DOCSLIB.ORG

Carl Björeman Utreder I Sin Bok Arméns Ut- Veckling Under Kalla Kriget Och Har Funnit Svar På Ovanståen- De Fråga

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Carl Björeman Utreder I Sin Bok Arméns Ut- Veckling Under Kalla Kriget Och Har Funnit Svar På Ovanståen- De Fråga fter flera år av mödosam upprustning hade Sverige vid krigsslutet 1945 en armé bestående av välutbildade och välorganiserade förband medE modern utrustning. Samtidigt kunde våra grannländer efter lika många år av krig uppvisa få förband av motsvarande kvalitet. Att Sverige även i framtiden skulle ha ett starkt försvar fastställdes genom 1948 års försvarsbeslut och armén kom härefter att uppleva en uppgångsperiod. I mitten av 1960-talet sägs denna uppgång ha nått sin kulmen. Tjugo år senare, i slutet av kalla kriget, befann sig den tidigare starka armén under kraftig nedgång, på väg mot sitt förfall. Vad var det som hade hänt? Generallöjtnant Carl Björeman utreder i sin bok arméns ut- veckling under kalla kriget och har funnit svar på ovanståen- de fråga. Hans slutsats visar på ett politiskt spel där motiven Generallöjtnant Carl Björeman till beslut i många fall var andra än de offentligt redovisade. (f. 1924) blev volontär vid Livgre- nadjärregementet (I 4) i Linköping Försvaret och det kalla kriget (FoKK) hösten 1941 och officer vid Upp- Publikation nr 43 lands regemente (I 8) i Uppsala på hösten 1949. Sedan följde trupp- tjänst i olika befattningar vid Jämt- lands fältjägarregemente (I 5) i Öst- ersund, Hälsinge regemente (I 14) i Gävle och Norrbottens regemente Carl Björeman (I 19) i Boden. Efter trupptjänsten följde tjänster som stabsofficer i militärområdesstaber i sju år och i försvarsstaben i tio år med slutbe- fattning som militärbefälhavare i Södra militärområdet 1984–1988. Carl Björeman har även varit en flitig debattör på det försvars- och säkerhetspolitiska området. isbn 978-91-86837-54-9 fter flera år av mödosam upprustning hade Sverige vid krigsslutet 1945 en armé bestående av välutbildade och välorganiserade förband medE modern utrustning. Samtidigt kunde våra grannländer efter lika många år av krig uppvisa få förband av motsvarande kvalitet. Att Sverige även i framtiden skulle ha ett starkt försvar fastställdes genom 1948 års försvarsbeslut och armén kom härefter att uppleva en uppgångsperiod. I mitten av 1960-talet sägs denna uppgång ha nått sin kulmen. Tjugo år senare, i slutet av kalla kriget, befann sig den tidigare starka armén under kraftig nedgång, på väg mot sitt förfall. Vad var det som hade hänt? Generallöjtnant Carl Björeman utreder i sin bok arméns ut- veckling under kalla kriget och har funnit svar på ovanståen- de fråga. Hans slutsats visar på ett politiskt spel där motiven Generallöjtnant Carl Björeman till beslut i många fall var andra än de offentligt redovisade. (f. 1924) blev volontär vid Livgre- nadjärregementet (I 4) i Linköping Försvaret och det kalla kriget (FoKK) hösten 1941 och officer vid Upp- Publikation nr 43 lands regemente (I 8) i Uppsala på hösten 1949. Sedan följde trupp- tjänst i olika befattningar vid Jämt- lands fältjägarregemente (I 5) i Öst- ersund, Hälsinge regemente (I 14) i Gävle och Norrbottens regemente Carl Björeman (I 19) i Boden. Efter trupptjänsten följde tjänster som stabsofficer i militärområdesstaber i sju år och i försvarsstaben i tio år med slutbe- fattning som militärbefälhavare i Södra militärområdet 1984–1988. Carl Björeman har även varit en flitig debattör på det försvars- och säkerhetspolitiska området. isbn 978-91-86837-54-9 Var vi redo? Svenska armén under kalla kriget av Carl Björeman Under min tid som chef för Krigsarkivets forskningsbibliotek hade jag ofta besök av en reslig, stilig och vältränad gentleman. Han hade alltid någon anekdot på läpparna och kommenterade friskt pågåen- de skeenden i den försvarspolitiska och säkerhetspolitiska debatten. Han var – och är onekligen en frisk fläkt som det var