VIAPORI – Kolmen valtakunnan linnoitus 1748–2021

SVEABORG Tre riken – en fästning 1748–2021 VIAPORI – SUOMENLINNA Kolmen valtakunnan linnoitus 1748–2021

SVEABORG Tre riken – en fästning 1748–2021

Toimittaneet – Redaktörer Jussi Nuorteva & Päivi Happonen

Ehrensvärd-Seura ry Samfundet Ehrensvärd rf Alkusanat Förord

Helsingin Sanomat uutisoi 15.3.1921, että edellisenä Den 15 mars 1921 rapporterade dagstidningen Helsingin päivänä Suomenlinnan Ehrensvärd-salissa oli pidetty Sanomat om ett möte som hållits dagen innan i Ehren­ kokous, johon osallistui parikymmentä henkeä. Ko- svärdsalen på Sveaborg. Mötet, som hade ett tjugotal kouksessa oli päätetty perustaa yhdistys edistämään deltagare, beslutade att grunda en förening som skulle Suomenlinnan muinaismuistoja koskevaa ohjelmaa. arbeta för genomförandet av programmet för fornmin­ Yhdistyksen perustamista valmistelleessa kokouksessa, nena på Sveaborg. Till den framtida föreningens ordfö­ joka oli järjestetty jo 13.3.1921, tulevan yhdistyksen rande utsåg mötet, som hölls egentligen redan den 13 puheenjohtajaksi valittiin apteekkari Edvard Stigzelius mars 1921, apotekare Edvard Stigzelius. Till sekreterare ja sihteeriksi Suomenlinnan intendenttinä toiminut tai- utsågs konstnär Heikki Tandefelt, som var intendent för teilija Heikki Tandefelt. Sveaborg. Kannen kuva ja kuvalähteet/ Pärmbild och bildkällor s. 468 Yhdistyksen tarpeellisuutta perusteltiin sillä, ”että Grundandet av föreningen motiverades med att fin­ valtio nykyisen taloudellisen ahdinkotilan takia ei tar- ska staten var i ett så trängt läge att det inte var förmö­ peellisessa määrässä voi kannattaa sen Suomenlinnan get att sörja för genomförandet av programmet för be­ muistoja koskevan ohjelman toteuttamista, mikä perus- varandet av fornminnena på Sveaborg i enlighet statsrå­ Kustantajat / Förläggare tuu valtioneuvoksen päätökseen huhtikuun 8:lta p:ltä dets beslut av den 8 april 1919. Samfundet Ehrensvärds Ehrensvärd-Seura ry / Samfundet Ehrensvärd rf 1919.” Seuran perustava kokous pidettiin Suomen- stiftande möte hölls den 8 maj 1921 på officersklubben Kansallisarkisto / Riksarkivet linnan upseerikerhossa toukokuun 8. päivänä 1921. på Sveaborg. Till samfundets högtid utsågs dock den Seuran juhlapäiväksi valittiin kuitenkin toukokuun 12. 12 maj, dvs. den dag då statsflagga för första Bidrag till Sveaborgs historia 9 päivä, eli se päivä, jolloin Suomen valtiolippu nostettiin gången hissades i den stora flaggstången i Gustavs­ © Ehrensvärd Seura – Samfundet Ehrensvärd ensimmäisen kerran Kustaanmiekan linnoituksen suu- svärds fästning. Kansallisarkiston toimituksia 26 reen lippusalkoon. I dag är Sveaborg ett av de populäraste turistmå­ © Kansallisarkisto Tänä päivänä Suomenlinna on yksi Suomen suosi- len i . År 2019 hade Sveaborg över 1,1 miljoner tuimmista matkailukohteista. Siellä vieraili vuonna 2019 besökare, och endast Borgbacken gick före med dess Graafinen suunnittelu / Grafisk utformning yli 1,1 miljoonaa kävijää. Sen edelle ylsi vain Linnanmäki 1,2 miljoner besökare. Bland utländska besökare var Marju Veermäe 1,2 miljoonalla kävijällä, mutta ulkomaisten kävijöiden Sveaborg ändå populärast. Det tredje populäraste be­ määrässä Suomenlinna oli suositumpi. Kolmanneksi suo- söksmålet var Tempelplatsens kyrka med 900 000 ISBN 978-952-7323-10-6 situin kohde oli Temppeliaukion kirkko 900 000 kävijäl- besökare. Coronapandemin år 2020 påverkade be­ ISSN 1455-9994 (Bidrag till Sveaborgs historia) lä. Vuoden 2020 koronapandemia vaikutti kaikkien kä- sökarmängderna för alla dessa besöksmål, men för­ ISSN 2489-7167 (Kansallisarkiston toimituksia) vijämääriin, mutta toiveena on, että vuosi 2021, jolloin hoppningen är att vi år 2021, då Samfundet Ehrensvärd Ehrensvärd-Seura viettää satavuotisjuhlaansa, on askel firar sitt hundraårsjubileum, redan går mot ett nytt upp­ Paino / Tryck kohti uutta nousua. Viapori-Suomenlinna on 1700-lu- sving. Sveaborg har upplevt många svåra tider sedan Tallinna Raamatutrükikoda vulta lähtien kokenut monia vaikeita aikoja, mutta aina 1700-talet, men fästningen har alltid återhämtat sig från Tallinna 2021 se on noussut tuhkasta uuteen kukoistukseen. dem.

Förord 5 Suomenlinnan linnoitus on historiansa aikana kuu- Under sin historia har fästningen Sveaborg tillhört näjällä. Juhla-ajan huipentumia ovat Ehrensvärd-Seuran anledning av 300-årsminnet av födelsen av den svens­ lunut kolmeen valtakuntaan, Ruotsin kuningaskun- tre riken: kungariket Sverige åren 1748–1808, kejsardö­ omien juhlapäivien lisäksi 9.9.2021 vietettävä Viaporis- ka skeppsbyggaren och skeppsvarvkonstruktören taan1748–1808, Venäjän keisarikuntaan 1808–1918 met Ryssland åren 1808–1918 och republiken Finland sa sen alkuvuosina työskennelleen ruotsalaisen laivanra- Fredrik Henrik af Chapman, som arbetade på Sveaborg ja vuodesta 1918 Suomen tasavaltaan. Se on ollut soti- sedan 1918. Sveaborg har varit en militär fästning och kentaja ja telakkasuunnittelija Fredrik Henrik af Chap- under fästningens första år. Även 500-årsjubileet av laiden hallitsema linnoitus ja laivaston tukikohta, mutta flottbas, men samtidigt en väsentlig del av staden Hel­ manin syntymän 300-vuotisjuhla. Suomen ja Ruotsin grundandet av den svenska flottan den 7 juni 2022 är samalla oleellinen osa myös Helsingin kaupunkia. Ilman singfors. Utan fästningen Sveaborg skulle Helsingfors yhteinen juhla on myös Ruotsin laivaston perustamisen en gemensam fest för Finland och Sverige. I nästan tre Viaporin linnoitusta Helsingistä ei vuonna 1812 olisi inte ha blivit Finlands huvudstad år 1812. Fästningen är 500-vuotisjuhla 7.6.2022. Lähes kolme vuosisataa se oli hundra år var denna flotta också Finlands, då Finland tullut Suomen pääkaupunkia. Eurooppalaisestikin arvi- kolossal i en europeisk jämförelse, och den har haft en myös Ruotsiin kuuluneen Suomen laivasto. tillhörde Sverige. oituna valtavan linnoituksen taloudellinen merkitys Hel- enorm ekonomisk betydelse för Helsingfors. Fram till Tämän juhlajulkaisun ovat yhteistyössä toteuttaneet Denna festpublikation har producerats i samarbete singille on ollut valtava. Sen asukasluku oli 1800-luvulle 1800-talet hade fästningen fler invånare än staden Hel­ Ehrensvärd-Seura ry ja Kansallisarkisto. Se kertoo Via- av Samfundet Ehrensvärd rf och Riksarkivet. Publikatio­ tultaessa suurempi kuin Helsingin kaupungin asukasluku. singfors. Fästningsön och staden bildade en symbiotisk pori-Suomenlinnan tarinan 1740-luvulta nykypäivään. nen skildrar Sveaborgs skeden från 1740-talet till våra Linnoitussaari ja kaupunki muodostivat kuitenkin sym- helhet där båda medlemmarna stödde varandra. Se tukee myös Kansallisarkistossa ja Suomenlinnakes- dagar. Den stödjer också de utställningar som ordnas bioottisen kokonaisuuden, jossa kumpikin tuki toista. Försvarsmaktens Sjökrigsskola, som fortfarande kuksessa järjestettäviä näyttelyitä. Kiitämme lämpimästi på Riksarkivet och Sveaborgscentret. Vi vill framföra Vanhasta perinteestä kertoo saarella edelleen toi- verkar på Sveaborg, vittnar om öns traditioner. Admi­ teoksen asiantuntevia kirjoittajia, jotka ovat korvauk- vårt varma tack till de sakkunniga skribenterna som miva Puolustusvoimien Merisotakoulu. Hallinnollisesti nistrativt är Sveaborg en stadsdel i Helsingfors med ett setta antaneet panoksensa juhlavuoden viettoon talou- utan ersättning bidragit till firandet av jubileumsåret ef­ Suomenlinna on kuitenkin Helsingin kaupunginosa, eget daghem, en skola och ett bibliotek. Sveaborg har dellisesti hyvin vaikean korona-ajan jälkeen. Kiitämme ter den ekonomiskt mycket svåra coronatiden. Vi tackar jolla on oma lastentarhansa, koulunsa ja kirjastonsa. Se något under tusen invånare som bildar en gemenskap erityisesti Tre Smeder-säätiötä, joka on tukenut teoksen särskilt stiftelsen Tre Smeder, som gett stöd som gjort on tiivis yhteisö, jonka muodostaa alle tuhat vakinaista med stark sammanhållning. kääntämistä ruotsiksi. det möjligt att översätta publikationen till svenska. asukasta. I dag ansvarar Samfundet Ehrensvärd för öns gui­ Ehrensvärd-Seura vastaa tänä päivänä saaren opas- detjänster på över tjugo språk. Äventyrsvandringarna Helsingissä 1.2.2021 Helsingfors 1.2.2021 palveluista yli kahdellakymmenellä kielellä. Erityisen för barn, som leds av professionella skådespelare, har Jussi Nuorteva Jussi Nuorteva suosittuja ovat olleet lasten seikkailukierrokset, joita varit särskilt populära. Samfundet ansvarar också för Ehrensvärd-Seura ry:n puheenjohtaja Ordförande, Samfundet Ehrensvärd rf ovat vetäneet ammattinäyttelijät. Seura vastaa myös museet, caféet och souvenirbutiken på Sveaborgs­ Suomenlinnakeskuksen museosta, kahvilasta ja mat- centret, samt för Ehrensvärd-museet, café Piper och Päivi Happonen Päivi Happonen kamuistomyymälästä sekä Ehrensvärd-museosta, Pi- en glasskiosk som är bland de populäraste i Finland. Kansallisarkiston tutkimusjohtaja, dosentti Riksarkivets forskningsdirektör, docent per-kahvilasta ja Suomen yhdestä suosituimmasta jää- Samfundet Ehrensvärd är en ideell förening som vill telökioskista. Ehrensvärd-Seura on aatteellinen yhdistys, göra Sveaborgs unika historia och byggnader bättre jonka tavoitteena on tehdä tunnetuksi Viapori-Suo- kända. Dess närmaste samarbetspartner är Sveaborgs menlinnan ainutlaatuista historiaa ja rakennuskohteita. förvaltningsnämnd och Museiverket, båda underställda Sen läheisimpiä yhteistyökumppaneita ovat opetus- ja undervisnings- och kulturministeriet. Även Helsingfors kulttuuriministeriön alaiset Suomenlinnan hoitokunta stadsmuseum och stadsarkiv och Riksarkivet samarbe­ ja Museovirasto. Myös Helsingin kaupunginmuseo ja tar regelbundet med samfundet. kaupunginarkisto sekä valtakunnallisesti toimiva Kan- För att fira sitt hundraårsjubileum presenterar Sam­ sallisarkisto tekevät sen kanssa säännöllisesti yhteistyötä. fundet Ehrensvärd 12.5.2021–30.9.2022 en utställ­ Ehrensvärd-Seura toteuttaa satavuotisjuhlansa kun- ningshelhet tillsammans med Riksarkivet. På utställ­ niaksi 12.5.2021–30.9.2022 näyttelykokonaisuuden ningarna presenteras originalmaterial från Sveaborgs yhdessä Kansallisarkiston kanssa. Näyttelyissä esitellään historia på Riksarkivet, Sveaborgscentret och Ehren­ Viapori-Suomenlinnan historian alkuperäisaineistoja svärdmuseet. Till utställningarna bidrar också sam­ sekä Kansallisarkistossa että Suomenlinnakeskuksessa ja arbetspartner i Sverige och Ryssland. Festligheterna Ehrensvärd-museossa. Näyttelyiden toteuttamiseen ovat kulminerar med Samfundet Ehrensvärds egna högtider osallistuneet yhteistyökumppanit myös Ruotsissa ja Ve- och med jubileet som firas den 9 september 2021 med

6 Alkusanat Förord 7 Sisällys Innehåll

RUOTSIN AIKA (1748–1808) DEN SVENSKA TIDEN (1748–1808)

JUSSI NUORTEVA JUSSI NUORTEVA Itää vastaan – Ruotsi vahvistaa puolustustaan Mot öster – Sverige inleder förstärkandet av Suomessa ...... 14 försvaret i Finland ...... 14

JUSSI NUORTEVA & PÄIVI HAPPONEN JUSSI NUORTEVA & PÄIVI HAPPONEN Sotamarsalkka, kreivi Augustin Ehrensvärd Fältmarskalk, greve Augustin Ehrensvärd (1710–1772) – Viaporin rakentaja ...... 24 (1710–1772) – Sveaborgs byggherre ...... 24

MAGDALENA AF HÄLLSTRÖM MAGDALENA AF HÄLLSTRÖM Augustin Ehrensvärdin pitkät hautajaiset Augustin Ehrensvärds långa begravning (1772–1807) ...... 36 (1772–1807) ...... 36

LARS ERICSON WOLKE LARS ERICSON WOLKE Laivanrakentaja Fredrik Henrik af Chapman ja Skeppsbyggaren Fredrik Henrik af Chapman och Viaporin telakka ...... 46 varvet på Sveaborg ...... 46

JUSSI NUORTEVA JUSSI NUORTEVA Sotakokemusta hankkimassa ulkomailta – Carl Olof Krigserfarenhet från utlandet – Carl Olof Cronstedt Cronstedt ja veljekset von Stedingk Yhdysvaltain och bröderna von Stedingk i det amerikanska vapaussodassa ...... 64 frihetskriget ...... 64

JUSSI NUORTEVA JUSSI NUORTEVA Kustaa III:n sota 1788–1790 – Ruotsin Gustav III:s krig 1788–1790 – Skärgårdsflottan saaristolaivasto osoittaa tehonsa ...... 78 ger prov på sin kapacitet ...... 78

PÄIVI HAPPONEN PÄIVI HAPPONEN ja Viapori 1700-luvulla ...... 92 Helsingfors och Sveaborg under 1700-talet . . . . 92

VENÄJÄN AIKA (1808–1918) DEN RYSKA TIDEN (1808–1918) • Sotamarsalkka Augustin Ehrensvärdin hautamuistomerkin Serafiimienkeli

• Serafimerängel på fältmarskalken Augustin Ehrensvärds gravmonument JUSSI NUORTEVA JUSSI NUORTEVA Viaporin linnoitus liitetään Venäjään 4.5.1808 . .102 Sveaborg överförs till Ryssland 4.5.1808 . . . . 102

PÄIVI HAPPONEN & JUSSI NUORTEVA PÄIVI HAPPONEN & JUSSI NUORTEVA Viaporin antautuminen 1808 ja amiraali Carl Olof Sveaborgs kapitulation 1808 och amiral Carl Olof Cronstedt – maanpetturi vai poliittinen realisti? . 116 Cronstedt – landsförrädare eller politisk realist? . .116 JUSSI NUORTEVA JUSSI NUORTEVA SUOMEN AIKA 1918 – DEN FINSKA TIDEN 1918 – Kaksi lähettilästä – kreivit Curt von Stedingk ja Två sändebud – grevarna Curt von Stedingk och Jan Peter van Suchtelen ...... 132 Jan Peter van Suchtelen ...... 132 JUSSI NUORTEVA JUSSI NUORTEVA Viapori liitetään itsenäiseen Suomeen 1918 . . .292 Sveaborg blir en del av det självständiga Finland . 292 DMITRI FROLOV DMITRI FROLOV Suomenlahden puolustus – , Viapori ja Försvaret av Finska viken – Kronstadt, Sveaborg och ALLAN TIITTA ALLAN TIITTA Tallinna Pietarin turvana ...... 146 Reval skyddar S:t Petersburg ...... 146 Suomenlinnan sotavankileiri ja pakkotyölaitos Krigsfånglägret och tvångsarbetsanstalten på 1918–1919 ...... 300 Sveaborg 1918–1919 ...... 300 NETTA BÖÖK & MIKKO MÄLKKI NETTA BÖÖK & MIKKO MÄLKKI Viaporin rakentaminen Venäjän vallan aikana . .160 Byggandet på Sveaborg under ryska tiden . . . 160 JUSSI NUORTEVA & LAURI KALLIO JUSSI NUORTEVA & LAURI KALLIO Ehrensvärd-Seura – sata vuotta työtä Suomenlinnan Samfundet Ehrensvärd – hundra år för JYRKI PALOPOSKI JYRKI PALOPOSKI puolesta ...... 314 Sveaborg ...... 314 Viaporin laivastoasema ja laivaston kasarmit Sveaborgs flottbas och flottans kaserner i Helsingissä ...... 174 Helsingfors ...... 174 PÄIVI HAPPONEN & JUSSI NUORTEVA PÄIVI HAPPONEN & JUSSI NUORTEVA Suomenlinnan museot ...... 346 Museerna på Sveaborg ...... 346 OVE ENQVIST OVE ENQVIST Viaporin tykistö Venäjän aikana ...... 186 Sveaborgs artilleri under ryska tiden ...... 186 VILLE VÄNSKÄ VILLE VÄNSKÄ Laivasto Suomenlinnassa ...... 364 Flottan i Sveaborg ...... 364 PÄIVI HAPPONEN PÄIVI HAPPONEN Venäläinen vaikutus Suomen suuriruhtinaskunnan Det ryska inflytandet i storfurstendömet Finlands OVE ENQVIST OVE ENQVIST pääkaupungissa ...... 200 huvudstad ...... 200 Rannikkotykistö Suomenlinnassa ...... 390 Sveaborgs kustartilleri ...... 390

PÄIVI HAPPONEN PÄIVI HAPPONEN PÄIVI HAPPONEN PÄIVI HAPPONEN Ortodoksinen kirkko ja toisuskoiset sotilaat Den ortodoxa kyrkan och religionernas mångfald på Suomenlinna – Helsingin kaupunginosa . . . . 408 Sveaborg – Helsingfors’ stadsdel ...... 408 Sveaborg ...... 214 Viaporissa ...... 214 MAIRE MATTINEN MAIRE MATTINEN PÄIVI HAPPONEN PÄIVI HAPPONEN Suomenlinnan hoitokunta saaren kunnostajana ja Sveaborgs förvaltningsnämnd restaurerar, Seurapiirielämää Viaporissa ja Helsingissä . . . .224 Societetsliv på Sveaborg och i Helsingfors . . . . 224 ylläpitäjänä ...... 422 renoverar och förvaltar ...... 422

JUSSI NUORTEVA JUSSI NUORTEVA TIINA LEIDÉN & RIIKKA RAHI TIINA LEIDÉN & RIIKKA RAHI Krimin sota Itämerellä ja Viaporin pommitus Krim-kriget på Östersjön och Sveaborgs Elämää Suomenlinnassa ...... 440 Livet på Sveaborg ...... 440 bombardemang 1855 ...... 238 elokuussa 1855 ...... 238 PETRA TANDEFELT PETRA TANDEFELT JARMO NIEMINEN JARMO NIEMINEN Suomenlinna on aina asukkaitaan suurempi . . .454 Sveaborg är alltid större än sina invånare . . . . 454 Viaporin kapina 1906 ...... 250 Revolten på Sveaborg 1906 ...... 250

JYRKI PAASKOSKI JYRKI PAASKOSKI KIRJOITTAJAT JA TOIMITTAJAT ...... 466 FÖRFATTARE OCH REDAKTÖRER ...... 466 Viaporin valtausjuhlasta 1908 ensimmäiseen Hundraårsfesten av Sveaborgs kapitulation 1908 och maailmansotaan ...... 262 första världskriget ...... 262 KUVALÄHTEET ...... 468 BILDKÄLLOR ...... 468

JYRKI PAASKOSKI JYRKI PAASKOSKI Venäläinen sotaväki poistu itsenäistyneestä Den ryska krigsmakten lämnar det självständiga Suomesta ...... 278 Finland ...... 278 1748–1808

RUOTSIN AIKA

DEN SVENSKA TIDEN

• Augustin Ehrensvärdin maalaus Näkymä Viaporiin.

• Augustin Ehrensvärds målning Utsikt över Sveaborg. Itää vastaan – Ruotsi Mot öster – Sverige vahvistaa puolustustaan inleder förstärkandet av Suomessa försvaret i Finland

JUSSI NUORTEVA

Ruotsin Venäjän kanssa vuonna 1743 solmima Turun Den fred som slöts mellan Sverige och Ryssland i Åbo rauha oli katkera. Valtakunnan itäinen osa, Suomi, oli 1743 var bitter. Rikets östligaste del, Finland, hade för joutunut jo toisen kerran lyhyen ajan kuluessa venäläis- andra gången inom en kort tid blivit ockuperat av rys­ ten valloittamaksi. Suuren Pohjan sodan päättämiseksi ka trupper för under en kort tid. För att avsluta det sto­ 1721 solmitussa Uudenkaupungin rauhassa Ruotsi oli ra nordiska kriget hade freden i Nystad slutits år 1721. menettänyt Baltian alueensa, Inkerinmaan ja itäisen Sverige hade förlorat sina områden i Balticum, Inger­ osan Suomesta ja samalla asemansa eurooppalaisena manland och de östligaste delarna av Finland samt sin suurvaltana. Venäjälle olivat jääneet Viipurin, Käki- position som en europeisk stormakt. Ryssland fick stä­ salmen ja Sortavalan kaupungit sekä koko Laatokan derna Viborg, Kexholm och Sordavala och hela Lado­ • Ruotsin pääkaupunki Tukholma oli poliittisen päätöksenteon keskus. Suomenlinnassa piirustuksen opettajana järven rannikko. Uuden sodan jälkeen raja siirtyi vie- gas kust. Efter det nya kriget flyttades gränsen än längre muutaman vuoden toimineen Elias Martinin (1739–1818) päiväämättömässä maalauksessa on kuvattuna kuninkaanlinna lä kauemmaksi länteen, Ruotsiin jo keskiajalta lähtien västerut, mot områden som hade tillhört Sverige sedan ja linnan luota kaupungin keskustaan johtanut silta. kuuluneille alueille. Pietari Suuren vuonna 1703 perus- medeltiden. S:t Petersburg, som grundats av Peter den • Sveriges huvudstad var centrum för det politiska beslutsfattandet. Kungliga slottet och bron från slottet till tamasta Pietarin kaupungista oli vuonna 1712 tullut Ve- Store 1703, hade 1712 blivit Rysslands huvudstad. Dess stadens centrum på en odaterad målning av Elias Martin (1739–1818), som under några år var ritlärare på Sveaborg,. näjän pääkaupunki. Sen väkiluku oli noussut jo lähelle invånarantal hade redan närmat sig 150 000. Den var 150 000:ta. Se oli kaksi kertaa suurempi kuin Ruotsin två gånger större än Stockholm, Sveriges huvudstad. pääkaupunki Tukholma. Suomen suurin kaupunki Tur- Den största staden i Finland, Åbo, var en småstad med seen Holstein-Gottorpin herttuasukuun kuulunut Adolf rinnan Elisabets krav. Hertigdömet fanns vid Danmarks ku oli muutaman tuhannen asukkaan pikkukaupunki. några tusen invånare. Rysslands allt starkare närvaro på Friedrich (1710–1771). Herttuakunta sijaitsi Tanskan södra gräns, som var föremål för konstanta territoriella Venäjän voimistuminen Itämerellä kasvatti Ruotsissa ­Östersjön ökade oron i Sverige för hur försvaret vid ri­ eteläisellä rajalla, joka oli jatkuvien aluekiistojen kohtee- tvister. Den ryska förhoppningen var, att kronprinsen, huolta siitä, miten puolustusta voitaisiin vahvistaa valta- kets östra gränser kunde förstärkas. na. Venäjän toiveena oli, että Ruotsissa Adolf Fredrikin som i Sverige tog namnet Adolf Fredrik, skulle vara ett kunnan itäisellä raja-alueella. Efter freden 1743 hade Ryssland fått en stark posi­ nimen ottanut kruununprinssi olisi venäläismielisen po- starkt stöd för en pro rysk politik. Vuoden 1743 rauhan jälkeen Venäjä oli saanut tion i svensk inrikes- och utrikespolitik. Det andra riket litiikan vahva tukija. De ryska förhoppningarna infriades inte. Efter långa vahvan aseman Ruotsin sisä- ja ulkopolitiikassa. Toinen som hotade Sverige var dess södra grannland Danmark. Venäjän toiveet eivät toteutuneet. Adolf Fredrik förberedelsers ingicks ett äktenskap 1744 mellan Adolf Ruotsia uhannut valtio oli sen eteläinen naapurimaa Framför allt var den danska flottan stark och härskade avioitui pitkien valmistelujen jälkeen vuonna 1744 Fredrik och Lovisa Ulrika, syster till Fredrik (den Sto­ Tanska. Etenkin tanskalainen laivasto oli vahva ja hal- över de södra delarna av Östersjön och sunden mellan ­Preussin kuningas Fredrik II:n (Suuren) sisaren, Lovisa re) av Preussen. Ryssland hade dock fortsättningsvis litsi Itämeren eteläisiä osia ja Ruotsin ja Tanskan välisiä Sverige och Danmark. Danmark irriterades speciellt av Ulrikan kanssa. Ruotsi oli silti edelleen Venäjän vahvassa Sverige i ett starkt grepp. På grund av det danska hotet salmia. Tanskaa ärsytti erityisesti se, että Venäjän kei- att Adolf Friedrich (1710–1771), som hörde till den tyska otteessa. Tanskan uhan vuoksi Ruotsi joutui pyytämään måste Sverige be Ryssland om hjälp. Ryssland skick­ sarinna Elisabetin vaatimuksesta Ruotsin kruununprins- furstesläkten Holstein-Gottorp, valts till Sveriges kron­ apua Venäjältä, joka lähetti maahan 12 000 sotilaan ade ett militärtrupp bestående av 12 000 man under siksi oli vuoden 1743 rauhan jälkeen valittu saksalai- prins efter freden 1743 i enlighet med den ryska kejsa­ vahvuisen sotaväenosaston Preussin palveluksessa olleen ledning av general James Keith, som tjänat i Preussen,

14 Itää vastaan – Ruotsi vahvistaa puolustustaan Suomessa Mot öster – Sverige inleder förstärkandet av försvaret i Finland 15 Kesällä 1746 suhtautuminen Venäjään alkoi muut- Under sommaren 1746 började inställningen till tua. Venäjä puuttuI yhä voimakkaammin Ruotsin sisä- ja Ryssland förändras. Ryssland försökte allt mera blanda ulkopolitiikkaan. Suurta kielteistä huomiota herätti, kun sig i svensk inrikes- och utrikespolitik. Rysslands sän­ Venäjän Tukholmassa ollut lähettiläs vapaaherra Ivan debud friherre Ivan Albertovitš (Johann Albrecht) von Albertovitš (Johann Albrecht) von Korff kritisoi Venäjän Korff, fick mycket negativ uppmärksamhet i Stockholm. keisarinna Elisabetin vahvalla tuella Ruotsin kruunun­ Korff hade kritiserat Adolf Fredrik, som valts till svensk perilliseksi valittua Adolf Fredrikiä toimimisesta Venä- kung med starkt stöd av den ryska kejsarinnan Elisabet, jän intressejä vastaan. Ärsytystä Ruotsissa lisäsi se, että för att agera mot ryska intressen. Irritationen i Sverige Venäjän laivasto viipyi pitkän aikaa Ruotsille kuuluvassa ökade ytterligare, då den ryska flottan dröjde en lång Suomen saaristossa. Poliittinen suuntaus alkoi kallistua tid i den Sverige tillhörande finska skärgården. Den • Kruununprinssi Venäjään kriittisesti suhtautuneen vahvasti aristokraat- politiska inriktningen började svänga till fördel för det Adolf Fredrik tisen hattupuolueen voitoksi. Tilannetta ei helpottanut starkt aristokratiska hattpartiet, som var kritiskt inställt (1710–1771) edes se, että ruotsalaisten kritiikin kohteeksi joutunut till Ryssland. Korff, som blivit utsatt för svensk kritik, otti 1740-luvun puolivälissä von Korff nimitettiin vuonna 1748 Venäjän lähetti­ utnämndes till Rysslands envoyé till Köpenhamn. Det­ tiukemman linjan lääksi Kööpenhaminaan. Pikemminkin lähettilään ta förbättrade inte situationen, utan förflyttandet av suhtautumisessa siirto Ruotsiin vihamielisesti suhtautuneeseen sändebudet till det till Sverige fientligt inställ­ Venäjään. Suomen puolustuksen Tanskaan herätti epäluuloja. da Danmark väckte snarare misstankar. vahvistaminen nousi Erityisesti ruotsalaisten epäsuosiossa Ivan (Johan Mattias) Simolin (1720– hänen aikanaan 1799) var speciellt impopulär bland ulkopolitiikan oli von Korffin ja hänen seuraajansa, keskiöön. Lorens lähettiläs Nikita Paninin tärkeimpä- svenskarna. Simolin hade varit både Pasch nuoremman nä avustajana toiminut Ivan (Johan Korffs och hans efterträdares Niki­ maalaus. Mattias) Simolin (1720–1799). ta Panins viktigaste medarbetare. • Kronprinsen Adolf Hänen isänsä, turkulaissyntyinen Simolins far Matthias Simolin, som Fredrik (1710–1771) var född i Åbo, hade blivit utnämnd intog en stramare Matthias Simolin­ oli nimitetty linje mot Ryssland Tallinnan ruotsalais-suomalaisen till kyrkoherde i den svensk-finska vid mitten av seurakunnan kirkkoherraksi 1710, församlingen i Tallinn (Reval). Ut­ 1740-talet. Att förstärka försvaret vain vähän ennen kuin venäläiset nämningen skedde strax innan de av Finland blev ett joukot saivat kaupungin haltuunsa ryska trupperna tog staden i besitt­ centralt mål för syyskuun lopulla samana vuonna. Per- ning i slutet av september 1710. Fa­ utrikespolitiken under hans tid. he jäi Tallinnaan, jossa Ivan syntyi vuon- miljen blev kvar i Tallinn, där Ivan föddes Målning av Lorens na 1720. Nuorukaisen diplomaattista år 1720. Ynglingens diplomatiska Pasch d.y. osaamista hyödynnettiin ensimmäisen • Suomalaistaustainen venäläinen begåvning utnyttjades första ­gången kerran jo vuonna 1743 Turussa Venä- diplomaatti Ivan (Johan Mathias) redan 1743 i Åbo, under fredsför­ jän ja Ruotsin välillä käydyissä rauhan- Simolin pyrkii ylläpitämään handlingarna mellan Ryssland och kenraali James Keithin johdolla. Venäjän laivaston tuki till Sverige. Den ryska flottans stöd till den svenska flot­ Venäjän asemaa Ruotsin neuvotteluissa. Simolinin porvarissuku politiikassa. Ferdinand de Meysin Sverige. Den Simolinska borgar­ Ruotsin laivastolle sai Tanskan vetäytymään aikeestaan tan fick Danmark att retirera från sin intention att inleda asui edelleen Turussa ja hänen siellä maalaus 1790. släkten bodde fortsättningsvis kvar ryhtyä sotatoimiin Ruotsia vastaan. Ruotsin ja Venäjän krigshandlingara mot Sverige. Den försvarsallians, som vuonna 1715 syntynyt veljensä Gustaf i Åbo. Hans bror Gustaf Alexander, kesällä 1745 solmima puolustusliitto antoi Venäjälle yhä 1745 ingåtts mellan Sverige och Ryssland, gav Ryssland • Den ryska diplomaten med Alexander siirtyi myös Venäjän palve- finsk bakgrund Ivan (Johan som föddes 1715 i Åbo, gick även han enemmän valtaa. Näytti siltä, että entinen suurvalta oli allt mera makt. Det verkade som om den forna stormak­ lukseen. Mathias) Simolin strävade till att i rysk tjänst. menettämässä viimeisetkin rippeensä sotilaallisesta voi- ten skulle förlora även de sista resterna av sin militära upprätthålla Rysslands ställning Suomalaisesta sukutaustastaan i Sveriges politik. Målning av Trots sin finska bakgrund strä­ mastaan ja luisumassa lähes täysin Venäjän ohjaukseen. makt och hamna helt under ryskt inlfytande. huolimatta Ivan Simolin pyrki tinki- Ferdinand de Meys 1790. vade Ivan Simolin i sin diplomatiska

16 Itää vastaan – Ruotsi vahvistaa puolustustaan Suomessa Mot öster – Sverige inleder förstärkandet av försvaret i Finland 17 Suomen itsenäistymisestä saivat 1700-luvun lopulla tu- beskydd. I 1740- och 1750- talets Sverige förstärkte kijoita Suomessa, mutta 1740- ja 1750-luvulla Ruotsissa dylika tankar ytterligare hattpartiets understöd, medan tällaiset ajatukset vahvistivat entisestään hattupuolueen Simolins tankar om en finsk självständighet vann under­ kannatusta. Ruotsissa vaadittiin tiukempaa suhtautumis- stöd i Finland i slutet av 1700-talet. I Sverige krävdes en ta Venäjään. striktare hållning gentemot Ryssland. Ruotsi oli 1700-luvun alkupuolella menettänyt I början av 1700-talet hade Sverige förlorat stora suuria alueita Itämeren piirissä ja heikentynyt taloudel- landområden i Östersjöregionen och försvagats ekono­ lisesti. Muutosta pyrittiin saamaan aikaan panostamalla miskt. En förändring eftersträvades genom stora inves­ voimakkaasti tieteellisiin ja teknisiin innovaatioihin ja teringar i vetenskapliga och tekniska innovationer samt talouden kehittämiseen sekä paikallisesti että valtakun- genom både en regional och en nationell utveckling av nallisesti. Suunnitelma oli toimiva, mutta toi vahvem- ekonomin. Det var en fungerande plan, men det dröjde till paa tulosta vasta vuosisadan loppupuolella. Sen vuoksi slutet av seklet före större resultat uppnåddes. Av denna päähuomio suuntautui puolustuskyvyn parantamiseen, orsak riktades huvuduppmärksamheten på att förstärka

• Kuninkaaksi 1751 nousseen ennen muuta valtakunnan itäisessä osassa, Suomessa. förvaret framför allt i rikets östra del, i Finland. Det be­ Adolf Fredrikin puoliso, Preussin Uudet panostukset päätettiin suunnata ennen muuta slöts att de nya investeringarna framför allt skulle riktas kuninkaan Fredrik Wilhelmin itärajan ja Suomen rannikon linnoittamiseen ja toimin- till befästandet av den finska kusten och östra gränsen, tytär Lovisa Ulrika tuki puolisonsa ulkopoliittista suuntausta. Vuonna takykyisen saaristolaivaston muodostamiseen. samt till bildandet av en fungerande skärgårdsflotta. 1745 lähelle Venäjän rajaa Turun rauha oli heikentänyt entisestään Ruotsin I rikets östra delar hade freden i Åbo ytterliga försva­ perustettu Degerby sai hänen puolustuskykyä valtakunnan itäosissa. Keskiaikainen gat det svenska försvaret. Det medeltida Olofsborg hade mukaansa 1752 uuden nimen Loviisa. Lorens Pasch nuoremman oli siirtynyt Venäjälle, samoin Lappeen- blivit ryskt, likasom de nyare fästningarna i Villmanstrand maalaus 1768. rannan ja Haminan uudemmat linnoitukset. Ruotsin och Fredrikshamn. Efter att Sverige förlorat Viborg och • Adolf Fredrik besteg den menetettyä Viipurin ja Käkisalmen ryhtyi se vahvista- Kexholm inleddes förstärkandet av befästningarna på svenska tronen 1751. Kungens maan linnoituksiaan uuden rajan länsipuolella. Sekä den västra sidan av den nya gränsen. Under 1720-ta­ gemål Lovisa Ulrika, dotter Lappeenrannassa että Haminassa aloitettiin 1720-luvul- let påbörjades omfattande befästningsarbeten både i till kungen i Preussen Fredrik Wilhelm, stödde utrikespolitikens la mittavat linnoitustyöt. Viipuria korvaamaan Suomen Villmanstrand och i Fredrikshamn. Beslutet att grun­ inriktning. Staden Degerby, som etelärannikolle päätettiin perustaa Haminan kaupunki, da Fredrikshamn stad gjordes för att ersätta Viborg. hade anlagts 1745 nära den ryska jolle siirrettiin myös Viipurin tapulikaupungin oikeudet. Fredrikshamn fick även de stapelstadsrättigheter som gränsen, döptes 1752 på nytt till Lovisa efter drottningen. Målning Nimensä kaupunki sai Ruotsin silloisen kuninkaan Fred- Viborg tidigare innehaft. Sitt namn fick staden efter Sveri­ av Lorens Pasch d.y. 1768. rik I:n (1676–1751) mukaan. Kaupunki rakennetiin ges dåvarande kung Fredrik I (1676–1751). Staden bygg­ ympyräasemakaavan mukaisesti ja linnoitettiin vahvasti des i enlighet med en rund stadsplan och befästes starkt 1720-luvulla. Uuden linnoituksen kesto jäi kuitenkin under 1720-talet. Dess tid som svensk befästning blev Ruotsin kannalta lyhyeksi. Vetäytyvät ruotsalaiset jou- dock kort. De retirerande svenska trupperna brände sta­ mättä edistämään Venäjän etua diplomaattisessa toi- verksamhet enträget att befrämja de ryska intressena. kot polttivat kaupungin vuonna 1742. Seuraavana den år 1742 och följande år övergick staden i ryska händer. minnassaan. Hänet oli lähetetty Venäjän diplomaatti- Strax efter undertecknandet av fredsfördraget i Åbo vuonna se siirtyi Venäjän haltuun. Villmanstrand hade ett liknande öde. Byggandet seksi edustajaksi Tukholmaan lähetystöön pian Turun hade han blivit skickad som Rysslands diplomatiska Lappeenrannan kohtalo oli hyvin samanlainen. av staden och fästningen hade börjat redan i medlet rauhansopimuksen solmimisen jälkeen. Siellä hän eri representant till ambassaden i Stockholm. I Stock­ Kaupungin ja linnoituksen rakentaminen oli alkanut jo av 1600-talet och stadsrättigheter fick Villmanstrand keinoin ruokki epäsopua hattupuolueen ja Venäjää tu- holm arbetade han för att öka missämjan mellan hatt­ 1600-luvun puolivälissä ja Lappeenranta sai kaupun- 1653. Efter freden i Nystad inleddes förstärkandet av keneen myssypuolueen välillä. Erityisesti Simolin tun- partiet och mösspartiet, som stödde Ryssland. Simolin kioikeudet 1653. Uudenkaupungin rauhan jälkeen sen befästningarna på 1720-talet. Efter sitt makttillträde netaan siitä, että hän esitti jo Tukholmassa ollessaan är framför allt känd för att han redan under sin vistelse linnoituksia ryhdyttiin vahvistamaan 1720-luvulla. Val- hade hattpartiet under 1730-talet beviljat befästnings­ ajatuksen Suomen irtautumisesta Ruotsista ja itsenäis- i Stockholm framkastade tanken om att Finland skulle taan tultuaan hattupuolue oli osoittanut lisärahoitusta arbetena ytterligare finansiering. Investeringarna visade tymisestä Venäjän suojeluksessa. Simolinin ajatukset frigöra sig från Sverige och bli självständigt under ryskt linnoitustöihin 1730-luvulla. Panostukset osoittautuivat sig vara onödiga, då de ryska trupperna lyckades erövra

18 Itää vastaan – Ruotsi vahvistaa puolustustaan Suomessa Mot öster – Sverige inleder förstärkandet av försvaret i Finland 19 turhiksi, kun venäläiset onnistuivat valtaamaan linnoi- fästningsstaden och den inkorporerades med kejsardö­ tuskaupungin ja se liitettiin keisarikuntaan vuoden met i freden 1743. Under 1750-talet förnyade ryssarna 1743 rauhassa. Venäläiset uudistivat haltuunsa saa- fästningsverk i den gränsstad de fått i sin besittning, mansa rajakaupungin linnoituksia 1750-luvulla, mutta men några omfattande befästningsarbeten ansåg man laajamittaisiin linnoitustöihin ei nähty tarvetta. Ruotsi det inte finnas behov av. Sverige var svagt, och hade ef­ oli heikko ja se oli menettänyt entisestään puolustus- ter freden 1743 ytterligare förlorat sina försvarspositio­ asemiaan itärajalla vuoden 1743 rauhan jälkeen. Alue ner på den östra gränsen. Till att börja med hade områ­ oli aluksi muodostettu Pietarin kuvernementin Kymen- det bildats som Kymmengårds provins i S:t Petresburgs kartanon provinssiksi. Jo vuonna 1744 koko Ruotsilta guvernement. Redan år 1744 anslöts de områden som vuosien 1721 ja 1743 rauhoissa saatu alue liitettiin fåtts av Sverige i fredsfördragen 1721 och 1743 till en ad­ yhdeksi hallinnolliseksi kokonaisuudeksi, Viipurin ku- ministrativ helhet, det Viborgska guvernementet. vernementiksi. Anslutandet till det Ryska kejsardömet betydde Liittäminen Venäjän keisarikuntaan ei muuttanut ra- ingen radikal förändring i det nya guvernementets, eller dikaalisti uuden kuvernementin tai siitä myös käytetyn Gamla Finlands, som det även kallades, ställning. Re­ Vanhan Suomen asemaa. Jo Uudenkaupungin rauhassa dan i freden i Nystad hade det stipulerats, att i området, oli sovittu, että Venäjälle siirtyneellä alueella jäävät voi- som blev på den ryska sidan, skulle Sveriges lagar fort­ maan Ruotsin vanhat lait ja väestön luterilainen uskon- sättningsvis vara i kraft. Befolkningen fick även behålla to. Alueen väestö oli vuoteen 1797 saakka vapautettu sin lutherska religion. Ända till år 1797 var befolkningen sotaväestä. Se merkitsi taloudellista säästöä, mutta toi- befriad från värnplikt. Visserligen betydde det en eko­ saalta venäläisen sotaväen sijoittumista alueelle. Tärkein nomisk inbesparning, men å andra sidan medförde det vastustusta herättänyt muutos oli venäläisen lahjoitus- att ryska trupper placerades i området. Den förändring maajärjestelmän ulottaminen Vanhan Suomen alueelle. som väckte mest motstånd var utsträckandet av dona­ Keisarille palveluksia tehneet venäläiset saivat haltuunsa tionsgodssystemet att gälla även Gamla Finland. Rys­ alueita lahjoitusmaina, joista he saattoivat periä vero- sar, som gjort kejsaren tjänster kunde som belöning få tulot. Talonpoikien Ruotsin vallan aikana perinteisesti områden som donationsgods, för vilka de kunde inkrä­ vahva asema alkoi vähitellen heikentyä ja kehitys näytti va skatteintäkterna. I det svenska riket hade bönderna • Suomen itäisimmät osat kulkevan kohti Venäjällä vuoteen 1861 asti voimassa traditionellt haft en stark ställning, en ställning som nu oli luovutettu ollutta maaorjuutta. Se aiheutti vastustusta, joka pantiin småningom försvagades. I Ryssland var livegenskapen Venäjälle huomiolle myös Ruotsissa. i kraft till 1861, och det verkade som om utvecklingen i vuosien 1721 ja 1743 rauhoissa. Käytännössä Vanhan Suomen alue integroitui lah- Gamla Finland gick mot det. Detta väckte ett motstånd, Viipurin joitusmaakysymyksestä huolimatta varsin nopeasti Ve- som noterades även i Sverige. venäläisen näjän keisarikuntaan. Siihen vaikutti erityisesti nopeasti Trots frågan om donationsgods integrerades om­ kuvernementin vaakuna. kasvanut Pietarin kaupunki, jonka keisari Pietari I oli rådena i Gamla Finland i praktiken ganska snabbt i det vuonna 1712 nostanut Venäjän keisarikunnan pääkau- ryska kejsardömet. Till detta bidrog S:t Petersburg. Sta­ • De östligaste delarna av pungiksi. Pietarin taloudellinen vaikutus heijastui laajasti den hade vuxit mycket snabbt, och hade år 1712 blivit Finland hade sen ympäristöön. Matka Pietarista Viipuriin oli alle 140 utnämnd till huvudstad av kejsar Peter I. S:t Petersburgs överlåtits till kilometriä ja Ruotsin uudelle rajallekin oli alle 300 ki- ekonomiska inflytande återspeglades vida i dess omgiv­ Ryssland i frederna 1721 lometriä. Pietarin kaupunki pystyi imemään kaiken sen ning. Det var under 140 kilometer från S:t Petersburg till och 1743. ylijäämän, jota Vanhan Suomen maa- ja metsätalous Viborg, och mindre än 300 km till den nya gränsen mot Det ryska tuottivat. Se toi vaurautta eikä Ruotsin aikaa alueella Sverige. Staden S:t Petersburg kunde absorbera allt guvernementet Viborgs vapen. enää kaivattu takaisin. Venäjä pystyi turvaamaan rau- det överskott, som Gamla Finlands lant- och skogsbruk

20 Itää vastaan – Ruotsi vahvistaa puolustustaan Suomessa Mot öster – Sverige inleder förstärkandet av försvaret i Finland 21 halliset olotkin paremmin kuin sotilaallisesti heikoksi producerade. Det skapade välstånd, och den svenska osoittautunut Ruotsi. tiden var inte längre efterlängtad. Ryssland kunde även Ruotsissa uuteen tilanteeseen suhtauduttiin hyvin garantera fredliga förhållanden bättre än Sverige, som eri tavalla. Vuonna 1746 kuolleen kansliapresidentti ju visat sig vara militärt svagt. Carl Gyllenborgin tilalle nousi 1747 hattupolitiikan vah- I Sverige förhöll man sig på ett helt annat sätt till va edustaja, Carl Gustaf Tessin (1695–1770). Tessinin det nya läget. Kanslipresident Carl Gyllenberg avled politiikan suunta kävi ilmi jo toukokuussa 1747, kun 1746, och efterträddes följande år av Carl Gustaf Tes­ Ruotsi solmi hänen johdollaan liittosopimukset Preussin sin (1695–1770). Tessin var en stark representant för ja Ranskan kanssa ja pyrki lähentymään myös Turkkia. hattpolitiken, och hans politiska linje blev tydlig redan i Tessin seurasi kehitystä myös valtakunnan itäisessä osas- maj 1747. Då slöt Sverige under hans ledning allianser sa, Suomessa. Hän toimi vuosina 1745–1761 muiden med Preussen och Frankrike samt eftersträvande ett tehtäviensä ohella keskeisessä virassa Turun akatemian närmande med Turkiet. Tessin strävade även till att följa kanslerina. med utvecklingen i rikets östra del, i Finland. Vid sidan Ruotsin uuden politiikan seurauksena oli väistämät- av sina övriga uppdrag fungerade han 1745–1761 som tömästi suhteiden kiristyminen Venäjään. Sen johdos- kansler för Åbo Akademi. ta vuorostaan Ruotsin valtiopäivät käynnisti vuosina Sveriges nya politik ledde ofrånkomligt till ett mera 1746–1747 voimakkaan varustautumisohjelman, jonka ansträngt förhållande med Ryssland. Detta ledde i sin tavoitteena oli vahvistaa Suomen puolustusta. Suomeen tur till at den svenska riksdagen 1746–1747 inledde ett perustettiin 1747 uusi kenraalikuvernöörin virka. Siihen omfattande rustningsprogram, med syfte att förstärka nimitetylle Gustaf Fredrik von Rosenille (1688–1769) det finska försvaret. I Finland grundades 1747 ett nytt kuuluivat sekä siviili- että sotilasasiat. Ruotsin suurval- generalguvernörsämbete. Till generalguvernör utnämn­ takauden viimeisen hallitsijan, kuningas Kaarle XII:n des Gustaf Fredrik von Rosen (1688–1769) och han läheisimpiin sotatovereihin kuuluneen von Rosenin ta- skulle handha både civila- och militära ärenden. Han voitteena oli panostaa erityisesti Suomen puolustuksen hade varit en nära krigskamrat till Karl XII, Sveriges sista vahvistamiseen. Sen keskeiseksi päämääräksi asetettiin stormaktstida kung och hans uppgift var att främst fo­ vahvan linnoituksen perustaminen rannikolle niin, että kusera på förstärkandet av Finland försvar. Som ett cen­ se voisi tukea ja turvata Ruotsin laivastoa sen toimiessa tralt mål uppsattes grundandet av en stark fästning vid Suomenlahdella. kusten, så att den kunde stöda och skydda den svenska flottan vid des operationer på den Finska viken.

Översättning: Magdalena af Hällström • Venäjän keisari Pietari I:n vuonna 1703 perustaman Pietarin väkiluku oli 1740-luvun lopulla jo lähes 150 000. Kronstadtin linnoitussaari valvoi pääsyä kaupunkiin vesitse. Kartta vuodelta 1734.

• S:t Petersburg som hade grundats av den ryske tsaren Peter I hade i slutet av 1740-talet nästan 150 000 invånare. Fästningen Kronstadt bevakade sjövägen till staden. En karta från år 1734.

22 Itää vastaan – Ruotsi vahvistaa puolustustaan Suomessa Mot öster – Sverige inleder förstärkandet av försvaret i Finland 23 linneet etenkin Venäjä ja Ranska ja niiden eri tavoin Beslutet att börja förstärka den svenska flottan och Sotamarsalkka, kreivi Fältmarskalk, greve kanavoimat rahat ja hyödykkeet, jotka eivät suinkaan inleda massiva befästningsarbeten längs Finlands kust olleet vastikkeettomia. vittnade om det nya sätt att tänka som Adolf Fredrik, Augustin Ehrensvärd Augustin Ehrensvärd Päätös ryhtyä vahvistamaan omaa laivastoa ja käyn- som valts till Sveriges kronprins år 1743, representera­ nistää massiiviset linnoitushankkeet Suomen rannikolla de. Redan år 1746 kungjorde han att Finland, som drab­ (1710–1772) – (1710–1772) – kertoivat uudesta ajattelutavasta, jota Ruotsin kruunun- bats svårt av de tidigare krigen, var Sveriges ”skydds­ prinssiksi vuonna 1743 valittu Aadolf Fredrik edus- mur och förråd”. Han beslutade att inleda arbetet med Viaporin rakentaja Sveaborgs byggherre ti. Jo vuonna 1746 hän oli julistanut, että aiemmissa att förstärka rikets försvar i Finland. Kronprinsens tankar sodissa pahasti kärsinyt Suomi oli Ruotsin ”varasto ja fick ett starkt stöd av de unga överstelöjtnanterna Hans suojamuuri.” Hän päätti ryhtyä panostamaan Ruotsin Henri von Liewen och Augustin Ehrensvärd, som till­ turvaamiseen käynnistämällä tämän työn Suomessa. hörde den svenska defensionsdeputationen, dvs. riks­ JUSSI NUORTEVA • PÄIVI HAPPONEN Kruununprinssin ajatuksia tukivat voimakkaasti Ruotsin dagens försvarsutskott. De båda tillhörde hattarna och puolustusdeputaatioon kuuluneet nuoret everstiluut- ställde sig kritiska gentemot ständernas makt. nantit Hans Henrik von Liewen ja Augustin Ehrensvärd. Beslut fattades om att basera försvarsplanen på Molemmat kuuluivat hattupuolueeseen ja säätyvallan kustförsvaret. I Finland var det snabbare och enkla­ Suomenlinnan Kuninkaanportin kivitauluun on ha- Vid Kungsporten på Sveaborg finns en stentavla med in­ arvostelijoihin. re att ta sig fram till sjöss än på land, där vägnätverket kattu virke ”Eftervard, stå här på egen botn, och lita skriptionen ”Eftervard, stå här på egen botn, och lita icke Puolustussuunnitelma päätettiin rakentaa rannikko- var glest. Inlandet var dessutom glest bebott och svårt icke på främmande hielp” på främmande hielp”. Detta puolustuksen varaan. Liikkuminen vesitse oli nopeam- förhärjat av de tidigare krigen. Därför ansågs landvägen – Jälkipolvi, seiso tässä yttrande av Sveaborgs bygg­ paa ja helpompaa kuin maitse, sillä tieverkosto oli harva inte erbjuda en anfallande makt tillräckliga möjligheter omalla pohjallasi äläkä luota herre, Augustin Ehrensvärd, eikä harvaan asutun, aikaisempien sotien pahasti hävit- att transportera trupper och vapen eller att ordna trup­ vieraan apuun. Tämä Via- beskriver hans målmedvetna tämän sisämaan ajateltu tarjoavan hyökkääjälle riittäviä pernas underhåll. Det främsta målet var att på kusten porin rakentajan Augustin och ihärdiga arbete för att mahdollisuuksia merkittävien sotajoukkojen ja niiden hitta baser som den planerade skärgårdsflottan kunde Ehrensvärdin lausuma ku- förbättra Sveriges försvar i aseistuksen kuljetukseen eikä joukkojen huollon järjes- stödja sig på och som också erbjöd möjlighet att stödja vastaa hänen määrätietoista dess östra rikshalva, Finland. tämiseen. Tärkein tavoite oli löytää rannikolta sellaiset armén. Augustin Ehrensvärd spelade en central roll vid ja sinnikästä ponnisteluaan Bakom formuleringen ligger tukikohdat, joihin kehitettävän saaristolaivaston toimin- planeringen. Ruotsin puolustuksen pa- den starka övertygelsen om ta voisi tukeutua ja jotka tarjoaisivat mahdollisuuden Sveriges östgräns hade sin begynnelse nästan vid rantamiseksi sen itäisessä att Sverige ska bygga upp tukea myös maavoimia. Augustin Ehrensvärd osallistui mittpunkten av Finlands södra kust vid Finska viken. osassa, Suomessa. Muotoi- sitt försvar själv i stället för keskeisesti tähän suunnitteluun. Den började i Abborfors vid Kymmene älv, gick norr­ lun taustalla oli myös muis- att försöka balansera mellan Ruotsin itäraja kulki lähes keskellä Suomenlahden ut längs älven och svängde sedan österut mot södra tutus siitä vahvasta uskosta, växlande politiska konstella­ rannikkoa. Se alkoi Kymijoen varrella olevalta Ahven- Savolax. År 1747 föreslog fortifikationskommissionen että Ruotsin tulee rakentaa tioner, vilket i hög grad varit koskelta, kulki sieltä jokivartta pitkin pohjoiseen ja kaar- att fästningar skulle byggas i Degerby (från 1752 Lovi­ puolustuksensa omaehtoi- fallet efter frederna i Nystad toi sitten itää kohti Etelä-Savoon. sa), på Svartholm utanför Degerby, och i Helsingfors. sesti eikä pyrkiä löytämään år 1721 och Åbo år 1743. Efter Vuonna 1747 linnoituskomissio ehdotti linnoitusten I Degerby planerades en ny gränsfästning som skulle tasapainoa vaihtelevista po- stormaktens sönderfall hade rakentamista Degerbyhyn (1752 Loviisa), Degerbyn spärra stora kustvägen som gick till den ryska gränsen. liittisista konstellaatioista, Sveriges inrikes- och utri­ ulkopuolelle Svartholmaan ja Helsinkiin. Degerbyhyn På Svartholm skulle byggas en liten sjöfästning. Dess kuten pitkälti oli tapahtunut kespolitik dominerats sär­ tulisi rajalinnoitus, joka sulkisi Venäjän rajalle johtavan uppgift var att övervaka sjötrafiken i närheten av grän­ Uudenkaupungin 1721 ja skilt av Ryssland och Frank­ suuren rantatien. Svartholmaan rakennettaisiin pieni sen mellan Sverige och Ryssland. Huvudfästningen, Turun 1743 rauhojen jäl- rike samt av de pengar och merilinnoitus, joka vartioisi merenpuoleista liikennettä som skulle betjäna flottan, planerades på öarna utanför keen. Ruotsin sisä- ja ulko- • Kuninkaanportin seinään 1700-luvulla kiinnitetty nyttigheter som de kanalise­ Ruotsin ja Venäjän rajan tuntumassa. Laivastoa palve- Helsingfors. I staden skulle byggas landfästningar och politiikkaa olivat suurvallan muistolaatta. rade och som ingalunda kom leva päälinnoitus sijoitettaisiin Helsingin ulkopuolella grundas en depå för fältarmén. hajoamisen jälkeen hal- • Minnestavlan uppsatt vid Kungsporten på 1700-talet. gratis. oleville saarille. Kaupungin puolelle rakennettaisiin maa- Frankrike gav förslaget sitt starka bifall och betala­

24 Sotamarsalkka, kreivi Augustin Ehrensvärd (1710–1772) – Viaporin rakentaja Fältmarskalk, greve Augustin Ehrensvärd (1710–1772) – Sveaborgs byggherre 25 linnoituksia ja sinne perustettaisiin myös kenttäarmeijan de sammanlagt 200 000 riksdaler till Sverige över en varikko. fyraårsperiod. Det ekonomiska stödet gav utdelning, Ranskalaiset tukivat ehdotusta voimakkaasti ja mak- eftersom den avsevärda summan gjorde det möjligt för soivat ruotsalaisille 200 000 riikintaaleria neljän vuo- Sverige att fortsätta planeringen av en stor fästning i den aikana. Rahallisen tuen antaminen kannatti, sillä Finland. Kung Fredrik I godkände planen och gav den huomattava rahasumma mahdollisti Suomeen raken- 37-årige överstelöjtnanten Augustin Ehrensvärd, som nettavan suuren linnoituksen suunnittelun jatkamisen. tjänstgjort vid artilleriet i Hattarnas krig, uppdraget att Kuningas Fredrik I hyväksyi suunnitelman ja nimesi verkställa den. Det var startskottet för Sveriges största sen toteuttajaksi hattujen sodassa tykistössä palvelleen byggnadsprojekt någonsin. Målet var att återupprätta 37-vuotiaan everstiluutnantti Augustin Ehrensvärdin. tron på Sveriges försvarsförmåga, som fått en allvarlig Ruotsin mittavin rakennushanke käynnistyi. Tavoitteena törn. oli palauttaa pahoin horjunut usko Ruotsin puolustus- Augustin Ehrensvärd föddes den 25 oktober 1710 kykyyn. på Fullerö gård i Västmanland i Sverige. Hans far var Augustin Ehrensvärd syntyi 25.10.1710 Fullerön artillerilöjtnant Jacob Johan Scheffer, som avancera­ kartanossa Ruotsin Västmanlannissa. Hänen isänsä de till överstelöjtnant och adlades år 1717 under nam­ oli tykistöluutnantti Jacob Johan Scheffer, joka eteni net Ehrensvärd. Fadern var född i Finland, där hans far urallaan everstiluutnantiksi ja aateloitiin vuonna 1717 tjänstgjort som generalkvartersmästare för Åbo infan­ nimellä Ehrensvärd. Isä oli syntynyt Suomessa, jossa teriregemente. Jacob Johan Scheffer hade tjänstgjort hänen isänsä oli toiminut Turun jalkaväkirykmentin i den svenska armén i Estland, och i det Stora nordis­ päämajoitusmestarina. Jacob Johan Scheffer oli palvel- ka kriget blev han tillfångatagen av ryssarna i slaget vid lut Ruotsin armeijassa Virossa ja jäänyt Suuressa Pohjan Poltava. Efter sin frigivning hade Scheffer gift sig med sodassa venäläisten vangiksi Pultavan taistelussa. Vapau- Anna Margareta Mannerheim. Hon var systerdotter till duttuaan hän oli avioitunut niin ikään Pultavassa vangik- artilleriofficeren Carl Cronstedt, som också blivit fång­ si jääneen ja vankien vaihdossa vapautuneen tykistöup- en vid Poltava och befriats vid utväxling av fångar. Alla seeri Carl Cronstedtin sisarentyttären, Anna Margareta dessa släkter kom senare att ha nära band till Finland. Mannerheimin kanssa. Näillä kaikilla kolmella suvulla I enlighet med mottot på väggen i svenska Riddar­ oli sittemmin läheiset suhteet myös Suomeen. huset – Arte et Marte (konst och krig) – fick Augustin Augustin Ehrensvärd sai Ruotsin ritarihuoneen sei- Ehrensvärd en god bildning och militärutbildning. Han nällä olevan moton – Arte et Marte (taidolla ja taistolla) skrevs in i rullorna i armén i 16 års ålder, studerade vid – mukaisesti sekä hyvän opillisen sivistyksen että soti- universitetet i Uppsala och gjorde en två år lång studi­ laskoulutuksen. Hän kirjoittautui armeijan palvelukseen eresa i Centraleuropa och Frankrike, där han fördjupa­ tykistöön 16-vuotiaana, opiskeli Uppsalan yliopistossa ja de sig särskilt i artillerilära och fortifikationsbyggnad. suoritti kaksivuotisen opintomatkan Keski-Eurooppaan Ehren­svärd vistades i Nederländerna och gjorde en ja Ranskaan, jossa hän paneutui erityisesti tykistöoppiin längre sejour i London, där han stiftade bekantskap med ja linnoituksenrakentamiseen. Hän vietti jonkin aikaa Alexander Popes skrifter, som var inspirerade av upplys­ Alankomaissa ja vähän pitempään Lontoossa, jossa hän ningen. Dessa texter gjorde ett djupt intryck på honom. tutustui Alexander Popen valistushenkisiin kirjoituksiin. Ehrensvärd lärde sig snabbt, kunde skriva skickligt och Nämä tekstit vaikuttivat häneen syvästi. Ehrensvärd var konstnärligt begåvad. Allt detta gav honom goda oppi nopeasti uusia asioita, osasi kirjoittaa taitavasti ja förutsättningar att tillägna sig de kunskaper och färdig­ oli taiteellisesti lahjakas. Nämä taidot valmistivat hyvin heter som en artilleriofficer väntades ha. När Ehren­svärd • Sotamarsalkka, kreivi Augustin Ehrensvärd (1710–1772). Kopio Olof Areniuksen maalaamasta muotokuvasta. sitä osaamispohjaa, jota tykistöupseerilta edellytettiin. återvänt från sin studieresa, anträdde han karriären • Fältmarskalken, greve Augustin Ehrensvärd (1710–1772). Kopia efter ett porträtt av Olof Arenius.

26 Sotamarsalkka, kreivi Augustin Ehrensvärd (1710–1772) – Viaporin rakentaja Fältmarskalk, greve Augustin Ehrensvärd (1710–1772) – Sveaborgs byggherre 27 seen osallistua kesällä 1747 toteutettuun suunnittelu- neringsresan till Finland sommaren 1747. På färden, som matkaan Suomeen. Kaksimastoisella Diana-sluupilla gjordes med den tvåmastade slupen Diana, följde också tehtyyn matkaan osallistuivat myös everstiluutnantti överstelöjtnant Hans Henrik von Liewen och fortifika­ Hans Henrik von Liewen ja linnoitusluutnantti Alexan- tionslöjtnant Alexander von Strussenfelt. Färdkamraterna der von Strussenfelt. Matkatoveritkin olivat palvelleet hade också tjänstgjort i Finland under Hattarnas krig. hattujen sodan aikana Suomessa. Under resan förde Ehrensvärd dagbok i vilken han Ehrensvärd piti matkalla tarkkaa päiväkirjaa, johon gjorde detaljerade anteckningar om resans gång och hän kirjasi matkan kulkua ja tapahtumia: 8.7.1747 ilta- händelser. På eftermiddagen den 8 juli 1747 gick seg­ päivällä purjehdus suuntautui Ahvenanmaan ja Korp- latsen via Åland och Korpo till Hangö udd, där möjlighe­ poon kautta Hankoniemelle, jossa myös arvioitiin mah- terna att befästa den långa och låga udden som sköt ut dollisuuksia linnoittaa syvälle merelle työntyvää pitkää mot havet undersöktes. Färden fortsatte via Tvärminne ja matalaa niemeä. Tvärminnen kautta matka jatkui till Helsingfors, dit expeditionen anlände på morgonen kohti Helsinkiä, jonne retkikunta saapui 14.7.1747 aa- klockan nio den 14 juli 1747. Redan samma eftermiddag muyhdeksältä. Heti samana päivänä Ehrensvärd ryhtyi började Ehrensvärd utforska öarna utanför staden och tutustumaan kaupungin edustalla oleviin saariin ja arvi- utvärdera möjligheterna att befästa dem. oimaan mahdollisuuksia niiden linnoittamiseen. I Helsingfors mötte planerarna Anders Johan Helsingissä suunnittelijat tapasivat Suomen linnoi- Nordenberg (adlad 1751 Nordenskiöld), som var chef tusprikaatin päällikön Anders Johan Nordenbergin (aat. för finska fortifikationsbrigaden. Han hade gjort upp en 1751 Nordenskiöld), joka vuonna 1745 oli laatinut fortifikationsplan och ritningar över fästningens tilltänk­ linnoitussuunnitelman ja siihen liittyvät piirustukset aio- ta byggnadsverk år 1745. Ehrensvärd och hans kolleger tuista rakennelmista. Ehrensvärd ja hänen kumppaninsa observerade att samtliga tre ritningar hade olika ut­ havaitsivat, että kaikki kolme piirustusta perustuivat eri gångspunkter och att de inte bildade en sammanhäng­ lähtökohtiin eivätkä ne muodostaneet yhtenäistä koko- ande helhet. naisuutta. För att undvika meningsskiljaktigheter beslutade re­ Riitoja välttääkseen matkalaiset päättivät ensin mää- senärerna att först definiera kriterier för den planerade ritellä kriteerit suunnitellulle päälinnoitukselle. Lähtö- huvudfästningen. Utgångspunkten var att fästningen kohta oli, että ”linnoituksen päämääränä oli tarjota täysi skulle erbjuda ett fullständigt skydd för både galärerna turva sekä kaleereille että varastomakasiineille”. Sen och lagermagasinen. Därför ställde Ehrensvärd upp vuoksi Ehrensvärd asetti kahdeksan vaatimusta suunnit- åtta krav på planeringen. Det viktigaste var att flot­ • Augustin Ehrensvärdin piirros vuoden 1747 tutkimusretkeltä. Diana-sluuppi ankkurissa lahdella Hankoniemen luona. telulle. Tärkeintä oli, että laivasto saattoi päästä esteettä tan kunde segla från viken ut på havet i alla riktningar. • En teckning av Augustin Ehrensvärds från forskningsexpeditionen 1747. Slupen ”Diana ligger för ankare i viken vid lahdelta merelle kaikista suunnista. Laivojen tuli voida Det skulle vara möjligt för båtarna att ligga för ankar i Hangö udd”. olla huomaamattomasti ankkurissa satamassa siten, et- hamnen så att fienden fick syn på dem först på 3 000– teivät viholliset nähneet niitä ennen kuin 3 000 – 4 000 4 000 stegs avstånd. Det tredje kravet var att den ut­ askeleen päästä. Kolmantena vaatimuksena oli, että va- valda platsen skulle också ge samma skydd på vintern, Sille uralle Ehrensvärd kotimaahan palattuaan suurella som artilleriofficer med stort engagemang. Deltagandet litussa paikassa olisi sama turva myös talvella, jolloin då omständigheterna kunde orsaka oväntade situatio­ innolla antautui. Osallistuminen vuosien 1742–1743 i hattarnas krig åren 1742–1743, som slutade med ett olosuhteet voisivat aiheuttaa arvaamattomia tilanteita. ner. Platsen skulle ha färskt dricksvatten, möjligheter att tappiolliseen hattujen sotaan kartutti sotakokemusta ja nederlag för Sverige, gav Ehrensvärd krigserfarenhet Saatavilla tuli olla raikasta juomavettä, laivojen lastauk- enkelt lasta fartyg och goda landförbindelser. Det var antoi karun kuvan Ruotsin valmiudesta taistella nopeasti och en dyster bild av Sveriges förmåga att strida mot sen piti voida tapahtua helposti ja maayhteyksien olla särskilt viktigt att det skulle vara förmånligt att bygga på voimistunutta Venäjän keisarikuntaa vastaan. det ryska kejsardömet, som snabbt blivit starkare. hyvät. Erityisen tärkeää oli, että ympäristö mahdollistaisi platsen och att fästningen skulle kräva en så liten garni­ Nuori upseeri saavutti nopeasti esimiestensä luotta- Den unge officeren vann snabbt sina chefers förtro­ edullisen rakentamisen ja että linnoitus vaatisi mahdol- son som möjligt. muksen. Sen takia Augustin Ehrensvärd sai tehtäväk­ ende. Tack vare detta fick Augustin Ehrensvärd delta i pla­ lisimman pienen pysyvän varusväen. Efter att expeditionen återvänt till Sverige togs for­

28 Sotamarsalkka, kreivi Augustin Ehrensvärd (1710–1772) – Viaporin rakentaja Fältmarskalk, greve Augustin Ehrensvärd (1710–1772) – Sveaborgs byggherre 29 • Linnanrakennusmestari Ehrensvärd matkusti vuodenvaihteessa Suomeen te Finlands generalguvernör Gustaf Fredrik von Rosen Daniel Thunbergillä oli ja tapasi jo 3.1.1748 Suomen kenraalikuvernööri Gus- i Åbo redan den 3 januari 1748. Med sig hade han den keskeinen asema Viaporin linnoituksen ja telakan taf Fredrik von Rosenin Turussa. Hänen mukanaan oli begåvade slottsbyggmästaren Daniel Thunberg. Fortifi­ suunnittelussa. Lorens Pasch lahjakas linnoitusrakennusmestari Daniel Thunberg. kationsarbetena inleddes i Helsingfors sommaren 1748. nuoremman 1772 maalaama Linnoitustyöt käynnistyivät Helsingissä kesällä 1748. De kom att pågå med avbrott av olika längder i sextio muotokuva. Kaiken kaikkiaan ne kestivät erimittaisin keskeytyksin år, ända fram till Finska krigets utbrott år 1808. Ehren­ • Slottsbyggmästaren kuusikymmentä vuotta Suomen sodan syttymiseen svärds ursprungliga ambitiösa plan var att bygga både Daniel Thunberg hade en central roll vid planeringen vuonna 1808. Ehrensvärdin alkuperäisenä, kunnian- en stadsfästning och sjöfästning. Han planerade att av fästningen och varvet på himoisena tavoitteena oli toteuttaa sekä kaupunkilin- bygga Helsingfors på nytt av sten och att omge staden Sveaborg. Porträtt målat av noitus että merilinnoitus. Hän suunnitteli rakentavansa med en fästning. Staten tvångsinlöste många tomter i Lorens Pasch d.y. 1772. Helsingin uudelleen kivestä ja ympäröivänsä sen linnoi- Helsingfors och begränsade byggandet, men ekono­ tuksella. Valtio pakkolunasti Helsingissä useita tontteja miska och verksamhetsmässiga ramvillkor tvingade ja rajoitti rakentamista, mutta taloudelliset ja toiminnal- Ehrensvärd att koncentrera sig på bygget av Vargön liset reunaehdot pakottivat Ehrensvärdin keskittymään och att avstå från att befästa Helsingfors. Sjöfästningen Susisaaren linnoittamiseen ja luopumaan Helsingin lin- hade mycket större militär betydelse. noittamisesta. Merilinnoitus oli sotilaallisesti huomatta- Byggarbetet genomfördes inte utan spänningar. vasti tärkeämpi. Ehrensvärd mötte kritik särskilt för sina egensinniga Rakennustyö ei edennyt ilman jännitteitä. Ehren­ fortifikationstekniska lösningar. En bidragande faktor till

• Elias Martinin maalaus Viaporin rakennustyömaalta 1760-luvulla. Daniel Thunbergin suunnittelemaa Retkikunnan palattua Ruotsiin otettiin linnoitus- tifikationsplanen snabbt upp för behandling i sekreta tuulimyllyä käytettiin voimanlähteenä veden utskottet. Utskottet fattade hastigt beslut om försla­ suunnitelma nopeasti käsittelyyn salaisessa valiokun- pumppaamiseksi nassa. Ehrensvärdin salaiselle valiokunnalle 28.10.1747 get som Ehrensvärd lämnade den 28 oktober 1747. Det telakka-altaasta. jättämä ehdotus johti nopeaan ratkaisuun. Salainen va- biföll Ehrensvärds plan endast med små ändringar och • Elias Martins målning liokunta asettui vain pienin muutoksin tukemaan Ehren- skickade ett brev om Finlands försvar till kungen den 9 visar byggarbetena svärdin esitystä ja lähetti 9.11.1747 hallitsijalle Suomen november 1747. Adolf Fredrik underrättade Ehrensvärd på Sveaborg under 1760-talet. om sitt beslut i slutet av månaden. Ehrensvärd fick stora puolustusta koskevan kirjelmän. Adolf Fredrik ilmoitti Väderkvarnen, som päätöksestään Ehrensvärdille kuun lopulla. Ehrensvärd befogenheter. Han fick rätt att leda fortifikationsarbete­ byggmästaren Daniel sai laajat toimivaltuudet. Hänelle annettiin oikeus johtaa na på Sveaborg utan att de underställdes krigskollegiet Thunberg hade planerat, användes för Viaporissa tehtäviä linnoitustöitä ilman niiden alistamis- eller fortifikationsverket. att pumpa vattnet ur ta sotakollegiolle ja linnoitusvirastolle. Ehrensvärd reste till Finland vid årsskiftet och möt­ varvsbassängen.

