DOCSLIB.ORG

Å R Av Uppgång År Av Nedgång

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Å R Av Uppgång År Av Nedgång År av uppgång år av nedgång av år uppgång av År Under beredskapsåren från 1940 och under det kalla kriget fram till och med andra hälften av 1960­talet ägde en uppseendeväckande snabb och omfattande upprustning rum. Krigsmakten (från 1975 Försvarsmakten) växte i omfattning, och dess operativa förmåga ökade. Denna ”guldålder” avlöstes av en period av nedgång, som varade under resterande delen av det kalla kriget och som förvärrades under de följande decennierna. Krigsmakten behöll den gamla strukturen och avvägningen mellan försvarsgrenarna med ett mindre undantag, nämligen att marinens andel av försvarsbudgeten skars ned redan i 1958 års försvarsbeslut, till fördel för flygvapnet. Krigsmakten tvingades således pressa in kostnaderna för en i stort sett bibehållen Generallöjtnant Carl Björeman struktur och verksamhet inom en sjunkande ekonomisk ram. (f. 1924) blev volontär vid Liv­ Författaren upplevde hela den skildrade efterkrigstiden på första grenadjärregementet (I 4) i Lin­ parkett, först ute på truppförbanden och sedan i högre staber. köping hösten 1941 och officer Han hade under vissa tider centralt belägna utsiktspunkter, nära vid Upplands regemente (I 8) i de militära makthavarna, däribland arméchefen Almgren och Uppsala på hösten 1949. Sedan överbefälhavarna Rapp, Synnergren och Ljung och kan som få skildra följde trupptjänst i olika befatt­ spelet bakom kulisserna. Björeman har lyft på många stenar och ningar vid Jämtlands fältjägar­ skildrar initierat och avslöjande samspelet och spänningarna mellan regemente (I 5) i Östersund, Hälsinge regemente (I 14) i den politiska ledningen och den militära försvarsledningen främst Gävle och Norrbottens rege­ kring de stora försvarsbesluten 1942–1987. mente (I 19) i Boden. Efter trupptjänsten följde tjänster som stabsofficer i militärområ­ desstaber i sju år och i försvars­ staben i tio år med slutbefatt­ ning som militärbefälhavare i Södra militärområdet 1984– 1988. Carl Björeman har även varit en flitig debattör på det försvars­ och säkerhetspolitiska området. År av uppgång år av nedgång av år uppgång av År Under beredskapsåren från 1940 och under det kalla kriget fram till och med andra hälften av 1960­talet ägde en uppseendeväckande snabb och omfattande upprustning rum. Krigsmakten (från 1975 Försvarsmakten) växte i omfattning, och dess operativa förmåga ökade. Denna ”guldålder” avlöstes av en period av nedgång, som varade under resterande delen av det kalla kriget och som förvärrades under de följande decennierna. Krigsmakten behöll den gamla strukturen och avvägningen mellan försvarsgrenarna med ett mindre undantag, nämligen att marinens andel av försvarsbudgeten skars ned redan i 1958 års försvarsbeslut, till fördel för flygvapnet. Krigsmakten tvingades således pressa in kostnaderna för en i stort sett bibehållen Generallöjtnant Carl Björeman struktur och verksamhet inom en sjunkande ekonomisk ram. (f. 1924) blev volontär vid Liv­ Författaren upplevde hela den skildrade efterkrigstiden på första grenadjärregementet (I 4) i Lin­ parkett, först ute på truppförbanden och sedan i högre staber. köping hösten 1941 och officer Han hade under vissa tider centralt belägna utsiktspunkter, nära vid Upplands regemente (I 8) i de militära makthavarna, däribland arméchefen Almgren och Uppsala på hösten 1949. Sedan överbefälhavarna Rapp, Synnergren och Ljung och kan som få skildra följde trupptjänst i olika befatt­ spelet bakom kulisserna. Björeman har lyft på många stenar och ningar vid Jämtlands fältjägar­ skildrar initierat och avslöjande samspelet och spänningarna mellan regemente (I 5) i Östersund, Hälsinge regemente (I 14) i den politiska ledningen och den militära försvarsledningen främst Gävle och Norrbottens rege­ kring de stora försvarsbesluten 1942–1987. mente (I 19) i Boden. Efter trupptjänsten följde tjänster som stabsofficer i militärområ­ desstaber i sju år och i försvars­ staben i tio år med slutbefatt­ ning som militärbefälhavare i Södra militärområdet 1984– 1988. Carl Björeman har även varit en flitig debattör på det försvars­ och säkerhetspolitiska området. År av uppgång år av nedgång FÖRSVARETS ÖDESVÄG UNDER BEREDSKAPSÅREN OCH DET KALLA KRIGET av Carl Björeman Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek har fått förtroendet att förlägga och utge denna bok av forskningsprogrammet Försvaret och det kalla kriget (FOKK). Boken tillägnas särskilt ledamöterna i Kungl Krigsvetenskapsakademien och Kungl Örlogsmannasällskapet, liksom Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks medlemmar. Upplagan omfattar 2.999 exemplar. Lennart B:son Uller Överste, ordförande i SMB 1 Utgiven av Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag i samarbete med forskningsprogrammet Försvaret och det kalla kriget (FOKK), Försvarshögskolan