DOCSLIB.ORG

Militärhistorisk Tidskrift 2001

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Militärhistorisk Tidskrift 2001 MILITÄRHISTORISK TIDSKRIFT 2001 MILIT ÄRHISTO RISI( TIDSI(RIFT Redaktion: Gunnar Åselius och Per Iko MILITÄRHISTORISKA2001 AVDELNINGEN STRATEGISKA INSTITUTIONEN FÖRSVARSHÖGSKOLAN © 2001 Militärhistoriska avdelningen och respektive författare Omslagsbild: Officerskadetteri östtyska Volksmarine. MHA ISSN 0283-8400 Försvarshögskolan, Stockholm 2001 Tryckning: Elanders Gotab 37772, Stockholm 2001 Innehåll 7 Förord 9 Socialistiska amiraler Iakttagelser rörande amiralsutnämningarna i Östtyskland Klaus-R Böhnw 47 Blitzkrieg - ett utvecklat koncept eller slumpens skördar? Peter Lord 73 Wennerströmaffären - ett nationellt trauma Magnus Petersson och Lars Ulfving 91 Statlig styrning eller fri föreningsverksamhet? - Försvarsupplysning i Sverige under andra världskriget Magnus Hjort 149 Män i armen - En studie av befälskårerna i Linköping 1960-1970 Johan Dietrichson Recensioner 205 Att illustrera stormakten, anmälan av Jonas Nordin 208 Skärgårdsflottan, anmälan av Gunnar Åselius 215 John Keegan: Det första världskriget, anmälan av Gunnar Åselius 218 Bosse Schön: Svenskarna som stred för Hitler och Där järnkorsen växer, anmälan av Ingvar Sjöblom 225 Guida Knopp: Hitlers krigare, anmälan av Klaus-R Böhme 233 Kjetil Skogrand och Rolf Tamnes: Fryktens likevekt, anmälan av Magnus Petersson 239 Svensk militärhistorisk atlas, anmälan av Torbjörn Nilsson 242 Hodder Stjernswärd: Balaklavasyndromet, anmälan av Bengt Wallerfelt 248 Ben Shephard: A War of Nerves, anmälan av Mattias Klawitter Författarna Klaus-R Böhme (f 1935), Täby. Tidigare medarbetare och chef vid Militärhistoriska avdelningen, Försvarshögskolan. Hans svenska avhandling behandlade bremisk-verdiska statsfinanser under svensk stormaktstid. Bland senare skrifter märks ett fler­ tal om svensk luftförsvarsdoktrin. Johan Dietrichson (f 1967), Linköping. Kapten och tidigare yr­ kesofficer vid Livgrenadjärbrigaden, numera reservofficer vid Livregementets husarer. Filosofie magister i historia och inne­ havare av en lärarexamen. Magnus Hjort (f 1965), Stockholm. Historiker vid Samtidshis­ toriska institutet, Södertörns högskola. Arbetar för närvarande som sekreterare i Säkerhetstjänstkommissionen. Peter Lord (f 1962), Norrtälje. Tidigare officer i luftvärnet och numera major i pansartrupperna. Genomgick Försvarshögsko­ lans chefsprogram 1999-2001, och tjänstgör f n på perspektiv­ planeringssektionen vid Högkvarterets utvecklingsavdelning. Magnus Petersson (f 1972), Stockholm, doktorand i historia vid Stockholms universitet, forskningsassistent vid Strategiska institutionen, Försvarshögskolan. Arbetar med en avhandling om svensk-norska säkerhetspolitiska relationer 1949�1969. Lars Ulfving (f 1945), Näsbypark. Avdelningsdirektör vid För­ svarshögskolan, major i reserven, tidigare vid Försvarsstabens sektion 2 och Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten. nast har han publicerat Den stora maskeraden om sovjetisk mi­ litär vilseledning i ett historiskt perspektiv. Förord Undertecknad har tillsammans med Per Iko övertagit redaktör­ skapet för Militärhistorisk Tidskrift efter Klaus-R Böhme. I 2001 års nummer ligger den ämnesmässiga tyngdpunkten på 1900-talets senare hälft. Klaus-R Böhme granskar i sitt bidrag ett mindre uppmärk­ sammat område inom tysk militärhistoria, nämligen DDR:s försvarsmakt. I centrum för Böhmes intresse står eliten inom Volks1narine, men studien ger också mycket kunskap om mili­ tärens ställning i den östtyska diktaturen och om dess problem med att rekrytera kompetenta kadrer. Först mot slutet av DDR:s existens tycks dess marin ha nått en någorlunda accep­ tabel nivå på utbildning och materiel. Peter Lord diskuterar med utgångspunkt i tyska generalsme­ moarer, äldre anglosachsisk och nyare tysk militärhistorisk lit­ teratur blixtkrigskonceptets utveckling. I modern militärteori refererar