intressant att lära känna. Det var generallöjtnant Carl Björeman, aldrig ointressant och en flitig debattör med en vass penna och likaledes vass tunga. I Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek har Carl Björeman begåvat oss i SMB med ett par böcker om svensk försvarspolitik, skrivna med bett i sann Björeman-anda. Det glädjer mig nu att kunna överlämna ge- neralens senaste bok, Var vi redo? Jag är övertygad om att den faller dig på läppen och kommer att ge dig unika inblickar i hur svensk för- svarspolitik har formats. Margareta Beckman Ledamot av stiftelsen SMB:s styrelse, tidigare chef för Krigsarkivets forskningsbibliotek 1 Var vi redo? Svenska armén under kalla kriget av Carl Björeman Utgiven av Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag i samarbete med forskningsprogrammet Försvaret och det kalla kriget (FoKK). Publikation nr 43 ISSN: 1652-5388 www.smb.nu Copyright © Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag och författaren, 2013 Redaktör: Simon Olsson Kartor: Samuel Svärd Formgivning (inlaga): Ola Norén, Luleå Grafiska Formgivning (omslag): Stig Ahlstrand Omslagsfoto: Fst/Info, Krigsarkivet Tryck: Bookwell Oy, Finland 2013 ISBN: 978-91-86837-54-9 2 Innehållsförteckning Förord ...................................................................................................................... 5 Författarens förord .............................................................................................. 7 1. Allmänpolitisk bakgrund ........................................................................... 9 2. Frågeställningar ........................................................................................... 19 3. Läget i armén vid kalla krigets början ................................................. 25 4. Ett försvar utan luckor .............................................................................. 41 4.1 Förhoppningar om en ljus framtid ............................................... 41 4.2 Arméns utvecklingsmöjligheter stryps .......................................44 5. Armén och arméstridskrafterna i mitten av 1960-talet och början av 1970-talet ............................................................................ 63 5.1 Resultatet av arméns organisations- och utbildningsverksamhet ............................................................. 63 5.2 Arméns krigsförband i mitten på 1960-talet och början av 1970-talet ....................................................................68 6. Tvetydig politisk styrning ........................................................................ 95 7. Kraftlösa militära reaktioner..................................................................119 8. Läget i armén i slutet av kalla kriget ................................................... 143 9. Varför blev det som det blev med den svenska armén under kalla kriget? ...................................................... 151 9.1 Motiv till snabb tillväxt intill mitten av 1960-talet ................. 151 9.2 Svar på i förväg ställda frågor ........................................................153 9.3 Statsmakternas och militärledningens värderingar och åtgärder med konsekvenser för arméns och arméstrids- krafternas utveckling under kalla kriget ................................... 159 10. Sammanfattning ........................................................................................169 Källor och litteratur .........................................................................................175 3 Tack! Forskningsprojektet Försvaret och det kalla kriget (FoKK) är ett fri- stående forskningsprojekt under ledning av professor Kent Zetter- berg, FHS. I dess ledningsgrupp finns representanter för Försvarshög­­­­skolan (FHS), Kungl Krigsvetenskapsakademien (KKrVA) och Kungl Ör- logs manna sällskapet (KÖMS). FoKK har sedan 2007 fått ett långsiktigt stöd av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW), för