a E e ~rcrl k h "'·D_. · I ~.,a =v- errg .!l r~ e>; f se www.ae . / / / /

Första-sldes-bllden: Kung Gustaf VI Adolf vid sin 9O-årsdag 1972, förevigad av fotograf LENNART NILSSON. - Sid. 2-3 och 34-35 har med några minnesbilder från 1910 fram till 1973 ägnats den bort­ gångne, folkkäre konungen, som tillika var FV:s högste chef. - Red. har försökt tolka Majestätets sista önskan och har därför givit bild­ kavalkaden en t jus inramning med få kommentarer. - Sista-sldes­ bilden: Ett "Team-Viggen"-kollage som puff för nr 4173, "Viggens vardag". •

innehåll

In memoriam 2-3 Innehållsförteckning 4 Ledare: Några- hälsningsord, 1973-10-01 5 Är värnpliktiga oftare sjuka än civila kamrater? 6-7 Temaserien nr 15; F12, del 1 8-17 Finland flyger Draken, del 1 18-19 ILUG - Torslanda-jubileet 20-21 VM i flygmilitär 5-kamp 22-24 • Ansvarig utgivare: HANS NEIJ Hänt vid förbanden m m 24-33

• Redaktionsråd: In memoriam 34-35 c FS, IFYL, ISYM, C Sek 1 + 2, C FMV-F :PC" C FS/Press, Fh'

• Redaktionschef: ULF BJÖRKMAN

• Redaktör: JAHN CHARLEVILLE

• Ekonomichef: BERTIL LAGERWALL

• Prenumeration: GUNNEL WIRIONIUS

BIDRAG trAn läsekretsen välkomnas. Redak­ tionen törbehåller sig rälten all redigera allt material. - Endast " Ledaren" ger uttryck för CFV :s åsikter. ATERGIVANDE av textInnehållet I FLYGvapen-NYTT medges Nordens slörsta flyglidning: 13.500 ex. - källan önskas i så fall tydligt angiven. ADRESS: TELEFON: FLYGvapen-NYTT 08/679500 3\(ör kommer näsla nummer1 Flygstaben/Press ankn 491 104 50 Stockholm 80 el. 243 Ungefärlig Nr Manusstopp utgivningstid AB OPE-TRYCK, Ostersund 1973 I I 4 2/10 December 1/74 10/12 Februari 2 15/2 Maj 3 9/8 Oktober Prenumerationspris: 10 kr/år Nr: 3 1973 Postgironummer 31 6997-6, kassa 601 :4, Flygstaben Några hälsningsord 1 oktober 1973

id mitt tillträde som flygvapenchef vill gade önskemål skall kunna tillgodoses. At jag först och främst uttala att jag går detta finns bara en sak att göra: att vederhäf­ till mitt värv med tillförsikt. En av an­ tigt och kraftfullt argumentera för och moti­ V ledningarna härtill är att jag vet mig vera de resurskrav, som vi anser svarar mot ha ett starkt stöd av kunniga, skickliga och de uppgifter vi tillmäts . hängivna medarbetare inom alla personal­ • • Den som främst ser till organisations­ kategorier. En annan anledning är min fasta utvecklingen kan av nyssnämnda skäl få en övertygelse om flygvapenförbandens stora mörk framtidsbild, och bortser gärna från att och betydelsefulla roll i svenskt totalförsvar denna bild har flera ljusa inslag. Jag åter­ - nu och framgent. kommer i detta sammanhang till kvalitets­ •• Flygvapnets bidrag till den respekt faktorn. Flygvapnets anseende bygger i allra vårt försvar i dag åtnjuter är obestridligt och högsta grad på hög personell och materiell väger tungt. Den målsättning som statsmak­ standard. Statsmakterna stödjer alltjämt vår terna manifesterat senast vid fjolårets för­ strävan att ligga väl framme i detta hänseen­ svarsbeslut ger inte något egentligt utrymme de. Vi har och vi får modern och ändamåls­ att minska på detta förtroendekapital inom enlig materiel i form av flygplan, baser och överblickbar framtid. basutrustningar, sambands och teleanlägg­ Utvecklingen på de flyg-, vapen-, spanings­ ningar m m. Vi omsätter vår materiel efter och sambandstekniska områdena kan vi inte planmässiga grunder anpassade till de eko­ ignorera. Väsentliga delar av denna utveck­ nomiska förutsättningar statsmakterna ger ling måste vi tillgodogöra oss om vi inte skall oss. Vår personalutbildning och taktik utveck­ förlora i respekt. För flygvapenförbandens las i nära samklang med materielen. Den del innebär detta en ständig vidareutveckling allmänna samhällsutvecklingen inverkar själv­ i tekniskt/taktiskt och organisatoriskt hän­ fallet på vår utbildningsfunktion. Allt det jag seende. nu nämnt innebär förnyelse och arbetsupp­ Men fredsorganisationen krymper ju? Det gifter av stimulerande - men också krävan­ är riktigt - och vi har själva inom flygvap­ de natur. Det är detta jag vill beteckna som net bidragit till den utvecklingen. Vår sats­ den ljusa sidan av framtidsbilden och jag är .ning på kvalitet kan nämligen - modernt angelägen att den inte skyms bort. uttryckt - ge en viss rationaliseringsvinst i Vad jag just nu öns­ form av minskad kvantitet. Kvalitet kan dock kar är att känna gen­ endast till en del ersätta kvantitet. Alla vet svar för min egen till­ att vi i dag måste planera för mera långt­ försikt hos flygvapnets gående framtida organisationsminskningar än personal - och så för­ de som betingas av rena rationalitetsskäl. Här stås - ett ordentligt kommer statsmakternas bedömningar in i bil­ handtag när det gäller den. Bedömningar, som påverkas av andra att komma till rätta faktorer än de som militära fackmän kan med alla de svårighe­ bidra med. Vad jag liksom andra sådana ter, som trots allt dy­ fackmän kan konstatera är att våra medels­ ker upp. Väl mött på ramar med hänsyn till köpkraft och köpkrafts­ flygvapnets olika väd­ utveckling är och tenderar att bli för små jobanor - i luften och för att våra enligt egen uppfattning berätti­ på marken * Våra värnpliktiga bara föga mer nder senare år har i olika sammanhang upprepade gån­ ger framhållits, att den höga sjukskrivna sju kfrånvaron hos dagens Uvärnpliktiga ger allt sämre ut­ •• bildningsresultat. Denna förmodade hö­ ga sjukfrånvaro har ansetts bero på bl a an de bristande motivation för försvarsutbild­ ningen. Sjukanmälnings- och sjuk­ skrivningsfrekvensen hos dagens solda­ ter har i debatten kommit att framstå civila kamraterna som ett medvetet mygel undan utbild­ ning och ansvar. Däremot har i dis­ kussionerna nästan helt saknats jäm­ förelser med tendenserna i dessa av­ * * Alltför ofta hör man talas om att värnpliktiga seenden i dagens civila samhälle. Så­ smiter från utbildningen genom att mygla med sjuk­ dana jämförelser är inte utan intresse, skrivningar, dvs simulera eller förvärra sjukdoms­ då den faktiska eller den eventuellt si­ symtom. Det verkar dock inte som man brytt sig om mulerade sjukligheten hos dagens sol­ att ta reda på huruvida den ökade sjukfrånvaron bara dater diskuteras. I det följande har jag gjort ett försök är ett militärt problem eller om det är en genom­ att jämföra sjukligheten hos flygvapnets gående tendens i dagens samhälle. * I nedanstående värnpliktiga under grundutbildningen artikel har 1:e försvarsläkare EVA BERGQVIST 1971/72 med den hos de övriga för­ (Centralplaneringen, Försvarets Sjukvårdsstyrelse) svarsgrenarna (uppgifter hämtade ur försökt jämföra den militära och den civila statistik Försvarets Sjukvårdsstyrelses statistik över Hälso- och Sjukvård vid Försvaret) som finns på området. Denna jämförelse leder till samt sjukligheten hos civila män i mot­ vissa slutsatser, som måste anses vara av intresse svarande åldersgrupp (uppgifter häm­ för en vidare krets inom krigsmakten. tade ur Riksförsäkringsverkets statistik *** Allmän Försäkring 1971).

Högre sjuklighet i A+ M Tabell A I tabell A redovisas sjukligheten hos Sjukligheten hos värnpliktiga under grundutbildning 71/72 de värnpliktiga i form av antalet sjuk­ anmälningar och sjukskrivningar per Antal Antal Sjukfrånvaro 1.000 mandagar. Då sammanställningen sjukanmälningar sjukskrivningar 'I, av· totala Enhet 'I, utbIldnIngs­ av sjukvårdsstatistiken sker budgetårs­ per 1.000 per 1.000 antalet förlust vis och inte utbildningsårsvis, är det mandagar mandagar mandagar I mer rättvisande att relatera sjuklighe­ F1 22,0 8.9 4.1 2.3 ten till antalet mandagar än till antalet F2 14.9 11,9 13.6 6.1 individer med mycket varierande tjänst­ F3 20.1 9.3 6.1 4.3 göringstider under det aktuella budget­ F4 16.6 11.0 15.0 6.8 F5 17.4 8.6 6.5 3.2 året. Av tabellen framgår även sjuk­ F6 22.1 11.7 7.9 4.1 frånvarons längd, mätt dels i procent av F7 16.5 8.4 5.4 3.2 det totala antalet mandagar utan hän­ F8 22.3 11.7 11.9 7.6 syn till typ av sjukskrivning, dels i form F10 12.2 6.0 5.2 2.8 F11 10.7 6.4 3.1 2.3 av procentuell utbildningsförlust. Sjuk­ F12 16.4 10.2 11 .3 5.0 skrivning i grupp 1 räknas som förlust F13 28.2 7.8 5.3 4.5 av 30 proc av motsvarande utbildnings­ F14 16.4 9.5 8.6 3.7 tid, sjukskrivning i grupp 2 som 50 proc F15 18.3 9.4 5.5 3.1 F16 18.5' 7.9' 7.2 3.3 samt sjukskrivning förläggningen, F17 29.6 16.5 20.1 9.3 F18 14.6 8.3 7.4 4.4 F21 11 .7 5.0 10.5 5.2 ...... " " , ...... Flygvapnet 18.4 9.3 8.5 4.4 Armen·· 28.2 14.3 11.9 5.8 Marinen 23.0 11 .9 11.0 5.6

sj"kvård savdelningcn för F16 och F20 A rmen u lOm Ing 1, vad gäller sju kfrånvMo (Ing 1 har ol'imligt långa sjukskriv ­ ningstider pga redovisningslekniska fel).

6 •

Samhället av idag minskar människans hemmet, på militärt eller civilt sjukhus som 100 proc utbildningsförlust. Av tabell A framgår, att variationerna i sjuklighet hos de värnpliktiga var be­ tolerans tydande mellan de enskilda flygflottil­ jerna. Vidare framgår, att den genom­ snittliga sjukligheten mätt på angivet för påfrestningar sätt var lägre inom flygvapnet än inom armen och marinen. I tabell B redovisas utdrag ur Riks­ . .. därf~r blir hon sjuk försäkringsverkets statistik för 1971 . För att kunna jämföras med de militära siff­ rorna har sjukligheten hos civila män angetts inte endast relaterad till antalet individer utan även till antalet man­ dvs på andra sjukdagen. Följaktligen (antal sjukpenningfall per sjukpenning­ dagar. Därvid har det civila sjukskriv­ krymper skillnaden mellan civila och försäkrad) är högst i åldersgruppen ningsäret godtyckligt satts till 330 dagar militära sjukskrivningslängder än mer. 16-19 år och minskar med stigande (kalenderåret minskat med semester­ levnadsålder. Frekvensen sjukskrivning­ perioden). Bara små skillnader . .. ar och antalet sjukdagar per sjukpen­ ningförsäkrad har i det närmaste för­ Vpl är dubbelt så sjuka? Om man tar hänsyn till de ytterligt dubblats mellan 1963 och 1971. skilda villkoren för civila män och för En jämförelse mellan de två tabellerna värnpliktiga under utbildning, framstår ger vid handen, att antalet sjukskriv­ Orsak: Dagens samhälle skillnaderna i sjukskrivningsfrekvens ningar räknat per 1.000 mandagar var och sjukfrånvaro som förvånande små, Då dagens värnpliktiga är en produkt ungefär dubbelt så högt bland flygvap­ Civila män har ju haft en helt annan av den moderna skolan och det mo­ nets värnpliktiga under grundutbildning möjlighet att välja arbetsuppgifter efter derna samhället med deras värderingar, som hos civila män i 20-årsåldern. intresse och förutsättningar och bör har man anledning vara pessimistisk Sjukfrånvaron räknad i procent av an­ därför förutsättas vara mer motiverade angående möjligheten att minska sjuk­ talet mandagar förefaller ha varit unge­ för sina arbeten. Flertalet civila arbets­ anmälningar, sjukskrivningar och sjuk­ fär tre gånger så hög inom flygvapnet tagare gör en viss ekonomisk förlust frånvaro under utbildningstiden. Visst som hos civila män. Då bör man emel­ under en sjukskrivningsperiod. Sjuk­ kan sjukligheten hos dagens soldater lertid ta hänsyn till att den civila sjuk­ skrivning för banala åkommor bör vara förefalla omotiverat hög vid jämförelse frånvaron till ca 95 proc utgörs av hel mindre vanlig i fysiskt lätta arbeten. med tidigare generationers. De många sjukskrivning mot endast ca 25 proc Jämfört med civila förhållanden gynnar sjukskrivningarna och de långa sjuk­ för flygvapnets värnpliktiga. Det är så­ den militära miljön uppkomst och sprid­ skrivningstiderna är dock inget speci­ ledes riktigare att jämföra de civila ning av bl a luftvägsinfektioner och ger fikt militärt problem utan snarast ett ut­ siffrorna med den procentuella militära mindre möjligheter till vila och rekrea­ slag av den moderna människans mins­ utbildningsförlusten. Därvid förlorade tion under fritiden. Av dessa skäl hade kade tolerans för fysiska och psykiska flygvapnets värnpliktiga ungefär 50 proc man väntat sig en påtagligt lägre sjuk­ påfrestningar och därmed sammanhän­ mer tid än de civila pga sjukskrivning. skrivningsfrekvens och sjukfrånvaro hos gande ökande benägenhet att sjukskri­ Slutligen bör man beakta att de mili­ civila män. va sig. Man får därför tacksamt notera, tärt redovisade sjukskrivningstiderna Statistiken visar dock att förbluffande att dagens soldat (trots sitt bitvis nå­ genomgående är felaktigt för långa, då små skillnader föreligger jämfört med got skamfilade rykte) har denna sjuk­ de värnpliktiga ofta uteblir från avtala­ sjukligheten hos de värnpliktiga. Vidare benägenhet i endast föga mer uttalad de återbesök och på detta sätt kvarstår framgår av Riksförsäkringsverkets sta­ grad. • som sjukredovisade efter det att de i tistik, att frekvensen sjukskrivningar E. B. realiteten redan återgått i tjänst. De ci­ vila siffrorna däremot är snarast felak­ tigt för korta, eftersom sjukskrivnings­ längden räknas efter antalet sjukpen­ Tabell B ningdagar, och sjukpenning i allmänhet utgår först dagen efter sjukanmälan, Civila sjukfallsfrekvenser och sjuktal under 1971

Antal avslutade Antal sjukpenning- Kategori av sjukpenningfall : dagar: sjukpennIng­ per inskriven % av lotala per 1.000 I per inskriven försäkrade sjukpenning- sjukpenning- antalet mandagar försäkrad I försäkrad I mandagar

Män 16-19 år 1.46 4.4 9.9 3.0 Män 2()'-29 år 1.34 4.1 12.6 3.8 Samtliga sjukpennIng­ försäkrade män 1.15 3.4 21.1 6.4

7 KAL MAR flygflottiljs profil och anda

et sydöstra hörnet av vårt rats har också bygdens förtroendemän land betraktas aven del som ocr enskilda enade stått upp till flot­ en avkrok av Sverige. Det tiljens försvar. Till och med klagomå­ stämmer kanske om man len på flygbuller har slutat. D räknar i järnvägstider. Men Utöver denna grundförutsättning ­ * * Under tidigare år i flyg­ med Fokker F-28 (Linjeflygs nyköpta ett starkt samband mellan bygd och vapnet - undertecknad kan twinjet) ligger Kalmar 40 min från flottilj - finns flera andra positiva fak­ Bromma, enl tidtabellen. Om vi idag torer. överblicka 30 - hade flottil­ betraktas som en aning isolerade beror •• F12 har ett förnämligt övnings­ jerna ofta en egen profil. Be­ detta sannolikt mera på alt innevånarna område. Direkt efter sväng ur trafikvar­ lägenhet, flygplantyp och tycker alt det inte finns någon anled­ vet befinner sig föraren i ett från civil chefer satte sin särprägel på ning att åka härirfån, än alt folk inte flygtrafik ostört område. övningarna verksamheten. Idag medför kommer hit. Sedan ölandsbron tillkom­ kan direkt påbörjas i den rätta miljön, enhetlig flygmateriel, taktik mit och givit Kalmarbygden ytterligare dvs på låg höjd över hav och med de en profil (utöver slottet), har än flera ledningsresurser som skall utnyttjas i och utbildning att vi blivit me­ svenskar och utlänningar styrt sina fär­ krig. Detta betyder effektivt utnyttjad ra likriktade . .. dock utan att der (läs bilar) hitåt. Trafiken på de ny­ flygtid och bra övningar. Området åt man behöver se något nega­ permanentade men smala ölandsvägar­ sydost är också särskilt intressant m h t tivt i det. Vi är i stort sett lika na är stundtals enorm och har medfört förekomsten av främmande flyg och effektiva och rutinerade i inte oväsentligt ökade arbetstillfällen för båtar. Här sammanträffar öst- och väst­ traktens bilreparatörer. maktsflyg med dito neutralt under som hela vapnet. Har F12, i ett På samma sätt som till exempel i regel respektfullt hövliga former. alltmer centralstyrt och ratio­ östersund och Karlsborg h:J.r emellertid Det förefaller som om flottiljens re­ naliserat samhälle, någon här utvecklats en påtaglig sammanhåll­ surser och förutsättningar lockar allt egen profil? Knappast, om ning bland innevånarna - sannolikt flera besökare från flygvapnets förband man söker efter något unikt. framvuxen ur det avskilda läget. Detta utöver de som är engagerade i bered­ återspeglar sig i en utpräglad lokairek­ skapstjänst. Detta är naturligtvis gläd­ Men sammantaget finns ett rytering vid flottiljen och en stark knyt­ jande och förhoppningsvis skall besö­ antal förhållanden som med­ ning mellan förband och bygd. Genom karen uppleva F12-andan som något verkat till det något diffusa sitt läge och sina historiska erfaren­ positivt. En anda är ganska svår att de­ begreppet F12-andan. * * * heter har också folk i gemen en klart finiera. Möjligen kan den uttryckas som positiv inställning till försvaret, vilket en strävan att uppnå hög effektivitet ge­ inte minst framgår av frivilligorganisa­ nom god stil, medansvar, sammanhåll­ tionernas livliga verksamhet. När en ning, arbetsglädje och vänlighet. • eventuell nedläggning av F12 diskute­ Fritz Crona FLYGvapen-NYTT:s ternaserie nr 15, del 1:

Foto: Boris Erixson

* * Öland är "helt annorledes än de övriga Sveriges provinser" sa Linne. Annorledes pga havet och kalkstenen. Öland är alvaret, där kalkberget går i dagen eller täcks av ett mycket tunt jordlager. Det finns många alvarområden på ön. Det mest oför­ likneliga är Stora Alvaret på södra Öland,. 4 mil långt och 1 mil brett. En trädlös kalkstensstepp där luften dallrar över hällmark och gräshed un­ der varma sommardagar. En alvarvandring en så­ dan dag är en skönhetsupplevelse, som man unnar alla Ölands-besökare. * * *

