VINN/ aef. se 671 INNEHALL Ledare: Personalinformation I 3 Internat i personalfrågor I 4 Personalläget I 6 Rekryteringsverksamhet I 8 Flygvapnets uttagningskommission I 12 Flygvapnets reservpersonal I 14 Den nya regionala ledningen I 16 Personaluppföljning med ADB I 18 Grundutbildning av teknisk personal I 20 Materielutbildning I 22 Ny ledning för intendenturpersonalen I 24 Förhandlingsläget I 26 Centralköksiden I 28 Den civila personalen I 30 Utbildning för FV-pojkar I 31

Alla teckningar - omslag och artikelvinjetter - har ritats av BERTIL SKOGSBERG.

SVE.!'.:SKA TAYCK ERI 9 0LA OE. N sTa AB !lTOCK HO ! 1a~6

2 I Persona/information

C hefen för flygvapnet har tidigare i särskild skrivelse - ock­ så införd som ledare i Flygvapen-Nytt nr 2/66 - givit sin syn på personalläget inom flygvapnet. Med denna syn som bakgrund har personalen i flygstaben arbetat vidare för att successivt söka komma till rätta med främst de problem som har med kvar­ stannandeproblematik och rekrytering att göra.

D Ett led härvidlag utgör en aktiverad information inom flyg­ vapnet av chefens för flygvapnet strävanden och åtgärder. Detta informationstryck, Personal-Nytt, ägnas därför speciellt åt personalfrågor. I fortsättningen kommer Flygvapen-Nytt att under särskild rubrik införa aktuella orienteringar i personal­ frågor.

D Tidig information eftersträvas. Man måste emellertid ha klart för sig att myndigheten ofta inte kan lämna orientering redan vid personalärendens beredning. Detta är särskilt på­ tagligt när det gäller frågor som kräver Kungl Maj: ts ställ­ ningstagande eller som avgörs vid avtalsförhandlingar. •

3 I internatet, som leddes av chefen för Ett annat problem är de många dub­ sektion 2 i flygstaben, deltog främst belbefattningarna v id våra förband. De personal ur sektion 2 men även che­ påverkar menligt personalens möjlighe­ ferna för fl ygvapnets bomb- och skjut­ ter att lösa sina huvuduppgifter. Innan skola (FBS) och flygvapnets krigsskola befälsbristen är hävd blir det dock svårt (F20) var närvarande ett par av da­ att åstadkomma väsentliga lättnader. garna. Helt naturligt kan inte ett kort inter­ Frågan huruvida de militära formerna nat (fyra dagar) slutgiltigt ge svar på ar alltför antikverade och alltför över­ alla ställda frågor. Men ett gott under­ drivna var givetvis också uppe till de­ lag gavs för fortsatt handläggning av batt. Eftersom OB beordrat särskild ut­ de aktuella problemen. - F n pågår redning i den frågan, kommer den att utredningar inom flygstaben för att söka tas upp i ett större sammanhang under delvis nya vägar. Man överväger åtgär­ våren 1967. der, som skall främja personalens triv­ sel i flygvapnet och förbättra möjlighe­ BOST ADSPROBLEMET terna att rekrytera personal. Bostadsfrågan är givetvis synnerligen Här skall bara nämnas några exempel angelägen att göra någonting åt. Kan på frågor som behandlades under inter­ man t ex förstärka kapaciteten på för­ natsdagarna. svarets bostadsförmedling? Kan man oka lånemöjligheterna? Vilka möjligheter föreligger att stimulera bildandet av bo­ BETUNGANDE DAGTJANST stadsrättsföreni ng ar? Dagtjänsten har av många ansetts vara alltför betungande för våra kompani­ I detta sammanhang förtjänar fram­ officerare. Undersökningar har påbör­ hållas, att åtskilliga röster höjts inom jats för att klara ut i vilken utsträckning flygvapnet för att införa ansökningsför­ det är möjligt att minska bördan. farande. Detta för att darmed söka eli-

I september ägde ett internat rum varvid personalfrågor, främst beträffande officers­ Dominerande kåren, avhandlades. Internatet var bl a för­ anlett av resultatet av den undersökning che­ fen för flygvapnet lagt ut på försökscentralen personalfrågor i Malmslätt - en enkätundersökning bland 45 officerare och 31 kadetter, som lämnat flygva pnet. Därutöver ansågs det vara ett debatteras allmänt behov av översyn av gällande be­ stämmelser för anställning och rekrytering av personal till flygvapnet.

4 minera sådana förflyttningar som veder­ van är dock att öka förvarningstiden börande ej är intresserad av. Ett ansök­ ytterligare. ningsförfarande skulle, menar man , inne­ bära att vederbörande måste vara väl BEHOVET AV LEDARE medveten om bostadssvårigheterna på Aspirantbroschyrens nuvarande utform­ den ort, till vilken han sökt. - Det bör ning bör ändras. Större tonvikt bör läg­ påpekas, att CFV i sina personalplaner gas på att flygvapnet vill rekrytera strävar at! minska personal förflyttning­ goda LEDAR-förmågor. För dem som arna så långt det är möjligt med hän­ skall tjänstgöra i flygande förband gäl­ syn till tjänstens krav. Men den som ler dessutom, at! de skall vara bra fly­ vill göra karriär inom flygvapnet måste gare. vara beredd att bli omplacerad rela­ Under de närmaste åren blir befolk­ tivt ofta. ningspyramiden ogynnsam från rekryte­ ringssynpunkt. Om fyra il fem år finns TRIVSEL-ATGÄRD det t ex ca 20.000 ungdomar färre att En annan trivselfrämjande åtgärd är att konkurrera med den civila marknaden låta undersöka vilken befattning indivi­ om. I et! sådant sammanhang måste den önskar och vart han i första hand man naturligtvis överväga at! rekrytera vill flytta - o m flyttning av någon från linjer, som man hittills inte anlitat. anledning erfordras. Möjligheterna at! Från linjer där kompletteringar i mate­ på et! rationellt sätt inhämta sådana matik och fysik kan bli erforderliga. önskemål samt att hålla dem aktuella Vidare kan man överväga att höja övre undersöks. Helt naturligt måste en strä­ gränsen beträffande antagni ngsålder van vara at! delge personalen ompla­ för aspiranter. ceringar så tidigt som möjligt. För när­ e Organisationen inom flygvapnet för varande - och sedan en tid tillbaka ­ rekrytering av personal är liten. Under­ har chefen för flygvapnet i allmänhet sökningar pågår för att om möjligt för­ kunnat hålla minimum et! halvt år. Strä­ stärka den. •

5 "Hur stora är vakanserna?" "Blir det någon förbättring?" "När får vi fler stridsledare till vårt förband?" "Nu Vakanserna klarar vi oss inte längre, om vi inte får tillskott på trupputbildare senast till hösten!" - Detta är exempel på frågor o c h besked som flygstabens problem personalavdelning ofta får mottaga. I denna artikel skall mot denna bak­ grund ges en resume över det aktu­ för hela vapnet ella personalläget och några synpunk­ ter på utvecklingen.

FIygingenjörspersonalen uppvisar en­ gående bra. Samma gäller i stort sett cerare och biträdande sådana, chefer dast få vakanser. Omsättningen är vis­ även för flygplan- och vapen mästare, för budcentraler och övriga "inretjänst"­ serligen i största laget, men en stabili­ vilkas befattningar visar enstaka vakan­ befattningar - och i truppinstruktörs­ sering genom tillkomst av bl a nya flyg­ ser. För samma kategorier flygtekniker tjänst - redovisas under den samlade ingenjörer i marktjänst, som genomgått har vi knappt tio proc vakanser, vilket beteckningen trupputbildare. Inom hela den normala utbildningen för officers­ får anses vara tämligen tillfredsställande denna kategori är de antalsmässiga aspiranter i marktjänst, är i sikte. för en så pass stor grupp. vakanserna egentligen inte så stora, men de drabbar i många fall just utbild­ Aven bland meteorologpersonalen har Att vi trots detta har svårigheter med ningssidan vid flottiljerna. Vakanserna vi få vakanser. Rekryteringen, som un­ flygtidsproduktionen i vissa fall sam­ blir härigenom kännbara, särskilt som der förra året var i minsta laget, har i manhänger dels med den ojämna till­ utbildningsanstalterna måste tillföras år varit bättre. Vi har emellertid inga gången vid olika förband, dels med svå­ personal för att utbilda nytt befäl. marginaler, varför personalläget ändock righeterna att i tillräcklig omfattning får sägas vara ansträngt. kunna erhålla civil personal för tillsyns­ INSTRUKTORER SAKNAS verksamheten. Ytterligare ansträngning­ et Vakanserna inom trafikledarkåren Vid flera flottiljer tjänstgör sålunda en ar för att anställa och utbilda civila mon­ har under senare år varit stora. Detta underofficer som utbildningsledare me­ törer är angelägna. har sin främsta grund i trafiklednings­ dan som plutonchefer - vilka egentli­ organisationens kraftiga utbyggnad. gen skall vara fanjunkare/ sergeanter ­ Från 1959 till 1966 har organisationen MASTARBRIST placerats rustmästare eller överfurirer. vuxit från ca 90 tjänster till 180, d v s en Läget beträffande elektropersonalen är Flygvapnets egen underbefälsrekrytering ökning med 100 proc. Trots denna myc­ olltjämt otillfredsställande. Den nivå som och utbildning är alldeles för liten för ket snabba ökning av antalet tjänster vi lyckades komma upp till genom att snabba förändringar skall kunna på­ har det dock varit möjligt att följa med direktrekryteringen av extra flygtekniker räknas. Ett betydande tillskott har vis­ i rekrytering och utbildning och under i början av 1960-talet har därefter knap­ serligen under de senaste åren tillförts perioden har erforderligt antal nya tra­ past kunnat vidmakthållas. Särskilt känn ­ flygvapnet genom att ett stort antal un­ fikledare anställts och utbildats. bara är de stora bristerna på mästarut­ derbefäl, som fått sin underbefälsutbild­ bildad personal. Förtidsavgångarna Dr ning vid armen, erhållit anställning vid fortfarande av stor omfattning och den olika flottiljer. Trots detta föreligger FORTlDSAVGANGAR enda trösten i detta sammanhang är att stora vakanser på truppinstruktörssidan. Däremot har det inte varit möjligt att många alltjämt är kvar i flygvapnets Antalet sökande till anställning som behålla all den nyutbildade personalen. organisation som ingenjörer vid flygför­ underbefäl inom kategorin signalister Vi har här - liksom inom andra områ­ valtningen och vid de centrala verkstä­ har alltid varit stort. Planerat antal ele­ den - haft ett stort antal förtidsav­ derna. Men detta hjälper föga på för­ ver har börjat utbildningen vid signal­ gångar, i fråga om trafikledarna till stor banden. skolan, men något eller några år efter del direkt sammanhängande med den furirsutnämning förekommer många för­ Liksom vad det gäller de högre civil­ civila luftfartens pilotrekrytering. Resul­ tidsavgångar. Trots detta och trots stort militära befattningarna är även de högre tatet har blivit betydande vakanser, som antal pensionsavgångar inom de när­ befattningarna för de militära underoffi­ medför inskränkningar i den avsedda maste åren bland underofficerare tillhö­ cerarna alla - eller så gott som alla ­ funktionen hos trafikledningsorganisatio­ rande denna kategori torde antalet va­ tillsatta. Under kortare perioder kan en­ nen. Det må dock nämnas att det fak­ kanser inom de närmaste åren sjunka. tiska antalet trafikledare under angiven staka brister förekomma, men dessa kan som regel mycket snart fyllas. I övrigt tid ökat från knappt 90 till ca 130 eller DET ALLVARLIGASTE ... med nästan 50 proc. visar dessa kategorier ett växlande va­ De allvarligaste bristerna finns i under­ kansläge. I fråga om den tekniska personalen officers- och underbefälskategorierna är läget beträffande högre befattningar 8 Ofta brukar personal i expeditions­ inom tjänstegrenen STRIL (= stridsled­ förste verkmästare m fl - genom­ tjänst - huvudsakligen stabsunderoffi­ ning och luftbevakning). Rekrytering och

