Flygvapennytt 1973-3

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Flygvapennytt 1973-3 Hänt vid rörhanden stad. Från fänikan rekryterades drabanterna, HÖGVAKTEN 450 AR som senare återvände till fänikan som befäl . På midsommarallonen för 450 år sedan, man Drabantkåren kom i början att till större delen skrev då 1523, höll Gustav I (Vasa) sitt hög­ bestå av tyska landsknektar, vilka hade bättre tidliga Intåg i Stockholm eller att staden (= militär utbildning och bilttre hovmannaskick danSkarna) hade kapitulerat i Befrielsekriget. än de svenska bondesoldaterna. Med sig hade han b l a ett antal livva.ktare e l­ Under 1600- och 1700-talen skedde upprepa­ de omorganisationer av gardet, som fick sitt ler drabanter, sam t en fotgångarfänika, " Hans Näds egna Svenska Fotgängare" . Dessa för­ nuvarande namn är 1792. Under de krig som band ar ursprunget t ill högvakten vid slottel. utkämpades under dessa århundraden deltog For att högtidlighålla 450-ärsdagen av Gus­ gardets huvuddel. Ett kompani stannade dock tav Vasas intåg i Stockholm genomfördes ett kvar i Stockholm för högvaktstjänsl. särskilt program i samband med högvaktsav­ Fram till år 1790 svarade gardet ensamt för högvakten vid Stockhol ms slotl. Från och med lösningen den 24 juni 1973. BI a skedde av­ lämning av högvakterna ur Svea livgarde och delta är fick även andra förband, företrädesvis Livgardesskvadronen till dåva rande H K H frän Stockholms garnison. förtroendet att gä Kronprinsen. Overkommendanten i Stockholm, högvakt. I början av 1960-talet började man generallöjtnant Ove Ljung, hö ll högtidstalet även använda förband från andra delar av landet och numera är högvakten vid slottet och Stockholms kom munfullmäktiges ordfö­ i Stockholm en angelägenhet för hela för­ rande Ewald Johannesson överlämnade en gäva t ill Svea livgarde från Stockholms kom­ svaret . inklusive FV! mun. - Regionmusiken i Stockholm med­ Gardet utgjorde fram till omkring år 1850 stadens egentliga polis genom ett antal torg­ verkade på ett taktfast sätt. vakter och patrullering främst nattetid. Det För att återgä till år 1523 kan nämnas att drabantkårens uppgift redan från början blev va r först är 1906 som den militära bevakning­ en i staden drogs in, men ännu fram till 1920 att svara för den inre bevakni ngen på Stock­ holms slott samt sköta vakthållningen kring svarade högvakten för en post vid riksban­ ken eftersom polisens beväpning ansägs vara den kungliga familjen. Drabantkåren blev dessutom en befälskader för det svenska in­ fö r dålig. Fram till 1800-talets mitt fungerade fanteriet och en militär högskola för befäls­ livgardet också som brandberedskap. Brand­ larm gavs genom trumslagare. aspirante.r. Fotgångarna, som snart benämndes Stock­ För filatelister kan nämnas alt i samband holmsfänikan, fick till uppg ift att svara för med högvaktsavlbsningen skedde stämpling • F2 bestred Högvakten den 13-14 oktober. slottets yttre bevakning samt att stå för ord­ av post med tillfällig datumstämpel på Hög­ Men Inte var det väl snö då? ningshållning och bevakning av Stockholms vaktsterassen . • NY STJÄRNBILDNING AVSKEDSFÖRRÄTTNING ... VAR-SA-GOD-NÄSTA Under min aspiranttid i flygvapnet berättades tryckande högsommarvärme, inför inspek­ Den 13 augusti ryckte huvuddelen aven ny en våd lig historia. Ett skolftygplan hade ham­ terande och ett stort antal anhöri ga, förrättade regementsofficerskurs (RK 73-75) in till F20 . nat I . ett okontro llerat läge och besättningen Denna består till en början av kateg orierna E på tv a man tVingades hoppa. Föraren först ­ dävarande CFV, general löjtnant Stig Noren, inga problem. Men spanaren hade under pla­ den 20 juni under tradi tionsenliga former re­ och Cof, som till antalet är 18 re sp 20 elever. nets och sitt eget krumbuktande vänt fallskär­ gementsofficersexamen vid Fl ygvapnets Krigs­ Kategori Com rycker in i stutet av november men bak-och-fram. När han i full karriär dund­ skola, F20. Det blev samtidigt hans sista varefter kursen består av ca 50 elever. rade fb rbi föraren där denne hängde i sin skärm, kupade han händerna framför munnen examensinspek­ Utbildningen har genomförts re sp kommer och vrålade med sina lungors fulla kraft: Var tion, eftersom att genomföras i C F20 :s regi , till viss del f-n är handtaget? han den l ok­ redan före den angivna inryckningstidpunk­ Fullt så lössläppt gick det inte till på Ope­ fältet utanför Ostersund en vecka i juli när tober avgick ten. Kategori E har under en treveckorsperiod fallskärmshoppare från tre nordiska länder som CFV. genomfört en återinflygn ings-fTIS:A - kurs. premiärtävlade tillsammans i RW·6. RW står Gen Noren Kategori Cof har under en vecka fätt tillfälle för "Relative Work" och "6" för att bygga en It att bekanta sig med verksamheten vid förband stj ärna med sex hoppare. Tävlingsgrenen har betonade i si tt F20 sitt ursprung i USA och Sverige hakade på tal till de ny- genom en studietjänstgöring som genomförts som sjätle/sjunde land. RW-utvecklingen i utnämnda att det är inte maskinerna som styr med fyra elever vid vardera F6 , Fil, F12, F13 öststaterna är änn u förborgad, men man miss­ tänker att även de inom kort ger sig in i människan, utan det är människan - genom och F17. leken med ett topptrimmat och propagandis­ kunnig het, skicklighet, vilja och omdöme ­ För kategori Com har för första gången hu ­ tiskt gäng. Alt man i Sovjet hoppar avancerat som skall styra maskinerna. Under ett kort vuddelen av utbildningen i systemkunskap är dock sedan länge bekant. lagts in omede lbart före inryckning till rege ­ RW·tävlingarna hör framtiden till nu när samtal tidigare hade de blivande regements­ man nått nära nog fullkomlighet i precisions­ officerarna fätt möjlighet att genom frågor få mentsofficerskursen. Detta kommer att med­ hoppning. Av Sveriges ca 300 aktiva fall­ CFV:s syn på FV i framtiden beträffande kar­ föra att avsevärt bättre möjligheter till lik­ skärm shoppare siktar häl ften in sig pä den värdig ledarskapsutbi Idning, vilken i stor ut­ nya tävlingsgrenen. riärmöjligheterna, ekonomin och tankarna ba­ Tävl ingen tillgår så, att sex hoppare läm­ kom förbands- och flygplansreduceringarna. ­ sträckning ingår i fackutbi ldningen, föreligger nar flygplanet på 3.000 m höjd med sä korta C F20, överste Erik Spångberg, tillfogade i mellan kategorierna. In tervall som möjligt. Tvä av dessa , benamn­ sitt tal en önskan om att det goda kamratskap RK 73-75 avs lutas med regementsofficers­ da baseman och pinman, fattar va rand ras hän­ examen i juni 1975. Den nu påbörjade delen der och därefter bygger de övriga hopparna som präg lat kurserna skulle bestå i framtiden. på, allt under det fria fallet. Farten varierar Arets kull bestod av 15 officerare på sam­ av utbildningen pågår till och med 1974 .06.20. mellan 200 och 300 km/t beroende på kropps­ bandslinjen (som förordnades till regements­ Dä refter vidtar ett uppehåll fram t ill januari stallningen. Svårigheten vid stjärnans bildan­ 1975, då eleverna genomför förbandstjänst de ligger i att manövrera sig in mot baseman officerare med kaptens grad) samt 21 office­ och pinman frä n sidan - kommer man upp­ rare på fl yglinjen och 9 på str illinjen (som (FFSU, TI S, FMU). • ifrån hamnar man i baksuget och ram lar ner alla fö rord nades till regementsofficerare med M-O Karlberg på de andra. Ett ri skmoment av många. "Sex­ figuren" skall håltas i 5 sek för att sedan löjtnants g rad). Därtill fö rordnades 7 trafik­ brytas på order av baseman på lägst 1.100 m ledaraspiranter till trafikledare med löjtnants höjd för att möjliggöra nödvändig separation tjänsle~lass . före utlösning av fallskärmarna. Kursettorna i resp kurs, kn Hans Mikaels­ erhöll Försvarets Fabriksverks hederspris, ett Poäng utdelas dels för figuren som sädan CG-gevär med dioptersikte. - Premien ur och dels den tid det tar att bilda den. Ju son pä sambandslinjen , II Bo