N r 4 oktober/december 2016 Seminarium om framtidens officersutbildning

Med anledning av Roland Ekenbergs utredning, ”Framtidens officersut- bildning, Förslag till en ny officersutbildning i ljuset av officerens förändrade roll”, -an ordnade Kungl Krigsvetenskapsakademien tisdagen den 30 augusti 2016 ett seminarium där utredningen presenterades och olika aspekter på denna kommenterades och diskute- rades.

Sammanfattning av utredningen av Roland Ekenberg

Résumé A report submitted by Brigadier General Roland Ekenberg and commissioned by the Supreme Commander and the Principal of the Swedish Defence University on ’s future officer training programme was followed up by a seminar at the Royal Swedish Academy of War Sciences in August 2016. The report was to propose measures for further developing officer training and education. Academisation of the officer training programme and the introduction of a multi-tier command system has influenced the design of the programme and has given cause for a review. The whole range of levels for the system of training and education for officers and reserve officers has been scrutinised. The report shows that the , and, in extension, the Swedish Defence University, would benefit from comprehen- sive management and control within the area of training and education. The Armed Forces and the Swedish Defence University need to implement further development work for officer training and education in order to achieve a comprehensive and united system. utredningens uppdrag är att utifrån I systemet ingår inte enbart de program- ÖB:s och rektors (FHS) överenskommelse bundna utbildningarna vid Försvarshögskolan föreslå åtgärder för att vidareutveckla of- utan även den utbildning som sker före, mel- ficersutbildningen ur såväl kvalitets- som lan eller efter, behovet av disputerade offi- rationalitetsaspekter. Akademiseringen av cerare, personalförsörjning, reservofficersut- Officersprogrammet och införandet av fler- bildning och förståelse för det akademiska befälssystemet är två aspekter som påverkar systemet för att nämna några delar. Att enbart utformningen av officersutbildningen och fokusera på vissa delar får konsekvenser för som utgör skäl för en översyn. Utredningen har därför granskat officersutbildningen ur ett helheten och bör i så fall göras medvetet helhetsperspektiv vilket sträcker sig från an- om konsekvenserna. Det är mot den bak- tagningsprocessen till Officersprogrammet till grunden som utredningen har arbetat för utbildning mot OF 5 och OF 6. Utredningen att presentera en heltäckande beskrivning föreslår ett system för officersutbildningen av framtidens officersutbildning och dess där delarna stödjer helheten. möjligheter.

142 ANALYS & PERSPEKTIV

Centralt för utredningen är att det samlade Utredningen visar på två olika alternativ officersutbildningssystemet ska möjliggöra för att genomföra den högre officersutbild- personalförsörjning av officerare och att ut- ningen. Det första alternativet är en uppdelad bildningen ska genomföras så rationellt som utbildning som leder till magisterexamen möjligt. Därför har utredaren fokuserat på efter första året och är förberedande mot att tydliggöra och beskriva en huvudväg in i OF 3, respektive till masterexamen efter officersyrket. Därtill beskrivs kompletterande andra året för de officerare som går mot vägar, men som inte gör avkall på varken OF 4. Det andra alternativet är en samman- kvalitet eller professionens villkor. hållen tvåårig utbildning mot masternivån. I rapporten fokuserar utredningen på de Den högre officersutbildningen bör även förslag och vägar framåt som föreslås sna- fortsättningsvis ges med både militärtek- rare än på vad som har valts bort längs nisk- och specialistinriktning för att kunna vägen. Syftet med utformningen är att för- möta Försvarsmaktens behov. I de båda säkra att rapportens budskap och förslag alternativen föreslås en högre chefsutbild- inte försvinner i mängden. De mottagande ning och en systematisering av den fortsatta myndigheterna bör sedan genomföra myn- chefsutvecklingen. Båda alternativen har dighetsberedning av utredningens förslag sina för- och nackdelar, men i slutänden är innan beslut fattats. den avgörande frågan hur välutbildade OF Utredningen föreslår att programutbild- 3 Försvarsmakten anser sig behöva. ning delas upp i två nivåer – en examen på I de förslag som utredningen lämnar är en grundnivå samt en examen på avancerad nivå, förutsättning att också NBO-officerare kan i enlighet med gängse högskoleutbildning. påbörja den nya högre officersutbildningen Avseende officersutbildningen på grundnivå och utredningen har därför inte lämnat någ- (Officersprogrammet) föreslår utredningen ra förslag på systematiserade övergångsut- inga åtgärder som leder till skillnader från bildningar. Tidpunkten för implementering idag. Utredningen visar istället på vägar in av utredningens förslag blir därmed inte för att komplettera dagens officersprogram avhängigt den faktiska övergången mel- för officerare med särskilda kompetenser, lan officerare ”före och efter införandet av individer med annan akademisk utbildning Officersprogrammet” utan istället i vilken samt personal med gedigen militär erfaren- takt Försvarsmakten fattar nödvändiga be- het som t ex gruppchef eller specialistofficer slut och den tid det tar att utforma den nya som vill utvecklas till officer. Utredningen utbildningen. Ny högre officersutbildning vill dock, av flera skäl, betona vikten aven bedöms tidigast kunna införas höstterminen huvudväg. Att ha fler vägar in är inte nöd- 2018 under förutsättning att nödvändiga vändigtvis produktionsrationellt, men för beslut fattas under 2016. att säkra såväl volym som särskilda kom- Utredningen ser inga akuta problem med petensbehov gör utredningen bedömningen dagens reservofficersutbildning, förutsatt att detta är en nödvändighet. Utredningen att det också utvecklas en reservofficersut- föreslår vidare en tidigareläggning av högre bildning för marinens behov. De befintliga officersutbildning för att möta behovet av utbildningarna anses tillräckliga för att möta högre kompetens hos framtidens OF 3. Den Försvarsmaktens uttalade behov av volym högre officersutbildningen bör fortsatt ges och kompetens, särskilt då den nya reserv- som utbildning på avancerad nivå och inom officerskursen är under implementering. En professionens kärnämnen. annan viktig faktor i utformningen av of-

143 N r 4 oktober/december 2016 ficersutbildningssystem är stridskraftsche- utredningen att en förbättrad beställarkom- fernas ansvar. I den föreslagna lösningen tas petens skulle underlätta arbetet och förbättra ett myndighetsgemensamt ansvar för den kvaliteten. Officersutbildningen är kostsam i grundläggande officersutbildningen, den förhållande till annan högskolutbildning och högre officersutbildningen samt den fortsatta även delvis i förhållande till andra profes- chefsutvecklingen. Ansvaret för att utbilda sionsutbildningar. Att hitta besparingar med mot Försvarsmaktens, specifika stridskraf- fortsatt godtagbar kvalitet på professions- ters, krigsförbands eller befattningars behov utbildningen är dock en uppgift som ligger åligger istället utbildningschefen genom res- utanför ramen för utredningsarbetet. pektive stridskraftschef. Utredningen anser Försvarsmakten och Försvarshögskolan att Försvarsmakten, och i förlängningen behöver genomföra flera utvecklingsarbe- även Försvarshögskolan, skulle ha nytta av ten för att officersutbildningen ska bli ett en inom Försvarsmakten samlad ledning heltäckande system. Exempel på sådana och styrning inom utbildningsområdet och arbeten är att se över och vid behov anpas- förordar därför en huvudstabsprincip under sa utbudet av yrkes- och befattningskurser C PROD för området. (YBK) för att möta stridskrafternas behov Överväganden avseende ekonomi och mellan och efter programutbildningar samt rationalitet har i första hand diskuterats att skapa förutsättningar för ett större antal på en principiell nivå. Utredningen har un- officerare att disputera inom professionens dersökt om användningen av tilldelade re- kärnämnen och på så sätt kunna leda och surser används på ett rationellt sätt eller kvalitetssäkra den akademiska utbildningen om det finns uppenbara rationalitetsvinster samt en långsiktig forskningsutbildning för och besparingar att göra. Utredningen fin- att leda professionsutvecklingen framåt. ner att fördelningen av uppdragsutbildning, anslagsutbildning, beställd utbildning mm Utredaren är brigadgeneral och Rikshem­ visar på en god rationalitet. Emellertid anser värnschef.