i samverkan med Kungl Krigsvetenskapsakademien och Kungl Örlogsmannasällskapet. Publikation nr 20 ISSN: 1652-5388 © Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag och författaren, 2009 www.smb.nu Projektledare: Petra Andersson, SMB Redaktör: Pontus Reimers Bildredaktör: Lars Hjeltman och Jan Waernberg, SMB Formgivning, inlaga: Ola Norén, Luleå Grafiska Formgivning, omslag: Stig Ahlstrand Kartor: Samuel Svärd, SMB Tryckt hos Bookwell, Finland 2009 ISBN: 978-91-85789-58-0 2 Författaren tillägnar boken alla dem som lojalt arbetade i förbanden, i god tro om att överheten skulle leda dem rätt. 3 Tack! Forskningsprojektet Försvaret och det kalla kriget (FOKK) är ett samarbetsprojekt mellan Försvarshögskolan (FHS), Kungl Krigsvetenskapsakademin (KKrVA) och Kungl Örlogsmannasällskapet (KÖMS). FOKK finansieras av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, för vilket vi framför ett varmt tack. 4 Innehåll Förord av Kent Zetterberg ...................................................................................................................7 Inledning ....................................................................................................................................................... 11 1. Bakgrund och begrepp ................................................................................................................... 15 2. Upprustning efter måttet av vår förmåga: 1940–1948 ................................................ 31 3. Fortsatt upprustning i kortvarig enighet ............................................................................ 51 4. 1958 års försvarsbeslut – efter ett årtionde av oenighet och beslutsvånda .... 73 5. Guldåldern ............................................................................................................................................99 6. Nedgången inleds. Försvarsbesluten 1968 och 1972 ................................................ 109 7. Fortsatt nedgång i försvarsbesluten 1977 och 1982 ....................................................133 8. Försvarsbeslut mot bättre vetande ........................................................................................153 Sammanfattning och slutsatser .....................................................................................................183 Bilaga 1. Viktigare ÖB-utredningar 1947–1986 ................................................................. 195 Bilaga 2. Försvarsutredningar ........................................................................................................ 213 Bilaga 3. Regeringsförslag och riksdagsbeslut .....................................................................236 Bilaga 4. Val av operativa principer under beredskapsåren ......................................244 Bilaga 5. Fredsorganisationsutvecklingen .............................................................................246 Källor och litteratur ............................................................................................................................247 Personregister ............................................................................................................................................251 Bildkällor .................................................................................................................................................... 253 Serien ”Försvaret och det kalla kriget” (FOKK) ...............................................................254 5 6 Förord Det stora svenska mobiliseringsförsvaret började byggas upp under Oscar II:s epok 1872–1907. Det kom sedan att verka under hela 1900-talet. Det byggdes ut till ett folkförsvar genom kraftiga upprustningar i samband med storkrigen i Eu- ropa, de två världskrigen 1914–1918 och 1939–1945. Även under det kalla kriget, cirka 1947–1991, fortsatte Sverige att satsa mycket på sitt militära försvar, både mätt som andelar av BNP och statens budget. (Idag har försvaret dock krympt till det minsta i modern tid, med en mycket ringa förmåga till ett nationellt försvar/existensförsvar). Det andra världskriget och det kalla kriget utgjorde två hotfulla skeden för småstaten Sverige. De bildade en drygt femtioårig epok, åren 1940–1990, som i praktiken blev en enda lång beredskapsperiod för det svenska folkförsvaret och det svenska samhället. Under det andra världskriget lyckades det omring- ade Sverige bevara sin fred och självständighet genom en alliansfri politik, som skyddades av det beväpnade neutralitetsförsvaret. Den linjen fortsatte under det kalla kriget. Försvaret var 1939 svagt men kom genom en kraftfull upprustning, som tog nästan halva statsbudgeten, att förbättras avsevärt till krigsslutet 1945. Alliansfriheten var den svenska linjen under hela 1900-talet och även vid inträ- det i EU 1995 fick Sverige garantier för vad som nu kallas militär alliansfrihet.
