a E e ~rcrl k h "'·D_. · I ~.,a =v- errg .!l r~ e>; f se www.ae . / / / / Första-sldes-bllden: Kung Gustaf VI Adolf vid sin 9O-årsdag 1972, förevigad av fotograf LENNART NILSSON. - Sid. 2-3 och 34-35 har med några minnesbilder från 1910 fram till 1973 ägnats den bort­ gångne, folkkäre konungen, som tillika var FV:s högste chef. - Red. har försökt tolka Majestätets sista önskan och har därför givit bild­ kavalkaden en t jus inramning med få kommentarer. - Sista-sldes­ bilden: Ett "Team-Viggen"-kollage som puff för nr 4173, "Viggens vardag". • innehåll In memoriam 2-3 Innehållsförteckning 4 Ledare: Några- hälsningsord, 1973-10-01 5 Är värnpliktiga oftare sjuka än civila kamrater? 6-7 Temaserien nr 15; F12, del 1 8-17 Finland flyger Draken, del 1 18-19 ILUG - Torslanda-jubileet 20-21 VM i flygmilitär 5-kamp 22-24 • Ansvarig utgivare: HANS NEIJ Hänt vid förbanden m m 24-33 • Redaktionsråd: In memoriam 34-35 c FS, IFYL, ISYM, C Sek 1 + 2, C FMV-F :PC" C FS/Press, Fh' • Redaktionschef: ULF BJÖRKMAN • Redaktör: JAHN CHARLEVILLE • Ekonomichef: BERTIL LAGERWALL • Prenumeration: GUNNEL WIRIONIUS BIDRAG trAn läsekretsen välkomnas. Redak­ tionen törbehåller sig rälten all redigera allt material. - Endast " Ledaren" ger uttryck för CFV :s åsikter. ATERGIVANDE av textInnehållet I FLYGvapen-NYTT medges Nordens slörsta flyglidning: 13.500 ex. - källan önskas i så fall tydligt angiven. ADRESS: TELEFON: FLYGvapen-NYTT 08/679500 3\(ör kommer näsla nummer1 Flygstaben/Press ankn 491 104 50 Stockholm 80 el. 243 Ungefärlig Nr Manusstopp utgivningstid AB OPE-TRYCK, Ostersund 1973 I I 4 2/10 December 1/74 10/12 Februari 2 15/2 Maj 3 9/8 Oktober Prenumerationspris: 10 kr/år Nr: 3 1973 Postgironummer 31 6997-6, kassa 601 :4, Flygstaben Några hälsningsord 1 oktober 1973 id mitt tillträde som flygvapenchef vill gade önskemål skall kunna tillgodoses. At jag först och främst uttala att jag går detta finns bara en sak att göra: att vederhäf­ till mitt värv med tillförsikt. En av an­ tigt och kraftfullt argumentera för och moti­ V ledningarna härtill är att jag vet mig vera de resurskrav, som vi anser svarar mot ha ett starkt stöd av kunniga, skickliga och de uppgifter vi tillmäts . hängivna medarbetare inom alla personal­ • • Den som främst ser till organisations­ kategorier. En annan anledning är min fasta utvecklingen kan av nyssnämnda skäl få en övertygelse om flygvapenförbandens stora mörk framtidsbild, och bortser gärna från att och betydelsefulla roll i svenskt totalförsvar denna bild har flera ljusa inslag. Jag åter­ - nu och framgent. kommer i detta sammanhang till kvalitets­ •• Flygvapnets bidrag till den respekt faktorn. Flygvapnets anseende bygger i allra vårt försvar i dag åtnjuter är obestridligt och högsta grad på hög personell och materiell väger tungt. Den målsättning som statsmak­ standard. Statsmakterna stödjer alltjämt vår terna manifesterat senast vid fjolårets för­ strävan att ligga väl framme i detta hänseen­ svarsbeslut ger inte något egentligt utrymme de. Vi har och vi får modern och ändamåls­ att minska på detta förtroendekapital inom enlig materiel i form av flygplan, baser och överblickbar framtid. basutrustningar, sambands och teleanlägg­ Utvecklingen på de flyg-, vapen-, spanings­ ningar m m. Vi omsätter vår materiel efter och sambandstekniska områdena kan vi inte planmässiga grunder anpassade till de eko­ ignorera. Väsentliga delar av denna utveck­ nomiska förutsättningar statsmakterna ger ling måste vi tillgodogöra oss om vi inte skall oss. Vår personalutbildning och taktik utveck­ förlora i respekt. För flygvapenförbandens las i nära samklang med materielen. Den del innebär detta en ständig vidareutveckling allmänna samhällsutvecklingen inverkar själv­ i tekniskt/taktiskt och organisatoriskt hän­ fallet på vår utbildningsfunktion. Allt det jag seende. nu nämnt innebär förnyelse och arbetsupp­ Men fredsorganisationen krymper ju? Det gifter av stimulerande - men också krävan­ är riktigt - och vi har själva inom flygvap­ de natur. Det är detta jag vill beteckna som net bidragit till den utvecklingen. Vår sats­ den ljusa sidan av framtidsbilden och jag är .ning på kvalitet kan nämligen - modernt angelägen att den inte skyms bort. uttryckt - ge en viss rationaliseringsvinst i Vad jag just nu öns­ form av minskad kvantitet. Kvalitet kan dock kar är att känna gen­ endast till en del ersätta kvantitet. Alla vet svar för min egen till­ att vi i dag måste planera för mera långt­ försikt hos flygvapnets gående framtida organisationsminskningar än personal - och så för­ de som betingas av rena rationalitetsskäl. Här stås - ett ordentligt kommer statsmakternas bedömningar in i bil­ handtag när det gäller den. Bedömningar, som påverkas av andra att komma till rätta faktorer än de som militära fackmän kan med alla de svårighe­ bidra med. Vad jag liksom andra sådana ter, som trots allt dy­ fackmän kan konstatera är att våra medels­ ker upp. Väl mött på ramar med hänsyn till köpkraft och köpkrafts­ flygvapnets olika väd­ utveckling är och tenderar att bli för små jobanor - i luften och för att våra enligt egen uppfattning berätti­ på marken * Våra värnpliktiga bara föga mer nder senare år har i olika sammanhang upprepade gån­ ger framhållits, att den höga sjukskrivna sju kfrånvaron hos dagens Uvärnpliktiga ger allt sämre ut­ •• bildningsresultat. Denna förmodade hö­ ga sjukfrånvaro har ansetts bero på bl a an de bristande motivation för försvarsutbild­ ningen. Sjukanmälnings- och sjuk­ skrivningsfrekvensen hos dagens solda­ ter har i debatten kommit att framstå civila kamraterna som ett medvetet mygel undan utbild­ ning och ansvar. Däremot har i dis­ kussionerna nästan helt saknats jäm­ förelser med tendenserna i dessa av­ * * Alltför ofta hör man talas om att värnpliktiga seenden i dagens civila samhälle. Så­ smiter från utbildningen genom att mygla med sjuk­ dana jämförelser är inte utan intresse, skrivningar, dvs simulera eller förvärra sjukdoms­ då den faktiska eller den eventuellt si­ symtom. Det verkar dock inte som man brytt sig om mulerade sjukligheten hos dagens sol­ att ta reda på huruvida den ökade sjukfrånvaron bara dater diskuteras. I det följande har jag gjort ett försök är ett militärt problem eller om det är en genom­ att jämföra sjukligheten hos flygvapnets gående tendens i dagens samhälle. * I nedanstående värnpliktiga under grundutbildningen artikel har 1:e försvarsläkare EVA BERGQVIST 1971/72 med den hos de övriga för­ (Centralplaneringen, Försvarets Sjukvårdsstyrelse) svarsgrenarna (uppgifter hämtade ur försökt jämföra den militära och den civila statistik Försvarets Sjukvårdsstyrelses statistik över Hälso- och Sjukvård vid Försvaret) som finns på området. Denna jämförelse leder till samt sjukligheten hos civila män i mot­ vissa slutsatser, som måste anses vara av intresse svarande åldersgrupp (uppgifter häm­ för en vidare krets inom krigsmakten. tade ur Riksförsäkringsverkets statistik *** Allmän Försäkring 1971). Högre sjuklighet i A+ M Tabell A I tabell A redovisas sjukligheten hos Sjukligheten hos värnpliktiga under grundutbildning 71/72 de värnpliktiga i form av antalet sjuk­ anmälningar och sjukskrivningar per Antal Antal Sjukfrånvaro 1.000 mandagar. Då sammanställningen sjukanmälningar sjukskrivningar 'I, av· totala Enhet 'I, utbIldnIngs­ av sjukvårdsstatistiken sker budgetårs­ per 1.000 per 1.000 antalet förlust vis och inte utbildningsårsvis, är det mandagar mandagar mandagar I mer rättvisande att relatera sjuklighe­ F1 22,0 8.9 4.1 2.3 ten till antalet mandagar än till antalet F2 14.9 11,9 13.6 6.1 individer med mycket varierande tjänst­ F3 20.1 9.3 6.1 4.3 göringstider under det aktuella budget­ F4 16.6 11.0 15.0 6.8 F5 17.4 8.6 6.5 3.2 året. Av tabellen framgår även sjuk­ F6 22.1 11.7 7.9 4.1 frånvarons längd, mätt dels i procent av F7 16.5 8.4 5.4 3.2 det totala antalet mandagar utan hän­ F8 22.3 11.7 11.9 7.6 syn till typ av sjukskrivning, dels i form F10 12.2 6.0 5.2 2.8 F11 10.7 6.4 3.1 2.3 av procentuell utbildningsförlust. Sjuk­ F12 16.4 10.2 11 .3 5.0 skrivning i grupp 1 räknas som förlust F13 28.2 7.8 5.3 4.5 av 30 proc av motsvarande utbildnings­ F14 16.4 9.5 8.6 3.7 tid, sjukskrivning i grupp 2 som 50 proc F15 18.3 9.4 5.5 3.1 F16 18.5' 7.9' 7.2 3.3 samt sjukskrivning förläggningen, F17 29.6 16.5 20.1 9.3 F18 14.6 8.3 7.4 4.4 F21 11 .7 5.0 10.5 5.2 ... .. ...... ..... " " , ... .. Flygvapnet 18.4 9.3 8.5 4.4 Armen·· 28.2 14.3 11.9 5.8 Marinen 23.0 11 .9 11.0 5.6 sj"kvård savdelningcn för F16 och F20 A rmen u lOm Ing 1, vad gäller sju kfrånvMo (Ing 1 har ol'imligt långa sjukskriv ­ ningstider pga redovisningslekniska fel). 6 • Samhället av idag minskar människans hemmet, på militärt eller civilt sjukhus som 100 proc utbildningsförlust. Av tabell A framgår, att variationerna i sjuklighet hos de värnpliktiga var be­ tolerans tydande mellan de enskilda flygflottil­ jerna. Vidare framgår, att den genom­ snittliga sjukligheten mätt på angivet för påfrestningar sätt var lägre inom flygvapnet än inom armen och marinen. I tabell B redovisas utdrag ur Riks­ . .. därf~r blir hon sjuk försäkringsverkets statistik för 1971 . För att kunna jämföras med de militära siff­ rorna har sjukligheten hos civila män angetts inte endast relaterad till antalet individer utan även till antalet man­ dvs på andra sjukdagen. Följaktligen (antal sjukpenningfall per sjukpenning­ dagar. Därvid har det civila sjukskriv­ krymper skillnaden mellan civila och försäkrad) är högst i åldersgruppen ningsäret godtyckligt satts till 330 dagar militära sjukskrivningslängder än mer. 16-19 år och minskar med stigande (kalenderåret minskat med semester­ levnadsålder. Frekvensen sjukskrivning­ perioden). Bara små skillnader .