Det Grå Brödraskapet. En Berättelse Om IB. Del 1

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Det Grå Brödraskapet. En Berättelse Om IB. Del 1 Förord Säkerhetstjänstkommissionen tillkom vid en tidpunkt då olika fors- kare, framför allt historiker och statsvetare, inlett arbeten med projekt som låg nära kommissionens uppdrag. Flera av dessa projekt hade påbörjats inom ramen för det forskningsprogram om svensk militär underrättelse- och säkerhetstjänst som Humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet på regeringens uppdrag utlyst i februari 1998. Genom att anställa några av forskarna som experter kunde kommissionen tillgodogöra sig deras kunskaper och kompetens och ge dem möjlighet att arbeta med fri tillgång till det relevanta källmaterialet. Resultatet av deras arbete publiceras som bilagor till kommissionens betänkande. Rapporterna har föredragits för och diskuterats i kommissionen. Författarna svarar dock själva för sakinnehållet. Det är med andra ord respektive författares analyser, tolkningar och slutsatser som presenteras i rapporterna. Vidare publiceras som bilagor till kommissionens betänkande ett antal rapporter som författats inom kommissionens sekretariat och av enskilda kommissionsledamöter. Gunnar Brodin Ordförande i Säkerhetstjänstkommissionen Innehåll Förkortningar .....................................................................13 1 Inledning...................................................................17 1.1 Varför IB? .................................................................................17 1.2 Att utforska IB .........................................................................17 1.3 Begrepp och definitioner .........................................................20 1.4 Särskilda frågeställningar och utgångspunkter.......................21 1.5 Innehåll .....................................................................................22 2 Debatten om IB..........................................................25 2.1 Inledning...................................................................................25 2.2 FiB/Kulturfront nr 9 den 3 maj 1973......................................27 2.3 De första kommentarerna........................................................27 2.4 Riksdagsdebatt om IB den 18 maj 1973..................................29 2.5 Stig Synnergren intervjuas i DN den 2 november 1973.........31 2.6 Olof Palme framträder i massmedia den 4 november 1973...32 2.7 Sven Anderssons tal inför Stockholms arbetarekommun den 6 november 1973 ...............................................................34 2.8 Riksdagens allmänpolitiska debatt den 7 november 1973 .....36 2.9 Försvarsutskottets IB-utredning, december 1973..................37 5 Innehåll SOU 2002:92 2.10 IB och Försvarsutskottets betänkande debatteras i riksdagen den 14 december 1973 ............................................ 41 2.11 TV-programmet ”Folkhemmets hemligfolk”, våren 1974.... 43 2.12 JO:s IB-utredning 1975........................................................... 43 2.13 1974 års underrättelseutredning (SOU 1976:19) .................. 45 2.14 Sjukhusaffären i Göteborg 1975 ............................................. 45 2.15 Avslöjanden i massmedia och böcker..................................... 47 2.16 Försvarets Underrättelsenämnds (FUN) IB-utredning 1998 .......................................................................................... 53 2.17 Avslutning................................................................................ 55 3 Offentlig debatt och dolda samtal 1945–1952 ..............57 3.1 Inledning .................................................................................. 57 3.2 Poliser, militärer och politiker söker en lösning.................... 58 3.3 CFF inleder kampanjen mot den femte kolonnen ................ 71 3.4 Fortsatta militära framstötar, riksdagsdebatter och andra debatter .......................................................................... 75 3.5 Enbomsligan avslöjas – nya debatter...................................... 80 3.6 CFF – angiverimetoder inom upplysningskampanjen .......... 85 3.7 Något om kommunismen som hotbild.................................. 88 3.8 Avslutning................................................................................ 90 4 Birger Elmér och hans nätverk......................................93 4.1 Inledning .................................................................................. 