Load more

Recommended publications
  • Erlander Och Den Besvärliga Neutraliteten Av Bengt Gustafsson
    DISKUSSION & DEBATT Erlander och den besvärliga neutraliteten av Bengt Gustafsson det som var avsikten från början med den- Gustav Möller hade han haft ansvar för na studie var att försöka fördjupa kunska- landets inre säkerhet, den svenska under- pen om det svenska flygvapnets förberedel- rättelsetjänsten i Norge samt det politiska ser för att kunna operera tillsammans med ansvaret för den militära utbildningen av främst USA:s flygvapen, det vill säga komma norska och danska värnpliktiga i Sverige, längre än Neutralitetspolitikkommissionen de så kallade ”polititropperna”. (NPK) gjorde 1994. Det skulle snart visa Det senare var ett avsteg från den då sig att jag hamnade i en annan och intres- förklarade neutraliteten. Ett annat, och ett santare frågeställning, som ansluter till av de allvarligaste avstegen, var dock att SvD-reportern Mikael Holmströms avsnitt vi 1943-45 lät brittiska och amerikanska med uttrycket Ögonaböj i en rubrik i hans bombplan flyga över Götaland på sin väg bok som kom ut förra året.1 En samman- mot sina mål i Nazityskland. Att genom- fattning av flygvapnets förberedelser för föra en annan politik i en krigssituation Natostöd fick förvisas till ett appendix. Jag än den officiellt deklarerade utrikespoliti- kom förresten ej heller på så mycket nytt ken var sålunda inte Erlander främmande. om förberedelserna. Dubbelpolitiken fördes med omsorg om Den fråga som kom att intressera mig den svenska demokratins överlevnad i en vilken behandlas i det följande är om stats- svår situation. minister Tage Erlander insåg att målsätt- ningen syftande till neutralitet i krig var Åtgärder inom det oförenlig med de möjligheter som var för luftoperativa området handen i början av det kalla kriget.
    [Show full text]
  • Namn Att Minnas
    Namn att minnas Stig Synnergren Stig Synnergren är Sveriges förste socialde­ Stig Synnergren må alltså vara mer eller mokratiske överbefälhavare. Till hans heder mindre socialdemokrat, men någon politisk ge­ skall genast sägas att han inte blev överbefäl• neral är han inte. Hans sakliga kompetens för havare i sin egenskap av partiboksinnehavare. befattningen som öB är oomtvistad - låt vara När allt kommer omkring har han i själva att man kanske på ett tidigare stadium trodde verket ingen partibok. Han har bara vid flera att han snarare skulle sluta sin karriär som ar­ tillfällen uttalat att det parti, vars allmänna mechef. Denna karriär har redan hunnit bli le­ politiska värderingar kommer hans egna när• gendarisk. Synnergren har avancerat från kap­ mast är socialdemokratin. ten till öB på tolv år. På fem år avancerade Man kan för övrigt ha anledning att fråga han från kapten till generalmajor och passe­ sig om dessa uttalanden alltjämt äger giltig­ rade då 208 överstar och överstelöjtnanter! het. Synnergrens lojalitet mot socialdemokra­ När han år 1962 utnämndes till armestabs­ tin har satts på hårda prov till följd av den chef var han med sina 47 år vår yngste gene­ socialdemokratiska regeringens illojalitet mot ral. Synnergren, när den ställde honom inför ett Men låt oss börja från början. Stig Gustaf fullbordat faktum beträffande officerslockou­ Eugen Synnergren är med liv och själ norr­ tcn. Det har gått rykten om att Synnergren länning, närmare bestämt norrbottning. Hans övervägde att ställa sin plats till förfogande far var lokförare och socialdemokratisk stads­ som protest mot regeringens huvudlösa åtgärd fullmäktig i Boden - där modern f ö var so­ och att endast den omständigheten att lock­ cialdemokratisk ledamot av barnavårdsnämn• outen avblåstes förmått honom att kvarstå.