Inlägg Officersutbildning i förändring av Claes Tornberg

Perspektivet lisering ändrar snabbt förutsättningarna. Utgångspunkten måste vara förändring. • Prägling av officerskåren utgör en utom- • Kraven på att flexibelt kunna hantera ordentligt komplex fråga men det gäller kriser och väpnade konflikter över hela också andra professioner. konfliktskalan måste utgöra grunden. • Samhällets och den säkerhetspolitiska • Stora och snabba kast i FM uppgifter och miljön är stadd i snabb omvandling. struktur är naturliga och måste kunna Globalisering, urbanisering och digita- mötas.

144 ANALYS & PERSPEKTIV

• Bra med nytt flerbefälssystem där vissa • Dagens fredsmässiga byråkratiska produk- paralleller kan dras med ÄBO (Äldre tionssystem (gäller hela statsförvaltningen) Befälsordning) skapar en följsamhet som motverkar för- • Officerens roll i samhället har succesivt mågan att se långsiktigt och övergripande. kraftigt marginaliserats Officersprofilen skall präglas av initiativ- kraft, fritänkande, ifrågasättande, inga • Utredningen gör en god statisk analys ja-sägare. Chefskapet/befälsföringen/be- men möter inte framtida utmaningar i slutsfattandet i kritiska lägen är centralt det snabbt förändrade samhället. • Lärarkvaliteten helt avgörande. Utred­ ningen belyser detta väl. FM förmåga och Nuläget prioritering att skapa incitament för den • Försvarsmaktens (FM) långsiktiga perso- enskilde i form av meritering utgör en nalförsörjning befinner sig i ett allvarligt öppen fråga. Kräver en hårdhänt styrning krisläge från försvarsledningen, som knappast gäller idag! • Officersyrket har hamnat lågt i popu- laritetsskaran av yrken som attraherar • Utredningen följer inte upp att reservof- modern ungdom. ficerare utgör en viktig kompetenstillgång i statsförvaltning och näringsliv! Härtill • Den anorektiska försvarsprofilen medger kommer att attraktionskraften för offi- få självständiga högre chefsbefattningar cersyrket ökar när reservofficerare finns samt ett begränsat utbud av plattformar på ledande befattningar i samhället. som kan erbjuda spännande chefsbefatt- ningar på lägre nivåer. Påståenden • FM har kompetensluckor i sin personal- kader. • Föreslaget till framtida utbildningssystem • FM syn på officersyrket som ett livstids- bidrar inte till en lösning av FM:s perso- yrke stämmer inte med samhällsutveck- nalförsörjningskris! lingen. • Officersyrket måste tillhöra och värderas inom den akademiska sfären. Ett abso- Kommentatorns lut krav! Släpp begreppet ”akademise- konstateranden ring”! • Nya vägar måste öppnas för att bredda • Officerens grundläggande genomföran- och stimulera intresset för officersyrket? dekultur ska prövas mot den akademiska Utredningen förslag till en huvudväg mot ifrågasättande kulturen. Dessa kulturer officer med vissa kompletterande möjlig- skall under utbildningen mötas, men ska heter att ”snedda” in – räcker inte! inte sammansmältas. Utredningens fast- • Ett parallellt program typ USAs OTC slående av symbiosen akademi/profession (Officer Training Corps)med studenter rätt – med förbehållet att professionen som genomgår universitetsutbildning styrt alltid måste utgöra grunden. av FHS och med studiekostnader täckta av • Det kritiska akademiska förhållningssättet FM bör skapas! Integrerat med reservof- har dessutom sina klara brister. ficersutbildningen!

145 N r 4 oktober/december 2016

• Nuvarande begränsade krigsförbandsvo­ mansmältas med yrkesofficerarna för att lym medger inte att som utredningen anger; tillförsäkra att officerare finns på ledande ”endast den som har till uppgift att leda befattningar i samhället! krigsförband och ha förmanskap skall • Incitament måste skapas för att rekrytera vara officer” är knappast realistiskt. En toppkrafter till FHS! breddad syn krävs! • Utredningens lågt ansatta volym av re- Kommentatorn är konteramiral och ledamot servofficersbehovet bör ökas och sam- av KKrVA samt tidigare rektor för FHS.

Framtida officersutbildning – kommentarer av Karlis Neretnieks läser jag inledningen så har jag vissa Först något om metodiken. problem med att förstå direktiven till ut- Den första halvan av utredningen präglas redningen. Låt mig citera. av långa resonemang om nyttan av kritiskt Uppfattningen är att svenska officerare står tänkande, självständig, problemlösning och sig väl i internationella jämförelser. Oaktat att undervisningen bör vila på vetenskaplig om det gäller samverkan med lokala myndig- grund. Officerens roll beskrivs i generella ter- heter vid exempelvis försvarsplanläggning, mer som ”kunna samordna”, ”utveckla den övningar eller insatser vid skogsbränder i militära insatsförmågan”, ”ha av god etik”, Sverige, EU:s utbildningsinsatser i Afrika, m fl faktorer som i måttlig utsträckning styr insatser eller övningar inom NATO, el- ler stabsofficerare och observatörer inom hur utbildningen borde organiseras och vad FN:s fredsfrämjande insatser – omdömet är som bör prioriteras. I vissa fall är skrivning- att de svenska officerarna gör ett utomor- arna dessutom direkt obegripliga avseende dentligt jobb. Utredningen av den framtida officerens roll, i alla fall för mig: officersutbildningen föranleds därför inte främst av behovet av en kvalitetshöjning Det har medfört en rollfördelning mellan av officersutbildningen. specialistofficerare och officerare där spe- cialistofficeren huvudsakligen är fackman, Om detta är sant, vilket inte är omöjligt, instruktör och genomförandeledning på kan man ställa sig frågan varför utredningen lägre taktisk och stridsteknisk nivå medan inte hade mandatet att även se tillbaka på officeren är chef, utvecklare och utbildare gårdagens system, det som frambragte dessa på högre nivå. dugliga officerare – de är ju inte produkter av dagens system. Tursamt nog finns i den andra halvan av Men struntar vi i den frågeställningen, utredningen en tämligen konkret beskriv- som inte rimmar med utredningsuppdraget, ning av vad en officer förväntas lösa för skulle jag vilja ta upp några saker som han- uppgifter, beroende vilken nivå han eller teras i utredningen. hon ska verka på:

146 ANALYS & PERSPEKTIV

Här ett exempel: Erfarenhetsmässigt tar det ca 18 månader av mycket målinriktad, praktisk, utbildning ”En officer nivå OF 1 (d v s löjtnant) för att skapa en rimligt krigsanvändbar plu- ska kunna: tonchef. Kraven på duktighet i huvudupp- giften kanske t o m är än större idag än • leda tropp/pluton tjänstegren i väpnad tidigare. Förväntas löjtnanten leda en pluton strid där många av soldaterna har betydligt mer • leda tropp/pluton tjänstegren i stöd till erfarenhet än chefen så lär inte militär all- samhället och humanitära insatser mänbildning kompensera för sådana brister • leda planering, genomförande och utvärd- när de underlydande inser att chefen inte ering av tropp/pluton eller tjänstegrens behärskar sitt jobb och där de riskerar att utbildning dö på grund av det. • delta i utvecklingsarbete inom eget fack- Efter att ha tillgodosett detta helt grundläg- kompetensområde gande krav, och först då, kan det vara dags att fundera på andra krav och olika metoder • genomföra arbetet muntligt och skriftligt för att tillgodose dessa. En sådan metodik på engelska hade skapat väsentligt enklare orsakssam- • samverka med andra nationer på lägre manhang – eller om man så vill spårbarhet krigsförbandsnivå – varför borde utbildningen se ut på ett visst • företräda arbetsgivaren i förvaltnings- sätt. Det hade också givit bättre möjligheter frågor som första linjens chef (FM an- till att prioritera mellan ”need to have” och svar).” ”nice to have” Liknande beskrivningar finns för OF2 -5, Det går att ha synpunkter på detaljer i be- kaptener majorer, etc. Även där borde samma skrivningen, men den ger en hyfsad bild av metodik tillämpats. Vad är ”måste-kunska- vad man borde förvänta sig av en löjtnant. per” med hänsyn till huvuduppgiften, vad Detta är också något avsevärt mer praktiskt är tilläggskrav/önskemål. och jordnära än vad som sas i det förra citatet En lite udda observation kopplat till vad – en skrivning som enligt min mening tyder som redovisas i befattningsbeskrivningar- på grav okunskap avseende vad det innebär na. att leda förband – stora såväl som små. Först på nivån OF 5 (överste) nämns att Jag anser att en väsentligt bättre väg att ”vara förebild, kulturbärare och kulturska- gå hade varit att redan inledningsvis ana- pare” lysera och redovisa vad officerare på olika Kanske något som även borde gäller lägre nivåer förväntas lösa för uppgifter och vilka nivåer. kunskaper och förmågor som krävs för det. Det senare leder in på min kanske allvar- Med det som grund borde man ha funderat ligaste invändning om utredningen – vad är på hur ett utbildningssystem bör utformas det som krävs av en officer förutom kunska- för att skapa officerare som uppfyller de per. Ingenstans finns skrivningar som liknar nödvändiga kraven. vad som angavs som de viktigaste målen på I det här fallet, där förmågan att leda den dåvarande Krigsskolan: pluton i krig är den högst prioriterade upp- giften, borde det rimligtvis också återspegla Undervisningen ska ledas och bedrivas i de sig i utbildningsupplägget. olika övningsgrenarna och ämnena så att