• • • väktare dag och natt •• som älskar Oland varsamt

et finns naturligtvis mer än fattigt på regn. Redan kring sekelskif­ •• Vi på F12 som har Öland så nära alvar på Öland. Där finns bör­ tet kom badgäster till ön . Förra som­ känner att vi måste ta hänsyn till ön, dig jordbruksbygd, lövskogs­ maren besöktes Öland av '/2 miljon tu­ dess befolkning och turister. Och vi vill områden och längst i norr ett rister. Nu har bron gjort ön än attrak­ gärna be övriga förband att med oss D barrskogsområde. Där finns tivare. Arets besökssiffra blir kanske hjälpa de miljoner människor som be­ också en säregen flora med bl a ett bortåt 2 miljoner (en gissning). söker Öland om somrarna "att älska trettiotalorkideer. Tål Öland en sådan turistinvasion år Öland varsamt", genom att låta dem Öland är ett gammalt kulturlandskap. efter år? Hur går det för den solvända rofyllt få ströva omkring på alvaret eller Fornlämningarna är talrika - gravfält, som på alvaret har sin enda växtplats njuta av Öland på annat sätt utan stö­ runstenar och 16 fornborgar. De oänd­ på jorden? Blir det några Arontorps­ rande flygplanbuller. Det går... om liga stengärdsgårdarna, de 400 väder­ rosor kvar? Hur går det för Blåelden på viljan finns! kvarnarna, radbyarna och sjöbodarna Neptuni åkrar? Vi har ett utmärkt skjutmål i kan­ är sådant som också är Öland. Öland tål turistinvasionen, tror och ten på Stora alvaret - vi lånar gärna hoppas man. Vissa rara blommor har ut det vid andra tider än under juni, •• För gemene man är Öland ett fridlysts, bilkörning på alvaret är för­ juli och augusti. Men kom då ihåg: begrepp för sommar och sol, för bad bjuden. Resten skall man klara genom Älska Öland varsamt - även i och från vid långgrunda sandstränder - semes­ att försöka lära alla och envar att luften!l • teriandskapet framför alla, rikt på sol, "älska Öland varsamt". Rolf Sjöholm F * * Flyget idag ställer allt större krav på vädertiänsten. En förutsättning för att denna skall kunna ge bästa möiliga pro­ dukter - bl a flygprognoser - är att det finns kunniga och ansvarskännande väderobservatörer. Dessa poster fylls på försvarets väderstationer av värnpliktig personal. Detta krä­ ver en omfattande och kontinuerlig utbildningsverksamhet, vilket är huvuduppgiften för flygvapnets väderskola - VADS. Denna skola är baserad på F12. * Att även annan utbild­ ning förekommer framgår av föliande skildring av vad som kan hända "en dag på Väderskolan". * * * eveljen 06.15 utlöser genast aktivitet på skolan. Biträdan­ de kompani dagbefälet - en av eleverna - konstaterar En dag på VÄDS R med en känsla av olust att dimman står tät utanför. Han skymtar inte ens konturerna av "sjukan" ca 180 m därifrån. Färdigklädd går han en runda på det övre våningsplanet för att ruska liv i dem som somnat om. Atta av de 69 kamraterna i grundkursen får handgripligen väckas på promena­ den från lucka till lucka. - Värnpliktiga meteorologer (10 man) och gruppbe­ fälsku rsen (20) - förlagda i byggnader i närheten av väderskolan - gör sig i ordning för dagens övningar. Nu råder full aktivitet. Efter att ha in­ tag it morgonmålet utrustar sig alla enl dagsprogrammet. Gruppbefälskursen skall ut på övning till flygbas och står uppställda i full stridsutrustning 07.00. De har väckts redan en halvtimme före revelj . Buss och transportbilar avgår 07.10. Lätt dimma. Sikt 600-800 m. Värnpliktige meteorologen väntar 07.35 i sin specialsal på sin huvudlä­ rare, som idag skall fortsätta analys av väderkartor och delgivningsövningar i grupp. Från kl 12.00 och tre dygn fram­ åt skall dessa elever medverka som VM (vakthavande meteorolog) på öv­ ningsväderstation (dVS). Grundkursens tre plutoner skall denna dag ut på olika aktiviteter. - 1:a plutonen, utrustad för fältskjutning och handgranatkastning, står 07.40 uppställda på planen utanför skolhuset. Efter avlämning och kort or­ dergivning avreser plutonen med trupp­ befäl (20 + 2 man) till flottiljens övnings­ plats Vinterbo (3,5 mil söder om Kal ­ mar). 2:a plutonens lärare har i vädersimu­ latorn kopplat in en "obs" med bra vä­ der men med mycket låg - temperatur, -24,8°. Det är inte utan att eleverna huttrar till trots att temperaturen i rum­ met är +200. - 3:e pluonen har under förmiddagen förberedande övningar till praktisk tjänstgöring på de två övnings­ väderstationerna som används på VADS. En av dessa ligger i skolbygg­ • Från slmulatorsalen. De första övningarna I "obsning" sker I simulatorn. naden, den andra i kanslihuset (= Eleven I förgrunden avläser temperatur, lufttryck, vind m m. gamla TL-tornet).

10 12

•• Plutonens lärare har just på "ru­ tinen under ett väderdygn" hunnit fram till vad som är att göra strax innan 07.30 under vardagar. Då startar ordi­ narie rapportering av basväder. Elever­ na har börjat dagens lektioner med att göra exempel på både SYNOP, METAR, QAM och basväder samt markering av hålkort. • Vid lermomelerburarna. En övningsobs börjar med avläsningen I lermo­ Kl är 08.55. Solen bryter fram genom melerburen. de mycket låga dimmolnen och sikten blir snabbt bättre. Eleverna får i uppgift att göra en ny basväderrapport - nu på det verkliga ken sagt. Flera av eleverna biter be­ riken och en man står i kastbåset. "Vi­ vädret. Från kl 12.00 och 24 timmar tänksamt i de saftiga äpplena. "Hur är sitera handgranaten". "Aptera handgra­ framåt skall plutonen nämligen beman­ det egentligen att kasta en skarp hand­ naten ". - "Handgranat färdig". "Hand­ na OVS, vilka har i stort sett samma ut­ granat"? - Klockan är 12.30 och ännu granat - eld " . De två kastar sig snabbt rustning som flottiljernas väderstatio­ är det beordrat vila i 20 min till. ned i skydd. Grus och splitter yr över ner. Halva styrkan i taget arbetar. Sche­ En kraftig regnskur drar 13. 45-14.20 deras huvuden. mat är indelat i 6-timmarspass. Varje fram över öv ningsplatsen. Gruppbefälskursen har 11 .15 avverkat man får således 12 timmars övning un­ Halva plutonen har kastat sina hand­ förmiddagspasset på krigsbasen. En der samma förhållanden som på en av granater. Ovriga beordras fram. Tio grupp på två man spanar från ett luft­ försvarets väderstationer. Under den våta "kråkor" dyker fram ur skogs­ bevakningstorn. De disponerar över en sex veckor långa grundkursen finns ut­ brynet. basradio - liksom även de övriga enhe­ rymme för fyra 6-timmarspass per man. Solen tillar fram bakom Cumulusmoln terna i övningen. Mättjänsteleverna, som annars brukar och molntrasor. Ordern är "fältmässig utspisning". öva radiosondering, skall i dag lära sig Posten i nästet upptäcker en mindre vätgasgeneratorn och få den demon­ •• Regnkläderna åker av. "Nio spaningspatrull. Nästechefen beordrar strerad vid en vätgasframställning. man till värnet och en man fram". Fän­ stridsberedskap I. Och alla slänger vad ~

Ute på krigsbasen har gruppbefäls­ eleverna - efter en rundtur på basen ­ • På krigsbasen. Två av gruppbefälseleverna sätter upp lermomelerburen upprättat en väderstation och beman­ med Inslrumenlulruslning. nat tlf-kärran med basväderobservatör. Rapporteringen är redan igång. "Radio­ sondörerna" på denna kurs har satt upp en radiosondstation och har också kommit igång med sin verksamhet. En vätgasfylld ballong med vidhängande radiosond stiger redan 09.20 med ca 300 m/min upp genom atmosfären och levererar uppgifter om temperatur, fuk­ tighet och lufttryck till mottagaren. 09.37 passerar ballongen just 5 km höjd. Den signal som tagits emot från bimetallter­ mometern i sonden visar sig sedan in­ nebära -20°. Fuktigheten är 30 proc. Ungefär halva styrkan är avdelad för markförsvar - ett motståndsnäste blir utbyggt och bemannat. Spaningen efter den "lede fi" är kanske befogad ... I Vinterbo har 1:a plutonen just ätit den medhavda lunchen: Pyttipanna, bröd, mjölk och äpple. Fältskjutningen är avslutad med gott resultat, hade fänri­ ~ de har för handen. End ast vak th avan­ bandspersonalen skaffat fram i signaI­ tittar på TV. De flesta lägger sig tidigt de är kvar på VS . Nästet blir snabbt be­ stationsvagnen : fa xkartor, en flygväder­ efter dagens såväl spännande som tröt­ satt. " Fi " skjuter in sig med granatkas­ prognos från F12, TAF (flygplatsprog­ tande öv ningar. tare (k nallskotte n smäller överallt). ­ noser) mm. Arbetet på de båda ÖVS fortsätte r. Första anfallet miss lyckas. På övningsväderstationerna " störs" Nytt folk går i tj änst kl 18.00. Tolv man Krigsbasen har haft 8/8 St (dimmoln) rutinarbetet emellanåt av att huvudlä­ arbetar till 24.00 då avlösning sker. Nat­ hela förmiddagen. 12.25 rapporteras raren eller någon av den flygande per­ ten lovar lugnt väder. från luftbevakningstornet: sonalen beställer en briefing. VM , dvs Svag vind. Klart. Under efternatten "sikt 3500 m, molntäcket börjar spricka en av meteorologeleverna, effektuerar suålningsdimma, högst 2 m, s k låg dim­ upp". dessa klart och säkert. 3:e plutonens ma. Under eftermiddagspasset på flottil­ elever har komm it in i rutinen med En dag på "väder" tar aldrig slut .. jens skjutbana förövar 2:a pluton och SYNOP varje timme, METAR varje halv­ radiosondgruppen prisskjutning. Många timme, QAM, hålkort, inritning av 13­ av radiosondörerna minns med en vi ss obsar och utläggning av TEMP (resul­ VADerSkolan 1973 spänning vätgastillverkningen på för­ tat av radiosonderingar). Så livfullt skildras verksamheten vid middagen. De berättar för kamrater i Allt detta och många basväderför­ VÄDS aven som varit med nästan se­ 2:a plutonen. " En packning sprack sö n­ ändringar pga kallfronten har blivit en dan skolans tillkomst 1951, 1:e metass der. Det small som ett pistolskott. Det riktigt nyttiq övninq för de blivande vä­ Curt Bohnstedt. Det var på F2 i Häger­ näs det började. 1962 kom VÄDS till F12, där skolan kom att inrymmas i en av kasernerna. I dag är VÄDS kapacitet fullt utnyttjad. Skolan har egna förlägg­ ningsplatser för 72 vpl elever, tre lek­ tionssalar för ca 20 elever samt två " salar för ca 10 elever. Den ena av de större lektionssalarna inrymmer den fortfarande världsunika vädersimulatorn, som väckt så stor uppmärksamhet. Där finns också video­ bandspelare, två färg-TV-mottagare samt utrustning för inspelning av TV­ film. - - I radiosondrummet finns, för­ utom uppsättningar av standardutrust­ ning, en simulator som konstruerats av F1 2: s teleingenjör Arne Akesson .

• • Skolan passeras under ett år av ca 400 elever som fördelas på ca 20 kurser. Kurserna för värnpliktiga väder­ observatörer, radiosondörer och grupp­ befäl återkommer 4 ggr/år, en för var­ je inryckningsomgång. Utöver de ovan nämnda samt vpl meteorologer utbildas vid VÄDS vid motsvarande kurser även den civi la personalen inom militära vä­ dertjänsten. • Sondering. Grundkursens radlosondörer sänder upp en radiosond. I bak­ Utbildningen av vpl meteorologer är grunden: Väderskolans byggnad. fr o m 1972 mera praktiskt inriktad än tidigare. För uttagning till denna tjänst fordras teoretiska kunskaper i meteoro­ logi. Den ettåriga kursen, som börjar på pyste som om kranen till en vätgastub derobservatörerna från våra olika va­ VÄDS och avslutas sista månaderna på stod öppen för fullt - och samtidigt penslag. I 3:e plutonen ingår under förband, syftar till användbarhet som stänkte det frätande lut omkring gene­ denna kurs elever både frå n marinens vakthavande meteorolog på krigsbas. ­ ratorn ". helikopterbaser och armens helikopter­ Även meteorologaspiranterna på F5 får 2:a plutonens elever får under efter­ skola. en del av sin utbildning på VÄDS: en middagen i verkligheten uppleva unge­ Konvektionen ;;pphör. Skurmolnen för­ vecka observationstjänst samt två vec­ fär samma situation (som de haft som svinner i fjärran. Endast rester av CU kor aerologisk mättjänst (radiosonde­ exempel i vädersimulatorn på förmid­ och CB finns kvar några timmar - täta ring). dagen) ; en kallfrontspassage med två Cirrus-städ, utbredda flak av "före det­ För försvarets fast anställda meteoro­ ordentliga skurar med blixtar och åsk­ ta" stackmoln både på ca 1.000 m och loger finns en repetitionskurs i radio­ dunder i fjärran. i höjd med de forna topparna. sondering samt en kort kurs i vätgas­ Alla är tillbaka från sina uteövningar . framställning. Utbildningen vid VÄDS .. • Ute på krigsbasen har viss flyg­ Duschen har varit i flitig användning. omspänner således all a kategorier av verksamhet kommit igång. F12 övar här Omklädda går man till middagsmålet. ­ personal inom försvarets vädertjänst. ­ idag. Flottiljchefen har landat. Han gör - Mätta och belåtna ger sig några in I år har dessutom en kort introduk­ ett besök på väderstationen, där en av till Kalmar och dess hägrande förlus­ tionskurs anordnats för elever från den eleverna håller en vädergenomgång för telser. Flertalet läser dock en bok, en civil a väde rtjänsten, SMHI. • återflygningen. Materialet har sam­ tidning, hör på musik och nyheter eller Cmt Bohnstedt

12 * * Många F12-are har under årens lopp tjänstgjort utomlands i FN-tjänst. Den senaste är meteorolog STAFFAN FRYKLUND, chef för Väderskolan, som .. under ett år arbetat i Zaire. Nedan berättar han själv F12 om sina upplevelser och erfarenheter. * * * meteorolog • I FN-tjänst: Zaire i återvändsgränd

aire? De flesta svenskar man träffar höjer lite frågande ögon­ brynen, när jag säger att jag kommer från Zaire. Men säger Zman Kongo, erinrar sig troli­ gen alla landet kring ekvatorn i världs­ delen Afrika. Landet som blev själv­ ständigt i början av 60-talet och som under de första åren skakades av svåra oroligheter. Jag kom dit i FN-tjänst första gången 1962-63. Nu , 10 år se­ nare, har jag just kommit hem efter ytterligare ett års tjänst. Jag var an­ ställd av FN-organet World Meteorolo­ gical Organization för att ge en prak­ tisk utbildning åt landets meteorologer som avslutat sin teoretiska utbildning ulands kapacitet. I Zairefloden (f d • Meteorolog FN-tjänst, STAFFAN FRYK­ samt för att verka som rådgivare åt Kongofloden) har ett kraftverk byggts, LUND, F12. Zaires vädertjänst. som redan producerar mer elektricitet Mycket har hänt sedan oroligheterna än vad landet kan konsumera. Nu har under 60-talet med utbrytarstater, stor­ etapp två påbörjats med en trefal­ makternas politisk-ekonomiska intriger dig kapacitet som mål! Air Zaire och vita .Iegosoldaters härjningar. Se­ (landets flygbolag) har beställt tio dan armeöversten Mobutu tog makten DC-1O Jumbojet och flygvapnet har be­ 1967 och gjorde sig till general och pre­ ställt ett stort antal amerikanska bomb­ sident har i stort sett lugn rått. Men plan och franska Mirage-jaktplan. ändå är förhållandena inte bra, inte Dessa och andra satsningar har gjort alls bra. Och mycket tyder på att en att mycket litet pengar återstår till lan­ ny kris kan komma snart nog. dets " normala" funktioner. Kommunika­ Landets ekonomi är f n - trots alla tioner, skolväsen, sjukvård, socialvård naturrikedomar med bl a koppar, uran m m lider av akut medelsbrist. Enorma och diamanter - mycket svag. Orsaker­ summor försvinner dessutom ur statens na härtill är många. Lågkonjunkturen kassa genom den utvecklade korruptio­ (som dock nyligen övervunnits) har haft nen. Mobutu själv lär enl en amerikansk på zairoisernas baslivsmedel, maniok, svåra verkningar, de låga världsmark­ tidskrift vara världens femte rikaste ris och bröd. Medellönen för en arbe­ nadspriserna på koppar (orsakade av man, och en f d minister lever gott i tare ligger på 250 kr/mån. Visserligen är bl a "kopparkriget" mellan USA och Schweiz på de 400 milj dollar han skatten låg, men ändå ... Chile) , en väl utvecklad korruption på "rädda!" ur landet före sin brådstör­ alla nivåer, en ineffektiv och komplice­ tade flykt. Mobutu tar till Mao rad administration. Zaire är ett mycket dyrt land att leva i och kostnadsläget är fullt jämförbart Mobutu lanserade för några år se­ med Sveriges. En 40-procentig inflation dan autenticitetsprincipen, innebärande Framsynthet eller hybris det senaste året, men inga höjda löner " Zaire åt zairoiserna" och bl a att alla Presidenten, som efterhand blivit allt­ för de anställda, gör att befolkningen i nyckelpositioner i företag och förvalt­ mer envåldshärskare, har i budgeten landet och då särskilt i Kinshasa (e)(­ ningar skulle besättas av zairoiser. Där satsat på utveckling av projekt som enl Leopoldville) nu lever på svältgränsen. detta genomförts har det undantagslöst mångas uppfattning ligger utanför ett Särskilt mycket har priserna gått upp inneburit en sjunkande effektivitet. Prin- ~