93 4.2 Mannen från Jönköping .......................................................... 93 4.3 Några papper i Torsten Nilssons skrivbordslåda .................. 96 4.4 Fst/U 1953–1957: Arkivchefen Elmér och socialdemokraterna................................................................ 102 4.5 Elmér och Thede Palm .......................................................... 103 6 SOU 2002:92 Innehåll 4.6 Elmér och ryttmästaren Berendt...........................................104 4.7 Frågan om kontaktmannaregistret........................................106 4.8 Elmérs kontakter med SSU i atomvapenfrågan 1957...........107 4.9 Socialdemokratiska motiv för medverkan i övervakningen.........................................................................110 4.10 Slutsatser.................................................................................116 5 Grupp B..................................................................119 5.1 Inledning – år 1957 – slutet av början...................................119 5.2 Industriskyddskommittén 1957............................................120 5.3 Förslaget att bygga ut Fst/In.................................................123 5.4 Besöket från USA...................................................................130 5.5 Grudemarks ”hemarbete” – ett skri efter upplysningar.......133 5.6 Reaktionen inom statspolisen ...............................................138 5.7 Grupp B utvecklas och diskussionerna med statspolisen fortsätter .................................................................................139 5.8 Rapporteringen till statspolisen – källa ”Erik” .....................151 5.9 Karl-Erik Pettersson och hans kontakter .............................153 5.10 Grupp B – en detalj bland flera inom Fst/In ........................157 5.11 Hotbildens relevans................................................................159 6 Grupp B 1961–1965: Verksamhet och organisatorisk ställning ..................................................................161 6.1 Inledning.................................................................................161 6.2 Verksamhetens inriktning i början av 1960-talet .................161 6.3 Personalen...............................................................................170 6.4 ÖB, försvarsstaben och Grupp B ..........................................170 6.4.1 Överbefälhavaren ........................................................170 6.4.2 Försvarsstaben och styrningen av Grupp B ..............171 7 Innehåll SOU 2002:92 6.5 Förändringarna under 1962–1963; Karl-Erik Pettersson lämnar Grupp B ..................................................................... 179 6.6 Slutsatser ................................................................................ 185 7 Sammanslagningen av Grupp B och T-kontoret 1965 ...187 7.1 Bakgrunden – spelet kring Thede Palms avgång.................. 187 7.2 MSU – UB – IB – SB............................................................. 192 8 IB:s organisation 1965–1969 ....................................195 8.1 Allmänt................................................................................... 195 8.2 Omorganisationen 1968........................................................ 200 8.3 IB/03....................................................................................... 202 9 Verksamheten efter 1969 ..........................................205 9.1 Boskillnaden mellan polisen och försvaret rörande säkerhetstjänsten ................................................................... 205 9.2 Mycket väsen för ingenting?................................................. 210 9.3 1971 – Inrikesverksamheten återupptas inom IB ................ 212 9.4 Fortsatt inrikesverksamhet inom Fst/Säk............................ 215 9.5 Vem låg bakom beslutet att återuppta IB:s inrikesverksamhet? ................................................................ 217 9.6 Åren 1971–1973: Inrikesverksamhet på sparlåga................. 225 9.7 ”Forestakonferenserna” ........................................................ 228 9.8 SAP, vilda strejker och extremvänstern ............................... 233 9.9 Avslöjande och förändringar................................................. 243 9.10 Efter IB-affären 1973 – inrikesverksamhet på tomgång...... 245 9.11 Verksamheten i Göteborg..................................................... 