Waldemarsson kortare tid dessto bättre. Här kan taktik kom­ pä flyg- och strill injen sam t It Pär Eriksson kadett John Sjöqvists minnesfond , delades li­ ma in i bilden och det gäller att tänka snabbt. pä II-linjen tilldelades CFV:s stickert. - Kurs­ ka av kn Bengt Sterner och It Bo Walde­ Klarar man inte en "sexa" i S sek före 1.100 ma~son. • m tjänar man mera på en " fem ma ", för att tvåorna, kn John Hubbert , It Ro land Olsson inte tappa alla de poäng, som en "sexa" och t l Leif Woss erhöll Svenska Officersför­ Mikaclsson skulle gett. Reglerna är dock ännu inte klart bundets bokgävor resp Trafikledarskolans bok­ utformade - och en av anledningarna till täv­ gåva. - Bäste idrottsman blev It Veikko Su ­ lingsveckan på Ope var just alt anpassa de amerikanska reglerna efter svenska förhållan­ nell. Bäste skytt blev kn Ake Ren åker, som den. Den effektiva arbetstiden, omfattande tiden frän uthopp ti ll dess stjärnan är bruten fär int~. öv.erstiga 41 sek. Det innebär en "bygg­ tid pa ca 30 sek. Ett mätt på ski llnaden i .Mera historik. Den 22 juH i är sågs den erfarenhet mellan Sverige och USA är att ame­ forst a svenska 10-mannastjärnan mot himlen . rikanska lag ligger på ca 15 sek att full­ Denna h istoriska händelse inträffade i Grytt­ borda en sexmannastjärna. Men så har vi Jom I norra Uppland. Amerikanerna är dock här i landet inte hållit på läng re än ett år värst .. leder med en stjärnbildning om 26 OCh vi har änn u sä länge ganska dåliga trä­ man, efter ett uthopp från 4.000 m! - lI's a nin gsmöjligheter ... främst beroende på bris ­ long way to Tip-a-Rary. • ten på ett lämpligt hoppflygplan. berns • II Bo Waldemarsson tar emot CFV:. olic­ kerl. - Foto: Nils Al'Idersson. FOTOTOLK-UTB TILL FV I enl ighet med fö rslag från 1966 års värn­ pliktskommitte (VK66) överfördes fototolkut­ bildningen Irän armen till lIygvapnet den 1 juli. Historik: Fram till år 1955 utb il dade flyg­ vapnet sina lototolkar själv. Därelter inte­ grerades verksamheten med försvarsstabens fototolkutbildning.
Recommended publications
  • Flygvapennytt 1973-3
    a E e ~rcrl k h "'·D_. · I ~.,a =v- errg .!l r~ e>; f se www.ae . / / / / Första-sldes-bllden: Kung Gustaf VI Adolf vid sin 9O-årsdag 1972, förevigad av fotograf LENNART NILSSON. - Sid. 2-3 och 34-35 har med några minnesbilder från 1910 fram till 1973 ägnats den bort­ gångne, folkkäre konungen, som tillika var FV:s högste chef. - Red. har försökt tolka Majestätets sista önskan och har därför givit bild­ kavalkaden en t jus inramning med få kommentarer. - Sista-sldes­ bilden: Ett "Team-Viggen"-kollage som puff för nr 4173, "Viggens vardag". • innehåll In memoriam 2-3 Innehållsförteckning 4 Ledare: Några- hälsningsord, 1973-10-01 5 Är värnpliktiga oftare sjuka än civila kamrater? 6-7 Temaserien nr 15; F12, del 1 8-17 Finland flyger Draken, del 1 18-19 ILUG - Torslanda-jubileet 20-21 VM i flygmilitär 5-kamp 22-24 • Ansvarig utgivare: HANS NEIJ Hänt vid förbanden m m 24-33 • Redaktionsråd: In memoriam 34-35 c FS, IFYL, ISYM, C Sek 1 + 2, C FMV-F :PC" C FS/Press, Fh' • Redaktionschef: ULF BJÖRKMAN • Redaktör: JAHN CHARLEVILLE • Ekonomichef: BERTIL LAGERWALL • Prenumeration: GUNNEL WIRIONIUS BIDRAG trAn läsekretsen välkomnas. Redak­ tionen törbehåller sig rälten all redigera allt material. - Endast " Ledaren" ger uttryck för CFV :s åsikter. ATERGIVANDE av textInnehållet I FLYGvapen-NYTT medges Nordens slörsta flyglidning: 13.500 ex. - källan önskas i så fall tydligt angiven. ADRESS: TELEFON: FLYGvapen-NYTT 08/679500 3\(ör kommer näsla nummer1 Flygstaben/Press ankn 491 104 50 Stockholm 80 el. 243 Ungefärlig Nr Manusstopp utgivningstid AB OPE-TRYCK, Ostersund 1973 I I 4 2/10 December 1/74 10/12 Februari 2 15/2 Maj 3 9/8 Oktober Prenumerationspris: 10 kr/år Nr: 3 1973 Postgironummer 31 6997-6, kassa 601 :4, Flygstaben Några hälsningsord 1 oktober 1973 id mitt tillträde som flygvapenchef vill gade önskemål skall kunna tillgodoses.