    [Show full text]
  • ÖB Som Högste Lobbyist
    KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT ÖB som högste lobbyist av redaktör Olof Santesson Magnus Hjort: ”Nationens livsfråga” – Propaganda och upplysning i försvarets tjänst 1944-1963, Santérus förlag, Tallinn 2004. akkunskapen fanns hos militären, lationerna mellan de politiska organen och och den måste absolut nå ut till all- förvaltningen, d v s den civila kontrollen Smänheten. Nej, i Grå huset intrige- över försvaret. Avhandlingen konstrueras rade man mot regeringen. Det är två synsätt utifrån vad Hjort kallar kontroll-autono- hämtade från det kalla krigets första tid, miproblemet, i sin renodlade form således när kampen ännu stod kring en substan- två idealtyper. tiell svensk krigsmakt på beredskapens Författaren tar avstamp i 1944-1945 års grund. upplysningsutredning, i vilken utredarna Över en av stridbara herrar präglad försökte få ett fast grepp om privata orga- period, som i våra dagars krympta militär- nisationer, samtidigt som dåvarande över- tillvaro ter sig besynnerligt avlägsen, har befälhavaren Helge Jung försökte, men Magnus Hjort med Nationens livsfråga misslyckades, att centralisera all infor- spritt delvis nytt ljus. Sin avhandling i mationsverksamhet inom försvaret. Men ämnet historia försvarade han vid en det var heller inte tal om att statsmakterna disputation hösten 2004 med akademile- borde kontrollera eller styra den militära damoten, professor Kent Zetterberg vid förvaltningens utåtriktade verksamhet. Försvarshögskolan, som opponent. Det vetenskapliga angreppssättet i Författaren utgår från
    [Show full text]
  • Nils Swedlund Nils Swedlunds Arkiv, Kra
    542 swedlund, nils som gymnastiklärare vid högre flicksko- rar: majoren Nils Gustaf S (se ovan) o Ellen lan, där hon introducerade den nya sporten Anna Elisabeth Reuterskiöld. Studentex ”med stormande bifall av både flickor och vid Gävle h a l 16 maj 17, elev vid officers- gossar, kvinnor och män”. S framstår som aspirantskolan i Karlsborg 18 okt 17–10 maj en öppen person. Under vistelsen i USA be- 18, inskr vid kadettutbildn vid Karlberg sökte hon kväkarnas möten och hon intres- 21 okt 18, officersex 18 dec 19, fänrik vid serade sig likaså tidigt för vegetarianism. S Hälsinge reg (I 14) 31 dec 19, studier i Gre- tog även med inspiration från Vita bandet noble, Frankrike febr–april 20, tjänstg som initiativ till att samla kvinnor från olika ar- daglöjtn vid I 14 från 1 maj 20, avd:chef vid betsplatser till regelbundna symöten och ge I 14:s korpral- o furirskola 1 maj–21 juni 20, dem möjlighet att bo på vilohem, en akti- plutonchef från 26 juni 20, lärare i signal- vitet som 1922 institutionaliserades i Gefle utbildn 30 april 21, chef 28 maj 21, allt vid stugförening. S var dess ordförande till året I 14:s korpral- o furirskola, plutonchef vid före sin död. Norrbottens reg (I 19) 13 sept 20–27 mars 21, underlöjtn vid I 14 årsskiftet 21/22, in- Källor o litt: Allmänt: Swedlundska arkivet, RA. tendentsaspirant 13 okt 23–14 okt 25, tf re- Nils Nilsson o Nils S: Bouppteckn:ar, Gävle rådhus- gementsintendent vid Norrlands trängkår rätt FIIa:49 nr 57 o FIIa:65 nr 108, HLA.