147 N r 4 oktober/december 2016

eleverna ges den fostran och militära allmän- man inte långt med bara militär allmänbild- bildning som krävs av en nyutnämnd officer ning, om nu någon trodde det. och att ledaregenskaperna – främst beslut- Det jag sagt kan leda till tanken att jag samhet, viljestyrka, ansvarskänsla, plikttro- anser att utredningsmannen gjort ett dåligt het, och självständighet – utvecklas. arbete. Det tycker jag inte. Det är en bra utredning givet de alltför snäva direktiven. Egenskaper som knappast är mindre aktu- Det är bra att tiden mellan grundläggan- ella idag. de officersutbildning och högre utbildning Jag ser problemet med att i akademiska föreslås bli kortare. Det inte bara för att sammanhang sätta upp mål, och anpassa Försvarsmakten kan tillgodogöra sig inves- utbildningsmetoderna, för att elevernas per- teringen under längre tid, men kanske främst sonlighet ska formas i en viss önskad riktning. för att en person i trettioårsåldern oftast är Tyvärr begränsar det möjligheterna att skapa mera receptiv, energisk och ”hungrigare” än dugliga officerare för den uppgift som kon- när han eller hon kanske blivit ytterligare stituerar deras existensberättigande – leda tio år äldre. förband och annan verksamhet i krig. Har Bra när det gäller lärarförsörjningen till inte officeren dessa personliga egenskaper, FHS. Inget i Försvarsmaktens verksamhet är som går att skapa genom utbildning och viktigare än officersutbildningen. De dugli- övning, så är aldrig så omfattande kunskaper gaste officerarna måste lockas, eller kom- till ingen större nytta. menderas, till att periodvis bidra till den. I texten förekommer ofta försök till att be- Bra när det gäller behovet för militär per- skriva skillnaden mellan specialistofficerare sonal att växeltjänstgöra i Försvarsmakten och taktiska officerare genom att använda för att undvika att lärarna utvecklas till teo- termerna specialister respektive generalis- retiker utan förankring i verkligheten. ter, t ex: Jag tror också att någon typ av aspirantsko- le-system vore värdefullt. Här är det dock Den mest markanta skillnaden mellan en utomordentligt viktigt att det utformas så officer och en specialistofficer är att office- att det verkligen ger mycket goda praktiska ren är generalist medan specialistofficeren kunskaper och inte bara blir någon sorts är specialist. allmänbildande förberedelsekurs för offi- cersprogrammet. Det är ett mycket farligt sätt att beskriva de De tidigare aspirantskolorna var trupp- två rollerna, det kan leda den fåkunnige till slagsknutna och gav en utomordentligt god tanken att den taktiske officeren inte behö- utbildning vad avser t ex pjästjänst i artille- ver mycket djupa kunskaper inom specifika riet, stridsvagnstjänst i pansartrupperna etc. områden, det även på högre nivåer. Helt nödvändiga kunskaper för att kunna Även den taktiske officeren är specialist. föra plutoner och kompanier och även ba- Hans eller hennes specialitet är att kunna leda taljoner. Frågan är om förutsättningarna förband och krigsstabstjänst. Verksamheter finns för ett liknande system i dagens lilla som kräver djupa kunskaper om de system organisation. man ska leda, taktik och stabsarbetsmetoder. Ett alternativ kan vara att arméns aspi- De två senare områdena är mycket utpräglade rantskola (om det bara blir en) tar sikte på en specialiteter, som kräver omfattande studier grundläggande färdighet som varje arméof- och mycket praktisk övning. Där kommer ficer rimligen bör behärska, d v s markstrid.

148 ANALYS & PERSPEKTIV

Inriktningen skulle då kunna vara att utbilda tillhöra ett visst förband) – väsentliga fak- alla blivande arméofficerare till goda skyt- torer för att öka motivationen att göra en tegruppchefer, med allt vad det innebär av god insats. Dessutom kan förbandet bidra nödvändig personlig färdighet på olika va- till att ytterligare påverka motivationen ge- pen och förmåga att leda en mindre grupp nom att regelbundet hålla kontakt med sina soldater under påfrestande förhållanden. officersaspiranter, planera deras framtida Det senare en förmåga man har glädje av arbetsuppgifter m m. under hela sin karriär. Skillnaden att som Slutligen en personlig reflektion. Utred­ överste leda underlydande överstelöjtnan- ningsmannen har gjort det bästa möjliga ter och majorer eller att som furir leda en givet förutsättningarna. Jag tror dock att grupp soldater är mindre än de flesta tror. Försvarsmakten efterhand kommer att bli Man leder människor – det bör man lära sig tvungen att kraftigt öka inomverks-utbild- tidigt och grundligt. ningen, t ex i form av mer omfattande utbild- En faktor som jag saknar är en beskrivning ning för pluton-, kompani och bataljonschefer, av förbandens roll när det gäller rekrytering men också inom områden som taktik och och urval av blivande officerare. Personligen krigsstabstjänst. Dagens officersutbildnings- är jag övertygad om att varje officersaspi- system kommer att visa sig vara otillräckligt rant redan från första dagen bör tillhöra för det man skulle kunna kalla krigets hant- ett förband. Det förband som valt att just verk – d v s officerens huvuduppgift. han eller hon kan bli en framtida kollega. Det skapar lojalitet mot förbandet och en Kommentatorn är och ledamot känsla av tillhörighet (och stolthet över att av KKrVA samt tidigare rektor för FHS.

Kommentarer till utredningen av Bengt Axelsson jag har haft förmånen, glädjen och fru­ • Faktadelar i utredningen, t ex volymen strationen att jobba med personalförsörj- officerare och reservofficerare, är inget nings- och utbildningsfrågor sedan hösten som utredningen har kommit fram till. 2003, först i HKV och sedan 2008 på FHS. Dessa fakta kommer från HKV, som har Mot denna bakgrund vill jag göra följande varit och redovisat olika underlag för kommentarer. utredningen. • Jag upplever att flerbefälssystemet inte är • Jag vill understryka vad utredningen om färdigutvecklat. Det finns olika uppfatt- Framtidens officersutbildning är. Det är ningar om vad en officer, en specialistof- en utredning som tog fram förslag på ficer eller en anställd gruppchef ska kunna utbildningssystem utgående från ett antal och användas till. Gäller för både K- och principer i en överenskommelse mellan T-kategorierna. ÖB och FHS rektor. Utredningen är inte • Jag saknar en gemensam bild över vad en personalförsörjningsutredning. begreppet officersprofessionen står för.