man gärna till de snabba tyska segrarna i andra världskrigets inledningsskede när man vill förklara innebörden av begreppet manöverkrigföring. Men hur förhöll det sig i verkligheten med fälttågen i Polen, Frankrike och Sovjetunio­ nen? Magnus Petersson och Lars Ulfving diskuterar i sin artikel det senaste bidraget till litteraturen om spionöversten Stig Wennerström. Journalisten Anders Sundelins bok, som enligt många ger en intressant tolkning av Wennerströms personlig­ het, är enligt författarna ur en mängd andra synvinklar djupt problematisk. Magnus Hjort studerar i sitt bidrag hur man i Sverige under andra världskriget hanterade frågan med försvarsupplysning bedriven av enskilda och frivilligaorganisationer. Folklig mobi­ lisering bakom försvaret sågs givetvis som ett välkommet bi­ drag till beredskapsansträngningarna, men det fanns också en önskan om att staten skulle kunna styra densamma. Och hur skulle sådana strävanden i sin tur kunna förenas med demokra­ tins krav på respekt för fria oberoende organisationer? 7 Johan Dietrichson diskuterar i sitt bidrag företeelser som identitet och rnanlighetsideal i Linköpings garnison under 1960-talet. Genom intervjuer, studier av befälskårsföreningar­ nas vid I 4 arkiv samt de olika befälskårernas rikstidningar framkommer en spännande bild av ett ganska nära förflutet. Dietrichsons uppsats räknas vid universiteten till ämnesområ­ det maskulinitetsforskning. Den inbjuder också till reflexioner kring för- och nackdelar med det nuvarande enhetliga befäls­ systemet inom den svenska Försvarsmakten, liksom kring pro­ blemen i Sverige och andra länder med att utveckla ett köns­ neutralt krigarideal, sedan officersyrket öppnats för kvinnor. Medan detta skrives pågår militära operationer i Afghani­ stan, där USA och Storbritannien för krig mot den internatio­ nella terrorismen. I kommentarerna efter terroristattackerna mot USA den 11 september 2001 har påfallande ofta uppfatt­ ningen framförts att vi nu bevittnat inledningen på en ny epok i världshistorien, att krigen aldrig mer blir vad de varit och att de militära maktmedlens roll för alltid har förändrats. I ett his­ toriskt perspektiv framstår alltid den typen av prognoser som förhastade - eller möjligen intill ointresse triviala. Att världen aldrig mer blir vad den var är förvisso lika sant i dag och i mor­ gon som det varit varje dag i mänsklighetens historia sedan ti­ dernas gryning. Däremot är det påfallande att mycket av det som nu sker endast kan förstås genom historisk kunskap. De rådande domedagsstämningarna i Sverige och den övriga väst­ världen känns exempelvis märkligt bekanta från liknande dra­ matiska perioder i historien. Inte minst mot den här bakgrunden ser redaktionen det som välkommet att Militärhistorisk Tidskrift från och med detta nummer får en recensionsavdelning, där den omfattande mili­ tärhistoriska utgivningen i Sverige och andra länder fortlö­ pande bevakas. Utrymmet medger endast granskning av ett få­ tal arbeten, och det är rimligt att arbeten på svenska språket här prioriteras. Ett gott 2002 tillönskar vi våra läsare! Gunnar Äselius 8 Socialistiska amiraler Iakttagelser rörande amiralsutnämningarna i Östtyskland KLAUS-R BöHME Bakgrund Enligt Sovjetunionens, Storbritanniens och USA:s beslut skulle det i maj 1945 besegrade Tyskland inte ha några stridskrafter. I Tyskland skulle heller inte förekomma någon krigsmaterieltill­ verkning.1 Som bekant blev det inte så. Till följd av det kalla kriget de­ lades Tyskland, De två tyska staterna återupprustades och blev medlemmar i var sin militärallians. År 1955 anslöt sig Väst­ tyskland till Nato och Östtyskland till Warszawapakten. Tio år efter Tysklands villkorslösa kapitulation fanns det återigen rätt betydande tyska militära styrkor, bland annat sjöstridskrafter. Det föreligger en ganska omfattande litteratur om såväl den väst- som den östtyska marinen. Båda tyska staterna hävdade - inte minst i polemik mot varandra - att de