Omslagsbilden forestaller Amphions galjonsbild

•

Sartryck ur Sjo"historisk cirsbok 1959-60 Amp hi on, konungens skonert

Av Stig Fogelmarck Bild 1. Amphion, modell utfiird 1902- 04 under ledning av konteramiralJ. Hagg. Sjiihistoriska museet.

2 I. En kri/nika fl)rsta dagarna i juli 1778 befann sig Gustav III tillsammans med prinsarna Ferdi­ nand av Braunschweig-Liineburg, drottning Juliane Maries broder, och den danske generalissimus prins Ferdinand Karl av Braunschweig-Bevern i Karlskrona. Man ha­ de tidigare bevistat ett stort frimurarmote pa Maltesholm i Skane och nu ville kung­ en passa pa att visa upp for de kungliga gasterna vad flottbasen i Blekinge agde av militara och marina sevardheter. Bland dessa senare fanns aven att skada kungens just fardigstallda lustfartyg Amphion.l (Bild 1.) Claes Julius Ekeblad, som horde till kungens svit, berattar om fartyget: >>Chapman a bati pour le conte du Roi ·un sorte de fregatte appelle Amphion de cette nouvelle construction, fait pour pouvoir aller dans le Melar, et meme en mer en cas gu'il voulut aller en Russie encor une foi.« Och entusiastiskt till agger han: >>c' est un bijou pour I' ordonnance des apparte­ ments, puis gu'il y a tout un logement pour le Roi, un pour Ia Reine, pour des da­ mes du palais et pour tout le monde, des dorures sans fin des peintures charmantes sur les lambris, bref on croirait etre dans le plus bel appartement a Stockholm.«2 Har ombord pa detta festliga fartyg gav Gustav III supe for sina kungliga gaster pa dack under suntaltet.3 Den allmanna entusiasmen var stor och kungen bestamde sig, trots hovmarskalken von Diibens betankligheter, for att foreta den stundande hemresan till Stockholm sjovagen i stallet for som officiellt planerats per vagn. Och torsdagen den 2 juli embarkerade Gustav III tillsammans med en utvald svit om sex herrar. Fredrik Axel von Fersen vet beratta: »Man hade mycken moda att forma konungen att taga med sig ombord, en officer af amiralitetet, for att leda manovern med denna nya chebegue, som ej hade nagon annan befalhafvare, an en gamma!

1 Foreliggande kronika bygger i mycket pa Tors ten Lenks uppsats: Kung!. skonerten »Amphion«. Land och Folk arg. 1, Stockholm 1938. For ytterligare detaljer rora.nde Amphions historia hanvisas till Gunnar Unger: Skeppsholmsbilder, Stockholm 1946, sid 309 ff. -Jag viii har framfora min tacksamhet till kommendorkapten Edward Hamilton och manndirektor Gustaf Halldin for vardefulla rad och upp· lvsningar; till fotograf Lennart Nenkler for utmarkt hjalp med bildmaterialet. 2 KB. Ep. E. 6:1 - Brev fdin Claes Julius Ekeblad till Britta Horn 2. juli 1778. Se ocksa Nils Erd. mann: Vid hovet och pa adelsl!odsen, Stockholm 1926. sid 240 f. - For uppl!iften om Ekeblads brev tackar jag professor Giista Berg. 3 G.J. Ehrensvard: Dagboksanteckninl!ar ford avid Gustaf III :s hof II, Stockholm 1877, s. 327.

3 copvardiekapten, hvars skicklighet och uppforande voro foga kanda. Riksradet Sparre, i egenskap af chef for krigs- och sjodepartementerna, ofvertalade slutligen Konung­ en; och riksradet Falkengren, amiral och president i amiralitetscollegium, embarqu­ erade med Konungen.<<4 Det overflodande berom som slosades pa Amphions inredning och utsmyckning fick inte nagon motsvarighet vid bedomningen av fartygets sjovardighet. Resan till Stockholm kom att bjuda pa flera aventyrligheter och det stod klart att Amphion inte agnade sig for segling i oppna sjon. Hon var ju av konstruktoren narmast tankt att brukas i Malaren. Motigheterna borjade redan vid starten: man kom inte ut ur hamnen utan fick ankra upp och invanta fredagsmorgonen. Nar man da lattade kom en vindil som brackte storseglets gaffel.5 Kungen lat sig emellertid inte avskracka och efter nod­ torftiga reparationer stack man till sjoss. Uppgifterna om resans vidare forlopp avviker nagot. Medan Ekeblad, som sjalv deltog, berattar att allting i borjan gick val, meddelar Ehrensvard att Amphion av storm blev skild fran nagra smarre foljeskepp, som bl.a. medforde provianten. Kungen och hans svit skulle darfor ha fatt noja sig med ett mycket enkelt kosthall: artsoppa och stockfisk.6 Pa en punkt ar emeller­ tid berattarna eniga: angoringen av Stockholms skargard holl pa att sluta ilia. Pa lordagskvallen den 4 juli kl. 8, da man befann sig pa kanonskotts hail fran Landsort, kom en plotslig by fartyget att kranga over och en forfarlig forvirring utbrot bland saval passagerare som den ovana besattningen. En kastby fran motsatt hail tycks ha hjalpt fartyget att her resa sig och sa smaningom kom man in pa lugnare vatten.7 Trott pa sjolivet eller kanhanda bara som sedvanligt ivrig att na malet, gick kung­ en i land redan vid Dalaro och korde, arfoljd endast av en page, landvagen till Drott­ ningholm.8 Det narmast foljande arets notiser rorande Amphion ar av en annan och mer idyl­ lisk karaktar. Vi forflyttas forst till Drottningholm, en sommardag 1779. Det ar den 22 juli, drottningens namnsdag, vilken firas med mycken festlighet. Flera fartyg, bland dem Amphion, lag pa viken utanfor slottet >>alia rag kladda med differenta flaggor<<. Salut skots med 148 skott, hovkapellet gjorde musik och det gavs sere­ nad.9 Hedvig Elisabeth Charlotta berattar hur man efter hogtidlig kur sag en opera comique pa teatern, och hon fortsatter sa: »Efter spektaklets slut gafs det supe och illumination, under vilken i synnerhet kungens utmarkt vackra fartyg »Amfion<< visade sig i all sin glans; detta fartyg ar dock en sa dalig seglare, att kungen knappast vagar

{ F. A. von Fersen: Historiska skrifter IV. Stockholm 1869. s. 47. 5 Ekeblad. not 2 a a. 6 Fersen. not 4 a a. s. 47. 7 Ekeblad. not 2 a a. 8 Fersen. not 4 a a.'s. 47. 9 Ehrensvard. not~ a a. I. s. 249.