vilket vi framför ett varmt tack. Författaren tillägnar boken alla de som under kalla kriget lojalt arbetade i armén i god tro om att överheten skulle leda dem rätt. 4 Förord Carl Björeman har under senare år genomfört en omfattande forsk- ning om det svenska försvarets utveckling från 1930-talet fram till idag. Det är en imponerande prestation och han stödjer sig på ett rikt källormaterial. Björeman har i sina böcker varit kritisk till det svens- ka försvarets utveckling efter andra världskriget. Han har sökt rötter- na till denna utveckling i bristen på en långsiktig plan och strategi för stridskrafterna och i försvarsindustrins särställning, där särskilt flyg- industrin har prioriterats. Till detta kom en rad strukturella problem med den stora Krigs-/Försvarsmakten, särskilt armén, som inte rät- tades till under kalla kriget. Resultatet blev en systemkollaps när det stora mobiliseringsförsva- ret avvecklades efter försvarsbeslutet 2000. Det nya insatsförsvaret är främst till för internationella insatser och av en föga imponerande storlek och förmåga. Ambitionen att klara det nationella försvaret har varit nästan helt borta från de svenska försvarsbesluten under en lång så kallad strategisk paus, men har på senare år börjat komma tillbaka i debatt och politik. Verkligheten har på nytt gjort sig påmind, bland annat genom Rysslands utökade militär förmåga. Sverige har även gjort sig av med sitt totalförsvar. Inom detta sam- verkade Försvarsmakten och hela samhället till skydd för territoriet, befolkningen och produktionen. Även stormakterna var imponerande av det svenska totalförsvaret. I dag börjar Sverige återuppbygga delar av detta totalförsvar, till stora kostnader och tempoförluster. De kort- siktiga försvarsbesluten från 1996, med växlande inriktning, har varit något av en svensk nationalekonomisk katastrof. Anslagen kunde ha använts bättre genom en systematisk uppbyggnad av ett nytt totalför- svar på det gamlas grund. Sverige har kastat försvarsmiljarder i sjön på avvecklingar av fungerande system och experiment
Load more

Recommended publications
  • Namn Att Minnas
    Namn att minnas Stig Synnergren Stig Synnergren är Sveriges förste socialde­ Stig Synnergren må alltså vara mer eller mokratiske överbefälhavare. Till hans heder mindre socialdemokrat, men någon politisk ge­ skall genast sägas att han inte blev överbefäl• neral är han inte. Hans sakliga kompetens för havare i sin egenskap av partiboksinnehavare. befattningen som öB är oomtvistad - låt vara När allt kommer omkring har han i själva att man kanske på ett tidigare stadium trodde verket ingen partibok. Han har bara vid flera att han snarare skulle sluta sin karriär som ar­ tillfällen uttalat att det parti, vars allmänna mechef. Denna karriär har redan hunnit bli le­ politiska värderingar kommer hans egna när• gendarisk. Synnergren har avancerat från kap­ mast är socialdemokratin. ten till öB på tolv år. På fem år avancerade Man kan för övrigt ha anledning att fråga han från kapten till generalmajor och passe­ sig om dessa uttalanden alltjämt äger giltig­ rade då 208 överstar och överstelöjtnanter! het. Synnergrens lojalitet mot socialdemokra­ När han år 1962 utnämndes till armestabs­ tin har satts på hårda prov till följd av den chef var han med sina 47 år vår yngste gene­ socialdemokratiska regeringens illojalitet mot ral. Synnergren, när den ställde honom inför ett Men låt oss börja från början. Stig Gustaf fullbordat faktum beträffande officerslockou­ Eugen Synnergren är med liv och själ norr­ tcn. Det har gått rykten om att Synnergren länning, närmare bestämt norrbottning. Hans övervägde att ställa sin plats till förfogande far var lokförare och socialdemokratisk stads­ som protest mot regeringens huvudlösa åtgärd fullmäktig i Boden - där modern f ö var so­ och att endast den omständigheten att lock­ cialdemokratisk ledamot av barnavårdsnämn• outen avblåstes förmått honom att kvarstå.
