DOCSLIB.ORG

Skeppsbyggmastareh Fuedrik Hesrik Af Chapmahs Arkiv H 25

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Skeppsbyggmastareh Fuedrik Hesrik Af Chapmahs Arkiv H 25 SKEPPSBYGGMASTAREH FUEDRIK HESRIK AF CHAPMAHS ARKIV H 25 GöteBorgs mussum erhöll 1879 ett antal handlingar ur den kände ekeppebyggmäetaren Fredrik Henrik af Chapaans (1721-1808) arkiv, huvudsakligen hrev till denne. Givare var skeppebyggmästarens adoptivsons son, översten Carl Edvard af Chapman. Mr Göteborgs museums handskriftssamling år 1892 överlämnades till det nygrundade Göteborgs stadsbibliotek överfördes även af Chapmans arkiv dit. Det adelsdiplom för släkten af Chapman, som ingick i arkivet, finnes dock fortfarande på museet. Breven till af Chapman rör huvudsakligen hans verksamhet som skeppsbyggare i Karlskrona för svenska örlogsflottans räkning. Fram­ för allt galler detta breven från flottans högste chef, general­ amiralen Henrik af frolle och dennes efterträdare, överamiralen Carl August Ehrensvärd. I arkivet ingår även två kondoleansskrivel- ser till F. H. af Chafmans adoptivson, Gustaf Adolf af Chapman, 1 anledning av faderns bortgång. Förutom brev omfattar arkivet en beskrivning av ätten af Chap­ mans vapen (1774) samt två hyllningsverser till Fredrik Henrik af Chapman. Verserna har tillskrivits Carl Michael Bellman (se brev från Ije bibliotekarie Nils Afzelius den 20/9 1957.) Arkivet har förtecknats i kronologisk ordning i G. Brusewltz handskrivna Katalog öfver Göteborg musei arkif, bd 2 och omfattar där Ser. 68, nr 1405-1463» Förteckningen har närmast regestform och ger utförliga referat av och citat ur breven. Den ordning, som Brusewltz infört, har bibehållits och ett utdrag av hans katalog omfattande af Chapmans arkiv återfinnes nedan som Bilaga B. Ett brevskrivareregister utgör Bilaga A. FÖRTEGKNIHO Volymnr Tid Anmärkningar 1 1749‘‘1806 Skrivelser ooh krev till F. E. af Chapman 1749~i808 o. odat. (Brusevitzt Ser. 66t nr 1405, 1407-1461.) Brevskrivareregister se Bilaga Ä Beskrivning av ätten af Chapmans vapen 1774• (Brusewits» Ser. 68, nr I406.) Volymen innehäller äveni Brev till 0. A. af Chapman 1806. Brevskrivareregister se Bilaga A. Hyllningsverser till F. H. af Chapman, till­ skrivna C. M. Bellman. Odat. (Brusevitsi Ser. 68, nr I462-1465.) Xerox-kopia av ödmjukt Project till löner för quarters och Timmermä.n. 17é3» (Ur Dickson-Bukowskis autografsamling, nr 206.) Eopia.n lagd till handlingarna febru­ ari 1976. Juni 1957 A SLEVG.: namimismB gkrAvelaer till IreåsiX Henrik Chaomn fran ncmdinheter och korDomtlonei Ktayd» (Bru80vd.tsi Sor» CO, nr 1445, 1793, 1802, 2 8t. 1451) (öjo, nr 1427) 1784, 1 St. ItaBTOrokollofliaa. 1749, 1 St. (D»o, nr 1405) Patriotiska sällatonet. 1777, 1 st. (dio, nr 1410) iknyalBAr till IteOrikJlsneik-af frin €inÉkil<la. aarmoner i hr«>ovtird» Carl August (l745-18(Xj) (Dio, nr 1421, 1423-1426, 1420- 1784 (7), 1785 (4), 1786 (5), 1429, 1444, 1446-1447, 1788 (1), 1793 (2), 1794 (l), 1461) Odat. (2) e 22 st. Hessspsteln. Ifedrik Wilhelm von (Dio, nr 1441 (1735-1808) 1790, 1 st. Miel.MlI (1748-1018) (Dio, nr 1454) 1306, 1 st. ttelondorhielm. Daniel (1726-1810) (Dio, nr 1450-1452) 1002 (1), 1805 (1)- 2 Bt. l%m.c Adolf Fredrik (1749-1831) (Dio, nr 1440) 1790, 1 st. Mömor. Carl (iTOi-lOSXl (Dio, nr 