TIDSKRIFT I SJÖVÅ.SENDET

1771 MED FÖRSTÅND OCH STYRKA

UTGES AV KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET N:r 4 2006 TIDSKRIFT I SJÖVÄSENDET FÖRST A UTGIVNINGSÅR 1836 KUNGL. ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET -en av de kungliga akademierna- Redaktör och ansvarig utgivare: Kommendör!':apt.•,m Lars Wigert Redaktionens adress: Pilgatan 5 A, 352 36 V AXJO Telefon: 0470-212 45, alt. 070-272 1245, E-post: [email protected] Plusgiro: 125 17-9, Bankgiro: 446-3220, Organisationsnummer: 935000-4553 Ärenden om prenumeration och övriga administrativa ärenden rörande tidskriften hänvisas till samma adress. Kungl. Örlogsmannasällskapets postadress: Teatergatan 3, 5 tr, 11148 STOCKHOLM Telefon: 08-664 7018, E-post: [email protected] Plusgiro: 60 70 01-5, Bankgiro: 308-9257, Organisationsnummer: 835000-4282 Kungl. Örlogsmannasällskapets biblioteks adress: Amiralitetstorget 7, 371 30 KARLSKRONA Telefon: 0455-259 91, Telefax: 0455-259 93 E-post: [email protected] Tidskrift i Sjöväsendet utkommer i regel fyra gånger årligen (mars, juni, oktober och december). Prenumerationen för 2007 kostar 250:- för prenumeranter med postadress inom Sverige och 350:­ för prenumeranter med utrikes postadress. Avgiften betalas till plusgiro nr 125 17-9. Om Kungl. Örlogsmannasällskapet så beslutar kan författaren till införd artikel belönas med Meddelande akademiens medalj , hedersomnämnande och/eller penningpris. från Kungl. Örlogsmannasällskapet Innehåll nr 4/06 Meddelande ...... •...... 313 Minnesord ...... •...... •.•...... •...... •...... 319 Året som gått ...... •...... •...... 321 Nr 8/2006. Kungl. Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i Stockholm ons­ Av Herman Fältström dagen 25 oktober 2006 Navies in a Changing World ...... 327 Av Jay M. Cohen (Utdrag ur protokoll) Marin materielutveckling i Sverige- historia och/eller framtid? ...... 331 Av Leif Nylander Sammanträdet ägde rum i Sjöofficersmässen, Officersutbildning för framtida nationella och internationella krav ...... 337 Långa Raden 8 på Skeppsholmen i Av Henrik Landerholm Stockholm i närvaro av 26 ledamöter. Har vi något att lära av Frankrike? ...... •.... 353 § 2 Anmäldes att sedan föregående sammanträde har ledamoten Karl Gustaf Ges- Av Christian Madsen ter avlidit. Doktrin för marina operationer- en del av svensk militär doktrin ...... 359 Av Herman Håkansson § 3 Föredrogs föregående sammanträdesprotokoll som lades till handlingarna Technical co-operation- IMO's response to the 2005 World Summit ...... 363 § 4 Beslutades om utdelning av 2006 års belöningar. Av Rolf Edwardson § 5 Fastställde preliminär sammanträden för verksamhetsåret 2007. Tid och plats Sjöstriden vid Koh Chang 1941 ...... •...... •...... 371 Av Stellan Bojerud är preliminära i avvaktan på hur Sjöofficersällskapet i Stockholm kommer att Swedish submarine communication during 100 years, the role of Ernst F. W. Alexanderson, arrangera verksamheten under renoveringen av nuvarande lokaler på Långa and how the Royal Swedish Navy helped Varberg radio at Grimeton (SAQ) to world heri- Raden 8. tage status...... •...... •...... 379 Av Carl-Henrik Walde § 6 Beslutades att årsavgiften för svenska ledamöter för 2007 skall vara oförändrat Debatt ...... •...... 394 500:- samt att prenumerationsavgiften för Tidskrift i Sjöväsendet skall vara 2006 års belöningar ...... •...... •.•...... •...... •...... 399 250:- med adress i Sverige och 350:- med adress utomlands. Nya ledamöter invalda 2006 •...... •...... 400 § 7 Orienterade ledamoten Herman Fältström om fö rsvarets utveckling mot bak­ Nyförvärv 2006 till Kungl. Örlogsmannasällskapets bibliotek ...... 403 grund av bl.a. budgetpropositionen 2007. Matrikel för Kungl. Örlogsmannasällskapet ...... 407 Innehållsförteckning för Tidskrift i Sjöväsendet 2006 ...... 413 313

ISSN 0040-6945 Axel Abrahamsons Tryckeri AB, Karlskrona 2006 § 8 Höllledamoten Stefan Gustafsson ett anförande om "Försvarsmaktens framti­ § 18 Höll hedersledamoten Ja y M Cohen högtidsanförande under rubriken "Navies da roll och uppgifter i ett marint perspektiv". in a ChangingWorld". § 19 Höll akademiens ordförande anförande vid nedläggande av sitt ämbete under Vid protokollet rubriken "Marin materielutveckling i Sverige - historia och/eller framtid?" Herman Fältström sekreterare Vid protokollet Herman Fältström sekreterare

Nr 9/2006. Kungl. Örlogsmannasällskapets 235:e h(igtidssammanträde i Stockholm Sammanträdet ägde rum den 15 november 2006 på Vasamuseet i Stockholm i närvaro av 101 ledamöter och inbjudna gäster. Sammanträdesplan för Kungl. Örlogsmannasällskapet 2007 Onsdagen 6 december 2006 k/1730-2700 § 2 Anmäldes att sedan föregående sammanträde har ledamoten Inge Andblom Ordinarie sammanträde i Karlskrona på Sjöofficersmässen, Amiralitetstorget 7. Stad­ avlidit. geenliga förhandlingar samt inträdesanförande av ledamoten John Nilsson § 3 Valdes ledamoten Leif Ny lander till ordförande för högtidssammanträdet. Onsdagen 37 januari 2007 kll730-2100 § 4 Föredrogs föregående protokoll som godkändes och lades till handlingarna. Ordinarie sammanträde i Karlskrona på Sjöofficersmässen, Amiralitetstorget 7. Stad­ geenliga förhandlingar samt inträdesanförande av ledamoten Lars Rönnquist § 5 Omvaldes ledamoten Leif Nylander till ordförande för 2007. Onsdagen 28 februari 2007 kl 1730-2100 s 6 Valdes ledamoten Thomas Engevall till vice ordförande för 2007. Ordinarie sammanträde i Göteborg på s/s Marieholm. stadgeenliga förhandlingar ~s 7 Valdes ledamoten Håkan Rugeland tillledamot i valberedningen för 2007. samt inträdesanförande av ledamoten Mats Ericsson § 8 Infördes nya ledamöter, som hälsades välkomna av ordföranden. Onsdagen28mars 2007 kl1730-2100 §9 Föredrogs verksamhetsberättelsen för 2006 som godkändes och lades till hand­ Ordinarie sammanträde i Stockholm på Sjöofficersmässen. stadgeenliga förhandling• lingarna. ar samt inträdesanförande av ledamoten Jens Plambeck §10 235:e högtidssammanträdet ajournerades. Onsdagen 25 april2007 kl1730-2100 §11 235:e högtidssammanträdet återupptogs i närvaro av HM Konungen. Ordinarie sammanträde i Stockholm på Sjöofficersmässen. stadgeenliga förhandling• §13 Redovisade akademiens sekreterare ledamoten Herman Fältström 2006 års ar (revisionsberättelse för 2006 och beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen) samt in­ verksamhet. trädesanförande av ledamoten Jacob Wallenberg § 14 Presenterades nya ledamöter. Onsdagen 29 augusti 2007 kl1730-2100 § 15 Ordföranden överlämnade diplom till de nya ledamöterna. Ordinarie sammanträde i Stockholm på Sjöofficersmässen. stadgeenliga förhandling• § 16 s ekreteraren föredrog utdrag ur minnesteckningar över avlidna ledamöter. ar (beslut om högsta antalet ledamöter att väljas in under 2007 och fastställande av §17 Utdelades Kungl. Örlogsmannasällskapets belöningar för 2006 till ledamoten vallistor) samt inträdesanförande av ledamoten Esbjörn Hillberg GustafTaube (akademiens guldmedalj) och till miliEi rhistorikern Adrian Eng­ Onsdagen 26 september 2007 kli Ti0-2200 lish (hedersomnämnande). Adrian English var för hi n dr ad att närvara. HM Ordinarie sammanträde i Stockholm på plats enligt senare bestämmande. stadgeenli­ Konungen överlämnade belöningen tillledamoten GustafTaube. ga förhandlingar (val styrelseledamöter, revisorer, valberedning och nya ledamöter)

314 315 Onsdagen 31 oktober 2007 kll300-1500 Redaktören har ordet ... Ordinarie sammanträde i Stockholm på Sjöofficersmässen. stadgeenliga förhandling• ar (fastställande av års- och prenumerationsavgifter samt sammanträdesplan för 235:e högtidssammanträdet ägde rum onsdagen 15 november på Vasamuseet i Stock­ 2008) samt inträdesanförande av ledamoten Jonas Olsson holm i närvaro av H M Konungen. Högtidssammanträdet utgjorde slut- och höjdpunk• Torsdagen 15 november 2007 klll00-2330 ten på verksamhetsåret 2006. Hedersledamoten Jay M. Cohen höll högtidsanförandet 236:e högtidssammanträdet i Stockholm på Vasamuseet, Galärvarvsvägen 14 på Djur­ och ordföranden, ledamoten Leif Nylander talade om möjligheterna för framtida ma­ gården rin materielutveckling i Sverige. Sekreteraren, ledamoten Herman Fältström redo­ gjorde i ett anförande för verksamheten uneler 2006. Årets belöningar delades ut och Program:1700-1800 Mottagning, 1730-1800 Högtidssammanträdets slutna del för aka­ nyinvalda ledamöter presenterades. Marinens musikkår från Karlskrona stod för den demiens ledamöter med val av ordförande och vice ordförande, införande av nya leda­ möter samt verksamhetsberättelse, 1815-2000 Högtidssammanträdets öppna del med musikaliska inramningen av högtidssammanträdet. redovisning av det gångna årets verksamhet, minnesteckningar över avlidna ledamö• ter samt anföranden. K vällen avslutas med högtidsmiddag för akademiledamöterna Inget inträdesanförande denna gång med damer samt inbjudna gäster. Detta till trots är innehållet även denna gång intressant med bland annat en tanke­ väckande årsberättelse inom vetenskapsgrenen Il Personal, utbildning och organisa­ tion, där korresponderande ledamoten Henrik Landerholm ger sin syn på hur officers­ Första ordinarie sammanträde under verksamhetsåret 2008 kommer preliminärt att genomföras i Karlskrona onsdagen 12 december 2007 utbildningen inom Försvarsmakten skall omformas och utvecklas för att möta framti­ dens krav. Ledamoten Christian Madsen med tre års tjänst som svensk försvarsattache i Paris berättar i en artikel om hur han uppfattar likheter och olikheter mellan för• svarsorganisationen i Frankrike och Sverige.

Världssjöfartens Dag 2006 Detta evenemang genomförs varje år i mitten av oktober i Göteborg. Kungl. Örlogs• mannasällskapet strävar efter att "vidga vyerna" och har under några år represente­ rats vid Världssjöfartens Dag. l år bar akademien- om än i blygsam omfattning - med­ verkat i arrangörsledet Ledamoten Rolf Edwardson var vår representant på plats och han ger i sin artikel en inblick i vad som timade under den intressanta dagen. Det finns anledning att i än större omfattning intressera oss för en kommande Världssjöfartens dag 2007, eftersom elen civila sjöfarten måste anses utgöra en allt viktigare del av våra intresseområden!

Det andra världsarvet i Sverige med marin anknytning o Att Karlskrona finns upptagen på UNESCO:s världsarvlista torde vara känt för de Bibehållen Arsavgift för 2007 flesta. Men att det bland de totalt tretton världsarven i Sverige även seelan 2004 finns Svenska hedersledamöter, ordinarie ledamöter och den gamla radiostationen vid Grimeton i närheten av Varberg, torde vara mindre känt. Anläggningen har onekligen också en klart marin anknytning för sitt radiosamband korresponderande ledamöter med ubåtar. Civilingenjör Carl-Henrik Walcle har i detta nummer bidragit med en arti­ har att betala den beslutade årsavgiften om 500:- med kel om radiostationen i Grimeton, dess bakgrund och utrustning och - så långt sekre­ angivande av avsändare och invalsnummer senast 2007-02-15. tessen tillåter- dess marina anknytning. Betalning görs genom insättning på antingen Marin debatt plusgiro nr 60 70 01-5 eller bankgiro nr 308-9257. Korresponderande ledamoten Jarl Elisen och marininspektören, ledamoten Anders Grenstad stod i förra numret för upptakten tillnågot som kan utvecklas till en fortsatt

316 317 debatt i angelägna marina spörsmål. Hedersledamoten Dick Börjesson hakar på med Minnesteckningar för år 2006 sina funderingar kring den framtida marinen i Sverige. Förhoppningsvis fortsätter de­ batten i kommande nummer nästa år och det är angeläget att framhålla att ledamot­ skap inte är ett villkor för att delta i debatten. Ulf Eklind Varför engelska? Kommendören Ulf Eklind avled den 24 maj 2006 i en ålder av 95 år. Han blev fänrik i Frågan har ställts varför ett växande antal av artiklarna i TiS presenteras på engelska. flottans reserv 1937 och löjtnant i flottan 1939 med torped som vapentjänst och förbin• En hel del av författarna har utländsk härkomst, där engelska är antingen vederböran• delsetjänst som specialtjänst Hans inledande tjänstgöring var till sjöss under Andra des modersmål eller den gemensamma språkkanal, som möjliggör kommunikation. världskriget. Han deltog i särskilt uppdrag till Italien under februari och mars 1940 i Att sedan svenska författare väljer att skriva på engelska har jag inte något emot, då samband med överförande av italienska jagare till Sverige. Han mönstrade därefter engelskan numera mer och mer blir det "operativa" språket inom Försvarsmakten. ombord som förste officer på jagaren HMS Remus inför hemfärden från Italien. Vare sig det handlar om att skriva eller att läsa engelska, ökar det onekligen att höja Som fänrik genomgick Ulf Eklind torped- och minskola, officerskurs vid torped­ kunskapsnivån, vilket ju är bra i sammanhanget. skola och provtjänstgjorde under åren 1938 - 1939 för vinnande av anställning som officer på aktiv stat. I slutet av världskriget genomgick han Kungl. sjökrigshögskolans Redaktören tackar för det gångna året allmänna kurs och stabskurs samt dåvarande Försvarshögskolan. Hans fortsatta karri­ är efter sjötjänsten inleddes med kurs i kärnteknik samt kurser för mobiliseringsoffi­ Precis som 2005 har 2006 har uppgiften att svara för TiS varit ett intressant och givan­ cerare och utbildningsledare. de arbete. Ett stort tack riktas till alla medverkande, som bidragit med inträdesanfö• Efter krigsslutet ställdes Ulf Eklind till kommendören (sedermera amiralen) Stig randen, årsberättelser, debattinlägg och andra artiklar. Mitt tack går också till våra H:son Ericsons förfogande inför försvarsutredningen. Under placeringen vid Marin­ annonsörer, som förutom att få ut sina budskap till läsekretsen, i stor utsträckning stabens organisationsavdelning var han militär expert i 1945 års försvarskommitte. ekonomiskt bidrar till tidskriftens utgivning. Efter denna period tjänstgjorde han omväxlande som jagarchef och vid Marinstabens Förra året berättade jag att jag på min önskelista högst upp hade en önskan att var­ personalavdelning. Han var fartygschef på jagarna Visby, Uppland, Malmö och Små• je ledamot skulle skaffa en ny prenumerant. Denna önskan kvarstår även i år- inte land samt slutade sin sjötjänst som fartygschef på minfartyget Älvsnabben för dess bara för pengarna utan även för möjligheterna att ge ökad spridning till budskapet långresa 1962-63. Han avslutade sin aktiva tjänst som chef för Flottans personalavdel­ som akademien står för. ning vid Marinstaben fram till pensionsavgången 1971. Gott Nytt År! Ulf Eklind invaldes 1955 som ordinarie ledamot i Kungl. Örlogsmannasällskapet Lars Wigert Av ledamoten Herman Fältström

Inge Andblom Kommendör Inge Andblom avled den 24 oktober 2006. Hans närmaste är barnen Lena, Eva och Bosse med familjer. Han föddes i Simrishamn 1935, son till målarmästare Harry Andblom och hans hustru Sigrid född Thulin. Inge Andblom började sin bana i flottan med 15 månaders värnpliktstjänstgöring som telehantverkare. Efter värnplikten sökte han och fick fast anställning. Han tjänstgjorde på jagare och torpedbåtar samt på teleskolfartyget Prins Carl. Inge Andblom blev uttagen till officersutbildning och avlade 1961 studentexamen vid Försvarets Läroverk i Uppsala. Efter studier vid Kungliga Tekniska Högskolan tog han civilingenjörsexamen inom området teleteknik (svagström) 1966. Under studieti­ den vid KTH hade marinen beslutat att endast mariningenjörer skulle finnas inom området skeppsbyggnadsteknik. Efter examen vid KTH anställdes Inge Andblom som civil tjänsteman vid Försvarets materielverk, där han bland annat var sektionschef för telefonmaterielsektionen. När marinen ändrade sitt beslut beträffande kompetensom-

318 319 råden för mariningenjörer 1974 blev Inge Andblom ånyo militär tjänsteman och för• Ledamoten ordnades till marindirektör av l.graden. HERMAN FÄLTSTRÖM 1984 blev han chef för spaningsbyrån vid Undervattensvapenavdelningen vid FMV och befordrades till kommendör den 1 oktober 1985. Sedan samma år var han också ledamot av Kungl. Örlogsmannasällskapet Han tillträdde som byråchef tre år efter den sovjetiska ubåtens grundstötning i Gåsefjärden. Det var under en intensiv arbets­ period för avdelningen, då det gällde både att bygga upp det tekniska kunnandet och att anskaffa bästa möjliga materiel till förbanden inom marinen, som hade att möta de upprepade kränkningarna under vattnet. Inge Andblom gjorde här en omfattande och mycket uppskattad insats vid anskaftandet av sonarmaterieL Under det omfattande forskningsarbetet inom FOI:s ubåtsskyddsprojekt, som genomfördes i samarbete med Kommendör Herman Fältsfl·öm är sedan 1991 Kungl. FMV och marinstaben, spelade han en betydelsefull roll. Hans gedigna tekniska kun­ Örlogsmannasällskapets sekreterare. skaper och hans goda sociala förmåga kom väl till pass i detta arbete. Inge Andblom var en lågmäld, vänlig och omtänksam person, som aldrig framhävde sig själv. Han var Året som gått mycket omtyckt av sin personal och av alla andra som kom att arbeta tillsammans med Kungl. Örlogsmannasällskapets sekreterares redogörelse för 2006 års verksamhet honom. föredragen vid 235:e högtidssammanträdet i Stockholm 15 november 2006 Genom sin utbildning och sin erfarenhet från ett antal befattningar inom teknisk förvaltning byggde Inge Andblom upp en betydande kommersiell kompetens som gjorde honom respekterad i förhandlingar med leverantörer. Han skapade en god och Det är i dag intressant att kunna konstatera att Alfred Thayer Mahans tankar att effektiv samarbetsanda och var genom sin ambition och sitt välstrukturerade arbets­ försvaret av USA skall äga rum utanför landets gränser nu till del återfinns i den sätt en god förebild fö r yngre kamrater. svenska diskussionen om hur försvaret bäst kan användas. Det svenska Inge Andblom lämnade sin tjänst 1993, när han fick erbjudande om förtida pen­ existensförsvaret har ersatts av deltagande i internationella insatser. Har världen sionsavgång i samband med de personalneddragningar inom Försvarsmakten, som då nått en punkt utan återvändo? genomfördes. Av ledamöterna Gunnar Bengtsson och Torbjörn Hultman Enligt min mening är det en ogrundad Tyvärr har vi, trots ubåtskränkningar• förhoppning att Sverige inte kan utsättas nas 1980-tal, delvis fortsatt att förtränga för militära hot under överblickbar tid. att Sverige har en skyldighet att åstad• Denna förhoppning är förmodligen en komma goda förutsättningar för en säker följd av att människan inte vill se världen sjöfart. Och i dagens läge handlar det som den är, utan som man vill att den inte enbart om säkra hamnar; det hand­ skall vara. Detta synsätt kan inte tillåtas lar lika mycket om att säkra ett utnytt­ fortsätta att ligga till grund för vår syn på jande av havet, kustzonen och luftrum­ framtiden och därmed Sveriges säker• met, som är avgörande för vår frihet, vårt hetspolitiska doktrin. självbestämmande och den maritima mil­ Den nu fastlagda doktrinen "militärt jön. alliansfritt" måste äga giltighet utan un­ Det är lätt att en akademi som valt att dantag för hela territoriet och därmed prioritera självständighet hamnar i en si­ även för sjöterritoriet såväl över, på som tuation där det inre livet blir ett självän• under havsytan. Det gamla politiska be­ damål. l grunden utgör detta emellertid slutet att "importsjöfarten skall säkras en förutsättning för Kungl. Örlogsman• med andra medel än militära" utsträck• nasällskapet att kunna verka som rådgi• tes på sin tid felaktigt till att även gälla vare och opinionsbildare genom den bre­ för svenskt territorialhav. da kompetens och de mångåriga erfaren-

320 321 heter som dess ledamöter besitter. Aka­ en specialstudie, som väsentligt kommer uppgifter att ansvara för landets yttre historia skrivs i framtiden, kommer det demien tar däremot inte ställning i en­ att öka kunskapen på området även och inre säkerhet samt för rättssäkerhe­ första decenniet på 2000-talet att kom­ skilda frågor. inom tidigare sekretessbelagda delområ• ten inom landet. För detta krävs militärt mas ihåg som ticlen då globaliseringen Jag hoppas att min redogörelse skall den. försvar, polis och självständiga domsto­ slog igenom. Globalisering idag, är inte ge en bild av Kungl. Örlogsmannasäll• Denna del av projektet har påbörjats lar. En nation som har en målmedveten ett koncept eller föremål för en teoretisk skapets mångfasetterade verksamhet un­ i Karlskrona med dokumentation i aka­ och balanserad utveckling av sitt försvar diskussion. Det är en högst påtaglig reali­ der det gångna året. demiens bibliotek som en central punkt skapar militär säkerhet i närområdet. tet - här och nu. Globalisering är när och behandlar marinens operativa och Det ger också ett säkerhetspolitiskt infly­ gränser upphör att vara hinder och gods Forskningsprojektet Försvaret taktiska utveckling 1945 - 1990 och elen tande genom kapacitet att såväl kunna och tjänster flödar fritt. Produktionsme­ svenska "Östersjöprofilen" på det mari­ del som står oss människor till buds opti­ och det kalla kriget som genomföra insatser inom nationens na försvaret. Detta arbete resulterade i gränser och internationellt. De interna­ meras och otvivelaktigt ökar mänsklig• Försvaret och det kalla kriget är ett pro­ ett nytt marint vittnesseminarium som tionella insatserna utgör därvid en viktig hetens samlade välstånd. jekt som påbörjades 2003 av Försvars• genomföreles i maj 2006 om elen marina del i svensk säkerhets- och utrikespolitik. I detta sammanhang bör det noteras högskolan i samarbete med Kungl. Krigs­ utvecklingen uneler det kalla kriget med Denna utveckling har speglats i de att mer än 99 % av all global transport vetenskapsakademien och Kungl. Ör­ titeln "Marin doktrin och taktik uneler anföranden med efterföljande diskussio­ går på köl med 80 % av det ekonomiska logsmannasällskapet. Som en del i pro­ kalla kriget". Resultatet beräknas kunna ner som hållits uneler akademiens sam­ värdet. Irakoperationen i början på 1990- jektet ansvarar Kungl. Örlogsmannasäll­ publiceras i bokform uneler 2007. manträden. För att belysa detta har jag talet föregicks av en militär uppbyggnad skapet för den marina utvecklingen un­ va lt att i det följande lyfta fram några nu som till mer än 80% gick på köl. Dessut­ der det kalla kriget. Detta resulterade Ordinarie sammanträden aktuella områden. om bor vi i ett land omgivet av 2 700 km förra året i en bok med titeln "Rätt sort, Vi lever i en förändrad säkerhets- och Dagens maritima operationsområde kust där mer än 90% av all internationell kom för sent och var förfå-Marinens försvarspolitisk omvärld. Småstatens "in­ har skiftat från en oceanfokusering till handel går över havet. Ändå verkar det avvägningsfrågor under kalla kriget". satta insatsförsvar" har ersatt elen regio­ ett mer kustnära uppträdande för att som om vi svenskar är omedvetna om Hittills har fyra vittnesseminarier ge­ nala stormaktens mobiliserade massför• bl.a. markera närvaro, skyelda sjötrafik dessa förhållanden. Det handlar inte en­ nomförts med dokumentation och arbe­ svar. Användning av militära förband samt att skydela och stödja egna trupper bart om säkra hamnar. Såväl allmänhet tet planeras att fortsätta som ett forsk­ även i inte enbart väpnade militära situa­ att både komma in och verka i avsett som media liksom försvarsplaneringen ningsprojekt. I maj 2006 genomfördes ett tioner har ersatt avskräckning. Multina­ operationsområde. verkar ha glömt bort hur sjövägar hålls symposium på Försvarshögskolan med tionella insatser och krishantering har er­ Uneler drygt tio år bar svenska mari­ öppna och inte minst säkra. syfte att diskutera och sammanfatta hit­ satt krig mellan nationer. na stridskrafter deltagit i internationell Ett handfast bevis för detta när det tills uppnått resultat. Projektet har sökt säkerhetspolitiken har därmed fått verksamhet. Denna har varit och är av oönskade inträffar utgörs av elen svenska finansiärer och erhållit 4,4 miljoner i bi­ en helt ny innebörd. Det militära hotet stor breeld med bland annat återkom• sjöräddningen. Svensk organiserad sjö• drag för fortsatt forskning under en tre­ måste fortfarande stå i fokus. Att vi kan mande mtnröJnmgsoperatiOner längs räddning bestod före 1907 av femton lif­ årsperiod. skyelda oss mot detta utgör ytterst en ga­ kusten av de baltiska staterna, förbands• räclclningsstationer unelerhållna av Kungl. Den svenska marina insatsen under rant för vår frihet och vårt självbestäm• övningar, stabsövningar, svenska office­ Lotsstyrelsen. Ett alldeles otillräckligt andra världskriget och det kalla kriget mande. I dag måste även internationell rare som tjänstgör inom EU militära antal stationer för vår långa kust. Dess ut­ var den största militära insats som terrorism, spridningen av massförstörel• samarbete, i NATO-staber och deltagan­ om var dessa ofta dåligt utrustade för sitt Sverige har gjort i modern tid. Tyvärr sevapen, liksom regionala konflikter och de i olika arbetsgrupper inom Partner­ värv. Initiativet till Sveriges frivilliga sjö• saknas det en grundläggande studie inom organiserad kriminalitet samt miljöhot skap för fred. Liknande verksambet ge­ räclclningsväsencle togs av skeppsbygg­ området "Marinens operativa och taktis­ såsom brist på vatten och olja samt kli­ nomförs även bilateralt, som till exempel nadsinspektören Albert Isaksson efter en ka utveckling 1945-1990 och den svenska matförändringar ink l u deras i ett vidare Joint Maritime Course (förbandsövning) svår storm på västkusten på hösten 1903. Östersjöprofilen på det marina försva• säkerhetsbegrepp. Samtidigt har globali­ i Storbritannien, HMS Gotlanels expedi­ Även bland vana sjöfarare är det fortfa­ ret". Det svenska marina försvarskon• seringen suddat ut betydelsen av uppdel­ tion i USA och amfibiekårens samarbete rande relativt okänt att svensk sjörädd• ceptet med ubåtsförband, ytattackför• ningen i nationella och internationella med Finland. ningstjänst till en avgörande del bedrivs band, minröjningsförband, rörligt kustar­ hot. Flöden av tjänster, varor och handel på helt frivillig grund utan någon som tilleri och ett fast kustförsvar är väl värt Det är nationalstatens grundläggande är en förutsättning för global tillväxt. När helst kostnad för svenska staten.

322 323

Il Olyckor och katastrofer som Scandi­ gal invandring är här ett bekymmer som resurser för att fullfölja ej avslutade pro­ cip enbart omfatta de utvecklingsprojekt navian Star och Estonia måste förebyg• måste hanteras på ett grannlaga sätt. Det jekt och för fortsatt utveckling av biblio- som möjliggjorts genom erhållna bidrag. gas och så långt möjligt förhindras. Om förutsätter att vi inte bara kan övervaka teket. Trots besparingar och reduceringar har de trots allt inträffar, måste konsekven­ havet utan också att vi kanlämna socialt Under året har liksom förra året bib- kapitalet till del ianspråktagits för att serna av dessa kunna begränsas. Rädd• stöd och bistå med sjukvård. lioteket haft ca l 000 besökare. Forskare klara av den löpande verksamheten, nå• ning av nödställda och omhändertagande Östersjön är synnerligen känslig för har biträtts samt många beslutfattare och got som inte kan tillåtas fortsätta. av omkomna är av stort gemensamt in­ miljöpåverkan. Att begränsa miljöföro• handläggare i försvarsfrågor och höga ut­ För att bidra till en ekonomi i långsik• tresse för strandstaterna. Endast genom reningarna är ett gemensamt och starkt ländska gäster har besökt biblioteket. Te­ tig balans har beslut fattats om höjning förebyggande åtgärder såsom utbildning intresse för strandstaterna. Det är allde­ lefonförfrågningar till biblioteket har av årsavgiften och prenumerationsavgif­ och inspektioner samt en hög beredskap les nödvändigt med en kontinuerlig och ökat i antal. Biblioteket når numera en ten. Samtidigt har under de två senaste för räddningsinsatser när katastrofer in­ uthållig närvaro för att övervaka havet större kundkrets och har blivit mer känt. åren vissa förbättringar av akademiens träffar, kan detta åstadkommas. och dess botten för att tidigt kunna ingri­ Akademiens bibliotek har ett Oinfat­ ekonomi noterats till följd av en mera Havet försörjer många i det nordiska pa om miljöolyckor inträffar. I detta sam­ tande samarbete med biblioteken i positiv utveckling på börsen. området. Broarna över Öresund och Sto­ manhang är transporter av farligt gods av Karlskrona, med Sjöhistoriska museet Övergång till en ny form av penning­ ra Bält binder samman lokala regioner. särskild betydelse. Det kan vara aktuellt och Marinmuseum. Under året har "Ur­ förvaltning i syfte att få akademiens sam­ Inom Östersjöområdet ökar sjötrans• med särskild lotsning, anvisningar förna• val av våra Handskrifter" varit utställt i lade räkenskaper mera överblickbara porterna dramatiskt. Västerhavet, Öster• vigering och i vissa fall skydd av trans­ biblioteket. Marinmuseum har på eget har genomförts. En ny grupp av rådgiva• sjön, Bottniska viken och Finska viken porterna. initiativ medverkat i att på ett bättre och re och förnyade former för kapitalför• utgör alltfort de viktigaste utrikes trans­ Östersjöns marina kulturarv måste mer professionellt sätt stödja bibliote­ valtningen är under utveckling. portvägarna för länderna i Skandinavien skyddas och bevaras. De "gravar" till kets utställningar med tips och råd samt Detta har sammantaget bidragit till och det baltiska området samt för Ryss­ havs som finns måste lämnas i fred. lämpligt material för att skydda de ut­ förbättringar i akademiens ekonomi. land. Detta ställer krav på det maritima ställda föremålen. samarbetet och en maritim förmåga hos Biblioteket Inköp av litteratur fortgår om än i nå• En akademi i tiden länderna kring Östersjön. Ordinarie ledamoten Rolf Edwardson got mindre antal på grund av akade­ Kungl. Örlogsmannasällskapet stiftades Det är inte bara transporter på köl har under året varit bibliotekarie. Under miens ekonomiska situation. Det finns J 771. Akademien har sedan stiftandet som är aktuella i dessa sammanhang. året har, förutom bibliotekarien, Nicolas också många ledamöter samt andra per­ som ändamål att följa och aktivt verka Uppbyggnad och sammankoppling av Ellis tjänstgjort vid biblioteket. Rolf Ed­ soner som skänker litteratur till bibliote­ för utvecklingen av sjökrigsvetenskap, energiförsörjningen med kraftkablar och wardsons arbetstid har reducerats till för• ket. Nytillskott till biblioteket redovisas i sjöväsendet i allmänbet och den mariti­ gasledningar är ett absolut nationellt be­ mån för projekt åt akademien. Tidskrift i SjöväsendeL ma miljön. Under åren sedan akademien hov för en tryggad samhällsutveckling. Genom ett treårigt bidrag (upphör i stiftades bar den maritima miljön fått Att denna energiförsörjning kan bedri­ dagarna) från Stiftelsen Marcus och Ekonomi ökad betydelse. Detta har inneburet en vas kontinuerligt och på ett säkert sätt är Amalia Wallenbergs Minnesfond har ett Kungl. Örlogsmannasällskapets kärn• successiv tyngdpunktsförskjutning i aka­ därmed av grundläggande intresse för antal projekt kunnat genomföras. Dessa verksamhet utgörs av akademiens sam­ demiens verksamhet. Inte minst har det­ berörda stater. har omfattat katalogisering av handskrif­ manträden, KÖMS bibliotek och Tid­ ta tagit sitt uttryck i de insatser som Smuggling över nationsgränser har ter, ettbladssamlingar, akademiens skrift i Sjöväsendet samt ledning. All gjorts för att knyta samman akademiens alltid förekommit. Av särskilt intresse är konstverk, bildarkiv och Tidskrift i Sjö• verksamhet utöver kärnverksamheten verksamhet med motsvarande akade­ bl.a. drogsmuggling vare sig man avser väsendet samt medverkan i projektet har i princip varit självfinansierad. mier och organisationer i länderna kring narkotika, alkohol eller nikotin. Smug­ Försvaret och kalla kriget. Uppgradering Akademiens ekonomi har drabbats Östersjön. Akademiens arbete fokuserar gelgodset söker sig alltid till områden där av TT-systemen har genomförts. hårt av börsnedgången sedan "höjd• därmed tydligt på sådana verksamheter övervakningen är dålig. l vårt närområde Katalogiseringen av TiS kommer ej punkten" 1999-2001. styrelsen har ge­ som utgör grunden för frihet, samfärdsel är omgivande hav en lämplig transport­ att medhinnas under 2006. Övriga pro­ nomfört och strävar fortvarigt efter att och handel för att därigenom skapa för• väg. För att försvåra smuggling är över• jekt kommer till i huvudsak att kunna åstadkomma stora kostnadsreduceringar utsättningar för utveckling, demokrati vakning till sjöss med möjlighet att borda fullföljas under 2006. Akademien saknar av kärnverksamheten. Verksamheten i och fred allt enligt Kungl. Örlogsmanna• och visitera en nödvändighet. Ä ven il le- från och med nästa år egna ekonomiska biblioteket har begränsats till att i prin- sällskapets ursprungliga syfte.