149 N r 4 oktober/december 2016

För mig består begreppet av tre delar; officersutbildning knyter idag magister- expertis (både kunskaper och färdigheter), examen till OF 4. I framtiden kan mas- yrkesetik och kåranda. Kvalitén i officers- tersexamen istället knytas till OF 3. Detta profession blir därmed summan av FHS är något som skulle gagna FM genom att och FM gemensamma ansträngningar. utbildningen på avancerad nivå kommer Det handlar således om hur vi lyckas med tidigare i yrkeskarriären. utbildningen på FHS och relevant tjänst- • Officerens kvalitet, kompetens och volym göring i befattning i FM. Dessa storheter är fundamentala för FM utveckling. kan inte ersätta varandra, utan komplet- • Kompetensförsörjning med officerare till tera varandra. FHS och FM skolor är en ödesfråga för • Det finns ett akademiskt system som de den framtida kvalitén i officersprofessio- flesta yrkesutbildningarna i Sverige för- nen. håller sig till. Detta bör knytas ihop med • Många gånger talas det om breddad re- professionens behov kopplat till krigfö- krytering. Jag vill varna för att bredd- rings- och ledningsnivåer. Utredningen har ningen kommer för tidigt och att den går försökt att göra detta i de två alternativ ut över kärnan i yrket, kopplat till t ex som där är beskrivna. krigsvetenskap och/eller militärteknik. Jag • De flesta officersbefattningarna i framtiden tror på breddning av officerskåren, men kommer att finnas på nivån OF3 , vilket att den bör komma i ett senare skede av karriären. innebär /örlogskapten. Utredningen försöker också beskriva ett vägval om vi ska ha välutbildade OF 3 eller OF 4 (övers- Kommentatorn är brigadgeneral och vice- telöjtnant/kommendörkapten). Dagens rektor vid Försvarshögskolan.

Officersutbildning – ett mål eller ett medel? av Karl Ydén av utrymmesskäl koncentreras uppmärk- Inledningsvis skall framhållas att ett helt samheten till utredningens huvuddrag, och invändningsfritt militärt utbildningssystem jag gör inte anspråk på att fånga varje ny- sannolikt inte är möjligt att designa/åstad- ans i det 121 sidor tjocka dokumentet. På komma. Varje lösning blir, med nödvändig- marginalen kommer även några synpunkter het, resultat av en lång rad avvägningar, och som framfördes under KKrVA-seminariet kritiker kommer alltid att finna enskildheter på Armémuseum i augusti 2016 att berö- där det går att hitta goda argument för ifråga- ras. Framställningen blir med nödvändighet sättanden. Det sagda innebär dock inte att komprimerad och förutsätter att läsaren alla tänkbara officersutbildningssystem där- är bekant med huvuddragen i det militära för fungerar ungefär lika bra. Istället kom- utbildningssystemet. mer respektive systemlösning att fungera

150 ANALYS & PERSPEKTIV olika väl/illa i relation till ett antal kriterier, cersutbildningen, snarare än att låta en SOU och det är därför centralt att man har klart göra detsamma. Kopplad till ambitionen att för sig vilka kriterier man ytterst vill att ett förekomma en SOU kan utredningen upp- officersutbildningssystem skall optimeras fattas ha i uppdrag att argumentera för den emot. i Sverige inslagna vägen för akademisering Olika utformning av officersutbildnings- av officersutbildning, respektive att påpeka system kommer att generera olika resultat – svårigheter och problem med tänkbara alter- ytterst handlar det om vilken sorts officerskår nativa lösningar (t ex sådana som existerar man vill skapa och hur denna skall fungera i en rad andra västländer). både internt inom Försvarsmakten och i re- Utredningens sammansättning av nyck- lation till samhällets övriga funktioner och elaktörer förefaller lämplig i relation till yrkesgrupper. Samtidigt gäller naturligtvis att ovanstående ambition(er). Försvarsmaktens varken den militära sektorn eller det övriga utredare var tidigare vicerektor för Försvars­ samhället är statiska storheter, varför flexibi- högskolan (FHS) och utredningens huvud­ litet bör vara en central egenskap i systemde- sekreterare är den nuvarande vicerektorn signen. Målsättningen bör vara att hitta ett för Försvarshögskolan. system för utbildning som klarar att hantera Utredningen har genomförts med be- nödvändiga avvägningar uthålligt, även med redningsstöd från Försvarshögskolan och beaktande av omvärldsförändringar, ökade Försvarsmakten. Sannolikheten för att mer effektivitetskrav, teknologisk utveckling och genomgripande nytänkande kring systemet framväxt av nya kunskapsområden. för officersutbildning skulle vinna större stöd får därmed betraktas som ytterst begränsad. Utredningen (Noteras kan att inte någon disputerad of- ficer från Försvarshögskolan inkluderades i Ifråga om ”Framtidens officersutbildning” arbetsgruppen.) är det relevant att börja med att beakta vad Förändringsarbete kan bedrivas enligt utredningens syfte har varit, eftersom detta två olika huvudmodeller. Antingen börjar styrt vad som har gjorts respektive lämnats man så förutsättningslöst det går, med ett därhän inom ramen för arbetet. Exempel blankt papper, och designar en lösning/ett på sådant som inte utretts är kostnader, att- system utifrån de behov man definierar och raktionskraft och överväganden kring civil- de förändringar/påfrestningar som man tror militära relationer. att systemet/organisationen behöver kunna Utredningsuppdraget, initierat av förre ÖB hantera eller möta. Därefter implementerar tillsammans med Försvarshögskolans rektor, man den lösningen. förefaller primärt ha syftat till att minska Alternativt så kan man utgå från den lös- sannolikheten för en ny statlig offentlig ut- ning/organisation man redan har och ägna sig redning av svensk officersutbildning (något åt att modifiera olika delar i denna utifrån som diskuterats inom regeringskansliet sedan en given målbild eller ambition. Vilken av åtminstone 2012, då t ex Peter Nordlunds de två modellerna för förändringsarbete som FOI-utredning ”Officersutbildning – i Sverige är lämpligast går inte att säga generellt, utan och internationellt” presenterades). Såväl lämpligheten beror på en rad faktorer kopp- Försvarsmaktens ledning som Försvars­ lade till bl a funktionalitet i den existerande högskolan har sett det som angeläget att organisationen, till graden av efterfrågad själva formulera frågor och svar kring offi- förändring respektive till dynamiken i omgiv-

151 N r 4 oktober/december 2016 ningen. Generellt kan man dock konstatera Det finns ingen europeisk standard för att den första modellen för förändring i regel officersutbildning, utan graden av, respek- resulterar i mer djupgående förändringspro- tive formerna för, akademisering varierar en cesser jämfört med den andra. hel del mellan länder. I några fall syns ingen Utredningen följer den andra av ovanstå- akademiseringsambition, utan systemen på- ende modeller och utifrån ställt uppdrag får minner om vårt tidigare OHS-system: 2-2,5 den anses leverera det som beställts av förre års grundläggande officersutbildning utan ÖB respektive FHS’ rektor. Vissa avsnitt i ut- akademisk examen. I vissa fall aktualiseras redningen är mer gedigna, medan den i andra akademiska studier senare i karriären.1 I tvingas ut på svagare is – ett förvisso inte helt flertalet länder som gått mot akademisering okänt fenomen i utredningsvärlden. nyttjas delar av universitetsvärlden som del- Utredningen argumenterar, som beställt, komponenter i militär kompetensförsörjning, för dagens officersutbildningssystem respek- kombinerade med militära skolsteg/utbild- tive mot andra tänkbara system. Målbilden ningar. Detta kan ske genom att officersut- är att Försvarshögskolan äger monopol på nämning förutsätter en akademisk examen utbildning av (taktiska) officerare, inom ra- i exempelvis statskunskap, teknik, ekonomi men för ett internt akademiskt utbildnings- eller historia kombinerat med en godkänd, system från grundnivå, via magister- resp militärt inriktad, utbildning. Det kan också masternivå, till forskarutbildning i ämnet ske genom att officersutbildningen bedrivs krigsvetenskap. Utredningen är föredömligt vid ett militärt universitet och samtidigt leder öppen med att detta utredningsresultat i till en civil ämnesexamen och en officersexa- princip låg i utredningsdirektiven. Uppdraget men. (Så är fallet på t ex West Point, vars var inte att fritt fundera över bästa tänkbara kadetter kan välja mellan ett tjugotal olika utbildningssystem för svenska officerare, ämnen, allt från teknik och systemvetenskap utan att argumentera för att det befintliga till historia och psykologi.) utbildningssystemet är det bästa. En övergri- Akademiseringen av svensk officersutbild- pande sammanfattning av utredningen kan ning uppvisar en stor skillnad jämfört med således vara att läget är gott. Den inslagna andra västeuropeiska länder. Den svenska vägen beskrivs som klok och den bör ut- modellen, att akademisera militär utbildning vecklas, med endast mindre modifieringar inom ramen för vid Försvarshögskolan ny- i marginalen. inrättade ämnen, saknar egentlig utländsk Utredningen gör även en begränsad inter- motsvarighet, utifrån vad som går att utläsa nationell utblick, främst i syfte att argumen- ur utredningen (liksom ur Peter Nordlunds tera mot de olika officersutbildningssystem FOI-rapport). Det finns inte något exempel på som återfinns i en rad andra EU- och/eller ett EU-land som har inrättat en vapengrens- Natoländer. Det svenska systemet beskrivs gemensam grundläggande officersutbildning som bättre än alla alternativ, antingen i sig vid ett gemensamt lärosäte, motsvarande självt eller som svar på en rad förutsättningar Officersprogrammet vid Militärhögskolan som är speciella för Sverige. Utredningen Karlberg. hävdar dessutom både att Sverige ligger i Utredningen argumenterar för att det EU:s huvudfåra ifråga om militär akademi- svenska systemet är ”både mer rationellt sering och att vi har så annorlunda förut- och effektivt” än alla utländska alternativ, sättningar att en egen, annorlunda modell ett påstående som åtminstone ekonomiskt är nödvändig. framstår som tvivelaktigt utifrån enkla över-