    [Show full text]
  • ÖB Som Högste Lobbyist
    KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT ÖB som högste lobbyist av redaktör Olof Santesson Magnus Hjort: ”Nationens livsfråga” – Propaganda och upplysning i försvarets tjänst 1944-1963, Santérus förlag, Tallinn 2004. akkunskapen fanns hos militären, lationerna mellan de politiska organen och och den måste absolut nå ut till all- förvaltningen, d v s den civila kontrollen Smänheten. Nej, i Grå huset intrige- över försvaret. Avhandlingen konstrueras rade man mot regeringen. Det är två synsätt utifrån vad Hjort kallar kontroll-autono- hämtade från det kalla krigets första tid, miproblemet, i sin renodlade form således när kampen ännu stod kring en substan- två idealtyper. tiell svensk krigsmakt på beredskapens Författaren tar avstamp i 1944-1945 års grund. upplysningsutredning, i vilken utredarna Över en av stridbara herrar präglad försökte få ett fast grepp om privata orga- period, som i våra dagars krympta militär- nisationer, samtidigt som dåvarande över- tillvaro ter sig besynnerligt avlägsen, har befälhavaren Helge Jung försökte, men Magnus Hjort med Nationens livsfråga misslyckades, att centralisera all infor- spritt delvis nytt ljus. Sin avhandling i mationsverksamhet inom försvaret. Men ämnet historia försvarade han vid en det var heller inte tal om att statsmakterna disputation hösten 2004 med akademile- borde kontrollera eller styra den militära damoten, professor Kent Zetterberg vid förvaltningens utåtriktade verksamhet. Försvarshögskolan, som opponent. Det vetenskapliga angreppssättet i Författaren utgår från
    [Show full text]
  • Nils Swedlund Nils Swedlunds Arkiv, Kra
    542 swedlund, nils som gymnastiklärare vid högre flicksko- rar: majoren Nils Gustaf S (se ovan) o Ellen lan, där hon introducerade den nya sporten Anna Elisabeth Reuterskiöld. Studentex ”med stormande bifall av både flickor och vid Gävle h a l 16 maj 17, elev vid officers- gossar, kvinnor och män”. S framstår som aspirantskolan i Karlsborg 18 okt 17–10 maj en öppen person. Under vistelsen i USA be- 18, inskr vid kadettutbildn vid Karlberg sökte hon kväkarnas möten och hon intres- 21 okt 18, officersex 18 dec 19, fänrik vid serade sig likaså tidigt för vegetarianism. S Hälsinge reg (I 14) 31 dec 19, studier i Gre- tog även med inspiration från Vita bandet noble, Frankrike febr–april 20, tjänstg som initiativ till att samla kvinnor från olika ar- daglöjtn vid I 14 från 1 maj 20, avd:chef vid betsplatser till regelbundna symöten och ge I 14:s korpral- o furirskola 1 maj–21 juni 20, dem möjlighet att bo på vilohem, en akti- plutonchef från 26 juni 20, lärare i signal- vitet som 1922 institutionaliserades i Gefle utbildn 30 april 21, chef 28 maj 21, allt vid stugförening. S var dess ordförande till året I 14:s korpral- o furirskola, plutonchef vid före sin död. Norrbottens reg (I 19) 13 sept 20–27 mars 21, underlöjtn vid I 14 årsskiftet 21/22, in- Källor o litt: Allmänt: Swedlundska arkivet, RA. tendentsaspirant 13 okt 23–14 okt 25, tf re- Nils Nilsson o Nils S: Bouppteckn:ar, Gävle rådhus- gementsintendent vid Norrlands trängkår rätt FIIa:49 nr 57 o FIIa:65 nr 108, HLA.
    [Show full text]
  • Sjövå.Sendet
    TIDSKRIFT I SJÖVÅ.SENDET 177 1 ME D FÖRSTÅN D OCH STYRKA UTGES AV KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET N:r 1 2002 TIDSKRIFT I SJÖVÄSENDET FÖRSTA UTGIVNINGSÅR 1836 KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET TIDSKRIFT I KARLSKRONA POSTGIRO 125 17 - 9 BANKGIRO 446-3220 Redaktör och ansvarig utgivare: Kommendörkapten LARS WIGERT, Pilgatan 5 A, 352 36 Växjö. Telefon: 0470-212 45, alt. 070-582 6385, c-mail: [email protected]. Kungl. Örlogsmannasällskapets postadress: Box 13025, 103 01 Stockholm. Annonser: MARGARET A JOHANSSON, Mälby l, 148 95 Mus kö, Telefon: 08-500 454 76, Telefax 08-500 456 79. Ekonomi och prenumerationer: Kommendör 1.gr JAN BRING, Kantatvägen 27, 13140 Nacka, Telefon: 08-716 73 38, Telefax: 08-466 97 92. Tidskrift i Sjöväsendet utkommer i regel med 4 häften per år. Prenumerationspris 150 kronor per år inom Sverige, 200 kr utrikes. Prenumeration sker endast genom att avgiften insätts på post­ girokonto 125 17-9. Inbetalningskort utsänds med fö rsta häftet årligen. Införda artiklar, recensioner, o dyl honoreras med c: a 50 kronor per sida. För införd artikel. som av KÖMS anses särskilt förtjänt, kan fö rfattaren belönas med sällska• pets medalj och/eller penningpris. Bestämmelser för Kungl. Örlogsmannasällskapets tävlingsskrifter återfinns i häftena nr l och 4. Innehåll nr 1/02 Meddelande .......................................................................................................................... 