4

Bild 2. J.D. Schoultz: Am phi on vid konung Gustav III: s avresa fdin skargards­ flottan den 18 augusti 1790. Detalj av olj emalning. Sji:ihistoriska museet. foretaga nagon resa pa detsamma. Efter att ha tillrackligt hafva beundrat >> Herr Am­ fions << alia behag, drog vi oss alia tillbaka, ganska uttrottade af dagens anstrangning­ ar.<<10 Amphions daliga rykte som seglare var tydligen redan grundligt befast. Vid denna namnsdagsfest figurerar Amphion aven i en bellmansdikt, i ett hyll­ ningskvade till drottningen dar skalden tecknar en ljuvlig sommarstamning vid Drottningholm : >> Morgon-Solen pragtigt glimmar, Skogen dagas langt ifran, Och pa vattnet Amphion Med sin gyllne lyra simmar Under trumslag, sang och skott.<< 11

Senare under den festliga sommarsasongen 1779 - det var detta ar i augusti som det bekanta divertissementet >> La Prise de Ia Roche Galtare<< uppfordes med stort upp­ bad- figurerar Amphion pa nytt. Den 17 september skulle Gustav III flytta over till Gripsholm och han onskade foreta den 7 mil langa farden ombord pa Amphion. Det blev verkligen en fard med forhinder: storm och annan otjanlig vaderlek fordroj­ de seglatsen och forst den 21 pa kvallen kunde det pa Gripsholm vantande hover i kvallningen urskilja Amphions segel i f)arran. Kungen roddes iland med den lika­ ledes av Chapman ritade kungsslupen Vasaorden och forklarade sig helt tillfreds med att oformodat ha fatt tillbringa fyra dagar till sjoss. Ehrensvard tillfogar emel­ lertid : >> De af suiten tycktes dock vara glade at komma i land .<< 12 Och Hedvig Elisabeth Charlotta bidrar som vanligt med en kommentar: >>Jag hoppas, att kungen for framtiden undviker detta verkligen farliga och obehagliga satt att fardas, ty det kan latt en vacker dag banda nagon olycka, sa osakert som hans fartyg Amfion ar i synnerhet vid vissa vindar.<< 13 - En period da Amphion ofta skymtar i memoarlitteraturen ar under kriget 1788- 90. Fartyget fyllde da under langa perioder den viktiga funktionen som kungligt re­ sidens och kansli. Det var kungens a vsikt att i juni 1788 foreta overfarden till Fin­ land pa sitt kara lustfartyg. Men som sa manga ganger tidigare spelade fartygets bristande sjovardighet in och det blev till slut jakten Amadis som fick fortroendet att fora majestatet over Alands hav. 14 Amphion tog sig emellertid sa smaningom over och den 2 juli anlande hon till Helsingfors. Ombord befann sig da her konung­ en med svit och besattning som tillsammans utgjorde 150 man. Hur det dagliga liver

10 Hedvig Elisabeth Charlottas dagbok L Stockholm 1908. s. 196. 11 Carl Mikael Bellmans skrifter utgivna av Bellmanssallskapet. Dikter till Gustaf III och konunga­ huset. Stockholm 1938, s. 56. -Jag tackar docent Olof Bvstrom for hans upplysningar om Amphion i Bellmansdiktningen. 12 Ehrensvard. not 3 a a, I. s. 325 f. 13 Hedvig Elisabeth Charlotta, not 10 a a. s. 208. 14 Lenk. not 1 a a. s. 10.

5 gestaltade sig ombord har drastiskt tecknats av en av dem som var med, Jan af Silh~n. I hans >>En manad pa Amphion<< berattas om de obekvama forhallanden som radde pa det egentligen for lustfarder avsedda fartyget. ,J den ena av konungens sangkammare Jigger generalmajoren de Pollet och i kajutan kammarjunkaren Mol­ lersward, vilka tillbringa dagarna hos oss. I kavaljerssalen, som Titulus vet ar ganska trang, bo oversten, baron Cederstrom, flygeladjutanten v. Marian och baron von Ungern Sternberg, major Cazal, stabsadjutanten baron Hamilton, kong!. sekretera­ ren Ehrenstrom, livmedikus Salomon; i matsalen, som ar nagot storre, generalmajo­ ren baron Otto Wrede, overadjutanten greve von Rosen, stabsadjutanten Palmfelt, de Pollet och jag, major Brelin, kapten de Ia Mule och baron Leijonhjelm, livknek­ ten, ridpagen och kammarpagen. I sma hytter logera fartygschefen, fanrik Mester­ ton, fortifikationsoverstelojtnanten von Kjerting och lojtnanten Nycander. Alia dessa jamte dagligen och stundeligen kommande och gaende vistas i de tva omfor­ malda rummen. Och om man vill gora sig ett riktigt begrepp om den trangsel, vari vi befinna oss, bor man besinna, att matsalen upptages av ett bord, sa stort att ko­ nungens talrika betjaning knappast har det hogst nodvandiga rummet till uppass­ ningen; att detta bord tillredes redan kl. 2 e.m. och att det sa katlade anrattsbudet ej kommer forr an kl. 3 eller 4, ja, icke sallan vida senare; att vi ej komma fran ko­ nungens bord forran 1/2 6, nagon gang forr, ofta senare; och att andra taffeln efter serveras vid samma bord, som slutligen intages av hela den kongliga betjaningen. Under tiden drickes kaffe i kavaljerssalen, som under dessa timmar maste ensa!Jl hysa hela staben, sardeles under regniga dagar, da dacket ej kan tjana till utrymme. Och manne detta ar alit? Nej! Var och en medhar sin drang, varjamte finnas ombord 30 soldater, forutom sjofolk och underofficerare. Manga kvadratfot kunna alltsa icke komma pa varje person. Kort sagt, vi bo,s.a trangt mojligt ar.<< 15 En annan sagesman, J.A. Ehrenstrom, kan beratta manga detaljer om Amphions oden under denna kritiska period. Standigt forekommer fartyget i hans anteckningar om audienser och andra dagliga handelser. Ocksa i manga av krigets mest drama­ tiska ogonblick ar det Amphion som bildar bakgrund till kungens person och till viktiga avgoranden. I de kritiska Anjala-dagarna drar sig Gustav III tillbaka pa sitt skepp och later dra in landgangen. I den eleganta kajutan pa Amphion meddelar han den dramatiska natten fore den 3 juli, infor det andra Svensksund-slaget, sitt beslut om anfall. (Bild 3.) Och nar segern den 22 juli pa drottningens namnsdag firas med Te Deum, salut och ordensforlaningar m.m., far Am phi on fylla en viktig funktion: efter ceremonierna ar pa dacket dukad en festmaltid for femtio personer, vid vilken kungen presiderar sittande under en tronhimmel draperad av flaggor. 16 Det var slutligen pa Amphions dack som kungen efter krigsslutet tog farval av sina officerareP

