TIDSKRIFT I

~o oo SJOVASENDET

1771 MED FÖRSTÅND OCH STYRKA

UTGES AV KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET N:r 2 1984 TIDSKRIFT I SJÖVÅSENDET FÖRST A UTGIVNINGSÅR 1836 KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET KARLSKRONA POSTGIRO 125 17- 9 BANKGIRO 446- 3220 Redaktör och ansvarig utgivare: Kommendör B. GRANATH, Wollmar Yxkullsgatan 40 , 116 50 Stockholm, telefon 08/84 98 58. Tidskrift i Sjöväsendels och Kungl. Örlogsmannasällskapets postadress: Box 101 86 100 55 Stockholm. Annonser: ÅKE T:SON LOVEN, Djurgårdsslätten 92, 115 21 Stockholm, telefon 08/62 l O 71.

Tidskrift i Sjöväsendet utkommer med 4--6 häften per år. Prenumerations­ pris 25 kronor per år, i utlandet 30 kronor. Prenumeration sker enklast genom att avgif­ ten insätts på postgirokonto 125 17 - 9. Inbetalningskort utsänds med första häftet årligen. Införda artiklar, recensioner o dyl honoreras med c:a 35 kronor per sida. För införd artikel, som av KÖS anses särskilt förtjänt, kan författaren belönas med sällskapets medalj och/eller penningpris. Bestämmelser för Kungl. Örlogsmannasällskapets tävlingsskrifter återfinns i häftena nr l och 4.

Meddelanden TIDSKRIFT l SJÖVÄSENDET från Kungl Örlogsmannasällskapet 147 årgången 2 häftet

INNEHÅLL Nr 2/1984 Ordinarie sammanträde i Göteborg den 9 januari 1984 (Utdrag ur protokoll) Meddelanden ...... 65 l. Sammanträdet hölls i ordersalen, Nya varvet, i närvaro av 22 ledamöter och 17 Tal vid namngivning av HMS Landsort ...... 68 Av HANS FRISK särskilt inbjudna gäster. Krigserfarenheter, ekonomi och marint nytänkande. (Under samlingen underhöll en sextett ur regionmusiken.) Lätt flotta 1945-1963 ...... 73 Av STELLAN BOJERUD 2. Meddelades att sedan föregående sammanträde bud nått sällskapet att korre­ Samspelet mellan FMV och Försvarsindustrin i framtiden ...... 113 sponderande ledamoten Hilding Eek och ledamoten Nils Skånberg avlidit. Av CARL-OLOF TERNRYD "Beredskapsverket" äntligen klart men flottan 3. Valdes ledamoten Bengt Hertzberg till föredragande i vetenskapsgrenen " Hand­ vapen, artilleri- och robotteknik. Torpedteknik. Minteknik" för år 1984. gruvligt misshandlad ...... 119 Av KARL-ERIK WESTERLUND 4. Orienterade ledamoten Granath om arbetet med filialbiblioteket. Havens giJ~anter ...... 123 Av BJORN ARRHEN 5. Ledamoten Hans Röckert höll sitt inträdesanförande: "Syrgas i hyperbar miljö• andning på liv och död". Särtryck av införda artiklar kan beställas hos huvud­ redaktören inom en månad efter utgivningsdagen. 65

!SSN 0040-6945

Axel Abrahamsons Tryckeri AB, Karlskrona 1984 6. Ledamoten Per Larsson föredrog ett utdrag ur sin årsberättelse i vetenskaps­ grenen " Handvapen, artilleri- och robotteknik. Torpedteknik. Minteknik" betitlat " Effektivare minröjning med ny teknik".

Stockholm den 16 februari 1984 s -the swedish mine counter measure vessel Per Jnsulander in G RP sandwich sekreterare

Nr 3/1984 Ordinarie sammanträde i Stockholm den 14 februari 1984 (Utdrag ur protokoll)

l. Sammanträdet hölls i militärhögskolans aula i närvaro av 76 ledamöter och 18 särskilt inbjudna gäster. (Under samlingen konserterade en ensemble ur regionmusi­ ken.)

2. Meddelades att sedan föregående sammanträde ledamoten Roland Engdah/ av­ lidit.

3. Hedersledamoten Per Rudberg höll i egenskap av chef för marinen ett anförande med titeln "Marinen efter sexår-en marinchefs sammanfattning". Därefter följde en frågestund , som främst utnyttjades av ledamöterna.

Stockholm den 16 mars 1984

Per Insulander sekreterare

66 67 Verkställande direktören i Karlskronavarvet AB, korresponderande ledamoten HANS FRISK.

Lunchtal vid namngivning av nybygge 406 1984-03-29

Landsort representerar ett nytänkande när det gäller minröjning - ideerna fanns re­ dan i mitten på 70-talet, men inte förrän 1981 kom beställningen av Landsort, eller M 80 som den då kallades, då som en följd av beläggningssituationen vid varvet. Ge­ nom olika ekonomiska transkationer blev det möjligt att få teckna order på två far­ tyg, och Landsort har nu kommit så långt, att provturerna före övertagandet har ge­ nomförts och vi kan visa upp ett färdigt fartyg. Väckarklockor kan se ut på flera sätt; men många av oss har blivit medvetna om hur väsentligt det är, att fartyg som Landsort blir färdigställda och satta i tjänst, och man har efter den senaste tidens händelser kommit till sådan insikt, att ytterligare fy­ ra fartyg kunnat beställas. I jämförelse med andra fartyg i världen för motsvarande uppgifter hör Landsort till de mest kostnadseffektiva. Det kan vi hävda nu när båten är färdig, vi vet vad den har kostat och vi vet vad prisnivån är för våra konkurrenter. Intresset är stort för den här typen i allmänhet och för vår konstruktion i synnerhet. I nära samarbete med Försvarets Materielverk har vi kunnat uppfylla de högt ställ• da men också väl definierade kraven och önskemålen. HMS Landsort, brygga l. Skrovet, tillverkat i plast enligt sandwich-metoden, har utvecklats teoretiskt och praktiskt på institutioner och högskolor och är grundad på mångårig erfarenhet från varvets produktion av såväl fritidsbåtar som på senare tid större fartyg. 2. Framdrivningsarrangemanget med Voith-Schneider-propellrar var ett djärvt be­ . slut men resultatet har visat sig motsvara alla högt ställda förväntningar. 3. Den avancerade sökutrustningen, den högfrekventa hydrofonen och den fjärrma• növrerade sökfarkosten Uven är kvalificerade komponenter i systemet. Systemet Landsort är en svensk produkt, där man använt de mest lämpade kom­ ponenterna man kunnat finna från olika tillverkare i olika länder. Det är svensk för• svarsindustri, som har skapat en bra produkt. Det är försvarsmateriel med tonvikt på försvar som har utsikt att nå exportfram­ gångar. Ett sådant här fartyg är ju det mest fredsbevarande man kan tänka sig. Detta är det första fartyget i en serie, där vi har byggt in mängder av ny teknik, och även om det har blivit nödvändigt med vissa korrigeringar, så har det varit förhål• landevis få - projektet har varit väl genomarbetat. Slutligen: - Ett tack till Försvarets Materielverk för vårt fina samarbete, som skapar en frukt­ bringande gemenskap. - Ett tack till all vår personal, som arbetat intensivt och engagerat och som har nått ett så gott resultat. - Ett tack till alla våra underleverantörer. Svepkatamaran SAM - Självgående akustiskt minsvep 68 69 Minröjningsfartyg typ Landsort

Den nya generationen minröjningsfartyg, 1yp Landsort, är nu under produktion vid Karlskronavarvet. Den 15 februari 1984 gick det första fartyget i raden av sex till havs på sin första verkstadsprovtur. God jaktlycka, Landsort! Nu i dagarna tar marinen ett helt Ny teknik nytt minröjningssystem i bruk. Det ska göra det möjligt att hitta intelli­ Fartygen representerar i många avseenden ny teknik, t ex skrovet, som är byggt helt genta minor och andra föremål som i plast, samt framdrivningsmaskineriet, som utgörs av fyra Scania-dieslar, till vilka inte hör hemma i våra vatten med kopplas två Voith-Schneider-aggregat, hjälp av ny teknik. ett slags skovelhjul, som roterar kring en ver­ Systemet kallas 9MJ 400 och har sjökortsbord utvecklats av oss På sjökortsbordet lägger man ut sökområden tikal axel. Fartyget kan därmed manövreras med extremt stor noggrannhet. Dess­ på Philips Elektro­ vid minjakt och matar in navigeringsdata. utom utgör själva tekniken att leta minor ett nytt tänkande: nikindustrier i samarbete med Racal Fartyget inte bara sve­ Simulators and Marine Systems Ltd per utan jagar också minor. i England. Det bygger på en konti­ . . . nuerlig övervakning och kartlägg­ ning av bottnarna under fredstid. ~ ,"';::;:«..., .. ..A Minröjning När bottentopografin avsökts och ~ ~ -" ~ --w registrerats i databanker kan man ~ ' "~ '"' /"'""' Minröjningsfartygens huvuduppgift är att leta reda på och oskadli ggöra bottenminor. ;; -::: sedan se alla förändringar vid en l \ ~··.::. De är därför utrustade med en avancerad hydrofonanläggning, med vil ken man näs• förnyad avsökning. Till och med så tan fotografiskt kan avbilda botten. När en mina upptäcks sänds en fjärrstyrd under­ små föremål som ölburkar kan upp­ stridsledningsindikator . täckas. Visar en bild av det aktuella yt-, luft- och vattensfarkost iväg, vilken identifierar föremålet samt därefter appli cerar en spräng• Systemet kan även kompletteras undervattensläget, vilket utgör underlag för taktiska beslut. laddning för att förstöra minan. Detta arbete kan också med optronisk eldledning för luft­ Navigeringsindikator utföras av dykare, som arbe­ Presenterar navigeringsin-formation som po­ försvar, till exempel Philips 9LV100. tar från minröjningsfartygeL sition, kurs och fart samt fartygets läge i för• HMS Landsort är det första i hållande till den utlagda navigeringsplanen. raden av sex nya minjaktfartyg för Ubåtsjakt den svenska marinen som ska ut­ rustas med det nya systemet. Hon En annan viktig uppgift är ubåtsjakt, där fartyget speciellt kan verka mot främmande kommer att få ge sig in i hetluften -, från första stund. Vi på Philips Elek­ undervattensverksamhet i våra skärgårdsområden med dess ofta små djup och kupe­ tronikindustrier kan bara stämma in rade botten. i kören av röster som höjs över hela landet: God jaktlycka, Landsort! X-Y plotter t Moderfartyg för självgående minsvep Alla data under minjakten registreras på X-Y plottern. Till exempel förflyttningen relativt Landsort kan också utgöra moderfartyg för de självgående akustiskt magnetiska sökplanen, det täckta sökområdet samt min­ Optroniskt sikte data som position, djup och typ av mina. Siktet kompletterar 9MJ 400-systemet så att minsvep av katamarantyp, kallade SAM. det blir möjligt att även följa yt- och luftmål och styra pjäser för y.t- och luftmålsbekämp• ning. Målföljningen sker med hjälp av TV- eller GAP-sandwichmetod styrindikator !R-teknik. En laser mäter avståndet till målet. Utnyttjas av rorgängaren vi d manuell styrn ing Fartygen byggs i glasfiberarmerad plast enligt GAP-sandwichmetoden, vilket mne­ under minjakt Fartygets läge presenteras i förhållande till det aktuella sökspåret bär en sandwichkonstruktion utan spant. Bordläggning, däck, skott, däckshus etc be­ står av en cellplastkärna, omgiven av ytter- och innerskal av glasfiberarmerad plast. Denna teknik har utvecklats främst för att få ett omagnetiskt skrov, men har också flera andra stora fördelar jämfört med konventi onellt material: Låg skrovvikt, stor livslängd och låga underhållskostnader. Skrovet är dessutom lätt att reparera och un­ derh~lla. Denna teknik har också väckt uppmärksamhet utomlands. Karlskrona­ varvet har t ex tecknat avtal om tekniköverföring respektive licenstillverkning med företag i såväl Australien som USA. Den nya generationen minröjningsfartyg, som är resultatet av många års utveck­ ling i samarbete mellan Försvarets Materielverk och Karlskronavarvet, har en längd om 47 ,6 meter, en bredd om 9,6 meter och dett deplacement om 340 ton. 70 STELLAN BOJERUD Stel!an Bojerud är major vid Svea Livgarde, men han är också interesserad av marinen och Med en kombination av marina problem vilket denna uppsats visar. Uppsatsen är Stellan Bojeruds enskilda utred­ ning vid militärhögskolan. För delta arbete målsökning och trådstyrning belönades han av Kungl Örlogsmannasällska• pet 1983.

Krigserfarenheter, ekonomi och marint nytänkande Lätt flotta 1945-1963.

Inledning

Materialets stora omfång m m har fram­ amiral Stig H :son Ericsons memoarer, tvingat begränsningar. I huvudsak har men främst hans dagböcker från tiden framställningen inriktats mot frågor om som chef för marinen. Dessa dagböcker, de offensiva övervattensfartygen, efter­ som är utförliga och fortlöpande förda har man full kontroll som behovet av ubåtar, minerings- och och inbundna, framstår som samtida. minröjningskapacitet m m icke ifråga• Dagböckerna, som förvaras i Krigsarki­ ända till dess satts under den studerade perioden. Av­ vet, har varit tillgängliga. vägningen mellan flotta och kustartilleri Vidare har jag använt mig av tidskrif­ torpeden träffar måletl samt ubåtar och övervattensfartyg, har ten Marin-Nytt, vilken utges av Marin­ endast berörts i den mån detta påverkat staben och som jag bedömt vara ett or­ ytstridskrafternas uppgifter och mate­ gan för chefens för marinen officiella rielmässiga omsättning. uppfattning. Frågorna kring den marina basut­ De likaså utnyttjade Tidskrift i Sjö• byggnaden, tillkomsten av helikopter­ väsendet och Krigsvetenskapsakade­ styrkorna m m samt marinens personal miens Tidskrift har jag betraktat som har icke behandlats. officiösa organ. Någon bearbetning som täcker hela Kontakt med krigsmakten utgavs av den beskrivna perioden föreligger icke. försvarsstaben och har därför ansetts ha En 1978 utkommen bok med titeln officiell karaktär. "Försvarsfrågan och sjökrigsmaterielens Den mer populärt hållna tidskriften utveckling" har liksom den 1982 ut­ Sveriges Flotta, har jag funnit i huvudsak Två moderna torpedtyper är under utveck­ FFV Försvarsmateriel är en sektor inom en följa marinchefens linje. ling, både med avanceradetrådstyrnings-och av Sveriges största industrikoncerner med komna "Sveriges militära beredskap målsökningssystem. Den tunga TP 617 har över 8.000 anställda. Värt nya företags-märke 1939 -1945" av olika skäl- främst avsak­ Den ävenleds utnyttjade Ny militär unik precision och lång räckvidd vid hög fart. är en symbol för hur hög teknologisk kompe­ nad på käll- och litteraturhänvisningar - tidskrift, är av delvis annan karaktär än Dep lätta TP 427 är en universaltorped, både tens och moderna produktionsanläggningar då det gäller vapenplattformar och måL har samverkat till den positiva utveckling som icke kunnat utnyttjas i den omfattning, de ovan nämnda och är en debattid­ FFV upplever som varit önskvärd. skrift. De utnyttjade artiklarna har dock I någon mån har kommendör Henning skrivits av personer i ledande ställning. Försv_a_r_s_m_a_t_e_r-ie_I ______63_1_8_7_E_s_K_il-st_u_n_a VVV ~ Hammargrens bok "Vapenköp i krig" För att komplettera vissa luckor i det utnyttjats och därvid betraktats som me­ tryckta och skriftliga materialet har jag moarer. Av särskilt intresse har varit genomfört en intervju med amiral Stig

