DOCSLIB.ORG

Nils Swedlund Nils Swedlunds Arkiv, Kra

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Nils Swedlund Nils Swedlunds Arkiv, Kra 542 swedlund, nils som gymnastiklärare vid högre flicksko- rar: majoren Nils Gustaf S (se ovan) o Ellen lan, där hon introducerade den nya sporten Anna Elisabeth Reuterskiöld. Studentex ”med stormande bifall av både flickor och vid Gävle h a l 16 maj 17, elev vid officers- gossar, kvinnor och män”. S framstår som aspirantskolan i Karlsborg 18 okt 17–10 maj en öppen person. Under vistelsen i USA be- 18, inskr vid kadettutbildn vid Karlberg sökte hon kväkarnas möten och hon intres- 21 okt 18, officersex 18 dec 19, fänrik vid serade sig likaså tidigt för vegetarianism. S Hälsinge reg (I 14) 31 dec 19, studier i Gre- tog även med inspiration från Vita bandet noble, Frankrike febr–april 20, tjänstg som initiativ till att samla kvinnor från olika ar- daglöjtn vid I 14 från 1 maj 20, avd:chef vid betsplatser till regelbundna symöten och ge I 14:s korpral- o furirskola 1 maj–21 juni 20, dem möjlighet att bo på vilohem, en akti- plutonchef från 26 juni 20, lärare i signal- vitet som 1922 institutionaliserades i Gefle utbildn 30 april 21, chef 28 maj 21, allt vid stugförening. S var dess ordförande till året I 14:s korpral- o furirskola, plutonchef vid före sin död. Norrbottens reg (I 19) 13 sept 20–27 mars 21, underlöjtn vid I 14 årsskiftet 21/22, in- Källor o litt: Allmänt: Swedlundska arkivet, RA. tendentsaspirant 13 okt 23–14 okt 25, tf re- Nils Nilsson o Nils S: Bouppteckn:ar, Gävle rådhus- gementsintendent vid Norrlands trängkår rätt FIIa:49 nr 57 o FIIa:65 nr 108, HLA. Hfl för (T 3) 6 juni–9 sept 24, subalternofficer vid Tierp, AI:6a (p 174) o AI:7a (p 197), ULA. kommissarieskolan på Ljungbyhed 8 juli–8 Per August S: Uppsala hm. – Nekr i Gefle-Posten 6 febr o SvD 7 febr 1908. okt 24, löjtn vid I 14 5 dec 24, elev vid Krigs- Maria (Majken) S: Karolina Själander och hennes högskolan 12 okt 27–17 aug 29, tjänstg vid skola (1941). Livreg till häst 7 sept–8 okt 28, aspirant vid Per (Pelle) Adolf S: A Gauffin, Hos Erik Hedberg, Generalstaben 15 april–15 okt 30, tjänstg Wilhelm Smith och Pelle Swedlund (Stockholms Dag- vid Norrlands artillerireg 7 sept–6 okt 32, blad 22 mars 1912); SKL. – Nekr i DN 15 febr 1947. tjänstg vid utbildn:avd vid Generalstaben Nils Gustaf S: 90 årige Gustaf Swedlund gillade 15 okt 32–17 mars 33, kapten i armén o Delsbo-kompaniet (Gefle Dagblad 9 jan 1957); Den kommenderad officer vid Generalstaben 17 samtida historien: studier till Gävles 550-årsjubi- mars 33, stabsadj o kapten vid utbildn:avd leum 1996 (1995); Det goda boendet: Gavlegårdarna 1917–1992 (1992); A Uddholm, Från ärkebiskop till där 12 maj 33, stabsadj o kapten där 22 sept fakir (1996); Väd. – Nekr SvD 31 aug 57. 33, kapten vid I 14 1 dec 33, tjänstg vid cen- Gustaf Robert S: N Nilsson, Arkivmannen Robert tralavd vid Generalstaben hösten 34, repe- Swedlund (Arkivvetenskapliga studier, 6, 1987); G titör o bitr lär i taktik vid Krigshögskolan 1 Näsström, Robert Swedlund – norrländsk värme- okt 34–38, led av komm ang gemensamma central (Röster i radio 4–10 mars 1951); Sveriges bestämmelser för signaltjänsten 34–35, av statskalender; Väd. – Nekr i SvD 22 sept 1977. 