    [Show full text]
  • Sjövå.Sendet
    TIDSKRIFT I SJÖVÅ.SENDET 177 1 ME D FÖRSTÅN D OCH STYRKA UTGES AV KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET N:r 1 2002 TIDSKRIFT I SJÖVÄSENDET FÖRSTA UTGIVNINGSÅR 1836 KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET TIDSKRIFT I KARLSKRONA POSTGIRO 125 17 - 9 BANKGIRO 446-3220 Redaktör och ansvarig utgivare: Kommendörkapten LARS WIGERT, Pilgatan 5 A, 352 36 Växjö. Telefon: 0470-212 45, alt. 070-582 6385, c-mail: [email protected]. Kungl. Örlogsmannasällskapets postadress: Box 13025, 103 01 Stockholm. Annonser: MARGARET A JOHANSSON, Mälby l, 148 95 Mus kö, Telefon: 08-500 454 76, Telefax 08-500 456 79. Ekonomi och prenumerationer: Kommendör 1.gr JAN BRING, Kantatvägen 27, 13140 Nacka, Telefon: 08-716 73 38, Telefax: 08-466 97 92. Tidskrift i Sjöväsendet utkommer i regel med 4 häften per år. Prenumerationspris 150 kronor per år inom Sverige, 200 kr utrikes. Prenumeration sker endast genom att avgiften insätts på post­ girokonto 125 17-9. Inbetalningskort utsänds med fö rsta häftet årligen. Införda artiklar, recensioner, o dyl honoreras med c: a 50 kronor per sida. För införd artikel. som av KÖMS anses särskilt förtjänt, kan fö rfattaren belönas med sällska• pets medalj och/eller penningpris. Bestämmelser för Kungl. Örlogsmannasällskapets tävlingsskrifter återfinns i häftena nr l och 4. Innehåll nr 1/02 Meddelande .......................................................................................................................... 3 Socialistiska amiraler - Iakttagelser rörande amiralsutnämningarna i Osttyskland ... 5 Av Klaus-Richard Böhme Tre år som Generalinspektör
    [Show full text]
  • The Impact of Social Capital on Economic and Social Outcomes C 2008 I.˙ S
    The Impact of Social Capital on Economic and Social Outcomes c 2008 I.˙ S. Ak¸comak All rights reserved. Cover artwork by I.Semih˙ Ak¸comak Prepared with LATEX Published by Universitaire Pers Maastricht ISBN 978 90 5278 799 2 Printed in the Netherlands by Datawyse Maastricht The Impact of Social Capital on Economic and Social Outcomes Proefschrift ter verkrijging van de graad van doctor aan de Universiteit Maastricht, op gezag van de Rector Magnificus, Prof. Mr. G.P.M.F. Mols, volgens het besluit van het College van Decanen, in het openbaar te verdedigen op donderdag 12 februari 2009 om 14.00 uur door Ibrahim˙ Semih Ak¸comak UMP UNIVERSITAIRE PERS MAASTRICHT Promotor: Prof. Dr. P. Mohnen Co-promotor: Dr. B.J. ter Weel, Centraal Planbureau en Universiteit Maastricht Beoordelingscommissie: Prof. Dr. L. Borghans, voorzitter Prof. Dr. J.H. Garretsen, Rijksuniversiteit Groningen Prof. Dr. H.L.F. de Groot, Vrije Universiteit Amsterdam Prof. Dr. L.L.G. Soete Prof. Dr. B. Verspagen This research is financed by Maastricht Research School of Economics of Technology and Organizations (METEOR) Contents 1 Introduction 1 1.1 From informal societies to social capital . 2 1.2 Main argument . 6 1.3 Outline of the thesis . 11 2 Bridges in social capital: A review of the literature and the social capital of social capital researchers 15 2.1 Introduction . 15 2.2 Origins of social capital . 18 2.3 Social capital . 20 2.3.1 Defining social capital . 21 2.3.2 Is social capital a form of “capital”? . 28 2.3.3 “Adverse” social capital .