247 9.12 Rapportering och registrering under 1970-talet .................. 250 9.13 Arbetade Paues och Elmér i själva verket för SAP? ............ 252 8 SOU 2002:92 Innehåll 9.14 Spåren efter IB ....................................................................253 10 SAP:s kontakter med säkerhetstjänsterna.................261 10.1 Inledning .............................................................................261 10.2 Partisplittringen 1917 och dess följder..............................261 10.3 Tanken på att ställa sig till statsmaktens förfogande........266 10.4 Arbetslägren och försvarsminister Skölds misstänksamhet...................................................................268 10.5 Organiserandet av SAP:s arbetsplatsombud.....................271 10.6 Det delikata.........................................................................281
Recommended publications
  • Den Socialdemokratiska Memoaren Som Retorisk Genre: Exemplen Palm, Erlander Och Persson
    ”Från mörkret stiga vi mot ljuset” Den socialdemokratiska memoaren som retorisk genre: exemplen Palm, Erlander och Persson “From Darkness We Rise Towards the Light” The Social Democratic Memoir as a Rhetoric Genre: the Examples of Palm, Erlander and Persson Magnus Gustafson Masteruppsats i litteraturvetenskap Termin: HT 2014/2015 Kurs: LV 2311 Nivå: Master Handledare: Christer Ekholm Abstract Master’s Thesis in Comparative Literature Title: ”From Darkness We Rise Towards the Light” The Social Democratic Memoir as a Rhetoric Genre: the Examples of Palm, Erlander and Persson Author: Magnus Gustafson Academic Term and Year: Autumn 2014/2015 Department: Literature, History of Ideas and Religion Supervisor: Christer Ekholm Examiner: Dag Hedman Keywords: Political Memoirs, Rhetorical Reading, August Palm, Tage Erlander, Göran Persson Although Social Democratic Memoirs comprise an extensive material, these texts have not attracted any systematic analysis as a distinct and yet varied form of textual genre. The focus in this MA-paper is the Swedish Social Democratic Memoir as a rhetoric genre. The main primary material is memoirs of the pioneer August Palm (1849–1922), the father of the nation Tage Erlander (1901–1985) and the political leader Göran Persson (1949–), published 1905, 1972–82 and 2007, respectively. The general aim is to find out what is the driving power of the memoirs and, more specifically, to shed light on the images of the party history and the history of the welfare state. The method is a comparative analysis of these texts. The overarching rhetoric of Social Democratic Memoirs relate to a general ideological theme corresponding to the progression from darkness to light.
    [Show full text]
  • The Dark Unknown History
    Ds 2014:8 The Dark Unknown History White Paper on Abuses and Rights Violations Against Roma in the 20th Century Ds 2014:8 The Dark Unknown History White Paper on Abuses and Rights Violations Against Roma in the 20th Century 2 Swedish Government Official Reports (SOU) and Ministry Publications Series (Ds) can be purchased from Fritzes' customer service. Fritzes Offentliga Publikationer are responsible for distributing copies of Swedish Government Official Reports (SOU) and Ministry publications series (Ds) for referral purposes when commissioned to do so by the Government Offices' Office for Administrative Affairs. Address for orders: Fritzes customer service 106 47 Stockholm Fax orders to: +46 (0)8-598 191 91 Order by phone: +46 (0)8-598 191 90 Email: [email protected] Internet: www.fritzes.se Svara på remiss – hur och varför. [Respond to a proposal referred for consideration – how and why.] Prime Minister's Office (SB PM 2003:2, revised 02/05/2009) – A small booklet that makes it easier for those who have to respond to a proposal referred for consideration. The booklet is free and can be downloaded or ordered from http://www.regeringen.se/ (only available in Swedish) Cover: Blomquist Annonsbyrå AB. Printed by Elanders Sverige AB Stockholm 2015 ISBN 978-91-38-24266-7 ISSN 0284-6012 3 Preface In March 2014, the then Minister for Integration Erik Ullenhag presented a White Paper entitled ‘The Dark Unknown History’. It describes an important part of Swedish history that had previously been little known. The White Paper has been very well received. Both Roma people and the majority population have shown great interest in it, as have public bodies, central government agencies and local authorities.