1935 års signalsakk 35–38, chef för fältöv- Sten S: Sten Swedlund fyller 70 år i dag (Blekinge ningsdetaljen vid Generalstaben sept 35– Läns Tidning 13 mars 2007); Väd. – Nekr i DN 4 aug 2014. okt 38, led av komm ang nytt fälttjänstreg- Sofia Helena Lovisa (Bibbi) S:Karolina Själander lemente för armén jan 36–sept 37, tjänstg och hennes skola (1941). vid infanterireg (IR 27) i Rostock 5 aug–29 Tekla Emilia S: O Halldén, Vandringsboken: en 50- aug 36, stabsadj o kapten vid Generalstabs- årig korrespondens mellan kvinnliga gymnastikdirek- kåren 30 april (tilltr 1 juli) 37, tjänstg vid törer examinerade 1893 från Kungliga gymnastiska arméstabens utbildn:avd 1 juli 37–1 okt 38, centralinstitutet (1996); Karolina Själander och kapten vid Västernorrlands reg 27 maj (tilltr hennes skola (1941). – Nekr i Gefle Dagblad 11 aug 1 okt) 38, led av komm ang utarbetande av 1948. infanterireglemente maj–dec 38, av komm ang utarbetande av utbildn:instruktion 39, Jakob Christensson kapten o kompanichef vid Västernorrlands reg (I 21) 1 okt 38–23 febr 40, uppdrag att förbereda frivilligkårens organisation i Norrbotten dec 39–jan 40, kommenderad Swedlund, Nils Per Robert, f 16 maj till arméstaben 13 dec 39, stabsadj o kapten 1898 i Gävle, d 28 juni 1965 i Mariehamn, vid Generalstabskåren 1 jan 40, tjänstg vid Åland (enl db Saltsjöbaden, Sth). Föräld- Generalstabens utbildn:avd 10 jan–7 april SBLmaster_169_20170518.indd 542 2017-05-18 15:23:17 swedlund, nils 543 Nils Swedlund Nils Swedlunds arkiv, KrA 40, överadj o major i Generalstabskåren riella indeln april–maj 45, överste vid för- 23 febr 40, led av komm ang ny krigsor- svarsstaben 1 dec 45, överste o chef för I ganisation under mars 40, chef för opera- 19 1 april 46–20 mars 47, chef för försvars- tionsavdeln i 1:a armékåren 8 april–15 sept staben 25 febr (tilltr 1 april) 47–1 april 51, 40, major o lär vid Krigshögskolan (KHS) generalmajor i generalitetet 8 mars (tilltr 1 1 okt 40, uppdrag att utarbeta Taktiska april) 48, militär led av den skandinaviska anvisn:ar okt 40–jan 41, led av komm ang försvarskomm okt 48–jan 49, generallöjt- pansarutvecklingen maj 41, tf stabschef vid nant vid generalitetet 26 jan (tilltr 1 febr) 3:e armékåren 42, överadj o överstelöjt- 51, ÖB 26 jan (tilltr 1 april) 51–30 sept 61, nant vid Generalstabskåren 6 aug (tilltr 1 general 16 mars (tilltr 1 april) 51, general i okt) 42, överstelöjtnant o chef för arméavd generalitetets reserv 1 okt 61–65. – LKrA vid försvarsstaben 1 okt 42–21 jan 44, led 43, HedLÖS 52, StkDDO, StkFinlVRO, av försvarets forskn:nämnd febr–dec 43 o StkS:tOO. febr–april 45, av vetensk råd vid försvarets G 14 april 1927 i Halmstad m Brita Alex- forskn:anstalt 43–45, souschef vid försvars- andra Broberg, f 26 nov 1901 i Eftra, Hall, staben o chef för sektion 1 1 jan 44–31 mars d 17 juli 1993 i Danderyd, Sth, dotter till 46, överadj o överste i Generalstabskåren majoren Carl Alfred B o Ebba Susanna 25 febr 44, led av Röda korsets överstyr Ståhle. 