    [Show full text]
  • Sjövå.Sendet
    TIDSKRIFT I SJÖVÅ.SENDET 1771 MED FÖRSTÅND OCH STYRKA UTGESAV kUNGL. ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET N:r 4 1996 TIDSKRIFT I SJÖVÄSENDET FÖRSTA UTGIVNINGSÅR 1836 KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET KARLSKRONA POSTGIRO 125 17-9 BANKGIRO 446-3220 Redaktör och ansvarig utgivare: Kommendörkapten LARS WIGERT, FMV, 115 88 Stock­ holm, telefon: 08-782 63 85 telefax: 08-782 44 56. Kungl. Örlogsmannasällskapets postadress: Box 10186, 100 55 Stockholm. Annonser: ÅKE T:SON LOVEN, Djurgårdsslätten 92, 115 21 Stockholm, telefon 08- 66210 71. Ekonomi och prenumerationer: JAN B RING, Fannydalsplatån 2, 13141 Nacka, telefon 08- 716 73 38. Telefax 08--466 97 92. Tidskrift i Sjöväsendet utkommer i regel med 4 häften per år. Prenumerationspris 100 kronor per år inom Sverige, 150 kr utrikes. Prenumeration sker endast genom att avgiften insätts på postgirokonto 125 17-9. Inbetalningskort utsänds med första häftet årligen. Införda artiklar, recensioner, o dyl honoreras med c: a 50 kronor per sida. För införd artikel, som av KÖMS anses särskilt förtjänt, kan författaren belönas med säll• skapets medalj och/eller penningpris. Bestämmelser för Kungl. Örlogsmannasällskapets tävlingsskrifter återfinns i häftena nr l Meddelande och 4. från Kungl. Örlogsmannasällskapet TIDSKRIFT l SJÖVÄSENDET Nr 6/96 Kungl. Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i Stockholm 1996-10- 21 159 årgången 4 häftet (Utdrag ur protokoll) Sammanträdet avhölls i Sjöofficerssällskapets i Stockholm lokaler på Skeppsholmen i Meddelanden ............................................................................................................. 259 närvaro av 35 ledamöter. Sjöförsvaret - instrument för svensk säkerhetspolitik ......................................... 263 §2 Föredrog tf sekreteraren föregående sammanträdes protokoll. Protokollet Av Claes Tornberg godkändes och lades till handlingarna. Finlands marinpolitiska tänkande beträffande Östersjöområdet ....................... 269 §3 Omvaldes ledamöterna Gustaf von Hofsten, Mats Lindemalm och Göran AvEsko llli Gunnarsson till ordinarie styrelseledamöter för en tid av två år.