    [Show full text]
  • 10 Ecosy Congress
    10 TH ECOSY CONGRESS Bucharest, 31 March – 3 April 2011 th Reports of the 9 Mandate ECOSY – Young European Socialists “Talking about my generation” CONTENTS Petroula Nteledimou ECOSY President p. 3 Janna Besamusca ECOSY Secretary General p. 10 Brando Benifei Vice President p. 50 Christophe Schiltz Vice President p. 55 Kaisa Penny Vice President p. 57 Nils Hindersmann Vice President p. 60 Pedro Delgado Alves Vice President p. 62 Joan Conca Coordinator Migration and Integration network p. 65 Marianne Muona Coordinator YFJ network p. 66 Michael Heiling Coordinator Pool of Trainers p. 68 Miki Dam Larsen Coordinator Queer Network p. 70 Sandra Breiteneder Coordinator Feminist Network p. 71 Thomas Maes Coordinator Students Network p. 72 10 th ECOSY Congress 2 Held thanks to hospitality of TSD Bucharest, Romania 31 st March - 3 rd April 2011 9th Mandate reports ECOSY – Young European Socialists “Talking about my generation” Petroula Nteledimou, ECOSY President Report of activities, 16/04/2009 – 01/04/2011 - 16-19/04/2009 : ECOSY Congress , Brussels (Belgium). - 24/04/2009 : PES Leaders’ Meeting , Toulouse (France). Launch of the PES European Elections Campaign. - 25/04/2009 : SONK European Elections event , Helsinki (Finland). Speaker on behalf of ECOSY. - 03/05/2009 : PASOK Youth European Elections event , Drama (Greece). Speaker on behalf of ECOSY. - 04/05/2009 : Greek Women’s Union European Elections debate , Kavala (Greece). Speaker on behalf of ECOSY. - 07-08/05/2009 : European Youth Forum General Assembly , Brussels (Belgium). - 08/05/2009 : PES Presidency meeting , Brussels (Belgium). - 09-10/05/2009 : JS Portugal European Election debate , Lisbon (Portugal). Speaker on behalf of ECOSY.
    [Show full text]
  • Namn Att Minnas
    Namn att minnas Stig Synnergren Stig Synnergren är Sveriges förste socialde­ Stig Synnergren må alltså vara mer eller mokratiske överbefälhavare. Till hans heder mindre socialdemokrat, men någon politisk ge­ skall genast sägas att han inte blev överbefäl• neral är han inte. Hans sakliga kompetens för havare i sin egenskap av partiboksinnehavare. befattningen som öB är oomtvistad - låt vara När allt kommer omkring har han i själva att man kanske på ett tidigare stadium trodde verket ingen partibok. Han har bara vid flera att han snarare skulle sluta sin karriär som ar­ tillfällen uttalat att det parti, vars allmänna mechef. Denna karriär har redan hunnit bli le­ politiska värderingar kommer hans egna när• gendarisk. Synnergren har avancerat från kap­ mast är socialdemokratin. ten till öB på tolv år. På fem år avancerade Man kan för övrigt ha anledning att fråga han från kapten till generalmajor och passe­ sig om dessa uttalanden alltjämt äger giltig­ rade då 208 överstar och överstelöjtnanter! het. Synnergrens lojalitet mot socialdemokra­ När han år 1962 utnämndes till armestabs­ tin har satts på hårda prov till följd av den chef var han med sina 47 år vår yngste gene­ socialdemokratiska regeringens illojalitet mot ral. Synnergren, när den ställde honom inför ett Men låt oss börja från början. Stig Gustaf fullbordat faktum beträffande officerslockou­ Eugen Synnergren är med liv och själ norr­ tcn. Det har gått rykten om att Synnergren länning, närmare bestämt norrbottning. Hans övervägde att ställa sin plats till förfogande far var lokförare och socialdemokratisk stads­ som protest mot regeringens huvudlösa åtgärd fullmäktig i Boden - där modern f ö var so­ och att endast den omständigheten att lock­ cialdemokratisk ledamot av barnavårdsnämn• outen avblåstes förmått honom att kvarstå.