6 nyutbildning har inte kunnat nå upp i takt med den snabba utbyggnaden av Antal förtIdsavgångar Ar organisationen. Förbättringar kan dock skönjas genom att underbefälsrekryte­ Kadetter I Officerare I S:a ringen hittills varit förhållandevis god. 1966 är rekryteringssiffrorna dock inte 1963 9 1 10 1964 22 5 27 fördelaktiga. Det tar emellertid tid att 1965 35 14 )+32 81 ' genomföra en ökning av den omfattning 1966 12 35 47 som här gäller. Utbildningen till under­ S ,a 78 J 87 165 officer tar naturligtvis ännu längre tid I I eftersom eleverna uttas bland furi rer i ') Avsked 1965 efter tjänstledighet från 1964, varlör avgången egentligen skedde striltjänst. redan 1964. • De flygande kategorierna är f n väl tillgodosedda. Vakanserna är små vad Det kan konstateras att om vi inte bidragande. För att söka få bättre grepp gäller förare och navigatörer. I fråga om haft dessa förtidsavgångar hade samt­ på detta genomfördes under våren och den sistnämnda gruppen kan nämnas att liga stater för officerare varit fyllda. försommaren en u n d e r s ö k n i n g vakanserna delvis är styrda genom flyg­ Rekryteringen har sålunda varit tillräck­ genom utfrågning av de officerare och stabens försorg såtillvida att övergång lig och utbildningen väl avpassad för kadetter som lämnat flygvapnet under från denna yrkesgren till främst stril­ f I y g va p n e t s behov. Däremot har senare år. tjänst i vissa fall har stötts och upp­ vi inte haft möjlighet att förutse eller att Undersökningen har nu sammanställts muntrats i syfte att utjämna bristerna. ställa om vår rekryterings- och utbild­ och är även sedan en tid utsänd till för­ På sikt kommer ju större delen av denna ningsverksamhet så att denna även banden. Avsikten är att med undersök­ kategori också att helt avvecklas. Syn­ skulle svara mot den civila luftfartens ningen som grund försöka närmare pene­ punkter på den framtida personalorga­ plötsliga och snabba expansion. Det kan trera aktuella frågor i syfte att komma nisationen för flygförare framgår av ar­ naturligtvis även starkt ifrågasättas om fram till förslag till åtgärder, som kan tikel på annan plats i detta nr. detta skulle varit rimligt. förbättra förhållandena. Synpunkter m m är därvid naturligtvis av stort värde och OJÄMN ALDERSFORDELNING ODISKUTABEL ORSAK välkomna även från den personal, som Läget inom officerskåren karaktäriseras valt att stanna i flygvapnet. Det kan spekuleras mycket om av­ främst av ojämn åldersfördelning och gångsorsakerna. En faktor torde emel­ av vakanser - särskilt bland personal i FLYGVAPNET HÄVDAR SIG lertid vara odiskutabel, nämligen att av­ flygstyrkorna. Den ojämna åldersfördel­ Dagens samhälle karaktäriseras av brist gångarna har ett direkt samband med ningen har främst inverkan på möjlighe­ på arbetskraft. Särskilt hård är konkur­ främst SAS rekrytering. Avgångar till ten att tillsätta befattningar i centrala rensen om den kvalificerade personalen. andra verksamhetsområden än den civila och regionala staber, där det krävs per­ Den privata sektorn har försteg genom luftfarten är mycket fåtaliga och av unge­ sonal med utbildning vid militärhögskolan. möjligheten till en differentierad och fär samma frekvens som varit vanlig Under senare år har endast ett mindre snabbt anpassningsbar lönesättning. Mot under lång tid. Med andra ord: Om inte antal elever årligen genomgått sådan bakgrund härav får man anse att försva­ den civila luftfarten expanderat och er­ utbildning beroende på att aktuella års­ ret - och då för vår del flygvapnet ­ bjudit anställningsmöjligheter torde över­ kurser är små. Det allvarligaste proble­ hävdar sig jämförelsevis bra. Detta hind­ vägande delen av de som nu slutat met är dock bristen på officerare i rar inte att vi inte får sky någon möda alltjämt ha varit kvar i flygvapnet. flygstyrkorna. Bakgrunden är väl känd för att vidtaga åtgärder både i central och här skall endast några siffror an­ • Varför har de då slutat? Utan tvivel instans och på det lokala planet för att ges som orientering. Förtidsavgångarna är den främsta orsaken de bättre livs­ förbättra personalsituationen vid flyg­ under 1963-1966 fördelar sig enligt ta­ löner som bjuds i den civila luftfar­ vapnet. Där har varje fast anställd vid bellen. ten. Men även andra faktorer har varit flygvapnet sin del av ansvaret. •

7 "Anskaffning enligt för varje försvarssystem väx­ Sann information lande grunder av nytt mi­ litärmanskap" - det är Nordisk Fami/jeboks defi­ nition på begreppet re­ lösenordet krytering. Det äremel­ lertid nu länge sedan man talade om anskaffning ­ för all rekrytering värvning - av personal.

Dagens lösen heter upplysning - att göra oss gällande i dagens hårda kon­ Viljan att sköta yrkesinformationen på sprida saklig information. Vi skall alltså kurrens om arbetskraften - och då ett riktigt sätt torde inte saknas. I stort i vår rekryteringsverksamhet informera främst med avseende på ungdomen ­ tror vi nog att metoder och medel är om vad militäryrket innebär - med de gäller det för oss att vara ute i tid och rätt utnyttjade. Men vi är inte helt säkra. variationer som finns inom och mellan på rätt sätt. Kanske skall vi söka nya vägar, nya olika yrkes- och befälskategorier. Vi medel, använda andra metoder? Kanske skall upplysa om vi lka krav vi ställer UPPL YSNINGSVERKSAMHET kunde vi därigenom få än flera och/eller för anställning, hur och var utbildning Liksom en tillverkare måste utnyttja kvalitativt bättre sökande? sker, dess omfattning, tidsförhållanden. reklamen för att sprida upplysning om sin produkt måste vi anlita reklamen i "Vad får jag i lön och v ilka andra för­ olika former och med alla dess media måner finns?" "Vad kan jag bli?" "Hur för att sprida kännedom om vår "vara", Uppgiften att sprida saklig yrkesin­ är chanserna att avancera?" "Vad gör i det här fallet vad vi kan kalla "FV­ formation kan egentligen bli hur stor en officer? En flygtekniker? En strids­ yrken". Men det skall vara en riktig som helst - dess omfattning beror helt ledare?" Ja, det är bara några få bland och saklig reklam. Overdrifter och falsk på hur vi är organiserade och därmed alla de många frågor vi har att lämna varudeklaration skapar enbart misstro­ vad vi orkar med. I dag är dock orga­ svar på. Men vi kan inte sitta med ar­ ende. En vederhäftig yrkesinformation nisationen inte mycket att skryta med, marna i kors och vänta på att någon däremot skapar en pOSitiv inställning vilket torde framgå av intillstående skall komma och fråga. Skall vi kunna och en allmän goodwill. skiss:

8 0"'&( .\"

.!!- :<; 1 " " e\e~'1~ola cu cu .!! ...c: \ \. \ uge" ~~Lltsvarande. of! cu ca ';:: ... ii; 'E c;

är dock otillräcklig. BI a saknas en assi­ Flottiljchef stent för marknads- och attitydundersök­ C SEKT 2 I I -'------,------' ningar, för uppföljning av verksamheten, för statistik m m. Detta är en allvarlig brist. Chefens för fl ygvapnet begäran om en assistent-befattning har tyvärr FS/Personalavd hittills förkli ngat ohörd hos de styrande.

På förbandsplanet är det ännu sämre organisatoriskt sett. Personalen har där PER: 5IRekry\. detalj (Deltid) rekryteringsverksamheten endast som (Heltid) deltidsarbete, vilket rätt naturligt kom­

Rekryteri ngsofficer Rrkryte ri ngsofticer mer i bakgrunden med hänsyn till ve­ Rekryteringsunderoffi cer Rekryteri ngsofficer, stf derbörandes ordinarie befattning på för­ Kontorsbiträde Re kryteri ngsu nderofficer bandet. Värnpliktig Rekryteri ngsunderbefäl

Det är således endast på det cen trala ning, som det finns för rekryteringsverk­ FORSTARKNINGSKRAV planet inom flygstabens personalavdel­ samheten heltidsanställd personal. Den Organisationsfrågan ha r särskilt obser- ~

9 verats och påtalats av "AgR 61", dvs den anställd känner ansvar för och medver­ kande, Vi har kategorier som vi aldrig av OB år 1961 tillsatta arbetsgruppen kar, direkt eller indirekt, i rekryterings­ hittills haft några som helst rekryterings­ för rekrytering, i dess första delbetän­ verksamheten, bekymmer med, kande "Officer 65", Det förslag "AgR 61" där presenterar är bl a krav på en avse­ HUR LVeKAS VI? Men vi kan klaga desto mera be­ värd förstärkning av organisationen, "Rekryteringen har gått dåligt i år" är träffande vissa andra, När det - som främst på det centrala planet en fras som vi ofta får höra, Det är t ex beträffande officerare på flyglinjen väl både rätt och fel - det beror på och trupputbildare - gäller kategorier Det gäller emellertid att göra det vad man jämför med, vilken eller vilka med dels otillräcklig nyrekrytering och bästa möjliga med de resurser vi har, yrkeskategorier som avses m m, Vi kan dels många förtidsavgångar, behövs det Det är särskilt viktigt att var och en inte urskillningslöst klaga på antalet sö­ ingen större slutledningsförmåga för att

ASPIRANTER: Cot

Behov antal elever "in" Behov antal sökande FIG 1 Antal sökande

.. 150 .. . kurvornas utseende gäl ler även för de .. . . övriga figurerna) ...... : , \ 100 : .' \ , \ ...... ,~. \ ,. \ ...... , \ ...... 50 II l:iI 25 - l' l l 60 61 62 63 64 65 66 67

FIG2

UNDERBEFAL: Trupputbildare

10 inse att läget på förbanden ofta blir Fig 3 visar antalet sökande som fält­ motsvarande), som ökat prekärt. flygare åren 1960-1965, ansökningslä­ avsevärt från 1960 till 1966, get per den 23/11 varje år. har flygvapnets procentu­ • Nedanstående fig 1 och 2 visar re­ ella andel dock minskat kryteringsresultatet för kategorin office­ och rekryteringen således rare flyglinjen och trupputbildare under KOMMENTARER: blivit sämre. 60-talet. De vågräta linjerna visar beho­ Officerare! en antalsmässigt rela­ vet av antal elever "in", det därav be­ flyg tivt jämn årlig tillström­ Trupputbil­ - Efter rekryteringsstopp räknade behovet av antal sökande resp (fig 1) ning. Med hänsyn till för­ dare 1959 och 1960 en ytterligt antal som sökt. Staplarnas höjd mar­ ändringar i rekryteringsun­ (fig 2) ojämn och svårbedömd kerar om elevbehovet kunnat fyllas derlaget, d v s antal utexa­ utveckling. "Rekordåret" eller ej. minerade studenter (och 1964 (118 ansökningar) följdes 1965 och 1966 av bottennoteringar.