    [Show full text]
  • Baltic Security and Defence Review 2013
    Baltic Security and Defence Review ________________________________________________________ Volume 15, Issue 2 2013 Baltic Security and Defence Review is the bi-annual publication of the Baltic Defence College © 2013, Baltic Defence College, All rights reserved ISSN 1736-3772 (print) 1736-3780 (online) Editorial Board Editor: Dr. James S. Corum, Dean, Baltic Defence College Deputy editor Mr. James Rogers, Baltic Defence College Harold E. Raugh, Jr., Ph.D. Command Historian, V Corps Lt. Col. John Andreas Olsen PhD, Norwegian Air Force, Dean, Norwegian Defence University College Dr. Augustine Meaher, Department of Political and Strategic Studies, Baltic Defence College Dr. Hannu Kari, Finnish National Defence University Dr. Maja Ericksson, Swedish National Defence Academy Erik Mannik, International Centre for Defence Studies Dr. Olaf Mertelsmann, Tartu University Dr. Margarita Seselgyte, Vilnius University Lithuania Dr. Zaneta Ozolina, University of Latvia Layout: Oliver Toots Cover and print: www.ecoprint.ee Electronic version of the Baltic Security and Defence Review can be accessed on the website of the Baltic Defence College at www.bdcol.ee All articles of the Baltic Security and Defence Review are also available through the International Relations and Security Network (ISN) at www.isn.ethz.ch All inquiries should be made to the Baltic Defence College, Riia 12, 51013 Tartu, Estonia, ph: +372 717 6000, fax: +372 717 6050, e-mail: [email protected] Disclaimer: The Baltic Defence College publishes the Baltic Security and Defence Review as
    [Show full text]
  • Aktuellt Och Historiskt
    AKTUELLT OCH HISTORISKT MEDDELANDEN FRÅN MILITÄRHISTORISKA AVDELNINGEN VID KUNGL. MILITÄRHÖGSKOLAN 1965 INNEHALL Förord . 3 STIG H:SON-ERICSON Kompassen rtmt . S STEN LJUNGQVIST Sveriges militära FN-insatser . 57 HERMAN Mtl'LLERN Koloniförband i stormaktstidens svenska krigs- 1nakt . 95 BERTIL MALMPORT Nytt lj11s över Frankrikes fall 1940? 157 SVEN FRITZ Sverige och det andra världskriget . 171 Redigerad av BÖRJE FURTENBACH och SVEN FRITZ Kristianstads Länslryckeri, Kristianstad 1965 FÖRORD Den här framlagda tolfte årgången av n Aktt1ellt och Historiskt" in­ nehåller liksom sina föregångare ett antal nppsatser från olika militär­ historiska ämnesområden, Den första artikeln rör sig såltmda inom ramen för den svenska be­ redskctpen åren 1939-1945 och behandlar främst den marina sektorn. Genom författarens1 dåvarande kommendörkaptenen Stig H: son-Eric­ .rons, placering i försvarsstaben 11nder de händelserika åren 1939- 1941 är det dock många för hela försvaret centrala problem som här erhåller ny belysning. Den andra nppsatsen tttgör första ledet i en planlagd serie dylika avsedda att belysa olika avsnitt av Sveriges militära FN-insatser. Det har därför synts lämpligt att ge denna artikel formen av en översiktlig ffamställning över allt som hänt på detta område för att senare åter­ komma med specialtmdersökningar. I den tredje 11ppsatsen lämnas en orientering om ett i vår militära historia hittills i det närmaste okänt förband det s.k. Koloniregementet, som 1mder stormaktstiden tjänstgjorde som garnison i de baltiska fäst­ ningarna. I den fjärde ttppsatsen avspeglas ett av den militärhistoriska avdel­ ningens nya verksamhetsområden1 nämligen deltagandet i 1mdervis­ ningen vid Kt1ngl. Militärhögskolan. Den p11blicerade artikeln bygger på en elevs seminariettppsats i militärhistoria vilken ytterligare över­ arbetctts av författaren.