    [Show full text]
  • Göran Therborn
    View metadata, citation and similar papers at core.ac.uk brought to you by CORE provided by Helsingin yliopiston digitaalinen arkisto The Working Class and the Welfare State A Historical-Analytical Overview and a Little Swedish Monograph Det Nordiska I den Nordiska Arbetarrörelsen Göran Therborn Julkaisija: Helsinki. Finnish Society for Labour History and Cultural Traditions. 1986. Julkaisu: Det Nordiska I den Nordiska Arbetarrörelsen. Sarja: Papers on Labour History, 1. s. 1 – 75. ISSN 0783-005X Verkkojulkaisu: 2002 Tämä aineisto on julkaistu verkossa oikeudenhaltijoiden luvalla. Aineistoa ei saa kopioida, levittää tai saattaa muuten yleisön saataviin ilman oikeudenhaltijoiden lupaa. Aineiston verkko-osoitteeseen saa viitata vapaasti. Aineistoa saa selata verkossa. Aineistoa saa opiskelua, opettamista ja tutkimusta varten tulostaa omaan käyttöön muutamia kappaleita. Helsingin yliopiston opiskelijakirjasto - www.opiskelijakirjasto.lib.helsinki.fi - [email protected] Göran Therborn THE WORKING CLASS AND THE WELFARE STATE A Historical-Analytical Overview and A Little Swedish Monograph 1. The Working Class Perspective The histories of the welfare state have hitherto, on the whole, been written from above. Their searching eye has been firmly fixed on governments and Civil servants, and mainly with a view to looking into what the latter have contributed to the development of what from today's perspective appears to be the main feature of the welfare state, social insurance and large-scale income maintenance programmes. The best of these works embody an impressive scholarship, combining meticulous with imagination and subtlety.1 But their approach tends to preclude from the outset a full understanding of the emergent reality of the welfare state. After all, the latter arose as form of dealing with what was once called "the working and dangerous classes".
    [Show full text]
  • Sjövå.Sendet
    TIDSKRIFT I SJÖVÅ.SENDET 177 1 ME D FÖRSTÅN D OCH STYRKA UTGES AV KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET N:r 1 2002 TIDSKRIFT I SJÖVÄSENDET FÖRSTA UTGIVNINGSÅR 1836 KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET TIDSKRIFT I KARLSKRONA POSTGIRO 125 17 - 9 BANKGIRO 446-3220 Redaktör och ansvarig utgivare: Kommendörkapten LARS WIGERT, Pilgatan 5 A, 352 36 Växjö. Telefon: 0470-212 45, alt. 070-582 6385, c-mail: [email protected]. Kungl. Örlogsmannasällskapets postadress: Box 13025, 103 01 Stockholm. Annonser: MARGARET A JOHANSSON, Mälby l, 148 95 Mus kö, Telefon: 08-500 454 76, Telefax 08-500 456 79. Ekonomi och prenumerationer: Kommendör 1.gr JAN BRING, Kantatvägen 27, 13140 Nacka, Telefon: 08-716 73 38, Telefax: 08-466 97 92. Tidskrift i Sjöväsendet utkommer i regel med 4 häften per år. Prenumerationspris 150 kronor per år inom Sverige, 200 kr utrikes. Prenumeration sker endast genom att avgiften insätts på post­ girokonto 125 17-9. Inbetalningskort utsänds med fö rsta häftet årligen. Införda artiklar, recensioner, o dyl honoreras med c: a 50 kronor per sida. För införd artikel. som av KÖMS anses särskilt förtjänt, kan fö rfattaren belönas med sällska• pets medalj och/eller penningpris. Bestämmelser för Kungl. Örlogsmannasällskapets tävlingsskrifter återfinns i häftena nr l och 4. Innehåll nr 1/02 Meddelande .......................................................................................................................... 3 Socialistiska amiraler - Iakttagelser rörande amiralsutnämningarna i Osttyskland ... 5 Av Klaus-Richard Böhme Tre år som Generalinspektör
    [Show full text]