324 325

Il Hedersledamoten JAY M . COHEN Det största problemet med framtiden?

Rear Admiral .lay M. Cohen innehar efier pensionsavgång f rån US Nav y ljänslen som slalssekrelerare för områdena velenskap och reknologi inom US Deparlme171 of 1/omelan d Security

Navies in a Changing World Anförande hållet vid Kungl. Örlogsmannasällsskapets högtidssammanträde i Stock· ho/m 15 november 2006

As a boy growing up in New York City, l was taken by the stories offearless Norsemen sailing the seas of exploration more than a thousand years ago in open boats that combined oar and sa il power and we re at the ctttting edge of technology at tlwt time. At age 17, l joined the Navy and set out to see the world as only Sailors can do. Now, 42 years later l have come aslwre after decades of incredible adven­ Den har ingen tidtabell. tures. How the world has changed. lt's smal/er, ''.flatter", and far more inter­ connected. Världen förä ndt·as hela tiden. Och det går fort. Det enda vi vet säkert om framtiden är att den kommet· att inn ebära en förän drad värld. En värld As a midshipman, I memorized the pen­ Need for Naval Science nants and flags that for centuries repre­ där vi måste hantera nya politiska situationer och där vi kom mer att möta sented coordinated communications at As Iong as there is trade and commerce nya, oförutsägbara hot. sea amongst ships, enhanced by Morse on the oceans and seas, as Iong as there are coastlinesto defe nd, as Iong as crim När det gäller ledni ngssystem och framttden så kan du lita på Saab. code and then radio. Even 20 years ago, e while in command of a s ubmarine, l en­ and forces exist that wish to do harm to Våra modulära och skalbara system kan enkelt integret·as med befin tliga joyed the autonomy of "radio sil ence" nations a nd peoples, there will be Navies. ledningssystem, och de kan uppgraderas med nya funktioner allt eftersom for months a t a time as l operated inde­ And with Navies, the need for Naval Sci­ pendently subm ence ! As they have since sail ors first went dtna behov ökar ell er förändras. Det gör att du både kan hantera dagens erged in the farthest reaches of the seven seas. Today, the to sea, today the maritime powers of the krav på ett säkrare samhälle, och vara förberedd inför framtiden. "Common Operating Picture" enabl es world are asking themselves just what När den nu behagar infinn a stg. (at the speed of light bouncing off sateiii­ kind of Navy -with what capabilities and tes high above the Earth's horizon) coor­ in what numbers do they need to ensure dinated arms at seas, in the air, and a­ the security of themselves and their al­ shore to bring overwhelming force to li es. SAAB SYSTEMS bear against an enemy - or provide hu­ The world is changing - and so are manitarian assistance from the sea to vic­ Navies. www.saabgroup.com tims of natural or m anmade d isas ters. Sweden has a Iong and illustrious sea-

327 faring history. A country that values edu­ shore police and combat operations fective than the individual sum of their cert with the navies and coast guards of cation, innovation, commerce, autonomy bring, the ships, sensors, weapons, and ships, aircraft, sensors, weapons and Sai­ our a/lies, coalition partners, and friends. and security, Sweden has trequently de­ tactics of Navies are evolving rapidly to lors. The U.S. Navy has expressed 1ts dest­ We are committed to a future in which monstrated the value of "defense-in­ adapt to and defeat the threats of the 21 st re to collaborate with the many Navies of mulually supporlive rotes; missions, and depth" along with some of the most chal­ Century. the world in what has been termed "The tasks are shared for the secw·ity of the lenging geography (the Swedish Baltic Sweden is helping lead the way with Thousand Ship Navy" in combining our United States and ourfi·iends worldwide." archipelago coastlin e). Who will forget its futuristic, stealthy, fast, shallow-draft, strengths in maritime domain awareness, Our National Fleet Policy is intended the vision of "Whiskey on the Rocks"! minimall y manned, composite, and afford­ defense, and law en forcement to counter to synchronize multi-mission plattorms Throughout the history of submarine able multi-mission Visby class. HMS Vis­ crime, terror, and piracy on the high seas and infrastructure to maximize effective­ development and operation, Sweden has by has set a high standard for the Navies and in the littorals. ness and efficiency and eliminale redun­ led the way - especially in coastal warfa­ of the World. Inspired by the spiral tech­ As U.S. Chief of Naval Operations dancies. In an article in the August issue re. Today, Swedish submarine technolo­ nology development Sweden used to cre­ Admiral Mike Mullen noted during his of the U.S. Naval Institute's Proceedings, gy and professional submarine force are ate the Visby, the United States Navy ini­ visit to Sweden in October, Sweden has the Actmirals noted areas of tangible col­ heJd in the highest esteem around the tialed its Littoral Combat Ship (LCS) made important contributions to global laboration between the U.S. Navy and world. A pioneer in Air Independent program in 2001. war on terrorism. The Admiral express­ Coast Guard. These include: Propulsion, Swedish submarines are The first of two competing LCS de­ ed interest in improving interoperability 1) A working group to ad dress sh i p and amongst the stealthiest at sea today. signs, USS Freedom, will go to sea next and cooperation, including joint exercis­ system design, module designs for year, followed shortly by a trimaran de­ es such as BALTOPS - Baltic Opera­ coastal surveillance and port security U.S.-Sweden Collaboration sign LCS - the USS lndependence. 1l1e tions. He also addressed joint training missions, and common system acqui­ When the United States Navy sought to tactics, techniques, and proeectures that with the Gotland submarine. In addition, sition; and operate with the most modern and capa­ will be essential to the effective opera­ Admiral Mullen noted that the Visby­ 2) Research and development initiali­ ble conventional submarine, a unique tions of these new ship designs in the Class Corvette has cutting-edge techno­ ves that actdress vessel tracking, mari­ agreement developed rapidly between most difficult waters Sailors encounter logy that could benefit our Littoral Com­ time domain awareness, wide-area the United States and Sweden and as a will evolve rapidly over the next few bat Ship. At a National leve!, our own surveillance, sensor performance pre­ result, the Swedish submarine HMS Got­ years as the LCS operates in the real­ Navy and Coast Guard cooperale closely dielive algorithms, unambiguous war­ land has been operating with the U.S. world threat environment that exists to­ under the National Fleet Policy first estab­ ning, diver/swimmer deterrence/de­ Navy in the waters off San Diego, Cali­ day. I'm sure the U.S. Navy will desire to lished in 1998, renewing that bond most tection/ interdiction, non-lethai tech­ fornia. This cooperative experiment has learn from your lessons with Visby in or­ recent!y in March of this y ear. nologies and systems, underwater proven mutually rewarding to both Na­ der to shorten the "learning curve" for Our Navy and Coast Guard share imaging and inspection, and acoustic vies and is an example of what can be a­ o ur LCS crews. common interests and complementary detection buoys. l chieved when Navies and Nations seek The example of cooperation and in­ missions in areas such as: Port Security; to work together. Sweden has always pla­ spiration from both Visby and Gotland Riveri ne and Litt01·al Operations; Mari­ Our Navy and Coast Guard are also col­ ced a high priority on Naval dominance have helped the United States Navy rea­ time Domain Awareness; and Maritime Iabarating in planning, acquisition, train­ in the littorals. Today, the United States, lize that coordinated allied Naval opera­ lnterdiction. Underscaring these mutual ing, and operations, jointly providing guid­ like several Navies, is refocusing on the tions around the world offer "force mul­ interests, Admiral Mullen and the Com­ ance regarding common interests invol­ near-shore and in-shore theater of opera­ tiplication" and engagement with other mandant of the U.S. Coast Guard, Admi­ ving ship acquisition programs with a tions as many Nations work to defeat the Nations that can prove invaluable to the ral Thad Allen, recently ou tJined a vision specific goal of identifying common tech­ anti-modern forces of terrorism. world in keeping the seas safe and defea­ for a truly National fleet. In this vision, nologies, systems, and processes essen tia! No country or culture is immune from ting the fo1-ces of terror wherever they Admiral Mullen and Admiral Allen wro­ to both the Littoral Combat Ship and the the destruction that terrorists may seek might seek to strike. te that "An enhanced and expanded Na­ Deepwater cutters and other assets of to bring to those who value freedom and Each Navy is different, bringing an ar­ tional Fleet is the single most critical enab­ the Coast Guard. democracy. Piracy, crime, and terror are ray of often unique capabilities and skills ting force for sentring the maritime do­ According to Actmirals Mullen and concentrated today in the littorals. With to a mission. Operating together, the al­ main and exercising US. maritime power Allen: "The tilloral combat ship~5 empha­ the navigational challenges that near- lied Navies of the world are far more ef- for good order, peace, and security in con- sis on modular, focused-mission, and

328 329 o pen-architecture design, by way of illus­ Conclusion Ledamoten tration, eau/d offer new apportunities for LEIF NYLANDER As United States Navy and Coast Guard col/aboration in such areas as command­ leac!ers have said,America looks forward control-communicalions, focused-mis­ enthusiastically, to expanc!ec! cooperatio~ sion packages; and unma~ned vehic/e for maritime and littoral capabilities, infor­ operations." mation sharing and fusion, an c! joint train­ Our Navy and Coast Guard are mo­ ing for the benefit of both o ur Nations. ving forward aggressively to operationa­ Forty years ago, that 17-year-olc! boy lize and expand the ic!ea and reality of a from New York City left home to sail the National Fleet to work tagether to meet seven seas. Thirty years ago, I first saw challenges today and tomorrow. As Ac!­ the VASA (while on leave in Stockholm), Konleramiral Leif Ny/an der ii r materielproduklionschef i miral Mullen and Ac!miral Allen statec!: Högkvarrerel recently brought back to Iife and uncler­ "Concurrently, we must a/so decpen ca­ going the start of her h istoric restoration. operation with the marilime forces of o ur She was a technological wonc!er of her Marin materielutveckling i Sverige- historia ochle/ler strategic partners as weil as emerging time. Today the VASA, like the HMS partner nations to enhance their capabili­ framtid? Warrior in England and the USS Consti­ ties to provide for the i r own, as weil as o ur Ordforandens anförande hållet vid Kungl. Örlogsmannasiillskapels högtidssamman• tution in America, attests to man's intri­ collective, maritime security." triide i Stockholm 15 november 2006 vid nedläggande av ämbetet gue with the sea and the applications of We have many areas of interest with science and technology to tame the mari­ l Swec!en, recognizing and respecting your time environment. I salute your Nation Marinens historia sträcker sig, enligt traditionen, tillbaka till år 1522. Det var då de Nation's Iong history of military non­ and its prouc! Navy and Sailors. av Gustav Vasa inhyrda skeppenfrån Liibeck löpte in på svenskt vatten den 7juni. alignment that has served you weil. Il Det var den svenska örlogsflottans födelse. Under århundraden har därefter marin­ en, med några få undantag, utvecklat sina egna fartyg. Välkänd är skeppsbyggaren och viceamiralen Fredrik Henric af Chapman, som framför allt verkade i Karls­ krona. Hans serieproduktion av seglande örlogsfartyg och båtar under 1700-talet, låg före sin tid, såväl avseende konstruktion som produktionsmetoder.

Kungl. Örlogsmannasällskapet och dess Uneler 1900-talet utvecklades även ledamöter har alltseelan instiftandet år ubåtssystemet Vår första ubåt var Hajen, VI ERBJUDER ALLT I UNIFORMER 1771 på ett aktivt och ledande sätt varit som står uppställd vie! Marinmuseum i OCH TILLBEHÖR FÖR MARINEN engagerat i denna utveckling. Uneler Karlskrona. Utvecklingen av Sjöormen• 1900-talet har vi goda exempel på far­ ubåtarna, på 1960-talet, innebar ett tek­ tygskonstruktioner i form av Sverige­ niksprång. Utvecklingen har fullföljts skeppen, som var kärnan i flottan uneler med senare ubåtsklasser och vårt ubåts• första hälften av 1900-talet. Under andra system har fått ett internationellt erkän• hälften innehades elen rollen av Hallanel­ nande bl.a. genom det utbyte med US jagarna och torpedbåtar, seelermera ro­ Navy som genomförs med ubåten Got­ botbåtar av Norrköpingsklass. f produk­ Jane! , baserad i San Diego seelan drygt ett tion och nära operativt införande har vi år tillbaka. nu de fem korvetterna av Visbyklassen. Även om det svenska minvapnet föd• På samma sätt som Chapmans segelfar­ des år 1863, var det först på 1900-talet RONNEBYGATAN 39, 371 33 KARLSKRONA tyg, representerar Visbykorvetterna en som utvecklingen avseende röjning av kombination av tekniksprång som möj• minor kom igång. Flera goda fartyg för TEL.0455-1 0298 [email protected] liggör ett nytt taktiskt uppträdande. minsvepning utvecklades, men det var i

330 331 samband med Landsortklassens till­ fil , vilket skulle ha kunnat tala för svårig­ krav med aktuella samarbetsländer och Skälen för detta är flera. Ett är att nå komst på J 980-talet som ett större steg heter att exportera, men vi har ändå någ­ att vi också är beredda att anpassa våra ekonomiska fördelar. Ett annat är att ge­ togs i och med utvecklingen av förmågan ra goda exempel på exportframgångar. ;everanstidpunkter för att kunna uppnå nom partnerskap med en leverantör er­ att bedriva regelrätt minjakt Spica M-klass, utvecklad ur Norrkö­ serieeffekter. Vi strävar också efter att hålla säkra och effektiva leveranser. E tt År 1902 bildades kustartilleriet som pingsklassen har exporterats till Malay­ köpa redan färdiga hyllprodukter, s.k. exempel på OPS kan vara genom att t.ex. ett vapenslag inom marinen genom en sia. Australien har anskaffat Collinsubå• COTS, Commercials OffThe Shelf. Dessa låta en industri som tillverkar sjörobotar sammanslagning av Vaxholms och Karls­ tar med Gotlandsklassen som grund. produkter är ju redan utvec~lade och även få ansvaret för vidmakthållande kronas artillerikårer ur armen med flot­ Minröjningsfartyg som har exporterats producerade, kanske aven. provade, vtl­ och vidareutveckling av marinens sjöro• tans minörkompanier. Kustartilleriet ut­ till Singapore är en utveckling ur Lands­ ket förhoppningsvis mnebar enstorre sa­ botar. Kostnadsbesparingar kan då upp­ vecklades under hela 1900-talet och det ortklassen. stridsbåtar har exporterats kerhet i både prisbild och egenskaper, nås, om även andra kunder av samma ro­ l finns flera goda exempel på systemut­ till bl.a. Norge, Grekland, Mexiko och samt en möjlighet att snabbare än vid en botsystem, d.v.s. andra mariner, låter veckling som måste betraktas som säll• Malaysia. traditionell utveckling erhålla de förmå• nämnda industri få samma uppdrag. Till­ l synt lyckade. Här vill jag särskilt nämna Framför allt har marinen, genom den gor som produkterna representerar. sammans uppnås då den önskade serieef­ två exempel. Det första är det rörliga ar­ beskrivna utvecklingsförmågan, fått de De operativa kraven på Försvars• fekten. Genom utökade åtaganden för l tilleriets 12/80-system. Planerna för vida­ system som har efterfrågats och dessa makten av idag, där internationell verk­ den aktuella industrin ökar också dess reutvecklingen av det systemet bär slåen• har stått sig väl i en internationell jämfö• samhet har en dominerande roll , innebär konkurrenskraft på marknaden. Härige• de likheter med den vidareutveckling av relse. Det gäller såväl från en operativ att interoperabilitet är ett nyckelord. nom uppnås en positiv effekt för såväl armens fälthaubits 77B som nu görs mot som från en ekonomisk utgångspunkt. Våra system och våra enheter skall kun­ Försvarsmakten som industrin. det nya fälthaubitssystemet ARCHER. Men hur ser det ut inför framtiden? Vilka na fungera tillsammans med andra län• Det andra mycket lyckade exemplet är behov av fartyg och ubåtar har marinen ders militära enheter och system. Den Svensk försvarsindustri stridsbåt 90, som förutom att göra god och hur ska de kunna realiseras? trend, som vi därför har inom materiel­ tjänst inom Amfibiekåren, även har fått försörjningen, med internationellt mate­ Hur är då det faktiska läget för svensk disponeras av både polis och sjöräddning. försvarsindustri? Om vi med svensk för• Trender inom rielsamarbete, grundat på harmonisera­ Vapen, sensorer och ledningssystem de krav, underlättar för oss att uppnå den svarsindustri menar helt svenskägd för• har utvecklats parallellt och ofta i nära materielförsörjning eftersträvade interoperabiliteten och lig­ svarsindustri, så finns det inte så mycket samverkan mellan industri och brukare. Hur är då trenderna inom materielför• ger därför helt rätt i tiden. Svenska sär• kvar. Om vi istället avser försvarsindustri Utvecklingen har resulterat i system i ab­ sörjning? Hur ska det framtida marina lösningar är därför något som vi numera verksam i Sverige, så är läget bättre. En solut världsklass och om jag nämner 40 behovet förverkligas? De ständigt stigan­ undviker. I de undantagsfall, då vi bedri­ stor del av vår tidigare svenskägda för• respektive 57 mm automatkanon från de kostnaderna för försvarsmateriel ris­ ver egenutveckling, är det viktigt att in­ svarsindustri har idag utländska ägare till Bofors, spaningsradar från Ericsson, eld­ kerar att urholka den del av försvarsans• teroperabilitetskravet kan tillgodoses. större eller mindre del. Kockums ägs av lednings- och stridsledningssystem från laget som är avsett för materiel i ett vida­ Ett krav som ställs på oss är att förkor• det tyska Thyssen Krupp Marine Systems. SAAB, så är alla bekanta med dem och re perspektiv. N å g on extra kompensation ta ledtiderna från beställning till operativ Bofors ägs av den amerikanska delen av l berömmelsen sträcker sig även utanför för dessa fördyringar erhålls inte längre. användbar produkt. Även om utveckling­ BAE Systems. Ericsson Microwave Sys­ Sveriges gränser. Det är därför nödvändigt att finna andra en av Visbysystemet kommer att resultera tems är nyligen uppköpta av SAAB som i Med dessa exempel vill jag peka på metoder för att få pengarna att räcka i fantasiska fartyg kommer det fortfarande sin tur ägs till 20 % av brittiska BA E Sys­ en framgångsrik tradition i Sverige avse­ längre, särskilt i en tid när Försvarsmak• att ha tagit knappa 15 år från första be­ tems. Det är naturligtvis en komplex bild, ende maril} teknikutveckling. Denna ut­ ten har minskat i storlek så att positiva ställningen hos Kockums till leverans av men hur ska vi då ställa oss till att vår för• veckling har präglats av en nära växel• effekter av långa serier av försvarsmate• operativt användbara fartyg. Vi måste svarsindustri blir uppköpt? Spelar det verkan mellan taktikutveckling och tek­ riel inte längre går att uppnå. kunna förkorta denna tid för att snabbare någon roll från ett försvarsmaktsper• nisk förnyelse som varit och fortfarande Det gäller därför att dela utvecklings­ få fram den förmåga vi efterfrågar. spektiv? är ett av våra adelsmärken som vi fortsatt kostnader och att försöka uppnå serieef­ Ytterligare en trend är att låta indu­ Vi ska vara medvetna om att svensk måste vårda. Konstruktionerna och sys­ fekter tillsammans med andra länder. strin få ett större åtagande i materielför• försvarsindustri har byggts upp under temlösningarna har haft och har fortfa­ För att det ska vara möjligt, krävs det att sörjningen inom ramen för det vi kallar lång tid. Genom den förutvarande rande i mångt och mycket en svensk pro- vi kan harmonisera våra målsättnings- Offentlig - Privat - Samverkan, OPS. "svenska modellen" med ett nära utveck-

332 333 [Il

lingssamarbete mellan svenskägd, fektiv ur ett livscykel perspektiv. Den sk a klass under perioden 2015 - 2020. Om det ingår i våra operativa krav. Våra system svenskbaserad industri och brukare, har också uppfylla kraven på interoperabili­ omsättningsbehovet ska tillgodoses ge­ är utvecklade och konstruerade för detta. vi lyckats få internationellt sett mycket tet. Inom ramen för detta måste produk­ nom utveckling i Sverige, helst med m ter­ Det är kunskap som vi under lång tid bar kvalificerad materiel till Försvarsmakten terna vara konkurrenskraftiga för att vi nationellt samarbete eller om nya ubåtar byggt upp och som har medfört att den till ett rimligt pris. Med internationalise­ ska välja svenskproducerat. och ersättare till korvetterna ska anskaf­ svenska marinen har en unikt god förmå• ringen av industrin med tydliga vinstkrav Vad jag vill ha klargjort är betydelsen fas som "hyllvara", d.v.s. en redan färdig ga att verka i den speciella hotmiljö som från internationella ägare och med av att låta försvarsindustrin verksam i utländsk produkt, är den stora frågan. karaktäriserar denna typ av farvatten. Sverige som en aktiv stat inom den euro­ Sverige konkurrera på lika villkor med Varför skulle vi då välja att utveckla De egenskaper som vi därmed har ut­ peiska säkerhetsstrukturen, måste den utländska producenter. Under sådana dessa marina system i Sverige? Försvars• vecklat bos våra system har rönt interna­ "svenska modellen" utvecklas för att förutsättningar är chanserna för fram­ maktens redovisning till regeringen be­ tionellt erkännande, vilket inom ubåts• möta upp mot framtidens krav samtidigt gång goda. En framgångsrik försvarsin­ skriver en rad skäl. Eftersom redovis­ området bl. a. framgår av samarbetet med som vi kan säkerställa att vi fortsatt kan dustri i Sverige ger också staten inflytan­ ninaen till största delen är sekretessbe­ US Navy. Jag är övertygad om att när få tillgång till morgondagens teknik till de på den internationella arenan. Vi ser lagd kan jag här enbart beskriva delar av Visbyklassen blir operativ, kommer även gårdagens pris i stället för tvärtom. Idag, det i t.ex. sexnationerssamarbetet, där vi det öppna underlaget. Rattonahsenng det systemet ge motsvarande genklang med minskade försvarsanslag kan För­ tillsammans med Tyskland, Frankrike. och effektivisering har i Sverige, både internationellt. svarsmakten inte längre utgöra den enda Storbritannien, Italien och Spanien, har­ inom myndigheter och inom industrin, Trenden internationellt är att alltfler basen för beställningar vid försvarsindu• moniserar målsättningskrav för framtida inneburit att kompetensen avseende yt­ ser behovet av att kunna uppträda i grun­ stri verksam i Sverige. Industrin måste militär materiel. Den positionen skulle vi stridssystem och ubåtssystem idag är i da och kustnära farvatten och här har vi i därför också vända sig till utländska kun­ inte ha, om vi inte hade en framgångsrik hög grad integrerade. Det är i huvudsak nuläget ett försprång. Genom utveckling der, vilket också har gjorts i stor utsträck• försvarsindustri. Ska vi då fortsätta med liknande kompetenser som krävs för att i Sverige har vi alltså förutsättningen att ning. De utländska kunderna måste där• materielutveckling i Sverige eller inte? utveckla ytstridsfartyg som ubåtar. Där• få fartyg som motsvarar våra operativa för förstärka basen även för försvarsin• utöver krävs också vissa specifika yl­ behov till en lägre kostnad! dustri verksam i Sverige. Det ställer då Utvecklingskompetens för strids- respektive ubåtskompetenser. Ge­ Försvarsmakten kommer därför, som ett krav på de utländska ägarna att mark­ vidmakthållande och nom denna samordning av kompetenser ett resultat av inlämnad redovisning, att nadsföra även de svenskproducerade utveckling av ytstrids- och har goda förutsättningar för hög kost­ föreslå regeringen att få gå vidare med systemen inom ramen för företagets hela nadseffektivitet uppnåtts. fortsatt utveckling av nästa generations produktportfölj. Om detta inte tillåts, och ubåtssystem Vi har traditionellt sett att svenskpro­ ubåt, vilket är det system som behöver sådana exempel finns, riskerar den Regeringen uppdrog tidigare i år åt För­ ducerade fartyg, och då särskilt ubåtar, omsättas först. Genom en sådan utveck­ svenskbaserade delen av företaget att svarsmakten att tillsammans med FMV har kostat avsevärt mindre än utländskt ling tillvaratas således bäst den kompe­ visa en sämre lönsamhet och risken finns att senast den 1 november 2006, redovisa producerade. Det finns noggranna be­ tens, som behövs för att inte enbart ut­ att den därför läggs ner. Export från för• vilken kompetens som erfordras för att räkningar som pekar på att detta förhål• veckla och vidareutveckla ubåtssystemet svarsindustri verksam i Sverige är därför vidmakthålla och vidareutveckla våra yt­ lande fortfarande är giltigt även avseen­ utan också ytstridssystemet. På kort och vital för dess överlevnad och för att vi strids- och ubåtssystem. Redovisningen de framtida nyproduktion. Det förutsät• lång sikt är det den mest ekonomiskt ef­ därmed ska kunna dra nytta av gjorda in­ skulle även kvantifiera behovet av marin ter dock att produktionen tillåts genom­ fektiva lösningen. vesteringar och även av en "utvecklad (skeppsteknisk) kompetens för staten föras på det sätt, som hittills har varit den anskaffningsmodell". respektive industrin och visa på försörj• "svenska modellen", vilket bl.a. innebär Konsekvenser beroende på Jag vill nu på en gång klargöra att det ningslösningar för den, nationellt och in­ att konkurrensutsätta underleverantörer som jag nyss har beskrivit inte ska tolkas ternationellt. Redovisningen är inlämnad av delsystem. Det finns alltså ett ekono­ regeringsbeslut som att vi ska köpa försvarsmateriel pro­ till regeringen. I Försvarsmaktens lång• miskt skäl för utveckling i Sverige som Regeringen måste nu ta ställning till För• ducerad i Sverige till varje pris. För För• siktiga planer ligger såväl vidmakthållan• också bidrar till att säkra en kompetens­ svarsmaktens inlämnade redovisning. svarsmakten är det viktigaste att vår ma­ de under längre tid av befintliga ytstrids­ bas för såväl vidmakthållande som nyut­ Om regeringen följer det som Försvars• teriel uppfyller de operativa krav som och ubåtssystem som ett omsättningsbe• veckling av både ytstridsfartyg och ubåtar. makten har förordat bör vi kunna se att den nya insatsorganisationen kräver. hov av korvetterna av stockholmsklass Att kunna uppträda i grunda och ett konstruktionsarbete mot nästa gene­ Materielen skall också vara kostnadsef- respektive ubåtar av Södermanlands- kustnära farvatten, s.k. extreme littorals, rations ubåt, påbörjas under tidigt 2007.

334 335 Som jag nämnde tidigare avseende tren­ vecklingskompetens i Sverige. Allt talar Korresponderande ledamoten der inom materielförsörjningen, är det för att vi bör behålla den kompetensen, HENRIK LANDERHOLM viktigt för oss att kunna dela utvecklings­ både tekniska, taktiska, operativa och kostnader med andra länder. Stor kraft ekonomiska skäl. Jag anser att det också måste därför tidigt läggas på att få till ett är viktigt rent nationellt. Utveckling på sådant utvecklingssamarbete, helst på teknikens framkant, som vi här talar om, fartygssystemnivå men om det inte är ger ofta spin-offeffekter på samhället i öv­ möjligt, på delsystemnivå. Det finns re­ rigt. Frågan ligger nu i regeringens händer. dan nu länder som har visat intresse. Jag förväntar mig ett positivt beslut. Det är också viktigt redan i inledning­ Efier en inledande militär karriär inom armen var Henrik Vi har i det här landet kommit en bit L·anderholm riksdagsledamot 1991-2002, varav fyra år som en av ett konstruktionsarbete att med in­ på väg sedan år 1522. De första enheter­ ordforande i jorsvarsutskollet innan han 2002 blev rektor dustrin diskutera möjligheter till Offent­ na vi hade i den tidens svenska örlogs­ och chef for Försvarshögskolan lig - Privat - Samverkan, OPS. Det är i flotta, de lObska skeppen, var av utländsk dessa tidiga skeden som man genom konstruktion, de var fulls tändigt inter­ Officersutbildning för framtida nationella och framtida OPS kan ge tydliga incitament operabla och vi köpte inte fartygen utan till industrin att finna kostnadseffektiva vi leasade dem (även om tyska kolleger internationella krav lösningar som kan ge ekonomiska förde• hävdar att vi aldrig betalade hyran). Våra Årsberättelse i vetenskapsgren Il- Personal, utbildning och organisation föredragen vid lar för både myndighet och industri. Om­ föregångare hade redan då ett ganska Kungl. örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde den 15mars 2006 i Göteborg råden som kan vara aktuella är t. ex. inom modernt synsätt sett med dagens ögon. logistik och utbildning. Om regeringen Dagens utmaningar ger vid hanelen En årsberättelse om den eviga frågan om officersutbildning utformning och följer Försvarsmaktens förslag ser jag att nya lösningar, anskaffningsmetoder bedrivande kan struktureras på en rad olika sätt. Man kan "gräva där man står" och goda möjligheter till en fortsatt marin och affärsmodeller behöver utvecklas utgåfrån dagens "system" (som egentligen är ett lapptäcke av över tid~nförändrade materielutvecklingsförmåga i Sverige. samtidigt som vi tar tillvara de genom år• utbildnings- och karriärgångar från slutet av 1960-talet och framat). Man kan Om regeringen däremot inte följer hundradena vunna erfarenheterna av ef­ också börja med en internationell jämförelse och försöka sig på en analys av vad det, som Försvarsmakten förordar, ser fektiv och framåtblickade utvecklings­ övriga länder -försökt sig på i förändringshänseende under senare år. Ett tredje jag stora problem med att behålla ut­ förmåga. alternativ skulle kunna vara att välja utgångspunkt i den säkerhetspolitiska och vecklingskompetensen avseende ubåtar Kungl. Örlogsmannasällskapet fyller militära miljö som vi ser runtomkring ochframför oss och utgåfrån denför att så att och ytstridsfartyg i Sverige. Vi blir i det härvid fortfarande en viktig roll. Utveck­ säga "räkna baklänges". Vad kommer framtidens officer att möta för utmaningar fallet tvingade att vända oss till utländ• lingen inom det område, som mitt anfö• och vilken utbildning och träning är lämplig för att han/hon skall klara detta? Jag ska leverantörer vilket kommer att resul­ rande berör, har beskrivits i artiklar i Tid­ avser följa den tredJe vägen, men försöker också belysa den svenska officersrollen~ tera i dyrare produkter, där det inte är skrift i Sjöväsendet uneler de senaste särart, inte minst för att det är en utgångspunkt för den förändringsprocess som VI säkert att våra operativa krav kommer åren. Så därvidlag är KÖMS synnerligen Just nu är mitt inne i. att kunna tillgodoses fullt ut. Jag förutser aktivt även i denna fråga. Vi kan och också att vår förmåga att ge fartygen och skall med hjälp av en aktiv debatt bidra ubåtarna kontinuerliga uppgraderingar till att kunskap och kompetens spriels i Min utgångspunkt är att officersyrket är en bild av hur svårt det är att ändra på och vidareutveckling över hela dess livs­ dessa för marinen och Försvarsmakten en unik profession, men också att För• det som "sitter i väggarna" på en mång• längd riskerar att gå förlorad. centrala frågor rörande långsiktig ut­ svarsmakten är dess officerare. Genom hundraårig organisation. Jag vill dessut­ veckling "där och då" i balans med kra­ att definiera och karaktärisera officers­ om hävda att det som sitter i väggarna i Framtiden kan påverkas ven på effekt "här och nu ". Vår förmåga kåren och dess kompetens får man också första hand är de värderingar och före• till en egen marin materielutvecklings­ elen mest rättvisande bilden av vad För• ställningar som snarast "sitter i ryggmär• Vi går nu i väntans tider. Försvarsmakten kompetens av ytfartyg, ubåtar och amfi­ svarsmakten är och är på väg att bli. Le­ gen" hos den definierande delen av För• har med stöd av FMV lagt ner ett omfat­ biesystem är central för denna balans. Vi damoten, general Håkan Syren brukar svarsmaktens personal- dagens yrkesof­ tande arbete med att beskriva förutsätt• har nått goda resultat. Låt oss fortsätta citera en välkänd managementkonsult­ ficerare. Försvarsmakten är i elen bemär• ningarna för fortsatt marin materielut- med det tillsammans. slogan - "culture beats strategy" - som kelsen i allra högsta grad dess officerare.