13 ~ cipen har också medfört att zalrolser­ Nya riktlinjer nödvändiga nas attityd gentemot utlänningarna i landet hårdnat. Rättssäkerheten har Under senare år har, främst genom in­ också minskat och antalet stölder, rån satser av FN, ett stort antal meteorolo­ och överfall kraftigt ökat. Allt detta har ger utbildats. Men vädertjänstens led­ gjort att utlänningarna i landet, som ning låter inte dessa komma i några efter kriserna i början av 60-talet i rätt beslutsfattande positioner, uppenbarli­ stor utsträckning återvände, nu i alltmer gen av rädsla att deras egen inkompe­ ökad omfattning på nytt lämnar landet. tens skall avslöjas och deras ställning Och utländska investeringar begränsas. hotas.. Kort sagt, verkar det alltså som om FN är naturligtvis helt medveten om Mobutu misslyckats. Hans popularitet, den dåliga funktionen hos Zaires väder­ som bara för ett år sedan var oomtvis­ tjänst. Och de kringliggande länderna, tad, har sjunkit katastrofalt. Vid årsskif­ där vädertjänsten f ö fungerar hyggligt, tet gjorde han en resa till Kina och klagar bittert över förhållandena i Zai­ kom hem med en massa maoistiska re. Tänk er en väderkarta över Afrika ideer, som med omedelbar verkan och med ett "hål" stort som hela Väst­ urskillningslöst applicerades på befolk­ europa i mitten. ningen. Dessa ideer, bl a med lördagen ägnad åt arbete för partiet, har inte •• Vid min hemresa fick jag under mötts med någon större entusiasm av två dagars konferenser i Geneve, där folket. WMO har sitt högkvarter, tillfälle att de­ taljerat redovisa det som jag här i kort­ •• Vädertjänsten, mitt gebiet, är en het berättat om samt framföra mina pla­ stödfunktion för produktiva verksamhe­ ner bet r vad som FN i framtiden bör i:I' i:I' Under 1960 installera­ ter och betraktas därför som en funk­ göra. Det beslöts att FN:s fortsatta sats­ des F12:s PAR (precisions­ radar-Iandningshjälpmedel). tion som i budgetavseende prioriteras ning i Zaire i stort skall ske efter mina mycket lågt. FN har sedan Zaires själv­ riktlinjer. I motsats till andra stationer ständighet satsat stora summor på vä­ Dessa kan i korthet beskrivas enl föl­ inom lIygvapnet tillfördes dertjänsten. Först i samband med den jande. FN måste mer övertygande och F12 två PPI :n, eftersom fredsbevarande aktionen vid inbördes­ konstru ktivt väcka (pressa fram) Mo­ flottiljen utsetts som utbild­ kriget, sedan för att hålla igång väder­ butus och hans ministrars intresse för ningsplats för flygvapnets tjänsten och slutligen de senaste sju vädertjänstens betydelse för nationen PAR-skolor. * * * åren för att utbilda väderpersonal. Zaire. Man måste ge landet en bättre Hjälpen har huvudsakligen getts i form motivation. Man måste klargöra för de av att experter skickats till landet. Men styrande att vädertjänsten kan hjälpa en första kursen ägde rum även materiel till betydande belopp har landet ekonomiskt, t ex inom jordbru­ våren 1961. Antalet elever var skänkts. Trots alla dessa insatser fun­ ket. Dessutom har Zaire som medlem i då fyra. Därefter avlöste kur­ gerar vädertjänsten dåligt, bara med FN klara förpliktelser visavi sina grann­ serna varandra på löpande D band med tre eller fyra kur­ 15-20 proc aven normal vädertjänst länder. En hög officiell FN-tjänsteman i ett uland. Orsakerna härtill är i första måste sändas till Zaire för att på rege­ ser per år fram till 1970. Sedan 1970 hand den dåliga ekonomin. Men också ringsnivå djupanalysera vädertjänst­ har kurserna minskat till att normalt uppenbarligen pga en dålig ledning. problemet och därefter planlägga dess omfatta bara en kurs per år. Det har När belgierna lämnade över landet framtida gestaltning samt kräva Zaires dock tillkommit en hel del repetitions­ fanns inga utbildade kongolesiska me­ helhjärtade stöd. - Om så ej sker syns kurser på en eller två veckors längd. teorologer. De i tjänsten äldsta obser­ en fortsatt FN-insats i landet vara omöj­ Målet för PAR-kurserna är att ge var­ vatörerna och teknikerna gjordes till di­ lig. Mobutu och Zaire har att välja mel­ je elev ca 200 inflygningar, förutom den rektörer och avdelningschefer. Deras lan att gå framåt med och genom FN­ rent teoretiska utbildningen. Vid kur­ bristfälliga administrativa och helt otill­ experternas insatser (med besluts rätt) sens slut skall eleverna kunna leda två räckliga tekniska utbildning gör dem eller att inte gå framåt alls. Nuvarande flygplan åt gången med en separation obenägna (och troligen också oförmög­ inriktning lutar mot kaos. På alla fron­ av ca 8-10 km. När eleven sedan kom­ na) att utveckla vädertjänsten. ter. • mer till hemmaförbandet skall han un­ Staffan Fryk/und der övervakning genomföra 100-200 in­ flygningar i skiftande väder på resp *** förbands samtliga banor innan behörig­ het kan lämnas. (För att erhålla behö­ righet att PAR-landa civila flygplan ford­ ras särskild kontroll.) - Unders kur­ sens gång får varje elev ca tio flyg­ pass, vilket har visat sig speciellt vär­ defullt under senare kurser, då eleverna haft mycket ringa flygerfarenhet.

•• Ganska snart, speciellt vid svåra vädersituationer med inställda flyg­ ningar och ökat elevantal, visade det sig nödvändigt att skaffa fram en simu­ lator som kunde användas bl a: 1) för inlärning av terminologi, svensk If. och engelsk; I~ 14 i:I i:I Otvivelaktigl kan "trimmen" på PAR-trafikledaren variera mycket. Oftast beror detta på för litet träning. i:I Flygvapnet har underhand tillförts nya utmärkta landningshjälpmedel av typ PN 52 och 55. Dessa tillåter praktiskt taget lika låga minima som för PAR, men de har den nackdelen att bara en inflygningsriktning är möjlig. Om vindförhållandena under en längre tid varit lämpade för inflygning med hjälp av exempelvis PN 52 eller om vädret tillåtit visuell flygning, inträffar det ganska ofta att PAR-trafikledarens Irim väsentligt nedgått. Så har även varit fallet när PN 67 varit ur drift längre tid eller när personalbrist på trafikledarsidan gjort alt stationen inte kunnat brukas. PAR·/andningsproblern

ag anser att dessa svårartade glidbanan". Alltså en avvikelse från problem går att lösa, genom att standardterminologi - men som kan trafikledningarna själva helt en­ vara nog så motiverad. kelt tar initiativet och begär att Det är i sista hand PAR-tl:s ledning Jfå flygplan för träning. Sällan av inflygn ingen som påverkar förarens eller aldrig motsätter sig någon flottilj-, syn på precisionsradar. Rösten måste flyg- eller divisionschef detta, om inte vara lugn, säker och bestämd. Några speciellt utbildningskrav tillfälligt före­ missförstånd fär inte uppstå genom att ligger. Alla måste komma ihåg att för exempelvis felaktig terminologi an­ På med att en PAR-inflygning skall lyckas i vänds. Allt som kan göra att föraren dåligt väder så fordras det god rutin mister förtroendet för PAR-trafikledaren hos PAR-trafikledaren. Det enda som (spänd eller osäker röst, tveksamhet i PAR:en hjälper är träning och åter träning. På ledning av luftfartyget, felaktiga kurs­ flottiljens samtliga banor och under ändringar) måste bortarbetas. Man mås­ olika väderförhållanden. te komma ihåg, att en enda dålig eller misslyckad inledning aven PAR-U sän­ Palle • • • ker förarens förtroende för precisions­ •• Givetvis inverkar förarens trim i radar lång tid framåt. Och det är alltid instrumentinflygning mycket på PAR­ mycket svårt att återfå förarnas för­ 2) vid avbrott i flygverksamheten; trafikledarens möjligheter att leda till troende, när det en gång förlorats. 3) vid ledning av två flygplan (ett verk­ ett säkert och lämpligt läge för land­ ligt + ett simulerat); ning. Men jag vill samtidigt betona, att •• Till förare som flyger för PAR­ 4) vid flygning med olika hastigheter. PAR-tl:s förmåga att leda inte bara be­ trafikledarträning: Ofta vid inflygning i 32 kurser har genomförts och ca 130 tingas av att i rätt tid ge riktiga korrek­ god sikt, märker man hur föraren lik­ elever utbildats. Ordinarie personal ur tioner - i svåra situationer kan hans som vill hjälpa till för att komma rätt. ­ F12 har hela tiden fungerat som lärare. röstläge och förmåga att uttrYCka sig Sväng 10° om tl säger så! Stanna inte psykologiskt riktigt ha avgörande bety­ efter 5° bara för att Du ser att det vore Simulator PN 67 delse. Rätta aldrig (om det inte är ab­ betydligt bättre I - Vi "parare" lär oss solut nödvändigt) två fel samtidigt. En av felen. Och ju snabbare och bättre Simulatorn fungerar i läge "PAR". Den orutinerad förare kan lätt bli "mättad" vi lär oss, desto bättre hjälp kan Du simulerar ett flygplan (lämnar samma och många gånger bli hjälpt med till­ få . när det behövs! • eko som ett normalt flygplan) som från lägg som: "Du ligger stadigt och bra på T o rvald Wellin valbart avstånd, dock högst 26 km, fly­ ger mot· sättpunkten med tre inställbara hastigheter. Flygplan.et kan förflyttas i sid- och höjdled med rullpotentiometrar placerade på manöverapparaten. Efter slutförd inledning förflyttas ekot snabbt, ca 15 sek, till nytt utgångsläge. Simu­ lerat eko överlagras befintliga mark­ ekon. Ekots hastighet kan när som helst under en inflygning varieras i tre lägen: 550, 350 och 175 km/tim. Simulatorn konstruerades hösten 1965 av verkmästare Stig Blomberg, F12. Kostnaden var ca 6.000 kr. Under varje PAR-kurs sedan våren 1966 har minst 200 inflygningar utförts med simulatorn. Hur stora besparingar i flygtid som simulatorn åstadkommit, förutom effektivisering av utbildningen, behöver knappast påpekas. Summan är dock mer än avsevärd. • - PRECISIOtJ APPRDAO-\ (ot1PLE.TEO, Torvald Wellin OVER TO TO'NER 118.1. GOOt) 0A..'f ~ IR !

15 och söndagar. All övrig trafik (ankom­ mande såväl som avgående) är också hänvisad till LlN:s tider. Endast en tra­ Den april startade Linjeflyg den första regul­ * * 14 1957 fikledare (tl) tjänstgör under dessa jära passagerarlinjen mellan Stockholm och Kalmar. F12, pass. Att skriva färdplaner, avveckla med undantag av F21, var det första militära fält som trafiken på ett smidigt och framförallt inlämmades i inrikesnätet. Douglas DC-3 och Lockheed säkert sätt är inget enmansjobb. Men L-18 ' Lodestar' var de flygplantyper som då användes. mht övertidsuttaget för trafikledarper­ sonalen har det inte varit möjligt - Steget fram till idag är tidsmässigt kort, flygplanmäs­ att utöka bemanningen. Luftfartsverket sigt dock avsevärt större. * * * (LFV) har dock ställt personal till förfo­ gande någon månad om året. En för­ bättring bör komma till stånd när den nya kontrollcentralen upprättas i Ron­ neby 1974. Möjlighet att insätta II-biträ­ den eller helst assistenter för att under­ lätta tl :s arbete undersöks.

•• Regulariteten ar som tidigäle F12 &civilflyget nämnts hög vad beträffar LIN. Men ef­ tersom PAR-en endast varit god kand för bana 23 fram till maj 1973, då även bana 05 godkänts genom införande en redan från hösten 1956 PAR-en (Precision Approach Radar) bana 05 godkändes genom införande hade ett stort antal prov­ kom redan 1960, men hjälpmedlet god­ ten hädanefter öka ytterligare. flygningar gjorts för att kändes inte för civilt bruk förrän några VOR-inflygning (men med höga mi­ komma fram till lämpliga år senare. Då dock endast på bana 23 nima) är tillåten på övriga banor. En Minflygningsmetoder i dåligt pga att NDB (= Non-directional radio kombination av VOR och PAR-inflyg­ väder. Enstaka radiofyrar fanns, men beacon = oriktad radiofyr) endast ning skulle ytterligare öka regulariteten inte på lämpliga avstånd efter moderna fanns på den banan. VOR (= Visual med ökad säkerhet som följd. Minima krav. Med inflygningsbelysning var det Omni Range = riktad radiofyr VHF) till­ blir fortfarande högre än på banor med dock ännu sämre ställt. Provisoriska fördes F12 1971 och 1973 har även NDB NDB. Men efter att ha radarföljt ett inflygningsbelysningar provades. BI a installerats för inflygning bana 05. ­ flertal VOR-inflygningar med PAR-en flygvanets transportabla flod ljus, som F12:s SRE (Surveillance radar element bedömer jag rena VOR-inflygningar som placerades ut på olika " strategiska" of GCA = övervakningsradardel) god­ mindre lämpliga - även om den meto­ punkter i anslutning till speciellt banor­ kändes 1970 och i början av 1974 skall den är bättre än cirkling på minimi­ na 16 och 05. Eftersom terrängen på de en modern station för sydöstra Sverige värJen . flesta ställen var relativt svårforcerad vara i bruk. LFV :s VASIS och AVASIS på banor­ och flodijusen tunga, var det inget litet Intercom-anläggning, di rektförbi ndel­ na OS /23 (installerade i år i samband arbete som nedlades. Tyvärr utföll inte ser med Malmö och Ronneby, har in­ med införandet av Focker F-28) har en dessa prov till belåtenhet. Hur som förts. Som ett kuriosum kan nämnas att glidbana på 3,25 mot PAR-ens 2,86. helst, flygningarna kom dock igång. under många år fick F12:s trafikledning Sättpunkten är dessutom förlagd ca 200 Regulariteten var emellertid inte jäm­ begära färdtillstånd för civil luftfart via m längre in på banan än FV:s sätt­ förbar med den nuvarande. kortvåg från Malmö. Sammalunda gäll­ punkt. Tekniska möjligheter att ändra Utvecklingen gick så sakteliga fram­ de väderrapporterna. glidbanan på PAR-en finns, dock är det åt. Nya flygplantyper kom. Först Cor­ långt ifrån lika lätt att ändra sättpunk­ vair 1960 och när DC-3-orna togs ur •• Chartertrafiken har ökat i mycket ten. drift 1965 kom något år senare turbo­ hög grad. Här flyger "alla" bolag med prop:en Nord 262. I juni 1973 sattes så de mest skiftande flygplantyper, även •• Dessutom - och det är det vik­ twinjet :en Focker F-28 in i reguljär tra­ om vissa restriktio ler m h t flygplanens tigaste - är PAR-tl:s möjligheter att fik. - Från början utgjorde Linjeflygs tyngd (SIWL) föreligger. Speciellt som­ göra fel så pass stora att varken änd­ 'rörelser' bara 2-4/dag. Idag är man martid är trafikintensiviteten hög vad ringar av glidbana eller sättpunkt be­ uppe i 14-16. gäller privatflygplan. På F12 finns, för­ döms som realistiska. För militära jet­ utom KALMAIR :s 1-2 Be 55:or, fast flygplan kan en felaktig/för hög glid­ •• Det är inte bara flygplantyperna baserade även Kalmar flygklubbs fyra bana samt en för långt in belägen sätt­ som förbättrats. Hjälpmedlen på mar­ motorflygplan (2 privata) samt segelflyg­ punkt vara rent livsfarliga. Avlästa höj­ ken har genomgått en genomgripande klubbens 3-4 glidare. Tillsammans, det der stämmer inte - t ex avstånd 6 km/ förbättring. Högintensiv banbelysning rör sig mest om flygningar på kvällar 300 m, 4 km /200 m osv. Banan räcker på båda banorna, högintensiv inflyg­ (lördagar och söndagar), blir detta ca inte till m mi ningsbelysning av civil modell på bana 20.000 rörelser/år. Positivt. Ett mycket gott samarbete 23 - av militär modell med blixtljus Problem har givetvis funnits och en har enligt vårt bedömande hela tiden på bana 16 samt AVASIS (Abbreviated hel del kvarstår. - Den mycket blan­ rått mellan Linjeflyg och F12. Detta Visual Approach Slope Indicator Sy­ dade trafiken har ofta gjort trafikav­ gäller även samarbetet med andra bo­ stem = förkortat system för visuell glid­ vecklingen svårbemästrad, bl a beroen­ lag. Speciellt piloter som ofta flyger på baneindikering) på banorna 16/34 och de på att det endast fanns ett väntläge F12 har visat förståelse för de svårig­ 23 samt VASIS (Visual Approach Slope för civil trafik, beläget no om fältet. heter som föreligger med den blandade Indicator System = system för visuell Den militära jettrafiken har måst an­ trafiken. De har utan visad irritation glidbaneindikering) på bana 05. vända bana 23 för landning. funnit sig i väntlägen både i luften och 1 Navigations- och inflygningshjälpme­ Öppethållning för LIN är ca 1 / 2 tim­ på marken. • del har också utvecklats i hög grad. me per pass (= 4 st) under lördagar T orvald W ellin

16 B 17 J 21

• • 1958 var 29:an redan föråldrad och ombeväpning stod åter för dörren. F12 helt Saab-beväpnat Den kombinerades med ett utvidgande av krigsuppgifterna till nattjakt­ eller "allvädersjakt" , som det senare kom att heta. Flygplantyp blev då J 32 B, " Lansen " i jaktversion. "Lansen" förde flottiljen i kontakt med bl a modern ro­ botmateriel. Den nuvarande värdiga representan­ ten för SAAB :s internationellt så kända produkter i F12 :s unika serie är som bekant J 35 F, den sista Draken-versio­ nen med bl a lA-robotar.

• • Alla fJygplantyperna (med undan­ tag för B 17) finns fortfarande väl be­ varade vid flottiljen i form av museiflyg­ plan. En bevarad B 17 finns i Etiopien. Denna kan förvärvas som gåva ... un­ der förutsättning att den kan avhämtas på platsen. Detta skulle möjligen kunna örsta jaktflygplanet blev J 21 - ske i samband med en utomlandsflyg­ enl den studentikosa Blanda­ ning med TP 84 " Hercules". - En kul­ i::I i::I Kungl Kalmar Flygflottilj är, så­ ren: " Flygvapnets nya fu II träff turhistorisk godbit! vitt vi på F12 känner till, det enda med två bommar!" 21-epoken Det finns vid F12 idag bara en förare förband som beväpnats med ute­ Fkom att bli ungefär lika lång kvar, som flugit alla fem flygtyperna. slutande svenska flygplantyper. i::I som B 17-perioden. Det var 1952 som Det är majoren Stefan Båld, som kom Sålunda fick vi vid förbandsuppsätt­ omskolningen till den första reatypen till F12 1948 och som lyckades få flyga ningen 1942 av SAAB levererat det (som det då hette) genomfördes. B 17 innan den definitivt togs ur tjänst. nya störlbombplanet B 17. Denna Det var ett kraftigt kliv ifråga om - Båld fick 1957 Stockholms Tidn ing­ flygplantyp kom att täcka hela fem­ prestanda från J 21 till J 29. Visserligen ens bragdmedalj för det årets främsta årspedoden fram till omvandlingen blev det " bara" J 29 A, men den var flygargärning. (Om detta berättade FV­ till jaktflottilj 1947. i::I i::I i::I ändå tillräckligt respektingivande för Nytt bl a i nr 2/70.) • den tiden. Sven-Erik Lange

J 32 B J 35 F * * Allt för sällan får man läsa om våra finska flygarbröders liv och leverne, om deras problem och inte minst deras flyg­ materiel in m. Detta hittillsvarande info-vakuum beklagar flygentusiaster på västra sidan om Bottenhavet. FV-Nytt anser därför tiden mogen för en ändring. Två representan­ ter ur FS har i skilda omgångar dristat sig att fara längre än till fagra Aland. * I somras "våldgästade" undertecknad bl a Satakunda flygflottilj i Biörneborg/Pori samt Va/mets FV-förråd i Tammerfors/Tampere. - I oktober for mi Gunnar Olsson till Suomis flygstab i Munksnäs utanför Helsingfors/ Helsinki, Va/mets flygindustri i Halli samt nyetablerade Ro­ vaniemi flygflottilj. * Om finska FV igår och idag kommer FV-NYTT framdeles att berätta lite mer utförligt. Här skall bara 'hintas' och 'puffas' något om/för detta futurala materia.l. * * * Reportage: JAHN CHARLEVILLE

• Valmets finska Draken ersätter nu utgångna Folland Gnat.

• J 35 BS på LuonetJärvl-basen 1/6-73 före Rovaniemi-flyttningen.

18 • Fyra (hyrda) finska J 35 BS (+ två Fouga Magister) uppställda i en av de nymoderna Rovaniemi-hangarerna. - Alla svenska 35:or har f ö alltid stått pa finska släll.

• Prototyp nr 1 av finska (Me-109-koplan') pyörremyrsky. • Mock-up-del av det nya heifinska skolflygplanet 'Leko-70'.

• PM-1 återuppstånden officiell\. Tampere 23/9-73. • Motor: Lycomlng 200 hk. Fart: 220 km/t. Längd: 9,2 m.