152 ANALYS & PERSPEKTIV slagsberäkningar (och emotsägs av Peter ningsstrukturer där arméofficerare i princip Nordlunds FOI-rapport). Men samtidigt alltid var i majoritet. Detta arv är relevant garderar utredningen effektivitetsanspråket då den svenska militära akademiseringen med argumentet att snålheten inte får bedra väsentligen har genomförts på en grund be- visheten. Officersutbildningen måste få kosta, stående av det existerande militära skolsys- i princip skall inget kostnadstak finnas:rätt temet. Akademiseringen verkar väsentligen utbildning oavsett kostnad. ha präglats av en strävan att åstadkomma Strävan bör, som utredningen påpekar, en statushöjning av det befintliga militära absolut inte vara att skapa billigaste möjliga skolsystemet. Detta i ljuset av en utveckling officersutbildningssystem. Men lika orimligt då alltfler andra yrkesgrupper i samhället förefaller det att utforma ett onödigt dyrt of- inrättat akademiska grundutbildningar och, ficersutbildningssystem, och jag återkommer i vissa fall, även forskarutbildning (sjukskö- mot slutet av texten till några ekonomiska terskeutbildningen har refererats internt i detaljsiffror. En rimlig strävan bör vara att åtskilliga interna diskussioner). Analysen designa ett utbildningssystem som är bl a växte fram inom försvaret från slutet av kostnadseffektivt och flexibelt utan att ge 1980-talet och föranledde organisatoriska avkall på utbildningskvalitet. åtgärder med början på 1990-talet. Den militära akademiseringen framdrevs En kontextbeskrivning: den inte av något internt identifierat utvecklings- behov eller av en strävan att förändra eller militära akademiseringen och förnya militära yrkespraktiker. Det som har Försvarsmakten eftersträvats har främst varit att göra nödvän- diga förändringar av det existerande militära Försvarets gemensamma utbildningsfrågor skolsystemet för att ge det akademisk status. har traditionellt dominerats av armén. Detta Den militära akademiseringen i Sverige fö- förklaras delvis av att armén under 1900-talet refaller således snarare ha varit en respons volymmässigt var långt större än marinen på yttre faktorer än föranledd av en vilja att och flygvapnet, delvis av att just utbildning förändra den interna kunskapsbildningen. (och -administration) utgjorde massarméns Den modell som valdes, en akademisering huvudsakliga arbetsuppgift under det kalla inom ramen för ett befintligt militärt skol- kriget. Arméns uppgift var att genomföra system, gjorde att officerskåren inte behövde storskalig nybörjarutbildning, och dess of- beträda universitetsvärlden, och den kunde ficerare var i stor utsträckning utbildare. De därför stanna i ”komfortzonen” (som det mer professionaliserade vapengrenarna, flot- numera heter) så långt det var möjligt. tan som en del av marinen och flygvapnet, I det konkreta arbetet har ansvaret de- hade mindre inslag av värnpliktsutbildning legerats till Försvarshögskolan, där grund- och löste i större utsträckning den skarpa plattan i officersprogrammet lades med i uppgiften att hävda svenskt territorialvatten Stabs- respektive Chefsprogrammens be- respektive luftrum igenom hela det kalla kri- fintliga innehåll (de enda kurser man initialt get. Officerare inom flottan och flygvapnet hittade som hade litteraturlistor och ansågs verkade därför, i större utsträckning, normalt bedrivas ”akademiskt”). Det framstår inte i befattning. som slumpartat att alla akademiska ämnen Förutom vapengrenarnas egna skolor i officersprogrammet är nya ämnen, etable- fanns högre, gemensamma skolsteg – utbild- rade av Försvarshögskolan.2

153 N r 4 oktober/december 2016

Som helt dominerande beställare och fi- rationer framstår det knappast som över- nansiär av Försvarshögskolans verksamhet raskande att Försvarsmaktens ledande före- har naturligtvis Försvarsmakten haft mycket trädare kunnat tycka att en mer djupgående stora möjligheter att påverka hur akademi- reformering av det militära skolsystemet, seringsprocessen har utvecklats. Dessa möj- ovanpå allt annat, inte stått överst på den ligheter har inte alltid utnyttjats. I brist på egna önskelistan. Tvärtom har nog vissa uppmärksamhet från Försvarsmaktens sida kunnat uppfatta det militära skolsystemet har det tidvis uppstått betydande handlings-/ som en av få kvarvarande konstanter i en tolkningsutrymmen inom Försvarshögskolan ”malström” av försvarsreformer. som olika aktörer har kunnat hantera på Det är slutligen värt, i ett Försvarsmakts­ olika sätt. perspektiv, att notera att målbilden för den Flera förklaringar kan tänkas till varför militära akademiseringen grundlades när Försvarsmakten inte ägnat akademiserings- både värnplikt och NBO utgjorde ramför- processen större uppmärksamhet. Relativt utsättningar. Medan utredningen antyder att få officerare i myndighetens styrande skikt t ex flerbefälssystemet utgjort ett motiv för har egen erfarenhet av att genomgå univer- officersprogrammets utformning, är det lika sitetsutbildning, varför det är naturligt med rimligt att hävda att dess målbild nu kan anses en längre startsträcka i frågor om vetenskap delvis feloptimerad i förhållande till office- och akademisering jämfört med många andra rares yrkesutövning. Det senare perspektivet frågor. De få svenska officerare som har ge- anlägger Åselius (2012) i en jämförelse med nomgått forskarutbildning har samtidigt inte det officersutbildningssystem som finns vid (med ett notabelt undantag) haft en sådan många amerikanska universitet: karriärutveckling att de fått tillräckligt hög När olika akademiseringsstrategier för intern status och/eller tillräckligt hög militär den svenska officerskåren diskuterades i grad för att kunna spela en viktig roll.3 början av 2000-talet var en ofta framförd Försvarsmakten har dessutom genomlevt kritik mot en ROTC-lösning att officerare huvuddelen av de senaste två dryga decen- som utbildades på det här sättet inte skulle nierna i betydande turbulens sammanhäng- bli tillräckligt duktiga i yrket. Sedan dess har ande med återkommande reduceringar av vi dock återskapat en särskild specialistof- verksamhetsvolymer, avbrutna/uppskjut- ficerskår i det svenska försvaret, samtidigt na materielprojekt, nya förvaltningsideal som värnplikten och i praktiken även reserv- inom statsförvaltningen och förändringar officerarna avskaffats. Det kan hävdas att av uppgiftsfokus inklusive utrikes militära den militära hantverksskickligheten inom operationer, ofta farligare än vad som var försvaret därigenom har stärkts, medan in- normalt innan Berlinmurens fall. Det har flödet av kompetens utifrån – som är vik- således funnits åtskilliga andra ärenden att tig om försvaret ska delta i internationella hantera. Situationen har inte förbättrats av operationer och bidra till samhällsbyggande att ansvaret inom Högkvarteret för utbild- verksamhet i krigsdrabbade länder – däremot ningsfrågor tidvis varit otydligt, samt att har snörts av. Vår svenska lösning, att bygga där sedvanliga befattningsbyten påverkat upp ett akademiskt ämne med den militära kunskapsnivåer och, eventuellt, även inci- professionen som sin enda tunna bas, ter sig tamenten till handling. ur det perspektivet betänklig.4 I detta både mångåriga och ymniga flöde I nästa avsnitt framför jag ett antal kritiska av påbud, besparingskrav och skarpa ope- synpunkter i förhållande till utredningens