73 1 H:son Ericson, vilken med hänsyn till Mellankrigstiden 1924 års program 2 jagare (Ehren­ ländska kryssaren Kijkduin. Försvars• hans centrala roll under den studerade Mellankrigstiden gick i nedrustningens sköld, Nordenskjöld) ; ministern krävde att dessa pjäser skulle perioden varit av särskilt intresse. tecken. A v försvarsgrenarna ansågs dock 1927 års program l flygplankryssare ( användas för bestyckning av svenska ör• Undersökningen bygger emellertid flottan minst drabbad av de nedskär• Gotland) ; 2 jagare (Klas Horn, Klas logsfartyg. främst på arkivhandlingar och offentligt ningar, som blev innebörden av 1925 års Uggla) ; Inom marinen önskade man sig emel­ tryc k. Som stomme har utnyttjats riks­ försvarsbeslut. 1927 fastställdes ersätt• 1933 års program 2 jagare (Göteborg, lertid främst lättare - men fler - fartyg. dagstryck, vilket i mån av behov komp­ ningsbygnadsprogram , som bl a innebar Stockholm); Önskemålet var tio torpedkryssare med letterats med statsrådsprotokoll och att flottan i linjen skulle disponera 4 pan­ 1936 års program 2 jagare (Malmö, le­ 15 cm artilleri i dubbeltorn och närmast konseljakter. Vidare har jag använt ÖB• sarskepp, l flygplanskryssare och 8 jaga­ vererad 15/8 1939). av liknande typ som den nederländska utredningar och försvarskommmitte• re m m. Flottans uppgifter var att utföra neu­ torpedkryssaren Tramp. betänkanden samt resp försvarskommit• I sin utredning hade 1925 års ersätt­ tralitetsvakt till sjöss, skydda sjöfarten Möjligen av rädsla för att statsmakter­ tearkiv i den m ån sådana varit tillgängli• ningsbyggnadssakkunniga utgått från att under neutralitet samt i krig bestrida na skulle skära ned programmet, krävde ga. Sverige-divisionen skulle kompletteras fienden utnyttjande av våra farvatten. chefen för marinen att kryssarna skulle Följande övergripande frågor har legat med ett fjärde pansarskepp. Huvuddelen av de moderna fartygen konstrueras med ett trippeltorn och i ti ll grund för materialinsamlandet. bildade kustflottan , vars uppgift var att övrigt dubbeltorn. Härigenom 1930 års försvarskommission ägnade gardera­ " Vid behov ingripa allestädes i de vårt l. Hur skedde utvecklingen och när stor uppmärksamhet åt frågorna om de man sig mot att de två tornen skulle land omgivande vattnen, där ett ingri­ kom omslagspunkterna? pansarskeppens sårbarhet för bombflyg användas till endast ett fartyg. pande är önskvärt och möjligt. De skäl , som 1940 åbero 2. Vilka bevekelsegrunder åberopades och möjligheterna att därför ersätta pan­ pades för att Utbyggnaden av bombflyget innebar igångsätta kryssarbyggena, var bl a föl• för omstruktureringen mot en lätt flotta sarskeppen genom en utökning av det emellertid, i förening med uteblivna er­ jande: och hur spelade härvid politiska över­ egna bombflyget. En minoritet inom ut­ sättningsbyggnader av pansarskepp, - en viss del av bestyckningen fanns re­ väganden, ekonomi, krigserfarenheter redningen förespråkade att flottans att resurserna för sjökrigföring mer dan tillgänglig, och andra militära ståndpunkter in? uppgifter skulle lösas av flyg i samverkan pekade mot minoritetslinjens förslag 1930, näm• - genom den korta byggnadstiden - 3. I vad mån var sjöförsvardoktrinen med lätta sjöstridskrafter. Majoriteten ligen att flottans uppgifter skulle lösas drygt två och ett halvt år- skulle flot­ styrande för materielanskaffningen och i var emellertid för ett bibehållande av av lätta sjöstridskrafter i samverkan med tan relativt snart få ett kraftigt till­ vad mån styrdes doktrinutvecklingen av pansarskeppen, även om de ekonomiska flyg. skott, materielarvet och ersättningsbyggandet? ramarna icke ansågs medge nybyggnad - ehuru ej i slagkraft jämbördiga med av sådana fartyg. Utvecklingen under krigsåren kustförsvarsfartygen , hade kryssarna Försvarsbeslutet 1936 kom därför att En återblick på flottbyggnads­ På försvarsministerns , Per-Edvin Sköld, fördelarna av hög fart och stor eldhas­ innebära vidmakthållande av 1927 års ni­ politiken fram till 1945 förslag godtog riksdagen den 24 maj 1940 tighet, vå jämte en mindre utökning i fråga om att t v uppskjuta byggandet av de två re­ - anskaffningen av artillerifartyg (pan­ Tiden kring första världskriget ubåtar, vedettbåtar m m . dan beviljade kustförsvarfartygen med sarskepp) med svåra kanoner skulle Under senare delen av 1800-talet och I en 1937 av chefen för marinen, vice­ hänsyn till behovet av lätta fartyg. En av komma att dra ut på tiden , särskilt fram till första världskrigets utbrott hade amiral Charles de Champs. genomförd riksdagen begärd utredning om framtida som typfrågan ännu icke var löst. den svenska flottan byggts ut och kunde utredning föreslogs byggande av tre pan­ artillerifartyg ledde icke till några kon­ I flera avseenden kom kryssarbyggena därför hösten 1914 mobilisera 12 pan­ sarkryssare m m. En 1938 av försvars• kreta resultat. emellertid att möta svårigheter. Projekt­ sarskepp, l pansarkryssare, 5 torped­ stabschefen, generallöjtnant Thörnell, I stället anvisade riksdagen den 17 de­ arbetena, som utfördes vid det italienska kryssare , 8 jagare och omkring 60 tor­ genomförd utredning föreslog i stället cember 1940 medel för att bygga två lät• Ansaldo-varvet, drog ut på tiden. Först pedbåtar för neutralitetsvakten. byggande av kustförsvarsfartyg. 1939 års ta kryssare. den 15 september 1941 var de avslutade. Sedan 1913 var pansarskeppet Sverige riksdag beviljade medel ti ll att påbörja Bakgrunden till kryssarnas tillkomst När Götaverken omkring en månad se­ under byggnad och 1914 beviljades två två sådana kustförsvarsfartyg. är intressant. Den 23 augusti 1940 hade nare inledde konstruktionsarbetena, för• systerfartyg, Drottning Victoria och Då andra världskriget utbröt den l regeringen på försvarsminister Skölds svårades dessa delvis av bristande över• Gustaf V. Av dessa kunde Sverige träda i september 1939, hade bl a följande, un­ initiativ beslagtagit bl a två 15,2 cm hel­ ensstämmelser mellan italienska och tj änst hösten 1917, under det systerfarty­ der mellankrigstiden beviljade, fartyg automatiska trippeltorn, vilka vid Bo­ svenska mått och normer. Den 23 sep­ gen färdigställdes först 1921 resp 1922. färdigställts: fors var under byggnad för den neder- tember 1941 avslog industrikommis- 74 75 l sionen marinförvaltningens framställan åberopades de dittills vunna krigser­ snabba operationsgrupperna. Om 1939 sjömilitära expansion och Västtysklands om molybden för pansartillverkning, vil­ farenheterna, som särskilt visade på års beslutade kustpansarfartyg byggts, sjömilitära återupprustning. ket ledde till att kryssarbyggena måste nödvändigheten att ta ökad hänsyn till hur skulle då sjöstridskrafterna ha orga­ Den sovjetiska massproduktionen av uppskjutas tills vidare. flyghotet. Särskilt underströks behovet niserats och utnyttjats? lätta kryssare av typ Sverdlov och stora Orsaken till industrikommissionens av starkt luftvärn och passiva skydds­ Den långa tid, som krävdes för plane­ jagare av typ Skorij är av särskilt intres­ ställningstaganden var bristen på molyb­ åtgärder, som t ex splitterskyddspansaL ring, ritningsarbete och genomförande se. Dels tillkom dessa i övergången mel­ den. Tillgången på denna metall priori­ Vidare ansågs eget flygskydd nödvän• av fartygsbyggnader synes icke ha beak­ lan 40- och 50-talen, dels innebar typ­ terades för tillverkning av stridsvagns­ digt. En slutsats blev därför att pansar­ tats i tillräcklig mån före kriget. De stör• valet uppenbarligen att man i Sovjet pansar. Genom skrotning av några äldre skepp, monitorer och liknande icke skul­ re fartygsbyggnader , som beslutades principiellt lade tonvikt på samma far­ pansarskepp kunde dock nickel frigöras le byggas förrän ytterligare underlag fö• medförde icke någon reell förstärkning tygsslag som i Sverige, men att kvantite­ för tillverkning av pansarplåt till krys­ relåg, särskilt vad gällde flygets verk­ av flottan förrän kriget i Europa upp­ terna var avsevärt större. Omvänt kom sarna. Dessa fick på så sätt en något ningsförmåga. hört. Detta förhållande hade f ö även detta att medföra en svensk vilja att be­ sämre pansarkvalitet, än man fr ån bör• Av fartygsmateriel anskaffades under rått under första världskriget. hålla kryssarna just därför att sådana fö• jan tänkt sig. krigsåren i forcerat tempo lättare fartyg. Resultatet blev, att man blev hänvisad rekom i vår omvärld. materiel, 1941 års försvarsutredning föreslog Härvid tillverkades merparten inom lan­ till befintlig, delvis föråldrad Västtyska flottans uppbyggande kom köp bl a en femårsplan för flottans utbygg­ det, varvid man byggde vidare på kon­ och vad som kunde anskaffas genom att förete ett par intressanta särdrag. se­ nad, som innebar färdigställandet av de struktioner, som funnits vid krigsut­ från utlandet och egen produktion av dan landet 1955 upptagits i NATO, fast­ två kryssarna och påbörjande! av en brottet. förkrigstyper. ställdes en flottbyggnadsplan, som bl a tredje. Härtill kom nybyggnad av fyra Gränssättande för flottans expansion innebar att 12 jagare skulle anskaffas. kustjagare, två större jagare av ny typ var bl a landets industrikapacitet samt När medel skulle beviljas hösten 1955, (Öland-klass) och lättare fartyg. tillgången på vissa metaller, men särskilt Efterkrigstidens flottbygg­ bantades den till endast åtta jagare, den korta tid som stod till förfogande. samtidigt som antalet stora motortor­ att nadspolitik 1942 års försvarsberedningföreslog A v detta skäl sökte man genom köp från pedbåtar minskades från 40 till 30. flot­ Utrikespolitiska läget och de marina fartyg, som snabbare kunde tillföras utlandet snabbt förstärka flottan. Jagarfrågan engagerade såväl för• tan , skulle prioriteras och ansåg därvid styrkeförhållandena Från Italien inköptes fyra jagare och bundsdagen som allmänheten. I mas~­ byg­ Utgångsläget efter krigsslutet 1945 var att den tredje kryssaren icke skulle fyra motortorpedbåtar, medan två mo­ medierna framfördes bl a åsikten att ja­ skulle ställas en förhoppning om varaktig avspänning. gas och att de två beslutade tortorpedbåtar förvärvades från Eng­ garna var "dicke Schiffe" och alltför sår• vidhöll Redan innan 1945 års försvarskommille på framtiden. Försvarsministern land. Egentligen var vid krigsutbrottet bara. Å andra sidan framhölls deras lyckades genom­ den 25 november 1947 avgav sitt betän• emellertid sin linje och fyra motortorpedbåtar beställda i Eng­ slagkraft och mångsidiga användbarhet, kryssarna skul­ kande hade emellertid misstron mellan driva att de två beslutade land, men två av dessa beslagtogs av icke minst för snabba mineringsföretag. le byggas. Däremot bifölls ej föreslaget stormakterna blivit så tydlig, att någon brittiska regeringen och levererades Den avvägning mellan fartygsslagen, optimism icke längre var befogad, sär• om en tredje kryssare. aldrig. som gjordes inom den västtyska mari­ kontrakt skilt som även FN redan visat svagheter. Den 5 februari 1943 kunde Förhandlingar om att från USA för• nen, kan te sig intressant, men det måste av två kryssare. A v särskild betydelse för Sverige var tecknas för byggandet värva kryssaren Pensacola eller Salt La­ beaktas att den långt ifrån enbart var av­ i tjänst först 1947. den spänning i östersjöområdet, som Dessa kom emellertid ke City kunde icke förverkli gas. sedd för Östersjön, utan även för upp­ Försvarsbeslutet 1942 innebar princi­ följde i Koreakrigets spår och som bl a drag på Nordsjön inom NATO. Den piellt övergången till en - med dåtida Sammanfattning tog sitt uttryck i Sovjets nedskjutning av västtyska satsningen på större motor­ terminologi- lätt flotta , där pansarskep­ ett svenskt signalspaningsplan utanför Någon planmässig utbyggnad av flottan torpedbåtar torde däremot vara fullt re­ pens roll skulle komma att minska. Gotland och därefter ett svenskt sjö• uifrån en sjöförsvarsdoktrin eller en till­ presentativ för vunna krigserfarenheter bildas räddningsflygplan, vilket sköts ned över Kring de lätta kryssarna skulle tänkt taktisk användning, skedde icke. även vad avser östersjöförhållanden. snabba operationsgrupper av jagare och Tvärt om förefaller den fartygsmateriel, internationellt vatten. stora motortorpedbåtar, vilka skulle un­ som man lyckades anskaffa, ha varit sty­ Vad gäller den marina styrkeuppbygg­ derstödjas av en stödstyrka med kust­ rande för hur sjöstridskrafterna skulle naden i vårt närområde, finns det an­ Lednings- och planeringsorganisatio­ pansarfartyg som ryggrad. utnyttjas. Påvisbart är hur de beslutade ledning att betrakta två särskilda för• nen Som skäl för flottans omstrukturering kryssarna motiverade tillskapandet av de hållanden, nämligen Sovjets omfattande Från 1942 års försvarsbeslut blev ÖB-

76 77 instutionen permanent. Under ÖB lydde av riksdagen. Dessa planer utgick från politiker på "säkra" platser. Detta i sin nader och ambitioner låg över den högs• försvarsgrenscheferna och under dessa i ersättningsbehovet för den befintliga tur har medfört att ledande politiker ta nivå, som politikerna begärt. sin tur försvarsgrenarnas materielför• fartygsmaterielen. A v central betydelse icke behövt satsa på att säkra sitt återval En annan svårighet var att militärerna valtningar. var därför den teoretiska livslängd i lin­ -så länge han eller hon följt partilinjen, belyste konsekvenserna av olika kost­ För marinens vidkommande gällde jeflottan, som fartygen tillmättes. Både har partiet tryggat vederbörandes åter• nadsramar i organisatoriska och operati­ från l juli 1943 att marinförvaltningen valet av fartygstyper och byggnadstak­ val. Följden av detta har blivit att politi­ va termer, medan politikerna huvudsak­ under ledning av en souschef var under­ ten bestämdes således till stor del av ker, som av sitt parti utsetts till repre­ ligen betraktade de militära frågorna ur ställd chefen för marinen. sammnsättningen av den redan tidigare sentant i kommittesammanhang, i regel ett ekonomiskt perspektiv. Den formella gången av ett fartygsan­ existerande materielen. icke haft anledning eller önskat profilera Inför de svåröverskådliga och lång• skaffningsärende var att chefen för mari­ sig eller inta en mot partilin j en helt eller siktiga flottbyggnadsfrågorna intog po­ nen anmodade marinförvaltningen att Politikernas roll delvis stridande hållning. Vissa politiker litikerna oftast en försiktig hållning. Nå• arbeta fram ett underlag, som chefen för Som ovan nämnts fattades beslut i far­ framstår närmast som systematiskt sko­ gon vilja att ta partipolitisk ställning i marinen sedan via ÖB förelade chefen tygsbyggnadsfrågor av riksdagen. De lade att företräda sitt parti i försvars• dessa frågor förekom icke alls under ef­ för försvarsdepartementet. Efter pro­ mer långsiktiga besluten utformades i re­ frågor. terkrigstiden utom i form av enstaka mo­ gel på grundval betänkanden av de för• position och utskottsbehandling före• Den genomsnittslige ledamoten i 1962 tioner i avgränsade frågor. svarskommitteer, som tillsattes med ett lades ärendet så riksdagen för beslut. I års försvarskommitte var 58 år och hade I fråga om fartygsmaterielens sam­ tämligen regelbundet femårsintervalL regel- men inte alltid- behandlades far­ elva år i riksdagen. Han var väl insatt i mansättning var politikerna i allmänhet tygsbyggnadsfrågorna inom ramen för Försvarskommitteernas samman- det parlamentariska spelet, följde politi­ motståndare till större fartyg, vilket statsverkspropositionerna. sättning har skett på parlamentarisk ba­ kens spelregler, kompromissade och grundade sig på dessas förmodade sår• Medelsbehovet för fartygsbyggnader sis enligt då rådande partiförhållanden i nådde samförståndslösningar. Han kun­ barhet för flyg- och robotvapen - "för tillgodosågs genom s k kvotanslag. Det­ riksdagen. Kommitteerna fick som ex­ de från början ha framstått som en själv• många ägg i samma korg" - och de stora ta innebar att riksdagen beviljade ett to­ perter och sakkunniga ledande militärer ständig kraft, representerande riks­ byggnadskostnaderna. talbelopp för en femårsperiod. Kungl och utrikespolitisk expertis. Ledamöter­ dagens övergripande beslutsfunktion, Även efter samlingsregeringens upp­ Maj:t (regeringen) ägde att om så er­ na utgjordes som regel av tongivande men vid den tidpunkt han förstod frågor• lösning, fortsatte försvarsfrågorna att fordrades överskrida anslaget för ett en­ riksdagspolitiker, ofta betraktade som na - och det gjorde han ibland aldrig - handläggas i ett klimat av kontinuitet skilt år, förutsatt att man inom femårs• dess försvarsexperter. hade han blivit en medlem av tekno­ och samförstånd, där de politiska av­ perioden höll sig inom totalramen. Det svenska valsystemet med partival strukturen. görandena mer åstadkoms genom sam­ Styrande för fartygsanskaffningen var i stället för personval har medfört att verkan på partiledarnivå och mindre ge­ En i vissa avseenden försvårande fak­ de fartygsbyggnadsplaner, som antagits partierna kunnat placera sina etablerade nom öppna riksdagsdebatter. tor i fråga om politikernas engagemang i Denna s k borgfred i försvarsfrågorna sak- och detaljfrågor var även själva sys­ innebar för försvarsledningen fördelen temet för samverkan mellan militärled• Tabell l. Försvarskommitteer, utredningar m m 1939-1965 av kontinuitet och stabilitet. ningen och de politiska beslutsfattarna. I regel utarbetades försvarskommitte• Benämning Sammansättning ernas underlag i form av alternativa Varsresurser och försvarsindustri H Fp B f s K Ex p S.a kostnadsnivåer. Sedan ÖB tillkommit Under beredskapsåren hade huvuddelen även inom fredsorganisationen, kunde av de större övervattensfartygen byggts 1941 års försvarsutredning 4 4 försvarskommitteerna uppdra åt denne vid varv i Göteborg, särskilt Götaverken 1945 års försvarskommitte 2 l 2 4 l l 11 att utföra erforderliga utredningar. ÖB och Eriksberg. Kockums i Malmö, som 1949. års försvarskommitte l l l 3 6 infordrade underlag från försvarsgrens• tidigare byggt såväl pansarskepp som ja­ 1955 års försvarsberedning 2 2 2 7 13 cheferna och sammanjämkade dessa, vil­ gare, hade under beredskapsåren huvud­ 1960 års försvarskommitte 2 2 2 3 9 ket ibland innebar avsevärda avsteg från sakligen byggt ubåtar och motortorped­ 1962 års försvarskommitte 2 2 2 3 9 försvarsgrenschefernas krav. Vidare kom båtar, varvid man ifråga om ubåtarna 1965 års försvarskommitte 2 2 2 7 13 det som tidigare nämnts att bli praxis, byggde vidare på en förkrigstradition. att ÖB avgav ett eget förslag som i kost- Av de under beredskapsåren färdigställ-

78 79 da svenskbyggda motortorpedbåtarna sa metaller. och försvarsindustrin sägas, att tillverk­ Stilla havet och hur de allierade med flyg kom samtliga från Kockums, medan alla Världskrigets förluster i handelston­ ningskapacitet fanns för i huvudsak all och ubåtar slagit ut praktiskt taget hela större ubåtar och fem av nio kustbåtar nage medförde att svensk varvsindustri utrustning och att varvsindustrin anlade den japanska handelsflottan. kom från detta varv. Resterande fyra efter 1945 - med cskadad produktions­ en rent företagsekonomisk syn: vid god Ä ven andra exempel på betydelsen av kustubåtar byggdes vid Örlogsvarvet i apparat - snabbt fick stor efterfrågan civil orderingång var intresset för marina luftherravälde anfördes, exempelvis in­ Karlskrona, som även under trettiotalet från utlandet. Fram till mitten av 50-ta­ projekt litet men i vikande konjukturer vasionen i Normandie 1944. och beredskapsåren färdigställde tre ja­ let expanderade varvsindustrin och hade tvärt om. I avseende på större örlogsfartygs gare. Öresundsvarvet i Landskrona leve­ fulltecknade orderböcker. Det fanns un­ möjligheter att verka inom räckvidden rerade 1943 en kustjagare. Minsvepare der sådana omständigheter ingen an­ Krigserfarenheterna för landbaserat flyg var marinen och byggdes i stora serier både vid de ovan­ ledning för varven att försöka få militära Fastän andra världskrigets erfarenheter flygvapnet överens: härför erfordrades nämnda varven och vid mindre båtvarv. beställningar. naturligtvis i mer eller mindre påvisbar skydd av eget jaktflyg, i vart fall under Kockums var som ovan nämnts ensam En särställning intog emellertid Koc­ grad påverkat svenskt sjömilitärt tän• dagtid. leverantör av motortorpedbåtar och kums genom dess egna konstruktions­ kande, är det förvånande att konstatera, Intressant är den statistik, som redovi­ byggde under beredskapsåren upp denna kontor för ubåtar och motortorped­ i vilken ringa mån utvärderingar av sades i 1943 års typutredning och som tillverkning från grunden. Man hade ut­ båtar, varför varvet naturligtvis gärna krigserfarenheter åberopas i utredningar åberopades som argument både av flyg­ gått från italiensk teknik dels i form av sysselsatte dessa med beställningar för och diskussionsinlägg. vapnet och flottan , men som av dessa ut­ de erfarenheter som erhölls av de fyra flottan. Ändå borde det funnits erfarenheter tolkades diametralt olika. från Italien 1940 köpta T 11 -T 14, dels Vid sidan av varvsindustrin var AB att hämta från exempelvis de fin ländska, Flygvapnet ansåg att tabellen gav stöd i direkt samverkan med italiensk indu­ Bofors en av de största leverantörerna tyska och sovjetiska flottornas uppträ• för uppfattningen att de större över• stri. Till en början inköptes motorer av till marinen. Bofors framställ de främst dande i Östersjön och de tyska motor­ vattensfartygen var alltför sårbara. Ma­ typ Isatta-Fraschini direkt från Italien, artilleri, men även pansar. Instrumen­ torpedbåtarnas verksamhet i Engelska rinen ansåg tvärt om. men efter hand skedde licenstillverkning teringar för artilleri m m framställdes kanalen och utanför franska kusten. Onekligen är tabellen diskutabel, ef­ vid Atlas Diesel. förutom av Bofors även av ASEA, Aren­ Däremot har flygvapnets företrädare tersom sådana exeptionella händelser Genom kryssarbyggena vid Götaver­ ca , och LM Ericsson. Robotar tillverka­ åberopat krigserfarenheter för att fram­ som Pearl Habour och Scapa Flow är in­ ken och Eriksberg ianspråkstogs en stor des av SAAB, men köptes även från ut­ håll a flygets ökade roll och varna för räkande. Likaså kan det ifrågasättas om del av dessa varvs kapacitet, varför byg­ landet. byggandet av stora- som man ansåg lätt• det är rimli gt att dra några allmängiltiga gandet av de två första landskapsjagarna Torpedtillverkningen skedde i mari­ sänkta- fartyg av pansarskeppskaraktär. slutsatser från de tyska slagskeppsförlus• uppdrogs till Kockums och Örlogsvarvet nens egen regi vid Centrala torpedverk­ Den episod, som efter 1945 främst terna, annat än att taktiken att låta så• i Karlskrona. staden i Motala. åberopades och användes som illustra­ dana fartyg operera ensamma inte vara Erfarenheter och resurser inför efter­ tionsobjekt, var sänkningen av de brit­ framgångsrik. Stora andelar av förluster• Framdrivningsmaskinerier kunde till­ krigstiden fanns sålunda främst ifråga tiska slagfartygen Repu/se och Prince of na av slagskepp m m kan alltså tillskrivas verkas inom landet. Ångpannor tillver­ om Wales genom japanskt flyg utanför Ma­ otillräcklig beredskap, frånvaron av när• kades vid de större varven och ångtur• lacka 1942. Vidare hänvisades till flygets skydd och liknande. - jagare hos Götaverken, Eriksberg, biner vid AB de Laval i Finspång. Mo­ stora betydelse under hela sjökriget i En till 1942 års försvarsberedning re- Kockums och Örlogsvarvet i Karlskro­ torer kunde bl a tillverkas vid Atlas Die­ na, sel i Nacka. - ubåtar hos Kockums och Örlogsvarvet En skillnad mellan varven och övrig Tabel/2. Sänkta örlogsfartyg 119 1939- 31/3 1945. i Karlskrona, samt försvarsindustri var, att den senare i - motortorpedbåtar hos Kockums. större utsträckning ianspråkstogs vid Sänkta örlogsfartyg Sänkningen förorsakad av (%) Under beredskapsåren var som en moderiseringar av fartyg. Som exempel Fartygstyp Sjöstridskrafter Flygstridskrafter följd av avspärrningen flottans möjlighe• kan nämnas de omfattande modernise­ 21 ter att placera ut sina projekt på varven ringar av luftvärnet, som utfördes på Kryssare 62 25 gynsamma i brist på konkurrens från ex­ flertalet stadsjagare m m och som inne­ Jagare 45 49 portbeställningar men ogynnsamma i av­ bar stora leveranser från Bofors. Slagskepp 43 48 seende på arbetskraft och tillgång på vis- Sammanfattningsvis kan om varvs- Hangarfartyg 47