19 * * Sveriges största och mest betydande flygutställning har framgångsrikt ägt rum, Det skedde i Göteborg, , , för 50 år sedan, 1923 alltså, ILUG var dess namn och detta uttyds: Internationella Luftfartsutställningen i Göteborg, * Den 25 augusti firade man denna 50­ årsjubilar med en minnesutställning på samma plats, nämligen Torslanda flygplats, * * * ILUG iksom så många andra stadskärne­ nära flygplatser (tidigare Bulltofta och Sveriges snart Bromma) står Torslandafältel L strax utanför Göteborg inför avveck­ ling och "ond död", Men innan av­ rällningsdagen blir högaktuel', hann Sveriges största äldsta trafikflyg hamn att fylla 50 år, Torslan­ da tillkom efter år av planer och febrilt ar­ bete och hann preci s iordningställas till den stora flygutställningens invigning den 4 au­ flyg­ gusti 1923, An idag lever denna tid kvar på Torslanda-området. Kvar står nämligen Sveriges äldsta hangarbyggnad, den väl­ utställning kända " Btä Hangaren", i och kring vilken årets jubileum gick av stapeln. Liksom 1923 inleddes årets utställning av C\J en ankomsttävling. I år dock bara tör ca Ol tio allmänflygplan ... som dessutom spaka­ i.i:: des av enbart svenska förare . Annat var det ärets jubileum . En historisk samling grå hjäs­ DA, då luften kryl·lade av maskiner från hela sor fick åter tillfälle att i ett större flygsam­ Europa. Nåja, årets programpunkt avlöstes ju manhang exponera sina anleten, och detta till av "Team Viggen" - den från Paris-utställ­ samfällt applådsmatter. ningen sä internationellt uppmärksammade Efter dessa talhögtidligheter gavs de in­ svenska roten, med tvenne AJ 37 Viggen ur bjudna jubileumsgästerna, Ca 700 till antale,t, Skaraborgs flygflottilj. F7 . Over Torslanda nu, chans tifl något substanstielIt etc . Samti­ liksom tidigare över Le Bourget, genomförde digt kunde man vandra runt i jubileums­ kaptenerna Gunnar Ståhl och Anders Lefvert hangaren och från rikt illustrerade väggkom­ sitt 7-minuters program. Speciellt manövrer­ positione r friska upp minnet från då fram barheten i lågfartsområdet förbluffade. Med till idag . och i morgon. - Denna histo­ denna uppvisning fastslogs att utvecklingen rikst intressanta väggutställning förflyttades inte stått stilla. Sverige kan än. senare till Svenska Mässan (invid Heden, den gamla platsen för ILUG:s markutställning) •• Efter denna luftcirkus och flygpropa­ Fig 3 för att ingå i flygmässans fortsättning i må­ ganda övergick programmet till stillsammare nadsskiftet augusti-september. och mindre ljudliga former. Generaldirektör Att jubileumsdagen avslutades med stor Henrik Winberg, chefen för delarrangören "galamiddag" för cirka 500 gäster ute vid Luftfartsverket, inledde talarstolsronden i Blå Långedrag är föga intressant (mat behöver ju Hangaren med att bl a betona de naturliga också vi svenskar ... trots allt). men sent hinder som finns fö r den framtida utveck­ skall glömmas de framträdanden som old­ lingen av luftfarten. Ljud- och värmevallar boysen och flyg idolerna Gösta Fraenekel, sätter gränser för bl a flyghastigheten. Den Magnus Bång och Nils Söderberg gjorde. His­ manskliga miljön kommer hårdare att styra toriska aneckdoter med baxnande humor som den flygtekniska utvecklingen. Dessutom finns utan tvi vet bort bandats. (Man får bara hoppas en ekonomivall som inte får överskridas om all den arbetsgrupp som ti llsatts inom SFF, trafikffyget skall förbli ett konkurrenrande snabbt griper sig verket an att ljudbanda vära kommunikationsmedel. - GD Winberg avslu­ pionjärers röster och kulhistoriska flygarmin ­ tade sitt framförande med förhoppningen att nen. Guldgruvor, beleave me') det långvariga och förtroendefulla samarbe­ tet med Göteborgs kommun skulle fä fortgå, så att ett minst lika gott resultat skulle nås •• Torslandas och ILUG:s 50-årsjubileum vid och efter den nya trafikflygplatsen Land­ kom också att bli världskänt, eftersom post­ vetters ianspråktagande . .. 1977. styrelsen hade framställt en speciell flygpost­ Aven stadsfullmäktiges ordförande Hans stämpel enbart gällande jubileumsdagen. Mo­ Hansson gav i sitt anförande sin eloge åt tivet var det samma som 1923 års utställ­ 1923 års män för det förutseende de v isat ningsaffisch : två flygplan som kastar ljus­ när Torslanda planerades och utbyggdes. Herr käglor ned mot jordklotet och belyser bl a Hansson hoppades avslutningsvis att ungdo­ " Gothenburg, Sweden" . • Den som är his­ men skufle föra Torslandaepokens traditio­ toriskt intresserad och därmed vill veta mera ner vidare. om ILUG-23 bör skalla sig ett exemplar av Svensk Flyghistorisk Förenings tidskrift "Flyg­ historisk Revy " nr 23 (en beundransvärd do­ •• Medarrangör av 50-årsjubileet var ock­ kumentär-skildring i tjusig förpackning). Re­ så Svensk Flyghistorisk Förening (SFF). Dess kommendationsvis görs della lättast genom nuavarande ordförande, gåeneralmajor Nils att gå med i föreningen. En annan utväg är Söderberg (1923 års sensationelle segrare i att ta kontakt med SFF:s sekreterare Eric ankomsttävlingen), kunde i sitt anförande inte Boberg (FMV-F:FLC, 08-679500/515). nog betona den enorma betydelse I LUG-23 fick för svensk flygteknik och t o m inter­ nationell flygtrafik, Därvi d kunde generalma­ ytterligare ca fyra år måste Torslanda ta jor Söderberg ej förbigå att harangera den I ta hand om den ständigt ökande flygtrafi­ tidens pionjärer. Många av den tidens fram­ ken över Göteborg, men 1977 står en ny syntheter och driftigheter fanns tillstädes vid västsvensk storflygplats beredd att ta över.

20 Torslanda pensioneras Landvetter tar vid

• Ovan : Torslanda Idag med många flyg· Text & foto: Jahn Charleville, Wyn Enqvist .n.fl. planrörelser av Jet-e·llk storleksordning. Blå Hangaren trivs. Älvsborgsfjorden tar hand om båttraflken.

• Fig 1: En Phönlx'patrull kommer med bul­ Det är Landvetter, belägen på en bergplatå banan kommer 7-8 år senare och blir 2,8 ler och Bång (alltså dåv It Magnus B.) In 150 m över havet, 22 km frän Göteborgs cent­ km lång. Kontrolltornet blir 50 m högt. Land­ över Torslanda 4/8 -23. rum och 45 km frän Borås. Platsen heter vetter är dimensionerad för ca 3 milj pas­ Härryda. sagerare. Den byggs i etapper. • Fig 2: AJ 37 'Viggen' var jublhiets enda Arbetet på den nya flygplatsen började 1972 flygprogrampunk1. Ett gott val • och fortskrider planenligt. Skogsavverkningen • • När Landvetter invigs om 3'/, år har är slutförd vad gäller första etappen. Töm· Västsverige fått en utomordentligt bra och ningen av Kroksjön. som ligger mitt i den konkurrensduglig flygplats som kommer att få • Fig 3: SFF·ordföranden. NILS SODERBERG västra landningsbanan, är avklarad. Anbud mycket stor betydelse för befolkning och nä­ under höll trevligt utan konsept. har infordrats tör anläggningsarbetena. ringsliv i denna del av landet. Detta hoppas i Denna flygplats kommer totalt att omfatta alla fall Luftfartsverket. Bara nu inte det till • Fig 4: Uppmärksammad blev modellen av 1.800 hektar mark. Kostnaderna kommer att 400 milj kr prutade projektet gär samma Torslanda -23 med Blå Hangaren och då­ gå löst på ca 400 milj kr .. enl beräkning­ " öde" till mötes som storebror Arlanda . tida fpl. arna. idag. 1977 skall alltså en terminal­ Att inför hela världen behöva stottsera med byggnad på 30.000 m' golvyta stå färdig. Sam­ ett provisorium har blivit en vana. Men ytter­ malunda gäller västra start- och landnings· ligare ett .. och folk börjar skratta öppet.• • Fig 5: 'Team-Viggen' I split up över 50· banan, som får en längd av 3 km . Den östra J-Ch årsjubilaren.

••• Bilden nedan visar stationsområdet ca 400 000 ton/är. Därefter finns det möjlighet fem flygplan samtidigt ställas upp. Dessutom från SSV: att expandera ytterligare pä markområden bå­ finns det andra uppställningsplatser i nära 1) Den västra av de tvä parallellbanorna byggs de norrut och sedermera söderut. anslutning till piren. först och är färdig 1977. Banlängden minst 5) Vägförbindelsen till Göteborg har motor­ 10) Bilparkeringen kommer inte att bli något 3000 m tillåter flygverksamhet med alla före­ vägsstandard . När man kört in på den ca problem pä Göteborg-Landvetter. På denna kommande flygplantyper. Banan ulrustas med 1 500 m långa entresträckan har man inga närparkering kommer det att finnas ca 2500 instrumenllandningssystem (kategori II) i båda svårigheter att orientera sig. parkeri ngsplatser. riktningar Båda banändarna fär väntplatser 6) Passagerarterminalens utrikespir får ett tio­ 11) Flygtrafikledningen sammanförs i en enda och det byggs taxi banor. tal bryggor ut till planen. Det innebär att man byggnad, placerad bl a med tanke på goda Z) Invid hangarer. flygfrakt- och passagerar­ går hela vägen under tak. siktförhållanden från kontrolltornet, som får terminaler kommer det att finnas plattformar 7) I terminalbyggnadens centrala byggnads­ en höjd av närmare 50 m. for uppställning av flygplan. I första etappen kropp har all passagerarservice sitt centrum. 12) Frän flygbränsledepåerna får lIygplanen planeras 25 platser - 10 för utrikes och 5 Golvytan är ca 30000 m' och byggnaden är i sitt bränsle. för fraktflyget och 5 reservplatser. första etappen dimensionerad för uppemot 3 13) I flyg köken tillreds och lagas all mat för 3) Hangarerna planeras for Ilygplan av typ miljoner passagerare om året. Här finns res­ catering . DC-lO, Boeing 747 (Jumbo Jet) och för ett taurang, cafeterior och väl tilltagna takterras· 14) Här kommer den östra banan att ligga, antal DC-9, Boeing 727 och 737. Till hangarer­ ser för åskådare. den som skall löpa paraltelIt med den västra. na hör kontors-, förråds- och verkstadsloka­ 8) Här har samlats alla de byggnader, som Den östra banan som planeras till omkring ler. krävs för flygplatsens drift och försörjning 1985 beräknas få en banlängd av 2800 m. 4) Flygfraktterminalen byggs till en början för värmecentral, vattenverk osv. Golvytan blir ca 15) Det kvalificerade allmänflyget - t ex taxi­ en kapacitet av ca 70000 ton/år, men man har 14000 m'. och firmaflyg - placeras så nära terminal­ redan förutsett en kapacitetsökning upp mot 9) Vid inrikespirens passagerarbryggor kan byggnaden som mö'jligt.

21 ** "SUECIA, BRILLANTE TRIUNFADORA" kunde man som segersäll svensk läsa i de spanska morgontidningarna lördagen den 8 september. XX PAlM, de tiugonde interna­ tionella mästerskapen i flygfemkamp, hade åter blivit en triumf för svenska flygvapnet. Individuellt såväl som i lag! Ordning på torpet hade återinförts. * * *

SVERIGE åter världsbäst i flygmilitär femkamp • 1973 års världsmästare I lIygfemkamp, fk Lennart Pettersson (Fl), vann på sin utmärkta grenjämnhel.

en segern var ingalunda lättköpt. var det under lävlingsdagarna (:>--7 septem­ med Ove Carlsson (F21) och Tommy Band­ denna gång knappare än någonsin ber) - sä hett att svettdropparna vissa täv­ holtz (Fl) som besättning. Först 11.17 fick o förr. Alla de åtta nationer som lingsdagar fyllde literhinkar. Gunnar Jonsberg (Fll) och Lennarl Petters­ O ställde upp kom " rustade till tän­ - M son (Fl) lätta. derna", Och att inte minst de sydeuropeiska Och si, det blev en spansk initialframgäng. - ländernas flygfemkampare tränar intensivt och VÄRDARNA VANN FLYGRALLYT Duon Zorita/Llorenle (fina femkampare även i målmedvetet fick man mänga bevis för, lik­ Om vi nu skulle försöka oss på en krono­ övrigt skulle det visa sig) visslade in med sin som att vära nordiska grannar, finländare och logisk skildring av de tjugonde internaIio­ >< " Freedom Fighter" efter 33 minuler - och -Q) norrmän, är mycket svåra medtävlare. Inte neiia mästerskapen i flygfemkamp. Och först en tiondel - över mållinjen. Det var den I- minst norrmännen visade sig åter segersugna tala om att förutom värdlandet Spanien ställde tiondelen som var för myckl , men den hind­ - så hade man också championtiteln att för­ Brasilien, Finland, Frankrike, Italien, Norge, rade inte att värdarna var "ofina" nog att svara från i fjol, både i lag och individuellt. Sverige och Turkiet upp, vinna med totalt 3.000 poäng. Spanska duon Men det blev ingen "Seiern är vår" denna Flygrallyt är förvisso inte längre någon nr 2, Roel/Espinar, fick f ö andra-plats med gång. De svenske blev för svåra. Den seger­ "inträdesbiljett" till PAlM, men fördenskull två tiondels sekund i "överskott ". Och samma rad vi håll it obruten sedan år 1954, och som saknar det inte sin betydelse. I år ställde maximal poäng . bröts först i fjol, blev åler till en svensk vik­ åtta ekipage från fyra nationer upp för denna Men på " bronsplats" placerade sig svensk­ toria. Nu bör i sanningens namn tilläggas, att initialtäviing, som inledde tävlingsveckan den paret Jonsberg/Pettersson. Futtiga fattiga 1,3 tredje-man i norska laget var sjuk större de­ 3/9, Värdlandet Spanien flög F-5B "Freedom sek kostade ekipaget 80 poäng , Och Carlsson/ len av tävlingen. Fighler", fransmännen ställde upp med Mirage Bandholtz klockades för 6,9 sek " för mycket", XX PAlM jubilerade alltså, För tjugonde III E (förslås I) finländarna flög Fouga "Ma­ vilket i alla fall gav en sjätte-placering. gangen möttes man, med 1948 som begyn­ g iste·r' , och vi själva SK BO/SAAB 105. Banan, nelseår. Värd var som nämnts Spanien, som som beäömdes medelsvår, bjöd på två bryt­ mötte med sol och värme i rikaste mått på punkter belägna på platåer i bergen, Brie­ FINSK FÄKTNINGSTRIUMF den stora basen San Javier vid Cosla Blanca, fing på morgonen, Forsla start kl 10.00 för Tisdagen blev alltså upptaktsdag för det den vita kusten, Den skulle för reslen lika försia ekipaget, kl 11 .20 för det sisla. "tunga" femkampsprogrammet, med alla 32 gärna ha kunnat kallas heta kusten. För hett Farsta svenska Ifygplan tjöt i väg kl 10.10 kämparna i elden. Fäktning inledde, och en av de jättestora hangarerna helt nära Medel­ havets strand bjöd på arena. Tempen inne i • VM-bronsmedaljören, kn Ove Carlsson, (t v, riposterande turken Eret) blev svensk­ hangaren var hög, Dubbel anledning fanns, för lagets 'runner-up'. Efter tre grenar låg han tvåa fler fjolårsmästaren MJelde. vi mötte först det finska laget, sedan det m . l spanska. J' 8 _ " Men denna gång blev finläGdarna 055 för svåra, Majoren Vesa lIomäki visade sig vara en baddare att rappt ripostera; en pistens mästare, Så blev han också klar segrare to­ talt, med 25 segrar. Landsmannen fanjunka­ ren Matti Mörsky var inte mycket sämre: 24 segrar. Om våra finska vänner visat sig svåra att tas med visade sig dock spanjorerna vara nå­ got lättare att fäktas mol. Alldeles uppenbart var fäktning inte någon spansk paradgren, för bäste spanjor hamnade på elfte plats, f ö vår bekant Llorente som Storlien-tränade så­ väl 71 som 72. Fl-fänriken lennart Petters­ son gjorde en förnämlig premiär och kom klar trea med sina 23 segrar. "Leile" visade sig vara en fin fäktare med en speciell stil, snabb i fattningen och med blixtsnabba ut­ fall, ständigt parat. Men även norrmännen gjorde gott inlryck : champion Odd Mjelde fäktade till sig femteplaceringen just e·fter landsmannen Gjerlaug , Båda noterade 22 seg­ rar, men Mje!de hade sämre " lräffresultal",