1449) 1793, 1 Bt. ialmavlBt. Magnua Daniel (I761-;i034) (Dio, nr 1457) 1808, 1 st. PierropTOt. Henry Mar)\’on8 (l7&:vl05l) (Dio, nr 1455) 1807, 1 et. Ilalalia. ^omon Hauritz von (l757- (Dio, nr 1453) 18f?5) 1005, 1 st. lii^toittoliii. Suataf Adolf (1756-1813) (Dio, nr 1448) 1796, 1 st. SBdth. Wllliaia Sydney (1764-1840) (dio, nr 1442-1443) 1792,(1), Odat. (l) » 2 0t. Svanberg. Jöns (1771-1851) (Dio, nr 1456) 1308, 1 ot. TaiAe. Invert wilholo (1737-1799) (Dio, nr 1411) 1781, 1 st. frolle. Henrik af (1730-1704) (Dio, nr 1407-1409, 1412-1420) 1776-1783, IS 8t. 1776 (3), 1781 (6), 1702 (l), 1783 (2) » 12 et. KopdoleaneekrlvoXaer till Guetaf Adolf af Clmpiaap i anlodnlng av f. H« af Chapoano hortténa Suataf IV Adolf (1778-1037) (Dio, nr 1450) 1808, 1 St* Ktol Xlll (1748-1818) (Dio, nr 1459) 1806, 1 at. Juni 1957 Bilaga B Specificerad förteckning övö?* skeppsbyggmästaren Fredrik Henrik af Chapmans arkiv Ui*:_ G. Brusewitz* Eatalog öfver Göteborgs mixsei arkif, bl 2 IT: o 1405 • 1749. HB afslirift Kongl. Majst.s och Rikets Coramercecollegii Resolution uppå skepps-byggmästaren Fredrik Henr. Chapmans, å egne samt liandelsmamen uti Göteborg Peter Bagges vägnar gjorda ansökan, om tillåtelse, att uppå en vid inloppet till bemälte stad, å Elfsborgs ladugårds egor, i Säfvedals härad belägen plats, få anlägga och inrätta ett skeppshvarf, ned dertill nödige såg- nachiner sant snedja och blockmakars verkstad. Dat. Stockiiolm, d. 31 Maj 1749. IT: o 140 6. 1774. Beslxifning och ritning öfver det, vid F. H. Chapmans adlande, honom tilldelade sköldemärke. Approberadt af K. Gustaf III, den 13 April 1774. II; o 1407. 1776. Bref till Chapman från öfveraten i Arméens flotta, sederm. General Amiralen m. m. H. af Trolle. Det var en ståtlig sak, att Du kunde inrätta sluparne så. att de kunna föra kanonerna fram uti. Hu kunna vi ge oss fan på att en gång bli så starka i skärgården som vår granne, efter dessa vapen icke kosta mycket penningar och icke fordra mycket folk. Och som detta är enda utvägen att vinna en sådan styrka, så bör Fäderneslandet resa Dig en äreatod för det Du påfunnit dessa aachinor, emedan utan en duktig skäxgårdsflotta man näppeligen kan försvara vJirken Finland eller Sverget förr än i Stocltholms portar. För att så oförmärlrb komma till en början med desse vapen, så ger jag Dig nur ett embetsbref och ber Dig bygga en af de största sluparne, till den Pohjanma *) Du bygger, och dermed förstår jag en 18 ¥ slup. Kär jag sedan kommer till Stockholm skola vi enskildt tala vid Konungen härom, så vi få dem fastställde så till slcapnad som qixantitet. Håll dera emellertid i möjligaste måtto hemliga ty derpå ligger mycken nagt, som Du sjelf säger. Kiinåe Du, då du nu bygger den första ge ut den för ett annat slags fartyg, än det i sig sjelf är, vore ganslca väl. Ocli för allting intet låta någon amiralitets-officer få se den, eller bli slug på hvad det skall blifva för en maskin.” - Vidare af styrker lian ifrågasatt förändring af galere-dockan i Carlskrona. Dat. Sveaborg, d. 29 Jan. 1776. II: o 1408. 