Militärhist0risk Tidskrift 2005
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
Namn Att Minnas
Namn att minnas Stig Synnergren Stig Synnergren är Sveriges förste socialde Stig Synnergren må alltså vara mer eller mokratiske överbefälhavare. Till hans heder mindre socialdemokrat, men någon politisk ge skall genast sägas att han inte blev överbefäl• neral är han inte. Hans sakliga kompetens för havare i sin egenskap av partiboksinnehavare. befattningen som öB är oomtvistad - låt vara När allt kommer omkring har han i själva att man kanske på ett tidigare stadium trodde verket ingen partibok. Han har bara vid flera att han snarare skulle sluta sin karriär som ar tillfällen uttalat att det parti, vars allmänna mechef. Denna karriär har redan hunnit bli le politiska värderingar kommer hans egna när• gendarisk. Synnergren har avancerat från kap mast är socialdemokratin. ten till öB på tolv år. På fem år avancerade Man kan för övrigt ha anledning att fråga han från kapten till generalmajor och passe sig om dessa uttalanden alltjämt äger giltig rade då 208 överstar och överstelöjtnanter! het. Synnergrens lojalitet mot socialdemokra När han år 1962 utnämndes till armestabs tin har satts på hårda prov till följd av den chef var han med sina 47 år vår yngste gene socialdemokratiska regeringens illojalitet mot ral. Synnergren, när den ställde honom inför ett Men låt oss börja från början. Stig Gustaf fullbordat faktum beträffande officerslockou Eugen Synnergren är med liv och själ norr tcn. Det har gått rykten om att Synnergren länning, närmare bestämt norrbottning. Hans övervägde att ställa sin plats till förfogande far var lokförare och socialdemokratisk stads som protest mot regeringens huvudlösa åtgärd fullmäktig i Boden - där modern f ö var so och att endast den omständigheten att lock cialdemokratisk ledamot av barnavårdsnämn• outen avblåstes förmått honom att kvarstå. -
ÖB Som Högste Lobbyist
KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT ÖB som högste lobbyist av redaktör Olof Santesson Magnus Hjort: ”Nationens livsfråga” – Propaganda och upplysning i försvarets tjänst 1944-1963, Santérus förlag, Tallinn 2004. akkunskapen fanns hos militären, lationerna mellan de politiska organen och och den måste absolut nå ut till all- förvaltningen, d v s den civila kontrollen Smänheten. Nej, i Grå huset intrige- över försvaret. Avhandlingen konstrueras rade man mot regeringen. Det är två synsätt utifrån vad Hjort kallar kontroll-autono- hämtade från det kalla krigets första tid, miproblemet, i sin renodlade form således när kampen ännu stod kring en substan- två idealtyper. tiell svensk krigsmakt på beredskapens Författaren tar avstamp i 1944-1945 års grund. upplysningsutredning, i vilken utredarna Över en av stridbara herrar präglad försökte få ett fast grepp om privata orga- period, som i våra dagars krympta militär- nisationer, samtidigt som dåvarande över- tillvaro ter sig besynnerligt avlägsen, har befälhavaren Helge Jung försökte, men Magnus Hjort med Nationens livsfråga misslyckades, att centralisera all infor- spritt delvis nytt ljus. Sin avhandling i mationsverksamhet inom försvaret. Men ämnet historia försvarade han vid en det var heller inte tal om att statsmakterna disputation hösten 2004 med akademile- borde kontrollera eller styra den militära damoten, professor Kent Zetterberg vid förvaltningens utåtriktade verksamhet. Försvarshögskolan, som opponent. Det vetenskapliga angreppssättet i Författaren utgår från -
Nils Swedlund Nils Swedlunds Arkiv, Kra