30 Sotamarsalkka, kreivi Augustin Ehrensvärd (1710–1772) – Viaporin rakentaja Fältmarskalk, greve Augustin Ehrensvärd (1710–1772) – Sveaborgs byggherre 31 svärdiä kritisoitiin erityisesti hänen omaperäisistä linnoi- kritiken var den självständiga ställning som han fått i re­ tusteknisistä ratkaisuistaan. Arvostelun taustalla oli osin lation till beslutsfattarna i Sverige, men han tog väl hand hänen saamansa itsenäinen asema suhteessa Ruotsissa om sina underställda. Även den andra av Ehrensvärds oleviin päättäjiin, mutta alaisistaan hän piti huolta. Myös planer förverkligades. Den gick ut på att grunda en Ehrensvärdin toinen suunnitelma, maavoimia tukevan skärgårdsflotta som gav stöd till armén. Ryssland hade saaristolaivaston perustaminen, toteutui. Venäläisillä oli haft en motsvarande flotta som stöd för S:t Petersburgs ollut vastaavanlainen laivasto Pietarin puolustuksen tu- försvar sedan Peter den Stores tider. kena jo Pietari Suuren ajoista alkaen. Till skärgårdsflottans planerare utsågs Fredrik af Saaristolaivaston suunnittelijaksi nimettiin ruotsa- Chapman (1721–1808), som förnyat skeppsbyggnads­ laisen laivanrakennuksen uudistanut Fredrik Henrik af konsten i Sverige. År 1756 avdelades skärgårdsflottan Chapman (1721–1808). Vuonna 1756 soutualuksiin från galärflottan, som bestod av roddfartyg. Fartygen i perustuvasta kaleerilaivastosta eriytettiin saaristolaivas- skärgårdsflottan hade segel och åror som gjorde dem to. Sen aluksissa oli uudentyyppiset purjeet ja airot, jot- lättare att manövrera vid vindstilla väder. Med Ehren­ ka helpottivat operointia tyynellä säällä. Af Chapman svärds stöd ritade af Chapman under en vistelse i Fin­ suunnitteli Ehrensvärdin tuella vuosina 1760–1764 land åren 1760–1764 fyra nya typer av fartyg till skär­ Suomessa ollessaan neljä saaristolaivaston laivatyyppiä, gårdsflottan, som fick namn efter Finlands landskap: jotka nimettiin Suomen maakuntien mukaisesti Uu- (), (Hämeenmaa), deksimaaksi, Hämeenmaaksi, Turunmaaksi ja Pohjan- (Turunmaa) och pojema (Pohjanmaa). Skärgårdsflottan maaksi. Saaristolaivasto sai käyttöönsä oman, kokonaan fick en egen helblå fana som var dess stora stolthet. sinisen lipun, joka oli sen suuri ylpeys. Ehrensvärd halusi Med valet av fartygstypernas namn ville Ehrensvärd visa laivaluokkien nimivalinnoilla osoittaa myötämielisyyttä välvilja gentemot den finska befolkningen och deras suomalaisia ja suomen kieltä kohtaan. Hän käytti suo- språk. Han använde gärna finska språket även i andra mea mielellään muissakin yhteyksissä, vaikkei kirjoi- sammanhang, även om hans stavning inte alltid mot­ tusasu aina vastannutkaan virallista kieliasua. Tämän svarade den officiella. Efter detta låg fokus på att bygga • Adolf Erik Geeten piirros Viaporista 1760-luvulla. jälkeen Viaporin linnoituksessa keskityttiin saaristolai- skärgårdsflottan på den stora dockan som byggts på • En ritning av Adolf Erik Geete från Sveaborg på 1760-talet. vaston rakentamiseen Viaporiin rakennetulla valtavalla Sveaborg. Öarna fick den planerade rollen som huvud­ telakalla. Saarten suunniteltu asema Suomessa olevan saklig bas för skärgårdsflottan i Helsingfors. saaristolaivaston päätukikohtana Helsingin kupeessa De politiska konjunkturerna påverkade genomför­ toteutui. andet av fortifikationsarbetena på Sveaborg. Ehren­ päättyi ja Ehrensvärd palasi tehtäväänsä hattujen tuella. överbefälhavare för den svenska armén i Finland, och Ruotsin poliittiset suhdanteet vaikuttivat Viapo- svärd deltog i Pommerska kriget som utbröt år 1757, Samalla hänestä tuli Suomen armeijan ylipäällikkö, joka han förde befäl över alla militära förband i Finland. rin linnoitustöiden etenemiseen. Ehrensvärd osallistui och han sårades svårt i kriget år 1760. Han återvände komensi kaikkia Suomen alueelle sijoitettuja sotajouk- De skador som Ehrensvärd fick i Pommerska kriget vuonna 1757 syttyneeseen Pommerin sotaan, jossa till Sveaborg år 1762 och befordrades två år senare till koja. bröt hans hälsa. Han blev sjuklig och avled slutligen på hän haavoittui vakavasti vuonna 1760. Viaporiin hän general. Ehrensvärds verksamhet byggde på militär Pommerin sodassa haavoittuminen mursi Ehren­ Saaris gård i 62 års ålder i oktober 1772. Strax före sin död palasi vuonna 1762 ja yleni kaksi vuotta myöhemmin upprustning, vilket var ett av de ärenden som det poli­ svärdin terveyden. Hän sairasteli paljon ja kuoli Saaren hade Ehrensvärd upphöjts till greve och fältmarskalk. kenraaliksi. Ehrensvärdin toiminta nojautui hattujen tiska partiet hattarna drev. När mössorna kom till mak­ kartanossa 62-vuotiaana lokakuussa 1772. Juuri ennen När Ehrensvärd dog, var bygget av Sveaborg långt kannattamaan sotilaalliseen varustautumiseen. Vuonna ten år 1765 blev Ehrensvärd avskedad, och bygget av kuolemaansa Ehrensvärd oli ylennetty kreiviksi ja sota- ifrån avslutat. Huvudfästningarna på Vargön och Gus­ 1765 myssyjen päästyä valtaan Ehrensvärd erotettiin ja Sveaborg underställdes det svenska fortifikationsverket. marsalkaksi. tavssvärd och galärdockan på Vargön var så gott som Viaporin rakentaminen määrättiin linnoitusviraston joh- Då flyttade Ehrensvärd till sitt boställe Saaris, som låg i Viaporin rakentaminen oli pahasti kesken Ehren­ färdiga, men byggnadsverken på de andra öarna var dettavaksi. Ehrensvärd siirtyi silloin Mietoisissa sijainnee- Mietois och som han erhållit år 1761. Mössorna gick mis­ svärdin kuollessa. Susisaaren ja Kustaanmiekan päälin- mycket halvfärdiga. År 1774 godkände Gustav III en seen Saaren virkataloonsa, jonka hän oli saanut vuonna te om makten fyra år senare, och Ehrensvärd återvände noitukset sekä Susisaaren kaleeritelakka olivat lähes val- plan för slutförandet av fortifikationsarbetena. För arbe­ 1761. Neljä vuotta myöhemmin myssyjen valtakausi till sitt uppdrag med hattarnas stöd. Samtidigt blev han miita, mutta muut saaret sen sijaan hyvin keskeneräisiä. tet ansvarade överste Nils Mannerskantz (1738–1809)

32 Sotamarsalkka, kreivi Augustin Ehrensvärd (1710–1772) – Viaporin rakentaja Fältmarskalk, greve Augustin Ehrensvärd (1710–1772) – Sveaborgs byggherre 33 menlinnan opastoiminnasta ja ylläpitää Ehrensvärd-mu- singfors har fått sitt namn efter Augustin Ehrensvärd.­ seota. Helsingin Ehrensvärdintie on nimetty Augustin I klippan på Tulludden i Hangö finns en inskription Ehrensvärdin mukaan. Hangon Tulliniemen kallioon on som hyllar mannen som skapade Finlands försvar på kaiverrettu Suomen 1700-luvun puolustuksen rakenta- 1700-talet: ”Aug. Ehrensvärd saknas altid af Finland”. jaa arvostava teksti ”Aug. Ehrensvärd saknas altid af Fin- År 1769 blev Ehrensvärd riddare av Serafimerorden. land” – ”Suomi kaipaa ikuisesti Augustin Ehrensvärdiä”. Till sitt valspråk valde han det finska ordet «yxtottinen», Ehrensvärdistä tuli vuonna 1769 serafiimiritari. Hän dvs. «yksitotinen». På 1700-talet var detta ord synonymt valitsi silloin vaalilauseekseen suomen kielen harrasta- med stadig, lugn, målmedveten, utan den bibetydelse av jana sanan ”Yxtottinen”. Sanan merkitys on vuosisato- humorfrihet som ordet förknippas med i dag. Valspråket jen aikana muuttunut, mutta 1700-luvulla se tarkoitti har samma budskap som stentavlorna vid Kungsporten vakaata ja päämäärätietoista. Se heijastelee samaa sa- i Gustavssvärd. Det talar om viljestyrka och tro på den nomaa, jota julistavat kivitaulut Kustaanmiekan Kunin- egna förmågan att försvara landet. Det beskriver på ett kaanportissa – tahtoa ja luottamusta omaan kykyyn utmärkt sätt den beslutsamhet och energi med vilken puolustaa maata. Vaalilause kuvaa erinomaisesti sitä, Ehrensvärd skötte sitt viktiga uppdrag i Finland. millä päättäväisyydellä ja tarmolla Ehrensvärd hoiti tär- keää tehtäväänsä Suomessa. Översättning: ACC Global

• Augustin Ehrensvärdin hauta Suomenlinnassa elokuussa 2020.

• Augustin Ehrensvärds grav på Sveaborg i augusti 2020.

Kustaa III hyväksyi vuonna 1774 suunnitelman linnoi- först som fortifikationsverkets representant och från tustöiden loppuun saattamiseksi. Työstä vastasi eversti år 1785 som fästningens kommendant. Under hans tid Nils Mannerskantz (1738-1809) ensin linnoitusviraston lades sista handen vid fästningarna på Vargön och Gus­ edustajana ja vuodesta 1785 linnoituksen komendant- tavssvärd och befästes Stora Östersvartö. År 1791 fick tina. Hänen aikanaan Susisaaren ja Kustaanmiekan Mannerskantz nya uppdrag, och samtidigt avslutades linnoitukset viimeisteltiin ja Iso Mustasaari linnoitettiin. det aktiva bygget av Sveaborg. Det är möjligt att detta Mannerskantz siirtyi vuonna 1791 toisiin tehtäviin ja straffade sig i anslutning till händelserna år 1808. KIRJALLISUUTTA / LITTERATUR samalla Viaporin aktiivinen rakentaminen päättyi. Se Arvet efter Ehrensvärd lever kvar i Finland och på Seppo Aalto, Sofia Gustafsson & Juha-Matti Granqvist, Linnoituskaupunki. Helsinki ja Viapori 1721–1808. Livonia Print 2020. saattoi kostautua vuoden 1808 tapahtumissa. Sveaborg. År 1921 grundades Samfundet Ehrensvärd C.J. Gardberg, Ehrensvärd, Augustin. Suomen kansallisbiografia 2. Helsinki 2003. Ehrensvärdin perintö elää Suomessa ja Suomenlin- för att hedra Ehrensvärds minne. Samfundet ansvarar Juha-Matti Granqvist, Helsingin porvaristo Viaporin rakennuskaudella (1748–1808). Historiallisia tutkimuksia Helsingin yliopistosta XLII. Helsinki nassa edelleen. Hänen kunniakseen perustettiin vuonna bland annat för guideverksamheten på Sveaborg och 2016. 1921 Ehrensvärd-Seura, joka vastaa muun muassa Suo- driver Ehrensvärd-museet. Ehrensvärdsvägen i Hel­ Oscar Nikula, Augustin Ehrensvärd 1710–1772. Ehrensvärd-Seura – Samfundet Ehrensvärd. Helsinki 2011

34 Sotamarsalkka, kreivi Augustin Ehrensvärd (1710–1772) – Viaporin rakentaja Fältmarskalk, greve Augustin Ehrensvärd (1710–1772) – Sveaborgs byggherre 35 Augustin Ehrensvärdin Augustin Ehrensvärds pitkät hautajaiset långa begravning (1772–1807) (1772–1807)

MAGDALENA AF HÄLLSTRÖM

Sotamarsalkka, serafiimiritari, kreivi Augustin Ehren­ Bruten av en långvarig sjukdom avled fältmarskalken, svärd kuoli pitkällisen sairauden murtamana 4. lokakuu- riddaren av Serafimerorden, greve Augustin Ehrensvärd­ ta 1772 sotilasvirkatalossaan Mynämäen Saaren karta- den 4 oktober 1772 på sitt officersboställe Saaris i Vir­ nossa. Hän oli palvellut tykistössä, linnoitusjoukoissa mo socken. Under sin livstid hade Ehrensvärd tjänst­ ja laivastossa. Hänen viimeiseksi virkatehtäväkseen jäi gjort såväl i artilleriet, fortifikationen och på flottan. toimia kuninkaallisen henkivartiorykmentin rakuunoi- Hans sista­ uppdrag blev att vara chef för Kungliga Liv­ den päällikkönä. Ehrensvärd oli edelleen myös Ruotsin regementets dragoner. Han var fortfarande också chef saaristolaivaston komentaja. för Arméns flotta. • Sotamarsalkka, kreivi Augustin Ehrensvärd kuoli sotilasvirkatalossaan Saaren kartanossa 4. lokakuuta 1772. Magnus Ehrensvärd oli nimitetty serafiimiritariksi ritarikun- Ehrensvärd hade utnämnts till serafimerriddare på von Wrightin piirros 1840-luvulta. nan vuosijuhlapäivänä 28.4.1769. Kreiviksi hänet stora ordensdagen 28.4.1769 och han blev upphöjd i • Fältmarskalken, greve Augustin Ehrensvärd dog på sin tjänsteboställe Saris gård den 4 oktober 1772. Ritning av ylennettiin Kustaa III:n kruunajaisten yhteydessä 1771. grevligt stånd i samband med Gustav III:s kröning 1771. Magnus von Wright från 1840-talet. Viimeisen huomionosoituksensa Ehrensvärd sai kuolin- Den sista utmärkelsen fick Ehrensvärd på sin döds­ vuoteellaan, kun kuningas nimitti hänet sotamarsalkaksi bädd, då kungen den 14 september 1772 utnämnde 14. syyskuuta 1772. Serafiimiritarina ja sotamarsalkka- honom till fältmarskalk. Som serafimerriddare och som tomukset kuolinvuoteen tapahtumista levitettiin suu- Det som skedde och det som sades på en stormans na Ehrensvärdin hautajaiset olivat valtiollinen tilaisuus. fältmarskalk var Ehrensvärds begravning en angelägen­ relle yleisölle eri kanavissa, kuten ruumissaarnassa ja dödsbädd var av allmänt intresse. Berättelsen om det Valtiollisten hautajaisten kulut katettiin yleisistä va- het för riket. erilaisissa hänen muistokseen pidetyissä puheissa. Myös som tilldragit sig vid dödsbädden spreds till en större roista. Se oli arvonannon osoitus, jolla hallitsija halusi En statsbegravning, i vilken kostnaderna täcks med surukirjeessä, jossa leski kertoi kuolemasta julkisesti, oli publik genom olika medel, som t.ex. likpredikan och de palkita ansioituneita alamaisiaan. Samalla valtiolliset allmänna medel, kan ses som ett nådevedermäle som kuvaus kuolinhetkestä. olika parentationer som hölls över den avlidnas minne. hautajaiset oli poliittinen tapahtuma, jolla pyrittiin vai- regenten beviljade förtjänta undersåtar. Men en stats­ Tapoihin kuului, että kertomuksissa kuvattiin aina Även i de så kallade sorgebrev genom vilka änkan infor­ kuttamaan. Prosessi alkoi jo henkilön kuolinvuoteelta begravning är även en politisk handling med syfte att edesmenneen urheaa kuolinkamppailua, hänen rau- merade omvärlden om dödsfallet gavs en kort beskriv­ ja päättyi hautamonumentin pystyttämiseen. Augustin påverka. I artikeln analyseras begravningen som en hallisuutteen kuoleman edessä sekä hänen kristillistä ning av dödsögonblicket. Ehrensvärd kuoli vain muutamaa kuukautta sen jälkeen, process, som börjar redan på individens dödsbädd och uskoaan. Ehrensvärd, joka elinaikanaan oli suhtautunut I de olika narrationerna hänvisades alltid till den av­ kun Kustaa III oli vuonna 1772 toteuttanut vallankaap- slutar med uppresandet av ett gravmonument. Augustin kevyesti uskonnollisiin asioihin, oli kuitenkin kerto- lidnas tappra dödskamp, hans lugn inför döden och be­ pauksen ja saavuttanut itsevaltiuden. Ehrensvärdin nos- Ehrensvärd avled endast någon månad efter att Gustav musten mukaan viimeisinä elinpäivinään valmistautu- kännandet av den kristna tron. Ehrensvärd, som under taminen sankariksi liittyi Kustaa III:n vallan vahvistami- III år 1772 genomfört en statskupp och gjort sig enväl­ nut maailmasta lähtöön sieluaan hoitamalla. Lopulta sin livstid haft ett avspänt gudsförhållande, skall således seen ja vapaudenajan poliittisen eliitin nujertamiseen. dig. Ehrensvärds upphöjelse till hjälte var således starkt ­Ehrensvärdkin oli kuollut kuten kristityn tuli kuolla; under de sista dagarna av sitt liv ha förberett sig för en Se, mitä tapahtui ja mitä lausuttiin suurmiehen knuten till Gustav III:s väg till makten och upplösandet elämä sammui kuin loppuun palanut kynttilä. Näin Eh- utgång ur världen genom att sköta sin själ. Till slut skall kuolinvuoteen äärellä, herätti yleistä kiinnostusta. Ker- av frihetstidens politiska etablissemang. rensvärdin leski, Catharina Adlerheim, kuvasi puolison- Ehrensvärd ha avlidit som en kristen, hans liv stilla ut­

36 Augustin Ehrensvärdin pitkät hautajaiset (1772–1807) Augustin Ehrensvärds långa begravning (1772–1807) 37 • Sotamarsalkka Ehrensvärdin leski • Änkan efter fältmarskalken Ehrensvärd kuoli loppusyksystä 1772. Vuodenaika tiden var inte den bästa varken för processioner eller för Catharina (s. Adlerheim) Ehrensvärd, Catharina ei ollut erityisen sopiva hautajaiskulkueelle eikä ruumiin liktransport. I väntan på dels tjänligare väderlek och dels vuonna 1783. (f. Adlerheim) år 1783. kuljettamiselle. Parempia säitä ja mahdollista kuninkaan på ett kungligt besök bisattes Ehrensvärds lik nära Saa­ vierailua odoteltaessa Ehrensvärdin ruumis päätettiin si- ris, i Virmo medeltida kyrka. Gustav III:s beslut om att sa kuolemaa surukirjeessä, jonka släckt, som ett utbrunnet ljus. Så joittaa tilapäisesti lähelle Saaren kartanoa, Mynämäen Ehrensvärds gravvård skulle finnas på Sveaborg betyd­ hän lähetti miehensä kollegoille, beskriver Ehrensvärds änka, Ca­ keskiaikaiseen kirkkoon. Kustaa III:n päätös Ehren­ de en lång liktransport från Virmo till fästningen. Genom ystäville ja sukulaisille. tharina Adlerheim, Ehrensvärds svärdin haudan sijoittamisesta Viaporiin merkitsi pitkää arrangemangen skulle processionerna ges en maximal Ehrensvärdin kuolema ei kui- död i de sorgebrev hon skickade ruumiinkuljetusmatkaa Mynämäeltä linnoitukseen. Jär- synlighet i Finland: både i det administrativa centret Åbo tenkaan ollut vain uskonnollinen till kolleger, vänner och släktingar. jestelyjen tavoitteena oli antaa ruumissaatoille mahdol- och i Helsingfors, som tillsammans med Sveaborg var tapahtuma, vaan myös poliittinen. Men Ehrensvärds död var inte lisimman suuri näkyvyys Suomessa, etenkin Turussa ja landsdelens militära centra. Processionen genom stä­ Se oli mitä suurimmassa määrin enbart en religiös händelse, det Helsingissä, jotka yhdessä Viaporin kanssa olivat myös derna blev en manifestation av den nu enväldiga kung­ julkinen: hänen loppunsa ei ollut var även en politisk dito. Hans maan sotilaallisia keskuksia. Kaupunkien läpi edenneet ens makt och av att lojalitet mot regenten belönades. yksinomaan lähisuvun helliä jää- död var i högsta grad offentlig; kulkueet olivat yksinvaltiaan hallitsijan vallan manifes- Försommaren 1773 eskorterades liket av 100 dra­ hyväisiä varten, vaan Jumalaa ja slutet var inte reserverat för den taatioita ja samalla palkkio uskollisuudesta hallitsijaa goner till häst och 48 till fots från Wirmo till Åbo. Åbo isänmaata varten. Kertomuksen närmaste släkten eller för ömma kohtaan. var en av det svenska rikets viktigaste städer, och den mukaan Ehrensvärd saattoi kuolla avsked, utan för Gud och för Fos­ Alkukesällä 1773 sata rakuunaa ratsailla ja 48 jalan viktigaste i den östra delen av riket. Det var den enda tyytyväisenä, kun hän oli saanut terlandet. Enligt berättelsen om saattoi ruumiin Mynämäeltä Turkuun, joka oli yksi koko staden i riket som hade både ett universitet, ett biskops­ elää siihen päivään ”joka oli alkuna Ruotsin jatkuval- Ehrensvärds död kunde han nu dö nöjd, eftersom han valtakunnan tärkeimmistä kaupungeista ja tärkein sen säte och en hovrätt. Även länsstyrelsen hade sitt säte le hyvinvoinnille.” ”Jatkuva hyvinvointi” tarkoitti tässä hade fått leva ända till den dag ”då jag har sett räta bör­ itäisessä osassa. Se oli ainoa kaupunki valtakunnassa, i staden. Med sina ca 10 000 invånare var Åbo också yhteydessä Kustaa III:n nousua valtaistuimelle ja hänen jan till Sveriges beständiga välgång”. Orden ”beständi­ jossa oli yliopisto, piispanistuin, hovioikeus ja lääninhal- Sveriges tredje största stad. Men nära marknadstider, suorittamaansa vallankaappausta. Valtio oli nyt hyvissä ga välgång” syftar här på Gustav III, på kungens tron­ litus. Turku oli 10 000 asukkaallaan Ruotsin kolman- som i medlet av juni 1773 då Ehrensvärds procession käsissä. Ehrensvärdin työ ei ollut valunut hukkaan ja tillräde och statskupp. Riket var nu i goda händer, Eh­ neksi suurin kaupunki. Markkina-aikaan, kuten kesä- ordnades, fanns det mångdubbelt mer människor i hän saattoi kuolla rauhassa. Kuvauksella Ehrensvärdin rensvärds arbete hade inte varit förgäves och han kunde kuun keskellä 1773, jolloin Ehrensvärdin ruumissaatto staden. Tidpunkten var alltså den bästa möjliga. Skär­ kuolemasta oli siis kaksi tarkoitusta: voitiin korostaa hä- nu dö lugn. Berättelsen om Ehrensvärds död hade alltså järjestettiin, kaupungissa oli kuitenkin moninkertainen gårdsflottans nyaste fartyg, TurunmaLodbrok , hade nen kuolleen sekä kunnon kristittynä että todellisena, två syften: att betona han dött både som en god kristen määrä väkeä. Ajankohta oli siis paras mahdollinen. Saa- seglat från Sveaborg för att hämta liket. Ombord fanns kuninkaalliselle uskollisena isänmaanystävänä. och som en sann, kungatrogen, patriot. ristolaivaston uusin alus, Turunmaa-luokan Lodbrok, oli också majoren i flottan Carl August Ehrensvärd, den av­ Ehrensvärd, johon myssyjen valtakaudella suhtau- Ehrensvärd, som under mössornas maktperiod varit purjehtinut Viaporista noutamaan vainajaa. Sen kannel- lidnas son. duttiin epäluuloisesti ja suorastaan halveksuvasti, koro- misstrodd och till och med föraktad av sin samtid, skul­ la odotti myös laivaston majuri Carl August Ehrensvärd, Åbo Akademi ville spegla sig i glansen av den store tettaisiin siihen suurmiesten joukkoon, minkä hän ku- le nu restitueras till den position bland stora män han, edesmenneen poika. mannen och visa sitt stöd för kungen. Universitetsbib­ ninkaan mielestä ansaitsi. Siihen suurmiesten joukkoon, enligt kungen, förtjänade. De stora män vars aktioner Turun akatemia halusi hyödyntää suurmiehen tarjo- liotekarien och docenten i vältalighet, Henrik Gabriel joiden toiminta oli rakentanut tulevaisuutta, miehiin, påverkat framtiden, män som under livstiden utsått aman loiston ja osoittaa tukensa kuninkaalle. Yliopiston Porthan, höll på förmiddagen i Akademin en parentation jotka elinaikanaan olivat saaneet osakseen halveksuntaa förakt och misstro skulle av eftervärlden upprättas och kirjastonhoitaja ja kaunopuheisuuden dosentti Henrik på svenska över fältmarskalken. Stadens grädda och ja epäuskoa, mutta jotka jälkipolvi palautti arvoonsa ja heroiseras. Den offentliga ceremonin, som en begrav­ Gabriel Porthan piti iltapäivällä akatemiassa ruotsinkieli- de officerare som kommit med fartyget hade inbjudits nosti sankareiksi. Julkinen seremonia, esimerkiksi hauta- ningsprocess, var en av de former Gustav III utnyttjade. sen muistopuheen sotamarsalkan kunniaksi. Yliopiston att delta av rektorn Pehr Kalm. Efter talet tog sig åhö­ jaiset, oli yksi niistä tavoista, joita Kustaa III käytti. Sen Således bestämde kungen att begravningen skulle ske rehtori Pehr Kalm oli kutsunut juhlatilaisuuteen kau- rarna till Aningais tull för att invänta processionen från vuoksi kuningas päätti, että hautajaiset järjestettäisiin på allmän bekostnad och fältmarskalken skulle få sin pungin kerman ja laivalla saapuneet upseerit. Puheen Wirmo. En grupp av åhörarna deltog dock inte i själva yleisillä varoilla ja että sotamarsalkka saisi viimeisen le- sista vila på sitt livsverk, fästningen Sveaborg. Kungen jälkeen osallistujat siirtyivät Aninkaisten tulliin odotta- processionen: kvinnorna. En begravningsprocession posijansa keskellä elämäntyötään, Viaporissa. Kuningas gav order om att begravningen skulle ske i enlighet med maan Mynämäeltä tulevaa kulkuetta. Ruumissaattoon och jordfästningsceremoni var en manlig angelägenhet, määräsi myös, että hautajaisissa tuli poikkeuksellisesti Serafimerordens ceremonial och med de hedersbety­ ja hautajaisseremoniaan saivat osallistua vain miehet. änkans sfär var i hemmet, där kvinnorna förberedde liket noudattaa Serafiimiritarikunnan seremonioita ja sota- gelser som ankom en fältmarskalk. Lesken piirinä oli koti, jossa naiset valmistelivat ruumiin och arrangerade serveringen, medan offentligheten var marsalkalle kuuluvia kunnianosoituksia. Ehrensvärd hade avlidit på senhösten 1772 och års­ ja vastasivat tarjoilusta. Julkisuus kuului miehille. männens.

38 Augustin Ehrensvärdin pitkät hautajaiset (1772–1807) Augustin Ehrensvärds långa begravning (1772–1807) 39 Ruumis siirrettiin satamasta (nykyisestä Pohjoissatamas- procession längs Storgatan till Ulrika Eleonora kyrkan vid ta) saattueessa Suurkatua pitkin Ulrika Eleonoran kirk- det nuvarande Senatstorget. I processionen deltog olika koon, joka sijaitsi nykyisellä Senaatintorilla. Saattoon regementen från Sveaborg, medan stadens borgargar­ osallistuivat Viaporin eri rykmentit, kun taas porvaris- de paraderade på Stortorget och soldaterna bildade en kaarti marssi Suurtorilla. Sotilaat muodostivat myös haj, en häck i dubbla led, från hamnen till kyrkan. Kungen kaksinkertaisen kunniakujan, jonka läpi saatto kulki hade speciellt inbjudit borgargardet att delta. satamasta kirkkoon. Kuningas oli erityisesti kutsunut En av målsättningarna med processionerna i Åbo porvariskaartin osallistumaan tapahtumaan. och i Helsingfors var att inkorporera lokalbefolkningen, Turussa ja Helsingissä järjestettyjen kulkueiden tar- att ge dem en möjlighet att delta i ceremonin. Samti­ koituksena oli tarjota paikallisille asukkaille mahdollisuus digt var det en manifestation av enhällighet och stöd osallistua seremoniaan. Se oli samalla yksimielisyyden inte bara för Ehrensvärd och hans bedrifter, utan även ja tuen osoitus Ehrensvärdille ja hänen saavutuksilleen för den kung han tjänat. Processionerna i Åbo och Hel­ sekä kuninkaalle, jota hän oli palvellut. Kulkueet Tu- singfors tog hela staden i besittning, de passerade de russa ja Helsingissä oli tarkoitettu koko kaupungille. Ne viktigaste platserna och tågade fram längs städernas ohittivat tärkeimmät paikat edetessään pitkin kaupun- huvudstråk. kien valtaväyliä. För stadens invånare och tillfälliga besökare blev Kaupunkien asukkaille ja tilapäisille vieraille tarjolla det ett storartat visuellt skådespel med glänsande or­ oli suurenmoinen näytelmä loistavine ritarikuntien tun- densattribut, ståtliga uniformer och släpande fanor. nusmerkkeineen, upeine univormuineen ja surulippui- Men städerna fylldes även av ljud. I processionen ingick neen. Mutta kaupungit täyttyivät myös äänistä. Kulku- psalmsjungande skolbarn som tillsammans med ka­ • Turun linnan ulkopuolella ollut aukio oli sotamarsalkka, kreivi Ehrensvärdin kunniaksi järjestetyn pitkän eessa oli mukana virsiä laulavia koululaisia, joiden laulu nonskott, kyrkklockor, gevärssalut, rasslet av hovar och hautajaisprosession päätepaikka. yhdessä kanuunanlaukausten, kirkonkellojen, kiväärien sorlet av människomassorna bildade ett ljudlandskap

• Den öppna platsen utanför Åbo slott var slutpunkten för fältmarskalken, greve Ehrensvärds långa likprocession. laukausten, kavioiden äänten ja ihmisten hälinän kanssa som hördes vida och berättade om händelsen. En be­ muodostivat kauas kuuluvan äänimaiseman. Hautajais- gravningsprocession bildade en gemensam upplevelse, saatto oli yhteinen kokonaisuus ja kokemus. den förenade deltagarna och skapade gemensamma Ruumissaattoon osallistujat järjestäytyivät tullissa. Processionen formerade sig vid tullen. Alla olika civi­ Koska Helsingissä ei ollut piispaa, toimitti rovasti erfarenheter. Edustettuina olivat kaikki siviilien ja sotilaiden järjestöt, la och militära organisationer (”stater”) var represente­ Zachris Kajander hautaan siunauksen kaupungin ja va- I biskopens frånvaro förrättades själva jordfästning­ kirkko, akatemia, sotaväki ja maistraatti. Aninkaisten rade: kyrkan, akademin, militären och magistraten. Från ruskunnan eliitin läsnä ollessa. Kaupungissa sotilaallinen en av prosten Zachris Kajander i närvaro av stadens och tullista saattue eteni Isoa Brahenkatua Linnankadulle ja Aningais tull gick processionen längs Stora Brahegatan läsnäolo oli silmiinpistävä. Viaporin linnoitus oli 25 vuo- fästningens elit. I Helsingfors var den militära närvaron Linnanaukean yli, kunnes se kahden ja puolen tunnin till Slottsgatan och över Slottsfältet tills den 2,5 timmar den kuluessa muuttanut perusteellisesti kaupungin luon- frapperande stor. Under sin vid detta läge 25 åriga exis­ kuluttua saapui satamassa olevan sluupin luo. Ehren­ senare kom till den väntande slupen vid hamnen. I Eh­ teen ja sen vaikutus näkyi myös väestön rakenteessa. tens hade fästningen Sveaborg i grunden förändrat sta­ svärdin saattomatkasta haluttiin mahdollisimman pitkä, rensvärds fall ville man tydligt göra processionsvägen Ulrika Eleonoran kirkossa toimitettu hautaan siunaus oli den och dess inflytande sågs även i befolkningsstruk­ jotta useat henkilöt näkisivät saaton, osallistuisivat siihen så lång som möjligt, för att så många som möjlig kunde suljettu tilaisuus, johon saivat osallistua vain kaupungin turen. Själva jordfästningen i Ulrika Eleonora kyrkan i ja kokisivat sen tarjoaman elämyksen. se, delta och uppleva processionen. eliitin ja sotilasyksiköiden edustajat. Vastaavaa hautajais- Helsingfors var en mera sluten tillställning där endast Satamasta ruumis kuljetettiin Turunmaa-alus Från hamnen transporterades liket med Turunmaa tilaisuutta ei Helsingissä ollut aikaisemmin nähty. Arkku eliten och olika militära förband hade tillträde. I Helsing­ Lodbrokilla­ Helsinkiin varsinaista hautajaistoimitusta var- skeppet Lodbrok till Helsingfors för själva jordfästningen. oli sijoitettu alttarin eteen, Serafiimiritarikunnan ja Miek- fors hade en motsvarande jordfästning inte skådats: ten. Kuninkaan määräyksen mukaan matkalla tavatta- Enligt kungliga direktiv skulle de fartyg ur Arméns flot­ karitarikunnan kunniamerkit olivat mustilla tyynyillä ar- närvaron av höga officerare och ordensriddare saknade vien saaristolaivaston alusten tuli ampua kunnianlauka- ta som eventuellt passerades skjuta salutskott, såsom kun oikealla puolella, samoin arkun vierellä olivat kultai- motstycke. Iscensättningen med kistan framför altaret, ukset alusten kohdatessa. Samoin tuli Viaporin tykkien även fästningen Sveaborgs kanoner skulle salutera då set kannukset ja miekka – tämä kaikki todisti katsojille Serafimer- och Svärdsorden på sina svarta dynor till ampua säädetyt kunnianlaukaukset aluksen kulkiessa skeppet passerade. Till Helsingfors anlände fartyget den siitä, että heidän edessään makasi todellinen sankari. höger om kistan, de förgyllda sporrarna, svärdet – allt niiden ohi. Alus saapui Helsinkiin 2. heinäkuuta 1773. 2 juli 1773. Från hamnen (idag Norra Kajen) fördes liket i Tilapäiseksi tarkoitettu hautapaikka Helsingissä ve- detta gav deltagarna ett synintryck av hjälten.

40 Augustin Ehrensvärdin pitkät hautajaiset (1772–1807) Augustin Ehrensvärds långa begravning (1772–1807) 41 nyi kymmeneen vuoteen. Vasta vuonna 1783 ruumis Det som skulle vara en tillfällig gravplats i Helsing­ siirrettiin kaikessa hiljaisuudessa eräällä sluupilla linnoi- fors kom att vara det i tio år. Först 1783 hämtades liket tukseen. Mukana olivat vain vanhimmat upseerit, Eh- i all tysthet till fästningen av en slup med de äldsta of­ rensvärdin työ- ja palvelustoverit. Sotamarsalkka tulisi ficerarna, arbetskamrater till Ehrensvärd. Fältmarskal­ saamaan ikuisen leposijansa hautaholvissa suurella Lin- ken skulle få sin eviga vila i ett gravvalv på den Stora nanpihalla, Viaporin sydämessä. Kustaa III vieraili Suo- Borggården, Sveaborgs hjärta. Gustav III besökte Fin­ messa ja linnoituksessa vuonna 1783 ja sotamarsalkan land och fästningen år 1783, och fältmarskalkens sista lasku hautaansa järjestettiin Viaporissa 5. heinäkuuta gravsättning ordnades på Sveaborg den 5 juli i närvaro kuninkaan ja useiden korkeiden upseerien läsnä ollessa. av kungen och flera höga officerare. Slutstenen var av Holvin sulkeva kivi oli valkoista suomalaista marmoria finsk marmor, i vilket det med förgyllda bokstäver hade ja siihen oli hakattu kultaisin kirjaimin lause: ”Kustaa III inhuggits: Gustaf III insatte denna sten 5 Julii 1783. Ce­ asetti tämän kiven 5. heinäkuuta 1783”. Seremonia oli remonin var kort. lyhyt. Efter att Ehrensvärd äntligen lagts till sin sista vila Kun Ehrensvärd lopulta oli saatu viimeiseen lepo- återstod att färdigställa gravmonumentet. Monumen­

• Viaporin rakentajan hautamuistomerkki säilyi kunnioitettuna kohteena myös Venäjän aikana. Grafiikkatyö vuodelta 1838.

• Sveaborgs byggherres gravmonument respekterades också under den ryska tiden. Ett grafikblad från år 1838.

sijaansa, oli jäljellä vielä hautamonumentin valmista- tets slutliga form fastställdes av Gustaf III, Carl August minen. Siitä päättivät yhdessä Kustaa III, Carl August Ehrensvärd och Johan Tobias Sergel. Gustav III:s ryska Ehrensvärd ja Johan Tobias Sergel. Kustaa III:n käyn- krig aktualiserade ånyo behovet att lyfta fram män, som nistämä sota Venäjää vastaan oli nostanut uudelleen tjänat fäderneslandet. År 1788 restes sålunda slutligen tarpeen korostaa isänmaata palvelleita miehiä. Vuonna postamentet och de av Kungliga Vitterhets, Historie och 1788 koottiin lopulta haudan perusta ja sen laitakiviin Antikvitets Akademien godkända gravtexterna inhöggs. kaiverrettiin kuninkaallisen Vitterhets, Historie och Men ännu saknades ornamenten. De dröjde till år 1807. Antikvitetsakademienin hyväksymät tekstit. Haudan På initiativ av Sveaborgs sista svenska kommendant, • Augustin Ehrensvärdin hautamonumentin lopullisen suunnitelman piirsi Hänen Kuninkaallisen Majesteettinsa koristeet saatiin paikalleen vasta vuonna1807. Viapo- flaggkaptenen från Svensksund, Carl Olof Cronstedt, ehdotuksen pohjalta edesmenneen sotamarsalkan poika, amiraali Carl August Ehrensvärd ja Kustaa III vahvisti sen 10.8.1783. Kopion siirtä piirsi Helena Stackelberg 1948. rin viimeisen ruotsalaisen komentajan, Ruotsinsalmen hedrades skaparen av fästningen Sveaborg och Ar­ taistelun lippuekapteeni Carl Olof Cronstedtin aloit- méns flotta det året genom att de av Johan Tobias Ser­ • Den slutgiltiga ritningen till Augustin Ehrensvärds gravmonument utarbetades efter ett utkast av Hans Kungliga Majestät av den bortgångne fältmarskalkens son, amiralen Carl August Ehrensvärd och fastställdes av Gustaf III den teesta Viaporin linnoituksen ja saaristolaivaston luojaa gel formgivna ornamenten gjöts av kanoner erövrade 10 Augusti 1783. En kopia av ritningen av Helena Stackelberg från 1948. kunnioitettiin valamalla Johan Tobias Sergelin suunnit- 1790 under slaget vid Svensksund. Då hade det gått 35

42 Augustin Ehrensvärdin pitkät hautajaiset (1772–1807) Augustin Ehrensvärds långa begravning (1772–1807) 43 • Suomen leijonalippu telemat ornamentit kanuunoista, jotka oli vallattu Ruot- år sedan det kungliga beslutet att begrava fältmarskal­ nostettiin 12.5.1918 sinsalmen taistelussa 1790. Monumentin lopullisesti ken på Sveaborg. Ett halvt år senare kapitulerade fäst­ salkoon myös Komendantintaloa valmistuessa oli kulunut jo 35 vuotta kuninkaallisesta ningen för de ryska trupperna. lähellä olevalla päätöksestä haudata sotamarsalkka Viaporiin. Puolta I de offentliga, religiösa ritualerna manifesterades muurilla siten, että vuotta myöhemmin linnoitus antautui venäläisille jou- både den gudomliga och den världsliga makten och de­ Ehrensvärdin kypärä katsoi sen suuntaan. koille. ras inbördes förhållande. Ceremonierna hade både ett Uusi aika koitti jälleen Virallisissa uskonnollisissa rituaaleissa oli tuotu esille teologiskt och ett världsligt budskap, bäggedera fullt linnoitukselle! taivaallisen ja maallisen vallan yhteys. Seremonioilla oli förståeliga för den samtida deltagaren. Men begrav­ • Finlands lejonflagga ollut sekä teologinen että maallinen sanoma, jotka mo- ningsprocessen existerar dock inte bara för samtiden, hissades den 12 lemmat olivat tuon ajan osallistujille tuttuja. Hautajaisia utan genom de tryckta talen och de konstruerade mo­ maj 1918 också på muren utanför ei ollut kuitenkaan tarkoitettu vain aikalaisille. Painettu- numenten skickas ett budskap även till eftervärlden. Kommendantshuset så jen puheiden ja rakennettujen monumenttien avulla ne Ehrensvärds begravning och gravmonument var en att Ehrensvärds hjälm blickade mot den. En jättivät sanomansa myös tuleville polville. del av en medveten konstruktion av en hjältekult, som ny era randades igen Ehrensvärdin hautaus ja hautamonumentti pyrkivät ett moraliskt exempel. Den store mannens minne före­ för fästningen! tietoisesti rakentamaan sankarikulttia, joka toimisi mo- vigades genom konstens, litteraturens och retorikens raalisena esimerkkinä. Suuren miehen muistoa edistet- medel. Porträtten, skulpturerna och framför allt det tiin taiteen, kirjallisuuden ja kaunopuheisuuden keinoin. magnifika gravmonumentet är synliga och bestående Muotokuvat, veistokset ja ennen kaikkea mahtavat hau- minnen för generationer. De parentationer som hölls in­ tamonumentit olivat näkyviä ja pysyviä muistomerkke- för olika forum – i Svenska Akademin, i Vetenskapsaka­ jä. Ruotsin Akatemiassa, Tiedeakatemiassa ja haudan demin, vid graven – trycktes och spreds för en bredare äärellä pidetyt muistopuheet painettiin ja niitä levitettiin publik. Genom tidningsreferat som noggrant beskrev laajalle yleisölle. Lehdet kuvailivat yksityiskohtaisesti ta- processerna spreds budskapet till en än vidare krets. pahtumia ja siten tietoisuus niistä levisi laajasti. Gravmonumentets yttersta syfte var att påminna Ehrensvärdin hautamuistomerkin perimmäisin tar- om Ehrensvärds liv som ett dygdigt exempel, ett exem- koitus oli muistuttaa hänen elämästään. Se oli exemplum plum virtutis, för att uppmana generationer av soldater virtutis, esimerkki ansioituneisuudesta, jonka tavoitteena att leva och dö för fäderneslandet. Med uppresandet av • Ruotsin kuningas Kustaa V suoritti oli kannustaa tulevia sotilassukupolvia elämään ja kuole- gravmonumentet konstruerades en plats för festligheter Suomen presidentti maan isänmaan puolesta. Hautamonumentti loi paikan, och uppvaktningar. Ännu idag är Ehrensvärds grav en Lauri Kristian jossa voitiin juhlia ja muistaa. Vielä tänäkin päivänä Eh- scen för olika ceremonier och en given sevärdhet både Relanderin kanssa kunniakäynnin rensvärdin haudalla vietetään erilaisia seremonioita. Se för den tillfälliga resenären och det gästande statsöver­ Ehrensvärdin haudalle tarjoaa nähtävää sekä tilapäisille matkalaisille että saarel- huvudet. Suomenlinnaan ensimmäisellä la vieraileville valtionpäämiehille. valtiovierailullaan Suomeen elokuussa Käännös: Jussi Nuorteva 1925. Intendentti Heikki Tandefelt esitteli hautamonumentin ja linnoituksen historiallisia KIRJALLISUUTTA / LITTERATUR nähtävyyksiä. Reinhold Hausen, Augustin Ehrensvärds jordafärd och hans grafmonument på Sveaborg. Svenska Litteratursällskapets Förhandlingar och uppsatser • Sveriges kung Gustav V uppvaktade vid Ehrensvärds grav tillsammans med Finlands president 25. Särtryck. Helsingfors 1912. under det första statsbesöket till Finland i augusti 1925. Intendenten Heikki Tandefelt presenterade gravmonumentet Magdalena af Hällström, ”Omgifven av sina Werk”: Augustin Ehrensvärds gravsättning på Sveaborg 1783. Viapori: linnoitus, lähiseutu ja maailma. och fästningens historiska sevärdheter. Juhlakirja Panu Puolmalle 2.10.2012. Red. Sophie Holm & Magdalena af Hällström. Ehrensvärd-Seura. Helsinki 2012.

44 Augustin Ehrensvärdin pitkät hautajaiset (1772–1807) Augustin Ehrensvärds långa begravning (1772–1807) 45 • Fredrik Henrik af Chapmanin Laivanrakentaja Skeppsbyggaren suunnitelma telakkaa ja laivastoarsenaalia varten Fredrik Henrik af Fredrik Henrik af ilman päiväystä. • Odaterad planritning Chapman ja Viaporin Chapman och varvet för ett varv och en sjöarsenal av Fredrik telakka på Sveaborg Henrik af Chapman.

LARS ERICSON WOLKE

Fredrik Henrik Chapman (aateloituna 1772 af Chap- År 1762 anlände Fredrik Henrik Chapman (han ad­ man) saapui vuonna 1762 Viaporiin, paikkaan, jossa lades af Chapman 1772) till Sveaborg, platsen där han taukseksi tuota uhkaa vastaan, eivät olleet kyenneet den ”lilla ofreden” eller ”hattarnas krig”. Nya grepp be­ hän tekisi lopullisen läpimurtonsa monien Ruotsin saa- skulle få sitt definitiva genombrott som konstruktören torjumaan sitä pikkuvihan (hattujen sodan) ­aikana. hövdes. Det är mot den bakgrunden man ska se byg­ ristolaivaston alusten suunnittelijana. Seitsemän alusta bakom flera av den svenska skärgårdsflottans fartyg. Tarvittiin siis uusi ratkaisu tähän haasteeseen. Juuri tätä gandet av Sveaborg och Svartholm, men också Chap­ ehdittiin laskea vesille ennen Sju fartyg byggdes och sjösat­ haastetta ratkaisemaan ryhdyttiin rakennettaessa Via- mans intensiva utvecklingsarbete på skärgårdsfartyg. kuin Chapman vuonna 1764 tes på Sveaborg innan Chap­ poria ja Svartholmaa, mutta sitä edisti myös Chapma- När Chapman anlände till Sveaborg hade skär­ jätti Suomen aloittaakseen uu- man 1764 lämnade Finland för nin intensiivinen toiminta saaristolaivaston kehittämi- gårdsflottans finska eskader varit förlagd dit sedan sissa työtehtävissä Ruotsissa. nya arbetsuppgifter i Stock­ seksi. 1758, en betydligt mera framskjuten placering jämfört Mutta Chapman oli ehtinyt holm. Men det fanns också en Chapmanin saapuessa Viaporiin oli saaristolaivaston med den tidigare i Åbo. rakentaa perusta uralleen jo förhistoria, som lade den vik­ suomalainen eskaaderi ollut siellä jo vuodesta 1758 läh- Född som son till holmmajoren Tomas Chapman i ennen saapumistaan Viaporiin. tiga grunden till det Chapman tien. Se oli paljon etäämpänä oleva asema verrattuna Karlskrona och Susanne Colson kom Fredrik Henrik ti­ Vuosien 1741–1743 sota åstadkom på Sveaborg. aiempaan Turun laivastotukikohtaan. digt in i det marina. Redan som 15-åring gick ha till sjöss Venäjää vastaan oli osoittanut Kriget mot Ryssland 1741– Fredrik Henrik syntyi Karlskronassa 9.9.1721 telak- 1736 och sedan lärde han sig skeppsbyggeri på olika liiankin selkeästi tarpeen osata 1743 bekräftade alltför tydligt kamestari, komentaja Tomas Chapmanin ja Susanne varv i Göteborg och Stockholm, studerade i London toimia heitä vastaan saariston behovet av att kunna föra strid Colsonin perheeseen ja hänet merkittiin jo nuorena (båda föräldrarna var britter) och Stockholm (särskilt olosuhteissa. Eikä kyseessä ol- mot ryssarna i skärgårdsmiljö. merivoimiin. Hän lähti merille 15-vuotiaana vuonna matematik), innan han fördjupade sig i skeppsbygg­ lut mikään uusi havainto. Jo Detta var nu inget nytt, redan 1736 ja opiskeli sen jälkeen laivanrakennusta eri tela- nadskonst i Storbritannien, Nederländerna och Frank­ 1710-luvulla oli tullut selväksi, 1710-talet hade tydligt visat vil­ koilla Göteborgissa ja Tukholmassa. Hän opiskeli Lon- rike under en stor del av 1750-talet. Därmed hade han miten kuolettavan aseen Ve- ket dödligt vapen som den rys­ toossa, olivathan hänen molemmat vanhempansa brit- erfarenheter från olika skeppsbyggnadstraditioner när näjän saaristolaivasto muodosti ka skärgårdsflottan utgjorde, tejä, ja Tukholmassa ennen kuin ryhtyi perehtymään han 1757 utsågs till underskeppsbyggmästare i Karls­ toimiessaan sekä eteläisen Suo- både i södra Finlands farvatten syvällisemmin laivanrakennukseen Isossa-Britanniassa, krona. Tre år senare, den 3 juni 1760, beordrades Chap­ men merialueella että operoi- och längs de svenska ost- och Alankomaissa ja Ranskassa, joissa hän vietti suuren osan man till det svenska Pommern, vilket visade sig bli en dessaan Ruotsin itä- ja pohjois- • Fredrik Henrik af Chapman (1721–1808). norrlandskusterna. De svens­ 1750-luvusta. Hänellä oli sen ansiosta kokemusta erilai- livsavgörande kommendering som skulle leda vidare till rannikolla. Ruotsin saaristossa Lorens Pasch nuoremman maalaama muotokuva. ka skärgårdsstridskrafter som sista laivarakennusperinteistä, kun hänet vuonna 1757 Sveaborg. toimimaan kykenevät sotavoi- • Fredrik Henrik af Chapman (1721–1808). hade byggts upp som ett svar nimitettiin Karlskronan apulaislaivanrakennusmestariksi. Sveriges föga framgångsrika krig mot Preussen mat, jotka oli muodostettu vas- Porträtt målat av Lorens Pasch d.y. hade inte räckt till heller under Kolmea vuotta myöhemmin, 3. kesäkuuta 1760, Chap- 1757–1762, en del av det större europeiska sjuårskriget

46 Laivanrakentaja Fredrik Henrik af Chapman ja Viaporin telakka Skeppsbyggaren Fredrik Henrik af Chapman och varvet på Sveaborg 47 Ehrensvärd toimi samanaikaisesti kaleerilaivaston 1756–1763, rasade för fullt, så det var en svensk provins vasta nimitettynä komentajana, minkä vuoksi suuri i krig som Chapman anlände till. I Stralsund fick han ar­ osa hänen ajatuksistaan koski sen kehittämistä. Juu- beta direkt under generalmajoren Augustin Ehrensvärd, ri Stralsundissa Chapman alkoi sen vuoksi kehittää som egentligen var baserad på Sveaborg, men som un­ saaristofregatteja, jotka sopisivat erityisesti taisteluihin der kriget hade sänts till Pommern för att överta befälet Suomenlahdella. Ehrensvärdin tavoitteena oli raken- över den svenska krigsinsatsen. Under kriget låg arbe­ taa suomalainen saaristoeskaaderi heti, kun Pommerin tet på Sveaborg helt nere. sota olisi ohitse. Hänen kokemuksensa vahvistivat hä- Ehrensvärd var samtidigt nyutnämnd chef för galär­ nen uskoaan suunnitelmiin. Pommerin vesillä toimivat flottan och en stor del av hans tankar kretsade kring hur ruotsalaiset kaleerit, jotka eivät merkittävästi poikenneet skärgårdsfartygen skulle kunna utvecklas, och det är här vastaavista Suomen ja Ruotsin saaristoissa käytetyistä i Stralsund som Chapman börjar utveckla skärgårdsfre­ aluksista – ja joita käytettiin myös miehistönkuljetuk- gatterna avsedda för strid främst i Finska viken. Ehren­ siin Etelä-Ruotsin ja Pommerin välillä – olivat suuria ja svärd planerade att bygga ut en finsk skärgårdseskader vaativat suuren miehistön. Samalla ne olivat aivan liian så snart kriget i Pommern var över. Vad han såg där bara kevyesti aseistettuja ja miehistö oli niissä täysin vailla stärkte honom i denna uppfattning. De svenska galärer suojaa. Taistelut heikkoja preussilaisia merivoimia vas- som opererade i pommerska farvatten, som inte var taan riittivät osoittamaan, että ruotsalaiset kaleerit olivat helt olika de finska och svenska skärgårdarna, och även tulivoimaltaan aivan liian heikkoja kyetäkseen saamaan hade fört trupper mellan södra Sverige och Pommern mitään ratkaisua aikaan. Sen vuoksi ruotsalaiset joutui- var stora och krävde en stor besättning, samtidigt som vat nousemaan preussilaisiin aluksiin, mikä aiheutti pal- de hade en alltför lätt bestyckning och besättningen var jon suurempia tappioita. helt oskyddad. Strider mot svaga preussiska sjöstrids­ Samoihin aikoihin saatiin tieto, että Venäjän saaristo­ krafter underströk att de svenska galärerna var alltför laivastossa oli ryhdytty rakentamaan katettuja kaleereja, svaga för att med eldkraft få till stånd ett avgörande. latinalaistyylisillä haruspurjeilla ja airoilla varustettuja Istället tvingades svenskarna borda de preussiska farty­ ­xebekkejä, joilla miehistö saattoi myös suojautua huo- gen, vilket var betydligt mera förlustkrävande. nolla säällä. Mutta yritykset saada Stralsundin kruunun- Samtidigt nåddes man av nyheter om att den rys­ telakan rakennusmestari keskustelemaan uusista Ruot- ka skärgårdsflottan hade börjat bygga däckade galärer, sin saaristolaivastoa koskevista ajatuksista, osoittautuivat chebecker, på vilka besättningen kunde ta skydd under man komennettiin ruotsalaiseen Pommeriin. Se osoit- • Viaporin linnoituksen piirustuksenopettaja, taiteilija tuloksettomiksi. Ärsyyntyneen Ehrensvärdin mukaan dåligt väder. Men försöken att få kronovarvets bygg­ tautui ratkaisevaksi komennukseksi, joka johdatti hänet Elias Martinin piirros matkalta Pohjanlahdelle kesäkuussa hän oli ”itsepäinen kuin loppuun ajettu vaunuhevonen” mästare i Stralsund att diskutera ett nytänkande kring 1763 yhdessä laivanrakentaja Fredrik Henrik Chapmanin sitten aikanaan Viaporiin. kanssa. ja vastusti kaikkia uudenlaisia ajatuksia. svenska skärgårdsfartyg gick inte alls. Enligt en irriterad Ruotsin tappiollinen sota Preussia vastaan 1757– Juuri tässä vaiheessa Chapman astui näyttämölle. Ehrensvärd var denne ”envis som en utkörd vagnshäst” • Ritning av ritmästaren och konstnären Elias Martin 1762, joka oli osa suurempaa eurooppalaista seitsen- under resan till Bottniska viken i juni 1763 i sällskap med Ehrensvärd oli pyytänyt, että Chapman komennettai- och motsatte sig allt nytänkande. vuotista sotaa 1756–1763, riehui täydellä voimalla skeppsbyggaren Fredrik Henrik Chapman. siin Stralsundiin. Toivorikkaasti Ehrensvärd oli kirjoitta- Det är här som Chapman kommer in på scenen. Det Chapmanin saapuessa sodassa mukana olleeseen Ruot- nut ”jos me pääsemme yhteen ja saamme siiihen luvan, var Ehrensvärd som begärde att Chapman skulle kom­ sin provinssiin. Stralsundissa hän pääsi työskentelemään voisimme me uudistaa koko laivaston”. Sanat osoittavat, menderas till Stralsund, och förhoppningsfullt skrev Eh­ suoraan kenraalimajuri Augustin Ehrensvärdin alaisuu- ettei uudistamisessa ollut kyse pelkästään saaristolaivas- rensvärd att ”blir vi ihop och får lov så böra vi skapa om dessa. Tämä oli varsinaisesti sijoitettuna Viaporiin, mutta tosta vaan myös avomerellä toimimaan suunnitellusta hela flottan”. Orden antyder att det inte bara var skär­ sodan aikana hänet oli lähetetty Pommeriin, jossa hä- sotalaivastosta. gårdsflottan utan även den seglande örlogsflottan som nen tuli vastata Ruotsin panoksesta sotaan. Sinä aikana Ehrensvärd ei joutunut pettymään, sillä Stralsun- var målet för hans planer. kaikki työt seisoivat Viaporissa. diin saapuessaan Chapmanilla oli jo valmiina piirustus Han kan knappast ha blivit besviken, för när Chap­

48 Laivanrakentaja Fredrik Henrik af Chapman ja Viaporin telakka Skeppsbyggaren Fredrik Henrik af Chapman och varvet på Sveaborg 49 ruotsalaisesta xebekistä. Se oli mataliin vesiin tarkoitettu man anlände till Stralsund så hade han med sig en rit­ • Viaporissa toiminut alus, jota souti 72 miestä 16 airoparilla. Niissä olisi lähi- ning över en svensk chebeck. Det var en grund­gående komentajakapteeni Carl Tersmeden arvosteli taistelua varten kuusitoista pienempää kiertohakatykkiä farkost som roddes av 72 man med 16 par åror. För­ kärkevästi Chapmanin ja niiden lisäksi kaksitoistapaunaisia tykkejä, jotka oli utom 16 mindre nickhakar (lätta kanoner) för närstrid suunnittelemia laivamalleja. asetettu käännettävillä laveteille laivan keskilinjalle siten, förde hon tyngre 12-pundiga kanoner som ställdes på Tersmedenin kirjastoon että niillä voitiin tulittaa sekä styyrpuurin että paapuu- svängbara lavetter i skeppets centerlinje, så att de kun­ kuului ranskalaisen rin halssilta. Tämä oli vallankumouksellinen uudistus de riktas åt såväl styrbord som babord. Det var helt re­ Honoré Sebastien Clairbois’n kirja ja edusti samanlaista ajatusta kuin 1800-luvun lopulla volutionerande och föregrep egentligen de kanontorn Anmärkningar vid ­sota-aluksissa käyttöön tulleet kääntyvät tykkitornit. som introducerades först under 1800-talets sista de­ öfverstens och riddarens Alus rakennettiin alle kuukaudessa. Kun se laskettiin cennier. Fartyget byggdes på en månad innan hon löpte af kongl. svärds orden, herr af Chapmans Tractat vesille 6. syyskuuta 1762, osoitti se hyviä purjehduso- av stapeln den 6 september 1762, och då visade goda om skepps-byggeriet minaisuuksia. Se oli ensimmäinen Uudenmaan-tyyppi- seglingsegenskaper. Den var den första fregatten av (1782). Siinä käsiteltiin nen alus. udematyp. Chapmanin vuonna 1775 painettua teosta Samana vuonna aloitettiin toisentyyppisen saaristo­ Samma år påbörjades bygget på en annan typ av laivanrakentamisesta. fregatin rakentaminen, Pohjanmaa, ja samana syksynä skärgårdsfregatt, en , och samma höst också vielä kolmannentyyppinen, kolmimaistoinen Turunmaa. en tredje typ, en tremastad turuma. Förutom fartygs­ Paitsi että Chapman onnistui kehittämään aluksia, hän utvecklingen så visade Chapman att även mindre varv • Kommendörkapten Carl Tersmeden som tjänstgjorde på Sveaborg kritiserade skarpt de av Chapman planerade fartygstyperna. Fransmannen Honoré Sebastien Clairbois’ bok Anmärkningar vid öfverstens och riddarens af kongl. osoitti, että niitä kykenivät rakentamaan pienemmätkin kunde bygga den här typen av fartyg och det på kort tid. svärds orden, herr af Chapmans Tractat om skepps-byggeriet (1782) tillhörde Tersmedens bibliotek. I denna kritiserades telakat ja vieläpä lyhyessä ajassa. Se vaikutti lupaavalta Det var lovande inför en kommande fartygsproduktion Chapmans verk från 1775. ajatellen tulevaa Viaporin laivanrakennustoimintaa. på Sveaborg. Chapman sai työskennellä Viaporissa ymmärtäväi- Sedan fred hade slutits med Preussen i maj 1762 sen päällikön alaisuudessa. Tämä jakoi hänen kanssaan så lämnade Ehrensvärd Stralsund och återvände Viaporissa ja koska Tersmeden kirjoitti laajoja merkin- eskadern av skärgårdsflottan och då möttes de båda perusajatuksen ja antoi hänelle suuren toimintavapau- till Sveaborg. Med sig tog han både Chapman, de i töjä päiväkirjaansa, on hänen arviointinsa muovannut igen, innan den senare blev varvsamiral i Karlskrona. den. Sellaiselle kokeilunhaluiselle henkilöille kuin Chap- Stralsund byggda skärgårdsfregatterna och ett antal vahvemmin jälkipolvien kuvaa Chapmanista kuin toisin När Chapman sedan efterträdde Tersmeden som varv­ manille sen on täytynyt olla tilanne, jollaisesta hän ei små galärer som erövrats från preussarna. Även om den päin on tapahtunut. samiral i Karlskrona så ägnade denne mycket tid åt att olisi voinut edes uneksia sellaisessa suuremmassa ja by- finska eskadern formellt hade grundats redan 1756, så Kesällä 1763 Tersmeden kirjoitti: ”Chapman näytti kritisera sin efterträdare. Denna rivalitet märktes redan rokraattisemmassa organisaatiossa kuin Karlskronassa. var det med dessa fartyg som den i praktiken började piirustuksensa kolmenlaisista saaristolaivoista, mutta kos- på Sveaborg, och eftersom Tersmeden skrev omfat­ Kaikki ei kuitenkaan ollut pelkkää iloa ja nautintoa. ta form. ka en tuntenut hänen kyvykkyyttään laskelmien teossa, tande dagboksanteckningar så har hans omdöme om Viaporissa toimi komentajakapteeni Carl Tersmeden, På Sveaborg fick Chapman arbeta under en förstå­ esitin minä näkemykseni hänen luomuksiaan vastaan, Chapman gått mera till eftervärlden än vice versa. jolla myös oli merkittävää kansainvälistä kokemusta ende chef som delade hans grundsyn och gav honom etenkin siitä suurimmasta aluksesta, joka oli suunniteltu På sommaren 1763 skrev Tersmeden: ”Chapman palvelusta Britannian ja Alankomaiden laivastoissa. stor handlingsfrihet. För en experimentellt lagd som varustettavaksi 24 vahvalla tykillä. Niiden takila oli niin uppviste ritningarna till 3 sorter skärgårdsfartyg, men Vuonna 1764 nämä kaksi kilpailijaa erotettiin Chapman måste det ha varit en tillvaro som han aldrig merkillinen, että huomasin heti, ettei Chapman ollut som jag ej kände hans styrka i kalkyler, gjorde jag mina toisistaan, kun Chapman lähetettiin Tukholmaan, ja kunde drömma om att uppnå i en större byråkratisk or­ merimies.” Tersmeden esitti kritiikkinsä eräässä tapaa- inkast emot skapnaderna i synnerhet av den ena och Tersmedenistä tuli Karlskronan telakan päällikkö. Myö- ganisation som i Karlskrona. misessa kesällä 1763 ja sai näkemykselleen tukea myös största sorten fartyg som skulle föra 24 svåra kanoner. hemmin Tersmedenistä tuli kuitenkin saaristolaivaston Nu var ju inte allt frid och fröjd. På Sveaborg fanns kontra-amiraali Christopher Falkengréeniltä. De voro av en sådan besynnerlig tackling, att jag nog Tukholman eskaaderin komentaja ja silloin he kohtasi- kommendörkaptenen Carl Tersmeden, som även han Asiaan kuului, että Falkengréen kuului myssypuolu- märkte, det Chapman ej var sjöman.” Tersmeden fram­ vat taas toisensa ennen kuin jälkimmäisestä lopulta tuli hade betydande internationella erfarenheter, från tjänst eeseen ja hän oli 1760 luvun molemmilla valtiopäivillä för sin kritik vid en konferens sommaren 1763, och fick telakka-amiraali Karlskronassa. Chapmanin seurattua i de brittiska och nederländska flottorna. (1760–1762 ja 1765–1766) hattupuoluetta kannatta- även stöd av konteramiralen Christopher Falkengréen. Tersmedeniä Karlskronan telakka-amiraalin tehtävässä År 1764 skiljdes de två rivalerna åt, Chapman sändes neen Ehrensvärdin suorapuheinen vastustaja. Jälkipol- Till saken hör att Falkengréen politiskt tillhörde käytti Tersmeden paljon aikaa arvostellakseen seuraa- till Stockholm och Tersmeden blev varvschef i Karlskro­ ville ei ole aivan selvää missä vaiheessa laivanrakennus- mösspartiet och han var under 1760-talets båda riks­ jaansa. Tämä keskinäinen vastenmielisyys tuli esiin jo na. Men senare blev Tersmeden chef för ­ tekniset vastakkaisuudet loppuvat ja poliittiset alkavat. dagar (1760-62 och 1765-66) en uttalad motståndare

50 Laivanrakentaja Fredrik Henrik af Chapman ja Viaporin telakka Skeppsbyggaren Fredrik Henrik af Chapman och varvet på Sveaborg 51 • Fredrik Henrik Chapmanin vuonna 1761 piirtämä Turunmaa-luokan alus Norden. • Elias Martinin maalaus rakennustyöstä ja laivanrakennuksesta Viaporin telakalla 1760-luvun alussa.

• Skeppet Norden av typ Turuma ritat av Fredrik Henrik Chapman år 1761. • Elias Martins målning från byggnadsarbetena och skeppsbygget på Sveaborgs skeppsdocka i början av 1760-talet.

