KUNGL KRIGSVETENSKAPS- AKADEMIENS Handlingar Och

Anvisningar till författare TIDSKRIFT OCH HANDLINGAR KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS KUNGL KUNGL Ur Svenska Krigsmanna Sällskapets Handlingar 1797 Carl Deléns Tryckeri Stockholm Författaren ansvarar för att artikel som insän- KRIGSVETENSKAPS- ds är språkgranskad och genomarbetad och sänder originalmanuskript i Word till redak- AKADEMIENS Vi gustaf adolph med Guds nåde, Sveriges, tionen på [email protected]. Författarens namn, Handlingar och Tidskrift Götes och Vendes Konung, m m. Arfving till adress, e-postadress, telefon- och faxnummer Danmark och Norrige, Hertig till Schleswig, an ges i mailet. Författare till inträdesan- NR 4/2013 Holstein, m m. förande och årliga redo visningar bör begränsa antal tecken (inkl blanksteg) till högst 30 000 THE ROYAL Göre veterligt: att såsom Vi med mycket nöje resp 60 000. inhämtat den berömliga omsorg, som det inrät- SWEDISH ACADEMY tade Svenska Krigsmanna Sällskapet föresatt sig Vetenskapliga artiklar inom Akademiens att hafva ospard, till förbättrande och utvid- område bör innehålla 7-10 000 ord (d v s max OF WAR SCIENCES gande af de till Krigs Vettenskapen hörande 50 000 tecken utan blanksteg = max 60 000 Proceedings and Journal delar, hvarigenom så väl Krigsmän, hvilka tecken med blanksteg = max 20 A4-sidor i NR 4/2013 dels grånat under vapnen, dels jemte dessa på normal text med 12 punkter). Artikeln skall stridens bana af ära och mandom sig utmärkt, starta med ett abstract på engelska om det är som ock andre Embets- och Tjenstmän, kände en artikel skriven på skandinaviskt språk eller Multi-, tri- eller rent av åter bipolärt? för deras grundliga insigter, nu beflita sig, att på skandinaviskt språk om artikeln är skriven av Mats Bergquist under fredens lugn bidraga till allänt väl; Alltså, på engelska. och emedan Vi anse Oss böra ett så nyttigt och Bilder: Förslag till illustrationer bifogas Nettverksbasert krigføring for det hedrande företag uppmuntra; ty vele Vi här- separat. Obs! Det räcker inte att bilderna är 21. århundre medelst icke allenast för Sällskapet betyga det inmonterade i ett word- eller powerpoint- by Sverre Diesen nådiga välbehag, hvarmed Vi sådant upptagit, dokument. För tryck krävs att bilderna är utan ock försäkra Sällskapet, att såsom dess bifogade som separata högupplösta bildfiler, The Myths of Cultural Awareness Höge beskyddare, detsamma med Vårt nådiga hägn städse omfatta. Det alla som vederbör dvs minst 300 dpi. by David Bergman hafva sig hörsammeligen att efterrätta. Till yt- Tips: Akademiens skrivhandbok med våra termera visso hafve Vi detta med egen hand un- skrivregler finns att hämta på hemsidan. derskrifvit och med Vårt Kongl. Sigill bekräfta Redaktionen språkgranskar manuskriptet och låtit. Stockholms slott den 23 November 1796. åter sänder det till författaren. Författaren granskar redaktionens förslag till förtyd liganden etc och meddelar skriftligen eventuella synpunkter.

Beställning av särtryck och lösnummer Särtryck beställs hos redaktionen, efter överens kommelse om pris, med uppgift om NR 4 4 NR antal och adresser för leverans och fakture- Helårsprenumeration: ring. Lösnummer beställs hos redaktionen 400 kr (Sverige) 500 kr (Europa) eller på [email protected] som också svarar för 2013 600 kr (övriga länder) utsändning och fakturering. Lösnummer : 105 kr inkl moms WWW.KKRVA.SE issn 0023-5369 © Kungl Krigsvetenskapsakademien 2013

HoT_4_2013_omslag.indd 1 2013-12-06 15:10:20

HoT_4_2013_omslag.indd 1 2013-12-06 15:10:20 kkrvas handlingar och tidskrift nr 4 2013 r e d a k t ö r o c h a n s v a r i g u t g i v a r e a k a d e m i e n s ä m b e t s m ä n (m a t e r i a l t i l l tidskriften ) Styresman Överstelöjtnant Viceamiral Frank Rosenius Tommy Jeppsson Vallbacksvägen 9, 133 37 Saltsjöbaden kkrva tfn: 076-760 96 45 tfn: 08-748 93 20 Bodängsvägen 23, 760 10 Bergshamra mobil: 070-630 36 25 e-post: [email protected] e-post: [email protected] prenumerationsärenden Andre styresman o c h adressändringar Fil dr Gunilla Herolf Marie Brunnberg Drottninghamnsvägen 24, 131 46 Nacka mobil: 073-656 09 03 tfn: 070-896 05 29 e-post: [email protected] e-post: [email protected] KKrVAHT utges fyra gånger per år och Ständig sekreterare prenumeration kan påbörjas när som Generalmajor Björn Anderson helst under året. Prenumerationspriset per tfn: 076-760 96 40 helår är 400 kronor (Sverige), 500 kronor Västra Finnbodavägen 7B 1 tr, (Europa), 600 kronor (övriga länder) 131 71 Nacka Bankgirokonto (pren): 760-1487 e-post: [email protected] Lösnummer kostar 105 kronor, äldre Skrivelser adresseras till sekreteraren nummer kostar 70 kronor och kan i mån Andre sekreterare av tillgång beställas från redaktionen. Överstelöjtnant Gunnar Magnusson Avgift för porto tillkommer. tfn: 076-760 96 41 Lugnets allé 69, 120 67 Stockholm Kungl Krigsve tenskapsakademien e-post: [email protected] Teatergatan 3, 1 tr. 111 48 Stockholm tfn: se resp person Skattmästare fax: 08-667 22 53 Direktör Gert Schyborger e-post: [email protected] Sommarvägen 12, 182 74 Stocksund hemsida: www.kkrva.se tfn: 08-755 90 21 e-post: [email protected] a k a d e m i e n s v e r k s a m h e t , h e m s i d a , ledamotsärenden Björn Anderson (för kontaktuppgifter se t h under rubrik ständig sekr) lokalbokningar , e k o n o m i , b e l ö n i n g a r , b i d r a g m m Gunnar Magnusson (för kontaktuppgifter se t h under rubrik andre sekr) avdelningarna a v d i (lantkrigsvetenskap ) a v d i v (militärteknisk v e t e n s k a p ) Ordförande: Ordförande: Generalmajor Karlis Neretnieks Överste Jan-Erik Lövgren Skeppargatan 48, 6 tr, 114 58 Stockholm Starrängsringen 10, 115 50 Stockholm tfn: 08-666 99 89 mobil: 070-676 31 27 mobil: 0733-94 99 88 e-post: [email protected] e-post: [email protected] Sekreterare: Sekreterare: Tekn dr Magnus Ruding Forskare Niklas Wikström Styrmansgatan 19, 114 54 Stockholm Centralvägen 35, 183 57 Täby tfn: 08-782 41 17 tfn: 08-650 22 87 mobil: 070-682 41 17 e-post: [email protected] e-post: [email protected] a v d i i (sjökrigsvetenskap ) a v d v (a n n a n v e t e n s k a p a v b e t y d e l s e Ordförande: f ö r r i k e t s s ä k e r h e t o c h f ö r s v a r ) Kommendör Bengt Lundgren Ordförande: Starrängsringen 60, 115 50 Stockholm Generaldirektör Marie Hafström tfn: 08-788 77 44 Gårdsvägen 9, 182 75 Stocksund mobil: 076-626 02 80 mobil: 0708-553 441 e-post: [email protected] e-post: [email protected] Sekreterare: Sekreterare: Överste Lars-Olof Corneliusson Chefsjurist Stefan Ryding-Berg Enstavägen 5, 187 35 Täby Tangoslingan 10, 196 37 Kungsängen tfn: 08-122 077 66 tfn: 08-788 80 94 e-post: [email protected] e-post: [email protected] a v d i i i (luftkrigsvetenskap ) a v d v i (säkerhetspolitisk v e t e n s k a p ) Ordförande: Ordförande: Generalmajor Bo Waldemarsson Ambassadör Mats Bergquist Skogsmyragatan 4, 749 45 Enköping Bergsgatan 16, 4 tr, 112 23 Stockholm tfn: 0171-44 17 23 tfn: 08-651 60 64 mobil: 073-546 72 47 mobil: 073-339 33 60 e-post: [email protected] e-post: [email protected] Sekreterare: Sekreterare: Överstelöjtnant Claes Bergström Forskningsledare Niklas Granholm Tallflyvägen 9, 313 50 Åled FOI Försvarsanalys, 164 90 Stockholm tfn: 035-398 93 tfn: 08-555 038 36 mobil: 070-818 83 93 mobil: 0709-27 73 70 e-post: [email protected] e-post: [email protected] Innehåll

Handlingar Minnesord över bortgångna ledamöter...... 6 av Gunilla Herolf Försvarets resa mot ett nytt försvarsbeslut – våga vara tydlig...... 11 Styresmannens tal vid högtidsdagen 2013 av Frank Rosenius Ett innehållsrikt och framgångsrikt år...... 15 Kungl Krigsvetenskapsakademiens årsberättelse för 2013 av Björn Anderson Allas vårt ansvar för en folkförankring...... 31 Tal vid Kungl Krigsve tenskapsakademiens 217:e högtidssammankomst den 12 november 2013 av Göran Arrius Multi-, tri- eller rent av åter bipolärt?...... 35 Det internationella systemet tjugofem år efter det kalla kriget Årlig redovisning från KKrVA avd VI den 9 oktober 2013 av Mats Bergquist Nettverksbasert krigføring for det 21. århundre...... 42 En løsning også på det nordiske forsvarsproblem? Inträdesanförande i KkrVA avd I den 9 oktober 2013 by Sverre Diesen Kungl Krigsvetenskapsakademiens tävlingsskrifter 2014...... 49

Tidskrift Strid – en teoretisk analys...... 50 av Patrik Hulterström och Jerker Widén

Analys & perspektiv Kulturanalys –Teori och tillämpning...... 74 av Erik Hedlund The Myths of Cultural Awareness...... 90 Culture does not eat strategy for breakfast by David Bergman Interorganisatorisk samverkan ...... 100 – en fallstudie av en extraordinär händelse av Elias Ekenberg Ett ynka kvalitetsförsvar utan hemvärn...... 115 av Olof Santesson Kommentar till ”Akademisering på avvägar?”...... 118 av Stefan Axberg och Berndt Brehmer ”Natoflyg skjuter vi inte ner”...... 121 av Lennart Uller Luftförsvarets utveckling på lång sikt (2)...... 129 av Claes Sundin On the Proposed Zone in the Middle East...... 136 An area free of Weapons of Mass Destruction by Jan Prawitz Vett och vilja...... 167 av Bengt Gustafsson ”Damn if you do, damn if you don’t”...... 172 – USA och MENA-ländernas legitimitetsproblem av Michael Sahlin

Litteratur Att diskutera ledning systematiskt...... 176 av Olof Santesson Flygvapnets högre chefer på plats i hyllan...... 179 av Olof Santesson Stark truppinsats på Balkan – svagt regeringsstöd...... 181 av Carl Björeman En existentialism för den sista människan...... 185 av Magnus Christiansson Litteraturöversikt...... 188 HANDLINGAR Tibellska fonden

Kungl Krigsvetenskapsakademien grun dades 1796 av generallöjtnanten, friher- re Gustaf Wilhelm af Tibell. Akademiens ska, enligt sina stadgar, främja vetenskaper av betydelse för fäderneslandets försvar samt följa och bevaka forskning och utveckling av betydelse för rikets säkerhet och försvar. Akademiens vilja är att, som en oberoende institution, bidra till och delta i försvars- och säkerhetsdebatten. Den 12 november 2012 har Akademi en antagit föreskrifter för en nyinrättad fond, Tibellska fonden. Ändamålet med fonden är att stödja Akademiens verksamhet som ett vetenskapligt instrument inom säkerhets- och försvarsområdet. Akademiens grundare Gustaf Wilhelm af Tibell. Kungl Krigsvetenskapsakademien tar tacksamt emot bidrag till den Tibellska fonden. Gåvor kan ges i form av kontanta medel, värdepapper m m från enskilda och ju- ridiska personer. För detta ändamål ska fondens bankgiro användas: 111-3075

Kungl Krigsvetenskapsakademien framför sitt varma tack till årets bidragsgivare

Björn Anderson Bo Huldt Magnus Ranstorp Holger Bjärnlid Sven-Olof Hökborg Erik Rossander Carl Björeman Thomas Hörberg Thomas Roth Jan Blomqvist Inge Jonsson Magnus Ruding Ingvar Ehrling Urban Jonsson Olof Santesson Christer Ekberg Erik Krönmark Gert Schyborger Rolf Ekéus Egon Linderoth Owe Wagermark Kerstin Fredga Sven-Christer Nilsson Björn von Sydow Marie Hafström Erik Norberg Dov Zakheim Per-Olof Hallqvist Gunnar Nordbeck

5 N r 4 oktober/december 2013 Minnesord över bortgångna ledamöter av Gunilla Herolf

sedan förra högtidssammankomsten Lars Andersson var en erkänd yrkes- har nio medlemmar avlidit. Jag kommer man som rönte stor uppskattning, såväl in- nu att kort belysa deras gärningar. om som utanför arbetslivet. Bred kompetens och arbetsförmåga kombinerades hos Avdelningen för honom med ett jordnära och pragmatiskt lantkrigsvetenskap förhållningssätt, alltid spetsat med en god portion humor. Under fritiden var sport Generalmajor lars andersson avled den och friluftsliv stora intressen. I sin ungdom 17 december 2012. Han sörjs närmast av hade han varit aktiv i ishockey och fotboll makan Ulla-Britt och barnen Mikael och och senare blev golf ett stort intresse, ge- Gunilla med familjer. mensamt med hustrun Ulla-Britt. Han var Lars Andersson, ofta kallad Laban, föd- också ordförande i Åkersberga golfklubb. I des år 1936 i Vetlanda. Han utbildade sig akademien var han en mycket uppskattad först till banktjänsteman men sadlade om sekreterare under åren 1996 till 2004. efter värnplikten och tog sedan studentex- Lars Andersson invaldes i avdelning I år amen vid Försvarets Läroverk i Uppsala 1990. 1961. Därefter följde officersexamen 1962. Han utnämndes till major 1973, överste Avdelningen för 1983 och generalmajor 1989. Lars Andersson utnämndes 1981 till ba- sjökrigsvetenskap taljonschef vid Livregementets grenadjä- Konteramiral bengt rasin avled den 2 ja- rer och blev som överste år 1983 chef för nuari 2013. Han sörjs närmast av sönerna Livregementets husarer. Han hade också Bengt och Lars med familjer. flera befattningar vid Arméstaben, bl a blev Bengt Rasin föddes år 1922 i Göteborg han som överste 1. 1985 utnämnd till chef som son till överlärare Hjalmar Larsson för Arméstabens Sektion 2. Som general- och hans hustru Elsa. Han fullgjorde värn- major var han chef för FMV:s huvudavdel- plikten som officersaspirant vid flottan och ning för gemensamma fackfrågor i Karlstad. avlade examen vid Kungl Sjökrigsskolan Från 1993 var han operationsledare och stf 1944 som en av de främsta i sin kurs. I ok- chef för operationsledningen i Högkvarteret. tober samma år embarkerade han ubåten Han var också Försvarsmak tens represen- Svärdfisken – en tjänstgöring som vid den tant i Sprängämnesinspektionens styrelse. tiden medförde avsevärda risker.

6 HANDLINGAR

1953 blev Bengt Rasin fartygschef på ubå- var han under åren 1956–59 lärare vid ten Sjöborren och 1961 fick han möjligheten Försvarshögskolan. 1959 utnämndes han att vidareutbilda sig vid Royal Naval Staff till överste och chef för F11, Södermanlands College i Greenwich, Storbritannien. Han flygflottilj i Nyköping, och 1966 till chef innehade sedan en rad chefsbefattningar för Fjärde flygeskadern. Samma år blev innan han 1977 blev konteramiral och chef han också generalmajor och stabschef vid för Kustflottan. Efter tre år utnämndes han milostaben Övre Norrland.1972 utnämn- till chef för Västkustens Marinkommando des han till generallöjtnant och militärbe- och 1983 till Militärbefälhavare för Västra fälhavare för Övre Norrland, och den sis- Militärområdet med placering i Skövde, ta befattningen var som militärbefälhavare vilken blev hans sista befattning. för Västra militärområdet 1976–1980. Bengt Rasins stora intresse för de mari- Hög arbetsmoral, kunskap och gott na frågorna följde honom under hela livet. omdöme karakteriserade Nils Personnes Han var medlem i och även ordförande för chefskap, men också humor, och från sin Kungl. Örlogsmannasällskapet. Han var tid i Boden berättade han gärna om epi- också engagerad i och Inspector för före soden då han badade bastu tillsammans ningar för reservofficerare liksom också med Warszawapaktens ÖB, marskalken ordförande i organisationskommittén för Kulikov. Tall Ships Race år 1986, då Göteborg var Nils Personne blev en aktiv pensionär. slutmål. Han var en av initiativtagarna till att skapa Segling var det stora intresset också in- F11:s flygmuseum i Nyköping, han arbeta- om familjen, då på den egna segelbåten. de inom Nyge Aero för att bygga upp mål- Tillsammans med sin hustru Gunnel ska- flyget för försvaret och han var ordförande pade Bengt Rasin en stor vänkrets. I vida i Svensk Flyghistorisk Förening (SFF). Men kretsar framstod han som den borne gent- han kopplade också av, speciellt vid famil- lemannen, en lyssnande, klok och ödmjuk jens torp i Sörmland med promenader, gär- person. na med svampplockning. Bengt Rasin invaldes i avdelning II år Nils Personne invaldes i avdelning III 1978. 1963

Avdelningen för Generalmajor och generaldirektör sven- luftkrigsvetenskap olof olin avled den 9 oktober 2013. Han sörjs närmast av makan Marianne samt Generallöjtnant nils personne avled den barnen Anders, Elisabeth och Magnus med 26 augusti 2013. Han sörjs närmast av ma- familjer. kan Karin samt sönerna Anders och Bo Sven-Olof Olin föddes 1920 i Göteborg med familjer. som son till sjökapten Sven Olin och hans Nils Personne föddes i Örebro år 1918 maka Anna. 1942 blev han officer vid som son till gymnastikdirektör, kapten Bir flygvapnet, 1944 löjtnant och 1949 kap- ger Personne och hans maka Rut. Han blev ten. Bland annat flög han det omdiskute- fänrik vid flygvapnet1940 och major 1951. rade flygplanet B16 Caproni, delvis en trä- 1953 drabbades han svårt av det årets po- konstruktion. 1953 utnämndes han till di- lioepidemi men lyckades trots detta kom- visionschef och senare flygchef vid F17 i ma tillbaka som pilot. Som överstelöjtnant Kallinge. Intresset för teknik, bl a var han

7 N r 4 oktober/december 2013 provflygare, ledde honom i riktning mot Forskningen som gällde sprängämnen led- materielsidan, och 1959 blev han som de till fil lic-examen1947 . Han fortsatte se- överstelöjtnant chef för Flygförvaltningens dan vid FOA, och den sista befattningen, Försökscentral, Malmslätt. 1968, som ge- mellan 1974 och 1980, var som chef för neralmajor, blev Sven-Olof Olin chef för huvudavdelning 1. FMV:s huvudavdelning för flygmateriel. Carl Gustav Jennergren spelade en cen- Det här var den tid då Viggen utvecklades tral roll när det gällde FOA:s uppgift och levererades och beslutet togs att ut- som rådgivare till den militära ledning- veckla Gripen. Sven-Olof Olin var också en. Under 50- och 60-talen gällde analy- den som under denna tid höll i de viktiga sen bl a en eventuell roll för svenska kärn- kontakterna med USA. 1980 utnämndes vapen. Senare tillkom en rad andra frågor. han till krigsmaterielinspektör, och hans För honom var det viktigt att bredda kom- sista post, mellan 1981 och 1986, var som petensen, och han rekryterade personer generaldirektör för Flygtekniska försöks- från en rad områden för att genom dialog anstalten. mellan dem utveckla analysen om Sveriges Sven-Olof Olin var en mycket omtyckt försvar. Också de etiska frågorna var vikti- person. Han hade goda kontakter med po- ga för honom. litiker och leverantörer och med andra in- Carl Gustav Jennergren hade i sin ung- om försvaret, inte minst den egna persona- dom valt mellan sina två intressen, fysiken len. Han hade ett rättframt och samtidigt och musiken. Efter pensioneringen åter- vänligt sätt och var en lyssnande person. vände han till den senare och deltog som Segling var ett stort intresse för honom violinist i flera kammarmusikorkestrar. I sedan ungdomen. Han tävlade i havskapp- hela sitt liv var han intresserad av att lära segling och man seglade också inom famil- sig nya saker: hans sista stora intresse var jen. Ett annat intresse var jakt, speciellt att studera hur hjärnan fungerade. älgjakt. Carl Gustav Jennergren invaldes i avdel- Sven-Olof Olin invaldes i avdelning III ning IV år 1964. 1974 Professor och generaldirektör carl-olof Avdelningen för militärteknisk ternryd avled den 8 juli 2013. Närmast vetenskap sörjande är systern Ulla och syskonbarn. Carl-Olof Ternryd föddes 1928 i Moheda Överingenjör carl gustav jennergren som son till hemmansägare Emil Carlsson avled den 8 januari 2013. Närmast sörjan- och hans maka Stina. 1953 blev han civil- de är barnen Eva, Ulrika och Bengt med ingenjör vid Kungliga Tekniska Högskolan familjer. i Stockholm, 1971 Tekn lic och 1981 Tekn Carl Gustav Jennergren föddes år 1918 i dr honoris causa. Carl-Olof Ternryd hade Norrköping som son till överlärare Simon en mycket framgångsrik karriär på flera oli- Jönsson och hans maka Gerda. Han blev ka områden. 1978 blev han generaldirek- reservofficer vid Livgrenadjärregementet tör vid Statens vägverk, där en av hans sto- 1941 och tjänstgjorde som löjtnant i re- ra insatser blev den snabba återuppbygg- serven 1943–47. Från 1943 var han ock- naden av Tjörnbroarna efter olyckan då de så forskningsassistent och från 1945 fö- blev påseglade. Mellan 1982 och 1988 var reståndare vid Militärfysiska institutet. han generaldirektör vid Försvarets materi-

8 HANDLINGAR elverk och 1988 blev han adjungerad pro- Sten-Börje Nilsson var också huvudse- fessor vid KTH. kreterare i 1968 års materielanskaffnings- Carl-Olof Ternryd var Kungliga Krigs utredning (UMA) och mellan 1970 och vetenskapsakademiens styresman mellan 1981 chef för huvudavdelningen för marin- 1991 och 1996. Han var en aktiv och be- materiel vid FMV. Under den tiden ägde ett slutsför styresman som ledde arbetet med generationsskifte rum inom den marina va- effektivitet och energi men också med en pentekniken med t ex ERSTA-systemet och god portion humor. Han utvecklade samar- den svenska Robot 15. Han var en rakryg- betet med Ingenjörsvetenskapsakademien gad, tydlig och krävande chef kombinerat och gjorde akademien till en drivande part med ett stort personligt intresse och om- i försvarsdebatten. En speciell höjdpunkt sorg om medarbetarna. under hans styresmannaperiod var akade- Sten-Börje Nilsson var en stor älskare miens 200-årsjubileum, som firades med en av allt franskt och arbetade efter pensione- rad symposier. ringen som rådgivare till flera franska före- Carl-Olof Ternryd var inte bara en tag. Han talade flytande franska, läste re- skicklig ämbetsman, han vårdade sig också gelbundet franska tidningar, såg fransk TV om den personliga vänskapen. I hans ledar- och tillbringade varje år en tid i Antibes. skap intog ordet omtanke en central plats. Men han hade också ett sommarhus på Långt efter avgången från posten som sty- Dalarö där han i trädgården och i huset resman var akademien central för honom fick utlopp för sina praktiska intressen. och tillsammans med makan Carola deltog Sten Nilsson invaldes i avdelning IV år han så gott som alltid vid högtidssamman- 1972. komsterna. Carl Olof Ternryd invaldes i avdelning Avdelningen för annan IV år 1985. vetenskap av betydelse för totalförsvaret Kommendören av 1. graden, sten-bör- je nilsson avled den 21 september 2013. Medicinalrådet per kulling avled den 29 Närmast sörjande är livskamraten Brita maj 2013. Närmast sörjande är makan samt barnen Maud och Bertil med familjer. Marianne och döttrarna Ulrika, Helena Sten-Börje Nilsson föddes år 1921 i och Lotta med familjer. Sölvesborg som son till verkmästaren Per Kulling, kallad Pelle, föddes år Ernst Nilsson och hans maka Ester. 1945 1944 i Västervik som son till lektor Jakob utnämndes han till fänrik i flottan. Mellan Kulling och hans maka Märta och kom att 1952 och 1955 genomgick han två av växa upp i Bromma. Efter medicinstudier Sjökrigshögskolans kurser och var också vid Karolinska Institutet och specialistut- lärare vid skolan. 1963 utnämndes han till bildning arbetade han som narkos- och in- kommendörkapten och 1970 till kommen- tensivvårdsläkare och blev 1970 medici- dör av 1. graden. ne licentiat. Från KI rekryterades han till Genom tjänstgöring på jagaren Halland Giftinformationscentralen, där han 1982 fick han erfarenhet av hur den nya tekni- fick en överläkartjänst och verkade - inär ken fungerade i verkligheten och han kom mare 20 år. Här kom han att spela en ex- snart att bli en expert på ny teknik inom ceptionell roll i den utveckling som GIC ge- den dåvarande Kungl Marinförvaltningen. nomgick. Samtidigt deltog han i den Ka

9 N r 4 oktober/december 2013 tastrofmedicinska organisationskommittén bete, den senaste studien utgiven så nyli- (Komedo). Han organiserade också ett om- gen som 2011. fattande stöd till giftinformationscentraler 1976 anställdes Krister Wahlbäck vid i de baltiska staterna och var styrelseleda- UD som säkerhetspolitisk expert och un- mot i den europeiska föreningen för klinisk der 1980- och -90-talen var han poste- toxikologi. rad i London och därefter, som minister, i 1999 började Pelle Kulling en ny bana då Helsingfors. 1992–1994 var han chef för han anställdes vid Socialstyrelsens krisbe- den säkerhetspolitiska analysgruppen un- redskapsenhet. Som medicinalråd och chef der Carl Bildts tid som statsminister. 1989– för enheten lade han ner ett stort arbete med 2004 var han, vid sidan av arbetet vid UD, att koordinera den svenska insatsen i sam- professor vid Umeå Universitet. band med tsunamikatastrofen. 2008–10 I sin blogg skrev utrikesminister Carl var han också för Socialstyrelsens räkning Bildt bl a följande: ”När Krister Wahlbäck förordnad vid Europeiska Kommissionen i nu gått ur tiden har vårt land mist sin i vår Luxemburg. tid bästa kännare inte bara av Finland ut- Pelle Kulling, en begåvad, varm och ge- an också sin kanske kunnigaste expert på nerös person, förolyckades mitt i ett aktivt hur Nordens säkerhetspolitiska mönster liv med intressen som släktforskning och och relationer utvecklats under halvseklet golf, arbetet inom Krigsvetenskapsakade sedan det andra världskrigets slut. mien, där han var engagerad för en rad Men Krister kommer inte att minnas en- uppgifter, och inte minst en god samvaro bart som den eminent kunnige akademi- med vänner och familj. kern. Han hade också en strålande humor och ett rasande gott minne, och en kväll Pelle Kulling invaldes i avdelning V år med honom var alltid underhållning i den 2003. högre skolan av skratt, kritik, ironi och djup bildning.” Avdelningen för Krister Wahlbäck invaldes i avdelning säkerhetspolitik VI år 1977. Professor krister wahlbäck avled den 26 juli 2013. Närmast sörjande är brodern Nio goda kamrater och framstående le- Magnus med söner och deras familjer samt damöter har lämnat vår krets. Vi saknar svägerskan Lena. dem och tänker på deras anhöriga. Ge Krister Wahlbäck föddes i Stockholm nom sina gärningar har de i hög grad levt 1937 som son till landshövding Martin upp till Krigsvetenskapsakademiens motto: Wahlbäck och hans maka Elisabeth. Han Fäderneslandets försvar – Mod och kun blev fil dr 1965, vid 28 års ålder, på en av- skaper handling om Finlandsfrågan i svensk politik 1939–40. Finland kom sedan att bli ett Författaren är fil dr och andre styresman genomgående tema i hans akademiska ar- i KKrVA.

10 HANDLINGAR Försvarets resa mot ett nytt försvarsbeslut – våga vara tydlig Styresmannens tal vid högtidsdagen 2013 av Frank Rosenius

för att diskutera framtidens försvar bli men har ännu inte lyckats hitta den kod utgångspunkten läget idag. När jag sum- som kan öppna upp det låsta läget. merar debatten det senaste året blir slut- Under en 20-årsperiod har vi i Sverige satsen att Försvarsmakten, medierna och försökt anpassa försvaret till den helt nya vår akademi anser att det inte råder ba- situation som uppstod efter murens fall. lans mellan mål och resurser. Diskussionen Men det har varit en resa där utvecklingen kring ”enveckasförsvaret” har tydliggjort sällan följt prognoserna, när det gäller vade begränsningar som finns att kunna för- re sig omvärlden eller försvarets egna pla- svara hela landet. neringsförutsättningar. När jag summerar Den parlamentariskt sammansatta för- dessa tjugo år kommer jag till slutsatsen svarsberedningen har lämnat sin första att vi försökt skapa något nytt men i fle- rapport i juni i år. Denna säkerhetspolitis- ra avseenden gjort detta i den gamla kos- ka rapport rekommenderar regeringen att tymen. Vi talar fortfarande om att försva- fortsätta på den väg som lagts fast i 2009 ra hela landet men klarar bara ett litet om- års försvarsbeslut. Det kommer att va- råde. Vi talar om ”här och nu” men sak- ra intressant att läsa nästa rapport och se nar slagkraft. om den tar itu med den bristande balan- För att förstå den komplexa materian sen mellan mål och medel. Försvarsmakten som försvarspolitiken utgör bör man be- har därefter – den 1 oktober – presenterat akta vad som styr beslutsfattandet. På den sin syn på morgondagens försvar i den s k politiska sidan ser man försvaret som en ef- perspektivplanen. Försvarets slutsats är att fektiv kravmaskin som främst styrs genom med nuvarande inriktning får vi inte ens ett budgeten. Lägg därtill att, även när ange- enveckasförsvar. lägna behov står för dörren, regeringen Jag kan konstatera att det råder oenig- inte vill acceptera nödvändigheten av full het mellan regering och försvarsmakt kring kostnadsteckning. Sammantaget har detta centrala frågor rörande försvarets utveck- lett till att den politiska styrningen blir vag ling. Positionerna verkar vara låsta. Jag an- när det gäller uppgifter, men detaljrik när ser detta vara djupt olyckligt. Det polarise- det kommer till budgetfrågor. rar försvarsdebatten och skapar osäkerhet Försvarsmakten å sin sida är en organi- hos våra grannländer. sation som under de senaste 40 åren i prin- Både regeringen och försvaret är natur cip varit under ständig reducering. Detta le- ligtvis väl medvetna om problematiken der naturligen till att man vid de återkom-

11 N r 4 oktober/december 2013 mande försvarsbesluten försöker bevara så Nato runt omkring oss och att vi avgivit en mycket som möjligt av det man redan har. solidaritetsförklaring. Vi har vidare förde- Detta begränsar utrymmet för förnyelse len av att Norge koncentrerar sitt försvar och riskerar ett konservativt tänkande. till sitt nordområde. Lägg därutöver till att Min rekommendation är att riksdag och Finland har ett omfattande territoriellt in- regering formulerar uppgiften med ökad riktat försvar. detaljeringsgrad och begränsad till det eko- Allt detta måste vägas in när vi skall be- nomiskt möjliga. Detta innebär att den po- skriva försvarets uppgifter. Jag tolkar för- litiska nivån då också måste tydligare for- svarsberedningens rapport så att det är ris- mulera vilken säkerhet man eftersträvar ken för kriser och konflikter i Baltikum och den risktagning man kan acceptera. och näraliggande delar av Östersjön som För försvaret ligger utmaningen i hitta ger den geografiska dimensionen hur vi en struktur som optimeras mot de mer be- bör se på uppgiften. I söder, väster och gränsade strategiska mål som har blivit en norr har vi starka Natostater och i nordost följd av det nya säkerhetspolitiska läget ef- Finland, som tillsammans gör dessa väder- ter det kalla krigets slut. streck mindre komplicerade från försvars- Jag menar att både regering och försvars- synpunkt. makt måste komma bort från det gamla in- Den andra dimensionen i uppgiften att vasionsförsvarets språkbruk och våga dis- möta ett militärt angrepp berör ambitions- kutera det nya läget mera förutsättnings- nivån för svenskt försvar. Försvarsbered löst. ningen är här både specifik men också und- Kärnfrågan för hur försvaret skall orga- vikande. niseras och utvecklas är – vad menar för- När det gäller kraven på beredskap be- svarsberedningen när den säger att ”vi handlar försvarsberedningen frågan utifrån ska kunna försvara Sverige mot inciden- två aspekter. Man anser att risken för mili- ter och väpnat angrepp” eller, som för- tära incidenter i vårt eget närområde nu är svarsministern uttryckt sig, ”försvara he- påtaglig vilket kräver hög beredskap. Det la landet”. Försvarsberedningen utvecklar är en klar ambitionshöjning jämfört med inte vad man menar med väpnat angrepp. idag. Samtidigt förutser beredningen färre Man talar om att vi i det kortare perspek- internationella insatser vilket till dags da- tivet kan bli utsatta för kriser som inbegri- to har ställt höga krav på beredskap. Då per militära maktmedel och på längre sikt hög beredskap är en starkt kostnadsdri- kan militära angreppshot aldrig uteslutas. vande faktor i militära sammanhang, bör Skillnaderna i krav på Försvarsmakten är man i den fortsatta beredningen identifie- betydande mellan de kortsiktiga och lång- ra de förband där beredskapen kan sänkas siktiga kraven. respektive måste höjas. Särskilt intressant Vi måste då beakta att innebörden i be- blir en sådan analys, då det ofta är helt oli- greppet ”väpnat angrepp” har förändrats ka typer av uppgifter som skall lösas vid in- efter det kalla kriget. Vi ser i dagsläget ing- ternationella insatser respektive incidentin- en säkerhetspolitisk utveckling som inom satser kring våra gränser. överskådlig tid kan leda till militär invasi- Ett område som försvarsberedningen ba- on av Sverige. Vad är det då för typ av an- ra berör ytligt är den långsiktiga ambitions grepp försvaret skall planera för? Vi mås- nivån för vårt försvar. Man anger att de te ta hänsyn till att vi nu ingår i EU, har förmågor som behövs måste ha ett långsik-

12 HANDLINGAR tigt perspektiv. Eftersom beredningen är så försvaret skall utformas. I perspektivpla- tydlig med att vi inte skall åta oss försvars- nen som lämnades till regeringen den 1 ok- förpliktelser, d v s inte gå med i Nato, har tober fanns dock inget utrymme att disku- jag svårt att se någon annan struktur för tera annat än ett försvar med dagens eko- Försvars makten än att vi har en komplett nomi prolongerad ytterligare ett antal år. verktygslåda av försvarsförmågor. Med den utgångspunkten är försvarsmak- Ett bra exempel på detta är Gotland. Om tens slutsats tydlig – det finns inga möj- vi inte har snabb tillgång till stridskrafter ligheter att uppfylla målen i 2009 års för- vid en militär kris i Baltikum, som kan hin- svarsbeslut. Av det skälet begär man nya dra kränkningar i luften, på havet och på direktiv. marken, blir signalen att vi lämnar Gotland Men försvarets framtid kan inte ses i en- åt andra att bestämma. Vi skapar då ett va- bart svart eller vitt. På varje ekonomisk ni- kuum och kan inte hjälpa till att stabilisera vå kan man naturligtvis skapa en försvars- en orolig utveckling. makt. Frågan är bara vilken. Försvaret har För att återgå till grundfrågan – vad är här valt att som sammanfattande slutsat- den sammantagna innebörden i att kunna ser endast ge allmängiltiga rekommenda försvara oss mot ett väpnat angrepp? Jag tioner som nog alla kan ställa upp på. anser att den militära ambitionsnivån nu Honnörsorden är bl a kvalitet före kvanti- har begränsats till att ha en sådan kvalitet tet och balans mellan uppgifter och resur- och kvantitet att vi bara kan störa en anser. gripare från att snabbt få kontroll över för Med hänsyn till försvarets syn på de all- honom vitala områden. varliga obalanser som finns mellan uppgif- Detta är en långt lägre ambitionsnivå än ter och resurser, hade jag förväntat mig att under det kalla krigets dagar. I det säker- man skulle utnyttjat möjligheten att vara hetspolitiska perspektivet tolkar jag upp- mer konkret inom strategiskt viktiga om- råden. Jag tänker främst på de nya mili- giften så att vi skall ha en sådan uthållighet tärstrategiska förutsättningarna, på para- att andra kan hinna komma till vår hjälp. digmskiftet inom krigskonsten och ekono- Problemet är att vi inte vet vem som kom- min. mer och med vad. Min slutsats är därför När det gäller de säkerhetspolitiska ut- att vi idag inte har de militära förutsätt- maningarna tolkar jag både försvarsbe- ningarna för att säga att vi kan försvara he- redningens och Försvarsmaktens underlag la landet. som att risken för militära konflikter kan Jag har här pekat på några områden där sägas vara helt koncentrerade till Östersjö regeringen tydligare bör precisera vad man området. Mot den bakgrunden blir en av vill, för att ge Försvarsmakten mer konkret huvudfrågorna för Försvarsmakten att ut- vägledning. Allt syftande till att få en enk- veckla avvägningen mellan resurser för mi- lare kommunikation kring mål och medel. litär krishantering med väpnade inslag och Fyra månader efter att försvarsbered- en mer allvarlig konflikt som har sitt- ur ningen lämnade sin rapport ger Försvars sprung i Baltikum. Jag utläser av perspek- makten sin syn på det framtida försva- tivplanen att det framtida försvaret kom- ret. Man är dock återhållsam kring sina mer att framstå som en mycket ihålig framtidsalternativ och undviker detaljera- Schweitzerost. Frågan uppstår då vad som de ställningstaganden. Självfallet blir eko- skall prioriteras. Det hade varit intressant nomin huvudfrågan kring hur det framtida att ta del av hur försvarsmakten ser på den-

13 N r 4 oktober/december 2013 na fråga. När Försvarsmakten drar osthy- behåller mycket av det gamla invasionsför- veln, var kommer då hålen att hamna? svaret även i det framtida försvaret. Jag ha- Med hänsyn till hur militära konflik- de förväntat mig en mera lättrörlig struk- ter kan beröra Sverige, hamnar Gotland tur givet försvarets egen analys och att vi snabbt i fokus. Jag saknar ett resonemang har så få förband. kring denna särskilda problematik i för- Som jag tidigare framfört är det en ut- svarets perspektivplan. Jag anser att vi här maning att förnya i en krympande eko- måste ha en uttalad strategi. De ekonomis- nomi. En prolongerad ekonomi betyder i ka utmaningarna att åter etablera perma- verkligheten en urholkning av försvarsra- nent försvarsnärvaro på Gotland är säkert men med 3-4 % om året med hänsyn till avskräckande. Men andra vägar bör prö- att försvarsmateriel ökar mer i pris jämfört vas. Ett alternativ kan vara att skapa ett med normala prisindex. Jag anser att för- rotationssystem där vi återkommande och svaret tydligare borde ha lyft denna funda- i perioder övar militärt över, kring och på mentala fråga till regeringen att ta ställning Gotland. Utnyttja de koncept och erfaren- till. Den bistra sanningen är att litet eller heter vi har från Afghanistan, Adenviken ens något av vad försvaret tror sig kunna och Libyen med expeditionära insatser. genomföra som reell utveckling under näs- Perspektivplanen berör ingående den ta försvarsbeslutsperiod kommer att kun- tekniska utvecklingen. Enligt min mening na genomföras utan ett relevant försvars- innebär utvecklingen mer än en normal prisindex. evolution. Vi står inför ett paradigmskif- Med strategiska analyser av det slag jag te motsvarande det som skedde när pan- gett exempel på, bör försvaret ta initiativet sar och flyg utvecklades efter första världs- i den debatt som nu följer av att man efter- kriget och robotarna under senare delen frågat en ny inriktning. av 1900-talet. Nu kommer lättrörliga och Både försvarsberedningens rapport och fjärrstyrda sensor- och vapensystem som försvarets långsiktiga planeringsunderlag kan verka på stora avstånd. De ger möj- utgör de inledande stegen i en lång process lighet att utveckla extremt rörliga förband innan riksdagen slutligen kommer till ett be- med stor slagkraft. De är dessutom mycket slut. Jag anser att vår akademi bör fortsät- personalsnåla förband. ta vara delaktig i denna process. Mot den- Detta leder till betydelsefulla frågor kring na bakgrund kommer Krigsvetenskapsaka det framtida slagfältet – bl a avvägningen demien att genomföra driva projekt rela- mellan rörlighet och skydd. Framtidens terade till kommande försvarsbeslut. I maj stridsfält karaktäriseras av lättrörliga för- nästa år genomför vi en stor internationell band vilkas syfte är att vara först på plats konferens kring ämnet ”Militärt tänkande för att ta nyckelterräng. Försvararen skall i 21:a århundradet”. Vidare påbörjar vi ett ställas inför fullbordat faktum. Försvara flerårigt vetenskapligt projekt inom områ- rens motdrag måste enligt min uppfattning det framtida krig – vilka försvarsåtgärder vara att ha tillgång till minst lika rörliga kommer att krävas. Vi kommer även att förband som angriparen. analysera samhällets beredskap mot kriser, I försvarets perspektivplan kommer allt från cyberhot till behovet av frivilliga man dock till en annan slutsats, nämligen insatser vid naturkatastrofer. att ”bekämpningsförmågan kan vara hö- gre prioriterad än rörlighet”. Jag uppfattar Författaren är viceamiral och KKrVA:s Sty ställningstagandet som att Försvarsmak ten resman.

14 HANDLINGAR Ett innehållsrikt och framgångsrikt år Kungl Krigsveten skapsakademiens årsberättelse för 2013 av Björn Anderson

kungl krigsveten skaps akade miens 217:e ingen agenda för vad som ska tyckas i sak. verksamhetsår har varit innehållsrikt och Ej heller fattas några akademibeslut för vad inte minst framgångsrikt. Akademien har som ska sägas och publiceras. Akademien i år fått ett genomslag i försvarsdebatten uttrycker aldrig någon ståndpunkt som ska som den inte haft på länge, om än någon gälla för hela akademien. sin. Flera ledamöter uppträder numera Akademien är dess ledamöter. Enskilt har som ledamöter av akademien när de publi- ledamöterna olika bakgrund, olika kompe- cerar sig och deltar i seminarier och debat- tenser och självklart differentierade åsikter. ter. Akademiens skrifter har blivit efterfrå- Akademien varken vill eller kan samla si- gade, de citeras på ledarsidor och följs upp na ledamöter till en gemensam ståndpunkt. genom intervjuer i press och TV, inte bara i Däremot kan akademien initiera olika ar- Sverige. Akademiens ambition att ses som beten utifrån vad som kan anses vara rele- en oberoende aktör som behandlar dags- vant inom akademiens uppdrag; att stödja aktuella och framåtriktade frågor är på väg forskning och utveckling inom det säker- att uppfyllas. Många börjar få en annan hets- och försvarspolitiska området. Uti syn på akademien än tidigare. Synsättet att från detta ska man se akademien som en vi gräver ner oss i det förgångna är på väg arena från vilken ledamöterna kan utfö- att suddas ut. ra arbeten och uttrycka åsikter. Även en- När akademien uppträder eller publice- skilda initiativ uppmuntras, för akade- rar sig kan man få uppfattningen att det är mien ska präglas av hög integritet och högt akademien som talar och som framför en i tak. Sålunda, bakom varje akademipro- akademiståndpunkt. För allom är den pu- dukt står alltid en enskild ledamot eller en blicitet akademien därigenom får inte ba- grupp av ledamöter. Produktens kvalitet är ra av godo. På vilket sätt kan detta vara vad de förmår att prestera och vill fram- negativt? Ett skäl är att man inte delar det ställa. Det är utifrån detta åtminstone vi le- som framställs och därför inte vill kännas damöter har att förhålla oss till. vid det som sägs. Ett annat är att man till- Hur har då detta verksamhetsår gestal- hör en organisation som för en helt annan tat sig som kan ha väckt känslor? åsikt, varför kopplingen till akademien kan Året inleddes med att projektet ”Svensk vara obekväm. säkerhet efter 2014” publicerade sin rap- Stämmer det att akademien framför eg- port i form av boken ”För Sveriges säker- na åsikter? Svaret är nej. Akademien har het”. Det var ett projekt som haft till upp-

15 N r 4 oktober/december 2013 gift att belysa försvarspolitiska utmaningar dilemma försvaret och rikets ledning kan inför försvarsbeslutet 2015. Boken är rik- stå inför om det uppstår en militär konflikt tad till beslutsfattare, media och försvars- i närområdet. Bakgrunden är att försvaret intresserad allmänhet. Den har rönt stor numera vare sig är dimensionerat eller ut- uppmärksamhet eftersom den både utgör format för att försvara det egna territori- ett uppslagsverk och gör fördjupningar i et. I de flesta situationer torde hjälp utifrån ett antal intressanta frågeställningar. Bland behövas, en hjälp som också behöver för- annat beskriver den tydligt de problem vårt beredas redan idag. militära försvar brottas med; personalför- Gruppens framförande kvitterades med sörjningen, materiella luckor i organisatio- positiva uttalanden från närvarande pu- nen, oövade förband, behov på sikt av öka- blik. Bland annat uttryckte en av de riks- de anslag för materielomsättning m m. dagsledamöter som fanns på plats att han aldrig fått en så klar och bra redovisning under sin tid i försvarsutskottet. Vid ordinarie akademisamman komst i mars tog den ryske chefen för Carnegie Moscow Center, Dr Dmitri Trenin sitt inträde i akademien. Han är den förste kallade ledamoten från Ryssland sedan slutet av 1800-talet. Akademien har sedan länge haft en brist på kompetens från länder i öst. Förutom språksvårigheter har naturligtvis det slut- na kommunistiska systemet varit en orsak. Nu är dock Trenin kallad som ledamot och han tog sitt inträde med ett anfö- rande om ”Russia and the Rise of Asia”. Projektledningen, ledamöterna Göran Larsbrink och Sven-Christer Nilsson, presenterar boken Sammantaget gav han en bild av en glo- ”För Sveriges säkerhet”. Foto: Björn Anderson bal geopolitisk tyngdpunktsförskjutning i riktning Asien, vilket har ökat Moskvas Detta projekt följdes sedan upp i årets fokus i samma riktning. Ett intressant och vintersymposium, vilket behandlade vad väl framfört anförande, varför vi hoppas svenskt försvar kan förmå i en krissitua- att han vid nästa tillfälle kan ge det rys- tion i värt närområde. Evenemanget ge- ka perspektivet på Norden och i synnerhet nomfördes under rubriken Framtidens för- Sverige. svar – kan vi försvara Sverige en vecka?”. Ett par måna- Symposiet var välbesökt, inte minst mot der senare, när- bakgrund av att överbefälhavaren tidigare mare bestämt den myntat begreppet ”Enveckasförsvaret”. 15 maj, var det Ansvariga för symposiet var en gemen- dags för småstats- sam arbetsgrupp ur akademiens försvars- grensvisa avdelningar under ledning av ledamoten Bo Waldemarsson. På ett pedago- Dr Dmitri Trenin. giskt sätt påvisade gruppen det operativa

16 HANDLINGAR projektets slutredovisning. Även det sked- tigt. Beredningen förutsätter också ett ut- de genom en bokrelease. vecklat internationellt samarbete, samti- ”På egen hand eller tillsammans?” är det digt som den utan djupare analys slår fast centrala temat för boken och för det pro- att ett Natomedlemskap inte är aktuellt. jekt som påbörjades redan 2008. Samtidigt Mot bakgrund av dessa ställningstagan- uttrycker bokens undertitel, ”Sverige i det den och de brister svenskt försvar uppvi- nya Europa”, att Sverige befinner sig i en sar har akademiens presidium funnit att föränderlig miljö. Natofrågan behöver belysas bättre. I projektet har alla avdelningar medver- Ett Natoprojekt har därför initierats in- kat under ledning av ledamöterna Gunilla om akademien genom att låta ett antal le- Herolf och Bo Huldt. De har analyserat damöter med skilda kompetenser, under le- frågeställningen utifrån vår skiftande om- damoten Karlis Neretnieks ledning, skriva givning, våra egna resurser och sårbarheter, uppsatser om Nato med olika tema. Dessa värderingar, mål och ambitioner samt vår ska bli en antologi som kommer att pre- framtida väg i en snårig säkerhetspolitisk senteras i bokform. Första delen av boken miljö? Slutsatsen de kom fram till är både kommer att utgöra en kunskapsdel som logisk och enkel och heller inte kontrover- ska vara fritt från åsikter, medan den andra siell. ”Tillsammans” är den väg Sverige bör delen ska vara diskuterande och behandla ta i en alltmer globaliserad värld. Det slår vad som talar för respektive mot ett svenskt även nuvarande försvarsberedning fast. Natomedlemskap. Projektet kommer att Under sommaren har akademien tillsam- vara avslutat vid årets slut och boken kom- mans med Allmänna försvarsföreningen mer att publiceras i samband med Folk och och Försvarsutbildarna startat ett landsom- Försvars rikskonferens i Sälen. Med boken fattande försvarsupplysningsprojekt, under är förhoppningen att vi i Sverige ska få en benämningen Försvarsforum. Syftet är att mer nyanserad Natodebatt än vad som hit- sprida kunskap om vårt försvar och dess tills förevarit. framtid. Med början i Almedalen i Visby Sedan har vi årets höjdpunkt, höstsym- har under hösten seminarier genomförts posiet som gick av stapeln i slutet av okto- i Sundsvall, Malmö, Trollhättan, Boden, ber. I år ett seminarium med Natoprojektet Kalmar, Östersund, Lund, Göteborg och som aktör och Försvarsforum som ar- Stockholm. För 2014 finns ett femtontal rangör. Inför en fullsatt Sverigesal på orter i planeringen. Målsättningen är att Försvarshögskolan framfördes såväl fakta nå en försvarsintresserad allmänhet och inom Nato som vad som talar för respekti- te minst yngre personer. Föredragande är ve mot ett svenskt medlemskap. Bland pu- ledamöter ur akademien. I efterföljande bliken fanns allt från utländska diploma- debatt deltar de tillsammans med riksdags- ter, politiker, media, allmänt försvarsin- ledamöter ur regionen. Intresset har varit tresserade till ledamöter. Att mycket cen- bra, exempelvis var det cirka 200 personer trerade kring vårt förhållande till Nato och i publiken i Malmö. Ryssland säger sig självt. Skilda var åsik- På försommaren presenterade försvars- terna, men en slutsats kunde alla enas om, beredningen sin säkerhetspolitiska rapport att vårt försvar behöver stärkas i ett antal ”Vägval i en globaliserad värld” i vilken be- avseenden. redningen anser det försvar som riksda- Det stora med höstsymposiet var inte gens beslutade 2009 fortfarande vara gil- bara att akademien behandlade en så po-

17 N r 4 oktober/december 2013

Natoseminariet i Sverigesalen på Försvarshögskolan och med norrmännen på videolänk. Foto: Björn Anderson. litiskt kontroversiell fråga. Det var ock- minst beror det på de krönikor som kända så premiär för vårt samarbete med Oslo försvarsdebattörer publicerar och den de- Militaere Samfund. I Oslo fanns medlem- battblogg som ledamoten Johan Wiktorin mar ur samfundet som genom en videolänk ansvarar för. Förutom hans vederhäftiga stod för två av presentationerna. Dels om analyser i säkerhets- och försvarspolitis- det lilla landets inflytande i Nato, dels om ka frågor har han intervjuat företrädare vad ett svenskt medlemskap har för bety- för alla riksdagspartier om respektive par- delse för det nordiska samarbetet. De del- tis hållning i försvarsfrågan. Populära intog därefter i den efterföljande debatten. lägg som också kommenterats livligt av lä- De norska inslagen var ovärderliga i akt sarna. Populär var också den kortroman och mening att vi fick en nyanserad bild av som Wiktorin publicerade om en presum- vad ett medlemskap i Nato innebär. Sam tiv konflikt i Baltikum, ”Korridoren till manfattningsvis var höstsymposiet inne Kaliningrad”. I skönlitterär form har han hållsmässigt och tekniskt mycket lyckat, utvecklat ett scenario som på ett underhål- vilket inspirerar till flera arrangemang av lande sätt visar på de problem vårt försvar detta slag. och rikets ledning har att tackla i en mili- Akademiens hemsida har under året ut- tär konflikt i detta område. Dessa inlägg på vecklats och fått allt fler besökare. Inte bloggen fick sådant genomslag att akade-

18 HANDLINGAR mien har publicerat hela novellserien i en med den senaste Sälenkonferensen. En an- bok. nan utgångspunkt var att det militära för- Akademiens Handlingar och Tidskrift svaret idag prioriterar en kostnadsdrivande håller fortsatt hållit hög kvalitet. Från i insatsberedskap på bekostnad av den lång- höst har tidskriften begränsats i sidantal. siktiga, vilken i dagsläget karakteriserades Orsak är den ekonomi akademien dispone- som obefintlig. En tredje utgångspunkt var rar. Åtgärden är dock inte så allvarlig som rådande megatrender som resursbrist, kli- det kan verka. Genom att begränsa sidan- matförändringar m m vilka ökar potentia- talet skärps kraven på kvalitativa bidrag i len för konflikter. tidskriften samtidigt som fler skrifter kom- Deras försvarsmodell har likheter med mer att publiceras på akademiens hemsida, den försvarstradition som etablerades i vilket i sin tur är en naturlig utveckling i Sverige under 1950- och -60 talen, vars den digitaliserade värld vi lever i. grundläggande filosofi handlade om att hålla landet utanför krig. Således att he- Akademisammankomster la landet ska försvaras av en volymmäs- sigt relativt stor armé, som stöds av marin- I år liksom tidigare år har akademien ge- och luftstridskrafter, som personalförsörjs nomfört sex ordinarie sammankomster. Un genom allmän värnplikt och som materiel- der dessa sammankomster har avdelning försörjs av en inhemsk försvarsindustri. arna presenterat sina årliga redovisningar I den diskussion som följde på ledamö- och förra årets invalda och kallade leda ternas presentation ställdes ett antal kritis- möter hållit sina inträdesanföranden. Mer ka frågor, vari realismen i alternativet ifrå- om detta går att läsa under rubriken Avdel gasattes. Oavsett vad man tycker om deras ningarna nedan. Därutöver har såväl leda försvarsmodell måste man framhålla att i möter som inbjudna gäster hållit ett antal skrivande stund finns det få alternativ till föreläsningar. nytänkande, vilka sannolikt behövs. Under marssammankomsten genomför- En nyhet för året var vårbuffén som ut- de ledamöterna Bengt Lönnbom, Lars G gjorde avslutning på sammankomsten i Persson och Jan Wickbom ett minisemina- maj. Den sammankomsten har numera ut- rium i vilket de presenterade en alternativ vecklats till en traditionell årsstämma och försvarsmodell, under benämningen den för att lätta upp det hela och ge möjlighet ”Den Hårda Kärnan”. Ett arbete som de till social samvaro genomfördes arrang- själva initierat och genomfört och nu gavs emanget. Det föll väl ut, varför det torde möjlighet att få prövat av akademiens le- återkomma kommande år. damöter. Vid sammankomsten den 11 septem- En utgångspunkt för deras alternativ ber redovisade den förre amerikanske för- är en upplevd förväntan hos statsmakter- svarsattachén i Stockholm, Bruce Acker na om ett Natostöd i samband med en all- sina tankar för dagen under rubriken ” varlig krissituation, vilket de avskrev ome- 9-11, 12 years after”. Det gjorde han ge- delbart. De refererade till att vi, dels de nom en betraktelse över utvecklingen un- facto saknar medlemskap i alliansen, dels der de 12 år som förflutit sedan två kapa- det orealistiska med att förhandsinteckna de passagerarplan flögs in i tvillingtornen ett sådant stöd utgående ifrån det tal som vid World Trade Center på Manhattan i Nato:s generalsekreterare höll i samband New York. Händelsen betraktades av ho-

19 N r 4 oktober/december 2013 nom som en av de mest betydelsefulla i mo- Erfarenheten är, enligt Acker, att kriget dern tid, med vittgående konsekvenser för mot terrorism måste föras med än större såväl samhälleliga som militära förhållan- inriktning på att få till politiska effekter. den. Som svar på attackerna inledde USA Att vinna strider och döda terrorister blir det krig mot terrorismen som fortfarande meningslöst eller direkt kontraproduktivt pågår. om det politiska syftet inte är tydligt. Han ansåg dessutom att kombinationen av fenomenet terrorism och tekniska utveckling medför att bruket av militärt våld är under kraftigt förändring. Det som efterfrågas numera är ökad förmåga till graderad och selektiv insats. Frågan är då i vilken grad detta kan ersätta besättande av territorium för att uppnå politisk effekt. Erfarenheterna är ju att många statsledningar blir allt mer obenägna att ta på sig de uppoffringar som markstridsinsatser innebär. Vid samma septembersammankomst redovisade huvudsekreteraren i försvarsbe- redningen, Tommy Åkesson huvudpunk- terna i beredningens säkerhetspolitiska rapport, ”Vägval i en globaliserad värld”. Bruce Acker reflekterar över ”9-11, 12 years af- Åkesson gjorde en grundlig genomgång ter”. Foto: Björn Anderson av rapportens innehåll. Intressant var hans framhållande av små men betydelseful- Karakteristiskt för attacken var att mi- la skillnader i formuleringar jämfört med litära styrkor inte deltog direkt i försva- rapporten från föregående försvarsbered- ret. Istället kom många civila brandmän, ning. Dessa formuleringsskillnader är ett poliser, vakter och frivilliga att dödas när resultat av det politiska åsiktsutbyte som de försökte undsätta offren. Detta visade skett inom beredningen och därmed bety- sig bli symptomatiskt. Kriget mot terroris- delsefulla inför det fortsatta arbetet inför men drabbar och engagerar i hög grad ci- nästa försvarsbeslut. vila. Samtidigt har främst USA men också Synen på EU och dess roll i säkerhets- andra skapat civila strukturer för att delta politiskt hänseende karakteriserades såle- i detta krig. des som ”nyktrare” samtidigt som osäker- Efter attacken angreps Afghanistan på- heten i den framtida utvecklingen nu be- följande höst av USA och ett antal allierade döms som större än vad som kunde utlä- stater. De styrande talibanerna hade sam- sas av föregående rapport. Synen på den röre med al-Qaida, den muslimska terror- politiska utvecklingen i Ryssland är också organisation som hade genomfört attack- präglad av det som hänt och således med en i New York. Många länder införde hår- mindre grad av förhoppningar om demo da antiterrorlagar och startade ett samar- kratisk utveckling. Konsekvenserna för bete för att gripa terrorister och oskadlig- svensk säkerhetspolitik blir då ett stör- göra terrornätverk. re behov att skydda den egna handlings

20 HANDLINGAR friheten. Samtidigt gör den militärtekniska önskade en mer genomarbetad syn på de- utvecklingen, med precisionsstyrda fjärrva- ras roll i svensk säkerhetspolitik. Han av- pen och cyberstridsmedel, det ännu svåra- slutade med några kritiska reflexioner rö- re för små länder att agera på egen hand rande den insatsorganisation som blev re- och Åkesson drog slutsatsen att samverkan sultat av föregående försvarsbeslut. Räcker blir ännu viktigare. Detta skrivs naturligt- den och är den lämpligt utformad? Detta vis inte direkt i rapporten men skälen för när man nu tar hänsyn till de nya omstän- en sådan slutsats finns nu tydligare redo digheter och den nya information som visat än tidigare även om man kanske be- nu ett antal år senare föreligger? Mer om höver hjälp för att finna de viktiga formu Andréns inlägg finns att läsa i nummer tre leringarna. av årets Handlingar och Tidskrift. Efter Åkessons redovisning följde tre Den andra kommentaren gavs av le- förberedda kommentarer av ledamöterna damoten Persson, rysslandsforskare vid Krister Andrén, Gudrun Persson och Jo Totalförsvarets forskningsinstitut. Hon up- han Wiktorin. pehöll sig vid vad Ryssland är och står för. Andrén, som är säkerhetspolitisk expert, Hon framförde att i den allmänna ryss- inledde med att konstatera att han inte ha- landsdebatten förekommer ett antal mot- de upptäckt alla politiskt viktiga nyanser satspar. Ett sådant är om stagnation å ena och var tacksam för Åkessons vägledande sidan och revolutionär förändring och i reflexioner. dess förlängning instabilitet, å andra sidan. Andrén lyfte fram ett antal frågeställ- Ett annat motsatspar utgörs av en traditio- ningar där han önskar tydligare besked i nell antivästlig retorik samtidigt som man det fortsatta arbetet. En av dem rörde sy- aktivt verkar för utökat samarbete med nen på militära maktmedel i allmänhet. väst när det gäller frihandel och säkerhets- Han ansåg sådana inte vara passé utan politik. Efter att ha konstaterat att det inte

Panelen bestående av ledamöterna Johan Wiktorin, Gudrun Persson, Mats Bergquist och Nils Andrén. Foto: Björn Anderson.

21 N r 4 oktober/december 2013

är lätt att komma till några säkra konklu- Avdelningarna sioner blev slutreflexionen att Ryssland be- står i sin mångfasetterade form, medan det Avdelningen för lantkrigsveten- är betraktarna, även i Sverige, som svänger skap (I) mellan olika bedömningar och åsikter. Till avdelningen har den förutvarande förs Den tredje förberedda kommentaren varschefen i Norge, generalen Sverre Die lämnades av ledamoten Wiktorin, akade- sen kallats. Invald har översten Pär Blid miens bloggredaktör med erfarenheter från vid den Militära Underrättelse- och Säker Försvars maktens högkvarter, som fokuse- hetstjänsten blivit. rade på militära aspekter. Han inledde med I mitten av mars svarade avdelningen att beredningens rapport innehåller värde- för akademiens studiebesök vid Livgardet full information. Nu gäller det att i nästa i Kungsängen. Temat för besöket var steg dra slutsatser för det svenska försvaret. ”Personalförsörjningssystemet ur ett för- Allmänt gäller att USA är motorn i den mi- bandsperspektiv”. Under dagen fick ett ti- litärtekniska utvecklingen medan Ryssland otal ledamöter träffa anställda vid förban- i någon mån återtagit rollen från det kalla det. Besöket var väl upplagt från förban- kriget. Han kom också in på utvecklingar- dets sida. Ledamöterna fick i de diskussio- na i grannländerna Danmark, Norge och ner som fördes med soldater och befäl klart Finland, vilka delvis går i olika riktningar. för sig de problem och utmaningar det nya Efter kommentarerna följde en fråge- systemet står inför. Ett framträdande pro- stund och debatt under ledning av ledamo- blem var den snabba omsättningen på hel- ten Mats Bergquist. En debatt som i stort tidsanställda soldater. fokuserade på Försvarsberedningen som Vid akademisammankomsten i april höll företeelse och dess arbetssätt. Beredningen ledamoten Johanne Hildebrandt sitt inträ- arbetar nu med nästa steg med en tydliga- desanförande under rubriken ”Legoknekt, re försvarspolitisk inriktning vilken ska re- barnamördare eller hjälte?”. Hildebrandt dovisas mars 2014. Det slutliga steget inför med erfarenhet som krigsreporter redovisade i sitt anförande allmänhetens bild nästa försvarsbeslut är sedan den försvars av de svenska soldaterna och hur solda- proposition som kommer att utformas vid terna själva anser att de uppfattas av all- Försvarsdepartementet våren 2015. mänheten. Hennes slutsatser baserades på Vid årets sista sammankomst, den 4 de- resultatet av två separata undersökningar cember framförde ledamoten och utrikes- som tagits fram speciellt för detta tillfälle. ministern Carl Bildt sin syn på svensk sä- Sammanfattningsvis kunde hon konstatera kerhets- och försvarspolitik över tiden, glo- att allmänhetens syn var bättre än vad sol- balt och i närområdet. Ledamoten Åke Sell daterna förmodade den var. ström redovisade därefter erfarenheter från Under ett avdelningsmöte samma må- de vapeninspektioner han lett i Syrien un nad höll ledamoten Stefan Andersson sitt der senaste året. Bland annat kommente inträdesanförande i Leijonsköldska sa- rade han den analys som gjorts angående len på Försvarshögskolan . Han behandla- användning av kemiska stridsmedel. När de ämnet EU Battle Groups förmåga och mare om deras presentationer finns att läsa framtida utveckling. Framställningen gav på akademiens hemsida. auditoriet ett antal tankeställare. En, men

22 HANDLINGAR inte minst viktig, var värdet av detta be- behov som finns i ett säkerhetspolitiskt för- redskapskoncept, som hittills inte kommit sämrat läge. till användning, i relation till de omfattande kostnader konceptet drar. Med kort varsel höll kallade ledamoten Sverre Diesen sitt inträdesanförande under rubriken ”Nätverksbaserad manöverkrig- föring för 2000-talet – En lösning också på nordiska försvarsproblem?”. Anförandet var ett militärteoretiskt nytänkande. Bland annat påvisade Diesen att militär konserva- tism resulterat i att ny och revolutionerande teknik använts för att förbättra existe- rande strukturer och insatskoncept, i stäl- let för att bygga strukturer och insatskon- Ledamoten Jonas Haggren under sitt inträdesan- cept med den revolutionerande tekniken förande i april. Foto: Björn Anderson som utgångspunkt. Framför sig såg han en utveckling av små autonoma ISTAR- enheter med hög mobilitet som ersättare Avdelningen för luftkrigsveten- för mekaniserade förband. En lösning som skap (III) han också applicerades på de nordiska län- I avdelningen har överstelöjtnanten Tommy dernas försvarsproblem; liten befolkning, Petersson från Försvarsmaktens högkvar- stor landmassa och små militära styrkor ter valts in. som gemensamma nämnare. Under ledning av avdelning III förbered- de och genomförde avdelningarna I, II och Avdelningen för sjökrigsveten- III årets vintersymposium. Det kom att ut- skap (II) göra dessa avdelningarnas årliga redovis- Ledamoten Jonas Haggren höll sitt in- ning. En gemensam arbetsgrupp hade till trädesanförande i april under rubriken uppgift att utifrån slutsatser från projektet ”Framtidens svenska sjöförsvar?” I sitt anfö- ”Svensk säkerhet efter 2014” analysera vad rande gjorde Haggren en komparativ ana- svenskt försvar förmår i en framtida kris i lys av konteramiral Sten Swedlunds inträ- vårt närområde. desanförande 1994 och det förslag på ma- Arbetsgruppen fann att dagens militära rint ”grundförsäkringsskydd” Swedlund organisation främst är formad för att kun- ansåg vara rimligt vid den tiden. Bland an na stödja FN i samband med kriser utan- nat frågade han sig om Swedlunds anfö för det Skandinaviska området. För kon- rande är relevant idag i jämförelse med flikter och kriser i vårt närområde är den dagens marina organisation. Vidare belys- inte ändamålsenlig om den ska utgöra stöd te han de förändringar vi kan se om 20 år för vår säkerhetspolitik. Gruppen förelog och hur det kan förklara nuvarande storlek därför ett genomgripande omtag av svensk på den svenska marinen. Av redovisningen försvarspolitik. Den underströk också att framgick klart och tydligt att dagens ma- denna slutsats bygger på antagandet att rin kommer ha svårt att svara upp mot de Försvarsmaktens förband ges möjlighet att

23 N r 4 oktober/december 2013 utvecklas i takt med den tekniska utveck- tar utgångspunkt i scenarier och operati- lingen. Nuvarande ekonomiska ramar ska- va bedömanden. Slutligen den långsiktiga par inte denna möjlighet. studieverksamheten, som med en framför- Sammanfattningsvis redovisade grup- hållning på 10-20 år försöker att maxime- pen under vintersymposiet att försvaret in- ra den långsiktiga försvarsförmågan och te har en trovärdig förmåga att försvara därmed svara upp mot den intrikata frå- hela Sverige. Även angrepp mot begränsa- geställningen om vilka kapaciteter som be- de områden och funktioner kan orsaka sto- hövs vid ett visst tillfälle. ra problem för samhället. Vid kriser i vårt Av flera slutsatser kan nämnas att han närområde kommer det alltid att finnas ett ser begreppet spårbarhet som ett modeord behov att samverka med andra länder. Vid i planeringssammanhang. Det leder tanken ett eventuellt angrepp mot Sverige kommer till förmågan att tydligt se en logisk kon- vi alltid att behöva hjälp utifrån. För att sekvenskedja med ett tydligt resultat/kon- vara effektiv måste hjälpen vara förberedd. sekvens. Han varnade för detta synsätt då Vår politik om militär alliansfrihet i fred verkligheten oftast ser annorlunda ut än medger inte att detta sker. En logisk slut- den för det aktuella tillfället använda spår- sats var att statsmakterna snarast bör göra barhetsmodellen varvid vi förleds till att en ingående studie rörande vilka förutsätt- uppfatta en säkerhet/ trygghet som inte ex- ningar det finns att ändra vår säkerhetspo- isterar. litik så att vi kan få tidig hjälp. Hans slutord i ett mycket intresseväck- ande anförande handlade om att vi kan ut- Avdelningen för militärteknisk veckla vår förmåga till planering och risk- vetenskap (IV) hantering ytterligare, en icke linjär om- värld till trots. I avdelningen har avdelningschefen Pia En arbetsgrupp ur Avdelning IV har un- Gruvö vid Försvarsmaktens högkvarter der året studerat frågan om möjligheten ur valts in. teknisk vinkel till ”Nolltolerans mot för- Ledamoten Dennis Gyllensporre genom- luster”. Arbetet utgjorde avdelningens årli- förde sitt inträdesanförande under rubri- ga redovisning och presenterades vid aka- ken ”How much is enough? Addressing the demiens decembersammankomst. Av tid- perennial question on the Swedish Armed skäl kan innehållet i presentationen inte re- Forces”. dovisas här. Ett referat från redovisningen Även om förvarsplanering anses av finns att läsa på akademiens hemsida. många vara det omöjligas konst gav Gyllen sporre en balanserad bild över svensk för- Avdelningen för annan vetenskap svarsplanerings roll, förutsättningar och av betydelse för rikets säkerhet och möjligheter. Mot bakgrund av pågående försvar (V) försvarsmaktsreform behandlade han tre centrala områden. För det första plane- I avdelningen har docenten vid Försvarshög ring för förmågeutveckling, som handlar skolan, Fredrik Bynander valts in. om att maximera effekten av försvarsan- Vid sammankomsten i maj höll ledamo- slaget. För det andra planering för det ope- ten Carl-Johan Hagman sitt inträdesanfö- rativa utnyttjandet av stridskrafterna, vil- rande. Rubriken var ”Från sill till skifferol- ket har ett ”här – och – nu perspektiv” som ja”. I anförandet tog Hagman referens i hur

24 HANDLINGAR strategiska råvaror genom tiderna styrt sä- Flera nya förutsättningar har inträtt för kerhetspolitik och vilken påverkan det haft de frivilliga försvarsorganisationerna un- för handel och sjöfart. Bland annat kunde der det senaste årtiondet. Bland annat är han konstatera att tillgången på olja i hög det kalla kriget slut och vi har ett starkt grad har styrt militär strategi under de se- reducerat insatsförsvar som under flera år naste årtiondena. Nu när världen står inför endast varit inriktat på utlandsmissioner. en gasrevolution kommer det också att få För organisationerna är den minskade ef- säkerhetspolitiska konsekvenser. Han kon- terfrågan inom främst det militära försva- staterade att stormakters behov av obe- ret en stor utmaning. En utmaning inte ba- hindrad tillgång till strategiska varor och ra för organisationerna utan för samhället handel stöpt svensk historia sedan medelti- i stort, som med säkerhet har behov av fri- den. Att det också kommer att vara fallet i villiga insatser, fast kanske på andra plat- framtiden var ingen oväntad slutsats. ser än tidigare. Den årliga redovisningen från Avdelning V har i år behandlat frågan ”Var behövs fri- Avdelningen för säkerhetspolitisk villigheten?”. En arbetsgrupp ur avdelning- vetenskap (VI) en med ledamöterna Björn Körlof, Peter Lagerblad, Bo Richard Lundgren och Kaj Till avdelningen har professorn Rolf Tamnes Wahlberg har utarbetat en rapport som från Norge kallats samt har författaren och kommer att publiceras i början av 2014. ledarskribenten Claes Arvidsson och fil dr Underlaget i rapporten behandlades vid Gudrun Persson från Totalförsvarets forsk- ett seminarium arrangerat av avdelning- ningsinstitut valts in. en i september månad. Inledningsvis redo- Avdelningens årliga redovisning framla- visades att de frivilliga försvarsorganisa- des av avdelningens ordförande, ledamo- tionerna alltjämt består av en stor grupp ten Mats Bergquist vid akademiens okto- människor, totalt över 400 000 personer. bersammankomst. Han talade över ämnet Problemet är dock samhällets förmåga att ”Hur har det internationella systemets mak- använda sig av denna resurs. Huvuddelen rostruktur utvecklats?”. av dessa organisationer bygger idag sin Bergquist tog utgångspunkt i den unipo- ekonomi på uppdrag där Försvarsmak ten lära värld som var resultatet av händelser- står för den största andelen. na post 1989. En tidpunkt då USA:s do- Ofta anges att de frivilliga försvarsorga- minans inom såväl hård som mjuk säker- nisationerna är viktiga bärare av försvars het var närmast total. Hur detta läge upp- vilja och opinionsbildning i samhället. Det fattades exemplifierade han med Francis diskuterades utifrån två viktiga aspekter. Fukuyamas kontroversiella verk The End En avseende s k principiell försvarsvilja of History and the Last Man, vilket utgavs (synsättet rörande ett lands rätt att försva- 1992. I verket hävdar Fukuyama att histo- ra sig med väpnat våld vid anfall) och en rien är slut i och med Sovjetunionens fall annan avseende den enskildes egen bered- och det kalla krigets slut. Det motiverar villighet att delta i försvaret och göra väp- Fukuyama med att världen domineras av nat motstånd och hur den enskilde bedö- liberala demokratier och därför kommer mer förutsättningarna att trovärdigt kun- det inte att inträffa några fler stora idéstri- na göra militärt motstånd (en s k praktisk der, som den liberala demokratins kamp försvarsvilja). mot nazism eller kommunism.