542 swedlund, nils som gymnastiklärare vid högre flicksko- rar: majoren Nils Gustaf S (se ovan) o Ellen lan, där hon introducerade den nya sporten Anna Elisabeth Reuterskiöld. Studentex ”med stormande bifall av både flickor och vid Gävle h a l 16 maj 17, elev vid officers- gossar, kvinnor och män”. S framstår som aspirantskolan i Karlsborg 18 okt 17–10 maj en öppen person. Under vistelsen i USA be- 18, inskr vid kadettutbildn vid Karlberg sökte hon kväkarnas möten och hon intres- 21 okt 18, officersex 18 dec 19, fänrik vid serade sig likaså tidigt för vegetarianism. S Hälsinge reg (I 14) 31 dec 19, studier i Gre- tog även med inspiration från Vita bandet noble, Frankrike febr–april 20, tjänstg som initiativ till att samla kvinnor från olika ar- daglöjtn vid I 14 från 1 maj 20, avd:chef vid betsplatser till regelbundna symöten och ge I 14:s korpral- o furirskola 1 maj–21 juni 20, dem möjlighet att bo på vilohem, en akti- plutonchef från 26 juni 20, lärare i signal- vitet som 1922 institutionaliserades i Gefle utbildn 30 april 21, chef 28 maj 21, allt vid stugförening. S var dess ordförande till året I 14:s korpral- o furirskola, plutonchef vid före sin död. Norrbottens reg (I 19) 13 sept 20–27 mars 21, underlöjtn vid I 14 årsskiftet 21/22, in- Källor o litt: Allmänt: Swedlundska arkivet, RA. tendentsaspirant 13 okt 23–14 okt 25, tf re- Nils Nilsson o Nils S: Bouppteckn:ar, Gävle rådhus- gementsintendent vid Norrlands trängkår rätt FIIa:49 nr 57 o FIIa:65 nr 108, HLA. -
Sjövå.Sendet
TIDSKRIFT I SJÖVÅ.SENDET 177 1 ME D FÖRSTÅN D OCH STYRKA UTGES AV KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET N:r 1 2002 TIDSKRIFT I SJÖVÄSENDET FÖRSTA UTGIVNINGSÅR 1836 KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET TIDSKRIFT I KARLSKRONA POSTGIRO 125 17 - 9 BANKGIRO 446-3220 Redaktör och ansvarig utgivare: Kommendörkapten LARS WIGERT, Pilgatan 5 A, 352 36 Växjö. Telefon: 0470-212 45, alt. 070-582 6385, c-mail: [email protected]. Kungl. Örlogsmannasällskapets postadress: Box 13025, 103 01 Stockholm. Annonser: MARGARET A JOHANSSON, Mälby l, 148 95 Mus kö, Telefon: 08-500 454 76, Telefax 08-500 456 79. Ekonomi och prenumerationer: Kommendör 1.gr JAN BRING, Kantatvägen 27, 13140 Nacka, Telefon: 08-716 73 38, Telefax: 08-466 97 92. Tidskrift i Sjöväsendet utkommer i regel med 4 häften per år. Prenumerationspris 150 kronor per år inom Sverige, 200 kr utrikes. Prenumeration sker endast genom att avgiften insätts på post girokonto 125 17-9. Inbetalningskort utsänds med fö rsta häftet årligen. Införda artiklar, recensioner, o dyl honoreras med c: a 50 kronor per sida. För införd artikel. som av KÖMS anses särskilt förtjänt, kan fö rfattaren belönas med sällska• pets medalj och/eller penningpris. Bestämmelser för Kungl. Örlogsmannasällskapets tävlingsskrifter återfinns i häftena nr l och 4. Innehåll nr 1/02 Meddelande .......................................................................................................................... 3 Socialistiska amiraler - Iakttagelser rörande amiralsutnämningarna i Osttyskland ... 5 Av Klaus-Richard Böhme Tre år som Generalinspektör -
Förnyelse Eller Förfall? Svenska Försvaret Efter Kalla Krigets Slut