336 337 Varje lands officerstradition-och of­ andra ord (och detta oavsett om länder­ för att därefter lägga ett år på varelera ni­ ra utbildningen. Den bedrivs i de flesta fall ficersdefinition - skiljer sig åt. Historia, na har fungerande system med underbe­ våerna kapten och örlogskapten/major inom respektive försvarsorganisation och kultur och därmed graden av interaktion fäl och underofficerare eller ej) uttryckli ­ och i modern tid två år för kommendör• är i många länder (t ex USA) akademiskt med omvärlden påverkar officersbe­ gen byggda underifrån. Officerarna har kapten/överstelöjtnant och högre: Ingen kvalitetssäkrad och meritvärclerad. grepp och det som upplevs som professi­ vanligen god förtrogenhet med tjänstens av länderna i den nordiska traditiOnen Utgångspunkten i ett resonemang om onens innehåll. Skillnader mellan för• krav och medarbetarnas villkor på all a uer för närvarande någon längre militär en framtida officersrekrytering byggd på svarsgrenarna kan också konstateras. En nivåer upp till den egna som följd av ut­ ~tbildning på högsta nivå -War College civil högskoleutbildning förutsätter vida­ re att en kompletterande, sannolikt gans­ sjöofficer skiljer sig normalt en hel del bildning för och egen tjänstgöring på res­ ~0~~). . .. från en armeofficer-och skillnader mel­ pektive nivå. De nämnda länderna präg­ I diskussionen om framtida vagval ka omfattande, militär utbildning måste lan tjänstegrenar inom respektive för• las också av relativt långa, specialdestine­ har framförts iden att "vända" på offi­ ges "i vilket fall". Den civilekonom-, kul­ svarsgren kan dessutom, som alla vet, i­ rade utbildningsgångar och återkom­ cersutbildningen, genom att inleda den­ turvetar-, lärar- eller ingenjörsutbildning bland till och med vara större än skillna­ mande utbildning under karriären. D et na med en företrädesvis civil högskoleut• (motsv.) som officersaspiranten tillägnar derna mellan dessa. senare är något som för övrigt känne­ bildning. Den förtjänar att diskuteras sig i ett sådant system skulle ju förvisso En gemensam karaktäristik av svensk tecknar i stort sett alla länders officersut­ noggrannare. I USA, Tyskland, Frankrike ge en grund i akademisk bemärkelse. officerstradition är därmed svår att göra. bildningssystem, vilket är en intressant och i praktiken även i Storbritannien har Förmågan att sortera stoffet och i någon Likväl skiljer sig de nationella kulturerna skillnad jämfört med de flesta andra pro­ officerarna en grundläggande akademisk bemärkelse använda eller åtminstone åt. För svenskt vidkommande uttrycks fessioner, där individens liv oftare är in­ examen, oftast och i huvudsak inriktad förstå vetenskaplig metodik är allmängil• detta kanske bäst i det yttrande av Karl delat i en inledande lång utbildning och på civila ämnen. Ovan på denna läggs se­ tig och ett kritiskt och kreativt förhåll• den XII som (fritt citerat) stipulerar att därefter professionell förkovran i yrket, dan en olika lång officersutbildning som ningssätt till kunskap och kunskapsut­ "den som inte stått utpost skall heller inte avbrutet av i huvudsak- och i bästa fall ­ ger kompetens i det som i dessa länder är veckling i allmänhet och på det egna om­ föra befäl". kortare kurser. "officersprofessionen". Vad man i sam­ rådet i synnerhet likaså. Den säger en del om kvintessensen i De nordisk-germanska traditionerna manhanget dock måste observera är den Likväl innebär en civil akademisk ut­ den svenska, men faktiskt också i den har också andra gemensamma karaktärs­ inledningsvis diskuterade skillnaden bildning som grund för alla officerare att nordisk-germanska officerskulturen. Of­ drag. Doktrinerna för ledning och synen mellan yrkets innehåll och omfattning viktig tid skulle tas ifrån det centrala i of­ ficeren förväntas dela soldatens och sjö• på officerens roll och ansvar liknar var­ mellan olika länder. En övergång till ett ficersprofessionen. Från min utgångs• mannens vedermödor och genom denna andra. En mycket hög grad av delegerat mer anglosaxiskt förhållningssätt och ut­ punkt kan vi utbilda och utveckla bättre gemenskap ha skaffat sig en gedigen er­ ansvar till varje nivå och uppdragstaktik bildning kan tveklöst spara en del utbild­ skickade officerare om de får använda farenhet av förbandens liv, leverne och kännetecknar traditionellt dessa länder. ningstid totalt, eftersom kraven på vad sitt successivt tillägnade akademiska för• uppträdande också på lägre nivåer. Detta Officeren leder dessutom sina unelerly­ officeren skall kunna är annorlunda. hållningssätt på det område som de skall förhållningssätt skiljer sig från den gäng• dande med en hög grad av föredöme. l Vårt nuvarande utbildningssystem verka inom. Den avgörande poängen är se officerstraditionen i många andra, inte begreppet föregångsman ligger inte bara för officerare speglar den inledningsvis att det kritiska ifrågasättaodet och den minst anglosaxiska länder, där officeren den som går först, utan här också ele n nämnda dubbelhet (vad och/eller hur) vetenskapliga metoden istället för att fo­ förväntas kunna ge order om vad förban• som har ett försteg i kunskap, också på och ger en proclukt som är varken "hack­ kusera på områden, som inte ingår i offi­ det skall göra, men inte närmare bekym­ lägre nivå. ad eller malen". Den nyutnämnde en­ cersprofessionens kärna, bör fokusera rar sig om hur detta går till. Detta hur är Graden av civil akademisk utbildning hetsofficeren förväntas istället sedan sys­ just där. Akademiseringen av krigsveten­ på lägre nivå underofficerens profession hos officerskårerna har i länderna ifråga temets införande 1983 hjälpligt klara skap, militärteknik och leelarskap gör det och privilegium. För att nyansera resone­ traditionellt varit låg. Utbildningen har "både och". möjligt att med samma metod och för• manget måste dock nämnas att i princip genomförts vid särskilda militära skolor Den anglosaxiska traditionens offi­ hållningssätt lära och reflektera på det alla länder tillämpar ett system som skul­ på olika nivåer. Den svenska grundläg­ cerskompetens är som nämnts snävare område man valt till sitt. Det är utgångs• le kunna liknas vid en modern "gradpas­ gande officersutbildningen har hittills va­ och kräver en annorlunda upplagd ut­ punkten för den förändring av stabsut­ sering" - d v s att varje förbandsnivå mås• rit formellt tvåårig (i realiteten för bildning. Viktigt att poängtera är dock att bildning och chefsprogram som genom­ te passeras innan nästa nivå uppnås. många treårig genom elen befattnings­ den grundläggande akademiska utbild­ förts sedan 1990-talets slut, men också Officerskårerna i Sverige, N orge, och fortsättningsutbildning som legat ut­ ningen som krävs för officerare i flera län• för det officersprogram som startar hös• Danmark, Finland och Tyskland är med anför yrkesofficersprogrammet YOP) der i liten utsträckning ersätter elen militä- ten 2007.

338 339 1111

Den, som pläderar för ett system med nelia operationer i fokus för det svenska multifunktionella (jfr EU:s comprehensi­ • Kriget är juridiskt- alltifrån FN-rät• en civil akademisk examen som obligato­ försvaret, måste nyttjaodet av militära ve p/anning och NATO:s Ejfecrs Based tens mandatering av främst militära risk grund för officersyrket, har samman­ maktmedel ses i ett sammanhang med Approach ro Operations) och multmat~o­ insatser till detaljregleringen av age­ fattningsvis flera internationella exempel många och komplexa samband. Detsam­ nella insatser och knshantermg. Vart randet i missions- och operationsspe­ på sin sida, men måste till slut ändå be­ ma gäller för övrigt också storskalig kris­ aamla kära totalförsvarsparaply har fällts cifika "rules of engagement" (ROE) svara frågan om det verkligen är bättre hantering - nationellt eller internatio­ ~ed och existerar idag i första hand som • Kriget är medialt - publikt - och av­ att ägna den akademiskt inriktade ut­ nellt. ·uridiskt ramverk för det osannolika. Det görs många gånger hemma i TV-sof­ bildningen åt frågor som ligger vid sidan Att vi lever i en i grunden förändrad ~xistensförsvar, som var totalförsvarets fan , där skeendet kan följas i realtid av officerens roll och uppgifter eller om omvärld är ingen överraskande utsaga huvudkomponent, har i sin tur ersatts av och opinioner skapas mycket snabbt dessa studier bör ha förmågan att leda för någon läsare av TiS och inte heller ett i volymtermer mindre deltagande i in­ • Kriget är kulturellt - inte i Samuel förband och tjänstgöra som stabsmedlem konstaterandet att Sveriges säkerhetspo­ ternationella fredsfrämjande insatser. Huntingtons civilisatoriska bemärkel• i centrum? För i princip alla andra pro­ litiska roll och ambitioner i grunden ser Sammanfattningsvis - en helt ny verk­ se (men vad gäller interoperabilitet & fessionsyrken skulle nog det självklara annorlunda ut idag. Enklast kanske det samhetside i en delvis ny kontext har kunskap om lokal miljö) svaret bli att de akademiska studierna kan beskrivas som en förändring av ef­ växt fram. bör ägnas åt professionens kärna. Detta terkrigstidens regionala stormaktsroll i Utvecklingen på civil såväl som på • Kriget är humanitärt - och känne• resonemang hindrar inte att en del av of­ Östersjöområdet och det därtill hörande militär sida är entydig. Integrerad plane­ tecknas "nolltolerans" vad avser egna ficerskåren -inte minst för att bredda re­ mobiliserande massförsvaret Den geo­ ring och genomförande av komplexa förluster (force protecrion) och civil­ kryteringsbasen och attrahera nya kom­ grafiska positionen mellan konkurreran­ operationer med en rad olika verkans­ befolkningens lidande (collateral da­ petenser - kan rekryteras med en civil de supermakter och inte minst deras mi s­ medel kännetecknar pågående processer mage) akademisk utbildning som bas. inom såväl FN, EU, NATO som enskilda silbanor, gjorde Sverige viktigt och var • Kriget är också socialt - gender och länder. Världen rör sig till exempel från utgångspunkten för de imponerande fö r­ religion, etnicitet, sexuell läggning (i ett endimensionellt fokus på att vinna svarsansträngningarna, såväl militärt förband/på plats) spelar stor roll - Det "nya" krigets karaktär krig till den mer komplexa målsättningen som civilt. Idag har gårdagens totalför­ dels för att verkligheten är sådan, dels Vid sidan av den i första hand historiska att vinna fred och därefter återuppbygga svarside ersatts av den ganska perifera för att det finns ett mycket starkt bakgrunden, som redovisats inlednings­ och utveckla de drabbade samhällena. småstatens "insatta insatsförsvar" och tryck i de västerländska samhällena i vis, torde de förändrade omvärldsfakto• Krigets och krisens karaktär kan be­ för att använda Försvarsmaktens egna - riktning mot absolut lika behandling. rerna konstituera de allra mest väsentli• något schabloniserade - ord så har "an­ skrivas som ga ingångsvärdena för den framtida offi­ vändning ersatt avskräckning". • Begränsat snarare än absolut ( exis­ I linje med detta kan också konstateras cersutbildningen. En karaktäristik av i Västvärldens säkerhetspolitiska nor­ tentiellt) att det absoluta kriget- i den mån det nå• vilken miljö, nationellt och internatio­ gonsin funnits annat än som teoretisk malbild består inte heller i övrigt av går­ • Multinationellt snarare än nationellt nellt, organisatoriskt, tekniskt och socialt dagens krig på liv och död. Clausewitz modell - nu helt tonat bort. En existen­ • Multifunktionellt snarare än endi- som framtidens officer skall verka, är den absoluta krig har ersatts av de defini­ tiell väpnad konflikt på liv och död mel­ mensionellt kanske enskilt viktigaste utgångspunk• tionsmässigt begränsade krig, där moder­ lan nationalstater ter sig allt mindre san­ ten. na stater- också Sverige- deltar mer på Det kräver för att kunna utkämpas/han• nolik - åtminstone i västvärlden i vid be­ Efterkrigstidens totalförsvar är fort­ marginalen. Om detta är en bestående teras att faktorer och perspektiv som förr märkelse. farande det som främst definierar dagens förändring vill jag låta vara osagt. For­ inte stod i centrum för befälhavaren på Att behärska slagfältet eller luft- eller svenska officerskultur och officersutbild­ mandet av en försvarsmakt och den slagfältet vägs in . Globaliseringen i all­ territorialhavets duellstrider blir därmed ning. "Krigets" förändrade karaktär bör kompetens, som dess offficerskår av­ mänhet och det kalla krigets eldupphör i en nödvändig, men inte tillräcklig förut• vara den naturliga utgångspunkten för krävs, kan inte rimligen bygga på para­ synnerhet har lett till följande karaktäris• sättning för framgång- och ytterst seger varje resonemang om framtidens offi­ digmet om "den eviga freden -men det tika för dagens "krig"- eller, mer korrekt -i dagens värld. Militära operationer står cersutbildning. Till dessa förändrade för• är en delvis annan fråga som jag något uttryckt, dagens utnyttjande av militär• inte isolerade som ett schackbräde utan makt: utsättningar hör det faktum att det mo­ återkommer till i det fortsatta. också andra faktorer inbäddar slagfältet derna kriget mer sällan kan ses isolerat. I praktisk handling har totalförsva­ • Kriget är politiskt, oavsett om nivån och inverkar på och interagerar med de Särskilt i dagens värld, med internatio- rets rationalitet steg för steg ersatts av är nationell eller internationell militära operationerna.

340 341 Den tredje blev något av ett "demokratiskt" ledar­ pet är också en följd av kontinuerliga soldater och sjömän - vad är vi ytterst ledarskapsrevolutionen skap som bland annat kommer till ut­ värderingsförändringar hos de ny a ung­ beredda att dö för och vad är vi beredda tryck i Ledarskap (1978) och LTU domsgenerationer som försvaret möter. döda för? Men inte bara förändringar av säkerhets• (1980). Det är ett ledarskap som bygger Den "anti-auktoritära, atmmserade och Denna centrala värdegrundfråga politisk karaktär påverkar officersyrket på delaktighet och förtroende, men som degenererade" (som någon uttryckt det) måste besvaras av varje officer - nuva­ En del av dessa innebär i sin tur nya ut­ naturligtvis också (liksom för övrigt ungdomsgenerationen ställer helt enkelt rande och blivande- och därefter omsät• maningar för ledarskap och därmed le­ Montessoripedagogiken) innehåller en nya krav och har andra förväntnmgat; tas i ett ledarskap som bygger på de nya darskapsutbildning. Men därutöver har del manipulativa drag. Chefens vilja och Eftersom de utgör rekrytenngsbasen sa förutsättningarna snarare än de gamla. också den övriga samhällsutvecklingen att genomdriva den står naturligt nog krävs, oavsett vad man tycker, ett genom­ Det är ingen liten utmaning. en stark påverkan på den miljö i vilken fortfarande i centrum och så bör det ock­ tänkt och fungerande förhållningssätt till den svenske officeren utövar sitt yrke. så rimligen förbli. detta. Det "nya" krigets krav på De mönster i förhållningssätt och age­ Vad är det då som tvingar fram en Den viktigaste utlösande faktorn är rande, som de allra flesta nu tjänstgöran• tredje revolution? Till del är det frimodig­ ändå Försvarsmaktens förändrade upp­ officerarna de officerare har med sig från de tidigare het, kompetens och självförtroende som gifter; en följd av den förändrade säker• Det nya kriget ställer alltså inte bara nya decennierna av tjänstgöring, står sanno­ nya kullar officerare, från såväl yrkesoffi­ hetspolitiska omvärldsmiljön. I grunden krav på Försvarsmakten, utan också del­ likt inför en drastisk omprövning. Ledar­ cersprogrammet som stabs- och chefs­ förändrade uppgifter innebär en ny verk­ vis nya krav på officerarna - oavsett för• skapet måste rimligen undergå ständig programmen vid FHS, som ställer nya samhetside. Denna förändrade ide har svarsgren. Duglighet, mod, handlingsin­ förändring och anpassning till den aktu­ krav. Officerare som i akademisk tradi­ Försvarsmakten mycket tydligt artikule­ riktat ansvarstagande och en osviklig ella situationen trots att delar av det tion har vant sig vid att de bästa argu­ rat och kommunicerat under det gångna etisk kompass är fortsatt absolut nödvän• l mänskliga beteendet förändras ganska menten skall trumfa grad och befattning dryga året. Den nya verksamhetsiden diga för de "neutrala nationalstatsoffice­ lite över tid. Det, som nu händer, vill jag -eller åtminstone tillåtas spela en avgö­ kräver, enligt min uppfattning, ett nytt et­ rare" som samtidigt med flertalet kolle­ beskrivas som en pågående tredje ledar­ rande roll - kräver nämligen att hierar­ hos för befäl och soldater. Det är nämli• gor i västvärlden nu förvandlas till något Il skapsrevolution - varken vi vill det eller kiskt beslutsfattande i många fall ersätts gen stor skillnad på att leda tvångsrekry• som mer liknar "världssamfundets främ• vill veta det. av arbetssätt och beslutsformer som tar terad personal i försvaret av Sverige i lingslegionärer". Den första ledarskapsrevolutionen i hänsyn till det faktum att de som sitter Lappland och att leda frivilliga i freds­ Men i det nya är inte bara officerens modern tid var beredskapsåren under högst upp i organisationen inte längre främjande insatser i Liberia. roll inom den nygamla ramen för ledning Andra världskriget som innebar att 1800- nödvändigtvis har bäst kunskap. Existentiellt blir marginellt. Natio­ av militära förband det som definierar yr­ talets "preussiska" officersideal konfron­ I en försvarsmakt stadd i snabb för­ nellt blir internationellt. "l rikets tjänst" kesrollen. Att behärska den snävare pro­ terades med stora mängder vuxna ur ar­ ändring kommer dessutom långt mer av förvandlas till "på uppdrag av världssam• fessionen är också i detta avseende en betarklassen. Ur konfrontationen mellan det nya underifrån än förr. Gårdagens fundet". Och risken att verkligen förlora nödvändig, men alls inte längre tillräcklig folkets söner och överhetens officerare mobiliserande massförsvar byggde i stor livet - sitt eget och andras - ökar para­ förutsättning för att lösa de delvis nya föddes ett mer demokratiskt och folkligt utsträckning på känd och ackumulerad doxalt nog med Försvarsmaktens nya uppgifterna. De amerikanska sociologer­ förhållningssätt - fortfarande patriarka­ kunskap. Karriärgångarna mot de högsta uppgifter. Förr var stora förluster ett axi­ na Charles Moskos och James Burke har i liskt, men öppnare och mer respektfullt. nivåerna byggde på iden om dels bredd. om inom ramen för en uppgift som sällan återkommande analyser av den post-mo­ Den andra ledarskapsrevolutionen dels förtrogenhet med organisationens framstod som särskilt överhängande. derna militärmakten pekat på de alltmer kom i kölvattnet av att 1968 års värnplik• innehåll, förmåga och funktionssätt. E n Idag är risken för förluster överhängan• utsuddade gränserna- och rollerna - mel­ tiga tillsammans med sina efterföljare hel del av de föreställningarna kan vi nu de, om än i en radikalt annan skala än lan de militära organisationerna och det under 1970-talet representerade en kom­ kasta överbord. Transformationen gör massförsvarets potentiella "masslakt". omgivande civila samhället. bination av frihetlighet och radikala ide­ det mobiliserande massförsvarets karri­ Döden - och risken att skadas och lem­ I en svensk totalförsvarskontext är al som krockade med den militära perso­ ärgångar irrelevanta och ställer krav på lästas - förvandlas därmed från en mer detta inte lika tydligt som i t ex det ame­ nalens disciplin och kultur. Någon kan­ en ny kunskapssyn - i mycket byggda teoretisk storhet till en ständigt närva• rikanska samhället, men sätter likväl ske skulle hävda att de var lika långhåri• bottom-up snarare än på traditionellt rande följeslagare. Allt detta ställer stora fingret på en springande punkt. Officera­ ga på huvudets insida som de flesta var top-down. krav på och svåra frågor till den politiska res kompetens måste vara bredare än på utsidan. Försvarsmaktens anpassning Kraven på en förändring av ledarska- nivån - men framförallt till officerare, förbandsledning. Liknelsen med 1990-ta-

342 343 l l

lets debatt om NATO: framtid och upp­ Det skapar behov av en ny sorts offi ­ het av det som likväl definierar bilden av va ra inte bara förutsedd utan också för• gifter ("out of area or out of business") cer som förenar krigsmannens dygder och ex istensberättigandet för professiO­ beredd. Mod alf ta risker är en egenskap, ligger nära. En insnävning av officerskår• med krigvetenskapsmannens metod och nen. I centrum för det "insatta insatsför• som de flesta officerare fostras till redan ens uppgifter till den traditionella kärna, arbetssätt. l Norden är detta mest accen. svaret" står fredsfrämjande insatser på tidigt. En viss grad av självsvåld och som avser väpnad strid i den existentiella tuerat i Finland, där såväl chefen som in. en ganska bred skala. De erfarenheter självöverskattning kan till och med vara kampen mellan stater innebär - hur cen­ stitutionscheferna vid finska FHS idag är som huvudde len officerare har med s1g, en nödvändig ingrediens för att våga ta tral och behjärtansvärd denna kompe­ såväl disputerade som officerare på hög då de idag påbörjar utbildning vid För­ initiativ och h andla. Självförtroende be­ tens än är - en given väg till irrelevans. nivå ( 1-G). Den svenska motsvarigheten svarshögskolan är också e n helt annan än hövs med andra ord ibland utöver den Moskos och Burke beskriver de se­ är ännu blygsam. Antalet officerare med för bara 5-10 år sedan. Det verkliga prax­ reella kompetensen. Förtroende nedåt är naste 20 årens trender mot nya officers­ doktorsexamen är, trots Försvarsmakt­ isfältet håll er på att snävas in , eftersom öv• en oerhört viktig faktor också i denna typ (som kompletterar - inte ersätter• ens doktorandprogram, fortfarande för­ ninaar och skarp verksamhet idag - rim- av operationer, eftersom oväntade och roller o . krigarrollen) i utrycken "soldier states­ sumbart. Men, till sk illnad från de första Iigt nog- fokuserar på de utmanmgar som nya si tuationer försätter de underlydan­ man" och "sol di er schalar". l begreppet årens inriktning på mer generell akade­ dagens värld erbjuder. På sikt leder detta de i beråd och osäkerhet. Självförtroende "soldier warri01·" ligger den traditionella misk kompetens, forskarutbildas idag of­ till inte bara en urholkning av kompeten­ i helt nya situationer är en given svensk krigsmannarollen som på sedvanlig ficerare i de militära kärnämnena t ex vid sen i "väpnad strid", särskilt i högre för• officersdygd. Ökad besluJsfattningsför• svensk byråkratprosa skull e kunna be­ finska FHS. band, utan riskerar också att innebära ett måga är en följd av att det ofta också på skrivas som "chef, operatör, utbildare, besvärande identitetsproblem. lägre ni vå i minst lika stor utsträckning stabsmedlem". Likväl, dagens krav på officeren for­ handlar om att inte bara ta emot och ut­ Med begreppet "soldier statesman" Kriget och kompetensen muleras i dagens verklighet. Evigheten är föra order, utan att ta initiativ och leda avses den officer som sin roll närmast an­ l kompetenstermer är det nya krigels allestädes närvarande, men också vår verksamhet också utan in struktioner tar diplomatens skepnad och i huvudsak krav inte helt enkla att applicera. O ffi­ bild av vad som är "evig" eller rättare uppifrån. Ökad anpassningsförmåga till verkar i gränslandet mellan den militära cerskårens gamla praxisfält, med existen­ sagt tidlös kunskap påverkas också av ny miljö är också en förutsättning för att och politiska arenan och stundom helt på tiellmilitär kamp i centrum, förändras ju den tidsbundenhet som är alla mänskli g effektivt kunna verka i nya fysiska såväl den politiska. l en värld där konfliktlös• nu mycket snabbt samtidigt som den de­ och samhällelig verksamhets realitet. som psykiska miljöer. Detta krav är en ning och nationsbyggande ofta bygger på finierande och identitetsskapande kär­ l boken "Transforming for Stabiliza­ ännu större utmaning för den svenska of­ existensen av närvarande militär tvångs• nan består åtminstone i föreställnings­ tion and Reconstruction Operations" av ficerskåren, vars gärning under de senas­ och/eller våldsmakt spelar officerarna och därmed också utbildningsvärlden. de amerikanska forskarna Stuart E. te århundraden varit tämligen fast för• allt oftare en avgörande roll i också det Svenska officerares gårdag var ju förvis­ Johnson och Hans Binnedijk (NDU ankrad på svenskt område - till sjöss och diplomatisktpolitiska spelet. Att förbere• so i mycket inriktad på planering, utbild­ Press, 2004) uttrycks kraven på freds­ till lands. l begreppet "soldier statesman" da för detta synes därför vara en mer än ning och övning, men om gärningens främjande officeren brett. Officeren för• som används ovan ingår en utvecklad rimlig inriktning för framtiden. centralitet, storkriget och dess krav, råd­ väntas ha gedigen krigarkompetens för förståelse för inte bara det militära in­ Begreppet "soldier scholar" har mind­ de inget tvivel eller tveksamhet. Det mo­ att kunna leda förband i situationer långt strumentets absoluta lyhördhet gente­ re med rollen i konflikt ell er post-kon­ bi li serande massförsvarets fokus var en­ utöver de förutsedda. Risken för eskala­ mot den styrande politiska nivån utan, fliktsituationer att göra, utan är snarare tydigt och tydligt. Fiendebild, krigsplan­ tion är ständigt närvarande i alla miljöer, och kanske ännu svårare, förståelse för än uttryck för den förändrade synen på läggning och egen organisation med till ­ där konfliktens dynamik och befintliga det delikata samspelet mellan politiska kunskap och kunskapsutveckling i främst hörande övningsmönster fokuserade på resurser tillsammans kan förändra läget. och militära faktorer (PO LM l L) i många västvärldens militära etablissemang. För den sovjetiska invasionen, och kanske Särskilt ur ett amerikanskt perspektiv, av dagens militära operationer. Vidare är vetenskapligandet av tidigare strikt mili­ t o m ockupationen, och hur denna skulle med mycket stark fokus på "force pro­ även förmåga att verka inom ett bredare tär kompetens- antingen i form av unik hanteras inom ramen för totalförsvaret. l tection" är risken att försätta sig i en situ­ fäl t av verktyg där också civil-militär ämnesutveckling som i Sverige, e ll er ett detta totalförsvar stod också de militära ation, där man inte kan svara med sam­ samverkan (C!M !C) är central för att studium av militära fenomen och angelä• operationerna i centrum för de civil a an­ ma eller än värre mynt helt oacceptabel. uppnå operationernas överordnade, poli­ genheter utifrån redan befintliga akade­ strängningarna och övervägandena. Men även gängse militär logik och svens­ tiska, mål. Avslutningsvis menar Johnson miska discipliner som i många andra, är Den verklighet, som dagens officera­ ka erfarenheter från t ex Bosnien talar och Binnendijk att bred intellektuell för• l en stark trend. re verkar i, saknar trygghet i och erfaren- entydigt för att eskalationsrisken måste måga och ökad social kompetens; kom-

344 345 p/etterad med förståelse för historiskt och innebär, som kunnat konstateras ovan • Kunskap om samhället, säkerhetspoli­ Kravet på mer tidlös kunskap konsti­ socialt sammanhang kännetecknar den också en delvis annan kravprofil, en n1 tik och folkrätt tueras i uppgiftstermer av Försvarsmakt­ framgångrike officeren verksam i de personalmix med annan anställd mili tä; ens "tredje uppgift" - att bidra till lång• • Insikt om vikten av moral, etik, värde- operationer, som torde vara mest aktuel­ personal än officerare, krav på högre be siktig säkerhetspolitisk handlingsfrihet ·inaar J·ämställdhet, etnisk och reli- la för svenska officerare under överblick• redskap och sannolikt starkare fokus pa l o , . för att kunna möta en försämrad om­ aiös mångfald och könsrelaterade för- bar tid . Jag har ingen anledning all mot­ professionalism i stort och smått särskilt o världsutveckling. Det i sin tur medför be­ säga deras listning. när där och sedan förvandlas till här och hållanden mm hov av också en nationell förmåga till mi­ Officerskårens absoluta "unikhet" lär nu. Att bygga ett nytt ideal för de v a r ~ • Kunskap om militärteknik och infor­ litärstrategisk analys och planering och till del gå förlorad, men uppgifterna och yrke är krig och örlog (om än i dagen, ma tiansteknologi genomförande av mer omfattande ge­ dess komplexitet lämnar inget övrigt att tappning) är väl egentligen vad som på. Delvis nytt är att det akademiska förhåll• mensamma operationer. önska. Det samhälle, som förbereder en går i den snabba förändringsprocess, sorr ninussättet numera är en självklarhet för del av sina mest framstående unga män vi är mitt uppe i. utbildningens bedrivande på alla nivåer. Svensk utveckling efter det och kvinnor för dessa svårigheter, kom­ För den svenska officersutbildningen Kravet på en kombination av, och växel• kalla krigets slut mer att ha mångdubbelt igen senare, när har det nya varit omvälvande och till åt1 spel mellan, beprövad erfarenhet och ve­ en god del av denna mänskliga erfaren­ sedan ett decennium fåstort - för att inte tenskaplig grund är det svenska uttrycket Hur har då det nya omsatts i Sverige? De hetsmassa tillförs det civila samhället. säga fullt - genomslag i utbildningen. De för den internationella trenden mot en senaste 15 åren har präglats av stora för• Jag skulle däremot vilja hävda att den nya, internationella, uppgifterna står i akademiskt meritvärderad och kvalitets­ ändringar av officersutbildningen. Delvis amerikanska "kravspecifikationen" inte centrum för utbildning och övning och säkrad officersutbildning. Den officers­ motsägande tendenser kan skönjas, men fullt ut räcker som en beskrivning i ett beskrivningarna av officerskompetensen utbildning, som nu är under utveckling, ambitionen att ge alla officerare en hög• svenskt sammanhang. Amerikanska offi­ ligger mycket nära de krav, som Johnson ger redan den unge officeren de generel­ skoleutbildning som är meritvärderad cerare har under lång tid varit del av en och Binnendijk redovisar. Utbildningen la verktyg och den kunskaps- och metod­ och kvalitetssäkrad på samma sätt som expeditionskår (jfr uttrycket "join the på mellan- och högre nivå fokuserar re­ bas som behövs för en senare roll som civil högskoleutbildning har varit ett cen­ army and see the world") oavsett för• dan nu på officerarnas förmåga att upp· "soldier schalar". tralt inslag. Den ständigt pågående kam­ svarsgren. I Sverige har officerskåren vis­ träda tillsammans med andra nationers Väsentligt i sammanhanget är också pen mellan volymen befattningsinriktad serligen präglats av delvis andra värde• förband och i multinationella staber och kraven, som de uttrycks i politiska beslut utbildning - framförallt för lägre nivå - ringar och delvis andra tjänstgöringsför• målet är att vi skall uppnå interoperabil i· av regering och riksdag. Till de närliggan• och mer generella verktyg användbara hållanden, men ända varit fast förankrad tet genom en kombination av teoretisk de hör behov kompetenser- på alla krig­ under en större del av karriären känne• i det civila samhällets kultur och generel­ kunskap och praktisk förmåga som är föringsnivåer - som är ett direkt resultat tecknar också utvecklingen. Den grund­ la förhållningssätt. Utan att beskriva det jämbördig med officerare i våra viktigas· av utvecklingen av EU:s krishanterings­ läggande utbildningen - yrkesofficers­ försvar vi nu lämnar som ett "8-5-för• te samarbetsländer inom EU och NATO procedurer och den fortsatta utveckling­ programmet - reformerades 1997 till svar" (en t o m felaktig beskrivning för Förmåga att agera på hela konfliktskalan en av ESFP. På mycket kort sikt handlar stort förtret för många, eftersom de ny­ inte minst de sjögående förbanden) finns definierar också morgondagens officer det om att klara våra åtaganden som bakade fänrikarnas kompetens att göra ändå anledning att beskriva det nya som liksom kunskap om komplexa militära "framework nation" för den nordiska jobbet i "den reellt existerande verklig­ en stor förändring. Istället för att öva in­ operationer med alla försvarsgrenar in· stridsgruppen såväl 2008 som 2011. Det heten" vid förbanden ifrågasattes. för det allt överskuggande hotet, kom­ volverade. Vidare syftar utbildningen re· är nog så utmanande. Därefter har pendeln rört sig något i mer vi nu att verka för att lösa oftast mind­ dan idag till Att inte begränsa sig tilllägre krigsfä• riktning mot större omedelbar använd• barhet (inom ramen för ett enbefälssys• re problem på andra delar av jordklotet. • Ledarskaps- och utbildarförmåga ringsnivåer följer också av kravet på För• Detta leder sammantaget till en social ut­ svarsmakten (sedan försvarsbeslutet tem i vilket alla måste börja och därefter maning som följd av att yrket av många • Kunskap om Försvarsmaktens roll 2000) att vara interoperabel med främst tjänstgöra relativt lång tid på de lägsta ni­ kommer att upplevs som mer udda och och uppgifter i ett demokratiskt sam· NATO. Försvarsmakten tillämpar därför våerna) för att under de senaste två åren skilt från samhället och dess villkor i öv­ häll e vid planering för och genomförande av åter fokusera på generell användbarhet rigt. Det är emellertid inte all~ säkert att • Kunskap inom internationell verk­ insatser NATO:s planeringsmodell och högre nivåer. Den senare utveckling­ det innebär enbart negativa följder i re­ samhet och internationella förhållan­ (OPP) och i förekommande fall gemen­ en - som nu är på väg att leda till det tre­ kryteringshänseende. Det nya försvaret den sam stabsarbetsmetodik. åriga officersprogram som börjar bösten

