KUNGL KRIGSVETENSKAPS- AKADEMIENS Handlingar Och

anvisningar till författare TIDSKRIFT OCH HANDLINGAR KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS KUNGL KUNGL Ur Svenska Krigsmanna Sällskapets Hand- lingar 1797 Carl Deléns Tryckeri Stockholm Författaren ansvarar för att artikel som in- KRIGSVETENSKAPS- sänds är språkgranskad och genomarbetad och sänder originalmanuskript i Word till AKADEMIENS vi gustaf adolph med Guds nåde, Sveriges, redaktionen på [email protected]. Författarens Handlingar och Tidskrift Götes och Vendes Konung, m m. Arfving till namn, adress, e-postadress, telefon- och Danmark och Norrige, Hertig till Schleswig, faxnummer an ges i mailet. Författare till NR 4/2016 Holstein, m m. inträdesanförande och årliga redo visningar Publicerad sedan 1797 bör begränsa antal tecken (inkl blanksteg) Göre veterligt: att såsom Vi med mycket till högst 30 000 resp 60 000. nöje inhämtat den berömliga omsorg, som THE ROYAL det inrättade Svenska Krigsmanna Säll- Vetenskapliga artiklar inom Akademiens skapet föresatt sig att hafva ospard, till område bör innehålla 7-10 000 ord (d v s SWEDISH ACADEMY förbättrande och utvidgande af de till Krigs max 50 000 tecken utan blanksteg = max OF WAR SCIENCES Vettenskapen hörande delar, hvarigenom så 60 000 tecken med blanksteg = max 20 Proceedings and Journal väl Krigsmän, hvilka dels grånat under vap- A4-sidor i normal text med 12 punkter). nen, dels jemte dessa på stridens bana af ära Artikeln skall starta med ett abstract på NR 4/2016 och mandom sig utmärkt, som ock andre engelska om det är en artikel skriven på Published since 1797 Embets- och Tjenstemän, kände för deras skandinaviskt språk eller på skandinaviskt grundliga insigter, nu beflita sig, att under språk om artikeln är skriven på engelska. fredens lugn bidraga till allmänt väl; Alltså, Bilder: Förslag till illustrationer bifogas och emedan Vi anse Oss böra ett så nyttigt separat. Obs! Det räcker inte att bilderna är Tröskeleffekt och hedrande företag uppmuntra; ty vele inmonterade i ett word- eller powerpoint- av Magnus Liljegren och Tommy Petersson Vi härmedelst icke allenast för Sällskapet dokument. För tryck krävs att bilderna är betyga det nådiga välbehag, hvarmed Vi så- bifogade som separata högupplösta bildfiler, Råttfångaren från Hameln dant upptagit, utan ock försäkra Sällskapet, att såsom dess Höge beskyddare, detsamma dvs minst 300 dpi. av Jörgen Elfving med Vårt nådiga hägn städse omfatta. Det Tips: Akademiens skrivhandbok med våra alla som vederbör hafva sig hörsammeligen skrivregler finns att hämta på hemsidan. Seminarium om framtidens att efterrätta. Till yttermera visso hafve Vi Redaktionen språkgranskar manuskriptet officersutbildning detta med egen hand underskrifvit och med och åter sänder det till författaren. Sammanfattning av Roland Ekenberg. Vårt Kongl. Sigill bekräfta låtit. Stockholms Inlägg av Claes Tornberg, Karlis slott den 23 November 1796. Författaren granskar redaktionens förslag Neretnieks, Bengt Axelsson och Karl Ydén till förtyd liganden etc och meddelar skriftligen eventuella synpunkter. beställning av särtryck och lösnum- mer Särtryck beställs hos redaktionen, efter överens kommelse om pris, med uppgift om Helårsprenumeration: 4 NR antal och adresser för leverans och fakture- 400 kr (Sverige) 500 kr (Europa) ring. Lösnummer beställs hos redaktionen 600 kr (övriga länder) 2016 eller på [email protected] som också svarar Lösnummer: 105 kr inkl moms för utsändning och fakturering. issn 0023-5369 © Kungl Krigsvetenskapsakademien 2016 WWW.KKRVA.SE

HT_4-2016_omslag.indd 1 2016-12-02 14:34:51

anvisningar till författare TIDSKRIFT OCH HANDLINGAR KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS KUNGL KUNGL Ur Svenska Krigsmanna Sällskapets Handlingar 1797 Carl Deléns Tryckeri Stockholm Författaren ansvarar för att artikel som in- KRIGSVETENSKAPS- sänds är språkgranskad och genomarbetad och sänder originalmanuskript i Word till AKADEMIENS vi gustaf adolph med Guds nåde, Sveriges, redaktionen på [email protected]. Författarens Handlingar och Tidskrift Götes och Vendes Konung, m m. Arfving till namn, adress, e-postadress, telefon- och Danmark och Norrige, Hertig till Schleswig, faxnummer an ges i mailet. Författare till NR 4/2015 Holstein, m m. inträdesanförande och årliga redo visningar Publicerad sedan 1797 bör begränsa antal tecken (inkl blanksteg) till Göre veterligt: att såsom Vi med mycket nöje högst 30 000 resp 60 000. inhämtat den berömliga omsorg, som det inrät- THE ROYAL tade Svenska Krigsmanna Sällskapet föresatt sig Vetenskapliga artiklar inom Akademiens att hafva ospard, till förbättrande och utvid- område bör innehålla 7-10 000 ord (d v s max SWEDISH ACADEMY gande af de till Krigs Vettenskapen hörande 50 000 tecken utan blanksteg = max 60 000 OF WAR SCIENCES delar, hvarigenom så väl Krigsmän, hvilka tecken med blanksteg = max 20 A4-sidor i Proceedings and Journal dels grånat under vapnen, dels jemte dessa på normal text med 12 punkter). Artikeln skall stridens bana af ära och mandom sig utmärkt, starta med ett abstract på engelska om det är NR 4/2015 som ock andre Embets- och Tjenstemän, kände en artikel skriven på skandinaviskt språk eller Published since 1797 för deras grundliga insigter, nu beflita sig, att på skandinaviskt språk om artikeln är skriven under fredens lugn bidraga till allmänt väl; på engelska. Alltså, och emedan Vi anse Oss böra ett så Bilder: Förslag till illustrationer bifogas nyttigt och hedrande företag uppmuntra; ty separat. Obs! Det räcker inte att bilderna är Europe Needs a Closer Union to Survive vele Vi härmedelst icke allenast för Sällskapet inmonterade i ett word- eller powerpoint- by Constanze Stelzenmüller betyga det nådiga välbehag, hvarmed Vi sådant dokument. För tryck krävs att bilderna är upptagit, utan ock försäkra Sällskapet, att bifogade som separata högupplösta bildfiler, Myten om de omoraliska drönarna såsom dess Höge beskyddare, detsamma med dvs minst 300 dpi. av David Bergman Vårt nådiga hägn städse omfatta. Det alla som vederbör hafva sig hörsammeligen att efterrätta. Tips: Akademiens skrivhandbok med våra A theoretical framework of Maritime Till yttermera visso hafve Vi detta med egen skrivregler finns att hämta på hemsidan. Air Power hand underskrifvit och med Vårt Kongl. Sigill Redaktionen språkgranskar manuskriptet och by Gjert Lage Dyndal bekräfta låtit. Stockholms slott den 23 Novem- åter sänder det till författaren. ber 1796. Författaren granskar redaktionens förslag till förtyd liganden etc och meddelar skriftligen eventuella synpunkter. beställning av särtryck och lösnummer Särtryck beställs hos redaktionen, efter överens kommelse om pris, med uppgift om NR 4 4 NR antal och adresser för leverans och fakture- Helårsprenumeration: ring. Lösnummer beställs hos redaktionen 400 kr (Sverige) 500 kr (Europa) eller på [email protected] som också svarar för 2015 600 kr (övriga länder) utsändning och fakturering. Lösnummer : 105 kr inkl moms WWW.KKRVA.SE issn 0023-5369 © Kungl Krigsvetenskapsakademien 2015

HT_omslag.indd 1 2015-12-07 12:40:04 kkrvas handlingar och tidskrift nr 4 2016 r e d a k t ö r o c h a n s v a r i g u t g i v a r e a k a d e m i e n s ä m b e t s m ä n (m a t e r i a l t i l l tidskriften )

Överstelöjtnant Tommy Jeppsson Styresman Bodängsvägen 23, 761 13 Riala Generaldirektör Mikael Odenberg kkrva tfn: 076-760 96 45 Skeppargatan 56 e-post: [email protected] 114 59 Stockholm mobil: 070-206 14 75 prenumerationsärenden e-post: [email protected] o c h adressändringar Marie Brunnberg Andre styresman mobil: 073-656 09 03 Generalmajor Bo Waldemarsson e-post: [email protected] Skogsmyragatan 4 749 45 Enköping KKrVAHT utges fyra gånger per år och tfn: 0171-44 17 23 prenumeration kan påbörjas när som mobil: 073-546 72 47 helst under året. Prenumerationspriset per e-post: [email protected] helår är 400 kronor (Sverige), 500 kronor (Europa), 600 kronor (övriga länder) Ständig sekreterare Lösnummer kostar 105 kronor, äldre Generalmajor Björn Anderson nummer kostar 70 kronor och kan i mån Västra Finnbodavägen 7B 1 tr av tillgång beställas från redaktionen. 131 71 Nacka Avgift för porto tillkommer. tfn: 076-760 96 40 Bankgirokonto (pren): 760-1487 e-post: [email protected] Skrivelser adresseras till sekreteraren Kungl Krigsvetenskapsakademien Teatergatan 3, 1 tr. 111 48 Stockholm Andre sekreterare tfn: se resp person Överstelöjtnant Gunnar Magnusson fax: 08-667 22 53 Lugnets allé 69 e-post: [email protected] 120 67 Stockholm hemsida: www.kkrva.se tfn: 076-760 96 41 e-post: [email protected] a k a d e m i e n s v e r k s a m h e t , h e m s i d a , ledamotsärenden Björn Anderson (för kontaktuppgifter se Skattmästare t h under rubrik ständig sekr) Direktör Sven-Christer Nilsson Utsiktsvägen 2 lokalbokningar , e k o n o m i , 266 54 Vejbystrand b e l ö n i n g a r , b i d r a g m m tfn: 0431-45 29 00 Gunnar Magnusson (för kontaktuppgifter mobil: 0708-99 66 11 se t h under rubrik andre sekr) e-post: [email protected] avdelningarna a v d i (lantkrigsvetenskap ) a v d i v (militärteknisk v e t e n s k a p ) Ordförande: Ordförande: Överste Jan Mörtberg Överste Jan-Erik Lövgren Östermalmsgatan 78, 114 50 Stockholm Torggatan 34, 745 31 Enköping tfn: 08-660 06 37 mobil: 070-676 31 27 mobil: 070-556 56 45 e-post: [email protected] e-post: [email protected] Sekreterare: Sekreterare: Tekn dr Magnus Ruding Överstelöjtnant Henrik Sjövall Styrmansgatan 19, 114 54 Stockholm Övre Slottsgatan 8 A, 753 10 Uppsala tfn: 08-782 41 17 tfn a: 0171-15 71 16, b: 018-12 72 82 mobil: 070-682 41 17 mobil: 073-329 34 56 e-post: [email protected] e-post: [email protected] a v d v (a n n a n v e t e n s k a p a v b e t y d e l s e f ö r r i k e t s s ä k e r h e t o c h f ö r s v a r ) a v d i i (sjökrigsvetenskap ) Ordförande: Ordförande: Generaldirektör Marie Hafström Kommendör Bengt Lundgren Gårdsvägen 9, 182 75 Stocksund Starrängsringen 60, 115 50 Stockholm mobil: 0708-553 441 tfn: 08-788 77 44 e-post: [email protected] mobil: 076-626 02 80 e-post: [email protected] Sekreterare: Fil dr Thomas Hörberg Sekreterare: Sköndalsbrovägen 41, 128 69 Sköndal Överste Peder Ohlsson tfn: 08-604 93 91 Oxelslingan 13, 185 39 Vaxholm mobil: 070-343 95 06 tfn: 070-950 89 55 e-post: [email protected] e-post: [email protected] a v d v i (säkerhetspolitisk v e t e n s k a p ) a v d i i i (luftkrigsvetenskap ) Ordförande: Ordförande: Ambassadör Mats Bergquist Generalmajor Jan Andersson Bergsgatan 16, 4 tr, 112 23 Stockholm Tilskogsvägen 13, 193 40 Sigtuna tfn: 08-651 60 64 mobil: 070-887 00 00 mobil: 073-339 33 60 e-post: [email protected] e-post: [email protected] Sekreterare: Sekreterare: Överstelöjtnant Claes Bergström Forskningsledare Niklas Granholm Tallflyvägen 9, 313 50 Åled FOI Försvarsanalys, 164 90 Stockholm tfn: 035-398 93 tfn: 08-555 038 36 mobil: 070-818 83 93 mobil: 0709-27 73 70 e-post: [email protected] e-post: [email protected] Innehåll

Handlingar Minnesord över bortgångna ledamöter 2016...... 6 av Bo Waldemarsson Trumps seger inger oro...... 14 Styresmannens tal vid högtidsdagen den 12 november 2016 av Mikael Odenberg Kungl Krigsvetenskapsakademiens årsberättelse för 2016...... 18 av Björn Anderson Försvarsmakten mot 2020-talet...... 33 Tal, tillika inträdesanförande, vid Kungl Krigsvetenskapsakademiens 220:e högtidssammankomst den 12:e november 2016 av Micael Bydén Erövra eller erövras...... 39 Officersprofessionens relation till det akademiska systemet Inträdesanförande i KKrVA avd IV den 12 oktober 2016 av Martin Norsell Tröskeleffekt ...... 44 Årlig redovisning 2015 från Avd III av Magnus Liljegren och Tommy Petersson

Analys & perspektiv

Råttfångaren från Hameln...... 67 Högerextrema och populistiska partiers ryska kontakter av Jörgen Elfving Berättelsen om svensk insats i Afghanistan...... 82 En kvantitativ undersökning av mediers roll för det strategiska narrativet av Marcus Ekengren Hoten mot freden i västra Stilla havet ...... 108 Inför 2017: Betydelsen för Europa av Ingolf Kiesow Den Hårda Kärnan (HK)...... 120 av Jan Wickbom Seminarium om framtidens officersutbildning...... 142 Sammanfattning av utredningen ...... 142 av Roland Ekenberg Inlägg Officersutbildning i förändring...... 144 av Claes Tornberg Framtida officersutbildning – kommentarer...... 146 av Karlis Neretnieks Kommentarer till utredningen ...... 149 av Bengt Axelsson Officersutbildning – ett mål eller ett medel? ...... 150 av Karl Ydén Polsk säkerhets- och försvarspolitik i blickfånget...... 162 av Eva Hagström Frisell och Anna Sundberg

Litteratur Om Finlands störste son...... 174 av Kaa Eneberg Från Oscar I till Peter Hultqvist...... 176 Kontinuitet och kursjusteringar i svensk säkerhetspolitik efter 1812 av Mats Bergquist Att läsa Moltke, Pétain och Gyllenkrok...... 183 av Olof Santesson När kriget kom till Gotland...... 186 av Minou Sadeghpour Litteraturöversikt...... 188 Tibellska fonden

Kungl Krigsvetenskapsakademien grun dades 1796 av generallöjtnanten, friherre Gustaf Wilhelm af Tibell. Akademien ska, enligt sina stadgar, främja vetenskaper av betydelse för fäderneslandets försvar samt följa och bevaka forskning och utveckling av betydelse för rikets säkerhet och försvar. Akademiens vilja är att, som en oberoende institution, bidra till och delta i försvars- och säkerhetsdebatten. Den 12 november 2012 har akademien antagit föreskrifter för en nyinrättad fond, Tibellska fonden. Ändamålet med fonden är att stödja akademiens verksamhet som ett vetenskapligt instrument inom säker- hets- och försvarsområdet. Kungl Krigsvetenskapsakademien tar tacksamt emot bidrag till den Tibellska fonden. Gåvor kan ges i form av kontanta medel, värdepapper m m från enskilda och juridiska personer. För detta ändamål ska fondens bank giro användas: Akademiens grundare Gustaf Wilhelm af Tibell. 111-3075

För välvilligt bidrag tackar Kungl Krigsvetenskapsakademien särskilt; Björn Anderson Militärlitteraturföreningen Carl Björeman Jan Mörtberg Kerstin Fredga Erik Norberg Marie Hafström Björn von Sydow Inge Jonsson Bengt Gustafsson Sven-Christer Nilsson

5 N r 4 oktober/december 2016 Minnesord över bortgångna ledamöter 2016 av Bo Waldemarsson

sedan förra högtidssammankomsten och generalmajor och stabschef i Bergslagens har elva ledamöter lämnat oss. Jag kommer militärområde 1966. Två år senare, 1968, nu att kort belysa deras gärningar. blev han chef för arméstaben och 1972 ge- nerallöjtnant och militärbefälhavare i Södra Avdelningen för militärområdet, en befattning som han inne- lantkrigsvetenskap hade till 1980. Han avslutade sin karriär som rikshemvärnschef mellan åren 1981 Generallöjtnant karl eric holm avled den och 1983. 27 juli 2016. Han sörjs närmast av barnen Karl Eric Holm kunde kanske uppfattas Karin och Gunilla med familjer. som formell i sin framtoning men kombi- Karl Eric Holm föddes 1919 i Falköping nerat med vänlighet och humor gjorde det som son till stationsmästare Carl Holm och honom till en i alla läger uppskattad och hans hustru Olga. Han tog studentexamen i respekterad person. Han var en officer med Skövde och blev efter officersexamen 1941 stor kunskapsbredd och vidsyn och hade fänrik i trängtrupperna och anställd vid förmågan att se till helheten. Hans förmåga Norrlands Trängkår T 3 i Sollefteå. Han att ställa realistiska krav och ange begripliga studerade vid Krigshögskolan 1949 till 1951 och lämpliga målsättningar för verksamheten samt vid Army Staff College i England 1954. skapade arbetsglädje och medförde att chefer Efter utnämning till kapten i generalstaben på olika nivåer uppskattade hans ledarskap. 1955 medverkade han i expertutredningen angående allmän värnplikt mellan 1956 Hans läggning gjorde att han ofta lyckades och 1958. Han gjorde förbandstjänst vid lösa konflikter och minska motsättningar Älvsborgs regemente I 15 i Borås och blev människor och grupper emellan. major i generalstaben 1959. Efter studier Han var vice ordförande i Centralförbundet vid Försvarshögskolan samma år blev han för befälsutbildning 1970 till 1981, ordfö- 1960 avdelningschef i försvarsstaben och le- rande i Svenska pistolskytteförbundet 1967 damot av socialberedskapskommittén 1960 till 1973 och ordförande i Frivilliga automo- till 1962. Han utnämndes till överstelöjtnant bilkårernas riksförbund och rikskårchef från vid Livregementets grenadjärer I 3 i Örebro 1983. Han var även ordförande i Försvarets 1963. Därpå följde i rask följd utnämning läroverks styrelse. till överste i försvarsstaben 1964, chef för Karl Eric Holm invaldes i avdelning I Norrbottens regemente I 19 i Boden 1965 år 1963.

6 HANDLINGAR

Generalmajor robert lugn avled den 16 plutonerna fick tyngre vapen som kulsprutor april 2016. Han sörjs närmast av hustrun och granatgevär. Brita och barnen Kristina, Anders och Henrik Robert Lugn tog även tag i den högre utmed familjer. bildningen av befälet och införde en högre Robert Lugn föddes 1923 i Uppsala som utbildning av kretshemvärnschefer som ledde son till museiintendent Pehr Lugn och hans fram till kompetens som bataljonschef. hustru Gunhild. Efter officersexamen1948 Robert Lugn invaldes i avdelning I år anställdes Robert Lugn vid Skaraborgs re- 1973 och var akademiens sekreterare mellan gemente P 4 i Skövde. Han gjorde en snabb 1988 och 1990. karriär. Han blev kapten vid generalstaben 1960, major 1966, överstelöjtnant 1968 och Generalmajor carl-gustaf ståhl avled överste vid arméstaben1972. Han utnämndes den 11 april 2016. Han sörjs närmast av till ställföreträdande chef för Hälsinge rege- sin sambo Epi och barnen Gunilla och Claes mente I 14/fo 49 i Gävle 1975 och överste av med familjer. 1. graden och stabschef för Västra militärom- Carl-Gustaf Ståhl föddes 1920 i Köpen rådet i Skövde 1977. Generalsutnämningen hamn. Föräldrarna var direktör Torsten kom 1979, då han blev chef för arméstaben Ståhl och hans hustru Siri. Han tog student för att sedan avsluta sin karriär som rikshem- examen i Köpenhamn 1939 och officers- värnschef 1983 fram till sin pensionering examen i Stockholm 1942 och anställdes 1988. samma år i ingenjörtrupperna. Han gick Som arméstabschef ledde han det svåra Ingenjörofficersskolan1945 och genomgick avvägningsarbetet mellan kvalitet och kvan- Artilleri- och ingenjörhögskolans högre in- titet i värnpliktsarmén inom givna ekono- genjörskurs 1947 till 1949. Han blev gene- miska ramar. Hans skriftliga anvisningar ralstabsofficer1953 och major och chef för till staben präglades av en god penna. De arméstabens planeringsavdelning 1960. Efter gav uttryck för hans bestående intresse för utnämning till överstelöjtnant och tillförord- kvalitet i arméns krigsorganisation. Robert nad chef för Göta ingenjörregemente Ing 2 Lugns umgänge med stabsmedlemmarna i Eksjö 1963 följde därefter FN-tjänst som präglades av omtanke parad med stor hu- bataljonschef på Cypern 1964 till 1965. mor. Hans avslappnade ledarstil skapade en Carl-Gustaf Ståhl utnämndes till överste god stämning som lättade medarbetarnas 1966 och försvarsattaché i Washington och stundtals stora arbetsbörda. Ottawa. Generalsutnämningen kom 1972, då Som rikshemvärnschef genomförde Robert han blev chef för FMV:s centralplanering och Lugn genomgripande förändringar av hem- därefter chef för Armématerielavdelningen värnet. Han fick hemvärnsmännen att ac- från 1974 fram till sin pensionering 1982. ceptera att de tillhörde ett arméförband och Han sökte sig då åter ut internationellt, som införde militär utbildning av alla hemvärns- biträdande generalsekreterare i FN och chef män. Det var revolutionerande för hemvär- för UNDOF – United Nations Disengagement net, som fram tills dess visserligen erhållit Observer Force – i Damaskus mellan 1982 vapenutbildning men mycket ringa förbands- och 1985. utbildning. Nu utbildades hemvärnsmännen Carl-Gustav Ståhl var konsult för Sveriges i grupper och även i fungerade plutoner och Kyrkliga Studieförbund från 1987. utbildningen omfattade alla moment som en Som pensionär flyttade han och hustrun soldat behöver kunna. Han såg även till att Margaretha till Båstad, där de snart utveck-

7 N r 4 oktober/december 2016 lade en stor vänkrets. Han var mycket aktiv Johansson under senare delen av 60-talet i föreningslivet och bidrog ofta med mycket och början av 70-talet förbandstjänst med uppskattade föredrag om olika samhällsfrå- lärartjänst som strategilärare vid dåvarande gor och om sina erfarenheter från sina många Militärhögskolan och FN-tjänst på Cypern internationella uppdrag. Ända fram till 95 där han var i två omgångar. års ålder var han bland annat en uppskattad Han utnämndes till överstelöjtnant 1972. ledare av pensionärsgymnastiken i Båstad. Efter förbandstjänstgöring vid Luleå luft- Carl-Gustaf Ståhl lämnar ett i alla bemär- värnsregemente Lv 7, först som chef utbild- kelser ljust minne efter sig och var sedan ningssektionen 1975 och sedan som batal- unga år uppskattad för sin glädje och livs- jonschef och ställföreträdande regementschef lust något, som genom hela livet präglade 1976 återvände han till Militärhögskolan honom. Han uttryckte det på sin 90-årsdag i 1979 som överste och chef för den militär- familjekretsen bland annat i orden: -Jag har historiska avdelningen, en befattning som varje dag vaknat upp nyfiken på vad dagen han innehade fram till 1984. Då utsågs han kommer att bjuda! till militär rådgivare vid UD vid den s k Ett exempel på kombinationen glädje Stockholmskonferensen inom ramen för och allvar finns att hämta från 1964, när Konferensen för förtroende- och säkerhets- han var bataljonschef på det nyligen själv- skapande åtgärder och nedrustning i Europa ständiga Cypern. Han insåg tidigt att kon- – ESK. Efter sin pensionering 1987 var han flikten skulle fördjupas men gladdes icke militär rådgivare vid ESK:s uppföljning i desto mindre över minnet att han lyckades Wien fram till 1989 och därefter rådgivare få turkar och greker att tråda en gemensam vid UD fram till 1992. långdans, själv spelande dragspel i en by i Bertil Johansson betraktades av sin om- Troodosbergen. givning som en uppskattad vän och kamrat, Själv prestigelös lyckades han i livets skif- en mycket klok och lågmäld kollega med ten få med sig andra för att finna vägen framåt. en befriande humor i kombination med en Han blev en god förebild för många – inte skarp analytisk förmåga. bara i sin närhet. Bertil Johansson invaldes i avdelning I år Carl-Gustaf Ståhl invaldes i avdelning I 1975 och var akademiens andre sekreterare år 1974. 1979 till 1985.

Överste bertil johansson avled den 1 april Avdelningen för 2016. Han sörjs närmast av barnen Carl- Johan och Magnus med familjer. sjökrigsvetenskap Bertil Johansson föddes 1926 i Södra Viceamiral bengt schuback avled den 4 Näsby på Öland. Hans föräldrar var hem- december 2015. Han sörjs närmast av hus- mansägaren Rudolf Johansson och dennes trun Ann-Mari och barnen Anders, Peter hustru Lilly. Han genomgick Försvarets lä- och Katarina med familjer. roverk i Uppsala och avlade därefter exa- Bengt Schuback föddes 1928 i Stockholm men vid Kungl. Krigsskolan 1953 och an- som son till försäljningschef Erik Schuback ställdes vid Stockholms luftvärnsregemente och hans hustru Elsa. Han tog studenten i Lv 3 som då var under omgruppering från Uppsala 1947 och började som aspirant vid Stockholm till Norrtälje. Efter utnämning till Kungl. Sjökrigsskolan i Näsby Park samma år. kapten i generalstaben 1963 varvade Bertil Det stod tidigt klart att marinen med honom

8 HANDLINGAR erhållit ett utomordentligt fint chefsämne – Hans omtänksamhet och stora förmåga att och han blev följdriktigt kursetta och fänrik skapa trivsel i vänkretsen är omvittnad. under hösten 1950. Efter officersexamen Bengt Schuback invaldes i avdelning II följde ett antal olika befattningar och olika år 1973. sjökommenderingar, bland annat som stabsofficer vid Kustflottan och som fartygschef. Konteramiral ola backman avled den 22 Hans sjögående karriär kröntes med chef- februari 2016. Han sörjs närmast av hus- skapet över den dåvarande jagarflottiljen och trun Ann-Sofie och barnen Annika, Lotta utnämning till kommendör 1974. och Per-Ola. Han genomgick såväl marinens som ar- Ola Backman föddes 1928 i Uppland- méns krigshögskolor och den brittiska Royal Väsby som son till ingenjör Artur Backman College of Defence Studies. Bengt Schuback och hans hustru Märta. Han tog sjöofficers- befordrades 1976 till konteramiral och utsågs examen vid Kungl. Sjökrigsskolan 1953. Efter till stabschef vid milostab Övre Norrland. officersutnämning fick Backman tjänstgöra Därefter följde de högre befattningarna i på Älvsnabben under hennes första långresa rask takt. Souschef vid försvarsstaben 1977, och sedan tillbringa sommaren som sekond viceamiral och chef för försvarsstaben 1978, på pansarskeppet Drottning Victoria. Efter militärbefälhavare i Södra militärområden ett antal år med sjötjänst, lärartjänst och 1982 och chef för marinen 1984, en befatt- egen utbildning vid Militärhögskolan följde ning som han innehade till sin pensionering stabstjänst och sedan befordran till kom- mendörkapten av 1. graden 1971. Därefter 1990. Dessa ansvarsfulla befattningar inne- fortsatte resten av hans karriär inom mate- hade han under det sista decenniet av det rielförvaltningen. Han utnämndes 1978 till kalla kriget. överingenjör och chef för torpedbyrån vid Som försvarsstabschef var Bengt Schuback Försvarets materielverk och befordrades djupt involverad i incidenten med den ryska samtidigt till kommendör. Ola Backman ubåten U 137. Incidenten ledde till behovet var 1981 chef för Materielförvaltningen vid att återskapa den svenska ubåtsjaktförmågan. Västkustens marinkommando innan han Ny materiel och taktiska anvisningar för nya 1982 befordrades till konteramiral och chef förband måste utvecklas under svår tidspress, för Huvudavdelningen för Marinmateriel ett starkt medietryck och med begränsade vid FMV, en befattning som han innehade ekonomiska resurser. Som chef för marinen till sin pensionering 1989. Hans period som var han en nyckelperson i detta arbete och huvudavdelningschef kom att präglas av ledde det på ett tydligt och stimulerande 80-talets intensiva ubåtsskyddsverksamhet sätt. När han gick i pension hade marinen med allt vad den innebar men även framta- kommit en god bit på vägen att återskapa gande av lyckade projekt som ”Smyge” och ubåtsjaktförmågan. Norrköpingklassen skedde under Backmans Efter pensioneringen ägnade Bengt ledning. Schuback en stor del av sin tid åt Stiftelsen Han var riksordförande för Flottans Män Ymer 80, som stödjer svensk polarforskning. åren 1990 till 1996. Föreningens devis ”kam- Han var också ordförande i Vasamuseets ratskap, örlogstradition och sjöförsvar” var vänförening. också utmärkande för Ola Backman. Han Bengt Schuback var en rakryggad chef och hade som chef en förtroendefull attityd till ledare samt en varm och uppskattad kamrat. sina medarbetare och en förmåga att få dem

9 N r 4 oktober/december 2016 att känna sig respekterade och uppskattade. som ombildats till bolag. Han inledde också Detta skapade en kreativ och effektivt arbe- omvandlingen av varvsområdet på norra tande organisation. älvstranden i Göteborg till en ny stadsdel. Ola Backman var anspråkslös och ödmjuk, Olof Lund tillträdde därefter som styrel- och trots alla svårigheter han och familjen seordförande och koncernchef för Celsius drabbades av var han samtidigt en glad och industrier 1990. Företaget börsnoterades positiv människa. 1994 under hans ledning, och han hade då Ola Backman var ledamot i Kungl. utvecklat en varvskoncern till ett börsnoterat Örlogsmannasällskapet och var ordförande industrikonglomerat med fokus på försvars- i Krigsvetenskapsakademiens avdelning IV materiel. Han avslutade sin karriär som VD 1987 till 1990. för Celsius från 1995. Han fick under åren Han invaldes i avdelning II år 1981. många andra styrelseuppdrag, bland annat i LKAB, SSAB, Procordia/ Pharmacia, SJ Avdelningen för militärteknisk och Assidomän. vetenskap Olof Lund hade en utpräglad talang för ledarskap. Det återspeglades i hans framgångar Direktör olof lund avled den 1 juli 2016. med såväl avveckling och omstrukturering Han sörjs närmast av barnen Per, Ewa och som expansion. Han var karismatisk och Carin med familjer. lyssnande samtidigt som han stod fast vid Olof Lund föddes 1930 i Stockholm som fattade beslut. Hans förhandlingsförmåga son till grosshandlare Gösta Lund och hans var särskilt värdefull, intygad av många. hustru Ingeborg. Han tog ingenjörsexamen Han var från ordförande i SIAR (Scandi 1954 vid Bergsskolan i Falun och som ”bergs- navian Institutes for Administrative Research) man” verkade han inledningsvis inom svensk från 1993 till 2002. stålindustri, som driftingenjör vid Kanthal Olof Lund invaldes i avdelning IV år från 1954, försäljningschef vid Bofors 1958, 1995. avdelningschef och sedermera överingenjör vid Avesta Jernverk AB från 1960 och som produktionsdirektör vid Gränges Nyby från Avdelningen för annan 1972. Han utsågs 1974 till marknadschef och vetenskap av betydelse för vice VD där, och 1976 blev han VD för före- rikets säkerhet och försvar taget som då bytt namn till Nyby Uddeholm AB. Olof Lund övergick sedan till den stat- Filosofie licentiatlennart rosell avled den liga sfären när han 1980 utnämndes till GD 14 december 2015. Han sörjs närmast av för affärsverket FFV. Industriminister Nils barnen Gustaf och Ulrika med familjer. G Åsling ville ha en person med industriell Lennart Rosell föddes 1926 i Göteborg erfarenhet på den posten. som son till advokat Axel Olsson och hans När han 1984 utsågs till VD i Svenska varv, hustru May. Sin militära utbildning fick han sedermera Celsius industrier var det med vid Luftvärnets kadettskola 1948. Civilt tog mandat att avveckla de svenska storvarven. han 1952 en fil kand vid Stockholms hög- Under hans tid lades Uddevallavarvet, den skola och anställdes därefter vid Krigsarkivet. civila delen av Kockums varv och Götaverken Efter att 1959 avlagt en fil lic anställdes han Arendal ned. Samtidigt utvecklade han fö- som arkivarie och blev 1967 förste arkivarie retaget genom förvärv av bland annat FFV, och från 1972 sektionschef vid Krigsarkivet,

10 HANDLINGAR en befattning som han behöll fram till sin 1942 vid Svea livgarde och löjtnant i reserven pensionering 1991. Han arbetade framför 1946 innan han tog avsked 1951. Han tog allt med de fortlöpande kontakterna med en jur kand 1945 och civilekonomexamen försvarets myndigheter. Detta innebar bland på Handelshögskolan i Stockholm 1948. annat en intensiv inspektionsverksamhet Han anställdes som sekreterare vid Svenska över hela landet. Med sitt goda humör blev Arbetsgivarföreningen 1947, blev vice VD där han mycket uppskattad hos de enheter som 1954 och VD 1966. Efter 29 år i SAF flyt- skulle inspekteras och han lyckades skapa tade han så till Trygg Hansa som VD 1978, stor förståelse ute på förbanden för arkiv- en post han innehade till 1986 då han gick tjänstens betydelse. i pension men fortsatte som fullmäktigeord- Lennart Rosell skrev också artiklar i mili- förande i bolaget fram till 1991. tärhistoriska ämnen, bland annat en värdefull Curt Steffan Giesecke var ordförande i uppsats Sveriges lantförsvar 1873–1905, och Allmänna försvarsföreningen under åren han medverkade i flera förbandshistoriska 1978 till 1986 och ledamot av Statsråds verk och i Svenskt biografiskt lexikon med ar- lönenämnden 1983 till 1991. tiklar om skeppsbyggare och sjöofficerare. Han var en av de stora profilerna i en tid Han hade ett långt engagemang i Sjö då centrala förhandlingar mellan arbetsgi- historiska samfundet där han verkade från vare och fackförbund var stora händelser i 1963 till 1996. Under många år var han svenskt samhällsliv. Under Gieseckes period samfundets ryggrad som sekreterare, klubb- som VD satsade SAF stora resurser på opi- mästare och redaktör för samfundets tid- nionsbildning för fri företagsamhet och för skrift Forum Navale under 31 år. För sitt att marknadsekonomi skulle få ett större engagemang i Sjöhistoriska samfundet fick genomslag i Sverige. han Patriotiska sällskapets guldmedalj för Han kunde allt och glömde ingenting. långvarig gagnerik verksamhet. Historia, politik, litteratur och inte minst Han var också under många år engagerad Blandaren upptog bl a hans intressen. Han i lokalpolitiken som ledamot av Danderyds citerade utantill Karlfeldt, Gullberg, och kommunfullmäktige 1966 till 1988. Han var Boye. Han hade också ett genuint intresse bland annat ordförande i kulturnämnden för det militära, något som grundlades under och vice ordförande i skolstyrelsen. beredskapsåren. Lennart Rosell var ledamot av Kungl Ör Under gymnasietiden i Bromma Läroverk logsmannasällskapet och i Kungliga Sam började han skriva limerickar med vännen fundet för utgivande av handskrifter rörande Åke Runnquist, sedermera förlagschef på Skandinaviens historia. Bonniers. Under pseudonymen Ture Seck Lennart Rosell invaldes i avdelning V gav de 1945 tillsammans ut antologin All år 1976. världens limerickar. Det har också hävdats att Giesecke var den som stod bakom pseu- Direktör curt-steffan giesecke avled den donymen Bo Balderson. Själv förnekade han 23 januari 2016. Han sörjs närmast av bar- dock detta. nen Johan, Stefan och Snurran. Under åren 1978 till 1990 var Giesecke Curt-Steffan Giesecke föddes 1921 i chef för den svenska delen av nätverket Stockholm som son till köpman Curt Giesecke Stay-behind, den svenska motståndsrörel- och hans hustru Gertrud. Han gjorde bered- sen, en befattning han övertog efter Alvar skapstjänst under kriget och blev reservofficer Lindencrona.

11 N r 4 oktober/december 2016

Han var ledamot av Ingenjörsvetenskaps ringen av den medeltida domkyrkan i Växjö akademien. för att nämna något. Curt-Steffan Giesecke invaldes i avdelning Sten Wickbom var också under ett antal V år 1980. år ordförande i Rikskonserter. Sten Wickbom invaldes i avdelning V Jur kand sten wickbom avled den 26 de- år 1983. cember 2015. Han sörjs närmast av hustrun Överstelöjtnant alex rydén avled den 7 Gunnel och barnen Maria, Birgitta och Erik oktober 2016. Han sörjs närmast av hustrun med familjer. Ruth även kallad Pie och barnen Johnny och Sten Wickbom föddes 1931 i Stockholm. Lennart med familjer. Föräldrarna var översten Börje Wickbom och Alex Rydén föddes i Eksjö år 1926 som hans hustru Elsa. Han avlade jur kand-exa- son till skrädderiförman Arvid Rydén och men i Uppsala 1954 och tjänstgjorde därefter hans hustru Ester. Han tog sin officersexa- vid olika domstolar. Han blev assessor vid men vid Kungl Sjökrigsskolan 1952 och Svea Hovrätt 1964, hovrättsråd 1969 och anställdes därefter vid Härnösands kustartil- kansliråd vid Kommunikationsdepartementet lerikår KA 5. Efter förbandstjänsten tjänst- 1967. Karriären fortsatte inom regeringskans- gjorde han vid Försvarsstabens operations- liet som rättschef vid Civildepartementet och vid Bostadsdepartementet. Han utnämndes ledning 1 mellan 1964 och 1968, varefter 1974 till generaldirektör och chef för Statens han gjorde FN-tjänst i Jerusalem 1968 till lantmäteriverk i Gävle där han verkade i nio 1969. Därefter följde ett år som lärare vid år. Han kallades 1983 åter till regeringskans- Kungl Sjökrigsskolan innan han 1970 blev liet, nu som statsråd och justitieminister i sektionschef vid Civilförsvarsstyrelsen, en Olof Palmes andra regering. Som en följd av befattning han innehade i tre år. Alex Rydén spionen Stig Berglings rymning valde han att blev utnämnd till överstelöjtnant 1972 och avgå 1988 för att inte bli en belastning för lärare vid Försvarshögskolan 1973 till 1979. regeringen. Han utsågs då till landshövding Han avslutade sin karriär som kanslichef vid i Kronobergs län, en befattning som han Östra civilområdet fram till 1991 då han innehade till 1995. gick i pension. Han var en duktig pedagog Sten Wickbom hade under sin långa tid och föreläsare och deltog själv aktivt i de inom rättsväsendet och i regeringskansliet kurser och utbildningar Civo Ö genomförde. gjort sig känd som en utomordentligt kun- Alltid med någon god historia som höjde nig och omdömesgill jurist och ämbetsman, stämningen. där sakkompetens var viktigast. Han var Hans militära bakgrund var en tillgång oerhört logisk och konsekvent. Som lands- vad avsåg samverkan mellan de civila och hövding hade han en stor fördel genom att militära delarna av försvaret och han månade han i sitt tidigare arbete i regeringskansliet mycket om och utvecklade den civila delen personligen deltagit i arbetet med att ta fram av totalförsvaret. Han brann för totalför- många av de lagtexter som länsstyrelserna svarsidén och var en tongivande kompetens har att tillämpa i de förvaltningsrättsliga för civilområdena. Med sitt breda kontakt- ärendena. Han engagerade sig starkt i såväl nät och allmänt respekterad spelade han ansträngningarna att ge Växjö högskola en viktig roll i samspelet mellan ÖCB och universitetsstatus som arbetet med restaure- civilbefälhavarna.

12 HANDLINGAR

Alex Rydén var mycket intresserad av och Elva goda kamrater och framstående le- hade djupa kunskaper om Mellanöstern och damöter har lämnat vår krets. Vi sak- islam, om vilka områden han höll uppskat- nar dem och tänker på deras anhöriga. tade föredrag. Hans fritid präglades av uteliv Genom sina gärningar har de i hög grad och närhet till naturen där trädgårdsarbete, levt upp till Krigsvetenskapsakademiens fiske och engagemang i båtklubben var stän- motto: Fäderneslandets försvar – Mod och digt återkommande. kunskaper Alex Rydén invaldes i avdelning V år 1985. Författaren är generalmajor och andre styresman i KKrVA.

H.M. Konungens Militärhospitals- och Medaljfonder

Är du efterlevande maka/make eller barn till avliden yrkesofficer har du möjlighet att söka ekonomisk hjälp från H.M. Konungens Militärhospitals- och Medaljfonder. Sökande ska vara ekonomiskt behövande, vilket normalt innebär en månadsinkomst som understiger 15.000 kronor per månad, och utan större förmögenhet. Den som söker kan dock äga bostadsrätt eller villa. Ansökan ska ha inkommit senast 31 mars 2017. Se vidare www.kungahuset.se/militarhospitalsfonden för mer information och ansökningsförfarande. Frågor kan besvaras av fondens sekreterare Kurt Svensson på telefon 076 793 3355 eller epost [email protected]

13 N r 4 oktober/december 2016 Trumps seger inger oro Styresmannens tal vid högtidsdagen den 12 november 2016 av Mikael Odenberg

för exakt 220 år sedan – den 12 november Varmt välkomna till Kungl Krigsveten 1796 – samlade den blott 24-årige armékap- skapsakademiens 220:e högtidssamman- tenen Gustav Wilhelm Tibell, tidigare lärare komst. Nu vet ni varför ni är här! vid Krigsakademien på Karlberg, ett 40-tal Om man idag tittar i All Kunskaps Moder, av sina tidigare officers- och lärarkollegor d v s Wikipedia, så kan man läsa att Napoleon till ett möte och bildade Svenska krigsman- Bonaparte var akademiens första utländska nasällskapet. Tibell kom sedermera att stiga ledamot. Så var dock inte fallet. i rang till generallöjtnant. Han adlades 1805 Däremot invaldes Napoleons brorson i och antog namnet af Tibell. Det var samma akademien 1851. Det var han som gick under år som Konung Gustav IV Adolf ”täcktes namnet Napoleon III och som – trots att han benåda sällskapet med namn af Dess Krigs inte satte några större avtryck i världshisto- Vettenskaps Akademie”. rien – lyckades med bedriften att hinna vara både president och kejsare i Frankrike. Tanken att samtidigt vilja vara kejsare och president för oss brutalt över till nutid. För tre dagar sedan fick USA en president som även vill vara kejsare. Ett nytt blad vändes i historien och det är ett blad som i högsta grad är oskrivet. Vad en Trump- administration i Washington kommer att innebära är det ingen som vet. Vi får vänta och se. Det är dock lite illavarslande att flertalet framtidsoptimister – och det gäller även många av de amerikaner som röstade på Trump – grundar denna sin optimism på att den nye presidenten inte kommer att göra det som han gick till val på att göra. Valutslaget i USA tog de flesta bedö- mare med överraskning. När jag besökte Washington DC i våras fanns det knappast Akademiens styresman Mikael Odenberg. Foto: någon där som ansåg det möjligt att Trump Cia Liljeton Exray skulle komma att väljas. Så skedde dock,

14 HANDLINGAR men själva fenomenet är inte unikt ame- USA är idag ett djupt splittrat land. Det rikanskt. hade varit likadant om Hillary Clinton vun- Över hela Europa – i Sverige, Norge, nit. Splittringen kommer under lång tid att Danmark, Tyskland, Frankrike, Österrike, påverka USA som ledande världsnation. Och Holland, Schweiz, Grekland och med Brexit det är idag väldigt svårt att se hur de såren i Storbritannien – för att bara ta några ex- ska kunna helas. empel, har vi sett stora framgångar som Paradoxalt nog kommer valet av Donald byggt på samma grundstenar som Trumps. Trump till USA:s 45:e president sannolikt I svensk debatt fokuserar vi ofta på inslaget att betyda mer för Europa och världen än av främlingsfientlighet men det viktigaste är för USA. Presidentens makt över inrikespo- utanförskapet; många människors upplevelse litiken är begränsad. Där är det delstaterna att de inte är sedda av det ”etablissemang” och kongressen snarare än presidenten som som anses styra och ställa. Deras förlorade är de viktiga beslutsfattarna. Men på utri- framtidstro och känsla av att vara offer på kespolitikens område är presidenten desto globaliseringens och migrationsströmmar- viktigare och detta förhållande är ägnat att nas altare. inge oro. När USA nu av allt att döma vill Främlingsfientligheten finns där förvisso vända sig inåt så kommer det att påverka i flertalet länder men är inte huvudsaken. världen. Receptet är snarare: Trump har sagt sig vilja säga upp såväl klimatavtalet från Paris som kärnavtalet med • Ett mått främlingsfientlighet Iran och de stora amerikanska handelsavtalen • Två mått protektionism med Latinamerika, Asien och Europa. Höga • Tre mått populism d v s enkla lösningar på skyddstullar ska införas mot Kina och andra komplicerade problem och sammanhang, länder som påstås ”stjäla” de amerikanska och jobben. Det är argument som går hem i det amerikanska rostbältet men som hotar till- • Fyra mått förakt för etablissemanget. växten. I allra värsta fall kan vi stå inför ett I USA har inte minst det republikanska par- globalt handelskrig med oöverstigliga följder tiet under många år dissat de federala insti- för världsekonomin. tutionerna, det s k ”träsket” d v s eliten i På säkerhetspolitikens område är förut- Washington. Kunskaper i sak och politisk sägbarhet särskilt viktigt. Osäkerhet är per erfarenhet hånas och föraktas. Därtill har definition farligt. Här är det särskilt oroande Donald Trump under sin valkampanj tagit med en president som uppenbarligen har den demagogiska högerpopulismen, allmän- mycket diffusa begrepp om världen utanför na oförsonligheten, sexismen och de rena USA och som dessutom föraktar diplomater förolämpningarna till nya höjder. och diplomati som arbetsmetod. Aldrig har vi tidigare i ett stort demo- Trumps respekt för internationell rätt har kratiskt land sett en valkampanj där det också visat sig vara något ”begränsad”. Han främsta slagordet är att man ska bura in skulle t ex inte tveka att beordra water- sin motståndare. Lek bara med tanken att boarding och använda andra tortyrmetoder Anna Kinberg Batra i varje anförande, i varje som strider mot folkrätten och skulle ut- uttalande och i varje politisk debatt skulle göra krigsförbrytelser. Ändamålet helgar ju kalla sin huvudmotståndare för ”skurken medlen. Det är förmodligen därför Donald Löfven”. Trump uttryckt vissa sympatier för Saddam

15 N r 4 oktober/december 2016

Hussein (He was a really bad guy. But you undran för Vladimir Putin, återigen på temat know what he did well? He kills terrorists), att han är en stark man som vet vad han vill. för Kim Jong Un (“He is the boss ... It’s När nyheten om Trumps valseger kom reste incredible. He wiped out the uncle. He wi- sig också ledamöterna i den ryska duman ped out this one, that one. I mean, this guy för en stående ovation. doesn’t play games”) eller om massakern på I Moskva finns Sergej Markov. Han är Himmelska fridens torg 1989 (That shows inte en officiell talesman för den ryska sta- you the power of strength). ten, utan en politisk analytiker. Han tillhör Under valkampanjen har presidentkandi- eliten och är en av Vladimir Putins hundra- daten utsått tvivel om USA under hans led- tals ”personliga förtroendemän”. Markov ning kommer att stå upp för den för Europas har tidigare skapat svarta rubriker bl a när säkerhet så viktiga transatlantiska länken. han hotade Europa med ett tredje världskrig USA:s förpliktelser enligt Atlantpakten har p g a vår ”russofobi”. i några av hans uttalanden reducerats till en Jag citerade Markov i mitt anförande vid närmast kameral fråga. högtidssammankomsten för två år sedan. I mars 2014 invaderade Ryssland Krim och Då hade han just konstaterat att Lettland bröt loss halvön från grannlandet Ukraina. och Estland har all anledning att vara rädda. Därmed bröt Ryssland mot folkrätten, FN- ”Om det blir ett stort krig är det möjligt att stadgan och ingångna mellanstatliga avtal. det inte blir något kvar av de här länderna”. Det var inte bara en helt exempelös kränk- Häromdagen uttalade Markov enligt DN att ning av ett fredligt grannlands territoriella Trumps seger bevisar att Ryssland har rätt integritet. Det var en av efterkrigstidens mest och att det amerikanska folket stödjer Putins allvarliga händelser, eftersom den rubbade politik. Och han fortsatte om post Krim- hela den europeiska säkerhetsordningen. sanktionerna med att säga att ”kongressen Sedan dess har Ryssland gått vidare och driver dem fortfarande, så USA kommer inte hotat industriregionerna i östra Ukraina. Vi att avskaffa dem. Men med Trump är det har nu haft ett lågintensivt krig pågående i mer sannolikt att USA slutar pressa Europa. 2 ½ år, inte mer än 180 mil bort från denna Och med EU kan vi komma överens. Det börssal. Över tid gör sig tillvänjningsfaktorn kan betyda en möjlighet att EU avskaffar alltmer påmind. En tendens att acceptera de sanktionerna.” faktiska förhållandena smyger sig sakta in. Vårt försvar av efterkrigstidens säkerhets- Sanktionerna mot Ryssland börjar ifrågasät- ordning har byggt på enighet inom EU och tas. Ska vi inte i stället försöka ”normalisera” mellan EU och USA. Om den enigheten skulle förbindelserna? komma att brytas till följd av det amerikanska Missförstå mig rätt. Ryssland är ett stort presidentvalet kan det få långtgående följder. och viktigt land i vår närhet. Vi vill ha goda En av dem blir att Sveriges säkerhetspolitiska förbindelser med Ryssland. Men vägen till läge försämras ytterligare. goda förbindelser kan aldrig gå över accep- Det är detta som Sverige nu har att för- tans av brott mot internationell rätt. All heder hålla sig till. åt den svenska regeringen, som har varit så Under de senaste femton åren har huvud- välgörande tydlig på den punkten. dragen i den svenska försvars- och säkerhets- Här kommer återigen oron för utveck- politiken formats under bred politisk enighet. lingen under en Trump-administration in. En förändring av det svenska försvarets ut- Trump har i otydliga ordalag uttryckt be- formning var otvivelaktigt nödvändig, men

16 HANDLINGAR politiken svek sitt uppdrag och därmed det sikt för Sveriges försvar i vidaste mening; svenska folket. Den eviga freden efter murens säkerhetspolitiskt, försvarspolitiskt, mili- fall och slutet på Europas delning diskonte- tärt och civilt? Hur ska på lång sikt vårt rades i förtid. I den delen visade sig politiken säkerhetskoncept se ut? Det är några av de vara grundad på en grav felbedömning. För frågor som vi söker analysera och besvara det ansvarar en räcka av regeringar inklusive inom ramen för projektet KV21. den jag själv ingick i. På kort sikt handlar dock vår stora uppgift Vi befinner oss nu i en situation där vi om att åter bygga upp en tillräcklig militär inte nöjaktigt kan hävda vår territoriella tröskelförmåga och kapacitet för att skydda integritet. befolkningen och viktiga samhällsfunktioner Vi kan inte fylla den stabiliserande roll i skymningslägen samt att kunna möta bl a i Östersjöområdet som faktiskt är vårt an- cyberhot och desinformationskampanjer. svar som viktig strandstat. Vi kommer inte Det är en gigantisk uppgift och det kom- att kunna försvara Gotland, för att näm- mer att ta mycket lång tid att lösa den. När na det geografiska område som ofta bru- jag tittar tillbaka häpnar jag över hur mycket kar nämnas som kritiskt, vid en konflikt i som vi lyckades kasta ut med badvattnet. Det Östersjöområdet. gäller inte bara det militära försvaret. Alla Vi kan inte leva upp till vår egen försvars- civilförsvars- eller totalförsvarsfunktioner doktrin, den svenska solidaritetsförklaringen. har också effektivt monterats ned. Tänk om Den uttrycker förhoppningen att omvärlden svensk statsförvaltning hade visat den graden vid behov ska komma till vår undsättning av effektivitet på andra samhällsområden. men vi kan idag inte dokumentera någon som Den fempartiuppgörelse om försvaret som helst trovärdig förmåga att vi skulle kunna träffades i april 2015 var ett steg i rätt riktning ingripa till stöd för våra grannländer. och innebar i någon mening ett trendbrott. Försvarsmakten har förband som håller Men uppgörelsen är redan passerad av verk- hög klass. Men numerären är för liten, för- ligheten och svarar inte längre i tillräckligt mågebredden otillräcklig och uthålligheten hög grad mot Sveriges omvärldssituation. alltför begränsad. Därför är det dags att åter sätta igång Kungl. Krigsvetenskapsakademien försö- och göra det jobb som så gruvligt har miss- ker nu lyfta blicken och se bortom horison- skötts under gångna år. Det här handlar om ten. Med generöst bistånd från Marianne den statliga kärnuppgift som gjorde att vi och Marcus Wallenbergs stiftelse bedriver en gång i historien skaffade oss en regering vi under hedersledamoten Rosenius ledning och en riksdag. Så nu är det hög tid; gör om det ambitiösa och fleråriga projektet ”Det framtida slagfältet – Krigsvetenskap i 21:a och gör rätt! århundradet”. Vi lever i en mycket snabbt föränderlig Författaren är generaldirektör, f d försvars- tid. Vilka konsekvenser får det på lite längre minister och KKrVA:s styresman.

17 N r 4 oktober/december 2016 Kungl Krigsvetenskapsakademiens årsberättelse för 2016 av Björn Anderson

I år är det 220 år sedan Kungl Krigsveten Studerar man i supplementet vilka leda- skapsakademien bildades. Även om aka- möter som akademien har kallat respektive demien inte har gjort något stort av detta invalt sedan 1996 kan man konstatera att har presidiet ändå ansett det viktigt att få akademien genom dess ledamöter kompe- perioden efter 200-års jubileet dokumente- tensmässigt täcker hela det försvars- och sä- rad. Av den anledningen har akademien i år kerhetspolitiska området, och inte nog med gett ut ett supplement till historieverket från det, ledamöterna utgör också den yttersta 1996 för att redovisa vad som gjorts sedan eliten inom området. Om verksamheten ut- dess och för att få biografierna för alla nya vecklats på ett positivt sätt under de tjugo år ledamöter säkrade för framtiden. som gått så är den begränsade rekryteringen När man läser supplementet kan man akademien haft sedan 2012 mer oroande. konstatera att verksamheten sedan 1996 Ett årligt intag på två till fyra ledamöter är har utvecklats. Från att tidigare varit mycket egentligen alltför lite om dagens bredd och tillbakablickande och stuprörsformad har kompetens ska kunna upprätthållas. Att så den nu i hög grad blivit framåtblickande och få nya ledamöter väljs in är dock ett medve- tar sig an helheten på ett mer strukturerat tet val från presidiets sida för att hålla nere sätt. Detta vittnar de akademiomspännande den totala volymen inom akademien. Trots projekten om, vilka tog sin början 2006 med detta fungerar verksamheten relativt bra, Småstatsprojektet. Det projektet behandlade bland annat på grund av en aktiv kärna på frågan om vårt lands beroende av hjälp från 40-talet ledamöter som engagerat medverkar i andra nationer i ett framtida krig, både inom olika arbeten och att medarbetare ur framför landet och i vårt närområde. Alla projekt allt Försvarsmakten kan disponeras utanför sedan dess har varit tvärvetenskapliga och tjänsten. När det gäller rekryteringen är det engagerat i stort alla discipliner inom aka- därför bara att hålla ut, för efter 2021 är demien. En tydlig vilja har funnits att vara bedömningen att alla avdelningar åter kan före såväl politiken som myndigheterna i få en eller flera nya ledamöter varje år. viktiga frågeställningar, vilket också aka- Att vara på framkant och försöka påverka/ demien lyckats relativt väl med. Exempelvis stödja utvecklingen av vårt försvar har sina presenterades en Natoutredning året innan sidor. Det väcker känslor, ofta mer internt än den frågan blev politiskt het i vårt land. Nu externt. Anledningen är att flera ledamöter är akademien mitt inne i projektet KV21 som anser att akademien står för åsikter som kan tar bäring mot nästa försvarsbeslut. betraktas som kontroversiella och i vissa

18 HANDLINGAR

Ständige sekreteraren Björn Anderson presenterar supplementet till historieverket. Foto: Cia Liljeton Exray. fall politiska. Att akademien ska framföra ledamöter såväl i tal som i skrift redovisa åsikter även i den typen av frågor, det är sin syn under akademisammankomster och faktiskt stadgat. Bland annat säger stadgarna i Handlingar och Tidskrift. Det är viktigt att att akademien ska bedriva forskning och det är högt i tak i akademien och att olika studier inom det försvars- och säkerhets- åsikter bryts mot varandra. Det är inte en politiska området, likaså att yttranden på akademi, akademien är dess ledamöter. utredningar inom samma område ska lämnas. I akademien pågår forsknings- och studie- Att avgränsa alla frågor som är av politisk projektet KV21, som involverar ledamöter art går naturligtvis inte eftersom allt måste från alla avdelningar. KV21 syftar till att ses i ett sammanhang. Hur skulle det se ut lägga konkreta förslag för hur vårt land om endast tekniska och operativa prestanda bör ta sig an de utmaningar försvars- och behandlades för en ny ubåt och att allt om säkerhetspolitiken står inför i ett femtonårigt dess säkerhetspolitiska betydelse och i vil- perspektiv. I början av 2018 ska projektet ken kontext systemet fungerar bäst i skulle vara slutfört och komma med förslag rörande utelämnas. Självklart varken ska eller kan såväl det militära som det civila försvaret, en gemensam syn för hela akademien tas ”just in time” när den av försvarsministern fram. I stället tillsätter presidiet kompetenta annonserade försvarsberedningen är i början ledamöter eller grupper av ledamöter, vilka av sina överväganden om svenskt försvars får behandla de frågor som kommer upp och långsiktiga inriktning. som sedan själva får stå för sina förslag när KV21 analys om det civila försvaret har de presenteras. Till detta kan också andra i år slutförts och i den rapport som ges ut i

19 N r 4 oktober/december 2016

Fr vr Bo Waldemarsson, Mikael Odenberg och Björn Anderson under högtidssammankomsten 12 november 2016. Foto: Cia Liljeton Exray. bokform i början av 2017 sägs att Sverige har bland annat aktualiserat bristen på luft- idag inte kan skydda sin befolkning, vare sig försvarsförmåga i form av luftvärn, oron i kris eller i ofred. Projektet har dessutom inför det amerikanska presidentvalet, hur kommit fram till att samhällets sårbarhet en modern folkförankring bör se ut, fransk i framtiden kommer att öka eftersom för- säkerhetspolitik, framtida officersutbildning, mågan att hantera konsekvenserna av olika hur FN och EU hanterar de problem som angreppsformer kommer att släpa efter om finns, hur aktörer i Asien och Mellanöstern inget görs. Samhällsapparaten är inte i takt agerar, m m. med den tekniska utvecklingen. Av flera Glädjande är de samarbeten akademien rekommendationer i boken kan nämnas ett har med andra organisationer. De är viktiga utvecklat ledningssystem på civil sida och inte bara av ekonomiska skäl utan också för förslag på hur terrorism samt cyber- och att de är komplimenterande och utvecklande. påverkansoperationer ska mötas. I våras hade akademien ett fantastiskt sam- Utöver projektet KV21, som varit den arbete med Kungl. Vetenskapsakademien, dominerande aktiviteten inom akademien Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, i år, har sju akademisammankomster och Kungl. Örlogsmannasällskapet och Kungl. två extra seminarier genomförts samt fyra Dramaten i förberedelserna inför och i firan- nummer av Handlingar och Tidskrift getts det av H M Konungen som fyllde 70 år. Ett ut. Dessa sammankomster och seminarier firande som skedde i form av ett seminarium

20 HANDLINGAR

hanterar olika situationer. Akademiens presidium Besök gjordes vid Knesset, ut- Styresman Generaldirektör Mikael Odenberg rikesdepartementet, försvars- Andre styresman Generalmajor Bo Waldemarsson departementet, försvarshög- kvarteret, en pansarbrigad på Ständig sekreterare Generalmajor Björn Anderson Golanhöjderna, en kibbutz på Skattmästare Direktör Sven Christer Nilsson gränsen till Gaza, IT-centret Ordförande avd I Överste Jan Mörtberg i Ber Sheva samt vid företa- Ordförande avd II Kommendör Bengt Lundgren get Elbit Systems. Projektet Ordförande avd III Generalmajor Jan Andersson kunde konstatera att mycket Ordförande avd IV Överste Jan-Erik Lövgren i det landet handlar om här Ordförande avd V Generaldirektör Marie Hafström och nu och att det finns en del av detta att ta till sig, bland Ordförande avd VI Ambassadör Mats Bergquist annat hur de skyddar sin ci- vilbefolkning. Imponerande på Dramatens stora scen. Det blev en mycket är deras satsning på IT och cyberkrigföring lyckad tillställning där vår akademi förutom där de har runt 12 000 människor syssel- att stå för projektledarskapet också hade satta inom försvarssektorn, vilket är ungefär ett antal välrenommerade ledamöter som i samma storleksordning som den svenska medverkade. Temat var Östersjön. Ett tema fältarmén. som var välfunnet och som akademierna Delprojekten har varit i Finland (hös- tillsammans säkert skulle kunna utveckla ten 2015), Bryssel, London, Paris och USA än mer vid annat tillfälle. och besökt såväl företrädare för Nato, EU, regeringskanslier, skolor, säkerhetsorgani- Projektet KV21 sationer som enskilda företag. Överlag har de bemötts positivt och erhållit värdefullt Året 2016 har såväl i stort som smått präglats underlag för projektet. av projektet KV21:s verksamhet. Ett antal stu- Delprojektet 1 har under året analyse- dieresor och seminarier har genomförts, vilka rat omvärldsförändringar med påverkan i sin tur är dokumenterade i rapporter. på Sveriges säkerhet. Ambitionen är att ge KV21 står för ”Det framtida slagfältet svar på frågan ”Innebär nämnda föränd- – Krigsvetenskap i det 21.århundradet”. ringar att det på längre sikt behövs ett nytt Det är ett tvärvetenskapligt projekt som säkerhetskoncept för Sverige, ledande till en spänner över alla grenar inom akademien. annan inriktning och struktur för svenskt Sent 2014 påbörjades projektet och dess försvar – militärt och civilt?”. Vid semi- slutrapport är planerad till början av 2018. nariet ”Globala trender” den 18 februari Projektet omfattar ett antal delprojekt, vilka behandlades två faktorer av synnerlig vikt är Omvärldsutveckling (1), Framtida civila för omvärldsutvecklingen i ett framtidsper- hot (2), Teknikutveckling (3), Civilt försvar spektiv – klimatfrågan respektive migra- (4), Framtida militära angreppsformer (5) tionen. Under seminariet framkom det att samt Militärt försvar (6). vårt land behöver ha fungerande vitala livs- I början av januari genomförde projekt- system som upprätthåller uppsatta mål för ledningen en studieresa till Israel för att lära säkerhet. Vitala system är grundplattan som av hur ett litet land, där kriget är vardag, vårt samhälle vilar på och rämnar den rasar

21 N r 4 oktober/december 2016

Årets verksamhet

Studieresor Finland Besök vid finska UD o Fö samt svenska Delprojekten 2 o 4 ambassaden (2015) Israel Besök vid Knesset, MFA, MoD, IDF HQ, Brigad, Projektledningen Kibbutz, IT/Ber Sheva, Elbit Systems Bryssel EU o Nato HQ, svenska representationen Delprojekten 2 o 4 Paris Svenska ambassaden, CICDE, IRSEM, ODAS Delprojektet 1 London Svenska ambassaden, RUSI, IISS Delprojektet 1 USA MIT, Boston Dynamics, Cisco, Google, Naval Delprojektet 3 Postgraduate School

Seminarier Februari – FHS Globala trender – två utmaningar för vår säkerhet Delprojektet 1 April – FHS Samhällsutvecklingen Delprojektet 4 Maj – FHS Teknik för det framtida stridsfältet Delprojektet 3 Juli – Almedalen Kärnvapenhot mot Sverige – en realitet! Delprojektet 1 Juli – Almedalen Staten skyddar inte medborgarna! Delprojektet 2 o 4 Juli – Almedalen Ryssen kommer – hur gör han? – Två scenarier för Delprojektet 5 ett framtida ryskt angrepp mot Sverige September – FHS Totalförsvaret – hur skall det utvecklas? Delprojektet 4 Oktober – FHS Framtida militära koncept Delprojektet 6 samhällets fundament. De sociala, funktio- Delprojektet 3 uppgift är att klarlägga nella och ekologiska trenderna är överlag vilka tekniska innovationer som kan för- negativa, vilket ställer krav på ledarskap väntas i ett femtonårigt perspektiv. Det un- och samarbete, inte bara inom Sverige utan derlag som tas fram ska sedan användas i också i en internationell kontext. överväganden för hur projektet ser på vårt Seminariet om kärnvapen, som genomför- framtida försvar. Föregående års seminarium des i Almedalen, förändrade i stort inte denna ”Morgondagens teknik – hur påverkar den bild. Glädjande var den breda uppslutning vår förmåga?” följdes den 25 maj upp med som var vid seminarierna, bland annat deltog seminariet ”Teknik för det framtida stridsfäl- försvarsministern i Almedalen. Delprojektets tet”. Det var en fortsättning på det föregående slutsatser är också en påminnelse om att kra- seminariet och huvudfokus låg nu på cyber vet på deltagande med resurser inte minst ur med en särskild diskussion om rysk förmåga. Försvarsmakten i allomfattande internatio- Vad avser rysk informationskrigföring är den nella insatser kvarstår, vid sidan om kravet bred till karaktären och innefattar allt från på nationellt förvar och krishantering i vårt kontroll över media till cyberverksamhet. närområde. Internet i Ryssland planeras att bli nationa-

22 HANDLINGAR liserat fram till 2020, varvid Kina sannolikt parallellt mellan civilt och militärt där USA, kommer fungera som förebild. Kina, EU och Israel leder utvecklingen. En Intressant att konstatera är att överlag aktuell utveckling av automatiseringsteknik har komplicerade system ofta svåröverblick- är s k svärmande system, med många enheter bara svagheter och kan egentligen inte räkna kopplade i nätverk. med att förbli oberörda och att fortsätta att Sammantaget var det en informations- fungera i alla situationer. Därför måste dessa späckad presentation, men ändå mycket system sträva mot resiliens, d v s att kunna nyttig eftersom utvecklingen tydligt går i fungera och snabbt kunna fortsätta fungera riktningen mot långräckviddiga vapensys- även då delar av systemet blir angripet och tem. En motfråga som hängde i luften och skadat. Människan är i detta sammanhang vid detta tillfälle inte blev besvarad var vilka ofta den svagaste länken. slags system som växer fram som eventuellt Lika intressant är att automatiserade sys- kan möta en ökad användning av automa- tem bedöms kunna sköta fler militära upp- tiserade system? gifter i framtiden, vilket bland annat kan Delprojekten 2 och 4 har under året slut- leda till radikalt förändrade förmågor i alla fört sina uppdrag. Ett antal slutsatser har militära miljöer. Utvecklingen av teknik sker dragits och förslag finns för att utveckla det

Ledamöterna Frank Rosenius och Karlis Neretnieks samtalar med officerare ur 188:e israeliska pansar- brigaden på Golan. Foto: Björn Anderson.

23 N r 4 oktober/december 2016 civila försvaret. I den bok som publiceras i tröskel. Vid höstsymposiet den 27 oktober början av 2017 kommer hot som terrorism, fick akademiens ledamöter tillfälle att dis- cyberattacker, påverkansoperationer m fl att kutera koncepten. Efter en stundtals ganska analyseras och rekommendationer att ges livlig diskussion kan nog projektledningen (se ovan). Samhällets sårbarhet idag kom- konstatera att den ligger ganska rätt i sitt mer att framstå i klar dager och det ser inte val av koncept. Efter att koncepten förfinats bättre ut i den utblick som görs om sam- kommer de att prövas i operativa spel under hällsutvecklingen. Idag är det civila försvaret våren 2017. obefintligt och i avsaknad av en kompetent De resultat som KV21 hittills har åstad- ledning. Något stöd till Försvarsmakten kan kommit har under andra halvan av året inte ges och mycket talar för att det mili- börjat förmedlas till en bredare publik. Det tära försvaret i framtiden självt måste svara sker i samarbetsprojektet Försvarsforum som för viktiga funktioner som kommunikation, är ett samarrangemang mellan Allmänna transporter och sjukvård. Alla dessa slutsatser försvarsföreningen, Försvarsutbildarna och har under året seminariebehandlats vid två akademien. Ett antal seminarier har och tillfällen, dels i Almedalen den 6 juli och på kommer att genomföras över hela landet Försvarshögskolan den 14 september. vilka kommer att behandla viktiga ämnen Delprojektet 5 har analyserat vilka mili- och frågeställningar sprungna ur projektet tära hot som kan vara relevanta i framtiden. KV21. Vid dessa seminarier står akademien Inte oväntat ser projektet Ryssland som den för föreläsarna medan de övriga organisa- presumtive angriparen. Någon invasion där tionerna svarar för de praktiska arrange Sverige är huvudmålet bedömer man som mangen på respektive ort, d v s de svarar mindre sannolik. I stället ser man att Sverige för lokaler, moderatorer och inte minst att kan bli indraget i en konflikt där Baltikum är det finns försvarspolitiker som medverkar i huvudmålet. Projektets slutrapport ”Hotet”1 den efterföljande debatten. publicerades den 6 juli samtidigt som den Under hösten har Försvarsforum genom- behandlades i Almedalen samma dag vid fört seminarier i Uddevalla, Sundsvall, Växjö, ett seminarium i Försvarspolitisk arena. Stockholm, Malmö och Göteborg. Fler kom- Publikuppslutningen var god och folk stod mer till våren 2017. Även seminarier arrang- långt ut på gatan när studien presentera- erade av Folk och Försvar har haft kopp- des. Allmänhetens intresse om Ryssland är ling till projektet, bl a ett om kärnvapen i stort, även om det för närvarande inte synes närområdet. finna någon rysk avsikt att angripa vare sig Slutligen är det bara att konstatera att Baltikum eller Sverige, men det går inte att årets program har varit digert och har invol- förneka att den militära förmågan finns och verat ett stort antal såväl gästföreläsare som Putin har överraskat förr. ledamöter. Detta hade inte varit ekonomiskt Delprojektet 6 har påbörjat sin verksamhet möjligt utan välvilligt bistånd från Marianne under året efter att ha läst in sig på övriga och Marcus Wallenbergs stiftelse. delprojekt och analyserat sin uppgift. För att pröva sina teorier om hur krigföring Akademisammankomster och för svensk del i ett femton års perspektiv bör utövas om det skulle bli aktuellt har övriga seminarier tre militära koncept konstruerats; Defensiv Vid akademisammankomsten den 13 mars tröskel, Uthålligt motstånd och Proaktiv var avdelning III sammanhållande. Sam

24 HANDLINGAR

Kallade ledamoten Dov Zakheim. Foto: Björn Anderson. mankomsten inleddes med ett kortare före- rubriken ”Luftvärnet – tillbaka till framti- drag av brigadgeneralen Gabor Nagy som den”. Efter att i allmänna ordalag klargjort är flygtaktisk chef, följt av ledamoten Stefan luftvärnets styrka och svagheter gjorde han Jönssons inträdesanförande. en tillbakablick och konstaterade att behoven Nagy beskrev de senaste förändringarna idag är stora och att avsaknaden av luftvärn inom flygstridskrafterna och den satsning är uppenbar. Dagens normerande hotbild som nu sker på flygbasfunktionen i syfte att för luftvärnet är det ryska markrobotsys- återta gamla förmågor, däribland spridning temet Iksander. Mot det systemet krävs ett inom och mellan baser. Ett annat arbete som nytt luftvärnssystem i Sverige med avsevärt pågår är den utveckling som sker mellan bättre prestanda än dagens. De system som Luftfartsverket och den flygtaktiska staben. finns på marknaden och är relevanta enligt Även samarbetet mellan de svenska och finska Jönsson är det amerikanska systemet Patriot flygvapnen berördes. Auditoriet fick också och det franska systemet Astar. en god inblick i vad som dagligen sker i Vid akademisammankomsten den 13 april luftrummet över Östersjön. Avslutningsvis höll ledamoten och generalsekreteraren för uttryckte han oro över små, billiga och lätt- Folk och Försvar, Lena Bartholdson sitt inträ- åtkomliga drönare och den potential de kan desanförande följt av ett föredrag av den kal- ha i händerna på en antagonist. lade ledamoten Dov Zakheim från USA. Jönsson som i våras avgick som chef för Bartholdsons tema var ”När pendeln Luftvärnsregementet och numera är arméat- svänger – förutsättningar för en modern taché i Washington höll ett anförande under folkförankring”. Hon inledde med en tillba-

25 N r 4 oktober/december 2016 kablick och beskrev vad som tidigare inne- debatt samt att ekonomiska resurser måste fattats i begreppet folkförankring, bl a att avdelas till icke-statliga aktörer som bidrar försvarsvilja och förtroende för försvaret till folkförankring. bygger på en bred uppslutning kring säker- Zakheim som tidigare varit vice försvars- hets- och försvarspolitiken och att värnplik- minister i Bushadministrationen höll en myck- ten både var ett medel och en förutsättning et intressant föreläsning inför presidentvalet för detta. Efter att beskrivit vad som hänt i USA och de konsekvenser som han kunde i försvarspolitiken från slutet av 1990-talet skönja därest Donald Trump skulle bli pre- till försvarsbeslutet 2008, då värnplikten sident. Han slog inledningsvis fast att många blev vilande, konstaterade hon att folkför- amerikaner, liksom många européer, söker ankring från den tidpunkten måste ske utan radikala förändringar och visar ganska liten värnplikt som bidragande faktor. Med ett lojalitet mot etablerade partier. Bakgrunden militärt försvar som består av en halv pro- till detta är enligt hans mening arbetslöshet, cent av befolkningen bedömde hon förut- massinvandring och stora påfrestningar på sättningarna för folkförankring som fortsatt välfärdssystem och offentliga utgifter. Det begränsade. I en modern tappning måste har lett till att den amerikanska medelklas- därför frivilliga försvarsorganisationer och sen och arbetarklassen inte fått någon ökad civilsamhället åläggas ett större ansvar, som levnadsstandard eller ekonomiska tillskott skola, media och andra organisationer. När sedan recessionen 2008. Att Trump då riktar en opinionsundersökning visar att 60 % av in sig på illegal invandring av såväl muslimer svenska folket har mycket lågt förtroende som folk från México är oroande, likaså hans för försvarspolitiken visar det, enligt henne, retorik mot Nato, fri handel och kostnader på att folkförankringen idag är mycket låg. i statsapparaten. Sammanfattningsvis fram- I en avslutande reflektion betonade hon vik- höll Zakheim att det är omöjligt att veta vad ten av en försvarspolitisk diskussion och Trump kommer att genomföra om han blir

Jean Dufourcq talar till akademien i Sverigesalen på Försvarshögskolan. Foto: Björn Anderson.

