Artilleri-Tidskrift
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Artilleri-Tidskrift Artilleri & Luftvärn Nr 4 • 2002 Morgondagens artilleri- system heter APS 07 APS 07 är ett eldrörsartillerisystem APS 07 har mycket högt skydd tack med eldkraft som raketartilleri och vare många samverkande egenska- som dessutom medger träff i en per: enskild byggnad med alla skott – - Gun-and-Run-förmåga på 60 kilometers skjutavstånd. - Stealth-utformning - Pansrat och minskyddat personalut- MRSI, Multiple Round Simultaneous rymme Impact, är exceptionellt stort för APS 07. Mer än 10 skott från samma pjäs LCC, Life Cycle Cost, är avsevärt kan slå ner i målet samtidigt. lägre än för motsvarande system på marknaden. Den låga kostnaden ba- serar sig främst på att APS 07 är in- stallerad på ett civilt standardchassi. SE-691 80 Karlskoga, Sweden Tel: +46 586 815 00 Telefax: +46 586 850 30 Internet: www.boforsdefence.se E-mail: [email protected] Artilleri & Luftvärn Artilleri-Tidskrift Tidskrift för artilleriet och luftvärnet Häfte 4 • 2002 Årgång 131 Lave Malmgren Försvarsbeslut 2004 – en angelängenhet för Artilleriklubben ............................. 3 Jan-Erik Jakobsson Luftvärnets utveckling ......................................................................................... 9 Johan Karlman och Peter Vikström Beslutsstöd meterologi – Indirekt eld ................................................................ 15 Roger Strandqvist och Peter Hyltberg Banberäkningsprogram med Runge-Kuttas metod ........................................... 19 Roland Ekenberg Baltic Defense College ...................................................................................... 23 Andreas Jonsson H M Konungens skjutpris 2002........................................................................ 27 Dags att betala medlemsavgiften ....................................................................... 8 Omslagsbild: Luftvärnets huvuduppgifter är luftförsvar och understöd av stridskrafter. ASRAD-R är Luftvärnets svar på behovet av följsamt understöd av mobila stridskrafter – för hemmabruk och i interna- tionella uppdrag. Läs om luftvärnsstudier sida 5-6 och om Luftvärnets utveckling sida 9 ff. Foto Saab Bofors Dynamics. Form och layout: Marie Thelander ISSN 004 – 3788 1 E G O N Teknologi för en värld i ständig förändring. Att utveckla morgondagens produkter, tjänster och system inom områden som försvar, flyg och rymd kräver kvalificerade kunskaper inom några av teknikens mest avancerade områden. Saab är ett av få företag i världen som har den kompetens som krävs – inom exempel- vis systemintegration, datafusion, simulerings- och sensorteknologi – för att möta utmaningar i teknikens absoluta framkant. Och som äger förmågan att omvandla ny kunskap till funktio- nella och nyttiga lösningar för kunder världen över. Vill du veta mer om Saab och de tekniska utmaningar vi är engagerade i, är du välkommen att besöka oss på www.saab.se 2 SAAB ÄR ETT AV VÄRLDENS LEDANDE HÖGTEKNOLOGISKA FÖRETAG MED HUVUDSAKLIG VERKSAMHET INOM FÖRSVAR, FLYG OCH RYMD. INOM SAAB FINNS EN RAD SPETSKOMPETENSER OCH FÖRMÅGAN TILL SYSTEMINTEGRATION. Artilleri & Luftvärn Lave Malmgren Överstelöjtnant Lave Malmgren är tidskriftens redaktör. Försvarsbeslut 2004 – en angelägenhet för Artilleriklubben? Fyra gånger har Sverige haft anledning att omstrukturering både organisatoriskt och genomgripade ompröva sin försvarspolitik materiellt, så att vårt försvar stod sig väl i under den tid Artilleri-Tidskrift har fun- jämförelse med de flesta europeiska staters. nits och givits ut. Nästa omprövning kom efter första världs- Första gången var i slutet av 1800-talet då kriget. Stora delar av Europa låg sargat och den nybildade tvåkammarriksdagen under förött och krigströttheten var stor. Nu tre decennier brottades med att lämna Karl skulle det slutas en fred att vara för evigt. XI:s indelningsverk och övergå till allmän Nya stater tillkom för att ge livsrum åt olika värnplikt. Gång efter gång blockerades etiska grupperingar. Och Tyskland skulle handling av att de båda kamrarna kom fram straffas för krigets försyndelser. till olika beslut. I Sverige tog vi konsekvenserna och ned- Det var under denna tid och under intryck rustade vårt försvar i grunden genom 1925 av bl a det tysk-franska kriget 1870-71 som års försvarsbeslut. artillerister i Sverige fann det angeläget att öppna ett debattforum för att stimulera den Det tredje tillfället var efter andra världs- militära utvecklingen. Artilleriklubben bil- kriget. Nu hade vi lärt oss läxan efter det dades 1871 och tidskriften tillkom ett år första världskriget. Vår upprustning hade senare. startat med 1936 års försvarsbeslut (elva år efter 1925!) och var i stort sett genomförd Efter tre decenniers mangling vann den all- 1946 (ett år efter andra världskriget!). männa