25 N r 4 oktober/december 2013

Enligt Bergquist har denna unipolära si- Den kallade ledamoten Dmitri Trenin tuation på ganska kort tid krackelerat be- från Ryssland valde under sitt inträdesan- tänkligt i och med ett accelererande ameri- förande att ge ett ryskt perspektiv på Asien. kanskt budgetunderskott och ett Kina på Anledningen var Asiens allt större säker- snabb frammarsch. Snabbare än vad som hetspolitiska och ekonomiska betydelse. tidigare bedömts och med en framtidsop- Det inledande budskapet från Trenin var timism som kontrasterar mot amerikansk att få stater berörs av denna utveckling mer krigströtthet och monetära problem, vilket än Ryssland. Han var därvid tydlig med att i sin tur öppnar upp för ett kinesiskt mo- den ryska politiken lyckats mindre väl med mentum, såväl politiskt och ekonomiskt att gå i takt med den europeiska integra- som militärt. tionen. I stället fokuserar den på att bygga Sett i backspegeln är måhända den bipo- den egna maktbasen österut. Som ett led i lära situation som rådde mellan åren 1948 detta är strategiskt oberoende en kärnfrå- och 1989 en historiskt ytterligt stabil period, där Bergquist också gjorde jämförel- ga, vilket nära sammanhänger med landets sen med tripolaritet vars grundkarakteris- ambitioner om en central och stark posi- tika är höggradig instabilitet då tendensen tion i världspolitiken. att två aktörer lierar sig mot den tredje, vil- Trenin beskrev illustrativt hur Kina från ket har belagts av historien. att ha varit en junior medlem av det so- Pågående förskjutning av USA:s stra- cialistiska blocket idag har en ekonomi tegiska intressefokus från Europa mot som är fyra gånger större än den ryska och Fjärran Östern är inte helt lätt att realisera en nästan dubbelt så stor försvarsbudget. i sin praktiska förlängning givet den eko- Samtidigt gav han bilden av i stort sett rå- nomiska situationen samtidigt som en re- dande harmoni i relationerna mellan de dan påtaglig mindre positiv konsekvens är båda giganternas huvudstäder, vilket sam- att konfliktytan mellan USA och Kina ökat. mantaget förklarades med att visserligen Bergquists bedömning var att krigsrisken känner sig Ryssland utmanat men däremot trots detta får bedömas vara låg. inte hotat av ett allt mer starkt och inflytel- Även om framtiden alltid är svårbedöm- serikt Kina. Tvärtom elogerades Kina för bar såg han sammanfattningsvis en super- att under den ryska nedgångsperioden ef- makt i svag utförsbacke, en supermakt i ter Sovjetunionens upplösning ha strävat vardande och därtill den intressanta frå- efter goda förbindelser och partnerskap gan vilka ytterligare så kallade ”lesser gre- med Moskva. at powers” som kan vara aktuella. Utifrån Sammantaget gav han bilden av en perspektivet hård säkerhet är Ryssland en tämligen given kandidat i vår del av värl- aktiv satsning på Asien från rysk sida. den. EU har otvetydigt ekonomiska musk- Inrikespolitiskt genom omfattande ut- ler och potential för ytterligare främst eko- vecklingsprojekt i de asiatiska delarna av nomisk kraftutveckling, medan det militä- Ryssland, utrikespolitiskt genom deltagan- ra maktinstrumentet går kräftgången, vars de i sexpartssamtalen om Nord-Korea lik- konsekvenser förstärks av det tyska synsätt som en aktiv brobyggarroll också med län- som avskriver deltagande i konflikter be- der vilka har ansträngda relationer med lägna högre upp på skalan. Kina, som Vietnam och Indien.

26 HANDLINGAR

Kronprinssessan Victoria och Prins Daniel flankerade av akademiens ledning. Foto: Cia Österberg.

Högtidsdagen HKH Kronprinsessan Victoria och ledamoten Stefan Gustafsson avtackades som Den 217.högtidsdagen celebrerades på tra- avdelningsordförande. ditionsenligt sätt tisdagen den 12 november. Sammankomsten avslutades med hög- Hedersgäster var Deras Kungliga Högheter, tidstal av ordförande för Folk och Försvar Kronprinsessan Victoria och Prins Daniel. Göran Arrius, vilken i sitt tal uppehöll sig Högtidssammankomsten genomfördes till betydelsen av försvarets förankring i i Börshuset. Den inleddes med välkomst folket. För musiken stod Svea Livgardes tal av styresmannen, ett tal som behand- musikkår. lade det militära försvarets framtid. Andre Högtidsmiddagen intogs i en fullsatt styresmannen framförde minnesord över rikssal på Karlbergs slott i vilken cirka 150 bortgångna ledamöter sedan förra högtids- ledamöter och gäster deltog. Roland Eken sammankomsten. Ständige sekreteraren berg framförde de belönades tack och förre gjorde en exposé över ett innehållsrikt och styresmannen och hedersledamoten Sven- framgångsrikt år samt erinrade de närvaran- Olof Olson tackade för maten. de om vad akademien står för. Därefter tog under 2013 kallade och valda ledamöter sitt inträde i akademien och hälsades välkom- Bidrag och belöningar na av styresmannen. Rikshemvärnschefen Under året inkom tre ansökningar om bi- Roland Ekenberg mottog sin belöning av drag för forskning alternativt publicering

27 N r 4 oktober/december 2013 av skrifter med militärvetenskapligt inne- de nominerades insatser inte fanns att re- håll till Lars och Astrid Albergers stiftelse. dovisa, eller på att de inte ansågs omfattas En av dessa var från akademien, som lik- av gällande stadgar, eller på att deras gär- som tidigare år sökte bidrag för Handlingar ning inte var av den karaktären att det mo- och Tidskrift. tiverade en belöning. Den som kom att belönas var rikshem- värnschefen, brigadgeneral Roland Eken berg. Han tilldelades akademiens belönings- medalj i guld, 8.storleken. Motiveringen var som följer: ”Roland Ekenberg har varit rikshem- värnschef under åtta år. Under denna tid har hemvärnet genomfört en genomgripande omorganisation och modernisering som inneburit en stor omställning för denna frivilligorganisation.

Högtidstalaren Göran Arrius. Foto: Cia Österberg.

Förutom ansökan från akademien be- fanns ytterligare en vara berättigad till bidrag. Den senare var dock av sådan storlek att ett stöd inte kunde inrymmas i stif- telsens budget. Den sökande har därför an- modats att återkomma med en mer preciserad ansökan till nästa år. Akademien bevil- jades slutligen en summa på högst 350 000 kronor. För att undvika jäv har akademiens ansökan särskilt granskats av stiftar- nas representant, lagmannen Fredrik von Arnold. Åtta förslag till belöningar har granskningsutskottet haft att bereda, varav två Ledamoten Stefan Gustafsson. Foto: Cia var en rest från föregående år. Efter genom- Österberg. förd granskning kom endast ett av försla- gen att belönas detta år. Övriga förslag föll Denna mycket omfattande förnyelse av antingen på att något påvisbart resultat av hemvärnet på en relativt kort tid har kun-

28 HANDLINGAR nat ske på grund av Roland Ekenbergs ut- lingar och Tidskrift. Nio ledamöter har omordentliga personliga insatser. Dessa in- avlidit. satser har gått långt utöver vad som kan Antalet ledamöter i akademien 2013: förväntas av hans chefsbefattning. De har bland annat medfört att hemvärnet fått Ledamöter Antal varav under 70 år ökad acceptans både internt inom För svarsmakten och externt i det försvars- Valda (varav fem 407 219 är hedersledamöter) politiska sammanhanget. Han har genom kunnighet, organisationsförmåga, engage Kallade 28 18 mang, och framför allt ett framstående le- Totalt 435 237 darskap, moderniserat hemvärnet så att det kan fylla en viktig funktion i försvaret av vårt land även i framtiden. Genom si- Ämbetsmän och funktionärer na personliga egenskaper har han bidragit Under 2013 har endast en förändring skett till att ingjuta förtroende och framtidstro, i akademiens ledning. Det var i avdelning trots de svårigheter som alltid uppstår vid II där ledamoten och kommendören Bengt stora organisationsförändringar. Lundgren valdes till ordförande. Som akademien ser det är en belöning Vid högtidssammankomsten den 12 no- av detta slag också ett kvitto på hemvär- vember avtackades och medaljerades den nets och frivillighetens betydelse för för- tidigare avdelningsordföranden för avdel- svaret. ning II, ledamoten Stefan Gustafsson. Som ledamot i granskningsutskottet med hög vetenskaplig kompetens omval- des ledamoten Inge Jonsson på tre år. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan konstateras att årets verksamhet har genomförts som planerat. Intäkterna har blivit bättre än vad som var tänkt medan kostnaderna i stort följt budget. Det innebär ett bättre resultat än planerat. All verksamhet som ovan beskrivits har Roland Ekenberg mottar sin belöning ur kron- dock inte varit möjlig att genomföra ut- prinsessans hand. Foto: Cia Österberg. an generösa bidrag från Lars och Astrid Albergers stiftelse och Marianne och Mar cus Wallenbergs stiftelse. Ledamöterna Oaktat detta har akademien ett struk- turellt underskott. Det är av den anled- Sedan förra högtidsdagen har sex ledamö- ningen akademien förra året inrättade den ter valts in i akademien och två kallats. En Tibellska fonden. Glädjande är att fonden närmare presentation av dessa ledamöter under första året fått bidrag från ett stort finns att läsa i nummer två av årets Hand antal ledamöter. Fondens tillgångar är nu

29 N r 4 oktober/december 2013

Nya ledamöter fr vänster Rolf Tamnes, Pär Blid, Tommy Petersson, Pia Gruvö, Fredrik Bynander, Gudrun Persson och Claes Arvidsson. Foto:Cia Österberg.

över 200 000 kronor och vi ser fram emot Gå inte bakom ryggen på folk. Närhelst fortsatta bidrag, såväl från ledamöter som problem uppstår, lägg fram dem till dis- utomstående. Avsikten är att utdelning- kussion, fatta beslut och problemen kom- ar från fonden på sikt ska bidra till akade- mer att lösas. Läggs de inte fram, kommer miens verksamhet. de att bestå olösta under lång tid, kanske i Ni har nu fått en exposé över ett inne- åratal”. Tänkvärda ord fritt citerat ur Mao hållsrikt och framgångsrikt år. Om det ska Tse Tungs lilla röda. ses som en politisering från akademiens sida och kräver särskilda förhållningssätt Författaren är generalmajor och akademi från ledamöter eller inte, det är upp till be- traktaren att avgöra. ens ständige sekreterare. För egen del vill författaren till denna be- rättelse bara säga; ”Lägg fram problemen.

30 HANDLINGAR Allas vårt ansvar för en folkförankring Tal vid Kungl Krigsvetenskapsakademiens 217:e högtidssammankomst den 12 november 2013 av Göran Arrius

tysklands invasion av Polen den 1 sep- har förändrats sedan dess. Vi är fortfaran- tember 1939 och Sovjetunionens invasi- de militärt alliansfria men vi uttrycker in- on av Finland i november samma år, kom te längre ett syfte med neutralitet vid kon- att ställa Sverige inför stora utmaningar. flikter, utan deklarerar tydligt i vår solida- Framför allt den senare händelsen sände ritetsförklaring vår vilja till solidaritet med chockvågor genom Sverige, då många trod- andra, om dessa bleve angripna. Vem hade de att vi nu stod på tur. Idag kan det vara kunnat förutse den utvecklingen för fem- svårt att förstå, framför allt för de yngre ton, tjugo år sedan? generationerna, hur dessa händelser kom Folkförankring har alltid varit ett ledord att påverka Sverige. Hela samhället utsat- för svenska politiker. Under det kalla kriget tes för stora påfrestningar med omfattan- var folkförankringen självklar, så till vida de inkallelser till beredskapstjänstgöring, att nästan alla unga män kom att genom- ransonering, och betydande svårigheter föra sin värnplikt vid olika regementen och med att upprätthålla försörjningen av va- flottiljer runt om i landet. Genom det, ge- ror och energi. Hemvärnet och Lottakåren nom alla de frivilliga försvarsorganisatio- blev organisationer som angick hela fol- nerna och genom totaltförsvarets koppling ket. För Sverige kom andra världskriget att, till det civila samhället uppstod det en na- så småningom, innebära en kraftig mili- turlig förankring mellan folket och försva- tär upprustning och en omfattande utvidg ret. Detta var viktigt, speciellt för att kun- ning av marinen, armén, och flygvapnet. na upprätthålla en hög försvarsvilja i hän- Denna nådde dock full effekt först efter delse av krig. krigsslutet. Efter det andra världskrigets slut valde Men var befinner vi oss nu? nordens länder skilda säkerhetspolitiska Det militära försvaret har genomgått myck- lösningar. Norge och Danmark blev med- et stora förändringar de senaste tjugo åren. lemmar i Nato. Finland reglerade, eller Och kanske den största förändringen av snarare fick sin säkerhetspolitik reglerad dem alla var beslutet att göra värnplikten genom Vänskaps och Biståndspakten med vilande. Det påverkar helt naturligt folkför- Sovjetunionen. Beläget mellan två olika po- ankringsfrågan. Länge gjorde huvuddelen litiska och militära block valde Sverige en av varje årskull av den manliga befolkning- säkerhetspolitik som innebar alliansfrihet i en värnplikt. Upplevelser från denna och fred, syftande till neutralitet i krig. Mycket från timmarna med försvarsupplysning var

31 N r 4 oktober/december 2013 något som alla, på ett eller annat sätt kom En uppenbar konsekvens är att hot kan i kontakt med. Nu har vi inte den situatio- uppkomma snabbare, ledtiderna har kor nen och vi har också en försvarsmakt som tats. Den militära konflikten mellan Ryss jämfört med under det kalla krigets dagar land och Georgien 2008 är ett varnande väsentligen har minskat sin plats i det of- exempel på detta. Den tekniska utveck- fentliga rummet. lingen i kölvattnet av globaliseringen stäl- Det är viktigt att diskussionen om för- ler även övriga samhället inför stora utma- svaret, om vår demokrati och om vår fri- ningar. Vår allt mer datoriserade vardag, het, hela tiden hålls vital och aktuell. Den just-in-time-leveranser, avsaknad av bered- är viktig därför att ytterst bestäms våra sä- skapslager – allt detta ställer krav på sam- kerhetspolitiska val av medborgarna i all- hällets krisförmåga. Hur robust är egent- männa val. Utan kunskap gör man lätt fel- ligen det svenska samhället? Den senaste aktiga val. Och för att hålla liv i diskussio- stora, nationella krisen i Sverige inträffa- nen om de val som vi har att göra så har de inte i Sverige utan i Thailand en julhelg Folk och Försvar en viktig roll att spela. 2004. Detta vittnar, om inte annat, om be- Dagens försvar är mindre och i högre ut- hovet av ett samhällssystem som klarar all- sträckning inriktat mot olika typer av inter- varliga chocker, oavsett om de inträffar här hemma, eller som i fallet med tsunamin, på nationella insatser än tidigare. Detta inne andra sidan jordklotet. bär också att färre personer kommer i kon- Givet allt det som jag talat om – vilka är takt med Försvarsmakten och med det som det egentligen som ska engagera sig för för- det egentligen handlar om: försvaret av vårt svars- och säkerhetspolitik och varför? Och land. Till det kan läggas att det inte läng- i förlängningen – behövs det en folkförank- re existerar något ”totalförsvar” i klassisk ring version 2.0? Folk och Försvar har en mening. Men med samhällets ökande sår- grundläggande uppgift; att se till att för- barhet kan vi ändå skönja en debatt som svars- och säkerhetspolitiken är och förblir verkar kretsa kring behovet av en ny form en angelägenhet för hela folket. Och detta av totalförsvar, eller snarare samhällsför- är en tämligen grannlaga uppgift, som sker svar. Kanske går det i den debatten att så på helt andra villkor idag än för femtio år fröet till något nytt och modernt vad gäl- sedan. Frågor som direkt rör det militära ler kopplingen mellan försvaret och folket? försvaret har minskat till förmån för andra Vårt samhälle är fortfarande sårbart, fast typer av frågor; samhällets säkerhet, terro- på ett annat sätt än för femtio år sedan. rism och den arabiska våren är bara några Slutet på det kalla kriget innebar en för- exempel på detta. Det breddade säkerhets- ändrad och otydlig hotbild. Vad är det begreppet är något vi tagit till oss, oavsett egentligen för hot som vi eventuellt står in- vad vi tycker om förändringen av försvaret för idag och i morgon? Till detta kan läg- (och totalförsvaret med för den delen) så är gas en värld som genomgår en av de mest det ett faktum att vi lever i en annan värld, omfattande transformeringarna någonsin – i en annan tid. Här och nu i finns också en globaliseringen. Allting sker snabbare idag annan slags kunskap och kanske ett annat och händelseförloppen är av mer snabbrör- slags engagemang vad gäller de frågor jag lig natur. Hur ska vi förhålla oss till det, tagit upp. och vad får det för konsekvenser för för- Dagens unga kanske inte är lika intres- svaret och samhällets säkerhet? serade av försvarsfrågor som förr i tiden.

32 HANDLINGAR

Men det betyder inte att de inte är engage- Det finns kunskapsluckor, både uppåt rade. Tvärtom, de är mycket engagerade – och nedåt i åldrarna! Folkförankring ver- fast i andra sammanhang. Missing people, sion 2.0 tror jag handlar mycket om kun- Röda Korset och andra typer av frivilliga skap. Kunskap om världens beskaffenhet organisationer har fortfarande många unga men också kunskap om varför försvaret ser i sina led. De ungas intresse för exempelvis ut som det gör och varför samhällets säker- bistånds- och utvecklingsfrågor är väl om- het diskuteras i allt större utsträckning. vittnat och något vi ska bejaka. Även med- Övergången till ett försvar baserat på fri- ielandskapet har förändrats. Sociala medi- villighet är alltid problematisk, den klipper er av olika slag bidrar till ett allt snabbare de naturliga band som finns mellan folket nyhetsflöde. Man får lätt intryck av att al- och försvaret. Jag lägger själv ingen värde- la unga är uppkopplade jämnt och stän- ring i det utan konstaterar bara att det all- digt. Jordbävningar i Haiti, orkaner i New tid finns ett kunskapsbehov oavsett om vi Orleans eller en översvämning i Arvika. In har värnplikt eller inte. formationen är direkt och våra unga tar Kunskap är viktigt. Men utbytet av den till sig. åsikter och tankar är kanske ännu viktiga- Från Folk och Försvars sida har vi tare. Försvaret och frågor som rör samhäl- lets säkerhet behöver förankras, och där git denna utveckling till oss. Förståelsen för tror jag att just debatten och diskussionen ungas betydelse i samhällsdebatten ledde är grundläggande. Det handlar inte bara oss fram till skapandet av ”Försvars- och om individer utan även om att organisatio- säkerhetsakademin”. Det är en utbildning ner och näringsliv tar sitt ansvar för den- som riktar sig till unga engagerade och na. Ytterst är det en ideologisk, filosofisk tar sitt avstamp i det breda säkerhetsbe- fråga. Är försvaret i det breda perspektiv greppet, där såväl militära som civila frå- som jag tecknat ett särintresse, vars upp- gor diskuteras. Men även frågor som rör gifter kan lösas genom uppdrag utlagda på rättstaten och vår demokrati. Allt syftande några uppdragstagare? till en ökad kunskapsnivå om frågor som Eller är det ett ansvar som alla i samhäl- på ett eller annat sätt rör vår säkerhet och let har att bära, och då talar jag inte bara trygghet. om enskilda? Bara för att de unga inte gör värnplikt Ju fler människor som har en uppfatt- eller är direkt intresserade av försvarsfrå- ning om något desto bättre. Problemet är gor så betyder inte det att de inte gör en in- inte de som i vissas ögon tycker ”fel”. Prob sats för samhället – fast på ett annat sätt av lemet är de som inte tycker något alls. Folk vad många av oss kanske är vana vid. och Försvars verksamhet handlar i stor ut- Men vi ska heller inte glömma bort den sträckning om att skapa den arena som be- äldre generationen, de som kanske forma- hövs för debatt och diskussion kring för- des av beredskapsåren, den militära upp- svarsfrågor och frågor som rör samhällets rustningen och det kalla kriget. Om de säkerhet. Jag tror detta har blivit ännu vik- unga i någon mening saknar intresse för tigare i och med att värnplikten har blivit försvaret, så är det kanske så att den äldre vilande och försvaret övergått till frivillig generationen haft svårt att förhålla sig till rekrytering. de omvälvande förändringarna som försva När Folk och Försvar för två år sedan ge- ret har genomgått. nomförde en av våra journalistutbildning

33 N r 4 oktober/december 2013 ar på en högskola i landet så ställde vi frå- kors olika intressen och kunskaper, hos så- gan ”hur många har gjort värnplikt?” Och väl gamla såväl som unga och ser till att för första gången fick vi svaret att inte en denna kunskaps sprids mellan människor enda i klassrummet hade det. Och när vi och generationer. Och jag menar att al- frågade hur många som var medvetna om la har ett ansvar, från politikerna som stif- att Sverige inte längre ”är neutralt” så blev tar lagarna till företag och organisatio- svaret detsamma. Inga. Låt mig bara gö- ner. Från det civila samhället till Folk och ra den reflektionen att bland det viktigas- Försvar. Men i slutändan så faller ansvaret te vi gör är just dessa årligen återkomman- tillbaka på oss själva. Det är vi själva som de utbildningar av mediestuderanden som avgör om vi tycker att ansvaret för vår fred, sker vid flera av våra viktigaste lärosäten. vår frihet och vår demokrati ska bäras av Likaså ”Minister för en dag” som berör alla, och om det i så fall behövs en folkför- och lämnar en förståelse för vad säkerhets- ankring version 2.0? och försvarspolitik är för dagens skolung- domar. Det är önskvärt och viktigt med en folk- Författaren är ordförande i SACO och förankring som tar till vara alla männis- Folk och Försvar.

Ledamoten Lars Wedin invald i franska Académie de Marine

Ledamoten av Kungl Krigsvetenskapsakademien och Kungl. Örlogsmannasäll skapet, Kommendören Lars Wedin invaldes 29 maj i år i prestigefyllda Académie de Marine. Detta är ett ytterligt sällsynt erkännande för icke-franska medbor gare. Få är de svenskar som tidigare varit ledamöter av denna akademie. Den förste var skeppsbyggmästa- ren Gilbert Sheldon och före Lars Wedin var vicea- miralen Per Rudberg invald. Académie de Marine har ett hundratal medlemmar jämte ett tiotal korresponderande, utländska, dito. Akademien täcker in disciplinerna: marinmilitär, handels-, fiske- och fritidsflotta, vetenskap och teknik, navigation och oceanologi, historia, konst och litteratur samt juridik och ekonomi. Kungl Krigsvetenskapsakademien gratulerar Lars

Wedin till invalet! Foto: Privat.

34 HANDLINGAR Multi-, tri- eller rent av åter bipolärt? Det internationella systemet tjugofem år efter det kalla kriget

Årlig redovisning från KKrVA avd VI den 9 oktober 2013 av Mats Bergquist

Résumé After the end of the Cold War there was no question as to US dominance in the international system. But now, 25 years after the fall of the Berlin Wall, US economic difficulties and the wars in Iraq and Afghanistan have, together with China’s very swift economic development and acquisition of considerably more capable armed forces, changed the picture. Some now argue that we are approaching a new bipolar system, others a multipolar one as India and Brazil are also rising powers and Russia tries to resume its former great power status. Future conflict will no doubt have a strong economic content, but although not involving open hostilities then military incidents between the major powers. Maybe one could talk of a tripolar system with the USA, China and the EU as poles? But probably the military weakness of the Union prevents it from becoming a real pole in the system. On the other hand, can Russia’s increasing militay capabilities compensate for its poor economy?

att det internationella systemet efter det då tro att det unipolära skedet kunde bli kalla krigets slut i och med Sovjetunionens långvarigt. Ingen makt syntes på horison- sönderfall snabbt förvandlades från ett bi- ten som inom de närmaste 25 åren skulle polärt till ett unipolärt system var de flesta kunna hota USA:s maktställning. Inte se- för nu snart 25 år sedan ganska ense om. dan Romarriket hade någon stat haft en Ingen makt kunde göra USA rangen stridig liknande position. Efter den oblodiga se- som systemets dominant och samtidigt ga- gern i det kalla kriget var det inte underligt rant. USA:s helt överlägsna militära resur- att tesen om historiens slut, som lanserades ser och då ännu starka ekonomi bar syn för av den amerikanske f d UD-tjänstemannen sägen. Därtill kom den amerikanska domi- Francis Fukuyama, vann många anhänga- nansen ifråga om ”soft power”: TV, film- re – trots att den tyske filosofen Hegel ef- produktion, populärmusik i alla dess for- ter slaget vid Jena 1806 och Napoleons mer, många idrotter m m. seger över alla sina motståndare (utom England, men inklusive Sverige) sagt sam- Från bi- till unipolaritet ma sak; mindre än tio år senare hade Under 1990-talets första hälft handlade de Napoleon flyttat till den ensliga klippön St batten om detta skulle bli en kortvarig epi Helena i Sydatlanten. Den normalt försik- sod eller om tillståndet skulle vara för över- tige George Bush d ä proklamerade också skådlig framtid (om denna debatt, se min i samma veva att man nu hade möjlighet ”Från kallt krig till ljummen fred,”1998, upprätta ett nytt internationellt system, ba- bok eller artikel?/OS). De flesta tycktes serat på rättens och FN:s principer.

35 N r 4 oktober/december 2013

När man med utgångspunkt från USA:s delsfrågor, mestadels ifråga om tekniska resurser på de militära och ekonomiska handelshinder av typen ”Buy American”- områdena antog att USA skulle kunna do- bestämmelser (då offentliga institutioner minera systemet, utgick man också från att i USA åläggs köpa inhemska produkter i USA måste ses som en väsentligen godar- första hand) eller misstankar om konkur- tad supermakt, vars grundläggande strate- rensbegränsande statsstöd etc. Vidare kun- gi var att bevara status quo, inte att revi- de man komma att kritisera amerikansk dera systemets grunder. Detta skulle, trod- politik eller bara undandra USA sitt stöd i de man, minska benägenheten att söka ba- omröstningar i FN eller andra multilatera- lansera denna dominans. I kampen mellan la organ. Det mest eklatanta exemplet var Washington och Moskva 1948–1989 re- förspelet till Irakkriget 2003 då Frankrike, presenterade Sovjet den expansiva revisio- Ryssland och Kina (med stöd av Tyskland) nismen, som hölls i schack genom terror- motsatte sig att FN skulle legalisera ett balansen. Efter dess fall fanns ingen revi- amerikanskt-brittiskt angrepp mot Irak. sionistisk stat av sådan betydelse att den Sådana uppvisningar av missnöje med skulle kunna hota USA. Att Kina långt in den amerikanska dominansen, som resulte- på 2000-talet skulle kunna komma ens i rade i en långvarig tvist inom västalliansen, närheten av att jämföras med USA var det skulle komma igen, antog man. Och när få som trodde åren kring 1990. världsläget var mera avspänt än under det Men de många analytiker som omfattat kalla kriget, kunde man sas kosta på sig teorin om en maktbalans som en grundläg- att vädra sina reaktioner utan att en mot- gande faktor i det internationella systemet ståndarsida kunde kassera detta som poli- lämnades ingen ro av sakernas tillstånd. tisk vinst. De menade att det förr eller senare, ja, förr snarare än senare, skulle dyka upp nya eller Efter unipolariteten vad? gamla stater, eller bildas koalitioner, som skulle söka balansera USA:s maktställning. Nu när snart 25 år passerat sedan murens Man förkastade, trots att åtskilligt histo- fall kan man konstatera att det unipolä- riskt stöd för tesen kunde uppbringas, re- ra skedet i internationell politik redan är sonemanget att de enskilda staterna skulle över eller i varje fall håller på att eroderas, välja ”bandwagoning”, d v s anslutning till främst till följd av den överraskande snab- den dominerande statens maktsfär, snarare ba kinesiska maktutvecklingen, men ock- än försök att skapa motkrafter. så på grund av den försvagade amerikan- När sådana föreföll saknas medgav den- ska ekonomin. Frågan är således vad som na skolas mera prononcerade företräda- kommit eller håller på att växa fram i stäl- re (t ex Christopher Layne, The Peace of let och om detta system är mer eller mindre Illusions, 2006) att det tagit längre tid än stabilt än det unipolära. Konventionell teo- man väntat innan balanserande element ri har antagit att det bipolära system, som dykt upp, och hävdade därtill att maktba- vi upplevde 1948–1989, är det kanske mest lans kunde upprättas på annat sätt än att stabila, att ett tripolärt system det mest in- bilda formella militära eller politiska alli- stabila och ett multipolärt någonstans där- anser. ”Hard balancing” skulle ersättas av emellan; i detta senare fallet beror ju stabi- ”soft balancing”. Sålunda kunde USA:s al- liteten också på hur många och vilket slags, lierade råka i tvist med supermakten i han- status quo-inriktade eller revisionistiska,

36 HANDLINGAR stormakter det består av. I ett system med, och Henry Kissingers överraskande när- som under perioden före första världskri- mande till Kina förbättrade med ens bå- get, så många som åtta stormakter kan ko- de USA:s och Kinas position. Detta gjor- alitionerna komma att skifta oftare, i ett de Moskva påtagligt försiktigt i sina re- med färre stormakter, något mera sällan. lationer med USA, vilket visade sig i sva- I ett bipolärt system som vi hade un- la reaktioner på amerikanska provokatio- der det kalla kriget föreföll den ömsesidi- ner (bombningen av Hanoi och Haiphong) ga avskräckningsförmågan garantera ett och att man var angelägen behålla kontak- slags balans. Men i en tripolär modell är ten även med en efter Watergate inrikespo- risken alltid överhängande och snarast in- litiskt trängd Nixon. Den kinesiska miss- byggd att två stormakter går samman en- tänksamheten mot Sovjet var grundläggan- ligt principen två slår den tredje, vilket de; den amerikansk-kinesiska normalise- leder till att denna kan känna sig trängd ringen fungerade långt över sin reella vikt. och beredd tillgripa radikala metoder för Vad Kina kring 1970, utöver sin stora armé att kompensera sig för det uppkomna un- och folkmängd, saknade i form av ett än- derläget Den trängda staten kommer ock- nu instabilt politiskt system och en mycket så att söka stöd hos vad Randall Schweller svag ekonomi, kompenserades alltså i viss Deadly Imbalances. Hitler’s Strategy of mån av dess politiska specifika vikt som World Conquest, 1998) kallar ”lesser gre- den andra kommunistiska stormakten med at powers” (LGP) för att kompensera den ökande inflytande i tredje världen. andra sidans övertag. En jämviktsmodell Det finns skäl betona att det finns fle- där tre aktörer är ungefär lika starka är ra bedömare som menar att Kinas maktut- mindre sannolik. veckling, och som föranlett spekulationer Den epok under modern tid där man om ett nytt bipolärt system, knappast kan kan tala om en tripolär modell är, enligt fortsätta i samma spår som under de senas- Schweller egentligen andra världskriget, te tjugo åren. Framför allt menar man att som han ser som en kamp om världsher- motsättningen mellan ekonomiska fram- raväldet mellan två revisionistiska stor- steg och politisk stelbenthet för eller sena- makter, Tyskland och Sovjetunionen, och re kommer att leda till stagnation. Edward en status quo-makt, USA. En tillfällig alli- Luttwak menar (The Rise of China vs the ans (”min fiendes fiende är min vän”) mel- Logic of Strategy, 2012) att endast ett mer lan en revisionistisk stormakt (Sovjet) och demokratiskt styrt Kina kan agera som en en status quo-makt (USA) besegrade till framgångsrik supermakt. Om Kina uppträ- sist den andra revisionistiska stormakten der aggressivt tyr sig alla eller de flesta av Tyskland. Övriga stormakter, Storbritan dess grannar till USA. Men om Kina skul- nien, Frankrike, Japan och Italien var då le uppnå en grad av liberalisering, kommer vad Schweller kallar LGP`s, som anslöt sig man att agera mindre revisionistiskt. Med till någon av de tre. detta resonemang tangerar Luttwak dis- Möjligen kan man se den internationel- kussionen om ”democratic peace”, om dela politiken de sista dryga 15 åren av det mokratiska stormakter beter sig annorlun- kalla kriget som ansatsen till ett tripolärt da än auktoritära sådana eller diktaturer. system, där närmandet mellan USA och Å andra sidan finns det kinesiska bedö- Kina från 1972 och framåt de facto inne- mare som tror att Kina redan inom en tio- bar att två slog den tredje. Richard Nixons årsperiod kan komma upp 60 procent av

37 N r 4 oktober/december 2013

USA:s militärutgifter. Och förstås att den Sydkinesiska sjön och utanför Taiwan kan kinesiska ekonomin inom samma tidsperi- mycket väl leda till incidenter och skott- od kan växa förbi USA:s. Även om man in- växling, men troligen inte till öppet krig. te som USA, inte minst genom marinen och Relationen mellan Kina och Taiwan före- dess hangarfartygsgrupper, kan projicera faller numera mindre eldfängd än förr, men militär makt över hela jorden, har man re- innebär alltid politiskt sprängstoff. Den dan givetvis ett rejält regionalt övertag och planerade ökade amerikanska närvaron i militär förmåga att realisera sina ambitio- regionen (”the pivot”) syftar till att bygga ner i närområdet - om man skulle riskera en ut en ”trip-wire”- funktion och dämpa ris- öppen konflikt med USA. Aaron Friedberg kerna för incidenter, men ökar ju samtidigt hävdar i Contest for Supremacy. China, konfliktytorna mellan det internationella America and the Struggle for Mastery in systemets dominanter. Övriga stater, Japan, Asia (2011) att ett allt starkare Kina kom- Sydkorea, Filippinerna, Malaysia och t o mer att kommer att söka minska USA:s in- m Vietnam, som har anspråk på de olika flytande i regionen och inskränka dess till- arkipelagerna och territorialvattnen kring gång till viktiga råvaror. Detta behöver in- dessa, som antas ruva på viktiga råvarutill- te leda till öppen konflikt, men till mer an- gångar, förväntar sig amerikanskt stöd i si- strängda relationer. Den ovan omnämn- na relationer till Kina. de Christopher Layne hävdar i en kom- Diskrepansen ifråga om militära och mande bok att relationen mellan USA och ekonomiska tillgångar mellan å ena sidan Kina i mycket liknar den som rådde mellan USA och Kina, och å andra sidan LGP’s Storbritannien och Tyskland från 1860 till som Ryssland, Indien och Japan eller för 1914 (jfr Paul Kennedys The Rise of Anglo- den delen Storbritannien och Frankrike är German Antagonism 1860–1914”, 1980) eller håller på att bli uppenbar. Detta gäl- Nu kan man givetvis, med rätta, invän- ler även om man i sin tur beaktar att Kinas da att risken för öppna konflikter mellan militära förmåga ännu inte, utom givet- stormakterna idag är mycket små och att detta modellresonemang därför egentli- vis i landmilitärt hänseende, kan mäta sig gen saknar relevans. Härtill kommer att med USA:s. Detta skulle tala för ett slags de amerikanska och kinesiska ekonomier- ny bipolaritet. Om man å andra sidan anna är intimt sammanflätade främst genom tar att konkurrensen mellan stormakter- Beijings fortsatt omfattande köp av ameri- na kommer att inträffa huvudsakligen på kanska statsobligationer. Men relationerna det ekonomiska området kan man möjli- mellan stormakterna kommer, oavsett en gen diskutera om det nu rådande systemet radikalt minskad öppen krigsrisk, att ut- inte håller på att bli tripolärt? Trots doku- märkas av konkurrens. Risker för begrän- menterade problem förblir nämligen det i sade incidenter som kan involvera militära praktiken ofta tyskledda EU en formidabel, förvecklingar kommer alltid att finnas och främst ekonomisk, maktfaktor. Men frå- vara nog så svåra att lösa. gan är förstås om inte unionens uppenba- Sådana finns uppenbarligen i förhållan- ra svårigheter att demonstrera utrikes-och det mellan USA och Kina, som dessutom in- särskilt försvarspolitisk enighet och poten- te kan klassificeras som en status quo-makt, tial är ett alltför tungt hypotek när det gäl- vilket ökar riskerna. Territoriella tvister ler att uppträda på den internationella sce- mellan Kina och dess grannstater om öar i nen?

38 HANDLINGAR

Samtidigt har Ryssland, trots sin mycket USA och EU kommer sannolikt att fort- stora kärnvapenarsenal och Putinregimens sätta att hålla sig till varandra för att bl a ambitioner att återvinna något av Rysslands balansera Kinas expansion. Men lika san- plats i solen, en särskilt i dagens amerikan- nolikt är att EU kommer att fortsätta att ska optik en för många överraskande låg försöka skicka notan (”pass the buck”) för specifik vikt, inte minst på grund en ganska mycket av det gemensamma försvaret vi- liten ekonomi och länge sjunkande befolk- dare till USA. Krympande ekonomiska ra- ning. Indien har en växande men myck- mar och frånvaron av ett synbart militärt et ojämnt fördelad ekonomi och myck- hot har ju lett till att så gott som samtli- et stor befolkning, kommer liksom Japan ga europeiska stater minskat och fortsätter med en länge stagnerande ekonomi, inom att minska sina militära resurser. Samtidigt överskådlig framtid knappast att bli mer är det inte rimligt att förvänta sig att USA än LGP’s, vilket även gäller det resterande med nuvarande inrikespolitiska klimat BRIC-landet Brasilien (Sydafrika, som nu skall stå för 75 % av NATO:s militära ut- adderats till gruppen, saknar rimligen helt gifter. F n ser dock denna snedbalans, trots förutsättningar att ens kvalificeras som en att USA också måste strama åt, ut att be- LGP). Dessa stater spelar en viktig roll i stå, vilket måste komma att innebära slit- systemet, men är gruppen eller kan den in- ningar med européerna. Det mycket ambi- om överskådlig framtid bli global? tiösa projektet med ett omfattande trans- Både Storbritannien och Frankrike har atlantiskt frihandelsområde syftar givetvis alltjämt möjlighet projicera, minskan- till att öka handel och sysselsättning, men de men dock, militär förmåga långt utan- har en övergripande storstrategisk agenda för hemlandet, men endast, som inte minst att gjuta nytt liv i det transatlantiska sam- framkom under Libyenoperationen 2011, arbetet. med olika grader av amerikanskt logis- Men vem skall, om USA ser sig tvung- tiskt stöd. De är tydliga kandidater för rol- et att av olika skäl flytta resurser till den len som LGP’s. Denna roll kommer man asiatiska teatern, stå för dels ett nödvän- att göra allt för att behålla. Man bör också digt om än litet territoriellt försvar, dels beakta möjligheten av att olika LGPs poli- kunna projicera militär makt i situationer tiskt söker alliera sig med varandra snarare som t ex nyligen i Mali? Och detta i ett ske- än att alliera sig med en supermakt. BRIC- de när den nuvarande ryska regimen pla- samarbetet kan ses som ett embryonalt ex- nerar att öka sina satsningar på försvaret, empel på sådant samarbete. De dispara- visserligen från en på många områden ut- ta strategiska intressen som denna grupp om kärnvapnen låg nivå, men ändå. Denna har, innebär således en stark begränsning obalans kan resultera i ett politiskt vaku- för dess effektivitet; dessutom dominerar um som oroar inte minst Rysslands forna Kina markant, vilket sannolikt föranle- Warszawapaktsallierade men borde oroa der Putins Ryssland att ofta söka samband också oss. Detta ämne kommer, eller bor- med Beijing. de i alla fall rimligen vara huvudtemat vid Hur skall då, om vi för ett ögonblick ac- EU:s toppmöte om den gemensamma för- cepterar att systemet närmast kan komma svarspolitiken mot slutet av detta år. att likna ett tripolärt sådant, det interna- I vårt land har ju situationen i år upp- tionella systemet hantera rivaliteten mellan märksammats i den kanske mest intensiva USA och Kina med EU som tredje part? försvarsdebatten på mycket lång tid. Vad

39 N r 4 oktober/december 2013 denna debatt skall resultera i lär knappast kommer sannolikt i sin tur genom allianser bli klart före valet 2014 och nästa försvars- med någon LGP, d v s i praktiken Ryssland beslut 2015. Klart är emellertid att den nu- (men mera osannolikt Indien) som den le- varande inriktningen bort från invasions- dande revisionistiska staten söker kompen- mot insatsförsvar kommer att revideras. sera för USA:s och Europas samlade och Kina behöver, under aktuella eller po- för överskådlig framtid överlägsna resurser. tentiella motsättningar inom den trans- Men tesen att ett av Berlin dominerat EU atlantiska alliansen, inte aktivt utså split skulle kunna agera som en tredje stormakt för att kunna kassera in politiska vinster. i det internationella systemet måste alltså, Det finns säkert de som vill eller antar att med tanke på unionens nuvarande stora man, för att hantera en kommande su- svårigheter och centrifugala tendenser, gi- permakten Kina, kommer att vara tvung- vetvis omges med betydande reservationer. en tillämpa den tillbakahållandets strate- Tyskland kan ju också komma att distanse- gi (”containment”) som var framgångsrik ra sig från Bryssel varvid EU tappar myck- mot Sovjetunionen. Men de flesta strategis- et av sin potential. Prognoser rörande ett ka tänkare och policyskapare kommer sä- möjligt tripolärt system måste uppenbarli- kert att förorda en engagemangets strategi, gen bli mycket osäkra. d v s bredda kontaktytorna med Kina på Ett mera renodlat bipolärt system med så många områden som möjligt för att där- USA och Kina som de två polerna flyttar igenom minska riskerna för missförstånd. mycket av konfliktytorna från Europa till Denna strategi bör också ha som mål att Asien, vilket då givetvis är till fördel för binda Kina genom olika multilaterala över- vårt land. Men å andra sidan ger det po- enskommelser. FN-medlemskapet, och nu- litiskt utrymme för vår granne Ryssland, mera i WTO bör kompletteras med andra, där säkert många hyser en önskan att sö- inte minst regionala, institutioner. Risken ka återvinna status som supermakt, pre- är emellertid uppenbar att Kina, precis som cis som Sovjet efter den ryska revolutionen USA, med en växande maktställning, blir metodiskt sökte återuppbygga sin militära selektiv i tillämpningen av sina multilatera- och industriella kapacitet. la förpliktelser. Denna strategi (”binding”) Vi har således goda skäl att, efter USA:s har erfarenhetsmässigt sina begränsningar. neddragningar i Europa och egna bristande resurser oroa oss för den regionala ba- Mot tripolari- eller lansen i vår världsdel. Som följer av syste- multipolaritet? mets makrostrukur. Mycket av Europa ho- tar att omvandlas till ett militärt vakuum Resonemanget ovan skulle, under förutsätt- med oundvikliga negativa politiska kon- ningen att EU inom rimlig tid återhämtar sekvenser. Vissa europeiska länders, inte sig och inte permanent skadats, kunna lan- minst Tysklands, beroende av petrostaten da i att det internationella samfundet kan Ryssland och belägenhet i detta lands mili- komma att omvandlas från ett unipolärt tära skugga borde ge anledning till myck- till ett tripolärt system, vilket då borde re- en eftertanke. Samtidigt måste betonas att sultera i ökad instabilitet, där en knakande USA:s intressen i Europa även fortsätt- transatlantisk allians genom en blandning ningsvis kommer att vara betydande. EU av tillbakahållandets och en engagemangets och Tyskland, förblir ju som demokratis- strategi söker balansera Kina. Detta land ka status quo-makter naturliga allierade,

40 HANDLINGAR

även om maktförhållandet mellan dem, in- land i samma roll det minst fördelaktiga. te minst genom USA:s ökade energiobero- Ett multipolärt system är då uppenbarligen ende och unionens demonstrerade besluts- att föredra. problem, förskjuts till USA:s fördel. Ett tripolärt system med ett starkt EU Författaren är ambassadör och ledamot av som tredje pol förefaller det för Sverige KKrVA mest gynnsamma, ett tripolärt med Ryss

41 N r 4 oktober/december 2013 Nettverksbasert krigføring for det 21. århundre En løsning også på det nordiske forsvarsproblem?

Inträdesanförande i KkrVA avd I den 9 oktober 2013 by Sverre Diesen

Résumé The hypothesis of this article is that we have only applied modern information and communi cation technologies to improve current operational concepts incrementally, whereas in actual fact they hold the promise of changing military concepts fundamentally. In much the same way as the internal combustion engine vastly improved physical mobility and thus led to the age of mechanization , the micro processor can similarly improve operational tempo an order of magnitude by creating a new kind of awareness, decision making and engagement mobility. However, just as mechanized warfare was only realized by creating organizations and concepts built around the tank, the new concept requires that we build tomorrow’s organizations around the capabilities provided by improved sensors, communications and precision guidance systems. This seems to point towards an organization where particularly today’s armoured formations are replaced by a network of small, distributed ISTAR capable units acquiring and designating targets subsequently engaged by remote platforms delivering long-range, precision-guided munitions. Such a concept, although generic to our times, would be of particular value to the Nordic countries, sharing a common defence problem – that of a very difficult ratio between space, time and available forces in a moderen conflict.

det er med stor respekt og en god porsjon overstiger det vi som småstater med etter ærefrykt jeg står her i dag som invitert le- hvert meget beskjedne militære styrker vil damot i akademin for å holde mitt inträde- kunne overvåke og om nødvendig projise- sanförande. Såvel akademins posisjon som re makt innenfor, dersom vi rammes av en dets tradisjoner helt tilbake til Gustav IIIs væpnet konflikt. tid gjør at dette er ikke noe en norsk offiser Jeg vil begynne med å drøfte konsekven- tar lett på. Jeg er derfor glad for at jeg i den sene av vår tids mest avgjørende faktor når senere tid har arbeidet med en problemstil- det gjelder utviklingen av militære organi- ling som jeg kan presentere ved en slik an- sasjoner og operasjonskonsepter generelt, ledning – en problemstilling som forhå- pentligvis vil interessere akademin, både nemlig informasjons- og nettverksteknolo- fordi den angår utviklingen på det militæ- gien. re område generelt, og fordi den har sær- Så vil jeg komme tilbake til hvilken be- lig relevans for det jeg har valgt å kalle det tydning slike fremtidige konsepter vil kun- felles-nordiske forsvarsproblem. Altså at ne få for de nordiske lands forsvar i felles- våre territorier og interesseområder langt skap.

42 HANDLINGAR

Grunnlaget for vår Vi skal huske at på dette tidspunkt – det vil tids mekaniserte si på 80-tallet – var det forhåndenværende operative problem fortsatt den kalde kri- operasjonskonsept gens: Å stanse de sovjetrussiske angrepsko- Vår tids rådende forståelse av militære or- lonner i en omfattende krig på det europeis- ganisatoriske og konseptuelle forhold kan ke kontinent. I dette arbeidet lot amerika- føres tilbake til den militær-teoretiske selv- nerne seg i betydelig grad inspirere av den ransakelse som fant sted i USA i kjølvannet tyske Blitzkrieg under Annen verdenskrig, av Vietnam-krigen. I den selvkritiske fasen illustrert ved såvel eksempeltilfang i de nye som alltid følger etter et militært tilbake- taktiske reglementene som ved en rekke slag, søkte amerikanerne tilbake til klassi- bokutgivelser om tysk operasjonskunst. kerne – ikke minst til Clausewitz – og kon- Fra denne litteraturen kan vi for eksem- kluderte med at krigen på strategisk nivå pel hente et kart som viser Rommels ma- forblir et politisk og sosialt fenomen som i nøver under slaget om Gazala-linjen i mai- begrenset grad påvirkes av teknologisk ut- juni 1942 – altså det som førte til Tobruks vikling. På taktisk nivå dreier det seg deri- fall og den britiske tilbaketrekning til Egypt. Her ser vi et lærebokeksempel på den klas- mot om å utvikle organisasjon og konsep- siske, mekaniserte manøver rundt motstan- ter som avspeiler både sin tids teknologiske derens flanke og inn på dypet av hans grup- forutsetninger og de tidløse erfaringslover pering, med oppriving av forsyningslinjer på området. og kommandoplasser i hans bakre områ- Spørsmålet ved all fornyelse av militære der og etterfølgende kollaps av frontavde- organisasjoner er med andre ord hvordan lingene. samtidens teknologi kan utnyttes for å re- Går vi imidlertid 135 år tilbake i tid og alisere disse tidløse erfaringslovene. Svaret ser på Napoleons manøver under slaget på denne utfordringen i vår tid var etter de ved Friedland 14. juni 1807 – det som i pa- amerikanske institusjonenes vurdering en rentes bemerket førte til freden i Tilsit og vitalisering av klassisk manøverteori, der således bragte Danmark-Norge og Sverige det skilles mellom mål, metode og middel: inn i Napoleonskrigene på hver sin side – • målet er å beseire motstanderens vil- er det selvsagt en påtagelig forskjell i for- je og tro på egen operasjon ved å fra- hold til tid og rom, men selve geometrien ta ham initiativet og evnen til å påvir- er den samme. ke situasjonen I begge tilfeller dreier det seg om en mo- ralsk destabilisering av motstanderen ved • metoden er å ha en raskere beslutnings en manøver som gjør hans beslutninger ir- sløyfe og et høyere operativt tempo relevante, snarere enn om fysisk ødeleggel- enn motstanderen, muliggjort av be- se av evnen til motstand. Dette er forsøkt dre organisering og høyere fysisk mo- illustrert her ved å fremstille to motstan- bilitet deres operative syklus – den såkalte Boyd- • middelet som er best egnet til å reali- loop – langs samme tidsakse. sere dette er det mekaniserte hærfor- Det er det aksellererende handlingsetter band av alle troppearter, støttet av eg- slep manøveren og det høyere operative ne fly tempo påfører motstanderen – komprime-

43 N r 4 oktober/december 2013 ringen i tid av den operative handlingssy- dre måter enn ved motorisering/meka- klus – som leder til et sammenbrudd. nisering. Går vi tilbake til oversikten over dagens • Mekaniserte landstyrkers storhetstid manøverkonsept med mål, metode og mid- er som følge av disse utviklingstrek- del, ser vi altså at mål og metode i lys av kene ute.Utnyttelse av informasjons- dette fremstår som de egentlig tidløse ele- teknologiens muligheter for å realisere menter i trekanten. Men middelet – det me- den tidløse manøverteoriens ideal tilsi- kaniserte landstridsforband støttet av egne er i stedet en organisasjon bygget opp fly – er selvfølgelig bare vår tids operasjo- rundt ISTAR-kapasiteten. nalisering av mål og metode, gitt vår tids teknologiske forutsetninger, slik Napoleons Jeg vil i det etterfølgende prøve å sannsyn- bataillon carré var svaret på hans tid. liggjøre dette ved å sammenligne dagens si- Spørsmålet vi må stille oss er dermed tuasjon med den som gikk forut for nett- om vi ved å fastholde det mekaniserte ope- opp det forrige paradigmeskiftet – det som rasjonskonseptet står i fare for å forveksle skyldtes oppfinnelsen av forbrenningsmo vår tids middel med det tidløse mål, og om toren og utløste motorisering og mekanise det i lys av de siste par tiårenes teknologis- ring. ke utvikling er andre og mer effektive må- ter å realisere dette målet på. Har vi med Mot et nytt militært andre ord latt det mekaniserte landstrids- paradigme forband bli et mål i seg selv, fordi vi ikke Militære organisasjoner har historisk ofte er vant til å forholde oss til paradigmeskif- vært raske til å utnytte ny teknologi for ter? En normal offiserskarriere vil jo sjel- sine formål. Det tok ikke mange årene fra den strekke seg utover tidsrammen for mer en noenlunde driftssikker bensinmotor var enn ett slikt paradigme. oppfunnet til de første stridsvognene holdt Som man forstår legger jeg her opp til å sitt inntog under Første verdenskrig. Det er lansere en hypotese, nemlig denne: imidlertid et like typisk trekk at det materi- • Informasjonsteknologien og det nett- ellet den nye teknologien frembringer ikke verksbaserte forsvaret innvarsler sto- nødvendigvis anvendes i tråd med sitt fulle re endringer i dagens organisasjon og potensial med en gang. Innledningsvis har operative konsepter. den ofte bare vært benyttet til å forbedre eksisterende konsepter og måter å opere- • Disse endringene er større og mer re på. De nye stridsvognene ble i den før- grunnleggende enn vi til nå har tatt ste perioden brukt som mobile blokkhus, inn over oss. som kjørte i gangfart foran infanteriet for • Informasjonsteknologien er en minst å støtte under innbruddet i det fiendtlige like signifikant driver for å endre mili- skyttergravssystem. tære forhold som bensinmotoren var i Det var tyskerne som i mellomkrigstiden sin tid, og må forventes å ha like store – riktignok med støtte i britiske teoretikere konsekvenser. – først innså at løsningen lå i det omvend- • Utmanøvrering og destabilisering av te prinsipp: Ikke tilpasse stridsvognen til motstanderen gjennom en raskere be- den eksisterende organisasjon, men tilpas- slutningssløyfe blir mulig på helt anse resten av organisasjonen til stridsvognen.

44 HANDLINGAR

Det var med andre ord resten av organisa- tet inkorporere sensorer, ildkraft og pansret sjonen som måtte gis flest mulig av strids- beskyttelse på en og samme plattform. Det vognens egenskaper i form av bevegelig- er denne begrensningen det nå blir mulig het og beskyttelse. Dette var utgangspunk- å overvinne, fordi våpenvirkning og effekt tet for de panserdivisjonene som Tyskland i ikke lenger forutsetter at våpenplattforme- de første krigsårene kunne feire store frem- ne må bringes i direkte kontakt med mot- ganger med, helt til deres fiender trakk standeren. Teknologien muliggjør en evne samme lærdom og i tillegg kunne dra for- til å forlegge presis ild mot punktmål hur- delen av sine mangedobbelte ressurser. tig over store avstander – langt hurtigere Gitt at vår tids teknologiske analogi enn vi vil greie å flytte tradisjonelle våpen- med forbrenningsmotoren er informasjons- systemer fysisk langs bakken. og kommunikasjonsteknologiens gjennom- Riktig utnyttelse av teknologiske gjen- brudd, hvilken konsekvens må vi da trek- nombrudd forutsetter altså en konseptu- ke av dette? Denne teknologien forbedrer ell utnyttelse i tråd med manøverteorien av både sensorer, kommunikasjonssystemer den nye kapasitet som teknologien frem- og styringssystemer dramatisk, på en må- bringer. En slik konseptuelt riktig utnyttel- te som muliggjør ytterligere en komprime- se av teknologiske gjennombrudd synes vi- ring i tid av det operative handlingsforlø- dere å forutsette at organisasjonen bygges pet. Mens forbrenningsmotoren muliggjor- med den nye kapasiteten som kjerne. de en forbedring av den tradisjonelle fysis- I så fall er det ISTAR-enhetene som må ke mobilitet vil disse forbedringene akku- bli de egentlige kampavdelinger – de som mulere seg til en ny og annerledes form for er i nærkontakt med og engasjerer mot- mobilitet, som vi kan kalle lokaliserings-, standeren – i et fremtidig operasjonskon- beslutnings- og engasjementsmobilitet. sept. Et konsept der engasjementet skjer Den har vi, igjen med en analogi til med avstandslevert, presisjonsstyrt ild – ik- stridsvognen for 100 år siden, til nå bare ke med direkte ild fra kampavdelingenes utnyttet til å forbedre eksisterende måte å egne plattformer. operere på, som det man i næringslivet kal- Disse små ISTAR-avdelingene dekker ler «information support to management». operasjonsområdet ved distribuert innset- Altså en betydelig men likevel lineær forbe- ting basert på lette eller autonome platt- dring av evnen til å ta beslutninger innen- former, der beskyttelsen er basert på spred- for rammen av det eksisterende operative ning, bevegelighet, lav signatur og evne til paradigme og konsept. nærforsvar – ikke minst et effektivt kamp- Dette på tross av at informasjons- og luftvern. nettverksteknologien har potensial for å Oppsummert vil med andre ord den kon- utløse en langt mer radikal endring ved å septuelle kjerne være distribuerte sensorer muliggjøre separering av sensorer og vå- og ildledning, men sentraliserte våpensys- penplattformer i en helt annen skala enn temer og avstandslevert ild. Da sikter jeg tidligere. Bortsett fra den begrensede støt- til våpensystemer som på grunn av platt- tefunksjon indirekte ild til nå har hatt i formenes eller leveringsmidlenes høye has- form av artilleri og bombekastere mot om- tighet og lange rekkevidde vil kunne for- rådemål, har manøverenhetene måttet en- legge ilden hurtig mot et hvilket som helst gasjere hverandre direkte med våpensyste- punkt innenfor et større område der en me- mer som i et moderne stridsmiljø har måt- kanisert fiende i tråd med dagens konsep-

45 N r 4 oktober/december 2013 ter vil kraftsamle sine pansrede kjøretøyer ser – grupper med betydelige sekundærge- fysisk, i tråd med klassisk doktrine for me- vinster knyttet til en videreføring av det be- kaniserte styrker. stående. Spørsmålet er med andre ord om det ek- ISTAR-konseptets spesielle sisterer en slik kontekstuell betingelse for relevans for norsk og nordisk fornyelse av vårt forsvar i dag. forsvar Det norske forsvarets problem La meg så gå over til å diskutere det ISTAR- i dagens sikkerhetspolitiske baserte manøverkonseptets spesielle rele- situasjon vans for norsk og nordisk forsvar, i forhold til det som på mange måter er vårt felles Det er dette spørsmålet vi får et svar på ved problem i Norden – nemlig misforholdet å studere det norske forsvarets utfordring i mellom våre interesseområders utstrekning, dagens sikkerhetspolitiske virkelighet, slik de styrker vi disponerer og den tid må reg- det fremgår av denne plansjen. ne med å ha til rådighet i en konflikt. Det må i utgangspunktet antas at det er et begrenset handlingsrom for bruk av Betingelser for militære makt i regionale konflikter i Europa, - for paradigmeskifter di den politiske verdi for en stormakt i vår nærhet av å få det som den vil i forhold Historisk har et militært paradigmeskifte til sine mindre naboer ikke står i noe ri- ikke bare en rent intellektuell forutsetning i melig forhold til ulempene og risikoen ved form av en analyse av hvordan ny teknolo- en storkrig med NATO og Vesten. Dette er gi kan utnyttes i tråd med tidløse militære en vesentlig kvalitativ forskjell fra den kal- erfaringslover. Det har normalt også vært de krigen, hvor amerikansk og annen alli- betinget av en kontekstuell forutsetning ert inngripen måtte tas som en gitt forutset- i form av et reelt problem som en nasjon ning. Maktbruken må med andre ord for å eller et lands forsvar har stått overfor, og være politisk rasjonell være begrenset i bå- som det har vært viktig eller kanskje helt de tid, rom og styrkeinnsats for å unngå en eksistensielt å løse. For Tyskland i mellom- uønsket eskalering. krigstiden var det således spørsmålet om Det tilsier med stor sannsynlighet opera- hvordan landet med sin sentrale beliggen- sjoner av den typen som er antydet her, det het men underlegne ressurser kunne beseire vil si spesialstyrkeoperasjoner, fly- og mis- sine fiender i en tofrontskrig som drev ut- silangrep og luft- eller sjølandsatte raids viklingen av Blitzkrieg-konseptet fremover. med tidsbegrenset besettelse av territori- På samme måte vil det være aspekter um som ledd i et tvangsdiplomati som skal ved vår tids sikkerhetsutfordringer som må fremtvinge bestemte politiske løsninger. fungere som katalysator for en overgang I praksis innebærer dette at maktbru- fra et mekanisert til et ISTAR-basert ma- ken vil være karakterisert av kort strate- nøverkonsept, dersom dette skal skje. Det gisk varsel, kort varighet, men høy inten- skyldes ikke minst at militære organisasjo- sitet mens den pågår. Det er disse betingel- ner er grunnleggende konservative av natur, sene som mer enn noe annet utgjør de di- og at ethvert nytt konsept selvsagt utfor- mensjonerende forutsetninger for vårt eget drer etablerte fagmiljøer og sektorinteres- forsvar.

46 HANDLINGAR

En annen vesentlig forskjell på den kal- Det dimensjonerende problemets frem- de krigens forutsetninger er at mens en om- ste karakter i dag er det nærmest umuli- fattende invasjon forutsatte angrep langs et ge forhold mellom tid, rom og styrker til meget begrenset antall forutsigbare frem- rådighet. Et forsvar for krisehåndtering og rykningsakser, vil han nå ha stor handle- begrensede angrep innenfor dagens sikker- frihet med hensyn til hvor et slikt angrep hetspolitiske ramme må derfor være grunn- kan gjennomføres. Dette skyldes at kon- leggende forskjellig ut fra de fleste forutset- troll over et bestemt territorium i seg selv ninger. ikke lenger er angrepets mål og hensikt. Det er her den foreslåtte løsning kom- Territoriet er i stedet bare en arena for en mer inn med et nettverksorganisert kon- maktbruk som skal fremtvinge en annen sept bygget opp rundt distribuert ISTAR- politisk adferd, det behøver ikke ha noen kapasitet i alle forsvarsgrener, kombinert politisk eller militær egenverdi. med sentraliserte våpenplattformer karak- Stilt overfor dette problem vil vi med terisert ved høy hastighet, lang rekkevidde dagens konsept ha en mekanisert batal- og evne til avstandslevert, presisjonsstyrt jonsstridsgruppe i Nord-Norge lokalisert ild. Derved skal tilnærmet sann tids situa- i Troms som den eneste gripbare styrke sjonsforståelse over hele det truede område på landsiden. Legger vi til grunn en realis- kunne utnyttes ved hurtig forlegging av ild tisk varslingstid på fra ½ til 2 døgn skal vi til et hvilket som helst punkt innenfor det med denne kunne dekke og forflytte oss til samme området. et hvilket som helst punkt i Nord-Norge som angriperen måtte velge for sitt politis- Det felles-nordiske militære ke formål. problem I den forbindelse er det på sin plass å Så langt det spesifikt norske problem. Men minne om at bare Finnmark fylke er på ser vi på et kart over hele Skandinavia, ser 2 ca 40.000 km – et areal på størrelse med vi at dette på mange måter er alle de nordis- Danmark – og at avstanden fra garnisone- ke lands felles militære problem på en eller ne i Troms til aktuelle områder i Finnmark annen måte. Vi har riktignok noe forskjel- er fra 500 til 1.000 km. Dette i motsetning lige primære geopolitiske og strategiske in- til invasjonstrusselen under den kalde kri- teresseområder, etter som Island, Norge gen, da vi hadde en mange ganger så stor og i noen grad Danmark med Grønland styrke med mange ganger så lang varslings- har sin oppmerksomhet rettet mot nord- tid som skulle forsvare seg i det defensivt områdene, mens Finland, Sverige og også sterke kjerneområde hvor den allerede i ut- Danmark har en baltisk orientering. gangspunktet befant seg. Men den sikkerhetspolitiske utfordring Det er dette som innebærer at forsvars- er ikke desto mindre likeartet, med en fel- problemet ikke bare har endret skala siden les stormaktsnabo, langt større områder den kalde krigens slutt. Det er i realiteten enn vi med tradisjonelle landstyrker kan et helt annet slags problem som skal løses. dekke og den grunnleggende samme type Sannsynligheten for at det best kan gjøres konflikt som dimensjonerende utfordring. med en nedskalert versjon av det gamle Kort sagt har vi alle det samme ugunsti- forsvarets organisasjon og konsept er der- ge forhold mellom tid, rom og styrker, og for tilnærmet lik null. følgelig er vi alle avhengige av evne til hur-

47 N r 4 oktober/december 2013 tig og presis projisering av militær effekt henholdsvis den intellektuelle og den kon innenfor store områder og med kort var- tekstuelle. sel. I tillegg er det også en kulturell og po- Spørsmålet er derfor om ikke en bedre litisk betingelse; den som angår både den utnyttelse av alle de nordiske lands hver for militære organisasjons evne til egenforny- seg begrensede ressurser vil være et kon- else og de politiske myndigheters vilje til sept basert på distribuerte og raskt deploy- å utfordre både vanetenkning og etablerte erbare ISTAR-enheter i hvert lands stra- interesser utenfor forsvarssektoren. Gitt at tegisk prioriterte innsatsretninger, kombi- vi i Norden tilfredsstiller begge de to første nert med sentraliserte våpenplattformer – betingelser, blir det derfor likevel et spørs- det vil si multi-rolle kampfly supplert med mål om vi hver for oss og sammen tilfreds- land- og sjøbaserte systemer – med evne til stiller den tredje. avstandslevert, presisjonsstyrt ild. En vesentlig innvending vil selvfølgelig Dette kan som i det norske eksempel være om den nye teknologien faktisk repre- realiseres innenfor rammen av det enkel- senterer den kapasitet jeg i dette foredra- te nordiske lands forsvar, men gitt våpen- systemenes – spesielt kampflyenes – egen- get har tillagt den. Men ny teknologi be- skaper, er det åpenbart store synergieffek- traktes alltid med skepsis når den dukker ter knyttet til en felles utnyttelse. opp på slagmarken for første gang. Det var Det er fristende å si at vi på denne må- betydelig tvil da eksperimentering med de ten vil være i stand til å operasjonalisere en første mekaniserte avdelingene begynte for nordisk solidaritetserklæring og gi den et godt og vel 80 år siden. Noe av den kapasi- realistisk innhold, noe som vil være meget teten jeg har beskrevet er riktignok fortsatt krevende hvis det skal baseres på deploy- på tegnebrettet, men minst like mye er alle- ering av tradisjonelle, mekaniserte land- rede en realitet. Det har derfor formodnin- stridskrefter innenfor det samme geografis- gen med seg, for å benytte en juridisk for- ke rom. mulering, at teknologien vil holde det den lover. Spørsmålet er om vi vil evne å bruke Avslutning den i tråd med dens muligheter. Mine damer og herrer, medlemmer av Kungliga Krigsvetenskapliga Akademin, jeg Författaren är general och tidigare För har allerede berørt to av de vesentlige fo svarschef i Norge och kallad ledamot av rutsetninger for militære paradigmeskifter, KKrVA.

48 HANDLINGAR

Kungl Krigsvetenskapsakademiens tävlingsskrifter 2014

Allmänt

Bestämmelserna för tävlingsskrifter år skottet accepterade kvalitetsnivån kommer 2014 är fastställda av Akademiens presi- att belönas. Beslut om belöning fattas av dium som valt att hålla ämnesvalet öppet Akademiens presidium. detta år. Bestämmelserna finns publicerade i Akademiens granskningsutskott är den Handlingar och Tidskrift liksom på hemsi- instans som kommer att värdera inkomna dan och tjänar som utlysning. bidrag. De bidrag som passerar den av ut-

Bestämmelser

– tävlingsskrift får omfatta valfritt ämne – Uppsatser författade av studerande vid inom de områden som täcks in av Kungl FHS/ MHS välkomnas. Krigsvetenskapsakademiens verksamhet. – tävlingsskrift för 2014 ska vara inkom- Således det militära försvaret, teknik men till Akademien senast den 30 no- med applikation inom Akademiens verk vember 2014. Skriften ska vara åtföljd samhetsområde, samhälls-/totalförsvarets av namnsedel med författarens (-arnas) civila delar liksom civil krishantering, namn, bostadsadress, e-postadress jäm- militärhistoria, samt utrikes-, säkerhets- te telefonnummer i ett slutet kuvert, fritt och försvarspolitik jämte strategi. från text. – tävlingsskrift får vara utarbetad av en – akademien tilldelar författare av tävlings alternativt högst två författare. Den upp- skrift, som Akademien finner vara -där tas ej till bedömning om författaren (-ar- av förtjänt, belöningsmedalj i silver eller na) i densamma röjer sin identitet. Alla guld, 8. storleken jämte penningpris om intresserade kan insända bidrag för be- lägst 10 000 kronor. Belönad tävlings- dömning. skrift införs i Akademiens Handlingar – tävlingsskrift får omfatta högst 20 A4- och Tidskrift. sidor exklusive källförteckning och not- – tävlingsskrift som ej anses vara av sådan apparat. kvalitet att den bör belönas men ändå – tävlingsskrift ska vara skriven på svens- anses ha en kvalitet som gör den lämp- ka, norska, danska eller engelska. lig att publicera, kan antas för publice- – tävlingsskrift får ej vara tidigare utgiven ring i Kungl Krigsvetenskapsakademiens som separat skrift, i artikelform alterna- Handlingar och Tidskrift under analys, tivt som kapitel i en essäsamling. diskussion och debatt.