Fältflygare Den markanta ned­ (fig 3) gången i antalet sökande som E2 (Ef; sökande med lägre skolunderbyggnad än realexamen eller motva­ rande) bedömdes vara en ren följd av övergången till den moderna grundsko­ lan. Att antalet sökande som El (Er; sökande med FALTFLYGARE: Antal sökande El + E2 lägst realexamen eller per den 23/11 1960--85 motsvarande) inte kunde visa motsvarande ökning bedömdes också ligga i skolsystemet med bl a l' större möjligheter till fort­ 1500 , satta civila studier. Stabili­ , , , seringen från 1964 visar , , E +E tendens att fortsätta. , I 2 1250 "o " ,, TVA MAL ", 1000 I· tt" ' Rekryteringsverksamheten/ yrkesinforma­ ar;: iiii::!! tionen har två mål. Dels skall vi söka E tillgodose det aktuella elevbehovet ge­ IL1I2 750 nom att få tillräckligt många sökande från de ynglingar, som redan fyller våra !!:ii grundkrav (= rekryteringsunderlaget). 500 Dels skall vi söka intressera den ännu El -­ okvalificerade delen av rekryterings­ ...... ' ... massan att i framtiden söka anställning. , 250 . ... . Detta medför att yrkesinformationen måste pågå å r e t r u n t, men med speciella insatser - kampanjer under 60 61 62 63 64 65 66 vissa tidsperioder. Normalt insätts såda­ na kampanjer en 11 två månader före den FIG3 tidpunkt som vi anger som "sista dag" för ansökan till viss kurs.

EN PLIKT FOR ALLA . .. Som framgått ovan är det endast några få som har rekryteringsarbetet till hel­ tidsuppgift. De får visserligen hjälp av ett flertal "dubbelbefattningar" - men detta räcker tyvärr inte! Det är nödvän­ digt att ALLA deltager i rekryterings­ verksamheten. Vi menar därmed, att vi alla måste hjälpas åt att ständigt sprida upplysning om våra yrken, om flygvap­ nets verksamhet och om försvaret i dess helhet. •

11 Uttagningen av flygande personal till flygvapnet grundade sig förr UTK- test huvudsakligen på skolbetyg och resultaten aven läkarundersök­ ning. År 1946 tillkom emellertid en speciell kommission, (UTK), urvalsmetod uttagningskommissionen för ut­ tagning av flygförare. Efter hand har verksamheten vidgats att även gälla andra kategorier än · fl ygande personal. som visar vagen

UTK

~ c\ :: ~?t1J IIIIIII~.III~

//111//111111111111111111111111

D en psykologiska prövni ngen är en Utgångspunkt för hela den psykolo­ delningen inom flygstaben (CFS/Per) genväg för att få fram ett lämpligt ur­ giska verksamhete n vid UTK är en ana­ fö r uttagningsverksamheten. va l bland sökande till en viss utbildning. lys av de krav flygvapnet stä ll er på sin I UTK ingår följande personal : Den får anses som en anlagsprövning personal. Med hänsyn till dessa krav a) Tre offi- Samtliga är flygutbildade med ett visst bestämt mål och säger utarbetas prövningsmetoderna. Det är cerare och har tjänstgjort som ingenting om den sökandes mÖj ligheter Militärpsykologiska Institutet (MPI) som flyglärare vid F5. - Vid att klara an nan utbildning eller tjänst­ svarar för konstruktion, utprovning och uttagning av icke fl ygande göring. Det säkraste urvalet skulle nås utveckling av metoderna. kategorier tillkommer sär­ genom att skicka alla sökande till utbild­ skild representa nt för ka­ ningen, men detta skulle bli alltför dyr­ tegorin ifråga. - De mili­ bart. I stället används psykologisk prÖv­ tära ledamöterna genom­ ning som hjälpmedel. Metoderna har UTK:s ORGANISATION går särskild ku rs vid MPI sina brister, men mot bakgrund av vad UTK ingår i flygstabens personalavdel­ och kommenderas sedan man tidigare hade att tillgå, hä vdar de ning. Ordföranden i kommissionen är till tj änstgöring vid UTK sin plats väl. ansvarig inför chefen för personalav- under två å tre år.

12 b) Tre psy- Manlig eller kvinnlig per­ Uttagning av flygande personal Ovrlga kategorier kologer sonal med akademisk exa­ Provdag aj Aspiranter a) Uttagning av nya elever men jämte specialutbild­ b) Fältflygare b) Elever lör vidareutbildning ning vid MPI. - Psykolo­ c) Helikopterförare gerna ingår som konsulter , :a dagen ISkriUlIga prov') ISkriftliga prov') i UTK och ställ s till che­ fens för flygvapnet förfo­ 2:a dagen Slutlig prövning Slutlig prövning a) Intervju (oHlcer och psykolog) a) Intervju (oHicer resp psykolog) gande av Militärpsykolo­ b) Praktiska prov bl Kommissionssammanträde giska Institutet. e) Kommissionssammanträde (Resultat av prövningen meddelas den c) Tre vpl Tjänstgör som provledare sökande) dl Förberedande läkarundersökning studenter och provrättare. (FMU) d) Exp­ En underofficer och två 3:e dagen ILäkarundersökning (FMUJ I personal skrivbiträden. Anm: ' ) Sökande till fältflygare genomgår provet vid UTK, F3, F4 , F9, FlO, F1S eller F2l. - Sökande t ill signalist och trupputbIIdare UTK disponerar tillsammans med fl yg­ genomgår samtliga prov v id Fl4. - Ovrlg prövningsverksamhet sker i UTK:s ordinarie l okal er. vapnets medicinska undersökningscen­ trai (FMU) lokaler på Kommendörsga­ Prövade till övriga kategorier får defi­ tan 5, Stockholm O. SLUTPROV Det skriftliga provet omfattar 12-14 nitivt besked först sedan samtliga sökande prövats. UTK:5 UPPGIFfER delprov. Proven avser att bl a ge en bild av den sökandes personlighet, intresse Sedan UTK:s tillkomst 1946 har arbets­ och begåvning. Den slutliga prövningen uppgifterna efter hand ökats och f n UTK RANGORDNAR kan indelas i tre avsnitt. svarar UTK för nedanstående verksam­ När det gäller antagning av elever för het: a) Praktiska prov (gäller endast för fly­ vidareutbildning är UTK :s uppgift att gande kategori). rangordna de sökande i lämplighetsord­ a) Uttag­ Aspiranter (officerare, in ­ Med hjälp av praktiska prov (appa­ ning. Detta sker med ledning av flottilj­ ning av genjörer, meteorologer). ­ ratprov) mäts egenskaper som visat chefs yttrande, tidigare utbildningsresul­ nya elever Fältflygare. - Helikopter­ sig vara av speciell betydelse vid tat samt prövningsresultaten i UTK. förare till armen, marinen flygning. Sådana egenskaper är koor­ UTK:s förslag förelägges chefen för och Rikspolisstyrelsen. - dinationsförmåga (d v s förmåga att flygvapnet för beslut. Ovrigt underbefäl (signa­ kunna samordna olika rörelser), si­ lister, trupputbildare och multankapacitet (d v s förmåga att Vid omläggningen av utbildnings­ strids ledare/ luftbevaka re). utföra olika uppgifter samtidigt) samt gången för fältflygare ändrades kvalifi­ reaktionsförmåga. kationskraven för kategorin ifråga. I samarbete med F5 och MPI deltar UTK b) Uttag­ Fältflygare till försvarets b) Samtal med psykolog i viss försöksverksamhet under För-GFU ning till läroverk (FL) och officers­ Det skriftliga provet bildar underlag och svarar bl a för återintervjuer i sam­ vidare­ utbildning. - Underbefäl för psykologens intervju. I ett sär­ band med slutkollegiet. utbildning till FL och underofficersut­ skilt utlåtande redovisas den sökan­ bildning. - Flottiljpoliser. des uppväxtförhållanden, skolutbild­ För att kartlägga avgångsorsakerna - Tekniker till mästareut­ ning, yrkesutbildning m m. Psykolo­ och få elevernas uppfattning om utbild­ bildning. - Trafikledaras­ gen yttrar sig dessutom om sökan­ ningen passerar eleverna åter UTK. Ater­ piranter. des anpassning till skola och arbete, intervjuerna sker i samarbete med MPI mognad, omdöme, uthållighet, stabi­ och bildar ett värdefullt underlag för c) Uppfölj- Elever på FÖr-GFU. litet och motiv för utbildningen ifråga. den fortsatta uttagningsverksamheten. I ning av Elever som avbryter ut­ en del fall kan överföring av gallrad elever bildning på grund av oför­ c) Samtal med officer i UTK fältflygarelev ske till annan kategori. måga eller på egen begä­ Intervjun avser främst att kartlägga ran . sökandes fritidsintressen, kontakt med flyg och flygvapnet, kurser m m. TESTER FORBATTRAS UTK:s prognosförmåga är beroende av De av chefen för flygvapnet fastställda Intervjun är att betrakta som ett provens tillförtlitlighet. De måste stän­ inryckningstidpunkterna till respektive komplement till psykologens utlåtan­ digt förbättras och förutsättningen för kurser styr verksamheten vid UTK. de och redovisas vid kommissions­ sammanträdet. detta är en ständig kontroll av de till­ • Under 1965 prövades sammanlagt lämpade metoderna. Samtidigt med på­ 1.766 sökande till olika kategorier av d) UTK: s beslut gående prövningsverksamhet utprovas UTK. Av dessa sökte 892 som fältfly­ Med ledning av resultaten från de nya test. Konstruktion och standardise­ gare. skriftliga och praktiska proven samt ring aven ny metod kräver en tid av psykologens utlåtande och den mili­ ungefär två år. Varje procent ökad till­ UTTAGNINGSFORFARANDE tära ledamotens intervju röstar de förlitlighet betyder att stora summor kan UTK svarar för alla åtgärder i samband mil itära ledamöterna i UTK om den sparas. Den psykologiska prövningens med prövningen - från det ansökan prövade skall antagas eller icke. effektivitet måste mätas mot utbild­ inkommit till chefen för flygvapnet och Något definitivt besked kan inte ningskostnaderna. Därför är det synner­ tills beslut fattas om ev anställning eller meddelas omgående. Sökande till ligen viktigt att ändringar i krav och ut­ kommendering till utbildning. flygande kategori får dock besked bildningsgång delges berörda parter. Ett Uppläggning av uttagningsverksamhe­ om preliminär antagning för att kun­ nära samarbete mellan representanter ten sker i prinCip enligt följande sam­ na gå vidare till läkarundersökningen för utbildning, uttagning och MPI är där­ manställning: vid FMU. för nödvändigt. • 13 Till krigsmaktens fast an­ Reservarna en tillgång ställda personal räknas också reservpersonalen. Flygvapnets reservperso­ nai uppgår i år till drygt men åldersläget 1 700 (varav ca 200 pen­ sionsavgångna) officera­ re, underofficerare och underbefäl inklusive civil­ Inger oro militära vederlikar.