    [Show full text]
  • Militärhist0risk Tidskrift 2005
    MILITÄRHIST0RISK TIDSKRIFT 2005 Il 111 MILITAR ISTORISK TIDSKRIFT 2005 Redaktörer: Lars Wedin Gunnar Åselius ,V;, ? 0 .,,.,,., 0 0 '<:' J:,. ', 6 '<-- 11.svi-. Boktitel: Militärhistorisk lldskrift 2005 Omslagsbild: Utsnitt ur den så kallade Gripsholmssviten, som i allegorisk form skildrar Gustav Vasas politiska och religiösa Akvarellkopia från 1700-talet efter sedermera försvunna originalmålningar väv från cirka 1540. ISSN: 0283-8400 Militärhistoriska avdelningen, Institutionen för Säkerhet och Strategi, Försvarshögskolan. Serieredaktörer: Lars Wedin & Gunnar Åselius Språkgranskning: Cecilia Wijnbladh © Försvarshögskolan och respektive författare 2005 Mångfaldigandet av innehållet i denna bok är enligt lagen om upphovsrätt förbju­ det utan medgivande av Försvarshögsl<olan. Tryckt av Elanders Gotab AB 49504, Vällingby 2005 Innehåll F�� 9 Bönder i vapen Mobilisering, makt och motstånd i 1500-talets Sverige Mats Hallenberg 13 Kosthållning och sjukvård under rysk-svenska kriget 1788-1790 Ulrica Söderlind 39 Torsten Rapp som ÖB En studie av maktens fördelning inom det militära försvaret under 1960-talet Håkan ]armar 65 "What is Expeditionary War?" Brian McA!lister Linn 107 Clio och Mars i världen. Det internationella militärhistoriker­ samarbetet Lars E'ricson Wolke 1 Recensioner John Lynn: Battle, anmälan av Gunnar Åselius 123 Adrian Goldsworthy: Pimislea lerigen; Peter S. Wells: Teutoburgerskogen,anmälan av Torkel Wilhelmson 127 Alessandro Barbero: Charlemagne, anmälan av Nildas Granholm 131 Dick Harrison: Gud vill det!, anmälanav LeifTörnquist 135 Alexia Grosjean: An Unofficial Alliance. Scotland and Sweden, anmälan av Lars Ericson Wolke 137 Thomas Sörensen: Sista striden, anmälan av Christian Braunstein 139 Zisis Fotalds: Greek naval strategyand policy, 1910-I919, anmälan av Jan Glete 142 5 M i I itärh istorisl< tidskrift David Fromkin: Europas sista sommar, anmälan av Björn Gäfvert 144 H.
    [Show full text]
  • Å R Av Uppgång År Av Nedgång
    År av uppgång år av nedgång av år uppgång av År Under beredskapsåren från 1940 och under det kalla kriget fram till och med andra hälften av 1960­talet ägde en uppseendeväckande snabb och omfattande upprustning rum. Krigsmakten (från 1975 Försvarsmakten) växte i omfattning, och dess operativa förmåga ökade. Denna ”guldålder” avlöstes av en period av nedgång, som varade under resterande delen av det kalla kriget och som förvärrades under de följande decennierna. Krigsmakten behöll den gamla strukturen och avvägningen mellan försvarsgrenarna med ett mindre undantag, nämligen att marinens andel av försvarsbudgeten skars ned redan i 1958 års försvarsbeslut, till fördel för flygvapnet. Krigsmakten tvingades således pressa in kostnaderna för en i stort sett bibehållen Generallöjtnant Carl Björeman struktur och verksamhet inom en sjunkande ekonomisk ram. (f. 1924) blev volontär vid Liv­ Författaren upplevde hela den skildrade efterkrigstiden på första grenadjärregementet (I 4) i Lin­ parkett, först ute på truppförbanden och sedan i högre staber. köping hösten 1941 och officer Han hade under vissa tider centralt belägna utsiktspunkter, nära vid Upplands regemente (I 8) i de militära makthavarna, däribland arméchefen Almgren och Uppsala på hösten 1949. Sedan överbefälhavarna Rapp, Synnergren och Ljung och kan som få skildra följde trupptjänst i olika befatt­ spelet bakom kulisserna. Björeman har lyft på många stenar och ningar vid Jämtlands fältjägar­ skildrar initierat och avslöjande samspelet och spänningarna mellan regemente (I 5) i Östersund, Hälsinge regemente (I 14) i den politiska ledningen och den militära försvarsledningen främst Gävle och Norrbottens rege­ kring de stora försvarsbesluten 1942–1987. mente (I 19) i Boden. Efter trupptjänsten följde tjänster som stabsofficer i militärområ­ desstaber i sju år och i försvars­ staben i tio år med slutbefatt­ ning som militärbefälhavare i Södra militärområdet 1984– 1988.