49 N r 4 oktober/december 2013 Strid – en teoretisk analys av Patrik Hulterström och Jerker Widén1

Abstract The purpose of this article is to examine, categorize, and analyse how various thinkers have perceived and described the phenomenon of combat. We have chosen to focus on three theories that we believe explicitly and more comprehensively treat combat as a specific phenomenon. When analysing these theories we use a meta-theoretical framework consisting of four different perspectives, the latter being inspired by a model put forward in Martin Hollis’s and Steve Smith’s book, Explaining and Understanding International Relations. Our analysis model allows us to categorize the different thinkers based on how their theories address the phenomenon of combat. This brings to light the thinkers’ different scientific positions but it also shows that all perspectives are needed to fully grasp combat as a phenomenon. This also presents a problem because if the perspectives are considered to be complementary, paradoxical consequences occur. Depending on which perspective is used, combat becomes either easier to explain but harder to understand or easier to understand but harder to explain.

begreppet strid väcker många associa- nad och våldsam interaktion i en vidare so- tioner. Intuitivt kan det sägas vara en våld- cial kontext. Våldet i striden, hävdar soci- sam interaktion mellan två väpnade styr- ologen Randall Collins, kan sägas påver- kor. Strid är dock något mer än bara våld, ka och definierar det sociala sammanhang- då det senare kan förekomma spontant et, i vilken striden uppstår, samtidigt som mellan enskilda individer, mindre grupper sammanhanget inte bara sanktionerar ut- och utan vapen, medan strid innefattar mer an även är en förutsättning för våldet i stri- eller mindre organiserat våld mellan minst den.2 Striden blir därmed det fenomen som två beväpnade och militära kollektiv. Strid särskiljer den väpnade konflikten eller kri- kan knappast heller likställas med krig, get från andra typer av maktkamper och även om det förstnämnda är en viktig och intressekonflikter. aktiv komponent i det sistnämnda. Krig I det vidare sammanhanget av krig och och krigföring handlar primärt om organi- konflikt är striden bara en delmängd. En serat våld mellan stater eller statsliknande aktör kan befinna sig i krig utan att för den enheter, medan strid i första hand sker på skull delta i strid. Även det omvända är lägre nivå där militära förband och väpna- möjligt, d v s att någon som befinner sig i de grupperingar får kontakt med varandra strid inte nödvändigtvis samtidigt behöver i mer fysisk och kinetisk mening. delta i krig. För de som inte är direkt in- Interaktionen i strid uppstår inte bara i blandade i striden kan den passera i stort tomma intet. Den uppstår i en kontext, en sett obemärkt förbi. För de som faktiskt social kontext. Strid utgör därmed en väp- deltar i striden är den alltid lika intensiv

50 TIDSKRIFT och våldsam oberoende av om den exter- Rent matematiska modeller som endast na kontexten kallas krig eller något annat.3 kan användas för att modellera/simulera Resonemangen ovan visar att strid är ett delar av striden har inte tagits med, efter- komplext fenomen som är relevant att stu- som de har begränsad användning för att dera, inte bara som en del av krig och krig- ”förstå” striden och endast fångar en del föring utan också, som enskild företeelse. av fenomenet.6 Dessa matematiska model- Fenomenet strid i mer explicit mening ler bygger i stort sett alla på en och sam- är inte outforskat, men i jämförelse med ma grundmodell: Lanchesters ekvationer vad som finns skrivet om krig och krigfö- för strid.7 Ingen tidigare forskning har hit- ring, finns inte särskilt mycket publicerat.4 tats där teorier om strid mer specifikt ka- Detta är anmärkningsvärt då just striden tegoriseras och analyseras, på det sätt som av många ses som en central och aktiv del här avses. Endast en artikel har påträffats av kriget. Syftet med denna artikel är att där matematiska modeller för strid jäm- 8 utifrån ett teoretiskt ramverk undersöka, förs och värderas. Det finns således utrym- kategorisera och analysera hur olika tän- me för en studie av den typ som beskrivits kare har uppfattat och beskrivit strid. Den ovan, då striden är det aktiva elementet i övergripande frågan är således vad strid är krig och krigföring och det fenomen som särskiljer kriget eller den väpnade konflik- och hur fenomenet kan förstås. Genom att ten från andra maktkamper och intresse- reflektera kring hur strid kan studeras, t ex konflikter. utifrån ovan nämnda ramverk, får man Vi har valt att fokusera på tre teorier som även en bättre uppfattning om vad strid är. vi menar uttryckligen och mer omfattande För att konkretisera den övergripande frå- behandlar strid som ett särskilt fenomen. gan och göra den mer forskningsbar foku- Dessa utgör de teorier som förekommer i serar vi på följande delfrågeställ ningar: 1) Carl von Clausewitz, Om kriget; Trevor N. vilka teorier finns om strid och hur är de Dupuy, Understanding War: History and uppbyggda?; 2) hur kan teorier om strid Theory of Combat; och Edmund L. Du kategoriseras?; samt 3) vilka skillnader och Bois, Wayne P. Hughes & Lawrence J. Low, likheter finns hos de analyserade tänkarnas A Concise Theory of Combat.9 Möjligen syn på strid? skulle även John A. Lynns kulturella per- Vårt arbete avgränsas till de teorier som spektiv på strid och John Boyds tankar om uttalat säger sig avhandla strid. Det finns OODA-loopen kunna inkluderas i den- nämligen många tänkare inom militärteo- na skara men dessa har av olika skäl valts rin som berör strid i sina vidare analyser bort.10 av krig och krigföring, men betydligt färre Lynn studerar strid som diskurs och kul- som explicit säger sig avhandla striden som turellt fenomen snarare än i mer konkret fenomen. Denna avgränsning är nödvändig militär mening. Denna analys är visserligen för att inte antalet teorier skall bli allt för behjälplig i den vidare förståelsen av strid stort, men också för att vi söker koheren- men blir svår att jämföra med de teorier ta teorier om strid snarare än lösa tankar som framförs av Clausewitz, Dupuy och om strid inom ramen för vidare studier av DuBois m fl, eftersom analysen befinner sig krig och krigföring. Arbetet avgränsar sig på en annan abstraktionsnivå. Boyds tan- vidare till att endast analysera västerländ- kar om vad som genererar vinst och för- ska tänkare från Clausewitz och framåt.5 lust i strid är också svår att hantera i det-

51 N r 4 oktober/december 2013 ta sammanhang, då han inte själv publice- teoriernas påverkan på de senare har dock rat sina idéer utan endast tolkats av diver- inverkat på valet av det teoretiska ramver- se andrahandskällor. Den kanske viktigas- ket i arbetet. I en ren jämförelse mellan teo- te av dessa, Frans P. B. Osinga, menar vi- rierna utan ett ramverk skulle likheter mel- dare att Boyds teori framförallt är en te- lan teorierna vara svårhanterliga på grund ori om strategi och mänskliga konflikter i av beroendet mellan dem. Med hjälp av ett 11 mer generell mening. Det begränsade om- ramverk som fokuserar på teoriernas upp- fånget på denna artikel gör slutligen att fo- byggnad och inre logik, menar vi att bero- kus måste läggas på de mest konkreta ut- endet lättare kan hanteras. trycken för teori om strid. Lynn och Boyd Vår metod för att ta reda på vad strid är är viktiga tänkare om olika aspekter röran- och hur den kan förstås, är således att väl- de strid men får inte plats i denna studie. ja ut ett antal teorier om strid som ger en Det begränsade urvalet av de tre nämn- sammanhållande bild av fenomenet. Dessa da teorierna ovan medför vissa källkritiska problem. Teorierna har t ex en spridning i teorier analyseras sedan med hjälp av ett tid, d v s när de publicerades: Clausewitz teoretiskt ramverk, som skapats med hjälp 1832, Dupuy 1987, DuBois, Hughes och av teori härrörande från ämnet internatio- Low 1997. Med hänsyn till det begränsa- nella relationer. Genom detta metateoretis- de ämnet är det naturligt att de senare verka ramverk (en analysmodell) kan de oli- ken omnämner och har tagit intryck av de ka teorierna om strid brytas ner i grund- tidigare verken. Dupuy är tydlig med att läggande beståndsdelar och jämföras med Clausewitz är en stor inspirationskälla för varandra. Genom bättre förståelse av de den egna teorin. Både Clausewitz och Du olika teorierna och deras ingående delar, puy omnämns vidare i DuBois, Hughes och samt en systematisk jämförelse dem emel- Lows avhandling. Dessutom var Dupuy lan, kan en bättre förståelse av fenomenet med och grundade institutet som publicerat som helhet uppnås. DuBois, Hughes och Lows studie. Dupuy Värdet av sådana metateoretiska analy samt DuBois, Hughes och Low hänvisar ser inom krigsvetenskapen har tidigare på- slutligen i sina verk till samma forsknings- talats av bl a Magnus Petersson och Jan konferenser de har deltagit i. Ångström.12 I deras arbete beskrivs t ex hur DuBois, Hughes och Low har uppenbar- förklaring kontra förståelse respektive ak- ligen tagit intryck av John Boyd och den- tör kontra struktur kan utgöra sådana me- nes syn på strid och konflikter. Detta sägs tateoretiska kategorier. Utmaningen för oss inte uttryckligen men delar av striden, som är huruvida kategorier som dessa även kan de beskriver den, har tydliga spår av Boyds nyttjas för att studera (och i förlängning tankar. Även om Boyds teori inte närmare analyseras i denna artikel så kommer vis- en förstå) strid som fenomen. Detta kräver sa likheter mellan hans teori och DuBois, en förutsättningslös analys av olika möj- Hughes och Lows teori att påpekas. Detta liga kategorier och perspektiv inom både anses nödvändigt då likheterna i vissa de- militärteorin och andra närliggande äm- taljer är påtagliga. nen. Metoden vi använt för framtagandet Att tänkare inom området har påverkat av det metateoretiska ramverket i denna varandra är inte konstigt och det förefaller artikel och våra övervägande rörande det- t o m vara närmast självklart. De tidigare ta beskrivs nedan.

52 TIDSKRIFT

Metateoretiskt ramverk Dessa modeller fungerar dock inte för att analysera strid, då strid är mer begränsat I arbetet kommer, som nämndes ovan, teo- och specifikt än krig. Skulle dessa militär- rier om strid att studeras, kategoriseras och teoretiska modeller användas blir katego- analyseras. Det innebär att teorierna själ- rierna i stort sett desamma, men kan inte va utgör empirin i arbetet. Därför krävs fyllas med lika stort innehåll. Resultatet ett övergripande ramverk som olika teo- blir en grund analys som inte bidrar med rier kan kategoriseras och analyseras mot, särdeles mycket nytt. d v s ett metateoretiskt ramverk. En av ut- Inom militärteorin finns också ett ofta maningarna i detta arbete har varit att hitta problematiskt beroende mellan begreppen ett ramverk som blir användbart, menings- krig och strid. Ibland används nämligen fullt och samtidigt intressant och kreativt. begreppen som synonymer och ibland som Kategoriseringen och analysen får inte bli olika fenomen med betydelse för varandra. för grov vilken skulle kunna leda till att re- I Widén och Ångströms kategorisering av sultaten blir för generella och intetsägande. krig i funktionell mening är t ex en av ka- Ramverket får inte heller bli för snävt vil- tegorierna förståelsen av ”krig som strid”. ket kan resultera i att delar som har bety- Om strid i vissa avseenden är synonymt delse för teorier om strid faller bort ur ana- med krig skulle en analys av strid utifrån lysen. Ambitionen är istället att fånga så en analysmodell för krig bli en onödig upp- mycket av fenomenet strid som möjligt. repning. Widén och Ångström säger ock- Tidigt i arbetet påträffades Anckers ar- så i sin kategorisering av krigets former att tikel “A proposed foundation for a theo- ”Om allt kollektivt våld har inneboende lik- ry of combat”.13 I artikeln gör Ancker en heter är ju en differentiering av krig rim- fyrfältsanalys av olika modeller för strid. ligen inte lika betydelsefull.”15 Kollektivt Modellen fokuserar dock endast på en del våld skulle kunna vara liktydigt med strid, av striden: den matematiska beskrivningen vilket gör att analyser och kategorisering- av utnötningsprocessen i striden i dimen- ar av krigets former blir beroende av hur sionerna tid och rum. Delar av striden kan strid beskrivs. Därför behövs en analysmo- säkert beskrivas med matematiska form- dell som kan betrakta fenomenet strid ur ler, men att jämföra endast en del av stri- ett mer oberoende perspektiv. den skulle ge en alltför begränsad bild. Om Martin Hollis och Steve Smith ägnar he- det finns andra delar i striden som inte kan la boken Explaining and Understanding beskrivas med matematiska formler skulle International Relations åt att analysera och dessa försvinna från analysen. En bredare diskutera olika teorier som används inom modell är därför nödvändig. internationella relationer. Det är även från Striden som fenomen har mycket gemen- dessa herrar som Petersson och Ångström samt med kriget, och metateoretiska kate- hämtat en del av sina tankar rörande lämp- gorier för att fånga det sistnämnda torde liga metakategorier inom krigsvetenskap. även kunna fungera på strid. Intressanta Hollis och Smith gör i sin bok en grund- exempel är Anatol Rapoports kategoriser- lig genomgång av olika vetenskapliga pering av synen på krig i introduktionen till spektiv och idériktningar för att komma Clausewitz, On War, eller Jerker Widén och fram till en användbar analysmodell som Jan Ångströms diskussion om olika förhåll- beskriver och kategoriserar olika teorier i ningsätt till krig i Militärteorins grunder.14 ämnet. Modellen är enkel och tydlig, men

53 N r 4 oktober/december 2013 resonemangen bakom är mer komplexa som är systemet och vad som är enheterna, och invecklade. då enheterna på en högre nivå blir systemet Hollis och Smith menar att teorier kan på den lägre nivån, o s v. De båda författar- ses som olika perspektiv som vi väljer att na identifierar tre nivåer i sin analysmodell betrakta verkligheten med, i syfte att för- för teorier om internationella relationer. I klara och förstå den. Författarna är noga den högsta nivån är systemet det interna- med att beskriva skillnaden mellan att för- tionella systemet och enheterna är stater- klara och förstå. na. I den mellersta nivån är systemet sta- En förklaringsinriktad teori tar ett uti ten och enheterna statens inre byråkrati. I frånperspektiv på verkligheten. Här försö- den lägsta nivån är systemet staternas inre ker forskaren identifiera viktiga delar och byråkrati och enheterna individerna med hitta orsakssam band mellan dem. Ambi makt att fatta beslut inom ramen för by- tionen är att förklara hur delarna påver- råkratierna.18 kar varandra, för att ytterst kunna beräkna På varje nivå kan verkligheten betrak- och förutsäga framtida händelser. Natur tas antingen uppifrån och ned, eller nedi- vetenskaperna (och många samhällsveten- från och upp. Den kan även på varje nivå skaper) förknippas ofta med förklarande ses utifrån med ett förklarande perspektiv teorier, ett sökande efter lagbundenhet och eller inifrån med ett förståelseinriktat per- därmed också ett kvantitativt angreppssätt, spektiv. Detta ger en två-dimensionell ana- där delar kan observeras, mätas och beräk- lysmodell med fyra fält (Fig. 1) och en mo- nas.16 dell med tre nivåer (Fig. 2). En förståelseinriktad teori däremot tar ett Hollis och Smiths analysmodell används inifrånperspektiv på verkligheten och här till att analysera tre olika teorier om inter- försöker forskaren förstå aktörerna, deras nationella relationer. När de sedan ska pre- tankar och handlingar. Ambitionen är att sentera sina slutsatser förenklar de sin egen undersöka och förstå varför olika händel- analysmodell för att göra den mer hanter- seutvecklingar sker. Humanvetenskaperna bar och åskådlig. De abstraherar de tre ni- och delar av samhällsvetenskapen förknip- våerna i system/enhets-dimensionen till en- pas ofta med förståelseinriktade teorier dast två poler, holistisk och individualis- och därmed också ett mer kvalitativt an- tisk. Förenklingen motiveras med att per- greppssätt, där aktörerna och deras hand- spektiven i system/enhets-dimensionen är lingar tolkas. Hollis och Smith säger även uppifrån och ned eller nedifrån och upp att teorier kan betrakta verkligheten ur ett oavsett vad som identifieras som system el- system- eller enhetsperspektiv. Ur ett sys- ler enhet. temperspektiv betraktas verkligheten upp- Vidare beskriver Hollis och Smith vad ifrån och ned, d v s hur helheten påverkar som karaktäriserar de mest framträdande delarna, något de kallar för holism. Ur en- dragen i varje fält. Dessa drag är slutsat- hetsperspektivet betraktas verkligheten serna från deras analyser av de tre teorier- nedifrån och upp, d v s hur delarna påver- na om internationella relationer. Karak kar helheten. Det sistnämnda beskriver de täriseringen görs genom att försöka ge ab- som individualism.17 soluta svar på ståndpunkterna som analy- System/enhet-dimensionen ger även sen har gett i varje fält. De kommer fram ett nivåproblem, enligt Hollis och Smith. till att i förklarandekolumnen ger ett er- Nivåproblemet består i att bestämma vad kännande av inblandningen av externa

54 TIDSKRIFT

Fig. 1 Modell med två dimensioner.19 Fig. 2 Modell med tre nivåer.20 strukturer en holistisk syn. En individualist idealtyper. Som idealtyper passar de också å andra sidan förnekar detta för att kun- bra att använda i en analysmodell för att na upprätthålla kravet på rationella val. I åskådliggöra olika ställningstaganden.24 förståelsekolumnen står ett holistiskt syn- Alf W. Johansson gör t ex en liknande in- sätt för att systemets regler styr enheterna. delning i sin bok Europas krig, där han ka- En individualistisk syn motsätter sig detta tegoriserar Jomini som positivistisk och och menar att aktörerna bestämmer regler- Clausewitz som hermeneutisk.25 na och på så sätt skapar systemet.21 En av poängerna med Hollis och Smiths modell är att de själva kommer från skilda vetenskapliga traditioner, där den först- nämnde är filosof/humanvetare och den sistnämnde är IR-teoretiker/samhällsveta- re. Genom att beskriva var och varför den rörliga markören i form av ’individer som rollspelare’ hamnar i den nya sammansatta och förenklade modellen (Fig. 3) kategoriserar de sina egna ståndpunkter. På det- Fig. 3 Abstraherad analysmodell i två dimensio- ta sätta visar Hollis och Smith hur model- ner.23 len kan användas för att åskådliggöra och diskutera olika förhållningsätt inom ämnet Strid är en social aktivitet där männis- internationella relationer.22 kan, hennes uppfattningar och interna pro- Den första dimensionen i Hollis och cesser har betydelse för striden. Men det är Smiths modell, med de två polerna förkla- i en extern (fysisk) värld som människan ra och förstå, anses vara ett ständigt spän- och striden existerar och kommer till ut- ningsfält inom vetenskapen. Detta gäller tryck. Alltså borde det i ett utifrånperspek- framförallt inom vetenskaper där männis- tiv gå att observera och mäta de externa kan har en betydande roll i det som stude- faktorer som påverkar människan och de ras. Även om förhållningssätten inte är var- förhållanden som påverkas av människan andras totala motpoler, utan ofta komplet- i striden. Samtidigt kan människans inter- terar varandra, kan de samtidigt ses som na (mentala) processer endast förstås ur ett

55 N r 4 oktober/december 2013 inifrånperspektiv. Likt Hollis och Smiths met kan i deras modell ses i tre nivåer, med syn på teorier om internationella relationer polerna system och enhet på varje nivå, där kan teorier om strid inta två perspektiv – varje nivå kan studeras uppifrån eller nedi- ett förståelseinriktat inifrånperspektiv och från. I sina slutsatser så förenklar dock för- ett förklaringsinriktat utifrånperspektiv. fattarna sin analysmodell och de kommer I analysmodellen karaktäriseras utifrån- fram till att även om nivåproblemet finns perspektivet av en strävan att observera så är de generella perspektiven uppifrån el- fenomenet för att finna och mäta delarna, ler nedifrån oavsett nivå. samt för att kunna beskriva och beräkna Detsamma kan sägas gälla för strid. Stri sambanden, i syfte att förklara fenomenet. den kan nämligen ses som ett aggregat av Inifrånperspektivet karaktäriseras av en flera delstrider. När delarna i striden aggre- strävan att sätta sig in i fenomenet för att geras, aggregeras även striden. Detta kan undersöka och tolka vad processerna inne- illustreras med ett exempel. En soldat ingår bär, i syfte att förstå fenomenet. t ex i en grupp, som ingår i en pluton, som Den andra dimensionen med de två po- ingår i ett kompani, o s v. Striden som sol- lerna, system och enhet, anses vara unikt daten deltar i kan därför studeras utifrån för teorier om fenomen som inbegriper or- alla nivåerna från lägsta nivå (exempelvis ganisationsstrukturer eller olika nivåer. Om den enskilda soldaten) till högsta nivå (ex- det finns organisationsstrukturer eller nivå- empelvis kompani). Varje nivå kan stude- er kan de studeras uppifrån och ned ur ett ras uppifrån eller nedifrån. Inom militärte- systemperspektiv, eller nedifrån och upp ur orin finns begrepp för olika nivåer av krig- ett enhetsperspektiv. Även om det till viss föring, exempelvis taktik, operationer och del går att ta hänsyn till båda perspektiven, strategi, men antalet och indelningen kan fungerar de bra att använda som poler i en variera beroende på källa.26 analysmodell för att åskådliggöra den hu- För att förenkla analysmodellen något vudsakliga utgångspunkten för teorin. och inte skapa onödig förvirring kring ni- Vi menar att det finns en organisations- våbegreppen, kommer den anpassade ana- struktur i striden. Likt Hollis och Smiths lysmodellen i vår artikel endast att använ- analysmodell av teorier om internationella da den mer generella modellen med två di- relationer går det därför i en analysmodell mensioner: utifrån/inifrån och uppifrån/ av teorier om strid att inta ytterligare två nedifrån (Fig. 4). Det innebär att de mins- perspektiv – ett utifrån systemet, d v s uppta enheterna längst ned är enskilda solda- ifrånperspektiv, och ett utifrån systemets ter, sjömän eller vapen, medan de största delar/enheter, d v s nedifrånperspektiv. systemen högst upp är hela försvarsmak- Uppifrånperspektivet karaktäriseras av att ter. Även om inte nivåerna finns med i ana- förklara och förstå delarna/enheterna med lysmodellen kommer nivåproblemet att be- utgångspunkt i systemet, uppifrån och ned. lysas när de analyserade teorierna ger upp- Nedifrånperspektivet karaktäriseras av att hov till detta. förklara och förstå systemet med utgångs- Hur kan då denna anpassade analysmo punkt i delarna/enheterna, nedifrån och dell operationaliseras i syfte att tydliga- upp. re visa hur våra tre utvalda teoretiker be- Hollis och Smith identifierar, som tidi- handlar fenomenet strid? Detta sker i två gare nämnts, ett nivåproblem i system/en- steg. Först kommer bakgrunden till de oli- het-dimensionen. Det internationella syste- ka teorierna samt själva teorin att över-

56 TIDSKRIFT siktligt beskrivas. Därefter beskrivs och kategoriseras teorin med hänsyn till perspektiven utifrån/inifrån, respektive upp ifrån/nedifrån. Utifrånperspektivet karak täriseras alltså, som nämndes ovan, av en strävan att observera fenomenet för att finna och mäta delarna, samt beskriva och beräkna sambanden i syfte att förklara fenomenet. Inifrånperspektivet karaktärise- ras av en strävan att sätta sig in i fenomenet för att undersöka och tolka vad processerna innebär i syfte att förstå fenome- Fig. 4 Anpassad analysmodell i två dimensioner. net. Uppifrånperspektivet karaktäriseras av att förklara eller förstå delarna/enheterna med utgångspunkt i systemet, uppi- noterar vidare att ”striden är en kamp där från och ned. Nedifrånperspektivet, slutli- målet är att förinta eller besegra motstån- gen, karaktäriseras av att förklara eller för- daren” och att ”motståndaren i den enskil- stå systemet med utgångspunkt i delarna/ da striden är de stridskrafter som står emot enheterna, nedifrån och upp. oss.” Viktigt för Clausewitz resonemang Nedan följer analyser av tre teorier om om striden är också hans definition av tak- strid, närmare bestämt de tankar som fram- tik och strategi, vilka återfinns i bok två, förts av Clausewitz, Dupuy samt DuBois, där taktik beskrivs som ”läran om strids- Hughes och Low. Den sistnämnda är något krafternas användning i strid och strategi mer komplex och kräver en mer omfattan- [som] läran om stridens utnyttjande för att 27 de analys än vad som är fallet med de två nå krigets syfte.” Striden är alltså ett med- förstnämnda. el för strategin och ett mål inom taktiken. Clausewitz har en tydlig inifrån och för- Analyser av tre teorier om ståelseinriktad syn på teori om krig. I och med att han ser striden som den ”egent- strid liga krigsverksamheten”, anses även hans förståelseinriktade syn gälla för hans teo- Clausewitz ri om strid. Clausewitz förståelseinriktade Clausewitz verk Om kriget består av åtta syn framgår i hans beskrivning av kriget böcker, där bok fyra ägnas helt åt striden. I som social aktivitet. Här konstateras att och med att hans teori om strid bara är en kriget är ”en form av mänskligt umgänge” del av hans verk, så måste även andra delar och att kriget inte tillhör ”konstens och ve- i boken användas. Detta gäller framförallt tenskapens område utan hör hemma i sam- delar i den andra boken, där Clausewitz re- hällslivet.” Fenomenet beskrivs vidare som sonerar kring en teori om krig och huruvi- en ”konflikt mellan stora intressen, som lö- da krig kan studeras vetenskapligt eller ska ses med blodiga medel”. Det är endast det- ses som konst. ta, konstaterar Clausewitz, som skiljer krig Clausewitz beskriver striden som ”den från andra typer av konflikter.28 egentliga krigsverksamheten” och konsta- Clausewitz anser således att förståelsen terar att allt annat bara är ett stöd. Han kommer genom ett undersökande inifrån

57 N r 4 oktober/december 2013 perspektiv. Trots det försöker han även Clausewitz resonemang om ett avgörande hitta delar som kan mätas och beräknas. slag är således logiskt korrekt men inte all- Detta kan tolkas som att Clausewitz iden- tid praktiskt genomförbart. tifierar två vetenskapliga synsätt, ett uti- I och med att båda sidor försöker förin- från och lagsökande perspektiv samt ett inta eller besegra motståndaren blir striden, ifrån och meningssökande perspektiv. Han enligt Clausewitz, en ömsesidig förstörelse- säger sig här använda det senare eftersom process, en utnötning, där de två sidornas detta är det enda sättet som det mänskliga fysiska och mentala krafter ställs emot var- intellektet kan hantera teori på. Clausewitz andra och den som har mest krafter kvar menar också att människans rädsla är den i slutet utgår med segern. Därför kommer faktor som mest påverkar individens bete- en lika stor förlust på båda sidor vara till ende i striden.29 fördel för den större styrkan. Det finns så- En viktig utgångspunkt för Clausewitz lunda ingen annan fördel som kan mätas i resonemang om striden är målet med den- striden än det som kan räknas till förinta- na. Enligt vår preussiske tänkare består de motståndare.33 kriget av flera samtidiga eller på varandra Det är utifrån detta resonemang som följande strider. Varje strid har därför ett Clausewitz når fram till ståndpunkten att eget mål som är underordnat det övergri- ett övertag i numerär är den enda mätba- pande målet med kriget. Det övergripan- ra principen för framgång i strid. Samtidigt de målet kommer sålunda att påverka hur menar han att det är ett osäkert mått, då striden förs. Clausewitz säger att det är bå- det framförallt är moralen eller den menta- da sidors samtycke till syftet med striden la kraften som avgör striden. Förstörandet som gör den till en modifierad tvekamp. av moralen blir medlet för att nå förstöran- Samtidigt hävdar han att målet med var- det av de fysiska stridskrafterna. Detta är je enskild strid är att förinta30 eller besegra samtidigt problematiskt eftersom moralen motståndaren. Förintandet och besegran- svårligen kan ges ett bestämt värde. I och det av motståndaren kan endast ses som med att numerär ofta är ett osäkert mått, ett medel för att nå det övergripandet må- eftersom det är svårt att fastställa i tid och let med kriget.31 rum, samt att moral inte utan vidare kan Resonemanget att målet med striden all- mätas, kommer Clausewitz fram till att det tid är att förinta eller besegra motstånda- enda säkra beviset på seger är om motstån- ren, samtidigt som striden bara är en del av daren ger upp sin avsikt med striden.34 en större helhet, leder Clausewitz till slut- Han ser vidare tre beståndsdelar i seger- satsen att målet med den större striden (läs: begreppet för striden. För det första krävs kriget) också blir att förinta eller besegra större förlust av fysiska krafter hos mot- motståndaren. Därför är ett stort avgöran- ståndaren. För det andra, fordras en större de slag att föredra, menar han.32 Detta är förlust av moraliska krafter. För det tred- dock endast sant för den sidan som är mer je, slutligen, krävs ett ”offentligt erkän- överlägsen, då den underlägsne (eller sna- nande” där motståndaren ”ger upp sin av- rare den som känner sig underlägsen) all- sikt.” Även ett övergivande av avsikten tid kommer att försöka undvika ett avgö- kan vara svårt att uppfatta i striden, häv- rande slag. Frågan är också hur två jäm- dar Clausewitz. I och med att inget mått är lika parter kan uppfatta huruvida någon säkert, betyder det att uppfattningen av se- är överlägsen och bör söka ett avgörande. ger och förlust är en fråga om bedömning

58 TIDSKRIFT och överväganden på en flytande skala. Till gränsas till den taktiska nivån. Nivåerna detta kommer att resultatet av striden be- i aggregationen av striden påverkar näm- står av den totala summan av delstriderna, ligen varandra. Detta kan tolkas som att där varje delstrid avgörs av olika övervä- Clausewitz ser enskilda befälhavare på den ganden.35 taktiska nivån som de minsta delarna i sin Även tiden är viktig, enligt Clausewitz, teori. Enskilda befälhavares talang uppfat- då ingen strid avgörs i ett enda moment. tas som individens förmåga att fatta över- Däremot säger han att varje strid har tid- vägda beslut och att genomdriva dem. Det punkter av större betydelse för utgången av är alltså dessa förmågor i enskilda strider striden. Det är därför viktigt att ha en upp- som påverkar striden som helhet på alla ni- fattning om dessa tidpunkter för att kun- våer. Här tycks även Clausewitz se ett ni- na fatta beslut. Tiden har även en annan våproblem då han säger att komplexiteten betydelse i varaktigheten på striden, då och svårigheterna med en teori blir större, Clausewitz ser en snabb seger som en kraf- 38 tigare seger och en långsam förlust som en ju högre upp i nivåerna man befinner sig. svagare förlust. Varaktigheten på striden Svårigheten ligger i att förstå hur alla delar beror enligt honom av den totala styrkan, hänger ihop och påverkar varandra. Häri dess sammansättning och terrängens be- ligger även svårigheten att presentera rikt- skaffenhet. Detta kan tolkas som att avgö- linjer i en normativ teori, vanligen beskriv- randet i striden är att förstå när och var nå- na som krigföringens principer. Möjligen got har betydelse eller saknar betydelse.36 är det detta som gör att Clausewitz ser ge- Med hänsyn till dessa resonemang fram- nomförandet av striden på de högre nivåer- går att Clausewitz intar ett inifrånperspek- na som en konst. tiv i sin teori om strid, där fokus ligger på Det kan konstateras att Clausewitz av- att förstå delarna och deras samband. Han handlar många delar rörande strid i sin te- säger vidare att denna förståelse bäst er- ori om krig. Förståelsen om striden tycks hålls genom erfarenhet av strid och att teo- för honom vara en viktig del i att förstå rier i ämnet inte får ge felaktiga föreställ- kriget och det förståelseinriktade inifrån- ningar om dess natur. Detta kan tolkas perspektivet dominerar också i hans syn på som ett argument för Clausewitz uppfatt- striden. Han medger visserligen relevansen ning att en teori om strid omöjligt kan va- av andra vetenskapliga perspektiv men de ra positivistisk och lagsökande. Clausewitz fungerar inte för att studera strid. Striden menar att stridskrafternas organisation gör sker längst ned i den hierarkiska ordningen att striden naturligt blir ett aggregat av fle- och han intar därmed ett nedifrånperspek- ra strider, där striden alltid sker längst ned i slagordningen och att endast en del av styr- tiv i sin strävan att förstå striden. Att förstå korna strider samtidigt. Varje enskild strid när och var något har eller saknar betydel- blir därmed också viktig för totalen.37 I sitt se är det som skapar avgöranden i striden. resonemang visar han på ett nedifrånper- I och med att striden aggregeras blir dessa spektiv där delarna bestämmer helheten. bedömningar och överväganden mer och Clausewitz belyser värdet av talangen mer komplexa och svårare för varje högre hos enskilda befälhavare. Han menar att nivå. Utgående från den presenterade ana- stridens konstruktion är taktisk till sin na- lysmodellen intar således Clausewitz ett in- tur även om inte striden som fenomen be- ifrån- och nedifrånperspektiv.

59 N r 4 oktober/december 2013

Dupuy tifiering och beskrivning av delarna och orsakssambanden i striden. Förutom nämn- Dupuy redogör för sin teori om strid i boken da syfte, beskriver han det praktiska vär- Understanding War – History and Theory det av en teori om strid och konstaterar att of Combat. I sitt arbete med att ta fram en ambitionen är att skapa ett ramverk för teori om strid börjar Dupuy med 13 tidlö- att säkerställa ett enhetligt användande av sa sanningar om strid som han anser sig ha modellering och simulering av strid. Enligt identifierat. För honom utgör sanningarna Dupuy skulle en teori om strid också kun- fundamentala delar i krigföringen och en na fungera som ett mätverktyg för att vär- teori om strid måste således överensstäm- dera militära beslut. Han hävdar vidare att ma med dessa. Sanningarna har flera likhe- med hjälp av en sådan teori blir bedöm- ter med krigföringens grundprinciper, me- ningar av stridssituationer en vetenskaps- nar Dupuy. Det som gör sanningarna tidlö- liknande process som fungerar som stöd sa är den mänskliga beståndsdelen i kriget, för konsten att fatta beslut. Samtidigt på- då människan är det enda som över tiden stås att en teori skulle kunna hjälpa veten- 39 inte har förändrats. skapen att förstå mänskligt beteende i strid Dupuy börjar sin redogörelse med att genom att analysera resultaten som härrör definierar strid, något han benämner ”mi- från teorin.41 litary combat”: Dupuy hävdar att hans teori om strid omfattar hela konfliktspektret men att den I define military combat as a violent, plan ned form of physical interaction (fighting) begränsas till det han kallar luft-mark-stri- between two hostile opponents, where at den. Hans teori omfattar därmed striden least one party is an organized force, rec- på land med ett visst understöd från luften. ognized by governmental or de facto au- Luftstriden och sjöstriden i isolerad form thority, and one or both opposing parties avgränsar han emellertid bort. Dupuy är hold one or more of the following objec- tydlig med att han har ett utifrånperspektiv tives: to seize control of territory or peo- där han vill förklara strid och finna lagarna ple; to prevent the opponent from seiz- som styr utgången av striden. Enligt Dupuy ing and controlling territory or people; to protect one’s own territory or people; to finns bara ett sätt att identifiera delarna för dominate, destroy, or incapacitate the op- att kunna analysera och förklara helheten ponent.40 och det är att använda historien som källa till kunskap.42 Strid är således en våldsam interaktion som Dupuy motiverar användandet av histo- är planerad snarare än spontan. Den kräver rien för insamling av data med att studiet minst två aktörer där som minimum den av krig inte är en experimentell vetenskap. ena är organiserad och styrd av en aukto- Teorier om krig kan inte testas i experi- ritet, vanligtvis en stat. Målen med striden ment, p g a det unika i striden, t ex räds- är antingen att kontrollera ett territorium lan som uppstår i en dödlig miljö. Studiet eller en grupp människor, alternativt att av krig är därför, enligt Dupuy, en observe- skydda dessa, samt att dominera, förstöra rande vetenskap där tillvägagångssättet är eller oskadliggöra motståndaren. att studera stora mängder historiska data. I bokens syftesförklaring slår Dupuy fast Dupuy beskriver sin metod som strikt in- att en teori om strid är till för att förklara duktiv med ett utifrånperspektiv där empi- fenomenet. Förklaringen sker genom iden- rin kommer från historien. Här tycks han

60 TIDSKRIFT inte vara helt medveten om att båda tillvä- tig tolkning av Clausewitz är det anmärk gagångssätten observation och experiment ningsvärt att han i sin strävan att finna lag- faktiskt intar ett utifrånperspektiv där de bundenhet, inte påvisar orsakssambanden utifrån analyserar händelseförlopp för att mellan parametrarna på något annat sätt identifiera delarna och orsakssambanden. än att hänvisa till Clausewitz. Enda skillnaden mellan tillvägagångssät- Dupuy ser även striden som en utnöt- ten är om observationen sker i ”verklighe- ningsprocess och denna process blir en vikten” (i Dupuys fall är verkligheten historis- tig del i hans formel. Han anser att den eg- ka data) eller under kontrollerade och mer na formeln bevisar Lanchesters ekvationer eller mindre artificiella former inom ramen för utnötningsprocessen i strid och att han för experiment. i sitt arbete förfinar den.46 Dupuy gör dock Det blir därför motsägelsefullt när inget matematiskt bevis av Lanchesters ek- Dupuy säger att människans avtryck mås- vationer och hans enda bidrag är att han te gå att kvantifiera och mäta genom histo- lägger till fler parametrar i ekvationerna. rien i form av teknologisk utveckling, sam- Värdena för varje parts stridseffekt som tidigt som han menar att det unika med erhålls genom att använda QJM måste se- striden är människan och att människans dan, enligt Dupuy, jämföras med en kvanti- rädsla i dödliga miljöer är anledning till att fiering av det historiska resultatet av striden. strid inte kan studeras i experiment.43 Om Resultatet av striden fås genom en formel människans kognitiva processer och käns- där måluppfyllnad, förmågan att behärska lor gör mätbara avtryck i verkligheten bor- terräng och effektivitet i form av orsakade de de också rimligen kunna kompenseras förluster på den andra parten, kvantifieras för i experiment, eftersom de annars inte och beräknas. Med jämförelsen av stridsef- kan vara mätbara. fekten och resultatet av striden kan sedan Dupuys utifrånperspektiv, där allt kan en analys göras, menar Dupuy. Eventuell mätas och beräknas, framgår även i hans differens mellan stridseffekt och resultat Quantified Judgement Model (QJM). QJM kan enligt honom användas för att identi- är i grunden en matematisk formel som han fiera och beräkna mer svårförklarliga delar utvecklat genom sin tolkning av Clausewitz av striden som eldgivningens nedhållande/ ”law of numbers”. Dupuy erkänner själv dämpade effekt (suppression) och effekt- att Clausewitz inte har en enda matematisk genererande åtgärder (force multipliers).47 formel i sitt verk Om Kriget och ändå an- Analysresultaten är, enligt Dupuy, värde- ser han att denne tänkare nogsamt beskri- fulla vid framtida planering och besluts- ver just en matematisk formel för att beräk- fattning. Han säger vidare att denna typ av na utgången av strid.44 Utifrån Clausewitz analys kan göras med hjälp av teorin men ”formel” skapar Dupuy en egen mer detal- beskriver inte hur det kan ske. jerad formel med många ingående parame- Dupuy utrycker inte direkt att han an- trar, där ett värde för stridseffekten (combat vänder ett uppifrån- eller nedifrånperspek- power) för parterna i en historisk strid kan tiv. Dock visar han indirekt ett uppifrån- beräknas. Dupuys tolkning av Clausewitz perspektiv genom sitt beskrivna tillväga- blir här något märklig, eftersom den senare gångssätt: att ackumulera data för att fin- hävdar att det inte går att sätta upp en ma- na helheten. Dupuy anser sålunda att på- tematisk formel för att beräkna utgången litliga data endast kan hittas i aggregerade i strid.45 Även om Dupuy gör en tvivelak- enheter, d v s system. Ackumuleringen av

61 N r 4 oktober/december 2013 data över tid är också viktigt för Dupuys att människan är det unika i striden och att teori. Han menar här att chansen/slumpen hans teori ska kunna användas för att vär- kan tas ur ekvationen därför att det drab- dera militära beslut. Att samtidigt använda bar båda sidor lika, vilket skulle göra stri- ackumulerad data där det unika med indi- den linjärt deterministisk och beräknings- vider försvinner i mängden, blir i samman- bar.48 hanget lite motsägelsefullt. Att chansen/slumpen utjämnas över tid Det framgår redan i Dupuys definition är visserligen ett rimligt antagande, i ge- av strid att han ser framför sig en hierar- nerell mening, men i enskilda strider kan ki och olika nivåer i striden. Alla Dupuys slumpen spela en betydande roll. Om en- historiska exempel, som nyttjas för att visa skilda strider påverkas av slumpen kom- hur hans modell kan användas för att be- mer även hela systemet att påverkas, då räkna stridseffekten, är på hög aggregerad systemet är ett aggregat av enskilda stri- nivå, division och uppåt. der. Dupuys resonemang är därför hållbart Dupuy anser att friktion är en viktig del endast ur ett uppifrånperspektiv. Används i striden och att friktion har ett samband ett nedifrånperspektiv kommer nämligen med aggregationen av striden. Friktionen slumpen spela en viktig roll. Detta visar framträder nämligen när större enheter på en stor skillnad beroende på vilket per- får procentuellt färre förluster vid strid än spektiv som används. mindre enheter, vilket gör att friktion kan Dupuys ackumulering av data över tid mätas. Han identifierar också ett nivåpro- kan också ses i dennes QJM. I Dupuys for- blem kopplat till aggregationen och den eg- mel finns parametrar som enkelt kan ses na definitionen av friktion. Dupuy konsta- som kvantifierbara, t ex antal vapen och terar att amerikanska försvarsanalytiker på räckvidder. Det är dock svårt att se hur de 1970-talet fick orimliga värden i modelle- flesta andra parametrar ska kunna kvan ringar och simuleringar av strid när de tog tifieras, t ex ledarskap, väder, terräng och resultat från simuleringen på en nivå och stridsvärde. Dupuy säger att en del av vär- dena för de svårkvantifierbara parametrar- använde dem i simuleringen på nästa nivå. na måste uppskattas, men att många av Hans slutsats är att de inte hade tagit med värden kan hämtas ur analyserad ackumu- friktionen i beräkningen och att de därför lerad data från historiska slag.49 fick märkliga värden. Detta problem kan Dupuy säger sig utgå från data som han Dupuys teori om strid hantera, enligt ho- 51 samlat från olika strider under perioden nom själv. 1915–1976, men han visar inte hur urvalet Han hävdar således att friktion har be- gått till eller vilka överväganden han gjor- tydelse i överföring av data mellan nivåer de i analysen.50 Återigen fungerar endast och att den får störst utfall i de högsta ni- hans resonemang ur ett uppifrånperspektiv våerna. Även om Dupuy inte säger på vil- där han försöker förklara delarna utifrån ket sätt hans teori använder friktion för att helheten. Även om analyserade värden hantera nivåproblemet, så är hans iaktta- skulle gå att få fram ur ackumulerad da- gelse av nivåproblemet i sig intressant. Han ta, så är frågan vilken betydelse de analyse- pekar nämligen på problemet med att an- rade värden skulle få när en del parameter- vända data från en nivå också i nästa nivå värden ändå bara är kvalificerade gissning- och att en teori om strid måste kunna han- ar. Som tidigare konstaterats menar Dupuy tera det.

62 TIDSKRIFT

Sammanfattningsvis, intar Dupuy ett ut- Axiom 2 ifrånperspektiv och söker externa lagar och in combat each side seeks to achieve a beräkningsbara värden som bestämmer goal, called its mission, which has per- striden. För Dupuy tycks vetenskap endast ceived value. kunna inta ett utifrånperspektiv. Att han Axiom 3 aldrig diskuterar tolkningsproblem med da- combat potential is embodied in mili- ta eller situationer styrker denna tolkning. tary forces. Dupuy intar även ett uppifrånperspektiv när han ska förklara striden. Endast ack- Axiom 4 umulerad data och aggregerade delar ger the commander of each side activates tillförlitliga värden, menar han, då olik- combat potential to create combat po- heter och slumpen utjämnas och förutsäg- wer in furtherance of the mission. barheten ökar. Samtidigt pekar Dupuy på Axiom 5 att det finns ett problem i att använda data domination of the opposing military från en nivå i nästa och hans lösning är att force is the ultimate means of accom- ta med friktion i beräkningarna. Dupuys plishing a mission. tillvägagångssätt att ackumulera data blir dock något motsägelsefullt när han samti- Axiom 6 53 digt säger att människan är det unika i stri- Uncertainty is inherent in combat. den. Utifrån analysmodellen intar han ett Axiomen är författarnas generalisering av utifrån- och uppifrånperspektiv. strid och grunden för deras resonemang. Utifrån dessa definierar de sedan ett antal DuBois, Hughes och Low centrala begrepp. Strid (military combat) DuBois, Hughes och Low presenterar sin definieras t ex som: teori om strid i rapporten A Concise Theo purposeful, controlled violence carried out ry of Combat. Författarna säger sig vilja by direct means of deadly force between skapa en enad beskrivning av definitioner, opponents, each attempting to carry out delarna och dynamiken i alla stridsfeno- a mission, the achievement of which has men. De menar att striden inte kan stude- value to that side and the achievement of ras isolerat utanför den externa kontexten which is opposed in some degree by the other side. Military combat is the active av kampanjen eller kriget som striden är en agent – the cutting edge – of warfare. It is del av. Striden påverkas nämligen av den the means of achieving war aims through externa kontexten precis som resultaten domination of the enemy.54 av striden påverkar den externa kontexten. Grunden för teorin bygger på sex axiom – Här finns många likheter med Dupuys de- självklara påståenden som författarna be- finition men också vissa skillnader. DuBois traktar som odiskutabla.52 Dessa lyder som m fl låter t ex uppdraget (mission) inta en central plats i definitionen, och där upp- följer: fyllandet av detta naturligt hamnar i mot- Axiom 1 sättning till motståndarens intressen. Här Military combat involves deadly inte- uppstår en form av nollsummespel. DuBois raction between military forces. m fl beskriver även explicit striden som det

63 N r 4 oktober/december 2013 aktiva elementet i kriget, medan Dupuy uppifrån och ned genom en hierarkisk led- väljer att inte relatera striden till kriget mer ningsstruktur, där varje nivå tolkar och om- än indirekt. sätter uppdraget till handling. Resultatet Till striden, menar DuBois m fl, räknas av striden värderas och bedöms mot syf- förutom själva våldsutväxlingen också för- tet med uppdraget, grad av måluppfyllnad beredelserna omedelbart före och åtgärder- och kostnad för striden. Bedömningen görs na som vidtas omedelbart efter våldsutväx- inte bara på den aktuella nivån utan även lingen. Hot om våld ser de också som våld på alla nivåer över och påverkar därmed under förutsättningen att avsikten fanns fortsatta handlingar i alla krigets nivåer.57 och förberedelser hade vidtagits för att an- DuBois m fl hävdar att strid primärt vända det. Författarnas syn på strid behandlar om att använda våld för att nå ett gränsas inte av vilka vapen som används, mål. Alla andra handlingar som kan kopp- storleken på styrkorna, typ av styrkor el- las till striden är till för att möjliggöra an- ler det geografiska området. Teorin är dock vändandet av våld. De identifierar fyra huvudsakligen fokuserad på landstriden, övergripande kategorier av förmågor eller då den uppfattas som mest komplex, men stridsfunktioner (combat functions) i striden bedöms vara applicerbar även på luft- den. Stridsfunktionerna är enligt författar- och sjöstriden. Det senare kräver emeller- na ledning, användandet av våld, under- tid närmare studier för att kunna bekräf- stöd och informationsinhämtning.58 Alla tas.55 handlingar som sker i striden kan sorteras DuBois m fl menar att deras teori är för- under någon av dessa primära stridsfunk- klarande snarare än preskriptiv. Ett närma- tioner. Stridsfunktionerna återfinns i någon re klargörande av hur författarna ser på form på alla hierarkiska nivåer i militära skillnaden mellan dessa perspektiv redovi- organisationer. Trots att användandet av sas dock inte. Samtidigt säger författarna våld är det unika med striden så är det ge- att syftet med en teori är att skapa en för- nom ledningsfunktionen som inriktningen ståelse för fenomenets processer och att vä- av våldsanvändningen och övriga funktio- gen dit går via identifiering och förklaring ner sker. De primära stridsfunktionerna är av fenomenets olika delar.56 Det kan tolkas desamma för båda parter i striden och par- som att de ser två olika vetenskapliga per- terna använder dem för att nå sina respek- spektiv, d v s förklarande respektive förstå- tive mål med striden och för att motverka else, och att de kompletterar varandra. motståndarens handlingar.59 Författarna ser striden som ett aggre- Författarna ser en för parterna gemen- gat av delar och förlopp som på olika sätt sam struktur i stridssituationen: parterna är sammanbundna och påverkar varan- eftersträvar båda att uppnå mål på sam- dra. Genom att studera striden utifrån en ma plats med samma uppsättning funktio- tänkt fryst ögonblicksbild anser de sig kun- ner, mot en motståndare. Även om båda na identifiera delarna och förloppen i stri- parter har situationen och strukturen ge- den. Det angivna målet med striden, eller mensamt betyder inte det att de har sam- uppdraget, är det som styr och inriktar al- ma kapacitet i strukturen eller att situa- la aktiviteter i striden mot krigets eller den tionen påverkar dem likadant. Båda par- externa kontextens mål. Uppdraget (mis- terna har dessutom sin egen bild av situa- sion) består av två delar: ett mål som ska tionen och motståndaren. När båda parter uppnås och syftet med målet. Uppdrag ges använder sina funktioner i striden uppstår

64 TIDSKRIFT en tresidig interaktion mellan de båda par- dena blir antagna. De enda slutsatser som terna och stridsmiljön. I interaktionen upp- författarna kommer fram till är att det är står det som DuBois m fl kallar stridspro- svårt att beskriva striden matematiskt och cesser. Det är genom stridsprocesserna som att funktionerna för striden är icke-lin- förändringen av tillstånden på alla stridens jära då summan av delarna inte blir hel- ingående delar sker. Processerna blir av två heten. De konstaterar också att flera för- olika slag beroende på vad som påverkas sök har gjorts för att beskriva strid mate- av stridsprocesserna – påverkas den eg- matiskt där fokus ligger på utnötning, t ex na sidan är de interna, påverkas motstån- olika versioner av Lanchesters ekvationer. daren är de externa. Summan av de inter- Författarnas säger att alla dessa matema- na och externa stridsprocesserna i striden tiska beskrivningar är erkänt grova förenk kallar de för stridseffekt (combat power). lingar.62 Deras resonemang om striden som Det kumulativa resultatet av stridseffekten icke-linjär skiljer sig därmed tydligt från över tid är stridsresultatet (combat output). Dupuy som ser striden som primärt linjär. Det är en jämförelse av parternas stridsre- Stridseffekten finns alltså bara i själva sultat som avgör vem som har lyckats bäst striden. Innan striden har startat finns bara efter striden.60 den möjliga förmågan att nå resultat hos de Stridseffekten betraktar DuBois m fl inte militära styrkorna. Denna möjliga förmå- som en given summa utan ett fördelat vär- ga kallar författarna stridspotential (com- de som konstant formas och aggregeras av bat potential). Militära styrkor bedöms ha ett begränsat antal delar, vilket gör striden en designad stridspotential, d v s en nomi- dynamisk. Förståelsen av konceptet strids- nell stridspotential som är baserad på dess effekt är centralt för deras teori om strid. ingående delar, hur och var de är tänkta att När de ska redogöra för sitt centrala kon- verka, samt vilka hot de är tänkta att mö- cept, vars delar de har förklarat från ett ut- ta. Den verkliga stridspotentialen, eller till- ifrånperspektiv, anser sig författarna märk- gängliga stridspotentialen (available com- lig nog tvingade att byta till ett inifrånper- bat potential) som författarna kallar det, spektiv. De förklarar skiftet av perspektiv är den potential som de militära styrkorna med att även om resultaten av stridseffek- har när de går in i striden. Den tillgängli- ten kan observeras och till viss del mätas, ga stridspotentialen innefattar alla verkliga så går det inte att samla tillräckligt med da- positiva såväl som negativa förhållanden ta för att förklara och bevisa dynamiken i som påverkar en militär styrka, t ex bra el- striden p g a fenomenets komplexitet.61 ler dåligt ledarskap, sjukdom, extra resur- Detta gör att författarna istället presen- ser, o s v. I striden påverkas stridseffekten terar delen av teorin som avhandlar strids- av den egna förmågan att ur stridspoten- effekten som en källa till insikt: ”The sub- tialen aktivera stridseffekt, motståndarens ject is presented more as a source of in- handlingar, stridsmiljön samt friktion.63 sight than as an explanation with predic- Friktion ser DuBois m fl som en summa tive power.” Att söka insikt är karaktäris- av alla överflödiga resultat som enheternas tiskt för ett förståelseinriktat inifrånper- handlingar leder till. Med överflödiga me- spektiv enligt vår analysmodell. Trots detta nar de resultat som inte bidrar till stridsef- gör DuBois m fl en matematisk analogi för fekten. Friktion är en biprodukt av hand- striden. De ställer nämligen upp två ekva- ling. Görs inget blir det ingen friktion, tioner där funktionerna är okända och vär- dock inte heller några resultat. Friktionen

65 N r 4 oktober/december 2013 verkar internt på styrkan och är inte en di- ningen av striden mer som konst än veten- rekt effekt av motståndarens handlingar. skap. Däremot kan motståndaren skapa friktion Författarna anser även att en väl sam- indirekt hos den egna styrkan och tvärt- manhållen enhet i strid hela tiden försö- om. Detta sker genom att motståndarens ker självorganisera sig och motverka och handling tvingar den egna styrkan att ut- kompensera för effekter som gör enheten föra en handling som inte bidrar till strids- mindre effektiv. Här pekar de på komplex- effekten. I och med att författarna ser frik- itetsteori66 som en möjlig väg att eventuellt tion som överflödiga resultat av handling- kunna kvantifiera och förklara samman- ar kommer de fram till att fler handlingar hållning. Komplexitetsteori är även något leder till fler överflödiga resultat. Detta gör som Boyd tar upp i sina teorier om strid att större enheter med fler ingående delar, och mänskliga konflikter.67 som alla utför handlingar, har större frik- DuBois m fl ser väpnad konflikt som ett tion. Detta liknar Dupuys syn på friktion spektrum av olika nivåer. Striden och ring- och författarna hänvisar även till honom arna inuti striden är den interna kontexten i sitt resonemang om friktion. Friktionen för striden, medan ringarna utanför striden är beroende av så många olika faktorer att är den externa kontexten inom vilken striden blir svår att förklara och räkna på, me- den sker (Fig. 5). Författarna har medvetet nar DuBois m fl. Trots detta ställer de upp valt att inte diskutera omfattningen på stri- en ekvation för friktion. Det enda som ek- den utifrån en indelning i strategisk-, ope- vationen visar är dock en exponentiell ök- rativ- och taktisk nivå, p.g.a. begreppens ning av friktionen när storleken på styrkan mångtydighet.68 växer.64 Striden som aktivitet sker längst ned, Enligt DuBois m fl är förmågan att ak- vilket gör att den, p g a aggregationen, ser tivera stridseffekt beroende av samman olika ut uppifrån och nedifrån. För att hit- hållningen (cohesion) mellan delarna i den ta de minsta delarna i striden utgår förfat- egna styrkan. Sammanhållning beskriver de som bestående av två delar. En struk- tarna från ett nedifrånperspektiv, men de turell del, som beror på hur ändamålsenlig använder även uppifrånperspektivet för att och fungerande organisationen är för upp- hitta aspekterna i den externa kontext som draget, och en beteendemässig del, som be- påverkar striden men som inte är en direkt ror på hur väl alla delar i styrkan jobbar del av den. DuBois m fl anser att båda per- mot samma mål. Författarna menar att be- spektiven måste användas för att förstå 70 tydelsen av den beteendemässiga delen ten- striden. derar att dominera över den strukturella Uppifrånperspektivet ser de som ett delen. Hur delarna organiseras och koor- funktionsinriktat angreppssätt utgående dineras för att nå resultat i striden, har allt- från den högsta aggregerade nivån, d v s så en stor betydelse för strideffekten. Detta den politiska och högsta militära nivån. innebär att stridseffekten påverkas av hur Uppifrånperspektivet identifierar delarna i striden förs, vilket i sin tur innebär att striden externa kontexten som påverkar vad den är förbunden med taktiken.65 Detta re- som händer i striden men som ligger utan- sonemang liknar Clausewitz argumenta- för deras definition av strid.71 Författarnas tion att striden är taktisk till sin natur. Likt sammanfattning av de identifierade delarna Clausewitz ser även DuBois m fl tillämp- ur ett uppifrånperspektiv lyder som följer:

66 TIDSKRIFT

sa förhållanden förklaras utifrån uppdrag eller mål och resultat, menar författarna. Uppdraget från den högsta hierarkiska nivån utgör basen för uppdragen till näs- ta lägre nivå o s v, ända ned till den läg- sta nivån. I varje steg blir tiden och platsen för uppdraget mer preciserad. På detta sätt sker inriktningen av striden mot de över- gripande målen i den externa kontexten.73 I omvänd riktning sker återmatningen från resultaten av striden. Varje nivå nedi- från och upp gör en samlad bedömning av syftet och värdet med uppdraget jämfört med resultatet och kostnaden för striden. Denna bedömning kan inte enkelt uttryckas med vinst, förlust eller oavgjort. Det är enligt författarna en komplex värdering Fig. 5 Stridens interna och externa kontext.69 utifrån olika perspektiv beroende på ni- vå, och en kontinuerligt pågående bedöm- A defined threat, providing a gener- ningsprocess genom hela striden. Dessutom alized or a more specific basis for de- finns inga exakta värden att göra bedöm- signing forces for combat. ningen utifrån, då det på alla nivåer och hos båda parter handlar om perceptioner Strategy, doctrine, tactics and tech- av förhållanden, vilket gör det hela osä- niques, codified as guides to the wag- kert. Bedömningen görs utifrån de uppfat- ing of combat in light of the threat. tade förhållandena hos de egna styrkorna, The will to fight, stemming from the de uppfattade förhållandena hos motstån- will of governmental authorities, the darens styrkor och uppfattningen av mot- willingness of the populace to support ståndarens syn på förhållandena. Hänsyn fighting, and the level of professional- måste även tas för bedömda möjliga fram- ism of the armed forces. tida händelseutvecklingen.74 Control of combat oriented toward Bedömningen borde rimligtvis bli svå- higher level objectives. rare för varje högre nivå då komplexite- The organizing and arming of forc- ten ökar. Bedömningen hur väl man lyck- es for combat in hierarchical pat- ats eller inte med sin uppgift, är t ex inte terns that are consistent historically lika komplex för en enskild soldat längst and across all forms of government. ned som det är för chefer högre upp i ni- Included in the patterns are units de- våerna. Komplexiteten i bedömningarna signed for fighting, support, acquiring ökar således med aggregationen. I ett nedi- information and exercising control.72 frånperspektiv ser DuBois m fl att stridens interna kontext kan beskrivas utifrån tre Den externa kontexten påverkar striden grundläggande delar: enheter, egenskaper och det som sker i striden påverkar den hos enheter och enheters handlingar. Dessa externa kontexten. Generellt sett kan des finns i två olika kategorier, enligt författar-

67 N r 4 oktober/december 2013 na, nämligen fysiska och kognitiva. Fysiska cesser kan, enligt vår egen analysmodell, enheter är alla enheter som påverkas av endast förstås i ett inifrånperspektiv. Det fysikens lagar. De enda kognitiva enhe- förklarar författarnas skifte mellan ett uti- ter som finns är människor och deras tan- från- till ett inifrånperspektiv när de redo- kar. Människor i strid är därför både fysis- gör för stridseffekten, eftersom den påver- ka och kognitiva enheter, hävdar DuBois kas av både fysiska och kognitiva hand- m fl.75 lingar. Alla fysiska handlingar som krä- I och med att människor är de enda kog- ver en mänsklig aktivering innebär även en nitiva enheterna är människor de enda en- bakomliggande kognitiv handling. heter som kan vidta kognitiva handlingar. DuBois m fl menar att en av de störs- Enheterna har olika egenskaper och kvali- ta anledningarna till osäkerheten i strid är teter som definierar dem. Enheter och deras ovissheten om hur kognitiva enheter (indi- handlingar, förutom kognitiva handlingar, vider och grupper av individer) kommer att kan aggregeras till större enheter. Kognitiva handla. De ser en rad olika faktorer som handlingar är varje individs interna proces- påverkar hur människor kommer att rea- ser och kan därför inte aggregeras. En en- gera och handla, såsom t ex genetiska för- het kan påverka sig själv, en annan enhet utsättningar, utbildning, kulturell och so- eller omgivningen. Handlingar kan, enligt cial bakgrund. Rädslan anser de vara den författarna, inte påverkas direkt – endast viktigaste faktorn och den som har störst enheter kan påverkas och därmed kan de- effekt på hur enskilda individer kommer ras handlingar indirekt påverkas. Påverkan att handla i strid. Det kan noteras att även förändrar tillståndet hos någon/några eller Clausewitz och Dupuy framhåller räds- alla enheterna och interaktionen som upp- lan som den viktigaste mänskliga faktorn står kallar DuBois m fl för en stridshand- i strid. ling (combat activity).76 Författarna ser Enligt DuBois m fl kan kognitiva hand- ordnade mönster i organiseringen för strid. lingar inte aggregeras. Människors hand- De minsta delarna aggregeras till större de- lingar påverkar dock andra människors lar och de större delarna kan aggregeras till tankar, vilket gör att sammanhållningen sammansatta enheter som är förenade late- är viktig för individen i syfte att kontrol- ralt och hierarkiskt i en för striden ända- lera rädslan. Utgående från ett uppifrån målsenlig organisation. Styrningen och in- perspektiv minskar därför variationen i be- riktningen av organisationen sker uppifrån teendet mellan enheter när systemet som och ned som tidigare beskrivits.77 studeras blir större, d v s systemets förut Författarnas indelning i fysiska och kog- sägbarhet ökar med aggregationen. För nitiva enheter är intressant. Fysiska enheter fattarna förklarar detta med att indivi- och hur de fungerar (handlingar) kan i ett ders och enheters olikheter jämnas ut när utifrånperspektiv förklaras och beräknas de aggregeras. Desto mer samövade enhe med kunskap om naturlagarna, även om terna är, desto mer förutsägbara blir de. antalet parametrar kan bli stort och svår- Väl inarbetade doktriner och reglementen, beräknade när de fysiska enheterna aggre- samt högre nivåers styrning av striden mot geras. Kognitiva enheter är mer problema- gemensamma mål, bidrar också till att en- tiska. Dessa kan aggregeras men inte deras heterna blir mer förutsägbara.78 Detta lik- handlingar, menar DuBois m fl. Kognitiva nar Dupuys resonemang där han hävdar handlingar, d v s människors interna pro- att olikheterna utjämnas och kan bortses

68 TIDSKRIFT ifrån i aggregerade enheter. Varje nivås för- tenhet där alla i den egna styrkan har sam- måga att omsätta det övergripande målet ma uppfattning av situationen. Alla indivi- till mål för den underliggande nivån blir der kommer att ha sin personliga uppfatt- med ett sådant resonemang viktigt för att ning som sällan ser likadan ut. Desto fler få ut maximal stridseffekt i ett uppifrån- individer, desto fler uppfattningar kommer perspektiv. att finnas. Detta gör, hävdar författarna, Samtidigt anser DuBois m fl att förut- att tydligheten i förmedlingen av informa- sägbarheten som uppstår i ett uppifrån tion och beslut blir en viktig faktor i stri- perspektiv endast är skenbar. De menar att den.81 befälhavare på alla nivåer hela tiden söker Tiden påverkar även beslutsfattandet situationer som de kommer att lyckas i, de enligt DuBois m fl. Befälhavaren kan in- bedömer risker och försöker undvika för- te samla information tills hen har en kom- hållanden som inte är fördelaktiga. När plett bild för att sedan fatta beslut, då stri- förhållandena är oklara och felmarginaler- den hela tiden förändras. Stridseffekten är na är små däremot, minskar förutsägbar- det som producerar resultat i striden. Hur heten. Om dessutom chansen eller slumpen väl befälhavarna på alla nivåer lyckas för- spelar in existerar knappast någon förut- dela denna effekt i tid och rum är därmed sägbarhet alls. I och med att förhållande- avgörande för striden. I och med att stri- na oftast är oklara så är inte striden för- den har två parter som båda söker att på- utsägbar mer än i grova drag. Författarna verka varandra, blir därför inte bara kvali- ser också att chansen eller slumpen spelar teten i besluten, utan även tempot i besluts- en betydande roll i striden, även om deras processen, avgörande för att få ett övertag. definition av slumpen är tämligen smal. De Författarnas resonemang och beskrivning- anser t ex att alla händelser som hade kun- ar om beslutsprocessen har stora likheter nat förutses eller undvikits inte är slump- med Boyds OODA-loop.82 artade, även om sannolikheterna för att Möjligheten att förutse och förbereda händelserna skulle inträffa var väldigt små. för många olika händelseutvecklingar blir DuBois m fl nämner att kaosteori79 skulle därmed enklare på lägre nivåer än på hö- kunna vara ett sätt att förklara slumpens gre nivåer. Detta liknar Clausewitz resone- eller tillsynes slumpartade händelsers in- mang att komplexiteten och svårigheter- verkan på striden. Kaosteori är även något na med en teori blir större, ju högre upp som Boyd tar upp i sina teorier.80 i nivåerna man kommer. DuBois m fl an- Förmågan att försöka förutse och förbe- ser även att krigföringens principer är vik- reda för många olika tänkbara händelse- tiga. Principerna beskrivs som många års utvecklingar, samt utifrån det fatta beslut, samlad erfarenhet och visdom från fram- blir därmed viktigt för individer i strid. För gångar och motgångar som återfinns bland att individen ska kunna fatta dessa beslut många tänkare och militära organisationer krävs en så bra uppfattning som möjligt om än i något olika form. DuBois m fl me- om sig själv, motståndaren och stridsmil- nar att deras teori därför måste överens- jön. Detta blir svårare på högre nivåer, en- stämma med principerna och att princi- ligt författarna, när aggregation blir stör- perna kan vara ett sätt att hantera osäker- re. De menar att i och med att människors het.83 Det kan noteras att författarnas reso- kognitiva handlingar inte kan aggregeras nemang om principer för strid och krigfö- så kan det inte skapas en kollektiv medve- ring liknar Dupuys argumentation.

69 N r 4 oktober/december 2013

Sammanfattningsvis kan konstateras att bättre förståelse av fenomenet strid uppnås. teorin om strid som framförs av DuBois Utifrån studien ovan kan strid generellt be- m fl är omfattande och detaljerad. De an- skrivas som ett av flera maktmedel i en vänder sig av ett utifrånperspektiv för att maktkamp/intressekonflikt. Användandet förklara stridens delar, processer och re- av dödligt våld är det mest signifikanta lationer. När de ska beskriva begreppet och särskiljande för striden som medel, då stridseffekt, som de ser som centralt för de- det är det dödliga våldet som frambringar ras teori, byter de dock till ett förståelse den för striden utmärkande skräcken hos inriktat inifrånperspektiv. De skiftar även människan. perspektiv när de ska identifiera stridens Striden sker i ett lateralt och hierar- delar. kiskt ordnat nätverk av aggregerade vålds I ett uppifrånperspektiv identifierar de utväxlingar mellan minst två parter. I nät- delarna i den externa kontexten som de verket strävar lägre nivåer efter att upp- ser påverkar striden och som striden i sin nå uppställda mål från högre nivåer, ge- tur också påverkar. När de ska hitta de- nom att använda dödligt våld eller direkt larna i stridens interna kontext använder hot om dödligt våld. Våldsutväxlingen sker de sig dock av ett nedifrånperspektiv, vil- därmed alltid längst ned i nätverket, men ket är deras huvudsakliga perspektiv. I ett aktiveras och inriktas uppifrån. Detta gör uppifrånperspektiv kan striden ge sken av att alla nivåerna hos båda parterna konti- att vara förutsägbar när aggregationen ut- nuerligt måste göra bedömningar och fat- jämnar skillnader mellan olika delar. Men ta beslut som är beroende av individernas ur ett nedifrånperspektiv blir bedömningar uppfattning om den egna styrkan, mot- och överväganden mer och mer komplexa ståndaren och stridsmiljön. och svåra för varje högre nivå. DuBois m fl Parternas utväxling av våld kan liknas använder analysmodellens samtliga pers vid en fysisk och mental utnötningsprocess. pektiv i deras teori, men de huvudsakliga Detta är en process som fortgår tills dess utgångspunkterna är ett inifrån- och ned- att den part som på grund av uttömda re- ifrånperspektiv. surser, fysiska och/eller mentala, inte läng- re kan, eller bedömer sig kunna, använda Avslutning våld. Resultaten i striden är en, för varje part och på varje nivå sammantagen och I inledningen till detta arbete beskrevs strid fortlöpande, bedömning av graden av upp- intuitivt som en våldsam interaktion mel- fattad måluppfyllnad, gentemot den upp- lan två väpnade styrkor. Arbetet har visat fattade kostnaden för våldsutväxlingen. att strid är ett mer komplext fenomen än Arbetet har således visat att striden upp- så. Med hjälp av ett metateoretiskt ram- visar skilda egenskaper beroende på vilket verk, vars värde inom krigsvetenskapen vetenskapligt perspektiv som används för bl a påtalats av Magnus Petersson och att belysa fenomenet. Tre teorier har iden- Jan Ångström, kunde de olika teorierna tifierats som mer explicit avhandlar strid. om strid brytas ner i mindre beståndsde- Dessa teorier kan i en analysmodell som lar och jämföras med varandra på ett sys- utgår ifrån vetenskapliga förhållningssätt tematiskt sätt. Genom bättre förståelse av kategoriseras utifrån de två dimensionerna de olika teorierna och deras ingående delar, utifrån/inifrån och uppifrån/nedifrån. (Se samt en jämförelse dem emellan, kan en vidare Fig. 6)

70 TIDSKRIFT

Clausewitz och Dupuy är tydliga i sina I utifrån/uppifrånperspektivet utjämnas ställningstaganden och kan enkelt katego- olikheter mellan systemets delar och slum- riseras. Clausewitz använder sig av ett in- pen, vilket gör striden mer förutsägbar. I ett ifrån/nedifrånperspektiv i sin förståelse av utifrån/nedifrånperspektiv gör olikheter- strid, vilket placerar honom i den nedre na mellan delarna och slumpen att striden högra rutan i analysmodellen. Dupuy an- blir svår att förutsäga. I inifrån/nedifrån vänder sig av ett utifrån/uppifrånperspek- perspektivet blir varseblivningen och be- tiv i sin förklaring av strid, vilket placerar dömningarna i striden enklare, då parame- honom i den övre vänstra rutan i analys- trarna är få och bara omfattar den enskil- modellen. DuBois m fl är också tydliga i da individens medvetande och handling- sina ställningstaganden, men de anser sig ar. I inifrån/uppifrånperspektivet blir var- behöva använda alla perspektiven för att seblivningen och bedömningarna i striden fånga hela fenomenet strid. Utifrån deras svårare, då antalet parametrar blir stort och omfattar alla individers medvetanden huvudsakliga ställningstaganden rörande och handlingar i systemet. Något förenklat förståelse och identifiering av centrala be- kan förhållandena utifrån analysmodellen grepp och processer, använder DuBois m fl beskrivas som att svårigheten att förklara sig dock av ett inifrån/nedifrånperspektiv, ökar uppifrån och ned, samtidigt som svå- vilket placerar dem i den nedre högra rutan righeten att förstå ökar nedifrån och upp. i analysmodellen. (Fig. 6). Detta får paradoxala konsekvenser om perspektiven anses komplettera varandra. Varför är samma fenomen, d v s strid, å ena sidan enklare att förklara, men svårare att förstå utifrån systemet, å andra sidan svå- rare att förklara men enklare att förstå uti- från delarna i systemet? Detta kräver vidare reflektioner och fördjupade studier.

Patrik Hulterström är kapten och lärare i marin taktik vid Försvarshögskolan. Jerker Widén är docent i krigsvetenskap vid För Fig. 6 Kategorisering av teorier om strid. svarshögskolan.

71 N r 4 oktober/december 2013

Noter

1. artikeln är en gemensamt vidareut- House Publishers, New York 1987; och vecklad och reviderad version av Patrik DuBois, Edmund L; Hughes, Wayne P och Hulterström, ”Stridens teori”, Självständigt Low, Lawrence J: A Concise Theory of arbete (C-uppsats) i krigsvetenskap, Combat, The Military Conflict Institute, Försvarshögskolan, VT 2012. Jerker Widén Naval Postgraduate School, Monterey 1997. fungerade som handledare för nämnda 10. lynn, John A: Battle – A History of Combat C-uppsats. Författarna vill tacka de två ano- and Culture, Basic books, Philadelphia, nyma granskarna för många kloka synpunk- PA, 2008; och Osinga, Frans P B: Science, ter på texten. Strategy and War – The Strategic Theory of 2. collins kommer fram till att social organisa- John Boyd, Routledge, Oxon 2007. tion är nödvändigt för att komma över den 11. op cit, Osinga, Frans P B, se not 10, s 1. mänskliga benägenheten att inte vara våld- 12. Petersson, Magnus och Ångström, Jan: sam. Collins, Randall: Violence: A Micro- ”Krigsvetenskap som samhällsvetenskap” i Sociological Theory, Princeton University Brehmer, Berndt (red): Krigsvetenskaplig års- Press, Oxfordshire 2008, s 29. bok 2006, Försvarshögskolan, Stockholm 3. nagl, John A: Learning to Eat Soup with a 2007. Knife, University of Chicago Press, Chicago 13. op cit, Ancker, C J, se not 6, s 330-333. 2005, s xii-xiii; samt Widén, Jerker och 14. rapaport, Anatol: ”Editor’s introduction” Ångström Jan: Militärteorins grunder, För i Clausewitz, Carl von, On War, Penguin svarsmakten, Stockholm 2005, s 43. Books, London 1968, s 11-80; samt op cit, 4. Den befintliga litteraturen på området kom- Widén, Jerker och Ångström, Jan, se not 3, s mer att framgå i texten nedan (inklusive till- 19-25. hörande fotnoter). 15. op cit, Widén, Jerker och Ångström, Jan, se 5. detta betyder t ex att den kinesiske tänkaren not 3, s 23 och s 35. Sun Zi och dennes bok Krigskonsten (ca 500 16. hollis, Martin och Smith, Steve: Explaining år före Kristi födelse) inte kommer att be- and Understanding International Relations, handlas. Oxford University Press, Clarendon 1990, s 6. Modeller av strid som avgränsats bort: 1-4 och s 45-67. Ancker, C J: ”A Proposed Foundation for 17. ibid, s 1-13 och s 68-91. a Theory of Combat”, Naval Research 18. ibid, s 99-118. Logistics, 42, nr 3, 1995, s 311-343; 19. ibid, s 5. Brown, Richard: ”Theory of Combat: 20. ibid, s 9. The Probability of Winning”, Operations 21. ibid, s 214-215. Research, 11, nr 3, 1963, s 418-425; 22. ibid, s 215-216. Buontempo, Joseph T; Potrykus, Henry 23. ibid, s 215. G och Kaufman, Alfred I: ”A Symmetric 24. i Webers mening av Erklären och Verstehen Adaptive Model of Combat”, The Journal beskriven i ibid, s 71-82 och s 90-91. of Mathematical Sociology, 30, nr 2, 2006, s 25. Johansson, Alf W: Europas krig, Prisma, 113-136; och Grubbs, Frank E och Shuford, Stockholm 2006, s 22-23. John H: ”A New Formulation of Lanchester 26. op cit, Widén, Jerker och Ångström, Jan, se Combat Theory”, Operations Research, 21, not 3, s 34-36. nr 4, 1973, s 926-941. 27. op cit, Clausewitz, Carl von, se not 9, s 88 7. lanchester, Frederick W: Aircraft in Warfare: och s 200. The Dawn of the Fourth Arm, Lanchester 28. ibid, s 112-113. Press Inc, Sunnyvale 1995, s 46-73. 29. ibid, s 102-104 och 202-203. 8. op cit, Ancker, C J, se not 6, s 311-343. 30. ibid, s 201. Med förinta menar Clausewitz 9. clausewitz, Carl von: Om kriget. Översatt att permanent försätta motståndaren ur strid- av Mårtensson, Hjalmar; Böhme, Klaus- bart skick. Richard och Johansson, Alf W, Bonnier 31. ibid, s 197, s 200-203 och s 221. Fakta Bokförlag AB, Stockholm 1991; 32. ibid, s 203 och s 235. Dupuy, Trevor N: Understanding War – 33. ibid, s 204-206. History and Theory of Combat, Paragon 34. ibid, s 96, s 163-167 och s 205-209.