Reservpersonalen räknar f n anställ­ nal är anställd enligt System "R/43" dagar per tvåårsperiod. Den upphör med ning enligt tre skilda system nämligen: Skyldigheten att tjänstgöra i fred upphör utgången av 36 eller 47 års ålder, men 1934 års reservbefälskungörelse senast vid 55 års ålder, men den kan dispens kan erhållas max tre år för att - SFS 218/1934, C'R/34" ) - med rätt till viss lägre reservpension ge möjlighet att fullgöra de sista dagar­ 1943 års reservbefälskungörelse - upphöra med utgången av 38 eller na av fredstjänstgöringsskyldigheten. - SFS 817/1943, (" R/43") resp 47 års ålder. Om speciella motiv Denna måste vara fullgjord för att tjänst­ 1962 års reservbefälskungörelse (t ex kvarstående tjänstgöringsskyldig­ göringspremier skall kunna utbetalas. - SFS 309/1962 ("R/62"). het) föreligger kan anstånd med avsked För den som är reservanställd eller erhållas max två år. Reservpensionen Den sistnämnda är gemensam för hela förtidsavgången och som är eller beford­ utbetalas f o m 56 års ålder som månat­ krigsmakten. ras till kapten resp fanjunkare (eller mot­ ligt belopp. Efter särskild ansökan kan Reservpersonal anställd enligt förord­ svarande tjänsteklass) upphör anställ­ den dock betalas som ett engångsbe­ ning System "R/34" har ingen tjänstgö­ ningen i reserven vid utgången av det lopp. ringsskyldighet i fred efter 40 års ålder, kalenderår, varunder vederbörande upp­ S ista gången reservpersonal anställ­ men är skyldig kvarstå i reserven t o m når 52 år. Förlängning kan under vissa des enligt detta system var 1962. 55 års ålder. Ar 1963 fullgjorde den förutsättningar erhållas. För löjtnanter KunQI Maj :t medgav att personal som siste av denna kategori sin författnings­ och sergeanter upphör anställningen i var anställd enligt "R/43" och som under enliga tjänstgöring. reserven, när vederbörande uppburit 1963 fyllde högst 42 år kunde få övergå premie för första tjänstgöringsperioden. För att ändå ge denna personal ut­ till anställning enligt 1962 års reserv­ bildning för krigsbefattning kan frivillig befälskungörelse. Sådan övergång skulle Under tjänstgöring betalas löneförmå­ tjänstgöring ifrågakomma. Avlöning un­ vara genomförd 1 januari 1964. Av de ner enligt samma bestämmelser som der sådan tjänstgöring utbetalas enligt tillfrågade utnyttjade ca 35 proc möjlig­ gäller för motsvarande aktiv personal. samma grunder som gäller vid författ­ heten att byta kungörelse. I stället för reservpension enligt system ningsenlig tjänstgöring . "R/43" betalas - till anställda enligt SYSTEM "Rj62" System"R/52" - efter första resp andra SYSTEM "Rj43" Detta system trädde i kraft 1 juli 1962. tjänstgöringsperioden ett visst antal må­ Huvuddelen av flygvapnets reservperso­ Fredstjänstgöringen omfattar ca 35-45 nadslöner enligt dyrort 4.

14 Exempel (löneläge 1 juli 1966): att handlingarna insänds senast måna­ den innan befordran kan ske samt för den enskilde att lämna eget medgivande I Efter första tJänstgörings- Efter andra tjänstgörings- I Kategori och läkarintyg i god tid. perioden perioden I I Eftersom kaptenskurs i och för sig inte krävs för befordran av löjtnant (an­ 11478 kr Officer i marktiänst 10584 kr ställd enligt system "R/62"), åvilar det Underofficer i marktjänst 6 160 kr 6872 kr Overfurir i signaltjänst 6160 kr 6160 kr förbanden att ge reservofficeren en I sådan utbildning att denne vid slutet av första tjänstgöringsperioden vid 35-36 års ålder - har kaptens kompe­ • Beträffande bestämmelserna för ligt System "R/43" - inkallas till författ­ tens. Något normgivande kursprogram fredstjänstgöring kan följande nämnas. ningsenlig repövning även under 1--3 hur de olika kategorierna reservoffice­ Chefen fÖr flygvapnet har lämnat ett dagars övningar. rare skall lotsas fram till kaptensbeford­ förslag till "tjänstgöringsschema" - i ran föreligger inte ännu. Tills vidare princip omfattande 34---45 dagars tjänst­ VID BEFORDRAN . .. kommer chefen fÖr flygvapnet att behålla göring per tvåårsperiod - men Kungl Normalt sker befordran första dagen i systemet att i utbildnings-PM orientera Maj:t vill avvakta hur det nya repeti­ månaden efter det kraven för befordran om vilka kurser som är lämpliga fÖr tionsövningssystemet kommer att funge­ uppfyllts o c h befordringshandlingarna reservofficerare i bastjänst. ra, innan svar lämnas. I princip kan anlänt till chefen för flygvapnet. Sedan dock fastslås, att System "R/62" ger den nya formen för tjänsteställningsbe­ AVGANGAR An VANTA utrymme för tätare inkallelser och att räkning trätt i kraft (inplacering i rullan Aldersläget bland reservpersonalen är särskilt de personalkategorier, som be­ förhållande till utnämningsdatum sådant att stora avgångar är att vänta höver övas ofta under kortare övningar resp grad) är chefen för flygvapnet ännu i början av 1970-talet. Inom flygstaben (stridslednings- och luftbevakningsper­ mer obenägen än tidigare att befordra pågår utredningar fÖr att klara ut hur sonal), ges mÖjlighet att - utan det reservare med retroaktiv verkan. Det rekryteringen skall ordnas för att täcka omständliga förfarandet fÖr personal en­ gäller därför för förbanden att bevaka de uppkommande luckorna. •

15 •• Lördagen den 1 oktober trädde den • nya militära indelningen av landet • kraft. Den betecknas på militärt håll som • Milo S, Kristianstad en av de mest genomgripande föränd­ • Södra militärområdet • Västra mi l itarområdet Milo V, Skövde (tills VIda re) ringar, som skett på mycket lång tid. • astra mi litärområdet M ilo O. Strängnäs Den har föregåtts av ett både långvarigt • Bergslagens militarområde Milo B, Karlstad och grundligt utredningsarbete.• Den Nedre Norrlands militarområde M i lo NN . astersund • M Ilo ON, Boden nya org anisationen betyder att vi på det • Ovre Norrlands mditaromrAde regionala planet får en betydligt effek­ • tivare och smidigare militär ledning än • tidigare. Den möjliggör också en bättre • samordning mellan de militära och civila • delarna av totalförsvaret.••• • Den hittillsvarande regionala ledningen har bestått av • tre olika system försvarsgrensvi s. Armestridskrafterna • har varit uppdelade på sju militarområden och dessa i • sin tur i försvarsområden. Sjöstridskrafterna har Jetts • från fyra ma n nkommandon och under dessa har ett an­ • NEDRE NORRLANDS MILlTÄROMRADESSTAB tal bevakningsområden sorterat. Luftförsvaret har varit • organ iserat; tre jakteskaderområden och dessa i luft­ e försvarssektorer. • Det äldre systemet har vi sserligen i stort sett fun' gerat väl, men det har inte kunnat hålla takten med • de krav på snabbhet som numera kravs, dvs det har • inte gett möj l igheter till så snabba bes lut och så sam· • ordnade åtgårder, som krävs i akuta krislägen . • • MihHirbefål havare : Stabschef, • Generalmajor Qversle Den nya • Tage O ll hn (A) Gunnar Eklun d (KA ) Abra mso n (FV) • • regionala • • • ledningen • • BERGSLAGENS MllITÄROMRADESSTAB • Med det nya systemet försvinn er dessa o lägenhe ter. Den tid igare nödvåndiga samordningen mellan flera • instanser på det högre planet innan ett slutligt beslu t • kunde fattas . behövs ej längre. • • Den nya regionala ledningen innebär att riket med • omgivande sjöterritorium uppdelas på sex m rl itärom­ • råden (m ilon). • Varje milo underställs en militarbefalhavare (MB). • som i prinCIp svarar för hela den mi/itara verksam­ • heten inom sitt milo och som under sig har förban d Militå.rbefa Ihavare : Stabschef , • Generalmajor Ov erste ur alla försvarsgrenar. M ilitärbefälhavarna utses obe­ • "'" Sti g Sy nnergren (A ) GUl1na r Nordl öf (A) roende av förs varsgrenstillhorighet. • • Mil itärbefälhavarnas uppgifter i fred är au svara för e det operativa krigsförberedelsearbetet, v ilket bl a ' inne· bär att de skall planlägga fö rsvaret av sina respektive • mi li tarområden såväl ti ll lands, till sjöss som i luften. • MB leder v idare med vissa undantag den förbandspro­ 8 ducerande verksamheten , dvs utb ildningen och mobil i­ • VÄSTRA MILlTÄROMRADESSTABEN seringen av förband inom milot. • Slutligen är MB regional förvaltningsmyndighet under • vederbörliga centrala myndigheter. • Göt e bor g ~\ • I krig utövar MB under OB den operativa ledningen av a I I a stridskrafter inom sina respektive områden . • De samverkar med c ivilbefalhav arna. vi lka kan sägas • Västra milo vara MB:s mo tsvarighet inom den civila sektorn. • e De nya militärbefälhavarna har så ledes övertagit in te endast de tid ig are mi litarbefalhavarnas ansvarsområden • utan aven störr e de len av de uppgifter, som åvi lade de o nu borttagna mannkommandocheferna och jakteskader­ • Milltärbefalhavare Sta bsch ef , cheferna. Ko nte ram ira l "Ove rste • O scar Krokstedt (Fl) C laes Skoglund (Aj Militärbefäl havarna biträds av allsidigt sammansatta KriStiancr mil itärområdesstaber. Direkt under MB lyder även for­ • t> svarsområdesbefalhavare och förbandschefer ur armen, e cheferna för de nya örlogsbaserna och kustartilleriför. o svarschefer samt ur fl ygvapnet sektorchefer och jakt­ flottiljchefer. Stig Synnergren. Som mi lit,;r­ • befälhavare i Bergslagen s Mrlltarområde til l­ • träder generalmajor Stig Löfgren. • • • • • e General • Torsten Rapp (FV) • • • • • FORSVARSSTABEN • Övre • • Norrlands • milo • oJ • OVRE NORRLANDS MILlTÄROMRADESSTAB • • Chef , Souschef: Generallöjtnant Generalmajor • Carl Eric Almgren Bo Westin (KA) • (A) • • • • • FLYGVAPNET Mil ltarbefal hava" , Stabschef • Nedre Norrlands Generall bjtnant Generalmaj or Arne Mohlin (A) Nils Personne (FV) • milo • • • • • • • Chef: Stabschef: • Generallöjtnant Generalmajor OSTRA MILlTÄROMRADESSTABEN • Lage Thunberg Clae. Henrik • (FV) Nordenskiöld (FV) Stockholm • • ~ (Muskö) • ,gnäs/-t _le G • • ARMEN • • . Östra milo • . I M,! ltarbef cil havare" Stabschef , Souschef: C ~ ll erall öjtnant Konterami ral O verste • '" Gustav Akerman (A) Bengt Lundvall (r') Wilhelm Wagner (FV) • ViSbYrl1GotlandS • militär - • tf kommando • milo • C hef, Stabschef : • Generall öjtnant Generalmajor • Curt Göransson Karl-Erik Holm (A) (A) ~ • _ Karlskrona " ~ ,/ • • MARINEN SODRA MILlTÄROMRADESST ABEN • ab • • stab • • • • • tben • • Chef: Stabschef , Milltarbefälhavare : Stabschef , Souschef: Viceamiral Generalmajor Generallöj tnant Kommendör • Ake lindemalm Henrik Lange (KA) Stig Noren (FV) ~'-;;~~~'dmal~~felt (A) Christer Kierkegaard (F l) • (Fl) • • • • • • Tidigare skedde uppföljningen av stam­ måste antalet hållas inom rimliga grän­ nya. De på detta sätt på magnetband personalen på rullkort, som fördes för ser främst av ekonomiska skäl. ADB lagrade uppgifterna kan sedan tas ut i hand vid varje förband. Korten fick där­ är dyrbar . form av olika slag av sammanställning­ för högst varierande innehåll och aktua­ ar (listor). litet. Möjligheterna för en befattningsha­ BAND SOM MINNS. .. vare att använda korten som arbetsun­ De uppgifter som skall införas på rull­ I dag finns - förutom rullkortet ­ derlag för fortlöpande uppföljning eller kortet - fredsplacering, utnämningar, personallistor dels med hela flygvapnets tillfälliga sammanställningar inom sitt huvudbefattning, utbildning m m - in­ stampersonal upptagen i tjänsteställning, verksamhetsområde, t ex utbildning, var sänds av förbanden till chefen för flyg­ dels listor förbandsvis. En första upp­ därför närmast obefintliga. vapnet (FSjPer, ADB-grupp) varje vecka sättning av utbildningslistor har också (fredag) på en särskild veckorapport. tagits fram och kommer inom den när­ Denna granskas och kodifieras vid ADB­ maste tiden att sändas ut till förbanden Genom att nu de händelser i indivi­ gruppen och sänds sedan över till flyg­ för kontroll. Man torde därvid upptäcka, dens "flygvapeniiv", som bedömts vara förvaltningens datacentral i Arboga (på­ att en hel del utbildning saknas. Men av intresse i olika sammanhang, konti­ följande tisdag), som lagrar uppgifterna detta beror nästan undantagslöst på att nuerligt följs upp och matas in i ett på magnetband och sedan skriver ut sådan utbildning även saknas på rull­ datasystem, har det - i varje fall teo­ nya rullkortsblad i de fall ändringar och kortet, d v s ej har veckorapporterats. retiskt - blivit möjligt att på maskinell tillägg skett. Dessa nya blad går på väg snabbt göra alla sammanställningar, torsdagen till förbanden, som efter kon­ SPECIELLA LISTOR som kan bli aktuella. Men i praktiken troll ersätter det gamla bladet med det Vidare finns listor som upptar enbart