80 81 dovisad, av kommendör Helge Ström• Sjöförsvarsdoktrinen och materielläget medel till 21 cm rörliga pjäser, som im­ material. Här rörde det sig nästan ute­ bäck genomförd, taktisk undersökning 1945 porterades från Skoda-verken i Tjec­ slutande om förkrigskonstruktioner - låt drog med anledning av krigserfarenhe­ Som grund för sjöstridskrafternas upp­ koslovakien. vara modifierade efter hand. Om man terna slutsatsen att mörkerstrid skulle gifter, planering och fartygsanskaffning Rörande uppgiften sjöfartsskydd kan här inräknar även de ursprungliga före• bli den primära uppgiften för ytstrids­ bilderna, faller inom denna katergori låg 1942 års försvarsbeslut. noteras att flottans uppgifter härvid i krafterna. Vidare underströks betydel­ samtliga i tjänst varande större jagare Beslutet fattades vid en tid då flottans praktiken blev begränsade, utan att im ­ sen av fart och manövrerbarhet, behovet och alla minsvepare. J agarna var tretton neutralitetsvakt pågick , varför det kan­ porten skedde genom s k lejdbåtstrafik, av jaktskydd och undervattensvapnens tämligen enhetliga fartyg med äldsta en­ ske ansågs som obehövligt att särskilt d v s skyddades med diplomatiska me­ ökande betydelse. heten sjösatt 1926, vartill kom två äldre, påpeka denna uppgift. del. Mot ovannämnda bakgrund ter det sig från Italen inköpta fartyg samt två lika­ De uppgifter som ålåg flottan enligt Redan under första världskriget hade närmast märkligt att utredningsmannen 1942 års försvarsbeslut var invasions­ erfarenheterna visat, att flottans för• ledes från Italien förvärvade modernare kustjagare och fyra svenskbyggda såda• i 1943 års typutredning, konteramiral försvar samt skydd av kustsjöfart och im­ måga att skydda importsjöfarten var be­ Gunnar Bjurner, den 21 augusti 1944 fö• port. gränsad. na. reslog en genomgripande modernisering Materielläget 1945 var att 1942 års för• Motortorpedbåtsbeståndet var mo­ av Sverige-skeppen för 69 ,9 mkr, varvid Kustflottans uppgifter innebar i för• dernt och omfattade 20 enheter, varav hållande till 1936 års försvarsbeslut en svarsbeslut i stort hade genomförts - dessas fart skulle tillåtas nedgå från ca 22 dock med den viktiga begränsningen att två var köpta från Storbritannien och fy­ knop till 18 knop. inrikting mot Östersjön i stället för in­ ra från Italien, av vilka senare en ut­ någon kryssare för den tredje opera­ Däremot framstår chefens för flygvap­ gripande " allestädes" . Insatsen skulle rangerats. På grund av förslitning och tionsgruppen ej anskaffats och att frågan ske med de snabba operationsgrup­ kort livslängd, var emellertid de äldsta net åsikt att en jaktflottilj borde tillkom­ om fartyg till stödstyrkan ej lösts. ma för att kunna avdelas för skydd av perna, men inledningsvis skulle strids­ sju båtarna i behov av ersättning inom sjöstridskrafterna, som motiverad av krafterna hållas tillbaka. Så länge större Under byggnad befann sig ännu de två loppet av några år. krigserfarenheterna. delen av de svenska sjöstridskrafterna lätta kryssarna och de två större jagarna. En tredje kategori utgjordes av de far­ Undervattensvapnens stora betydelser var intakta, ansåg man att fienden ej Ett stort antal enheter hade tillförts un­ tyg , som trots hög ålder och konstruktivt nämns vid flera tillfällen, men däremot skulle våga sig på ett överskeppnings• der beredskapsåren. från tiden före första världskriget under specificeras det inte vilka erfarenheter företag. Sedan fienden väl nedkämpat Det största värdet representerades av beredskapsåren underkastats omfat­ man bygger på. Kanske ansågs dessa er­ en del av våra stridskrafter och igångsatt de under byggnad varande kryssarna Tre tande moderniseringar. Till denna kate­ farenheter för vårt vidkommande själv• en invasion , skulle man dels möta denna, kronor och Göta Lejon samt jagarna gori hörde kryssaren Fylgia (sjösatt klara, eftersom flottan under bered­ dels därefter angripa hans underhålls• Uppland och Öland. Fastän dessa fartyg 1905) , minkryssaren Clas Fleming skapsåren förvärvat erfarenheter av så• transporter till sjöss. ännu var under byggnad, var de emel­ (1912), pansarskeppen Manligheten väl svepning av främmande minor som Förbanden avsågs uppträda offensivt lertid till sina konstruktiva huvuddrag (1903) och Oscar Il (1905) samt de tre jakt på främmande ubåtar, främst sovje­ och under gynnsamma betingelser t o m hemmanhörande i förkrigstiden, även Sverige-skeppen, Sverige, Gustaf V och tiska. uppträda vid fiendens kuster. stödstyr• om man strävat efter att fortlöpande in­ Drottning Victoria (1915-18). Däremot har i olika utrednings­ kan skulle dock i huvudsak användas för föra förbättringar och modifieringar, allt Slutligen utgjordes en fjärde kategori sammanhang åberopats de tekniska att stödja våra operationsgrupper om efter som krigserfarenheter blivit till­ av de fartyg och båtar, som trots uppen­ hjälpmedel, som framkommit under kri­ dessa tillbakadrevs mot kusten av över• gängliga och utvärderade. Med de till bar omodernilet fått ianspråktagas un­ get. Förutom radarn - till en början kal­ lägsna fientliga stridskrafter. stor del av ekonomiska skäl betingade der beredskapen, men där omedelbar ut­ lad ekoradio - har främst de förbättrade Det framstår som uppenbart att stöd• livslängdsprinciperna, var det uppen­ rangering 1945 var närmast självklar. ubåtsjaktsmedlen uppmärksammats. styrkans användbarhet begränsades av bart, att dessa fartyg genom sin blotta Fartygsmaterielens tänkta användning Det rörde sig här om både materiel för den låga fart , som Sverige-divisionen existens skulle komma att påverka flot­ framgår av 1943 års typutredningsbetän• lägestrestämning (asdic m m) samt vapen skulle få efter den 1944 föreslagna om­ tans sammansättning under lång tid kande. för direkt insats mot ubåtar, såsom anti­ byggnaden, 18 knop. Som stödstyrkans framöver. ubåtsraketer och granater. uppgifter skisserades, förefaller den när• En andra kategori utgjorde de under mast varit en form av sjögående, lång• beredskapsåren färdigställda fartygen, skjutande kustartilleri. Det kan här vilka byggts i forcerat tempo till kristids­ nämnas att kustartilleriet 1942 beviljats priser och med utnyttjande av kristids-

82 83 Tre snabba operationsgrupper huvuduppgiften var invasionsförsvar, frågan li te t. Operationsgrupp l Operationsgrupp 2 Operationsgrupp 3 men att kustsjöfart och import även O Politikerna visade tveksamhet för skulle skyddas. större fartyg, främst med hänsyn till Tre Kronor Göta Lejon 2 pansarjagare O Det i 1942 års försvarsbeslut antagna dessas sårbarhet för flyg- och ro­ 4 utsjöjagare 4 utsjöjagare 4 utsjöjagare femåriga fartygsbyggnadsprogram­ botvapen men även de stora bygg­ 6 större mtb 6 större mtb met hade med vissa modifieringar ge­ nadskostnaderna. ''För många ägg i l snabb minsvepare l snabb minsvepare nomförts. De två kryssarna och de samma korg". Stödstyrka två större jagarna var ännu under byggnad. Nybyggnad av pansarskepp Grupp l Grupp 2 Grupp 3 eller kustpansarfartyg hade 1940 Drottning Perioden 1945-1952: Utveck­ Sverige Victoria Gustaf V ställts på framtiden och ett 1944 fram­ ling efter traditionella linjer 4 kustjagare 4 kustjagare 4 kustj agare lagt förslag om Sverige-skeppens mo- 1945 års försvarskommitte dernisering hade icke heller bifallits. Mineringsstyrka Knappt hade kriget i Europa upphört, Gotland (luftvärnskrys- O Med hänsyn till uppgifter och till­ förrän en utredning om försvarets fram­ sare) gänglig fartygsmateriel avsågs flot­ tida organisation m m tillsattes den 29 Älvsnabben (minfartyg) tans slagkraftigaste förband, kustflot­ juni 1945. Kommitten, som antog nam­ Clas Fleming (minkrys­ tan, utgöras av tre kring kryssarna net 1945 års försvarskommitte, bestod sare) bildade snabba operationsgrupper, av elva ledamöter varav en var partipo­ 4 jagare vilka skulle understödjas av en av litiskt obunden, bankdirektör Jacob pansarskepp bildad stödstyrka. Tills Wallenberg. För första gången var kom­ Lokalstyrkor och reserv vidare skulle de åldrande Sverige­ munisterna representerade i en försvars• 2 äldre pansarskepp skeppen övergångsvis användas för kommitte. (Oscar Il och Manlighe­ denna uppgift. Till försvarskommitten överlämnades ten) O Krigserfarenheterna gav vid handen, enligt Kungl Maj :ts beslut den 26 april l äldre kryssare (Fylgia, att starkt eget flygskydd erfordrades 1946 resultatet av den utredning om sjö• skolfartyg och f d pan­ för de större fartygen och att man i krigsmaterielen m m , som tillsatts den 24 sarkryssare) stor utsträckning måste inrikta sig på september 1943. l jagare (Klas Horn) mörkerstrid. 1943 års typutredning kom således att O Den befintliga flottan var avvägd på ingå i underlaget för försvarskommittens "traditionellt sätt". Arvet i form av betänkande och därmed även 1948 års Härutöver skulle finnas bl a 26 ubåtar, existerade 1945-46 icke i sinnevärlden, befintliga fartyg påverkade planlägg• försvarsbeslut. Å andra sidan måste be­ 36 motortorpedbåtar och ett stort antal utan planen förutsatte nybyggnad av ett ningen för lång tid framåt. slutet att överlämna typutredningen till minsvepare m m. tiotal fartyg. Särskilt anmärkningsvärt är O Principerna för fartygens ersättande försvarskommitten innebära att dess ak­ Anmärkningsvärt är att 1943 års typ­ att de större motortorpedbåtar, som pla­ var " lika ersätts med lika". Sedan tualitet nedgått i sådan grad, att typut­ utredning, som avgav sitt betänkande nen räknade med, icke hade anskaffats 1942 års femårsplan fullföljts, fanns redningen icke skulle föranleda någon 1946, ännu räknade med så starkt för• fastän medel beviljats 1942 för att på• ingen ny plan antagen. särskild proposition. åldrade fartyg som Manligheten, Oscar börja utveckling av en sådan fartygstyp, O Varvsindustrin och vapenindustrin Utredningen blev inte enig. Menings­ Il och Fylgia m fl under en tioårsperiod som var ny för flottan . hade i och för sig resurser och er­ motsättningar förelåg främst mellan å fram.tilll957. Någon planlagd ersättning farenheter för att medge handlingsfri­ ena sidan flottan och å andra sidan flyg­ för de tyngre enheterna i lokalstyrkorna Sammanfattning het beträffande framtida nybyggna­ vapnets och kustartilleriets representan­ redovisade man icke. Inför efterkrigstidens flottbyggnads­ der, men belastningen på industrin ter. stridsfrågan var de större fartygens Det bör beaktas att ovan redovisade politik var utgångsläget följande: hade varit hård under beredskapsåren sårbarhet för luftangrepp. Vidare hade plan utgick från att utredningens förslag O 1942 års försvarsordning gällde, vilket och varvens intresse för militära be­ man olika uppfattningar om Sverige­ skulle bifallas. Flera upptagna fartyg för flottans vidkommande innebar att ställningar var p g a stor civil efter- skeppens modernisering och lämplighe- 84 85 ten av de föreslagna pansarjagarna. 4) Kanonbåtar i tre versioner om 4.000 Utredningen hade bl a behandlat föl• till 3.540 ton , 25 knops fart och 15 cm . _, _____ ,.1 r • • : jande fartygstyper: artilleri m m. - : --:-··----j • • • • • l) Pansarskepp om 17.000 ton och 22 5) Antiinvasionsbåtar om ca 46 ton och . -~T: .. -r~:1

knops fart, bestyckade med bl a sex 25 knops fart , vilka skulle bestyckas ~------.r------28 kanoner i dubbeltorn. med två 10 ,5 rekylfria kanoner (lik­ Kustförsvarsfartyg om 13.000 ton och nande armens infanterikanon m/45) sex 21 cm kanoner i trippeltorn m m. och en 20 mm automatkanon. In­ 1 Monitorer i två versioner om 16.500 ternationellt kan typen betecknas resp 10.000 ton. som motorkanonbåL o: ' 2) Pansarjagare i tre versioner om 4.800 Frånsett "antiinvasionsbåtens" rekyl­ l . till 3.600 ton och 30-20 knops fart och fria kanoner, var de föreslagna fartygs­ 15 cm artilleri jämte torpeder m m. typerna av traditionella slag och repre­ Denna fartygstyp motsvarade in­ senterade i utländska mariner. För ternationellt närmast en torpedkrys­ svenskt vidkommande var emellertid fle­ sare och påminner om den typ fl ottan ra typer nya, bl a pansarjagare och ka­ förordade 1940 i stället för de besluta­ nonbåtar. Inriktningen av de föreslagna de lätta kryssarna. typerna tydde på en prioritering av artil­ 3) Kustjagare om 840 ton och med 10,5 leriet och ett fasthållande vid pansar­ cm artilleri och 25 knops fart. Dessa skeppstanken. Påfallande är hur bety­ fartyg var närmast långsammare va­ delsen av hög fart nedprioriterats. Sär• rianter av 1942 års kustjagartyp. skilt beträffande kustjagarna är detta Bild 2. Antiinvasionsbåt.

'F~., ...... 1il..r.. '3UoTo~ (STo) r~ lYt märkligt. Men de var ju tänkta som kommitten att de internationellt veder­ skydd för de långsamma fartygen i stöd• tagna livslängderna var avsevärt kortare styrkan. än de av kommitten föreslagna. Som flt !f H 12e" • Över huvud taget ger 1943 års typut­ exempel framhölls att en jagare som en­ 43,. • DJU,4A1,.p& TtL,L ~ .. L , .... redning intryck av att vara ett halvt steg ligt kornitten föreslagits 20 år i linjeflot­ 'J)EpL !rLL k"u.. 3!J4-o To'"' OlsYYCI(..,,.,C\ ...... ~-, /'vr<-t ·~l !l.rh lfj'6 tillbaka från de tankar som kommit till tan och 10 år i reservflottan , enligt 1936 ~!S' ..,..,...., .... ' Ci-r/[7'3

Tabell 3. Flottans fartygsmateriel m m enligt 1942 års försvarsbeslut och de olika al­ Tabell 4. Försvarskommittens och i särskilda yttranden föreslagna nybyggnadspro­ ternativen i ÖB 47. gram 1948-1958. ( + = påbörjad).