Förnyelse eller förfall? Förnyelse Det svenska försvarets omstrukturering efter det kalla krigets slut är en av de största omvandlingarna av offentlig verksamhet i Sveriges historia. Den försvarsmakt vi har idag Förnyelse har inte mycket gemensamt med den Sverige hade under 1960- och 1970-talen. Ändå har omvandlingen skett utan särskilt mycket debatt. Kastades barnet ut med badvattnet, när försvaret skulle anpassas till nya säkerhetspolitiska eller förutsättningar och nya ekonomiska krav ställdes? Under vittnesseminariet ”Förnyelse eller förfall?”, som redovisas i sin helhet i denna skrift, diskuterades försvarets förfall? omvandling med fyra huvudaktörer i svensk försvarspolitik, Svenska försvaret efter kalla krigets slut bland andra före detta överbefälhavaren Owe Wiktorin och före detta försvarsministern Björn von Sydow. Fredrik Eriksson (red.) Fredrik Eriksson (red.) Fredrik Södertörns högskola Biblioteket [email protected] SE-141 89 Huddinge www.sh.se/publications Samtidshistoriska frågor 25 Förnyelse eller förfall? Svenska försvaret efter kalla krigets slut Fredrik Eriksson (red.) Samtidshistoriska frågor 25 Samtidshistoriska institutet Södertörns högskola SE-141 89 Huddinge [email protected] www.sh.se/shi © Författarna och Samtidshistoriska institutet, Södertörns högskola Omslagsbilder: Militära måltavlor, Armémuseum. Framsida: föremålsnummer AM.121974. Baksida: föremålsnummer AM.121964. Omslag: Jonathan Robson Formgivning: Per Lindblom & Jonathan Robson Tryck: E-print, Stockholm 2013 Samtidshistoriska frågor nr 25 ISSN: 1650-450X ISBN: -
Computing and Operational Command in the Swedish Armed Forces, 1966–1989 Johan Gribbe
Controlling the Battlefield: Computing and Operational Command in the Swedish Armed Forces, 1966–1989 Johan Gribbe To cite this version: Johan Gribbe. Controlling the Battlefield: Computing and Operational Command in the Swedish Armed Forces, 1966–1989. 3rd History of Nordic Computing (HiNC), Oct 2010, Stockholm, Sweden. pp.22-27, 10.1007/978-3-642-23315-9_3. hal-01564619 HAL Id: hal-01564619 https://hal.inria.fr/hal-01564619 Submitted on 19 Jul 2017 HAL is a multi-disciplinary open access L’archive ouverte pluridisciplinaire HAL, est archive for the deposit and dissemination of sci- destinée au dépôt et à la diffusion de documents entific research documents, whether they are pub- scientifiques de niveau recherche, publiés ou non, lished or not. The documents may come from émanant des établissements d’enseignement et de teaching and research institutions in France or recherche français ou étrangers, des laboratoires abroad, or from public or private research centers. publics ou privés. Distributed under a Creative Commons Attribution| 4.0 International License Controlling the Battlefield: Computing and Operational Command in the Swedish Armed Forces, 1966−1989 Johan Gribbe Div. of History of Science and Technology, KTH 100 44 Stockholm, Sweden [email protected] Abstract. In the late 1960s, the Swedish Defence Staff initiated the development of a computerized command and control system that was later to be known as the LEO-system. From the mid-1970s to 1989, more than two hundred million SEK were spent on the project, which involved private computer consultants and with military staff officers acting as project leaders and customers. -
The Year Walk Ritual in Swedish Folk Tradition
http://www.diva-portal.org Postprint This is the accepted version of a chapter published in Folk Belief and Traditions of the Supernatural. Citation for the original published chapter: Kuusela, T. (2016) "He Met His Own Funeral Procession": The Year Walk Ritual in Swedish Folk Tradition. In: Tommy Kuusela & Giuseppe Maiello (ed.), Folk Belief and Traditions of the Supernatural (pp. 58-91). København: Beewolf Press N.B. When citing this work, cite the original published chapter. Permanent link to this version: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-131842 [58] Folk Belief and Traditions of the Supernatural Chapter 3 “He Met His Own Funeral Procession”: The Year Walk Ritual in Swedish Folk Tradition Tommy Kuusela Stockholm University, Sweden Introduction The belief in prophetic signs bound to specific and important dates can be seen all over Europe as early as Medieval times, with weather and harvest divinations being the most common kinds (Cameron 2013: 65-67). In Sweden, one oracular method was a ritual known as year walk, and those who ventured on this perilous journey were known as year walkers. Success meant that the omen-seeker could acquire knowledge of the following year; it was a ritual that sought answers regarding the unbearable uncertainty of being. Year walk (or annual walk) is known in Swedish as årsgång, with regional and lexical variations: ådergång, julagång, ödegång, adergång, dödsgång, sjukyrkegång, and so on. Although the term årsgång has a southern Swedish pattern of distribution (Götaland), similar practices, as well as the same motifs in different types of folk legends, are common and can be found throughout the Nordic countries. -
The Naval City of Karlskrona - an Active and Vibrant World Heritage Site –
The Naval City of Karlskrona - an active and vibrant World Heritage Site – “Karlskrona is an exceptionally well preserved example of a European naval base, and although its design has been influenced by similar undertakings it has in turn acted as a model for comparable installations. Naval bases played an important part during the centuries when the strength of a nation’s navy was a decisive factor in European power politics, and of those that remain from this period Karlskrona is the most complete and well preserved”. The World Heritage Sites Committee, 1998 Foreword Contents In 1972 UNESCO, the United Nations Educational, Scientific and Cultural Organisation, ratified 6-7 THIS IS A W ORLD HERITAGE SITE - the Convention concerning the Protection of the World Cultural and National Heritage with the HE AVAL ITY OF ARLSKRONA aim of protecting and preserving natural or cultural sites deemed to be of irreplaceable and T N C K universal value. The list of World Heritage Sites established under the terms of the Convention 8-13 THE HISTORICAL BACKGROUND has been received with considerable interest by the international community and has greatly Why Karlskrona was established contributed to the strengthening of national cultural identity. Growth and expansion Models and ideals The Naval Town of Karlskrona was designated as a World Heritage Site in December 1998 and The af Chapman era is one of 12 such Sites that to date have been listed in Sweden. Karlskrona was considered of particular interest as the original layout of the town with its roots in the architectural ideals of 14–27 THE NAVAL BASE the baroque has been extremely well-preserved and for its remarkable dockyard and systems The naval dockyard and harbour of fortifications. -
Flygvapennytt 1973-3
a E e ~rcrl k h "'·D_. · I ~.,a =v- errg .!l r~ e>; f se www.ae . / / / / Första-sldes-bllden: Kung Gustaf VI Adolf vid sin 9O-årsdag 1972, förevigad av fotograf LENNART NILSSON. - Sid. 2-3 och 34-35 har med några minnesbilder från 1910 fram till 1973 ägnats den bort gångne, folkkäre konungen, som tillika var FV:s högste chef. - Red. har försökt tolka Majestätets sista önskan och har därför givit bild kavalkaden en t jus inramning med få kommentarer. - Sista-sldes bilden: Ett "Team-Viggen"-kollage som puff för nr 4173, "Viggens vardag". • innehåll In memoriam 2-3 Innehållsförteckning 4 Ledare: Några- hälsningsord, 1973-10-01 5 Är värnpliktiga oftare sjuka än civila kamrater? 