A D I: ~ B

18 den personal, som förenar tjänst eller listorna är det emellertid tänkt, att ny­ Denna ser sedan till att rättelse kom­ är tjänstledig med C-avdrag. Dessa lis­ tryckning skall ske vid sådana tidpunk­ mer med på nästa veckorapport Detta tor skall finnas vid såväl flygstabens ter varje år, att aktuella maskinfram­ gäller för alla felaktigheter, således personalavdelning som respektive för­ ställda listor skall finnas för arbetet med även för äldre sådana, som tidigare inte band. Vid enbart FS/Per finns dessutom utbildnings-PM och order. upptäckts. Men givetvis får endast så­ listor, som upptar pensions- eller för­ dana ändringar och tillägg förekomma tidsavgången personal samt avlidna. som den särskilda instruktionen medger. Efter hand som personalläge och pengar KORREKT "INPUT" KRAVS medger kommer ytterligare listor att tas Det kan inte nog ofta framhållas, att fram då behov uppstår och det visar om man vill ha tillförlitliga uppgifter ur NY INSTRUKTION sig lämpligt att framställa dem med en datamaskin, så måste ingångsmateria­ Instruktionen för personaluppföljning är hjälp av ADB let vara riktigt. - När det gäller vår under omarbetning och den nya utgå­ personaluppföljning kan den enskilde van (nr 3) beräknas utkomma under individen härvidlag hjälpa till genom att hösten. Bland de ändringar som där in­ Av kostnadsskäl måste nytryckning av då och då ta en titt på sitt eget rull­ förs kan här nämnas, att de särskilda ADB-framställda listor begränsas. Där­ kort och se efter om allt stämmer. Ar G- och tjänsteställningsrapporterna slo­ för är det nödvändigt att listorna följs så inte fallet, sker ändring eller kom­ pas och de uppgifter, som dessa nu in­ upp för hand vid förbanden under mel­ plettering genom att han vänder sig till nehåller, får skrivas på vanlig vecko­ lantiderna, så att de alltid visar det den avdelning vid förbandet (i regel rapport enligt bestämmelserna i den nya dagsaktuella läget För t ex utbildnings­ avd 1), som sköter veckorapporteringen. instruktionen. •

Uppföljningen av flygvapnets stam­ personal har sedan 1 januari 1963 skett Databehandlad med hjälp av automatisk databehand­ ling (ADB). Avsikten är att även övri­ ga personalgrupper i framtiden skall personal följas upp på samma sätt. Hur denna uppföljning närmare går till har be­ skrivits i en artikel i Flygvapen-Nytt bra ny giv nr 5/1963. En kort rekapitulation torde dock vara på sin plats.

19 o mläggningens början kan härledas hjälptekniker- som fl ygteknikerutbild­ Underbefälskursens mål är att grund­ till hösten 1962, då chefen för flygvap­ ningen. Strävan har därvi d va rit att så lägga och utveckla elevernas förmåga net gav ut bestämmelser för en ny te k­ snart som möjligt få in nyanställd per­ att uppträda som befäl. nikerkurs, gemensam för yrkesgrenarna sonal i produktionen. flygplan och vapen - CFV-skrivelse 8 oktober 1962, nr 1498. Denna sam­ MINDRE PRAKTIK I KRIG OCH FRED manslagning föranleddes av att grän­ Den tidigare tre år långa anställnings­ Flygteknikerkurserna - omfattande ca serna mellan flygplan- och vapentekni ­ tiden som hjälptekniker har skurits ner 21 veckors utbildning i Halmstad - syf­ kernas arbetsuppgifter alltmer suddats till llj2 år. Detta har varit möjligt främst tar till att ge de blivande flygteknikerna ut genom flygmaterielens utveckling. genom att minska praktiktiden på för­ de teoreti ska kunskaper, som erfordras för att de efter materielutbildning skall Erfarenheterna syns vara goda, men banden , under vilken hjälpteknikerna kunna tjänstgöra som flygtekniker i fred sammanslagningen förutsätter att fl yg­ tidigare endast utnyttjades som hand­ och krig med arbetsuppgifter, som fast­ teknikerna på förbanden ges möjlighet räckning, många gånger i okvalificerat ställts i chefens för flygvapnet skrivelse att bibehålla och fördjupa sina kunska­ arbete. 29 april 1966, nr 215 (4388). per och färdigheter i båda yrkesgrenar­ Utbildningen till flygtekniker om fattar na. Om en differentiering av yrkesgre­ numera; Genom att bl a höja elevernas in­ narna skall ske under ett senare sta­ a) Grundläggande utbildning vid flot­ gångskunskaper genom effektivare hjälp­ dium - exempelvis under mästarutbild­ tilj teknikerutbildning v id förbanden och ningen - utreds för närvarande inom b) Underbefälskurs vid Flygvapnets genom att inrikta fl ygteknikerkurserna flygstaben. markstridsskola (FMS) i Halmstad mot ett mera begränsat materielområde e) Fl yg teknikerkurs vid Flygvapnets har det varit möjligt att avkorta kurser­ CIVILT UNDERHALL tekniska skola (FTS) i Halmstad. na avsevärt, nå avsett mål och samtidigt Under 1962 fastställdes att det tekniska Den grundläggande utbildningen vid inom vissa ämnen föra fram eleverna underhållet inom strilorganisationen flottilj avses ge hjälpteknikerna de kun­ läng re än tidigare. f o m l juli 1963 skulle ombesörjas av skaper och färdigheter som erfordras i huvudsak civi l personal. Detta aktua­ för att de skall kunna genomgå tekniker­ liserade en översyn av grundutbildning­ kursen och skall således utgöra en ren PABYGGNADSKURS en till flygtekniker - främst elektro- ­ utbildningsperiod v id flottilj. För att Sedan flygteknikerna genom den erfa­ som vid denna tidpunkt var anpassad effektivisera denna sammandras hjälp­ renhet de vunnit under praktisk tjänst för en mycket bred materielutbildning teknikerna under viss tid till ett fåtal på materielen blivit mogna för mera kva­ och skulle täcka såväl flygplan- som flottiljer och ges där en likvärdig teore­ lificerade uppgifter, erhåller de en teo­ marktele- och strilområdet. tisk utbildning i vissa ämnen. Av in­ reti sk påbyggnadskurs v id Fl ygvapnets Denn a översyn kom ävenledes att tresse är, att samtliga hjälptekniker ges tekniska skola (FTS) i Halmstad. Denna omfatta yrkesgrenen flygplan/vapen och samma utbildning för att öka förståelsen kurs, som i princip står öppen för alla, har inneburit en revidering av såväl för varandras yrkesgrenar. beräknas normalt följa ca 2lj2 år efter

20 Grundutbildningen för teknisk personal GrundskoIningen vid flygvapnet är för närvarande förem.ål för en genom.gripande om.läggning i syfte att bättre anpassa den till de nya krav, som. den tekniska utvecklingen ställer på för tekniker personalen. Då vissa oklarheter syns råda bland personalen på förbanden beträffan­ de detaljer i den nya utbildningsgången kan det finnas skäl att här rekapitulera läggs om huvuddragen av denna.

flygteknikerkursen. Den första påbygg­ tidsvinst som erhållits genom omlägg­ fens för flygvapnet framställan i vad nadskursen genomförs i höst. ningen: avser Fl, F3 och F21. Detta är ett synnerligen olyckligt utfall på CFV:s OMSKOLNINGSARVODE framställan. Beslutet innebär bl a, att MÄSTARKURS Chefen för flygvapnet har även i år instruktörer och lärare vid FlO: s om­ skolning till J35 B icke erhållit ar­ Sedan utbildningen till flygtekniker nu i skrivit ti II Kungl Maj: t och anhållit att vode. Däremot utgår timarvode vid grunden ändrats, måste mästarutbild­ arvode skulle utgå till lärare och in­ omskolningen till J35 D på F3, som ningen anpassas härefter. Arbete här­ struktörer vid den omskolning av tek­ i vad avser timantal, omfattning och med pågår i flygledningen. Den moder­ nisk personal som genomförs under bud­ krav på lärarna i fråga om förkun­ niserade typen av mästarkurs torde getåret 1966-1967. I motiveringen har skaper, förberedelser och genomfö­ dock inte bli aktuell förrän 1968-1969, särskilt framhållits att undervisningen i rande är exakt lika med FlO-omskol­ då påbyggnadskursen bör åtföljas av samtliga fall är av mycket kvalificerad ningen. praktisk tjänst på ca ett år. art och i princip jämförbar de olika flyg­ plantyperna emellan.