72 TIDSKRIFT

35. ibid, s 208, s 210, s 215-216 och s 224-227. 63. ibid, s 77-78 och s 80-86. 36. ibid, s 166, s 213-215 och s 237. 64. ibid, s 81-86. 37. ibid, s 101-102, s 198, s 211, s 215-216, s 65. ibid, s 70 och s 81-95. 224-227 och s 238. 66. för en kort beskrivning av dessa teorier se 38. ibid, s 88, s 91, s 101-102, s 198, s 201, s ”Complexity” Encyclopædia Britannica, u 237 och s 239-240. d http://www.britannica.com/EBchecked/ 39. op cit, Dupuy, Trevor N, se not 9, s 1-14. topic/130050/complexity 40. ibid, s 63-64. 67. Op cit, DuBois, Edmund L m fl, se not 9, s 41. ibid, s 51-52, s 56-58 och s 79. 96-97; och op cit, Osinga, Frans P B, se not 42. ibid, s xxi, s 72 och s 78-79. 10, s 18, s 54, s 74, s 95-106, s 112, 201 43. ibid, s xxii-xxiii, s 54, s 59, s 199-207, s 212 och s 241. och s 218. 68. Op cit, DuBois, Edmund L m fl, se not 9, s 44. ibid, s 28-30 och s 283. 15-18. 45. op cit, Clausewitz, Carl von, se not 9, s 96 69. ibid, s 18. och s 101-102. 70. ibid, s 2-3 och s 28-32. 46. op cit, Dupuy, Trevor N, se not 9, s 163- 71. ibid, s 21-22 och s 29. 174, s 181-182 och s 221-223. 72. ibid, s 29-32. 47. ibid, s 281. 73. ibid, s 23-27. 48. ibid, s xxv och s 281. 74. ibid, s 23-27. 49. ibid, s 81-89 och s 280. 75. ibid, s 36-44. 50. Jämför med den kritik som Niklas Zetterling 76. ibid, s 32-42. riktat mot krigsvetenskaplig forskning, rö- 77. ibid, s 32-44. rande exempelvis urval och källkritik. 78. ibid, s 95-98 och s 114-118. Zetterling, Niklas: ”Behovet av vetenskaplig 79. för en kort beskrivning se ”chaos theory”, skärpa inom krigsvetenskap”, KKrVAHT, 1. Britannica, Encyclopædia. Encyclopædia häftet 2009, s 59ff. 51. op cit, Dupuy, Trevor N, se not 9, s 183-195. Britannica, u d http://www.britannica.com/ 52. Op cit, DuBois, Edmund L m fl, se not 9, s EBchecked/topic/106013/chaos-theory ix-x, s 1 och s 12. 80. Op cit, DuBois, Edmund L m fl, se not 9, s 53. ibid, s 1-2. 114-118; och op cit, Osinga, Frans P B, se 54. ibid, s 19. not 10, s 15, s 18, s 54, s 90-95, s 119-120, s 55. ibid, s 1, s 15-16, s 19-20 och s 147. 125 och s 241. 56. ibid, s ix och s 141. 81. Op cit, DuBois, Edmund L m fl, se not 9, s 57. ibid, s 2, s 23-27, s 52 och s 63-64. 117-119. 58. vår översättning av ”command and control”, 82. ibid, s 121-139; och op cit, Osinga, Frans P ”fighting”, ”support” och ”information ac- B, se not 10, s 229-232. quisition”. 83. Op cit, DuBois, Edmund L m fl, se not 9, s 59. Op cit, DuBois, Edmund L m fl, se not 9, s 10 och s 13-14. För ett analytiskt perspektiv 57-59, s 66 och s 88. rörande krigföringens principer, se Ångstrom, 60. ibid, s 54, s 60-63, s 71, s 73 och s 99-113. Jan och Widen, Jerker: “Adopting a Recipe 61. ibid, s 71. for Success: Modern Armed Forces and the 62. ibid, s 70, s 75-77 och s 135. Citat hämtat Institutionalization of the Principles of War”, från s 70. Comparative Strategy, 2012, 31:3, s 263-285.

73 N r 4 oktober/december 2013 Kulturanalys –Teori och tillämpning av Erik Hedlund

Résumé Since the beginning of the new millennium, military cooperation in multinational and multi functional operations has become one of the main tasks for the Swedish Armed Forces. This has given rise to a greater need for cultural awareness amongst officers involved in various aspects of international operations. One way of learning more about different national cultures and increasing cultural awareness is to take part in research regarding culture in general as well as specific national cultures. In this article we set out to give a brief and general overview of several aspects of culture and a more specific description of Geert Hofstedes theory and model for cultural analysis. Finally, we give an illustrative example of how Hofstede’s theory and model can be used before deployment on international operations for cultural analysis with the aim of learning more about the culture of cooperation partners as well as the operational area. den ökade globaliseringen och interna Kulturkunskap i modulering tionaliseringen av multinationella gemensamma militära insatser i främmande län- och simulering der ställer höga krav på officerares och sol- I forskning med ambitionen att ge mera ge- daters sociala och kulturella förmåga att nerella insikter om nationella kulturer an- samverka tillsammans med andra natio- vänds främst kvantitativa studier. Störst 1 ners styrkor och aktörer i insatsområdet. och mest utbredd är förmodligen Geert Ett sätt att öka denna förmåga och förstå- Hofstedes forskning och teorier om natio- else är att ta del av forskning inom det so- nella kulturer från 74 länder.4 cial och kulturella området. Hofstede har utifrån enkäter omfattan- I det följande ges dels en övergripan- de tiotusentals mellanchefer inom IBM- de och generell beskrivning av ett urval av koncernen mellan 1967-1973 identifie- aspekter av kultur, dels en specifik redogö- rat fem universella kulturdimensioner ut- relse för Geert Hofstedes kulturteori och ifrån vilka han jämför de olika länder- modell för kulturanalys.2 Avslutningsvis ges exempel på hur de kan tillämpas vid na. Hofstede har haft, och har fortfaran- förberedelse inför internationella insatser de mycket stort genomslag i andra liknan- avseende social och kulturell förståelse av de studier som exempelvis ”World Values såväl samverkanspartners som aktörer i in- Survey” av Ronald Inglehart m fl5 och den satsområde.3 Hofstede får i detta samman- senaste stora forskningsinsatsen inom om- hang utgöra ett exempel, bland flera möjli- rådet ”GLOBE” (Global Leadership and ga, avseende denna typ av kulturforskning Organizational Behavior Effectiveness och dess möjliga tillämpning för kultur- Research Project) med data från 62 länder/ analys i en militär kontext. samhällen.6 GLOBE har lagt särskilt fo-

74 ANALYS & PERSPEKTIV kus mot sambandet mellan kultur och le- Den nationella kulturen blir ofta avgöran- darskap. de för hur många människor i ett visst sam- Validiteten i Hofstedes arbete kan kan- hälle kommer att uppleva och handla i vis- ske avspeglas i den mycket omfattande sa situationer. Grunden till kulturella före- kurs- och övningsverksamhet byggd på ställningar har många gånger vuxit fram hans forskning och teori inom framför allt utifrån icke rationella grunder som exem- affärsvärlden där chefer och annan perso- pelvis religion, övernaturliga föreställning- nal som har att verka i främmande kulturer ar, oreflekterad tradition etc. Detta gör att förbereds för att bättre förstå och hantera det många gånger är svårt för utomstå- den kultur de ska verka i, där inte minst le- ende att förstå hur människor från andra darskapsaspekten är av central betydelse. samhällen uppfattar och reagerar i olika situationer. Kultur som mental programmering Kultur Hofstede utgår från att människor inom sig Ett mera använt och vedertaget begrepp än bär på ett grundläggande kognitivt möns- mental programmering är begreppet kul- ter som styr hur de kommer att uppfatta, tur. Kulturbegreppet ska i detta samman- tolka och handla i olika situationer. Detta hang i första hand förstås i dess bredare mönster lärs in under livets gång, fram- mening utifrån dess betydelse inom so- för allt i den tidiga barndomen då indivi- cial- och kultur antropologi och sociolo- der är som mest mottagliga och formbara. gi. Socialantropologen Hylland Eriksens7 Hofstede beskriver mönstret som en men- beskriver kultur som förmågor, föreställ- tal programmering (software of the mind). ningar och beteenden som människor till- När den mentala programmeringen väl har ägnat sig som medlemmar av ett samhälle. etablerats kommer den att styra individens Hofstede beskriver det som att människor sätt att förstå och handla i omvärlden. inom sig bär ett grundläggande kognitivt Individer kan, och de facto gör, nya kre- mönster som styr hur de kommer att upp- ativa oväntade avvikelser från sin menta- fatta, tolka och handla i olika situationer, la programmering. Trots dessa möjligheter medan sociologen Anthony Giddens8 be- till avvikelser och förändring innebär den skriver kultur som det som rör människors grundläggande mentala programmering- livssätt i ett samhälle eller samhällsgrupp. en en ökad sannolikhet och förutsägbarhet Hur de klär sig, hur de arbetar, seder, bruk, för individers, gruppers och nationers sätt religiösa riter och fritidsvanor. förstå och hantera olika sociala och kul- Gemensamt för alla definitioner av kulturella fenomen. Hofstede beskriver det på tur är att det ses som ett kollektivt feno- följande sätt: men som enbart kan uppstå och delas mellan människor i en specifik socialt sam- The culture of a country – or other cat- manhang. Kultur består av både skrivna egory of people – is not at combination och oskrivna lagar som reglerar det sociala of properties of the “average citizen” nor a “modal personality”. It is, among oth- spelet mellan individer i en grupp och som er things, a set of likely reactions of cit- skiljer en grupp från andra grupper. Kultur izens with a common mental program- är således inte något medfött utan något ming. (Hofstede s. 167) som lärs in genom socialisation i respekti-

75 N r 4 oktober/december 2013 ve social och kulturell miljö där den upp- förändras över tid. Nya symboler skapas stått. lätt genom exempelvis skiftningar i mo- Kulturen utgörs av de sociala och kul- de och musik och blir mycket tidstypiska. turella mönster (kognitiva universum), för Symboler från en kulturgrupp kan övertas levnad som konstrueras, byggs upp, upp- och kopieras av en annan kulturgrupp och rätthålls, överförs och återskapas i respek- ges en delvis eller helt ny innebörd. Ett ex- tive samhälle eller social grupp. Alla indivi- empel är svastikan som i Europa uppfat- der föds i en specifik kultur med sina skriv- tas som ett hakkors och symboliserar na- na och oskrivna regler för hur man ska va- zismen och Hitler, medan det i religiösa ra och hur man ska tolka och förstå om- sammanhang bland hinduer är en mycket världen. Kulturer finns på många olika ni- gammal symbol som bland annat symboli- våer från familjens mikronivå till samhäl- serar motsatsernas förening, särskilt fören- lens och nationers makronivå. Individerna ingen mellan himmel och jord eller mellan i respektive kultur impregneras i djupet av ande och materia. Människor kan relativt sina medvetanden av den egna kulturens lätt lägga sig till med nya symboler och gö- sätt att uppfatta och förstå omvärlden vil- ra sig av med andra. ket gör att de i vissa avseenden kommer att Hjältar9 kan vara levande eller döda, tänka, känna och handla på andra sätt än verkliga eller påhittade individer med egen- individer från andra kulturer. skaper och karaktärer som värderas högt i Personligheten är individens unika, per- en kultur. Hjältar hör intimt samman med sonliga och medfödda uppsättning av berättelser, ofta mytiska historiska berät- mental programmering som till viss del telser om händelser innehållande hjältar är unik och bestämt av det genetiska ar- och hjältedåd, segrar, oförrätter och tragis- vet. Personligheten påverkas till viss del av ka händelser som formar individernas fö- den gemensamma och kollektiva kulturen. reställningar om sig själva och andra, of- Mixen av den mänskliga naturen, kultu- ta normativt. Individerna i en kultur vill ren och personligheten ger individen dels identifiera sig med sina hjältar och hjältar- en gemensam och kollektiv upplevelse och na fungerar som förebilder för människors förståelse av världen, dels en högst person- beteenden. lig och fenomenologisk upplevelse. I Sverige har ofta anspråkslösa och följ- samma personer som exempelvis Ingemar Kulturella uttryck Stenmark (världens bästa slalomåkare genom tiderna), Carolina Klüft (Sveriges bäs- Hofstede beskiver fyra kategorier och ni- ta friidrottare genom tiderna) och vår nu- våer av begreppet kultur: symboler, hjältar, varande kung blivit folkets hjältar medan ritualer och värdegrund. andra mera kaxiga eller motsträviga per- Symboler är bland annat ord, uttryck, soner som exempelvis Björn Borg (Sveriges gester, kroppsspråk, bilder, tecken, smyck- och en av världens bästa tennisspelare ge- en, tatueringar, kläder, frisyrer, musik- nom tiderna) eller höjdhopparen Patrick smak, fordon och oändligt många flera Sjöberg (en av Sveriges och världen bästa ”ting” som signalerar en särskild mening höjdhoppare genom tiderna) aldrig på sam- och innebörd för alla dem som lever i en ma sätt blev nationens hjältar, de blev till viss kultur. Många, men inte alla, symbo- och med tidvis delvis nästan mobbade av ler har en tendens att kunna bytas ut eller medierna. I USA kan hjälten vara motsat-

76 ANALYS & PERSPEKTIV sen till den svenska hjälten som exempel- grunden avgör vad som anses: ont-gott, vis tungviktsboxaren Muhammed Ali som smutsigt-rent, farligt-ofarligt, förbjudet-til- minst av allt kan sägas ha varit anspråkslös låtet, passande-opassande, moraliskt-omo- och följsam. Hjältar kan också vara påhit- raliskt, fult-vackert, onaturligt-naturligt, tade figurer som Nalle Puh, Asterix, Bamse, onormalt-normalt, paradoxalt-logiskt, ir- Batman eller Terminator. Inte minst fung- rationellt-rationellt o s v. Det finns dels ver- erar individer från populärkulturen som baliserade och synliga normer som alla kan hjältar för ungdomar världen över vilka förhålla sig till, dels fullt internaliserade kan ses som en blandning av verkliga män- normer som är så självklara att individen niskor och den roll de spelar när de upp- själv har mycket svårt att upptäcka dem. träder. Majoriteten av värdegrundens normer blir Med den ökade globaliseringen som bl a endast blir synliga i mötet med andra kul- innebär att människor ser mer av världen turer. Allt som människor gör har en kul- än tidigare genom att de reser mera och turell prägel, hur vi äter, sover, talar, han- har tillgång till IT och tevekanaler från terar konflikter, friar, kör bil och oändligt världens alla hörn kan hjältarna få större mycket mer. Genom att konfronteras med geografisk spridning nu än tidigare vilket andras kulturer kan vi lära oss mera om av många människor kan upplevas som ett såväl den egna som andras kulturer, s k re- rejält hot mot den egna kulturens fortlev- flexivitet.13 nad.10 Värdegrunden formas och grundläggs i Ritualer är handlingar, ceremonier och de tidigare åldrarna i den, s k primära so- riter som utförs på ett visst sätt med en viss cialisationen i relation till de signifikanta innebörd. Det kan vara formella och hög- andra (mamman, familjen och andra när- tidliga ceremonier, som vid bröllop, dop stående). Den mest receptiva åldern är de eller begravningar. Men det kan lika gär- första 10–12 åren av livet då människor na vara alldagliga beteenden som hur man både snabbt och omedvetet tillägnar sig hälsar på varandra, med handlag, pussar nödvändiga kunskaper om den miljö och på kind eller bara ett hej, eller vilken res- kultur de växer upp i inklusive symboler, pekt man visar en lärare eller överordnad hjältar, ritualer och viktigast av allt, värde- som kommer in i ett rum. Ritualer är kol- grunden. I slutet av denna period börjar lä- lektiva handlingar som inte nödvändigt- rande successivt övergå till medvetet läran- vis enbart fyller den funktion de utger sig de och primärt lärande av nytt praktiskt för att fylla som till exempel när man kal- handlande och praxis, medan värdegrun- lar till möten för att diskutera och plane- den i stort förblir intakt. ra en verksamhet men där den egentliga Praktiskt handlande och praxis ligger funktionen är att öka sammanhållningen i inte lika djupt i människors mentala pro- gruppen.11 Ritualer inkluderar också olika grammering som värdegrunden, utan kan gruppers språkanvändning i tal och skift precis som symboler, hjältar och ritua- som exempelvis slangord, fackspråk och ler förändras över tid. De är synliga och byråkratispråk.12 kan därmed observeras av utomstående Värdegrunden är det djupaste och mest även om handlandets och beteendets kul- svåråtkomliga i kulturer. Värdegrunden är turella innebörd inte kan förstås fullt ut av normativ och förknippad med positiva el- andra än de initierade (insiders). Men det ler negativa känslor och omdömen. Värde är främst genom att observera och stude-

77 N r 4 oktober/december 2013 ra andra människors praktiska handling- etniska värderingar. Detta innebär att det ar och praxis som vi över huvud taget har svårt att avgöra hur människor kommer möjlighet att tränga i andra kulturers vär- att agera i olika situationer eftersom det degrund. inte säkert går att förutse vilka värderingar som kommer att betyda mest i varje situa Kulturer reproducerar sig tion. själva Kulturförändringar Kulturer reproducerar sig själv genom socialisation som kan beskrivas som den pro- Kulturella förändringar i praktiskt handla- cess under vilken man förvärvar den kunde och praxis kan ske relativt snabbt. Detta skap och de färdigheter som erfordras för går lätt att upptäcka om man ser tillbaka att man ska fungera som en legitim med- på utvecklingen som skett i det egna sam- lem av samhället.14 Genom den processen hället de senaste femtio till hundra åren. för lärande (socialisering) av kulturens oli- Under denna tid har elektriciteten blivit ka skikt med början i familjen via skola till allmän, bilar har uppfunnits och blivit till- arbetsliv tillsammans med alla övriga soci- gängliga för de flesta i västvärlden, resor ala sammanhang sker en kontinuerlig, och över hela världen har blivit en möjlighet många gånger omedveten, reproduktion av för många genom flygets tillkomst, radio den egna kulturen inom olika grupper allt och teve finns i de flesta hem, vi har fått från lokal nivå ända upp till nationell nivå. ungdomskulturen som uppstod på femtio- För de som inte växt upp i en specifik kul- talet genom uppkomsten av populärkul- tur är det svårt, för att inte säga omöjligt turen i form av musik, film och magasin att uppfatta kulturens innersta värdegrund. för ungdomar, datorn har uppfunnits och Den kan för det mesta endast upptäckas människor kan surfa ut i världen via World genom noggranna observationer av män- Wide Web. Många människor byter symboler, hjältar och ritualer under livets gång niskors reaktioner och handlande i olika utan att de för den skull i grunden föränd- situationer. rar sina värderingar. Förändringar av de grundläggande värderingarna är en mycket Olika kulturella skikt långsam process. Det är förmodligen säll- Varje individ har många olika tillhörigheter synt att människor i grunden helt överger samtidigt på olika nivåer i samhället med sina ursprungliga värderingar och byter till sina respektive specifika kulturer, bl a fa- helt motsatta värderingar. De snabba för- miljen och släkt, by och samhälle, natio- ändringar som sker i den yttre världen på- nellt och regionalt, religiöst och/eller et- verkar inte lika snabbt den inre värdegrun- niskt, språkligt, social klass, generationer, den eller med Hofstede: kön, yrke och status m fl. Värderingarna i de olika kulturerna harmoniserar inte nöd- Most changes concern the toys we use in vändigtvis med varandra, många gånger playing the game. (s. 13) While change sweeps the surface, the deeper layers re- uppstår det konflikter mellan de olika kul- main stable, and the culture rises from terna som exempelvis mellan religiösa och its ashes like the phoenix. Culture is the sekulariserade värderingar eller mellan na- unwritten book with rules of the social tionella värderingar kontra regionala eller game that is passed on to newcomers by

78 ANALYS & PERSPEKTIV

its members, nesting itself in their minds. mellan de ytterligheter som dimensioner- (Hofstede s. 36) na beskriver. Hofstede menar dock att de motsatta polerna i respektive dimension Värdegrundens oskrivna lagar för det so- på samhälls- eller nationsnivå (makroni- ciala samspelet i en kultur ligger till stor del fast och människor måste anpassa sig vå) är ett noll-summe-spel, d v s att om ett till de oskrivna lagarna och reglerna för att kulturellt fenomen kopplat till den ena ex- passa in och bli accepterade i gruppen. trema polen ökar, minskar frekvensen för den motsatta polen. Dimensionerna och de Dimensioner av nationell kulturella fenomen som är kopplande till kultur dem har alla tagits fram genom statistiska bearbetningar av enkäter från Hofstedes Hofstede har utifrån sin studie av IBM-an IBM-studie och efterföljande komplette- 15 ställda i 74 länder identifierat fem dimen- rande studier. sioner innehållande grundläggande sociala och kulturella fenomen som återfinns i Maktavstånd samtliga studerade kulturer, men där lös- ningar och värderingarna av respektive di- Maktavståndsindex, PDI, visar skillnader- mensionerna ter sig olika i de olika kultu- na i social och ekonomisk jämställdhet/ rerna.16 De fem dimensionera är följande: jämlikhet i ett land eller samhälle. Ett högt PDI indikerar att det förväntas, och tillåts • Maktavstånd (Power Distance, PDI). finnas stora skillnader avseende makt och • Kollektivism versus individualism (Collectivist and individualist, IDV). rikedom. I sådana samhällen är den sociala • Maskulinitet versus femininitet och ekonomiska mobiliteten låg eller obe- (Masculinity and femininity, MAS). fintlig. Ett lågt PDI indikerar att samhäl- • Osäkerhetsundvikande (Uncertainty let inte accepterar alltför stora sociala och avoidance, UAI). ekonomiska skillnader. I sådana samhäl- • Långsiktighet versus kortsiktighet len betonas jämlikhet och allas lika möjlig- (Long- and short term orientation, heter. I samhällen med högt PDI både ac- LTO). cepterar och förväntar man sig att det finnas ett stort avstånd mellan ledare/chefer En dimension är en aspekt av ett samhälles och de som leds. I länder med litet makt- (nations) kultur som kan mätas relativt till avstånd är underordnades beroendeställ- en annan kultur, d v s det är inte ett abso- ning till överordnade mindre, och förhål- lut värde som mäts. Tillsammans beskriver landet mellan över- och underordnad präg- de fem dimensionerna viktiga globala kulturella skillnader mellan olika samhällen las i högre grad av samförstånd och gemen- (nationer).17 Det bör dock understrykas att samma diskussioner än av regelrätta order. definitionerna av dimensionerna (kulturer- Ledarstilen i ett samhälle är enligt Hofstede na) och de efterföljande tabellerna med been återspegling av samhällets förväntning- skrivningar av vad som är utmärkande för ar och acceptans för maktavstånd, vilket är respektive kultur är extremer och renod- ett av skälen till att Hofstedes kulturteori lingar av kulturella fenomen. Det innebär används för att förbereda chefer som ska att de flesta samhällen ligger någonstans verka i andra länder och kulturer.

79 N r 4 oktober/december 2013

Partnerländers PDI har högt eller mycket högt PDI. Detta kan innebära risk för att det uppstår svårighe- Diagram 1 visar PDI för några tänkba- ter för den svenska personalen att förstå ra länder tillsammans med vilka Sverige och kommunicera med aktörer i insatsom- kan få genomföra internationella insatser. rådet. Där svenskar försöker närma sig de Samtliga partnerländer har lågt PDI (under lokala aktörerna som jämlikar kan det t ex 50) och tre av nationerna i Nordic Battle finnas starka förväntningar om ett strikt Group 2008 (NBG 08) – Sverige, Finland, hierarkiskt uppträdande. Något som den Norge – har i det närmaste identiska PDI svenska personalen bör vara väl medvetna medan Estland avviker genom att ha något om för att kunna förstå och hantera på rätt högre PDI än de övriga. Att samtliga part- sätt. I områden med högt PDI är det che- nerländer har lågt PDI bör innebära att det fen och enbart chefen som har makten att finns goda förutsättningar att man ska fin- fatta de viktiga besluten, och de underly- na en gemensam syn på den interna hierar- dandes uppgift är att lyda chefen. I såda- na miljöer kan det t ex uppfattas som en kiska tillämpningen och ledarskapet. förolämpning att skicka officerare på lägre Diagram 1 nivåer för att förhandla. Och även om det Partnerländers PDI inte uppfattas som en förolämpning så är 45 40 risken överhängande att de eventuella re- 35 30 sultat som uppnås vid förhandlingarna inte 25 20 kommer att gälla så länge inte de högsta 15 10 cheferna har deltagit vid förhandlingarna. 5 0 Sweden Finland Norway Estonia Denmark Great United Britain States Kollektivism versus

individualism Insatsländers PDI Hofstedes andra globala dimension av nationella kulturer som identifierats och Diagram 2 visar PDI för några länder där mätts upp i IBM studien rör förhållandet

Sverige har eller har haft någon form av intill motpolerna kollektivism och individu- ternationell insatsverksamhet. alism. Individualitetsindex, IDV, visar på

skillnader avseende samhällens acceptans Diagram 2 Insatsländers PDI för individen och individens rättigheter versus kollektivets. Ett högt IDV indikerar 90 80 att individen och individens rättigheter går 70 60 före kollektivets. I sådana samhällen tende- 50 40 rar människor att ha flera, men lösare vän- 30 skapsrelationer. Ett lågt IDV indikerar att 20 10 kollektivets intressen går före individens 0 Sweden Kroatien Etiopien Sierra Indien Pakistan intressen och rättigheter. I sådana kulturer (ÖA) Leone (VA) är relationerna mycket nära och det är vanligt med s k ”utökade familjer” (flera gene- I jämförelse med insatsländerna har Sverige rationer och släktingar vilket kan uppgå ett rejält lågt PDI. Samliga insatsländer till flera tiotals eller hundratals individer)

80 1

ANALYS & PERSPEKTIV och där alla förväntas hjälpa och ta hand upplevd oförrätt sker eller att man handlar om varandra. Kollektiva kulturer finns i så att någon ”tappar ansiktet” innebär det samhällen där staten inte kan ge den trygg- förmodligen att man också har skaffat sig het och omsorg som människor behöver. fler fiender än man kan överblicka, vilkas Kollektiva kulturer är vanliga i de länder plikt är att upprätta hedern eller ta hämnd. där internationella insatser genomförs så- Kunskaper inom detta bör vara en absolut som exempelvis Afghanistan och Liberia. självklarhet inför insatser i kollektivistiska länder. Partnerländers IDV Diagram 3 visar IDV för några tänkbara Insatsländers IDV länder som Sverige kan få genomföra internationella insatser tillsammans med. Diagram 4 Insatsländers IDV

80 Diagram 3 70 Partnerländers IDV 60

100 89 91 50 90 74 40 80 71 69 70 63 60 30 60 20 50 40 10 30 0 20 10 Sweden Kroatien Etiopien Sierra Indien Pakistan 0 (ÖA) Leone (VA) Sweden Finland Norway Estonia Denmark Great United Britain States

Sverige har ett IDV långt över de insatslän- Samliga partnerländer tillhör de tjugofem der som redovisas i diagram 4. Detta inne- mest individualistiska länderna i världen bär att svensk personal många gånger kom- med USA och Storbritannien i täten. Detta mer att få agera i områden med starka kol- bör åtminstone till viss del påverka deras lektivistiska värderingar vilket ställer höga möjligheter att verka i kollektivistiska kul- krav på dess förmåga att upptäcka, förstå turer negativt. Inte minst bör de ha svårig- och hanterad de sociala och kulturella fe- heter att både förstå och acceptera delar av nomen som är utmärkande för kollektivis- kollektiva kulturers värdegrund som ex- tiska kulturer enligt det skillnader som re- empelvis att individens värde alltid är un- dovisats ovan. En viktig förståelse i en så- derordnat kollektivets, vilket kan bl a kan dan miljö är att västerländskt importera- innebära att ett människoliv värderas oli- de lösningar på olika problem inte särskilt ka. Andra signifikanta skillnader mellan individualistiska och kollektiva kulturer ofta kommer att fungera, eftersom de byg- som kan komma att spela stor roll är att ger på en helt annan rationalitet än i de kol- om någon i en kollektivistisk kultur utsätts lektivistiska samhällena. Grupptillhörighet, för en negativ eller positiv åtgärd. Detta obrottslig lojalitet och avsaknaden av möj- ligheter till individualistiska lösningar är kommer det att påverka hela det sociala 4 nätverk (släkt, klan o s v) som individen faktorer som i hög grad styr vilka åtgär- är en del av. Varje åtgärd har en mycket der som är möjliga eller omöjliga i kollekti- större räckvidd än den direkta handlingen vistiska kulturer. Utan kunskap och förmå- gentemot den enskilde individen. Om en ga att förstå och hantera sådana kulturel- 3

81 N r 4 oktober/december 2013 la skillnader ökar risken för misslyckanden innebära risk för att det uppstår svårighe- vid internationella insatser. ter för den svenska personalen att förstå och kommunicera med aktörer i insatsom- Maskulinitet versus rådet. Där svenskar försöker närma sig de femininitet lokala aktörerna som jämlikar kan det t ex finnas starka förväntningar om ett strikt Den tredje dimensionen i IBM-studien rör hierarkiskt uppträdande. Något som den förhållandet mellan maskulinitet och femi svenska personalen bör vara väl medvetna ninitet vilket i detta sammanhang ska för- om för att kunna förstå och hantera på rätt stås som den kulturella konstruktionen av sätt. I områden med högt PDI är det che- vad som anses som manligt och kvinnligt i fen och enbart chefen som har makten att finns goda förutsättningar att man ska fin- fatta de viktiga besluten, och de underly- na en gemensam syn på den interna hierar- dandes uppgift är att lyda chefen. I såda- na miljöer kan det t ex uppfattas som en kiska tillämpningen och ledarskapet. förolämpning att skicka officerare på lägre Diagram 1 nivåer för att förhandla. Och även om det Partnerländers PDI inte uppfattas som en förolämpning så är 45 40 risken överhängande att de eventuella re- 35 30 sultat som uppnås vid förhandlingarna inte 25 20 kommer att gälla så länge inte de högsta 15 10 cheferna har deltagit vid förhandlingarna. 5 0 Sweden Finland Norway Estonia Denmark Great United Britain States Kollektivism versus

individualism Insatsländers PDI Hofstedes andra globala dimension av nationella kulturer som identifierats och Diagram 2 visar PDI för några länder där mätts upp i IBM studien rör förhållan-

Sverige har eller har haft någon form av in- det till motpolerna kollektivism och indi- ternationell insatsverksamhet. vidualism. Individualitetsindex, IDV, visar

på skillnader avseende samhällens accep- Diagram 2 Insatsländers PDI tans för individen och individens rättighe- ter versus kollektivets. Ett högt IDV indi- 90 80 kerar att individen och individens rättighe- 70 60 ter går före kollektivets. I sådana samhäl- 50 40 len tenderar människor att ha flera, men 30 lösare vänskapsrelationer. Ett lågt IDV in- 20 10 dikerar att kollektivets intressen går före 0 Sweden Kroatien Etiopien Sierra Indien Pakistan individens intressen och rättigheter. I så- (ÖA) Leone (VA) dana kulturer är relationerna mycket nära och det är vanligt med s k ”utökade famil- I jämförelse med insatsländerna har Sverige jer” (flera generationer och släktingar vil- ett rejält lågt PDI. Samliga insatsländer ket kan uppgå till flera tiotals eller hundra- har högt eller mycket högt PDI. Detta kan tals individer) och där alla förväntas hjälpa

1 82

ANALYS & PERSPEKTIV och ta hand om varandra. Kollektiva kul- upplevd oförrätt sker eller att man handlar turer finns i samhällen där staten inte kan så att någon ”tappar ansiktet” innebär det ge den trygghet och omsorg som männis- förmodligen att man också har skaffat sig kor behöver. Kollektiva kulturer är vanli- fler fiender än man kan överblicka, vilkas ga i de länder där internationella insatser plikt är att upprätta hedern eller ta hämnd. genomförs såsom exempelvis Afghanistan Kunskaper inom detta bör vara en absolut och Liberia. självklarhet inför insatser i kollektivistiska

länder. Partnerländers IDV Insatsländers IDV Diagram 3 visar IDV för några tänkbara Diagram 4 länder som Sverige kan få genomföra inter- Insatsländers IDV nationella insatser tillsammans med. 80 70 Diagram 3 60 Partnerländers IDV 50 40 91 100 89 30 90 74 80 71 69 20 70 63 60 60 10 50 0 40 30 Sweden Kroatien Etiopien Sierra Indien Pakistan 20 (ÖA) Leone (VA) 10 0 Sweden Finland Norway Estonia Denmark Great United Britain States Sverige har ett IDV långt över de insatslän- der som redovisas i diagram 4. Detta inne- Samliga partnerländer tillhör de tjugofem bär att svensk personal många gånger kom- mest individualistiska länderna i världen mer att få agera i områden med starka kol- med USA och Storbritannien i täten. Detta lektivistiska värderingar vilket ställer höga bör åtminstone till viss del påverka deras krav på dess förmåga att upptäcka, förstå möjligheter att verka i kollektivistiska kul- och hanterad de sociala och kulturella fe- turer negativt. Inte minst bör de ha svårig- nomen som är utmärkande för kollektivis- heter att både förstå och acceptera delar av tiska kulturer enligt det skillnader som re- kollektiva kulturers värdegrund som ex- dovisats ovan. En viktig förståelse i en så- empelvis att individens värde alltid är undan miljö är att västerländskt importera- derordnat kollektivets, vilket kan bl a kan de lösningar på olika problem inte särskilt innebära att ett människoliv värderas oli- ofta kommer att fungera, eftersom de byg- ka. Andra signifikanta skillnader mellan ger på en helt annan rationalitet än i de kol- individualistiska och kollektiva kulturer lektivistiska samhällena. Grupptillhörighet, som kan komma att spela stor roll är att obrottslig lojalitet och avsaknaden av möj- om någon i en kollektivistisk kultur utsätts ligheter till individualistiska lösningar är faktorer som i hög grad styr vilka åtgär- för en negativ eller positiv åtgärd. Detta 4 kommer det att påverka hela det sociala der som är möjliga eller omöjliga i kollekti- nätverk (släkt, klan o s v) som individen vistiska kulturer. Utan kunskap och förmå- är en del av. Varje åtgärd har en mycket ga att förstå och hantera sådana kulturel- större räckvidd än den direkta handlingen la skillnader ökar risken för misslyckanden gentemot den enskilde individen. Om en vid internationella insatser. 3

83 N r 4 oktober/december 2013

Maskulinitet versus och konsensus. Möjligen finns risk för att femininitet Sverige som ledande nation kan framstå som allt för mjuk för att kunna accepte- Den tredje dimensionen i IBM-studien rör ras fullt ut av övriga nationer. Vid svensk förhållandet mellan maskulinitet och femi samverkan med brittiska och amerikanska ninitet vilket i detta sammanhang ska för- trupper finns en uppenbar risk för kultur- stås som den kulturella konstruktionen av krockar. I general Jan-Gunnar Isbergs rap- vad som anses som manligt och kvinnligt i porter ”Ledarskap i krigsliknande situatio- respektive kultur, det som brukar benäm- ner. Redigerade bilder ur verkligheten”18 nas genus. Maskulinitetsindex, MAS, visar framgår att det finns stora skillnader mel- på skillnader avseende huruvida samhäl- lan svensk personals mjukare sätt att se på len accepterar och bygger på traditionella hur man ska agera i relation till de loka- maskulina värden som prestation, kontroll la aktörerna jämfört med den amerikanska och makt. Ett högt MAS indikerar att det machoattityden. Utmärkande för maskuli- finns stora skillnader mellan män och kvin- na kulturer är att individerna är tävlings- nor. I sådana samhällen dominerar männen inriktade och ofta övervärderar sin kom- samhällslivet och de har makten över kvin- petens medan man i feminina kulturer ofta norna. Ett lågt MAS indikerar att det finns undervärderar den egna kompetensen och mindre skillnader mellan män och kvinnor undviker tävlingsprestige, vilket kan ha en och att kvinnor diskrimineras i mindre ut- viss betydelse för hur ett möte mellan in- sträckning. I sådana samhällen behandlas divider från de två kulturerna kommer att kvinnor och män mera lika. gestalta sig. Graden av MAS är ett uppen- Partnerländers MAS bart riskområde för möjligheter till effektiv samverkan vid internationella insatser. Diagram 5 visar MAS för några tänkbara länder som Sverige kan få genomföra inter- Insatsländers MAS nationella insatser tillsammans med. Diagram 6 Insatsländers MAS Diagram 5

Partnerländers MAS 60

70 50 60 40 50 30 40 30 20 20 10 10 0 0 Sweden Finland Norway Estonia Denmark Great United Sweden Kroatien Etiopien Sierra Indien Pakistan Britain States (ÖA) Leone (VA)

Länderna i NBG 2008 har alla lågt MAS Sverige har betydligt lägre MAS än in- vilket skulle kunna innebära att det kan satsländerna trots att ingen av insatslän- finnas goda förutsättningar för att byg- derna har extremt högt MAS. Alla utom ga upp en gemensam kultur som utmärks Indien ligger dessutom under 50 i MAS. av feminina värden som exempelvis pre- Risken för den svenska personalen är att stigelöshet, omvårdnad, förhandlingar den kan upplevas för mjuk av de lokala

5 6

ANALYS & PERSPEKTIV aktörerna. Det kan finnas både förvänt- att Finland, Estonia och Norge har näs- ningar och behov av ett maskulint ledar- tan dubbelt så högt UAI som Sverige. Inte skap för att få gehör. Det kan dock också minst kan denna dimension kopplas till vara en fördel att inte bemöta en tuff och frågor om hur order bör ges och med vil- tävlingsinriktad attityd med enbart tuffhet. ken detaljeringsnivå. Även frågor om egna Vägen till framgång kan vara att finna ett initiativ och egna lösningar, som är centra- annat mera konstruktivt sätt att kommu- la aspekter av uppdragstaktiken jämfört nicera. Med rätt kunskap och kompetens kan därmed en risk vändas till en fördel. Diagram 7 Partnerländers UAI

70 Osäkerhetsundvikande 60 50 40 Den fjärde dimensionen i Hofstedes modell 30 handlar om hur människorna i ett samhäl- 20 10 le förhåller sig till och hanterar osäkerhet. 0 Sweden Finland Norway Estonia Denmark Great United Känslor av osäkerhet är inte enbart en per- Britain States sonlig känsla utan den finns också inbyggd som en gemensam referensram bland män- med kommandotaktiken, kan komma att niskorna i olika samhällen. Känslan av ställas på sin spets utifrån hur man i olika osäkerhet och sättet att hantera den tillhör länder förhåller sig till de oreglerade och den gemensamma delen av en samhällskul- okända. I länder med högt UAI bör det fin- tur som förmedlas vidare via familj, vänner nas behov av att i högre grad ha tydligt ut- skola, arbetsplats m fl. Osäkerhetsindex, formade regler för vad som gäller eller inte UAI, visar på skillnader avseende samhäl- gäller, medan detta kan komma att uppfat- lens tolerans för osäkerhet och tvetydighe- tas högst begränsande och fyrkantigt för ter, d v s frågan om behovet av känslan av individer från länder med lågt UAI. Detta trygghet. Ett högt UAI indikerar låg tole- är något som bör synliggöras och diskute- rans för osäkerhet och tvetydigheter. Detta ras redan under förberedelserna inför en innebär ett regelorienterat samhälle som insats för att skapa dels skapa förståelse skapar lagar, regler, förordningar och kon- för varandras kulturer, dels rutiner för att trollorgan i syfte att reducera mängden hantera denna typ av skillnader. osäkerhet och tvetydigheter. Ett lågt UAI indikerar att samhället har större tolerans Insatsländers UAI för osäkerhet och tvetydigheter och kan acceptera flera olika möjliga lösningar, d v s Sverige har lägre UAI än samtliga insats länder. En viktig aspekt av osäkerhetsund har ett mindre trygghetsbehov. Människor 7 i sådana samhällen är mindre regeloriente- vikande är att ängslighet och rädsla skil- rade, mera beredda att ta chanser och stör- jer sig åt, genom att det senare relaterar till re risker. något specifikt som exempelvis en hund eller en orkan medan det förra är en känsla Partnerländers UAI av oro för något obestämt. Starka osäker- hetsundvikandekulturer utmärks bl a att I NBG-perspektiv finns det skäl att fun- de är expressiva kulturer där det exempel- dera över vad det kan innebära för risker vis är tillåtet att tala med ”hela kroppen”,

N r 4 oktober/december 2013

Diagram 8 siktighet (short term orientation). Dimen Insatsländers UAI sionen identifierades i samband med att 90 80 en kategori av svar från the Chinese Value 70 60 Survey (CVS) inte korrelerade med de fyra 50 dimensionerna i den ursprungliga IBM- 40 30 studien. Långsiktighetsindex (LTO) visar 20 10 på skillnader avseende huruvida ett sam- 0 Sweden Kroatien Etiopien Sierra Indien Pakistan hälle har en långsiktig inriktning eller ej. (ÖA) Leone (VA) Högt LTO indikerar samhällen som för- med hög röst och med starka känslout- skriver långsiktiga åtagande, förpliktelser tryck vilket ofta upplevs som jobbigt och och förbindelser och respekt för traditio- stressande av människor från kulturer med ner. Detta skapar en stark arbetsmoral och lågt UAI. I svaga osäkerhetskulturer är det etik som går ut på att hårt arbete idag ger inte tillåtet att visa aggressivitet eller andra utdelning i det längre perspektivet vilket starka emotionella uttryck, inte höja rös- bl a kan innebära att en affärsverksamhet ten eller använda yviga gester vilket bland kan ta längre tid att utveckla i sådana sam- individer från områden med högt UAI kan hällen. Lågt LTO indikerar samhällen som upplevas som för kontrollerat och tråkigt inte är inriktade på långsiktighet utan vill eller till och med som tecken på att man se resultat i närtid. I sådana samhällen sker inte bryr sig eller är lat. förändringar snabbare då man inte hindras Samhällen med högt UAI upplever ofta av krav på långsiktiga åtaganden, förplik- det okända och obekanta som mycket hot- telser och förbindelser. fullt och något som behöver kontrolleras eller elimineras. Insatsstyrkor kan i sådana Partnerländers LTO miljöer upplevas som ett hot då de lokala aktörerna dels inte kan kontrollera insats- Diagram 9 8 Partnerländers LTO styrkorna, dels inte förstår deras agerande 50 då de kommer från en helt andra kulturer. 45 40 35 Länder med högt UAI utmärks också of- 30 25 20 ta fundamentalism och ibland starka kon- 15 10 flikter och förtryck inom det egna samhäl- 5 0 Sweden Finland Norway Denmark Great Britain United let. Detta är faktorer som har stor betydel- States se för hur det är möjligt och lämpligt att agera i samhällen med högt UAI. Alla partnerländer har LTO under fem- Långsiktighet versus tio med Sverige i mitten med drygt trettio. Dock har Danmark nästan dubbelt så högt kortsiktighet LTO som Storbritannien. Skillnaderna mel Den femte och sista dimensionen i Hof lan länderna är så pass liten att det bor- stedes modell rör inställningen till långsik de finnas goda förutsättningar för en god tighet (long term orientation) versus kort samverkan utifrån LTO.

ANALYS & PERSPEKTIV

Diagram 10 Partnerländers samtliga dimensionsindex

100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Sweden Finland Norway Estonia Denmark Great United Britain States

PDI IDV MAS UAI LTO

Partnerländers samtliga högt UAI vill ha många och tydliga regler dimensionsindex för vad som gäller och inte gäller, d v s så- dant som också är viktigt i kulturer med Sammantaget kan man konstatera att skill- högt MAS. Det bör kunna gå att förutspå naderna mellan Sverige, Norge, Finland att det är inom detta spektrum av kultu- och Estland inte är större än att det bör rella skillnader som eventuella problem finnas goda samverkansmöjligheter. Den kan komma att bli störst. Vilket också bör största kulturella skillnaden finns avseende innebära att man försöker förebygga des- MAS, där Sverige har lägst MAS av samt- sa eventuella problem redan under förbere- liga länder i Hofstedes IBM-studie med- delserna inför en insats. an såväl Finland som Estland har betyd- Naturliga åtgärder bör dels vara att syn- ligt högre MAS. Risken med detta är att liggöra och diskutera dessa aspekter av kul- svenskarna, bland finnar och estländare, turella skillnader, dels att ta fram rutiner kan komma att uppfattas som allt för mju- för att undvika eller hantera de problem ka och förhandlingsbara, särskilt ledarskapet där det kan finnas förväntningar och som kan komma att uppstå. De kulturel- behov av ett kraftfullt och chefsfokuserat la skillnaderna mellan Sverige och USA, ledarskap. Diskussioner, möjlighet till att Storbritannien är i princip desamma som ta egna initiativ och en jämlik attityd kan för Norge, Finland och Estland, fast ännu felaktigt komma att tolkas som svaghet is- mera markanta. Erfarenheter från samver- tället för styrka. Detta kan ytterligare ac- kan mellan svenskar, amerikaner och brit- centueras genom att den näst största kul- ter uppvisar också denna typ av kulturel- turella skillnaden finns avseende UAI där la skillnader d v s britter och amerikanare Sverige ligger lägre än övriga länder med uppträder ofta mycket mera maskulint och Estland och Finland i topp. Länder med macho än svenskar.

N r 4 oktober/december 2013

Diagram 11 Insatsländers samtliga dimensionsindex 100

0 Sweden Kroatien Etiopien Sierra Indien Pakistan (ÖA) Leone (VA)

PDI IDV MAS UAI LTO

Insatsländers samtliga området nationella kulturer. Det finns dock dimensionsindex en omfattande kritik mot hans forskning, särskilt bland antropologer som använder De kulturella skillnaderna mellan Sverige kvalitativa metoder såsom deltagande ob- och insatsländerna är betydligt flera och servation och intervjuer för att studera kul- större än mellan Sverige och partnerlän- turer, en kritik som bl a annat går ut på att derna. Samtliga insatsländer har ett betyd- det är omöjligt att generalisera nationella lig högre PDI, MAS och UAI än i Sverige. kulturella särdrag på det vis som han gör. Det innebär bl a att svenskarna måste kun- Inom varje nation och samhälle finns det na verka i kulturer där det finns stor -för många olika subkultuerer och etniciteter väntan och acceptans för sociala och eko- som inte synliggörs i Hofstedes forskning. nomiska skillnader och där det är stor skill- Denna typ av kritik ligger inbäddad i de nad mellan eliten och massan; i starkt kol- skilda forskningstraditionerna och forsk- lektivistiska kulturer med låg tolerans för ningsmetoderna, där man inom kvantitativ det avvikande och obekanta. Och i sam- forskning (enkäter i detta fall) strävar ef- manhang där männen förväntas vara av- ter att upptäcka de generella medan man sevärt tuffare, maskulinare och macho än inom kvalitativ forskning (deltagande ob- de i sammanhanget mera mjuka svenskar- servationer och intervjuer) oftast strävar na. Sammantaget ställer detta höga krav på efter att uppmärksamma enskildheter och den svenska personalens förmåga att för- det icke generella. stå och hantera betydande kulturella skill- För dem som vill öka sina kunskaper nader vid insatser. om andra kulturer i syfte att förbättra sin förmåga att förstå och agera in främman- Diskussion de kulturer finns det all anledning att söka Som exemplen ovan visat är Hofstedes kul- kunskap i båda forskningstraditionerna. turdimensioner lätta att operationalisera i kulturanalyser, vilket också är en förklaring Författaren är fil dr och är verksam som till det stora genomslag Hofstede haft inom forskare och lärare vid Försvarshögskolan.

ANALYS & PERSPEKTIV

Noter

1. numera har vissa länder med sig ”cultural 11. Exempel på medvetna sådana aktiviteter advisors” vid internationella insatser. är när man genomför ”team building” och 2. hofstede, Geert: Cultures and Organizations ”kick off”. – Software of the Mind, McGraw-Hill, New 12. språkandvändning och dess funktioner i oli- York 2005. Se även Hofstedes hemsida http:// ka social och kulturella grupper benämns www.geert-hofstede.com (2013-02-05). som diskurser. Diskurser är ett sätt att be- 3. det har genomförts forskning och försök in- skriva omvärlden och den som har makten om ramen för bl a Nato där Hofstedes te- över diskursen har också makten över be- ori och modell för analys har använts. Se skrivningen av omvärlden. ex Febbraro, R Angela; McKee, Brian och 13. vid kulturstudier bör en av de inledande öv- Riedel, L Sharon: NATO: Multinational ningarna bestå i att dels identifiera och syn- Military Operations and Intercultural liggöra den egna kulturens olika symboler, Factors, NATO, RTO Technical Report, TR- hjältar och ritualer och jämföra med andra HFM-120 http://www.cso.nato.int/ (2013- kulturers symboler, hjältar och ritualer, dels 01-05). försöka med den betydligt svårare uppgiften 4. op cit, Hofstede, Geert, se not 2. att synliggöra och problematisera de djupare 5. inglehart, Ronald; Basanez, Miguel; Diez- liggande värderingarna i respektive kultur. Medrano, Jaime; Halman, Loek och Luijkx, 14. op cit, Hylland Eriksen, Thomas, se not 7. Ruud: Human Beliefs and values: a cross cul- 15. I den ursprungliga IBM studien identifierades tural sourcebook based on the 1999-2002 fyra dimensioner. Vid senare analyser iden- values surveys, Siglo XXI Editores, Mexico. tifierade Hofstede en femte dimension be- 2004. Se även http://www.worldvaluessurvey. nämnd long term versus short term orienta- org (2013-01-05). tion. 6. house J; Robert, Hanges, J Paul; Javindan, 16. Under den först halvan av 1900-talet intres- Mansour; Dorfman, W Peter och Gupta, serade sig flera socialantropologer, bl a Ruth Vipin (red): Culture, leadership, and organi- Benedict (1887–1948) och Margareta Mead zations: The GLOBE study of 62 societies, (1901–78) för frågan om inte alla samhällen Sage Publications Inc, 2004. har att brottas med samma sorts frågor och 7. hylland Eriksen, Thomas: Små platser – sto- problem och att det bara är lösningarna på ra frågor, en introduktion till socialantropo- frågorna och problemen som skiljer kulturer- logi, Nya Doxa, Nora 2000. na åt. 8. giddens, Anthony: Sociologi, 17. hofstedes studier har validerats genom en Studentlitteratur, Lund 2003. rad andra stora attitydundersökningar bl a 9. inom det militära används begreppet före- World Values Survey, op cit, se not 5. gångsman motsvarande hjältar. 18. Ledarskap i krigsliknande situatio- 10. Ett sätt att förstå motsättningen mellan den ner. Redigerade bilder ur verkligheten. muslimska världen och den västerländska, i LI 06 1990-91, Försvarshögskolan LI- synnerhet USA, kan vara att se det som kam- serie, 1:6, Stockholm 1998; Isberg, Jan- pen om makten om vilka som ska fungera Gunnar: Ledarskap i krigsliknande situ- som hjältar och förebilder för kommande ge- ationer. Redigerade bilder ur verklighe- nerationer vilket får en avgörande betydel- ten. Makedonien 1993, Nordic Battalion, se för hur samhällsutvecklingen i respektive Försvarshögskolan LI-serie, 1:7, Stockholm kultur kommer att utvecklas. 1999.

89 N r 4 oktober/december 2013 The Myths of Cultural Awareness Culture does not eat strategy for breakfast by David Bergman

Resumé Under de senaste åren har operationer i internationella kontexter medfört ett ökat fokus på att arbeta tillsammans med inhemska förband och i närhet till den lokala befolkningen. Detta kräver ofta en förståelse för kulturen hos en motpart – vad som oftast benämns som ”kulturell medvetenhet”. Behovet av kulturell medvetenhet understryks ofta under utbildning inför insatser utomlands och utmålas även ibland som den ensamt viktigaste faktorn för framgång i militära operationer. Denna artikel presenterar en något avvikande uppfattning från den övriga litteraturen inom området och gör en kritisk analys av det kulturcentrerade förhållningssättet (primacy of culture-perspective). Istället framhävs den grundläggande psykologiska principen att huvuddelen av mänskliga beteenden är universella – inte kulturella – och att vårt synsätt ofta fördunklas av vår förväntan av betydande kulturella skillnader. Sammanfattningsvis uttrycks stöd för att kultur är en faktor att beakta i militära operationer, men bara en av faktorerna och inte på något sätt den mest avgörande. Övergripande framhålls även behovet av att en förståelse för kulturella faktorer måste grunda sig i en förståelse för vår egen kultur och hur den kommer att uppfattas av de vi möter.

during recent years both the Swedish tures, as well as an ability to influence peo- Armed Forces and the Australian Defence ple and perceptions.3 Force have been in similar operational de- This article will present a view that dif- ployments to Afghanistan, the Middle East fers from mainstream cultural awareness- and Africa. Since these deployments often training. It will dismiss common miscon- involve cooperation with indigenous forc- ceptions about cultural awareness, and will es and working amongst local populations, present a usable framework for soldiers. the importance of understanding the local This framework is based on solid scientific culture – what is commonly referred to as evidence and tested by my own operational experiences. cultural awareness – has been stressed in military training.1 Experience has clearly shown that as- Defining and approaching pects of different cultures – such as religion, culture language, local and regional customs, val- Culture is a hard term to define, mainly ues and ways of living together – will af- due to the fact that it is a collective term fect military operations in current and fu- describing many different things. From art ture deployments.2 It has shown that sol- and literature, to customs, values and be- diers should have a deep understanding of liefs, culture is a term that defines and de- the local population’s culture and subcul- scribes many aspects of our lives that we

90 ANALYS & PERSPEKTIV cannot easily put under the same heading. But since we’re dealing with human be- In different areas the word is given differ- ings, do we really need cultural aware- ent meanings. Hence there is a need to op- ness training? Historically many wars and erationalize what we mean by the word. peacekeeping operations have been suc- The word originates from the Latin cessfully waged without any such train- Culturae, or “to cultivate”. Whereas Natu ing. Shouldn’t the “good bloke factor”5 or ra is the untouched form, culture is a pat- plain common sense be enough? Certainly, tern that has been created by man. In social being a good person can go a long way but terms it is most often described as ways of it should be supplemented with knowl- living together. Culture is always shared, edge about the individuals we are meet- and used to distinguish different groups ing. Regarding common sense, we should that have more or less distinct character- always ask ourselves: common to whom?6 istics. Individuals from another culture might Culture distinguishes social construc- view the world from a slightly different tions within a group of individuals. These perspective, thus making ideas about what seldom, if ever, match national, geographi- is sensible “common” primarily to them. cal or ethnic boundaries and it is very diffi- Having a mindset that encompasses these cult to ascertain exactly how small or large perspectives will likely enhance operation- a culture is.4 Any identifiable culture can al effectiveness. be further broken down into unique, more As has been shown, there is a need for or less homogenous subcultures. This fur- cultural training in the modern military. ther complicates the definition of culture. The question is, then, how we can best pre- The problem of how to define and de- pare soldiers, sailors and airmen for future lineate a culture soon becomes obvious. operations through this training. How far should the cultural division go – does it reach down to the level of tribes, Awareness is not enough neighbourhoods, families or even individu- To begin with, let’s examine some of the als? How do we conceptualise the fact that basic factors regarding training in cultur- an individual can be influenced by several al awareness. A common source of error cultures or subcultures to varying degrees? can be identified in the term itself: aware- An individual can be part of the cultures ness. Have you ever received a military or- of a church, a trade union, a military unit, der that states: “Kilo Lima, advance to the a football team or a family – all influenc- town square, and be culturally aware”? ing him or her to different degrees and in Probably not. This is because cultural awa different ways. While these questions have reness is only a mean to reach a military no easy answer they lead to one important objective and never an objective in itself. conclusion: when discussing culture in an When giving lectures on operational cul- operational context, it is difficult – even ture I often ask individuals to select which dangerous – to generalise so broadly as to category best describes them: 1) scholars speak of one Somali, Afghan or Iraqi cul- of social anthropology or 2) soldiers, sail- ture. Our mindset in our work should be ors & airmen. To date no one has selected that we interact with humans, and culture the first option. Since I have primarily giv- is only one factor to consider. en presentations to military audiences, this

91 N r 4 oktober/december 2013 is an expected result, but relevant exactly are often too theoretical and too difficult to because of that reason. In a military con- easily implement within the daily military text it is not the cultural phenomenon per routine, especially for the common soldier. se that interests us but rather how – if at all If anything, this approach can create a dan- – it will affect our military operations. gerous sense that culture is impossible to The cultural awareness training given to fully understand and that soldiers do better soldiers can take many forms. It is possi- by not trying at all. The simple, smart card- ble, however, to group culture training pro- approach contain too many broad general- grams into two broad categories. The first isations while the advanced, “going for the category comprises simple approaches, of- PhD” approaches are too theoretical and ten involving a “cultural awareness smart- not applicable to military operations. card” that is laminated and fits in your One other possible reaction to the ex- pocket. With clear do’s and don’ts, these pectation that cultures will be substan- cards tell you how to face another cul- tially different is to prohibit certain topics ture. Do not spit, do not break wind, do of discussion where differences may arise. not show the soles of your feet and do not During one conversation with a counter- greet with your left hand. If you commit part in the Middle East I explained the di- one of these cultural mortal sins you will rective from our armed forces to never dis- forever be doomed. But if we look at these cuss politics, sex or religion. The man sim- critically the flaws become self-evident. Do ply looked at me perplexed and finally an- you often spit at people when you talk to swered: ‘”then what is there left to talk them? Do you not normally shake hands about?” There are seldom any “hazardous with your right hand? The behaviours de- topics” that shouldn’t be discussed. On the scribed on these smart-cards often do not contrary, people across the world share a reflect cultural, but rather more general willingness for conversation and the points human codes of conduct and if our soldiers mentioned above are among the most com- can’t follow them to begin with then we mon topics for discussion, both within and have bigger problems than those addressed across cultures. To reduce or restrict com- by cultural awareness-training. Nor can munication cannot be a viable solution. we, for that matter, reduce human interac- What we must try to do is to give sol- tion to something that can be described in diers a simplified, defusing approach – free an Ikea-style manual. of intimidation or restrictions – that views The other category comprises more ad- the individuals we encounter as human be- vanced approaches, which involve read- ings. And that cultural behaviours of those ing everything about an area or a culture. individuals are seldom, if ever, an obsta- These approaches often involve listening to cle for communication or military cooper- lectures from “experts” on the area such as ation. professors, ambassadors, diplomats or aid- workers. But the problem with these ap- In a different culture, proaches is the same as the question that everything changes the rifleman asks when he or she finishes reading a prescribed book or after leaving The argument is often made that “when a lecture: so what? While often highly in- working in a different culture, everything teresting, lectures and books on the subject changes”. The implication is meant to be

92 ANALYS & PERSPEKTIV that unless born and raised in the culture in are culturally distinctive. Humans are hu- question, one can never fully understand or mans, wherever you go in the world, and function in that society. This paints the cul- we will have more that connects us than ture as an obstacle that can never be over- separates us. come. But looking critically at this primacy of culture perspective, do we really be- They are the strange ones lieve that some of the people we encounter are like aliens that do not share the same So far we have limited our considerations cognitive processes and basic human val- to the culture of the individuals that we en- ues as the rest of the world’s population?7 counter during overseas deployments. But Probably not. another equally important variable in the In fairness, some of the sources on cultur- culture equation is your own culture, how al awareness mentioned earlier recognizes it manifests itself and how it will be per- that culture doesn’t change everything, even ceived by the local population. though adopting a primacy of culture-per- If we are talking about cultural differ- spective. For example, ,Christopher Lamb, ences, then we are talking about a measur- in his discussion of persuasion tactics in US able distance between ourselves and anoth- Psychological Operations notes that “per- er social group. When considering the dis- suasive communication transcends culture tance between point A and point B, it is al- by the most basic appeals” stating that the ways the case that the distance from each most fundamental principles, as for exam- point to the other is the same. To another ple the appeal to self-interest, are universal culture, we are as different to them as they across cultures.8 are to us. If we perceive cultural differenc- But there is strong evidence that more es, so will they. than only the basic principles of psychol- In this cultural equation we often view ogy are common across cultures. In real- our own culture as normal – we are the ity, most human behaviours are universal. normal ones and they are the strange ones. Few are culturally distinctive, and I have But there is no logical argument to support yet to find support for the claim that cul- such a claim. In fact, when visiting anoth- ture can fundamentally alter human cogni- er country, wouldn’t it make more sense tion. In fact, it was recently found that the to accept that we are the strange ones and classical psychological conformity-study that that country’s citizens are normal? conducted by Solomon Asch in 19519 has Our culture does not set the standard for been positively replicated 133 times across what is “normal culture”, even though we the globe.10 This, along with other stud- might unconsciously assume this. If we try ies, indicates that the fundamentals of hu- to avoid making this assumption, wouldn’t man psychology are common to individ- this give us the possibility to strengthen our uals everywhere. Matsumoto states that means to focus on the objective? ‘general functions are more likely to yield This error in thinking is not uncommon cultural universals, while specific func- and has a natural explanation. We view the tions are more likely to prove cultural- world through our own eyes and interpret ly distinctive’.11 By this he means that our it according to our own expectations, val- general human functions are the same, and ues and beliefs. Information that is new to that it is the small specific functions that us and does not match our expectations

93 N r 4 oktober/december 2013 or previous experiences is, by definition, sert.14 The first stop was the command- strange to us. er of the Paratrooper battalion. Eager to To view culture in black and white terms make a good impression, sharply dressed is a characteristic of ethnocentrism.12 This Shalit saluted crisply when reporting cor- view often results from a lack of education rectly to the commander. His behaviour led and experience and can cause an individu- to a scolding and almost got him thrown al to see his own culture as “right” and any out of the command-post. Saluting, wear- other as “wrong”. To what degree ethno- ing head-gear in the field or calling title by centrism influences our perception of the rank was nearly a mortal sin (no reason to world may vary. But it is clear that in order give the snipers a clear target) and unheard to fully understand and appreciate another of among the strongly functional disci- culture we must first be aware of and em- pline of the paratroopers. A few hours lat- brace our own culture, and be open to the er Shalit put his newly acquired experienc- fact that other persons may view us as cul- es to action when visiting the command- turally strange. er of the Armour battalion, which in turn got him another scolding and almost got Organizational culture and him thrown out of that command post as operational culture well. Attention to the smallest details was considered fundamental for combat suc- In addition to the differences in culture of cess among the tankies (the formal disci- individuals in another country, we must pline was considered crucial for the intri- also consider the culture of our own organ- cate team-work of the tank crews) and a isations. We often react strongly to the differences of a foreign culture, but are often negligence to pay attention to details was blind to the fact that these can be dwarfed never acceptable. Behaviour was opera- by the differences between the different tionalized in regards to the objectives and services (army, navy, air force) within our modus operandi of the different kinds of own military. units, which in turn affected their organi- This is natural in all major organizations. sational culture. A study of international corporations no- Shalit points to even more interesting tices that sometimes the differences with- differences in organisational culture when in an organisation can be greater than the he admits (with good humour), that the differences between similar organisations only probable reason that the two battal- in different countries. “The temptation to ion commanders tolerated his behaviour attribute differences to different cultural was the fact that he was wearing a Navy mindsets is strong”, states Professor Livia uniform, which automatically excused his Markószy, “… but may pale in comparison ignorance of proper military manners. De to the differences between the production spite notable differences in organisational people and the marketing people in that culture Shalit makes no indication of a re- same firm.”13 duction in combat-effectiveness as a result In one of his books, Israeli Army Psycho – rather the opposite – of each respective logist Ben Shalit makes a similar point unit or the ability of the two commanders when he recounts his experiences from vis- to work together toward a common objec- iting the front line troops in the Sinai de tive.

94 ANALYS & PERSPEKTIV

These examples leads to an important dividual could not speak the local language, question: if we can successfully work to- I walked up to them. As I approached I gether with individuals from other parts of could clearly hear the soldier, a social and our own organisation with significant dif- outgoing man from Gothenburg, in heavi- ferences in organisational culture without ly accented Swedish and with wild gestic- any advanced training, then shouldn’t we ulations, asking for directions to the po- also naturally have the capability to just as lice station. What was more surprising was easily work together with individuals from that the Afghan police officer clearly un- cultures in other countries as well? derstood him, answering with directions in Markóczy’s theories argue that we in- the local Dari dialect. These directions led deed already have the capability to work in us directly to the police station. other cultures as she states that ‘our view is When asked for the reason behind his obscured by our expectation of substantial actions, the military policeman simply an- cultural differences’.15 When we expect the swered “I saw that he was a police offic- individuals we are meeting to be radically er as well, I figured he had to know the different, whose behaviours will be impos- way.” When asked more specifically why sible to fully comprehend, we tend to limit he didn’t bring an interpreter, the man on- our communication, making our expecta- ly laughed and said “now you’re only see- tion a self-fulfilling prophecy. But if we in- ing the problems”. stead embrace the fact that every individu- Although I firmly believe that the com- al is a human first, who holds the same ba- munication between the two police offic- sic values and beliefs as we do, we can start ers would have been better with an inter- to look for commonalities that will facili- preter, it clearly indicates that communica- tate communication and likely enhance the tion does not have to be complicated. The overall efficiency of the operation we are two individuals were not afraid of cultural undertaking. If you search for differences boundaries, and instead they searched for you will build obstacles – but if you search commonalities. Identifying each other as for commonalities you will build bridges. police officers established common ground Even if there can be many factors which between them, and the use of simple words differ between cultures, an approach based such as “police” and “motor”, together upon trying to see the commonalities can with body language was sufficient for them be more fruitful. to communicate. During a deployment in Afghanistan I served as Team Leader, working closely Culture does not eat strategy with the local population. During one pa- for breakfast trol, a colonel along with his Close Protec tion Team was accompanying us. During A phrase often heard and repeated as a a short stop, while trying to negotiate the mantra before and during overseas deploy best way to reach the police station that ments is that “culture eats strategy for was our destination, I noticed that one of breakfast”.16 This phrase, and others like the military bodyguards – a military po- it, suggests that unless we understand the liceman – had engaged an Afghan police cultural context where we operate, our officer in conversation at an intersection military strategies will never succeed. In ahead. Surprised, since I knew that the in- some cases, military theorists have gone so

95 N r 4 oktober/december 2013 far as to coin the term culture centric-war- tions, to varying degrees, embrace some of fare17 with the implication that we should the cultural practices of the local popula- approach all military operations from a tion. Examples can be growing long beards, cultural perspective. Overall, it is not un- wearing civilian scarves or hats from the common for culture to be portrayed as the area or participating in local customs in or- primary factor affecting success in military der to express “deep cultural sensitivity”. operations. The implication is that this will raise the But is understanding the cultural con- level of communicative trust and therefore text really more important than under- operational effect in the area. Committing standing the military profession, opera- to the “go native-style” (a practice origi- tional art or military strategy? If that was nally undertaken by Special Operations the case then local employees – natives Forces) is sometimes accepted as a good from the culture in question – would be enough reason to break military rules and best suited to conduct negotiations, liaison, regulations even if there is no other logical psychological operations, mentoring, spe- reason as to why. cial operations or any other type of mili- There is, in fact, little support in the lit- tary task that involves contact with the lo- erature on cultural psychology or in mili- cal population. That is probably not the tary doctrine that the “go native-approach” case. Looking back at the most successful – mimicking or adapting to the culture in campaigns and operations in military his- question – produces any increase in oper- tory, are those successes the effect of supe- ational effectiveness. On the contrary, the rior cultural awareness or the overall best individuals that you encounter will expect military strategy and resources to fulfil that you to be a good representative of your strategy? Not understanding the cultural culture. To over-adapt can easily be coun- context might be a barrier, but not nearly ter-productive and cause more harm than as dangerous a barrier as not having suffi- good. Markóczy agrees when she states cient skills in the military profession. that ‘the line between being insensitive and Whenever considering cultural factors sensitive to cultural differences may be as we should always keep in mind that we are thin as the line between being sensitive and soldiers – experts on the instrument of le- oversensitive to them’.19 gitimised violence18 – who conduct military To exemplify, let us consider anoth- operations. We’re not midwives, priests, er example but in reverse: a warlord from anthropologists, journalists or members of any other profession. We’re soldiers, and Afghanistan comes to your Regiment in as soldiers we should adapt only to the cul- your home country to negotiate. Upon ar- tural phenomena that affect our military rival he is clean-shaven, sporting a back- operations, and leave the remaining part of slick hairstyle and is dressed in clothes the culture for others to explore. common among the hip-hop culture of the urban youth in your city. Would you inter- Cultural awareness or pret this as incredibly culturally sensitive in a way that makes you trust the individu- Cultural adaptation? al more, or would you rather find it suspi- During overseas deployments it is not un- cious or even laughable? Probably the lat- common to see soldiers from different na ter!