15 Lenk. not 1 a a. s. 9 f 16 J. A. Ehrenstrom: Historiska anteckningar I, Uppsala 1882, s. 301 f 17 Ehrenstrom. not 16 a a. s. 329.

6 Bild 3. Amphions kajuta ateruppbyggd i Sjiihistoriska museet.

7 Amphion saknade grovre bestyckning, men var likval narvarande vid bada Svensksund-slagen. Da var emellertid inte kungen ombord, det ansags alltfor riska­ belt, ty fartyget kunde med sin uppseendevackande eleganta utstyrsel vantas bli fo­ remal for de fientliga kanonernas speciella intresse. Sin mest dramatiska passering upplevde Amphion i samband med utbrytningen ur Viborgska viken. Kong!. sekre­ teraren Ehrenstrom var med ombord och har i livliga ordalag malat en bild av han­ delsernas gang.18 Amphion som tillsammans med kungliga jakten ••Esplendian« befann sig ungefar i mitten av den langa kolonnen av svenska skargardsfartyg klarade sig relativt lyckosamt undan. Endast en man dodades och fockmasten skots av unge­ far i huvudhojd, f.o. strax efter det Ehrenstrom lamnat sin position strax inti!!. Men runt omkring brann och danade alit, fartyg sprang i luften, forkolnade vrakdelar och manniskorester foil ned dovt plaskande i vattnet, de vita dacken fargades over­ alit blodigt roda. Till natten tvingades Amphion av morker och storm att tillsam­ mans med en del mindre skepp soka skydd under Asposkaren. Pafoljande morgon satte denna Iilla eskader kurs mot Svensksund. Men da Amphion i den harda vinden inte kunde komma till onskad kurs beslot !1\an att overge och forstora skeppet sedan de ombordvarande och det vardefullaste av inventarierna forts over pa andra fartyg. Amphions befalhavare, en konstituerad lojtnant vid namn Olof Eschelsson, ville emellertid inte acceptera ett sa bittert ode for sin vackra skonert. Han stannade med en del folk kvar ombord, lyckades genom att forhala skeppet bringa det i gynnsam­ mare )age OCh kunde Sticka Ut pa oppet vatten aildeles under nasan pa den ryska eskadern. Amphion skot triumferande en formodligen helt ofarlig salva med sina nickor och kunde lyckligt inlopa till Svensksund t.o.m. tidigare an de fartyg som medforde dess dyrbara inventarier. Alldeles helskinnad hade Amphion emellertid inte klarat sig fran krigets vadliga aventyr, det forstar vi av Hovjaktvarvets rakenskaper, som for ar 1791 upptar bety­ dande reparationsposter. Bl.a. hade galjonsbilden som framstallde Amphion sjalv for­ lorat armar och lyra, vilket alit fick skulpteras pa nytt av bildskararen Lars Lind­ gren.19 (Bild 4.) Och nar Amphion vid andra Svensksund-slaget utrymdes och kungasvitens .forgyllda speglar bland mycket annat plockades bort, tycks man i bradskan ha farit oforsiktigt fram. For den kinde spegelmakaren Nicolas Meunier i Stockholm fick i samband med reparationer leverera bade facettslipade och plana glas samt nyforgylla spegelramar.20 Det var helt naturligt under den gustavianska epoken som Amphion upplevde sin glansperiod. Rakenskaperna visar visserligen att fartyget aven i fortsattningen bibeholls som kunglig lustjakt; men den nya tiden liimnade inte plats for den fest och det overdad som man garna viii forknippa med ett fartyg av sa lyxbetonad ka-

18 Ehrenstriim, not 16 a a. s. 27 1 f. 19 KrA. Hovjaktvarvets rakenskaper 1791. fol. 75 f. 20 KrA. Hovjaktvarvets rakenskaper 1791. fol. 91.

8 Bild 4. Amphions galjonsbild skuren av Per Ljung. Sjiihistoriska museet. raktar. Memoarerna tiger om Amphion, endast i inventarier, rakenskaper och rutin­ massig korrespondens kan vi folja hennes fortsatta existens. Lenk har arergivit en uppgift om att Karl XIV Johan i augusti 1812 skulle ha anvant sig av Amphion for overresan till det historiska motet med tsar Alexander i Abo.21 Det var emellertid pa fregatten Jarramas som denna resa foretogs .22 Amphion synes i stallet mesta tiden ha legat uppdragen pa Skeppsholmen i ett for fartyget 1786 byggt skjul. 1829 rustades hon emellertid som chefsfartyg for storamiralen kronprins Oskar (I) som i augusti detta ar ledde ovningar med en eskader av roddfartyg i Stockholms norra skargard. Aven kungaparet, Karl Johan ocn Desideria, lar i detta sammanhang ha gatt ombord for en kortare tur - Amphion bogserades da helt snopligt av ett ang­ fartyg mellan Kaknas och Manilla pa Djurgarden. (Se »Var Flotta<< juli 1908.) Pa 1850-talet blev Amphion degraderad och fick inte langre gora aktiv tjanst. 1853 finner vi henne som karantansfartyg i Furusund och tva ar senare berovas hon epite­ tet kunglig. 1868 togs hon ut som logementsfartyg och forlades efterhand till olika platser i Stockholms skargard. (Bild 5.) Fran 1875 anvandes hon som kasernfartyg vid varvet i Stockholm och 1885 beseglades hennes ode definitivt genom beslutet

