uniformer, var om, och i så fall hur, de ol ika ledamöter• oerhört populärt bland dessa. nas åsikter kan ha stått i motsats till var­ andra. Sintresultat En av punkterna i Underbefälsför• Konstateras kan alltså att 1944 års uni­ bundets brev rör, som nämnts, furirernas formskommitte vid sitt betänkande i uniform. De ansåg att den var för lik mars 1946 inte föreslog några genomgri­ manskapets uniform med bl åkrage och pande förändringar och att anledningar­ rundmössa och att det vore mer idealt na härtill, förutom ett fåtal argument av ifall furirerna ikläddes officersuniform mer praktisk natur, främst står att finna i med slips och skärmmössa. Denna punkt konservativt tänkande och estetiska åsik­ är i stort sett det enda, som kommitten ter. Vid ett mötestillfäll e, och även i sjä lv a tillmötesgår i sitt förslag med motive­ sl utförslaget, anför ordförande Ander­ ringen att ledamöterna hå ll er med om att berg att han på grundval av boken "Gal­ blåkrage och rundmössa ser löjligt ut, lup ell er opinionsundersökningarnas men tydligen endast på något äldre man­ problem" av Fritz Croner, inte anser re- skap. Praktiska motiv för bibehållen bl å-

358 359 Förtoningar- Bokanmälan De långväga lejonens hamn - En maritim rundvandring i och omkring stockho/m

Amerikansk maritim strategi I skolen var stolta - stockholmare! Vil­ under en tioårsperiod vem som det egentligen a v alla de gamla ken maritim miljö ni lever i. Såsträck på råbarkade sjöbusarna som levt i Stock­ l sin bok "The evolution of the U.S. er, lyft blicken så finner Första bilagan är en nyligen avhemli­ ni säkert nya holm skulle kunna ha varit. Därifrån Navy's Maritime Strategy 1977 vyer. Och flyr - 1986" be­ gad rapport från Central Intelligence ta hjälp av boken "Förtoningar han till andra stora skriver professor hövdingar, som varit John B. Hattendort (se­ Agency, NIE 11-15-82/D - De långväga lejonens hamn" av Tor­ etablerade dan National lntelli­ i Söderhavet och vars förebil ­ många år korresponderande leda­ gence bj örn Dalnäs. Han har Estimate från mars 1982. Rappor­ lyft blicken och der finns i d en stockholmska maritima mot i KÖMS) de tankar och företeelser skådat Stockholm. ten utgjorde i huvudsak grunden för miljön. som efter Vi etnamkriget utvecklades Torbjörn Dalnäs USA:s analys om Sovjetunionens mariti­ , skribent vid Han­ Vi får i boken möta ett antal väsentli• inom den amerikanska flottan d (USN) för ma kapacitet. En annan intr elsflottan kultur- och fritidsråd, är väst• ga maritima mätpunkt att kunna essant bilaga er, Fröken Vatten­ möta det hot, som Sovjetunio­ ger en kustbon som sedan många historisk följd av de olika beslut år lever i stånd, som finns i ett litet hus på Skepps­ nen upplevdes projicera mot de intressen Stockholm och som tagits, är skriven av Cap ta in (ret) P haft tid att trampa den holmen, på Riddarholmen finns USA hade. De första e­ en svart två kapitlen beskri­ ter Swartz och består ena gatan upp efter den andra, stannat järnplatta med ver av hans nedteckna­ texten "Normal höjd för dels utvecklingen av de sjömilitära de till, iakttagit, tecknat ner bibliografi om den allmänna debatt sina iakttagelser Sverige MDCCCXVI" el .v. s. år 1866. En teserna under 1970-talet, dels tankarna och sedan ibland som fördes både vid Naval War College grävt i historien. I sin tredje mätpunkt är Sveriges "nollmeridi­ kring sovjetiska marinen i samma tids­ och bok har han likt sjömannen i USN överlag. med egen an" O 18° 30', 3. Denna meridian åter• perspektiv. penna ritat sina förtoningar För att kunna koppla hela denna stra­ som han se­ finns i Observatorielunclen. Här kan ock­ I det tredje kapitlet kan man följa his­ dan på ett mästerligt tegiska utveckling i sitt historiska per­ sätt beskrivit med så en förgylld modell av det barktacklade torien hur Chief Naval Operation's Stra­ spektiv beskriver sista många berättande och finstämda ord. Vi fångstfartyget tegic bilagan de stora Vega beskådas. Det var Concept utvecklades och hur en historiska får i boken uppleva förto händelserna i USA respektive ningar från hon som 1878- 1879, under befäl av far­ särskild grupp för strategisk utveckling, Landsort, Sandhamn, Sovjetunionen. Med denna som stöd tyd­ Södermalm , Salt­ tygschefen Louis Palancler och expedi­ Strategic Studies Group (SSG), skapa­ liggörs sjökvarn, Stureplan, Djurgården, SSG: och USN:s arbete på ett syn­ Skepps­ tionschefen Adolf Erik Nordenskiöld, des. Hur gruppen sedan tog sig an de sto­ nerligen holmen och Kastellholmen, påtagligt sätt. Slussen och bevisade att Nordostpassagen gick att ra strategiska frågorna såsom hur flera andra och Boken är en mycket välkommen källa platser forcera. med vad det sovjetiska hotet Torbjörn skulle mö• för att öka förståelsen för den strategiska Dalnäs använder en teknik, Det finns en undertitel tas. Gruppen lokaliser i boken "D e ades till Naval War utvecklingen av USN som innebär att han beskriver en central långväga lejonens College, i synnerhet, men hamn" H är får man gå Newport, Rhode Island där när­ även för punkt, t.ex. Sjömansklubben USA:s agerande under det Kal­ vid Kaknäs. tillbaka i historien för att kunna härleda heten till den akademiska kärna som allt­ Därifrån låter han la kriget. Författaren har på ett bra sätt det ena ordet ge det dessa fenomen. I många tider har hundar jämt driver utvecklingen av USN. andra och låter tankarna kopplat USN:s strategiska utveckling i flyga iväg då varit föremål som återfunnits i sjömans• D e två sista kapitlen beskriver hur ett han t. ex. vid Kaknäs ser en historiskt perspektiv och boken utgör radar som till­ hemmen för att bl. a visa om mannen var USN:s strategiska koncept utvecklades hört Walleniusfartyg en bra källa för den som vill djuploda i , till vem grundaren hemma eller ej. Med de långa färderna under åren 1982-86. Här beskrivs bl. a. av Wallenius var hur strategier kan komma att utvecklas. och vilka åsikter han till Japan och Kina kom sjömännen SSG:s inverkan på elen i amerikanska flot­ kunde tänkas ha beträffande fotbollsla­ kontakt med tans Anders .läm andra religioner och kultu­ strategi såsom utvecklingen av gen Djurgården eller Hammarby, till rer och där lejonen så småningom kom fredstida operationer med marina enhe­ hans operaintresse som The evolution of the U.S. Navy's givit namnen till att ersätta hundarna. Lejon finns ter bl.a. Forward Area Power red på Projection. Maritime strategy, 1977-1986 eriets fartyg. Ett annat exempel är, då många ställen i Förutom Stockholm och de upp­ elen direkta historien om Naval Torbjörn Dalnäs går utmed Strandvägen War College Newport Papers 19 , träder alltid som minst två vaktande le­ utvecklingen av USN:s. maritima strategi över till Djurgården Författare: John B. Hattendort , kommer till Juni­ jon. Ofta håller de ena framtassen har boken även över intressanta bilagor. Förlag: US Naval War backen och då kommer Astrid Lindgren ett buddistiskt Dessa College Press klot, som nu omtolkats till omfattar faktiskt drygt halva bo­ ISBN: in på scen och därmed 1-884733-32-8 Pippi Långstump det svenska riksäpplet, symbol för "Den ken. och vem som kan ha varit hennes far och av Gud givna kungamakten". 360 361 Torbjörn Dalnäs bok "Förtoningar - Förtoningar- De långväga lejonens hamn De långväga lejonens hamn" är en bok Författare: Torbjörn Dalnäs som rekommenderas både till alla stock­ Förlag: Stockholmia förlag holmare samt till alla andra som besöker ISBN: 91-7031-136-6 Stockholm och som vill knyta an till en Vi håller världen rullande härlig maritim upplevelse såväl i nutid som historiskt. Rolf Edwardson '

