NNrr 4 22012012 ddecemberecember
TTema:ema: DDetet nnationellaationella fförsvaretörsvaret God Jul och Gott Nytt År önskar redaktionen
grundad 1890 allmänna försvarsföreningen: aff är en allmänna försvarsföreningens tidskrift. ideell förening, fristående från myndigheter Debatt om säkerhetspolitik och totalförsvar. och politiska partier. Föreningens ändamål Utkommer med fyra nummer per år. är att aktivt deltaga i den säkerhets och försvarspolitiska debatten genom föredrag, diskussioner och seminarier för att främja Ansvarig utgivare: Prenumeration: 200 kr/kalenderår Sveriges förmåga att möta såväl militära som Maria Nyberg Ståhl andra former av samhällshot. Lösnummer: (beställs hos expeditionen) Redaktör: Ordförande: Maria Nyberg Ståhl Annonser: Redaktionen Tommy Jeppsson Vice ordförande: Bengt Axelsson Annonspriser: Generalsekreterare: Stefan Ring Redaktion och expedition: Helsida: 4.800 kr Halvsida: 3.000 kr allmänna försvarsföreningen, Kvartsida: 2.100 kr Åttondelssida: 1.500 kr Expedition: se nedan. Telefon(svarare) 08-678 15 10. Fyrfärg: Fax: 08-667 22 53 Redaktören personligen: Helsida: 9.300 kr Halvsida: 7.500 kr Postadress: Teatergatan 3, 5 tr Bodängsvägen 23, 760 10 Bergshamra Kvartsida: 6.500 kr 111 48 Stockholm Tfn: 070-546 05 68 Bankgiro: 482 8885 e-post: [email protected] Layout och sättning: Plusgiro 127 11-8 Annette Hofvander, Text å Form AH AB E-post: [email protected] Redaktionskommitté: Hemsida: http://www.aff.a.se Redaktör Olof Santesson, ordförande Tryck: Generalsekr. Stefan Ring, aff Tryckerigruppen AB, Uppsala allmänna försvarsföreningen vill verka för 4 ’12 Redaktör Tommy Jeppsson Tidningens uppfattning framgår av ledarsidan. en försvarsdebatt med god spridning. Publice- För åsikter framförda i övrigt redaktionellt material ring av artiklar införda i vårt försvar medges svarar respektive författare. med angivande av källan. Ekonomiska villkor avtalas med respektive författare. vårt försvar 2 innehåll Nr 4 2012 Årgång 123
Ledare: Nationellt försvar 4 Tema Det nationella försvaret: Claes Arvidsson: I nationens intresse 5 Bo Hugemark: Bortom all hjälp? 8 Peter Hultqvist: Norden viktigt 10 Ulf Persson: Den nygamla regionala ledningsnivån 12 Lars Wedin: Mellan solidaritet och suveränitet 14 Armé Marin och Flygfi lm: Tommy Jeppsson: Okänd kändis 17 Samhällsförsvar: Herman Westrup: Samhällskatastrofer 18 Våra militära förmågor måste snabbt kunna växla mellan såväl nationella som internationella insatser. Bilden visar soldater ur FS24 Finland: tillhörandes P7 som genomför övning på Gotland Helge Löfstedt: Finland satsar 20 före rotation till insatsområdet i Afghanistan. Foto: Daniel Klintholm/Försvarsmakten Varför ett försvar? Stefan Ring: Varför har vi ett försvar? 22 JAS i Ungern: Laszlo Kovacs: JAS i Ungern 24 Sverige och Nato: Ann-Sofi e Dahl: Partner ”number one” 25 Ungas syn på säkerhet: Stefan Lindborg: Säkerhet – ett vittomfattande begrepp 28 Föreningsnytt Stefan Ring: Med ett hejdundrande kalas ... 29 Ryssland: Ulf Henricsson: Ryssland – farligt? 31 Kina: Clarence von Ahn: Kinesiska problem 33 Pax Baltica: Tommy Jeppsson: Pax Baltica 34 Recension: Olof Santesson: 1939–1945 i ett band 35
Läs: 4 ’12
Claes Arvidssons artikel ”I nationens intresse” på sid. 5. Nästa nummer, 1/13, utkommer 18/3. Manusstopp 8/2. Foto: SVD vårt försvar 3 Nationellt försvar
Fokus i årets sista nummer av lingsfrihet. Det gäller också för tre år gamla svenska solidari- vårt försvar ligger på det na- Sverige. tetsförklaringen. Den egna och tionella försvartet. Utifrån ett Sverige ligger geografi skt andra nationers möjligheter vidgat säkerhetsbegrepp täck- där vi ligger, och idag domi- till ömsesidig militär hjälp re- er ordet in allt från ett militärt nerar uppfattningen att den sä- duceras när kvantitet och ex- angrepp på vårt land, terro- kerhetspolitiska situationen i peditionär förmåga minskar. ristaktioner och de säkerhets- närområdet är mycket gynn- Samtidigt hotas förmågebredd relaterade konsekvenserna av sam. Så har det inte alltid va- och styrkornas materiella och pågående globala miljöhot, till rit, och det fi nns heller inte personella kvalitet. För länder de faror för den demokratiska för framtiden någon försäk- som USA, Storbritannien och rättsstaten som social oro och ring för oss, lika lite som för Frankrike, ska därtill läggas en utanförskap innebär. Det blir andra stater, mot framtida fa- höjd politisk tröskel som fi nns nödvändigt med en avgräns- ror. Överraskningar är en del att söka i ett opinionsmässigt ning, och här har vi valt att be- av den strategiska verklighe- motstånd efter krigen i Irak lysa de nationella försvarsfrå- ten. Tecken som pekar mot att och Afghanistan. gorna ur ett militärt perspektiv. något skall hända kan fi nnas, Vilka slutsatser kan då dras Det fi nns dock anledning att medan förmågan och viljan att för vår del? Den rimliga slut- återkomma till de icke militära dra korrekta slutsatser och vid- satsen blir att vi i högre grad säkerhetshoten längre fram. ta adekvata åtgärder inte sällan måste kunna lita till egen för- Med mycket få undantag brister. 11:e september 2001 måga för att hävda våra natio- har världens stater militära or- och kriget i Georgien 2008 är nella intressen, vilket inklude- ganisationer som är statens yt- två exempel på detta. rar att vi skall kunna fylla en tersta medel för våldsutövning. Rysslands militära styrka stabiliserande roll i närområdet. Det är viktigt att komma ihåg växer, och USA reducerar sin Det innebär inte att samar- att militära maktmedel tjänar militära närvaro i Europa som bete med andra länder är ovik- politiska målsättningar. I Sveri- ett resultat av att landets säker- tigt, men det innebär att vi ges fall är de bland annat fredlig hetspolitiska intressen förskjuts bejakar synsättet att vi ytterst utveckling, frihet och demo- alltmer i riktning mot Asien. själva ansvarar för den egna sä- krati för landets medborgare Samtidigt medför de europeis- kerheten. Vi behöver nationella och internationell solidaritet, ka ländernas ekonomiska pro- militära resurser som har en så- en defensiv säkerhetsstrategi. blem att viljan att satsa på för- dan beredskap, styrka, strategisk För en stormakt med regi- svaret minskar. och taktisk rörlighet att de ef- onala/globala ambitioner har Det här ger anledning att fektivt kan hantera också svåra den militära kapaciteten en ifrågasätta hållfastheten i den konfl iktsituationer. mer uttalad roll som påtryck- ningsmedel utgående ifrån en offensivt präglad strategi. Ett ledare hot kan vara lika effektivt som Ett hundra år med Föreningen dess verkställighet, utan de För Göteborgs Försvar kostnader som det direkta an- vändandet innebär. Man kan säga att militära maktmedel i Västsverige och Göteborg är vårt lands sig är ofarliga. Graden av far- port västerut och har i den rollen alltid lighet hänger samman med po- haft stor betydelse för försvaret av litiska ledares vilja att använda riket. Den betydelsen har Föreningen det. För Göteborgs Försvar innevarande Det är historiskt belagt att år slagit vakt om i 100 år. Föreningen den politiska viljan till mili- är en vital jubilar som under året tär maktprojicering kan ändras utgett en minnesbok som lättsamt åtskilligt snabbare än den tid och trevligt beskriver föreningens det tar för den hotade att byg- tillkomst och utveckling alltsedan ga upp militär förmåga. Sta- starten 1912. Christer Nedström är 4 ’12 tens förmåga/vilja att över ti- att gratulera till en läsvärd skrift. den vidmakthålla adekvat mi- Boken kan beställas hos Geron litär kapacitet påverkar därför Jannesson [email protected] i hög grad regeringars hand- vårt försvar 4 Claes Arvidsson: I nationens
Claes Arvidsson intresse Foto: SVD
Romanen I Nationens intresse den exakta innebörden eller försoning såväl i vår egen som i från 1988 är Jan Guillous tred- för den delen att operationali- andra delar av världen. Den förs je om underrättelseoffi ceren sera medlen. Kort sagt, vi mås- med tydlig utgångspunkt i de Carl Hamilton. Med sitt eget te prata om det. Och det bråd- värderingar som bär upp vårt liv som insats opererar Hamil- skar. Det behövs ett samtal ut- samhälle och i våra intressen. ton våldsamt och fördolt i na- an skygglappar om vad som är Arbetet med att främja demo- tionens intresse. Ingenting får bäst för Sverige i en tid av ökad krati, mänskliga rättigheter och stå i vägen. I fi lmen från 2012 osäkerhet globalt, i Europa och hållbar utveckling genomsyrar med samma namn men med i vårt närområde. den svenska utrikespolitiken.” annan story undslipper Hamil- EU kan sönderfalla, Ryss- ton åtal för mord på sin käresta land rustar upp (och Europa Vägen att nå dessa mål, som med hänvisning till nationens ned) och USA fokuserar mer den till exempel kom till ut- intresse. på Asien. Det betyder att bä- tryck i utrikesdeklarationen Svenska dolda nationella in- rande ingångsvärden för Sve- 2010 – går via Europeiska uni- tressen stod också på spel i sam- riges utrikes-, försvars- och sä- onen: band med att Eko-redaktionen kerhetspolitik inte längre präg- ”Det är bara genom enga- spräckte historien om FOI och las av stabilitet. Mot den bak- gemang, tydliga visioner och Saudiaffären, och som i prakti- grunden är en väg för att ta ut vilja till konkret handling som ken sedan ledde till försvarsmi- kompassriktningen att låta den Sverige kan bidra till att stär- nister Sten Tolgfors avgång. Vid diskussion om raison d´Etat – ka Europas infl ytande i värl- sidan av detaljer som inte precis det som verkligen ligger i na- den. Och det är bara genom en var hämtade ur en Hamilton- tionens intresse – ta plats på stark och målmedveten Euro- roman utan mer bar prägel av den offentliga scenen. peisk union som våra gemen- amatörernas julafton, kom de- samma värden och intressen battfokus att ligga på en politik EU är politiken på scenen kan forma en bättre värld. för försvarsmaterielexport som Det nationella intresset kan be- För Sverige, som valt att förs i det fördolda på tvärs mot skrivas som den utrikes- och tillhöra kärnan i det europeiska den öppet deklarerade. försvarspolitiska motsvarighe- samarbetet, är detta en naturlig Det är två exempel på att ten till inrikespolitikens all- och önskvärd utveckling, lik-
begreppet i nationens intresse i mänintresse. Det handlar om som det är naturligt och önsk- temaartikel den offentliga sfären har kom- värnande av värden som ska stå värt att verka för att unionens mit att bli sammankopplat med över de mer vardagliga partie- röst i världen blir tydligare. Det skumraskaffärer i och utanför goistiska politiska spelet. Ytterst är så som våra värden och na- politikens och rättens legitima handlar det om Sveriges över- tionella intressen bäst värnas i gränser. levnad och blomstring, makt en allt mer komplex värld.” Att det nationella intres- och infl ytande i världen. EU intar, som Bildt slog fast set inte riktigt platsar i politi- Mot den bakgrunden skulle 2008, en särställning i svensk kens fi nrum illustreras också av man kunna förvänta att reger- utrikes- och säkerhetspolitik. att detta saknas som begrepp ingens utrikesdeklaration skulle Men även i ett gynnsamt i Fredrik Reinfeldts reger- kunna ge svar. Utrikesminister medellångt framtidsscenario ingsdeklarationer 2006-2012. Carl Bildt har dock även han för det krisande EU står det Överhuvudtaget är klart utpe- sedan 2006 varit sparsmakad klart att Unionen kommer att kade intressen sällsynta. Kanske med att utveckla tankegångar vara försvagad, och inte bidra rör det sig om en retorisk ar- om det nationella intresset. Om till säkerhet i Europa på samma tefakt från tiden som moralisk regeringens huvudlinje on stage sätt som tidigare. Vad betyder 4 ’12 stormakt, men likväl har Sve- råder det dock inte något tvi- egentligen solidaritetsklausulen rige förstås intressen. vel. 2007 slog Bildt fast att: i Lissabonfördraget i ett sön- Samtidigt fi nns det inte nå- ”Sveriges utrikespolitik ska derfallande EU? Och vad bety-
gon enkel metod att slå fast medverka till frihet, fred och der det för Sverige? vårt försvar 5 Foto: Försvarsmakten/Combat Camera Centrala aktörer i formulerandet av Sveriges nationella intressen är landets statsminister samt utrikesministern.
