Omslagsbilden Forestaller Amphions Galjonsbild Sartryck Ur Sjo"Historisk
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Omslagsbilden forestaller Amphions galjonsbild • Sartryck ur Sjo"historisk cirsbok 1959-60 Amp hi on, konungens skonert Av Stig Fogelmarck Bild 1. Amphion, modell utfiird 1902- 04 under ledning av konteramiralJ. Hagg. Sjiihistoriska museet. 2 I. En kri/nika fl)rsta dagarna i juli 1778 befann sig Gustav III tillsammans med prinsarna Ferdi nand av Braunschweig-Liineburg, drottning Juliane Maries broder, och den danske generalissimus prins Ferdinand Karl av Braunschweig-Bevern i Karlskrona. Man ha de tidigare bevistat ett stort frimurarmote pa Maltesholm i Skane och nu ville kung en passa pa att visa upp for de kungliga gasterna vad flottbasen i Blekinge agde av militara och marina sevardheter. Bland dessa senare fanns aven att skada kungens just fardigstallda lustfartyg Amphion.l (Bild 1.) Claes Julius Ekeblad, som horde till kungens svit, berattar om fartyget: >>Chapman a bati pour le conte du Roi ·un sorte de fregatte appelle Amphion de cette nouvelle construction, fait pour pouvoir aller dans le Melar, et meme en mer en cas gu'il voulut aller en Russie encor une foi.« Och entusiastiskt till agger han: >>c' est un bijou pour I' ordonnance des apparte ments, puis gu'il y a tout un logement pour le Roi, un pour Ia Reine, pour des da mes du palais et pour tout le monde, des dorures sans fin des peintures charmantes sur les lambris, bref on croirait etre dans le plus bel appartement a Stockholm.«2 Har ombord pa detta festliga fartyg gav Gustav III supe for sina kungliga gaster pa dack under suntaltet.3 Den allmanna entusiasmen var stor och kungen bestamde sig, trots hovmarskalken von Diibens betankligheter, for att foreta den stundande hemresan till Stockholm sjovagen i stallet for som officiellt planerats per vagn. Och torsdagen den 2 juli embarkerade Gustav III tillsammans med en utvald svit om sex herrar. Fredrik Axel von Fersen vet beratta: »Man hade mycken moda att forma konungen att taga med sig ombord, en officer af amiralitetet, for att leda manovern med denna nya chebegue, som ej hade nagon annan befalhafvare, an en gamma! 1 Foreliggande kronika bygger i mycket pa Tors ten Lenks uppsats: Kung!. skonerten »Amphion«. Land och Folk arg. 1, Stockholm 1938. For ytterligare detaljer rora.nde Amphions historia hanvisas till Gunnar Unger: Skeppsholmsbilder, Stockholm 1946, sid 309 ff. -Jag viii har framfora min tacksamhet till kommendorkapten Edward Hamilton och manndirektor Gustaf Halldin for vardefulla rad och upp· lvsningar; till fotograf Lennart Nenkler for utmarkt hjalp med bildmaterialet. 2 KB. Ep. E. 6:1 - Brev fdin Claes Julius Ekeblad till Britta Horn 2. juli 1778. Se ocksa Nils Erd. mann: Vid hovet och pa adelsl!odsen, Stockholm 1926. sid 240 f. - For uppl!iften om Ekeblads brev tackar jag professor Giista Berg. 3 G.J. Ehrensvard: Dagboksanteckninl!ar ford avid Gustaf III :s hof II, Stockholm 1877, s. 327. 3 copvardiekapten, hvars skicklighet och uppforande voro foga kanda. Riksradet Sparre, i egenskap af chef for krigs- och sjodepartementerna, ofvertalade slutligen Konung en; och riksradet Falkengren, amiral och president i amiralitetscollegium, embarqu erade med Konungen.