6-7 Temaserien nr 15; F12, del 1 8-17 Finland flyger Draken, del 1 18-19 ILUG - Torslanda-jubileet 20-21 VM i flygmilitär 5-kamp 22-24 • Ansvarig utgivare: HANS NEIJ Hänt vid förbanden m m 24-33 • Redaktionsråd: In memoriam 34-35 c FS, IFYL, ISYM, C Sek 1 + 2, C FMV-F :PC" C FS/Press, Fh' • Redaktionschef: ULF BJÖRKMAN • Redaktör: JAHN CHARLEVILLE • Ekonomichef: BERTIL LAGERWALL • Prenumeration: GUNNEL WIRIONIUS BIDRAG trAn läsekretsen välkomnas. Redak tionen törbehåller sig rälten all redigera allt material. - Endast " Ledaren" ger uttryck för CFV :s åsikter. ATERGIVANDE av textInnehållet I FLYGvapen-NYTT medges Nordens slörsta flyglidning: 13.500 ex. - källan önskas i så fall tydligt angiven. ADRESS: TELEFON: FLYGvapen-NYTT 08/679500 3\(ör kommer näsla nummer1 Flygstaben/Press ankn 491 104 50 Stockholm 80 el. 243 Ungefärlig Nr Manusstopp utgivningstid AB OPE-TRYCK, Ostersund 1973 I I 4 2/10 December 1/74 10/12 Februari 2 15/2 Maj 3 9/8 Oktober Prenumerationspris: 10 kr/år Nr: 3 1973 Postgironummer 31 6997-6, kassa 601 :4, Flygstaben Några hälsningsord 1 oktober 1973 id mitt tillträde som flygvapenchef vill gade önskemål skall kunna tillgodoses. -
2006 1 Innehåll
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 126:1• 2006 154 Christer Ericsson Kampen mellan regeringen och militären om försvarspropagandan 1945–1963 Magnus Hjort, ”Nationens livsfråga”. Propaganda och upplysning i försvarets tjänst 1944–1963, Diss, Stockholms universitet/Södertörns högskola, Santérus förlag, Stockholm 2004. 363 s. Magnus Hjort behandlar i sin avhandling ett tidigare outforskat ämne: kampen om kontroll och inflytande över försvarspropagandan och försvarsupplysningen i Sverige mellan krigsmakten, politikerna och olika intressegrupper. Tiden omfattar perioden från det andra världskrigets slut till det kalla krigets första och mer intensiva fas, eller åren 1944–1963. Hjort anknyter sitt forskningsläge till demo- krati-, försvars-, förvaltnings- och organisationsforskningen och preciserar sin forskningsuppgift till att röra kontroll–autonomi-problemet på försvarets område studerat genom fyra perspektiv (s 37ff): 1) den militära propagandan, 2) stats- makternas styrning av den militära propagandan, 3) de icke-statliga organisatio- nernas roll och 4) styrningen av de icke-statliga organisationerna. Kronologiskt får två statliga offentliga utredningar på området (SOU 1945:21 och SOU 1961:18) bilda ram. Denna typ av periodisering kan diskuteras men är vanligen forskningseffektiv då kommittéväsendet ofta anger konflikt- och konsen- susmönstret i politik och samhälle i skilda frågor och avsätter ett stort expert- underlag av skiftande slag. Det kan därför användas både som korrektiv och för problematisering och operationalisering av forskningsuppgiften. Kommittéväsen- det är dessutom en av landets största forskningsproducenter, vilket inte tycks vara så väl känt. Teoretiskt anknyter Magnus Hjort till två klassiska demokratiproblem, dels relationen mellan de politiska organen och förvaltningen (här: den civila kontrol- len av försvaret), dels icke-statliga organisationers inblandning i den offentliga förvaltningen (propaganda, lobbyverksamhet m m). -
D Et B Ä S Ta Fö Rsva Rs B E S Lu T So M a Ld Rig K O M Till S Tå N