Nato får hålla till back stage samarbetet utanför den ramen Ligger inte ett medlemskap Att EU beskrivs som grunden – genom deltagande i Natos i nationens intresse? för svensk säkerhet understryks underkommittéer och insatser. Hur långtgående samarbetet är Det nationella försvaret temaartikel av att Nato är påtagligt frånva- rande i utrikesdeklarationerna. illustreras av att Sverige inbjöds Alliansfriheten är förbi som Det är som om Nato närmast och tackade ja till att med- ideologi och med den ensidiga skulle vara en bisats av vikt bara verka i stabsövningen CMX svenska Solidaritetsförklaring- som en partner vid sidan av FN förra året. Det var en artikel en sägs öppet att Sverige inte och EU när det gäller interna- 5-övning och Sverige gav ett kan försvara sig på egen hand. tionell krishantering. väsentligt styrkebidrag för att Det är ett viktigt erkännande. I deklarationen 2011 – ett hjälpa Norge. Det är sämre beställt med re- undantag – sägs dock att de Allt i största hemlighet för- geringens öppenhet om läget baltiska staternas medlemskap stås. Back stage. när det gäller försvaret av Sve- i Nato bidragit till säkerheten i I praktiken är det är bara ett rige. vårt närområde. Någon förkla- riksdagsbeslut som står mellan Å ena sidan är, som ock- ring ges inte, inte heller berörs oss och ett medlemskap. så ÖB Sverker Göranson varit med ett ord vilken betydelse I praktiken utgör dessutom tydligt med, försvarsekonomin ett medlemskap skulle ha för Nato den outtalade förutsätt- i obalans efter 2015 och kom- Sverige. ningen för den ensidiga svens- mer att möta ännu större utma- 4 ’12 Sveriges relation till Nato ka solidaritetsförklaringen som ningar redan under 2020-talet förpackas fortfarande inom ra- innebär att vi ska kunna ge och (även utan kostnaden för upp- men för Partnerskap för fred. ta emot – även militär – hjälp i graderingen av JAS Gripen). Å
vårt försvar I själva verket sker det mesta en krissituation. andra sidan är det redan väldigt 6 Det är möjligt att göra långa intressen och inslag av inrikes önskelistor fyllda med ”det här utrikespolitik. Men den värl- måste vi ha”, men man kan den fi nns inte heller i Sverige. också vara mer realistisk med On stage är det EU som gäl- utgångspunkt i hur behoven av ler men back stage utgör Nato försvarseffekt ser ut. Ett omtag grunden för Sveriges säkerhet. skulle kunna sätta följande i fo- Genom att svara ja när Na- kus för den nationella dimen- tos generalsekreterare ringer sionen i försvarspolitiken. för att be om styrkebidrag till På Gotland bör det fi nnas insats i Långt-bort-i-stan kan en viss grundberedskap med vi hoppas på ett lika positivt kvalifi cerade förband, en infra- svar om militärt bistånd om det struktur som gör det möjligt skulle bli allvar på hemmaplan. att tillföra trupp och luftvärn Utanförskapet har alltså ett med lång räckvidd. Nationel- pris i form av osäkerhet. la och internationella samöv- I en tid av krympande för- ningar bör återkommande hål- svarsbudgetar utvecklas Nato i las på ön. riktning mot specialisering och Försvarets grundorganisa- delade förmågor (smart defen- tion är så liten, lätt och kon- ce). Här fi nns direkta vinster centrerad att även försvar i att göra också för Sverige, men Sverige blir expeditionärt. Den även indirekt genom att möj- måste växa på frivilligsidan via liggöra en bättre fördelning av reservoffi cerare, hemvärn och bördor i Nato (avlasta USA). nationella skyddsstyrkor. Vilt triangulerande Mode- Skyddet av de fåtaliga ba- rater vill dock inte utmana en serna och garnisonerna be- Natonegativ opinion, men opi- höver förstärkas med luftvärn. nionen kan aldrig vändas om Det behövs åtgärder för att för- den inte utmanas. Lika bekvämt hindra sabotage. är det för Socialdemokraterna Försvaret måste ha förmåga som slipper konfronteras med att ta emot hjälp från Nato – Natonojan i de egna partileden. och detta blir en del av Natos Det innebär tyvärr att sannolik- planering vid ett medlemskap. heten gränsar mot noll att För- Sverige måste också ta sig svarsberedningen ska ta upp frå- råd att beställa åtminstone 80 gan om för- och nackdelar med nya JAS Gripen för att öka ett Natomedlemskap. chanserna för att hjälpen ska Samtidigt saknas politisk tunt med förmågor för att hålla hinna fram. I avvaktan på de vilja att betala för ett försvar garden på hemmaplan. nya Griparna får inte Sveri- som skulle kunna bära upp den ge avhända sig möjligheten nationella dimensionen i för- Visserligen har det efter det att kunna använda fl ottan av svarspolitiken. temaartikel ryska Georgienkriget 2008 C/D-plan. Det har också ett pris. skett ett visst uppvaknande från Utan ökade anslag går in- Vi lever i en tid när det inte föreställningen om att den evi- te försvarsekvationen ihop. Det precis är rea på säkerhet. ga freden inträtt i Europa, men betyder i sådana fall att staten Skakigheten i den rådan- steget är långt från retoriskt be- lämnar walk over när det gäller de politiken understryks av att jakande av den nationella di- en av dess kärnuppgifter. Sveriges position undermine- mensionen i försvarspolitiken Det ligger inte i nationens ras i EU. I ett krisande EU age- till ett verkligt återtag. intresse. rar Sverige snarare bromsare på Det är inte någon tillfällig- vagnen utan egna konstruktiva het att KKRVA fyra år senare Raison d´Etat vs politikens raison bidrag än som ett ”kärnland” – publicerar en rapport med ti- d´être och förmedlar mest en känsla teln Kan vi försvara oss? Svaret Formuleringen av vad som lig- av självbelåten distansering. är inte uppmuntrande. ger i nationens intresse sker Begreppet raison d´Etat re- Att stärka det nationella inte i ett vakuum. Det hand- ser frågan vad som ligger i na- försvaret är emellertid det bäs- lar om ett samspel mellan om- tionens intresse. Politikens rai- 4 ’12 ta bidrag vi kan ge för att be- världsförändringar och percep- son d´être ger inte alltid rätt svar. vara det nu goda säkerhetsläget tion, men också om elit och i närområdet. Ligger inte det i folk. I den bästa av världar är Claes Arvidsson är ledarskribent
nationens intresse? det en process befriad från sär- på Svenska Dagbladet. vårt försvar 7 Bo Hugemark: Bortom all hjälp?
Cirkeln är sluten. Under det kalla kriget var Sveriges försvar i realiteten (men inte i offentligheten) ett försvar av Nato och förväntades ske med stöd av Nato. Idag har vi lovat att ”kunna såväl ge som ta emot militärt stöd.” Men skillnaden är att vårt militära bidrag till säkerheten nu är försvinnande liten och kan vara helt otillräcklig i avgörande situationer. Har vi ens en teoretisk möjlighet att rusta upp om hoten förvärras?
”Ingen annan försvarar Sverige sättningen, och någon hotbild baltiska staternas säkerhet. Och och vi försvarar bara Sverige”. som krävde västlig hjälp fanns under 1990-talet och framöver Så sade regeringen Bildt i utri- inte för tillfället. Men de strate- gjorde vi vårt bästa för att ge- kedeklarationen 1992. En all- giska beroendena kring Öster- nom svensk nedrustning skapa deles bisarr formulering, som sjön hade inte försvunnit i ett en ny hotbild mot oss. möjligen kan förstås i samman- trollslag. Rysslands framtida ut- Solidaritetsförklaringen är hang med att Sveriges EU-in- veckling var helt oförutsägbar. en logisk konsekvens av dessa träde förbereddes och en folk- Hotbilden mot Sverige efter- två utvecklingar. Och vi är till- omröstning skulle ske om någ- träddes av möjliga hot mot de baka i kalla krigets strategiska ra år; det gällde att inte få ett medlemskap att framstå som en Författaren ställer den centrala frågan väg in i ett gemensamt europe- om våra möjligheter att återta en högre iskt försvar. militär förmåga där faktoren politiskt Med en välvillig tolkning beslut kopplat till tidsfaktorn och kan man också se det som en kostnader gör detta till en ytterligt intrikat problemställning. Ett bristområde bland beskrivning av läget just då, när fl era är lyftvärnssystemen som inom en inte sovjetregimen fallit, Ryssland alltför avlägsen framtid behöver omsättas. såg ut att kunna bli demokra- Bilden visar en lutvärnsrobot 97 Hawk. tiskt och Sveriges försvarsmakt hade stärkts kvalitativt. temaartikel Cirkeln sluts Under det kalla kriget var vi i händelse av ett storkrig bero- ende av hjälp utifrån och gjor- de också – som bl a Mikael Holmström visat i sin bok, Den dolda alliansen – förberedelser för att kunna ta emot hjälpen, något som det svenska folket hölls i okunskap om. Och i gengäld var vårt försvar ett för- svar av Nato. Förutsättningen för vår försvarsplanering var nämligen att slutmålet för ett sovjetiskt angrepp inte var Sve- 4 ’12 rige utan att vi fi ck strategisk betydelse för att vi låg i vägen för angrepp mot främst Norge. Foto: Nicklas Gustafsson/Försvarsmakten
vårt försvar 1991 försvann den förut- 8 bild: Vi försvarar andra och an- nar, eller i värsta fall hjälpa till försvarsdebatten är ”Varför ska dra försvarar oss. att avvärja angrepp mot dem. vi ha ett försvar när det inte Om vad vi kan göra härvid- fi nns något hot?” Dags att börja förklara lag skall jag inte orda mer här, Utifrån vår strategiska dok- I skrivande stund håller rege- det berördes i min artikel i för- trin, Solidaritetsförklaringen, är ringen på att överväga svenskt ra numret vårt försvar, och den svaret att det fi nns alldeles till- deltagande i luftpatrulleringen som vill veta mer kan lämp- räckligt med ryska styrkor för över Island (som tidigare skötts ligen läsa Kungl Krigsveten- att hota de baltiska staterna och av Norge) inom ramen för So- skapsakademiens studie Till delar av Sverige, att styrkorna lidaritetsförklaringen. Om det bröders hjälp1. ökar och att ingen kan förutse blir så är det en god början på framtiden och utesluta kriser. den pedagogiska uppgiften att Hinner vi få hjälp? Ibland får man höra ”jag göra vår nya strategiska dok- När det gäller vårt eget ter- kan inte föreställa mig en situa- trin känd och hoppeligen för- ritorium måste vi ovillkorli- tion då Ryssland skulle angripa ankrad. gen kunna försvara sådana de- ett Nato-land.” Det är ett all- Men mycket återstår för att lar som kan bli förstahandsmål deles korrekt påstående. Näm- det skall gå upp för allmänhet för en angripare vid ett an- ligen som beskrivning av tala- (och politiker) att Solidaritets- grepp mot våra grannar. I klar- rens bristande analysförmåga. förklaringen är kärnan i för- text i första hand Gotland. Det Han har fallit offer för den van- svarspolitiken. Om man utgår känns tröttsamt att tjata om liga åkomman, ”mirror-ima- från den kan man lämna myck- detta, men det kan inte upp- ging”, benägenheten att tro att et mer precisa svar på standard- repas tillräckligt många gånger motparten resonerar på samma frågan ”Kan vi försvara hela att avrustningen av vårt strate- sätt som han. landet? ” än de svävande svar giskt mest viktiga landskap var En fredlig stat som blir of- som ofta ges. Nämligen följan- det mest huvudlösa beslutet i fer för aggression har svårt att de: modern tid. i förväg sätta sig in i angri- Vår första försvarslinje är att Men det fi nns andra vita- parens föreställningsvärld. En bidra till att närområdet är så la områden, platser och mål: presumtiv angripare kanske stabilt att inga hot uppstår va- marina och fl ygbaser väsentli- värderar ”intäkten” av angrep- re sig mot oss eller våra gran- ga för basering av Nato-strids- pet annorlunda än han, exem- krafter, vital infrastruktur, be- pelvis bedömer den i ett an- folkningscentra m m som skul- nat tidsperspektiv. Angriparen le kunna utsättas för angrepp i kanske känner sig försatt i en syfte att bryta motståndsviljan. tvångssituation, där han bedö- Ett sådant försvar är en nöd- mer att det på sikt skulle leda vändig förutsättning för att vå- till katastrof om han avstår från ra förväntningar om hjälp uti- angrepp. Han har säkerligen från skall vara realistiska. Vi mås- inte samma värderingsskala för te anses värda att få hjälp, och vilka ”kostnader” han är be- det måste vara möjligt att ge oss redd att ta. Han kan vara mer hjälp innan det är för sent. benägen att ta chanser och ris- Den enklaste lösningen på ker. temaartikel detta är givetvis Nato-med- Historien har otaliga exem- lemskap. Det skulle ge en mer pel på angrepp som tett sig ir- hållfast garanti än vår egen ”vi rationella ur offrets och om- förväntar oss…”. Och det skul- världens synvinkel, och därför le göra att vi kunde förbereda blivit överraskande, Operation hjälpinsatser handfast. Men ef- Weserübung 1940, Argenti- tersom en anslutning av ratio- nas invasion av Falklandsöarna nellt outgrundlig men politiskt 1982, Kuwaitinvasionen 1990 alltför lättförståelig anledning och Georgienkriget för att ta för närvarande tycks vara ute- några exempel. Jo, de tre först- sluten, får man väl kompensera nämnda angreppen visade sig den operativa nackdelen med förstås irrationella på längre att öka vår egen styrka och ut- sikt, men det hjälpte inte dem hållighet. Och hoppas på fort- som drabbades av krigshand- satt överseende med fripassage- lingarna i inledningen. 4 ’12 rarskapet. Kan vi rusta upp? Krig är irrationellt Ett militärt försvar som ska