Chapman vastasi kritiikkiin vertaamalla alusta, joka till Augustin Ehrensvärd, som tillhörde hattpartiet. För Paria vuosikymmentä myöhemmin juuri Chapman ja af också en likasinnad i kommendantens närmaste man, oli Turunmaa-luokkaa, kaleeriin ja muistutti, että Turun- eftervärlden är det inte alldeles lätt att med säkerhet av­ Trolle toteuttivat Kustaa III:n päätöksen laivaston perin- Henrik af Trolle, som senare blev chef för skärgårdsflot­ maan 200 miehen vahvuus oli noin 90 miestä vähem- göra var de skeppsbyggnadstekniska motsättningarna pohjaisesta uudistamisesta. tan och sedan även generalamiral och chef för örlogs­ män kuin kaleerin. Siitä huolimatta se oli vahvemmin slutar och de politiska börjar. Aivan ratkaiseva edellytys Chapmanin työlle Viapo- flottan. Af Trolle och Chapman fann varandra, och där­ aseistettu, siinä oli suuremmat tilat vettä, muonaa ja Chapman svarade på kritiken med att jämföra far­ rissa oli ilman muuta sen uusi telakka. Siellä työsken- med var de två högsta cheferna på Sveaborg helt vunna ammuksia varten. Miehistö voitiin myös jossain määrin tyget, det var en turuma, med en galär och framhöll att teli Daniel Thunberg, joka epäilemättä oli lahjakkain för Chapmans nya idéer. Ett par decennier senare, var suojata kannella. Yhteenvetona hän totesi, ettei fregatin turumans besättning på drygt 200 man var 90 man fär­ mekaniikan jättiläisenä pidetyn Christopher Polhemin det Chapman och af Trolle som tillsammans genom­ eduista kaleeriin verrattuna ollut mitään epäilystä. re än galärens. Dessutom hade hon kraftigare bestyck­ oppilaista. Hän aloitti kaleeritelakan rakennustyöt vuon- förde Gustav III:s stora marina upprustning. Ehrensvärdin lisäksi Chapmanin kannalla oli komen- ning, betydligt större förrådsutrymme för vatten, provi­ na 1752. Se toteutettiin räjäyttämällä kallioon valtava En helt avgörande förutsättning för Chapmans ar­ tajan lähin mies Henrik af Trolle. Hänestä tuli aikanaan ant och ammunition. Besättningen kunde också förläg­ kaivanto, johon voitiin sijoittaa kuivatelakalle 20 kalee- bete på Sveaborg var självfallet det nyanlagda varvet. kenraaliamiraali ja saaristolaivaston päällikkö. Chapma- gas under ett visst skydd ombord. Sammantaget var det ria. Näin hän oli alkanut luoda maailman suurinta tai Här arbetade Daniel Thunberg, som var den förmodli­ nin ja af Trollen löydettyä toisensa olivat Viaporin kaksi ingen tvekan om fregattens fördelar över galären. ainakin leveintä kallioon räjäyttämällä tehtyä telakkaa. gen skickligaste av det mekaniska geniet Christopher komentajaa saatu tukemaan Chapmanin uusia ideoita. Förutom stöd av Ehrensvärd som hade Chapman Telakan laajentuessa käytettiin räjäytystyössä irtautu- Polhems elever. Han inledde 1752 arbetet på en galär­

52 Laivanrakentaja Fredrik Henrik af Chapman ja Viaporin telakka Skeppsbyggaren Fredrik Henrik af Chapman och varvet på Sveaborg 53 neet kivet linnoitusrakennuksiin. Telakan rakentaminen docka som sprängdes ut ur berget och där 20 galärer • Pienoismalli af oli vaihtoehto sellaiselle kaleerirakennukselle, jollainen skulle kunna stå torrt. Därmed hade han börjat skapa Chapmanin vuonna 1776 suunnittelemasta Uusimaa- 1750-luvulla rakennettiin Tukholman Djurgårdeniin. världens sannolikt största, men definitivt bredaste i berg luokan aluksesta. Vuonna 1756 Ruotsin valtiopäivien salainen valiokun- nedsprängda docka. Allt eftersom dockan växte fram så ta päätti, että koko Ruotsin laivasto sijoitettaisiin vas- användes den lossprängda stenen till att bygga på fäst­ • Modell av ett skepp av typ Udema ritat av af Chapman taavanlaisiin telakka-altaisiin, mutta kunnianhimoinen ningsverken. Det var ett alternativ till de galärskjul som 1776. suunnitelma jäi paperille. under 1750-talet byggdes på Djurgården i Stockholm. Heinäkuussa 1764, kahdentoista vuoden kuluttavan År 1756 beslöt sekreta utskottet i riksdagen att hela den aherruksen jälkeen, Viaporin telakka oli niin valmis, että svenska flottan skulle placeras i liknande dockor, men vesi voitiin laskea sulkupatoon ja 28. heinäkuuta itse den ambitiösa planen stannade på papperet. telakka-allas täytettiin vedellä. Operaatio vei kaikkiaan I juli 1764, efter tolv års slitsamt arbete, var viisi tuntia. Sulku oli 130 jalkaa pitkä ja 45 jalkaa leveä. Sveaborgsdockan så långt gången, att vattnet kunde Telakka-allas, jossa räjäytystyöt vielä osittain jatkuivat, släppas in i slussdammen, och den 28 juli fyllde man oli puolestaan 200 jalkaa leveä ja 650 jalkaa pitkä. själva dockan med vatten, en process som tog fem tim­ Altaan tyhjentämisessä käytettiin Thunbergin suun- mar. Slussen var 130 fot lång och 45 fot bred, medan nittelemaa pumppulaitosta, jonka käyttövoima saatiin galärdockan (där vissa sprängningsarbeten fortfaran­ tuulimyllystä. Myllyyn oli kiinnitetty samanlainen voi- de återstod) var 200 fot bred och 650 fot lång. För att mansiirtojärjestelmä, jollaista käytettiin kaivoksissa. Myl- kunna tömma dockorna använde man sig av ett pump­ Turunmaa-luokan aluksissa sijoitettu yläkannelle, patte- placerade på övre däck, ovan batteridäck, så valde lyä voitiin käyttää myös viljan jauhamiseen tai sahan verk som drevs av en kvarn konstruerad av Thunberg. rikannen yläpuolelle, päätti Chapman uudessa mallis- Chapman den här gången att placera dem mellan ka­ pyörittämiseen. Kvarnen var försedd med en stånggång som användes sa sijoittaa heidät kanuunojen väleihin patterikannelle. nonerna på batteridäck. Förutom att roddarna då var Heti, kun allas oli täytetty vedellä, voitiin Hämeen- i gruvor. Samma kvarn kunde också fungera som både Sen ansiosta soutajat olivat paremmin suojattuja sääl- mera skyddade för väder och vind så kom de här också maa-luokkaan kuulunut alus Oden laskea vesille. Se oli mjöl- och sågkvarn. tä ja tuulelta, mutta he olivat myös lähempänä veden närmare vattnet, vilket gjorde rodden mera effektiv. Det ensimmäinen Chapmanin Viaporissa rakennuttamista Så fort dockan var vattenfylld kunde den nybyggda pintaa. Se antoi tehoa soutamiseen. On painotettu, että har påpekats att hemmema-fregatten var den enda av aluksista. hemmema Oden löpa av stapeln. Hon var det första far­ Hämeenmaa-fregatit olivat ainoat näistä neljästä laiva- de fyra typerna av skärgårdsfregatter som nyproduce­ Chapmanin aikana telakka oli jaettu kaleerien säi- tyget som byggdes på Sveaborg. tyypistä, joita lisärakennettiin Venäjää vastaan vuosien rades under kriget mot Ryssland 1808-09, vilket anty­ lyttämisestä vastanneeseen osaan, johon voitiin sijoittaa Under Chapmans tid var dockan uppdelad i en del 1808–1809 käydyn sodan aikana. Se tarkoitti sitä, että der att den ansågs bättre än de övriga tre. 22 pienempää alusta, ja pienempään osaan laivojen för förvaring av galärer, som kunde ta 22 mindre farkos­ ne olivat osoittautuneet kolmea muuta mallia parem- Medan pojama och udema fartygen var endäcka­ korjaamista ja uusien rakentamista varten. Sinne voitiin ter, och en mindre del för nybyggnad och reparation, där miksi. de, och därmed ibland har kallats skärgårdskorvetter, sijoittaa samanaikaisesti neljä linjalaivaa. Viaporin tela- sammanlagt fyra linjeskepp kunde tas in. Den docka vi Toisin kuin Pohjanmaa- ja Uusimaa-tyyppiset aluk- var turuma och hemmema typerna tvådäckade och de kan nykyinen asu syntyi Venäjän aikana. Thunberg oli ser idag fick sin slutliga form under den ryska tiden på set, jotka olivat yksikantisia ja joita sen vuoksi toisinaan var därmed de egentliga skärgårdsfregatterna, även siirtynyt Viaporista komennukselle Karlskronaan noin Sveaborg. Thunberg lämnade Sveaborg för en kom­ kutsuttiin saaristokorveteiksi, olivat Turunmaa- ja Hä- om alla fyra klasserna oftast kommit att kallas fregatter. vuotta ennen Chapmanin saapumista Suomeen, mutta mendering till Karlskrona ungefär ett år innan Chapman meenmaa-tyyppiset alukset varustettu kahdella kannel- Utrymmet för besättningarna var bättre, och båtsmän­ hänen työnsä oli silloin jo käyttövalmiina. kom till Finland, resultatet av hans arbete stod färdigt att la. Ne olivat siis varsinaisia fregatteja, vaikka kaikkien nen kunde sova under däck i hängmattor, vilket avsevärt Viaporissa Chapman tuotti monia aluksia, jotka pe- använda. neljän laivaluokan aluksia usein kutsuttiin fregateiksi. förbättrade hälsoläget jämför med galärbesättningarna rustuivat niihin ideoihin, joita hän oli kehitellyt Stralsun- På Sveaborg producerade Chapman ett antal far­ Suuremmissa aluksissa miehistötilat olivat paremmat. som sov på ett öppet däck oavsett väderlek. På de tidi­ dissa, mutta oli joukossa yksi uutuuskin. Siellä oli ke- tyg som byggde på idéerna som han hade utvecklat Sen vuoksi laivamiehet saattoivat nukkua kannen alle ri- ga skärgårdsfartygen var roddarna samtidigt kanonbe­ hitetty neljäs, aikaisempaa suurempi, voimakkaampi ja i Stralsund, men också en nyhet. En fjärde, större och pustetuissa riippumatoissa. Se paransi terveystilaa oleel- sättningar, vilket gjorde att man under gång inte kunde painavampi malli saaristofregatista, Hämeenmaa-luok- kraftigare tyngre typ av skärgårdsfregatt utvecklades, lisesti verrattuna kaleerialusten miehistöön, joka joutui utnyttja mer eldkraft än en galär, men i stationärt läge ka. Sellaisen varustukseen kuului peräti 22 kappaletta en hemmema. Den förde hela 22 stycken 36-pundiga nukkumaan avokannella säästä riippumatta. Aikaisem- var fregatternas bredsidor farliga vapen. 36 paunan kanuunoja, kun muut fregatit varustettiin kanoner, medan de andra fregatterna som mest fört milla saaristoaluksilla soutajat olivat samalla toimineet Skärgårdsfregatterna brukar ofta ses symboler för enintään kaksitoistapaunaisilla tykeillä. Kun soutajat oli 12-pundiga pjäser. Medan roddarna på en turuma var kanuunojen miehistönä. Sen vuoksi liikuttaessa ei voitu Chapmans nytänkande, och det ligger mycket i det. Men

54 Laivanrakentaja Fredrik Henrik af Chapman ja Viaporin telakka Skeppsbyggaren Fredrik Henrik af Chapman och varvet på Sveaborg 55 käyttää kuin yhden kaleerin tulivoimaa, kun taas pai- försöken att kombinera roddfartygens egenskaper med • Laivanrakentajamestarin paraatipuku 1700-luvun kalla ollessa fregattien tykeillä varustetut täyslaidalliset de seglande fartygens bättre sjövärdighet och tyngre lopulta. muodostivat tuhoisan aseen. bestyckning var inte alldeles enkla. Egentligen var det • Paraduniform för skeppsbyggmästare i slutet av Saaristofregatteja pidetään usein Chapmanin uuden- en omöjlig uppgift även om Chapman får sägas vara den 1700-talet. laisen ajattelun symboleina, eikä aivan syyttä. Yritys yh- som kom fram till den bästa lösningen. Både turuma och distää soutualusten ominaisuudet purjealusten parem- hemmema fartygen byggdes med ekspant med bord­ paan merikelpoisuuteen ja raskaampaan aseistukseen ei läggning i furu. Fram till krigsutbrottet 1788 byggdes 14 silti ollut aivan helppoa. Käytännössä se oli mahdoton- fartyg av hemmema typ och de utgjorde skärgårdsflot­ ta, vaikka Chapmanin voidaan arvioida saavuttaneen tans huvudstyrka. Men samtidigt insåg redan samtiden parhaan tuloksen tässä asiassa. Sekä Turunmaa- että att de nya fartygskonstruktionerna hade sina begräns­ ollessa järjestettiin neuvottelu, jonka jälkeen kuningas Hämeenmaa-luokan aluksissa käytettiin tammikaaria, ningar. De kunde röra sig i grunda farvatten, men bris­ hyväksyi suunnitelman 10.12.1762. mutta kannet tehtiin männystä. Ennen vuoden 1788 ten på djupgående påverkade seglingsförmågan nega­ Päätöksenteon jälkeen jatkui keskustelu siitä, miten sodan syttymistä ehdittiin rakentaa 14 Hämeenma-luo- tivt. Samtidigt gjorde Ehrensvärds, fullt begripliga, krav suunnitelmat toteutettaisiin Viaporissa. Ehrensvärd pyysi kan alusta ja ne muodostivat saaristolaivaston rungon. på att besättningen skulle kunna förläggas ombord att näkemyksiä Chapmanilta, Tersmedeniltä ja majuri Erik Aikalaiset näkivät silti jo tuolloin, että alusten rakenteilla fartygen blev tyngre, och därmed mera tungrodda. Man Mikael Ehrenbilliltä. Voimme hyvin aavistaa, että kes- oli omat rajansa. Alukset liikkuivat helposti matalissa ve- har uppskattat att skärgårdsfregatterna bara kunde ros kustelut olivat varsin kiivaita. Ensimmäisessä tapaami- sissä, mutta heikko kyky liikkua syvissä vesissä vaikutti med knappt en knops fart. Därmed fungerade de inte sessa Chapman esitteli kolme piirrosta saaristoaluksista, kielteisesti purjehduskelpoisuuteen. Ehrensvärd vaati vid en rörlig, offensiv krigföring, utan var som effektivast mikä johti välittömästi Tersmedenin kritiikkiin. Viiden puolestaan ymmärrettävästi, että miehistö tuli sijoittaa när de placerades som stationära artilleriplattformar. tapaamisen jälkeen Tersmeden kieltäytyi osallistumas- aluksille niin, että niistä tuli raskaampia, mutta samalla De av Chapmans konstruktioner som visade sig ta hankkeeseen. Vastakkaisuuksista huolimatta laivojen niiden soutaminen vaikeutui. On arvioitu, että saaristo­ mest effektiva var kanonsluparna och kanonjollarna, valmistamiseen ryhdyttiin Chapmanin ja Ehrensvärdin fregattien soutunopeus oli vain yhden solmun luokkaa. som vid krigsutbrottet 1788 uppgick till runt 200 styck­ ideoiden pohjalta. Sen vuoksi ne eivät toimineet hyvin liikkuvassa, hyök- en. De var synnerligen effektiva i slaget vid Svensksund Heinäkuun 29. päivänä 1764 laskettiin ensimmäi- käävässä sodankäynnissä, vaan olivat tehokkaimpia si- 1790, men den Chapmanska kanonjollen började ut­ nen Viaporin telakalla rakennettu alus vesille. Se oli joitettuna paikallaan oleviksi tykinlaveteiksi. vecklas först när han hade lämnat Sveaborg och börjat Hämeenmaa-luokkaan kuulunut Oden. Samaan aikaan Chapmanin suunnittelemista aluksista tehokkaim- arbeta på Djurgårdsvarvet i Stockholm. Viaporin laivarakennustyön kanssa rakennettiin kolme miksi osoittautuivat tykkisluupit ja tykkijollat, joita I november 1762 begärde Ehrensvärd hos Kunglig muuta fregattia, joiden rakentamisesta ja liittämisestä vuoden 1788 sodan alkuun mennessä oli rakennettu majestät att få fortsätta arbetet med de fartyg som pro­ Suomen laivastoeskaaderiin vuosien 1755/1756 valtio­ pari sataa kappaletta. Ne olivat varsin toimivia Ruot- jekterats i Pommern. Först ville han bygga två turuma, päivät oli tehnyt päätöksen. Kaksi niistä rakennettiin sinsalmen meritaistelussa 1790. Tykkijollan suunnittelu följda av en hemmema och sedan en pojama. Parallellt kuitenkin Tukholman telakalla ja yksi Västervikissä. motsättningarna till trots kom fartygsproduktionen ändå oli käynnistynyt vasta, kun Chapman oli lähtenyt Via- med dessa skulle fyra större och två mindre udema byg­ Kun ne valmistuivat vuosina 1767–1768, päätettiin igång i enlighet med Chapmans, och Ehrensvärds, idéer. porista ja ryhtynyt työskentelemään Tukholman Djur­ gas. I Gustav III:s närvaro hölls en överläggning innan kaksi niistä liittää sotalaivastoon ja vain yksi toimitet- Den 29 juli 1764 sjösattes det första fartyget som gårdenin telakalla. planen antogs av kungen den 10 december 1762. tiin Suomen eskaaderiin. Viaporissa ollessaan Chapman byggts i Sveaborgs docka, nämligen hemmena Oden. Marraskuussa 1762 Ehrensvärd pyysi hänen kunin- Därefter fortsatte diskussioner på Sveaborg om johti yhteensä seitsemän laivan rakentamista. Ne kaikki Förutom fartygsproduktionen på Sveaborg så bygg­ kaalliselta majesteetiltaan, että hän saisi jatkaa sellaisten hur planen skulle förverkligas. Ehrensvärd hämtade här laskettiin vesille vuonna 1764. des samtidigt tre andra av de fregatter som 1755/56 alusten rakentamista, joiden suunnittelu oli alkanut synpunkter från Chapman, Tersmeden och majoren Erik Turunmaa-luokan saaristofregatti Tor varustettiin års riksdag hade beslutat skulle tillföras den finska es­ Pommerissa. Ensin hän halusi rakentaa kaksi Turun- Mikael Ehrenbill. Vi kan ana oss till att diskussionerna på 24:lla 12 paunaisella kanuunalla, kymmenellä kolmi- kadern. De byggdes dock på varven i Stockholm (två maa-luokan alusta, sitten yhden Hämeenmaan ja yhden Sveaborg var ganska heta. Vid det första mötet visade paunaisella kanuunalla ja kuudellatoista kolmipaunaisel- stycken) och Västervik (en). När de var klara 1767-68 Pohjanmaan. Samaan aikaan tämän rakentamishank- Chapman tre ritningar på skärgårdsfartyg, vilka ome­ la kiertohakatykillä. Aluksella oli kuusitoista airoparia ja levererades dock två av fregatterna till örlogsflottan och keen kanssa rakennettaisiin neljä suurempaa ja kaksi delbart kritiserades av Tersmeden. Den senare vägrade siihen kuului 266 hengen miehistö. Tor koki mielenkiin- bara en tillfördes den finska eskadern. pienempää Uusimaa-luokan alusta. Kuninkaan läsnä efter fem möten att alls vara med i fortsättningen. Men toisia vaiheita. Venäläiset valtasivat sen vuonna 1789 ja Under tiden på Sveaborg ledde Chapman kon­

56 Laivanrakentaja Fredrik Henrik af Chapman ja Viaporin telakka Skeppsbyggaren Fredrik Henrik af Chapman och varvet på Sveaborg 57 • Ensimmäinen Viaporin • Oden var det första skeppet hieman suurempi Snappopp ja parkassi Jehu. Kuunari mellan olika skärgårdsöar. Här handlade det om fartyg telakalta vesillelaskettu alus som ritats av Chapman och Gåpå laskettiin vesille Viaporissa ja se kohtasi loppunsa med amfibieförmåga, vars besättning skulle förläggas oli Chapmanin piirtämä sjösattes på Sveaborg. Det Hämeenmaa-luokan Oden. tillhörde Hemmema-klassen av neljännesvuosisataa myöhemmin Ruotsinsalmen ensim- iland. Av ekonomiska skäl skulle de byggas i furu och skärgårdsfregatter. mäisessä taistelussa 1789. Saman kohtalon koki jahti inte i ek. De två första fartygen, Atis och Camilla, bygg­ Snappopp. Se poistettiin saaristolaivastosta 1789. des redan i Stralsund, medan ytterligare transportfartyg Tärkeä edellytys onnistumiselle uusien laivatyyppien två fartyg såg dagens ljus på Sveaborg 1764, de något rakentamisessa oli se, että Chapman oli perehtynyt pe- större Snappopp och barkassen Jehu. Skonerten Gåpå ruotsalaiset ottivat sen takaisin struktionen av sammanlagt sju rusteellisesti Suomen saariston oloihin eli siihen, miten sjösattes på Sveaborg och brändes ett kvarts sekel 1790. Vuonna 1806 se sai ni- fartyg som alla sjösattes 1764. uusia aluksia voitaisiin käytännössä soutaa ja purjehtia. senare, i det första slaget vid Svensksund 1789. Ett lik­ men Sällan Värre, mutta nimi ei Skärgårdsfregatten Tor av ty­ Vuonna 1763 hän teki muun muassa Elias Martinin nande öde drabbade jakten Snappopp. Hon utgick ur ollut enne, sillä venäläiset saivat pen turuma sjösattes med 24 kanssa matkan Perämeren saaristoon hankkiakseen li- skärgårdsflottan 1789. sen jälleen haltuunsa Viaporin 12-pundiga kanoner, 10 styck­ sätietoa puutavaran saannista. En viktig förutsättning för arbetet på nya skepps­ antauduttua 1808. en 3-pundiga samt 16 stycken Laivojen lisäksi Chapmanin työhön Viaporissa konstruktioner var att Chapman hade skaffat sig goda Hämenmaa-luokan alus 3-pundiga nickhakar. Hon var kuului piirustusten tekeminen useisiin telakka-alueen kunskaper om hur den finska skärgården såg ut, det vill Odenin varustukseen kuului 18 utrustad med 16 par åror och rakennuksiin, ennen muuta nostokurjen suunnittelu. säga den miljö där de nya fartygen skulle ros och seglas. kahdentoista paunan kanuu- fördes av 266 mans besätt­ Kaikki tämä kertoo hänen monipuolisesta ja syvällisestä Under 1763 gjorde han, bland annat tillsammans med naa, neljä kolmen paunan ka- ning. Tor fick en händelserik osaamisestaan. Hän ymmärsi, millaisen infrastruktuurin Elias Martin, en resa i Bottenhavets skärgårdar för att nuunaa ja kuusitoista kolmen ”karriär”. Hon erövrades av telakka tarvitsi, jotta se voisi toimia tehokkaasti. skaffa sig en uppfattning om virkesbeståndet. paunan kiertohakatykkiä. 215 ryssarna 1789 och återtogs Näyttöjensä ansiosta Chapman sai vuonna 1764 Chapmans arbete på Sveaborg omfattade också hengen miehistöllä oli käytet- 1790. Fregatten döptes om nimityksen Viaporin saaristolaivaston pääsuunnittelijak- ritningar till flera byggnader på varvsområdet och, inte tävissään neljätoista airoparia. 1806 till Sällan Värre, men det si. Kovin pitkään hän ei ehtinyt toimia tässä tehtäväs- minst, en mastkran, vilket bara underströk han profes­ Oden koki samanlaisen kohtalon kuin Tor. Venäläiset blev likväl värre för hon togs av ryssarna i samband med sä ennen nimittämistään sotalaivaston päätukikohtaan sionella bredd och djupa förståelse för vad som krävdes valtasivat sen 1789, se vallattiin takaisin 1790 ja lopulta Sveaborgs kapitulation 1808. Karlskronaan. av infrastruktur för att ett varv skulle fungera. se jäi venäläisten käsiin Viaporissa 1808. Samma år sjösattes skärgårdsfregatten Oden av Chapman lähti Viaporista vuonna 1764, jolloin Allt detta ledde till att Chapman 1764 utnämndes Viaporin telakan jätti 1764 myös kaksi pienempää hemmema-typ. Hon hade 18 stycken 12-pundiga ka­ hänet oli nimitetty Karlskronan sotalaivatelakan ylilai- till chefskonstruktör vid skärgårdsflottan på Sveaborg, Pohjanmaa-luokan alusta, Fröja ja Disa. Ne oli varustettu noner, fyra 3-pundiga kanoner och 16 stycken 3-pundiga vanrakentajamestariksi. Hänen tehtävänään oli kehit- men knappt hade han blivit det innan han beordrades till kaksitoistatuumaisilla kanuunoilla ja kuudellatoista kol- nickhakar. Besättningen på 215 man hade 14 par åror till tää linjalaivojen rakennetta. Vielä samana vuonna hän örlogsflottans huvudbas i Karlskrona. mipaunaisella kiertohakatykillä. Miehistön vahvuus oli sitt förfogande. Oden upplevde ett liknande öde som Tor. muutti Tukholman Djurgårdenin telakalle. Siellä hän När Chapman 1764 lämnade Sveaborg var det som 105 ja käytössä oli neljätoista airoparia. Kun Fröja las- Hon erövrades av ryssarna 1789, återtogs 1790, men föll laati piirustukset, joiden mukaan voitiin rakentaa linja- nyutnämnd överskeppsbyggmästare vid örlogsvarvet i kettiin vesille, purjehti Chapman sillä kaksi tuntia ennen åter i ryska händer vid Sveaborgs kapitulation 1808. laivoja, joissa oli 60 tai 70 kanuunaa. Vuonna 1768 hän Karlskrona, med uppgift att utveckla linjeskeppens kon­ kuin oli tyytyväinen sen suoritustasoon. Fröja poltettiin Även två skärgårdsfartyg av den mindre pojama-ty­ julkaisi klassikkoteoksensa Architectura navalis mercatoria, struktion. Redan samma år flyttades han till Djurgårds­ Ruotsinsalmen ensimmäisessä taistelussa 1789, mutta pen, Fröja och Disa, lämnade Sveaborgsvarvet 1764. jota seurasi useita muita kirjoituksia. Chapman kehitti varvet i Stockholm och här producerade han ritningar Disan kohtalo on tuntematon. De var bestyckade med två stycken 12-pundiga kanoner laivanrakennustaidon käsityöläisosaamisesta tieteelli- som skulle resultera i byggandet av flera linjeskepp om Vuonna 1762 valtaneuvosto antoi Chapmanille och 16 3-pundiga nickhakar. Besättningen på 105 man seen, matemaattisiin laskelmiin perustuvaksi taidoksi. 60 respektive 70 kanoners bestyckning. Så, år 1768, määräyksen suunnitella erityisaluksia, jotka voisivat kul- hade 14 par åror till sitt förfogande. När Fröja sjösattes Erityisen merkittävän osan siitä muodostivat laskelmat utgav han sitt klassiska standardverk om skeppsbygge­ jettaa joukkoja ja tavaroita saarille. Niiden tuli olla amfi- så seglade Chapman själv med henne i två timmar inn­ siitä, miten laivojen poikkirakenteiden suhteet vaikutti- ri. Architectura navalis mercatoria, som följdes av flera bioaluksia, joiden miehistö voitiin helposti laskea maihin. an han var nöjd med utfallet. Fröja brändes i det första vat aluksen purjehdusominaisuuksiin. skrifter. Af Chapman utvecklade skeppsbyggandet från Taloudellisista syistä ne rakennettiin kokonaan männys- slaget vid Svensksund 1789, medan Disas öde är mera Vielä Viaporista lähdettyäänkin Chapman jatkoi ett hantverk till en på vetenskapliga (matematiska) be­ tä käyttämättä tammea. Kaksi ensimmäistä alusta, Atis ja oklart. työtään saaristosodankäynnin parissa. Tukholmassa hän räkningar grundad konst. Det gällde inte minst beräk­ Camilla, rakennettin jo Stralsundissa, mutta kaksi muuta År 1762 befallde riksrådet att Chapman skulle rita johti kahden Uusimaa-luokan ja yhden Pohjanmaa-luo- ningarna av proportionerna mellan tvärskeppssektio­ kuljetusalusta rakennettiin Viaporissa 1764. Ne olivat specialfartyg som kunde transportera trupp och förråd kan fregatin rakentamista. Hän piirisi myös joitakin nerna på fartyg med goda seglingsegenskaper.

58 Laivanrakentaja Fredrik Henrik af Chapman ja Viaporin telakka Skeppsbyggaren Fredrik Henrik af Chapman och varvet på Sveaborg 59 pienempiä jahteja. Kokemuksiinsa perustuen hän kir- Även sedan han lämnat Sveaborg fortsatte Chap­ joitti ensimmäisen version kirjoituksesta ”Miten käydä man att arbeta med skärgårdskrigföringen. I Stockholm sotaa Suomen saaristossa sekä kuvaus niistä aluksista, ledde han byggandet på två udema- och en pojamafre­ joita siinä tulee käyttää.” Tämä kirjoitus on tärkeä, sillä gatter samt några mindre jakter. Utifrån sina erfaren­ Chapman luonnehti siinä niitä aluksia, jotka seuraisivat heter skrev han ett första utkast till en skrift om Sättet fregatteja, nimittäin tykkisluuppeja, tykkijollia ja tykki- att föra krig i finska skärgården, med beskrifning på de parkasseja. Ne osoittautuivat ratkaisevan tärkeiksi Ruot- fartyg, som därtill borde nyttjas. Den skriften är viktig sinsalmen vuoden 1790 taistelussa. för att här antyder Chapman de fartygstyper som skulle Chapmanin pyrkimykset uudistaa linjalaivojen ra- efterträda fregatten, nämligen kanonslupen och i dess kennetta törmäsi nopeasti johtavien amiraalien vastus- efterföljd kanonjollen och kanonbarkassen, de som tukseen. Vastustajien johtajiin kuului kuningas Kustaa långt senare, skulle visa sig så avgörande vid Svensk­ III:n nuorempi veli, herttua Karl. Af Chapman onnistui sund 1790. kuitenkin yhdessä armeijan Suomen laivaston päällikön Chapmans arbete på reformerade linjeskepp stöt­ kenraalimajuri Henrik af Trollen kanssa voittaa 1770-lu- te dock på en hel del motstånd från ledande amiraler, vulla kuningas puolelleen. Af Chapman nimitettiin med flottans storamiral, hertig Karl (kungens yngre 1781 telakka-amiraaliksi Karlskronaan kontra-amiraalin bror) i spetsen. Men mot slutet av 1770-talet lyckades tittelillä. Sen jälkeen hän saattoi käynnistää sotalaivaston af Chapman, i samverkan med chefen för arméns flotta uudistamisen samalla tavoin kuin hän oli aikaisemmin i Finland, generalmajoren Henrik af Trolle, vinna Gustav uudistanut saaristolaivaston. Työn tuloksena vuosina III:s gehör. Han blev 1781 varvsamiral med konteramirals 1782–1785 valmistui peräti kymmenen 60 kanuunalla titel i Karlskrona och därmed kunde af Chapman inleda varustettua linjalaivaa, yhtä monta fregattia ja suuri jouk- reformeringen av örlogsflottan, på samma sätt som han

• Karlskronan laivatelakka noin vuonna 1780. Lorens Wilhelm Brandenburg akvarelliväritetty tussipiirustus.

• Skeppsvarvet i Karlskrona omkring 1780. Akvarellfärgad tuschritning av Lorens Wilhelm Brandenburg

ko muita aluksia, jotka perustuivat hänen piirustuksiinsa. reformerat skärgårdsflottan. Hans arbete kulminera­ Näin hänestä tuli Kustaa III:n toteuttaman laivastova- de åren 1782-85 då hela tio linjeskepp om vardera 60 rustelun johtava voima, juuri sopivasti ennen vuosien kanoner, lika många fregatter och ett antal mindre far­ 1788–1790 sotaa Venäjää vastaan. tyg färdigställdes efter hans egna ritningar. Så blev han Uransa loppuvuosina af Chapman omistautui lai- mannen bakom Gustav III:s stora marina upprustning, vanrakennusta koskevien teorioiden kehittämiseen ja lagom till det ryska kriget 1788-90. luopui sen vuoksi vuonna 1793 telakkapäällikön teh- Under resten av sin karriär ägnade sig af Chapman tävästään. Ruotsin laivastossa hän oli kuolemaansa elo- åt att utveckla sina teorier kring skeppsbyggande och kuussa 1808 saakka laivaston suuri, ahkerasti työsken- lämnade därför 1793 varvschefsbefattningen. Inom det • Chapmanin vuonna 1771 televä auktoriteetti. marina Sverige förblev han den stora, flitigt arbetande Viaporiin suunnittelema laivojen huoltolaituri. On kiinnostavaa tarkastella myös sitä joukkoa, joka auktoriteten ända till sin död i augusti år 1808. enemmän tai vähemmän sattumalta työskenteli samaan Det kan vara värt att reflektera över den grupp som • Chapmans projektritning till en brobänk på Sveaborg aikaan Viaporissa. Siihen kuuluivat Chapmanin lisäksi mer eller mindre av en slump hamnade samtidigt på 1771. komendantti Augustin Ehrensvärd ja hänen lähin mie- Sveaborg. Förutom Chapman var där kommendanten

60 Laivanrakentaja Fredrik Henrik af Chapman ja Viaporin telakka Skeppsbyggaren Fredrik Henrik af Chapman och varvet på Sveaborg 61 • Suomenlinnan intendentti Heikki Tandefelt puhuu amiraali Fredrik Henrik af Chapmanin syntymän 200-vuotispäivänä 9.9.1921 järjestetyssä juhlatilaisuudessa Ehrensvärdin haudalla. Ehrensvärd-Seura päätti samana päivänä pystyttää muistolaatat af Chapmanin kunniaksi sopivaan paikkaan linnoituksessa.

• Sveaborgs intendent Heikki Tandefelt talar 9.9.1921 vid Ehrensvärds grav för att högtidlighålla 200-årsminnet av amiral Fredrik Henrik af Chapmans födelse. Samma dag beslöt Samfundet Ehrensvärd att på en lämplig plats i fästningen anbringa stentavlor för att hedra af Chapmans minne.

tutkittaessa ihmisten ajatuksia tai tunteita menneinä ai- viktig källa till historikerns kunskap om människors tan­ • Ehrensvärd-Seuran kopio Elias Martinin maalauksesta Chapmanin suunnittelemia saaristolaivaston aluksia • Kustaanmiekan salmessa. koina. Niiden puuttuessa voimme vain kuvitella sitä, mi- kar och känslor i gången tid. Idag kan vi bara spekulera ten Chapman ja hänen kollegansa Viaporissa käsittelivät i hur Chapman och hans kollegor på Sveaborg måste • Samfundet Ehrensvärds kopia av Elias Martins målning av de av Chapman ritade skeppen vid Gustavssvärd. keskenään toistensa ajatuksia ja pyrkivät kehittämään ha bollat förflugna tankar och försökt utveckla en del av niiden pohjalta syvällisiä ideoita ja suunnitelmia. dem till fördjupade idéer och planer. hensä Henrik af Trolle. Siihen kuului myös Ehrensvär- Augustin Ehrensvärd och hans närmaste man Henrik af Käännös: Jussi Nuorteva din vuonna 1745 syntynyt poika Carl August, jolla jo Trolle. Här fanns även Augustin Ehrensvärd’s son, den 17-vuotiaana oli Chapmanin saapuessa sotilaskoulutus, 1745 födde Carl August, som visserligen redan som joskin hän oli epäilemättä lahjakkaampi taiteilijana kuin 17-åring vid Chapmans ankomst hade en militär utbild­ insinöörinä tai sotilaana. Chapmanista ja nuoremmasta ning, men tveklöst var mera konstnär än ingenjör eller Ehrensvärdistä tuli nopeasti hyvät ystävät ja he toteut- militär. Chapman och den unge Ehrensvärd blev snart KIRJALLISUUTTA / LITTERATUR tivat myöhemmin Karlskronassa useita monumentaali- mycket goda vänner och kom senare att tillsammans Daniel G Harris, Fredrik Henrik af Chapman. Den förste skeppsbyggnadsarkitekten och hans verk. Stockholm 1998. rakennuksia. Joukkoon kuului myös Chapmaniin kriitti- genomföra en rad monumentalbyggen i Karlskrona. Här Jan Linder, Skeppens geni. F H Chapman och hans värld. Stockholm 2007. sesti suhtautunut, mutta lahjakas Tersmeden. fanns även den Chapmankritiske, men kompetente Ter­ Otto Lybeck. Svenska flottans historia II. Örlogsflottan i ord och bild från dess grundläggning under Gustav Vasa fram till våra dagar. Malmö 1943. smeden. Koska he toimivat niin tiiviisti toistensa kanssa, ei Oscar Nikula, Svenska skärgårdsflottan 1756-1791. Piirteitä Suomenlinnan historiasta/Bidrag till Sveaborgs historia II. Samfundet Ehrensvärd. heillä ollut tarvetta kirjoittaa toisilleen kirjeitä, jotka Eftersom de verkade så tätt inpå varandra så fanns Helsingfors 1933. yleensä muodostavat erittäin tärkeän lähdeaineiston det sällan anledning att skriva brev, som annars är en så Hans Norman (red.), Skärgårdsflottan. Uppbyggnad, militär användning och förankring i det svenska samhället 1700-1824. 2012.

62 Laivanrakentaja Fredrik Henrik af Chapman ja Viaporin telakka Skeppsbyggaren Fredrik Henrik af Chapman och varvet på Sveaborg 63 • Carl Olof Cronstedtin päiväkirja, jota hän piti ollessaan brittilaivaston palveluksessa ja osallistuessaan Sotakokemusta Krigserfarenhet Yhdysvaltain vapaussotaan. • Carl Olof Cronstedts dagbok som han förde hankkimassa från utlandet – då han tjänstgjorde i brittiska flottan och deltog i ulkomailta – Carl Olof Carl Olof Cronstedt och nordamerikanska frihetskriget. Cronstedt ja veljekset von bröderna von Stedingk Stedingk Yhdysvaltain i det amerikanska Adolf Fredriks regemente i åtta års ålder. Carl Olof steg vapaussodassa frihetskriget snabbt i graderna. Han befordrades till sergeant i flottan i 13 års ålder år 1770 och till fänrik två år senare. Vid si­ dan av flottan tjänstgjorde han också vid artilleriet, där han befordrades till kapten år 1776. Det var möjligt att få JUSSI NUORTEVA utbildning i de båda vapenslagen på Sveaborg, som låg merkittiin kahdeksanvuotiaana vapaaehtoisena prinssi bara några kilometer från Cronstedts barndomshem. Adolf Fredrikin rykmenttiin. Sotilasura eteni nopeasti. När Cronstedt befordrades till kapten befann han sig ”1. kesäkuuta 1776. Lähdimme purjehtimaan Viaporista ”1ste Junij 1776. Gick till segels från Sweaborgs redd på Laivaston kersantiksi Cronstedt ylennettiin 13-vuotiaa- inte längre i Sverige, utan var i tjänst i Britanniens flotta. Malmöstä saapuneella jahti Mercuriuksella. Koillistuulta. jackten Mercurius från Malmö. NW. Clart wäder afton- na vuonna 1770 ja vänrikiksi kahta vuotta myöhem- Vi har sällsynt goda möjligheter att följa Cronstedts Kirkas sää illalla sadetta.” en rägn.” min. Laivaston lisäksi hän palveli tykistössä, jossa hänet skeden i USA:s frihetskrig i detalj. Före sin resa hade Näin alkoi 19-vuotiaan helsinkiläisen laivastoupsee- Så här började den 19-årige marinofficeren Carl ylennettiin 1776 kapteeniksi. Molemmissa aselajeissa han skaffat en dagbok, och han skrev anteckningar i rin Carl Olof Cronstedtin matka kohti Englantia. Olof Cronstedts färd från hemstaden Helsingfors oli mahdollista saada koulutus- Siellä hänen tarkoituksensa oli astua brit- till England. Hans avsikt var att ta tjänst i ta Viaporin merilinnoituksessa, tilaivaston palvelukseen saadakseen den brittiska flottan för att få krigserfa­ joka sijaitsi vain muutaman kilo- sotakokemusta ja kokemusta pur- renhet och erfarenhet av seglatser metrin päässä Cronstedtin synty- jehduksesta suurilla merillä. Pää- på oceanerna. Destinationen var mäkodista. Kapteeniksi ylennet- määränä oli Pohjois-Amerikka, Nordamerika, där amerikanarna ty Cronstedt ei kuitenkaan ollut jossa huhtikuussa 1775 oli gått till revolt mot den brittis­ enää Ruotsissa, vaan hän palveli puhjennut paikallisten ame- ka förvaltningen i april 1775. jo Britannian laivastossa. rikkalaisten vallankumous Frankrike stödde de uppro­ brittihallintoa vastaan. Ranska riska amerikanarna, och kon­ asettui tukemaan kapinallisia flikten eskalerade snabbt till amerikkalaisia ja konflikti laaje- ett krig som inte bara fördes i ni nopeasti sodaksi, jota käytiin Nordamerika utan också på an­ Pohjois-Amerikan lisäksi myös dra kontinenter. muilla mantereilla. Carl Olof Cronstedt föddes den Helsingin lähellä Puotilan kartanos- 3 oktober 1756 på Botby gård i när­ • HMS Perseuksen lokikirja, jota Cronstedt piti englanniksi sa 3. päivänä lokakuuta 1756 synty- • Amiraali Carl Olof Cronstedt heten av Helsingfors. I likhet med kieltä oppiakseen. nyt Carl Olof Cronstedt aloitti monien Ruotsinsalmen taistelun 1790 jälkeen. många andra adliga unga män inled­ • HMS Perseus´ loggbok, vilken muiden aatelisnuorukaisten tavoin • Amiral Carl Olof Cronstedt efter de han sin militära karriär vid unga Cronstedt förde på engelska sotilasuransa hyvin nuorena. Hänet sjöslaget vid Svensksund 1790. år. Han upptogs som volontär i prins för att lära sig språket.

64 Sotakokemusta hankkimassa ulkomailta – Carl Olof Cronstedt ja veljekset von Stedingk Yhdysvaltain vapaussodassa Krigserfarenhet från utlandet – Carl Olof Cronstedt och bröderna von Stedingk i det amerikanska frihetskriget 65 Cronstedtin vaiheita Yhdysvaltain vapaussodassa on den nästan varje dag. En del av anteckningarna är korta, • Victor von Stedingk osallistui veljensä Curtin kanssa mahdollista seurata harvinaisen tarkasti. Hän oli ennen bara en rad eller två, men om vissa händelser berättar Yhdysvaltain vapaussotaan vallankumouksellisissa amerikkalaisia tukeneissa ranskalaisissa joukoissa. matkaansa hankkinut päiväkirjan, johon hän teki mer- han mycket ingående. Dagboken kompletteras av de kintöjä lähes päivittäin. Osa merkinnöistä on lyhyitä, ri- loggböcker som han förde på de fartyg på vilka han • Victor von Stedingk deltog jämte sin bror Curt i amerikanska frihetskriget och tillhörde de franska trupper vin tai parin mittaisia, joistakin tapahtumista hän kertoo tjänstgjorde under sin resa. Cronstedts mål var att lära som stödde de revolutionära. hyvinkin yksityiskohtaisesti. Päiväkirjaa täydentävät lo- sig militära kunskaper och färdigheter, men också eng­ kikirjat, joita hän piti niillä aluksilla, joilla hän matkansa elska språket. I detta syfte förde han sina loggböcker aikana palveli. Tavoitteena oli oppia sotilaallisten taito- på engelska. I dem antecknade han dagligen fartygens jen lisäksi englannin kieltä. Sitä oppiakseen Cronstedt positionsuppgifter, vädret och centrala observationer I likhet med Cronstedt reste också bröderna Curt piti lokikirjojaan englanniksi. Niihin hän merkitsi päi- och händelser, såsom strider och erövrade skepp. Alla von Stedingk och Victor von Stedingk (1751–1823) till vittäin alusten sijaintitiedot, sään ja keskeiset havainnot dessa material har bevarats i hans personarkiv på Riks­ Norra Amerika. Curt hade tjänstgjort tillsammans med ja tapahtumat, kuten taistelut ja vallatut alukset. Kaikki arkivet. den svenske greven Axel von Fersen vid regementet nämä aineistot ovat säilyneet hänen henkilöarkistossaan Många karriärmedvetna unga svenska adliga office­ Royal Suédois, som var förlagd till Versailles och . Kansallisarkistossa. rare skaffade erfarenhet i främmande staters krigsmak­ Där hade Curt med vännens förmedling lyckats knyta Kokemuksen hankkiminen vieraiden valtioiden ter. Bland dem fanns de som tjänstgjorde i Sveriges nya nära kontakter med det franska kungahuset och hovet. asevoimissa kuului monien uratietoisten, nuorten ruot- stolthet, den mäktiga sjöfästningen Sveaborg, och i den Victor hade i sin tur studerat till sjöofficer vid kadettsko­ salaisten aatelisupseerien koulutukseen. Heidän jouk- nya skärgårdsflottan som opererade med fästningens lan i Karlskrona. År 1769 befordrades han till löjtnant vid koonsa kuuluivat he, jotka palvelivat Ruotsin uudessa stöd. Det var vanligt att officerare i något skede av sin amiralitetet. Året därpå reste han utomlands för att för­ ylpeydessä, Viaporin mahtavassa merilinnoituksessa karriär tjänstgjorde på rikets andra starka flottbas Karls­ djupa sina kunskaper och färdigheter och lära sig nya. ja sen tukeen nojanneessa uudessa saaristolaivastossa. krona för att bygga på sin utbildning. Victor kom att få sällsynt mångsidig erfarenhet. Först Oppia haettiin tavallisesti jossain uravaiheessa myös Sammanlagt nästan 50 svenska officerare från ar­ tjänstgjorde han på ett spanskt örlogsskepp och blev Ruotsin toisesta vahvasta laivaston tukikohdasta, Karls- mén och flottan deltog i Förenta staternas frihetskrig. sedan kapten för ett handelsfartyg från Genua. Slutli­ kronasta. Största delen av dem tjänstgjorde på den fransk-ame­ ta 2 000 oli jäänyt brittiarmeijan vangiksi. Sen jälkeen gen tjänstgjorde han som kapten för ett handelsfartyg Yhdysvaltain vapaussotaan osallistui yhteensä lähes rikanska alliansens sida. En mindre grupp tog värvning Washington vetäytyi Delaware-joen varteen Pennsylva- från Preussen. Efter fem år i utlandet återvände han till 50 ruotsalaista upseeria maavoimissa tai laivastossa. hos engelsmännen, i likhet med Cronstedt. Den svenske nian puolelle. Sverige år 1774, varvid han befordrades till kapten vid Suurin osa heistä palveli ranskalais-amerikkalaisen liit- kungen Gustav III hade en negativ attityd till rebellerna Cronstedtin tavoin Pohjois-Amerikkaan lähtivät amiralitetet. År 1778 hade han avancerat till överadjutant touman puolella. Pienempi joukko värväytyi Cronsted- och deras ledare George Washington, som inte prata­ veljekset Curt von Stedingk ja Victor von Stedingk vid flottan. tin tavoin englantilaisten palvelukseen. Ruotsin kunin- de andra språk än engelska och vars militära erfarenhet (1751–1823). Curt oli palvellut yhdessä ruotsalaisen För att få krigserfarenhet beslutade Victor tillsam­ gas Kustaa III vieroksui kapinallisia ja heitä johtanutta och utbildning begränsade sig till fem år på 1750-talet. kreivi Axel von Fersenin kanssa Versailles’ssa ja Parii- mans med brodern Curt år 1779 att delta i USA:s fri­ George Washingtonia, joka ei puhunut muita kieliä kuin Han hade dock slutligen avancerat till överste och till sissa sijainneessa Royal Suédois-rykmentissä. Siellä Curt hetskrig som frivillig i de franska styrkorna. Curt hade englantia ja jonka sotilaallinen kokemus ja koulutus befälhavare för trupperna i Virginia. oli ystävänsä ansiosta solminut läheiset suhteet Ranskan fått sin officersfullmakt av självaste kungen av Frank­ 1750-luvulla rajoittui viiteen vuoteen. Hän oli kuiten- De amerikanska kolonierna gick samman vid den kuningashuoneeseen ja hoviin. Victor oli puolestaan rike, och bröderna anslöt sig till greve Charles Hector kin lopulta ylennyt Virginian joukkojen komentajaksi andra kontinentalkongressen år 1775. Samtidigt bild­ opiskellut laivastoupseeriksi Karlskronan kadettikou- d’Estaings flotteskader, som deltog i slag både på den ja everstiksi. ade de en gemensam armé och utsåg Washington till lussa. Vuonna 1769 hänet ylennettiin laivaston luut- amerikanska kontinenten och på de karibiska öarna. Vuoden 1775 toisessa mannermaakongressissa yh- dess överbefälhavare. När krigshandlingarna började i nantiksi amiraliteettiin. Seuraavana vuonna hän lähti Victor tjänstgjorde i flottan, medan Curt förde befäl över distyneet amerikkalaiset siirtokunnat perustivat yhteisen mars 1776, var armén dåligt utrustad och utbildad. På ulkomaille syventääkseen osaamistaan ja saadakseen en infanteribrigad. Den franska expeditionens krigföring armeijan, jonka ylipäälliköksi Washington tuli. Armei- sommaren erövrade den brittiska armén under general uudenlaista osaamista. Kokemus, jonka Victor hankki, har i efterhand inte betraktats som särskilt framgångs­ ja oli heikosti varustettu ja koulutettu, kun sotatoimet William Howe New York. I slaget förlorade Washing­ oli harvinaisen monipuolinen. Hän palveli ensin espan- rik, då fransmännens och amerikanarnas samarbete alkoivat maaliskuussa 1776. Kesällä kenraali William ton cirka 5 000 man, av vilka 2 000 blivit fångna hos jalaisella sotalaivalla ja siirtyi sitten kapteeniksi genova- inte löpte bra. Det berodde i hög grad på problem med Howen komentama brittiarmeija valtasi New Yorkin. den brittiska armén. Efter detta drog sig Washington till laiseen kauppa-alukseen. Lopuksi hän palveli vielä pre- kommunikationen och på general George Washingtons Washington menetti taistelussa noin 5 000 miestä, jois- Pennsylvania och intog positioner vid Delawarefloden. ussilaisella kauppa-aluksella kapteenina. Viiden vuoden okonventionella sätt att slåss. Bröderna von Stedingk

66 Sotakokemusta hankkimassa ulkomailta – Carl Olof Cronstedt ja veljekset von Stedingk Yhdysvaltain vapaussodassa Krigserfarenhet från utlandet – Carl Olof Cronstedt och bröderna von Stedingk i det amerikanska frihetskriget 67 • Ranskan kuninkaan Ludvig von Stedingk menestyivät kuitenkin hyvin sotatoimis- drabbning, i likhet med alla de övriga 20 soldaterna som XVI Curt von Stedingkille sa. Heidän saapuessaan Pohjois-Amerikkaan oli C. O. överlevde företaget. Överbefälhavaren för USA:s trup­ myöntämä upseerin valtakirja Yhdysvaltain vapaussotaan Cronstedt jo lähtenyt paluumatkalle. per George Washington belönade Curt von Stedingk osallistumiseksi. Curt von Stedingk kunnostautui erityisesti Grena- genom att kalla honom till medlem i Society of Cin­ • Curt von Stedingks dan valtauksessa 3-4.7.1779 ja hyökkäyksessä Georgian cinnati, som grundades år 1783 för att slå vakt om det officersfullmakt undertecknad Savannahin kaupunkiin 9.10.1779. Jälkimmäisessä hän amerikanska frihetskrigets traditioner. Rätten att bära av kung Ludvig XVI för johti henkilökohtaisesti vasenta sivustaa ja pystytti Yh- utmärkelsetecknet för medlemskapet går i arv. Tecknet deltagande i amerikanska frihetskriget. dysvaltain lipun vallattuun linnoituksen osaan. Curt von är fortfarande i släkten von Stedingks ägo och har det Stedingk haavoittui, kuten kaikki muutkin yrityksestä ursprungliga bandet. hengissä selvinneet 20 sotilasta. Yhdysvaltalaisten jouk- Victor von Stedingk deltog i den franska flottans kojen ylipäällikkö George Washington palkitsi Curt von framgångsrika strider på öarna Grenada och Saint Stedingkin kutsumalla hänet Yhdysvaltain vapaussodan Martin. Fransmännen lyckades erövra öarna, som dock perinteitä vaalimaan 1783 perustetun Society of Cincin- återlämnades till britterna i fredsfördraget av år 1783. natin jäseneksi. Jäsenyyttä osoittava kunniamerkki, jonka Sjöslaget utanför Grenada var ett av de största i världen. kanto-oikeus on perinnöllinen, kuuluu edelleen von Ste­ Även Victor von Stedingk belönades för sina insatser. dingk-suvulle ja se on edelleen alkuperäisessä nauhassa. Han fick utmärkelsetecknet Ordre du Mérite Militaire, Victor von Stedingk osallistui Ranskan laivaston me- som den franske kungen beviljade icke-katolska militä­ nestyksellisiin taisteluihin Grenadassa ja Saint Martinin rer för militära insatser. Bröderna återvände till Frankrike kuluttua hän palasi vuonna 1774 Ruotsiin ja sai ylen- klarade sig dock bra i striderna. När de kom till Nord­ saarella. Ranskalaiset onnistuivat valtaamaan saaret, jot- med greve d’Estaings flotta år 1780. nyksen kapteeniksi amiraliteettiin. Vuonna 1778 hän oli amerika hade C. O. Cronstedt redan anträtt hemresan. ka kuitenkin palautettiin briteille vuoden 1783 rauhan- Carl Olof Cronstedt hade kommit fram till Eng­ ylennyt laivaston yliadjutantiksi. Curt von Stedingk utmärkte sig särskilt vid intag­ sopimuksessa. Grenadan ulkopuolella käyty meritaistelu land i slutet av juni 1776. I London fick han audiens hos Saadakseen sotakokemusta Victor päätti lähteä ningen av Grenada den 3 och 4 juli 1779 och i attacken oli sodan suurimpia. Myös Victor von Stedingk palkit- Sveriges långvarige sändebud, friherre Gustaf Adam veljensä Curtin kanssa vuonna 1779 vapaaehtoisena mot staden Savannah i Georgien den 9 oktober 1779. tiin kunnostautumisestaan. Hän sai Ranskan kuninkaan von Nolcke, som snabbt lyckades ordna en tjänst för Ranskan joukoissa Yhdysvaltain vapaussotaan. Curt oli I det senare slaget ledde han personligen den vänstra sotilasansioista ei-katolisille sotilaille antaman Ordre du Cronstedt på fregatten HMS Perseus, ett nytt krigsfar­ saanut upseerinvaltakirjan itseltään Ranskan kuninkaal- flanken och reste USA:s flagga i den erövrade delen Mérite Militaire-kunniamerkin. Molemmat veljekset tyg som var bestyckat med 20 kanoner. Kaptenen var ta ja veljekset liittyivät kreivi Charles Hector d’Estaingin av fästningen. Curt von Stedingk blev sårad vid denna palasivat Ranskaan kreivi d’Estaingin laivaston mukana skotten George Elphinstone, lord Charles Elphinsto­ laivastoeskaaderiin. joka osallistui taisteluun sekä Ame- vuonna 1780. nes femte son. Dagen efter att ha fått underrättelse om rikan mantereella että Karibian saarilla. Victor palveli Carl Olof Cronstedt oli saapunut Englantiin kesä- tjänsten reste Cronstedt från London till , laivastossa, Curt sai komentoonsa jalkaväkiprikaatin. kuun lopulla 1776. Lontoossa hänet oli ennen matkalle där Perseus utrustades för resan över Atlanten. Han in­ Ranskalaisen retkikunnan sotamenestystä ei jälkikäteen • Curt von lähtöä ottanut vastaan Ruotsin pitkäaikainen lähettiläs, ställde sig hos kapten Elphinstone den 12 juli 1776 och ole pidetty kovin hyvänä, sillä ranskalaisten ja yhdysval- Stedingk kallades vapaaherra Gustaf Adam von Nolcken. Hän onnistui fick tillstånd att stiga ombord. Seglatsen mot Amerika talaisten yhteistoiminta ontui. Se johtui pitkälti ongel- till medlem i Society of the nopeasti järjestämään Cronstedtille vakanssin Hänen började den 30 juli 1776 i en konvoj på sammanlagt 19 mista kommunikaatiossa ja kenraali George Washing- Cincinnati, vilket Majesteettinsa uudelle sota-alukselle, 20-tykkiselle fre- fartyg. Samma dag började Cronstedt föra loggbok på tonin joukkojen epätavallisesta tavasta sotia. Veljekset grundades 1783. gatti Perseukselle. Sen kapteeniksi oli määrätty skotlan- engelska för att lära sig språket och den brittiska flot­ Till medlemmar kallades militärer tilainen George Elphinstone, lordi Charles Elphistonen tans förfaranden. som hade viides poika. Cronstedt siirtyi tiedon pestistä saatuaan Efter att ha nått den amerikanska kusten den 27 utmärkt sig för heti seuraavana päivänä Lontoosta Portsmouthiin, mis- september 1776 siktade Perseus ett amerikanskt ka­ • Curt von Stedingk kutsuttiin jäseneksi vuonna 1783 Nordamerikas perustettuun amerikkalaiseen Society of the Cincinnatiin. sak i kriget. Curt sä HMS Perseusta varustettiin matkaan Atlantin yli. Hän parfartyg som det började förfölja. Efter en lång jakt och Kutsutut olivat Yhdysvaltain hyväksi vapaussodassa von Stedingks ilmoittautui kapteeni Elphinstonelle 12. heinäkuuta kanonad fick kaparfartyget träffar och stannade. ”We erityisesti ansioituneita sotilaita. Yhdistyksen medlemstecken jäsenmerkkiä saa kantaa myös jäsenen jälkeläinen. Curt med sitt 1776 ja sai luvan nousta laivaan. Matka kohti Amerik- found her to be the Viper, sloop of war by commission von Stedingkin jäsenmerkki alkuperäisessä nauhassa. ursprungliga band. kaa alkoi 30.7.1776 saattueessa, johon kuului kaikkiaan from Congress of America”, skrev Cronstedt i sin logg­

68 Sotakokemusta hankkimassa ulkomailta – Carl Olof Cronstedt ja veljekset von Stedingk Yhdysvaltain vapaussodassa Krigserfarenhet från utlandet – Carl Olof Cronstedt och bröderna von Stedingk i det amerikanska frihetskriget 69 Cronstedtin sotaonni sai dramaattisen käänteen, tagit USA:s självständighetsförklaring den 4 juli 1776 – kun Perseus maanantaina 14.10.1776 juuttui rantaan dvs. bara drygt fyra månader innan Carl Olof Cronstedt New Jerseyn lähellä. Pian sen ympäröi noin 150 ame- och hans fängslade kamrater kom till staden. Fångarna rikkalaista sotilasta, jotka vangitsivat aluksen koko mie- behandlades rätt liberalt, då åtminstone officerarna fick histön. Vangitut kuljetettiin Delaware-joen varrella si- röra sig fritt i staden och dess omgivning mot heders­ jaitsevaan Philadelphiaan, joka silloin oli Washingtonin ord. joukkojen hallussa. Juuri siellä kolmentoista brittiläisen Strax efter ankomsten till Philadelphia besökte siirtokunnan edustajat olivat hyväksyneet Yhdysvaltain Cronstedt staden Reading, som låg en dagsresa från itsenäisyysjulistuksen 4. heinäkuuta 1776 – siis vain Philadelphia. Där mötte han många brittiska officerare runsaat neljä kuukautta ennen Carl Olof Cronstedtin och några kanadensare som också var fångna. Efter att saapumista vankitovereineen kaupunkiin. Suhtautumi- han återvände till Philadelphia lyckades han få lån av nen vankeihin oli varsin vapaamielistä, sillä ainakin up- en köpman med ett skuldebrev som han skrev på det seerit saivat kunniasanaa vastaan luvan liikkua vapaasti svenske sändebudet i London von Nolckes vägnar. kaupungissa ja sen ympäristössä. Den 27 november 1776 reste Cronstedt från Pian Pennsylvaniaan saa- Reading till den närbelägna pumisensa jälkeen Cronstedt­ staden Bethlehem. Där ob­ vieraili Readingin kaupun- serverade han herrnhutare gissa, joka sijaitsi yhden som utvandrat från Mähren päivämatkan päässä Phila- i Europa. Herrnhutarnas hus delphiasta. Siellä hän tapasi står kvar i staden än i dag. useita hänen laillaan van- I sin dagbok beskriver den giksi jääneitä brittiupseereita unge svenske officeraren den ja muutamia kanadalaisia. 29 november särskilt arbets- • Victor von Stedingk osallistui Grenadan saarella ja sen edustalla käytyyn taisteluun Ranskan laivastossa vuonna 1779. Philadelphiaan palattuaan och bostadshuset för unga Se oli yksi historian siihen saakka suurimmista meritaisteluista. hän onnistui saamaan lainaa flickor (Sister´s House). Flick­ • Victor von Stedingk deltog i sjöslaget utanför ön Grenada 1779 på ett franskt skepp. Sjöslaget var ett av de största eräältä kauppiaalta Ruotsin orna ägnade sig åt olika söm­ som hade utkämpats fram till dess. Lontoon lähettiläs von Nolc- nadsarbeten under arbetsle­ ken puolesta kirjoittamallaan darnas stränga övervakning. velkakirjalla. ”Särskilte rum för hwart ar- 19 alusta. Lähtöpäivänään Cronstedt ryhtyi pitämään bok. Dagen därpå lyckades Perseus överta skonaren Siirryttyään 27.11.1776 bete och för bön, matsal och englanninkielistä lokikirjaa oppiakseen kieltä ja brittilai- Betsy, ett amerikanskt handelsfartyg som var på väg Readingistä läheiseen Bethle- ett ställe hwari alla flickorna vaston käytäntöjä. från Boston till Bordeaux i Frankrike. hemiin Cronstedt tutustui ligga. 50 sänger i ett rum”, Amerikan rannikolle 27.9.1776 saavuttuaan Perseus Cronstedts krigslycka fick en dramatisk vändning sinne Euroopasta Määrin skildrade Cronstedt. Ett sär­ havaitsi amerikkalaisen kaapparialuksen, jota ryhtyi jah- när Perseus körde fast i strandvattnet på måndagen alueelta saapuneisiin herrn­ skilt intryck på honom gjor­ taamaan. Pitkään jatkuneen takaa-ajon ja ammunnan den 14 oktober 1776 i närheten av New Jersey. Snart hutilaisiin, joiden raken- de att staden hade ett eget jälkeen alus pysähtyi osumia saatuaan. ”We found her to omringades båten av cirka 150 amerikanska soldater nukset ovat edelleen jäljellä vattenverk från vilket vatten • Kapteeni George Keith Elphinstone komensi be the Viper, sloop of war by commission from Congress of som tog hela fartygets besättning till fånga. Fångar­ kaupungissa. Erityisesti nuori pumpades till alla hus i sta­ HMS Perseus -laivaa, jolla Victor von Stedingk aloitti America”, kirjoitti Cronstedt lokikirjaansa. Heti seuraa- na transporterades till Philadelphia, som låg vid floden ruotsalaisupseeri kuvaa päi- palveluksensa brittilaivastossa. den. vana päivänä Perseus onnistui ottamaan haltuunsa Bos- Delaware. Staden innehades vid denna tidpunkt av väkirjassaan nuorille tytöille Den 2 december, då • Kapten George Keith Elphinstone var befälhavare tonista lähteneen kapinallisten kauppa-aluksen, kuunari Washingtons trupper. Det var just i Philadelphia som perustettua työ- ja asuinra- på linjeskeppet HMS Perseus på vilket Victor von fångarna var i Phillipsburg Betsyn, joka oli matkalla Ranskan Bordeaux’hon. representanterna för de tretton brittiska kolonierna an­ kennusta (Sister’s House). Stedingk inledde sin karriär i brittiska flottan. (sic! Cronstedt skriver Philip­

70 Sotakokemusta hankkimassa ulkomailta – Carl Olof Cronstedt ja veljekset von Stedingk Yhdysvaltain vapaussodassa Krigserfarenhet från utlandet – Carl Olof Cronstedt och bröderna von Stedingk i det amerikanska frihetskriget 71 • C.O. Cronstedtin liittyi lordi Charles Cornwallisin komentamaan 7 000 amerikanska trupperna under general John Sullivans kuvaus kenraali miehen vahvuiseen armeijaan, joka oli muodostettu ledning över Delaware till Pennsylvania och tågade via George Washingtonin joukkojen Delaware- brittiläisistä ja hesseniläisistä joukoista. Matkalla Bruns­ Bethlehem söderut mot Trenton, i vars närhet de skul­ joen ylityksestä. wickiin Cronstedtia vastaan oli tullut amerikkalaisia le förena sig med Washingtons trupper. Efter att ha fått • C.O. Cronstedts joukkoja, joista hän kertoi päiväkirjassaan: ”Matkalla förstärkningar gick Washingtons trupper över den isbe­ skildring av general Brunswickiin kohtasimme amerikkalaisen armeijan kaikkien lagda Delawarefloden till Trenton i New Jersey. George Washingtons sairaiden joukon, joka oli komennettu Philipstowniin [oik. General Cornwallis hade avancerat från Brunswick trupper korsande Delawarefloden. Phillipsburg], jotta he ylittäisivät siellä Delawaren. Surkeimpia till Trenton, där de hessiska trupperna som stödde brit­ poloisia, joita saatoimme kuvitella, ilman vaatteita ja ruokaa, terna hade en stark fästning som Washington inte lyck­ pakotettuja kulkemaan jalkaisin.” ats inta. Den 2 januari utkämpade de brittisk-hessiska Joulukuun 16. päivänä Phillipsburgiin kokoontuneet styrkorna och USA:s styrkor i Trenton ett slag, som amerikkalaiset joukot ylittivät kenraali John Sullivanin blev ett av de viktigaste i USA:s frihetskrig. Washington johdolla Delaware-joen Pennsylvanian puolelle ja siir- lyckades slå Cornwallis trupper och inta fästningen som tyivät Bethlehemin kautta etelään kohti Trentonia, jon- hessarna försvarade. ka lähellä heidät oli määrätty liittymään Washingtonin Cronstedt fick följa med händelserna på nära håll. joukkoihin. Vahvistuksia saatuaan Washingtonin joukot Efter sin befrielse hade han kommenderats till HMS ylittivät 25.12.1776 jäisen Delaware-joen New Jerseyn Roebuck som stod under kapten Andrew Snape Ham­ puolelle Trentoniin. monds befäl och tillhörde samma mindre flotteskader Siellä tytöt tekivät työnjohtajien tiukassa ohjauksessa stown) i New Jersey, fick de order att fortsätta färden Kenraali Cornwallis oli Brunswickin suunnasta som HMS Perseus och HMS Pearl, ett tredje fartyg som monenlaisia ompelutöitä. ”Erillinen huone oli jokaista mot staden Trenton som låg vid floden Delaware. Or­ edennyt joukkoineen Trentoniin, jossa oli vahva brit- Cronstedt seglat på. I slutet av december hade eska­ työtehtävää varten ja lisäksi rukoushuone, ruokasali ja suuri saken var att den brittiska armén ryckt fram från New tejä tukeneiden hesseniläisten joukkojen linnoitus, jota dern seglat till Delaware-flodens mynning, nära Trenton. makuuhuone, jossa kaikki tytöt nukkuivat. 50 sänkyä yhdes- York mot det område som amerikanarna innehade. Den Washington ei ollut onnistunut kukistamaan. Tammi- De kunde dock inte påverka stridens gång utan försökte sä huoneessa,” kuvaili Cronstedt näkemäänsä. Erityisen 3 december, efter att ha gått genom Quakertown, kom kuun 2. päivänä brittiläis-hesseniläiset ja Yhdysvaltain förhindra att amerikanska fartyg seglade på floden. vaikutuksen häneen teki se, että kaupungilla oli oma fångarna fram till Trenton, där de mötte andra fångna joukot kävivät Trentonissa yhden Yhdysvaltain vapaus- I mitten av januari 1777 seglade Perseus tillsammans vesilaitos, josta vettä pumpattiin kaikkiin kaupungin ta- engelsmän. I staden fanns också amerikanarnas huvud­ sodan tärkeimmistä taisteluista. Washington onnistui med Roebuck, Camilla och Pearl, som tillhörde samma loihin. styrkor under ledning av general George Washington. lyömään Cornwallisin joukot ja valtaamaan hesseniläis- eskader, söderut för att övervintra i English Harbour på Joulukuun 2. päivänä, jolloin vangit olivat New Jer- I början av december gick styrkorna över floden De­ ten puolustaman linnakkeen. Antigua i Karibiska havet. Cronstedt berättar i sin dag­ seyn Phillipsburgissa (sic! Cronstedtilla Philipstown), laware till Pennsylvania, där de intog försvarsställningar. Cronstedt pääsi seuraamaan tapahtumia läheltä. bok att han också bekantade sig med andra öar i Kari­ he saivat määräyksen jatkaa matkaansa kohti Delawa- Cronsted befriades i Trenton mot lösen – vilket var Vapauduttuaan hän oli saanut komennuksen kapteeni bien, till exempel med S:t Christopher Island (St. Kitts re-joen varrella sijainnutta Trentonin kaupunkia. Syynä ett vanligt förfarande vid denna tid – och färdades där­ Andrew Snape Hammondin komentamalle HMS Roe- & Nevis), som tillhörde Britannien, Nederländernas S:t oli se, että brittiarmeija oli edennyt New Yorkin suun- efter via Millstone till [New] Brunswick, där han anslöt buckille, joka kuului samaan pieneen laivastoeskaaderiin Eustatius och S:t Croix, som tillhörde Danmark. I samma nasta kohti amerikkalaisten hallitsemaa aluetta. Kuljet- sig till en 7 000 man stark armé under ledning av lord kuin HMS Perseus ja kolmas Cronstedtin purjehtima område fanns också ön S:t Barthélemy, som var i fransk tuaan 3.12. Quakertownin läpi vangit saapuivat Tren- Charles Cornwallis. Armén hade bildats av trupper från alus, HMS Pearl. Eskaaderi oli edennyt joulukuun lo- ägo. Christoffer Columbus hade anlänt till ön år 1496. toniin, jossa he tapasivat muita vangittuja englantilaisia. England och Hessen. På färden till Brunswick hade pulla Delaware-joen suulle, lähelle Trentonia. Ne eivät Sverige köpte ön av Frankrike 1784. Kaupungissa olivat myös amerikkalaisten pääjoukot Cronstedt mött amerikanska trupper, om vilka han be­ kuitenkaan voineet vaikuttaa taistelun kulkuun, vaan Den 19 mars 1777 lättade eskadern ankar och ställde kenraali George Washingtonin johdolla. Joukot siirtyi- rättar i sin dagbok: ”På wägen till Brunswich mötte vi pyrkivät estämään yhdysvaltalaisten laivojen liikkumi- in kursen norrut, där fartygen intog ställningar vid De­ vät joulukuun alussa Delaware-joen yli Pennsylvanian alla Americanske armeens siuka som woro ordnade till sen joella. lawareflodens mynning för att övervaka fartygstrafiken puolelle, jossa ne ryhmittyivät puolustusasemiin. Philipstown [Phillipsburg], at där passera Delawarren. Tammikuun puolivälissä 1777 Perseus ja samaan till området som innehades av Washingtons trupper. Cronstedt vapautui Trentonissa lunnaita vastaan – De eländigaste stackare som kunna imagineras, utan eskaaderin kuuluneet Roebuck, Camilla ja Pearl purjeh- Sommaren 1777 gjorde Perseus många seglatser i om­ mikä oli tuolloin tavanomainen käytäntö – ja kulki sen kläder, och föda, nödsagde at gå till fots.” tivat etelään talvehtiakseen Karibian merellä Antiguan rådet mellan New York och Chesapeak Bay. I septem­ jälkeen Millstonen kautta [New] Brunswickiin, jossa hän Den 16 december gick de i Phillipsburg samlade English Harbourissa. Cronstedt kertoo päiväkirjassaan, ber 1777 fick flottavdelningen som kommenderades av

72 Sotakokemusta hankkimassa ulkomailta – Carl Olof Cronstedt ja veljekset von Stedingk Yhdysvaltain vapaussodassa Krigserfarenhet från utlandet – Carl Olof Cronstedt och bröderna von Stedingk i det amerikanska frihetskriget 73 • HMS Roebuckin Ruotsin lähettiläs von Nolckenilta. Sen mukana oli land med fregatten HMS Greyhound, som skulle avgå eskaaderi Hudson- kaksi muuta kirjettä. Niistä toinen oli everstiluutnantti från Philadelphia till England. General William Howe joella. Mikael Anckarsvärdiltä Viaporista 6.9.1777 ja toinen skulle återvända till England med samma fartyg. • HMS Roebucks Viaporin tykistöpataljoonan komentajalta, eversti, kreivi När Cronstedt anlände till Philadelphia fick han höra eskader på Hudsonfloden. Carl August Ehrensvärdiltä Viaporista samana päivänä. att Greyhound redan avseglat. Den unge mannen hade Jälkimmäinen kirje sisälsi tykistökapteeni Cronstedtille en svag kassa och kunde därför inte betala för en resa osoitetun käskyn palata Viaporiin. till England på ett handelsfartyg. Följaktligen var han Saamansa käskyn mukaisesti Cronstedt pyysi välit- tvungen att stanna kvar i Philadelphia, nästan utblottad. tömästi eroa Britannian laivastosta New Yorkissa ole- En omständighet som gjorde situationen komplicerad valta kommodori William Hothamilta, joka myönsikin var att de fransk-amerikanska styrkorna under ledning sen saman tien. Toukokuun 2. päivänä 1778 Cronstedt av markis de Lafayette hade ryckt ut från sitt läger vid ilmoitti erostaan kapteeni Elphinstonelle ja lähetti tälle floden Delaware den 18 maj 1778 och närmade sig korvauksena 20 hopeapunnan vekselin lähettiläs von Nolckenin nimissä. Viikon kuluttua hän sai kuulla, että pääsisi Englan- tiin Philadelphiasta lähtevän fregatti HMS Greyhoundin mukana, jolla myös kenraali William Howe oli palaamassa kotimaa­ hansa. että hän käytti aikaansa tutustuakseen Karibian alueen viceamiral lord Richard Howe order att avancera norr­ Saavuttuaan Philadelphiaan sai Cronst- muihinkin saariin, kuten Britannialle kuuluneeseen S:t ut längs Delawarefloden för att stödja brodern general edt kuulla, että Greyhound oli jo lähtenyt Christopher Islandiin (St. Kitts & Nevis), Alankomaiden William Howes offensiv mot Philadelphia. Med flottans merelle. Vähissä varoissa ollut nuorukai- S:t Eustatiukseen ja Tanskalle kuuluneeseen S:t Croix’n stöd lyckades den brittiska armén erövra staden. nen ei voinut maksaa matkaa Eurooppaan saareen. Samalla alueella sijaitsi myös Ranskalle kuulu- Cronstedts deltagande i USA:s frihetskrig slutade i kauppalaivan kyydissä, joten hän joutui nut S:t Barthélemyn saari, jolle Kristoffer Kolumbus oli april 1778, då han befann sig i New York. Den 19 april fick jäämään Philadelphiaan lähes varattoma- saapunut 1496. Ruotsi osti sen Ranskalta vuonna 1784. han ett brev från det svenska sändebudet von Nolcken i na. Tilannetta vaikeutti se, että ranska- Maaliskuun 19. päivänä 1777 eskaaderi nosti ank- London. Med brevet följde två andra brev. Det ena bre­ kurit ja aloitti purjehduksen takaisin pohjoiseen, jossa vet hade sänts av överstelöjtnant Mikael Anckarsvärd alukset sijoittuivat jälleen Delaware-joen suulle valvo- på Sveaborg den 6 september 1777, och det andra av maan liikennettä Washingtonin joukkojen hallitsemalle kommendören för artilleribataljonen på Sveaborg över­ alueelle. Perseus purjehti kesän 1777 laajalti pitkin ran- ste greve Carl August Ehrensvärd med samma datering. nikkoa New Yorkin pohjoispuolelta Newportin Cheasa- Det senare brevet innehöll en order till artillerikapten peak Baylle. Syyskuussa 1777 vara-amiraali, lordi Cronstedt att återvända till Sveaborg. Richard Howen komentama laivasto-osasto komennet- I enlighet med sina order inställde sig Cronstedt hos tiin etenemään Delaware-jokea pohjoiseen tukemaan kommodor William Hotham i New York och ansökte • Se laivasto-osasto, jossa C.O. Cronstedt hänen veljensä, kenraali William Howen hyökkäystä om avsked från brittiska flottan med omedelbar verkan. palveli, osallistui yritykseen estää amerikkalais-ranskalaisen laivaston kulku Philadelphiaan. Brittiarmeija onnistuikin laivaston tuella Hotham biföll hans begäran genast. Den 2 maj 1778 Delaware-joella. saamaan kaupungin haltuunsa. underrättade Cronstedt kapten Elphinstone om sitt av­ Cronstedtin osallistuminen Yhdysvaltain vapaus- sked. Som ersättning skickade Cronstedt en växel på • Den eskader i vilken C.O. Cronstedt tjänstgjorde bidrog till att spärra den sotaan päättyi huhtikuussa 1778, jolloin hän oli New 20 silverpund till Elphinstone i von Nolckens namn. En amerikans-franska flottans framfart på Yorkissa. Hän sai 19. huhtikuuta kirjeen Lontoosta vecka senare fick han veta att han skulle få resa till Eng­ Delawarefloden.