1776. Bref till Chapman från H. af Trolle. Tackar för underrättelsen att de nya fartygen äro färdige. Säger att de gerna kunna afgå till Sveaborg sådana de äro, för att der bestyckas. Beder att när de skulle försökas. Chapman ville låta derom underrätta konungen, som gerna ville vara dervid närvarande* G-läder sig åt en uppfinning af ”små Bomkitsar” som under kommande vin­ tern skulle sättas i verkställighet. Föreslår att sätta "recouchett-mörsare i bogen, på öfra däck af turumneme i stället för 18 ¥ kanoner emedan de förra belamra mindre, men göra samraa r^ta. Postskript: ”Fast Du intet kan få bönder och rublar, hoppas jag Du innan kort skall få något annat till belöning för de tjenster Du gör Kung och Fädernesland. Tröttna Dat. Sveaborg d. 4 Juni 1776. *) ”Turuma,” ”Udema,” ”Hämenraa" och "Pohjanma” voro särskilda slag mindre fartyg som Chapman uppfunnit och gifvit finska namn. IT: o 1409. 1776 från Bref till Chapman till H. af Trolle. Jag tycker att vi skola hafva nog af 12 ¥ lianoner att stiga i land med, då vi hafva de 8, som redan äro öfverenskomna. Det är så sällan ett sådant casus existerar, att man hehöfver sätta så svårt artilleri till någon myckeniiet på land, och är jag rädd att den å parta attiraille, som fordras till 12 ¥ kanon, då den skall i land föras, för mycket belamrar sitt- pama nu, då de blifva inrättade att föra 2.ne l^anoner. Jag tror sålunda, att vi intet bry oss om att ha flera 12 ¥ [kanoner] till landstigning, än vi ha. Lilcväl skall det få komma an på dig att ännu inrätta 4 sådana, om Du så tycker. Söta Du, glöm intet den omständigheten, att laga så, att man kan rikta kanonen på sidan. Med den akt erst a tycker jag att detta åtminstone borde bli möjligt^ men den främsta torde svårligen kunna inrättas härtill. Jag längtar nu att snart få höra om ditt öde är decideradt, och äfven hvad Du och vederbörande säga om min plan till flottans slutliga styrka 1 fartyg och folk; med mera, som dermed har sammaniiang och jag ingifvit. Skulle Du intet vilja vara så god och skicka mig ritning till en 12 ¥ barkass; vi skola bygga fyra sådana bristande barlcasser i vinter och vi ha ingen ritning. ¥id tillfälle torde Du äfven vara så god och skicka mig de approberade ritningarne till de nya pohjaman och udemna, för att förvara vid de andra ritningarna öfver våra öfriga fartyg.” Dat. Sveaborg d. 30 Kov. 1776. Hro 1410. 1777. Eallelsebref till öfvcrsten och öfverskeppsbyggmästaren välborne Herr Pr. af Chapman, att vara medlem af Kgl. Patrio- tislta Sällskapet. Undertecloiadt af p. W. v. Hessenstein. Dat. Stockholm d. 17 Mars 1777* II: 0 1411. 1781 Bref till Chapman från kammarherren, öfversten m. m. frih, Evert Wilh. Taube. ”Hans Majestät har befallt mig bedja H.n öfversten, sända Honom ett af dc vackraste exemplaren af h.r Öfverstens verk, som Hans Majestät vill sända till Isrigs-ministern iiti Frankrike Marquis de Castries- H. M. liar äfven befallt mig fråga H.r öfversten om det finnes någon ritning och beslcrifning öfver Dockbyggnaden uti Carlskrona, så ville H. M. äfven hafva den. Dat. d. 4 April 1781. N:o 1412. 1781. Bref till Chapman från H. af Trolle. ”... Allt, hvad Du nämner dig hafva vidtagit i din detaille sedan min afreaa, är i mina ögon ståtligt, och måste bli detsamma i alla andras, soci icke äro af koopvesrdi-natur. Det bör alltså göra Dig lika mycket, huru många medhållare Du har der borta: ”Gud håller alltid med den klokaste," sade gamle Ehrensvärd, och derföre bör Du framför alla andra tro dig lia det startaste medhållet.
