Namn att minnas

Stig Synnergren

Stig Synnergren är Sveriges förste socialde­ Stig Synnergren må alltså vara mer eller mokratiske överbefälhavare. Till hans heder mindre socialdemokrat, men någon politisk ge­ skall genast sägas att han inte blev överbefäl• neral är han inte. Hans sakliga kompetens för havare i sin egenskap av partiboksinnehavare. befattningen som öB är oomtvistad - låt vara När allt kommer omkring har han i själva att man kanske på ett tidigare stadium trodde verket ingen partibok. Han har bara vid flera att han snarare skulle sluta sin karriär som ar­ tillfällen uttalat att det parti, vars allmänna mechef. Denna karriär har redan hunnit bli le­ politiska värderingar kommer hans egna när• gendarisk. Synnergren har avancerat från kap­ mast är socialdemokratin. ten till öB på tolv år. På fem år avancerade Man kan för övrigt ha anledning att fråga han från kapten till generalmajor och passe­ sig om dessa uttalanden alltjämt äger giltig­ rade då 208 överstar och överstelöjtnanter! het. Synnergrens lojalitet mot socialdemokra­ När han år 1962 utnämndes till armestabs­ tin har satts på hårda prov till följd av den chef var han med sina 47 år vår yngste gene­ socialdemokratiska regeringens illojalitet mot ral. Synnergren, när den ställde honom inför ett Men låt oss börja från början. Stig Gustaf fullbordat faktum beträffande officerslockou­ Eugen Synnergren är med liv och själ norr­ tcn. Det har gått rykten om att Synnergren länning, närmare bestämt norrbottning. Hans övervägde att ställa sin plats till förfogande far var lokförare och socialdemokratisk stads­ som protest mot regeringens huvudlösa åtgärd fullmäktig i Boden - där modern f ö var so­ och att endast den omständigheten att lock­ cialdemokratisk ledamot av barnavårdsnämn• outen avblåstes förmått honom att kvarstå. den - det finns alltså ett politiskt påbrå i fa­ Skulle dessa rykten tala sanning har man miljen. Sonen Stig, som är född 1915, tog inte svårt att förstå Synnergren. Mindre än studenten i Luleå med A i fysik och a i mate­ ett halvår efter sitt tillträde som öB försattes matik och kemi. Han prövade in på Tekniska ban i en situation, vilken för en person i hans Högskolan i och blev antagen. Han ansvarsställning måste ha upplevts som näst• hade ingen tanke på att bli officer. Hur kom intill outhärdlig. Varslet om en officerslockout det sig att han ändrade uppfattning? Han kan - som ju betyder att en regering avsiktligt för• ge ett exakt svar; han vet precis när vändpunk• sätter det egna landets försvar ur stridbart ten i hans liv inträffade. Det var en höstdag skick- gjorde inte bara Sverige till åtlöje över 1936 under Berlinolympiaden, i vilken Syn­ hela världen. Konsekvenserna var allvarligare nergren deltog som medlem av den svenska än så. Som Synnergren själv uttryckte saken gymnastiktruppen - spänstig som få har han skulle en lockout kunna medföra dels att till­ alltid varit. Upplevelsen av om­ tron till vårt försvar och vår försvarsvilja mins­ given av Tredje rikets hela hotfulla paramili­ kar i utlandet, vilket rubbar grundvalarna för tära prakt kom unge Synnergren att ändra vår säkerhetspolitik, dels att beredskap och val av levnadsbana. Liksom så många av sina utbildning inom krigsmakten lider svårt av­ jämnåriga fick han en stark känsla av att ett bräck. Regeringen lät emellertid varsla om nytt världskrig var överhängande. Han tog lockout innan den överhuvudtaget tänkt ige­ tillbaka sin ansökan till Teknis, bestämde sig nom dessa problem och överlät åt ÖB - som för att bli officer på stat och samma år som underrättades först kl. 18 samma dag beslutet det nya världskriget utbröt gick han ut etta fattades - att ta konsekvenserna. från Karlberg. Mot denna bakgrund ville det nog till att Synnergren blev som sig borde fänrik vid lockouten inte blev av för att samarbetet mel­ I 19 i Boden. Större delen av krigsåren till­ lan försvarsledning och regering skulle kunna bragte han med skidlöparbataljonen i Kiru­ fortgå utan en öppen schism. na; skidlöpning är alltsedan barndomen hans 218