Ledamoten Överste Konteramiral Fartygstyp En! En! Alt Alt Alt Fartygstyp Förslag Ewerlöf (h) Bonde (A) H:son Ericson (fl) mm FB 42 ÖB 47 900 750 650 FK 45 2 Artilleri- och minfartyg 13 10 Jagare 2 + 2 4 + 2 4 + 2 4 + 18 Eskadledare 9 Tb större 12 18 18 4 14 14 Jagare 29 22 18 12 6 Tb mindre 2 6 5 Torpedbåtar 20 30 18 18 18 Ubåtar 6 6 + 5 6 + Msv mindre 24 26 26 Ubåtar 26 25 13 9 6 6 2 2 Minsvepare m m 59 46 36 12 12 Msv större o+ 2 o + Årskostnad 18 ,9 mkr 31,9 mkr 29 mkr 39,4 mkr Alt 750 förutsatte nedläggning av ÖB förslaget innebar som synes en Karlskrona örlogsstation. minskning i förhållande till det ännu gäl- Alt 650 innebar dessutom att Göte• !ande 1942 års försvarsbeslut. Försvars- Förutom de militära sakkunniga, kon­ G Ewerlöf (h) och Erik von Heland (bf) borgs örlogsstation minskades till enbart kommittens förslag kom att innebära en teramiral Stig H:son Ericson, och över• egna förslag, vilka framgår av tabell 3 utbildnings- och övningsdepå. kompromiss, som i ambition låg lägre än ste Thord Bonde, avgav ledamöterna K ovan, förutom von Helands förslag, vii-

88 89 ket formulerades i andra termer. var 2 jagare (Halland och Småland) , 3 ubå• Perioden 1952- 1958: Nytän• von Heland påpekade bl a kryssarnas - att försöken med robotar (" lufttorpe­ tar (Hajen, Sälen och Valen), 6 mindre kande i kryssarflottans skug­ sårbarhet för flyganfall och föreslog en der" ) var lovande, motortorpedbåtar (T 36 - T 41), 6 min­ ga? lätt flotta med jagare som största enhe­ - att artilleriet hade en "obestridd rang­ svepare av ny typ (Hanö, Ornö, Sturkö, 1952 års flottplan ter, vilken skulle sammansättas av bl a plats", TJurkö, Tärnö och Utö). tre divisioner jagare och tre divisioner Målsättningen för krigsmakten var en - att torpeder - särskilt styrbara sådana Härutöver färdigställdes enligt tidiga­ stora motortorpedbåtar. strategisk defensiv, som syftade till för• Så länge krys­ - och minor skulle få ökade betydelse re medelstilldelning de lätta kryssarna sarna fanns kvar, skulle dock minst en av dröjning av fi enden under så lång tid , att samt Tre Kronor och Göta Lejon, jagarna jagardivisionerna utgå. hjälpaktioner fr ån vänligt sinnade mak­ Årskostnaden - att behovet av antiubåtsstridsmedel Oland och Uppland samt någ ra minsve­ för ter skulle hinna genomföras. detta förslag skulle bli ca 29 mkr. skulle öka. pare och trängfartyg. N~gon allmänt accepterad uppfattning Sjöstridskrafternas uppgift var att be­ om mnebörden av krigserfarenheterna Försvarsbeslutet innebar icke något kämpa fientliga invasionsföretag och sjö• nytt flerårigt Sammanfattning förelåg icke. Visserligen omnämndes ra­ ersättningsbyggnadspro• transporter samt med mindre delar håll a gram, utan Inriktningen av flottans uppgifter hade dar (ekoradio), robot- och fjärrvapen , medel beviljades endast för våra förbindelser till en eventuell bunds­ att Icke ändrats, utan invasionsförsvar och atomvapen samt flygets och undervat­ påbörja det program, som föreslagits förvant öppna. De sannolika styrkeför­ av 1945 års försvarskommitte. sjöfartsskydd var fortfarande de huvud­ tensvapnens ökande betydelse hållandena i luften ansågs innebära a tt , men någ­ uppgifter, som planläggningen avsåg. ra slutsatser för hur framtidens De ,största enheter, som beviljades, verksamheten för vår del måste förl äg• flotta I 1947 års utredning hade ÖB uttalat skulle sammansättas drogs ~ar tva Jagare av förbättrad landskaps­ gas nära svenska kusten. icke därur. att han i fråga om invasionsförsvaret an­ Tvärt om framhölls att krigserfarenhe­ Jagartyp (Halland och Småland). Härtill Det underströks att mycket stor bety­ kom tre såg arme- och flygstridskrafter mer all­ terna icke var entydiga och att mer be­ ubåtar och flera mindre fartyg. delse måste tillmätas, att våra stridskraf­ Beslutet att påbörja de två jagarna sidigt användbara och därvid hade ned­ stämda rön borde avvaktas. ha­ ter icke utsattes för förintade begynnel­ de emellertid prioriterat flottan . Flottans uppgifter för Detta innebar ett så att säga omvänt skett i en anda av osäker• semotgångar och att förbindelserna till het. Motiv som talades mot jagarna, var neutralitetsskyddet, hade ÖB ej behand­ eventuellt allierade hölls öppna. åberopande av krigserfarenheter. Utan lat. entydiga resultat av utvärderingarna bl a oviss tillgång på arbetskraft och ma­ Som tidigare nämnts hade någon fler­ terial, osäkerhet i typfrågan och önsk• Försvarskommitten hade å sin sida till­ skulle man vänta och se tiden an. I av­ årig flottplan icke fastställts efter 1942. värdheten att avvakta atombombförsö• mätt flottans uppgifter en större bety­ vaktan på detta föreslog man en fortsatt Det var emellertid meningen att 1949 års kens resultat. delse och tagit hänsyn till behovet av sjö• utbyggnad enligt försvarskommittri skulle lägga grunden " traditionella linjer" . fartsskydd och skydd av neutraliteten. Intressant är dock, att någon nybyggnad I riksda?en hade motioner mot byg­ för en ny flerårsplan, men denna kom gandet av pgare väckts i båda kamrarna. Krigserfarenheterna hade ansetts icke av kryssare icke föreslogs och att frågan främst att behandla fr ågan om värn• En så entydiga att de kunde ge bestämd led­ om artdienfartyg till stödstyrkan ställdes annan olöst fråga var byggandet av pliktstidens längd. Sedan det visat sig att de större ning för flottans framtida utveckling. på framtiden. motortorpedbåtarna. Dessa några initiativ i flottbyggnadsfrågorna hade ursprungligen föreslagits i 1942 års Tanken på artillerifartyg och Sverige­ Icke var att vänta från kommitten an­ Flottan i 1948 års försvarsbeslut program, men till följd av konstruktions­ skeppens modernisering hade skjutits modades chefen för marinen den 1' feb­ undan, men frågorna var icke slutgiltigt Beslutet 1948 grundades sålunda på 1945 förse.ningar fördröjts. 1948 års riksdag ruari 1951 att utreda frågan om ersätt• avgjorda. Fortsatt byggande av kryssare års försvarskommittes förslag, vilket i sin beslot att 1 stället anvisa medel till fyra ningsbyggnader. hade Icke föreslagits och även mot jagar­ tur utarbetats på grundval av bl a 1943 mmdre motortorpedbåtar. Utredningen verkställdes snabbt un­ na hade tvivel rests i riksdagen. års typutredning och ÖB 47. der ledning av kommendör Bertil Bert­ Den 1942 antagna femårsplanen hade i I försvarsbeslutet framhölls , att krigs­ Ettåriga beslut fram till 1952 helsson och redan den 6 juni 1951 fram­ princip genomförts, men därefter hade erfarenhterna icke var entydiga, men att Riksdagen hade sålunda icke önskat bin­ lades ett betänkande. Utredningsarbetet riks?agen icke velat binda sig för en ny örlogsfartygen skulle anpassas för skydd da sig för ett flerårigt program, utan den hade som mål att granska om samtliga i flerang plan utan återgått till mellan­ mot moderna angreppsmedel såsom fortsatta ersättningsbyggnaden skedde 1942 års försvarsbeslut föreslagn a far­ krigstidens ettårsbeslut. atomvapen och radioaktiva gaser samt med ettårig medelstilldelning. tygstyper alltjämt var lämpliga för att lö• nya flygburna vapen. Ersättningsbyggandet 1947/48 - sa flottans uppgifter. Därvid hade sär• Marinledningens uppfattning om den 1951152 kom de facto att omfatta följan• skilt prövats om det var möjligt att ersät• fortsatta vapenutvecklingens innebörd de enheter: ta vissa dyrbara fartyg med ett större an- 90 91 tal av mindre kostsamma typer. Särskilt listisk kostnadsram både bygga ytterliga­ icke känt. Det förefaller dock uppenbart större motortorpedbåtar. Påföljande viktiga frågor var hur ersättning skulle re kryssare och erforderligt antal av övri• att uppgifterna skulle ändras i avsevärd• vårriksdag antog planen i dess helhet. ske av kryssaren Gotland i kustflottan ga fartygsslag. Kryssaren Gotland före• för att inte säga revolutionerande- mån, Försvarsministern föreslog emellertid och de tre Sverige-skeppen i lokalstyr­ slogs i kustflottan ersatt av två jagare. eftersom fartygens prestanda var så oer­ att planen av statsfinansiella och indu­ korna. De jagare, som överfördes till reservflot­ hört skiljaktiga. Eller markerade det striella skäl skulle utsträckas med ett år Efter att ha framhållit att omvandling­ tan, skull ersättas med nybyggen. Min­ faktum att chefen för marinen icke upp­ och således vara genomförd först 1959, fartyget Clas Fleming skulle ersättas av en i riktning mot en lättare flotta enligt tog förslaget i sin plan, att hela iden från vilket även blev riksdagens beslut. sex­ ett nykonstruerat minfartyg (Älvsborg). 1942 års försvarsbeslut inneburit en början var ett hugskott? årsplanen bev därmed redan i starten en Däremot nämndes inget om behov av er­ tyngpunktsförskjutning från artilleriet 1951 års höstriksdag upptog delar av sjuårsplan. mot torpeder och minor som sänkande sättning för kryssaren Fylgia i lokalstyr­ förslaget till behandling och beviljade Innebörden av flottbyggnadsplanen vapnen, hänvisade utredningen till er­ korna. medel för att påbörja två jagare och sex var följande. farenheterna från kriget, som ansågs ha På grundval av utredningen framlade visat jagarnas mångsidiga användbarhet chefen för marinen med ÖB tillstyrkan och att detta fartygsslag nybyggdes den 29 juni 1951 en plan för omsättning Tabell5. Flottans fartygsmaterielutveckling 1952- 1959 utomlands i såväl större som mindre av flottans stridsfartyg 1952 - 1958. mariner. Planen innebar en kvalitativ ambi­ Fartygsslag Befintliga Under byggnad Prognos för Resultatet var att 1942 års principer tionssänkning, bl a genom att man före• 1/7 1953 och planerade 1/7 1959 alltjämt var tillämpliga och att prioritet slog byggandet av en förbättrad Öland• Pansarskepp 2 borde ges åt utbyggnad av eskadrarna, typ i stället för den större Halland­ Kryssare 3 3 den nya benämningen på de snabba ope­ typen. Skälet var ekonomiska hänsyn. Minfartyg 2 l 2 rationsgrupperna. Vidare ansågs krigser­ Kostnadsmässigt motsvarade tre Hal­ Jagare 19 6 14 farenheterna motivera att ett nytt far­ land-jagare fyra av modifierad Öland• Fregatter 2 (omb) 11 (omb) 13 (omb) tygsslag - ubåtsjaktfartyg - borde an­ typ. Torpedbåtar l 11 12 skaffas. Chefens för marinen förslag omfat­ Motortorpedbåtar 15 15 25 Ubåtsjaktfartyg hade föreslagits av tade för en sexårsperiod följande ny­ Ubåtar 21 6 21 marinförvaltningen redan 1950, men för­ byggnader: Minsvepare, större 18 14 svarsministern hade icke godtagit dem, 4 jagare av modifierad Öland-typ (Öster• Minsvepare, mindre 26 16 18 utan ansett att frågan om ersättnings­ götland, Gästrikland, Södermanland och byggnad av jagare först skulle utredas. Hälsingland), l minfartyg av ny typ Vad gällde pansarskeppens ersättande (Älvsborg), 3 ubåtar, 11 större motor­ Tabellen tar ingen hänsyn till uppdel­ beten. Därigenom hade de reservatio­ i lokalstyrkorna, föreslogs en lösning torpedbåtar (T 102 Plejad-klass), 15 ning i linje- och reservflotta. Däremot är ner, som upptagits för budgetåren med " lätt profil". Ett stort antal för lo­ mindre motortorpedbåtar (T 42 - T 56) utrangeringar under perioden medräk• 1947/48 och 1948/49, men icke utnytt­ kalförsvar inriktade motorkanon- och/el­ samt 12 minsvepare (Arkö-klass, M 57 - nade. Samtliga fregatter var ombyggda jats, per den 30 juni 1949 kunnat över• ler motortorpedbåtar borde anskaffas, M 68). Förslaget överensstämde med jagare och kustjagare. Någon ny typ av föras till budgetutjämningsfonden, d v s varvid de låga kostnaderna för dem skul­ 1951 års utrednings med den skillnaden ubåtsjaktfartyg upptogs icke i planen. i praktiken en konfiskation av marinens le medge ett stort antal. att de 30 lätta motorkanon- och/eller Noteras kan även att de större motor­ outnyttjade medel för fartygsombygg­ Beträffande de större motortorped­ motortorpedbåtar, som skulle ersätta torpedbåtarna numera benämndes tor­ nad. båtarnas framtida roll tog utredningen pansarskeppen i lokalstyrkorna icke pedbåtar. För nybyggnad gällde emellertid allt­ icke ställning under åberopande av tids­ upptogs i sexårsplanen, utan ställdes på Kvar i kustflottans eskadrar skulle av jämt att marinen inom ramen för en fem­ brist, utan pekade blott på förekomsten framtiden. de äldre jagarna kvarstå Visby-klassens årig medelstilldelning kunde lägga ut be­ av försöksbåten T 101 Perseus. De mind­ Tanken på att ersätta pansarskepppen fyra fartyg samt Gävle och Norrköping. ställningar med stora årliga variationer i re motortorpedbåtarna ansågs för små med små motortorpedbåtar var verkli­ betalningsutfallet, så länge man höll sig för kustflottan. gen att ställa resonemanget om den lätta Ändrade bemyndigandeprinciper inom den toala ramen. Detta ändrades I utredningen sades det klart ut, att flottan på sin spets. Hur uppgifterna för Redan 1950 hade man återgått till ettårig emellertid 1953, varvid man återgick till man ansåg det omöjligt att inom en rea- de aktuella styrkorna skulle utformas, är medelstilldelning för moderniseringsar- det gamla systemet med ett begränsat

92 93 Rb 05. De mindre jagartyperna kunde årligt betalningsutfall, som inledningsvis - att jagarantalet skulle nedgå med ca i marinledningen. inte utrustas med 12 cm artilleri i två fastställdes till 110 mkr. Detta innebar 40%, I chefens för marinen, viceamiral Stig dubbeltorn, torpeder och samtidigt att genomförandet av 1952 års flottplan - att ubåtarna skulle minska med ca H:son Ericson, dagbok finns den 5 de­ sjörobot av denna typ. Däremot kun­ måste utsträckas ytterligare. 33% och cember 1953 en skiss till en framtida lätt de robotbestyckning tänkas om artil­ - att minsveparna skulle minska med flotta. Den skulle omfatta fyra eskadrar leriet och torpedtuberna minskades i ÖB-utredningen 1954 10 %. om vardera fyra flottiljer. Eskadrarna skulle utgångsgrupperas med två i Ös• motsvarande mån. 1954 års ÖB-utredninge, ÖB 54, utgick Sett mot marinens uppgifter kan ju tersjön och vardera en i Bottenhavet och Beträffande kryssarnas framtida ut­ från 1948 års försvarsbeslut och innebar i minskningen av jagarna motiveras av at­ l på Västkusten. Flottiljerna skulle omfat­ nyttjande hade olika överväganden synen på sjöstridskrafternas roll ett par tackflygets utökade roll, men mer svår• ta gjorts. Chefen för marinen förordade en­ väsentliga förändringar. förståeligt är det att ubåtarna, som ju dera "cruiser in beeing" i Östersjön eller Försvarets uppbyggnad skulle i princip skulle få ändrade uppgifter, skull e mins­ ! - en flottiljledare om ca 2.000 ton med snabbskjutande artilleri, ubåtsjaktut• överförande till Västkusten med sikte på vara defensivt. Försvaret till sjöss skulle i kas med en tredjedel av beståndet. Det­ att fartygen skulle kunna utnyttjas för större utsträckning bygga på flygstrids­ ta tyder ju på att ubåtsvapnets uppgifter rustning och torpedeldledning, - sex fartyg om ca 200 ton med lätt artil­ att skydda importsjöfarten. ÖB för• krafter. Anledningen var även denna skulle minska, men det var ju i verklighe­ ordade endera överföring till Västkusten gång svårigheterna att jaktskydda egna ten tvärt om. Betydelsen av undervat­ leri och raketer för anfall mot inva­ sionsfarkoster samt och förläggning i "malpåse" eller för• fartyg till sjöss samt att attackflyget an­ tensvapnen hade gång på gång unde~ - sex små torpedbåtar typ T 201. säljning. Beslutet blev att kryssarna skul­ sågs mer allsidigt användbart. Över• strukits - ändå föreslog man avsevärda le överföras till Västkusten och därmed Motortorpedbåten T 201 var en ext­ vattensfartygen avsågs komma att spela minskningar av antalet ubåtar. Sannolikt försvann kryssarna som kärna i eska­ rem exponent för den lätta flottan och en mindre framträdande roll varvid krys­ rörde det sig här enbart om ekonomiska drarna. väsentligt mindre än de motortorped­ sarna och de äldre jagarna skulle utgå ur överväganden. Ubåtarna blev alltmer Samtidigt som ideer till en lättare flot­ båtar, som tidigare byggts i Sverige. Den organisationen. sofistikerade- men framför allt dyrare. ta sålunda fanns, fortgick planeringen av byggdes emellertid endast i ett exemplar Lätta övervattensfartyg skulle lösa Chefen för marinen reserverade sig nya jagare. I detta förelåg ingen mot­ och fick inga efterföljare. uppgifter i kustområdet och skydda och ansåg att grundförutsättningarna var sättning, eftersom man i jagarna kunde En annan ideskiss redovisades 1955 i kustsjöfarten. Ubåtarna skulle erhålla i huvudsak oförändrade. Han framhöll se de flottiljledare, som chefens för mari­ Krigsvetenskapsakademiens tidskrift av ändrade uppgifter och nya ubåtstyper vidare att den föreslagna övergången till nen utkast krävde. konteramiral Bertil Berthelsson, som vid anskaffas. lätt flotta byggde på att de större farty­ När chefen för marinen nu förelsog yt­ denna tid var chef för marinstaben. Beträffande skyddet av importsjö­ gen allt efter det de utgick ur organisa­ terligare jagare, ställde sig försvarsminis• Förslaget innebar farten pekade ÖB på att resurserna san­ tionen skulle ersättas med ett större an­ tern, Torsten Nilsson, liksom 1955 års nolikt skulle erfordras mot en inledande tal mindre fartyg. - att kryssarna skulle ersättas av robot­ försvarsberedning tvekande. Det var invasion, varför importen icke samtidigt Vidare ansåg marinchefen att vapen­ jagare, framför allt två faktorer, som ansågs tala k.unde skyddas. Denna nackdel ansåg utvecklingen och särskilt då atom- och - att ett antal jagarflottiljer om vardera emot dem, kostnaderna och sårbarhe• OB kunde motverkas genom utbyggnad robotvapnen medgav möjligheter till två divisioner kanonjagare skulle ska­ ten, främst mot robot- och atomvapen. av det ekonomiska försvaret. Skyddet av kraftsamling även för den till sjöss och i pas samt Sedan chefen för FOA, överdirektör neutraliteten ansåg ÖB låg i krigsmak­ luften underlägsne. - att ett antal attackubåtar skulle an­ Hugo Larsson, och flygstabschefen , ge­ tens förmåga att avhålla en motståndare Marin.chefen ansåg sammanfattnings­ skaffas och ett antal ubåtsflottilj er or­ neralmajor G A Westring, meddelat för• från angrepp. Någon markering till för• vis att OB 54 innebar att flottan inte ens ganiseras. svarsministern att man icke hade något mån för flottans särställning i detta avse­ kunde tillfredställande lösa de begränsa• Vidare underströks betydelsen av till­ att erinra mot nybyggnad av jagare, be­ ende förekom ej i ÖB 54. de uppgifter i riksförsvaret, som ÖB till­ räckligt många fartyg och att den und­ slöt försvarsministern emellertid den 12 I fJöåga om fartygsmaterielen innebar delade den. re gränsen för en östersjöjagare var ca december 1955 att föreslå nybyggnad av ÖB-förslaget 2.000 ton. bl a två jagare. Marint nytänkande - men "traditio­ - att bortfallet av pansarskeppen icke Det angivna deplacementet för öster• Försvarsutskottet tillstyrkte och i pro­ skulle kompenseras genom tillkoms­ nellt'' fartygsbyggande sjöjagarna, tyder på större artilleri­ positionen framhölls att ingående och ten av nya lätta fartyg, Parallellt med att 1952 års flottplan full­ jagare av Halland-typ eller motsvaran­ omfattande utredningar givit vid handen bordades, kom ett nytänkande till stånd de, vilka kunde utrustas med sjörobot att jagaren som fartygsslag både beträf-