hade brutit radikalt med det nazistiska förflutna och att personalen i de nya militä­ ra styrkorna besjälades av en demokratisk respektive en folkde­ mokratisk antifascistisk övertygelse. Vare sig i väst eller i öst var brottet med det förflutna emellertid så entydigt som man av politiska skäl gärna ville göra gällande. På båda sidorna fanns det en viss kontinuitet, även om den var olika stark och tog sig olika uttryck. Den ende forskaren som hittills behandlat detta är amerika­ nen Douglas Carl Peifer. I sin avhandling From the Kriegs1nari­ ne to the East and West German Navies: Dissolution, Transi­ tion, and New Beginnings, 1945-1956, framlagd 1996 vid 9 University of North Carolina at Chapel Hill, redovisar han hur amerikanerna, engelsmännen som ryssarna upplöste Kriegsma­ rine och övertog dess materiel och institutioner. Amerikanerna och engelsmännen utnyttjade dock personal och fartyg från Kriegsmarine för minsvepning. Dessutom använde de två väst­ allierade tyska marinofficerares kunskaper för sina underrättel­ setjänster, dels genom studieverksamhet, men även genom akti­ va insatser i Östersjöområdet. Via dessa verksamheter var arvet i Bundesmarine från Kriegsmarine vad gällde officerare och strategiskt tänkandet mycket påtagligt.2 Sovjetunionen höll sig inte med tyska minsvepningsförband. Den organiserade heller inga studiegrupper eller förband med tyska marinofficerare som hjälpte dess underrättelsetjänst. Det­ ta berodde bland annat på att relativt få tyska marinofficerare hade hamnat i ryskt fångenskap. Inalles tog ryssarna endast 15 flaggmän tillfånga, av vilka ingen ville samarbeta med Sovjet­ unionen. Ett undantag utgjorde i viss mån den tidigare tyske marinchefen Erich Raeder. Ryssarna tog honom till Moskva och behandlade honom väl. I gengäld fick han redogöra för sin sjökrigföring,
Load more

Recommended publications
  • Gründung Der Deutschen Seereederei Rostock Text Des Festvortrages Aus Anlass Der Jubiläumsveranstaltung Des Vereins DSR-Seeleute Rostock Am 30
    Gerd Peters Vor 60 Jahren: Gründung der Deutschen Seereederei Rostock Text des Festvortrages aus Anlass der Jubiläumsveranstaltung des Vereins DSR-Seeleute Rostock am 30. 6. 2012 im IGA-Park gemeinsam mit dem Schifffahrts- und Schiffbaumuseum Rostock Die Stunde Null Mit der bedingungslosen Kapitulation der Deutschen Wehrmacht am 8. Mai 1945 ende- te der Zweite Weltkrieg in Europa. Was blieb den Überlebenden: ein verwüstetes Land, zerbombte Städte, Millionen Tote. Die Reste der Wehrmacht gehen in Gefangenschaft. Millionen Flüchtlinge und Vertriebene aus dem deutschen Osten müssen aufgenommen werden. Hunger, Elend und Not herrschen allenthalben in Deutschland. Die Sieger- mächte teilen das Land in vier Besatzungszonen und setzen jeweils eine Militärregie- rung ein. Diese bemühen sich – schon aus eigenem Interesse – das Leben in Deutsch- land wieder in geordnete Bahnen zurückzubringen. Sie handeln aber naturgemäß nach den gesellschaftlichen und politischen Grundsätzen ihrer jeweiligen Heimatländer. Für die sowjetische Besatzungszone ist die sowjetische Militäradministration in Berlin- Karlshorst zuständig. Diese erhält ihre Direktiven aus Moskau. Der Sieg ist errungen, aber Stalin weiß, infolge riesiger Kriegsschäden und technischen Rückstandes braucht die Sowjetunion dringend Wiedergutmachungsleistungen, sogenannte Reparationen aus Deutschland. Die im Juli 1945 in Potsdam tagende Konferenz der Großen Drei be- fasst sich auch damit. Die Sowjetunion soll aus Deutschland Reparationen erhalten. Jedoch stellt die US-Zone bereits am 4. Mai 1946 alle Lieferungen ein. In seinem Buch „Stalins Beutezug“ schildert der deutsch-polnische Autor Bogdan Musial die Tätigkeit der sowjetischen Beutekommandos, die unmittelbar nach dem Einmarsch in das späte- re Territorium der DDR einsetzte. Rigorose Demontagen von Industrie- und Verkehrsanlagen, Nachrichtensystemen, komplette Fabriken und einzelne Anlagen waren an der Tagesordnung.