  • Computing and Operational Command in the Swedish Armed Forces, 1966–1989 Johan Gribbe
    Controlling the Battlefield: Computing and Operational Command in the Swedish Armed Forces, 1966–1989 Johan Gribbe To cite this version: Johan Gribbe. Controlling the Battlefield: Computing and Operational Command in the Swedish Armed Forces, 1966–1989. 3rd History of Nordic Computing (HiNC), Oct 2010, Stockholm, Sweden. pp.22-27, 10.1007/978-3-642-23315-9_3. hal-01564619 HAL Id: hal-01564619 https://hal.inria.fr/hal-01564619 Submitted on 19 Jul 2017 HAL is a multi-disciplinary open access L’archive ouverte pluridisciplinaire HAL, est archive for the deposit and dissemination of sci- destinée au dépôt et à la diffusion de documents entific research documents, whether they are pub- scientifiques de niveau recherche, publiés ou non, lished or not. The documents may come from émanant des établissements d’enseignement et de teaching and research institutions in France or recherche français ou étrangers, des laboratoires abroad, or from public or private research centers. publics ou privés. Distributed under a Creative Commons Attribution| 4.0 International License Controlling the Battlefield: Computing and Operational Command in the Swedish Armed Forces, 1966−1989 Johan Gribbe Div. of History of Science and Technology, KTH 100 44 Stockholm, Sweden [email protected] Abstract. In the late 1960s, the Swedish Defence Staff initiated the development of a computerized command and control system that was later to be known as the LEO-system. From the mid-1970s to 1989, more than two hundred million SEK were spent on the project, which involved private computer consultants and with military staff officers acting as project leaders and customers.
    [Show full text]
  • Who Needs Norwegians?" Explaining the Oslo Back Channel: Norway’S Political Past in the Middle East
    Evaluation Report 9/2000 Hilde Henriksen Waage "Norwegians? Who needs Norwegians?" Explaining the Oslo Back Channel: Norway’s Political Past in the Middle East A report prepared by PRIO International Peace Research Institute, Oslo Institutt for fredsforskning Responsibility for the contents and presentation of findings and recommendations rests with the author. The views and opinions expressed in the report do not necessarily correspond with the views of the Ministry of Foreign Affairs. Preface In September 1998, I was commissioned by the Norwegian Ministry of Foreign Affairs to carry out a preliminary study looking into Norway’s role in the Middle East. According to the agreement with the Ministry, the study should focus on the years prior to 1993 and examine whether Norway’s political past in the Middle East – and, not least, the mediating and confidence-building efforts of Norwegians prior to the opening of the secret Oslo Back Channel – had had any influence on the process that followed. The study should also try to answer the question ‘Why Norway?’ – that is, what had made Norway, of all countries, suitable for such an extraordinary task? The work on the study started on 15 September 1998. The date of submission was stipulated as 15 April 2000. This was achieved. The following report is based on recently declassified and partly still classified documents (to which I was granted access) at the Norwegian Ministry of Foreign Affairs, the verbatim records of the Parliamentary Foreign Affairs Committee, records of government proceedings and the Norwegian Parliament, Labour Party Archives, documents from the US State Department and the Socialist International – to mention the most important.