<<4 Det overflodande berom som slosades pa Amphions inredning och utsmyckning fick inte nagon motsvarighet vid bedomningen av fartygets sjovardighet. Resan till Stockholm kom att bjuda pa flera aventyrligheter och det stod klart att Amphion inte agnade sig for segling i oppna sjon. Hon var ju av konstruktoren narmast tankt att brukas i Malaren. Motigheterna borjade redan vid starten: man kom inte ut ur hamnen utan fick ankra upp och invanta fredagsmorgonen. Nar man da lattade kom en vindil som brackte storseglets gaffel.5 Kungen lat sig emellertid inte avskracka och efter nod torftiga reparationer stack man till sjoss. Uppgifterna om resans vidare forlopp avviker nagot. Medan Ekeblad, som sjalv deltog, berattar att allting i borjan gick val, meddelar Ehrensvard att Amphion av storm blev skild fran nagra smarre foljeskepp, som bl.a. medforde provianten. Kungen och hans svit skulle darfor ha fatt noja sig med ett mycket enkelt kosthall: artsoppa och stockfisk.6 Pa en punkt ar emeller tid berattarna eniga: angoringen av Stockholms skargard holl pa att sluta ilia. Pa lordagskvallen den 4 juli kl. 8, da man befann sig pa kanonskotts hail fran Landsort, kom en plotslig by fartyget att kranga over och en forfarlig forvirring utbrot bland saval passagerare som den ovana besattningen. En kastby fran motsatt hail tycks ha hjalpt fartyget att her resa sig och sa smaningom kom man in pa lugnare vatten.7 Trott pa sjolivet eller kanhanda bara som sedvanligt ivrig att na malet, gick kung en i land redan vid Dalaro och korde, arfoljd endast av en page, landvagen till Drott ningholm.8 Det narmast foljande arets notiser rorande Amphion ar av en annan och mer idyl lisk karaktar. Vi forflyttas forst till Drottningholm, en sommardag 1779. Det ar den 22 juli, drottningens namnsdag, vilken firas med mycken festlighet. Flera fartyg, bland dem Amphion, lag pa viken utanfor slottet >>alia rag kladda med differenta flaggor<<. Salut skots med 148 skott, hovkapellet gjorde musik och det gavs sere nad.9 Hedvig Elisabeth Charlotta berattar hur man efter hogtidlig kur sag en opera comique pa teatern, och hon fortsatter sa: »Efter spektaklets slut gafs det supe och illumination, under vilken i synnerhet kungens utmarkt vackra fartyg »Amfion<< visade sig i all sin glans; detta fartyg ar dock en sa dalig seglare, att kungen knappast vagar { F. A. von Fersen: Historiska skrifter IV. Stockholm 1869. s. 47. 5 Ekeblad. not 2 a a. 6 Fersen. not 4 a a. s. 47. 7 Ekeblad. not 2 a a. 8 Fersen. not 4 a a.'s. 47. 9 Ehrensvard. not~ a a. I. s. 249. 4 Bild 2. J.D. Schoultz: Am phi on vid konung Gustav III: s avresa fdin skargards flottan den 18 augusti 1790. Detalj av olj emalning. Sji:ihistoriska museet. foretaga nagon resa pa detsamma. Efter att ha tillrackligt hafva beundrat >> Herr Am fions << alia behag, drog vi oss alia tillbaka, ganska uttrottade af dagens anstrangning ar.<<10 Amphions daliga rykte som seglare var tydligen redan grundligt befast. Vid denna namnsdagsfest figurerar Amphion aven i en bellmansdikt, i ett hyll ningskvade till drottningen dar skalden tecknar en ljuvlig sommarstamning vid Drottningholm : >> Morgon-Solen pragtigt glimmar, Skogen dagas langt ifran, Och pa vattnet Amphion Med sin gyllne lyra simmar Under trumslag, sang och skott.