9 mars 44–1 april 46, av 1944 års kaval- Nils S kom från ett officershem i Gäv- leriutredn april–dec 44, av fortifikations- le och började 1917 sin militära bana vid o byggnadsförvaltn:utredn maj 44–dec Hälsinge regemente. Han tog officersexa- 45, ansvarig för försvarsstabens utbildn men på Karlberg som kursetta, blev under- av danska o norska polistrupper maj 44, löjtnant och fortsatte med trupp- och stabs- tjänstg chef där 1–20 aug 44, kommende- tjänst för att 1927 återvända till Stockholm ring till försvarsstaben 24 mars 45, ordf i och Krigshögskolan. Även härifrån gick komm ang att förbättra den militärterrito- han ut som etta, och antogs därefter som SBLmaster_169_20170518.indd 543 2017-05-18 15:23:18 544 swedlund, nils aspirant vid generalstaben. Intensiva ar- genom s k uppdragstaktik. Han blev 1944 betsår följde med den nya krigsplanering- överste och chef för sektion 1 i försvarssta- en enligt 1927 års försvarsplan. 1933 blev ben där arvprinsen Gustav Adolf tjänst- S kommenderad officer vid generalstaben gjorde. Tillsammans tog de initiativ till och hans verksamhet breddades. Två exem- middagar med officerare från alla försvars- pel: sommaren 1934 följde han kustflottans grenar för att diskutera framtiden. Även övningar vid den 1:a jagardivisionen och i industrikrigsspel, vilka var en nyhet, sattes augusti 1936 tjänstgjorde han en tid vid IR igång, och resulterade i givande möten mel- 27 i Rostock där han inhämtade nyheter i lan chefer inom det svenska totalförsvaret fråga om infanteritaktiken och samverkan och näringslivet som pekade framåt mot med pansarstridskrafter och flyg, allt snart senare chefskurser vid Försvarshögskolan. inslag i det tyska blixtkriget. 1944 skedde växling på ÖB-posten: Olof Generalstaben ersattes 1 juli 1937 av den Thörnell avgick, och Helge Jung tillträdde. nya försvarsstaben. S flyttade till armésta- S hörde aldrig direkt till den s k Jungjuntan ben med överste Helge Jung (bd 20, s 467) under 1930-talet men hade goda förbindel- som chef och utarbetade ett nytt fältreg- ser med både Jung och andra inom denna lemente för armén, som fastställdes 1938. grupp, t ex Carl August Ehrensvärd. Man Det utgjorde en anpassning av den svenska ville ha en snabb modernisering av försva- stridstaktiken till nya förutsättningar. Sin ret, taktiken och operativa principer. Med stora taktiska begåvning hade S dessförin- Jung som ÖB var segern för förnyarna mer nan också visat som uppskattad lärare vid eller mindre vunnen. Krigshögskolan. Under vintern 1937–38 Tysklands nederlag var nu nära och Sov- utarbetade han nya soldatinstruktioner för jetunionen var på väg att bli den nya stor- alla truppslag i elva böcker och ledde lö- makten i Östersjöområdet. Den svenska pande tester av ny vinterutrustning för ar- upprustningen fortsatte och den väpnade mén, som snabbt anskaffades i stor skala. neutraliteten höll. Under de senare krigs- Vinterkrigföring var en svensk specialitet. åren gjorde S en stor insats som ansvarig för För S blev krigsåren en enda lång och in- utbildningen av norska och danska polis- tensiv arbetsperiod i beredskapens tecken. trupper om ca 15 000 man. Det var en klart Under vinterkriget 1939–40 ville han som oneutral åtgärd till förmån för broderfol- frivillig göra en insats för Finland men fick ken. Det rörde sig om lätta militära styrkor, order att kvarstå vid arméstaben med upp- som skulle säkerställa ordningen efter tys- drag att stödja frivilligkåren på plats i norr.