22 laddad dag blev det : skylle på förmiddagen, dess svenska simmarässet Tommy Bandholtz simning på eftermiddagen. Våra pojkar låg i gick ut i sista heatet, med Raimo Reinamo underläge, hur skulle det gå? Värdarna hade som medtävlare. Tommy "öste på" för allt vad med spansk grandezza, byggt upp ett litet han var värd, och klockades för fina 1.09,9. skyllestadian enl CISM :s (den internationella Trots allt hela tre sekunder sämre än brasse­ militära idrollsfederationen) regler. Precis som ässet Costa e Silva' Men en fin andra-plats. man önskat vid " generalrepetitionen " hös­ Skönsimmande Lennart Pellersson noterade i ten 72. sill heat 1.12,1 och s/og klart seniorlöjtnan­ Och nu small det i heltan. Dubbelt upp. ten Sistonen från Suomi. En tredjeplacering Champion Odd Mjelde fra Norge visade bums fö r " LeIle" , med en halv sekunds marginal. var skåpet skulle stä. Med sina oberörda täv­ En skön dag för de svenske. Facit: 2, 3, 6 loingsnerver sköt han till sig en överlägsen (Gunnar Jonsberg), 14 (Ove Carlsson). - ­ seger i duellskjutningen, där figurerna visades Nu började konturerna klarna. Efter den inle­ tre sekunder. Tjugo träff och 191 poäng - en dande fäktningen, basketball, skjutning och klar marginal till de två närmaste medtävlarna, simning låg "Leile" Pellersson individuellt på båda på lB4 p. första plats, med 22 poäng. Odd Mjelde låg Turken Oztopzu bidde tvåa på bätJre träff­ "hårfint" på andra med 30 och Ove Carlsson resultat än Suomis Sistonen. Men: Lennart trea på 32 p, Bäste spanjor, ässet Llorente, Pettersson .. som alltid med tävlingsnerver som på fjärde, står rycken, sköt till sig 183 p och därmed en fjärde plats. Och så " spetsade" Ove Carlsson FREJDIG FLYKTFINAL med atJ knipa fjärdeplatsen med lBO p . Gläd­ jen blev inte mindre när Gunnar Jonsberg Fredagen var alltså vikt for finalraffel och av­ och Tommy Bandholtz båda presterade snyg­ görande : flyklIavlingen . Som i sin tur är inde­ ga 17B p och lade bes/ag på sjunde- och lad i två moment : nämligen hinderlöpning åttondeplaceringarna. Svenskt i topp sä det på en ca 400 m läng och kuperad bana med omedelbart efteråt följande orientering på en • Kn Gunnar Jonsberg var som alltid j!imn och pålit­ förslog - men Mjelde hade ju också ryckt lig ... men basketmomentet tarvar mer träning. fram ordentligt . .. - Och att den ena da­ ca 12 km bana med kontroller, gens sydländska glädje kunde förbytas i miss­ Kämparna purrades arla även denna morgon, mod förstod man när Levent Gungor, sensa­ Ater kl 06 bar bussarna i väg till det okända tionsman i basket-ball, placerade sig jumbo tävlingsområdet. Det visade sig (inte ovän­ Fäktningen blev som alltid en långdragen i skjutningen' Så varierande kan konfekten tat) ligga en bit upp i bergen . Det dallrande uppgörelse, vilken tog hela dagen i anspråk. vara. solklotet rann upp just som bussarna rullade HetJan tog hårt på kämparna i den bastu­ Facit : en fin svensk skyltedag, en "fem­ i väg, och tempen kändes då behaglig . Men varma hangaren, och atJ stå ständigt parat ella" om man så vill. 4 - 5 - 7 - B. EIt det skulle snart bli annat, . på pislen med matcher i längan rad är en ypperligt kraftfält' Efter demonstration av hinderbanan var det hård uppgift. Lunchen, sen spansk " camida", fick foljas strax dags för förste man ut på hindren. Tolv )",. Svenskl facit från fäktningen: 3:a PetJersson, av en svensk-spansk siesta åt det ljuvligaste " lagom " svåra hinder, där såväl krypkunnan­ -«S 6:a Carlsson, 9:a Jonsberg, 16:e Bandholtz. de som hoppdito premierades samtidigt som - före : S som i svensk simmarprestation. I: • • Atdrig förr har väl svenska simmare löpförmåga och uthållighet gav goll utslag . I: Norska gullerne Lövbukten och Mellem visa­ Q) BASKET SYDEUROPEISK PARADGREN tävlat i etJ - kasino. Men så blev det här i ..J sol iga San Javier. Casino Ruiz de Aida bjöd de snabbt suverän klass: 1.40,3 resp 1.40,B . Tid igt pa onsdagsmorgonen purrades käm­ pä en helt underbar swimming-pool , så nära Snabbhet och hårdhet var kännetecknet för de parna för alt bussledes redan vid sex-tiden Medelhavet alt man näranog hörde vågsvallet. båda norrmännen; men Mjelde placerade sig transporteras till provinshuvudstaden Murcia, Stämningen var lagom laddad när första täv­ här lörst på 28:e plats, Dock skulle väl for­ borta bland bergen. lingsduon dök i. stås orienteringen fälla utslaget' 'Svenskkolo­ I den urgamla staden Murcias splilternya Statuariskt ståtlige storsimmaren Costa e nin" svellades. av flera orsaker. idrollshall gick nu den deltävling som kallas Silva från Brasilien gick ut stenhårt "med Brasilianaren Barbosa visade redan på hin­ bollprov och som sker med basket-ball, men brasseglöd" och gav redan i inledningshea­ derbanan sin styrka, och tog där tredjeplatsen som inte utkämpas i lag utan är "skräddar­ tet i särklass bästa simmartiden 1.06,9 min på med 1.42,6 - att han var löpstark skulle han sydd " för flygfemkampare och där man vill den 100 m långa hinderbanan. Tjugofemmeters­ Senare visa. Säkert en triumf även för hans premiera alla de egenskaper som utmärker bassängen visade sig vara lältsummen. Det tränare, majoren Conde Filho, som lärt sig en god förare . Snabbhet, reaktionsförmåga, verkade inte b/i nägon lält match för de orientering grundligt - i Sverige! uthållighet och förmåga till avslappning. För svenske! Costas eminenta tid stod sig galant atJ inte ta la om koordinationsförmåga. Till en helt täv /ingen ut. Ovissheten stod sig dock •• Hettan dallrade kring 30-gradersstrec­ början kändes tempen rält behaglig inne i praktiskt taget hela tävlingen ut - ända till ket nar de 32 femkamparna gav sig ul på slut- ~ den stora idrottshallen. Men den steg, av flera orsaker. Tystnaden var total när kämpar­ na koncentrerade sig "så det knastrade", för • De finska och svenska VM-lagen efter brödrakampen, som Suomi vann. Tvåa fr v: kn Bandholtz, trea: fk Pellersson, fyra : kn Jonsberg, åtta: kn Carlsson, nia: (mannen alt explodera i ell sydländskt gäldjeutbrotJ när bakom årtionden av svenskframgångar) tränar-kn H-E Hansson. turken Levent Gungör levererade sin knallsen­ sation : alt i suverän överlägsenhet och med småtJ fenomenal precision singla in 17 av de , maximalt 20 bollarna i korgen i det sista ut­ slagsgivande konc entrati onsmomentet. Med sina 34 poäng i detta blev han över­ tägsen segrare; enbart final momentet gav ho­ nom tio poäng mer än närmaste medtävlare. Som var (se upp nu , alla svenska flygfem­ kampare . . ) champion Odd Mjelde. Lika klar tvåa, fore kollegan kaptenen Gonzates, även han Storlientränad, från värdlandet Spanien. 155,5 poäng resp 152,5. Bekantingen Llorente blev fyra med 150,6. Först på sjunde plats svenske Ove, från F21. "LeIle" placerade sig emellertid OCkså i den övre halvan, på tolfte plats, Men någon nordisk dag, än mindre svensk, blev det inte. Svensk facit: 7, 12, 21 (Gunnar Jonsberg), 28 (Tommy Bandholtz).

S SOM I SKYTTE A SIMNING Torsdagen rann upp lika fylld av spansk sol och värme som alltid . En i dubbel bemärkelse

23 CHEFSBYTE PA TV ... Så här kommenterade den legendariske, svenska flygfemkampstränaren (svensklagens Med anledn ing av generallöjtnant St ig Norens allt I a,lo sedan tävlingsformens begynnelse), pensionsavgång och generalmajor Dick Sten­ kapten Hans Erik Hansson de svenskes resul­ bergs tillträde som chel för flygvapnet har tat och prestalloner samt flygfemkamparnas ITV-programmet "Chefsbyte I flygvapnet 1973" status Internationellt sell: producerats. 1. Konkurrensen har hårdnat betydligt. Se I programmet inleder t ex simning, förre CFV med en 2. Norges lag försvagat pga sjUkdom före snabb återblick på sin F S och under tävl ingen. Se Mjeldes oriente­ tjänstgöring som flyg­ ring. officer för att belysa 3. Finlands lag på någ'ot sätt fel matchat. flygvapnets uppbygg­ Mörsky simmade återigen in på fel nadsperiod och fortsät­ bana ... ter med att ge sina 4, Våra förberedelser mycket noggranna. Re­ synpunkter på FV :s utveckling under sin sultat av fjolårets rekognocerande resa. CFV-period mot ba kgrund av 196B och 1972 T ex så var såväl vin som öl totalför­ års försvarsbeslut. bjudna från ankomsten til l Spanien . Nuvarande CFV blickar framåt, och ger sina S. Laget var till 100 proc ett LAG . synpunkter på hur beslut i nuet påverkar fram­ 6, VI hade I stort den tur som ett bra lag tiden. skall ha.. Bandhollz dock ur slag. Programmet vänder sig I första hand till Otillräcklig grundträning med halsfluss flygvapnets personal men bör i andra hand som följd av intensifierad slutträning tro­ även kunna 'ge personal utanför flygvapnet en J­ inblick i flygvapnets utveckling fran början • Kn Bandholtz har haft det mollgt på lig orsak. - Pettersson är ju si na 22 år sistone . . . alltid något hinder IIpå till trots rutinerad ock kommer att stanna och in i framtiden. vägen. I toppen ett bra tag , - Karlsson utförde ITV-bandet är i svart-vitt (Sony 'I,') och är en (överraskande) klok tävling . Overträffa­ 37 min långt samt har produktionsnumret "FV fina len , orienteringen. Nu skulle utslag fällas . de sig själv efter sensationsstart. - Jons­ 73-40". Programmet är intressant. .. redan Vid målet väntade vid sidan om alla begeist­ berg bevisade sin goda och kända täv­ idag, men kommer troligen alt öka i värde i rade supporters även en tankvagn. .. fylld lingsförmåga. Reserven Larsson nästan i framtiden.. då som kulturhistoriskt doku­ med vatten. Någon annan "agua" fanns näm­ klass med de 4 f faget. ment. - Reg issör var Helge Sah lin och för ligen Inte att uppbringa, allt var knastrande 7, Vi halkar bakät även i fäktning nu. Orwar, produktionen svarade FS/U. Programmet in­ torrt och tryckande hett. hjälp l!! spelades på F8 :s TV-studio under två dagar i Väntan blev nervös men inte alltför lång. 8, Basketbollen mycket svag svensk gren! september, men förberedelsearbetet med fram­ Först i mål, lekande lätt trots hettan, störtade Krafttag nödvändigt. tagning av bl a bildundrlag tog tvenne måna­ värdlandets äss Llorente. Han klockades för 9, Skjutningen starkt framåt. 20-träffsfolk der i anspråk. TV-bandet har kopierats och ut­ 'rekordfina' 1.22 .15,9. Kanske kunde man säga nödvändigt! sänts till förbanden. • att han gynnades av hemmaterräng och hem­ lO, VI löper för dåligt. Skärpning I j-Ch maklimat, men segern var välförtjänt. Två mi­ 11, Vi tävlar för sällan! Det finns ju massor nuter efter spurtade brasilianaren Barbosa In, med civila passande täv lingar. och dryga tre minuter senare spanjoren Gon­ 12. Vi behöver nytt folk framåt slutet av 70­ zales . Ytterligare fyra minuter: fransmannen talet. Hegemonin måste med kraft försva­ Andrleu. Den svenska lag ledningen åt friskt ras. EN FLYGFISK JUBILERAR på naglarna. Så kommer norrmannen Gjer­ I maj 1963 (alltså för tio år sedan) inkallades laug, som gett sitt allra yl1ersta och form­ RESULTAT INDIVIDUELLT: 20 kommissarier från hela landet för att under ligen faller på mållinjen. Starkt, tid 1.30 .37,2 . en månad genomgå en kurs för livsmedels­ 1) Lennart Pettersson Sjätte man Gionel1o från la bella Italia. Sjun­ (3, 12, 4, 3, 6) 28 plutonchefer på bastjänstskolan F8 , Kurschef de man ännu en norrman, Lövbukten. Men 2) Llorente, Spanien (11, 4, 19, 5, 2) 41 var dåvarande löjtnanten Jöran Hultman (nu­ Carlsson 43 var håller våra svenska grabbar hus? Har 3) Ove (6, 7, 5, 14, 11) mera personalchef vid AB FINDUS). bastudörren gått i baklås? Jo, där kommer 4) Gjerlaug, Norge (4, 9, 17, 16, 4) 50 Repetitionsövningen var både intressant och han äntfigen. Vårt främsta hopp, Lennart Pet­ 5) Oztopcu, Turkiet (12, 10, 2, 15 , 19) 58 lärorik samtidigt som den skapade en ena­ tersson är då trött och "urvattnad' till brist­ 6) Mjelde, Norge (S , 2, 1, 22, 2B) 5B stående sammanhållning och kamratskap I ningsgränsen men klarar åttonde platsen. Nu 10} Gunnar Jonsberg (9, 21, 7, G, 23) 66 gruppen. Som et! bevis på detta bildades en var det bara att addera. Platssiffra tio på hin­ 13) Tommy Bandholtz (t6 , 2B , B, 2, 26» 80 förening med namnet Operation. Flygfisk och dertävlingen och åtta på orienteringen. 8X2 medlemmarna har sedan dess träffats en gång = 16. Alltså 26 poäng. Det borde räcka, för RESULTAT LAG: om året I olika städer i Sverige. t ex var 1971 nu var Mjelde definitivt ur leken_ Mldikatio­ Umeå platsen för det årets träff, Göteborg 1) Sverige 137 p nen el\ faktum. 1970, Växjö 1969 osv. Värd v:d träffarna är 2) Norge 193,5 p Väntan blev visserligen lång på näste den som bor på den valda orten . 3) Spanien 200,5 p svensk, men bara en kvart. Bara, därför att För att så många som möjligt skall kunna 4) Frankrike 213 p det senare visade sig att de allra sämsta be­ deltaga anslås medel från medlemsavgiften 5) Turkiet 224 p hövde nära fyra - och i ett fall nära fem - för att täcka alla resekostnader över 50 kr. 6) Finland 234 P timmar för att stappla i mål. När Ove Carls­ Ingen får alltså reskostnader över 50 kr. Vid 7} Brasilien 303 p son (som bodensare och norrbottning rim­ varje träff kommer ca 12-14 personer. B) Italien 31B p ligtvis mer van vid kyla än hetta) I fin form Arets träff ägde rum den 19-20 mal och var löpte I mål erhållande platssiffran 30 stod en jubileumsträff. Denna vår 10:e träff ville saken klar. Knappast något kunde rubba den vi knyta till FB (sista chansen) och Stockholm. svenska lagsegern. Både Jonsberg och Band­ Värd va r Sune Sandh (marknadschef på holtz klarade banan trots uppenbara svårig­ Bahco), heter att hitta kontrollerna på den ovanliga Med välvilligt bistånd från pressofficeren kartan. Men även de sfog förre VM -cham­ .. . på FB m fl kunde träffen arrangeras på den pionen. Styvt gjortf plats. där vi första gången träffades för 10 år Svensk fredagsfac it : 6, 11, 23 (Gunnar Jons­ sedan. Många var de minnen som trängde på berg), 26 (Tommy Bandholtz). - Tilläggas och måste få återupplivas, kan, att endast en man bröt den mycket hårda Vårt mål för våra årliga träffar är att förena orienteringen, nämligen torsdagens simmar­ nytta med nöje och vidmakthålla vissa tra­ sensation Costa, p g a skada. ditioner, som fick sin början på F8. BI a XX PAlM hade slutförts. Nu återstod bara ställde major K-H Warrol från IntS upp och sammanräkningen. Och den kom att ta sin höll ett Intressant föredrag om vilka föränd­ rundliga tid . Men när den kom blev den till ringar som sket! under de gångna tio åren segems sötma för de svenske. inom FV och speciellt lIvsmedelstjänsten i krig. Jubileumsmiddagen Intogs på Berns, , . där • Svenska VM-lagets överledare öv Ake .. avslutningsmiddagen för 10 år sedan också Lönnberg (F5) taktikpratar med popu­ tllre 'slavtränaren' Hans-Erik Hansson. intag its. jöran Hultman• 24 Hänt vid rörhanden

stad. Från fänikan rekryterades drabanterna, HÖGVAKTEN 450 AR som senare återvände till fänikan som befäl . På midsommarallonen för 450 år sedan, man Drabantkåren kom i början att till större delen skrev då 1523, höll Gustav I (Vasa) sitt hög­ bestå av tyska landsknektar, vilka hade bättre tidliga Intåg i Stockholm eller att staden (= militär utbildning och bilttre hovmannaskick danSkarna) hade kapitulerat i Befrielsekriget. än de svenska bondesoldaterna. Med sig hade han b l a ett antal livva.ktare e l­ Under 1600- och 1700-talen skedde upprepa­ de omorganisationer av gardet, som fick sitt ler drabanter, sam t en fotgångarfänika, " Hans Näds egna Svenska Fotgängare" . Dessa för­ nuvarande namn är 1792. Under de krig som band ar ursprunget t ill högvakten vid slottel. utkämpades under dessa århundraden deltog For att högtidlighålla 450-ärsdagen av Gus­ gardets huvuddel. Ett kompani stannade dock tav Vasas intåg i Stockholm genomfördes ett kvar i Stockholm för högvaktstjänsl. särskilt program i samband med högvaktsav­ Fram till år 1790 svarade gardet ensamt för högvakten vid Stockhol ms slotl. Från och med lösningen den 24 juni 1973. BI a skedde av­ lämning av högvakterna ur Svea livgarde och delta är fick även andra förband, företrädesvis Livgardesskvadronen till dåva rande H K H frän Stockholms garnison. förtroendet att gä Kronprinsen. Overkommendanten i Stockholm, högvakt. I början av 1960-talet började man generallöjtnant Ove Ljung, hö ll högtidstalet även använda förband från andra delar av landet och numera är högvakten vid slottet och Stockholms kom munfullmäktiges ordfö­ i Stockholm en angelägenhet för hela för­ rande Ewald Johannesson överlämnade en gäva t ill Svea livgarde från Stockholms kom­ svaret . inklusive FV! mun. - Regionmusiken i Stockholm med­ Gardet utgjorde fram till omkring år 1850 stadens egentliga polis genom ett antal torg­ verkade på ett taktfast sätt. vakter och patrullering främst nattetid. Det För att återgä till år 1523 kan nämnas att drabantkårens uppgift redan från början blev va r först är 1906 som den militära bevakning­ en i staden drogs in, men ännu fram till 1920 att svara för den inre bevakni ngen på Stock­ holms slott samt sköta vakthållningen kring svarade högvakten för en post vid riksban­ ken eftersom polisens beväpning ansägs vara den kungliga familjen. Drabantkåren blev dessutom en befälskader för det svenska in­ fö r dålig. Fram till 1800-talets mitt fungerade fanteriet och en militär högskola för befäls­ livgardet också som brandberedskap. Brand­ larm gavs genom trumslagare. aspirante.r. Fotgångarna, som snart benämndes Stock­ För filatelister kan nämnas alt i samband holmsfänikan, fick till uppg ift att svara för med högvaktsavlbsningen skedde stämpling • F2 bestred Högvakten den 13-14 oktober. slottets yttre bevakning samt att stå för ord­ av post med tillfällig datumstämpel på Hög­ Men Inte var det väl snö då? ningshållning och bevakning av Stockholms vaktsterassen . •

