Militärhistorisk Tidskrift 2007
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
MILITÄRHISTORISK TIDSKRIFT 2007 MILITÄRHISTORISK TIDSKRIFT 2007 Redaktörer: Göran Rydeberg Fredrik Thisner Gunnar Åselius Militärhistorisk Tidskrift 2007 Omslagsbild: Jatsikhen Nihal Singh ur Rattrays sikher, åttio år, företrädare för de ”krigiska raserna” i Brittiska Indiens armé, ca 1880. (Källa: Ashok Nath) © Försvarshögskolan och respektive författare 2007 Mångfaldigandet av innehållet i denna bok är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av Försvarshögskolan. Bokens innehåll har granskats och godkänts av Militärvetenskapliga institutionens publikationsråd. Serieredaktörer: Göran Rydeberg, Fredrik Thisner och Gunnar Åselius Grafisk form och teknisk redigering: Elsa Johannesson Tryck: Elanders, Vällingby 2007 Första upplagan, första tryckningen, december 2007 ISSN 0283-8400 För mer information om Försvarshögskolans publikationer, kontakta oss på tele- fonnummer 08-553 42 500 eller besök vår hemsida www.fhs.se/publikationer. Innehåll Förord 7 Om svensk militärvetenskaplig forskning Hervé Coutau-Bégarie 9 Martial Race Theory in the South Asian Context Ashok Nath 31 Karriärist eller hetsporre? En studie av svenska officerare i utrikes krigstjänst under 1800-talets andra hälft Esbjörn Larsson 43 Jung och Vougt Kaj Björk 67 Svenska militärhistoriska kommissionen under år 2007 Lars Ericson Wolke 85 Recensioner Williamson Murray and Richard Hart Sinnreich (red.), The Past as Prologue. The Importance of History to the Military Profession, anmälan av Lars Wedin och av Michael Hesselholt Clemmesen 89 Azar Gat, War in Human Civilization. anmälan av Lars Wedin 98 Rolf Hobson, Krig og strategisk tenkning i Europa 1500–1945, anmälan av Gunnar Åselius 104 Mirkka Lappalainen, Släkten – Makten – Staten. Familjen Creutz i 1600-talets Sverige, anmälan av Lars Ericson Wolke 108 Peter From, Katastrofen vid Poltava, anmälan av Lars Ericson Wolke 111 Christopher Collstedt, Duellanten och rättvisan. Duellbrott och synen på manlighet i stormaktstidens slutskede, anmälan av Göran Rydeberg 115 David Bell, The First Total War: Napoleon’s Europe and the Birth of Warfare as we Know it, anmälan av Gunnar Åselius 118 Martin Hårdstedt, Finska kriget 1808–1809, anmälan av Olof Santesson 121 Eva Helen Ulvros, Oscar I. En biografi, anmälan av Göran Rydeberg 125 Dare Wilson, Tempting the Fates. A Memoir of Service in the Second World War, Palestine, Korea, Kenya and Aden, anmälan av Lars Wedin 129 Ted Morgan, My Battle of Algiers: A Memoir, anmälan av Urban Schöön 131 Peter Handberg, Undergångens skuggor. Missiler och Möten, anmälan av Fredrik Thisner 135 Robert Dalsjö, Life-Line Lost: The Rise and Fall of ’Neutral’ Sweden’s Secret Reserve Option of Wartime Help from the West, anmälan av Jerker Widén 138 Författare 143 Militärhistorisk tidskrift 145 Förord Härmed överlämnas den tjugoåttonde årgången av Militärhistorisk tidskrift i läsarnas händer. Fortsättningsvis måste vi tyvärr från och med detta num- mer upphöra med tidskriftens prenumerationsverksamhet. Militärhistorisk tidskrift kan beställas via Försvarshögskolans internetbokhandel eller per post från redaktionen. Sommaren 2000 besökte den franske strategiprofessorn Hervé Coutau- Bégarie Stockholm i samband med den internationella militärhistoriska kom- missionens 26:e kongress. När konferensen väl hade avslutats dröjde sig pro- fessorn kvar i Sverige för att lära känna den svenska krigsvetenskapen. Han möttes av semesterstängda forskningsbibliotek, men blev åtminstone insläppt i läsesalen på Kungliga biblioteket. Med hjälp av ett svenskt-franskt lexikon och sin beundransvärda energi lyckades han där skaffa sig en snabb överblick över den militära facklitteraturen i Sverige, från 1500-talet fram till vår egen tid. Den uppsats som blev resultatet har MHT glädjen att presentera i svensk språkdräkt i detta nummer. Cotau-Bégaries lilla skiss kan givetvis inte jämfö- ras med Lars Ericson Wolkes monumentala verk Krigets idéer. Svenska tankar om krigföring, som utkommit denna höst och som är den första grundliga studien av den svenska krigsvetenskapens idéhistoria (del I täcker tiden fram till 1920, och en fortsättning har utlovats). Cotau-Bégaries uppsats har dock legat opublicerad ett antal år, och förtjänar därför ändå uppmärksamhet som en sorts pionjärinsats. Som alltid har det också intresse att få den svenska traditionen inom ett visst vetenskapsområde speglad genom en utländsk be- traktares perspektiv. 