Load more

Recommended publications
  • ÖB Som Högste Lobbyist
    KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT ÖB som högste lobbyist av redaktör Olof Santesson Magnus Hjort: ”Nationens livsfråga” – Propaganda och upplysning i försvarets tjänst 1944-1963, Santérus förlag, Tallinn 2004. akkunskapen fanns hos militären, lationerna mellan de politiska organen och och den måste absolut nå ut till all- förvaltningen, d v s den civila kontrollen Smänheten. Nej, i Grå huset intrige- över försvaret. Avhandlingen konstrueras rade man mot regeringen. Det är två synsätt utifrån vad Hjort kallar kontroll-autono- hämtade från det kalla krigets första tid, miproblemet, i sin renodlade form således när kampen ännu stod kring en substan- två idealtyper. tiell svensk krigsmakt på beredskapens Författaren tar avstamp i 1944-1945 års grund. upplysningsutredning, i vilken utredarna Över en av stridbara herrar präglad försökte få ett fast grepp om privata orga- period, som i våra dagars krympta militär- nisationer, samtidigt som dåvarande över- tillvaro ter sig besynnerligt avlägsen, har befälhavaren Helge Jung försökte, men Magnus Hjort med Nationens livsfråga misslyckades, att centralisera all infor- spritt delvis nytt ljus. Sin avhandling i mationsverksamhet inom försvaret. Men ämnet historia försvarade han vid en det var heller inte tal om att statsmakterna disputation hösten 2004 med akademile- borde kontrollera eller styra den militära damoten, professor Kent Zetterberg vid förvaltningens utåtriktade verksamhet. Försvarshögskolan, som opponent. Det vetenskapliga angreppssättet i Författaren utgår från
    [Show full text]
  • Baltic Security and Defence Review 2013
    Baltic Security and Defence Review ________________________________________________________ Volume 15, Issue 2 2013 Baltic Security and Defence Review is the bi-annual publication of the Baltic Defence College © 2013, Baltic Defence College, All rights reserved ISSN 1736-3772 (print) 1736-3780 (online) Editorial Board Editor: Dr. James S. Corum, Dean, Baltic Defence College Deputy editor Mr. James Rogers, Baltic Defence College Harold E. Raugh, Jr., Ph.D. Command Historian, V Corps Lt. Col. John Andreas Olsen PhD, Norwegian Air Force, Dean, Norwegian Defence University College Dr. Augustine Meaher, Department of Political and Strategic Studies, Baltic Defence College Dr. Hannu Kari, Finnish National Defence University Dr. Maja Ericksson, Swedish National Defence Academy Erik Mannik, International Centre for Defence Studies Dr. Olaf Mertelsmann, Tartu University Dr. Margarita Seselgyte, Vilnius University Lithuania Dr. Zaneta Ozolina, University of Latvia Layout: Oliver Toots Cover and print: www.ecoprint.ee Electronic version of the Baltic Security and Defence Review can be accessed on the website of the Baltic Defence College at www.bdcol.ee All articles of the Baltic Security and Defence Review are also available through the International Relations and Security Network (ISN) at www.isn.ethz.ch All inquiries should be made to the Baltic Defence College, Riia 12, 51013 Tartu, Estonia, ph: +372 717 6000, fax: +372 717 6050, e-mail: [email protected] Disclaimer: The Baltic Defence College publishes the Baltic Security and Defence Review as
    [Show full text]
  • Please Download Issue 1-2 2015 Here
    B A L A scholarly journal and news magazine. April 2015. Vol. VIII:1–2. From TIC the Centre for Baltic and East European Studies (CBEES), Södertörn University. The story of Papusza, W a Polish Roma poet O RLDS A pril 2015. V ol. VIII BALTIC :1–2 WORLDSbalticworlds.com Special section Gender & post-Soviet discourses Special theme Voices on solidarity S pecial section: pecial Post- S oviet gender discourses. gender oviet Lost ideals, S pecial theme: pecial shaken V oices on solidarity solidarity on oices ground also in this issue Illustration: Karin Sunvisson RUS & MAGYARS / EsTONIA IN EXILE / DIPLOMACY DURING WWII / ANNA WALENTYNOWICZ / HIJAB FASHION Sponsored by the Foundation BALTIC for Baltic and East European Studies WORLDSbalticworlds.com in this issue editorial Times of disorientation he prefix “post-” in “post-Soviet” write in their introduction that “gender appears or “post-socialist Europe” indicates as a conjunction between the past and the pres- that there is a past from which one ent, where the established present seems not to seeks to depart. In this issue we will recognize the past, but at the same time eagerly Tdiscuss the more existential meaning of this re-enacts the past discourses of domination.” “departing”. What does it means to have all Another collection of shorter essays is con- that is rote, role, and rules — and seemingly nected to the concept of solidarity. Ludger self-evident — rejected and cast away? What Hagedorn has gathered together different Papusza. is it to lose the basis of your identity when the voices, all adding insights into the meaning of society of which you once were a part ceases solidarity.