26 HANDLINGAR vald eftersom hans kampanj bygger mycket sion om att inte delta i Nato militära del. på ”skrävel”. Trots att han är republikan Han gick därefter över till att prata om vad såg Zakheim helst att Hillery Clinton blir som skett sedan det kalla krigets slut och vald, även om hon har en del brister. Hur konstaterade att vi numera lever i en högst det kommer att gå ville han inte sia om, osäker värld, där multinationella företag med men han ansåg att det finns skäl för att vara enorma ekonomiska resurser och icke-statliga bekymrad över hur Amerika kommer att organisationer får allt mer inflytande. Allt ledas de kommande fem åren. Resultatet är detta sker utanför det demokratiska syste- numera känt – USA:s näste president heter met, vilket gör att staten som aktör behöver Donald Trump. stärkas. Han ansåg att Frankrike står inför Akademisammankomsten den 18 maj in- ett antal utmaningar, som demografi, klimat, leddes med att ledamöterna Mats Bergquist ekonomi och maktbalans. Slutligen var hans och René Nyberg redogjorde för den rapport personliga åsikt att Nato är en organisation som en expertgrupp överlämnat till den finska tillhörande det kalla kriget och som i nuva- utrikesministern Timo Soini. Därefter höll rande läge inte är relevant. den kallade ledamoten Jean Dufourcq från Ett minnesseminarium hölls den 10 juni Frankrike ett anförande följt av sedvanlig över den framlidne styresmannen Bo Huldt. förhandling om årsredovisningar, inval av Seminariet anordnades av akademien till- ledamöter och val av funktionärer inom sammans med Försvarshögskolan, vilken akademien. Bergquist och Nyberg, som ingått i nämnda expertgrupp har, tillsammans med ledamoten Teija Tiilikainen och François Heisbourg från Frankrike, haft uppdraget att titta på ämnet ”Sverige, Finland och Nato”. Eftersom det var frågan om en finsk analys har gruppens sammansättning av vissa setts som anmärkningsvärd, två finländare och två utomstående, varav två är anhängare till Nato och två emot. Gruppens uppgift var att dra slutsatser men avstå från förslag. Trots den känslomässiga utgångspunkten i frågan var dock gruppen överens om det svar man gav. Man har tolkat ryskt agerande och konstaterat att det finsk-svenska samarbetet nått den punkt där alla nästkommande steg nästan är politiska. I samband med detta drar man också slutsatsen att de båda län- derna bör agera tillsammans oavsett vilken väg man väljer. Kallade ledamoten Jean Dufourcq talade om fransk utrikes- och säkerhetspolitik. Han anknöt till det inledande anförandet och sa Framlidne förre styresmannen och hedersledamo- att det återigen i Frankrike pågår en diskus- ten Bo Huldt.

27 N r 4 oktober/december 2016 var Huldts arbetsplats under många år, och utredningen inte var en revision av dagens i närvaro av hans döttrar och vännen på se- utbildning vilken anses ha god standard och nare år, ledamoten Gunhild Beckman. gott renommé samt att den fortsatt måste Ledamoten Mörtberg, som var initiativ- ske på professionens villkor. Axelsson lyfte tagare till seminariet tillsammans med leda- bl a fram att det inte varit frågan om en per- moten Beckman, inledde med sina personliga sonalförsörjningsutredning och vikten av att minnen av Huldt. Han visade på en man ha militär kompetens på skolan. Tornberg som med sitt ständigt goda humör och sitt hävdade betydelsen av att officerare behärs- rika kontaktnät blev en tillgång i den högre kar yrkets krav och att utredningen inte till- militära utbildningens tjänst. Seminariet fort- godoser de framtida förändringsbehov som satte sedan på två täter i form av samtal om kan förutses samt att Försvarsmaktens perso- för Bo Huldt centrala frågeställningar. Det nalförsörjning är i allvarlig kris. Neretnieks första handlade om den svenska säkerhetspo- pekade på att utredningen haft för snäva litiken efter murens fall och Sovjetunionens direktiv och tryckte bl a på att yrkets krav upplösning – från kallt krig till krig – lett av måste tillgodoses i utbildningen samt att de Mörtberg själv. Det andra hölls ihop av kal- dugligaste officerarna måste beredas tjänst- lade ledamoten Tomas Ries och handlade om göring på Försvarshögskolan. Ydén i sin tur FN och den internationella utvecklingen och ifrågasatte bl a kostnaderna för officersut- huruvida världssamfundet kan hantera de bildningen och gjorde en jämförelse med säkerhetspolitiska utmaningarna. Seminariet utbildningen till sjökapten. avslutades med några reflekterande ord av Auditoriet som förutom ett antal ledamö- ledamoten Gunilla Herolf. ter bestod av representanter för Försvars Den 30 augusti hölls ett extra insatt se- departementet, Försvarsmakten, Försvars minarium om den framtida officersutbild- högskolan, Riksrevisionen och fackliga ningen. Det ägde rum i Armémuseums organisationer bjöds avslutningsvis in till hörsal och modererades av ledamoten diskussion. Sammanfattningsvis kan sägas Lennart Uller. Bakgrunden var den utred- att något svar på vilket av utredningens ning som Försvarsmakten tillsammans med alternativ som är att förorda fick man inte. Försvarshögskolan genomfört. Utredare Däremot framkom en bred flora av åtgärder var brigadgeneralen Roland Ekenberg med som behöver vidtas för att utveckla officers- vicerektorn på Försvarshögskolan, Bengt utbildningen. Axelsson som sekreterare. I panelen åter- Vid akademisammankomsten den 14 sep- fanns förutom Ekenberg och Axelsson de tember höll ledamoten John Rydqvist sitt tidigare rektorerna vid skolan, ledamöterna inträdesanförande och delprojektet 4 i KV21 Claes Tornberg och Karlis Neretnieks samt ett miniseminarium (det senare se ovan). ledamoten, fil dr Karl Ydén. Det har sagts att Preussen var en armé Ekenberg inledde seminariet med att trycka med en stat. Det var inte utan att tankarna på det som han ansåg väsentligast utifrån gick till detta klassiska påstående när man de två alternativ för högre officersutbildning lyssnade till Rydqvists anförande med rubri- som utredningen lagt fram. Båda alternativen ken ”Strategiska starka och samtidigt sköra: handlade om en kvalificerad stabsutbildning krigföring och krigsförberedelser i Asiens för kategorien majorer/örlogskaptener i och och Mellanösterns regionala stormakter”. I med ett minskat behov av överstelöjtnan- anförandet togs exempel som Pakistan, Kina, ter/kommendörkaptener. Han betonade att Saudiarabien och Syrien upp vilka leds av

28 HANDLINGAR maktkonstellationer som militär, familjer kerheten för vårt land. Efter föredragningen och partier vilka är statsbärande och sällan vidtog en längre diskussion som i huvudsak slåss mot andra stater utan mer för sin egen berörde Nato-frågan vilken visar på audito- överlevnad. Vårt synsätt att det existerar en riets intresse i denna politiskt känsliga fråga. stat som har en armé är inte alltid tillämp- Bland annat uttryckte en av åhörarna att ligt när man försöker förstå konflikter i de hans utredning av försvarsupplysningsskäl regioner det här är frågan om. bör få en mycket större spridning än vad Vid akademisammankomsten den 12 ok- som nu är fallet. tober höll ledamoten Martin Norsell sitt inträdesanförande och ledamoten Krister Högtidssammankomsten Bringéus redogjorde för sin statliga utredning om internationella samarbeten. Årets högtidssammankomst genomfördes Rubrik för Norsells anförande var: ”Att traditionsenligt den 12 november i gamla erövra eller erövras: officersprofessionens börshuset vid Stortorget. Hedersgäst var relation till det akademiska systemet”. försvarsministern, statsrådet Peter Hultqvist. Inledningsvis betonade han vikten av att Förutom akademiens ledamöter deltog in- innan man tar sig an ett utbildningssystem bjudna gäster från Oslo Militaere Samfund, måste man bestämma sig för vad man vill systerakademier och anhöriga till avlidna åstadkomma, samt vad det får kosta i pengar ledamöter. Styresmannens tal var en genom- och i kvalité. Han ansåg att man hittills gång av det säkerhetspolitiska läget mot ägnat sig allt för mycket åt strukturfrågan, bakgrund av valet av Donald Trump som bland annat om det akademiska systemets ny president i USA. Andre styresmannen vara eller icke vara. Enligt hans mening bör höll minnestal över avlidna ledamöter och man ta sig an kvalitets- och innehållsfrågor ständige sekreterarens utdrag ur årsberät- i stället för att försöka designa i grunden telsen handlade mycket om de senaste 20 helt nya system, vilka ibland inte ens går att åren av akademiens 220-åriga tillvaro och förverkliga på grund av svensk lag och för- projektet KV21. Högtidstalare var leda- ordning. Officersprofessionen måste erövra moten och överbefälhavaren Micael Bydén sin plats i det akademiska systemet och det som samtidigt tog sitt inträde i akademien. kan man bara göra genom att man går på I sitt tal uppehöll han sig i huvudsak vid djupet i dessa frågor oavsett om det rör sig Försvarsmaktens långsiktiga utveckling. Ett om forskning eller utbildning. tydligt budskap var att dagens resurser är Ledamoten Bringéus framhöll inlednings- otillräckliga om vårt försvar ska kunna vara vis att hans utredning ”Säkerhet i ny tid”2 krigsavhållande och kunna stå upp mot en inte är en Nato-utredning utan en analys av allt mer mörkare värld. alla samarbeten Sverige har med andra länder Övriga nya ledamöter som tog sitt inträde och organisationer. På ett pedagogiskt sätt under sammankomsten var Patrik Gardesten, redogjorde han för utredningens resonemang Ingela Mathiasson och Lars Hedström. Vidare och bakomliggande bevekelsegrunder. Två delades belöningar ut, vilka mottogs ur sty- slutsatser etsade sig fast. Den ena var att han resmannens hand (se nedan). Livgardets bedömer ett ryskt angrepp på de baltiska dragonmusikkår musicerade. staterna som osannolikt i och med att de är Vid middagen på Karlbergs slott fram- medlemmar av Nato. Den andra var att ett förde statsrådet gästernas tack. I ett i många svenskt medlemskap i Nato skulle öka sä- stycken spirituellt tal tog han bland annat

29 N r 4 oktober/december 2016

Akademiens nya ledamöter med sina diplom. Fr v Micael Bydén, Ingela Mathiasson, Patrik Gardesten och Lars Hedström. Foto: Cia Liljeton Exray. upp behovet av att bygga upp svensk för- Han har utrett Storbritanniens deltagande i svarsförmåga vilket är både mödosamt och Irakkriget 2003, redovisat i rapporten The tar tid och där genvägarna är få vilket kräver Iraq Inquiry. en noggrann administration. Patrik Gardesten är överste i amfibiekåren. Han är chef för insatssektionen vid insatsled- Ledamöterna ningen i Högkvarteret. Efter genomgången chefsutbildning vid Försvarshögskolan har Akademien har under året kallat en ledamot han studerat och tjänstgjort utomlands samt och valt in fyra ledamöter. Sedan högtids- varit ställföreträdande bataljonchef vid Amf1 sammankomsten 2015 har elva ledamöter och sektionschef vid Sjöstridsskolan. avlidit. Micael Bydén är general i flygvapnet och Sir Lawrence Freedman är professor i överbefälhavare. Efter genomgången chefsut- War Studies och Vice-Principal (Strategy and bildning vid Försvarshögskolan har han varit Development) vid King’s College i London. stabsofficer vid Krigsförbandsledningen, chef Han är ledamot av Brittiska akademien se- för Flygskolan, chef för Helikopterflottiljen dan 1995 och utnämnd till Commander samt flygtaktisk chef och flygvapenchef. Han of the Most Excellent Order of the British har dessutom varit flygattaché i Washington Empire 1996. Freedman är en av de mest och stabschef i Afghanistan. framstående strategerna i sin generation. Ingela Mathiasson är brigadgeneral i Han är publicerad i ett stort antal skrifter. flygvapnet. Hon är ledningschef för flyg-

30 HANDLINGAR förband vid Försvarets materielverk. Ef Under 70 år Avd Summa ter genomgången chefsutbildning vid 70 år och över Försvarshögskolan har hon tjänstgjort vid I 38 44 82 MUST, varit lärare vid Försvarshögskolan, II 25 20 45 sektionschef vid strategiledningen i Hög III 23 23 46 kvarteret, ställföreträdande chef och chef för IV 33 45 78 F 7, samt avdelningschef vid Högkvarterets V 35 49 84 ledningsstab. Hon har en Master in Business Administration vid Stockholms universitet. VI 22 26 48 Lars Hedström är chef för Institutet för Totalt 176 207 383 högre totalförsvarsutbildning vid Försvars högskolan. Efter brandingenjörsexamen 1979 Belöningar har han tjänstgjort inom räddningstjänsten, varit stabsofficer vid NATO Headquarters, Akademien har i år belönat ledamoten och överdirektör vid Statens räddningsverk och förre överbefälhavaren Bengt Gustafsson, Krisberedskapsmyndigheten samt departe- ledamoten Nils-Ove Jansson och lektorn vid mentsråd vid Statsrådsberedningen. Han Försvarshögskolan, Jacob Westberg. har publicerat sig rörande krishantering, General Bengt Gustafsson har tilldelats totalförsvar och ledarskap. Kungl Krigsvetenskapsakademiens belö- Akademien bestod vid slutet av 2016 av ningsmedalj i guld, 15.storleken. Han har 420 ledamöter. Av dessa var fem hedersle- efter sin tid som överbefälhavare på ett syn- damöter och 32 kallade ledamöter. Övriga nerligen framstående sätt bidragit till att ledamöter fördelade sig på avdelningarna analysera och belysa centrala områden inom enligt vidstående tabell. Sveriges försvar. Hans publikationer visar på

De belönade; fr vr Jacob Westberg, Bengt Gustafsson och Nils-Ove Jansson. Foto: Cia Liljeton Exray.

31 N r 4 oktober/december 2016 ett skarpsinnigt nytänkande när det gäller ken ”Omöjlig ubåt”. Beskrivningen utgör ett metoder, vilket lett till en avsevärd fördjup- värdefullt komplement och en analysmäs- ning av analysen. Detta har uppnåtts genom sig fördjupning till övrig litteratur i ämnet. ett starkt personligt engagemang och ett stort Särskilt förtjänstfullt är den strategisk/poli- tankedjup och en imponerande kunskaps- tiska helheten och det långa tidsperspektivet bredd. Resultaten har redovisats i ett antal som behandlas samt den initierade beskriv- längre publikationer och en lång rad artiklar ningen av marin Spetsnaz som ger en god liksom genom många uppmärksammade bild av Sovjetunionens/Rysslands operativa framträdanden i olika sammanhang. och strategiska koncept. Kommendören av 1.graden Nils-Ove Fil dr Jacob Westberg har tilldelats Kungl Jansson har tilldelats Kungl Krigsveten Krigsvetenskapsakademiens belöningsmedalj skapsakademiens belöningsmedalj i silver i silver 8:e storleken samt 15000 kronor ur 8:e storleken samt 15000 kronor ur Lars Lars och Astrid Albergers stiftelse. och Astrid Albergers stiftelse. Bakgrunden är Westberg har bedrivit en skicklig och nog- Janssons beskrivning av faktorerna rörande grann gärning som forskare inom det säker- ubåtskränkningarna under 1980-talet i bo- hetspolitiska området vid Försvarshögskolan. Westberg har även i flera avseenden bidragit till att höja den Kallad ledamot akademiska och professionella Sir Lawrence Freedman Storbritannien kvaliteten på undervisningen för svenska officerare. Han har på Valda ledamöter Försvarshögskolan vid flera tillfäl- len erövrat utmärkelsen ”Skolans Överste Patrik Gardesten Avdelning II bäste lärare”. Flera av hans skrifter General Micael Bydén Avdelning III används som lärobok i undervis- Brigadgeneral Ingela Mathiasson Avdelning III ningen vid de militära utbildning- Avdelningschef Lars Hedström Avdelning V arna, bland annat boken ”Svenska säkerhetsstrategier”. Avlidna ledamöter (sedan förra högtidssammankomsten) Författaren är generalmajor och Viceamiral Bengt Schuback Avdelning II akademiens ständige sekreterare. Förste arkivarie Lennart Rosell Avdelning V Landshövding Sten Wickbom Avdelning V Koncernchefen Curt-Steffen Giesecke Avdelning V Konteramiral Ola Backman Avdelning IV Noter

Överste Bertil Johansson Avdelning I 1. Populärutgåva av KKrVA Hotet Generalmajor Carl-Gustaf Ståhl Avdelning I finns utlagd på KKrVA hemsida, http://kkrva.se/wp-content/ Generalmajor Robert Lugn Avdelning I uploads/2016/07/Popularutgava_ Direktör Olof Lund Avdelning IV KKrVa_Hotet_34_sid.pdf. 2. soU 2016:57. Generallöjtnant Karl Eric Holm Avdelning I Kanslichef Alex Rydén Avdelning V

32 HANDLINGAR Försvarsmakten mot 2020-talet Tal, tillika inträdesanförande, vid Kungl Krigsvetenskaps akademiens 220:e högtidssammankomst den 12:e november 2016 av Micael Bydén

försvarsmakten står inför en situation som fattas nu måste hålla för en långsiktig där det snart måste fattas beslut om den strategi. långsiktiga utvecklingen av våra förmå- Ett sådant genomgripande och långsiktigt gor. Grunden är den ökade osäkerheten i förändringsarbete bör ta avstamp i en analys Östersjöområdet – en förändring som yt- av hur den globala strategiska kontexten terst drivs av ryskt agerande och förmåge- förändras över tiden. Det är naturligtvis inte utveckling. För att möta denna situation möjligt att i detalj förutspå hur framtiden har Försvarsmakten sedan några år tillbaka kommer att gestalta sig. Däremot kan vi arbetat med att öka tillgänglighet, beredskap identifiera och beskriva fenomen som kan och krigsduglighet i befintliga förband. Större ha en betydande inverkan på framtiden – i beslut om förändring har fått skjutas på framtiden. Det har varit rådande inriktning. form av både negativa konsekvenser som Genomgripande förändringar innebär alltid måste hanteras och möjligheter som bör en risk att den militära förmågan nedgår tillvaratas. under en period. I det läge vi befinner oss i, hade sådana kunnat försämra våra för- Globala trender utsättningar att verka stabiliserande och krigsavhållande i Östersjöområdet samt att Alla aktörer kommer på olika sätt att på- upprätthålla territoriell integritet. verkas av globala förändringar. Detta gäller även de som har mest direkt inverkan på den Förändringsarbetet säkerhetspolitiska miljön kring Östersjön, d v s Ryssland, USA samt EU, Nato och Men tiden är nu mogen att se bortom gäl- deras respektive medlemsländer. lande inriktningsbeslut. Avgöranden måste Några av de främsta globala trender som göras i närtid för att hantera den operativa jag lägger till grund för min analys är: risken på sikt. Försvarsmakten har påbörjat förändringsarbetet genom att utarbeta en • Globaliseringen är starkare än någon- militärstrategisk doktrin som bättre stäm- sin. mer överens med rådande militärstrategiska • Klimatförändringar innebär risk för ökade situation. Vi fortsätter nu med en ny och mer spänningar och konflikter. långsiktig inriktning för Försvarsmaktens utveckling mot 2025–2035 inom ramen • Den globala energimixen kommer att för den senaste perspektivstudien. Beslut förändras då efterfrågan på energi ökar

33 N r 4 oktober/december 2016

och förnybara energikällor blir mer ef- Närområdet och Sverige fektiva. De globala trenderna ger riktningar framåt, • Världens befolkning beräknas öka med två men för att kunna välja väg måste vi veta miljarder de kommande tjugo åren, även var vi befinner oss. I min analys tar jag ut- framgent med en låg genomsnittsålder. gångspunkt i aktuellt militärstrategiskt läge • Urbaniseringen fortsätter; år 2045 beräk- och Försvarsmaktens förmåga. nas 70 procent av världens befolkning Dagens militärstrategiska situation i vårt leva i urbana miljöer. närområde präglas av den ryska aggressionen mot Ukraina och den illegala annekte- • Ekonomiskt och politiskt betingad mig- ringen av Krim 2014. Samtidigt måste vi ration kommer att fortsätta. komma ihåg att Sveriges militärstrategiska • Maktbalansen i världen genomgår en för- situation i grunden har förbättrats som en skjutning. USA:s relativa ekonomiska och följd av Estlands, Lettlands, Litauens och militära makt har minskat, medan t ex Polens inträde i Nato efter det kalla krigets Kinas och Indiens har ökat. Nya mili- slut. Försvarssamarbeten med de nordiska tära alliansmönster och samarbeten kan länderna, andra europeiska länder och USA, EU och Nato ökar därtill den stabiliserande komma att utvecklas. effekten i Östersjöområdet och bidrar till en • Slutligen medför teknikutvecklingen en rad viktig tröskeleffekt. möjligheter i kommande tjugoårsperiod. Oavsett vårt internationella samarbete Informationsteknologin fortsätter att för- krävs en robust svensk försvarsförmåga. ändra sociala mönster och förutsättningar Sverige ska alltid förfoga över tillräcklig att kommunicera. Graden av automation egen förmåga för att verka krigsavhållande ökar. Parallellt sker en utveckling mot allt och för att skapa politisk handlingsfrihet större möjligheter att sammanställa och både nationellt och internationellt. Vår egen bearbeta stora mängder data från olika förmåga är en förutsättning för strategiska databaser. I takt med att artificiell intel- partnerskap och för att Sverige ska kunna hantera en situation i kris och med olika ligens utvecklas kommer sannolikt även påverkansoperationer som kan sträcka sig graden av autonomi att öka vilket i sin över lång tid. tur innebär att självlärande system san- Jag hävdar att den svenska Försvarsmakten nolikt ökar. Additiv tillverkning – som är effektiv och producerar hög försvarsför- ofta benämns som 3-D printing – har måga i förhållande till personalvolym och tillsammans med ökad mängd robotar ekonomiska anslag. Begreppet försvarsför- potential att förändra logistikområdet. måga är emellertid enbart tillämpligt i relativa termer. I Sveriges fall utgör Rysslands Ur ett strategiskt perspektiv är det viktigt agerande, upprustning och förmågor vår att understryka att framförallt USA:s och främsta måttstock. Och så länge den svenska Rysslands agerande påverkas av en samman- försvarsförmågan inte utvecklas i takt med tagen bild. Händelseutvecklingar globalt och dessa förändringar ökar den operativa risk- i andra regioner kommer därför att ha en tagningen. avgörande inverkan på deras bedömningar För mig är åtminstone tre samverkande och ställningstagande i Östersjöområdet. faktorer av betydelse:

34 HANDLINGAR

• Förändringen av den säkerhetspolitiska demokratiska systemets svagheter. Det är i situationen i vårt närområde; gråzonen mellan fred och krig som Ryssland • De ekonomiska, politiska och demografis- främst kan förväntas agera med ett stort mått ka utmaningarna för EU och USA samt av oförutsägbarhet. Det är särskilt noterbart att omvärlden flera gånger har överrump- • Försvarsmaktens möjligheter att utvecklas lats av ryska militära operationer – både i i takt med förändringar i den strategiska och utanför det egna närområdet. Moskva situationen och den ryska förmågehöj- har använt militära medel för att främja ningen. långsiktiga säkerhetsintressen, snarare än Jag kommer nu att utveckla resonemangen att skydda sitt eget territorium från direkt bakom dessa tre faktorer. förestående angrepp. Och man fortsätter målmedvetet att stärka Ryssland sin militära förmåga bland annat genom ökad och mer komplex övningsverksamhet och Under de kommande tjugo åren bedöms materieltillförsel. Den ryska militärreformen Ryssland vara den aktör som har störst inver- är fortsatt prioriterad, trots ekonomiska kan på Sveriges säkerhetspolitiska situation. umbäranden. Det grundar sig på en rad bedömningar: Min slutsats är att den ryska förmåge Ryssland är inte tillfreds med nuvarande ökningen fortsätter fram till 2025–2035 för världsordning, som ur rysk synvinkel be- att därefter sannolikt plana ut. Vi ska komma döms gynna USA och väst på bekostnad ihåg att det tar lång tid att bygga militär av ryska intressen. Ryssland strävar därför förmåga och att de senaste årens mycket efter att ändra status quo både globalt och i stora resurstillskott kommer att ge förmåge Östersjöområdet. Det finns en tydlig strävan ökningar de närmaste tio åren – även om efter att uppnå en stormaktsstatus med sär- det aktuella beväpningsprogrammet skulle skilda rättigheter i det som den ryska regimen reduceras med anledning av landets ekono- uppfattar som landets intressesfär. Denna miska situation. ambition bedöms kvarstå under lång tid, även under ett annat ledarskap i Moskva. Utmaningar för EU och USA Synen på geopolitik skiljer sig väsentligt från vår. Det finns ett upplevt behov hos I väst står EU och de enskilda medlems- den ryska regimen av buffertzoner mellan länderna inför ett flertal utmaningar som Ryssland och Nato. Geopolitiskt strävar kan bidra till intern oenighet. Ekonomiska Ryssland därför efter att splittra och för- utmaningar ryms med ett stort flykting- och svaga västvärldens enighet, handlingskraft migrationstryck, samtidigt som den brittiska och anseende. Enligt rysk syn på krigföring folkomröstningen har pekat ut riktningen kan alla tillgängliga maktmedel användas mot Storbritanniens utträde ur unionen. för att nå säkerhetspolitiska målsättningar. Djupt rotade konflikter i Mellanöstern och Icke-militära medel har en framträdande Afrika tar sig även uttryck i terroristhand- roll i den ryska militärteorin och de flesta lingar i Europa. Stödet för främlingsfientliga medel tillämpas under hela konfliktskalan och nationalistiska partier ökar i migra- från fred till krig. tionsströmmarnas dyningar. Risken för ökad Den ryska strategiutvecklingen har succes- splittring och polarisering av det politiska sivt inriktats mot att exploatera det västliga klimatet är påtaglig.

35 N r 4 oktober/december 2016

Även USA präglas idag av nationalistiska Men det finns inte ekonomiskt utrymme att och isolationistiska strömningar. Den gångna samtidigt vidareutveckla Försvarsmakten i valrörelsen har blottlagt en djup polarisering i paritet med den ryska förmågeutvecklingen det amerikanska samhället med bäring också och den framtida operationsmiljöns kom- på hur USA:s roll i världen ska utformas plexitet. efter årtionden av krig i Afghanistan och Försvarsmakten har under en rad år påtalat Irak. Debatten om USA:s ansvar för global effekterna av att ett statiskt försvarsanslag stabilitet vilar delvis på uppfattningen om över tiden i praktiken ger minskad köpkraft. en skev bördefördelning där USA anser sig Detta beror bland annat på att lönekost- betala för andra länders säkerhet utan till- nader och ersättningskostnader successivt räckliga åtaganden i retur. ökar, materielen blir allt dyrare i inköp och Slutligen riskerar olika uppfattningar om drift, valutaförändringar medför fördyringar hur Rysslands agerande ska bemötas att i materielanskaffningen och kostnaderna ge Kreml politiskt manöverutrymme och för vidmakthållande av Försvarsmaktens öppna nya möjlighetsfönster. Det är viktigt anläggningar ökar. att EU, tillsammans med USA, snabbt kan Samtidigt finns återtagningsbehov på en agera samlat och resolut för att stänga så- rad områden. Försvarsmakten behöver ett dana öppningar. fungerande system av system för nationellt Sammantaget ökar dessa yttre föränd- bruk. Hela funktionskedjan från underrät- ringar den strategiska osäkerheten i Europa telser, ledning, rörlighet, verkan, skydd och och för Sverige. logistik behöver fungera i ett nationellt för- svar. Försvarsmakt i förändring Ett nationellt försvar kräver även infrastruktur och ändamålsenliga anläggningar Jag vill nu beskriva hur Försvarsmaktens för att Försvarsmakten ska kunna verka i utgångsläge påverkar den framtida utveck gråzonen och under väpnat angrepp. En lingen. återgång till den mängd anläggningar som Försvarsmakten har under de senaste år fanns under det kalla kriget är inte aktuell, tiondena reducerat både grund- och insats utan Försvarsmakten behöver finna nya sätt organisation till följd av att Rysslands mili- för att med en mindre mängd anläggningar tära förmåga under lång tid nedgick. I den ha nödvändig tillgång och redundans. omfattande reform som berör hela försvarets Detsamma gäller för logistikfunktionen, inriktning har personal- och materielförsörj- där robusthet och redundans successivt be- ning främst anpassats för internationella höver återtas. Militär logistik fungerar ur operationer, medan logistikförsörjningen många perspektiv diametralt motsatt mot till del har rationaliserats efter näringslivs- civil logistik och kräver kostsamma inves- principer. Under tiden har Försvarsmakten teringar. Den just-in-time logistik som vårt upprätthållit en stor förmågebredd. samhälle av rationalitetsskäl vilar på utgör I och med den försämrade säkerhetssitua- en utmaning. Dessutom har det privata och tionen i vårt närområde har Försvarsmakten utländska ägandet i företag som upprätthål- tilldelats ytterligare medel. Detta är i grunden ler viktiga samhällsfunktioner markant ökat bra, och det ökade anslaget bidrar till att jämfört med tidigare. Försvarsmakten kan förbättra tillgänglighet Behovet av ett fungerande system av sys- och beredskap i nuvarande organisation. tem omfattar därför hela totalförsvaret. Det

36 HANDLINGAR civila försvaret har genomgått en ännu större tidsförhållanden Vi måste beakta uthållig- nedmonteringsprocess än det militära för- hetsaspekter, särskilt behovet av en samman- svaret. Det är viktigt att komma ihåg att det hållen logistikkedja och stödfunktioner. Vi idag råder andra förutsättningar än under behöver god förmåga att med militära resur- det kalla kriget. Samhället har förändrats ser skydda civil infrastruktur och samtidigt och det totalförsvar som då byggdes upp är försvåra en motståndares nyttjande av vårt i praktiken avvecklat och kan inte – och ska territorium och luftrum. Vi måste för egen del inte – återuppstå i samma skepnad. dra nytta av vapenutveckling med allt längre Den framtida operationsmiljön kom- räckvidder, vilket också inkluderar aktiv cy- mer att vara mer dynamisk och komplex berförmåga. Vi ska utnyttja Sveriges status än dagens med en blandning av reguljära som teknologiskt framstående nation i vår och irreguljära aktörer, ökad användning egen nationella förmågeutveckling. Därtill av cybermiljön för informationsoperatio- krävs övningsverksamhet på operativ nivå ner och konventionella militära operationer och i sammansatta förband. och under stor påverkan av den tekniska För det andra behöver vi motståndskraf- utvecklingen. tiga samhällen i ett nytt totalförsvarskon- Förändringarna i den operativa miljön cept. Försvaret av Sverige är en angelägenhet ställer nya krav på Försvarsmakten att både för hela samhället. Försvarsmakten har ett anpassas mot förändrade strategier och ut- samlat ansvar för det militära försvaret och veckla relevanta förmågor. Det innebär även försvarsplaneringen, men vi behöver stöd ett stort behov av en samlad situationsför- från andra myndigheter och aktörer för att ståelse i samhället. Det handlar inte längre säkerställa vår operativa förmåga. Det gäl- enbart om att vara medveten om vad som ler särskilt i en säkerhetsmiljö som präglas händer – vi måste ha förmåga att förstå av hot som rör sig i gråzonen mellan civilt hur olika händelser hänger ihop, dess kon- och militärt. Hela samhället måste vara i sekvenser och vilka koordinerade åtgärder samförstånd och agera samordnat. Detta som staten Sverige behöver vidta med alla gäller såväl strategisk kommunikation som sina maktinstrument. cybersäkerhet, försörjningstrygghet och elsä- Min övergripande slutsats är därför att kerhet. Säker kommunikation och skyddade Försvarsmakten redan nu, i innevarande ledningsplatser är av särskild betydelse. försvarsinriktningsperiod, behöver förbereda För det tredje är en sammanhållen och och planera för den utveckling av Försvars obruten transatlantisk länk och fördjupat makten som är nödvändig om den operativa EU-samarbete av största vikt. Våra multilate- risktagningen ska förbli rimlig. rala och bilaterala samarbeten behöver fortsatt utvecklas. Det är vitalt att upprätthålla Områden att utveckla det amerikanska engagemanget för Europa, närområdet och Sverige. EU:s sammanhåll- För att hantera framtidens utmaningar och ning och den transatlantiska relationen är upprätthålla nödvändig tröskel behöver vi central, i synnerhet mot bakgrund av ett fortsatt utveckla fyra områden: förmodat Brexit. För det först behövs nationella försvars- För det fjärde, krävs en tydlig och sam- förmågor med över tiden tillgängliga och lad strategisk kommunikation, nationellt operativt rörliga förband. En utbildningsor- och internationellt. Detta tarvar en klar si- ganisation kan inte svara upp mot rådande tuationsförståelse och samarbete avseende

37 N r 4 oktober/december 2016 underrättelser, informationssammanställning till annat och hur stor risk man är beredd att och analyser. ta. Jag menar att, trots att Försvarsmakten är Avslutningsvis, militärgeografiska och mitt uppe i att genomföra beslutad inriktning, andra över tiden giltiga faktorer begränsar, krävs ett större fokus i försvarsdebatten om men öppnar även möjligheter. Oaktat en utvecklingen av våra långsiktiga förmågor. svårförutsägbar framtid behöver försvaret Denna diskussion behöver inledas snarast. av Sverige en långsiktig strategi. En sådan kommer alltid att bygga på en avvägning av Författaren är general, överbefälhavare och hur mycket försäkringen får kosta i relation ledamot av KKrVA.

38 HANDLINGAR Erövra eller erövras Officersprofessionens relation till det akademiska systemet

Inträdesanförande i KKrVA avd IV den 12 oktober 2016 av Martin Norsell

Résumé When designing an educational programme it is important to have a good understanding of relevant learning outcomes, but also to decide how much it may cost in money, time and quality. Today’s discussions are often limited to a strategic and rather abstract level, either inspired by the solutions of other countries fulfilling existing legal and educational systems for the specific country or an urge to revert to the ‘good old days’. This is expensive com- pared to using existing and working readily available systems. To the author’s mind, both the Swedish Armed Forces and the individual student would benefit if the focus shifted from suggesting abstract strategic changes, almost impossible to implement, towards improving the current system and using the academic system to its full potential from the perspective of ‘making’ the best Swedish officers possible. innan man bygger upp en utbildning måste Tradition och dagssituation man bestämma sig för vad man vill åstad- komma, samt vad det får kosta i pengar, Om två år firar Försvarshögskolan 200 år. tid och kvalitet. Ofta läggs merparten av Förutom officerare utbildades också de för- energin på en övergripande abstrakt nivå i sta civilingenjörerna i den militära akademi ett försök att designa nya system, ofta inspi- som då låg på Marieberg. Därmed sagt att rerade av utländska förebilder eller utifrån Försvarshögskolans föregångare stod fadder ambitionen att gå tillbaka till den ”gamla till landets tekniska universitetsutbildningar. goda tiden”. Detta är kostsamt jämfört med Att Försvarshögskolan idag ligger omsluten att använda existerande och fungerande av Kungliga Tekniska Högskolan, grundad system, i det här fallet det gängse akade- 1827 och med rätt att bedriva forskarutbild- miska systemet. Förhoppningen är att mer ning från 1927, symboliserar tydligt den nära engagemang framöver läggs på att fundera kopplingen mellan det militära utbildnings- på vilket utbildningsinnehåll som ger dug- systemet och akademin. Det visar också att liga officerare än att på en systemnivå för- akademiska processer är långsamma. söka skapa nya lösningar som är nästintill Försvarshögskolan ingår sedan 2008 omöjliga att förverkliga baserat på svensk i det gängse akademiska systemet under lagstiftning. Officersprofessionen bör istället Utbildningsdepartementet, dock med en egen innehållsmässigt erövra sin plats i det aka- förordning som skiljer sig i flera avseenden. demiska systemet på sina villkor men på ett T ex har Försvarshögskolan en lärarkategori sådant sätt att de existerande akademiska som inte finns vid något annat lärosäte näm- systemkraven uppfylls. ligen militära lärare. På pappret ges dessa

39 N r 4 oktober/december 2016 ett kollegialt inflytande som påminner om vad man vill åstadkomma. Ett enkelt, men de disputerade lärarnas men i själva verket illustrativt exempel är om man frågar en kommer de ibland i underläge i de akade- flygförare som ska närma sig fientlig radar miska beslutsprocesserna. Detta eftersom vad målfunktionen är. Svaret blir oftast att akademins grundstruktur är baserad på att synas så kort tid som möjligt på fiendens radar de disputerade i majoritet tillsammans med (om möjligt, helst inte alls). Om sådana flyg- bl a studenter fattar ett stort antal beslut som banor beräknas blir resultatet ganska långa rör tjänster, forskning och utbildning. och komplicerade anflygningar vilket sällan Officersprofessionen är därmed inte en full uppskattas då detta innebär andra risker/ medlem av det akademiska systemet förrän kostnader. En kombination av faktorer som officerarna själva kan disputera, helst inom ett man vill maximera är det vanligaste man har ämne de själva definierat. Examenstillstånd att hantera. En ständig dialog om vad man på forskarnivå inom krigsvetenskap är m a o vill åstadkomma är nödvändig även i ett en absolut förutsättning för att officersyrket ”enkelt” tekniskt system. I ett system som ska kunna vara med och långsiktigt styra innebär social eller politisk interaktion är över sin del av det akademiska systemet. svårigheterna mångdubblade. En målfunk- Lyckas man med det kan man också garan- tion kan nästan aldrig definieras fixt. tera forskningsbaserad och kvalitetssäkrad En annan mycket viktig parameter i all typ kunskapsproduktion över tid. av målfunktionbestämning är diskussionen Innan man tar sig an ett utbildningssys- om kvalitet och robusthet. Att bara hävda tem måste man bestämma sig för vad man att något är billigare utan att beakta kvali- vill åstadkomma, samt vad det får kosta i tetsargumentet innebär enorma risker. Inom pengar och i kvalitet. Inom den militärnära optimering kan kvalitet antingen ingå i en världen har mycket energi lagts på att föreslå målfunktion, d v s att erhålla så hög kvalitet hur man ska bygga upp helt nya system utan som möjligt, alternativt som ett bivillkor, d v s att egentligen ta tag i de grundläggande kva- kvaliteten måste överstiga något visst mått. litets- och innehållsfrågorna. Istället brukar Hur som helst förutsätter kvalitetsbegreppet fokus riktas mot frågor av karaktären: vilka någon form av jämförande perspektiv. För ska rekryteras, hur många ska rekryteras att få något att jämföra med gällande den samt hur mycket det får kosta. Genom att svenska officersprofessionen genomfördes utelämna frågor om innehåll och kvalitet på Försvarshögskolan en mindre pilotstu- förleds man ibland att tro att det finns ”enkla die som resulterade i en artikel ”Swedish systemlösningar som löser allt”. I själva military officers through other nations’ eyes verket förutsätter framgång istället mödo- – Experiences related to leadership theory, samma pedagogiska och kunskapsinriktade stereotypes, identity and military contextual överväganden och svåra avvägningar mellan history”.1 Resultatet indikerar att svenska olika måluppfyllelser. officerare har ett mycket gott rykte internationellt, men att det även finns några mindre Målfunktion, kvalitet och utvecklingsområden. Om man vill ändra på utbildningssystemet robusthet bör man naturligtvis också förhålla sig till I min bakgrund inom matematisk optime- kostnadsfrågan. Men vad är kostnad? Det ringslära har jag själv fått erfara hur svårt billigaste ur ett optimeringsperspektiv är det är att bestämma målfunktionen, d v s naturligtvis att inte utbilda några officerare

40 HANDLINGAR alls utan bara dela ut ”officerslegitimation” är naivt. Dessutom kan man ofta inte ens till valfria personer. Även om det kortsiktigt överge det gamla systemet. Om man t ex vill blir billigt i kronor lär det bli oerhört dyrt lägga ner en normal akademisk utbildning får ur ett samhällsperspektiv. man räkna med att avskaffandet tar minst Mycket forskning och utveckling pågår 4-6 år. Detta på grund av att de som påbörjat kring robusta system. Anledningen är att i utbildningen enligt lag och förordning ska sådana system kan innehållet ändras utan att ges möjlighet att genomföra sin utbildning man designar om helheten. Sådana system även om de gör långa studieavbrott. anses vara enormt resurseffektiva i jämförelse. Till råga på allt så tar det också lång tid Robusta system minskar dessutom risken för att införa nya systemlösningar. Att få en suboptimering av enskilda intressen på hel- ny organisation att fungera är en nog så hetens bekostnad. Risker minskas genom att komplicerad uppgift vilket inte förenklas systemet är relativt fixerat, medan innehållet av att man också förväntas klara ett stort löpande förändras. Det svenska akademiska antal externa olikartade granskningar. Nya systemet är ett sådant robust system. systemlösningar klarar sig m a o bara om de får mogna fram, och genast har ett eller Om nya lösningar flera decennium gått innan man är färdig. Att tro att man kan göra allt rätt från början En annan uppenbar risk när man ger sig är optimistiskt. på att föreslå ett nytt utbildningssystem är För de som förespråkar genomgripande att bakomliggande särintressen styr. Detta förändringar är den vanligaste lösningen att är mycket svårhanterat då åsikter som inte man lyfter sig till en hög abstraktionsnivå och uttrycks transparent, spårbart och akade- utelämnar detaljförståelsen. Alla som varit miskt tydligt är svåra, intill omöjliga att verksamhetsansvariga vet att mekanismer på bemöta. Under arbetet med att reformera detaljnivå är det som sänker den mest geniala Försvarshögskolan har det av och till föresla- strategiska planens genomförande. Svensk gits ett antal till synes ”enkla” opreciserade arbetsmarknadslagstiftning som hindrar kon- lösningar allt från strävan att gå tillbaka till traktsanställning är ett konkret exempel på inomverksliga lösningar som ska garantera sådant som omöjliggör ”enkel” import av Försvarsmaktens inflytande till längtan att vissa andra länders militära utbildnings- och kopiera internationella förebilder för att personalförsörjningssystem. förenkla och bredda rekrytering av office- Inom ledarskap mixas ofta upplevelsen av rare. Om man väljer att säga att något bör hur saker organiseras med hur arbetet styrs. avskaffas eller förändras i grunden bör man En del får för sig att regler och tydlig struktur också erbjuda ett alternativ som är realiser- är lika med auktoritär styrning och lite ut- bart i den svenska kontexten. rymme för egna initiativ. Den upplevelsen är Det finns något som förenar förslag av inte ovanligt inom den akademiska världen detta slag. De är mycket komplicerade att men i själva verket är det tvärt om. Givna införa eftersom de ofta går på tvärs mot strukturer samt tydliga och transparenta rådande ordning och därför är kostsamma ledningsprocesser innebär att man slipper i tid och pengar. Att tro att man t ex kan uppfinna nya regler för varje situation och kopiera andra systemlösningar i ett svenskt individen ges möjlighet till större utrymme sammanhang utan att omfattande föränd- för det den egentligen vill göra. Denna fördel ringar genomförs i lagar och förordningar upplöses givetvis varje gång fundamentalt

41 N r 4 oktober/december 2016 nya men inte färdigtänkta systemlösningar Den mest uppenbara men föga överras- införs, d v s robustheten minskar. Detta är kande lösningen är således att utgå från det tids- och resurskrävande. existerande akademiska systemet särskilt med tanke på att detta har visat sig syn- Fundamentet finns nerligt hållbart över tid samtidigt som dess tillämpningar är dynamiska och tillåtande. Hur bör då ett utbildningssystem utformas? Exempel på denna dynamik är att allt från Det är bara följa order. Riksdagsbeslut är redan operasångare till kärnfysiker utbildas inom fattat vilket ledde till att Försvarshögskolan samma kvalitetssystem, detta inkluderar 2008 flyttades från Försvarsdepartementets också många professioner såsom, läkare, ansvarsområde till Utbildningsdepartementets ingenjörer, jurister o s v. utifrån ambitionen att de militära utbild- Inom det akademiska systemet kan, och ningarna skulle införlivas med det gängse bör, utbildningsinnehållet ständigt revideras, akademiska systemet. Eller som ett depar- vilket är förutsättningen för att man ska tementsråd vid Utbildningsdepartementet vara relevant och aktuell. Min uppfattning uttryckte det: nu har ni ett system, fyll det är också att detta är ett av de främsta skä- med innehåll. Den uppmaningen förutsätter len till att systemet har fungerat så länge att alla inblandade med hjälp av logik och och i så olika sammanhang. Det är också kreativitet försöka resonera sig till en rimlig värt att notera att praxisnära undervisning lösning vad gäller de militära utbildningarnas är det normala i många utbildningar. Inom genomförande och kvalitet inom akademins det akademiska systemet är det inget pro- givna systemramar. Detta är något som för- blem att uppfylla det som professionen ef- svarsmaktsledningen har tagit till sig på ett terfrågar eller att garantera Försvarsmakten berömvärt sätt. respektive Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps inflytande. Det finns heller Detta förutsätter i sin tur att man tar till inget som omöjliggör ytterligare bredare sig och använder sig av det kvalitetssystem rekrytering om man så önskar, redan idag som det svenska akademiska systemet er- har t ex 20 procent av kadetterna en tidigare bjuder. Att uppfinna ett eget är utsiktslöst. akademisk examen. Att konstruera ett kvalitetssystem som är Men det värdefullaste med det akademiska genomtänkt i alla detaljer, heltäckande och systemet är att man ingår till fullo i ett exis- ger rätt styrsignaler är en enorm uppgift. Det terande världsomspännande kvalitets- och förutsätter en lång period av ”trial-and-error” examenssystem vars infrastrukturella värde med medföljande dyrköpta erfarenheter. Om inte går att uppskatta. Detta innebär att man någon skulle ge sig på ett sådant projekt kan får nya ingångar och gränsytor och på så sätt man vara övertygad om att omvärlden kom- kan öka kunskapen genom samarbeten som mer att överge det långt innan det genom test bygger på respekt och tillit både kort- och i verkligheten har fått sin slutgiltiga form. långsiktigt. Kunskapsproduktionen för of- Det enklaste är naturligtvis att förhålla sig ficersprofessionen kommer därmed att bli till ett existerande system. Dessutom, all långsiktigt hållbar och vital. högre utbildning som ligger utanför den Konsten är sålunda att erövra sin del av gängse akademin kommer förr eller senare det akademiska systemet på sina egna vill- att jämföras med det akademiska systemet kor. Annars riskerar man införlivas (aka- eftersom det senare är så dominerande. demiseras) in i redan etablerade ämnen på

42 HANDLINGAR deras villkor och på sätt som kanske inte Vi är i mångt och mycket Försvarsmaktens är önskade. Det finns många hugade spe- och Myndigheten för samhällsskydds läro- kulanter på de resurser som läggs på da- säte och vi är införlivade i det internatio- gens högkvalitativa officersutbildning. Det nella akademiska systemet om än inte allt handlar med andra ord om att göra klart är färdigutbyggt. Förhoppningen är att mer för sig själv vad man egentligen vill uppnå energi och engagemang framöver läggs på att med sin antagning, utbildning, forskning fundera på officersutbildningarnas innehåll och samverkan. Detta är inte möjligt utan och syftet än på att försöka designa i grunden att man förstår och kan definiera sitt eget helt nya system som ibland inte ens går att kärnämne vilket bl a inbegriper att stå för förverkliga på grund av svenska lagar och sin egen kunskapsproduktion genom att bl a förordningar. utbilda egna doktorander som kan bli nästa Officersprofessionen måste erövra sin plats generations lärare och forskare. i det akademiska systemet och det kan man bara göra genom att man går på djupet i Ett elitlärosäte innehålls- och kvalitetsfrågor oavsett om Jag gläder mig över att de professioner det rör forskning eller utbildning. Det aka- som har egna lärosäten är stolta över des- demiska systemet som vi ingår i existerar, är sa. Jag tänker på läkare och KI, ingenjörer uppkopplat mot hela världen och i grunden och KTH/Chalmers samt ekonomer och beprövat. Vi får göra som nämnda departe- Handelshögskolan. Jag upplever att denna mentsråd sa, fylla det med rätt innehåll för relation också återfinns mellan officerare att utbilda officersprofession på allra bästa och Försvarshögskolan. Klart är att allmän- sätt. Erövra er plats i det akademiska syste- heten och våra civila studenter betraktar met och fyll det med ert kunnande! Försvarshögskolan som ett elitlärosäte. Det är något vi måste leva upp till och då gäller bara kvalitet oavsett om det handlar om Författaren är professor, prorektor vid FHS praxis eller teori. och ledamot av KKrVA.

Not

1. Larsson, Gerry, m fl: ”Swedish military officers through other nations’ eyes – Experiences related to leadership theory, stereotypes, identity and military contextual history”, International Journal of Organizational Analysis, vol 24 nr 4, 2016, s 615-633.

43 N r 4 oktober/december 2016 Tröskeleffekt Årlig redovisning 2015 från Avd III av Magnus Liljegren och Tommy Petersson

Résumé The aim of this study is to describe how the capabilities of air power can be used and devel- oped from the perspective of having a threshold-effect approach as a security and defence strategy. In order to reach a common understanding, the study starts with a discussion about what the threshold effect is and how it can be defined. This is followed by an international comparison and a discussion around different options for Sweden and for the Swedish Armed Forces. The study ends with its core chapter; consequences for air power and its development. The definition builds on three interacting parts; the will to act, a comprehensive capability and credible communication. In order to create a solid threshold effect, the study points out four main capabilities that need to be considered; intelligence and C2, robustness, effect and interoperability. Within those capabilities, specific measures that need to be taken in order to reach a sufficient level of threshold effect are finally suggested. säkerhetspolitikens yttersta syfte är tet och motstå påtryckningar med militära och bör vara att värna medborgarna och maktmedel i fred och kris, samt förmåga landets suveränitet, frihet och oberoende. att påverka en angripare i krig tillräckligt För detta nyttjar landet flera maktmedel, mycket, för att på så sätt tvinga denne till däribland det militära. För att stödja det- för oss fördelaktiga vägval. ta säkerhetspolitiska syfte behöver därför Liksom under det kalla kriget behöver försvarsmakten inneha ett antal förmågor. Sveriges försvarspolitiska mål även nu for- Dessa kan övergripande formuleras som muleras i termer av en situationsanpassad förmåga att hävda, tvinga, påverka och beseg avhållandedoktrin. I sin tur byggd på en tro- ra. Metoder som kan användas är offensiva värdig förmåga att möta militär aggression eller defensiva, direkta eller indirekta samt på olika nivåer, vilket får en motståndares ibland stabiliserande och/eller stödjande. potentiella nettovinster att te sig alltför små Ofta i olika kombinationer beroende på i sitt vidare strategiska sammanhang. typ av operation och fas i denna. Medlen är 2 Försvarsmaktens personal, materiel, förnö- En tillräcklig tröskelförmåga denheter, infrastruktur med mera, d v s de Tröskelförmåga och tröskeleffekt är begrepp fysiska faktorer som, tillsammans med de som använts flitigt på senare tid. I exempel- konceptuella och moraliska, bygger upp vår vis Försvarsmaktens perspektivstudie 2013 1 krigsföringsförmåga. tjugotvå gånger, och i Försvarsberedningens Med det syftet som grund är en lämplig säkerhets- och försvarspolitiska rapporter utvecklingsstrategi att låta närområdet di- från 2013 och 2014 fyra respektive fem mensionera försvarsmakten i syfte att vara gånger.3 krigsavhållande och avskräckande, med ro- Men vad avses egentligen? En mer precis bust förmåga att hävda territoriell integri- definition kan vara på sin plats. Och vad

44 HANDLINGAR innebär tröskeleffekt för utvecklingen av definieras tröskeleffekten av förmågan att Försvarsmakten i allmänhet och luftstrids- förebygga att ett allvarligt hot övergår till krafterna i synnerhet? ett väpnat angrepp på Sverige eller i närom- Syftet med denna årsberättelse från KKrVA rådet. Försvarsmaktens bidrag till en hög avd III är att beskriva hur luftstridskrafter- tröskeleffekt bedöms vara central för Sveriges nas förmågor kan nyttjas och utvecklas uti- säkerhetspolitik.”6 Denna definition bygger från ett tröskeleffektsresonemang. I avsnitt på förmåga och utgår från den försvarande 1 definieras begreppet, därefter genomförs parten. Begreppet förmåga är bra då det kan en betraktelse av andra länder. Avsnitt 3 re- ses som heltäckande. Det tar inte bara upp sonerar kring Sveriges och Försvarsmaktens vapensystem, plattformar, antal soldater, handlingsalternativ, vilket därefter leder till utan det kan anses täcka hela den svenska studiens kärnpunkt; konsekvenser för luft- förmågan med alla tillgängliga instrument stridskrafterna och dess utveckling. Till sist och då inte minst det politiska. Att man sammanfattas studien. ser tröskeleffekten enbart som en koppling till det väpnade angreppet kan vara en be- Definition gränsning. Det kan ju vara bra att skapa en tröskeleffekt även mot lägre konfliktnivåer, Flera har skrivit om begreppet tröskeleffekt exempelvis systematiska kränkningar av det på senare år. Mikael Beck föreslår exem- egna territoriet. pelvis i sin uppsats från Försvarshögskolan Vidare kan man enligt Krister Andréns ”Luftvärn, defensiv luftmakt och tröskelef- FOI-rapport Krigsavhållande tröskelförmåga. fekt” att tröskeleffekt kan förstås som ”... Det svenska försvarets glömda huvudupp- åtgärder i form av anskaffning och använ- gift? dela upp begreppet tröskelförmåga i dande av militära förmågor samt byggan- en defensivt avhållande dito (deterrence by de av allianser i syfte att höja kostnaderna denial) samt en tröskelförmåga som kan för en potentiell utmanare att fullfölja hot. ge en angripare strategiskt kännbara upp- Ytterst syftar denna kostnadsökning till att offringar (deterrence by punishment). Det avskräcka utmanaren och (sic) att avstå från senare handlar både om att militärt tillfoga angrepp.”4 Jörgen Axelsson likställer vidare en angripande motståndare förluster och i sin motsvarande uppsats ”Avskräckning att bädda för snabbt och effektivt stöd från inom svensk försvars- och säkerhetspolitik” omvärlden, men även om en lång rad icke- tröskeleffekt med avskräckningsbegreppet. militära dimensioner. Tröskeln påverkas av Axelsson ger begreppet en egen definition i karaktären på landets löpande säkerhetspoli- ”...de kostnader som en potentiell angripare tiska relationer med omvärlden, integrationen måste vara beredd att betala för att fullfölja inom EU med mera. Ytterst ledande till en sina avsikter.”5 förmåga att aktivt kunna lyfta en konflikt Försvarsmaktens perspektivstudie från till en nivå så att ett direkt yttre stöd ter sig 2013 behandlar tröskeleffekt relativt utförligt. sannolikt.7 Det närmaste en definition man kan komma Det senaste, och bredaste, helhetsgreppet skulle kunna sägas vara stycket: ”En egen avseende definition tas i en annan rapport militär förmåga att föra väpnad strid, inom från FOI under våren 2015, ”Vill du ha fred, ramen för ett trovärdigt internationellt sam- rusta för krig” – Perspektiv på en svensk arbete, avskräcker en potentiell motståndare tröskel. Studien ser tröskel som en begrän- från att vidta oönskade åtgärder. Ytterst sad del av avskräckning och redogör för

45 N r 4 oktober/december 2016 avskräckningsteorins utveckling. Samtidigt få dito som Sverige disponerar självständigt. konstateras att teoribildningen ofta utgått Som en handelsberoende småstat är ekono- från ett stormaktsperspektiv, varför även miska och politiska maktmedel ofta svåra ett svenskt historiskt perspektiv från kalla att använda ensamt, utan är normalt knutna krigets början ges. Efter att ha analyserat till andra aktörer, t ex EU och FN. olika perspektiv på ett svenskt tröskelbegrepp, Avgränsningen gäller även frågan om vad bland annat tredje parts potentiellt avhål- ett medlemskap i Nato skulle tillföra avseende lande effekt på angriparen, landar studien i tröskeleffekt. Denna avgränsning är gjord en ansats till definition. Kortfattat kan den främst utifrån två skäl. Det första utgörs beskrivas som tre samverkande delar: av det faktum att Sverige inte är medlem i Nato. För denna studies relevans krävs att • Vilja att möta ett väpnat angrepp. den utgår från nuläget. Det andra skälet • Förmåga att möta ett väpnat angrepp. utgörs av att man som medlem i och med • Trovärdig kommunikation av denna vilja det kollektiva skyddet som ges i traktatets och förmåga, artikel V ges hantera förmågan att skapa en tröskeleffekt på ett helt annat sätt än den som Tröskelförmåga anses innefatta de kapacite- inte är medlem. Slutsatserna utifrån en sådan ter en aktör disponerar, vilka en angripare studie skulle således inte vara relevanta för väger in i sin kalkyl när denne överväger nuläget. Sammantaget skulle denna studie ett angrepp. behöva belysa två parallella spår, ett som Vidare delas tröskeleffekten, den avskräck- medlem och ett som icke medlem, vilket ning eller påverkan försvararen har på an- inte har rymts inom ramarna. griparen, upp i olika faser: Ett par grundläggande utgångspunkter för vidare resonemang behöver också faststäl- • Före beslut om angrepp (general deter- las. Ett är att Sverige är strategiskt defensivt, rence) och t ex inte preemptivt angriper hotande • Vid angreppsbeslut (immediate deter- grannländer. Ett annat att Sverige inte själv rence) förfogar över massförstörelsevapen, vilket • Under angrepp, avvärjning och avskräck- ju har en koppling till begreppet deterrence ning från fortsättning (coercion)8 by punishment. Ur ovanstående resonemang skulle en Med utgångspunkt i dessa tidigare arbeten definition av tröskeleffekt kunna formuleras har en definition för denna studie tagits fram. som viljan att möta en väpnad aggression, Först konstateras att tröskeleffekt påverkas i förmågan att göra det, samt trovärdig kom- högsta grad även av andra maktmedel än de munikation av denna vilja och förmåga. Om militära. Politiska, diplomatiska och ekono- vi antar att viljan finns, och hur som helst miska faktorer är minst lika viktiga. Likaså ligger viljan i denna mening mer på andra samhällets civila robusthet. Men efter detta maktmedel än det militära, finns skäl att konstaterade avgränsas dock dessa aspekter vidare definiera tröskelförmågebegreppet. i huvudsak bort i den vidare framställning- Vi ser det som en förmåga att förebygga att en, analogt med dess syfte att studera vad allvarliga hot övergår till militärt våld och en analys utifrån tröskeleffektsbegreppet ytterst väpnat angrepp mot Sverige, att kost- ger vid handen avseende luftstridskrafterna. naderna för en potentiell angripare överstiger Dessutom är det militära maktmedlet ett av den bedömda nyttan. Här skiljer sig vår defi-

46 HANDLINGAR nition från en del som redovisats ovan, som vi därför utgå från våra egna professionella utgår explicit från det väpnade angreppet. Det uppfattningar parat med bedömningar av väpnade angreppet kan med fog anses vara motståndarens värdering av oss. Tilläggas det mest krävande av militära utmaningar, bör även bedömningar av potentiella allie- men då vårt syfte är att diskutera försvars- rades uppfattning om vår förmåga, vilket maktsutveckling, med fokus på luftstrids- kan spela stor roll för dessas beslut att vid krafterna, utifrån tröskeleffektsbegreppet behov komma till vårt stöd. Och häri spe- anser vi det riskabelt att förenkla och bara lar självfallet kommunikation en viktig roll. se på det väpnade angreppet.9 Ett bredare Trovärdig extern kommunikation av både perspektiv på militärt våld behövs, inklude- vilja och förmåga att möta ett eventuellt an- rande bland annat hot, territoriell integritet, grepp. Samt även internt, i syfte att befästa hybridkrigföring och väpnat angrepp. den egna viljan. Studien ansluter sig vidare till synen att Den uppdelning i faser som FOI-rapporten tröskelförmåga kan delas upp i: ”Vill du ha fred, rusta för krig” – Perspektiv på en svensk tröskel10 företräder finner vi • defensivt avhållande tröskelförmåga (de- vara intressant och kan vara bra om man ska terrence by denial), samt analysera beslut. Till exempel övningsutbyte • tröskelförmåga kapabel till strategiskt väl före beslut om angrepp, höjd beredskap kännbara uppoffringar (deterrence by inför ett angreppsbeslut och operativa mål- punishment). valsbeslut under ett pågående angrepp. Men fasindelningen tillför mindre vid diskussion Båda bedöms kunna inordnas under en i av förmågeutveckling, och kommer inte att grunden strategiskt defensiv hållning. Det tillämpas i den vidare framställningen. senare handlar som sagt för Sveriges del mångt och mycket om säkerhetspolitiska relationer till omvärlden, men även rent Internationell betraktelse militära förmågor kan vara relevanta. Och Syftet med detta avsnitt är att ge en överskåd- en defensivt avhållande tröskelförmåga kan lig bild över hur andra länder har hanterat mer konkret innebära allt från ett försvar det vi menar med tröskeleffekt. Avsnittet uteslutande byggt på hemvärnsliknande för- börjar med ett kort resonemang om varför band som bedriver gerillakrigföring mot en en betraktelse är relevant. Därefter diskuteras angripare efter ockupation till en högtekno- vilka länder som kan ses som betydelsefulla logisk försvarsmakt med utvecklad förmåga att studera. Detta fortsätter med en kort till precisionsbekämpning av mål på, över beskrivning av respektive land, varvid ett och omkring Östersjön. svenskt perspektiv vävs in, och avslutnings- I denna definition ligger en utmaning som vis beskrivs hur dessa länder valt att skapa förtjänar att utvecklas något. Vad som är till- sin tröskeleffekt. räcklig tröskeleffekt, eller i detta fall snarare En betraktelse av andra länder ger per- tröskelförmåga, avgörs ju för den strategiskt spektiv oavsett om olikheter eller likheter defensiva staten alltid av den potentiella mellan de utvalda länderna identifieras. Det motståndaren. Sanningen ligger så att säga är viktigt att studera huruvida tröskelef- i betraktarens ögon. Samtidigt kan vi aldrig fektsanalys är en unik svensk företeelse, eller antas ha full insyn i dennes processer. För våra om den går att hitta hos andra länder. Om bedömningar av tillräcklig förmåga måste likheter identifieras kan det ge en förstärkt

47 N r 4 oktober/december 2016 trygghet. Identifieras olikheter är det av vikt fekt i och med sitt medlemskap. Inom ramen att studera vad dessa olikheter består av, för för Nato finns två avgörande tröskeleffekter att kanske också kunna förklara en eventuell som inte är aktuella för ett alliansfritt land logik i dessa olikheter. Denna logik kan då som Sverige. De utgörs av artikel fem, d v s återfinnas i ett antal olika parametrar, såsom den ömsesidiga försvarsgarantin, och det geostrategisk situation, ekonomi och allians- amerikanska kärnvapenparaplyet. Att med bindningar, bara för att nämna några. dessa medel erhålla en tröskeleffekt medför Egentligen skulle man vilja studera många att respektive medlemsland kan hantera den länder, men av utrymmesskäl har vi fått be- egna nationens medel på ett sätt som inte ett gränsa oss till två och då valt att betrakta alliansfritt land kan göra. Det senare måste Finland och Israel. på ett mer tvingade sätt skapa trovärdigheten Finland utgör, precis som Sverige, ett al- inom ramen för egna förmågor. liansfritt land med en stormakt som nära Innan en analys görs gällande hur Finland granne. Vi befinner oss också inom samma och Israel har valt att skapa tröskeleffekt är geostrategiska område. Finland och Sverige det relevant att betrakta den militärstrate- har en gemensam historik och vi har lik giska situationen som länderna befinner sig artade värderingar. i. Det finns naturligtvis ett stort antal para- Israel utgör istället något helt annat, där metrar som kan vara föremål för en sådan historik, värderingar och inte minst risken jämförelse. Då länderna är valda utifrån att för att bli angripen skiljer sig markant från det finns likheter har följande parametrar den svenska situationen. Relevansen i denna valts; alliansfriheten, de relativt begränsade betraktelse ligger istället i alliansfriheten, i de resurserna, ett relativt begränsat militärstra- relativt begränsade resurserna, ett begränsat tegiskt djup, samt att det finns närliggande militärstrategiskt djup, samt att det finns potentiellt hot att hantera. närliggande hot att hantera. Det går att argu- Alliansfriheten har vi pekat på ovan som mentera för fler olikheter än likheter i denna en viktig faktor bakom hur ett land väljer betraktelse, vilket vi är fullt medvetna om. att bygga upp en tröskeleffekt. I Finlands Valet av Israel görs också, och kanske främst, säkerhets- och försvarspolitik, publicerat för att få ett annat perspektiv än det nordiska 2012, framstår detta faktum tydligt. ”Det med avseende på hur en nation kan skapa primara malet for uppratthallandet av tröskeleffekt. En betraktelse av ett land som forsvarsformagan ar att bilda en forebyggande de facto har blivit, och ständigt riskerar att troskel for anvandningen av militara makt- bli, angripet torde vara intressant. Man kan medel och for hot om sadana. Finland, som utifrån en sådan analys pröva egna vägval, inte hor till nagon militar allians, forbereder utan att för den skull bortse från relevanta sig pa att avvarja militara hot utan stod skillnader. Detta för att undvika att hamna fran utomstaende och uppratthaller darfor i introverta slutsatser. samtliga kapacitetsomraden inom sitt För att ytterligare öka förståelsen för valet forsvarssystem.”11 av dessa två länder är det också relevant att När det kommer till resurser menar vi att ge en förklaring till varför andra, och kanske detta är en viktig parameter att ta hänsyn till i vissa läsares ögon mer tänkbara länder inte då den militärstrategiska strukturen ska tas tagits med. Exempel på sådana är Norge fram. Resurser är ett vitt begrepp och här och Danmark. Länder som ingår i en allians, fokuserar vi främst på de ekonomiska och Nato i det här fallet, erhåller en tröskelef- de personella. Detta då dessa sammantaget

48 HANDLINGAR på ett avgörande sätt sätter ramarna för hur stor sannolikhet skulle utvecklas helt olika en struktur kan se ut. Den militärstrategiska kvarstår det faktum att det hos båda måste geografin har en avgörande påverkan på finnas en egen förmåga att hantera konflikter, hur tröskeleffekt skapas. Medger geogra- åtminstone inledningsvis. fin förvarning? Finns det möjligheter att backa tillbaka, d v s är djupet tillräckligt? Ekonomiska resurser Är man i en situation där motståndaren kan nå strategiskt viktiga mål från fredsmässiga Finland lägger ca 1,4 % av BNP på sin för- utgångsgrupperingar? Är man i en situation svarsmakt under 2014, vilket motsvarar 26,1 där man kan nå motståndarens dito? Detta mdr Skr. Motsvarande siffra är för Israel ca är bara några frågor som påvisar geografins 5,2 %, vilket motsvarar ca 114 mdr Skr. Detta vikt och påverkan. kan jämföras med Sveriges och några därtill Avslutningsvis utgörs den fjärde parame- närliggande länders motsvarande siffror: tern av en som kan ses som självklar och Sverige (1,2 % – 47,0 mdr Skr), Norge (1,4 det är att det måste finnas ett närliggande % – 48,5 mdr Skr), Danmark (1,3 % – 31,9 potentiellt hot att hantera. Om detta inte mdr Skr), Tyskland (1,2 % – 333 mdr Skr), finns kan man naturligtvis hantera behovet av Estland (2,0 % – 3,6 mdr Skr) och Ryssland tröskeleffekt helt annorlunda. Utifrån dessa (4,5 % – 605 mdr Skr).12 fyra parametrar är det möjligt att göra en kort beskrivning av Finland respektive Israel Personella resurser där en jämförelse även görs med de svenska Med ett invånarantal på ca 9,7, 5,2 respek- för att erhålla ett perspektiv på frågan. tive 7,8 miljoner, framstår Sverige, Finland och Israel som förhållandevis lika, och kan i Alliansfrihet relation till stora delar av världen betraktas Som ett alliansfritt land har Finland genom- som små länder.13 gående efter det kalla kriget bibehållit ett fokus på försvaret av nationen. Man genom- Den geostrategiska situationen gick inte motsvarande strategiska ”time-out” som i Sverige. Finland är dock, precis som En viktig skillnad mellan Sverige och Finland Sverige, engagerade i diverse internationella och är att Finland har en direkt och ca 100 samarbeten. Man är bland annat delaktig mil lång landgräns mot Ryssland. Därmed i EU BG, NRF och NORDEFCO, för att saknas också den buffert och förvarning som nämna några. Sverige kan åtnjuta. Gällande geografiskt För Israels del är det väl känt att USA ger djup är det endast ca 150 km från landgränsen ett omfattande ekonomiskt stöd. Men det är mot Ryssland till Helsingfors och det totala samtidigt uppenbart att man från israelisk djupet varierar mellan som mest ca 500 km sida måste stå på egna ben då det kommer till som minst ca 200 km. På mindre än tio till försvaret av den egna nationen. Detta minuter kan man därmed flyga tvärs över gäller åtminstone till dess att en konflikt det finska territoriet. För svenskt vidkom- eventuellt övergår till storpolitik, med ett mande är motsvarande avstånd från ryska flertal länder inblandade. Även om hotbil- gränsen (Kaliningrad) till Stockholm ca 500 den mellan Israel och Sverige inte går att km och djupet är vid Stockholm ca 450 km. jämföra och att en konfliktsituation med För svensk del ger detta därför en helt annan

49 N r 4 oktober/december 2016 möjlighet att erhålla förvarning än vad som ning, vilket påverkar personalresursen, och gäller för Finland. allt dyrare försvarsmateriel, vilket tvingar Israel har ett synnerligen begränsat mili- fram svåra prioriteringar mellan mängd och tärstrategiskt djup, då det endast är 75 km spets.14 Tröskeleffekten utgör en central upp- mellan landsgränserna mätt vid Tel-Aviv i öst- gift för den finska försvarsmakten att lösa. västlig riktning. Liksom vad gäller Finland Man pekar på den viktigaste målsättningen förvärras situation ytterligare då Israel saknar i att ”...bibehålla en trovärdig försvarsför- ett avstånd till en potentiell angripare som måga genom att den förebyggande tröskeln kan ge förvarning och buffert. för användning av militära maktmedel mot Finland bibehålls på så hög nivå att ett anfall Potentiell hotbild inte är lönsamt.”15 Finland har en försvarsmaktsdesign som Som en direkt konsekvens av att Finland till del liknar den Sverige hade under det och Sverige ligger i samma geostrategiska kalla kriget och bygger på en mobiliserings- område, är den potentiella hotbilden likar- bar krigsorganisation med värnplikt som ett tad länderna emellan, med en angränsande viktigt fundament. Finland ska kunna mo- stormakt i öster och Nato som aktör i deras bilisera drygt 200 000 personer, vilket skall omedelbara närhet. jämföras med den svenska motsvarigheten Det råder ingen tvekan om att Israel lever på drygt 50 000. En strategi som bygger på med en högst påtaglig hotbild. Denna hotbild en omfattande mobilisering med mycket skiljer sig avsevärt från den som Sverige be- personal kan ses som en defensivt avhål- finner sig i. Samtidigt finns det några likheter lande tröskelförmåga. Detta koncept har i att de militära hoten i allt väsentligt bygger dock, åtminstone avseende beslut, komplet- på icke-västlig militärteknologi, att tröskeln terats med moderna vapensystem som kan hos en potentiell angripare avseende synen på anses ge en mer offensiv inriktning, såsom när det militära maktmedlet nyttjas generellt raketartillerisystemet MLRS och långräck- är lägre än i den västerländska hemisfären viddigt attackrobotsystem, ATACMS, för och att det generellt råder en osäkerhet gäl- markstridskrafterna samt långräckviddig lande den framtida utvecklingen. kryssningsrobot, JASSM, som bärs av F18, Med denna korta beskrivning av respek- samt ett modernare LV-system i det norska tive lands situation följer avslutningsvis en NASAMS, för flygstridskrafterna.16 Såväl beskrivning över hur Finland och Israel har ATACMS som JASSM har räckvidder som valt att skapa sin tröskeleffekt. överstiger 300 km. Med dessa räckvidder erhålls en tröskelför- Finland och tröskeleffekt måga som kan tvinga en potentiell angripare Sammanfattningsvis är den finska försvars- till strategiskt kännbara uppoffringar. Att makten i grunden defensiv. Man försöker man genom detta vill eftersträva en tröskel- kombinera ett mobiliseringsförsvar med effekt ges det tydligt uttryck för i skriften nyttjandet av avancerade vapensystem, där Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2012, de senare skall möjliggöra ett mer offen- där det anges att ”I synnerhet med de av sivt uppträdande om man blir utsatt för ett försvarsmaktens trupper och vapensystem angrepp. som har den största kapaciteten och kan I grunden står Finland inför samma utma- användas snabbt och flexibelt kan man höja ningar som Sverige, med en åldrande befolk tröskeln för användning av maktmedel samt

50 HANDLINGAR vid behov inleda avvärjning av ett anfall.”17 snabbt vill föra över striden till motstånda- Finland har med denna design därmed gjort rens territorium.18 det möjligt att nyttja båda formerna av trös- Vikten av att kombinera denial och pu- kelförmåga, där såväl möjligheten till denial nishment uttrycks också i en tidigare studie som punishment erhålls, vilket kan anses som RAND genomfört. Man menar här öka flexibiliteten. att...”deterrence is difficult if not impossible to ensure and they can seldom feel confident Israel och tröskeleffekt about their security.”19 Vidare att ”They (Israel, förf anm) must, in their view, project Israel har en historia som ger en direkt kopp- both the capability to deny, by defensive and ling till valet av strategi, från skapandet av disarming operations, and the capability to staten genom självständighetskriget 1948–49, punish, by substantial destruction of Arab via ett flertal krig, såsom 1956 (Egypten), armies and occasional infliction of strategic 1967 (sexdagarskriget), 1973 (Yom Kippur), damage beyond the battlefield.”20 Grunden 2006 (kriget mot Libanon), till idag med är defensiv, där man hoppas på att avskräck- under senare år konflikter i Gaza. Det in- ning skall hjälpa, men man är beredd att tressanta här är att se hur man utifrån den slå tillbaka hårt om man trots allt blir an- situation man befinner sig i skapar det vi gripen. Detta uttrycks i att man vill ha en kallar tröskeleffekt. defensiv strategi, som genomförs offensivt.21 Sammantaget nyttjar Israel, liksom Fin RAND-studien tar också upp förmågan till land, en kombination av de två tidigare att genomföra förebyggande attacker, s k definierade sätten att skapa tröskeleffekt, preemptive attacks, som något som är viktigt nämligen genom denial och punishment. för att hindra en angripares styrketillväxt. Utifrån tidigare beskrivning av inte minst Samtidigt tar man upp svårigheten att erhålla folkmängd och geostrategi är det lätt att ett sådant politiskt beslut.22 förstå att Israel utifrån ett eget perspektiv, Inom ramen för vad som kan klassas som ser sig självt som väldigt utsatt. Man har denial ligger ett starkt fortifikatoriskt skydd, också erfarenhet av tidigare krig där man avancerat självförsvarssystem (Iron Dome) 1967 själv överraskade men 1973 blev utsatt och värnplikt för såväl män (36 månader) för överraskande angrepp. och kvinnor (22 månader) samt styrkor Om man studerar huvudpunkterna i den med korta till mycket korta beredskaps- israeliska försvarsmaktens doktrin står det tider. Inom ramen för punishment utgör tämligen klart vad man vill åstadkomma. olika långräckviddiga vapen de mest centrala Man menar här att man inte har råd att verktygen. Nämnas kan Delilah (luftburen förlora ett enskilt krig, vilket kan kopplas kryssningsrobot med en räckvidd på ca 250 till nationens litenhet i förhållande till sin km) och Jericho (surface-to-surface robot omgivning, där en förlust snabbt kan eska- med räckvidd på ca 300 km). lera till att omfatta hela nationen. Vidare Det kan samtidigt argumenteras för att beskriver man att Israel i grunden är defen- Israel också innehar kärnvapen, vilket i ett sivt, att man vill inneha en avskräckande sådant fall utgör en central del i avskräck- förmåga som gör att krig undviks och att ningen. Detta är dock inte officiellt dekla- man om krig uppstår vill ha förmågan att rerat av Israel. Det är också vår bedömning avsluta fort. Man pekar också på att man att Israel är tvingat att hanterar sin militära