En annan vanlig standardfråga i kunna vara fredsbevarande på vårt försvar 9 lång sikt måste vara en för- Peter Hultqvist: säkring även för dåligt – och svårförutsebart – väder. Det kravet uppfyller inte dagens svenska försvar. Frågan är om det går att göra något åt det Norden inom överskådlig tid. I häg- net av den 10-åriga nådati- den i slutet av förra millenniet och den perversa ”strategis- viktigt ka time-outen” vid millennie- skiftet (sammanfallande med Putins makttillträde) minska- Försvarsberedningens arbete har nu startat des försvaret så att förutsätt- vilket vi Socialdemokrater tycker är positivt. I en ningarna för upprustning ra- serades. Den normala tiden globaliserad värld är vi beroende av samverkan för att utbilda en bataljonchef med vår omvärld och det är viktigt att vi nu får föra är 12 år, men till nöds ha- de man väl inom nådatiden mer djupgående samtal om nu- och framtidens kunnat ”snabbkläcka” ett an- hot samt om omvärldsläget. Vi Socialdemokrater tal. Under förutsättning förstås har i fl era sammanhang lyft fram den nordiska att man hade bestämt när tids- fristen börjat ticka bort. Och dimensionen, och jag vill här redogöra för våra vilka förändringar i Ryssland tankar kring vikten av nordiskt försvarssamarbete. skulle ha gett signaler därom? Påbörjad förstärkning av för- svaret, revanschistiska ström- De nordiska länderna har ningar, ökad nationalism, eko- att förhålla sig till den utveck- nomiska problem, tal om ut- ling som sker i vårt gemen- ländska konspirationer. Verkar samma närområde. En av de bekant, eller hur? Peter Hultqvist faktorer som särskilt påverkar Men för att utbilda ett Foto: Katinka situationen är det ryska mi- större antal befäl som skall fö- Igelberg litära förmågelyft som inletts ra krigsförband och befäl som och kommer att märkas fullt ut skall utbilda soldater krävs det Utvecklingen i såväl Östersjön någon gång 2025. Det hand- fl era saker. För det första tillräck- som i Arktis ställer krav på att i lar om en omfattande moder- ligt många aspiranter/rekryter. fl era dimensioner arbeta för fred nisering av samtliga vapenslag Med det nya personalförsörj- och säkerhet. I Östersjön präglas med uppgradering av kvalitet ningssystemet som redan nu situationen av ökade transpor- och kompetens. Under perio- går på knäna för dagens insats- ter när det gäller gas och olja, den 2011 till 2014 så ökar för- organisation är detta osäkert, en omfattande färjetrafi k, Nord svarsanslagen med en procent minst sagt. Det kanske krävs temaartikel Streamprojektet, miljöförstö- av BNP till 3,9 procent. I såväl reaktivering av värnplikten, ring, en ökad militär övnings- Arktis- som Östersjöregionen och hur långt måste det gå för verksamhet och underrättelse- sker avsevärda förstärkningar. att ett sådant beslut är politiskt inhämtning. Energifl ödena i vår De nordiska länderna har möjligt? För det andra tillräck- del av Europa blir av strategisk gemensamma intressen. Det- ligt mycket befäl som vet vad betydelse för en rad nationer. ta förändras inte av att Nor- man skall utbilda till och hur. Gotlands militärstrategiska roll ge, Danmark och Island är Frågan är om vi inte har un- måste uppmärksammas. medlemmar i Nato och Sve- derskridit den kritiska massan. I Arktis ökar det ekonomis- rige och Finland är alliansfria. Det kanske läsare med färskare ka intresset från en lång rad na- Den gemensamma geografi n erfarenhet av militär utbild- tioner i samma takt som isar- och värderingsgrunderna gör ning än jag kan svara på. Jag na smälter och frigör natur- samverkan naturlig. Länderna blir glad om det inte förhåller tillgångar. Detta har lett till att i Norden har också särskilda sig så illa som jag misstänker. samtidigt som de kommersiella band till Estland, Lettland och intressena ökar så sker motsva- Litauen. Den transatlantiska Bo Hugemark är överste och rande utveckling på den säker- länken och samarbetet inom 4 ’12 säkerhetspolitisk analytiker. hetspolitiska sidan. Exempel- Europa är också en realitet som vis så etableras en ny rysk ark- ingår i samtliga nordiska län- 1 Kan beställas på http://kkrva. tisk brigad i Murmanskområ- ders säkerhetsstrategier. Inom wordpress.com/
vårt försvar det under 2012. Norden är NORDEFCO den 10 gemensamma samverkansplatt- het har nu startat i södra Sveri- kan gemensam amfi biekompe- formen för försvar och säker- ge där det svenska och danska tens vara ett intressant område het. fl ygvapnet samövar. Självfallet att utveckla. Men det kräver då är detta exempel som såväl har en stark politisk vilja eftersom Samarbetet inom NORDEF- strategisk effekt samtidigt som frågan måste hanteras med sär- CO1 omfattar i huvudsak fem det leder till integration och skild respekt med tanke på frå- områden: utveckling av gemensam mili- gan om Norge, Danmarks och • Strategisk utveckling tär förmåga. Noterbart när det- Islands Nato-medlemskap kon- • Förmågeutveckling ta skrivs är att Island nu söker tra Finlands och Sveriges alli- • Human resources och ut- stöd av fl ygvapnet i de övriga ansfrihet. De regelverk och la- bildning nordiska länderna för insatser gar som reglerar frågor som rör • Övning över isländskt territorium. samverkan av detta slag bör ses • Operationer Amfi bieregementet samö- över i syfte att underlätta och var regelbundet med Finlands avbyråkratisera beslutsprocesser Ytterst handlar det om att byg- motsvarighet. Armén och ma- som gäller olika samverkansfö- ga en långsiktig integration ge- rinen har deltagit i övningen retag inom Norden. nom att successivt introducera Cold Response. Såväl på marin Att successivt utveckla mer nya samverkansområden. Dä- sida som inom markstridskraf- av gemensamhet inom Norden remot är inte slutmålet speci- terna kan liknande exempel bör vara en tydlig politisk am- fi cerat. Samarbetet är i nulä- utvecklas. Sverige bör exem- bition där Sverige intar en of- get inriktat på direkta samord- pelvis ta initiativ till mer om- fensiv hållning. Långsiktigt kan nings- och nyttoeffekter. Sin fattande samnordiska övningar ett sådant arbete vara en syn- största funktion har NORDE- när det gäller arméstridskraf- nerligen verksam väg för att FCO hittills haft när det gäller terna. Strävan bör vara att – skapa tydliga signaler som är styrkeproduktion och samar- om möjligt – även involvera de stabiliserande och skapar säker- bete kring olika internationel- baltiska länderna. het i vår del av Europa. Den- la insatser. Försvars- och säker- Av både ekonomiska och na typ av stabilitet kan också hetssamverkan med de baltiska säkerhetsstrategiska skäl är det ha positiva effekter för att på länderna bör fördjupas. viktigt att prioritera det nordis- den civila sidan utveckla och I dagens situation kan vi se ka samarbetet och se dess vikti- gripa sig an samarbetsprojekt i tydliga exempel på att de nord- ga utvecklingspotential. På såväl hela vårt närområde. Samtliga iska länderna i vardagen skapar utbildnings- som förbandssidan nordiska länder kan för sina eg- en gemensam militär kapacitet kan nordiska lösningar vara in- na strategiska säkerhetsintres- som stärker samtliga deltagare. tressanta att pröva i en djupare sen ha stor nytta av ett tydligare Cross Border Training på nord- mening. Här kan särskilt den gemensamt uppträdande. kalotten där fl ygfl ottiljerna i unika kompetens som är kopp- Bodö, Rovaniemi och Luleå lad till arktiska förhållanden Peter Hultqvist är ordförande i kontinuerligt samövar på ett vara intressant att gemensamt riksdagens Försvarsutskott. framgångsrikt sätt är ett sådant analysera. När det gäller för- exempel. En liknande verksam- hållandena i Östersjöområdet 1. Nordic Defence Cooperation
Ett bra, praktiskt, exempel på nordisk och internationell militär samverkan temaartikel var årets vinterövning Cold Response som genomfördes i Nord-Norge med deltagande från 14 Nato- och pfp-länder. Övningen var den största under året för såväl Sverige som Norge. Bilden visar artillerisystemet Archer uppställt för påfyllning av ammunition. 4 ’12
Foto: Joakim Elovsson/Försvarsmakten vårt försvar 11 Ulf Persson: Den nygamla regionala ledningsnivån
gadgeneral Roland Ekenberg, territoriell verksamhet. Militär gjorde en omfattande utredning operativ verksamhet samordnas, som ledde fram till beslut av ÖB genom samverkan, med sam- i september 2011 som innebar hället i övrigt i olika konfl ikt- att fyra regionala staber inrättas i nivåer. En bearbetad territoriell
Foto: Yvonne Persson Foto: Yvonne insatsorganisationen från 2013- lägesbild ska fi nnas tillgänglig 01-01 med lokalisering till Bo- genom bl.a. ett samutnyttjande den, Kungsängen, Skövde och av civila och militära resurser Revinge. Regementscheferna för övervakning över ytan. på dessa orter blir tillika regi- onala chefer, således chefer för Fotografi på porträttmålning av konstnären Fredrik Landergren. respektive militärregion. I det operativa samman- Regeringen avgav i budget- hanget är huvudsyftet med propositionen för några år se- den regionala ledningen att dan att ”Försvarsmakten avser öka Försvarsmaktens förmåga att fr.o.m. 2013 i insatsorgani- att leda territoriell verksamhet, sationen inrätta fyra regionala inklusive underställda förband staber som under Högkvarteret och samverkan med övriga ska samordna den markterrito- samhället, för att skapa förut- riella verksamheten. Staberna sättningar för regional försvars- kommer också överta de upp- planering och bidra till samhäl- gifter som i dag utförs av säker- lets krisberedskap. hets- och samverkanssektioner Regional försvarsplanering
temaartikel och insatsledning Stockholm. innebär samverkan med regio- Staberna kommer bland nala myndigheter, kommuner annat samverka med regionala och näringsliv i syfte att sam- myndigheter, leda den regio- ordna samhällets stöd till För- nala säkerhetstjänsten och vara svarsmakten. beredda att leda hemvärn med Samhällets krisberedskap de nationella skyddsstyrkorna. har att hantera ett brett spek- Regeringen bedömer att trum av kriser och extra ordi- skapandet av de regionala sta- nära händelser. Försvarsmakten berna innebär att Försvarsmak- är i detta sammanhang en vik- tens förmåga att samverka med tig aktör för att hantera dessa och lämna stöd till andra myn- situationer. Från ledningssyn- digheter förbättras.” punkt är syftet med den regio- nala ledningen att komma när- Den minnesgode erinrar sig att mare den lokala och den regi- samma argument också använ- onala verksamheten i samhället, 4 ’12 des när Militärdistrikten lades den s k närhetsprincipen. ner och all samverkan centra- Chef för militärregion ska- liserades. par och uppfyller regionala
vårt försvar Rikshemvärnschefen, bri- målsättningar inom ramen för 12 Regional ledning förser ci- under Försvarsmaktens insats- på civil sida. Landet som helhet vila aktörer med en samlad och chef avseende beredskap, in- behöver återta förmågan att bearbetad militär lägesuppfatt- satser och territoriell verksam- genom samverkan skapa de to- ning. Regional ledning är en het och insatser löses vid hem- talt sett bästa förutsättningarna kontaktpunkt gentemot andra värnsberedskap eller larm. Vid att hantera kriser och i slutän- aktörer i regionen. ökade hot ska cheferna för mi- dan även militära angrepp, hur Regional ledning ska ha en litärregionerna skapa förutsätt- osannolikt det senare än ter sig förmåga att stödja samhällets ningar för fältförbandens verk- just nu. krisberedskap såväl i fred som samhet som skydd av mobilise- Det vi nu gör är inte att vid kris och krig. Hemvärns- ring och baser av olika slag. återinföra kalla krigets militär- förbandens tillgänglighet och Militärregionernas staber områdes- eller försvarsområ- lokalkännedom ska i största organiseras i fred med cirka 30 desstaber, utan vi skapar något möjliga utsträckning tas tillvara offi cerare, specialistoffi cerare nytt som ska hantera och un- i samband med stödinsatser åt och civila. Organisationen skil- derlätta samverkan i en om- andra myndigheter, kommuner jer något bland annat med hän- givning där samverkansytorna eller andra civila aktörer. De syn till de stora samverkansy- har blivit fl er och mer kompli- ska också kunna utnyttjas för torna som fi nns i Stockholm cerade. Försvarsmaktens stora skydd och bevakning av sam- och Göteborg. tillgångar på personal och ma- hällskritisk infrastruktur. Ut- Efter mobilisering, ett be- teriel fi nns inte längre utan allt vecklingen av de regionala led- grepp som åter tagits fram, oftare måste vi fråga hur sam- ningarna innebär att Försvars- dubbleras personalstyrkan ge- hället utanför Försvarsmakten maktens förmåga att samverka nom tillförsel av reservoffi cera- kan stödja en försvarsoperation med och lämna stöd till andra re och en för ändamålet särskilt i landet. aktörer i samhällets krisbered- organiserad ledningspluton. skap kommer att förbättrats. Att den regionala lednings- Ulf Persson är överste och leder Chef för militärregion lyder nivån återinförs är efterfrågat projektgruppen regional ledning.
Kungsängen är en av de platser dit de nyupprättade militärregionstaberna lokaliseras. Därmed förbättras förmågan till civil – militär samverkan och ömsesidigt stöd. temaartikel 4 ’12
vårt försvar 13 Foto: Combat Camera De marina förmågorna kan snabbt växla mellan nationella och internationella insatser. Bilden visar en övning inför insatsen i operation ATALANTA utanför Somalias kust.
Lars Wedin: Mellan
temaartikel solidaritet och suveränitet
Det går inte att anlägga ett rent ka i en internationell miljö va- att säkra västra Indiska ocea- nationellt perspektiv på vår sä- re sig vi talar om det geogra- nen från pirater så är detta ock- kerhets- och försvarspolitik. fi ska närområdet eller längre så ett svenskt intresse eftersom Sverige är inte en isolerad ö bort. vi, liksom hela den industriali- utan en del av en globalise- När Sverige deltar i kriget serade världen, är beroende av rad värld. Hot och intressen är i Afghanistan är detta i grun- säkra globala sjötransporter. gränslösa. Ett nationellt per- den för att hindra att detta land Internationella uppgifter spektiv måste med nödvändig- åter blir en hemvist för inter- ställs ibland i motsats till natio- 4 ’12 het också vara internationellt. nationell terrorism; vilket är ett nellt försvar. Det kan naturligt- Ett svenskt försvar kan därför genuint säkerhetsintresse också vis vara så i det enskilda fallet inte bara verka utifrån natio- för Sverige. När svenska sjö- men i så fall står insatsen i frå-
vårt försvar nella förtecken utan måste ver- stridskrafter deltar i försöken ga antingen i strid med svenska 14 utsagt att den skall ligga till och beroende av Ryssland. Al- grund för kommande försvars- liansens dominerande makt, beslut. USA, vänder sig från Europa Enligt EUs Lissabonfördrag, och koncentrerar sig på Asi- artikel 42.7, skall en EU med- en och Kina. Endast Frankrike lem som utsätts för angrepp på och Storbritannien har fortfa- sitt territorium ges allt möjligt rande en verklig militär kapa- stöd av andra EU-medlemmar citet men även här sker stora i enlighet med FN-stadgans ar- neddragningar. GFSP har gått i tikel 51 avseende legitimt själv- ide som en följd av minskande försvar. Paragrafen gör dock ett resurser och bristande politisk undantag för stater vars säker- vilja samt problemen med brit- hetspolitik har en ”särskild ka- tiskt motstånd och konfl ikten raktär” – d v s för de så kallade mellan Turkiet och Cypern, neutrala, däribland Sverige. So- som hindrar samarbetet mellan lidaritetsförklaringen innebär EU och Nato. alltså att Sverige förklarar att I fi nanskrisens spår sker detta undantag inte berör oss. också en politisk försvagning Gott så. Men det fi nns ett annat av Europa som inte bara drab- undantag och det är att Nato bar EU utan också Nato ef- ansvarar för sina medlemmars tersom medlemsstaterna i stort försvar. Eftersom nästan al- sett är desamma. la EUs medlemsstater också är Eftersom det har visat sig medlemmar i Nato så innebär omöjligt att komma framåt i detta, i praktiken, att det fortfa- försvarsfrågan inom ramen rande är Nato som ansvarar för för de 27 EU-länderna är det Europas försvar. Den gemen- nu troligt att nya gruppering- samma försvars- och säkerhets- ar skapas. Det talas exempelvis politiken, GFSP, har visserligen om att den så kallade Weimar- som mål att bli ”ett gemensamt triangeln (Frankrike-Tyskland- försvar”, men för överskådlig Polen) skulle kunna utgöra Foto: Marcus Olsson Foto: Marcus framtid är GFSP i första hand grunden för en sådan ram. avsett för internationella kriser Medan européerna avrus- intressen eller är helt frikopp- där EU är en tredje part; vare tar så rustar stora delar av den lad från dessa. Vi får verkligen sig angripen eller (givetvis) an- övriga världen upp. Detta gäl- hoppas att svenska soldater och gripare. ler inte minst Ryssland, vilket sjömän inte behöver riskera li- I praktiken innebär detta att leder till successivt ökande rysk vet i en sådan insats. om solidaritetsförklaringen ska strategisk handlingsfrihet gen- omsättas i handling så måste temot det allt svagare Europa. Solidaritet – men hur? detta ske inom ramen för Na- Solidaritetsförklaringen inne- to. Men Sverige är, och förblir Kriser i närområdet med all säkerhet, en icke-med- Det enda land som skulle kun-