En jämförelse mellan den gamla och D Kungl. Maj:t har emellertid i skri­ • CFV avser dock taga upp ärendet den nya utbildningsgången visar den velse den 3 juni endast bifallit che­ till förnyad prövning. • FIG. 1 Flygtekniker ----->

Hjälptekniker

Värnpliktig .,

Flygtekniker --,

Hjälpteknlker --?

Värnpliktig . >

l :a 2:8 3:e 4:e 5:e 6:e 7:e 8:e 9:e året

T = teknikerkurs p = påbyggnadskurs M = Mästarkurs I) = tidsavståndet f n ej fastställt

21 , ------~

G rundutbildningen har måst anpassas har emellertid pressen på de bägge sko­ typer, som anpassades efter underhålls­ efter den nya tekniken - transistortek­ lorna varit ytterst stor. Det är endast nivåerna. nik, digitalteknik, cw-teknik m m har så­ tack vare en intensiv och helhjärtad in­ Numera sker i princip all materieIut­ lunda måst införas i läroplanerna eller sats från skollednings och lärares sida, bildning vid följande fyra kurstyper : som specialkurser för viss personal. som det varit möjligt att klara av de stora utbildningstopparna. Systemkurs, Samtidigt har alla krafter måst sättas avsedd för personal, som fordrar god in för att med disponibla utbildningsre­ Diagrammet t h (Sid 23) över antalet kunskap om ett systems uppbyggnad surser få fram tillräckligt med personal materielkurser vid flygvapnet visar med och funktion samt materielens funktions­ utbildad på rätt underhållsnivå - allt önskvärd tydlighet den kraftiga steg­ mässiga koordination och anknytning eftersom materielen levererats till för­ ringen under 60-talet av den tekniska till samverkande system; band och verkstäder. utbildningen. Allmän materielkurs, avsedd för personal, som fordrar god OKAD KAPACITET RATIONALISERING kunskap om beståndsdelarna i en mate­ Kapaciteten på utbildningsanstalterna Den stora pressen på utbildningsanstal­ rielgrupp, materielens funktionsprinciper, har sålunda utökats genom ti llkomsten terna framtvingade en välbehövlIg ratio­ användning och underhåll ; av fl ygvapnets och fl ygförval tningens na li sering av utbildningen. Främst detta teleskola (FFTS) Västerås samt kom till uttryck i en lämpligare fördel­ Servicekurs, genom en utökning av flygvapnets radar­ ning av utbildningen mellan de olika avsedd för personal, som utför drift­ skola (FRAS) på F2 . Trots utbyggnaden skolorna och införandet av olika kurs­ övervakning och service samt

22 Under 60-talet har flygvapnet tillförts mate­ riel i en allt mer stegrad takt samtidigt som Modern teknik materielen blivit mer och mer komplicerad. Under denna tid har flygplan 35, robot 68 och effektivare basutrustning tillförts förban­ den samtidigt som Stril 60 med dess radar­ ställer och stridsledningsmateriel byggts ut. Det är klart att denna kraftiga tekniska expansion har ställt stora krav på utbildningen av tek­ nisk personal. utbildningskrav

Verkstadskurs, Vid dessa finns emellertid som regel (Utvecklingen av den tekniska utbildningen under 60-talet. Antalet materielkurser/utblld­ avsedd för personal, som skall utföra inga lokaler som kan utnyttjas för teo­ ningsår.) tillsyner, översyner och reparationer. riundervisning, varför särskilda utbild­ ni ngslokaler måst anskaffas. Dessa är Kurser/år normalt mobila och antingen av typ • Materielutbildningen har ävenledes plasthyddor eller - som den senaste ­ 300 medfört åtskilliga praktiska problem, en form av rullande lektionssal. som måst lösas. I regel sammanhänger dessa problem med svårigheten att kom­ 200 ma åt materielen för utbildning. Så t ex o Som framgår av kurvan (fig 1) har flygplan 35:s kompletta tele- och beräknas ökningen av antalet materieI­ testutrustning måst byggas upp i en sär­ ku rser per år avta. Det är troligt att kul­ skild utbildningslokal. Där kan den kö­ men nu har nåtts. Det innebär emeller­ 100 ras och testas som ett flygplan - men tid inte att problemen därmed är ur väsentligt lättare åtskomligt. världen. Teknikens utveckling, överrör­ ligheten på personalen, ändringar i or­ ganisation och underhåll, nyanskaffning 1960/6 1 62,63 &4;65 66,67 • Vidare är det ofta inte möjligt att av materiel m m måste ständigt följas inköpa större enheter, exempelvis radar­ upp och hänsyn härtill tas i planlägg­ stationer, speciellt för utbildning. Denna ningen och vid genomförandet av utbild­ måste därför ske på operativa stationer, ningen. • FIG. 1 1) Enligt prognos

23 H ärmed har försvarets intendenturor­ Indragningen av tre befattningar påver­ Antal befattningar gan i det närmaste helt integrerats. Det kar icke personalen, enär antalet vakan­ första steget i denna riktning togs 1963, Lön ser f n är större. före efter då Försvarets intendenturverk (FlV) till­ I oktober 1 oktober kom som gemensamt centralt organ. I I samband med den nya regionala led­ GEMENSAM UNIFORM Bo 1 - 1 ningsorganisationens start den 1 okto­ Br 1 l 2 Br l/Ar 27 1 ber i år sammanfördes även den regio­ Som framgår av tabellen kommer de - flesta att fortsätta att göra tjänst inom AD 27 I - nala intendenturtjänsten genom de nya Ar 27 3 3 flygvapnet. Meningen är också att en militärområdesstaberna och militärområ­ AD 27/25 I - desintendenturförvaltningarna. Som en officer, som är kommen ur flygvapnet Ar 27/25 - l l 5 sista länk i kedjan väntas även försva­ eller som efter sin intendentutbildning AD 25 börjar sin tjänst som intendent där, Ar 25 3 l rets reservintendenturofficerare, inten­ AD 25/23 16 skall förbli inom försvarsgrenen så länge - denturförvaltare och kassachefer över­ Ar 25/23 - l föras till den nya kåren. Utredning här­ han gör förbandstjänst. Omplacering AD 23 21 2 2 om pågår och skall va ra klar till 1968. från flottilj till regemente eller vice Ar 23 1 AD 17/15 6 Den ledning, som ch efen för flygvap­ versa skall alltså i princip icke s ke. Ste­ - net nu lämnat ifrån sig har ägt bestånd get över försvarsgrensgränserna tas i Summa I 38 I 35 i över 40 år, d v s sedan flygvapnets till­ allmänhet först vid placering i för för­ komst den 1 juli 1926. Antalet intenden­ svarsgrenarna gemensamma stabs- och Under de gångna 40 åren har intenden­ ter vid den tidpunkten var fem, nämligen förvaltningsorgan. Däremot utreds för ternas arbetsuppgifter och ansvar vä­ dåvarande majoren L y c h n e II, kap­ närvarande frågan om att införa en för sentligt utökats. Sålunda har för för­ tenerna I a c o b s o n, S a n d b e r g alla intendenter gemensam uniform. Ett bandsintendenterna uppgifterna skiftat och R o m a n d e r samt löjtnanten beslut i den riktningen väntas emeller­ karaktär genom att flotti Ijerna byggts ut L ö w e n b e r g. tid komma att innefatta v issa övergångs­ och fastighetsbeståndet ständigt ökat. bestämmelser. Främst har STRIL-organisationen med­ INDRAGNINGAR fört åtskilliga friliggande objekt, varav A v intresse kan va ra att j ämföra löne­ många bemannade, vilket medför spe­ Antalet intendenturbefattningar är än i ställningen mellan tidigare befattningar ciella intendenturproblem. Samma gäller dag förhållandevi s litet men har ändå och de nya fr o m 1 oktober. Härvid bör bastroppverksamheten. Vidare har mobi­ under årens lopp ökat till 38, varav 35 hållas i minnet att pensionsåldern fr o m liserings- och krigsplanläggningen samt befattningar nu överförts till den nya samma datum hÖjdes till 60 år för all fältdepåberedskapen ökat arbetsbördan kåren och tre dragits in (två för biträ­ personal. Den var förr 55 för det stora och ansvaret. dande intendenter och en för eskader­ flertalet. intendent). AVGANGAR OCH VAKANSER De 35 befattningarna har fördelats Den ökade arbetsbördan och det större sålunda : ansvaret har tyvärr icke i positiv rikt­ ning kunnat påverka antalet intenden­ 1 vid intendenturkårstaben (chef för personaldetaljen) 6 " intendenturverket (chef för materieibyråns försöksdetalj turofficerare eller - förrän nu vid om­ chef för materielbyråns inventariesektion organisationen - deras lönestäIlning. chef för livsmedelsbyråns magasinsvarudetalj Detta beror på den konservering av chef för drivmedelsbyråns centralsektion läget som skedde redan fr o m 1954, då chef för drivmedelsbyråns planerings- och del· ningsdetalj uppdrag gavs att utreda vissa personai­ " flygstaben (chef för normaliesektionen) kårer inom försva ret. Detta - tillsam­ " milo ON (FS/C, FS/O, FS/U resp FS/Plan) mans med gynnsamma konjunkturer in­ " milointendenturförvaltning O (milointendent) om den civila sektorn av samhället ­ " milointendenturförvaltnlng S chef (förrådsförvaltningen) har lett till att ett flertal intendentur­ El (eskaderi nte n dent) 19 " FI-FI8, F21 (fl ottll ji ntendenter) officerare avgått i förtid under de senas­ 1 kommenderingsreserv (f n placerad vid FlO) te åren. Härigenom har vakanser upp­

24 Den 1 oktober 1966 överlämnade chefen för flygvapnet sin uppgift som personalchef för Integrerad fiygvapnets intendenturofficerare på aktiv stat till Försvarets intendenturkår - den ny­ bildade för försvarsgrenarna gemensamma intendenturkår kåren, direkt underställd ÖB. Som förste kårchef utsågs översten m m DIURLlN, arme­ intendenturkåren. I nytt verk