21 Lenk. not I a a. s. 14. 22 Torvald T:son Hojer: Carl XIV Johan. Kronprinstiden, Stockholm 1943, s. 138.

9 Bild ~- Amphion ombyggd cilllogementsfartyg. Foro fore 1884. Sjohistoriska museec. om upphuggning. Efter 106 ar hade hon tjanat fardigt - gudskelov fanns behjartade personer, som insag hennes kulturhistoriska och konstnarliga varde och gav order om att man skulle spara atminstone akterspegeln, kajutans dekorerade detaljer och galjonsfiguren, den skulpterade gyllene Amphion. »Var Flotta<< (juli 1908) meddelar en uppgift om att Karl XV redan langt fore detta skulle ha latit ta till vara kajutans malade pannaer. Hur det an rna forhalla sig darmed ar samtliga bevarade detaljer av Amphion nu sammanforda till Sjohistoriska museet, dar Ragnar Ostberg i sin mu­ seibyggnad givit dem den dominerande plats de fortjanar. Som en kuriositet bor kanske namnas att Amphions akterspegel redan en gang tidigare varit utstallningsob­ jekt, namligen pa flottans avdelning inom 1897 ars Stockholmsutstallning.

II. Fartyget I sin stora uppsats om Amphion uttalar Torsten Lenk en formodan om att HO\· jaktvarvets rakenskaper for aren 1777-78 skulle kunna ge klarhet om Amphions till­ komsthistoria. En undersokning har emellertid givit helt negativa resultat. Amphion byggdes pa Djurgardsvarvet och det ar troligen i stallet i dess arkivalier som histo­ rien om fartvgets tillblivelse skulle kunna foljas. Men handlingar rorande Djurgards- u Lenk, not 1 a a, s. 15.

10 Bild 6. F.H. af Chapman: Forslag till skonert for Gustav III, approberat av konungen den 14 augusti 1777. Sjohistoriska museet. varvets byggnation fran denna tid har inte varit mojliga att spara. Vi vet salunda ing­ et annat an det Lenk redan haft att meddela, namligen att statskontoret i brev fran Kung!. Maj :t den 5 september 1777 och den 15 januari aret darpa fatt order att utbe­ tala medel »till den for Oss under byggnad varande Schonerten«.23 Slutlikvid om 11.000 rdr erlades den 28 juli. Vi vet som ovan framgart att fartyget var fullbordat sommaren 1778 och att jungfrufarden stalldes till Karlskrona. Som befalhavare tjanstgjorde en kofferdikapten pa Hovjaktvarvets stat vid namn P.H. Kock. Nar det galler ritningsmaterial ar vi battre tillgodosedda. I Krigsarkivet bevaras tva parallella ritningsserier som i detalj berattar om Amphions utformning. Den ena av dessa likalydande serier har originalkaraktar och ar sakerligen egenhandigt ut­ ford av Chapman medan den andra, som bestar av en serie kopior kan avforas ur dis­ kussionen. De aktuella bladen har tidigare, egendomligt nog, bedomts som uppmat­ ningar gjorda efter fartygets byggande.24 Men eftersom ritningarna dels i vissa fall snarast verkar som forstudier, dels pa nagra punkter avviker fran det som faktiskt utforts kan det omojligt vara fraga om uppmatningar. Man har istallet ratt att be­ trakta dem som led i Chapmans forberedande arbete. Utover Krigsarkivets blad finns i Sjohistoriska museet tre med dessa overensstam­ mande men delvis noggrannare utforda ritningar; vidare ett vackert akvarellerat for­ slag som tydligen utgor Chapmans forst.presenterade utkast. (Bild 6.) Det ar appro­ berat av Gustav III den 24 augusti 1777, signerat av Chapman och bar foljande pa­ skrift: »Esquisse til et Turroma Fartyg for Hans Kongelige Mayestat at bruka pa Ma­ laren.« Konstruktoren har som har framgar i forsta hand tankt sig fartyget for bruk inomskars och darfor som utgangspunkt for sitt bygge valt en av de fartygstyper som han 20 ar tidigare konstruerat till skargardsflottans bruk. Det var under sitt tidigaste samarbete med Augustin Ehrensvard under Pommerska kriget som Chapman lade upp en serie av grundgaende fartyg avsedda att operera i anknytning till armen. De storsta enheterna i denna svit av skargardsfregatter fick typnamn efter finska land-

23 RA , Kung!. Brev till Statskontoret 1777-78.

11 ·:-r ' ' I' l' ---: ' ' : :

Bild 7. Amphion, plan over akterskeppet med kajutan och de kungliga hytterna. Krigsarkivet. skap: Hemmema (Tavastland), Udema (Nyland) och Turuma (Aboland), och det var detta sistnamnda fartyg som blev Amphions forebild . Liksom skiirgardsfregat­ terna avsags Amphion for bade segling och rodd, men pa kungens onskan avstod man fran annan bestyckning an nagra nickhakar och salutpjaser.25 Chapmans stora skiirgardsfartyg hade ursprungligen fort latinsegel, men riggades sedermera som sko­ nerter eller fregatter. Amphion var fran borjan tacklad som skonert men redan efter ett ars tjanst, 1799, andrades hon pa grund av sina daliga seglingsegenskaper om till brigantin. Turuma-fartygens kraftiga bestyckning kravde mycket plats ; pa Ainphion kunde dessa utrymmen i stallet tillgodogoras for de representations- och bost<).dsutrymmen som var onskvarda pa ett kungligt lustfartyg. Och i ritningarna kan vi annu i detalj studera hur Chapman disponerat det inre av skeppet. Langst akterut lag fartygets viktigaste utrymme, kajutan vilken fungerade pa en gang som kungens salong, mat­ sal och audiensrum. (Bild 7.) Har har Chapman format en marklig skeppsinterior, intressant som rumslosning och slosande rikt dekorerad som ett slottsgemak. Rum­ met som med utgangspunkt fran de bevarade dekorativa detaljerna ar rekonstruerat pa Sjohistoriska museet upplyses av fyra fonster, tva motstallda placerade bordvarts, tva akterover i djupa nischer betingade av akterspegelns lutning. (Bild 3.) Rummet har aven takljus, fran ett skylight utformat i klassisk kupolform. Den rika dekoren 25 Gustaf Hall din i Svenska flottans historia II :2, s. 330.