51 N r 4 oktober/december 2016 design utifrån ett konventionellt perspektiv i plan har det hänt än mer. Världen blir allt- många av de mest tänkbara scenarierna. mer globaliserad och Sverige är som ett litet export- och importberoende land extremt Sveriges försvarsmakts globaliserat. Flödessäkerhet i vid mening blir allt viktigare.26 utveckling Detta, tillsammans med Sveriges begrän- I detta avsnitt diskuteras förmågeutveck- sade militärstrategiska djup leder oss till lingen på gemensam försvarsmaktsnivå uti- slutsatserna att Försvarsmakten behöver från tröskelbegreppet och tidigare kapitels dels utveckla förmågan till långräckvid- definitioner och internationella jämförelser. dig bekämpning, på marken, till sjöss och i Till sist dras ett antal slutsatser på försvars- luften, dels öka den egna skyddsförmågan. maktsnivå, som sedan utnyttjas i nästa avsnitt Både genom aktiva åtgärder såsom luftvärn om luftstridskrafternas utveckling. och stridsflyg, samt genom mer passiva dito, En defensivt avhållande tröskelförmåga såsom mer redundanta basområden och kan förenklat ses i två nivåer. Dels mot hot verkanssystem. I detta sammanhang behö- och värnandet av Sveriges territoriella inte- ver också icke-kinetiska angreppsformer gritet, dels mot högre konfliktnivå, d v s ett beaktas, t ex både i form av egen förmåga väpnat angrepp. Ett väpnat angrepp isolerat till elektronisk attack samt egna skyddsåt- mot endast Sverige, utan spridning till grann- gärder avseende IT-säkerhet. länder, synes dock ytterst osannolikt, och Utifrån Sveriges strategiskt defensiva studien ansluter sig härvidlag till försvarsbe- hållning och definitionerna i det inledand redningens uppfattning.23 Östersjön är idag avsnittet bör denna långräckviddiga be- omgiven av stater med Natomedlemskap. kämpningsförmåga utgå från en defensivt Men Sverige behöver likafullt en egen för- avhållande tröskelförmåga (deterrence by svarsförmåga mot väpnat angrepp, en egen denial), en förmåga att skada ett angrepp. förmåga att föra väpnad strid. Det ger en Men därmed inte sagt att Sverige ska avstå tröskeleffekt mot militärt våld och minskar från viss förmåga att framtvinga strategiskt risken för att ett överraskande angrepp le- kännbara uppoffringar (deterrence by pu- der till ett omedelbart avgörande.24 En egen nishment), förmåga att skada angriparen. förmåga tillsammans med ett utvecklat in- Dels främjar teknologiutvecklingen denna ternationellt militärt samarbete kan vidare förmågeutbyggnad, dels bedöms en förmåga sägas vara en förutsättning för en trovärdig att sprida striden till motståndaren ge ett solidaritetsdeklaration.25 signifikant bidrag till tröskeleffekten. Det Mycket är egentligen ganska tidlöst och finns ofta en överlappning mellan de båda kan förleda till slutsatser från invasions- typerna på vapensystemnivå. Och likaså försvarets och det kalla krigets tid. Men mellan vapensystemens överlevnadsförmåga stora förändringar har ägt rum sedan dess. och det mer övergripande skyddet av sam- Teknikutvecklingen har gått snabbt, kan- hället, förmågan att upprätthålla och återta ske mest tydligt inom IT-området. På det funktioner. specifikt militärtekniska området är kanske Förmåga att skada angriparen kan för- förmågan till precisionsbekämpning den tjäna en vidare diskussion. Sverige står för största förändringen, vilket både ger ökad demokratiska värderingar och internationell egen förmåga samtidigt som den egna sår- rätt. Både medlen och hur medlen används barheten ökar. Men på ett mer övergripande måste vara legitima. En hållning där lan-

52 HANDLINGAR dets säkerhet överstiger alla andra värden, idén är då att frigöra resurser genom att som exempelvis ligger underförstått i kalla inte satsa på högteknologiska verkans- och krigets MAD-doktrin och även förfäktas av sensorsystem. Istället läggs dessa resurser Israel idag, ser vi som politisk svår för det på större och billigare förbandsmassor med moderna Sverige att ha. Vapnen måste gå lägre tekniknivå. I dess mest extrema form att utnyttja inom ramen för den politiska ger detta en försvarsmakt uteslutande byggd kontext vi befinner oss. på stora markstridskrafter av lokalförsvars- typ med begränsad utbildningstid. Om upp- levd hotbild är invasion och ockupation är den försvarsmodellen i högsta grad relevant utifrån ett tröskeleffektsresonemang. Men bara då. Konflikttyper som präglas av hot, utpress- ning, territoriell integritet, kriser i närområdet med mera kan inte hanteras av detta koncept. Dessutom behöver militärgeografin beaktas analogt med tidigare resonemang. Östersjön ger Sverige ett relativt stort operativt djup i luften och till sjöss, och kan sägas tjäna som Figur 1. Illustration av överlapp mellan olika för- mågor.27 en vallgrav. De baltiska länderna är medlemmar i både Nato och EU. Vidare är Sverige Men allt handlar inte om långräckviddiga ett stort land i förhållande till sin befolk- och högteknologiska system. Både konven- ning. Befolkningsmässiga och ekonomiska tionella och icke-konventionella skeenden realiteter innebär att det i en relativ mening måste kunna hanteras, inklusive den mix alltid kommer vara glest med förband. Att som ofta kallas hybridkrigföring. Det ryska utifrån detta ha en strategi som går ut på övertagandet av Krim våren 2014 bör stämma att med personellt stora markstridskrafter till eftertanke. bekämpa motståndaren på eget territorium, Och alla dessa olika skeenden behöver med de förväntat höga förlustsiffror för såväl kunna observeras och tolkas, vilket ställer civil som militär personal som detta skulle höga krav på förmåga och motståndskraft innebära, känns inte adekvat. Utifrån detta avseende lednings- och underrättelsesystem. samt de ovan beskrivna två stora tekniska För att man sedan ska kunna möta ett hot, förändringarna som skett under de senaste oavsett med vilket verkanssystem, krävs decennierna, IT-utvecklingen och förmågan också en förmåga att leda militära förband. till precisionsbekämpning även på långa av- Denna förmåga behöver vara robust och stånd och i mörker, förordar vi en utveckling kapabel i olika konfliktnivåer, under både mot mer lättrörliga ISTAR-enheter,28 där konventionella och icke-konventionella ske- verkan till stor del utförs av olika plattformar enden. som bär vapen med lång räckvidd och hög Man skulle också utifrån resonemangen precision. Utifrån svenska förutsättningar om en defensivt avhållande tröskelförmåga och det synnerligen utmanande förhållandet kunna landa i slutsatser om en mer lågtek- mellan tid, rum och tillgängliga styrkor är nologisk försvarsmakt. Den bakomliggande det en logisk utveckling.29

53 N r 4 oktober/december 2016

Det kan inte betonas nog att dessa enheter Balans behöver råda inom både mark-, sjö-, och plattformar av olika slag behöver ha till- luft- och informationsarenorna. Annars är räcklig skyddsnivå och redundans, både mot risken stor att angriparen utnyttjar vår svaga kinetiska och icke-kinetiska hot. En potentiell punkt och att våra styrkor inte kan komma motståndare har, och fortsätter att utveckla, till sin rätt.31 långräckviddiga precisionssystem samt medel Visserligen är militär verksamhet alltid och metoder för cyberattacker och sabotage. omgärdad av stor sekretess. Men det som i Tröskeleffekten blir ringa om våra förband ett öppet och demokratiskt land som vårt och system kan slås ut tidigt. Högre krav än är möjligt att hemlighålla är främst detal- i dag behöver ställas på Försvarsmaktens jer på taktisk och stridsteknisk nivå, samt fredstida skyddsnivå. Strävan efter ekono- givetvis operationsplaner där moment av misk rationalitet i fredsverksamheten behöver överraskning och vilseledning alltid bör fin- paras med tydliga operativa skyddskrav. nas. Förmågor och förmågeutveckling på Denna redundanta och skyddade förmåga högre operativ och militärstrategisk nivå är till långräckviddig precisionsbekämpning, normalt öppet. Häri ligger också en viktig landets strategiska klubba om man så vill, koppling till den för tröskeleffekten så vik- behöver dels primärt kunna hota vitala för- tiga trovärdiga kommunikationen. Givetvis mågor och funktioner som en angripare vill bör vår förmågeutveckling även utgå från en upprätta nära eller på svenskt territorium, underrättelseanalys av en potentiell angripa- dels även kunna hota en angripares strate- res förmågeutveckling, men då en stormakt giska förmågor på större bredd och djup. per definition har en stor verktygslåda kan Vidare behöver systemen kunna utnyttjas man förenklat utgå från att även vi behöver decentraliserat i små enheter med hög pro- behålla en balanserad förmågebredd. Ett fessionalitet och med tillgång till underrät- förhållande som blivit allt mer utmanande telsestöd i realtid. Metoder likväl som system de senaste decennierna i ljuset av relativt vilka möjliggör nödvändig kommunikation minskande försvarsanslag. behöver vara interoperabla med partner i Förmågebredd kostar. Och dagens för- EU och Nato i syfte att säkerställa att stöd svarsmakt kan inom många områden och kan lämnas och tas emot.30 I sig en viktig funktioner anses ha nått en kritisk massa, tröskeleffekt. där kompetens och förmågor inte längre går Oavsett dess utformning, och även om att säkerställa på sikt om ytterligare redu- den anses vara låg eller hög, behöver vidare ceringar genomförs. Det lär alltså framgent denna verkansförmåga vara balanserad. En vara ovanligt att nya system, förbandstyper konsekvens av att vara strategiskt defensiv, och förmågor kan finansieras genom att man som så att säga ligger i sakens natur, är att reducerar andra. Betydelsen av internationellt den potentiella motståndaren väljer tid, plats samarbete ska även ses i detta ljus. Både och metod vid ett angrepp. Och denne har övningar, olika bilaterala samarbeten och frihet att välja angreppssätt utifrån en analys initiativ som exempelvis Smart Defence och av våra styrkor och svagheter. Precis som på Pooling and Sharing är viktiga för Sverige taktisk nivå avseende exempelvis luftförsvar, också ur detta perspektiv. där ett förträffligt stridsflygplan inte förslår Med närområdet som dimensionerings- långt om inte också adekvata vapen och grund och utifrån tröskeleffekt som analys- basresurser finns, råder liknande förhållan- verktyg, enligt definition och resonemang den på högre operativ och strategisk nivå. ovan, leder det oss till ett antal sammanfat-

54 HANDLINGAR tande slutsatser avseende Försvarsmaktens digt finns Östersjön. Hela detta operativa förmågeutveckling, där vi finner följande djup behöver kunna utnyttjas effektivt, fyra områden vara av central vikt: vilket kräver luft- och sjöstridskrafter med långräckviddiga vapensystem. Underrättelse- och c) Tätt sammankopplad med räckvidden är ledningsförmåga frågan om defensiva eller offensiva för- Försvarsmakten behöver förmåga att ob- mågor. För Sverige är, och bör enligt oss servera och tolka både konventionella och så förbli, en defensivt avhållande tröskel- icke-konventionella skeenden, samt förmåga förmåga, att skada själva angreppet, över- att leda förband i olika konfliktnivåer. Stora ordnat tröskelförmåga kapabel till strate- krav ställs på förmåga och motståndskraft av- giskt kännbara uppoffringar, d v s skada seende lednings- och underrättelsesystem. angriparen. Men det innebär inte att vi bör avstå från det senare. Teknikutvecklingen Robusthet främjar framgent en dylik räckvidd och precision, och en överlappning kan iden- Försvarsmaktens förband och plattformar av tifieras på vapensystemnivå mellan dessa olika slag behöver ha tillräcklig skyddsnivå båda förmågor (samt förmågan att säkra och redundans, både mot kinetiska och icke- och återta egen funktionalitet, d v s robust- kinetiska hot. En förmåga att säkra och återta het enligt ovan). Det kan utgöra ett vik- egen funktionalitet. En potentiell motståndare tigt komplement, och förmåga att sprida har, och fortsätter utveckla, långräckviddiga striden till motståndaren bedöms ge ett precisionssystem samt medel och metoder signifikant bidrag till tröskeleffekten. för cyberattacker. Tröskeleffekten blir ringa om våra förband och system kan slås ut d) Sveriges verkansförmåga, oavsett hur den tidigt. Högre krav än i dag behöver ställas utformas och om den anses vara hög el- på Försvarsmaktens fredstida skyddsnivå. ler låg, behöver vara balanserad. Utifrån Strävan efter ekonomisk rationalitet i freds- Sveriges strategiskt defensiva hållning verksamheten behöver paras med tydliga ligger det i sakens natur att den potenti- operativa skyddskrav. ella motståndaren förutom tid och plats Tydliga kopplingar finns även till sam- även väljer metod vid ett angrepp och kan hällets generella robusthet, som även den förväntas försöka utnyttja våra eventuella behöver förstärkas. svagheter.

Verkansförmåga Interoperabel förmåga a) Sveriges verkansförmåga bör i huvud- Nationellt fokus och nationell dimensione- sak bygga på högteknologiska lösningar. ringsgrund till trots krävs ökat internationellt Utifrån hur vårt land och samhälle ser militärt samarbete och interoperabilitet syf- ut, med stor yta, relativt liten befolkning, tande till att kunna ta emot och ge militärt hög utbildnings- och tekniknivå, ser vi det stöd. Både som en förutsättning för mer som en logisk slutsats. effektiv tröskelförmåga, och som ett bidrag b) Sveriges verkansförmåga behöver vara i sig till ökad tröskeleffekt. Och detta helt långräckviddig. I ost-västlig riktning är det oberoende av Nato-medlemskapsfrågan (som operativa djupet relativt litet. Men samti- ju avgränsats bort i denna analys).

55 N r 4 oktober/december 2016

Men vad utgör då en tillräcklig tröskelför- utvecklas utifrån ett tröskeleffektsresone- måga? Analogt med resonemangen i tidigare mang. Resonemanget tar sin utgångspunkt kapitel ligger sanningen i betraktarens ögon. i de fyra förmågeområden som identifierats Trovärdig kommunikation, både extern och som centrala för skapandet av tröskeleffekt. intern, är en central del av tröskeleffekt. Men Inledningsvis, och med avsikt att ge en grund förenklat kan det kanske formuleras unge- för denna diskussion, ges en kort beskrivning fär som våra norska grannar tidigare gjort; av luftstridskrafternas karakteristika. tillräckligt för att säkerställa att det inte Genom att behärska förmågan att färdas finns scenarier som är för stora för Sverige, i luften och således nyttja luftens egenskaper men samtidigt för små för att engagera våra (främst dess transparens, låga motstånd, hin- partners i EU, Nato och västvärlden generellt. derfrihet och tredimensionella utbredning) Samtidigt finns den internationella dimensio- ges luftstridskrafterna sammantaget möj- nen längre bort kvar. Både och måste gälla. ligheten att agera över stora ytor, med stor Det skulle också kunna uttryckas som att rörlighet och hög hastighet. Tillsammans Sverige bör försvaras så långt borta som skapar detta en stor flexibilitet i dess nytt- möjligt, men närområdet måste vara dimen- jande, vilket i sin tur möjliggör bidrag till flera sionerande för våra militära förmågor. En förmågor. Flygstridskrafterna och luftvärnet, tillräcklig tröskelförmåga i förhållande till vilka utgör de två delarna i luftstridskraf- en potentiell motståndares förmågor behöver terna, kompletterar varandras styrkor och alltså utgöra långsiktig dimensioneringsgrund svagheter. Flygets fördelar består främst för det svenska försvaret. Viljor är betydligt av dess räckvidd, hastighet och rörlighet svårare att bedöma och kan ändras fort. emedan den primära svagheten utgörs av Utan att analysera vad det innebär i eko- dess begränsade uthållighet och behovet av nomiska termer, vilket ligger utanför syftet markbaserat underhåll. Luftvärnets fördelar med denna studie, kan vi konstatera att till- återfinns främst i dess förmåga att påverka räcklig förmåga enligt detta synsätt skulle motståndaren genom sin närvaro tillsam- innebära väsentligt högre försvarsanslag än mans med dess goda uthållighet. Då man idag. Här behöver också vikten av balans är bunden till marken för dess rörlighet är för den strategiskt defensive beaktas, och denna förmåga också begränsad, vilket ut- att en kritisk massa behöver upprätthållas gör luftvärnets största nackdel. Luftvärnet inom Försvarsmaktens alla behövda för- nyttjas därför med fördel i uppgifter som mågor och funktioner i syfte att långsiktigt består i att över tiden skapa kontroll över säkerställa dem. ett luftområde och att utgöra punktskydd vid exempelvis våra flygplatser. Luftstridskrafterna Luftstridskrafternas huvudsakliga upp- Med utgångspunkt i föregående avsnitt är gifter utgörs av: syftet här att föra ett resonemang kring på • kontroll av luftrummet, d v s den klas- vilket sätt luftstridskrafterna bäst kan bi- siska uppgiften för jaktflyg, stridsledning, dra till skapandet av den tröskeleffekt som luftbevakning och luftvärn, efterfrågas. Detta leder avslutningsvis till det i inledningen deklarerade syftet med • luftoperativ rörlighet, denna studie, nämligen att beskriva hur luft- • underrättelseinhämtning, spaning och stridskrafternas förmågor kan nyttjas och övervakning samt

56 HANDLINGAR

• attack, mot mål på marken eller havet, i Underrättelseinhämtning består i mångt alla väder- och ljusförhållanden, på stora och mycket av att skapa sig en bild över nor- avstånd och med hög precision. malläget. Detta utgör en tydlig och viktig uppgift för flygstridskrafterna. Signalspaningen Underrättelse- och tillsammans med incidentberedskapen och ledningsförmåga bevakningen av luftrummet utgör här viktiga källor. Det är dock viktigt att förstå att Avseende underrättelseförmågan så är det av en potentiell angripare är väl medveten om central betydelse att man vet vad som händer, att sådan underrättelseinhämtning sker. Det när det händer och vad det betyder, d v s finns således en medvetenhet i det som visas att man kan observera och tolka vad som upp. Medvetet uppvisande av förmågor utgör sker. Detta för att beslutsfattare skall kunna en viktig del i skapandet av tröskeleffekten, fatta rätt beslut och vidta de mest optimala vilket kommer att diskuteras vidare under åtgärderna för att om möjligt styra händel- rubriken verkansförmåga. seförloppet dit man önskar. Företrädelsevis Det står utom allt tvivel att underrät- i ett högre tempo än motståndaren. telseinhämtningen är väsentlig för att Luftstridskrafterna kan inom ramen för skapa en bra grund för beslutsfattandet. underrättelseförmågan främst bidra med Luftstridskrafterna måste här kunna bidra att observera. Med hjälp av sensorer, såväl med en bra luftlägesbild, bestående av såväl passiva som aktiva, kan inhämtning ske av fasta som rörliga sensorer. Sensorkedjan underrättelser. För att öka sensorernas räck- måste täcka alla höjder av hela vårt luftrum vidd och skapa ett mer flexibelt nyttjande eftersom det är enkelt, genom exempelvis placeras ofta dessa sensorer på flygande signalspaning och medvetna aktioner med farkoster, såsom satelliter, flygplan, helikop- eget flyg, för en motståndare att räkna ut trar och/eller ballonger. Valet av sensorer var eventuella svagheter i en sådan kedja och plattformar bör härvid återspegla den finns. På samma sätt som flyg och luftvärn geostrategiska situationen, där behovet av kompletterar varandras styrkor och svagheter förvarningstid utgör en central parameter. måste vår sensorkedja bestå av såväl fasta Helst bör man kunna observera på minst markbundna system som flygande platt- samma avstånd som utgörs av räckvidden formar. De senare skall skapa den nödvän- på en potentiell angripares vapensystem. diga flexibiliteten och redundansen. Vi ser Moderna vapen ställer således också krav på det också som naturligt att dessa flygande långa sensorräckvidder. Med vapensystem plattformar har en viktig roll att lösa även som har räckvidder på hundratals kilometer i högre konfliktnivåer, vilket ställer krav på är det i regel endast med hjälp av satelliter plattformarnas hastighet och skydd. som radarsensorer ger tillräcklig förvarning. De svenska flygstridskrafterna har idag Ett annat alternativ, dock med betydligt två radarspaningsflygplan, S100 D och två sämre räckvidd, är flygburen radar. Passiva signalspaningsflygplan, S 102 B. Även JAS sensorer ger naturligt en längre räckvidd 39 kan nyttjas i denna roll. Vår bedömning då den elektromagnetiska energin endast är att vikten av underrättelseförmågan kom- behöver färdas enkel väg. Detta möjliggör mer att öka framöver. Vi bedömer också att inhämtning av underrättelser från flygplan denna typ av plattformar utgör prioriterade på förhållandevis långa avstånd, d v s med mål för en angripare och att sådana angrepp hjälp av signalspaning. kan tänkas ske tidigt under en konflikt, fö-

57 N r 4 oktober/december 2016 reträdesvis på marken. Utifrån detta anser är korrekt. Konflikter på en låg nivå, ex- vi att man bör överse antalet flygplan med empelvis hävdande av territoriell integritet, denna förmåga och också dessa plattformars ställer delvis andra krav på Försvarsmaktens flexibilitet och överlevnadsförmåga i form förmågor än vad det väpnade angreppet av fart, höjd, motmedelssystem och dylikt. gör. Det ena ger således inte per automatik Vidare bör vi också öka förmågan till att det andra. integrera passiva sensorer, såväl inom som Med begränsade resurser är det väsent- utom luftstridskrafterna. ligt att denna ledningsförmåga i en mot- Den andra delen i förmågan underrät- ståndares operativa design inte övergår till telse- och ledning består i luftstridskrafternas att vara en kritisk sårbarhet, då den utgör förmåga till ledning. Vi behöver veta var och en central del i vår möjlighet till att skapa när vi skall sätta in våra resurser för att få tröskeleffekt. Detta är av stor vikt inte bara ut så mycket effekt som möjligt. Detta stäl- för ledningssystem, utan för alla delar som ler krav på oss att kunna sammanställa en krävs för att lösa uppgifterna inom ramen ändamålsenlig bild, med data från de källor för territoriell integritet, såsom stridsflyg, som finns tillgängliga, på ett sätt som gör basfunktion, strilfunktion och inte minst det möjligt att fatta rätt beslut. I ett väl- personal, där det är den tillgängliga voly- designat system och för att skapa redundans men kontinuerligt anställda som utgör den bör källorna utgöras av flera och de bör inte dimensionerande faktorn. heller endast utgöras av luftstridskrafternas Redundansen, förmågan att nyttja och egna. Vidare bör denna bild finnas på flera sammanlänka flera sensorer, förmågan att platser för att skapa erforderlig redundans. ta fram och distribuera ändamålsenliga be- Möjligheten att leda ska också kunna ske från slutsunderlag samt den personella uthållig- flera platser. Dessa platser, med dess kom- heten är några av de områden som vi därför munikations- och försörjningskrav, måste ha anser bör överses. en mycket hög överlevnadsförmåga, då de för en motståndare alltid kan antas utgöra Robusthet en av våra identifierade kritiska förmågor och därmed är de också tänkbara mål för Då försvarsmaktens olika delar, och i synner- deras stridskrafter. het luftstridskrafternas, utgörs av ett alltmer Tekniken och infrastrukturen är således integrerat system av system, riskerar den viktig, men lika viktig är den personella re- svagaste länken helheten på ett allt tydligare sursen för ledning och beslutsfattande. Vi sätt. Detta kräver robusthet på bredden. menar att ledningsresursen måste vara di- Gällande skydd kan det skapas på flera mensionerad för en förhållandevis lång insats. sätt. Under kalla kriget var filosofin främst Detta då vi kan förvänta oss ett utdraget spridning med ett stort antal start- och land- förlopp som håller sig på en förhållandevis ningsmöjligheter och ett flexibelt klargörings- låg konfliktnivå, där ett av syftena för en system. För ledningsfunktionen utgjordes motståndare kan vara att nöta ut en sådan skyddet i regel av fortifikatoriskt skyddade alltför snålt tilltagen resurs. Detta utgör ett anläggningar och vårt sensorsystem var väl bra exempel på hur slutsatsen som ibland spritt, hade möjlighet till skydd och en viss dras, att om Försvarsmakten behärskar det inbyggd rörlighet. Att nyttja bekämpande väpnade angreppet, så behärskar man per system i form av luftvärn är också en möj- automatik också lägre konfliktnivåer, inte lighet som nyttjades vid våra krigsbaser.

58 HANDLINGAR

Ser vi till den svenska kontexten måste tempo, och de precisionsvapen som finns den svagaste länken vara så stark att det att tillgå, är denna senare åtgärd minst lika krävs förhållandevis stora och i tid utdragna viktig som att öka förmågan till spridning insatser för att slå ut den. Systemen bör till andra baser. Med få banor att nyttja är också klara sig förhållandevis oberoende förmågan att genomföra banreparationer av varandra i någon form av reservmod. viktigare än någonsin. Detta är en förmåga Underrättelse- och ledningssystem har till del som vi ser som nödvändig att återta. berörts ovan. Det är vitalt att dessa förmågor Vidare ser vi att det nya personalförsörj- inte kan slås ut med enkelhet. Våra flygande ningssystemet och en generellt minskad system skall i så stor utsträckning som det personalvolym sammantaget ger en mind är möjligt förhindras att slås ut på marken. re personell resurs att tillgå. Det är ytterst Dilemmat är att vi agerar i en skyddsnivå i viktigt att personalvolymen är robust, d v s fredstid för att vid krig inta en högre dito. inte för liten. Luftstridskrafternas personal- Ett sådant koncept bygger i allt väsentligt på volym bör i huvudsak bestå av kontinuer- tidig förvarning, för att på så vis ge tid till ligt tjänstgörande personal, då den dagliga omgruppering. Just detta dilemma utgör tro- uppgiften territoriell integritet ställer i stort ligtvis den svagaste länken i systemet, vilket sett samma krav på volymer som de högre en angripare med stor sannolikhet kommer konfliktnivåerna gör. Det finns således litet att utnyttja. Vi måste utgå från att en angri- utrymme för tidvis tjänstgörande personal pare inte vill ge oss någon förvarning och inom luftstridskrafterna. att ett anfall, när väl beslutet är fattat, sker Robustheten kan också skapas med hjälp med stort inslag av såväl överraskning som av rörlighet, dels för att undvika bekämpning vilseledning. Åtgärden som krävs är tydlig. och dels för att öka effekten i underhålls- och Skyddsnivån måste höjas i den fredsmässiga reparationskedjan. Här bidrar det taktiska verksamheten. transportflyget och medeltunga helikoptrar Ledningen bör dagligen verka i skyddade med en viktig förmåga. Som nämnts tidigare anläggningar. Alternativt bör tiden för om- har Försvarsmakten färre förband per yt- ställning från freds- till krigsdrift vara mycket enhet, vilket gör att behovet av att taktiskt kort, läs timmar. Våra flygplan bör på daglig förflytta materiel och personal rimligen har basis antingen befinna sig i fortifikatoriskt ökat. Den svenska försvarsmakten behöver skyddade anläggningar alternativt grupperas således ha en egen och robust taktisk trans- spritt, för att på så sätt minska risken för portförmåga. utslagning. Ett alternativ eller komplement till dessa åtgärder är att luftvärn grupperas Verkansförmåga över tiden vid dessa anläggningar. Detta kräver i så fall att det också finns personal I förra avsnittet slog vi fast att verkansförmå- tillgänglig med bara några timmars förvar- gan bör bygga på högteknologiska lösningar, ning. Våra flottiljflygplatser bör tydligare vara långräckviddig, ha sin tyngdpunkt i en konstrueras utifrån krigets krav, då det med defensiv strategi samt vara välbalanserad. stor sannolikhet kommer att krävas att vi Med tanke på de faktorer såsom exem- verkar från dessa under ett inledande skede pelvis population och utbildningsnivå, som men kanske mer troligt under hela händel- tidigare lyftes fram, har det länge varit en seförloppet. I ett modernt scenario, med ett strategi för Sverige att satsa på högteknolo- händelseförlopp som förutspås gå i ett högt giska lösningar före volym. Bakgrunden till

59 N r 4 oktober/december 2016 detta är enkel. Med få resurser har vi inte råd konstatera att effekten ligger i betraktarens att förlora i en duellsituation, där förlusten tolkning av vår förmåga, varför ett innehav beror på att vår tekniska nivå är underlägsen. av en långräckviddig slagförmåga explicit inte Vi menar att de svenska flygstridskrafterna tydliggör vårt val av tröskelförmåga. Detta förhållandevis väl anammat denna filosofi, är en osäkerhet som också bör nyttjas i vårt vilket inte minst är tydligt i utvecklingen av agerande. Om vi för tydlighets skull delar våra flygande vapenplattformar. Det gäller upp vad en långräckviddig förmåga skulle dock att hela tiden flytta fram positionerna innebära för respektive funktion, där vi väljer för att inte hamna efter i en internationell lednings- och underrättelse-, stridsflyg- och kontext. Detta görs tydligt med satsningar luftvärnsfunktionerna finner vi följande. såsom JAS 39E, METEOR, IRIS-T och SDB För lednings- och underrättelsefunktionen (Small Diameter Bomb) för att nämna några kommer denna förmåga främst att ställa exempel. Om vi ser till luftvärnssystem har högre krav på underrättelser och insikter här en tydlig satsning gjorts i och med an- om en angripares sätt att operera. Vi måste skaffningsbeslutet om IRIS-T. Återstår dock förstå länken mellan mål och effekt så att att överse utvecklingen för lv-system med rätt målval kan göras, inom ramen för den längre räckvidder. så kallade targetingprocessen. I den defensivt Det är svårt att klassa vilken parameter avhållande tröskelförmågan kan man med som kan anses som viktigast i skapandet av långa räckvidder påverka motståndarens of- tröskeleffekt med koppling till verkanssystem. fensiva verkansförmåga, såsom radaranlägg Då det finns ett ömsesidigt beroende av olika ningar, noder i sambandssystem, lv-system parametrar i en system-av-system-design och även flygplan som befinner sig på marken. är det kanske inte heller nödvändigt. Trots Med avsikt att ge mer strategiskt kännbara detta framstår nog den operativa räckvidden uppoffringar är det analysen av en motstån- som den parameter som utgör den kanske dares förmågor och funktioner som ska ge viktigaste. Som tidigare beskrivits om Israel vid handen vilka mål som ger bäst strategisk och Finland innehar och/eller anskaffar man effekt, vilken den nu är. vapensystem med långa räckvidder. Vi anser En dylik analysbeskrivning har exempelvis att även Sverige behöver denna förmåga. gjorts av John Warden med sin ringteori, där Bortsett från förmågan att bekämpa luftmål hans idé om decapitation utgör kärnan.32 En från flygplan, i och med anskaffningen av annan och också annorlunda beskrivning METEOR, kan det konstateras att någon har gjorts av Robert A. Pape som istället sådan förmåga inte finns idag. lyfter fram motståndarens stridskrafter som I förra avsnittet konstaterade vi att Sverige det målval som ger bäst strategisk effekt.33 bör hålla den defensivt avhållande tröskel- Pape menar kortfattat att man genom att ta förmågan högre än tröskelförmågan kapa- bort det främsta verktyget som en angripares bel till strategiskt kännbara uppoffringar. ledning har för att uppnå sina mål också får Med långräckviddiga vapen är det valet av denne att avbryta sina aktioner. måltyp som konstituerar vilken typ av trös- Som en liten nation med få resurser ska vi kelförmåga det är frågan om. Det uppstår dock inte förledas att tro att vi har möjlighet med stor sannolikhet också en gråzon dem att på egen hand utföra det som krävs för att emellan, där konsekvenserna av att ett mål ovanstående teorier till fullo kan följas. Ska slås ut ibland kan antas ge andra effekter än något vägval göras med stöd i dessa teorier, vad som var tänkt. Återigen är det viktigt att anser vi att det är av större fördel och också

60 HANDLINGAR mer lämpligt att applicera de teorier som Pape ser här ett behov av att ytterligare utveckla anför i det att vi bör söka mål som utgörs luftstridskrafternas förmåga att verka inom av en motståndares stridskraft. Målvalet bör detta elektromagnetiska område. här utgöras av något som påverkar motstån- På vapensidan ser vi behov av väsentligt darens förmåga att inte bara verka mot vår längre räckvidder. Vapnen bör ha hög överlev- nation, utan också och kanske än viktigare, nad under flygfasen, starkt störskydd och en förmågan att fullfölja ambitionerna vid en intelligent målhantering, för att sammantaget eventuell eskalering av konflikten. Vi måste öka sannolikheten för träff. Detta är inte med andra ord se bredare då vi analyserar de minst viktigt då varje insats med ett sådant mål som vi skall angripa och inte bara se till vapen troligen kommer att innebära relativt de förmågor som kan nyttjas mot oss, utan hög risk, varför ett lyckat utfall blir mycket också mot de förmågor som en motståndare angeläget. Flygstridskrafterna behöver inom håller som viktiga i en större kontext. några år ersätta sjömålsroboten Rb 15F. Vi För stridsflygsystemet kommer det vara behöver således anskaffa vapensystem som väsentligt att det finns en förmåga att nå kan verka mot såväl mark- som sjömål. den punkt som krävs för att vapensystemet För- respektive nackdelar med att anskaffa skall kunna levereras mot ett tänkt mål. Då en robot som klarar flera måltyper tillsam- motståndaren med stor sannolikhet skyddar mans med möjligheterna att samutnyttja så- de mål som vi anser vara av värde att slå ut, dana system med mark- och sjöstridskrafter kommer det att uppstå någon form av duell- måste härvid utvärderas. Att inneha denna situation där tekniken spelar stor roll. Detta typ av verkanssystem på mobila enheter kräver en hög förmåga till överlevnad. Våra inom båda mark-, sjö- och luftarenan ger stridsflygplan kommer med stor sannolikhet ökad flexibilitet och ökad osäkerhet hos en behöva agera inom motståndarens luftvärns- angripare. I detta sammanhang måste man porté. De kommer att utsättas för angrepp också nogsamt värdera om ett försvarsgemen- från jaktflygplan och såväl radio- som ra- samt robotsystem, med de fördelar som detta darstörning kan förväntas. Specifikationen ger inom delat underhåll och logistik, ska för JAS 39E är framtagen utifrån dessa krav, värderas högre än de operativa fördelar som och betydelsen av att hålla tillräcklig för- uppstår om olika robotsystem nyttjas inom måga relativt motståndaren inom ramen för respektive vapengren. Med bättre sensorer, stridsflygsystemet kan inte nog understrykas. informationsbehandling och kommunika- Detta då tröskeleffekten i princip står och tionssystem blir det med en väl genomtänkt faller med förmågan att kunna leverera de strategi för ett sådant anskaffande möjligt att vapen som efterfrågas. genomföra strid med system i samverkan. Ett viktigt område att behärska för att En huvudsaklig uppgift för vårt luftvärns- överleva i denna hotmiljö är det elektromag- system är att skydda viktiga objekt, såsom netiska spektrat. Vi behöver härvid kunna flygbaser, viktiga anläggningar och befolk- spana, mäta, analysera och agera i form av ningscentra. Med dagens två bataljoner, varav såväl passiva som aktiva telekrigsåtgärder. en i huvudsak bemannas av deltidspersonal, Detta kräver inte bara tekniska lösningar som överskrider antalet sådana objekt det antal ligger i den absoluta framkanten av vad som som är möjligt att skydda. Till detta kommer är tekniskt möjligt, utan också en gedigen att hotbilden har blivit mer komplex från kunskap och organisation för att omhänderta att ha utgjorts främst av kryssningsmissiler, det som tekniken förmedlar och kräver. Vi antiradarmissiler och stridsflygplan med

61 N r 4 oktober/december 2016 bomber till att också utgöras av långräckvid- skall här kunna verka mot flera måltyper på digt artilleri, granatkastarammunition, bal land, sjön och i luften, enskilt eller i samver- listiska missiler och obemannade system med kan med mark- och sjöstridskrafter. Detta är vapenverkansmöjligheter. Till detta kommer inte minst viktigt för att skapa en osäkerhet att fällavstånden för dessa hotsystem ökat hos motståndaren. I JAS 39 finns dessutom markant, för att nu ofta ligga på avstånd denna förmåga inbyggd i och med att man av 40–100 km eller därutöver. En annan under ett och samma pass kan byta roll mel- uppgift är att mer offensivt medverka ak- lan jakt, attack och spaning, s k swing-role tivt i samverkan med vårt stridsflyg i upp- förmåga. Förmågan finns också att verka i giften att skapa kontroll över luftrummet. flera roller samtidigt, s k omni-role förmåga. Sammantaget ställer dessa uppgifter krav Detta gör att en motståndare inte vet vilken på att kunna skjuta varvet runt (vertikal roll flygplanet verkar i och då inte heller vil- start), skjuta flera robotar samtidigt mot ken uppgift som den är tänkt att lösa. olika mål, längre räckvidder och ett kva- Utmaningen med att ha en balanserad lificerat ledningssystem som kan integrera förmåga är oftast kostnaden. Ska principen luftvärnsförbandens egen luftlägesbild med med minsta gemensamma nämnare gälla resten av luftförsvaret. ska den del som har lägst förmåga tillåtas I luftförsvarskommitténs slutbetänkan- dimensionera även de övriga delarna. Det är de ser man olika lösningar för luftvärnet sannolikt så att en sådan princip på grund 34 beroende på hotscenario. I de operativa av ekonomisk hänsyn kommer att leda till förslagen finns olika förslag på vilka sys- en för låg sammantagen förmågenivå. Vi temförmågor som efterfrågas utifrån given menar därför att vi tvingas acceptera en hotbild. En trovärdig förmåga kan beroende viss obalans. Denna utmaning kan till del av hotbilden lämpligen kompletteras med väljas att hanteras med hjälp av internatio- korträckviddigt mängdluftvärn då detta är nell samverkan, vilket ställer krav på den svårt att fullständigt slå ut trots stora insatser. avslutande förmågan som vi valt att lyfta Förenklat kan man säga att det för luftvärnets fram, nämligen den interoperabla. del handlar om systemens förmåga och antal Avslutningsvis vill vi understryka vikten av förband. Dessa måste vara tillräckligt höga att påvisa viljan och förmågan att nyttja de inom givna förutsättningar för att bidra till verkanssystem som vi innehar, då detta utgör tröskeleffekten. För luftvärnets del kommer en viktig del i skapande av tröskeleffekten. förmågan att möta morgondagens hotbild Utifrån detta bör vi nogsamt analysera i att öka i stor omfattning de närmaste åren vilka sammanhang vi bör bära vapen på men för att kunna bidra med tillräcklig ut- våra flygplan och på vilket sätt vi agerar då hållighet behöver antalet system och batal- vi övar. Vi skall här vara tydliga, utan att joner diskuteras ytterligare. Dessutom bör provocera så att vårt agerande ligger i linje en analys genomföras som svarar på de krav med hur vi kommunicerar politiskt. som lyfts fram ovan gällande tidigt gripbara förband på våra flottiljflygplatser. Interoperabel förmåga I förra avsnittet lyftes behovet fram av att verkansförmågan skall vara balanserad. Kraven på interoperabel förmåga har gällt un- Balansen ska medge att det inte uppstår en der en lägre tid inom Försvarsmakten. Detta försvagning i den länk som binder ihop de inte minst som en konsekvens av vårt inter- olika delarna i ett system. Luftstridskrafterna nationella engagemang. När vi nu fokuserar

62 HANDLINGAR på den nationella kontexten är det tydligt hitta en bättre förmågebalans sett utifrån att denna interoperabilitet även gagnar vår ett helhetsperspektiv. förmåga att verka nationellt och på så sätt Avslutningsvis vill vi understryka vikten bidra till ökad tröskeleffekt. Det finns flera av att de svenska luftstridskrafterna fortsät- anledningar till att vi ska kunna ha denna ter att använda den internationella standard interoperabla förmåga, där solidaritetsför- som gäller för de länder vi samverkar med. klaringen med kraven att vi ska kunna ge Denna standard är Nato-standard, formu- och ta emot stöd från andra kanske utgör lerad i en mängd olika STANAG. Att bruka den tydligaste politiska styrningen. Oaktat och behärska dessa är en central del i den detta så finns det en grundläggande orsak trovärdiga kommunikationen. Precis som och den utgörs av det faktum att det blir allt för verkanssystem är det av stor vikt att vi svårare att ha råd med det som krävs för att uppvisar vår vilja och förmåga och inom hålla adekvat balans i vår förmåga. Till detta ramen för interoperabilitet utgör övnings- kommer att moderna system har räckvidder verksamheten med andra nationer troligtvis som gör att det är svårt att se att endast en den bästa metoden. nation kommer att bli angripen. I vår definition av tröskeleffekt nämnde vi Sammanfattning inledningsvis vikten av trovärdig kommunikation. En viktig del i detta är att vi påvisar Syftet med denna studie har varit att beskriva vår förmåga och vilja att verka tillsammans, hur luftstridskrafternas förmågor kan nyttjas vilket ställer krav på metoder, terminologi, och utvecklas utifrån ett tröskeleffektsresone- taktik och även stridsteknik. Naturligtvis mang. För att nå detta syfte inleddes studien skall man tillåta sig att ta fram egna meto- med ett resonemang om vad tröskeleffekt är der, men man måste oaktat detta alltid ha en och hur detta begrepp kan definieras. För att grundläggande förmåga att samverka med inte endast hamna i en nationell och alltför andra. Det vore t ex förödande att nu sluta introvert slutsats gjordes en kort internatio- nyttja engelsk terminologi inom stridsflyg- nell betraktelse följd av ett resonemang kring systemet, eftersom det tar lång tid att återta Sveriges och Försvarsmaktens handlingsal- en sådan förmåga som vid en första anblick ternativ. Studien avslutades sedan med dess kan tyckas som basal. Våra sambandssystem kärnpunkt; konsekvenser för luftstridskraf- som radio, datalänkar och igenkänningssys- terna och deras utveckling. tem, inkluderande de kryptofunktioner som Definitionen bygger på tre samverkande krävs, bör i möjligaste mån vara interopera- delar i viljan, förmågan och en trovärdig bla. Samverkan och vapensystem med lång kommunikation. Utifrån vikten av att täcka räckvidd kan kräva utbyte av gemensamma hela konfliktspektrat definierades begreppet mållägen, varför vi måste vara interopera- tröskeleffekt, eller snarare vad som definierar bla då det gäller hur ett målläge skall anges. det som krävs för att skapa den, som viljan När det kommer till anskaffning av nya va- att möta en väpnad aggression, förmågan att pen bör vi ta hänsyn till vad övriga länder göra det, samt trovärdig kommunikation av valt att anskaffa. Utifrån detta perspektiv denna vilja och förmåga. Den internationella kan det t ex vara relevant att inte anskaffa jämförelsen med Finland och Israel påvisar samma typ av långräckviddigt vapen som att tröskeleffektsresonemang även återfinns Finland, utan istället se till att vi komplet- i deras strategier. Kärnan utgörs av ett inne- terar de förmågor som redan finns för att hav av förmågor till skapandet av såväl en

63 N r 4 oktober/december 2016 defensivt avhållande tröskel (deterrence by bör tiden för omställning från freds- till denial), som en mer offensiv dito, kapabel krigsdrift vara mycket kort. Våra flygplan bör till strategiskt kännbara uppoffringar (deter- på daglig basis antingen befinna sig i fortifi- rence by punishment). katoriskt skyddade anläggningar, alternativt Med närområdet som dimensionerings- grupperas spritt. Våra flottiljflygplatser bör grund och utifrån den definierade tröskelef- tydligare konstrueras utifrån krigets krav. fekten som analysverktyg har fyra förmåge- Förmågan att genomföra banreparationer områden som centrala för försvarsmakten måste återtas. Personalvolymen måsta vara identifierats. Dessa är underrättelse och led- robust och i huvudsak utgöras av kontinu- ning, robusthet, verkan samt förmågan till erligt tjänstgörande personal. Förmågan till att verka med andra, d v s interoperabilitet. verkan är central och ett antal åtgärder har Försvarsmakten behöver förmåga att ob- identifierats. servera och tolka både konventionella och Anskaffning av mer långräckviddiga vapen icke-konventionella skeenden, samt förmåga krävs, med såväl mark- som sjömålsförmåga, att leda förband i olika konfliktnivåer. Stora vilket också ger ökad flexibilitet avseende krav ställs på förmåga och motståndskraft nyttjandet. En sådan anskaffning ska ses i avseende lednings- och underrättelsesystem. ett helhetsperspektiv, nationellt och inter- Förband och plattformar av olika slag be- nationellt. Luftvärnssystemet kräver kom- höver ha tillräcklig skyddsnivå och redun- plettering av ett bekämpningssystem med dans mot både kinetiska och icke-kinetiska medellång räckvidd, och antalet bataljoner hot samt en förmåga att säkra och återta bedöms också behöva ökas för att efterfrå- egen funktionalitet. Utifrån hur vårt land gad täckning skall uppnås. Vår förmåga att och samhälle ser ut, med stor yta, relativt agera inom det elektromagnetiska området liten befolkning, hög utbildnings- och tek- behöver utvecklas ytterligare. Avslutningsvis niknivå, bör verkansförmågan i huvudsak och helt oaktat ett nationellt eller internatio- bygga på högteknologiska lösningar. Inom nellt fokus utgör den interoperabla förmågan ramen för detta bör verkansförmågan va- grunden i våra sambandssystem och metoder. ra långräckviddig, ha sin tyngdpunkt i en Detta för att möjliggöra att vår tröskeleffekt defensiv strategi samt vara välbalanserad. inte enbart ska ses i en nationell kontext. Både som en förutsättning för mer effektiv Förutom den strikt materiella aspekten av tröskelförmåga, och som ett bidrag i sig till detta utgör ett fortsatt engagemang i inter- ökad tröskeleffekt måste den interoperabla nationella övningar en viktig del i att tydligt förmågan dessutom vara hög. kommunicera vår vilja och förmåga. Som en konsekvens för luftstridskrafterna Förmågan till skapandet av en tillräcklig och dess utveckling kopplat till förmågan till tröskeleffekt är central. Som ett första steg underrättelse och ledning bör man överse måste denna förmåga därför säkerställas. antalet flygplan med dessa förmågor och Med denna förmåga ska vi också påvisa vår också dessa plattformars flexibilitet och vilja att nyttja den om så kommer att krävas. överlevnadsförmåga i form av fart, höjd, Och denna förmåga och vilja skall tydligt motmedelssystem och dylikt. Vi bör också kommuniceras. Sammantaget skapar det öka förmågan till att integrera passiva sen- den eftersträvade tröskeleffekten. sorer, såväl inom som utom luftstridskrafterna. Robusthetskravet medför behov av Magnus Liljegren är överste och ledamot av ett antal åtgärder. Ledningen bör dagligen KKrVA. Tommy Petersson är överstelöjtnant verka i skyddade anläggningar, alternativt och ledamot av KKrVA.

64 HANDLINGAR

Noter

1. i huvudsak enligt Försvarsmaktens gällande 12-31, vilket ger en kurs på 7,16 Skr per USD doktrinserie, men med vissa förenklingar och (förf anm). justeringar. Militärstrategisk doktrin, MSD, 13. Wikipedia, http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_ Försvarsmakten, HKV skr 09 833:60820, över_länder_efter_folkmängd, (2015-11-22). 2011-07-01, s 45ff; samt Operativ doktrin, 14. Mot en säker framtid – Försvarsministeriets OPD, Försvarsmakten, FM2014:692, 2014- strategi 2025, Finska försvarsministeriet, 01-31, s 14ff samt s 44ff. 2006, Försvarsministerns förord, http:// 2. andrén, Krister: Krigsavhållande www.defmin.fi/sv/publikationer/ tröskelförmåga. Det svenska försvarets strategidokument/mot_en_saker_framtid_-_ glömda huvuduppgift? FOI-R--3852--SE, feb forsvarsministeriets_strategi_2025, (2015- 2014, s 12f. 11-22). 3. lindström, Madelene; Lindvall, Fredrik: 15. ibid, s 15. ”Vill du ha fred, rusta för krig” Perspektiv 16. Luftförsvarsutredningen 2040 – på en svensk tröskel. FOI-R--4047--SE, feb Slutbetänkande av Luftförsvarskommitten, 2015, s 50f. SOU 2014:88, Stockholm, 2014, s 98. 4. Beck, Mikael: ”Luftvärn, defensiv luftmakt 17. op cit, Finlands säkerhets- och och tröskeleffekt – Luftvärnets förmåga försvarspolitik 2012, se not 11, s 102. att höja tröskeleffekten och bidra till 18. israel Defense Forces hemsida, http://www. avskräckning.” Självständigt arbete HSU idf.il/1497-en/Dover.aspx, (2015-03-08). 2012-14, Försvarshögskolan, 2014-05-09, s 19. Ben-Horin, Yoav; Posen, Barry: Israel’s 14. Strategic Doctrine, RAND, 1981, s 14. 5. axelsson, Jörgen: ”Avskräckning inom 20. ibid, s 14. 21. ibid, s 29. svensk försvars- och säkerhetspolitik.” 22. ibid, s 135. Självständigt arbete HSU 2012-14, 23. Försvaret av Sverige – Starkare försvar för en Försvarshögskolan, 2014-06-05, s 14. osäker tid, Försvarsberedningen, Ds 2014:20, 6. Försvarsmaktens redovisning av 2014-05-15, s 25. perspektivstudien 2013, Försvarsmakten, FM 24. Jämför t ex med Israels farhågor från 2013-276:1, 2013-10-01, s 55. föregående kapitel om att en liten förlust 7. andrén, Krister: Krigsavhållande snabbt kan rendera i förlust av hela nationen tröskelförmåga. Det svenska försvarets (förf anm). glömda huvuduppgift? FOI-R--3852--SE, feb 25. se op cit, Försvarsmaktens redovisning av 2014, bl a s 12f. perspektivstudien 2013, se not 6, s 41-42. 8. lindström, Madelene och Lindvall, Fredrik: 26. se Vägval i en globaliserad värld, ”Vill du ha fred, rusta för krig” Perspektiv Försvarsberedningen, DS 2013:33, 2013-05- på en svensk tröskel. FOI-R--4047--SE, feb 31, s 214f; samt: ibid, s 20. 2015, bl a s 4 och s 40ff. 27. Bearbetning av figur ur op cit Lindström, 9. analogt med t ex ibid, s 4 och 11. Madelene och Lindvall, Fredrik, se not 8, s 10. ibid, s 40-45. 42. 11. Finlands säkerhets- och försvarspolitik 28. förkortningen ISTAR står för Intelligence, 2012 – Statsrådets redogörelse, Statsrådets Surveillance, Target Acquisition and kanslis publikationsserie 6/2012, s 13, Reconnaissance (förf anm). http://vnk.fi/documents/10616/622970/ 29. se även Petersson, Tommy: J0612_Finlands+säkerhets- ”Luftstridskrafterna inför 2020-talet”, +och+försvarspolitik+2012.pdf/eae2b45c- KKrVAHT, digital version av 3. häftet 2014, 0ac5-4713-ab8c-3b9372a5cdde?version=1.0, s 130; samt Diesen, Sverre: ”Nettverksbasert (2015-11-22). krigföring for det 21. århundre. En lösning 12. data från SIPRI, http://www.sipri.org/ også på det nordiska forsvarsproblem?”, research/armaments/milex/milex_database, KKrVAHT, 4. häftet 2013, s 42ff. (2015-11-22). 30. op cit, Andrén, Krister, se not 7, s 14. omräknat från USD med en kurs som utgörs 31. och på samma sätt förhåller det sig också av ett medeltal mellan 2014-01-01 och 2014- mellan militära maktmedel och andra,

65 N r 4 oktober/december 2016

exempelvis områdena politik, ekonomi, 33. Pape, Robert A: Bombing to Win: Air Power diplomati, samhällets försörjning och and Coercion in War. Cornell University robusthet med mera, men det ligger utanför Press, 1996. ramen för denna studie (förf anm). 34. op cit, Luftförsvarsutredningen 2040, se not 32. Warden, John A III: The Air Campaign: 16, kap 7. Planning for Combat, National Defense University Press, Washington DC 1988.

66 ANALYS & PERSPEKTIV Råttfångaren från Hameln Högerextrema och populistiska partiers ryska kontakter av Jörgen Elfving

Résumé What may not be known to a broader public is that a number of right-wing and populistic parties in Western Europe are pro-Russian and have more or less extensive Russian contacts. These contacts are seemingly encouraged by the Russian political leadership as they promote Russian views and are a way to exert influence in different political forums, respectively, on public opinion. At first glance, these parties and Russia might be seen as strange bedfellows, but what unites are common core values with regard to nation, church and family. This and the recent refugee crisis is probably also what explain the success some parties have had in recent elections where the electorate does not care about the Russian contacts or is unaware of them. Besides open contacts other activities of a more clandestine nature, espionage and paramilitary units, have been mentioned by some sources. det österrikiska presidentvalet i maj & Consulting Institute i mars 2014 en rap- fick många politiker i Europa att rysa. port med titeln The Russian Connection Den främsta anledning till detta var att de om europeiska högerextrema partiers och båda kandidaterna – Norbert Hofer från rörelsers kontakter med Ryssland.2 I denna Freiheitliche Partei Österreichs, FPÖ, ett förtecknas 24 partier och deras relationer höger och populistiskt parti, respektive den till Ryssland. Relationer som beskrivs som gröne presidentkandidaten Alexander Van att partiet i fråga öppet ger uttryck för sina der Bellen, som ställde upp som oberoende ryska sympatier, är neutralt eller fientligt kandidat – inte representerade de traditio- inställt till Ryssland. I kategorin ”neutra- nella partierna i Österrike.1 Vad som inte la” återfinns bl a Sverigedemokraterna och uppmärksammades, eller bortsågs från, var ”fientligt inställda” är partier i länder som FPÖ:s ryska kontakter och partiet är ett av på ett eller annat sätt är involverade i någon flera proryska högerextrema och populis- form av konflikt med Ryssland. Av de totalt tiska partier i Västeuropa som upprätthåller 24 partier som redovisas i rapporten ger 15 sådana kontakter. Kontakter som sannolikt öppet uttryck för sina ryska sympatier, sex är mindre kända av en bredare allmänhet, är neutrala och tre fientliga. men som uppmärksammas då och då i form I slutet av 2015 redovisade Association of av olika rapporter, i medier i bokform och Accredited Lobbyists to the European Union, även av EU-parlamentet. AALEP, på sin hemsida en förteckning över vilka partier i EU:s medlemsländer man ansåg 3 Vilka är de? vara proryska. En förteckning som upptar 18 partier och till stora delar sammanfaller Aktuella partier m fl har redovisats i olika med vad Political Capital Policy Research rapporter och sammanställningar. T ex pu- & Consulting Institute redovisat. Olika hö- blicerade Political Capital Policy Research gerextrema partiers ryska kontakter m m

67 N r 4 oktober/december 2016

Populist radical right Populist radical right • Alliance for the Freedom of Austria (BZÖ) – • Democratic Union Party (DUP) – UK Austria • Hungarian Civil Alliance (Fidesz-MPS) – • Attack (NSA) – Bulgaria Hungary • Austrian Freedom Party (FPÖ) – Austria • Law and Justice Party (PiS) – Poland • British National Party (BNP) – UK • UK Independence Party (UKIP) – UK Congress of the New Right (KNP) – Poland • Veritas (V) – UK • Danish People’s Party (DFP) – Denmark • Flemish Bloc/Flemish Interest (VB) – Belgium • Freedom Party (PVV) – Netherlands • Golden Dawn (GD) – Greece • Greater Romania Party (PRM) – Romania • Movement for a Better Hungary (Jobbik) – Hungary • League of Polish Families (LPR) – Poland • National Front (FN) – France • Popular Orthodox Rally (LAOS) – Greece • Slovak National Party (SNS) – Slovakia • Social Alternative: List Mullolini (AS-LM) – Italy • Social Movement – Tricolour Flame (MS-FT) – Italy • Sweden Democrats (SD) – Sweden • The Republicans (REP) – Germany • True Finns (PS) – Finland

Left-wing populists Neoliberal populists • Coalition of the Radical Left (Syriza) – Greece • Italian Force (FI) – Italy • Panhellenic Socialist Movement (PASOK) – • Italy of Values (IdV) – Italy Greece • Lombardy League/Northern League (LL/ • Party of Democratic Socialism (PDS) – LN) – Italy Germany • Progress Party (DFP) – Denmark • Self Defence of the Republic of Poland (SRP) – Poland • Sinn Fein (SF) – Ireland • Socialist Party (SP) – Netherlands • The Left (DL) – Germany • We Can (Podemos) – Spain

• Five Star Movement (M5S) – Italy • Italian Social Movement (MSI) – Italy • People’s Movement Against the EU (FEU) – • National Alliance (AN) – Italy Denmark • National Democratic Party (NPD) – Germany • National Political Union (EPEN) – Greece • The Right – Sicilian Alliance (LD-AS) – Italy

68 ANALYS & PERSPEKTIV framgår även av Russian Analytical Digest • Italien: Lega Nord per l’Indipendenza från maj 2015.4 della Padania, Lega Nord, NL, och Forza Även andra källor redovisar populistis- Nuova, FN. ka partier i Västeuropa och University of • Polen: Polska republikens självförsvar, Leicester har gjort en sammanställning över Samoobrona Rzeczpospolitej Polskiej, SRP, populistiska partier och rörelser i Europa där och Zmiana, Förändring.8 de delas in i olika kategorier, se nedan, men • Slovakien: Slovakiska nationalistpartiet, utan att ange huruvida något eller några av Slovenská národná strana, SNS, och Vårt partierna har ryska kontakter. Dock åter- Slovakien, Ľudová strana – Naše Slovensko, finns bland de högerextrema och populis- LSNS. tiska partierna merparten av de med ryska • Tjeckien: Arbetarnas parti för social rätt- kontakter och som kan karaktäriseras som visa, Dělnická strana sociální spravedlnosti, proryska.5 DSSS. Ovanstående förteckning är sannolikt inte helt aktuell m h t att de högerextrema och • Tyskland: Tysklands nationaldemokra- populistiska partierna i Europa är en dyna- tiska parti, Nationaldemokratische Partei misk entitet som förändras över tid då nya Deutschlands, NPD, och Alternativ för partier uppträder, t ex Zmiana i Polen, vissa Tyskland, Alternative für Deutschland, marginaliseras, t ex British National Party, AfD. vissa upplöses, bland dem Svenskarnas parti. • Ungern: Rörelsen för ett bättre Ungern, Dessutom är förteckningen inte helt fullstän- Jobbik Magyarországért Mozgalom, dig då vissa partier/rörelser saknas. Jobbik. I Sverige har de högerextrema och populistiska partiernas kontakter med Ryssland bl a De ryska kontakterna uppmärksammats i en artikel i Aftonbladet i De högerextrema och populistiska partiernas slutet av 2014 och stiftelsen Expo har också i ryska kontakter tar sig flera uttryck, exem- olika artiklar redovisat svenska högerextrema pelvis deltagande i konferenser i och utanför rörelsers kopplingar till Ryssland.6 Utöver Ryssland och i det sistnämnda fallet med ryskt Aftonbladet och Expo presenterade 2015 deltagande, möten med ryska politiker m fl, även tankesmedjan Tiden en rapport, Som besök i Ryssland och framträdanden i ryska vodka och kaviar, om Europas radikala höger media. De partier som i detta sammanhang och Ryssland.7 synes vara mest aktiva är; De partier som kan betecknas som mer proryska än andra och med mer eller mindre • Ataka. omfattande ryska kontakter är: • Jobbik. • Front National. • Belgien: Flamländskt intresse, Vlaams Belang. • Lega Nord. • Bulgarien: Attack, Ataka. Bland de kontakter som framgår av öppna • Frankrike: Nationella Fronten, Front källor kan nämnas: National, FN. • Udo Stein und Thomas Rudy, båda till- • Grekland: Gyllene Gryning. höriga och med ledande positioner i AfD,

69 N r 4 oktober/december 2016

anlände 23 juli 2016 till östra Ukraina och Ett antal företrädare för högerextrema och Donetsk folkrepublik för att observera populistiska partier har även verkat som val preliminärvalen till det lokala parlamen- observatörer vid de val som hölls i november tet.9 2014 i de separatistkontrollerade områdena 20 • Marcus Pretzell, ordförande för AfD i i Ukraina. Något som organiserades av Nord-Rhein Westfalen deltog i april 2016 the Eurasian Observatory of Democracy i Yalta International Economic Forum på and Elections and the European Centre for Krim.10 Geopolitical Analysis, båda organisationer med kopplingar till Ryssland.21 Den först- • Alexander Gauland, ordförande för AfD nämnda organisationen har vid ett par till- i Brandenburg, gav medio mars 2016 fällen sedan 2015 också uppmärksammats m a a regionalvalen i Tyskland en längre av Sputnik, bl a genom att redovisa vad 11 intervju för RIA Novosti. Luc Michel, som företräder organisationen, • I en intervju för RT i maj 2016 uttalar uttalat.22 T ex i en notis 14 maj 2015 där Front Nationals ledare, Marine Le Pen, Luc Michel säger att: “The glorification bl a att hon i det fall hon blir president of Fascism and neo-Nazism, and history kommer att erkänna Krim som ryskt.12 revisionism that goes along with it, are not Hon sammanträffade även i april med unique to Ukraine of 2014–2015. They ac- Sergej Narysjkin, talman i ryska duman company every stage of NATO expansion som hon också träffade drygt ett år ti- to the East. In particular in the Baltic States, digare vid ett besök i Moskva.13 Enligt but also in Romania”. uppgifter i fransk press ska hon också i De konferenser som genomförts med del- hemlighet ha sammanträffat med den ryske tagande av företrädare för de högerextrema presidenten i februari 2014.14 Le Pen har och populistiska partierna har med få un- också inbjudits att närvara vid firandet av dantag rönt någon större uppmärksamhet. den ryska marinens dag i Sevastopol 29 Ett sådant är en konferens som hölls bakom juli-2 augusti.15 lyckta dörrar i Wien i maj 2014 organiserad • Volen Sidorov, ordförande för Ataka, del- av den ryske oligarken Konstantin Molofejev tog i IV International Parliamentary Forum och med Aleksander Dugin, en kontrover- i oktober 2015 i Moskva.16 En kongress siell rysk geopolitiker och konservativ tän- 23 som den ryska duman och utrikesdepar- kare, som främste talare. Malofejev, en tementet organiserade.17 rysk oligark, redovisar också i en intervju i österrikiska Profil sina kontakter med FPÖ • Matteo Salvini, ordförande för Lega Nord, och Front National, men förnekar att han sammanträffade i oktober 2014 med den stödjer FPÖ finansiellt.24 ryske presidenten i samband med dennes En annan konferens, som väckte betydligt 18 besök i Italien. större uppmärksamhet, var The international • Johann Gudenus, ledande FPÖ-politiker, Russian Conservative Forum vilken genom- deltog i september 2014 i konferensen fördes i St Petersburg 22 mars 2015 och som Large family and future of humanity som även kommer att genomföras i oktober i genomfördes i Moskva där ett tema var år.25 En konferens som organiserades av skyddet av de traditionella familjevärde- det ryska partiet Rodina och med följande ringarna.19 målsättning:26

70 ANALYS & PERSPEKTIV

• “Establishment of movement to unite svenska och utländska medier. Konferensen the conservative and nationally-oriented organiserades av Motgift,30 Alliance for Peace forces in Europe and Russia. and Freedom, och stiftelsen Europa terra • Creation of the permanent platform for dis- nostra samt med bl a Stefan Jacobsson och cussion and decision-making on the issues Graikos Fotios från Gyllene Gryning som 31 of interaction of the national-conservative talare. Vad som gjorde att Manhemsdagen forces and counteracting the internal and uppmärksammades var förutom dess delta- external threats to the sovereignty of the gare och innehåll att arrangemanget enligt Expo delvis finansierats med ekonomiskt countries of Europe and Russia in terms stöd från EU.32 of mutual economic sanctions. Till ryska kontakter kan också hänföras • Development of the concept of creating rysk finansiering och det har över tid fö- the new international financial institu- rekommit spekulationer och antaganden tion, independent of the modern liberal om detta i öppna källor. De partier som transnational financial-industrial groups antyds att ha erhållit rysk finansiering är in order to support the development of AfD, Ataka och Jobbik, men även Nordiska economic relations in the new conserva- Motståndsrörelsen.33 Det enda parti där rysk tive world”. finansiering kan påvisas är Front National som 2014 fick ett lån på 9,4 miljoner euro Några företrädare för det ryska politiska av First Czech Russian Bank.34 En bank vars etablissemanget, med undantag av Alexei VD är Roman Popov och som av vissa källor Zhuravlyov, dumaledamot och ledare för uppges att ha kopplingar till de ryska un- Rodina samt senatorn Igor Morozov vil- derrättelsetjänsterna.35 Front Nationals lån ken fanns på talarlistan men avstod från att uppges också att vara ett av flera omfattande framträda, deltog ej i konferensen.27 Bland totalt 40 miljoner euro, något som Marine deltagarna återfanns även Stefan Jacobsson, Le Pen förnekat, samtidigt som partiet sökt dåvarande ordförande för det numera ned- ett lån i Ryssland om 27 miljoner euro för lagda Svenskarnas parti. att finansiera president- och parlamentsva- Svenskarnas parti är dock inte ensamt len 2017.36 om att ha ryska kontakter, vid Nordiska Rysk finansiering av partier i Europa under Motståndsrörelsens Nordendagar 2015 det senaste årtiondet är också något som den framträdde Stanislav Vorobjev, ledare för amerikanska kongressen gett James Clapper, den Ryska Imperiska Rörelsen, en höger- US Director of National Intelligence, i upp- extrem och paramilitär organisation, och drag att utreda vilket Jobbik kommenterade som bl a önskade Motståndsrörelsen fram- på sin hemsida:37 gång i dess ”frihetskamp”.28 Enligt Vorobjev, som också gav en intervju i samband med Jobbik welcomes the news that the US Nordendagarna, var det inte heller första Congress has instructed James R Clapper, gången som företrädare för Ryska Imperiska Director of National Intelligence, to conduct Rörelsen besökte Sverige och hans framträ- an investigation into any Russian influence operations or funding of political parties dande har också uppmärksammats av Svenska 29 in EU member states. The US legislature Dagbladet respektive Aftonbladet. believes the Kremlin’s goal is to leverage Även den s k Manhemsdagen i Stockholm on the division among European countries, 28 maj år? tilldrog sig uppmärksamhet i både destabilize NATO, block the US missile

71 N r 4 oktober/december 2016

defence system and get the anti-Russia eco- nationalister äntligen arbeta mer koordinerat nomic sanctions lifted. och kunna bistå varandra i kriser och vid Jobbik requests the US authorities to reveal politiska kampanjer och jag ser med stor till- the findings of their investigation as soon försikt över utvecklingen och är stolt över att as possible since the public has the right Svenskarnas parti ingår i det gemensamma to know which political parties are funded samarbetet”.39 by external powers. In the meantime, we Organisationen säger sig främja traditio- request Russia to also disclose the findings of its own intelligence services regarding the nell patriotism och vara ett paneuropeiskt 40 potential US funding of European political parti. De nyheter som redovisas på AFP:s parties. .... hemsida gör det uppenbart att organisationen är flyktingfientlig och har en positiv inställ- Vid sidan av de kontakter i olika former som ning till Ryssland. Den första bild som möter redovisas av öppna källor kan inte uteslutas besökaren på Alliance for Peace and Freedom att det förekommer dylika av mer konspi- hemsida visar också en manifestation under rativ natur och med andra syften. Något rubriken Stop Russophobia.41 som indikeras av att ledaren för Zmiana, I styrelsen för Alliance for Peace and Mateusz Piskorski, i maj anhölls misstänkt Freedom ingår:42 för att ha spionerat för Ryssland samt att Jobbiks EU-parlamentariker Bela Kovacs • Roberto Fiore, ordförande, Forza Nuo misstänks för spioneri.38 va. • Artemis Mattheopoulos, vice ordförande, Inte bara partier Gyllene Gryning, medlem av det grekiska parlamentet. Vid sidan av de högerextrema och populistiska partierna finns det också ett antal • Nick Griffin, vice ordförande, partilös. organisationer vilka förenar dessa partier Tidigare ordförande i British National 43 och där dess medlemmar ingår. Bland dessa Party ur vilket han uteslöts 2014. organisationer återfinns: • Stefan Jacobsson, generalsekreterare, par- tilös. • Alliance for Peace and Freedom., AFP. • Jens Pühse, NPD. • Europa terra nostra. • Thomas Wandas, DSSS. • Alliance of European National Movements, AENM. • Gonzalo Martin Garcia, Democracia Nacional, Spanien. • World National Conservative Movement, WNCM. • Daniel Carlsen, Danskernes Parti, Dan mark. AFP grundades i februari 2015 och är ett så • Herve van Laethem, Nation, Belgien. kallat politiskt parti på europeisk nivå och består av flera partier och enskilda företrä- • Olivier Wyssa, advokat och medlem dare från olika europeiska länder. I samband av Rhone-Alpes regionala parlament, med grundandet av AFP kommenterade Frankrike. Stefan Jacobsson, dåvarande ordförande i AFP är också under utredning i EU- Svenskarnars parti, detta och uttalade då parlamentet om organisationen uppfyller att ”Genom arbetet inom APF kan Europas kriterierna för att vara ett europeiskt par-

72 ANALYS & PERSPEKTIV ti, specifikt paragrafen om demokrati och • Béla Kovács, ordförande, Jobbik. mänskliga rättigheter, och på så sätt få eko- • Valerio Cignetti, generalsekreterare, Fiam 44 nomiskt stöd från EU. ma Tricolore, Italien. Vad avser AFP:s ryska kontakter så är • Zmago Jelinčič Plemeniti, SNS. det uppenbart att dess ledande medlemmar har dylika, men om de i dessa sammanhang Till organisationen är knuten en stiftelse, förträder AFP eller sin moderorganisation/- European Traditions and Identity Foundation, parti är oklart. Dock deltog Roberto Fiore ITE, vars hemsida har ett identiskt utseende i The international Russian Conservative med AENM:s hemsida.51 ITE ägnar sig åt Forum där han i ett inslag från konferensen ”research, gathers knowledge and expertise on på YouTube presenteras som AFP:s ordfö- the fields of political sciences, historic and rerande.45 Något som pekar på att beroende cent social-economic issues, communication på sammanhanget företräder man antingen and education aims to draw the conclusions AFP eller sin moderorganisation/-parti. I sam- of them and share the experiences with the manhanget bör också noteras att i samband public”.52 Stiftelsen driver också projektet med grundandet av AFP deltog Kris Roman, “NatBook”, National Bookshelf, där artiklar grundare av organisationen EuroRus.46 En m m publiceras.53 Några uppgifter om kon- organisation som är uttalat prorysk och takter m m mellan AENM och Ryssland har med ryska kontakter, bl a framträdde före- ej påträffats, men dess ordförande besöker trädare för den ryska ambassaden i Belgien frekvent Ryssland.54 vid EuroRus konferens i april i Bryssel och WNCM är en ny organisation som bilda- Kris Roman besökte i maj också de separa- des i december 2015 efter det att ett antal tistkontrollerade områdena i Ukraina.47 partier och rörelser dessförinnan inbjudits Europa terra nostra är en förening som att ingå i densamma. En inbjudan som inte bildades i juli 2015 i Berlin och som är för- bara omfattade partier och organisationer i bundet med AFP.48 Vilka som ingår i led- Västeuropa utan även i USA och Japan m fl ut- 55 ningen för föreningen framgår inte av or- omeuropeiska länder. Den inbjudan om att ganisationens hemsida, men Dan Eriksson, ingå i WNCM vilken spreds sommaren 2015 med en bakgrund i Svenskarnas Parti och uppmärksammades av Anton Shekhovtsov, Nationaldemokratisk ungdom, anger sig forskare med inriktning på högerextrema själv som dess ordförande i en artikel i Fria partier i Central- och Östeuropa, som på sin 56 Tider.49 blogg skrev bl a följande om WNCM: AENM grundades I oktober 2009 i Russia seems to be getting serious about Budapest av ett antal nationalistiska och building an international alliance of extreme högerextrema partier i Europa, bland des- right parties that would aim at undermin- sa Jobbik, Front National, Triclour Flame ing the liberal democratic consensus in the (Italien), Nationaldemokraterna, en utbry- West. In addition to providing financial targrupp ur SD som upplöstes i april 2014, support for parties such as France’s Front samt National Front (Belgien).50 Sett till vad National and using extreme right activ- ists and politicians as tools of propaganda, som publicerats på organisationens hemsida Russia is now building what it calls the är intrycket att den är relativt inaktiv. “World National-Conservative Movement” I styrelsen för Alliance of European Na (WNCM). A number of the internal docu- tional Movements ingår: ments (passed to me by the Moscow-based

73 N r 4 oktober/december 2016

”Sova Centre”) provide an insight into the Men det är inte bara i olika organisationer agenda and structure of the WNCM. som de högerextrema och populistiska par- The driving force behind the movement is tierna möts. Man deltar också i varandras the St. Petersburg branch of the extreme demonstrationer eller demonstrerar till för- right Rodina (Motherland) and the Russian mån för broderpartier. T ex deltog företrä- Imperial Movement. dare för Vlaams Belang i och talade inför en Pegidademonstration i början av december I samband med att WNCM formellt bildades 2015 i Dresden samt genomfördes under i december 2015 uppmärksammades detta våren 2016 på olika håll i Europa demon- också av Nordfront, Nordiska motstånds- strationer till förmån för NPD.59 rörelsens internetportal i Sverige:57

Under december månad har en konferens Politiskt inflytande hållits över internet där nationella och kon- De proryska högerextrema och populistiska servativa individer samt representanter för partierna i Västeuropa är representerade i större partier och organisationer deltagit. olika lokala, regional, nationella och mellan- Konferensens mål var att skapa en världs- statliga politiska fora, men representationen i omspännande nationalkonservativ rörelse, dessa varierar över tid och från land till land. vilket också gjorts. Under senare tid har man otvivelaktigt också Den nya rörelsen kallar sig på engelska haft vissa framgångar. Exempelvis i de tyska ”World National-Conservative Movement” delstatsvalen i mars där AfD i Rheinland- och antog under konferensen ett manifest, Pfalz fick 12,6 % av rösterna jämfört med ett program samt stadgar som styr hur rö- 0 % 2011 resp i Sachsen-Anhalt där partiet relsen fungerar. Vidare bildades ett antal kommittéer som ska arbeta med olika frågor fick 24,6 % av rösterna jämfört med 0 % 60 som ideologi, information, manifestationer, 2011. På motsvarande sätt förhåller det juridik, militär och frivillig-verksamhet samt sig också i Österrike där FPÖ i delstatsva- humanitärt arbete. len i Wien ökade från 25,8 % av rösterna 2010 till 30,8 % 2015 och i Steiermark från WNCM:s mål och ideologi anges som:58 10,7 % 2010 till 26,8 % 2015.61 Även i det slovakiska parlamentsvalet i mars hade I rörelsens program står det vidare att rö- både SNS och LSNS framgångar och där relsens mål är att värna nationernas na- båda partierna nu är representerade i det tionella identiteter och intressen samt att slovakiska parlamentet med sammanlagt 29 rörelsens anhängare ska dela information 62 och kunskap och stödja varandra. platser. I och med detta har Ryssland fått större möjligheter att via de partier som haft Som ideologisk ambition har rörelsen att valframgångar påverka opinion m m, men ”utveckla en nationalkonservativ doktrin samtidigt också möjligen leda till ett större under moderna förhållanden”. Mer prak- behov av att dölja kontakter och stöd m m tiskt är målsättningen att bland annat ar- rangera konferenser, skicka delegationer på för att inte berörda partiers framgångar ska nationalistiska tillställningar i olika länder, omintetgöras på sikt. genomföra gemensamma aktioner i flera De framgångar som redovisats ovan be- länder samtidigt, stödja nationella aktivister döms i första hand vara avhängigt av hur som fängslas av systemet samt organisera flyktingsituationen utvecklat sig i Europa träningsläger. sedan hösten 2015. I det sammanhanget

74 ANALYS & PERSPEKTIV torde väljarna antingen ha varit omedvetna Innebörden av att de proryska högerex- om aktuella partiers kopplingar och syn trema och populistiska partierna i Västeuropa på Ryssland resp agerande till förmån för är representerade i lokala, regional, natio- Ryssland/ryska ståndpunkter eller ha bort- nella och mellanstatliga politiska fora är att sett från detta. D v s aktuella partiers syn Ryssland i dessa har företrädare som utgör på flyktingfrågan har varit avgörande när ”husbondens röst”. Härigenom kan initiativ man röstat på dem. tas och förslag framföras som är till förmån Aktuella partier är också representera- för Ryssland alternativt att negativa sådana de i EU-parlamentet där de ingår i parti- förhindras eller förhalas. Exempel på detta gruppen Europe of Nations and Freedom är att parlamentet i Ligurien, som domineras Group/Gruppen Nationernas och friheter- av Lega Nord, 29 juni antog en resolution nas Europa – Front National, Lega Nord, som uppmanade det italienska parlamentet Vlaams Belang och Freiheitliche Partei att få EU att ändra sin inställning till Krim Österreichs – respektive den grupp som be- och kräva att folkomröstningen om anslut- 64 nämns ”grupplösa” – Gyllene Gryning, Front ning till Ryssland erkänns som legitim. En National och Nationaldemokratische Partei motsvarande resolution, som även innehål- Deutschlands. ler en uppmaning till att häva sanktionerna Som synes finns det i EU-parlamentet ingen mot Ryssland, har också i maj antagits av 65 grupp som samlar samtliga aktuella partier, parlamentet i Veneto. Även FPÖ har i det och hur ledamöterna röstar när det gäller österrikiska parlamentet uttalat sig för att resolutioner etc med bäring på Ryssland varie- sanktionerna mot Ryssland ska hävas och 66 rar. T ex röstade SD-ledamöterna till förmån uppmanat regeringen att agera för detta. för den resolution om människorättssitua- Och Alexander Gauland, vice ordförande för tionen på Krim som antogs 3 februari 2016 AfD och medlem av lantdagen i Brandenburg, och gick därmed tvärt emot sin partigrupp.63 har kritiserat Natos senaste övningsverksam- het i Polen där han beklagar Bundeswehrs Även om ledamöter för de högerextrema och deltagande.67 rysslandsvänliga partierna i EU-parlamentet varierar i sina ställningstaganden så synes trenden ändock vara att man röstar nej till Varför? resolutioner som är negativa eller till nack- De högerextrema och populistiska partiernas del för Ryssland. ryska kontakter och att det från rysk sida Innebörden av att de högerextrema och finns ett intresse att ha resp vidmakthålla och populistiska partierna är företrädda i EU- vårda dessa kan synas som en anakronism parlamentet är att Ryssland via ombud har mot bakgrund av de lidanden Hitlertyskland möjligheten att få sin stämma hörd i ett mel- åsamkade Sovjetunionen samt den ryska lanstatligt politiskt forum. Något som torde synen på fascismen. Och fascism/nazism är ge ett större genomslag än vad som avhandlas också ett uttryck som används då man från i lokala och nationella politiska fora och bidra rysk sida vill svartmåla eller misstänkliggöra till att frågor som rör Ryssland uppmärksam- en stat, organisation eller individ. Något som mas på ett annat sätt vilket onekligen bidrar frekvent utnyttjats i samband med krisen i till, och ses som en möjlighet, att påverka Ukraina för att beskriva ukrainska politiker, bilden av, och inställningen till Ryssland, i partier och organisationer m m. Jämför t ex den allmänna opinionen i Europa. vad Luc Michel uttalade i maj 2015.