346 347

Il 2007- är i sin tur ett resultat av en myck­ det långt ifrån löser alla problem är jag chefsprogrammet är i genoms11itt näst~n lagstiftning eller förhandlingar, ser jag et stark ambition från Försvarsmakten övertygad om att det är rätt väg. tio år ul d re än sina kamrater for J 5-20 ar som i det närmaste en förutsättning be­ att utveckla befälssystemet i riktning mot Även Sverige behöver minst dubbla sedan. Det betyder dels att fyrtioåringen, drivande! av en verksamhet som innebär att införa ett specialistspår redan tidigt i militära karriärgångar för att samtidigt som examineras har avsevärt kortare tid mycket speciella tjänstgöringsförhållan­ karriären. I Försvarsmaktens ursprungli­ tillgodose djup och bredd på såväl låg kvar i tjänst än sin föregångare, vilket är clen . ga underlag till regeringen från april ut­ som hög nivå. Nuvarande system har ineffektivt i sig. Men det innebär också rycks detta i en tredelad befälskader, där minskat rekryteringsbasen, urholkat kva­ att den högre officerens liv i mycket hö• Avslutning officerare med i huvudsak militär inrikt­ litet och kontinuitet i lösande av kärn­ gre utsträckning delas upp i ett förbands• ning kompletteras av specialistbefäl och uppgifterna på förbandsnivå och försäm­ inriktat liv fram till chefsprogrammet Försvarsmakten är sammantaget med en ny, avsevärt mindre grupp officerare rat utbildningseffektiviteten i det militu­ och durefter tjänstgöring i stab intill dess stormsteg på väg in i något helt nytt ock­ vars kompetens grundas på civil högsko• ra utbildningssystemet. att pension eller förtidsavgång inträder. så vad avser personal- och kompetens­ leutbildning. Vad gäller reservofficerare Dagens befälsordning - med rötter i Växelverkan mellan helhet och del i försörjningen . De minutiöst planerade var avsikten att alla typer av befäl skulle riksdagsbeslutet 1974 och genomfört form av varvad tjänstgöring mellan för­ karriärgångarna för framför allt de högre kunna vara antingen aktiva eller i reserv, från och med 1983 och framåt - har vis­ band och central stab försvinner. Erfa­ officerarna med en väl avvägd kombina­ allt beroende på Försvarsmaktens behov serligen sannolikt höjt elen genomsnittli ­ renhetsåterföringen och därmed kvalite­ tion av utbildning och definierad tjänst­ över tiden. ga nivån på elen militärt anställda perso­ ten i den enskildes karriärutveckling - göring (KRO såväl som GRO) skapade Mycket av tidigare utredningsarbete nalen i och med att antagningskraven och kanske också Försvarsmaktens verk­ en kår, där kunskapen om vad represen­ har därutöver fokuserat på att minska höjts och utbildningen successivt kvali ­ sambet-minskar på det sättet. tanter för olika karriärgångar kunde och den skolbundna tiden. Det är alltför en­ tetssäkrats. Men hög genomsnittlig kvali­ Att ge de officerare, som skall gå vi­ klarade av att göra var välkänd. kelspårigt. Att oreflekterat kräva en för• tet och en nivellerad officerskår stöpt i dare till högre nivåer, möjlighet att ge­ Flaggmän och generalspersoner äg• kortning av officersutbildningens totala alltmer lika former har inget med effekt nomgå högre utbildning tidigare är som nade tidigare de första 30 åren av karriä• längd innebär att man hävdar att yrket eller optimalitet att göra. En relativt lång jag ser det en nödvändighet. Mer utbild­ ren åt en målmedveten förberedelse för blivit lättare efter murens fall och bredd­ gemensam utbildning, som skall passa ning tidigare - för rätt individer - är en ett decennium av beslutsfattande grun­ l ningen av försvarets uppgifter. Utbild­ alla, leeler till höga kostnader och att ett kostnadseffektiv lösning jämfört med da­ dat på de kunskaper och erfarenheter ningens längd är också en följd av att de för tjänstens eller rättare sagt samtliga gens system. Det treåriga officerspro­ som vunnits dessförinnan. l högre officerarna behöver utbildning befattningars krav felaktigt innehåll. Syf­ gram, som nu växer fram, kommer fö r­ Allt detta håller nu på att ändras. Den som kompensation för erfarenhet. Efter­ tet är att passa alla- i verkligheten pas­ hoppningsvis att förena det bästa av tidigare nivåböjande utbildningen blir i som de allra flesta kanske aldrig kommer sar den ingen. Enhetsbefälsm·clningen svensk officerstradition med generellt framtiden inte nivå- utan "bara" kompe­ att utöva sitt yrke på de förbands- och har dessutom inneburit en urholkning av användbar kompetens för tjänstgöring tenshöjande. Samtidigt minskas antalet krigföringsnivåer som krävs, måste ut­ professionalismen och inte minst en ur­ också på högre nivåer. Tillsammans med platser på stabs- och chefsutbildningarna bildningen i någon mån kompensera av­ holkning av respekten för olika slags framväxten av en ny karriärväg för mili­ drastiskt. Alltfler kvalificerade befatt­ saknaden av krigserfarenheter. Detta le­ professionalism. Den har också i värde­ tärt anställda, som löser främst mer prak­ ningar på alla nivåer kommer i framtiden der, enligt min mening, till slutsatsen att ringshänseende förskjutit officerskårens tiska uppgifter på lägre förbanclsnivåer, att rekryteras bland lämpliga civila. E tt de högre officerarna rimligen måste ha fokus från helhetens komplexitet till ka­ har detta goda förutsättningar att uppfyl­ intresse- och sökförfarande är under in­ en utbildning vars längd väl motsvarar sernsgårdens snävare rationalitet. D en la dagens krav på rätt kompetens för rätt förande och kommer dessutom att ersät­ såväl de längsta inhemska akademiska växelverkan som präglade samarbete uppgift. ta det fram till idag existerande systemet utbildningarna som internationella mot­ och spänningsfält mellan forna tiders of­ Vad som återstår är att skapa förut• med minutiöst förberedda befordrings­ svarigheter. ficers- och underofficerskår existerar sättningar för att bättre kunna utnyttja beredningar, där en mycket stor bredel av Tid finns emellertid att vinna på an­ inte längre. den militärt anställda personalen på ett chefer på olika nivåer fick möjlighet att dra förändringar. Och inte bara tid utan Inte heller den växelverkan mellan sätt som ligger i verksamhetsintresset. steg för steg påverka urvalet av främst också effektivitet. Försvarsmakten har erfarenheter vunna på olika nivåer kän­ Dagens arbetsrättsliga reglering och kommendörer och överstar. under senare år i praktiken, som tidigare netecknar idag karriärofficerarnas - ge­ främst arbetstidsavtallägger i detta avse­ Om det gamla systemet känneteckna­ nämnts, tagit ställning för någon form av neralisternas - utbildning och tjänstgö­ ende avgörande hinder i vägen. Att för• des av en tämligen sammanhållen karri­ flerbefälssystem. Väl medveten om att ring. Dagens studerande vid det tvååriga ändra detta, oavsett om det är genom ärgång, där elen enskilde officeren mat-

348 349

l l chades mellan stegvis utbildning och vilka som i det nya skall stå för den konti­ och kompetens på beprövad erfaren­ och ett förändrat utbildningssystem tar tjänstgöring i såväl G RO som KRO så nuitet, helhetssyn och systemsamman. het underifrån (med bibehållen/ut­ 25 år för att få genomslag. Många barn blir det nya något helt annat. Gårdagens hållande kompetens på arena-, strid<;. vecklad professionalism) och forsk­ hinner kastas ut med badvattnet, om man officer hade en "styrd erfarenhetsmassa" krafts- och försvarsmaktsnivå som hittills ningsbaserat uppifrån- el v s i en kom­ inte tänker i flera steg. Vi har haft gene­ under det att framtidens officer kommer betraktats som officerskårens adelsmä r­ bin ation av "top-down & botlom-up" rationer före och vi har generationer ef­ att ha en långt mer varierande - för att ke och som e n del högre officerarnas vi k­ Inledningsvis hävelade jag att Försvars• ter oss. Optimalitet idag behöver inte inte säga fragmenterade - erfarenheter. tigaste? Kanske kan bredden hos fl era makten är dess officerskår. Det vidhåller vara optimalitet imorgon. Det talar för Utbildning kommer att vara det enda individer ersätta bredelen hos den enskil­ jag, även om det givetvis- som alla andra en utbildning vars pensum till sitt huvud­ (till del) gemensamma under det att erfa­ de befattningshavaren. Jag håller inte det sanni ngar - är en dylik med modifika­ innehåll är snarare tidlöst än tidsbundet, renheterna, mindre i grundorganisatio­ för otroligt- men, det måste beaktas när ti on. Vägledande för framtiden bör vara vilket också är ett gängse förhållningssätt nen och mer i insatsorganisationen, kom­ karriärsystem och chefsrekrytering nu en viss mi ldhet i handlaget, så att inte till kunskap i de l'lesta kvalificerade pro­ l mer att vara beroende på var de olika görs om i grunden. Att officerare med pendelutslagen ti ll åts slå omedelbart och fessioner. förbanden är insatta och vad de löser för samma gradbeteckning, tjänstegren och fu ll t u t. En officerskårs kärnkompetens l typ av uppgifter. Resultatet blir en mer utbildningstecken och färg på uniformen tar n ämligen en generation att förändra diversifierad och mer "olik" officerskår, inte längre kommer att vara stöpta i sam­ där en kommendör alldeles definitivt ma form är en nyordning att förhålla sig inte är utbytbar mot en annan. l stort sett till. De utrerade kraven på förändringsle­ alla kommer att ha individuella och uni­ darskap snarare än förvaltningsdito mås­ ka karriärgångar bakom sig och därmed te också vägas in i sammanhanget. Men också vara i hög grad olika lämpliga för jag är genuint osäker på om gårdagens olika uppgifter på högre nivå. eller framtidens karriärgång producerar Inte bara trycket underifrån av välut• de som i handling har bäst förutsättning­ bildade officerare med ofta mer relevant ar att leda organisationer i snabb föränd­ kunskap än cheferna förändrar alltså si ­ ring. tuationen. Nu tillkommer också en högre Sammanfattningsvis innebär det nya officerskår som till skillnad från tidigare krav på nytänkande och nyordning. Mi na är allt mindre kvalitetssäkrad i ett sys­ utgångspunkter i den process vi just nu ii r temperspektiv. Det behöver inte vara en mitt inne i är följande: nackdel. Större diversifiering i chefsskik­ • Att acceptera att tidigare bisak bli vit tet kan naturligtvis öppna för att bredare huvudsak och att bygga system och ut­ kunskaper och erfarenheter tillåts påver­ bildning fö r att betjäna huvudsaken. En partner att lita på! ka beslutsfattandet. Det är rimligen posi­ • Att utgå från att Försvarsmakten och negativa är å andra sidan att och tivt. Det officerskåren genomgår en kulturre· MTU 's motore r är konstruerade för maximal driftsäkerhet grad i framtiden kommer att säga ganska t otalekonomi . Detta har gjort MTU till en av världens ledande volution - till följd av globaliseringens lite om vad individen verkligen kan. Går• leverantörer av motorer för kommersiellt bruk. Med ett komplett nya mönste r för säkerhetsarbete och karriärbyggande med krav på ge­ sortiment från 125 kW till 9.000 kW och ett rikstäckande servicenät dagens att det kräver ett förändrat "mind-se(' digen förbandserfarenhet på alla nivåer erbjuder vi såväl prestanda som trygghet. vad avser kompetens- och därmed inklusive förbandschefstjänst, operativa personalförsörjning såväl som planeringsbefattningar och en • Att acceptera och accelerera "multi· bred utblick blir nu mer ad-hoc och lik nationalismen" och "multifunktiona· det övriga samhällets förhållningssätt att lismen" i utbildningen, men samtidigt laga efter läge i varje given bemannings­ SwEoMoTOR bibehålla professionellt fokus Tel: 08-500 121 40 situation. www.swedmotor.se, info@swedmotor. se En fråga som förtjänar att ställas, är • Att bygga officerskårens nya identitet

350 351 Ledamoten CHRISTIAN MADSEN

Efter tre år som försvarsattache i Frankrike tjämtgör kommendörkapten Christian Madsen sedan sommaren 2006 i Försvarsdepartementet

Har vi något att lära av Frankrike? Frågan som ställs i rubriken ovan är retorisk. Syftet med denna artikel är tvådelat; dels att sprida lite kunskap om Frankrike och det franska försvaret, dels att peka på några områden inom det svenskaförsvarets omstrukturering där vi kan dra nytta av franska eifarenheter. Utgångspunkten för diskussionerna är sex års samarbete med franska företrädare, först som specialattache vid Sveriges Representation vid Europeiska Unionen, därefter tjänstgöring i Paris somförsvarsattache. Det har varit en tid med mycket positiv utveckling av samarbetet mellan Sverige och Frankrike inom de militära ochförsvarsindustriel/a områdena. Med ökat samarbete kommer också ökad insikt om att Frankrike redan har hanterat liknande problemställningar som vi idag möter i det svenskaförsvarets omstrukturering. I detföljande diskuteras först persona/försörjning, ett område där vi definitivt kan dra stor nytta av franska eifarenheter. Därefter behandlas materielförsörjning och försvarsindustri, ett mer svåröverskådligt ämne, där lärdomarna inte är lika klara. Åsikterna som framförs är mina helt personliga.

Personalförsörjning stor tidsåtgång kunde Frankrike ställa upp 25 000 man i kriget. Frankrike kom till insikt om att systemet När Jacques Chirac blev president med allmän värnplikt inte löste uppgif­ 1995 blev ett av hans första större beslut terna i samband med det första Gulf-kri­ att avskaffa t) värnplikten och införa ett get 1990-91. Kriget för att befria Kuwait yrkesförsvar. Detta beslut var omtvistat. var godkänt av FN och Frankrike hade Frankrike var ju landet där de stora värn• önskan att delta i proportion till sin stor­ pliktsarmeern a först hade införts (i sam­ lek och betydelse. När president Mitte­ band med revolutionen 1789). Det fanns rand beslöt att värnpliktiga endast skulle i officerskåren en stor andel (möjligen en skickas iväg på frivillig basis återstod en­ majoritet) som var negativa till beslutet. dast främlingslegionen som var direkt Erfarenheterna från värnpliktsförsvaret gripbar. Endast med stor möda och efter var från många aspekter positiva; solda-

352 353 Il terna var mångsidiga, försvaret gav ett tydligt politiskt beslut. När detta stridsfordon m.m. Frankrike tillverkade klass. Det finns en - troligen befogad - många arbetstillfällen ute i landet (inte beslut väl hade tagits, genomfördes även kärnvapen, atomubåtar samt satel­ oro att amerikanska intressen skall kom­ minst chefspositioner vid utbildningsan­ det m ed k ra f t. liter. Men i princip kan sägas att båda ma att köpa upp vitala delar av europeisk stalter), samt en folklig förankring för • En andra lärdom är att det franska länder hade en autonom försvarsindustri försvarsindustri , och därigenom skulle försvaret ansågs garanterad. Man känner försvaret inte har tappat i folklig för­ som tillverkade nästan all materiel till Europa (EU) bli beroende av USA:s väl• lätt igen argumenten (rån vår egen inter­ ankring. Tvärtom redovisar franska det egna landets försvar. . vilja för att anskaffa de mest moderna na debatt i frågan. Det centrala för Chi­ försvarsstaben opinionssiffror som vi ­ Idag kan konstateras att ekonomiska och potenta vapensystem. Utvecklingen rac var dock att försvaret inte förmådde sar att försvaret åtnjuter större förtro­ realiteter bann ikapp Sverige tidigare än det senaste decenniet har till del bekräf• ställa upp det antal soldater som landet ende id ag än för tio år sedan. Det har Frankrike; det svenska försvarets mins­ tat den franska oron. hade behov av i internationella uppgifter. visat sig att människor har förståelse kade behov av materiel gjorde att vi ca Med insikten om att det inte längre Öppna källor ger följande siffror: år för det ökade antalet internationell a tio år före fransmännen uppnådde "kri­ finns förutsättningar för en autonom 1995 kunde en (värnplikts-) arme om ca uppgifter som försvaret löser och att tisk massa" för att inom landet utveckla fransk försvarsindustri har en strategi 240 000 soldater för en begränsad tid sät• de känner stolthet när franska enhe­ och producera all materie l. Staten avytt­ skapats för att ge en färdriktning för ta upp kanske max 25 000 soldater; år ter deltar.3l rade allt ägarintresse i svensk försvarsin• framtiden, efter vilka principer materiel­ 5 2006 kan en arme om lite drygt 130 000 • En tredje lärdom är att det med aktiva dustri i och med privatiseringen av Celsi­ försörjningen ska ll ske. l l korthet går man sätta upp 100 000 man (momentant) rekryteringsinsatser, rimliga lönevi ll­ us industrier. Resultatet av denna priva­ denna ut på att definiera tre olika kate­ och ca 40 000 man över tiden. kor och anställningsvillkor är fu ll t tisering har blivit att utländska ägare har gorier av produkter, som kan hanteras på Omvandlingen t iIl ett professionellt möjligt att rekrytera soldater av köpt upp de delar av försvarsindustrin var sina vis. En kategori är produkter av försvar tog ca åtta år och genomfördes mycket god kvalitet. Det är inte på nå­ som inte kontrolleras av SAAB. vital betydelse för suveräniteten och där med målmedvetenhet. Ett stort antal för­ got vis "samhällets bottenskrap" som Även om utvecklingen framöver inte produktion även fortsatt måste genom­ band/regementen lades ned och nya blir soldater i Frankrike. behöver bli likadan som den svenska står föras under fransk kontroll. Exempel på strukturer skapades. Med facit i hand fransmännen inför samma dilemma som detta är kärnvapen, strategiska ubåtar Omvandlingen till ett yrkesförsvar bl ev (inte minst siffrorna om tillgängliga sol­ vi gjorde tidigare. Orderingå ngen från och kryptosystem. E n annan kategori är lyckad, men det blev också dyrare än be­ dater ovan) kan konstateras att omvand­ franska försvaret räcker inte till för att produkter där det sk ull e kunna accepte­ räknat, vilket ledde till en urholkning av lingen blev lyckad. Rekryteringen går i hålla den egna försvarsindustrin under ras ett internationellt samarbete med materielläget Förnyelse sköts på framti­ stort bra, med ca två sökande per soldat­ armarna. Franska regeringen är dock partners och allierade. En tolkning av den och anskaffning av reservdelar efter­ befattning. Åtgärder har vidtagits för att inte beredd att som i Sverige låta mark­ denna kategori är att det i första hand sattes. För några år sedan var tillgänglig­ säkerställa att soldaterna stannar längre nadskrafterna styra fullt ut; kanske kom­ avses medlemsstater i EU. Exempel på heten på fransk krigsmateriel skrämman­ än en kontraktsperiod 2 l En insikt har me r aldrig en sådan situation att accepte­ sådana produkter skulle kunna vara de låg. Genom successiva budgetföi­ funnits att det var nödvändigt att skapa ras. Lagstiftningen i Frankrike möjliggör stridsflygplan, satelliter, örlogsfartyg och stärkningar om tre-fyra procent per år ett nytt ledarskap hos befälet. Kontrakts­ också för staten att utöva kontroll över stridsfordon m.m. Slutligen har definie­ till försvaret de senaste tre åren rättas nu anställda soldater kan inte behandlas på vad som betraktas strategisk industri. Till rats en kategori, där inköp kan göras glo­ de allvarligaste materielbristerna till, vi l­ samma sätt som 19-20 år gamla ynglingar exempel kan beslut om försäljning av fö• balt. Detta gä ll er produkter, där det inte ket leder till nästa avsnitt. som är inne för ett års värnpliktsutbild• retag till utlandet överprövas av staten. erfordras någon särskild hög teknologi ning. Idag fordras mer av kollegialitet Utöver detta inflytande vidtas åtgärder och där ett flertal internationella produ­ och kåranda över hela linjen än tidigare. Materielförsörjning och för att skapa informella nätverk mellan center står till buds. Exempel på produk­ Tre övergripande lärdomar kan dras försvarsindustri beslutsfattare i statliga förvaltningar ter är uniformer, standardammunition från de franska erfarenheterna: För ca femton år sedan rådde stor likhet (t.ex. försvarsdepartement, materielmyn­ och standardkomponenter till elektronik • Den första lärdomen är att det gick mellan Sverige och Frankrike vad gäller dighet4J och försvarsindustri). Dessa nät• samt andra enklare produkter. relativt snabbt att skapa ett mycket materielförsörjning till försvaret. Båda verk utnyttjas för att skapa koherens i Det finns en insikt om att internatio­ professionellt yrkesförsvar, trots stort länderna hade en utvecklad inhemskt politiken. I Frankrike fi nns en insikt om nellt samarbete måste sökas för framtida motstånd såväl inom försvaret som kontrollerad försvarsindustri som tillver­ att den egna autonomin avseende säker­ större projekt. Redan har samarbete in­ ute i regioner där förband skulle kom­ kade hela spektret av produkter: strids­ hetspolitik intimt hänger samman med lett med Storbritannien fö r att bygga det ma att läggas ned. Förutsättningen var flygplan , ytstridsfartyg, ubåtar, kanoner. tillgången till krigsmateri el av främsta andra hangarfartyget. President Chirac

354 355 fattade för ett år sedan beslutet att detta vilket troligen var rätt vid den tidpunk. inte kan överblickas: kommer Frankrike att stuelera hur det har gått i några länder hangarfartyg skulle ha konventionellt ten. Sedan dess har som bekant skett en att kunna bevara sin försvarsindustri i en som ligger "före i spåret" med omstruk­ maskineri, inte bara därför att det be­ stor utveckling inom ramen för europe. ny europeisk kontext? T~ å lärdomar skul­ tureringen. Förmodligen finns också dömdes bli billigare, utan kanske främst iskt samarbete och det politiska landska. le trots allt kunna dras fran Franknke: mycket kunskap i andra europeiska län• därför att det skulle öppnas möjligheter pet i Europa har förändrats. En fråga är • Den första lärdomen är att Sverige der, som t.ex. Danmark, Nederländerna har till samarbete med britterna, som plane­ om det i framtiden är möjligt att håll a behöver definiera vilken säkerhetspo• eller Storbritannien. I denna artikel erats rar för två konventionellt framdrivna dörrar öppna för samarbete med såvä l litisk betydelse som tillmäts försvars• av förklarliga skäl endast hant 6 och då endast hangarfartyg. 1 Samarbete pågår också europeisk som amerikansk industri, eller industrin. Skall elen verka i ett europe­ Frankrikes erfarenheter, med Italien vid byggandet av nästa gene­ kommer vi att tvingas ta ställning? iskt sammanhang, eller skall tJ·ansat­ inom två områden. Frankrike är ett land ration fregatter. En annan observation är sy nen på lantiska relationer sökas? Ell er är det som absolut är värt att studeras; därmed Inom Inom ramen för EU eftersträvar kvalitet gentemot kvantitet. Lite tillspet­ även i framticlen möjligt med en både inte sagt att vi skall kopiera allt. det mycket Frankrike ett samarbete mellan försvars• sat kan sägas att vi i Sverige har levt med -och- lösning? materielförsörjningen finns i alla lägen skall vara yt­ som inte är applicerbart på Sverige, men industrier i syfte att bevara en europeisk mantrat att det • Den andra lärdomen som tål att fun­ endast det mest moderna nog skull e vi kunna få lite impulser från kompetens och autonomi. Det eftersträ• tersta kvalitet- deras på är om det alltid är nödvän• li gga tydligheten i vad man vill med försvars• vas en stark fransk roll i denna konsoli­ duger. Helst skall vi i alla avseenden digt att ha ny materiel - skulle det inte Detta förhåll ­ industrin, samt även det pragmatiska sät• dering. Något annat vore konstigt; även på teknikens framkant. ibland kunna vara ide att acceptera att förband, tet att förhålla sig till frågan om kvalitet Sverige eftersträvar så bra villkor som ningssätt har lett till kostsamma materielen in te all tid är ultramodern. små volymer. gentemot kvantitet. möjligt för sin industri. Frankrike är lik­ och därmed också kritiskt Kanske kan det i denna avvägning varit påver­ De franska erfarenheterna vid över• som Sverige en av medlemmarna av det Förmodligen har vårt synsätt visa sig att kvantitet också spelar roll, viljan att gången till ett yrkesförsvar skulle däre• s.k. sex-n ationerssamarbetet mellan eu­ kat av den i och för sig lovvärda speciellt som ambitionen nu finns i re­ att överleva. mot kunna vara mycket användbara. Se­ ropeiska stater med avancerad försvars• hjälpa vår försvarsindustri geringskansliet att inom några år aldrig dan några månader har Riksdagen en an­ industri.7l Tillsammans med Sverige öns• Det franska försvaret har däremot dubbla vårt deltagande i internatio­ under vissa nan sammansättning och det har i bud­ kar Frankrike att EU genom försvarsby• kunnat tillåta sig att gå ned nella operationer. rån aktivt skall underlätta europeiska volymer. De kvantitativa kraven på dis­ getpropositionen uttalats en vilja att ponibla förband har medfört att det fin ns dubblera antalet svenskar insatta i inter­ samarbetsprojekt. Ett delsyfte för Frank­ Avslutning rike (och kanske för Sverige?) är att mot­ acceptans för ålderstigen materiel så nationella operationer. De sakliga argu­ verka en total amerikansk kontroll över länge den fungerar. Vid samtal med frans­ Av elen interna diskussionen i svenska menten för ett nytt personalförsörjnings• produktion av avancerade vapensystem. ka företrädare ses inte detta som något försvaret fås ibland intrycket av att system är starka, och åtgärder vidtas för Vid betraktande av fransk materiel­ större problem. Budskapet som ges är att Sverige är först i världen att omstruktu­ att reformera det nuvarande systemet. försörjning och försvarsindustri blir en de väpnade styrkorna löser de uppgifter rera sitt försvar till ett insatsförsvar, med Intrycket som ges är dock att det riskerar observation att Sverige skulle vara be­ som ställs - "det är ju inte mot Förenta fokus på internationella insatser. Det är att bli halvmesyrer om inte systemet i tj änt av att bättre definiera vad staten vill Staterna som vi skall slåss", är en kom­ emellertid så att många länder i E uropa grunden görs om. Kanske är tiden nu med sin försvarsindustri. De texter i för• mentar som ibland hörs, och det ligger flera år tidigare än Sverige insåg att den mogen att lämna värnpliktsystemet bak­ svarsbeslut m.m. som jag har läst i frågan onekligen logik i uttalandet. nya tiden (efter 1989) ställde helt andra om oss, och övergå till ett renodlat yrkes­ definierar olika nischer som Sverige skall Som framgår av ovan finns det en hel krav på landets väpnade styrkor. För att försvar. Vi skulle behöva ett politiskt be­ fokusera på, men den säkerhetspolitiska del likheter mellan svensk och fransk undvika onödigt arbete och kostnader slut motsvarande det som presiclent Ch i­ kopplingen är inte särskild utvecklad. materielförsörjning. Den tydligaste skill ­ vore det förmodligen mycket fruktbart rae fattade för tio år sedan. Skall det fortsatt vara enbart marknads­ naden ligger i att Sverige ca tio år tidiga· krafterna som avgör vad som sker med re tvingades konfrontera oförmågan att en så väsentlig del av vår säkerhetspoli• med den egna försvarsbudgeten upprätt­ tik som försvarsindustrin? Försäljningen hålla en komplett försvarsindustri. Det Noter 1 skulle uppkomma. av det statliga ägandet i försvarsindustrin kanske är för tidigt att yttra sig om vi har ' Formellt sett är värnplikten inte avskaffad, föra den om behov under 1990-talet skedde så vitt jag kan så mycket att lära av Frankrike vad gäller utan endast suspenderad, vilket ger möjlig­ ' l Kontraktsperiode rn a kan variera från korta förstå efter marknadsmässiga principer, försvarsindustrin, eftersom si u tres u ltatet het till att snabbt fatta beslut om all återin- (1-3 år) ell er lå ng ( l O å r eller mer)

357 356 if' 'l

31 Aktiva åtgärder vidtas för att informera om 51 La politiqu.e d'acquisition du ministere de In Ledamoten försvaret och säkerställa den folkliga för• defense ( www.defense.gouv. fr) HERMAN HÅKANSSON ankringen. Det har t.ex. skapats en organi­ "l Detta beslut fattades trots att marincheft: n sation motsvarande Folk och Försvar samt av framförallt operativa skäl hade förordat en mönstringsdag genomförs med all a ung­ ett nukleärt framdrivningsmaskineri. domar. Vid denna mönstring informeras om 71 De sex länderna tir Frankrike, Ita li en, Spa. försvaret. nien, Storbritannien, Sverige och Tys kland. •1 Frankrike har en myndighet liknande FMV, men tio g~mger större: Delegation Generale pour l' Armement (DGA).

Överstelöjtnant Herman Håkansson ii r chefför marinavdelningen vid Sjösfridsskolan i Karlskrona

Doktrin för marina operationer- en del av svensk militär doktrin Försvarsmakten har en doktrin. Försvarsmakten har alltid haft en doktrin även om vi inte alltid benämnt den som sådan. Innehållet, formen och de konceptuella tank­ arna har dock växlat. De flesta av oss är bekanta med djupförsvaret eller invasions­ försvaret. Dessa begrepp kan sägas vara en del av den do~_trin, som vi nu.!zar lämn~t i akt och mening att följa den förändring som svenska sakerhets- och forsvarspoli­ tiken tagit de senaste två decennierna. Det pågående reformarbetet inom Försvars• makten har medfört att grundenför Försvarsmaktens verksamhet har förändrats och formulerats med nya inriktningar och mål. Den tankemässiga bakgrunden är nu - Ett insatt insatsförsvar. I Doktrinen för Marina Operationer (DMarinO) beskrivs till vad och hur svenska förband kan utnyttjas för operationer i den maritima aren­ an. DMarinO utgör därmed en del av den svenska militär doktrinen.

Doktrinens klossar • Förmåga i litorala zonen och Doktrin för marina operationer är upp­ • Nationellt= internationellt byggd av nio "byggklossar". Tre av dessa Grundklossen kontroll fastställer att byggklossar skapar doktrinens grund, tre svenska militära resurser för maritima inriktar den operativa profilen och de arenan, och då främst de marina strids­ sista tre lyfter fram eftersträvansvärda krafterna, skall kunna ta och utöva kon­ ,,1 Ändrad adress? förhållningssätt för marin och maritim troll i maritima områden. Begreppet åter• verksamhet. Tillsammans utgör dessa kopplar till militärteorins begrepp herra­ Det är av största betydelse att akademiens sekreterare och redaktören för Tid­ klossar de grundläggande riktlinjerna för viiide till sjöss (jfr eng command of the skrift i Sjöväsendet får kännedom om ändrad postadress. Vänligen anmäl detta DMarinO 2005 sea), eller i mer modern terminologi sjö• snarast till antingen [email protected] eller [email protected]. Sådan anmälan kontro/l alternativt kontroll av maritima kan också göras brevledes till Redaktionen för TiS, c/o Wigert, Pilgatan 5 A, Grundskapande klossar område (jfr eng sea contra!). Motivet för 352 36VÄXJÖ De grundskapande klossarna är upprättande av kontroll i maritima om­ • Kontroll råden är att skapa förutsättningar för att

358 359 ....

utnyttja dessa områden för egna syften. da och framtida uppgifter. Ett evolution­ genomförs i den maritima arenan för att Med detta begrepp som grund utvecklas ärt tänkande skall prägla organisationen. uppnå marinoperativa mål och/eller för sedan uppgiftsformuleringar till marina att bidra till att uppnå operativa mål på enheter. Operationer i den maritima övriga militära arenor. Viktigt i dessa sammanhang är att hålla reda på skillna­ Grundklossen Förmåga i litorala zo­ arenan nen anger våra marina stridskrafters den mellan maritim och marin. En di­ Den maritima arenan omfattar havet, på övergripande operativa profil. Detta ute­ rektöversättning från anglosaxiska mari­ och under havsytan, luften nära havsytan sluter inte att våra marina stridskrafter time till maritim vore önskvärd men inte sa mt de områden som innehåller gräns• kan uppträda eller verka utanför denna görligt just nu, då vi nationellt utnyttjar områden m e ll an land och vatten, till ex­ maritima miljö. Det är för den litorala begreppet maritim för både statli g verk­ empel områden vid öppen kust, runt öar, zonen som de svenska marina stridskraf­ samhet och organisation på ett sätt som i skärgård och vid floddeltan. Maritima terna är speciali serade. En unik förmåga inte är helt synonymt med internationel­ operationsområden utgörs därmed av de och kompetens som behövs såväl natio­ la uttrycket. Nu, som tidigare, är de mari­ vida djupa vattnen i oceanerna till de nellt som internationellt. Internationellt na insatserna av olika karaktär. Beroen­ trängre och ofta, men inte alltid, grunda­ III fyller den förmågan ett kompetensglapp. de av uppdragens karaktär sker insatser­ re vattnen i litorala zonen. Detta innebär G rundklossen Nationellt är lika med na inom ramen för militära operationer, l att den maritima arenan omfattar både internationellt anger att våra lednin gs­ stödjande operationer alternativt Imma­ land och hav. Den maritima arenan blir och insatsprocedurer inte skall ski lj a sig nitära operationer. därmed komplex och tarvar kunskaper från hur sjömakt och marina stridskraf­ Centralt för de nya principerna hittar samt särsk il da förmågor kopplat till are­ ter hanteras i internationella operatio­ vi i teorin och konceptet Manöverkrigfö• nans fysiska, politiska, ekonomiska och ner. Vi måste vara interopera bia. ring, som är den komponent inom manö• legala dimensioner. Den svenska säker• vertänkandet som behandlar den prak­ hets- och försvarspolitiska inriktningen Klossar för operativ profil tiska användningen av militära styrkor vårt att svenska stridskrafter i än högre grad bygger Dessa klossar är övas i operationsområden såväl i under insats. Vårt valda koncept närområde som i operationsområden än tidigare skall kunna verka för svensk därmed på att vi i det mångdimensionel• • Sjövägar långt borta. säkerhet och svenska intressen bortom Ja stridsrummet, skall kunna upptäcka • Från havet, mot havet och över havet Byggklossen Multijimktionel/ förmå­ vårt eget territorium ställer högre krav motståndarens kritiska sårbarheter och • Multifunktionell förmåga ga anger att marina insatsstyrkor skall fö rbandsstrukturer och personalens kun­ att kunna utsätta dessa för en snabb och skaper. Men även i vårt närområde har Byggklossen Sjövägarknyter an till ovan byggas upp, med modulära enheter, så at t effektiv insats. Precisionsstriden i denna behovet att dessa förmågor ökat i och med nämnda kloss kontroll. Svenska marina uppgifter kan lösas i hela maritima are­ utvidgade mening är kärnan i den insats­ de förändrade hotbilderna bl. a innehål­ stridskrafter skall enskilt eller tillsam­ nans spektrum och med olika stridstekni­ förmåga, som våra stridskrafter skall lande terrorism och miljöpåverkan. mans med andra staters maritima resur­ ker och taktik. uppnå. Detta är i sig inte något nytt för ser kunna upprätthåll a maritim rörelse• vårt marina sjökrigskoncept men har fått fri het och säkerhet dvs upprätthålla sjö• Klossar rörande förhållningssätt Marina operationer en större betydelse i det att även de förbindelser antingen för kommersiella Klossarna för förhållningssätt utgörs av I förhållande till vår tidigare begrepps­ markoperativa förbanden utnyttjar detta av pub­ koncept fullt ut. eller militära syften. • inbyggd flexibilitet för brett uppgifts­ flora, som "med järnhand" styrdes Byggklossen Från havet mot havet spektrum likationen Nomen Op, används begrep­ anger att det marina stridskraftsystemet pet operation helt annorlunda. Att an­ • ständig beredskap att möta det oföru t- Förändringar i operativa inte e nbart skall kunna hantera operati­ vända sig av begreppet marina operatio­ sedda va rörelser ut mot havet, det som vi var ner är också nytt. Detta beror på att vi verksamheten mästare på under Kalla krigets senare • alltid under utveckling anpassat oss till internationellt vedertag­ Följden av valt koncept och viljan till in­ del, utan anger också kravet på att kunna Dessa byggklossar anger tre viktiga för­ na principer rörande operationskonst ternationell anpassning, och därmed en verka över och från havet mot land i ope­ hållningssätt som vår marina organisa­ och operativa begrepp. Marina operatio­ hög grad av interoperabilitet, gör att vårt rativa insatser. Förmågan skall kunna ut- tion skall besitta för att kunna lösa nuti- ner är, mot den bakgrunden, insatser som sätt att hantera den operativa, taktiska