3 Socialistiska amiraler - Iakttagelser rörande amiralsutnämningarna i Osttyskland ... 5 Av Klaus-Richard Böhme Tre år som Generalinspektör
    [Show full text]
  • Förnyelse Eller Förfall? Svenska Försvaret Efter Kalla Krigets Slut
    Förnyelse eller förfall? Förnyelse Det svenska försvarets omstrukturering efter det kalla krigets slut är en av de största omvandlingarna av offentlig verksamhet i Sveriges historia. Den försvarsmakt vi har idag Förnyelse har inte mycket gemensamt med den Sverige hade under 1960- och 1970-talen. Ändå har omvandlingen skett utan särskilt mycket debatt. Kastades barnet ut med badvattnet, när försvaret skulle anpassas till nya säkerhetspolitiska eller förutsättningar och nya ekonomiska krav ställdes? Under vittnesseminariet ”Förnyelse eller förfall?”, som redovisas i sin helhet i denna skrift, diskuterades försvarets förfall? omvandling med fyra huvudaktörer i svensk försvarspolitik, Svenska försvaret efter kalla krigets slut bland andra före detta överbefälhavaren Owe Wiktorin och före detta försvarsministern Björn von Sydow. Fredrik Eriksson (red.) Fredrik Eriksson (red.) Fredrik Södertörns högskola Biblioteket [email protected] SE-141 89 Huddinge www.sh.se/publications Samtidshistoriska frågor 25 Förnyelse eller förfall? Svenska försvaret efter kalla krigets slut Fredrik Eriksson (red.) Samtidshistoriska frågor 25 Samtidshistoriska institutet Södertörns högskola SE-141 89 Huddinge [email protected] www.sh.se/shi © Författarna och Samtidshistoriska institutet, Södertörns högskola Omslagsbilder: Militära måltavlor, Armémuseum. Framsida: föremålsnummer AM.121974. Baksida: föremålsnummer AM.121964. Omslag: Jonathan Robson Formgivning: Per Lindblom & Jonathan Robson Tryck: E-print, Stockholm 2013 Samtidshistoriska frågor nr 25 ISSN: 1650-450X ISBN:
    [Show full text]
  • Computing and Operational Command in the Swedish Armed Forces, 1966–1989 Johan Gribbe
    Controlling the Battlefield: Computing and Operational Command in the Swedish Armed Forces, 1966–1989 Johan Gribbe To cite this version: Johan Gribbe. Controlling the Battlefield: Computing and Operational Command in the Swedish Armed Forces, 1966–1989. 3rd History of Nordic Computing (HiNC), Oct 2010, Stockholm, Sweden. pp.22-27, 10.1007/978-3-642-23315-9_3. hal-01564619 HAL Id: hal-01564619 https://hal.inria.fr/hal-01564619 Submitted on 19 Jul 2017 HAL is a multi-disciplinary open access L’archive ouverte pluridisciplinaire HAL, est archive for the deposit and dissemination of sci- destinée au dépôt et à la diffusion de documents entific research documents, whether they are pub- scientifiques de niveau recherche, publiés ou non, lished or not. The documents may come from émanant des établissements d’enseignement et de teaching and research institutions in France or recherche français ou étrangers, des laboratoires abroad, or from public or private research centers. publics ou privés. Distributed under a Creative Commons Attribution| 4.0 International License Controlling the Battlefield: Computing and Operational Command in the Swedish Armed Forces, 1966−1989 Johan Gribbe Div. of History of Science and Technology, KTH 100 44 Stockholm, Sweden [email protected] Abstract. In the late 1960s, the Swedish Defence Staff initiated the development of a computerized command and control system that was later to be known as the LEO-system. From the mid-1970s to 1989, more than two hundred million SEK were spent on the project, which involved private computer consultants and with military staff officers acting as project leaders and customers.