75 N r 4 oktober/december 2016

De ryska kontakterna och det ryska in- på Norden, hade på sin blogg i april 2015.71 tresset för aktuella partier är också något Inlägget var andra delen av en längre in- där dubbla budskap förekommer. I en rap- tervju med den rysk-ortodoxa kyrkans fö- port från det ryska utrikesministeriet 4 maj reträdare i Stockholm under rubriken Vi 2015, “Neo-Nazism – a dangerous threat befinner oss i Sverige som på Sodom och to human rights, democracy and the rule Gomorras jord i vilken denne redovisade sin of law”, vilken publicerades i anslutning till syn på Sverige och svenskarna, något som 70-årsfirandet av Segerdagen2015 och getts bl a omfattade kvinnliga präster och deras en vid spridning, beskrivs och etiketteras agerande, enkönade äktenskap, homosexu- flera av de partier som har ryska kontakter alitet, kyrkans roll och verksamhet i Sverige och agerar proryskt som nynazistiska och m m. Sammanfattningsvis var det en nega- fascistiska.68 Bland de partier som getts eti- tiv bild av Sverige som gavs i intervjun och ketten nynazistiska återfinns bl a Tysklands budskapet är uppenbart, Sverige är ett land nationaldemokratiska parti, Gyllene gryning där sedernas förfall är en realitet. och Forza Nuova.69 Möjligen kan man ha Att Ryssland av de högerextrema och undanröjt detta ”problem” genom att be- populistiska partierna uppfattas som beva- nämna de högerextrema och populistiska raren av de traditionella värdena i form av partierna ”konservativa” och att de därmed nationen, kyrkan och familjen är del av vad ur ett ryskt perspektiv kan betraktas som som förklarar dessa partiers affinitet med salongsfähiga. Ryssland. Till detta kommer också en öm- Konservatism i rysk tappning är också sesidig negativ inställning till Nato och EU. nyckeln till vad som förenar aktuella par- Sammantaget en värdegemenskap vilken av tier och Ryssland där det tal som den ryske en källa beskrivs som Putinism, d v s post- presidenten höll inför Valdaiklubben 19 sep- totalitär auktoritarism, nationalism och ett tember 2013 är belysande. I talet sade Putin antivästligt förhållningssätt.72 bl a följande: ”We can see how many of the Euro-Atlantic countries are actually rejecting En rysk femtekolonn their roots, including the Christian values that constitute the basis of Western civilisa- Det kan diskuteras om i det hägn av eller vid tion. They are denying moral principles and sidan av de partier och organisationer som nämnts även finns annan verksamhet med all traditional identities: national, cultural, kopplingar till Ryssland av ickepolitisk art religious and even sexual. They are imple- och i andra syften. I sammanhanget är vad menting policies that equate large families som nämns om World National-Conservative with same-sex partnerships, belief in God 70 Movements mål och ideologi samt verksam- with the belief in Satan”. het av intresse. Organisationen ska vid sitt Denna uppfattning kommer också till ut- bildande ha organiserat olika kommittéer, tryck i andra sammanhang när utvecklingen bl a för militär och frivilligverksamhet, och i Europa beskrivs av ryska källor, inte minst man ska också organisera träningsläger.73 i sammanhang med invandring och flyk- Vad detta tar sig för uttryck i praktiken är tingkris, och kan avse Europa generellt eller inte känt, men samtidigt kan också konsta- ett specifikt land. I det sistnämnda fallet är teras att det i Europa finns ett antal olika Sverige inget undantag och kan exemplifie- paramilitära organisationer med ett ökande ras med det inlägg Arkadij Rabtjenko, en antal medlemmar.74 Organisationer med en rysk akademiker och bloggare med fokus politisk hemvist på den yttersta högerkanten

76 ANALYS & PERSPEKTIV och i Tjeckien med kopplingar till LSNS. En åstadkomma skada eller genom att engagera företrädare för en av de paramilitära organi- polis och/eller militär avleda uppmärksam- sationerna i Tjeckien, CVZ, har också uttalat heten från andra angreppsformer. Och en att om regeringen tvingar organisationen att presumtiv femte kolonn behöver inte nöd- slåss under Natoflaggan kommer” Skjutandet vändigvis fås att agera på ett sätt som gör att börja i regeringskansliet och i parlamentet” det uppenbart vem uppdragsgivaren är utan och på organisationens hemsida sägs också genom att denne uppträder under falsk flagg att ”fienden är inte ryska soldater utan våra eller genom s k reflexiv kontroll. politiker”.75 I sin bok Putins Verdeckter Krieg näm- Kopplingar till Ryssland – en ner också Boris Reitschuster Systema, en kampsportorganisation som utbildar i den nullitet eller ett hot? ryska kampsportsvarianten systema.76 Enligt För vissa kan det ryska intresset för och Reitschuster har flera av Systemas instruktö- kontakter med de högerextrema och popu- rer en bakgrund i den ryska försvarsmakten/ listiska partiernas ses som uttryck för rysk de ryska tjänsterna resp östtyska försvars- hybridkrigföring. Och de aktuella kontak- makten och han nämner också förekomsten terna företer också likheter med det sovje- av träningsläger för paramilitära grupper i tiska agerandet visavi kommunistiska bro- Schweiz och Tjeckien. Han uppger vidare derpartier och organisationer i Väst under också att Systema i Tyskland som särskilt det kalla kriget. intressanta ”kunder” ser poliser, militärer, Otvivelaktigt är dock att för Ryssland personal inom rättsväsendet samt anställda innebär kontakterna de högerextrema par- i privata säkerhetsföretag. tierna och populistiska partierna i Europa Systema är enligt sin hemsida representerat ett antal fördelar, inte minst i nuvarande i princip i hela världen, bl a i Sverige, och läge med sanktioner och en allmän negativ har som chefsinstruktörer Michail Rybko attityd i Europa mot Ryssland. Sett till vilka och Vladimir Vasiliev.77 Rybko uppges att ryska kontakter de olika partierna har är det ha ett förflutet inom det ryska inrikesminis- uppenbart att dessa också uppmuntras av teriet och ryska specialförband och utgående den ryska politiska ledningen. Kontakterna från vad som sägs om Vasiliev kan antas att innebär också att man kan peka på att det han har en militär bakgrund. För Systema finns de i Väst som delar de ryska värdering- i Sverige finns en kartbild som anger en arna samt synen på USA, religion, familj etc. hemvist i Stockholm, ett telefonnummer Europa är inte totalt dekadent. och en email-adress för att man ska kunna Samtidigt ger senare tids valframgångar, boka tid eller att få ytterligare information. och möjligen kommande sådana, ökade Dessutom anges en internetadress till en icke möjligheter till påverkan, inte minst av den existerande sida.78 allmänna opinionen. Något där också ef- Mot bakgrund av ovanstående kan inte terdyningarna av Brexit måste beaktas och helt bortses från möjligheten av en rysk femte det från aktuella partier redan har ställts kolonn i Europa som kan agera i ett skym- krav på folkomröstningar i andra länder ningsläge eller en krissituation, jämför de om ett EU-utträde. Ett försvagat Europa lokala självskyddsstyrkor som uppenbarade gynnar Ryssland och som också kan leda sig i östra Ukraina våren 2014. Sannolikt till nuvarande sanktioner än mer ifrågasätts är den antalsmässigt och medlemsmässigt än vad som är fallet idag. Ett försvagat och liten till antalet, men torde trots detta kunna splittrat Europa kan också leda till att den

77 N r 4 oktober/december 2016 transatlantiska länken försvagas. Något som Men det finns även en negativ aspekt av möjligen kan ha motiverat den amerikanska kontakterna med Ryssland genom risken kongressens uppdrag till James Clapper att att man kan uppfattas som inte helt pålitlig utreda den ryska finansieringen av partier i och som en rysk marionett. Något som kan Europa under det senaste årtiondet. I sam- ha en avskräckande inverkan på presumtiva manhanget är också av intresse vad från medlemmar och väljare även om man delar rysk sida uttalats om kontakter m m med aktuellt partis värderingar i övrigt. Det kan de högerextrema partierna och populistiska ej heller uteslutas att den negativa effekten av partierna. “When asked why Russia is spen- kontakter med Ryssland för berörda partier ding money on Ataka, a far-right party in blir mer påtaglig ju större uppmärksamhet Bulgaria, when it has a handful of MPs and de ges i medier etc och den fulla bredden och no prospect of power, a Russian diplomat djupet av kontakterna uppenbaras. Vilket i said: “Because they can put 10,000 people sin tur kan innebära att kontakterna döljs on the streets of Sofia in half an hour”.79 Och än mer. Vladimir Fromlov, en rysk politisk analytiker Som svar på frågan om de högerextrema har också uttalat att: “The main objective och populistiska partierna är en nullitet el- is to destroy the consensus on Russia in Europe and promote the Russian narrative ler ej så är sammanfattningsvis vad som on global issues”.80 sägs i EU:s resolution från 10 juni 2015, För de högerextrema och populistiska On the state of EU-Russia relations, värt partierna och rörelserna i Europa torde kon- att beakta: takterna med Ryssland innebära ett antal fördelar. Man kan peka på erkännande och (The European Parliament) Is deeply concerned at the ever more intensive contacts internationella kontakter vilka kan bidra till and cooperation, tolerated by the Russian en legitimering. I vart fall om detta sker uni- leadership, between European populist, fas- lateralt, och man inte uppträder tillsammans cist and extreme right-wing parties on the med de mest marginaliserade och extrema one hand and nationalist groups in Russia broderpartierna. Något som sannolikt låg on the other; recognises that this represents bakom att vissa partier, eller företrädare för a danger to democratic values and the rule dessa, inte deltog i The international Russian of law in the EU; calls in this connection on Conservative Forum 2015. Till detta kom- the EU institutions and Member States to mer också det stöd som Ryssland kan lämna, take action against this threat of an emerg- inte minst ekonomiskt där Front National ing ‘Nationalist International” och “(The fått lån av en rysk bank. Samtidigt kan fö- European Parliament) Is deeply concerned rekomsten av gemensamma ryska kontakter, with Russia’s support for and financing motsv, även bidra till att stärka banden mel- of radical and extremist parties in the EU lan olika partier. Dock är hela vidden av de Member States; considers a recent meeting ryska kontakterna sannolikt inte helt känd, in St Petersburg of the far right parties an vad som försiggår av konspirativ natur och insult to the memory of millions of Russians som inte bör komma till en bredare allmän- who sacrificed their lives to save the world hets kännedom kan bara spekuleras i. Och i from Nazism.81 det sammanhanget är vad vissa källor näm- ner om underrättelseverksamhet och olika Författaren är överstelöjtnant och har bl a paramilitära organisationer oroande. varit chef för Arméns Underrättelseskola.

78 ANALYS & PERSPEKTIV

Noter

1. http://www.svd.se/osterrike-slar-bakut- 19. http://www.familyforum2014.org/#!johann- mot-samforstand-och-partivalde/om/ gudenus/c22pr. presidentvalet-i-osterrike. 20. http://danhamilton.co.uk/blog/?tag=vlaams- 2. http://www.riskandforecast.com/useruploads/ belang. files/pc_flash_report_russian_connection.pdf. 21. http://www.eode.org/ och http://www.john. 3. http://www.aalep.eu/russian-influence-eu- dart.su/Portfolio/Pecatnaa_produkcia_files/ politics. ecga_booklet.pdf. 4. http://www.css.ethz.ch/content/dam/ethz/ 22. http://sputniknews.com/ special-interest/gess/cis/center-for-securities- europe/20150514/1022144716. studies/pdfs/Russian_Analytical_Digest_167. html och http://sputniknews.com/ pdf. europe/20150514/1022179625.html. 5. http://www2.le.ac.uk/research/festival/ 23. http://www.tagesanzeiger.ch/ausland/europa/ meet/2013/socialscience/mackenzie/radical- Gipfeltreffen-mit-Putins-fuenfter-Kolonne/ right. story/30542701. 6. http://www.aftonbladet.se/ledare/ 24. http://www.profil.at/ausland/russischer- ledarkronika/anderslindberg/ oligarch-fpoe-malofejew-6384756. article20097912.ab. 25. http://realpatriot.ru/en/ och http://www.osw. 7. http://tankesmedjantiden.se/wp-content/ waw.pl/en/publikacje/analyses/2015-03-25/ uploads/2015/05/Som-vodka-och-kaviar.pdf. kremlin-hosts-european-extreme-right. 8. https://euobserver.com/beyond- 26. http://realpatriot.ru/en/theses/. brussels/128075 och https://syncreticstudies. 27. http://www.themoscowtimes.com/news/ com/2015/04/17/the-birth-of-zmiana-and- article/russian-european-far-right-parties- converge-in-st-petersburg/517839.html. the-syncretic-struggle-in-poland/. 28. https://www.nordfront.se/nordendagarna- 9. https://www.youtube.com/ 2015.smr. watch?v=RP8AyVup7W4. 29. https://www.nordfront.se/intervju-med- 10. http://news-front.info/2016/04/14/ stanislav-vorobjev.smr och http://www.svd. nemeckij-deputat-pribyl-s-rabochim- se/svenska-nazister-backas-upp-av-ryssland/ vizitom-v-krym/; https://www.facebook. om/ledare och http://putinslogner.story. com/Russland.Berichte.Ulrich.Heyden/ aftonbladet.se/chapter/putins-troll-hjalper- posts/1104916869549542 och http://www. sveriges-ultrahoger/. spiegel.de/international/germany/german- 30. Ett mediaprojekt som enligt dess hemsida, populists-forge-deeper-ties-with-russia-a- https://www.motgift.nu/, ”producerar olika 1089562.html. former av media utifrån en svenskvänlig 11. http://ria.ru/ grundsyn. Vi står upp för traditionella interview/20160314/1389682944.html. europeiska värderingar och detta genomsyrar 12. http://www.vesti.ru/doc.html?id=2755698. allt vi gör”. 13. http://www.duma.gov.ru/ 31. https://www.manhemsdagen.s/ och https:// news/274/1652933/?sphrase_ www.nordfront.se/manhemsdagen-2016.smr. id=2221535#photo3 och https://www.yahoo. 32. http://expo.se/2016/eu-pengar-finansierar- com/news/french-national-front-leader- svenskt-nazistmote_7066.html. marine-le-pen-visits-164635054.html. 33. http://www.deutschlandfunk.de/roderich- 14. http://www.interpretermag.com/russia-and- kiesewetter-cdu-putin-bedroht-den- front-national-following-the-money/. zusammenhalt.694.de.html?dram:article_ 15. http://tass.ru/en/politics/886435. id=344309; http://hungarianspectrum. 16. http://www.forum4.km.duma.gov.ru/file. org/2016/01/20/is-the-hungarian-far- xp?idb=2880376&fn=sten-s1-102015n. right-jobbik-party-financed-by-russia/; pdf&size=338766. http://www.nytimes.com/2015/06/08/ 17. http://www.forum4.km.duma.gov.ru/site. world/europe/russia-fights-wests-ukraine- xp/051051050.html. sanctions-with-aid-and-ideology.html?_r=0; 18. http://en.kremlin.ru/events/president/ http://euromaidanpress.com/2015/09/19/ news/46819. russian-fascist-militants-give-money-to-

79 N r 4 oktober/december 2016

swedish-counterparts/#arvlbdata och http:// 48. http://www.europa-terra-nostra.com/ och putinslogner.story.aftonbladet.se/chapter/ http://www.europa-terra-nostra.com/satzun/. putins-troll-hjalper-sveriges-ultrahoger/. 49. http://expo.se/2005/nd-kommer-ut-ur- 34. http://www.economist.com/news/ garderoben_1271.html; http://www. briefing/21643222-who-backs-putin-and- aftonbladet.se/nyheter/article17235730. why-kremlins-pocket. ab och http://www.friatider.se/v-ra-v-ljare- 35. http://www.antifa.cz/content/do- betalar-ocks-skatt. czech-nationalists-also-get-paid- 50. http://en.wikipedia.org/wiki/Alliance_ russia?page=0%2C0%2C0%2C2 och http:// of_European_National_Movements jamestownfoundation.blogspot.se/2009/09/ och http://www.dn.se/valet-2014/ from-tanks-to-spies-to-banks-european.html. nationaldemokraterna-laggs-ned/. 36. http://www.economist.com/news/ 51. http://idte.info/?lang=en. briefing/21643222-who-backs-putin-and- 52. http://aemn.info/2015/07/02/natbook- why-kremlins-pocket och http://www. national-bookshelf/#more-542. politico.eu/article/le-pen-russia-crimea-putin- 53. http://idte.info/?p=242. money-bank-national-front-seeks-russian- 54. http://www.euractiv.com/section/europe-s- cash-for-election-fight/. east/news/parliament-lifts-hungarian-mep-s- 37. http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/ immunity-over-russia-spy-probe/. europe/russia/12103602/America-to- 55. http://www.stopfake.org/en/russian- investigate-Russian-meddling-in-EU.html och politicians-building-an-international- http://www.jobbik.com/us_should_disclose_ extreme-right-alliance/. report_on_political_parties_receiving_ 56. http://anton-shekhovtsov.blogspot. russian_funds. se/2015/09/russian-politicians-building.html. 38. https://www.theguardian.com/world/2016/ 57. https://www.nordfront.se/ny- may/19/poland-detains-pro-kremlin-party- gransoverskridande-nationalkonservativ- leader-mateusz-piskorski-spying; http:// rorelse-har-bildats.smr. anton-shekhovtsov.blogspot.se/2016/05/pro- 58. ibid russian-activism-of-mateusz.html och http:// 59. http://newobserveronline.com/moderate- budapestbeacon.com/politics/jobbik-mep- islam-nonexistent-vlaams-belang/’och https:// accused-of-spying-for-russia/8041. yespasaran.wordpress.com/2016/03/01/the- 39. https://www.svenskarnasparti.se/2015/03/12/ alliance-for-peace-freedom-holds-multiple- vad-ar-alliance-for-peace-and-freedom/. 40. https://apfeurope.com/statement-of- rallies-in-solidarity-with-the-npd/. principles/. 60. http://www.spiegel.de/politik/deutschland/ 41. https://apfeurope.com/. wahlen-2016-die-ergebnisse-der- 42. https://alliance-for-peace-and-freedom.com/ landtagswahlen-im-ueberblick-a-1082093. our-members/. html. 43. https://en.wikipedia.org/wiki/Nick_Griffin. 61. https://de.wikipedia.org/wiki/Ergebnisse_der_ 44. http://www.europarl.europa.eu/news/ Landtagswahlen_in_%C3%96sterreich#FP. sv/news-room/20160512IPR27173/ C3.96. EP-to-check-Alliance-for-Peace-and- 62. http://www.robert-schuman.eu/en/ Freedom%E2%80%99s-compliance-with- doc/oee/oee-1632-en.pdf och https:// EU-basic-principles; http://www.bbc.com/ en.wikipedia.org/wiki/Slovak_parliamentary_ news/world-europe-36213156 och http:// election,_2016#Results. nyadagbladet.se/utrikes/alliance-peace- 63. http://www.interpretermag.com/human- freedom-farliga-hogerextremister-eller- rights-situation-in-crimea-a-brief-analysis-of- nationalistiska-fredsaktivister/. the-ep-vote/. 45. https://www.youtube.com/watch?v=oAt1a2_ 64. http://www.therussophile.org/first-veneto- EiOg. now-liguria-next-lombardy-italian-regions- 46. https://apfeurope.com/2015/02/together- revolt-against-anti-russian-policies.html/. for-a-europe-of-free-nations-the-alliance- 65. http://www.unian.info/world/1349337- for-peace-and-freedom-moves-forward-in- resolution-of-regional-council-in-veneto-says- brussels/. crimea-russian-territory.html och http://www. 47. http://lugansk.site/kris-roman-prezident- euronews.com/2016/05/18/italian-region- mezhdunarodnoy-o/. votes-to-scrap-anti-russian-sanctions/.

80 ANALYS & PERSPEKTIV

66. https://www.fpoe.at/artikel/fpoe-strache- 73. op cit, se not 57. sanktionen-gegen-russland-sofort-aufheben/. 74. http://neweasterneurope.eu/articles-and- 67. https://www.alternativefuer.de/gauland-nicht- commentary/1862-the-rise-of-paramilitary- provozieren-sondern-kooperieren/. groups-in-central-and-eastern-europe. 68. https://inavukic.com/tag/neo-nazism- 75. http://www.ceskenoviny.cz/zpravy/czech- a-dangerous-threat-to-human-rights- expert-warning-of-pro-russian-reserve- democracy-and-the-rule-of-law/ och http:// soldiers/1284571. archive.mid.ru/bdomp/ns-dgpch.nsf/03c344d 76. reitschuster, Boris: Putins Verdeckter Krieg, 01162d351442579510044415b/7aca4b435 Econ, Berlin 2016, s 256-272. 18e14b843257e31004a2e6d/$FILE/Doklad_ 77. http://www.systemaryabko.com/en.html. Eng.pdf. 78. http://www.systemaryabko.com/en/locations/ 69. Neo-Nazism – a dangerous threat to human 40774f42b101825e6909854464/87174fb04 rights, democracy and the rule of law, 56b3153a834987877.html. Report of the Ministry of Foreign Affairs of 79. https://euobserver.com/review-2015/131391. the Russian Federation, Moskva, 2015, s 57, 80. http://www.bloomberg.com/news/ 61 och 65. articles/2015-10-01/russia-meeting-of-fringe- 70. http://russialist.org/transcript-putin- groups-stokes-anti-american-sentiment. at-meeting-of-the-valdai-international- 81. http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc. discussion-club-partial-transcript/. do?type=REPORT&reference=A8-2015- 71. http://skandinavia.livejournal.com/186657. 0162&language=EN. html. 72. Polyakova, Alina: Putinism and the European Far Right, Atlantic Council, Washington DC, 2015, s 4.

81 N r 4 oktober/december 2016 Berättelsen om svensk insats i Afghanistan En kvantitativ undersökning av mediers roll för det strategiska narrativet av Marcus Ekengren

Résumé The Afghan war post 9/11 has become the source of multiple case studies. Recent studies suggest that variations in domestic support for deployment of troops in Afghanistan can be explained by means of the strategic narratives provided by the policymakers of the con- tributing state; a strong consistent narrative increases public support. Scholars recognize a Swedish catch-all narrative, which suggests that it weakens the narrative, thus raising the uncertainty among the public. The study presented in this article investigates the projection of Swedish strategic narrative through elite Swedish newspapers. The content analysis re- veals an inconsistency between the policymaker’s formation of the strategic narrative and the narrative projected by individual newspapers. The finding suggests that the lack of a strong strategic narrative due to the inconsistencies raised an uncertainty among the public during the period. The results recognize media to be a significant, but surprisingly unnoticed, actor in the projection of policymakers’ strategic narratives.

en ledning av något slag måste kunna mo- insatser utomlands, utan en ökad osäkerhet tivera och legitimera varför beslut tas och bland allmänheten.1 Detta har Ångström handlingar utförs för att vinna omgivningens och Noreen uppmärksammat i sitt bidrag stöd. Detta blir speciellt påtagligt för den till en multipel fallstudie2 rörande tretton offentliga makten i moderna demokratier. deltagarnationers motiveringar till respektive Antingen detta stöd består av laga stöd, opi- nations bidrag i Afghanistan. Då insatsen i nionsstöd, stöd från underställda enheter Afghanistan var den mest tongivande under eller samarbetspartner av olika slag, måste perioden gör Ångström och Noreen samban- hänsyn tas till omgivningen och dess upp- det kausalt, även om de berör möjligheten fattning av motiven. att insatsen och opinionen inte är beroende När det kommer till svenska militära in- av varandra.3 satser utomlands sanktionerade av FN har Ångström och Noreen föreslår, efter en deltagandet traditionellt sett åtnjutit stort analys av riksdagsdebatter rörande svensk förtroenden hos den svenska befolkningen. insats i Afghanistan, att allmänhetens ökade Opinionsundersökningar visar dock på ett osäkerhet rörande svenska militära insatser fallande förtroende för dessa insatser under utomlands kan förklaras med att statsmak- perioden för den svenska militära insatsen terna skapar en bild av varför svensk trupp i Afghanistan, till förmån för ett ökat an- sätts in i Afghanistan; ett strategiskt narrativ, tal utan åsikt i frågan. Det är alltså inte en som varken är tydligt eller konsekvent. I sin markant ökning av motstånd till militära strävan att forma ett sammanhängande varför

82 ANALYS & PERSPEKTIV till insatsen i Afghanistan, som tillmötesgår • På vilka sätt motiveras svensk militär in- flertalet olika mottagare och minimerar ut- sats i Afghanistan av svensk dagspress? rymmet för att konkurrerande motiv skapas, • Hur konsekventa ter sig motiven som formar Sveriges makthavare det strategiska svensk dagspress framställer för svensk narrativet. Narrativets innehåll består av militär insats i Afghanistan? ett brett spektrum av olika motiv. Motiv • Skiljer sig motiven åt olika dagstidningar som stundom kan förefalla motsägelsefulla. emellan? Ångström och Noreen beskriver narrativet 4 som en helgardering (catch-all narrative). Att undersöka narrativens projektion via me- Förklaringen ovan förutsätter att allmän- dier är inte unikt, men denna undersökning heten faktiskt mottar det strategiska narrativ bidrar likväl empiriskt till det vetenskapliga som statsmakterna via riksdagsdebatterna området genom att behandla svensk militär skapar. Den breda allmänheten följer sällan insats i Afghanistan som fall; ett fall där nar- riksdagsdebatter, utan förlitar sig på medie- rativet är av helgarderad karaktär och ska- bevakning. Medier bildar här en länk mellan par ökad osäkerhet hos opinionen gällande det offentliga och allmänheten. Så snarare än militära insatser i utlandet. Undersökningen att betrakta statsmakternas utformning av lyfter också upp svaga delar i tidigare forsk- det strategiska narrativet bör man betrakta ning för granskning. Slutsatser dragna av narrativets projektion via medierna för att undersökningen kan öka makthavares möj- kunna dra paralleller mellan det strategiska ligheter att dels påverka hemmaopinionens narrativet och den ökade osäkerheten bland förståelse för militära insatser utomlands allmänheten om svensk militär insats utom- och dels förstå allmänhetens reaktioner på lands. Antingen resultatet av undersökning- detsamma bättre. en redovisad nedan stödjer Ångström och Noreens resultat eller inte, så ger en kartlägg- Den svenska dagspressen ning av hur svensk militär insats utomlands motiveras enligt svenska medier en ökad Svensk dagspress representeras i denna un- förståelse för mediernas roll som länk mellan dersökning av artiklar ur tre svenska dags- det offentliga och allmänheten när det kom- tidningar; Dagens Nyheter, Aftonbladet mer till svenskt strategiskt narrativ specifikt samt Svenska Dagbladet. Dessa tidningar och strategiska narrativ generellt. är samtliga rikstäckande och hade 2014 till- Utifrån ledare och debattartiklar i svensk sammans en daglig upplaga av 642 000 ex- dagspress, kartläggs svenska mediers bild emplar, där Dagens Nyheter (283 000 ex) och av motiven för den svenska militära insat- Aftonbladet (199 000 ex) är de svenska dags- sen i Afghanistan under åren 2002–2014. tidningar med störst respektive näst största Artikeln gör inte anspråk på att fastställa upplagor. Svenska Dagbladet (160 000 ex) ett samband mellan strategiska narrativs placeras såsom femte största dagstidning.5 projektion via medier och opinionen, men Värt att ha i åtanke är att dessa exemplar når ideologiska skillnader dagstidningarna emel- fler läsare än upplagor, då ett exemplar läses lan och förändringarna över tiden ger en bild av flera i exempelvis ett hushåll eller på en allmänheten exponeras för när det kommer arbetsplats. Även om tryckta upplagor gått till makthavarnas strategiska kommunika- ner markant under de senaste decennierna, tion. De frågeställningar undersökningen så dominerades den tryckta dagspressen ämnar svara på är: av samma aktörer i samma rangordning

83 N r 4 oktober/december 2016

även 2005, så när som på att Aftonbladet Tidigare forskning (429 000 ex) hade en större upplaga än Da gens Nyheter (363 000 ex).6 Västländernas engagemang i Afghanistan I takt med att dagspressens fysiska upp- inom ramen för Operation Enduring Freedom lagor minskar, ökar samma tidningars nät- (OEF) samt International Security Assistance upplagor. Bland svensk dagspress nätsajter Force (ISAF) har visat sig utgöra en tacksam konkurrerar endast Expressen bland de mest grund för studiet av hur den inhemska opinio- lästa såsom näst störst.7 Dagspressens nät- nen påverkar och påverkas av insatser i fjär- sajter torde därmed bidra till spridningen av ran länder. I antologin Strategic Narratives, artiklar publicerade i de fysiska upplagorna, Public Opinion, and War: Winning Domestic 8 då dessa även går att återfinna på nätet. support for the Afghan War har 26 olika Dagstidningarna i undersökningen skil- forskare bidragit med resonemang kring stra- jer sig från varandra genom att vara uttalat tegiska narrativ som koncept samt analyser olika politiskt inriktade. Dagens Nyheter av 13 länder, som alla bidragit militärt till beskriver sig själva som oberoende liberal, kriget i Afghanistan inom ramen för OEF Aftonbladet som oberoende socialdemokra- och ISAF. Analyserna har utgått ifrån det tisk och Svenska Dagbladet som oberoende strategiska narrativet som teoretiska kon- moderat. cept och kopplar agerandet av respektive Material för undersökningen är ledar- och lands maktelit till hemmaopinionen. Få av opinionssidor. Dessa kategorier ger utrymme bidragen fäster dock någon uppmärksamhet för både kritik av och resonemang kring varvid mediers roll i att förmedla narrativet. De för makthavarna agerar eller kommunicerar Graaf och Dimitriu inkluderar dem dock när 9 som de gör. Nyhetsartiklar och -reportage de behandlar den nederländska insatsen. fungerar snarare som förmedlare av vad för Liksom i det svenska fallet skapade de beslut som tas. nederländska beslutsfattarna ett strategiskt Valet av dagstidningar bygger på två kri- narrativ som utgjordes av ett brett spektrum terier; de ska nå ut till en stor mängd läsare av motiv. En skillnad mellan det svenska och och de ska representera olika politiska in- det nederländska fallet är de motnarrativ riktningar. Kriterierna har prioriterats i ord- som skapades av den politiska oppositionen ningen antal läsare före politisk färg, vilket i det senare fallet. De Graaf och Dimitriu motiveras genom att det resultat den enskilda menar att medier i det nederländska fallet tidningen genererar också ska kunna före- fungerade dels som ett led i beslutsfattarnas träda den bild en väsentlig del av den svens- kommunikation med allmänheten och dels ka befolkningen exponeras för. Samtidigt som kanal för oppositionella krafters stra- är de största av våra dagstidningar väldigt tegiska motnarrativ.10 I det svenska fallet Stockholmkoncentrerade, vilket skulle kunna menar Ångström och Noreen att avsaknaden medföra att de åsikter som uttrycks i dessa av något starkt motnarrativ kan förklaras tidningar till en viss grad blivit homogeni- av den konsensustradition som råder inom serade. En större skillnad utfallen emellan svensk utrikespolitik.11 Det svenska fallet skulle mycket väl kunna uppstå om valet på blir därmed intressant att studera utifrån tidningar istället föll på lokaltidningar. Dock hur mediers roll som länk mot allmänheten skulle konsekvensen av det bli att validiteten ter sig när ett helgarderat strategiskt narrativ i studien minskar och resultatet av studien skapats i konsensus, som från politiskt håll inte blir lika generaliserbart. ej ger upphov till starka motnarrativ.

84 ANALYS & PERSPEKTIV

Flera av bidragsgivarna till antologin har påvisas t ex av Hellman och Wagnsson, där även tidigare studerat opinionsbildningen de större försvarsbloggarna i Sverige snarare kring olika nationers bidrag till insatsen i stärker det officiella strategiska narrativet Afghanistan utifrån konceptet strategiskt än skapar motnarrativ.16 narrativ. Denna undersökning kompletterar, och i Ringsmose & Børgensen förklarar, uti- viss mån utmanar, Ångströms och Noreens från analys av brittiskt, kanadensiskt, neder- studie gällande det specifika fallet av svenskt ländskt samt danskt strategiskt narrativ och strategiskt narrativ om den militära insat- opinionsundersökningar från respektive land, sen i Afghanistan, genom att fokusera på att möjligheterna att vinna hemmaopinionens hur narrativet förmedlas av dagspressen. stöd ökar av ett starkt strategiskt narrativ, Undersökningen bidrar även till ytterligare där insatsens när, var, hur och varför framgår empiri när det kommer till medias roll för med all tydlighet, medan svaga motiv snabbt strategiska narrativ samt dess påverkan på bidrar till intolerans för insatsen och dess hemmaopinionen. kostnader, både monetära och humana.12 Relevansen inom ovan nämnda forsk- Strategiskt narrativ i teori och ning bygger på att makthavare faktiskt har ett intresse av att blidka hemmaopinionen. praktik Inom diskursen uppfattas det lätt som att Intresset för och teoribildning kring nar- detta tas för givet. Detta axiom går dock inte rativ inom de moderna samhällsvetenska- fritt från kritik. Betydelsen nedtonas eller perna växte fram under 1980-talet. Barbara avfärdas från vissa håll helt till förmån för Czarniawska nämner i en introduktion till internationella påtryckningar.13 Att hemma ämnet bl a Walter R. Fisher som tongivande opinionen är av så ringa betydelse som Kreps för narrativet som begrepp inom just stats- uttrycker det anses dock inom området vara vetenskapen.17 Teoretiker inom området en ytterlighet, men det används av desto fler menar att människans förhållande till sin i argumenten för en mer nyanserad bild, där omgivning, må det vara politiskt eller kul- inte politikernas enda mål är att bli omvald turellt, tydliggörs och får mening genom nästa mandatperiod.14 berättelser – ett narrativ. Bergström och Sedan startskottet för OEF i oktober 2001 Boréus påpekar dock att synen på vad nar- har medierna utvecklats avsevärt och den rativ är och bör betraktas som i vetenskap- medieekologi som då rådde ser helt annor- ligt sammanhang skiljer sig åt anhängare lunda ut vid tidpunkten för ISAF:s avveck- emellan. Då det inte råder samsyn om vare ling 2014. Forskningen nämnd ovan, och så sig definitioner eller användning av narrativ, även denna undersökning, har endast tagit saknas även vedertagna analysmetoder för hänsyn till traditionella medier i form av att behandla narrativ.18 den tryckta pressen. Forskning rörande nya I ett strategiskt sammanhang beskriver medier visar dock på att sociala medier kan Lawrence Freedman narrativbegreppet som utgöra en stark grogrund för motnarrativ, ”compelling story lines which can explain där Youtube-klipp under USA:s angrepp events convincingly and from which infe- mot Irak 2003 utgör ett tydligt exempel.15 rences can be drawn”.19 Narrativen bör Forskning kring nya mediers påverkan på betraktas som mer än endast retorik; det är opinionen och grogrund för motnarrativ även bärare av kultur, identitet och tillhö- kan dock anses som omogen ännu. Detta righet. Narrativen fungerar som grund och

85 N r 4 oktober/december 2016 ramverk för gemensamma mål och fungera möjligheterna samt statsmakternas minskade som meningsskapare.20 Strategiska narrativ förmåga att kontrollera informationsflö- är inte bara ett ramverk, med vars hjälp den skapar en högre komplexitet i inter- skeenden kan betraktas. Det fungerar också nationella relationer. Strategiska narrativ som ett konkret kommunikativt verktyg för erbjuder ett konceptuellt ramverk för att makteliten att utnyttja. Genom ett skickligt hantera detta och har aktualiserats det se- utformat och kommunicerat strategiskt nar- naste decenniet.25 rativ kan makthavare skapa mening gällande Strategiska narrativ kan betraktas vid vad som skett, vad som sker och vad som olika skeden: makthavares utformning av ett komma ska för att bana väg mot olika po- strategiskt narrativ och hur de påverkas av litiska mål.21 befintliga narrativ (formation); hur narrativet Narrativ samverkar med andra, redan projiceras, d v s hur det t ex via medier sprids befintliga narrativ. Narrativ existerar och (projection); mottagandet av det strategiska samexisterar på olika nivåer. De kan innefatta narrativet hos en mottagargrupp (reception); hela internationella system som narrativet hur mottagargruppen skapar en mening av Kriget mot terrorn, via narrativ som bärare av narrativets budskap utifrån mottagarens nationell identitet till enskilda sak-narrativ.22 omständigheter (interpretation).26 För att Insikter om befintliga narrativ och hur de makthavarnas strategiska målsättning ska påverkar varandra kan i sin tur utnyttjas uppnås måste narrativet ha erforderlig effekt av makthavare och användas strategiskt. genom hela kedjan, från utformningen till Genom att skapa ett strategiskt narrativ tolkningen. En lyckad strategisk kommuni- som stämmer väl in bland befintliga narrativ kation torde kräva både god kännedom om kan makthavare signalera trovärdighet och hur de olika stegen fungerar och möjligheter 23 skapa mening i sitt agerande. att influera dessa. En övervägande del av ti- Undersökningen fokuserar på hur det digare forskning fokuserar på utformandet strategiska narrativet om en svensk militär av strategiska narrativ (formation). Denna insats i Afghanistan påverkar och påverkas undersökning tar dock sin utgångspunkt i av det existerande narrativet om en militär projektionen av det strategiska narrativet. insats i utlandet generellt, såsom det uppfattas av hemmaopinionen. Värt att ha i ”Framing” som koncept åtanke är att samma strategiska narrativ samtidigt interagerar med andra narrativ. Narrativ som koncept är nära sammankopp Narrativen utvecklas därmed efter hand, ef- lat med konceptet inramning, framing. Fra ter makthavarnas behov och efter händelser ming rör snarare retorik, där händelser, ka- i omvärlden. Ett system av olika budskap, raktäristika eller dylikt kopplas ihop för vilket tillsammans konstruerar narrativet som att en specifik tolkning, beskaffenhet eller inledningsvis håller samman och upplevs som kanske lösning av en situation. ”Narratives konsekvent kan med tiden förändras till ett devote attention to time and space, while system bestående av delar som står i konflikt framing is a snapshot of an issue in a given med varandra.24 Sådan oförutsedd utveck- moment.”27 Robert Entmans definition av ling sker i större omfattning och med mer media framing lyder ”to select some aspects betydande konsekvenser efter framväxten av of a perceived reality and make them more ett nytt medialt landskap i början av 2000- salient in a communicating text in such a way talet. De ökade globala kommunikations- as to promote a particular problem definition,

86 ANALYS & PERSPEKTIV causal interpretation, moral evaluation, and/ svensk utrikespolitik och en ökad osäkerhet, or treatment recommendation”.28 både inhemskt och internationellt, vad det Medan det strategiska narrativet utgör egentliga syftet med insatsen är.32 en komponent av en inramning av en spe- Konkurrerande narrativ kan även komma cifik sakfråga, fungerar dessa inramningar att uppstå, vilket utgörs av en alternativ också som byggstenar av strategiska nar- berättelse som delvis eller helt motsäger det rativ. Genom att studera inramningen av ursprungliga narrativet. Ett sådant konkur- sakfrågor kan man därmed också studera rerande narrativ kan både uppstå medvetet narrativet de ingår i.29 I denna undersökning och skapas omedvetet. Det förstnämnda al- betraktas de olika motivtyperna beskrivna ternativet kan exempelvis skapas av politiska nedan såsom inramningar som bygger upp det strategiska narrativet. oppositionspartier, men även medier och andra oppositionella krafter kan ge upphov 33 Helgarderat narrativ och till konkurrerande narrativ. I denna artikel benämns medvetet skapade konkurrerande motnarrativ narrativ motnarrativ (counter narrative). De Det helgarderade narrativet, som återkom- Graaf och Dimitriu beskriver det som att mer artikeln igenom, refererar till Ångström avsaknandet av ett starkt, tydligt strategiskt och Noreens användande av termen catch-all narrativ ger upphov till ett politiskt vakuum, narrative. Det helgarderade narrativet, genom vilket sedan kan fyllas med oppositionella vilket den svenska insatsen i Afghanistan krafters motnarrativ. Motnarrativ som under motiveras och legitimeras, gör en ansats dessa omständigheter, jämfört med om kon- att vara så många olika mottagargrupper sensus råder inom makteliten, upptar tydlig som möjligt till lags och därmed stävja att plats i medierapporteringen och har i sin tur eventuella konkurrerande narrativ får fäste. en effekt på hemmaopinionen.34 Detta trots att motiven sinsemellan riskerar att bli motsägelsefulla. En starkt bidragande faktor till det helgarderade narrativet En kvantitativ undersökning konstateras vara den konsensuskultur som I undersökningen analyseras tidningsartiklar råder inom svensk politik, där en bred flora som berör den svenska insatsen i Afghanistan av motiv formas som konsekvens av att nå med hänsyn till de motiv för insatsen som 30 konsensus. Detta kan ställas i kontrast till kommuniceras i texten. Motiven kategorise- danskt strategiskt narrativ för insats i rades utefter de intressen de ger uttryck för: Afghanistan, där ett tydligt strategiskt kortsiktiga-långsiktiga samt nationellt intres- narrativ utformats som sedan erhöll ett brett se-värdedrivna. Varje tidning analyserades parlamentariskt stöd. Politisk konsensus i för sig och placerades in i en fyrfältsmatris form av brett parlamentariskt stöd innebar i det danska fallet inte kompromissande uppbyggd av de två ovan nämnda axlarna. eller försvagande av det tydliga strategiska Resultatet utgörs av en sammanställning av narrativet. Det danska narrativet visade, till de olika artiklarnas motiv för vart år samt skillnad från det svenska, ett starkt opinions en sammanvägd placering för respektive stöd.31 tidning och tidsperiod i matrisen. Resultatet Konsekvenserna av en sådan helgarde- kompletteras också med illustrationer över ring föreslås vara ett minskat förtroende för förändringar över tid.

87 N r 4 oktober/december 2016

• Förekomsten av de fyra olika kategorierna bedömdes i en första genomläsning. Texten svarar på den första frågan ställd ovan; På ska, för att vara giltig som analysenhet i vilka sätt motiveras svensk militär insats denna undersökning, uttrycka någon typ i Afghanistan av svensk dagspress? av resonemang kring svensk militär insats • Hur respektive tidning sammanvägt pla- i Afghanistan och inte endast återge en ny- cerar sig i matrisen och hur placeringen hetshändelse. Berör texten endast humanitärt förändas från år till år svarar på den bistånd och insatser utan att beröra eller andra frågan; Hur konsekventa är moti- syfta till de militära delarna, kommer den ven svensk dagspress framställer för svensk också att sållas bort. militär insats i Afghanistan? • Respektive tidnings sammanvägda resultat De Graafs fyrfältare och förs in i en gemensam matris och skillnader ”media framing” tidningarna emellan kan observeras. Detta I Strategic Narratives, Public Opinion, and svarar på den tredje forskningsfrågan; War sammanställs alla bidragande länders Skiljer sig motiven åt olika dagstidningar narrativ längs med två axlar. Den första emellan? axeln sträcker sig från motiv som är direkta Insamlad data i studien har analyserats ut- och handfasta (kortsiktiga) till motiv som är efter förekomsten av uttryck som motiverar mer avlägsna och snarare rör mellanstatliga svensk insats i Afghanistan. Resultatet ska relationer (långsiktiga). Den andra axeln klargöra om de olika tidningarna också speg- sträcker sig från att motiven gäller nationella lar ett helgarderat narrativ eller om några intressen eller nationell säkerhet till att de motivtyper är mer dominerande. Varje text snarare är värde- eller normgrundade. De ger uttryck för inget, ett eller flera motiv. kvadranter som bildas utgör idealtyper av Som en del av tillvägagångssättet konstrue narrativ, där argumenten från de deltagande rades ett analysinstrument, vilket i denna ländernas olika narrativ kan placeras in. studie utgörs av ett kodschema. Kodschemat Dessa idealtyper av motiv utgör de media- beskriver närmre vad som ska noteras ur inramningar (media frames) som kan tänkas textmaterialet. Företeelserna som noteras bygga upp ett strategiskt narrativ.37 benämns som kodningsenheter, medan text- Coticchia och De Simone har nyttjat fra- stycket som analyseras kallas analysenhet. ming som del i sin operationalisering, då de Ett väl utarbetat kodschema med tillhörande behandlar Italiens insats i Afghanistan. I det kodningsinstruktioner lägger grunder för en italienska fallet har dock de olika inramning- god intersubjektivitet i studien. Ett sätt att arna först identifierats genom en kvalitativ själv pröva analysverktyget är att genom- innehållsanalys av kabinettens protokoll.38 föra dubbelkodning. Då genomförs analys På liknande vis skapade även de Graaf och av samma material vid skilda tillfällen för Dimitriu de nederländska inramningarna.39 att jämföra utfallen.35 De Graaf gör samtidigt i antologins sam- Insamlade data utgörs av ledare och opi- manfattning anspråk på att fyrfältaren, med nionssidor från dagstidningarna Dagens sina idealtyper, inkluderar dessa mer speci- Nyheter, Aftonbladet och Svenska Dagbladet fika narrativ som identifieras i de italienska mellan 2002-01-01 och 2014-12-31.36 De och nederländska fallen. Till följd av detta olika texternas relevans som analysenheter nyttjar denna undersökning dessa idealtyper

88 ANALYS & PERSPEKTIV som fyra generella inramningar istället för kriminalitet/narkotikaflöden innan den att identifiera fler specifika.40 når Sverige; säkra svensk handel med/i Afghanistan. National security/ Norm/value driven 2) Direkt och på kort sikt påverka i enlighet national Interest med svenska värderingar: hjälpa kvinnor Immediate 1 2 och barn i Afghanistan; Visa solidaritet i kampen mot terrorn; dela västvärldens börda i internationella åtaganden. 3) För att främja svenska långsiktiga och mel- Intermediate 3 4 lanstatliga nationella säkerhetsintressen: stödja Nato/USA för att stärka svenska band till dessa; skapa goodwill/influenser Figur 1 – Fyra idealtyper av motiv enligt de Graaf hos FN/Nato; Förbättra Sveriges profil m fl41 internationellt; utveckla svensk militär förmåga. Utifrån Ångström och Noreens analys pla- 4) långsiktigt och mellanstatligt sprida ceras argumenten som utgör det svenska svenska värderingar: stärka strategiska narrativet precis i mitten, täck- 5) demokrati/mänskliga rättigheter; moralisk andes samtliga kvadranter.42 Detta är också skyldighet att ställa upp för FNs resolu- en placering Ångström och Noreen menar tioner. håller i sig genom hela insatstiden. Även om det strategiska narrativet förändras nå- Var analysenhet kodas enligt ovan och ut- got, så fortsätter det vara av helgarderad trycks som en binär vektor, exempelvis (0, 1, karaktär.43 0, 1), där positionen representerar förekomst (1) eller icke förekomst (0) av argument av Genom att placera resultaten av denna respektive kategori. undersöknings analyser enligt dessa axlar För att ett argument ska godtas ska det kan man resultatet också jämföras dem med explicit eller implicit förmedla varför Sverige Ångström och Noreens resultat och de slut- bidrar militärt i Afghanistan. Explicit här satser de Graaf m fl drar. menas att det uttryckligen står vad motiven är enligt kodschemat och implicit att argu- Kodschema och mentationen i texten pekar på ett eller flera kodningsinstruktioner motiv, även om motiven inte står uttryckligen. Implicita uttryck tolkas i denna undersökning Kodschemat som används i denna undersök- restriktivt, då metoden riskerar att bli svag ning bygger direkt på de fyra idealtyperna om implikationerna inte är tydliga. av motiv som återfinns i fyrfältsmatrisen Undersökningen syftar till att identifiera beskriven ovan. de argument som respektive dagstidning läg- Anledningen till svensk militär insats i ger fram för att vara statsmakternas motiv. Afghanistan:44 Det kan uttryckas neutralt på ett informa- 1) För att främja svenska direkta och kortsik- tivt vis, i samband med en argumentation tiga nationella säkerhetsintressen. Uttryck för eller argumentation mot. Ett sätt kod- för detta är: hindra spridning av terrorism/ ningsenheter implicit kan komma till uttryck

89 N r 4 oktober/december 2016

är om textförfattaren till en analysenhet att behandla en stor mängd material torde förutsätter att något motiv är gällande när också minska drastiskt. Däremot skulle en vederbörande själv bygger sin argumentation. begränsad kvalitativ undersökning kunna Textförfattare kan också argumentera för komplettera denna undersökning. egna motiv, som tydligt är skilt från de mo- Dubbelkodning har använts som metod tiv som statsmakterna har. Föreslagna motiv i denna studie för att öka validiteten i un- ska då inte räknas som kodningsenhet, om dersökningen. Tjugo slumpmässigt utvalda det tydligt är skilt från rådande motiv. En texter ur analysmaterialet kodades igen för redogörelse för svensk trupps uppgifter är att jämföra utfallet från det tidiga. En av de i sig heller inte uttryck för statsmakternas tjugo analysenheterna visade på en skillnad motiv, utan måste kompletteras med någon i kodning. form av politisk viljeyttring. I fall där motiv längs med ena axeln är Dagstidningarnas tydligt men måste anses vara ett gränsfall representativitet längs med den andra axeln kommer motivet räknas som två motiv som uppfyller var Metoden nyttjar dagstidningars ledare och sitt krav längs gränsfallsaxeln. Exempelvis opinionssidor som källa. Dessa källor får genererar ett motiv som är tydligt gällande därmed utgöra en representation av vad nationella säkerhetsintressen, men gränsfall den breda allmänheten tar intryck av vid om det ska räknas som direkta eller långsik- opinionsbildning avseende svensk militär tiga, (1, 0, 1, 0).45 insats utomlands. En alternativ uppsättning data för denna Kvantitativt kontra kvalitativt undersökning kan hämtas från radio och tv. Förtroendet för medieinnehållet i radio Den kvantitativa ansatsen beskriven ovan och tv, speciellt public service, är avsevärt har fördelen att det binära synsättet som större än för dagstidningar, både generellt implementerats i operationaliseringen ger och avseende var tidning för sig.46 Den del upphov till tydliga resultat. Att betrakta av befolkningen som regelbundet tar del av världen svart eller vitt på detta sätt är dock nyheter via radio och tv är högre än andelen en grov förenkling av verkligheten. Det torde som tar del av nyheter via papperstidningar.47 vara ett rimligt antagande att en dagstid- Dock så är opinionsprogrammen färre. En ningstext, där något eller några motiv pro- undersökning baserat på nyhetsrapporte- pageras starkt, påverkar läsaren i större ring går miste om eventuell diversifiering i utsträckning än i en text där motiv endast förmedlade narrativ. Dessutom så återfinns nämns i en bisats. I denna undersökning inte samma uttalade politiska inriktningar värderas dessa två fall lika; de indikerar inom radio och tv i Sverige som det gör med förekomst av motiv. En kvalitativ metod dagstidningar. Detta alternativ skulle dock skulle kunna vikta de motiv som uttrycks kunna vara mer fruktbart om undersökningen och därmed skapa en mer nyanserad bild av gäller ett annat fall än Sverige. texten. En sådan metod ställer dock högre Förtroendet för de olika dagstidningarna krav på operationaliseringens utformning. har varierat något under perioden 2002–2013. Generaliserbarheten riskerar att minska, då Både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet forskarens objektivitet sätts på prov vid den åtnjuter 2002 liksom 2013 ett ganska stort ökade graden av tolkning. Möjligheterna förtroende, medan Aftonbladet tappat i för-

90 ANALYS & PERSPEKTIV troende under perioden från att upplevas i ämnet där andra medier nyttjas som ana- som ”antingen eller” 2002 till ”ganska litet” lysenheter. 2013.48 Dessa nivåer stämmer väl överens även med respektive tidnings nätsajter.49 Analys och resultat Detta skulle kunna betyda att Aftonbladets läsare ställer sig mer kritiska till tidningens Då ansatsen till denna undersökning är kvan titativ till sin natur torde omfattningen av innehåll än de andra läsarna och att kommu- empirin vara relevant för att bedöma un- nikation inte har samma påverkan på denna dersökningens validitet. Nedan redovisas grupp. Samtidigt är ett möjligt scenario att omfattningen av undersökningens analys icke-läsare av Aftonbladet hyser ett väldigt enheter. svagt förtroende för tidningen, medan den Under perioden 2002-01-01 till 2014- ändå åtnjuter ett förtroende hos läsarna. 12-31 har Dagens Nyheter publicerat 72 Undersökningen förutsätter i viss mån artiklar i kategorin ledare eller debatt som att påverkan från de olika dagstidningarna ger uttryck för motiv för svensk militär insats är ömsesidigt uteslutande. Medan Dagens i Afghanistan och som därmed kvalificeras Nyheter och Svenska Dagbladet är mor- såsom analysenheter. Av dessa har 25 pub gontidningar, där en hög grad av ömsesidigt licerats på debattsidorna och resterande 47 uteslutande torde vara att förvänta, så är på ledarsidorna. Under samma period har Aftonbladet en kvällstidning, och gruppen Aftonbladet publicerat 65 artiklar i kate- som både läser en morgon- och en kvälls- gorin ledare54 eller debatt. Av dessa har 11 tidning är inte obetydlig. Speciellt inte när publicerats på debattsidorna och 54 på le- tidningarnas nätsajter inkluderas, där exem- darsidorna. Motsvarande läge för Svenska pelvis aftonbladet.se är Sveriges mest besökta Dagbladet är 79 artiklar i kategorin ledare 50 sajt. SOM-undersökningen 2012 visar att eller debatt, där 45 publicerats på debattsi- 32 % läser aftonbladet.se regelbundet och dorna och 34 på ledarsidorna. 51 endast 8 % pappersupplagan. En bety- Gemensamt för samtliga tre tidningar är att dande överlappning av läsargrupper borde få texter som kvalificerar som analysenheter vara att förvänta. Dock så har ledar- och publicerades 2002–2004 samt 2013–2014. debattsidorna på aftonbladet.se endast 4,2 % För att sätta detta i en tidsmässig kontext, respektive 3,0 % av de unika träffarna. Av så föreslogs att det svenska bidraget skulle morgontidningarna läsare uppger 54 % att utökas under 2005. Bidraget skulle omfatta de läser allt eller ganska mycket av ledare och mer personal på plats i Afghanistan samt ett 52 kommentarer. Enligt Wadbring vid SOM- övertagande av ansvaret för PRT i området institutet tenderar läsare av online-material kring Mazar-i-Sharif. Det första svenska ta del av sådant läsaren redan visste. Denna dödsfallet i samband med insatsen inträffade typ av bekräftelse kan tyda på att det kom- också i november 2005. Under 2012 togs pletterande läsandet på tidningarnas nätsajter beslut att den svenska militära insatsen i inte inför speciellt mycket nya infallsvinklar Afghanistan i rådande form skulle avvecklas. för läsaren, utan snarare bekräftar redan Det blir tydligt under 2012–2014 att avveck- etablerade.53 lingen snarare än motiven för den svenska Aspekterna ovan påvisar en viss osäker- militära insatsen är fokus när Afghanistan het i materialvalet för denna undersökning, behandlas i dagspressen. Valida slutsatser men de inbjuder också till fortsatta studier gällande de enskilda dagstidningarna be-

91 N r 4 oktober/december 2016

Figur 2 – Analysenheter ur respektive dagstidning.

År där många texter publiceras ökar följ- aktligen utrymmet för att fler typer av motiv döms inte kunna dras från resultatet från ska förekomma. Samtliga av de fyra katego dessa år. Resultat gällande dessa redovisas rierna av motiv finns representerade i Da därför endast för åren 2005–2012. gens Nyheter åren 2007 till 2011. I Afton bladet finns samtliga representerade under På vilka sätt motiveras 2006 samt åren 2008 till 2010. I Svenska Dagbladet återfinns samtliga motiv åren insatsen 2006 till 2012. När svar på frågeställningen På vilka sätt Resultatet för 2007 bör beaktas speciellt. motiveras svensk militär insats i Afghanistan Det kortsiktiga nationella intresset (1) repre- av svensk dagspress? söks bör också bristen senterades inte alls i de sju texter Aftonbladet på analysenheter beaktas. Det är svårt att dra publicerade detta år. Aftonbladet utmärker några generella slutsatser om utfallet de år sig även 2011, då varken kortsiktiga (1) där analysenheterna är få. Däremot stärker eller långsiktiga nationella intressen (3) re- det bilden av att kännedomen och intresset presenterades av tidningens fyra texter un- inte var speciellt stora kring varför Sverige der det aktuella året. Dock bör noteras att bidrog till insatsen i Afghanistan. Initialt, fyra texter också måste betraktas som lågt d v s under 2002, skrevs sammanlagt i de ur validitetssynpunkt. Dagens Nyheter och tre dagstidningarna fyra artiklar som ut- Aftonbladet publicerade 2012 tre texter var. tryckte motiven till insatsen. Detta följdes Dagens Nyheter saknade motivtypen långsik- av en respektive två artiklar 2003 och 2004. tigt värdegrundat (4) och Aftonbladet motiv- Först under 2005 tycks intresset att skriva typen långsiktigt nationellt intresse (3). om motiven till insatsen ha väckts och åtta Sammanfattningsvis så nämns 2002 och artiklar publicerades totalt. 2004 motiv till insatsen så få gånger i svensk

92 ANALYS & PERSPEKTIV

DN Afton- bladet

SvD Samtliga

Figur 3 – Antal förekommande motivtyper. dagspress att det inte torde anses ge någon Hur konsekventa är motiven? betydande påverkan på läsarna. Därmed Den andra frågeställningen lyder: Hur konse- motiveras inledningsvis svensk militär insats kventa är motiven svensk dagspress framstäl- i Afghanistan inte alls. Därefter motiveras ler för svensk militär insats i Afghanistan? insatsen med alla motivtyper, vilket stäm- För att beskriva hur konsekvent något är mer överens med det helgarderade strate- behöver det ställas i relation till något annat. giska narrativet Slutligen sker en återgång De aspekter på konsekvens som behandlas till samma situation som den inledande, och nedan är: de sammanslagna motivens kon- läsarna torde inte påverkas nämnvärt av de sekvens i tid, d v s i relation till tidigare års få aktuella texter som publicerades. Under resultat; de enskilda dagstidningarnas kon- den sistnämnda fasen kan bland publicerade sekvens i tid, d v s i relation till den enskilda texter ett tydligt fokus på avvecklingen av dagstidningens tidigare resultat; de enskilda svensk insats i Afghanistan observeras, medan dagstidningarnas konsekvens mot de sam- motiven för själva insatsen lämnas därhän. manslagna motiven. Den utsträckning moti-

93 N r 4 oktober/december 2016 ven är att betrakta som konsekventa beskrivs en unik motivbild. Ju längre in i en kvadrant med graden av koherens utfallen emellan. polygonen stäcker sig desto större andel av Beräkningen av motivens tyngdpunkt er- denna motivtyp har läsarna fått ta del av bjuder ett tydligt mått på koherens genom under året. Om endast två motivtyper finns att beräkna avståndet mellan mätpunkten representerade bildas istället för en polygon i fråga och det mätpunkten sätts i relation en linje. Förekommer tre motivtyper bildas en till. En närmre uppfattning om de enskilda triangel och en trapets när alla fyra motivty- åren erhålls av att betrakta vilka motivtyper finns representerade. Helt jämt fördelat per den samlade motivbilden spänner över. mellan alla fyra motivtyper bildar en kvadrat, Dessa två sätt att betrakta motivbilden på vars mitt är placerad i origo. Ju närmre en kompletterar varandra för en ökad förståelse kvadrat polygonen är desto tydligare är det av resultatet. helgarderade strategiska narrativet. Spännvidden betraktar de enskilda mo- De år då antalet analysenheter är få bör slutsatser rörande den enskilda tidningens tivtyperna oberoende av varandra; som fyra texter dras med bristande validitet i beak- olika inramningar av motiven. Tyngdpunkten tande. Vart förekommande motiv påverkar, beskriver motivtyperna som beroende av vid ett lågt antal analysenheter, utslaget av- varandra och erbjuder en uppfattning av sevärt. Det kan därmed ge upphov till en i vilken grad den samlade motivbilden är bild av att tendensen är starkare än vad den värdegrundad och kortsiktig. Ett exempel reella influensen troligtvis är. Dock kan dessa på hur spännvidden kompletterar tyngd- data bidra till den sammansatta bilden för punktskoherensen är då en jämn fördelning det aktuella året. Detta görs gällande 2005, föreligger mellan utfall i kvadrant (1) och 2006 samt 2012. Totala antalet texter är 8, 10 (4), men representation saknas i kvadrant respektive 10 för dessa år. Åren 2002–2004 (2) och (3), sätts i relation till ett jämnt för- samt 2013–2014 presenteras inte alls här, då delat utfall i kvadrant (2) och (3), men re- analysenheterna är allt för få. presentation saknas i kvadrant (1) och (4). De tre tidningarna sammanslaget placerar Tyngdpunkten skulle i båda fallen placeras sig huvudsakligen väl kring origo, vilket visar nära origo i fyrfältsmatrisen. Betraktas mo- på en jämn fördelning mellan motivtyperna; tiven utifrån axlarna, så ger tyngdpunkten ett helgarderat strategiskt narrativ förmedlas en representativ bild; graden av värderingar via dagspressen generellt. En liten förskjut- som grund till motiven (horisontalaxeln) och ning åt det långsiktiga hållet längs med den graden av kortsiktighet till motiven (verti- vertikala axeln och åt det värdegrundade kalaxeln) är konstant. Dock är motivtyperna hållet längs med horisontalaxeln kan noteras helt ombytta. Situationen uppmärksammas dock. Denna placering stämmer väl överens i spännviddsfigurerna, där den avlånga po- hur motiven i riksdagsdebatterna placerar 55 lygonen roterar 90 grader från ett år till ett sig enligt Ångström och Noreen. Det något annat kring origo. spretiga utfallet 2005 bör åter igen betraktas med det ringa antalet av analysenheterna i Motivens spännvidd åtanke. Utmärker sig gör 2009, då det sammanslagna resultatet drar sig åt det nationella Spännviddsfigurerna erbjuder en överblick hållet längs med horisontalaxeln. Året efter hur motiven är fördelade för var dagstidning skiftar detta läge, för att resultatet med tyd- samt den samlade fördelningen. En unik po- lighet drar åt den långsiktiga värdegrundade lygon i de Graafs fyrfältsmatris representerar hållet. Denna tendens syns fortfarande under

94 ANALYS & PERSPEKTIV

Figur 4 – Motivens spännvidd 2005–2012.

2011, för att resultatet återigen placeras en inkonsekvent förmedlande av motivtyper, bit in åt det värdegrundade hållet längsmed dels i relation till angränsande år och dels horisontalaxeln 2012. Längs med vertikal- till den ideala helgarderade motivbilden. axeln rör sig den sammanslagna placeringen Inledningsvis noteras en markant förskjut- huvudsakligen på den nedre, långsiktiga ning åt det värdegrundade hållet, som stärks halvan. Undantaget är 2012, då den sam- ytterligare åt det långsiktiga värdegrundade manslagna placeringen går över något åt det hållet 2008. Året därpå skiftas motiven starkt kortsiktiga hållet. till att vara av typen nationella intressen. Betraktas tidningarna för sig framträder Dessa motiv tappar sedan under 2010 sin större variationer från år till år vad respek- dominans och en tydlig tendens åt det lång- tive tidningars motiv spänner sig över för siktiga värdegrundade hållet etableras. motivtyper. Under de välrepresenterade åren Aftonbladet är välrepresenterat 2007– 2007–2011 visar Dagens Nyheter upp ett 2010. Perioden inleds med att motivtypen

95 N r 4 oktober/december 2016

Figur 5 – Motivens tyngdpunkt 2005–2012. kortsiktiga nationella intresset inte förmedlas men inte lika kraftigt. Åren 2007, 2010 alls, medan övriga motivtyper är jämt för- och 2011 är de kortsiktiga nationella samt delade. Året därpå förmedlas även denna långsiktiga värdegrundade motiven domine- motivtyp, men det långsiktiga nationella är rande för Svenska Dagbladet. Det särskiljer det dominerande. Vikten skjuts tydligt över tidningen från de andra, att två diametralt åt det värdegrundade hållet under 2009, olika motivtyper är de dominerande under medan det skiftar tillbaka åt det nationella samma år. hållet under 2010. De långsiktiga motiven stärks också kraftigt under 2010. Motivens koherens sett till Svenska Dagbladet måste anses välrepre- senterat åren 2007–2011 och är också den tyngdpunkt tidning som uppvisar högst grad av koherens. Det andra sättet att beskriva motivbilden är, Likt Aftonbladet noteras en tendens åt det som nämnt ovan, att betrakta motiven utefter långsiktiga nationella hållet under 2008, axlarna istället för de enskilda idealmotiven

96 ANALYS & PERSPEKTIV som spännvidden gör. Med detta synsätt motiv generellt sett mycket från år till år betraktas ändarna på de två axlarna som förtidningen. varandras respektive motpoler. Resultatet Aftonbladet visar en låg grad av kohe- av detta kan beskrivas som ett snittmotiv, rens i början och i slutet av perioden, me eller den gemensamma tyngdpunkten. Ett dan 2007–2010 visar en hög grad av kohe- motiv i fjärde kvadranten, d v s långsiktigt rens. Över perioden erhåller Aftonbladet värdegrundat, förflyttar snittmotivet till hö- medelvärdet 0,52 i koherens. Utfallet 2011 ger på den horisontella skalan. Snittmotivets sticker ut rejält, men antalet analysenheter värdegrundade värde ökar därmed. På samma för tidningen detta år var fyra. Detta låga vis minskar det kortsiktiga värdet. I Figur 5 antal förklarar ett extremt utslag och det illustreras motivtypernas förändring i tyngd- bör betraktas med vetskapen att påverkan punkt mellan åren 2005–2012, först för var på Aftonbladets läsare troligtvis är lågt till dagstidning och sedan den sammanslagna följd av få publicerade texter. förändringen. Svenska Dagbladet är den tidning som uppvisar högst grad av koherens under hela perioden, vilket tolkas som ett konsekvent förmedlade av motivtyper. Medelvärdet på koherens är 0,27. Figur 7 beskriver istället koherensen mellan de sammanslagna motiven och den enskilda tidningen för var år. Genom att det sammanslagna motivet får representera den breda allmänhetens bild av motiven för svensk militär insats i Afghanistan, beskriver kohe- Figur 6 – Koherens mot föregående år. rensen som visas i figuren hur mycket synen hos respektive dagstidnings läsare skiljer sig från allmänhetens under det angivna året. Måttet på tyngdpunktskoherensen erhålles genom att beräkna avståndet mellan mät- punkterna ett år till ett annat. Figur 6 beskriver koherensen mellan det aktuella och det föregående året. Ett högt värde visar på låg koherens som i sin tur indikerar ett inkonsekvent förmedlande av motiv. Dagens Nyheter visar på en låg grad av koherens åren emellan, vilket följer av allmänt höga värden. Medelvärdet på koherensen över perioden är 0,72. Som nämnt ovan placeras Dagens Nyheter extremt åt det na- Figur 7 – Koherens mot den sammanslagna mo- tionella intresset längs med horisontalaxeln tivbilden 2006. Med i beaktandet av detta utfall bör vara att det endast är två texter som utgör Av figuren framgår tydligt när de olika analysenheter för Dagens Nyheter 2006. dagstidningarna skiljer sig från den gängse Även med detta i åtanke skiftar typerna av uppfattningen. Även i detta avseende visar

97 N r 4 oktober/december 2016

Svenska Dagbladet en hög grad av kongru- Dagens Nyheter påvisar större utfall 2005 ens under perioden. Bortsett från periodens och 2006 för att sedan stabilisera sig mellan första år, 2005, avviker tidningen inte mer 0,40- 0,50. De två första årens extrema utfall än 0,20 från normvärdet. Värt att nämna förklaras dock av ytterst få analysenheter, en- i sammanhanget är att Svenska Dagbladet dast två stycken texter vartdera av dessa två också publicerat flest texter som kvalificerat år. Men de övriga år, då underlaget är betyd- som analysenheter, även om skillnaden inte ligt bättre, påvisas en lägre grad av koherens är stor framför allt i jämförelse med Dagens jämfört med medelvärdet. Dagens Nyheter Nyheter. Detta gör ändå Svenska Dagbladet uppvisar, om de två första åren exkluderas, till den mest normgivande av dagstidningarna medelvärdet 0,46. Detta resultat indikerar i detta sammanhang. att tidningen inte konsekvent förmedlar en En sista aspekt när det kommer till tid- helgarderad motivbild. Även Aftonbladet påvisar en lägre grad ningarnas koherens är hur de förhåller sig av koherens i relation till den ideala hel- till det ideala helgarderade narrativet. En garderade motivbilden. Tidningen erhåller hög koherens av detta slag tyder på att dags- ett medelvärde på 0,55. Speciellt utmärker tidningen i fråga konsekvent förmedlar ett sig 2011, där helgarderat strategiskt narrativ. Aftonbladets motivbild är renodlat av vär- Den sammanslagna motivbilden dagstid- degrundad karaktär och övervägande kort- ningarna förmedlar har en koherens mellan siktig. Antal analysenheter från Aftonbladet 0,20 – 0,40 till den ideala helgarderade motiv- var förvisso 2011 endast fyra till antalet, bilden under hela perioden, med medelvärdet men bör inte bortses ifrån helt. Exkluderas 0,30. Svenska Dagbladet visar åter på en hög 2011 så erhålls istället medelvärdet 0,46. grad av koherens även när det kommer till Den generella koherensen från den ideala relationen till den ideala helgarderade motiv- helgarderade motivbilden är då densamma bilden. Trots att Svenska Dagbladet placerar som Dagens Nyheter erhåller efter att ha sig över den sammanslagna motivbilden exkluderat sina mer tveksamma värden. några år så erhåller tidningen ett medelvärde Undersökningen visar att den kombine- på 0,25, vilket understiger den sammanslagna rade bilden dagspressen förmedlar av motiven koherensen. Svenska Dagbladet är konse- för svensk militär insats i Afghanistan inte kvent när det kommer till att förmedla en bjuder på några tvära kast under de välre- helgarderad motivbild. presenterade åren, men en generell skillnad kan noteras framför allt 2010. Detta år visar alla tre dagstidningar en motivbild som alla ligger nära varandra, men tillsammans med något större avstånd från den helgarderade motivbilden än tidigare. En förklaring till detta kan ligga i att 2010 var ett valår och motiven förmedlades tydligare. Av detta följer också att konsensus kring motiven för insatsen tycks bestå, då någon polarisering under valåret inte går att notera. Figur 8 – Koherens mot den helgarderade motiv- Sammanfattningsvis förmedlar svensk bilden dagspress en sammantagen motivbild utan

98 ANALYS & PERSPEKTIV tvära kast från år till år; motivbilden är över tillhanda. Figur 9 visar hur stor andel varje lag konsekvent. Motivbilden skildrar gene- enskild motivtyp utgör för de enskilda tid- rellt det helgarderade strategiska narrativet, ningarna samt den sammanslagna motivbil- men under valåret 2010 får de långsiktiga den sett till hela 2002–2014. motiven en tydligare roll. Motivbilden förmedlad av de enskilda dagstidningarna visar på en större inkonsekvens. Svenska Dagbladet visar dock under de välrepresenterade åren på ett mer konsekvent förmedlande i förhållande till den egna tidningen och i förhållande till den sammantagna motivbilden. Tidningen visar inte konsekvent en helgarderad motivbild. Dock i större utsträckning än Dagens Nyheter och Aftonbladet. Gemensamt för Figur 9 – Motivtypens andel för respektive dagstidning alla tre dagstidningar är att de skilda motivbilderna homogeniseras anmärkningsvärt Betraktas de enskilda dagstidningarna under valåret 2010 och samtliga uppvisar framkommer dock skillnader. I figuren fram- en hög koherens i relation till den samman- kommer att de individuella dagstidningar- tagna motivbilden. na representerar vissa motiv mer än andra. För att motiven ska kunna betraktas som Dagens Nyheter visar på en överrepresen- konsekvent förmedlade krävs att det finns tation när det kommer till det långsiktiga ett tillräckligt stort empiriskt underlag som värdegrundade typen. grund. Detta gör att endast åren 2005–2012 Aftonbladet visar framför allt på en un- tagits i beaktande och 2005–2006 samt 2012 derrepresentation av motivtypen kortsiktiga bör betraktas med svagare validitet i åtanke nationella intresset. Svenska Dagbladet för- till följd av lågt antal analysenheter. medlar, som konstaterat tidigare, den mest balanserade motivbilden och den tydligaste Skillnader dagspressen representationen av det helgarderade stra- emellan tegiska narrativet, även om den kortsiktiga värdegrundade motivtypen är något under- Till sist besvaras nedan frågeställningen representerad. Alla tidningar förmedlar dock över perioden samtliga fyra motivtyper. Skiljer sig motiven åt dagstidningar Sett från år till år är det svårare att påvisa emellan? samma tendenser. Som tidigare konstaterat Den sammantagna bilden av hur svensk varierar motivtyperna som oftast kraftigt ett dagspress förmedlar motiven för den svenska år till ett annat. Ett par utfall är dock värda militära insatsen i Afghanistan ter sig enligt att betrakta närmre. Både 2009 och 2010 var ovan tämligen konsekvent och troget det stra- antalet publicerade texter som förmedlade tegiska narrativets utformning. Detta pekar motiv för den svenska militära insatsen i på att makthavarna skapar ett helgarderat Afghanistan stort. Resultat avseende dessa år narrativ som sedan projiceras tämligen intakt torde därmed kunna antas ha hög validitet. via medierna för att komma allmänheten Tyngdpunktsrepresentationen 2009 visar

99 N r 4 oktober/december 2016

DN Afton- bladet

SvD Samtliga

Figur 10 – Motivtypernas andelar 2005–2012.

en typisk bild för hur spridningen mellan skilja enligt ovan. År 2010 visar, som nämnt de olika tidningarna kan se ut. Detta år får ovan, på en hög grad av samsyn, även om speciellt Aftonbladets läsare andra typer av tidningarnas motivbilder inte var identiska. motiv till livs, då värdegrundade motiv ofta Sådan hög grad av samsyn är unik i denna lyfts fram. Läsare av Dagens Nyheter delges undersökning. både lång- och kortsiktiga motiv, men med Ett år som påvisar att hänsyn bör tas till en tydlig tonvikt på nationella intressen. att olika tidningarna delger olika typer av Svenska Dagbladet ligger närmst det sam- motiv är 2007. manvägda resultatet, men tidningens läsare Det sammanvägda resultatet föreslår att får mest ta del av motiv av typen långsiktiga samtliga motivtyper är ungefär lika repre- nationella intressen. Tyngdpunkten ligger senterade, med en svag förskjutning mot nära origo, men de enskilda dagstidning- det långsiktiga värdegrundade motivtypen. arnas tyngdpunkt är spridda. Åt vilket håll Detta torde stämma väl överens med makt- de enskilda dagstidningarnas tyngdpunkter havarnas helgarderade strategiska narrativ. drar förändras från år till år, även om en Betraktas de enskilda tidningarna, så framgår tendens sett till hela perioden går att ur- det dock att Aftonbladets läsare inte stöter

100 ANALYS & PERSPEKTIV

Figur 11 – Tyngdpunkt 2009 och 2010. på det kortsiktiga nationella intresset över det helgarderade ideala motivbilden, som huvud taget bland de motiv som tidningen representerar det helgarderade strategiska förmedlar. Vidare kan konstateras att Svenska narrativet. Dagens Nyheter tenderar för- Dagbladets läsare stöter mest på motiv av medla den långsiktiga värdegrundade ty- typen kortsiktiga nationella intressen. pen och Aftonbladet tenderar att undvika Aftonbladets och Svenska Dagbladets motivtypen kortsiktiga nationella intresset. läsare torde därav fått diametralt olika bil- Svenska Dagbladet förmedlar inte lika ofta der av hur den svenska militära insatsen i det kortsiktiga värdegrundade motivtypen, Afghanistan motiverades 2007. men detta är inte lika utmärkande som de drag Dagens Nyheter och Aftonbladet visar. Från år till år är dessa tendenser dock svåra att uttyda. Representationen av de olika motivtyperna varierar kraftigt.