Publikation nr 17 Det bästaDet försvarsbesluttillstån aldrigsom kom Inför 1968 års försvarsbeslut signalerade den socialdemokratiska regeringen stora nedskärningar av anslagen. Den militära ledningen satsade på en ”övervintringsstrategi” i hopp om att världshändel- serna skulle framtvinga ökade anslag. Strategin misslyckades. 1968 års försvarsbeslut blev starten för ökande obalanser i försvarsorgani- sationen, alltmer försämrad kvalitet och ekonomiska ”svarta hål”. Generalmajor Claës Skoglund diskuterar i denna bok – som han fullbordade strax före sin bortgång vid 92 års ålder – om militär- ledningen kunnat åstadkomma ett bättre resultat genom en klok reträttstrategi. En utgångspunkt är att den gamla hotbilden, ett storanfall över havet à la Normandie 1944, var föråldrad och borde ha ersatts som styrande angreppsfall av ett överraskningsangrepp. Skoglund genomför sitt resonemang genom en kontrafaktisk berättelse om hur det hade gått om han, som det var tänkt, blivit försvarsstabschef 1987. Han beskriver hur han då ledde arbetet Claës Skoglund (1916-2008) blev fänrik inom militärledningen till ett politiskt realistiskt, strategiskt vid Älvsborgs regemente (I 15) 1937. genomarbetat reformförslag och hur han lyckades få politikerna att Under de första krigsåren tjänstgjorde ge sitt bifall till detta. han i Västsverige. Efter växlande stabs- Berättelsen ger en utomordentlig relief åt den verkliga utveck- lärar- och trupptjänst (bland annat som lingen från 1968, med dess konsekvenser in i våra dagar. pansarbrigadchef) blev han 1961 chef för OpL 3 (krigsberedskap) i den nyorgani- serade försvarsstaben. 1964-1966 var han chef för Bohusläns regemente (I 17). 1968 utnämndes han till general- major och rektor för Försvarshögskolan. 1972 blev han militärbefälhavare för Försvaret och det kalla kriget (FOKK) Milo Väst och stannade där till sin pen- sionering 1978. -
AKADEMIENS Handlingar Och Tidskrift the ROYAL SWEDISH ACADEMY of WAR SCIENCES Proceedings and Journal
Anvisningar till författare KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT KUNGL Ur Svenska Krigsmanna Sällskapets Handlingar 1797 Carl Deléns Tryckeri Stockholm Författaren ansvarar för att artikel som insän- KRIGSVETENSKAPS- ds är språkgranskad och genomarbetad och sänder originalmanuskript i Word till redak- AKADEMIENS vi gustaf adolph med Guds nåde, Sveriges, tionen på [email protected]. Författarens namn, Handlingar och Tidskrift Götes och Vendes Konung, m m. Arfving till adress, e-postadress, telefon- och faxnummer Danmark och Norrige, Hertig till Schleswig, an ges i mailet. Författare till inträdesan- NR 2/2014 Holstein, m m. förande och årliga redo visningar bör begränsa antal tecken (inkl blanksteg) till högst 30 000 THE ROYAL Göre veterligt: att såsom Vi med mycket nöje resp 60 000. inhämtat den berömliga omsorg, som det inrät- SWEDISH ACADEMY tade Svenska Krigsmanna Sällskapet föresatt sig Vetenskapliga artiklar inom Akademiens att hafva ospard, till förbättrande och utvid- område bör innehålla 7-10 000 ord (d v s max OF WAR SCIENCES gande af de till Krigs Vettenskapen hörande 50 000 tecken utan blanksteg = max 60 000 Proceedings and Journal delar, hvarigenom så väl Krigsmän, hvilka tecken med blanksteg = max 20 A4-sidor i NR 2/2014 dels grånat under vapnen, dels jemte dessa på normal text med 12 punkter). Artikeln skall stridens bana af ära och mandom sig utmärkt, starta med ett abstract på engelska om det är som ock andre Embets- och Tjenstmän, kände en artikel skriven på skandinaviskt språk eller Helge Jungs strategi för deras grundliga insigter, nu beflita sig, att på skandinaviskt språk om artikeln är skriven av Bengt Gustafsson under fredens lugn bidraga till allänt väl; Alltså, på engelska.