96 ANALYS & PERSPEKTIV

One possible explanation for the go na- groups. Intercultural psychology places a tive-approach can be that it lends a percep- premium on finding differences, not simi- tion of cultural competence. From a purely larities, between cultures. And humans – individual perspective the approach can ac- including researchers – tend to find what tually have some limited effect. Reducing they expect to find.20 the differences in physical appearance Kelton Rhoads emphasises these effects might give the perception that as a corol in his work on intercultural communica- lary any cultural differences will be redu tion. He asserts that it is not uncommon ced as well – thus facilitating interpersonal for researchers as well as lecturers to mas- communication. If an individual feels con- querade psychological universals as cultur- fident that a longer beard makes him better al specifics.21 In his work he shows several to communicate, then it might give him the examples of influence campaigns designed confidence that perceived cultural obsta- to be successful in a given cultural setting cles can be overcome more easily. However, when in reality these campaigns would suc- this will only affect the individual’s belief ceed – or fail – in any cultural setting for in his own ability to communicate, and not similar reasons. Although Rhoads’ work is how this behaviour will be interpreted by centred on cross-cultural communication a counterpart, thus still making it highly in general, military examples of this differ- likely to be counterproductive. ence-bias are not hard to find. The arguments for go native-approach also rest on the premise that culture is an • A study discussing communication obstacle that has to be overcome in order to techniques for psychological opera- communicate. Methods to overcome per tions to foreign target audiences in the ceived cultural obstacles might have some Arab world stated that using “Western style” dissemination methods such as effect, but will probably never be as effec television were less persuasive and tive as not regarding cultural differences as that the culture in question was more an obstacle in the first place. likely to be influenced by relationship- centred, interpersonal communication. The tendency to over- This is absolutely true, however it is complicate culture also true in other parts of the world as So why are the views expressed above not well, and a good example of a univer- mentioned more often in training or in the sal principle masked as a cultural spe- 22 literature? Many people, not just soldiers, cific. are required to work within a different cul- • During the conflict in Afghanistan, US ture. This has made the market for consult- forces have to date been accused sev- ants and cultural awareness training pro- eral times of desecrating the bodies of grams flourish. To simplify the problem or enemy combatants. During one inci- downplay the need for training is not in the dent in 2005, the action to incinerate interests of individuals making a business the bodies instead of burying them in- from the delivery of such training. Another furiated the local community and was explanation is that academia places a pre- by many categorised as a “huge cul- mium on statistics and identifiable differ- tural blunder”, indicating the need ences between experimental and control for increased cultural awareness train-

97 N r 4 oktober/december 2013

ing.23 The act was in itself of course cultural explanation for this behaviour despicable, but a valid question is: can – and believe me, I have heard several of you name any culture where the des- them – or we can accept a simpler explana- ecration of bodies would be anything tion that requires fewer assumptions: they but insensitive? If a taboo is shared are very poor and have never been able to across cultures then it is not culturally afford furniture or cutlery. but rather humanly insensitive.24

In addition to the difference-bias, culture Conclusions is sometimes used as a scapegoat for be- Culture should best be viewed as a mod- haviours which have no valid justifica- erator of psychological effects rather than tion. Comments such as: “it’s in their cul- something that fundamentally changes hu- ture” or “they don’t want to help them- man nature. Cultural differences are natu- selves” are sometimes made in frustration. ral, and should exist, but are seldom – if Such comments are clearly externalising ever – an obstacle, nor are there any “cul- the cause for the failure to communicate tural mortal sins”. Most human behaviours and are also attributing this failure to a are universal, not cultural. If we search for culture – not a person. To attribute failure cultural differences we will build our own to external causes, without acknowledg- obstacles. But if we instead search for com- ing one’s own shortcomings, is actually a monalities we will build bridges and a sta- normal reaction, according to Attribution ble ground for future military cooperation. Theory, a psychological principle by Fritz Cultural differences are something that 25 Heider. Ironically, in the reverse situation, will enrich your experiences in another the same individuals would more likely in- country, but they are seldom – if ever – a ternalise the causes of successful communi- factor that fundamentally changes human cation. They would ascribe success to their psychology or the basic principles of war- own personal competence (such as a high fare. The extent to which a cultural phe- cultural awareness), rather than favoura- nomenon requires an explanation depends ble situational factors. But the fact remains. on your task: if it is clear that culture will In general we have a tendency to automati- affect your operations, then by all means it cally attribute failures to the external caus- should be included in as a factor in opera- es generally, and often culture specifically, tional planning. But if the culture does not rather than to take the time to find more affect the task at hand – and chances are plausible explanations. that it won’t – then the solution can be as We don’t always need to come up with simple as carrying on with the military op- complex answers to cultural questions. eration and leaving culture as a phenome- Sometimes the simple explanations are non for the anthropologists to study. best. The principle of simplicity is an excel- lent tool when encountering a foreign culture.26 For example, in some under-devel- The Author is a captain in the Swedish ar- oped countries they sit on the floor and eat my and a doctoral student in Psychology at with their hands. We can seek a complex Stockholm University

98 ANALYS & PERSPEKTIV

Notes

1. houston, Angus: Joint Operations in the 14. shalit, Ben: The Psychology of Conflict and 21st Century, Department of Defence, Combat, Praeger Publishing, Westport, 1988. Canberra 2007. 15. Markóczy, Livia: “Are cultural differences 2. Brain, Steven: Operational Culture: Is the overrated?” Financial Times, 26 July 1996. Australian Army Driving the Train of Left 16. “Culture Eats Strategy For Breakfast,” is a at the Station? United States Marine Corps, remark attributed to Peter Drucker who was School of Advanced Warfighting, Command an American consultant and educator of the and Staff College, Marine Corps University, management of modern business. The quote Quantico Virginia 2008. was popularized in 2006 by Mark Fields, 3. lamb, Christopher: Review of Psychological president of Ford Motor Company. Operations Lessons Learned from Recent 17. karcanes, James: Cultural Competence Operational Experience, National Defense and the Operational Commander: Moving University Press, Washington, DC 2005; Beyond Cultural Awareness into Culture- Adaptive Campaigning: The Land Force Centric Warfare, Naval War College, Response to Complex Warfighting, The Newport 2007. Australian Army, Directorate Combat 18. huntington, Samuel: The Soldier and the Development Future Land Warfare, State: The Theory and Politics of Civil- Canberra 2006. Military Relations, Harvard University Press, 4. rhoads, Kelton: “The Culture Variable in Cambridge 1957. the Influence Equation”, in Taylor, Philip and 19. op. cit. Markóczy, Livia, see note 15. Snow, Nancy (Eds.): Handbook of Public 20. gilovich, Thomas: How We Know What Diplomacy, Routledge, New York, 2008. Isn’t So: The Fallibility of Human Reason in 5. op. cit. Brain, Steven, see note 2. Everyday Life, Free Press, New York 1993. 6. the conceptual question ”Common sense 21. op. cit. Rhoads, Kelton, see note 4. – common to whom?” is a question often 22. Zahaarna, Rhonda: The Unintended asked by cultural lecturer Karin Sharma. For Consequences of Crisis Public Diplomacy: example see: Sharma, Karin: Alla dessa kul- American Public Diplomacy in the Arab turer (in Swedish), Industrilitteratur, Lund, World, Foreign Policy in Focus, June 2003; 2011. Rice, Ronald and Atkin, Charles: Public 7. op. cit. Rhoads, Kelton, see note 4. Communication Campaigns, Sage, Newbury 8. op. cit Lamb, Christopher, see note 3. 1989. 9. asch, Solomon: “Effects of group pressure 23. sturcke, James: “US Soldiers ’desecrated on the modification and distortion of judg- Taliban bodies’”, The Guardian, Thursday ments”, in Guetzkow, Harold (Ed.): Groups, 20 October 2005. Leadership and Men, Carnegie, Pittsburgh, 24. op. cit. Rhoads, Kelton, see note 4. PA 1951. 25. heider, Fritz: The Psychology of 10. smith, Peter and Bond, Michael: Social Interpersonal Relations, Wiley New, York Psychology Across Cultures, Prentice Hall, 1958. Harlow, 1999. 26. Weinberg, Julius: Ockham, Descartes, and 11. Matsumoto, David: Handbook of Culture Hume: Self-knowledge, substance, and cau- and Psychology, Oxford University Press, sality, The University of Wisconsin Press, New York, 2001. Madison 1977. 12. sumner, William: Folkways, Ginn and Company, Boston 1906. 13. Markóczy, Livia: Us and Them, Annual edi- tions, International Business, Wiley Press, New York, 1999.

99 N r 4 oktober/december 2013 Interorganisatorisk samverkan – en fallstudie av en extraordinär händelse av Elias Ekenberg

Résumé On 15 March 2012, the Norwegian military aircraft HAZE 01 collided in Scandinavia’s most inaccessible terrain. The operation in conjunction with this event included many public agencies’ resources and personnel. This work studies the coordination of resources during extraordinary events, identifies any weaknesses of the system and identifies follow-up and management experiences. Additionally, the aim is to study the interaction between the Armed Forces and civilian actors during the work after an air crash. This work shows that it is not clear who is responsible when an accident of this nature occurs. Furthermore, the task given to the Armed Forces was unclear and it was difficult to establish a command structure initially during the operation. However, work coordination and collaboration at the executive level was successful and a great amount of trust between the actors was developed during the work. sverige har en grundläggande beredskap händelser. Försvarsmakten har alltså som för olyckor och händelser som påverkar deluppgift att med befintlig förmåga och re- vardagen i någon utsträckning. De aktörer surser bistå det övriga samhället och andra som normalt ansvarar för dessa händelser myndigheter vid behov. I detta arbete sam- är Räddningstjänsten, Polisen, sjukvårds- arbetar Försvarsmakten med en mängd inrättningar och andra samhällsfunktio- myndigheter för att erbjuda militärt stöd i ner. Inträffar olyckor av allvarligare karak- form av resurser som ammunitionsröjning, tär utgår den svenska krishanteringen från eftersök och brandbekämpning. tre grundprinciper rörande ansvar, närhet Det finns emellertid en otydlighet i och likhet. Systemet är organiserat i tre ni- ansvarsfördelning, ledningsförhållanden våer där kriser initialt bör hanteras på lo- och samverkansstrukturer mellan För kal nivå (kommun), därefter regional nivå svarsmakten och civila myndigheter, vil- (länsstyrelsen) och slutligen central nivå ket naturligtvis försvårar interorganisato- (centrala myndigheter).1 Inom ramen för riska insatser. 2 Regeringens uppgiftsformu- det tidigare totalförsvaret skulle Försvars lering förefaller vidare att vara något ge- makten samverka med civila myndigheter nerell och abstrakt för den verkställande för att bättre kunna försvara landet i hän- myndigheten (Försvarsmakten) vid dessa delse av ett väpnat angrepp. Emellertid har interorganisatoriska insatser. Med utgångs- samverkansformerna förändrats i takt med punkt från Försvarsmaktens delaktighet att föreställningen av en militär invasion av i den svenska krishanteringen och tidiga- Sverige har minskat. Fokus har istället lagts re forskning i ämnet studeras här hur sam- på civil-militär samverkan i fredstid och verkan fungerar i realiteten, där den faktis- Försvarsmaktens stöd vid extraordinära ka insatsen äger rum. Eftersom verksamhe-

100 ANALYS & PERSPEKTIV ten gäller över tid förefaller även uppfölj- Ödlund presenterar även framgångsfak- ningskomponenter vara av stor vikt. Detta torer och hinder för samverkan där de so- är något som Försvarsmakten belyser som cialpsykologiska faktorerna utgörs av tillit, centralt och eftersträvar en struktur som förtroende och kultur, där kulturella skill- ”[...] underlättar och uppmuntrar erfaren- nader mellan organisationer lyfts fram som hetshantering och kunskapsöverföring så en stark påverkansvariabel för samverkan.4 att en verklig effekt erhålls”.3 Förtroende och tillit tar vanligen lång till att Denna artikel analyserar inledningsvis bygga upp. Om denna tid inte är tillräcklig, hur samordningen av resurser vid extra exempelvis under en tidsbegränsad insats, ordinära händelser fungerar, identifierar kan en ”snabb tillit” – swift trust – ska- eventuella brister och kartlägger uppfölj pas mellan aktörer för att klara de påfrest- ning och erfarenhetshantering. Därefter ningar som en tillfälligt sammansatt orga- undersöks hur samverkan mellan Försvars nisation ställs inför.5 Förutsättningarna för makten och civila aktörer uppfattades av detta är ett gemensamt mål, en tro om att deltagarna under arbetet efter en extraor- samverkan ger resultat och att aktörerna dinär händelse. Arbetet undersöker om det förbiser de naturliga misstankar främling- finns signifikanta brister i de planer och ar emellan.6 regleringar som reglerar samordning och aktiviteter vid extraordinära händelser och Det har framförts att medlemmarna i des- om det finns en problematik i med att led- sa grupper tenderar att relatera till varan- ningsstrukturerna inom de berörda myn- dra utifrån roller snarare än som personer, att ”swift trust” således grundar sig i pro- digheterna skiljer sig åt eller inom den sam- fessionalism snarare än karaktär.7 mansatta organisationen. Vidare diskuteras huruvida det finns uppenbara resurs- Ödlund presenterar också i en studie att mässiga brister i de avsedda organisationer myndigheter som ofta arbetar tillsammans som sammansätts i samband med extraor- har ett ”vi och dem”-tänkande och en kon- dinära händelser och om det finns problem kurrens sinsemellan.8 Samtidigt är det ofta vad avser organisationskulturella skillna- dessa sinsemellan som har den bästa sam- der mellan aktörerna? verkan.9 Likaledes gäller detta omvänt, där Det finns redan olika studier avseende myndigheter som ligger långt ifrån varan- detta. Ödlund (2007) avhandlar samver- dra kan ha större socialpsykologiska hin- kan mellan myndigheter med olika uppgif- der för samverkan.10 ter och struktur. På liknande sätt redogör Ödlund (2010) för regleringar för civil-mi- En effektstyrd samverkan med tydliga litär samverkan och beskriver hur lednings- mål, tydliga ansvarsförhållanden och ett förhållanden är konstruerade. Forsström et strukturerat arbetssätt kan minska risken al, (2010) belyser att det finns vissa brister för att variabler som prestige, konkurrens, i framförallt före- och efterfasen vid kris- kulturella skillnader etc. får för stort utrymme. Ett inledande möte eller gärna hanteringssituationer och Ödlund (2011) workshop kan ”diska av” de största skill- föreslår en samverkansmodell som syftar naderna och få upp olikheter och före- till att öka förståelsen i ämnet. Forskningen ställningar på bordet. Detta är att föredra inom interorganisatorisk samverkan är för- framför att de ligger outredda och påver- visso ambitiös och högst användbar. kar gruppdynamiken negativt.11

101 N r 4 oktober/december 2013

Det finns således viss forskning av stor re- att det är den drabbade kommunen som levans här. Emellertid är den förhållande- ansvarar för insatsen. Om relevanta resur- vis generell och svårapplicerad på en speci- ser inte finns att tillgå på lokal nivå kan fik händelse. Denna artikel identifierar där- det bli aktuellt med en regional och statlig för mer konkret vissa brister i regelverken, insats.14 De berörda myndigheterna styrs insatsstruktur, resursallokering och utnytt- också av likhetsprincipen, som innebär att jandet av dessa genom en fallstudie på det organisationen vid en extraordinär händel- efterarbete som genomfördes till följd av se ska vara så likt den ordinarie organisa- när det norska flygplanet HAZE 01 deltog tionen som möjligt.15 i militärövningen Cold Response och kolli- Det svenska krishanteringssystemet är derade på Kebnekaise, mellan bergets nord- reglerat av en mängd lagar och förordning- och sydtopp på cirka 2000 meters höjd. ar som även reglerar förutsättningar för Kraschen inträffade kl. 14:57 den 15 mars Försvarsmaktens stöd vid nationella insat- 2012 och fem personer omkom. ser vid extraordinära händelser. Händelsen fick mycket medial uppmärk- samhet och många aktörer deltog i efterar- • Lag (2003:778) om skydd mot olyck- betet runt olyckan. I detta syfte genomför- or reglerar räddningstjänstens, sta- des semistrukturerade intervjuer med nyck- tens, länsstyrelsers, kommuners, såväl elpersoner för att undersöka deras uppfatt- som den enskildes ansvar i händelse av ning om hur samverkan gick till och hur olyckor. Försvarsmakten har inte nå- den eventuellt borde ha gått till för att ana- gon bestämd uppgift i lagen men alla lysera i vilken grad regelverken och sam- statliga myndigheter har en skyldighet ordningsstrukturerna var applicerbara på att delta i insatser på begäran av rädd- vald insats. Arbetet är fokuserat på eventu- ningsledaren. ella brister i tillämpningen av det svenska • Förordning (2006:942) om krisbered krishanteringssystemet och Försvarsmak skap och höjd beredskap reglerar statli- tens delaktighet i densamma. Arbetet kontrasterar de förhållandevis abstrakta regel- ga myndigheters åtgärder för att mins- verken och forskningen inom området mot ka samhällets sårbarhet. Alla myn den empiriska undersökningen. digheter som berörs av en krissitua tion ska samverka och stödja varan- Regelverk och aktörer dra vid en sådan händelse. • Lag (2006:544) om kommuners och Det svenska krishanteringssystemet byg- landstings åtgärder inför och vid ex- ger huvudsakligen på ansvarsprincipen, traordinära händelser i fredstid och som innebär att den som har ansvaret för höjd beredskap, reglerar kommuners en viss situation i fredstid, också bär det och landstings grundläggande förmå- ansvaret under en större kris eller extraor- ga till civilt försvar. dinär händelse.12 Ansvarsprincipen innefattar också myndigheters ansvar att sam- • Förordning (2008:1002) med instruk- verkan med andra aktörer. Systemet bygger tion för Myndigheten för samhälls- också på närhetsprincipen, som innebär att skydd och beredskap reglerar myndig- en kris ska hanteras av de aktörer som är hetens ansvar för skydd mot olyckor, närmast berörda.13 Det betyder i praktiken krishantering och civilt försvar.

102 ANALYS & PERSPEKTIV

• Regeringens proposition 2008/09:140 Försvarsmakten har såväl personella, Ett användbart försvar reglerar säker- som utrustningsspecifika signifikanta re- hets- och försvarspolitiks inriktning, surser som innebär en ökad förmåga i hän- Försvarsmaktens uppgifter och ekono delse av en extraordinär händelse.21 Emel miska styrningar. lertid har Försvarsmakten inte någon fast • Förordning (2002:375) om Försvars uppgift i det nationella krishanteringssys- 22 maktens stöd till civil verksamhet reg- temet i fredstid. lerar förutsättningar för Försvars De regelverk som huvudsakligen regle- maktens stöd till statliga myndigheter, rar Försvarsmaktens stöd till civila aktö- kommuner, landsting och enskilda. rer i krishanteringen är (1) lagen om skydd mot olyckor och (2) förordning om För Det finns även ett sektorsansvar, som inne- svarsmaktens stöd till civil verksamhet. fattar olika myndigheters verksamhetsom- Utöver detta gäller (3) lagen om Försvars råden, vilket innebär de sektorer där myn- maktens stöd till Polisen vid terrorismbe- digheten bär ansvaret inom sitt område i kämpning.23 Lagen om skydd mot olyckor händelse av en kris.16 Staten bär således gäller vid räddningsinsatser och är tving- ansvaret vid särskilda olyckor och hante- ande för Försvarsmakten, förutsatt att den ras av nedanstående myndigheter:17 har relevanta resurser för insatsen.24 Det är räddningsledaren som begär stöd från • Fjällräddning – Polisen. Försvarsmakten och bestämmer om ären- • Flyg- och sjöräddning – Sjöfartsverket. det omfattas av lagen om skydd mot olyck- • Efterforskning av personer i annat fall or.25 Vid insatser inom ramen för lagen om – Polisen. skydd mot olyckor får Försvarsmakten inte kräva någon extra ersättning.26 Emellertid • Miljöräddning till sjöss – Kustbevak är det ibland svårt att avgöra vad som är ningen räddningstjänst och en extraordinär hän- • Räddningstjänst vid utsläpp av radio- delse, vilket faller inom ramarna för lagen aktiva ämnen – Länsstyrelsen. om kommuners och landstings åtgärder in- I övriga fall ansvarar kommunen för rädd- för och vid extraordinära händelser i freds- ningstjänsten i enlighet med ansvarsprin tid och höjd beredskap. Detta kan bidra till konflikter om vem som ansvarar för kost- cipen.18 naderna vid en insats. Myndigheten för samhällsskydd- och beredskap skapades 2009 för hantera olyckor Representanter för kommuner och läns- och kriser på ett bättre sätt. Myndigheten styrelser har framfört att gränsdragningen ska samordna och stödja aktörer på såväl mellan räddningstjänst och extraordinär lokal, som central nivå.19 händelse ibland är svår. Vid stöd under en Försvarsbeslutet 2009 Ett användbart allvarligare kris såsom en allvarlig väder- försvar reglerar säkerhets- och försvarspo- händelse eller olycka, rör det sig mesta- litisk inriktning, Försvarsmaktens uppgifter dels om räddningstjänst. Men om insat- serna pågår under en längre tid och det och ekonomiska styrningar. Där en uppgift akuta krisläget avtar blir gränsdragning- är att ”med befintlig förmåga och resurser en för räddningsinsats otydlig. Är det en bistå det övriga samhället och andra myn- utdragen krissituation rör det sig snarare digheter vid behov”.20 om en extraordinär händelse och vid en

103 N r 4 oktober/december 2013

sådan måste kommuner som begär stöd Ödlund menar också att det ”råder otyd- från Försvarsmakten själva stå för kost- liga koordinerings- och ledningsförhållan- 27 naderna. den samt samordnings- och samverkansstrukturer mellan Försvarsmakten och de Förordning om Försvarsmaktens stöd till civila myndigheterna.”33 Andra studier vi- civil verksamhet reglerar förutsättningar sar att ansvarsprincipen inte främjar För för Försvarsmaktens stöd till statliga myn- svarsmaktens deltagande i krishanteringen, digheter, kommuner, landsting och enskil- då de inte har ett formellt ansvar.34 da. Här beslutar Försvarsmak ten själva om stöd kan lämnas, bortsett från trans- portstöd via akuta sjukvårdsfall som är Krishanteringen av tvingande.28 Herkuleskraschen Förordning om Försvarsmak tens stöd Herkulesplanet kraschade kl 14:57 torsda- till civil verksamhet medför emellertid en gen den 15 mars 2012, och det indikerades del begränsningar. Försvarsmaktens perso- tidigt att räddningsarbetet och utredningen nal får inte delta i arbete inom ramen för skulle bli något unikt för svensk krishan- förordningen som innebär en ”inte obetyd- tering.35 Räddningsinsatsen påbörjades ti- lig risk för att personalen kan komma att digt efter det att man insåg att flygolyckan skadas.”29 Försvarsmaktens personal får ägt rum. Inledningsvis var Sjöräddningen inte heller användas till uppgifter där de ansvarig för räddningsinsatsen, då det kan komma att använda våld mot enskil- handlade om en flygolycka. Emellertid var da.30 Vid insatser enligt förordningen om det svårt att etablera en ledning, vilket re- Försvarsmaktens stöd till civil verksam- sulterade i att räddningstjänsten påbörja- het ska Försvarsmakten ta ut full kostnads- des utan ledning från de som var ansvari- täckning från kommuner och avgift vid ga.36 Räddningsinsatsen styrdes inlednings- stöd till andra myndigheter.31 vis av individuella initiativ, där man ville Detta är just det formella regelverket rädda sina kollegor som eventuellt kunde och samordningen kring detta som av flera vara vid liv. När haveriplatsen senare hit- anledningar är svårapplicerat. Tidigare stu- tades gick ansvaret från Sjöräddningen till dier här är något begränsade, men Ödlund Polisen, för att söka efter fortfarande levan- (2007) sammanfattar framgångsfaktorer de personer. Under lördagen var man säker och hinder för samverkan.32 Senare, i Öd på att ingen överlevt olyckan. I samband lund (2011) utvecklas detta i en samver med detta övergick arbetet från räddnings- kansmodell. I framgångsfaktorerna beto- tjänst till att vara en brottsplats, där ansva- nas en tydlighet i ansvarsfördelning, styr- ret går från staben i Luleå till polisledning- dokument, uppgifter och matchning mel- en i Kiruna. Parallellt med detta kommer lan resurser och behov. Även förståelse för Haverikommissionen in, som ska utreda andra aktörers verksamhet, ömsesidig an- olyckan. Man fastställer mycket snabbt att passning och att identifiera och acceptera det inte har begåtts ett brott.37 eventuella skillnader mellan organisatio- Det arbete som senare genomförs är Po nerna är viktigt häri. Det finns även hin- lisens sökande efter mänskliga kvarlevor der såsom kulturkrockar, konkurrens mel- och Haverikommissionens olycksutredning. lan aktörerna, starka egenintressen, dolda Eftersom olyckan inträffat i Skandinaviens agendor och misstro inom organisationen. mest otillgängliga terräng föreligger en stor

104 ANALYS & PERSPEKTIV risk för ytterligare personskador. Här var Även om uppgiftsformuleringen uppfatta- Försvars makten en relevant resurs, som se- des olika så uppfattar aktörerna att samar- nare blev ansvarig för säkerheten på plats.38 betet sinsemellan fungerar mycket bra på Försvars makten deltog inledningsvis på verkställandenivån. Samtliga informanter eget initiativ då man redan var på plats. framför att även om det var långa ledtider Den formella uppgiften formulerades sena- inom respektive myndighet så löste man re, när Haverikommissionen frågade efter olika problem på plats och att den samver- Försvars maktens stöd.39 Detta gjordes via kan fungerade bra.43 vakthavande befäl på högkvarteret och se- Denna händelse är även ett exempel på dan fick arméns jägarbataljon uppgiften att hur krishanteringen måste fungera under stödja Haverikommissionen med säkerhe- en längre tid. Några aktörer kommente- ten på platsen. Utöver dessa medverkade rar att krishanteringssystemet i Sverige in- ytterligare funktioner från Försvarsmak ten te är dimensionerat för insatser som sträck- med stöd i form av bland annat bergskom- er sig över lång tid.44 Dock framhålls För petens och transporter såväl till lands som svarsmaktens förmåga att planera för läng- med helikoptrar. re insatser, vilket var en resurs i detta spe- Försvarsmakten som myndighet hade cifika fall. inte något eget ansvar under insatsen. De skulle stödja Haverikommissionen och Po Vi insåg snabbt att de enda som har planerat över tid var försvaret, där hade man lisen. Emellertid uppfattades uppgiftsfor lagt en bokning på fjällstationen över en muleringen som abstrakt på verkställande- månad. Medan min myndighet hade fun- nivå. derat över om det tog 3 eller 4 dagar.45

Det stöd som sedan formulerades skrift- Utredningen är i särklass Haverikommissio ligt var kort och gott– ”stöd Haveri nens dyraste och det som huvudsakligen bi- kommissionens sökande efter svarta lådor dragit till detta är att platsen är svåråtkom- och stöd Polisen att söka kvarlevor.” Det 46 var i stort sett utdraget som fanns. Men lig. Något som har identifierats i studien det var väldigt lite riktlinjer runt det.40 är problematiken med kostnadsfördelning- en. Haverikommissionen köpte tjänsterna Haverikommissionens uppgifter uppfatta- från Försvarsmakten men finner fakturor- des som avsevärt mycket tydligare. na väldigt generella.47 Dessutom köptes det mycket utrustning för arbetet och här finns Där vi hade uppgiften att undersöka det olika uppfattningar om huruvida utrust- olyckan [...] och att hitta de där svarta lå- ningen ska tillfalla Haverikommissionen dorna.41 eller Försvarsmakten.48 Även Polisens uppgifter uppfattades som mer tydliga. Ledningsförhållanden Försvarsmakten avskaffade den territori- Vi hade vårt eget mål, vi ska identifiera ella ledningen år 2005. Detta resulterade i fem, förmodligen fem, men det kunde vara fler. Vi ska ta hem så mycket som möj- att den civila ledningsstrukturen, som byg- ligt av kvarlevorna men vi ska inte ha nå- ger på ansvars-, närhets- och likhetsprinci- gon olycka eller skador på egen perso- perna, skiljer sig avsevärt från den militära nal.42 ledningsstrukturen.49

105 N r 4 oktober/december 2013

Ledningsförhållanden inom dare är normalt brandchefen i den aktuel- Försvarsmakten kontra andra la kommunen.59 myndigheter Ledningsstrukturen vid olyckan Den militära strukturen utgörs av en grundorganisation och en insatsorganisa Ledningsförhållandet under insatsen kan tion. Utvecklingen av insatsorganisationen formellt delas in i tre skeden, även om det sker vid grundorganisationen och avser på plats kan ha varit svårt att separera des- krigsförband inom armén, flygvapnet, ma- sa. Ansvaret flyttades mellan sjöräddning- rinen, underrättelse och logistik.50 Struk ens räddningstjänst, polisiär räddnings- turer för civil-militär samverkan utgår från tjänst och polisiär utredning. Den ledning högkvarteret och från säkerhets- och sam- som var på platsen under den initiala rädd- verkanssektionerna som finns regionalt i ningstjänsten var räddningsledaren från Stockholm, Göteborg, Malmö och Boden.51 Kiruna, som ledde mindre delar av arméns Dessa säkerhets- och samverkanssektio- jägarbataljon, som genomförde utbildning ner har bland annat som uppgift att sam- i närheten av olycksplatsen.60 Först sena- ordna militära stödinsatser och samverka re anslöt Polisen, Alpina gruppen61 och med regionala såväl som lokala myndig- den civila räddningstjänsten. Delar ur ar- heter.52 Sektionerna har inget ledningsan- méns jägarbataljon tillsammans med alpi- svar vid en insats utan arbetar främst med na gruppen genomförde en sökinsats för planering och övning.53 De civila lednings- att hitta haveriplatsen. Under detta skede förhållandena utgår från ansvars- närhets- rapporterar de delarna av Försvarsmakten och likhetsprinciperna som presenterades till räddningsledaren från Kiruna medan tidigare. den alpina gruppen rapporterar till länskri Den militära strukturen för krishante- minalcentralen i Luleå.62 ring var under tiden för olyckan huvudsak- När ärendet senare övergick till en ligen centraliserad medan den civila kris- brotts- och utredningsplats ansluter krimi- hanteringen är decentraliserad och ansva- naltekniker från Polisen och utredare från ret ligger huvudsakligen hos den aktuel- Haverikommissionen. Det är två myndig- la kommunen.54 Detta medför att samver- heter som står med samma mandat, sam- kansfunktionerna inom Försvarsmakten ma förutsättningar och samma önskemål inte har motsvarande ansvar och mandat men med olika inriktningar.63 Under det- som sina civila motparter.55 ta skede hade Försvarsmakten inlednings- Försvarsmaktens förband ska inte heller vis ingen bestämd uppgift och återgick till samverka formellt med civila myndighe- den ursprungliga utbildningsverksamheten. ter på lokal nivå.56 Under en ”normal” in- Senare identifierade Haverikommissionen cident av mindre karaktär, ansvarar kom- att de behövde Försvarsmaktens resurser munen för att tillsätta en räddningsleda- för att kunna arbeta i den aktuella terräng- re, som ansvarar för räddningsinsatsen.57 en och de blev senare informellt ansvariga Vid mer omfattande insatser där staten är för säkerheten.64 ytterst ansvarig utser den myndighet som Kebnekaise fjällstation blev en utgångs- ansvarar för insatsen en räddningsledare.58 punkt för insatsen där alla funktioner sam- Den person som i realiteten är räddningsle- lades. När alla aktörer skulle samordna si-

106 ANALYS & PERSPEKTIV na resurser uppstod en oklarhet i lednings- myndigheterna skiljer sig åt.70 Däremot förhållanden. uppfattas ledningsstrukturerna inom myndigheterna i sig som något trögrodda. Det var minst tio olika funktioner på plats och alla hade sina egna chefer bak- Det var långa ledtider för respektive funk- åt i spåret. De övergripande organisatio- tion att kommunicera uppåt. Jag upplever nerna – Polis, svenska Försvarsmak ten, att även om Polisen och Försvarsmakten norska Försvarsmakten och de civila de- har vissa vakthavande så finns det ing- larna med Haverikommissionen – hade en upprättad stabsfunktion i bakgrunden på myndighetsnivå inte sinsemellan klarat som bereder ärenden och tittar ett steg ut vem som skulle vara ”on scene com- framåt.71 mander” och ansvara för alla andra. Den Polisens organisation är 21 olika myndig- uppdelningen eller överenskommelsen var heter. Även om allting ser likadant ut så inte gjord, vilken medförde att alla funk- är det logistiska och organisatoriska pro- tioner på plats var sina egna chefer. Detta blem. Det är inte gjort så att det ska va- bidrog till en otydlighet i ledningsförhål- ra enkelt.72 landen, minst sagt.65 Det är för mycket ledningsnivåer emel- Den lokala ledningsfunktion som senare lan och information försvinner på vägen. etablerades på fjällstationen var en inter- Samverkan på högre nivå upplever jag organisatorisk stab.66 I denna stab träffa- som seg och högkvarterets ordervägar är en för långdragen process.73 des företrädare för respektive funktion för att planera arbetet. Under detta skede är Att organisationerna skiljer sig åt har inte Polisen formellt ansvariga men i den här identifierats som ett problem på verkstäl- situationen går en svag polisiär ledning in landenivå. Aktörerna uppfattar att det har 67 och en norsk major leder staben. varit ett bra samarbetsklimat mellan organisationerna. Ödlund menar att stark hori- I det här ärendet går en svag polisiär led- sontell samverkan kan försvåras vertikalt. ning in. Normalt sett ska en polisiär in- satschef leda det här. Det fick till följd Detta kan ha varit fallet vid insatsen, då att det var en norsk stabschef, vilket var samtliga informanter på verkställandenivå väldigt annorlunda. För när jag kom in uttrycker att det var mycket lätt att sam- i fältstaben var det en organisation med ordna resurser och samarbeta med andra en norsk major och själva uppdraget för myndigheter. Dessa uttrycker också upp- Polisens del låg kvar på fjällräddnings- fattningar om att den egna organisationen 68 funktionen. är långsam eller osmidig. Ett problem som identifierats är att Polisens identifieringsfunktion inte har ett operativt Ansvar och resursallokering mandat att leda verksamhet i ett annat län, Försvarsmakten har inget eget myndighets- utan detta ska göras av den polismyndighet ansvar vid extraordinära händelser, vilket som begärt hjälpen. Den har arbetsgivar- kräver en tydlighet i uppgiftsformuleringen. ansvaret på alla sätt. Har den inte kompe- Vid insatsen hade man inte klarat ut vem tensen till det, vilket var fallet här kan det som var ”on scene commander”, vilket bi- bli ett problem.69 Deltagarna på verkstäl- drog till en otydlighet i ansvarsfördelning- landenivå uppfattar dock inte något pro- en. När insatsen övergick till en utredning blem i det att ledningsstrukturerna mellan var det främst Polisens kriminaltekniker

107 N r 4 oktober/december 2013 och Haverikommissionen som genom- gängliga resurser. I regeringens reglerings- förde två parallella insatser med stöd av brev för 2012 finns inte uppgiften med alls. Försvars makten. Denna samordning gick Däremot framgår uppgiften att [..] samver- bra. Den fältstab som etablerades leddes ka med civila myndigheter för att under- av deltagare från norska Försvarsmak lätta utformningen av en rationell samver- ten vilket kan ha uppfattats som konstigt kansstruktur mellan Försvarsmakten och av såväl Polisen, som av norrmännen själ- civila myndigheter inom krisberedskaps- va. Aktörerna uppfattade dock funktionen området.76 men en fältstab som positivt och ett forum för planering och samordning av arbetet. Resursernas tillgänglighet vid olyckan Förändringar i Försvarsmak tens förutsättningar för stöd till I den sammansatta organisationen uppfat samhället tades den totala summan av resurserna som huvudsakligen tillräckliga. Något som Försvarsmakten har omfattande resurser har uppdagats är den generella bristen i som i hög grad innebär ett mervärde för Sverige på utbildad alpin personal.77 Under 74 det svenska krishanteringssystemet. Des det inledande skedet fanns inte all relevant sa resurser utgörs av såväl utrustning som säkerhetsutrustning, förutom beklädnad. speciellt utbildad personal för allehanda si- Dessutom fanns det enbart en bergsguide tuationer. Emellertid har omställningen till i detta skede.78 ett insatsförsvar till del minskat Försvars maktens förmåga att stödja samhället vid Det är egentligen vanan hos personalen en extraordinär situation. att arbeta i den miljön. Man måste ha rätt Regeringen anser att Försvarsmak ten utbildning och erfarenhet. Den samman- därutöver bör kunna bistå det övriga sam- satta organisationen borde ha haft fler bergsguider. Inledningsvis hade vi bara en hället och andra myndigheter vid behov. bergsguide. Senare blev det två på plats.79 Försvars makten har i många fall resurser som saknas inom andra samhällssektorer De andra myndigheterna var också beroen- och som ofta är användbara när samhället de av Försvarsmaktens resurser för att själ- utsätts för påfrestningar. Det är naturligt va kunna arbeta i terrängen. att dessa resurser kommer till användning när så behövs. Förutsättningen för detta Man gjorde exempelvis inga egna glaci- bistånd är att det kan ske inom ramen för ärturer eller klättringar på kammen, utan Försvars maktens befintliga förmåga och det gjordes under vår ledning. Vi bidrog resurser. Stödet ska normalt kunna inord- också till att de fick säkerhetsutrustning, exempelvis selar och stegjärn. Vilket vi nas i Försvarsmaktens ordinarie verksam- skaffade fram och kunde utrusta en stor het och får inte vare sig bli dimensioneran- skara folk.80 de eller utgöra ett hinder för den ordinarie verksamheten.75 Organisatoriskt upplevdes inga problem Uppgiftsformuleringen vad gäller För vad gäller införskaffandet av ny utrustning. svarsmaktens stöd till samhället har ock- Det fattades ett beslut i Försvarsmaktens så ändrats från att med befintliga resurser ledning att detta var prioriterat och detta stödja samhället vid påfrestningar, till till- var avgörande för införskaffandet av ny

108 ANALYS & PERSPEKTIV utrustning.81 Haverikommissionen hade Man insåg behovet och man insåg att även en samverkansofficer hos sig som reman inte kunde jobba p g a exempelvis la- presenterade Försvarsmakten, vilket un- vinrisk och att det skulle sprängas. Gjorde derlättade processen.82 man ett prio på Haverikommissionen ena dagen så lades det prio på vårat nästa dag.88 Det gick oerhört smärtfritt och snabbt att få dessa resurser som man behövde.83 Även i den sammansatta staben under Något som fungerade exceptionellt bra var norsk ledning, präglades arbetet av ett öp- hanteringen av mänskliga kvarlevor. Detta pet förhållningsätt. Där aktörerna ”fick till- är något som kan innebära logistiska pro- se sitt fackområde. Det var inte någon som blem då man inte kan transportera dessa dömde ut någon annan. Det fungerade bra 89 på samma sätt som man transporterar ex- från min synvinkel.” Något som emeller- empelvis flygplansdelar.84 Försvarsmak tid uppfattades som en attitydskillnad är ten avdelade exempelvis bandvagnar som skillnaderna i procedurerna vid arbete i al- gjordes om till sjuktransporter för att lösa pin terräng, mellan norsk och svensk för 90 detta. svarsmakt. De norska och svenska regelverken skiljer sig åt vad gäller uppträdan- Det var en väldigt lättsam organisation. de i lavin- och glaciärterräng, vilket gör att Vi hade inte ett enda eget transportfordon den ena nationen kan uppfattas uppträ- utan var helt beroende av militära och da vårdslöst, vilket i sin tur kan skapa en Haverikommissionens fordon. Det var konfliktgrund.91 sanslöst bra.85 Mellan civila och militära aktörer kan Något som emellertid uppfattas som en re- själva kommunikationen vara en begräns- sursmässig brist är ovetskapen om vilka ning, då det inom Försvars makten finns resurser Försvarsmakten faktiskt besitter. mycket förkortningar och begrepp som Det finns en förhoppning att utvecklingen för en civil person är fullständigt obegrip- 92 ska gå mot att dessa kan användas som en ligt. samhällsresurs.86 Ur ett försvarsmaktsperspektiv så finns det mycket erfarenhet av myndighetssam- Skillnader i organisations verkan som visar att man måste avmilita- kultur, tillit och attityder risera dessa begrepp och yttryck. Dessa är självklara för individer i Försvarsmakten Det är viktigt att understryka att samtliga men fullständigt obegripliga för andra.93 informanter uppfattar att arbetet på plats präglades av tillit och att det fanns ett tyd- Förståelse för andra myndigheters organi ligt gemensamt mål.87 Även om såväl ha- sation och arbete är centralt för att kun- verikommissionen som polisen hade oli- na skapa tillit. Detta ansvar ligger på res ka uppgifter på plats och båda var bero- pektive myndighet.94 Förståelse för de and ende av Försvarsmaktens resurser, uppstod ra myndigheternas arbete uppfattades un- inga signifikanta konflikter mellan dessa der arbetet som en brist.95 Denna förståelse aktörer. kan skapas genom gemensamma övningar.

Jag tycker inte att det fanns konflikter ut- Detta måste ske under samövningar, ex- an tycker att det var en väldigt ödmjukt. empelvis har Polisen lavinutbildningar nå-

109 N r 4 oktober/december 2013

gon gång under året. Där måste FM vara ten som normalt inte arbetar nära Polisen med. Låt säga att man har olika spelsce- eller Räddningstjänsten, lyckades minime- narier med ett flyghaveri och kopplar in ra dessa hinder. Samverkan mellan dessa aktörer utifrån det. Det är nog det enda myndigheter fungerade bra och informan- sättet att veta vad det andra egentligen gör.96 terna upplever att det fanns en hög grad av tillit och förtroende. Vad gäller kulturella skillnader på verk- ställandenivå uppfattades inga problem under arbetet efter olyckan. Intern erfarenhetshantering Det man befarar när man kommer upp Haverikommissionen utreder olyckor, men dit är att det kan finnas olika kulturer tittar också på räddningsinsatsen vid res- och attityder mellan myndigheterna. Det pektive olycka. Syftet med dessa utredning finns exempelvis mellan brand och polis, ar är att lämna rekommendationer så att men det är mer att man naggas som brö- det inte upprepas. Går det inte att förhin- der och systrar. Kanske att försvaret skul- dra, lämnas rekommendationer så att kon- le vara stelbent. Alla bjöd till och spela- sekvenserna lindras.98 Däremot har Arméns de inte med olika agendor. Det ingav ett otroligt förtroende att komma upp till jägarbataljon skrivit en rapport om händel- platsen. Jag upplever att det var ett fan- sen. Rapporten avhandlar såväl den inle- tastiskt samarbete och det är det som är dande räddningsinsatsen, som vidare efter- framgången.97 arbete under sommaren 2012. Rapporten syftar till att dra erfarenheter från arbetet Som inledningsvis noterades så tar upp- efter olyckan men också att belysa det goda byggnad av förtroende och tillit normalt samarbetsklimat som varit mellan myndig- lång tid och att det kan vara svårt att bry- heterna. De slutsatser som gjorts är huvud- ta ett organisationskulturellt mönster. Om sakligen kopplade till den aktuella terräng- denna tid inte är tillräcklig, vilket den tro- en, exempelvis angående bergsguider, alpin ligtvis inte var initialt under insatsen, kan utrustning och säkerheten. Slutsatser angå- en snabb tillit skapas. Denna utgår från ende samverkan och samordning har ock- aktörernas roller snarare än deras person. så gjorts. Dessa är huvudsakligen positiva Det är lätt att anta att detta varit fallet vid till arbetet. den inledande delen av insatsen, där ett gemensamt mål varit drivkraften för arbetet. Gemensam Dock kan denna typ av tillit övergå till en djupare tillit och förtroende mellan aktö- erfarenhetshantering rerna under arbetes gång. Samtliga infor- Arbetet efter olyckan är inte helt slutfört, manter styrker detta och belyser att arbe- då några av aktörerna ska fortsätta arbetet präglats av tillit och några informanter tet vad gäller städning av haveriplatsen un- menar också att insatsen har skapat vän- der sommaren 2013. Informanterna har skaper mellan personer från olika myn- inte deltagit i en gemensam utvärdering ef- digheter. Vidare visar studier att myndig- ter händelsen.99 Det har emellertid efterfrå- heter som normalt arbetar långt från var- gats att en större utvärdering genomförs ef- andra kan ställas inför större socialpsyko- ter insatsen. logiska hinder för samverkan. Detta var Jag har gärna velat efterlysa detta och inte fallet vid insatsen, där Försvarsmak har haft det i tanken att samla den stora

110 ANALYS & PERSPEKTIV grupp aktörer för att göra en rejäl utvärde- […] den här administrativa delen men ring med lärande erfarenheter.100 den vill jag gärna sätta inom parantes. Om Myndigheten för samhällsskydd och be- man skulle ta hänsyn till den i förväg skul- redskap har genomfört ett erfarenhetssemi- le vi aldrig få någonting gjort, man får ta narium i syfte att dra lärdomar från hän- den kritiken efteråt, att det vart dyrt eller delsen.101 Under seminariet deltog knappt fel konton etc.106 20 personer från Kommunen, Landsting De goda samverkans- och samarbets- et, Länsstyrelsen, Polisen, Försvarsmak klimatet uppfattas som en framgångsfak- ten, Sjöfartsverket och forskare inom led- tor och som kanske överbryggade de an- ning.102 nars otydliga ansvars- och ledningsförhål- De centrala lärdomarna som diskute- landena. Anmärkningsvärt är att erfaren- rades under seminariet var att aktörerna hetshantering och gemensamma övningar måste bli bättre på att se helheten av in- diskuterades och stor vikt läggs vid dessa. satsen och inte bara till den egna uppgif- Informanterna i denna studie har inte del- ten. Vidare diskuterades ansvarsförhållan- tagit i en gemensam erfarenhetshantering den, vem som egentligen var ansvarig och eller några planerade övningar. vem som skulle leda de parallella insat- Ledningsproblemen som diskuterades serna. Under seminariet diskuterades att pekar också på det enorma behovet av att många av aktörerna har en ledningsstruk- systematisera och dela med sig av erfaren- tur som leds uppifrån, vilket blev ett pro- heter från händelser och kriser, utbilda in- blem eftersom mycket av ledningen kom om ledning och samverkan, samöva med från verkställandenivån och man upplev- olika aktörer samt stödja forskning som ser de att den högre ledningen inte hängde över olika typer av ledningsfunktioner.107 med. Informationsspridning belystes ock- Informanter som jag uppfattar som cen- så som viktigt under insatsen och att om trala för denna studie har alltså inte med- denna förbättrades, skulle ledningen un- verkat på det seminariet, eller någon annan 103 derlättas. Det diskuterade även vikten av gemensam utvärdering. Efter försök att nå samövning och erfarenhetshantering i sam- författaren till det dokument som upprät- band med olyckor av denna karaktär. tats efter myndigheten för samhällsskydd Ledningsproblemen som diskuterades och beredskaps seminarium, kan denna pekar också på det enorma behovet av att studie inte klargöra vilka personer som systematisera och dela med sig av erfaren- medverkade i detta. heter från händelser och kriser, utbilda inom ledning och samverkan, samöva med Avslutande diskussion olika aktörer samt stödja forskning som ser över olika typer av ledningsfunktioner.104 Detta arbete har visat hur samverkan mel- Vad gäller kostnadsuppföljningen har lan olika myndigheter är tänkt att funge- detta genomförts men informanternas syn ra under en extraordinär händelse. Syftet på denna differerar. med studien har varit att studera samord- Man borde kanske ha ett bättre styr ning av resurser vid extraordinära händel- dokument som reglerar kostnader mel- ser, identifiera eventuella brister och kart- lan myndigheter så att man slipper uppfin- lägga uppföljning och erfarenhetshante- na detta efteråt. Detta finns men tillämpas ring. Dessutom undersöka hur samverkan egentligen bara efteråt.105 mellan Försvarsmakten och civila aktörer

111 N r 4 oktober/december 2013 uppfattades av deltagarna på verkställan- sig således främja tilliten mellan aktörer- denivå under arbetet efter en extraordinär na, vilket naturligtvis är en stor framgångs- händelse. Detta har genomförts med ut- faktor för samverkan. Kan då dessa fram- gångspunkt i det svenska krishanterings- gångsfaktorer och hinder för samverkan systemet och tidigare forskning inom sam- generellt rangordnas och är de applicer- verkan mellan myndigheter. Jag har för- bara på varje specifik situation? Sannolikt sökt identifiera eventuella brister i regel- inte! Emellertid visar denna studie att tillit verken, insatsstruktur, resursallokering och förtroende inom den sammansatta or- och erfarenhetshantering i samband med ganisationen kan ”rädda” samverkan i in- dessa händelser. Arbetet visar också på hur satsen, även om andra hinder för samver- svensk krishantering fungerar under ex- kan har identifierats. traordinära situationer där resurser måste Det ska framhållas att den här studien samordnas och många myndigheter sam- begränsas av att alla aktörer vid insatsen ordnar dessa. Slutsatserna är i hög grad inte har intervjuats, såsom representan- applicerbara på eventuella framtida lik- ter från det norska försvaret. Urvalet som nande situationer där motsvarande sam- gjorts kan dock sägas vara representativt. ordningsproblematik kan uppstå. Ingen av informanterna deltog i myndig- Det är tydligt att en insats som faller ut- heten för samhällsskydd och beredskaps anför ansvars-, likhets- och närhetsprinci- erfarenhetsseminarium, men delar de fac- perna, där många aktörer delar ansvar och to många av de åsikter som åskådliggjor- mandat, kan fungera relativt bra även om des under detta. Studiens validitet bör ock- ansvar- och ledningsförhållanden är otyd- så vara rimligt hög. Detta trots att fallstu- liga, förutsatt att arbetet mellan aktörer- dien är tämligen specifik och den organi- na på verkställandenivå präglas av ett bra sation som genomförde insatsen kommer samarbetsklimat. Därmed inte sagt att pla- sannolikt inte att genomföra en exakt lika- ner och regleringar, tydlighet i ansvarsför- dan situation i närtid. Dock är insatsen ett delning och en tydlig ledning är att förringa. fall av interorganisatorisk samverkan mellan myndigheter som direkt eller indirekt, Detta underlättar naturligtvis arbetet. Men kan komma att ingå i krishanteringssyste- jag uppfattar att om situationen varit helt met och arbeta med svåra komplexa situ- annorlunda, där det var en stor tydlighet ationer, där aktörernas uppfattningar om i ansvarsfördelningen, uppgiftsformulering samverkan sinsemellan kanske inte heller och ledning, men aktörerna hade stora svå- är knutna till specifika händelser, utan är righeter att samverka och resurstilldelning- mer knutna till samspelet mellan aktörer- en var otillräcklig, hade utfallet av insatsen na. förmodligen varit sämre. En central faktor i samverkansprocessen är tillit och för- troende och att om tiden att utveckla det- Författaren är fänrik och tjänstgör vid 32. ta inte finns, kan en professionell typ av til- underrättelsebataljonen vid Livregementets lit skapas, vilket kan vara en bidragande Husarer. faktor till det goda samverkansklimatet. Denna tillit tycks ha övergått till en djupare tillit och förtroende under arbetets gång. Den starka horisontella samverkan visade

112 ANALYS & PERSPEKTIV

Noter

1. Samhällets krisberedskap – stärkt samverkan tionell krishantering: samverkansförutsätt- för ökad säkerhet, Regeringens skrivelse, Skr ningar i ett föränderligt krishanteringssystem, 2009/10:124, s 5. Försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsin- 2. ibid, s 14. stitut, FOI, Stockholm 2010, s 10. 3. Militärstrategisk doktrin, Försvarsmakten, 35. informant Haverikommissionen 2011, s 158. 36. informant Haverikommissionen 4. Ödlund, Ann: Civil-militär samverkan på 37. informant Polisen strategisk och operativ nivå inom HKV - för- 38. informant Polisen utsättningar och utveckling, Avdelningen för 39. informant Haverikommissionen försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsin- 40. informant Försvarsmakten 1 stitut, FOI, Stockholm 2011, s 15. 41. informant Haverikommissionen 5. Ödlund, Ann: Interorganisatorisk sam- 42. informant Polisen verkan som nationell resurs i krishan- 43. informant Polisen, informant Försvarsmak tering, Avdelningen för försvarsana- ten 1, informant Haverikommissionen lys, Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, 44. informant Haverikommissionen Stockholm 2007, s 22. 45. informant Polisen 6. ibid, s 22. 46. informant Haverikommissionen 7. ibid, s 22. 47. informant Haverikommissionen 8. ibid, s 57. 48. informant Haverikommissionen 9. ibid, s 58. 49. op cit, Ödlund, Ann, se not 33, s 14. 10. op cit, Ödlund, Ann, se not 4, s 46. 50. op cit, se not 21, s 32. 11. ibid. 51. op cit, Ödlund, Ann, se not 33, s 19. 12. op cit, se not 1, s 88. 52. op cit, se not 21, s 57. 13. op cit, Ödlund, Ann, se not 5, s 26. 53. op cit, Ödlund, Ann, se not 33, s 20. 14. http://www.krisinformation.se (2013-04-16) 54. op cit, se not 21, s 59. 15. op cit, Ödlund, Ann, se not 5, s 26. 55. ibid, s 69. 16. op cit, se not 14. 56. ibid, s 70. 17. Alltid redo! En myndighet mot olyckor och 57. lagen(2003:778) om skydd mot olyckor 3 kriser, Förordning(2006:942), s 61. kap 16 § 18. ibid, s 61. 58. lagen(2003:778) om skydd mot olyckor 4 19. op cit, se not 1, s 88. 20. Ett användbart försvar, Regeringsproposition, kap 9 § Prop 2008/09:140, s 36. 59. informant Polisen 21. Försvarsmaktens stöd till samhället vid kriser, 60. informant Försvarsmakten 2 Riksrevisionen, RiR2011:15, s 27. 61. alpina gruppen är specialister på fjäll och 22. ibid, s 33. bergsmiljö. Se http://www.sjoraddning.se/re- 23. ibid, s 38. portage/frivilliga-pa-hog-hojd/ (2013-04-26) 24. ibid, s 39. 62. informant Försvarsmakten 2 25. ibid, s 38. 63. informant Polisen 26. ibid, s 39. 64. informant Försvars makten 2 27. ibid, s 40. 65. informant Försvars makten 1 28. ibid, s 41. 66. informant Försvars makten 1,2 informant 29. ibid, s 42. Polisen 30. ibid, s 42. 67. informant Försvarsmakten 1,2 informant 31. ibid, s 46. Polisen 32. ibid, s 55. 68. informant Polisen 33. Ödlund, Ann: Civil-militär samverkan i 69. informant Polisen fredstida kriser och under höjd beredskap, 70. informant Försvarsmakten 1, 2; informant Försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsin- Polisen; informant Haverikommissionen stitut, FOI, Stockholm 2010:14. 71. informant Försvarsmakten 1 34. forsström, Anna; Lagerström, Maria och 72. informant Polisen Tejpar, Johan: Myndighetssamverkan vid na- 73. informant Försvarsmakten 2

113 N r 4 oktober/december 2013

74. Stärkt krisberedskap – för säkerhets skull, 92. informant Haverikommissionen Regeringsproposition, Prop 2007/08:92:28. 93. informant Haverikommissionen 75. op cit, se not 20, s 37. 94. informant Haverikommissionen 76. försvarsdepartementet, Regleringsbrev för 95. informant Försvarsmakten 1, 2, informant budgetåret 2012 avseende Försvarsmakten. Polisen 77. informant Försvarsmakten 1 96. informant Försvarsmakten 1 78. informant Försvarsmakten 2 97. informant Polisen 79. informant Försvarsmakten 2 98. informant Haverikommissionen 80. informant Försvars makten 1 99. informant Polisen; informant Försvarsmak 81. informant Haverikommissionen ten 1, 2; informant Haverikommissionen 82. informant Haverikommissionen 100. Informant Försvarsmakten 1 83. informant Haverikommissionen 101. Kunskapsplattform ledning, rapport erfaren- 84. informant Polisen hetsseminarium 2012-11-28, Myndigheten 85. informant Polisen för samhällsskydd och beredskap. 86. informant Polisen 102. Ibid, s 3. 87. informant Försvars makten 1,2, informant 103. Ibid, s 5. Polisen, informant Haverikommissionen 104. Ibid. 88. informant Polisen 105. Informant Haverikommissionen 89. informant Polisen 106. Informant Polisen 90. informant Försvarsmakten 1 107. Op cit, se not 101, s 5. 91. informant Försvarsmakten 1

114 ANALYS & PERSPEKTIV Ett ynka kvalitetsförsvar utan hemvärn av Olof Santesson

Résumé This article takes as its starting point the Swedish Armed Forces’ predictions about the future of armed conflict. A small North European country cannot expect to become a part of a big territorial war. But it could risk being threatened or blackmailed by a power with long-distance weapons, precision arms, space systems, incursion from Special Forces or use of cyber warfare. To meet these contingences, the Armed Forces have as their goal a structure of quality, paid by lower quantity. Something must give. The technologically advanced Navy and Air Force will probably survive, so the main burden will fall on the emasculated Army. Its order of battle will not reach the eight manoeuvre battalions planned for the twenties. So, what is left for us with an even smaller land force? The Home Guard seems to become the real basis for the homeland’s protection. rörelseriktningen är klar. Om För att uppnå sina syften utan att föra in sto- svarsmakten får som den vill ska den fram- ra truppmassor på en försvarares territori- tida lösningen bygga på kvalitet på bekost um: fjärrstridsmedel, precisionsvapen, spe- nad av kvantitet. Det är lätt att förstå hög- cialförband, utnyttjande av rymden och kvarterets slutsatser i höstens slutliga re- inte minst cybervapen. Om vi ska kunna dovisning av en serie perspektivstudier. hantera en sådan miljö måste vi enligt rim- Världen har visserligen de senaste tio-tolv lig militär logik själva efter förmåga och i åren mest brottats med terrorinslag och samverkan med andra, likasinnade länder – upprorskrig. Men få lär bestrida att ett som det numera alltid heter – skapa vapen framtida konflikt- och krigsmiljö på våra som anpassas till denna nya värld. Kort egna breddgrader kan komma att färgas/ sagt: kvalitet ska mötas med kvalitet. präglas av sådana vapensystem som sto- Försvarsmakten rekommenderar sålun- ra makter tar fram (Ryssland får väl ånyo da politikerna, försvarsberedning, reger- räknas in här). Och det är sådana system vi ing och riksdag att inte töva med att dra i värsta fall skulle behöva förmå att skydda konsekvenser. Om inte bra mycket pengar och värna oss mot. Om höjden på den tänkbara konflikt- skjuts till kan vi omöjligt bita oss fast vid nivån är beskedet inte övertygande tydligt, dagens kvantitet på det militära området. men bedömare tror idag inte att det är sto- Haken är förstås den att för att få råd med ra territoriella krig som väntar; vi får sna- det nya nödvändiga av hög kvalitet har rare begränsade konflikter med högtekno- Sverige inte mycket kvantitet att ta av: åtta logiska inslag i syfte att exempelvis ta en manöverbataljoner, färdiga någon gång in pant, utpressa och/eller skrämma oss. på tjugotalet; delar av våra fyra stridsflygs- Vad det i Försvarsmaktens framtidsper- divisioner; sju övervattensstridsfartyg och spektiv handlar om är sådant som en an- fyra ubåtar, om bemanningen någon gång gripare skulle kunna använda sig av för stabiliseras. Här måste det enligt signaler-

115 N r 4 oktober/december 2013 na hyvlas, rätt rejält. IO 14 blir blott ett sat område av landet. Detta i väntan på att snabbt bleknat minne. kraftfältet skulle förändras, kanske rent av Av den förväntade tekniska utveckling- genom att någon kom till vår hjälp poli- en följer att Försvarsmakten ser en tydlig tiskt och/eller militärt. Även i framtiden roll för de blå försvarsgrenarna om Sverige, kräver under våldsinsatser sådana förband åtminstone i blygsam skala, alls ska hänga integrerade kompanienheter för gemensam med. De har ju en teknisk utvecklingspo- strid, såsom pansar och artilleri. tential och lämpliga plattformar för strid Om vi efter allt det som skulle krävas på avstånd. Vem i en teknikpräglad gene- för överleva ett högintensivt krig och cy- ration vill särskilt karva i dem? berinsatser, inte bara defensivt utan även Samtidigt gäller sedan 2009 (under kvar offensivt kunde få något över för ett i prin- dröjande chock efter Rysslands stormakts cip konventionellt men högmodernt mark- agerande i augustikriget i Georgien året försvar torde det säkert innehålla färre än före) att det ska satsas mer på nationellt dagens åtta bataljoner, men dessa få kun- försvar, något som nog ännu tydligare än de förhoppningsvis bli mer ändamålsen- hittills underströks i höstens dokument. liga för den nationella uppgiften. Någon Något slags markfunktion kvarstår där- av dem kunde kanske ändå bli en regel- med, om orden alls ska ha någon innebörd. rätt pansarbataljon; varför vi ska ha kvar I konflikternas ”brave new world” behövs ett tretal lösa pansarkompanier (inklusi- kanske ett antal armébataljoner. Vi vill ju ve i förråd på Gotland) borde åtminstone även framöver kunna skicka ut förband av truppslagets egna överlevande finna egen- expeditionkårskaraktär i förhoppning att domligt. Även i en sådan bataljon kan ju kunna hjälpa andra eller försöka lotsa dem insatsledningen plocka bort pansaret och in i något slags demokrati. artilleriet om de inte skulle tas med/passa Här finns ett antal problem som väl ing- in i t ex en utlandsmission. en i Försvarsmakten öppet har velat/för- Bekymret här är att det inte, i varje fall mått ta i. inte utåt, syns något av ett militärt omtän- Manöverbataljonerna var ju uppbygg- kande utifrån den av statsmakterna anbe- da enligt det koncept som gällde före 2009, fallda tyngdpunktsförskjutningen till na- d v s de var avsedda att skicka ut i freds- tionellt försvar. uppgifter (”stövlar på marken”) genom att Taktiska eller stridstekniska fundering- vara mer eller mindre lätta. Att efter ändra- ar kan man kanske inte heller förvänta sig de politiska signaler vända på steken tycks i perspektivdokument som rör sig i de hö- överstigit krafterna. gre rymderna. Men man känner sig lika- Då hade ju Försvarsmakten av sina ba- fullt stå inför ett slags statiskt tänkande, taljoner ha behövt skapa förband som pas- som om det som kallas ”kvantitet”, alltså sade in i en brigadstruktur avsedd för i för- t ex arméförband, är mest bara en kostnad, sta hand försvar av hemlandet. De skulle en kostnad som det åtminstone i Sverige i i gynnsammaste fall ha blivit de fåtal endet individuella fallet inte går att göra nå- heter landet förfogade över för den natio- gonting åt. En bataljon är en bataljon är en nella uppgiften: att, med hemvärnet (inte bataljon o s v. framträdande i perspektivstudierna) som Har ledamoten Löfstedts jämförelser i skyddsstyrkor, kunna bjuda något slags akademiens tidskrift och i Vårt Försvar av spetsmotstånd i åtminstone något avgrän- vad vi till Sveriges nackdel får ut av organi-

116 ANALYS & PERSPEKTIV sation, utbildning, plattformar och opera- fullt upp med att klara sig själva och in- tiva förmågor inte väckt några bekymrade te kan undsätta Sverige. Svaret kan bli helt tankar i högkvarteret; politikerna är inte sonika att utan hjälp klarar vi inte att för- alls att hoppas på? Om mycket annat mås- svara oss ens med ett rimligtvis begränsat te ändras på, behöver även dessa svenska antal futuristiska system. Försvarsmakten oförmågor vara med i bilden och skärskå- har kvar en skyldighet att klargöra för si- das av de ansvariga. na uppdragsgivare vad som kan göras för Ja, varmed skola vi försvara oss, om det värnet av hemlandet, även om anslagen in- inte räcker med allt det nya som behövs te står i proportion till (påprackade?) upp- och förhoppningsvis anskaffas? Strävan gifter. Och ett ansvar för att hålla uppe är att vi t ex ska kunna möta angrepp ut- motivationen hos kontinuerligt anställda fört med kryssningsmissiler. Uteslutet sägs gruppchefer, soldater och sjömän, för att däremot vara att ett litet land som Sverige, inte tala om de mest svårlockade: de tid- även om vi fick ett potent luftvärn, ska vis anställda. kunna skydda sig mot ballistiska robotar. Helst skulle vi med nya koncept, hög Försvarsmakten vill i övrigt också peka på teknik, nätverk av sensorer och centralise- svårigheter att påräkna stöd om detta inte rad offensiv eld, avskräcka från varje opp- är i förväg utklarat inte minst på lednings- ortunistiskt företag mot Sverige. Men na- sidan, överenskommet och övat; underför- tionellt sårbara punkter lär även då behö- stått genom inte bara nordiskt samarbete va försvaras av människor på platsen, i va- utan svenskt medlemskap i Nato. Men vi pen. har begränsade erfarenheter av politikers Tills vidare har vi att, så gott det går, iver att ta i en opinionsmässigt tung fråga skydda territoriet här och nu med någ- som kräver att de visar ledarskap. ra få begåvat rustade och operativt rörli- Är det ändå inte lite våghalsigt att i öpp- ga brandkårsförband på basen av vad som na dokument till den grad betona att vi, vad finns av nationellt utspridda och täckan- som än sker ska satsas på kvalitet och ald- de lokala styrkor. I perspektivsamman- rig ska kunna försvara oss på egen hand? hang talas det inte om saken och lokalför- Visst är det rimligt att räkna med att vi svar är inte särskilt sexigt, men även i tek- aldrig ensamma blir angripna och, enligt solidaritetsklausul och annat, ska få hjälp nikframtiden blir det nog ett ynka försvar och strida tillsammans med andra. Lite utan hemvärnet, något som är alltför lite i värre blir det förstås om, fullt i enlighet nationellt medvetande. med perspektivtänkandet, andra samtidigt blir angripna – och det visar sig att de har Författaren är ledamot av KKrVA.

117 N r 4 oktober/december 2013 Kommentar till ”Akademisering på avvägar?” av Stefan Axberg och Berndt Brehmer

Résumé Although we agree with much of Edström’s and Peterson’s analysis of the subject of war studies as it is developing at the Swedish National Defence College we suggest that they missed one important aspect, viz., how the subject sees itself and its role. Rather than developing the subject as just another social science focusing on the study of war we propose that it should be developed as a design science focusing on supporting the development of the officer profession. This means that it should focus on developing knowledge that can support the officer in his or her professional activities in the same manner as various design sciences have been developed to support the education and training of other professionals such as e.g. systems engineering for engineers and clinical medicine for physicians. It also means that it should be evaluated in terms of the extent to which it contributes to the professional competence of officers, and not only in terms of the more traditional forms used in academia such as publications, although these forms of evaluation are, of course, no less important for a design science than for a traditional academic discipline.

vi skriver inte denna korta kommentar fession grundad på vetenskap och beprö- för att ifrågasätta den lägesbeskrivning vad erfarenhet, inte för att bidra till en all- som Håkan Edström och Magnus Peterson män akademisering längs de linjer som re- gett (KKrVAHT, 2. häftet 2013) när det presenteras av universitetens filosofiska fa- gäller krigsvetenskapsämnet vid Försvars kulteter. Syftet med akademiseringen var högskolan (FHS) men väl deras förslag till att skapa en bättre officer och inte bara en hur man skall lösa de problem de identifie- akademisk sådan. En viktig fråga blir då rat. Vi är inte emot deras förslag att man hur ett ämne skall vara beskaffat för att anställer fler disputerade akademiker och kunna bidra till den utveckling som efter- ger dem större makt (sic) över ämnet, men strävades med akademiseringen. vi menar att en sådan åtgärd inte ensam Ett svar på den frågan får vi om vi vän- kan lösa problemen och att den t o m kan der oss till andra professionsutbildningar vara kontraproduktiv om den inte åtföljs för att se hur deras vetenskapliga grund ser av andra åtgärder eftersom den inte löser ut och hur utbildningen för dessa profes- det som vi menar är huvudproblemet. sioner bedrivs. För att ta läkarutbildning Vi menar att det problemet inte ligger och civilingenjörsutbildningen som exem- i organisation eller bemanning utan i hur pel kan vi se att utbildningen grundas på ämnet förstår sig och sin roll. två slags vetenskaper: naturvetenskaper Liksom militärteknik och ledningsveten- och vad vi skulle kunna kalla designvetenskap kom krigsvetenskap till för att stöd- skaper. Vi menar att det är den senare for- ja utvecklingen av officersyrket till en pro- men av vetenskap som bör vara förebil-

118 ANALYS & PERSPEKTIV den när man utvecklar krigsvetenskap och om, genom att vara nystartad, skulle be- de andra vetenskaper som skapades speci- höva konkurrera med vetenskaper som fikt som ett stöd för officersprofessionen. är metodiskt och teoretiskt etablerade se- Ledningsvetenskap har redan utvecklats i dan långt tillbaka. Den undervisning som den riktningen. Militärteknik med sin nä- krävs i officersutbildning om krig sköts an- ra knytning till teknik och ingenjörsveten- tagligen bäst av dessa mer etablerade ve- skap har alltid varit en sådan vetenskap. tenskaper på samma sätt som undervis- Begreppet designvetenskap har sina röt- ningen om människokroppen i läkarutbild- ter hos Herbert Simon och i den debatt han ningen sköts av vetenskaper som anatomi drog igång som ett resultat av sina obser- och fysiologi, snarare än i klinisk medicin vationer av hur professionsutbildningar- som på ett mer handfast sätt utbildar i hur na utvecklats vid universitet och högskolor man som läkare behandlar olika sjukdo- mot slutet av 1960-talet. De hade, menade mar (men som behöver en bas i anatomi, Simon, kommit att bli alltför hårt inrikta- fysiologi och andra vetenskaper för att ut- de mot undervisning inom naturvetenska- veckla olika behandlingsformer). perna på bekostnad av att betona vad som På samma sätt som undervisning i fy- behövdes för att utöva själva professionen. siologi inte är tillräcklig för att skapa pro- Vi ser samma fara i den väg som officersut- fessionella läkare är inte undervisning om bildningen skulle kunna ta om man urskilj- krig tillräcklig för att skapa den professio- ningslöst följde de rekommendationer som nella kompetens vi förväntar av officerare. Edström och Peterson ger. Den pusselbit som fattas i en officersutbild- Det yttersta syftet med en designveten- ning uppbyggd på det sättet är den design- skap är att vara ett stöd när människor vetenskap som också kan ge kompetens i skall hitta lösningar på olika problem. Att hur man löser olika problem i sin yrkesut- hitta en lösning på ett problem är en fråga övning. För en professionell officer är det- om att konstruera – designa – en lösning ta militära problem och det är att bidra till på problemet, det må vara en artefakt, som den förmågan som skall vara krigsveten- en dator, eller olika metoder, som i eko- skapens speciella roll i förhållande till äm- nomi eller ett ingrepp, som i kirurgi. För nen som historia och statsvetenskap. krigsvetenskap betyder att vara en design- Detta har viktiga konsekvenser för hur vetenskap att ämnet ska vara en vetenskap man värderar utvecklingen av ämnen som för krig och krigföring, inte en vetenskap krigsvetenskap, militärteknik och lednings- om krig och krigföring. Det skall, i fören- vetenskap vid FHS. Den värderingen mås- ing med beprövad erfarenhet, bidra till att te ske på pragmatiska grunder och handla ge underlag för att lösa de olika problem om i vilken mån dessa ämnen kan tillhan- och uppgifter som möter officeren i sin yr- dahålla något som bidrar till officerarnas kesutövning. Vetenskap(er) om krig finns professionella kompetens och inte bara i det redan gott om. Krig är ett viktigt sam- termer av traditionella publikationer (men hälleligt och historiskt problem och många sådana är naturligtvis också viktiga). samhällsvetenskaper och humanistiska så- Vi anser därför att Edström och Peterson dana behandlar krig, var och en ur sitt per- i sin i många avseenden förtjänstfulla ar- spektiv. tikel skjuter bredvid målet när det gäl- Det är svårt att se att vi skulle behöva ler den terapi de föreslår. Det kommer in- ytterligare en sådan vetenskap som dessut- te att vara tillräckligt att bara anställa fler

119 N r 4 oktober/december 2013 historiker, statsvetare eller andra akade- en annan syn som avsevärt skiljer sig från miker med intresse för krig, hur skickliga dagens. Den innebär att förmåga till tak- de än må vara som akademiska forskare. tiskt och strategiskt tänkande, planering på Konsekvensen av en sådan handlingslinje olika nivåer, liksom att tekniska system är blir, och inget i den vetenskapliga produk- officerens arbetsredskap och att förståelse tionen inom krigsvetenskap till dags dato av dessa verktyg är central för att kunna motsäger detta, bara mer traditionell his- utöva professionen framgångsrikt. En per- torisk och statsvetenskaplig forskning om son utan kunskap om de instrument som krig. På sikt kommer det att innebära att ingår i den orkester han eller hon är satt att krigsvetenskap riskerar att bli ännu ett tra- dirigera får det, liksom auditoriet, besvär- ditionellt samhällsvetenskapligt ämne och ligt. Det är heller inte ens säkert att kom- inte den designvetenskap som behövs för positionen känns igen. En sådan brist på att stödja officersutbildningen. kunskap är olycklig och kan aldrig försva- För att ämnet skall kunna fylla den av ras (sic!), i synnerhet när det gäller så all- såväl Försvarsmakten som FHS utpekade varliga ting som krig och därmed relaterad rollen behövs att krigsvetenskapen blick- verksamhet. ar framåt och studerar det som ännu inte finns i syfte att ge officeren verktyg, språk Stefan Axberg är Seniorprofessor i militär och begreppsförståelse som hon/han behö- teknik vid FHS. Berndt Brehmer är Senior ver för att uppnå de mål som formulerats professor i ledningsvetenskap vid FHS. Bå av uppdragsgivaren. Man behöver således da är ledamöter av KKrVA

120 ANALYS & PERSPEKTIV ”Natoflyg skjuter vi inte ner” av Lennart Uller

Résumé NATO aircraft using Swedish airspace would mainly be retaliating against a Soviet first strike in a Mutual Assured Destruction (when Swedish Defence would be non-significant), whereas Soviet aircraft could also carry conventional arms aimed at Scandinavia. “Non- Alliance in Peace aiming at Neutrality in War” based on a strong defence and preparations for receiving military aid was the security concept put in place by Prime Minister Erlander. It created a stabilizing buffer between the main opponents with a neutral stand-off in between, thus building peace in Northern Europe. If stability weakened and trust gave way to mistrust bold measures could compensate – however, only if politicians made the necessary decisions early enough. These arrangements were in principle known to the Soviet leaders but would not give reason to launch an attack given their limited resources in a total context - on the contrary! Our option to put in place military arrangements with, for example, the USA created an important deterring factor. The Soviets would lose more than they would gain. After the Erlander era the fundamental element of a strong defence was undermined.

citatet i rubriken används i debatten om- behövde insättas mot Sovjetunionen var kring neutralitetselementet i svensk säker- kärnvapenbärande – detta skulle ju vara hetspolitik. Ett auktoritativt citat bl a från svaret på ett redan inlett sovjetiskt stra- en försvarsminister på 70-talet. Det utnytt- tegiskt kärnvapenangrepp mot USA. Det jas i dagens debatt för att vilja påvisa ihå- vore otänkbart att USA – för att möta ett ligheten av vår deklaration: Alliansfrihet sovjetiskt inlett angrepp i Europa – skul- i fred syftande till neutralitet i krig. Vad le sänka sin strategiska avskräcknings- ger nu citatet uttryck för? Är det ihålighet gard (Interkontinentala robotar/ICBM, – andra påstår falskhet – som är en riktig den ubåtsbaserade kärnvapenstyrkan och slutsats av citatet? det strategiska bombflygets B 52:or) genom att avdela en del av detta för konven- Vilket flyg avses – i vilket tionella bombningar mot t ex Leningrad- skede av en konflikt? området. Vad som stod att vinna med såda- na angrepp – långt bakom de framrusande Amerikanskt eller brittiskt flyg som un- pansararméerna i Tyskland, angrepp mot der en stor del av det kalla kriget skulle Östersjöutloppen och på Nordkalotten – kunna utnyttja anflygningsvägar genom kunde inte tillnärmelsevis stå i proportion svenskt luftrum mot Sovjetunionen tillhör- till risken; Sovjet skulle ju kunna utnyttja de (främst) det strategiska bombflyget. denna – låt vara temporära försvagning av Även om B 52:or utnyttjades under Viet den amerikanska strategiska kärnvapenar- namkriget för konventionella bombningar senalen – för ett första, strategiska kärn- kan vi utgå från att det strategiska bomb- vapenslag mot huvudmotståndarens ICBM flyg som redan i inledningen av ett krig (och så gott det nu gick mot de kärnvapen-

121 N r 4 oktober/december 2013 bärande ubåtarna, trots allt under 50- och positioner eller deklarationer mycket liten 60-talen i ett begränsat antal). roll. Varken för oss eller för någon annan. Utan ett starkt hot av det strategiska Vad gäller sovjetiskt bombflyg (och de- bombflyget, som alltså skulle vara uppta- ras efterhand allt starkare attackflyg) var get av annat, vore möjligheterna att kun- läget ett helt annat. Detta flyg kunde aldrig na vinna detta avgörande första slag betyd- uteslutas vara avsett för ett angrepp mot ligt gynnsammare än eljest. I vart fall vo- vårt eget land, i vart fall med konventionel- re lockelsen för ett sådant beslut i Moskva la vapen (till skillnad mot västflyget enligt tillräcklig, menar jag, för att man i detta ti- ovan nämnda resonemang) – oavsett vilka diga skede av ett storkrig aldrig skulle bör- deklarationer Sovjetunionen må ha ackom- ja med att avdela en viktig del av kärnva- panjerat sådana flyginsatser med. Det var pengarden för konventionella bombning- alltså självklart att bekämpa detta flyg. Vi ar med dessutom en mycket fördröjd och kunde inte avvakta och se var bomberna endast indirekt påverkan på det pågåen- föll med de förlamande effekter på befolk- de krigsförloppet. Det var heller inte frå- ningscentra och knutpunkter dessa skul- ga om att inta kärnvapenväntlägen över le få. Därest det istället skulle varit fråga Sverige för att avvakta en eventuell order om, vilket vi naturligtvis inte kunde veta att flyga vidare; dessa väntlägen låg betyd- i förväg, en terrorbombning med kärnva- ligt längre tillbakadragna. Det kan vida- pen mot oss – trots att vi stod under USA:s re noteras att i Reagans PSYOP-flygningar kärnvapenparaply – skulle en bekämpning 1981–1983 skickades B52:or – ibland fle- t ex över Östersjön kunna rädda 100 000- ra gånger per vecka – från olika riktning- tals människoliv. (Kanske skulle riksled- ar mot Sovjetunionen för att återkallas i ningen därefter – ställd inför Harmagedon - sista stund i syfte att visa USA:s överläg- fatta ett nytt säkerhetspolitiskt beslut) senhet och för att få det sovjetiska förvar- Självklart blev effekten av detta natio- ningssystemet att öppnas för amerikanska nella självförsvar att vi också skyddade radaranalyser.1 Ingen av dessa talrika flyg- det bakomliggande Norge – en viktig del ningar har rapporterats gå genom svenskt av Natos känsliga nordflank. Detta var då luftrum. Av detta vågar man kanske kon- ingen som helst belastning för svensk neu- statera att vårt territorium inte var plane- tralitet. Sverige ligger där det ligger (men rat att utnyttjas för styrkedemonstrationer kan i dagens kunskapsnivå och debattkli- eller amerikanska hot i fred. mat – självfallet - utnyttjat för att misstänk- Om USA:s deklaration om icke ”first liggöra den valda politiken) Sovjetunionen strike” var allvarligt menad – d v s att inte var geografiskt inklämt med bl a en välför- vara den part som skulle inleda ett kärnva- svarad svensk buffert i Erlanders koncept. penkrig – handlar följaktligen citatet om en Nato kunde därför hålla sin låga profil i krigssituation som snabbt nått ett läge där Norden. Så byggdes den nordiska stabili- USA svarade på ett sovjetiskt, strategiskt, teten. kärnvapenangrepp – den slutliga krigsni- Utöver strategiska bombflyget skulle vån. Citatets relevans rör alltså väsentligen högflygande spaningsflyg – emellertid kan- det strategiska kärnvapenkrigets. ske främst innan ett krig utbrutit – flyga I detta läge – där den säkerhetspolitis- över Sverige. U 2 planen t ex flög högre än ka situationen var fundamentalt förändrad 22 000 meter.2 Obeväpnat spaningsflyg – låt – spelade naturligtvis Sveriges militära dis- vara till nackdel för andra – som på dessa

122 ANALYS & PERSPEKTIV höjder passerar vårt översta luftrum inne- – efter förstärkningar - skulle kunna finnas bär inte ett så allvarligt avsteg från vår sä- på de sydnorska baserna skulle – utöver på kerhetspolitiska deklaration att denna kan Nordkalotten – främst användas i försva- betecknas som ett falsarium. Vi skulle be- ret av Nordtyskland och Östersjöutloppen. höva använda våra knappa resurser för att För detta skulle flygvägar genom svenskt nå så extrema höjder för farligare mål.3 luftrum endast ge marginella fördelar. Slutligen skulle norskt och, efter för- Kränkningar - efterhand även från Nato - stärkning, allierat Natoflyg i vissa lägen na- var vad vi måste räkna med; inte ett sys- turligtvis insättas i försvaret av Nordnorge tematiskt utnyttjande. Med de fördelar och komma att kränka svenskt luftrum i svenskt försvar gav Nato borde detta kun- fjällkedjan och nordligaste Sverige. Det nat respekteras av USA och UK inlednings- kunde självfallet också kränka svens- vis. Den strategiska kärnvapennivån skulle ka västkusten vid insatser i försvaret av självfallet skjuta åtsidan alla restriktioner i Östersjöutloppen. Att utnyttja egna be- förhållande till svenskt luftrum. gränsade resurser genom att avdela vår jakt Beslutet om att inkludera Sverige i an- för att möta och avvisa sådant kränkande greppet eller inte var, kan man utgå från, ta- flyg – innan diplomatiska protester prö- get långt i förväg i Moskva. Man förutsatte vats – kan knappast anses försvarbart när förmodligen att så länge vårt land inte di- kriget rasade i Norden. I detta läge fanns rekt angreps skulle vi tåla en hel del kränk- kriget inte bara i Nordnorge utan rimli- ningar precis som under andra världskri- gen även i finska Lappland, inte långt från get. Detta måste också varit en mer lönsam svenska gränsen, liksom i anslutning till strategi på Nordflanken än att utöver Nato Östersjöutloppen och till Skåne. Det svens- ta sig an hela det svenska försvaret. Sovjet ka luftförsvaret behövde koncentreras och saknade ju resurser till slutet av 70-talet att samla all kraft för att kunna försvara lan- nedkämpa både vårt starka luftförsvar och det mot ett ev. kommande angrepp mot oss, samtidigt vara i krig med Nato (lärde vi inte mot kränkningar. Inte förbruka en be- ut på dåvarande MHS); enda möjligheten gränsad vapenarsenal i en prioritering av låg i att lyckas med ett överraskande an- att uppfylla folkrättsliga krav när rikets grepp. Efterhand som åren gick och politi- hela existens snart kunde stå på spel. kerna inte utnyttjade beredskapshöjnings- instrumentet (utom vid något tillfälle) kun- Sverige och hotet från Sovjet de man befara att vi skulle komma i efterhand. Men detta var naturligtvis inte heller Skulle misstanken om en sådan priorite- något brott mot neutralitetspolitiken (men ring ha påverkat Sovjetunionens beslut att väl ett avsteg från det Erlanderska grund- angripa Sverige eller inte? Knappast. Det konceptet för hur vårt försvar skulle fung- skulle ju ta en icke oansenlig tid att ord- era). na nödvändig slutlig logistik m m (icke Ett Sverige som genomfört spridning av fullt ut vidtaget i det Erlanderska kon- flyget och flottan till krigsbaserna och på- ceptet) för basering av Natoflyg i Sverige. börjat mobilisering skulle vara ytterst re- Amerikanskt utnyttjande av vårt luftrum surskrävande att knäcka. Vi räknade ju i så kunde inte förhindras genom att anfall mot fall med 2-4 veckors förbekämpning4 innan oss – tvärtom skulle ju ett angrepp utlösa anfall kunde ske över havet (och då skulle just detta. Den begränsade mängd flyg som ändå en del av ubåtarna m m finnas kvar).