360 361 .... och stridstekniska verksamheten p åver­ att lednings- och lydnadsbegreppen Ledamoten ROLF EDWARDSON kats. Mycket av det som vi tidigare hitta­ kompletterats med understödd och un­ de i de taktiska reglementena TRFL och derstödjande chef TRKA stämmer fortfarande, men myck­ et är också förändrat. Insatsregler I el en komplexa insatsmiljön, där militära Uppgiftsställningar vid insats stridskrafter har att agera, erhålls förut­ Sättet att ange uppgifter till militära för• om uppdragens uppgifter även s.k. in sats­ band ä r i mångt och mycket sig likt. Dock regler (jmf Rules of Engagement, ROE). har utvecklingen gjort att de två olik a D essa anger vilka befogenheter att an­ Kommendörkapten Rolf Ed1vardson är Kungl. och TRFL angav i vända vå ld och tvång el en militära s tyr­ principer som TRKA Örlogsmantwsällskapets bibliotekarie frå ga om stridsätt, stridsuppgifter och kan har, samt eventuella begränsningar sjökrigsföretag har kunnat sa mmanföras vid lösandet av d e erhållna uppgifterna. till e n och samma huvudprincip. Förmå• Insatsregler ges som orde r. Reglerna ut­ Technical ca-operation -/MOs response to the 2005 gan att etablera, utöva och bestrida kon­ arbetas mot bakgrund av tänkta situatio­ World Summit ut­ ner. De kan avse viss specifik uppgift el­ troll i m aritima operationsområden På ovanstående tema arrangerades Världssjöfartens dag i Göteborg den 12 oktober utgångspunkt varifrån ler viss insats. Införandet av insatsregler gör numera den och inför ett stort auditorium med deltagande av närmare 150 deltagare från insatsstyrkor. är en mycket viktig förändring från tidi­ uppgifter ges till marina sjöfartsnäringen. För första gången var Kungl. Örlogsmannasällskapet en av gare ledningsprinciper som alla, me ni g medarrangörerna. Runt dagens tema ställde ett antal föredragshållare upp för att till officer, måste behärska och loj alt föl• Insatta förband belysa sjöfartens utveckling som gåttfrån segel och ånga till water jet och high-tech, Marina insatsstyrkor skall kunna hantera Ja. från plåtskrov till plastskro v. Föreläsarna framhöll i sina föreläsningar de många olika operativa, taktiska och stridsteknis­ tekniska innovationer som har kommit tillunder sjöfartens utveckling. ka situationer. Svenska militära resurser Sammanfattning är därför uppbyggda för att kunna bidra Att sprida innehåll och kunskap om ett modulärt upp­ med skräddarsydela och doktrininnehåll är en lång och ständigt Generalsekreteraren i IMO, Mr Efthimi­ övergripande målet är en fredlig och sä• verka i olika byggda e nheter kapabla att pågående process. Fastställandel av os E Mitropoulos antydde i sitt budskap ker värld, fri från fattigdom och förtryck. ambitionsnivåer och insatsmiljöer. DMarinO 2005 innebar en milstolpe i det till deltagarna, som i hans frånvaro fram­ Det understryks också att vi måste in rikta pågående doktrinarbetet inom Försvars­ fördes av Siv Gustavsson från Näringsde• våra ansträngningar på de åtgärder som Ledning makten. I och med att doktrinpublika­ partementet, där hon är chef för den leder till förbättringa r i människors li vs­ Grunde n för militär ledningsförmåga är tionerna nu fastställts, inne bär det att all transportpolitiska enheten, bland annat kvalitet, och naturligtvis särskilt behoven att kunna leda förband i väpnad strid. personal måste leva efter, eliskutera och fö lj ande synpunkter: hos de allra fattigaste. Målen bekräftades Kärnan i militär ledning utgörs av sam­ pröva doktrinens giltighet. Ett grannlaga "Sjöfartsvännet; av Generalforsamlingen år 2005. ordning av mänskligt agerande och re­ arbete som kräver engagemang av med­ För sex år sedan, när FN:s generalforsam­ Mil/enniemålen kanske uppfallas av surser av olika slag i komplexa, dynamis­ arbetare och chefer. ling antog Millenniedek/arationen, salles en del som något onödiga. Men det som ka si tuationer, ofta under stor osäkerhet Jag har i de nna artikel bara till någon dagordningen .for det globala samarbetet IMO:s generalsekreterare tar upp i årets och tidspress. För marin verksamhet har del, visat p å innehåll i den nya doktrinen under det tjugofOrsta århundradet. Dekla­ anförande till/MO och som jag i min tur vi seelan lång tid vant oss vid begrepp så• samt förändringar gentemot tidigare av rationen identifierar de viktigaste utma­ försöker förmedla till Et; är inte bara en som t. ex taktisk ledare, sjökrigsföretag marinen använda doktrine r. Jag har där• ningarna som mänskligheten står inför och utmaningför framtiden utan handlat; som och fö retagskontro lL l den nya doktrinen med fullgjort min uppgift. Nu återstår din pekar på det ansvar som världssamfundet jag tolkar det, om att vårda en gem ensam finner du dessa ersatta med begrepp som uppgift, bäste läsare. Läs och förstå samt skall ta på sig för all klara utmaningarna, resurs, skapa förutsällningar för hållbar t. ex Maritime Component Commander, lev med förstånd efter doktrinens anda liksom på konkreta åtgärder för handling. utveckling, förbättra situationen för fa lli­ insatsstyrka, Operational command och och kunskap! De åtgärder som joreslå.1; Ulformas ga befolkningar till gagn också förfi'amti­ Ta ctica/ contra/. Viktigt är att konstatera som Millennium Deve/opment Coa/s. Det da utveckling och ökad handel, och inte

362 363 minst i ett globalt perspektiv, värna liv, ning av havets resurser och hur vi på olika kvalificerad arbetskraft. l den i hög grad och global utveckling kan endast uppnås egendom och miljö riff sjöss. säll utnyrtjar haven blir allrmer integrera­ mansdominerade sjöfarten .finns det alf genom att många krafter verkar åt sam­ Frågan är då, hur /MO, utöver den roff de och internationella. Frågor kring för­ an ledning att se k vinnor som en resurs ma håll. Hela samhället måste engageras. man redan har all stödja m edlemsländer• valtning diskuteras i internationella fora som måste attraheras av yrken inom det Sjöfartsverket är en viktig instans för na, kan medverka till all hela världssam• och kan sällas in i etr internationellt ut­ maritima k lustret. Jämställdhetsmåfet är Sveriges stöd till bland annat tekniskt fundets miffenniemåf uppnås. Svaret, som veckfingsperspektiv fiksom i ett svenskt del sjätte delmålet i den svenska trans­ maritimt utvecklingssamarbete och ge­ IM O:s generalsekreterare ge1; och som jag eller el/ EV-perspektiv. portpolitiken Här har vi en gemensam nomförande av millenniemålen. Sida, i hoppas all alla kan instämma i, är alf som l MO har en. nyckelroll i det normativa viktig utmaning att arbeta med. Jag vet att samarbete med bl and annat Sjöfartsver­ världen ser ut idag, där miljoner och åter arbetet för utvecklingen. av regler och !MO:s universitet i Malmö har rikrat sär• ket, har skapat ett handlingsprogram miljoner människor är utsatta för fallig­ konventioner. Även om UNCLOS, havs­ skild uppmärksamhet mot all få in fler som kallas för Marina Initiativet, för att dom som i sin tur leder till svält och sjuk­ räl/en, utgör själva ramverket för att leda kvinnor i utbildningen och att både Sjö• stärka det svenska utvecklingssamarbe­ domar, och där miljöförstöringen breder människans aktiviteter på världshaven fa rtsverket och Sida arbetar aktivr för att tet inom de marina och maritima områ• ut sig globalt har vi inget val. De utma­ spefar !MO en större roll för utvecklingen ·medverka i denna satsning. dena. Marina Initiativet ska bidra till fat­ ningar vi står inför är så ofantliga och går av sjöfarten och genomförandet av resul­ En i alla avseenden väl fungerande tigelomsbekämpning genom att verka för in på så många områden all vi måste möta taten av de internariane/la processer som sjöfart, där tekniskt samarbete inom ra­ ett långs iktigt hållbart utnyttjande av de dem gemensamt, i ett större sammanhang bland annat Ieif .fi-am till millenniedekla­ men för /MO ingåt; kan alltså ha en stor marina resurserna samt för värnande av Ingen enskild myndighet, organisation el­ rationen. och direkt inverkan på många av miflen­ liv, egendom och miljö på och i hav och ler nation förmår att hantera dem på egen Det tema som !MO valt för 2006 års niemålen: kustområden. Ti ll Marina Initiativet där hand. Der internationella samfundettotalt "Värfdssjöfartsdag" är Tekniskt Samarbe­ • Den kan hjälpa till alt minska den ex­ finns också kopplat ett marint råd, måste agera för all ta sig an dem. !MO är te. Skäfet till detta val är att markera att trema fattigdomen och svälten, Sjöfartsverket, Fiskeriverket och Natur­ vårdsverket medverkar. en del av det internationella samfundet. IMO:s roll är vidare än. allleda och stötta • Den kan. bidra till jämställdhet mellan Sjöfartsverket spelar en betydelsefull Sjötransporter är av naturliga skäl det medlemsländernas gemensamma arbete kvinnor och män och därmed öka roll för det tekniska maritima samarbetet mest kostnadseffektiva säl/et för mass­ m ed internationella regelverk och stan­ kvinnors inflytande på jobbet och på med finansiering av EU:s och Siclas glo­ transporter av gods världen över. Sjöfar• darder på sjöfartens område, !MO har sitt li v i stort., ten är en viktig förutsällning för världs­ också en bredare del i den agenda som bala anslag. Twinningprojekt är ett van­ • Den kan bidra till att miljön utvecklas handel och därmed globalt välstånd. Dess FN sal/ för det internationella utveck­ ligt arbetssätt för att uppgradera länders på el! hållbart säfl, och direkta och positiva betydelse för många lingsarbetet. IMO:s program för tekniskt sjöfartsförvaltningar och öka ländernas till att utveckla ett glo­ av de ekonomier som är under utveckling samarbete syftar till att bistå regeringar • Den kan bidra kapacitet att genomföra IMO:s regelsys­ " bidrar verksamt till målet om att halvera och myndigheter som saknar såväl tek­ balt partnerskap för utveckling. tem. Sjöfartsverket arbetar också genom fattigdomen till år 2015. Detta kommer så nisk kunskap som resurser för en effektiv och tillsammans med IMO i dessa frågor. Sverige deltar också aktivt i det inter­ småningom att leda till fi·amgång också tillsyn av sjöfarten. Svenska åtgärder kopplat till syftar ri ff natione ll a sjösäkerhetsarbetet och före• vad gä ffer övriga millenniemål, särskift de Tekniskt samarbete som talets innebörd som har samband med hälsa och utbild­ ökad farrygssäkerhet med minskat antal byggandet av brottslighet till sjöss, som ning Förutom den sysselsättning som undermåliga fartyg och fartygsolyckor Inom ramen för målen för Världssjöfar• terrorism, sjöröveri och liknande, som är finns inom transporrdelen skapas ytterli­ med miljöfarliga utsläpp som följd bidrar tens dag har Riksdagen redan fattat be­ påtagliga hot mot människoliv, miljö och gare sysselsällning inom exempelvis riff all uppnå mifjömåfel. slu t om att arbeta efter riktlinjerna för egendom och som ofta har kopplingar till varvsnäringen, bemanningsföretag, En del i IMO:s tekniska samarbete är FN:s politik för global utveckling. De annan organiserad internationell brotts­ hamnverksamhet och andra maritimt an­ att bistå utvecklingsländerna med utbild­ statliga myndighetern a, som har att verk­ lighet som vapen- och narkotikasmugg­ knutna verksamheter. Allt detta i kombi­ ning i vid mening riktal tiff både kvinnor ställ a riksdagens och regeringens politik, ling och människohandel. Risken för mil­ nation hjälper utan tvekan ri ff att lyfta och män. Det bö1;förutom till en totalt sett har därmed fått en h elt ny inriktning på jökatastrofer är här uppenbar och pro­ människor ur fatligdom och svälr och till höjd kunskapsnivå, också leda till att stär• sin roll liksom ett formellt ansvar när det blemen förekommer i olika grad i a ll a en höjning av levnadsstandarden. ka kvinnornas ställning. Jämställdhets• gä ller engagemanget i det internationella farvatten i tredje världen. Sjöfartspolitiken och havsmiljöpoliti• måfet ingår som en av de transporlpolitis­ utvecklingsarbetet. Utgångsläget enligt Några exempel på svensk medverkan i ken och problemställningar kring förvaft- ka målen. Vi ser framför oss en brist på regeri ngens proposition är att en rättvis samarbetet:

365 364 - Ett projekt som syftar til l att förstärka nella organisationer, finns det därför till nern, risken för skador på gods kunde [ull t uppbokad, inte ett fartyg går sysslo­ g­ sjösäkerhetsarbetet hos Egyptens Marina Initiativet kopplat ett marint re­ minska, vä ntetiderna för lastning och löst och det finns inga möjligheter att lä i värl• motsvarighet till Sjöfartsverket. sursbasutvecklingsprogram med må l att lossning kunde minska och man fick kon­ ga ut ytterligare ordrar till varven stärka havsmiljöarbetet och sjöfartssek­ troll på lastvikter och dess bestämmelser. den. Containertrafiken är ett ocrhört ef­ - Projektstöd genom Sida till FN:s ve­ torn som helhet. Det är angeläget med en storleken på containern kom att styras fektivt, globalt import- och exporttrans­ tenskapliga expertorgan för marint satsning på att stärka den svenska kon­ av storl eken på de lastbilar som transpor­ portsystem. miljöskydd. (GESAMP) Det handlar kurrenskraften genom att utveckla el en terade dessa till och från hamnarna. Så om att bereda möjlighet för ökat del­ svenska resursbasen så att vi kan öka ett småningom kom storleken att bli 40- res­ tagande av havs- och vattenmiljöex• Sveriges Redareförening 100 svenskt aktivt deltagande i de processer pektive 20-fotscontainers. perter från utvecklingsländer i detta år som leeler fram till morgondagens rege l­ I b örj an av 1960-talet började trafi­ expertorgans arbete med utvärdering• Redareförening fy ll er i år 100 system för sjöfarten. Internationell med­ ken med containerfartyg att öka. I början Sveriges ar och rådgivning till världens reger­ ber att verkan från vår sida kan bestå i olika sa­ var inte redarna helt med i denna enor­ år. Kungl. Örlogsmannasällskapet ingar. sina gratulati oner. En av [ör• ker; i form av sekunderingar, genom bi­ ma utveck li ng av containertrafik; det få framföra aktiviteter i år har varit att ta Utifrån de erfarenheter, som vunnits från trädande konsultprogram eller genom blev lite av en revolution in om transport­ eningens presentera ett visionsprogram samarbetet kring sjöräddning i Östersjön kortare uppdrag i internationella organi­ sektorn. Utöver de första fördelarna med fram och Redareförening och för deltar Sjöfartsverket, i samarbete med sationer. Internationell träning och upp­ systemet insåg man också möjligheterna för Sveriges sjöfart för de närmaste tio åren. IMO, i motsvarande arbete i Svarta Ha­ byggande av kontaktnät är viktigt för ett att kunna erbjuda tranportsystem från svensk sjöfart går bra just nu. Detta får vet med dess sex kuststater. Även här litet land som Sverige. Det handlar om dörr till dörr. Det blev färre omlastning­ Svensk inte föranleda att vi glömmer bort ökar oljetransporterna konstant och ar­ att föra ut svenska ståndpunkter och bi­ ar, vilket också ytterligare medförde dock i nya och effektivare framtids­ betet handlar förstås om sjöräddningsin• stå med svenskt kunnande men i lika hög minskade skador på godset. Trafiken utö• att tänka svensk sjöfart är en satser för att rädda liv, men också för att grad att hämta hem information och er­ kades. Snart fanns det möjligheter att las­ banor. Att utveckla enbart för Sveriges undvika föroreningar från stora oljeut­ farenheter till vårt land. ta nästan vad som helst i container, juice, angelägenhet inte släpp. wh isk y, sa ll ader. Det idag man ännu inte Redareförening utan även för Sveriges Utbildning är, som tidigare konstate­ löst på ett effektivt sätt är att kunna lasta riksdag och regering och andra organisa­ och rats, naturligtvis ett avgörande verktyg Lådan bil ar i container, man behöver i så fall tioner inom sjöfartsklustret, ja till till att vi ska nå millenniemålen. Sverige Vår tids största transportinnovation är kunna lasta bilar både rättvänt och upp­ med ner till den enskil de besättnings• ger ett omfattande stöd till l MO:s "lådan" eller containern med ett ut­ ochnervänt. Och det göre sig inte. mannen. Världssjöfartsuniversitet i Malmö, där en ländskt ord som egentligen numera blivit Ett av de första rederierna i Sverige Vid Världssjöfartens dag presentera­ internationell vidareutbildning för den ett vedertaget svenskt ord. Om denna inom roro-sektorn var ACL. Maersk-re­ de Håkan Larsson, vice ordförande i Sve­ di­ civila sjöfarten ges på mastersnivå. containerns uppkomst och utnyttjande deriet i Danmark startade sin roro-trafik riges Redareförening, verkställ ande och Många av de stuelenter som utexamine­ talade Rune Svensson, tidigare verkstäl­ 1973 och är idag ett av världens ledande rektör i Rederi AB Transatlantic, i ras på WM U når höga nivåer i sina hem­ lande elirektör för Volvo Transport. Iden roro-rederier. Det senaste sjösatta farty­ Håkan Friberg, verkställande direktör länders förvaltningar. Nu pågår diskus­ till denna innovation fick en åkare i USA get, Emma Maersk, kan lasta mer än Sveriges Redareförening, de nu framtag­ nå sioner om hur svenskar ska kunna upp­ 1937, som hela dagar satt och väntade på 11 000 containrar. Detta ställer naturligt­ na visionerna och riktlinjerna för att muntras att delta i WMU:s utbildningar. att lossa bomull i hamnarna. Han såg vi s krav på en effektiv organisation såväl dessa. Och målet är tufft. År 2076 skall Nu senast har WMU också startat fors­ samtidigt järnvägsvagnar som lastades iland som ombord i hur lasten skall tas Sverige vara världens tionde största sjö• karutbildning inom havsrättens område och tog godset med sig i sina "contain­ ombord så att den lätt kan lossas, men fartsnation. att tillsammans med Lunds universitet. rar" Han upplevde att lossnings- och last­ också för hamnarna och transportörerna Argumenten och riktlinjerna för Sverige spelar alltså en roll i den in­ ningstiderna blev och var långa. På den att få fram containrarna till hamnen och nå detta är bland annat följande: ternationella sjöfartssektorn och det är ticlen kunde trailer tas ombord och det bort dem också. Nu koncentreras contai­ - Sjöfarten är en tillväxtnäring som viktigt att vi kan fortsätta med det. För var då han insåg möjligheten till att kun­ nertrafiken till ett antal större hamnar i gynnar Sverige. Vår bytesbalans till­ att även fortsättningsvis se till att ha re­ na lasta gods i en container, som sedan värl den, vilka seelan matas med contain­ förs stora positiva belopp genom sjö• surser för deltagande i det internationel­ kunde lastas ombord. Ganska snart insåg rar i en effektiv feedertrafik från närom• farten samt underlättar svenska före• la tekniska samarbetet och i internatio- man tre väsentliga fördelar med contai- rådena. Idag är all containerkapacitet tags konkurrenskraft. Sjöfartsklustret

367 366 ... F

omfattar idag mer än 220 000 perso­ Sjöfarten måste vara ett miljömässigt prisutdelning och avslutning petenta nytillskott i bemanningen däri• Sjöfarten är re­ från. ner, vi lka i sin tur genererar stor på• bra transportalternativ. Världssjöfartens dag avslutades med lite ssigt transportalter­ I foajen till Göteborgs konserthus ser­ verkan på resten av samhället. dan idag ett miljömä festivitas. Redaren Folke Patriksson de­ nativ, men det finns fortfarande mycket verade Sveriges Redareförening avslut­ il Sveriges redare måste bli attraktiva lade ut sitt stipendium till unga kreativa att göra på utsläppssidan. Ä ven infra­ ningsvis en elegant buffe, där alla delta­ medverka i ut­ innovatörer in om svensk sjöfartsnäring. I arbetsgivare. De måste transportsektorn kan garna fick möjlighet att under glada for­ strukturen i hela år gick priset till Tjörn s sjöfartsgymnasi• l veckling av sjöfarten, satsa på forsk­ budskap. Men var förbättras så att de mest effektiva trans­ r mer diskutera dagens ning och utbildning. Utbildning måste um. Denna skola har under mer än tio å portslagen används vid rätt tidpunkt. Sj ö• fanns representanterna för Marinen och också samordnas och integreras mel­ verk at som sjöfartsgymnasium och utbil­ l l transport innehåller transport av gods Kustbevakningen? Är inte dessa organi­ lan sjö- och landsektorerna. Hjälpme• dat morgondagens sjöfolk. Skolan har från kunden och ända fram till beställa­ sationer också en d el av den svenska sjö• tillföras. Ett mått av effekti­ uppnått goda resultat, med nöjda elever del måste ren. fartsnäringen? är förädlingsvärde per anställd. och med nöjda redare, vilka har fått kom- l vitet Svensk sjöfart skall vara en förebild Inom sjöfarten ligger det på 700 000:­ för internationell sjöfart. Genom att ha l SEK per anställd medan snittet i en stor svensk sjöfartsnäring ges Sverige Sverige är 400 000:- SEK per anställd. möjligheter att komma in i internationel­ Redarna måste också verka för goda la organisationer och därmed kan man arbetsvillkor liksom goda arbetsmilj ö• vara med och påverka utvecklingen i po­ er. Detta åstadkoms genom utveck­ sitiv anda. Vi bör vara med och utveckl <1 ling av tonnaget. Idag har svenska re­ ett nordiskt samarbete. Redan idag kan dare ca 20 miljoner ton tonnage i be­ man se gränsöverskridande samarbete ställning och fartygens medelålder är till exempel hamnen Köpenhamn-Mal­ idag lite hög, men siktet inställt på att mö. den till13 år. Inom forskningen sänka Rederinäringen är beroende av fram­ har Redareföreningen och andra or­ åtanda och entreprenörskap Det skall ganisationer redan sjösatt ett stort finnas goda möjligheter att kunna bedri­ projekt - Light-house- som under en va sjöfartsnäring. Detta innebär bland Fabian och Ewa Tamms stipendiefond inom Kungl. Örlogsmannasällskapet tioårsperiod skall ägna sig åt forsk­ annat att svenska myndigheter måste av stipendier främja sjökrigsveten• ning inom sjöfartsnäring och därtill Fonden har till ändamål att genom utdelande stödja vår sjöfart med ett adekvat regel­ även innefattande utveckling av va­ hörande områden. De två stora skolor­ skapligt arbete inom områdena sjötaktik - verk. Det måste också finnas goda möj sjöfart. na - Chalmers och Kalmar - har att penbärare, vapen och hjälpmedel- navigation och ligheter till att få finansieringsstöd. Allt oktober månad varje år på för• tvärvetenskapligt forska och presente­ Kungl. Örlogsmannasällskapet beslutar under detta kan sammanfattas i åtta viktiga och granskade arbe­ ra lösningar på det som rör utveckling slag av styrelsen om utdelning av stipendier för inlämnade slutsatser för genomförande av Vision Örlogsmannasällskapets högtidssam• av fartyg, i att köra fartyg, i att äga far­ ten. Stipendium utdelas normalt vid Kungl. 2016: tyg och i att utveckla affärerna till sjöss. man träde. • För Sverige gynnsam tillväxtnäring Person, som önskar ifrågakomma för stipendium under år 2007, skall skicka in Nolltolerans på skadefrekvensen är ett • Attraktiv arbetsgivare utredning eller avhandling till viktigt må l. Sjöfarten måste verka inter­ Sekreteraren i Kungl. Örlogsmannasällskapet nationellt för regelverk som förbättrar • Ansvarstagande bransch Teatergatan 3, 5 tr arbetet ombord, men också säkerställa • Miljömässigt transportalternativ 111 48 STOCKHOLM att fastställda Code of Conducts införs • Näring i forskningens framkant senast 15 maj 2007 och efterlevs. Kvalitetsförbättringar mås• • Förebild internationellt te ständigt förverkligas. Det är inte bara Akademien förbehåller sig rätten att publicera arbete, som belönats med stipen­ redarna som ställer krav, utan även kun­ • Bransch med tydlig internationell in ­ dium, i Tidskrift i Sjöväsendet den ställer stora krav på kvalitet på sjö• tegration och samarbete transporten. • Entreprenörskap och framåtanda 369 368 Korresponderande ledamoten STELLAN BOJERUD Ett högteknologiskt företag ...

Överstelöjtnant Stellan Bojentd har tidigare bl. a. varit huvudlärare i militärhistoria vid Försvarshögskolan och är efter pensionsavgången 2003 verksam som förfättare och journalist.

Sjöstriden vid Koh Chang 1941 Den 17 januari 1941 utkämpades en märklig sjöstrid vid Koh Chang i Siambukten. Ön Koh Chang är en av de större i den thailändska arkipelagen och belägen ca 30 mil öster om Bangkok nära gränsen till Kambodja. Det märkliga med denna strid är att uppf"attningarna om vad som verkligen hände under det relativt korta stridsförloppet ännu idag uppvisar stora avvikelser, då de redovisas i olika källm: Med tanke på att Thailand är ett populärt resmålför svenskar och då Koh C hang är en etablerad turistort, kan det vara på sin plats att presentera denna sJöstrid i fjärran farvatten även för en svensk läsekrets.

Bakgrund 1941. För att understödja detta anfall be­ Sedan Frankrike besegrats av tyskarna slöt generalguvernören i Indokina, ami­ våren 1940 hade den av tyskarna icke ral Jean Decoux, att sätta in sjöstridskraf• ockuperade delen av Frankrike, Vichy­ ter för kustbeskjutning och bekämpa Frankrike, fortfarande kontrollen över thailändska sjöstyrkor mellan hamnsta­ ... med traditioner 2 ett antal kolonier varibland Franska In­ den Satahib l i östra Bangkokbukten och dokina (nu Kambodja, Laos och Viet­ till kambodjanska gränsen. nam). l Thailand') beslöt premiärminis• En stridsgrupp (Groupe Occasionel) 3 tern, generalmajor Plaek Phiburn­ hade bildats i Saigon l den 19 november Saab _Dynamics är ett kunskapsföretag som utvecklar högkvalitativa ~o~o~s songkhram, att utnyttja Frankrikes svag­ 1940 bestående av lätta kryssaren La­ 4 oc~ tillforl1tl1ga forsvarssystem för det svenska försvaret och för den inter­ het för att återerövra områden som motte-Picquet (9350 ton l, 1926, 33 knop, nationella marknaden. Frankrike på 1890-talet avpressat Siam. 8-15 cm kan, 4-76 mm lvkan, 4-13 mm På tre täter gick thailändska armen i ok­ lvksp och 12 torpedtuber), kanonbåtarna Vi a~~etar på teknologins absoluta framkant och för samtidigt hundraåriga tober 1940 in i Kambodja och Laos. Dumont d'Urville (2600 ton, 1931 , 18 trad1t1oner vidare. De underlägsna franska armestrids­ knop, 3-14 cm kan, 4-37 mm !vakan, krafterna sökte genom kraftsamling göra 6-lvksp ), Amiral Charner (1932 =föregå­ ett motanfall i västra Kambodja, ett an­ ende), Tahure (850 ton, 1918, 20 knop, SAAB BOFORS DYNAMICS grepp som skulle sättas in den 16 januari 2-14 cm kan, 1-76mm lvkan, 4-lvksp) och www.saab.se 371

Saab Bofo r-s Dynamics AB • SE-691 80 Ka rlskoga. Sweden • Tel +46 (0)586 810 00 • Fax + 46 (0)586 857 00 Trad ::JlMn611u'

'. ~l \ ·~

Marne (600 ton, 1916, 21 knop, 2-10 cm !vakan, 6 torpedtuber), varibland nr 11 kan, 2-65 mm kan). Trad8l (1935) nr 23 Rayong (1937), nr 32 Styrkan, som samövats i Camrah Bay Chonburi"l (1937) och nr 33 Songk/a 10> söder om Saigon stod under befäl av (1937) samt tv å kustubåtar. Härutöver kommendör Berenger tillika fartygschef disponerades några ytterligare fartyg på Lamolle-Piquet. Besättningarna var med ringa stridsvärde. Fartygen var inde­ vältränade, men fartygen var efter lång lade i två stridsgrupper om vardera ett tid i kolonierna inte fullständigt under­ kustpansarskepp och tre torpedbåtar, hållna och kunde inte uppnå tabellfarter. som regelbundet avlöste varandra såsom De större kanonbåtarna kunde exempel­ främre styrka vid Koh Chang. Fransk flygspaning konstaterade på logskapten Mercadier) och Marne (ör• vis endast prestera ca 14 knop. morgonen den f6 januari två thailändska logskapten Marc) västerifrånmellan Koh Den franska stridsplanen sjöstyrkor nämligen ett kustpansarskepp Cbang och Koh Kra. Tillsammans var de Thailändska flottan båda fartygen bestyckade med 2-14 cm Marinchefen i Franska Indokina, amiral och tre torpedbåtar till ankars vid Koh och 2-1 O cm kanoner. Efter första världskriget hade den siame­ Terraux, gav den 13 januari order om att Chang samt ett kustpansarskepp, fyra och två mindre siska flottan inte vidmakthållits, men ef­ ingångsätta operationen mot Thailand, torpedbåtar, två ubåtar östra udden av Grupp 2 ter det att en militärdiktatur etablerats men kommendör Berenger, som hade fartyg vid Satabib på 11 1932 påbörjades en snabb sjömilitär upp­ tjänstgjort i dessa farvatten i olika perio­ Bangkokbukten >. De stöne kanonbåtarna Dumont d'Urville rustning. Flottan omfattade i januari der sedan 1911 begärde ytterligare förbe• Kommendör Serenger beslöt att an­ (kommendör Tonssaint de Quievre­ 1941 fyra kustpansarskepp, tolv större redelsetid och utverkade att operationen falla elen thailändska styrkan vid Koh court) och Amiral Charner (kommen­ torpedbåtar och fyra ubåtar samt ett an­ uppsköts 24 timmar. Som omedelbar åt• Chang. Efter förberedelser och ordergiv­ dörkapten Le Calvez) söderifrån mellan tal andra fartyg. Två kryssare var sedan gärd sände han de långsamma kanon­ ning satte styrkan kl 2115 den 16 januari Koh Kra och Koh Klum. Sammanlagt 1939 under byggnad i Italien, men hade båtarna i förväg till ön Poulo Condare kurs mot Koh Chang med en fart av 13,5 6-14 cm kanoner. 5 för den lång­ beslagtagits av italienarna l. Den thai­ utanför Malayas (Malaysias) östkust. La­ knop, vilket var högsta fart ländska flottan förfogade över moderna motte-Piquet anslöt sig till dem den15 ja­ sammaste kanonbåten. Söder om ön Koh Grupp 3 fartyg och hade välövade besättningar. nuari omkring kl 1600. Kommendör Kra lät kommendör Serenger den 17 ja­ Kryssaren Lamotte-Piquet (kommendör I de farvatten, där fransmännen avsåg Serenger avstod alltså från att fö lj a den nuari kl 0545 enligt plan dela upp styrkan Berenger) gick med 20 knop för att spär• operera, befann sig kustpansarskeppen kortare vägen längs Kambodjas kust och i tre grupper, som skulle vardera blocke­ ra östra utfarten mellan Kob Klum och 6 från Thonburi > (2300 ton, 1938, 15 knop, 4-20 valde istället att korsa Siambukten två ra en av de tänkta utfartslederna Koh Chang. Kryssarens huvudartilleri cm kan, 4-76 mm lvkan, 4-40 mm !vakan), gånger. Härigenom skulle hans styrka Koh Chang för de thailändska fartygen. var som nämnts 8-15 cm kanoner och 7 Sr i Ayuthia l (1937 == föregående), sex närma sig operationsområdet från syd­ bon var bestyckad med 12 torpeder. större torpedbåtar av Puket-klass ( 470 väst och förhoppningsvis undgå att upp­ Grupp l Anfallstidpunkten var satt till gry­ ton, 31 knop, 3-76 mm lv kan, 2-20 mm täckas av thailändsk kustbevakning. De mindre kanonbåtarna Tahure (ör- ningen, som skulle inträffa kl 0630. Väcl-