    [Show full text]
  • MED MIGRANTERNAS RÖST Den Subjektiva Integrationen Bi Puranen
    Forskningsrapport 2019/2 MED MIGRANTERNAS RÖST Den subjektiva integrationen Bi Puranen MED MIGRANTERNAS RÖST Den subjektiva integrationen 1 Forskningsrapport 2019/2 MED MIGRANTERNAS RÖST Den subjektiva integrationen Bi Puranen Institutet för Framtidsstudier är en självständig forskningsstiftelse finansierad genom bidrag från statsbudgeten och via externa forskningsanslag. Institutet bedriver tvärvetenskaplig forskning kring framtidsfrågor och verkar för en offentlig framtidsdebatt genom bland annat publikationer, seminarier och konferenser. © Författarna och Institutet för Framtidsstudier 2019 ISBN: 978-91-978537-8-1 Layout inlaga: Matilda Svensson Tryck: Elanders, 2019 Foto: s. 234, Sanar Alsammarraie; s. 258, Krister Lönn; s. 259, Johan Eklund. Övriga porträttfotografier på omslag och i rapporten är tagna av mWWS:s intervjuteam. Distribution: Institutet för Framtidsstudier 4 INNEHÅLL Figur- och tabellförteckning 7 Sammanfattning 13 Summary 18 Förord 23 1. Inledning 24 1.1 Bakgrund 25 1.2. World Values Survey 27 1.3 Migranternas röst 31 1.4. Från assimilation över mångkultur till tvåvägsintegration 34 1.5. Sysselsättningsgapet och värderingarna 46 1.6 Migrationsbegreppet idag 48 2. Teoretisk bakgrund 54 2.1. Värderingar och sociala normer 55 2.2. Hur förändras värderingar i samband med migration? 57 2.3. Frågeställningar 61 3. Studiens struktur – en deskriptiv redovisning 68 3.1 Vilka migranter ingår? 69 3.2. Tre urvalsmetoder 70 3.3. Ursprungsland och tid i Sverige 76 3.4. Medborgarskap och typ av uppehållstillstånd 79 3.5. Ett mini-Sverige 84 3.5. SFI och gymnasiets ”svenska för nyanlända” 86 3.7. Intervjudata 96 3.8. Forskningsetiska överväganden 99 3.9. Hur genomfördes studien? 99 4. Varför Sverige? 102 4.1. Inledning 103 4.2.
    [Show full text]
  • Den Svenska Riksbanksreformen 1998/99 Johan Lönnroth
    Den svenska riksbanksreformen 1998/99 Johan Lönnroth RAPPORT #65 Den svenska riksbanksreformen 1998/99 (inklusive intervjubilaga fr s.46) Johan Lönnroth Idag den 29 november 2019 lägger den parlamentariska riksbanksutredningen fram sitt betänkande. Läget jämfört med då den nu gällande riksbankslagen trädde i kraft den 1 januari 1989 är radikalt annorlunda. Då var hög inflation och politikernas oförmåga att hantera den ett stort problem medan sysselsättningen var hög och arbetslösheten nästan obefintlig. Nationalekonomernas idéer om att en expansiv finanspolitik bara ledde till högre inflation och att politiker är för kortsiktiga och opportunistiska för att kunna sköta penningpolitiken hade slagit igenom internationellt. I den nya riksbankslagen hette det att målet för penningpolitiken skall vara låg inflation. Tio är senare fick vi också en reform som gjorde att Riksbanken skulle ledas av (förment) opolitiska ekonomiska experter som förbjöds bry sig om vad politikerna i riksdag och regering tyckte. Idag är situationen en helt annan. Det stora problemet är en otillräcklig sysselsättningsnivå och hög arbetslöshet medan inflationen är alltför låg. Och politikerna kan inte anklagas för en opportunistisk, inflationsdrivande politik. Tvärtom är finanspolitiken extremt försiktig. Dagens betänkande innebär att sju av åtta partiföreträdare vill att penningpolitiken skall kunna lägga en något större vikt vid sysselsättningen. Men i praktiken tas redan sådana hänsyn så i stort vill majoriteten ha status quo. Lönnroth, som representerade Vänsterpartiet i utredningen, anser i en reservation att riksbankens penningpolitik ska ha två parallella mål: låg och stabil inflation samt hög och stabil sysselsättningsgrad. Hans förslag ligger i linje med uttalanden från både LO och statsminister Löfvén. I denna text tecknar Lönnroth en bred historik över den svenska penningpolitikens historia.