    [Show full text]
  • Det Skotska Fartyget Experiment of Leith Och Sverige
    Det skotska fartyget Experiment of Leith och Sverige Marcus Hjulhammar tora eller märkliga fartyg har alltid tilldragit sig människors intresse, Svilket även bör ha varit fallet tisdagen den 6 juli 1790, då ett barlastat fartyg från Leith under befäl av en kapten C. Robertson med destination Stockholm via Göteborg förtullades i Öresund.1 I Öresundstullen framgår dock inte att detta fartyg sannolikt var en av de mest märkliga farkoster som någonsin seglat över Nordsjön – en femmastad katamaran med sko- velhjul. Fartygets namn var Experiment of Leith och byggdes redan 1787 av skeppsbyggmästare J. Laurie vid varvet Allan & Stuart i Leith utanför Edinburgh, Skottland (figur 1). Experiment of Leith, och det därmed förknippade aldrig fullbordade fartygsprojektet Sjöspöket, har tidigare beskrivits av Charles Dawson i Mariner´s Mirror (2002) och av Anders Lindahl i Vår Flotta (1951). Även Howard I. Chapelle har behandlat fartygen i artikeln ”Fultons ´Steam Bat- tery´ Blockship and Catamaran” (1964). Dawsons arbete är mer utförligt avseende experimentfartygens särdrag och konstruktörernas verksamhet medan Lindahls och Chapelles artiklar är av mer populärvetenskaplig ka- Fil.dr Marcus Hjulhammar är arkeolog och sedan januari 2014 biträdande professor i Östersjöns marinarkeologi vid Helsingfors universitet. Hjulhammar disputerade 2010 med avhandlingen Stockholm från sjösidan. Han är också ordförande i Sällskapet F H af Chapman. 40 Figur 1. Ritning av Experiment of Leith. Farkosten var 32 meter lång över däck, bredden av varje skrov 3,7 meter, största bredd 9,7 meter, djupgående 2,1 meter. Skovelhjulen, som var fyra alternativt fem till antalet, hade en diameter på 2,1 meter och drevs med koniska växlar för kraftöverföring via två gångspel.
    [Show full text]
  • Sjövå.Sendet
    TIDSKRIFT I SJÖVÅ.SENDET 177 1 ME D FÖRSTÅN D OCH STYRKA UTGES AV KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET N:r 1 2002 TIDSKRIFT I SJÖVÄSENDET FÖRSTA UTGIVNINGSÅR 1836 KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET TIDSKRIFT I KARLSKRONA POSTGIRO 125 17 - 9 BANKGIRO 446-3220 Redaktör och ansvarig utgivare: Kommendörkapten LARS WIGERT, Pilgatan 5 A, 352 36 Växjö. Telefon: 0470-212 45, alt. 070-582 6385, c-mail: [email protected]. Kungl. Örlogsmannasällskapets postadress: Box 13025, 103 01 Stockholm. Annonser: MARGARET A JOHANSSON, Mälby l, 148 95 Mus kö, Telefon: 08-500 454 76, Telefax 08-500 456 79. Ekonomi och prenumerationer: Kommendör 1.gr JAN BRING, Kantatvägen 27, 13140 Nacka, Telefon: 08-716 73 38, Telefax: 08-466 97 92. Tidskrift i Sjöväsendet utkommer i regel med 4 häften per år. Prenumerationspris 150 kronor per år inom Sverige, 200 kr utrikes. Prenumeration sker endast genom att avgiften insätts på post­ girokonto 125 17-9. Inbetalningskort utsänds med fö rsta häftet årligen. Införda artiklar, recensioner, o dyl honoreras med c: a 50 kronor per sida. För införd artikel. som av KÖMS anses särskilt förtjänt, kan fö rfattaren belönas med sällska• pets medalj och/eller penningpris. Bestämmelser för Kungl. Örlogsmannasällskapets tävlingsskrifter återfinns i häftena nr l och 4. Innehåll nr 1/02 Meddelande .......................................................................................................................... 3 Socialistiska amiraler - Iakttagelser rörande amiralsutnämningarna i Osttyskland ... 5 Av Klaus-Richard Böhme Tre år som Generalinspektör
    [Show full text]
  • Ships!), Maps, Lighthouses
    Price £2.00 (free to regular customers) 03.03.21 List up-dated Winter 2020 S H I P S V E S S E L S A N D M A R I N E A R C H I T E C T U R E 03.03.20 Update PHILATELIC SUPPLIES (M.B.O'Neill) 359 Norton Way South Letchworth Garden City HERTS ENGLAND SG6 1SZ (Telephone; 01462-684191 during my office hours 9.15-3.15pm Mon.-Fri.) Web-site: www.philatelicsupplies.co.uk email: [email protected] TERMS OF BUSINESS: & Notes on these lists: (Please read before ordering). 1). All stamps are unmounted mint unless specified otherwise. Prices in Sterling Pounds we aim to be HALF-CATALOGUE PRICE OR UNDER 2). Lists are updated about every 12-14 weeks to include most recent stock movements and New Issues; they are therefore reasonably accurate stockwise 100% pricewise. This reduces the need for "credit notes" and refunds. Alternatives may be listed in case some items are out of stock. However, these popular lists are still best used as soon as possible. Next listings will be printed in 4, 8 & 12 months time so please indicate when next we should send a list on your order form. 3). New Issues Services can be provided if you wish to keep your collection up to date on a Standing Order basis. Details & forms on request. Regret we do not run an on approval service. 4). All orders on our order forms are attended to by return of post. We will keep a photocopy it and return your annotated original.