94 95 fande användning och uppgifter var av 95, 90 resp 85 % av 1954 års förslag. . der uppnåddes och ersättning icke sked­ len (fp) om åtgärder för att trygga sys­ stor betydelse för sjöfarsvaret. Riks­ Chefen för marinen reserverade s1g de. selsättningen vid AB de Laval I ~m­ dagen biföll förslaget. mot ÖB-utredningen och ansåg dels att Genom 1958 års försvarsbeslut mins­ spång, som gick miste om turbmbestall­ De två nya jagarna skulle vara av Hal­ grundtanken på ett kort krig var felak­ kade marinens andel av försvarskost• ningarna för jagarna. Några andra mi­ land-typ och de tilltänkta namnen Lapp­ tig, dels att skyddet av importsjöfarten naderna från ca 19 till 13 %. tiativ i jagarfrågan togs icke i riksdagen. land och Värmland. var alltför nedprioriterat. Han pekade 1955 års försvarsberedning hade gjort på att flera länder med krigserfarenhet en verbal markering till förmån för mari­ Sammanfattning Nya utredningar tillgodosåg sitt sjöförsvar battre och av­ 't nen och därvid framhållit att ett visst be­ delade ca 20 % av försvarsbudgeten t1ll Flottans huvuduppgift kvarstod: inva­ Den 1955 tillsatta försvarsberedningen hov av sjöfartsskydd borde beaktas. Det­ marinen. De åberopade länderna var sionsförsvar och skydd av kust- och im­ kom till stor del att syssla med frågan om ta följdes upp i försvarsbeslutet genom Storbritannien, Frankrike, Nederländer, portsjöfart. I ÖB 54 men särskilt i OB 57 svenska atomvapen. Innan dess arbete ett engångsanslag på 20 mkr. Norge och Danmark. Han ansåg vidare hade emellertid flottans betydelse inom var slutfört, uppdrog försvarsministern Resultatet av de krympande anslagen att frågan om nybyggnad av Jagare be­ såväl invasionsförsvaret som skyddet av med beredningens gillande åt OB att blev att chefen för marinen den 24 feb­ rodde på den framtida vapenutveckling­ importsjöfarten nedprioriterats. Skälet överarbete ÖB 54. Detta arbete var ruari 1958 föreslog att nybyggnaden av en främst robotvapnen. var att attackflyget ansågs överlägset 1 klart i oktober 1957 och benämndes O B jagarna Lappland och Värmland samt Jämförelsen med de åberopade län• fråga om invasionsförsvar under det att minfartyget Älvsborg skulle utgå. Vidare 5~ - derna torde inte ge grund för några vitt­ behovet av import ansågs kunna ned­ ÖB 57 baserade sig liksom OB 54 i skulle kryssarna förläggas i materiel­ gående slutsatser, eftersom dessa län• bringas genom ökad lagerhållning inom princip på 1948 års försvarsbeslut vad reserv och ett förhållandevis stort antal ders flottor hade andra uppgifter och det ekonomiska försvaret. gällde krigsmaktens inriktning 1 st?rt . . I fartyg, bl a jagarna Göteborg, Klas uppträdde i andra farvatten, vilka skiljde N å gr a utvärderade krigserfarenheter fråga om marinens uppgifter anslot sig Horn, Romulus och Remus utrangeras. sig från våra förhållanden. hade icke åberopats, men bedömningar utredningen helt till OB 54, men dess Såväl ÖB som försvarsministern till­ Även chefen för flygvapnet reservera­ om den framtida utvecklingen av atom­ förslag innebar en förskjutning från flot­ styrkte, vilket med hänsyn till den sena­ de sig mot ÖB 57 och anlade i sin reser­ och robotstridsmedel hade spelat en stor tan mot kustartilleriet. res medverkan till jagarnas beställning vation synpunkter på sjöförsvaret och roll , varvid man bl a utgått från att Sve­ Skälet härtill var främst den bedömda 1956 framstår som förvånande, särskilt ansåg därvid att attackflyget var över• rige skulle anskaffa atomvapen. utvecklingen av kustrobotarna. ÖB an­ som avbeställningskostnaderna skulle bli lägset övervattensfartygen och att detta Beträffande flyghotet mot de större såg att flottan måste anpassas till de san­ avsevärda. andra sidan hade ju beslu­ särskilt gällde jagare och större fartyg. Å övervattensfartygen och dessas behov av nolika målens och förstörelsemedlens ut­ tet att bygga jagarna tagits efter stor tve­ jaktskydd rådde knappast några delade veckling samt att det var oklart vilka far­ Flottan i 1958 års försvarsbeslut kan. meningar, men väl om huruvida jagarna tygstyper, som lämpligen borde tillföras Försvarsbeslutet följde alternativ Ett kompromissförslag, som innebar "blivit för stora". flottan. ADAM, om vilket partiledarna nått byggandet av endast en jagare avvi~ades De sista jagarna beviljades 1956. efter I ÖB 54 framhölls vikten av att Sveri­ enighet. Beslutet innebar principiellt att av chefen för marinen med hänsyn till att en viss tvekan. I samband med OB 57 ge anskaffade atomvapen och tanken på den gamla ordningen, där statsmakterna det inte enbart rörde sig om nybyggnads­ var chefens för flygvapnet åsikt att jagar­ att sådana under en öveskådlig fram.tid tämligen detaljerat fastställt freds- och kostnaderna utan även en inteckning i na var för sårbara under det chefen för skulle disponeras, synes påverkat OB krigsorganisationen och därefter beviljat den framtida driftbudgeten. marinen ansåg att jagarnas framtid var uppfattning om flottans uppgifter, som erforderliga medel, ersattes av ett om­ För varsindustrin kom avbeställning• avhängig av den kommande robotut­ därvid skulle minska till förmån för flyg vänt förfarande, där de ekonomiska ra­ arna mycket olägligt. Jagarna represen­ vecklingen. Sådant var läget 1958, då och robotvapen. marna fastställdes och det organisatoris­ terade tre milj arbetstimmar varav en ekonomiska skäl förmådde chefen för ÖB 57 hade att ta ställning till tre ka innehållet fick anpassas efter dessa. milj hos varven. Varvsindustriföreningen marinen att avbeställa de under projek­ kostnadsramar, betecknade AD AM, För marinens vidkommande innebar uppvaktade statsutskottets ordförand.e tering varande jagarna, varvid jagarpro­ BERfiL och CESAR. De skulle avse försvarsbeslutet en minskning med ca 50 och arbetstagarparten genom LO-ordfo­ blemet delvis blev inaktuellt. Å andra si­ 100 95 och 90% av ÖB 54. Genom att % av övervattensstridskrafterna och 30 randen och riksdagensmannen (s) Arne dan fanns både kryssare och ganska pla~eringsperioden försköts två år fram- % av kustartilleriet. Denna minskning Geijer. Jagarbyggena ansågs dock poli­ många jagare ännu i tjänst. åt medförde en kostnadsstegring på 2,5 skulle dock icke genomföras omgående tiskt omöjliga. 1952 års flottplan hade icke genom­ %, per år att ramarna i verkligheten blev utan först i den takt materielens livsläng- I riksdagen interpellerade Gunnar He- förts . Skälen var främst de ändrade

96 97 principerna för medeltilldelningen, som Förbättringen av stridskrafter och Tabell 6. Planerad anskaffning 1960 - 1967 inneburit att verkställighetstiden för pla­ transportmedel, lämpade för kustinva­ nen kom att förlängas. De mot bakgrund sion hade fortgått och det ansågs att av krigserfarenheter föreslagna ubåts• snabbskjutande, elduthålliga automat­ Fartygsslag Period Period jaktfartygen hade icke beviljats, utan för kanoner erfordrades för att bekämpa det 1960- 1963 1963- 1967 denna tjänst avsågs till fregatter om­ stora antal smärre mål, som bedömdes Fregatter 2 byggda jagare. komma att ingå i en fientlig invasions­ Torpedbåtar 3 4 Tillkomsten av en fredstida ÖB hade styrka. Vidare påpekades utvecklingen Pansarkanon båtar 4 4 medfört att denne kunde ianspråktas för och betydelsen av styrbara torpeder Jaktubåtar (ombyggnad) 6 att göra utredningar. ÖB hade i samtliga samt tillkomsten av såväl fartygsbasera­ Attackubåtar 3 5 utredningar nedprioriterat flottan till de sjörobotar som kustrobotar. Minorna Minsvepare 6 6 fördel för främst attackflyget. ansågs få ökad betydelse. 1958 års försvarsbeslut innebar en om­ Tillkomsten av de taktiska atomvap­ välvning så till vida att de ekonomiska nen innebar att torpeder, minor, ro­ Härutöver skulle fortsatt ombyggnad av För den senare delen av planperioden, ramarna skulle styra organisationen och botar, bomber och svåra artillerigranater äldre jagare till fregatter ske. d v s fram till 1967, föreslogs byggandet icke tvärt om. kunde förses med atomladdningar. Det­ Pansarkanonbåtarna och jaktubåtarna dels av ubåtar, ytterligare fyra torped­ Industrins villkor förändrades sam­ ta ansågs innebära en direkt påverkan på var nya fartygsslag. De senare skulle båtar och fyra pansarkanonbåtar m m, tidigt genom att efterkrigstidens efter­ vapenbärarna inom sjöstridskrafterna byggas med utnyttjande av skrov m m dels en ny typ fregatter, som dock när• frågan ebbade ut. Mellan åren 1955 och och därav följde en strävan att nå ökad från de under beredskapsåren byggda mare skulle utredas. Plejad-klassens tor­ 1958 skedde en förändring i varvsindu­ uthållighet genom ökat antal vapenbära• kustubåtarna. Pansarkanonbåtarna var pedbåtar skulle utrustas med lätta sjö• strins hållning gentemot marinen: de re samt skydd genom utspridning och avsedda att främst bekämpa invasions­ målsrobotar. 1958 avbeställda jagarna skulle varit väl• skyddade baser. farkoster. Förslaget avsåg en ca 100 tons Mot bakgrund av MP 60 kan det vara komna och skapat många arbetstillfäl• Fartygen skulle därför av stridsekono­ båt, bestyckad med en 7,5 cm automat­ av intresse att jämföra utvecklingen i ett len. miska skäl minskas så mycket som kanon och en 40 mm luftvärnsautomat• par länder inom vårt närområde. vapenutvecklingen och kravet på sjö• kanon samt lätta robotar (trådstyrda). Danmark antog 1960 en plan, som om­ duglighet medgav. För ubåtarna, som Farten skulle uppgå till ca 25 knop. endast i mindre grad berördes av kärn• De materielplaner chefen för marinen fattade 18 motortorpedbåtar, 6 ubåtar, 8 Perioden 1958 - 1963: Nytän• vapenhotet, förutsågs nya uppgifter som föreslog innebar bl a följande kortsiktiga fregatter, 9 ubåtsjagare, 8 minfartyg och kande eller anpassning till för• tidigare åvilat ytstridskrafterna. Ä ven åtgärder. 12 minsvepare, medan Norge samma år sämrad ekonomi? antog en plan omfattande 8 motortor­ kustrobotarna ansågs kunna ta över upp­ Kryssare: pedbåtar, 15 ubåtar, 5 fregatter, 20 mo­ Marinplan 60 gifter från övervattensfartygen. Gotland utrangeras omgående. Tre Kro­ torkanonbåtar, 8 minsvepare m m. Grundvalarna för Marinplan 60 (MP 60) MP 60 utgick från de traditionella nor moderniseras icke utan förläggs Finlands flotta var enligt 1946 års vän• var dels marinens minskade anslags­ uppgifterna för marinen, nämligen inva­ materielreserv. Göta Lejon bibehålls. skaps- och biståndsavtal med Sovjet­ tilldelning, dels den i början av 1959 sionsförsvar samt skydd av kustsjöfart Jagare: framlagda sjömålsutredningen. och import, vartill kom neutralitetsskyd­ unionen begränsad till maximalt 10.000 Två jagare av Visby-typ ombyggs till fre­ ton och 4.500 man . Motortorpedbåtar De faktorer, som bedömdes påverka det. gatter och övriga två ombyggs 1963/67. och ubåtar var enligt avtalet förbjudna, utvecklingen, var tillkomsten av taktiska MP 60 innebar att i huvudsak endast Lanskapsjagarna moderniseras och för• kärnladdningar, robotutvecklingen och lättare fartyg skulle anskaffas som er­ varför någon jämförelse knappast kan ses bl a med luftvärnsrobotar. göras. undervattensstridsmedlens ökade möj• sättning för de äldre enheter, som föll Torpedbåtar: I Sovjetunionen hade en avsevärd ut­ lighe'ter. Vidare ökade betydelsen av de för åldersstrecket. ersättningsbyggnad av tre större torped­ teletekniska hjälpmedlen. Planen innebar bl a följande. byggnad av flottstridskrafterna skett och båtar av förbättrad T 102 Plejad-typ. i Östersjön och Norra Ishavet disponera­ Ingen ersättningsbyggnad av mindre mo­ des bl a 7 lätta kryssare, 86 jagare, ca tortorpedbåtar, som ersätts med pansar­ 150 motortorpedbåtar och närmare 200 kanonbåtar av ny typ. ubåtar m m. Av dessa fartyg var merpar-

98 99 ten stationerade i Norra Ishavet. Åtskil­ Vid sammanträdet togs frågan om 1960- 1962 års utredningar 60. Däremot hade medelstilldelningen liga fartyg var av äldre datum, men ett kryssarnas och vissa jagares försäljning Åren 1960--62 utfördes flera utredningar icke räckt till för att skaffa det antal far­ stort antal nya enheter med robotbeväp• upp, men chefen för marinen framhöll av betydelse för marinen. Bl a framlades tyg, som marinplanen förutsatte, varför ning började leverers kring 1960, bl a att spekulanterna velat betala för lite 1960 års försvarskommittes betänkande ÖB föreslog ett ökat fartygsbyggande. Kynda-klassen och de små robotbåtarna och få långa krediter. och ÖB-utredningen 1962 (ÖB 62), vil­ Detta skulle omfatta: typ Osa och Kornar. Särskilt de senare är Marinen behandlades på nytt den 13 ken följdes av tillsättandet av 1962 års 12 motortorpedbåtar (förbättrad T av intresse, eftersom de markerade att oktober 1960. Vid detta möte framkom försvarskommitte och på dess begäran 102 P!ejad-typ) , 20 motorkanonbåtar tankar i samma riktning som M P 60 även att försvarskommittens ledamöter var en ny ÖB-utredning, som fick namnet (ny typ), 10 attackubåtar. förekom i Sovjet i avseende på det kust­ ovilliga att binda sig för marinplanen. "ÖB-svaret 62". Motorkanonbåtarna avsågs för samma nära sjöförsvaret. Manne Ståhl (fp) föreslog att de extra 20 ÖB 62 innebar för marinen att tidigare uppgifter som de tidigare föreslagna Inriktningen av de nordiska ländernas mkr, som 1958 års försvarsbeslut tillfört uppgifter bibehölls. Huvuduppgiften in­ pansarkanonbåtarna och hade med un­ flottbyggnadspolitik påminde även om marinen, skulle utgå även framgent, vasionsförsvar underströks, men även dantag för bepansringen ungefär samma M P 60 grunddrag, med undantag för sär• men detta vann icke bifall. Genom att beträffande sjöfartsskyddet skedde en prestanda. fallet Finland. Detta land fick emellertid försvarskommitten undvek att uttala sig viss markering av ökat intresse, därige• Ö B-svaret 62 var en överarbetning av sedermera VSB-avtalet tolkat så, att ro­ om MP 60 betydde detta i praktiken att nom att det utsades att vissa sjöstrids• ÖB 62 och innehöll i avseende på mari­ botbåtar medgavs. En grundläggande planen avvisades. krafter direkt skulle anpassas huvudsak­ nen i princip samma uppgifter som den­ skillnad var att såväl Danmark som Nor­ Riksdagsdebatten om Marinplan li gen för denna uppgift men att även de na. ÖB-svaret 62 innehöll tre kostnads­ ge prioriterade ubåtsjaktfartyg högre, 60 för invasionsförsvar avsedda fartygen nivåer, 3.600, 3.400 och 3.392 mkr. Av men då hade å andra sidan dessa länder i Parallellt med försvarskornmittens arbe­ skulle kunna utnyttjas. dessa bedömdes blott den högsta nivån egenskap av NATO-medlemmar anled­ te hade flottbyggnadsfrågorna behand­ Fartygstyperna skulle anpassas till M P medge marinplanens förverkligande. ning att trygga sjöförbindelserna till sina lats i riksdagen. I en fyrpartimotion fö• allierade. reslogs att marinplanen såväl kvantita­ tivt som kvalitativt skulle bifallas och att kostnadsramarna skulle vara de i planen 1960 års försvarskommitte angivna. statsutskottet avstyrkte och Marinplan 60 överlämnades till 1960 års båda kamrarna följde detta. Ett av ÖB försvarskommitte. Inför kommitten framställt förslag om omfördelning av framhöll den marine sakkunnige, kom­ vissa andra medel om tillhopa 22 mkr till mendörkapten Bengt Lundvall, att de i fartygsbyggnadsanslaget, bifölls icke, Sverige tillämpade livslängdsnormerna däremot ställde sig statsutskottet icke för fartygen var genomgående högre än avvisande till marinplanens principer. utlandets och påvisade att 1952 års Resultatet blev att chefen för marinen flottplan ännu icke var genomförd, utan ansåg MP 60 varken antagen eller för• beräknades fullföljd först 1964, d v s ef­ kastad. ter tolv år i stället för ursprungligen I praktiken innebar dock riksdagens tänkta sex år. hållning ett avvisande, särskilt som ÖB Grundstommen i flottans operativa förslag om omdisponering av medel icke förband skulle utgöras av jagardivsioner, bifölls. sammansatta av jagare och torpedbåtar. ÖB-förslaget om extra medelstilldel­ Vip marinchefens föredragning inför ning till fartygsbyggnad kan tolkas så, försvarskommitten, påpekade denne att att denne själv tyckte att man skurit för statsmakterna gillat marinplanens prin­ hårt i flottans fartygsbyggnadsbudget. ciper, men icke velat binda sig för kvan­ Mot bakgrund av fyrpartimotionen är titeten eller takten i planens genom­ det förvånande, att ÖB icke fick gehör förande. för sitt förslag. Bild 3. Motorkanonbåt.