NY STJÄRNBILDNING AVSKEDSFÖRRÄTTNING ... VAR-SA-GOD-NÄSTA Under min aspiranttid i flygvapnet berättades tryckande högsommarvärme, inför inspek­ Den 13 augusti ryckte huvuddelen aven ny en våd lig historia. Ett skolftygplan hade ham­ terande och ett stort antal anhöri ga, förrättade regementsofficerskurs (RK 73-75) in till F20 . nat I . ett okontro llerat läge och besättningen Denna består till en början av kateg orierna E på tv a man tVingades hoppa. Föraren först ­ dävarande CFV, general löjtnant Stig Noren, inga problem. Men spanaren hade under pla­ den 20 juni under tradi tionsenliga former re­ och Cof, som till antalet är 18 re sp 20 elever. nets och sitt eget krumbuktande vänt fallskär­ gementsofficersexamen vid Fl ygvapnets Krigs­ Kategori Com rycker in i stutet av november men bak-och-fram. När han i full karriär dund­ skola, F20. Det blev samtidigt hans sista varefter kursen består av ca 50 elever. rade fb rbi föraren där denne hängde i sin skärm, kupade han händerna framför munnen examensinspek­ Utbildningen har genomförts re sp kommer och vrålade med sina lungors fulla kraft: Var tion, eftersom att genomföras i C F20 :s regi , till viss del f-n är handtaget? han den l ok­ redan före den angivna inryckningstidpunk­ Fullt så lössläppt gick det inte till på Ope­ fältet utanför Ostersund en vecka i juli när tober avgick ten. Kategori E har under en treveckorsperiod fallskärmshoppare från tre nordiska länder som CFV. genomfört en återinflygn ings-fTIS:A - kurs. premiärtävlade tillsammans i RW·6. RW står Gen Noren Kategori Cof har under en vecka fätt tillfälle för "Relative Work" och "6" för att bygga en It att bekanta sig med verksamheten vid förband stj ärna med sex hoppare. Tävlingsgrenen har betonade i si tt F20 sitt ursprung i USA och Sverige hakade på tal till de ny- genom en studietjänstgöring som genomförts som sjätle/sjunde land. RW-utvecklingen i utnämnda att det är inte maskinerna som styr med fyra elever vid vardera F6 , Fil, F12, F13 öststaterna är änn u förborgad, men man miss­ tänker att även de inom kort ger sig in i människan, utan det är människan - genom och F17. leken med ett topptrimmat och propagandis­ kunnig het, skicklighet, vilja och omdöme ­ För kategori Com har för första gången hu ­ tiskt gäng. Alt man i Sovjet hoppar avancerat som skall styra maskinerna. Under ett kort vuddelen av utbildningen i systemkunskap är dock sedan länge bekant. lagts in omede lbart före inryckning till rege ­ RW·tävlingarna hör framtiden till nu när samtal tidigare hade de blivande regements­ man nått nära nog fullkomlighet i precisions­ officerarna fätt möjlighet att genom frågor få mentsofficerskursen. Detta kommer att med­ hoppning. Av Sveriges ca 300 aktiva fall­ CFV:s syn på FV i framtiden beträffande kar­ föra att avsevärt bättre möjligheter till lik­ skärm shoppare siktar häl ften in sig pä den värdig ledarskapsutbi Idning, vilken i stor ut­ nya tävlingsgrenen. riärmöjligheterna, ekonomin och tankarna ba­ Tävl ingen tillgår så, att sex hoppare läm­ kom förbands- och flygplansreduceringarna. ­ sträckning ingår i fackutbi ldningen, föreligger nar flygplanet på 3.000 m höjd med sä korta C F20, överste Erik Spångberg, tillfogade i mellan kategorierna. In tervall som möjligt. Tvä av dessa , benamn­ sitt tal en önskan om att det goda kamratskap RK 73-75 avs lutas med regementsofficers­ da baseman och pinman, fattar va rand ras hän­ examen i juni 1975. Den nu påbörjade delen der och därefter bygger de övriga hopparna som präg lat kurserna skulle bestå i framtiden. på, allt under det fria fallet. Farten varierar Arets kull bestod av 15 officerare på sam­ av utbildningen pågår till och med 1974 .06.20. mellan 200 och 300 km/t beroende på kropps­ bandslinjen (som förordnades till regements­ Dä refter vidtar ett uppehåll fram t ill januari stallningen. Svårigheten vid stjärnans bildan­ 1975, då eleverna genomför förbandstjänst de ligger i att manövrera sig in mot baseman officerare med kaptens grad) samt 21 office­ och pinman frä n sidan - kommer man upp­ rare på fl yglinjen och 9 på str illinjen (som (FFSU, TI S, FMU). • ifrån hamnar man i baksuget och ram lar ner alla fö rord nades till regementsofficerare med M-O Karlberg på de andra. Ett ri skmoment av många. "Sex­ figuren" skall håltas i 5 sek för att sedan löjtnants g rad). Därtill fö rordnades 7 trafik­ brytas på order av baseman på lägst 1.100 m ledaraspiranter till trafikledare med löjtnants höjd för att möjliggöra nödvändig separation tjänsle~lass . före utlösning av fallskärmarna. Kursettorna i resp kurs, kn Hans Mikaels­ erhöll Försvarets Fabriksverks hederspris, ett Poäng utdelas dels för figuren som sädan CG-gevär med dioptersikte. - Premien ur och dels den tid det tar att bilda den. Ju son pä sambandslinjen , II Bo Waldemarsson kortare tid dessto bättre. Här kan taktik kom­ pä flyg- och strill injen sam t It Pär Eriksson kadett John Sjöqvists minnesfond , delades li­ ma in i bilden och det gäller att tänka snabbt. pä II-linjen tilldelades CFV:s stickert. - Kurs­ ka av kn Bengt Sterner och It Bo Walde­ Klarar man inte en "sexa" i S sek före 1.100 ma~son. • m tjänar man mera på en " fem ma ", för att tvåorna, kn John Hubbert , It Ro land Olsson inte tappa alla de poäng, som en "sexa" och t l Leif Woss erhöll Svenska Officersför­ Mikaclsson skulle gett. Reglerna är dock ännu inte klart bundets bokgävor resp Trafikledarskolans bok­ utformade - och en av anledningarna till täv­ gåva. - Bäste idrottsman blev It Veikko Su ­ lingsveckan på Ope var just alt anpassa de amerikanska reglerna efter svenska förhållan­ nell. Bäste skytt blev kn Ake Ren åker, som den. Den effektiva arbetstiden, omfattande tiden frän uthopp ti ll dess stjärnan är bruten fär int~. öv.erstiga 41 sek. Det innebär en "bygg­ tid pa ca 30 sek. Ett mätt på ski llnaden i .Mera historik. Den 22 juH i är sågs den erfarenhet mellan Sverige och USA är att ame­ forst a svenska 10-mannastjärnan mot himlen . rikanska lag ligger på ca 15 sek att full­ Denna h istoriska händelse inträffade i Grytt­ borda en sexmannastjärna. Men så har vi Jom I norra Uppland. Amerikanerna är dock här i landet inte hållit på läng re än ett år värst .. . leder med en stjärnbildning om 26 OCh vi har änn u sä länge ganska dåliga trä­ man, efter ett uthopp från 4.000 m! - lI's a nin gsmöjligheter ... främst beroende på bris ­ long way to Tip-a-Rary. . . • ten på ett lämpligt hoppflygplan. berns • II Bo Waldemarsson tar emot CFV:. olic­ kerl. - Foto: Nils Al'Idersson. FOTOTOLK-UTB TILL FV I enl ighet med fö rslag från 1966 års värn­ pliktskommitte (VK66) överfördes fototolkut­ bildningen Irän armen till lIygvapnet den 1 juli. Historik: Fram till år 1955 utb il dade flyg­ vapnet sina lototolkar själv. Därelter inte­ grerades verksamheten med försvarsstabens fototolkutbildning. Denna bedrevs i det s k Berget under "Tre Vapen" pä Gärdet. Dar­ med erhölls en enhetlig ut bildning av for­ svarets fototolkar. 1962 överfördes an svaret för utb ildningen till armestaben . VK66 ansåg dock alt tolkutbil dningen borde föras över till FV. Skälen till detta var bl a att tolkarna i framtiden borde kunna tjänst­ göra som stf chef för underrättelsepluton. Vi­ dare ansåg man att en ökad. til.lämpad utbild­ ning inom 'u ndplut' var nodvandig. Ri ksda­ gen fastställde bverförandet våren 1973 . .. Organisation: Fototolkskolan understalls C Fl1 . Skolans ledning består av chef (reg­ ofl) tre ko mpott (en ur varje försvarsgren) en plutoff och en kontorist. Varje år utbildas 15 -20 lototolkar eller underrättelseassistenter (som numera är den fastställda benämningen) . • Vid flottiljens första, avslutade segelllygkurs poserade dessa ..'coming men', Dessutom sker den centraliserade reputbild­ fr v: Ull Klasson, Kenth Björklund (lärare), Anders Forsen, Jorgen Gustavs­ ningen av försvarets underrättelseassistenter son och Pe r-Erik Höglund, Alla eleverna med 90 tim teoriutbildning för vid skolan. Skolan kvarligger budgetåret 1973-· segelflygcertifIkat. 74 i de gamla lokalerna i " Berget" men flyt­ tar 1 juli -74 till F" . Underrättelseassistenten - kort presenta­ tion : " Undass" är plutonsbefälsuttagna värn­ pliktiga. P g a utbildn ingsomfånget krävs gym­ nasiekompetens på. naturvetenskaplig eller tekn isk linje. Utbildningen omfattar samtliga SATSA PA UNGDOMEN! medlemmar. Det visar sig att en del av grab­ försvarsgrenars organisation, utrustning och barna redan har C-diplom eller påbörjat ut­ taktik. Med denna grund studeras sedan mot­ På Fll (liksom på flera andra lIottiljer) an­ svarande enheter i främmande krigsmakter. bildning till segelflygare, Dessa flyger själva Eleverna får en gedigen fototeknisk utbildning ordnas årl igen såväl sommarkurser som som­ och hjälper sina kamrater tillrätta. En del en­ marläger. Varje år består dessa sammanlagt tu siaster kostar även på sig en flygtur med av ca 50 flyg intresserade flygpojkar i 13-19 klubbens motorflygplan. - Lunch serveras på års åldern. På programmet ingår teoriutbild­ Re staurang 'Molnet' (ett av Fll :as verkstads­ ning 'o m lIygvapnet, studiebesök, täl·tläger vid tält som under sommaren ställts till flyg­ sjön Yngaren, flygninQ med SK 50 , segel­ klubbens förfogande) och består av ordinarie flygning m m. Allt mat från F". detta och mer där­ När dagen når sitt slut och de flesta flugit till hinner man med går diskuss ionerna höga om upplevelserna på de 14 dagar man haft uppe bland cumulusgubbarna. Vem som lIygpojkarna hade mest termik, hur högt man varit och hur bevistar F" . gick landningen etc. Det mest upp­ F11 Förutom dessa årliga sommarläger och kur­ sk'",de på pro­ ser har Fl1 ca 100 aktiva flygpojkar från Ny­ och lär sig att tolka både positiva och neg a­ grammet tycks utav de allra Ilesta vara be­ tiva bil der. Den allmänmilitära utbi ldn in gen söksdagen hos Nyköpings segelflyg klubb. (Be­ köping-Oxelösundsområdet. Dessa är under har normal omfattning . - " Undass" krigs­ läget på Larslund, ett av Flygvapnets gam la höst och vinter verksamma i en rad olika placeras i högkvarteret. milostab, förde lnings­ aktiviteter. Det finns en allmän kurs, kurs i stab, flygstridsledarstab, sektorstab och un­ krigsflygfält.) Då bjuder Fl1 och lIygklubben derrätte I seop Iuton. på en rundtur till subventionerat pris med mOdellbygge, foto och segelflyg. Segelflyg­ I underättelsepluton utgör " undass" en vik­ klubbens tvåsitsiga segelflygplan ('Bergfal­ kursen startade man först i fjol höstas. Den­ ti g länk i flygspaningssystemet. Han skall där na visade sig så lyckad att man även i år snabbt och säkert kunna utföra förstatolkning kar'). Dessutom ger man grabbarna en insikt och avfatta rapport till beställaren. "Undass" i hur en lIygklubb fungerar även på mark­ tänkt ordna en dylik. förser dessutom spaningsbesättningen med planet - d v s dag lig ti llsyn, flygledarskap, Helhjärtade PR -insatser för flygets fromma underättelseunderlag före företagets genom­ förande. I övriga staber utför "u ndass" journalföring , koppling av bogserlina, signal­ beh övs på en bredare front. Förhoppningsvis främst långsiktig tolkning, bearbetning och regler m m. Efter en kort genomgång får var skall denna Fl' -d rive mana till efterföljd även underrätteI sesammans täll n i ng . • och en hjälpa till att sköta dessa uppgifter på andra förband. • jon under överinseende av flygklubbens ordinarie K. Björklund

• F11 :s ungdomssatsning har slagit väl ut. Flygpojkar I skaror köar för kurser I foto, modellbygge ... och fr f a segelflyg. Det där med flyg har gått direkt HÄGERNÄS-AVVECKLlNG In I hjärtat - ett resultat av berömvärd PR-satsning. Dagen före midsommarhelgen förrättades den sedvanliga och årliga kadettexamen vid F2 . CFV med inspekterande bevittnade under för­ middagen övningar där kadetterna fi ck visa sina, under året, inlärda kunskaper. Själva examensceremonin äg­ de sedan rum under

högtiSomd ligakurse former.tta bland regementsofficersaspi­ F' 2 ranierna utgick Kiruna­ bon Torbjörn Keskitalo, men med samma me­ delbetyg återfanns ock­ så tvåan Hans Hansson fr~n Halmstad . B la nd reservofficerskadetterna visade det sig åter att Norrland hävdar sig gott. Kurs­ etta blev näml·igen Torbjörn Burström, Boden. Tvåa b lev Lars Kron frän Skegrie, Skåne. Jämnt fördelat mellan norr och söder i år alltså. Premium utgick även till bäste skytt: Järd Gisselman. Bäste idrottsman blev: Tor­ björn Burström. I mitten av juni rYCkte F2 :s sista aspiral't­ resp plutonofficerskurs in och de båda kur­ serna startade upp utbildn ingen med ett markstrids- resp. yrkesutbildningsskede. An­ talet elever i är : 10 regementsofficersaspiran­ ter på strill injen; 14 reservofficersaspiranter; 23 plutonsoflicerselever. • Jan Ahren 26 Hänt vid förbanden

KALLINGE SADLAR OM Mändagen den 2 april 1973 skrevs det flyg­ historia på F17. I snål aprilblåst landade den första J 35-divisionen på flottiljen, och mar­ kerade på detta sätt F17:s första steg från attack- till jaktflottilj. Mötet mellan den gamla och den nya tiden skedde i trakten av Lessebo där den kvar­ varande attackdivisionen, OG, mötte jaktdi­ visionen, CB, för att eskortera dem från Blekinge­ gränsen till deras nya hemmabas. 17 Före landning F genomfördes i perfekt formation en överflygning av blekingestäderna Karlskro­ na, Karlshamn och Ronneby för att visa upp den nya divisionen. Kl 10.00 landade divisio­ nen på Kallinge och hälsades välkommen av C F1 7, öv Larsson, nere på gamla 3. div. hangarplatta. Chef för den första jaktdivisio­ nen på F17 blev mj Kjell Wikström. • För att divisionen redan dagen efter an­ komsten skulle kunna vara i luften igen och bedriva ordinarie övningar, hade markperso­ nalen på F17 omskolats under en tremåna­ • 1. dlv fr o m 1/7, fr v ned!lll: Kn Svensson, sgt Lundqvist, kn Bergfors, sgt Larsson, kn Hansson, s9t Larsson, kn Enlund och kn Karlsson. I centrum (dlvch) mj Wikström• . ---­ OPUS-FÖRBEREDELSER I STÄLLET FÖR KFÖ? Inför omläggningen till 'OPUS' inkallades Vid F21 genomfördes i slutet av augusti en luftbevakningskompanichefer och 'inso' inom förband sovning av delvis ny karaktär. Ett ra· ON3 till repetitions- och omskolningskurs. darförband krigsorganiserades med personal Kursen har på­ ur fredsorganisationen och övades fältmässigt gått tre vec­ under en vecka. Framförallt ville vi öva så ­ kor; en teori­ dant som annars gärna glöms bort, t ex hur vecka, en spel­ en radarplutch praktiskt löser bevakning och vecka och en markf6rsva r i samverkan med omkringliggan· derskurs. Under våren och sommaren fram mobplanlägg­ de armeförband . Resultatet? Over förvä ntan. till semesteruppehället vidtog sedan en ny ningsvecka. Un­ God hjälp hade vi av den samverkansoff som der förhöstmå­ F21 C Lv 7 ställt ti II förfogande.' Samverka mera markomskolningsperiod, för att F17 efter se­ mestern skulle kunna sätta upp ytterligare en naden september. - aven vid små övningar' Fram för ett fält· jaktd ivision. Teoriveckan koncentrerades på underhålls­ mässigt flygvapen! Personalen till den andra jaktdivisionen och personal tjänst som tack vare ett omsorgs­ Vi tror också att en sädan här övning kan hämtades i huvudsak frän nedlagda divisioner fullt arbete av kn Wettermerk (FS/C) givit utvecklas ti II ett gott alternativ för KFO. vid F3 och F18 och som chef utsågs kapten verkligt gott utbyte. Heder ät honom' Ovningsutbytet bör bli ungefär detsamma . Ake LIndkvist. Spelveckan avsåg att fräscha upp kunska­ men kanske till halva kostnaden' • Under ett antal år framåt kommer F17 såle­ perna i Igc-tjänsten och att omsokola elever­ Gårdmo des att vara utrustat med två flygplantyper, na på OPUS-utrustningen. Historiskt datum i J 35 F och A 32 . Detta kommer att medlöra ON3 73--{)9-12. Då genomfördes sektorns en hel del probtem, då främst på underhålls­ första sammanhängande OPUS-spel med res­ giska" platser - mobförråd ° dyl. sidan. Aven trafiktedarna får känning av det, off i samtliga befattningar. Det fungerade' Ett 20·tat resofl deltog , vilket vi på F21 då Ilyglantyperna har olika prestanda vid start Tredje veckan ägnades ät genomgångar av tycker är ett gott utbyte av det arbete vi lagt och landning. Under första kvartalet 1974 lar aktuella mobpfaner samt besök vid "st rate- Md. • man emellertid en god hjälp lör att klara av Lindbladh dessa problem, för dä skall den nya kontroll­ centralen vara i drift. Man fär dä tillgång till en modern radaranläggning. • Eftersom jakten först i andra hand skall radariedda som om vi Vore J 35 B, men A 32 rare för närvarande, divisionschelskursens användas mot mål på marken kommer utnytt­ har tyvärr inte samma prestanda. RG har för prektikskede på divisionen. Vi har ocksä nöjet jandet av F17:s skjutmål (Lindö och Bollöarna) övrigt under våren-sommaren haft intensiv att se en hel del AFT·lolk frän staber och att väsentligt minska. Detta tillsammans med verksamhet. Div har lörutom normal FFSU­ andra förband på divisionen. RG har lör när· att jakten vanligtvis bedriver sina övningar utbildning gett 10 trafikledare och 9 meteoro­ varande drygt 60 signaturer på divisionslistan. på högre höjd än attacken, kommer att med­ loger deras grundläggande flygutbildning. Trång t men roligt. • föra att allmänheten kan se fram emot en be­ FBS bidrar dessutom med 3 elever och 1 lä­ Staffas tyd ligt .mindre bullersam tillvaro. - Aven all­ mänheten kommer således, förhoppningsvis, att märka att en ny epok har inletts pä F17, blekingeflottiljen vid Kallinge. • Arbin

OBSERVANDUM FRÄN F17 Som inlormation till bl a vissa stridslednings­ organ meddelas härmed att Ovintus Gul (OG) Ir o m 1973 -07-01 har döpts om till Rudolf Gul (RG) . ~ Vi har haft nöjet att vid vissa tillfällen bli • T v : Fpl 37 ute i busken. Tre stridsmässigt första gången på länge genomförde E1 en baserade F7-Viggar kör ul för slarl på FÖRENADE 1:A GÄNGEN tandsvägsbas. - Ovan: Ett klargörnings­ höstövning i strålande väder. moment. Rakeikapsel hängs upp under E1:s flerdagarsövning genomfördes ovanligt Resu ltatet av övningen blev gott. En AJ 37­ 37-vlnge. tidigt i är (10---13 september) med deltagande division (GB) samt en grupp SK 60 (UG) del­ av sex divisioner baserade i Västergötland. tog för första gången i en större tillämp­ Ändamälet med övningen var främst att öva ningsövning. Nykomlingarna hävdade sig divisionerna i skjutning och bombfällning, mycket väl gentemot de gamla rutinerade samt att öva eskadersta­ A 32-förbanden. ben att leda A 32-, AJ Eller som stabens marine intendent ut­ VIKINGARS VIDARE ÖDEN 37- och SK 60-förband tryckte det efter att ha åsett ett anfall: "A så Sedan Erik Viggfader pä våren 1973 invigt gemensamt. kom dom där små SK 6O-orna ä fladdra om­ 2 div F7 som medlemmar i Viggens Vänbröd­ De ekonom iska förut­ kring som smä möss, så en fiende skulle ralag har nya väpnare försiktigt närmat sig sättningarna var inte de blivit så paff, att han alldeles kommit av sig, senare kölsträckta skepp. allra bästa, varför am­ a efter dom så kom dom där Viggarna som E1 Fogligt har de sedan 27 augusti i tre kvarts munitionstillgången för på ett snöre, å de va sån harmoni så man månvarv, underkastat sig tungotal av Vigg­ förbanden var knapp. Bara kända tillämp­ skulle kunna trott att allt redan satt inpro­ vikingar sedan länge vana vid Viggskeppens ningsmåi kunde utnyttjas. Vidare utfördes grammerat!" ... segel och åror. bastjänsten i huvudsak fredsmässigt. Vädrets Smeknamn är lätt att få även för flygplan Tal om Viggens drivkrafter att tämja vred­ makter var oss däremot gunstiga och för små. • gade vågor och ebb och flod varvades med Penttinen beskrivning av de korpar som iförstammen hade sin plats för att därifrån spana och för­ tälja hurusom fiendeskepp styrde sin kosa.