    [Show full text]
  • Baltic Security and Defence Review 2013
    Baltic Security and Defence Review ________________________________________________________ Volume 15, Issue 2 2013 Baltic Security and Defence Review is the bi-annual publication of the Baltic Defence College © 2013, Baltic Defence College, All rights reserved ISSN 1736-3772 (print) 1736-3780 (online) Editorial Board Editor: Dr. James S. Corum, Dean, Baltic Defence College Deputy editor Mr. James Rogers, Baltic Defence College Harold E. Raugh, Jr., Ph.D. Command Historian, V Corps Lt. Col. John Andreas Olsen PhD, Norwegian Air Force, Dean, Norwegian Defence University College Dr. Augustine Meaher, Department of Political and Strategic Studies, Baltic Defence College Dr. Hannu Kari, Finnish National Defence University Dr. Maja Ericksson, Swedish National Defence Academy Erik Mannik, International Centre for Defence Studies Dr. Olaf Mertelsmann, Tartu University Dr. Margarita Seselgyte, Vilnius University Lithuania Dr. Zaneta Ozolina, University of Latvia Layout: Oliver Toots Cover and print: www.ecoprint.ee Electronic version of the Baltic Security and Defence Review can be accessed on the website of the Baltic Defence College at www.bdcol.ee All articles of the Baltic Security and Defence Review are also available through the International Relations and Security Network (ISN) at www.isn.ethz.ch All inquiries should be made to the Baltic Defence College, Riia 12, 51013 Tartu, Estonia, ph: +372 717 6000, fax: +372 717 6050, e-mail: [email protected] Disclaimer: The Baltic Defence College publishes the Baltic Security and Defence Review as
    [Show full text]
  • Summaries © Scandia 2008 © Scandia 2008
    © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se Summaries © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se Ulf Telernan History and Language History Language is a biological and social phenomenon. The structure of the human brain defines the limits of what can be a grammatical or a lexical rule of a language. But how a specific language emerges and changes within the biologically given boundaries is a sociohistorical process, and it should be understood and explained as such. The link between history on one hand and the grammar or the lexicon of a language on the other is the use of the language in spoken and written communication, the pro- duction of texts. Through texts history is influenced by language: the language available makes it easier to say some things than others. Through texts the rules of a language are influenced by history: the verbal interaction between people confirms or challenges the linguistic rules in force. This article is about the latter kind of influence or determination. The way we talk is only partly dependent upon current conventions: superordinate maxims of communication makes it possible, practical or necessary to deviate from the norms. What we say - or write - is therefore full of ellipses, expansions (metaphors, expanded meanings of words), borrowings and even errors etc. Some of these deviations or expansions are taken over by other language users and conventionalized as parts of the common system of grammatical and lexical rules. A couple of quite general motive forces lie behind the conventionalization of individual communicative solutions, e.g.