Load more

Recommended publications
  • Ships!), Maps, Lighthouses
    Price £2.00 (free to regular customers) 03.03.21 List up-dated Winter 2020 S H I P S V E S S E L S A N D M A R I N E A R C H I T E C T U R E 03.03.20 Update PHILATELIC SUPPLIES (M.B.O'Neill) 359 Norton Way South Letchworth Garden City HERTS ENGLAND SG6 1SZ (Telephone; 01462-684191 during my office hours 9.15-3.15pm Mon.-Fri.) Web-site: www.philatelicsupplies.co.uk email: [email protected] TERMS OF BUSINESS: & Notes on these lists: (Please read before ordering). 1). All stamps are unmounted mint unless specified otherwise. Prices in Sterling Pounds we aim to be HALF-CATALOGUE PRICE OR UNDER 2). Lists are updated about every 12-14 weeks to include most recent stock movements and New Issues; they are therefore reasonably accurate stockwise 100% pricewise. This reduces the need for "credit notes" and refunds. Alternatives may be listed in case some items are out of stock. However, these popular lists are still best used as soon as possible. Next listings will be printed in 4, 8 & 12 months time so please indicate when next we should send a list on your order form. 3). New Issues Services can be provided if you wish to keep your collection up to date on a Standing Order basis. Details & forms on request. Regret we do not run an on approval service. 4). All orders on our order forms are attended to by return of post. We will keep a photocopy it and return your annotated original.
    [Show full text]
  • Medieval Shipping
    Medieval Shipping A Wikipedia Compilation by Michael A. Linton Contents 1 Caravel 1 1.1 History ................................................. 1 1.2 Design ................................................ 1 1.3 See also ................................................ 2 1.4 References ............................................... 2 1.5 External links ............................................. 2 2 Carrack 6 2.1 Origins ................................................ 8 2.2 Carracks in Asia ........................................... 10 2.3 Famous carracks ............................................ 10 2.4 See also ................................................ 12 2.5 References ............................................... 12 2.6 Further reading ............................................ 12 2.7 External links ............................................. 12 3 Cog (ship) 13 3.1 Design ................................................. 14 3.2 History ................................................. 14 3.3 Gallery ................................................. 15 3.4 See also ................................................ 15 3.5 References ............................................... 15 3.5.1 Footnotes ........................................... 15 3.5.2 Bibliography ......................................... 15 3.6 External links ............................................. 15 4 Fire ship 16 4.1 History ................................................. 16 4.1.1 Ancient era, first uses ....................................
    [Show full text]
  • A Galeassz, Vagyis a Gálya És Az Oldalütegsoros Vitorlás „Kényszerházassága”
    A galeassz, vagyis a gálya és az oldalütegsoros vitorlás „kényszerházassága” Dr. Balogh Tamás © 2013 TIT – Hajózástörténeti, -Modellező és Hagyományőrző Egyesület 1 1 Tartalom: Bevezetés – az „őstípust” jelentő gályák 3 Milyen is egy galeassz? 7 A galeasszák átalakulása – a késői galeasszák 25 Összegzés 44 Források 44 2 Hibridhajók I. A galeassz – vagyis a gálya és az oldalütegsoros vitorlás „kényszerházassága” Bevezetés – az „őstípust” jelentő gályák: A gálya az ókortól szinte megszakítások nélkül a Földközi-tenger térségének meghatározó hajótípusa maradt. Az ókori és a bizánci hajókhoz képest a reneszánsz, majd a XVI-XVII. század idejére azonban jócskán megváltozott. A hajó eleje ágyúkkal, a tatja fényűző felépítménnyel gazdagodott. Az elülső fel- építmény alatt az előre néző ágyúkat úgy helyezték el, hogy középen egy nagy, jobbra és balra két-két, nagyobb hajókon három-három kisebb ágyú kapott helyet. Változás történt a vitorlázatban is: senki sem tudja, hogy miért, de az ókori négyszögletes vitorlák eltűntek és helyébe a latin vitorla lépett. A gályák egy latin árbocot viseltek, a nagyobbak kettőt. 1. ábra: Földközi-tengeri gálya típusok a XV-XVI. században 2. ábra: XVI. századi hadigálya robbantott képe 3 3. és 4. ábra: a La REALE francia díszgálya Megváltozott az evezés módja is. Valószínű, hogy a török kadirgról vették át, amelyen már a XIII. szá- zadban az evezőpadokhoz bilincselték az evezősöket, s azok a korbács ütésére erejük megfeszítésével 10-12 órán át forgatták a nehéz lapátokat. A gályarabok, bármilyen idő volt is, akár napsütés, akár vihar, aludni is ülve aludtak. Aki erejét vesztette, azt mint fölösleges terhet, behajították a tengerbe. Hajósze- rencsétlenség esetén pedig a gályarabok a hajóval együtt a tengerbe vesztek.