bär att vi ensidigt har förbundit temaartikel oss att stödja ett nordiskt land lem. na utgöra ett direkt hot mot eller medlem av EU i händelse Världspolitiken styrs emel- Sverige är givetvis Ryssland. av angrepp och att vi, omvänt, lertid inte av juridiska spets- Friktionsanledningar finns. förväntar oss stöd om vi själva fundigheter utan av strate- Om effektiva demokratirörel- angrips. Den har egentligen lagt giska intressen och förmågor. ser uppstod i Ukraina och/el- fast det självklara: vår säkerhet är Om Nato – d v s Natos med- ler Vitryssland skulle ett svenskt beroende av andra och vi måste lemsstater – vill hjälpa Sveri- stöd till dessa uppfattas som bidra till andras säkerhet. En si- ge kommer man att göra det; en, beroende på läget mer eller tuation där Sverige står ensamt alliansmedlem eller inte. Pro- mindre allvarlig, inblandning i mot en fi ende skulle utgöra ett blemet är förstås att utan pla- det som Ryssland anser vara sin totalt misslyckande för svensk nering, förberedelser och öv- intressesfär. utrikes- och säkerhetspolitik. ningar blir detta mycket svårt En sådan konfl ikt mellan Men här insmyger sig en att genomföra. Ryssland och Sverige skulle sä- viktig fråga: är solidaritetsför- Det fi nns emellertid en an- kerligen inte leda till krig men klaringen trovärdig? Såvitt känt nan hake – förmågan. Euro- det allt starkare Ryssland har 4 ’12 fi nns inga planer och inga för- pas militära förmåga minskar många andra möjligheter mot beredelser för det fall där för- dramatiskt i fi nanskrisens spår. ett allt svagare Sverige. Bortsett klaringen måste omsättas i Europas verkliga stormakt, från ekonomiska och politis-
handling. Det är inte ens klart Tyskland, är militärt försvagat ka åtgärder torde cyberattacker vårt försvar 15 vara ett mycket troligt makt- borde rimligen ha arbetat för isk ram eller bara med, exem- medel. Militära maktdemon- att bli en del av ett starkt eu- pelvis, Finland. Är vi beredda strationer i Östersjön är en an- ropeiskt försvar. Men bilden är att ge upp vår suveränitet i ett nan möjlighet. Det är inte alls den motsatta. Vi har, trots soli- sådant samarbete? Alternativet, säkert att Sverige skulle få stöd daritetsförklaringen, inte blivit om inget görs, är att vi förlo- från EU eller Nato givet Euro- medlemmar i Nato. Vi har inte rar delar av suveräniteten helt pas splittring. arbetat för ett förverkligande enkelt genom att våra militära En rysk insats mot något el- av ett gemensamt försvar in- handlingsmöjligheter minskar ler några av länderna i Balti- om EU. drastiskt. kum skulle leda till en mycket Bilden är snarare den mot- Här är alltså de försvarspo- allvarligare konfl ikt. Med tanke satta – regeringen synes ha litiska huvudalternativen. An- på Putins uppfattning om Sov- motarbetat utvecklingen av ett tingen återupprättar vi försva- jetunionens upplösning som en politiskt och militärt starkt Eu- ret så att det både klarar kri- geopolitisk katastrof är en så- ropa. Här fi nns t ex idag fyra ser i närområdet och kan delta dan framstöt inte alls omöjlig typer av moderna stridsfl yg- i hävdandet av gemensamma om ett fördelaktigt läge anses plan, snart blir det ett till – JAS intressen längre bort. Eller av- uppstå. ”Supergöken” – vilket leder står vi suveränitet i ett bindan- Om Ryssland använder till ytterligare försvarsindustri- de försvarspolitiskt samarbete ”salamimetoden” – d v s tar en ell splittring. Mer allmänt har med något eller några länder liten bit i taget – och spelar på den så kallade Tolgforsdoktri- – om sådana fi nns. Det tredje Europas svaghet kan en sådan nen medfört att Sverige inte alternativet är att stå ensamma operation mycket väl lyckas. längre är ett intressant militär- utan reella möjligheter att för- Sverige lär inte ingripa ensamt. industriellt samarbetsland. svara våra intressen – vi över- Däremot kan Ryssland i ett så- Nu hävdar försvarsminis- lämnar suveräniteten till ”guds dant läge mycket väl utnyttja tern att JAS-anskaffningen visst försyn”. vår solidaritetsförklaring mot inte kommer att försvaga res- Under alla förhållanden bör oss. Man skulle då kräva garan- ten av försvaret. Låt oss då se Sverige arbeta för ett vitala- tier för att Sverige inte agerar en långsiktig anskaffningsplan re europeiskt försvarssamarbe- i enlighet med våra utfästelser för örlogsfartyg, armémateriel te. Om det uppstår en mindre i denna och kanske också krä- och kvalifi cerade vapen! Samt krets med nära militärt samar- va observatörer i svenska ham- tillräckligt med personal för att bete – exempelvis en utvidgad nar, vid fl ygfält och på Gotland. bemanna allt detta. Weimartriangel – så bör Sve- Även i detta fall är givetvis cy- I annat fall blir bilden rige givetvis delta. Vilket kräver berattacker och militära makt- mycket dyster. Vår förmåga går att vi åter blir en seriös militär demonstrationer i Östersjön ned, Rysslands går upp och nå- samarbetspartner. högst troliga. got stöd från övriga Europa är Om däremot Ryssland upp- inte att påräkna. Lars Wedin är kommendör och fattar att det fi nns en risk för Europas ”ÖB” general Sy- forskare vid Institut Francaise ingripande från Nato i sam- rén har (i en intervju i Defen- d’Analyse Stratégique (IFAS) band med en operation mot ce News) understrukit att den samt deltidstjänstgör vid Baltikum lär man tidigt försöka fortsatta europeiska utförsback- Försvarshögskolan. att militärt isolera området ge- en tvingar till ett mycket när- temaartikel nom framgruppering av luft- mare försvarspolitiskt samarbe- och sjöförsvar på Östersjön te – s k pooling and sharing. Det- Faktaruta och kanske också på Gotland ta innebär att fl era länder delar Regeringen står bakom den av Försvarsberedningen deklarerade om man är beredd att använda på militär kapacitet i syfte att solidaritetsförklaringen som direkt militärt våld. Det fortsat- hålla den sammanlagda förmå- omfattar EU-medlemmar samt ta händelseförloppet fi nns väl gan uppe. Problemet är förstås Norge och Island. Det går inte beskrivet i Kungl. Krigsveten- att detta skulle medföra mycket att se militära konflikter i vårt skapsakademiens bok Till brö- stora avsteg från suveräniteten. närområde som skulle påverka endast ett land. Sverige kommer ders hjälp (http://kkrva.word- Alla parter måste kunna lita på inte att förhålla sig passivt om en press.com.). Sverige blir indra- att alla andra verkligen kom- katastrof eller ett angrepp skulle get vare sig vi vill eller inte. mer att delta med sina resurser. drabba ett annat medlemsland Vårt infl ytande i operationen En verklig försvars- och utri- eller nordiskt land. Vi förväntar skulle bero på vår militära vikt, kespolitisk union är då nöd- oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. d v s förmåga. vändig. Men en sådan utveck- Sverige bör därför kunna såväl ge ling ligger inte i korten inom som ta emot militärt stöd. 4 ’12 Strategiska slutsatser vare sig EU eller Nato. Sverige som militärt allt sva- Det är naturligtvis möjligt (Källa: Ett användbart försvar. gare småstat, granne med en att det skulle gå att skapa ett Regeringens proposition 2008/09:140. Sid 9.)
vårt försvar potentiellt aggressiv stormakt, sådant samarbete inom nord- 16 Tommy Jeppsson : Okänd kändis För de stora medborgargrupperna är nog föreningen Armé Marin och Flygfi lm (AMF) en okänd organisation. Däremot torde många försvarsanställda, kanske särskilt den äldre generationen nicka igenkännande liksom gruppen försvars- och militärt intresserade.
AMF bildades 1920 och har i fi lmer vilket sker på uppdrag av dag sina lokaler i anrika ”grå Krigsarkivet samt genom för- Faktaruta AMF • AMF är den enda förening där huset”, således gamla mili- säljning av egna fi lmprodukter, regeringen skrivit på stadgarna tärstabsbyggnaden, på Öster- det sistnämnda något som bi- • Filmarkivet består av cirka malmsgatan 87 i Stockholm. drar till spridning av försvars- 7 000 titlar Föreningen har tre anställda information och är en uppgift • AMF filmarkiv är ett av för bland annat ekonomi- och som fi nns inskriven i förening- världens äldsta militära filmarkiv arkivfrågor och det dagliga ar- ens stadgar. betet leds av kanslichefen Pe- tafi lmer av det slag som AMF ter Nordström. AMF leds av Verksamheten i dag producerar lockar all fl er yng- en styrelse under ordföran- Organisatoriskt består kansliet re tittare. Som en följd av detta deskap av generalmajor Lars under kanslichefen av ett arkiv marknadsför sig AMF i ökad Frisk. och en produktionsenhet. En utsträckning också mot skolor. Verksamheten finansieras viktig del av verksamheten är Bland AMF:s samarbets- genom tjänster, genom förva- att göra AMF mera känd och partners kan nämnas Svensk ring av Försvarsmaktens alla en positiv trend här är att fak- fl yghistorisk förening, Svenskt
Filarkivet är imponerande. armé marin och flygfilm 4 ’12
Foto: Mats Karlén vårt försvar 17 Militärhistoriskt Bibliotek Herman Westrup: (SMB), reservoffi cerarna, All- männa Försvarsföreningen, Svenska Försvarsutbildnings- förbundet, Offi cersförbundet och Saab. Ett nära samarbete Samhälls- sker också med Mirakelfi lm. I samband med årets Almedals- vecka medverkade AMF i en lyckad satsning inom ramen för katastrofer Försvarspolitisk Arena för spri- dandet av föreläsningar och se- minarier på nätet. Med Oslo och Utöya 22 juli stab under statsministerns stra- En annan lyckad satsning 2011 som utgångspunkt frågar tegiska ledning bör ha ett tids- var den DVD som AMF tog jag mig: Hur bör vi i Sverige begränsat mandat att omedel- fram i samband med Svens- agera för att minska verkan av bart nyttja landets mänskliga ka Försvarsutbildningsförbun- en nationell katastrof? och materiella resurser. Detta dets 100 års jubileum. Denna För att lyckas tror jag att kan vi som bekant inte gö- speglar i ord och bild de första de informella ansvarsgränser- ra enligt nuvarande grundlagar. 100 åren av Försvarsutbildar- na mellan polisiära och militära En undantagslag bör ge hand- nas verksamhet och medföljer uppgifter vid en samhällskris lingsmöjligheter. jubileumsboken. måstes förändras, så att man kan Insatsstyrkan bör dispone- göra en samlad insats. Det är ra ett antal helikoptrar, snabb- Framtiden nu rätt tidpunkt att låta Ådals- gående mindre båtar, terräng- Verksamheten hos kansliets syndromet försvinna till gagn fordon m m. Om en liknan- personal andas framtidstro. Det för ett mera realistiskt tänkan- de styrka satts in på Utöya, så fi nns ett stort intresse för histo- de och handlande. Vi bör kraft- skulle sannolikt Breivik oskad- ria bland dagens svenskar, Inte samla oss på samordnade, snab- liggjorts och många ungdomar minst gäller detta militärhisto- ba insatser. Vi bör ha en insats- överlevt. Ett nytt sätt att tänka ria, något som föreningen för- styrka med mycket hög bered- och att handla krävs för att han- söker dra fördel av, bland annat skap och kvalitet. Detta har jag tera samhällskatastrofer i framti- genom att nå ut till den unga utvecklat i vårt försvar 2011 nr 4 den. Nordens fem länder borde generationen. ”Är vi beredda?”. konkretisera samarbetsformer Planer fi nns för närvarande Den svenska modellen för för att kunna stödja varandra på två större fi lmproduktioner. krishantering med tyngdpunkt vid katastrofer/kriser. Den ena sätter 50 årsjubiléet av på kommunerna är inte opti- den svenska militära FN insat- mal i lägen, som kan liknas vid Herman Westrup är sen i Kongo i rampljuset. Här ett mellanting mellan krig och överstelöjtnant, tidigare stöds arbetet av bland andra fred. försvarsattaché i Danmark den kände Kongo-veteranen En nationell operativ chef och nationell övningsledare för Stig von Bayer. Den andra pro- med en allsidig sammansatt Svenska kyrkan. duktionen skall belysa insat- samhällsförsvar sen av svensk militär personal i Korea, bland annat med ett fältsjukhus under de pågåen- de krigshandlingarna och efter vapenstilleståndet den alltsedan dess pågående övervaknings- kommissionen. Nämnas skall också den produktion av högkvalitativa DVD-fi lmer som pågår hela ti- den och som bidrar till att do- kumentera äldre såväl som ny- are svensk militärhistoria. Sammantaget en till antalet verksamma liten organisation 4 ’12
som åstadkommer mycket. Foto: Johan Lundahl I en katastrofsituation har Försvarsmakten åtskilliga resurser som kan nyttjas Tommy Jeppsson är redaktör för tillsammans med samhällets övriga resurser. Ett exempel är den kvalifi cerade vårt försvar. sjukvårdspersonal som fi nns i militära förband. vårt försvar 18 I 75 ÅR HAR VI KUNNAT SE BORTOM HORISONTEN
1937 stod det klart att Europa stod på randen till en Mer än hälften av oss är ingenjörer och mer än en femtedel storkonfl ikt. I Sverige, neutralt och fredligt sedan mer än av våra intäkter går till forskning och utveckling. Vi bygger ett århundrade, förberedde sig regeringen och industrin en kultur och ett arbetsklimat med kompetens, lagarbete, för det värsta. Som en del av vår vilja att försvara vår etik och värderingar som hörnstenar. Uppfi nningsrikedom nationella säkerhet och suveränitet grundades Saab, med och engagemang är nödvändigheter i en organisation där uppdrag att säkra landets försörjning av militärfl ygplan. det omöjliga hela tiden är en utmaning. Det första Saab-fl ygplanet lyfte 1940 och ända sedan För att lära oss mer och för att hitta nya arbetssätt söker dess har Saab utvecklat en lång rad fl ygplan med unika vi partnerskap och samarbeten över hela världen. Ofta förmågor. Dessutom till bråkdelen av den kostnad man formar vi lokala företag där vi kan bidra till utvecklingen kan förvänta sig. Detta beror på att Sverige helt enkelt var av partnerlandets egen industri. Som en del av resultatet tvunget att hitta andra vägar för att skapa högpresterande skapas jobb i ett långsiktigt perspektiv, samtidigt som det utrustning med ett litet lands budget. genererar exportinkomster. Idag arbetar Saab inom områdena fl yg-, land- och marin- Vi tar vår roll i samhället på största allvar. Vår vision är försvar, och dessutom inom civil säkerhet och kommersiell att alla ska kunna känna sig säkra, och vi söker metoder fl ygteknik. Vårt arv av innovation och effektivitet genom- som ger en föreställning om vad som kan hända i fram- syrar alla dessa områden. Detta är till avgörande nytta i en tiden. Att blicka framåt och vara förberedd bidrar till att tid när försvarsindustrin i ökande omfattning måste arbeta eliminera problem och undanröja hot. Det är därför vi under kommersiella villkor. strävar efter att förutse morgondagen.