    [Show full text]
  • Miutärhistorisk Tidskrift 2013
    MIUTÄRHISTORISK TIDSKRIFT 2013 Il 1111 ILI I I I IF 1 Redaktör: Fredrik Eriksson Militärhistorisk Tldskrift2013 Omslagsbild: Svenskt infanteri framrycker på 11 område maj 1968 Foto: Lars Sjögren © Försvarshögskolan och respektive författare 2013 Mångfaldigandet av innehållet i denna bok är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av Försvarshögskolan. Bokens innehåll har granskats och godkänts av Militärvetenskapliga institutionens publikationsråd. Serieredaktör: Fredrik Eriksson Grafisk form och teknisk redigering: Ulrika Sjöström Tryck: Elanders, Vällingby 2014 Första upplagan, första tryckningen, jan 2014 ISSN 0283-8400 För mer information om Försvarshögskolans publikationer, kontakta oss på tele­ fonnummer 08-553 42 500 eller besök vår hemsida www.fhs.se/publikationer. Innehållsförteckning Redaktörens förord 9 Fredrik Eriksson Från Militärhistoriska avdelningen 2013 11 Per 1/w Artiklar 15 The Swedish Army as Seen by the Military Circles of Poland 1918-1939 17 Pawef]a worski Swedish Discipline Reinvented Learning from Infantry Officers' Combat Training at the End of the Conscription Era 35 RolfHugoson Cultural Consequences of the Conscript Army for the National Minority in the Torne Valley 65 Lars Elenius "Det är märkvärdigt hur 10 a 12 personer, hvilka en gång varit tillsammans kunna spridas ut öfver jordytan" - Svenska örlogsofflcerarei utrikes tjänst under 1800-talet 87 Harry R:son Svensson Uppsatser 105 Den militära professionen i Sverige under 500 år - en snabbskiss 107 Gunnar Åse/itts Svensk militär i utlandstjänst,
    [Show full text]
  • Volume 15, Issue 2 2013
    Baltic Security and Defence Review ________________________________________________________ Volume 15, Issue 2 2013 Baltic Security and Defence Review is the bi-annual publication of the Baltic Defence College © 2013, Baltic Defence College, All rights reserved ISSN 1736-3772 (print) 1736-3780 (online) Editorial Board Editor: Dr. James S. Corum, Dean, Baltic Defence College Deputy editor Mr. James Rogers, Baltic Defence College Harold E. Raugh, Jr., Ph.D. Command Historian, V Corps Lt. Col. John Andreas Olsen PhD, Norwegian Air Force, Dean, Norwegian Defence University College Dr. Augustine Meaher, Department of Political and Strategic Studies, Baltic Defence College Dr. Hannu Kari, Finnish National Defence University Dr. Maja Ericksson, Swedish National Defence Academy Erik Mannik, International Centre for Defence Studies Dr. Olaf Mertelsmann, Tartu University Dr. Margarita Seselgyte, Vilnius University Lithuania Dr. Zaneta Ozolina, University of Latvia Layout: Oliver Toots Cover and print: www.ecoprint.ee Electronic version of the Baltic Security and Defence Review can be accessed on the website of the Baltic Defence College at www.bdcol.ee All articles of the Baltic Security and Defence Review are also available through the International Relations and Security Network (ISN) at www.isn.ethz.ch All inquiries should be made to the Baltic Defence College, Riia 12, 51013 Tartu, Estonia, ph: +372 717 6000, fax: +372 717 6050, e-mail: [email protected] Disclaimer: The Baltic Defence College publishes the Baltic Security and Defence Review as
    [Show full text]
  • 2006 1 Innehåll
    HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 126:1• 2006 154 Christer Ericsson Kampen mellan regeringen och militären om försvarspropagandan 1945–1963 Magnus Hjort, ”Nationens livsfråga”. Propaganda och upplysning i försvarets tjänst 1944–1963, Diss, Stockholms universitet/Södertörns högskola, Santérus förlag, Stockholm 2004. 363 s. Magnus Hjort behandlar i sin avhandling ett tidigare outforskat ämne: kampen om kontroll och inflytande över försvarspropagandan och försvarsupplysningen i Sverige mellan krigsmakten, politikerna och olika intressegrupper. Tiden omfattar perioden från det andra världskrigets slut till det kalla krigets första och mer intensiva fas, eller åren 1944–1963. Hjort anknyter sitt forskningsläge till demo- krati-, försvars-, förvaltnings- och organisationsforskningen och preciserar sin forskningsuppgift till att röra kontroll–autonomi-problemet på försvarets område studerat genom fyra perspektiv (s 37ff): 1) den militära propagandan, 2) stats- makternas styrning av den militära propagandan, 3) de icke-statliga organisatio- nernas roll och 4) styrningen av de icke-statliga organisationerna. Kronologiskt får två statliga offentliga utredningar på området (SOU 1945:21 och SOU 1961:18) bilda