123 N r 4 oktober/december 2013

Skulle man inte ge Nato tid att höja bered- makthölls till några år in på 70-talet. Han skapen genom angrepp på Nordflanken bedömde denna lösning som gynnsammas- måste detta alltså kombineras med ett stor- te för Sverige när det neutrala skandina anfall på kontinenten. Och deras flyg räck- viska försvarsförbundet med Norge och te ju inte för både – och. Danmark inte kom till stånd 1948/49. Var Hade man – för att hantera detta till- detta en riktig bedömning? kortakommande – valt massiva insatser Ett Skandinavien som en del av Nato, all- av taktiska kärnvapen (i tron att detta in- deles intill Sovjetunionen – vad hade detta te med automatik skulle utlösa en ameri- rimligen inneburit? USA skulle naturligtvis kansk reaktion med strategiska kärnvapen inte ha avstått från att utnyttja dessa fram- eftersom den amerikanska kontinenten in- skjutna baseringsmöjligheter mot Sovjets te angripits) spelade återigen svenskt för- hjärtområde Leningrad för att kompensera svar eller säkerhetspolitik mycket liten roll. sin tillbakaträngda position i Västtyskland Vi hade ganska snart gett upp och fått in- som ju låg längre västerut än Sverige. Med rikta oss mot livräddande insatser - inget tanke på att vi under det kalla kriget upp- avsteg från vår, i djupaste fred, deklarera- fattade Sovjet som efterhand allt starkare de säkerhetspolitik. Situationen hade ju i rustat – måste man fråga sig hur dess mi- detta läge i grunden förändrats. Vi kan ba- litära dispositioner sett ut med ett ameri- ra spekulera omkring vilka beslut, som vi kanskt bassystem i Sverige. Självfallet mås- överhuvudtaget kunde ta. Om det gick att te Finland ha påverkats på ett för oss föga nå ut med dessa och vilka effekter de kun- gynnsamt sätt. Norden hade blivit ett om- de förväntas få. råde där huvudmotståndarna skulle stått Sammantaget menar jag att det är djupt direkt mot varandra. Om det delade Berlin orättvist att avfärda Erlanders säkerhets- under första halvan av det kalla kriget var politiska bygge som en form av falsari- en konfrontationsplats – hur hade då in- um. Det är t ex svårt att tro att Erlander te den säkerhetspolitiska situationen i detta eller övriga i regeringens inre krets – inn- hypotetiska fall sett ut i Norden? Intill ba- an ett krigsutbrott skett i vår del av Europa sen för den viktiga Norra Marinen för den – skulle ha genomfört utbyggnaden av flyg- atlantiska avskärningen och – efterhand - fälten avsedda för Natoflyg för nödland- alla sina ubåtsbaserade kärnvapen? ning. Än mindre – det betydligt mer kom- Vilket blev istället resultatet tack vare plicerade förberedelserna – för basering av Erlanders vägval efter 1949 – när Sverige amerikanskt flyg eller andra slutliga åtgär- behöll sin neutralitet trots att Norge och der för att ta emot hjälp från Nato. Han Danmark gick in i Nato? var medveten om att grunden för svensk Åren dessförinnan hade Finland återi- säkerhet låg i att ha ett eget starkt försvar. gen lyckats bevara sin självständighet del- Ett försvar som skulle ta så lång tid att nö- vis tack vare det VSB-avtal man träffade ta ner innan en invasion kunde ske att vi med Sovjet våren 1948. Detta skedde ett skulle hinna få hjälp utifrån. Vi ansågs lig- par månader efter det att Tjeckoslovakien ga under det amerikanska kärnvapenpara- mött sitt öde genom Pragkuppen; Finland plyet med det värde detta då kunde anses hade bland mycket annat året innan lyck- ha. ats ersätta sin kommunistinfiltrerade stats- Detta är den säkerhetspolitik Erlander polis med den demokratiskt sammansat- byggde upp under 50-talet och som vidta skyddspolisen. Det för Finland trots allt

124 ANALYS & PERSPEKTIV gynnsamma VSB-avtalet kan ha underlät- Sverige fick tillgång till amerikansk tek- tats av de förestående skandinaviska för- nologi och kunde med hjälp av detta bygga svarsförhandlingarna (och naturligtvis att upp sitt utomordentligt starka flygvapen landet visat sin beundransvärda seghet och och i övrigt kraftiga försvar. Vi kom under beslutsamhet i Stalins ögon och världen det amerikanska kärnvapenskyddet, vilket under vinterkriget liksom i fortsättnings- i vart fall under 50-talet och kanske också och Lapplandskrigen). 60-talet hade en viss trovärdighet i förhål- Hade Finland bundits hårdare österut lande till Sovjetunionens tänkbara terror- insåg naturligtvis Sovjet att Sverige kun- hot mot svenska befolkningscentra. de välja en starkare västlig anknytning. Resultatet blev att Norden blev ett låg- Medvetenheten om värdet av detta – res- spänningsområde utan närhet mellan hu- pekten och förståelsen för dessa grund- vudmotståndarna. Detta var fundamentet läggande säkerhetspolitiska förhållanden i den stabilitet som var grunden för fred i – avklingade mer och mer i diskussioner- Nordeuropa. Om stabiliteten gick förlorad na bland officerare enligt mina erfarenhe- eller höll på att gå förlorad – och en grad ter på 80-talet vid dåvarande Militär-och av förtroende bytts till misstroende – spela- Försvarshögskolorna; alltjämt gäller ju för de vårt försvars styrka och Sovjets bedöm- ning av våra intentioner fortfarande en roll övrigt att vad som är bra för Finland i sä- som krigsavhållande faktor. kerhetspolitiska sammanhang är bra för Genom allmänna bedömningar och Sverige – därför bör vi från svensk sida t ex Wennerströms förräderi visste naturligt- inte beklaga, som en försvarsminister gjor- vis Sovjet åtskilligt om vårt förhållande till de, när Finland valde att köpa amerikanskt Nato. I den nu aktuella debatten har fram- som t ex F18-planen på 90-talet. skymtat att denna sovjetiska syn på oss (Insikterna förefaller inte vara särskilt skulle varit till nackdel för vårt land, samt mycket bättre idag – allt ser ju så ljust skulle försvagat säkerheten i Norden. Jag och annorlunda och bättre ut österut för menar att åtskilligt talar för raka motsat- många svenska politiker. På sina håll fö- sen. reställer man sig att EU skulle fatta be- Att ett sovjetiskt angrepp mot Sverige slut att militärt stödja oss om vi hotades omedelbart skulle öppna oss för Nato mås- av Ryssland t ex i samband med en krisut- te varit en självklarhet för ryssarna. De ha- veckling i Baltikum där Gotland kan dras de i så fall bedömt att ett angrepp skulle in om Moskva vill skapa en skärm mot lyckas trots svensk försvarskraft och vär- omvärldsinblandning. Finansministern kan det av kärnvapenparaplyet; det skulle gå alltså lätt genomdriva de kraftiga neddrag så snabbt att tillräcklig utländsk hjälp inte ningar av försvaret som skett; man före- skulle hinna fram. ställer sig väl att – om det mot all förmo- En mindre tydlig och säker situation låg dan skulle behövas – fixar man till försva- i ett skede innan ett angrepp vore direkt ret på ett par år. De småpengar försvaret aktuellt. Vid vilka sovjetiska dispositioner i nu utlovas räcker dessvärre för att kritiska vårt närområde under 50-, 60- och 70-talen röster ska tystna.) skulle de förberedelser Sverige redan vidta- Norge och Danmark valde medlemskap git i förhållande till Nato om hjälp och vis- i Nato 1949 men utan att utländsk trupp sa baseringsmöjligheter accelerera? Skulle m m stationerades i respektive land. det ske vid sammandragning av landstig-

125 N r 4 oktober/december 2013 ningstonnage m m till Östersjön och i bal- ter bryta ut mot Atlanten på Nordkalotten tiska hamnar? Vid en för oss ogynnsam eller genom Östersjöutloppen. Det är mot koncentrering av det - relativt Nato och denna bakgrund svårt att se fördelar för Sverige – under lång tid begränsade sovje- ryssarna att spela korten så att Sverige för- tiska attackflyget? Vid ytterligare förbere- stärkte försvarsförberedelserna i luftrum- delser i Leningrads milo som kunde möj- met och i Östersjön eller kom än närmre liggöra ett än snabbare angrepp in i nor- Nato (genom vårt samarbete med Norge ra Finland? Vid krav på olika slags övning- och Danmark liksom materiellt med brit- ar tillsammans med Finland? Eller vid om- terna och därefter USA). disponeringar mellan Norra Marinen och Prägeln av lågspänning och stabilitet på Östersjömarinen? en återhållsam nivå kunde förloras också Sådana förändringar behöver nödvän- av p g a politiska utspel. Detta kunde leda digtvis inte ha varit avsedda att därefter till en grad av konfrontation; som en följd fullföljas med en krigsöppning. Men – de av detta skulle frågan aktualiseras om den skulle innebära en förändring, ett rubbat militära balansen gav tillräcklig stabilitet. militärpolitiskt läge i Nordeuropa. Sverige, Detta kunde i sin tur generera kompense- fortsatt neutralt/icke medlem av Nato, rande militära krav. Detta skulle - så länge kunde då tänkas välja att vidta ytterligare alternativet var fortsatt stabilitet och låg- – mer slutliga - förberedelser tillsammans spänning – vara än mindre fördelaktigt för med Nato (vilket ju verkställdes främst ge- Sovjet. Genom att hålla ett avstånd i fred nom Norge och Danmark). Utan nämn- från sådana åtgärder tjänade man sina eg- värt ökade kostnader kunde vi t ex förbe- na intressen bäst. reda kapaciteten i de omedelbara samord- Detta var så vitt jag kan förstå det essen- ningsmöjligheterna av ledningen av luftför- tiella i svensk säkerhetspolitik. Vi hade ak- svaret i Skandinavien. (Denna option bör tivt medverkat till att skapa en säkerhets- ha varit en viktig del av arsenalen i vår sä- politisk situation i Norden som var till nyt- kerhetspolitik under 50- och 60-talen, där- ta för båda huvudmotståndarna och däri- efter en, genom den egna neutralitetslitur- genom för oss själva och våra grannar. Vi gin, alltmer avklingande och förlorad möj- hade skapat stabilitet i det nordiska om- lighet.) Vi kunde logistiskt förbereda yt- rådet. terligare så att T-basering av flyg t ex för Detta var den bästa garanten – tillsam- luftförsvar kunde ske omedelbart.(och inte mans med ett starkt eget försvar - för vår först efter en vecka). På egen hand kunde egen säkerhet. vi förbereda ytterligare mineringar utanför När detta fundament – stabiliteten – gått vår kust. Optionen att basera kustrobotar förlorad och genererat mistroendets dyna- på Gotland skulle ytterligare ha höjt trös- mik och det kunde bli dags att skjuta ner keln i Östersjön och därför erbjudit tidiga eller inte skjuta ner främmande flyg i sam- riskindikationer. band med inledda stridshandlingar mellan Redan en sådan åtgärd (även om den var huvudmotståndarna var ju läget helt an- hemlighållen för gemene man dock knap- norlunda. Det skulle röra sig om kränk- past okänd för Sovjet) från vår sida skulle ningar i luften under ett brinnande krig i förmodligen komma att bli permanent – i Norden eller om kärnvapenbärande flyg i vart fall bli svår att reversera. Sovjetunionen ett allmänt Harmagedon. Inte om en freds- skulle därigenom få än svårare att däref- bevarande neutralitetspolitik – dess roll ha-

126 ANALYS & PERSPEKTIV de då körts över. Inte heller i dess senare empel på några av senare tids absurda re- skede – där vi för svenskt vidkommande sonemang omkring ett antal säkerhetspoli- nu försökte agera krigsavhållande genom tiska frågor.) utnyttjande som stod oss till buds nämnda ovan – kriget fanns ju redan runt om oss. Efter Erlanders tid I detta läge gällde det att överleva och värja sig så gott kriget omkring oss med- En avgörande förändring kommer med gav. Ingen part utanför Sverige förväntade Vietnam-rörelsen och den uppblomman- sig något annat från vår sida. Inom Sverige de anti-amerikanismen med en allvarliga – då alltjämt präglat av en liten stats utsatt- kommunist-och vänstervridning som sked- het kopplad till erfarenheter från Andra de i slutet av 60-talet. Det kunde dock ha Världskriget och av Sovjetimperiets till- gått värre. Palme lyckades vrida Vietnam- komst med satellitstaterna under Stalin – frågan ur kommunisternas grepp. Priset var det få som föreställde sig att neutrali- blev dock bl a en neutralitetsretorik som teten skyddade för det fall det fanns andra efterhand skärptes (i takt med att försva- planer för Sverige bland stormakterna. ret urholkades – efter hand dramatiskt – i Hjälp utifrån fanns med i öppna hand- förhållande till en hotbild med bl a kryss- lingar så sent som i 1968 års försvarsbeslut. ningsrobotar från 1980). Det gällde inte Detta var alltså ingen som helst hemlighet längre en säkerhetspolitik ”syftande till för det svenska folket eller riksdagspoliti- neutralitet i krig”. kerna. Broschyren ”Om kriget kommer” – Nu blev neutraliteten i sig det styran- undertecknad av statschefen och statsmi- de målet. Det blev den karriärgivande nor- nistern – förklarade bland mycket annat men. Efter inte ens 10 år var synsättet på detta och fick en mycket bred och myck- ”till dess utländsk militär hjälp anländer” et allmän spridning. De stora utrymnings- förvandlat. I samband med högkvartersöv- övningarna av storstäderna i slutet av 50- ningen MAX i berghangaren på Barkarby talet bidrog till detta. Tankegodset var allt- 1977 – fick därför en hög ansvarig i UD gö- så ytterst väl känt – och enligt min minnes- ra klart för UD-tjänstemän (av sedermera bild väl accepterat. ambassadören Mossbergs generation) att Det ter sig, mot denna bakgrund och det räckte med att vi (i det spelade läget) kunskapen om att avsikten att ta emot var angripna av Sovjetunionen – vi skulle ”hjälp utifrån” var väl känd och diskute- inte dessutom komma i krig med USA för rad bland partierna, minst sagt egendom- att avvisa amerikansk hjälp. Det vore pa- ligt att 30 år senare hävda att vår säker- rentetiskt intressant att ha kunnat göra en hetspolitik fram till 1969 led av ett demo- jämförelse mellan svenska politikers för- kratiskt underskott. Man menar uppenbar- måga/villighet vid denna tid – jämfört med ligen att – utöver den utländska hjälpens under Erlanders era – att besluta om erfor- integrerade betydelse för försvaret av vårt derliga beredskapshöjningar m m när det land – de mest hemliga delarna av våra sä- utrikespolitiska läget hade påkallat detta. kerhetspolitiska avsikter och möjligheter i Min erfarenhet som spelansvarig vid FHS olika skeden av en kris- och krigsutveck- chefskurs på Solbacka 1990 gav en mycket ling borde offentliggjorts och diskuterats! splittrad bild av detta. (Denna kritik kan komma i 90-talets och När idealbilden av USA och Sovjet som det senare intellektuella landskapet; ett ex- lika goda kålsupare inte stämde efter det att

127 N r 4 oktober/december 2013 ubåtsintrången och undervattensverksam- som hade kurage nog att säga sanningen heten uppmärksammats på 80-talet, räckte och inte teg som flertalet. inte neutralitetsretoriken. Efter hand val- Men sedan föll muren och politikernas de en del tongivande politiker att förneka bekymmer om vårt försvars styrka. ubåtsintrången och öppet uttala sin misstro mot militärer. Anklagelse om medlö- Författaren är överste och ledamot av peri (med Nato/USA) riktades på departe- KKrVA. mentsrådsnivå mot de frispråkiga kritiker

Noter

1. able Archer 83 – Wikipedia, http:// en.wikipedia.org/wiki/Able_Archer_83 2. lookheed U 2 – Wikipedia, http:// en.wikipedia.org/wiki/Lockheed_U-2 3. Bristol Bloodhound – Wikipedia, http:// en.wikipedia.org/wiki/Bristol_Bloodhound 4. Uller, Lennart: ”Försvarets framtida styrka och dess roll i säkerhetspolitiken – några tankar”, Särtryck ur KKrVAHT, 2. häftet 1989 (Särtryck 2)

128 ANALYS & PERSPEKTIV Luftförsvarets utveckling på lång sikt (2) av Claes Sundin

Resumé Since the summer of 2012, a parliamentary committee has been at work investigating the development of the Swedish joint air defence until and after 2040. A full report is scheduled to be released in December 2014. In two essays some important outlines of a joint arms surface-to-air missile defence are discussed or commented. The first article focused on the importance of long-range air defence - also as a force multiplier together with the combat aircraft JAS 39 Gripen. It was published in Proceedings and Journal #3/2012. This second essay is on future antiaircraft missile systems in general and specifically with some thoughts on Short-range ballistic missiles and the protection of important infrastructure, drones and other unmanned aerial vehicles(UAVs), support of military operations in conflicts and the importance of the island of Gotland also for the air defence of the Stockholm area. sedan hösten 2012 arbetar Luftförsvarsut att skydda samhällsviktig infrastruktur, in- redningen, LFU. Den parlamentariskt sam- klusive militära baser, kommer luftförsva- mansatta kommittén utreder, analyserar ret att utgöra en väsentlig del också av be- och bedömer helheten av och behoven inom folkningsskyddet. luftförsvaret om ungefär 25 år. Uppdraget ska redovisas före nyåret 2015.1 Luftförsvaret efter 2040 Syftet med denna artikel är att bidra till diskussionen om ”systembalans och god Luftförsvaret är idag en mycket väsentlig effekt” i det framtida ”Luftförsvaret efter del av Sveriges försvarsförmåga och utgör 2040”. En debattartikel om betydelsen av ett viktigt element i våra internationella luftvärn med lång räckvidd ca 2020 har ti- försvarssamarbeten.5 I den här artikeln för- digare redovisats.2 I den första artikeln be- utsätts luftförsvaret behålla denna sin be- rörs flera faktorer som bör vara av bety- tydelse under den studerade perioden mot delse när balans och effekt ska bedömas. och förbi år 2040. Frågan ställs om inte en utgångspunkt för Uppgiften för kommittén bedöms av fle- vårt framtida luftförsvar bör vara förmå- ra skäl som svår eller t o m. mycket svår. gan att bekämpa missiler i ballistisk bana3 Framförallt den långa framförhållningen mot vår viktigare infrastruktur. I slutsat- men också ”en i huvudsak bibehållen eko- serna hävdas att luftförsvarets yttersta syfte är att spara människoliv. I den första ar- nomisk ambitionsnivå” innebär en bety- tikeln framhålls också behoven av en sam- dande risk för oklarheter, nya suboptime- ordnad övervakning av luftrummet genom ringar och onödiga låsningar. Det vore inte medverkan av polis, tull, kustbevakning bra för luftförsvaret. Inte heller för den för- och Försvarsmakten. svarsindustri som under förra seklet lämna- I denna andra artikel har ett klassiskt de betydande bidrag till vårt försvar i form bastionförsvar4 antagits. Med inriktningen av både stridsflygplan6 och närluftvärn.7

129 N r 4 oktober/december 2013

farkoster tål att utsättas för g-krafter som är 4-5 gånger större än vad en pilot i g- dräkt klarar. För luftvärnsfunktionens del torde det innebära krav på högre prestanda med större variation när det gäller räckvidd, Bild 1: höjdtäckning och reaktionsförmåga. Samhällsviktig Genom att luftmålen i högre grad än ti- infrastruk- digare saknar pilot kommer inslaget av tur finns i betydande grad där små, över land, manövrerande, på abso- människorna lut lägsta höjd flygande luftfarkoster att bor och arbetar. öka. Av flera skäl är det ett starkt önske- mål att i varje enskilt bekämpningstillfälle kunna välja en lagom stor vapeninsats. Det Kommitténs slutsatser bör därför, så är inte god stridsekonomi att bekämpa mål långt möjligt, uttryckas i försvars- och sä- med avsevärt högre prestanda hos vapnen kerhetspolitiska termer. Kommittén ska än vad som krävs vid varje enskilt bekämp- samtidigt ”beakta behovet av systemba- ningstillfälle. lans och god effekt inom luftförsvaret”. Då är det nödvändigt att, som utredningsupp- Skenmål bedöms bli vanligare i avsikt draget framhåller, tränga in i teknik, taktik att mätta, fördyra och försvåra. och operativa behov också efter år 2040. Luftförsvarets mål kommer sammantaget och sannolikt att vara störsändare, spa- Lång framförhållning – ningsflyg och spaningsrobotar, attack- och föränderliga hot bombflyg, transportflygplan, attack- och transporthelikoptrar, kryssningsrobotar, Under tiden fram till 2040 och förbi är det s k ”drönare” och deras last samt ballis- sannolikt att teknikutvecklingen fortsätter tiska robotar. i hög takt med ett antal mer eller mindre Jaktflyget bör i första hand användas dramatiska överraskningar. Av detta följer kraftsamlat och inriktas mot mål som luft- önskningar om handlingsfrihet och en vilja värnet inte når, på större penetrationsdjup att kunna parera effekterna av tidigare fel- samt hög och högsta höjd. För att undvi- bedömningar. Möjligheterna att ändra in- ka vådabeskjutning eller dubbel bekämp- riktning har ett pris. ning bör samtidig insats av bemannad jakt Det finns flera anledningar till varför pi- och luftvärn i samma verkansvolym undvi- loter i bemannade flygplan bör kunna göra sina vapeninsatser på längre avstånd från kas. Insatser med jakt och luftförsvarsluft- målet. Nedskjutningsrisken är en uppenbar värn samordnas med befäl. F n har JAS 39 orsak men också antalet disponibla strids- Gripen ingen möjlighet att bekämpa ballis- flygplan, flygbaser och piloter är några. Det tiska robotar. helt dominerande skälet är emellertid kost- Luftförsvarsluftvärnet bör i första hand nadsutvecklingen vad gäller bemannade användas för regionförsvar och inriktas stridsflygplan. Andelen obemannade luft- mot mål, bl a störsändare, som försvårar farkoster (UAV) ökar. Obemannade luft- främst vår jakts strid. Målen torde utgöras

130 ANALYS & PERSPEKTIV

Bild 2: En subjektiv beskrivning av luftförsvaren runt Östersjön. Volymerna motsvarar deras bedömda relativa styrka.

av attack- och bombflyg, transportflygplan Säkerhetspolitiska mål 2040 – 8 samt, med prioritet, ballistiska robotar. militär förmåga (Exempel) Närluftvärnets mål över land kommer sannolikt att vara spaningsflyg, stora och Antag små spaningsrobotar, attackflyg och attackhelikoptrar, kryssningsrobotar, s k ”dröna- Hela Sverige ska försvaras med kraftsam- re” och deras vapenlast. Över hav kommer ling till fem prioriterade regioner med ci- närluftvärnets mål främst att vara manöv- vila och militära hot mot befolkning och rerande attackrobotar med mycket skiftan- viktig infrastruktur. de anfallsprofiler. Det är sannolikt att under den studerade Regionerna är perioden flera teknikdrivna genombrott in- – Ö Svealand med huvudstaden, riksled- 9 träffar. Ett av dessa kan vara genombrott ning, kungahus, ambassader, företagan- 10 för användningen av strålningsvapen. de, Arlanda m fl. flygplatser, broar över Det kan också vara så att, i utredning- Mälaren, kärnkraftverk, Musköbasen ens tidsperspektiv, Rysslands upprustning m m i allmänhet11 och av attackflyg,12 luftland- sättningsförband13och luftvärn14 i synner- – V Götaland med Göteborgs hamn, regio- het är ett medvetet spel för gallerierna. En nal ledning, flygplatser bl a Landvetter modern Potemkin-kuliss15 och en maski- och F7 Såtenäs, broar över Göta älv, rovka16 avsedd att hetsa Nato och därmed kärnkraftverk, företagande bl a tung in- EU att tro att de trots många nationer med dustri, raffinaderier m m skrala ekonomier måste öka sina försvars- – S Götaland med livsmedelsindustri, re- utgifter. gional ledning, flygplatser bl a Sturup

131 N r 4 oktober/december 2013

och F17 Ronneby, förbindelser över – försvara eller återta terräng begärlig för Öresund och S Östersjön, kärnkraftverk, gruppering av mark-, sjö-, kust- och Blekingebasen, kustnära sjöstridskraf luftförsvarsluftvärnsförband, ter m m – slå en luftlandsättande eller decimerad – N Norrland med naturrikedomar, gruv- nyss luftlandsatt bataljon, industri och vattenkraft, regional led- – markstridsförband ska kunna anfalla i ning, flygplatser bl a Kallax med F21 brigad och försvara i bataljon. Luleå och Vidsel, förbindelser till och Hemvärnsförbanden inriktas mot övervak- från Finland, broar över ännu inte reg- ning av markytan och bevakning av för be- lerade älvar m m folkningens överlevnad väsentliga skydds- – Gotland med unika kulturvärden, regio objekt bl a vatten- och elförsörjning. nal ledning, en flygplats och sjöstrids- Sjöstridskrafterna ska inriktas mot att krafter i omgivande farvatten, signal- – bekämpa landstignings- och raidföretag spaning m m på Östersjön, Uthålligheten i det nationella militära för- – skydda import- och exportsjöfart på svaret i strid bör vara minst en vecka. Västerhavet, Luftrummet och omgivande havsområ- – försvåra omgruppering av robotförband den övervakas kontinuerligt med samord- med lång räckvidd bl a till Gotland, nade civila och militära resurser i avsikt – störa fartygsburen logistik. att tidigt upptäcka yttre civila och militä- ra hot. Bakom yttre civila hot står en allt- Luftstridskrafterna ska inriktas mot att mer sofistikerad, beväpnad, internationellt – luftförsvara södra eller norra Sverige, organiserad brottslighet. Med det yttre mi- – understödja sjö- och markstridskrafter- litära hotet förstås i första hand de spän- nas strid, ningar som är inbyggda och kan uppstå i – skydda våra sjöstridskrafter kustnära, gränsländerna mellan Nato och Ryssland – ballistiska robotar ska kunna bekämpas med bundsförvanter, främst Vitryssland. i region Ö Svealand och från Gotland. Bistånd till och från andra länder ska kunna ges och tas emot varvid våra grann- Flygstridskrafternas beroende av militära länder, i första hand Finland, prioriteras. flygbaser beaktas. Spaning från luften används för att Militära operativa mål i krig – klargöra angriparens avsikter i stort, (Exempel) – bädda för insatser med attackflyg, – inrikta övriga stridskrafters verksam- Antag vidare: het, Markstridskrafterna ska inriktas mot att – bidra till läges- och rollförståelse.

– försvara, blockera eller återta begärliga Rymdbaserad spaning utnyttjas bl a för att hamnar och flygplatser, säkerställa förvarning och lämplig militär – öppna väg för angelägna transporter, beredskap

132 ANALYS & PERSPEKTIV

Attackflyget används offensivt och i sam- försvaret borde ambitionen höjas beträf- verkan för att fande – slå ut angriparens baser för mark-, sjö-, – luftvärn ombord på flottans ytstridsfar- kust- och luftvärnsrobot med lång räck- tyg, vidd, • för att inte låsa ytstridsfartygen till ett – reducera angriparens styrketillväxt ge- strandnära uppträdande nom luften och över Östersjön, • för att framgångsrikt kunna bekämpa – försvåra angriparens logistik. vapenbärarna på håll och inte enbart lasten Luftförsvarets beredskap i • med hänsyn till jordrundningens in- fred verkan på möjligheterna att se bortom horisonten För att kunna hävda vårt luftrum hålls an- – luftförsvarsluftvärn, bl a på Gotland passad beredskap med flygstridskrafter och och i Stockholmsområdet, med luftförsvarsluftvärn. Syftet är att stäv- • för att kunna ta ut det operativa dju- ja kränkningar och annat otillåtet militärt pet österut och därmed öka luftförsva- nyttjande men också att kunna stödja po- rets möjliga effekt för skyddet av vik- lisens uppföljning av terrorismen och den tig infrastruktur i södra och mellersta organiserade brottslighetens transporter av Sverige människor och gods Oavsett om Sverige 2040 är alliansfritt – fler flygbaser i södra och norra Sverige eller inte, erfordras förmåga att, i enlig- • för att genom spridning minska sår- het med direktiven, kunna upptäcka, föl- barheten på marken för stridsflygplan, ja och identifiera mål med radar- och sig- robotammunition och drivmedel. nalspaning. Härutöver är det ett starkt mi- Inget av dessa tre definierade behov är i litärt och rimligen även polisiärt önskemål dagsläget finansierat. Mer pengar krävs. med optisk kontakt i luften med främman- de flygplans piloter för att tvinga ner eller 18 avvisa dem. Infrastrukturens behov av luftförsvar19 Bibehållen ekonomi? Där många människor finns finner man också infrastrukturen. Så länge infrastruk- Om luftförsvaret ska kunna följa med i turen fungerar hjälpligt har samhället en teknikutvecklingen och kanske t o m leda god möjlighet att överleva. den i något hänseende bör frågan om luft- Folkrätten. Rätten att välja vapen el- försvarets ekonomi inte låsas. ler bekämpningsmetoder i väpnade kon- Akademien har i sitt arbete de senaste flikter är inte fri. Precisionen vid bekämp- 17 åren pekat på det stora behovet av resurs- ning från luften är ofta dålig men har med tillskott för att säkerställa Försvarsmak ”drönarna”20 blivit bättre. Den humani- tens bemanning och utrustning med mate- tära folkrätten har beträffande insatser riel som är ändamålsenlig. Det torde vara med flygstridskrafter och ballistiska robo- ställt utom varje tvivel att vad gäller luft- tar inte utvecklats i nämnvärd grad sedan

133 N r 4 oktober/december 2013 tilläggsprotokollen 1977 till Haag- och bindelser: Vindelälven, Skellefteälven, Pite Genèvekonventionerna författades. Civila älven och Kalixälven. Gotlandsfärjorna är offer i samband med flyginsatser är snarare av betydelse för öns dagligvaruförsörjning. regel än undantag. Terrorismen och icke- demokratiska, frihetstörstande rörelser Luftförsvar av väljer ofta civila eller polisiära mål. Äldre, Stockholmsområdet kvinnor och barn åtnjuter sällan det sär- skilda stöd som skrevs in i första tilläggs- Den kanske enskilt viktigaste frågan för protokollet. Plikten för att varje befälhava- kommittén att ta ställning till är om vi ska re att inte ta till mer militärt våld än vad si- kunna stå emot anfall med ballistiska robo- tuationen kräver kvarstår. tar. Detta med tanke på att det redan idag Förvarning och skydd. Befolkningens finns sådana operativt lättrörliga gruppera- möjligheter att sätta sig i säkerhet är be- de så att kan nå mål i södra Sverige. För att roende av den förvarning uppföljningen försvara östra Mellansverige med riksled- av luftläget ger. Behovet av att kunna lar- ning mot anfall genom luften erfordras ett ma vid angrepp från luften kvarstår i för- större operativt djup i öst-västlig riktning. sta hand i befolkningstäta områden där Av denna anledning är luftförsvaret av med naturnödvändighet också den vikti- SV Finland inklusive det demilitariserade ga infrastrukturen finns. Förvarningen ska Åland(!) samt Gotland av största betydelse. i normalfallet medge att den enskilde hin- Så länge Åland och Åbolands skärgård be- ner uppsöka skyddsrum eller skyddat ut- härskas av Finland och Sverige är landstig- rymme inom fyra minuter. Larmningen bör ningar och raidföretag i Bottenhavet och kunna ske med stöd av modern IT. Med förberedda, anpassade lägesbeskrivningar Bottenviken mindre sannolika. Detta är ett av olika slag i mobilen bör befolkningens gemensamt svensk-finskt intresse att detta känslighet för hot dämpas. lås inte bryts upp. Inom funktionerna förvarning och skydd finns ett arv att förvalta. Folkförsörjningen. Tillgången på rent eller reningsbart vatten är avgörande för befolkningens möjligheter att överleva på bo- stadsorten. Militära resurser bl a helikoptrar ur flygstridskrafterna kan behöva in- sättas med kort varsel för att tillgodose snabbt uppdykande behov av färskvatten- transport. Huvuddelen av vår import och export, bl a livsmedel, sker till och från södra och mellersta Sverige via Göteborg. (Norra) Bild 3: IRIS-T SLM har samma konceptuella Sveriges försörjning kan tillgodoses via sammansättning som IRIS-T SLS men räckvidden Trondheim. är ca 15 km och höjdtäckningen ca 10km. Det Beroendet av transporter till lands- och borde vara möjligt att skjuta robotar med olika räckvidd från samma robotfordon. Kanske kan till sjöss är betydande. Särskilt broar över ett liknande koncept användas även med PAC-3 älvar, åar och kanaler. Fyra icke reglera- mot ballistiska robotar om måldata kan överföras de älvar är beroende av bro- och färjeför- från t ex FSR 890.

134 ANALYS & PERSPEKTIV

Markstridsförbandens Summering och förslag luftvärn Luftförsvaret bör inriktas mot att kraft- Vi bör tillsvidare utgå från att attackflyg samla sina resurser till regioner med särskilt och attackhelikoptrar kommer att inriktas viktig infrastruktur och befolkningscentra. också mot våra markstridskrafter. Utöver Prioriterade regioner är Ö Svealand och det indirekta luftförsvar som jakt och luft- Gotland. Övriga regioner är V Götaland, försvarsluftvärn erbjuder behöver sanno- S Götaland och N Norrland. Luftrummet likt anfalls- och understödsförband under- och omgivande havsområden övervakas stödjas med organisatoriskt ingående när- kontinuerligt med samordnade civila och luftvärn. Regeringsbeslutet strax före jul militära resurser i avsikt att tidigt upp- 2012 att anskaffa luftvärnssystemet IRIS-T täcka yttre civila och militära hot. SLS från Tyskland kan visa sig vara fram- synt.21 Räckvidd ca 10 km, Höjdtäckning Författaren är överste och ledamot av 5 km. KKrVA.

Noter

1. direktiv 2012:68 tryck av det välstånd han snabbt åstadkom- 2. KKrVAHT,3. häftet 2012. Det exempel på mit på den nyerövrade halvön. framtida luftvärnsrobotsystem med lång 16. Maskirovka är en rysk militärteknisk term räckvidd som där nämns (MEADS) är emel- för metoder, verktyg, utrustning, med mera, lertid sannolikt överspelat. som ska vilseleda en fiende i händelse av en 3. http://sv.wikipedia.org/wiki/Ballistisk_robot konfliktsituation. 4. Jfr Fortens roll i USA på 1800-talet eller ”Konsten att säkerställa framgång i strid, Österrikes försvarskoncept på 1970-talet. bestående av ett komplex av åtgärder för 5. Betänkande 2010/11:FöU4 att vilseleda avseende läge och stridsvär- 6. Bl a J29 Tunnan, A32 Lansen, J35 Draken, de hos förband och objekt och stridsplaner.” JA 37 Viggen och JAS39 Gripen. Sovjetiska militärencyklopedin (Berlin, tysk 7. automatkanoner med kalibrarna utgåva 1964). 20,40,57mm och robotsystemen 70 och 90. 17. se ”För Sveriges säkerhet”. 18. Infrastruktur är enligt en definition i 8. Men det förutsätter missiler som PAC-3 och Wikipedia olika typer av anläggningar som eldenheter som den åldrande Patriot, opera- måste finnas för att ett samhälle ska fungera. tiv sedan 1985. 19. se bl a Vårt Luftvärn, nr 3/2013, s 10-12. 9. Jfr utvecklingen beträffande köksspisen som 20. ”Drönarna” har fördelen att det inte går så i modern tid gått från uppvärmning med ved fort. Stressen minskar och anpassningen till och olja, el, koks och magnetism till mikro- den aktuella situationen vid tiden för anfall vågsugn och induktionshäll. går generellt bättre. 10. t ex High Power Microwave, HPM 21. iris-T är beteckningen på den jaktrobot som 11. se bl a Vårt Luftvärn, nr 1/2012, s 7-12. med benämningen rb 98 anskaffats till JAS 12. se bl a Vårt Luftvärn, nr 3/2011, s 15-18. 39 Gripen. IRIS-T SLS är en luftvärnsversion 13. se bl a Vårt Luftvärn, nr1/2011, s 6-8. med räckvidd ca 10 km och höjdtäckning- 14. se bl a Vårt Luftvärn, nr 1/2013, s 9-12. en 5 km. Det finns flera varianter av den tys- 15. Begreppet sägs ha kommit från den ryska ka missilen med längre räckvidd. Den med fursten Grigorij Potemkin som inför kejsarin- längst räckvidd togs fram för MEADS som nan Katarina II:s resa till Krim 1787 lät byg- ett alternativ till PAC-3 som betraktades som ga teaterdekorationer utefter hennes resväg dyr om målet inte skulle vara en ballistisk föreställande välmående byar för att ge in- missil.

135 N r 4 oktober/december 2013 On the Proposed Zone in the Middle East An area free of Weapons of Mass Destruction1 by Jan Prawitz

Resumé Förslaget att skapa en kärnvapenfri zon i Mellanöstern fördes upp på världssamfundets dagordning 1974. Förslaget utvidgades 1990 till att omfatta en zon fri från alla mass förstörelsevapen. Det har varje år rekommenderats av FN:s generalförsamling, sedan 1980 dessutom enhälligt. Dess politiska utveckling sedan dess redovisas. Relevanta komponenter för att skapa den föreslagna zonen analyseras. En struktur för ett avtal om en sådan zon föreslås. Två ur kärnvapensynpunkt centrala stater, Iran och Israel, kommenteras särskilt. Denna studie har sitt ursprung i ett projekt initierat 1988 av FN:s generalsekreterare. the non-proliferation and successive linked. But whenever weapons of mass de- elemination of weapons of mass destruc- struction are involved, such as when chem- tion has been a priority issue in world se- ical weapons were used in the Iran - Iraq curity politics for many years, in the United war in the 1980s or recently in Syria, or Nations, in the European Union, in the just rumoured to exist in the area, it will League of Arab States, and in most other trigger the concern of the whole world. international and security- related organi- The strongest example of this is the inva- sations as well as among individual states. sion of Iraq in March 2003, with the pur- Nuclear weapons used to be a dominant pose of removing weapons of mass destruc- global factor during the Cold War, but af- tion thought to be there. Another example ter the end of the Cold War and its super- is the sanctions imposed on Iraq by the UN power rivalry, non-proliferation of wea- Security Council following the Gulf War pons of mass destruction has become more in 1991. A third is the concern widely ex- linked to regional situations and conflic- pressed about Iran’s current development ts, in Northeast Asia, in South Asia and in of a nuclear power industry. Similar con- the Middle East, although still attracting cerns were also expressed in the past re- global concern. As a concept, weapons of garding the nuclear activities of Algeria mass destruction have more and more re- and Libya. Israel’s nuclear policy of ambi- placed nuclear weapons. guity has been the subject of concern for The Middle East is a large region with decades. many states and hosting several political The reverse side of the coin is that most conflicts which occasionally and tempo- states in the Middle East over the years be- rarily have turned into military ones. The came parties to several or all of the arms eastern Gulf area, the Israel- Palestine ar- control treaties of global application re- ea, and the western Magreb area all have stricting or prohibiting weapons of mass their conflicts not necessarily directly inter- destruction. Being a party to such treaties

136 ANALYS & PERSPEKTIV does mean assuming a commitment to im- However, if all weapons of mass destruc- plement the provisions vis-à-vis the whole tion were to be permanently removed from world, not only in relation to regional the area, preferably by legal treaty commit- neighbours. ments subject to transparency and verifica- The issue of weapons of mass destruction tion, it would be possible to regulate the in- in the Middle East is thus a legitimate con- herent regional problems and conflicts on cern of the whole world, while the prime their own merits in the regional setting and concern of the regional actors is their re- by reasonable means. gional neighbours. The possible possession An overall solution to the problem of cre- of weapons of mass destruction by some of ating such a permanent removal from the the states in the region or just rumours that whole of the Middle East could theoreti- this might be so, or prospects that some cally be achieved in many ways. However, may acquire weapons of mass destruction there is a way that is both obviously di- in the future, will always dominate the se- rect, fundamental in nature, and politically curity analysis both in the region and by well prepared: the establishment of a zone the outside world, thereby overshadowing free of weapons of mass destruction in the other relevant issues. In this connection, it Middle East (WMDFZME). should also be noted that weapons of mass As early as in April 1962, this idea of a destruction could be brought into the ar- nuclear weapons-free zone in the Middle ea or into its adjacent sea areas by outside East (NWFZME) was discussed in public states. by an Israeli NGO, The Committee for the Should nuclear weapons be used in the Denuclearization of the Middle East. A year Middle East, it would certainly provoke later, Egypt presented views on that same immediate involvement of extra-region- idea in the UN General Assembly. A dec- al major powers. Therefore, it is not cor- ade later, in 1974, the idea was permanent- rect to compare any possible regional bal- ly introduced on the agenda of the General ance of power, including such weapons, in Assembly by the Shah of Iran support- the region with the Cold War’s East-West ed by Egypt.2 The UN General Assembly balance of terror. The one who uses nucle- has every year since endorsed the propos- ar or other weapons of mass destruction in al, since 1980 unanimously, including the the region will not dominate the world the support of all states in the region.3 In 1990 next morning, however disastrous the local the president of Egypt widened the scope effects may be. Instead, and recognising the of the proposal to a zone free of weapons attitude of the world community towards of mass destruction.4 Today, the expansion weapons of mass destruction, the politi- of the Middle East zone concept to include cal situation created by such use could not all weapons of mass destruction, and al- serve any conceivable interest for the ag- so their means of delivery, has been polit- gressor. An example in point is the reaction ically accepted. In May 1995, the Review of the world to the recent and rather limit- and Extension Conference of the parties ed use of chemical weapons in Syria on 21 to the Treaty on the Non-Proliferation of August 2013. The conclusion is that possi- Nuclear Weapons (NPT) adopted a reso- ble weapons of mass destruction, particu- lution on the Middle East recognizing that larly the nuclear ones, are useless for an in- the current peace process contributes to telligent solution of conflicts in the region. ”a Middle East zone free of nuclear weap-

137 N r 4 oktober/december 2013 ons as well as other weapons of mass de- ly Israel, Jordan, Lebanon, and Syria will struction” and calling upon all states in the remain to be included in order to make a Middle East to take practical steps towards WMDFZME complete. ”the establishment of an effectively verifia- The WMDFZME proposal should now ble Middle East zone free of weapons of be more than ripe for implementation. In mass destruction, nuclear, chemical and bi- addition, as the history of other nucle- ological, and their delivery systems”.5 The ar weapons-free zones already established resolution was reaffirmed by the2000 NPT shows, a zone arrangement is a very flex- Review Conference.6 ible instrument that can accommodate A very important aspect is the establish- many political and geographical peculiar- ment, in April 1996, of a nuclear-weap- ities. on-free zone in Africa.7 Under that treaty, The remaining question is when to act. about half the Middle East as defined be- All states in the region except Israel prefer low – from Egypt in the west to Mauritania an early establishment in order to pave the and south to Sudan – will be both nucle- way for the solution of various other prob- ar weapons-free and subject to nuclear- lems and conflicts. Israel maintains that weapon power guarantees. The denuclear- such a zone arrangement should crown the isation of the African part of the prospec- final and successful conclusion of the peace tive NWFZME could be considered as be- processes. As Israel’s concerns are substan- ing the first step in a step-by-step approach tial, a possible change of attitude on their to the zone-building. part has to be compensated by substan- At a summit meeting in Paris, on 13 July, tial security privileges. Only then may the 2008, 43 heads of state and government Middle East weapons of mass destruction representing all 27 member states of the be removed and other issues uncovered for European Union and 16 Mediterranean solution. states unanimously agreed to institute a Union for the Mediterranean and to ”pur- The United Nations’ Expert sue a mutually and effectively verifiable Middle East Zone free of weapons of mass Study destruction”.8 In the autumn of 1988, the annual UN An interesting initiative along the same General Assembly resolution, then initiated lines is the proposal to establish a weap- by Egypt, requested the Secretary General ons-of-mass destruction-free zone in the to ”undertake a study on effective and ver- Gulf area (GWMDFZ) being researched by ifiable measures which would facilitate the the Gulf Research Centre in Dubai, UAE, establishment of a nuclear weapons-free and politically supported by the member zone in the Middle East”.10 The Secretary states of the Gulf Cooperation Council. General’s report11 was prepared before The Centre also organized successful Track Iraq’s invasion of Kuwait in August 1990, II conferences on the subject.9 This zone but submitted to the UN General Assembly concept includes nine states, i.e. Bahrain, after that invasion. Despite these changed Kuwait, Iran, Iraq, Oman, Qatar, Saudi circumstances, it was welcomed and adopt- Arabia, the United Arab Emirates, and ed by consensus that same year.12 Yemen. If this project is established as a sec- The UN report, which is still political- ond step to a Middle East wide zone, only valid and still frequently referred to as a

138 ANALYS & PERSPEKTIV background document, did not propose ex- cation procedures must be more far-reach- plicit language for a zone treaty. But it did ing than those currently implemented un- suggest a catalogue of measures in order to der the NPT. build confidence and as steps to prepare for Although negotiations to overcome the a regime that would finally establish a nu- conflicts in the Middle East have proved clear weapons-free zone. Obviously, the es- to be complex and difficult, the consulta- tablishment of such a zone would require tions undertaken when preparing the UN cooperation not only among the prospec- report in the summer of 1990 showed a tive zonal states but also between them surprising measure of agreement on funda- and nuclear weapon states and other out- mental matters among the states in the re- side states. gion, including Arab states as well as Iran Among confidence-building measures and Israel. These views were expressed be- recommended by the report were a re- fore Iraq’s invasion of Kuwait, the adop- gional nuclear test ban, the application tion of the Comprehensive Test Ban Treaty of International Atomic Energy Agency and the new strengthened IAEA safeguard (IAEA) safeguards on nuclear facilities in procedures,14 the indefinite extension of the the area not covered at present, accession duration in force of the NPT and the adop- to the Non-Proliferation Treaty (NPT) by tion of modernized security guarantees by states currently non-parties, and providing the UN Security Council15 in 1995. for transparency regarding all major nuclear projects in the area. International safe- The Weapons of Mass guard issues involved have been explored Destruction Commission by the IAEA.13 The UN report further suggested that (WMDC) report nuclear-weapon powers could extend nega- In June 2003, the Swedish government, re- tive nuclear security assurances to prospec- sponding to an invitation from the United tive zonal states and commit themselves Nations, decided to set up an internatio- not to station nuclear weapons in the ar- nal and independent expert panel to con- ea. Any outside state could declare the past, sider and summarize the world situation current, and future supply of nuclear mate- regarding weapons of mass destruction rial and equipment to recipients in the pro- and to recommend realistic proposals ai- spective zonal area in order to shed light med at the greatest possible reduction of on projects that might create suspicions the dangers of such weapons. Dr Hans about a potential military role. Blix was appointed to be the panel’s chair- The report recommends that outside man.16 The Commission issued its report support for peaceful nuclear activities in on 1 June, 2006.17 the area would be more appropriate if The Commission report resulted in 60 multilateral or regional in character. The specific recommendations covering the institution of international facilities for nu- whole range of weapons of mass destruc- clear waste disposal would help to ensure tion plus a number of organizational pro- against the diversion of fissionable materi- posals. The report considered the establish- al for military purposes. ment of a zone free of weapons of mass de- Finally, the UN report refers to the view, struction in the Middle East as one of three widely held in the Middle East, that verifi- top priority issues.18

139 N r 4 oktober/december 2013

As regards recommendations specifical- dence-building measure, all states in the ly addressing the Middle East, the report region, including Iran and Israel, should recommends: commit themselves to a verified arrang- • The resolution adopted by the Nuclear ement not to have any enrichment, re- Non-Proliferation Treaty extension processing or other sensitive fuel-cycle and review conference in 1995 on the activities on their territories (12); Middle East as a zone free of nuclear • All nuclear-weapon-states being parties and all other weapons of mass destruc- to the Non-Proliferation Treaty must ta- tion, should be implemented by all par- ke steps towards nuclear disarmament, ties to the Non-Proliferation Treaty (re- as required by the treaty. While Israel, commendation 2); India, and Pakistan are not parties to • Negotiations must be continued to in- the Non-Proliferation Treaty, they, too, duce Iran to suspend any sensitive fuel have a duty to contribute to the nuclear cycle-related activities and to ratify the disarmament process (20); 1997 Additional Safeguards Protocol. • Every state that possesses nuclear wea- The international community and Iran pons should make a commitment not to should build mutual confidence th- deploy any nuclear weapon, of any ty- rough a number of measures, i.a. the re- pe, on foreign soil (22); liable supply of fuel-cycle services, sus- • All states that have not already do- pending or renouncing sensitive fuel-cy- ne so should sign and ratify the cle activities by all states in the Middle Comprehensive Nuclear-Test-Ban East, and assurances against attacks Treaty unconditionally and without de- and subversion aiming at regime chan- lay (28); ge (6); • All states possessing nuclear weapons • The nuclear-weapon states being par- should commence planning for securi- ties to the Non-Proliferation Treaty ty without nuclear weapons (30). should provide legally binding security assurances to non-nuclear weapon par- Beside these recommendations, the WMDC ties. The states not party to the Non- report includes many recommendations re- Proliferation Treaty that possess nu- garding the promotion of treaties and re- clear weapons should provide such as- gimes of global application, thus having surances separately (7); more or less far-reaching relevance for the • States should make active use of the states in the Middle East as well. IAEA as a forum for exploring various ways of reducing proliferation risks Further studies connected with the nuclear fuel cycle The UN report was later followed up to (8); take into account the Mubarak plan.19 The • All states should support continued ef- issue of establishing a nuclear weapons- forts to establish a zone free of wea- free zone in the Middle East has also been pons of mass destruction in the Middle researched by the Egyptian scholar and East as part of the overall peace process. diplomat Mahmoud Karem.20 Important Steps can be taken even now. As a confi- analytical contributions were made in 1997

140 ANALYS & PERSPEKTIV by Shai Feldman and Abdullah Toukan,21 Finnish diplomat would serve as the coor- in 1998 by Ibrahim Karawan and Gerald dinator of the conference.28 Steinberg,22 and in 2004 by Ephraim Ascu Approaching the envisaged conference lai.23 The effect of a comprehensive test to be summoned by the UN Secretary- ban on nuclear proliferation risks in the General in 2012, further publication and Middle East, including Iran, Iraq, and Is discussion were organized. The Stock rael, has been analysed by Eric Arnett.24 holm International Peace Research Insti In 2004, the United Nations Institute for tute (SIPRI) issued an updated version of Disarmament Research (UNIDIR) in co- its Middle East report.29 The EU Non-Pro operation with the League of Arab States liferation Consortium held an expert sem- published an ambitious symposium report inar30 devoted to the zone issue in Brussels, on the Middle East zone issue.25 Belgium, in July 2011, and the Landau Network-Centro Volta held another simi- The recent political lar seminar in Como, Italy, in November development 2011. Further expert seminars were organized by several others.31 Issues related to At the 2010 Review Conference of the the scheduled conference has since 2011 NPT parties, the resolution adopted on the been discussed in various journals and Middle East in 199526 was discussed again. publications, such as the “Arms Control The conference took note of the reaffirma- Today carrying several articles relevant to tion of the five nuclear weapon states re- the upcoming conference32 and the “Policy cognized by the NPT of their commitment Brief for the Middle East Conference on a to a full implementation of the resolution. WMD/D v s Free Zone”33 – a track II initi- Regrets were expressed over the up to then ative. Ambitious reports were published by slow process of implementation. The con- the University of New York in April 201234 ference endorsed a programme of practical and by the Arab Institute for Security steps including that ”the Secretary-General Studies in Amman in October 2012.35 of the United Nations and the co-sponsors However, preparations for the confer- of the 1995 resolution (Russian Federation, ence run into difficulties. In late November UK, and USA depositary governments of 2012, the co-sponsors Russia, the UK, and the NPT,) in consultations with the sta- USA, issued press releases indicating that tes of the region, will convene a conferen- the conference would be postponed be- ce in 2012 to be attended by all states in cause some states in the region had at that the Middle East, on the establishment of a time not agreed to participate. Still at the Middle East zone free of nuclear weapons time of writing it is unclear when in the and all other weapons of mass destruction future the conference could be summoned on the basis of arrangements freely arrived again. at by the states of the region and with the full support and engagement of the nuclear- The zone experience up to weapon states”. The terms of reference of the conference should be the 1995 resolu- now tion.27 It was later decided that the confe- The first proposal on regional limitation rence would take place in Finland, possibly of nuclear weapons was introduced by in the autumn of 2012, and that a ranking the Soviet Union in the United Nations in

141 N r 4 oktober/december 2013

1956.36 It referred to Central Europe and The first result of the zonal approach was proposed by one superpower direc- was the Antarctic Treaty agreed already in ted towards its adversary superpower. A 1959 and declaring the White Continent a year later, Poland proposed the so-called demilitarized zone and by implication also Rapacki Plan on the permanent absence a zone free of nuclear weapons.40 of nuclear weapons from the entire terri- The first major achievement regarding a tory of several states in Central Europe.37 ”densely populated” area41 was the agree- The latter proposal was thus made by one ment in 1967 by states in Latin America of the states within the prospective zone and the Caribbean to create a nuclear region. weapons-free zone on their continent, the At that time, two different approach- Treaty of Tlatelolco.42 es to military denuclearization were pur- A similar contribution was made in 1985, sued in parallel. One was the open-end- when the countries who were members of ed and global non-proliferation approach the South Pacific Forum agreed to estab- which started with the ”Irish resolution”38 lish a nuclear-free zone ranging from Latin and finally lead to the adoption, in 1968, America to the West coast of Australia and of the Treaty on the Non-Proliferation of from the Antarctic area to the Equator; the Nuclear Weapons (NPT).39 The purpose Treaty of Rarotonga.43 of that treaty was to prevent the number In 1992, the Korean peninsula was de- of nuclear weapon states to grow beyond clared denuclearized by the two Korean the five existing at the time. It was recog- states.44 That agreement, however, has nized that the risk of an outbreak of nu- not yet been implemented. Since then, the clear war would grow dangerously great- DPRK has test-fired three nuclear explo- er if the number of ”fingers on the trigger” sive devices. would be permitted to increase. An additional nuclear weapons-free zone The other approach was the regional treaty was signed in Bangkok in December or zonal one. An important difference be- 1995 by the members and potential mem- tween the two approaches is that while the bers of the Association of South-East Asian NPT prohibits non-nuclear weapons par- Nations (ASEAN).45 ties from ”controlling” nuclear weapons In 1995, Mongolia declared itself a but permits them to host nuclear weapons single state nuclear weapons-free zone, of others in their territories, zonal agree- and in 1999 adopted national legisla- ments prescribe the complete absence of tion defining and regulating that status. In nuclear weapons from the territories of a 2000, Mongolia got its nuclear weapons- defined region whoever controls them. free status endorsed by the UN General The fact that today (October 15th, 2013), Assembly.46 all states of the world but four, the five In April 1996, the Treaty of Pelindaba recognized nuclear-weapon states includ- on a nuclear weapons-free zone in Africa ed, are parties to the NPT is a most im- was signed in Cairo at a meeting of the portant basis for the discussion of the pros- Organization of African Unity (OAU).47 pects for the establishment of further nu- In 2006, five former Soviet republics now clear weapons-free zones (NWFZ) in the independent states – Kazakhstan, Kyrgyz future. Indeed, the NPT (article VII) en- stan, Tajikistan, Turkmenistan, and Uzbe courages such an establishment. kistan – agreed to establish a nuclear weap-

142 ANALYS & PERSPEKTIV ons-free zone in Central Asia (NWFZCA)48 many other regions of the world, includ- – the Semipalatinsk Treaty. The zone is sep- ing South Asia, the Middle East, and var- arated from Mongolia by a narrow corri- ious parts of Europe. The possibility of dor, only 40 kilometres wide, where the including international sea areas in pro- nuclear-weapon states of China and Russia posed nuclear weapons-free zones has al- meet. so been envisaged, such as the Baltic Sea, A new idea was introduced in 1982 — the Mediterranean, the Indian Ocean, the during the Cold War — with the propos- South Atlantic, and the circumpolar Arctic; al for the creation of a corridor in Central such arrangements would require a special Europe from which tactical or battlefield legal basis taking into account relevant nuclear weapons would be withdrawn. provisions of international laws of the sea. Unlike earlier proposals, the area of appli- Two United Nations expert studies have cation would be unrelated to national bor- contributed to establishing the scope and ders of the states involved and no securi- the frame of the NWFZ concept.52 A thor- ty assurances would apply. The rationale ough discussion within the United Nations of the proposed measure was reducing the Disarmament Commission 1997 - 1999 re- risk of such weapons becoming immediate- sulted in a set of recommendations for zone- ly involved in any conflict or incident by making adopted on 30 April 1999 and later geographically separating adversaries’ tac- unanimously endorsed on 1 December that tical or battlefield nuclear weapons in the same year by the UN General Assembly.53 area.49 Today, however, the specific propos- In 1990, President Mubarak of Egypt al for such a corridor in Central Europe has proposed the establishment of a zone free become irrelevant due to the dissolution of of all types of weapons of mass destruction the Warsaw Pact and the reunification of in the Middle East.54 This proposal expand- Germany. This same development resulted the scope of the NWFZ concept regard- ed, however, in a treaty provision that no ing the Middle East, a formula that has af- nuclear weapons are to be stationed in the terwards been used in relation to other re- territory of the former German Democratic gions as well. Republic, in fact defining a nuclear weap- Reference should finally be made to the ons-free corridor in central Europe.50 possibility envisaged in the humanitarian Many treaties of an arms control nature laws of war to establish by agreement tem- applying in various parts of the world have porarily demilitarized zones.55 been concluded since the 17th century51 in- Sometimes when reference is made to nu- cluding a number of demilitarised zones clear weapons-free zones, two other trea- according to treaties concluded long ago, ties are mentioned, the contents of which most of them before the atomic bomb was are theoretically close to the zone concept. invented. Among such areas are a number One is the Outer Space Treaty56 of 1967 of islands in the Mediterranean as well as prohibiting the placement of nuclear weap- in the Baltic and Arctic seas. By implica- ons and other weapons of mass destruction tion, such areas should today be consid- in satellite orbit around the Earth and on ered nuclear weapons-free as well. the moon and other celestial bodies. The A number of proposals which never ma- latter could theoretically thus be consid- terialized, however, have been made for the ered to be nuclear weapons-free. The other creation of nuclear weapons-free zones in is the Sea Bed Treaty57 of 1971 prohibiting

143 N r 4 oktober/december 2013 the emplacement of nuclear weapons and The first definition of the concept of other weapons of mass destruction on the weapons of mass destruction was outlined sea bed, which, likewise, could be consid- by the UN Commission for Conventional ered a nuclear weapons-free area. Armaments on 13 August 1948 as ”atom- All in all, the eight major nuclear weap- ic explosive weapons, radioactive materi- ons-free zones established thus far, cov- al weapons, lethal chemical and biological er more than half of the world’s landmass weapons, and any weapons developed in (74 % of all land outside of nuclear-weap- the future which have characteristics com- on state territory), including 99 % of the parable in destructive effect to those of the Southern Hemisphere land areas, while ex- atomic bomb or other weapons mentioned cluding most sea areas. They encompass above”58 or expressed in modern terminol- 120 states (out of some 196) and 18 oth- ogy as nuclear, biological, chemical, and er territories. Some 1.9 billion people live radiological weapons, or weapons with in the zones. The remaining 26 % outside similar effects. It should be noted that this the nuclear weapons states include prima- definition was indirect as the mandate of rily Canada and Greenland in the Western the UN commission was to discuss conven- Hemisphere, and Europe, the Asian part of tional weapons arms control and there was the Middle East, South and North Eastern a need to define away weapons irrelevant Asia of the Old World. And, not to be for- for them.59 gotten, almost all seas and oceans covering Two attempts to define in broad terms the almost 70 % of the surface of the earth. concept of ”mass destruction” was made in 1977. The Convention on the Prohibition Which are the Weapons of of Military or Any Other Hostile Use of Mass Destruction, and what is Environmental Modification Techniques (ENMOD)60 prohibits certain means of Mass Destruction? warfare ”having widespread, long-lasting Traditionally, nuclear weapons have been or severe effects” (Art. I:1). An authorita- referred to an exclusive category of wea- tive interpretation defined ’widespread’ as pons based on their surprise showdown in ”encompassing an area of the scale of sever- Hiroshima on August 6th, 1945, featuring al hundred square kilometres”; ’long-last- enormous destruction caused by a single ing’ as ”lasting for a period of months, or weapon and the new effect of radioactive approximately a season”; and ’severe’ as fallout. Later, a category of “weapons of ”involving serious or significant disruption mass destruction” has been used as a stan- or harm to human life, natural and eco- dard concept in strategic and security ana- nomic resources or other assets”.61 The lysis, also including chemical and biologi- 1977 Protocol Additional to the Geneva cal weapons and the means of their delive- Conventions of 12 August 1949, and ry. The traditional concept of nuclear wea- Relating to the Protection of Victims of pons-free zones has been replaced by zo- International Armed Conflicts (Protocol nes free from weapons of mass destruction. I) refers to ”widespread, long-term, and The mandate of the “Weapons of Mass severe damage to the natural environ- Destruction Commission” appointed by ment” (Arts. 35:3 and 55:1).62 The simi- the government of Sweden in 2004 reflects lar wordings of the ENMOD Convention this conceptual development. and Protocol I were not intended to coin-

144 ANALYS & PERSPEKTIV cide but were independently drafted as two tral to the analysis as a variety of delivery separate concepts. means, overt and covert deployment, and None of the multilateral arms control national and sub-national aggressors have treaties of global application concluded to be considered. so far contain a physical definition of ”nu- The concept of ”chemical weapons” is clear weapons”. In the regional Treaty of defined in great detail in the Chemical Tlatelolco establishing the nuclear weap- Weapons Convention66 of 1993. Its Article ons-free zone in Latin America and the II elaborates definitions of chemical weap- Caribbean, an attempt is made to elab- ons, toxic chemicals, toxic agent precur- orate a definition in its Article 5 without sors, key components, old chemical weap- succeeding to fully clarify the concept.63 ons, riot control agents, etc., further spec- The Rarotonga (Art 1c), the Pelindaba (Art. ified in its Annex on Chemicals. The need 1c) and the Semipalatinsk (Art. 1b) treaties for a detailed definition was prompted by establishing nuclear weapons-free zones in the fact that the chemical industry produc- the South Pacific, Africa and Central Asia, es large amounts of similar chemical sub- respectively, include in their general defini- stances for legitimate civilian use. The use tions also unassembled or partly assembled in war of chemical agents on a limited scale nuclear weapon devices. So far, a general has been known since the beginning of his- understanding of what a nuclear weapon tory. Attempts were made in the 19th cen- is has been accepted as sufficient for stra- tury to prohibit such use by internation- tegic analysis and drafting of arms control al agreement.67 But it was during the First treaties. Sometimes, it has been discussed World War that for the first time such use whether the concept of nuclear weapon began on a massive scale. The combina- would relate to just nuclear warheads, or tion of industrial production of agents and to all nuclear explosive devices including greatly improved transport capability pro- those intended for peaceful purposes - so vided the tools for mass destruction. The far a theoretical possibility - as is the case general public was horrified and a politi- of the Rarotonga, Pelindaba, Bangkok, cal basis emerged for a modern and gener- and Semipalatinsk treaties, or whether to al prohibition. also include the delivery vehicles carrying The idea of “radiological weapons” – nuclear warheads, which is obvious in stra- to contaminate enemy forces and territo- tegic analysis but not the case in these trea- ry with deadly radiating material – is to- ties. day considered impractical and no interna- As to the ”biological and toxin weapons”, tional convention prohibiting such weap- the 1972 Biological Weapons Convention64 ons has been concluded so far. The amount does not include any explicit definition of radioactive material necessary for hav- of prohibited agents. The World Health ing a military meaning must be so heavi- Organization (WHO) concluded in 1970, ly shielded that it could hardly be moved however, that biological agents are those to the enemy, or, if unshielded, it will kill that depend for their effects on multiplica- the people handling the ”weapons” be- tion within the target organisms, and that fore they have moved them to the enemy. toxins are poisonous products of organ- The related measure of prohibiting attacks isms not able to reproduce themselves.65 on nuclear reactors or other nuclear facil- The biological and toxin agents are cen- ities potentially resulting in spreading ra-