engelska (Lightning, Buccaneer), danska (F-35 VIGGEN OBER ALLES Draken. F-100) m fl. - Dessutom var en mängd Ännu en gång har F7 gästat utlandet och visat tanks och kanoner uppradade längs bansyste­ upp fpl 37 Viggen. met. Och många var de som nära hoppade ur Den här gången ställdes kosan till Buchel, skorna när lösa skott brassades av i tid och nära Koblenz i Västtyskiand . I tre AJ 37 och otid. en Hercules färdades 31 /8 tio man ur F7. När flyguppvisningarna började var vädret Chef för kontingenten var fl-ygchefen övlt Har­ bra och alla program kunde genomföras enl mann Schulz. I övrigt var deltagarna kn Ståhl, plan. De ca 200.000 åskådarna kunde fröjda sig Lefver! och Kristiansson som fl ygstyrka och åt väl genomförda uppvisningar på alla hän­ fdir Kalin, fplm Carlberg, elm Gerner. fta der. Då Viggen visade sig på väg ut för start För väpnarna vid sina fötter talade också de Gustavsson. Hellslröm kunde förmärkas stor rörelse i massorna och visa Viggvikingarna om de olika tecknen 0<, och Karlsson som tek­ enl utsagor gjorde roten succe med sitt Paris­ 13, 0 och deras betydelse för hur dyningarna nisk personal. program . (Om vilket redogjorts på annan plats skulle vinklas på det bordläggningen inte Ändamålet med besö­ i detta nummer.) - Som spets och avslutning skulle angripas från flera håll samtidigt av ket var att delta i tyska på programmet flögs en 4-grupp bestående av vågorna. flygvapnets flygdag Nu har den stunden kommit då sanningen Buchel (JABD 33) 2/9 F7 om väpnares vikingakvaliteter skall visas. och att på återväg ti II t träningsskepp skall väpnare av Viking vi­ Sverige 3/9 landa iHopsten (JABD 36) och där sas hur seglingsrännor och stapelbäddar bäst genomföra en uppvisning för flottiljens per­ skall angöras utan att grund mot skepps­ sonal. bukar skrapar. Vid landning i Buchel var tyska TV2 på Den väpnare som därvid visar vikingaegen­ plats och gjorde ett program som visades i skaper låter ensam styra stridsrustat skepp båda kanalerna på fredagskvällen. vä l vetande vaket vä rvande av kunskaper enda På fredagseftermiddagen tränade uppvis­ sättet skeppssäkerhetsmässigt segla är. • ningsroten ett pass och de konster som då Gunnar från A rna visades imponerade stort på de tyska pilo­ terna. De häpnade bver de korta start- och en AJ 37, en Mirage 3 och två F-l04:or i de­ landningssträckorna och över det sätt på vi 1­ filering, vilket uppskattades mycket. (Se bild.) ket flygplanet kunde svänga och manövrera. Den mottagning och det bemötande som be­ Aterresan via Hopsten startades 3/9 i gott vä ­ Det flygplan tyskarna själva förfogade över stods oss svenskar gav intet annat att önska. der. Men i Hopsten var vädret för dål igt att var F-104. ett snabbt men litet fl ygplan och En buss med guider ställdes till vårt fÖrlo­ flyga hela uppvisningsprogrammet, varför en med mycket liten vingyta. Det har goda fart­ gande för en tur med sightseeing till Köln där enskild uppvisning utfördes i stället. Denna prestanda men behöver mycket långa start­ souvenirer och annat inhandlades. Bland se­ uppskattades i vanlig ordning av värdarna. och landningssträckor och kan int? på något värdheterna var givetvis Rhendalen under ner­ Alla blir imponerade. sätt mäta sig med Viggen när det gäller ma­ resan och Kölnerdömen väl framme på plats. När landning vid 17-tiden ansattes på F7, növrerbarhet' - (Just det, FiB·Aktuellt' ! ­ Innan hemresan antr

ALTMEISTER BO DAHLIN GÖR NY VIGGENFILM I oktober skedde inspelning av elt simu­ lerat jakiuppdrag med en rote Viggenplan Saab-Scanias flygdivision i Linköping arbetar på Malmenbasen (F3). Såväl flygplan med på en ny film om Viggen. Filmen är avsedd förare som mekanikerpersonal och följeflyg­ i första hand som ett instrument i marknads­ plan för flygfotografering ställdes därvid till föringen av planet men kommer även all visas fö, fogande av FC. för vissa besöksgrupper och inom flygvapnet. Inspelningsarbetet avslutas under senhösten Den skall ersäIIa den film som spelades in och efter klippning, redigering, Ijudsällning under början av Viggens provflygperiod för osv beräknas filmen vara visningsklar under 5 år sedan. våren -74 . Filmen blir i färg , får en visnings­ Tyngdpunkten i den nya filmen läggs på tid av ca 15 min och framställs i svensk, Viggens uppgifter som jaktflygplan, jaktver­ engelsk, tysk, fransk och spansk version . • sionen (JA 37) är nämligen den typ som är Vips av största intresset för exportmarknaderna. För filmarbetet svarar Centralfilm, Stock­ holm, under ledning av flygdivisionens infor­ mationsavdelning. Regissör är Kaj Pergament. Inspelningarna började i slutet av augusti på F7, Sätenäs. Med hänsyn till flygtidspro­ duktionen lades arbetet upp för all så långt möjligt utnyllja den dagliga tjänsten på lIot­ tiljen för inspelning, alltså utan specialar­ • Trots Saab 105 G:s alltmer förbättrade prestanda (med t ex noslaser-avståndsmä­ rangemang. tare, som ovan) valde Belgien alt köpa Som fotoflygplan användes en SK 60 (Saab Alpha Jet, vilken provflög 1:a gången den 105) som välvilligt ställts till förfogande av 26110 -73 vid Istres. målflygdivisionen på Malmslätt. Föraren, löjt­ nant Christer Lundh, visade ell utomordent­ MILJONJOBB AT SAAB ligt handlag när det gällde all anpassa flyg­ ningen efter filmfolkets önskemål - det är Sasb-Scanias Induslrisektor i Jönköping har en avsevärd skillnad i bl a fart och accelera· i hard konkurrens med främst tYSk och arne· tian mellan Viggen och 105:an . Under en rikansk industri erhållit en beställning pä ut­ eskaderövning i millen av seplember kunde veckling aven gasger,erator med tillhörande • Lt Christer Lundh och fotogral Bo Dahlin överströmningsventil för jaktroboten 'VIPER' , mönövrerar resp maskin lör grodperspektiv Viggen också filmas under fältmässiga för­ vilken utveck·las gemensamt av Väsllysktand av Viggen. hållanden. (Se överst sid. 28 .) och Norge. Uppdraget omfallar förutom typarbete. även tillverkning av ett större antal prototyper och beställningsbeloppet uppgår till totalt 2.5 F7-LÄGER NORD 262 PENSIONERAS milj kr • II C; A FÖR Linjeflygs vintertidtabell 1973174 träder i kraft den 1 november och är baserad på 3 Fokker PIONJÄR UR TIDEN FV-POJKAR F-28, 15 Convair Metropolitan och 3 DHC-6 Den norskf6dde f d USA-översten i USAAF/ Twin Oller. Trafiken med de sistnämnda ATC, BERNT BALCHEN, avled i oktober i id F7 hölls under tiden 2317-10/8 flygplanen utförs av Crownair. (!!) Mount Kosci, New York. Balchen var 74 år. sommarläger för 28 lIygpojkar från PrOduktionen beräknas omfatta 33 mitj of­ En militär minnesstund hölls vid NY :s Ken­ hela landet. - Lägret följde i stort fererade :ton-km. Jämfört med sommartrafiken nedy lIygplats. V det uppgjorda programmet. Vissa av­ ökar utbude'l med 17 proc eller ca 700 pas­ Balchen blev känd i Sverige då han (ingå­ vikelser från uppgjort veckoprogram gjordes sagerarplatser/dag ti II och från Bromma. Av ende i Richard Byrds flygexpedition) blev den för all ytterligare berika bivackövningen. ­ denna produktion svarar F-28 för 35,6 proc, get. som egenIIigen betydde att den sven­ Eleverna visade stort intresse och genom­ Metropol itan för 62 .6 proc och genom Crow­ ska neutraliteten kantnaggades. - Balchen förde väl de uppgifter SOm ålades dem (dag­ nair utförd trafik för 1,8 proc. "Operation Ball" , ell fljgtransportföretag från elever, ordningsmän, tältchef m m). I förhållande till årets sommartIdtabell har ·Kallax i Sverige till Kirkenes i Nordnorge några större ändringar gjorts. Antalet direkt­ med totalt 1.442 svenskt stridsutruslad, norska ERFARENHETER: förbindelser på vardagar har ökat. - Oster­ polissoldater samt drygt 100 man läkarperso­ 1) Utbildning. Samtliga ptanerade övningar sund fick morgontur direkt från Bromma med nal och ca 360 ton militär materiel . proviant kunde genomföras och eleverna visade stort retur på kvällen. Förmiddagslinjen från Sunds­ och medicin. Flygvapnet (F21) assisterade och intresse för u{bildningen. - Filmer användes vall/Härnösand norrut blev direktlinje till svenska regeringen sanktionerade företa­ i stor utsträckning för viss utbildning, bl a Umeå och vidare direkt till Luleå, dvs tidi­ get . som egentligen betydde avsteg frän flygmotoriära. - I samband md segling ord­ gare mellanlandningar i Ornsköldsvik och den svenska neutraliteten. Balchen kun­ nades en säkerhetsmaterielövning , där varje Skellefteå har slopats. Dessa destinationer d e samtidigt med sin tp-div medverka till elev fick lära sig handha lIygande personals fick i stället morgontur Bromma-Ornskölds­ att ca 70 .000 ryska slavarbetare kunde sändas säkerhetsutrustning, bl a livbåten. Alla elever vik-Skellefteå. Dessutom flygs Ornskölds­ hem till Sovjet från det tyskockuperade Norge. hissades upp av F7 :s räddningshelikopter. ­ viks förmiddagsförbindelse Irån Bromma di­ - På senare år tjänstgjorde Bernt Balchen Samtliga elever jick flyga SK 50 "Safir". rekt OCh inte som hilliIIs via Gävle--Sandvi­ som konsult åt en rad flygfabrikanter 2) Fritidssysselsättning. Största problemet vid ken . På förmiddagen har man satt in direkt­ USA. • årets läger var fritidssysselsällningen. För den linje Sundsvall/Härnösand-Luleå. sakens skull har ell 30·tal filmer visats på Andra nyheter i LlN:s vintertrafikprogram J-Ch kvällarna. - På helgerna gjordes utflykter till är all morgonturen från Ostersund till Brom­ fåll morgonförbindelse Iran Bromma med närl iggande badplatser. ma går via Borlänge/Falun. i stället för som Metropolitan och retur på kvällen. En ylle'­ 3) Bivackövning. Bivackövning genomfördes hilliIIs via Sundsvall/Härnösand, med retur ligare morgontur från J6nköping till Bromma under två dagar vid Trossnäs. Tält och in­ på kvällen. En förmiddagstur Bromma-Umeå med Metropolitan har förbinde'lse från Malmö struktör kunde under övningen disponeras ur -Skellefteå har tillkommit. Returen går Skel­ och Kristianstad med motsvarande kvällsretur. Trossnäslägret. Första kvällen fick eleverna en lefteå-Ornsköldsvik-Bromma. - Hela denna Aven Kristianstads förmiddagstrafik från Brom­ orientering om FVRF och därefter grillades trafik flygs med Convair Metropolitan. ma med eftermiddagsretur har sammankopp­ korv tillsammans med Trossnäs flygvapenpoj­ Utöver sommarprogrammets jettraflk flygs i lats med Jönköping, i sIäilet för som tidigare kar. Andra kvällen gjordes studiebesök i LS­ vinterprorgammet middagsturerna Ängelholm/ med Hultsfred. tornen under flygvapenpojkarnas tillämpnings­ Helsingborg-Halmstad till och från Bromma övning. Ovningen blev mycket uppskattad. med Fokker F-28. - Visby-trafi ken har för­ • I och med vintertralikprogrammets början 4) Elevantalet. Av de 30 tilldelade eleverna stärkts på så säll, alt middagsturen måndag­ (1 /11) utgick flygplantypen Nord 262 ur LIN­ tackade en nej från början och en ville åter­ fredag Bromma-Visby-Bromma flygs med fIolIan. Den tidigare Nord-trafiken utförs nu vända hem efter första veckan. En elev till­ Fokker F-28. av Crownair (!) med ovannämnda flygplan kom under andra dagen efter kontakt med En nyhet är all Jönköping inlemmats i let­ Twin Oller. De flygsträckar, som berörs är: FS/Press. • nätet med en eftermiddagstur Bromma-Jön­ Gällivare-Luleå vv; Gävle/Sandviken-Brom­ Christer Hjort köping-Bromma. Därutöver har Jönköping ma vy; Växjö-Hultsfred-Bromma vv. • 29 NU KOMMER CROWNAIR Flygflottan består av: B st 2-motoriga Aero flyg, som utförs av Crownair för under för­ Commander flygplan (vissa med tryckkabin svarsdepartementet hörande myndigheter eller Crownair köpte i april upp Ehrenström Flyg och turboprop-motorer) med passagerarkapa­ eljest betalas av medel under 4:e huvud­ AB för att tillföra företaget ökade resurser, citet upp till 8 passagerare; 3 st De HaviI­ titeln samt för i Kungl Maj :ts kungörelse Från och med den 1/10 i år har de båda bola­ land Twin Oller med passagerarkapacitet upp 7(}-{)5-27 (SFS nr 301) angiven frivillig gen sammanslagits till ell företag - Crown­ till 20 passagerare; 3 st Piper Navajo med försvarsorganisation, Avtalet gäller även air AB, Företaget ägs till lika delar av Linje­ passagerarkapacitet upp ti II 7 passagerare transporter av vapenfria tjänstep liktiga, som Ilyg och lörsvarsdepartementet, som i juni samt 1 st Fan Jet Falcon (med tryckkabin och lyder under arbetsmarknadsstyrelsen, samt av ellerträdde Svenska Utvecklings AB såsom jetmotorer) med en passagerarkapacitet upp elever som genomgår biståndsutbildning, hälftenägare, Men även flygvapnet finns med till 10 passagerare, Totalt 15 st flygplan, vi lka lyder under SIDA, • Fö r transporter, i bilden - genom en representant i styrelsen, Bolaget disponerar hangar-, verkstad- och som omfattas av detta avtal gäller av OB i De båda företagens verksamhet består för kontorsutrymmen i erforderlig omfattning på samråd med FCF:s utfärdade transportbestäm­ närvarande främst av kontraktbundna fl ygupp­ Bromma flygplats, Organisationen består av metser för krigsmakten (Prov TpBK Fred), drag åt statliga, kommunala och privata kun­ marknads-, trafik, flyg-, teknisk samt ekono­ • Crownair förbinder sig all utföra beställda der, beställningstaxi samt anslutningstrafik miavdelning, flygtranspo rter på för beställaren fördelak­ till Linjeflygs reguljära nät, Inom ramen för Den tekniska avdelningen leds aven över­ tigast möjt.iga säll men av Crownair ägda långtidskontrakt bedrivs bl a nattpostflyg åt ingenjör såsom teknisk chef. Denne fö rfogar eller förhyrda lIygplan, Postverket, ambu lansflyg åt Rikspolisstyrel­ bl a Över ett tekniskt kontor, vars uppgift är Detta betyder bl a att Crownair successivt sen, flygfotografering åt Rikets Allmänna Kart­ administration, såsom gånglIdsuppfÖljning, kommer överta FV:s lätta tp-verksamhet, (Men verk och förpassningstransporter åt Kriminal­ bevakning av modifieringsunderlag o d, Tek­ så länge TP 83:orna kan (om än med konst­ vårdsstyrelsen, Dessutom har transporter åt niska kontoret sysselsätter en ingenjör och grepp) producera flygtid, blir detta billigare försvaret påbörjats, Crownairs fo rtsatta verk­ ett biträde, - Tillsynsverkstaden handhar den i utnyttjande!.) - Någonting nyll är dock på samhet beräknas bli av samma natur som för praktiska tillsynsverksamheten, vag, Eller rättare sagt: I luften, Det märkte närvarande. bl a ett antal journalister på hemväg från F7, Crownair kommer all bedriva verksamheten • • I september i år undertecknades ett då transporten till Bromma företogs i ell av med tillstånd från Luftfartsverket, dels som avtal mellan försvarets civilförvaltning (FCF) detta rekon struerade företags tre befintliga luftfart i icke regelbunden trafik med tunga och Crownai r i vilket det bl a står: • Avtalet Twin Otter (CAL 980650), Här publicerad in­ flermotoriga jetflygplan och dels s k Bruks­ gäller i fredstid då inte beredskapstillstånd formation emanerar bl a från della tillfälle, • flyg-Taxiflyg med flermotoriga lälla flygplan, 'åder för sädana inrikes transporter med J-Ch

./\- Flygvapnets Krigsskola, F20, har under sin årligen återkom­ Med F 20 bland alper mande utlandsflygning i år be­ sökt Förbundsrepubliken Tysk­ land, 'Österrike och Schweiz. Flygningen genomfördes med Den 6 juni startade resan från Sverige och efter mellanlandning i Oldenburg landade tolv SK 60, en TP 84 'Hercules' man på eftermiddagen på FOrstenfeldbruck och en TP 79 (DC-3). Med på nära MOnchen. Där parkerades flygplanen och resan var 45 elever ur äldre­ efter några mils bussresa kom man till tyska kursen, lärare på skolan samt motsvarigheten tifl Flygvapnets Krigsskola, Offizierschule der Luftwaffe (OSLw) i Neubi­ teknisk personal från F16. berg, som gästades i drygt ett dygn, Sammanlagt 88 man inklusi­ • • Vid OSLw sker all utbildning av offi­ ve transporlflygplanbesättning­ cerare i tyska flygvapnet, såväl stamanställda som reservofficerare och kontraktsanställda ama. * ~ ~ officerare , För kontraktsanstät.lda officerare är kontraktstiden mellan fyra och tolv år, Dess­ esan startade den 5 juni från Upp­ utom sker vid skolan vidareutbildning av offi­ sala och giCk först till Ljungbyhed, cerare vid olika specialkurser, bl a för bli­ Där övernattade man och samlade vande förbandschefer i olika nivåer. sig för flygningen ut i det okända, R Vid skolan utbildas årligen ca 3,500 elever, Dys så okänt var det Inte - resan hade före­ Utbildningen till regementsofficer omfattar: gåtts aven rekognosceringsresa. Flyglärare • tre månaders grundläggande m il itär ut­ och teknisk personal for ut med en fyrsitsig bildning; SK 60 för att klara ut behov av radiofrekven­ • nio månaders kadettskola; ser och service, landningsprocedurer och öv­ • tre månaders praktisk tjänstgöring på för­ riga speciella förhållanden, Eleverna hade band; dessutom under flygningar och på marken • tre års studier vid ett av de två univer­ övat sig i flygengelska och var väl insatta I sitet som tillhör försvaret; förhållandena i de länder som skulle besökas, • upp till två års tek·nisk och specialut­ Man var dock spänd på om dessa kunskaper bildning. var tillräckliga I norra Europas hårt trafike­ Under sightseeingturen i Munchen besök­ rade luftrum. tes bl a den imponerande men nu så ödsliga • Kn Jan österberg förklarar på tyska (vid Olympiastadion och Deutsches Museum, d är besöket på Emmen-basen i Schweiz) vad man främst tillade på de gamla, fina flygplan som kan hända om man övertankar SK 60. man läst om i militärhistorieböcker. • • Resan fortsalle sedan till Osterrike och flygbasen Hörching vid Llnz. Med viss avund beskådades där SAAB 105 XT både på mar­ ken och i luften. Denna lOS-version har pga GE-motorerna betydligt bättre stig- och acce­ lerationsprestanda än vår svenska SK 60, I Tyskland förmärkte vi förare t o m en vi ss irritation från trafikledningen över att det tog så lång tid att komma upp ti II anbefald flyg­ •• Efter mellanlandni~g i Graz gick resan hö;d , " med våra SK 60. vidare till Schweiz. På vägen till landnings­ I Osterrike har helikoptern stor betydelse basen, Emmen vid Luzern, leddes de tre fyr­ för transporter av olika slag, Påfallande stor grupperna av ett militärt radarorgan över någ­ del av försvarets helikoptrar används för ci­ ra av de högsta alptopparna - ett imponeran­ vilt bruk och då framför allt i räddningsupp­ de skådespel i det vackra vädre!. drag, Under en flyguppvisning visade förarna På Emmen fick man en ingående informa­ stor skiCklighet i att manövrera helikoptrarna tion o m materiel, taktik och utbildning vid de i svåra situationer. schweiziska flyg stridskrafterna, Effektfull var .. 30 Hänt vid förhanden