    [Show full text]
  • Carl Björeman Utreder I Sin Bok Arméns Ut- Veckling Under Kalla Kriget Och Har Funnit Svar På Ovanståen- De Fråga
    fter flera år av mödosam upprustning hade Sverige vid krigsslutet 1945 en armé bestående av välutbildade och välorganiserade förband medE modern utrustning. Samtidigt kunde våra grannländer efter lika många år av krig uppvisa få förband av motsvarande kvalitet. Att Sverige även i framtiden skulle ha ett starkt försvar fastställdes genom 1948 års försvarsbeslut och armén kom härefter att uppleva en uppgångsperiod. I mitten av 1960-talet sägs denna uppgång ha nått sin kulmen. Tjugo år senare, i slutet av kalla kriget, befann sig den tidigare starka armén under kraftig nedgång, på väg mot sitt förfall. Vad var det som hade hänt? Generallöjtnant Carl Björeman utreder i sin bok arméns ut- veckling under kalla kriget och har funnit svar på ovanståen- de fråga. Hans slutsats visar på ett politiskt spel där motiven Generallöjtnant Carl Björeman till beslut i många fall var andra än de offentligt redovisade. (f. 1924) blev volontär vid Livgre- nadjärregementet (I 4) i Linköping Försvaret och det kalla kriget (FoKK) hösten 1941 och officer vid Upp- Publikation nr 43 lands regemente (I 8) i Uppsala på hösten 1949. Sedan följde trupp- tjänst i olika befattningar vid Jämt- lands fältjägarregemente (I 5) i Öst- ersund, Hälsinge regemente (I 14) i Gävle och Norrbottens regemente Carl Björeman (I 19) i Boden. Efter trupptjänsten följde tjänster som stabsofficer i militärområdesstaber i sju år och i försvarsstaben i tio år med slutbe- fattning som militärbefälhavare i Södra militärområdet 1984–1988. Carl Björeman har även varit en flitig debattör på det försvars- och säkerhetspolitiska området. isbn 978-91-86837-54-9 fter flera år av mödosam upprustning hade Sverige vid krigsslutet 1945 en armé bestående av välutbildade och välorganiserade förband medE modern utrustning.
    [Show full text]
  • Så Kom JAS-Projektet Till
    FoKK 45 Så kom JAS-projektet till Så kom JAS-projektet till Vittnesseminarium kring beslutsprocessen om JAS 39 1979–1983 Redaktör: Bertil Wennerholm Forskningsprojektet Försvaret och det kalla kriget (FoKK) Publikation nr 45 Så kom JAS-projektet till Vittnesseminarium kring beslutsprocessen om JAS 39 1979–1983 11 november 2013 1 Så kom JAS-projektet till Vittnesseminarium kring beslutsprocessen om JAS 39 1979–1983 11 november 2013 Redaktör: Bertil Wennerholm Forskningsprojektet Försvaret och det kalla kriget (FoKK) Publikation nr 45 2 3 Omslagsbild: ”Ur JAS”, bilden återger det av Saab benämnda Innehåll studiealternativet ”NV-0” eller ”nosvinge noll” från hösten 1979, bild Förord 7 förmedlad av Tommy Ivarsson. Inledning 9 Deltagare 13 Redovisning av vittnesseminarium om JAS-projektets tillkomst 15 Inledningsord 15 © Forskningsprojektet Försvaret och det kalla kriget 2015 Tema 1 Den politiska förankringen av beslutet 18 Forskningsprojektet Försvaret och det kalla kriget (FoKK) bedriver sin Tema 2 Förskjutningen av initiativet 47 verksamhet med stöd av ett långsiktigt bidrag från Knut och Alice Wallenbergs Tema 3 Offertutvärderingen av det svenska 67 stiftelse. För tryckning av denna dokumentation av JAS-seminariet har JAS-systemet och dess utländska konkurrenter Kungl. Patriotiska Sällskapet, Delegationen för militärhistorisk forskning Tema 4 Förskjutningar av ansvarsfördelningen vid 99 och Svensk Flyghistorisk Förening lämnat bidrag. genomförande av projektet i förhållande till tidigare Seminariets avslutning: Summering och avsedd 125
    [Show full text]