154 ANALYS & PERSPEKTIV slutsatser. Dessa innebär inte att jag anser I viss utsträckning går ovanstående behov att utredningen saknar värde, utan snarare och intressen att kombinera, men tydligt framför jag ett bredare sammanhang som är att ju längre ett intresse drivs, desto mer jag menar väsentligen saknas. Utredningen uppenbara kan skillnader i förhållande till anlägger väsentligen ett smalt inifrån-per- andra intressen bli. T ex utgör officersut- spektiv, medan jag menar att väsentliga in- bildningssystemet rimligen ett medel sna- gångsvärden finns i en bredare analys av rare än ett viktigt mål i sig för samhället. Försvarsmaktens uppgifter och av samhälls- Med detta förstås att värdet av systemet utvecklingen. ligger i vad det konkret levererar – till t ex Försvarsmaktens officerare i form av re- Samhället, försvaret och levanta kompetenser att lösa olika typer av uppgifter – och till vilka kostnader. Ur kompetensförsörjningen ett samhällsperspektiv kan principiellt flera Den första frågan handlar om systemnivån: olika system för officersutbildning övervä- vems behov skall främst tillgodoses vid en gas. För Försvarshögskolan utgör, däremot, design av ett system för officersutbildning? det egna officersutbildningsystemet ett mål Vad blir skillnaderna mellan att betrakta of- i sig – oavsett om det inte helt harmonierar med övriga intressen. Detta betyder inte att ficersutbildningsystemet som ett medel eller det inte skulle finnas åtskilliga aktörer inom att se det som ett mål i sig? Försvarshögskolan som vill skapa relevant Flera möjliga svar på frågan om vems och kostnadseffektiv utbildning, men ytterst behov finns, och dessa är varken 100 % är det akademiska officersutbildningsystemet identiska eller 100 % oförenliga. I samhällets i sig så viktigt för Försvarshögskolan att intresse ligger att ha en kompetent, demo­ andra hänsyn sannolikt underordnas vid kratiskt sinnad officerskår, utbildad på ett en målkonflikt. Där illustreras skillnaden kostnadseffektivt sätt räknat över indivi­ mellan att något utgör ett mål och att det dernas hela yrkesliv. utgör ett medel. Såväl initiala utbildningskostnader som Skall man formulera en samlad kritik av kostnader för vidareutbildning och eventu- ”Framtidens officersutbildning” så blir den ellt även för att få personer att karriärväxla att utredningen (i enlighet med beställningen) ingår här. Försvarsmaktens intresse är att tillgodoser främst Försvarshögskolans intres- ha en kunnig, flexibel officerskår med både sen på bekostnad av samhällets respektive tillräcklig sammanhållning/gemensam kultur Försvarsmaktens. Utredningen förefaller och differentierade kompetenser avseende betrakta det föreslagna akademiska officers- såväl förmåga till in-/utrikes militära opera- utbildningsystemet som ett mål, snarare än tioner som verksamhetens vardag respektive som ett medel för relevant, kostnadseffektiv förvaltningsaspekter. I Försvarshögskolans kompetensförsörjning av Försvarsmaktens intresse ligger att behålla sitt monopol på ut- olika kategorier av officerare. bildning av officerare, samt att säkra fortsatt Försvarshögskolans intressen står inte existens som självständigt lärosäte (och inte, i direkt motsats till Försvarsmaktens res- som föreslogs för några år sedan, bli inför- pektive samhällets d:o, men harmonierar livad i t ex Kungliga Tekniska Högskolan inte heller helt med dessa. Det föreligger en eller i något annat lands motsvarande mi- avgörande skillnad mellan när ett system litära skola). värderas utifrån vad det levererar jämfört

155 N r 4 oktober/december 2016 med ett system som anses värdefullt i sig. I teknik, procedurer och organisationskulturer. textens avslutande delar skall jag försöka ge På högre organisationsnivåer blir skillnader- några exempel på hur dessa skillnader, och na mellan vapengrenarnas officerare betyd- ibland intressekonflikter, kan se ut. ligt mindre, men deras respektive officerare förenas då istället i administrativa strukturer Likriktning – rätt lösning i en som måste kunna hantera en lång rad olika specialiserade kompetensområden. föränderlig värld? Ett likriktat utbildningssystem kan han- En grundläggande kritik riktas mot ansatsen tera delar av officerskårens professionella med ett likriktat, internt utbildningssystem. kompetensbehov, men det klarar inte att Ett sådant system riskerar att resultera i var- tillgodose variation. På grundläggande de- ken önskvärd intellektuell utveckling eller signnivå framstår därför grunddragen i det tillräcklig praktisk militär relevans. Å ena svenska officersutbildningssystemet som sidan kommer systemet att ge den svenska of- betänkliga. ficerskåren en smal kollektiv kompetensprofil, Det är inte självklart att vapengrenar- med en inte obetydlig risk för intellektuell nas rekryteringsförutsättningar respektive isolering från det övriga samhället. Samtliga kompetensbehov är likartade, och de skulle svenska officerare kommer att passera igenom därför kunna tänkas behöva utforma delvis samma kurser vid samma lärosäte, där de skilda kompetensprofiler med variationer läser samma böcker och lyssnar till samma även i sina utbildningssystem.5 En likriktad föreläsare. Så fungerade det militära skol- intern utbildningsgång enligt logiken One system som akademiseringen har byggts på, size fits all är administrativt tilltalande, men men bara på de högre skolstegen. I det nya löper betydande risk att präglas av bristande systemet har likriktningen spritt sig även specialiseringsgrad. För att exemplifiera så till den grundläggande officersutbildningen, hävdar Sjödin att sjöofficersutbildningen har vilket inte var fallet tidigare. onödigt stora inslag av markstrid, för litet Det nya systemet förefaller att löpa stor av nautisk utbildning samt att den förväxlar risk att förutsätta en tänkt gemensam of- ”joint” med att alla skall utveckla ett gemen- ficerspraktik, snarare än att beakta verk- samt perspektiv snarare än att respektive lighetens stora variation. ”Officer” är, på vapengren, utifrån sina styrkor och särdrag, den praktiska nivån, inte ett samlat yrke, lär sig att verka effektivt tillsammans med utan snarare dussintals olika yrken som de övriga.6 sammanflätas igenom individuella yrkesliv. One size fits all-lösningar kan fungera i Officerskårens kåranda utgör en värdefull enskilda delar, men knappast som grund- organisatorisk tillgång, men bör inte leda läggande princip för ett militärt (yrkes)ut- till slutsatsen att officerare i vardagen där- bildningssystem. Det är få, om ens några, för väsentligen utför samma, eller likartade, yrkesgrupper i samhället som kan uppvisa arbetsuppgifter. Ett fåtal fundament är ge- en sådan bredd ifråga om varierande ar- mensamma för alla officerare, men betydligt betsuppgifter som officerskårens. Vissa yr- mer sammanhänger med i vilken vapengren, kespraktiker är unikt militära, medan andra förbandsenhet respektive befattning man väsentligen är gemensamma med vissa civila verkar. I grunden är flottan, flygvapnet och yrkesgruppers. Fördelningen mellan dessa armén relativt olika organisationer särskilt kunskapskategorier varierar mellan vapen- på konkret nivå, med stor variation avseende grenarna, liksom inom dem. Det är inte