12 r· ;: ,

Bild 8. Amphion, sektion av den kungliga kajutan. Krigsarkivet.

ar uppbyggd over ett grundschema av pilastrar med korintiska kapital dekorerade med Vasakarvar. Pilastrarnas kraftlinjer fors via listverket i den plana delen av kajut­ taket vidare genom det kassetterade kupolvalvets ribbor upp i lanterninens sma pil­ astrar. (Bild 3.) Vi mater har ett schema for fast sammanhailen rumskomposition som standigt aterkommer i barockklassicismens arkitekturtradition. Vaggpannaerna bordvarts har dekorativa malningar, puttigrupper av utpraglat rokokokynne framstallande de fyra arstiderna och sannolikt formade efter franska forlagestick. (Bild 9.) De verkar mojligen nagot for latta i sitt sammanhang och rit­ ningarna visar att Chapman fran borjan tankt sig dessa dekorationer rikare, med en fastare anknytning till det omgivande ramverket. (Bild 8.) Annu ett prov pa dekora­ tivt maleri arerfinnes i kajutan: i kupolens lanternin mellan fonstren ar sex fait deko-

13 Bild 9. Amphions kajuta, babordssidan. Sji:ihistoriska museet. rerade med symboler for konst, vetenskap, musik etc. Och slutligen arerfinnes i lan­ terninens plana tak Amphions lyra mot en himmel med latta sommarmoln. Fargstallningen i rummet ar mycket typisk for den gustavianska tiden. Alit odeko­ rerat traverk ar vitt, de skulpterade detaljerna pa vaggar och i kupolen forgyllda. Guld ar ocksa huvudtonalitet i lanterninens malade sidofaJt, medan puttigrupperna pa kajutvaggarnas pannaer ar utforda i en naturalistisk fargskala. Avvikande fran det traditionella fargschemat var i forsta hand ingangsdorren, som enligt vad' som framgar av en samtida uppgift tycks ha varit utford i mahogny.26 Vidare vaggar­ nas relativt hoga sockel som malats i en mahognyimiterande farg. A.r det mojligen sa att detta mahognyinslag kan uppfattas som en speciellt skeppsbyggnadsteknisk detalj - i varje fall hanger det inte samman med traditionell gustaviansk smak. Kajutans moblering omfattade nagra vaggfasta enheter, vilka arerfinnes pa rit­ ningen: tva annu bevarade bankar i de aktra fonstrens djupa nischer, vi dare mel­ lan dessa fonster ett litet i vaggen forskruvat konsolbord med en spegel vars ram krontes av en krona. Det har aven varit Chapmans avsikt att pa plintar i sockelhojd i kajutans aktra horn placera tva stora urnor, vilka pa ritningen star skyddade av ett gallerverk. 0fr bild 8.) Detta senare ger en antydan om inneborden av arrangemang-

26 Ehrenstri:im. not 16 a a. s. 284.

14 Bild 10. Amphion, sektion av akterskeppet. Krigsarkivet. et: har har vi troligen rummets varmekalla. Urnorna skulle kunna fyllas med glodan­ de kol och kravde &i.rfor skydd mot beroring. Vad som funnies av losa mobler kan utlasas av ett varvsinventarium frlin 1794.27 Tva forgyllda tatoljer med dubbla dy­ nor, vidare en forgylld lattstol och sex gramalade av samma typ, alia f.o. bevarade. (Jfr bild 3.) Samtliga sittmobler var kladda med rott siden. Slutligen hade man ett mahognybord med fallskivor. Fran kajutan ledde tva sidodorrar in till kungens och drottningens hytter - den senare inte nagon gang anvand av sin harskarinna. Bada dessa hytter var identiskt disponerade och utrustade. (Bild 7.) Langs med innervaggen stod stolpsangar med forgyllda standare, gardiner i rod sidendamast med guldgaloner och roda siden­ tacken. I forkant av hytten fanns en bred nisch med inbyggd nattstol. Bordvarts stod under fonstret en byra av den raka typ med tre lador och runda beslagsringar som under det foljande artiondet blev den kanske mest karakteristiska svenska forvarings­ mobeln. (Bild 10.) Pa omse sidor om byran arerfanns slutligen laga vaggfasta skap­ bankar tackta av roda, guldgalonerade sidendynor. Om farghallningen i de kungli­ ga hytterna vet vi att vaggarna varit malade vita och overdragna med lackfernissa.28 De annu bevarade, med osedvanligt hogklassig skulptur ornerade sangarna har be­ varat sin ursprungliga forgyllning. (Bild 14.) Kan man kanske slutligen vaga en giss­ ning att byraarna antingen varit utforda i adeltra eller malade i brunt. Genom kajutans mahognydorr passerade man via en smal gang mellan de kung­ liga sovhytterna ut i ett entrerum, vilket strackte sig over fartygets hela bredd. Dess

'l:l .. warfs Inwentarium ofver Kong!: Majts Schonerten Amphion 1794«. KrA. Oordnade handlingar. Flottan. Nva nummerserien 9R9. 28 KrA. Hovjaktvarvets rakenskaper 179J.. fol. 97.