    [Show full text]
  • Submarine Intrusions in Swedish Waters During the 1980S by Bengt Gustafsson
    Parallel History Project on Cooperative Security (PHP) January 2011 E-Dossier, Submarine Intrusions in Swedish Waters During the 1980s www.php.isn.ethz.ch By Bengt Gustafsson Submarine Intrusions in Swedish Waters During the 1980s By Bengt Gustafsson The Truth is in the Eye of the Beholder Conspiracy theories, alternative explanations, and urban legends frequently play important roles in shaping public perceptions of high-profile events in history. Such alternative views are sometimes based on ideological preconceptions, the failure to appreciate the complexity of issues, or specific preconceptions about individuals, occupations, or institutions. In Sweden, the reception of what is known as ‘the submarine issue’ is a prominent example of such dynamics. The Swedish armed forces assert that from the middle of the 1970s until autumn 1992, foreign submarines repeatedly conducted intrusions far into Swedish territorial waters, including in the direction of the country’s naval bases. There was only one occasion on which the nation responsible for the incursion was successfully identified – when a Soviet Whiskey class submarine was discovered to have run aground in a bay just east of Karlskrona Naval Base in southern Sweden and was found on the morning of 28 October 1981. Journalists covered the event under headlines such as ‘Whiskey on the Rocks’. In Sweden, this event is known as the ‘U-137-incidenten’ *‘U-137 Incident’+ after the temporary designation given to submarine S-363 by the Soviet Union for the operation. In September of the previous year, the last Swedish destroyer in service, HMS Halland, had been deployed against a pair of submarines that were discovered in the outer Stockholm archipelago.
    [Show full text]
  • SUOMI, RAUHANTURVAAMINEN JA KYLMÄ SOTA 1956–1990 Rauhanturvaaminen Osana Suomen Ulko- Ja Turvalli- Suuspolitiikkaa Sekä YK-Politiikkaa
    TURUN YLIOPISTON JULKAISUJA YLIOPISTON TURUN C 501 C Jukka Pesu SUOMI, RAUHANTURVAAMINEN JA KYLMÄ SOTA 1956–1990 Rauhanturvaaminen osana Suomen ulko- ja turvallisuuspolitiikkaa sekä YK-politiikkaa Jukka Pesu Painosalama Oy, Turku, Finland 2020 Finland Turku, Oy, Painosalama ISBN 978-951-29-8253-0 (Painettu/Print) ISBN 978-951-29-8254-7 (Sähköinen/PDF) TURUN YLIOPISTON JULKAISUJA ISSN 0082-6995 (Painettu/Print) SARJA – -SER. C OSA – - TOM. 501 | SCRIPTA LINGUA FENNICA EDITA | TURKU 2020 ISSN 2343-3205 (Verkkojulkaisu/Online) 4f~ TURUN ~~ YLIOPISTO SUOMI, RAUHANTURVAAMINEN JA KYLMÄ SOTA 1956–1990 Rauhanturvaaminen osana Suomen ulko- ja turvalli- suuspolitiikkaa sekä YK-politiikkaa Jukka Pesu TURUN YLIOPISTON JULKAISUJA – ANNALES UNIVERSITATIS TURKUENSIS SARJ A -– SER. C OSA –– TOM. 501 | SCRIPTA LINGUA FENNICA EDITA | TURKU 2020 1 Turun yliopisto Yhteiskuntatieteellinen tiedekunta Filosofian, poliittisen historian ja valtio-opin laitos Poliittinen