www.saabgroup.com
234-0193_SaabAB_75_VartForsvar_Ad_A4.indd 1 2012-05-10 15.47 Helge Löfstedt: Finland satsar
I Finland har man liksom i en större del av sin samhälls- månader. Observera dock att många västeuropeiska länder ekonomi till försvar än Sverige. utbildningstiden till värnplik- under 2011 beslutat att skä- Uppgifterna år 2011B-2015B tigt befäl, vilken omfattar ca ra i försvarsutgifterna. Refor- är bedömda. Uppgifterna för år 40 % av de värnpliktiga, fortfa- meringen av det fi nska för- 2001-2010 är utfall2. rande är tolv månader. Antalet svaret har under hösten 2012 I diagrammet framgår att utbildningsställen (regementen gått in i ett verkställande ske- Sverige redan tagit ut nedskär- och fl ottiljer) minskas från 25 de efter överväganden som på- ningar i försvarsbudgeten som i till 16. Vidare minskas och sam- börjades våren 2011. De fi n- förhållande till samhällsekono- manläggs förvaltningsenheter i ska neddragningarna har under min är större än vad Finland nu stor utsträckning (minskning senare tid förts fram – kanske avser att göra. Observera också med nära 50 %) som någon form av varning att det fi nns risk att andelen av Huvuddelen av besparing- mot de företrädare för svenska BNP som avdelas till försvaret arna tas således ut på så sätt försvaret som anmäler knapp- i Sverige mot år 2015 går un- att den administrativa och in- het på medel. Man glömmer der 1,0 % av BNP, vilket kan frastrukturella mångsidigheten då att det svenska försvarsan- tyckas som en torr siffra. Men minskas. Men fi nska försvaret slaget under de senaste tio till den indikerar att Sverige tar yt- tvingas också till vissa minsk- tjugo åren minskat mer än i terligare ett steg mot att bli ett ningar avseende materielan- många andra länder. Även jäm- säkerhetspolitiskt underskotts- skaffningen. Nivån bedöms år- fört med Finland har minsk- område. ligen från 2015 ligga ca 130- ningen i de svenska försvarsan- Finland har länge haft för- 150 miljoner Euro lägre än vad slagen varit stora. svarsutgifter om kring 1,4 % av som tidigare var planerat. I början av februari redo- BNP. Rimligen kommer man I underlaget redovisas inte visade kommendören för den även i framtiden att visa lik- några förändringar inom den fi nske försvarsmakten hur han nande stabillitet, vilket då skul- fi nska krigsorganisationen som avser att hantera de nedskär- le innebära att man stabiliserar omfattar brigader, territorial- finland ningar som han ålagts. Refor- utgifterna kring 1,2 % av BNP. försvar, stridsfartyg, kusttrup- men började genomföras som- per och fl ygförband. I stort gäl- maren 2012. Utgångsläget är Fortsatt utveckling ler siffrorna som redovisades i att det fi nska försvarsanslaget Intressant är att notera hur de Vårt försvar nr 2 år 2011. Re- år 2011 var ca 2 450 miljo- fi nska besparingarna kommer dan tidigare har man således ner Euro1. De besparingar som att tas ut. Den anställda fredsti- aviserat neddragningar av ter- skall genomföras rör sig om ca da personalstyrkan minskar från ritorialförsvaret. Minskningen 10 % och skall tas ut jämnt för- ca 15 000 till 12 500. Krigs- på 120 000 i den totala per- delat under åren 2012 till 2015. organisationens personalstyrka sonalstyrkan kommer rimligen Anslaget kommer därefter att minskar från 350 000 till ca till överväldigande del att tas ut uppgå till 2 200 milj Euro. 230 000. Den allmänna värn- där. Några territorialförsvars- plikten behålls, dock minskar brigader jämte ett antal enhe- Försvaret och samhällsekonomin antalet årligen grundutbildade ter på lägre nivå behålls, men År 2011 var den svenska för- från 27 000 till 25 000 och an- i utvecklad form. Utveckling- svarsbudgeten ca 4 400 milj talet repetitionsutbildade från en mot tre mekaniserade in- Euro. Det som ger den i eko- 25 000 till 18 000. Grundut- fanteribrigader (som benämns nomisk mening bästa jämförel- bildningen för soldater minskas beredskapsbrigader) kommer sen är att jämföra försvarsansla- också med två veckor från sex sannolikt att behållas inom de gens andel av BNP (Bruttona- tionalprodukten). Utveckling- 2 Försvarsutgifter som andel av BNP (%) en av försvarsutgifternas andel 1,8 av denna från 2001 till 2015 för 1,6 Finland 1,4 Finland och Sverige framgår av 1,2 Sverige 4 ’12 nedanstående diagram. 1 Intressant att notera är att 0 Finland, även efter dessa be- 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011B 2012B 2013B 2014B 2015B
vårt försvar sparingar, kommer att avdela 20 Luckorna i den svenska operativa förmågan blir i den- na jämförelse efterhand alltmer besvärande: långsam utveckling av UAV-system (förarlösa fl yg- plan), svagt luftvärn utan ope- rativ räckvidd både på fartyg och landbaserat, svag beväp- ning på JAS. Jag vill även näm- na svag militär närvaro på Got- land. Finland har sedan några år exporterar en kvalifi cerad pan- sarbil typ SISU (XA 360) till ett fl ertal länder och har där- med ytterligare höjt den in- ternationella respekten för sin försvarsindustri liksom dess symbolvärde.
Effektivitet i verksamhet och materielanskaffning I den tidigare nämnda artikeln i vårt försvar gjorde jag troligt att man i Finland skapar ope- rativ förmåga som åtminstone är likvärdig med den svenska. Om man ställer detta mot att den svenska försvarsbudgeten är betydligt högre än den fi n- Finländska kustjägare övar anfall. Foto: Håkan Nyström/Försvarsmakten ska inser man också att den fi n- ska försvarsekonomiska verk- nya ekonomiska förutsättning- tar typ NASAAMS (räckvidd ningsgraden är högre än den arna. Likaså är det troligt att de 25 km) kommer rimligen att svenska. Man får högre opera- två mekaniserade avdelningar- fullföljas även efter denna be- tiv effekt för anslagna medel. finland na med stridsvagnar typ Leo- sparingsomgång. De besparingar som Finland pard II samt artilleriet (som är Finland har påbörjat upp- nu vidtar kommer att ytterliga- mångdubbelt starkare än det byggandet av en modern he- re stärka detta intryck. Huvud- svenska) ges fortsatt utveckling. likopterstyrka med motsvarig- budskapet i denna artikel är att Inte heller anger underla- heten till vår Hkp14. Leveran- Sverige sedan några år påbör- get från februari någon minsk- serna har där påbörjats tidigare jat sänkningar av försvarsan- ning av den fi nska marinens tio än i Sverige och kommer att slaget på det sätt som nu görs ytstridsfartyg beväpnade med fortsätta. Vidare har man börjat i omvärlden. Men det är ock- sjömålsrobotar och luftmålsro- bygga upp ett modernt trans- så angeläget att peka på att det botar eller de fi nska kusttrup- portfl yg som, även om den svenska försvaret bör öka den perna omfattande fl era batal- fortfarande är väsentligt min- operativa förmågan i relation jonsenheter (kustjägarbataljo- dre än den svenska, innebär en till det alltmer krympande för- ner, sjömålsrobotenhet m m). väsentlig ökning jämfört med svarsanslaget. De fi nska fl ygstridskrafter- tidigare. Det är möjligt att den- na har 62 stridsfl ygplan av den na uppbyggnad inte kan fort- Helge Löfstedt är pensionerad amerikanska typen F 18 samt sätta i tidigare takt. överingenjör från FOI. 47 skolfl ygplan med förmåga Utnyttjande av obeman- till såväl jakt- som attackinsatser. nade fl ygplan, UAV (Unman- ned Aeral Vehicle) utgör en re- 1. Försvarsanslaget anges i Förnyelse surs som indikerar modernitet samtliga här förekommande Finland har sedan tidigare ett i markstridskrafternas uppträ- fall i den fi nska källan i 2012 luftvärn med operativ räckvidd dande. Där har Finland under års penningvärde. 4 ’12 som är av väsentligt större om- de senaste åren modernise- 2. Ur Bergstrand, B-G; Under- fattning än det svenska. Den rat och utökat innehavet så att lag för sex länder, PM 2011-06- tidigare aviserade förnyelsen man har väsentligt fl era än Sve- 03, FOI med nya norska luftvärnrobo- rige – 11 mot 33. 3. Military Balance 2012 vårt försvar 21 Stefan Ring: Varför har vi ett försvar?
Under det kalla kriget fanns som dåvarande överbefälhava- Här ligger inte längre fokus på det knappast några tveksamhe- ren Håkan Syrén höll i april försvaret av den egna natio- ter om motiven för ett svenskt 2005 vid ett seminarium som nens existens vid ett militärt militärt försvar. Diskussionen arrangerades av Folk och För- angrepp, istället är det natio- gällde i första hand risken för svar. nens möjligheter att påverka ett militärt anfall och hur sto- När vi blickar framåt är bil- den politiska beslutsfattningen ra resurser som en angripare den entydig: Riksdag och re- i vår omvärld som är ett vik- skulle kunna avdela. Att det di- gering vill att Sverige väsentligt tigt argument för användning- mensionerande hotet utgjor- höjer sin förmåga och ambition en av den svenska försvarsmak- des av Sovjetunionen var det att bidra till internationell kris- ten. Nu är det inte längre det knappast någon som tvekade hantering. De internationella svenska territoriet som står på om. Inte heller att det som stod uppgifterna är den uttalade hu- spel, utan snarare det politis- i fokus för försvarsplaneringen, vuduppgiften för Försvarsmak- ka infl ytandet i syfte att värna var det svenska territoriet. Den ten här och nu. Vi skall på sikt svenska intressen och då inte tydliga faran för ett militärt fördubbla vår kontinuerliga in- minst vår ekonomiska utveck- angrepp innebar att vi under ternationella insatsnivå jämsides ling som skapar den välfärd vi många år vande oss vid att be- med att vi periodvis och regel- alla vill bevara. trakta säkerhets- och försvars- bundet återkommande upprätt- Är den svenska hållningen politiska utmaningar i form av håller en snabbinsatsförmåga på unik eller anmärkningsvärd? konkreta hot, där nationens ex- stridsgruppsnivå inom ramen Knappast. Snarare är det ett för- istens stod på spel. för en Battle Group. hållningssätt som är universellt. Sovjetunionens upplösning … Att svensk politik i relation med skapade dock en helt förändrad För det första: Bidrag är inte bara andra stater skulle grundas på säkerhetspolitisk situation vil- en fråga om ekonomisk ”bur- oegennytta är det väl knappast ket också kom att påverka den den-sharing” utan också en någon som tror på. Problemet svenska säkerhets- och försvars- fråga om politisk ”burden-sha- är snarare den kraftiga sväng- politiken. Inte minst genom att ring”. Hänsyn gör att vi måste ningen som ägde rum från det det nationella försvaret nedpri- kunna erbjuda effektiva bidrag nationella försvaret till interna- oriterades till förmån för in- i alla typer av operationer och tionella insatser. Den närmast ternationella insatser. De be- kunna vara med och dela risker digitala synen på användningen varför ett försvar? slut som togs i Försvarsmakten med de övriga bidragsgivarna. av Försvarsmakten i relation till visar tydligt att det nationella utvecklingen i vår egen region försvaret var satt på undantag. För det andra: Våra militära bi- är alltför ensidig. Finns det inga De regionala staberna avveck- drag är inte bara del i ett mi- hot krävs ingen närvaro. För att lades, den nationella försvars- litärt förhandlingsspel, utan är på ett konstruktivt sätt påverka planeringen upphörde, ingen också hårdvaluta i ett bredare utvecklingen krävs mer än ba- blev längre placerad i ett krigs- politiskt förhandlingsspel, där ra analysen av hot. Vi behöver förband, materielen i de lokala ”äpplen byts mot päron”. När fundera över vilka risker som mobiliseringsförråden såldes ut vi kan ställa upp med efterfrå- fi nns.1 eller fördes över till centrala för- gade bristresurser så kan det råd. Allt under devisen att det ge politisk utdelning på helt Hot är inte detsamma som risk inom överskådlig tid (10 år?) andra plan. Ett aktuellt exem- Vad skiljer då hot från risk? I inte längre fanns något hot om pel är vår insats i Kongo med den traditionella förklaringen av ett militärt angrepp mot Sveri- specialförband sommaren 2003 hot brukar man tala om en ak- ge. som stärkt vår trovärdighet i tör, dennes förmåga och inten- 4 ’12
det fortsatta arbetet med att tioner. Inom ramen för en risk ”Äpplen byts mot päron” utveckla det säkerhetspolitiska gäller inte dessa utgångsvärden. Tydligast kan denna förändring och försvarspolitiska samarbe- Vi kan till exempel lyfta fram kanske illustreras med ett tal tet i inom EU. risken för att euro-samarbetet vårt försvar 22 faller samman. Det är dock inte och försvarspolitiska området under 2000-talet är det ingen helt enkelt att peka ut vem som kan vi konstatera att vi inte tvekan om att pendeln i alltför ligger bakom en sådan utveck- har någon pyroman invid vårt hög grad slog över till att enbart ling, med andra ord vem som eget hus. Däremot fi nns det handla om internationell verk- är aktören. I ett riskperspektiv fl era olika risker förknippade samhet. Avsaknaden av hot och är med andra ord osäkerheterna med den utveckling som just en brist på en riskanalys, gjor- betydligt större och det är inte nu äger rum, både i det euro- de att närområdet i princip helt säkert att det fi nns en tydlig ak- peiska samarbetet och i Ryss- lämnades utan åtgärder. tör. En metafor, som visserligen land. En viktig fråga blir därför Det självklara i påståendet inte innehåller alla dimensioner hur vi ska förhålla oss till den- att en försvarsmakt ska kun- av det som utgör en risk är föl- na problematiska situation, hur na hantera militära hot, måste jande: vi ska hantera dessa risker och kompletteras med att även ris- Om man på den egna tom- vilken roll som Försvarsmakten ker beaktas. Den militära or- ten påträffar en ökänd pyroman ska spela. Idag fi nns det en ten- ganisationen har en viktig roll med en bensindunk i ena han- dens att inte agera alls eftersom även då ett väpnat angrepp mot den och tändstickor i den an- det inte fi nns något hot. vårt land inte uppfattas som ett dra kan man tala om ett klas- omedelbart hot. För att kunna siskt hot. Användning av lämp- Krigsavhållande faktor möta risken för en negativ ut- ligt våld för att avvärja hotet Rubriken på den här artikeln är veckling är Försvarsmakten en skulle antagligen inte leda till ”Varför ett försvar?” Det mest viktig del av den politik som något rättsligt efterspel. Om vi grundläggande skälet till var- måste föras i syfte att hindra å andra sidan tänker oss att sam- för en stat har ett militärt för- ett försämrat omvärldsläge. I me pyroman, efter ett avtjänat svar är att säkra nationens över- en strävan att på lång sikt säkra fängelsestraff köper grannhu- levnad vid ett väpnat angrepp. våra nationella intressen i det set och fl yttar in, är det knap- Att betrakta denna uppgift som egna närområdet är Försvars- past möjligt att beskriva detta helt styrande är inte oproble- makten en omistlig del, även i som ett hot. Vi vet ju inte om matiskt. Uppfattningen att För- djupaste fred som en krigsav- han är botad. Däremot går det svarsmakten är en organisation hållande faktor. inte att bortse från att det fi nns som enbart ska/kan användas i en risk att han återfaller i pyro- krig är alltför endimensionell. Stefan Ring är generalsekreterare i mani. Mitt handlingsutrymme Även i fredstid är den militära allmänna försvarsföreningen. är inte heller detsamma som i organisationen ett viktigt poli- det första fallet. Visserligen kan tiskt instrument för att tillvarata 1. Resonemang kring ”risk” lan- jag med våld försöka få honom nationella intressen, bland annat serades av bland annat Ulrich att fl ytta, men jag skulle knap- genom ett deltagande i interna- Beck och Anthony Giddens un- past ha lagen på min sida. En tionell konfl ikthantering. Svå- der 1980-talet. På senare tid har annan metod är förstås att igno- righeterna ligger i att hitta en Mikkel Vedby Rasmussen, The Risk Society at War (2008) och rera den nye grannen, men det balans mellan uppgiften att va- M. J. Williams, NATO, Security kanske jag ångrar om han skulle ra ett verktyg för krig, särskilt i and Risk Management (2009) be- återfalla i sina gamla vanor. en situation då det inte förelig- skrivit teorin om “risk” i ett säker- Om man överför detta enk- ger några hot och att användas hetspolitiskt/strategiskt samman- la exempel till det säkerhets- i fredstid. Under de första åren hang. varför ett försvar? 4 ’12
Försvarsmakten ska kunna hantera militära hot samtidigt som den har en viktig roll också då ett väpnat angrepp mot vårt land inte uppfattas som ett omedelbart hot i syfte att kunna möta risken för en negativ utveckling. Foto: Lennart Andersson Försvarsmakten vårt försvar 23 Laszlo Kovacs: JAS i Ungern
Måndagen den 30 januari 2012 undertecknade Fakta Ungern Folkmängd: 10 000 000 (2008) den ungerska försvarsministern Csaba Hende Yta: 93 033 km2 Längd öst-väst ca 560 km. och vår dåvarande försvarsminister Sten Ca 19 min i Mach 2 Längd nord-syd ca 250 km. Tolgfors ett reviderat Gripen-avtal i Stockholm. Ca 8 min i Mach 2
Nedskärningar i den unger- ska försvarsbudgeten påver- Gripen: Förberedelser kar Gripen-avtalet med Sve- inför skarpskytteövning, n Kecskemet den 1 mars rige. Förhandlingar påbörjades 2012.
r mellan länderna under 2011 och godkännande av en mo- difi ering tillkännagavs i mit- e ten av december, som i stort i stort innebär att Leasingstiden g av de 14 st Gripenplanen för- längs med tio år till 2026 och
n antalet fl ygtimmar under den Gripen: JAS 39 i här perioden nästan fördubblas Ungersk tappning. från 16 800 till 32 800. I och U med det nya avtalet säkerställs Foto: Tidningen
försvaret av det ungerska luft- Magyar Honvéd rummet till 2026. Magazin. i Leasingsavtalet från 2001
Det ursprungliga leasingavta- let dateras december 2001 och S omfattade 2 st tvåsitsiga och Samträning ka piloter och fi ck uppleva hur 12 st ensitsiga plan för en kost- Från och med en 10 novem- dessa hanterade sina plan.