74 Sotakokemusta hankkimassa ulkomailta – Carl Olof Cronstedt ja veljekset von Stedingk Yhdysvaltain vapaussodassa Krigserfarenhet från utlandet – Carl Olof Cronstedt och bröderna von Stedingk i det amerikanska frihetskriget 75 lais-amerikkalaiset joukot olivat 18.5.1778 markiisi de snabbt Philadelphia. Cronstedt fick lov att delta i stri­ kysyi, tunsiko eversti Markham nuoren ruotsalaisen. berättat om Cronstedt i sina brev. På detta sätt fick den Lafayetten johdolla lähteneet leiristään Delaware-joelta derna i Germantown alldeles nära Philadelphia. Strider Siihen tämä vastasi, että tunsi, sillä hänen veljensä oli oroväckande situationen ett lyckligt slut. ja etenivät nopeasti kohti Philadelphiaa. Cronstedtkin utkämpades på ett ställe som senare fick namnet La­ kirjeissään kertonut hänestä. Sillä tavoin huolestuttavalta Snart fick Cronstedt höra att ett för honom välbe­ joutui osallistumaan taisteluihin Germantownissa, aivan fayette Hill. näyttänyt tilanne purkautui onnellisesti. kant fartyg, Roebuck, hade kommit till Philadelphia, och Philadelphian tuntumassa. Taisteluita käytiin paikalla, Cronstedt rörde sig nära frontlinjen, och en allvarlig Onnelliseksi lopuksi Cronstedt sai pian kuulla, että att fartyget snart skulle avsegla till London. Den sista joka sittemmin nimettiin Lafayette Hilliksi. incident ägde rum när den brittiske vaktchefen för en Philadelphiaan oli saapunut hänelle tuttu alus, Roebuck, maj 1778 hissade Roebuck segel på redden utanför Vakava tilanne syntyi Cronstedtin liikkuessa rinta- redutt såg att Cronstedt ritade av fästningens konstruk­ joka oli lähdössä pian Lontooseen. Toukokuun viimei- Philadelphia och satte kursen mot England. Den unge malinjan läheisyydessä, kun erään redutin brittiläinen tioner. Många lokala invånare vittnade också om att de senä päivänä 1778 Roebuck nosti purjeet Philadelphian sjöofficeraren Cronstedts äventyr i frihetskriget i USA vahtipäällikkö oli havainnut hänen piirtävän linnoi- sett Cronstedt i färd med att teckna. Han skickades redillä ja suuntasi kohti Englantia. Nuoren meriupseeri var nu över. tuksen rakennelmia. Monet paikalliset todistivat myös därför till den generaladjutant som ansvarade för för­ Cronstedtin seikkailut Yhdysvaltain vapaussodassa oli- Efter att Cronstedt kommit till London ordnade han nähneensä Cronstedtin piirtämässä. Hänet lähetettiin svaret till förhör. Till all lycka hade Cronstedt med sig ett vat nyt ohitse. sina penningaffärer med sändebudet von Nolcken. Han sen vuoksi puolustuksesta vastaavan kenraaliadjutantin brev som var adresserat till överste Markham. Avsända­ Lontooseen saavuttuaan Cronstedt hoiti velka-asian- stannade i England fram till slutet av januari 1779. Då an­ kuulusteltavaksi. Cronstedtin onneksi hänellä oli muka- ren var överstens bror, som tjänstgjort som yngre officer sa lähettiläs von Nolckenin kanssa. Hän viipyi Englannis- trädde han hemresan tillsammans med den svenske na­ naan eversti Markhamille osoitettu kirje tämän veljel- (Midshipman) på Perseus tillsammans med Cronstedt. sa tammikuun 1779 loppuun saakka. Silloin hän lähti turvetaren Carl Peter Thunberg. Han hade rest till Japan tä, joka oli palvellut Perseuksen nuorempana upseerina Adjutanten frågade om överste Markham kände den paluumatkalle yhdessä ruotsalaisen luonnontieteilijä och Ceylon som kirurg hos holländska handelskompa­ (Midshipman) yhdessä Cronstedtin kanssa. Adjutantti unge svensken. Översten svarade jakande, då hans bror Carl Peter Thunbergin kanssa. Tämä oli tehnyt Hollan- niet och var nu på väg hem till Sverige via London, då nin kauppakomppanian palveluksessa kirurgina matko- han fått meddelande om att han kallats till Carl von Lin­ ja Japaniin ja Ceylonille ja oli nyt palaamassa Englannin nés efterträdare vid universitetet i Uppsala. kautta takaisin kotimaahansa saatuaan ilmoituksen, että Cronstedt och Thunberg reste långsamt mot Sveri­ hänet oli kutsuttu Carl von Linnén seuraajaksi Uppsalan ge genom Holland och Tyskland. På resan bekantade de yliopistoon. sig med olika universitet och naturvetenskapliga sam­ Matka kohti Ruotsia eteni hitaasti Hollannin ja Sak- lingar i Amsterdam, Leiden och Tyskland. Cronstedt san kautta, sillä Cronstedt tutustui yhdessä Thunbergin fick möjlighet att träffa många vetenskapsmän som kanssa eri yliopistoihin ja luonnontieteellisiin kokoel- var bekanta med Thunberg, och ibland tog samman­ miin Amsterdamissa, Leidenissä ja Saksassa. Hän tapasi träffandena flera dagar i anspråk. Resenärerna nådde monia matkakumppaninsa tuntemia tiedemiehiä, joi- Stockholm först i början av april 1779. Den 13 april 1779 den seurassa saattoi kulua useita päiviäkin. Tukholmaan antecknade Cronstedt i sin dagbok att han fått en er­ matkalaiset saapuivat vasta huhtikuun alussa 1779. sättning om hundra riksdaler för resor och utrustning Siellä Cronstedt merkitsi päiväkirjaansa 13.4.1779, av kung Gustav III. Han konstaterade att det var samma että oli saanut kuningas Kustaa III:lta sadan riikintaa- summa som också tillföll svenska officerare som tjänst­ larin korvauksen matka- ja varustekuluista. Hän totesi, gjort i de franska trupperna. Det viktigaste för Sverige että se oli sama summa, jonka saivat myös ranskalaisten var den krigserfarenhet som erhållits. På vilken sida den joukoissa palvelleet ruotsalaiset upseerit. Ruotsille tär- skaffats spelade ingen stor roll. I slutet av månaden fort­ keintä oli saatu sotakokemus, sillä kenen palveluksessa satte Cronstedt färden till Finland, där han anmälde sig se oli saatu, ei painanut kovin paljon. Kuun lopulla mat- till tjänstgöring på Sveaborg. ka viimeinkin jatkui kohti Suomea, jonne saavuttuaan Cronstedt ilmoittautui palvelukseen Viaporissa. Översättning: ACC Global

• Cronstedtin paluumatka Viaporiin käynnistyi Philadelphiasta 31.5.1778.

• Cronstedts återresa till Sveaborg började den 31 maj 1778 i Philadelphia.

76 Sotakokemusta hankkimassa ulkomailta – Carl Olof Cronstedt ja veljekset von Stedingk Yhdysvaltain vapaussodassa Krigserfarenhet från utlandet – Carl Olof Cronstedt och bröderna von Stedingk i det amerikanska frihetskriget 77 suunnitelma, sillä 28.6.1788 Savon Prikaatin alueella fördes, eftersom det inträffade en sammandrabbning Kustaa III:n sota Gustav III:s krig Puumalassa sattui yhteenotto venäläisten ja ruotsalais- mellan ryska och svenska trupper på Savolaxbrigadens ten välillä. Se antoi syyn ryhtyä sotatoimiin, joiden val- område i Puumala den 28 juni 1788 Den gav en anled­ 1788–1790 – 1788–1790 – mistelu oli käynnistynyt kuninkaan päätöksellä salaa jo ning att inleda krigshandlingar, som på kungens beslut tammikuussa 1788. börjat förberedas i hemlighet redan i januari 1788. Ruotsin saaristolaivasto Skärgårdsflottan ger Ruotsissa usko menestymiseen oli vahva. Kustaa Framgångstron var stark i Sverige. På ett möte i III:n lähin neuvonantaja, kenraaliadjutantti, kreivi Johan Stockholm den 12 januari 1788 försäkrade Gustav III:s osoittaa tehonsa prov på sin kapacitet Christopher Toll (1743–1817) vakuutti Tukholmassa närmaste rådgivare, generaladjutanten, greve Johan 12.1.1788 pidetyssä tapaamisessa, että Ruotsin armeija Christopher Toll (1743–1817) att den svenska armén var oli hyvin varustettu ja kevääseen mennessä se olisi täy- väl utrustad och att den skulle stå i full stridsberedskap dessä taisteluvalmiudessa. Toll vastasi sotasuunnitelmas- på våren. Toll ansvarade för krigsplanen, vars bärande JUSSI NUORTEVA ta, jonka ydin oli Pietariin kahdesta suunnasta tehtävä idé var att anfalla S:t Petersburg från två håll. Eftersom hyökkäys. Koska laivastolla oli tärkeä rooli suunnitel- flottan hade en viktig roll i planen, föreslog statssekre­

Viaporin linnoitus joutui ensimmäi- Det första verkliga eldprovet för fäst­ seen varsinaiseen tulikokeeseen, ningen Sveaborg ägde rum år • Ruotsin laivasto valmistautuu sotaan lähtöön Venäjää vastaan Tukholmassa vuonna 1788. Louis Jean Desprez´n kun vuonna 1788 syttyi sota 1788, då krig utbröt mellan Sve­ akvarelli. Ruotsin ja Venäjän välillä. rige och Ryssland. Att börja Sodan aloittaminen oli ett krig var den svenske • Svenska flottan rustas i Stockholm inför kriget mot Ryssland 1788. Akvarell av Louis Jean Desprez. Ruotsin kuninkaan Kustaa kungen Gustav III:s plan. III:n suunnitelma. Hän Han drömde om militära haaveili sotilaallisista san- bragder och om att flyt­ kariteoista ja Ruotsin ra- ta den svenska gränsen jan siirtämisestä takaisin tillbaka österut. Ryss­ kohti itää. Venäjän käyn- lands pågående krig nissä oleva sota Turkkia mot Turkiet förbättrade vastaan paransi Ruotsin Sveriges framgångsutsik­ menestymisen mahdolli- ter. Problemet var att den suuksia. Ongelma oli se, että gällande regeringsformen av voimassa oleva vuoden 1772 år 1772 förbjöd kungen att bör­ hallitusmuoto kielsi kuningasta ja ett anfallskrig. Därför började aloittamasta hyökkäyssotaa. Siksi Kus- Gustav III förbereda en situation där taa III ryhtyi valmistelemaan tilannetta, Ryssland skulle kunna tolkas som den • Kuningas Kustaa III keskusteli jossa Venäjä voitaisiin tulkita hyökkää- serkkunsa keisarinna Katariina anfallande parten. Kommendören för jäksi. Savon Prikaatin komentaja, eversti II:n kanssa maittensa suhteesta Savolaxbrigaden, överste Berndt Johan Berndt Johan Hastfehr oli saanut teh- Haminassa vuonna 1783. Hastfehr fick uppdraget att ordna en täväksi järjestää välikohtauksen, jossa • Kung Gustav III mötte sin incident där soldater iklädda ryska ar­ Venäjän armeijan asuihin pukeutuneet kusin kejsarinnan Katarina II méns uniformer skulle iscensätta en at­ i Fredrikshamn 1783 för att sotilaat lavastaisivat hyökkäyksen. Täy- överlägga om relationerna tack. Det finns inga säkra upplysningar sin varmaa tietoa ei ole, toteutuiko tämä mellan rikena. om huruvida planen någonsin genom­

78 Kustaa III:n sota 1788–1790 – Ruotsin saaristolaivasto osoittaa tehonsa Gustav III:s krig 1788–1790 – Skärgårdsflottan ger prov på sin kapacitet 79 massa, ehdotti tapaamisessa mukana ollut valtiosihtee- teraren greve Eric Ruuth, som var närvarande vid mötet, • Kustaa III:n ri, kreivi Eric Ruuth, että sotaneuvostoon kutsuttaisiin att greve Carl August Ehrensvärd (1745–1800), som Amphion- huvijahdin myös yliamiraaliksi 1784 ylennetty kreivi Carl August befordrats till överamiral 1784 och var son till Sveaborgs peräpeili. Ehrensvärd (1745–1800), Viaporin rakentajan, sota- skapare, fältmarskalk, greve Augustin Ehrensvärd, skul­ • Akterspegeln marsalkka, kreivi Augustin Ehrensvärdin poika, Karls- le kallas till krigskonseljen. Som ytterligare medlemmar i till Gustav III´s kronan telakan johtoon Viaporista siirtynyt Fredrik konseljen föreslog greve Ruuth Fredrik Henrik af Chap­ lustjakt Amphion. Henrik af Chapman tai laivastossa tuoretta kokemusta man, som flyttat från Sveaborg för att inta posten som saanut ja Yhdysvaltain vapaussodassa sekä Englannin chef för skeppsvarvet i Karlskrona, och överstelöjtnant että Ranskan laivastossa palvellut everstiluutnantti Otto Otto Henrik Nordenskiöld, som hade färsk erfarenhet Henrik Nordenskiöld. av tjänst i flottan och som kämpat i det amerikanska fri­ Suomesta lähtöisin ollutta Ruuth-sukua edustaneen hetskriget i både den engelska och den franska flottan. Eric Ruuthin ehdotus oli kiinnostava, sillä kaikilla hä- Eric Ruuth representerade släkten Ruuth, som ur­ nen ehdottamillaan henkilöillä oli kokemusta Suomes- sprungligen kom från Finland. Hans förslag var intres­ ta – sekä laivastosta että Viaporin linnoituksesta. He sant, då alla personer som han föreslog hade erfaren­ suhtautuivatkin tilanteeseen realistisemmin kuin Toll. het från Finland – både från flottan och från fästningen Erityisesti Carl August Ehrensvärd asettui vastustamaan Sveaborg. De hade en mer realistisk uppfattning om kuninkaan sotasuunnitelmia. Hän laati Kustaa III:lle situationen än Toll. Särskilt Carl August Ehrensvärd muistion, jossa hän arvioi, että laivaston valmius sotaan motsatte sig kungens krigsplaner. Han skrev en prome­ oli heikko. Upseerien ja aliupseerien koulutustaso oli moria till Gustav III där han bedömde att marinen var puutteellinen ja miehistö pitäisi värvätä pääosin kaup- dåligt förberedd för krig. Officerarnas och underoffice­ palaivastosta. Ehrensvärd totesi, että valmistautuminen rarnas utbildning var bristfällig. Dessutom skulle det bli edellyttäisi 300 000 riikintaalerin lisärahoitusta. Myös nödvändigt att värva största delen av manskapet från Ruuth esitti näkemyksenään, että valmistelut vaatisi- handelsflottan. Ehrensvärd konstaterade att förberedel­ vat enemmän aikaa kuin kuningas olisi valmis käyttä- serna förutsatte ytterligare finansiering om 300 000 mään. riksdaler. Även Ruuth ansåg att förberedelserna skulle Valmistelut epäonnistuivat katastrofaalisesti. Valtio- kräva mer tid än vad kungen var beredd att lägga ned sihteerinä ja samalla finanssivaliokunnan puheenjohtaja- på dem. na toiminut Ruuth joutui ottamaan ulkomailta lainaa so- Förberedelserna var ett katastrofalt misslyckande. seereihin, joiden hän tiesi suhtautuvan kielteisesti so- fartyg Amphion till Sveaborg den 2 juli och började dan rahoittamiseen. Ehrensvärdin Kustaa III siirsi sivuun Ruuth, som var statssekreterare och samtidigt ordfö­ dan aloittamiseen Venäjää vastaan. Vaikka vakuuttelu omedelbart ingjuta förtroende i fästningens och flottans yliamiraalin tehtävästä tämän suhtauduttua torjuvasti rande för finansutskottet, blev tvungen att ta lån från ei tuonut toivottua tulosta, lähetti Kustaa III 12.7.1788 officerare, eftersom han visste att de ställde sig avvi­ hallitsijan aikaisiin. Ruuthin päätöstä lisätä valtionvelkaa utlandet för att finansiera kriget. Gustav III åsidosatte serkulleen keisarinna Katariina II:lle uhkavaatimuksen. sande till initiativet att börja ett krig mot Ryssland. Även pidettiin harkitsemattomana – vaikka muuta vaihtoeh- Ehrensvärd från uppgiften som överamiral efter att den­ Korvaukseksi sotaan valmistautumisesta aiheutuneista om hans försäkringar inte gav önskat resultat, skickade toa vaaditun rahoituksen pikaiseen saamiseen ei ollut- ne motsatt sig kungens planer. Ruuths beslut att öka kustannuksista ja muista Venäjän aikaisemmin aiheutta- Gustav III ett ultimatum till sin kusin, kejsarinnan Katari­ kaan. Hänet määrättiin henkilökohtaiseen vastuuseen statsskulden betraktades som ogenomtänkt – trots att neista vahingoista keisarinnan tulisi luovuttaa Ruotsille na II, den 12 juli 1788. Som ersättning för de kostnader velasta ja onneton valtiosihteeri joutui panttaamaan det inte fanns något annat alternativ att hastigt få den korvaukseksi Uudenkaupungin ja Turun rauhoissa luo- som krigsförberedelserna medfört och för de övriga omaisuutensa selviytyäkseen vuosien 1788–1790 so- finansiering som krävdes. Han ställdes personligen inför vutetut alueet. Lisäksi keisarinnan olisi tullut palauttaa skador som Ryssland tidigare förorsakat skulle kejsa­ dan maksuista. ansvar för skulden, och den olycklige statssekreteraren Turkille Krimin niemimaa ja hyväksyä Turkkia tukenut rinnan återbörda de områden som Sverige avträtt till Kustaa III oli lähtenyt Suomea kohti jo ennen Puu- blev tvungen att pantsätta hela sin egendom för att klara Kustaa III rauhanvälittäjäksi Venäjän ja Turkin välille. Ryssland i frederna i Nystad och Åbo. Dessutom skul­ malan yhteenottoa. Hän saapui omalla Amphion-aluk- utgifterna för kriget åren 1788–1790. Oli selvää, että vaatimukset olivat täysin kohtuuttomat, le kejsarinnan återbörda Krim till Turkiet och godkänna sellaan Viaporiin heinäkuun 2. päivänä ja ryhtyi Gustav III hade gett sig av till Finland redan före minkä vuoksi Venäjä ryhtyi nopeasti toimiin estääk- Gustav III, som stött Turkiet, som fredsmäklare mellan välittömästi luomaan uskoa linnakkeen ja laivaston up- sammandrabbningen i Puumala. Han anlände med sitt seen ruotsalaisten hyökkäyksen Pietariin. Venäjä julisti Ryssland och Turkiet. Det var uppenbart att kraven var

80 Kustaa III:n sota 1788–1790 – Ruotsin saaristolaivasto osoittaa tehonsa Gustav III:s krig 1788–1790 – Skärgårdsflottan ger prov på sin kapacitet 81 • Suursaaren tasi 17.7.1788 Venäjän laivastoa komentaneen skotlan- förstärkningar från Karlskrona seglade flottan österut. meritaistelu 1788. tilaisen amiraali Samuel Greigin (ven. Самуи́л Ка́рлович Utanför Hogland mötte flottan den 17 juli 1788 den ryska • Sjöslaget vid Грейг) johtaman Venäjän laivaston. flottan, som anfördes av den skottiske amiralen Samuel Hogland 1788. Suursaaren taistelu oli siihen saakka suurin Itäme- Greig (ry. Самуи́л Ка́рлович Грейг). rellä käyty meritaistelu. Laivastot olivat tasavahvat eikä Slaget vid Hogland var det största sjöslaget dittills i taistelu tuonut ratkaisua. Venäläisten tappiot olivat 580 Östersjön. Flottorna var jämstarka och slaget ledde inte kaatunutta, 720 haavoittunutta ja 470 vangiksi joutu- till något avgörande. De ryska förlusterna var 580 stu­ nutta. Ruotsin luvut eivät ole yhtä tarkkoja, mutta kaik- pade, 720 sårade och 470 tillfångatagna. De svenska kiaan noin 1 000 miestä kaatui, haavoittui tai joutui uppgifterna är inte lika exakta, men totalt cirka 1 000 vangiksi. Taistelun päätyttyä Venäjän laivasto vetäytyi män stupade, blev sårade eller tillfångatogs. Efter slaget Kronstadtin tykkien suojaan Ruotsin laivaston purjeh- drog sig den ryska flottan tillbaka till Kronstadt och kas­ tiessa takaisin Viaporiin. tade ankar i skydd av dess artilleri, medan den svenska Taistelusta toipuminen sujui venäläisiltä huomat- flottan seglade tillbaka till Sveaborg. tavasti ruotsalaisia nopeammin. Laivat kunnostettiin Ryssarna återhämtade sig från slaget betydligt nopeasti ja elokuun 5. päivänä 1788 Venäjän laivasto snabbare än svenskarna. Ryssarna satte fartygen aloitti etenemisen kohti Viaporia. Jo seuraavan päivän snabbt i ordning, och den 5 augusti 1788 seglade den aamuna heikosti valmistautuneet ruotsalaiset näkivät ryska flottan mot Sveaborg. De ryska linjeskeppen kom lähestyvät venäläiset linjalaivat. Useimmat merellä ol- inom synhåll för de dåligt förberedda svenskarna redan leet ruotsalaiset alukset onnistuivat hädin tuskin vetäy- morgonen därpå. De flesta svenska skeppen som be­ tymään Viaporiin, mutta linjalaiva Prins Gustaf Adolf ajoi fann sig ute till havs lyckades med nöd och näppe dra karille. Sen 570-henkinen miehistö joutui antautumaan sig tillbaka till Sveaborg, men linjeskeppet Prins Gustaf venäläisille, jotka polttivat aluksen, kun sitä ei saatu ir- Adolf seglade på grund. Dess 570 man starka besätt­ rotettua. ning måste ge sig till ryssarna, som brände upp fartyget, Venäläiset olivat saavuttaneet yliotteen ja hallitsivat då de inte lyckades ta loss det. tämän jälkeen Suomenlahtea. Hankoniemen länsipuo- Ryssarna hade fått övertaget och dominerade Fin­ sodan Ruotsille ja keisarinna syytti sen aloittamisesta absolut orimliga, och därför vidtog Ryssland snabbt åt­ lella englantilaisen James Trevenen komentama pieni ska viken efter detta. Väster om Hangö udd lyckades Kustaa III:ta. gärder för att förhindra en svensk attack mot S:t Peters­ laivasto-osasto onnistui polttamaan neljätoista rahti- en liten flotteskader under ledning av engelsmannen Ruotsalaisten suunnitelmana oli ollut ottaa hal- burg. Ryssland förklarade Sverige krig och kejsarinnan laivaa, jotka olivat satamassa tuomassa lastia kuljetet- James Trevenen bränna upp fjorton fraktfartyg som tuunsa Suomenlahti ja edetä sen jälkeen Pietaria koh- anklagade Gustav III för krigsutbrottet. tavaksi maitse itään päin Ruotsin armeijalle. Trevenen låg i hamnen för att lossa last som skulle transporteras ti maitse sekä Ahvenkoskelta Haminan suuntaan että Svenskarnas plan hade varit att ta herraväldet över oli kokenut meriupseeri, jolla oli kokemusta maailman vidare landvägen österut till den svenska armén. Tre­ Savosta ja Suomenlahden eteläistä rannikkoa pitkin. Finska viken och att därefter avancera på land mot S:t meriltä. Hän oli muun muassa osallistunut kapteeni Ja- venen var en erfaren marinofficer som hade erfarenhet Viaporiin kootulla Ruotsin laivastolla olisi ratkaiseva Petersburg både från Abborfors mot Fredrikshamn och mes Cookin kolmanteen purjehdukseen Etelämereltä från världshaven. Han hade bland annat deltagit i kapten asema suunnitelman onnistumisessa. Sen vuoksi ku- från Savolax, och längs Finska vikens södra kust. Den Beringin salmeen. Suomenlahdella brittiläiset meriup- Cooks tredje seglats från Söderhavet till Berings sund. ningas käski Viaporiin saavuttuaan Ruotsin laivastoa svenska flottan, som var samlad till Sveaborg, skulle seerit osoittivatkin ylivertaista kyvykkyyttä sekä strategi- I Finska viken visade de brittiska marinofficerarna prov komentaneen veljensä, herttua Kaarlen hyökätä välittö- spela en avgörande roll för genomförandet av planen. sesti että taktisesti. Ruotsin saaristolaivaston everstiluut- på överlägsen förmåga både strategiskt och taktiskt. mästi Kronstadtiin­ ja ottaa haltuunsa linja Inkerinmaan När kungen kommit till Sveaborg gav han sin bror hertig nantti Victor von Stedingk, Yhdysvaltain vapaussodan Överstelöjtnant Victor von Stedingk, som var en pre­ Yhinämeltä (Krasnaja Gorka) Suomen rannikolle. Näin Karl därför order att omedelbart gå till attack mot Kron­ meritaisteluiden palkittu sankari, pystyi kuitenkin saa- mierad hjälte från sjöslagen i amerikanska frihetskriget, ruotsalaiset voisivat estää Venäjän laivastoa pääsemästä stadt och inta linjen från Krasnaja Gorka i Ingermanland ristolaivaston aluksilla pitämään yllä välttämättä huol- lyckades dock hålla de nödvändiga underhållstranspor­ merelle Kronstadtin­ linnoituksen ja Pietarin kaupungin till finska kusten. Då skulle svenskarna kunna förhindra tokuljetuksia. Yksi hänen aluksistaan oli ensimmäinen terna i gång med skärgårdsflottans båtar. En av hans väliseltä lahdelta. Täydennyksiä Karlskronasta saatuaan att den ryska flottan tog sig ut på havet från viken mellan Viaporin telakalla valmistettu alus, Hämeenmaa-luokan fartyg var den första båten som byggts på skeppsvar­ laivasto purjehti kohti itää. Suursaaren edustalla se koh- Kronstadts fästning och S:t Petersburg. Efter att ha fått Oden. Saaristolaivaston nopeasti liikkuvat kevyet alukset vet på Sveaborg, Oden, som tillhörde fartygsklassen

82 Kustaa III:n sota 1788–1790 – Ruotsin saaristolaivasto osoittaa tehonsa Gustav III:s krig 1788–1790 – Skärgårdsflottan ger prov på sin kapacitet 83 kykenivät pitämään auki sisäväylät, joille suuremmilla Hemmema (fi. Hämeenmaa). Skärgårdsflottans snabba venäläisillä aluksilla ei ollut pääsyä. och lätta fartyg kunde segla längs de inre farlederna där Talvi 1788–1789 oli täynnä koettelemuksia Via- de större ryska fartygen inte kunde följa dem. porin redille ahtautuneille ruotsalaisille aluksille. Ve- Vintern 1788–1789 var prövande för de svenska far­ näläisiltä vallatun Vladislav-aluksen miehistöltä tarttui tygen som trängdes på redden utanför Sveaborg. Från toisintokuume, joka niitti satoa alusten miehistöissä. On besättningen på det erövrade ryska fartyget Vladislav arvioitu, että Viaporissa kuoli syksyllä 1788 jopa 40–50 spreds återfallsfeber, som skördade många offer i den tartunnan saanutta miestä viikossa. Venäläiset päättivät svenska flottan. Enligt uppskattning dog upp till 40–50 Viaporin saarron 24.10.1788. Tappioitta hekään eivät smittade män på Sveaborg varje vecka hösten 1788. selvinneet, vaan taudit tarttuivat myös venäläisillä laivoil- Ryssarna avslutade belägringen av Sveaborg den 24 la. Rajuun kuumeeseen sairastui myös amiraali Greig, oktober 1788. Inte heller de kom undan utan förluster,

• Pehr Hilleströmin öljymaalaus kuningas Kustaa III:sta Suomessa vuodelta 1789.

• Pehr Hilleströms oljemålning av kung Gustav III i Finland från 1789.

joka kuljetettiin Tallinnaan, jossa hän kuoli 26.10.1788. utan sjukdomar grasserade också på de ryska fartygen. Keisarinna Katariina II antoi italialaiselle arkkitehdilleen Även amiral Greig insjuknade i svår feber. Han fördes till Giacomo Quarenghille tehtäväksi suunnitella hautamo- Tallinn, där han avled den 26 oktober 1788. Kejsarinnan numentin Greigin kunniaksi. Se on säilynyt hyvin Tal- Katarina II gav sin italienske arkitekt Giacomo Quareng­ linnan tuomiokirkossa. Ruotsin avomerilaivasto purjehti hi uppdraget att rita ett gravmonument till Greigs ära. uskaliaasti marraskuun lopulla Viaporista Karlskronaan, Monumentet finns kvar i Tallinns domkyrka. I slutet av jossa oli paremmat mahdollisuudet talvehtia ja kunnos- november seglade den svenska högsjöflottan djärvt från taa kärsineitä aluksia. Sveaborg till Karlskrona, där det fanns bättre möjlighe­ Maalla käyty sota ei kesällä 1788 ollut Ruotsille me- ter att övervintra och att reparera de skadade skeppen. risotaa suurempi menestys. Ruotsin joukot olivat ylit- Landkriget sommaren 1788 var inte mer framgångs­ täneet vuoden 1743 rajan Ahvenkoskella ja edenneet rikt för Sverige än sjökriget. De svenska trupperna hade

• Italialaisen arkkitehti Giacomo Quarenghin suunnittelema Venäjän Itämeren-laivaston komentaja, vara-amiraali Samuel kohti Haminaa. Kustaa III oli asettanut ensimmäiseksi gått över gränsen av år 1743 i Abborfors och avancerat Greigin hautamonumentti Tallinnan tuomiokirkossa. tavoitteekseen Haminan valtauksen. Upseeristo suhtau- mot Fredrikshamn. Gustav III:s första mål var att inta tui suunnitelmaan ja koko sotaan kielteisesti. Upseeristo Fredrikshamn. Officerskåren förhöll sig avvisande till • Gravmonumentet i Tallins domkyrka över kommendören för den ryska Östersjösflottan. viceamiral Samuel Greig, ritat av den italienska arkitekten Giacomo Quarenghi. kysyi, toimiko kuningas hyökkäykseen ryhdyttyään vuo- planen och till hela kriget. De frågade om kungen age­

84 Kustaa III:n sota 1788–1790 – Ruotsin saaristolaivasto osoittaa tehonsa Gustav III:s krig 1788–1790 – Skärgårdsflottan ger prov på sin kapacitet 85 tuksia. Kuningas ilmaisi lähimmille tukijoilleen olevansa heten av Liikkala gård, som låg på den ryska sidan, och pettynyt armeijaansa ja toivottomalta vaikuttaneeseen fästningarna i gårdens omgivning. Kunden uttryckte för tilanteeseen. Ajatukset helpoista voitoista olivat valu- sina närmaste betrodda sin besvikelse över armén och massa hiekkaan. Kuninkaan vastainen mieliala yltyi ar- över det förtvivlade läget. Förhoppningarna på lättköpta meijassa. segrar såg ut att rinna ut i sanden. Den fientliga stäm­ Liikkalan alueelle sotaleiriin asettautuneet upsee- ningen mot kungen blev allt starkare i armén. rit lähettivät 9. elokuuta Venäjän keisarinna Katariina Den 9 augusti sände officerare som låg i krigslä­ II:lle kirjeen, niin sanotun Liikkalan nootin. Siinä he ger i Liikkalaområdet ett brev till den ryska kejsarinnan ilmoittivat vastustavansa sotaa, jonka he katsoivat ku- Katarina II. I brevet, den s.k. Liikkalanoten, meddelade ninkaan aloittaneen ilman oikeutta. He ilmoittivat ha- avsändarna att de motsatte sig kriget som de ansåg luavansa rauhaa, mutta toisaalta vetosivat keisarinnaan, kungen hade inlett rättslöst. De tillkännagav att de ville jotta tämä palauttaisi vuoden 1743 rauhassa luovutetut fred, men vädjade å andra sidan till kejsarinnan att hon alueet. Liikkalan nootin taustalla oli Venäjälle vuonna skulle återbörda de områden som avträtts i freden år 1787 siirtynyt kreivi Georg Magnus Sprengtporten 1743. Bakom Liikkalanoten stod greve Georg Magnus (1740–1819). Hän oli 1780-luvulla ryhtynyt ajamaan Sprengtporten (1740–1819), som gått över till Ryssland Suomen irrottamista Ruotsista itsenäiseksi tasavallaksi. år 1787. På 1780-talet hade han börjat arbeta för att Vuoden 1786 valtiopäivillä hän oli avoimesti asettunut Finland skulle lösgöras från Sverige och utlysas till en vastustamaan kuningasta, mikä johti väistämättä väli- självständig republik. Vid lantdagen år 1786 hade han rikkoon. Samana vuonna hän laati Yhdysvaltain esi- öppet motsatt sig kungen, vilket obevekligen ledde till merkin innoittamana ehdotuksen itsenäisen Suomen en brytning. Samma år utarbetade han, under inspira­ perustuslaiksi. Taustalla oli tutustuminen Yhdysvaltain tion av USA:s exempel, ett förslag till grundlag för det lähettiläänä Pariisissa toimineeseen Benjamin Frankliniin självständiga Finland. Här stödde han sig på tankarna ja hänen ajatuksiinsa. av Benjamin Franklin, som verkat som USA:s sändebud Liikkalan nootin allekirjoittivat Kaakkois-Suomes- i Paris. sa toimineen armeijan päällikkö, kenraalimajuri Carl Liikkalanoten undertecknades av kommendören Gustaf Armfelt ja joukko muita upseereita, heidän jou- för armén i sydvästra Finland, generalmajor Carl Gustaf kossaan majuri Johan Anders Jägerhorn, joka sai tehtä- Armfelt och ett antal andra officerare, bland dem major

• Kuningasta vastustaneiden ruotsalaisten upseereiden muodostaman Anjalan liiton liittokirja 12.8.1788. väksi viedä sen keisarinnalle. Sprengtportenin Kajaanin Johan Anders Jägerhorn, som fick uppdraget att läm­ Brahenlinnaan perustamassa Suomen ensimmäisessä na noten till kejsarinnan. Jägerhorn, som varit stude­ • Den akt de officerare som motsatte sig Gustav III satte upp på Anjala gård vid Kymmeneälven 12.8.1788. kadettikoulussa opiskellut ja opettanut Jägerhorn oli rande och lärare vid den första kadettskolan i Finland, Sprengtportenin Suomen itsenäisyysajatusten vankku- som Sprengtporten grundat i Braheslott i Kristina, var maton kannattaja. Hän oli myös Viaporissa vuosina en stark förespråkare för Sprengtportens tankar om den 1772 valtiosääntöä vastaan. Monet olivat valmiit rade i strid med regeringsformen av 1772 när han gick till 1781–1786 toimineen Valhalla-seuran johtaja. Seuraan Finlands självständighet. Han var också ledare för Val­ laskemaan aseensa ja luopumaan sotaretkestä. Upsee- anfall. Många var beredda att lägga ned sina vapen och oli kuulunut yli 300 upseeria, joista suurin osa vastus- hallaorden, som verkade på Sveaborg åren 1781–1786. riston kapinamieliala oli yleistä ja kuningas koki sen jo avstå från hela kampanjen. Revoltstämningar spriddes ti Kustaa III:n itsevaltaista hallitustapaa. Monet heistä Till orden hade hört över 300 officerare av vilka störs­ uhkaavan henkeään. Hän onnistui taitavalla puheellaan allmänt i officerskåren, vilket fick kungen rentav att fruk­ allekirjoittivat niin sanotun Anjalan liittokirjan. Se oli ta delen motsatte sig Gustav III:s enväldiga förfarande. saamaan puolelleen tavalliset sotilaat, jotka vannoivat ta för sitt liv. Med välvalda ord lyckades han övervinna 12.8.1788 allekirjoitettu uskollisuusvala, jonka Kustaa Många av dem undertecknade den så kallade Anjalaak­ hänelle uskollisuutta. Pian sen jälkeen hyökättiin tulok- de meniga soldaterna på sin sida, och de svor sin trohet III oli vaatinut upseereilta. Kuitenkin muotoilu oli tehty ten. Den var en trohetsed som Gustav III hade krävt av settomasti Haminaan. Kuningas ja armeija vetäytyivät för honom. Strax efter detta gjorde de svenska styrkorna sellaiseksi, että siinä esitettiin myös selviä vaatimuksia officerarna och som undertecknades den 12 augusti Kyminkartanon alueelle, lähelle Venäjän puolella ole- en föga framgångsrik attack mot Fredrikshamn. Kungen hallitsijalle. Tekstin sisällöstä vastasivat majuri Jägerhorn 1788. Akten hade dock formulerats på så sätt att den vaa Liikkalan kartanoa ja sen ympäristössä olevia linnoi- och armén retirerade till Kymmenegårds område, i när­ ja kapteeni Karl Henrik Klick, jotka molemmat siirtyivät också ställde krav på regenten. För texten stod major

86 Kustaa III:n sota 1788–1790 – Ruotsin saaristolaivasto osoittaa tehonsa Gustav III:s krig 1788–1790 – Skärgårdsflottan ger prov på sin kapacitet 87 Venäjälle ja tuomittiin poissa- Jägerhorn och kapten Karl Hen­ vuonna joutuneen Carl August Ehrensvärdin uudel- gång blev Ehrensvärd kommendör för skärgårdsflottan olevina kuolemaan. rik Klick, som bägge gick över till leen palvelukseen, tällä kertaa Suomessa olevan saaris- i Finland. Ehrensvärd gjorde en lägesbedömning och Anjalan-liiton vaikutus lai- Ryssland och dömdes till döden i tolaivaston komentajaksi. Tilannearvionsa perusteella vägrade att utföra den omedelbara offensiv som kung­ meni, kun armeija asettui tal- sin frånvaro. Ehrensvärd kieltäytyi kuitenkin kuninkaan vaatimas- en krävde. Då ryssarna gick till attack utanför Fredriks­ vileiriin loppuvuodesta 1788. Anjalaförbundets inflytande ta välittömästä hyökkäyksestä. Venäläisten ryhdyttyä hamn den 24 augusti 1789 blev Ehrensvärd emellertid Seuraavana vuonna sota kui- minskade dock när armén slog hyökkäykseen Haminan edustalla 24.8.1789 joutui Eh- tvungen att ge sig i strid. Slaget, som var det första sla­ tenkin jatkui. Silloin aloite siir- vinterläger i slutet av 1788. Kri­ rensvärd antautumaan taisteluun. Tämä Ruotsinsalmen get i Svensksund, slutade med en förkrossande seger tyi venäläisille, jotka pyrkivät get fortsatte dock året därpå. Då ensimmäinen taistelu päättyi venäläisten musertavaan för Ryssland. Ehrensvärd underrättade Gustav III om valtaamaan Savon alueen. Kus- övergick initiativet till ryssarna, voittoon. Kustaa III:lle Ehrensvärd raportoi lopputulok- slutresultatet med ett enkelt konstaterande: “Eders ma­ taa III oli jo aiemmin nimittänyt som siktade på att inta Savolax. Savon Prikaatin ja Karjalan ra- Gustav III hade tidigare utsett sin kuunarykmentin komentajaksi betrodde man, greve Curt von • Ruotsinsalmen meritaistelu heinäkuussa 1790 päättyi ruotsalaisten voittoon ja johti Värälän rauhaan 14.8.1790. luottomiehensä, kreivi Curt Stedingk till kommendör för Sa­ von Stedingkin. Hän saapui volaxbrigaden och karelska dra­ • Sjöslaget vid Svensksund i juli 1790 slutade med den svenska flottans seger och ledde till freden i Värälä 14.8.1790. tehtävään suoraan Pariisista, gonregementet. Von Stedingk jossa von Stedingk oli toimi- kom direkt till uppdraget från nut Royal Suédois-rykmentin Paris, där han varit kommendör komentajana. von Stedingk för regementet Royal Suédois. määrättiin vangitsemaan edel- Han fick order att fängsla sin täjänsä, eversti Berndt Johan företrädare överste Berndt Jo­ Hastfehr ja takavarikoimaan han Hastfehr och att konfiskera hänen kirjeenvaihtonsa. Hast­ hans korrespondens. Hastfehr fehr oli asettunut salaa tuke- hade i hemlighet börjat stöda maan Sprengtportenia, jonka Sprengtporten, och von Stedingk kanssa käydyn kirjeenvaihdon • Kustaa III:n Ruotsinsalmen taistelussa lyckades lägga beslag på hela käyttämä univormutakki. von Stedingk onnistui takava- Hastfehrs korrespondens med rikoimaan. Hastfehr kuljetettiin • Den uniformsjacka Gustav III bar under Sprengtporten. Hastfehr trans­ sjöslaget vid Svensksund. vangittuna Tukholmaan, jossa porterades fängslad till Stock­ hänet tuomittiin kuolemaan holm, där han dömdes till döden huhtikuussa 1790. Kustaa III:n armahdettua Hastfehrin år 1790. Efter att Gustav III benådat Hastfehr, flyttade tämä siirtyi ulkomaille ja päätyi lopulta Venäjän palve- denne utomlands och gick slutligen i rysk tjänst. Han lukseen. Uransa hän päätti venäläisenä prikaatinkenraa- avslutade sin karriär som rysk brigadgeneral. lina. Under ledning av Curt von Stedingk och hans of­ Curt von Stedingkin ja hänen Ranskassa palvelleen ficerskamrat Georg Carl von Döbeln, som tjänstgjort i upseeritoverinsa Georg Carl von Döbelnin johdolla Sa- Frankrike, lyckades Savolax brigad slå ryssarna i slaget von Prikaati onnistui voittamaan venäläiset 13.6.1789 vid Porrassalmi nära S:t Michel den 13 juni 1789. Ytter­ Mikkelin lähellä Porrassalmella käydyssä taistelussa. Toi- ligare en seger i slaget vid Parkumäki den 21 juli 1789 nen voitto Parkumäen taistelussa 21.7.1789 vakiinnutti stabiliserade läget på fronten på land. tilanteen maarintamalla. Sommaren 1789 låg tyngdpunkten i kriget på havet. Sodan painopiste oli kesällä 1789 siirtynyt merelle. Gustav III hade beslutat att kalla Carl August Ehrensvärd, Kustaa III oli päättänyt kutsua epäsuosioon edellisenä som hamnat i onåd året innan, tillbaka till tjänst. Denna

88 Kustaa III:n sota 1788–1790 – Ruotsin saaristolaivasto osoittaa tehonsa Gustav III:s krig 1788–1790 – Skärgårdsflottan ger prov på sin kapacitet 89 sen toteamalla yksinkertaisesti: ”Teidän majesteetillanne jestät har ingen skärgårdsflotta mer”. Till följd av detta Victor von Stedingkin. Jälkimmäinen oli osallistunut jo franska flottan. Victor von Stedingk hade deltagit redan ei enää ole saaristolaivastoa.” Sen seurauksena hän me- gick han slutgiltigt miste om regentens förtroende, och vuoden 1788 Suursaaren taisteluun ja 3.7.1790 onnis- i slaget vid Hogland 1788 och i den lyckade reträtten i netti lopullisesti hallitsijansa luottamuksen ja jätti seuraa- han lämnade sin avskedsansökan året därpå. tuneeseen vetäytymiseen Viipurin lähistöllä, niin sanot- närheten av Viborg den 3 juli 1790, det så kallade Vi­ vana vuonna eroanomuksensa. Till kommendör för den svenska skärgårdsflot­ tuun Viipurin kujanjuoksuun. Cronstedtin ja Victor von borgska gatloppet. Under Cronstedts och Victor von Ruotsin uudelleen kootun saaristolaivaston ko- tan som organiserats på nytt utsågs år 1790 Carl Olof Stedingkin johdolla tilanne saaristolaivastossa kohentui Stedingks ledning blev situationen i skärgårdsflottan mentajaksi nimitettiin vuonna 1790 helsinkiläinen, Cronstedt, som ursprungligen kom från Helsingfors och nopeasti. Pitkälti heidän ansiostaan 9-10.7.1790 Kot- snabbt bättre. Det var i hög grad deras förtjänst att det Yhdysvaltain vapaussodassa ja kansainvälisillä vesillä som fått erfarenhet i det amerikanska frihetskriget och kan edustalla käyty Ruotsinsalmen toinen meritaiste- andra sjöslaget i Svensksund utanför den 9 och kokemusta hankkinut Carl Olof Cronstedt. Rinnalleen på internationella vatten. Han biträddes av en annan lu päättyi ruotsalaisten selvään voittoon, jota juhlittiin 10 juli slutade med en klar seger för svenskarna. Segern hän sai toisen Yhdysvaltain vapaussotaan osallistuneen erfaren marinofficer, Victor von Stedingk, som också näyttävästi niin Tukholmassa kuin Suomessakin. Sen firades under ståtliga former i både Stockholm och Fin­ kokeneen meriupseerin, Ranskan laivastossa palvelleen deltagit i det amerikanska frihetskriget och tjänstgjort i ansiosta Venäjä oli valmis rauhaan. Rauha solmittiin no- land. Den gjorde Ryssland villigt att ingå fred. Fredsför­ peiden neuvotteluiden jälkeen Elimäen Värälän kylässä draget tecknades efter kortvariga förhandlingar i Värälä 14.8.1790. Sota ei johtanut aluemuutoksiin kumman- by i Elimä den 14 augusti 1790. Kriget ledde inte till några kaan sopimusvaltion kohdalla. avträdelser av territorium för någondera parten.

Oversättning: ACC Global

• Ruotsinsalmen taistelussa menestyneille upseereille annettu kultamitali. Amiraali Carl Olof Cronstedt sai KIRJALLISUUTTA / LITTERATUR: kiitokseksi myös astiaston, jossa oli lähes sama tunnus. Raoul Johnsson, Kustaa III ja suuri merisota. Taistelut Suomenlahdella 1788–1790. John Nurmisen säätiö. Helsinki 2010. • Den guldmedalj officerarna förlänades för sina insatser under sjöslaget vid Svensksund. Ett nästan identiskt Stig Jägerskiöld, Ruotsinsalmi – Kustaa III:n meritaistelut 1788–1790. Otava. Helsinki 1990. emblem återges på den matservis amiralen Carl Olof Cronstedt erhöll som tack Otto Lybeck (red.), Svenska flottans historia II, 1680–1814. Malmö 1943. Helge Pohjolan-Pirhonen, Kansakunnan historia 2, 1772–1808. Kansakunta etsii itseään. WSOY. Porvoo 1970.

90 Kustaa III:n sota 1788–1790 – Ruotsin saaristolaivasto osoittaa tehonsa Gustav III:s krig 1788–1790 – Skärgårdsflottan ger prov på sin kapacitet 91 Helsinki ja Viapori Helsingfors och 1700-luvulla Sveaborg på 1700-talet

PÄIVI HAPPONEN

Helsinki ei olisi pääkaupunki, jos Suomenlinnaa ei olisi Helsingfors skulle inte vara en huvudstad, om inte rakennettu sen edustalle. Pieni, noin 1 500 asukkaan ui- Sveaborg hade byggts utanför den. Den lilla, halvsovan­ nuva kaupunki heräsi eloon Viaporin rakennuskaudella de staden med sina ca 1 500 invånare vaknade till livs 1748–1808. Linnoitustyöt houkuttivat väkeä. Kaupan- under Sveaborgs byggnadsperiod 1748–1808. Bygget käynti vilkastui, liikenneolot ja teollisuus kehittyivät ja av fästningen lockade folk. Handelslivet stimulerades, seuraelämä monipuolistui. Myös Helsinki vaikutti Via- trafikvillkoren och industrin utvecklades och umgäng­ poriin. Tutkimuskirjallisuudessa Helsingistä ja Viaporista eslivet blev mångsidigare. Även Helsingfors påverkade

• Carl Ludwig Engelin akvarelli Helsingin Pohjoissatamasta 1816.

• Carl Ludwig Engels akvarell över Norra kajen i Helsingfors 1816.

• Viaporin linnoitusrakennus tarjosi töitä lukuisille Helsingissä ja sen ympäristössä asuneille. Elias Martinin öljymaalaus Viaporin rakennustyömaalta 1760-luvulta.

• Sveaborgs fästningsbygge erbjöd arbetsmöjligheter för ett stort antal invånare i Helsingfors med omnejd. Elias Martins oljemålning över byggnadsarbetena på 1760-talet.

käytetäänkin käsitettä kaksoiskaupunki, koska Helsinki Sveaborg. Följaktligen används begreppet dubbelsta­ ja Viapori muodostivat yhteen kasvaneen keskittymän. den om Helsingfors och Sveaborg, eftersom dessa bild­ Siviiliyhteiskuntaa ja sotilasyhteiskuntaa ei voinut hel- ade ett sammanvuxet kluster. Det civila och det militära posti erottaa toisistaan. samhället var inte lätta att skilja åt. Viaporin rakennuskausi kaksinkertaisti Helsingin Sveaborgs byggnadsperiod fördubblade Helsing­ siviiliväestön määrän, kun virallinen väkiluku 1700- ja fors civilbefolkning, då det officiella befolkningsantalet 1800-lukujen taitteessa oli noussut runsaaseen 3 000 i sekelskiftet 1700–1800 hade stigit till dryga 3 000 henkeen. Ilman aikakauden suuria kulkutautiepidemioi- personer. Befolkningstillväxten skulle ha varit ännu stör­

92 Helsinki ja Viapori 1700-luvulla Helsingfors och Sveaborg på 1700-talet 93 ta ja sotarasituksia sekä niistä seuranneita taloudellisia re utan de ekonomiska sviktningar som tidsperiodens notkahduksia väestönkasvu olisi ollut vielä suurempi. stora epidemier och krigsbelastningar åstadkom. Fäst­ Linnoitus- ja rakennustyöt vetivät Helsinkiin maalta nings- och byggarbeten lockade folk till Helsingfors, etenkin palvelustehtäviin pestautuneita naisia. särskilt tjänstekvinnor från landsbygden. Kaupungin virallisesta väkiluvusta puuttuvat Viapo- Ur stadens officiella befolkningsstatistik saknas ­be rin linnoituksen väestö ja Helsinkiin sijoitettu sotaväki. folkningen på Sveaborgs fästning och den i Helsingfors Esitettyjen arvioiden mukaan tämän väestön määrä oli placerade militären. Antalet sveaborgsbor estimeras i 1800-luvun alussa lähes 6 000. Kaksoiskaupungin yh- början av 1800-talet till omkring 6 000 personer. Dub­ teenlaskettu väkimäärä kohosi siten noin 9 000 asuk- belstadens sammanlagda befolkningsantal steg så­ kaaseen. Sotilasväestön suhteellinen osuus teki Helsin- lunda till ca 9 000 invånare. Den relativt stora andelen gistä Ruotsin valtakunnan suurimman sotilaskaupungin. militärer gjorde Helsingfors till den största militärstaden Viapori mullisti myös Helsingin taloudellisen kehi- i det svenska riket. tyksen, kun armeija tilasi suuria määriä tavaraa ja ruo- Sveaborg förändrade även Helsingfors ekonomiska kaa. Linnoituksen rakentamiseen tarvittiin kiviä, tiiliä, utveckling då armén beställde stora mängder varor och kalkkia ja puuta sekä rakentamiseen osallistuneille soti- mat. Sten, tegel, kalk och virke behövdes för att bygga laille ja työmiehille ruokaa, juomaa ja varusteita. Tutki- fästningen och de soldater och arbetskarlar som deltog mukset osoittavat, että Ruotsin valtakunnan budjetista i byggnadsarbetet behövde mat, dryck och utrustning. enimmillään jopa kuusi prosenttia kohdentui Viaporin Enligt forskningen riktades som mest t.o.m. sex pro­ linnoittamiseen. Työväestön huolto- ja ylläpitokustan- cent av det svenska rikets budget till befästandet av nukset eivät sisälly tähän osuuteen. Sveaborg. Arbetsfolkets service- och underhållskost­ Linnoituksen hankinnoista noin 40 prosenttia teh- nader är inte inkluderade i summan. tiin Helsingin porvaristolta, mutta sen toimintakyky Ungefär 40 % av fästningens upphandlingar gjor­ ei riittänyt kattamaan koko kysyntää. Toisaalta linnoi- des av borgerskapet i Helsingfors, men deras kapacitet tuksen työnjohto käytti kilpailevia toimittajia helsin- räckte inte till för att täcka hela efterfrågan. Å andra si­ kiläisten porvareiden ylihinnoittelun vähentämiseksi. dan använde fästningen sig av konkurrerande leveran­ Hankintamalli oli vastoin aikakauden merkantilistista törer för att minska på Helsingfors borgerskaps över­ • C.L. Engelin akvarelli Helsingin keskustasta. Etualalla Ulrika Eleonoran kirkko, taustalla raatihuoneen torni. talouspolitiikkaa, joka olisi edellyttänyt kaikkien tuottei- prissättning. Anskaffningsmodellen var stick i stäv med den ostamista paikallisilta toimittajilta. Joka tapauksessa tidens merkantilistiska ekonomiska politik, vilken skulle • C.L. Engels akvarell över Helsingfors centrum. I förgrunden Ulrika Eleonora kyrkan och i bakgrunden rådhustornet. armeijasta tuli Helsingin porvaristolle pysyvä asiakas ja ha förutsatt att alla varor inhandlades av lokala leveran­ varma tulonlähde. törer. Men i alla fall blev armén en trogen kund och en Linnoitustyöt vilkastuttivat myös laivanvarustusta ja säker inkomstkälla för Helsingfors borgerskap. jaa kaupunkiin ja saivat vastineeksi suolaa. Puu, etenkin och Helsingfors samt till landsbygden runt Helsingfors. ulkomaankauppaa. Helsinkiläisten kauppiaiden pienet Fästningsarbetet stimulerade även rederiverk­ sahattu lauta oli tärkein vientituote. Bönderna hämtade säd till staden och fick salt i gen­ alukset vaihtuivat laivoihin. Kaupungissa oli 1800-lu- samheten och utrikeshandeln. De smärre fartyg som Helsinkiin perustettiin 1700-luvun lopulla useita gäld. Virke, framför allt sågat bräde var den viktigaste vun alussa kaksikymmentäviisi valtameripurjehduksen borgarna i Helsingfors ägt byttes mot skepp. I början teollisuuslaitoksia pitkälti Viaporin tarpeiden ja sieltä exportvaran. kriteerit täyttävää laivaa, mikä tarkoitti Helsingin kaup- av 1800-talet fanns det i Helsingfors 25 fartyg som levinneen aikakautensa edistyksellisimmän teknologian Från fästningen spreds tidsperiodens mest avan­ palaivaston kasvaneen Ruotsin neljänneksi suurimmak- uppfyllde kriterierna för högsjöseglats. Detta betydde ja työmenetelmien vauhdittamana. Osa teollisuudesta cerade teknologi och arbetsmetoder, och tillsammans si. Muutos oli huikea, kun runsas viisikymmentä vuotta att Helsingfors handelsflotta vuxit till den fjärde största hyödynsi vesi- ja tuulivoimaa, kun taas osa laitoksista oli med det behov som Sveaborg hade ledde dessa till aiemmin laivoja ei ollut lainkaan. Laivat seilasivat Vä- i Sverige. Förändringen var hisnande, då det ca femtio lähinnä suuria käsityöverstaita. grundandet av flera industrianläggningar i Helsingfors limerellä, toisinaan jopa Amerikassa ja toivat suolaa ja år tidigare inte överhuvudtaget funnits fartyg. Fartygen Viaporin rakennustöiden alkaessa 1748 Helsingissä under slutet av 1700-talet. En del av industrianlägg­ muita tarvikkeita Viaporin, Helsingin ja Helsinkiä ympä- seglade på Medelhavet, ibland t.o.m. till Amerika och oli kaksikymmentäviisi kauppiasta ja saman verran viisi- ningarna nyttjade vatten- och vindkraft, medan andra röivän maaseudun tarpeisiin. Talonpojat kuljettivat vil- hämtade salt och andra förnödenheter till Sveaborg kymmentä vuotta myöhemmin huolimatta kaupungin egentligen var stora hantverksanläggningar.

94 Helsinki ja Viapori 1700-luvulla Helsingfors och Sveaborg på 1700-talet 95 • Hatuntekijä Anders Johan Kåhlmanin valmistama sotilaan hattu. Kåhlman muutti Helsingistä Karlskronaan vuonna 1788.

• En soldathatt som hattmakaren Anders Johan Kåhlman tillverkat. Han flyttade 1788 från Helsingfors till Karlskrona.

Då byggandet av Sveaborg inleddes år 1748 fanns det 25 handelsmän i staden. Femtio år senare var an­ talet lika stort, trots att stadens befolkningsmängd och ekonomi vuxit kraftigt. Borgerskapet var ett slutet sam­ fund, som höll strikt på sina maktbefogenheter. Han­ delsförbindelserna med Sveaborg hämtade intäkter, då en tredjedel av Sveaborgs anskaffningar dirigerades till tio handelsmän. Pengar betydde makt, och makt möjlig­ gjorde att kretsen hölls liten. Handelshusen på den söd­ väestön ja talouden merkittävästä kasvusta. Kauppias- ra sidan av Senatstorget är ett synligt arv från denna tid. kunta oli suljettu, tiukasti valtaoikeuksistaan kiinni pi- Handelsmannen från Helsingfors, skeppsredaren och tänyt yhteisö. Liikesuhteet Viaporiin toivat rahaa, sillä fabrikören Johan Sederholm (1722—1805) blev en av kolmannes Viaporin hankinnoista kanavoitui kymme- de stora affärsmännen i det svenska riket. Hans hus står • Adolf Erik Geeten piirustus Viaporista 1760-luvulla. nelle kauppiaalle. Raha merkitsi valtaa ja valta mahdol- fortfarande kvar på paradplatsen vid Senatstorget, vars • Adolf Erik Geetes teckning över Sveaborg på 1760-talet. listi piirin pitämisen pienenä. Kauppiastalot Senaatinto- nuvarande form härstammar från den ryska tiden. Sten­ rin eteläreunalla ovat näkyvä muisto tästä ajanjaksosta. huset, som stod färdigt 1757, är den äldsta byggnaden Helsinkiläisestä kauppiaasta, laivanvarustajasta ja tehtai- i Helsingfors centrum. Sederholm, som härstammade lijasta Johan Sederholmista (1722–1805) tuli yksi Ruot- från enkla förhållanden, blev framgångsrik tack vare sin tien ja käsityöläismestareiden määrän kasvuna. Kohon- s.k. Sveaborgsmarketenter lyckades få borgarrättighet sin valtakunnan suurliikemiehistä. Hänen talonsa seisoo målmedvetenhet. Sveaborg och konungens gunst gjor­ nut väkiluku merkitsi kysyntää. Lisäksi armeijan piirissä i Helsingfors. Efter att byggnadsarbetena tynade bort edelleen paraatipaikalla, Venäjän aikana nykyisen muo- de honom rik. harjoitettiin liiketoimintaa, joka sisälsi viinanpolttoa, ka- lösgjordes borgarna av beroendet av Sveaborg, men tonsa saaneen Senaatintorin laidalla. Vuonna 1757 Handelsmännen kunde inte kontrollera all han­ pakanpitoa, ruoka- ja sekatavarakauppaa ja leipomista. de mest framgångsrika borgarnas vingar bar även efter valmistunut kivirakennus on Helsingin kantakaupungin del, utan en större krets höll rätten till alkoholförsälj­ Osa näistä niin sanotuista Viaporin marketenteistä on- detta. vanhin talo. Vaatimattomista oloista lähtöisin ollut Se- ning. Detta ökade antalet småborgare i Helsingfors. nistui saamaan Helsingin porvarioikeudet. Linnoitustöi- En del av året var Sveaborg isolerat från fastlandet derholm menestyi määrätietoisuutensa ansiosta. Viapori Sveaborgs byggnadsperiod märks även i ökningen av den hiivuttua porvaristo irtautui Viapori-riippuvuudesta, då båt- och senare fartygsförbindelsen var avbruten un­ ja kuninkaan suosioon pääsy rikastuttivat. antalet hantverkaryrken och hantverksmästare. En väx­ mutta menestyneimpien porvareiden siivet kantoivat der menförestider, eller då isen inte var tillräckligt stark Kauppiaat eivät kyenneet hallitsemaan kaikkea liike- ande befolkningsmängd betydde en större efterfrågan. tämänkin jälkeen. för att hålla uppe den väg som förenade Sveaborg och toimintaa, vaan alkoholin myynti säilyi laajemman piirin Inom armén idkades därutöver handel, som omfat­ Viapori oli osan vuotta eristettynä mantereesta, kun Helsingfors. En isolering skulle även ha betytt ett av­ oikeutena. Tämä lisäsi Helsingin pienporvarien määrää. tade brännvinsbrännande, krogverksamhet, livsmed­ vene- ja myöhemmin laivayhteys ei kelirikkoaikana stående av service. Fästningen byggdes endast under Viaporin rakennuskausi näkyi myös käsityöläisammat- els- och diversehandel samt bakande. En del av dessa toiminut tai kun jää ei ollut tarpeeksi vahvaa mante- sommaren, men invånarna på Sveaborg behövde mat

96 Helsinki ja Viapori 1700-luvulla Helsingfors och Sveaborg på 1700-talet 97 • Augustin Ehrensvärdin olevan suljettu sotilasalue, mutta jousti tilanteessa, jossa hållen. På vägen gick officerare, soldater, handelsmän, Viaporin Kuninkaanportille muutakaan ratkaisua linnoituksen tarvitsemiin palvelui- hantverkare, tjänstefolk och bönder. pystyttämä kivitaulu julistaa meren ja mantereen hin ei löytynyt. Tarinat kertovat jäätien aukioloaikaan Landshövdingsämbetet för Nylands och Tavastehus yhteenkuuluvuutta – Viaporia ja vilkkaasta, molemmin suuntaisesta liikenteestä. Tiellä län flyttades från Helsingfors till Tavastehus år 1776 som Helsinkiä. kulki upseereita, sotilaita, kauppiaita, käsityöläisiä, pal- ett led i de administrativa förnyelserna som Gustav III • Stentavlan som Augustin velijoita ja talonpoikia. genomförde. Den besvikelse man kände i Helsingfors Ehrensvärd lät sätta upp vid Uudenmaan ja Hämeen läänin maaherra siirrettiin minskades av det ökande välståndet och det växande Kungsporten på Sveaborg är en manifestation över sambandet Helsingistä Hämeenlinnaan vuonna 1776 osana Kustaa antalet militära tjänstemän. Höga militärer, regements- mellan hav och land – Sveaborg III:n hallinnollisia uudistuksia. Samaan aikaan kasvanut och truppavdelningschefer och överbefälhavaren för och Helsingfors. sotilasvirkamiesten määrä ja taloudellinen vaurastumi- armén i Finland, en tjänst som återinrättats 1769, bodde nen vähensivät Helsingissä tunnettua pettymystä. Kor- alla i Helsingfors. Ävenså Augustin Ehrensvärd, som år keat sotilasviranomaiset, rykmenttien ja joukko-osasto- 1769 blev den förste överbefälhavaren. Officerskåren på jen komentajat ja vuonna 1769 uudelleen perustetun Sveaborg representerade det europeiska modet, kultu­ Suomen armeijan ylipäällikön viranhaltijat asuivat kau- ren och livsstilen. pungissa. Näin myös Augustin Ehrensvärd, josta tuli Den växande befolkningsmängden, de förbättrade ensimmäinen ylipäällikkö vuonna 1769. Viaporin up- ekonomiska handlingsmöjligheterna och den livliga seg­ seeristo edusti eurooppalaista muotia, kulttuuria ja elä- lationen gjorde, att det sammanslagna Sveaborg och mäntapaa. Helsingfors bildade en av de mest betydelsefulla stä­ Kasvanut väkiluku, parantunut taloudellinen toi- derna i det svenska riket. På ett halvt sekel hade den lilla mintakyky ja vilkas merenkulku nostivat Helsingin ja staden blivit stor och välmående, en typisk militärstad i Viaporin yhteenliittymän 1800-luvun alussa Ruotsin början av nya tiden. Det militära och det civila samhället valtakunnan merkittävimpien kaupunkien joukkoon. var beroende av varandra, trots de ekonomiska och ad­ Pikkukaupungista oli tullut puolessa vuosisadassa suuri ministrativa utmaningarna och spänningarna. För Hel­ ja vauras, uuden ajan alun tyypillinen sotilaskaupunki. singfors borgare var armén en betydelsefull kund och Sotilas- ja siviiliyhteiskunta olivat toisistaan riippuvaisia borgerskapet var en förutsättning för att arméns under­ taloudellisista ja hallinnollisista haasteista ja jännitteistä håll skulle fungera. Helsingfors och Sveaborg hade en huolimatta. Armeija oli Helsingin porvaristolle merkit- fast förbindelse, de bildade en helhet där bägge stödde tävä asiakas ja porvaristo elinehto armeijan toimivalle varandra. huollolle. Helsingin ja Viaporin yhteydet olivat kiinteät, reen ja Viaporin yhdistävän tien avoinna pitämiseksi. och kläder även under de övriga årstiderna. Därför flyt­ ne muodostivat yhden toisiaan tukevan kokonaisuuden. Översättning: Magdalena af Hällström Eristäytyminen olisi tarkoittanut myös palveluista luo- tade en del av Helsingfors borgare till Sveaborg, där de pumista. Linnoitusta rakennettiin vain kesäisin, mutta hade krogar och caféer, kläd- och matvaruaffärer. På Viaporin asukkaat tarvitsivat ruokaa ja vaatteita myös Sveaborg fanns det exceptionellt mycket krogar. muina vuodenaikoina. Siksi osa Helsingin porvareista Varje borgare från Helsingfors hade rätt att fritt säl­ siirtyi Viaporiin ravintoloitsijoiksi, kahvilanpitäjiksi, rih- ja sina produkter på Sveaborg, eftersom staden ansåg KIRJALLISUUTTA/LITTERATUR kamakauppiaiksi ja ruokakauppiaiksi. Erityisen paljon att Sveaborg, trots fästningsarbetena, hörde till staden. Seppo Aalto, Sofia Gustafsson & Juha-Matti Granqvist, Linnoituskaupunki. Helsinki ja Viapori 1721 – 1808. Livonia Print 2020. Viaporissa oli kapakoita. Ehrensvärd å sin sida ansåg Sveaborg vara ett slutet Juha-Matti Granqvist, Helsingin porvaristo Viaporin rakennuskaudella (1748-1808). Historiallisia tutkimuksia Helsingin yliopistosta XLII. Helsinki 2016. Jokaisella helsinkiläisellä porvarilla oli oikeus myy- militärområde, men i en situation där det inte fanns nå­ Sofia Gustafsson, Leverantörer och profitörer. Olika geografiska områdens och sociala gruppers handel med fästningsbygget Sveaborg under den första dä tuotteitaan ja palveluitaan Viaporissa vapaasti, kos- gon annan lösning för att få den nödvändiga servicen byggnadsperioden 1748–1756. Finska Vetenskaps-Societeten. Helsingfors 2015. ka kaupunki tulkitsi Viaporin kuuluvan linnoitustöistä till fästningen var han flexibel. Det berättas, att under Sampsa Hatakka, Viaporin väestö kustavilaisella ajalla 1772 -1807. Teoksessa Sophie Holm & Magdalena Hällström (toim.), Viapori. Linnoitus, huolimatta Helsinkiin. Ehrensvärd taas katsoi Viaporin den tid då isvägen var öppen var trafiken livlig åt bägge lähiseutu ja maailma. Piirteitä Suomenlinnan historiasta VIII. Helsingfors 2012.