ram. Denna typ av periodisering kan diskuteras men är vanligen forskningseffektiv då kommittéväsendet ofta anger konflikt- och konsen- susmönstret i politik och samhälle i skilda frågor och avsätter ett stort expert- underlag av skiftande slag. Det kan därför användas både som korrektiv och för problematisering och operationalisering av forskningsuppgiften. Kommittéväsen- det är dessutom en av landets största forskningsproducenter, vilket inte tycks vara så väl känt. Teoretiskt anknyter Magnus Hjort till två klassiska demokratiproblem, dels relationen mellan de politiska organen och förvaltningen (här: den civila kontrol- len av försvaret), dels icke-statliga organisationers inblandning i den offentliga förvaltningen (propaganda, lobbyverksamhet m m).
    [Show full text]
  • Det Svenska Spionaget I Baltikum 1943-1957 Swedish Espionage in the Baltics 1943-1957
    Institutionen för samhällsvetenskap Historia Peteris Ininbergs Det svenska spionaget i Baltikum 1943-1957 Swedish espionage in the Baltics 1943-1957 En studie av ett fiasko? A study of a fiasco? Historia C-uppsats Datum/Termin: 2006-04-21/ VT2006 Handledare: Christer Persson Examinator: Christer Persson 1 Abstract During and after World War II Sweden was spying in the occupied Baltic countries which had been occupied, from 1943 by Nazi Germany and from 1944 by the Soviet Union. It began in 1943, with the Germans still occupying the Baltic countries, when Sweden and its intelligence service “C-byrån” recruited volunteers among the Baltic refugees in Sweden and sent them back to the countries they had fled from. Many of the Baltic refugees to Sweden were men aged 25-45 so the Swedish intelligence service had a good recruiting source. This started the first period of intelligence operations in the three Baltic countries. In 1946 Swedish intelligence was reorganized and Thede Palm was appointed head of, what was named, T-kontoret. He ran the T-kontoret until 1965. Palm transformed the intelligence to the situation needed for the Cold War and he expanded co-operation with the British Military Intelligence Service, MI6. This constitutes the second phase of Swedish intelligence operations in the Baltics. The first two years did not produce any exciting results. The reports from T-kontoret contained information mostly about the resistance movements in the three Baltic countries but not much about the military installations. The Swedish Defence Ministry and the Swedish High Commander of the Defence, Helge Jung, developed plans, based on a Soviet Union attack on Sweden, which was believed to be a real threat at that time.
    [Show full text]
  • Stormaktsdr0mmar Och Stridsiver Ett Tema I Svensk Opinionsbildning Och Politik 4910- 1942
    © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se Sverker Bredsson Stormaktsdr0mmar och stridsiver Ett tema i svensk opinionsbildning och politik 4910- 1942 P. Den 17 november 1910 ägde i Berlin rum en överläggning mellan Tysklands generalstabschef HePmuth von Moltke och hans svenske kollega Knut Bildt. Bakgrunden var, att Moltke ansåg, att Tyskland skulle utnyttja det stora svenska misstroendet mot Ryssland. I Arvid Taube hade Sverige vid denna tid en utrikesminister, som var angelägen om att Sverige ytterligare skulle orien- tera sig mot Tyskland. Han lyckades övertala den betydligt mer skeptiske stats- ministern, Arvid Lindman, och Bildt fick uppdraget att förhandla. Utgangspunkten för överläggningarna var en tysk-rysk konflikt, då Ryssland skulle kunna ställa sådana krav på Sverige, att Sverige skulle föredra att an- sluta sig till Tyskland. Knut Bildt menade, att i ett dylikt läge fyra svenska ar- méfördelningar skulle kunna sättas in mellan Torneå och Ulehborg, alltså i Fin- land, som då var ett ryskt storf~rstedöme.~ Denna generalstabsöverläggning fick dock inte någon fortsättning. 1911 ef- terträddes regeringen Lindman av regeringen Staaff med Albert Ehrensvärd som utrikesminister. Denne, liksom hela regeringen, var synnerligen angelägen om att Sverige inte skulle ansluta sig till något maktblock och på det sättet minska sina vänners antal.2 Icke desto mindre kan den tysk-svenska överläggningen på hög nivå 1910 ses som ett påfallande uttryck för det officiella Sveriges. inklusive det militära Sve- riges, nara relation till Tyskland ock samtidigt negativa eller fientliga inställ- ning till Ryssland. H båda fallen var det fråga om en inställning, som inte var av snabbt övergående slag. Något tidigare samma ar, 1910, bildades Karolinska förbundet.