A nad av 210 miljarder forinter ber 2011 pågick en fyra dagars som inkluderade utbildning- gemensam övning mellan den Major Richard Carlqvist från en av piloter och mekaniker ungerska Gripen/Puma-grup- F7 om samarbetet. J JAS i Ungern samt tillhörande markutrust- pen och en styrka från Skara- – Redan från början var vi ning som t ex fl ygsimulator. borgs Flygfl ottilj F7 på 59:e Air nöjda med de ungerska besätt- Enligt avtalet garanterade Sve- Base, i staden Kecskemet, ca ningarna som anlände till Så- rige motköp på 110 procent av 100 km från den ungerska hu- tenäs för Gripen-utbildningen. leasingskostnaden. Avtalet mo- vudstaden Budapest. Den här Erfarna piloter som tänker som difi erades i februari 2003 ef- piloträningen genomförs årli- våra egna piloter. Den enda tersom Gripens tekniska kva- gen på svenskt initiativ, om- skillnaden är de olika uppfatt- lifi kationer förändrades. Det växlande ena året i Såtenäs, och ningarna om skötseln av pla- innebar ökade leasingskostna- andra året i Ungern. nen. För övrigt är den gemen- der och därmed storleken på Den svenska styrkan deltog samma träningen väldigt nyttig svenskt motköp. Gripenplanen med tre tvåsitsiga och tre en- och ett viktigt tillfälle för oss levererades mellan mars 2006 sitsiga Gripenplan, tolv pilo- att kunna utvärdera de unger- och december 2007. Sedan ter, två fl ygplanskonstruktörer, ska piloternas kunskapsnivå. 2010 har JAS 39C Gripen säk- samt 23 mekaniker som ansva- rat det ungerska luftrummet. rade för drift och teknisk kon- Viktigt uppdrag 4 ’12
Det nu gällande avtalet sträck- troll. Under fyra dagar övades F7 ansvarar även för den svens- er sig till 2016. Då har Ungern luftstrid en mot en, samt två ka personalen i Heavy Airlift amorterat hela köpesumman mot en. De ungerska piloter- Wing-projektet (HAW) med och blir ägare till planen. na fl ög också i par med svens- hemmabas i staden Pápa i väs- vårt försvar 24 tra Ungern. HAW som opere- Ann-Sofi e Dahl: rar med tre transportfl ygplan av typ Boeing C-17 Globemaster III är ett internationellt samar- bete mellan tolv stater. Förutom Sverige som är den näst störs- Partner ta nation med 550 fl ygtimmar, ingår även Bulgarien, Estland, Finland, Litauen, Nederländer- na, Norge, Polen, Rumänien, ”number Slovenien, Ungern och USA. Planen som levererades nya från fabrik avses att användas under trettio år, och så långt sträcker one” o sig också Sveriges åtagande. t Den svenska styrkan består av ca 130 personer med fa- miljer och tjänstgör i Ungern svensklevererade och gick med a mellan två och fyra år. De är dansk assistans rakt in till Joint piloter, lastmästare, fl ying crew Force Command i Neapel. n chiefs, underrättelseoffi cerare, Bara några månader sena- logistikpersonal, fl ygsäkerhets- re var det återigen dags för
och materielpersonal, fl ygkla- svenskarna att briljera. I ok- h rerare/planerare, kvalitetsan- tober samma år deltog Sveri- svariga och personal med an- ge med en nog så robust – om c svar för säkerheten för fl yg- än inte lika materieltung – in- planen. Dessutom fi nns det ett sats vid Nato:s årliga krishan- Ann-Sofi e Dahl o svenskt logistikstöd, National Foto: Nato Defense College teringsövning, Crisis Manage- Support Element, NSE, be- ment Exercise (CMX). Denna mannat med två personer. Vid det här laget borde de fl es- gång handlade det om krishan-
ta ha upphört att förvånas över tering i vårt eget närområde, e Vem vill angripa Ungern? det invecklade förhållandet med ett övningsscenario av Ar-
Chansen att Ungern utsätts för mellan det stolta landet i Nord tikel 5-karaktär där Norge an- g ett militärt angrepp i en nära och den stora försvarsalliansen greps av en fi ktiv ö-stat utanför framtid är försumbart. Detta i Bryssel. Men i Natos hög- dess kust. i
slås fast i det ungerska Natio- kvarter har förundringen över Medan Finland, med ett r nella Säkerhetsstrategiska Do- vad som är på gång i ”partner presidentval i annalkande, valde kumentet som Peter Sztaray, number one” – som Sverige att hålla en låg profi l tog Sve- e biträdande statssekreterare och just nu betraktas som i försvars- rige ut svängarna desto mer. ansvarig för säkerhetspolitis- alliansen – ändå stigit ytterli- Alltmedan övriga deltagare v ka frågor i ungerska utrikes- gare några grader på senare tid. förbluffade såg på, överträffade departementet presenterade i Sverige alla genom sitt gene- s sverige och nato Hungarian Institute of Inter- Contribute, contribute, contribute rösa bidrag, med militärt stöd national Affairs. Sverige har alltid varit en po- till Nato på både sjö- och fl yg- pulär och uppskattad partner, stridssidan. Enligt vissa uppgif- Även om ett militärt angrepp men på sistone har vårt land ter var Sverige berett att ställa är försumbart, och säkerheten inhämtat högsta betyg på alla fyra divisioner av Gripenfl yg, i vårt närområde är stabilare fronter i Alliansen: under 2011 sammanlagt upp till 48 strids- betyder inte det att det mili- först med en kraftfull presta- fl yg, till Natos förfogande. tära försvaret kan avskaffas. När tion av de svenska JAS Gripen- Och inte nog med det: det det gäller vårt deltagande i det planen i Libyen-operationen i svenska bidraget skulle dessut- internationella fredsbevarande samband med Operation Unifi ed om direkt underställas Nato:s operationer måste dessa utökas Protector (OUP). ”command and control”. med fl er civila inslag, fortsatte Deltagandet i Libyen med ”It was all about Sweden”, statssekreterare Peter Sztaray. Operation Karakal, som det konstaterade en Nato-diplo- – Ramarna för vår säkerhets- svenska bidraget kallades, var mat, med vilket avsågs att vår policy är givna av Nato och både framgångsrikt och upp- insats var betydligt mer långt- 4 ’12 EU:s beslut och policy, säger skattat. Sverige försåg Nato gående än vad någon hade räk- statssekreteraren. med en icke oväsentlig del av nat med från ett icke-med- spaningsinsatserna i OUP; in- lemsland. Från Nato-håll kon- te mindre än 37 % av dessa var Laszlo Kovacs är frilansjournalist. staterades återigen förnöjt att vårt försvar 25 I samband med Libyeninsatsen visade det svenska bidraget åter god förmåga till integrering med Nato – länderna. Bilden visar tekniker och annan personal på F17 i Ronneby som förbereder en JAS 39 Gripen inför insatsen i Libyen. o t a n h c o e Sverige gott och väl lever upp trixa och bara gå med i Nato nent position utan måste stän-
g till de tre krav som idag är once and for all? Vore det inte bara digt bevakas, inte minst gente- helt avgörande för samarbetet: det mest logiska steget? mot Finland som liksom Aus- i ”contribute, contribute, con- Det är också en möjlig tralien är starka kandidater till
r tribute”. tolkning av solidaritetsdekla- att ta över den titeln. rationen, som en anhalt på väg Men oavsett vilken tolk- Solidaritet med Norden och EU mot det slutliga doktrinskiftet; ning man föredrar har den e Att Sverige tog det exceptio- inte olik den som många gör i svenska Nato-aktivismen un- nella steget att erbjuda militärt Nato, att Sverige med god fart der inte minst det senaste året v stöd för en Artikel 5-operation är på väg att övergå från ”part- gett ytterligare näring åt alla de
s sverige och nato hade sin enkla förklaring: det ner number one” till positio- konspirationsteorier som fro- svenska agerandet var ett aktivt nen som Alliansens tjugonion- das i vårt land. försök att demonstrera innebör- de medlemsland. För dem som gärna hänger den av den svenska solidaritets- Men det motsatta, att be- åt sådana var åsynen av svenskt deklarationen för omvärlden. trakta solidaritetsdeklaratio- stridsfl yg i en Nato-mission Med den har Sverige för nen som snarast ett alterna- över den libyska öknen ytter- första gången någonsin öppet tiv till Nato-medlemskap, och ligare ett klart bevis på att re- förklarat sig redo att både bi- som närmast en slags avledan- geringen är i gång med att ta in dra till, och mottaga hjälp från, de manöver, är också rimligt. Sverige bakvägen i Nato. grannarna i Norden och EU; Speciellt som det inte har fått I vad mån svenska folket är att komma till Norges und- sällskap av någon motsvarande medvetet om det stora stödet sättning var ur det perspektivet upptrappning på det opinions- till Nato i nämnd CMX är osä- högst naturligt. bildande planet. kert, speciellt med tanke på att Men för många i den stora Målet skulle då inte vara inte ens riksdagen informera- Nato-familjen är det inte helt fullt medlemskap – i alla fall des om övningen eller om om- begripligt att Sverige kan både inte under överskådlig tid – fattningen av det svenska bidra- 4 ’12 erbjuda och mottaga militär as- utan istället att parkera Sverige get, och rapporteringen i medi- sistans men ändå fortsätta att i rollen som Alliansens första erna har varit rätt begränsad. hålla fast vid sin alliansfria sta- och bästa partner. Något som Men tillsammans med rap-
vårt försvar tus; varför inte sluta krångla och inte på något vis är en perma- porter om planerad svensk 26 frågan, där svenska folket en te helt avoga mot tanken på morgon vaknade upp till be- medlemskap. skedet att Sverige nu, efter år- tionden när medlemskap i EG, Utredning enligt fi nsk modell som det då hette, var en omöj- Att en regering med så många lighet, var redo att ta steget Nato-vänner inte gör mer för över på den andra sidan. att offentligen främja saken bi- Men när det är sagt kan drar måhända till en del av miss- också omedelbart konstateras tankarna om en dold agenda. att svenska folket faktiskt folk- Men det fi nns ett enkelt sätt att omröstade om både EU-inträ- få slut på farhågorna: en kon- det och senare EMU. sekvensutredning om för- och Liknande misstankar råder nackdelarna med ett Nato- kring besparingarna i försvaret: medlemskap, liknande dem som o även de skulle syfta till att för- Finland vid det här laget redan t bereda Sverige för Nato-med- har producerat två stycken av. lemskap. Om man bara skär Det är egentligen inget tillräckligt mycket måste man märkvärdigt alls, men en sådan a till slut – enligt dessa tankar – studie skulle demonstrera in- vända sig till Nato för att över tellektuell och politisk öppen- n
huvud taget klara av att försva- het från regeringshåll, och tilli- ra landet. ka dra undan mattan för en del
Kruxet i det resonemanget av de värsta konspirationsteo- h är bara att Nato faktiskt ställer retikerna. krav på god försvarsförmåga, Att svenska folket har en c och inte är det minsta intres- rätt komplex syn på det egna serat av att ta över några mili- landets roll i världen bekräftas i tära konkursbon. Det är ju som den senaste upplagan av Trans- o
nämnts ”contribute” som gäl- atlantic Trends, en årligen åter- Foto: Johan Lundahl/Försvarsmakten ler, inte friåkande. kommande komparativ opini-
Misstankar av detta slag av- onsundersökning som görs av e övervakning av Nato-landet slöjar en rätt nedslående folk- The German Marshall Fund.