98 Helsinki ja Viapori 1700-luvulla Helsingfors och Sveaborg på 1700-talet 99 1808–1918

VENÄJÄN AIKA

DEN RYSKA TIDEN

• Vladimir Sventorzetski, Iso-Britannian ja Ranskan laivastot pommittavat Viaporia elokussa 1855.

• Vladimir Sventorzetskij, Storbritanniens och Frankrikes flottor bombarderar Sveaborg i augusti 1855. • Paul van Suchtelenin julkaisema teos Ruotsin ja Venäjän välisestä sodasta 1808–1809 oli tarkka kuvaus venäläisen osapuolen näkemyksistä. Ruotsin armeijassa Viaporin linnoitus Sveaborgs fästning palvellut R.F.G. Wrede tarkensi sen tietoja ruotsalaisesta liitetään Venäjään ansluts till Ryssland näkökulmasta. • Boken om kriget mellan Sverige och Ryssland 1808–1809 som Paul van Suchtelen utgav är en 4.5.1808 4.5.1808 detaljerad skildring av den ryska partens uppfattningar. R.F.G Wrede, som tjänstgjorde i den svenska armén, preciserade uppgifterna i boken ur svenskt perspektiv. JUSSI NUORTEVA

uppoffring; men sedan han inhemtat sitt krigsråds me­ ning, ändrade han dock beslut, och man öfverenskom, ”Maaliskuun 6. päivänä vaihdettiin en- ”Den 6 Mars vexlades de första att ej uppföra något verk på denna sidan, hvilken skulle simmäiset laukaukset. Venäläinen styckeskotten. Ett Ryskt batte­ anses för neutral. Sålunda kunde Ryssarne nu anlägga, patteri, joka oli sijoitettu satamas- ri, uppfördt på en klippa, midt i fullkomlig säkerhet, sina förråder, sjukhus och maga­ sa olevalle kalliolle kaupungin i hamnen mellan fästningen siner i Helsingfors. Denna stad erbjöd tillika deras hög­ ja linnoituksen puoliväliin, och staden, riktade sin eld qvarter och trupper det enda skygd, som fanns i när­ suuntasi tulituksen muu- på några hundra arbetare, heten.” taman sadan työnteki- som söndersågade isen Så här beskrev Paul Suchtelen, en under kriget 19 år jän joukkoon, joka oli framför de ställen, hvilka gammal löjtnant i Chevaliergardet, det inledande stadiet sahaamassa rikki jäätä Svenska kommendan­ av Sveaborgs belägring i mars 1808 i sin bok Précis des sellaisista paikoista, joi- ten ansåg för lättast évènements militaires des campagnes de 1808 et 1809 ta linnoituksen ruotsa- tillgänglige. Fästning­ en Finlande dans la dernière guerre entre la Russie et lainen komentaja piti en svarade med liflig­ la Suède. Boken utkom 1817 i S:t Petersburg, och den [hyökkääjän] helpoim- het, och då derifrån pungit, joihin sotatoimet tulisivat sodan jatkuessa mah- utgavs på svenska, översatt och kompletterad av löjt­ pina etenemisreitteinä. skjöts med elevation, så dollisesti ulottumaan. Cronstedt vastasi aluksi kylmästi, nanten vid Kungliga Livgardet, den finskfödda Rabbe Linnoitus vastasi kärk- voro husen i Helsingfors että puolustus oli valmis kaupungin uhraamiseen. Pyy- Fabian Gustaf Wrede. Boken ger en ypperlig beskriv­ käästi tulitukseen ja kun blottställda för hvarje kula. dettyään sotaneuvostonsa kannan, hän kuitenkin muut- ning av hur man på den ryska sidan såg på såväl krigets sieltä ammuttiin korkeam- Denna stad hotades med en ti päätöstään. Neuvotteluissa päästiin sopimukseen siitä, gång som på dess målsättningar. malla kaarella, aiheutti jokainen fullkomlig förstöring. För att fö­ ettei [kaupungin] alueelle sijoitettaisi mitään varustuksia, Den bok Paul von Suchtelen publicerade baserade laukaus vaaran Helsingin raken- rekomma en sådan, afsändes en vaan sitä pidettäisiin neutraalina. Tämän ansiosta venä- sig på hans fars opublicerade memoarer. Jan Peter van nuksille. Kaupunkia uhkasi siksi täy- parlementär till amiral Cronstedt, med läiset saattoivat nyt täysin turvallisesti sijoittaa Helsinkiin Suchtelen (1751–1836) var en holländskfödd fortifika­ dellinen tuho. Sen välttämiseksi amiraali föreställningar om den skada, för hvilken varastojaan, sairaalan ja makasiineja. Kaupunki tarjosi tionsofficer, som var huvudkvartermästare för de trup­ Cronstedtin luokse lähetettiin lähetystö, • Keisarin sivusta- han blottstälde stadens invånare, af hvil­ myös ainoan lähellä tarjolla olevan suojapaikan heidän per som anföll Finland. Jan Peter van Suchtelen verkade joka kertoi niistä vahingoista, joita hänen adjutantti ja Chevalier- ka de fleste räknade anhöriga och vänner päämajalleen ja joukoilleen.” som professor i matematik vid universitet i Leyden, då kaartin luutnantti Paul van ibland garnisonen. Han hotades att få Näin Viaporin piirityksen alkutapahtumia maalis- tulituksensa aiheutti kaupungin asukkaille, Suchtelen Turussa 1808. Katarina II 1783 lockade honom till Ryssland, och gav joista useimmat olivat varusväen omaisia se det onda vedergäldt, på de Svenska kuussa 1808 kuvasi sodan aikana 19-vuotias venäläi- honom ansvaret för planerandet och förverkligandet av tai ystäviä. Hänelle kerrottiin, että hänen • Kejsarens flygeladjutant städer, till hvilka kriget möjligtvis kunde nen Chevalier-kaartin luutnantti, sittemmin kenraali- befästningarna vid gränsen mot Sverige. Ansvaret för och löjtnant vid Chevalier- toimensa johtaisivat kostotoimiin, joiden garden Paul van Suchtelen i sträcka sig. Cronstedt svarade i början luutnantti Paul van Suchtelen vuonna 1827 Pietarissa Sydöstra Finlands befästningshelhet innehades av en kohteiksi joutuisivat ne ruotsalaiset kau- Åbo 1808. kallt, att hans försvar fordrade stadens ilmestyneessä kirjassa Précis des évènements militaires des av Rysslands viktigaste fältherrar, generalissimus Alex­

102 Viaporin linnoitus liitetään Venäjään 4.5.1808 Sveaborgs fästning ansluts till Ryssland 4.5.1808 103 • Generalissimus Venäjän pääkaupungin, Pietarin, turvaamisessa lännestä aförbundet på den av släkten Wrede ägda Anjala gård, Aleksandr Suvorovin uhkaavilta hyökkäyksiltä. medan den tidigare Liikkala-noten med krav åt regenten linnoitusrakennuksiin kuulunut kasematti. Sekä isä että poika van Suchtelen tunsivat hyvin hade undertecknats på Liikkala gård, som då befann sig Suomen ja suomalaiset. Jan Peter van Suchtelen oli på den ryska sidan av gränsen. Kung Gustav III ansåg of­ • Kasematt som tillhörde generalissimus Alexander 1790-luvulla vastannut Viipurin, Savonlinnan ja Lap- ficerarnas verksamhet vara ett uppror och tiotals under­ Suvorovs fästningsverk. peenrannan linnoitusten vahvistamisesta ja sen jälkeen tecknare av Liikkala-noten dömdes till döden. Endast suunnitellut lähemmäksi valtakuntien rajaa uudet lin- en av domarna verkställdes. Anjalaförbundets ledande noitukset Kyminlinnaan, Uttiin ja Liikkalaan. Hän oli officerare flyttade till Ryssland och deltog i kriget mot haavoittunut Ruotsia vastaan vuosina 1788–1790 Sverige på den ryska sidan. Sverige var politiskt delat, käydyssä Kustaa III:n sodassa ja saanut ansioistaan sekä vilket även återspeglade sig i officerskårens inställning sodassa että linnoitusrakennustöissä lahjoitusmaakseen under det finska kriget 1808–1809. Liikkalan kartanon, jossa hänen poikansa Paul vietti Ryssarna var väl förberedda för anfallet mot Sverige. usein aikaansa. Paul van Suchtelenin kirjan kääntänyt Bakgrunden till anfallet ligger i den överenskommelse vapaaherra Wrede omisti puolestaan 15 kilometrin som slöts mellan den franska kejsaren Napoleon och päässä sijainneen Anjalan kartanon, jossa hän myös den ryska kejsaren Alexander I i Tilsit år 1807. Ryssland kuoli vuonna 1837. Hän täydensi van Suchtelenien fick en bra orsak att inleda ett krig då Sverige vägrade tietoja ruotsalaisten joukkoyksiköiden vahvuuksista ja delta i kontinentalblockaden mot Britannien. Den verkli­ sodankäynnin yksityiskohdista. ga orsaken låg i viljan att expandera västerut och att på Kustaa III:n sodan aikana Ruotsin kuninkaan poli- så sätt trygga huvudstaden S:t Petersburgs ställning. tiikkaa vastustaneet ruotsalaiset upseerit olivat solmineet Då kejsardömet hotades av ett nytt krig var för­ elokuussa 1788 niin sanotun Anjalan-liiton Wrede-su- stärkandet av försvarsanläggningarna vid gränsen mot campagnes de 1808 et 1809 en Finlande dans la dernière ander Suvorov. En tydlig indikation på att de nya fäst­ vun Anjalan kartanossa, mutta sitä edeltänyt hallitsijalle Sverige en viktig del av den ryska politiken. Kejsar Alex­ guerre entre la Russie et la Suède. Teos ilmestyi ruotsiksi ningarna ansågs väsentliga i skyddandet av Rysslands vaatimuksia sisältänyt upseerien Liikkalan nootti oli al- ander I hade år 1803 bekantat sig med de av Alexander Ruotsin kuninkaallisen henkivartiokaartin luutnantin, huvudstad, S:t Petersburg, mot anfall från väst. lekirjoitettu Venäjän puolella silloista rajaa sijainneessa Suvorov ledda befästningsarbetena. För förverkligan­ suomalaissyntyisen vapaaherra Rabbe Fabian Gustaf Både far och son van Suchtelen kände väl till både Liikkalan kartanossa. Ruotsin kuningas Kustaa III piti det ansvarade, förutom Jan Peter van Suchtelen, även Wreden kääntämänä ja täydentämänä. Se on erinomai- Finland och finnarna. Jan Peter van Suchtelen hade upseerien toimintaa kapinana ja kymmeniä Liikkalan generalmajor Fabian Steinheil. Även han deltog i Finska nen kuvaus siitä, millä tavoin venäläisellä puolella näh- under 1790-talet ansvarat för förstärkandet av fäst­ nootin allekirjoittajia tuomittiin kuolemaan. Vain yksi kriget, då han ledde anfallet mot Ålandsöarna. Åren tiin niin sodan kulku kuin sen tavoitteet. ningarna i Viborg, Nyslott och Villmanstrand, och efter tuomioista toteutettiin. Anjalan liiton johtavat upseerit 1810–1824 fungerade Steinheil som generalguvernör Paul van Suchtelenin julkaisema kirja perustui det planerat de nya fästningarna Kyminlinna, Uttis och siirtyivät Venäjälle ja osallistuivat Venäjän puolella so- för det till Ryssland anslutna autonoma storfurstendö­ hänen isänsä, hollantilaissyntyisen linnoitusrakennus- Liikkala närmare riksgränsen. Han hade sårats under taan Ruotsia vastaan. Ruotsi oli poliittisesti jakautunut, met Finland. Under hans ledning gjordes beslutet år upseerin, Suomeen hyökänneiden joukkojen pääma- kriget mot Sverige, i Gustaf III krig 1788-1790, och för mikä heijastui upseeriston asenteisiin myös Suomen so- 1812 att flytta Finlands huvudstad från Åbo till Helsing­ joitusmestari Jan Peter van Suchtelenin (1751–1836) sina bedrifter såväl i kriget som inom fortifikationen er­ dan aikana 1808–1809. fors, till närheten av Sveaborg, den starka ryska basen. julkaisemattomiin muistelmiin. Keisarinna Katariina II höll han Liikkala gård som donationsgods. Sonen Paul Venäläiset olivat valmistautuneet hyvin Ruotsiin De ryska trupperna avancerade snabbt och intog oli vuonna 1783 houkutellut Leidenin yliopiston mate- tillbringade ofta sin tid på godset. Friherre Wrede, som suuntautuneeseen hyökkäykseen. Sen taustalla oli Rans- Helsingfors endast några veckor efter att krigshandling­ matiikan professorina toimineen van Suchtelenin Venä- översatt Paul van Suchtelens bok, ägde i sin tur Anja­ kan keisari Napoleonin ja Venäjän keisari Aleksanteri arna inletts. Sveaborg, som låg endast ett par kilometer jälle ja antanut hänen vastuulleen linnoitusrakennusten la gård dryga 15 km längre bort, där han även avled år I:n välillä vuonna 1807 solmittu Tilsitin sopimus. Kun från staden, omringades av ryska trupper. Att huvud­ suunnittelun ja toteuttamisen Ruotsin vastaiselle rajalle. 1837. Han kompletterade van Suchtelens uppgifter med Ruotsi ei suostunut osallistumaan Britannian vastaiseen kvartermästaren Jan Peter van Suchtelen valdes till be­ Tästä Kaakkois-Suomen linnoitusjärjestelmän kokonai- information om de svenska truppenheternas styrkor och mannermaansulkuun, sai Venäjä hyvän syyn ryhtyä so- lägrare var utan tvivel ett noggrant övervägt beslut. Han suudesta vastasi Venäjän yksi tärkeimmistä sotapäälli- detaljer om krigföringen. taan Ruotsia vastaan. Todellisena syynä oli halu laajen- var en av sin tids internationellt högst värderade forti­ köistä, generalissimus Aleksandr Suvorov. Se kertoo sii- Under Gustav III:s krig hade de svenska officerare taa aluetta länteen ja siten turvata pääkaupunki Pietarin fikationsexperter och kunde kanske därför hitta fäst­ tä, että uusia linnoituksia pidettiin ensiarvoisen tärkeinä som motsatte sig kungens politik slutit det s.k. Anjal­ asema. ningens svaga punkter. I van Suchtelens bok beskrivs

104 Viaporin linnoitus liitetään Venäjään 4.5.1808 Sveaborgs fästning ansluts till Ryssland 4.5.1808 105 lukuisien rakenteiden kuvaaminen ei tässä olisi tarkoi- förstördes och fattade eld. Försvarana stördes även på tuksenmukaista. Ne on rakennettu eri aikoina ilman täs- många sätt, som genom nattliga anfallsalarm, trumning mällistä perussuunnitelmaa. Osa niistä on merkittäviä, och genom att låta trupper marschera längs isen mot osa virheellisiä tai tarpeettomia. Yhdessä ne kuitenkin fästningen utan någon egentlig tanke på anfall. muodostavat ensiluokkaisen linnoituksen.” Yhtä karu Vinterförhållandena väckte oro bland försvarana, då on luonnehdinta saaren puolustajasta, vara-amiraali Carl det ansågs att de underlättade anfall mot fästningen. Av Olof Cronstedtista. Kirjoittajat toteavat, että ”Cronstedt, denna orsak försökte försvararna såga sönder istäcket, joka oli tottunut tarkastelemaan asioita merimiehenä” ei men nyttan av arbetet var endast kortvarig. Allt detta kyennyt johtamaan maalinnoituksen puolustusta, vaan försämrade försvarsviljan bland de svenska trupperna. ”hän näki Viaporin ikään kuin alukseksi, jota uhkasi ent- De svenska trupperna hade förutsatts försvara raus.” Sveaborg ända till slutet, och om läget blev hopplöst • Venäjän ja Ruotsin välinen rajasilta Ahvenkoskella vuonna 1803. Piirittäjät tunnistivat nopeasti puolustuksen heik- skulle de bränna skärgårdsflottans skepp som låg på kouden. Vara-amiraali Cronstedt ei pystynyt tekemään docka på fästningen, samt förstöra vapendepåerna. • Gränsbron mellan Ryssland och Sverige i Abborfors år 1803.

Puolustusasemien vahvistaminen Ruotsin vastaisella Sveaborgs fästning inte som ett oövervinnerlig fäste, rajalla oli tärkeä osa Venäjän politiikkaa uuden sodan utan beskrivningen är snarare rätt så karg. Skribenterna uhatessa keisarikuntaa. Keisari Aleksanteri I oli vuonna noterar: ”Att beskrifva dessa talrika anläggningar vore 1803 tutustunut kenraali Alexander Suvorovin johdol- här ändamålslöst. De äro uppförda efterhand, utan nå­ la suoritettuihin linnoitusrakennustöihin, joiden toteut- gon bestämd grundplan, stundom besynnerliga, felakti­ tamisesta Jan Peter van Suchtelenin lisäksi oli vastannut ga, onödiga; men förenade bilda de dock en fästning af kenraalimajuri Fabian Steinheil. Myös hän osallistui Suo- första ordningen.” Lika kargt beskrivs öarnas försvarare, men sotaan johtaen hyökkäystä Ahvenanmaan saarille. vice-amiral Cronstedt, som var ”van att se som sjöman” Vuosina 1810–1824 Steinheil toimi Venäjään 1809 lii- och kunde inte leda försvaret av en fästning, utan han tetyn autonomisen Suomen suuriruhtinaskunnan ken- såg ”Sveaborg som ett fartyg, blottstäldt för äntring.” raalikuvernöörinä. Hänen johdollaan Suomen pääkau- Belägrarna såg snabbt svagheterna i försvaret. punki päätettiin vuonna 1812 siirtää Turusta Helsinkiin, ­Vice-amiral Cronstedt var oförmögen att fatta självstän­ lähelle Venäjän vahvaa tukikohtaa, Viaporin linnoitusta. diga beslut, utan han förlitade sig lätt på krigskonseljens Nopeasti edenneet venäläiset joukot valtasivat Hel- åsikt. Försvarsviljan var inte särskilt stark, och flera av singin parin viikon kuluttua sotatoimien alkamisesta. officerarna ansåg läget redan vara förlorat. Detta trots Vain parin kilometrin päässä kaupungista sijainnut Via- att de ryska truppernas helhetsstyrka var 18 700 man pori jäi venäläisten piirittämäksi. Päämajoitusmestari Jan medan försvaranas styrka var nästan 21 000 man. Peter van Suchtelenin valinta linnoituksen piirittäjäksi Sveaborg försvarades av 6 750 man, medan beläg­ oli epäilemättä huolellisesti harkittu päätös. Hän oli yksi rarnas antal var som störst i april 1808, och var då ca. aikansa kansainvälisesti arvostetuimmista linnoitusra- 6 500 man. kennuksen asiantuntijoista ja saattoi siksi löytää myös J.P. van Suchtelen, som ledde belägringen, kunde linnoituksen heikot kohdat. Kuvaus Viaporin linnoi- på ett skickligt sätt förena användandet av militär styrka • Ruotsalaisen taiteilija Louis Sparren Ruotsin yleisesikunnan kartan perusteella laatima kuva Viaporista vuonna 1808. tuksesta van Suchtelenien kirjassa ei annakaan kuvaa med diplomatiska medel. Det ryska artilleriet påbörjade • Bild av Sveaborg år 1808. Bilden gjordes av den svenske konstnären Louis Sparre utifrån den svenska generalstabens valloittamattomasta tukikohdasta. Luonnehdinta on den 19 mars ett tio dagar långt bombardemang, med karta. pikemminkin varsin karu. Kirjoittajat toteavat: ”Näiden den påföljden att många av byggnaderna på Sveaborg

106 Viaporin linnoitus liitetään Venäjään 4.5.1808 Sveaborgs fästning ansluts till Ryssland 4.5.1808 107 itsenäisiä päätöksiä, vaan turvautui helposti sotaneuvos- tavasti psykologisia keinoja. He lähettivät Lonnan saa- sentant till förhandlingarna på ön Lonnan skickade de ton mielipiteeseen. Puolustustahto ei ollut kovin vahva, rella käytyihin neuvotteluihin edustajakseen Venäjän hovrådet Johan Samuel Hagelström, som var född i vaan monet upseerit pitivät tilannetta jo menetettynä. palvelukseen siirtyneen ruotsalaissyntyisen hovineuvos Sverige men som hade övergått i rysk tjänst. Strax innan Näin siitä huolimatta, että Suomeen hyökänneiden ve- Johan Samuel Hagelströmin. Hän oli vähää aikaisemmin hade Hagelstöm deltagit i de förhandlingar som ledde näläisten joukkojen kokonaisvahvuus oli 18 700 miestä osallistunut neuvotteluihin, jotka johtivat vahvasti aseis- till att den starkt bestyckade, men i övrigt dålig utrusta­ ja puolustajien vahvuus lähes 21 000 miestä. Viapo- tetun, mutta muuten huonosti varustetun Svartholman de fästningen Svartholm kapitulerade den 1 mars 1808. ria puolusti 6 750 miestä piirittäjien vahvuuden ollessa linnoituksen antautumiseen 1.3.1808. Tieto runsaan Vetskapen att fästningen, som låg hundra kilometer enimmillään huhtikuussa 1808 noin 6 500 miestä. sadan kilometrin päässä sijainneen linnoituksen antau- bort, hade kapitulerat ökade ytterligare Cronstedts och Piiritystä johtanut J.P. van Suchtelen osasi taitavalla tumisesta lisäsi entisestään Cronstedtin ja hänen upsee- hans officerares misstro mot sin förmåga att försvara tavalla yhdistää sotilaallisen voimankäytön ja diplomaat- riensa epäuskoa mahdollisuuksiin puolustaa Viaporia. Sveaborg. tiset keinot. Maaliskuun 19. päivänä venäläinen tykistö aloitti kymmenen päivää kestäneen voimakkaan tykis- tötulen, jonka seurauksena monia rakennuksia Viapo- rissa tuhoutui ja syttyi tuleen. Puolustajia häirittiin myös moniin keinoin, kuten yöllisillä hyökkäyshälytyksillä, rummutuksella ja marssittamalla joukkoja Viaporia koh- ti jäitse ilman varsinaista hyökkäystarkoitusta. Talviolosuhteet huolestuttuviat puolustajia, sillä nii- den katsottiin helpottavan hyökkäystä linnoitukseen. Sen vuoksi jääpeitettä yritettiin sahata rikki, mutta tulos • Kenraali, kreivi Jan Peter van Suchtelen Pietarin työstä oli lyhytaikainen. Tämä kaikki heikensi mielialaa Eremitaasin kenraalien galleriassa. ruotsalaisten joukkojen keskuudessa. • General, greve Jan Peter van Suchtelen i galleriet för Ruotsalaisia joukkoja oli vaadittu puolustamaan generaler på Eremitaget i S:t Petersburg. Viaporia viimeiseen saakka ja toivottomassa tilantees- sa polttamaan siellä olleet saaristolaivaston alukset ja hävittämään asevarikot. Kuningas Kustaa IV Aadolf oli Kung Gustav IV Adolf hade förbjudit Cronstedt att läm­ kieltänyt Cronstedtia poistumasta linnoituksesta. Kaik- na fästningen. Alla dessa order bröts dock. Som ett kia käskyjä kuitenkin rikottiin. Venäläiset kenraalit lähet- artighetstecken skickade de ryska officerarna interna­ tivät kohteliaisuuden eleenä Cronstedtille kansainvälisiä tionella tidningar till Cronstedt, tidningar i vilka Sveriges lehtiä, joissa Ruotsin tilannetta sodassa luonnehdittiin position i kriget framställdes i mörka färger. Ryssarna synkein sävyin. Venäläiset soivat auliisti korkeille up- gav beredvilligt de höga svenska officerarna en möjlig­ seereille myös mahdollisuuden seurustella puolustusta het att umgås med de officerare som ledde belägring­ johtaneiden upseerien kanssa. Viaporiin venäläisten en. Däremot tilläts inte de civila som flytt till fästningen hyökkäystä paenneiden siviilien siirtymistä pois saaril- undan det ryska anfallet att lämna öarna. Deras närvaro ta ei kuitenkaan sallittu. Heidän läsnäolonsa vaikeutti försvårade krigshandlingarna, orsakade en större än taistelutoimintaa, aiheutti ruokavarojen ennakoitua suu- väntat konsumtion av livsmedelsförråden och sänkte rempaa kulutusta ja laski kokonaismielialaa linnoituk- sinnesstämningen bland dem som fanns på fästningen. sessa olleiden keskuudessa. De allt sämre sinnesstämningarna fick Cronstedt Mielialan lasku sai amiraali Cronstedtin suostumaan att gå med på att underhandla med ryssarna. I de för­ • Helsinki ja Viapori vuonna 1808. neuvotteluihin venäläisten kanssa. Maaliskuun 21. päi- handlingar som började den 21 mars använde ryssarna vänä alkaneissa neuvotteluissa venäläiset käyttivät tai- sig skickligt av psykologiska metoder. Som sin repre­ • Helsingfors och Sveaborg år 1808.

108 Viaporin linnoitus liitetään Venäjään 4.5.1808 Sveaborgs fästning ansluts till Ryssland 4.5.1808 109 pymättä Viaporin puolustajille, mikä sai tilanteen linnak- mationen om svenskarnas förluster meddelades genast keessa tuntumaan entistä toivottomammalta. till Sveaborgs försvarare, varefter läget i fästningen kän­ Ratkaiseva käänne tapahtui huhtikuun 2. päivänä des än mer hopplöst. Cronstedtin neuvotellessa aselevosta eversti Anselme En avgörande vändning skedde den 2 april då Cron­ de Giboryn ja van Suchtelenin pojan, luutnantti Paul stedt förhandlade om vapenvila med överste Anselme van Suchtelenin kanssa, jolla oli komealta kalskahtava de Gibory och löjtnant Paul van Suchtelen, Jan Peter • Ruotsin armeijan ylipäällikön, sotamarsalkka Mauritz Hänen Majesteettinsa keisarin sivusta-adjutantin titteli. van Suchtelens son, som dock hade den stolt klingan­ Wilhelm Klingsporin Hämeenlinnassa 4. maaliskuuta 1808 allekirjoittama muistio sotatoimista. Pian tämän Paul van Suchtelen kuvaili venäläisten neuvotteluissa de titeln Hans Majestät kejsarens flygeladjutant. Paul jälkeen hän joutui vetäytymään Hämeenlinnasta ja käyttämää psykologiaa toteamalla, että vara-amiraali von Suchtelen beskrev den psykologi som ryssarna luovuttamaan kaupungin eteneville venäläisille joukoille. Cronstedtin aiemmat ansiot tunnettiin, minkä vuok- använde genom att konstatera, att vice-amiral Cron­ • Ett memorial om krigshandlingarna, undertecknat av si haluttiin edetä varovaisesti, mutta tilaisuus hänen stedts förtjänster var väl kända och att man av den­ den svenska arméns överbefälhavare, krigsmarskalk henkiseksi nujertamisekseen käytettiin heti sen tarjou- na orsak ville gå långsamt till väga, men att det första Mauritz Wilhelm Klingspor i Tavastehus den 4 mars 1808. Strax efter detta blev han tvungen att retirera från Tavastehus och överlämna staden till de framryckande ryska trupperna.

Maaliskuun 23. päivänä Cronstedt suostui tapaa- Den 23 mars gick Cronstedt med på att på Lon­ maan Lonnassa itsensä päämajoitusmestari Jan Peter nan träffa självaste överkvartermästare Jan Peter van van Suchtelenin. Ruotsalaisten joukkojen asema Ete- Suchtelen. Vid det laget hade de svenska truppernas lä-Suomessa oli tuolloin muuttunut lähes toivottomaksi. ställning i södra Finland blivit nästan hopplöst. Ryssarna Venäläiset olivat edenneet nopeasti läpi Etelä-Suomen hade avancerat snabbt genom södra Finland ända till Pohjanlahden rannikolle saakka. Georgialaisssyntyisen kusterna längs Bottniska viken. Den i Georgien födda kenraali, ruhtinas Pjotr Bagrationin 21. Divisioona oli generalen, furst Pjotr Bagration ledde den 21. divisio­ viikon kuluttua hyökkäyksestä vallannut Hämeenlinnan nen som redan en vecka efter anfall hade erövrat Ta­ ja pian sen jälkeen Tampereen. Maaliskuun puolivälin vastehus och strax därefter Tammerfors. Efter medlet jälkeen se saavutti Pohjanlahden ja valtasi Porin kau- av mars nådde divisionen Bottniska viken och erövrade pungin. Björneborgs stad. Ulmin ja Austerlitzin taisteluissa Napoleonia vastaan Bagration och hans division hade i kriget mot Napo­ kunnostautunut Bagration ja hänen divisioonansa oli- leon utmärkt sig i slagen i Ulm och Austerliz. I jämfö­ vat kokemukseltaan täysin ylivoimaisia ruotsalaisiin ja relse med de svenska och finska trupperna hade han suomalaisiin joukkoihin verrattuna. Etelän suuntaan och hans division en helt överlägsen erfarenhet. De av hajaantuneet Bagrationin divisioonaan joukot valtasi- Bagrations divisions trupper som spritt sig söderut er­ vat Suomen pääkaupungin Turun 22.3.1808. Keisari övrade Finlands huvudstad, Åbo, den 22 mars 1808. Aleksanteri I julisti 28.3.1808 venäläisten vallanneen Kejsar Alexander I deklarerade den 28 mars 1808 att Suomen ja ilmoitti maan liittämisestä Venäjän keisari- ryssarna hade erövrat Finland, och meddelade att lan­ • Suomen sodan suomalaisten joukko-osastojen univormuja. kuntaan. Tiedot ruotsalaisten tappioista ilmoitettiin vii- det hade införlivats med det ryska kejsardömet. Infor­ • Uniformer för finska förband under Finska kriget.

110 Viaporin linnoitus liitetään Venäjään 4.5.1808 Sveaborgs fästning ansluts till Ryssland 4.5.1808 111 Paul van Suchtelen nosti esiin myös puolustuksesta Paul van Suchtelen lyfte även fram de för försvaret vastanneen upseeriston kokemattomuuden ja sisäiset ansvarande officerarnas oerfarenhet och interna mot­ vastakkaisuudet. ”Esikuntaupseerit olivat jo vuosien ajan sättningar: ”Stabsofficerare, hvilka sedan en lång följd olleet pelkästään ahkeria maanviljelijöitä puustelleis- af år endast varit idoge jordbrukare på sina boställen, saan, osa-aikalaisia, jotka eivät koskaan olleet osallistu- subalterner, som aldrig bevistat något fälttåg, att slags neet millekään sotaretkelle. Lisäksi vallitsi jonkinlainen afundsjuka mellan de infödde Svenskarne och Finnar- kateellisuus syntyperäisten ruotsalaisten ja suomalaisten ne.” välillä.” Stilleståndsförhandlingarna mellan Jan Peter van Aseleponeuvottelut Jan Peter van Suchtelenin ja Suchtelen och Carl Olof Cronstedt fortsatte intensivt Carl Olof Cronstedtin välillä jatkuivat tiiviisti seuraa- under de följande dagarna. De ledde till slut till resultat, vina päivinä. Ne johtivat lopulta tulokseen, kun myös då även Sveaborgs krigskonselj understödde förhand­ Viaporin sotaneuvosto oli asettunut kannattamaan neu- lingsresultatet. Cronstedt, Jan Peter van Suchtelen vottelutulosta. Cronstedt, Jan Peter van Suchtelen ja och kommendören för den ryska 5. divisionen, general venäläisen 5. Divisioonan komentaja, kenraali Nikolai ­Nikolai Kamenski undertecknade stilleståndsfördraget Kamenski allekirjoittivat aseleposopimuksen Lonnan på ön Lonnan den 6 april 1808. Dess centrala villkor var, saaressa 6. huhtikuuta 1808. Sen keskeisenä ehtona att ifall inte åtminstone fem svenska linjeskepp hade oli, että ellei vähintään viisi ruotsalaista linjalaivaa tulisi anlänt till Sveaborgs hamn senast den 3 maj 18108, så viimeistään toukokuun 3. päivään kello 12 mennessä skulle fästningen kapitulera åt ryssarna. Viaporin satamaan, linnoitus antautuisi venäläisille. Avtalsvillkoren var omöjliga. Havet blev isfritt först

• Viaporia puolustaneen vara-amiraali Carl Olof Cronstedtin ja venäläisten piiritysjoukkojen komentajan, ylimajoitusmestari Jan Peter van Suchtelenin 6. huhtikuuta 1808 allekirjoittama sopimus Viaporin ehdollisesta antautumisesta.

• Avtalet om Sveaborgs villkorliga kapitulation som undertecknades den 6 april 1808 av viceamiral Carl Olof Cronstedt, • Venäläinen kenraali Nikolai som försvarade Sveaborg, och generalkvartersmästare Jan Peter van Suchtelen, som förde befälet över de ryska Kamenski osallistui Viaporin belägringsstyrkorna. antautumista koskeneisiin neuvotteluihin. Kuvassa vasemmalla yhdessä isänsä sotamarsalkka Mihail Kamenskin kanssa. duttua. Paul van Suchtelen kertoi kirjassaan myös ve- möjliga tillfället som gavs att bryta honom andligen nog • Den ryske generalen näläisten näkemyksen Cronstedtista: ”Näissä tapaami- skulle användas. I sin bok ger Paul van Suchtelen även Nikolaj Kamenskij deltog i sissa olimme huomaavinamme, että hän ei näyttänyt den ryska uppfattningen om Cronstedt: ”Under dessa förhandlingarna om Sveaborgs kapitulation. På bilden till pitävän siitä poliittisesta järjestelmästä, jonka mukaan sammankomster tyckte man sig finna, att han ogillade vänster tillsammans med hänen hallituksensa toimi, että hän suhtautui epäillen det politiska system, som följdes af hans regering, att fadern, krigsmarskalk Michail Viaporin hallinnan merkitykseen ja että hän oli ennen han ansåg Sveaborg som en osäker besittning, att han Kamenskij. muuta huolissaan saaristolaivastosta, jonka johdossa framför allt var bekymrad om skärgårdsflottan, på hvil- hän ei niin kauaa aikaa aikaisemmin oli Viipurissa ja ken han för icke länge sedan, i drabbningarne vid Viborg Ruotsinsalmella taistellut menestyksellä. Nyt oli vaarana, och Svensksund, kämpat med ära, och hvilken en för- että se pommitettaisiin tuhkaksi. Hän ei liioin kyennyt derflig bomb nu lätt kunde förvandla i aska. Han kunde peittämään epäilystä koskien Ruotsin ja Englannin liiton ej heller dölja en viss farhåga i hänseende till Sveriges järkevyyttä.” förbund med England. ”

112 Viaporin linnoitus liitetään Venäjään 4.5.1808 Sveaborgs fästning ansluts till Ryssland 4.5.1808 113 • Viaporin antautuminen. säilyi suorassa sotilashallinnossa eikä Viaporin aluetta, sig till fastlandet, anslöts inte till det Ryska kejsardömet Piirros professori joka ulottui osin myös mantereen puolelle, liitetty maa- tillhörande autonoma storfurstendömet Finland. J.R. Danielson-Kalmarin Suomen sotaa käsitelleen liskuussa 1809 perustettuun Venäjän keisarikuntaan Erövringen av Sveaborg var mycket betydelsefullt teoksen venäjänkielisessä kuuluneeseen autonomiseen Suomen suuriruhtinas- för ryssarna. Den starka fästningen förbättrade Ryss­ käännöksessä. kuntaan. land ställning och ökade S:t Petersburgs säkerhet mot • Sveaborgs kapitulation. Viaporin valtaus oli venäläisille erittäin merkittä- det då redan förväntade franska anfallet. Strax efter kri­ Teckningen kommer från vä. Vahva linnoitus paransi venäläisten asemia ja lisäsi get, år 1810, utnämnde kejsar Alexander I Jan Peter van den ryska översättningen av professor Pietarin turvallisuutta ranskalaisten jo tuolloin odotet- Suchtelen till rysk ambassadör i Stockholm. Ambassa­ J.R. Danielson-Kalmaris tua hyökkäystä vastaan. Pian sodan jälkeen, vuonna dören upphöjdes till friherre år 1812 och till greve 1822. bok om Finska kriget. 1810, keisari Aleksanteri I nimitti kenraali Jan Peter van Släkten immatrikulerades på det finska riddarhuset som Suchtelenin Venäjän lähettilääksi Tukholmaan. Lähetti- den grevliga ätten nummer 6. läs korotettiin vapaaherraksi vuonna 1812 ja kreiviksi Det omfattande bibliotek och dito handskriftssam­ vuonna 1822. Suku merkittiin Suomen ritarihuonee- ling som generalen, greve Jan Peter van Suchtelen seen kreivillisenä sukuna numero 6. samlade finns i det ryska nationalbiblioteket i S:t Peters­ Kenraali, kreivi Jan Peter van Suchtelenin kokoa- burg. Till handskriftssamlingen hör hundratals brev av ma laaja kirjasto ja käsikirjoituskokoelma ovat Venäjän Augustin Ehrensvärd, Fredrik Henrik af Chapman och kansalliskirjastossa Pietarissa. Käsikirjoituskokoelmaan andra Sveaborgsofficerare. Dessutom finns där manu­ kuuluu satoja Viaporiin liittyviä Augustin Ehrensvär- skript som berör finsk politik under slutet av 1700-talet din, Fredrik Henrik af Chapmanin ja muiden Viaporin och i början av 1800-talet. Materialet inhandlades av upseerien kirjeitä sekä Suomen 1700-luvun lopun ja van Suchtelen under hans tid som ambassadör i Stock­ 1800-luvun alun politiikkaa käsitteleviä käsikirjoituksia, holm. Paul van Suchtelen avancerade till generallöjt­ jotka van Suchtelen osti Tukholmassa lähettiläänä olles- nant, generaladjutant för kejsaren Nikolaj I och guvernör saan. Suku sammui miehen puolelta Paul van Suchte- för Orenburg. I och med honom slocknade släkten på leniin, joka eteni urallaan kenraaliluutnantiksi, keisari svärdssidan. Liikkala gård förblev i Paul van Suchtelens Nikolai I:n kenraaliadjutantiksi ja Orenburgin kuver- dotters ägo ända till slutet av 1800-talet. nööriksi. Liikkalan kartano säilyi Paul van Suchtelenin tytärten omistuksessa 1800-luvun lopulle saakka. Översättning: Magdalena af Hällström

Sopimuksen ehdot olivat mahdottomat, sillä meri i april och den svenska flottan hade i praktiken ingen vapautui jäästä vasta huhtikuussa eikä Ruotsin laivastol- möjlighet att komma i tid till Sveaborg. Dessutom hade KIRJALLISUUTTA / LITTERATUR la ollut käytännössä mahdollisuutta päästä määräaikaan försvararna överlämnat tre väsentliga fästningsöar Jussi T. Lappalainen & Lars Ericson Wolke & Ali Pylkkänen, Suomen sodan historia 1808–1809. SKS, Helsinki 2008. mennessä Viaporiin. Lisäksi puolustajat olivat luovutta- som pant för avtalet. Då det omöjliga inte förverkliga­ Carl Nordling, ”Capturing ‘The of the North:’How Swedish Sveaborg was taken by the Russians in 1808.” Journal of Slavic Military Studies neet kolme linnoituksen keskeistä saarta venäläisille ase- des, sänktes den svenska krigsflaggan på fästningens 17#4 (2004): 715-725. levon pantiksi. Kun mahdoton ei toteutunut, laskettiin flaggstång på eftermiddagen den 3 maj. Följande dag Ордин К., Покорение Финляндии, ч. 1, СПБ, 1889. Ruotsin sotalippu saaren lipputangosta 3. toukokuuta överlämnade försvararna fästningen och lämnade öar­ Михайловский-Данилевский А. И., Описание финляндской войны в 1808-1809. СПБ, 1849. Ниве П. А., Русско-шведская война 1808-1809, СПБ, 1910. iltapäivällä. Seuraavana päivänä puolustajat luovuttivat na, vilka ryssarna i sin tur tog i besittning. Den ryska dub­ Захаров Г., Русско-шведская война 1808-1809, М., 1940. linnoituksen ja poistuivat saarilta, jotka venäläiset ottivat belörnen hissades på Sveaborgs fästnings flaggstång Фомин А.А., Швеция в системе европейской политики накануне и в период русско-шведской войны 1808–1809 гг., М., 2003. vuorostaan haltuunsa. Venäjän kaksoiskotka nostettiin den 5 maj 1808. Efter det var Sveaborg en del av Ryss­ Paul van Suchtelen, Précis des évènements militaires des campagnes de 1808 et 1809 en Finlande dans la dernière guerre entre la Russie et la Suède. Viaporin linnoituksen salkoon 8.5.1808. Sen jälkeen land ända till maj 1918. Fästningen förblev under militärt S:t Petersbourg 1827. Viapori oli osa Venäjää toukokuuhun 1918 saakka. Se styre, och Sveaborgs område, som delvis även sträckte Paul van Suchtelen, Kriget emellan Sverige och Ryssland åren 1808 och 1809. Öfversatt af R.F.G. Wrede. Stockholm 1835.

114 Viaporin linnoitus liitetään Venäjään 4.5.1808 Sveaborgs fästning ansluts till Ryssland 4.5.1808 115 Viaporin antautuminen Sveaborgs kapitulation 1808 ja amiraali 1808 och amiral Carl Olof Cronstedt Carl Olof Cronstedt – maanpetturi vai – landsförrädare eller poliittinen realisti? politisk realist?

PÄIVI HAPPONEN • JUSSI NUORTEVA

Viaporin antautumisen leimaamana yksinäinen ja hyl- Stämplad av Sveaborgs kapitulation förblev den en­ jätty amiraali Carl Olof Cronstedt jäi loppuiäkseen ko- samma och utstötta amiral Carl Olof Cronstedt för tikaupunkiinsa Helsinkiin. Hän rakennutti 1810-luvulla resten av sitt liv i sin hemstad Helsingfors. Under 1810 kartanon ja upean puiston Itä-Helsingin Herttoniemeen, -talet lät han bygga en herrgård med tillhörande magni­ jossa ne ovat yleisön tutustuttavina tänäkin päivänä. fik park i Hertonäs, i östra Helsingfors. Publiken kan än Toukokuun alussa 1808 Cronstedt oli luovuttanut voit- i dag besöka både park och herrgård. Sveaborg, som tamattomana pidetyn Euroopan suurimpiin kuuluneen ansågs oövervinnligt och som var en av Europas störs­ merilinnoituksen, Viaporin, venäläisille lähes taisteluit- ta sjöfästningar, hade i början av maj 1808 nästan helt • Suomen sodan päätyttyä amiraali Carl Olof Cronstedt jäi Suomeen. Hän osti vuonna 1813 Herttoniemen ta. Venäläisten lyhyen piirityksen aikana Viaporin noin utan strid överlämnats av Cronstedt till de ryska trup­ kartanon, jossa asui kuolmeaansa saakka vuoteen 1820. 7 000 sotilaasta kaatui vain kuusi ja haavoittui 22. Via- perna. Under den korta belägringen stupade endast • Efter Finska krigets slut stannade amiral Carl Olof porin miehistövahvuus oli puolet Suomessa olleesta sex av fästningens ca 7 000 soldater, medan 22 hade Cronstedt i Finland. År 1813 köpte han Hertonäs gård, sotaväestä, sillä Viapori oli Ruotsin laivaston tärkein sårats. Sveaborgs bemanning utgjorde hälften av hela där han bodde fram till sin död år 1820. tukikohta valtakunnan itäosassa ja koko puolustus oli den militära styrkan i Finland, eftersom fästningen var rakennettu pitkälti sen varaan. Muuten joukot olivat den svenska flottans viktigaste bas i de östra delarna av hajallaan eri puolilla Suomea. Se vaikeutti niiden keskit- riket och hela försvaret långt var uppbyggt på den. De tämistä nopeasti edenneitä venäläisiä vastaan. övriga trupperna var utplacerade i olika delar av Finland, Loviisan Svartholman linnoitus, joka muodosti Via- ett faktum som försvårade en koncentration av dem mot porin kanssa tärkeän ketjun Suomenlahden rannikon de ryska trupperna som avancerat snabbt. puolustuksessa, oli antautunut maaliskuun lopulla 1808 Tillsammans med Sveaborg utgjorde Svartholms • Venäläisten puolelle siirtyneellä kenraali Georg Magnus venäläisten katkaistua linnoituksen huoltoyhteydet. Ve- fästning utanför Lovisa en viktig kedja i försvaret av den Sprengtportenilla oli keskeinen asema venäläisten näläisiä kohtaan Ruotsissa tunnettu vastenmielisyys hei- finska vikens kuster. Svartholm hade kapitulerat redan i neuvonantajana Viaporin antautumista koskeneissa neuvotteluissa. jastui myös niihin suomalaisiin, joiden epäiltiin suhtau- slutet av mars 1808, då de ryska trupperna hade kapat tuvan venäläisiin myötämielisesti. Heistä keskeisimpiä fästningens underhållsförbindelser. Den motvilja som • General Georg Magnus Sprengtporten, som gått över till den ryska sidan, spelade en viktig roll som olivat jo vuonna 1787 Venäjälle siirtynyt kreivi Georg fanns mot ryssarna i Sverige avspeglade sig även på rådgivare till ryssarna vid förhandlingarna om Sveaborgs Magnus Sprengtporten (1740–1819) ja Helsingin pitä- de finländare, som misstänktes förhålla sig positivt till kapitulation.

116 Viaporin antautuminen 1808 ja amiraali Carl Olof Cronstedt – maanpetturi vai poliittinen realisti? Sveaborgs kapitulation 1808 och amiral Carl Olof Cronstedt – landsförrädare eller politisk realist? 117 • Viaporin alikomendantti, Svartholman linnakkeen kuolemaan ja menettämään aatelisarvonsa ja omaisuu- den bland fästningens officerare verksamma Valhalla-­ puolustuksesta vastannut eversti Fredrik Adolf Jägerhorn tensa. orden. Jägerhorn var tvungen att fly till Ryssland 1788 kannatti Viaporin antautumista. Hänen veljensä, everstiluutnantti Johan Anders Jägerhorn oli siirtynyt Venäjälle siirtyneisiin Anjalan-liiton jäseniä olivat och dömdes 13.10.1789 i sin frånvaro till att mista sitt liv, Venäjän palvelukseen 1789. myös Ruotsin armeijassa Kustaa III:n sodassa Liikkalan adelskap och förmögenhet. • Sveaborgs underkommendant, överste Fredrik Adolf nootin ensimmäisen allekirjoittajan, Karl Gustaf Arm- Bland de Anjalamän som flyttat till Ryssland fanns Jägerhorn, som ansvarade för försvaret av Svartholms feltin yliadjutanttina palvellut Karl Henrik Klick ja kap- även kapten Gustaf Wilhelm Ladau och Karl Henrik fästning, förespråkade Sveaborgs kapitulation. Hans teeni Gustaf Wilhelm Ladau. Myös Klick oli kuulunut Klick, som tjänat som överadjutant för den första un­ bror, överstelöjtnant Johan Anders Jägerhorn, hade övergått i rysk tjänst år 1789. Viaporissa vuosina 1781–1786 toimineeseen Valhal- dertecknaren av Liikkala-noten, Karl Gustaf Armfelt. la-seuraan. Siihen liittyi kaikkiaan 313 jäsentä, monet Även Klick hade tillhört Valhallaorden, som fungerade heistä asettuivat Kustaa III:n sodan aikana tukemaan på Sveaborg 1781–1786. Inalles anslöt sig 313 medlem­ Anjalan-liiton tavoitteita. Se synnytti etenkin Suomessa mar till orden, och under Gustav III:s krig stödde många palvelleiden ruotsalaisten upseerien keskuudessa epä- av dem Anjala-förbundets målsättningar. Detta väckte luuloa suomalaisia upseereita kohtaan. misstro bland de i rikets västra hälft födda officerarna Venäläisten hyökättyä Suomeen helmikuun lopulla mot de i den östra halvan av det svenska riket födda of­ 1808 Karl Klick liittyi maaliskuussa 1808 Svartholmaan ficerare. ja Viaporia kohtaan tehdystä hyökkäyksestä vastanneen Efter att ryssarna anfallit Finland i slutet av april 1808 linnoituskenraali Jan Peter van Suchtelenin seurueeseen anslöt sig Karl Klick till general Jan Peter van Suchtelens ja avusti tätä Svartholman ja Viaporin puolustajien följe. van Suchtelen hade i mars 1808 ansvaret för anfal­ kanssa käydyissä neuvotteluissa. Keskeisin neuvottelu- len mot Svartholm och Sveaborg, och Klick assisterade kumppani oli Jägerhornin rykmentin komentaja Fredrik van Suchtelen i förhandlingarna med försvararna. Den Adolf Jägerhorn – Venäjän palvelukseen siirtyneen Jo- centrala förhandlingspartnern var chefen för det Jäger­ han Anders Jägerhornin veli ja Viaporin komendanttina hornska regementet, Fredrik Adolf Jägerhorn. Denne toimineen amiraali Carl Olof Cronstedtin pikkuserkku. var bror till den till Ryssland flyttade Johan Anders Jä­ jässä 1757 syntynyt everstiluutnantti Johan Anders Jä- ryssarna. Av dessa var de mest centrala greve Georg Hänen vastuulleen oli annettu Ahvenkosken rajan puo- gerhorn och småkusin till kommendanten på Sveaborg, gerhorn, joka asettui tukemaan Sprengtportenin vuon- Magnus Sprengtporten (1740–1819) och överstelöjt­ lustaminen. Puolet hänen rykmentistään oli sijoitettu viceamiral Carl Olof Cronstedt. Jägerhorn hade fått na 1786 tekemää suunnitelmaa Suomen erottamisesta nant Johan Anders Jägerhorn (1757-1825). Sprengt­ Svartholmaan ja puolet Viaporiin. Jägerhorn itse toimi ansvaret för försvaret av gränsen vid Abborfors. Av Ruotsista itsenäiseksi tasavallaksi. Sprengtporten oli saa- porten hade redan 1787 flyttat till Ryssland, medan den i Viaporissa ja hänellä oli keskeinen vaikutus Cronsted- hans regemente var hälften stationerat på Svartholm nut vaikutteita 1781 Pariisissa tapaamaltaan Benjamin Helsinge socken födda Jägerhorn stödde den plan som tin antautumispäätökseen. Tätä taustaa vasten Ruotsissa och hälften på Sveaborg. Själv verkade Jägerhorn på Franklinilta, joka toimi Yhdysvaltain lähettiläänä Rans- Sprengtporten 1786 gjort upp, i enlighet med vilken Fin­ tunnettu järkytys Viaporin vahvan linnoituksen ja ar- Sveaborg, och han hade ett avgörande inflytande på kassa. land skulle separeras från Sverige som en självständig meijan keskeisen osan antautumisesta oli ymmärrettävä. Cronstedts kapitulationsbeslut. Mot denna bakgrund Epäluuloja syvensivät Ruotsin armeijassa Kustaa III:n republik. Sprengtporten hade tagit intryck av Benjamin Ruotsi menetti myös suurimman osan saaristolaivastos- är det förståeligt, att man i Sverige chockerades av den sodan aikana vallinneet sisäiset ristiriitaisuudet, jotka Franklin, som han träffat i Paris 1781 då Franklin fung­ taan, mikä käytännössä antoi Venäjän laivastolle ylival- starka fästningen Sveaborgs och en väsentlig del av ar­ johtivat Johan Anders Jägerhornin aloitteesta Venäjän erade som ambassadör för Förenta staterna i Frankrike. lan Suomenlahdella ja Pohjanlahdella. Epäilykset ja syy- méns kapitulation. Sverige förlorade även största delen puolella 9.8.1788 allekirjoitettuun Liikkalan noottiin Misstankarna förstärktes ytterligare av den svens­ tökset maanpetoksesta alkoivat levitä nopeasti. av sin Skärgårdsflotta, vilket i praktiken gav den ryska sekä kuninkaan sotapolitiikkaa vastustaneiden 113 up- ka arméns inbördes konflikter under Gustav III:s krig. Kuva Cronstedtista maanpetturina jäi elämään Suo- flottan herraväldet i den Finska viken och i Bottenviken. seerin 12.8.1788 allekirjoittamaan Anjalan liittokirjaan. Konflikterna ledde till undertecknandet av Liikkala-no­ men sodan 1808–1809 jälkeen niin Ruotsissa kuin Misstankar och anklagelser om landsförräderi började Monet upseereista olivat suomalaissyntyisiä ja moni oli ten 9.8.1788 på den ryska sidan av gränsen samt un­ Suomessakin. Suomen kansallisrunoilija Johan Ludvig snabbt spridas. palvellut myös Viaporissa. Jägerhorn oli ollut siellä up- dertecknandet av Anjalaakten 12.8.1788 av 113 office­ Runeberg sivalsi Vänrikki Stoolin tarinoissa (1848, 1860) Efter det finska kriget 1808-1809 levde bilden av seerien keskuudessa vaikuttaneen Valhalla-seuran joh- rare som motsatte sig kungens krigspolitik. Flera av Ruotsin korkeimpia sotapäälliköitä armottomasti ja syyt- Cronstedt som landsförrädare kvar både i Sverige och taja. Jägerhorn joutui 1788 pakenemaan Venäjälle ja officerarna var födda i Finland och många hade även ti heitä hävitystä Suomen sodasta. Armeijan ylipäällikkö i Finland. I Fänrik Ståhls sägner piskade Finlands na­ hänet tuomittiin Ruotsissa 13. 10.1789 poissa olevana tjänstgjort på Sveaborg. Jägerhorn hade varit ledare för Wilhelm Mauritz Klingsporin hän leimasi pelkuriksi ja tionalskald obarmhärtigt den

118 Viaporin antautuminen 1808 ja amiraali Carl Olof Cronstedt – maanpetturi vai poliittinen realisti? Sveaborgs kapitulation 1808 och amiral Carl Olof Cronstedt – landsförrädare eller politisk realist? 119 Iäti päivä muistetaan, Ej glöms i tiders tid den dag, mi todeks saattoi tään, Då denna sägn blev sann, kun iski tieto tullessaan Då likt ett dystert tordönsslag kuin jysäys ukkossään: Det säkra bud oss hann, maan viime toivo mennyt on, Att landets sista hopp gått ner, on Suomi Sveanlinnaton. Att Sveaborg var svenskt ej mer.

Sen tyrskyihinkö nielaissut Har havets bottenlösa svall on syvyys pohjaton, Det i sin avgrund sänkt, salama taivaan murskannut Har himlens blixt, har åskans knall sen kantakallion? Dess fasta murar sprängt? He viime mieheen kaatui kait? Fanns ingen man på vallen kvar? Kysyttiin, – vastaajat on vait. Det frågtes blott, det gavs ej svar. … …

Mut nostanut jos loistoon ois Dock om sitt ljus, sin glans en värld hän maailmat miekallaan, Utav hans klinga fått, vaikk’ auringot se varjoon lois, Om solar bleknat för hans svärd, hänt’ ylenkatsotaan. Skall han föraktas blott. • Ruotsissa Suomen tilanne herätti laajaa huolta. Ruotsalaisen adjutantti C.H. Langen piirustus ”Isänmaa on se palkka kavaltajall’ on Det blir hans lön för hans bedrift pelastettava” vuodelta 1808. Ehrnsvärdin hautakallion. På klippan där med Ehrnsvärds grift. • Läget i Finland väckte oro i vidsträckta kretsar i Sverige. Fosterländsk teckning av den svenske adjutanten C.H. Lange av år 1808. Sua runous viehtää, nuori mies, Du älskar, yngling, ton och sång, ja muistot muinaiset, Vår forntid älskar du; mun jutelmistain kukaties Kanhända sjunger du en gång, kuningas Kustaa IV Aadolfin harhamaailmoissaan lei- högsta svenska krigsledningen och gav dem skulden sa kerran laulelet; Vad jag förtäljer nu; juvaksi pölvästiksi. Rivimiehet ja taisteluja johtavat up- för det förlorade kriget. Runeberg stämplade överbefäl­ työ musta silloin julki tuo, Då giv hans svarta bragd sin dag seerit sen sijaan kuvataan sodan sankareina. Ankarin havaren för armén i Finland, Wilhelm Mauritz Klingspor, mut miehen nimi yöhön luo. Men hölj i natt hans namn som jag. runoista on vasta myöhempiin painoksiin liitetty Viapo- som feg och kung Gustav IV Adolf som en i sina egna ri, jossa Runeberg käsittelee sen puolustuksesta vastan- villfarelser förlorad dumbom. Däremot tecknas gemene Suvusta vait! Ei tulla saa Förtig hans ätt, nämn ej hans stam, nutta Cronstedtia synkin sävyin. Runebergille Cronstedt man och de officerare som ledde slagen som hjältar. Den se samaan tuomioon. Välv ej på den hans brott; oli maanpetturi, jonka päättämä Viaporin antautuminen strängaste av dikterna är den först i de senare upplagor­ Ei muita, yksin rikkojaa Må ingen rodna för hans skam, oli sodan mustin hetki. Viapori-runo oli ahdistava Rune- na infogade dikten Sveaborg, i vilken Runeberg i dystra häpeä kohdatkoon. Den drabbe honom blott. bergillekin, se valmistui muita myöhemmin ja ilmestyi tonarter behandlar den för försvaret ansvarige Cron­ Maanpetturi on suvuton, Den, som förrått sitt land, han har vasta toisen kokoelman myöhemmissä painoksissa. Ru- stedt. För Runeberg var Cronstedt en förrädare, vars vaill’ isää, poikaa, juurta on. Ej ätt, ej stam, ej son, ej far. nossa Runeberg kuvaa tunnelmia Viaporin antauduttua kapitulationsbeslut var krigets svartaste stund. Även för ja suhtautumista antautumisen päättäneeseen komen- Runeberg var dikten ångestfylld, den blev färdig efter de Sama teema oli esillä myös Vänrikki Stoolin tarinoi- Samma tema ses i dikten Bröderna i Fänrik Ståhls dantti Cronstedtiin: övriga dikterna och utkom först i de senare upplagor­ den runossa Veljekset. Se kertoo Viaporiin sijoitetun sägner. Dikten handlar om chefen för Tavastehus re­ na av den andra samlingen. I dikten skildrar Runeberg Hämeen rykmentin komentajasta, everstiluutnantti gemente, överstelöjtnant Carl Wilhelm Wadenstjerna, stämningarna efter Sveaborgs kapitulation och förhål­ Carl Wilhelm Wadenstjernasta, joka useiden muiden som i likhet med flera av de officerare som kapitulera­ landet till Cronstedt, som fattat kapitulationsbeslutet: Viaporissa antautuneiden upseerien tavoin tuomittiin de på Sveaborg dömdes till döden i Sverige. Den rys­

120 Viaporin antautuminen 1808 ja amiraali Carl Olof Cronstedt – maanpetturi vai poliittinen realisti? Sveaborgs kapitulation 1808 och amiral Carl Olof Cronstedt – landsförrädare eller politisk realist? 121 • R.W. Ekmanin • Suomen sodan ruotsalainen sotainvalidi Uplannissa. luonnos vuodelta Taustalla vammautuneille ja varattomille entisille sotilaille 1852 Vänrikki Stoolista tarkoitettu yhteistalo. Monet sotilaat joutuivat kerjuulle kertomassa tarinoitaan saadakseen turvattua elantonsa. nuorelle kuulijalleen. • Svensk krigsinvalid, ”fattigbössa”, från Finska kriget i • Fänrik Stål berättar Uppland. I bakgrunden ett hus avsett för invalidiserade för sin unga åhörare. och medellösa förutvarande soldater. Många soldater Skiss av R.W. Ekman blev tvungna att tigga för att trygga sin försörjning. av år 1852.

ur vårt minne /, Säg allt, och lugn han höra skall därpå, / Men nämn ej ordet Sveaborg, ty då /Är friden bruten och i storm hans sinne. Men hur berättigad är den bild som de svenska sam­ tida och eftervärlden har gett om Sveaborgs kapitula­ tion, om Cronstedt och om dennes officerare? De hän­ delser som ledde till Sveaborgs kapitulation har under­ sökts och förklarats på flera olika sätt i drygt tvåhundra års tid. Cronstedt skulle ha varit en av ryssarna mutad landsförrädare, en godmodig dumbom som litade på ryssarna, en på den svenska kungens obefintliga stöd frustrerad soldat eller en kommendör som garanterade säkerheten för de civila och för Helsingfors stad. Men det är klart, att ifall fästningens artilleri hade riktats mot Ruotsissa kuolemaan. Venäjän keisari Aleksanteri I:n ka kejsaren Alexander I krävde att alla de dömda måste se muistoist’ ikipäiviks haihtukahan: hän valmis kaikkea on Helsingfors, en stad som ryssarna tagit i sin besittning, vaatimuksesta kaikki tuomitut armahdettiin Haminan benådas. Detta skedde i enlighet med fredsfördraget i kuulemaan, mut Viaporia jos mainitaan, on rauha poissa, skulle det ha förstört den stad i vars närhet Cronstedt rauhansopimuksen päätöksellä. Asikkalan Pernasaa- Fredrikshamn. Wadenstjerna, som slagit sig ned i Per­ myrsky valloillahan. var född och där han hade tillbringat största delen av sitt ren kapteeninpuustelliin asettunut Wadenstjerna kuoli nasaari officersboställe i Asikkala, kvävdes av en köttbit Kuinka oikeutettu ruotsalaisten aikalaisten ja jäl- liv. 1819 tukehduttuaan kotonaan lihanpalaan. Runebergin och avled i sitt hem 1819. I Runebergs dikt dödas han kipolvien antama kuva Viaporin antautumisesta ja Carl Olof Cronstedt föddes år 1756 i Botby gård i runossa hänet kuitenkin surmaa hänen veljensä Johan, dock av sin bror Johan, som aldrig kunde förlåta sin Cronstedtista ja hänen upseereistaan sitten on? Viapo- Helsinge socken. Hans far, major Johan Gabriel Cron­ joka ei koskaan voinut antaa anteeksi veljensä häpeäl- brors skamliga gärning. I en av de första stroferna i dik­ rin antautumiseen johtaneita tapahtumia on tutkittu ja stedt, styrde sin son till den militära banan eftersom listä tekoa. Jo aiemmassa säkeessä surma on ennakoi- ten förutspås dråpet, då skalden skriver: Nämn endast selitetty monin eri tavoin ja monesta eri näkökulmasta bägge föräldrarna kom från militärsläkten. Cronstedt tu, kun runoilija kirjoitti: Yht’ älä nimeä sä lausu vaan, ej ett namn, ett namn, som må / Om ock för evigt plånas runsaan parinsadan vuoden ajan. Cronstedtin on kerrot- var åtta år gammal då han som frivillig anslöt sig till Prins