156 ANALYS & PERSPEKTIV oväntat att sjöofficerare samt de från arméns krigsvetenskap och Försvarshögskolan som tekniska truppslag riktat tydligast kritik mot viktiga pusselbitar i officerskårens kompe- Officersprogrammet – ju mer specialiserade tensförsörjning även i alternativa system för kompetensbehov det handlar om, desto sämre officersutbildning. fungerar One size fits all. Förutom variationen i militära kompe- Överprofessionalisering tensbehov är förändringstakten relativt hög. Redan en kort tillbakablick illustrerar hur kontra Försvarsmaktens snabbt kunskapsbehoven kan förändras, behov vilket var analysfokus i Morris Janowitz 1959 hann Morris Janowitz med att publicera klassiska avhandling The Professional Soldier inte bara sin avhandling The Professional från 1959. Många bedömare skulle nog anse Soldier, utan dessutom en vetenskaplig artikel att förändringstakten idag är minst lika hög där han berörde fenomenet ”överprofessio- som på 1950-talet. Den moderna samhälls- nalisering” (alternativt ”överdriven profes- utvecklingen präglas av globalisering, tek- sionalisering”) inom militären.7 nikutveckling, specialisering och framväxt Fenomenet innebär att strävande efter av nya kunskapsområden. status överordnas funktionalitet och för- I detta perspektiv finns det, för att vara positiv, god anledning att påpeka potentia- måga att lösa uppgifter. Janowitz beskriver len i att ämnet krigsvetenskap skapats – ett hur överbetoning av militära sanningar och för Sverige nytt akademiskt kunskapsom- d:o särart sker på bekostnad av andra typer råde. Ämnet har förutsättningar att framöver av problemlösning respektive kunskapsom- svara mot viktiga delar av officerskårens råden. Lätt förenklat är det inte självklart kompetensbehov. Det är fortfarande ett att en uteslutande militärakademisk utbild- ungt ämne, vars gränsdragning och inne- ningsgång skapar de bästa förutsättningarna håll har förändrats flera gånger under det att lösa Försvarsmaktens uppgifter. Redan senaste dryga decenniet. Gränsdragningen för en begränsad militärhistorisk utflykt ger ex- ”krigsvetenskap” är väsentligen ett utfall av empel på att så kan tänkas vara fallet. FHS-interna maktförhållanden, inte resultat Försvarsmakten har givetvis behov av av några naturliga disciplingränser. Av de en stor mängd kompetenser som inte går tre delämnen som ingick i krigsvetenskap att få genom annat än militär utbildning. när undertecknad 2003 analyserade ämnet En del av dessa lämpar sig väl för ett aka- (på uppdrag av dåvarande chefen för FHS demiskt ramverk, andra kanske inte. Men Krigsvetenskapliga institution) är två idag Försvarsmaktens styrande och maktmäs- helt exkluderade (krigskonst respektive led- sigt dominerande yrkesgrupp, officerskåren, ningsvetenskap) och det tredje (militärteori) behöver därutöver en lång rad ytterligare åtminstone kraftigt modifierat. Utvecklingen kompetenser, både för militära operationer är delvis naturlig för ett så ungt ämne och och för det som alla stora organisationer gör iakttagelsen innebär inte att ämnet därför för att upprätthålla fungerande relationer saknar potential, snarare att dess lämpliga med omgivningen. I en militär chefs upp- plats under överskådlig tid kanske inte främst drag ligger förvisso att åstadkomma intern är på officersutbildningens ”fabriksgolv” koordination, men en stor del av de flesta utan i motsvarigheten till en utvecklings- chefers arbete utgörs av att använda analys- och testavdelning. Naturligtvis ingår både verktyg respektive hantera organisationens

157 N r 4 oktober/december 2016 kontakter med omgivningen. Från mellanhög att alla större militärmakter i västvärlden organisationsnivå (för vissa officerskate- (som också har störst erfarenhet av skarpa gorier tidigare än så) är stora delar av den militära operationer) har valt integrerade relevanta omgivningen inte längre delar av system för grundläggande officersutbildning, myndigheten Försvarsmakten, och många d v s en kombination av universitetsstudier av motparterna är inte främst militärer. Om och militär utbildning (och då med fokus inte förr, så tydliggörs detta där behov finns på intensiv training snarare än education. att behärska andra logiker, statusordningar Militärakademiska inslag förekommer, men och umgängesformer än de rent militära. framförallt är det praktisk utbildning utan Det moderna samhället, och den moderna akademiska ambitioner). militären, är organiserade utifrån ett gene- Skälen till detta faktum kan man undra rellt systemtänkande som återfinns inom över. Utan att bli alltför utförlig anförs nedan en lång rad samhällsvetenskaper respektive några skäl, även om alla dessa inte har samma tekniska ämnen. De metoder och principer relevans i det svenska fallet. (Som exempel för ledning, uppföljning och utvärdering på skillnader är utgångspunkten i åtminstone som lärs ut vid handelshögskolor och i in- de anglosaxiska länderna att normen för of- genjörsutbildningar är samma sorts metodik ficerare inte är livstidsanställning). som växte fram i andra världskrigets militära operationsplanering respektive storskaliga • Möjligheten att attrahera tillräckligt militära materielprojekt, framförallt i USA. många begåvningar till officersbanan. En Detta innebär inte att alla civilingenjörer el- officers förmåga är en följd inte bara av ler civilekonomer därför automatiskt skulle utbildning, utan även beroende av den- vara lämpliga som militära chefer, men de nes personliga kvaliteter. Eftersom inte är utbildade i en likartad form av rationellt, alla lämpliga tänker sig ett helt yrkesliv i kalkylerat optimeringstänkande. militären, så vill man kunna locka även Den svenska lösningen, att göra det nya de lämpliga som på sikt tänker sig en ämnet krigsvetenskap (samt andra egen- karriär utanför militären och som valt definierade ämnen) helt dominerande i ett att studera vid universitet. T ex US Army internt, likriktat officersutbildningsystem, upptäckte med början på 1990-talet allt är inte utan risk att bli ett exempel på det större problem då det gällde att attrahera Janowitz benämner överprofessionalise- tillräckligt många med vad man såg som ring. Det värde av en officers civila univer- ”rätt” begåvning. Slutsatsen blev att man sitetsexamen, som tillmäts i t ex Tyskland, inte har råd med system som resulterar i Frankrike och USA, lyser med sin frånvaro negativa incitament för dem som genomgår i Sverige (bortsett från då själva den civila universitetsutbildning men kan tänka sig kompetensen är det centrala, t ex läkare, en officersbana. psykolog eller meteorolog). Det finns na- • Civil-militära relationer/demokratisk för- turligtvis en rad möjliga argument för att en ankring. Vissa debattörer menar att of- officer bör utbildas mot en militärakademisk ficerare bör ha studerat tillsammans med examen snarare än att kombinera universi- representanter från samhällets andra elit- tetsexamen med en koncentrerad, primärt grupper, och bl a David Petraeus menar praktiskt inriktad, officersutbildning (en s k att officerare löper risk att intellektuellt integrerad militär kompetensförsörjning). bli som en inåtvänd klosterorden, ove- Trots dessa argument så kvarstår faktum tande om omgivningens olika perspektiv

158 ANALYS & PERSPEKTIV

och övertygad om sina egna sanningar.8 Utbildningskostnader I USA anför några debattörer att även de militära universiteten bör avvecklas, med Slutligen något kort om utbildningskostna- argumenten att de är onödigt kostsamma, der. Även utan en småaktig, snävt kameral inte klarar kombinationen training/edu- inställning kan man reagera mot utredning- ens framställning av utbildningsekonomi. cation samt utvecklar DDR-besläktade, Det antyds, utan belägg, att det svenska inåtvända lydnadskulturer.9 systemet är det mest ekonomiskt rationella • Interna kunskapsbehov. Officerares varie- och effektiva (vilket inte blev utfallet i FOI- rande ämnesbakgrund ses som en allmän utredningen, där det svenska systemet tvärt- institutionell tillgång – en resurs för lös- om befanns vara det mest kostsamma av de ning av oväntade problem. Ett exempel olika alternativ som analyserades). I ljuset av är major Brian Reed, som använde socio- att årskostnaden för en student på officers- logisk nätverksteori i operationsplanen programmet inte understiger 1,3 miljoner som ledde till att Saddam Hussein greps. kr (och nog kan ligga högre när kullarna I US Army finns sedan1990 -talet en rad krympt i förhållande till när FOI-utredningen formaliserade militära karriärspår efter gjordes), finns det anledning att sätta sum- majorsnivån, kopplade till olika exper- man i perspektiv. Detta i synnerhet som de tisområden. Snarare än endast likriktade som examineras från Officersprogrammet militära skolsteg ingår, i vissa, även rele- anses behöva ytterligare utbildning för att vanta universitetsstudier på masternivå. kunna fungera i praktisk verksamhet (t ex Exempel på sådana specialområden är: IT, behöver sjöofficerare ett års kompletterande informationskrigföring, Human Resource nautisk utbildning i Kalmar innan de anses Management, diplomati, ekonomi etc. sjöfärdiga). En illustrativ kostnadsjämförelse går att Alla de större militärmakternas militär kom- hitta i sjöbefälsutbildningen vid t ex Chalmers petensförsörjningsystem innehåller en rad tekniska högskola (där författaren verkar). I militära skolsteg, vari kan ingå delar med tekniska utbildningar tillåts årsutbildnings- akademisk prägel (t ex bedrivs Joint Services kostnaderna att bli klart högre än i sam- Command and Staff College i Storbritannien hällsvetenskapliga respektive humanistiska av King’s College London på långtidskon- utbildningar. I stora drag tillåts en årsplats på takt från Ministry of Defence). I regel är en civilingenjörsutbildning att kosta drygt 90 dessa skolsteg kortare än vad vi är vana vid 000 kr/år, över 50 % mer än vad t ex jurist- i Sverige och de syftar i regel inte till någon respektive civilekonomutbildningar har att akademisk examen. röra sig med. Sjöbefälsutbildning är dyrare Debatten om officersutbildning har varit än civilingenjörsutbildning, då många kurser avsevärt skarpare i USA under det senaste i utbildningen förutsätter kostsam teknologi, decenniet än i Sverige. De traditionella mi- bl a simulatoranläggningar. litärakademierna, och även ROTC-systemet, Årsutbildningskostnaden för en student ifrågasätts med olika argument: kostnader, som läser till sjökapten är c:a 112 500 kr/ kvalitet respektive demokratisk förankring. år, att jämföra med officersprogrammets Ingen debattör har dock efterlyst lösningar studentkostnad som är 1 300 000 kr/år. som ens vagt påminner om det svenska of- Årskostnaden/student på officersprogram- ficersprogrammet. met är således ungefär 12 gånger högre än