    [Show full text]
  • Flygvapennytt 1973-3
    a E e ~rcrl k h "'·D_. · I ~.,a =v- errg .!l r~ e>; f se www.ae . / / / / Första-sldes-bllden: Kung Gustaf VI Adolf vid sin 9O-årsdag 1972, förevigad av fotograf LENNART NILSSON. - Sid. 2-3 och 34-35 har med några minnesbilder från 1910 fram till 1973 ägnats den bort­ gångne, folkkäre konungen, som tillika var FV:s högste chef. - Red. har försökt tolka Majestätets sista önskan och har därför givit bild­ kavalkaden en t jus inramning med få kommentarer. - Sista-sldes­ bilden: Ett "Team-Viggen"-kollage som puff för nr 4173, "Viggens vardag". • innehåll In memoriam 2-3 Innehållsförteckning 4 Ledare: Några- hälsningsord, 1973-10-01 5 Är värnpliktiga oftare sjuka än civila kamrater? 6-7 Temaserien nr 15; F12, del 1 8-17 Finland flyger Draken, del 1 18-19 ILUG - Torslanda-jubileet 20-21 VM i flygmilitär 5-kamp 22-24 • Ansvarig utgivare: HANS NEIJ Hänt vid förbanden m m 24-33 • Redaktionsråd: In memoriam 34-35 c FS, IFYL, ISYM, C Sek 1 + 2, C FMV-F :PC" C FS/Press, Fh' • Redaktionschef: ULF BJÖRKMAN • Redaktör: JAHN CHARLEVILLE • Ekonomichef: BERTIL LAGERWALL • Prenumeration: GUNNEL WIRIONIUS BIDRAG trAn läsekretsen välkomnas. Redak­ tionen törbehåller sig rälten all redigera allt material. - Endast " Ledaren" ger uttryck för CFV :s åsikter. ATERGIVANDE av textInnehållet I FLYGvapen-NYTT medges Nordens slörsta flyglidning: 13.500 ex. - källan önskas i så fall tydligt angiven. ADRESS: TELEFON: FLYGvapen-NYTT 08/679500 3\(ör kommer näsla nummer1 Flygstaben/Press ankn 491 104 50 Stockholm 80 el. 243 Ungefärlig Nr Manusstopp utgivningstid AB OPE-TRYCK, Ostersund 1973 I I 4 2/10 December 1/74 10/12 Februari 2 15/2 Maj 3 9/8 Oktober Prenumerationspris: 10 kr/år Nr: 3 1973 Postgironummer 31 6997-6, kassa 601 :4, Flygstaben Några hälsningsord 1 oktober 1973 id mitt tillträde som flygvapenchef vill gade önskemål skall kunna tillgodoses.
    [Show full text]
  • 2006 1 Innehåll
    HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 126:1• 2006 154 Christer Ericsson Kampen mellan regeringen och militären om försvarspropagandan 1945–1963 Magnus Hjort, ”Nationens livsfråga”. Propaganda och upplysning i försvarets tjänst 1944–1963, Diss, Stockholms universitet/Södertörns högskola, Santérus förlag, Stockholm 2004. 363 s. Magnus Hjort behandlar i sin avhandling ett tidigare outforskat ämne: kampen om kontroll och inflytande över försvarspropagandan och försvarsupplysningen i Sverige mellan krigsmakten, politikerna och olika intressegrupper. Tiden omfattar perioden från det andra världskrigets slut till det kalla krigets första och mer intensiva fas, eller åren 1944–1963. Hjort anknyter sitt forskningsläge till demo- krati-, försvars-, förvaltnings- och organisationsforskningen och preciserar sin forskningsuppgift till att röra kontroll–autonomi-problemet på försvarets område studerat genom fyra perspektiv (s 37ff): 1) den militära propagandan, 2) stats- makternas styrning av den militära propagandan, 3) de icke-statliga organisatio- nernas roll och 4) styrningen av de icke-statliga organisationerna. Kronologiskt får två statliga offentliga utredningar på området (SOU 1945:21 och SOU 1961:18) bilda ram. Denna typ av periodisering kan diskuteras men är vanligen forskningseffektiv då kommittéväsendet ofta anger konflikt- och konsen- susmönstret i politik och samhälle i skilda frågor och avsätter ett stort expert- underlag av skiftande slag. Det kan därför användas både som korrektiv och för problematisering och operationalisering av forskningsuppgiften. Kommittéväsen- det är dessutom en av landets största forskningsproducenter, vilket inte tycks vara så väl känt. Teoretiskt anknyter Magnus Hjort till två klassiska demokratiproblem, dels relationen mellan de politiska organen och förvaltningen (här: den civila kontrol- len av försvaret), dels icke-statliga organisationers inblandning i den offentliga förvaltningen (propaganda, lobbyverksamhet m m).