    [Show full text]
  • Omslagsbilden Forestaller Amphions Galjonsbild Sartryck Ur Sjo"Historisk
    Omslagsbilden forestaller Amphions galjonsbild • Sartryck ur Sjo"historisk cirsbok 1959-60 Amp hi on, konungens skonert Av Stig Fogelmarck Bild 1. Amphion, modell utfiird 1902- 04 under ledning av konteramiralJ. Hagg. Sjiihistoriska museet. 2 I. En kri/nika fl)rsta dagarna i juli 1778 befann sig Gustav III tillsammans med prinsarna Ferdi­ nand av Braunschweig-Liineburg, drottning Juliane Maries broder, och den danske generalissimus prins Ferdinand Karl av Braunschweig-Bevern i Karlskrona. Man ha­ de tidigare bevistat ett stort frimurarmote pa Maltesholm i Skane och nu ville kung­ en passa pa att visa upp for de kungliga gasterna vad flottbasen i Blekinge agde av militara och marina sevardheter. Bland dessa senare fanns aven att skada kungens just fardigstallda lustfartyg Amphion.l (Bild 1.) Claes Julius Ekeblad, som horde till kungens svit, berattar om fartyget: >>Chapman a bati pour le conte du Roi ·un sorte de fregatte appelle Amphion de cette nouvelle construction, fait pour pouvoir aller dans le Melar, et meme en mer en cas gu'il voulut aller en Russie encor une foi.« Och entusiastiskt till agger han: >>c' est un bijou pour I' ordonnance des apparte­ ments, puis gu'il y a tout un logement pour le Roi, un pour Ia Reine, pour des da­ mes du palais et pour tout le monde, des dorures sans fin des peintures charmantes sur les lambris, bref on croirait etre dans le plus bel appartement a Stockholm.«2 Har ombord pa detta festliga fartyg gav Gustav III supe for sina kungliga gaster pa dack under suntaltet.3 Den allmanna entusiasmen var stor och kungen bestamde sig, trots hovmarskalken von Diibens betankligheter, for att foreta den stundande hemresan till Stockholm sjovagen i stallet for som officiellt planerats per vagn.
    [Show full text]
  • Kognitiva System I Namngivningen Av Finländska Handelsfartyg 1838–1938
    View metadata, citation and similar papers at core.ac.uk brought to you by CORE provided by Helsingin yliopiston digitaalinen arkisto Anita Schybergson Kognitiva system i namngivningen av finländska handelsfartyg 1838–1938 Akademisk avhandling som med tillstånd av Humanistiska fakulteten vid Helsingfors universitet framlägges till offentlig granskning i sal XIV, lördagen den 12 september 2009 kl. 10. _____________________________________________________________ Nordica Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur Helsingfors universitet 2009 Department of Scandinavian Languages and Literature (Nordica) Anita Schybergson, 2009. Kognitiva system i namngivningen av finländska handelsfartyg 1838–1938 (Cognitive systems in the name giving of Finnish merchant vessels 1838–1938) Abstract This dissertation is an onomastic study of Finland’s stock of ship names (nautonomasticon) recorded over the period 1838–1938. The primary material investigated consists of 2 066 examples of ship names from the fleets of coastal towns, distributed over five sample years. The material is supplemented with two bodies of comparative data; one that consists of 2 535 examples of boat names from the archipelago area at the corresponding time, and another that comprises 482 examples of eighteenth century Finnish ship names. This study clarifies the categories of names that appear the frequency of the names, formation, morphology, linguistic origin, functions, and semantic qualities. By comparing the material with boat names from previous centuries, and from other countries, the characteristics of Finnish vessel names are further highlighted. Additional clarification is brought to the chronological, regional, and social variations, and to the emergence of various forms of systematic naming. This dissertation builds on older research from other countries, and uses traditional onomastic methods alongside a more modern methodology.