LEENDE VPL-INSÄNDARE dom under andra världskriget. Farlig kom­ plexkompensation på gång ... tyckte jag. Klockan var halv elva nä( vi startade från det Grundutbildniogen förflöt annars utan större vackra stockholmska Söder för att under elva intermezzon och dagen för förflyttning till flyg­ månaders tid "berövas friheten". Destina­ staben var inne. tionsorten var ti II en början F2 i Hägernäs. Fanjunkar'n på F2 sa innan vi lämnade ho­ Men min kompis var tvungen att hälsa på sin nom och förbandet, att vår pluton definitivt farsa innan vi passerade de kamouflerade hade varit en av de bättre på de senaste 10­ grindarna vid skolförbandet. 15 åren. På flygstaben hann vi emellertid inte När fadern hade redogjort för oss hur det var vara mer än en dryg timme, innan vi fick reda alt vara kommissarie i infanteriet, övervägde på att vi var ett av de slafsigaste gäng som vi starkt att överge fäderneslandet. Vi kom någonsin besökt staben. Han tänkte uppen­ dock i brådskan inte på någon lämplig metod barligen bl a på våra förtjusta visslingar efter att försvinna i tomma intet. De·t är f ö väldigt den kvinnliga personalen. Men vår FS-fanjun­ svårt att göra sej osynlig när man ska göra kare får ursäkta, den enda k.ontakt vi på F2 lumpen. Alltid hittar dom en någonstans. Fa­ hade med det motsatta könet var då vi blev dern nämnde också någonting om att punkt­ serverade ärtsoppa. Och den damen hade ett ligheten tillhör en av krigsmaktens grundreg­ ointagligt försprång på åldersstegen . Det ler, så när uret var tio i elva tyckte vi det är svårt att vara människa. inte lättare att var dags att dundra iväg mot den för oss helt vara "beväring". nya värld militärlivet skulle innebära. Hur duktiga soldater har vi då blivit? Ja, Alla förut redovisade hastighetsrekord på ett "lysande" exempel är väl killen som på sträckan Stockhol m-Hägernäs blev ti II ett en av vara utbildningsdagar på F2 hade tappat minne blott, då vi prick 11 passerade grind­ bort mössan som man har under hjälmen. vakten för att lära oss försvara konungariket Detta medförde naturligtvis att han t ex blev Sverige. tvungen att iförd hjälm traska bort till oss Hur var det då att ligga på luckan och att andra på markan. Att han även då hade up­ inrätta sig i det militära systemet? penbara problem att stoppa in hjälmen under Jodå, det gick nog ganska bra. När man stod. Han var nämligen högst 1,50 kort, 10 cm axelklaffen (där vi andra hade mössan) skänk­ legat inne ett par dar hade man t o m hunnit bred och orkade knappt få upp locket pit te oss Icke vapenvägrare ett präktigt dags­ lära känna de andra grabbarna lite. Där fanns "snuskburken". Oron på luckan spred sig garv. bl a en kille som hade sökt till infanteriet ganska snabbt när denne kille en dag satt å Fick man välja fritt så valde man självklart men som av någon anledning inte hade blivit putsade på sin k-pist, simultant läsande böc­ flygstaben redan från början ... där finns inte antagen. Varför visste inte han, men vi för­ ker om Karl XII:s ärofulla död och tysk ung- minst justa civila polare.. som är riktigt snackbara. - Chiaui • Johan

.. den demonstrationsskjutning och flyguppvis­ FV SOMMARFÄLTTÄVLAR ning som senare gjordes vid Alpnachsee - en vacker blå sjö omgiven av höga alper. Hawker F16 stod som arrangör för FVM i sommarfält­ NY MTRL AT FRIVILLIGA Hunter och Mirage III fällde där bomber och tävlan som gick av stapeln i strålande sol sköt raketer och automatkanon med mycket torsdagen 16 augusti. Tävlingen började med De fri vi II iga försvarsorganisationerna och hem­ bra precision (flera målträffar). Säkerhetsom­ skjutning pit flottiljens skjutbana. Därefter värnet planeras under de närmaste fem aren rådet vid skjutplatsen var påfallande litet och transporterades de tävlande i bussar till ter­ ges bättre utrustning. BI a tillförs hemvärnet flera motorbåtar uppehöll sig förvånansvärt rängen vid Jumkil för punktorientering och för automatkarbiner, lätta kulsprutor och pansar­ nära målen. Förevisningen avslutades med orientering. Banan blev mycket krävande pga skott. Uniformsutrustningen avses också mo­ flyguppvisning med fem Hawker Hunter. Då dagens rekordvärme. Men så konsumerade derniseras och kompletteras, inte minst för klappade varje flygarhjärta litet extra - in­ också de tävlande i medeltal 1 liter saft per den kvinnliga personalen. Chefen för armen ramningen till uppvisningen var magnifik och man på vätskekontrollerna ute på banan. Vid har beslutat inplanera 46 milj kr för förbätt­ "showen" utfördes perfekt. målet stod bussar för omedelbar transport av ringar inom dessa områden. Efter besöket I Schweiz ställdes så färden de tävl·ande till F16:s bastu och simanlägg­ Hemvärnet och de frivilliga försvarsorgani­ sationerna utgör en effektiv del av försvaret, mot norr och tillbaka till Tyskland. Efter mel­ ning. Här fick man också genast vid fram­ säger armechefen, genit Carl Eric Almgren. lanlandning i Pferdsfeld besöktes Jagdbomb­ komsten reda på sitt tävlingsresultat och in­ De har stor betydelse för att upprätthaiia för­ geschwader 36 Rheine på Hopsten. På basen dividuella placering. Prisutdelning skedde i svarsviljan. Vikten härav skärps inom ramen finns två divisioner F-104 G "Starfighter". gymnastiksalen strax efter det att siste man för försvarets nya villkor. Det är bl a mot den­ Flygplan och vapen demonstrerades och man gått i mål. Tävlingen genomfördes av 108 na bakgrund som stora förbättringar har in­ fick orienteringar om taktik och utbildning. man. • planerats trots att den ekonomiska plane­ Förarna på F-104 G flyger minst 160 timmar Trägårdh ringsramen framtvingat ingrepp inom de flesta per år. Då man har stora bullerproblem i verksamhetsområden inom de tre vapenslagen. hemlandet genomförs skjut- och lågflygutbild­ RESULTAT Ingrepp i utbildning och materielanskaffning ning främst på Sardinien. (I). kommer att medföra minskad mångsidighet, Fredagen den 15 juni landade så 2:a divi­ Veleraner (19 deltagare) samträning och uthållighe.t samt lägre mate­ sionen åter på Arna-fältet i Uppsala. 1) 1.vm Djurberg, F6 173.21 riell kvalitet för krigsförbanden . • • Hela resan gynnades av vackert väder. 2) Ovlt Svensson, F5 173.51 Planen för moderniseringen av frivilligorga­ På samtliga platser var mottagandet mycket 3) 1.fte Karlsson, F6 186.10 nisationernas utrustning har utarbetats i sam­ vänligt och gästfritt. Värdarna hade vinnlagt rad med bl a rikshemvärnschefen och ledning­ ÄO (21 deltagare) sig om att göra besöksprogrammen så givan­ en för frivi II igorganisationerna. Den innebär 1) Fljpol Johansson, F4 141.49 de och omväxlande som möjligt. Utbildning, främst en satsning på vapenutrustningen, som 2) 1.fte Johansson, F1 148.10 materiel, organisation och taktik redovisades är väsentligast för att lösa stridsuppgifterna. 3) Fljpol Sandström, F11 149.21 öppet, vilket skänkte deltagarna i resan goda, BI a tillförs hemvärnet automatkarbiner, lätta allmänbildande och yrkesmässiga kunskaper. YO (14 deltagare) ku Isprutor och moderna pansarskott. Dessutom lärde man sig en hel del om de 1) Kn Axelsson, FS 110.01 Den lätta kulsprutan avses anskaffas i drygt besökta länderna och flera personliga kon­ 2) Elm Gerner, F7 126.20 2.000 ex under åren 1975--77. Ett antal äldre takter knöts. 3) Fj Westin, F21 136.25 tunga kulsprutor bibehålls främst för hem­ • Men F20-rundresan spred även kunskaper värn som försvarar hamnar och flygfält. Under om svenska flygvapnet och våra besök upp­ Seniorer (54 deltagare) 1974-76 tillförs hemvärnsgrupperna automat­ märksammades i press och TV. Utan tvekan 1) Kn Persson, F13 (FV-mästare) 103.27 karbiner. Re

31 •

Annorlunda Köpingsvik semester sommar'n-73

{[ {[ In med barn och blom­ emot två absolut underbara sommarveckor i trivsam samvaro med likasinnade. Och tro ma i bilen. Snabbt genom Inte att det bara är jag som såg och ser mörka Småland. Metrar fram mot dessa två veckor - min kära hustru och minuter blir till mil Gitt och mina två döttrar Tinn och Maria och timmar. Möter Ölands­ delar gärna allt ljuvt och lett under dessa två intensiva sommarveckor. I stället för en kon­ brons smäckra skapelse. ventionell semester. En stund senare så är Jag tror att det borde finnas underlag för en man äntligen inom Kö­ bredare ekonomisk marginal för läger av pingsvikslägrets hank och denna typ. OveralIt talas det ju om att fri­ villigorganisationerna med mer än en miljon verkligen är toppen. Hur bär man sig åt för stör. Semestern tar slut ­ medlemmar (enl FaS) måste ses som ett tec­ den hann ju aldrig bör­ att finna folk med sådana kvaliteer? Nästan en gåta. - Dessutom tror jag att denna form ken på utomordentlig försvarsvilja, mätt med ja. {[ {[ {[ av utbildning sannolikt är en av de effekti­ internationella mått. Att man betecknar det vaste. som stimulerande att FVRF:s medelstilldelning ökat sjufaldigt från 1962 fram till 1972 och att ag skulle kunna skriva i timmar och Jag kan själv göra jämförelsen med i fjol dagar om glada, trevliga minnen från efter genomgången omskolningskurs på Inten­ budgetåret 71/72 disponerades ca 800.000 kr är i och för sig glädjande. Men det är ju hela olika övningar. Alltifrån de mest fan­ denturförvaltningsskolan. En månads intensivt tiden b a s v ä r d e t som är avgörande för tasifulla kommandon under elevledd pluggande på IntS gav inte tillnärmelsevis medelstilldelning per FVRF-medlem. 5.000 med­ Jexercis, till målangivning och eldledning, Ut­ samma utbyte som fjorton dagar på Köpings­ lemmar gör ca 160 kr per medlem ... Nåväl, sikterna till korseld var alltid stora, Men om vik. Frivilligatmosfären och de undervisnings­ det är inte min mening att komma med inlägg "fl" funnits vid angivna punkter så hade sä­ former som här tillämpas skapar en avgjort i ·någon ekonomisk debatt, men ursäkta att kert så småningom också densamma blivit bättre grund för att bättre kunna tillgodogöra bankmannen skymtar fram ibland. nedkämpad. För det är verkligen med nit som sig de kunskaper som krävs för en viss krigs­ Köpingsvikslägret med dess utmärkta bad­ lägermedlemmarna arbetar, befattning. möjligheter, förläggnings- och administrativa Visst har vi också roligt. Mycket skoj t o m. Jag vill poängtera att lägerlivet skall tas resurser är enl mitt förmenande en pärla när Men lustiga kommentarer och påpekanden för vad själva ordet ger en klang av: fri­ det gäller att hitta rekryteringsargument. Låt placeras på ett sådant sätt att efter att ha luftsliv, avkall på hemmalyxen och kanske lite oss bara hoppas att alla de som sökte till Kö­ övat, övat och återigen övat, tror jag mig mera tålamod med varandra än man normalt pingsvik eller andra läger och inte kunde be­ kunna påstå att även den som påstod "Flagg­ väntar sig. Jag säger inte detta för att av­ redas plats, inte förlorar hoppet utan söker stången - Vänster - Ett par nävar" också på skräcka någon. Det kan verkligen inte vara slutet kunde sin elduppgift bra. Själv kan jag svårt att leva upp till ovannämnda tre förut­ igen. Jag tycker att min yngsta dotters kommentar egentiigen bara göra viss rättvisa åt mina sättningar. De som gör detta kan se fram när hon hade sagt adjö till alla sina kompi­ intryck aven instruktör. Men jag vågar nog sar och såg den tretungade flaggan försvinna tillstå att kvalitem på samtiiga Instruktörer bak vägkröken är det bästa betyg man kan ge åt två härliga veckor (då semestern bara försvann): "Pappa, vi åker väl hit nästa år FRIVILLlGSATSNING igen ..." • • • Det är väsentligt att vi satsar mer på Bill "Biggels" Augustsson frivilligutbildningen inom krigsmakten när repetitionsövningarna minskar i omfattning och grundutbildningen skärs ned. Detta sa odemokratiska medel (= våld) omstörta vårt aB (gen Stig Synnergren) i somras på F14 svenska samhälle? när han inspekterade centrala kurser i sam­ Som vpl idag "någonstans i Sverige" vill bandstjänst med deltagare ur FVRF och jag på det bestämdaste protestera mot SLK. Detta var första gången inom flyg­ KFML(r):s/"Soldattidningens" (nr 6/73) upprop: vapnet som integrerad utbildning i sam­ "Socialistisk tävlan!" I denna tidning efter­ bandstjänst ägt rum med elever ur de båda lyses Sveriges rödaste soldatklubb. Var finns frivilligorganisationerna. - "Gott", sa aB den klubb som mest och bäst höjer kommu­ om elevernas framåtanda och kunnande och nismens röst mot den svenska militarismen? önskade god fortsättning med vidareutbild­ Tidningen efterlyser ocksä levande rapporter ningen. - På bilden ses aB tillsammans som speglar de·n kommunistiska soldatrörel­ med FVRF-arna överfurirerna Gunnar Liss sens aktiviteter och framåtanda. Tidningen och Bengt Nylin samt flyglottorna Thory manar arbetarsoldaten bort från förslöande Engebratt och Pia Jäderqvist. • luck-liv och till en aktiv röd fritid. Socialis­ St!ihlhammar men kan bara genomföras genom väpnat upp­ ror. Därför skall i"te arbetarsoldaten vara lat PRO PATRIA I TIDEN! och inaktiv i sin vpl-tjänst - tvärtom, han Du och jag som gör lumpen utan att muc­ skall ta tillfället i akt att väl skola sig militärt. ka . .. Du och jag som trots Sveriges alla Allt vad borgarofficerarna lär ut skall intrum­ småfel och dito brister ändå finner detta fas ordentligt, så att kunskaperna senare skall Land värt att värna och försvara, Du och jag kunna utnyttjas mot bl a dessa lärare. En röd som önskar behålla det fria och demokratiskt soldat skall vara en elitsoldat. Detta mål når styrda Sverige med dess alliansfrihet i fred man bl a, uppmanar "Soldattidnir>gen", ge­ och neutralitet i ofred - fär inte Du och jag nom att flitigt träna skjutning i alla former. på något sätt protestera (och kanske t o m Eller: "Vilken soldatklubb vinner flest skytte­ demonstrera) när vi märker att mitt ibland oss medaljer och är bäst på prisskjutningen?" Ett finns en liten men fanatisk klick människor ståtligt pris utlovas! - Startskottet har gått, som med våld och argan list vill underminera kommunismens röst uppmanas höjas högt på och förstöra den mark vi står på och lever alla våra förband. av? Det kan väl inte vara vettigt att sti lIa­ •• Detta upprop har även sporrat migl tigande åse KFM L(r):s förberedelser att med Häranefter skall jag göra sammaledes! M in ..

32 I Hänt vid förbanden

fritid skall inte gå i slöhetens tecken, den sammans aktivt vill leva I ett demokratiskt och gagera sig är förvisso enorma jämfört med skall bli aktiv. Men för Sverige, inte mot! Jag tänka-fritt Sverige. - Gä sä Du och gör sam­ här hemma. Man känner en spontan tacksam­ skall träna mig fysiskt och lära mig ta törnar/ malunda! het mot "högre makter" . som lätit en födas stä pall i vått och torrl. At skjutträningen Har man förmånen att fä resa ut en smula och leva i Sverige. Sädan lycka vi II man gär­ blir jag tvingad att ägna mina krafter - men i världen och där (om än bara pä visst av­ na dela med sig av . men ocksä försvara! bara för ett fritt, demokratiskt Sverige. Demo­ ständ) få inandas andra länders liv och le­ -- Det är bl a mot den bakgrunden som krati anser nämligen mänga med mig , att Sve­ verne, stä r sig vid jämförelse det gamla ut­ jag gär att med demokratiska och legala me­ rige har idag - den måste vara värd all för­ trycket "borta bra men hemma bäst" otvi­ del inom Sverige försvara dess gränser och svaras! " Klimatet" tvingar mig att bli en velaktigt riktigt väl! En "hum" om vad s k ideal. Har vi svenskar fätt rättigheter, sä har afert svensk soldat - mot yttre och inre folkdemokrati innebär vardagsmässigt har jag vi också skyldigheter! - Det borde inte vara odemokratiska " fi ". 'Soldattidningen' och fätt från tre resor (och därmed möten med nägot särskilt med det . . . för att nu traviste- KFML(r) har kastat handsken. Jag och Du bör ortsbefolkningen) bakom "järnridån" . Skillna­ ra Nils Ferlin. inte nonchalera den utmaninge.n! Om vi till­ derna i frihet att uttrycka sig och kritiskt en­ Vpl-73•

Chefsbyte för flygvapnet 1973-10-01

•• FV:s förre chef, gen II STIG NOR~N: övning fär ett starkt stöd av kunniga. skick­ civilbefolkningens ökande lidande under "Jag lämnar den sista september posten liga och hängivna medarbetare inom alla luftburna vapen bör snarare ha förstarkt i som chef för flygvapnet, vilken jag inne­ personalkategorier. - Flygvapnets bidrag vars och ens medvetande betydelsen för ett haft sedan fem är. - Det har varit år som till den respekt vart försvar idag ätnjuter är land som värt av ett starkt flygvapen, som för vapnet inneburit omställningar i många obestridligt och väger tungt. Trots att orga­ " " n ge inte bara våra övriga stridskrafter avseenden. De förbandsindragningar och nisationen minskar kommer en fortsatt sats­ utan främst vårt folk, vårt civila samhälle ombildningar som ägt rum ha utgjort pa­ ning pä kvalitet att kunna ske - kvalitet elt acceptabelt skydd mot luftburna anfalls­ frestningar för personalen. Den kvalitativa som bygger på hög personell och materiell vapen. Detta glöms förvånansvärt nog bort j utvecklingen. utbildning och övningar har standard. - Vår materiel kommer att plan­ dagens debatt hur upprörd man än varit genomförts under skicklig och ambitiös in­ mässigt omsättas mot bakgrund av rådande över bombningarna i Vietnam". - "Utöver sats i alla led. - Jag tackar flygvapnets ekonomiska förutsättningar. Vår personalut­ vad jag redan sagt om min övertygelse om personal för den lojalitet och det stöd den bildning och taktik kommer att utvecklas i flygvapnets avgörande roll, vill jag f n en­ givit mig i utövandet av milt chefsskap och samklang med materielen och samhällsut­ dast framhälla som min uppfattning alt det önskar flygvapnet och Er alla framtida väf­ vecklingens krav. - Jag känner tillförsikt nu främst gäller att de allra närmaste åren gång." och även gensvar härför, när jag nu börjar inför nästa försvarsbeslut skapa den linje •• FV:s nye chef, gen II DICK STENBERG: min ämbetsperiod." vi därvidlag skall följa. Den blir i stora "Jag ti Ilträder idag posten som chef för • • FS nye chef, gen mj HANS NEfJ (sade stycken beroende av vissa pägående utred­ flygvapnet. Jag vet att jag i min ämbetsut- bl a): " De senaste årens krigshistoria om ningar, inte minst den s k "Studie 73."

lars lagersrröm foro : tore Iirtd 33 ,. .­ . ".. :- . ~:.=:.:'~ ­ ...... ~. .-",. l .