159 N r 4 oktober/december 2016

årskostnaden/student inom sjökaptensut- • Enligt HKVs beräkning tjänstgör 25 bildningen.10 % av dem som utexaminerats från of- Det finns en rad likheter mellan sjöbefäls- ficersprogrammet från 2010 idag inte utbildning på Chalmers och officersprogram- i Försvarsmakten. Med en utbildnings- met. Studentantalet per årskull är relativt kostnad på c:a 4 miljoner kr/student (en- likartat. Båda utbildningarna är yrkesförbe- ligt FOI-rapporten över 5 miljoner inkl redande med en blandning av teoretiska och kompletterande utbildningsmoment efter praktiska moment. Båda utbildningarna för- examen) torde det innebära att minst 500 bereder för befälsroller, med ansvar för både miljoner kr de senaste åren har använts stora materiella värden och för människor till officersutbildning av individer som (människoliv) som en naturlig del (moderna redan har slutat. Ytterligare flera hund- containerfartyg kostar c:a 1,5 miljarder kr ratals miljoner har lagts på att utbilda och stora kryssningsfartyg har över 5 000 kadetter som inte klarat examensmålen personer ombord). Störst kompetensmässig för utbildningen. Sannolikt har således c:a överensstämmelse finns förstås mellan sjökap- en miljard kronor de senaste åren ägnats tener och sjöofficerare, men även i förhållande åt utbildning av personer som antingen till officerare i armén respektive flygvapnet inte alls har tjänstgjort som officer alter- finns en del gemensamma beröringspunkter nativt har slutat som officer efter bara i yrkesprofilerna. Det finns förvisso skill- något, eller ett fåtal, år. Att designa ett nader i yrkesroller mellan sjökaptener och utbildningssystem som lägger ned så stora officerare, tydligast vad avser användandet initiala utbildningsresurser utan garanti av våldsmedel, men i utbildningshänseende för någon nytta förefaller inte optimalt. är likheterna betydligt fler än skillnaderna. I ljuset av detta framstår det som svårförklar- I det ovanstående har jag försökt exemplifiera ligt varför kostnaderna för officersprogram- några av de invändningar som går att framfö- met är mer än tio gånger större än dem för ra i relation till utredningen ”Framtidens offi- sjökaptensprogrammet. cersutbildning”. Diskussionen om framtidens Två avslutande marginalkommentarer officersutbildning kommer sannolikt inte att om utbildningskostnader: vara avslutad i och med detta, vilket är sunt. Under KKrVA-seminariet på Armémuseum • Med tanke på den nu relativt svaga svenska 30 augusti 2016 var det intressant att flera av arbetsmarknaden för sjöbefäl skulle man de tydligaste uppmaningarna till ett breddat nog ha goda möjligheter att rekrytera ett nytänkande kom från de båda tidigare FHS- antal sjöofficerare bland lämpliga studen- rektorerna Claes Tornberg respektive Karlis ter som genomgått sjökaptensutbildningen Neretnieks, vilka båda varit delaktiga i den och ge dessa nödvändig militär komplet- militära akademiseringsprocessen. tering i marinens regi. Resultatet skulle sannolikt bli en sjöofficer till långt under halva den nuvarande utbildningskostna- Kommentatorn är fil dr, reservofficer och den. ledamot av KKrVA.

160 ANALYS & PERSPEKTIV

Noter

1. den som är intresserad av mer detaljerade 9. Beauchamp, Scott: “Abolish West Point systembeskrivningar hänvisas till t ex — and the other service academies, too..”, Nordlund, Peter: Officersutbildning – i Washington Post, 2015-01-23, https://www. Sverige och internationellt, FOI-rapport, FOI, washingtonpost.com/opinions/why-we-dont- 2012. need-west-point/2015/01/23/fa1e1488-a1ef- 2. ett unikt ämne utgjorde villkor för att 11e4-9f89-561284a573f8_story.html?utm_ Försvarshögskolan skulle få fortsätta som en term=.1ef009a5bdee (2016-10-30); egen, ”riktig” högskola under högskolelagen. Fleming, Bruce: How West Point and Sådan status fick Försvarshögskolan2008 . Annapolis are like East Berlin. The Berlin 3. I Försvarsmakten har genomgången Review of Books, juni 2013, http:// forskarutbildning inte erkänts som viktig berlinbooks.org/brb/2013/06/how-west- militär karriärmerit, och tillmäts mindre point-and-annapolis-are-like-east-berlin/ värde för gradbefordran än t ex den ettåriga (2016-10-30); Stabsutbildningen på Försvarshögskolan. Ricks, Tom: “Why We Should Get Rid 4. Åselius, Gunnar: Officersutbildning och of West Point” Washington Post, 2009- akademiska studier ingen motsättning 04-19, http://www.washingtonpost.com/ i USA, Försvarshögskolans nyhetsbrev, wp-dyn/content/article/2009/04/16/ 2012, http://www.fhs.se/sv/nyheter/2012/ AR2009041603483.html (2016-10-30); officersutbildning-och-akademiska-studier- Ricks, Tom (red): “Don’t just get rid of West ingen-motsattning-i-usa/. (2016-10-24) Point as a 4-year college, get rid of ROTC, 5. Haglund, Magnus: ”Insatsförsvaret too...” Foreign Policy, juni 2012, http:// behöver en ny officersutbildning”, foreignpolicy.com/2012/06/21/dont-just-get- KKrVAHT, 2. häftet 2006, http://www. rid-of-west-point-as-a-4-year-college-get-rid- kkrva.se/wp-content/uploads/Artiklar/062/ of-rotc-too/ (2016-10-30). kkrvaht_2_2006_3.pdf. (2016-10-27) 10. Kostnader för officerskadetternas 6. Sjödin, Anton: ”Utveckla dagsersättning, boende, mat, hemresor, sjöofficersutbildningen!”Tidskrift i litteratur etc förklarar en mindre del av sjöväsendet 3/2013, http://www.koms.se/ skillnaden i årsutbildningskostnad, men tidskrift/arkiv/nr-3-2013/. (2016-10-24) knappast väsentligt överstigande 140 kkr/ 7. Janowitz, Morris: “Changing Patterns of student och år i snitt. Organizational Authority: The Military Ett anmärkningsvärt högt kostnadsläge i Establishment”, Administrative Science Försvarshögskolans militära utbildningar Quarterly, 46 3(4):473, mars 1959. konstateras f ö även i Edström, Håkan: 8. Petraeus, David: “Beyond the Cloister”, The ”Utbildning till varje pris? Monopol kontra American Interest, 2/2007, http://www.the- marknadsprinciper nar officersyrket american-interest.com/2007/07/01/beyond- akademiseras”, KKrVAHT, 3. häftet the-cloister/. (2016-10-30) 2014, http://kkrva.se/hot/2014:3/edstrom_ utbildning_till_varje_pris.pdf. (2016-10-30)

161