145 N r 4 oktober/december 2013 dioactive material on a mass destruction es on missile systems including both ballis- scale has been subject to negotiation but tic missiles and cruise missiles with a range no comprehensive global agreement has exceeding 300 kilometres and with a pay- been reached. The African nuclear weap- load capacity exceeding 500 kilograms. ons-free zone treaty includes such a prohi- The UN Security Council resolution on bition (Art. 11), however, as does a bilater- Iraq,70 adopted following the 1991 Gulf al agreement between India and Pakistan War, includes specifications on weapons of of 1988.68 In June 1977, an Additional mass destruction. Besides nuclear (Op. 12), Protocol to the Geneva Conventions on the chemical, and biological weapons (Op. 8a), humanitarian laws of war was agreed up- the resolution also addresses ”ballistic mis- on including provisions on the “protection siles with a range greater than 150 kilome- of works and installations containing dan- tres” (Op. 8b). The short range compared gerous forces” such as dams, dykes, and to the MTCR regime was due to the geo- nuclear electrical generating stations.69 The graphically short distances in the Middle Protocol indicates that attacks on certain East. dams, dykes, and nuclear reactors could re- An international regime covering the sult in effects of mass destruction. non-proliferation efforts regarding ballis- The idea of radiological weapons has tic missiles usable for delivering weapons lately again been focussed on, now la- of mass destruction was agreed upon at a belled ”dirty bombs” carrying radioactive conference in The Hague, the Netherlands, material. The use of such bombs presumes in November 2002.71 The regime is polit- that the amount of radioactive material ically rather than legally binding for the used would be too small to create mate- parties, but does not mention any physi- rial effects of mass destruction, but could cal specifications except the concept of bal- certainly create panic and similar psycho- listic. It does, however, oblige them to ex- logical effects if deployed against an unin- ecute considerable transparency regarding formed public. their missile activities and programmes. In recent years, long-range missiles have Obviously, the nuclear weapons are the frequently been considered related to wea most dangerous ones among the mass de- pons of mass destruction both as carriers struction weapons. But they are also the of warheads of mass destruction and as most difficult for a newcomer to acquire. instruments of long- distance surprise at- Biological means of warfare could create tacks. In 1987, seven western industrial- widespread damage, but many of the con- ized states agreed to establish ”Guidelines tagious agents have the potential disad- for Sensitive Missile-Relevant Transfers” or vantage of striking back in an uncontrolla- the ”Missile Technology Control Regime” ble way. Chemical weapons are the small- (MTCR) as it is now usually called. Today, est sibling, although the oldest one. While 34 states have adopted these guidelines and some chemical agents are most effective become members of the regime. The com- against a single individual victim, large mon guidelines on exports specify what amounts are required for producing an ef- missile equipment and technology should fect of mass destruction. They are, on the be restricted in order to prevent the pro- other hand, relatively easy to manufacture. liferation of delivery vehicles for weap- In 1977, when the treaty prohibit- ons of mass destruction. The regime focusing ”new weapons of mass destruction”

146 ANALYS & PERSPEKTIV

(ENMOD) was agreed, a number of fancy One definition related to the issue of ideas of possible future weapons and meth- non-proliferation of nuclear weapons was ods of warfare was mentioned, such as the introduced in 1989 by the International creation of artificial flooding rainfalls and Atomic Energy Agency (IAEA) when dis- the turning of the earth’s axis to move the cussing the application of safeguards in North Pole to the location of the enemy.72 relation to the Non-Proliferation Treaty So far, this initiative has had no practical (NPT) or a nuclear weapons-free zone in effect. the Middle East, i.e. ”the area extending It should be noted that mass destruction from the Libyan Arab Jamahiria in the effects could be inflicted upon geograph- West, to the Islamic Republic of Iran in the ically very small countries also by other East, and from Syria in the North to the means than the use of recognized weap- People’s Democratic Republic of Yemen 74 ons of mass destruction, such as, for in- in the South”. This definition was later stance, massive conventional attack and found to have a somewhat limited scope for the purpose. The current understand- invasion. There are seven such small states ing as expressed in various official UN doc- in the prospective zonal area of the Middle uments is rather that the Middle East zon- East, i.e. Bahrain (0.717 thousand square al area should encompass ”all states mem- kilometres), Comoros (1.862), Lebanon bers of the League of Arab States (LAS75), (10.452), Qatar (11.521), Kuwait (17.818), the Islamic Republic of Iran and Israel”. Israel (22.145), and Djibouti (23.200), This area includes the actors central to The possibility that terrorists may use the specific conflicts of the Middle East. weapons of mass destruction, especially The most publicized is the Arab-Israeli nuclear weapons, with potentially disas- conflict. But there are also others involv- trous effects, cannot be excluded. An in- ing many of the same states as demonstrat- creased number of states able to manage ed by the recent examples of the Iran-Iraq nuclear explosive technology and the avail- war, the Gulf War, and the Polisario con- ability of large amounts of surplus highly flict. Since 2011, the “Arabic Spring” has enriched Uranium 235 have made this new created internal political instability in sev- threat a reasonably realistic one, if coun- eral Middle Eastern states. termeasures are not taken in time. So far, Geography clearly makes Djibouti, the no unauthorized nuclear explosion has oc- Comoros, Somalia and the Sudan peripher- curred in the world. This possibility has al in this connection, but their membership been analysed by several authors.73 of the League of Arab States makes their participation in any regime for the Middle The Geographical Middle East East politically feasible. Concept The current UN definition excludes Turkey, Cyprus and Malta for good rea- The Middle East is a well-known and tradi- sons. Turkey was for centuries the cen- tional geographical concept used in every- tral power in the Middle East but is today political discussion. Its geographic sco- day a NATO member state where nucle- pe, however, may vary with the purpose ar weapons are still stationed. Cyprus and of the analysis. Different definitions have Malta do not host any such weapons, al- been used for different purposes. though there are two British military bas-

147 N r 4 oktober/december 2013 es on Cyprus. All three states are partic- Among the 23 states in the region, all ipating in the Confidence and Security- are coastal states.78 Among them, 5 are not Building Measures (CSBM) regime of the parties to the UN Convention on the Law Organisation on Security and Cooperation of the Sea (UNCLOS); Iran (signatory), in Europe (OSCE). Cyprus and Malta are Israel, Libya (signatory), Syria, and United members of the European Union. Spain is Arab Emirates (signatory). obviously outside the scope of the Middle The Law of the Sea does currently not East concept despite its possession of a few apply to the Caspian Sea, which is consid- small enclaves on the western part of the ered to be a lake not subject to UNCLOS North African coast. provisions and which used to be divided by Afghanistan and Pakistan border Iran to demarcation between Iran and the Soviet the west and their inclusion in a Middle Union. As the Iranian part would be the on- East regime has sometimes been suggested ly part to be included in a Middle East re- as desirable. However, their main interests gime, a division of the Soviet part of the sea focus in other directions. among the four new states of Azerbaijan, The same can be said about the newly Kazakhstan, Russia, and Turkmenistan independent states, the former Soviet re- would not matter. It has been suggested by some of the littoral states of the Caspian publics of Armenia, Azerbaijan, and Turk Sea, however, that the Convention on the menistan also bordering the area. Among Law of the Sea by special agreement among these, Turkmenistan recently became part the coastal states should be applied also to of the nuclear weapons-free zone in Central this lake, thereby introducing there such le- Asia (NWFZCA) involving five former gal concepts as territorial waters and ex- Soviet republics now independent states. clusive economic zones. With those understandings, a definition Also important in this respect is the Suez of the Middle East would be self-contained, Canal, an international waterway cross- include all essential states, and give the ar- ing through Egyptian territory and open ea politically established limits for the pur- ”in time of war as in time of peace, to eve- pose of an analysis of the weapons of mass ry vessel of commerce or of war, without destruction issues. distinction of flag” according to the 1888 Adjacent to the basic Middle East ar- Constantinople Convention.79 Only a ship ea are several sea areas, where the United flying the flag of a state at war with Egypt Nations Convention on the Law of the Sea can be prevented from passing the Canal. 76 (UNCLOS) applies. Both the Red Sea and Aircraft are not referred to as they did the Persian Gulf are enclosed within the not exist at the time. The Constantinople area. Parts of the area have coasts in the Convention is also referred to in the Egypt Mediterranean, the Atlantic, and the north - Israel Peace Treaty of 1978, which pro- western Indian Ocean. The area is also ad- vides i.a. that the Strait of Tiran and the jacent to a few international straits which Gulf of Aqaba are ”international water- are subject to the regime of transit pas- ways open to all nations”. sage, i.e. the straits of Gibraltar, Tiran, Bab It should be recognized that the law of al Mandab, and Hormuz, offering consi the sea and its traditional provisions for derable transit rights to all states of the freedom of navigation gives all states of the world.77 world, including major maritime states and

148 ANALYS & PERSPEKTIV their naval vessels, access to the Middle 9 were not: Algeria (signatory), Bahrain, East sea areas. Comoros, Djibouti, Oman, Qatar, Saudi Arabia, Somalia (signatory) and the The Current Legal Situation United Arab Emirates. More important is that many states in the region signed the A number of global arms control treaties Comprehensive Test Ban Treaty (CTBT)87 in force are relevant for the deployment prohibiting all nuclear test explosions in- of weapons of mass destruction, i.e. pri- cluding all nuclear explosions for peace- 80 marily the 1925 Geneva Protocol, the ful purposes for all time. The entry into 81 1963 Partial Test Ban Treaty (PTB), the force process of the CTBT is currently in 82 1968 Non-Proliferation Treaty (NPT), progress. So far, 16 states in the region have the 1972 Biological Weapons Convention become parties, 5 more have signed, while 83 (BWC), and the 1993 Chemical Weapons 3 states have not: Saudi Arabia, Somalia, 84 Convention (CWC). For detailed descrip- and Syria. tions and texts of arms control treaties re- 13 states were not parties to the 1971 ferred to in this paper, compare J. Goldblat, Sea-Bed Treaty,88 i.e. Bahrain, Comoros, Arms Control: The New Guide to Negotia Djibouti, Egypt, Israel, Kuwait, Lebanon tions and Agreements, Sage, 2003; and (signatory), Mauritania, Oman, Somalia, the United Nations website http://www. the Sudan (signatory), Syria, and the un.org. United Arab Emirates. Their accession to As of 15 October 2013, among the 23 the treaty would be a desirable contribu- states in the region, 17 were parties to the tion as long as one nuclear weapons power, 1925 Geneva Protocol prohibiting the use France, is not a party to the treaty. of chemical and bacteriological warfare, 16 states were parties to the Biological while 6 were not: the Comoros, Djibouti, Weapons Convention, while 7 states were Mauritania, Oman, Somalia, and United not: the Comoros, Djibouti, Egypt (signa- Arab Emirates. tory), Israel, Mauritania, Somalia (signato- All states in the area except Israel were ry), and Syria (signatory). parties to the Non-Proliferation Treaty. 21 states were parties to the Chemical Also important are the security guaran- Weapons Convention, while 2 states were tees provided to NPT parties by the UN not: Egypt and Israel (signatory). Security Council Resolution S/RES/984 20 states were parties to the Protocol (1995), as well as the unilateral negative (I) Additional to the Geneva Conventions guarantees extended by the five nuclear of 12 August 1949 and Relating to the weapons powers. The treaty was originally Protection of Victims of International scheduled to be in force for 25 years (Art. Armed Conflict,89 while 3 states were not: X:2). However, in 1995 the parties decided Iran (signatory), Israel, and Somalia. to extend its duration in force indefinite- The African part of the prospective ly.85 Almost unnoticed, the NPT parties de- Middle East Zone is already subject to cided in 1985 that the treaty should be im- the application of the African nuclear plemented ”under any circumstances”, i.e. weapons-free zone treaty (The Pelindaba also in wartime.86 treaty)90 which was signed at an OAU 14 states in the region were parties to meeting in Cairo on 11 April 1996 and the 1963 Partial Test Ban Treaty, while entered into force on 15 July 2009. As of

149 N r 4 oktober/december 2013

15 October 2013, 36 states in Africa were • non-use or non-threat of use of prohi- parties to the Pelindaba treaty and an ad- bited weapons throughout the zone or ditional 16 states were signatories. Among against targets within the zone. Middle East states situated in Africa, only Algeria, the Comoros, Libya, Mauritania, The meaning of these measures might seem and Tunisia are parties while Djibouti, clear enough. However, their legal repre- Egypt, Somalia, and Sudan, are signatories sentation could be complicated, as shown, and Morocco is not. for instance, by the definition of ”nuclear This legal situation means that most weapon” in the Tlatelolco Treaty (Art. 5) states in the Middle East are currently legal- and by the definition of chemical weapons ly restricted one way or another as regards in the Chemical Weapons Convention (Art. the possible acquisition or possession of II). weapons of mass destruction. Restrictions The non-possession measure would ap- on possession of long range missiles apply ply to zonal states. Its codification could be only to Iraq. much simplified if relying on the concepts An important convention was opened of the NPT (Article II), the BWC, and the for signature as recently as September CWC. If the zone encompasses only ter- 14th, 2005, of great relevance for the fu- ritories of states being parties to the NPT, ture. It is the International Convention the BWC, and the CWC, most of the non- for the Suppression of Acts of Nuclear possession requirement would be fulfilled. Terrorism.91 The provisions of the conven- Only the non-possession of long- range tion cover both nuclear explosive devic- missiles might require special regulation es and “dirty bombs”. As of 15 October in detail in the absence of a comprehensive 2013, Algeria, Bahrain, the Comoros, treaty on such missiles. If the zone is to en- Lebanon, Libya, Mauritania, Morocco, compass states that are not parties to one Saudi Arabia, Tunisia, and United Arab or several of these treaties or states which Emirates were parties, 7 additional states are nuclear weapon states, a special regime in the region had signed the convention must be defined. The same would be true while Iran, Oman, Somalia, Sudan and in the special case that only a part of a state Yemen had not. will be included in the zone.92 The non-stationing measure would pri- General Objectives and marily apply to the territories of zonal Measures states with the exception that zonal states There would be three measures of central could not by agreement among themselves importance for the achievement of the ob- restrict or prohibit innocent passage (or jectives of a zone free of weapons of mass transit passage) by vessels of nuclear-weap- destruction in the general case. These are: on states and other extra-zonal states with prohibited weapons onboard in their terri- • non-possession of prohibited weapons torial and archipelagic waters. by zonal States, Non-stationing measures applying to • non-stationing of prohibited weapons international land and sea areas, such as by any State within the geographical Antarctica, would require special legal ar- area of application of the zone, and rangements.

150 ANALYS & PERSPEKTIV

Related to the non-stationing meas- and call at ports or land at airports in zon- ure is the ”transit” of prohibited weapons al states has been particularly sticky be- through zonal territory — an issue prima- cause nuclear weapon powers usually ”nei- rily related to nuclear weapons. The tran- ther confirm nor deny the presence or ab- sit concept would include ”innocent” tran- sence of nuclear weapons on board specif- sit over a limited period of time of other- ic ships or aircraft at specific times”.96 A wise prohibited weapons by an extra-zon- political problem of considerable dimen- al state, on land, by air or in internal wa- sion some years ago, the issue of neither ters including calls at ports by ships or confirming nor denying has lost most of landing of aircraft carrying such weapons. its former importance following the with- Universal adherence to the BWC and the drawal by major nuclear weapons powers CWC would limit consideration of transit of sub-strategic nuclear weapons from na- to nuclear weapons and missiles. val ships.97 The transit issue was extensively dis- The non-use measure would be a com- cussed when the nuclear weapons-free mitment by states controlling prohibited zone in Latin America was negotiated. The weapons. Legally, this provision has been problem was solved by not being solved. given the form of a separate protocol to ex- Transit was left to the individual zon- isting zone agreements. al states to permit or deny in each case.93 Consideration of the non-use measure The other nuclear weapons-free zones have should be made against the background of similar transit regimes. the UN Security Council resolution taking A zonal treaty should prescribe if transit note of both existing negative nuclear as- would be generally prohibited or arranged surances and the positive assurances where in a way similar to the Tlatelolco formu- the five nuclear weapons states undertake la. Transit through zonal high sea areas or to provide ”immediate assistance, in ac- through territories which are dependencies cordance with the UN Charter, to any non- of extra-zonal nuclear-weapon states could nuclear weapons state party to the NPT not be permitted without making the zonal that is a victim of an act of, or an object regime of such areas an illusion.94 of a threat of, aggression in which nuclear While ”innocent transit” has been con- weapons are used” (Op. 7).98 sidered tolerable under all zone regimes so So far, all discussion on nuclear secu- far, ”hostile transit” would probably not rity assurances assumes that the nuclear be accepted, i.e. the passage of delivery ve- weapons powers are the five recognized hicles with prohibited weapons across zon- by the NPT (China, France, the Russian al territory towards targets beyond the Federation, the United Kingdom, and the zone. This rule would apply to sea- borne USA). After the nuclear test explosions and airborne manned or unmanned ve- of India and Pakistan in May 1998, both hicles and to ballistic missiles in so far as states identify themselves as nuclear weap- they penetrate zonal air space, while cross- ons states, a status that is not recognized by ing overhead zonal territory in internation- most other states of the world.99 But the is- al space could not be prohibited by agree- sue of including them as guarantor states is ment among the zonal states.95 raised from time to time.100 Should they be- The special transit issue of ships and air- come widely recognized as nuclear weap- craft which may carry nuclear weapons ons states, however, they too would prob-

151 N r 4 oktober/december 2013 ably be recognized as legitimate guarantor drawn, non-use commitments would be states.101 less credible.102 One should also note the ongoing negotiations on general negative security assur- Treaty design ances at the Conference on Disarmament in Geneva and the assistance and support A treaty establishing a zone free of wea- to victims of biological and chemical war- pons of mass destruction in the Middle fare effects prescribed by the BWC and East should preferably be based on the the CWC. All five nuclear weapons states global treaties prohibiting nuclear, biolo- have made unilateral declarations that they gical, and chemical weapons (NPT, BWT, would not attack or threaten to attack with and CWT) and thus share the general ob- nuclear weapons states that do not possess jectives of those treaties, i.e. the complete such weapons themselves or host those of renunciation of those weapons, except that others on their territories. These declara- the nuclear weapons of the five recognized tions are not coordinated and include some nuclear weapon states will remain until conditions and reservations linked to the nuclear disarmament is completed. In ad- question of whether a state can be a mem- dition, a zone agreement should prescribe ber of a nuclear weapons-free zone and regional application of the non-possession, simultaneously be an ally or partner of a the non-stationing, and the non-use measu- nuclear weapons state. Theoretically, that res, and institute a verification machinery. may be possible provided, however, that Furthermore, the original Mubarak 103 the two sets of commitments are not con- plan document outlined, when present- tradictory. Whether or not that would be ed, three general components: politically desirable is another matter. (a) All weapons of mass destruction in the No general policy commitments relat- Middle East should be prohibited; ed to long-range missile attack or surprise (b) All states of the region should make attack exists within the international com- equal and reciprocal commitments in munity. For a zonal agreement, such guar- this regard; antees must thus be drafted from scratch. A WMDFZ prohibition of long-range missile (c) Verification measures and modalities presence in the zone would obviously lose should be established to ascertain com- much of its meaning if not matched by a plete compliance by the states in the re- non-use measure covering such missiles. gion.” Linked to the non-use measure has been The same Mubarak proposal also pointed the idea that this measure should be com- to certain desiderata: plemented by a ”thinning-out” arrangement in areas adjacent to the proposed (d) A qualitative as well as quantitative zone where nuclear weapons are deployed. symmetry of the military capabilities The ”thinning-out” idea implies the with- of individual states of the Middle East; drawal of such weapons that are targeted asymmetries cannot prevail in a region against the zone or that have short rang- striving for a just and comprehensive es and are deployed very close to the zone, peace; thus making them usable primarily against (e) Increased security at lower levels of ar- the zone. If such weapons are not with- mament; security must be attained th-

152 ANALYS & PERSPEKTIV

rough political deliberations and disar- generally to support the zone regime. As a mament rather than through the force Middle East zone would have neighbours of arms; around almost its entire periphery, it might (f) arms limitation and disarmament agree- be desirable to invite non-African neigh- ments should consider equal rights and bouring states, e.g. Afghanistan, Armenia, responsibilities, and states should equal- Azerbaijan, Cyprus, Greece, Italy, Malta, ly issue legally binding commitments in Pakistan, Spain, Turkey, Turkmenistan, and the field of disarmament. perhaps others, to sign another protocol assuming special commitments to respect The obvious way of designing a draft tre- and support the zone regime and to assist aty on a zone free of weapons of mass de- in its implementation, particularly regard- struction is to begin drawing on the appli- ing border policies. In addition, both pro- cation of general arms control treaties to tocols should include a commitment not to the area. In case there are states in the area direct prohibited missiles against targets which are both non-parties to such treaties in the zone. In addition, a special protocol and essential for the operation of a zone, could define restrictive measures applying such states should, as part of the establish- to sea areas adjacent to the zone ment process of the zone, be encouraged Neighbouring states in Africa could be to subscribe to all those treaties. The situa- engaged based on the fact that the African tion as regards the global treaties is refer- Nuclear Weapons-Free Zone and a Middle red to above. East zone would not only be each other’s Also, basic for drafting the non-use pro- neighbours but partly overlap. Therefore, visions of a Middle East zone agreement a protocol common to both zone treaties would be the security guarantees provided on mutual respect and collective support to NPT parties by the UN Security Council and signed by the authorities of the two Resolution S/RES/984 (1995), as well as zones could provide for mutual neighbour- the unilateral negative guarantees extending state functions. A protocol on cooper- ed by the five nuclear weapons powers. ation between the authorities of a Middle The Chemical Weapons Convention also East zone and the Central Asian Nuclear includes non-use provisions. Weapons-Free Zone which will border each The establishment of a WMDFZME other, could provide for similar functions. building on a general subscription in the Special provisions prohibiting nuclear region to the global treaties must be com- weapons testing, the dumping of radioac- plemented by several other provisions. tive waste, and attacks on nuclear facili- One important such addition would be ties containing large amounts of radioac- special commitments not to possess or de- tive material could be included in the zon- ploy ballistic and cruise missiles with rang- al legal instruments in harmony with the es exceeding 300 (or 150) kilometres. African zone treaty. Several additional protocols to a zone A special organization for implementa- treaty would be desirable. The nucle- tion and supervision of the zone arrange- ar weapons powers should be invited to ments would have to be instituted. sign one in order to commit themselves A verification machinery could be based not to use or threaten to use weapons of on those of the general arms restriction mass destruction against zonal states and treaties applying in the region, as comple-

153 N r 4 oktober/december 2013 mented by special verification rights similar ing more than 70 % of the surface of the to those operating according to other zonal earth. Many of its sovereignty-related pro- treaties and the regime of the Organisation visions are today considered customary of Security and Cooperation in Europe law binding for all states whether parties (OSCE). to the convention or not. UNCLOS enti- An organization for cooperation in tles all states to utilize the “freedom of the the field of nuclear energy production for high seas”, mostly applicable also in the peaceful purposes in the region, similar to exclusive economic zones, including the the Euratom organization of the European freedom of navigation and the freedom of Union and the Brazilian-Argentine Agency overflight.105 But the convention also pre- for Accounting and Control of Nuclear scribes that “the high seas shall be reserved Materials (ABACC), could contribute sub- for peaceful purposes”106 and that ”states stantially to confidence-building in the re- shall refrain from any threat or use of force gion as it will institutionalize transparen- against the territorial integrity or political cy and management-sharing regarding the independence of any state, or in other man- nuclear industry. This aspect has been ana- ner inconsistent with the principles of in- lysed by Dr Mustafa Kibaroglu.104 ternational law embodied in the Charter of As a starting signal of substantial nego- the United Nations”,107 implying that use tiation of a WMDFZME, Iran, Israel, and of military force at sea must comply with the USA, who all signed the Comprehensive the UN Charter.108 Nuclear-Test-Ban Treaty in the past, could Coastal states have full jurisdiction over simultaneously ratify that treaty. their internal waters only. Their jurisdiction also extends to their territorial seas Special provisions for sea and archipelagic waters; except that any areas flag state enjoys the right of innocent passage for its ships in such waters (there is There is a significant difference between a more liberal regime of transit passage applying arms control in sea areas as com- through territorial waters of states present pared to land areas, because of different le- in international straits).109 The provisions gal regimes. Almost all land is subject to granting the right of innocent passage to the jurisdiction of one state, a well-known men-of-war make no distinction between exception being Antarctica. As a conse- ships because of the types of weapon they quence, adversary military forces on land may carry. are geographically separated from each In exclusive economic zones or on the other in peacetime. Naval forces of diffe- high seas, the coastal states have no juris- rent states, on the other hand, may mix all diction related to nuclear weapons. over the sea, on the surface, in the water, The states of a nuclear weapons-free under the ice, and on the seabed. Indeed, zone would be obliged not to possess, de- they frequently do so. ploy, or otherwise operate nuclear weap- The very elaborate and detailed United ons anywhere, including at sea, but they Nations Convention on the Law of the Sea would have no right according to inter- (UNCLOS) was agreed upon in 1982, en- national law to limit by agreement among tered into force in 1994, and functions as themselves the general right of flag states the ”constitution” of the sea areas cover- to navigate ships or fly aircraft in such wa-

154 ANALYS & PERSPEKTIV ters which all states have the right to en- thors in a special issue of the Gulf Research ter and use. Center publication.111 Zonal commitments applying to sea areas should, therefore, preferably be pre- The case of Israel scribed in a separate legal instrument or protocol linked to the main nuclear-weap- When designing a WMDFZME, special on-free zone treaty and expressed in terms considerations should be applied to Israel, referring to the general law of the sea. The which is widely considered to possess nu- 112 precise objective of such obligations must clear weapons. But details regarding not necessarily coincide with those of the Israel’s nuclear programme are essential- main zone treaty applying to the land ar- ly unknown. It was started in 1957 when eas of the zone. Maritime zonal commit- France provided technical and industrial ments could be assumed by the zonal states, assistance to build a nuclear reactor and as well as by the nuclear weapon states and a spent fuel separation plant at Dimona other extra-zonal states subject to invita- in the Negev desert. Israel has since then tion to sign special marine protocols. The repeatedly stated that it will not be the restrictions could include all nuclear weap- first to introduce nuclear weapons in the ons, or only some, or only nuclear weap- Middle East, a statement seldom taken se- ons with a regional role. Such restrictions riously but which is nevertheless true, as could also include ”thinning-out” and con- NATO states have for almost half a cen- fidence-building measures. The formula to tury stationed nuclear weapons in Turkey be chosen would respond to the relative and onboard the US Sixth Fleet in the importance in each case of restricting the Mediterranean. zonal states, the nuclear weapons states, Instead, Israel has pursued a “policy of and other extra-zonal states. ambiguity” regarding its nuclear capability, Needless to say, negotiating and draft- has never conducted any test explosion,113 ing of a maritime additional protocol to a has never denied frequently published as- nuclear weapons-free zone treaty would be sessments that it may have manufactured a delicate matter to undertake. There is no several hundred nuclear warheads,114 and historical precedent so far. In formal prin- did not sign the NPT. Israel also reached ciple, it should be done at a special world a secret agreement with its close ally, the conference of all states having access to the USA, that its nuclear weapons activities sea areas concerned. But more practically, would be silently tolerated as long as their it could be done in the same way as guar- existence would not be acknowledged in antee protocols, i.e. by zonal states versus public. nuclear weapons states negotiations. In addition, whatever the status and size The application of confidence-building of the Israeli nuclear arsenal, it could not measures at sea in the Middle East envi- be used for any conceivable purpose in a ronment has been discussed in some de- conflict, because of the reaction of the sur- tail by David N. Griffiths110 of the Centre rounding world that could be expected to for Foreign Policy Studies at Dalhousie turn heavily against Israel. There seems to University, Halifax, NS, Canada. Maritime be understood that there would not exist confidence-building measures in the wider any positive outcome of such a “next morn- Gulf area has been discussed by several au- ing problem”. Or as prominent Israelis

155 N r 4 oktober/december 2013 have concluded: “We are not the ones who have become an issue in world politics. Is will spread a holocaust around us”. Iran moving to become a nuclear weapons The policy of ambiguity has, on the oth- power, as suspected by many in the West? er hand, provided Israel with a great ad- Or is Iran developing an exclusively peace- vantage that all its neighbour states in their ful nuclear energy industry, as Iran insists? defence planning must assume that Israel Iran has for some time been encouraged is a nuclear weapons state, although very to cancel parts of its nuclear industry by few people know the status of its weapon- diplomatic pressure, occasionally upgrad- ry - if any. In this respect, the nuclear weap- ed to gunboat diplomacy. The UN Security ons-state image is the point, and hard- Council has enforced political sanctions ware would be less relevant. Therefore, if against Iran. A military intervention has Israel should adhere to a WMDFZME re- been discussed. These policies are unfortu- gime at an early stage, the security value nate and beside the point. of this image must be replaced by an ex- The current crisis has its roots in two ternal security guarantee of equal value factors. Firstly, in the 1970’s – during the possibly equivalent to what a membership time of Shah Reza Pahlavi – Iran started to of NATO would provide.115 One idea ex- build a nuclear power industry. The idea pressed would be that the US Sixth Fleet, was that Iran’s large but limited oil reserves which, after the Cold War, must not nec- should be used primarily for the processing essarily be home ported at Naples (Gaeta), industry and not be just burnt to generate Italy, any more, could instead be redirected raw energy, which, instead, should be pro- to Tel Aviv and Haifa thus providing and duced by nuclear power. Secondly, after the demonstrating a substantial security guar- Islamic revolution in 1979, Iran is a part- antee, which it for practical purposes ally isolated country subject to various eco- ready has.116 nomic and diplomatic restrictions. The Israeli policy of ambiguity would be Iran signed the Non-Proliferation Treaty st linked to the progress of the Iranian nuclear on July 1 1968 and became a party to the nd, industry. If Iran will acquire nuclear weap- treaty on February 2 1970, a month be- ons in the future, it should be understood fore the NPT itself entered into force. Iran that their weapons cannot be used for any is thus committed not to acquire nuclear conceivable purpose for the same reason as weapons, and to report its nuclear activi- Israel cannot use theirs. But the closer Iran ties to the IAEA and to receive their inspec- comes to an image of being able to become tors according to a subsequent safeguards a possible manufacturer of nuclear weap- agreement with the agency, in force since th, ons, that fact would gradually outbalance May 15 1974. and erode the security value of the Israeli In the 1970s, the construction of sever- image of being a nuclear weapons power. al nuclear reactors was planned. A German Thus Israel’s growing anxiety regarding the contractor began building two. But this nuclear developments in Iran. work was stopped in 1979 following the Islamic Revolution. Due to the imposed re- The case of Iran strictions that followed, Iran has had difficulties in taking part in international coop- For a couple of years, the nuclear energy eration on nuclear technology matters, an ambitions of the Islamic Republic of Iran explicit right for all NPT parties (Art. IV).

156 ANALYS & PERSPEKTIV

Today and after the Iran – Iraq war in the the Iranian nuclear industry was published 1980s, the construction work has been re- by David Albright et al. following an IAEA started with Russian assistance. For Iran, a Report of that same date.118 prudent conclusion was that safe operation Suspicion in the surrounding world has of a nuclear industry would require a com- been enhanced not only by Iran’s incomplete domestic fuel cycle. plete reporting to the IAEA but also by Today, Iran is criticized on three points. some startling statements by Iranian lead- One is that Iran has not complied with ers as well as by the domestic debate in some of its reporting commitments to the Iran, where some people may be attracted IAEA. Some reports were incomplete, de- by the idea of an Islamic bomb.119 layed or just absent; secondly, for con- The criticism for incomplete report- structing an ultracentrifuge facility for ening is formally correct but overempha- richment of uranium 235; thirdly, for con- sized. Incomplete reporting is not unusual structing a nuclear reactor to be fuelled among the NPT parties. The NPT requires with natural uranium and for producing a that a new party shall conclude an inspec- heavy-water moderator for that reactor. tion agreement with the IAEA within 18 It is primarily the latter two projects that months. But as of 24 September 2013, 12 have attracted suspicion, because such fa- out of 185 non-nuclear weapons states cilities could be rearranged for the produc- parties are delayed in concluding even that tion of weapons-grade uranium and pluto- basic agreement - sometimes by years.120 nium. Even if Iran’s nuclear activities today While formally in error, Iran’s behaviour is are exclusively peaceful, once these facili- thus not extraordinarily dramatic. ties are fully completed, the lead time from More important in comparison is that a possible future decision to make nuclear ultracentrifuge enrichment of uranium has weapons until fuel for a first explosive de- gone on for many years on an industrial vice will be available would be dramatical- scale in other non-nuclear weapons states, ly shortened. According to an Israeli ”worst-case-ana including Germany and the Netherlands, lysis” in 2006 assuming that Iran already and that a new facility was constructed in decided to acquire nuclear weapons, suffi- Brazil. In addition, the whole nuclear pow- cient weapon-grade uranium for a first ex- er industry of Canada is based on natural plosive device could have been produced uranium heavy water reactors – currently late in the year 2010, if nothing went 18 – and another 18 such reactors are op- wrong.117 Apparently, this suspicion had erated in India. It may be added that some to be rescheduled. In addition, to go from 50 tons of surplus plutonium are stockpiled there to establish itself as a militarily sig- with Japan. But these facts have caused nificant nuclear weapons power, would re- no raised eyebrows in the UN Security quire expensive and time-consuming addi- Council. tional efforts. But there is, however, the ad- There seems to be no equity applied un- ditional risk that limited amounts of weap- der the laws to the disadvantage of Iran, on-grade uranium once available could be which is unfairly treated in NPT terms. transferred to terrorists at an earlier point There is a great difference between how in time. An assessment of the current (24 the Security Council handles nuclear weap- February 2012) stage of development of ons issues in relation to India, Israel and

157 N r 4 oktober/december 2013

Pakistan as compared to Iran and North a fundamentally important objective. But Korea. to approach that problem indirectly by re- Obviously, the current Iranian nuclear quiring a limitation of fuel-cycle elements crisis is also a substitute for other and wid- of non-nuclear weapons states is beside er political ambitions. Some states prima- the point. The demands by the Security rily in the West want a change of regime Council are legally correct but unfortu- in Iran. Others, such as Russia, may want nate. What Iran has done so far is permit- to build closer relations with Iran for fu- ted and encouraged by the NPT as agreed ture oil market purposes. Iran itself wants after careful negotiations and compromis- existing restrictions and sanctions to be es in 1966-1968. cancelled and seems willing to trade some In conclusion, for the purpose of avoid- parts of its nuclear fuel cycle in exchange. ing the disadvantages of the current ad- Interestingly, recent Security Council reso- versary policies against Iran, the direct lutions on Iran open for such a trade as do approach of establishing a WMDFZME other diplomatic communications.121 If Iran should be advanced, i.e. addressing directly would be treated like most other states in the nuclear weapons themselves and solv- the world, Iran would have no more need ing the Israel issue at the same time. for a domestic and complete fuel cycle than most other states with a nuclear power in- The author is a fellow of the RSAWS. dustry, such as Sweden. Preventing the proliferation of weapons of mass destruction in the Middle East is

158 ANALYS & PERSPEKTIV

Notes

1. the origin of this article is a project initi- 11. UN Document A/45/435; UN Sales No.E.91. ated by the UN Secretary General in 1988 IX.3. The group who prepared the report in- as requested by the UN General Assembly. cluded Ambassador (ret) James F. Leonard The author presented earlier versions at the (USA), former UN Expert Ben Sanders (the “Istanbul Workshop on Nuclear Dangers Netherlands), and this author (Sweden) to- in the Middle East”, 17 - 21 November gether with two senior UN Officers, Prvoslav 2005, at the 1st Conference on The Middle Davinic (Yugoslavia) and Silvana da Silva East Weapons of Mass Destruction Free (Brazil). Zone in London on 7 November 2006, at 12. UN Document A/RES/45/52, Op. 8. the 2nd Conference on The Middle East 13. the Proceedings of the Workshop in Weapons of Mass Destruction Free Zone Vienna 4-7 may 1993 on ”Modalities for in London on 17 September 2007, at the the Application of Safeguards in a Future Seminar on Middle East Security and WMD Nuclear-Weapon-Free Zone in the Middle Non-Proliferation/Disarmament organized East” including the presentations ma- by the Institute for Security Studies of the de, is available from the International European Union in Paris 19-20 June 2008, Atomic Energy Agency, Division of External and at a conference on “Nuclear Energy Relations, in Vienna. and Proliferation in the Middle East” at the 14. Past experiences, primarily in Iraq and North Arab Institute for Security Studies (ACSIS)” Korea, did provoke a revision of the IAEA in Amman, Jordan, 22-24 June 2009. A safeguards system to make it more effective, brief version was published in International resulting in the so-called 93+2 upgrade codi- Relations, Vol. 22 No. 3 (Sep 2008), pp. 331- fied 1997 in the Model Protocol Additional 337. This version updated as of 15 October to the Agreement(s) between State(s) and the 2013. International Atomic Energy Agency for the 2. UN Document A/RES/3263 (XXIX). Application of Safeguards (IAEA Document 3. a recent resolution on the matter was INFCIRC/540). adopted by the UN General Assembly 15. in April 1995, the UN Security Council on 11 December 2012, UN Document A/ adopted a modernized resolution taking no- RES/67/28. Its preamble includes a list of all te of both existing negative nuclear assuranc- previous resolutions on the matter. es and the positive assurances where the five 4. UN Document CD/989 (20 April 1990). nuclear weapons states undertake to provi- 5. document NPT/CONF.1995/32/RES/1. de ”immediate assistance, in accordance with 6. UN Document NPT/CONF.2000/28. the UN Charter, to any non-nuclear-weapon 7. the African Nuclear-Weapon-Free Zone state party to the NPT that is a victim of an Treaty was signed at an OAU meeting in act of, or an object of a threat of, aggressi- Cairo on 11 April 1996 and entered in- on in which nuclear weapons are used”. UN to force on 15 July 2009. For text, see UN Document S/RES/984 (1995), unanimously Document A/RES/50/426 Annex. adopted on 11 April 1995, Op. 7. 8. Joint Declaration of the Paris Summit for the 16. the panel is frequently called the Blix com- Mediterranean, Paris, 13 July 2008. mission after its Chairman, Dr Hans Blix, an 9. the project is described in the Gulf Research international lawyer who served as Sweden’s Centre’s Research Bulletin ‘Security and Minister of Foreign Affairs 1978-79, and as Terrorism’ issues No. 1-3 and 7, A Gulf General Director of the International Atomic WMD Free Zone. It is also discussed in Energy Agency in Vienna 1981-1997. Jones, Peter: A Gulf WMD free Zone within 17. Weapons of Terror: Freeing the World of a Broader Gulf and Middle East Security Nuclear, Biological and Chemical Arms. Architecture, Gulf Research Centre, March ISBN 91-38-22582-4. Electronically avai- 2005; and in Alani, Mustafa: The Case for a lable at www.wmdcommission.org, Weapons of Mass Destruction Free Zone in Stockholm 2006. the Gulf (GWMDFZ), Gulf Research Centre, 18. the other two were the entry into force of Dubai, March 2006. the Comprehensive Nuclear-Test-Ban Treaty, 10. UN Document A/RES/43/65. and measures to prohibit terrorists from ac-

159 N r 4 oktober/december 2013

cess to weapons of mass destruction or mate- 29. Towards a Regional Security Regime for the rials for such weapons. Middle East: Issues and Options. Report of 19. Prawitz, Jan and Leonard, James F.: A Zone the SIPRI Middle East expert Group, SIPRI, Free of Weapons of Mass Destruction in Oct. 2011. the Middle East, Document UNIDIR/96/24 30. two papers issued at the seminar could be (UN Sales No. GV.E.96.0.19); and Prawitz, noted. Santoro, David: Status of non-proli- Jan and Leonard, James F.: A Zone Free of feration treaties, agreements, and other re- Weapons of Mass Destruction in the Middle lated instruments in the Middle East; and East: A Political Project, Pacific Review, Vol. Fitzpatrick, Mark: Nuclear Capabilities in 11 No. 3, October 1999, pp. 257-271. the Middle East. These papers define the 20. karem, Mahmoud: A Nuclear-Weapon- Middle East concept as encompassing 18 Free Zone in the Middle East: Problems and states. Compared to the 23 states refer- Prospects. Greenwood Press. New York. red to in this paper, the Comoros, Djibouti, 1988. The same author has later published Mauritania, Somalia, and Sudan were left “A Nuclear-Weapon-Free Zone in the Middle out. East: An Historical Overview of the Patterns 31. compare, for example, the paper by Ariel of Involvement of the United Nations” in Levite on Non-Proliferation and Security in Rauf, Tariq (Ed.): Regional Approaches the Middle East presented at the EU Non- to Curbing Nuclear Proliferation in the Proliferation and Disarmament Conference Middle East and South Asia, Aurora Papers in Brussels in February 2012, where he discu- 16, Canadian Centre for Global Security, sses the upcoming conference from an Israeli December 1992. perspective. 21. feldman, Shai: Nuclear Weapons and Arms 32. Arms Control Today, Vol. 41-43, publis- Control in the Middle East, MIT Press, hed by the Arms Control Association Washington D.C., USA. Cambridge MA, 1997; and Feldman, Shai 33. the Policy Briefs are published by the and Toukan, Abdullah: Bridging the Gap: A Academic Peace Orchestra Middle East Future Security Architecture for the Middle (APOME) of the Peace Research Institute East, Carnegie, Rowman & Littlefield Frankfurt. Publishers, Lanham MD, 1997. 34. sidhu, Waheguru Pal Singh; Jones, Bruce 22. karawan, Ibrahim A: “The Case for a and Jaycox, Collette (Eds.): Preparing for a Nuclear-Weapon-Free Zone in the Middle Constructive 2012 Conference on the Middle East”, and Steinberg, Gerald M.: “The East Weapons of Mass Destruction Free Obstacles to a Middle East Nuclear- Zone, Center for International Cooperation, Weapon-Free Zone”, both papers in Thakur, New York University, April 2012. The report Ramesh (Ed.): Nuclear-Weapon-Free Zones, includes a Chapter written by Emily Landau MacMillan Press Ltd, 1998, pp. 184-193 and on Israeli Calculations and Concerns. 194-209. 35. ayman Khalil and Marc Finaud: The 23. asculai, Ephraim: Rethinking the Nuclear Conference for a Middle East Weapons of Non-Proliferation Regime, Memorandum 70, Mass Destruction Free Zone - A Synopsis of Jaffee Centre for Strategic Studies, Tel Aviv, Engagement of International and Regional June 2004. Organisations, and Civil Society, The Arab 24. arnett, Eric: Nuclear Weapons after the Institute for Security Studies, Amman, Comprehensive Test Ban: Implications for October 2012. Modernization and Proliferation, SIPRI, 36. UN Document DC/SC.1/41 Oxford University Press, 1996. 37. UN Document A/PV. 697, also called the 25. Building a Weapons of Mass Destruction Rapacki-plan after the Minister for Foreign Free Zone in the Middle East: Global Affairs of Poland at the time. Mr Adam Non-Proliferation Regimes and Regional Rapacki (1906-1970) was Poland’s fo- Experiences, Document UNIDIR/2004/24 reign minister 1956-1968. This early pro- (Sales No. GV.E/A.04.0.30). posal has been analysed by Marutzsa, 26. document NPT/CONF.1995/32/RES/1. Zoltán: Denuclearization in Central 27. document NPT/CONF. 2010/50 (Vol. I)*, Europe? The Rapacki Plan during the pp. 29-31. Cold War, Öt Kontinens, Eötvös Loránd 28. UN Press Release 14 October 2011. Tudományegyetem, Budapest, 2008.

160 ANALYS & PERSPEKTIV

38. UN Document A/RES/1665 (XVI). zone separated from the NWFZCA by a nar- 39. UN Documents A/RES/2373 (XXII) row corridor, only 40 kilometres wide, whe- and S/RES/255. The Treaty on the Non- re the nuclear-weapon states of China and Proliferation of Nuclear Weapons (UN Russia meet. Treaty Series, Vol. 729, No. 10485). 49. Common Security, Report by the 40. the Antarctic Treaty (UN Treaty Series, Vol. Independent Commission on Disarmament 402, No. 5778) entered into force in 1961. and Security Issues, Simon and Schuster, For an analysis of the demilitarization regi- New York 1982, p 147. UN Document A/ me of Antarctica, see Jacobsson, Marie: The CN.10/38. Antarctic Treaty System — Erga Omnes or 50. according to the Treaty on the Final Inter Partes?, Thesis, University of Lund, Settlement with Respect to Germany, Sweden, 31 January 1998. the so called 4+2 treaty on reunifica- 41. the term ”densely populated” area is fre- tion of Germany, signed in Moscow on 12 quently used to distinguish the Latin September 1990, by the Federal Republic of American and the South Pacific zones from Germany, the German Democratic Republic the Antarctic, which some states for political (DDR), France, the UK, the USA, and the reasons prefer to designate as a ”populated” USSR, the former DDR territory was de- area rather than the ”unpopulated” place it signated as denuclearized. Article 5:3 pre- is otherwise considered to be. scribes that ”Following the completion of 42. the Treaty for the Prohibition of Nuclear the withdrawal of the Soviet armed forces Weapons in Latin America and the from the territory of the present German Caribbean (UN Treaty Series, Vol. 634, No. Democratic Republic and of Berlin, units of 9068) was opened for signature in 1967, The German armed forces assigned to military al- entry into force process lasted for a long time liance structures in the same way as in the and was fully completed in 2002. rest of German territory may also be statio- 43. The South Pacific Nuclear Free Zone Treaty ned in that part of Germany, but without nu- (UN Treaty Series No. 24592). clear weapon carriers. This does not apply to 44. Joint Declaration of South and North Korea conventional weapon systems which may ha- on the Denuclearization of the Korean ve other capabilities in addition to conventio- Peninsula, signed on 31 December 1991 and nal ones but which in that part of Germany entered into force on 19 February 1992. are equipped for a conventional role and de- 45. treaty on the South-East Asia Nuclear- Weapon-Free Zone (Treaty of Bangkok) sig- signated only for such. Foreign armed for- ned by ten member states and potential mem- ces and nuclear weapons or their carriers will ber states of ASEAN at a Summit meeting in not be stationed in that part of Germany or Bangkok on 15 December 1995. The treaty deployed there”. entered into force in March 1997, although 51. compare Subedi, Surya P.: Land and no nuclear weapons state has so far signed Maritime Zones of Peace in International the guarantee protocol. UN Treaty Series, Law, Clarendon, Oxford, 1996; Coutau- Vol. 1981, No. 33873 Bégarie, Hervé: Le Désarmement Naval 46. UN Document RES/A/55/33 S. [Naval Disarmament, In French], Economica, 47. the African Nuclear-Weapon-Free Zone Paris, 1995; and Ahlström, Christer: Treaty (Treaty of Pelindaba) was opened for Demilitarised and Neutralised Territories in signature at an OAU meeting in Cairo on 11 Europe, The Aaland Islands Peace Institute, April 1997, and entered into force on 15 July Mariehamn, 2004. 2009. For text, see UN Document A/50/426, 52. Comprehensive Study on the Question Annex. of Nuclear-Weapon-Free Zones in all its 48. the treaty entered into force 21 March Aspects, United Nations Document A/10027/ 2009. This zone treaty has been analysed by Add. 1 (UN Sales No. E.76.1.7); and Study Roscini, Marco: “Something Old, Something on the Question of Nuclear-Weapon-Free New: The 2006 Semipalatinsk Treaty on a Zones. The latter report was not entirely fi- Nuclear-Weapon-Free Zone in Central Asia”, nalized but ”exists” as an annex to a letter of Chinese Journal of International Law (2008), 9 February 1985 from the Chairman of the Vol. 7 No.3, pp. 593-624. Mongolia is recog- expert group, Dr Klaus Törnudd of Finland, nized as a single-state nuclear-weapon-free to the Secretary General. The formal status

161 N r 4 oktober/december 2013

of this annex is subject to dispute. It is, ho- nal air attacks - often more devastating. An wever, very informative. impression of immediate mass destruction 53. report of the Disarmament Commission’s struck the people on the ground, however, to substantial meeting 12-30 April 1999 (UN such an extent that the Japanese Emperor Document A/54/42), Annex I: Establishment Hirohito II got sufficient political basis for of nuclear-weapon-free Zones on the ba- overruling his conservative government and sis of arrangements freely arrived at among terminating the war. The stigma connected to the States of the region concerned, unani- nuclear weapons today that make them po- mously passed by the General Assembly (UN litical weapons rather than instruments of Document A/RES/55/56 A). war-fighting did not exist at the time. It is the 54. UN Document CD/989, 20 April 1990. current masses of weapons of mass destruc- The Mubarak plan has been descri- tion that have made them impossible to use bed by Mohamed Shaker in ”Prospects and to a large extent also illegal. for Establishing a Zone Free of Weapons 60. convention on the Prohibition of Military of Mass Destruction in the Middle East”, or Any Other Hostile Use of Environmental Director’s Series on Proliferation, No. 6 Modification Techniques (ENMOD) entered Oct. 1994, Lawrence Livermore National into force on 5 October 1978. Laboratory (UCRL-LR-114070-6). Compare 61. document CCD/520, 3 September 1976. also Zahran, M. Mounir.: Towards 62. Protocol (I) Additional to the Geneva Establishing a Mass-Destruction-Weapon- Conventions of 12 August 1949 and Relating Free-Zone in the Middle East, Institute for to the Protection of Victims of International Diplomatic Studies, Ministry of Foreign Armed Conflict. Entered into force on 7 Affairs of Egypt, October 1992. December 1978. 55. Protocol Additional to the Geneva 63. the Treaty for the Prohibition of Nuclear Conventions of 12 August 1949 and Relating Weapons in Latin America and the to the Protection of Victims of International Caribbean (UN Treaty Series, Vol. 634, No. Armed Conflict (Protocol I), Art. 60. 9068); Article 5 reads: ”For the purposes of 56. treaty on Principles Governing the Activities this Treaty, a nuclear weapon is any device of States in the Exploration and Use of which is capable of releasing nuclear energy Outer Space, including the Moon and Other in an uncontrolled manner and which has a Celestial Bodies, entered into force on 10 group of characteristics that are appropriate October 1967 (UN Treaty Series Vol. 620); for use for warlike purposes. An instrument and Agreement governing the Activities of that may be used for the transport or propul- States on the Moon and Other Celestial sion of the device is not included in this de- Bodies, entered into force on 11 July 1984, finition if it is separable from the device and UN Document A/RES/34/68. not an indivisible part thereof.” 57. treaty on the Prohibition of the 64. the ”Convention on the Prohibition of the Emplacement of Nuclear Weapons and Other Development, Production, and Stockpiling Weapons of Mass Destruction on the Sea- of Bacteriological (Biological) and Toxin Bed and the Ocean Floor and in the Subsoil Weapons and on Their Destruction” ente- Thereof entered into force on 18 May 1972, red into force on 26 March 1975, UN Treaty UN Treaty Series, Vol. 955. Series, vol. 1615, No. 14860. 58. UN Document RES/S/C. 3/30. 65. Health Aspects of Chemical and Biological 59. historically, it should be noted that the use Weapons, Report of a WHO group of of the atomic bomb against Hiroshima and Consultants. Geneva 1970. Nagasaki in August 1945 was sensational 66. the ”Convention on the Prohibition of the both because of the immediate and enor- Development, Production, Stockpiling, and mous effect of a single weapon and the new Use of Chemical Weapons and on their radioactive effects. At the time, however, no Destruction” entered into force on 29 April one talked about mass destruction. For the 1997, UN Treaty Series, vol. 1974, No. US President Harry Truman and his adminis- 33757. tration, these attacks were considered tech- 67. the 1868 St. Petersburg Declaration to the nologically elegant solutions of a problem Effect of Prohibiting the Use of Certain carried out by one aircraft rather than solved Projectiles in Wartime, prohibited the use by one of the daily and massive conventio- between the parties of ”any projectile of a

162 ANALYS & PERSPEKTIV

weight below 400 grams, which is either ex- was to correctly calculate the proper length plosive or charged with fulminating or in- of the wire for landing the moon in Russia. flammable substances”; The 1874 Brussels 73. allison, Graham: Nuclear Terrorism: The Declaration concerning the Laws and Ultimate Preventable Catastrophe, Times Customs of War, prohibited the ”employ- Books, New York 2004; Furgeson, Charles ment of poison or poisoned weapons” (Art. D.; Potter, William C.; Sands, Amy; Specter, XIII); The 1899 Hague Declaration (IV, 2) Leonard S. and Wehling, Fred L.: The Four concerning asphyxiating gases, added a pro- Faces of Nuclear Terrorism, Routledge, hibition of the ”use of projectiles the sole ob- 2005; and Levi, Michael: On Nuclear ject of which is the diffusion of asphyxiating Terrorism, Harvard University Press, Boston or deleterious gases”; and the 1907 Hague 2007. Convention (IV) respecting the laws and cus- 74. Technical Study on Different Modalities toms of war on land repeated these provi- of Application of Safeguards in the Middle sions (Art. 23a). These early agreements ha- East. Document IAEA-GC (XXXIII)/887, 29 ve mostly historical interest today, as some of August 1989. A similar definition was sug- the contracting parties at the time do not ex- gested in the 1975 UN study Comprehensive ist any more and as most states of today did Study on the Question of Nuclear-Weapon- not exist at the time. Free Zones in all its Aspects. United Nations 68. the ”Agreement Between Pakistan and India Document A/10027/Add. 1, (UN Sales No. on the Prohibition of Attack Against Nuclear E.76.1.7). para 72. (On 22 May l990, the Installations and Facilities” was agreed upon People’s Democratic Republic of Yemen and in December 1988 and entered into force in Yemen merged to form a single state with the January 1991. name ”Yemen”). 69. Protocol (I) Additional to the Geneva 75. the League of Arab States (LAS) has 22 Conventions of 12 August 1949 and Relating member states: Algeria, Bahrain, Comoros, to the Protection of Victims of International Djibouti, Egypt, Iraq, Jordan, Kuwait, Armed Conflict (Art. 56). Entered into force Lebanon, Libya, Mauritania, Morocco, on 7 December 1978. Oman, Palestine, Qatar, Saudi Arabia, 70. UN Document S/RES/687 (1991). The reso- Somalia, Sudan, Syria, Tunisia, United Arab lution ”takes note” that destruction of the Emirates, and Yemen. While being a member, weapons specified in the resolution ”repre- Palestine can for the time being not become sent steps towards the goal of establishing in party to international treaties on arms con- the Middle East a zone free from weapons of trol. The number of sovereign states in the mass destruction and all missiles for their de- area thus amounts to 23, i. e. the LAS mem- livery (emphasize added) and the objective of bers but Palestine, Iran and Israel. a global ban on chemical weapons” (Op. 14). 76. United Nations Convention on the Law of 71. the International Code of Conduct Against the Sea, UNCLOS (UN Sales No. E.83.V.5, Ballistic Missile Proliferation, signed in The United Nations Treaty Series, vol. 1833, No. Hague on 25 November 2002. As of May 31363), signed on 10 December 1982 and en- 2013, the Code had been signed by 134 sta- tered into force on 14 November 1994. As of tes. 20 September 2013, 166 states were parties 72. another fanciful idea was referred to at the to UNCLOS. All major maritime states ex- Pugwash annual conference in San Diego cept the USA are parties. in 2002. William Perry, former Secretary of 77. UNCLOS Art. 38-44. Defence in the Clinton administration, in his 78. Jordan is essentially landlocked but has a key note address referred to a letter he got narrow access to the sea at its harbour city of from a citizen who suggested that the USA Aquaba. should construct a ”moon bomb”. A huge 79. convention Respecting Free Navigation of space missile with flukes on its nose was to Suez Canal of 29 October 1888. be fired in the direction of the moon tied to a 80. the Protocol for the Prohibition of the Use wire unrolled from an anchor point on Earth. in War of Asphyxiating, Poisonous, or Other With the missile firmly tied to the surface of Gases, and of Bacteriological Methods of the moon, the rotation of the earth would Warfare (League of Nations Treaty Series, haul in the wire and the moon. The problem Vol. XCIV (1929), No. 2138), was signed

163 N r 4 oktober/december 2013

on 17 June 1925 and had, as of 15 October red into force on 18 May 1972. The treaty 2013, 138 parties. had as of 15 October 2013 94 parties inclu- 81. treaty Banning Nuclear Weapon Tests in ding all recognized nuclear-weapon states but the Atmosphere, in Outer Space and Under France and an additional 20 signatories. Water (United Nations Treaty Series, Vol. 89. Protocol (I) Additional to the Geneva 480, No. 6964) entered into force in October Conventions of 12 August 1949 and Relating 1963 and had, as of 15 October 2013, 126 to the Protection of Victims of International parties and an additional 7 signatories. Armed Conflict. The Protocol was agreed 82. the Treaty on the Non-Proliferation of on 8 June 1977 and entered into force on 7 Nuclear Weapons (UN Treaty Series, Vol. December 1978. As of I5 October 2013, 173 729, No. 10485) was opened for signature states were parties. All recognized nuclear on 1 July 1968 and entered into force on 5 weapons powers were parties but the USA March 1970. All states of the world but four (signatory). (DPRK, India, Israel, Pakistan) are current- 90. for text of the Pelindaba treaty, see UN ly parties to the NPT. Two more states, Cook Document A/RES/50/426 Annex. Islands and Niue in the South Pacific, ne- 91. the Convention (UN Treaty Series, Vol. ver signed the NPT nor are they members of 2445, p 69) entered into force on 7 July 2007 the United Nations. However, as indepen- the 30th day following the deposit of the 22nd dent in free association with New Zealand, instrument of ratification, acceptance, appro- they could be considered bound by the adhe- val, or accession with the Secretary General rence to the NPT by New Zealand. As mem- of the United Nations. As of 1 February bers of the South Pacific Forum, they are rati- 2012, the Convention had 77 parties and an fied parties to the South Pacific Nuclear-Free additional 57 signatories. Zone Treaty. DPRK became a party to the 92. sometimes the circumstances are such that NPT on 12 December 1985 but withdrew only part of a state will be considered for in- from the treaty on 11 January 2003. clusion in a zone. 83. the ”Convention on the Prohibition of the * One clear category is when a considerable Development, Production, and Stockpiling part of a state is denuclearized while other of Bacteriological (Biological) and Toxin parts are not, an example being the territory Weapons and on Their Destruction” ente- of the former German Democratic Republic red into force on 26 March 1975. It had 165 now nuclear-weapon-free and part of unified parties and 11 additional signatories as of 15 Germany. October 2013. * Another category refers to dependencies of 84. the ”Convention on the Prohibition of the states being part of a zone while their main- Development, Production, Stockpiling, and land belongs to other regions. Protocols of Use of Chemical Weapons and on their the Tlatelolco, Rarotonga, and Pelindaba tre- Destruction” was opened for signature on 13 aties apply to such cases. January 1993 and entered into force on 29 * A third category refers to states belonging April 1997. It had 190 parties and 2 additio- to a nuclear-weapon-free zone but a far away nal signatories as of 15 October 2013. dependency does not. In the discussions on 85. document NPT/CONF. 1995/32/DEC. 3 (11 a Nordic European nuclear-weapon-free zo- May 1995), contained in an annex to docu- ne, Norway was considered an obvious part ment NPT/CONF. 1995/32 (Part I). of the zone while its dependency in the South 86. document NPT/CONF. III/64/I, Annex I. Atlantic, Bouvet Island, was not. 87. the Comprehensive Nuclear Test-Ban Treaty * A fourth category refers to the case whe- was opened for signature on 24 September re a separate part of a country is a denuclea- 1996 but has not yet entered into force. As rised or a demilitarised entity and the main- of 15 October 2013, it had 161 parties. An land is not. Examples are the demilitarized additional 22 had signed. For text, see UN Spitsbergen and Aaland Islands archipelagos, Document A/RES/50/245. dependencies of Norway and Finland respec- 88. treaty on the Prohibition of the tively not parties to a zone. Emplacement of Nuclear Weapons and Other 93. document COPREDAL/76 p. 8, or UN do- Weapons of Mass Destruction on the Sea- cument A/6663. Bed and the Ocean Floor and in the Subsoil 94. the fact that three nuclear-weapon powers, Thereof (UN Treaty Series Vol. 953) ente- France, the UK, and the USA, are parties to

164 ANALYS & PERSPEKTIV

Protocol I of the Latin American zone treaty status whatsoever.” (Document NPT/CONF. and to Protocol 1 of the South Pacific zone 2000/28 Part I, chapter on Article I and treaty, and that France is a party to Protocol II and Preambular Paragraphs 1 to 3, pa- III of the African zone treaty poses this pro- ra 9). Similar language was expressed in the blem which has, however, not been raised or following resolution (New Agenda) adop- referred to politically. ted by the 55th UN General Assembly (UN 95. the problem of drawing a line between the Document A/RES/55/33 C, Pp 5). Such sta- territorial airspace, subject to national juris- tements were repeatedly expressed since. diction of the underlying state, and the in- 100. interestingly, the Tlatelolco Treaty as the on- ternational outer space where the underly- ly zone treaty includes a provision (Art.29:4) ing state would have no responsibility, has that if a new power possessing nuclear wea- been on the agenda of the United Nation’s pons arises after the full entry into force of Committee on the Peaceful Uses of Outer the treaty, that fact ”shall have the effect of Space for very many years. Many difficult is- suspending the execution” of the treaty for sues must be taken into account when de- parties which request such suspension and fining such a line. Without a final solu- that the treaty shall remain suspended for tion, a reasonable assumption would be that those parties until the new power adheres to the line would be drawn at approximately the treaty’s guarantee protocol (Additional 100,000 metres above sea level. Protocol II). 96. for an account of the consequences of 101. compare recommendation 22 of the Blix these policies, see, for example, Prawitz, Commission report: ”Every state that pos- Jan: ”The ‘Neither Confirming nor sesses nuclear weapons should make a com- Denying Policy at Sea” in Goldblat, Jozef mitment not to deploy any nuclear weapon, (Ed.): Maritime Security: The Building of any type, on foreign soil”. of Confidence, Document UNIDIR/92/89 102. The ”thinning out” idea was first sug- (Sales No. GV.E.92.0.31); and Prawitz, Jan: gested by Anders Thunborg in 1975 in re- The Neither Confirming Nor Denying: lation to the proposed nuclear-weapon- Thoughts on a Principle, in KKrVAT, 1989, free zone in the Nordic area, in “Nuclear pp. 197-214 (5. häftet); and in Lodgaard, Weapons and the Nordic Countries Today – Sverre (Ed.): Naval Arms Control, Sage. A Swedish Commentary”, A Special Issue of London 1990, pp. 240 – 257. Ulkopolitiikka 1975, Helsinki, pp. 34-38. 97. including primarily the Presidential Nuclear 103. document CD/989, 20 April 1990. Initiative (PNI) simultaneously declared by 104. kibaroglu, Mustafa: “EURATOM & US and Soviet Presidents George Bush (Sr) ABACC: Safeguard Models for the Middle and Michael Gorbachev in the fall of 1991, East?” in Prawitz, Jan and Leonard, James and confirmed by the Russian President F.: A Zone Free of Weapons of Mass Boris Yeltsin in January 1992. For text of Destruction in the Middle East (Annex), the Bush, Gorbachev, and Yeltsin-statements, Document UNIDIR/96/24 (UN Sales No. see e.g. SIPRI Yearbook 1992, Oxford GV.E.96.0.19), pp. 93-123. University Press, 1992, pp. 85-92. 105. UNCLOS, Art. 87. 98. UN Document S/RES/984 (1995). 106. UNCLOS, Art. 88. 99. india, Israel, and Pakistan are usually refer- 107. UNCLOS, Art. 301. red to as states on the ”threshold” of beco- 108. in particular, use of military force in com- ming nuclear weapons states. After the nu- pliance with the Charter’s Arts. 2:4 and 51 clear test explosions of India and Pakistan would not be prohibited by UNCLOS. in May 1998, India in particular has tri- 109. the legal concepts of ”innocent passa- ed to be formally recognized as a nuclear ge” and ”transit passage” are defined in weapons state; in vain, however. The 2000 UNCLOS, Articles 17 - 33, 45, and 52, and NPT Review Conference of the parties to Articles 38 - 44 respectively. the NPT stated in its Final Document: ”The 110. Griffiths, David N.: Maritime Aspects of Conference deplores the nuclear test ex- Arms Control and Regional Security in plosions carried out by India and then by the Middle East, Policy Paper No. 56, San Pakistan in 1998. The Conference declares Diego: Institute on Global Conflict and that such actions do not in any way confer Cooperation, University of California, June a nuclearweapon State status or any special 2000.

165 N r 4 oktober/december 2013

111. Maritime Security in the Gulf, a special is- 114. this policy of deliberate ambiguity has been sue of the Research Bulletin Security & said to serve Israel’s security interests in th- Terrorism of the Gulf Research Center in ree ways: firstly, in times of gloom, it gives Dubai, Issue No. 8, May 2008. hope to the Israelis; secondly, it may cau- 112. for an account of Israel’s nuclear indu- tion the enemies of Israel; and thirdly, it re- stry and its history, see Cohen, Avner: lieves other states from the delicate burden Israel and the Bomb, Columbia University of taking an explicit position on the mat- Press, New York 1998, and his artic- ter. As reported by Dr Shalheveth Freier – le “Crossing the Threshold: The Untold a former Director General of the Israeli Nuclear Dimension of the 1967 Arab- Atomic Energy Commission – in Atterling Israeli War and the Contemporary Lesson”, Wedar, Carin; Hellman, Sven and Söder, Arms Control Today, June 2007, pp. 12- Karin (Eds.): Towards a Nuclear-Weapon- 16; Albright, David; Berkhout, Frans and Free World, Swedish Initiatives. (ISBN 91- Walker, William: Plutonium and Highly 972128-0-6) Stockholm 1993. P. 181. Enriched Uranium: World Inventories, 115. for a long time, Israel has been reluctant to Capabilities, and Policies, Part IV “Material discuss formal foreign security guarantees. Inventories and Production Capabilities Considering the historical experiences of the in Threshold States”, pp. 257-264; SIPRI, Jewish people, Israelis have been inclined to Oxford University Press, 1997, and Shalom, trust only themselves. In recent years, howe- Zaki: Israel’s Nuclear Option, Jaffe Centre ver, some interest in a NATO-membership for Strategic Studies, Sussex Academic Press, or other external guarantees has been ex- 2005. pressed. An outside analytical view is an 113. on 22 September 1979, a US observation OpEd article by Ramberg, Bennet: “An satellite recorded a ”suspicious event” in Israeli-NATO pact”, The Washington Times, the South Atlantic with a signal signatu- July 5th, 2008. re similar to those produced by nuclear ex- 116. This idea may seem too fantastic at a first plosions. It was widely suspected at the ti- glance, but perhaps not at a second. The me that the event might have been an Israeli changing focus of the US Sixth Fleet was or a South African test explosion, possibly described by its commander Vice Admiral in cooperation. The case was never hundred (USN) Winnefeld, Sandy: “Maritime percent clarified, despite several thorough Strategy in an Age of Blood and Belief”, investigations including a UN expert stu- Proceedings U.S. Naval Institute, Vol. 134 dy (UN Document A/34/674). This author July 2008, pp. 20-27. is convinced that the most probable expla- 117. asculai, Ephraim: International Reactions nation is that the recorded signal was pro- to Iran’s Nuclear Pronouncements, TAU duced by internal equipment malfunction Notes No. 168, Tel Aviv, 21 April 2006. or anomaly and not by an external source. 118. albright, David; Brannan, Paul and This judgement was supported by interviews Walrond, Christina: ISIS Analysis of with senior officials in both the Israeli and IAEA Iran safeguards report, ISIS Report the South African atomic energy authorities 24 February 2012 (IAEA Document and with the Chairman of the US President’s GOV/2012/9). Investigation Panel on the matter. 119. chubin, Sharam: Iran’s Nuclear Ambitions, recently, a somewhat different opinion was Carnegie, 2006. published indicating that the 22 September 120. iaEA Fact sheets, available at http://www. 1979 event could have been an Israeli nu- iaea.org/Publications/Factsheets/English/npt- clear test explosion. Weiss, Leonard: The status_overview.html. 1979 South Atlantic Flash: The Case for an 121. compare e. g. UN Documents S/RES/1747 Israeli Nuclear Test, Centre for International (2007), S/RES/1803 (2008), S/RES/1835 Security and Cooperation paper, 30 July (2008) and S/RES/1929 (2010) and IAEA 2011. Documents INFCIRC/730, 1 July (12 June) 2008 and GOV/2013/40 (28 August) 2013.