Resultatet i relation till opinionen Jämförs förekomsten av motiv för svensk insats i Afghanistan i dagstidningarna med inställningen till svenskt deltagande i militära Figur 12 – Motivbilder 2007 insatser utomlands, så går där att notera ett tydligt trendbrott redan före tilltagandet av Sammanfattningsvis kan konstateras att de texter publicerade. Från 2002 till 2004 för- olika dagstidningarna visar på några olika ändrades nämligen stödet för militära insatser särdrag sett till hela perioden för svensk utomlands från 68 % 2002 positiva till 51 % militär insats i Afghanistan, medan den sam- 2004. Andelen negativa gick från 22 % till lade motivbilden ligger betydligt närmre 29 % och andelen osäkra från 10 % till 20 %.

101 N r 4 oktober/december 2016

Andelen negativa minskar sedan något igen betraktas i relation till opinionen. Någon till förmån för andelen positiva.56 opinionsmätning angående svensk militär insats i utlandet gjordes ej 2010, men 2011 har andelen osäkra sjunkit till 16 % från 22 % 2009; lägsta andelen osäkra sedan 2003, som också visade 16 %. Andelen positiva ökade från 56 % 2009 till 62 % 2011. Förändringen i opinionen kan förklaras av att det strategiska narrativet för svensk militär insats i Afghanistan förtydligats och förstärkts. Dock så bör även den svenska militära insatsen i Libyen, som åtnjöt stor uppmärksamhet under 2011, tas i beaktande. Libyeninsatsen Figur 13 – MSB Opinioner 201457. torde även den kunnat påverka opinionen Kommentar: Frågan som ställdes var huruvida vid sidan av Afghanistaninsatsen. det är ett riktigt eller felaktigt beslut av Sverige att sända svenska soldater utomlands. Det sammantagna resultatet Trenden av ökad osäkerhet avseende svenska Sett till förändringen över perioden 2005– militära insatser utomlands kan noteras från 2012, vilket är åren då det empiriska under 2003. Detta är något som inte tycks ha ska- laget bedöms vara tillräckligt stort för att ha pat reaktioner i dagspressen när det kom- relevans, flyttar sig tyngdpunkten fram och mer till motiven kring Afghanistan. Under tillbaka längsmed horisontalaxeln, vilket Afghanistaninsatsens första år pågår förvisso representerar nationella intressen kontra redan omfattande insats i Kosovo, för att ef- värdegrundade motivtyper. Den vertikala ter 2004 minska i omfattning. Denna insats förskjutningen håller sig mer konsekvent kan också haft en påverkan på opinionen, något åt det långsiktiga hållet. Alltjämt är men Afghanistan är den tillförda faktorn samtliga motivtyper välrepresenterade och och stämmer överens i tid med trendbrottet det helgarderade strategiska narrativet bi- i opinionen. behålls konsekvent över perioden. Man kan tolka kopplingen mellan opini- Dock kan en avvikelse från detta mönster onsmätningen ovan och förekomsten av motiv för insatsen i ledar- och opinionssidor som noteras. Resultaten för 2010 visar på att att dagspressen reagerade på den allmänna motivbilderna respektive tidning förmedlar opinionen snarare än att påverka den. Denna närmar sig varandra avsevärt. Denna gemen- tolkning av resultatet kan försvaga trovärdig- samma motivbild placerar sig tydligt åt det heten för dagspressen som påverkanskraft. Å långsiktiga hållet, d v s motiven till svensk andra sidan kan kopplingen tolkas som att insats i Afghanistan beskrivs framför allt dagspressen lyckades erbjuda läsarna motiv som långsiktigt nationella intressen (3) och för insatsen, som tidigare varit mer oklar för långsiktigt värdegrundat (4). En förklaring dessa, och därmed återupprätta förtroende till avvikelsen beskriven ovan kan vara att för svenska militära insatser utomlands nå- 2010 var ett valår. Motivbilder torde kunna got under 2005, även om de inte återgått till förväntas förmedlas tydligare i samband med nivåerna före insatsens start. att det politiska samtalet intensifieras. Dock Den noterade homogeniseringen av mo- visar denna homogenisering av dagstidning- tivbilderna under valåret 2010 kan också arnas olika motivbilder att konsensuspoliti-

102 ANALYS & PERSPEKTIV ken består; när det politiska samtalet, som gens Nyheter, Aftonbladet och Svenska speglas av de politiskt olika dagstidningarnas Dagbladet mellan 2002 och 2014 som be- ledare- och debattsidor, torde vara som mest handlar motiven till svensk militär insats i intensiv framträder en snarlik projektion av Afghanistan, identifierat vilka typer av motiv det strategiska narrativet. som förekommer. Under perioden 2009–2011 förstärks Motiven kategoriserades i fyra idealtyper också stödet för svensk militär insats i ut- utifrån långsiktiga eller kortsiktiga samt landet och andelen osäkra minskar avsevärt. nationella intressen eller norm- och värde- Då Libyeninsatsen 2011 erhöll stort medialt grundade motiv. Den motivbild som uppsätt- fokus kan inte opinionsundersökningen anses ningen motivtyper utgör representerar det enkom vara kopplat till Afghanistaninsatsen. strategiska narrativ för svensk militär insats i En bidragande faktor till förändringen från Afghanistan som projiceras för den aktuella 2009 till 2011 skulle dock kunna vara en tidningens läsare. Med hjälp av resultaten tydligare projektion av det strategiska nar- från undersökningen kan de tre frågeställ- rativet, då motivbilden tillfälligt både är ningarna som initialt ställdes besvaras. mer homogen, dagstidningar emellan, och mer renodlad när (3) och (4) framför allt förmedlas. På vilka sätt motiveras svensk militär Betraktat var för sig uppvisar dagstid- insats i Afghanistan av svensk ningarna i mer eller mindre utsträckning dagspress? inkonsekvens, i förhållande till både varandra Inledningsvis motiveras inte insatsen alls eller och den egna förändringen över tiden. Var försumbart lite av svensk dagspress. Under dagstidning betraktad för sig uppvisar inte perioden 2005–2012 motiveras dock insat- ett lika övertygande helgarderat strategiskt sen med samtliga motivtyper. Slutligen sker narrativ som alla dagstidningar sammanta- en återgång till att insatsen inte motiveras get. Svenska Dagbladet förefaller dock mest något nämnvärt. konsekvent spegla statsmakternas strategiska narrativ såsom de formats. De flesta år är samtliga fyra motivtyper representerade i Hur konsekventa är motiven svensk respektive dagstidning, men en eller några dagspress framställer för svensk motivtyper dominerar respektive dagstid- militär insats i Afghanistan? ning. Vilka motivtyper som dominerar va- Den sammantagna motivbilden förmedlas rierar starkt, både dagstidningarna emellan på ett konsekvent vis, med hög koherens och över tiden inom respektive dagstidning. både från år till år och i relation till den Motiven skiljer sig tydligt åt dagstidningarna helgarderade ideala motivbilden. Betraktas emellan, men utan att några generella slutsat- istället de enskilda dagstidningarna separat ser kring respektive dagstidning kan dras. förmedlas istället motivbilden inkonsekvent, i relation till angränsande år, till den samman- Sammanfattning av tagna motivbilden och till den helgarderade undersökningen och dragna idealbilden. Dagens Nyheter och Aftonbladet visar sig vara inkonsekventa i högre grad än slutsatser Svenska Dagbladet. Ett tydligt undantag från Undersökningen har, efter en innehållsana detta generella resultat är valåret 2010, då lys av 216 ledar- och opinionstexter ur Da samtliga tre dagstidningars motivbild närmar

103 N r 4 oktober/december 2016 sig varandra avsevärt, med en förskjutning • Den ökade osäkerheten i frågan om mot de långsiktiga motivtyperna. svensk militär insats i utlandet påverkas av att svensk militär insats i Afghanistan Skiljer sig motiven åt olika inleds utan att hemmaopinionen känner dagstidningar emellan? till motiven bakom insatsen. När medierna börjar projicera det strategiska narrativet Betraktat över tiden förmedlar alla tre dags- för insatsen 2005, så byts också osäkerhe- tidningar samtliga fyra motivtyper, men indi- ten kring svensk militär insats i utlandet viduella särdrag kan noteras. Sett till hela pe- mot ett ökat stöd. Att andelen osäkra inte rioden 2002–2014 tenderar Dagens Nyheter sjunker till samma nivåer som före 2002 att förmedla den långsiktiga värdegrundade tyder på att det strategiska narrativet är motivtypen oftare. Aftonbladet tenderar att svagt. undvika motivtypen kortsiktiga nationella • Från en diversifierad projektion av det intressen. Det kortsiktiga värdegrundade strategiska narrativet bidrar det intensi- motivtypen tenderar vara något underrepre- fierade politiska samtalet i samband med senterad i Svenska Dagbladet. Från år till år valåret 2010 till att de olika dagstidning- visar dock resultatet att motivbilden variera arnas versioner av narrativet närmar sig avsevärt för alla tre dagstidningar. varandra avsevärt och de två långsik- Svaren på frågeställningarna ger bilden tiga motivtyperna framträder mer tydligt. av att läsare av svenska dagstidningar ex- Detta ger opinionen ett tydligare och star- poneras för det strategiska narrativets alla kare strategiskt narrativ att förhålla sig fyra typer av motiv, men vilka motiv som till, vilket visar sig i att osäkerheten kring svensk militär insats i utlandet minskar är tongivande skiljer sig dagstidningarna avsevärt och stödet ökar. emellan. Vilka dessa tongivande motiv är varierar också från år till år för de enskilda Denna undersökning gjorde inte anspråk på tidningarnas läsare. Läsare som tar del av alla att fastställa ett samband mellan det strate- tre dagstidningar får förmedlat ett strategiskt giska narrativets projektion via medier och narrativ som konsekvent ligger närmre det opinion, men föreslår att sambanden ovan utformade helgarderade narrativet. kan vara kausala och värda att studera nog- Opinionen för svensk militär insats i utlan- grannare. Av resultaten kan följande slutsat- det under tiden för Afghanistaninsatsen visar ser gällande det svenska fallet dras: på två händelser av intresse. Under perioden 1) Politisk konsensus rådde kring det strate- 2002–2004 ökar andelen utan åsikt i frågan giska narrativet för den militära insatsen samtidigt som stödet minskar. Denna trend i Afghanistan. Detta påvisas av att det bryts till 2005, då en kraftig minskning av under perioden kring valet 2010, då det andelen utan åsikt minskar igen och stödet politiska samtalet torde vara som starkast, ökar för att därefter plana ut. Valåret 2010 inte uppstod något tydligt motnarrativ; de saknas mätdata för, men från 2009 till 2011 enskilda dagstidningarna, som represente- minskar andelen utan åsikt i frågan kraftigt rar olika politiska inriktningar, närmade samtidigt som stödet ökar kraftigt. Sätts sig varandra istället för att polariseras. dessa två händelser i relation till undersök- 2) Det strategiska narrativet var, bortsett ningens resultat är möjliga förklaringar till från perioden kring valet 2010, svagt i förändringarna i opinionen följande: det avseende att makthavarna saknade

104 ANALYS & PERSPEKTIV

kontroll över projiceringen. Detta följer inom opinionen och inbjuda till motnarrativ, av att politisk konsensus rådde, men de men det torde å andra sidan ge mindre ut- enskilda dagstidningarna internt visade rymme för förvanskning av makthavarnas på ett inkonsekvent sätt att projicera det budskap vid dess projicering mot allmän- strategiska narrativet. heten. 3) Dagstidningarna skapade inte egna ihåll Ett helgarderat strategiskt narrativ med- ande varianter av narrativen. Denna slut- ger utrymme för medierna att genom att sats följer av att dagstidningarna visade på medvetet eller omedvetet vara selektiva, om inkonsekvens i projektionen; inget försök formulera narrativet innan det når motta- till egen agenda tycks ha bedrivits över garna. Den kontroll makthavarna besitter i formandet av det strategiska narrativet tiden. Svenska Dagbladet som den mest överlåts därmed i stor utsträckning till me- konsekventa dagstidningen projicerade dierna när det kommer till den strategiska också i stor utsträckning det helgarderade kommunikationen mot den inhemska opi- narrativet. nionen. Undersökningen visar på att olika Ställs resultatet av undersökningen i relation dagstidningar kommunicerar olika versioner till opinionen, föreslås följande slutsatser: av det strategiska narrativ makthavarna utformat. 4) Projiceras inte det strategiska narrati- Motnarrativ behandlas i forskningen och vet alls uppstår en osäkerhet i opinionen. är en faktor makthavarna bör förhålla sig Inleds projicering av ett narrativ, om än till. En följd av inkonsekventa och helgarde- av helgarderad karaktär, minskar osäker- rade narrativ, såsom det svenska, är ett svagt heten igen. narrativ som ger upphov till ett politiskt 5) Projektionen av ett tydligt strategiskt nar- vakuum. Samtidigt råder dock konsensus rativ skapar mindre osäkerhet i opinionen. inom makteliten. Detta politiska vakuum Tydligt innebär här dels ett smalare och fylls därmed inte på ett tydligt vis. Resultaten mindre helgarderat narrativ och dels en föreslår att tomrummet fylls av media själva. mer homogen projektion inom media. Denna selektiva projektion, vars existens 6) Av de två slutsatserna ovan följer att me- denna undersökning genom dagspressens dierna har stor betydelse som länk mellan olika versioner påvisar, bör vara ytterligare makthavarna och opinionen. en faktor för makthavarna att ta hänsyn till i utformandet av det strategiska narrativet. Utöver de fördelar en ökad förståelse Några avslutande reflektioner för mediernas roll som länk mot den breda Antingen det helgarderade strategiska nar- allmänheten ger, tydliggör insikten även rativet var ett medvetet drag från svenska möjligheten för makthavarna att nyttja detta makthavare att tillmötesgå en från start fenomen strategiskt. Redan idag nyttjas de- splittrad opinion eller konsekvensen av sö- battsidor flitigt av politiker och andra makt- kandet efter brett parlamentariskt stöd och havare. Genom att målmedvetet stärka eller konsensus i utrikespolitiken, så kommer nar- komplettera narrativet torde en del av kon- rativet i någon utsträckning projiceras mot trollen kunna återföras till makthavarna. den breda allmänheten via medierna. Denna undersökning bekräftar Ångström Ett tydligt och konsekvent strategiskt nar- och Noreen slutsatser att ett svagt helgarderat rativ kan visserligen ge upphov till ogillanden strategiskt narrativ gällande svensk militär

105 N r 4 oktober/december 2016

insats i Afghanistan ökar osäkerheten hos strategiskt narrativ. Slutsatsen att svaga mo- hemmaopinionen. Undersökningen komplet- tiv snabbt bidrar till intolerans kan dock terar även detta med att påvisa att narrativet inte bekräftas, då denna studie snarare vi inledningsvis inte ens nådde en stor del av sade på ökad osäkerhet än intolerans.59 mottagarna. Dessutom utmanar undersök- Undersökningen visar vidare på att medier ningen Ångström och Noreens slutsatser att även i det svenska fallet fungerar som ett kausaliteten inte ligger mellan helgarderat led i beslutsfattarnas kommunikation med narrativ och opinionens osäkerhet,58 utan allmänheten, såsom de Graaf och Dimitriu medias inkonsekventa förmedling av narrativ visar på i det nederländska.60 Detta ökar och opinionens osäkerhet. generaliserbarheten i antagandet. Undersökningen bekräftar också Ringsmo ses och Børgensens generella slutsats att Författaren är fänrik i flygvapnet och tjänst- hemmaopinionens stöd ökar av ett starkt gör vid Luftstridsskolans strilbataljon.

Noter

1. gell, Tomas och Stenbäck, Ingela: Opinioner 12. ringsmose, Jens och Børgesen, Berit 2014: Allmänhetens syn på samhällsskydd, Kaja: ”Shaping public attitudes towards beredskap, säkerhetspolitik och försvar, the deployment of military power: Nato, rapport MSB802, Stockholm 2015, s 63. Afghanistan and the use of strategic 2. de Graaf, Beatrice; Dimitriu, George och narratives”, European Security, vol 20 nr 4 Ringsmose, Jens (red): Strategic narratives, 2011, s 505–528. public opinion and war: winning domestic 13. kreps, Sarah: ”Elite Consensus as a support for the Afghan War, Routledge, New Determinant of Alliance Cohesion: Why York 2015. Public Opinion Hardly Matters for Nato-led 3. noreen, Erik och Ångström, Jan: “A Catch- All Strategic Narrative: Target Audiences Operations in Afghanistan”, Foreign Policy and Swedish Troop Contribution to ISAF in Analysis, vol 6 nr 3 2010, s 191–215. Afghanistan” i op cit, De Graaf, Beatrice m fl, 14. op cit, Ringsmose, Jens och Børgesen, Berit se not 2, s 282-299. Kaja, se not 12, s 507-508. 4. ibid, s 282-299. 15. christensen, Christian: ”Uploading 5. hedström, Tobias: Svenska mediehus dissonance: YouTube and the US occupation 2014/15 – Fakta om marknad och medier, of Iraq”, Media War Conflict, vol 1 nr 2 2015, http://www.dagspress.se/imagens/ 2008, s 155–175. stores/Svenska_Mediehus_2014_2015.pdf, 16. hellman, Maria och Wagnsson, Charlotte: (2015-05-21). ”New media and the war in Afghanistan: 6. lindblad, Sverker: Svensk dagspress The significance of blogging for the Swedish 2005 – Fakta om marknad och medier, strategic narrative”, New Media Society, vol Tidningsutgivarna, Nyköping 2006. 17 nr 1 2015, s 6–23. 7. op cit, Hedström, Tobias, se not 5. 17. czarniawska-Joerges, Barbara: Narratives 8. Op cit, De Graaf, Beatrice m fl, se not2 . 9. de Graaf, Beatrice och Dimitriu, George: in Social Science Research, Introducing “’Fighting’ versus ‘reconstructing’: Framing Qualitative Method, SAGE Publications Ltd, the Dutch mission in Afghanistan” i op cit, London 2004. De Graaf, Beatrice m fl, se not2 , s 241–262. 18. Bergström, Göran och Boréus, Kristina: 10. ibid, s 253. Textens mening och makt: metodbok i 11. op cit, Noreen, Erik och Ångström, Jan, se samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, not 3, s 295. Studentlitteratur, Lund 2012, s 221.

106 ANALYS & PERSPEKTIV

19. freedman, Lawrence: ”Networks, culture 36. söksträngen afghanistan* AND (insats* OR and narratives”, Adelphi Papers, vol 4 nr mission*) i databasen Mediaarkivet 379 2006, s 22. 37. Op cit, De Graaf, Beatrice m fl, se not 2, 20. arquilla, John och Ronfeldt, David: s 354-356. Networks and netwars: the future of terror, 38. op cit, Coticchia, Fabrizio och Simone, crime, and militancy, Rand, Santa Monica, Carolina, se not 28, s 228-229. CA 2001, s 328. 39. op cit, De Graaf, Beatrice och Dimitriu, 21. Miskimmon, Alister; O’Loughlin, Ben och George, se not 9, s 249-250. Roselle, Laura: ”Great power politics and 40. Op cit, De Graaf, Beatrice m fl, se not2 , strategic narratives of war” i op cit, De s 354. Graaf, Beatrice m fl, se not2 , s 59. 41. ibid, s 295. 22. roselle, Laura; Miskimmon, Alister och 42. ibid, s 355-356. O’Loughlin, Ben: ”Strategic narrative: A new 43. ibid, s 295. means to understand soft power”, Media 44. ibid, s 355-356. War Conflict, vol 7 nr 1 2014, s 76. 45. komplett förteckning över samtliga 23. Op cit, Miskimmon, Alister m fl, se not21 ; analysenheter, dess respektive utfall, samt Ibid se not 22, s 76. övrig data kopplad till denna undersökning 24. Ibid, Miskimmon, Alister m fl, se not21 , finns att tillgå efter begäran till författaren. s 69. Kontakt: [email protected] 25. op cit, Freedman, Lawrence, se not 19, s 23; 46. Ekengren Oscarsson, Henrik och Bergström, Op cit. Miskimmon, Alister m fl, se not21 , Annika: Svenska trender 1986 – 2013, s 61-62; Op cit, Roselle, Laura m fl, se not rapport 2014:23, SOM-institutet Göteborgs 22. universitet, Göteborg 2014, s 62. 26. ibid, Miskimmon, Alister, se not 21, s 59; Op 47. Wadbring, Ingela: Mindre törst efter nyheter cit, Roselle, Laura m fl, se not22 , s 78-79. än förr?, seminarium 2013-04-16, s 2, http:// 27. coticchia, Fabrizio, De Simone, Carolina: www.som.gu.se/digitalAssets/1447/1447198_ “The winter of our consent?: framing Italy’s mindre-t--rst-efter-nyheter---n-f--rr-iw.pdf. ‘peace mission’ in Afghanistan” i op cit, De (2015-05-21) Graaf, Beatrice m fl, se not2 , s 228. 48. op cit, Ekengren Oscarsson, Henrik och 28. dimitrova, Daniela och Strömbäck, Jesper: Bergström, Annika, se not 46, s 62. ”Foreign policy and the framing of the 49. ibid, s 63. 2003 Iraq War in elite Swedish and US newspapers”, Media War Conflict, vol 1 nr 2 50. KIA-index 2015, KIA-index, http://kiaindex. 2008, s 205. se/. (2015-05-21) 29. op cit, Coticchia, Fabrizio och De Simone, 51. op cit, Wadbring, Ingela, se not 47, s 11. Carolina, se not 28, s 228; Maley, William: 52. op cit, KIA-index 2015, se not 50. ”The war in Afghanistan: Australia’s strategic 53. op cit, Wadbring, Ingela, se not 47, s 19. narratives” i op cit, De Graaf, Beatrice m fl, 54. då den databas som nyttjats vid se not 2, s 84. undersökningen (Mediaarkivet) kategoriserar 30. op cit, Noreen, Erik och Ångström, Jan, se exempelvis nyheter och ledare lika samt ej not 3, s 296. tillhandahåller kopia av originaltrycket, har 31. Jakobsen, Peter Viggo och Ringsmose, Jens: de texter som bedömts skrivits av tidningens “’For our own security and for the sake of ledarskribenter och kolumnister inkluderats the Afghans’: How the Danish public was och kategoriserats såsom ledare. persuaded to support an unprecedented 55. Op cit, De Graaf, Beatrice m fl, se not2 , costly military endeavor in Afghanistan” i op s 356. cit, De Graaf, Beatrice m fl, se not2 , s 149. 56. op cit, Gell, Tomas och Stenbäck, Ingela, se 32. op cit, Noreen, Erik och Ångström, Jan, se not 1, s 63. not 3, s 296. 57. ibid, s 63. 33. Op cit. Miskimmon, Alister m fl, se not 21; 58. op cit, Noreen Erik och Ångström, Jan, se Op cit, Roselle, Laura m fl, se not22 , s 69. not 3. 34. op cit, De Graaf, Beatrice och Dimitriu, 59. op cit, Ringsmose, Jens och Børgesen, Berit George, se not 9, s 256. Kaja, se not 12. 35. op cit, Bergström, Göran och Boréus, 60. op cit, De Graaf, Beatrice och Dimitriu, Kristina, se not 18, s 55-57. George, se not 9.

107 N r 4 oktober/december 2016 Hoten mot freden i västra Stilla havet Inför 2017: Betydelsen för Europa av Ingolf Kiesow

Résumé The Permanent Court of Arbitration has declared China’s position in the South China Sea as being incompatible with the United Nations Convention on the Law of the Sea. China, on the other hand, has declared that it disregards this award and continues its own expansion at sea with both civilian and military means. China’s neighbouring states are soliciting support from the USA. Japan has started to support the other neighbours of China with delivery of weapons and other economic and political means. China is challenging the military dominance of the US and its allies by increasing its own military capability both by conventional means and in nuclear as well as space warfare. Meanwhile, the US is working to reinforce its different military alliances with China’s neighbours. A recent “defection” of the Philippines from this common front against China’s expansion has weakened confidence in the American leadership. An especially worrying feature is an enormous amount of competing fishing vessels of different nationalities that cannot be sufficiently controlled by their governments. Nuclear tests and missile development in North Korea have triggered a debate in South Korea about a perceived need for a national nuclear weapon as well as anxiety in Japan about the military dependence on the USA. under den amerikanska presidentvals- som Europa och Mellanöstern. Där pågår kampanjen 2016 har utrikes- och säkerhets- fortfarande ansträngningar från alla par- politik varit ett osedvanligt framträdande ter att begränsa skadeverkningarna och att tema – och Kina har utmålats som ett hot. bekämpa gemensamma motståndare såsom Samverkan mellan Ryssland och Kina har ISIL i Syrien och Irak. Att utvecklingen re- övervunnit många hinder, och denna sam- dan får karaktär av nytt kallt krig gäller verkan spelar nu en mera framträdande roll. dock flera frågor i västra Stilla Havet. Även De populistiska inslagen i den amerikan- där står väst på den ena sidan med USA i ska presidentvalskampanjen, USA:s låga spetsen och på den andra sidan står Kina ekonomiska tillväxt, Europas problem med och Ryssland. Klarast framstår detta i det invandring, främlingsfientlighet, samman- Sydkinesiska havet. hållning och låga ekonomiska tillväxt har En tvist mellan Filippinerna och Kina har sammanlagt minskat västs attraktionskraft avgjorts i den permanenta skiljedomstolen och auktoritet. Det utnyttjas omsorgsfullt i Haag, som säger att Kinas krav på nästan av Kina och Ryssland. Bara på några få år hela det Sydkinesiska havet är oförenliga har utvecklingen gjort att det finns fog för med reglerna i UNCLOS (United nations att påstå att det nya kalla kriget redan är Convention on the Law of the Sea). Det här i både rysk och kinesisk propaganda. skulle i praktiken innebära att Kina ska dra På de militära och politiska områdena har sig tillbaka från de flesta om inte alla av de det kanske inte gått fullt så långt i regioner öar och skär som det har ockuperat sedan

108 ANALYS & PERSPEKTIV

1972 respektive byggt i havet sedan 2013 pågående tvister med Kina om sina egna samt att hälften eller mera av detta hav ska vatten i Sydkinesiska havet. I både Japan och anses tillhöra grannländernas ekonomiska Vietnam diskuteras möjligheten att länderna zoner. Detta kommer inte att ske. själva följa upp med att anhängiggöra sina egna tvister med Kina hos domstolen. Japans Tvistens omfattning tvist rör visserligen inte öar i Sydkinesiska havet utan i Östkinesiska havet, men rätts- I nedanstående karta, som var en bilaga till frågan är av samma natur. Också Taiwan en verbalnote till FN:s generalsekreterare, har både tvister med Kina och sina övriga har Kina visat sina ”historiska krav”. De nio grannar om samma regler i UNCLOS. korta linjerna med omväxlande punkter och streck på kartan visar den yttre gränsen för Haag-domstolens Kinas anspråk. Alla öar har givits kinesiska 1 namn. Bilden är hämtad från domstolens ut- ställningstagande låtande om sin behörighet att ta upp tvisten De frågor som togs upp i skiljedomstols- till prövning: utslaget har vittgående betydelse. De avser hur konventionens regler om dragningen av gränser för strandstaternas anspråk på uteslutande rätt till havets resurser ska ske med utgångspunkt från öar, klippor, bankar och skär och sådana som inte anses beboeliga eller bara sticker upp över havsytan. Det går att fastställa ganska klart genom fysiska iakttagelser. Kina har dessutom byggt konstgjorda öar genom att skopa upp korallrev, sand och sten från bottnen och hävdar rätt till territorialvatten runt dem. Ett sådant förfarande ger uttryckligen inte rättsverkan enligt konventionens artikel 60-8, vilket påtalades i domstolens utslag. Därmed faller också nästan alla av Kinas anspråk på områden i Sydkinesiska havet. (De viktigaste tolkningsfrågorna framgår av en fotnot till denna artikel.)2

Konflikternas upphov Frågan angår dessutom inte bara Filippinerna Kina har lagt ned mycket prestige och förbe- och Kina. Domstolen accepterade på be- rett sig militärt för att hävda vad kineserna gäran från Malaysia, Vietnam, Indonesien, anser vara sina rättigheter i dessa frågor. Japan, Thailand och Brunei att låta dessa Kina hävdade inte anspråk på Sydkinesiska länder ha delegationer närvarande för att havet under en period då andra frågor, ex- följa förhandlingarna. Samtliga har också empelvis kulturrevolutionen, krävde all

109 N r 4 oktober/december 2016 uppmärksamhet. Under förarbetena till och USA, där den är omkring 5 procent. I UNCLOS, som ingicks 1982, försummade Sydkorea och Japan rapporteras fisk utgöra man att tillräckligt aktivt delta i den ut- omkring 20 procent, i Indonesien omkring formning av modern folkrätt som då pågick. 10 procent och i Kina 8,5 procent. Kinas Nu hävdar Kina ”historiska” rättigheter till andel av världsfångsten av fisk steg från att området, som dock i många fall motsägs av vara omkring 4 procent 1950 till att vara 32 fakta rörande andra nationers historiska procent 2013. Hela Asien svarade samma år verksamhet där. Grannländerna anklagas för 68 procent enligt FAO-statistiken. för att ”ha stulit” vad som rätteligen till- Kina har ont om åkermark, och med en hör Kina. Ämnet upprör känslorna hos alla rikare befolkning krävs en bättre diet. För berörda parter och skapar nationalistiska köttproduktion finns det inte utrymme inom stämningar i regionen. landet. Mera fiskkonsumtion är också en Konflikterna om vattnen kring Kinas kus- uttalad politik. Med subsidier och uppmunt- ter kan sägas ha börjat på allvar med att ran har den kinesiska fiskeflottan växt från Kina 1974 efter en eldstrid tog över en viet- 52 225 fartyg år 1979 till 695 000 fartyg år namesisk ö i Paracel-gruppen och fortsatte 2013. Kinas egna fiskevatten är delvis utfis- med att 1988 ta över en ö i Johnson-reven i kade. 2012 konstaterades att fisket måste Spratly-gruppen och ytterligare en ö-grupp begränsas i Bohai-havet och Gula havet. I från Filippinerna 2012. stället ska det ökas i Sydkinesiska havet och 1992 utfärdade Kina en lag med den ovan- Östkinesiska havet. Grannländernas behov nämnda kartan över Sydkinesiska havet, som växer i samma takt som Kinas, men Kina definierade alla öar i hela området som ki- kräver en större andel av de gemensamma nesiskt territorium, även öar som länge varit resurserna. Detta upprör känslorna hos be- befolkade eller utnyttjade av andra nationer. folkningen i grannländerna, särskilt hos dem Sedan dess har Kina allt mera aggressivt som är beroende av fiskerinäringen. kört bort andra nationers fartyg och fis- Sammanstötningar mellan kinesiska och kare från deras traditionella vatten och öar. grannländers fiskefartyg förekommer dagli- Sedan 2013 har arbeten pågått med att också gen, ofta med dödlig utgång. Grannländernas bygga hamnar, landningsbanor för flygplan myndigheter har svårt att förhindra dem, inte och i minst två fall militära befästningsan- minst därför att kinesiska fiskare organiseras läggningar på erövrade öar och uppbyggda i milisliknande föreningar och ges signaler konstgjorda öar. av sina egna myndigheter om lämpliga tid- punkter för att inkräkta på grannländernas Viktiga fiskefrågor fiskevatten och därvid kan påräkna skydd av den kinesiska kustbevakningen mot ingri- Det finns värdefulla mineraltillgångar på panden av kuststaternas myndigheter. Kinas havsbottnen i både Sydkinesiska havet och högsta domstol utfärdade ett par månader Östkinesiska havet, exempelvis olja, naturgas efter domstolsutslaget en instruktion, som och havsbottenmetangas (som kan utnyttjas klargjorde de exakta gränserna för Kinas för energiproduktion). Ännu viktigare är dock anspråk. I instruktionen definieras hur andra att dessa vatten är rika på fisk. I Asien utgör länders fiskare som gör intrång på dessa fisk en större andel av dieten än i Europa gränser ska lagföras och bestraffas. De ska

110 ANALYS & PERSPEKTIV alltså bestraffas för att fiska i de vatten som Kina satsar på militär styrka de har betraktat som sina egna fiskevatten. Med tanke på alla de samarbetsformer som USA bedriver med länderna kring Fri genomfart Sydkinesiska havet finns det fog för en ki- Mera än hälften av världens samlade han- nesisk rädsla för att landet ska bli inringat. delstonnage passerar regelbundet genom I USA beskrivs också politiken i västra Stilla Sydkinesiska havet och Östkinesiska havet. havet ofta med termen ”Containment Policy”. Kina har antytt avsikter att ställa anspråk på Det används i sin tur i den kinesiska pro- att reglera trafiken och har redan upprättat paganda som riktar sig till den egna befolk- så kallade militära zoner och en luftöver- ningen och som ska motivera varför anslagen vakningszon, en ”Air Defense Identification till militär upprustning växer mera än andra Zone” eller ADIZ i Östkinesiska havet samt budgetposter. hävdat en rätt att också upprätta en ADIZ Det är i och för sig naturligt att Kina för- i Sydkinesiska havet. Den kinesiska ADIZ söker få USA att minska sin dominerande överlappar med Japans ADIZ, som upprät- militära närvaro i västra Stillahavet och tades under USA:s ockupation av de japan- ända in på Kinas kuster. Under nuvarande ska öarna efter det andra världskriget och regim i Beijing sker det dock med sådan fart har funnits oförändrad sedan dess. Det kan och eftertryck att det inte kan undgå att tilläggas att existensen av två överlappande skapa riskfyllda situationer. Det förknippas ADIZ har skapat avsevärda problem för också i kinesisk propaganda med en avsikt flygtrafiken i området att konkurrera om herraväldet över haven ända bort till Indiska Oceanen och Afrikas Försök till multilaterala horn. Kina bygger örlogsbaser i Pakistan och Djibouti med syfte att säkra vattnen för lösningar sina egna fartyg. Grannländerna har länge varit mycket för- Kärnvapendimensionen har aktualiserats siktiga i sitt bemötande av den kinesiska genom att faran för eskalering av militära expansionen. Frågorna diskuterades under konfrontationer i Sydkinesiska havet har 1990-talet i regionala fora, men med blyg- vuxit sig stark. Kinas ledare har intagit en samma resultat. Under de senaste åren har mera auktoritär och militant attityd, och deras ton skärpts, i varje fall från dem som Kinas ”folkarmé” håller på att omorgani- berörs mest, d v s Filippinerna, Vietnam seras radikalt för att bättre kunna” föra och och Indonesien. Deklarationer har gjorts vinna ett modernt krig” genom integrering inom multilaterala organisationer, exempel- av vapenslagen, förändrad befälsordning och vis ASEAN (Association of Southeast Asian modernisering av kommunikations- och led- Nations) och APEC (Asia-Pacific Economic ningssystem. Materielen förbättras genom att Cooperation). Kinas ståndpunkt har hela man inför förmåga till rymdkrigföring med tiden varit att inte vilja diskutera denna bl a lasersystem för att skjuta ner satelliter, typ av frågor i multilaterala fora utan bara kulbanemissiler för fartygsbekämpning (av i bilaterala förhandlingar, en ståndpunkt t ex amerikanska hangarfartyg), kryssnings- som också hävdades i ett brev till den per- missiler med kärnvapenstridsspetsar, egna manenta skiljedomstolen i Haag, dock utan hangarfartyg, nya ubåtar med strategiska framgång. kärnvapenbärande missiler för att förstärka

111 N r 4 oktober/december 2016 andraslagsförmågan och nya skyddade baser stationerade på sitt territorium. Australien är för dessa samt landstigningsfartyg och nya också starkt beroende av sjötransporter ge- moderna stridsflygplanstyper.3 nom Sydkinesiska havet till Europa, vilket är en förklaring till det australiska deltagandet USA-lett nätverk av nya i de avsiktliga intrången i det luftrum som hävdas av Kina över de omtvistade öarna. allianser USA arbetar på att förstärka nätverket av USA har dragits in i bilden genom att hävda militära allianser med Kinas grannar i västra att UNCLOS ger en rätt till fri genomfart för Stilla havet. Ett nytt amerikanskt avtal med alla nationer för både handelstonnage och ör- Filippinerna om militära baser har redan logsfartyg samt med civila transportflygplan nämnts. Amerikanska flottan patrullerar och militära flygplan (även med kärnvapen Sydkinesiska havet tillsammans med den ombord). Denna inställning hävdar USA i sin filippinska. egenskap av dominerande sjömakt i Västra stilla havet men också som militärt allierad Kärnvapen i Nordöstasien och med Japan, Sydkorea och Australien. Den ambitionen har man haft alltsedan det ja- dispyter i Sydkinesiska havet panska anfallet på Pearl Harbor 1941. Efter Under 2016 har Nordkorea efter tjugo års Korea-kriget 1950–53 patrulleras sundet ansträngningar visat att man har kommit mellan Taiwan och Kina av den amerikan- så långt i utvecklingen av kärnvapen och ska sjunde flottan, och Taiwan förses sedan missiler att det har överraskat och oroat 1979 enligt en särskild lag med ”allt vad som grannländerna. USA lovar sedan länge både behövs för att motstå användande av våld Sydkorea och Japan kärnvapenskydd mot an- eller andra former av tvång som kan äventyra grepp. Om detta så kallade kärnvapenparaply det taiwanesiska folkets säkerhet eller sociala verkligen ska uppfattas som ett tillräckligt eller ekonomiska intressen”. Kina hävdar bra skydd mot tänkbara angrepp från det å andra sidan att Taiwan är en del av Kina oberäkneliga Nordkorea har blivit föremål och hotar med att använda militärt våld, om för debatt i både Sydkorea och Japan. I Taiwan förklarar sig självständigt. Sydkorea anser en majoritet av befolkningen USA, Japan och Australien har låtit ör- att det nu är nödvändigt att skaffa ett eget logsfartyg och militära flygplan uppehålla kärnvapen, medan regeringen inte vill ta upp sig innanför de av Kina hävdade territori- frågan till diskussion. I Japan, där kärnva- alvattengränserna kring tidigare obebodda penmotståndet är större av historiska skäl, öar för att markera att man inte erkänner inskränker sig debatten ännu till hur man dessa gränser. Dessutom har USA och Japan ska förstärka det egna blygsamma missil- gett stöd med militär materiel, flygplan och försvaret. Japan har i gengäld förmåga att fartyg till Filippinerna och Vietnam, som är skapa ett eget kärnvapen mycket fort om de grannländer som är mest utsatta för Kinas stämningarna skulle förändras. Dessa hän- utvidgning av sitt territorium. USA har ingått delser ökar osäkerheten i regionen. Donald ett avtal om militära baser på fem filippinska Trump har bidragit till denna osäkerhet ge- öar, varav Kina gör anspråk på en. Australien nom att antyda att Japan och Sydkorea bör ingår i en militär allians med USA och har stå för sitt eget kärnvapenförsvar. strategiska amerikanska radarstationer för Viktigt är också att Sydkorea har påver- bevakning av missiluppskjutningar i Kina kats av det växande hotet från Nordkoreas

112 ANALYS & PERSPEKTIV kärnvapen och hotelser om krig. Det har lett årliga ökning med 7,5 procent). Japan har till att Sydkorea har övergett sin historiskt i år antagit lagar som tillåter insättande av betingade motvilja mot samarbete med Japan militära resurser utomlands och till försvar och accepterat att införa ett gemensamt för- av andra länders styrkor, som befinner sig svar mellan USA, Japan och Sydkorea mot under angrepp. Japan lånar vidare ut luft- inkommande missiler (där USA vill skydda övervakningsflygplan till Filippinerna för sina militära baser i Japan och Sydkorea användning i Sydkinesiska havet och har samt egna territorier i Stilla Havet på Guam genomfört flottbesök av en helikopterjagare och Hawaii). Till förändringen av Sydkoreas och en ubåt i Filippinerna och Vietnam. Alla attityd till Kina bidrar också en konfronta- dessa åtgärder har föranlett officiella pro- tion med dödlig utgång mellan sydkorean- tester från Kina. ska kustbevakningsfartyg och beväpnade kinesiska fiskefartyg, vilka hade inkräktat på de fiskevatten som Sydkorea betraktar Indiens attityd till Kina som sina egna. Tvisterna om rätten till det Sydkinesiska ha- USA har redan stationerat antiballistis- vet har involverat även Indien, som alltsedan ka missilsystem i Japan, och alla dessa tre 1948 har en pågående territorialtvist med länder har radarsystem för detta ändamål både Pakistan och Kina rörande områden i ombord på fartyg, som patrullerar närlig- Kashmir. Därtill kommer att Kina tidvis gör gande vatten. Nu gäller det att samordna anspråk på nästan hela den indiska delstaten och förstärka systemen. De uppges vara ute- Arunachal Pradesh. 1962 anföll Kina Indien slutande avsedda för att bemöta kärnvapen- och ockuperade omtvistade områden. Bl a hotet från Nordkorea och ingår inte i USA:s efter kraftiga internationella reaktioner drogs eget ”Homeland Defense”. Radarsystemens dock de kinesiska trupperna tillbaka. Sedan inhämtade uppgifter om missilavskjutningar dess råder en djup misstro mot Kina i Indien, i grannskapet kan å andra sidan förmodli- som nu får näring också av Kinas expansion gen också användas för att spåra uppskjut- i det Sydkinesiska havet. När Indien år 1998 ningar från Kina med mål i USA. Kina – och sprängde sin första kärnvapenladdning gavs Ryssland – har följdriktigt protesterat mot inte någon officiell förklaring. Ett par må- dessa planer med hänvisning till att de stör nader tidigare hade Indiens försvarsminis- kärnvapenbalansen. Japans attityd till Kina har också för- ter George Fernandes dock vägrat att låta ändrats. Dispyten med Kina om öarna i sitt land gå med i det internationella icke- Östkinesiska havet har inte kommit närmare spridningsavtalet med motiveringen att Kina sin lösning. Kina kränker territorialvattnet är en kärnvapenstat och att han ansåg att kring de omtvistade japanska öarna syste- Kina är Indiens ”potentiella fiende nummer matiskt och allt oftare både till havs och i ett”. Indien har sedermera utvecklat både luften. I gengäld placerar Japan missiler för ett ubåtsbaserat kärnvapen och kärnvapen- både luftförsvar och fartygsbekämpning bärande missiler, som kan avskjutas från på öar som gränsar till Sydkinesiska havet mobila plattformar. En ny typ visades upp och flyttar förstärkningar till stridsflygbaser sommaren 2016. Den har en räckvidd som nära de omstridda öarna. Försvaret ges 1,5 når fram till Kinas huvudstad Beijing. Dessa procent större anslag för fjärde året i rad missiler är nu på väg att utplaceras, vilket (visserligen en liten siffra jämfört med Kinas väcker indignerade protester från Kina.

113 N r 4 oktober/december 2016

USA har sedan början av 2000-talet ef- amiralen Harry Harris.4 Det har förekom- tersträvat närmare förbindelser med Indien mit många andra antydningar om oenighet för att göra detta land till en demokratisk inom olika delar av administrationen. Även motpol till Kina i Asien. I och med att le- Kinas grannländer försöker påverka Obama daren för det Hindu-nationalistiska partiet att inta en mera militant attityd. Frågan är BJP, Narendra Modi, år 2014 blev Indiens om han kommer att kunna stå emot trycket premiärminister med ett program för radi- under återstoden av sin mandatperiod – och kal modernisering av den indiska ekonomin hur nästa amerikanska president kommer blev Indien också mottagligt för dessa inviter. att ställa sig till detta dilemma. Sedan dess har ett närmande pågått mellan Rysslands annektering av Krim-halvön, Indien och USA. dess agerande i östra Ukraina och västliga Indien anser sig ha en mission att fylla sanktioner mot Ryssland samt det ryska i bevarande av havens frihet i den Indiska stödet för regimen i Syrien och det väst- Oceanen och i att bistå USA i den funktionen. liga stödet till rebellerna där är några av Däri ingår att bevaka den fria genomfarten flera element i försämrade relationer mellan genom Malacka-sundet till Sydkinesiska Ryssland och USA. havet och därför deltar även Indien i ma- Under det kalla kriget hade Ryssland en del rina samövningar med Kinas grannländer av sin andraslagsförmåga i form av kärnva- och USA penbestyckade ubåtar stationerade i hamnar utmed Rysslands kuster vid västra Stilla havet. Vladivostok är fortfarande en viktig militär- Ryssland och Kina tvingar bas. Ryska militära förband samövar med USA att fokusera i två de kinesiska inom ramen för The Shanghai riktningar på samma gång Cooperation Organisation, men Ryssland avstod länge från att ta ställning till Kinas När president Obama inledde sin presidentpe- tvister med sina grannar i regionen. Under riod förkunnade han att det var dags för USA ett besök i Beijing fann sig dock Rysslands att vända fokus till Asien (”pivot to Asia”). utrikesminister Lavrov tvingad att deklarera Händelseutvecklingen i Libyen, Iran, Syrien att alla försök att ”internationalisera” frågan och Ukraina har gjort att denna ”omfoku- om det Sydkinesiska havet måste bekämpas. sering” inte har blivit särskilt spektakulär. Med andra ord stöder Ryssland nu Kinas Det har bl a berott på att USA:s finansiella ståndpunkt. Rysk-kinesiska marina samöv- resurser har varit ansträngda, vilket har ningar har sedermera genomförts norr om påverkat möjligheten att sätta in militära, Japan och i det Sydkinesiska havet. ekonomiska och politiska resurser i både Ömsesidiga misstankar och inbördes ri- Europa, Mellanöstern och Asien på en gång. valiteter hindrar inte att Kina och Ryssland USA tvingas ned i spagat. funnit sina säkerhetspolitiska intressen sam- De ekonomiska begränsningarna har gjort manfalla under trycket av den internationella att Obamas hållning i västra Stilla havet händelseutvecklingen. Det militära samar- har beskyllts för att vara en eftergiftspolitik. betet mellan Kina och Ryssland inskränker Oppositionen har vuxit sig stark på senare sig inte heller till marina samövningar. Det tid, särskilt i militära kretsar. I den ameri- omfattar också samövningar till lands och kanska flottans tidskriftNavy Times återges i luften ”för att bekämpa terrorism” och kritik från chefen för Stillahavskommandot, omfattar även gemensam utveckling av nya

114 ANALYS & PERSPEKTIV vapen. Kina är en betydande kund till rysk kan komma att tas över av kineser. Den vapenindustri. ryska entusiasmen över Kinas ambitioner att sammanknyta hela den eurasiska kon- Om något land skulle försöka skaffa sig tinenten med projektet ”One Road, One global hegemoni och dominera Västra Stilla Belt” under ledning av kinesisk finansiering havet, bör det tänka sig för två gånger, eftersom Kina och Ryssland är svåra att tas är inte stor. Dessa misstankar och rivaliteter med vart och ett för sig, för att inte tala hindrar inte att Kina och Ryssland funnit om båda tillsammans. sina säkerhetspolitiska intressen samman- falla under trycket av den internationella Med de orden avslutas en ledartikel i den händelseutvecklingen. statliga kinesiska dagstidningen Global Times den 12 september 2016 om innebör- Filippinsk kovändning den av en rysk-kinesisk marin samövning i det Sydkinesiska havet. exponerar USA:s dilemma i ”Ockupation av öar, som även omfattar västra Stilla havet ubåtsjakt, kommer att utövas, liksom artil- Den samverkan med USA som bedrivs av leriövningar och försvar av öar” heter det också i artikeln om den kinesisk-ryska ma- länderna kring det Sydkinesiska havet har rina samövningen.”USA och Japan har bränt sina klara begränsningar genom att Kina sina fingrar”. Samtidigt framhävs Kinas och för de flesta av dem är dess största handels- Rysslands detaljerade strategiska partner- partner, men också genom deras rädsla för skap för samarbete. Artikeln säger också det militära hotet från Kina. Det gäller även att det inte rör sig om en militär allians. för Filippinerna, som hittills varit det land Syftet är att skydda den egna säkerheten som tydligast bedrivit ett motstånd mot den och att bevara ”sitt strategiska utrymme kinesiska expansionen och är det land som för överlevnad och utveckling”, ett ordval har anhängiggjort tvisten i den internatio- som osökt för tanken till Nazi-Tysklands nella skiljedomstolen i Haag. krav på ”Lebensraum” under 1930-talet på. Sommaren 2016 inträffade en händelse, Både Kina och Ryssland är kärnvapenmakter, som plötsligt försvagar en länk i den regio- och om deras ambitioner skulle motarbetas nala kedja av länder som deltagit i samverkan ”kommer det 21:a århundradet att bli fullt med USA. Till ny president i Filippinerna av mörker och fasa” förkunnar tidningens valdes den oberäknelige Rodrigo Dutarte. redaktion. Han inledde en klappjakt på misstänkta Det ska framhållas att Global Times anses narkotikalangare med inslag av lynchningar representera den mest nationalistiskt färgade och avrättningar utan rättegång och svarade delen av den kinesiska maktapparaten och på utländsk kritik med att hota att avbryta inte alltid representerar officiella ståndpunk- det militära och ekonomiska samarbetet med ter. Vidare är det sant att Ryssland och Kina USA. Kina utnyttjade tillfället och utlovade inte har ingått någon militär allians, och att ”samarbete” om fisket och stora summor i deras samarbete inte kan betecknas som bistånd i utbyte samt inbjöd den nye pre- ”intimt”. I den ryska duman dyker då och sidenten på statsbesök till Beijing. Dutarte då upp förslag om hur man skall stoppa deklarerade under det besöket att han nu den ansvällande vågen av kinesiska småfö- sade ”adjö till USA” som han sade hade retagare i östra Sibirien, som man befarar förlorat Filippinernas förtroende. Nu skulle

115 N r 4 oktober/december 2016 man börja på ett militärt samarbete med Ignorerande av Kina och Ryssland i stället. Detta är något av en kovändning av den havsrättskonventionen får filippinska utrikes- och säkerhetspolitiken. konsekvenser Frågan är hur väl övervägd denna kovändning Kina har fått sin vilja igenom. Tvisten om visar sig ha varit. Filippinernas handelsminis- Sydkinesiska havet ska avgöras i ”vän- ter deklarerade omedelbart att Dutarte inte skapliga samtal” mellan den expanderande hade menat att man även skulle avbryta de stormakten Kina och det fattiga u-landet ekonomiska förbindelserna med USA, och Filippinerna. Kina utgår i dessa förhandlingar Dutarte själv har också försökt förringa från att öarna och vattnen tillhör Kina och betydelsen av sina egna uttalanden. Andra att havsrättskonventionen inte ska tillämpas. tecken på oenighet inom den filippinska Filippinerna avstår å sin sida från att åberopa regeringen har också framkommit. Haag-domstolens skiljedom. Det är inte sannolikt att en person med USA sände omedelbart efter Dutartes Dutartes läggning som president kommer Kina-besök en jagare genom vattnen kring att tillåta att hans uttalanden blir utan ver- de omtvistade Paracel-öarna för att visa kan. Det blir svårare för USA att operera i fortsatt hävdande av havens frihet. Denna det Sydkinesiska havet utan tillgång till de begränsade demonstration har dock inte filippinska baserna och utan samverkan med någon större inverkan på förtroendet för den filippinska flottan. USA:s förmåga och vilja att stödja de övriga Kinas övriga grannländer måste därmed grannländerna i deras hävdande av sina rät- kalkylera med större risker att motsätta tigheter enligt havsrättskonventionen. USA sig de kinesiska kraven i sina egna tvister måste vidta tydligare åtgärder för att framstå om öar och vatten. Att åberopa innehållet som trovärdigt i rollen som ledare för mot- i havsrättskonventionen blir mera utma- ståndet mot den kinesiska expansionen om nande, när Filippinerna har avstått från att det skall få någon tydlig verkan. Det lär bli göra det. Stödet från USA ter sig mindre svårt att åstadkomma innan nästa president säkert, när Filippinerna har visat sig inte har tillträtt sitt ämbete. lita på det. Samtidigt syns det inte några Även USAs egen inställning till folkrätten tecken på att Kinas övriga grannländer är kan påverkas. Där pågår nämligen en debatt mera benägna att avstå från vad de anser om huruvida det är meningsfullt att åberopa folkrätten eller om den ens existerar i rättsfi- vara sina egna rättigheter. Osäkerheten inför losofisk mening.5 Dutartes kovändning kan framtiden ökar. ge folkrättens motståndare nya argument Nästa amerikanske president ställs inför för att förringa dess värde som instrument två besvärliga frågor: i internationell politik. I ett globalt perspek- Hur ska USA finansiera större militära tiv ger detta anledning till bekymmer för en insatser i västra Stilla havet och behålla sitt småstat som Sverige. övertag i en redan pågående kapprustning med Kina? Hur ska en strategi utformas, som ska En ideologisk dimension motverka Kinas rädsla för inringning utan I sina egna statliga medier bedriver Kinas att detta börjar likna Englands eftergiftspo- ledning i samband med ”utövandet av Kinas litik mot Nazi-Tyskland 1938? historiska rätt till det Sydkinesiska havet”

116 ANALYS & PERSPEKTIV en propagandakampanj. Den svartmålar ligt, om inte omständigheterna i form av västerländska politiska system och förhär- nervositet inför västligt inflytande och egna ligar det egna systemet. Särskilt i militärens expansionistiska ambitioner hade fört dem egna massmedier, bl a dagstidningen People’s samman. Resultatet har blivit en ideologisk Daily, förhärligas militärens roll och visas dimension, som försvårar strävan efter av- bilder på nya förträffliga kinesiska vapensys- spänning mellan väst å ena sidan och Kina tem, vackra fartyg och flygplan och stiliga och Ryssland å den andra. soldater under utövande av kampsporter. I kinesiska sociala medier kan omvärlden Sammanfattning om västra avläsa reaktionen, och det råder inte något tvivel om att den nationalistiska och milita- Stilla havet inför 2017 ristiska propagandan möter positivt gensvar Det föregående torde ha visat att allt flera av hos en befolkning, som under trettio år av världens länder på litet längre sikt lär tvingas kommunistisk regim varit utsatt för ett lik- att ta ställning till Kinas syn på havsrättskon- nande slag av propaganda. ventionen och ambition att minska USA:s Samtidigt sker en åtstramning av det in- dominans i västra Stilla havet. En utveckling rikespolitiska klimatet. Censuren förstärks i riktning mot ökad spänning mellan väst å och ingripanden mot oliktänkande sker of- ena sidan samt Ryssland och Kina å andra tare och hårdare. Regimen ger intryck av att sidan kan skapa en situation, som kan bli vara nervös inför ”skadligt” västerländskt besvärlig för Europa att hantera. Genom inflytande. Motsvarande sker i Ryssland, där att flera medlemsländer tagit ställning inom den ryska propagandan avser att på samma ramen för G7-mötena har EU redan kom- gång skapa ett intryck av ett hot från väst mit att involveras i dispyterna kring västra och rättfärdiga det allt starkare auktoritära Stilla havet. EU-länderna kan av hänsyn till draget i den ryska inrikes- och säkerhets- USA och andra ”västländer” i Asien tvingas politiken samt att visa att de europeiska reducera den vänskapliga utväxling av hög- länderna för en misslyckad politik och har nivåbesök och affärsdelegationer med Kina dåligt fungerande politiska system. som har pågått under de senaste åren. Kina De båda ländernas försöker också sam- vill för sin del splittra den västliga samman- ordna sin propaganda och manifestera sin hållningen och få europeisk medverkan i sammanhållning. I Ryssland firades 2016 ansträngningarna att binda samman hela minnet av att det kinesiska kommunistpartiet den eurasiska kontinenten med transportvä- under förföljelserna från Chang Kai-sheks gar och ekonomiskt utbyte – under kinesisk regim i hemlandet år 1928 fick hålla sin enda ledning. Helst vill Kina samtidigt få stöd för (sjätte) kongress utomlands i den sovjetiska sitt agerande i västra Stilla havet. staden Peryomayskove. Kina invigde därvid USA:s ekonomi har inte tillåtit någon ett storslaget kulturcentrum. förstärkning av den militära förmågan för De nationalistiska och militaristiska stäm- att göra allvar av president Obamas de- ningarna skapar en drivkraft, som beskrivs klarerade avsikt att ”pivotera” i riktning vältaligt av det kinesiska uttrycket ”att rida Asien. Den sägs i hög grad ha tillkommit på en tiger”. Det blir farligt för regimen på tillskyndan av Hillary Clinton, som då att försöka stiga av. Det driver samtidigt var utrikesminister. Någon betydande för- de båda länderna till en samverkan, som stärkning av den militära närvaron i västra förmodligen inte hade kommit lika natur- Stilla havet har man inte haft råd med. USA

117 N r 4 oktober/december 2016 skulle tvingas att välja prioritering, om två sig bakom ”gemensamt fattade beslut” inom konflikter skulle uppstå samtidigt, i Asien Nato eller EU. Som alliansfritt land måste vi och Europa. Numera går dubbelt så mycket redovisa våra ståndpunkter som våra egna. I sjöburen handel över Stilla havet som över det läget lär ett viktigt element i kalkylerna Atlanten. Mycket talar för att USA skulle bli hur det påverkar svenska företag med välja att prioritera Asien högre i ett sådant kinesiskt ägande eller stort engagemang i läge. Länderna i Europa gör klokt i att se över Kina, såsom Volvo och Ericsson. Hur våra sin egen militära förmåga. Europa bör und- ställningstaganden påverkar våra säkerhets- vika att stimulera Rysslands förhoppningar politiska relationer med Nato blir å andra om att kunna utnyttja USA:s begränsade sidan ett viktigt element att beakta i den resurser och Kinas agerande på den andra andra vågskålen. sidan av den eurasiska kontinenten till att I Sverige bör vi även reflektera över vart flytta fram sina egna positioner i vår region. den militära utvecklingen i världen är på Förbundskansler Merkel har redan dragit väg i ett större perspektiv än vår egen region. den slutsatsen och förkunnat att Tyskland Antingen vi är med i Nato eller fortsatt alli- måste öka sina försvarsutgifter så att de ansfria hoppas vi på amerikanskt ingripande motsvarar 2 procent av BNP i stället för om Ryssland skulle försöka använda vårt nuvarande 1,2 procent. territorium. Om USA vid det tillfället skulle Ett strategiskt bekymmer är att Europa vara engagerat i Asien är det inte säkert att kan komma att få mindre andel av USA:s vi kan påräkna tillräckligt snabb amerikansk säkerhetspolitiska fokus – och kanske mindre mobilisering och transport av styrkor för att stöd av USA i sina relationer med Ryssland, rädda Sverige, om vi inte själva har resurser om konflikterna trappas upp samtidigt på att fungera som snubbeltråd. båda håll om den eurasiska kontinenten. Kombinationen kan bli svår för västländerna att hantera i praktisk diplomati. Det gäller Författaren är ambassadör och ledamot av inte minst för Sverige, som inte kan gömma KKrVA.

118 ANALYS & PERSPEKTIV

Noter

1. för texten till skiljedomstolens utlåtande måste man först avgöra äganderätten till gå till http://www.pcacases.com/web/ öar klippor, bankar och skär som kan vara sendAttach/1506. utgångspunkter för beräkningen. Sådana 2. om rättstvisterna: Kina har inte accepterat äganderättsfrågor måste avgöras enligt slutresultatet av skiljedomstolsförfarandet, den så kallade allmänna folkrättens regler som kungjordes i juni 2016, utan förklarar och inte av skiljedomstolen och UNCLOS i stället att man inte erkänner domstolens regelverk, hävdar Kina, som också behörighet att behandla frågan och inte hävdar ”historisk rätt” till alla områden i erkänner dess utslag. Kina avser att fortsätta Sydkinesiska havet enligt den ovannämnda utöva sin ”historiska suveränitet” över kartan. området och använder militära medel för att Eftersom det inte finns någon internationell hävda sin ståndpunkt. instans som har rätt att tolka den allmänna kina vägrade att delta i folkrättens regler, om en berörd part vägrar skiljedomsförfarandet och anser sig inte att acceptera skiljedomsförfarande, skulle en bundet av konventionens föreskrifter om stat som har anslutit sig till UNCLOS kunna skyldighet att underkasta sig domstolens uppträda i strid med alla dess föreskrifter jurisdiktion. Kina hävdar nämligen att bara genom att åberopa tvist om äganderätt. UNCLOS inte reglerarar själva äganderätten Kinas tolkning skulle göra stora delar av till de öar, klippor, undervattensgrund UNCLOS tämligen meningslösa. Dess och skär som tvisten handlar om, vare artiklar 295-298 om skiljedomsförfarande sig till lands eller till havs. Därför kunde skulle sakna relevans. Den permanenta domstolen enligt Kina inte ta upp frågan skiljedomstolen i Haag har inte accepterat till prövning enligt UNCLOS artiklar 295- den tolkningen. 298. Konventionstexten återfinns under 3. för detaljer gå till http://www.stratfor.com/ följande länk: http://www.un.org/depts/los/ analysis/china-moves-expand-its-nuclear- convention_agreements/texts/unclos/unclos_e. capabilities; http://www.space.com/14697- pdf china-space-program-military-threat.html; det är i och för sig riktigt att konventionen https://www.stratfor.com/analysis/china- inte har tillkommit för att definiera flaunts-its-missile-arsenal. äganderätten till havsterritorier. Den har 4. för texten gå till http://www.navytimes.com/ tillkommit för att skapa en rättsordning story/military/2016/04/06/4-star-admiral- för fredligt utnyttjande av havens tillgångar wants-confront-china-white-house-says-not- genom att upprätta regler för hur långt so-fast/82472290/. kuststaternas rätt att utöva suveränitet får 5. se t ex: Ohlin, Jens David: The Assult on sträcka sig. Kina, som både har skrivit under International Law, Oxford University Press, och ratificerat konventionen, hävdar nu att New York 2015; Goldsmith, Jack L och innan man kan gå in på frågor om baslinjer Posner, Eric A: The Limits of International och sträckning av gränsdragningar och Law, Oxford University Press, New York andra staters rätt till trafik genom området, 2005.