    [Show full text]
  • Fn24-Lag.Pdf
    Sjöhistoriska Samfundet har som målsättning att bidraga till utforskandet av sjöhistorien, i första hand den svenska, i alla dess sammanhang och former utger tidskriften Forum navale samt dessutom i mån av medel separata skrifter anordnar sammankomster för medlemmarna medföredrag i sjö• historiska ämnen Samfundets adress är: Fack 24, 104 50 Stockholm So. Postgiro: 15 65 19. (Årsavg. f. n. kr. 15: -.) Samfundets medlemmar kunna under ovan angiven adress till nedsatta priser, angivna nedan, rekvirera följande skrifter: »Forum navale>> nr I t. o. m. 17 (3:­ per st.), x8 och dubbelnr 19-20 (6:- per st.), »Svensksund 1790-1940. En minnesbok utarbetad av Försvarsstabens krigshistoriska avdelning>> (4: -), »Skepps­ hövidsmän vid örlogsflottan under 15oo-talet>> av Hjalmar Börjeson och Georg Hafström (xo: -) samt >>Svensk sjöhistorisk litteratur 18oo-1943» av Uno Willers (10:-). Manuskript till Forum navale sändas under adress: arkivarie Lennart Rosell, Sjöhistoriska Samfundet, Fack 24, 104 so Stockholm So. Utg. med stö'd av Statens humanistiska forskningsråd och Delegationen fo·r militärhistorisk forskning UPPSALA 1968 ALMQVIST & WIKSELLS BOKTRYCKERI AB Innehåll Magnus Hammar (I9o8-I967). Av Bertil Broome 4 David Papp, Ett handelshus och dess fartyg. L. J. Björkegren & Co i Simrishamn . 7 forgen H. P. Barfod, Et par danske og norske byers skibsflåder i slut- ningen af I 6oo-tallet . 53 Jonas Berg, J. T. Schoultz och Svensksund . 7I Lars O. Berg, Svenska flottans fartyg I8o8-I849, skärgårdsfartyg. En tabellarisk framställning . 9 I Medlemsförteckning över Sjöhistoriska Samfundet I oktober I968 I43 Magnus Hammar (!908-!967) När kommendören Magnus Hammar den 12 oktober 1967 gick ur tiden förlorade vår flotta en av sina dugligaste och verksammaste officerare och Sjöhistoriska samfundet en oförgätlig ordförande.
    [Show full text]
  • Militärhistorisk Tidskrift 2001
    MILITÄRHISTORISK TIDSKRIFT 2001 MILIT ÄRHISTO RISI( TIDSI(RIFT Redaktion: Gunnar Åselius och Per Iko MILITÄRHISTORISKA2001 AVDELNINGEN STRATEGISKA INSTITUTIONEN FÖRSVARSHÖGSKOLAN © 2001 Militärhistoriska avdelningen och respektive författare Omslagsbild: Officerskadetteri östtyska Volksmarine. MHA ISSN 0283-8400 Försvarshögskolan, Stockholm 2001 Tryckning: Elanders Gotab 37772, Stockholm 2001 Innehåll 7 Förord 9 Socialistiska amiraler Iakttagelser rörande amiralsutnämningarna i Östtyskland Klaus-R Böhnw 47 Blitzkrieg - ett utvecklat koncept eller slumpens skördar? Peter Lord 73 Wennerströmaffären - ett nationellt trauma Magnus Petersson och Lars Ulfving 91 Statlig styrning eller fri föreningsverksamhet? - Försvarsupplysning i Sverige under andra världskriget Magnus Hjort 149 Män i armen - En studie av befälskårerna i Linköping 1960-1970 Johan Dietrichson Recensioner 205 Att illustrera stormakten, anmälan av Jonas Nordin 208 Skärgårdsflottan, anmälan av Gunnar Åselius 215 John Keegan: Det första världskriget, anmälan av Gunnar Åselius 218 Bosse Schön: Svenskarna som stred för Hitler och Där järnkorsen växer, anmälan av Ingvar Sjöblom 225 Guida Knopp: Hitlers krigare, anmälan av Klaus-R Böhme 233 Kjetil Skogrand och Rolf Tamnes: Fryktens likevekt, anmälan av Magnus Petersson 239 Svensk militärhistorisk atlas, anmälan av Torbjörn Nilsson 242 Hodder Stjernswärd: Balaklavasyndromet, anmälan av Bengt Wallerfelt 248 Ben Shephard: A War of Nerves, anmälan av Mattias Klawitter Författarna Klaus-R Böhme (f 1935), Täby. Tidigare medarbetare och chef vid Militärhistoriska avdelningen, Försvarshögskolan. Hans svenska avhandling behandlade bremisk-verdiska statsfinanser under svensk stormaktstid. Bland senare skrifter märks ett fler­ tal om svensk luftförsvarsdoktrin. Johan Dietrichson (f 1967), Linköping. Kapten och tidigare yr­ kesofficer vid Livgrenadjärbrigaden, numera reservofficer vid Livregementets husarer. Filosofie magister i historia och inne­ havare av en lärarexamen. Magnus Hjort (f 1965), Stockholm.