värnpliktens tillskyndare dragkam- pen. Sveriges försvar genomgick en radikal Så levde vi med ett starkt försvar under hela 3 Höstmöte det kalla kriget. Numerärt starkt med ett 30- inverkat på den situationen. Inte någon av tal brigader men efter hand allt mer materi- de många incidenterna torde ha påverkats ellt urholkat. Pengarna gick åt till utbild- av just Sveriges försvarsstyrka. ning och övning men räckte inte till att Och nu står vi alltså mitt upp i den fjärde modernisera utrustning för en så stor armé. omprövningen. Statsmakterna är lika obenägna som vanligt att satsa mer än Nu står vi mitt upp i den fjärde ompröv- det nödvändigaste (och knappt det) för ningen. Det kalla kriget är vunnet. Ingen- att fylla behoven, och vi militärer suckar ting hotar vår frihet. Den eviga freden har lika djupt som vanligt över för små återkommit! - - - ? resurser för att lösa de ställda uppgif- terna. Historiens dom Med historiens facit i hand kan man nog Artilleriklubbens höstmöten konstatera att vi har valt fel varje gång. Om detta handlade höstens möten med Artilleriklubben. Vår nyvalde ordförande Övergången till allmän värnplikt och den Jan-Erik Jakobsson inledde mötena med då genomgripande materiella förnyelsen var att beskriva vår omvärldssituation: nog riktig för att vi skulle vara i paritet med • Terrorism som det f n mest oroande med- Europas övriga stater. Men hotade var vi let för krigföring. egentligen aldrig – om man bortser från vad vi själva hade kunnat ställa till med i sam- • EU:s utvidgning med förväntad större band med unionsupplösningen 1906. De stabilitet i Europa. krigförande makterna under första världs- • NATO:s nya medlemmar med en på- kriget hade aldrig något intresse av Sverige taglig neutralisering av hotbilden i öster. och vårt territorium varken före eller under Och samtidigt en marginalisering av PFP kriget. roll, där Sverige har sin kontaktyta mot NATO. Men hade de beslutande i regering och riks- dag kunnat förutse utvecklingen i Tyskland Detta finns dokumenterat i MUST om- under mellankrigstiden, då hade 1925 års världsbedömning. Frågan blir då: Finns det försvarsbslut med säkerhet blivit ett annat. inget hot mot rikets säkerhet? Och i så fall, Nu tvingades vi med vår enligt Per Albin behöver vi något försvar? Hansson ”goda beredskap” till ett antal föga hedrande eftergifter. Och stödet till broder- Perspektivplanering folket i öster hade nog också kunnat bli större En del tankar omkring dessa frågor tog än den frivilliga insats som kom till stånd. överstelöjtnanten Göran Pettersson från Högkvarterets strategiledning upp i sitt Under efterkrigstiden har vi levt tämligen anförande. Inom Högkvarteret arbetar man tryggt under stormakternas kärnvapen- nu med perspektivplaneringen, som paraply. Det är med facit i hand svårt att sträcker sig 20 år framåt i tiden. Detta tids- förstå att vårt relativt starka försvar kan ha perspektiv behövs dels för att frigöra sig från 4 Artilleri & Luftvärn dagens sanningar, dels för att materielför- Göran Pettersson sörjningssystem kräver en så lång tids- redovisade den horisont. pågående perspektivplane- Man laborerar med fyra alternativa inrikt- ringen. ningar för försvarets utveckling. Dessa skall täcka in stor bredd i möjliga framtids- scenarier. ha all materiel till- gänglig och all per- • W: Internationell krishantering idag och sonal utbildad i morgon – låg ambition. (mobiliserings- • Y: Nationell krishantering i dag och i förband). Till femårsförbanden skall finnas morgon. viss O/E-materiel och personal i personal- • X: Internationell krishantering idag och reserv. i morgon – hög ambition. • Z: Internationell krishantering idag; na- Översiktligt har man kommit fram till föl- tionell krishantering i morgon. jande avvägning av förmågor (uttryckt i procent) i de fyra alternativen: Alternativen genererar olika behov av Förmåga W Y X Z insatsförband, grundorganisation och Internationell 70 20 70 45 förstärkningsorganisation. Försvars- 10 20 10 10 Anpassnings- 20 60 20 45 Insatsförbanden skall kunna utnyttjas för att upprätthålla territoriell integritet, delta i Detta leder i sin tur till olika avvägning internationella insatser och i begränsad ut- mellan insatsförband, grundorganisation sträckning kunna sättas in mot väpnat an- och förstärkningsorganisation. grepp. De skall ha 0-90 dagars beredskap och bestå av fast anställda och kontrakterade. Perspektivplaneringen är taktad med det parallella utredningsarbetet från politiskt Grundorganisationen består av fast anställda håll. Allt skall vara avrapporterat i god tid och personal under utbildning. Den skall före försvarsbeslut 2004. kunna genomföra utbildning och svara för förberedelser och återställande som inte kan Diskussionen som följde handlade en hel del ske på annat sätt. Genom grundorgani- om ”nischer”. Är det nödvändigt att vi i vår sationen