7 Militärhistorisk tidskrift 2007 Doktorand Ashok Nath vid Stockholms universitet, med en bakgrund som officer i den indiska armén och som forskare vid MHA:s motsvarighet i New Delhi (Centre of Armed Forces Historical Research, United Service Institution of India), presenterar i ett kort bidrag den centrala problematiken i sin kommande avhandling: hur ”the martial race theory” – den i hindu- iskt kastväsende rotade föreställningen om att vissa etniska grupper i Indien erbjöd särskilt gott soldatmaterial – uppstod i den brittiska kolonialarmén, och sedan fördes vidare till de självständiga staterna Indiens och Pakistans krigsmakter efter 1947. Esbjörn Larsson, som i december år 2005 disputerade på en uppmärk- sammad avhandling om utbildningen vid Kungl. Krigsakademin Karlberg 1792–1866 (Från adlig uppfostran till borgerlig utbildning), bidrar till årets MHT med en studie kring svenska officerare i internationell krigstjänst under 1800-talets senare hälft. Bara något halvsekel efter Sveriges sista krig verkar krigserfarenheter ha förlorat allt meritvärde i en svensk militär karriär. Till stor del hängde detta samman med det framväxande industrisamhällets byrå- kratisering och en tilltagande fixering vid formella utbildningskvalifikationer framför praktisk erfarenhet. De officerare som försvann till utländska krigs- skådeplatser drevs därför sannolikt av andra motiv än karriärlystnad, menar Larsson. Ambassadör Kaj Björk, författare till uppmärksammade biografier, senast över den socialdemokratiske försvarsministern 1945–1951 Allan Vougt, dis- kuterar i sitt bidrag till årets MHT relationen mellan Vougt och den man som innehade posten som överbefälhavare under större delen av Vougts försvars- ministertid – Helge Jung. Med utgångspunkt i Jungs dagboksanteckningar har det spända förhållandet mellan de bägge analyserats av Gabriella Theiler i en uppsats i MHT 1998 (”Snygg gosse”). Björk vill här lägga här ett vidare perspektiv på relationen, bland annat med utgångspunkt i de båda männens karriärer och 1900-talets svenska historia. Lars Ericson Wolke, Svenska militärhistoriska kommissionens ordförande, ger en sedvanlig översikt över kommissionens verksamhet under år 2007. Avslutningsvis recenseras en del nyutkommen litteratur med militärhis- torisk anknytning. Redaktionen önskar MHT:s läsare ett gott nytt år 2008. Göran Rydeberg, Fredrik Thisner och Gunnar Åselius 8 Om svensk militärvetenskaplig forskning1 Hervé Coutau-Bégarie Föreliggande uppsats har tillkommit med anledning av den internationella kongressen i militärhistoria i Stockholm år 2000. Tiden har inte medgivit att genomföra noggranna studier på plats, eftersom Armémuseums bibliotek (un- der ombyggnad) och Försvarshögskolans bibliotek (personalen på semester) inte varit tillgängliga. Det har därför varit nödvändigt för mig att begränsa mig till en översyn av Kungliga bibliotekets kataloger och att studera några arbeten om flygkrigföring. Detta arbete, som senare har kompletterats med utgångspunkt i Pohlers bibliografi och under korta vistelser i Sverige, är endast en skiss, avsedd att inleda en reflexion och att väcka reaktioner bland svenska historiker. På Internetspråk skulle man kalla den en Request for Comments. Problemet Den svenska neutralitetspolitiken har underlättats av en fördelaktig geostra- tegisk position (ingen framsida mot havet, en försvarsbarriär mot Östersjön 1. Artikeln kommer att publiceras i tidskriften Stratégique nr 89 (utges av Institut de Stratégie Comparée i Paris). Den har översatts från franska av professor Gunnar Åselius och FD Göran Rydeberg, MHA. 9 Militärhistorisk tidskrift 2007 gentemot stormakter) som sedan nästan två sekler har skyddat landet mot krig. Men före denna period var Sverige djupt engagerat i kampen om hege- monin i Östersjöområdet och också under trettioåriga kriget, i Napoleonkri- gen och i de stora europeiska konflikterna; under åren 1550–1721 har Sverige enbart upplevt 50 fredsår, medan dess rival à priori, Danmark, som dessutom var än mera utsatt, åtminstone upplevde en dubbelt så lång fredsperiod.2 För övrigt får man inte glömma att den nutida neutralitetspolitiken har kunnat garanteras med en konsekvent militär styrka som kunnat säkra landets för- svar.3 Det kan konstateras att den svenska militärhistorien, långt ifrån att vara ett tomt ark, är rik. Den är idag ordentligt studerad. Lars Ericson har upprättat en balansräkning vid den 24:e internationella Militärhistorikerkongressen och visat att alla epo- ker, samtliga frågor, är behandlade i vetenskapliga arbeten som är otillräckligt kända till följd av språkhinder.4 Man kan samtidigt avslöja en brist: det finns ingenting särskilt rörande den svenska militärvetenskapens historia, i meningen publicerade skrifter om teori och doktrin. Visserligen kan det röra sig om ett ytligt intryck, som beror på otillräcklig dokumentation, men kontakterna med svenska historiker frammanar samma slutsats: en frånvaro av svensk militär- och sjökrigsvetenskap värd namnet. Hur kan man undgå att lägga märke till att med undantag för Rudolf Kjellen, som uppehåller sig mer vid geopolitiken än vid strategin, har ingen svensk författare inom detta ämnesområde