    [Show full text]
  • Coping with a New Security Situation ² Swedish Military $WwdfkpvLQWKH%DOWLF²1939
    Baltic Security & Defence Review Vol 15, Issue 2, 2013 Coping with a New Security Situation ² Swedish Military $WWDFKpVLQWKH%DOWLF²1939 By Fredrik Eriksson- Assistant Professor National Defence College, Military History Division, Stockholm Introduction The end of the First World War changed the security situation in the Baltic dramatically as the empires of Germany and Russia crumbled and gave rise to a range of new states with a different status in Swedish thinking ² Finland, Estonia, Latvia, Lithuania and Poland. It also meant that Germany was no longer a strong regional power, but still maintained the possibility of becoming one in the future. Russia was embroiled in civil war and the Soviet-Union emerged from the ashes as the potential threat in the region. This meant that for a large part of the 1920s Sweden became a primary military power in the Baltic, yet still an unwilling one. The status of being a military power brought demands for action, which were evident in the discussions concerning Swedish intervention in the )LQQLVK&LYLO:DU7KHpOLWHVDQGWKHULJKWZHUHPRUHRr less in favour, the liberals were sceptical, and the Social Democrats strongly averse. The result was that Sweden did not intervene, apart from sending arms, and granted officers leave to serve in Finland and allowed the creation of a YROXQWHHU´EULJDGHµ.1 7KLV DUWLFOH ZLOO VXPPDULVH KRZ WKH 6ZHGLVK PLOLWDU\ pOLWHV SDUWLFXODUO\ LQ WKH V WKURXJK WKH PLOLWDU\ DWWDFKpV DVVHVVHG WKH ´QHZµVWDWHVRI)LQODQG(VWRQLD/DWYLD/LWKXDQLDDQG3RODQG IURP D strategic point of view. What assessments were made concerning the military developments in the region? What were the foundations of their analysis? The article is based on the results from research funded by the Baltic Sea Foundation called The Sea of Peace under the Shadow of Threats, published in 2013 and the forthcoming book, )UnQ9LERUJWLOO1DUYDRFK Lemberg: 6YHQVND PLOLWlUDWWDFKpHUV EHG|PQLQJDU DY gVWHUVM|RPUnGHW XQGHU mellankrigstiden (From Viborg to Narva and Lemberg: Assessments of Swedish 0LOLWDU\$WWDFKpVLQWKH%DOWLFLQWKH,QWHUZDU3HULRG .