372 373 ret har av olika källor beskrivits som tillräckligt ångtryck för gång och kunde ralitetet. Samtidigt signalerade kommen­ vande började den franska styrkan vackert och klart eller lätt dimma och av samma skäl inte heller använda sina dörkapten Luang Pro m-Veerapan op­ kl 0840 återfärden till Saigon. regn. Av stridsavstånden framgår emel­ torpeder. Torpedbåtarna hade vardera tiskt till Nong-Sarai att inte följa med Under återfärden utsattes den frans­ lertid att sikten vid gryningen var om­ två vattenrörpannor typ Yarrow. Thonburi under utbrytningen eftersom ka styrkan för flera thailändska bomban­ kring 10 000 meter för att någon timme Kanonbåten Dumont d'Urville öpp­ detta fartyg hade minor ombord. Om­ fall. Kl 0858 släppte två flygplan flera senare omfatta hela horisonten. l mor­ nade eld kl 0615. Kl 0619 öppnade La­ bord i Lamotte-Piquet upptäcktes Thon­ bomber, men endast en 50-kilos bomb gonljuset framträdde de franska farty­ morre-Pique/ eld, men salvan gick för buri kl 0634 och 0645 öppnade kryssaren träffade Lamotre-Piquet, dock utan att gens silhuetter tydligt mot horisonten, långt och träffade land. Detta var ett eld från 13 000 meter, vilken besvarades explodera. Denna bomb fälldes av korp­ medan de thailändska var svåra att se lyckoskott, eftersom salvan träffade och av Thonburi. ral Chamraj Moungpaseart17 l från flyg­ mot den bakomliggande terrängen. För• delvis förstörde radiostationen på Koh Vid kryssarens fjärde salva kl 0648 planet V 93 S typ Vought Corsair. Ytterli­ utom de större öarna fanns det ett flertal Chang, vilket innebar att den thailändska träffades kommandobryggan på Thon­ gare tlyganfall utfördes mellan kl 0900 små skär. Några öar var upp mot 200 me­ styrkan fick svårigheter att begära flyg­ buri varvid bland annat kommendörkap• och 0940 men avvisades genom stark ter höga. Farvattnen vimlade av okända understöd. Kryssaren sköt kl 0630 tre tor­ ten Luang Prom-Veerapan stupade16l. luftvärnseld från de franska fartygen . grynnor. peder mot ett kustpansarskepp. skeppets eldledningsutrustning, hydrau­ Thonburi stävade samtidigt med kraftig På morgonen den 17 januari spanade Enligt franska preliminära rapporter lik och styrsystem slogs ut. Fartyget blev styrbords slagsida norrut, men utsattes av ett franskt sjöflygplan typ Loire 130 fört hade kustpansarskeppet SriAyuthia träf• manöverodugligt, men efter några minu­ misstag för ett thailändskt bombangrepp, av kapten Plainemaison kring Koh fats av minst en torped och torpedbåten ter lyckades navigeringssofficeren styra som vållade ytterligare skador. Fartyget Ch a ng och rapporterade omkring kl 0550 Trad hade träffats av artillerield, men fartyget med det manuella reservsystem hade bränder ombord och tog in vatten, två kustpansarskepp och tre torpedbåtar. båda dessa fartyg hade lyckats undkom­ och fortsatte eldgivningen med manuella varför det kl 0950 strandades på sex me­ Han fällde kl 0605 bomber mot marin­ ma bakom öarna. Enligt flera källor hade reservmetoder som bl. a innebar sidrikt­ ters djup utanför fastlandet vid Laem flygstationen på den närbelägna ön Koh dessa fartyg efteråt sjunkit på grunt vat­ ning genom att fartyget girade. Elden var Ngop18l. Kl 1100 beordrade navigerings­ Wai , som emellertid missade målen. Det­ ten, men senare kunnat bärgas. relativt välriktad men långsam. Thonburi officeren, som övertagit befälet, formellt ta innebar att thailändarna blev alarme­ Omkring kl 0630 hade de franska ka­ hade flera bränder ombord och började att fartyget skulle överges 1 ~) rade. De svarade med kraftig luftvärns• nonbåtarna under eldgivning närmat sig ta in vatten. eld och började ta upp ånga. För att spara de thailändska torpedbåtarna varvid Kl 0700 ingrep även kanonbåtarna i bränsle hölls nämligen endast lågt ång• stridsavståndet nedgått till 2 600 meter. eldgivningen från ca 10 000 meters av­ Resultatet tryck under natten. De thailändska torpedbåtarna hade fat­ stånd. Thonburi målväxlade därvid till Fransmännen ansåg sig ha sänkt kust­ tat eld och besättningarna lämnade dem Amiral Charner. Kl 0732 beordrade kom­ pansarskeppet Sri Ayuhia samt torped­ Första fasen omkring kl 0645. Songk/a sjönk kl 0653 mendör Serenger kanonbåtarna att för• båtarna Trad, Chonburi och Songkra vid Alarmerade av den franska flygspaning­ och Chonburi kl 0655. följa Thonburi, men deras låga fart omöj• Kho Chang. Därefter hade kustpansar­ en och bombfällningen hade de thai.länds• liggjorde detta. Att han inte själv förfölj• skeppet Thonburi sänkts öster om Kho ka fartygen intagit högsta stridsbered­ Andra fasen de med kryssaren berodde på att dess Chang20l . Detta var en avgörande seger skap och torpedbåtarna höll på att ta upp Ombord på kustpansarskeppet Thonbu­ djupgående var för stort för de grunda och den största franska sjömilitära fram­ ånga. Kustpansarskeppet Thonburi var ri, som lillsammans med minutläggaren farvattnen. Kl 0748 sköt Lamolle-Piquel gången under andra världskriget. I mer 13 dieseldrivet och var omedelbart gång• Nong-Sarai l (400 ton, 1936, 13 knop, 2- tre torpeder, som emellertid missade, euforiska stunder jämfördes striden med klart1 2) 76 mm l v kan, 2-20 mm !vakan) och fiske­ varefter kommendör Serenger beslöt att japanernas seger 1905 över ryssarna vid Omkring kl 0610 (thailändsk uppgift) riinspektionsfartyget Theo-Utok 14l (50 avbryta striden kl 0750. Ett av skälen till Tsushima. eller 0614 (fransk uppgift) öppnade ton, 1936, 9 knop, l-37 mm kan) låg till att avbryta striden var att kommendör Ovanstående fartyg uppges i det brit­ Songk/a eld med sina tre 76 mm kanoner ankars öster om Koh Chang, hade far­ Berenger inte ville riskera sina fartyg i de tiska standardverket "Conway·s All the 21 mot Lamotte-Piquet. stridsavståndet var tygschefen kommendörkapten Luang 15 l grunda och ofullständigt sjömätta far­ Warids fighting Ships 1922-1946" 1 så­ 12 000 meter. Strax därpå öppnade även Prom-Veerapan uppfattat luftvärnselden vattnen samt att han förväntade sig att som sänkta den 17 januari 1941. Sri Ay­ Chonburi eld, först mot kryssaren, men från torpedbåtarna kl 0605. Omkring kl det överlägsna thailändska flyget när u.hia uppges bärgad och därefter repare­ målväxlade snart då kanonbåtarna kom i 0620 varseblev han L amotte-Piquet och som helst skulle angripa hans styrka. Ef­ rad i Japan 1941 medan Thonburi uppges sikte. Torpedbåtarna hade inte fått upp sände då radiorapport om detta till ami- ter att ha avsökt tarvattnet efter överle- ha sjunkit under bogsering. Trad uppges

374 375 ha blivit sänkt men sedermera blivit bär• Sangwon Yutthakit) och Trad inte deltog röda bojar. De tta är helt fel utan det är på väg. Likväl borde de ha vidtagit åter• gad och åter satt i tjänst. Denna version i striden och ansluter sig alltså till den en förväxling med Chonburi, som förvis• gärder för att regelmässigt vara stridsbe­ av stridens resultat förekommer i m ånga thailändska uppfattningen23l. Rörande so ligger där på 15 meters djup tillsam­ redda under gryningstimmarna. När det franska och angloamerikanska framställ• kustpansarskeppet finns det två uppgif­ mans med Songk/a och de är utmärkta väl blivit ljust och. god sikt kunde bered­ ningm-22} . ter, nämligen att bon på morgonen den med vardera en röd boj för att underlätta skapen ha sänkts. 17 januari redan hade lämnat Koh Chang dykning. Det är emellertid sällan som För det andra hade fransmännen en Förlusterna för att gå till Satahib för att fylla förråden dykning görs vid dessa vrak, eftersom bra och enkel stridsplan samt valde e n Som ovan nämnts var från början den respektive att bon redan hade varit i Sa­ sikten är dålig och varierar mellan i bästa för motstånda re n oväntad anfallsrikt­ 24 franska uppfattningen att två kustpansar­ tahib och anlände till Ko h Chang först på fa ll tio meter ned till trettio centimeter l. ning. Kommendör Be renger delade vi s­ skepp och tre torpedbåtar sänkts. Thai­ kvällen den 17 januari. Trad uppges hela Versionen att Thonburi skulle ha serligen upp sin lilla styrka i tre grupper, ländska källor uppger emellertid att en­ tiden ha befunnit sig i Satahib. sjunkit unde r bogsering och blivit total­ men de tta innebar inte kraftsplittring dast Chongburi och Son.gkra sänktes Denna franska källa bedömer att förlust leve r märkligt nog vidare. David utan kraftsamling av e ld , samtidigt som samt att 1l10nburi skadades så svårt att uppgiften om Trad berodde på att en av­ Manley skriver exempelvis: "The 1l1ai motstå ndaren fick svårare att välja må l. hon måste sättas på grund. Rörande per­ ståndsmätare tyckte sig uppfatta siffran transport Chang arrived at Koh Chang För det tredj e hade fransmä nnen ren sonella förluster uppskattade fransmän• 11 på det mål mot vilket Lamolle-Piquet shortly after the French departed and och oförfalskad tur. D e ls då he lt oavsikt­ nen att thailändarna förlorat ca 220 man kl 0619 sköt för långt och träffade radio­ took the Dhonburi in tow but she even­ ligt radiostationen på Ko h Chang förstör• på kustpansarskeppen och 80 på torped­ stationen i land. Siffran 1 l var ju det tually capsized that afternoon and was a des, dels då kommandobryggan på Thon­ båtarna samt angav att 82 räddats. Frans­ igenkänningsnummer Trad hade. Samma totalloss" 25l. Att Thonburi fanns kvar ef­ buri träffades tidigt i striden. männen uppger att de själva inte lidit källa anger som trolig orsak för uppgif­ ter kriget framgår e mellertid av otaliga För det fjärde fick de thailändska flyg­ vare sig några materiella eller personella ten om Sr i Ayutha att detta beror på flyg­ marinkalendrar och inte minst den till­ anfallen inte någon effekt, vilket berodde skador. spamngen uppfattat minutläggaren förlitliga, med tysk grundlighet utarbeta­ på sen rapportering men även på flygarnas Thailändarna redovisar 36 stupade Nong-Sarai som ett kustpansarskepp. de "Weyers Flotten Taschenbuch". bristande utbildningsnivå och att flygpla­ varav två officerare och 18 man på Thon­ Flygspaningen gjordes som nämnts i Thailändska marinkällor uppger att nen var olämpliga för störtbombfällning. buri, 14 man på Chonburi och två man på halvmörker och det var dagsljus först hon bogserades till Bangkok och däref• De thailändska flygarna var skickliga och Son.gkla. Sammanlagt var thailändska omkring kl 0630. Rörande torpedbåten ter reparerades i Japan. Efter kriget blev vana att samverka med anneförband, men marinens förluster under kriget 41 döda nr 23 Rayong är tillgängliga källor eniga hon flaggskepp i patrullbåtsflottiljen. Ef­ var ovana att bekämpa sj öm ål. och 67 skadade, men då ingår även offer om att detta fartyg vid tiden för striderna ter upphuggning placerades däck, brygga Fra nsmänne n hade även tur såtillvida för ett franskt flyganfall mot Chantaburi. befann sig på patrullering norr om Koh och ett kanontorn som monument vid att deras angrepp kom vid rätt tidpunkt. Enligt thailändsk uppfattning erhöll La­ Chang. Hon var den tredje torpedbåten i den thailändska sjökrigsskolan Samut­ Hade de, såsom ursprungligen planerats, molle-Piquet omfattande skador, som stridsgrupp Thonburi. hakarn. Varje år hålls där den 17 januari anfallit ett dygn tidigare hade de påträf• dock kunde repareras på ett dygn. en å minnelseceremoni över de fallna vid fat båda de två thailändska stridsgrup­ R ent generellt gäller att en stridande "Spökskeppet" Thonburi Kho Chang. Detta är den sanna versio­ perna, som då hade vaktombyte vid Kho uppgifter om nen26l . Chang. De hade då stått emot två kust­ part oftast lämnar korrekta Jag har funnit sex olika versioner om vad men tenderar till att pansarskepp och sex torpedbåtar. sina egna förluster som hände med Thonburi efter striden. Så torde fallet Om fransmännen hade tur så innebar överdriva motståndarens. Dessa kan indelas i tre grupper nämligen Varför blev utfallet av denna vara även vad gäller striden vid Koh det omvänt att thailändarna hemsöktes l) hon sjönk på platsen strid en lättvunnen seger för Chang. Fransmännen uttalade efter stri­ av otur. Kommendör Serenger avslutade - fransmännen? derna sin beundran för thailändarnas med 2) hon sjönk under bogsering till repara sin dagorder den 18 januari 1941 med or­ beslutsamhet förda strid och deras herois­ tion För det första hade den thailändska styr­ den "Utsatta för flygbomber, omgivna av ka hjältemod - något som ingalunda stör• 3) hon bärgades och återställdes i tjänst. kan för låg beredskap. D etta i sin tur be­ granatnedslag från en motstå ndare, som e på o tillräcklig unde rrättelse tjänst ex­ de den franska självuppfattningen, utan Nutida turistbroschyre r och vraklistor rodd slagits med kraft, har ni alla givit ett age nter i Saigon, kustbevakning ag är närmast förgyllde den franska segern. uppger att Thonburi fortfarande ligger genom empel på mod värdigt e ra förfäder. J er flygspaning. Thailändarna hade ing­ Detta Nyare fransk forskning a nger att Sri på botten utanför Koh Chang och att ell stolt överer-Vive la FRANCE". förvarning om att en fransk styrka var tillskrivas de Ayutha (kommendörkapten Luang platsen för vraket är utmärkt med två en o mdöme skulle även kunna

376 377 thailändska sjömän, som missgynn ade av överlägsen motståndare. Ära över deras Civilingenjör Fru Fortuna tappert kämpade mot en minne. CARL-HENRIK WALDE

Civilingenjör Ca rl-flenrik Walde {//·h elade under åren 1958-2003 inom marinjorval!ningen, senare Försvarets materielverk. Han var 1974- 1982 chefför denmarina Sambandsbyrån och 1982- 1989för den gemensamma Radiobyrån. Efter pensionsavgång är han idag en av de drivande krajierna inorn den Svenska Nationalkommi/len fö r Radio Vetenskap (SN RV), et/ expertorgan under Kungl. Vetenskapsakademien. Han är radioa/Jia/ör med anropssignalen SM5BF

Swedish submarine communication du ring 100 years, the ro/e of Ernst F. W Alexanderson, and how the Royal Swedish Navy he/ped Varberg radio at Grimeton (SAQ) to world heritage status. Noter

l) Fram tilll939 hette landet Siam. 14) Thiew Uthock etc. 2) Ä ven skrivet Sattahip. 15) Luang är en icke-ä rftlig adelstitel som för­ Abstract Schenectay, N.Y., designed radio equip­ 3) N u Ho Chi Minh C ity länas för särskilda förtjänster. ment and antenna systems for world­ Submarine technology as we il as that of 4) Siffrorna är avrundade. tumt befordradtill kommendör. wide use. From late 1924, the Alexander­ 16) Pos radio, "wireless" at the time, started in son VLF alternatar and multiple tuned 5) Kryssarna införli vades med ita li e nska 17) Sedermera pe nsio ne rad som överstelöjt­ the 1890's. This paper will give an over­ flottan som Etna och Vesuvius. nant. antenna system at th e Swedish Telecom view of the development over a hundred radio station Grimeton, were used for 6) I o lika källor anges olika na mn såsom lS) Ä ven La e m N go b. years concentrating on the two most im­ Dhonburi, Dumbhuri o s v. public communication from SAQ to 19) E ft er kriget h ar ett minnesmonument portant submarine communication tech­ USA. 7) Sri-Authia, Ayuthia o s v. uppförts vid Laem Ngop. niques, viz. the "longwaves" (VLF and During WWll and for some years af­ S) Trat. 20) hl tp:l//www.le mairesoft.happyhost.org/ LF) to a submerged sub and the "short­ ter that, the Royal Swedish Navy used 9) Cholburi, Chumburi. ship/bat/9 11.html waves" (HF) from a sub on or just below SAQ for traffic to s ubmarines, in retro­ l O) Songhkli, Songkhla. Songgkhla. 2 1) Conway's Maritime Press, Norwich, 1980. the water surface. spect crucial for the survival of the sta­ 22) Sc exempe lvis Kafka, R och P epperburg VLF was introduced during the Se­ Il ) Skildringen a v fransmänne ns o rde r och tion, still in perfeet working order. SAQ å tgärder b ygger p å La bataillc de Koh R, Warships of the Wo rld, New York 1946. cond World War (WWII) using already is the only remaining pre-electronic Chang 1941. http://www.ne lmarine. ne t/ 23) La battaillc de Koh Chang. http://www.net available systems for public correspon­ transmitter for transatlantic work and ba t/cro iseur/ lamotte/kochang/ marine.net/bat/croiseur/lamotte/kochang/ dence, soon followed by establishments was put on the Unesco World Heritage 12) Skildringen a v thailä ndska order och å t­ 24) h ttp:!/www. kocha n gvr.co m/seaba t t le w dedicated to submarine use. H F burst List in 2004. gärder bygger på Songlod Bichaikul , Koh recks/kocha n g wrecks. h tm transmission was introduced in WWII by Ch a ng: le point de v ue T hailanda is, E ncy­ 25) h ttp://www. bli n tcrnet.com/-da vid.Ma n the German Navy, in Sweden du ring the klopedie Navale de la Seconde G uerre le y/ n a va 1/ gen q u a rikoch a n g. h lm 1960's. Introduction Mo ndiale. http://www.lemairesofl.happy 26) h ttp://www. rtna.ac.th/engl ish/Sigh tseeing Ernst F. W. Alexanderson, a Swedish On July 2"d 2004, Unesco put Varberg hosl.org/ship/bat/91l.htlm RTNA/HTMSThonburi/HTMSThonbu emigrant to the United States of Ameri­ Radio at Grimeton (SAQ), on the World 13) Nho ngarhai etc. ri.html ca w01·king with General Electric at Heritage List, declaring:

378 379 "The Varberg Radio Surrian at G rime­ in Sweden at thai time. The si te is an out­ sä ll skapet (KÖMS, the Swedish Royal riments. Being an engineer and entrepre­ ton in southern Sweden (built in 7922- standing example of the development o( Academy of Naval Sciences). The refe­ neur, he was the first person to under­ 1924) is an exceptiona/ly we/l preserved telecommunications and is the only survi­ rences are in chronological order, of stand that these waves could be used for monument ro early wireless transat/antic ving example of a major transmitring sta­ them a few are of a general nature and wireless communication and, in 1901 , he communication. /t consists of the trans­ tion basecl on pre-electronic technology." di fficult toassign to a ny particular part of covered the Atlantic. He became regard­ mitter equipment, inc/uding the aerial sys­ Ernst F W. Alexanderson, the fore­ th e paper. The artide is public domain ed by everybody, induding Popov, as the tem ofsix 127-m high steeltowers. Though most one to be honoured, was unfortu­ and based on an SAQ conference contri­ father of radio, and was awarded the no longer in regular use, the equipme111 nately not credited with his ful l name in bution'7l and on the communications 1909 Nobel Prize in Physics, shared with has been maintained in operating condi­ the Unesco declaration. Without Alexan­ chapter of Captain Roderick Klintebo's Karl Ferdinand Braun, "in recognition of tion. The 109.9-ha site comprises build­ derson, designer of the radio equipment book celebrating the Swedish submarine their contributions to the development ings housing the original Alexanderson and the antenna system, SAQ had never centenary'4l. Those wanting to dig more of wireless telegraphy." transmitter; including the towers with their succeeded in attaining world heritage deeply into the topic are recommended fn the beginning, emissions were ge­ antennae, short-wave transmitters with status; this paper will show his role. SAQ to read the book. nerated by electric sparks producing their antennae, and a residentia l area with is unique in another way being the only Some people have questioned my ear­ damped waves, i. e. the signal amplitude staff housing. The architect Carl Åkerblad world heritage object to be visited far Ii er artides as induding classified matt­ decreased with time until the next spark designed the main buildings in the neo­ away by DX radio reception. ers, bu t all contents are of a general natu­ occurred. This system was restricted to c/assical style and the structural engineer With one exception or two, the naval re. The "disclosed" facts are known to morse telegraphy and had a wide radio Henrik Kreiiger was responsible for the officers in the references and in the text everybody in the field- letus thus indu­ spectrum Ii mi ting the nu m ber of stations anrenna towers, the tallest built structures were/are fellows of Kungl. Örlogsmanna- de the general public. on the air. At the turn of the century, eonstant amplitude and CW became pos­ sible with the Poulsen electric are con ve r­ 111 It started in the 19 century ter and the Goldschmidt, Arco-Slaby, First, a bit of early radio history for the Bethenod-Latour and Alexanderson ty­ younger generations: ln the 1860's James pes of rotm·y machinery. In the 1920's, . ~.. Clerk Maxwell, then at King's College in transmitting tubes had arrived and the London, wrote a letter to his cousin say­ famous Rugby station used these from its ing: "I have apaper afloal which, til con­ start in 1925. vinced to the contrary, l hold to be great guns." In the 1870's, he published his the­ ory on electromagnetic waves which was Ernst F. W. Alexanderson contirmed experimentally by Heinrich Ernst Fredrik Werner Alexanderson Hertz ten years later. Nikola Tesla's work (1878-1975) was born in Uppsala, Swe­ on AC for power and light applications den, graduated at the Royal Technicalln­ induded high frequency alternatars and stitute (KTH) in Stockholm in 1900 and already in the early 1890's he foresaw then spent some time at the Technical transallantic wireless telegraphy employ­ University in Berlin-Charlottenburg ing continuous waves (CW). In May where he got a good basic knowledge of 1895, Alexander Popov demonstrated a "radio". His future was decided very ear­ receiver to prediet arriving thunder­ ly by bis reading Charles P. Steinmetz's storms. It is rumoured and may weil be book on the "Theory and Calculation of true that he also had sent wireless signals Alternating Current Phenomena." Alex­ to ships, a fact then concealed by the Im­ anderson went to the United States in perial Russian Navy. ln September 1895, 1901 and after a while Steinmetz recom­ Grimelon in the 1920~· (Foto: Gustaf Björkström, Länsmuseet Varberg) Guglielmo Marconi made his first expe- mended h im for a jo b at General Electric

380 381 (GE) in Schenectady, New York. There neers); they merged in 1963 to become he stayed for the rest of his Iong and cre­ IEEE. Alexanderson was electecl a mem­ ative Iife working with practically every­ ber of the Royal Swedish Academy o f tbing in electricity from AC and DC to Engineering Sciences in 1924 and of the television and transistors. Royal Swedish Academy of Sciences in 1934. H e was awarded man y decorations, honorary doctorates from the University of Uppsala and the Royal Institute of Technology in Stockholm and, at 94, hi s 345th patent was registerecl.

The alternator and the multiple tuned antenoa Just after the turn of the century, Alexan­ derson began to design HF alternatars based on an idea of Reginald A. Fessen­ den who used one for his broadcasting experiment on Christmas Eve 1906 when voice, singing and music bewilclered the radio officers of sh i ps along the US east coast. t) The design of the 200 k W alterna­ tars for VLF was read y in 1918. Including The t win altenators in 795 l supervised by Albert Nilsson, Swedish Telecom the very impressive multiple tuned an­ (Foto: Telemuseum J tenna, they were manufactured by Gene­ ral Electric and sold by the Radio Corpo­ ration of America (RCA) around the world. The network included 18 trans­ from SAQ, i. e. "Varberg Radio" at Gri­ Submarine communication mitters in continental USA, Hawaii, Wa­ meton on the Swedish west coast, was before the Second World War les, Poland and Sweden (two for SAQ, sent to the "Radio Central" of RCA at owned by the Royal Swedish Telegraph Rocky Point, Long Island, USA. The wave­ "Wireless" was introclucecl in our n avy in Board, Swedish Telecom). length was about 18 000 m, soon changed !899, the clriving force being Lieutenant Two alternatars with an output power to a frequency of 17.2 kHz. The commer­ (later Admiral) Charles Leon de Champs. of 200 kW could be used on e at a time or cial service " via RCA" startedDecember After some years, he was accompanied in parallel. The rotating clisc of the mo­ by Ragnar Rendahl, a brilliant Swedish Alexandersson as a young engineer at l " 1924. On Jul y 2"d 1925, the station was was 1.6 m in diameter and engineer working at AEG/Telefunken in General Electric (Foto: Telemuseum J tor-generator in augurated by King Gustaf V sending a the air gap 1 mm. At 2 100 rpm, the rotor telegram to Calvin Cooliclge, Presiclent Germany, who became the first "electro peripheral vetocity was 180 m/s illustra­ of the United States, praising the new engineer" of the Royal Swedish Navy. ting the seriousness of the mechanical lin k to America. He also praised "the demo­ After the [irst clecacle, the merchant ma­ I n 19 19 h e received the Med al of Ho­ problems. The towers carried twelve eratic shelter under which millions of rine followecl suit and Karlskrona Radio nor from !RE (Institute of Radio Engi­ 2 200m Iong wires that connected the six Swedes had found new homes." opened for public corresponclence on neers, 1921 serving as its president) and vertical antenna elements from the top We will now put the history of SAQ Jul y 15'h 191 O, its callsign SAA still kept in 1944 the Edison Medal from AIEE of each tower. to) on stanclby giving submarine communi­ for the communication center of our (American Institute of Electrical Engi- In October 1924, the first message cation a break-in. navy. 16)

382 383 In TiS Rendahl wrote the first "Års­ berg, who bad installed the receivmg In 1941 and with considerable tore­ like retractable HF antenna mast should berättelse (yearly report) i radiotelegra­ equipment in Ill ern, sa id that he convinc­ sight, the signals department of the Swe­ improve o ur existing HF transmitting fi. "2l For Karlsborg R adi o, the ma in Swe­ ed Weinberg that such reception was pos­ dish Navy drew up a plan for submarin e system. No document mentioned burst dish Telecom transmitter facility before sible. The Illern logbooks of July ll'h-l2'h communication settJing for SAQ with its transmission, an area possibl y regarded Grimeton, be advocated an LF transmit­ 1925 do not mention radio, but they con­ low frequency and high power as the too secret to be indud-ed in notes, not ter similar to Alexanderson's, but of hi s firm that th e tests were made as the sub­ main VLF station to th e Swedish subma­ covered at all or discuss-ed only in a own design. The organi zations involved marine elived and surfaced a few timcs rines. HF communication from the sub­ smaller cirde of people. disputed on the most suitable technique outside Varberg. We hope to find docu­ marines was considered "unsolvable", and Swedish Telecom installed a spark ments giving more details of the result hereinterpretedas poss ible on ly for sub­ HMS Sjöormen - Swedish transmitter (the "al arm dock of Euro­ which were not mentioned in the last marines on the surface. submarine communication pe"). According to Gösta Brigge, Ren­ "Årsberättelse i radiotelegrafi ", written In neutral Sweden, SAQ at Grimeton dahl took on a formidable job whi ch he by Anderberg and printed in TiS in continued to be used for public cor­ im proves 4 3 performed in excellence. > 1928 ) respondence that was increasingly im­ The Sjöormen (Sea Serpent) dass, deliv­ In 1914 or 1915, J-!MS Svärdfisken If, besides tests, VLF was used to sub­ portant as one of the few possible com­ ered the 1960's, regarded as a milestone (the Swordfish) was the first submarine merged submarin es before WWII is not munications !inks with belligerents as for Swedish submarine development to get wire less. U sing LF spark transmitt­ known; this will continue to be an im por­ weil as non-belli gerents. Tt was also used with better radio communications includ­ ers for morse telegraphy on wavelengths tant research area where help will be to our submarines, e.g. for messages to ing radically improved VLF/LF recep­ of 300, 450 and 600 m, submarine radio most welcome. the downed HMS Ulven (the Wolf), sent tion, burst transmission on HF and new traffic d id not differ much from ordinary from "Per-Albins ledningsvagn" (the mo­ principles of system design. This system means of communication. Thermionic bile communication center of the Swedish step created a powerful submarine com­ valves (electronic tubes) were invented Submarine communication in the Second World War premier), the reception confinned by the munications system along the principle in the 1910's and with them, HF telepho­ radioman of HMS Delfinen (the Dolphin) "standards above all" that has been un­ ny became possible. The submarines Submarine communication in WWII was which took part in the search. changed. Our policy facilitated installa­ were the first Swedish units to get tube vastly improved by the great sea powers tion, maintenance and upcoming modifi­ equipment, the SRA (Svenska Radioak­ beginning to use VLF, the Royal Navy cations as weil as retrofitting the Hajen tiebolaget) transmitter AU-200-II and from Rugby and the Kriegsmarine from Submarine communication and Draken series and using well-tried 4 receiver SMU J As antennas, the subma­ Nauen, later fo llowed by "Goliath" in afterWWII equipment fo r newbuildings. rines used insulated wires forward and Kalbe an der Milde about 130 kms west In studies and notes of meetings in the With few exceptions, the Sjöormen aft of the conning tower with the usual of Berlin. Goliath, biggest in the world. years following the war, the Swedish Na­ equipment were new, either designed for artillery people conflict. The loop for D/F was built in great haste 1941-43, bad an val Staff showed continued excellent the purpose or available as COTS. The ( directi on finding) navigation was u sed output power of l MW and a !arge, high­ toresight in submarine communication. transistor had been invented in the mid also for radio communication, somelimes ly efficient antenna, based on the princip­ Lieutenant Commander Bengt Lundvall 1940's, a technology step comparable to with better performance than the wires, les of the Alexanderson multiple tuned (later Admiral) reported from his visit to that of the th ermionic val ve. l t too k som e somelimes not. For good reception, th e system. lt bad global coverage with an the Admiralty that, in addition to VLF time for this technology to mature and antenna could not be lower than a few antenna depth in the South Atlantic of Rugby, the Royal Navy had 40 kW LF only th e burst transmission system was metres below the surface. 10 m b elow the surface. The HF return transmitters (frequency range 40-50 fully solid state with discrete transistors Admiral Erik Anderberg's personal channel was ordinary morse, the German kHz) givin g very limited depth of recep­ and core memory. Satellite systems were notes (stil l kept with his sons) say that he Navy later introducing a primitive burst tion, but quite s uitable in low saline wa­ disregarded; as an independent n ation, was in Varberg in 1925 commanding transmission system ca Jl ed "Kurier" in ters like the Baltic. He also said that the we could not "contro l" them. In a recent H MS Rigel. H e we n t to Grimeton to which the 0.43 seeond message was di s­ British h ad removed the D/F loop and TiS, Commander Håkan Nilsson and agree upon a test from SAQ to submerg­ played on an oscilloscope, photographed all wire a ntennas and install ed two eros­ Captain Anders Järn, gave their views on ed H MS Illern (the Polecat), command­ and evaluated in "Korall e", the bunker sed coils, possibly with ferrite cores, with a underwater communications calling for ed by Lieutenant Commander (later of Admiral Dönitz in Bernau 30 kms reception depth of 20 m (most probably systems not available today and thus out­ Captain) Sten Gustaf Weinberg. 1 19 Ander- northeast of Berlin . from Rugby). He added that a periscope- side the scope of my article. B. l

384 385 Ja mast, i. e. with toploading wires. Ruda to Goliath. lt comprises eight 100 kW Radio opened for traffic on December l " transmitter units, each with a 350 m mast. ] 959; plans for a seeond installation did For depths of the order of 100 m, lower not materialize. frequencies are needed. Systems with fre­ A decade later, the Swedish National quencies of about 80 Hz, used by USA Defence Reseach Institute (FOA) was (terminated) and Russia, need great trans­ asked to study how to cover the Baltic mitter powers and giant antenna systems, with another LF station. Neither geo­ out of the question for a small nation. graphical databases, nor sufficient calcu­ For reception, two erossed ferrite lating power were available. Thus, the loop antennas on the rear upper part of study was based an manual methocls, a the conning tower were used. Swedish sim ple but ingennous way of overlaying Philips made the antenna and the solid two icl entically scaled viewgraphs, one state aerial tuner/amplifier. I t was easy to with circles of transmitter field strength, specify: the best possible sensitivity and one a map with curves of needed field selectivity for weak signals and that at strengths for the desired depth of recep­ the cxpense of everytbing else. This unit tion. The result was very astonishing: the was delivered before schedule, ha d excel­ optimum site was west of Oskarshamn, lent performance and a lower price than i. e. near Ruda; FOA then proposecl two estimated - a very rare situation. It got a lower power transmitters.'· o) After try i ng Iong Iife, eventually being replaced by different ways to implement these, they NATO standard equipment from Brad­ f-IMS Sjöormen at sea. The H F transmitting antenna is the mast with the horisontal disc; eventually came about, based on two ley, UK, being recommended by Ocld­ the V LF receiving antenna rad o me is at the to p of the COI111ing towe1; aft. (Foto: Kockums) clisused Air Forcejamming transmitters, bj0rn Str0msnes and Henning Landbo, an idea once suggesled by Commander my Norwegian and Danish opposite Percy Björling. numbers at the time. Longwave to the submerged for the latter a higher one. In the Katte­ At a meeting in Grimeton in 2003 l As submarine receivers, we chose Ra­ submarine gal, VLF is needed; in the Baltic LF is was asked, then retired, by Captain Bo ca! RA117 (including VLF preselectors) optimum. The signal from the longwave Rask, Commanding Officer of the Sub­ which had an innovative method of fre­ In principle, the depth of VLF/LF recep­ transmitter goes along the ground and marine Flotilla, to write a memorandum quency control, weil suited to morse tele­ tion depends on over the water surface and then almost on longwave stations where SAQ, its low graphy, the ma in mcthocl of communica­ • water salinity vertically clown to the submarine. The frequency and its !arge antenna system tion at the time. In the 1970's, tbe receiv­ • transmitter radio frequency dominating attenuation is in the watcr mi ght be considered as possible resour­ ers were changed to tbe new navy stand­ • transmitter power and the locality of the transmitter is of ces.13l Today, a Iong the Iines of the me mo, ard contractecl jointly with the Royal Da­ • transmitter antenna efficiency less significance. the stations are being modernized with nish Navy. !t was full y solid state and was • distance to transmitter As mentioned earlier, the Royal Swe­ solid state equipment, MSK modulation manufactured by Stanclard Radio, Swe­ • modulation method and signal dish Navy neecled to supplement SAQ and remote control, i. e. to the general den (part of the !TT group). l t is easy to processing efficiency with an LF transmitter of its own, opti­ state-of-the-art of submarine communi­ opera te, very reliable, and still in use. • data transfer rate mized for the Bal tic. I t was to be installed cation. • sensitivity and selectivity of sub an- near the small town of Trosa. Howeve r. To reach depths of the order of LO m, HF and burst transmission tenna and receiver system the location was regardecl as vulnerable the VLF frequency range of 14-25kHz is In principle, a burst transmission radio Three parameters, vi z. water salinity, and was changed to the village of Ruda usecl. One station, possibly the strongest system should transmitter radio frequency and trans­ west of Oskarshamn. Swedish Philips de­ in the world, is the German NATO facil­ • expose the transmitter antenna over mitter antenna efficiency, interact. For livered a 40 kW LF transmitter, Jucho ity of Ramslob (Rhauderfehn), 70 kms water as Little as possible the first two a lower frequency is better, Gm bH in Germany the200meter umbrel- west of Bremen, in esscnce comparable