15 Bild 11. Amphion, den kungliga trappan och entren med bevarade inredningsdetaljer i mahogny. Foto fore 1884. Sjohistoriska museet. mittparti markerades av fyra frisdl.ende mahognykolonner. Mellan de bada forliga lopte huvudtrappan upp till dack dar den mynnade i en kapp. Trapphuset var ele­ gant utformat, i profilerad panelning och med valvt tak, rikt indelat del vis med skulp­ terad dekor. Ledstangerna bars upp av elegant svarvade balustrar och var Iiksom list­ verk och dekor utforda i mahogny. (Bild 11.) Forrummet som !angst ut pa sidorna var utrustat med skankskap, var malat i vit >>perlefarg<< samt over dorren i trappan a drat i mahogny .28 Detta tyder pa att aven dorren till dack i likhet med kajutdorren varit utford i mahogny. Genom en dorr babord om huvudtrappan kom man in i skeppets centrala delar. Utover nagra mindre hytter for bl.a. fartygschefen fanns midskepps tva storre rum: kavaljerssalen och stora matsalen. Bad.a fick !jus uppifran genom skylight och hade bordvarts en skeppsmassig inredning av vaggfasta skap, kojer och bankar. Om bada rummen Iiksom om hytterna vet vi att de var strukna i vi_t parlfarg. Stora matsalen hade darutover malade ornament med blomstergirlanger.28 Betraffande den texti­ Ia inredningen vet vi bl.a. att kavaljerssalens kojer hade grona och vita larftsgardiner och sangtacken i rott och vitt kattun.27 For om uppvaktningens och befalets utrymmen befann sig narmast kabyss och krutdurk, vidare under backen hytter for manskapet och utrymmen for tagvirke m.m.

16 Bild 12. Amphion, detalj av ritning i Krigsarkivet.

Med sin karakteristiska, laga och eleganta form overensstammer Amphions skrov till typen helt med skargardsfregatternas. Typisk for Chapmans formkansla ar den elegant svepande linje, vilken med utgangspunkt fran det hoga akterpartiet i en lang mjuk bage av morkare farg foljer hela skrovet, doppar i vattenlinjen och Ioper ut i galjonens horisontal. (Bild 2, 6.) - Skargardsflottans fartyg hade utover galjonerna endast akterspegeln dekorerad med skulptur. Amphion daremot blev rikare smyc­ kad . Under hyttans reling lopte enligt Chapmans forslag ett skulpterat postesorna­ ment; kajutans fonster hade ett rikt ramverk kront med en kunglig krona och de tva narmast liggande fonstren markerades av konsolburna gavlar over skulpterade snac­ kor. (Bild 12.) Och utefter skeppets hela langsidor lopte en fris av kraftiga konso­ ler forenade av eleganta festoner. Forstaven slutligen var rikt smyckad - t.o.m. kran­ balken har pa Chapmans ritning fa.tt en postesslinga. Galjonen slutligen, den gyllene Amphion-bilden vilar nastan vagratt och armarna stracker lyran framat, ytterligare accentuerande den horisontella placeringen. (Bild 4.) Detta satt att anbringa galjons­ figuren ar givetvis inte ett resultat av estetiska synpunkter. Pa fartyg med lagt fribord fanns det under klyvarbommen foga utrymme och den langstrackta, liksom vilande galjonen blev en naturlig losning. Helt annat var det pa de storre skeppen, sjogaende fregatter och andra, dar fanns det gott om plats och dar kunde galjonsfigurerna resa sig hotfullt staende framfor staven. Amphions rikast dekorerade parti var i enlighet med traditionen akterspegeln. Lyckligtvis ar den annu bevarad nastan intakt och kan beratta for oss om den repre- . sentativa pompa som omgav Gustav III aven till sjoss. (Bild 13.) Det nedre galleri­ artade partiet har i likhet med skeppssidorna av festoner forenade konsoler vilka for ogat bar upp den utkragade overvaningen. Dess huvudfalt upptas av ett stralomgi-

17 Bild 13. Amphions akterspegel. Sji:ihistoriska museet.

18 Bild 14. Amphion, detalj av sang fran en av de kungliga hytterna. Sjohistoriska museet. vet huvud, en anspelning pa Amphion eller kanske troligare pa solguden. Lenk har pekat pa sambandet med roi solei!, den av Gustav III beundrade Ludvig XIV29 och det ar val inte uteslutet att kungasymbolik kan ha spelat in i detta motivval. Akterspegeln krones av Gustav III :s namnchiffer och tva skoldar med lilla riksvap­ net. Det har liksom akterspegelns sidor en rorlig kontur av narmast rokokomassigt kynne. Detsamma galler de boljande vaxtornamenten i vattenlinjen; nar fartyget le­ gat till ankars i lugnt vader maste denna dekor pa avstand ha givit intryck av gyllene boljor som slog upp mot kungens kajutfonster. Det festliga intryck som Amphion en gang gjorde var emellertid inte betingat uteslutande av formgivningen- aven fargen spelade en viktig roll. Sjalva skrovsidor­ na tycks upptill ha varit ljusa, tjarade eller gulmalade. Under detta parti, framhavan­ de fartygets eleganta form, lopte som tidigare namnts fran akterstav till galjonsbild ett morkt falt uppat avgransat av en tunn rod linje. (Bild 2.) Den synliga botten­ malningen har varit vit. Akterspegeln och relingen kring hyttan har varit malade i berlinerblatt.30 Lagg dartill att all den rika skulpturen skimrat gyllene, att mast-

29 Lenk, not 1 a a, s. 3. Forfattaren diskuterer har aven fragan om motivet till valet av Amphion som namn pa kungens skepp. Det uppfattades av samtiden symboliskt, som en hyllning at Gustav III vars samhallsuppbyggande gaming jamfordes med den grekiske halvguden. 30 Slottsarkivet, Hovjaktvarvets rakenskaper 1786, fol. 193.