100 101 1963 års försvarsbeslut och ÖB 65 tilltänkta utbyggnaden av kustrobotför• Lätt flotta sarskeppshaussen. Det försvarsbeslut , som fattades 1963 banden icke skulle kunna genomföras . Torpedens utveckling, robotvapnens Begreppet innebar i huvudsak bifall till förslage~ skedde ingen återbalansering till sjö~ tillkomst och icke minst flygets kvalitati­ 3.600 mkr i 1961 års penningvärde. I stndskrafternas fördel. Numera är det vanligt att se tillkomsten va och kvantitativa tillväxt kom pendeln samband med detta erhöll emellertid ÖB Under hela perioden hade det 1958 in­ av den lätta flottan som ett resultat av att svänga på nytt. Vapenutvecklingen i uppdrag att utreda olika alternativ för förda systemet med planering inom en Marinplan 60. Som ovan visats är både gick mot lättare fartyg. De sänkande tiden efter budgetåret 1966/67. given kostnadsram tillämpats och mate­ begreppet och framför allt tankarna bak­ vapnen krävde mindre utrymme och För marinen innebar försvarsbeslutet nelplaneringen för de tre försvarsgrenar• om det väsentligt äldre än så. skyddet erhölls i form av ökad rörlighet na hade samordnats i rullande sjuårs• ingen ändring av uppgifterna. MP 60 in­ ~ftersom begreppet lätt flotta aldrig och mindre fartyg, vilket innebar mindre riktning mot lättare fartygstyper följdes, planer. För OB innebar detta fördelar def1merats klart och varierat genom målyta. Ytterst innebar den lätta flottan men Icke kvantitativt. De ekonomiska gena.m stadga och fasthet i planeringen. åren, går det icke att säga när den lätta ett tillspetsat flytbarhetstänkande: slag­ ramarna medgav inget byggande av For mannens vidkommande hade me­ flottan tillkom. Oklarheten i begreppet skeppens vattentäta celler delades i små ubåtsjaktfartyg, varfär fr ågan om dessa deltilldelningen varit otillräcklig för att har medfört att olika uttolkare efter eget autonoma enheter, vardera med stor ställdes på framtiden. uppfylla MP 60. Frågan om ubåtsjakt• skön kunnat lägga egna värderingar i be­ sänkande kraft. Den utbyggnad av kustrobotförban• fartyg hade icke lösts. De föreslagna rna­ greppet, vilket underlättat för olika in­ Tillkomsten av atomvapnen borde ha den, som delvis varit motiv till nedpriori­ torkanonbåtarna hade icke kommit till tressegrupper att enas kring rubriken, ?vat starkt inflytande på fartygsmaterie­ teringen av ytstridskrafterna, kunde av utförande. Fastän ubåtsvapnets uppgif­ utan att för det tolka in samma realiteter lens utveckling, men så synes icke ha va­ ekonomiska skäl icke genomföras. ter utökats och dess betydelse framhål• i begreppet. rit fallet inom de mindre marinerna. De Beträffande de lättare fartygen sked­ lits, hade antalet ubåtar icke utökats. Drar man skiljelinjen till en lätt flotta hade i huvudsak dimensionerats för kon­ de en viss kvalitativ nedgång, genom att Som i dernässig grund hade M P 60 gällt mellan artilleri- och torpedfartygen är ventionell krigföring. Däremot har de äldre motortorpedbåtar hölls kvar i or­ under hela perioden, men rent konkret iden belagd redan 1930, uttrycket 'lätt enskilda fartygens skydd i form av vat­ ganisationen i stället för att nya motor­ hade den icke uppfyllts kvantivativt och i flotta använt i 1942 års försvarsbeslut tentäta celler, inbyggda bryggor etc för• kanonbåtar tillfördes. flera avseenden icke heller kvalitativt. och den faktiska omvandlingen påbörja• bättrats. Noteras kan att motorkanonbåtarnas Marinplan 60 innebar otvivelaktigt ett de 1 och med 1948 års försvarsbeslut. l Sverige märktes atomvapnens in­ mannt nytänkande, grundat på såväl sjö• prestanda väsentligt skiljde sig från mo­ Grundtanken med den lätta flottan verkan på sjöstridskrafterna främst un­ målsutredningens resultat som de eko­ tortorpedbåtarnas. Den planlagda er­ består i att de sänkande vapnen uppdelas der senare hälften av 50-talet och då i nomiska effekterna av 1958 års försvars• sättningen innebar även förskjutningar i på mindre fartyg. Detta är teoretiskt en form av skyddsanordningar såsom an­ beslut. Det reella utfallet av M P 60 var uppgiftsfördelningen mellan flottans far­ fortsättning av den tidlösa växelverken ordningar för spolning med havsvatten dock helt och hållet ett resultat av me­ tyg, där bekämpande! av lätta landstig­ eld - skydd - rörelse. mot radioaktiv beläggning, som instal­ deltilldelningen. nmgsfarkoster prioriterades. De stora fartygens uppgång och fall lå• lerad~s på landskapsjagarna, samt i berg Den ovannämnda utredningen, Antalet försvarskommitteer och ÖB• msprangda fartygstunnlar. ÖB ter sig förklaras av balansen mellan artil­ 65, framlades i maj 1965 och utredningar, som haft att befatta sig med innebar i leriets genomslagskraft och pansarets princip samma syn MP 60, var ovanligt stort sett ur efter­ Flottans förändring 1945- 1963 som framförts i ÖB skyddsförmåga. De mångkanonbestyc• 62, varvid dock behovet av ubåtsjakt• krigsperspektiv. Detta kan förklaras Flottans organisation och effektivitet be­ kade träfartygens undanträngdes av de fartyg särskilt påtalades. med att man politiskt icke upplevde nå• stäms i hög grad av den fartygsmateriel , Icke heller i små, pansrade, flytande "kanonlavet­ got större säkerhetspolitiskt hot och att som står till förfogande. detta sammanhang ledde förslaget till terna", d v s monitorer och kanonbåtar. man ville vinna tid och icke minst pengar Den bärande tanken i den lätta var att något konkret beträffande dessa fartyg. Det räfflade artilleriets överlägsenhet genom att dra ut på besluten och genom­ de större fartygen skulle ersättas av ett över järnpansaret manifesterades i till­ förandet. större antal mindre. Sa'!lmanfattning komsten av 1870-talets opansrade men Följande jämförelse visar hur den fak­ Flottans uppgifter förblev de traditionel­ med svårt artilleri bestyckade kanon­ tiska utvecklingen blev 1946- 1964. Som la. En viss förskjutning i avvägningen båtar. Nickelstålpansaret och senare jämförelse har även uppgifter för 1982 mellan flotta och kustartilleri avsågs ske " Krupps cementerade pansar" medförde medtagits. med hänsyn till tillkomsten av kustro­ att vågskålen vägde över mot skyddet botförband. När det stod klart att den och resulterade i slagskepps- och pan-

102 103 Sverige-skeppen ej skulle moderniseras Tabell 7. Flottans fartygsmateriel 1946 - 1964 samt 1982. Vilka bevekelsegrunder? utan överföras till lokalstyrkorna. De lätta kryssarna beslöts 1940, men Flottans uppgifter har i huvudsak varit Fartygstyp 1946 1952 1958 1964 1982 redan påföljande år avvisades förslaget oförändrade till sina huvuddrag: inva­ sionsförsvar, skydd av kust- och import­ Pansarskepp 7 3 att bygga en tredje kryssare. Omslags­ sjöfart samt neutralitetsskydd. Flottans Kryssare 2 4 3 l punkten för kryssarnas del kan därför sä• roll i invasionsförsvaret har under hela Jagare 15 13 17 12 2 gas ligga redan före dessa fartygs färdig• den studerade perioden prioriterats, me­ Kustjagare 12 6 ställande 1947. dan den betydels som tillmätts sjöfarts• Mtb/Tb/Robotbåtar 20 21 39 37 18 Eftersom några allvarliga förslag om skyddet och flottans betydelse för neu­ Ubåtar 26 24 24 24 12 byggande av artillerifartyg icke framförts tralitetsskyddet har varierat under pe­ Fregatter 2 6 9 efter 1947, kom frågan om att skapa en rioden. Patrullbåtar m m 50 16 11 26 17 lätt flotta de facto att främst handla om Kvantiteten av flottans insats har Minfartyg 2 2 2 l 3 jagarna. vägts mot andra komponenter, först at­ Minsvepare 42 46 37 28 22 Redan 1948 framfördes farhågor be­ träffande jagarnas sårbarhet för flyg och tackflyg, senare även kustrobotförband. Summa 176 137 139 137 74 robotvapen, men riksdagen beviljade på Denna avvägning har inneburit att flot­ begäran av marinledningen medel till ja­ tans övervattensstridskrafter har ned­ Tabellen är något missvisande, efter­ enheter motsvaras gott och väl av kost­ garbyggande ända fram till 1956. Avbe­ prioriterats. Däremot har ubåtsvapnet som fartygstypernas prestanda varierat. naden för det större antal lättare enhe­ ställningarna 1958 av ekonomiska skäl samt minerings- och minröjningsresur• Vidare saknas i 1982 års tabell de fyra f d ter, som erfordras i stället. markerade inledningen till jagarnas av­ serna idemässigt påverkats i mindre minsvepare typ Hanö, som överförts till Konklusionen blir att en lätt flotta en­ veckling. mån. vedettbåtar och de fyra till vedettbåtar dast ställer sig billigare, om ett fåtal sto­ I fråga om kustflottans organisation, För flottans utveckling 1945 - 1963 ombyggda motortorpedbåtarna. For­ ra fartyg ersätts med ett fåtal mindre. genomfördes aldrig 1942 års försvarsbe• spelade krigserfarenheterna i förhål• mellt fanns det sex jagare kvar till den l slut genom att kryssaren till den tredje lande till den sannolika vapenutveckling­ juli 1982. operationsgruppen och icke heller stöd• en en underordnad roll. I den mån krigs­ I ett avseende ger tabellen dock klart Sammanfattning styrkan anskaffades. Genom kryssarnas erfarenheter åberopades, skedde detta besked. Grundtanken med den lätta Sammanfattningen knyter an till de i in­ 1953 beslutade överföring till Västkus• till förmån för såväl jagare som större flottan "mindre men fler fartyg" genom­ ledningen ställda frågorna. ten, kom eskadrarna att utgöras enbart motortorpedbåtar, samt även som motiv fördes icke, utan resultatet blev mindre av jagare och torpedbåtar. för anskaffning av ubåtsjaktfartyg. Det blev robotutvecklingen och flygstrids­ och färre fartyg. Hur skedde utvecklingen och när kom Marinplan 60 innebar en fortsatt in­ omslagspunkterna? riktning mot lättare fartyg, men jagar­ krafternas ökande förmåga, som främst En lätt flottan kan rimligtvis icke bli Redan 1930 framfördes i försvarskom• flottiljer skulle ännu under lång tid ingå i kom att åberopas som argument för flot­ billigare än en "traditionellt" avvägd mitten förslag om att pansarskeppen organisationen. tans omstrukturering till en lätt flotta. flotta, eftersom dels avskrivningstiden är skulle ersättas av bombflyg. Vid denna Flottan var således redan vid ingången Ä ven i frågan om hur atomvapnen på• kortare (kortare livslängd), dels kost­ tidpunkt skedde även det reella omsla­ av den studerade perioden 1945 en lätt verkat flottans fartygsbyggnad, är det naden per ton fartyg för de mer kvali­ get från pansarskeppsbyggandet, även flotta, men där graden av "lätthet" på• förvånande att konstatera i hur liten ficerade enheterna blir högre. Framför om nya kustförsvarsfartyg formellt be­ verkades av arvet i form av kvarvarande grad erfarenheter och bedömningar åbe• allt beror det på att dyrbar elektronisk slutades 1939. äldre fartyg. Alltefter de större fartygen ropades för att motivera förändringar. utrustning fördelas på ett mindre tontal 1942 års försvarsbeslut innebar - med föll för åldersstrecket, blev flottan "lät• Marinplan 60 skiljer sig emellertid där• och, multipliceras med ett större antal dåvarande terminologi - övergången till tare" och definitionen av begreppet vidlag, eftersom det i planen klart sägs fartyg för att ersätta ett fartyg av större en lätt flotta, baserad på de tre opera­ "lätt flotta" ändrade sig i takt med det­ ut att kärnvapenhotet framtvingar mind­ typ. tionsgrupperna med lätta kryssare. stöd• ta. Vid en godtyckligt vald tidpunkt re men fler fartyg för att åstadkomma I själva verket torde de olika typerna styrkan får närmast ses som en parentes tycks således med "lätt flotta" ha avsetts utspridning och en stridsekonomisk an­ av flotta vara något av kommunicerande och tankarna på en sådan fick minskad en flotta med mindre fartyg än de vid vändning av ytstridskrafterna. kärl: kostnaden för ett visst antal tyngre aktualitet sedan det 1944 beslutats att tillfället ifråga befintliga. För den faktiska utvecklingen av flot- 104 105 tans fartygsmateriel har de ekonomiska tidigare flottbyggnadsplaner, där ju olika flotta krävde avsevärd tid. Avvägningen mellan försvarsgrenarna förhållandena varit av särskilt stor bety­ sätt kommit till användning för att mins­ Först i och med Marinplan 60 fr ån­ innebar en ökad satsning på attackflyget delse. Under beredskapsåren var tid och ka kostnaderna, såsom att minska an­ gicks principen om ersättning "lika för li­ i förhållandet till ytstridskrafterna. Den­ varvskapacitet gränssättande, vilket bl a talet planerade fartyg, utöka materie­ ka". Den innebar även en brytning med na avvägning·skedde främst med hänsyn köpen av fartyg från utlandet bestyrker. lens livslängder och förlänga tiden för " arvet" genom att åtskilli ga äldre fartyg till invasionsförsvaret medan flottans Men motståndet mot kryssarbyggena ty­ planernas genomförande. utrangerades eller förlades i materiel­ uppgifter inom sjöfartsskyddet och dess der på att återhållsamhet fanns redan Resultatet blev en utveckling där den reserv. uppgifter för att värna vår neutralitet under beredskapsåren. Efter 1942 års befintliga flottan, som skulle ersättas Sammanfattningsvis förefaller den nedprioriterades, vilket bl a ledde till att program följde en period av ettårig me­ med ett större antal mindre fartyg, ersat­ befintliga materielen och dess ersättning fartyg för ubåtsjakt ej nyanskaffades. delstilldelning. Genom 1952 års flottplan tes med både mindre och färre fartyg. styrt sjöförsvarsdoktrinen i högre grad Ä ven de delar av flottan som erhöll ut­ fick marinen inledningsvis stora möjlig• Ett militärt nytänkande förekom up­ än doktrinen styrt materielanskaffning­ ökade uppgifter, t ex ubåtarna, fick vid­ heter att lägga ut beställningar, men ge­ penbarligen även utan koppling till de en. Den ändring som Marinplan 60 inne­ kännas nedskärningar. nom de 1953 ändrade bemyndigandereg­ ekonomiska ramarna, vilket framgår av bar genom att uppgifterna och behovet Den flotta , som landet hade 1963, var lerna minskades handlingsfriheten. 1952 chefens för marinen tankar på en lätt lades till grund för en ny inriktning av således tillkommen i huvudsak med hän• års flottplan tog i verkligheten tolv år att flotta 1953. Men så länge de ekonomiska fartygsbyggandet, blev en illusion genom syn till de ekonomiska betingelserna. genomföra i stället för ursprungligen av­ förutsättningarna fanns , byggde man vi­ att dess kvantitativa mål icke uppfylldes. Vidgar man perspektivet till att omfatta sedda sex. I själva verket genomfördes dare i en "traditionell" anda. Genom de I ställ et för arvet i form av äldre fartyg även dagens situtation, förefaller det aldrig 1952 års plan, eftersom minfarty­ ekonomiska effekterna av 1958 års för• blev det bristen på fartyg, som kom att som att några påtagliga ändringar icke get Älvsborg aldrig byggdes (ej att för• svarsbeslut blev ett nytänkande ofrån• påverka sjöförsvarsdoktrinen. skett därvidlag annat än att det arv i växla med det minfartyg med detta komligt. form av befintliga fartyg, som ännu 1963 namn, som byggts senare). var påtagligt, numera förbrukats. Krigserfarenheter, ekonomi och ma­ Tillkomsten av ÖB inom fredsorga­ Sjöförsvarsdoktrinen och materielan­ I och med att de sista jagarna- nu in­ rint nytänkande nisationen innebar svårigheter för marin­ skaffningen aktiva i " malpåse"- inom en kort tid ut­ ledningen att få igenom sina önskemål, Krigserfarenheterna spelade i förhål• går ur organisationen, avslutas ännu en Med sjöförsvarsdoktrinen avses här flot­ eftersom ÖB kunde göra militärt auk­ lande till den pågående och bedömda epok i flottans utveckling. Däri kan man tans uppgifter och hur dessa avsågs lösas toritativa avvägningar mellan försvars• framtida vapenutvecklingen en under­ - om man så vill - se förverkligandet av i tid och rum samt vilka resurser som grenarnas vapensystem. I praktiken pru­ ordnad roll. den lätta flottan, men man kan med krävdes härför. tade ÖB på marinens önskemål och Ett marint nytänkande förekom redan samma rätt hävda att den lätta flottan Som tidigare framförts förekom det därefter prutade politikerna på ÖB för• tidigt under 50-talet, men de ekono­ funnits hela tiden från andra världskri• relativt små förändringar beträffande slag. ÖB ståndpunktstagande medförde i miska effekterna av 1958 års försvarsbe• gets slut. Det är nu som då en fråga om flottans uppgifter. Däremot förflyttades regel reservationer från marinchefen. slut var det, som framtvingade ett reali­ vad man tolkar in i begreppet. ytstridskrafternas verksamhet närmare serande av dessa tankar. Däremot är det klart att man under 1958 års försvarsbeslut innebar en om­ kusten. Detta synes ha varit ett resultat välvning så Den viktigaste påverkan av flottans den studerade perioden med lätt flotta till vida att orgarnisationen av de existerande fartygens användbar­ utveckling i riktning mot en lätt flotta avsett en flotta med lättare men fler far­ skulle avpassas efter de ekonomiska ra­ het. utövade tveklöst de ekonomiska ramar­ tyg, än den vid det aktuell a tillfället exis­ marna i stället för som tidigare tvärt om. Fram till 1958 skedde ersättnings• Marinens andel na, men ekonomin framtvingade dess­ terande. Att det sedan dessutom blev av försvarskostnaderna byggnad av fartygen enligt principen "li­ utom en utveckling mot en mindre flot­ färre fartyg, kan enbart tillskrivas eko­ sjönk avsevärt. Detta försvarsbeslut på• ka ersätts med lika", vilket även ut­ ta. nomins inflytande. verkade otvivelaktigt marinledningen i tryckligen angavs i planerna. På så sätt riktning mot den lätta flotta, som kom kom den befintliga fartygsmaterielen att till uttryck i Marinplan 60. styra anskaffning och denna i sin tur Politikerna var ovilliga att binda sig sjöstridskrafternas sammansättning och för marinplanen, även om de instämde i operativa användning. dess grundtankar. Skälet synes vara av Fartygens relativt långa livslängder ekonomisk natur och erfarenheter från gjorde att omvandlingen mot en lättare

106 107 Källförteckning Kull , A, red., Marinkalender 1965. Uppsala 1964. Otryckta källor Kull, A, red., Marinkalender 1982. Uppsala 1981. Lagvall , B, Flottans neutralitetsvakt Riksarkivet 1939 - 1945. Stockholm 1967. Lindsjö, R , Försvarsfrågan och sjökrigsmaterielens utveckling. Näsbypark 1978. Kommittearkiv nr 995 Olsson, U , Upprustning och verkstadsindustri. Göteborg 1973. Kommittearkiv nr 1666 Ruge, F, Västtyska flottans uppbyggnad (I Aktuellt och historiskt 1972) , Kristianstad 1972. Kommitlearkiv nr 1783 Steckzen, B, red. , Klart skepp. Stockholm 1949. Kommitlearkiv nr 1869 Svenska flottans historia, del III. Malmö 1949. Kommitlearkiv nr 1977 Sveriges militära beredskap 1939- 1945. Köping 1982. 1943 års typutredning (återfinns i kommitlearkiv nr 995 , vol 19) Wangel, C-A, Flottans utbyggnad. (I Sv Ber). Krigsarkivet Wrangel, H, Svenska flottans bok. Stockholm 1898. Stig H.son privatarkiv Muntliga uppgifter Intervju Officiellt tryck med amiral Stig H:son Ericson 1982-08-17 Riksdagens protokoll jämte bihang 1940- 1965 (riksdagstryck) SOU 1930:12 1929 års försvarsutredning Anm. Orgina/manuskriptet är försett med en omfattande notapparat, som av utrymmesskäl in­ SOU 1935:40 1930 försvarskommission te medtagits. SOU 1947:72 1945 års försvarskommille SOU 1947:73 Särskilda yttranden till 1945 års försvarskommittes betänkande ÖB 47 (Vårt framtida försvar) , Malmö 1947 ÖB 54 (Alltjämt ett starkt försvar), stencil i Fst/Bibl sign I Cbc nr 262 ÖB 62 (Fst/Sekt IV 19/1 1962 nr 300) ÖB 65 (Fst/Sekt IV 19/5 1965 nr 300) Svenska flottans rulla