historia Yhteiskunta- ja käyttäytymistieteiden tohtoriohjelma Tyn ohjaajat Professori Vesa Vares Yliopistonlehtori PhD Mika Suonpää Poliittinen historia Poliittinen historia Turun yliopisto Turun yliopisto Tarkastajat Professori Jussi Hanhimäki Dosentti Hanna Ojanen Graduate Institute of International and Maanpuolustuskorkeakoulu Development Studies Helsingin yliopisto Vastaväittäjä Professori Jussi Hanhimäki Graduate Institute of International and Development Studies Turun yliopiston laatujärjestelmän mukaisesti tämän julkaisun alkuperäisyys on tarkastettu Turnitin OriginalityCheck-järjestelmällä. Kansikuva: Martti Tikka (Kypros 1973) ISBN 978-951-29-8253-0 (Painettu/Print) ISBN 978-951-29-8254-7 (Sähköinen/PDF) ISSN 0082-6995 (Painettu/Print) ISSN 2343-3205 (Verkkojulkaisu/Online) Painosalama Oy, Turku, Suomi 2020 TURUN YLIOPISTO Yhteiskuntatieteellinen tiedekunta Filosofian, poliittisen historian ja valtio-opin laitos Poliittinen historia JUKKA PESU: Suomi, rauhanturvaaminen ja kylmä sota 1956–1990: Rau- hanturvaaminen osana Suomen ulko- ja turvallisuuspolitiikkaa sekä YK- politiikkaa Väitöskirja, 578 s.
    [Show full text]
  • Flygvapennytt 1966 Personalnytt
    VINN/ aef. se 671 INNEHALL Ledare: Personalinformation I 3 Internat i personalfrågor I 4 Personalläget I 6 Rekryteringsverksamhet I 8 Flygvapnets uttagningskommission I 12 Flygvapnets reservpersonal I 14 Den nya regionala ledningen I 16 Personaluppföljning med ADB I 18 Grundutbildning av teknisk personal I 20 Materielutbildning I 22 Ny ledning för intendenturpersonalen I 24 Förhandlingsläget I 26 Centralköksiden I 28 Den civila personalen I 30 Utbildning för FV-pojkar I 31 Alla teckningar - omslag och artikelvinjetter - har ritats av BERTIL SKOGSBERG. SVE.!'.:SKA TAYCK ERI 9 0LA OE. N sTa AB !lTOCK HO ! 1a~6 2 I Persona/information C hefen för flygvapnet har tidigare i särskild skrivelse - ock­ så införd som ledare i Flygvapen-Nytt nr 2/66 - givit sin syn på personalläget inom flygvapnet. Med denna syn som bakgrund har personalen i flygstaben arbetat vidare för att successivt söka komma till rätta med främst de problem som har med kvar­ stannandeproblematik och rekrytering att göra. D Ett led härvidlag utgör en aktiverad information inom flyg­ vapnet av chefens för flygvapnet strävanden och åtgärder. Detta informationstryck, Personal-Nytt, ägnas därför speciellt åt personalfrågor. I fortsättningen kommer Flygvapen-Nytt att under särskild rubrik införa aktuella orienteringar i personal­ frågor. D Tidig information eftersträvas. Man måste emellertid ha klart för sig att myndigheten ofta inte kan lämna orientering redan vid personalärendens beredning. Detta är särskilt på­ tagligt när det gäller frågor som kräver Kungl Maj: ts ställ­ ningstagande eller som avgörs vid avtalsförhandlingar. • 3 I internatet, som leddes av chefen för Ett annat problem är de många dub­ sektion 2 i flygstaben, deltog främst belbefattningarna v id våra förband.