166 ANALYS & PERSPEKTIV Vett och vilja av Bengt Gustafsson

Résumé In connection with his retirement in 1957, the Chief of the Army General Carl August Ehrensvärd published a book, Sense and Will, describing the variations of the strength of the Swedish defence from the end of the seventeenth century up to the Second World War. He ends with some advice regarding the future development of the defence, something that he was well suited to do after having served in two Finnish wars, The War of Independence in 1918 and The Winter War in 1939–40, and after many years in the Swedish defence staff. He then begins with the civilian part of the defence, because as he says: ”The civil defence constitutes the foundation...” – presumably with the atomic bomb in mind. Some advice can be found even for today’s defence politicians. för ett par månader sedan hade jag an- 1945. Han slutar med att redogöra för ledning att på akademiens blogg lägga ut efterkrigsåren och lämna förslag inför en reflektion gällande ”svårigheten att för- framtiden. Det är de senare jag tänker up- utse vad som händer i morgon”. Detta med pehålla mig kring. Först kan det kanske till- anledning av att jag ögnat ett häfte från låtas mig att använda hans vokabulär för den så kallade avspänningsperioden 1979 att också rubricera den period som följt ef- som gallrades ut ur min bokhylla. Ett år ter 1995: ”försvarsrasering och principlös- senare var spänningen mellan supermak- het”. Ej heller under 1930-talet gick det en- terna helt annorlunda. Det var emellertid ligt Ehrensvärd att försvara hela landet, ut- flera böcker som lades undan för att even- an försvaret av Sverige fick då koncentre- tuellt behållas. En av dessa var den avgå- ras till dess södra del. ende arméchefen Carl August Ehrensvärds En annan fråga som behandlas i hans Vett och vilja från 1957, som jag kommer framställning är den om det gemensam- att behålla i min hylla. Det finns en under- ma finska och svenska försvaret av Åland, rubrik: studie över svenska försvarsprinci- som varit föremål för Ehrensvärds arbets- per. Generalen är särskilt lämpad att skriva uppgifter 1938/39 och om vilket man ock- en sådan efter sina erfarenheter från både så kan läsa i hans Dagboksanteckningar två finska krig och mångårig tjänstgöring i 1938–1957 (utgivna genom Erik Norberg försvarsstaben. 1991). I anslutning härtill vill jag nämna I sin redogörelse beskriver han skeen- att Thomas Roth i sina studier av det kalla dena från stormaktstidens slut med dess kriget hittat en reservfördelning grupperad ”periferiförsvar”, till stor del på andra sidan i södra delen av Gävleborgs län om vilken Östersjön, det ”militära förfallet och lätt- han inte känner till dess uppgift. Jag har sinnet” 1722–1809, ”centralförsvar och då talat om för honom att jag har en svag periferförsvar” 1809–1918, ”försvarsrase minnesbild av att jag någon gång hört ta- ringen och principlösheten” 1918–1935 las om att man även under det kalla kriget samt ”försvarets återuppbyggnad” 1936– hade en hemlig planering för att ingripa till

167 N r 4 oktober/december 2013

Ålands försvar. Det har hittills inte gått att perade försvarsförbanden överensstämmer fastställa av oss två, så det vore tacknäm- med de principer som vi hela tiden följde ligt om någon som råkar läsa denna text under det kalla kriget. och känner till planeringen kunde kom- Däremot skulle utvecklingen vad gäller plettera FOKK-projektet (Kent Zetterberg) operativ ledning ganska snabbt springa för- med information om planen.1 bi hans framförda uppfattning. Liksom de Den strategi och de operativa principer andra försvarsgrenscheferna ville han ha en Ehrensvärd bygger sina förslag för framti- egen operationsledning i Arméstaben, även den på är de samma som fastställdes vid om han var glad över att ÖB fått en provi- och efter 1948 års försvarsbeslut och som sorisk planeringsavdelning i Försvarsstaben skulle tjäna oss så väl under hela det kal- för den ekonomiska och organisatoriska la kriget om än efter mitten av 1960-ta- inriktningen, vilken han tycker borde per- let med efter hand ett allt svagare försvar manentas. Däremot ansåg han att det räck- i jämförelse med den insats Sovjetunionen te att ÖB hade i uppgift att samordna för- 2 i värsta fall kunde avdelat mot vårt land. svarsgrenarnas operativa planering. På den Det kalla krigets försvar var av både po- punkten hade den förste flygare som blev litiska och operativa skäl ett ”periferiför- ÖB, Torsten Rapp, en annan syn och ge- svar”, med inriktningen att vid behov över- nomförde slutligt vad Nils Svedlund förbe- gå till en seg fördröjning över ytan: ett ”bå- rett, vilket framgår av Rapps första tal till de ... och”! Försvarsstaben.3 Man kan redan i Ehrensvärds text spå- Det ska emellertid särskilt framhållas att ra vad som skulle bli inriktningen i 1958 Ehrensvärd i sin framtidssyn börjar med de års försvarsbeslut. Sålunda lägger han stor civila delarna av totalförsvaret och detta vikt vid luftförsvaret, som ska prioriteras inte bara av psykologiska skäl: ännu 1992 av statsmakterna. Även hos honom är nedväxlingen till en ”lätt flotta” Civilförsvaret utgör en av grunderna för uppe, som i första hand sägs vara tvung- rikets totala försvar. Av principiell och en att verka kustnära på grund av de fient- även stor reell betydelse är vidare att det liga flygstridskrafternas verkan. Han går redan i fredstid vidtages förberedelser för dock inte lika långt som man sedan ska en motståndsrörelse, som kan börja sin göra i det faktiska beslutet, utan pläderar verksamhet på regeringens order, om det för att jagarna ska behållas, om än ”in- militära försvaret skulle misslyckas och te så stora som de tenderat att bli utom- någon del av landet ockuperas. Ett väl ordnat civilförsvar och vissheten om att lands på senare tid”. Hans uttalade mo- det finns en planlagd svensk motstånds- tiv är deras mångsidighet, något vi skulle rörelse är fredsbevarande faktorer, då de, komma att sakna under 1980-talets ubåts- liksom en effektiv krigsmakt, vittnar om jakter. Däremot så ser han negativt på ubå- vilja att göra motstånd i varje läge.4 tar, vilket är egendomligt, då just dessa kan Det psykologiska försvaret, som nyligen insättas långt från våra kuster mot angri- fått sin grundorganisation bestämd, ska parens utskeppningshamnar. De är dessut- vara förberett så att det icke blott kan om användbara underrättelsemedel i alla motverka fientlig propaganda och dri- situationer. Hans beskrivning av kust- och va saklig upplysning. Denna försvars- gränsförsvaret samt behovet av reserver av gren måste även kunna lösa de omfattan- fältförband för att stötta de utgångsgrup- de problem på det psykologiska området,

168 ANALYS & PERSPEKTIV

som uppkommer i samband med massut- bedömandet av denna fråga måste emel- rymningar. lertid beaktas att Sveriges randstatsläge gör att fristen också kan bli kort eller ing- Vårt ekonomiska försvar, och med det en. Vi indras i varje fall inte automatiskt menas bl a folkförsörjning och industri- i fientligheterna, vilket skulle bli följden planläggning, måste förberedas så, att om Sverige var medlem av NATO. även denna försvarsgren kan fungera i samband med stora folkomflyttningar. Det senare för oss till min tidigare uppsats Han pekar på att storindustrin kommer Erlander och den besvärliga neutraliteten. (Särtryck ur KKrVAHT, 1. häftet 2012.) att tvingas dra ner på verksamhet som Olof Palmes statsekreterare Ulf Dahlsten inte har betydelse för krigsansträngningar- har (i 2. häftet 2013) kompletterat vad jag na av brist på arbetskraft, men är i övrigt mot slutet i denna sagt om den finska frå- mest orolig för livsmedelsförsörjningen. gans betydelse för Erlanders val av säker- Vilket vi inte var i samma utsträckning se- hetspolitik: Finlands sak var vår. Han tyck- nare, särskilt inte sedan avtal träffats med te väl att jag för mycket betonat att det var grossisterna om leverans direkt till etapp- en god ursäkt för ”dubbelpolitiken”. Jag ledet samt kärnvapenhotet mot det ”lilla” har senare lärt mig att Tage Erlander en- landet hade ansetts kunna tonas ner efter dast ett par generationer tillbaka hade 1968 års försvarsbeslut och därmed beho- finskt påbrå. Desto större anledning för vet av utrymningar till del minskat. Han honom att ta stor hänsyn till Finlands svå- fortsätter: ra situation. Av stor vikt är att möjligheterna för im Anledningen till att jag i min uppsats port vid krig ökas, och därför är Trond behandlat den finska frågan med så liten heimsprojektets förverkligande av stort tyngd är att jag upptäckte att det vid be- värde. Sannolikt bör det kompletteras slutstidpunkten var så klart att USA och med en pipeline för att underlätta oljetill- UK, om inte Sovjet gjorde det, vid ett krig i försel till Sverige. Europa skulle dra oss in i det genom över- flygningar på sin väg att bomba utsedda Någon pipeline blev det aldrig, men däre- mål hos motståndaren, liksom man gjorde mot bergrum för lagring för Sveriges behov de två sista åren under andra världskriget. i Trondheimsområdet. Ehrensvärd pläderar Det var det för mig nya, och gjorde att jag vidare i boken för ”neutralitetspolitiken”: blev förvånad över att inte någon histori- För den alliansfria svenska utrikespoliti ker eller Neutralitetspolitikkommissionen ken talar starka skäl. Det är troligt – i var- tidigare tagit upp valet från denna infalls- je fall tycks man anse det på ledande håll vinkel. Eller för den delen inte – vad jag i Finland – att den stödjer detta lands re- kan minnas – någon av de lärare jag haft lativa självständighet i förhållande till genom åren i militärhistoria eller strategi. Sovjetunionen. Det är ett starkt svenskt Atomvapenfrågan blev ännu mer sum- intresse att denna Finlands ställning be- mariskt behandlad, vilket har fått Robert står. Finland är nu som alltid Sveriges Dalsjö att lusläsa Erlanders dagböcker och alarmklocka i öster. Ett annat skäl är att Sverige med nuvarande politik kan ha andra dokument samt kommit fram till att möjlighet att vinna dagar eller veckor för även om Erlander insåg att fristen kunde utrymning, mobilisering och koncentre- bli kort, så kunde bara några dagars upp- ring i händelse av ett allmänt krig. Vid skov kanske rädda oss från en sådan insats

169 N r 4 oktober/december 2013 eller åtminstone göra att vi hann med att försvarspolitiker kan det till exempel vara sprida ut stora delar av befolkningen med av värde att reflektera över varför vi två mindre förluster vid en insats som följd, vil- gånger under 1900-talet hade som sva- ket Ehrensvärd ju har som ett av sina motiv gast försvar strax innan ett stort europa- för att vi inte skulle gå med i Nato.5 Dock, krig startade omkring oss och som starkast när Östen Undén och Ernst Wigforss redan när krigsrisken väl upphört för en period. 1948 kräver att det eventuella nordiska för- Liksom att läsa hans kortfattade beskriv- svarsförbundet ska förhålla sig neutralt till ning av de krav som ställs på ett lands to- supermakterna vet Erlander inte att Sovjet talförsvar i dess särskilda strategiska läge året därpå ska genomföra sitt första kärn- och i ett visst stadium av den tekniska ut- vapenprov. Så kärnvapenhotet är något vecklingen. Det finns också aspekter som som senare befäster den alliansfria politi- är oberoende av tid: ken med sin dolda livlina. Den säkerhetspolitiska situationen runt I samband med principerna för kustför- svaret bör även Gotlands försvarsprob 1950 innebar att Sverige vid ett krig i Europa lem behandlas ... det kan starkt ifrågasät- skulle dragits in i detta genom stridshand tas, om icke sådana åtgärder bör vidtagas, lingar mellan supermakterna. Om vi ge- att Gotland året runt har en mindre säker- nom en alliansfri politik i fred kunde stödja hetsbesättning av utbildade förband. Finlands relativa självständighet och i bäs- ta fall undgå att bli bekämpade med kärn- Detta skrevs vid en tid då ”Sveriges fastland vapen vid ett krig, så var det väl två goda saknade ständigt uppsatta krigsorganisera- motiv för att Erlander ansåg sig kunna un- de arméförband, och vi i stället litade till en danhålla sina väljare att han därutöver in- snabb och i många små enheter decentra- te trodde att neutraliteten skulle hålla och liserad mobilisering”. Som bekant har inte hade en dold livlina till Nato samt till och våra försvarspolitiker förstått Gotlands be- med ljuga om det i riksdagen. Eller som tydelse även i det nya millenniet trots att det står i inledningens slut av min uppsats: de avser ha stående förband på fastlandet. ”Dubbelpolitiken fördes med omsorg om I just dagens situation är kanske de utrikes- den svenska demokratins överlevnad i en politiska skälen viktigare än de försvarspo- svår situation.” Det var väl bara det, att litiska, eller hur Carl Bildt? Men fortfaran- den som den alliansfria politiken i första de: ”Det är svårt att förutse vad som hän- hand var till för, Sovjetunionen, sannolikt der i morgon!” genomskådade dubbelheten redan tidigt. Är det av något värde att läsa Ehrensvärd Författaren är general, tidigare överbefäl- idag annat än av historiskt intresse? För en havare och ledamot av KKrVA.

170 ANALYS & PERSPEKTIV

Noter

1. nederst på sid 71 i Thomas Roths Försvaret tio divisioner för Nordens (utom Danmark) av Stockholm under kalla kriget, SMBF, betvingande. Om kärnvapen kommit till an- Stockholm 2013, berättar han att det bland vändning eller ej, hade berott på hur förhål- Östra militärområdets uppgifter står att landet var mellan supermakterna i detta av- läsa att ”för särskild användning inom seende. Gävleområdet tillkom även 16. fördelnings- 3. Från början sjöofficer och efter kommende- staben och 13. infanteribrigaden.” Roth ring till Flygvapnet 1930 genomgick Rapp kommenterar därefter denna mening: ”Vad Sjökrigsskolans allmänna kurs och stabskurs, som menas ”för särskild användning” är in- varefter han 1935 gick över till FV. te klarlagt men möjligen kan det röra sig 4. som jag uppgett många gånger har jag ald- om förband som avsågs användas för för- rig förstått varför vår förberedda motstånds- svar av Åland i en samordnad operation med rörelse hölls hemlig och doldes med uttryck- Finland.” et ”fria kriget”. Att det fanns en sådan hade i en medföljande not 52 hänvisas till ju verkat fredsbevarande! Ehrensvärd sade, Mikael Holmströms bok Den dolda allian- om jag minns rätt, nej till ett erbjudande att sen, Atlantis, Stockholm 2011, s 183, i vil- bli ordförande för dess ledande kommitté när ken Holmström beskriver att Chefen för den Regeringen bytte ut hans kandidatur till ÖB finska Huvudstaben omkring 1980, general- mot Swedlund. Kommittén såg/ser(?) ut som löjtnant Ermei Kanninen, nämnt en sådan en förminskad styrelse för Folk och Försvar. för Finland och Sverige gemensam plan för 5. dalsjö, Robert: The hidden rationality of Ålands försvar, viket hade bekräftats av förre Sweden’s policy of neutrality during the Cold svenske marinchefen Per Rudberg. War, Cold War History Routledge/Taylore 2. Enligt uppgift vid ett PHP-möte i Bodö 2008 Francis, maj 2013. hade man från 1970-talet ”endast” avdelat

171 N r 4 oktober/december 2013 ”Damn if you do, damn if you don’t” – USA och MENA-ländernas legitimitetsproblem

av Michael Sahlin

Résumé Recent indications of the US reducing ambitions in the MENA region – compared to the wider ambitions defined by the Bush and the early Obama administrations – to the three core areas of ending strife in Syria, promoting the Israeli-Palestinian peace process and seeking a deal with Iran over the nuclear issue – implies the abandonment (or reduction) of ambitions to extend US/Western power and attraction for the objective of democratization and stabilization in the wider MENA region. This faces us with issues pertaining to what it takes for these countries “on their own” to seek solutions to the basic problem of legitimacy. “Liberal democracy” has become the answer in the Western world to the challenge of legitimacy, believed by many to be the ultimate final answer combining criteria of legality, representativeness, delivery capacity, limited government and rule of law. But preconditions for liberal democracy were, and are, many and varied. If these are not currently at hand in the MENA countries, i.e. because politicization is typically tantamount to ethnic and/or religious polarization, what alternatives are there for these countries to solve their inescapable problem of legitimacy?

när detta skrivs redovisas i amerikan- ”freedom agenda” som Obamas egen demo- ska medier att president Obamas nya sä- kratiseringsfrämjande linje av ett par år se- kerhetsrådgivare Susan Rice sedan i som- dan, då med starka kopplingar till utveck- ras (2013) lett ett omfattande strategiskt lingen i det allierade Egypten. Linjen skulle översynsarbete gällande MENA-området vara att ”take a step back and reassess”. (Mellersta Östern och Nordafrika) i ljuset (motsvarande) av ”arabvårens” urartning “Damn if you do, damn if you i vintrigare förhållanden och den allmänt don’t” kaotiska utvecklingen främst i Syrien. Man refererar till att Obama inför FN:s general- Den nya amerikanska återhållsamheten/ församling aviserade vari omorienteringen försiktighetslinjen, naturligen kopplad till kommer att bestå: det handlar, sade han sekvensen amerikanska bekymmer och då, om att USA eftersträvar en förhand- besvikelser i hela det större Central- och lingslösning om Irans nukleära ambitio- Västasiatiska området, väcker naturligt- ner, önskar mäkla en fredsöverenskommel- vis motstånd och debatt, både i den ino- se mellan Israel och palestinierna samt få mamerikanska diskursen och i kretsar i till stånd ett slut på striderna i Syrien, des- världen och MENA-regionen som ser sig sa tre. ”Everything else”, rapporteras som vara helt beroende, för sin sak, av en (fort- gällande linje, ”would take a back seat”. satt) aktiv amerikansk och ”västlig” invol- Moderation och mer klassisk pragma- vering. Erfarenheterna tycks peka i rikt- tism sägs ha ersatt såväl företrädare Bushs ning mot slutsatsen att utsikterna för fred,

172 ANALYS & PERSPEKTIV frihet, stabilitet och utveckling i (världen påtvingade valet mellan återställd militär- och i) området är vanskliga att bedöma diktatur, eller statsjihadism, eller inbördes- och hantera både till följd av överskott och krig, som i Syrien. Svaret handlar naturligt- underskott av amerikansk – och ”västlig” – vis om vilket tidsperspektiv man anlägger. involvering. Och för USA:s del: ”damn if Andra grundfrågor handlar om förenlighe- you do, and damn if you don’t”, ett för- ten mellan islamism och demokrati (båda- stärkt dilemma i en orolig och begynnande dera förstås i stort behov av närmare defi- multipolär värld. nition), och förenligheten mellan demokra- Man kan här minnas hur det begav sig på tisering/frihet och stabilitet. (det fjärran) 90-talet, då president Clinton (efter att tillsammans med hustru Hilary Legitimitetsproblemet – mest ha förskräckts vid läsningen av Robert D. grundläggande Kaplans dystra bok Balkan Ghosts) länge motstod att låta amerikansk militär makt För att nalkas och greppa svåra frågor – därtill på den tiden supermakt – dras in som dessa är det, vill jag hävda, viktigt i de krigiska post-jugoslaviska förveckling- att sätta legitimitetsbegreppet och legiti- arna, varefter så likväl skedde, av avgöran- mitetsproblemet i centrum som den allra de betydelse både för den balkanska freden mest grundläggande frågeställningen, mer och Nato:s överlevnad (och fortsatta be- grundläggande än demokratifrågan. Det kymmer inom FN:s säkerhetsråd). Så man rör sig förstås om en klassisk statsveten- vet aldrig. Men det var då. skaplig och idéhistorisk problematik som Om alltså ny pessimism råder om möj- det skrivits mängder och tänkts mycket om. ligheterna att skapa fred och stabilitet, och Själv skrev jag, när förra seklet var ”täm- främja frihet och framåtskridande i MENA- ligen ungt”, en statsvetenskaplig avhand- området med hjälp av amerikansk/västlig ling som handlade om den tidens notoriska makt och dito föredöme så uppstår onek- militärregeringars just legitimitetsproblem, ligen frågan om förutsättningarna för en med Nigeria som exempel. Det var då det. allmänt gynnsam utveckling i dessa länder Men problematikens aktualitet har snarast s a s av egen kraft, utan hjälp utifrån. Detta förstärkts. anknyter i sin tur till den stora och svåra Se bara på alla Morsi-anhängare som i frågan om i vilken utsträckning ”arabvå- somras, i protester mot den folkliga tsuna- ren” hamnat i en slutlig återvändsgränd, mi som föranledde den traditionellt starka utan påtagliga och varaktiga landvinning- egyptiska militärledningen att störta den ar, en episod med tragisk utgång, eller, i ett folkvalde Morsi, skanderade ”stöd för legi- mer optimistiskt perspektiv, om männis- timiteten” (den folkvalda maktens okränk- kors uppvaknande och upplevelse av makt barhet, ungefär). I själva verket förekom- att förändra likväl var och är ett steg av mer tvärsöver diskursen om arabvåren och varaktigt avgörande betydelse, de dagsak- det kaotiska läget i MENA-området en tuella motgångarna till trots. Frågan blir ganska ostrukturerad diskussion kring le- alltså vilket som i ett framtidsperspektiv gitimitetsbegreppet: vilken regim/regimtyp skall ses som det mest signifikanta, arab- kan sägas vara legitim, vilka är förutsätt- vårsvågen som svepte fram och störtade ningarna för att en regim skall kunna häv- autokratierna, eller den därefter följande das vara legitim, förhållandet mellan legiti- motvågen och det av händelseutvecklingen mitet och legalitet, och mellan demokrati,

173 N r 4 oktober/december 2013 sekularism, islamism och legitimitet. Och Olika mått på legitimitet mellan legitimitet och stabilitet. I min tanke- och skrivarverkstad, i Gamla Poängen är att legitimitetsfrågan inrym- mes i en föränderlig dynamik, ett utflöde Uppsala, är dessa, till synes rätt akademis- av politiska processer, sällan eller aldrig ka frågor det centrala, och långt ifrån ba- slutligt löst, en varierande produkt av re- ra med avseende på krisernas MENA, nå- gimens kontrollförmåga och befolkningens got att arbeta med länge. Men det är i län- kravställarförmåga. ”Legalitet”, mätt t ex der och strukturer där politiseringsgraden i måttet folkvaldhet, är på så sätt bara ett är hög men där det saknas grundläggan- av flera kriterier på legitimitet, andra är le- de consensus inom folkflertalet om politi- veransförmåga (av sådant som befolkning- kens spelregler, mål och medel, som legiti- en i sin historiska kontext faktiskt behöver/ mitetsfrågan ställs på sin spets och blir tyd- efterfrågar/kräver), representativitet (mätt lig som den mest grundläggande frågeställ- i mått som är relevanta i sin kontext, d v s ningen. klass och/eller etnicitet och/eller religion Nu har jag gjort det riktigt svårt för och/eller regional identitet, och/eller genus, mig. Vad kan sägas om detta viktiga äm- samt frihetsgaranti (respekten för en soci- ne som är så kortfattat att det faktiskt får alt accepterad gränsdragning mellan den plats här, och nu? Det får bli en några frå- politiska och den privata sfären, garantin gor och svar. för omistliga fri- och rättigheter, den poli- Varför är legitimitet viktigt? Därför att tiska maktens begränsning av ett system av ju mindre legitim en regim framstår som, ”checks and balances”). de facto, desto mer blir maktutövningen/ Legitimitetsbegreppet/problemet och de- auktoriteten beroende av repression (tvång, mokrati (kriterier och varianter)? Grund våld, skrämsel, fruktan, o s v) som i sin tur frågan om vad som gör en regim legitim le- undergräver legitimiteten, eller med andra der förstås vidare till debattens och stats- ord, ju mindre legitimitet desto större blir vetenskapens olika synsätt på demokra- kostnaden för maktutövningen, och den tins definition, mål och medel. För oss väs- terlänningar är kanske svaret, även i des- kostnaden samvarierar med hur stora krav sa krisdrabbade tider, nära nog självklart. som regimen ställer på befolkningen, och Vi har haft den historiska, kulturella och befolkningen på regimen. Graden av po- socio-ekonomiska fördelen och förmånen litisering i samhället bestämmer legitimi- att kunna etablera ett svar med anspråk på tetsproblemets art och grad, liksom gra- slutlighet och permanens: den liberala de- den av politiseringens uppdelning i kon- mokratin, den som optimerar momenten kurrerande grupper, på etnisk, religiös eller legalitet (folkvaldhet, baserat på obegrän- socio-ekonomisk grund. Ju svagare en re- sat folkligt deltagande i de politiska pro- gims faktiska (tillerkända) legitimitet, t ex cesserna), gränssättande för den politiska icke-folkvalda auktoritära regimer stödda maktutövningen och garanti för full ytt- på militär makt, desto större deras beroen- rande- och församlingsfrihet, och represen- de av ”avpolitisering” (t ex genom förmå- tativitet (till följd av att ledningen tillkom- ga, av Saudi-typ, att förekomma eller kvä- mit genom processer som ingen ifrågasät- va missnöje genom penningpolitisk genero- ter). Och detta utan att de tillåtna friheter- sitet). na och maktens begränsningar innebär de-

174 ANALYS & PERSPEKTIV struktiv socio-politisk turbulens, och ut- en regim och ett system som i dagens medan att maktens begränsningar innebär el- ieutvecklade och politiserade värld tillgo- ler ses som allvarliga inskränkningar i re- doser behoven av både intresse och iden- gimens leveransförmåga. Eller att den po- titet, både friheter och allmännytta, bå- litiska maktens begränsning ger fritt spel- de stabilitet och begränsad regeringsmakt, rum för andra ”oligarkier”. Detta i sin tur och både islamska samhällsvärderingar förutsätter (”självvalda”, inte uppifrån och i dagens globaliserade värld nödvän- ålagda) begränsningar i politiseringsgra- digt mått av sekularism? den och en långsam tillväxt av institutio- Om detta, och mer, handlar det, ytterst, ner för att i lugna fåror hantera strömmar- när de olika krafterna i Egypten ska försö- na av ”inputs” och ”outputs” i det politiska skriva ihop sig om en ny post-brödra- ka systemet. skapsförfattning, när den diminutiva cen- tralmakten i Libyen ska försöka förmå de MENA-länderna och otaliga milisgrupperna att acceptera ord- legitimitetsproblemet nade politiska förhållanden, och när an- Vad innebär detta för arabvårens fortsatta strängningarna har att fortsättas att få till öde och MENA-ländernas (i vid definition) stånd en fredsuppgörelse i inbördeskrigets sökande efter vad som konstituerar en legi- Syrien, m m. Det lär handla om en lång tim regim? Är den liberala demokratin ett resa. I varje fall om förutsättningarna för svar och ett realistiskt svar även för dem? och kraven på liberal demokrati som sys- Frågorna uppstår ju inte minst också där- tem och slutsvar på det oundvikliga legiti- för att globaliseringen under USA-västlig mitetsproblemet skall uppfyllas. En pikant dominans och utvecklingen i alla länder omständighet i dagens MENA är, oavsett av moderna informationssystem, inklusive det som nämndes inledningsvis om ame- sociala medier skapat ett normsystem som rikansk ambitionssänkning, att den pan- underbyggt den liberala demokratins att- arabiskt enande (den enda?) ideologiska raktionskraft, oavsett skillnader i relevanta faktorn, anti-kolonialismen i modern tapp- förhållanden. ning, motverkar den liberala demokratins Eller är, vid närmare skärskådande, li- (i västlig tappning, i västliga varianter) beral demokrati under den tid vi nu över- möjligheter att utgöra ledstjärna för dessa blickar inte fullt förenlig med kraven på el- länders sökande efter ett svar, svaret, på le- ler behoven av politisk stabilitet, bl a efter- gitimitetsfrågan. Men inga generaler eller som politiseringen tenderar att skapa mot- mullor i världen kan upplösa det ständigt sättningar, polarisering mellan motstående pockande legitimitetsproblemet. intressen och identiteter? Och: vad är i så fall alternativet/alternativen till liberal demokrati i dessa som strävan att tillskapa en Författaren är ambassadör, tidigare statsse- legitim (d v s laglig, representativ, icke fri- kreterare och generaldirektör och ledamot hetsberövande, men leveransduglig) regim, av KKrVA.

175 N r 4 oktober/december 2013 Att diskutera ledning systematiskt av Olof Santesson titel: Insatsledning författare: Berndt Brehmer förlag: Försvarshögskolan, Elanders 2013

allt har ett pris. Konstaterandet är ingen Inriktningen är mot en design, skapan- snusförnuftig gottköpsfilosofi, utan är ett det av nya och bättre ledningssystem än de högst väsentligt inslag i ledamoten Berndt system vi har. Pedagogiskt tar Brehmer se- Brehmers markant genomtänkta Insats dan i korta kapitel det som han tycker att ledning. Hur bör/kan man leda en militär man bör tala om. Till uppläggets förtjänst operation eller en civil räddningsinsats? hör att kapitlen mönstergillt avslutas med Det finns inga genvägar till att i en ked- en sammanfattning. Man får en dubbel ja skaffa informationer, hantera, värdera chans att smälta innehållet. och snabbast möjligt få effekt utifrån dem. Läsaren kan inte sno sig undan med att Försöker man gå ifrån hierarkiska lösning- han/hon givetvis förstår saken praktiskt. ar uppstår nya problem, framgår det av bo- Nu gäller det att ta till sig författarens av- ken som är tänkt att fungera som en intro- sikt att beskriva en vetenskap. Brehmer vill ducerande lärobok i Försvarshögskolans få oss att ”ordnat och systematiskt” ta del ämne ledningsvetenskap. av generella principer för ledning, vad den Författaren vill diskutera sitt ämnes ka- är och kräver och hur en framgångsrik led- raktär som designvetenskap, inriktad mot ning ser ut; alltså den teoretiska grunden det som ännu inte finns, grundläggande för denna ledningsvetenskap, med ett be- problem inom ledning, lösningar och kost- grepp myntat i slutet av 1980-talet som nader. Han vill lägga en teoretisk grund ”command and control science”. Det är så- med generella principer för ledning och ledes inte frågan om en forskning i ledar- diskussion om vad som kännetecknar en skap, utan inriktningen är på ledning av in- framgångsrik sådan. Han har tidigare inte satser. Vad som behandlas är tre grundläg- sällan mötts av mothugg, och man känner gande problem: hur hantera en inneboende att han nu på 170 sidor ger sig på en aka- osäkerhet i beslutssituationen, få en sam- demiskt laddad fråga med ett ifrågasättan- lad insatseffekt, åstadkomma den snab- de framför allt av hur Försvarsmakten tra- bare än fienden/alternativt olycks-/krisut- ditionellt och intuitivt leder sin verksam- vecklingen för att man inte bara ska bli sit- het; kanske ett beslutsamt sista ord. tande med följderna.

176 LITTERATUR

Ett hierarkiskt ledarsystem karaktärise- sats. Här blir tonen sträng: Om lednings- ras av att chefen utifrån en konstruerad lä- systemet inte gör det, så är det inget led- gesförståelse baserad på rapporter ger or- ningssystem. Det som ska uppnås måste der om något som enheten ska göra. Han alltså ske med hjälp av andra människor. måste då veta vad hans underlydande che- Vad som ska uppnås och hur det ska upp- fer kan åstadkomma med sina förband och nås kräver datainsamling, orientering och ge dem tid att organisera sin del av insat- planering, uppgifter som civila staber de- sen. Självklart kan det synas, men ofta syn- lar med militära. dat mot. Ju större insats desto fler besluts- Beslut besegrar inte en motståndare eller nivåer, där det i texten talas om nivåspeci- åstadkommer räddningsinsatser, man mås- fika ledningssystem. te kunna leverera effekt, lyder bokens cre- Här för författaren in begrepp som det do. Som en modell på ledning som dyna- yttre systemet, som man försöker påver- miskt beslutsfattade beskriver författaren ka, respektive det inre systemet som åstad- den s k dynamiska DOODA-loopen, så- kommer den påverkan man söker uppnå. ledes startad som ett uppdrag och utveck- Det yttre systemet ska ses som ett ”möj- lad ur den ursprungliga OODA-loopen lighetsrum” – med det handlingsutrymme (”att vinna kräver att man kommer innan- som objektivt existerar respektive det som för fiendens OODA-loop”, d v s vinner i man subjektivt tror sig ha och på vilket snabbhet). ledning alltid måste utövas. D v s all led- Ledningssystemets personal tillämpar ning sker under osäkerhet. ”Den informa- systemets metoder med hjälp av lednings- tion man skulle ha behövt för ett beslut är stödssystem. oftast förbehållen morgondagens histori- Beslut om inriktning och samordning ker”, formulerar Brehmer en lite bitter san- fattas utifrån ofullständig information och ning som mången beslutskapabel ledare i olika slag av friktion (Clausewitz). Därför handling kan försöka förneka. krävs nya beslut – processen blir återkopp- I nästa steg kommer författaren in på lingsdriven. Brehmer menar också att varje principer för att konstruera det inre sys- stab blir unik då organisationen återspeg- temet, skapa ett ledningssystem som lever lar de funktioner som en insats kräver. upp till krav i tidigare kapitel. Verktyget Ett kapitel om ledningsformer är här här är en designlogik för att konstruera kanske det som ovana läsare lättast tilläg- konstgjorda ”artefakter”, något som före nar sig. Uppdragstaktik, detta begrepp, i faller höra till varje beslutstillfälle. Här Sverige präglat av visst självskryt, anses av använder han nyttjandet av en hammare Brehmer i värsta fall innehålla för myck- som exempel. ”Det är inte hammaren som et ideologiskt/filosofiskt gods för att han åstadkommer att spiken går i vägen, det är ska vilja ha det i sin designmiljö; själv fö- hamrandet.” redrar han att tala om ledning med upp- För ordning och reda måste själva be- drag. Tanken är hursomhelst att man ut- greppet ledning definieras. Brehmer in- nyttjar varje nivås fördelar, de högre for- skärper att det är frågan om den funktion mulerar inriktning och uppdrag, de lägre som producerar inriktning och samord- hur uppdragen ska genomföras. ”Enhetlig” ning. Den påminner oss om att design som ledning kräver att insatsen har endast en en form av handling avser att åstadkom- tyngdpunkt och en chef och att man kan ma effekter på verkanssystemen i en in- kommunicera i hela insatsen; då funge-

177 N r 4 oktober/december 2013 rar konceptet väl men långsamt. De tidi- te. Han pekar slutligen på att ledningssys- gare NBF-profeternas (Nätverks Baserat temutvecklare kommer att få fortsätta att Försvar) strävan att snabba upp processen brottas med problemen kring osäkerheten, genom färre beslutsnivåer eller ”självsyn- kontrollspannsbehovet och krävda varia- kronisering” åsåg Brehmer med ett kritiskt tioner av beslut i sin strävan att hitta sys- öga. De mötte snabbt kontrollspannpro- tem som möjliggör att man kommer innan- blemet. I dagens lilla försvar tror han dock för fiendens handlingsloop (motsvarade för att möjligheter öppnas. räddningstjänst). För komplexa system med flera tyngd- Det har här endast varit möjligt att punkter där ingen funktion har mandat att skumma litet ur Berndt Brehmers syn- lösa uppkommande samordningsproblem punktsflödande systematiska framställ- måste vidare samordning vara resultatet av ning; en inomvetenskaplig tidskriftsredak- samverkan. Ledning med uppdrag är kan- tör skulle säkert kräva mer av en recensi- ske inte heller den lämpligaste formen av on. Men förhoppningsvis framgår kanske ledning i fredsinsatser, där lokala/indivi- något av detta att den som framöver försö- duella missgrepp kan få strategiska följder ker leda komplexa system utan hänsyn till (”den strategiske korpralen”). vetenskapligt grundade angreppssätt gör Den hierarkiska organisationen och sys- det på egen risk. Ledningsvetenskap hjäl- temen måste byggas med tillit till feedback, kostnader som betalas i tid. Mest ra- per dig åt rätt håll. dikalt vore att hitta alternativ, men såda- na alternativ finns enligt Brehmer inte i sik- Recensenten är ledamot av KKrVA.

178 LITTERATUR Flygvapnets högre chefer på plats i hyllan av Olof Santesson titel: Svenska flygvapnets högre chefer 1925–2005: Chefsbiografier och befattningsöversikter utgivare: Rune Kjellander förlag: Eget förlag i samarbete med Svensk Flyghistorisk Förening 2013 cirkeln är sluten. Den outtröttlige per- raden av de sjutton som genom snart nit- sonhistorikern Rune Kjellander, född 1920, tio år lett FV. har fullföljt 2000-talets serie av svenska mi- Det handlar om vår yngsta försvarsgren litärbiografier med sitt nya verk över flyg- – det svenska flygvapnet blev självständigt vapnets högre chefer med förord och his- med början den 1 juli 1926. (Man kan jäm- torisk överblick av Sven-Olof Olsson, chef föra med det amerikanska flygvapnet där för flygvapnet 1983–1988. Sammantaget det dröjde tills efter andra världskriget.) Av utgör dessa böcker inte bara ett referens- detta följer att det är en förhållandvis nu- bibliotek utan en kulturgärning kring en tida kader som presenteras. Av nära fyra speciell del av Sveriges historia.1 hundra upptagna namn gäller dock cirka Blodad tand fick utgivaren med porträt- sju procent födda före år 1900. Kjellander har tidigare lutat sig litet mot ten av vår egen akademis ledamöter fram gamla biografier ända från stormaktstiden. till 19952, där man bland de kallade kun- Det går av naturliga skäl inte i flygboken, de finna sådana koryféer som Napoleon III. och han understryker att han endast un- Kjellander började med armén, så i strikt dantagsvis har tagit med personliga omdö- ordning kom marinen, och nu de andra blå; men. Det bli litet tommare. alla tre därtill med förbands- och organisa- Några kan man ändå plocka, t ex ”en tionsöversikter. Med dessa tre senare band av Sveriges främsta militära provflygare” samlas, som biografikern själv säger, ”hu- (Jan-Ivar Anderson); ”en av flygvapnets pi- vuddelen av alla försvargrenars högre che- onjärer, särskilt inom störtbombstaktiken” fer av lägst överstes rang, eller motsvaran- (Björn Bjuggren); ”ägnade sig under andra de, biograferade fram till tiden för värn- världskriget åt robotdrift och reaktionsva- pliktens avskaffande i fredstid”. Någon pen” (Henry Kjellson); ”hans ord vägde kan han väl ha missat; annat vore inte att tungt när det gällde utveckling av framti- begära. Flygvapnets nuvarande inspektör dens flygplanssystem inklusive robotbeväp- Micael Bydén får ingen biografi. Han hade ning” (Sten Bergström); ”en handlingskraf- väl för låg grad under bokens slutår 2005 tig och smidig chef” (Peter Koch); ”hade men återfinns med bild som den senaste i då (kring 1960) ansvar” för ”cirka tusen

179 N r 4 oktober/december 2013 flygplansmotorer på21 flottiljer med54 di- Vad skulle dessa människor ha gjort om visioner, stridsberedda” (Arne Lindqvist); ” det hade blivit krig? I flygvapnets fall är till släkten hörde …Grace Moore, som om- detta nog lättare att upptäcka än i främst kom i samma flygolycka som vår arvprins armén, där nästan alla biografier saknar Gustaf Adolf 1947” (Michael Moore). uppgifter om krigsbefattningar. En blivan- Om det svenska flygvapnets förste sto- de högre chef förde sitt förband i strid. Det re man, Bengt Nordenskiöld, står det bara var sedermera översten Hugo Beckhammar, att ”under hans chefstid genomfördes den då major, därefter överstelöjtnant, med stora utbyggnaden av FV”. Mer kan t ex läsas om översten Gösta von Porat ”som Svenska frivilliga flygflottiljen i Finland tillhörde flygvapnets pionjärer och -gjor 1940. Svenska frivilligflottiljen i Kongo de en betydande insats för dess utveckling, 1961–1963 leddes av fyra kaptener i rad. bl a som flygplanskonstruktör” och om Graderna var länge låga inom flygvap- Eric Virgin, flygvapenchef 1931–34: ”Med nets högre förband: majorer och sedan kraft gick han till sitt verk. Genom sitt öpp- överstelöjtnanter hade befälet över flyg- na och rättframma väsen och sin arbetsam- kårer, senare flottiljer. Uppväxlingen till het mötte han inom sitt nya vapen mycken överste skedde för F 12:s del faktiskt först uppskattning och sympati”. 1966, för att ta extremexemplet. Flygvapnet fick starta utan fackmässig Även med organisations- och förbands- ledning och grundutbildade piloter. De tre översikter skulle översikten om flygvapnet första cheferna, från 1925 till 1942, togs ha blivit rätt tunn på grund av att grup- utifrån, två från fälttelegrafkåren och en från infanteriet och trängen. Ett hastigt pen det gäller är relativt fåtalig. Verket överslag i övrigt visar att ett tiotal blivande har drygats ut med delar av översten Nils högre flygvapenföreträdare hade utbildats Wachtmeisters samlingar, en förteckning inom infanteriet respektive flottan. Några av aspirantskolan 1941–1942 och minnen kom från kavalleriet och andra från artil- från flygtiden med krigsårens olycksdrab- leriet, varav en endast är med i egenskap bade italienska plan Caproni som skrota- av luftvärnsöverste och senare inspektör des 1945. Planscher, tabeller och teknis- för luftbevakningen. Den omstridde Axel ka data över flygvapnets plan brukar all- Gyllenkrok står ensam med att ha varit tid uppskattas. Framför allt bärs förstås chef för såväl en flygkår som två infante- verket upp av det imponerande framtagna riregementen. Enda kvinnan i församling- biografiska materialet, en litet annorlunda en är översten Ingela Mathiasson, hon är i flygarbok att bita i. gengäld en av de ytterst få som får sin bild i färg. Recensenten är ledamot av KKrVA. Ett sjuttiotal noteras som ledamöter av Krigsvetenskapsakademien; fyra chefer för flygvapnet blev styresmän (Nordenskiöld, Noter Ljungdahl, Norén och Olson). Flygarna 1 Sveriges regementschefer 1700–2000 (2003), har inte lidit av skrivklåda. Endast i tjugo- Svenska marinens högre chefer 1700–2005 talet fall noteras skrifter av dem. I en tek- (2007), Svenska flygvapnets högre chefer niktung, omhuldad och välfinansierad för- 1925–2005 (2013). svarsgren fanns det förmodligen ringa skäl 2 Fäderneslandets försvar: Kungl Krigsve ten att ta till orda. skapsakademiens biografier (1996).

180 LITTERATUR Stark truppinsats på Balkan – svagt regeringsstöd av Carl Björeman titel: När Balkan brann: Överste 1. Ulf Henricsson om sitt krig i Bosnien och hur han blev ”sheriffen i Vares författare: Ulf Henricisson förlag: Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag, Livonia Print, Lettland 2013

boken När Balkan brann av översten 1. Slutligen pekar Henricsson i sin bok på Ulf Henricsson är en av de viktigaste böck- frågor kring officersyrkets innebörd och er som skrivites om det svenska försvaret etik, som på 1990-talets uppenbarligen in- under senare år.1 Den är långt mer inne- te var tillräckligt genomdiskuterade när det hållsrik än vad titeln antyder. Boken ger en gäller skyldighet att fullgöra internationell initierad och realistisk skildring av kriget tjänst. på Balkan åren 1993– 1994, Henricsson förde befälet över den första svenska batal- Krigets vardag jon som insattes här och som enligt svens- Henricsson ger läsaren en trovärdig beskriv- ka regler inte var krigförande men som i rening av Balkankrigets vardag. De ofattba- aliteten verkade mitt i det pågående inbör- ra grymheterna: ”Byn var helt nedbränd, deskriget. Det fanns ingen fred att bevara, det ryker i ruinerna. Mina tårar kommer i uppgiften blev fredsframtvingande, oavsett ögonvrån . Första tecknet på en massaker vad politikerna i Stockholm tänkte. är resterna av ett käkben. Snart hittar vi ett Boken är en ledarskapsbok, vars bud- svårt bränt lik – ung man i tonåren – inga skap ger ledning inte bara i internationella kläder kvar . Nästa fynd är en källare med insatser utan också – i minst lika hög grad – tre döda kvinnor. Skjutna, krossade skallar i försvar av Sverige. Boken ger därtill blixt- och halsarna avskurna. De visade sig dess- belysning av två tillstånd av allmän bety- utom vara försåtminerade! ” delse, utöver den inverkan som de utöva- Mot den bakgrunden framstår beskjut- de på Henricssons bataljon och dess verk- ningarna av bataljonen, från olika håll, samhet: 1) försvarets byråkratisering 2) re- snusket i de hus som finns kvar, kölden, geringsmaktens förfall när det gäller beslut snön och den livsfarliga trafiken på sma- om försvaret. la hyllvägar ovanför branta stup som små

181 N r 4 oktober/december 2013 problem, men de är var för sig ändock pro- samtal. Det tycker sällan deras medar- blem och de måste bemästras. Henricsson betare. ger läsarna en livfull föreställning om kri- Henricssons slutord är: . gets lukter och ljud, av domnande köld- Våga vara chef känsla i händerna när snökedjor hanteras, Hans bok bär emellertid vittne om vär- av hur mjölksyran stiger i benen under på- det för en chef /ledare att äga ytterligare tvingade alpbestigningar på upp mot 2000 en egenskap, nämligen att vara föregångs- meters höjd, av hårda förhandlingar med man. Hans transportförband närde miss- lögnaktiga och falska krigsherrar. Det är nöje över att det inte uppmärksammades i verklighetsbeskrivningar av hög klass. det dagliga slitet. När förbandet fick order Bataljonen bemästrade problemen och att köra de 40 milen från bataljonens bas satte sig i respekt bland de krigförande. Tuzla i inlandet, över bergen till Split vid Bataljonens befäl och soldater är värda kusten för att hämta de stridsvagnar (som stor respekt för detta. Henricsson framhål- varit instängda i Serbien sedan fem måna- ler betydelsen av att bataljonens soldater der tillbaka) satte sig Henricsson som fö- var frivilliga värnpliktiga, vilka inte bara rare i en tung lastbil och körde hela vägen medförde civila yrkeskunskaper utan även ned till kusten. Han fick en ny namnbricka det civila svenska samhällets värderingar av förbandet: Driver Henricsson. in i bataljonen. Men han slår också hål på myten om att svenska soldater inte skulle Läget i Försvarsmakten i ha några alkohol- och sexproblem. början av 1990-talet Ledarskap Försvarsmakten var enligt min mening by- råkratiserad. Förvaltarmentalitet domine- Henricsson underkänner den åtskillnad rade. Henricsson erfor detta när han skulle som ofta görs i den svenska försvarsdebat- genomföra den för byråkrater och förval- ten och där ”chef” blir lite negativt och ”le- tare störande verksamhet, som det innebar dare” alltid positivt. Enligt Henricsson bör att organisera, utrusta, utbilda och trans- man i stället för att på angivet sätt trixa portplanlägga en bataljon för fredsfram- med semantiken fokusera på vilka egen- tvingande insatser i södra Europa, mer än skaper vi vill att chefen/ledaren skall ha. 100 mil fågelvägen från Sverige. Där han Han framhåller fem egenskaper: inte mötte direkt motstånd mötte han ofta likgiltighet. • Tydlighet – Ja eller nej. Ingen får gå Viljan i Stockholm att bidra till att lösa från ett möte med chefen/ledaren och problemen var begränsad. UD, Försvarsde vara tveksam om var chefen står. partementet och Försvarsmakten skyllde • Tillgänglighet. på varandra. Officersfackets attityd var då ”är ni så dumma att ni åker får ni skylla er • Kommunikation – till skillnad från in- själva”. Hela frågan tog orimlig tid att lö- formation, dubbelriktad. sa. Flera dugliga medarbetare hoppade av • Förtroende – upplevs som en bristvara på grund av brist på beslut. Handläggarna när chefen detaljstyr. i högkvarteret och departement såg bara • Feedback – bristvara. De flesta chefer svårigheter och de hade ingen förståelse säger att de ger tydliga uppföljnings- för att personal som engagerar sig vill veta

182 LITTERATUR spelreglerna. Enligt min mening hade den- nom bland annat Serbien. Där fastnade hal- na likgiltighet på lägre nivåer ett klart sam- va bataljonen, inklusive det kompani med band med en företeelse på högsta nivå: re- Leopardstridsvagnar som Danmark hade geringsmaktens förfall när det gäller beslu- lånat ut. Först i slutet av februari 1994 var ten om försvaret. bataljonen samlad i sitt operationsområde, Regeringen Bildt startade med hög svans- en försening på fem månader. Detta fiasko föring efter regeringsskiftet 1991, men det tycks inte ha bekymrat regeringen. fanns ingen verklighetsanknytning bakom Henricsson gör den bedömningen (s 40) slagorden. Försvarspolitiken blev präglad att beslutet om bataljonens gruppering (i av motsägelser. Statsministern angav att Tuzlaområdet) styrdes mer av svenskt in- försvar mot strategiskt överfall skulle er- rikespolitiskt koncensus än av behoven i sätta invasionsförsvar mot storanfall som Bosnien och Hercegovina. Jag får det be- dimensioneringsgrund för försvarets ut- stämda intrycket att detta gällde i många veckling. Försvarsminister Björck yxade – fler fall. Det väsentliga tycks ha varit att re- tvärtemot, i all hast – till ett svagt, ihåligt geringen, särskilt försvarsminister Anders försvar mot storanfall (1992 års försvars- Björck, fick god PR. Det bekräftas av hans beslut). besök vid bataljonen. Han lotsades lands- Det gav till en början intryck av hand- vägen genom bataljonens område och ha- lingskraft men det innebar i själva verket de då haft tillfälle att förhöra sig om hur att en nödvändig reform av försvarsmak- befäl och soldater upplevde sin situation. ten förhindrades och att den – när den kom Det var inte intressant för honom. Han av- i slutet av 1990-talet – fick en katastrofal bröt besöket efter halva den planlagda ti- utformning. den för att kunna träffa sina favoritjour- Statsminister Carl Bildt: ”Ingen annan nalister, som satt fast i Zagreb. Det blev försvarar Sverige, och vi försvarar bara säkert bilder av en tuff Björck i blå hjälm. Sverige.” ( Prop.1991/ 921:102, 1992-02- Tyvärr bildade regeringen Bildts ytliga han- 13). Ett drygt år senare övergav Bildt på tering av förarbetet för internationella in- – som det senare visade sig – synnerligen satser skola. Misstagen upprepades i be- svagt underlag denna tes. Statsmakterna slutsprocessen före Afghanistaninsatsen ef- beslöt att efterkomma FN:s underhands- ter sekelskiftet; se Wilhelm Agrell, Ett krig förfrågan och bestämde att Henricssons här och nu: Sveriges väg till väpnad kon- bataljon skulle skickas till Balkan. Men flikt i Afghanistan (Atlantis 2013). bataljonschefen fick ingen orientering om de politiska motiven för den svenska insat- Officersetiken sen. Det hade onekligen varit till fördel i de svåra förhandlingar med många parter Henricsson skriver (s 19) att han hade som han hade att genomföra. ”Nu körde vi full förståelse för att enskilda officerare utan övergripande styrning.”(s 20) vägrade att anmäla sig till internationell Värre var emellertid att den svenska re- tjänst. Han hade dock ingen förståelse för geringen inte undersökte de praktiska för- att statsmakterna, i den stund som de be- utsättningarna för insatsen. Den svenska stämde att svensk säkerhet bäst främjas av regeringen föll undan för att FN av ekono- att Försvarsmakten deltar i internationella miska skäl vägrade sjötransport av batal- operationer, inte samtidigt gjorde det till en jonen. Den transporterades per järnväg ge- skyldighet för den personal som arbetar i

183 N r 4 oktober/december 2013 försvaret att delta. Ur strikt militär effekti- Det är denna kortsiktiga politik som vitetssynvinkel går det att förstå denna kri- statsmakterna – med kraft – bör kritiseras tik mot statsmakterna. Men vad som hän- för. de när statsmakterna 1993 skickade ut en Om statsmakterna för en konsekvent bataljon med fredsframtvingande uppgifter politik väcker det förtroende inom För kan inte bedömas ur rent militär synvinkel. svarsmakten. Det kom att markera ett byte av säkerhets- När statsmakterna inte för en otvetydig politik, en samhällspolitisk fråga av vital politik frestas beskäftiga militärer att läg- betydelse. En befogad fråga är om politi- ga fram tvetydiga förslag. På DN.Debatt kerna förstod det. 2004-04-19 föreslog 17 högre arméoffice- Dåvarande statsminister Carl Bildt an- rare att värnpliktsförsvaret skulle ersättas för (s 20) att det fördes rätt ingående dis- av ett yrkesförsvar. I sin villrådighet följde kussioner i regeringen i dess helhet och i ut- politikerna detta ödesdigra råd. Följden är rikesnämnden innan beslutet togs. Det är att framtidens svenska arméförband i in- diskussioner i en begränsad krets i en frå- ternationell tjänst kommer att sakna solda- ga som på sikt kom att angå hela folket. ter med de breda kunskaper och färdighe- Riksdagen i dess helhet hölls utanför. ÖB, ter som Ulf Henricsson vittnar om i boken som skulle genomföra projektet, oriente- När Balkan brann (s 78) och som han sä- rades sent. Statsministerns åtgärder vittnar ger sig värdesätta så högt jämfört med yr- om att det väsentliga för honom var att få kessoldater. partipolitisk consensus, med andra ord att få ryggen fri. Följden av denna ytliga reger- Recensenten är generallöjtnant och leda- ingspolitik blev att Sverige utan djupgåen- mot av KKrVA. de debatt halkade in i en helt förändrad sä- kerhets- och försvarspolitik.

Not

1 En tidigare recension infördes KKrVAHT, 3. häftet 2013.

184 LITTERATUR En existentialism för den sista människan av Magnus Christiansson titel: Warrior Geeks – How 21st Century Technology is Changing the Way We Fight and Think About War författare: Christopher Coker förlag: Hurst & Company, London 2013 i slutfasen av Kuwaitkriget 1991 inträf- tidens krigföring. USA:s allt frekventare fade en händelse som knappast uppmärk- användning av fjärrstyrda flygsystem, ofta sammades i samtiden, men som framti- sammanlänkade med avancerade cyberka- dens historiker kan komma att betrakta paciteter, är inte bara en realitet utan själva som epokgörande: en grupp irakiska sol- kärnan i den strategi som växt fram efter dater kapitulerade för en amerikansk ro- misslyckandena i Irak och Afghanistan. bot på slagfältet. Fem irakiska soldater ute Denna process har knappast passerat på den forna semesterön Faylaka sträckte obemärkt, men det är sällan forskning- vapen för ett delvis fjärrstyrt amerikanskt en ställer sig mer djupgående frågor om fordon. Där, i någon mening, börjar krigets vad utvecklingen egentligen innebär. Den robotålder. brittiske professorn i internationella rela- Det faktum att denna händelse inte är tioner vid London School of Economics, speciellt uppmärksammad, helt underord- Christopher Coker, är dock ett exempel nad de operativa och strategiska perspekti- på motsatsen. Hans senaste verk Warrior ven som brukar anläggas på Kuwaitkriget Geeks handlar just om hur utveckling- 1991, understryker att krigets förändra- en av digital-, cybernetisk och bio-medici- de karaktär inte alltid behöver var ikonisk nisk teknik påverkar kriget och människan. och episk. De Power Point presentationer För en forskare som Coker är det nämligen som spreds under 1990-talet av entusiastis- omöjligt att skilja krigets utveckling från ka entreprenörer för olika typer av ”trans- människans, eller snarare, de intressan- formation”, visade ofta små robotar eller ta frågorna uppstår som en konsekvens av ballonger vilka på olika sätt förväntades vad krigets utveckling gör med det mänsk- skapa en överlägsen lägesbild över ett allt liga. mer fragmenterat slagfält. Parallellt med Kärnan i Cokers resonemang är starkt att ”transformation” med tiden blivit ett knutet till två grundläggande teser som in- bitterljuvt begrepp i den militära debatten, spirerats av fysiologen Susan Greenfield kan man konstatera att många av de vimsi- och filosofen Martin Heidegger. Från ga teknologiska visionerna har blivit verk- Greenfield hämtar han tanken att män- lighet och till och med en vital del av sam- niskan rent fysiologiskt fungerar i sam-

185 N r 4 oktober/december 2013 spel med den teknik hon omger sig med. stone människan i den västerländska tra- En mänsklig hjärna hos någon som har ett ditionen sedan antiken, har värderat som skriftspråk fungerar annorlunda än för en dygder i kriget har försvagats, försvunnit i en illiterat kultur; hjärnan hos en männis- eller sannolikt kommer att försvinna. En ka med en surfplatta fungerar annorlunda soldat som ständigt är uppkopplad i nät- än för en i en analog kultur. Konsekvensen verk får inget utrymme för eget tänkande av detta resonemang är att uppdelningen och karaktärsutveckling. En krigare som mellan organiskt och oorganiskt blir miss- inte möter striden och slaget utan bara visande: människan går inte att skilja från skärmen, kommer inte att utveckla något sina redskap, inte heller dem som hon ska- mod och kanske inte förstå vad uppoffring pat för kriget. Detta perspektiv är influerat betyder. Befälhavare som delegerat etiska av Heideggers poäng att teknologins bety- beslut till robotar kopplas loss från krigets delse inte främst är (instrumentellt) teknisk, moraliska dimension och förstår inte vad utan berör själva essensen i form av möjlig- empati innebär. görande eller det som åstadkoms i en given Den centrala poängen i boken berör kri- existensform. Vad händer då med männis- garen och det transcendentala. Den nördi- kan och det mänskliga i en tid av hisnande ga krigaren, med sin digitala tillvaro, har digital och cybernetisk utveckling? ingen möjlighet att uppleva något bort- Coker studerar kriget, eller med Thu om sig själv, eftersom det kräver karaktär. kydides ord ”den mänskliga saken”. Dess En krigare som kommit åter från slagfäl- utveckling blir allt mer digitaliserad, styrd tet kan vittna om nya sidor av sin själ som av cyberkrigare på distans (vilka själva blir i många fall är bortom de språk vi känner. distanserade), påverkad av system som Det går däremot inte att ge robotarna in- blir robotlika och autonoma, och överva- struktion att be en bön av tacksägelse för kad av människor som blir allt mer mani- att vi inte stupade i slaget. Även fast be- pulerade av implantat och droger. I många hovet av det transcendentala kan förkla- fall är tekniken långt ifrån en epokgöran- ras, så är en konsekvens av den tekniska de skiljelinje, men när det exempelvis gäl- utvecklingen att vi riskerar att bli både själ- ler fjärrstyrda flygsystem och robotteknik, lösa och gudlösa i kriget. Det handlar med så står kriget och därmed människan, inför andra ord inte om friheten att välja denna fundamentala förändringar. utveckling utan om frågan om vad vi gör Trogen sina utgångspunkter menar för- i en sådan gudlös värld. Den frågan är in- fattaren att frågor om tekniken i sig, många te endast religiös eller konservativ, den är gånger blir felställda (”Kommer datorn nå- även existentiell och humanistisk. gonsin att tala med oss?”). Om människan Christopher Coker skriver i en vindlande är en social varelse så kan hon idag inte och essäistisk stil. Just eftersom han i grun- vara människa utan sina elektroniska nät- den är ute efter att förstå vad den teknolo- verk. Ett av de mest frekventa begreppen i giska utvecklingen av kriget betyder för oss boken är wired och hard-wired, vilket of- som människor, gör han många utblickar ta visar författarens tendens att betona hur till såväl litteratur, film som en mängd na- beteenden finns i oss, men att de står i rela- turvetenskapliga fält. Exempelvis finns det tion till vår teknik. inom sex sidor i boken plats för en liten Coker betonar med en kritisk distans att utvikning om hundens biologiska utveck- alla de saker som människan, eller åtmin ling, ett kort analys av en del av Homeros

186 LITTERATUR

Iliaden och Platons Staten, samt korta refe- som förekommer flera gånger. I den bemär- renser till Vladimir Nabokov och William kelsen ställer sig ibland den lösa stilen i vä- Shakespeare. På många sätt påminner han gen för precisionen. Vad som är värre är om sin bortgångne kollega Philip Windsor, att citatet ovan också är ett exempel på hur som skrev med ett stort mått av ”fanta- Coker snarare bygger sin text på postulat si, intuition och ett intresse för de stora än argumentation. Här blir det i många frågorna”1 Det är möjligen prövande för fall omöjligt för författaren att kommu- en folkhemsutbildad akademiker, men det nicera på ett vetenskapligt plan, och det är också en befriande och spännande läs- riskerar också att reducera textens värde upplevelse. som akademisk produkt. Det blir, för att Möjligen är det också denna vildvuxna använda ett citat som Philip Windsor an- essäistik som gjort att det även kan vara vände om sina egna föreläsningar, ”högre svårt att följa Coker i mer vetenskaplig be- skitsnack”.3 märkelse. Följande citat är belysande: Men möjligen missar en sådan kritik ”En del vetenskapsmän ifrågasätter om något väsentligt. Det viktiga kanske inte datorer någonsin kommer att kunna tänka är huruvida vi har en vetenskapligt kor- själva. Många fler tror att dagen kommer rekt bild av framtidens krig, utan att vi i att komma när robotarna kommer att kun- tid ställer oss rätt frågor om vad det kan na dela med sig sina tankar med oss. Min tänkas innebära. Det väsentliga är inte den egen föreutsägelse är att det kommer att korrekta vetenskapliga utsagan utan om hända inom de kommande 30 åren, möjli- den är intressant och betyder något för oss. gen tidigare än så.”2 Christopher Coker är den ende professor Det problematiska är uppenbart: vi får jag känner som har en poäng även när han inte ta del av några referenser till vilka har fel. forskare som anförs för denna spektaku- lära förutsägelse. Boken har flera exempel på referenser som inte förekommer i refe- Recensenten är forskare och doktorand vid rensförteckningen och även identiska citat Försvarshögskolan.

Noter

1. som det står i Adam Roberts nekrolog i The Guardian, 2000-06-24. 2. coker, Christopher: Warrior Geeks – How 21st Century Technology is Changing the Way We Fight and Think About War, Hurst & Company, London 2013, s 155. 3. se Rosenberg, Justin: ”International Relations — The ‘Higher Bullshit’: A Reply to the Globalization Theory Debate”, International Relations 2007, 44, s 450-482.

187 N r 4 oktober/december 2013 Litteraturöversikt

Tet-offensiven var ett strategiskt omslag titel: som knäckte Lyndon Johnson, men de tre Hanoi’s War: An International History offensiverna var oerhört förlustbringande of the War for Peace in Vietnam och Le Duan tvingades till sist till förhand- författare: lingar. Lien-Hang T Nguyen Ändå förblev han herre över Nordvietnam, förlag: och med en fjärde offensiv 1975 kom slut- The University of North Carolina Press segern. 2012 titel: Boken är ett måste för den generation Karl Marx: A Nineteenth-Century Life hos vilken än idag en sträng vidrörs av författare: Vietnamkriget. Det var den första och Jonathan Sperber blodigaste konflikten mellan en super- förlag: makt och en bondestat, och litteraturen Liveright Publishing Corporation, från Washingtonhorisont har blivit mas- New York-London 2013 siv. I ett pionjärverk, lyfter här en USA- vietnamesisk forskare framför allt fram Varje skede har sin Marx, föremål för upp- den andra sidan – den som till sist vann. skattning eller avsky. USA-historikern I centrum står de två ”Le”, Le Duan och Jonathan Sperber ser honom däremot inte hans drabant Le Duc Tho, fredspristagare som vare sig profet eller skyldig till myck- 1973 tillsammans med Henry Kissinger för et av vår tids elände. I sin biografi sätter Parissamtalen som detta år hade lett till en han in författaren till Det kommunistiska uppgörelse. manifestet (1848) och Kapitalet (1. delen I porträttet av Le Duan ser vi första 1867), för att nämna bara de två viktigaste gången en av tjugohundratalets stora leda- verken, i sin miljö. Det är i den tidiga indu- re. Lika mycket som amerikanerna tog han strialismens England och ett skede av po- de ödesmättade beslut som förlängde kri- litisk och social oro som denne finner sina get. Tre gånger, 1964, 1968 (Tet-upproret) verktyg och griper sig an med lösningarna. och 1972 (påskoffensiven) gick han från Detta glöms ofta, inte minst av marxister. gerillakrig till ”allmän offensiv” och ”all- I det stora källmaterialet MEGA (Marx- män folkresning”; ständigt i intern kamp i Engels Gesamtausgabe) framträder en Hanoi, inklusive mot internationella stor- ursprungligen hegeliansk intellektuell i heter som Ho Chi Minh och Giap, under många roller: jude, emigrant, revolutio- ekonomiska och sociala svårigheter; i sin när, upprorsman, exilkannstöpare, teore- polisstat hela tiden manövrerande globalt tiker och ekonom; med sina småborgerli- under ett krisfyllt sino-sovjetiskt kraftfält. ga levnadsvanor tidvis utblottad och upp-

188 LITTERATUR repade gånger räddad ur misär av sin vän dragning, kanske under ett slags gemen- och medarbetare Friedrich Engels. sam överhöghet. Ny är framför allt tonvikten på journalisten Marx med alla sina anteckningar och titel: excerpter, rastlöst sökande efter nya kun- The Sleepwalkers: How Europe skaper och nya fiender att förgöra. Went to War in 1914 författare: titel: Christopher Clark Avoiding Armageddon: America, India, förlag: and Pakistan to the Brink and Back Penguin Books, London 2013 författare: Bruce Riedel Det nya standardverket! Med det mest förlag: översvallande beröm har anglosaxiska re- Brookings Institution Press, Washington censenter hälsat detta lysande arbete om 2013 bakgrunden till första världskrigets utbrott av en historiker i Cambridge. Ämnet kan Spänningar på indiska halvön kan göra förefalla uttröskat i otaliga böcker, men vem som helst mörkrädd. Fyra gånger har påfallande många av dem har haft ett po- Indien och Pakistan, dödliga fiender från litiskt-polemiskt budskap. Det gör en mo- starten 1947, varit i krig, de mobilise- dern forskarinsats dubbelt välkommen. rade både 2001 och 2002 En femte gång Christoper Clark har inte letat efter nå- var nära 2008 efter terrordådet i Mumbai gon rykande pistol, han har rättare sagt (Bombay) av grupper från Pakistan. Båda funnit dem i händerna på alla huvud- rivalerna har skaffat sig nukleära vapen. rollsinnhavare. Klart är att den serbiska re- Nästa massterrordåd kan mycket väl leda gimen varken kunde eller ville stoppa de till ett kärnvapenkrig enligt Bruce Riedel, aktiviteter som ledde till mordet i Sarajevo en av USA:s kännare av Sydasien. den 28 juni 1914 på den österrikiske tron- Vad finns för omvärlden att göra åt riva- följaren Franz Ferdinand. Och Serbiens liteten och framför allt problemet Kashmir? vänner vägrade att tillerkänna Wien någ- Boken beskriver tolv amerikanska presi- ra som helst rättigheter att övervaka och denters försök; ingen av dem har lyckats att genomdriva den serbiska mordutredning- närma sig det ena landet utan att stöta bort en. I stort sett framstår här Frankrike och det andra. Pakistan har sökt vänner, men Ryssland som snarast mer skyldiga till ut- där skapar Afghanistan problem för USA. vecklingen än kaiser Wilhelms Tyskland, Indien, till synes en ”naturlig allierad”, då som ofta getts hela ansvaret för färden in i båda ”upptäcktes” av Europa på 1490-ta- skyttegravshelvetet. let och som stater föddes ur det brittiska Europas klyvning i antagonistiska makt- imperiet, har velat gå sin egen väg. pakter var ödesdiger men komplex. Man USA:s avtal med Indien om fredlig misstrodde varandra; London var mera kärnenergi kan ha skapat nya öppningar. oroat av sin partner Ryssland än Tyskland, Författaren tror att det enda som skulle pe- och ryssarnas Balkanpolitik hängde sam- ka framåt vore en uppgörelse om Kashmir man med den eviga frågan om kontrollen med en internationell permanent gräns- av Bosporen. Inför nästa års sekelminne är

189 N r 4 oktober/december 2013 denna bok ett omistligt bidrag till kunska- Det här är en bok om Pentagon och USA i pen om vår tids tragiska arv. krig. Den är den hittills mest systematiska granskningen av hur supermakten – mot titel. generalitetets vilja – drev in i upprorsbe- Europe: The Struggle for Supremacy kämpning, COIN (Counter-Insurgency from 1453 to the Present Operations) som en huvuduppgift. Starten författare: skedde i arméns högborg West Point, i dess Brendan Simms Social Studies Department, där unga entu- förlag: siaster ägnade sig åt vad som skulle hända Basic Books, New York 2013 efter det kalla kriget och kravet på pansar- tunga förband mot Sovjetunionen. Europa har genom tiderna dominerats av Stöttade av dynamiske generalen David en enskild kraft, skriver den irländske för- Petreaus lade män som John Nagl och fattaren av denna bok. Han beskriver härs- David Kilcullen underbyggnaden till ett kare med universella anspråk: Karl V, Filip nytt tänkande med idéer inte minst från II, Ludvig XIV och Suleiman den magni- kolonialmakternas sista krig. Som repre- fike. Hitlers tusenåriga rike hör förstås hit, sentanter för en stormakt brister de ka- liksom sovjetiska utopier. raktäristiskt i intresse av förutsättningarna Läsaren möter ett perspektiv av evig för nationella befrielsekrig. Inte heller har konfrontation, det handlar till synes enbart de löst dilemmat om den regering man vill om makten över vår världsdel, om ekono- stödja mot uppror inte är värd att stödja. mi finns praktiskt taget ingenting. Även Och är verkligen COIN, som boken säger, med denna begränsning borde en viktig tes den militära framtiden efter Obamas pivot ha gällt Frankrikes roll som den stora oros- mot Asien och Kina? härden under åtminstone etthundrafemtio titel: år fram till Wienkongressen. Men förfat- Mr. Putin: Operative in the Kremlin taren har bestämt sig för att praktiskt ta- författare: get allt har gällt kampen om Tyskland som Fiona Hill and Clifford G Gaddy den stora centrala europeiska frågan. förlag: Saken har egentligen heller inte ändrats Brookings Institution Press, genom EU:s tillkomst. Inför ensidigheten i Washington 2013 upplägget överraskar det inte att verket har mötts av kritiska recensioner. Vem Putin är frågar sig bland många för- titel: fattarna – ett par Rysslandsspecialister. The Insurgents: David Petreaus and the Titeln har de valt från en engelsk barnbok Plot och tecknad serie om en Mr. Benn som to Change the American Way of War varje dag stiger in i en herrekipering för författare: att komma ut i nya kläder och skapnader. Fred Kaplan Svaret blir mångfacetterat, när de nalkas förlag: dagens verkställande direktör för ”firman Simon & Schuster, New York, NY 2013 Ryssland”; beskyddaren av ett gäng utpres- sare, en troende i den ortodoxa kyrkan och

190 LITTERATUR fylld av nostalgiska känslor för det gamla Författaren finner att bägge parter har ryska väldet. blivit lidande på kuppen och ansluter sig Putin framstår i sina många roller som till de många kritiker som anser det nöd- 1) upprätthållaren av en centraliserad vändigt att USA-administrationen blir mer statsmakts ordning, 2) historikern som vill öppen om sina förehavanden och mer be- återställa det förflutnas glans, 3) den sto- slutsam att rättsligt kontrollera mord på re överlevaren, 4) en outsider, 5) den fria enskilda motståndare. marknadens man och 6) som den ”case officer” han var i KGB när han rekryterade titel: och ledde agenter. The Real North Korea: Life and politics Ett sammansatt porträtt, underhållande in the Failed Stalinist Utopia som en provisorisk analys. författare: Andrei Lankov titel: förlag: The Way of the Knife: The CIA, a Secret Oxford University Press, New York 2013 Army, and a War at the Ends of the Earth författare: Dagens Nordkorea kommer att sluta i ett Mark Mazzetti hårt fall. Alternativet är ett utdraget överle- förlag: vande av regimen, kanske fram till 2020 el- The Penguin Press, New York 2013 ler 2030, följt av ett ännu hårdare fall. Den bedömningen gör den ryske födde forska- Om vår tids skuggkrig har den amerikan- ren Andrei Lankov i sin utomordentligt be- ske journalisten Mark Mazzetti skrivit lysande studie. en sorgligt instruktiv bok. Den beskriver Att det ser ut som det gör i Nordkorea hur Vita huset, och alltmer under Barack beror på att hårdföra idealister har lett sitt Obama, har funnit det ekonomiskt och land till katastrof. Med suget från den syd- psykologiskt billigare att bekämpa fiender koreanska grannens minst 15 procent hö- på avstånd genom förarlösa väpnade plan, gre BNP per capita och en högst motiverad drönare, hellre än att sätta in stora kost- rädsla för kommande efterräkningar ser de samma truppförband i fälttåg långt hemi- sig inte ha något val än att leva farligt. De från. Istället för hammaren använder man låter sig inte vare sig mutas eller utpressas sig av skalpellen. till reformer. Vad som här görs extra tydligt är hur Omvärlden, i första hand Seoul och skillnaderna mellan militärens och CIA:s Washington, kan möjligen bidra till att ett traditionella uppgifter har suddats ut. För kommande sönderfall av Kim Il Sungs ska- svarsmakten har alltmer kontrakterat ut pelse blir mindre kaotiskt och plågsamt, våldsuppgifter till civila organisationer. oavsett om det leder till koreansk återför- CIA, som med sin koppling till auktoritä- ening eller att landet blir en kinesisk satel- ra regimer alltid har haft det svårt att sam- lit. Bokens mest ifrågasatta rekommenda- la in underrättelseuppgifter, har alltmer tion är att man så länge de facto låter lan- kommit att ägna sig åt terroristjakt, med- dets nukleära program fortsätta. an Pentagon i en för många överraskande utsträckning tagit på sig spionrollen. Böckerna är anmälda av Olof Santesson.

191

HoT_4_2013_omslag.indd 1 2013-12-06 15:10:20

Anvisningar till författare TIDSKRIFT OCH HANDLINGAR KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS KUNGL KUNGL Ur Svenska Krigsmanna Sällskapets Handlingar 1797 Carl Deléns Tryckeri Stockholm Författaren ansvarar för att artikel som insän- KRIGSVETENSKAPS- ds är språkgranskad och genomarbetad och sänder originalmanuskript i Word till redak- AKADEMIENS Vi gustaf adolph med Guds nåde, Sveriges, tionen på [email protected]. Författarens namn, Handlingar och Tidskrift Götes och Vendes Konung, m m. Arfving till adress, e-postadress, telefon- och faxnummer Danmark och Norrige, Hertig till Schleswig, an ges i mailet. Författare till inträdesan- NR 4/2013 Holstein, m m. förande och årliga redo visningar bör begränsa antal tecken (inkl blanksteg) till högst 30 000 THE ROYAL Göre veterligt: att såsom Vi med mycket nöje resp 60 000. inhämtat den berömliga omsorg, som det inrät- SWEDISH ACADEMY tade Svenska Krigsmanna Sällskapet föresatt sig Vetenskapliga artiklar inom Akademiens att hafva ospard, till förbättrande och utvid- område bör innehålla 7-10 000 ord (d v s max OF WAR SCIENCES gande af de till Krigs Vettenskapen hörande 50 000 tecken utan blanksteg = max 60 000 Proceedings and Journal delar, hvarigenom så väl Krigsmän, hvilka tecken med blanksteg = max 20 A4-sidor i NR 4/2013 dels grånat under vapnen, dels jemte dessa på normal text med 12 punkter). Artikeln skall stridens bana af ära och mandom sig utmärkt, starta med ett abstract på engelska om det är som ock andre Embets- och Tjenstmän, kände en artikel skriven på skandinaviskt språk eller Multi-, tri- eller rent av åter bipolärt? för deras grundliga insigter, nu beflita sig, att på skandinaviskt språk om artikeln är skriven av Mats Bergquist under fredens lugn bidraga till allänt väl; Alltså, på engelska. och emedan Vi anse Oss böra ett så nyttigt och Bilder: Förslag till illustrationer bifogas Nettverksbasert krigføring for det hedrande företag uppmuntra; ty vele Vi här- separat. Obs! Det räcker inte att bilderna är 21. århundre medelst icke allenast för Sällskapet betyga det inmonterade i ett word- eller powerpoint- by Sverre Diesen nådiga välbehag, hvarmed Vi sådant upptagit, dokument. För tryck krävs att bilderna är utan ock försäkra Sällskapet, att såsom dess bifogade som separata högupplösta bildfiler, The Myths of Cultural Awareness Höge beskyddare, detsamma med Vårt nådiga hägn städse omfatta. Det alla som vederbör dvs minst 300 dpi. by David Bergman hafva sig hörsammeligen att efterrätta. Till yt- Tips: Akademiens skrivhandbok med våra termera visso hafve Vi detta med egen hand un- skrivregler finns att hämta på hemsidan. derskrifvit och med Vårt Kongl. Sigill bekräfta Redaktionen språkgranskar manuskriptet och låtit. Stockholms slott den 23 November 1796. åter sänder det till författaren. Författaren granskar redaktionens förslag till förtydliganden etc och meddelar skriftligen eventuella synpunkter.

HoT_4_2013_omslag.indd 1 2013-12-06 15:10:20