stått, som i många fall varit mycket sättet att rekrytera i ntendenter. Under och flygvapnets grundrekrytering av as­ kännbara. Sålunda har flera förband FV första 20 år skedde detta genom piranter som direkt efter studentexamen tidvis stått helt utan intendent och flyg­ att färdigutbi Idade intendenturofficerare utbildats uteslutande för uppgifter inom staben har i flera år fått klara sig med efter egen ansökan överfördes från ar­ intendenturtjänstens område. Resultatet halva antalet intendenter. men och marinen. För att snabbt har blivit att vidareutbildning tills vidare Chefen för flygvapnet har vidtagit få fram erforderligt antal intendenter skall ske av officerare som gått igenom olika åtgärder för att förbättra förhållan­ genomfördes dessutom i början av 1940­ militärhögskolans allmänna kurs. Detta dena. Flera framställningar har gjorts talet en utbildning till intendenter i flyg­ bl a för att man i nuvarande vakanssi­ till Konungen och Försvarets civilförvalt­ vapnets egen regi av officerare, som tuation snabbare skall få fram färdigut­ ning om bättre lönestäIlning och förmå­ överförts från de andra försvarsgrenar­ bildade intendenter. ner i övrigt - främst för löjtnanter och na. Först 1943 påbörjades i flygvapnets fänrikar. Vidare har man under de se­ regi utbildning av aspiranter till reserv­ VISS KOMMENDERING naste åren lyckats uppnå en väs entlig intendentu roffi cerare. Efter den sålunda genomgångna utbild­ förbättring av befordringsmöjligheterna Sådan utbildning har sedan upprepats ningen är avsikten att vissa intendentur­ till regementsofficersgraderna genom ungefär vart annat år. På detta sätt har officerare skall kunna kommenderas till att antalet regementsofficersbefattning­ under årens lopp utbildats cirka 100 in­ högre kurs med förvaltningsinriktning ar tillsatta med flygvapnets intendentur­ tendenter. I mån av behov har sådana vid militärhögskolan (MHS). Somliga officerare utökats vid försvarets inten­ reservofficerare efter egen ansökan skall få möjligheten att genomgå spe­ denturverk och flygstaben. överförts på aktiv stat sedan de full­ cialutbildning i t ex drivmedelstjänst eller gjort ytterligare cirka två års komplette­ Iivsmedelstjänst som stöd för tjänstgö­ LUGN GER EFFEKTIVITET rande utbildning och provtjänstgöring. ring vid FIV: s olika byråer. För några Med den nya kårens tillkomst torde de Overföringen från de andra försvarsgre­ kommer också ifråga kommendering främsta I ö n e p r o b I e m e n ha blivit narna har samtidigt inskränkts till att till försvarets läroverk (FL). lösta. Dock återstår en väsentlig fråga fylla därefter återstående behov. Ett ämne som kommer att få stort för den nya kåren att lösa, nämligen utrymme i specialutbildningen är ekono­ SPECIALKURS frågan om t j ä n s t e g r a d s b e f o r d­ misk utbildning i nivå med den akade­ På grund bl a av det stora antalet vän­ r a n. Den välkomna höjningen av näs­ miska - kanske samordnad med denna tade pensionsavgångar under de när­ tan alla flottiljintendenters löner från så som redan sker för flygvapnets nu­ maste tio åren medgav Kungl Maj : t att lönegrad 23 ti II 25 har med ett par un­ varande aspirantkurs. en särskild kurs skulle få påbörjas vid dantag till mångas besvikelse icke följts flygvapnet 1965 för utbildning av högst MILITAREKONOMER av motsvarande befordran till major. I 15 aspiranter direkt till aktiva intenden­ En pådrivande faktor bakom intresset stället har, som formuleringen lyder, ut­ turofficerare. Med anledning av den vän­ för ekonomiutbildningen och behovet av nämning skett till "regementsofficer i tade sammanslagningen av försvarets kvalificerade militärekonomer är de på­ lönegrad Ao 25". Orsaken härtill är att intendenturpersonal ti II en gemensam gående försöken i Försvarskostnadsut­ Kungl Maj:t särskilt föreskrivit att be­ kår föreskrevs samtidigt att kursen , redningens regi vid bl a FlO samt den fordran till tjänstegrader endast får ske skulle ge allsidig kunskap om alla tre av Försvarsdepartementet påbörjade pro­ i viss begränsad utsträckning utöver försvarsgrenarna. I kursen har också grambudgeteringen. Dessa nyheter följs vad som tidigare gällt. Bakgrunden till inrymts viss universitetsutbildning i före­ med stort intresse av alla berörda och detta förmodas vara en strävan att kon­ tagsekonomi, nationalekonomi, statskun­ väntas få stor inverkan i framtiden bl a servera läget i avvaktan på resultatet av skap, sociologi och juridik. Kursen har på den del av tjänsten som intendentur­ pågående utredning om de militära tidigare presenterats i Flygvapen-Nytt personalen företräder. tjänstegraderna överhuvudtaget. Den nr 3/1966. • Det är således många faktorer som nya kårstaben väntas emellertid kom­ Under utredningen om den nya inten­ talar för att den nya intendenturkåren ma att göra särskilda ansträngningar för denturkåren har frågan om rekrytering går . ytterst intressanta och dynamiska att snarast förbättra den sålunda upp­ och utbildning diskuterats. Man har där­ tider till mötes. Den sammanslagna en­ komna ogynnsamma situationen. vid valt mellan armens nuvarande rekry­ heten väntas också kunna komma att D Ett annat område som i detta sam­ tering bland truppofficerare som vidare­ tillvarata personalintressena på ett effek­ manhang kan vara värt att belysa är utbildats till intendenter samt marinens tivt sätt. II

25 -

------­

Först skall då konstateras att det vad som varit fallet före förhandlings­ gavs framställningar om lönegradsför­ numera föreligger ett partsförhållande rättens införande - skulle få tillfälle ändringar och andra förmånsfrågor för mellan arbetsgivaren och arbetstagaren att mera direkt lägga synpunkter på personalen till Kungl Maj: t, som fattade på ett sätt, som ej var för handen före löne- och andra förmånsfrågor var sto­ beslut i dessa frågor eller i förekom­ förhandlingsrättens tillkomst. För arbets­ ra. Det kan nu konstateras att så hit­ mande fall underställde dem riksdagens givaren sköts förhandlingarna av Sta­ intills inte blivit fallet. prövning. Sådana förslag skall numera tens avtalsverk (SAV). Chefen för flyg­ inges till avtalsverket. Förändringar som I några fall har också avtal som vapnet företräder inom sitt verksamhets­ kommer till stånd är alltså resultat av träffats fått en utformning som från che­ område arbetsgivaren. I förhandlings­ förhandlingsöverenskommelser. Att det­ fens för flygvapnet synpunkt sett är sammanhang kan chefen för flygvapnet ta förfarande skulle tillämpas med avse­ mindre lämplig och som för chefen för göra sin stämma hörd genom att ti ll ende på förslag till gruppvisa lönegrads­ flygvapnet blev känd först i och med SAV lämna förslag i frågor som bör bli förbättringar var väl för alla uppenbart. att ramöverenskommelsen publicerades. föremål för förhandling. Den direkta Om under förhandlingarnas gång tillfälle kontakten med avtalsverket upprätthålls beretts chefen för flygvapnet att i av­ genom två namneligen utsedda office­ talsverket lägga facksynpunkter på des­ Det har emellertid visat sig, att lik­ rare i flygstaben. De nya förhållande­ sa frågor, hade oformligheterna måhän­ nande förslag som ingivits till Kungl na innebär i nte att chefen för flygvap­ da kunnat undvikas. Det finns sålunda Maj:t och som berört enskilda namn­ net är förhindrad att i personalvårdande all anledning att arbeta för att kanaler givna personer har vidarebefordrats till syfte ta de initiativ som normalt åligger öppnas för direkta kontakter mellan avtalsverket. Aven dessa ärenden har en chef. myndigheterna som företrädare för ar­ sålunda förts över till förhandlingsom­ betsgivaren och avtalsverket som ar­ rådet. Med hänvisning till vad som tidi­ BRUSTNA FORHOPPNINGAR betsgivarens avtalsslutande organ. gare sagts om bristerna i chefens för Förhoppningarna att i den nya för­ flygvapnet möjligheter att för närvaran­ handlingssituationen de militära myn­ STORT ANSVAR de påverka dylika frågor är det uppen­ digheterna - i större utsträckning än Före förhandlingsrättens införande in­ bart, att ett stort ansvar för att de löses

26 Det första året efter det att statstjänste­ Statens avtalsverk männen fått förhand­ lingsrätt närmar sig slutet. Det kan vara en ny faktor befogat att summera de erfarenheter som chefen för flygvapnet vunnit efter den första vid lönesättning avtalsrörelsen, dåden nya förhandlingsrätt­ en har tillämpats.

kommer att ligga på personalens för­ vapnet och personalförbunden i samband fattningar man fört till torgs ej resulte­ handlingsombud. personalförbunden. med förslag till äskanden inbördes ut­ rar i ett avtal som helt tillgodoser de bytt tankar i hithörande frågor. Det synpunkter man företräder. Från förban­ HEMLIGT partsförhållande mellan arbetsgivare den har sådana signaler förnummits De förslag till gruppvisa lönegrads. och arbetstagare som den nytillkomna som följd av utformningen av överens­ förändringar och övriga förmåner som förhandlingsrätten medfört - samt att kommelsen om flygtidstillägget, varvid chefen för flygvapnet lämnar till avtals­ myndigheterna av sekretess käl ej kan skulden härför lagts än på den ena än verket inges som s k B- och C-liste­ informera om förslag som kommer att på den andra parten. underlag. Underlaget kan ej offentlig­ inges - bör inte få innebära någon för­ ändring i detta förfarande. Chefen för göras då det, jämlikt sekretesskungö­ o Det är då viktigt att minnas att de flygvapnet är av den uppfattningen, att relsens 35: e paragraf, skall hållas hem­ överenskommelser som träffas är en det är av stort värde att arbetsgivar­ ligt i fem år. följd av förhandlingar, som i de flesta och arbetstagarsidan även under de nya fall innebär kompromisser. Dessa till­ avtalsförhållandena kommer till tals i Underlaget baserar sig på förslag godoser naturligtvis inte alltid helt den dessa frågor. Chefen för flygvapnet hy­ som infordras från underställda myndig­ berörda personalens önskemål. Man bör ser dessutom den förhoppningen att de heter och är sålunda arbetsgivarens be­ också göra klart för sig, att en över­ gamla kontaktformerna även framdeles dömning av vilka lönegrads- och övriga enskommelse inte behöver vara slut­ kan bibehållas. förbättringar som bör komma anställd giltig, utan att det i nästa avtalsrörelse personal till del. Liknande förslag, B­ kan finnas möjlighet att komma igen och ach C-listor, inges av personaIförbun­ An SOKA SYNDABOCK rätta till vad som blivit vrångt i den den varvid motsvarande frågor bedömts Det är lätt att i den upphettade at­ förra. Chefen för flygvapnet kommer för från arbetstagarens utgångspunkter. mosfär som kan uppstå, då i en avtals­ sin del att verka för att avtal, som från rörelse motsatta uppfattningar skall bry­ chefens för flygvapnet synpunkt sett fått PARTSFORHALLANDE tas samman till en överenskommelse. en ej tillfredsställande utformning, kom­ Sedan många år har chefen för flyg­ man söker en syndabock för att de upp­ mer att ändras. •