    [Show full text]
  • Aktuellt Och Histo'riskt
    AKTUELLT OCH HISTO'RISKT MED DELANDEN FRÄN MILITKRHISTORISKA AVDELNINGEN VID KU NGL. MILITARHö INNEHÅLL Förord . 3 ARNE STADE: Carl X Gustafs brev till drottning Hedvig Eleonora . 5 MAGNUS HAMM AR: Ett hundra år brittisk maritim strategi 1867- 1967 . 23 AR VID CR O NE NB ER G: Värnpliktens vänner och lantmannapartiet . 65 THEDE PALM: Från borggårdskrisens tid. Några anteckningar av general J Akerman . 77 K. J. M I K OLA: Finlands försvarsmakt 50 år . 91 GUNNAR BARKE: "De sejlede Vandet tyndt i 0resund" . 141 BÖRJE FUR TE NB ACH: Historik över Sveriges militära beredskap 1939 -1945 ................................ 159 Redigerad av NILS PALMSTIER NA och BENGT HOLTZE Utgiven med stöd av Delegationen för militärhistorisk forskning Kristianstads Länstryckeri, Kristianstad 1968 FÖRORD Den femtonde årgången av "Aktuellt och Historiskt", som inne­ håller sex uppsatser, överlämnas härmed. Militärhistorikern, fil dr Arne Stade kommenterar Carl X Gustaf som brevskrivare och framlägger ett antal brev från denne till drott­ ning Hedvig Eleonora. Då konungens brev är synnerligen svåra att läsa, har det ansetts vara motiverat att publicera dessa tolkningar. I en posthum uppsats av kommendör Magnus Hammar diskuteras brittisk maritim strategi under de senaste hundra åren. Kapten Arvid Cronenberg tar sedan upp frågan om förhållandet mellan lantmannapartiet och föreningen Värnpliktens Vänner under försvarsdebatterna i mitten av 1870-talet. Forskningschefen, fil dr Thede Palm publicerar några anteck­ ningar om borggårdskrisen 1914 av general Jochum Akerman, ned­ skrivna i anslutning till publiceringen av professor Axel Brusewitz bok "Kungamakt, herremakt, folkmakt" (Sthlm 1951). Överste K J Mikola, chef för Anstalten för krigshistorisk forsk­ ning, Helsingfors, redogör i anslutning till 50-års minnet av repu­ bliken Finlands självständighet för den finska försvarsmaktens ut­ veckling 1918-1968.
    [Show full text]
  • Flygvapennytt 1973-3
    a E e ~rcrl k h "'·D_. · I ~.,a =v- errg .!l r~ e>; f se www.ae . / / / / Första-sldes-bllden: Kung Gustaf VI Adolf vid sin 9O-årsdag 1972, förevigad av fotograf LENNART NILSSON. - Sid. 2-3 och 34-35 har med några minnesbilder från 1910 fram till 1973 ägnats den bort­ gångne, folkkäre konungen, som tillika var FV:s högste chef. - Red. har försökt tolka Majestätets sista önskan och har därför givit bild­ kavalkaden en t jus inramning med få kommentarer. - Sista-sldes­ bilden: Ett "Team-Viggen"-kollage som puff för nr 4173, "Viggens vardag". • innehåll In memoriam 2-3 Innehållsförteckning 4 Ledare: Några- hälsningsord, 1973-10-01 5 Är värnpliktiga oftare sjuka än civila kamrater? 6-7 Temaserien nr 15; F12, del 1 8-17 Finland flyger Draken, del 1 18-19 ILUG - Torslanda-jubileet 20-21 VM i flygmilitär 5-kamp 22-24 • Ansvarig utgivare: HANS NEIJ Hänt vid förbanden m m 24-33 • Redaktionsråd: In memoriam 34-35 c FS, IFYL, ISYM, C Sek 1 + 2, C FMV-F :PC" C FS/Press, Fh' • Redaktionschef: ULF BJÖRKMAN • Redaktör: JAHN CHARLEVILLE • Ekonomichef: BERTIL LAGERWALL • Prenumeration: GUNNEL WIRIONIUS BIDRAG trAn läsekretsen välkomnas. Redak­ tionen törbehåller sig rälten all redigera allt material. - Endast " Ledaren" ger uttryck för CFV :s åsikter. ATERGIVANDE av textInnehållet I FLYGvapen-NYTT medges Nordens slörsta flyglidning: 13.500 ex. - källan önskas i så fall tydligt angiven. ADRESS: TELEFON: FLYGvapen-NYTT 08/679500 3\(ör kommer näsla nummer1 Flygstaben/Press ankn 491 104 50 Stockholm 80 el. 243 Ungefärlig Nr Manusstopp utgivningstid AB OPE-TRYCK, Ostersund 1973 I I 4 2/10 December 1/74 10/12 Februari 2 15/2 Maj 3 9/8 Oktober Prenumerationspris: 10 kr/år Nr: 3 1973 Postgironummer 31 6997-6, kassa 601 :4, Flygstaben Några hälsningsord 1 oktober 1973 id mitt tillträde som flygvapenchef vill gade önskemål skall kunna tillgodoses.