favoritsport och han älskar fjällnaturen - rare var det väl att man ansåg den mera bril· han tillhör inom parentes sagt sedan länge j ante Almgren som den besvärligare samarbets­ Turistföreningens styrelse. För sin fjällvana partnern av de två. I någon mån kanske man och sina fjällkunskaper fick han användning kan dra en parallell mellan detta val och va­ inte minst när han efter ett kort mellanspel let mellan Carl August Ehrensvärd och Nils som kadettofficer på Karlberg år 1944 blev Swedlund, när ÖB-posten skulle besättas 1951 evakueringschef i och såsom sådan och regeringen som bekant föredrog Swedlund. fick ansvaret för omhändertagandet av de Under alla förhållanden dröjde det som norska flyktingarna. Efter att ha genomgått framgått inte länge förrän Synnergrens samar­ Krigshögskolan blev han i vederbörlig ord­ betsvilja blev tänjd intill bristningsgränsen. ning generalstabsaspirant och generalstabskap­ Och den omständigheten att han ·anses lät• ten för att år 1957 utnämnas till major och tare att samarbeta med än Almgren, vars skar­ chef för armestabens taktikavdelning. Tre år pa och kritiska intellekt ofta oroat försvarsde• senare blev han överstelöjtnant på I l och ef­ partementet, får ingalunda tolkas så att han ter ytterligare två år överste och chef för I 21 skulle vara osjälvständig. Långt därifrån - i Sollefteå. Den befattningen hann han nätt Synnergren är en utomordentligt målmedve• och jämt tillträda innan han utnämndes till ten och handlingskraftig personlighet och han armestabschef - han hade de facto inte fått torde få maximal användning för dessa egen­ sin överstefullmakt, när han utnämndes till skaper när det gäller att trots oavbrutet ur­ generalmajor. Han hoppade alltså, kan man holkade försvarsanslag i möjligaste mån bi­ säga, direkt från överstelöjtnant upp i gene­ behålla krigsmaktens effektivitet. ralsgraden. Stig Synnergren är en öppen, utåtriktad, Hittills hade Synnergrens karriär varit ut­ glad och vänlig kraftkarl som med stor frej­ präglat armebetonad men i och med att han dighet och framgång fört försvarets talan både år 1967 utsågs till generallöjtnant och chef för inför politikerna och den stora allmänheten. försvarsstaben öppnade sig nya möjligheter. Han har en gång förklarat att den militära be· Och när hans två år äldre medtävlare om fattning han trivts bäst med var kompaniche· ÖB-posten generallöjtnant fens men att. döma av de förmånliga anbud år 1969 utnämndes till armechef kunde valet från näringslivet han avvisat, tycks han trivas mell:an dem bägge redan i realiteten anses av­ rätt väl också med att vara vad som brukar gjort till Synnergrens förmån. Bekräftelsen kallas verkställande direktör i AB Sveriges kom genom konseljbeslut i januari 1970 och Krigsmakt. Med sin årsomsättning på 5 mil­ den l oktober samma år tillträdde han befatt­ jarder hör det onekligen till våra större före• ningen som och ÖB. tag. Inte minst med tanke på dagens politis­ Den tämligen obetydliga åldersskillnaden ka situation får man vara tacksam att det mellan Almgren och Synnergren var nog knap­ har en gammal fjällräv i toppen. past utslagsgivande för regeringens beslut, sna- GU