122 Viaporin antautuminen 1808 ja amiraali Carl Olof Cronstedt – maanpetturi vai poliittinen realisti? Sveaborgs kapitulation 1808 och amiral Carl Olof Cronstedt – landsförrädare eller politisk realist? 123 suunnattu Helsinkiin, jonka venäläiset olivat ottaneet kriget. Efter återkomsten till Sverige fortsatte han sin haltuunsa, olisi se tuhonnut kaupungin, jonka lähistöl- bana inom flottan och avancerade till överstelöjtnant lä Cronstedt oli syntynyt ja viettänyt suurimman osan efter att Gustav III:s ryska krig brutit ut 1788. Han led­ elämästään. de den svenska skärgårdsflottan under det andra slaget Carl Olof Cronstedt syntyi Helsingin pitäjän Puoti- vid Svensksund mot Ryssland i juli 1790. Som belöning lan kartanossa vuonna 1756. Hänen isänsä majuri Johan utnämnde Gustav III Cronstedt till överste och till stats­ Gabriel Cronstedt ohjasi poikansa sotilasuralle, koska sekreterare för sjöärenden. Den framgångsrika karri­ molemmat vanhemmat olivat sotilassukua. Cronstedt ären fortsatte då Cronstedt i april 1801 utnämndes till liittyi kahdeksanvuotiaana vapaaehtoisena Viaporis- vice-amiral för skärgårdsflottan med den blåa flaggan sa toimineeseen prinssi Fredrik Aadolfin rykmenttiin. och till befälhavande kommendör i Karlskrona. Efter att Hänestä tuli 14-vuotiaana kersantti ja 17-vuotiaana han och Gustav IV Adolf (krönt 1796) kommit i gräl flyt­ vänrikki. Viaporissa lukuisissa sotilastehtävissä palvellut tades Cronstedt i december 1801 till kommendant för Cronstedt hakeutui 19-vuotiaana Englannin laivastoon, Sveaborg. Denna konflikt måste ha lämnat sina spår i jonka mukana hän osallistui Pohjois-Amerikan vapaus- Cronstedt. sotaan. Palattuaan Ruotsiin hän jatkoi laivastossa, yleni Europas storpolitik under Napoleontiden tillsam­ Kustaa III:n Venäjän sodan puhjettua 1788 everstiluut- mans med Gustav IV Adolfs bristande realism och hans nantiksi ja johti Ruotsin saaristolaivastoa Ruotsinsalmen militära felbedömningar ledde till det fatala Finska kri­ toisessa taistelussa heinäkuussa 1790 Venäjää vastaan. get. I februari 1808 attackerade Ryssland Finland. Den Kiitokseksi Kustaa III ylensi Cronstedtin everstiksi ja svenska krigsstrategin baserade sig på att fältarmén meriasiain valtiosihteeriksi. Nousujohteinen ura jatkui, retirerade norrut, därifrån den sedan följande sommar kun Cronstedtista tuli sinilippuisen saaristolaivaston kunde fortsätta kriget. Sveaborg skulle vara ett lås för vara-amiraali ja Karlskronan laivastoaseman komentaja försvaret, ett lås, som kunde användas påföljande som­ huhtikuussa1801. Riitaannuttuaan kuninkaaksi vuonna mar då den egentliga krigsflottan från Sverige igen kun­ 1796 kruunatun Kustaa IV Aadolfin kanssa Cronstedt de segla på Östersjön. siirrettiin joulukuussa 1801 Viaporin komentajaksi. Svenskarna blev dock fullständigt överrumpla­ Tämä konflikti jätti varmasti jälkensä Cronstedtiin. de både av den hastighet med vilket kriget fördes och Napoleonin ajan Euroopan suurpolitiikka, mutta av de ryska truppernas överlägsenhet. Den av furst myös Ruotsin kuninkaan Kustaa IV Adolfin realismin Pjotr Bagration kommenderade 21. divisionen korsade • Ruotsalaisen Per Otto Adelborgin pilapiirros kritisoi kuningas Kustaa IV Aadolfia. Kuvassa hän on venäläisten puute ja hänen sotilaalliset virhearviointinsa johtivat gränsen norr om Abborfors och erövrade Tavastehus hyökätessä helmikuussa 1808 enemmän huolissaan Ahvenkosken rajasillan heikosta maalista kuin vihollisen hyökkäyksestä. kohtalokkaaseen Suomen sotaan. 8.3.1808, endast en vecka efter att kriget inletts. Två Helmikuussa 1808 Venäjä hyökkäsi Suomeen. veckor senare hade enheter ur den av Bagration ledda • Den svenske Per Otto Adelborgs skämtteckning kritiserar kung Gustav IV Adolf. På bilden är han under ryssarnas attack i februari 1808 mer bekymrad över att gränsbron i Abborfors är dåligt målad än över fienden. Ruotsin sotastrategia perustui kenttäarmeijan vetäy- divisionen korsat landet till den västra kusten. Åbo föll i tymiseen pohjoiseen, josta se voisi kesällä jatkaa soti- ryssarnas händer 22.3., Nystad och Björneborg några mista. Viapori jäisi puolustuksen lukoksi, jota voitaisiin dagar senare. Den ryska 17. divisionen hade avancerat hyödyntää kesän tultua ja Ruotsissa olleen varsinaisen längs den södra kusten, förbi Helsingfors, och erövrat sotalaivaston voidessa jälleen operoida Itämerellä. Hangö och Ekenäs 22.3.1808. General van Suchtelens tu olleen venäläisten lahjoma maanpetturi, venäläisiin Fredrik Adolfs regemente på Sveaborg. Som fjorton Sodan nopeus ja venäläisten ylivoimaisuus yllättivät trupper hade tagit Helsingfors den 2 mars och belägrat luottanut hyväntahtoinen hölmö, Ruotsin kuninkaan år gammal blev han sergeant och fänrik som sjutton. kuitenkin ruotsalaiset täysin. Ruhtinas Pyotr Bagratio- Sveaborgs fästning. Fästningen var illa rustad och be­ olemattomaan apuun turhautunut sotilas tai siviilien Cronstedt, som tjänat på Sveaborg i flera olika militära nin komentama 21. Divisioona ylitti rajan Ahvenkos- lastades av de civila som flytt från staden till fästningen. ja Helsingin kaupungin turvallisuuden varmistanut ko- uppdrag, sökte sig nitton år gammal till den engelska ken pohjoispuolelta ja valtasi Hämeenlinnan 8.3.1808, Svartholms fästning hade kapitulerat 18.3., om vilket mentaja. Selvää on, että jos linnoituksen tykistö olisi flottan med vilken han deltog i det amerikanska frihets­ vain runsaan viikon kuluttua sodan alkamisesta. Kahta faktum ryssarna beredvilligt informerade Sveaborgs

124 Viaporin antautuminen 1808 ja amiraali Carl Olof Cronstedt – maanpetturi vai poliittinen realisti? Sveaborgs kapitulation 1808 och amiral Carl Olof Cronstedt – landsförrädare eller politisk realist? 125 viikkoa myöhemmin Bagrationin johtaman divisioonan försvarare. Oberoende information om krigshändel­ osastot olivat edenneet maan läpi länsirannikolle. Turku serna fick de även från utrikes tidningar. För den iso­ joutui venäläisten käsiin 22.3. ja Uusikaupunki ja Pori lerade Cronstedt verkade situationen utan tvekan pari päivää myöhemmin. Venäläisten 17. Divisioona desperat. oli edennyt Helsingin ohi etelärannikkoa pitkin ja val- Fästningarna Sveaborg och Svartholm var varken tasi Tammisaaren ja Hangon 22.3.1808. Kenraali van planerade eller utrustade för vinterkrigföring. I likhet Suchtelenin joukot olivat ottaneet Helsingin haltuunsa med sin samtid ansåg nämligen deras byggherre Au­ 2.3. ja piirittäneet Viaporin linnoituksen, joka oli heikos- gustin Ehrensvärd att vinterkrigföring var omöjligt. Men ti varustautunut ja jota rasittivat sinne kaupungista paen- just av denna orsak var den ryska planen att attackera neet siviilit. Svartholman linnoitus oli antautunut 18.3., före islossningen. I det värsta scenariot kunde nämligen mistä venäläiset auliisti informoivat Viaporin puolustajia. en svensk-brittisk flotta ha hotat S:t Petersburg från He saivat myös ulkomaisista lehdistä riippumatonta tie- Sveaborg. Ryssarna kände väl till det svenska tankesät­ toa sodan kulusta. Epäilemättä tilanne näytti eristyksiin tet, eftersom de hade stöd av flera finskfödda officera­ jääneestä Cronstedtista epätoivoiselta. re som övergått till den ryska sidan. Av dem var Georg Viaporin ja Svartholman linnoituksia ei ollut suunni- Magnus Sprengtporten den centrala. teltu eikä varustettu talvisotimiseen, sillä niiden suunnit- Den ryska armén hade kallat Sprengtporten till sin telija Augustin Ehrensvärd oli aikakaudelle tyypillisesti rådgivare. Sprengtporten hade grundat Haapaniemi ka­ pitänyt talvista sodankäyntiä mahdottomana. Venäläis- dettskola 1779 och hade tidigare tjänstgjort i den ryska ten tavoitteena oli juuri sen vuoksi ollut hyökätä ennen armén i ett par omgångar. Bägge gångerna hade han jäiden lähtöä, koska pahimmassa skenaariossa ruotsa- dock hamnat i onåd. Vid sin övergång till Ryssland på lais-brittiläinen laivasto olisi voinut uhata Pietaria Via- 1780-talet tog han med sig kartor. Genom att använda porista. Ruotsalaisten ajattelutapa oli hyvin venäläisten kartorna och sin kännedom om de finska förhållandena • Kuningas Kustaa IV Aadolf sai paljon kritiikkiä osakseen. Maalaus kuninkaasta tarkastamassa joukkojaan 31.7.1808 tiedossa, sillä heidän tukenaan oli monia heidän puo- och terrängen gjorde han 1808 upp den ryska anfalls­ Grelsbyn niityllä Ahvenanmaalla. lelleen siirtyneitä suomalaissyntyisiä upseereita. Heistä planen. I den var det centrala erövrandet av Sveaborg keskeisin oli Georg Magnus Sprengtporten. under vintern. Sprengtporten kände Sveaborg efter att • Kung Gustav IV Adolf möttes av stark kritik. En målning av kungen som inspekterar sina trupper den 31 juli 1808 på Grelsby äng på Åland. Venäjän armeija oli kutsunut neuvonantajakseen ha under 1750-talet tjänstgjort där under Ehrensvärd. Haapaniemen kadettikoulun vuonna 1779 perustaneen Curt von Stedingk utnämndes 1790 till svensk Sprengtportenin, joka oli pariin kertaan aiemmin pal- ambassadör i S:t Petersburg. Han åtnjöt regenternas vellut Venäjän armeijassa, mutta joutunut molemmilla förtroende, man hade ingen lätt uppgift, då Gustav IV kerroilla epäsuosioon. Sprengtporten vei 1780-luvulla Adolfs utrikespolitik var ambivalent. Men i alla fall hann 1808 Suomen sotilasylipäällikköä odotettavissa olevasta förbättra fästningen, trots att Sverige försummade fi­ Venäjälle siirtyessään mukanaan karttoja. Niitä ja omaa von Stedingk under vintern 1808 varna överbefälhava­ venäläisten hyökkäyksestä. Ruotsi ei enää silloin voinut nansieringen. Efter krigsutbrottet trodde man i Sverige olosuhde- ja maastotuntemustaan hyödyntäen hän laati ren för armén i Finland om den förväntade ryska attack­ toimittaa materiaalista apua, mutta ei tukenut myöskään att fästningen väl kunde utstå fiendens belägring ända vuonna 1808 venäläisten hyökkäyssuunnitelman, jon- en. Vid det laget kunde Sverige inte längre leverera nå­ henkisesti Suomen puolustamista. Laivasto pääsisi liik- till påföljande sommar, då svenska hjälptrupper skulle ka keskeisimpiä kohtia oli Viaporin valloitus talvella. gon materiell hjälp, men gav inte heller något moraliskt keelle vasta jäiden lähdettyä. Cronstedt luonnollisesti skickas till Sveaborg. Problemet var, att planet fungera­ Sprengtporten tunsi Viaporin toimittuaan siellä 1750-lu- stöd för försvaret av Finland. Flottan kunde segla iväg tiesi tämän. de inte under vintertiden på grund av bristfälligheter i vulla Ehrensvärdin alaisena. först efter islossningen. Detta var Cronstedt givetvis Viapori rakennettiin aikakauden parhaiden linnoit- underhåll och utrustning. Ruotsin lähettilääksi Pietariin nimitettiin vuon- fullt medveten om. tamisoppien mukaisesti, mutta sen kunnosta ja moder- Så snart belägringen inletts, började ryssarnas och na 1790 hallitsijoiden suosiota nauttinut Curt von Sveaborg hade byggts i enlighet med de bästa nisoinnista ei ollut kokonaisvaltaisesti huolehdittu Kus- deras stödtruppers effektiva informationskrig med till­ ­Stedingk. Hänen tehtävänsä ei ollut helppo, koska ku- fortifikationsteorierna, men efter Gustav III:s krig hade taa III:n sodan jälkeen. Cronstedt uurasti linnoituksen hörande övertalning, skvaller, rykten och mutor. Cron­ ningas Kustaa IV Aadolfin ulkopolitiikka oli poukkoile- fästningen inte omhändertagits eller moderniserats ur kohentamiseksi, vaikka Ruotsi laiminlöi parannustoi- stedts närmaste rådgivare, som bröderna Jägerhorn, vaa. Joka tapauksessa von Stedingk ehti varoittaa talvella ett helhetsperspektiv. Cronstedt arbetade idogt för att menpiteiden rahoittamisen. Suomen sodan puhjettua hade redan tidigare understött separerandet av Finland

126 Viaporin antautuminen 1808 ja amiraali Carl Olof Cronstedt – maanpetturi vai poliittinen realisti? Sveaborgs kapitulation 1808 och amiral Carl Olof Cronstedt – landsförrädare eller politisk realist? 127 Ruotsissa uskottiin Viaporin kestävän hyvin vihollisen från Sverige. Vi vet även, att officershustrun Helena ­Re piirityksen, kunnes kesän tullen Ruotsi toimittaisi Viapo- uterskiöld förmedlade utrikestidningar som hon fått av riin apujoukkoja. Ongelma oli, ettei suunnitelma toimi- ryssarna till sin make Carl Wilhelm Reuterskiöld, som nut talvisaikaan huollon ja varustautumisen puutteiden var officerare på Sveaborg. Denne i sin tur gav dem vuoksi. vidare till Cronstedt. Det kan även ha funnits andra Heti piirityksen alettua käynnistyi venäläisten ja budbärare. I tidningarna kunde Cronstedt läsa nyheter heidän tukijoidensa tehokas informaatiosota taivuttelui- från Sverige, om ryssarnas stora beredskap och om att neen, juoruineen, huhuineen ja lahjuksineen. Cronsted- Danmark förklarat Sverige krig. Reuterskiöldarnas dot­ tin lähimmät neuvonantajat, kuten Jägerhornin veljek- ter, Annette Reuterskiöld föddes på Sveaborg och var set, olivat jo aiemmin kannattaneet Suomen erottamista senare en nära väninna till Fredrika Runeberg, maka till Ruotsista. Tiedetään myös, että Viaporissa olleen upsee- Johan Ludvig Runeberg. rin Carl Wilhelm Reuterskiöldin puoliso Helena Reu- Ryssarna utrustade i lugn och ro sina positioner vid terskiöld toimitti venäläisiltä saamiaan ulkomaisia lehtiä Helsingfors stränder. Förutom Jägerhorn stöddes va­ miehelleen, joka välitti ne Cronstedtille, Mahdollisesti penstilleståndet även av major Gustaf Hjärne. Till slut viestinviejiä oli muitakin. Lehdistä Cronstedt saattoi lu- gav Cronstedt efter för Jägerhorns övertalningar och kea uutisia Ruotsin tapahtumista, venäläisten laajamittai- gick med på att kapitulera villkorligt den 6 april 1808. sesta varustautumisesta ja Tanskan Ruotsille julistamasta Redan det, att Cronstedt accepterade vapenstillestån­ sodasta. Reuterskiöldien Viaporissa 1804 syntynyt tytär­ dets villkor, väckte förundran. Som Helsingforsare kän­ Annette Reuterskiöld oli sittemmin J. L. Runebergin de Cronstedt till isförhållandena vid Finska viken, och ­puolison Fredrikan läheinen ystävätär. han visste att havet inte blir isfritt före början av maj, den Venäläiset varustivat rauhassa asemiaan Helsingin tidsgräns som stipulerades i vapenstilleståndet. Va­ rannoilla. Jägerhornin lisäksi myös majuri Gustaf Hjärne penstilleståndet bröt han inte. Garnisonen på Sveaborg kannatti aselevon solmimista venäläisten kanssa. Lopul- halade den svenska flaggan 3.5.1808, marscherade ut ta Cronstedt taipui Jägerhornin vakuutteluihin ja suos- på isen och överlämnade sina vapen till ryssarna. Föl­ tui ehdolliseen antautumiseen 6.4.1808. Jo aseleposo- jande dag tog de ryska trupperna fästningen i sin besitt­ pimuksen ehtoihin myöntymistä on pidetty erikoisena, ning. Förnödenheterna på Sveaborg och en stor del av koska Cronstedt helsinkiläisenä tunsi Suomenlahden Skärgårdsflottan övergick i ryska händer. jääolot ja tiesi, ettei meri vapaudu aseleposopimuksessa Ryssland besegrade den svenska armén i Finland sovittuun määräaikaan toukokuun alkuun mennessä. före årsslutet 1808. Kung Gustav IV Adolf arresterades • Heti sodan jälkeen Ruotsissa ilmestyi julkaisuja, joissa vara-amiraali Cronstedtia syytettiin Viaporin linnotuksen luovuttamisesta ja esitettiin epäilyjä hänen venäläisiltä saamistaan lahjuksista. C.J. Durietz’n 1810 ilmestynyt pamfletti ja Aseleposopimusta hän ei rikkonut. Viaporin varusväki 13.3.1809. Han abdikerade 29.3.1809. Samma dag gav Suomessa suositun kenraalimajuri Georg Carl von Döbelnin 1811 ilmestynyt kirjoitus herättivät suurta huomiota. laski Ruotsin lipun 3.5.1808, marssi jäälle ja luovutti kejsar Alexander I sin regentförsäkran i Borgå. Sverige

• Genast efter kriget utkom det publikationer i Sverige som kritiserade viceamiral Cronstedt för att han överlämnat aseensa venäläisille. Seuraavana päivänä venäläiset ot- förlorade Finland och blev tvunget att ansluta sig till Sveaborg till ryssarna och framförde misstankar om att han fått mutor av ryssarna. C.J. Durietz pamflett av år 1810 och tivat saaren haltuunsa. Viaporin varusteet ja suuri osa kontinentalblockaden mot Britannien. en skrift av den i Finland populäre generalmajoren Georg Carl von Döbeln år 1811 väckte stor uppmärksamhet. Ruotsin saaristolaivastosta siirtyi Venäjän hallintaan. Det framkommer ur ryska arkiv, att mutor användes Venäjä löi Ruotsin Suomessa olleen armeijan vid kuvandet av Sveaborg. Däremot visar urkunderna vuoden 1808 loppuun mennessä. Kuningas Kustaa inte ifall även Cronstedt hade tagit mutor. I alla fall gav IV Aadolf pidätettiin 13.3.1809. Hän luopui vallasta Ryssland Cronstedt 100000 riksdaler för att betala 29.3.1809. Samana päivänä keisari Aleksanteri I antoi Sveaborgs skulder. Vi vet även, att Cronstedt besökte Porvoossa hallitsijavakuutuksensa. Ruotsi menetti Suo- S:t Petersburg under det pågående finska kriget. Cron­ men ja joutui liittymään Britannian vastaiseen saartoon. stedt beviljades även en pension och en ersättning för Venäjän arkistoista ilmenee, että Viaporin kukista- den egendom han förlorat i Sverige. Kejsaren belönade

128 Viaporin antautuminen 1808 ja amiraali Carl Olof Cronstedt – maanpetturi vai poliittinen realisti? Sveaborgs kapitulation 1808 och amiral Carl Olof Cronstedt – landsförrädare eller politisk realist? 129 misessa käytettiin lahjuksia. Sen sijaan asiakirjat eivät Cronstedt genom att 1811 utnämna hans dotter, Hedvig kerro, oliko myös Cronstedt ottanut niitä. Joka tapauk- Charlotta (1795–1868), till kejsarinnans hovdam. sessa Venäjä antoi Cronstedtille Viaporin velkojen mak- Carl Olof Cronstedt avled på Hertonäs gård år 1820. samiseen 100 000 riikintaaleria. Cronstedtin tiedetään Hans arkiv förvaras på Riksarkivet i Helsingfors, men myös vierailleen Suomen sodan aikana Pietarissa. Ve- arkivet tiger om händelserna på Sveaborg under det näjä myönsi Cronstedtille myös eläkkeen ja korvauk- finska kriget. Enligt sägen skulle Cronstedt före sin död sen Ruotsissa menetetystä omaisuudesta. Keisari pal- ha förstört sina handlingar. Däremot finns det både i fin­ • Jäljennös Mäntsälän Frugårdin kartanossa olleesta keisari Aleksanteri kitsi Cronstedtin nimittämällä hänen tyttärensä ­Hedvig ska, svenska och ryska arkiv rikligt med annat material I:n ranskankielisestä kirjeestä Venäjän Charlottan (1795–1868) keisarinnan hovineidoksi som behandlar Sveaborgs kapitulation. Framför allt Jan valtionvarain hoitajalle Pietarissa vuonna 1811. Peter van Suchtelens arkiv, som finns i S:t Petersburg, 9.12.1808 koskien palkkion maksamista Viaporin linnoituksen entiselle Carl Olof Cronstedt kuoli vuonna 1820 Herttonie- kunde ge mera information om bakgrunden till händel­ komentajalle, amiraali C.O. Cronstedtille. men kartanossa. Kansallisarkistossa säilytetään hänen serna. Framstår dock som klart att Cronstedt fattade Jäljennöksen ovat 4.6.1862 todistaneet arkistoaan, mutta se vaikenee Viaporin tapahtumista sitt beslut utgående från en bedömning av den militä­ alkuperäistä vastaaviksi Ruotsin Kuninkaallisen kirjaston johtaja Harald Suomen sodan aikana. Cronstedtin kerrotaan tuhon- ra situationen som under våren 1808 syntes hopplös. Wieselgren sekä Adolf Erik ja Nils Otto neen aineistojaan ennen kuolemaansa. Muuta Viaporin Hans tro på Sveriges förmåga att försvara Finland hade Nordenskiöld. antautumista koskevaa aineistoa sen sijaan on runsaasti dock rubbats redan tidigare. • En avskrift av ett franskt brev på sekä Suomen ja Ruotsin että Venäjän arkistoissa. Eten- Frugård i Mäntsälä, av kejsaren kin Pietarissa oleva kreivi Jan Peter van Suchtelenin Översättning: Magdalena af Hällström Alexander I till ryska Riks-Skattemästaren om utbetalande av pengar åt förre arkisto voisi tarjota lisää tietoa tapahtumien taustoista. befälhavaren på Sveaborg, amiral Selvää kuitenkin on, että Cronstedtin ratkaisu syntyi Cronstedt, daterad i S:t Petersburg ennen muuta keväällä 1808 toivottomalta näyttäneen 9.12.1808. Avskriften är bevittnad av chefen för Kungliga Biblioteket i sotilaallisen tilanteen pohjalta. Hänen uskonsa Ruotsin Stockholm Harald Wieselgren samt Adolf kykyyn tukea Suomea oli järkkynyt jo aikaisemmin. Erik och Nils Otto Nordenskiöld.

KIRJALLISUUTTA/LITTERATUR

J.G. Båth, Orsakerna till Sveaborgs Öfvergång, och tillståndet under dess Belägring. Stockholm 1809. Cronstedt, Carl Olof Sanna upplysningar angående de orsaker som gifvit anledning till ... den 6 April 1808 slutne convention... Stockholm, 1811. Durietz, Carl Jacob Underdånig relation rörande Sweaborgs övergång Stockholm, 1810 Döbeln, Georg Karl Anmärkningar vid de af ... O. Cronstedt till trycket utgifne Sanna upplysningar om Sveaborgs öfvergång d. 3 maj 1808 Stockholm, 1811 Kati Katajisto, Isänmaamme keisari. Eliitin kansallisen identiteetin murros ja suomalaisen isänmaan rakentuminen autonomian ajan alussa. Helsinki 2008. Matti Klinge, Poliittinen Runeberg. Juva 2004. Jussi T. Lappalainen, Suomen sodan historia 1808-1809. Odelberg, Wilhelm Viceamiral Carl Olof Cronstedt Helsingfors, 1954 Johan Ludvig Runeberg, Vänrikki Stoolin tarinat. Veli-Matti Syrjö, Vara-amiraali Carl Olof Cronstedt. Suomen kansallisbiografia 2. Helsinki 2003. https://blogs.helsinki.fi/sveaborg-project/

130 Viaporin antautuminen 1808 ja amiraali Carl Olof Cronstedt – maanpetturi vai poliittinen realisti? Sveaborgs kapitulation 1808 och amiral Carl Olof Cronstedt – landsförrädare eller politisk realist? 131 • Kruununprinssi Karl Johanin ohjeet sotamarsalkka Curt Kaksi lähettilästä – Två sändebud – von Stedingkille Ranskan kanssa kreivit grevarna Pariisissa 1814 käytäviä rauhanneuvotteluja Curt von Stedingk ja Curt von Stedingk och varten. Jan Peter van Suchtelen Jan Peter van Suchtelen • Kronprins Karl Johans instruktioner till krigsmarskalk Curt von Stedingk inför fredsförhandlingarna med Frankrike i Paris JUSSI NUORTEVA 1814.

Suomen Kansallisarkisto ilmoitti medialle 16. tammi- Den 16 januari 2013 meddelade Finlands Riksarkiv att kuuta 2013 ostaneensa Ruotsissa yksityisomistuksessa det förvärvat släkten von Stedingks arkiv, som varit i olleen von Stedingk-suvun arkiston. Hankintahinta oli privat ägo i Sverige. Köpesumman var 465 000 euro, vilket var ett stort belopp. Arkivet, vars omfång är över femton hyllmeter, var emellertid särskilt betydande för Finland. Arkivets mest centrala person, greve Curt von Stedingk (1746–1837), hade varit kommendör för Sa­ volaxbrigaden och Karelska dragonregementet i Gus­ tav III:s krig 1789–1790. Han var Gustav III:s betrodda korkea 465 000 euroa, mutta yli viidentoista hylly- Det till Finland förvärvade arkivet har en absolut person och verkade som Sveriges sändebud i S:t Pe­ metrin suuruinen arkisto oli Suomen kannalta erityisen central ställning inom forskningen, då handlingarna och tersburg åren 1790–1808 och 1809–1811. Han deltog merkittävä. Arkiston keskeisin henkilö, kreivi Curt von korrespondensen i arkivet ger detaljerad information i fredsförhandlingarna i Värälä 1790 och var huvudför­ Stedingk (1746–1837) oli toiminut Kustaa III:n sodassa om händelserna under Gustav III:s krig i Finland, om handlare och andre undertecknare av fredsfördraget i 1789–1790 Savon prikaatin ja Karjalan rakuunaryk- fredsförhandlingarna i Fredrikshamn och om Sveriges Fredrikshamn mellan Sverige och Ryssland år 1808. mentin komentajana. Hän oli Kustaa III:n luottohenkilö, och Rysslands diplomatiska relationer. Curt von Ste­ I arkivet finns också material efter Curt von Stedingks joka toimi Ruotsin lähettiläänä Pietarissa vuosina 1790– dingk deltog även i kriget mot Napoleon 1812–1814. I ar­ bror Victor von Stedingk, befälhavare för skärgårdsflot­ 1808 ja uudelleen 1809–1811. Hän oli osallistunut Vä- kivet ingår därför även fredsfördraget mellan Frankrike tan, som låg i Åbo, och sedermera överamiral för den rälän rauhanneuvotteluihin 1790 ja oli pääneuvottelija och Sverige, som den svenska arméns överbefälhavare, svenska marinen, samt av andra medlemmar i släkten. ja toinen allekirjoittaja Haminan vuoden 1808 rauhan- kronprins Karl Johan, dvs. Napoleons tidigare marskalk sopimuksessa Ruotsin ja Venäjän välillä. Arkistossa oli Jean-Baptiste Bernadotte, undertecknade efter att myös Curt von Stedingkin veljen, Turkuun sijoitetun Frankrike kapitulerat i Paris 1814. Innan arkivet flyttades saaristolaivaston komentajan, sittemmin Ruotsin laivas- till Finland digitaliserade svenska Riksarkivet det i sin ton yliamiraali Victor von Stedingkin ja suvun muiden helhet. • Ruotsista ostettu von Stedingk-suvun arkisto on jäsenten aineistoja. En annan person med central betydelse för Finlands saapunut Kansallisarkistoon elokuussa 2013. Suomeen ostettu arkisto on tutkimuksen kannalta historia under denna period var Jan Peter van Suchtelen • Släkten von Stedingks arkiv, som köpts från Sverige, aivan keskeinen, sillä siihen sisältyvät asiakirjat ja kirjeen- (1751–1836). Han var född i Holland, men tjänstgjorde har anlänt till Riksarkivet i augusti 2013. vaihto antavat yksityiskohtaista tietoa Kustaa III:n sodan som rysk ingenjörsgeneral. Han innehade posten som

132 Kaksi lähettilästä – kreivit Curt von Stedingk ja Jan Peter van Suchtelen Två sändebud – grevarna Curt von Stedingk och Jan Peter van Suchtelen 133 • Charles de Steubenin vuonna 1815 • Liikkalan vallituksia Venäjän puolella Kymijokea. maalaama muotokuva sotamarsalkka Liikkalan kartano kuului lahjoitusmaana kenraali Aleksandr Suvorovista käsi Jan Peter van Suchtelenille. Se oli suvun hallussa linnoituskarttojen päällä. 1890-luvulle saakka.

• Porträtt på krigsmarskalk Alexander • Vallar i Liikkala på den ryska sidan av Kymmene älv. Suvorov med handen vilande på Liikkala gård var ett donationsgods som tillhörde general fästningskartor. Charles de Steuben Jan Peter van Suchtelen. Gården innehades av släkten målade porträttet år 1815. ända till 1890-talet.

Toinen Suomen historian kannalta keskeinen hen- kilö tältä ajalta oli Viaporin piirityksestä vuonna 1808 vastannut venäläinen insinöörikenraali, Suomen sodassa ylimajoitusmestarina toiminut hollantilaissyntyinen Jan Peter van Suchtelen (1751–1836). Keisarinna Katarii- na II oli kutsunut matematiikan professorina Leidenin yliopistossa toimineen van Suchtelenin Venäjän pal- velukseen vuonna 1783. Tehtäväkseen hän oli saanut osallistua Ruotsilta vallatuissa Suomen osissa käynniste- tyistä mittavista linnoitusrakennustöistä, joiden johtaja- na toimi Venäjän parhaana pidetty sotastrategi, kenraali Aleksandr Suvorov. Yhteistyö Suvorovin ja van Suchtelenin välillä sujui hyvin, vaikka van Suchtelen pitikin monia Suvorovin linnoitusrakentamista koskevia ajatuksia vanhanaikai- sina. Suurelta osin laajamittaiset linnoitusrakentamiset lähellä Venäjän ja Ruotsin rajaa olivat Venäjän vastaus Ruotsin aloittamille linnoitusrakennustöille Viaporissa, Svartholmassa ja muualla rajan tuntumassa. Venäläis- ten tavoitteena oli turvata Pietari Ruotsin taholta koe- tulta uhalta. Venäjän sotavoimat olivat Ruotsia paljon suuremmat, mutta rajan kulku lähellä pääkaupunkia ja tapahtumista Suomessa, Haminan rauhanneuvotteluis- generalkvartersmästare i Finska kriget och ansvarade mereltä koettu uhka pakottivat varautumiseen. Kustaa Suvorovs tankar om fästningsbyggnad som otidsenliga. ta ja Ruotsin ja Venäjän diplomaattisuhteista. Curt von för belägringen av Sveaborg år 1808. Kejsarinnan Kata­ III:n aloittama sota ja hänen sitä ennen esittämänsä vaa- Den omfattande byggnaden av befästningsverk nära Stedingk osallistui myös Napoleonia vastaan käytyyn rina II hade kallat van Suchtelen, som verkade som pro­ timukset olivat osoittaneet epäilysten aiheellisuuden. gränsen mellan Rysslands och Sveriges gräns var till sotaan 1812–1814. Arkistoon sisältyy sen vuoksi myös fessor i matematik vid Leidens universitet, i rysk tjänst Värälän rauhan 1790 jälkeen käynnistettiin mitta- stor del ett svar på de fortifikationsbyggen som Sveri­ Ranskan ja Ruotsin välinen rauhansopimus, jonka Ruot- år 1783. Hans uppdrag var att delta i de omfattande for­ vat rakennushankkeet, joiden suunnitteluun ja johta- ge inlett på Sveaborg, Svartholm och andra orter nära sin armeijan ylipäällikkö, kruununprinssi Karl Johan, en- tifikationsbyggena i de av Sverige erövrade delarna av miseen osallistui Suvorovin ja van Suchtelenin lisäksi gränsen. Ryssarnas mål var att trygga S:t Petersburg tinen Napoleonin marsalkka Jean-Baptiste Bernadotte Finland. Arbetet leddes av general Alexander Suvorov, baltiansaksalaiseen sukuun kuulunut kenraalimajuri från det hot som de upplevde att Sverige utgjorde för oli allekirjoittanut Ranskan antauduttua Pariisissa 1814. som betraktades som Rysslands främste krigsstrateg. Fabian Steinheil. Hänen tärkein tehtävänsä oli laatia staden. Ryssland hade en mycket större krigsmakt än Ennen arkiston siirtoa Suomeen Ruotsin valtionarkisto Samarbetet mellan Suvorov och van Suchtelen löp­ tarkka topografinen kartta Venäjään liitetyn Viipurin Sverige, men gränsen gick nära huvudstaden och ho­ digitoi sen kokonaisuudessaan. te bra, även om van Suchtelen betraktade många av kuvernementin alueesta. Se helpotti huomattavasti lin- tet från havet tvingade Ryssland att förbereda sig. Det

134 Kaksi lähettilästä – kreivit Curt von Stedingk ja Jan Peter van Suchtelen Två sändebud – grevarna Curt von Stedingk och Jan Peter van Suchtelen 135 noitussuunnitelmien ja niihin perustuvien sotilasstrate- krig som Gustav III inledde och de ultimatum som han gioiden valmistelua. Tämän työn merkitys korostui eri- ställde före det hade visat att ryssarnas misstankar var tyisesti vuonna 1808, jolloin Venäjä hyökkäsi Ruotsiin välgrundade. ja onnistui nopeasti nujertamaan sen laajalle alueelle Efter freden i Värälä år 1790 inleddes stora bygg­ hajautetun puolustuksen. Fabian Steinheil sai Suomen nadsprojekt, som planerades och leddes av Suvorov, sodassa tehtäväkseen komentaa jalkaväen ja laivaston van Suchtelen och generalmajor Fabian Steinheil, som joukkoja Ahvenanmaalla, jonka kenraali Pyotr Bagra- hörde till en balttysk släkt. Van Suchtelens viktigaste tionin johtaman 21. divisioonan joukot olivat nopeasti uppdrag var att utarbeta en detaljerad topografisk karta vallanneet. Vuonna 1810 Steinheil nimitettiin Suomen över Viborgs guvernement, som anslutits till Ryssland. kenraalikuvernööriksi. Kahta vuotta myöhemmin Ve- Kartan underlättade avsevärt planeringen av fästnings­ näjän keisarikuntaan liitettyyn autonomiseen Suomen planerna och de militära strategierna i anslutning till suuriruhtinaskuntaan liitettiin vuosien 1721 ja 1743 dem. Detta arbete fick stor betydelse särskilt år 1808, rauhoissa Venäjään liitetyt alueet eli niin sanottu Vanha då Ryssland anföll Sverige och lyckades snabbt slå ner Suomi. Siellä 1790-luvulla työskennellyt Steinheil tunsi dess försvar, som var utspritt över ett vidsträckt om­ entuudestaan monet alueen suomalaiset virkamiehet, råde. I Finska kriget förde Fabian Steinheil befäl över joita hän nimitti hallintotehtäviin eri puolille suuriruh- infanteriet och flottan på Åland, som den ryska 21. di­ tinaskuntaa. visionen snabbt intagit under ledning av general Pjotr Venäjän linnoitusrakennustyöt perustuivat Ruotsilta Bagration. År 1810 utsågs Fabian Steinheil till Finlands vallattujen kaupunkien puolustusrakennelmien vahvis- generalguvernör. Två år senare kompletterades det au­ tamiseen ja uudistamiseen. Näitä kohteita olivat Viipuri, tonoma Storfurstendömet Finland, som nu var en del av Käkisalmi, Lappeenranta, Savonlinna, ja Taa- kejsardömet Ryssland, med de områden som anslutits vetti. Saimaan aluetta linnoitettiin ja sinne rakennettiin till Ryssland i frederna av 1721 och 1743, dvs. med det kanavia, jotka mahdollistivat venäläisen Saimaan-lai- så kallade Gamla Finland. Steinheil hade verkat i Gamla • Venäläiset olivat vallanneet Viipurin kaupungin vuonna 1710. Se toimi kuvernementin pääkaupunkina vuoteen 1812, vaston nopeamman liikkumisen alueella. Se tuki myös Finland på 1790-talet. Han var bekant med finska tjäns­ jolloin Vanha Suomi palautettiin muun Suomen yhteyteen. maajoukkojen siirtoja ja huollon järjestelyjä. Uusia lin- temän i området och utnämnde nu många av dem till • Ryska trupper har erövrat Viborg år 1710. Staden var guvernementets huvudstad fram till år 1812, då Gamla Finland noitteita rakennettiin Kyminlinnaan, Uttiin ja Liikkalaan. varierande uppdrag runt om i storfurstendömet. återanslöts till Finland. Liikkalan kartanon Jan Peter van Suchtelen oli saanut Avsikten med Rysslands fortifikationsbyggen var att keisarinnalta lahjoitusmaakseen. Itse hän ei siellä ehti- förstärka och modernisera försvarsanläggningarna i de nyt asua, mutta hänen jälkeläisensä omistivat Liikkalan städer som Ryssland erövrat av Sverige, bland annat kartanon 1800-luvun lopulle saakka. Viborg, Kexholm, Villmanstrand, Nyslott, Fredrikshamn ja tarjoaisi mahdollisuuden nopeasti reagoida Ruotsin jörsgeneral van Suchtelen möjlighet att modernisera Suvorovin lähdettyä vuonna 1792 johtamaan Ve- och Davidstad. I Saimenområdet byggdes fästnings­ vahvan saaristolaivaston mahdolliseen hyökkäykseen. fästningsverken nära gränsen till Sverige. Hans vidlyf­ näjän Turkkia vastaan taistelevia joukkoja insinööriken- verk och kanaler som gjorde det möjligt för den ryska Linnoituksessa olisi myös suuri telakka laivojen kun- tigaste plan var att bygga en enorm fästning av samma raali van Suchtelen sai mahdollisuuden modernisoida Saimenflottan att förflytta sig snabbare i området. Kon­ nostamista ja rakentamista varten samaan tapaan kuin slag som Sveaborg vid Svensksund, som ligger i nuva­ linnoituksia lähellä Ruotsin rajaa. Hänen suurisuuntaisin struktionerna stödde också arméns förflyttningar och Viaporissa. rande Kotka stads område. Bukten utanför den plane­ tavoitteensa oli rakentaa Ruotsinsalmelle – nykyisen underhållsarrangemang. Nya fortifikationer byggdes i Katariina II:n kuoltua 1796 tehdyt linnoitussuunni- rade fästningen skulle erbjuda en trygg ankarplats för Kotkan kaupungin alueelle – valtava, Viaporin tapainen Kymmeneborg, Utti och Liikkala. Jan Peter van Such­ telmat raukesivat suurelta osin. Hänen poikansa Paavali upp till 230 krigsfartyg av olika slag, framför allt fartyg linnoitus. Suunnitelmana oli linnoitus, jonka turviin sen telen hade fått Liikkala herrgård som donationsgods av I ei pitänyt niitä tarpeellisina. Vasta keisariksi isänsä mur- som tillhörde skärgårdsflottan. Rysslands sjöförsvar takana avautuvalle laajalle lahdelle voitaisiin ankkuroida kejsarinnan. Van Suchtelen hann inte bo på gården själv, han jälkeen vuonna 1801 noussut Aleksanteri I kiinnitti av S:t Petersburg byggde på Kronstadt, som låg strax jopa 230 eri kokoista sota-alusta, ennen muuta saaristo- men hans ättlingar ägde den fram till 1800-talets slut. niihin huomiota. Jan Peter van Suchtelen teki yhdessä utanför huvudstaden. Den nya fästningen skulle stödja laivastoa. Se tukisi aivan Pietarin kaupungin ulkopuolel- Efter att Suvorov år 1792 rest söderut för att leda Aleksanteri I:n kanssa vuonna 1803 kaksi viikkoa kestä- detta sjöförsvar och erbjuda möjlighet att snabbt ingripa la olevaan Kronstadtiin perustuvaa laivastopuolustusta Rysslands trupper som stred mot Turkiet fick ingen­ neen matkan Viipurin kuvernementissa, jossa he kävivät om den starka svenska skärgårdsflottan gick till attack.

136 Kaksi lähettilästä – kreivit Curt von Stedingk ja Jan Peter van Suchtelen Två sändebud – grevarna Curt von Stedingk och Jan Peter van Suchtelen 137 kolmanteen liittokuntaan yhdessä Habsburgien Itävallan underställd, och Jan Peter van Suchtelen utsågs till chef kanssa. Yhdistyneen armeijan ylipäällikkyyden sai 1799 för en ny ingenjörsbyggnadsavdelning som grundades sotamarsalkaksi ylennetty Aleksandr Suvorov. Hänen vid krigsministeriet. Hans ansvarsområde breddades så onnistui ajaa ranskalaiset joukot Italiasta, mistä hänelle att den utsträckte sig från svenska gränsen ner till Krim annettiin kiitokseksi generalissimuksen arvo. Hän kuoli och den turkiska gränsen. Ryssland ägnade Sverige kuitenkin jo vuonna 1800, jolloin sota vielä oli ratkai- större uppmärksamhet först några år senare, när landet sematta. hotades av Napoleons angrepp. Suomen sota 1808–1809 nivoutui Venäjän sotaan Napoleons framryckning i Europa och de revolutio­ Ranskaa vastaan. Venäjä halusi irtautua Napoleonin vas- nära idéerna väckte oro i Ryssland. Det fick kejsar Paul taisesta liittokunnasta, minkä vuoksi Aleksanteri I ja Na- I att ansluta sig till den tredje koalitionen mot Napoleon poleon solmivat Tilsitissä 7.7.1807 rauhansopimuksen. tillsammans med Habsburgarnas Österrike. Till över­ Siinä Napoleon lupasi Venäjälle Suomen, jos Venäjän befälhavare för den förenade armén utsågs Alexander onnistuisi pakottaa Ruotsi liittymään Britannian vastai- Suvorov, som befordrats till krigsmarskalk 1799. Han seen kauppasaartoon, mannermaansulkuun. Venäjä lyckades driva ut de franska trupperna från Italien, och ryhtyi pian tämän jälkeen valmistelemaan sotasuunni- som tack för denna bragd utnämndes han till genera­ telmaa sopimuksen toteuttamiseksi. Ruotsin lähettiläänä lissimus. Han avled emellertid redan år 1800, då kriget Pietarissa toimiva kreivi Curt von Stedingk saattoi seura- fortfarande pågick. ta poliittista kehitystä näköalapaikalta. Venäjä pyrki kui- Finska kriget 1808–1809 var ett led i Rysslands krig tenkin tekemään valmistelut mahdollisimman salaisesti, mot Frankrike. Ryssland ville lösgöra sig från koalitio­ jottei Ruotsi saisi niistä tarkempaa tietoa ennalta. Curt nen mot Napoleon och därför ingick Alexander I och • Amiraali Victor von Stedingkin kirje veljelleen Curt von Stedingkille Tukholmasta 14.7.1809. Victor kertoo Venäjää von Stedingkin veli, vapaaherra Victor von Stedingk, Napoleon ett fredsfördrag i Tilsit den 7 juli 1807. I freds­ vastaan käydyn sodan viimeisistä tapahtumista, muun muassa Savon prikaatin komentajan, everstiluutnantti Joachim joka oli toiminut Turun laivastoeskaaderin komentajana fördraget utlovade Napoleon Finland till Ryssland, om Zachris Dunckerin kuolemasta haavoihinsa Hörneforsin taistelun jälkeen 6.7.1809. ja tunsi hyvin Suomen rannikkopuolustuksen suunnitel- Ryssland skulle lyckas tvinga Sverige att gå med i den • Amiral Victor von Stedingks brev till brodern Curt von Stedingk från Stockholm 14.7.1809. Victor berättar om de mat ja voimavarat, oli 23.11.1807 nimitetty Göteborgin så kallade kontinentalblockaden, som var en handels­ senaste händelserna i kriget mot Ryssland, bland annat att Savolaxbrigadens kommendör Joachim Zachris Duncker laivastoeskaaderin päälliköksi. Siten yksi Ruotsin koke- blockad mot Britannien. Strax efter detta började Ryss­ avlidit efter att ha blivit sårad i slaget vid Hörnefors den 6 juli 1809. neimmista amiraaleista oli juuri poistunut maasta, kun land förbereda en krigsplan för att genomföra avtalet. sota alkoi. Hän seurasi kuitenkin tapahtumia ja kirjoitti Curt von Stedingk, som verkade som Sveriges sände­ niistä veljelleen Curtille. bud i S:t Petersburg, hade tillfälle att följa den politiska läpi linnoitusrakennukset ja niiden kehittämistarpeet. Fästningen skulle också ha en stor docka för byggnad Heinäkuussa 1809 lähettämässään kirjeessä Victor utvecklingen på första parkett. Ryssland försökte emel­ Keskeisin tulos oli linnoitusrakentamisesta vastanneen och reparation för fartyg, på samma sätt som Sveaborg. kertoi Ruotsin armeijan viimeisistä taisteluista Ruotsin lertid göra förberedelserna under största möjliga sekre­ hallinnon uudistaminen. Se erotettiin aikaisemmasta ty- Efter att Katarina II dog rann fästningsplanerna till puolella, kenraali Sandelsin Uumajassa kärsimästä tap- tess, så att Sverige inte skulle få detaljerad information kistön alaisuudesta ja Jan Peter van Suchtelen nimitettiin stor del ut i sanden. Hennes son, Paul I, ansåg inte att piosta ja Savon prikaatin komentajan, everstiluutnantti om dem på förhand. Curt von Stedingks bror, friherre sotaministeriöön perustetun insinöörirakennusosaston fästningen var nödvändig. Det blev först kejsar Alexan­ J. Z. Dunckerin kuolemasta. Victor von Stedingk, som haft posten som kommen­ päälliköksi. Hänen vastuunsa laajenivat Ruotsin rajal- der I, som besteg tronen efter fadern Paul I, som ägnade Myös Venäjän Suomen-armeijan päämajoitusmesta- dör för den svenska flotteskadern i Åbo, var förtrogen ta Krimille ja Turkin rajalle saakka. Vasta Napoleonin planerna åter uppmärksamhet. År 1803 gjorde Jan Pe­ riksi nimitetty insinöörikenraali Jan Peter van Suchtelen med planerna och resurserna för Finlands kustförsvar. hyökkäyksen uhka sai Venäjän muutamaa vuotta myö- ter van Suchtelen tillsammans med Alexander I en två sai tilaisuuden seurata sodan ratkaisutapahtumia läheltä. Han hade emellertid utsetts till chef för den svenska hemmin kiinnittämään uudelleen suurempaa huomiota veckor lång resa i Viborgs guvernement. Under resan Hänet nimitettiin niiden joukkojen komentajaksi, joiden flotteskadern i Göteborg den 23 november 1807. Detta Ruotsiin. inspekterade de fästningsbyggnaderna och behoven tehtävä oli vallata mahdollisimman nopeasti Svartholma innebar att en av Sveriges mest erfarna amiraler lämnat Napoleonin eteneminen Euroopassa ja vallanku- att utveckla dem. Det främsta resultatet var att förvalt­ ja Viapori. Tehtävä ei ollut helppo, sillä Viaporissa olivat landet strax före krigsutbrottet. Han följde dock med moukselliset ajatukset herättivät huolta Venäjällä. Se ningen av fästningsbyggnadsarbetena förnyades. För­ talvehtimassa sekä Ruotsin saaristolaivasto että suuri va- händelserna och skrev om dem till sin bror Curt. I ett sai keisari Paavali I:n liittymään Napoleonin vastaiseen valtningen skildes från artilleriet, som den tidigare varit ruskunta. Helmikuun lopulla 1808 aloitettu hyökkäys brev som Victor skickade i september 1809 berättade

138 Kaksi lähettilästä – kreivit Curt von Stedingk ja Jan Peter van Suchtelen Två sändebud – grevarna Curt von Stedingk och Jan Peter van Suchtelen 139 yllätti ruotsalaiset, vaikka Curt von Stedingk oli ehtinyt juuri ennen hyökkäystä varoittaa siitä. Suuria muutoksia ei enää ollut aikaa tehdä. Venäjän suunnitelma oli hyökätä rannikkoa pitkin kohti Viaporia ja vähän pohjoisempaa Kymijoelta Hä- meenlinnan johtavaa tietä länteen. Venäläis-georgialai- sen kenraali, ruhtinas Pyotr Bagrationin komentama 21. divisioona onnistui hämmästyttävässä suorituksessa. Se ylitti rajan 21.2.1808 ja pystyi talvioloissa etene- mään kolmessa viikossa halki Suomen ja valtaamaan Hämeenlinnan, Tampereen, Porin ja Uudenkaupungin. Osa divisioonasta oli lähetetty kohti Turkua, joka myös vallattiin nopeasti. Kun Svartholma oli myös antautunut, mureni Viaporin puolustajien tahto ja he luovuttivat aseensa venäläisille piirittäjille 3.5.1808. Jan Peter van Suchtelenin pojan julkaisemassa kuvauksessa todetaan, että linnoituksen antautuessa sen vahvuus oli 208 up- seeria ja 7 386 sotilasta. Viaporin antauduttua venäläiset ryhtyivät van Suchtelenin johdolla nopeasti vahvistamaan sen puo- lustusta ruotsalaisten mahdollista takaisinvaltausyritystä vastaan. Jan Peter van Suchtelen käytti nyt osaamistaan siinä linnoituksessa, jonka uhkaa vastaan hän oli run- • Kenraali, kreivi Curt von Stedingk neuvotteli ja allekirjoitti Ruotsin puolesta Haminan rauhansopimuksen 17. syyskuuta 1809. Venäjä juhli rauhan satavuotisjuhlaa vuonna 1909 allekirjoituspaikkana toimineen komendantintalon saat parikymmentä vuotta aikaisemmin ollut rakenta- ns. Rauhantornin luona. massa linnoituksia silloisen rajan toiselle puolelle. Sodan • General, greve Curt von Stedingk förhandlade fram och undertecknade fredsfördraget i Fredrikshamn för Sveriges del aikana Viaporia vastaan ei kuitenkaan hyökätty, vaan den 17 september 1809. Ryssland firade fredens hundraårsjubileum vid kommendantshuset, det s.k. Fredstornet, där rauha Ruotsin ja Venäjän välillä solmittiin Haminassa fördraget undertecknades. 17.9.1809. Jo paljon sitä ennen, maaliskuussa 1809 oli Porvoossa pidetty valtiopäivät, jonne kokoontuneet han om den svenska arméns sista strider i Sverige, om tikuuta 1812 tekemä päätös Helsingin nostamisesta om attacken strax innan den inträffade. Det fanns ingen Suomen säädyt olivat antaneet uskollisuudenvalan kei- general Sandels nederlag i Umeå och om Savolaxbriga­ Suomen suuriruhtinaskunnan pääkaupungiksi. Jo vuon- tid att göra stora omställningar. sari Aleksanteri I:lle. Keisari oli antanut vakuutuksen dens kommendörs, överstelöjtnant J. Z. Dunckers död. na 1808 oli eräissä aatelispiireissä ollut puhetta Hel- Den ryska planen var att gå till offensiv mot Suomen autonomisen aseman säilyttämisestä. Se mah- Även ingenjörsgeneral Jan Peter van Suchtelen, sinki-Viaporin kehittämiseksi Suomen hallinnolliseksi Sveaborg längs kusten och att dessutom rycka fram dollisti uuden suuriruhtinaskunnan laajan itsehallinnon, som utsetts till generalkvartersmästare för den ryska keskukseksi ja kaupungin nimeämistä keisarin mukaan västerut längs vägen som gick från Kymmene älv till Ta­ Ruotsin ajan lait, ruotsin kielen hallintokielenä sekä armén i Finland, fick följa krigets avgörande händelser Alexandriaksi. Tilaisuus muutokseen avautui yllättäen, vastehus. Den ryska 21. divisionen under ledning av den luterilaisen uskonnon. Vanhan Suomen alue liitettiin på nära håll. Han utsågs till kommendör för de trupper kun tulipalo tuhosi Helsingin keskustan marraskuus- rysk-georgiske generalen furst Pjotr Bagration lyckades Suomen suuriruhtinaskuntana vuoden 1812 alussa. som fick uppdraget att inta Svartholm och Sveaborg så sa 1808. Uudenmaan ja Hämeen läänin maaherraksi ro i land med den otroliga bragden. Divisionen gick över Insinöörikenraali Jan Peter van Suchtelenin tekemät lin- snabbt som möjligt. Uppdraget var inte lätt eftersom den 1810 nimitetty Gustaf Fredrik Stjernvall ajoi vahvasti gränsen den 21 februari 1808 och lyckades under vin­ noitusrakennustyöt sillä alueella menettivät sotilaallisen svenska skärgårdsflottan övervintrade på Sveaborg, ajatusta hallinnon keskittämisestä Helsinkiin. Venäjän terförhållanden rycka genom Finland på tre veckor och merkityksensä. som dessutom hade en stor garnison. I slutet av februari kannalta ajatuksen painoa lisäsi se, että Viapori kuului inta Tavastehus, Tammerfors, Björneborg och Nystad. Yksi tärkeimmistä Venäjän ajan alussa toteutetuista 1808 inledde ryssarna en attack som var en överrask­ suoraan Venäjän hallintaan ja näin voitiin paremmin En del av divisionen hade skickats mot Åbo, som snabbt muutoksista oli keisari Aleksanteri I:n 8. päivänä huh- ning för svenskarna, trots att Curt von Stedingk varnat valvoa autonomisen suuriruhtinaskunnan päätöksen- erövrades. Då Svartholm hade kapitulerat snabbt, vek

140 Kaksi lähettilästä – kreivit Curt von Stedingk ja Jan Peter van Suchtelen Två sändebud – grevarna Curt von Stedingk och Jan Peter van Suchtelen 141 och Ryssland ingick fred i Fredrikshamn den 17 septem­ ber 1809. Redan långt före det, i mars 1809, hade alla ständer i Finland samlats till lantdag i Borgå, där de svor trohetsed till kejsar Alexander I. Kejsaren hade avgett en försäkran om att Finland skulle få autonomi. Auto­ nomin möjliggjorde ett omfattande självstyre i storfur­ stendömet. De svenska lagarna förblev i kraft, svenska användes som förvaltningsspråk och lutheranismen var fortfarande statsreligion. Gamla Finland anslöts till stor­ furstendömet i början av 1812. Då blev de befästnings­ arbeten som ingenjörsgeneral Jan Peter van Suchtelen utfört militärt överflödiga. En av de viktigaste reformerna som genomfördes i början av den ryska tiden var att kejsar Alexander I be­ slutade den 8 april 1812 att utse Helsingfors till huvud­ stad för Storfurstendömet Finland. Redan år 1808 hade vissa adliga kretsar diskuterat förslaget att utveckla Helsingfors-Sveaborg till Finlands administrativa cen­ trum och att ge staden namnet Alexandria. Möjligheten att genomföra reformen öppnades överraskande, då en eldsvåda förstörde Helsingfors centrum i november 1808. Gustaf Fredrik Stjernvall, som utsetts till lands­ • Suomen Keisarillinen Aleksanterin yliopisto siirtyi Turusta Helsinkiin 1828. Kuva arkkitehti C.L. Engelin piirtämä • Sotamarsalkka, kreivi Curt von Stedingk. Carl Wilhelm päärakennus valmistui vuonna 1832 Senaatintorin varrelle. Kuva vuodelta 1838. Nordgrenin maalaama muotokuva vuodelta 1830. hövding för Nylands och Tavastlands län år 1810, ar­ betade starkt för att förvaltningen skulle centraliseras • Kejserliga Alexanders Universitetet i Finland flyttade från Åbo till Helsingfors 1828. Huvudbyggnaden, som ritades av • Krigsmarskalk, greve Curt von Stedingk. Porträttet arkitekt C.L. Engel, stod färdig vid Senatstorget år 1832. Bilden är från 1838. målades av Carl Wilhelm Nordgren år 1830. till Helsingfors. Tanken fick ytterligare stöd genom att Sveaborg var direkt underställt Ryssland, vilket beredde kejsardömet bättre möjligheter att övervaka det auto­ tekoa. Tukijakseen Stjernvall sai keisaria lähellä olevan även stridsviljan hos Sveaborgs försvarare, som över­ määrä oli tosiasiallisesti vieläkin suurempi, sillä Viaporin noma storfurstendömets beslutsfattning. Stjernvall fick kenraali, kreivi Gustaf Mauritz Armfeltin. Ennen muuta lämnade sina vapen till de ryska belägrarna den 3 maj ja Helsingissä olevien venäläisten joukkojen vahvuus stöd av general, greve Gustaf Mauritz Armfelt, som stod päätös tarkoitti Suomen senaatin ja sen puheenjohtaja- 1808. Jan Peter van Suchtelens son Paul publicerade nosti kaupungin tosiasiallisen väkiluvun noin kaksinker- kejsaren nära. Beslutet innebar framför allt att senaten na ja Suomessa olevien venäläisten joukkojen ja sivii- en beskrivning av kriget. I den konstaterades bl.a. att taiseksi. och generalguvernören, som var finska senatens ordfö­ lihallinnon johtajana toimineen kenraalikuvernöörin ja fästningens styrka vid dess kapitulation var 208 office­ Pian sodan jälkeen kreivi Curt von Stedingk oli rande, befälhavare för de ryska trupperna och chef för senaatin sijoittamista Helsinkiin. rare och 7 386 soldater. palannut Ruotsin lähettilääksi Pietariin. Ruotsin liityt- den ryska civila administrationen i Finland, placerades Vuoden 1827 Turun suuren palon seurauksena Efter Sveaborgs fall började ryssarna under van tyä Napoleonin vastaiseen koalitioon 1812 kutsuttiin i Helsingfors. myös Suomen Keisarillinen Aleksanterin yliopisto siirtyi Suchtelens ledning snabbt förstärka dess försvar för hänet vielä sotapalvelukseen. Curt von Stedingk oli Till följd av den stora branden i Åbo år 1827 flytta­ vuonna 1828 Helsinkiin. Helsingistä oli siten 1830-lu- den eventualitet att svenskarna skulle försöka återta onnistunut nousemaan Ruotsin todelliseksi hallitsijaksi de också det Kejserliga Alexandersuniversitetet i Fin­ vun alkuun tultaessa muodostunut Suomen hallin- fästningen. Nu använde Jan Peter van Suchtelen sitt tulleen kruununprinssi Karl Johanin suosioon. Turussa land till Helsingfors år 1828. I början av 1830-talet hade nollinen, sotilaallinen, taloudellinen ja sivistyksellinen kunnande i den fästning mot vars hot han drygt tjugo elokuussa 1812 pidetyssä tapaamisessa kruununprins- Helsingfors utvecklats till Finlands administrativa, mi­ keskus. Turun väkiluku oli ennen paloa noin 13 000 år tidigare byggt fästningar på andra sidan av den då­ si ja Venäjän keisari Aleksanteri I olivat kahta viikkoa litära, ekonomiska och bildningsmässiga centrum. På henkeä, Helsingissä 1820-luvun se oli jo tuolloin selvästi varande gränsen. Svenskarna kom dock inte att utföra ennen Moskovan edustalla käytyä Borodinon taistelua 1820-talet, före branden, hade Åbo cirka 13 000 in­ suurempi, eli noin 20 000 henkeä. Helsingin väestö- någon attack mot Sveaborg under kriget, utan Sverige sopineet, ettei Ruotsi enää pyrkisi valtaamaan takaisin vånare, medan befolkningen i Helsingfors var betydligt

142 Kaksi lähettilästä – kreivit Curt von Stedingk ja Jan Peter van Suchtelen Två sändebud – grevarna Curt von Stedingk och Jan Peter van Suchtelen 143 sammui Paul van Suchtelenin kuoltua vuonna 1833 ja Paris hade von Stedingk i över två årtionden tjänstgjort lopullisesti Suomessa vuonna 1891. Kreivi Jan Peter van under kung Ludvig XIV i regementet Royal Suédois. Det Suchtelen vietti loppuelämänsä Tukholmassa, jossa hän av kronprins Karl Johan skisserade fredsfördraget mel­ kuoli vuonna 12.6.1836. Hänet on haudattu Solnan lan Sverige och Frankrike av år 1814 hamnade slutligen hautausmaalle. Jan Peter van Suchtelenin suuri kirjasto som en del av von Stedingks arkiv i Riksarkivet i Finland. siirtyi Venäjän keisarilliseen kirjastoon Pietarissa. Turun År 1810 utnämnde kejsar Alexander I Jan Peter van palon jälkeen sen Turun ja muiden Ruotsin yliopistojen Suchtelen till Rysslands sändebud i Stockholm. Hans maisterinväitöskirjojen poikkeuksellisen täydellinen ko- förbindelser med Finland bröts dock inte av. Han ägde koelma luovutettiin Keisarillisen Aleksanterin yliopiston Liikkala gård, där hans son Paul bodde med sin fa­ (nyk. Helsingin yliopisto) kirjastolle eli Suomen Kansal- milj. Jan Peter van Suchtelen upphöjdes till friherre år liskirjastolle. Kreivi van Suchtelenin käsikirjoituskokoel- 1812. År 1818 fick Finland ett eget riddarhus med sam­ ma sen sijaan on edelleen Pietarissa Venäjän sikäläisessä ma ordning som riddarhuset i Sverige, och ätten van Kansalliskirjastossa. Kokoelmaan kuuluu satoja Viaporia Suchtelen introducerades på Finlands Riddarhus som ja Suomen historiaa koskevia kirjeitä ja käsikirjoituksia. den friherrliga ätten nummer 28 den 25 februari 1820. Ätten upphöjdes till den grevliga ätten med nummer 6 • Venäjän Tukholman lähettilään, kreivi Jan Peter van Suchtelenin kunniaksi lyöty mitali. den 2 februari 1822. Ätten van Suchtelen utslocknade • Medalj som slagits för att hedra Rysslands envoyé i Stockholm, greve Jan Peter van Suchtelen. i Finland på svärdssidan vid Paul van Suchtelens från­ fälle år 1833 och slutgiltigt år 1891. Greve Jan Peter van Suchtelen tillbringade återstoden av sitt liv i Stock­ holm, där han avled den 12 juni 1836. Han begravdes Suomea, vaan saisi hyvitykseksi Napoleonia tukenee- större redan vid denna tidpunkt, cirka 20 000 personer. på Solna begravningsplats. Jan Peter van Suchtelens seen Tanskaan kuuluneen Norjan. Äskeiset viholliset I verkligheten hade Helsingfors ännu fler invånare efter­ stora bibliotek placerades i kejserliga biblioteket i S:t taistelivat nyt yhdessä Ranskaa vastaan. Sotamarsalkka som de ryska trupperna på Sveaborg och i Helsingfors Petersburg. Efter Åbo brand överläts hans exceptionellt Curt von Stedingk johti yhdessä entisen Napoleonin ökade stadens faktiska invånartal cirka till det dubbla. fullständiga samling av magisteravhandlingar från Åbo marsalkan kanssa Ruotsin joukkoja, jotka venäläisten ja Greve Curt Stedingk hade återvänt till S:t Peters­ och andra universitet i Sverige till Kejserliga Alexanders preussilaisten kanssa etenivät kohti Pariisia. Siellä hän oli burg som svensk envoyé strax efter kriget. Efter att Universitetets (i dag Helsingfors universitets) bibliotek, yli kahden vuosikymmenen ajan palvellut Royal Suédoi- Sverige gått med i koalitionen mot Napoleon år 1812 dvs. till Finlands Nationalbibliotek. Däremot finns gre­ se rykmentissä kuningas Ludvig XIV:tä. Kruununprinssi kallades han ytterligare en gång till krigstjänst. Vid ve van Suchtelens manuskriptsamling fortfarande i det Karl Johanin luonnostelema Ruotsin ja Ranskan välinen denna tidpunkt var Sveriges kronprins Karl Johan den ryska nationalbiblioteket i S:t Petersburg. Till samlingen rauhansopimus vuodelta 1814 päätyi lopulta osana von verklige makthavaren i Sverige, och Curt von Stedingk hör flera hundra brev och manuskript som handlar om Stedingkin arkistoa Suomen Kansallisarkistoon. hade lyckats vinna kronprinsens gunst. I ett möte i Åbo Sveaborg och Finlands historia. Keisari Aleksanteri I nimitti vuonna 1810 Jan Peter­ år 1812, två veckor före slaget i Borodino utanför Mosk­ • Suomen Ritarihuoneen kreivillisen suvun n:o 6, van Suchtelen, vaakuna. van Suchtelen Venäjän lähettilääksi Tukholmaan. Yhtey­ va, hade kronprinsen och kejsar Alexander I avtalat om Översättning: ACC Global det Suomeen eivät katkenneet. Hän omisti Liikkalan att Sverige inte längre skulle försöka återerövra Finland. • Vapensköld för den grevliga ätten nr 6 van Suchtelen kartanon, johon hänen poikansa Paul oli asettunut asu- I gengäld skulle Sverige få Norge. Landet tillhörde Dan­ på Riddarhuset i Finland. maan perheineen. Kun Suomeen muodostettiin oma mark som stått på Napoleons sida. Nyss hade Sverige Ruotsin ritarihuonejärjestystä noudattanut ritarihuone, och Ryssland varit fiender, men nu kämpade de tillsam­ introdusoitiin vuonna 1812 vapaaherraksi korotettu Jan mans mot Frankrike. Krigsmarskalk Curt von Stedingk Peter van Suchtelenin suku sinne 25.2.1820 vapaaher- och kronprins Karl Johan, som tidigare varit marskalk rallisena sukuna numero 28. Suku korotettiin kreivilli- under Napoleon, ledde de svenska styrkorna som ryck­ KIRJALLISUUTTA / LITTERATUR seksi suvuksi 2.2.1822 numero 6. Miehen puolelta suku te mot Paris tillsammans med ryssar och preussare. I Paul van Suchtelen, Kriget emellan Sverige och Ryssland åren 1808 ocn 1809. Stockholm 1835.

144 Kaksi lähettilästä – kreivit Curt von Stedingk ja Jan Peter van Suchtelen Två sändebud – grevarna Curt von Stedingk och Jan Peter van Suchtelen 145 • Pietarin kaupungin kartta vuodelta 1730.