    [Show full text]
  • Aktuellt Och Historiskt
    AKTUELLT OCH HISTORISKT MEDD ELANDEN FRÅNMILITÄRH ISTORISKA AVDELNINGEN VID KUNGL MILI TÄRHÖGSKOLAN :1977' INNE HALL Förord ..........................·. _--,.:. 3 THOM AS MAGNUSSON : Motståndsrörelsernas militära roll i Skandina­ vien 1940-1945. En historiografisk studie . .. .. • .. 5 SV EN-ERI K GRI EG SM IT H: "N öytralitetsf orsvar eller forsvar mot Sverige". En undersökelse av truseloppfatningen 1905-1912, slik den kom til uttrykk i den norske haers forsvars- planer och taktiske disponering . .. .. 27 BEN GT HOLTZE: Sverige och Norge i franska diskussioner under första världskriget .............. , ... , , .. 47 ARVID CRO N ENBERG: K A Bratt och försvarsfrågan 1928-1930 97 OL OF MÖLL ER: Aktuellt och historiskt 1953-1977 Nominell systematisk förteckning över hittills i AoH publicerade bidrag . ........ , ... , . 111 TORBA CKL UND: Från artillerikasern till militärhögskola 120 Litteraturnytt. Urval av nytillkommen militärhistorisk litteratur vid militärhögskolans bibliotek ........ , , .. .. .. 123 Utgiven med stöd av Delegationen för militärhistorisk forskning Redigerad av B E R T I L S T J E R N F E L T och K L A U S - R I C H A R D B ö H M E Kristianstads Länstryckeri AB, Kristianstad 1977 FÖRORD Efterkrigstidens gerillakrig/öring, liksom andra världskrigets mot­ ståndsaktiviteter är ett aktuellt ämne. Olika uppfattningar råder om det militära värdet av dessa stridsformer utomlands och i Sverige. Fil kand Thomas Magnusson inleder med en historiografisk studie rörande den vetenskapliga debatten om motståndsrörelsernas militära roll i Skandi­ navien 1940-1945. Bl a redovisas vissa forskares försök att mera exakt fastställa de militära erfarenheterna av de danska och norska motståndsrörelsernas olika aktioner mot de tyska ockupanterna. Den norska försvarsplanläggningen åren 1905-1912 undersöks av lektor Sven-Erik Grieg Smith.
    [Show full text]
  • 2006 1 Innehåll
    HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 126:1• 2006 154 Christer Ericsson Kampen mellan regeringen och militären om försvarspropagandan 1945–1963 Magnus Hjort, ”Nationens livsfråga”. Propaganda och upplysning i försvarets tjänst 1944–1963, Diss, Stockholms universitet/Södertörns högskola, Santérus förlag, Stockholm 2004. 363 s. Magnus Hjort behandlar i sin avhandling ett tidigare outforskat ämne: kampen om kontroll och inflytande över försvarspropagandan och försvarsupplysningen i Sverige mellan krigsmakten, politikerna och olika intressegrupper. Tiden omfattar perioden från det andra världskrigets slut till det kalla krigets första och mer intensiva fas, eller åren 1944–1963. Hjort anknyter sitt forskningsläge till demo- krati-, försvars-, förvaltnings- och organisationsforskningen och preciserar sin forskningsuppgift till att röra kontroll–autonomi-problemet på försvarets område studerat genom fyra perspektiv (s 37ff): 1) den militära propagandan, 2) stats- makternas styrning av den militära propagandan, 3) de icke-statliga organisatio- nernas roll och 4) styrningen av de icke-statliga organisationerna. Kronologiskt får två statliga offentliga utredningar på området (SOU 1945:21 och SOU 1961:18) bilda ram. Denna typ av periodisering kan diskuteras men är vanligen forskningseffektiv då kommittéväsendet ofta anger konflikt- och konsen- susmönstret i politik och samhälle i skilda frågor och avsätter ett stort expert- underlag av skiftande slag. Det kan därför användas både som korrektiv och för problematisering och operationalisering av forskningsuppgiften. Kommittéväsen- det är dessutom en av landets största forskningsproducenter, vilket inte tycks vara så väl känt. Teoretiskt anknyter Magnus Hjort till två klassiska demokratiproblem, dels relationen mellan de politiska organen och förvaltningen (här: den civila kontrol- len av försvaret), dels icke-statliga organisationers inblandning i den offentliga förvaltningen (propaganda, lobbyverksamhet m m).
    [Show full text]