Islands luftterritorium och fl e- lig syn på demokrati. Men när För samtidigt som åsikterna g ra samövningar med Nato, gö- det gäller just säkerhetspolitik om Sverige och Nato verkar ha der Libyen och CMX:en miss- har svenskarna dessvärre vant fastnat kring 30 %, med ungefär i
tankarna om att det fi nns en sig vid att det funnits en paral- lika många som förespråkar, av- r dold agenda – precis som un- lell nivå som de inte informeras visar och svarar att de inte vet på der hela kalla kriget när Sve- om, av en eller annan anledning. frågan om Sverige bör ansöka e rige höll sig med dubbla dok- Men många av dessa miss- om medlemskap, visar TT-un- triner, och agerade Natos sjut- uppfattningar och misstankar dersökningen en annan bild. v tonde medlemsland i det tysta. hade rätt lätt kunnat undvikas Enligt den utmärker sig med ett lite större mått av öp- nämligen svenskarna för an- s sverige och nato Bakvägen in i Nato penhet från regeringens sida, dra året i rad som det folk med Slutsatsen bland de konspira- liksom en större vilja att infor- klart störst andel som stödde toriskt lagda är klar: regering- mera om både den egna verk- både Libyen-operationen och en håller på att smyga Sverige samheten och om vad dagens Afghanistaninsatsen, och till bakvägen in i Nato – fast om Nato egentligen är för en or- och med en intervention mot det ska smygas är kanske inte ganisation. Assadregimen i Syrien. stridsfl yg det mest diskreta in- Att så inte sker i större ut- Det är glädjande resultat, strument att ta till. Frågan är sträckning kan tyckas särskilt men det borde också leda till också hur man har tänkt sig besynnerligt med tanke på att slutsatsen att det kanske inte att själva smygningen ska gå den reinfeldtska regeringen är så farligt att även börja prata till; det torde trots allt vara rätt uppfattas som – och i mycket om Nato. Eller i alla fall att i all knivigt för ett land att byta sä- är – pro-Nato. Statsministerns enkelhet ge försvarsberedning- kerhetsdoktrin utan att någon eget parti har Nato-medlem- en i uppdrag att undersöka frå- upptäcker det. Hur det skulle skap på programmet, liksom gan. kunna ske utan en föregående givetvis de stora Nato-vänner- 4 ’12 folkomröstning är också oklart. na i folkpartiet. Även i övriga Ann-Sofi e Dahl är docent i En hel del av de här kon- två partier fi nns faktiskt en hel internationell politik och var under spirationstankarna lär ha sin del som är tämligen sympatiskt våren 2012 gästforskare vid Nato
grund i erfarenheterna av EU- stämda gentemot Nato och in- Defense College i Rom. vårt försvar 27 Stefan Lindborg: Säkerhet – ett vittomfattande begrepp
Den säkerhetspolitiska debat- ten kan inte reduceras till en Stefan Lindborg diskussion om enskilda länders Foto: Miro Anter militära förmågor. Det betyder inte att den klassiska försvars- och säkerhetspolitiken är ovik- tig, men säkerhet måste vara ett betydligt vidare begrepp än så. Alla de utmaningar, som påver- kar staters och enskilda män- niskors möjlighet till trygghet och säkerhet, kan inte bemötas enbart med ett militärt försvar. Ett vidgat säkerhetsbegrepp är därför, menar jag, en konse- kvens av verkligheten så som den faktiskt ser ut. Varje land agerar i en kon- tigdom och vanmakt i syd. Det ker värld krävs att vi hanterar text, där vår strävan efter trygg- är en världsordning som i själv klimathotet. Den rika världen het också påverkar – och på- är ohållbar och som resulte- måste ta ett särskilt stort ansvar. verkas av – situationen i andra rar i polarisering och konfl ik- Vi behöver gå före, ställa om länder. En säkerhetspolitisk dis- ter. Ojämlikheten, såväl länder våra egna samhällen men också kussion, som är ensidigt inrik- emellan som inom länder, drar ge fattigare länder stöd för att tad på svenska förhållanden blir isär samhällen och skapar spän- åstadkomma sin omställning. ungas syn på säkerhet enbent. Vi kanske kan köpa oss ningar. Alla människors rätt att En säker värld är en värld ökad säkerhet under en be- leva i en trygg och säker värld, där vi löser våra gemensam- gränsad period genom militär förutsätter en världsordning ma problem tillsammans. För- upprustning. Men gör det värl- där makt och resurser fördelas enta Nationerna är vårt vik- den till en tryggare och säkrare jämlikt. tigaste verktyg för att säker- plats? Ett sådant vägval handlar Många av de utmaningar ställa fred och trygghet för alla snarare om en falsk trygghet, vi ställs inför är gränsöverskri- världens folk. FN:s auktoritet som grundar sig på misstroen- dande. Det gäller inte minst undergrävs när stormakter åsi- de mot andra. Sveriges trygg- frågan om människans klimat- dosätter världssamfundet och het och säkerhet kan i förläng- påverkan, vars effekter på sä- agerar på eget bevåg. I ljuset ningen inte byggas på bekost- kerhetssituationen i världen av situationen i Syrien, är det nad av andras. inte går att överskatta. Redan också uppenbart att FN:s ställ- Säkerhetspolitik kan inte idag betalar människor i syd ning försvagas när man inte diskuteras utan en grundläg- ett högt pris för klimatföränd- kan agera. FN:s strukturer, med gande förståelse för de makt- ringarnas effekter. I takt med de permanenta medlemmarna 4 ’12 strukturer som fi nns i världen. att tillgången till viktiga natur- i säkerhetsrådet, växte fram i en Det fi nns ett tydligt centrum resurser minskar, ökar risken tid som såg annorlunda ut jäm- och en periferi, där rikedom för instabilitet och konfl ikter. fört med dagens situation. För
vårt försvar och makt i nord baseras på fat- För att bygga en långsiktigt sä- att FN ska stärkas måste orga- 28 nisationen reformeras, syste- Stefan Ring: met med permanenta med- lemmar upphöra och vetorät- ten i säkerhetsrådet avskaffas. Det är relevant att fråga sig vems säkerhet vi talar om. Sä- Med ett kerhetspolitiken är ingen iso- lerad ö, som står frikopplad från de strukturer som styr samhället i övrigt. Mäns och hejdundrade kvinnors levnadsvillkor skil- jer sig radikalt från varandra. Kvinnor och män drabbas oli- ka av krig och konfl ikter, men kalas i den säkerhetspolitiska dis- kussionen, liksom i samhället i övrigt, görs männens per- fi rade Föreningen för Göteborgs Försvar spektiv till norm. Generella sitt 100-års jubileum. beskrivningar av världen utgår från mäns erfarenheter, medan kvinnors behov osynliggörs eller beskrivs som särintressen. Därför måste ett feministiskt perspektiv genomsyra Sveri- ges säkerhetspolitik. Ett sådant ställningstagande skulle exem- pelvis handla om att intensi- fi era arbetet med att imple- mentera FN:s resolution 1325, som syftar till att stärka kvin- nors rättigheter och att öka kvinnors deltagande i freds- processer. Den övergripande frågan som vi måste ställa oss är: Vil- ken roll ska Sverige spela i världen? Jag menar att vår roll tydligare måste handla om att förebygga väpnande konfl ik- Ordföranden i Föreningen för Göteborgs Försvar, landshövding Lars Bäckström ter. Sverige ska vara en röst för (till höger) hälsar gästerna välkomna tillsammans med ordföranden i arbetsutskottet, utsatta och fattiga länder, som kammarrättslagman Gunnar Dyhre. Foto: Jan Eneroth konsekvent tar ställning för I avslutningen på Förening- för Göteborgs Försvar, tillika föreingsnytt mänskliga rättigheter oavsett en för Göteborgs Försvars ju- landshövdingen i Västra Göta- vem det är som kränker dem. bileumsskrift dras slutsatsen att land, Lars Bäckström, hälsade Det gäller även vid de tillfällen den lilla grå sparv som såg da- middagsgästerna välkomna till då ett sådant ställningstagande gens ljus för 100 år sedan nu bli- bords och påminde om Älvs- kolliderar med våra egna eller vit en kraftfull örn. Som inbju- borgs lösen, det kostar att inte andras ekonomiska intressen. den gäst till den middag som ge- försvara Göteborg. Vi ska vara en kraft som driver nomfördes i det anrika börshu- Huvudtalare var riksdagsle- på för internationell nedrust- set i Göteborg blev det tydligt damoten Cecilia Widegren (m) ning och som därmed bidrar att föreningen har en utomor- som nyligen tillträtt som ord- till att göra världen till en tryg- dentlig stark position i Västsveri- förande i försvarsberedningen. gare plats. Sverige ska vara en ges största stad. Antalet gratulan- Hon inledde med att påpeka aktör som förespråkar inter- ter som på olika sätt ville visa sin att det säkerhetspolitiska läget nationell samverkan och kon- uppskattning för det stöd de fått genomgått stora förändringar struktiv dialog. Det är vårt bi- under åren var lång. Inte minst efter Sovjetunionens upplös- drag till att göra världen till en blev det tydligt att Föreningen ning och att försvarets utform- 4 ’12 tryggare och säkrare plats. har en stor betydelse för frivil- ning hela tiden måste anpas- ligrörelsen och annan verksam- sas efter hur omvärlden ser ut. Stefan Lindborg är ordförande i het som drivs av ideella krafter. Detta har också påverkat ut-
Ung Vänster. Ordföranden i Föreningen formningen av vår säkerhets- vårt försvar 29 Foton: Jan Eneroth
Ordföranden i allmänna försvarsföreningen, Maria Nyberg Ståhl, var en av de inbjudna gästerna.
Huvudtalare var ordförande i Försvarsberedningen, riksdagsledamot Cecilia Widegren (m).
politik där vi gått från ”allians- anställningsförfarande innebär tuation, verkligen ingen över- frihet syftande till neutralitet” att den sista könsdiskrimine- drift. Samarbetet präglas av stor till en ”solidaritetsförklaring” rande lagstiftningen försvinner. respekt för varandras särart och som bygger på inriktningen att Efter talen vidtog serve- ger ett resultat som gynnar ut- ”säkerhet skapas tillsammans ringen av en utomordent- vecklingen av landets försvars- med andra”. Widegren beto- lig måltid för de 200 gäster förmåga. Samtidigt ville Nyberg nade att vi nu kan se hur fokus som var samlade i de vackra sa- Ståhl, med ett avslutande citat alltmer fl yttas från den västli- lar som utgör Börshusets inre. från Alf Henriksson, peka på ga hemisfären mot Asien. Un- Under ledning av Gustav Träd- risken för att det nu gynnsam- der de resor hon nyligen gjort gårdh (årets kock 2010) serve- ma säkerhetspolitiska läget i vårt i Ryssland märkte hon att det rade Sjömagasinet en middag närområde, också kan skapa en ryska intresset i första hand var som var anpassad till de råvaror situation där intresset för för- riktat mot Kaukasus och de som fi nns på Västkusten och svarsfrågor minskar. asiatiska gränserna. Östersjön där hummer och torskrygg ha- ”Gud och soldaten vördar vi och ännu mindre grad, Got- de en central roll. när i tid av fara de stå oss bi land fanns inte med i den ryska I den långa raden av gratu- då faran är över och fyllda blir faten intressesfären enligt Widegren. lanter fanns också allmänna för- då glömmer vi gud och föraktar När Cecilia Widegren över- svarsföreningens ordförande Ma- soldaten”. gick till att tala om den pågåen- ria Nyberg Ståhl. Under lång de försvarsreformen fanns det tid har det funnits ett mycket Föreningen för Göteborgs en tydlig underton av irritation konstruktivt samarbete mellan Försvar har fyllt 100 år, leve ju- föreingsnytt över att den mediala rapporte- allmänna försvarsföreningen och bilaren! ringen i första hand lyfter fram Föreningen för Göteborgs För- de problem som fi nns. Hon på- svar. I detta avseende är det slit- Stefan Ring är generalsekrete- pekade att reformen var helt na uttrycket, en ”win-win” si- rare i allmänna förvarsföreningen. nödvändig mot bakgrund av den låga försvarsförmåga som fanns för några år sedan. Re- formen ska ge en militär or- ganisation som är tillgänglig, användbar och rörlig. Föränd- ringarna är en samhällsreform som inte bara kan lösas av För- svarsmakten ensam. Inte minst övergången till ett yrkesförsvar ställer krav på att andra sam- 4 ’12
hällsfunktioner ställer upp. En viktig aspekt, som lyftes fram av Widegren, är att övergången från värnplikt till ett frivilligt Göteborgs garnisons säckpipekår spelade. vårt försvar 30 Ulf Henricsson: Ryssland – farligt?
”Varför åker ni till Ryssland? Resrutten utom intresserad av vad som Det är ju bara grått och trist Vi valde att åka bil, för då ser händer i Ryssland i dag är nor- och dessutom riskfyllt”, sade man vad man vill se och har ra Kaukasus utomordentligt många i bekantskapskretsen en helt annan fl exibilitet att intressant och efter det att vi när jag och två vänner gav oss följa stundens möjligheter. Vår hade lagt in Ingusjien, Tjetje- iväg på en tre veckors bilresa i ryskspråkige reskamrat propsa- nien och Dagestan på resrutten Ryssland för ett år sedan. Jag de på att vi skulle vara i Mosk- hängde den ihop. reste därför att jag tycker öst- va vid segerparaden den nion- ra Europa är spännande och de maj, så där fi ck vi en bryt- Några upplevelser intressant och ville med egna punkt för resan. Nästa fi ck vi Vi upplevde ett stort antal små ögon se vårt stora grannland genom att min morfar hjälpt händelser som förändrade min som för det mesta beskrivs i Nobelbröderna att pumpa ol- syn på Ryssland positivt. Här snuttifi erad form i våra nyhets- ja i Baku i förra seklets bör- är några: medier. En av medresenärernas jan, och min mor föddes i Ast- – När vi startade från Nal- fru är ryska och hon hade ock- rakhan vid Kaspiska havet. Då chik mot Grozny var det en så väckt min nyfi kenhet med Baku ligger i Azerbajdzjan blev fantastisk upplevelse att i mor- kommentaren; ”det skrivs ba- det av visumskäl för komplice- gonsolen se slätten breda ut sig ra skit om Ryssland i Sverige rat att passera gränsen fram och mot söder och någon mil bort och så dåligt är det inte”. Vad tillbaks så vi avstod från Baku, tvärt sluta i Kaukasus branta riskerna beträffar har jag efter och Astrakhan fi ck bli en bryt- och snöklädda siluett – bara tre år i krisområden lärt mig att punkt. det värt en resa. Besöket vid det normalt inte är farligare där Som gammal offi cer kan den år 2004 sprängda skolan i än någon annanstans. Är man man inte missa Volgograd (sla- Beslan gjorde dock problemen nonchalant och dum kan man get vid Stalingrad) och Kursk i regionen uppenbara och var råka illa ut överallt. För några (pansarslaget) vilket gav två minnesvärt. Det var ett av de år sedan gjorde vi en motsva- brytpunkter till. Är man dess- få minnemärken som berörde rande resa genom Vitryssland, Ukraina, Moldavien och omgivning tyck- Ulf Henricsson ger en
te också då att vi in- positiv bild av det ryska ryssland te var kloka och må- samhällsklimatet. lade upp alla problem vi skulle råka ut för – tullproblem, koruppta poliser, rånare, bilstöld m m. Det största pro- blem vi fi ck var mitt eget fel därför att jag råkat ta bort två siffror ur chassinumret med hålslaget när jag skulle sätta bilpappren i rese- pärmen. Det skapade misstänksamhet i alla tullstationer och po- 4 ’12 liskontroller, eftersom smuggling av stulna bilar är en omfattande