    [Show full text]
  • D Et B Ä S Ta Fö Rsva Rs B E S Lu T So M a Ld Rig K O M Till S Tå N
    Publikation nr 17 Det bästaDet försvarsbesluttillstån aldrigsom kom Inför 1968 års försvarsbeslut signalerade den socialdemokratiska regeringen stora nedskärningar av anslagen. Den militära ledningen satsade på en ”övervintringsstrategi” i hopp om att världshändel- serna skulle framtvinga ökade anslag. Strategin misslyckades. 1968 års försvarsbeslut blev starten för ökande obalanser i försvarsorgani- sationen, alltmer försämrad kvalitet och ekonomiska ”svarta hål”. Generalmajor Claës Skoglund diskuterar i denna bok – som han fullbordade strax före sin bortgång vid 92 års ålder – om militär- ledningen kunnat åstadkomma ett bättre resultat genom en klok reträttstrategi. En utgångspunkt är att den gamla hotbilden, ett storanfall över havet à la Normandie 1944, var föråldrad och borde ha ersatts som styrande angreppsfall av ett överraskningsangrepp. Skoglund genomför sitt resonemang genom en kontrafaktisk berättelse om hur det hade gått om han, som det var tänkt, blivit försvarsstabschef 1987. Han beskriver hur han då ledde arbetet Claës Skoglund (1916-2008) blev fänrik inom militärledningen till ett politiskt realistiskt, strategiskt vid Älvsborgs regemente (I 15) 1937. genomarbetat reformförslag och hur han lyckades få politikerna att Under de första krigsåren tjänstgjorde ge sitt bifall till detta. han i Västsverige. Efter växlande stabs- Berättelsen ger en utomordentlig relief åt den verkliga utveck- lärar- och trupptjänst (bland annat som lingen från 1968, med dess konsekvenser in i våra dagar. pansarbrigadchef) blev han 1961 chef för OpL 3 (krigsberedskap) i den nyorgani- serade försvarsstaben. 1964-1966 var han chef för Bohusläns regemente (I 17). 1968 utnämndes han till general- major och rektor för Försvarshögskolan. 1972 blev han militärbefälhavare för Försvaret och det kalla kriget (FOKK) Milo Väst och stannade där till sin pen- sionering 1978.
    [Show full text]
  • 3 Hotet Från Öst
    3 Hotet från öst 3.1 Sovjetunionen och Norden För Sovjetunionen var Norden vid slutet av 1960-talet inte något prioriterat område. Mot bakgrund bl.a. av de spända relationerna till Kina var en förbättring av relationerna till väst, och särskilt fortsatt avspänning gentemot den andra supermakten, de viktigaste prioriteterna för den sovjetiska utrikespolitiken. På den europeiska scenen var det för Moskva av vikt att få principen om status quo efter andra världskriget befäst, och att få till stånd en europeisk säkerhetskonferens för detta ändamål. Vägen dit låg via de stora fördragsverken rörande Tyskland och Centraleuropa, och Norden låg i detta perspektiv vid sidan av. 3.1.1 Allmänt Den ökade militära betydelse som Nordområdena (med Nordområdena menas här norra Norge, Sverige och Finland, och angränsande havsområden i Norska havet och Barents hav), senare under 1970-talet skulle komma att få hade ännu vid slutet av 1960- talet inte börjat göra sig gällande. Norden var ”den glömda flanken”. Moskvas intresse vid denna tid var av allt att döma att bevara Norden som ett lågspänningsområde. Sällan gjorde sovjet- ledningen uttalanden om Norden eller frågor som rörde de nordiska länderna, och i den sovjetiska pressen var ämnet vid denna tid sparsamt förekommande. Det ansågs dock i det sovjetiska utrikesministeriet att en ”aktivisering” av Nato i de nordliga med- lemsländerna Danmark och Norge pågick.1 Genom sin geografiska position var det ofrånkomligt att Norden drogs in i den globala öst-västkonfrontationen, och även om området inte låg i centrum för supermakternas intresse är det i 1 Promemoria 1970-06-10, Skandinaviska avdelningen vid det sovjetiska utrikesministeriet.
    [Show full text]
  • Skeppsbyggmastareh Fuedrik Hesrik Af Chapmahs Arkiv H 25
    SKEPPSBYGGMASTAREH FUEDRIK HESRIK AF CHAPMAHS ARKIV H 25 GöteBorgs mussum erhöll 1879 ett antal handlingar ur den kände ekeppebyggmäetaren Fredrik Henrik af Chapaans (1721-1808) arkiv, huvudsakligen hrev till denne. Givare var skeppebyggmästarens adoptivsons son, översten Carl Edvard af Chapman. Mr Göteborgs museums handskriftssamling år 1892 överlämnades till det nygrundade Göteborgs stadsbibliotek överfördes även af Chapmans arkiv dit. Det adelsdiplom för släkten af Chapman, som ingick i arkivet, finnes dock fortfarande på museet. Breven till af Chapman rör huvudsakligen hans verksamhet som skeppsbyggare i Karlskrona för svenska örlogsflottans räkning. Fram­ för allt galler detta breven från flottans högste chef, general­ amiralen Henrik af frolle och dennes efterträdare, överamiralen Carl August Ehrensvärd. I arkivet ingår även två kondoleansskrivel- ser till F. H. af Chafmans adoptivson, Gustaf Adolf af Chapman, 1 anledning av faderns bortgång. Förutom brev omfattar arkivet en beskrivning av ätten af Chap­ mans vapen (1774) samt två hyllningsverser till Fredrik Henrik af Chapman. Verserna har tillskrivits Carl Michael Bellman (se brev från Ije bibliotekarie Nils Afzelius den 20/9 1957.) Arkivet har förtecknats i kronologisk ordning i G. Brusewltz handskrivna Katalog öfver Göteborg musei arkif, bd 2 och omfattar där Ser. 68, nr 1405-1463» Förteckningen har närmast regestform och ger utförliga referat av och citat ur breven. Den ordning, som Brusewltz infört, har bibehållits och ett utdrag av hans katalog omfattande af Chapmans arkiv återfinnes nedan som Bilaga B. Ett brevskrivareregister utgör Bilaga A. FÖRTEGKNIHO Volymnr Tid Anmärkningar 1 1749‘‘1806 Skrivelser ooh krev till F. E. af Chapman 1749~i808 o. odat. (Brusevitzt Ser. 66t nr 1405, 1407-1461.) Brevskrivareregister se Bilaga Ä Beskrivning av ätten af Chapmans vapen 1774• (Brusewits» Ser.