    [Show full text]
  • Mmubn000001 080482082.Pdf
    PDF hosted at the Radboud Repository of the Radboud University Nijmegen The following full text is a publisher's version. For additional information about this publication click this link. http://hdl.handle.net/2066/113675 Please be advised that this information was generated on 2021-10-06 and may be subject to change. SWEDISH NEUTRALITY AND THE COLD WAR, 1945 -1949. Gerard Aalders SWEDISHNEUTRALITYANDTHE COLD WAR, 1945-194 9. Gerard Aalders Amsterdam 1989 SWEDISH NEUTRALITY AND THE COLD WAR, 1945-194 9. Een politicologisch-historische studie Een wetenschappelijke proeve op het gebied van de Beleidswetenschappen. Proefschrift ter verkrijging van de graad van doctor aan de Katholieke Universiteit van Nijmegen, volgens besluit van het college van decanen in het openbaar te verdedigen op maandag 2 October 1989 des namiddags te 1.30 uur door Gerhardus Hendrik Aalders geboren op 14 maart 1946 te Hellendoom. Promotor Prof. Dr. Göran Therborn Universiteit van Gotenburg, Zweden SWEDISH NEUTRALITY AND THE COLD WAR, 1945 -1949. Acknowledgements Introduction 1 a. Neutrality and Swedish neutrality 2 b. Neutrality and World War 11 7 с The Cold War 11 d. The period 1945-1949 13 e. Problems to be discussed 15 1. The United Nations Membership 17 1.1 The League of Nations Debate 17 1.2 The UN debate 19 2. Between East and West. The credit- and tradeagreement with Russia 25 2.1 History and background 25 2.2 The terms of the Ryssavtalet 28 2.3 Swedish political and press debates on the Ryssavtalet 29 2.4 The industry and Ryssavtalet 34 2.5 The American protest note 40 2.6 The failure of the credit 43 3.
    [Show full text]
  • ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Studia Historica Upsaliensia 252 Utgivna Av Historiska Institutionen Vid Uppsala Universitet Geno
    ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Studia Historica Upsaliensia 252 Utgivna av Historiska institutionen vid Uppsala universitet genom Margaret Hunt, Jan Lindegren och Maria Ågren Cover photograph: The bombing of Mortsel, Belgium, on 5th April 1943, photographer unknown. From the book Tranen over Mortsel (Tears over Mortsel) by Pieter Serrien, reprinted with permission of the author. Cover layout: Camilla Eriksson Susanna Erlandsson Window of opportunity Dutch and Swedish security ideas and strategies 1942–1948 Dissertation presented at Uppsala University to be publicly examined in Universitetshuset, Sal X, Biskopsgatan 3, Uppsala, Friday, 8 May 2015 at 13:15 for the degree of Doctor of Philosophy. The examination will be conducted in English. Faculty examiner: professor Thomas Jonter (Stockholms universitet, Ekonomisk-historiska institutionen). Abstract Erlandsson, S. 2015. Window of opportunity. Dutch and Swedish security ideas and strategies 1942–1948. Studia Historica Upsaliensia 252. 284 pp. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. ISBN 978-91-554-9200-7. The period treated in this thesis is one which is often characterized as a transition between World War II and the Cold War. By approaching it instead as a window of opportunity – a period in which the governments of small states perceived both an unusual space and an urgent need to reevaluate security – the security policies of two small northwestern European countries, the Netherlands and Sweden, are subjected to a critical reappraisal. Through a systematic comparison of the security ideas and strategies in two countries that ended up with different positions on alignment/non-alignment during the Cold War, this dissertation sheds new light on the reasons for the development of those security policies as well as on their significance.
    [Show full text]
  • Civilian Structures As Military Restrictions the Sudden Transition to Heavy Tanks in Sweden
    vulcan 5 (2017) 42-63 brill.com/vulc Civilian Structures as Military Restrictions The Sudden Transition to Heavy Tanks in Sweden Petter J. Wulff Apeltunet 7, 181 48 Lidingo, Sweden [email protected] Abstract The military community is a secluded part of society and normally has to act on the conditions offered by its civilian surroundings. When heavy vehicles were developed for war, the civilian infrastructure presented a potential restriction to vehicular mobil- ity. In Sweden, bridges were seen as a critical component of this infrastructure. It took two decades and the experiences of a second world war for the country to come to terms with this restriction. This article addresses the question as to why Swedish tanks suddenly became much heavier in the early 1940s. The country’s bridges play a key role in what happened, and the article explains how. It is a story about how a military deci- sion came to be outdated long before it was upgraded. Keywords tanks – infrastructure – transition In the 1920s and 30s, Sweden produced and imported various forms of armored vehicles—primarily so-called ‘tanks’—which had been spectacularly intro- duced in The Great War. In the case of tank technology, however, a sudden shift occurred in the early 1940s. Within a year Swedish tank weights doubled and never returned to earlier levels. Such a drastic shift is not a normal part of technological development, or at least cannot be explained by any sudden change in tank technology itself. The sudden deviation from a more gradual development path calls for an answer as to what made the shift occur.
    [Show full text]