Suomenlahden Försvaret i Finska viken • Karta över S:t puolustus – Kronstadt, – Kronstadt, Sveaborg Petersburg av år 1730. Viapori ja Tallinna och Tallinn som Pietarin turvana S:t Petersburgs skydd

DMITRI FROLOV

Itämeren alue ja Suomenlahti ovat vuosisatojen ajan Under århundradenas lopp har Östersjöområdet och olleet vuoroin sotien ja aseellisten konfliktien, vuoroin Finska viken turvis varit en arena för krig och väpnade rauhan ja taloudellisen yhteistyön areenana. Ruotsi, konflikter och för fred och ekonomiskt samarbete. Sve­ Tanska, Saksa ja Venäjä taistelivat keskiajalta lähtien rige, Danmark, Tyskland och Ryssland kämpade om Itämeren hallinnasta. Venäjän ja Ruotsin aseellisten herraväldet över Östersjön sedan medeltiden. De väp­ konfliktien päättyminen Haminan rauhaan 1809 ja nade konflikterna mellan Ryssland och Sverige slutade Aleksanteri I:n ja Ruotsin kruununprinssi Karl Johanin med freden i Fredrikshamn 1809 och det politiska av­ Turussa 1812 solmimaan poliittiseen sopimukseen ei talet som Alexander I och den svenske kronprinsen Karl vähentänyt Itämeren ja Suomenlahden puolustuksen Johan tecknade i Åbo 1812, men detta minskade inte • Viipurin merkitystä Venäjälle. Sen Napoleonin sotien jälkeen den betydelse som försvaret av Östersjön och Finska kaupungin piiritys vuonna 1710. vahvistunut kansainvälispolittiinen asema loi uusia uh- viken hade för Ryssland. Kejsardömets internationella kakuvia ja toi Itämerelle uusia toimijoita, kuten Ranskan politiska ställning hade förstärkts efter Napoleonkrigen. • Belägringen av Viborg år 1710. ja Iso-Britannian. Detta skapade nya hotbilder och lockade nya aktörer till Suomenlahden pohjukassa oli vuodesta 1703 sijain- Östersjön, till exempel Frankrike och Storbritannien. nut Pietarin kaupunki, vuodesta 1712 Venäjän keisari- S:t Petersburg hade grundats längst inne i Finska vi­ kunnan pääkaupunki, jonka väkiluku vuonna 1800 oli ken år 1703. Från år 1712 var S:t Petersburg kejsardömet jo yli 300 000 henkeä. Itämeri oli sen portti Euroop- Rysslands huvudstad, och redan år 1800 hade staden paan ja Atlantille. Sen puolustuksen turvaaminen oli fler än 300 000 invånare. Östersjön var S:t Petersburgs kaupungin perustaneen keisari Pietari Suuren tärkein port till Europa och Atlanten. Att trygga stadens försvar sotilaallinen tavoite. var det viktigaste målet för stadens grundare Peter den Suuressa Pohjan sodassa Pietari Suuri oli vuonna Store. 1702 onnistunut valtaamaan ruotsalaisilta Pähkinäsaa- År 1702 hade Peter den Store lyckats erövra fäst­ ren linnan ja turvaamaan näin pohjoisesta Laatokalta ningen Nöteborg av svenskarna i det Stora nordiska Neva-joen kautta tulleen uhan kaupungille. Hän nimesi kriget. Detta avlägsnade hotet mot staden längs floden Pähkinälinnan uudelleen Schlüsselburgiksi – avainlin- Neva från Ladoga i norr. På grund av fästningens strate­ naksi – sen strategisesti merkittävän aseman vuoksi. giskt viktiga ställning gav kejsaren den det nya namnet

146 Suomenlahden puolustus – Kronstadt, Viapori ja Tallinna Pietarin turvana Försvaret i Finska viken – Kronstadt, Sveaborg och Tallinn som S:t Petersburgs skydd 147 Suomenlahden etelärannikolla venäläiset valtasivat Schlüsselburg – nyckelborgen. På Finska vikens kust er­ ruotsalaisilta Narvan linnan 1704 ja Tallinnan 1710. övrade ryssarna Narva slott år 1704 och Tallinn år 1710 Samana vuonna venäläiset valtasivat myös itäisen av svenskarna. Samma år erövrade ryssarna också Vi­ Suomen hallintokeskuksen, Viipurin kaupungin, jon- borg, som var östra Finlands förvaltningscentrum. Sta­ ka 1293 rakennettu kivilinna ei koskaan aikaisemmin dens stenborg som byggts år 1293 hade aldrig tidigare ollut joutunut valtaajan käsiin. Syntynyt tilanne tarjosi blivit intagen av en fiende. I denna situation fick Ryssland mahdollisuudet syventää Pietarin puolustusta Suomen- möjlighet att förstärka S:t Petersburgs försvar i Finska lahdella. viken. Pietarin linnoittaminen oli alkanut heti vuonna Befästningsarbetena i S:t Petersburg inleddes i 1703 kaupungin keskustassa, jonne oli rakennettu Pie- stadens centrum år 1703 med bygget av Peter-Pauls tari-Paavalin linnoitus. Ruotsin laivaston taholta koettua fästning. Med tanke på hotet från den svenska flottan uhkaa vastaan ryhdyttiin jo samana vuonna linnoitta- började ryssarna redan samma år befästa Reitskär, maan myös kaupungin edustalla olevaa Retusaarta, som låg utanför staden. Fästningen på ön fick nam­ jolle rakennettu linnoitus nimettiin Kronschlossiksi. net Kronschloss. När befolkningen i fästningen och på Linnoituksen ja Retusaaren väestön nopeasti kasvaessa Reitskär snabbt ökade, fick ön namnet Kronstadt ry( . linnoitussaari sai nimen Kronstadt (ven. Кроншта́дт). Кроншта́дт). Den starka fästningen spärrade inloppet Vahvaksi rakennettu linnoitus sulki pääsyn Pietariin ja till S:t Petersburg och erbjöd skydd för Rysslands Öst­ tarjosi suojan Venäjän Itämeren-laivastolle. ersjöflotta. Vuonna 1703 alkanut työ jatkui ensimmäisen maa- Arbetet som inleddes år 1703 fortsatte till första ilmansodan syttymiseen saakka. Kronstadt muodostui världskrigets utbrott. Kronstadt bestod av 21 fästnings­ 21 linnoitteesta. Niistä 17 sijaitsi Retusaarella ja muut verk. Sammanlagt 17 av dem låg på Reitskär och de övri­ sitä ympäröivillä pienillä luodoilla ja saarilla sekä Suo- ga på omgivande skär och holmar samt på Finska vikens menlahden pohjois- ja etelärannikolla. Ensimmäinen norra och södra kust. Den första fästningen byggdes linnoitus oli rakennettu puusta, mutta sitä täydennettiin av trä, men den kompletterades snart med bastioner av nopeasti graniittisilla bastioneilla. granit. Linnoittamisen lisäksi vahvistettiin myös saaren Utöver fästningsbyggena förstärktes också artilleri­ tykistöä. Kesällä 1704 Kronschlotin linnoituksessa oli et på ön. Sommaren 1704 fanns det endast 14 kanoner i • Kronstadtin linnoituksen päälinnake vuonna 1750. Kartassa on esitelty myös muut Pietarin puolustuksen kannalta 14 vain tykkiä, ja Retusaarella lisäksi yksi neljän tykin fästningen Kronschloss. På Reitskär fanns dessutom ett keskeiset venäläiset linnoitukset. rannikkopatteristo (¨Vanha rannikkopatteri¨). Kahdessa kustartilleribatteri med fyra kanoner (“Gamla kustbatte­ • Huvudfästningen i Kronstadt år 1750. På kartan visas också de övriga fästningarna av betydelse för försvaret av S:t vuosikymmenessä tykistön vahvuus nousi jopa sataker- riet”). Inom två decennier ökade artilleristyrkan hundra­ Petersburg. taiseksi. Pietari Suuren kuoleman jälkeen rakentaminen falt. Efter Peter den Stores död slutade byggandet på Retusaarella käytännössä päättyi, ja rahoitus kohdistet- Reitskär i praktiken, och finansieringen inriktades på att sekä koko Inkerinmaan ja Ruotsille kuuluneen Baltian land, hela Ingermanland och de områden i Baltikum som tiin Pietarin telakoiden rakentamiseen ja järjestämiseen. bygga och organisera skeppsvarven i S:t Petersburg. alueen. Wienin rauhassa 1738 Venäjän vaikutusvalta tillhört Sverige redan i freden i Nystad år 1721. Genom Vasta vuonna 1740 keisarinna Anna määräsi korjaus- Först år 1740, när hotet av ett krig med Sverige började vahvistui lännessä Puolan ja Liettuan alueilla. Se kasvoi freden i Wien år 1738 ökade Rysslands inflytande i väst­ töitä saarelle sodan uhan Ruotsia vastaan lisäännyttyä. öka, lät kejsarinnan Anna påbörja reparationsarbeten på entisestään Puolan jaoissa 1772, 1793 ja 1795, kun lig riktning i Polen och Litauen. Det ökade ytterligare Sille ei kuitenkaan tullut käyttöä Venäjän miehitettyä ön. Fästningen kom dock inte i användning, då Ryss­ Venäjän raja siirtyi yhä etäämmäksi länteen. Wienin vid delningarna av Polen åren 1772, 1793 och 1795, då nopeasti koko Suomen. Turun rauhassa 1743 Venäjä land snabbt ockuperade hela Finland. I freden i Åbo år kongressissa 1815 Napoleonin sotien voittojen ansiosta Rysslands gräns flyttades allt längre västerut. Till följd sai haltuunsa uusia alueita Suomenlahden pohjoisran- 1743 fick Ryssland nya områden på Finska vikens norra Venäjän vaikutuspiiriin liitettiin vielä Ranskan perusta- av framgångarna i Napoleonkrigen anslöts ytterligare nalta, kun raja siirtyi Kymijoen Ahvenkoskelle saakka. strand, när gränsen flyttades ända fram till Abborfors i ma Varsovan kuningaskunta. Puola menetti itsemäärää- konungadömet Warszawa, som Frankrike grundat, till Jo aiemmassa Uudenkaupungin rauhassa 1721 Kymmene älv. misoikeuden Venäjän kukistettua kapinaan nousseet Rysslands influensområde vid Wienkongressen år 1815. Venäjä oli saanut haltuunsa itäisimmän osan Suomea Ryssland hade övertagit de östra delarna av Fin­ puolalaiset vuosien 1830–1831 sodassa. Siihen osal- Polen förlorade sin autonomi efter att Ryssland slagit

148 Suomenlahden puolustus – Kronstadt, Viapori ja Tallinna Pietarin turvana Försvaret i Finska viken – Kronstadt, Sveaborg och Tallinn som S:t Petersburgs skydd 149 listui Venäjän puolella myös vuonna 1829 Helsinkiin ned det polska upproret i kriget åren 1830–1831. På kej­ autonomisena suuriruhtinaskuntana, jossa Ruotsin lain- storfurstendöme, som behöll Sveriges lagstiftning och perustettu Suomen kaartinpataljoona. sardömets sida i kriget deltog även den finska gardes­ säädäntö ja oikeusjärjestelmä säilyivät, samoin luterilai- rättssystem, den lutherska religionen och det svenska Vuonna 1788 Ruotsia vastaan syttyneessä uudessa bataljonen, som grundats i Helsingfors år 1829. nen uskonto ja ruotsin kieli hallintokielenä. Suuriruhti- språket som förvaltningsspråk. Storfurstendömet fick sodassa tilanne oli Venäjän kannalta kriittisempi. Ruot- I det nya kriget med Sverige, som utbröt år 1788, var naskunta sai oman hallinnon, mutta sotilasasiat alistettiin en egen förvaltning, men militära ärenden underställdes sin tavoitteena oli kesällä 1788 saada nopealla iskulla läget mer kritiskt för Ryssland. Sommaren 1788 hade Helsinkiin asettuneelle kenraalikuvernöörille. Viaporin generalguvernören som installerade sig i Helsingfors. haltuunsa Kronstadtin linnoitus ja sen jälkeen vallata Sverige som mål att med en snabb offensiv överta fäst­ linnoitus kuului suoraan venäläiseen sotilashallintoon. Fästningen Sveaborg var direkt underställd den ryska Pietarin kaupunki. Yritys tyrehtyi kuitenkin heinäkuussa ningen Kronstadt och att därefter erövra S:t Petersburg. Viaporin linnoitus ei ollut kärsinyt merkittäviä vauri- militära ledningen. 1788 Suursaaren (Hogland) edustalla käydyssä taiste- Planen gick dock i stöpet i slaget vid Hogland i juli 1788, oita piirityksessä. Venäjä sai linnakkeesta ja laivoilta suu- Fästningen hade inte fått betydande skador under lussa, joka päättyi Venäjän laivaston voittoon. Ruotsin som slutade med rysk seger. Sveriges flotta lyckades ren sotasaaliin: noin 2 000 tykkiä, 9 000 kivääriä, suu- belägringen. Den gav Ryssland rikligt med krigsbyte: laivasto onnistui vetäytymään uuden linnoituksensa, dra sig tillbaka och ta skydd vid den nya svenska fäst­ ren määrän ruutia ja tykinkuulia sekä 159 erityyppistä cirka 2 000 kanoner, 9 000 gevär, stora mängder krut Viaporin, suojaan. Uudesta vahvasta linnoituksesta oli ningen Sveaborg. Den starka fästningen hade framträtt alusta, jotka olivat talvehtineet Viaporin suojissa. Venäjä och kanonkulor, tillsammans med 159 fartyg av olika kasvanut vakavin uhka Venäjälle Suomenlahdella. som det allvarligaste hotet mot Ryssland i Finska viken. pystyi nyt hallitsemaan koko Suomenlahden rannikkoa. typer som övervintrat vid Sveaborg. Nu kontrollerade Vuonna 1808 syttyneessä Suomen sodassa Viaporin I finska kriget, som utbröt år 1808, kapitulerade Viapori tarjosi Venäjän laivastolle uuden, vahvasti va- Ryssland hela Finska vikens kust. Sveaborg erbjöd den linnoitus antautui lyhyen piirityksen jälkeen. Seuraava- Sveaborg efter en kort belägring. Året därpå anslöts rustetun tukikohdan. Tämä paransi mahdollisuuksia ryska flottan en ny, stark och välutrustad bas. Läget bjöd na vuonna koko Suomi liitettiin Venäjän keisarikuntaan hela Finland till kejsardömet Ryssland som ett autonomt Pietarin syvän puolustuksen järjestämiseen. Se rakentui Ryssland också möjligheter att ordna ett djupt försvar

• Venäläisiä joukkoja Suomessa 1810-luvun alussa. Suomeen jäi Haminan 1809 rauhan jälkeen noin 13 000 venäläistä sotilasta. Vuonna 1812 heidät lähetettiin pääosin sotaan Napoleonin ranskalaisia joukkoja vastaan. • Ruotsalainen kartta Viaporin piirityksestä vuonna 1808. • Ryska trupper i Finland på 1810-talet. Efter freden i Fredrikshamn år 1809 stannade cirka 13 000 ryska soldater i • Svensk karta över belägringen av Sveaborg år 1808. Finland. År 1812 skickades största delen av dem för att kriga mot Napoleons franska trupper.

150 Suomenlahden puolustus – Kronstadt, Viapori ja Tallinna Pietarin turvana Försvaret i Finska viken – Kronstadt, Sveaborg och Tallinn som S:t Petersburgs skydd 151 1800-luvulla kolmen vahvan linnoituksen, Kronstadtin, för staden S:t Petersburg. Försvaret byggdes upp på Tallinnan ja Viaporin luomalle perustalle. Syvyyttä pyrit- 1800-talet kring tre starka fästningar: Kronstadt, Tallinn tiin lisäämään entisestään käynnistämällä vuonna 1832 och Sveaborg. För att öka försvarets djup inleddes år uuden merilinnoituksen rakennustyöt Suomeen kuulu- 1832 bygget av en ny sjöfästning i Bomarsund på Åland, neen Ahvenanmaan Bomarsundiin. som tillhörde Finland. Venäjän linnoituksiin ja laivastoon perustuva Itäme- Rysslands försvarssystem i Östersjön, som byggde ren puolustusjärjestelmä joutui kovaan koitokseen Kri- på fästningarna och flottan, utsattes för hårda pröv­ min sodan aikana 1854–1855. Mustallamerellä Turkin ningar under Krimkriget åren 1854–1855. Kriget mellan ja Venäjän välinen sota oli laajentunut kansainväliseksi, Turkiet och Ryssland i Svarta havet hade utvidgats till en kun Iso-Britannia ja Ranska olivat asettuneet Turkin internationell konflikt, då Storbritannien och Frankrike puolelle Venäjää vastaan. Krimin niemimaa oli sodan ställt sig på Turkiets sida mot Ryssland. Krimhalvön var keskipiste, mutta taistelut ulottuivat myös Itämerelle, krigets mittpunkt, men striderna utsträckte sig också till Kronstadtin edustalle. Brittiläis-ranskalainen laivasto området utanför Kronstadt i Östersjön. En brittisk-fransk hyökkäsi venäläisiä linnoituksia vastaan sekä vuonna flotta attackerade ryska fästningar åren 1854 och 1855. 1854 että 1855. Se onnistui hävittämään Bomarsun- Den lyckades jämna den halvfärdiga fästningen i Bo­ din vielä keskeneräisen linnoituksen 1854 ja hyökkäsi marsund med marken år 1854 och utförde attacker mot Suomen kaupunkeja vastaan sekä Suomenlahdella että Finlands städer i både Finska viken och Bottniska viken. Pohjanlahdella. Maahyökkäykseen miehistöä ei ollut Den brittisk-franska flottan hade inte tillräckligt med riittävästi, minkä vuoksi pääkohteita olivat Venäjän lai- manskap för att utföra landattacker och därför var den vasto ja linnoitukset. ryska flottan och fästningarna dess huvudmål. Venäjän laivasto vetäytyi suojasatamiin, sillä brit- Eftersom den brittisk-franska flottan var överlägsen tiläis-ranskalainen laivasto oli merellä ylivoimainen. till sjöss, tog den ryska flottan skydd i hamnarna. De Pienemmät linnoituksetkin jätettiin puolustamatta ja mindre fästningarna lämnades obemannade, och deras • Viaporin pommitus vuonna 1855 ja sen aikana syttynyt venevajan palo, jossa tuhoutui noin 60 alusta. aseistus niistä siirrettiin muualle. Elokuussa 1854 tuho- bestyckning flyttades bort. Utöver Bomarsund, som ut­ • Bombardemanget av Sveaborg år 1855. I en eldsvåda som bröt ut i ett båthus förstördes cirka 60 båtar. tun Bomarsundin linnoituksen lisäksi brittiläis-ranskalai- plånades i augusti 1854, förstörde den brittisk-franska nen laivasto hävitti seuraavana kesänä myös Loviisan flottan sommaren därpå också Svartholms fästning, edustalla sijainneen Svartholman linnoituksen, Kotkan som låg utanför Lovisa, Svensksunds fästning, som låg Jacobin kehittämiä merimiinoja ensimmäistä kertaa. Mii- vändes för första gången sjöminor som utvecklats av edustalla sijainneen Ruotsinsalmen linnoituksen sekä utanför Kotka, och ett artilleribatteri på Hogland i östra nojen lukumäärä oli merkittävä, 609 kappaletta. Niistä Nobel och Jacob. Antalet minor var betydande; 609 tykistöpatteriston itäisen Suomenlahden Suursaaressa. Finska viken. I augusti 1855 fick Sveaborg uppleva det 165 oli Jacobin miinoja ja 444 Nobelin miinoja. Niissä stycken. Av dem var 165 tillverkade av Jacob och 444 av Viapori sai kokea historiansa kovimman pommituksen hårdaste bombardemanget i fästningens historia. Den kussakin oli räjähdettä 42 kilosta 144 kiloon. Se riitti ai- Nobel. Minorna hade sprängladdningar från 42 till 144 elokuussa 1855. Brittilaivasto purjehti myös Kronstadtin brittiska flottan seglade också utanför Kronstadt som­ heuttamaan vakavia vaurioita suuremmillekin aluksille. kilo. Det räckte till för att orsaka allvarliga skador även på edustalle sekä kesällä 1854 että 1855. Myös Tallinna maren 1854 och 1855. Även Tallinn utsattes för en brit­ Miinakentät olivat muodostaneet keskeisen pelotteen större fartyg. Minfälten hade bildat ett viktigt avvärjande joutui brittien hyökkäyksen kohteeksi, mistä on edel- tisk attack. I staden finns fortfarande ett minnesmärke myös Viaporissa ja Tallinnassa. element också i Sveaborg och Tallinn. leen kaupungissa muistona kaatuneiden brittiupseerien över stupade brittiska officerare och soldater som en Krimin sodan opetuksesta Venäjä ryhtyi vahvis- Med stöd av lärdomarna från Krimkriget började ja –sotilaiden muistomerkki. påminnelse om händelsen. tamaan sekä Itämeren linnoituksiaan että laivastoaan. Ryssland förstärka både sina fästningar och sin flotta i Venäjän laivastosta ei Itämerellä ollut vastusta Den ryska flottan kunde inte ställa sig mot den an­ Sota oli kansainvälistä. Sen vuoksi laivaston tuli kyetä Östersjön. Krig var internationellt. Därför skulle flottan hyökkääjille, mutta Kronstadtin, Viaporin ja Tallinnan fallande styrkan till sjöss, men Kronstadts, Sveaborgs toimimaan paitsi Itämerellä myös muilla maailman me- ha förmåga att operera på Östersjön, men också på alla linnoitukset kestivät. Tykistön lisäksi brittien halutto- och Tallinns fästningar höll för trycket. Det var inte bara rillä. Linnoitusten tykistön oli puolestaan oltava tehol- andra hav i världen. Artilleriet i fästningarna skulle i sin muuteen ryhtyä ratkaisevaan taisteluun linnoituksia fästningarnas artilleri utan även det nya vapnet sjöminan taan ja kantamaltaan parempia kuin laivatykkien, jotta tur vara effektivare och ha en längre räckvidd än far­ vastaan vaikuttivat käyttöön otetut uudet aseet, meri- som minskade britternas vilja att inleda en avgörande ne voisivat vastata rannikkokohteiden turvaamisesta tygskanonerna, så att de kunde skydda mål på kusten miinat. Kronstadtin puolustuksessa käytettiin Nobelin ja strid med fästningarna. Vid försvaret av Kronstadt an­ laivaston hyökkäyksiltä. mot flottattacker.

152 Suomenlahden puolustus – Kronstadt, Viapori ja Tallinna Pietarin turvana Försvaret i Finska viken – Kronstadt, Sveaborg och Tallinn som S:t Petersburgs skydd 153 vian Liepajan (saks. Libau) sataman rakentamiseen. Sak- Tyskland innebar allt större satsningar på utvecklingen san lisääntynyt uhka merkitsi yhä suurempia panostuk- av Libau. Sveaborg blev i första hand en bas för kustför­ sia Liepajan kehittämiseen. Viaporista tuli ensisijaisesti svaret i Finska viken. Tillsammans med Tallinn skyddade Suomenlahden rannikkopuolustuksen tukikohta, joka Sveaborg farleden till Kronstadt och S:t Petersburg. För yhdessä Tallinnan kanssa turvasi väylää Kronstadtiin ja att försvara Finska vikens norra och södra kust förstärk­ Pietariin. Suomenlahden pohjois- ja etelärannikon puo- tes även artilleriet. lustus perustui myös tykistön vahvistamiseen. Rysk-japanska kriget 1904–1905 blev en ny vänd­ Uuden käännekohdan aiheutti Venäjän-Japanin sota punkt. Ryssland hade underskattat Japans militära 1904–1905. Venäjä oli aliarvioinut Japanin sotilaallisen styrka. Japan inledde kriget utan krigsförklaring den 8 voiman. Japani aloitti sodan hyökkäämällä 8. helmikuu- februari 1904 genom att anfalla Rysslands flottbas Port ta 1904 ilman sodanjulistusta Venäjän Keltaisenmeren Arthur, som låg på en halvö vid Gula havet, och sänka niemimaalla sijainneeseen Porth Arthurin tukikohtaan de fartyg som låg i hamnen. Port Arthur kapitulerade om ja upottamalla siellä suojassa olleet alukset. Vajaan vuo- knappt ett år. den kuluttua tukikohta antautui. Ryssland sände Östersjöflottan mot Japan, men den Venäjän Japania vastaan lähettämä Itämeren-laivas- led ett förkrossande nederlag i sjöslaget vid Tsushima i to kärsi murskaavan tappion toukokuun lopulla 1905 slutet av maj 1905. Av de elva krigsfartygen i Östersjö­ käydyssä Tsushiman meritaistelussa. Itämeren-laivaston flottan sänkte japanerna sju och övertog de återstående yhdestätoista taistelulaivasta japanilaiset upottivat seit- fartygen, som var skadade. I praktiken förlorade Ryss­ semän ja neljä jäi vaurioituneina japanilaisten haltuun. land hela sin dåvarande Östersjöflotta. Käytännössä Venäjä menetti koko silloisen Itämeren-lai- Efter rysk-japanska kriget var läget svårt för Ryss­ • Karl von Kügelgenin maalaus näkymästä Tallinnan kaupunkiin ja satamaan sokeritehtaan luota 1820-luvun lopulla. vastonsa. lands flotta och sjöförsvar i Östersjön. I flottans huvud­ • Vy från sockerfabriken mot staden Tallinn och dess hamn i slutet av 1820-tale, måladt av Karl von Kügelgen. Venäjän Itämeren-laivaston ja meripuolustuksen bas Kronstadt kunde endast en docka av fyra ta emot tilanne Venäjän-Japanin sodan jälkeen oli vaikea. Lai- stora fartyg. Samtidigt var verkstäderna bristfälligt ut­

Saksan yhdistyminen vuonna 1871 nosti sen uu- Föreningen av Tyskland år 1871 gjorde landet till en deksi voimatekijäksi Itämeren alueella. Tyynellämerellä ny maktfaktor i Östersjöområdet. I Stilla havet gjorde Japanin keisarikunta panosti voimakkaasti laivastonsa kejsardömet Japan starka satsningar på att utveckla sin kehittämiseen ja sen intressit olivat Venäjän kanssa flotta. Japan hade motsatta intressen med Ryssland, vastakkaiset. Sen vuoksi Venäjä ryhtyi vuonna 1881 och därför började Ryssland år 1881 målmedvetet för­ määrätietoisesti uudistamaan Itämeren-laivastoa. Sitä nya sin Östersjöflotta. Den förstärktes med nya pansar­ • Venäläinen vahvistettiin uusilla panssarilaivoilla, jotka kykenivät skepp som var jämbördiga med Tysklands och Japans. taistelulaiva Retvizan tarjoamaan tasavertaisen vastuksen Saksan ja Japanin Tanken var att det vid behov var möjligt att skicka en japanilaisten aluksille. Ajateltiin, että tarvittaessa Itämereltä voitiin eskader från Östersjön till Stilla havet. Hamnarna och upottaman lähettää laivue Tyynelle valtamerelle. Satamien ja saa- skärgården skulle däremot försvaras med mindre och Port Arthurin tukikohdassa riston puolustus annettiin puolestaan pienemmille ja smidigare minfartyg och kanonbåtar. 1905. ketterämmille miinalaivoille ja tykkiveneille. Flottans operationer på vintern blev ett nytt problem. • Japanerna Uudeksi ongelmaksi nousi laivaston toiminta tal- Tidigare hade vintern avbrutit sjökriget i norra Öster­ sänkte det ryska viaikaan. Aiemmin talvi oli keskeyttänyt merisodan sjön. Vattnen utanför Kronstadt och Sveaborg frös till slagskeppet pohjoisella Itämerellä. Sekä Kronstadtin että Viaporin på vintern. Efter flera års förberedelser fattade Ryssland Retvizan i flottbasen Port vesialueet jäätyivät talvella. Usean vuoden valmistelujen beslut om att satsa på vinterkrigföring genom att byg­ Arthurs hamn år jälkeen päätettiin talvisodankäyntiä varten panostaa Lat- ga en hamn i Libau i Lettland. Det växande hotet från 1905.

154 Suomenlahden puolustus – Kronstadt, Viapori ja Tallinna Pietarin turvana Försvaret i Finska viken – Kronstadt, Sveaborg och Tallinn som S:t Petersburgs skydd 155 vaston päätukikohdassa Kronstadtissa vain yksi telakka rustade. Situationen var svag även i de övriga hamnar­ neljästä pystyi ottamaan vastaan suuria aluksia. Saman- na. Till exempel Sveaborg kunde underhålla högst tio aikaisesti työpajat olivat heikosti ja riittämättömästi va- små minfartyg åt gången. Ryssland insåg att detta inne­ rustettuja. Muissa satamissa tilanne oli myös heikko. Esi- bar ett hot mot huvudstaden, om ett krig bröt ut med merkiksi Viapori pystyi huoltamaan kerrallaan enintään Tyskland. År 1894 hade kejsardömet försökt motarbeta kymmenen pientä miinalaivaa. Venäjä ymmärsi tämän hotet från Tyskland genom att ingå en försvarsallians tarkoittavan suoraa vaaraa Pietarille, jos sota Saksaa vas- med Frankrike. Alliansen utvecklades till den så kallade taan syttyisi. Venäjä oli pyrkinyt vastaamaan Saksan uh- trippelententen, då Ryssland och Frankrike allierade sig kaan solmimalla puolustusliiton Ranskan kanssa vuonna med Storbritannien år 1907. 1894. Siitä muodostui kolmen valtion liitto, kun Venäjä Åren 1910–1911 började ryska flottans huvudstab ja Ranska liittoutuivat 1907 myös Iso-Britannian kanssa. planera en förbättring av flottans stridsförmåga. Som Vuosina 1910–1911 Venäjän Merivoimien pää- skydd för Kronstadt och S:t Petersburg byggdes fäst­ esikunta alkoi suunnitella laivaston taistelukyvyn pa- ningen Nikolajevskij (Ino fästning) på den norra kusten rantamista. Kronstadtin ja Pietarin turvaksi rakennet- och fästningen Aleksejevskij (Yhinmäki fästning) på den tiin uudet vahvat pitkän kantaman tykeillä varustetut södra kusten. De båda nya, starka fästningarna utrus­ Nikolajevskin linnake (Inon linnake) pohjoisrannikolle tades med kanoner med lång räckvidd. Målet var också ja Aleksejevskin linnake (Yhinmäen linnake) eteläran- att bygga artilleriställningar för att spärra farleden mel­ nikolle. Tavoitteena oli myös luoda tykistöasemat Tal- lan Tallinn och Porkala udd. linnan ja Porkkalanniemen välisen väylän sulkemiseksi. Krigsminister V.A. Sukhomlinov godkände den slut­ Kesäkuun alussa 1912 sotaministeri V. A. Sukhom- liga fästningsplanen för Tallinn–Porkala udd i början av linov hyväksyi lopullisen Tallinnan-Porkkalanniemen juni 1912. Helheten fick namnet “Kejsar Peter den Stores • Inon (Nikolajevskin) vuosina 1909–1916 rakennetun linnakkeen raskaat tykistöpatterit olivat keskeinen osa Pietarin ja –linnoitussuunnitelman. Se sai nimen ”Keisari Pietari sjöfästning”. En del av fästningsverket gick längs linjen Kronstadtin puolustusjärjestelmää. Venäläiset joukot räjäyttivät tykit toukokuussa 1918 vetäytyessään itsenäistyneeseen Suuren merilinnoitus” ja osa siitä kulki Tallinna–Pork- Tallinn–S:t Petersburg mellan guvernementet Estland Suomeen kuuluneelta alueelta. kalanniemi -linjaa pitkin Vironmaan kuvernementin ja och storfurstendömet Finland. Som kortast är avstån­ • De tunga artilleribatterierna i fästningen på Ino (Nikolajevskij), som byggdes år 1906–1916, var en central del av S:t Suomen suuriruhtinaskunnan välissä. Kapeimmillaan det mellan Finlands och Estlands kuster endast 35 kilo­ Petersburgs och Kronstadts försvarssystem. Ryska trupper sprängde kanonerna i maj 1918 när de lämnade området, Suomen ja Viron rannikkojen välinen etäisyys oli vain meter. Tack vare detta var det möjligt att täcka hela vat­ som tillhörde det självständiga Finland. 35 kilometriä. Se mahdollisti tykistön käytön siten, että tenområdet med artillerield och att förhindra att fientliga tykistötuli kattoi koko vesialueen estäen vihollisaluksia fartyg tog sig in i Finska viken. 1915–1916, muodostettiin ilmailukomppania ja erilli- ett flygkompani och en separat flygavdelning för fäst­ tunkeutumasta Suomenlahdelle. Byggandet genomfördes av ett temporärt sjöfäst­ nen linnoituksen ilmailuosasto. ningen. Rakentamisen toteutti väliaikainen merilinnoitus- ningsråd som stod direkt under marinministern. Den Linnoittaminen ei rajoittunut vain Tallinnan–Pork- Befästningsarbetena begränsade sig inte endast till neuvosto, joka oli suoraan meriministerin alaisuudessa. första stenen på byggarbetsplatsen för den nya krigs­ kalanniemen asemaan. Turussa ja Länsi-Viron saaristos- anläggningarna i Tallinn och på Porkala udd. I Åbo och Kesäkuun 1912 lopussa ensimmäinen kivi muurattiin hamnen i Tallinn murades i slutet av juni 1912. Kejsar sa aloitettiin tukikohtien rakentaminen sukellusveneille västra Estlands skärgårds inleddes bygget av baser för Tallinnan uuden sotasataman rakennustyömaalla. Juh- Nikolaj II var närvarande vid ceremonin. Enligt planen ja miinanlaskijoille. Suunnitelmaan kuului sijoittaa tykis- ubåtar och minläggare. Enligt planerna skulle artille­ latapahtumaan osallistui keisari Nikolai II. Tallinnasta oli skulle Tallinn bli den operativa basen för Östersjöflot­ töpattereita myös ulommille saarille, jotka voisivat kat- ribatterier också placeras på de yttre öarna. De skulle määrä tulla Itämeren-laivaston operatiivinen tukikohta, tan. På basen byggdes de vapen- och materialdepåer taa sekä lähestymisreitit Tallinnaan ja Suomenlahdelle, övervaka farlederna till Tallinn och Finska viken, men jonne sijoitettiin sen tarvitsemat ase- ja materiaalivaras- och kommunikationsförbindelser som flottan behövde. mutta myös Paldiskiin uuteen satamaan. Puolustuksen också till den nya hamnen Paldiski. För att förstärka tot ja rakennettiin viestiyhteydet. Tykistöpattereiden Fästningsverk murades för att skydda artilleribatterier­ vahvistamiseksi Suomenlahden keskiosaan suunnitel- försvaret planerades minfält i Finska vikens mittdel, då suojaksi muurattiin linnoitteita. Ensimmäisen maail- na. När första världskriget bröt ut blev det nödvändigt tiin miinakenttiä, jotka olivat osoittautuneet toimiviksi minor visat sig vara användbara i Krimkriget. Minfälten mansodan alkaessa oli suojauduttava uudentyyppisiltä att skydda sig mot en beväpnad styrka av ett nytt slag Krimin sodan aikana. Miinoituksia tukivat Naissaaren ja stöddes av artilleribatterier på öarna Nargö och Mäkilo. asevoimilta – ilmavoimilta – joten puolustusta vah- – flygvapnet – och därför förstärktes försvaret med Mäkiluodon saarten tykistöpatterit. Byggarbetena var till många delar oavslutade vid vistettiin ilmatorjuntatykeillä. Samaan aikaan, vuosina luftvärnskanoner. Samtidigt, åren 1915–1916, bildades Rakentaminen oli monelta osin kesken vielä ensim- första världskrigets utbrott. Även om Tallinn betraktades

156 Suomenlahden puolustus – Kronstadt, Viapori ja Tallinna Pietarin turvana Försvaret i Finska viken – Kronstadt, Sveaborg och Tallinn som S:t Petersburgs skydd 157 • Saksalaisia • Venäjän Itämeren-laivaston sotalaivoja Tallinnan aluksia Helsingin edustalla satamassa vuonna ensimmäisen maailmansodan 1918. aikana.

• Tyska krigsfartyg i • Fartyg från den ryska Tallinns hamn år 1918. Östersjöflottan utanför Helsingfors under första världskriget.

mäisen maailmansodan alussa. Vaikka Tallinnaa pidet- som Östersjöflottans bas, var dess anläggningar och Tallinnan tykistöpattereista räjäytettiin ja venäläiset jou- land flytta Östersjöflottans fartyg som fanns i Tallinn till tiin Itämeren-laivaston tukikohtana, sen rakenteet ja infrastruktur ännu inte färdiga. Till följd av detta fanns kot evakuoitiin kaupungista. Helmikuun 19. päivänä Sveaborg. Flyttoperationen fick stöd av isbrytarna Jer- infrastruktuuri eivät olleet valmiita. Tämän seurauksena största delen av fartygen i området kring Sveaborg. På Tallinnassa olleita Itämeren-laivaston aluksia ryhdyttiin mak, Tarmo och Volynetj. suurin osa aluksista sijaitsi Viaporin ympäristössä. Ahve- Åland byggdes en bas som ingick i Peter den Stores sjö­ siirtämään Viaporiin. Siirto-operaatiossa avustivat jään- När flottan samlats i Sveaborg, fick den nästan ome­ nanmaalle rakennettiin Pietarin Suuren merilinnoituk- fästning. murtajat Jermak, Tarmo ja Volynets. delbart order att fortsätta till Kronstadt och S:t Peters­ sen Ahvenanmaan tukikohta. Satsningarna på sjöförsvaret ledde till att planering­ Viaporiin koottu laivasto käskettiin lähes välittömästi burg. Den stora manövern som utfördes i svåra isför­ Meripuolustukseen panostaminen oli merkinnyt Bal- en av försvaret till land i Baltikum försummades. Denna siirtymään edelleen Kronstadtiin ja Pietariin. Vaikeissa hållanden började i februari 1918 och fortsatte till andra tian maapuolustuksen suunnittelun laiminlyöntiä. Tämä brist upptäcktes snabbt då Ryssland gått med i första jääoloissa suoritettu mittava operaatio alkoi helmikuus- veckan i april. I Östersjöflottans historia går operationen, puute tuli nopeasti ilmi Venäjän liityttyä ensimmäiseen världskriget i augusti 1914. Tyska kejsardömets armé sa 1918 ja jatkui huhtikuun toiselle viikolle saakka. som genomfördes under ledning av dess ukrainskföd­ maailmansotaan elokuussa 1914. Saksan keisarikun- avancerade mot Tallinn på fastlandet. Den tyska flottans Itämeren-laivaston historiassa sen ukrainalaissyntyi- de kommendör, kapten av 1 graden Aleksej Schastnij nan armeija lähestyi Tallinnaa mantereen puolelta. uppgift var endast att ge stöd till marktrupperna. För att sen komentajan, 1. luokan kapteeni Aleksei Štšastnyi (Щастный Алексей Михайлович), under namnet “Is­ Saksan laivaston tehtävänä oli vain tukea maajoukkoja. skydda flanken började Ryssland bygga artilleribatte­ (Щастный Алексей Михайлович) johdolla toteutettu kryssningen” (ry. Ледовый поход, en. Ice Cruise). Tack Suojellakseen sivustaa Venäjä ryhtyi vuonna 1916 ra- rier på Ösel år 1916. De tunga kanonerna hade 16 me­ operaatio on saanut nimen ”Jääristeily” (ven. Ледовый vare den kunde sammanlagt sju slagskepp, nio kryssa­ kentamaan tykistöpattereita Saarenmaalle. Järeiden tyk- ter långa rör, och deras ammunition vägde hela 470 kg поход, engl. Ice Cruise). Sen ansiosta Kronstadtiin saatiin re, 59 jagare, tre kanonbåtar, 12 ubåtar, tre minfartyg kien piiput olivat 16 metriä pitkiä ja niiden ammukset styck. Kanonerna hade en räckvidd på 28 kilometer. Vid siirretyksi seitsemän taistelulaivaa, yhdeksän risteilijää, och 144 andra fartyg flyttas till Kronstadt. Till följd av fre­ painoivat peräti 470 kg. Ne pystyivät ampumaan jopa varje batteri tjänstgjorde 120 kanonjärer. Tyskarna lyck­ 59 hävittäjää, kolme tykkivenettä, 12 sukellusvenettä, den i Brest-Litovskij överlämnade ryssarna fästningen 28 kilometrin etäisyydelle. Jokaisella tykistöpatterilla ades dock förstöra batterierna i operation “Albion”, som kolme miinalaivaa ja 144 muuta alusta. Brest-Litovskin Sveaborg utan strid till tyskarna den 13 april 1918. palveli 120 tykkimiestä. Saksalaiset onnistuivat kuiten- de utförde i september–oktober 1917. rauhan vuoksi venäläiset luovuttivat Viaporin linnoituk- kin hävittämään patteristot suorittamassaan operaatio När Tyskland avancerade mot Tallinn började den sen taistelutta saksalaisille 13.4.1918. ”Albionissa” syys-lokakuussa 1917. ryska flottan dra tillbaka sina styrkor närmare Kronstadt. Saksan edetessä kohti Tallinnaa ryhtyi Venäjän Efter freden i Brest-Litovsk, som Sovjetryssland ingick KIRJALLISUUTTA / LITTERATUR laivasto vetämään joukkojaan lähemmäksi Kronstad- med Tyskland i början av mars 1918, sprängdes en del Eero Auvinen, Krimin sota, Venäjä ja suomalaiset. Siviilit rannikoiden puolustajina ja sen vaikutus sotatoimiin sekä Venäjän suomensuhteisiin. Turun tia. Neuvosto-Venäjän Saksan kanssa Brest-Litovskissa av artilleribatterierna i Tallinn, och de ryska trupperna yliopiston julkaisuja C 393. Turku 2015. maaliskuun alussa 1918 tekemän rauhan jälkeen osa evakuerades från staden. Den 19 februari började Ryss­ Raoul Johnsson, Kustaa III ja suuri merisota. Taistelut Suomenlahdella 1788–1790. John Nurmisen säätiö. Helsinki 2011.

158 Suomenlahden puolustus – Kronstadt, Viapori ja Tallinna Pietarin turvana Försvaret i Finska viken – Kronstadt, Sveaborg och Tallinn som S:t Petersburgs skydd 159 • Pikku Mustasaaren, ”sairaalasaaren” huhtikuussa 1844 päivätty asemapiirustus.

Viaporin rakentaminen Byggandet på Sveaborg • Planritning över Lilla Östersvartö, “sjukhusön”, daterad Venäjän vallan aikana under den ryska tiden i april 1844.

NETTA BÖÖK • MIKKO MÄLKKI

Astuessaan Suomenlinnan lautalta Ison Mustasaaren När man går i land från färjan till Sveaborg vid kajen på myös laadittiin malli- ja ohjesuunnitelmia. Siviiliarkkiteh- rantaan voi yhä kokea häivähdyksen siitä, millaista on Stora Östersvartö kan man fortfarande uppleva något teja Viaporissa ei yleensä käytetty, mutta 1820-luvun ollut saapua pieneen venäläiseen varuskuntakaupun- av hur det kändes att komma till en liten rysk garnisons­ kirkko- ja kasarmisuunnitelman arkkitehtuuria työsti in- kiin. Viapori muokkautuikin merkittäviltä osin nykyi- stad. En betydande del av dagens Sveaborg härstam­ sinöörikomennuskunnan toimeksiannosta Carl Ludvig senlaiseksi Venäjän vallan aikana. mar från den ryska tiden. Engel, joka oli vuonna 1816 palkattu Helsingin jälleen- Kun Viapori keväällä 1808 siirtyi venäläisten hal- Våren 1808, då Sveaborg övergick till Ryssland, rakennusarkkitehdiksi. lintaan, se oli mittava mutta vielä keskeneräinen saa- var sjöfästningen redan stor, men fortfarande ofull­ Viaporin Venäjän ajan rakentamisessa erottuu kol- ristolinnoitus. Linnoituksen sisin ydin oli Susisaarella. bordad. Fästningens innersta delar låg på Vargön. De me päävaihetta, joita määrittivät ennen kaikkea puolus- Linnanpihojen muodostaman kokonaisuuden korkeim- högsta byggnaderna kring helheten av borggårdar hade tukselliset tarpeet: Krimin sotaa edeltänyt aika, Krimin millaan nelikerroksiset rakennukset näkyivät kauas. Lai- fyra våningar, och de syntes på långt håll. Den av fäst­ sodan jälkeinen aika sekä vaihe, joka alkoi ensimmäisen vastotukikohdan kannalta keskeisiä olivat linnoitteiden ningsverk omgivna dockan och vattenområdet mellan maailmansodan kynnyksellä. suojaama telakka sekä Susisaaren ja Ison Mustasaaren ­Vargön och Stora Östersvartö var viktiga för flottbasens Jo Venäjän ajan alussa kävi ilmeiseksi, että Viaporin välinen vesialue. Sitä suojasi Ison Mustasaaren puolelta verksamhet. Vattenområdet skyddades av kronverket olemassa oleva rakennuskanta ei riittänyt, vaan tarvittiin kruunulinna Ehrensvärd. Saaren pohjoisosa oli hajanai- Ehrensvärd, som låg på Stora Östersvartö. Öns norra lisärakentamista, kuten kasarmeja ja kirkko. Aina Krimin semmin ja kevyemmin rakennettu. Kustaanmiekkaan del hade en mer utspridd och lättare bebyggelse. De sotaan asti uudisrakentamisessa seurattiin pääpiirteittäin ja Susisaarelle toteutetut linnoitukset pystyivät huoleh- fästningsverk som byggts på Gustavssvärd och Vargön ruotsalaisaikaista kokonaissuunnitelmaa ja pysyteltiin timaan meripuolustuksesta, mutta mantereen puolelle kunde användas för försvar mot angrepp från havet, ruotsalaisten linnoitteiden suojaamilla alueilla. Tyylilli- ens ingenjörsförvaltning. Den högsta instansen som suuntautuva puolustusjärjestelmä oli kesken. men försvarsanläggningarna mot fastlandet var ofull­ sesti insinöörikomennuskunta noudatti tuolloin väljästi granskade planerna var krigsministeriets ingenjörsav­ Vuonna 1812 Viapori sai aseman Venäjän keisa- bordade. ottaen empireä, joka ei merkittävästi poikennut Ruotsin delning i S:t Petersburg, där även modellritningar och rikunnan ensimmäisen luokan linnoituksena, mikä År 1812 fick Sveaborg ställningen som en fästning ajan vähäeleisestä arkkitehtuurista. instruktioner utarbetades. Civila arkitekter anlitades i vaikutti epäilemättä merkittävästi sen kehittämisen re- av första klass i det ryska kejsardömet. Detta hade utan Tässä vaiheessa muodostui Pikku Mustasaaren sai- allmänhet inte på Sveaborg, men på uppdrag av ingen­ sursseihin ja tavoitteisiin. Viaporin suunnittelu tuli val- tvekan en stor betydelse för målen för utvecklandet av raalarakennusten ryhmä, joka kiertyy oman pihansa jörskommandot bearbetades arkitekturen i planerna för takunnallisia tavoitteita toteuttavan venäläisen sotilasin- fästningen och för de resurser som tilldelades arbetet. ympärille. 1820-luvulla aloitettua Merihallinnon sai- kyrkan och kasernerna på 1820-talet av Carl Ludvig sinöörihallinnon alaisuuteen. Insinöörihallinto keskus- ja Planeringen av Sveaborg ankom på den ryska militära raalaa on arveltu Engelin suunnittelemaksi, mutta tästä Engel, som anställts som arkitekt för Helsingfors åter­ paikalliselimineen vastasi suunnittelu- ja rakentamisteh- ingenjörsförvaltningen, som hade mål på riksnivå. In­ ei ole todisteisiin perustuvaa tietoa. Kokonaisuutta hal- uppbyggnad år 1816. tävistä aina linnoitustöistä talonrakentamiseen asti. Via- genjörsförvaltningen med dess centrala och lokala or­ litsee kolmikerroksisena saaren maamerkiksi kohoava I byggverksamheten på Sveaborg under den ryska porissa sitä edusti oma insinöörikomennuskunta, joka gan ansvarade för att planera och genomföra allt från sairaala, joka valmistui vuonna 1852. tiden kan särskiljas tre huvudskeden, som framför allt 1860-luvulla uudelleenorganisoitiin linnoituksen in- befästningsarbeten till husbyggnad. På Sveaborg re­ Toinen samalla aikakaudella syntynyt kokonaisuus styrdes av försvarets behov: perioden före Krimkriget, sinöörihallinnoksi. Suunnitelmien ylimpänä tarkastajana presenterades förvaltningen av ett ingenjörskomman­ on Ison Mustasaaren suorakulmaisesti järjestetty varus- perioden efter Krimkriget samt perioden som började toimi sotaministeriön insinööriosasto Pietarissa, missä do, som på 1860-talet organiserades om till fästning­ kuntakortteli. Sen näyttävin rakennus, joka tunnetaan inför det första världskrigets utbrott.

160 Viaporin rakentaminen Venäjän vallan aikana Byggandet på Sveaborg under den ryska tiden 161 • Rantakasarmi venäläisen varuskunnan 9.5.1908 pidettyyn 100-vuotisjuhlaan koristeltuna. Taustalla Aleksanteri Nevskin kirkko ja kauppiaskortteli. • Vuonna 1853 valmistunut Vaasan kasarmi on Ison Mustasaaren varuskuntakorttelin komein rakennus. • Strandkasernen dekorerad inför den ryska garnisonens hundraårsjubileum, som hölls den 9 maj 1908. I bakgrunden • Vasa kasern, som blev färdig år 1853, är den ståtligaste byggnaden i garnisonskvarteret på Stora Östervartö. Alexander Nevskijs kyrka och köpmannakvarteret. tykistökasarmina ja Vaasan kasarmina, rakennettiin alun Redan i början av den ryska tiden blev det klart att retyylisessä Upseerikasarmissa (1840–1841) eli Soitto- våningar höga sjukhuset, som är öns landmärke. Bygg­ perin tavallisten perheellisten rivimiesten asuinkasarmik- det existerande byggnadsbeståndet på Sveaborg inte kunnan talossa, joka sijaitsee korttelista hieman erillään. naden blev färdig 1852. si. Kolmikerroksisen kasarmin palatsimaista hahmoa räckte till, utan det behövdes kompletterande byg­ Krimin sodan aikana kävi selväksi, että linnoitus oli En annan helhet som uppkom under samma period korostavat tornimaiset käymäläsiivet, joiden väliin syn- gande, t.ex. kaserner och en kyrka. Fram till Krimkriget sotateknisesti vanhanaikainen, ja sodan jälkeen Helsin- är det kvadratiska garnisonskvarteret på Stora Öster­ tyy ikään kuin kunniapiha. Rakennus oli viimeinen lisä följde den ryska förvaltningens byggande i huvuddrag gin edustan meripuolustusta ryhdyttiin uudistamaan. svartö. Dess mest imponerande byggnad, som är känd vuosina 1840–1841 toteutettujen miehistökasarmin ja den övergripande planen som härstammade från den Tällä ajanjaksolla syntyi nykyiselle Suomenlinnalle tun- som artillerikasernen och Vasa kasern, byggdes ur­ sotilaskeittiöiden muodostamaan kokonaisuuteen. Sisä- svenska tiden, och nya hus byggdes i områden som nusomainen maisemaelementti, avomeren puoleisten sprungligen som bostadshus för meniga soldater som tiloiltaan kasarmit olivat karuja: pitkittäinen sydänmuuri skyddades av de svenska fästningsanläggningarna. I hiekkavallien rintama. Puolustusrintama ulotettiin San- hade familj. Den tre våningar höga kasernens palatslik­ ja poikittaiset portaikot jakoivat ne miehistötuviksi. Va- arbetet iakttog ingenjörskommandot en brett uppfattad tahaminasta Vallisaaren ja Viaporin kautta Harakkaan. nande gestalt accentueras av de tornliknande toalett­ ruskuntakorttelia täydentävät ajallisesti myöhäisemmät empirestil, som inte avvek från den enkla arkitekturen Linnoituksen pääsaarille toteutettiin pitkä vallien ketju flyglarna, mellan vilka det uppstår en öppen plats som tykistön maneesit ja vaja, jossa on nähtävillä Venäjällä som tillämpades under den svenska tiden. tykkiasemineen. Se muokkasi merkittävästi suurmaise- påminner om en hedersgård. Byggnaden var det sista tyypillinen puurakennustapa, rungon salvominen pyö- I detta skede uppfördes gruppen av sjukhusbygg­ maa ja koko Viaporin puolustuksen logiikkaa. tillskottet till helheten av kaserner och kök för manska­ reistä hirsistä. nader på Lilla Östersvartö. Byggnaderna står kring en Krimin sodan tapahtumat johtivat muihinkin muu- pet som byggdes 1840–1841. Inomhus var kasernerna Sotilaallista hierarkiaa ilmennettiin erottamalla mie- egen gård. Det har framförts antaganden enligt vilka toksiin linnoituksen toiminnallisessa hierarkiassa. Susi- enkla: den längsgående hjärtmuren och tvärgående histön ja upseeriston elinpiirit toisistaan ja rakennusten Sjöförvaltningens sjukhus, som började byggas på saaren Linnanpihan vaurioiduttua muun muassa linnoi- trappuppgångar indelade lokalerna till manskapsstugor. arvohierarkiaa ilmaistiin julkisivujen yksilöllisemmän 1820-talet, ritats av Engel, men detta antagande har tuksen hallinto, päälaituri ja upseerikerho siirtyivät Isolle Garnisonskvarteret kompletteras av artillerimanegerna arkkitehtonisen artikuloinnin avulla. Tämä näkyy empi- inte kunnat beläggas. Helheten domineras av det tre Mustasaarelle, jonka pohjoisrantaan rakennettiin uusi, och ett förråd, som härstammar från en senare tid. För­

162 Viaporin rakentaminen Venäjän vallan aikana Byggandet på Sveaborg under den ryska tiden 163 näjän myöhäiskeskiaikaiseen puolustusarkkitehtuuriin vallar på stränderna mot öppna havet som är ett kän­ että läntisempiin esikuviin. Yhtäläisyydet esimerkiksi netecknande landskapselement för Sveaborg i dag. Milanon Castello Sforzescon Torre de Filareteen ovat Försvarslinjen utsträcktes från Sandhamn över Skans­ silmiinpistäviä. landet och Sveaborg till Stora Räntan. På fästningens Helsingin suuntaan matala Rantakasarmi kehysti viktigaste öar byggdes en lång kedja av vallar som för­ näkymän, jossa Venäjän sotilaallinen valta yhdistyi ju- sågs med kanonställningar. Kedjan av vallar medförde malalliseen valtaan: se näyttäytyi jalustana taustalla hää- en stor förändring i storlandskapet och i hela logiken för möttävälle ortodoksiselle kirkolle. Pyhälle Aleksanteri Sveaborgs försvar. Nevskille pyhitetty varuskuntakirkko oli valmistunut Händelserna under Krimkriget föranledde också an­ 1854 ja muuttanut näyttävästi Viaporin silhuettia. Se dra förändringar i fästningens operativa hierarki. Efter att oli viidellä sipulikupolilla varustettu keskeiskirkko, jonka borggården på Vargön hade blivit skadad under bom­ vaaleaksi rapattua julkisivua rytmittivät kimppupilasterit bardemanget flyttades bland annat fästningens förvalt­ ja liekkimäisesti huipentuvat koristekaaret, kokošnikit. ning, huvudkaj och officersklubb till Stora Östersvartö, Kirkko oli suunniteltu insinöörikomennuskunnan ja och på öns norra strand byggdes en ny, imponerande ehkä myös Nikolai I:n toiveesta uuteen kansallisesti vi- entré till Sveaborg. Samtidigt blev den norra stranden rittyneeseen tyyliin, joka ammensi vaikutteita Venäjän fästningens viktigaste front mot Helsingfors, och miljön keskiajasta ja Bysantista. Kirkon arkkitehdilla Konstantin gavs medvetet en rysk prägel. Från 1850-talet fick em­ Thonilla oli tyylistä jo näyttöä, kuten vuodesta 1839 piren börja ge plats åt en mångsidigare historiserande rakenteilla ollut Kristus Vapahtajan kirkko Moskovassa. arkitektur, som dock fortfarande följde de europeiska Kirkon sijoituspaikka palautuu jo 1820-luvulla laa- strömningarna. Arkitekturen fick också rysknationella dittuun kirkko- ja kasarmisuunnitelmaan. Isolle Mus- drag. tasaarelle oli ollut tavoitteena luoda mahtipontinen, Strandkasernen, som försågs med valv som höll för symmetrinen kokonaisuus, jossa suunnattoman pitkä, bombardemang, blev färdig på norra stranden år 1870. • Isolle Mustasaarelle suunniteltiin monumentaalista kirkko- ja kasarmisommitelmaa. Piirustus lokakuulta 1839. kolmitaitteinen 3000 miehen kasarmi olisi toiminut Byggnaden var avsedd både som en kasern för 250 kehyksenä 1000 sanankuulijan pyhäkölle. Rakennus- soldater och som fästningens portbyggnad. Vägen in i • På Stora Östersvartö planerades en monumental komposition som skulle bestå av kyrkan och kaserner. Ritningen är från oktober 1839. ohjelmaltaan suunnitelma muistutti Carl Hårlemanin fästningen gick under dess valvbåge. Kasernen kröns 1750–1760-luvuilla hahmottelemaa, suurellista linnan- av ett klocktorn som höjer sig ovanför valvbågen. I dess näyttävä sisääntulo Viaporiin. Samalla pohjoisrannasta rådet är ett exempel på en byggmetod som var vanlig i pihaa ja tyyliltään Pietarin palladiolaishenkisiä empire- former är det möjligt att se hänvisningar till den senmed­ muodostui linnoituksen tärkein julkisivu Helsingin suun- Ryssland: dess stomme är byggt av knuttimrade runda monumentteja. Kasarmien osalta suunnitelma ei toteu- eltida försvarsarkitekturen i Ryssland och till förebilder i taan, ja sille rakennettiin tarkoituksellisesti venäläistä il- stockar. tunut, mutta Aleksanteri Nevskin kirkko pystytettiin väst. Likheterna till exempel med Torre de Filarete i Cas­ mettä. Empire väistyi insinöörihallinnossa 1850-luvulta Den militära hierarkin manifesterades genom att pyhäkölle 1820-luvun suunnitelmassa varatulle paikalle. tello Sforzesco i Milano är påfallande. alkaen monimuotoisemman mutta edelleen eurooppa- manskapets och officerarnas livskretsar skildes från On todettu, että varuskunta-alueille keisariaikana I riktning mot Helsingfors skapar den låga Strandka­ laisia suuntauksia myötäilevän historisoivan arkkitehtuu- varandra, och byggnadernas ranghierarki uttrycktes rakennettujen kirkkojen yhtenä tavoitteena oli välittää sernen inramningen för en vy som ger uttryck för Ryss­ rin tieltä. Arkkitehtuuriin ilmestyi myös venäläiskansal- genom fasadernas individuella arkitektoniska artiku­ venäläisen kulttuurin arvomaailmaa. Siksi ne nähtiin lands militära makt och den gudomliga makten. Kaser­ lisia piirteitä. lering. Ett exempel på detta är Officerskasernen i ­em ideologisesti latautuneina. Suomen itsenäistyttyä Via- nen framträder som ett fundament för den ortodoxa kyr­ Vuonna 1870 pohjoisrantaan valmistui pommin- pirestil (1840–1841), dvs. Musikkårens hus, som ligger porin varuskuntakirkko muutettiin pian uuteen, luteri- kan som skymtar i fonden. Garnisonskyrkan, som helga­ kestäväksi holvattu Rantakasarmi. Se oli tarkoitettu sekä något avsides från kvarteret. laisempaan asuun. Kuten monilla muillakin varuskun- des åt Helige Alexander Nevskij, stod färdigt 1854. Den 250 sotilaan kasarmiksi että linnoituksen porttiraken- Under Krimkriget blev det klart att fästningen var ta-alueilla, sipulikupolit hävitettiin ja koristeet riisuttiin. förändrade Sveaborgs silhuett på ett anslående sätt. nukseksi: sen holvikaaren alta päästiin itse linnoituk- militärtekniskt otidsenlig. Därför inleddes en moderni­ Kirkon hahmo, jossa korkea torni kohoaa kuutiomaisen Kyrkan var en centralkyrka med fem lökkupoler. Dess seen. Kasarmin kruunaa holvikaaren kohdalla nouseva sering av sjöförsvaret utanför Helsingfors efter kriget. volyymin päältä, viittaa silti yhä ikivanhaan venäläiseen ljusa rappade fasad rytmiserades av buntpilastrar och kellotorni, jonka muotojen on nähty viittaavan sekä Ve- Under den här perioden byggdes den rad av sand­ pyhäkköperinteeseen. s.k. kokoschnikar, dekorativa bågar med en spets som

164 Viaporin rakentaminen Venäjän vallan aikana Byggandet på Sveaborg under den ryska tiden 165 Venäläisen varuskuntakaupungin vaikutelmaa Isolla påminner om en eldslåga. Enligt ingenjörskommandots Viaporissa ainakin niin kutsutun Sinisen talon suunnitte- Det har konstaterats att ett mål med de kyrkor som Mustasaarella täydentää kauppiaskortteli, jonka Viapo- och kanske även Nikolaj I:s önskan ritades kyrkan enligt lussa. Ilmeisesti monet Viaporin rakennuksista piirrettiin byggdes under kejsardömets tid i garnisonsområden rin insinöörihallinto kaavoitti vuonna 1866 Rantakasar- den nya nationellt inriktade stilen som hämtade impulser kuitenkin melko yksilöllisesti. Esimerkiksi Rantakasar- var att ge uttryck för de värderingar som rådde i den min eteläpuolelle. Venäläiset kauppiaat rakennuttivat från den ryska medeltiden och Bysans. Kyrkans arkitekt min ja toisen tykistömaneeseista suunnitteli arkkitehti ryska kulturen. Därför sågs de som ideologiskt laddade. päätytaloja, joiden korkeiden, laudoitettujen sokkelei- Konstantin Thon hade redan gett prov på denna stil, till Greifon. Tyyli valittiin rakennuksen käytön mukaisesti: Efter att Finland blivit självständigt fick garnisonskyrkan den päällä on aikansa venäläistä muotia edustavat le- exempel i Kristus Frälsarens katedral, som varit under esimerkiksi upseeristolle piirrettiin rakennuksia uusre- på Sveaborg snart en ny, mer lutheransk framtoning. veät pylväsverannat portaikkoineen. Tämän tyyppisiä byggnad i Moskva sedan år 1839. nessanssityyliin. Hierarkkinen erottelu ulottui porras- Lökkupolerna och ornamenten avlägsnades, vilket ock­ puutaloja ei tiettävästi ole säilynyt muualla Suomessa. Kyrkans placering finns redan i den kyrk- och ka­ huoneisiin, joista näyttävimpiin kuuluvat Upseerikerhon så var fallet i många andra garnisoner. Kyrkans gestalt, Krimin sotaa seurasi lisäksi kasarmirakentamisen sernplan som utarbetades på 1820-talet. Målet hade (1875) pääportaikko ja Bastioni Bielken venäläisaikana där ett högt torn reser sig från en kubisk volym hänvisar normittaminen ja rationalisoiminen. Vuonna 1873 an- varit att på Stora Östersvartö skapa en imposant, sym­ uudistetut portaikot valurautakaiteineen. ändå till den urgamla ryska helgedomstraditionen. netussa asetuksessa olivat tavoitteena kestävyys, toimin- metrisk helhet där en extremt lång kasern med tre vinklar Myös Susisaaren linnanpihojen kokonaisuus Intrycket av en rysk garnisonsstad på Stora Öst­ nallisuus, tehokkuus ja taloudellisuus. Kasarmialueilla och plats för 3 000 man skulle ha utgjort inramningen muuttui merkittävästi 1800-luvun toisella puoliskolla. ersvartö kompletteras av köpmannakvarteret, som tuli tunnusomaiseksi taloudellinen ja kestävä puhtaaksi för en helgedom som hade plats för 1 000 gudstjänst­ Elokuun 1855 pommituksissa ruotsalaiskauden ba- Sveaborgs ingenjörsförvaltning planlade söder om muurattu eli rappaamaton punatiili. Asetuksessa mää- besökare. Detta byggnadsprogram påminde något om rokkiklassistinen sommitelma kärsi ankaria tuhoja, ja Strandkasernen år 1866. De ryska köpmännen lät byg­ rättiin myös muun muassa järjestämään ilmanvaihto, den storslagna borggård som Carl Hårleman planerade insinöörihallinto joutui ratkomaan vahingoittuneiden ga gavelhus med höga brädfodrade socklar, ovanför juokseva vesi ja jätehuolto. Rakenteellista edistystä mer- på 1750- och 1760-talet. Stilmässigt erinrade den om rakennusten hyödyntämisen problematiikkaa. Paikallis- vilka byggdes breda pelarverandor med trappor som kitsi kantavien tiiliseinien yhdistäminen rautapilareihin S:t Petersburgs empiremonument som byggts i Palla­ majurin talon peilisymmetrinen pari Päävartio ja muita representerade tidens ryska mode. Trähus av denna typ ja -palkkeihin, joiden varaan muurattiin tiilestä matalat dios anda. Planen förverkligades aldrig för kasernernas pahoin vaurioituneita rakennuksia purettiin, ja ruotsa- har veterligen inte bevarats på annat håll i Finland. kappaholvit. Kasarmirakentamiseen laadittiin yleispäte- del, men Alexander Nevskijs kyrka byggdes på den plats laisaikainen aukiosommitelma hajosi. Hävitetyn bastioni På Krimkriget följde också en normering och ratio­ viä tyyppi- ja mallipiirustuksia, joita hyödynnettiin myös som reserverats för den i planen från 1820-talet. Ekebladin vaiheille valmistui vuonna 1882 Sininen talo, nalisering av kasernbyggandet. I förordningen av 1873

• Tykistön maneesi valmistui vuonna • Yliupseereille 1882 valmistunut 1881. Se ilmentää Sininen talo ja Augustin kasarmirakennuksille Ehrensvärdin hautamuistomerkki sopivaksi katsottua Suurella linnanpihalla vuonna uusgotiikkaa. 1979. • Artillerimanegen blev • Blå huset, som byggdes färdig år 1881. Den för överofficerare år 1882, representerar nygotiken, och Augustin Ehrensvärds som betraktades som gravmonument på Stora en lämplig stil för borggården år 1979. kasernbyggnader.

166 Viaporin rakentaminen Venäjän vallan aikana Byggandet på Sveaborg under den ryska tiden 167 var målen hållbarhet, funktionalitet, effektivitet och eko­ tyisesti Piperin puisto lampineen sekä kirkon ympärille borggården kan betraktas som ett exempel på att målet nomi. Kännetecknande för kasernområdena blev ren­ muotoutunut Kirkkopuisto, jonne istutettiin alun perin även under den ryska tiden var att skapa övervägda ar­ murat, dvs. orappat rödtegel, vilket var en ekonomisk syreenejä. kitektoniska helheter, ensembler, på Sveaborg. Samma och stark lösning. Enligt förordningen skulle kasernerna Hierarkkisesti vähäarvoisempia rakennuksia salvot- strävan kan ses i garnisonskvarteret och i sjukhuspla­ också förses med bl.a. ventilation, rinnande vatten och tiin hirrestä, kuten miehistökasarmi, nykyinen Kerhora- nen från 1840-talet. Ett exempel på parkkulturen under avfallshantering. Ett konstruktionsmässigt framsteg var vintola Klubi 20 (1893) sekä upseerien ja siviilien yk- den ryska tiden är Pipers park med dess dammar, och att de bärande tegelväggarna kombinerades med järn­ sityistalot. Myös kevytrakenteisemmat puurakennukset Kyrkparken, som omger kyrkan och där man ursprungli­ pelare och balkar som stödde låga kappvalv av murat on tavallisimmin vaakalaudoitettu ja maalattu okrankel- gen planterade syrener. rödtegel. För kasernbyggnader utarbetades dessutom taisiksi tummanpunaisin korostein. Rakennustapojen Hus som stod lägre i rang byggdes av knuttimrade generella typ- och modellritningar, som också användes muutoksista kertovat esimerkiksi puurunkoiset vene- stockar. Exempel på detta är manskapskasernen, som på Sveaborg åtminstone vid planeringen av det så kal�­ vajat. Erityisen komeita ovat kaksi Ison Mustasaaren i dag inhyser Klubbrestaurangen Klubi 20 (1893), samt lade Blå huset. Trots detta verkar det som om många itärannalla sijaitsevaa, empiren muotokieltä mukailevaa officerarnas och civilpersonernas privata bostadshus. av byggnaderna på Sveaborg planerades rätt individu­ venevajaa (1846–1851), joiden kylkiä rytmittävät kan- Även de mer lättkonstruerade träbyggnaderna fick of­ ellt. Till exempel Strandkasernen och artillerimanegen tavat punatiilipilarit. Niihin vertautuvat kiinnostavalla tast en horisontell brädfodring, som målades okragul ritades av arkitekten Greifon. Stilen valdes enligt bygg­ tavalla Varvilahden rannalle 1910-luvulla toteutetut med mörkröda detaljer. Byggnadsmetoderna föränd­ nadens planerade användning: till exempel byggnader puurunkoiset venevajat, jotka profiilipellillä verhoiltuina rades, och exempel på dessa förändringar finns i båt­ som var avsedda för officerare ritades i nyrenässansstil. edustivat taas uudenlaista rakennustapaa. husen med trästomme. Särskilt ståtliga är två båthus Differentieringen av byggnaderna utsträckte sig ända till trapphusen, av vilka de mest anslående är Officers­ klubbens huvudtrappa och trapporna med handräcken av gjutjärn på Bastion Bielke, som förnyades under den ryska tiden. • Bastioni Bielken venäläisaikainen, kappaholvattu Under 1800-talets senare hälft skedde betydan­ porrashuone valurautakaiteineen. de förändringar också i helheten av borggårdar på • Bastion Bielkes trapphus med kappvalv och ­Vargön. Den barockklassicistiska kompositionen från handräcken av gjutjärn från den ryska tiden. den svenska tiden skadades svårt i bombardemangen i augusti 1855 och ingenjörsförvaltningen fick dryfta hur de skadade byggnaderna kunde användas. Högvakten, joka yliupseerien asuintalona sai Upseerikerhon (1875) som var det spegelvänt symmetriska motstycket till tapaan tavallista kasarmirakennusta edustavamman, platsmajorens hus och andra svårt skadade hus revs, uusrenessanssityylisen ilmeen. Talon hierarkkista mer- varvid skvärkompositionen från den svenska tiden för­ kitystä alleviivaa sen asemointi. Augustin Ehrensvärdin stördes. Nära den förstörda bastionen Ekeblad byggdes hautamuistomerkki sijaitsee Sinisen talon keskiakselilla, år 1882 Blå huset. Då huset var avsett som bostadshus ja Paikallismajurin talo sekä Ekebladin paviljonki näyt- för överofficerare, fick den i likhet med Officerarklubben täytyvät Siniselle talolle alisteisina sivurakennuksina. (1875) ett utförande i nyrenässansstil som gjorde huset Tämän niin kutsutun Suuren linnanpihan käsittelyä voi mer representativt än vanliga kasernbyggnader. Husets pitää esimerkkinä siitä, että Viaporiin pyrittiin Venäjän- placering framhäver dess hierarkiska betydelse. Augus­ kin kaudella luomaan harkittuja arkkitehtonisia koko- tin Ehrensvärds gravmonument ligger i linje med Blå hu­ naisuuksia, ensembleja. Sama pyrkimys on havaittavissa sets mittaxel, och platsmajorens hus och Ekeblads pa­ • Varasto Susisaarella edustaa venäläiskauden tyypillistä puuarkkitehtuuria ja värimaailmaa. varuskuntakorttelissa ja 1840-luvun sairaalasuunnitel- viljong visar sig som sidobyggnader som är underord­ massa. Aikakauden puistokulttuurista muistuttavat eri- nade Blå huset. Behandlingen av den så kallade Stora • Magasinet på Vargön representerar den för den ryska tiden typiska träarkitekturen och färgpaletten.

168 Viaporin rakentaminen Venäjän vallan aikana Byggandet på Sveaborg under den ryska tiden 169 • Kustaanmiekan patterin teita. Altaat olivat laitteiden rikkouduttua jääneet veden Samma materialkombination karaktäriserar sjukhuset venäläisaikaisia valleja valtaan useiden vuosikymmenien ajaksi. Linnoitteita oli för smittsamma sjukdomar som stod färdigt på Lilla tykkiasemineen 1908 Viaporin valtaamisen purettu, ja telakan alue oli näin avautunut Varvilahden Östersvartö år 1916. En uppenbar förebild för byggna­ 100-vuotisjuhlan suuntaan. Kun telakkaa ryhdyttiin vuonna 1916 muutta- den är ett franskt renässansslott med högt tak och en tykistönäytöksessä. maan miinalaivatelakaksi, itäisin allas täytettiin ja paikal- kombination av rödtegel och sandsten. Överhuvudtaget • På bilden visas le rakennettiin tiilinen työpajarakennus, johon tuli myös baserades byggandet på Sveaborg under den ryska ti­ Gustavssvärds vallar, telakan pumppuhuone. Kaleerialtaaksi kutsuttua suurta den i huvudsak på västeuropeiska förebilder. som byggdes under den ryska tiden, allasta syvennettiin ja se vuorattiin kiviharkoilla. Telakkaa Även dockans område började utvecklas Bombar­ och ett batteri med ei ehditty ottaa tehokkaaseen käyttöön, ennen kuin Via- demangen i augusti 1855 hade orsakat stora skador på kanonställningar under pori siirtyi itsenäisen Suomen hallintaan vuonna 1918. dockan och de omgivande fästningsverken. Efter att en artilleriuppvisning som ordnades år Yhteenvetona voidaan todeta, että Venäjän ajalla dammluckornas mekanismer skadats hade dockans 1908 i anslutning till Viaporia muokkasivat sekä uudet tilatarpeet, raken- bassänger förblivit fyllda med vatten i flera årtionden. hundraårsjubileet av den ryska erövringen av nustavat ja -käytännöt että puolustuksen vaatimukset. Många fästningsverk hade rivits, vilket gjorde att dock­ Sveaborg. Ajoittain muutosta kiihdyttivät suuret historialliset mul- ans område hade öppnats i riktning mot Varvsviken. År listukset. Esimerkiksi sotien vuoksi ryhdyttiin tietoisin 1916 inleddes arbeten för att bygga om dockan för min­ Viaporin viimeinen suuri rakennusvaihe alkoi en- (1846–1851), som står på Stora Östersvartös östra ponnistuksin toteuttamaan mittaviakin uudistuksia, ja båtar. Den mest östliga bassängen fylldes med jord och simmäisen maailmansodan kynnyksellä, kun Viaporin strand. Båthusen, som representerar empirens form­ toisaalta sotatoimet vaurioittivat ja tuhosivat olemassa på platsen byggdes en verkstadsbyggnad som också linnoitus sai roolin osana Pietarin puolustusjärjestelmää. språk, har bärande pelare av rödtegel som ger deras olevaa. Suomen itsenäisyyden aika on puolestaan vai- blev dockans pumphus. Den stora bassängen, som Siitä tehtiin vuonna 1913 osa Pietaria suojaavaa linnoi- långsidor visuell rytm. De kan på ett intressant sätt jäm­ kuttanut siihen, mitä ymmärrämme Suomenlinnassa kallades för Galärbassängen, gjordes djupare och för­ tusketjua, ja Helsingin vesille ui taistelulaivoja, torpedo- föras med de båthus med trästomme som byggdes på Venäjän ajan perinnöksi. sågs med stenbeläggning. Den ryska krigsmakten hann veneitä ja miinalaivoja. Helsingin edustan saarilla aloitet- Varvsvikens strand. De har en fodring av profilplåt, vilket tiin linnoitus- ja rakennustyöt. Puolustuslinjaa siirrettiin representerar en ny byggnadsmetod. yhä kauemmas päälinnoituksesta, Viaporista. Vuoteen Det sista stora byggskedet började inför första 1917 mennessä linnoitus laajoine meri- ja maarintami- världskriget, då fästningen Sveaborg fick en roll som neen ympäröi koko nykyisen Helsingin alueen. Siten en del av S:t Petersburgs försvarssystem. År 1913 blev Viaporin linnoitus lukuisine linnakkeineen oli lopulta Sveaborg en del av den fästningskedja som skyddade huomattavasti laajempi kuin ruotsalaisaikainen Viapori. S:t Petersburg. Slagskepp, torpedbåtar och minfartyg Sotalaivaston tarpeisiin toteutettiin Kruunulinna uppenbarade sig i vattnen utanför Helsingfors. Befäst­ Ehrensvärdin ja rannan väliselle alueelle Varvilahden nings- och byggnadsarbeten inleddes på öarna utan­ varikon rakennusryhmä. Arkkitehtuuri on rationaalista för Helsingfors, och försvarslinjen flyttades allt längre ja käytännöllistä, ja suurimpien rakennusten julkisivuja bort från huvudfästningen, Sveaborg. År 1917 omgav jäsentelee ajalle leimallinen rapattujen ja punatiilipin- fästningen med dess långa havs- och landfronter hela tojen vuorottelu. Sama materiaaliyhdistelmä leimaa nuvarande Helsingfors område. Genom det hade den kulkutautisairaalaa, joka valmistui Pikku Mustasaarelle ryska tidens Sveaborg med dess många fästningar blivit • Telakan rakennustyömaa 1916. 1916. Rakennuksen ilmeisenä esikuvana on punatiiltä betydligt mer vidsträckt än fästningen Sveaborg hade Taustalla kohoaa Vaasan kasarmi. ja hiekkakiveä yhdistävä, korkeakattoinen ranskalainen varit under den svenska tiden. Vasemmalla kauppias Dementjevin renessanssilinna. Viaporin venäläisajan rakentaminen I området mellan kronverket Ehrensvärd och stran­ rakennuttama sauna. pohjautuikin pääosin länsieurooppalaisille esikuville. den utfördes byggnader för krigsflottans depå i Varvs­ • Byggarbetsplatsen för dockan Myös telakan aluetta ryhdyttiin kehittämään. Elo- viken. Arkitekturen är rationell och praktisk, och de år 1916. I bakgrunden står Vasa kasern. Till vänster en bastu kuun 1855 pommitukset olivat aiheuttaneet telakalle största byggnadernas fasader präglas av den tidsty­ som byggdes av köpmannen suuria tuhoja ja vaurioittaneet sitä ympäröineitä linnoit- piska växlingen mellan rappade ytor och rödtegelytor. Dementjev.