Periodica Kontakt med krigsmakten Kungl Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift Marin-Nytt Ny militär tidskrift Sveriges Flotta Definitioner Tidskrift i sjöväsendet Begrepp Betydelse (relaterat till den studerande perioden) Memoarer Linjeflotta Flottans fartyg i regel under den tid de med hänsyn till sin moder­ nitet anses kunna utnyttjas i operativa förband. I allmänhet ca två Ericson, S H:son, Knopar på logglinan. Stockholm 1966. tredjedelar av fartygens totala livslängd. Ericson, S H:son, Kuling längs kusten. Stockholm 1968. Reservflotta Flottans fartyg under återstående del av livslängden, Hammargren, H , Vapenköp i krig. Malmö 1981. d v s sista tredjedelen. Bearbetningar Kustflottan Till och med andra världskriget avsåg benämningen flottans ope­ Böhme, K-R, Nordisk försvarspolitik 1918- 1939. Stockholm 1977. rativa huvudkrafter, efter denna tid avser benämningen en av de i Böhme, K-R, Den militära förvaltningen och krigsindustrin. (I Sv Ber.) fredstid rustade fartygen sammansatt övningsstyrka. Borgenstam, C och Nyman, B, Motortorpedbåt. Vimmerby 1981. Livslängd Bestämms av fartygens tillstånd och modernitet. Genom erfaren­ Cronenberg, A , 1936 års försvarsbeslut och upprustningen 1939. (l Sv Ber). hetsmässig avvägning mellan behovet av underhåll och moderni­ Dörfer, I, System Viggen. Oslo 1973. sering har teoretiska livslängdsnormer för olika fartygsslag ut­ Ellsen, J, red. , Svensk torped 100 år. Katrineholm 1976. räknats. Forshell, H, Minan i sjökriget. Karlskrona 1959. Artillerifartyg Hit räknas bl a pansarskepp och kryssare. Hellström, N, Jagare. Karlskrona 1960. Torpedfartyg Hit räknas jagare, s k kustjagare, torpedbåtar och motortorped­ Hellström, N, Signal till anfall. Karlskrona 1967. båtar. 108 109 Pansarskepp Sjögående, välbepansrade fartyg bestyckade med svårt artille ri (I Sverige 28 och 21 cm kaliber). Kustförsvarsfartyg Fartyg av liknande s lag som pansarskepp. men med mindre artil­ leri och lägre fart. Lätta kryssare Med medelsvårt artilleri ( 15 cm) bestyckade. lätt pansarskyddade MARINE DESIGN och snabbgående fartyg om h ögst ca 10 .000 tons depl acement. I --ROLF CARLSSON AB-- Sverige räknades även ett antal äldre e nheter till denn a kategori. Torpedkryssare Fartyg av närmast jagarkaraktär men med kryssarartilleri. Depla­ cement mellan ca 2.000 och 5.000 t. Jagare Sjögående, snabba fartyg med torpeder och medelsvårt arti lleri (I Sverige 12 cm) om ca 1.000 till 2.000 ton. I S verige förekom be­ TOTALPROJEKTERING FÖR FARTYG & OFFSHORE: nämningarna stadsjagare, landskapsjagare och wsjöjagare, vi lken STÅL MASKIN INREDNING senare benämning o mfattade de två förstnämnda. UTRUSTNING Kustjagare Mindre jagare med högst 10 ,5 cm arti ll eri och avsedda för eskort­ tj änst m m. I Sverige räknades under VK 2 även äldre s k koljaga­ re m m till denna kategori. Fregatter För eskorttjänst och ubåtsjakt avsedda fartyg av jagarkaraktär, men m ed svagare bestyckning och ofta lägre fart. Torpedbåtar I Sverige avsågs större motortorpedbåtar. GUSTAF DALENSGATAN 13 TEL: 031-500 290 Motortorpedbåtar Lätta och snabba fartyg med torpeder som huvudvapen och en­ S-417 05 GÖTEBORG TELEX 27578 dast lätt luftvärn för självs kydd.

Kabel-21:an är en hjälpreda vid dimensioneringsarbete, som grundar sig på § 21 och § 90 i Starkströmsföre- 'Kabel-21 :an' skrifterna. Den är gjord som en räknesticka med lättläst text och tydliga markeringar för olika siffervärden. Bruksanvisning medföljer.

ASEA KABEL

• ... st " Kabel -2 1 :an" ä 30:- l ~ Blekingefabrikerna l adress l P~~t~~-· ...... ·· p;;~t~·d·r ·e~~ - .. l Generaldirektör Teknologie doktor Carl-Olof Ternryd är ge­ CARL-OLOF TERNRYD neraldirektör och chef för Försvarets mate­ UTVECKLING rielverk.

Samspelet mellan FMV och Försvarsindustrin i framtiden

För någon tid sedan publicerades en bok FMV arbete med svensk försvarsindu• i USA med titeln The Detense Industry. stri baseras på följande förutsättningar: Våra utvecklingskonsulter är specialister Bokens författare Jaques S. Gansler har e Svensk försvarsindustri är en viktig stor erfarenhet från ledande befattning­ del av försvaret, inom områdena: ar på universitet, inom industrin och De­ e Svensk profil ändamålsenlig inom ett partment of defense, Materiel Acquisi­ flertal områden, tion . I boken behandlas främst förhål• e Export av svensk försvarsmateriel är e ADB·system landena i USA men han berör även and­ nödvändig för att få acceptabla se­ ra länder. Om Sverige säger han bl a så rielängder och kostnader, här "Sverige satsar på självförsörjning e Strikt eller professionellt kund/leve­ e kontorsautomation/AR och har utvecklat en av de bästa försvars• rantörsförhållande skall råda mellan industrierna i världen. Viggen anses som FMV och försvarsindustrin. ett av världens mest sofistikerade och bäst utformade flygplan ." Man kan se en del generella interna­ Förklaringen sägs för det första ligga i tionella trender inom försvarsmateriel• e ekonomistyrning området som idag utvecklas med en ac­ den stabilitet som den femåriga försvars• celererad fart. planeringen ger. Den gör det möjligt att göra långsiktiga dispositioner av kapital e Komplexiteten vapensystemen e organisation och personer vilket åstadkommer effek­ ökar, tivitet. Dessutom erhålls en bättre poli­ e Utvecklingskostnaderna ökar, tisk förankring än vid årliga beslut. För e Kortare serielängder, e utbildning det andra sägs de stora vapensystemen e Längre livslängder och ökande under­ fasas in i syfte att uppnå en jämn be­ hållskostnader, läggning. Den svenska försvarsindustrin e Ökade problem på grund av em­ är mindre beroende av försvaret genom bargo, e smådatorsystem kombinationen med civil produktion. e Ökande krav på kompensationsaffä• Låt oss hoppas att innehållet i kom­ rer. ------MEDLEM l DATAKDNSULTFÖRENINGEN ------mande försvarsbeslut inte urholkas lika Det är inte möjligt att mot denna bak­ snabbt som det senaste 1982 års beslut. grund basera hela materielanskaffningen Under 1982/83 uppgick FMV beställ• till försvaret enbart på svensk försvarsin• AR· BOLAGET ningar till svensk och utländsk industri dustri. -Administrativ Rationalisering AB- till ca 8 miljarder kr. Andelen härav till Försvaret försöker att så länge det är svensk försvarsindustri uppgick till ca 80 möjligt gynna den svenska industrin. Det Huvudkontor: Artillerigatan 59 · Box 5156 1 02 44 STOCKHOLM · 08-24 4 7 30 %. kan ske via anskaffningsplaneringen och

ARBOGA ESKILSTUNA GÄVLE KARLSTAD LINKÖPING MALMO UMEÅ VÄSTERÅS 113 0589-16065• 016-131650 026-125430 054-125780 013-114180 040-979839 090-114233 021-133055 utan att kraven på affärsmässighet åsido­ Under studieskedet bedrivs studier ba­ utlandet dvs. myndighet och industri och kompetens att åta sig detta goda då sätts. Det är också den policy som serade på den hotbild som föreligger rö• med myndighet och industri. Det kan det gäller nyutveckling. Är det däremot kommit till uttryck i ÖB programplaner rande nyutveckling alternativt modifie­ därvid vara angeläget att kunna hantera fråga om livstidsförlängning eller reno­ och som innebär att försvaret så långt ring eller vidareutveckling. Därvid bör tidiga studiefaser med flera utländska al­ vering är industrins attityd i vissa delar möjligt anpassar anskaffningen till indu­ staberna svara för de operativa/faktiska ternativ före slutligt systemvaL Jag tän­ en annan och i vissa fall negativ. Vi räk­ strins aktuella beläggningssituation. kraven, FMV svarar gentemot industrin ker t ex på studier av radarjaktrobot ge­ nar med att industrin i fortsättningen Det ställs emellertid också andra krav för en kompetent kravställar/upphand­ nom FMV/SBMC i parallella kontakter skall ta ett större detaljansvar och att på FMV än att strikt tillämpa affärs• larroll. Industrin svarar för alternativa med engelska och franska myndigheter/ FMV skall kunna spela rollen som en mässiga bedömningar. Sysselsättning, systemslösningar. industrier. Detta skulle ställa stora krav kompetent kravställare/uppköpare/ut• försörjningsberedskap och militära skäl, Under utvecklings- och produktions­ på immaterealrättsklausuler industrier­ värderare. t ex hänsyn till sekretess eller för att vid­ skedet bör konkurrensen stimuleras så na emellan. FMV måste då vara beredd Den detaljeringsgrad som används in­ makthålla försvarsindustriell kompetens långt som är möjligt. Samordning mellan att ta på sig en roll som garant för ett om FMV vid definierings- och specifie­ och kapacitet gör att anskaffningen i vis­ industrier kan vara eller blir nödvändigt strikt informationsflöde. Avkall får inte ringsarbete varierar ganska mycket inom sa fall bör styras till svenska företag. Så• men den kan också innebära risk för ske på rollfördelningen FMV/SBMC. FMV olika sakavdelningar. Vår strävan dana hänsyn för att tillgodose framtida stagnation. Man bör med andra ord ej Inom elektronikområdet är försvarsin• är att reducera detaljeringsgraden och tillgänglighet innebär som regel mer­ åstadkomma alltför tidiga äktenskap. dustrins förmåga att hävda sig mot ut­ därmed öka industrins handlingsfrihet. kostnader åtminstone på kort sikt jäm• Vad gäller underhållsaspekterna kom­ ländska industri beroende av möjlighe• Det är emellertid inte helt problemfritt fört med internationell konkurrens. Frå• mer frågorna om LSC och LCC alltmer i ten att följa med i den ytterligt snabba bl a beroende på varierande grad av mil­ gan påverkas också av den framtida ut­ förgrunden. För att åstadkomma lägsta tekniska utvecklingen och att vara kost­ jökunskap och miljöerfarenhet hos indu­ vecklingen av det amerikanska embargot LCC kan extra insatser erfordras under nadseffektiv. strin. på kvalificerade komponenter, vilket be­ utvecklings- och produktionsskedet. Vi måste sträva efter en ökad stan­ Specifikationerna växer ofta fram i en tyder dels att vi inom affärsmässiga ra­ Förhållandet mellan att utnyttja dardisering av såväl hård- som mjukvara dialog mellan kund/leverantör då FMV mar bör bidra till att stimulera den tek­ svensk försvarsindustri resp. hel- eller för att vi i fortsättningen skall klara un­ roll i första hand är styrande och värde• niska utvecklingen och produktionen, delanskaffning i utlandet varierar bero­ derhålls- och driftkostnaderna på ett rande dels att vi försöker sprida det . utländska ende på om det gäller plattformar, va­ vettigt sätt. Civil materiel, komponenter anskaftandet så att risken för sådana Vi håller nu på med att utveckla ett penbärare eller vapen t ex robot. bör väljas i så stor utsträckning som problem minskar. system med datorstödd specificering som möjligt i den mån När det gäller t ex vapen bör industrin inte starka specifika skall Det nationella mikroelektronikpro­ bidra till att bättre och säkrare i ökad omfattning köpa delsystem från militära krav måste uppfyllas. specifikationer grammet är exempel på statsmakternas skall kunna produceras utlandet och sätta samman, utprova och Den framtida rollfördelningen mellan med försök att stimulera svensk utveckling mindre arbetsinsats. Detta är en modifiera kompletta vapensystem. Indu­ FMV och industrin i de olika ansskaff­ form av s k expertprogrammering och jag anser att det är väsentligt att för• varvid strin bör kunna agera i olika roller sam­ ningsfaserna är intressant. FMV perso­ man bygger in tillgänglig svaret på olika sätt engagerar sig i detta. kunskap i da­ tidigt i parallella projekt, dels som sys­ nella resurser minskas kraftigt under torn. " Artificiell intelligens". Genom att Det kan råda delade meningar om när temsammanhållande, dels som samar­ 1980-talet åtminstone vad manåren be­ vi bygger in tidigare erfarenhet i datorn FMV skall ta andra hänsyn än strikt af­ betspartner till olika svenska och ut­ träffar. Det innebär att vi i ledningen för räknar vi med att specifikationerna kom­ färsmässiga och det kan även gälla frå• ländska företag. FMV ägnar oss åt att prioritera den mer att bli gan om att utnyttja industrin eller för• Det skulle vara önskvärt att finna for­ verksamhet som vi vill bedriva. Dess­ e fullständigare, svarsmaktens egna resurser, t ex de för• mer för svensk industri som huvudleve­ utom behöver vi en verksamhetsplan e mer välavvägda med hänsyn till ak­ bandsbundna verkstäderna. Jag anser att rantör av utländska system med komp­ med prioriteringar för att vi skall kunna tuell tillämpning och till såväl textens man j sådana fall skall vara restriktiv. lett systemåtagande utan större tilläggs• utveckla en lämplig kompentensprofil omfattning som kravnivå, Från studie till drift/vidmakthållan• kostnader än vad som kan motiveras genom rekrytering och utbildning. Den­ e tidigare formulerade, deskedet av anskaffning krävs en sam­ med hänsyn till LCC na prioritering innebär bl a att vi räknar och fördelar med e bättre redigerade. verkan mellan FMV och industrin med svenskt huvudleverantörskap. med att industrin skall kunna åta sig hu­ iakttagande av kund/leverantörsförhål• Det kan vara intressant att utveckla vudleverantörsansvar i ökad utsträck• Därigenom blir det enklare för alla landet former för gemensamt samarbete med ning. l allmänhet är industrins villighet inblandade parter att tillgodogöra sig in-

114 115 nehållet vilket också bl a bör kunna leda om resp. ämnesområde och nya aspekter till kortare offerttid och mindre behov och erfarenheter kan successivt tillföras. Våra verkstadsavdelningar för av ändringar. Vi räknar med att detta system på sikt I de rekommenderade texterna kom­ skall ge oss möjligheter till bättre opti­ mer i framtiden all den samlade erfaren­ mering och större säkerhet i val av krav PLÅT- heterna inom FMV att finnas lagrad in- på funktion och prestanda. MASKIN­ MASKINELEKTRONIK­ MONTAGE-arbeten

kan genom vidsträckta erfarenheter av lega- och specialtillverkningar av skilda slag i modern maskin­ park erbjuda hög kvalitet till konkurrenskraftiga priser.

Infordra anbud från •• AB EKSJOVERKEN

575 00 EKSJÖ Telefon 0381-131 30

behöver vi alla. Stora företag. Små företag. Privatper­ soner. SECURITAS har resurserna, kan tekniken och anpassar bevakningen till just Ert behov. BEVAKNINGs AB SECURITAS Stockholm Malmö Göteborg 08-13 10 40 040-29 00 00 031 -80 35 00 Örebro 019-11 91 40

116 117 Litteratur m m

Korresponderande ledamoten Skellefteå hamn KARL-ERIK WESTERLUND "Beredskapsverket" äntligen klart men flottan gruvligt misshandlad Vi står gärna till tjänst med vår bogserbåt om 3 000 IHK "Sveriges militära beredskap 1939- Luckor trots 674 sidor 1945" uppenbarade sig för en tid sedan. Det är väl att " beredskapsverket" äntli• Hamnförvaltningen i Skellefteå Med 674 sidor är den en fyllig men inte gen kommit i tryck. Man skulle vilja uttömmande historik, som vi väntat på i tvinga regering och politiker att läsa det, Södra Hamngatan 35 över 30 år, allt sedan vår förste över• om än inte från pärm till pärm. Det ger 932 00 Skelleftehamn befälhavare, Olof Gerhard Thörnell, i en skrämmande bild av vad underlåten• Tfn 0910-310 06 slutet av 40-talet påbörjade materialin­ het i fred innebär för vårt land, när kallt samlingen. krig blir varmt - 1939 utan att vi själva I sitt förord ger den nyligen avgångne blev indragna. Tredje gången gillt ... chefen för Militärhögskolan, flyggenera­ Man ryser vid tanken på vad de senaste len Nils-Fredrik Palmstierna, äran av ar­ decenniernas "enighet" i fråga om för• betets utgivande åt överstelöjtnanten svaret skulle visa sig innebära av luckor Carl-Axel Wangel, som av Kungl Krigs­ och oförmåga, när de nedbantade för• vetenskapsakademien därtill belönats svarsgrenarna skulle ställas på prov. med 15 000 kr. Beredskapsverket visar på ett över• Åtskilliga kända och vederhäftiga mi­ tygande sätt hur lång tid det tog att ta lihlship ab litärhistoriker, levande och avlidna, har igen politikernas försummelser under SKEPPSBRON 5 på ett förtjänstfullt sätt insamlat och be­ 1930-talet och hur svårt- delvis omöjligt 411 21 GOTHENBURG arbetat material och omsatt det i ma­ - det var att i rimlig tid återuppbygga Sweden nuskript. Wangel har enligt förordet vårt försvar. Bara delvis speglar verket AO-telephones gjort "en mängd justeringar och förbätt• det hängivna, uppoffrande arbete, som Telephone 031 -17 62 90 Lennart Kihlberg 21 23 96 ringar". utfördes på många händer, och inte ger Telex 21 300 (KILSHP S) Carl-Otto Dahlberg 29 71 81 Cables Kihlship Anders Bä ckeli n 51 73 97 Bland dem som tidigare sysslat med det full rättvisa åt den insats, som gjor­ verket är de bortgångna Börje Furten­ des av krigsårens store försvarsminister, BROKERS bach och Nils K Palmstierna. Den förre Per Edvin Sköld. * har bl a på band tagit upp redogörelser Det finns åtskilligt man saknar i be­ SPECIAL/Z/NG IN THE SALE AND PURCHASE OF ALL för upplysnings- och presstjänsten - vad redskapsverket så som det utformats av KIND OF SHIPPING PROPERTY vi i dag sammanfattar som informations­ Wangel. Det finns kapitel om säkerhets• verksamhet - men därav finns inte ett tjänsten, förhållandet mellan över- och * spår i boken. Skall utöver dessa någon underordnade, strafflagstiftningen, per­ LICENSED VALUER särskilt nämnas är det den framstående sonalvården och fältposten m m, "detal­ * forskaren och författaren fil dr Thede jer" som behandlas ingående och san­ SHIPOWNERS Palm . nolikt sakkunnigt. I vissa fall ställer man