<< 11 Senare under den festliga sommarsasongen 1779 - det var detta ar i augusti som det bekanta divertissementet >> La Prise de Ia Roche Galtare<< uppfordes med stort upp bad- figurerar Amphion pa nytt. Den 17 september skulle Gustav III flytta over till Gripsholm och han onskade foreta den 7 mil langa farden ombord pa Amphion. Det blev verkligen en fard med forhinder: storm och annan otjanlig vaderlek fordroj de seglatsen och forst den 21 pa kvallen kunde det pa Gripsholm vantande hover i kvallningen urskilja Amphions segel i f)arran. Kungen roddes iland med den lika ledes av Chapman ritade kungsslupen Vasaorden och forklarade sig helt tillfreds med att oformodat ha fatt tillbringa fyra dagar till sjoss. Ehrensvard tillfogar emel lertid : >> De af suiten tycktes dock vara glade at komma i land .<< 12 Och Hedvig Elisabeth Charlotta bidrar som vanligt med en kommentar: >>Jag hoppas, att kungen for framtiden undviker detta verkligen farliga och obehagliga satt att fardas, ty det kan latt en vacker dag banda nagon olycka, sa osakert som hans fartyg Amfion ar i synnerhet vid vissa vindar.<< 13 - En period da Amphion ofta skymtar i memoarlitteraturen ar under kriget 1788- 90. Fartyget fyllde da under langa perioder den viktiga funktionen som kungligt re sidens och kansli. Det var kungens a vsikt att i juni 1788 foreta overfarden till Fin land pa sitt kara lustfartyg. Men som sa manga ganger tidigare spelade fartygets bristande sjovardighet in och det blev till slut jakten Amadis som fick fortroendet att fora majestatet over Alands hav. 14 Amphion tog sig emellertid sa smaningom over och den 2 juli anlande hon till Helsingfors. Ombord befann sig da her konung en med svit och besattning som tillsammans utgjorde 150 man. Hur det dagliga liver 10 Hedvig Elisabeth Charlottas dagbok L Stockholm 1908. s. 196. 11 Carl Mikael Bellmans skrifter utgivna av Bellmanssallskapet. Dikter till Gustaf III och konunga huset. Stockholm 1938, s. 56. -Jag tackar docent Olof Bvstrom for hans upplysningar om Amphion i Bellmansdiktningen. 12 Ehrensvard. not 3 a a, I. s. 325 f. 13 Hedvig Elisabeth Charlotta, not 10 a a. s. 208. 14 Lenk. not 1 a a. s. 10. 5 gestaltade sig ombord har drastiskt tecknats av en av dem som var med, Jan af Silh~n. I hans >>En manad pa Amphion<< berattas om de obekvama forhallanden som radde pa det egentligen for lustfarder avsedda fartyget. ,J den ena av konungens sangkammare Jigger generalmajoren de Pollet och i kajutan kammarjunkaren Mol lersward, vilka tillbringa dagarna hos oss. I kavaljerssalen, som Titulus vet ar ganska trang, bo oversten, baron Cederstrom, flygeladjutanten v. Marian och baron von Ungern Sternberg, major Cazal, stabsadjutanten baron Hamilton, kong!. sekretera ren Ehrenstrom, livmedikus Salomon; i matsalen, som ar nagot storre, generalmajo ren baron Otto Wrede, overadjutanten greve von Rosen, stabsadjutanten Palmfelt, de Pollet och jag, major Brelin, kapten de Ia Mule och baron Leijonhjelm, livknek ten, ridpagen och kammarpagen. I sma hytter logera fartygschefen, fanrik Mester ton, fortifikationsoverstelojtnanten von Kjerting och lojtnanten Nycander. Alia dessa jamte dagligen och stundeligen kommande och gaende vistas i de tva omfor malda rummen. Och om man vill gora sig ett riktigt begrepp om den trangsel, vari vi befinna oss, bor man besinna, att matsalen upptages av ett bord, sa stort att ko nungens talrika betjaning knappast har det hogst nodvandiga rummet till uppass ningen; att detta bord tillredes redan kl.