386 387 • allow arrterrna tuning without trans­ a standard teleprinter, its " bell" function 1939-1945. After that period, the alterna­ sador to the Royal Academy of Sciences mitting power used to alert the radio officer on watch. tar and its antenna system stood a very and similar organizations in the Swedish • use high transmitter power Since then, some refinements, not men­ small chance of surviving because inter­ capita l. • have a weil structured chain of receiv­ tioned here, have been included; other continental communications had been ta­ Grimeton Radio was Iisted as a natio­ ers with diversity and redundancy refinements, not mentioned here, may ken over by HF radio. However, the Royal nal industrial monument in October • forward messages to the combat cen­ await their tum. Swedish Navy still needed SAQ and its an­ 1996. A year later i t was honoured as the tre in a quick and secure way The HF transmitter (Ra850) was de­ tenna system and without being aware of foremost on e of that year and also put on • have a flexible frequency manage­ signed by GEC, UK (later part of the o ur cultura l foresight, we remunerated the the list of the most important si tes of the ment based on wave propagation prog­ Marconi group, now Ericsson). The Eng­ maintenance costs, predominantly for the country. Protected by Swedish law, the noses lish caJled i t the "Squash" transmitter, its painting of the an terrna towers. station buildings, the alternatar and the • employ a data transfer rate and modu­ double meaning probably intentional. Unfortunately, the naval interest de­ multiple tuned antenna of Grimeton Ra­ lation suitable for the actual wave The transmitter could give 1 kW in burst creased as the Kattegat on the westcoast dio will for ever be kept in working or­ propagation mode, but had only a few fixed frequen­ of Sweden was no longer a priority area. der. • use efficient signal processing inclu­ cies, not really acceptable. The matter In 1995, the Radio Services of Swedish ding forwa rd error correction was heavily discussed, but i t was decided Telecom decided to close SAQ, still very • avoid stereotype messages that we should go on, albeit there were weil maintained and in perfeet working Royal support • have a quick and secure ciphering sys­ less expensive frequency flexible trans­ order. As people prepared themselves to On the first day of the new millennium, tem mitters on the US market. Rather soon, listen to the last transmission, other peo­ SAQ sent a message from the King of we had to add a syntheziser, made by El­ ple started a resistance movement. As Sweden, H. M. Carl XVI Gustaf, the !t should be mentioned that a return mer SpA, Italy (later part of the Marco ni our first victory, we succeeded in getting "etat" keyed by Lars Kålland SM6NM (a channel, in this case VLF or LF, is needed group, now Ericsson). In the 1970's, the a few months of postponement. professional radio officer): to acknowledge received messages. transmitter was changed to the new navy Thus, the "last SAQ transmission" by "Seventyfive years aga the first wire­ In the 1950's, Marinförvaltningens standard from Standard Radio, as reli­ the one and only remaining Alexander­ less messages were sentfrom the radio sta­ "Telelab" (the electronics laboratory of able as the receivers. son alternatar could be heardin Septem­ tion at Grimeton in Sweden to the United the Navy Board), startedwork on a high­ It is difficult to get an electrically as ber 1995 at the IEE London conference States of America. The new !ink was supp­ l ly secret burst transmission system, weil as mechanically good submarine HF "A Hundred Years of Radio" as weil as lied with the ultimate in modern radio "Snaggen", including a better submarine antenna enabling the transmitting sub­ in the United States. Many radio ama­ technology al !hat time, invented by the HF antenna. Snaggen was tested on air, marine to stay under the surface. Com­ teurs and professionals were present at Swedish-American Ernst F. W A lexander­ Il the antenna as a mode l scaled to a higher mander (E) Sven Linder negotiated with the conference and, signals being heard son, USA. frequency. Unfortunately, this was the the US Navy, which had one or two types in the auditorium, they took down the In that first message from Grimelon time when key personnel, including t hat of of retractable antennas designed for nu­ live message received by courtesy of seventyfive years ago, my great grand­ Telelab, left for consulting firms, a trend clear submarines, and a contract was sign­ BBCYJ father King Gustaf V expressed the hope that was encouraged. We, the young inex­ ed with ITT. These antennas were excel­ Luckily, interest to preserve the sta­ thai beller communications would strength­ perienced engineers, had to contirrue the lent, although expensive, and very effi­ tion and to maintain it in working order en th e relations between peoples and na­ job of aquiring the equipment. cient - someone asked if a new coast ra­ increased and after a very short time the tions. Today the only existing Alexander­ Signal processing had not come far dio station had gone on air. They turned situation was totally reversed. The Swe­ son transmitter is again sending a message those daysand the first data code, primi­ out to be very reliable and got a Iong Iife ; dish National Heritage Board, the Coun­ around the world. tive and binary, had to be ehosen by me. they were kept in the Challenger class in ty of Halland, the town of Varberg and Today the unique radio transmitter at [t indicated symbol errors, no more, and the Republic of Singapore N a vy. th e Radio Services of Swedish Telecom Grimeton meets a new millennium. My we had to rely on the redundancy of the gave generous support, backed by very message today is; howeve1; the same as diversity receiver chain, the structure of Grimeton in danger, bot saved hard pressure from radio enthusiasts, ra­ thai sent by King Gustaf V seventyfive which has been immune to all reorgani­ dio engineers, radio officers and radio years ago. With modem technofogy and zations. At that time, ciphering was one­ SAQ was in commercial telegraph servi­ amateurs. Living in the outskirts of means ofcommunication, the possibilities time pad and messages we re recorded on ce slightly beyond the Second World War Stockholm, I became sort of SAQ ambas- of deepened understanding, peace, demo-

388 389 cracy and free exchange of opinions be­ work, SAQ was put on the Unesco Worl d in an additional building. The station is SAQ in a peaceful world tween th e peoples of the world wi/1 in­ Heritage List on Jul y 2nd 2004, exactly 79 shown at regular intervals and the alter­ on November 4"' 1946. crease. years from the station inauguration. Unesco was born natar is run on dummy loacl about once a organization has been Final/y, l wish A Happy New Year to 1l1anks are due forintense ettorts by nu­ For 60 years, the week during the summer. ll1e 2 200 m goal: "to build all ofyou around th e world, who are liste­ merous people all over Sweden including fulfilling an ambitious Iong multiple tuned antenna is an eye­ peace in the minds of men." That inclu­ ning to this transmission!" the Swedish Government, the Swedish catche r from thewestcoast railway, from of the natural and The message was reported received National Heritage Board, the county of des the preservation the E6 highway and through submarine on the World Heritagc by about a hundred listeners in Europe Halland, the town of Varberg, the Radio cultural objects periscopes in the Kattegat. The SAQ framework of Partnership and in the United States, Minnesota be­ Services of Swedish Telecom and the list. With in the website will tell you how and when to go , the 80 year old transmit­ ing most distant supporting non-profit society of Alexan­ for Peace (PfP) t here. Grimeton and SAQ are der. The Unesco declaration is a major ting facilities of this Unesco goal. achievement for radio people and a m a­ ready to support nifestation for a nation like Sweclen SAQ still on air as a tribute to which is reckonecl among the toremost "Alex" Acknowledgements countries in IT and radio communica­ From the spark era 1900-1920 and the I am indebted to books, journals and pro­ tions. 12l electronic tube era 1920-1960, we are in eecdings a nd to my fri encls everywhere ll1e celebratians started only a few the e ra of transistors and integrated cir­ for support in writing this artide and ear­ hours after the Unesco decision. The cuits. Over these years, we have been lier papers on SAQ. Special thanks go to l Halland County Governor, Mrs. Kari n able to follow the development of sub­ Hans Bergfast and Karl-Gustav Stricl ' l Starrin, spoke to the crowd from a baleo­ marine communications from signalflags SM6FJB for their expertise in preparing l ny at the main square in Varberg. On the up to the full y solid state radio communi­ the world heritage application, to Försva• 2004 " Alexander Day" t wo days later, cations of our navy. In the systems of to­ rets Historiska Telesamlingar (FHT, the 1 600 people visited the station to see and day, with their efficient signal proccssing Swedish Defence Historical Collections) royal message Transmission of the hear SAQ transmitting the news. The re­ and remote controlling of distant equip­ for financial support and to KÖMS and TeliaSonera) (Foto: f-lans G Larsson, turn channels were amateur radio to ment, one component is unique: the pre­ Krigsarkivet (KrA, the Military Archives SA6Q, email and fax - things change electronic radio station at Grimeton, one of Sweclen) for valuable help in my re­ with time. of its toremost sponsors being the Royal search. On September 5' 11 2001 , King Carl Swedish Telecom has generously do­ Swedish Navy. l also like to mention the support XVI Gustaf and Queen Silvia visited nated SAQ to the World Heritage Foun­ Ernst Alexanderson was inducted from Gunnar Brodin whom l first met at Grimeton and sent another "etat" from dation of Grimeton actding a very sub­ posthumously into the US National In­ KTH in the 1950's. He became a profes­ SAQ to the People of the world, keyed stantial amount for further operation ventors Hall of Fame in 1983. He was sor at his alma mater and found an inter­ by myself (not a professional, just a radio and maintenance. Thanks are clue also to very well known in USA, less so in hi s est in Alexanderson and his work. H e enel­ amateur). Sitting there, the royal couple the Royal Swedish Navy which earlier native country. We hope that also Swe­ ed hiscareeras Marshal of the Real m, i. e. standing behind, was great. The radio­ put in a Iot of money. The station is in al ­ dish people will catch up when visiting royal court CEO. Coming out of the gram read: "on july 2 1925 my great most mint condition and the towers have SAQ which will go on air once a year on wings at the royal visit in 2001 , wearing grandfather inaugurated grimeton radio recently been completely repainted. Alexander Day in late June or early July. his doctor's hat, he substituted for Ernst and on jan l 2000 saq Iransmitted my mil­ The visitors' centre, sponsored by the The cooling water fountains, the clicking Alexanderson and delivered the first lenni/lm message stop today on ou r royal town of Varberg and the Varberg Savings relays, the liquid variable resistors and speech, quite appropriate for our fore­ tour we send our best wishes from saq = Bank Foundation, opened on July 2nd the rumbli ng 50 ton alternatar will recall most Alexanderson expert. His sudelen ear/ gustaf rexsilvia regina" 2005, exactly 80 years [rom the SAQ in ­ the atmosphere of the 1920's- please pay appearance amazed hi s immecliate su­ 'l auguration. lt will contain activities to tri b ute to " Alex, the complete chief engi­ periors, our kingand queen, who had not ! The world heritage stimulate young people to show interest neer." been tolcl in advance. Some of us got world heri tage in mind al­ in natural science and technology, an ready in 1996. After eight years of heavy "Alex's lab" having alreacly been createcl

390 391 13 References l C.-H. Walde. '' Radiosamband till ubåt, P M om långvågsstationer för Försvarsmakten" 'l E. F W. A lexanderson. ''Trans-Oceanic Ra­ (in Swedish), memorandum to the Submari­ dio Communication", Proc. IEEE, vo l. 8, p p. ne Flolilla (unregistered, deposited in th e 263-285, (1920): ibid. (reprint), vol. 87, pp. Military Archives of Sweden, ref. FHT), 1829- 1837, (1999). (2003). 2l R. RendahL "Årsberiittelse i radiotelegrafi" "l R. Klinteho (editor). "Det svenska ubåts­ (in Swedish). Tidskrift i Sjöviisendet, vol. 84, vapnet 1904-2004" (in Swedish), Liberatim . pp. 195-234, (1921 ). (2004); (ISBN 9 1-973075-3-X). 'J E. Anderberg. "Årsberättelse i radiotele­ "J C. -H. Walde. "Ubåtssamband och dess bak­ grafi" (in Swedish) , Tidskrift i Sjöväsendet, grund" (in Swedish), Audionen (Gothen­ vol. 91 , pp.l73-J95, (1928). burg radio museum, editor Krister Ljung­ 'l G. Brigge. "Årsberättelse i fö rbindelsevä• qvist), issue 3 (2005), (offprint 2005 and sen 1952" (in Swedish), Tidskrift i Sjöväsen• 2006). det, vol. 116, pp. 379-420, (1953). '6l A. Ahlström. "Svenska marina kustradio­ 'l R. Lindqvist, G. Svenncrus. FOA3 rapport stationer (in Swedish), Försvarets Historis­ AH 3765-61 (in Swedish, classi fi ed), (1969). ka Telesamlingar (Columna Förlags AB). 6l R. Lindqvist. "Some results in connection (2006, seeond printing 2006); (ISBN 91 - Örlogsmannasällskapets tävlingsskrifter with a search for maximum underwater LF/ Kungl. 7942-081-8). VLF coverage", AGAR D Conference Pro­ Kungl. Örlogsmannasällskapet är en kunglig akademi, som stiftades 1771 , vars "l C.- H. Walde. " SAQ in Grimeton, the only eecdings 77 on E lectromagnetics of the Sea, syfte är att följa och arbeta för utveckling av sjökrigsvetenskapen i synnerhet och remaining pre-electronic transmitter f or AGARD-CP-77-70, chapter 10, (1970) sjöväsendet i allmänhet. l enlighet med det angivna syftet delar akademien ut be­ transallantic work, now on the Unesco 'l B. V. Nilsson. "Ernst Fredrik Werner Alex­ artiklar införda i Tidskrift i Sjöväsendet och förtjänta Heritage List", TET Conference löningar för tävlingsskrifter, anderson" (in Swedish), Tele böckerna, Tele­ World Ionospheric Radio Systems & Techniques arbeten utförda under studier vid Försvarshögskolan. museum and Tel ia AB, (J 987, seeond prin­ eller sjöväsen­ (IRST), pp. 331-335, (2006); (TSBN 0-86341- Tävlingsskrift kan avhandla valfritt ämne inom sjökrigsvetenskap ting 2002); (ISBN 91 -972360-6-3); English & 978-0-86341-659-0). de. Vägledande vid ämnesval bör i möjligaste mån vara den indelning i vetenskaps­ edition, Grimeton World Heritage Founda­ 659-4 H. Nilsson. "Kommunikation under vattnet vilka Kungl. Örlogsmannasällskapet bedriver sin verksamhet: tion, (2006); (ISBN 91-766294-0-5). '"l grenar inom - lyx ell er nödvändighet" (in Swedish), Tid­ stridskrafters användning s) J. E. Brittain. "Aiexanderson: Pioneer in l. Strategi och ift i Sjöväsendet, (vol. 169), pp. 239-249, American Electrical Engineering", Johns skr 2. Personal, utbildning och organisation (2006); (ISSN 0040-6945). Hopkins Univ. Press, (1992); (ISBN 0-8018- 3. Vapenteknik A. Järn. ''Going west - a submarine service 4228-X). '"l 4. Vapenbärares konstruktion with global reach", ibid., pp. 285-293. "J K. Weedon. "The Alexanderson Alternator, S. Humanteknik och unde rhållstjänst. a 'Near Perfect' System of W/T Transmis­ Tävlingsskrift för år 2007 ska senast lS maj 2007 vara akademien tillhanda under of 1982), IEE Conference sion" (slide show Websites adress: 100 Years of Radio, pp. 69-70, ( 1995); (ISBN whc.unesco.org 0-85296-649-0, ISSN 0537-9989). Sekreteraren i Kungl. Örlogsmannasällskapet (Unesco World Heritage Centre) 0 ' l G. Brodin. "Ernst Fredrik Werner Alexan­ Teatergatan 3, S tr www.raa.se derson", Royal Swedish Academy of Sci­ 111 48 STOCKHOLM (Swedish National Heritage Board) ences (lYA), (1998); (ISBN 91-7082-633-1 , Tävlingsskrift ska sändas in anonymt och åtföljas av ett förseglat kuvert med ISSN 1102-8254). www.lst.n.se uppgifter om författarens namn och postadress. För tävlingsskrift, som av akade­ of Halland) "J J. E. Brittain. " Introduction to Trans-Ocea­ (County Administrative Board mi e ns styrelse bedöms vara förtjänstfull, kan författaren efter beslut vid ordinarie ni c Radio Communication", Proc. IEEE, www.grimetonradio.se (SAQ) sammanträde tilldelas Kungl. Örlogsmannasällskapets förtjänstmedalj, hedersom­ vo l. 87, pp. 1825-1828, (1999). www.alexancler.n.se (Alexander Society) nämnande och/eller penningbelöning. Tilldelad belöning utdelas normalt vid 12l H. Bergfast. K.-G. Strid (editors) . . ,Applica­ www.fht.nu Kungl. Örlogsmannasällskapets högtidssammanträde. Akademien förbehåller sig tion for lnclusion on the World Heritage (Försvarets Historiska Telesamlingar) rätten att i Tidskrift i Sjöväsendet publicera inlämnad tävlingsskrift vare sig den Li st", 1l1e County Administrative Board of H alland, (2001); (ISSN 1101-1084, ISRN www.radiomusect.se belönats eller ej. LSTY-N-M-01/24-SE). (Gothenburg radio museum) 393 392 Debatt gifterna förändras. Försvarsberedningen ser ett tydligt behov av en genomgripande översyn av utformningen av den maritima verksamheten, inklusive myndighetsstruk­ turer och myndighetsansvar. En effektivisering av användningen av våra maritima re­ surser måste också beakta möjligheterna till internationell resurssamverkan. Är detta Att lära av historien! elen politiska signalen för att skrota Ådalensyndromet? l det senaste numret av TiS nr 3/2006 efterlyser marininspektören en debatt om mari­ Sverige är mycket beroende av havet för sitt välstånd och sin försörjning. Har nens framtidsfrågor. Jag har reagerat på denna efterlysning och vill gärna bidra med Sverige råd att längre vara utan elen maritima strategi, som jag efterlyste redan i bör• några synpunkter även om risken är uppenbar att bli betraktad som en nostalgiker och jan på 1990-talet, och överlåta initiativet och ansvaret till andra E U-länder? Här kan önsketänk are. Enligt min mening är det emellertid andra som hemfaller åt önsketän­ marininspektören agera och förhoppningsvis få gehör för sin marina vilja! kande. De som hävdar och tror att dagens marina organisation räcker för alla uppgif­ Jag minns då denna och lik artade frågor diskuterades i dåvarande militärledning• ter och för att klara en upprustning i ett hårdnande säkerhetspolitiskt klimat har enligt en, där jag då ingick. Flera hävelade att Försvarsmakten bara skulle ägna sig åt de rent min uppfattning fel. militära uppgifterna. Utvecklingen har dessvärre gått åt det hållet. Sjömätning, isbryt­ ning och sjöräddningsberedskap med marina helikoptrar är några uppgifter som har Att förstå övertagits av andra maritima aktörer. Är detta en klok hushållning med statens resur­ ser eller skulle Försvarsmakten kunna återfå och utveckla de tidigare uppgifterna och Regeringen konstaterar i prop. 2006/07:1: "Sjöstridskrafterna har under en lång period därigenom kunna säkerställ a tillgång till ett större antal besättningar och kölar i en varit inriktade mot aft möta en invasion över Östersjön. På den mariii ma arenan har ris­ allvarligare säkerhetspolitisk situation än vad dagens inriktning medger? kerna .för slorskaligt krig mellan siarmakterna minskal medan hol en mot sjöfarten och annan maritim aktivitet blivii mer mångfasetterad, svårföru/sägbar och i ökad utsträck­ ning asymmetrisk. De tidigare förhållandena har inneburit all y/strids-, ubåts- och amfi­ Att vilja bieforbanden optimera/s fOr en mi/iö som kännetecknas av grunda och trånga vatten. Marininspektören Anders Grenstad utlovar att ban skall offentliggöra elen marina vil­ Denna inriktning har resulleral i ji·amtagandet av malerielsystem och taktiska uppfrö­ jan senare i höst. Det är en vällovlig ambition, men det räcker inte med att vilja- han danden som i denna miljö Ii/l delar visat sig hålla en mycket hög internationell nivå. " måste också kunna! Historien lär oss att vi är och har varit världsmästare i "Littoral Warfare". Det är för Utan förståelse för de marina frågorna hos våra högsta beslutsfattare cl.v.s. för• mig svårt att förstå att detta inte är en av de nischkompetenser som Försvarsmakten svarspolitiker och Försvarsmaktens högsta ledning står vi oss slätt. Det är också här skall utveckla. Kan marininspektören övertyga våra försvarspolitiker om att detta är som kanske historien kan ge viss vägledning. något som är internationellt gångbart samtidigt som det är avgörande för vår marina Marinplan 60 fick stor uppmärksamhet och kraftigt genomslag den gången den försvarsförmåga? lanserades. Få och stora fartyg skull e ersättas med många små. Övergången till en lät• tare flotta var ett förslag som gillades av dem som beviljade anslagen. Kanske sågs Att pröva möjligheter att spara pengar. Hur som helst- under lång tid kunde marinen leva på denna ideplan. Visserligen blev inte fartygsantalet lika stort som många hoppades, Det är hög tid att pröva Försvarsberedningens tankar om att användningen av Sveri­ men beställningar av nya fartygsserier gjordes och äldre fartyg ersattes successivt av ges offentliga maritima resurser skulle kunna effektiviseras. Därigenom kanske ett nyare med allt vassare vapensystem. Så har det varit fram till beställningen av Visby­ större förbandsantal med militär kapacitet kan upprätthållas. Kustbevakningen, Sjö• korvetterna. Men vad händer de närmaste åren? Historien lär oss att det krävs resur­ fartsverket, Polisväsendet och Försvarsmakten har alla maritima uppgifter med bäring ser för att omsätta vilja i praktisk handling. på säkerhet, allt från att kunna utföra väpnad strid till att hävda vår territoriella integ­ ritet, upprätthålla lag och ordning, stävja hot om terrorism, smuggling och trafficking, samt att bedriva sjö- och miljöräddningstjänst Ett effektivt och flexibelt användande Att kunna av samhällets resurser är ett nödvändigt krav i ett modernt samhäll e. Det finns bety­ Nu medger regeringen i prop 2006/07:1 att Försvarsmaktens operativa förmåga uppvi­ dande synergier i att utgående från uppgifter, förmågor och resurser merutnyttja, sam­ sar brister som nedsätter handlingsfriheten. De krav som ställs på Försvarsmakten vid utnyttja respektive samordna berörda myndigheters kompetens, infrastruktur, lecl­ ett försämrat omvärldsläge innebär inte, enligt regeringen, att ny förmåga behöver ningsresurser, materiel och personal samt verksamhetsplanering. skapas, men däremot kan ett försämrat omvärldsläge medföra att en större mängel re­ För att åstadkomma sådana synergier måste formen (t.ex. lagar och förordningar) surser måste finnas användbara. Regeringen anger att brister finns främst inom led­ för samverkan och samordning klarläggas, formaliseras och regleras. Detta inkluderar nings- och logistikområdet Jag vill också lyfta fram den marina organisationen. K vali­ även vem som skall ansvara för, respektive stödja, då händelseutvecklingen och upp- teten finns där men antalet förband är för litet.

394 395 Enligt regeringens budgetproposition kommer sjöstridskrafternas väsentligaste Även om så skulle vara fallet, tar det lång tid att få fartyg operativa. Beslut om Vis­ delar år 2009 att bestå av bykorvettern a fattade jag själv år 1994 och enligt dagens planering kommer de först • sju ytstridsfartyg varav fyra av Visby-, två av Stockholms- och en av Göteborgs• fjorton år senare att vara levererade till marinen och i full tjänst. Aven om tiden skulle klass, kunna förkortas avsevärt i en akut krissituation, krävs det ändå en ordentlig förvar• ning och fra msynta beslut om upprustning. Är detta troligt? • nio minröjningsfartyg/röjdykarfartyg varav fem av Koster-, två av styrsöklass och två av Spårök lass, • fyra ubåtar varav två av Gotland- och två av Södermanlandklass, Att övertyga • två stödfartyg och ett signalspaningsfartyg samt Marininspektören har ingen lätt uppgift framför • en sjöinformationsbataljon och en amfibiebataljon samt sig. Historien lär oss att en marin Omvärlden vilja och ideplan måste • en marinbas. vara accepterad i hela den marina organisationen och torg­ Historien lär oss att det knappast räcker till för försvar av en 2700 km lång kust och knap­ föras internt och externt inte bara av in­ past heller för att leva upp till kraven på operativ förmåga hos Försvarsmakten! Obser­ spektören själv utan också av alla hans vera dessutom att mer än hälften av fartygen snart behöver ersättas av åld ersskäl. Det medarbetare. Den modell, som jag själv handlar inte om nostalgi hos äldre sjöbefäl, som den nye försvarsministern Mikael Oden­ lanserade i Nya Hårda Bud där alla che­ berg nyligen varnar för i en debattartikel i Svenska Dagbladet, utan snarare om matema­ fer, som då fick sina uppdrag direkt från tik. Under de ständiga ubåtsjakterna på 1980- och 1990-talen krävdes betydligt fl era för• Chefen för Marinen med porträtt och band än dagens för att trovärdigt kunna hävda vår territoriella integritet d.v.s. enbart en namnteckning intygade: "Vi har läst, vi av de uppgifter som Försvarsmakten skall kunna lösa nu och i framtiden. har förstålt och vi ställer upp för Chefen för Marinen på Nya Hårda Bud", kanske Att hoppas och tro kan vara en väg att pröva. Under alla för• De ständiga ubåtsjakterna innebar att marinen gick över till en insatsorganisation. Det hållanden gäll er det nu liksom då att ska­ som idag anges som motiv för att minska Försvarsmaktens organisation - ett insatsför­ pa förtroende inåt och respekt utåt för svar - var en realitet för marinen redan för 15-20 år sedan. Det krävs alltså andra argu­ den marina organisationen. ment för att motivera den förtida skrotning av toppmoderna marina förband som in­ letts. I det sammanhanget frågar jag mig varför Göteborgskorvetter duger i internatio­ Dick Börjesson nella fredsoperationer och Gotlandsubåten gör en framgångsrik insats i USA, när Sverige samtidigt har bestämt sig för att i förtid avveckla samma typer av förband. Kraven på operativ förmåga som regeringen ställ er på Försvarsmakten i prop. 2006/07:1 är att: • Hävda Sveriges territoriella integritet och bidra till att förebygga och hantera kri­ Korresponderande ledamoten Jarl E!Lwin återkommer här med ett n yl/ brev till marinin­ ser i vår omvärld genom att medverka i fredsfrämjande insatser. spektören med anledning av hans inlägg i TiS nr 312006. • Vid ett försämrat omvärldsläge kunna hantera händelseutvecklingar och hot som kan drabba Sverige samt kunna öka förmågan till internationella insatser. Till Marin inspektören, konteramiral Anders Grenstad • Efter allvarlig och varaktigt försämrad omvärldsutveckling och successiva beslut av regering och riksdag kunna utveckla förmåga att möta olika former av mer Tack för Ditt snabba och intressanta svar, även om det kanske inte täckte in den vikti­ omfattande militära operationer som hotar Sveriges fred och självständighet. gaste poängen i mitt inlägg. Den handlade om Flottans förnyelse, d. v. s. dess fortsatta Historienlär oss att när Sveriges försvarsledning ville upprusta inför utbrottet av And­ materiella utveckling. Utan en sådan ter sig framtiden på den marina fronten mörk. ra världskriget tvekade den dåvarande regeringen och begärde ytterligare underlag så Du talar om kostnadseffektiva lösningar för att komplettera våra befintliga system för sent som vid halvårsskiftet 1939. Då hade redan krigshandlingar inletts i Europa, men att realisera de integrerade, sjörörliga och sjöbaserade målen. Vilka är då dessa mål? de efterfrågade politiska besluten dröjde! Är dagens politiska ledning mer benägen Det är ju verkligen viktigt att den nuvarande utrustningen ligger på topp, men plane­ att fatta beslut om upprustning? ringen måste- liksom förr - lika mycket gälla det som skall komma efter.

396 397 Du nämnde att vår materiella förnyelse är kostsam och det skall all a veta. J n te 2006 års belöningar minst bör våra försvarspolitiker veta det och acceptera ett sådant faktum. Det har i försvarsdebatten mången gång framhållits att försvarsanslagen måste grunda sig på Ledamoten GustafTaube har tilldelats Kungl. Örlogsmannasällskapets guldmedalj för vad som verkligen behövs för landets säkerhet (i första hand) och utlovade internatio­ att outtröttli gt under många å r, på ett kreativt sätt och med en smittande och aldng nella åtaganden. Först därefter beräknas kostnaderna, varpå dessa förmodligen måst e sinande entusiasm ha skapat begreppet Stockholms sjögård och därmed satt huvud­ bantas med hänsyn till de resurser, som anses finnas i statens budget. Då är det alltså stadens mest centrala sjönära områden på el e n maritima kartan, såväl kulturh1stonskt försvarets och marinens uppgifter som måste reduceras. I dagens läge körs ju hela pro­ som för framtiden. cessen tvärtom, varpå uppgifter och penninganslag aldrig möts. Obalans är ordet. Vad jag menade med mitt första debattinlägg var alltså inte bara att konstatera att Militärhistorikern Adrian English har tilldelals Kungl. Örlogsmannasällskapets he­ förnyelsen är kostsam, utan hur vi skall tackla detta problem. Det var därför som jag dersomnämnande för en redogörelse som behandlar anskaffningen av fyra begagnade citerade elen gamle ÖB Helge Ju ng (när han var ung!). Han och hans likasinnade för­ jagare från Italien 1940. Hemfärden från La Spezia till Sverige återges i överensstanl• stod att det gällde att få beslutsmässiga politiker att förstå försvarets behov och vägen melse med förbandschefens, kommendörkapten Torsten Hagman rapporte elit var lobbyverksamhet i alla dess former plus Ny Militär Tidskrift. ~ t.:. Redogo­ reisen tar därutöver upp händelser och företeelser i anslutnmg till Jagaraffaren, som Svenskarna är i dag ett betydligt rikare folk än på 1920-talet, ja skillnaden är hi ss­ uneler 1940 inträffade på Irland och i Storbritannien, vilka kan ha kopplmg till det nande. Skullc "årets julklapp" vara en platt-TV för 20 000:- SEK, så säljs detmassor m svenska förbandet. Dessa uppgifter har inte tidigare publicerats 1 Sven ge. Aven om re­ sådana, oftast helt onödiga prylar. Det verkar som om det finns hur mycket pengar dogörelsen inte är helt vetenskapligt verifierad, återfinns i s~ilclringcn uppgifter, so.m som helst. När det gäller landets säkerhet och att vi verkligen skall stå för våra högtid­ kanske kan inspirera till åte rupptagen forskmng k n ng en [or svensk mthta1 htsto11a liga internationella löften beträffande det militära försvaret, ja då har svenskarna dramatisk händelse uneler Andra världskrigets första år. plötsligt inte råd! Då är vi lika fattiga som på 1920-talet, för att inte säga fattigare. D et är väl något av allt detta som Du och andra i försvarets och då speciellt marinens led­ ning bör ta upp. Att få folk att förstå vad det hela handlar om. l Ditt svar tog Du upp att Du tar varje möjligt tillfälle att marknadsföra marinen i massmedia. Detta är synnerligen vällovligt. l det sammanhanget vågar jag dock ställa frågan: Hur stort inflytande har försvarsgrensansvariga på vad som går ut från Hög­ kvarterets informationsavdelning? Jag frågar detta mot bakgrund av det jag betraktar som årets informationsmiss, vilken gjordes i samband med sjösättningen av den sista Visbykorvetten. Samma dag meddelade utrikesministern i TV- inte utan ett visst be­ klagande- att vi inte kunde sända en enda soldat till Libanon krisen, utan vi fick "nöja oss" med en korvett! Högkvarterets informatörer måste eller borde i alla fa ll ha känt till detta i god tid före massmedierna. De borde då ha gått ut med den positiva infor­ mationen, nämligen att så snabbt kunna detachera en korvett till Medelhavet för FN­ tjänst, var ju tvärtom ett bevis på att sjöstridskrafterna alltid har god beredskap. Dess­ utom var ju tillfället synnerligen lämpligt för att se till att sjösättningsceremonin och Ditt tal vid denna kom ut i TV och andra massmedier. Men - inte en ruta, inte en rad om detta evenemang! Litet information hos HKV/ lnfo om de marina kvaliteterna syns mig vara önskvärd. l övrigt tror jag att marinensinottans framtid och förnyelse ligger vä l till i Dina händer.