119 N r 4 oktober/december 2016 Den Hårda Kärnan (HK) av Jan Wickbom

Résumé After World War II Sweden’s military strength has been shown and measured in terms of those manned weapons and weapons systems available for rapid deployment – quick response forces – that the government can use to bolster its security policy. This study shows how a defence policy, defined by Parliament, can bring security and safety by providing the Swedish people with the power (strategy) to defend themselves. The outside world will thus know and understand that Sweden has no enemies, but that we will put up sustainable re- sistance if we are attacked. This policy foundation for our defence forces (a hard nucleus) is probably still supported by most Swedes. There is an urgent need to define a strategy for this hard nucleus. It can be a reality within fifteen years if we switch from the past seventy years of a doctrine based on power politics and active intervention to a new doctrine aim- ing at defence and security. We must start at once to organize this hard nucleus. From the very beginning the rekindled will to defend ourselves would be clearly manifested and we would, in addition, do without the expensive adjustment to Nato standards. This will not be a new version of the strategy of diversion. Instead, we will have a defence capability that is respected by the outside world. den svenska forskningen bör under det av detta ord kan sägas vara att med diplomati tjugoförsta seklet inriktas på strategi för och utrikespolitik samt organiserat militärt den svagare parten i ett krig, där vilja går våld förhindra att svenskt territorium och före teknik. Det är inte sannolikt att vi blir dess produktions- och konsumtionsresurser, angripna av en underlägsen motståndare. liksom dess kultur, blir våldsamt skadade. En överlägsen motståndare låter sig inte Begreppet “försvarspolitik”, hävdvunnet hindras av säkerhetspolitiska insatsstyrkor sedan två hundra år, bör innebära att Sverige men hyser respekt för ett försvarspolitiskt som en alliansfri stat ska utgöra en försvarad territoriellt ytförsvar. säkerhetszon mellan stater i väst och öst. I början av 1990-talet avvecklades Sveriges Säkerhetszonen skall ha en försvarsmakt försvarsmakt och organiserades en säkerhets- som är så stark att den kan bjuda uthålligt politisk krigsmakt (insatsstyrkor). I tjugoför- motstånd i hela landet. Allt till den kostnad sta århundradet krävs att vi erkänner detta riksdagen bestämmer. misstag. Vi måste nu från grunden bygga När politikerna formulerar målet måste upp en ny självständig försvarsmakt. det samstämmas med våra resurser. Ju hög re målet ställs ju större resurser erfordras. Vetenskap Denna syntes ska göras av militära experter tillsammans med riksdagen som därvid Krig sägs vara användande av organiserat mi- fastställer både mål och resurser – budgeten litärt väpnat våld för att nå politiska mål. – för de väpnade styrkorna. Det skulle handla I mitten av 1960-talet formulerades i Sve om taktiska/operativa överväganden om de rige begreppet “säkerhetspolitik”. Innebörden inte gjordes med bakgrund av en hotbild

120 ANALYS & PERSPEKTIV och motsvarande egen målbild, d v s på en försvarsmakt. Man lämnade treenigheten kulturellt accepterad strategisk grund. och övergick till dualism i krig. I det 21:a seklet bör Sverige inte – som Krig blev ett självändamål/en entreprenad. prövades under senare hälften av 1900-ta- Strategin leder då till repression eller inbör- let – arbeta med kortsiktiga strategier (en deskrig, till angrepp och duellstrid eller till strategi för säkerhetspolitiken och en för världskrig. Detta torde vara politiskt oac- försvarspolitiken). Under det tjugoförsta år- ceptabelt i vår kultur. Vi vill inte vinna ett hundradet torde Sverige fortfarande befinna krig (en entreprenad) – det är omöjligt – vi sig i en militärstrategisk zon där ett svenskt vill undvika att kriga. försvar minskar hotet inför både kriser och, Krig bör i vår demokrati (kultur) i stället framför allt, invasion. Under det 21:a seklet administreras och ledas med en sektion 3, torde ett politiskt villkor fortfarande vara med personal = medborgarna och där ÖB att Försvarsmaktens budget minimeras. Den och hans stab är ledningen. Det är Sveriges militära strategin måste då vara så kostnads- medborgare som för krig effektiv som möjligt. Om politikerna med ÖB:s hjälp gör en Historiskt sett har militär strategisk makt- optimal avvägning mellan ett sådant krigs utövning betraktats som en krigisk tillämp- mål och medel kan vi föra en självständig ning av en treenighet. Strategin har uppdelats i nationell försvarspolitik med en Hård Kärna tre sektioner: Sektion 1 – produktion, Sektion (HK). Kärnan blir så hård som budgeten 2 – konsumtion och Sektion 3 – administra- medger. tion/ ledning/ personal. Krigsvetenskapen ställer i 21 seklet då Under olika perioder har dessa tre sek- två frågor: tioner tillmätts olika vikt. Från början an- sågs sektion 1 vara styrande. Beväpningen • Hur måste statsvetenskapen reagera på – svärdet – skulle vara så effektiv som möjligt globaliseringen och (vikingatiden, manöverdoktrinen). Svärdet • hur ska den nationalekonomiska veten byttes successivt mot försvarsgrenar och skapen därvid hantera ekonomin? Frå truppslag och till sist mot flygplan, ubåtar gorna belyses i denna studies PM 15. och stridsvagnar. ”Vision”. Sektion 2 fick då ökad betydelse. Det nya svärdet skulle betjänas och underhållas/lo- Den Hårda Kärnan (HK) gistik. Ju mer teknikberoende vapnen blev, desto mer komplex blev logistiken. Sektion Enligt Nationalencyklopedin ”innefattar sä- 2 kom att bli styrande i minst samma ut- kerhetspolitik i vid svensk mening konfliktfö- sträckning som sektion 1. rebyggande åtgärder, nedrustningssträvanden Den samlade effekten av sektionerna 1 och m m, däremot inte den hårda kärnan, d v s 2 – det väpnade våldets krafter – utlöses av det nationella försvaret och den militära al- sektion 3 (administrationen/pengarna och liansfriheten”, d v s försvarspolitiken ledningen av personal). Under slutet av 1900- Säkerhetspolitik fordrar Insatsförband, talet skulle administration och ledning skötas som sätts in utanför Sveriges gränser. av ett högkvarter och personalen betraktas Man använder vapen för att uppnå makt. som en ”resurs”. När sektion 3 då tillämpa- Försvarspolitik fordrar en försvarsmakt, en des s1 erhölls en krigsmakt (insatsförband). hård kärna, HK. Vi har en plikt att försvara När den tillämpades i sektion 2 erhölls en våra liv och vårt Sverige. Försvarspolitiken

121 N r 4 oktober/december 2016

är fredsfrämjande och delar pacifisternas idé stor mängd ockupationstrupp av mindre om att våld är fel. tekniskt kvalificerad art. Efter andra världskriget har Sveriges mi- Angriparens anfallsstyrkor kommer i för- litära makt åskådliggjorts och mätts med sta hand att slå mot politiska strukturer och det antal bemannade vapen och vapensys- civila kritiska sårbarheter. Försvarsmaktens tem – insatsförband – som regeringen har baser, underrättelse-, lednings- och logis- tillgängliga för säkerhetspolitiken. tiksystem blir utsatta. Om vi koncentrerar Riksdagens försvarspolitik ska skapa trygg- (kraftsamlar) våra styrkor kommer han att het och säkerhet genom att svenska folket ges kraftsamla mot dem, för att antingen ned- makt (militär strategi) att bjuda motstånd kämpa eller binda dem. vid väpnat angrepp mot riket. Sveriges med- Ockupationstrupperna torde ha begränsad borgare ska ha en plikt att försvara sig själva rörlighet, dåligt skydd och relativt svagt un- och varandra. Omvärlden skall veta och derstöd. De torde metodiskt söka ockupera förstå att Sverige inte har någon fiende, men vårt territorium i den takt deras logistik med- att vi kommer att bjuda uthålligt motstånd ger. De övertar gällande politiska ordning om vi bir angripna. Denna försvarspolitiska eller inför en ny varvid oönskade element grund för en försvarsmakt torde – trots all och personer bortförs eller likvideras. Våra soldater kommer att få svårt att ope- propaganda för en yrkeskrigsmakt – finnas rera med sådana vapen och sådan trupp som kvar hos svenska folket. kan lokaliseras och bekämpas av motstån- En hård kärnas strategi behövs i 21:a darens kvalificerade anfallsstyrkor. Däremot seklet (se nedanstående Promemorior). HK har vi förutsättningar att bjuda uthålligt kan organiseras på femton år om vi över- motstånd mot ockupationstrupperna om ger de senaste sjuttio årens offensiva tänk vi uppträder med förband som är svåra att ande (manöverstridsdoktrinen) för en ny lokalisera och bekämpa med artilleri och defensiv doktrin, till ett trygghetstänkande. med fjärrvapen. Organiseringen av HK bör påbörjas snarast. Sjö- och flygstridskrafterna skall tidigt Redan starten skulle markera en återtagen kunna kraftsamla och med hög risk möta försvarsvilja. och försvåra motståndarens inledande ope- Det blir inte något nytt avvärjningsför- rationer. svar, men vi får en respektabel motstånds- Sverige bör inte utöva militärt hot från förmåga. svenskt territorium, mot varken väst eller mot öst. Men ett svagt försvarat svenskt Generella operativa territorium utgör ett hot för både väst och överväganden öst därför att båda dessa parter efter att ha ockuperat Sverigeskulle kunna hota varan- En angripare – antingen han kommer från dra. Vår försvarsmakt måste vara så stark öster eller väster, antingen han angriper i och uthållig att ingen stat, i vare sig väst norra, mellersta eller södra Sverige – torde eller i öst anser det mödan värt att söka utnyttja både tekniskt högtstående anfalls- ockupera oss. styrkor såsom fjärrvapen med hög preci- Vår nuvarande säkerhetspolitik, vårt med- sion och förband med stor eldkraft (även lemskap i EU och EU:s militära beroende lufttransporterade) och pansarförband. av USA/Nato, innebär dock att Ryssland Dessutom torde angriparen disponera en kan betrakta svenskt territorium som ett för

122 ANALYS & PERSPEKTIV

USA tillgängligt basområde och vise versa. skicklig bataljonschef och hemvärn kan göra Vår solidaritetsförklaring med Baltikum och sådana ideliga markstridsmoment uthålligt värdlandsavtalet med Nato gör ett sådant och tätt återkommande. De kan bli mycket betraktelsesätt befogat. Våra operationer förlustbringande för angriparen. bör därför inriktas på att ett ryskt försök Det torde ta tio-femton år att organisera att ockupera Sverige eller delar av Sverige en försvarsmakt som kan ge full effekt åt en ska förebyggas och förhindras. sådan grundidé. Ett sådant ryskt ockupationsförsök torde dock inte komma att inskränkas till de delar Skiss till en ny försvarsmakt, av Sverige, varifrån strider i Baltikum kan påverkas. Ifall strid har inletts om svenskt försvarspolitikens Hårda territorium kan både USA och Ryssland Kärna (HK) förväntas av egenintresse försöka ockupera Det politiska målet för Försvarsmakten bör hela Sverige. Det är både en svaghet och en vara att Sverige som en alliansfri stat ska ut- styrka vid vår försvarsplanläggning. Det göra en försvarad säkerhetszon mellan stater är en svaghet såtillvida att vi inte kan för- i väst och öst. Säkerhetszonens försvarsmakt utse i vilken del/vilka delar av Sverige som ska vara så stark att den kan bjuda uthålligt Ryssland inleder sitt angrepp mot och vi vet inte heller om och hur USA reagerar. Vårt motstånd i hela landet. Allt till den kostnad försvar måste därför från början omfatta riksdagen fastställer. hela landet inklusive Gotland; vi måste ha så Försvarsmaktens organisation ska ledas många stridande förband som möjligt. Det av en Överbefälhavare med försvarsstab. är en styrka därför att Ryssland måste sprida Försvarsstabschefen bör tillika vara armé- sina anfallsresurser och Rysslands angrepp chef. ÖB bör ha fyra militärbefälhavare måste också omfatta Finland. Finland kan som leder arméns skolverksamhet. Landet förväntas bjuda motstånd om vi gör det. bör indelas i fyra operativa militärdistrikt Rysslands angrepp tar då lång tid. med arméförband och hemvärn. Sjö- och Denna det uthålliga motståndets konst flygoperationer bör under ÖB ledas av en utgår från idén att vi inte kan besegra en an- marinchef respektive flygvapenchef. Den gripande stormakt – vi ska i stället själva, alli- markoperativa ledningen under militärbe- ansfria, undvika att bli besegrade. Vi kan inte fälhavarna bör åläggas ett tjugotal rege- möta, hejda och slå vid operationer i Sverige. mentschefer. Logistiken bör ledas av ÖB Vi ska, främst med sjö-och flygstridskrafter, med hjälp av en logistikchef, som även leder kunna möta och möjligen hejda begränsade, helikopterförbanden. Materielverket bör i överraskande angrepp mot t ex Gotland eller krig lyda under ÖB. Stockholm. Den operativa ambitionen bör Motståndsoperationer ställer innovativa emellertid vara att bjuda uthålligt motstånd i krav på en ny armétaktik. I princip ska vi hela landet utan att vi bli inblandade i duell- utlösa eld mot en oskyddad motståndare, som strider med angriparens tekniskt högtstående befinner sig närmare än300 meter. Inom detta offensiva markstridsförband. Vi bör efter- område ska vi momentant vara dominanta. sträva en sorts asymmetrisk krigföring, men Om fienden reagerar och där sätter in kva- vi måste ha logistiskt stöd från en stormakt. lificerade anfallsstyrkor ska vi ha försvunnit Angriparen skall hållas i ständig osäkerhet och snarast tagit oss an en ny uppgift. Striden och utsättas för ideliga personalförluster. En ska föras mellan svenska soldater och fien-

123 N r 4 oktober/december 2016 dens ockupanter och transporter samt med för att hejda angrepp mot utsatta delar av överfall på ”hårda mål”. landet. De behöver ovillkorligen ha tillgång Den taktiska styrningen bör utövas i en till tjugo baser. Behovet bör tillgodoses ge- hierarkisk kedja från ÖB och MB via läns- nom att fler betjäningsförband utbildas och visa regementschefer ner till bataljonschefer nödvändiga teleförbindelser m m kopplas (c:a 500 st), som leder hemvärnet och sin upp. Antalet indatakällor bör kontrolleras bataljon sammanhållna eller uppdelade i små så att ingen besvärande lucka uppstår re- lätta taktiskt rörliga enheter. Bataljonerna dan vid en måttlig bekämpning. Vidare bör tilldelas områden, där de får till uppgift att säkerställas att vi med telestörning kraftigt uthålligt bjuda motstånd enligt den taktik kan försvåra angriparens insyn i luftrummet som bataljonschefen bestämmer. över och nära vårt territorium. Bataljonschefen – stödd och ledd av re- Om och när ekonomin tillåter tillförs den gementschefen (en av tjugo) – skall hålla hårda kärnan modernare vapen. HK:s orga- motståndaren i ständig osäkerhet och orsaka nisation och uppgifter bör vara kravsättande honom ideliga personalförluster. för industrin. Inom armén efterfrågas främst Bataljonens soldater beväpnas med oli- lätta handvapen och drönare utrustade med ka hanterbara vapen som tillsammans har markrobotar. täckande eldverkan inom 300 meters sfär. Förbanden utrustas till stor del med in- Promemorior rörande mönstrade fordon och rekvirerad materiel. Permanenta befästningar saknas numera, försvarsmaktsorganisering och sådana kan inte byggas på de stora ytor där strider aktualiseras. Baser, hamnar och PM 1. Att utöva makt skyddsföremål bör dock befästas. Vi måste i Makt utövas genom att kraft utvecklas. En övrigt utnyttja fältbefästningar och skydds maktutövare bör ha de underlydandes för effekterna spridning, maskering och vilseled- troende. ning. En viss operativ rörlighet tillgodoses Politisk makt kan sägas vara konstruktiv med av regementscheferna organiserade förmåga att få andra att besluta och handla transportförband, bemannade av frivillig som jag vill. Två mänskliga parter, den ena organisationer och utrustade med inmönst- övertygar den andra. Om övertalningen rade och tillfälligt rekvirerade fordon. misslyckas återstår att parterna beslutar Marinstridskrafternas uppgift i det uthål- och handlar var för sig (bedriver sin egen liga försvaret är att i det längsta förhindra politik) och samverkar fredligt. Sådan över- eller allvarligt försvåra att en angripare tar talning och samverkan mellan stater handlar och utnyttja något eller några av våra kustom- bland annat om reglering av marknadseko- råden, i första hand där våra ubåtar baseras. nomin, migrationspolitik, miljöpolitik etc. Minvapnet och amfibieförbanden bör verka Övertalningsförmågan/samverkan får inte här. Ytstridsförbanden bör verka kustnära ersättas med våld och övergå i krig. och i anslutning till våra skärgårdsområden. Krig – militär maktutövning – är att an- Ubåtsförbanden bör operera i hela Östersjön vända organiserat militärt väpnat våld för och ha hög tillgänglighet. att nå ovanstående politiska mål. Den ene Flygstridskrafterna ska uthålligt operera använder sitt militära väpnade våld – en både utanför, över och på markterritoriet och krigsmakt – för att påtvinga den andre sitt under korta tidsperioder kunna kraftsamlas politiska mål. Den andre använder då sitt

124 ANALYS & PERSPEKTIV militära väpnade våld – en försvarsmakt – för lan produktion och konsumtion– välståndet att han ska få besluta och handla som han – blir specifik för varje nation. Cybernetiken själv vill (han vill behålla sin politiska makt). (se Nationalencyklopedin) och migratio- För båda parter handlar det om politisk nen påverkar emellertid denna balans så att makt – rätten att utöva politisk makt – och nationsbegreppet kan förlora sin mening. maktkampen ska följa krigets lagar. Nationsbegreppet måste därför knytas till Om den ene skulle utöva väpnat våld pliktdoktrinen. Det vill säga att det är miljö mot oss med hjälp av en offensiv krigsmakt och kulturer som konstituerar nationer. ger han uttryck för en kultur där offensivt Om miljön och kulturen är gynnsamma våld anses berättigat om politiken så fordrar. växer nationens välstånd; om de är ogynn- Den kultursynen torde – borde? – inte råda i samma försämras välståndet. Denna ba- Sverige med krigets lagar. Den andre, Sverige, lansering av produktion/konsumtion ska måste då använda väpnat våld för att fort- regleras med den suveräna nationens civila sättningsvis kunna bedriva sin egen politik. lagstiftning. Lagarna ska anpassas för inter- Sverige måste försvara sig defensivt med en nationellt välståndssamarbete. Lagstiftningen försvarsmakt. Den rätten bestrider ingen, får inte påverkas med utländskt militärt utan den betraktas i en demokratisk nation våld. För att förhindra sådan påverkan ska som en kulturell skyldighet, en plikt. varje nation ha en försvarsmakt. Krig är då Krigisk maktutövning är alltså ett politiskt meningslöst. misslyckande och en barbarisk manifestation av en ideologisk/politisk maktkamp mellan PM 3. Krigets teorier – användning medborgarna i två kulturer. Den uthålligaste av organiserat militärt väpnat våld kulturen segrar. Strid PM 2. Krigets mening Det är soldater som strider, inte våra fordon, Livet på jorden – tiden – är en ständigt och fartyg och flygplan. Legala soldater beväp- överallt pågående kamp mellan födelse och nas, utrustas och organiseras i förband eller död. Det är fråga om en medfödd, nödvändig i system. I strid ska soldaterna ledas och individuell konkurrensförmåga (inte strids- deras logistik ska säkerställas. lystnad), allas konkurrens med alla. Det bleve Vapen och utrustning såväl som lednings- kaos om denna kraftmätning inte styrdes. teknik och logistik utvecklas ständigt. Denna Styrningen är en maktutövning som kallas tekniska utveckling går i dag fort. System civilisering och innebär att människorna i utvecklas för stridens olika funktioner. Av en nation stiftar lagar som med plikt skall många skäl görs dessa system så personalsva- efterlevas – pliktdoktrinen. ga som möjligt. Obemannade system är redan Nationen är också en marknad där med- framtagna för strid både på marken, på sjön borgarna skall försörja sig själva och varan- och i luften. Tekniskt dominerade underrät- dra. Det vill säga att medborgarnas produk- telse/ledningssystem växer fram. tion skall balanseras med deras konsumtion. Forskare och experter talar om att vi står Om så sker uppnår nationen ett visst välstånd. inför ett paradigmskifte, varvid soldaten blir Varje nation har sin egen ”miljö” (läge på överflödig – vi skulle inte längre behöva el- globen, terräng, klimat, kultur o s v). Miljön ler kunna använda soldater i krig. Vår led- påverkar medborgarna så att balansen mel- ning, vår logistik och våra kommunikationer

125 N r 4 oktober/december 2016 skulle bekämpas så att soldater inte skulle Om politikerna uttrycker försvarsvilja, om kunna strida. I dueller mellan angriparens det politiska målet är defensivt, politikerna och våra tekniskt avancerade vapensystem vill inte ha krig, organiseras en försvars- skulle striden avgöras på några dygn. Andra makt. maktmedel än konventionellt militära skulle Alltså organiseras en krigs- eller en för- kunna bryta vår försvarsvilja. svarsmakt för att genomföra ett krig res- Dessa förutskickelser synes inte ha stöd i de pektive ett försvar. I en krigsmakt slåss man erfarenheter som kan dras av många exempel med vapen. I en försvarsmakt strider man på personalsvaga och tekniskt högtstående med soldater – sviktande försvarsvilja och insatser under och efter kalla kriget. Snarare bristande ekonomi övervinns i en försvars- tyder dessa exempel på att krig avgörs av makt med plikt. Krigets funktioner ger olika uthålliga soldater, men att denna strid bör effekter vid krig respektive försvar. stöttas av personalsvaga tekniska system. En försvarare strider för att överleva och En anfallande måste även i framtiden – med för att skydda sin egendom, som utgörs av eller utan strid – fullfölja sitt angrepp med äganderätten till ett territorium med dess soldater och med en kraftfull politisk start- kultur och dess konjunkturberoende pro- hjälp, ”Marshall”-hjälp. Eljest lämnar han duktionsresurser och konsumtionsbehov. en sönderfallande eller en desperat stat och Kulturen och egendomens värde och därmed hans angrepp har varit förgäves eller kon- krigsrisken och försvarsförmågan ändras traproduktivt. med tiden. Många länders territorium har på grund Strategi av sin belägenhet militär betydelse, som kan I den tidlösa strategin är krig en kamp mel- medföra politiska konflikter och krig. lan en anfallande erövrares krigsmakt och Försvarsmakter organiseras för att ”tjuvar” en part som försvarar sig, sin kultur och sin (krigsmakter) inte ska ”frestas stjäla” (an- egendom med en försvarsmakt. gripa och besätta). Frestelsen ska motverkas Erövrarens strid, anfall, förs av krigs- bland annat genom att bytet, äganderät- maktssoldater, som utövar makt genom att ten, knyts till nationens politiska ledning handha vapen och materiel (verktyg) eller och dess soldater (kultur, folkförankring). genom att ingå i offensiva system. Defensiv Om angrepp ändå sker (krig utbryter) ska strid, försvar, förs av legala soldater som försvarsmakten operera så att angriparen utövar makt genom att försvara sig själva, inte tar sitt byte; försvararen ska försvåra organiserade i förband eller system. angriparens krigföring. Försvarsmakten ska Krig beskrivs som användande av orga- bjuda uthålligt motstånd. Om detta mot- niserat militärt väpnat våld för att uppnå stånd är mycket starkt resulterar det i att politiska mål (grand strategy). Politikerna angriparens krigsmakt blir slagen/ger upp. – regering och riksdag – ställer målet. I vår Men en försvarsmakt behöver inte dimen- demokrati fastställs målet efter parlamenta- sioneras eller agera för att slå en angripande riskt samarbete mellan politiker å ena sidan krigsmakt, utan blott för att kunna bjuda och myndigheter med flera å den andra. uthålligt motstånd och inte bli slagen. En Om politikerna vill föra säkerhetspolitik (presumtiv) angripare kan väntas avstå från är det politiska målet av offensiv natur; en bytet och inställa eller avbryta ett anfall om krigsmakt med insatsförband organiseras. motståndet visar sig vara uthålligt.

126 ANALYS & PERSPEKTIV

I dagens värld blir det allt svårare att delar minskar hans handlingsfrihet. Om en finiera nationell äganderätt och allt svårare part överraskar minskar hans uthållighet. att avgöra hur nationen skall agera för att Försvararen eftersträvar i regel uthållighet försvara denna äganderätt. Detta är politiska och handlingsfrihet. Angriparen eftersträvar överväganden, där handlingsfriheten är be- i stället operativ överraskning och kraft- roende av försvarsmaktens styrka. samlingar. Stridens ekvationer (Allmänt omfattad Valet kan åskådliggöras i ett diagram. Om beprövad erfarenhet; skillnaden mellan för- kraftsamling och överraskning läggs i Origo, svars- och krigsmakt). kommer handlingsfrihet längs X-axeln och Om två försvarsmakter ställs mot varan- uthållighet längs Y-axeln. Diagrammet visar dra uppstår inga krig. då strategins logistikberoende. Om X = tid Om en krigsmakt angriper en försvarsmakt och Y = kostnad, visar diagrammet strate- erfordras minst trefaldig övermakt för att gins stridseffekt. den anfallande skall segra. I en försvarsmakt utnyttjas uthållig, spridd Om två krigsmakter anfaller varandra handvapeneld. I en krigsmakt eftersträvas (duellsituationen) segrar den starkare eller överraskande, kraftsamlad tung eld. den som först övergår till försvar/defensiv. Internationella erfarenheter säger att an- Både krigsledningar och försvarsledningar fallsoperationer (krigsmaktsoperationer) är kan bilda allianser. Begreppet ”säkerhetspo- tre gånger kostsammare än försvarsoperatio- litik” infördes i Sverige på 1960-talet, bland ner. På grund av Sveriges militärgeografiskt annat för att en alliansanslutning med alla gynnsamma läge och vår försvarsvänliga dess kombinationsmöjligheter skulle kunna terräng, torde kostnadsskillnaden här vara hållas öppen. Allianser är egentligen till för större. att säkerhetspolitikens kostnader skall kunna fördelas på många nationer. Element Den territoriella egendom, varom krig hand- Operationer lar, skyddas med markoperationer, huvud- Stridskrafter ur alla försvarsgrenar och deras sakligen med uthålliga försvarande armé- logistik samordnas och leds i operationer. En soldater, som bör organiseras i förband, där krigsledning söker ta en försvarares egendom effekten utvinns genom soldatens mentala genom att dess krigsmakt anfaller med erfor- styrka, självförtroende och värdighet (”sega derlig resursinsats (effekt). Försvarsmakten gubbar”). försöker maximera den anfallande krigs- De sjö- och flygoperationer som skall maktens resursförbrukning. Därvid utnyttjar skydda territoriet mot angriparens marko- försvarsmakten territoriets terräng för att ut- perationer utförs av försvarsmaktens marina hålligt, länge, kunna påverka motståndarens stridskrafter och av flygstridskrafterna, som krigsmakt och för att länge kunna utnyttja båda är organiserade i system, där effekten den egna logistiken (effekt). Försvararen utvinns genom sjömännens och flygsolda- utnyttjar tiden. För den anfallande krigs- ternas handhavande av vapen och fortskaff- makten är tidsförlust en kostnad. ningsmedel. Dessa system ska operera utanför Båda parter växlar taktiskt/operativt mel- och över markterritoriet. Ju närmare och ju lan kraftsamling-handlingsfrihet och över- längre in på territoriet dessa strider utkämpas, raskning-uthållighet. Om en part kraftsam- ju kostnadseffektivare är de.

127 N r 4 oktober/december 2016

Det är inte ens teoretiskt möjligt för en och påverkar soldatens stridsteknik, d v s småstat att under längre tid upprätthålla ett soldatens personliga maktutövning. ”tätt” marin- och luftoperativt skalförsvar Strid förs i växelverkan mellan eld, rörelse över och runt hela Sverige. Däremot har och skydd med tillhörande logistik. Elden, både de marina och de luftoperativa syste- rörelsen och skyddet skall fungera under men förmåga till kortare tids kraftsamling, påverkan av motståndarens eld. De i strid varigenom överraskande lokala angrepp kan nödvändiga eld-, rörelse- och skyddsmönst- hejdas. Det är ett strategiskt krav att marinen ren inexerceras under soldatutbildningen. och flygvapnet alltid har operativ förmåga – Därefter är det soldatens eget ansvar, plikt, inte bara taktisk och teknisk kvalitet. att tillämpa dem efter bästa förmåga. Han Angriparens trafik skall försvåras i alla behöver dock städse påminnelse härom (vi- tre elementen. sitering). Växelverkan (stridsledning) och Globaliseringens många förändringar styrs logistik är befälsuppgifter. delvis av IT, som kan sägas ha blivit ett fjärde Vid försvarsstrid är kombinationen eld- element. I detta element rör sig mentala, skydd mest kostnadseffektiv. (En soldat hin- ekonomiska m fl krafter fritt över nations- ner från en skyddad eldställning beskjuta gränserna. Varken polisiärt eller militärt våld och träffa kanske tio anfallande rörliga mot- kan hejda eller stoppa, dessa rörelser. Men hänsyn måste tas till rörelsernas effekter. ståndare innan han själv blir stridsoduglig). Militärt våld kan både genomdriva önskade Vid anfall är däremot kombinationen eld- och förhindra oönskade effekter. Därvid kan rörelse effektivast. (Om soldaten inte rör varken marknadskrafter eller demokratiska sig kommer han inte i stridskontakt med regler ges full handlingsfrihet eller tillämpas sin motståndare). doktrinärt. (Se PM 15) Marinen och flygvapnet är organiserade i system, där personaltäthet minimerats. Då Funktioner och taktik är i regel kombinationen eld-rörelse mest kostnadseffektiv. Vapen och materiel används på tre principi- Krigsmakter och försvarsmakter fungerar ellt olika sätt i strid. Antingen som soldatens olika och det är deras fredstida och krigstida verktyg, som understöd till soldatens strid logistik som avgör deras kostnadseffektivi- eller som maskiner, vilka betjänas av soldater tet. Krigsmakter är dock alltid dyrare än eller sjömän. I armén nyttjas sådana ma- försvarsmakter. skiner inom de mekaniserade och pansrade truppslagen. I marinen benämns maskinerna Soldater av alla grader har en avgörande stridsfartyg och i flygvapnet stridsflygplan position i alla funktioner, och stommen i och robotar. Maskinerna inordnas i förband all strid torde vara soldatens, människans, eller system. vilja/plikt och hans uthållighet. Soldaten Vapen och motmedel utvecklas ständigt. skall ledas auktoritativt men så att hans Systembundna vapens motmedel tas fram i värdighet inte kränks och att hans kvalifika- nästan samma takt som de nya vapnen själva. tioner, hans pliktkänsla och hans uthållighet Dessa förändringar har operativa konsekven- kommer till sin rätt. Militär disciplin, plikt, ser. Understödsvapen och deras motmedel kräver att soldaten litar på befälets och på moderniseras långsammare och leder främst sin egen och kamraternas förmåga. Befälet till taktikanpassning. Handvapen utvecklas bär ansvar för detta.

128 ANALYS & PERSPEKTIV

Logistik I teorin avser frågan var? platsen på skalan kraftsamling-handlingsfrihet. Frågan när? I fredstid består den militära logistiken, avser en period på skalan överraskning-ut- kraftkällan, av produktionsfaktorer, bland hållighet. Hur? avser logistikens användning annat utbildning, kaserner och övningsfält, på rätt plats i rätt tid. I praktiken betyder anläggning av fortifikationer, inköp av vapen och materiel. I ett litet lands – Sveriges – för- svaren på frågorna var? och när? plats och svarsmakt bör kostnaderna för dessa faktorer tidpunkt där viss strid ska utkämpas och hållas så låga som möjligt och kraven på hur logistiken då ska utnyttjas. dyrbar beredskap bör inte överbetonas. Den Krig styrs genom att den anfallande – en fredstida logistiken bör i stället organiseras krigsmakt – bestämmer målet för sin strid så att en försvarsmakt som är uthållig i krig och sedan sätter in de stridskrafter och kan skapas. den logistik som behövs. Den försvarande I krigstid består den militära logistiken, – Försvarsmakten – vet vilka stridskrafter kraftkällan, av driftkostnader, konsumtion och vilken logistik som disponeras och må- bland annat för ammunition, drivmedel, malet för striden rättas därefter. På ömse sidor terielersättning, proviant, för personalvård görs felaktiga kalkyler och tiden, d v s ofta och sjukvård. Den krigstida logistiken fung- logistiktillgången, är den konstant som fäl- erar i tre nivåer: den taktiska, den operativa ler avgörandet. och totalförsvarets logistik. Krigföring sägs vara både konst och veten- Sveriges interna logistik är ändlig. Den skap. Konsten skulle då visas av officerarna bör utnyttjas långsiktigt, uthålligt och den när de utövar ledning underifrån i kedjan, bör kunna motta förstärkning från omvärl- medan vetenskapen utövas av samma office- den, d v s i praktiken från västvärlden/USA. rare ovanifrån. Det är officerarnas skicklig- Om USA i fred och krig åtar sig leverans av het och logistiken som avgör om kriget blir detta logistiktillskott kan regeringen och ÖB framgångsrikt eller inte. Försvarsmaktens odelat ägna sig åt kriget i Sverige, men denna ledning och administration bör handhas av amerikanska hjälpinsats inte är gratis. de officerare som ska leda organisationen i krig. Ledning Soldatens strid – växelverkan mellan eld, Krigets teori och praktik rörelse och skydd med därtill hörande lo- Akademiskt sett är krig regeringens/ÖB:s gistik – leds av auktoritativa chefer i kedjan plutonchef, kompanichef o s v upp till ÖB: användning av organiserat militärt väpnat var och när ska växlingarna ske? Hur skall våld för att nå politiska mål (uppifrån och logistiken förbrukas? I samma auktoritativa ned). I praktiken är krig samma regerings/ ledningskedja, fast uppifrån och nedåt, ställs ÖB:s ledning och stöd (logistik) av legalt uppgifter och levereras logistiken: var och när beväpnade medborgare så att de samverkar ska uppgifterna lösas? Vilka och hur stora på taktiskt, operativt och strategiskt effek- resurser krävs? Frågorna var?, när? och hur? tivast möjliga sätt (nedifrån och upp). Alla ställs både underifrån och uppifrån. Svaret chefer växlar därvid mellan eld, rörelse och på de frågor som ställs underifrån måste vara skydd genom att kraftsamla eller behålla viss desamma som svaren på frågorna uppifrån handlingsfrihet och genom att överraska el- (officersprofessionen). ler strida uthålligt.

129 N r 4 oktober/december 2016

Den regering/ÖB som bäst samordnar PM 5. Svensk industri organisation och strategi har framgång. I realiserandet av HK:s strategi är en kva- PM 4. Vår strategi – hushållning lificerad svensk industri en tillgång. Det är med resurserna inte bara vad vi i dag kallar försvarsindu- stri utan all svensk industri som på ett eller Försvarsmakten ska vara det instrument som annat sätt kan bidra till kostnadseffektiva visar att den svenska nationen vill leva i fred militära lösningar. men kan försvara sig uthålligt. Vi böjer oss Utländsk försvarsindustri är normalt kopp- inte för utländskt militärt tvång. lad till någon eller några av de stormakter som Vår ekonomi medger inte att vi skaffar kan förutses tävla med varandra om världens oss en tekniskt överlägsen krigsmakt och vi sinande resurser. I det sammanhanget möter förväntar oss inte att ett fåtal, högeffektiva denna industri helt andra och normalt sett insatser skulle avhålla från angrepp. Våra dyrare krav på militära lösningar än de som medborgare måste därför vara överens om att vi har vid försvar av Sverige. Den optimering som soldater själva bjuda uthålligt motstånd om Sverige blir angripet. Alliansfrihet är en mellan stridsmiljö, verkan, skydd, ledning, styrka, inte en brist. Detta förutsätter att logistik, utbildning, kostnader m m som vi riksdagen återtar den vilande värnplikten. söker kan bli svår att förverkliga om vi är Sveriges territorium utgör i sin helhet ett hänvisade till utländsk industri. Resultatet begärligt bas- respektive skyddsområde för kan bli att vi tvingas godta utländska, för stater i såväl väst som öst, för närvarande våra behov onödigt dyra lösningar samtidigt USA och Ryssland. Dock inte ett oumbärligt som våra pengar inte räcker till för att skapa område. För både väst och öst är det ange- en väl fungerande helhet. läget att inte motparten kommer i besittning Mot denna bakgrund är det angeläget att av svenskt territorium, där försvarsmedel ha en väl fungerande svensk industri som kan grupperas och angreppsmedel kan ba- samarbetar främst med USA och att ha ef- seras. Hela Sverige ska försvaras uthålligt. fektiva samverkansformer mellan denna och Beredskap för insatser mot överraskande Försvarsmakten. Det gäller inte minst att lokala angrepp ska komplettera uthållig- fullt ut ta tillvara kompetensen hos berörda heten. parter. Det gör man genom att engagera Försvarsmaktens operationsplanläggning kunnigt folk från alla berörda håll och ni- och taktik måste anpassas till det ekonomiskt våer i diskussioner kring möjliga lösningar möjliga, vi måste hushålla med resurserna. bland annat på problem redovisade i denna Vapen, utrustning och teknik bör anpassas studies PM. till strategin. Försvarsmakten behöver dock inte vara Industrin behöver exportera. Försvars homogen. Armén bör bygga på många sol- makten och Försvarets Materielverk bör dater, som strider med enkla vapen, uthål- i fred biträda industrin både med lager- ligt och defensivt. Marinen och flygvapnet hållning för dess internationella marknad måste av beredskapsskäl ha en högeffektiv och med försäljning av produkterna. Detta karaktär, men de bör också ha uthållighet. ekonomiska stöd torde behöva uppgå till Deras dyra vapensystem skall betjänas av avsevärda summor, men det är lån och inte specialister. bortkastade pengar

130 ANALYS & PERSPEKTIV

PM 6. Politik, ekonomi och skall regeringen framlägga som en propo- kostnadseffektivitet sition till riksdagen. Om riksdagen beslutar enligt propositionen blir det ÖB:s uppgift att Organiseringen av Sveriges militära väpnade i fred och krig verkställa beslutet. våld bestäms av riksdagen med regeringens ÖB är suverän kommendör över rikets mi- hjälp. ÖB är regeringens rådgivare och verk- litära väpnade styrkor, Försvarsmakten. Han ställande myndighet. Riksdagens styrmedel är också regeringens myndighetschef och som är pengar – budgetens försvarsanslag – som sådan ansvarig för Försvarsmaktens organi- räknats ihop till summan av de kostnader sation och verksamhet i fred. Kommendörens försvarsmakten beräknas få under kom- bedömanden stämmer inte alltid med reger- mande budgetår. Politikerna (regeringen ingens. Om skiljaktigheter föreligger och och riksdagen) måste då också bestämma kommendören och regeringen/statsministern vilka verksamheter, vilka projekt, som skall inte kommit överens får riksdagen inte anta genomföras under verksamhetsåren. Ett kri- försvarspropositioner. terium på dessa projekt bör vara att de ska Under andra världskriget gav regeringen vara kostnadseffektiva i det krig de avses ÖB och försvarsgrenscheferna stort förtro- förhindra. Det vore slöseri med försvars- ende. Senare har regeringarna i större ut- anslagets pengar om de satsades på andra sträckning styrt ÖB och C FMV i stället projekt. för att förvänta sig adekvata råd och planer Kostnadseffektiviteten är olika vid de för- av dem. Det har också hänt att ÖB lämnat band som strider på land, på sjön respektive olämpliga råd och förslag till regeringen. i luften. Politikerna måste prioritera. Vidare Detta torde ha bidragit till att försvaret letts måste politikerna ta ställning till hur stor del ad hoc. Kommendören har inte utövat er- av den krigstida logistiken som skall bekostas forderligt inflytande. i fred – i budgeteringen. Till sist – eller först och främst – bör politikerna kräva att all PM 7. Försvar eller anfall, ett fredstida utbildning och administration är strategiskt val koncentrerad, enkel och målinriktad, d v s kostnadseffektiv. “The fittest will survive” säger Darwin I Det är komplicerat att beräkna ett projekts boken Om arternas uppkomst. I kampen kostnadseffektiviteter. Det är än svårare att för tillvaron, strategin, strider då den starke, jämföra olika projekts och verksamheters kraften (rovdjuret) på sitt sätt; han anfal- kostnadseffektivitet. Det är ingen uppgift ler. Den som är sparsam, handlingsfriheten, för riksdagens ledamöter. Däremot är det (gräsätaren) strider på sitt sätt; han försva- huvuduppgiften för ÖB:s myndighet. rar sig. Enligt vår demokratis parlamentariska Operationer: Den starke anfaller över- regler skall ÖB-myndighetens beräkningar raskande så att motståndaren nedkämpas. styras och granskas av regeringen, som också Den sparsamme försvarar uthålligt så att skall göra en egen översyn varvid andra, motståndaren misslyckas. Den starke anfaller av försvarsmakten berörda myndigheters tills han blir trött. Den sparsamme försvarar och samhällssektorers intressen ska beaktas. sig uthålligt så att han inte blir trött. ÖB-myndigheten gör en stridsekonomisk Taktik: Den starke tillför logistik så att bedömning, men regeringen ska göra en anfallet lyckas. Den sparsamme försvarar samhällsekonomisk kalkyl. Denna kalkyl så att logistiken räcker.

131 N r 4 oktober/december 2016

Ledning: Den starke – angriparen/en krigs- Inga institutioner tvingar ett alliansfritt makt – förlitar sig på militär makt. Den spar- Sverige att organisera insatsstyrkor. Genom samme – försvararen/Sverige – förlitar sig på vår solidaritetsförklaring har vi själva försökt sin politiska makt, och den militära makten motivera sådana. Men solidaritet torde i görs så stark som ekonomin tillåter. detta sammanhang tolkas som det uppträ- Riksdagens ledamöter tillskjuter pengar dande vi visade under Finlands vinterkrig. för rikets militära väpnade våld. De uthål- Vår beredvillighet att delta i FN-operationer liga ledamöterna (gräsätarna) kräver att den nödvändiggör dock att vi kan organisera militära organisationen ska vara så billig insatsstyrkor. Vi bör därför efter förmåga som möjligt, de kräver en försvarsmakt. De förrådsställa vapen och materiel för ett så- kraftfulla ledamöterna (rovdjuren) önskar dant förband och hålla erforderlig frivillig så mycket pengar som möjligt, de kräver personalstyrka i beredskap. en krigsmakt. Men det torde vara i allas intresse att vi ÖB måste påvisa att en krigsmakt skulle först och främst organiserar och vidmakthål- bli minst tre gånger så kostsam som en för- ler ett svenskt försvar med fredsbevarande svarsmakt. Regeringen bör, med ÖB:s hjälp förmåga, innan vi förstärker FN och EU med och efter parlamentarisk jämkning, föreslå svenska insatser eller humanitär hjälp. att riksdagen på billigaste sätt bekostar en Varje nationell försvarsmakt är beroende försvarsmakt. Jämkningen bör dock ha med- av omvärlden för sin logistik. I FN:s värld fört att marinen och flygvapnet behåller en organiseras logistiken teoretiskt i en öppen viss offensiv ”krigsmaktsförmåga”. Armén marknad, som dock i praktiken tenderar att bör organiseras för försvar. gälla olika stormaktsblock. Inom EU arbe- Försvarsplikt eller hot: Ett litet, självstän- tar man för att unionen skall bli ett sådant digt demokratiskt folk visar styrka genom block, men under överskådlig tid kommer att plikttroget vilja försvara sig själv till USA att utgöra basen för EU:s logistik. Nato varje pris. En självständig svensk försvars- och Sverige står i samma situation: logisti- makt (HK) demonstrerar för omvärlden att ken måste repliera på USA. USA:s stöd är Sverige önskar fred. Sverige hotar inte med inte gratis. att ett krigsutbrott skulle få ödesdigra kon- I Ryssland är man medveten om att Nato sekvenser för angriparen. Vår försvarsmakt fordrar konsensus som grund för sina beslut. ska inte vara en tröskel utan den ska vara en Man bedömer nog, oberoende av om Sverige seg sörja i vilken en angripare skall fastna. är med i Nato eller inte, att Nato kommer att Uthålligt motstånd inger respekt, hot och undvika chansartade insatser i Sverige, men trösklar väcker aggressivitet. att USA sannolikt kommer att lämna logis- tikstöd om Sverige kommer i krig. Ryssland PM 8. FN, EU, USA och Nato skulle nog respektera en ny svensk försvars- makt som logistiskt stöds av USA, men man Världssamfundet förutsätter att varje själv- torde tvivla på att Nato skulle avstå från att ständig nation kan hävda sin frihet och in- utnyttja svenskt territorium och luftrum för tegritet. FN stadgar att krig är förbjudet insatser i nordvästra Ryssland. utom i det fall ett lands medborgare måste Nato spelar en dubbelroll. Nato var från tillgripa militärt våld i självförsvar. Varje början västmakternas militära skydd mot nation skall alltså ha en försvarsmakt. EU:s Sovjet och blev vid Sovjetunionens sönderfall Lissabonfördrag bekräftar detta. en högrörlig offensiv ersättning för (eller för-

132 ANALYS & PERSPEKTIV stärkning till) EU:s försvarsförmåga. Numera Sveriges territorium gränsar till Öst- och används Nato både som en försvarsallians Västeuropa på ett sådant sätt att territoriet och som en spjutspets i USA:s världsomspän- för båda parter ömsevis vore ett lämpligt nande marknadsekonomiska kamp. Dessa såväl bas- som skyddsområde. Dessa mi- båda maktutövningar kolliderar. litära motsättningar kan leda till politiska konflikter mellan de båda blocken om inte PM 9. Det säkerhetspolitiska vi i Sverige kan försvara vårt territorium på värdet av en försvarsmakt ett betryggande sätt. Sverige bär ett ansvar för att vårt territorium av stormakterna och FN stadgar att krig är förbjudet utom i det FN skall betraktas som en uthålligt försvarad, fall en nations medborgare nödgas tillgripa fredsbevarande säkerhetszon. väpnat våld i gemensamt självförsvar. Denna Zonen kan utökas med andra nordiska regel är också en definition på en civiliserad länder. Finland för sedan länge en liknande nation; civiliserade människor brukar våld försvarspolitik. FN bör utvecklas i samma endast i självförsvar, inte för att vinna för- riktning. delar för sig själva eller andra och de låter sig inte styras med våld. Det vore under PM 10. Gotland deras värdighet. Under 1960-talets förvirrade militärstrate- Genom att alla medborgare visar att de vill giska tänkande förvandlades Gotland från bjuda motstånd och genom allmän värnplikt att ha varit en försvarspolitisk organisa- (utbildning av alla vapenföra medborgare), tionsfråga till att bli ett säkerhetspolitiskt demonstreras för omvärlden att nationen internationellt tvistefrö. inte kommer att låta sig påverkas av eller Vid försvar av Sverige mot angrepp öster ge efter för främmande väpnat våld. Det är ifrån är Gotland för oss psykologiskt viktigt den allmänna värnplikten, inte våra vapen, men för öst en munsbit. Östs angrepp torde som demonstrerar vår försvarsvilja. syfta till ockupation av Sverige för att här Soldaterna organiseras i en försvarsmakt. kunna upprätta skydd mot ett västligt integre- De är eller görs medvetna om att krig är ringsförsök. Vid ett sådant ockupationsförsök vidrigt, grymt och tröstlöst. Trots detta – el- har Gotland ringa strategisk betydelse. ler just därför – måste medborgarna ha en Vid försvar av Sverige mot angrepp väs- plikt att försvara sig själva och varandra vid terifrån ligger Gotland avlägset. Vid omfatt- angrepp. Det handlar om värdighet och om ningsföretag mot Sverige över Östersjön torde uthållig förmåga till strid. Befälet skall auk- angriparen inte spilla kraft på att besätta ön. toritativt och med välvilja hjälpa soldaterna För angriparen torde andra områden vara att utföra denna grymma plikt. Nationen för angelägnare. en fredsbevarande politik. I 1990-talets svenska säkerhetspolitik äg- Ju starkare försvarsmakt – armé, marin nade man alls inget intresse åt vår försvarspo- och flygvapen – desto tryggare fred. Ingen litik. Då föreställde man sig att Gotland var en småstatsregering motsätter sig ultimativa pivå, kring vilken all strid i Östersjöområdet krav om den saknar en pålitlig försvars- cirkulerade. För öst skulle Gotland då bli en makt. En nation utan, eller med en svag, från Baltikum framskjuten bas för strider i försvarsmakt är provocerande. Så även en och kring Östersjöns vatten. För väst vore liten nation med en krigsmakt. ön en lämplig bas för luftangrepp mot nord-

133 N r 4 oktober/december 2016 västra Ryssland och för att kunna ingripa Om vi har en folkförankrad försvarsmakt vid konflikter i Baltikum. Militärstrategiskt vore sådana hot kontraproduktiva. Vi ska sett baseras strider i Östersjöområdet dock försvara vår infrastruktur och vår riksled- främst på landområden kring Östersjöns ning och vi ska fortsätta kampen även om stränder. vår infrastruktur och vår ledning provoceras För oss i Sverige – liksom för grannlän- och försvagas. derna kring Östersjön – synes det vara tryg- Säkerhetspolitiska krav på insatser mot gare och mindre kostsamt att bygga upp kränkningar av vår integritet kan leda till en svensk försvarsmakt med förmåga att upptrappning av en incident i stället för också skydda Gotland från överfall, än att att sådana insatser skyddar rikes integritet. bedriva en hasardartad säkerhetspolitik, där Gränserna bör bevakas och kränkningar bör den militära maktutövningen styrs av öst hanteras med diplomati. och väst och vi tvingas prioritera Gotlands säkerhet. PM 12. Plikt Plikt kan inte vara frivillig. Plikt är ett ”ka- PM 11. Äganderätt och terrorism; tegoriskt imperativ”. hot och integritet Medborgare organiserar sig i nationer för att kunna samarbeta i ordnade former. Äganderätt kan, utöver svensk egendom, Samarbete organiseras för att medborgarna omfatta värden och ekonomiska eller poli- sinsemellan ska kunna ge och ta emot hjälp, tiska intressen utomlands. Terrorism är den kunna stifta, och ha plikt att efterleva, lagar vapenlöses eller de vapentekniskt underlägs- samt för att de ska kunna försvara sig mot nas, ”de maktlösas”, kamp mot överheten utländskt militärt våld i olika former. (Rätten/ eller mot främlingar. skyldigheten att stifta lagar är inte populism. De styrkor som skall användas för att De lagar som reglerar Sveriges försvar bör skydda våra intressen utomlands och de däremot vara egoistiska.) styrkor som på FN:s begäran ska sättas I den svenska demokratin kalkylerar vi in för krig utomlands eller mot terroris- med att utländskt väpnat våld kan ta sig ter utomlands bör bemannas med frivilliga uttryck i antingen (1) invasion, (2) hot el- försvarsmaktssoldater i speciella, tillfälligt ler (3) hot med efterföljande ockupation. organiserade insatsstyrkor. Detta utländska militära våld riktar sig mot Försvarsmakten bör inte insättas mot ter- svenska folket – mot medborgarna – och vår rorister i Sverige. Sådana insatser bör åvila infrastruktur. Det måste mötas med en för- polisen. Vissa förband i det frivilliga hem- svarsorganisation bestående av beväpnade värnet kan dock specialiseras för att kunna medborgare. Medborgarna måste ha plikt stå till polisens förfogande. att försvara sig. Militärt hot är en förberedelse för att Denna ”plikt” är nödvändig i en försvars- kunna ställa krav på och genomföra po- makt, men meningslös i en krigsmakt. En litiska maktövertaganden. Hoten kan ma- försvarsmakts statsskick innebär att solda- nifesteras med fjärrvapen och terror (11/9 ten ofrånkomligen måste göra allt som står och 22/7) och indirekt med kärnladdningar i hans makt för att han och andra svenska (Hiroshima) samt med provokativa kränk- soldater ska kunna strida om de blir angripna. ningar och konflikter. Soldaten har plikt att alltid sträva efter full-

134 ANALYS & PERSPEKTIV

ändning i alla sina militära uppdrag. (I en försvarspolitiska skäl, inkluderas i en för- krigsmakt mutas och kommenderas solda- svarsmakt och ha plikt att utbilda sig i fred terna att göra vad befälet bestämmer.) och att tjänstgöra i krig. Den fortgående allt snabbare globali- Under andra världskriget och tjugo år seringen respekterar inte nationsgränser. av det kalla kriget hade Försvarsmakten Globaliseringens förändringar – utvecklingen till uppgift att kunna mobilisera alla värn- – ska dock genomföras av människor som hör pliktiga män i åldersklasserna 20–47 år. Nu samman i självständiga nationer. Visserligen skulle samhället inte fungera om så många samarbetar dessa människor även i unioner, mobiliserades. Mobiliseringsstyrkan måste regioner, block med flera organisationsformer, begränsas. men nationen är fortfarande människornas Det finns två vedertagna modeller för styrande gemensamma nämnare. Det är na- att begränsa storleken på värnpliktigas för- tionens medborgare som ska enas/lagstifta om de förändringar som globaliseringen fram- svarsmakter. (1) Att göra urval bland de tvingar och som ska ha plikt att försvara sig mönstringsskyldiga och (2) att mobilisera och förändringarna mot främmande militärt blott de yngre åldersklasserna. våld. Ju snabbare, hårdare, globaliseringen Urvalsmodellen (1) leder ofrånkomligen infiltrerar nationen och framtvingar föränd- – hur urvalet än sker – till en klyvning av ringar, desto större krav ställs på nationell samhället. Vilka som blir favoriserade och sammanhållning. Det blir ett givande och vilka som blir eftersatta kommer alltid att tagande mellan nationens medborgare, som diskuteras, men att klyvningen innebär en måste ske i enlighet med vår nations suc- försvagning av nationen är ovedersägligt. cessivt förändrade lagar. Nationen är alltså Försvaret blir ett särintresse. När ansvaret för den abstraktion som förenar medborgarna nationens försvar åläggs en utvald grupp av och som de alla har plikt att skydda. Eljest medborgare är det ett incitament till inrikes kan djupgående inre konflikter utbryta. (Jfr stridigheter mellan dem som ska försvara PM 15) Sverige och dem som inte behövs. Vidare kanske det inte längre blir fråga om hur PM 13. Rekrytering stora resurser som ska satsas på nationens Alla svenska medborgare kan inte vara sol- försvar, utan strävan kan i stället antingen bli dater i krig. Försvarsmaktens storlek måste att satsa så lite eller så mycket som möjligt begränsas. på särintresset militärt våld. Minimeringen I Sverige ska det råda jämlikhet mellan skulle underlättas om ansvaret för försvaret män och kvinnor. Men ordet ”jämlikhet” förskjuts till Nato. En maximering riskeras visar att män och kvinnor dock är olika. om det politiska målet för det militära väp- ”Kriget har inget kvinnligt ansikte” Vi bör nade våldet kräver offensivt uppträdande inte nödga en angripare att våldföra sig på (Nato/insatsförband/en krigsmakt). svenska kvinnliga soldater och vi bör in- Åldersklassbegränsningen (2) har en från te nödga svenska kvinnor att bli soldater. demokratisk rättvisesynpunkt, pliktbehov, Kvinnor bör inte ha plikt att bli soldater. och från skonsamhetssynpunkt lämplig ka- Men de ska inte nekas att frivilligt tjänstgöra raktär. Det är en styrka att alla vapenföra i försvarsmakten. Vapenföra män i en viss män blir vapenutbildade och under en viss ålder bör däremot, av både säkerhets- och tid av sitt liv har det direkta ansvaret för

135 N r 4 oktober/december 2016 nationens försvar. Det är nationen – natio- Efter år 2009 har vi fått en professionell nens medborgare – som försvarar sig, inte militärorganisation, en krigsmakt, som kan några utvalda elitsoldater. Rätt bedriven förhindra eller bekämpa hot av olika slag, behöver utbildningen inte bli kostsam. I en den ska kunna göra offensiva insatser. Denna ny försvarsmakt (HK) bör de femton yngsta insatsorganisation kommer att kosta minst åldersklasserna krigsplaceras. Vid 36 års ål- 42 miljarder/år Den blir ändå inte den trygga der kan den värnpliktige frivilligt övergå till försvarsorganisation som vi behöver och hemvärnet, annars ställs han i reserv. som svenska folket vill delta i och betala I femton år (1925–1939) hade vi katego- skatt för. riklyvning (modellen 1). År 1971 infördes I alla civilisationer yppas motstånd mot ett system där befattningarna i krigsorga- värnplikt, men också motstånd mot frivil- nisationen ”kravmärktes” och ÖB årligen lighet. I USA väckte värnpliktsinsatserna i skulle beställa rekryter för de befattningar Vietnam så starkt motstånd att man därefter som behövde omsättas. Pliktverket valde vid övergick till att göra insatser med frivilliga, inskrivningsförrättningen ut dessa ”krav- professionella soldater. Efter hand har detta märkta” rekryter och förklarade dem vara lett till att USA har tvingats begränsa sig till att strida med tekniskt högtstående, perso- värnpliktiga. nalsvaga vapensystem. Frivilliga vill inte Både kategoriklyvningen och kravmärk- strida i förband av infanterityp. ningen var behäftade med stora svagheter. I Sverige ifrågasätts med rätta varför man Många värnpliktiga soldater kände sig som frivilligt skall ställa upp i krig. Några dagar ”boskap”. De ansåg sig bara ha tvång att före nationaldagen glorifieras trots detta kri- lyda överordnade – inte plikt att försvara get vid Restaremonumentet på Djurgården. Sverige. De krävde förmåner och vägrade på Man kräver kollektivanslutning för solda- olika sätt att fullgöra sin tjänst. Systemets terna och anslutning till Nato. Om dessa krav orättvisor plågade alla. inte tillgodoses vill man att ett antal frivilliga När riksdagen år 2009 med tvekan tills soldater mutas att vidareutbilda sig och att vidare avbröt värnpliktsrekryteringen, hälsa- kvarstå i tjänst även efter utbildningen. Ett des det av många med tillfredsställelse. ”Vi föga värdigt och självaktande system, som har fått så positiva rekryter och soldater.” inte kan få tillräcklig volym och som inte Inte blir någon frivilligt soldat om man inte imponerarar på en angripare. är nöjd med lönen och positiv till yrket och tjänsten. Men det är inte soldater som i fred PM 14. Ett nytt värnpliktssystem är nöjda och positiva vi behöver. Vi behöver Kostnaderna i fred ska minimeras och ef- soldater som uthålligt uthärdar krig. Att fekten ska utvinnas vid krig och beredskap. man är positiv i fred innebär inte att man FN stadgar att krig är förbjudet, utom ifall har andlig motståndskraft (är positiv) i krig. det förs av en nations medborgare i själv- Om inte plikt då är grund för tjänstgöringen försvar. Sveriges militära väpnade våld bör saknar soldaten det kategoriska imperativ, därför organiseras för försvar – för att kunna som ger honom rätt/skyldighet att döda och göra ett oönskat krig så svårt som möjligt orsak att dö. Besvikelse, ånger och depres- för motståndaren. Soldaterna ska ha plikt sioner blir ofta hans lott. att försvara sig.

136 ANALYS & PERSPEKTIV

Organiseringen av värnpliktsförsvaret Övningen leds av regementschefen och av bör tillgå så att alla vapenföra svenska män de aktiva officerare, som varit truppförande efter mönstring uttas för uppfostran till sol- instruktörer under de föregående höst- och dater. De utbildas (exerceras), beväpnas och vår/sommaromgångarna. Strid övas i grupp, utrustas samt har plikt att därefter värna pluton och kompani, samordnat i bataljons nationen i arméns förband eller i marinens ram. och flygvapnets system. Soldater och befäl i den samövade ba- Om alla vapenföra medborgare samtidigt taljonen kvarstår sedan krigsplacerade i skulle gå ut i krig skulle samhället inte fungera. bataljonen i femton år. Inget krav på lokal- Tiden då soldaten är krigsplacerad bör därför rekrytering skall föreligga. Bataljonschefen begränsas med en övre åldersgräns (36 år?). är yrkesofficer. Regeringen/ÖB mobiliserar Soldaterna kan därefter frivilligt övergå till försvarsmakten åldersklassvis/bataljonsvis hemvärnet, annars ställs de i reserv. inom aktuella regementsområden (försvars- Soldatutbildning av åldersklassen bör ge- områden) och marinens och flygvapnets sys- nomföras i två kontingenter, där rekryterna tem i sin helhet. utbildas i fyra månader; en vår/sommar- och Soldateren förvarar sin uniform m m i en höstkontingent. Rekryterna bör samman- hemmet. Hans vapen m m förvaras i kassuner/ hållas i kompanier som förläggs i tält eller motsvarande på lämplig plats, dit soldaten baracker. Tjänsten bör pågå dygnet runt kallas vid mobilisering och dit bataljonens med ett fåtal lediga dagar. Kompanierna ”gemensamma utrustning” och inmönstrad/ bör vara ”självförsörjande”, d v s att alla rekvirerad materiel ställs genom regements- sysslor som erfordras för att kompaniets chefens försorg. rekryter ska kunna leva och lära sköts av Avgångar kommer att ske och bataljonen rekryterna själva. Rekryterna roterar och lär blir mindre och mindre. Bataljonschefen sig på så sätt handha alla kompaniets vapen inkallar vid behov erforderligt befäl och och all dess materiel. Utbildningen inriktas soldater för att genomföra omorganiseringar på beteenden mer än på kunskapsinlärning. eller ändringar i försvarsplanläggningen. Yrkesofficerare tjänstgör som truppförande Bataljonschefen håller via nätet kontakt med instruktörer. personalen och leder frivilliga engagemang, Efter dessa fyra månaders utbildning (ex- t ex Vasalopp och deltagande i högtidssamm- ercis) överförs på frivillig grund erforderligt ankomster. Bataljonen skall ”leva” under antal värnpliktiga till marinen och flygvapnet alla de femton åren. Efter femton år kan för fortsatt utbildning till sjömän respektive bataljonen frivilligt övergå till hemvärnet. flygsoldater och till befäl vid dessa försvars- Bataljonschefen blir stabsofficer (och så små- grenar. Ett visst antal värnpliktiga tillåts välja ningom regementschef och ÖB?) att direkt ingå i det frivilliga hemvärnet med Soldaten strider och lever genom att på plikt att tjänstgöra där t o m 49 års ålder. rätt plats och rätt tid samt på rätt sätt växla Under en femte utbildningsmånad (på mellan eld, rörelse och skydd. Om flera sol- senvintern) för arméns soldater tillförs be- dater finns i närheten av varandra måste fäl och specialister, som frivilligt uttagits i deras verksamhet samordnas. Det är inte tidigare årsklasser och befälsutbildats. De själva elden, rörelsen och skyddet som är två utbildningskontingenternas kompanier problemet – det är svårt nog – men soldaten organiseras då i bataljoner, som i fält genom- behöver hjälp med samordningen: Var och när för en sammanhängande förbandsutbildning. ska han skjuta, röra sig och ta skydd? Hur

137 N r 4 oktober/december 2016 ska logistiken utnyttjas? Han behöver någon för att visa att vi inte vill och inte ska bli in- som leder, hjälper honom. Denna ledning blandade i en sådan säkerhetspolitisk kamp. måste vara precis och snabb, auktoritativ. Sverige har ingen fiende, men om vi blir Chefer ska med välvilja ställa krav på sol- angripna kommer vi att försvara oss. Detta daten. Ledning bör övas, exerceras, ständigt försvarspolitiska mål ska nås genom att vi – från inryckningens första dag till ”muck”. i fred demonstrerar en militär strategi som Ett förband skall vara byggt med auktori- avhåller från angrepp och genom att vi kan tativa och välvilliga ledare från plutonchef, mobilisera en försvarsmakt som uthålligt kompanichef, bataljonschef, regementschef, kan motstå ockupationsförsök. Vi visar vår MB och upp till ÖB. Plutonchefer och kom- makt genom att försvara oss. panichefer är i regel reservofficerare. Efter det att Bernadotte hade fått till stånd unionen med Norge skulle vår militära makt PM 15. Vision helt och odelat inriktas på att försvara Sverige. Det var inte tal om neutralitet, alliansfrihet I 21:a seklet kan cybernetiken (se National eller utrikespolitik – blott ett beslut om att encyklopedin) förväntas alltmer prägla sam- vårt militära väpnade våld skulle användas hälle och krigskonst. Cybernetiken känner till självförsvar. Jean Baptistes förmåga att inga geografiska gränser; globen är cyber- med värdighet och självförtroende sköta det netikens verksamhetsområde och marknad. nationella försvaret, den hårda kärnan, är Men globen liknar inte en slät pingpongboll. det arv vi har att förvalta. Dess yta består av geografiskt och kultu- Under andra världskriget organiserades rellt präglade områden, territorier/nationer. – till stora kostnader – en försvarsmakt för Befolkningens kommunikationer och cy- en strategi där vi skulle möta ett angrepp bernetiken måste rätta sig efter nationernas redan vid Östersjöns bortre kust och kanske gränser. Detta har alltid varit ett till synes i Finland samt hejda angreppet vid vår gräns olösligt problem. Konkurrens och stridigheter och kust. Hela Sverige skulle försvaras. Den har ständigt präglat kommunikationen. hejdade fienden skulle ”slås”, d v s att vi Cybernetiken härskar över både mark-, skulle tvinga honom att dra sig tillbaka. Vårt sjö- och luftelementen. Kan cybernetikens IT motto blev ”Möta, hejda och slå (MHS) vid med datorers hjälp lösa problemet? Även om gräns och kust”. Försvarsmaktens marina en sådan lösning är en utopi måste mänsk- och luftoperativa system skulle möta och ligheten förutsätta att problemet kan lösas därefter kraftsamlat hejda vid de gränsom- på något sätt. Annars rasar cybernetiken råden och kuststräckor där angrepp kom. ner kulturen. Arméförbanden skulle där försvara befäst- Om problemet skall kunna lösas måste ningar. Arméns avvärjning skulle uthålligt försvarspolitiken prioriteras på säkerhets- förstärkas med trupp från icke hotade om- politikens bekostnad. råden. 1940-talets MHS-strategi var en makt som imponerade. Inte för att den var en PM 16. Maktpolitik, en återblick stark vapenteknisk manifestation, utan för Jean Baptiste Bernadotte lärde oss att Sverige att den med värdighet och självförtroende inte ska föra en säkerhetspolitik som om tillvaratog och rätt utnyttjade ett enigt folks vi vore den nordligaste tungan på vågen i försvarsvilja. den uråldriga kampen mellan öst och väst i Den 6 juni 1944 angrep och tog västmak- Europa, utan vi ska föra en försvarspolitik terna Normandies kust och trängde sedan

138 ANALYS & PERSPEKTIV under elva månaders anfall fram till och över Man spred talesätten ”anfall är bästa försvar” Rhen. Atlantvallen visade sig vara för skör och ”bättre förekomma än förekommas”. Vi och tyskarnas omgrupperingar och motanfall skulle föra duellstrider med mekaniserade förhindrades av de även i luften överlägsna insatsförband. Någon strategi fastställdes västmakterna. Senare samma år, i juni och inte. juli, undgick Finland tack vare sin försvars- Initiativet togs hela tiden av den militära strid ett sammanbrott på Karelska näset. Där ledningen, av industriföreträdare och av re- angrep Sovjetunionen med ändå större kraft geringen. Riksdagen släpades motvilligt med än västmakterna gjorde i Normandie. under motiveringen att den nya krigsmakten Ledningen för Sveriges försvarsmakt ansåg – hur liten den än skulle bli – var så kostsam dock vid krigsslutet att försvarsstridernas tid att vi inte samtidigt kunde upprätthålla en var förbi (ingen hänsyn togs till Finlands fram- försvarsförmåga. Det sades inte heller behö- gång) och vi skulle övergå till säkerhetspolitik vas, för nu skulle försvarspolitiken överges och anfallsstrategi. Denna anfallsstrategi var och vi skulle åter föra en säkerhetspolitik, från början ett av amerikanska strateger in- liknande den som Bernadotte förkastat år spirerat taktiskt förfarande, en doktrin, som 1812. Riksdagen lugnades med försäkran- kom att stödjas av vad president Eisenhower det att ”vi försvarar bara Sverige och bara kallade ”det militärindustriella komplexet”. vi försvarar Sverige”. Likafullt avskaffades Denna ”manöverdoktrin” innebar att man försvaret och en snabb avveckling av soldater överraskande och med minst trefaldig eldö- i arméns krigsförband påbörjades. Insatser verlägsenhet skulle anfalla en väl definie- mot och i utlandet förbereddes. Det militära rad fiende. Den ena insatsen skulle följas väpnade våldets uppgift i krig skulle vara av nästa tills försvararens motståndskraft anfall. ”Försvarsmakt” blev felaktigt det brutits. Dessa anfall, som regel stödda av fredstida namnet på denna insatsorganisation. fjärrvapen, blev mycket kostsamma, särskilt ”Krigsmakt” hade varit riktigare. om de genomfördes mot försvarare i befästa Efter Sovjetunionens sammanbrott blev ställningar. När Atlantvallen genombrutits eftersträvade västmakterna därför att binda det opportunt att hävda försvarspolitikens motståndaren i lämplig terräng och där göra död och att förhärliga en globaliserad säker- insatser. hetspolitik. Krigets infrastruktur skulle bestå Insatserna utvecklades under det kalla kri- av ett digitalt elektroniskt nätverk med vars get till operativa företag där anfall – numera hjälp väpnade insatser skulle göras varhelst kallade ”brigadeffekter” – skulle samordnas, ”det onda” sticker upp. Vår strategi kom ledas. Manöverdoktrinens slagord blev kraft- under många decennier att utvecklas ad samling och kvalitet. Doktrinen har med hoc. Försvarsmakten skulle rätta sig efter föga framgång tillämpats av Sovjetunionen samhällsutvecklingen. Man övergick steg i Afghanistan under 1980-talet och av USA för steg till manöverdoktrinen, som dock är i Vietnam, Irak och Afghanistan. helt olämplig och alldeles för kostsam för Efter andra världskriget omorganiserade våra förhållanden. vi våra väpnade MHS-styrkor, vår försvars- När statsmakterna förklarade att Försvars makt, till en säkerhetspolitisk krigsmakt för makten skulle reduceras och omorganiseras anfallsinsatser enligt manöverdoktrinens för att bli ett säkerhetspolitiskt instrument mönster och med en ledarskapsdoktrin, där begärde ÖB ”time out” för försvarsmakten. ”pliktskyldighet” ersatts med ”åtlydnad”. Manöverdoktrinen reglementerades för in-

139 N r 4 oktober/december 2016 satsstyrkorna, och säkerhetspolitikens globalt Sverige. Förre ÖB Sverker Göransson kallade inriktade krav styrde organisationsarbetet. tröskeln för “enveckasförsvar”. Man kan Denna ”time out” var motiverad. Ett också kalla den för “en munsbit”. Eftersom svenskt försvar av manöverkrigsmodell hade man vill vara värdland för Nato måste muns- varit och är strategiskt självmord. biten betraktas som en potemkinkuliss. Både År 2009 bestämdes att planläggning ska Norge och Danmark har – till skillnad från göras för insatser även i Sverige och att dessa Finland – försökt dölja sig bakom sådana insatser ska kunna göras tillsammans med kulisser. Deras partiella värnpliktsarméer är grannländerna och Nato. En försvarsbered- inget annat än kulisser framför Natos insats- ning fick uppgift att utreda hur rikets militära styrkor. De är munsbitar. I HK skall Sverige väpnade våld därvid ska organiseras. ha en hård kärna och inga munsbitar! Försvarsberedningen stödde sig på ma- FB 15:s komponenter, Svenskt organiserat növerdoktrinen med dess digitala elektro- militärt väpnat våld + X + Y, anses uppfylla niska nätverk. Beredningens betänkande har det säkerhetspolitiska målet. Det innebär att lagts till grund för 2015 års försvarsbeslut. man arbetar med en känd och två okända Insatserna har givits en populistisk värde- komponenter. Det svenska väpnade våldet är grund och de ska bestå av kraftsamlade den kända komponenten och den är svag. X strider på enstaka platser eller områden för är = Natos organisation och infrastruktur. Y att där skapa en hotande så kallad tröskel, är = Natos effekt. FB 15 förutsätter att Sverige i praktiken en munsbit för en angripande ska bli värdland för Nato (X). Det medför stormakt. att Rysslands intresse för svenskt territorium Nu gäller försvarsbeslutet 2015. Den ökar. FB 15 innebär också att Nato kan globala militärpolitiska utvecklingen reser komma att tillämpa USA:s offensiva strategi emellertid allt tydligare krav på att Sverige (Y). Det behöver inte betyda att USA sätter blir en väl försvarad fredsbevarande zon in kärnvapen. Men Nato kommer att ha luf- i Europas norra flankområde. Migration toperativt inflytande i nordvästra Ryssland. och svårigheter med den internationella Det medför att Ryssland behöver prioritera marknadsekonomin får inte medföra att Norden vid en sådan konflikt som FB 15:s en övergång till HK fördröjs, utan tvärtom tröskelpolitik har som mål att undvika. FB måste den påskyndas. HK organiseras för 15 är alltså politiskt kontraproduktivt, en att Sverige inte ska komma i krig. strategisk hasard med en svag komponent FB 15 är ett provisorium, en försöksor- (”frivilliga värnpliktiga”) och två osäkra ganisation, där man söker skapa ett säker- komponenter (USA och ”munsbiten”). Vi kan hetspolitiskt skal i Östersjöns vatten, på möjligen låtsas att FB 15 är en försvarsmakt. Gotland och i Finland. På vårt territorium I Ryssland anses FB 15 vara en krigsmakt. I skapar man en försvarspolitisk tunn organisa- HK skall Sverige föra försvarspolitik, vara tion bestående av Myndigheten för Säkerhet alliansfritt utan inneboende gäster och med och Beredskap med ett svagt hemvärn och reella värnpliktiga soldater! någon enstaka armébrigad; man vill vara I Decemberöverenskommelsens anda är värdland för Nato. Det vill säga att man för FB 15 en försöksorganisation för det strate- kortsynt säkerhetspolitik och inte långsiktig giska målet Militärstrategisk Doktrin. Fyra försvarspolitik. deluppgifter ska utredas: Hur organisera Denna säkerhetspolitik liknas vid en trös- samarbetet med grannländerna? Hur be- kel som ska avhålla Ryssland från att angripa manna organisationen? Hur utnyttja den

140 ANALYS & PERSPEKTIV svenska industrin? Vilka uppgifter skall Om FB 15 fullföljs kommer Sveriges för- Myndigheten för Skydd och Beredskap ha? svarspolitiska makt att förloras och ersättas Risken är stor att denna uppdelning leder av en mark-, en marin- och en luftoperativ till en suboptimering av kostnaderna och en insats/anfallsstyrka, vilka blir så svaga att dubbelredovisning av armén. Vidare har en USA/Nato kan komma att avstå från att säkerhetspolitisk användning av vårt väp- stödja svensk försvarspolitik. HK vore minst nade militära våld lagts till grund för den tre gånger starkare än FB 15, utan att kost- nya strategin. I HK har en sammanvägning naderna långsiktigt skulle bli större. gjorts av dessa frågor. I HK skall Sverige ha försvarspolitiken som grund! Författaren är överste 1 gr och ledamot av KKrVA.

141 N r 4 oktober/december 2016 Seminarium om framtidens officersutbildning

Med anledning av brigadgeneral Roland Ekenbergs utredning, ”Framtidens officersutbildning, Förslag till en ny officersutbildning i ljuset av officerens förändrade roll”, an- ordnade Kungl Krigsvetenskapsakademien tisdagen den 30 augusti 2016 ett seminarium där utredningen presenterades och olika aspekter på denna kommenterades och diskuterades.

Sammanfattning av utredningen av Roland Ekenberg

Résumé A report submitted by Brigadier General Roland Ekenberg and commissioned by the Supreme Commander and the Principal of the Swedish Defence University on Sweden’s future officer training programme was followed up by a seminar at the Royal Swedish Academy of War Sciences in August 2016. The report was to propose measures for further developing officer training and education. Academisation of the officer training programme and the introduction of a multi-tier command system has influenced the design of the programme and has given cause for a review. The whole range of levels for the system of training and education for officers and reserve officers has been scrutinised. The report shows that the Swedish Armed Forces, and, in extension, the Swedish Defence University, would benefit from comprehensive management and control within the area of training and education. The Armed Forces and the Swedish Defence University need to implement further development work for officer training and education in order to achieve a comprehensive and united system. utredningens uppdrag är att utifrån I systemet ingår inte enbart de program- ÖB:s och rektors (FHS) överenskommelse bundna utbildningarna vid Försvarshögskolan föreslå åtgärder för att vidareutveckla of- utan även den utbildning som sker före, mel- ficersutbildningen ur såväl kvalitets- som lan eller efter, behovet av disputerade offi- rationalitetsaspekter. Akademiseringen av cerare, personalförsörjning, reservofficersut- Officersprogrammet och införandet av fler- bildning och förståelse för det akademiska befälssystemet är två aspekter som påverkar systemet för att nämna några delar. Att enbart utformningen av officersutbildningen och fokusera på vissa delar får konsekvenser för som utgör skäl för en översyn. Utredningen har därför granskat officersutbildningen ur ett helheten och bör i så fall göras medvetet helhetsperspektiv vilket sträcker sig från an- om konsekvenserna. Det är mot den bak- tagningsprocessen till Officersprogrammet till grunden som utredningen har arbetat för utbildning mot OF 5 och OF 6. Utredningen att presentera en heltäckande beskrivning föreslår ett system för officersutbildningen av framtidens officersutbildning och dess där delarna stödjer helheten. möjligheter.

142 ANALYS & PERSPEKTIV

Centralt för utredningen är att det samlade Utredningen visar på två olika alternativ officersutbildningssystemet ska möjliggöra för att genomföra den högre officersutbild- personalförsörjning av officerare och att ut- ningen. Det första alternativet är en uppdelad bildningen ska genomföras så rationellt som utbildning som leder till magisterexamen möjligt. Därför har utredaren fokuserat på efter första året och är förberedande mot att tydliggöra och beskriva en huvudväg in i OF 3, respektive till masterexamen efter officersyrket. Därtill beskrivs kompletterande andra året för de officerare som går mot vägar, men som inte gör avkall på varken OF 4. Det andra alternativet är en samman- kvalitet eller professionens villkor. hållen tvåårig utbildning mot masternivån. I rapporten fokuserar utredningen på de Den högre officersutbildningen bör även förslag och vägar framåt som föreslås sna- fortsättningsvis ges med både militärtek- rare än på vad som har valts bort längs nisk- och specialistinriktning för att kunna vägen. Syftet med utformningen är att för- möta Försvarsmaktens behov. I de båda säkra att rapportens budskap och förslag alternativen föreslås en högre chefsutbild- inte försvinner i mängden. De mottagande ning och en systematisering av den fortsatta myndigheterna bör sedan genomföra myn- chefsutvecklingen. Båda alternativen har dighetsberedning av utredningens förslag sina för- och nackdelar, men i slutänden är innan beslut fattats. den avgörande frågan hur välutbildade OF Utredningen föreslår att programutbild- 3 Försvarsmakten anser sig behöva. ning delas upp i två nivåer – en examen på I de förslag som utredningen lämnar är en grundnivå samt en examen på avancerad nivå, förutsättning att också NBO-officerare kan i enlighet med gängse högskoleutbildning. påbörja den nya högre officersutbildningen Avseende officersutbildningen på grundnivå och utredningen har därför inte lämnat någ- (Officersprogrammet) föreslår utredningen ra förslag på systematiserade övergångsut- inga åtgärder som leder till skillnader från bildningar. Tidpunkten för implementering idag. Utredningen visar istället på vägar in av utredningens förslag blir därmed inte för att komplettera dagens officersprogram avhängigt den faktiska övergången mel- för officerare med särskilda kompetenser, lan officerare ”före och efter införandet av individer med annan akademisk utbildning Officersprogrammet” utan istället i vilken samt personal med gedigen militär erfaren- takt Försvarsmakten fattar nödvändiga be- het som t ex gruppchef eller specialistofficer slut och den tid det tar att utforma den nya som vill utvecklas till officer. Utredningen utbildningen. Ny högre officersutbildning vill dock, av flera skäl, betona vikten aven bedöms tidigast kunna införas höstterminen huvudväg. Att ha fler vägar in är inte nöd- 2018 under förutsättning att nödvändiga vändigtvis produktionsrationellt, men för beslut fattas under 2016. att säkra såväl volym som särskilda kom- Utredningen ser inga akuta problem med petensbehov gör utredningen bedömningen dagens reservofficersutbildning, förutsatt att detta är en nödvändighet. Utredningen att det också utvecklas en reservofficersut- föreslår vidare en tidigareläggning av högre bildning för marinens behov. De befintliga officersutbildning för att möta behovet av utbildningarna anses tillräckliga för att möta högre kompetens hos framtidens OF 3. Den Försvarsmaktens uttalade behov av volym högre officersutbildningen bör fortsatt ges och kompetens, särskilt då den nya reserv- som utbildning på avancerad nivå och inom officerskursen är under implementering. En professionens kärnämnen. annan viktig faktor i utformningen av of-

143 N r 4 oktober/december 2016 ficersutbildningssystem är stridskraftsche- utredningen att en förbättrad beställarkom- fernas ansvar. I den föreslagna lösningen tas petens skulle underlätta arbetet och förbättra ett myndighetsgemensamt ansvar för den kvaliteten. Officersutbildningen är kostsam i grundläggande officersutbildningen, den förhållande till annan högskolutbildning och högre officersutbildningen samt den fortsatta även delvis i förhållande till andra profes- chefsutvecklingen. Ansvaret för att utbilda sionsutbildningar. Att hitta besparingar med mot Försvarsmaktens, specifika stridskraf- fortsatt godtagbar kvalitet på professions- ters, krigsförbands eller befattningars behov utbildningen är dock en uppgift som ligger åligger istället utbildningschefen genom res- utanför ramen för utredningsarbetet. pektive stridskraftschef. Utredningen anser Försvarsmakten och Försvarshögskolan att Försvarsmakten, och i förlängningen behöver genomföra flera utvecklingsarbe- även Försvarshögskolan, skulle ha nytta av ten för att officersutbildningen ska bli ett en inom Försvarsmakten samlad ledning heltäckande system. Exempel på sådana och styrning inom utbildningsområdet och arbeten är att se över och vid behov anpas- förordar därför en huvudstabsprincip under sa utbudet av yrkes- och befattningskurser C PROD för området. (YBK) för att möta stridskrafternas behov Överväganden avseende ekonomi och mellan och efter programutbildningar samt rationalitet har i första hand diskuterats att skapa förutsättningar för ett större antal på en principiell nivå. Utredningen har un- officerare att disputera inom professionens dersökt om användningen av tilldelade re- kärnämnen och på så sätt kunna leda och surser används på ett rationellt sätt eller kvalitetssäkra den akademiska utbildningen om det finns uppenbara rationalitetsvinster samt en långsiktig forskningsutbildning för och besparingar att göra. Utredningen fin- att leda professionsutvecklingen framåt. ner att fördelningen av uppdragsutbildning, anslagsutbildning, beställd utbildning mm Utredaren är brigadgeneral och Rikshem visar på en god rationalitet. Emellertid anser värnschef.