118 119 sig frågande till författarens kompetens nämligen åtskilliga både felak ti gheter - en allvarlig lucka är underlåtenheten och konstigheter. att, om än kortfattat, presentera medar­ Redan på det förstnämnda kapitlets betarna. andra sida finner man den häpnads• Som antytts ovan saknar man hela in­ väckande - och grundlösa - uppgiften i formationstjänsten , såväl den inåt- som tabell l, att i flottan mot slutet av utåtriktade. Ingenting om de fadäser, 1930-talet ingick tre pansarkryssare, en i som "desinformationsstyrelsen" ställde lokalstyrka och två i materielreserv. Att till med. Ingenting om dess och regering­ lilla Fylgia med sina ca 4 000 ton , mindre ens - främst UD:s - oförmåga att inse än så gott som all a s k lätta kryssare i den allvarliga underminerng av tilltron , stormaktsflottorna under perioden i frå• som blev följden av att ÖB:s och för• ga, alltjämt fl öt och kunde ingå i en lo­ svarsstabens nyhetskommunikeer m m kalstyrka, det är klart. undertrycktes eller förvanskades. Det Men vi lka två pansarkryssare låg i ma­ innebar allvarliga minus för försvarsvil• terielreserv? De fanns inte - vi har aldrig jan både hos försvarets fo lk och i det ci­ ägt mer än en enda sådan. Vad syftar vila Sverige. Wangel på? Mycket tyder på att han un­ Som nedan skall visas är vissa kapitel der den pampiga beteckningen stoppar dessutom undermåliga- förhoppningsvis in de två depåfartygen, de redan före se­ undantag. För egen del har jag inte fun­ kelskiftet byggda Örnen och Jacob Bag­ nit motsvarande fadäser på andra håll. ge. I försvarsdepartementets officiella Örnen, redan på 1920-talet upplagd, på 1930-talet klassad som depåfartyg och under rulla upptas de på 30-talet korrekt som andra världskriget utnyttjad som skolfartyg (bilden), i beredskapsverket befordrad depåfartyg men redan 1922 hade de un­ Grodor och felaktigheter till pansarkryssare. der den överdrivna beteckningen tor­ är det glädjande För kustartilleriets del pedkryssare upplagts för att endast nöd• välkänd militär• med bl a Götaverkens "varmluftmotor" Wangels tabell 2 uppvisar diverse att konstatera att en så torftigt underhållas! Men trotjänarna Stjernfält fått be­ (världens första gasturbin) beskrivs som konstigheter, som dock kan bero på dels historiker som Bertil överlevde som depå- och övningsfartyg. förspelet före att hon "var i starkt behov av repara­ tidpunkten, dels den nomenklatur som handla sitt eget vapenslag; Och dessa två små 700-tonnare - in­ utvecklingen, per­ tion". används - det är kanske inte hans egna 1939, den materiella ternationellt betecknade torpedkanon­ osv. Författaren inför också ett nytt no­ " omklassningar". sonalläget båtar - befordras av allt att döma av För flottans del har tydligen ingen sak­ menklaturbegrepp: artilleriskepp. W angel till "pansarkryssare" ! F d tor­ Pansarkryssarna försvunna ämnde Wangel, Kapitlet i fråga skiljer sig också från kunskap anlitats. Ovann pedavisos betecknades de som i utländs• gd justeringar och andra, sakliga sådana, genom sin tydliga Fler exempel kunde anföras på bristande som ju utfört "en män ka uppslagsverk . . . si n okunnighet - ibland underförstådda - nedvärdering respekt för fakta - helt enkelt okunnig­ förbättringar", har trots Detta är den enda förklaring som kan haft mage att skriva (eller ur och kritik av marinledningen, som "vid­ het- liksom på gliringar och personliga, om flottan tänkas till Wangels tredubbling av vår två kapi­ höll tron på artillerifartygens nödvändig• elaka kommentarer, men exemplen må okända manuskript kompilera) obsoleta kryssarflotta. tel om flottans utbyggnad och om neut­ het". räcka för att visa den "objektivitet", ralitetsförsvaret till sjöss. Att förordet Det av Per Edvin Sköld initierade som denne expert på örlogsmarina frå• inte undantagit dessa två kapitel från pa­ Nedvärdering, spydigheter byggandet av två kryssare beskrivs på gor ådagalägger i ett verk, som sannerli­ negyriken över Wangel är en svår miss . Att Wangel talar om "pansarskepp och följande eleganta sätt: "Om flottan icke gen borde stått på höjden av objektivitet De fö rtjänar nämligen ett klart under­ andra lätta fartyg" är väl närmast skratt­ kunde få vad den ville ha, så fick man ta efter decenniers finslipning. betyg. retande men signifikativt för hans ex­ vad man kunde få - bara det var stora Hans andra marina bidrag, "Neutrali­ Förutom valhänthet i behandlingen av pertis på området. båtar". Denna infami eller "flottäteri" tetsförsvaret till sjöss", innehåller den svenska språket - något som författaren Den långt tidigare beslutade om­ har jag inte funnit motsvarighet till på de märkligheten att två pansarkryssare på dock inte är ensam om - presenterar han byggnaden av minkryssaren Clas Feming 673 sidorna. obekant sätt försvunnit - men min ovan-

120 121 nämnda teori bestyrks av att här tillkom­ Det är förvånande att Wangel ansett sig BJÖRN ARRHEN mit något nytt: "2 moderfartyg (f d kapabel att skriva de två kapitlen om Havens giganter torpedkryssare)". flottan i det stora beredskapsverket. Att Wangel inte kan stava fartygsnam­ Enligt rullan är han överstelöjtnant i Bo­ nen rätt och att hans beteckning på åt• husläns regementes reserv. Även om Ud­ I slutet av 1982 fick U .S. N a vy ett nytt av 96 miljarder dollar. När flottan är ut­ minstone ett fartygsslag inte är korrekt, devalla ligger vid havet, kan detta fak­ tillskott, det 39 år gamla slagskeppet byggd kommer antalet örlogsfartyg upp­ kompletterar bilden av den sjömilitäre tum knappast vara grunden för sjömilitär New Jersey. Slagskeppet blir USA:s och gå till över 600 enheter. "experten". Underbar är hans sago­ expertis. Åtminstone i fråga om dessa världens näst största örlogsfartyg efter Varken det demokratiska partiet eller berättelse om hur tre stora brittiska Tri­ två kapitel har man svårt att ta förordets hangarfartyget Nimitz på 91.000 ton. Pentagon har haft några invändningar bal-jagare "gick i cirkel runt" våra fyra upplysningar om hans kompetens på all­ Meningen är att New Jersey skall följas mot den marina upprustningen. Vad Italien-jagare i den smala Skaalefjorden. var. av 3 systerfartyg - Iowa, Missouri och man kritiserar är Reagans och amiralite­ Och denna fjord är enligt militärhistori• Till sist är det dock en kär plikt att un­ Wisconsin, alla gamla veteraner från tets beslut att tillföra flottan 15 nya kern - men tydligen inte geografen - derstryka den faktarikedom och den sak­ andra världskriget. hangarfartyg av Nimitz-klassen. Två är Wangel identisk med det enligt den offi­ kunskap, som synes prägla boken i öv• En gammal marin dröm har gått i upp­ redan under byggnad och arbetet med de ciella rapporten "rätt långt" bort beläg• rigt. Men , som ovan sagts, det finns svår• fyllelse. Den amerikanska flottan har 13 övriga forceras. na Thorshavn. förklarliga luckor liksom man ställer sig länge saknat stora artillerifartyg och de 4 Kritikerna kallar dessa enorma krigs­ frågande till vissa avsnitts berättigande. slagskeppen anses av marina experter bli fartyg "havens dinosaorier" - väldiga * en kraftig förstärkning av sjöstridskraf• simmande måltavlor, lätta byten för ra­ terna. keter av typ "Exocet", den fransktillver­ 1943 deltog New Jersey i kriget mot kade raketen som visade sin kapacitet Japan, senare under Koreakriget och i vid sänkandet av den brittiska jagaren Vietnamkriget, där slagskeppet an­ Sheffield under slaget om Falklands­ vändes som ett slags flytande jättebat• öarna. Allmänna Bevaknings AktiebolagP-t teri, som tillfogade fienden svåra förlus• Vid ett krig mellan Väst och Öst kom­ STATENS BEVAKNINGSFÖRETAG - ter. mer hangarfartygen med största san­ Moderniseringen av slagskeppet kos­ nolikhet först av alla att förintas av ABAB har sedan bolagsbildningen utvecklats till en bevaknings­ tade över 300 miljoner dollar. Fartyget fientliga raketer, anser motståndarna till organisation som fyller högt ställda personella och tekniska krav. har fått behålla sina 40 centimeters ka­ projektet. Därför att: noner och bestyckats med snabbskjutan­ Armen i sin tur riktar hård kritik mot Företaget har följt med i den tekniska utvecklingen. de, lätta artilleripjäser, radarstyrt, auto­ försvagningen av de stridande förbanden matiskt luftvärn vars pjäser avfyrar 3.000 på bekostnad av marinen, flyget och Personval och utbildning har gjorts med största omsorg. skott i minuten, 4 helikoptrar och 32 atomvapen. Man påpekar att varken Personalen har erhållit trygga och rejäla anstfllningsvillkor och kryssningsrobotar avsedda för mål till NATO eller de amerikanska trupperna i ändamålsenlig utrustning. lands och sjöss. Besättningens antal har Västtyskland är tillräckligt starka eller reducerats till 1600 man. utrustade för att stoppa en massiv attack Förra året godkände amerikanska från Warszawa-paktens överlägsna styr­ ABAB - Allmänna Bevaknings AB kongressen USA:s största försvarsbud• kor. get genom tiderna- 263 miljarder dollar. Militära historiker jämför det militära Statens Bevakningsföretag Fördelningen av pengarna mötte från läget i Europa med Englands roll i bör• början starkt motstånd och kritik från jan av 1800-talet. Storbritanniens flotta Selstedisgatan 11 armen, som ansåg sig åsidosatt på be­ behärskade världshaven. Trots detta ABAB Box 27326,102 54 Stockholm kostnad av flottan och flyget. kunde Napoleons armeer erövra hela Telefon 08-67 95 00 I flottprogrammet ingår byggandet av den europeiska kontinenten. 150 fregatter och ubåtar till en kostnad Militära kritiker påpekar att vart och

122 123 ett av de nya hangarfartygen kostar c: a 4 Robert Komer. För honom är upprust­ Definitiva uppgifter om alla miljarder dollar. För sitt skydd behöver ningen av armen det viktigaste. Med axel-ubåtarnas sänkningar varje enhet en "flotta" av mindre fartyg skärpa framhåller han att USA:s vik­ - jagare och fregatter (ubåtar). Denna tigaste uppgift är att tillsammans med "flotta" beräknas kosta lika mycket som N A TO försvara Västeuropa mot sovje­ från de mest olika källor, med korres­ ett hangarfartyg. tisk aggression. Han anser det vansinnigt Kungl Örlogsmannasällskapet kunde vid 1983 höra sin pondens inom- och utomlands byggdes Man påstår vidare att ett hangarfar­ att anslå 180 miljarder till flottan, flyget sitt decembersammanträde så småningom ett allt mersvällande sy­ tygs stridsförmåga icke står i proportion och moderniseringen av kärnvapen och nyinvalde korresponderande ledamot, fil Rohwer, hålla stem av uppgifter upp, kompletterade , till de enorma kostnaderna. Endast ett endast 83 miljarder till de stridande för• dr och professor J iirgen han med stor korrigerade och för var dag fullstän• litet antal bombplan av typ A-6 ingår i banden. sitt inträdesanförande. Att levande sjö• digare - och korrektare. Krigsdagböcker bestyckningen och de är inte kapabla för En amerikansk krigsmarin kan förvis• säkerhet är den främste nu tidigare bevisat. och loggböcker blev så småningom till­ offensiva uppgifter. Huvuddelen av de so tillsammans med de allierade flottor krigshistorikern har han första gången gängliga, både tyska och allierade. De komplicerade stridsflygplanen F-14 och driva bort de sovjetiska sjöstridskraf• Samtidigt med att han för utkom i USA tyska ubåtschefernas rapporter kunde F-18 måste användas för försvar av det terna från världshaven och också ingripa uppträdde inför Sällskapet verk, som i sitt ställas mot allierade förlustuppgifter, egna fartyget mot fientliga flygangrepp. mot sovjetiska bundsförvanter som Cu­ och Storbritannien ett konvojbefälhavarnas rapporter, fak­ Motståndarna till hangarprojektet an­ ba, Angola och Sydjemen. Men mot­ slag är fullkomligt unikt: en av allt att tills vi­ tasamlingar främst i London och Was­ ser byggandet av de stora, atomdrivna ståndarna till flottupprustningen frågar döma komplett och - åtminstone hington, Rom och Tokyo m m. Hans lis­ mastodonterna vara en direkt försvag• sig till vad nytta USA och NATO har av dare - definitiv redogörelse för alla de ta över korrespondens och kontakter ning av den amerikanska krigsmakten. att tillfoga sovjetflottan nederlag på tre axelmakternas, dvs Tysklands, Ita­ hela världen är överväldi• Gärna små hangarfartyg av konven­ världshaven. En mäktig kontinental­ liens och Japans, ubåtskrigsresultat nästan runt gande. Det finns ingen sjökrigshistoriker tionell typ d v s oljedrivna och utrustade makt som Sovjetunionen tillfogades ing­ 1939-45, men också finländska, rumäns• - som lagt ner ett sådant med brittiska Harrier-plan. Dessa fartyg en större skada av "nålsting" på sina ka och Vichy-franska. - mig veterligt på en enda sjökrigssek• skulle bli betydligt billigare och framför marina flanker. Närmare 400 sidor förklaringar , kartor herkulesarbete som nu presenteras på eng­ allt mer anpassbara i strategiskt hänse• Överlägsenhet till sjöss kan aldrig be­ och tabeller med för varje sänkning inte tor, som det ende. segra en kontinentalmakt, lika litet som mindre än 15 olika sakuppgifter presen­ elska språket. Ett brittiskt förlag står för reell "sponsor" är ingen Samma uppfattning hade president de allierade sjöstridskrafter kunde be­ teras i ett ovanligt men mycket lätthan• utgåvan, men United States Naval Institute. Carter, som vägrade godkänna marinens segra Tyskland i två världskrig. Förr el­ terligt format , "liggande" ca 25 x 15 cm. mindre än utgav en första bok i ämnet förslag om byggandet av l atomdrivet ler senare måste kriget föras över till det Bakom denna överväldigande mängd Rohwer hangarfartyg. europeiska fastlandet och för det behövs fakta , som i praktiken sannolikt är sista redan 1968. Det var Bibliothek fiir Zeit­ Miinchen , som stod för ut­ Det har gått nostalgi i amerikanarnas marktrupper, pansar, flyg och utrustning ordet betr denna viktiga och omfattande geschichte i den allt större och värdeful• hangarfartygtänkande. Under andra för en mångmilionarme. del av andra världskriget till sjöss, ligger givningen , , som han är chef för se­ världskriget var det hangarfartygen som Ingen flotta i världen kan stoppa Sov­ ett arbete av en omfattning och en kvali­ lare institution Sedan dess har en mängd käl• utgjorde spjutspetsen under striderna i jet från att med konventionella styrkor tet, som den vanlige sjökrigshistorikern dan länge. " och därmed tidigare Stilla havet. Utan deras insats hade inte besätta Centraleuropa, erövra oljefälten knappast kan fatta . lor "avhemligats tveksamma uppgifter fått den amerikanska flottan kunnat besegra vid Persiska viken eller tvinga Kina och Jurgen Rohwer redovisar i sin intro­ okända eller kommit fram till bestyrkande eller blivit vederlagda. de japanska sjöstridskrafterna. Hangar­ Japan till neutralitet under hot om kärn• duktion hur han har inte minst slår läsaren är de fartygen blev en symbol för U. S. Navy vapenkrig. detta, hart när otroliga resultat. Redan Vad som han material. Från överdrifter, som ubåtschefernas rap­ och för krigföringen. Det var en ära för Regeringen Reagans sjömaktstänkan• under VK 2 samlade han systematiska porter nästan genomgående uppvisar. besättningarna att tjänstgöra ombord på de har en isolationistisk tendens som in­ krigsslutet bedrev Rohwer anför många - och acceptabla - ett bangarfartyg och att bli chef var te godkänns av NATO. USA:s nationel­ forskningar i de då kvarvarande fem , samarbetade skäl, t ex att tydliga explosioner uppfat­ höjdpunkten i en amirals karriär. la, strategiska intressen sammanfaller in­ västtyska varvsstäderna te med dess allierades. med de allierades sjökrigshistoriska tats i ubåten i u-läge efter ett till synes En av de hårdaste kritikerna mot de kommissioner och tog kontakt med f d framgångsrikt anfall , att flera utbåtar i nya hangarfartygen är den tidigare un­ tyska ubåtschefer. Med ett allt mer sväl• en "vargflock" tillskrivit sig en sänkning, dersekreteraren Försvarsministeriet lande kortsystem, med kompletteringar som varit en och densamma. Även myc-

124 125 ket skadade handelfartyg - till och med verkliga tonnage samt om det blev total­ övergivna av besättningarna - kunde ju förlust , skadades men reparerades, togs ibland föras i hamn. Ett torpedskott mot som pris etc. De två sista kolumnerna ett mål kunde missa detta men träffa ett anger vad "målet" angivit för position Torr, annat, o s v. och slutligen en anmärkningskolumn. Det är som sagt upp till 15 olika sak­ Med alla dessa fakta dubbelkontrol­ avfuktad uppgifter, som tabellerna ger - givetvis lerade-från den anfallandes och den an­ inte alla 15 för varje ubåts offer. Datum fallnes sida - är det inte överdrivet att luft skyddar och tidpunkt enligt ubåtens rapport in­ påstå, att vi med Rohwers verk i handen leder, ubåtens nationalitet följer och så i dag har en så saklig, faktisk redovisning materielen ubåtens namn och/ell er nr. Ubåtschefens för ubåtskriget 1939-45 som rimligen efternamn kommer i kolumn 4, varefter kan tänkas. Alltjämt kan det givetvis fin­ den intresserade kan få närmare uppgif­ nas luckor och felaktigheter, det på• mot rost ter om honom i ett särskilt register. Så pekar författaren själv. Men mänskligt följer position, målets "typ" och typ­ att döma kan man inte komma sanning­ och andra skattade tonnage, det må vara örlogs- el­ en närmare. ler handelsfartyg, sänkande vapen (inte K-E Westerlund fuktskador mindre än 17 olika sådana redovisas med ett enkelt förkortningssystem), uppgift Jurgen Rohwer: Axis Submarine betr konvoj, tidpunkt för träff, målets Successes 1939 - 1945 . Patrick nationalitet och dess typ, dess namn och Stephens Limited, Cambridge, England. Copyright 1983 by the United States Naval Institute.

SHIPPINGHUSETGRUNDAT 1864

DLSON & WRIGHT ..

Huvudkontor: 104 83 STOCKHOLM Kontor i Telefon: 08·22 80 20 Göteborg, Norrköping Telex: 19108. Telegram: WRIGHTCHART Helsingborg, Malmö, Sundsvall.

126 127 Scania- ~·-- i Marinens Fartyg ERNST NYMANS HERREKIPERING

Etablerad 1890

Erbjuder allt i uniformer och tillbehör för Kungl. Flottan

John-Erik Jansson

Ronnebyg. 39 : 371 00 Karlskrona: Tfn 0455-102 98

gå Minfartyg. Fyra Scania DSI14 för framdrivning. Två Scania DSI11 i hjälpaggregat ~ En scania DN 11 i hamnaggregatet Ubåt av Näcken-typ. - En Scania DS 11 driver fartygets hjälp­ aggregat.

Vattendjup 11 m Utrustning för modern godshantering

w&tb~©~mJ [k{]~ !Kl "D'1J[b[b ©®M~@ [){]&iml !Kl 0491-160 80 fililtliiFiiilillt

WIRENS REDERI AB / RUNE NILSSONS REDERI AB

Utför allehanda transportuppdrag till sjöss

Tfn 0911 -18 000 941 00 PITEA l

128 Dessa enheter. liksom många andra fartyg världen över, är utrustade med MTU·s kompakta och specifikt lätta dieselmotorer och aggregat. MTU har stolta traditioner och har i modern tid investerat i forskning, ut­ veckling och moderna fabriker. MTU är därmed en av de STORA mo to r­ tillverkarna som garanterat kommer att kunna ge sina kunder allt stöd under en lång framtid. Motoren- und Turbinen-Union Friedrichshafen GmbH m tu M.A.N. Maybach Mercedes-Benz :M:ARJ:NDJ:ESEL

Kronobergsg 21 112 33 Stockholm Tfn 08- 54 07 25.~ _