verksamhet. vårt försvar 31 mig i Ryssland. Ruinen stod de inte prata utan det var eng- hyfsad bakgrundskunskap och kvar med foton på alla offer elska som skulle övas. Lite be- öppna sinnen ser, hör och kän- och var smyckad med kransar svikna blev de nog när vi inte ner man ganska mycket. Visst är och blommor. var engelsmän – men det fi ck Ryssland ett land med många – När vi kom till stäppen väs- duga eftersom vi pratade eng- stora problem men utveckling- ter om Kaspiska havet valde vi elska. De kunde inte fatta att en går framåt. Ett problem är en ”genväg” vilket visade sig vi som var från Sverige hade att vi har ett för kort tidsper- vara två hjulspår genom san- fl era år gamla mobiltelefoner spektiv – det är ibland nyt- den. Men det var värt mödan. – mossigt! Studenten blev lite tigt att fundera på hur lång tid Att stå mitt ute på den vid- generad när grabbarna trodde det tog för Sverige att utveck- sträckta, öde och vårgrönskan- hon tillhörde vårt gäng och las från kungligt envälde till de stäppen, utan något som undrade om de inte störde oss. dagens demokrati. Min gode störde synfältet mot horison- Tvärtom – det var bara språ- vän, den erfarne världsrepor- ten, och känna dofterna och ket som skilde dem från mina tern, konstaterade; ”nu ser inte höra fågelsången var en stor egna barnbarn. Och varför satt ryssen tyst ned på skorna utan naturupplevelse som jag inte studenten där – utan att äta nå- ser mig i ögonen och svarar vill vara utan. got. Jo – hon surfade på Mac som han tycker”. Än en gång – Vi fi ck problem med luft- Donalds WiFi nät, tillsammans har jag fått bekräftat att världen konditioneringen och i Volgo- med ett tiotal andra studenter. utanför Sverige inte är speciellt grad körde vi in till första bästa Det var där jag bestämde mig farlig och att vår uppfattning större bilverkstad som var Au- för att det inte fi nns någon väg ofta grundar sig på några få en- di – ett stort glaspalats precis bakåt för Ryssland. Man är vad skilda händelser. som i Sverige. Vi hade inte så avser öppenhet och intresse för En sonson tyckte att livet stora förhoppningar att en Ci- omvärlden hundra år tillbaks i var ”konstigt” i södra Frank- troën skulle tas emot med öpp- tiden – då mina morföräldrar rike. Efter en kortare diskus- na armar, men blev glatt över- levde och verkade i regionen – sion blev vi överens om att raskade när den unge mannen på en del områden var det bätt- det är ”annorlunda”. Precis så i receptionen med ett leende re förr. upplevde jag Ryssland – det välkomnade oss och sade att är annorlunda. Globalisering- det tittar vi på med en gång. Nåväl vi kom ”runt” utan någ- en och cyberrymden har nått Vi hänvisades vänligt till res- ra problem och lärde oss en även Ryssland, och den ”van- taurangen där vi kunde avnjuta hel del. lige” ryssen är knappast beredd en god lunch med utsikt över – Vi möttes med vänlighet att avstå den utvecklingen eller verkstaden, där några mekani- och nyfi kenhet överallt och vi ge sig ut på några erövringståg. ker kastade sig över min bil. Ef- kände oss aldrig hotade. Däremot vill man gärna för- ter en tre kvart kom den unge – Vägarna var inga problem bättra sin levnadsstandard och mannen upp till oss och förkla- för en standardbil, huvudde- utveckla sitt samhälle mot nå- rade att de tyvärr inte kunde len helt ok men ibland liknade got mer rättvist än i dag. Alla göra något – ett rör läckte och de en norrländsk väg i tjälloss- seriösa säkerhetsanalyser pekar kunde inte levereras förrän om ningen. på att Ryssland inte kan vara tre dagar. ”Ok- tack i alla fall – Det fanns allt man behöver något hot mot vårt närområde – vad är jag skyldig?” ”Ingen- i affärerna – även i Norra Kau- på lång tid (Jag rekommende- ryssland ting – vi har ju inte löst proble- kasus. Kort fungerar överallt. rar FOI:s rapport: Rysk militär met”! Jag tror få bilverkstäder i – Tullformaliteterna är inga förmåga i ett tioårsperspektiv – Sverige hade varit så servicein- problem om man har papp- fi nns på FOI hemsida). Varför riktade. ren i ordning, men man skall inte utnyttja tillfället att i stör- – Efter hårt tryck från en ha mer tålamod än jag har. Det re utsträckning få med Ryss- av kamraterna hamnade vi i var samma sak vid de militära land i det europeiska samarbe- Astrakhan på Mc Donalds till vägspärrarna i Kaukasus – helt tet och bygga säkerheten på det lunch. Big Mac-indexet stäm- korrekta! sätt som görs i resten av Eu- de ganska bra, men det mest – Korrupta poliser fanns det ropa. Bland annat kan fl er åka intressanta och givande var tre gott om – men ett tydligt upp- dit och skaffa sig en egen upp- pojkar i tolvårsåldern och en trädande med krav på skriftliga fattning och hjälpa till att avli- kvinnlig student. Studenten böter och besök hos högre in- va myten om den otäcka ryska satt vid bordet bredvid oss och stans medförde att vi inte beta- björnen. Jag upplevde Ryss- surfade på sin nya Mac. Killar- lade en rubel i muta eller böter. land som en ganska trött men na kom fram till vårt bord och vänlig nalle som har stora för- 4 ’12 såg ut som vilka svenska tolv- Ett annat Ryssland utsättningar att piggna till och åringar som helst. De inledde Jag är väl medveten om att man bli ganska vänlig. en otvungen konversation på inte förstår allt om ett land ef-
vårt försvar knagglig engelska. Ryska ville ter tre veckor men med en Ulf Henricsson är överste 1.gr. 32 Clarence von Ahn: Kinesiska problem
ocochh denden f d amerikanskaamerikanska föförsvarsministern ii RbRobert Gates i början av 2011? Händelser som för ut- omstående är oförutsäg- bara bör ses som resultat av ett dåligt fungerande politiskt system. Den på- gående Bo Xilai-affären är ett utmärkt exempel på en sådan typ av utfall, där toppen av hierarkin på ett resolut sätt korri- gerar för systemets bris- ter. Även om försämrade relationer i Sydkinesiska havet inte är ett direkt hot mot Sverige skulle det påverka svenska in- tressen, inte minst efter- Sedan mitten av 1970-talet har tat av ett dysfunktionellt system. som Kina både är Sveriges och Kina kraftigt reformerat sin I dagens debatt fi nns en övertro Europas största handelspartner ekonomi samtidigt som kom- på Kinas autoritära system. På i Asien. Eftersom Europa har munistpartiet behållit greppet 1960-talet var det den sovjetiska problem att sätta press och en- om befolkningen politiskt. An- tillväxten som hyllades, och idag as kring fungerande riktlinjer svaret för tillväxt har decentra- jämförs det kinesiska kommu- gentemot en liten och isole- liserats och fördelats till pro- nistpartiets handlingskraft med rad diktatur som Vitryssland, är vinserna och statsägda företag, europeiska ledares oförmåga att frågan hur unionen ska kun- medan partiet haft kvar kon- lösa sina fi nansiella problem. na enas i den händelse att en kina trollen över tillsättningar av vik- Säkerhetspolitiskt blir det- svårare säkerhetspolitisk situa- tiga positioner i samhället. Den- ta intressant ifall Kinas militär, tion skulle uppstå. Kina har i na leninistiska nomenklatur har PLA, också har genomgått en höst haft sin 18:e partikongress dock lett till omfattande intres- liknande decentraliseringsre- vilket innebar att ca 60 % av sekonfl ikter. Exempelvis driver form som övriga institutioner kommunistpartiets ledare byter provinsledare en tydlig tillväxt- i Kina. Det är således intressant position och att den centrala politik för att avancera inom att fråga sig om den civila led- Stående Kommittén genom- partiet, som sedan motverkas ningen verkligen har kontroll går ett generationsskifte, vilket av att centralregeringen måste över PLA, eller om liknande in- vanligtvis enbart sker vart tion- dämpa en alltför kraftig efter- tressekonfl ikter kan uppstå mel- de år. Få personer skulle tjäna följande infl ation. Även kom- lan regionala- och centrala delar på en plötslig splittring inom munistpartiets rotation av le- av den kinesiska militärbyråkra- det kinesiska kommunistiska darna inom de största olje-, te- tin? Skulle detta i förlängning- partiet varför förhoppningsvis lekom- och fl ygbolagen under en kunna påverka situationen Kina slipper fl er oförutsägbara 2000-talet kan ses som exem- i Sydkinesiska havet, eller till händelser i anslutning till hös- 4 ’12 pel på sådana intressekonfl ikter. och med kunna förklara test- tens ledarskapsskifte. Detta manifesterar naturligtvis ningen av stridsfl ygplanet J-20 en oerhörd maktfullkomlighet precis innan toppmötet mellan Clarence von Ahn är
men framförallt är det ett resul- avgående president Hu Jintao säkerhetsanalytiker. vårt försvar 33 Tommy Jeppsson: Pax Baltica
Arbetet i seminariegrupperna var mycket givande och kompletterade föreläsningarna.
Presskonferens i länsresidenset där föreläsarna gavs tillfälle att presentera sina tankar till media.
Foto: Birger Werner penbara. Kanske tyd- ligast i Spanien där Baskien kräver själv- ständighet från Spa- Årets Pax Baltica i nien liksom i Storbri- Karlskrona genom- tannien där ett referen- fördes den 17–18 ok- dum kommer att hål- tober i arrangemang av las 2014 om självstyre för allmänna försvarsföreningen Skottland. Krisen slår också i Blekinge i samarbete med mycket olika mellan olika län- Blekinge Tekniska Högskola, der. Sverige fi ck i detta avse- Gota Media Länsstyrelsen Ble- ende inget högt betyg av Rolf kinge Län, Karlskrona Kom- ra länsresidenset. Konferenslo- Gustavsson, som hävdade att vi mun, Litorina folkhögskola kal var också i likhet med tidi- bidragit till sakernas tillstånd och Marinbasen. gare år konserthusets stora sal genom att ständigt sätta natio- Temat för innevarande år och middag, övernattning och nella intressen framför europe- var ”Vår snabba värld” och avslutande seminarier genom- iska.
pax baltica handlade mycket om hur de fördes på Kungsholmsfort. Näste föreläsare, professor mycket snabba förändringarna Daunis Auers från universite- i nyhetsfl ödet liksom i ekono- Pessimistiskt om Europa tet i Riga, gav en föreläsning min utmanar demokratin. Fö- De båda inledande föreläs- som formade sig till något av en reläsningarna centrerade såle- ningarna serverade inte särskilt fallstudie vilken effektivt torpe- des kring temat hur den par- mycket optimism till åhörarna. derade uppfattningen om Lett- lamentariska demokratin mår Svenska Dagbladets mångårige lands ekonomiska upphämtning i en tid av ekonomiska stålbad Brysselkorrespondent, författa- som ett exempel på hur man och då sociala medier får allt ren Rolf Gustavsson, utveckla- kan spara sig ur en kris. Han större betydelse för att skapa de sina tankar om de problem hävdade uppfattningen att orsa- opinioner! Således ämnen som som präglar dagens europeiska ken till att Lettland lyckats med inom ramen för det vidgade sä- union. Och dessa är varken få att klara sig ut sin djupa kris be- kerhetsbegreppet brukar rubri- eller särskilt lätta att lösa i en ror inte minst på att medbor- ceras som ”mjuka”. överordnad europeisk kontext garna har så lågt ställda förvänt- Inramningen var den bästa som karakteriseras av fragmen- ningar på såväl livet i allmän- möjliga, där landshövding Berit tering. het som politiken i synnerhet, 4 ’12 Andnor Bylund stod som värd Mellan och inom med- samt har så många gånger förut för den sedvanliga presskonfe- lemsstaterna existerar oenighet i historien tvingats utveckla ett rensen med åtföljande lunch och inom några av länderna fl exibelt förhållande till tingens
vårt försvar för särskilt inbjudna i det vack- är splittringstendenserna up- ordning, att de inte protesterade 34 särskilt högljutt mot nedskär- Olof Santesson: ningarna och skattehöjningar- na. Samtidigt hade de knappast kunnat göra sin röst hörd även om de hade velat, eftersom de 1939–1945 politiska partierna är intresseor- ganisationer för enskilda perso- ner ur samhällseliten snarare än i ett band politiska partier. Vad var priset för att över- vinna krisen? De sociala kost- naderna var mycket stora häv- dade Daunis Auers, och i till- lägg emigrerade en stor del av de unga och välutbildade. Och detta i ett land med Europas lägsta födelsetal – 1,2 barn per familj. En sådan utvandrings- våg i den storleksordningen får mycket negativa konsekvenser.
Inte bara problem Med boken om Positiva tongångar saknades in- andra världskriget te. Två unga lettiska entrepre- i ett band bekräf- nörer Kristofs Blaus och Ja- tar Antony Beevor nis Erts redovisade sina tankar sin plats som lä- kring ett egenutvecklat nätba- sarnas favorit serat verktyg för medborgarin- bland 2000-talets fl ytande. I ett land präglat av ett militärhistoriker. ganska måttligt politiskt med- Om han hade borgarengagemang fi nns det några allvarliga anledning att ställa förhopp- kunskapsluckor ningar till detta verktyg som är de nu igen- onekligen verkar ha potential fyllda i en mas- för utvecklat politiskt engage- tig volym. Risk mang och infl ytande från breda fi nns att man medborgargrupper. drunknar i de- Avslutningsvis gav An- taljer, blodiga na Toss från Myndigheten för och andra. Samhällsskydd och Beredskap Sedan länge fi nns en rad plus är den täta skild- likaledes en positiv bild av ut- komprimerade krigsböck- ringen av Japans krig i Kina. vecklingen avseende kriskom- er, främst bland dem kanske Den som vill följa ett sär- recension munikation på Facebook och Gerhard Weinbergs A World at skilt fälttåg får förstås nöja sig Twitter. Också verktyg som Arms (1994). Beevor hänvisar med vad som bjuds. engagerar medborgarna för också till dennes verk och till- Slagfältsdetaljerna varierar – samhällets bästa. ägnar framför allt sitt arbete till likt andra anglosaxiska histori- genrens grand old man, sir Mi- ker ägnar författaren väl stort Givande dagar chael Howard. Men med sin utrymme åt t ex ökenkriget. Pax Baltica har tvivelsutan en livfulla förmåga att lyfta fram Ska man som nordbo klaga på viktig roll då det gäller att regi- och väva in enskilda männis- något är det att Finlands roll onalt öka krismedvetandet och koöden i de stora förloppen försummas. Här kunde det ha att sprida säkerhetsinformation. vill han mäta sig med läromäs- funnits plats för några sidor av Verksamheten utgör också ett tarna, dock utan att erbjuda de 880. efterföljansvärt exempel och särskilt mycket nytt. påvisar att ett fåtal engagerade Med sträng kronologi in- Anthony Beevor: Andra världs- medlemmar med en snäv bud- fogas krigshändelserna i sam- kriget, Historiska Media, Scand- get kan åstadkomma betydan- hällsutvecklingen under vår tids Book, Falun 2012 4 ’12 de resultat. hemskaste sju år. Förintelsen ges här den roll som den första ef- Olof Santesson är ordförande Tommy Jeppsson är redaktör för terkrigstidens historiker tende- i redaktionskommittén för vårt försvar. rade att glida förbi. Ett särskilt vårt försvar. vårt försvar 35 Posttidning B Vårt Försvar Teatergatan 3 111 48 Stockholm
3n.RFNXPVXWYHFNODUYL\WIDUW\JRFKXEnWDUIUnQJUXQGHQXWLIUnQNXQGHUVVSHFL¼NDWLRQHU och önskemål. Gemensamt för dem är deras ändamålsenlighet och långt drivna förmåga att I|UEOLRXSSWlFNWDDYHQWlQNW¼HQGH1XOLJJHUYLH[HPSHOYLVLVOXWIDVHQDYXWYHFNOLQJHQDY en ny ubåtsgeneration, A26.
Sedan bygger vi dem. I stål, komposit och andra material. Stålet i ubåtarnas tryckskrov tog vi en gång fram tillsammans med SSAB och det är nu en av det företagets största exportprodukter. Kompositteknologin har vi utvecklat under fyra decennier. Ubåtarnas Stirling-maskiner har utvecklats inom Kockums och byggs inom företaget. Under ubåtarnas och ytfartygens tid i tjänst underhåller vi dem, uppgraderar och kompletterar – alltefter kundens önskemål. Ett exempel just nu är Visbykorvetterna som får sin slutliga beväpning i form av exem- pelvis Robot 15. Ett annat är att FMV anlitat Kockums för att halvtidsmodernisera två ubåtar av Gotlands- klass. Den samlade förmågan att utveckla, bygga och underhålla örlogsenheter både för användning på havsytan och för undervattensoperationer – det gör Kockums till ett mycket ovanligt företag i vår bransch.
Från Kockums önskar vi Vårt Försvars läsare en god vinter.