Inlägg Officersutbildning i förändring av Claes Tornberg

Perspektivet lisering ändrar snabbt förutsättningarna. Utgångspunkten måste vara förändring. • Prägling av officerskåren utgör en utom- • Kraven på att flexibelt kunna hantera ordentligt komplex fråga men det gäller kriser och väpnade konflikter över hela också andra professioner. konfliktskalan måste utgöra grunden. • Samhällets och den säkerhetspolitiska • Stora och snabba kast i FM uppgifter och miljön är stadd i snabb omvandling. struktur är naturliga och måste kunna Globalisering, urbanisering och digita- mötas.

144 ANALYS & PERSPEKTIV

• Bra med nytt flerbefälssystem där vissa • Dagens fredsmässiga byråkratiska produk- paralleller kan dras med ÄBO (Äldre tionssystem (gäller hela statsförvaltningen) Befälsordning) skapar en följsamhet som motverkar för- • Officerens roll i samhället har succesivt mågan att se långsiktigt och övergripande. kraftigt marginaliserats Officersprofilen skall präglas av initiativ- kraft, fritänkande, ifrågasättande, inga • Utredningen gör en god statisk analys ja-sägare. Chefskapet/befälsföringen/be- men möter inte framtida utmaningar i slutsfattandet i kritiska lägen är centralt det snabbt förändrade samhället. • Lärarkvaliteten helt avgörande. Utred ningen belyser detta väl. FM förmåga och Nuläget prioritering att skapa incitament för den • Försvarsmaktens (FM) långsiktiga perso- enskilde i form av meritering utgör en nalförsörjning befinner sig i ett allvarligt öppen fråga. Kräver en hårdhänt styrning krisläge från försvarsledningen, som knappast gäller idag! • Officersyrket har hamnat lågt i popu- laritetsskaran av yrken som attraherar • Utredningen följer inte upp att reservof- modern ungdom. ficerare utgör en viktig kompetenstillgång i statsförvaltning och näringsliv! Härtill • Den anorektiska försvarsprofilen medger kommer att attraktionskraften för offi- få självständiga högre chefsbefattningar cersyrket ökar när reservofficerare finns samt ett begränsat utbud av plattformar på ledande befattningar i samhället. som kan erbjuda spännande chefsbefattningar på lägre nivåer. Påståenden • FM har kompetensluckor i sin personal- kader. • Föreslaget till framtida utbildningssystem • FM syn på officersyrket som ett livstids- bidrar inte till en lösning av FM:s perso- yrke stämmer inte med samhällsutveck- nalförsörjningskris! lingen. • Officersyrket måste tillhöra och värderas inom den akademiska sfären. Ett abso- Kommentatorns lut krav! Släpp begreppet ”akademise- konstateranden ring”! • Nya vägar måste öppnas för att bredda • Officerens grundläggande genomföran- och stimulera intresset för officersyrket? dekultur ska prövas mot den akademiska Utredningen förslag till en huvudväg mot ifrågasättande kulturen. Dessa kulturer officer med vissa kompletterande möjlig- skall under utbildningen mötas, men ska heter att ”snedda” in – räcker inte! inte sammansmältas. Utredningens fast- • Ett parallellt program typ USAs OTC slående av symbiosen akademi/profession (Officer Training Corps)med studenter rätt – med förbehållet att professionen som genomgår universitetsutbildning styrt alltid måste utgöra grunden. av FHS och med studiekostnader täckta av • Det kritiska akademiska förhållningssättet FM bör skapas! Integrerat med reservof- har dessutom sina klara brister. ficersutbildningen!

145 N r 4 oktober/december 2016

• Nuvarande begränsade krigsförbandsvo mansmältas med yrkesofficerarna för att lym medger inte att som utredningen anger; tillförsäkra att officerare finns på ledande ”endast den som har till uppgift att leda befattningar i samhället! krigsförband och ha förmanskap skall • Incitament måste skapas för att rekrytera vara officer” är knappast realistiskt. En toppkrafter till FHS! breddad syn krävs! • Utredningens lågt ansatta volym av re- Kommentatorn är konteramiral och ledamot servofficersbehovet bör ökas och sam- av KKrVA samt tidigare rektor för FHS.

Framtida officersutbildning – kommentarer av Karlis Neretnieks läser jag inledningen så har jag vissa Först något om metodiken. problem med att förstå direktiven till ut- Den första halvan av utredningen präglas redningen. Låt mig citera. av långa resonemang om nyttan av kritiskt Uppfattningen är att svenska officerare står tänkande, självständig, problemlösning och sig väl i internationella jämförelser. Oaktat att undervisningen bör vila på vetenskaplig om det gäller samverkan med lokala myndig- grund. Officerens roll beskrivs i generella ter- heter vid exempelvis försvarsplanläggning, mer som ”kunna samordna”, ”utveckla den övningar eller insatser vid skogsbränder i militära insatsförmågan”, ”ha av god etik”, Sverige, EU:s utbildningsinsatser i Afrika, m fl faktorer som i måttlig utsträckning styr insatser eller övningar inom NATO, eller stabsofficerare och observatörer inom hur utbildningen borde organiseras och vad FN:s fredsfrämjande insatser – omdömet är som bör prioriteras. I vissa fall är skrivning- att de svenska officerarna gör ett utomor- arna dessutom direkt obegripliga avseende dentligt jobb. Utredningen av den framtida officerens roll, i alla fall för mig: officersutbildningen föranleds därför inte främst av behovet av en kvalitetshöjning Det har medfört en rollfördelning mellan av officersutbildningen. specialistofficerare och officerare där specialistofficeren huvudsakligen är fackman, Om detta är sant, vilket inte är omöjligt, instruktör och genomförandeledning på kan man ställa sig frågan varför utredningen lägre taktisk och stridsteknisk nivå medan inte hade mandatet att även se tillbaka på officeren är chef, utvecklare och utbildare gårdagens system, det som frambragte dessa på högre nivå. dugliga officerare – de är ju inte produkter av dagens system. Tursamt nog finns i den andra halvan av Men struntar vi i den frågeställningen, utredningen en tämligen konkret beskriv- som inte rimmar med utredningsuppdraget, ning av vad en officer förväntas lösa för skulle jag vilja ta upp några saker som han- uppgifter, beroende vilken nivå han eller teras i utredningen. hon ska verka på:

146 ANALYS & PERSPEKTIV

Här ett exempel: Erfarenhetsmässigt tar det ca 18 månader av mycket målinriktad, praktisk, utbildning ”En officer nivå OF 1 (d v s löjtnant) för att skapa en rimligt krigsanvändbar plu- ska kunna: tonchef. Kraven på duktighet i huvuduppgiften kanske t o m är än större idag än • leda tropp/pluton tjänstegren i väpnad tidigare. Förväntas löjtnanten leda en pluton strid där många av soldaterna har betydligt mer • leda tropp/pluton tjänstegren i stöd till erfarenhet än chefen så lär inte militär all- samhället och humanitära insatser mänbildning kompensera för sådana brister • leda planering, genomförande och utvärd- när de underlydande inser att chefen inte ering av tropp/pluton eller tjänstegrens behärskar sitt jobb och där de riskerar att utbildning dö på grund av det. • delta i utvecklingsarbete inom eget fack- Efter att ha tillgodosett detta helt grundläg- kompetensområde gande krav, och först då, kan det vara dags att fundera på andra krav och olika metoder • genomföra arbetet muntligt och skriftligt för att tillgodose dessa. En sådan metodik på engelska hade skapat väsentligt enklare orsakssam- • samverka med andra nationer på lägre manhang – eller om man så vill spårbarhet krigsförbandsnivå – varför borde utbildningen se ut på ett visst • företräda arbetsgivaren i förvaltnings- sätt. Det hade också givit bättre möjligheter frågor som första linjens chef (FM an- till att prioritera mellan ”need to have” och svar).” ”nice to have” Liknande beskrivningar finns för OF2 -5, Det går att ha synpunkter på detaljer i be- kaptener majorer, etc. Även där borde samma skrivningen, men den ger en hyfsad bild av metodik tillämpats. Vad är ”måste-kunska- vad man borde förvänta sig av en löjtnant. per” med hänsyn till huvuduppgiften, vad Detta är också något avsevärt mer praktiskt är tilläggskrav/önskemål. och jordnära än vad som sas i det förra citatet En lite udda observation kopplat till vad – en skrivning som enligt min mening tyder som redovisas i befattningsbeskrivningar- på grav okunskap avseende vad det innebär na. att leda förband – stora såväl som små. Först på nivån OF 5 (överste) nämns att Jag anser att en väsentligt bättre väg att ”vara förebild, kulturbärare och kulturska- gå hade varit att redan inledningsvis ana- pare” lysera och redovisa vad officerare på olika Kanske något som även borde gäller lägre nivåer förväntas lösa för uppgifter och vilka nivåer. kunskaper och förmågor som krävs för det. Det senare leder in på min kanske allvar- Med det som grund borde man ha funderat ligaste invändning om utredningen – vad är på hur ett utbildningssystem bör utformas det som krävs av en officer förutom kunska- för att skapa officerare som uppfyller de per. Ingenstans finns skrivningar som liknar nödvändiga kraven. vad som angavs som de viktigaste målen på I det här fallet, där förmågan att leda den dåvarande Krigsskolan: pluton i krig är den högst prioriterade uppgiften, borde det rimligtvis också återspegla Undervisningen ska ledas och bedrivas i de sig i utbildningsupplägget. olika övningsgrenarna och ämnena så att

147 N r 4 oktober/december 2016

eleverna ges den fostran och militära allmän- man inte långt med bara militär allmänbild- bildning som krävs av en nyutnämnd officer ning, om nu någon trodde det. och att ledaregenskaperna – främst beslut- Det jag sagt kan leda till tanken att jag samhet, viljestyrka, ansvarskänsla, plikttro- anser att utredningsmannen gjort ett dåligt het, och självständighet – utvecklas. arbete. Det tycker jag inte. Det är en bra utredning givet de alltför snäva direktiven. Egenskaper som knappast är mindre aktu- Det är bra att tiden mellan grundläggan- ella idag. de officersutbildning och högre utbildning Jag ser problemet med att i akademiska föreslås bli kortare. Det inte bara för att sammanhang sätta upp mål, och anpassa Försvarsmakten kan tillgodogöra sig inves- utbildningsmetoderna, för att elevernas per- teringen under längre tid, men kanske främst sonlighet ska formas i en viss önskad riktning. för att en person i trettioårsåldern oftast är Tyvärr begränsar det möjligheterna att skapa mera receptiv, energisk och ”hungrigare” än dugliga officerare för den uppgift som kon- när han eller hon kanske blivit ytterligare stituerar deras existensberättigande – leda tio år äldre. förband och annan verksamhet i krig. Har Bra när det gäller lärarförsörjningen till inte officeren dessa personliga egenskaper, FHS. Inget i Försvarsmaktens verksamhet är som går att skapa genom utbildning och viktigare än officersutbildningen. De dugli- övning, så är aldrig så omfattande kunskaper gaste officerarna måste lockas, eller kom- till ingen större nytta. menderas, till att periodvis bidra till den. I texten förekommer ofta försök till att be- Bra när det gäller behovet för militär per- skriva skillnaden mellan specialistofficerare sonal att växeltjänstgöra i Försvarsmakten och taktiska officerare genom att använda för att undvika att lärarna utvecklas till teo- termerna specialister respektive generalis- retiker utan förankring i verkligheten. ter, t ex: Jag tror också att någon typ av aspirantsko- le-system vore värdefullt. Här är det dock Den mest markanta skillnaden mellan en utomordentligt viktigt att det utformas så officer och en specialistofficer är att office- att det verkligen ger mycket goda praktiska ren är generalist medan specialistofficeren kunskaper och inte bara blir någon sorts är specialist. allmänbildande förberedelsekurs för officersprogrammet. Det är ett mycket farligt sätt att beskriva de De tidigare aspirantskolorna var trupp- två rollerna, det kan leda den fåkunnige till slagsknutna och gav en utomordentligt god tanken att den taktiske officeren inte behö- utbildning vad avser t ex pjästjänst i artille- ver mycket djupa kunskaper inom specifika riet, stridsvagnstjänst i pansartrupperna etc. områden, det även på högre nivåer. Helt nödvändiga kunskaper för att kunna Även den taktiske officeren är specialist. föra plutoner och kompanier och även ba- Hans eller hennes specialitet är att kunna leda taljoner. Frågan är om förutsättningarna förband och krigsstabstjänst. Verksamheter finns för ett liknande system i dagens lilla som kräver djupa kunskaper om de system organisation. man ska leda, taktik och stabsarbetsmetoder. Ett alternativ kan vara att arméns aspi- De två senare områdena är mycket utpräglade rantskola (om det bara blir en) tar sikte på en specialiteter, som kräver omfattande studier grundläggande färdighet som varje arméof- och mycket praktisk övning. Där kommer ficer rimligen bör behärska, d v s markstrid.

148 ANALYS & PERSPEKTIV

Inriktningen skulle då kunna vara att utbilda tillhöra ett visst förband) – väsentliga fak- alla blivande arméofficerare till goda skyt- torer för att öka motivationen att göra en tegruppchefer, med allt vad det innebär av god insats. Dessutom kan förbandet bidra nödvändig personlig färdighet på olika va- till att ytterligare påverka motivationen ge- pen och förmåga att leda en mindre grupp nom att regelbundet hålla kontakt med sina soldater under påfrestande förhållanden. officersaspiranter, planera deras framtida Det senare en förmåga man har glädje av arbetsuppgifter m m. under hela sin karriär. Skillnaden att som Slutligen en personlig reflektion. Utred överste leda underlydande överstelöjtnan- ningsmannen har gjort det bästa möjliga ter och majorer eller att som furir leda en givet förutsättningarna. Jag tror dock att grupp soldater är mindre än de flesta tror. Försvarsmakten efterhand kommer att bli Man leder människor – det bör man lära sig tvungen att kraftigt öka inomverks-utbild- tidigt och grundligt. ningen, t ex i form av mer omfattande utbild- En faktor som jag saknar är en beskrivning ning för pluton-, kompani och bataljonschefer, av förbandens roll när det gäller rekrytering men också inom områden som taktik och och urval av blivande officerare. Personligen krigsstabstjänst. Dagens officersutbildnings- är jag övertygad om att varje officersaspi- system kommer att visa sig vara otillräckligt rant redan från första dagen bör tillhöra för det man skulle kunna kalla krigets hant- ett förband. Det förband som valt att just verk – d v s officerens huvuduppgift. han eller hon kan bli en framtida kollega. Det skapar lojalitet mot förbandet och en Kommentatorn är generalmajor och ledamot känsla av tillhörighet (och stolthet över att av KKrVA samt tidigare rektor för FHS.

Kommentarer till utredningen av Bengt Axelsson jag har haft förmånen, glädjen och fru • Faktadelar i utredningen, t ex volymen strationen att jobba med personalförsörj- officerare och reservofficerare, är inget nings- och utbildningsfrågor sedan hösten som utredningen har kommit fram till. 2003, först i HKV och sedan 2008 på FHS. Dessa fakta kommer från HKV, som har Mot denna bakgrund vill jag göra följande varit och redovisat olika underlag för kommentarer. utredningen. • Jag upplever att flerbefälssystemet inte är • Jag vill understryka vad utredningen om färdigutvecklat. Det finns olika uppfatt- Framtidens officersutbildning är. Det är ningar om vad en officer, en specialistof- en utredning som tog fram förslag på ficer eller en anställd gruppchef ska kunna utbildningssystem utgående från ett antal och användas till. Gäller för både K- och principer i en överenskommelse mellan T-kategorierna. ÖB och FHS rektor. Utredningen är inte • Jag saknar en gemensam bild över vad en personalförsörjningsutredning. begreppet officersprofessionen står för.

149 N r 4 oktober/december 2016

För mig består begreppet av tre delar; officersutbildning knyter idag magister- expertis (både kunskaper och färdigheter), examen till OF 4. I framtiden kan mas- yrkesetik och kåranda. Kvalitén i officers- tersexamen istället knytas till OF 3. Detta profession blir därmed summan av FHS är något som skulle gagna FM genom att och FM gemensamma ansträngningar. utbildningen på avancerad nivå kommer Det handlar således om hur vi lyckas med tidigare i yrkeskarriären. utbildningen på FHS och relevant tjänst- • Officerens kvalitet, kompetens och volym göring i befattning i FM. Dessa storheter är fundamentala för FM utveckling. kan inte ersätta varandra, utan komplet- • Kompetensförsörjning med officerare till tera varandra. FHS och FM skolor är en ödesfråga för • Det finns ett akademiskt system som de den framtida kvalitén i officersprofessio- flesta yrkesutbildningarna i Sverige för- nen. håller sig till. Detta bör knytas ihop med • Många gånger talas det om breddad re- professionens behov kopplat till krigfö- krytering. Jag vill varna för att bredd- rings- och ledningsnivåer. Utredningen har ningen kommer för tidigt och att den går försökt att göra detta i de två alternativ ut över kärnan i yrket, kopplat till t ex som där är beskrivna. krigsvetenskap och/eller militärteknik. Jag • De flesta officersbefattningarna i framtiden tror på breddning av officerskåren, men kommer att finnas på nivån OF3 , vilket att den bör komma i ett senare skede av karriären. innebär major/örlogskapten. Utredningen försöker också beskriva ett vägval om vi ska ha välutbildade OF 3 eller OF 4 (övers- Kommentatorn är brigadgeneral och vice- telöjtnant/kommendörkapten). Dagens rektor vid Försvarshögskolan.

Officersutbildning – ett mål eller ett medel? av Karl Ydén av utrymmesskäl koncentreras uppmärk- Inledningsvis skall framhållas att ett helt samheten till utredningens huvuddrag, och invändningsfritt militärt utbildningssystem jag gör inte anspråk på att fånga varje ny- sannolikt inte är möjligt att designa/åstad- ans i det 121 sidor tjocka dokumentet. På komma. Varje lösning blir, med nödvändig- marginalen kommer även några synpunkter het, resultat av en lång rad avvägningar, och som framfördes under KKrVA-seminariet kritiker kommer alltid att finna enskildheter på Armémuseum i augusti 2016 att berö- där det går att hitta goda argument för ifråga- ras. Framställningen blir med nödvändighet sättanden. Det sagda innebär dock inte att komprimerad och förutsätter att läsaren alla tänkbara officersutbildningssystem där- är bekant med huvuddragen i det militära för fungerar ungefär lika bra. Istället kom- utbildningssystemet. mer respektive systemlösning att fungera

150 ANALYS & PERSPEKTIV olika väl/illa i relation till ett antal kriterier, cersutbildningen, snarare än att låta en SOU och det är därför centralt att man har klart göra detsamma. Kopplad till ambitionen att för sig vilka kriterier man ytterst vill att ett förekomma en SOU kan utredningen upp- officersutbildningssystem skall optimeras fattas ha i uppdrag att argumentera för den emot. i Sverige inslagna vägen för akademisering Olika utformning av officersutbildnings- av officersutbildning, respektive att påpeka system kommer att generera olika resultat – svårigheter och problem med tänkbara alter- ytterst handlar det om vilken sorts officerskår nativa lösningar (t ex sådana som existerar man vill skapa och hur denna skall fungera i en rad andra västländer). både internt inom Försvarsmakten och i re- Utredningens sammansättning av nyck- lation till samhällets övriga funktioner och elaktörer förefaller lämplig i relation till yrkesgrupper. Samtidigt gäller naturligtvis att ovanstående ambition(er). Försvarsmaktens varken den militära sektorn eller det övriga utredare var tidigare vicerektor för Försvars samhället är statiska storheter, varför flexibi- högskolan (FHS) och utredningens huvud litet bör vara en central egenskap i systemde- sekreterare är den nuvarande vicerektorn signen. Målsättningen bör vara att hitta ett för Försvarshögskolan. system för utbildning som klarar att hantera Utredningen har genomförts med be- nödvändiga avvägningar uthålligt, även med redningsstöd från Försvarshögskolan och beaktande av omvärldsförändringar, ökade Försvarsmakten. Sannolikheten för att mer effektivitetskrav, teknologisk utveckling och genomgripande nytänkande kring systemet framväxt av nya kunskapsområden. för officersutbildning skulle vinna större stöd får därmed betraktas som ytterst begränsad. Utredningen (Noteras kan att inte någon disputerad officer från Försvarshögskolan inkluderades i Ifråga om ”Framtidens officersutbildning” arbetsgruppen.) är det relevant att börja med att beakta vad Förändringsarbete kan bedrivas enligt utredningens syfte har varit, eftersom detta två olika huvudmodeller. Antingen börjar styrt vad som har gjorts respektive lämnats man så förutsättningslöst det går, med ett därhän inom ramen för arbetet. Exempel blankt papper, och designar en lösning/ett på sådant som inte utretts är kostnader, att- system utifrån de behov man definierar och raktionskraft och överväganden kring civil- de förändringar/påfrestningar som man tror militära relationer. att systemet/organisationen behöver kunna Utredningsuppdraget, initierat av förre ÖB hantera eller möta. Därefter implementerar tillsammans med Försvarshögskolans rektor, man den lösningen. förefaller primärt ha syftat till att minska Alternativt så kan man utgå från den lös- sannolikheten för en ny statlig offentlig ut- ning/organisation man redan har och ägna sig redning av svensk officersutbildning (något åt att modifiera olika delar i denna utifrån som diskuterats inom regeringskansliet sedan en given målbild eller ambition. Vilken av åtminstone 2012, då t ex Peter Nordlunds de två modellerna för förändringsarbete som FOI-utredning ”Officersutbildning – i Sverige är lämpligast går inte att säga generellt, utan och internationellt” presenterades). Såväl lämpligheten beror på en rad faktorer kopp- Försvarsmaktens ledning som Försvars lade till bl a funktionalitet i den existerande högskolan har sett det som angeläget att organisationen, till graden av efterfrågad själva formulera frågor och svar kring offi- förändring respektive till dynamiken i omgiv-

151 N r 4 oktober/december 2016 ningen. Generellt kan man dock konstatera Det finns ingen europeisk standard för att den första modellen för förändring i regel officersutbildning, utan graden av, respek- resulterar i mer djupgående förändringspro- tive formerna för, akademisering varierar en cesser jämfört med den andra. hel del mellan länder. I några fall syns ingen Utredningen följer den andra av ovanstå- akademiseringsambition, utan systemen på- ende modeller och utifrån ställt uppdrag får minner om vårt tidigare OHS-system: 2-2,5 den anses leverera det som beställts av förre års grundläggande officersutbildning utan ÖB respektive FHS’ rektor. Vissa avsnitt i ut- akademisk examen. I vissa fall aktualiseras redningen är mer gedigna, medan den i andra akademiska studier senare i karriären.1 I tvingas ut på svagare is – ett förvisso inte helt flertalet länder som gått mot akademisering okänt fenomen i utredningsvärlden. nyttjas delar av universitetsvärlden som del- Utredningen argumenterar, som beställt, komponenter i militär kompetensförsörjning, för dagens officersutbildningssystem respek- kombinerade med militära skolsteg/utbild- tive mot andra tänkbara system. Målbilden ningar. Detta kan ske genom att officersut- är att Försvarshögskolan äger monopol på nämning förutsätter en akademisk examen utbildning av (taktiska) officerare, inom ra- i exempelvis statskunskap, teknik, ekonomi men för ett internt akademiskt utbildnings- eller historia kombinerat med en godkänd, system från grundnivå, via magister- resp militärt inriktad, utbildning. Det kan också masternivå, till forskarutbildning i ämnet ske genom att officersutbildningen bedrivs krigsvetenskap. Utredningen är föredömligt vid ett militärt universitet och samtidigt leder öppen med att detta utredningsresultat i till en civil ämnesexamen och en officersexa- princip låg i utredningsdirektiven. Uppdraget men. (Så är fallet på t ex West Point, vars var inte att fritt fundera över bästa tänkbara kadetter kan välja mellan ett tjugotal olika utbildningssystem för svenska officerare, ämnen, allt från teknik och systemvetenskap utan att argumentera för att det befintliga till historia och psykologi.) utbildningssystemet är det bästa. En övergri- Akademiseringen av svensk officersutbild- pande sammanfattning av utredningen kan ning uppvisar en stor skillnad jämfört med således vara att läget är gott. Den inslagna andra västeuropeiska länder. Den svenska vägen beskrivs som klok och den bör ut- modellen, att akademisera militär utbildning vecklas, med endast mindre modifieringar inom ramen för vid Försvarshögskolan ny- i marginalen. inrättade ämnen, saknar egentlig utländsk Utredningen gör även en begränsad inter- motsvarighet, utifrån vad som går att utläsa nationell utblick, främst i syfte att argumen- ur utredningen (liksom ur Peter Nordlunds tera mot de olika officersutbildningssystem FOI-rapport). Det finns inte något exempel på som återfinns i en rad andra EU- och/eller ett EU-land som har inrättat en vapengrens- Natoländer. Det svenska systemet beskrivs gemensam grundläggande officersutbildning som bättre än alla alternativ, antingen i sig vid ett gemensamt lärosäte, motsvarande självt eller som svar på en rad förutsättningar Officersprogrammet vid Militärhögskolan som är speciella för Sverige. Utredningen Karlberg. hävdar dessutom både att Sverige ligger i Utredningen argumenterar för att det EU:s huvudfåra ifråga om militär akademi- svenska systemet är ”både mer rationellt sering och att vi har så annorlunda förut- och effektivt” än alla utländska alternativ, sättningar att en egen, annorlunda modell ett påstående som åtminstone ekonomiskt är nödvändig. framstår som tvivelaktigt utifrån enkla över-

152 ANALYS & PERSPEKTIV slagsberäkningar (och emotsägs av Peter ningsstrukturer där arméofficerare i princip Nordlunds FOI-rapport). Men samtidigt alltid var i majoritet. Detta arv är relevant garderar utredningen effektivitetsanspråket då den svenska militära akademiseringen med argumentet att snålheten inte får bedra väsentligen har genomförts på en grund be- visheten. Officersutbildningen måste få kosta, stående av det existerande militära skolsys- i princip skall inget kostnadstak finnas:rätt temet. Akademiseringen verkar väsentligen utbildning oavsett kostnad. ha präglats av en strävan att åstadkomma Strävan bör, som utredningen påpekar, en statushöjning av det befintliga militära absolut inte vara att skapa billigaste möjliga skolsystemet. Detta i ljuset av en utveckling officersutbildningssystem. Men lika orimligt då alltfler andra yrkesgrupper i samhället förefaller det att utforma ett onödigt dyrt of- inrättat akademiska grundutbildningar och, ficersutbildningssystem, och jag återkommer i vissa fall, även forskarutbildning (sjukskö- mot slutet av texten till några ekonomiska terskeutbildningen har refererats internt i detaljsiffror. En rimlig strävan bör vara att åtskilliga interna diskussioner). Analysen designa ett utbildningssystem som är bl a växte fram inom försvaret från slutet av kostnadseffektivt och flexibelt utan att ge 1980-talet och föranledde organisatoriska avkall på utbildningskvalitet. åtgärder med början på 1990-talet. Den militära akademiseringen framdrevs En kontextbeskrivning: den inte av något internt identifierat utvecklings- behov eller av en strävan att förändra eller militära akademiseringen och förnya militära yrkespraktiker. Det som har Försvarsmakten eftersträvats har främst varit att göra nödvän- diga förändringar av det existerande militära Försvarets gemensamma utbildningsfrågor skolsystemet för att ge det akademisk status. har traditionellt dominerats av armén. Detta Den militära akademiseringen i Sverige fö- förklaras delvis av att armén under 1900-talet refaller således snarare ha varit en respons volymmässigt var långt större än marinen på yttre faktorer än föranledd av en vilja att och flygvapnet, delvis av att just utbildning förändra den interna kunskapsbildningen. (och -administration) utgjorde massarméns Den modell som valdes, en akademisering huvudsakliga arbetsuppgift under det kalla inom ramen för ett befintligt militärt skol- kriget. Arméns uppgift var att genomföra system, gjorde att officerskåren inte behövde storskalig nybörjarutbildning, och dess of- beträda universitetsvärlden, och den kunde ficerare var i stor utsträckning utbildare. De därför stanna i ”komfortzonen” (som det mer professionaliserade vapengrenarna, flot- numera heter) så långt det var möjligt. tan som en del av marinen och flygvapnet, I det konkreta arbetet har ansvaret de- hade mindre inslag av värnpliktsutbildning legerats till Försvarshögskolan, där grund- och löste i större utsträckning den skarpa plattan i officersprogrammet lades med i uppgiften att hävda svenskt territorialvatten Stabs- respektive Chefsprogrammens be- respektive luftrum igenom hela det kalla kri- fintliga innehåll (de enda kurser man initialt get. Officerare inom flottan och flygvapnet hittade som hade litteraturlistor och ansågs verkade därför, i större utsträckning, normalt bedrivas ”akademiskt”). Det framstår inte i befattning. som slumpartat att alla akademiska ämnen Förutom vapengrenarnas egna skolor i officersprogrammet är nya ämnen, etable- fanns högre, gemensamma skolsteg – utbild- rade av Försvarshögskolan.2

153 N r 4 oktober/december 2016

Som helt dominerande beställare och fi- rationer framstår det knappast som över- nansiär av Försvarshögskolans verksamhet raskande att Försvarsmaktens ledande före- har naturligtvis Försvarsmakten haft mycket trädare kunnat tycka att en mer djupgående stora möjligheter att påverka hur akademi- reformering av det militära skolsystemet, seringsprocessen har utvecklats. Dessa möj- ovanpå allt annat, inte stått överst på den ligheter har inte alltid utnyttjats. I brist på egna önskelistan. Tvärtom har nog vissa uppmärksamhet från Försvarsmaktens sida kunnat uppfatta det militära skolsystemet har det tidvis uppstått betydande handlings-/ som en av få kvarvarande konstanter i en tolkningsutrymmen inom Försvarshögskolan ”malström” av försvarsreformer. som olika aktörer har kunnat hantera på Det är slutligen värt, i ett Försvarsmakts olika sätt. perspektiv, att notera att målbilden för den Flera förklaringar kan tänkas till varför militära akademiseringen grundlades när Försvarsmakten inte ägnat akademiserings- både värnplikt och NBO utgjorde ramför- processen större uppmärksamhet. Relativt utsättningar. Medan utredningen antyder att få officerare i myndighetens styrande skikt t ex flerbefälssystemet utgjort ett motiv för har egen erfarenhet av att genomgå univer- officersprogrammets utformning, är det lika sitetsutbildning, varför det är naturligt med rimligt att hävda att dess målbild nu kan anses en längre startsträcka i frågor om vetenskap delvis feloptimerad i förhållande till office- och akademisering jämfört med många andra rares yrkesutövning. Det senare perspektivet frågor. De få svenska officerare som har ge- anlägger Åselius (2012) i en jämförelse med nomgått forskarutbildning har samtidigt inte det officersutbildningssystem som finns vid (med ett notabelt undantag) haft en sådan många amerikanska universitet: karriärutveckling att de fått tillräckligt hög När olika akademiseringsstrategier för intern status och/eller tillräckligt hög militär den svenska officerskåren diskuterades i grad för att kunna spela en viktig roll.3 början av 2000-talet var en ofta framförd Försvarsmakten har dessutom genomlevt kritik mot en ROTC-lösning att officerare huvuddelen av de senaste två dryga decen- som utbildades på det här sättet inte skulle nierna i betydande turbulens sammanhäng- bli tillräckligt duktiga i yrket. Sedan dess har ande med återkommande reduceringar av vi dock återskapat en särskild specialistof- verksamhetsvolymer, avbrutna/uppskjut- ficerskår i det svenska försvaret, samtidigt na materielprojekt, nya förvaltningsideal som värnplikten och i praktiken även reserv- inom statsförvaltningen och förändringar officerarna avskaffats. Det kan hävdas att av uppgiftsfokus inklusive utrikes militära den militära hantverksskickligheten inom operationer, ofta farligare än vad som var försvaret därigenom har stärkts, medan in- normalt innan Berlinmurens fall. Det har flödet av kompetens utifrån – som är vik- således funnits åtskilliga andra ärenden att tig om försvaret ska delta i internationella hantera. Situationen har inte förbättrats av operationer och bidra till samhällsbyggande att ansvaret inom Högkvarteret för utbild- verksamhet i krigsdrabbade länder – däremot ningsfrågor tidvis varit otydligt, samt att har snörts av. Vår svenska lösning, att bygga där sedvanliga befattningsbyten påverkat upp ett akademiskt ämne med den militära kunskapsnivåer och, eventuellt, även inci- professionen som sin enda tunna bas, ter sig tamenten till handling. ur det perspektivet betänklig.4 I detta både mångåriga och ymniga flöde I nästa avsnitt framför jag ett antal kritiska av påbud, besparingskrav och skarpa ope- synpunkter i förhållande till utredningens

154 ANALYS & PERSPEKTIV slutsatser. Dessa innebär inte att jag anser I viss utsträckning går ovanstående behov att utredningen saknar värde, utan snarare och intressen att kombinera, men tydligt framför jag ett bredare sammanhang som är att ju längre ett intresse drivs, desto mer jag menar väsentligen saknas. Utredningen uppenbara kan skillnader i förhållande till anlägger väsentligen ett smalt inifrån-per- andra intressen bli. T ex utgör officersut- spektiv, medan jag menar att väsentliga in- bildningssystemet rimligen ett medel sna- gångsvärden finns i en bredare analys av rare än ett viktigt mål i sig för samhället. Försvarsmaktens uppgifter och av samhälls- Med detta förstås att värdet av systemet utvecklingen. ligger i vad det konkret levererar – till t ex Försvarsmaktens officerare i form av re- Samhället, försvaret och levanta kompetenser att lösa olika typer av uppgifter – och till vilka kostnader. Ur kompetensförsörjningen ett samhällsperspektiv kan principiellt flera Den första frågan handlar om systemnivån: olika system för officersutbildning övervä- vems behov skall främst tillgodoses vid en gas. För Försvarshögskolan utgör, däremot, design av ett system för officersutbildning? det egna officersutbildningsystemet ett mål Vad blir skillnaderna mellan att betrakta of- i sig – oavsett om det inte helt harmonierar med övriga intressen. Detta betyder inte att ficersutbildningsystemet som ett medel eller det inte skulle finnas åtskilliga aktörer inom att se det som ett mål i sig? Försvarshögskolan som vill skapa relevant Flera möjliga svar på frågan om vems och kostnadseffektiv utbildning, men ytterst behov finns, och dessa är varken 100 % är det akademiska officersutbildningsystemet identiska eller 100 % oförenliga. I samhällets i sig så viktigt för Försvarshögskolan att intresse ligger att ha en kompetent, demo andra hänsyn sannolikt underordnas vid kratiskt sinnad officerskår, utbildad på ett en målkonflikt. Där illustreras skillnaden kostnadseffektivt sätt räknat över indivi mellan att något utgör ett mål och att det dernas hela yrkesliv. utgör ett medel. Såväl initiala utbildningskostnader som Skall man formulera en samlad kritik av kostnader för vidareutbildning och eventu- ”Framtidens officersutbildning” så blir den ellt även för att få personer att karriärväxla att utredningen (i enlighet med beställningen) ingår här. Försvarsmaktens intresse är att tillgodoser främst Försvarshögskolans intres- ha en kunnig, flexibel officerskår med både sen på bekostnad av samhällets respektive tillräcklig sammanhållning/gemensam kultur Försvarsmaktens. Utredningen förefaller och differentierade kompetenser avseende betrakta det föreslagna akademiska officers- såväl förmåga till in-/utrikes militära opera- utbildningsystemet som ett mål, snarare än tioner som verksamhetens vardag respektive som ett medel för relevant, kostnadseffektiv förvaltningsaspekter. I Försvarshögskolans kompetensförsörjning av Försvarsmaktens intresse ligger att behålla sitt monopol på ut- olika kategorier av officerare. bildning av officerare, samt att säkra fortsatt Försvarshögskolans intressen står inte existens som självständigt lärosäte (och inte, i direkt motsats till Försvarsmaktens res- som föreslogs för några år sedan, bli inför- pektive samhällets d:o, men harmonierar livad i t ex Kungliga Tekniska Högskolan inte heller helt med dessa. Det föreligger en eller i något annat lands motsvarande mi- avgörande skillnad mellan när ett system litära skola). värderas utifrån vad det levererar jämfört

155 N r 4 oktober/december 2016 med ett system som anses värdefullt i sig. I teknik, procedurer och organisationskulturer. textens avslutande delar skall jag försöka ge På högre organisationsnivåer blir skillnader- några exempel på hur dessa skillnader, och na mellan vapengrenarnas officerare betyd- ibland intressekonflikter, kan se ut. ligt mindre, men deras respektive officerare förenas då istället i administrativa strukturer Likriktning – rätt lösning i en som måste kunna hantera en lång rad olika specialiserade kompetensområden. föränderlig värld? Ett likriktat utbildningssystem kan han- En grundläggande kritik riktas mot ansatsen tera delar av officerskårens professionella med ett likriktat, internt utbildningssystem. kompetensbehov, men det klarar inte att Ett sådant system riskerar att resultera i var- tillgodose variation. På grundläggande de- ken önskvärd intellektuell utveckling eller signnivå framstår därför grunddragen i det tillräcklig praktisk militär relevans. Å ena svenska officersutbildningssystemet som sidan kommer systemet att ge den svenska of- betänkliga. ficerskåren en smal kollektiv kompetensprofil, Det är inte självklart att vapengrenar- med en inte obetydlig risk för intellektuell nas rekryteringsförutsättningar respektive isolering från det övriga samhället. Samtliga kompetensbehov är likartade, och de skulle svenska officerare kommer att passera igenom därför kunna tänkas behöva utforma delvis samma kurser vid samma lärosäte, där de skilda kompetensprofiler med variationer läser samma böcker och lyssnar till samma även i sina utbildningssystem.5 En likriktad föreläsare. Så fungerade det militära skol- intern utbildningsgång enligt logiken One system som akademiseringen har byggts på, size fits all är administrativt tilltalande, men men bara på de högre skolstegen. I det nya löper betydande risk att präglas av bristande systemet har likriktningen spritt sig även specialiseringsgrad. För att exemplifiera så till den grundläggande officersutbildningen, hävdar Sjödin att sjöofficersutbildningen har vilket inte var fallet tidigare. onödigt stora inslag av markstrid, för litet Det nya systemet förefaller att löpa stor av nautisk utbildning samt att den förväxlar risk att förutsätta en tänkt gemensam of- ”joint” med att alla skall utveckla ett gemen- ficerspraktik, snarare än att beakta verk- samt perspektiv snarare än att respektive lighetens stora variation. ”Officer” är, på vapengren, utifrån sina styrkor och särdrag, den praktiska nivån, inte ett samlat yrke, lär sig att verka effektivt tillsammans med utan snarare dussintals olika yrken som de övriga.6 sammanflätas igenom individuella yrkesliv. One size fits all-lösningar kan fungera i Officerskårens kåranda utgör en värdefull enskilda delar, men knappast som grund- organisatorisk tillgång, men bör inte leda läggande princip för ett militärt (yrkes)ut- till slutsatsen att officerare i vardagen där- bildningssystem. Det är få, om ens några, för väsentligen utför samma, eller likartade, yrkesgrupper i samhället som kan uppvisa arbetsuppgifter. Ett fåtal fundament är ge- en sådan bredd ifråga om varierande ar- mensamma för alla officerare, men betydligt betsuppgifter som officerskårens. Vissa yr- mer sammanhänger med i vilken vapengren, kespraktiker är unikt militära, medan andra förbandsenhet respektive befattning man väsentligen är gemensamma med vissa civila verkar. I grunden är flottan, flygvapnet och yrkesgruppers. Fördelningen mellan dessa armén relativt olika organisationer särskilt kunskapskategorier varierar mellan vapen- på konkret nivå, med stor variation avseende grenarna, liksom inom dem. Det är inte

156 ANALYS & PERSPEKTIV oväntat att sjöofficerare samt de från arméns krigsvetenskap och Försvarshögskolan som tekniska truppslag riktat tydligast kritik mot viktiga pusselbitar i officerskårens kompe- Officersprogrammet – ju mer specialiserade tensförsörjning även i alternativa system för kompetensbehov det handlar om, desto sämre officersutbildning. fungerar One size fits all. Förutom variationen i militära kompe- Överprofessionalisering tensbehov är förändringstakten relativt hög. Redan en kort tillbakablick illustrerar hur kontra Försvarsmaktens snabbt kunskapsbehoven kan förändras, behov vilket var analysfokus i Morris Janowitz 1959 hann Morris Janowitz med att publicera klassiska avhandling The Professional Soldier inte bara sin avhandling The Professional från 1959. Många bedömare skulle nog anse Soldier, utan dessutom en vetenskaplig artikel att förändringstakten idag är minst lika hög där han berörde fenomenet ”överprofessio- som på 1950-talet. Den moderna samhälls- nalisering” (alternativt ”överdriven profes- utvecklingen präglas av globalisering, tek- sionalisering”) inom militären.7 nikutveckling, specialisering och framväxt Fenomenet innebär att strävande efter av nya kunskapsområden. status överordnas funktionalitet och för- I detta perspektiv finns det, för att vara positiv, god anledning att påpeka potentia- måga att lösa uppgifter. Janowitz beskriver len i att ämnet krigsvetenskap skapats – ett hur överbetoning av militära sanningar och för Sverige nytt akademiskt kunskapsom- d:o särart sker på bekostnad av andra typer råde. Ämnet har förutsättningar att framöver av problemlösning respektive kunskapsom- svara mot viktiga delar av officerskårens råden. Lätt förenklat är det inte självklart kompetensbehov. Det är fortfarande ett att en uteslutande militärakademisk utbild- ungt ämne, vars gränsdragning och inne- ningsgång skapar de bästa förutsättningarna håll har förändrats flera gånger under det att lösa Försvarsmaktens uppgifter. Redan senaste dryga decenniet. Gränsdragningen för en begränsad militärhistorisk utflykt ger ex- ”krigsvetenskap” är väsentligen ett utfall av empel på att så kan tänkas vara fallet. FHS-interna maktförhållanden, inte resultat Försvarsmakten har givetvis behov av av några naturliga disciplingränser. Av de en stor mängd kompetenser som inte går tre delämnen som ingick i krigsvetenskap att få genom annat än militär utbildning. när undertecknad 2003 analyserade ämnet En del av dessa lämpar sig väl för ett aka- (på uppdrag av dåvarande chefen för FHS demiskt ramverk, andra kanske inte. Men Krigsvetenskapliga institution) är två idag Försvarsmaktens styrande och maktmäs- helt exkluderade (krigskonst respektive led- sigt dominerande yrkesgrupp, officerskåren, ningsvetenskap) och det tredje (militärteori) behöver därutöver en lång rad ytterligare åtminstone kraftigt modifierat. Utvecklingen kompetenser, både för militära operationer är delvis naturlig för ett så ungt ämne och och för det som alla stora organisationer gör iakttagelsen innebär inte att ämnet därför för att upprätthålla fungerande relationer saknar potential, snarare att dess lämpliga med omgivningen. I en militär chefs upp- plats under överskådlig tid kanske inte främst drag ligger förvisso att åstadkomma intern är på officersutbildningens ”fabriksgolv” koordination, men en stor del av de flesta utan i motsvarigheten till en utvecklings- chefers arbete utgörs av att använda analys- och testavdelning. Naturligtvis ingår både verktyg respektive hantera organisationens

157 N r 4 oktober/december 2016 kontakter med omgivningen. Från mellanhög att alla större militärmakter i västvärlden organisationsnivå (för vissa officerskate- (som också har störst erfarenhet av skarpa gorier tidigare än så) är stora delar av den militära operationer) har valt integrerade relevanta omgivningen inte längre delar av system för grundläggande officersutbildning, myndigheten Försvarsmakten, och många d v s en kombination av universitetsstudier av motparterna är inte främst militärer. Om och militär utbildning (och då med fokus inte förr, så tydliggörs detta där behov finns på intensiv training snarare än education. att behärska andra logiker, statusordningar Militärakademiska inslag förekommer, men och umgängesformer än de rent militära. framförallt är det praktisk utbildning utan Det moderna samhället, och den moderna akademiska ambitioner). militären, är organiserade utifrån ett gene- Skälen till detta faktum kan man undra rellt systemtänkande som återfinns inom över. Utan att bli alltför utförlig anförs nedan en lång rad samhällsvetenskaper respektive några skäl, även om alla dessa inte har samma tekniska ämnen. De metoder och principer relevans i det svenska fallet. (Som exempel för ledning, uppföljning och utvärdering på skillnader är utgångspunkten i åtminstone som lärs ut vid handelshögskolor och i in- de anglosaxiska länderna att normen för of- genjörsutbildningar är samma sorts metodik ficerare inte är livstidsanställning). som växte fram i andra världskrigets militära operationsplanering respektive storskaliga • Möjligheten att attrahera tillräckligt militära materielprojekt, framförallt i USA. många begåvningar till officersbanan. En Detta innebär inte att alla civilingenjörer el- officers förmåga är en följd inte bara av ler civilekonomer därför automatiskt skulle utbildning, utan även beroende av den- vara lämpliga som militära chefer, men de nes personliga kvaliteter. Eftersom inte är utbildade i en likartad form av rationellt, alla lämpliga tänker sig ett helt yrkesliv i kalkylerat optimeringstänkande. militären, så vill man kunna locka även Den svenska lösningen, att göra det nya de lämpliga som på sikt tänker sig en ämnet krigsvetenskap (samt andra egen- karriär utanför militären och som valt definierade ämnen) helt dominerande i ett att studera vid universitet. T ex US Army internt, likriktat officersutbildningsystem, upptäckte med början på 1990-talet allt är inte utan risk att bli ett exempel på det större problem då det gällde att attrahera Janowitz benämner överprofessionalise- tillräckligt många med vad man såg som ring. Det värde av en officers civila univer- ”rätt” begåvning. Slutsatsen blev att man sitetsexamen, som tillmäts i t ex Tyskland, inte har råd med system som resulterar i Frankrike och USA, lyser med sin frånvaro negativa incitament för dem som genomgår i Sverige (bortsett från då själva den civila universitetsutbildning men kan tänka sig kompetensen är det centrala, t ex läkare, en officersbana. psykolog eller meteorolog). Det finns na- • Civil-militära relationer/demokratisk för- turligtvis en rad möjliga argument för att en ankring. Vissa debattörer menar att of- officer bör utbildas mot en militärakademisk ficerare bör ha studerat tillsammans med examen snarare än att kombinera universi- representanter från samhällets andra elit- tetsexamen med en koncentrerad, primärt grupper, och bl a David Petraeus menar praktiskt inriktad, officersutbildning (en s k att officerare löper risk att intellektuellt integrerad militär kompetensförsörjning). bli som en inåtvänd klosterorden, ove- Trots dessa argument så kvarstår faktum tande om omgivningens olika perspektiv

158 ANALYS & PERSPEKTIV

och övertygad om sina egna sanningar.8 Utbildningskostnader I USA anför några debattörer att även de militära universiteten bör avvecklas, med Slutligen något kort om utbildningskostna- argumenten att de är onödigt kostsamma, der. Även utan en småaktig, snävt kameral inte klarar kombinationen training/edu- inställning kan man reagera mot utredningens framställning av utbildningsekonomi. cation samt utvecklar DDR-besläktade, Det antyds, utan belägg, att det svenska inåtvända lydnadskulturer.9 systemet är det mest ekonomiskt rationella • Interna kunskapsbehov. Officerares varie- och effektiva (vilket inte blev utfallet i FOI- rande ämnesbakgrund ses som en allmän utredningen, där det svenska systemet tvärt- institutionell tillgång – en resurs för lös- om befanns vara det mest kostsamma av de ning av oväntade problem. Ett exempel olika alternativ som analyserades). I ljuset av är major Brian Reed, som använde socio- att årskostnaden för en student på officers- logisk nätverksteori i operationsplanen programmet inte understiger 1,3 miljoner som ledde till att Saddam Hussein greps. kr (och nog kan ligga högre när kullarna I US Army finns sedan1990 -talet en rad krympt i förhållande till när FOI-utredningen formaliserade militära karriärspår efter gjordes), finns det anledning att sätta sum- majorsnivån, kopplade till olika exper- man i perspektiv. Detta i synnerhet som de tisområden. Snarare än endast likriktade som examineras från Officersprogrammet militära skolsteg ingår, i vissa, även rele- anses behöva ytterligare utbildning för att vanta universitetsstudier på masternivå. kunna fungera i praktisk verksamhet (t ex Exempel på sådana specialområden är: IT, behöver sjöofficerare ett års kompletterande informationskrigföring, Human Resource nautisk utbildning i Kalmar innan de anses Management, diplomati, ekonomi etc. sjöfärdiga). En illustrativ kostnadsjämförelse går att Alla de större militärmakternas militär kom- hitta i sjöbefälsutbildningen vid t ex Chalmers petensförsörjningsystem innehåller en rad tekniska högskola (där författaren verkar). I militära skolsteg, vari kan ingå delar med tekniska utbildningar tillåts årsutbildnings- akademisk prägel (t ex bedrivs Joint Services kostnaderna att bli klart högre än i sam- Command and Staff College i Storbritannien hällsvetenskapliga respektive humanistiska av King’s College London på långtidskon- utbildningar. I stora drag tillåts en årsplats på takt från Ministry of Defence). I regel är en civilingenjörsutbildning att kosta drygt 90 dessa skolsteg kortare än vad vi är vana vid 000 kr/år, över 50 % mer än vad t ex jurist- i Sverige och de syftar i regel inte till någon respektive civilekonomutbildningar har att akademisk examen. röra sig med. Sjöbefälsutbildning är dyrare Debatten om officersutbildning har varit än civilingenjörsutbildning, då många kurser avsevärt skarpare i USA under det senaste i utbildningen förutsätter kostsam teknologi, decenniet än i Sverige. De traditionella mi- bl a simulatoranläggningar. litärakademierna, och även ROTC-systemet, Årsutbildningskostnaden för en student ifrågasätts med olika argument: kostnader, som läser till sjökapten är c:a 112 500 kr/ kvalitet respektive demokratisk förankring. år, att jämföra med officersprogrammets Ingen debattör har dock efterlyst lösningar studentkostnad som är 1 300 000 kr/år. som ens vagt påminner om det svenska of- Årskostnaden/student på officersprogram- ficersprogrammet. met är således ungefär 12 gånger högre än

159 N r 4 oktober/december 2016

årskostnaden/student inom sjökaptensut- • Enligt HKVs beräkning tjänstgör 25 bildningen.10 % av dem som utexaminerats från of- Det finns en rad likheter mellan sjöbefäls- ficersprogrammet från 2010 idag inte utbildning på Chalmers och officersprogram- i Försvarsmakten. Med en utbildnings- met. Studentantalet per årskull är relativt kostnad på c:a 4 miljoner kr/student (en- likartat. Båda utbildningarna är yrkesförbe- ligt FOI-rapporten över 5 miljoner inkl redande med en blandning av teoretiska och kompletterande utbildningsmoment efter praktiska moment. Båda utbildningarna för- examen) torde det innebära att minst 500 bereder för befälsroller, med ansvar för både miljoner kr de senaste åren har använts stora materiella värden och för människor till officersutbildning av individer som (människoliv) som en naturlig del (moderna redan har slutat. Ytterligare flera hund- containerfartyg kostar c:a 1,5 miljarder kr ratals miljoner har lagts på att utbilda och stora kryssningsfartyg har över 5 000 kadetter som inte klarat examensmålen personer ombord). Störst kompetensmässig för utbildningen. Sannolikt har således c:a överensstämmelse finns förstås mellan sjökap- en miljard kronor de senaste åren ägnats tener och sjöofficerare, men även i förhållande åt utbildning av personer som antingen till officerare i armén respektive flygvapnet inte alls har tjänstgjort som officer alter- finns en del gemensamma beröringspunkter nativt har slutat som officer efter bara i yrkesprofilerna. Det finns förvisso skill- något, eller ett fåtal, år. Att designa ett nader i yrkesroller mellan sjökaptener och utbildningssystem som lägger ned så stora officerare, tydligast vad avser användandet initiala utbildningsresurser utan garanti av våldsmedel, men i utbildningshänseende för någon nytta förefaller inte optimalt. är likheterna betydligt fler än skillnaderna. I ljuset av detta framstår det som svårförklar- I det ovanstående har jag försökt exemplifiera ligt varför kostnaderna för officersprogram- några av de invändningar som går att framfö- met är mer än tio gånger större än dem för ra i relation till utredningen ”Framtidens offi- sjökaptensprogrammet. cersutbildning”. Diskussionen om framtidens Två avslutande marginalkommentarer officersutbildning kommer sannolikt inte att om utbildningskostnader: vara avslutad i och med detta, vilket är sunt. Under KKrVA-seminariet på Armémuseum • Med tanke på den nu relativt svaga svenska 30 augusti 2016 var det intressant att flera av arbetsmarknaden för sjöbefäl skulle man de tydligaste uppmaningarna till ett breddat nog ha goda möjligheter att rekrytera ett nytänkande kom från de båda tidigare FHS- antal sjöofficerare bland lämpliga studen- rektorerna Claes Tornberg respektive Karlis ter som genomgått sjökaptensutbildningen Neretnieks, vilka båda varit delaktiga i den och ge dessa nödvändig militär komplet- militära akademiseringsprocessen. tering i marinens regi. Resultatet skulle sannolikt bli en sjöofficer till långt under halva den nuvarande utbildningskostna- Kommentatorn är fil dr, reservofficer och den. ledamot av KKrVA.

160 ANALYS & PERSPEKTIV

Noter

1. den som är intresserad av mer detaljerade 9. Beauchamp, Scott: “Abolish West Point systembeskrivningar hänvisas till t ex — and the other service academies, too..”, Nordlund, Peter: Officersutbildning – i Washington Post, 2015-01-23, https://www. Sverige och internationellt, FOI-rapport, FOI, washingtonpost.com/opinions/why-we-dont- 2012. need-west-point/2015/01/23/fa1e1488-a1ef- 2. Ett unikt ämne utgjorde villkor för att 11e4-9f89-561284a573f8_story.html?utm_ Försvarshögskolan skulle få fortsätta som en term=.1ef009a5bdee (2016-10-30); egen, ”riktig” högskola under högskolelagen. fleming, Bruce: How West Point and Sådan status fick Försvarshögskolan 2008. Annapolis are like East Berlin. The Berlin 3. i Försvarsmakten har genomgången Review of Books, juni 2013, http:// forskarutbildning inte erkänts som viktig berlinbooks.org/brb/2013/06/how-west- militär karriärmerit, och tillmäts mindre point-and-annapolis-are-like-east-berlin/ värde för gradbefordran än t ex den ettåriga (2016-10-30); Stabsutbildningen på Försvarshögskolan. ricks, Tom: “Why We Should Get Rid 4. Åselius, Gunnar: Officersutbildning och of West Point” Washington Post, 2009- akademiska studier ingen motsättning 04-19, http://www.washingtonpost.com/ i USA, Försvarshögskolans nyhetsbrev, wp-dyn/content/article/2009/04/16/ 2012, http://www.fhs.se/sv/nyheter/2012/ AR2009041603483.html (2016-10-30); officersutbildning-och-akademiska-studier- Ricks, Tom (red): “Don’t just get rid of West ingen-motsattning-i-usa/. (2016-10-24) Point as a 4-year college, get rid of ROTC, 5. haglund, Magnus: ”Insatsförsvaret too...” Foreign Policy, juni 2012, http:// behöver en ny officersutbildning”, foreignpolicy.com/2012/06/21/dont-just-get- KKrVAHT, 2. häftet 2006, http://www. rid-of-west-point-as-a-4-year-college-get-rid- kkrva.se/wp-content/uploads/Artiklar/062/ of-rotc-too/ (2016-10-30). kkrvaht_2_2006_3.pdf. (2016-10-27) 10. Kostnader för officerskadetternas 6. sjödin, Anton: ”Utveckla dagsersättning, boende, mat, hemresor, sjöofficersutbildningen!”Tidskrift i litteratur etc förklarar en mindre del av sjöväsendet 3/2013, http://www.koms.se/ skillnaden i årsutbildningskostnad, men tidskrift/arkiv/nr-3-2013/. (2016-10-24) knappast väsentligt överstigande 140 kkr/ 7. Janowitz, Morris: “Changing Patterns of student och år i snitt. Organizational Authority: The Military Ett anmärkningsvärt högt kostnadsläge i Establishment”, Administrative Science Försvarshögskolans militära utbildningar Quarterly, 46 3(4):473, mars 1959. konstateras f ö även i Edström, Håkan: 8. Petraeus, David: “Beyond the Cloister”, The ”Utbildning till varje pris? Monopol kontra American Interest, 2/2007, http://www.the- marknadsprinciper nar officersyrket american-interest.com/2007/07/01/beyond- akademiseras”, KKrVAHT, 3. häftet the-cloister/. (2016-10-30) 2014, http://kkrva.se/hot/2014:3/edstrom_ utbildning_till_varje_pris.pdf. (2016-10-30)

161 N r 4 oktober/december 2016 Polsk säkerhets- och försvarspolitik i blickfånget av Eva Hagström Frisell och Anna Sundberg

Résumé In recent years, Poland has come into the limelight as a key actor in the defence of NATO’s eastern flank. The change in 2015, when the national conservative party Law and Justice came to power, has, however, raised questions about Poland’s political reliability. The new government’s first year in power has been characterised by domestic political polarisation and strained international relations. In the field of security and defence, the parliament has decided to increase the defence budget and the government has proposed the establishment of a new territorial defence structure as well as a revision of the military modernisation programme. However, several challenges remain for the government to be able to implement the proposed reforms and make the necessary decisions regarding the modernisation of the armed forces. The election of Donald Trump as President of the United States also raises questions about the American commitment to European security. Moreover, the focus of allies and partners has shifted towards challenges on NATO’s southern flank, e.g. the refugee crisis and the fight against Daesh in Syria and Iraq. This suggests that Poland’s place at the centre of attention in NATO might be over for the time being. How long this will be the case depends not only on Poland’s actions. As in the case of Ukraine, Russia’s actions might affect the interests of allies and partners and once again raise Poland’s security policy significance.

det försämrade säkerhetsläget i Europa marin satsning i Östersjön. Uppgifter har har gjort att Polen hamnat i omvärldens cirkulerat om Saab som möjlig leverantör blickfång och att landets betydelse för för- av ubåtar. svaret av Natos östra flank har uppmärksam- Samtidigt har skiftet 2015 då national- mats. Efter Rysslands illegala annektering konservativa Lag och Rättvisa (Prawo i av Krim och aggressionen i östra Ukraina Sprawiedliwosc, PiS)1 kom till makten lett visade alltfler länder förståelse för den polska till att Polens politiska tillförlitlighet har ifrå- hotuppfattningen. Stärkandet av försvaret i gasatts. Många mindes hur det gick senast öster kom att hamna i förgrunden på såväl PiS bildade regering under åren 2005–2007. Natotoppmötet i Wales som i Warszawa. Det var en turbulent tid som ledde till att Polen framställs också som ett föredöme nyval till slut fick utlysas. Nu kretsar farhå- när det gäller försvarssatsningar och brukar gorna kring partiets populistiska program berömmas för att vara ett av få Natoländer och bristen på respekt för demokrati och som når upp till målsättningen att satsa 2 medborgerliga rättigheter. procent av BNP på försvaret. För svensk I denna artikel analyseras konsekven- del utgör Polen en viktig aktör i vårt södra serna av det polska maktskiftet med fokus närområde, som dessutom har aviserat en på Polens säkerhets- och försvarspolitik.2

162 ANALYS & PERSPEKTIV

Frågan är om den nya regeringen kan hålla Under större delen av det första året vid kvar Polen i omvärldens blickfång? Eller om makten har det gått bra för PiS i opinions- tiden då Polen ledde den säkerhetspolitiska mätningarna även om det från vissa håll diskursen i Europa redan är förbi? pekas på att mätningarnas tillförlitlighet kan ifrågasättas.4 Många bedömare utgår från att Inrikespolitiska den nuvarande ledningen kommer att sitta hela mandatperioden, d v s fram till 2019. förutsättningar Men den närmaste framtiden ter sig ändå I presidentvalet i maj 2015 besegrade Andrzej oviss eftersom ett växande folkligt missnöje Duda den sittande presidenten Bronislaw i landet parat med en ökande politisk splitt- Komorowski med drygt 53 procent av rös- ring försvårar för den politiska ledningen att terna. Detta kom att bana väg för en seger agera. Det har under året genomförts stora för PiS i det efterföljande parlamentsvalet i demonstrationer mot delar av regeringens oktober samma år. PiS fick strax under 40 politik och mot föreslagna reformer. Under procent av rösterna i parlamentsvalet med hösten 2016 rapporteras om ett vikande ett valdeltagande på ca 50 procent av de stöd i opinionsmätningar.5 röstberättigade. När ett antal partier föll under spärren ledde detta till en egen majo- Ansträngda internationella ritet för PiS i parlamentet och Beata Szydlo fick i uppdrag att bilda regering. Det är för- relationer sta gången sedan murens fall som ett parti Även Polens internationella relationer har på- haft en så stark ställning i parlamentet och verkats av maktskiftet. Detta är mest påtagligt dessutom innehaft presidentmakten. Detta när det gäller relationen till EU, men även skapar goda förutsättningar för partiet att relationen till andra länder såsom Tyskland driva igenom sitt program. och USA har utvecklats negativt. Nu senast PiS efterträdde liberala Medborgarplatt har även relationen till Frankrike försämrats formen (Platforma Obywatelska, PO) som på grund av beslutet att ställa in köpet av suttit två mandatperioder vid makten, sedan helikoptrar till den polska försvarsmakten 2007. De polska väljarna efterlyste förändring (se mer i följande avsnitt). efter ett kvarts sekel med olika regeringar Den största förändringen av Polens utri- som i grunden fört en likartad politik. Det kespolitiska inriktning under PiS-regeringen första året vid makten har för PiS framför allt har skett i förhållande till EU. Den nya re- handlat om maktkonsolidering, och mycket geringen driver en öppet EU-skeptisk linje kraft har lagts på att ta avstånd från före- och vill stärka det nationella inflytandet gångarnas politik. Narrativet om att göra på bekostnad av EU. De kontroversiella Polen mer polskt och ett tillbakablickande reformerna för att kringskära den polska fokus har tagit sig uttryck i systemskiftande författningsdomstolens självständighet och lagstiftning, inskränkningar av medborger- stärka kontrollen över statlig media har liga rättigheter och många personbyten i gjort att den polska regeringen har hamnat förvaltningen som har liknats vid utrens- på kollisionskurs med EU-kommissionen. I ningar. En av de reformer som fått mest slutet av juli 2016 fastslog kommissionen att uppmärksamhet internationellt och ådragit dessa reformer utgör ett hot mot EU:s rätts- sig mycket kritik rör förändringen av landets statliga principer, och den polska regeringen författningsdomstol.3 har nu till slutet av oktober på sig att vidta

163 N r 4 oktober/december 2016

åtgärder innan kommissionen kan gå vidare mot Ryssland med ett utsatt geopolitiskt läge. i enlighet med artikel 7 i Lissabonfördraget, Landet gränsar i norr mot ryska Kaliningrad vilket skulle kunna leda till att Polen fråntas där Ryssland gjort en avsevärd militär upp- sin rösträtt i rådet.6 rustning. Ett storskaligt militärt anfall mot Tyskland utgör Polens viktigaste sam- Polen ses visserligen som osannolikt, men arbetspartner i Europa såväl politiskt som däremot hävdas att Polen kan dras in i regio- ekonomiskt. Samtidigt har relationen lidit nala och lokala konflikter i sitt närområde. av en historisk belastning som bl a under Det betonas även att det polska försvaret PiS’ förra tid vid makten försvårade samar- måste kunna möta alla typer av hot, t ex betet. Under den nuvarande ledningen har hybridkrigföring.10 relationen överskuggats av den polska kriti- Inom Nato har Polen drivit på för ett ökat ken av gasledningsprojektet Nord Stream 2, fokus på kollektivt försvar och en trupp- sättet på vilket dialogen med Ryssland förs närvaro från övriga allierade på de nya al- inom Nato samt Tysklands motstånd mot liansmedlemmarnas territorium. På dessa förhandslagring av militära resurser på de punkter har den polska linjen legat fast och nya alliansmedlemmarnas territorium. Trots snarare förstärkts av det ryska agerandet svängningarna i den säkerhetspolitiska re- i Ukraina. Polens nya regering prioriterar, lationen har det militära samarbetet mellan liksom den tidigare, den nationella försvars- länderna successivt fördjupats och länderna förmågan och grundprincipen att Nato utgör har idag en nära relation på nivån under ett komplement till nationell förmåga och den politiska.7 inte en ersättning. Polen har under de senaste USA är sedan många år Polens viktigaste åren också beslutat om ett omfattande mili- bilaterala partner. Polen anser att ett betydan- tärt moderniseringsprogram och det polska de och långvarigt amerikanskt engagemang parlamentet har beslutat om en höjning av för europeisk säkerhet, både inom Nato och försvarsbudgeten från 2016. Polen kommer bilateralt, är avgörande för Polens säkerhet.8 genom denna ökning att bli ett av få länder Den bilaterala relationen till USA har ökat som 2016 når upp till Natos målsättning att i betydelse i ljuset av det ryska agerandet i 2 procent av BNP ska satsas på försvaret.11 Ukraina, en prioritering som den nuvarande PiS-regeringen har vidare tagit initiativ till att regeringen håller fast vid. Samtidigt har USA etablera nya territorialförsvarsstyrkor samt uttryckt oro över inskränkningarna i de med- reviderat det militära moderniseringspro- borgerliga rättigheterna i Polen och använt grammet.12 På längre sikt har PiS deklarerat det av Polen önskade militära samarbetet att man vill höja försvarsbudgeten ytterli- som ett påtryckningsmedel mot regeringen.9 gare samt markant öka personalstyrkan i Detta har dock hittills inte hindrat ett växande försvarsmakten.13 militärt samarbete mellan länderna. Kvarstående frågetecken kring De försvarspolitiska moderniseringsplanen prioriteringarna ligger fast Det råder dock osäkerhet kring vilken militär Polen har sedan det rysk-georgiska kriget förmåga Polen i praktiken har och i vilken 2008 varnat för hotet från Ryssland, som mån landet klarar av att leva upp till bilden för Polen överskuggar alla andra säkerhets- som ett föregångsland på försvarsområdet. utmaningar. Polen beskrivs som en frontstat Åsikterna går isär bland såväl polska experter

164 ANALYS & PERSPEKTIV som internationella bedömare. En förkla- försvarsminister Bartosz Kownacki förkla- ring finns i de uppenbara begränsningar rade sin ståndpunkt: ”We are not allergic to som den föråldrade materielen innebär och the French, but to not utilizing the capacity osäkerheten som finns kring moderniserings- of the Polish defence industry.”16 planens genomförande. Även om de olika Under våren bekräftade president Duda försvarsgrenarna har olika grad av modern att Polen beslutat att inte gå vidare med materiel så har 70 procent av den totala anskaffningen utan istället förordade andra materielstocken de facto inte uppdaterats alternativ med tydligare kopplingar till den sedan Warszawapaktstiden.14 polska industrin. I augusti meddelades vis- Trots att det finns ett uppenbart behov serligen att förhandlingarna återupptagits, av att få till stånd anbudsförfaranden och men bara några månader därefter, i oktober, upphandlingar av materiel har Polen svårig- klargjorde regeringen att den övergav de ti- heter att komma till beslut. Kritiska röster digare planerna. Parterna hade inte lyckats pekar på att hela materielbudgeten inte har nå en överenskommelse om en offsetupp- förbrukats på flera år utan att stora delar har görelse, den för Polen springande punkten. lämnats tillbaka. 2016 har försvarsministeriet Vice försvarsminister Kownacki menar att budgeterat 7 miljarder PLN (motsvarande ca de avbrutna förhandlingarna kan bli en vik- 14 miljarder kronor) till investeringar, men tig lärdom för andra: “This is a good les- fram till oktober 2016 hade inget större son to all who want to talk with the Polish beslut presenterats.15 government, that if we agree on something Alla bedömare tycks samtidigt vara eniga then we expect that negotiations will aim om att moderniseringsplanen är underfinan- to realize this agreement”.17 I efterspelet till sierad. En stor utmaning till följd av detta är de avbrutna förhandlingarna ställde både hur man ska göra val och på vilka grunder Frankrikes president François Hollande och mellan olika förmågor. Valen kretsar kring försvarsminister Jean-Yves le Drian in sina att skjuta upp leveranser, justera antal och planerade besök till Polen.18 till och med slopa vissa förmågor. Att detta Det talas i sammanhanget också om en är svåra avdömningar kan vara en möjlig negativ inverkan från den nationella försvars- förklaring till att uppdateringen av moderni- industrigruppen Polska Grupa Zbrojeniowa seringsplanen som PiS utlovade under hösten (PGZ). Kritiker anför att den polska för- 2016 försenades och i slutet av oktober ännu svarsindustrin kortsluter beslutsprocesser inte hade offentliggjorts i sin helhet. genom sin direktlänk till försvarsministern, Det är svårt att skaffa sig en överblick av vilket leder till att andra hänsyn går före de den sittande regeringens avsikter i specifika försvarsmässiga behoven. Regeringen ser den anskaffningsprogram, och det som ena dagen nationella försvarsindustrin som en motor beskrivs som nära förestående uppgörelser för ekonomisk utveckling i samhället i stort ses av andra källor som övergivna planer och som ska gynnas i upphandlingarna. Detta rivna kontrakt. Under första halvan av 2016 leder till att man bara vill köpa färdigut- började det t ex ryktas om att den sittande vecklad materiel utomlands om det sker en regeringen lutade åt att överge de tidigare tekniköverföring till polsk försvarsindustri. planerna, initierade av den förra regeringen, President Duda har kritiserat upphandlingar på att anskaffa 50-60 EC-725 Caracal mul- gjorda under den förra regeringen och fram- tirollhelikoptrar från Airbus för att ersätta hållit att skattebetalarnas pengar som går de nuvarande sovjetiska helikoptrarna. Vice till moderniseringen av försvaret ska stanna

165 N r 4 oktober/december 2016 inom den polska ekonomin, och att framtida nuvarande politiska ledningen under sin för- upphandlingar därmed kommer att ske ”... sta tid vid makten har lagt stor vikt vid att in a way that would be beneficial for Poland föra ut ett budskap om förändring och, i stor – meaning that jobs would be created locally, utsträckning också, om ett öppet avstånds- and that the interests of the Polish industrial tagande från den förra regeringens politik. 19 facilities would be addressed”. Detta har bl a tagit sig uttryck i en revision (audit) av den förra regeringens politik på Ökande polarisering, samtliga politikområden och presenterandet toppstyre och ett byråkratiskt av mycket skarp kritik mot vad som i flera fall beskrivs som misskötsel och slarv. Den underskott nuvarande regeringen är tydlig med att den Andra omständigheter som kommit att ut- vill göra annorlunda än sin föregångare utan märka den sittande regeringens säkerhets- och att alltid kunna förmedla hur. Tonläget i försvarspolitik är den ökade polarisering- debatten är mycket uppskruvat och det nya en i samhället, ett byråkratiskt underskott styret har när det gäller försvaret kritiserat och ett politiskt toppstyre. I Polen ligger den förra regeringen för dyra och i övrigt utformningen av försvars- och säkerhetspo- inadekvata materielbeställningar, för stora litiken formellt hos presidenten, med stöd personalminskningar och ett försvagat mi- av försvarsministern.20 Presidentens natio- litärt samarbete med USA som i kritikernas nella säkerhetsbyrå (Biuro Bezpieczenstwa ögon lett till att Polen i det närmaste saknar Narodowego, BBN) har också periodvis haft försvarsförmåga.22 en stark ställning och bidrar med analys och Försvarsmakten har inte på något sätt underlag, t ex till den nationella säkerhets- varit undantagen den nya ledningens föränd- strategin men också till försvarsreformen. ringsambition utan drabbats av avskedanden, Flera källor pekar dock på att partiledaren tvångspensioneringar och omplaceringar. för PiS, Jaroslaw Kaczynski, i nuläget har Grunderna för omplaceringarna är inte helt ett mycket stort inflytande över politikens klara för en utomstående betraktare, och utformning och personliga nära band till har uppmärksammats förvånansvärt lite i försvarsministern. I sammanhanget beskrivs mediabevakningen. De bottnar dock i att ibland försvarsministeriet som handlings PiS inte tycker att det gick rätt till under förlamat och att en förklaring till detta är 1990-talet då en kompromiss nåddes kring att inget stort beslut kan fattas utan att först de som varit aktiva under kommunisttiden. ha passerat via partiledaren.21 Enligt PiS borde man då ha gått hårdare Tidigare har försvars- och säkerhetspoli- fram. Totalt ska så många som 25 procent tiken varit något av ett konsensusområde i av generalerna ha fått lämna sina tjänster.23 Polen. Efter regeringsskiftet ser vi dock vad Den nya regeringens personalavskedanden som har beskrivits som en oerhört stark och delvis oklara inriktning har lett till ett polarisering i det politiska livet i stort och byråkratiskt underskott och en försämrad då även inom säkerhetspolitiken, vilket är förmåga att förbereda de viktiga beslut som något nytt i Polen. En viktig förklaring till behövs för moderniseringen av försvarsma- detta nya klimat finns att hämta i att den terielen.