    [Show full text]
  • Medieval Shipping
    Medieval Shipping A Wikipedia Compilation by Michael A. Linton Contents 1 Caravel 1 1.1 History ................................................. 1 1.2 Design ................................................ 1 1.3 See also ................................................ 2 1.4 References ............................................... 2 1.5 External links ............................................. 2 2 Carrack 6 2.1 Origins ................................................ 8 2.2 Carracks in Asia ........................................... 10 2.3 Famous carracks ............................................ 10 2.4 See also ................................................ 12 2.5 References ............................................... 12 2.6 Further reading ............................................ 12 2.7 External links ............................................. 12 3 Cog (ship) 13 3.1 Design ................................................. 14 3.2 History ................................................. 14 3.3 Gallery ................................................. 15 3.4 See also ................................................ 15 3.5 References ............................................... 15 3.5.1 Footnotes ........................................... 15 3.5.2 Bibliography ......................................... 15 3.6 External links ............................................. 15 4 Fire ship 16 4.1 History ................................................. 16 4.1.1 Ancient era, first uses ....................................
    [Show full text]
  • A Galeassz, Vagyis a Gálya És Az Oldalütegsoros Vitorlás „Kényszerházassága”
    A galeassz, vagyis a gálya és az oldalütegsoros vitorlás „kényszerházassága” Dr. Balogh Tamás © 2013 TIT – Hajózástörténeti, -Modellező és Hagyományőrző Egyesület 1 1 Tartalom: Bevezetés – az „őstípust” jelentő gályák 3 Milyen is egy galeassz? 7 A galeasszák átalakulása – a késői galeasszák 25 Összegzés 44 Források 44 2 Hibridhajók I. A galeassz – vagyis a gálya és az oldalütegsoros vitorlás „kényszerházassága” Bevezetés – az „őstípust” jelentő gályák: A gálya az ókortól szinte megszakítások nélkül a Földközi-tenger térségének meghatározó hajótípusa maradt. Az ókori és a bizánci hajókhoz képest a reneszánsz, majd a XVI-XVII. század idejére azonban jócskán megváltozott. A hajó eleje ágyúkkal, a tatja fényűző felépítménnyel gazdagodott. Az elülső fel- építmény alatt az előre néző ágyúkat úgy helyezték el, hogy középen egy nagy, jobbra és balra két-két, nagyobb hajókon három-három kisebb ágyú kapott helyet. Változás történt a vitorlázatban is: senki sem tudja, hogy miért, de az ókori négyszögletes vitorlák eltűntek és helyébe a latin vitorla lépett. A gályák egy latin árbocot viseltek, a nagyobbak kettőt. 1. ábra: Földközi-tengeri gálya típusok a XV-XVI. században 2. ábra: XVI. századi hadigálya robbantott képe 3 3. és 4. ábra: a La REALE francia díszgálya Megváltozott az evezés módja is. Valószínű, hogy a török kadirgról vették át, amelyen már a XIII. szá- zadban az evezőpadokhoz bilincselték az evezősöket, s azok a korbács ütésére erejük megfeszítésével 10-12 órán át forgatták a nehéz lapátokat. A gályarabok, bármilyen idő volt is, akár napsütés, akár vihar, aludni is ülve aludtak. Aki erejét vesztette, azt mint fölösleges terhet, behajították a tengerbe. Hajósze- rencsétlenség esetén pedig a gályarabok a hajóval együtt a tengerbe vesztek.
    [Show full text]