    [Show full text]
  • 2006 1 Innehåll
    HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 126:1• 2006 154 Christer Ericsson Kampen mellan regeringen och militären om försvarspropagandan 1945–1963 Magnus Hjort, ”Nationens livsfråga”. Propaganda och upplysning i försvarets tjänst 1944–1963, Diss, Stockholms universitet/Södertörns högskola, Santérus förlag, Stockholm 2004. 363 s. Magnus Hjort behandlar i sin avhandling ett tidigare outforskat ämne: kampen om kontroll och inflytande över försvarspropagandan och försvarsupplysningen i Sverige mellan krigsmakten, politikerna och olika intressegrupper. Tiden omfattar perioden från det andra världskrigets slut till det kalla krigets första och mer intensiva fas, eller åren 1944–1963. Hjort anknyter sitt forskningsläge till demo- krati-, försvars-, förvaltnings- och organisationsforskningen och preciserar sin forskningsuppgift till att röra kontroll–autonomi-problemet på försvarets område studerat genom fyra perspektiv (s 37ff): 1) den militära propagandan, 2) stats- makternas styrning av den militära propagandan, 3) de icke-statliga organisatio- nernas roll och 4) styrningen av de icke-statliga organisationerna. Kronologiskt får två statliga offentliga utredningar på området (SOU 1945:21 och SOU 1961:18) bilda ram. Denna typ av periodisering kan diskuteras men är vanligen forskningseffektiv då kommittéväsendet ofta anger konflikt- och konsen- susmönstret i politik och samhälle i skilda frågor och avsätter ett stort expert- underlag av skiftande slag. Det kan därför användas både som korrektiv och för problematisering och operationalisering av forskningsuppgiften. Kommittéväsen- det är dessutom en av landets största forskningsproducenter, vilket inte tycks vara så väl känt. Teoretiskt anknyter Magnus Hjort till två klassiska demokratiproblem, dels relationen mellan de politiska organen och förvaltningen (här: den civila kontrol- len av försvaret), dels icke-statliga organisationers inblandning i den offentliga förvaltningen (propaganda, lobbyverksamhet m m).
    [Show full text]
  • D Et B Ä S Ta Fö Rsva Rs B E S Lu T So M a Ld Rig K O M Till S Tå N
    Publikation nr 17 Det bästaDet försvarsbesluttillstån aldrigsom kom Inför 1968 års försvarsbeslut signalerade den socialdemokratiska regeringen stora nedskärningar av anslagen. Den militära ledningen satsade på en ”övervintringsstrategi” i hopp om att världshändel- serna skulle framtvinga ökade anslag. Strategin misslyckades. 1968 års försvarsbeslut blev starten för ökande obalanser i försvarsorgani- sationen, alltmer försämrad kvalitet och ekonomiska ”svarta hål”. Generalmajor Claës Skoglund diskuterar i denna bok – som han fullbordade strax före sin bortgång vid 92 års ålder – om militär- ledningen kunnat åstadkomma ett bättre resultat genom en klok reträttstrategi. En utgångspunkt är att den gamla hotbilden, ett storanfall över havet à la Normandie 1944, var föråldrad och borde ha ersatts som styrande angreppsfall av ett överraskningsangrepp. Skoglund genomför sitt resonemang genom en kontrafaktisk berättelse om hur det hade gått om han, som det var tänkt, blivit försvarsstabschef 1987. Han beskriver hur han då ledde arbetet Claës Skoglund (1916-2008) blev fänrik inom militärledningen till ett politiskt realistiskt, strategiskt vid Älvsborgs regemente (I 15) 1937. genomarbetat reformförslag och hur han lyckades få politikerna att Under de första krigsåren tjänstgjorde ge sitt bifall till detta. han i Västsverige. Efter växlande stabs- Berättelsen ger en utomordentlig relief åt den verkliga utveck- lärar- och trupptjänst (bland annat som lingen från 1968, med dess konsekvenser in i våra dagar. pansarbrigadchef) blev han 1961 chef för OpL 3 (krigsberedskap) i den nyorgani- serade försvarsstaben. 1964-1966 var han chef för Bohusläns regemente (I 17). 1968 utnämndes han till general- major och rektor för Försvarshögskolan. 1972 blev han militärbefälhavare för Försvaret och det kalla kriget (FOKK) Milo Väst och stannade där till sin pen- sionering 1978.
    [Show full text]