Med vänlig hälsning Jarl E/Isen

398 399 Nya ledamöter invalda 2006

Hedersledamot

Nr 1408 Jonas Olsson Överste Jonas Olsson är chef för Amfibieregementet

)l Nr 1405 Jay M. Cohen Rear Admiral Jay M. Cohen US Navy l Rtd är statssekreterare inom US Department for Homeland Security

Ordinarie ledamöter Korresponderande ledamöter

.l ~

Nr 1406 Jacob Wallenberg Nr 1407 Jens Plambeck Direktör Jacob Wallenberg är ekon. Kommendörkapten Jens Plambeck Dr. h.c. och ordförande i Investor AB tjänstgör vid Utvecklings- och inrikt­ Nr 1409 Lars Rönnquist Nr 1410 John Nilsson och KSSS, vice ordförande i SEB, ningsstaben, avdelningen för strate­ Civilingenjör Lars Rönngnist är Ci vilingenjör John Nilsson är Atlas Copco AB och SAS AB gisk Analys i Högkvarteret. marknadschef vid Kockums AB marknadsförare vid Kockums AB

400 401 Nyförvärv 2006 till Kungl. Örlogsmannasällskapets bibliotek

A Bok- och biblioteksväsen Abukhanfusa, K. (red.) Krigsarkivet 200 år. 2004,366 s., iii. (gåva)

B Allmänt och blandat Nationalencyklopedins årsbok 2005. Malmö 2005, 462 s. iii, kart.

l Konst Nr 1411 Mats Ericsson Nr 1412 Esbjörn Hillberg Armemuseum Konstnären som heraldiker: Einar J :son K e jas Fanor. Jur. kand Mats Ericsson är lärare i DirektörEsbjörn Hi llberg har under 30 Sthlm. 1992, Il O s., iii. Utställningskatalog. samt sjö- och transporträtt år varit verksam inom olika företag handelsrätt Lindqvist, Gunnar Vallien. Sthlm. 2006,272 s., iii. (gåva) vid Handelshögskolan i Göteborg inom främst sjöfartsnäringen och är idag ordförande i Svenska Fyrsällskapet K Historia Hastings, Max & Slaget om Falklandsöarna. Viken 2005,471 s., ill.(gåva) Jenkins, Simon Haugseng, Magne The tightening grip. Northern Ireland: the Military and 35 years of terror. Sthlm. 2006,142 s. (gåva) Hugemark, Bo (red.) Flexibilitet eller rigiditet? Vittnesseminarium operationer 12 oktober 2004. Karlskrona 2006, 143 s., iii. (gåva) Ericson, Lars m. fl. Marina bilder från karolinsk tid. Lund 2005, 144 s. , iii. (gåva) Kersaudy, Francois Churchill mot Hitler. Norge 1940: Den ödesdigra segern. Rim bo 2005,320 s., iii (gåva). Neuman, Iver & Unionsopplösning 1905. Konsulatsaken og rederne. Leira, Halvard Oslo-, 31 s., iii. (gåva) Svensson, Emil Under den fridfulla ytan. Karlskrona 2005 ,341 s. , iii. Konow, Jan von Sveriges adels historia. Karlskrona 2005,351 s., iii. (gåva) Åselius, Gunnar The rise and fall of the Soviet navy in the Bal tic, ~Il 1921-1941. London 2005 , 266 s., ill.(gåva) Larsson, Mats G. Färder ti ll Sveriges födelse. Samlingsutgåva av Svitjod och Götarnas riken. Sthlm. 2004,227,211 s., iii. (gåva) Larsson, Mats G. Minnet av vikingatiden. De isländska kungasagorna och deras värld. Sthlm.2005, 213 s., iii. (gåva) Larsson, Mats G. Vikingar i Österled. Samlingsutgåva av Ett ödesdigert vikingatåg, Väringar, samt Rusernas rike. Sthlm. 2003, 162, 160, 186 s. iii. (gåva)

402 403 Sjöräddningssällskapets Västra Frölunda 2005, 248 s., iii. (gåva) Larsson, Mats G. Vinland det goda. Nordbornas färder till Amerika under Vikingatiden. Sthlm. J 999,183 s., iii. , (gåva) årsbok 2005. Svanberg, Tommy Repslageriet på Lindholmen. Karlskrona 2005, Lundsten, P. , Will man, A., Tre graduala vhandlingar från år 1793, övers. från 50 s., iii. (gåva) Kilander, G latin av Åke Bien now. 47 s. (gåva) Nilsson, Sam Stalin's Baltic Fleet and Palm's T-Office. Two sides in th e emerging Cold War 1946-1947. Sthlm. 2006, S Militärväsen CN: Carlskronanytt. HMS Carlskrona 191 s. , iii. (gåva) utbildningsexpeditionen 2005 (gåva) Abrahamsson, B. , Effects Based Operations, Military O rganization, and L Biografi med genealogi , Egnell, R., Y den, K. Professionalization. Sthlm. 2006, 111 s. (gåva) Björeman, Carl Soldat och general under kalla kriget. Hallstavik 2005 Functional security and crisis management in the 360 s., iii. Bo in , Arjen; Ekengren, Magnus; European Union. Sthlm. 2006, 103 s. (gåva) Fieandt, Govert von Sjöofficer för hundra år sedan: Kommendörkapten Govert von Fiendt. Sthlm. 2005,86 s. , iii . Rhinard, Mark Brehmer, Berndt (red.) Krigsvetenskaplig årsbok 2004. Sthlm. 2005,157 s. Ivarsson, Sophia; Räddningsverkets internationella insatser ur ett (gåva) Rådmark, Lina genusperspektiv. Hinder och möjligheter för D. fntelli gence and counter-terrorism in a multi-centric implementering av Resolution 1325. Sthlm. 2005,95 s. Crelinsten, Ronald World. Sthlm.2006, 122 s. (gåva) Kjellgren, Sune skeppsbyggmästaren Carl Rudolf Fridell. Sthlm. The new seclll·ity ro le of the E uropean Union. 2006, 192 s., iii. Ekengren, Magnus; Matzen, Nina; Transnational crisis management and the protection Simpson, Michael (ed.) The C unningham papers, Vol. II. Selections from the Monica of Union citizens. Sthlm. 2006, 187 s. (gåva) private and official correspondence of Admiral of the Svantesson, Ingenjörtrupperna 150 år.- 2005, 116 s. , iii. Fleet Viscount Cunnin gham. Aldershot 2006,443 s. Fortifikationsklubben Fältström, Herman (red.) Rätt sort, kom för sent och var för få. Marinens avvägningsfrågor under kalla kriget. Sthlm. 2005, O Samhälls- och rättsvetenskap 128 s. (gåva) Tracy, Nicholas (ed.) Sea power and the control of trade. Belligerent skeppsgossekåren och kontraktsanställda sjömän i Rights from the Russian War to the Beira Patrol, Hagberg, Carl-Magnus svenska flottan under tiden 1906-1939. C-uppsatts vid 1854-1970. Aldershot 2005 , 557 s Försvarshögskolan, 2004., 48 s. (gåva) Larsson, Peter Skarpt Läge. Om svenskar i strid och om ett sårbart Changing transallantic security relations. Do the US, samhälle. Sthlm. 2006, 147 s. , iii. Hallen berg, J. ; Karlsson, H. (red.) the EU and Ruissia form a new strategic triangle? Petterson, Lena; Genusrelationer i organisationen Försvarsmakten. London 2006,249 s. (gåva) Persson, Alma Sthlm.2005, 67 s. (gåva) Harris, D. & Chaplin, P O bserved Secretly : Northern Window. Ottawa Petterson, Lucas Bi lder av bomber i Europas offentliga sfär( er). 2006, 195 s., iii. , kart.(gåva) Sthlm. 2006, 42 s. (gåva) Högberg, Eva (red.) Doktrin för marina operationer DMarinO. Sthlm Wall man, Finn Oordningens dynamik. En jämförelse av demonstra­ 2005, 133 s., ill.(gåva) tionerna i Prag, Nice, Göteborg och Genua. Sthlm. 2006, Från kustartill eri till amfibie på västkusten. Göteborg 121 s. (gåva) Hammarstrand, Lennart (red.) 2005, 163 s. , iii. Hansson G. , Lindblad G. , Ingenjörtrupperna 150 å r. Västerås 2005, 116 s. , iii. P Teknik, industri och kommunikationer Rönnkvist K., (gåva) Hassel bom, Nicolaus Om fyrar - De Pharis. En avhandling från 1722. Virserum 2005 , 101 s. , iii. (gåva) Åkerblom, P. (red.) Heijl, Niklas B remberg Clash of Expectations? EU, Spain and Maghreb in Hermansson, Robert Sveri ges Redareförening l 00 år, 1906-2006. Svensk the Mediterranean region( s). Sthlm. 2006,56 s. sjöfarts utveckling i ett historiskt perspektiv. (gåva) Göteborg 2006,258 s. Huldt, Bo; Kerttunen, M.; European security and defence policy. Sthlm. Melin, O lle (red.) Marinmuseum årsbok 2005. Karlskrona 2005, Y. 2006,220 s. (gåva) 241 s. , iii. (gåva) Mörtberg, J. ; Ericsson, 405 404 Landquist, D. Några av sjöstrategiens grunder. Sthlm. 2006, 194 s. Matrikel för Kungl. Örlogsmannasällskapet Facsimiletryck av 1935-års upplaga. Rekkedal, Nils Marius lnsurgency and counter-insurgency. A presentation Vid utgå ngen av år 2006 har Kungl. Örlogsmannasällskapet totalt 399 ledamöter enligt of Concepts and Problems. Sthlm. 2006,404 s. (gåva) nedanstående fördelning: l: Rekkedal, Nils Marius Opprör og opprörsbekjempning. Begreper, problemstill ninger og utviklingstrender. Sthlm. 2005, 372 s. (gåva) Svensk förste hedersledamot Rosenius, Frank m. fl. Submarines in the New World Order. Sthlm. 2005, Utländsk förste hedersledamot l 31 s. Särtryck ur Tidskrift i Sjöväsender 1/2005 Svenska hedersledamöter 19 Rosenschöld, Sten Munck al' Svenskt rörligt kustartilleri. Hallstavik 2006, 60 s., iii. Utländska hedersledamöter 13 Romare, Göran (red.) Ubåtsliv. Ubåtshistorier baserade på intervjuer och Ordinarie ledamöter 265 berättelser insa ml ade in för Ubåtsvapnets 100-års Svenska korresponderande ledamöter 87 jubileum 2004. Karlskrona 2006, 98 s., iii. (gåva) Utländska korresponderande ledamöter 13 Söderlind, Ulrica Skrovmål. Kosthållning och m atlagning i den svenska flottan från 1500-tal till1700-tal. Sthlm. Hedersledamöter, ordinarie ledamöter och korresponderande ledamöter upptas kate­ 2006, 277 s. , iii. (gåva) gorivi s i invalsnumme ro rdning med namn, födelseår och in va lsår. Den senast invalda Till, Geoffrey Seapower. A guide for the twenty-first century. ledamoten får i el en fortlöpande medlemsmatrikeln nr 1404 räknat från 15 november London 2006,430 s. , il!. 1771, då viceamiralen Kristoffer Falkengreen vid invalet erhöll invalsnummer l. Wennerholm, Bertil (red.) Snabbare, högre och starkare? Avvägningsfrågor om luftstridskrafterna under det Kalla kriget. Sthlm. 2004, 187 s. , il!. (gåva) Widen, J. & Ångström J. Militärteorins grunder. Sthlm. 2004, 320 s. (gåva) Niklas Den svenska militära underrättelsetjänsten 1948- Wikström, l. Hedersledamöter 1170 Göran Borggård 1921 1987 1956. Sthlm. 2006, 144 s. (gåva) H M Konungen 1946 1968 1188 Jan Klenberg 1931 1989 HRH Prince Philip 1921 1956 1189 Bjarne Grimstveclt 1930 1989 1217 Bertil Björkman 1947 1991 Hedersledamöter 1227 Sir Michael Moore 1942 1992 765 Bo Westin 1913 1954 1237 Kjell Prytz 1935 1993 766 Bengt Lundvall 191 5 1954 1242 Göran Larsbrink 1952 1993 1994 842 Per Rudberg 1922 1961 1247 Sakari Visa 1940 851 Bengt Rasin 1922 1961 1264 Esko Illi 1945 1996 854 Gunnar Eklund 1920 1962 1286 Morten Jacobsen 1 955 1998 903 Bengt J Sebuback 1928 1967 1300 Tim Sloth Jorgensen 1951 1999 908 Bror Stefenson 1929 1968 1301 PeterTamm 1928 1999 1999 922 Benkt Dahlberg 1920 1969 1302 Ylaelimir G Egorov 1939 2000 971 Olle Franzen 1924 1972 1316 AngeloMarian i 1935 2001 1005 Sture Öclner 1920 1975 1331 Hans Holmström 1949 2002 1009 Ola Backman 1928 J 975 1350 Bengt H alse 1943 2003 1033 Claes Tornberg 1936 1977 1366 Ulla Ehrensvärd 1927 2006 1046 Peter Nordbeck 1938 1978 1405 Jay M. Cohen 1952 l 061 Dick Börjesson 1938 1979

407 406 Ericson 1933 1973 Ordinarie ledamöter 983 Gunnar-Bo l 082 Per Lundbeck 1936 1980 1183 Johan Fischerström 1944 1988 1953 985 Per Insulander 1927 1973 754Sten Ljungberg 1909 1083 Anders Hammarskjöld 1942 1980 11 84 Bengt Arne Johansson 1943 1988 1954 Nils-Erik Me Iinder 1921 1973 769 Carl-Magnus Hesser 1919 986 1084 Lars Thomasson 1935 1980 1185 Anders Stävberg 1943 1988 1955 Lennart Nordgren 1922 1974 785 Åke Svedelius 1915 992 1088 Carl Gustav Fransen 1938 1981 1186 Jan Nordenman J947 1988 1957 993 Ulf G Samuelson 1931 1974 806 Lars H:son Lundberg 1917 1089Gustafvon Hofsten 1942 1981 1191 Leif H Sjöström 1938 1989 1957 994 Bertil Daggfeldt 1933 1974 808 Hilding Bjurstedt 1916 J 090 Christer Hägg 1939 1981 1192 Lars-Erik Salomonsson 1947 1989 1958 Carl Risberg 1927 1974 815 Gunnar Schoerner 1912 998 1091 Kjell Lodenius 1934 1981 11 94 Stefan Engd ahl 1950 1989 1958 999Torbjörn Hultman J 937 1974 818 Lennart Lindgren 1919 1093 Rolf Blomqvist 1937 1981 11 95 Lennart Danielsson 1947 1989 Lars G Persson 1937 1975 821 Harry Engblom 1916 1959 1011 1094 U! f Ed man 1943 1981 l J 96 Bo Wranker 1946 1989 1961 Gustaf Samuelson 1927 1975 847 Per Broman 1920 1012 1095 UlfRubarth 1939 1981 1198 Sture Malmgren 1943 1989 1963 Gunnar Tengstrand 1929 1975 862 Sten B Nilsson 1921 1013 1097 Ulf Adlen 1929 1981 1203 Lars Wigert 1937 1989 1963 Göran Romare 1922 1976 864 Sigurd Håkanson 1920 1019 1098 Roger Sprimon t 1942 1981 1206 Gösta af Klint 1946 1990 1964 Lars Norrseli 1934 1976 870 Hans Hallerdt 1920 1020 l 1 03 Emil Svensson 1940 1982 1208 Leif Ahlquist 1943 1990 1921 1964 1022 Rolf Ö h man 1928 1976 871 Nils U Rydström l l 04 Gunnar Bengtsson 1936 1982 1209 Stellan Fagre Il 1943 1990 1964 023 Mal te Jönson 1933 1976 874 RolfTson Nerpin 1923 J 1105 Kent Nordström 1943 1982 12J6 Håkan Larsson 1939 1991 1922 1965 25 Stefan Furenius 1934 1976 878 Harry Hallberg 10 11 06 Sven Carlsson 1928 1982 l 218 PeterOsvald 1939 1991 1921 1966 Börje Huss 1922 1976 888 Bengt Odin 1027 1108 Bertil Kristensson 1939 1982 J 220 Curt Lundgren 1947 1991 Svante Kristenson 1935 1977 890 Göran Tobieson 1919 1966 1035 1110 Robert Nordqvist 1941 1982 1228 Sven Rudberg 1947 1992 1925 1966 Hans Wachtmeister 1940 1977 891 Lennart Forsman 1036 1112 Sölve Larsby 1941 1982 1229 Håkan Syren 1952 1992 1966 Nils Dellgren 1923 1977 892 Åke Johnson 1923 1038 1120 Torsten Lind h 1941 1983 1230 Håkan Neckman 1949 1992 1966 Johan Onnermark 1938 1977 894 Olof Härlin 1922 1039 1122 Herman Fältström 1941 1983 1231 Göran Boijsen 1951 1992 1927 1967 Lennart Grenstad 1931 1977 901 Lennart Jedeur-Palmgren 1040 1125 Göran Oljeqvist 1941 1983 1232 Bengt Rygge 1943 1992 1967 Kristoffer Huldt 1927 1977 904 Rune Berlin 1925 1041 1127 N Gunnar Karlsson 1938 1983 1233 Johan Forslund 1946 1992 Karl-Erik Ny !en 1930 1977 911 Bengt O' Konor 1925 1968 1042 1130Tomas Öhrwall 1925 1983 1238 Göran Gunnarsson 1950 1993 1968 Gustaf Taube 1935 1978 914 Arne Gustafsson 1929 1047 11 31 Anders Hammare 1937 1983 1239 Rolf Löthman 1949 1993 1968 Jan Sonelen 1933 1978 915 Hans Lindström 1924 1048 1141 Göran Frisk 1943 1984 1240 Håkan Beskow 1946 1993 1968 Göran Wallen J 933 1978 916 Per V Boll e J920 1050 1142 Bo Lindkvist 1937 1984 1241 Kenneth Lindmark 1949 1993 1968 Håkan Söderlinclh 1941 1978 917 Erik Ygge J922 1051 1143 Mats Lindemalm 1944 1984 1243 Ben ny Sjövall 1951 1993 1969 Hans Tynnerström 1927 1978 918 Jan Prawitz 1932 1054 1144 Peter Herlitz 1936 1984 1244 Marie G Jacobsson 1955 1993 1969 Nils G:son Svahn 1936 1978 921 Palle Sandberg 1929 1055 1145 Nils Eklund 1944 1984 1248 Björn Hamilton 1950 1994 1969 Torsten Engberg 1934 1979 927 Eric Jarneberg 1917 1062 1151 Tage Sjölander 1929 1985 1249 Bo Wallander 1952 1994 l 1969 Lars-Erik Hoff 1936 1979 928 Karl Ekman 1924 1065 1154 Lars-Ivar Nero 1946 1985 1251 Bengt Johansson 1952 1994 l l 1969 Skoglund 1929 1979 929 Per Gunnar Fernander 1921 1066 Hans-Gösta 1159 Rolf Malm 1934 1985 1252 Thomas Engevall 1960 1994 1933 1969 Lars-Göran Ryclkvist 1933 1979 l 932 Ca y Holmberg 1067 11 60 Carl Fredrik E be lin g 1944 1985 1256 Jörgen Ericsson 1953 1995 1969 Frank E Rosenius 1940 1979 934 Carl-Gustaf Hammarskjölcl1934 1068 1165 Nils-Ove Jansson 1946 1986 1257 Christer Nordling 1944 1995 1970 Fredrik Hillelson 1941 1979 938 Bertil Stjernfelt 1917 1069 1171 Björn Ljunggren 1942 1987 1258 Nils Bruzelius 1946 1995 1970 Sten Swedlund 1937 1980 939 Bo R ybeck 1935 1074 1172 Örjan Sterner 1938 1987 1260 Mats Westin 1952 1995 1970 Sune Birke 1944 1980 943 Gunnar Back 1926 1075 1173 Lars Wed in 1947 1987 l 261 Torbjörn Larsson 1951 1995 1971 Karl G Andersson 1931 1980 961 Per-Erik Bergstrand 1925 1076 1175 Torsten Björnsson 1938 1987 1262 Christian Allerman 1954 1995 1971 Per V Larsson 1934 1980 962 Lars M Werner 1923 1077 1176 Olov Andersson 1942 1987 1265 Lennart Månsson 1951 1996 1971 Hertzberg 1938 1980 963 Jan B ring 1932 l078 Bengt l 179 Rolf Brehmer 1943 1988 1267 Bo Rask 1952 1996 1972 Magnus Hag! und 1942 1980 974 Gunnar Nordbeck 1931 l 079 1180 Thomas Lundvall 1943 1988 1268 Tage Andersson 1951 1996 1972 Olof Bergeli n 1940 1980 975 Christer Fredholm 1926 l 080 1181 Lars O Graner 1939 1988 1269 Leif Ny lander 1954 1996 1973 Bengt Dahlgren 1933 1980 982 Kjell Werner 1920 1081 1182 Carl-Gustaf Dy beck 1944 1988 1270 Magnus Bergman 1960 1996

408 409 1407 Jens Pl ambeck 1962 2006 1169 John B Hattendort 1941 1986 1343 Lars Ryden 1957 2001 1271 Mats Wigselius 1955 1996 1408 Jonas Olsson 1957 2006 1187 Lars-Åke Kvarning 1931 1988 Fröberg 1953 2001 1272 Bengt Andersson 1955 1996 1344 Hans-Erik 1199 Hans Corell 1939 1989 1997 1345 Herman Håkansson 1955 2001 1275 Tommy Åsman 1950 Korresponderande ledamöter 1201 Daniel G Harris 1915 1989 1346Nils Grandin 1953 2001 1276Stefan Gustafsson 1958 1997 886 Stig Notini 1909 1966 1202 Staffan Kvarnström 1943 1989 1352 Magnus Hjort 1960 2002 1277 Michael Gustafson 1957 1997 898 Sigfrid Wennerberg 1929 1967 12 LO Ivar Virgin 1936 1990 1353 Jan Ericsson 1960 2002 1278 Carl Fagergren 1960 1997 899 Jacob Sundberg 1927 1967 1212 Gunnar Nordanfors 1925 1990 1354 Carl-Johan Hagman 1966 2002 1279Lars Gryzelius 1954 1997 948 Lennart Kihlberg 1918 1970 12l3Bo Huldt 1941 1990 1355 Per-Anders Emilson 1954 2002 1280 Bengt N ylancler 1956 1997 950 Sven Swarting 1925 1970 1214 Gert Schyborger 1940 1990 1356 Mikael Åkerström 1963 2002 1281 Claes Lundin 1958 1997 966 Walter Wicklund 1923 1971 1222 Hans Hedman 1942 1991 1357 Johan Hägg 1966 2002 1287 Gunnar Wieslancler 1962 1998 978 Lennart Roseli 1926 1972 1223 Michael Sablin 1945 1991 8 1358 Dan Broström 1957 2002 1288 Claes Göran Hagström 1952 199 989 Paul Pålsson 1928 1973 1224 Hans Dahlberg 1930 1991 8 1359 Thomas Fag ö 1944 2002 1289 Lars-Olof Corneliusson 1959 199 100 l Carl-Gustaf lennergren 1918 1974 1225 Johan Tunberger 1944 199 1 8 1360Karl-Eclvard Henriksson 1955 2002 1290 Odd Werin 1958 199 l 002 Sven Norelenhem 1921 1974 1226 Christer Zetterberg 1941 1991 1998 1361 Fredrik Hesselman 1964 2002 1291 Hans Wieklander 1963 1003 Carl-Axel Malmberg 1910 1974 1234 Olof Söclerqvist 1947 1992 1367 Sten Göthberg 1955 2003 1292 Anders O lovsson 1967 1998 l 044 Ebbe Schön 1929 1977 1235 Robert Dalsjö 1958 1992 1368 Kent Zetterberg 1946 2003 1293 Johan Jenvald 1966 1998 l 045 Jan Eliasson 1940 1977 1236 Claes Dahlbäck 1947 1992 1369 Lennart Karlsson 1956 2003 1294 Anders Svensson 1964 1998 1056Lars Wigenius 1928 1978 1246 Bertil Malmberg 1940 1993 1999 1370 Bengt Lundborg 1945 2003 1303 Stefan Ax berg 1945 1058 Lars Inge Ho Ister 1942 1978 1253 Erik Norberg 1942 1994 l 371 Christopher Werner 1946 2003 1304 Gunter Villman 1954 1999 l 059 Björn von der Esch 1930 1978 1254 Richard Cobbold 1942 1994 1372 Evorn Mårtensson 1961 2003 1305 Hans Jevrell 1964 1999 l 070 Jarl Elisen 1920 1979 1255 Per-Inge Lindqvist 1948 1994 1373 Peter Haglind 1966 2003 1306Jan-Eric Nilsson 1957 1999 1085 Peter von B usch 1935 1980 1263 Jan Cederlund 1944 1995 1999 1378 Staffan Palmqvist 1957 2004 1307 Christian Madsen 1955 1086 Hans Lindgren 1925 J980 1273 H åkan Berggren 1936 1996 1999 1379 Bengt Lundgren 1965 2004 1308 Håkan Rugeland 1957 1099 Sven Fagerlind 1918 1981 1274 Nils Daag 1948 1996 1380 Jan Thörnqvist 1959 2004 1309 Mikael Tulldahl 1966 1999 1100 Hans G Frisk 1930 1981 1282 Jan Glete 1947 1997 1381 Patrik Selling 1963 2004 1314 Rolf Edwardson 1944 1999 11 02 Bo H ugemark 1936 198J 1283 Herve Coutau-Begarie 1956 1997 2000 1382 Patric Hjort 1965 2004 1317 Anders Grenstad 1958 1113 Leif Leifland 1925 1982 1284 Klas Helmerson 1942 1997 1383 Mikael Johnsson 1958 2004 1318 Bengt Jarvicl 1953 2000 1114Jilrgen Rohwer 1924 1982 1285 Tor Egil Walter 1954 1997 1384 Jan Floderström 1962 2004 1319 Peter Bager 1955 2000 1115 Torsten Seeman 1930 1982 1295 Gunnar Åselius 1965 1998 2000 1385 Kristian Gerner 1942 2004 1320 Anders J är n 1960 1116 Bertil Johansson 1926 1982 1296 Michael Zell 1950 J998 2000 1386 Per-Ola Johansson J 966 2004 1321 Mikael Wendel 1955 1117 Sven Hirdman 1939 1982 1297 Lars G Josefsson 1950 1998 2000 1387 Hans Granlund 1961 2004 1322 Jan Berg1öw 1961 1118Jobn Sjögren 1940 1982 1298 Hans-Christian Hagman J 968 1998 2000 1388 Henrik Börjesson 1974 2004 1323 Anders Johnson 1959 1132 Nils Abrahamson 1924 1983 1299 Gunnar Dyhre 1937 1998 2000 1389 Klas-Göran Karlsson 1955 2004 1324 Håkan Magnusson 1959 1134 Sven H Salen 1939 1983 1311 Henrik Landerholm 1963 1999 1957 2001 1392 Dan Sten Olsson 1947 2005 1332 E rik Andersson 1135 Björn Sjunnesson 1927 1983 1312Hans O Broberg 1947 1999 1393 Olof Stenhammar 1941 2005 1333 Lennart Bengtsson 1955 200J 1136 Christer Arclell 1936 1983 1313 Tomas Ries 1953 1999 2001 1394 Claes G rebell 1949 2005 1334 Johan Leander 1959 1138 Bertil König 1928 1983 1315 Bo Nyman 1934 1999 2001 1395 Per lenvald 1962 2005 1335 Andreas Olsson 1959 1147 Sten In gvar Nilsson 1929 1984 1325 Dag Hartelius 1959 2000 2001 1396 Jonas Carlsson 1957 2005 1336 Kenneth Olsson 1949 1149 Sven O Bi dö 1935 1984 1327 Manne Koerfer 1964 2000 2001 1397 Magnus Lilning 1964 2005 1337 Mats Furenius 1961 1162 Stellan Bojerud 1944 1985 1328 Per M(llller Nielsen 1960 2000 2001 1398 Marcus Mohlin 1965 2005 1338 Kenth Gutensparr 1958 1163 Bengt Forssbeck 1924 1985 1330Juha Nurminen 1946 2000 2001 1399 Mikael Magnusson 1963 2005 1339 Mats Nordin 1960 1164 Ove B ring 1943 1985 1347 Olle Rutgersson 1945 2001 1961 2001 1400Fredrik Palmquist 1965 2005 1340 Håkan Andersson 1167 Göran Sundström 1930 1986 1348 Åke Holmquist 1943 2001 1401 Håkan Nilsson 1964 2005 1341 Mats Johansson 1957 2001 Göran Steen 1922 1986 1362Jilrgen Ritterhoff 1938 2002 1956 2006 1168 1342 Hans-Göran Olsson 1956 2001 1406 Jacob Wallenberg 411 410 1965 2004 för Tidskrift i Sjöväsendet 2006 1363 Joris Janssen Lok 1963 2002 1391 Mats Elofsson Innehållsförteckning 1944 2005 1364Niklas Granholm 1964 2002 1402 Donald C F Daniel 1940 2005 1365 Inga-Lena Fischer 1948 2002 1403 Hans Josefson 1946 2006 1374 Inge Tj\Zlstheim 1955 2003 1404 Mats G Larsson ANDERSSON, HÅKAN De ryska väpnade styrkornas generalstabsakademi 1959 2006 1375 Lars Jakobsson 1957 2003 1409 Lars Rönnquist i Moskva...... 141 Nilsson 1949 2006 1376 Martin Hagbyhn 1959 2003 1410 John militärstrategiska och 1944 2006 ANDERSSON, HÅKAN Samband mellan militärpolitiska, 1377 Michael Krafft 1948 2003 1411 Mats Ericsson 2006 militärekonomiska grunder i en stats militärdoktrin. 271 1390 Joakim Severinson 1962 2004 1412 Esbjörn Hillberg 1940 BOJER UD, STELLAN Sjöstriden vid Koh Chang 1941 ...... 371 CARLSSON, JONAS Anpassning av svensk ledning mot internationella krav ...... 47 COHEN, JAY. M Navies in a Changing World ...... 327 EDWARDSON, ROLF Rädda den gamla 106-åriga fullriggaren Jarramas •.. 307 EDWARDSON, ROLF Technical co-operation- IMO's response to the 2005 World Summit ...... 363 ERICSSON, JÖRGEN Högkvarterets nya oranisation- HKV 05 ...... •..•..•... 79 FÄLTSTRÖM, HERMAN Året som gått....•..•.•.••.•...•.••...••..•••...... •.•••••••..•.••.•.....••• 321 G REBELL, CLAES Militärteknik - ett ämne i tiden för framtiden ...... 57 GRENSTAD,ANDERS The new Visby Class Corvettes for the Royal Swedish Navy ...... 259 HAGLUND, MAGNUS En alternativ säkerhetspolitisk bakgrund ...... 172 HAGMAN, CARL-JOHAN Globalisering, Sverige och svenskt sjöfolk .....••...... • 76 HÅKANSSON, HERMAN Doktrin för marina operationer- en del av svensk militär doktrin ...... 359 HÄGG, JOHAN Will Swedish neutrality survive within the European Union ...... 181 JENVALD,PER Chefsutbildning - civil bättre än militär?...... 33 JOHNSSON, MIKAEL Visby i en internationell jämförelse ...... 9 JOSEFSON, HANS Slaget vid Trafalgar - ett tvåhundraårsminne ...... •.•.• 27 JÄRN, ANDERS Going West- a Submarine Service with global reach. 285 LANDERHOLM, HENRIK Officersutbildning för framtida nationella och inter- nationella krav ...... 337 LARSBRINK, GÖRAN W hy Navies'! -A Swedish point of views ..•.....•...... 265 LARSSON, MATS G. Ledungen - vår äldsta örlogsorganisation .•..•.•.•••...... 41 MADSEN, CHRISTIAN Har vi något att lära av Frankrike'! ...... 353 MAGNUSSON, MIKAEL lnteroperabilitet- en av framtidens möjliggörare ... 231 M OHLIN, MARCUS Privatiseringens många ansikten- en analys av kommersiell inblandning i inbördeskriget i Papua Nya Guinea 1997 ...... 107

413 4L2 N!LSSON,HÅKAN Kommunikation under vattnet - lyx eller nödvändighet'? ...... 239 NORDENMAN, JAN och Århundradets ubåtsaffär ...... 151 JÖNSON, MALTE NYLANDER, LEIF Marin materielutveckling i Sverige- historia och/eller framtid'? ...... 331 OLSSON, DAN STEN Nordeuropeisk sjöfart ...... 103 PALMQUIST, FREDRIK Nya regler för krigföringen under det nya årtusendet ...... 251 RASK, BO Det marina perspektivet från Londons horisont ...... 133 RYDBERG, TOM eastles of steel ...... 208 SKOGLUND, CLAES Ansats till fördjupning av några uppslagsändar ...... 65 STENHAMMAR, OLOF Sjöräddningens historia, mål och organisation- med frivilligheten som bas ...... 17 STJERNFELT, BERTIL skagerackslaget - ett 90-årsminne ...... 203 WA LDE, CA R L-HENRI K Swedish submarine communication during 100 years, the ro le of Ernst F. W. Alexanderson, and how the Royal Swedish Navy helped Varberg radio at Grimeton (SAQ) to world heritage status...... ••...... 379 Samtal under en taxiresa...... 85 'l WERIN, ODD

Belöningar 2006 •..••....•..•.....•.••...... •...... •...... •...... •.•...... •••.....•..•..•.•..•..•. 399 Bokanmälan ...... 90, 215 Debatt ...... 309, 394 Matrikel 2006 ...... 407 Meddelanden från Kungl. Örlogsmannasällskapet ...... •...... •...... 3, 97, 221, 313 Minnesteckningar 2006 ...... 226, 319 Nya ledamöter 2006 .....•...... ••.....•..•.•.....•.••.•••...••.•.•...... ••...... •...... 400 Nyförvärv till Kungl. Örlogsmannasällskapets bibliotek 2006 ...... 403

414 Kungl. Örlogsmannasällskapets styrelse och funktionärer verksamhetsåret 2007

Ordförande Konteramiral Leif Nylander Telefon: +46 8 448 6848 (bostad), +46 8 788 7913 (arbete) E-post: [email protected]

Vice ordförande Kommendör Thomas Engevall Telefon: +46 8 798 7139 (bostad), +46 8 788 7589 (arbete) E-post: [email protected] sekreterare Kommendör Herman Fältström Telefon: +46 8 712 2398 eller +46 70 560 0065 E-post: [email protected]

Styrelseledamöter Kommendör Lennart Bengtsson Direktör Claes Dahlbäck Direktör Sten Göthberg Kommendörkapten Peter Haglind Kommendör Sölve Larsby Jur. dr Marie Jacobsson (suppleant) Kommendör Gunnar Wiesiaoder (suppleant)

-oOo-

Kassaförvaltare och redaktör Kommendörkapten Lars Wigert Telefon: +46 470 212 45 eller +46 70 212 1245 E-post: [email protected] resp. [email protected]

Bibliotekarie Kommendörkapten Rolf Edwardson Telefon: +46 455 259 91 (bibliotek) +46 455 477 93 (bostad) E-post: [email protected] POSTIIDNlNG B

B.teL.tOTE KE T .. KöNS HÄMTAs Al.,.t RoLF Em,rARDSOt-J

Mästare i smygteknik på och und r ytan

\