27 Den centralkökside som artikeln be­ i ilnslutning till matinrättningen skulle synpunkt skulle uppstå med t ex delade handlar är väl i första hand avsedd att medföra oöverkomliga kostnader. mässlokaler, fick man under en över­ realiseras vid tillkomsten av nya etablis­ gångsperiod acceptera. semang. Hur man skall til lämpa den v id befintliga förband när det gäller att lösa LOKALISERING Statssekreteraren framhöll att här befälskårernas mässproblem har dock överenskomna riktlinjer för projektering också aktualiserats. Främst i samband Det syns dock lämpligt att där nybygg­ måste betraktas som grundläggande med den s k generalplaneringen av för­ nad eller kostsamma iståndsättningar av principer. Avvikelser av olika orsaker svarets etablissemang - (Generalpla­ mässar och marketenterier erfordras, kan bli nödvändiga i de enskilda kon­ nering innebär att förbandens byggnads­ dessa om möjligt lokaliseras till matin­ kreta fallen. behov och tillgångar granskas med ut­ rättningen (befintlig eller kommande). gångspunkt från fastställda normer. Pla­ neringen genomförs vid s k general­ Vid projektering av matinrättning skall planemöten där myndigheter, som har markutrymme för och anslutning till mäs­ TRIVSELFAKTOR intressen i denna fråga, deltar med sar och marketenterier anges på rit­ Det torde inte råda någon tvekan om, expertis.) ningen. Funktionen i sin helhet nyprojek­ att v id nybyggnad av etablissemang el­ teras endast i den utsträckning någon ler när flera mässar inom ett förband av dessa kräver nybyggnad inom över­ måste ersättas med nybyggnader, iden skådlig framtid (10-15 år). För att få klarhet i hur man på högsta med mässarna grupperade kring ett ort såg på centralköksidens tillämpning centralkök är riktig - om hänsyn tas till vid befintliga militära etablissemang, gjor­ enbart byggnads- och driftsekonomiska de representanter för intendenturverket, TILLBYGGE synpunkter. Om emellertid även trivsel­ forti fi kationsförvaltning en, försvarssta­ faktorn vägs in, kan det ifrågasättas om Om befintliga mässlokaler är tillräck­ en sådan lösning av mässförhållandena ben, sjukvårdsstyrelsen och statskonto­ liga för sällskapsrum men ej kan rym­ är den bästa. En av förutsättningarna ret i februari 1965 en uppvaktning i ma "ätandefunktionen", bör utrymme för att denna väsentliga faktor skall försvarsdepartementet. Följande utdrag för det senare ändamålet om möjligt har gjorts ur en PM som förelades v id kunna tillgodoses är att den gemensam­ tillbyggas matinrättningen. Det skall där­ ma matsals- och mässbyggnaden kan sammanträdet: vid finnas utbyggnadsmöjligheter för placeras i en trivsam miljö, där ut­ sällskapsrum. rymme finns som medger att den kan omges av grönområden. - Vid huvuddelen av försvarets förband • I en PM som upprättades efter upp­ finns mässar som i förekommande fall, vaktningen sägs : efter mindre iståndsättning, torde kunna - Efter diskussion fastställdes som Då det gäller en nyanläggning är väl utnyttjas under överskådlig tid framåt. handlingslinje för den fortsatta projek­ detta närmast en planeringsfråga, som Ett genomförande aven omlokalisering teringen det i tidigare PM framförda för­ bör kunna lösas av skickiiga arkitekter. av samtliga mässar och marketenterier slaget. De na ckdelar, som från personal­ Helt annorlunda ställer det sig, när det

28 blir fråga om att till en befintlig mat­ tillgodoses, kan frågan som regel lösas begränsat hushåll med tillgång till inrättning ansluta en eller flera befäls­ genom smärre ombyggnadsåtgärder. Kö­ pentry. mässar för att tillämpa centralköksiden. kens utformning medger att dessa kå­ ETT FORSTA STEG Chefen för flygvapnet har tagit fasta på rer har möjlighet att driva hushåll i egen statssekreterarens uttalande, att "av ­ regi. När man sökt finna en lösning på un­ vikelser av olika orsaker kan bli nöd­ derbefälets mässproblem, har vid gene­ vändiga i de enskilda konkreta fallen". ral pi anemötena framförts att den enda CFV anser, att även om inriktningen att radikala lösningen är nybyggnad. Om KUPONG-MATSAL vid nyprojektering söka realisera tanken man enbart följer statssekreterarens i om enhetskök i princip kan accepteras, När det gäller underbefälsmässarna är fö rsvarsdepartementet inledningsvis re­ så kall msssfragorna icke alltid lösas ef­ bekymren emellertid större och svårare dovisade uttalande om den grundläg­ ter en genere:1 mall. Frågan måste prö­ att komma tillrätta med. Detta samman­ gande principen och glömmer att " av­ vas från fall till fall , varvid trivselfakto­ hänger med att underbefälet vid flyg­ vikelser av olika orsaker kan bli nöd­ rer likaväl som byggnads- och drifts­ vapnet hittills icke disponerat befäls­ vändiga i de en skilda konkreta fallen", kostnader bör vägas mot varandra. mässar med matsal på samma sätt som kan en lösning som innebär att matsal officers- och underofficerskårerna. Un­ och kök anordnas I anslutning till be­ derbefälet har för " ätandefunktionen" fintliga sällskapsutrymmen - som i de SNABBT! " MEN HUR? hittills v arit hänvisade till att utnyttja flesta fall är belägna i marketenteribygg­ Byggnadsbeståndet vid flygvapnets för­ den s k kupongmatsalen i flottiljens mat­ naden - ej komma till stånd. Dessa bor­ band är sådant, att behov av nybygg­ inrättning och den för underbefälet av­ de då i stället anslutas till matinrättning­ nad av matsalsbyggnader ej annat än i sedda delen av markententeriet som en. Vid generalplanemötena har det i något enstaka fall torde vara aktuellt sällskapslokal. flera fall hävdats, att en sådan lösning inom den närmast liggande tioårsperio­ borde väljas som ett första steg mot slutmålet - militärrestaurangen. den. Tillämpningen av c entralköksiden Om man utgår från de ytmässiga nor­ vid flygvapnets förband är sålunda alls merna, är de mässlokaler som under­ • Enligt chefens för flygvapnet upp­ inte någon aktuell fråga . Intressant är i befälet disponerar som regel otillräck­ fattning bör om möjligt - inom ramen stället hur mässförhållandena snabbt liga. De är i många fall dessutom otriv­ för vad som är ekonomiskt försvarbart skall kunna bringas till en lösning, som samma. Kupongmatsalen är ej heller un­ - även underbefälskårernas mässför­ tillgodoser befälskårernas berättigade derbefälets matsal utan disponeras även hållanden ordnas på samma sätt som krav på trivsamma mässlokaler. av viss annan personal. Ej heller mat­ för officers- och underofficerskårerna. salarna uppfyller i många fall fastställda Chefen för flygvapnet tillmäter härvid Med ledning av hittills v unna erfaren­ utrymmesnormer. De medger inte att trivselfrågan stor betydelse. CFV kom­ heter från generalplanemöten kan sägas, underbefälskårerna bedriver någon form mer att verka för att - vid förband där att officers- och underofficersmässarna av självhushåll - antingen det gäller mässförhållandena inte är tillfredsställan­ i allmänhet uppfyller fastställda normer att göra detta i dess vidaste bemärkel­ de lösta - snara åtgärder vidtas för och som regel sålunda icke innebär någ­ se, vilket vissa kårer framfört önske­ att så långt medelstillgången tillåter råda ra problem. Om normerna nu ej helt mål om - eller att i egen regi driva bot på dessa förhållanden. •

JJMilitärrestaurang JJ skall det heta skrev E.x­ pressen i en artikel den 15 juli i år och fort­ Centralköksiden satte: - Först slår det igenom vid nya I 1 vid Granhammar i Västra Ryd åt Sigtunahål­ let och därnäst vid Ing 1, som skall flytta till Almnäs i Södertäljetrakten. Sedan blir det väl lämpligast norm för alla försvarets tillkommande eta­ blissemang. Bort således med alla separata, friliggande mässar med sina egna kök för olika befälskårer. Den nya idim - restaurang­ systemet - är att mässarna och manskaps­ för nya mässar matsal placeras under samma tak kring ett gemensamt centralkök.

29 D en civila personalen rekryteras hu­ på den civila marknaden. Helt naturligt att rekrytera lämplig personal, men se­ vudsak ligen lokalt och det är veder­ har denna rörlighet varit störst vid de dan den vä l fått viss utbildning inom börande chef som anställer dessa be­ staber och förband som ligger i närhe­ fl ygva pnet, har den blivit begärlig för fattningshavare. Det sker således inte ten av större städer. Trots detta är den civila marknaden som kunnat locka någon central uppföljning av läget vad vakanserna bland de civila tjänstemän­ med högre löner. De vakanser som fö­ gäller denna kategori . nen inom flygvapnet mindre än bland rekommer bland denna kategori är kon­ • Hittills har det inte varit några all­ andra kategorier. centrerad till förbanden i närheten av varliga svarigheter att rekrytera civila • Även när det gäller de civila arbetar­ Stockholm. tjänstemän . Däremot har rörligheten na har närheten till större städer på­ fl Vakanserna bland den civila perso­ främst vad gäller biträdespersonal varit verkat de lokala chefernas möjligheter nalen är färre än inom andra kategorier. stor. Detta beror på att tillgången på ar­ att behålla personalen. Det har visser­ Detta innebär dock inte att läget är bete för denna typ av personal är stor ligen inte mött några större svårigheter t i Ilfredsställ an de. •

Delar man upp i kategorier den per­ Lättast sonal - inklusive de värnpliktiga ­ som ingår i flygvapnets fredsorganisa­ rekrytera tion, finner man att 25 proc är civila tjänstemän och 17 proc är kollektivan­ ställda arbetare. De tjänstgör såväl vid civil personal våra staber som vid våra förband.

30 Ett vinterläger för utbildning av flyg­ I vapenpojkar i fält­ Utbildningslägret I tjänst stod länge på flygvapnets och flyg­ vapenföreningarnas riksförbunds önske­ lista. Dåutbildningen som lockar till största delen av­ sågs ske på skidor, borde lägret vara så beläget att god snö­ flygvapenpojkar tillgång alltid säker­ ställdes.

\ ~

:::::0~~' ~ l ~-/ I I / / I ~ ,I <" 'o " ...., t J l 'l '" ~ 'o '" /J 1\ C.)

Ett sådant läger hittades i Hemavan ställelse till utbildningsplatsen skedde lättbestigna fjälltoppen Va lletjokko samt och önskemålet realiserades under vin­ v arje söndag, utryckning varje följande lektion i slalombacken vid Hemavans tersportlovet 1965 då flygvapenför­ lördag. Under v eckodagarna anordnades högfjällshotell. Kvällarna fördrevs med eningarnas riksförbund ställde medel till ett omväxlande program bestående av film, föredrag samt spel av olika s lag chefens för fl ygvapnet förfogande för skolskjutning, strid och försvar av mot­ (minibowling, bordtennis m m) . utbildning av 150 fly gvapenpojkar. Pojk­ ståndsnaste, övning bivackslagning arna förlades till Hotel l Björnbergsgår­ vintertid, sJ ukvårdstjänst mm. den, nio km norr om Hemavans sam­ hälle. Utbildningen i sjukvård var upplagd • Inget nöje varar beständigt. Veckor­ Under vintersportlov et 1966 ordnades så, att kunskaperna skulle vara til l na gick fort och vid varje kursavslut­ en liknande kurs på samma plats, och nytta aven från civil synpunkt (åtgärder ning kom eleverna överens om att för­ då utbildades inte mindre än 267 flyg­ vid benbrott, åtgärder vid kylskador söka göra sig förtjänta av att få delta i vapenpojkar i fälttjänst. Det sto ra in­ m m). Al l utomhustjänst genomfördes komma nde " Premiumkurser" vid den tresse som visades 1965 och 1966 for på skidor, vilket medförde ett visst trevliga Björnbergsgården. Fl ygvapnet detta slag av utbildning ansågs motivera problem . Skidorna ville åt etta håll och och flygvapenföreningarnas riksförbund permanentning av platsen och kurserna. eleven åt ett annat. Med tålamod och hälsar alla nya och gamla elever vä l­ träning gick det dock bättre. komna till kurserna under vintersport­ OMVAXLANDEPROGRAM lovet februari/mars 1967 och hoppas att Under 1965 anordnades två utbildnings­ SLALOMTRANING även då kunna bjuda på en trevlig och genomgångar - under 1966 tre . In- På nöjessidan stod en utflykt till den givande vecka. •

31