    [Show full text]
  • D Et B Ä S Ta Fö Rsva Rs B E S Lu T So M a Ld Rig K O M Till S Tå N
    Publikation nr 17 Det bästaDet försvarsbesluttillstån aldrigsom kom Inför 1968 års försvarsbeslut signalerade den socialdemokratiska regeringen stora nedskärningar av anslagen. Den militära ledningen satsade på en ”övervintringsstrategi” i hopp om att världshändel- serna skulle framtvinga ökade anslag. Strategin misslyckades. 1968 års försvarsbeslut blev starten för ökande obalanser i försvarsorgani- sationen, alltmer försämrad kvalitet och ekonomiska ”svarta hål”. Generalmajor Claës Skoglund diskuterar i denna bok – som han fullbordade strax före sin bortgång vid 92 års ålder – om militär- ledningen kunnat åstadkomma ett bättre resultat genom en klok reträttstrategi. En utgångspunkt är att den gamla hotbilden, ett storanfall över havet à la Normandie 1944, var föråldrad och borde ha ersatts som styrande angreppsfall av ett överraskningsangrepp. Skoglund genomför sitt resonemang genom en kontrafaktisk berättelse om hur det hade gått om han, som det var tänkt, blivit försvarsstabschef 1987. Han beskriver hur han då ledde arbetet Claës Skoglund (1916-2008) blev fänrik inom militärledningen till ett politiskt realistiskt, strategiskt vid Älvsborgs regemente (I 15) 1937. genomarbetat reformförslag och hur han lyckades få politikerna att Under de första krigsåren tjänstgjorde ge sitt bifall till detta. han i Västsverige. Efter växlande stabs- Berättelsen ger en utomordentlig relief åt den verkliga utveck- lärar- och trupptjänst (bland annat som lingen från 1968, med dess konsekvenser in i våra dagar. pansarbrigadchef) blev han 1961 chef för OpL 3 (krigsberedskap) i den nyorgani- serade försvarsstaben. 1964-1966 var han chef för Bohusläns regemente (I 17). 1968 utnämndes han till general- major och rektor för Försvarshögskolan. 1972 blev han militärbefälhavare för Försvaret och det kalla kriget (FOKK) Milo Väst och stannade där till sin pen- sionering 1978.
    [Show full text]
  • AKADEMIENS Handlingar Och Tidskrift the ROYAL SWEDISH ACADEMY of WAR SCIENCES Proceedings and Journal
    Anvisningar till författare KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT KUNGL Ur Svenska Krigsmanna Sällskapets Handlingar 1797 Carl Deléns Tryckeri Stockholm Författaren ansvarar för att artikel som insän- KRIGSVETENSKAPS- ds är språkgranskad och genomarbetad och sänder originalmanuskript i Word till redak- AKADEMIENS vi gustaf adolph med Guds nåde, Sveriges, tionen på [email protected]. Författarens namn, Handlingar och Tidskrift Götes och Vendes Konung, m m. Arfving till adress, e-postadress, telefon- och faxnummer Danmark och Norrige, Hertig till Schleswig, an ges i mailet. Författare till inträdesan- NR 2/2014 Holstein, m m. förande och årliga redo visningar bör begränsa antal tecken (inkl blanksteg) till högst 30 000 THE ROYAL Göre veterligt: att såsom Vi med mycket nöje resp 60 000. inhämtat den berömliga omsorg, som det inrät- SWEDISH ACADEMY tade Svenska Krigsmanna Sällskapet föresatt sig Vetenskapliga artiklar inom Akademiens att hafva ospard, till förbättrande och utvid- område bör innehålla 7-10 000 ord (d v s max OF WAR SCIENCES gande af de till Krigs Vettenskapen hörande 50 000 tecken utan blanksteg = max 60 000 Proceedings and Journal delar, hvarigenom så väl Krigsmän, hvilka tecken med blanksteg = max 20 A4-sidor i NR 2/2014 dels grånat under vapnen, dels jemte dessa på normal text med 12 punkter). Artikeln skall stridens bana af ära och mandom sig utmärkt, starta med ett abstract på engelska om det är som ock andre Embets- och Tjenstmän, kände en artikel skriven på skandinaviskt språk eller Helge Jungs strategi för deras grundliga insigter, nu beflita sig, att på skandinaviskt språk om artikeln är skriven av Bengt Gustafsson under fredens lugn bidraga till allänt väl; Alltså, på engelska.
    [Show full text]