19 kragar, skylight, born- och ranockar varit rodmalade och vi tar ett begrepp om 1700- talets ansprak pa kunglig prakt till sjoss. Ytterligare ett par detaljer bidrog till Amphions festliga pragel: ett suntalt brukade ibland strackas over halvdack och nar kungen gick ombord eller lamnade fartyget riggade man vid sarskilt hogtidliga tillfallen pa relingarna upp morkbiatt klade, prytt med gula kronor och vita stjarnor.31 (Bild 2.) Som tidigare namnts saknas tyvarr rakenskaper som skulle kunna lara oss folja Amphions byggande. Och anda tills helt nyligen visste vi intet om de konstnarer som anlitades for att fullfolja Chapmans intentioner. Pa en ytterligt vasentlig punkt har vi emellertid nu Iatt klarhet. I en annu opublicerad uppsats har fil.kand. Hertha Boman kunnat pavisa att skulptoren Per Ljung svarat for de viktigaste delarna av Amphions skulpterade utsmyckning: galjonsbild och akterspegel.32 Uppgiften ar hamtad ur en anonym, men av alit att doma mycket tillforlitlig levnadsbeskrivning over Ljung som bevaras pa Kungliga Biblioteket.33 En liten vacker modell till gal­ jonsbilden, som alltsa maste tillskrivas Ljung, finns bevarad i Sjohistoriska museet. Dar aterfinner man ocksa sjalva den gyllene galjonsbilden, som emellertid inte helt bevarat sitt originalskick. Ilia medfaren av striderna i finska kriget fick Amphion-bil­ den vid 1791 ars stora oversyn bade nya armar och en ny lyra. 34 En jamforelse med Ljungs mod ell visar att tillsatsen gjorts med bristande kanslighet. Det fanns mycken annan sk~lpterad dekor pa Amphion an den som vi med sa­ kerhet kan forknippa med Ljungs namn. Dessa i manga fall utomordentligt hogklas­ siga arbeten, som ett exempel kan man peka pa kungaparets sangar, maste emel­ lertid emanera ur en fornamlig verkstad. Kvalitetsmassigt finns intet hinder att aven satta dessa arbeten i samband med den skicklige Ljung. (Bild 14.) Under sin mer an 100-ariga livstid blev Amphion foremal for betydande om­ byggnader. Pa nagra fotografier kan vi studera hennes slutliga utseende. Den stors­ ta forandringen tycks ha bestatt i att sidorna hojts, sannolikt for att vinna plats for ett ovre slutet dacksutrymme. (Bild 5.) Den radikala ombyggnaden har val sanno­ likt skett i samband med att Amphion 1868 avdelades som logementsfartyg. Vi ser ocksa pa fotografier hur tidsmodet tagit sig uttryck i fartygets ommalning i svart med ett brett vitt fait. Denna s.k. nelson-malning blev gangse pa orlogsman i borjan av 1800-talet.

Nar Chapman som ung studerande bl.a. under en langre tids vistelse vid den franska flottbasen Brest kom i kontakt med fartygsbyggandets estetik var annu ba-

31 KrA. Hovjaktvarvets rakenskaper 1791 . fol. 93. 32 Hertha Boman: Hovbildhuggaren Per Ljung. Seminarieuppsats i konsthistoria vid Stockholms hiigskola 1956. 33 KB. Handskriftsavdelnin!!en I 65 A. 34 KrA. Hovjaktvarvets rakenskaper 1791. fol. 75 .

20 rockens expansiva fartygsarkitektur en levande realitet.35 Visserligen hade redan Colbert efter engelska och hollandska forebilder forsokt och i viss man lyckats lagga band p~ de utsvavningar i dyrbar och for manoverformagan olamplig skulpturut­ smyckning som tidigare varit gangse pa den franska orlogsflottans stora fartyg. Men tva studier efter akterspeglar pa franska linjeskepp som Chapman egenhandigt teck­ nat, visar hur overflodande rikt man annu pa 1750-talet kunde dekorera krigsfarty­ gen.36 Det ar dock uppenbart att funktionssynpunkter i det rationalistiska 1700- talet i hog grad kommit att paverka aven fartygsbyggandet. Och nya vetenskapliga arbetsmetoder satte helt sin pragel pa Chapmans verksamhet som skeppskonstruk­ tor; funktionen var for honom standigt den avgorande faktorn. Men som redan ti­ digare framhallits har hans estetiskt kansliga sinne samtidigt alltid varit oppet for de konstnarliga synpunkterna. Darmed far man da inte i forsta hand forsta lusten att ge fartygen en rik dekor. Snarare bor man fatta det som en stravan att understryka den harmoni i proportionering och linjeforing som blev resultatet av en riktig far­ tygskonstruktion. Chapman har sjalv rorande utsmyckning av akterspeglar en gang yttrat foljande: >> ••• elegancen av ett skepps akterspegel bestar egentligen dari, 1 :mo att den har en vacker kontur, 2 :do en val traffad ordonance, att spegeln far ett glatt och otvunget utseende samt for det 3 :dje, att alla lister far sina ratta proportioner 37 och passande profiler ...<< ; synpunkter som i all korthet ger en sammanfatt­ ning av det chapmanska fartygsbyggandets estetiska karakteristika. Vill man se det­ ta hans yttr;tnde direkt konkretiserat, kan man exempelvis valja forslaget till akter­ spegel for en av de 1761 konstruerade skargardsfregatterna av typen Turuma. Till det starkt dynamiska och eleganta linjespelet i denna fartygsdetalj ansluter harmo­ niskt en martfull rokokodekor.

Sedd ur stilhistorisk synpunkt erbjuder Chapmans verksamhet som skeppsbygga­ re inga overraskningar eller pafallande originella drag. Det kan konstateras att han ar relativt foljsam i forha!lande till den all manna utvecklingen; ibland verkar han dock narmast en smula retarderad i sin smak. Man kan t.ex. se pa ett av de tidigaste forslagen , en transportpram for skargardsflottan. Dess akter smyckas av en stor vapen­ kartusch med broskornamentik och figurdetaljer som narmast for tanken till mitten av 1600-talet. Denna fullkomliga anakronism kan endast forklaras sa att Chapman osjalvstandigt upprepat eller anslutit till en aldre forebild. Stilistiskt tidsmedveten pa ett helt annat satt ar Chapman i en ritning till linje­ skeppet Prins Fredrik Adolfs akterspegel fran ar 1768. Han arbetar dar med orna­ ment av renodlad rokokokaraktar och denna formvarld ter sig inte lost paklistrad.

35 Jfr Fredrik Neumeyer: Fredrik Henrik af Chapman som konstnar och konstframjare, Uppsala 1944. s. 12. 36 Neumeyer. not 35 a a, fig-. 5 a och 5 b. 7 3 Halldin. not 25 a a. s. 354.