    [Show full text]
  • Intervju Av Anders Franzen I Maj 1992
    Axel Abrahamsons Tryckeri AB 2008 ©Sjöhistoriska Samfundet och författarna Innehåll: Leos Muller och Mats Kero: Förord .................................................................. 5 Bo Wallander: Ordföranden har ordet ............................................................... 7 Michal Wanner: Albrecht ofWallenstein as General of the Ocean and the Baltic Seas and Northem maritime plan ....................................................... 8 Thomas Roth: skärgårdsflottan i Öresund ....................................................... 34 Elis Högnäs: Förändringar i det åländska handelstonnaget 1939- 1945 ........ 53 Bengt Grisell: Dokument: intervju av Anders Franzen i maj 1992 ................. 76 Intervju med Anders Franzen i maj 1992 på Institutionen för skeppsteknik, Kungliga Tekniska Högskolan. Intervjuare Bengt Grisell .......................... 82 Björn Marten: Longitude tidskrift från de sju haven 1966-1999 i ett konsthistoriskt perspektiv ........................................................................... 95 Recensioner Per-Uno Ågren, Folkligt båtskick i Övre Norrland, Båtdokgruppen, Skärhamn 2006. Anmäld av Åke Sandström ............................................ 123 Erik Gebel och Christian Lemee (red.), Skibsbyggeri og sefart i Renressancen, Maritim Kontakt 28, Köpenhamn 2006. Anmäld av Mats Kero ............................................................................... 125 Berth, Höjer, m.fl. Folkbåten: En modem klassiker, Nautiska Förlaget, Stockholm 2006. Anmäld av Mats Kero ..................................................
    [Show full text]
  • Sotilaita Ja Siviilejä − Viaporin Väestö Vuonna 1806
    Sotilaita ja siviilejä − Viaporin väestö vuonna 1806 Pro gradu -tutkielma Sampsa Hatakka 2.5.2011 Suomen ja Pohjoismaiden historia Helsingin yliopisto Sisällysluettelo 1. Johdanto ........................................................................................................................ 1 1.1. Tutkimusaihe ja tutkimuskysymykset .................................................................... 2 1.2. Henkikirjat ja rippikirjat väestöhistoriallisina lähteinä .......................................... 5 2. Armeijan laivasto .......................................................................................................... 7 2.1. Upseeristo ............................................................................................................. 11 2.2. Aliupseeristo ......................................................................................................... 15 2.3. Komppanioiden miehistö...................................................................................... 20 2.4. Virkamiehistö ....................................................................................................... 26 2.5. Käsityöläiset ......................................................................................................... 30 3. Varuskuntarykmentit ja tykistö ................................................................................... 33 3.1. Leskikuningattaren henkirykmentti ...................................................................... 38 3.2. Jägerhornin rykmentti ..........................................................................................
    [Show full text]
  • 1942. Häfte N:R 3
    1942. 105:e årgången. Häfte N:r 3 -147- .Meddelande från Kungl. Örlogsmanna== sällskapet nr 3 l42 . Ordinarie samnwnträcle elen 4~ mars 194~ 2. Närvarande: 15 h eders- och arbetande ledamöter. l. Valdes ledamoten Galm lill föredragande i vetenskaps­ grenen navigation och sjöfart med lednmoten Ramel som supp­ leant. 2. Bevi ljades ansvarsfrihet för Sällskapets och b ibliote­ kets förvallning 1941. ~ Av i sam ba nd med revisionsberättelsen framlagda räken­ skapsberättelser framgick i sammandrag följande: Örlog s man n asällsJ..:apet. Inkomster: latsbid rag .. .. ... ....... ........ kr. 2,500: - Räntor ........ ... ..... .. ... ..... )) 1,994: 65 Försålda medaljer 80: 80 Summa kr. 4,575: 45 Utgifter: Ansla-g till biblio teket kr. 1,283: 40 » » tidskriflen . l ,300 : - Arvoden (incl. tidskriftens och bibliotekets) . 1,550: -- -~ Hm . o-mkostnader . 403: 6 7 Arets överskott . 38: 38 ----Su-------------mma kr. 4,575: 45 Tidslc?'ift i Sjöväsendet. 10 -148- - 149- Sällskapets tillgångar voro 31 december l 941 placerade troende under <le gångna å ren samt tillönskade Sällskapet forl -· på följande sätt: satt framgång i dess betydelsefulla arbete. Räntebärande (2 %) %---4 stats- och s iads­ Ledamöternas tack till ordföranden tolL1drs ::tv ledamo­ obligationer, nom. kr. 28,000 . - - ten von Otter. Tillf. checkräkning''') . '' 20,000 . - Sparkasseräkning 2,242 · 51} Ovrigt. Inventarier )) 3 - Hemställes a lt hrr ledamöter, för alt undvika onödig . Summa kr. 50,245: 59 0111 gång och försening, behagade i skriftväxling, som berör tid­ Därav: skriften eller bibliolekel, adressera direkt till sagda institu­ tioner. Kapitalbehållning .. ............. .. ..... kr. 20,771 · 5\) Redaktör för lidskriften är kom.-kapt. G. Ågren. Donationsfond . » 29,4 7 4 - Bibliotekarie ~ir kom.-kapt. B.