166 ANALYS & PERSPEKTIV

Utökat internationellt Framtida utmaningar för engagemang i öst och syd regeringen Under 2016 har PiS-regeringen i viss mån För att Polen ska kunna leva upp till landets omprövat den s k Komorowski-doktrinen, ökade säkerhetspolitiska betydelse sedan den utformad av Polens förra president, och ryska aggressionen i Ukraina och fortsätta att dess fokus på att stärka den nationella för- spela en central roll i försvaret av den östra svarsförmågan.24 Regeringen har uttalat flanken krävs att PiS under de kommande en ambition att spela en större roll för att åren lyckas överkomma en rad utmaningar. bidra till säkerhet både på Natos östra och Fyra av dessa är särskilt framträdande. södra flank. För det första har den ökade polariseringen Sedan toppmötet i Wales har Polen bi- inom försvars- och säkerhetspolitiken skapat dragit till att stärka försvaret av andra al- frågetecken kring i vilken utsträckning det lierade på den östra flanken. Polen har soli- finns en bred uppslutning kring regeringens dariskt medverkat i genomförandet av Natos föreslagna satsningar på försvaret. Trots en Readiness Action Plan genom att t ex bidra hårdnande retorik pekar mycket på ett all- med stridsflygplan i luftrumsövervakningen mänt stöd för förslagen. I Polen finns enligt över Baltikum och delta med förband i spjut- flera opinionsundersökningar en utbredd spetsstyrkan Very High Readiness Task Force rädsla för Ryssland, vilket i sig bäddar för en (VJTF) samt i flertalet övningar i regionen. förståelse för att satsa resurser på försvaret.28 Regeringen har under 2016 beslutat sig för Det finns också en stark folklig förankring att medverka i Natos framskjutna närvaro i försvaret, vilket märks genom att det är genom att från 2017 bidra med ett kompani lätt att rekrytera till försvarsmakten samt (ca 150 soldater) till den kanadensiskledda att det finns flera frivilliga försvarsorgani- bataljonsstridsgruppen i Lettland.25 Därtill sationer. Även i parlamentet finns ett brett har Polen erbjudit sig att vara ramverksna- stöd för ökade försvarssatsningar i form av tion för VJTF 2020. När det gäller Natos höjd budget. Till detta kommer att många södra flank har Polen under 2016 bidragit av de reformer som nu genomförs initiera- med en fregatt till insatsen i Egeiska havet, des under den tidigare regeringen vilket gör F-16 stridsplan för spaning över Syrien och motsättningarna mindre. specialförband till Irak.26 Det folkliga missnöje som det har rap- Den största förstärkningen av försvaret porterats om i Polen har således mer handlat av den östra flanken har emellertid gjorts av om inskränkningarna av de medborgerliga Nato och övriga allierade. Nato har förstärkt rättigheterna och sättet på vilket försvars- ledningsstrukturerna i Polen samt övat för- reformerna genomförts snarare än att det mågan att ta emot och sätta in VJTF i strid. satsas på försvaret. Ett undantag är dock Därutöver har förmågan hos allierade att beslutet att bidra till den internationella snabbt förflytta förband till Polen till sjöss, koalitionen mot Daesh (IS), som har kriti- via land och i luften övats vid flera tillfällen. serats av såväl försvarsexperter som i den Den polska försvarsmakten stödjer denna allmänna opinionen.29 utveckling genom att bidra med personal till För det andra går det att ifrågasätta re- Natos ledningsstrukturer i Polen samt genom geringens förmåga att genomföra den omfat- att erbjuda värdlandsstöd vid en förflyttning tande militära modernisering som behövs i av allierade styrkor till Polen.27 Polen. Den centrala förvaltningen är till viss

167 N r 4 oktober/december 2016 del handlingsförlamad efter de omfattande Även om reformen är omdiskuterad råder personalbytena kopplade med en osäkerhet det konsensus i Polen om att lokala nationella kring den övergripande inriktningen för sä- förmågor måste prioriteras. Nato beskrivs i kerhets- och försvarspolitiken. Trots beslutet sammanhanget som “a helping hand, not a 32 om att öka försvarsbudgeten och leva upp till replacement for own national capability”. Natos målsättning om att satsa 2 procent av Enligt kritiker kommer dock reformen att BNP på försvaret lyckas försvarsministeriet vara förödande, ”detrimental to the moder- inte förbereda och fatta viktiga beslut om nisation of the armed forces”, eftersom den modernisering och stora delar av budgeten i deras ögon kommer att ske på bekostnad av andra välbehövliga reformer. Förutom förblir oanvänd. Hela moderniseringspro- bristen på finansiella medel pekas på per- grammet är enligt flera bedömare i realiteten sonalbrist som kommer att göra det svårt i ett pausläge. Upphandlingar blir inte av, att skapa 17 brigader på bara några år. Vad ”procurement does not happen”, eftersom 30 som beskrivs som en mer trolig utveckling är de inte kan processas. Detta gör att bud- att tre-sex brigader kommer att sättas upp getökningens reella effekt på den militära i de östra delarna av landet, men att deras förmågan kan betvivlas. förmåga kommer att förbli låg.33 Det kan En tredje utmaning ligger i genomföran- också ifrågasättas om den nya satsningen det av PiS-regeringens beslut om att inrätta på att rekrytera personal till territorialför- en femte försvarsgren (vid sidan av armén, svarsstyrkorna kommer att lyckas utan att ta flygvapnet, marinen och specialförbanden) i viktiga resurser från övriga försvarsmakten form av territorialförsvarstyrkor. Uppgifterna i anspråk. är att öka Polens avskräckande förmåga, En fjärde utmaning kommer av de nya motstå terrorism och sabotage samt stärka åtaganden som Polen gjort på Natos östra de patriotiska och kristna grunderna för den och södra flank och som kommer att påverka polska försvarsmakten. Beslutet ligger väl i försvarsmakten på flera sätt. Eftersom det linje med PiS önskan om lokal förankring och i såväl öst som syd handlar om långvariga om behovet av att kunna upptäcka okonven- insatser riskerar det ökande internationella tionella hot som hybridkrigföring i ett tidigt engagemanget att leda till en överbelastning skede. Regeringen har uttryckt ambitionen som i sin tur skulle kunna inverka negativt på den nationella försvarsförmågan.34 För att, under 2017, upprätta tre brigader, med att parera detta kan regeringen ganska snart totalt ca 7 000 frivilliga, som ska placeras i komma till en punkt då prioriteringar krävs. östra Polen för att i både fredstid och hän- Hittills har PiS-regeringen haft svårt att göra delse av en väpnad konflikt vara till stöd just tydliga prioriteringar. Den har snarare för försvaret. När styrkan är fullt utbyggd, blockerats av att man vill göra annorlunda enligt planerna år 2019, är målet att den ska än det förra styret utan att klart kunna for- bestå av 35 000 personer organiserade som mulera hur. Beslutet att bidra till koalitionen 17 lätta infanteribrigader spridda över lan- mot Daesh är redan kritiserat och kommer det. Soldaterna ska tränas under 30 dagar Polen till en punkt då man måste välja är per år. Deras lätta vapen ska lagras hos den det sannolikt engagemanget på det egna ter- lokala polisen medan fordonen ska förvaras ritoriet och i närområdet som kommer att få hos närmaste militära förband. Styrkorna ska företräde framför lojaliteten med allierade i ha nått full operativ förmåga 2021.31 kampen mot terrorismen.

168 ANALYS & PERSPEKTIV

Polens säkerhetspolitiska Warszawa om att etablera en framskjuten närvaro i Polen och de baltiska staterna betydelse i avtagande historiskt, men i omvärldens ögon har en- Avslutningsvis kan det konstateras att PiS- gagemanget en mer symbolisk betydelse. regeringen har haft svårt att upprätthålla Valet av Donald Trump i USA väcker också bilden av Polen som en trovärdig och pålitlig frågor om det amerikanska engagemanget säkerhetspolitisk partner. Regeringen har för europeisk säkerhet. Därtill har fokus för visserligen uppvisat en stor reformvilja inom många allierade och partners skiftat söderut säkerhets- och försvarspolitiken och i Polen till andra utmaningar såsom flyktingkris och finns, till skillnad från i många andra länder, bekämpandet av Daesh i Syrien och Irak. ett stort stöd bland såväl politiker som i den Mycket talar för att Polens tid i rampljuset allmänna opinionen för att satsa på försvaret. inom Nato är över för den här gången. Hur Regeringen har dock inte råd att försämra länge detta håller i sig beror dock inte bara vare sig de inrikes- eller utrikespolitiska re- på Polens agerande. Precis som i Ukraina lationerna för att kunna genomföra den på- kan Ryssland genom sitt agerande komma gående försvarsreformen och den planerade att påverka omvärldens intresse för Polen moderniseringen av försvarsmakten. Den och vårt närområde. ökade inrikespolitiska polariseringen och de ansträngda internationella relationerna gör att Polens säkerhetspolitiska betydelse alltmer kan ifrågasättas. Eva Hagström Frisell är forskningsledare Den polska regeringen kallar visserligen vid FOI. Anna Sundberg är förste forskare sommarens beslut vid Natotoppmötet i vid FOI.

169 N r 4 oktober/december 2016

Noter

1. i artikeln skrivs genomgående polska dw.com/en/opinion-with-the-pis-in-power- egennamn utan diakritiska tecken. poland-is-divided/a-19176097 (2016-10-25). 2. denna artikel bygger på en analys som gjorts 6. “EU takes unprecedented step against Poland inom ramen för FOIs program för Nordisk over rule of law”, Euractive, 2016-01-04, och transatlantisk säkerhet (NOTS), se https://www.euractiv.com/section/central- Hagström Frisell, Eva och Sundberg, Anna: europe/news/eu-takes-unprecedented-step- Polen – en nyckel i försvaret av NATO:s against-poland-over-rule-of-law/ (2016- östra flank, Totalförsvarets forskningsinstitut, 10-23); Gotev,Giorgi och Kokoszczynski, Stockholm 2016 (kommande). Krzysztof: “Timmermans: Dialogue with 3. för en beskrivning av några av de Poland over rule of law will continue”, kontroversiella reformer som drivits igenom Euractive, 2016-04-06, https://www.euractiv. efter maktskiftet se t ex Foy, Henry och com/section/justice-home-affairs/news/ Wasik, Zosia: ”Poland: An inconvenient timmermans-dialogue-with-poland-over- truth”, Financial Times, 2016-05-01, https:// rule-of-law-will-continue/ (2016-10-23); www.ft.com/content/4344ca44-0b94- Commission adopts Rule of Law Opinion 11e6-9cd4-2be898308be3 (2016-10-23); on the situation in Poland, European Kaslow, Amy: ”Poland’s Democracy Under Commission, 2016-06-0; Commission Threat Amid fears of Russia, Homegrown Recommendation of 27.7.2016 regarding the Extremism”, Fortune, 2016-01-12, http:// rule of law in Poland, European Commission, fortune.com/2016/01/12/poland-anxiety- 2016-07-27 och Buras, Piotr: Kaczynski russia-extremism/ (2016-10-23) och chooses confrontation over compromise Lewenhagen, Jan: ”Polens nya väg väcker with EU, European Council on Foreign oro för demokratin”, Dagens Nyheter, 2015- Relations, 2016-08-16, http://www.ecfr.eu/ 12-30, http://www.dn.se/nyheter/varlden/ article/commentary_kaczynski_chooses_ polens-nya-vag-vacker-oro-for-demokratin/ confrontation_over_compromise_with_ (2016-10-23). eu_7098. (2016-10-23). 4. opinionsundersökningar från maj 2016 7. Buras, Piotr: Note to Berlin: How to engage visade att PiS skulle vinna valet återigen om Poland, European Council on Foreign val skulle hållas, Dudek, Bartosz: ”Opinion: Relations, 2016-01-21, http://www.ecfr.eu/ Pro-EU Poles show strength at anti-PiS article/commentary_note_to_berlin_how_ demonstration”, DW.com, 2016-05-08, to_engage_poland_5065 (2016-10-23) och http://www.dw.com/en/opinion-pro-eu-poles- intervjuer med forskare och tjänstemän i show-strength-at-anti-pis-demo/a-19242879 Warszawa i maj 2016. (2016-10-23). 8. National Security Strategy of the Republic of 5. se t ex Bosoni, Adriano: ”Poland Takes Poland, 2014, s 9 och 21. a New Direction”, Stratfor Geopolitical 9. Buras, Piotr: “After Tusk. Poland in Europe”, Weekly, 2015-12-22, https://www.stratfor. Policy Brief, nr 188, European Council on com/weekly/poland-takes-new-direction Foreign Relations, 2014-11-28, s 6 och op (2016-10-23) och op cit, Lewenhagen, Jan, cit, Buras, Piotr, se not 6. se not 3, där man berättar om folkliga 10. se t ex National Security Strategy of the protester runt om i Polen, initierade av Republic of Poland, 2014, s 21-22 och den nya sammanslutningen Kommittén till “Polish Defence Minister Macierewicz: Russia försvar av demokratin samt op cit, Dudek, the biggest threat to world peace”, Radio Bartosz, se not 4, där det rapporteras om Poland, 2016-06-07, http://www.thenews. att fler än 200 000 personer demonstrerat pl/1/10/Artykul/260472,Polish-Defence- mot regeringen. Se även Pawlowski, Lukasz: Minister-Macierewicz-Russia-the-biggest- “Poland’s ruling party faces a stark choice”, threat-to-world-peace (2016-10-25) samt Financial Times, 2016-10-07, https://www. intervjuer med forskare och tjänstemän i ft.com/content/d7eca030-8bab-11e6-8cb7- Warszawa i maj 2016. e7ada1d123b1 (2016-10-23) och Dudek, 11. Polen har beslutat att under 2016 öka Bartosz: “Opinion: With the PiS in power, militärutgifternas andel av BNP från 1,95 Poland is divided”, 2016-09-04, http://www. till 2 procent av förevarande års BNP.

170 ANALYS & PERSPEKTIV

Bergstrand, Bengt-Göran: NATO Military ahead”, Intelligence brief, nr 2, CEPA, Expenditures 2010-15, with projections for september 2015 (2016-10-24); “Poland opts 2016-20: A Survey (partly) based on data for Polish-made Black Hawk helicopters for published by the NATO Headquarters on 22 army”, The Associated Press/The Big Story , June 2015, Totalförsvarets forskningsinstitut, 2016-10-10, http://bigstory.ap.org/article/90 Stockholm 2015, s 38-41. 91a8f965ba4d80af29bb01e60bee5e/poland- 12. the signing of the territorial Defense opts-polish-made-black-hawk-helicopters- Concept, Ministry of National Defence army (2016-20-21). Republic of Poland, 2016-04-25, http:// 16. szary, Wiktor: “Poland likely to scrap en.mon.gov.pl/news/article/latest-news/the- $3 billion Airbus helicopter deal: report” signing-of-the-territorial-defense-concept- Reuters, 2016-01-26, http://mobile.reuters. l2016-04-27/ (2016-10-24) och “Polish com/article/idUSKCN0V40SL (2016-10-24) Ministry of Defence: Changed priorities”, och”A long-lasting industrial relationship”, Defence24, 2016-04-27, http://www. Airbus Group in Poland, www.airbusgroup. defence24.com/357790,polish-ministry-of- com/int/en/group-vision/global-presence/ defence-changed-priorities (2016-10-24). Poland.html (2016-09-22). De befintliga 13. “Macierewicz for Defence24.pl: NATO helikoptrarna är av modellerna Mi-8, Mi- Summit Is A Breakthrough Comparable 14 och Mi-17. Se också “Polish gov’t could To The Event In Which Poland Joined The cancel Airbus Helicopters deal: report”, Alliance. Air Defences and Submarines – Radio Poland, 2016-08-05, http://www. Priorities of Modernization”, Defence24, thenews.pl/1/12/Artykul/265176,Polish- 2016-07-08, http://www.defence24. gov’t-could-cancel-Airbus-helicopters-deal- com/404282,macierewicz-for-defence24pl- report (2016-10-24). nato-summit-is-a-breakthrough-comparable- 17. noterbart är att Duda länge varit öppet to-the-event-in-which-poland-joined-the- kritisk mot förhandlingarna med Airbus alliance-air-defences-and-submarines- och redan under presidentvalskampanjen priorities-of-modernization (2016-10-24) luftade sitt motstånd, Skolimowski, Piotr: och “Defence Minister says Polish army ”Airbus Pick for Polish Contract Denounced will be 50 percent larger”, Radio Poland, by Presidential Rival”, Bloomberg, 2015- 2016-04-20, http://www.thenews.pl/1/9/ 04-22, www.bloomberg.com/news/ Artykul/249526,Defence-Minister-says- articles/2015-04-22/airbus-pick-for-polish- Polish-army-will-be-50-percent-larger (2016- contract-denounced-by -presidential-rival 04-21). (2016-20-24); Adamowski, Jaroslaw: 14. Wilk, Remigiusz: “Out with the old: Polish ”New Polish Leadership Could Shift land systems modernization”, 2015-08- Military Policy”, DefenseNews, 2015- 12, Jane’s Defence Weekly, www.janes. 11-28, www.defensenews.com/story/ com (2016-03-22) och “Poland increases defense/policy-budget/budget/2015/11/28/ military spending in response to Russia’s new-polish-leadership-could-shift- belligerence”, Telegraph, 2015-05-31, http:// military-policy/76107188/ (2016-10- www.telegraph.co.uk/news/worldnews/ 24); Tran, Pierre: “Poland in talks with europe/poland/11641852/Poland-increases- France, Airbus over Caracal helicopters”, military-spending-in-response-to-Russias- DefenseNews, 2016-08-10, http://www. belligerence.html (2016-03-21). defensenews.com/story/defense/air- 15. i oktober cirkulerade visserligen uppgifter om space/2016/08/10/caracal-helicopter-poland- förestående inköp av polsktillverkade Black airbus-france/88523462/ (2016-10-24) Hawk helikoptrar men detta har i skrivande och “Poland breaks off negotiations with stund inte slutligt bekräftats av officiella Airbus helicopters over military tender”, källor. Adamoski, Jaroslaw: “Poland’s Radio Poland, 2016-10-05, www.thenews. defense Minister: Military Modernization pl/1/12/Artykul/273960,Poland-breaks-off- Program Underfunded”, Defense News negotiations-with-Airbus-Helicopters-over- 2016-04-15, www.defensenews.com/story/ military-tender (2016-10-24). defense/international/europe/2016/04/15/ 18. “France’s Hollande scraps Poland trip over poland-military-modernization-defense- lost Airbus deal”, BBC, 2016-10-07, www. ministry/83069820/ (2016–1024) och bbc.com/news/world-europe-37586911 “Polish military modernization: The road (2016-10-24) och “Airbus Helicopters to

171 N r 4 oktober/december 2016

seek compensation in spat over failed deal Foreign Relations, Commentary 2015-10- with Poland”, DW, 2016-10-11, http://m. 26, http://www.ecfr.eu/article/commentary_ dw.com/en/airbus-helicopters-to-seek- polands_choice_the_day_after_4083 (2016- compensation-in-spat-over-failed-deal-with- 10-24). Poland/a-36018818, (2016-10-24). 23. för mer om PiS och partiledaren Kaczynskis 19. defence24: ”Duda: ’Security first’. Will visioner för Polen och syn på det post- the new Polish President continue, or will kommunistiska samhället se op cit, Buras, he change the Polish security policy?”, Piotr, se not 21 och “Polish Government 2016-05-28, http://www.defence24.com/ Rocked by Resignations of Several Generals”, analysis_duda-security-first-will-the-new- Defense News, 2016-03-06, http://www. polish-president-continue-or-will-he-change- defensenews.com/story/defense/2016/03/06/ the-polish-security-policy (2016-10-24). polish-government-rocked-resignations- 20. för en översikt av presidentens befogenheter several-generals/81407288/ (2016-06-03). inom försvar och säkerhet se National 88 generaler ursprungligen. Intervjuer med Security Bureau, Competences of the forskare och tjänstemän i Warszawa i maj President of the Republic of Poland in 2016. relation to the state’s security and defence, 24. för mer om Komorowskidoktrinen se http://en.bbn.gov.pl/en/president-of-poland/ “Poland Takes a U-Turn Towards Increased supreme-commander-of-th/15,President- National Security”, Atlantic Community, of-the-Republic-of-Poland-the-Supreme- 2016-09-20, http://www.atlantic-community. Commander-of-the-Armed-Forces.html org/-/poland-takes-a-u-turn-towards- (2016-09-21). increased-national-security (2016-10-25) 21. Buras, Piotr: Where is Poland headed?, och Paszewski, Tomasz: ”Can Poland defend European Council on Foreign Relations, Itself?”, Survival, vol 58, nr 2, 2016-03-18. 2016-01-15, http://www.ecfr.eu/article/ 25. The Warsaw NATO Summit and Its commentary_where_is_poland_headed5062 Implications for the Polish-American (2016-10-24) och Foy, Henry: “Jaroslaw Bilateral Relationship, Ministry of National Kaczynski: Poland’s kingmaker”, 2016- Defence, Republic of Poland, 2016-07- 02-26, Financial Times, https://www. 25, http://en.mon.gov.pl/news/article/ ft.com/content/8238e15a-db46-11e5-a72f- latest-news/the-warsaw-nato-summit-and- 1e7744c66818 (2016-10-25) samt intervjuer its-implications-for-the-polish-american- med forskare och tjänstemän i Warszawa i bilateral-relationship-u2016-07-25/ (2016- maj 2016. 10-25). För en översikt över deltagandet 22 ”Polish defence audit points at corruption: i samtliga bataljonsstridsgrupper se Minister”, Radio Poland, 2016-02-28, http:// Gotkowska, Justyna: “NATO’s Eastern Flank thenews.pl/1/9/Artykul/242547,Polish- – a new paradigm”, OSW Analyses, 2016-07- defence-audit-points-at-corruption-Minister 13, https://www.osw.waw.pl/en/publikacje/ (2016–1025) och Speech of Antoni analyses/2016-07-13/natos-eastern-flank-a- Macierewics, Minister of National defense new-paradigm (2016-10-25). of the Republic of Poland, Polonia Institute, 26. ”Polish frigate departs for NATO mission”, 2016-05-23, https://www.poloniainstitute. PAP, 2016-06-29, http://www.pap.pl/en/ net/expert-analyses/security-policy/thenews-/news,551373,polish-frigate-to-depart- speech-of-antoni-macierewicz-the-minister- for-nato-mission-on-wednesday.html (2016- of-national-defense-of-the-republic-of- 10-25) och Wilk, Remigiusz: “Polish F-16s poland/ (2016-10-25). Denna typ av hårda deploy for first-ever combat operation”, IHS utspel har i sin tur möts av kritik och krav Jane’s Defence Weekly, 2016-07-07, http:// på den nuvarande försvarsministerns avgång www.janes.com/article/62046/polish-f- bl a från sex tidigare försvarsministrar, 16s-deploy-for-first-ever-combat-operation se ”Former defence ministers want (2016-10-24). Macierewicz to leave office”,Radio 27. inom Nato har övningar hållits för att Poland, 2016-05-15, http://thenews.pl/1/9/ förbereda och öva de styrkor som står i Artykul/252906,Former-defence-ministers- beredskap för NATO Response Force want-Macierewicz-to-leave-office (2016- respektive VJTF. Dessutom har flera 10-24). Se också t ex Buras, Piotr: Poland’s övningar genomförts för att öva Natos choice: the day after, European Council on ledningsstrukturer i Polen att kunna ta emot

172 ANALYS & PERSPEKTIV

och sätta in VJTF i strid. NATO boosts J:”New Polish president demands better its defence and deterrence posture, NATO, NATO protection from Russia”, Los Angeles 2016-02-10, http://www.nato.int/cps/en/ Times, 2015-08-06, http://www.latimes.com/ natohq/news_127834.htm (2016-10-24), A world/europe/ (2016-10-24). ‘Noble Jump’ for NATO’s Spearhead Force, 29. intervjuer med forskare och tjänstemän i NATO, Allied Command Transformation, Warszawa i maj 2016. 2015-06-18 http://www.act.nato.int/a-noble- 30. intervjuer med forskare och tjänstemän i jump-for-nato-s-spearhead-force (2016- Warszawa i maj 2016. Se även t ex Kimla, 10-25) och NATO Brilliant Jump 2016 Dominik, Demotes-Mainard, Walsh, Joe: Deployment Exercise Kicked Off, NATO, Poland’s Defence Modernisation Plan: Allied Joint Force Command Brunssum, A Race Against Time, Avascent White 2016-05-17, http://www.jfcbs.nato.int/ Paper, september 2016, https://www. page5735825/brilliant-jump-2016/brjp16- avascent.com/2016/09/polands-defence- news/nato-brilliant-jump-2016-deployment- modernisation-plan-race-time/ (2016-09-19). exercise-kicked-off (2016-10-25). I juni 2016 31. Wilk, Remigiusz: “Poland to stand up arrangerades den största multinationella Territorial Defence Force”, Jane’s Defence arméövningen i Polen sedan 1989 med Weekly, 2016-03-23, http://www.janes.com/ deltagande från flera allierade. Duval Smith, article/58986/poland-to-stand-up-territorial- Alex: “Nato countries begin largest war defence-force (2016-10-24) och Ministry of game in eastern Europe since cold war”, National Defence Republic of Poland, The The Guardian, 2016-06-06, https://www. signing of the territorial Defense Concept, theguardian.com/world/2016/jun/06/nato- 2016-04-25, http://en.mon.gov.pl/news/ launches-largest-war-game-in-eastern-europe- article/the-signing-of-the-territorial-defense- since-cold-war-anaconda-2016 (2016-10-25). concept-l2016-04-27/pdf/ (2016-10-24). 28. devlin, Kat: Anti-Russian views on the 32. intervjuer med forskare och tjänstemän i rise in Poland, Pew Research Center 2015- Warszawa i maj 2016; Op cit, “Poland Takes 03-19, http://www.pewresearch.org/fact- a U-Turn...”, se not 24. tank/2015/03/19/anti-russian-views-on- 33. Wilk, Remigiusz: “Poland to raise defence the-rise-in-poland/ (2016-05-02), hänvisar budget”, Jane’s Defence Weekly, 2016-02-01, till undersökning från 2014 som visar på http://www.janes.com/article/57051/poland- mycket stor och en växande misstro hos to-raise-defence-budget (2016-10-24) och op den polska befolkningen mot Ryssland och cit, Duval Smith, Alex, se not 27. Putin, 81 % negativ bild av Ryssland, vilket 34. om begränsningar i Polens förmåga att i artikeln tolkas som ett resultat av den ryska faktiskt bidra se t ex Paszewski, Tomasz, op aggressionen i Ukraina. Bilden bekräftas i cit, se not 24. senare undersökningar, se Williams, Carol

173 N r 4 oktober/december 2016 Om Finlands störste son av Kaa Eneberg titel: Gustaf Mannerheim författare: Dag Sebastian Ahlander förlag: Historiska Media

med facit i handen är det svårt att komma fattade under omänsklig press. Villkoren var till någon annan slutsats än att de beslut som dikterade av ryssarna även om det officiellt fattades 1939, 1941 och 1944, med Gustaf hette av ”de allierade”. Mannerheim i olika ledarpositioner, visade Fallgroparna var många, för att inte reta sig vara de enda rätta. Alternativa beslut ryssen. Av den detaljerade litteraturförteck- hade inte lett till en fördelaktigare utgång ningen framgår vilka historietecknare som för Finland. Den slutsatsen drar diploma- använt klarspråk och vilka inte. ten och författaren Dag Sebastian Ahlander Med språklig elegans och personlig inle- i sin nyutkomna bok om den finländske velse berättar Ahlander om Mannerheims portalgestalten. allt annat än problemfria uppväxt, karriä- Särskilt för den som likt Ahlander läst ren i tsarrysk och finsk tjänst. Om politiska hyllmeter av biografier om Mannerheim är och personliga motgångar, om ekonomiska boken välkommen läsning. Den reder ut en problem och familjebekymmer. Intressant är del motstridiga begrepp från olika håll, av beskrivningen av marskalkens relationer till skilda uttolkare underdånigt beundrande såväl ett fåtal förtrogna som till krigförande eller enögt kritiska. Tyskland och Sovjetunionen. Det ryska fol- Frågorna är många. Hur var det med ket kände han varmt för, men var definitivt Mannerheims påstådda tyskvänlighet, eller motståndare till kommunismen. Tyskarna hans koppling till det tsarryska hovet? respekterade han men inte nazismen och Tiden har i ett par decennier varit mogen Hitler. Han talade både tyska och ryska för en rakare historiebeskrivning än vad ef- flytande men inte finska, som han med sin terkrigstidens sits för Finland tillät. Länge finlandssvenska uppväxt aldrig lärde sig var det mer eller mindre förbjudet att tala ordentligt. om bl a inbördeskriget 1918 av hänsyn till Mannerheims karriär var full av uppförs- Sovjetunionen. Eller om att Finlands poli- och nedförsbackar. För sin bakgrund i rysk tiska ledare ställdes inför rätta och dömdes militärutbildning och tsarryska krig kunde som brottslingar för de krigstida besluten, han avfärdas som ”ryss” och för sitt ledarskap

174 LITTERATUR i inbördeskriget kallas ”den vita slaktaren”. utrensningar krävde nya makthavare, många Men i varje nationell kris vände man sig till kappvändare, Mannerheims avgång. Men Mannerheim för en lösning. det rann ut i sanden, och Moskva ville inte Efter vapenstilleståndet 1944 förminska- se honom som krigsansvarig. Hans sista tid des bilden av Mannerheims insatser syste- blev dramatisk. Han var sjuk och övervägde matiskt. Den nya politiska kursen tillät inte att avgå. Den främsta ledstjärna var att inte påminnelser om att Finland faktiskt undgick fatta beslut som skulle skada Finland i dess annektering som Sovjets övriga grannstater. begränsade suveränitet efter den kommande Under nästan 40 år med Urho K Kekkonen kostsamma fredsuppgörelsen med Kreml. i olika maktpositioner tonades bilden av Mannerheim ned. Under Kekkonens styre Före sin avgång i mars 1946 lämnade fanns inte utrymme för andra hjältar, påpe- Mannerheim sjukbädden och återupptog kar Ahlander. Först på 1980-talet då Mauno för några dagar sina presidentplikter för att Koivisto tog över rodret efter Kekkonen bl a rädda officerare som den nya vänster- kunde diskussionen om de historiska röt- regeringen ville åtala för krigsbrott. terna återupptas. Under de känsliga efterkrigsåren med krigsansvarighetsrättegångar och politiska Recensenten är journalist och författare.

175 N r 4 oktober/december 2016 Från Oscar I till Peter Hultqvist Kontinuitet och kursjusteringar i svensk säkerhetspolitik efter 1812 av Mats Bergquist titel: Svenska säkerhetsstrategier 1810–2014 författare: Jacob Westberg förlag: Studentlitteratur, 2015

i den pågående Natodebatten brukar mot- analysera i sin nya bok, Svenska säkerhets- ståndarna alltid hänvisa till att den traditio- strategier 1810–2014. Han lyckas överlag nella svenska alliansfriheten, som man då väl med sina koncisa historiska redogörelser. oftast daterar till 1812 eller 1814, är något Däremot är jag tveksam till författarens man inte utan vidare bör byta ut mot med- huvudsyfte, nämligen att analysera de olika lemskap i en militärallians. Anhängarna å sin säkerhetspolitiska strategier (s 11 passim) sida brukar då svara att denna tradition inte Sverige tillämpat sedan freden i Fredrikshamn alls är så obruten som det påstås och särskilt 1809. I sin förklarliga ambition att lära oss hänvisa till det militära samarbetet med olika om bortglömda skeden i svensk säkerhets- Natoländer under det kalla kriget. politik har han upphöjt politiska beslut för Bakom denna debatt döljer sig tyvärr i att hantera nya situationer till nya strategier. båda lägren okunskap särskilt om det svenska På så sätt blir analysen ibland alltför fin- 1800-talet och egentligen mycket av den fördelad: kraven på vetenskaplig precision säkerhetspolitiska utvecklingen fram till det kolliderar med den nödvändiga överblicken. kalla kriget. Debatten vittnar ibland också Detta kan tyckas vara en strid om påvens om terminologisk osäkerhet, inte minst i skägg, men är i själva verket ett exempel på bruket av begreppet ”strategi”, som ofta fall där analysen får en politisk dimension helt enkelt används som synonym till politik och kan få normativa drag. eller vägval. Man skiljer inte alltid på den Resultatet av Jacob Westbergs mödor har grundläggande strategi, ”grand strategy”, på emellertid blivit en gedigen analys av skeendet vilken en stat baserar sin politik för att säkra sedan 1810 då Jean-Baptiste Bernadotte an- sin territoriella integritet och sitt oberoende, lände till Sverige och genomförde det största och sådana kursjusteringar inom ramen för paradigmskiftet i svensk säkerhetspolitik efter denna strategi som betingats av nya politiska 1630 då Gustaf II Adolf landsatte svenska omständigheter. trupper på tysk mark. Bernadottes politik Det är främst kontinuitetsfrågan som innebar därmed att en tvåhundraårig odyssé Jacob Westberg vid Försvarshögskolan vill i europeisk politik kom till ända. Egentligen

176 LITTERATUR hade detta paradigmskifte skett redan i och utom längst i norr Öster- och Nordsjöarna med freden i Nystad 1721, då maktkorrela- som gräns. Den nya unionens förutsättningar tionen mellan Sverige och Ryssland ändrades att värna om sitt territorium var, framför allt ganska radikalt till detta senare lands förmån. på grund av dess geografiska belägenhet, be- Westberg kallar den svenska politiken före tydligt bättre än det gamla rikets. Författaren 1721 för en svensk uppdämningsstrategi, vill särskilt skildra de ibland rätt tvära kast d v s med en vanligare term ”containment”. som, enligt hans mening, också under 1800- Men ambitionen sträckte sig längre än så: talet, utmärkt svensk säkerhetspolitik; detta att driva tillbaka den ryska staten så långt senare skede har dessförinnan analyserats österut som möjligt. Med freden i Stolbova av Ole Elgström i Images and Strategies 1617 nådde det svenska riket sin östligaste for Autonomy: Explaining Swedish Security utsträckning, inkluderande även området Strategies in the 19th Century”, 2000). söder om Petersburg, Ingermanland. Detta behandlas också i ett av Westbergs huvudkapitel, medan tiden från första världs- Den säkerhetspolitiska kriget till det kalla krigets slut utgör det andra. Tiden därefter analyseras i ett tredje utmaningen efter kapitel, litet mera översiktligt än de två förra Nystadsfreden skedena. Med Nystadsfreden grundlades den säker- hetspolitiska utmaning som därefter alla Sveriges tre optioner svenska – och efter 1917 finska – regimer haft De svenska statsledningarna har, menar jag, att hantera: förhållandet till ett Ryssland som sedan paradigmskiftet 1810–1814 haft i grun- förvisso varierat i vad avser militär styrka och den tre olika optioner eller, med Westbergs politisk inriktning, men ändå hela tiden varit översättning av den besvärliga termen ”grand en vårt land vida överlägsen stormakt. Under strategy”, ”säkerhetsstrategier”: triumfvagns- 1700-talet insåg varken det under långa tider (”bandwagoning”) eller anpassningspolitik dominerande hattpartiet, som kastade in för att få en fungerande relation med den landet i det finska kriget1741 –1743, vilket store grannen: stöd hos annan stormakt för ledde till att gränsen mellan de två länderna att kompensera den egna svagheten eller en flyttades ännu längre västerut, eller Gustaf alliansfri politik, som i sin tur kan se rätt III när han gick till angrepp mot Ryssland olika ut, men skyr formella allianser med 1788, detta sakernas faktiska tillstånd. Det andra stater Författaren vill i anslutning skulle stå Sverige dyrt: resultatet blev fre- till Elgström räkna med fem strategier. Men den i Fredrikshamn 1809. Hade Gustaf IV skillnaden mellan t ex att söka nära anslut- Adolf varit mera realistisk än hattarna och ning till en stormaktsgranne för att få vara i sin fader, hade riket kanske kunnat räddas fred eller vinna fördelar å ena sidan (”band- från den katastrofala förlusten. wagoning”), och å andra sidan ge efter för Men Jacob Westberg går i sin bok alltså dess intermittenta krav (”appeasement”) inte längre tillbaka än till 1810, då den fran- är ganska tunn. Den är inte heller markant skimporterade kronprinsen i alla fall klart mellan vad Westberg kallar ”balanserings- insett omvandlingen av det närmast kvadra- strategi” som syftar till att upprätthålla en tiska Sverige, med en 1300 km lång gräns balanserad politik gentemot olika stormakter mot Ryssland, till en mera långsmal stat med och ”distanseringsstrategi” som innebär en

177 N r 4 oktober/december 2016 högre grad av utrikespolitisk aktivism. Båda norra delen av Slesvig återgick efter första dessa strategier är varianter av en alliansfri världskriget till Danmark). säkerhetspolitik. Leif Leifland menade i en uppsats för Alla tre huvudoptionerna har prövats un- dryga 20 år sedan att den svenska bered- der perioden, ibland med drag av två sam- skapen i andra världskrigets slutskede att tidigt. Karl XIV Johans riktmärke var att, tillsammans med de allierade marschera in också av legitimitetsskäl, särskilt måna om i Norge utgjorde ett ännu större avsteg än relationerna med St Petersburg men samti- Oscar I:s. Stockholm förklarade sig då villigt digt söka undvika att komma i kläm mel- att diskutera att militärt sluta upp bakom lan Ryssland och England. Sonen Oscar I en stormaktsallians mot en annan. Längre och sonsönerna Karl XV och Oscar II kom än till diskussioner kom man dock aldrig då att successivt gå in för en alliansfrihet som tyskarna kapitulerade även i Norge. mer eller mindre latent kombinerades med en Plan B, förhoppningar om stöd från en Oscar I bryter med faderns annan stormakt. Efter upprepade neutrali- politik tetsförklaringar under olika konflikter1834 , 1853, 1878, 1885 började föreställningarna Karl XIV Johan anklagades ofta för att gå i om värdet av en varaktig neutralitetspolitik Rysslands ledband. Detta ville sonen Oscar ändra på. Inte bara ingrep han i konflikten att vinna mark i Sverige. De förvandlades mellan Preussen och Danmark, utan när till en allt starkare självbild som logiskt nog Krimkriget – den första stormaktskonflikten ledde till förslag i liberalt håll om att en sedan 1814 – från 1854 kom allt närmare permanent neutralitetspolitik borde vara de förenade kungarikena lockades han av riktmärket. möjligheten av franskt och engelskt stöd för Jacob Westberg menar att den svenska att återvinna Finland eller i alla fall Åland. säkerhetspolitikens utveckling egentligen Detta var långt från faderns försiktiga linje. varit ganska krokig. Men egentligen har det Det låg i Frankrikes och Englands intresse endast en gång förekommit att man tydligt att få med Sverige-Norge för att skapa en avvikit från den linje som Bernadotte fastslog effektiv andra front. Men längre än till den redan 1810. Detta avsteg, som Westberg äg- s k Novembertraktaten av år 1855 kom det nar åtskilligt utrymme åt, utgörs av Oscar inte. I denna garanterade de båda västallie- I:s beslut att 1848 ställa upp svenska och rade Sverige-Norges territoriella integritet norska trupper i Skåne och på Fyn för att, mot att Stockholm lovade att inte avstå ter- om preussarna skulle hota det danska kärn- ritorium till Ryssland (det var möjligheten landet, bistå Danmark i dess konflikt med av ryska isfria hamnar på Nordkap som Preussen om de mest tyskspråkiga hertig- oroade främst britterna). Att komplettera dömena Slesvigs och Holsteins status i det en neutral linje – en neutralitetsförklaring danska riket. Karl XV, Oscars äldre son hade utfärdats redan 1853 – med en formell och efterträdare, ville 1863 när krig mellan defensivallians var givetvis ett långtgående Danmark och Preussen ånyo hotade om steg som mycket riktigt föranledde tydliga samma sak upprepa manövern. Men den ryska reaktioner. Detta utslag av en Plan B svenska regeringen satte sig till motvärn, har sedermera aldrig prövats. och Danmark tvingades 1864 avstå Slesvig- Men Frankrike, som bar huvudbördan, Holstein till Preussen (den danskspråkiga tröttnade efter hand på kriget och Österrike,

178 LITTERATUR som de allierade också velat ha med, fortsatte europeiska dominanten, Tyskland. Några att liksom Sverige-Norge sitta på gärdsgården. formella band med Berlin kom aldrig till Det avgörande slag mot Ryssland som Oscar stånd, men nog hoppades Oscar att tyskt I, i likhet med många av sina företrädare på ryggstöd skulle kunna förstärka alliansfri- tronen, ville se, var inte längre, om det ens heten. Regeringarna var mera skeptiska och någonsin varit det, en realistisk möjlighet. angelägna om goda relationer med både Så nära som 1855 att ingripa i vad som då Tyskland och England. Fred och stillasit- hade drag av världskrig har Sverige därefter tande skulle vara den svenska politiken i inte varit. Med Novembertraktaten inled- alla lägen. des också en tydlig och i huvudsak varaktig Kontakter med den tyska militären eta- kursjustering av Karl XIV Johans alliansfria blerades dock åren före första världskriget, politik: tanken på en Plan B, om alliansfrihe- under vilkets inledande år Sverige nog ansågs ten inte skulle respekteras. Utrikesministern och faktiskt var ganska tyskvänligt, vilket Carl Stierneld uttryckte i ett samtal med höll på att leda till ett ryskt preventivangrepp. den danske ministern i Stockholm i januari Utrikesminister Arvid Taube konkretiserade 1853 elliptiskt tanken som följer: ”Krig med tanken på en Plan B när han i en föredrag- Ryssland så sent som möjligt, med England ningstext 1910 förordade fortsatt neutrali- aldrig”. tetspolitik – men med stöd och detta i tid. Jacob Westberg berör detta tema som han Det var förstås Tyskland han tänkte på. kallar återförsäkringsstrategi och som under Sverige gick 1920, efter en intensiv debatt åtminstone hälften av perioden sedan 1810 (jfr min uppsats ”Sverige och Nationernas föresvävat ledande politiker. Dessa insåg re- Förbund”, Statsvetenskaplig Tidskrift 1970) dan vid tiden för Krimkriget att det svenska och starkt motstånd från både högern, bon- försvaret knappast var i skick att fullgöra departierna och den radikala vänstern, med sin uppgift, men under resten av århundra- i Nationernas Förbund (NF) och blev där- det skedde ingen påtaglig förstärkning av för medlem i en kollektiv säkerhetspakt. försvarsbudgeten. Det dominerande och i Oppositionen månade om den svenska neu- grunden isolationistiska lantmannapartiet var tralitetstraditionen, medan socialdemokrater ovilligt anslå nya pengar. Landets strategiska och liberaler inte uppfattade någon reell mot- värde hade ju reducerats kraftigt och någon sättning mellan dessa värden och medlemskap egentlig farhåga för att utsättas för överfall i en kollektiv säkerhetspakt. På sätt och vis från Rysslands sida kom inte till uttryck fusionerades alliansfriheten med tankar på en förrän kring sekelskiftet 1900 då Rysslands Plan B. Om Sverige skulle råka illa ut, kunde grepp om Finland hårdnade. man ha skäl hoppas att förbundsaktens art 16 skulle ge Sverige stöd. Tanken på en Plan B växer sig Sedan de nordiska länderna 1936 förklarat sig inte längre vara bundna av sanktioner starkare med stöd av NF:s artikel 16, sökte Sverige Mot bakgrund av de förändrade geopolitiska återförsäkring i nordisk samverkan och sär- förhållandena i Europa var det emellertid skilt 1938–1939 med Finland. Men under föga förvånande att Oscar II, Karl XV:s perioden 1936–1945 stod Sverige utan något bror och efterträdare som dessutom, liksom som helst stöd. Det var också den period, sonen och efterträdaren Gustaf V, gift in sig särskilt 1940–1941, då den svenska staten i tyska furstehus, började närma sig den nya stod inför sin största utmaning sedan 1809.

179 N r 4 oktober/december 2016

Teoretiskt hade regeringen Hansson möj- USA beslutade också på hög nivå 1960 och ligheten att söka informella kontakter med 1962 att det låg i USA:s intresse att i sista England också på försvarsområdet, men hand försvara Sverige som alltså de facto det hade sannolikt efter april 1940 lett till fördes in under USA:s kärnvapenparaply. omedelbara tyska reaktioner, troligen ocku- Säkerhetspolitiska utredningen redovisade pation. På samma sätt, om en svensk regering utförligt detta samarbete i sitt betänkande, känt sig lockad av flera tyska försök att få SOU 2002: 108. Oftast kunde den alltmera landet att skriva på antikominternpakten aktiva utrikespolitik inte minst gentemot de – som Danmark och Finland – kunde man s k u-länderna som inleddes kring 1960 och ha räknat med starka allierade reaktioner, som vid flera tillfällen störde amerikanska eventuellt bombningar av malmfält och kul- politiska statsledningar, hållas isolerad från lagerfabriker. Andra världskrigets karaktär grundläggande amerikanska strategiska in- av stormaktskonflikt med starka ideologiska tressen. övertoner minskade självfallet Sveriges ma- növerutrymme. Om man skulle kunna vinna Georgienkriget och Krim folkligt stöd för någon form av samverkan med någon stormakt var det just med England, skärper läget i vår närhet vilket ju också på olika sätt mer eller mindre Givetvis förändrade det kalla krigets frivilligt blev fallet under åren 1944–1945. slut Sveriges strategiska läge, men efter Landet besatt dock resurser som båda sidor Georgienkriget 2008, invasionen av Krim var mycket intresserade av, vilket gav visst 2014 och interventionen i östra Ukraina året förhandlingsutrymme. därpå aktualiserades ånyo tanken på en Plan B som inte tycktes särskilt pockande efter Tio år utan stöd ersätts av en 1989. Men det politiska syftet med de sam- arbetsöverenskommelser som Sverige under ny Plan B senare år ingått med en rad Natoländer, USA, Erfarenheterna från andra världskriget fanns England, Norge, Danmark och Polen, således i bakhuvudet på de svenska politiker, Tage i stort samma grupp länder som under det Erlander, Sven Andersson, Torsten Nilsson kalla kriget, men nu också och framför allt m fl som från det kalla krigets utbrott kring inkluderande Finland, är naturligtvis att höja 1950 sanktionerade visst klart begränsat sam- tröskeln för kränkningar av Sveriges integri- arbete på det militära området med England, tet. Alliansfriheten består som huvudlinje, USA, Norge och Danmark. Detta skedde men har inte minst under försvarsminister sedan tanken på ett nordiskt försvarsför- Peter Hultqvists egid, de facto komplette- bund, som man från svenskt håll såg som rats med rätt tydliga drag av en Plan B. I en utvidgad alliansfrihetspolitik, strandat på Jacob Westbergs optik har Sverige härigenom norskt insisterande på en formell anknytning återgått till den ”containment”-politik mot till västlägret. Ryssland som fördes före freden i Nystad. Kontakterna med västmakterna fungerade Denna parallell är dock, som hävdades ovan, inom ramen för en fortsatt neutralitetspolitik. knappast hållbar. Det var ju Sverige som Detta omfattade inte operativ planläggning, anföll Ryssland både 1741 och 1788. vilket skulle varit omöjligt med bibehållen Jacob Westberg ser således dessa över- alliansfrihet. Det inbegrep däremot inköp enskommelser som ytterligare avsteg från av modern krigsmateriel i USA och England. den alliansfrihet och som han efter 2009 års

180 LITTERATUR riksdagsbeslut i stället kallar solidaritetspoli- Men utformningen av vår säkerhetspolitik tik. Ett alternativt synsätt skulle således vara bestämmer vi själva. Om svenskt territorium följande: så länge Sverige inte gått med i en under 1800-talet var av begränsat strategiskt kollektiv försvarspakt som Nato kvarstår intresse (utom Norges nordligaste kust), vil- alliansfriheten som gällande ”grand stra- ket Karl XIV Johan insåg, är förhållandet tegy”. Denna kan kompletteras med en Plan numera ett annat. Sedan det kalla kriget vet B på säkerhet i samverkan som inte binder vi att Sveriges strategiska specifika vikt ökat Sverige vid att ingripa militärt eller någon framför allt när det handlar om försvaret av annan makt att komma oss till hjälp, men de baltiska staterna. Detta ställer speciella som ändå ger visst politiskt ryggstöd. Detta krav på svensk säkerhetspolitik, men knap- är således inte fråga om någon ny strategi, past nödvändigtvis en förändring av svensk utan om en kursjustering betingad av nya ”grand strategy”. Det vore dumt att förneka politiska omständigheter. Små eller svaga att detta nygamla läge kan leda till nackde- stater är mera än stormakter beroende av lar, främst att vi om konflikt utbryter i vårt konsekvens och långsiktighet i sitt strate- närområde kommer att beröras snabbare. giska tänkande. Därför ändrar man sällan Men det ger också fördelar som vi bör ut- sin ”grand strategy”. nyttja, främst att svenskt territorium är av Till sist är naturligtvis varken olika freds- betydelse när det gäller för Nato att kunna tida överenskommelser med andra länder försvara de baltiska staterna. eller ensidiga åtaganden från stormakters Man får, för att nu återknyta till Jacob sida några garantier för att få hjälp. Beslut Westbergs bok, ibland intrycket att författa- om sådant bistånd beror ytterst på det in- ren i sin iver att redovisa för många okända tresse dessa tillmäter Sveriges territorium politiska beslut från främst det svenska 1800- och risken för att detta skulle utnyttjas av talet, är väl snabb att bortse från att grunden fientlig stat. Vicepresident Bidens utta- linjen ändå har förblivit densamma. Det är lande under ett Stockholmsbesök i augusti uppenbarligen denna regerings ambition att i år bör tas till intäkt för att Washington fortsättningsvis säkerställa att alliansfriheten tillmäter Sverige betydelse i detta samman- består, vilket statsminister Stefan Löfven hang. Ingen amerikansk politiker på denna emfatiskt betonade under det finsk-svenska nivå har någonsin uttryckt sig så tydligt om säkerhetspolitiska seminariet i Gullranda USA:s intresse av att Sveriges territoriella i juni i år. Ett skäl för detta tänkande är integritet respekteras. att Sveriges – och Finlands – geopolitiska läge är sådant att man egentligen inte utan Den svenska politiken inget att öka spänningen i Norden rätt markant ser något realistiskt alternativ till rådande dubbelspel politik. Detta diskuterades utförligt i den Svenska politiker och diplomater har under utvärdering av tänkbara följder av ett finskt lång tid, både inom och utom landet und- medlemskap i Nato som överlämnades i våras fägnats med anklagelser om att den svenska till finske utrikesministern Timo Soini och i politiska alliansfria grundlinjen inte är för- vilken jag deltog. enlig med ett omfattande samarbete med Jacob Westbergs analys, som främst är alliansanslutna stater. Det är ju ett enkelt tänkt som lärobok på Försvarshögskolan, bör argument att tillgripa om man vill försöka få en vidare läsekrets. Den är som framgått skaffa sig ett politiskt påtryckningsmedel. inte invändningsfri. Men det finns framför

181 N r 4 oktober/december 2016 allt ett ökat behov av kunskaper om 1800- talets säkerhetspolitik för att förstå att i grunden förvånansvärt litet, från Oscar I till Peter Hultqvist, är nytt under solen, om än utformingen av den konkreta politiken måste skifta efter omständigheterna.

Recensenten är ambassadör, fil dr och ledamot av KKrVA.

182 LITTERATUR Att läsa Moltke, Pétain och Gyllenkrok av Olof Santesson titel: Soldater och poeter. Essäer författare: Gunnar Artéus förlag: Sköna konster, Nacka 2016

hos ledamoten artéus samsas skalder Man väntar sig mer i samma stil. Men med krigare. Båda kategorierna engagerar i fortsättningen är betygen mildare, säkert honom livligt. Vid sidan av sin produktion särskilt naturligt när det handlar om en som militärhistoriker har han presterat fyra rad uppskattade skalder. Artéus är nästan diktsamlingar och två essäsamlingar och aldrig någon skarprättare utan långt mera översatt engelsk och tysk lyrik. Där är han nyanserad, inkännande, ofta gripen – allt nog ensam i dagens 400-hövdade akademi uttryckt med en originellt sirlig formule- sällskap. I den nu föreliggande essäsamlingen ringskonst som en del av oss kanske endast – med mönster hämtat från ur-esssäisten kan avundas. Montaigne och i engelsk lätt lekfull tradition I Kungl Krigsvetenskapsakademiens tid- – hänger han sig i det lilla formatet (ofta fyra- skrift ligger det förstås närmast till hands att fem sidor) åt människor och företeelser som beröra det militära inslaget. Men det borde intresserat honom exceptionellt starkt. Det ändå framhållas vilken bredd av lyriker som ska inte uppfattas som att Gunnar Artéus i lite varierande perspektiv befolkar bokens skriver ett antal minibiografier. Tvärtom ena halva. Där finns de mer kända (Heine, skulle man vilja säga. Han tar bara upp det Goethe och framåt) men också blott alltför han finner slående. glömda namn som Sigfrid Lindström, André Just i de två första inslagen går författaren de Chenier, Ebba Lindqvist, Johannes Ewald, hursomhelst hårt åt sina föremål. När det A E Housman, Eduard Mörike och Walter gäller Karl XII frestas han att argumentera Savage Landor. Smakprov på de ”storas” för att ”den inte fullt mänsklige” krigar- och mindre storas diktning, främst kanske kungen företer vissa sociopatiska drag, och kärlekslyriken, gör boken vacker. Även den hur mycket Artéus än ”nästan oreserverat” tondöve kan känna sig berörd. beundrar Verner von Heidenstam som poet Men för att övergå till några av ”solda- framstår denne som ”genomsjälvisk” och feg terna” – och det kan endast bli några rap- i ansvarsfrågor, illustrerat av hur han beter sodiska nedslag. Uppenbart och naturligtvis sig mot Gustaf Fröding. sympatiskt dras Artéus till generaler som haft

183 N r 4 oktober/december 2016 kultiverade och litterära intressen och vad ont kan tillskrivas honom, men landsförrä- man skulle kalla mänskliga drag. dare var han inte i någon rimlig bemärkelse, Till dem hör britten Archibald Wavell, seg- lyder Artéus slutomdöme. Pétain återkom- rare och sedan förlorare i Afrikas ökenkrig mer en gång till i samlingen som, oväntat 1940/41. Denne hade oturen att föra befäl och okänt för många, mentor till Charles under en extremt krävande politisk ledare i en de Gaulle i en essä om generalens militära tid av militära svårigheter för Storbritannien. yrkesväg till den stora rollen. Och det kanske kunde ha nämnts att förut- När det gäller våra egna generaler har sättningarna för ett gott samarbete mellan de genom historien knappast fått rykte om den uppslagsrikt bubblande Churchill och sig att vara särlingar med konstnärliga/in- hans förtegne general redan från början varit tellektuella intressen, sådant hör än i dag försvinnande små. näppeligen hemma i svensk militär tradition. En annan intellektuellt väl rustad fältherre, I glimtarna om dem ser vi Artéus som kän- Helmuth von Moltke, hade mindre bekymmer naren av framför allt sjuttonhundratalets med sina förmän, och när det gäller dennes krigskonst. strategiska och operativa framgångar i två I den tidigare skrivna men här återgivna krig mot Österrike respektive Frankrike, tar essän om fem kaolinska generaler – med sina författaren ut svängarna, nog på anstifta- 24 sidor den längsta och lite avvikande – finner ren Bismarcks bekostnad. Utan dessa rent man Magnus Stenbock som ledargestalten militära segrar sägs det vara ”osannolikt” medan Carl Gustaf Rehnschiöld, Karl XII:s att Tyskland enats vid denna tid. Och om läromästare, sägs sakna det slags personlig- enandet inte skett hade världen sluppit två het som kunde entusiasmera en armé eller världskrig? inspireras underlydande. En i kvintetten, den Moltke går här snarast ”skuldfri”, vilket stackars Anders Lagercrona, var nog inte av inte sägs om de amerikanska sydstaternas det rätta karolinska virket. store hjälte, Robert E Lee, i resning nära Essän om Runbergs generaler i Finska nog jämställd med Abraham Lincoln. Artéus kriget – en av Sveriges skruttigaste försvars- vill inte nöja sig med reverenser inför Lees insatser – ger Artéus kanske framför allt till- karaktär och offensiva djärvhet och ser mest fälle att hålla fram Fänrik Ståls sägner som följderna av hans dilemma. Lees val stod mel- en betydelsefull faktor i Finlands kulturella, lan nationen och hans hemstat. Han hade politiska, sociala och militära historia. Georg kunnat hålla fast vid unionen och leda dess Carl von Döbelns ”ytterligt starka rättskänsla, trupper men valde att gå med sitt Virginia, aningen Don Quijotiska ridderlighet och och hans ”väsentligen instinktiva beslut kom hans varmblodiga temperament” kommer att föra till hundratusentals soldaters död och bäst fram i berättelsen om hans frieri utan till omätligt lidande för deras familjer”. hopp till Sophie Piper, den mördade Axel Som general hade Philippe Pétain ett om- von Fersen d y:s syster. Som snarast extrem vänt rykte. Han var försiktig, vårdade sig om representant, möjligen, för en annorlunda sina soldaters liv, egenskaper här utvecklade svensk officerstyp framtonar den beryktade i essäns form. Som politisk ledare, vid alltför Axel Gyllenkrok, av Artéus kallad ”den de- hög ålder, tog han på sig ansvaret för att ge moniske översten”. upp Frankrikes kamp mot Hitlerriket och Essäsamlingen avslutas med porträttet fullfölja med att leda konservativa tjänstemän av Torsten Hagman, sjöofficeren som valde i den rumphuggna Vichyregeringen. Fel och underkastelse istället för en hopplös strid

184 LITTERATUR vilken 1940 i värsta fall kunde skapat en Att kalla Hagman ”ett slags hjälte och ett allvarlig konflikt, kanske rent av krig, mellan slags martyr” ter sig nog sjuttiofem år senare Storbritannien och Sverige. Här blir värde- ändå väl tillspetsat. Men sådant tillhör också ringen särskilt tydlig av ett beslut som var Gunnar Artéus stimulerande genre. psykiskt påfrestande och samtidigt mora- liskt ”det rätta”. Handlingssättet hade sina Recensenten är ledamot av KKrVA. begränsningar för den fortsatta karriären.

185 N r 4 oktober/december 2016 När kriget kom till Gotland av Minou Sadeghpour titel: Bricka i ett stort spel författare: Björn Anderson och Tommy Jeppsson förlag: Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag 2016

i dagens säkerhetspolitiska läge är vikten Boken bygger på parallella händelseut- av att vi delar kunskap med varandra stor. vecklingar runt om i Sverige och i våra när- Därför är det extra glädjande att många av liggande grannländer. EU:s fokus är på den de människor som i Sverige besitter bety- stora mängden människor som flyr från dande kunskap inom försvars-och säker- inbördeskriget i Syrien och övriga delar av hetspolitik delger sin kunskap i bokform. ett Mellanöstern som präglas av oroshärdar. Fördelen med det är såklart att fler får möj- I Baltikum pågår febril aktivitet för att han- lighet att ta del av viktig information, och tera ett eskalerande propagandakrig mellan att debatten om vårt omvärldsläge och hur ryssar och balter, framförallt i grannlandet vi på bästa sätt kan försvara Sverige förblir Estland där statsministerns med kansli arbetar dygnet runt för att få tiden att räcka en fråga för hela svenska folket. Ett säker- till. Gråzonsproblematiken är ett genom- hetspolitiskt scenario i romanform känns gående faktum i boken och svårigheten för både modernt och som ett bra verktyg ur beslutsfattare att med trovärdighet upprätta ett folkförankringsperspektiv. en gemensam lägesbild och ta beslut är up- Bricka i ett stort spel tar sin utgångpunkt i penbar. ett scenario som både är verklighetstroget och I ljuset av bokens scenario är det av största skrämmande. Överstelöjtnant Carl Öberg på vikt att vi på daglig basis påminner oss själva Gotland får rapport från en av sina kompa- om att det inte var längesedan som Ryssland nichefer att svenska soldater som bemannar genom sin annektering av Krim chockade en postering i Slite hamn blivit övermannade beslutsfattare i Sverige och runt om i världen. av ett tjugotal ryssar i grå overaller märkta Men trots det diskuteras Ukraina och Krim med Nord Streams logo. Ett scenario som inte lika flitigt i medierna längre. För efter trots sin fiktiva karaktär i ljuset av dagens det har migrationsflöden, terrorattacker och aktuella diskussion om Nord stream 2 och påverkanskampanjer utvecklats till centrala innebörden av bygget ger upphov till kalla ämnen på våra läppar. I likhet med det vi kårar hos mig som läsare. har att möta i verkligheten är det svårt för

186 LITTERATUR beslutsfattarna i boken att hantera parallella en egen uppfattning. Boken har inte bara gett händelseutvecklingar. upphov till ett flertal idéer som jag tar med Boken har onekligen väckt många fråge mig in i min egen yrkesrelaterade vardag tecken hos mig och efter det att jag har läst utan även en hel del tankar om vikten av att författarnas slutord snurrar tankarna i hu- vi är tydliga med att beskriva omvärldsläget vudet. Sveriges nuläge är inte lätthanterligt, för vad det faktiskt är och att Sverige inte och att påstå något annat är fel. Läget runt längre är en skyddad oas. En verklighet som Östersjön är spänt, och ämnen som kris, krig för mig och säkert många med mig är svår och terror och hur de ska hanteras är högak- att acceptera. tuella i svensk debatt. Men hur kommer det Bokens författare konstaterar i sitt slut- sig att vi står där vi är idag? Medborgarnas ord att det finns en högst rimlig poäng med förmåga att klara en längre kris är tvivelaktig att skapa en mental beredskap för att det det militära försvaret har inte tillräckligt med (o)-väntade mycket väl kan hända här. För resurser och det civila försvaret har lång väg lika fort som Ryssland i boken intar Slite att gå. Hur ska vi få ihop detta och säkra vår hamn (ett scenario som förhoppningsvis inte trygghet och säkerhet? Vem tar ansvar för inträffar i verkligheten) utan minsta förvar- den samlade bilden och varför känns diskus- ning kan andra scenarier aktualiseras. Med sionen om vår beredskap på olika plan så utgångspunkt i bokens händelseutveckling spretig? Det enkla svaret är såklart att det och i den faktiska verklighet vi tillsammans är ett resultat av politiska beslut. Men om med våra grannländer har att hantera är en perspektivet ska breddas så har vi alla ett sak helt uppenbar. Vi klarar inte detta på ansvar, ett ansvar att ställa mer krav och egen hand. Om svaret är Nato, EU, FN el- engagera oss i vår säkerhet. För den dagen ler något annat återstår att se. Även om jag vi inte kan trygga vår säkerhet och säkra såklart hoppas att bokens scenario aldrig vårt oberoende så är det försent. ska bli verklighet. I stället för en detaljerad redogörelse kring I dagarna är det 35 år sedan den sovje- bokens scenarier så har denna text utvecklats tiska ubåten U-137 gick på grund utanför till tankar och reflektioner om framtiden. Gåsefjärden i Karlskrona. Med det i bakhuvu- Men efter att pånytt ha läst bokens förord det och med det faktum att dagens bräckliga skrivet av Kungl Krigsvetenskapsakademiens omvärldsläge kryper allt närmare inpå och styresman Mikael Odenberg, där han gör ter sig så pass omfattande och komplext att klart att syftet med boken är att bidra till det är svårt att ta in, så känns Bricka i ett fortsatt debatt om svensk försvars- och säker- stort spel som given läsning för alla. hetspolitik och tankar kring vad vi behöver för att trygga Sveriges frihet och oberoende, så känner jag mig nöjd och hoppas att nyfi- Recensenten bevakar säkerhetspolitik och kenheten där ute väcks och att så många som omvärldsutveckling hos Folk och Försvar möjligt läser boken, diskuterar och bildar sig samt på frilansbasis.

187 N r 4 oktober/december 2016

kinesiska militärreformer som bidrar till viss Litteraturöversikt oro för Asiens lugn föddes ur konflikten med Vietnam. Och, betänk, där danades dagens kinesiska generaler och vi kan härleda deras krigskonst. titel: titel: Deng Xiaopings’ Long War. The Military Black Wind, White Snow. Conflict between China and Vietnam, The Rise of Russia’s New Nationalism 1979–1991 författare: författare: Charles Glover Xiaoming Zhang förlag: förlag: Yale University Press, New Haven and The University of North Carolina Press London 2016 2015 Vad som fått geopolitik, numera tämligen Deng Xiaoping var mer än Kinas store ny- suspekt, att slå rötter i Ryssland penetreras i danare, han ledde det också in i dess längsta denna fakta- och personspäckade berättelse. krig efter Maos seger 1949. I den här bo- Den beskriver hur efter 1917 års revolution ken, skriven av en kinesisk militärhistorisk tankar hos exilryssar om landets hemhörighet forskare i USA, ges han hela ansvaret för med Asiens stäppfolk, via historikern Lev tretton års väpnad konflikt med Vietnam Gumilevs lingvistiska, etniska och antropo- åren 1979–1991. logiska fantasier i Gulags läger, arbetat sig Vad som drev Deng var främst två ting: det in i kretsen kring Vladimir Putin. Många inringningshot han såg från Sovjetunionen andra har fortsatt på temat och spelat en roll och en gigantisk ekonomisk modernisering fram till tillkomsten av en ”eurasisk” union underlättad av goda kontakter med väst. i maj 2015 mellan Ryssland, Kazakstan och Efter sin seger över USA var regimen i Hanoi Vitryssland. kaxig och arrogant och i Kinas ögon otack- Författaren redovisar ett myller av initia- sam mot all kinesisk militär hjälp. Beslutet tivtagare i en skön blandning av våldsbenägna att ge Vietnam ”en läxa” särskilt efter dess idésprutor, ligister och nynazister i uppblos- angrepp mot Pol Pots skräckvälde i Kambodja sande och snabbt slocknande nationalistiska ledde till flera veckors krig i början av1979 , grupperingar till synes mot regimen men där Kina satte in drygt 500 000 man i tjugo- misstänkt ofta emanerande från maktha- sju divisioner, och sedan särskilt efter 1984 varna själva. Som en nyckelfigur med en fot gränsstrider där Kina i avlösningar roterade i generalstaben framträder högerextremisten hela sin armé. Om läget på Vietnams sida Alexander Dugin, kallad ”uppfinnare och tiger källorna alltjämt. promotor”, med formuleringar mot västs Det idag nedtystade minnet bidrar till att onda anslag och om det orimliga med ett världen nog glömt det på sin tid för många självständigt Ukraina som sedan Putin gör uppskakande våldet mellan två kommu- till sina. nistiska stater. Deng ansåg att Kina hade Man får en inblick i hur Putin hanterar, segrat. Vietnam fick till sist också utrymma uppmuntrar och oskadliggör ryska opinio- Kambodja. Resultatet: de stadigt pågående ner omgiven av ett nätverk som liknas vid

188 LITTERATUR ett medeltida hov. Han har tagit fasta på påfallande systematisk i sitt fördömande. Eurasia. En fiktiv samhörighet lanseras som Med goda avsikter har det senaste kvart- ett imperium, en rysk kontinent, något kom- seklets presidenter drivits in på att ändra mande reellt. andra staters missförhållanden, helt enkelt för att supermakten kunde göra det och titel: ingen annan förmådde hindra den. Blood Year. Islamic State and the Failures Det började med flygförbudzonen1991 för of the War on Terror att skydda kurderna mot Saddam Husseins författare: övergrepp, och sedan följde ingripandena i David Kilcullen en lång rad: Somalia, Haiti, Bosnien, Kosovo, förlag: Irak, Afghanistan, Mellersta Östern. Militärt Hurst and Company, London 2016 har man varit överlägsen, men ingenstans har det politiska målet nåtts. Framgång har David Kilcullen är en av upprorsbekämp- inte legat inom räckhåll. Förutsättningarna ningens arkitekter. Denna hans senaste bok för förändringar har inte funnits, människor kan läsas som en krönika över vad världen har stått emot. Men det är värre än så. USA har varit med om sedan nine-eleven. Man borde inte ha försökt påtvinga Kina fri- och kunde också kalla den för en uppslagsbok rättigheter och inte retat upp Ryssland med över misslyckanden – en kollaps för västvärl- utvidgningen av Nato. dens antiterrorstrategi inför ”hemmagjord” Nu är hursomhelst uppenbart den ameri- terrorism, mängden av tillströmmande re- kanska triumftiden efter det kalla kriget över. kryter och under koalitionskamp mot IS, Läsaren ges belysande läsning om varför. Men det senare ett krig som ges beteckningen om det i alla fall kommer att finnas krafter ”katastrofalt” som tyr sig till USA och ropar på hjälp? Där Författarens bekännelse över utfallet är ger boken inget svar. dock ingen maning till att ge upp. Vi är, vad vi än vill, redan djupt inne i striden. Vad som titel: krävs är omtänkande. Det handlar inte om To Hell and Back. Europe 1914–1949 teknik eller intellekt utan om karaktär och författare: viljestyrka. Det har al Qaida, talibanerna och Ian Kershaw IS insett. Och slutsatsen? Så måste vi. förlag: Viking, New York 2015 titel: Mission Failure. America and the World Åtminstone tolv miljoner tyskar deporterades in the Post-Cold War Era från Öst- och Centraleuropa efter krigsslu- författare: tet 1945. Rättare sagt, de stjälptes av i ett Michael Mandelbaum av segrarmakterna ockuperat Tyskland; en förlag: etnisk rensning utan like. Men få förmådde Oxford University Press, New York 2016 finna den beklagansvärd. En halv miljon av det fördrivna härskar- En serie misslyckanden – det är ett inte helt folket miste livet, och ödet för ytterligare ovanligt betyg över USA:s utrikespolitik efter en och en halv miljon är okänt. Det är bara det kalla kriget. Men Michael Mandelbaum en av alla de uppgifter som Ian Kershaw, vid Johns Hopkins-universitetet är ändå känd för sin stora Hitlerbiografi, generöst

189 N r 4 oktober/december 2016 strör omkring sig i sitt bokslut över ödesde- augusti-september 1914 bidrog till, för att cennierna 1914–1949. Boken, som ingår i inte säga möjliggjorde, Joffres seger i ”und- Penguins serie om Europas historia, innehål- ret vid Marne”. ler så mycket mer, och författaren värderar Som målet för USA skisseras en enhetlig också sitt material tilltalande personligt när ”war-fighting”-förmåga av slagkraftiga rör- han t ex inte finner det troligt att det kalla liga styrkor bort från försvarsgrener med kriget kunde ha undvikits. Det ömsesidiga all deras staber och onödiga generalskadrar. misstroendet var för djupt. Det är hög tid för att skapa en segermarginal, Intellektuellas dragning till Stalinkom insisterar författaren. Kriget, det verkliga munismen som enda värnet mot nazism/ avgörande, kommer. fascism får sin belysning i ett arbete som spänner över ekonomiska och sociala för- titel: hållanden. Anmärkningsvärt uttömmande Förövarna bestämmer villkoren. Raoul ges för en gångs skull också plats åt små Wallenberg och de internationella länders öde. Den som vill söka sig tillbaka hjälpaktionerna i Budapest i vår världsdels förflutna kan inte finna en författare: mer omsorgsfull guide. Klas Åmark förlag: titel: Albert Bonniers förlag, ScandBook AB, Margin of Victory. Five Battles that Falun 2016 Changed the Face of modern War författare: Douglas Macgregor Det var många som från våren 1944 för- förlag: sökte rädda Ungerns 762 000 judar från Naval Institute Press, Annapolis, Förintelsen och tvångsarbete. Tusentals in- Maryland, USA 2016 vånare stod för den praktiska hjälpen åt internationella hjälpare, framför allt dip- Pendeln har svängt. Rösterna för begränsade lomater, bland dem schweizare, och Röda interventionskrig har försvagats, och före- korset-medarbetare; Raoul Wallenberg var språkarna diskuterar själva misslyckanden. en av dem. Historikern Klas Åmark vill visa Istället ljuder krissignaler, som i denna bok upp bredden i engagemanget genom att, i av en amerikansk soldat/historiker, om att polemik mot bl a framställningen i Ingrid USA måste organisera sitt försvar mot hot Carlbergs och Bengt Jangfeldts biografier, om tio, femton, tjugo år (Kina, Ryssland, redovisa att den världsberömde svensken Mellersta Östern?). inte var någon ensam hjälte. Ett urval av fem ”avgörande slag” ska visa Den kritiska framställningen blir onödigt oss vikten av att beslutsfattare bryter upp skarp i konturerna, men en erfaren forskares tunga militära strukturer och kulturer för att inventering ger en övertygande värdering. skapa dynamisk förmåga och beredskap för Noggrant går han igenom sådant som de alla krigets eventualiteter. Som det lysande ryktbara skyddspassen – ett slags visa – och föredömet framhålls sir Richard Haldane, hur mycket mat som nådde huvudstadens civilisten och under sju år (1905–1912) svälthotade. De sommaren 1944 kända skaparen av den brittiska expeditionskår Auschwitzdokumenten gjorde att många som första världskrigets kritiska veckor i visste vad som stod på spel.

190 LITTERATUR

Intressant är hur Wallenberg höll sig inom ökar pessimismen. Problemen framstår som den ungerska lydregeringens lagar tills de s k svårare att lösa, inte lättare. pilkorsarnas skräckvälde i oktober tvingade honom att improvisera. Han kanske endast titel: stod för tiondelen av de hjälparkretsens Hjalmar Branting, freden och Folkens skyddsdokument som nådde de utsatta; andra förbund samt andra studier i svensk och hjälpte fler. Kvar står att han, med Åmarks nordisk 1900-talshistoria ord, personligen arbetade mer hängivet och författare: intensivt. Det var det som gjorde djupt in- Torbjörn Norman tryck på omgivningen. förlag: Hjalmarson & Högberg, Bookwell AB, titel: Finland 2014 Headlines from the Holy Land. Reporting The Israeli-Palestinian Conflict Torbjörn Norman var inget namn för den författare: stora allmänheten. Inom historikerfacket James Rodgers respekterades han desto mer som kännare förlag: av mellankrigstiden. I Samtidshistoriska in- Palgrave Macmillan, Basingstoke, New stitutet vid Södertörns högskola var han York 2015 från första stund en given samtalspartner. Den samlingsvolym som utkom efter hans Utan nyheter trevare folk och ledare i mörker. död ger prov på hans kunskapsbredd och Författaren av denna bok, med erfarenheter språkliga distinktion. som BBC-korrespondent och flera år inne i Boken innehåller inte endast kapitel om Gaza, visar framför allt sin oro för bevak- Hjalmar Branting, vars roll Norman studerat ningen av konflikten Israel-Palestina när mer än någon annan, utan även kampen om medierna sparar på kostnader. Nyhetsarbetet Åland och porträtt av svenska utrikesminist- har inte varit perfekt eller ens välgjort, men rar och inte minst en inlevelse i historiker- vi kan inte avvara det. strider mellan Uppsala- och Lundaskolan. När diplomatin tappar greppet, som i Forskarkollegerna Karl Molin och Alf W västs vägran att tala med terrorstämplade Johansson har med utgivningen gjort en Hamas, måste journalistiken ta över. Den kulturinsats. israeliska försvarsmakten har också varit sen att inse sociala mediers växande roll särskilt titel: i Mellersta Östern med ökade utmaningar Det blågula stjärnbaneret. USA:s närvaro som följd. och inflytande i Sverige Alltifrån judiska extremisters attentat mot Redaktör: hotell King David 1946 fram till ödeläggelsen Erik Åsard i Gaza 2014 har reportrarna varit samfundets förlag: ögon och öron. Det bekräftats av intervjuer Carlssons, ScandBook., Falun 2016 med korrespondenter och ambassadörer. Båda lägren säger sig ha underskattat kon- Sverige brukar kallas ”amerikaniserat”, kan- fliktens religiösa kärna. Politiska och ekono- ske mest i världen. Men vårt land är inte miska analyser förslår inte när det gäller ”det ensamt. Även i större nationer i Europa heliga landet”, men med allt djupare insikter som Frankrike hittar man den blandning

191 N r 4 oktober/december 2016 av fascination och avståndstagande som redovisas i denna antologi redigerad av USA- kännarnas nestor Erik Åsard. Hans egna bidrag har åstadkommit nästan halva boken. Den som kan känna ämnet uttröskat får nog vid en läsning tänka om. Här ges en bred och bitvis roande granskning av allt från tidiga bekymmer över amerikanskt inflytande inom film/teve, journalistik och reklam till vår starkt USA-influerade högre utbildning och forskning och vår säkerhetspolitiska roll som, enligt Wilhelm Agrell, supermaktens neutrala bundsförvant. Möjligen kunde mer sagts om kontakter inom näringslivet. Det är å andra sidan lätt att räkna upp stark svensk kritik under det kalla kriget och Vietnamkriget, mot videovåld och dataöver- vakning. Men inte ett knyst om avslöjanden i Wikileaks och via Edward Snowden om samarbetet FRA-NSA. Vi är nog tillvanda.

Böckerna är anmälda av Olof Santesson.

192

beställning av särtryck och lösnum- mer Särtryck beställs hos redaktionen, efter överens kommelse om pris, med uppgift om Helårsprenumeration: 4 NR antal och adresser för leverans och fakture- 400 kr (Sverige) 500 kr (Europa)

ring. Lösnummer beställs hos redaktionen 600 kr (övriga länder) 2016 eller på [email protected] som också svarar Lösnummer: 105 kr inkl moms för utsändning och fakturering. issn 0023-5369 © Kungl Krigsvetenskapsakademien 2016 WWW.KKRVA.SE

HT_4-2016_omslag.indd 1 2016-12-02 14:34:51