21 Bild 15. F.H. af Chapman. Forslag till akterspegel for linjeskeppet Vasa. Krigsarkivet.

Chapman har forstht att astadkomma en organisk enhet mellan helhetskomposition och detaljer. En liten reminiscens av barockkastellens myllrande varld av mytologis­ ka och heroiska figurframstallningar drojer sig dock kvar i de ganska valhant teckna­ de sjojungfrurna. Full konstnarlig beharskning av akterskeppets utformning har Chapman uppnatt i det 1777 daterade utomordentligt vackra forslaget till linjeskeppet Vasa. (Bild 15.) Har mater vi honom som en fullgod representant for den franskinspirerade rokoko­ stil som foretratts framfor alit av arkitekterna Harleman, Rehn och Adelcrantz. Det visar sig hur smidigt rokokostilen !at sig anpassa till den fornamt andamalsenliga form som Chapman gav sina fartyg. Samma ar som Vasa konstruerades, paborjade Chapman ocksa byggandet av ko­ nungens Amphion. Och det ar karakteristiskt att han infor en uppgift av denna re­ presentativa art tvingades att radikalt fornya och aktualisera sina formala uttrycks­ medel. Lar vara att Amphion i sin linjeforing annu ar mjukt rokokomassig, detaljer-

22 Bild 16. Amphion, detalj av akterspegeln. Sjohistoriska museet.

23 Bild 17. Skargardsfregatten Lodbrok, detalj av modell . Sji:ihistoriska museet.

24 na ar likval renodlat klassicistiska, i den tidiga gustavianska stilens anda. Granskar man en detaljbild av det bevarade akterskeppet, sa kanner man i dess ornamentik ett direkt samband med den tunga stil som Rehn nagra ar tidigare introducerat i kunga­ parets paradsangkamrar pa Stockholms slott. (Bild 16.) Neumeyer har i sin sakrika uppsats om Chapman som konstnar vackt fragan om vern som ytterst bar det konstnarliga ansvaret for Amphions utsmyckning.38 Han faster bl.a. uppmar~samheten pa nagra skisser av Ehrensvard och Tornstrom i Natio­ nalmuseum och viii tolka dem som forstudier vid byggandet av kungens lustfartyg. Forfattaren synes vara av den uppfattningen att skeppsdekorens slutliga konception bor betraktas som resultatet av samarbete mellan Chapman och andra. Man maste emellertid konstatera att de ifragavarande utkasten ager foga gemenskap med Am­ phion i dess slutliga utformning. Chapmans egenhandiga ritning daremot visar en dekor som i alit vasentligt stammer med den som utfordes. Lagger man dartill att Amphions akterspegel i sin allmanna disposition direkt ansluter till de tidigare Tu­ ruma-skeppen (jfr bild 13 och 17) sa synes sannolikheten tala for att Chapman bor betraktas som ensam ansvarig for Amphions slutliga utseende. Sedan ar det en annan sak att konstruktoren inte med hjalp av bara egna resurser nart detta resultat. Forut­ sattningen for den tendens vi moter i Amphions hela dekor Jigger i ett nara studium av framfor alit Rehns konstnarliga uttryckssatt. Sakerligen ar det konungens onske­ mal som foranlett Chapman att soka sig fram pa denna vag. Trots det klassicistiska inslaget i Amphions utformning behaller fartyget, som nyss namndes, i sin teckning anda ett patagligt drag av rokoko. Det ar som om mjukheten i denna stil battre an klassicismens strama linjeforing lampade sig for se­ gelskeppens kynne. Se bara pa ett annat av Chapmans fartyg, det 1771 byggda Tu­ ruma Lodbrok. (Bild 17.) Vi moter har samma kompositionsschema som i Amphi­ on, men i en tidigare mera helgjuten utformning. Har rader fullkomlig samklang mellan de stora linjerna och de yppigt rokokomassiga detaljformerna. Rokokons rationalism och estetiska stilvilja har Chapman i ett fartygsbygge som detta kun­ nat sammansmalta till en sallsynt lycklig syntes.

38 Neumeyer, not 35 a a, s. 42 f.

Summary The pleasure yacht >> Amphion<<, built for Gustav III, was ready in 1778. She was a richly decorated and luxuriously appointed schooner, intended for cruising on Lake Malaren and in the· archipelago. The builder, F. H. af Chapman, had con­ centrated mainly on space and comfort for entertaining, and during her maiden voyage it was apparent that »Amphion« was unsuitable for the open sea. In contemp­ orary memoirs we read of the part played by »Amphion« both on festive and ceremonial occasions, and also of her behaviour at more dramatic moments. For long periods during the war against Russia, 1788-90, the yacht served as Royal Headquarters, and was severely damaged when fighting in the Finnish archipelago. After Gustav III's death 1792, »Amphion's« role as Royal Yacht was over; she was transferred to the Navy and ended her days as a depotship. However, in 1885 when she was broken up, the stern and the Royal Cabin were saved, and can now be seen in the Naval Museum in Stockholm. »Amphion« was built during the winter of 1777-78 in the shipyard at Djurgar­ den, Stockholm. Although only the stern of the ship exists, we can form a very good picture of her original appearance and appointments from Chapman's draw­ ings and from archive records, paintings and photographs. As a type, »Amphion« most nearly resembles Chapman's shallow draft archipelago frigates (fig.1-14) with­ out of course their heavy armament. This space was instead used for comfortable quarters for the King and Queen and accomodation for a numerous suite. The Royal Cabin is luxurious and beautiful (fig.9) and as is the case with the extensive exterior decoration, follows the classical style known in Sweden as »Gustavian«. The mag­ nificent sculpture on the stern, and the figurehead are both the work of the sculptor Per Ljung (fig.4, 13, 14). The question as to which artist helped Chapman with the designs for the decor­ ation of »Amphion« has been discussed on previous occasions. However, the ex­ isting drawings in Chapman's hand, as well as comparison with other ships of his, show clearly that the shipbuilder himself, influenced by leading architects of the day, was responsible for the execution of the decorative schemes.