    [Show full text]
  • SVEABORG Tre Riken – En Fästning 1748–2021 VIAPORI – SUOMENLINNA Kolmen Valtakunnan Linnoitus 1748–2021
    VIAPORI – SUOMENLINNA Kolmen valtakunnan linnoitus 1748–2021 SVEABORG Tre riken – en fästning 1748–2021 VIAPORI – SUOMENLINNA Kolmen valtakunnan linnoitus 1748–2021 SVEABORG Tre riken – en fästning 1748–2021 Toimittaneet – Redaktörer Jussi Nuorteva & Päivi Happonen Ehrensvärd-Seura ry Samfundet Ehrensvärd rf Alkusanat Förord Helsingin Sanomat uutisoi 15.3.1921, että edellisenä Den 15 mars 1921 rapporterade dagstidningen Helsingin päivänä Suomenlinnan Ehrensvärd-salissa oli pidetty Sanomat om ett möte som hållits dagen innan i Ehren­ kokous, johon osallistui parikymmentä henkeä. Ko- svärdsalen på Sveaborg. Mötet, som hade ett tjugotal kouksessa oli päätetty perustaa yhdistys edistämään deltagare, beslutade att grunda en förening som skulle Suomenlinnan muinaismuistoja koskevaa ohjelmaa. arbeta för genomförandet av programmet för fornmin­ Yhdistyksen perustamista valmistelleessa kokouksessa, nena på Sveaborg. Till den framtida föreningens ordfö­ joka oli järjestetty jo 13.3.1921, tulevan yhdistyksen rande utsåg mötet, som hölls egentligen redan den 13 puheenjohtajaksi valittiin apteekkari Edvard Stigzelius mars 1921, apotekare Edvard Stigzelius. Till sekreterare ja sihteeriksi Suomenlinnan intendenttinä toiminut tai- utsågs konstnär Heikki Tandefelt, som var intendent för teilija Heikki Tandefelt. Sveaborg. Kannen kuva ja kuvalähteet/ Pärmbild och bildkällor s. 468 Yhdistyksen tarpeellisuutta perusteltiin sillä, ”että Grundandet av föreningen motiverades med att fin­ valtio nykyisen taloudellisen ahdinkotilan takia ei tar- ska staten var
    [Show full text]
  • Dag-Bok Hållen På Kongl Galere Flottan Åren 1789 Och 1790 Samt Fångenskapen I Ryssland. Av Anders Winberg
    Dag-Bok hållen på Kongl Galere Flottan åren 1789 och 1790 samt Fångenskapen i Ryssland. Av Anders Winberg . Bearbetad och utgiven vid Stockholms Stadsmuseum 1967. Anders text i muséets utgåva är skannad, kommenterad och publicerad av Tom Dahlstedt, för- sta gången 2005, med tillstånd av Stockholms Stadsmuséum. Detta är version 1.4 (februari 2009). Innehållsförteckning Ur Stadsmuéets förtext 1967: ............................................................................................................... 2 Introduktioner kring Anders Winberg och Sjökriget i Finska viken ......................................... 2 Jonas Berg 1967: ................................................................................................................................. 2 Tom Dahlstedt 2005:.......................................................................................................................... 3 Om Anders Winberg........................................................................................................................... 3 Skärgårdsflottan ................................................................................................................................. 4 Sjökriget 1788 - 1790 i stora drag ........................................................................................................ 6 Kartor över Finska Viken och södra Finland… ...................................................................................... 7 1789. .........................................................................................................................................................
    [Show full text]