l '

362 Kungl. Örlogsmannasällskapets tävlingsskrifter Kungl. Örlogsmannasällskapet är en kunglig akademi, som stiftades 1771 , vars syfte är att följa och arbeta för utveckling av sjökrigsvetenskapen i synnerhet och sjöväsendet i allmänhet. l enlighet med det angivna syftet delar akademien ut belöningar för täv• lingsskrifter, artiklar införda i Tidskrift i Sjöväsendet och förtjänta arbeten utförda under studier vid Försvarshögskolan. Tävlingsskrift kan avhandla valfritt ämne inom sjökrigsvetenskap eller sjöväsende. Vägledande vid ämnesval bör i möjligaste mån vara den indelning i vetenskapsgrenar inom vilka Kungl. Örlogsmannasällskapet bedriver sin verksamhet: l. strategi och stridskrafters användning 2. Personal, utbildning och organisation 3. Vapenteknik 4. Vapenbärares konstruktion 5. Humanteknik och underhållstjänst. Tävlingsskrift för år 2005 ska senast 15 maj 2005 vara akademien tillhanda under adress: Sekreteraren i Kungl. Örlogsmannasällskapet Box 13025 103 01 STOCKHOLM Tävlingsskrift ska sändas in anonymt och åtföljas av ett förseglat kuvert med upp­ gifter om författarens namn och postadress. För tävlingsskrift, som av akademiens sty­ relse bedöms vara förtjänstfull, kan författaren efter beslut vid ordinarie sammanträ• de tilldelas Kungl. Örlogsmannasällskapets förtjänstmedalj , hedersomnämnande och/ eller penningbelöning. Tilldelad belöning utdelas normalt vid Kungl. Örlogsmanna• sällskapets högtidssammanträde. Akademien förbehåller sig rätten att i Tidskrift i Sjö• väsendet publicera inlämnad tävlingsskrift vare sig den belönats eller ej.

Fabian och Ewa Tamrus stipendiefond inom Kungl. Örlogsmannasällskapet Fonden har till ändamål att genom utdelande av stipendier främja sjökrigsvetenskap• ligt arbete inom områdena sjötaktik-även innefattande utveckling av vapenbärare, vapen och hjälpmedel - navigation och sjöfart. Kungl. Örlogsmannasällskapet beslutar under oktober månad varje år på förslag av styrelsen om utdelning av stipendier för inlämnade och granskade arbeten. Stipen­ dium utdelas normalt vid Kungl. Örlogsmannasällskapets högtidssammanträde. Person, som önskar ifrågakomma för stipendium under år 2005, skall skicka in ut­ redning eller avhandling till Sekreteraren i Kungl. Örlogsmannasällskapet Box 13025 103 01 STOCKHOLM senast 15 maj 2005

Akademien förbehåller sig rätten att publicera arbete, som belönats med stipendium, i Tidskrift i Sjöväsendet

364 ,.

POSTIIDNING

Kot1HE NOÖF. ENGE ~h=, L L,. THOHRS 125 8-POST J UNISAC·KE N 9 135 54 T'"i)RE8ö

.. -