170 Viaporin rakentaminen Venäjän vallan aikana Byggandet på Sveaborg under den ryska tiden 171 inte börja använda dockan effektivt innan Sveaborg kin. Vuosikymmenien ajan Suomenlinnan historiaa kos- Den ryska periodens arv betraktades inte som histo­ övertogs av det självständiga Finland år 1918. keva kiinnostus suuntautui ensisijaisesti Ruotsin aikana riskt värdefullt på samma sätt. Denna uppfattning ham­ Sammanfattningsvis kan det konstateras att tuotettuihin elementteihin ja niiden taustalla olleisiin nade under stark omvärdering senast på 1970-talet. Sveaborg under den ryska tiden påverkades av nya lo­ suunnitelmiin. Venäläisen kauden perintöä ei pidetty Nyare objekt för intresset är till exempel spåren efter kalbehov, byggnadssätt och förfaranden samt av för­ samaan tapaan historiallisesti arvokkaana. Tämä näke- fästningens förändringsprocesser i omgivningen, byg­ svarets krav. Tidvis fick förändringarna extra fart genom mys haastettiin voimakkaasti viimeistään 1970-luvulla. gandets mångfald och reparationsmetoder som sparar stora historiska omvälvningar. Till exempel krig gjorde Uudempia kiinnostuksen kohteita ovat olleet linnoituk- de traditionella konstruktionerna. Arvet efter den ryska att man medvetet inledde till och med stora förändring­ sen muutosprosessien näkyminen ympäristössä, raken- perioden har bevarats, upprätthållits och även förnyats ar i fästningen. Å andra sidan skadades och förstördes tamisen monimuotoisuus ja perinteisiä rakenteita säästä- i anslutning till de stegvisa förändringar som gjorts på existerande konstruktioner vid krigshandlingarna. Fin­ vät korjausmenetelmät. Venäläisen kauden perintöä on Sveaborg. Det har varit möjligt till exempel tack vare lands självständighetstid har i sin tur påverkat det som säilytetty, ylläpidetty ja myös uusinnettu Suomenlinnan samarbetet mellan Sveaborgs förvaltningsnämnd och vi förstår som arvet från den ryska tiden på Sveaborg. vähittäisten muutosten yhteydessä. Tätä on osaltaan Museiverket. I den bebyggda miljön på Sveaborg finns många mahdollistanut esimerkiksi Suomenlinnan hoitokunnan Spår och avlagringar som vittnar om olika tidsperi­ • Vuonna 1916 valmistunut kulkutautisairaala tuo spår och avlagringar från den ryska tiden. Sådana spår ja Museoviraston harjoittama yhteistyö. oder i miljön är viktiga bidrag till Sveaborgs historiska mieleen ranskaisen renessanssilinnan. är till exempel byggnader, konstruktioner och andra ma­ Eri aikakausiin viittaavien jälkien ja kerrostumien kontinuitet. Detta hjälper oss att förstå områdets histo­ • Sjukhuset för smittsamma sjukdomar, som stod färdigt teriella element i den bebyggda miljön som uppkommit säilyminen ympäristössä rakentaa tärkeällä tavalla Suo- ria på ett mer helhetsbetonat sätt. år 1916, på minner om ett franskt renässansslott. under denna period. När man betraktar den synliga, menlinnan historiallista jatkuvuutta. Se auttaa ymmärtä- närvarande miljön i detta perspektiv hänvisar den till en mään alueen historiaa kokonaisvaltaisemmin. Översättning: ACC Global Suomenlinnan rakennetussa ympäristössä on lopul- förfluten tid, till någonting som inte är närvarande här ta säilynyt paljon Venäjän vallan aikaisia jälkiä ja ker- och nu. När man betraktar det materiella, förs tankarna rostumia. Jälkinä voidaan pitää esimerkiksi rakennuksia, till det immateriella. rakennelmia ja rakennetun ympäristön muita materiaa- En observation förknippas alltid med den observe­ KIRJALLISUUTTA/LITTERATUR lisia elementtejä, jotka ovat syntyneet kyseisenä aikana. rande personens. När vi betraktar spåren efter det för­ Eerikäinen, Liisa & al. (toim.) 2006. Viaporista Suomenlinnaksi. Museovirasto, Helsinki. Näkyvä, läsnä oleva ympäristö viittaa tällä tavalla tarkas- gångna och det förflutna, gör vi det alltid från nuet. Våra Helander, Vilhelm & Henttonen, Sauvo & Simons, Tom & Ahlqvist, Richard 1987. Suomenlinnan maisema. Kunnostussuunnitelma. Kokoava julkaisu. teluna menneeseen aikaan eli johonkin, joka ei samalla kunskaper, föreställningar och åsikter om det förflutna Suomenlinnan hoitokunta, Helsinki. tavalla ole enää tässä. Materiaalisen havaitseminen vie är viktiga element i observationen. De ger det materiellt Isosaari. Kulttuuriympäristöselvitys. Arkkitehtitoimisto Livady. Helsinki, 2016. ajatukset aineettomaan. Havaintoon liittyy aina havaitsi- närvarande olika betydelser och sätter färg på det som Kemppi, Hanna 2016. Kielletty kupoli, avattu alttari. Venäläisyyden häivyttäminen Suomen ortodoksisesta kirkkoarkkitehtuurista 1918–1939. Toim. jan rooli, ja katsomme menneen jälkiä väistämättä nyky- vi ser omkring oss. Till exempel kan våra kunskaper om Tuukka Talvio. Suomen Muinaismuistoyhdistyksen aikakauskirja 123, Helsinki. Kärki, Pekka & Lahdenmäki, Heikki & Eerikäinen, Liisa & Rosen, Helena & Linnanmäki, Seija 1997. Suomenlinnan rakennusten historia. hetkestä käsin. Tietomme, mielikuvamme ja näkemyk- de idéer, handlingar och händelser som förknippades Museoviraston rakennushistorian osasto & Suomenlinnan hoitokunta, Helsinki. semme menneisyydestä ovat havainnon tärkeitä osia. med uppkomsten av ett objekt få oss att se objektet på Linnanmäki, Seija 1990. Suomenlinnan venäläinen kauppiaskortteli 1868. Rakennusten ajoitus ja arkkitehtuurianalyysi. Pro gradu -tutkielma. Ne antavat merkityksiä materiaalisesti läsnä olevalle ja ett annat sätt. På det sätt kan de också påverka våra Taidehistorian laitos, Helsingin yliopisto. värittävät sitä, mitä näemme ympärillämme. Esimerkiksi strävanden i fråga om detta objekt. Pettersson, Lars 1968. Suomenlinna arkkitehtuurin muistomerkkinä. Teoksessa Suomenlinna Sveaborg Viapori. Toim. P. Silvast, J. Perkki, U. tiedot siitä, millaisia ideoita, tekoja ja tapahtumia jon- I det inledande skedet efter att Finland blivit själv­ Myllyniemi. Rannikkotykistön upseeriyhdistys, 116–230. kin kohteen rakentumiseen on aikanaan liittynyt, voivat ständigt, täckte det behov av bevarande som anknöt Suomenlinna Seminar 85. International Seminar and Workshop on Restoration at Suomenlinna Island Fortress, Helsinki, Finland, 10.-18.9.1985. Final Report. Toim. H. Lahdenmäki, T. Lind, K. Miettinen, H. Pyykkö, V. Vasko. The Governing Body of Suomenlinna, Suomenlinnan hoitokunta, saada näkemään paikan toisin. Siten ne voivat vaikuttaa till det antikvariska intresset endast en liten del av det Helsinki, 1988. paikkaa koskeviin pyrkimyksiimme. byggnadsbestånd som byggts under den ryska ti­ Suomenlinnakomitea 1969:n mietintö. Komiteamietintö 1972: A 16. Helsinki. Antikvaariseen kiinnostukseen liittyvä säilyttämis- den. Byggnaderna användes och byggdes om utifrån Verkkolähteet /Webkällor tavoite kattoi itsenäisen Suomen aikana aluksi vain praktiska syften. Mycket blev också rivet. I flera årti­ Rakennusten historia -kartta. https://www.suomenlinna.fi/linnoitus/rakennusten-historia-kartta/ pienen osan Venäjän vallan aikana tuotetusta raken- onden riktades det antikvariska intresset i första hand Venäläinen Viapori. Verkkonäyttely. http://suomenlinna.fi/krepostsveaborg/ nuskannasta. Rakennuksia hyödynnettiin ja muokattiin till de element på Sveaborg som uppkommit under den Suullinen tiedonanto / Muntlig upplysning käytännöllisistä näkökulmista. Paljon ehdittiin purkaa- svenska tiden och till de planer som låg bakom dem. FL Jarkko Sinisalo, sähköposti Böökille ja Mälkille 25.11.2020.

172 Viaporin rakentaminen Venäjän vallan aikana Byggandet på Sveaborg under den ryska tiden 173 Viaporin sotasatama ja Sveaborgs krigshamn laivaston kasarmit och flottans kaserner

JYRKI PALOPOSKI

Viaporin antauduttua toukokuun alussa 1808 venäläis- Efter Sveaborgs kapitulation i början av mars 1808 ten haltuun jäi linnoituksen turvissa talvehtineen saaris- övertog ryssarna fartyg från den svenska skärgårds­ tolaivaston aluksia, muun muassa kymmenkunta saa- flottan som övervintrat i skydd av fästningen. Bland ristofregattia ja kymmeniä kevyempiä tykkisluuppeja, fartygen fanns bland annat ett tiotal skärgårdsfregatter tykkijollia sekä pienempiä purjehdittavia ja soudettavia och tiotals lättare kanonslupar, kanonjollar och mindre aluksia. Venäläisten ilo uusista aluksista ei ollut pitkäai- segel- eller roddfartyg. Ryssarnas glädje över de nya kainen. Kuukautta myöhemmin räjähdysonnettomuus fartygen blev inte lång. En månad senare skedde det en suuressa ruutikellarissa ja sitä seurannut tulipalo tuhosi- explosionsolycka i den stora krutkällaren, som orsakade vat linnoituksen telakan ja valtaosan fregateista. Telak- en eldsvåda. Fästningens docka och största delen av kaa ei voitu käyttää vuosikymmeniin. fregatterna förstördes i olyckan. Det dröjde flera decen­ • Valerian Galjaminin maalaus Helsingistä Katajanokalle päin 1820-luvun lopulla. Viaporin rakentaminen perustui tykistönupseeri Au- nier innan dockan kunde åter användas. • Vy från Helsingfors mot Skatudden i slutet av 1820-talet. Målning av Valerian Galjamin. gustin Ehrensvärdin linnoittamisnäkemykseen. Linnoi- Sveaborg hade byggts i enlighet med artillerioffice­ tus suojasi Helsinkiä, sinne johtavia meriväyliä, satamaa, raren Augustin Ehrensvärds syn på fortifikation. Fäst­ laivoja ja saaristolaivaston aluksia. Viaporin valloituksen ningen skyddade Helsingfors, farlederna till staden, Miehistö värvättiin kuuden vuoden pestillä. Aliupsee- krevskij lämnat ett par år tidigare. Manskapet värvades jälkeen sen sotasatamasta tuli Venäjän Itämeren-laivas- hamnen, fartygen och skärgårdsflottans fartyg. Efter reiksi houkuteltiin entisiä maavoimien aliupseereita för en sexårsperiod. Till underofficerare lockades för­ ton tärkeä tukikohta. Viaporin tehtävänä oli 1. luokan erövringen av Sveaborg blev dess krigshamn en viktig sekä kauppalaivaston perämiehiä ja kokeneita matruu- utvarande arméunderofficerare, styrmän från handels­ linnoituksena suojata Suomenlahden pohjukassa sijait- bas för den ryska Östersjöflottan. Som en fästning av 1 seja. Upseereiksi nimitettiin venäläisillä laivoilla pal- flottan och erfarna matroser. Till officerare utnämndes sevaa Pietaria. klass var det Sveaborgs uppgift att skydda S:t Peters­ velevia suomalaisia meriupseereita ja kauppalaivojen finska sjöofficerare som tjänstgjorde på ryska fartyg Venäjän laivasto tarjosi myös suomalaisille mahdol- burg, som låg längst inne i Finska viken. kapteeneja. Meriekipaasin ensimmäiseksi komentajaksi och finska kaptener på handelsfartyg. Till Sjöekipagets lisuuden merisotilaan uraan. Ensimmäiset suomalaiset Den ryska flottan erbjöd också finska medborgare määrättiin kapteeniluutnantti Nikolai Petrovitš Possiet. första kommendör utnämndes kaptenlöjtnant Nikolaj aloittivat opiskelun Pietarin merikadettikoulussa jo möjlighet att bli marinsoldater. De första finska med­ Viaporiin sijoitetun ekipaasin vahvuus oli 1 052 mies- Petrovitj Possiet. Ekipaget, som var förlagt till Sveaborg, 1810- ja 1820-lukujen vaihteessa. Kun suomalainen borgarna började studera vid sjökadettskolan i S:t Pe­ tä. Suomalainen meriekipaasi oli laivaston varsinainen hade 1 052 man. Det finska sjöekipaget var ett ordinarie meriväen joukko-osasto myöhemmin perustettiin, up- tersburg redan i skiftet av 1810- och 1820-talen. När joukko-osasto Helsingissä. flottförband i Helsingfors. seereiksi saatiin kokeneita, Venäjän laivastossa palvellei- det finska sjöekipaget senare grundades var det möjligt Suomen niukat varat eivät sallineet laivojen hankki- Finland hade inte medel att skaffa fartyg till ekipa­ ta suomalaisia upseereita. att utnämna erfarna finska officerare som tjänstgjort i mista ekipaasille. Kivääreitä ei riittänyt, mutta Viaporin get. Ekipaget hade inte tillräckligt med gevär, men svärd Toukokuussa 1830 annettiin Suomen kenraaliku- den ryska flottan till ekipagets befäl. asevarikolta saatiin miekkoja. Perustamismääräyksessä erhölls från vapendepån på Sveaborg. I förordnandet vernööri Arseni Zakrevskin pari vuotta aiemmin te- I maj 1830 gavs en kejserlig föreskrift om inrättandet joukko-osastolle määrättiin komea tummanvihreä uni- om grundandet av ekipaget fastställdes att soldaterna kemään ehdotukseen perustuva keisarillinen määräys av det första Finska Sjöekipaget. Föreskriften byggde vormu, jonka takissa oli siniset olkaimet ja messinkiset skulle bära en ståtlig mörkgrön uniform med blå epå­ ensimmäisen Suomen Meriekipaasin muodostamisesta. på ett förslag som Finlands generalguvernör Arsenij Za­ ankkurinapit. Aluksi jouduttiin käyttämään lakkautettu- letter och ankarknappar av mässing. Till en början var

174 Viaporin sotasatama ja laivaston kasarmit Sveaborgs krigshamn och flottans kaserner 175 • Christoffer Wilhelm lystön alaisuudesta takaisin talvehtimissataman eli Via- gårdskanonbåtar som drevs med åror och på tulljakter. Eckersbergin porin komendantin alaisuuteen. Efter seglingssäsongen överfördes besättningarna från maalaus toisiaan tykinlaukauksin Meriekipaasin majoitusolot paranivat, kun jouk- fartygsbefälens ansvar tillbaka till övervintringshamnen, tervehtivistä ko-osasto siirtyi loppuvuodesta 1832 Viaporin ahtau- där de var underställda Sveaborgs kommendant. venäläisistä desta Katajanokan kasarmiin. Carl Ludvig Engel oli Sjöekipagets inkvartering blev bättre, då förbandet linjalaivoista Tanskan Elsinoren edustalla suunnitellut kasarmin kymmenisen vuotta aiemmin. mot slutet av år 1832 flyttade från de trånga lokalerna på 1828. Rakennus oli valmistuessaan kaupungin suurin raken- Sveaborg till kasernen på Skatudden. Carl Ludvig Engel • Mötande ryska nus ja ylpeyden aihe. hade ritat kasernen ett tiotal år tidigare. När byggnaden linjeskepp saluterar Vuonna 1842 ekipaasi sai vihdoin omat laivat ke- blev färdig, var den stadens största hus som stadsborna varandra med säpurjehduksiin. Suurin laivoista oli 74 tykin linjalaiva var stolta över. kanonskott utanför Helsingör i Danmark Leipzig, jonka nimi vääntyi miehistön suussa Leipäsäkik- År 1842 fick ekipaget äntligen egna fartyg för som­ år 1828. Målning av si. Ammukset ja muonavarat saatiin Viaporista. marseglatserna. Störst av fartygen var linjeskeppet Christoffer Wilhelm Eckersberg. Vuonna 1713 tsaari Pietarin joukot olivat nousseet Leipzig, som var bestyckat med 72 kanoner. Bland man­ maihin Katajanokalla Hietalahdessa. Helsinki valloi- skapet kallades skeppet för Leipäsäkki (Brödsäcken). tettiin ja se toimi venäläisten tukikohtana kahdeksan Ammunitionen och provianten erhölls från Sveaborg. vuotta. Katajanokasta kaavailtiin Helsingin merilinnoi- Tsar Peters trupper hade stigit i land på Skatudden tuksen keskusta Mustasaarten ja Susisaaren sijaan. Sen år 1713. Helsingfors erövrades, och staden var en bas sijaan Ehrensvärdin Viapori-suunnitelmissa Katajanok- för ryssarna i åtta års tid. Ryssarna hade planer på att ka esiintyi vain sivuroolissa. Lopulta ruotsalaiset raken- bygga en sjöfästning på Skatudden i stället för på Svart­ jen tarkka-ampujapataljoonien vanhoja univormuja ja förbandet dock tvunget att använda de nedlagda skarp­ sivat niemen kärkeen 1770-luvulla tykkivarikon, josta öarna och Vargön. I Ehrensvärds planer för Sveaborg saappaita. skyttebataljonernas gamla uniformer och stövlar. on säilynyt tykkiportti osana ulkoministeriön Merika- har Skatudden däremot endast en biroll. På 1770-talet Viaporin satamahallinto nojautui venäläisiin laivoi- Sveaborgs hamnförvaltning stödde sig på ryska far­ sarmi-kompleksin seinää. Viaporin piirityksen aikana byggde svenskarna en kanondepå på udden. Av bygget hin ja matruuseihin. Merisotilas ei elänyt Viaporissa tyg och matroser. En marinsoldat levde inget lyxigt liv på loistokkaasti. Vanhat kasarmit olivat ahtaita ja koleita, Sveaborg. De gamla kasernerna var trånga och kalla, ruoka oli huonoa, taudit levisivät ja kuolleisuus oli kor- maten var dålig, farsoter spreds och dödligheten var kea. Päivät täyttyivät ikävästä työ- ja vahtipalvelusta. stor. Dagarna fylldes av tråkig arbets- och vakttjänst. Armeijan, laivaston ja keisarihuoneen vierailujen takia På grund av arméns, flottans och kejsarhovets besök hiottiin tuskastuttavan paljon paraatiliikkeitä. ägnade sig trupperna att finslipa paradexcercisen i en Merimiehenä toimimista harjoiteltiin kesäisin venä- mängd som gick manskapet på nerverna. läisillä laivoilla. Jo ekipaasin ensimmäisellä purjehdus- Sjömanskunskaper inhämtade marinsoldaterna om kaudella venäläinen fregatti Jekaterina nouti Viaporista somrarna på ryska fartyg. Redan under ekipagets första komppaniallisen suomalaisen ekipaasin miehiä. Jekateri- seglingssäsong tog den ryska fregatten Jekaterina om­ na purjehti Pietarin edustalle Kronstadtiin, jossa se liittyi bord ett kompani från ekipaget. Jekaterina seglade till harjoituksiin lähtevään eskaaderiin. Ennen lähtöä keisari Kronstadt, som ligger utanför S:t Petersburg, och anslöt • Suomen Nikolai tarkasti laivan ja sen miehistön. Keisari piti nä- sig till en eskader som skulle stäva ut på havet på manö­ meriekipaasin kemästään. Miehistö sai palkaksi kukin yhden ruplan, ver. Före avfärden inspekterade kejsar Nikolaj fartyget kasarmi Liisantorilta naulan lihaa ja viinaryypyn. Laivasto-osasto risteili Itä- och dess besättning. Kejsaren gillade det han såg. Som katsottuna vuonna 1859. merellä kolmen kuukauden ajan. Viaporiin jääneistä lön fick varje man en rubel, ett pund kött och en bränn­ ekipaasilaisista osa pääsi saaristossa liikkuvien pienten vinssup. Flotteskadern kryssade i Finska viken i tre må­ • Finska sjöekipagets kasern soudettavien tykkipursien ja tullijahtien miehistöiksi. nader. En del av ekipagets manskap som stannat kvar från Elisabetstorget Purjehduskauden loputtua miehistöt siirtyivät laivapääl- på Sveaborg fick tjänstgöra som manskap på små skär­ år 1859.

176 Viaporin sotasatama ja laivaston kasarmit Sveaborgs krigshamn och flottans kaserner 177 venäläiset pystyttivät patterinsa tykkivarikon edustalle finns endast en kanonport kvar som en del av väggen på siirrettiin lisää joukko-osastoja, perustettiin toinen suo- Nikolaj I och arvfursten, den framtida Alexander II, be­ Katajanokan lumisille kallioille, joilta pommittivat jään utrikesministeriets byggnadskomplex Sjökasernen. Un­ malainen meriekipaasi ja rakennettiin tykkipattereita sökte Helsingfors för att stärka andan och inspektera yli Viaporia. der Sveaborgs belägring ställde ryssar artilleribatterier ympäri kaupunkia. Katajanokalla odottivat meriekipaa- Sveaborg. Sveaborg skulle hållas i ryska händer till varje Katajanokan Merikasarmilla vietettiin vuonna 1854 på de snöiga bergen utanför kanondepån på Skatudden sin omat alukset sekä suuria venäläisiä höyryfregatteja. pris. Fler truppenheter flyttades till Helsingfors, ytterli­ tavallista riehakkaammat uudenvuodenjuhlat, jonne oli och besköt Sveaborg över isen. Venäjän saaristolaivaston ja Itämeren-laivaston aluksia gare ett finskt sjöekipage grundades och artilleribatte­ kutsuttu myös iso joukko kaupunkilaisia. Venäjän laivas- År 1854 ordnades en mer uppsluppen nyårsfest än kokoontui Helsingin ja Viaporin rannoille. rier byggdes runt om staden. På Skatudden stod sjöeki­ to oli marraskuun lopulla 1853 tuhonnut Krimin sodan normalt i Sjökasernen på Skatudden. Många stadsbor Sanomalehdet kertoivat, että Itämerta oli lähesty- pagets egna fartyg och stora ryska ångfregatter bi. Far­ taistelussa Mustallamerellä turkkilaisen laivasto-osaston. hade fått inbjudan till festen. Orsaken till detta var att mässä voimakkain koskaan varustettu laivasto. Tulevan tyg från den ryska skärgårdsflottan och Östersjöflottan Voittoa juhlittiin ympäri Venäjää, myös Viaporissa. Ka- den ryska flottan i slutet av november 1853 utplånat en meritaistelun ennustettiin olevan yksi merkittävimmistä samlades längs Helsingfors och Sveaborgs stränder. tajanokan kasarmi oli koristeltu lipuin ja voitetun taiste- turkisk flotteskader på Svarta havet i anslutning till stri­ historiassa. Vihollinen ei kuitenkaan hätyytellyt vuoden Tidningarna visste berätta att den starkast utrusta­ lun kuvaelmin. derna under Krimkriget. Segern firades runt om i Ryss­ 1854 purjehduskaudella Viaporia. Toukokuussa 1855 de flottan någonsin närmade sig Östersjön. Det kom­ Venäjän menestyksestä huolestuneet Iso-Britannia land, även på Sveaborg. Kasernen på Skatudden var englantilaiset palasivat Itämerelle. Kronstadtin linnoitus mande sjöslaget förutspåddes bli ett av de viktigaste i ja Ranska kiiruhtivat Turkin tueksi. Sota levisi Suomen dekorerad med flaggor och tablåer som föreställde det osoittautui liian kovaksi vastustajaksi. Se oli todettu jo historien. Fienden anföll emellertid inte Sveaborg under rannikoille. Keisari Nikolai I ja perintöruhtinas, tuleva segerrika slaget. edelliskesänä. Tarkoituksena oli tuhota Viapori ja Venä- seglingssäsongen år 1854. Engelsmännen återvände till Aleksanteri II, kävivät Helsingissä lujittamassa moraa- Storbritannien och Frankrike, som blev oroade på jän laivasto mahdollisimman täydellisesti. Östersjön i maj 1855. Kronstadts fästning hade visat sig lia ja tarkistamassa Viaporin kunnon. Viapori tuli pitää grund av de ryska framgångarna skyndade till Turkiets Alkuvuodesta 1855 Helsingin ympärille oli luotu vara en för svår motståndare. Det hade engelsmännen venäläisten hallussa hinnalla millä hyvänsä. Helsinkiin undsättning. Kriget spreds till Finlands kuster. Kejsar Lauttasaaresta Santahaminaan ulottunut puolustusketju, erfarit redan sommaren innan. Nu var avsikten att för­ jota meren puolelta oli vahvistettu merimiinoilla. Kun störa Sveaborg och förinta Rysslands flotta så fullstän­ vihollinen lopulta saapui Helsingin edustalle, osallistui digt som möjligt. valtaosa ekipaasin miehistä taisteluihin Santahaminan I början av 1855 hade ryssarna kring Helsingfors tykkipattereilla. Varsinainen Viaporin pommitus alkoi byggt en försvarskedja som utsträckte sig från Drumsö elokuun 9. päivänä. Englantilaiset ja ranskalaiset laivat till Sandhamn. På havet hade den förstärkts med sjömi­ tulittivat Pihlajasaaren sivulta Viaporia. Linnoitus ei nor. När fienden slutligen visade sig utanför Helsingfors kyennyt vastaamaan tuleen, sillä laivat pysyivät Viapo- och striderna började, tjänstgjorde största delen av sjö­ rin vanhentuneiden tykkien kantaman ja miinakentän ekipagets manskap vid artilleribatterierna i Sandhamn. ulkopuolella. Maihinnousua ei edes yritetty. Venäjän Det egentliga bombardemanget av Sveaborg började Itämeren-laivasto ei hyökännyt voimakkaampien vihol- den 9 augusti. De engelska och franska skeppen låg lisalusten kimppuun. Viaporin tykit suojasivat Kruunun- vid Rönnskär, därifrån de besköt Sveaborg. Fästningen vuoren selällä olevaa venäläistä laivastoa. Sodan jälkeen kunde inte besvara beskjutningen, då fartygen höll sig ekipaasin miehiä palkittiin kunniamerkein. Jokainen eki- utanför minfältet och räckvidden för Sveaborgs föråld­ paasin miehistä sai hopearuplan. Muut sotilaat joutuivat rade kanoner. Flottan försökte sig inte ens på landstig­ tyytymään 50 kopeekkaan. ning. Den ryska Östersjöflottan gick inte till attack mot Viaporin sotasataman hallintoa ja toimintoja siirret- de fientliga fartygen, som var starkare. Sveaborgs ka­ tiin Krimin sodan aikana turvallisempaan paikkaan Ka- noner skyddade den ryska flottan som låg på Krono­ tajanokalle, Merikasarmin alueelle. Senaatin ja Helsingin bergsfjärden. Efter kriget belönades soldater i ekipaget kaupungin vastustelusta huolimatta Venäjän laivasto ja med utmärkelser. Varje man i ekipaget fick en silverru­ armeija asettuivat Katajanokalle. Viaporin telakka oli bel. De övriga soldaterna fick nöja sig med 50 kopek. tuhoutunut elokuun 1855 pommituksissa pahasti, jo- Under Krimkriget flyttades administration och funk­ ten laivojen korjaustoiminta siirtyi Katajanokalle ensin tioner för krigshamnen i Sveaborg till Sjökasernens • N. Ivanovin värigrafiikkatyö ”Näkymä Suomenlinnaan ruhtinatar Zinaida Ivanovna Jusupovan huvilalta” vuonna 1855. väliaikaisesti ja vuodesta 1895 kokonaan. Suomalainen område på Skatudden, som var ett säkrare ställe. Trots • Vy mot Sveaborg från furstinnan Zinajda Ivanovna Jusupovas villa år 1855. Kolorerat grafikblad av N. Ivanov. meriekipaasi supistui jatkuvasti. Se lakkautettiin vuon- senatens och Helsingfors stads motstånd inrättade sig

178 Viaporin sotasatama ja laivaston kasarmit Sveaborgs krigshamn och flottans kaserner 179 kehittelyssä Venäjä olikin yksi johtavia valtioita. Lon- Missnöjet i samhället och nederlaget i kriget mot Ja­ nan saarelle oli rakennettu merimiinojen säilytysvarasto pan år 1905 gjorde att Ryssland råkade i kaos. I novem­ jo 1860-luvulla. ber 1905 spreds oroligheterna och strejkerna i Ryssland Itämeren-laivaston päätukikohta Kronstadt oli kau- även till Helsingfors. Sjökasernens försvar förstärktes kana mahdollisesta taistelurintamasta, joten venäläiset och enligt uppgift flyttades ryska familjer till Sveaborg, käyttivät Viaporia erilaisten laivasto-operaatioiden tu- där de var trygga. Kanonerna på krigsfartyg som kom­ kikohtana. Viaporin tehtävänä oli myös suojella Kruu- mit från Tallinn riktades mot Helsingfors och fartygens nuvuorenselälle ankkuroitunutta tai siellä talvehtivaa strålkastare svepte över staden om natten. Läget blev den ryska flottan och armén på Skatudden. Sveaborgs laivastoa. Kruunuvuoren selkä oli ollut turvallinen ank- lugnare när kejsaren gick med på reformer. docka hade skadats allvarligt i bombardemanget i au­ kuripaikka jo ruotsalaislaivoille. Viaporin ja laivaston yh- Samtidigt smiddes planer på att föra revolutionen ett gusti 1855, och därför flyttades fartygsreparationerna teinen tehtävä oli tukkia Suomenlahtea ja olla jatkuva steg framåt året därpå. Revolutionen skulle börja sam­ till Skatudden först tillfälligt, och från år 1895 perma­ sivustauhka Pietaria kohti hyökkäävälle viholliselle. Via- tidigt på Sveaborg och i Kronstadt, men på Sveaborg nent. Det finska sjöekipaget minskade hela tiden. Det porin ja laivaston tykit muistuttivat tarvittaessa Venäjän revolterade soldaterna tidigare än planerat. Matroserna lades ned år 1880. Efter detta fick ryssarna överta hela läsnäolosta ja vallasta Helsingissä. fängslade sina officerare och tog över Sjökasernen. En Sjöekipagets område och dess byggnader. Sveaborg Yhteiskunnallinen tyytymättömyys ja hävitty Ja- röd flagga hissades i kasernens flaggstång. Revoltö­ var alltför litet och gammalmodigt för flottans behov. panin-sota vuonna 1905 johtivat Venäjän kaaokseen. rerna väntade sig att fartygen utanför kasernen skulle Fästningen användes främst av artillerister, ingenjör­ Siellä puhjenneet levottomuudet ja lakot levisivät mar- ansluta sig till revolten. Fartygsbefälen lyckades hålla trupper och infanteri. Krigshamnen på Skatudden bör­ raskuussa 1905 myös Helsinkiin. Merikasarmin puolus- manskapet under kontroll och snart öppnade jagarna jade betecknas med namnet från tiden på Sveaborg, tusta vahvistettiin ja venäläisperheitä kerrottiin siirretyn Finn och Emir Buharskij eld mot Sjökasernen. Revolten dvs. Sveaborgskij port. turvaan Viaporiin. Tallinnasta tulleiden sotalaivojen tykit på Sjökasernen kvästes snabbt. Den tunga artillerielden Ryssland utvecklade sin Östersjöflotta med tanke på suunnattiin kohti Helsinkiä ja öisin laivojen valonheittä- från de krigsfartyg som befann sig utanför Helsing­ • Amiraali Grigori Butakov kävi vuonna 1877 hotet från Tyskland. Detta var fallet särskilt på 1880-ta­ jät valaisivat kaupunkia. Tilanne rauhoittui, kun keisari fors slog ner upproret på Sveaborg. Revoltörerna fick selvittämässä miinoitusten tehokasta käyttöä Viaporin let. Vid sidan av stora pansarskepp med stor eldkraft taipui uudistuksiin. stränga domar. Revoltens ledare blev avrättade. ympäristössä. byggdes mindre minfartyg, torpedbåtar och ubåtar som • Amiral Grigorij Butakov besökte Sveaborg år 1877 lämpade sig för Finska vikens kuster. År 1877 gjorde ami­ för att undersöka den effektiva användningen av minläggningar i Sveaborgs omgivning. ral Grigorij Butakov en inspektionsresa till Helsingfors för att se hur sjöminor användes för att skydda Sveaborg och Helsingfors. Ryssland var ledande inom utveck­ na 1880. Tämän jälkeen Merikasarmin alue rakennuk- lingen av sjöminor. Ett magasin för förvaring av sjöminor sineen jäi kokonaan venäläisille. Viapori oli laivaston hade byggts på ön Lonnan redan på 1860-talet. tarpeisiin pieni ja vanhanaikainen. Linnoitus jäi lähinnä Östersjöflottans huvudbas Kronstadt låg långt tykkimiesten, pioneerien ja jalkaväen käyttöön. Kataja- borta från den eventuella fronten, och därför använde nokan sotasatamaa ryhdyttiin kutsumaan Viaporin ai- ryssarna Sveaborg som bas för olika flottoperationer. kaisella nimellä, Sveaborgski port. Sveaborg hade också uppgiften att skydda flottan som • Linjalaiva Slavan parkassi Etenkin 1880-luvulla Venäjä kehitti Itämeren-lai- låg för ankar eller övervintrade på Kronobergsfjärden. lähdössä tavaralastissa vastoaan Saksan uhkaa vastaan. Suurien ja tulivoimais- Kronobergsfjärden hade varit en trygg ankarplats redan Helsingin Eteläsatamasta ten panssarilaivojen lisäksi rakennettiin pienempiä ja för svenska fartyg. Sveaborgs och flottans gemensam­ Kruununvuoren selällä olevalle alukselle. Suomenlahden rannikoille sopivampia miinalaivoja, ma uppdrag var att spärra Finska viken och att hota torpedoveneitä ja sukellusveneitä. Vuonna 1877 ami- flanken av en fiende som seglade mot S:t Petersburg. • Barkass från linjeskeppet Slava avgår med varor från raali Grigori Butakov kävi tutkimassa merimiinojen Vid behov påminde Sveaborgs och flottans kanoner om Södra hamnen i Helsingfors till käyttöä Viaporin ja Helsingin suojana. Merimiina-aseen Rysslands närvaro och makt i Helsingfors. fartyget på Kronobergsfjärden.

180 Viaporin sotasatama ja laivaston kasarmit Sveaborgs krigshamn och flottans kaserner 181 • Venäläisiä aluksia Helsingin • Laivanrakennusta Eteläsatamassa 1918. ja -kunnostusta Viaporin • Ryska fartyg i Södra hamnen i Varvilahden Helsingfors år 1918. telakalla vuonna 1918.

• Byggnad och reparation av fartyg i Varvviken år 1918.

Seuraavana vuonna vallankumous oli tarkoitus vie- Inför första världskriget gjordes intensiva satsningar ja satamaa telakoineen. Uudet tykit turvasivat suurten sundet vid Gustavssvärd bredare och djupare, så att dä astetta pidemmälle. Se piti aloittaa yhtä aikaa Viapo- för att förbättra S:t Petersburgs försvar. Sveaborg var laivojen ankkuripaikat ulkoredillä, Viaporin, Santaha- även Östersjöflottans största krigsskepp, som kunde rissa ja Kronstadtissa, mutta Viaporissa sotilaat nousivat en del av Peter den Stores sjöfästning, som bestod av minan ja Vallisaaren eteläpuolella. Pienemmät alukset ha besättningar på upp till tusen man, kunde ta sig in kapinaan suunniteltua aiemmin. Matruusit vangitsivat många försvarskretsar. När världskriget bröt ut år 1914 olivat ankkurissa Kruunuvuorenselällä ja satamissa. till Kronobergsfjärden för att övervintra där. I världskri­ upseerinsa ja ottivat Merikasarmin haltuunsa. Kasarmin var arbetet med att befästa och utrusta Tallinn, som Saksalla oli Itämeren voimakkain laivasto, mutta ve- gets början spärrade ryssarna Finska viken för tyskarna lipputankoon nostettiin punainen lippu. Kasarmin edus- planerades bli flottans huvudbas, och bygget av Öst­ näläislaivojen olo Kruunuvuorenselällä pakotti Saksan med omfattande minfält. Det fanns tiotals minfartyg i talla olevien alusten odotettiin yhtyvän kapinaan. Lai- ersjöflottan, som till stor del utplånats i rysk-japanska ottamaan Helsingin huomioon toiminnassaan. Suuret Sveaborgs krigshamn på Skatudden och i närliggande vojen upseerit saivat pidettyä miehistöt kurissa ja pian kriget, långt ifrån klart. Sveaborgs artilleri utvecklades taistelulaivat, risteilijät, torpedoveneet, miinoitukset ja vatten. Arbete påbörjades för att bygga om dockan på alkoivat hävittäjät Finn ja Emir Buharskij tulittaa Merika- och tyngdpunkten i befästningsarbetena flyttades till de Viaporin uhka pitivät tilanteen Suomenlahdella lähes Sveaborg så att den lämpade sig för minfartyg. Minfäl­ sarmia. Kapina Merikasarmilla kukistui nopeasti. Helsin- yttre öarna. Sveaborgs kanoner och minfält skyddade koko maailmansodan aikana vakaana ja Pietarin tur- ten i Östersjön var ett konstant hot mot de tyska farty­ gin edustalle saapuneilta taistelulaivoilta avattu raskas hamnen med dess dockor samt de stora slagskeppen vassa. Kustaanmiekan salmi levennettiin ja syvennettiin gen. Som mest fanns det 25 000 soldater i Sveaborgs tykkituli tukahdutti Viaporin saarten kapinan. Kapinal- och marinenheter som placerats i Helsingfors. De nya sotavuosina, joten Itämeren-laivaston suurimmatkin krigshamn och på fartygen. liset saivat ankarat tuomiot. Pääkapinalliset teloitettiin. kanonerna tryggade de stora fartygens ankarplatser på alukset, jopa tuhannen miehen taistelulaivat pääsivät När revolutionen började i S:t Petersburg i mars Ensimmäisen maailmansodan alla Pietarin puolus- redden söder om Sveaborg, Sandhamn och Skanslan­ talvehtimaan Kruununvuorenselälle. Maailmansodan 1917, spred den sig snabbt runt om i kejsardömet. I Hel­ tusta parannettiin kiivaasti. Viapori oli osa useammasta det. Mindre fartyg låg för ankar på Kronobergsfjärden alussa venäläiset sulkivat laajoilla miinoituksilla saksa- singfors var det Östersjöflottans matroser som deltog puolustuskehästä muodostunutta Pietari Suuren meri- och i hamnarna. laisten pääsyn Suomenlahdelle. Viaporin sotasatamassa i revolutionen med den största entusiasmen och våld­ linnoitusta. Päätukikohdaksi suunnitellun Tallinnan va- Tyskland hade Östersjöns starkaste flotta, men de Katajanokalla ja lähivesillä oli kymmeniä miinalaivoja. samheten. På nätterna brann röda lyktor i fartygens rustelu ja Japanin sodassa pitkälti tuhoutuneen Venäjän ryska fartygens närvaro på Kronobergsfjärden tvingade Viaporissa ollutta telakkaa ryhdyttiin muuttamaan mii- master som ett signal för revolutionen. På fartygen, på Itämeren-laivaston rakentaminen olivat pahasti kesken tyskarna att ta hänsyn till Helsingfors i deras verksam­ nalaivoille soveltuvaksi. Itämeren miinakentät olivat jat- Sveaborg och i Helsingfors mördades tiotals officerare. maailmansodan syttyessä vuonna 1914. Viaporin tykis- het. De stora krigsfartygen, kryssarna, torpedbåtarna, kuva uhka saksalaislaivoille. Viaporin sotasatamassa ja Flottan politiserades successivt år 1917. Inledningsvis töä kehitettiin ja varustelun painopistettä siirrettiin ulko- minfälten och hotet från Sveaborg gjorde att läget i Fin­ aluksilla oli enimmillään 25 000 sotilasta. organiserade matroserna sig på sina fartyg, och i april saarille. Viaporin tykit ja miinoitus suojasivat Helsinkiin ska viken var stabilt och S:t Petersburg tryggt nästan Kun vallankumous maaliskuussa 1917 alkoi Pieta- grundades Tsentrobalt, centralkommittén för Östersjö­ sijoitettuja isoja taistelulaivoja, laivaston ryhmittymiä under hela första världskriget. Under krigsåren gjordes rissa, se levisi nopeasti ympäri valtakuntaa. Helsingissä flottan i Helsingfors. Soldaterna marscherade på gator­

182 Viaporin sotasatama ja laivaston kasarmit Sveaborgs krigshamn och flottans kaserner 183 siihen osallistuivat innokkaimmin ja väkivaltaisimmin na i Helsingfors för att visa sin solidaritet med arbetar­ keskuskomitea Tsentrobalt. Sotilaat marssivat työväes- ades från Helsingfors för att stödja revolutionen. En Itämeren-laivaston matruusit. Öisin laivojen mastoissa befolkningen. tön tukena Helsingin kaduilla. månad senare gav Finland sin självständighetsförkla­ paloivat vallankumouksesta kertovat punaiset lyhdyt. Disciplinen på fartygen blev sämre. Officerare och Kuri laivoilla höltyi. Upseereita ja matruuseja lähti ring. I februari 1918, då inbördeskriget pågick i Finland, Laivoilla, Viaporissa ja Helsingissä murhattiin useita matroser begav sig till Ryssland utan tillstånd. Det var luvatta Venäjälle. Panssarilaivoja ei saatu enää merelle. fattade Lenin beslut om att grunda den röda marinen. kymmeniä upseereita. Vuoden 1917 edetessä laivasto inte längre möjligt att få pansarskeppen ut på havet. Marraskuun alkupäivinä bolševikit ottivat vallan Samtidigt flyttade ryssarna över 50 fartyg från Tallinn politisoitui. Matruusit järjestäytyivät aluksi laivoillaan ja Under de första dagarna i november tog bolsjeviker­ Pietarissa. Helsingistä lähetettiin tuhansia matruuseja tu- till Helsingfors undan tyskarna, som ryckte fram på land huhtikuussa Helsingissä perustettiin Itämeren-laivaston na makten i S:t Petersburg. Flera tusen matroser skick­ kemaan vallankumousta. Kuukautta myöhemmin Suo- söder om Finska viken. I enlighet med fredsfördraget i mi julistautui itsenäiseksi. Suomen sisällissodan aikana Brest-Litovsk, som undertecknades i mars 1918, flytta­ helmikuussa 1918 Lenin päätti punalaivaston perusta- de Ryssland sin Östersjöflotta bort från Helsingfors, och • Venäläisiä matruuseja vuoden 1917 misesta. Samoihin aikoihin saksalaisten edetessä Suo- Sveaborgs krigshamn övertogs av finska staten. Det vallankumouksen juhlassa Helsingin menlahden eteläpuolella siirsivät venäläiset yli 50 laivaa viktigaste var att skaffa undan de stora krigsskeppen keskustassa maaliskuun lopulla 1917. Tallinnasta Helsinkiin. Maaliskuussa 1918 allekirjoitetun innan tyskarna anlände. • Ryska matroser på en fest med Brest-Litovskin rauhansopimuksen mukaisesti Venäjä I mars flyttades bland annat de stora krigsskeppen anledning av revolutionen år 1917 i siirsi Itämeren-laivastonsa Helsingistä ja Viaporin sota- till Kronstadt med hjälp av isbrytare. De sista fartygen Helsingfors centrum i slutet av mars 1917. satama siirtyi Suomen valtiolle. Suurten taistelulaivojen lämnade Helsingfors i april, bara några dagar innan tys­ saaminen turvaan ennen saksalaisten tuloa oli tärkeintä. karna nådde Helsingfors. Ryssarna lyckades flytta över Maaliskuussa vietiin jäänmurtajien avulla Kronstad- 200 fartyg till Kronstadt. Bland dem fanns även Finn tiin muun muassa isot taistelulaivat. Viimeiset alukset och Emir Buharskij, som bombarderat Sjökasernen lähtivät huhtikuussa, vain paria päivää ennen saksalais- under revolten i Sveaborg. Vaktskeppet Golub, Duvan, ten tuloa Helsinkiin. Kronstadtiin onnistuttiin siirtämään blev kvar och övertogs av tyskarna. De gav båten nam­ yli 200 laivaa, joiden joukossa myös Merikasarmia Via- net Beo. När fartyget övertogs av finska flottan, ­om porin kapinassa tulittaneet Finn ja Emir Buharskij. Vartio- vandlades det till kanonbåten Uusimaa. laiva Golub, Kyyhkynen, jäi saksalaisille. He antoivat sille De vita finländarna saknade inte det ryska Sveaborg nimeksi Beo. Ja kun laiva siirtyi Suomen laivastolle, siitä och de ryska fartygen. Juhani Aho beskrev stämning­ tuli tykkivene Uusimaa. arna i sina dagböcker från upprorsveckorna: “Flottan Valkoiset suomalaiset eivät jääneet kaipaamaan ve- och Sveaborg, de har varit vår fängelse, våra bojor och • Suomen laivaston ensimmäisiin näläistä Viaporia eivätkä venäläisiä laivoja. Juhani Aho låset till dem, och under den senaste tiden har nyckeln aluksiin kuulunut tykkivene Uusimaa oli kuvasi kapinaviikkojen päiväkirjoissaan tunnelmia: ”Lai- till låset varit den nyckfulla matroshopens skiftande Venäjän laivaston entinen vartiolaiva vasto ja Viapori, nehän ovat olleet vankilamme, kah- meningar... Adjö med dem, när de drar sin väg för att Golub. Kuva vuodelta 1933. leemme ja sen lukko, ja lukon avain on ollut viimeksi aldrig återvända. Ut med öst, in med väst.” Enligt Aho • Kanonbåten Uusimaa, som var ett av häilähtelevämielisen matruusijoukon mieli… Hyvästi skulle det snart inte finnas någonting kvar som påminde de första fartygen i det självständiga Finlands flotta, var den ryska flottans jääkööt, kun sille tielleen jäänevät, mennäkseen eikä om den ryska tiden i Helsingfors än Uspenskijkatedra­ förutvarande vaktskepp Golub. Bilden koskaan takaisin tullakseen. Ulos itä, sisään länsi.” Juha- len och “masterna av en kanonbåt som sjunkit utanför är från 1933. ni Ahon mukaan pian Venäjän vallasta ei muistuttanut Skat­uddens spets”. mikään muu kuin Uspenskin katedraali ja ”Katajanokan päähän uponneen kanunavenheen mastot.” Översättning: ACC Global

184 Viaporin sotasatama ja laivaston kasarmit Sveaborgs krigshamn och flottans kaserner 185 • Viaporin Kruunulinnan portti vuonna 1918.

Viaporin tykistö Sveaborgs artilleri • Porten till kronverket på Venäjän aikana under den ryska tiden Sveaborg år 1918

OVE ENQVIST

Piirittäessään Viaporia vuonna 1808 venäläiset olivat När ryssarna belägrade Sveaborg år 1808 placerade de sijoittaneet tykkejä sen ympäristöön. Tämän kokemuk- ut kanoner i fästningens omgivning. Denna erfarenhet sen perusteella he ymmärsivät mantereelta tulevan visade dem att fästningen var sårbar för attacker från hyökkäyksen haavoittavan linnoitusta. Myös Viaporia land. Dessutom fanns det inga skyddsanläggningar på ympäröivien saarten suojaukset puuttuivat. öarna kring Sveaborg. havainnoi, että Viaporissa moni asia oli vielä kesken- Efter att fästningen övertagits av ryssarna observe­ Venäjän tykistö oli varsin vanhakantainen 1800-lu- I början av 1800-talet var det ryska artilleriet rätt eräinen. Ympäröiviltä linnoittamattomilta saarilta ja rade en hög officer att mycket på Sveaborg fortfarande vun alussa. Sen vuoksi Viaporin puolustus perustui an- ålderdomligt. Därför baserades Sveaborgs försvar på kaupungin korkeilta paikoilta oli näköyhteys linnoituk- var ofullbordat. Från många av de obefästa öarna och tautuneilta ruotsalaisilta saatuun aseistukseen. Vuonna artilleripjäser som erhållits av de kapitulerade svenskar­ seen ja se muodosti vaaratekijän. Kunnollisia kasemat- höga punkterna i staden hade man fri sikt till fästningen, 1809 linnoituksessa oli ”tykkejä toimintavalmiina 620, na. År 1809 hade fästningen “620 kanoner i funktions­ teja oli liian vähän. Osa niistä oli huonosti rakennettu- vilket var farligt. Det fanns alltför få ordentliga kasemat­ mörssäreitä ja haupitseja 49, joka tykille 40 laukausta”. beredskap, 49 mörsare och haubitser och 40 skott för ja, kosteita ja vaarallisia oleskella pommitusten aikana. ter. En del av dem var dåligt byggda, fuktiga och farli­ Pattereita oli Vallisaarella viisi, Pukkisaaren ja Santaha- varje kanon”. På Skanslandet fanns fem batterier, mel­ Monessa paikassa ei ollut ampumatasoja tykistölle, ga att vistas i under bombardemang. På många ställen minan välillä yksi, Santahaminan ja mantereen välillä lan Bockholmen och Sandhamn ett, mellan Sandhamn vaan ne oli korvattu epäkäytännöllisillä ja palovaaral- fanns det inte plattformar för artilleriet. I stället hade yksi, kuten myös Harak- och fastlandet ett, liksom lisilla puisilla tykkisilloilla. Viaporin puolustuksen avain man byggt opraktiska och brandfarliga kanonbroar av kasaarella ja Helsingin även på Stora Räntan Vallisaari olisi pitänyt linnoittaa ja varustaa tykistöllä. trä. Skanslandet, som hade en avgörande betydelse för niemellä. Yksi eteen- respektive Helsing­ Keisari Aleksanteri I tarkasti Viaporin linnoituksen Sveaborgs försvar, borde ha fortifierats och utrustats työnnetty patteri oli In- forsudden. Ett batteri keväällä ja syksyllä 1809. Vuonna 1810 hän hyväk- med artilleri. koossa. Helsingin nie- i framskjuten ställning syi Viaporin ”vahvistamissuunnitelman”. Vallisaareen Kejsar Alexander I inspekterade fästningen på men patterissa oli viisi 30 fanns i Ingå. Batteriet på rakennettiin laitureita, teitä, väliaikaisia majoitustiloja Sveaborg våren och hösten 1809. År 1810 godkände naulan ja neljä 24 naulan Helsingfors udde hade ja muita rakennuksia. Louhinta- ja maastotöitä tehtiin han planen för att “förstärka” Sveaborg. På Skanslan­ tykkiä korkeilla linnoitus- fem 30-pundskanoner vuosina 1812–1813. Linnoittamista ei jatkettu, kun det byggdes bryggor, vägar, tillfälliga inkvarteringsloka­ laveteilla. Inkoon patte- och fyra 24-pundska­ vuonna 1815 solmitun ja Napoleonin sodat päättä- ler och andra byggnader. Åren 1812 och 1813 utfördes rissa oli seitsemän tykkiä. noner på höga fästning­ neen Pariisin rauhan uskottiin rauhoittaneen Euroopan. schaktnings- och terrängarbeten. År 1815 tecknades Lähteistä ei täysin selviä, slavetter. Batteriet i Ingå Tykit olivat Venäjän ajan alussa suusta ladattavia Parisfreden, som innebar ett slut på Napoleonkrigen. miten kauan nämä eril- hade sju kanoner. Det ja sileäputkisia. Jo varhain tunnettiin, että rihlaus lisäsi Efter fredsslutet väntade man sig att fred skulle råda i lään olleet patterit olivat framgår inte helt av käl­ tuliaseiden tarkkuutta ja läpäisykykyä sekä paransi am- Europa, och därför fortsatte ryssarna inte fortifikations­ käytössä. lorna hur länge dessa muksen vakautta. Isojen tykinputkien rihlaaminen oli arbetena. Linnoituksen siirryt- batterier, som låg sepa­ kuitenkin vaikeaa, vaikka isommilla ammuksilla tykeille I början av den ryska tiden var kanonerna mynnings­ tyä Venäjän haltuun eräs • Linnoituksen tykkikasematti tykkeineen. rat från varandra, var i olisi saatu suurempi teho vakauden lisäksi. laddade och de hade slätborrade lopp. Det var redan korkea-arvoinen upseeri • Artillerikasematt och kanon i fästningen. användning. Venäjä organisoi tykistöään uudelleen 1800-luvun tidigt känt att räfflade lopp gjorde eldvapen mer träff­

186 Viaporin tykistö Venäjän aikana Sveaborgs artilleri under den ryska tiden 187 säkra och ökade deras penetrationskraft, samtidigt som • Venäläiset pioneerit eli sapöörit osallistuivat Viaporin projektilens bana blev mer stabil. Det var dock svårt att linnoituksen uudistustöihin 1800-luvun alkupuolella. räffla stora kanonrör, även om större projektiler skulle ha • Ryska sappörer, dvs. ingenjörtrupper, deltog i gjort kanonerna effektivare och projektilernas gång mer moderniseringsarbetena i Sveaborgs fästning i början av 1800-talet. stabil. I början av 1800-talet organiserade Ryssland om sitt artilleri. Landets kanonindustri var ålderdomligare än i de andra stora länderna i Europa. Man hade börjat utveck­ la bakladdade kanoner. Samtidigt höll stål på att ersät­ kuten rintasuojien ja vallikäytävien kustannusarvioita. ta brons och gjutjärn som material. Kanoner av gjutjärn Vallisaaren linnoittaminen otettiin taas esille, mutta hade visat sig vara opålitliga, och de gick ofta sönder vid suunnitelma oli huomattavasti aiempaa vaatimatto- beskjutning. Tanken om att ersätta runda projektiler med mampi. • Ranskalainen linnoitustykki 1800-luvun alkupuolella. avlånga projektiler hade diskuterats redan före Napo­ Rihlattuja tykkejä ryhdyttiin kokeilemaan Napoleo- • Fransk befästningskanon i början av 1800-talet. leonkrigen. nin sotien jälkeen. Takaaladattavilla tykeillä pyrittiin År 1821 utarbetade ingenjörofficerarna på Sveaborg suurempaan tulinopeuteen. Ongelmana niissä oli ty- en promemoria som beskrev fortifikationerna på de olika kinputken peräkappaleen tiivistäminen. Vaikka ensim- öarna och möjligheterna att försvara öarna. I promemo­ mäinen takaaladattava tykki patentoitiin jo 1830-luvun alussa. Sen tykkiteollisuus oli muita Euroopan suuria rian ingick också en plan för placeringen av artilleriet. lopussa, ei niiden toimintavarmuudesta ollut riittävää maita vanhanaikaisempi. Tykkejä oli ryhdytty kehit- Enligt planen behövdes det 624 kanoner för att försvara näyttöä. Preussilainen Kruppin asetehdas oli keksinyt tämään takaaladattaviksi ja tykkimateriaali oli muut- fästningen. En del av kanonerna var av typen jedinorog, vuoteen 1830 mennessä, miten tykkejä voitiin valmis- tumassa pronssista ja valuraudasta teräkseksi. Valu- kanonhaubitser som kunde utföra indirekt beskjutning. taa teräksestä. Niitä uskallettiin hankkia armeijoiden rautaiset tykit olivat osoittautuneet epäluotettaviksi ja De hade utvecklats i slutet av 1700-talet. I planen ingick käyttöön vasta 1850-luvun lopussa. särkyivät usein ammunnoissa. Jo ennen Napoleonin också ett litet antal mörsare. Krimin sotaa edeltäneinä vuosikymmeninä Venäjäl- dan år 1830. Arméerna vågade dock skaffa sådana ka­ sotia oli pohdittu pyöreiden ammusten korvaamista Sveaborgs egentliga artilleriplan blev färdig samma lä oli kahteen eri mallisarjaan kuuluvaa tykistöä, ennen noner först i slutet av 1850-talet. pitkänomaisilla ammuksilla. år. I den föreslogs bygget av “batterier som ska grundas vuotta 1838 hyväksyttyjä malleja ja vuonna 1838 aseis- Under årtiondena före Krimkriget hade Ryssland ar­ Viaporin insinööriupseerit laativat vuonna 1821 på nytt”. Enligt uppskattning behövde fästningen 782 tukseen hyväksyttyjä tykkimalleja. Linnoitustykistöllä ei tilleri från två modellserier; modeller som godkänts före muistion, jossa selostettiin eri saarten varustuksia ja kanoner. Viktigast var det att fortifiera Skanslandet. År vielä ollut omia tykkimalleja, vaan linnoitukset oli aseis- år 1838, och modeller som godkänts för användning år niiden puolustamismahdollisuuksia. Muistioon sisältyi 1822 uppgjordes en preciserad plan, men uppenbar­ tettu kenttä- ja piiritystykein. Jedinorogien lisäksi käy- 1838. Fästningsartilleriet hade ännu inga egna kanon­ tykistön sijoitussuunnitelma, jonka mukaan linnoituk- ligen ingen officiell framställan om detta. År 1828 dis­ tössä oli karronadeja eli skotlantilainen Carron-tehtaan modeller, utan fästningar bestyckades med fält- och be­ sen puolustukseen tarvittiin 624 tykkiä. Niistä osa oli kuterades budgeten för tekniska åtgärder, till exempel valmistamia kevyitä tykkejä, joita 1700-luvun lopulla lägringskanoner. Utöver jedinorog-kanonerna användes jedinorogeja, 1700-luvulla kehitettyjä kanuunahaupit- bröstvärn och vallgångar. Förslaget att fortifiera Skans­ oli otettu käyttöön Venäjän laivastossa. Linnoituksissa karronader, dvs. lätta kanoner som tillverkats av fabriken seja eli epäsuoraan ammuntaan pystyviä kanuunoja. landet aktualiserades åter, men planen var betydligt mer sekä jedinorogit että karronadit olivat käyttökelpoisia Carron i Skottland. Ryska flottan hade börjat använda Sijoitussuunnitelmaan kuului myös pieni määrä mörs- anspråkslös än tidigare. aseita. Vuonna 1838 käyttöön otettu pommikanuuna dessa kanoner i slutet av 1700-talet. På fästningar var säreitä. Räfflade kanoner började testas efter Napoleon­ m/38 oli ensimmäinen nimenomaan rannikkotykistöä både jedinorog-kanoner och karronad-kanoner använd­ Viaporin varsinainen tykistösuunnitelma valmistui krigen. Syftet med bakladdade kanoner var att uppnå varten suunniteltu tykkimalli. Sen ampumaetäisyys oli bara vapen. Bombkanon m/38, som togs i bruk år 1838 samana vuonna. Siinä esitettiin ”uudelleen perustet- större eldhastighet. Problemet med bakladdning var 2 000 metriä. Vuonna 1849 pommikanuunan mitto- var den första kanonmodellen som uttryckligen ut­ tavien pattereiden” rakentamista. Linnoitukseen arvi- hur bakstycket skulle tätas. Den första bakladdade ka­ ja ja muotoa muutettiin. Ampumaetäisyys kasvoi 500 vecklats för kustartilleriet. Dess skjutavstånd var 2 000 oitiin tarvittavan 782 tykkiä. Tärkeintä oli Vallisaaren nonen fick patent redan i slutet av 1830-talet, men vid metrillä. meter. År 1849 ändrades bombkanonens mått och form. linnoittaminen, josta tehtiin vuonna 1822 tarkennettu denna tidpunkt fanns det inte tillräckliga bevis på deras Viaporin linnoituksen modernisoiminen ei eden- Skjutavståndet ökade med 500 meter. suunnitelma, mutta ilmeisesti ei mitään virallista esitys- funktionssäkerhet. Den preussiska vapenfabriken Krupp nyt suunnitelmien mukaisesti. Osittain siihen vaikutti Moderniseringen av Sveaborgs fästning avancerade tä. Vuonna 1828 pohdittiin teknisten toimenpiteiden, hade utvecklat en metod att tillverka kanoner av stål re­ taloudellisten voimavarojen suuntaaminen Ahvenan- inte som planerat. Delvis berodde detta på att ekonomis­

188 Viaporin tykistö Venäjän aikana Sveaborgs artilleri under den ryska tiden 189 maan Bomarsundin linnoituksen ka resurser tilldelades bygget av pommeja ja palopommeja. Kartessiammus koostui brandbomber. En kartesch bestod av metallkulor som rakentamiseen. Keisari Nikolai I fästningen i Bomarsund på Åland. metallihauleista, jotka oli pakattu purjekangaspussiin. packats i en påse av segeltyg. När kanonen avfyrades, sai 1850-luvun alussa allekirjoit- I början av 1850-talet fick kejsar Tykin laukaisussa pussi repesi ja haulit lensivät ulos. slets påsen sönder och kulorna flög ut. Kartescher var tamattoman kirjeen, jonka mu- Nikolaj I ett anonymt brev, som gjor­ Kartessit oli tarkoitettu lähinnä elävää voimaa vastaan. främst avsedda mot levande styrkor. De kartescher som kaan Helsinki olisi vallattavissa de gällande att Helsingfors skulle Viaporin tykeissä käytettyjä kartesseja valmistettiin lin- användes i kanonerna på Sveaborg tillverkades i fäst­ 24 tunnissa. Tämä onnistuisi, kunna erövras på 24 timmar. Orsa­ noituksen laboratorioissa. ningens laboratorier. koska Santahamina ja Vallisaari ken till detta var att Sandhamn och oli jätetty linnoittamatta. Keisari Skanslandet lämnats utan fortifika­ lähetti kenraaliadjutantti, ami- tioner. Kejsaren sände generaladju­ raali Nikolai Andrejevitš Arkasin tanten, amiral Nikolaj Andrejevitj (1816–1881) Viaporiin tutki- Arkas (1816–1881) till Sveaborg för maan, oliko väite tosi. Viaporin att undersöka om påståendet var heikkoudet nousivat jälleen esiin. riktigt. Sveaborgs svaga punkter Koko linnoituksen uudistamis- lyftes åter fram. Åren 1852–1853 suunnitelmat laadittiin vuosina utarbetades planer för ombyggnad 1852–1853. Niiden toteuttami- av hela fästningen. Genomförandet nen ei kuitenkaan ehtinyt käyn- av planerna hade dock inte kommit • Venäjän keisari Nikolai I:n nistyä toden teolla ennen Krimin i gång på allvar vid Krimkrigets ut­ kenraaliadjutantti, amiraali Nikolai Arkas sodan syttymistä 1854. laati 1850-luvun alussa arvion Viaporin brott år 1854. Syksyllä 1853 kuusi sotilas- linnoituksen kunnostamistarpeista. Hösten 1853 byggde sex sol­ työkomppaniaa rakensi uutta • I början av 1850-talet utarbetade kejsar datarbetskompanier ett nytt bat­ patteria kahtatoista tykkiä varten Nikolaj I:s generaladjutant, amiral Nikolaj teri för tolv kanoner på stranden Arkas, en uppskattning av behovet av Kustaanmiekan salmen rannalle i Gustavssvärds sund, mittemot reparationsarbeten i Sveaborgs fästning. Viaporin linnoituksen rantavarus- Sveaborgs strandfortifikationer. tusta vastapäätä. Puolet tykeistä oli jedinorogeja, toinen Hälften av vapnen var jedinoroger, hälften kanoner. I bör­ puoli kanuunoita. Vuoden 1854 alussa insinööridepar- jan av 1854 gav ingenjörsdepartementet order om att tementti antoi käskyn uusien patterien rakentamises- nya batterier skulle byggas på de närmaste öarna. På ta lähisaarille. Tykistön lyhyen kantaman ja Viapo- grund av artilleriets korta skjutavstånd och Sveaborgs rin suojaamattomien rajojen ja sivustojen takia myös oskyddade gränser och flanker hade också batterierna mantereella olevilla pattereilla oli merkitystä. Sen takia på fastlandet betydelse. Därför byggdes bland annat ett muun muassa Katajanokan Makasiinisaarelle pystytet- batteri med sex kanoner på Magasinholmen vid Skatud­ tiin kuuden tykin patteri. Samanlainen patteri raken- den. Ett likadant batteri byggdes också nära Jusupovs nettiin myös Kaivopuistoon Jusupovin huvilan alueelle villa i Brunnsparken. Syftet med batteriet var att skydda Viaporin sataman suojaksi. Ullanlinnan vanhassa kal- Sveaborgs hamn. Det gamla batteriet på Ulrikasborg • Helsingin kaupunki liopatterissa oli kahdeksan suurta kanuunaa, muualla hade åtta stora kanoner, och mindre batterier fanns på ja Viaporin mantereella pienempiä pattereita. andra håll på fastlandet. linnoitus Krimin sodan aikana tykistöaseistusta uudistettiin. Under Krimkriget förnyades artilleriets beväpning. År 1800-luvulla. Vuonna 1855 aseistukseen liitettiin 60 naulan kanuu- 1855 kompletterades beväpningen med en 60 punds • Helsingfors na, jonka syrjäytti pari vuotta myöhemmin samaa kalii- kanon, som ersattes ett par år senare med en stålkanon stad och Sveaborgs av samma kaliber. Som projektiler använde fästningsar­ peria oleva teräskanuuna. Linnoitustykistön ammukset fästning på olivat massiivisia umpikuulia, kartesseja, kranaatteja, tilleriet massiva kulor, kartescher, granater, bomber och 1800-talet.

190 Viaporin tykistö Venäjän aikana Sveaborgs artilleri under den ryska tiden 191 Tehokas ampumaetäisyys rannikkotykistöllä oli Kustartilleriets effektiva skjutavstånd var endast • Vuoden 1867 vain 800–1 000 metriä, mihin puulavetilla oli osuu- 800–1 000 meter. En orsak till detta var trälavetterna. mallia oleva 9 tuuman tensa. Puulaveteilla tykeille ei pystytty antamaan ko- Med trälavetter var det inte möjligt att höja kanonen en rannikkokanuuna vin suurta korotusta, eivätkä ne kestäneet kovin hyvin. särskilt hög elevationsvinkel, och lavetterna var inte sär­ on säilynyt Suomenlinnan Mitä modernimpi tykki oli, sen pitempi oli yleensä am- skilt hållbara. Ju modernare en kanon var, desto större valleilla. pumaetäisyys. Eräillä tykeillä voitiin päästä noin 4 000 var i allmänhet dess skjutavstånd. Vissa kanoner hade en metrin teoreettiseen ampumaetäisyyteen, mutta osu- teoretisk räckvidd på cirka 4 000 meter, men när skjut­ • På Sveaborgs vallar har bevarats matarkkuus sileäputkisilla ja suusta ladattavilla tykeillä avståndet ökade, blev de slätborrade och mynningslad­ en 9 tums väheni jyrkästi ampumaetäisyyden kasvaessa. dade kanonernas träffsäkerhet snabbt mycket sämre. kustkanon från år 1867. Krimin sodan jälkeen Viaporin kehittämistä tarkastel- Efter Krimkriget diskuterades utvecklandet av tiin Itämeren rannikonpuolustuskomiteassa. Yksi tärkeä Sveaborg i försvarskommittén för Östersjökusten. Åter kohde oli jälleen Vallisaari, jonka uusi suunnitelma val- en gång var Skanslandet ett aktuellt objekt, och en ny mistui vuonna 1857. Vanhasta puolustuslinja-ajattelusta plan för ön blev färdig år 1857. Vid denna tidpunkt slopa­ luovuttiin. Puolustuksen tuli perustua yhdeksään kase- des den gamla tanken om försvarslinjer. Försvaret skulle mattipatteriin, jossa tykit oli sijoitettu hyvin suojattuihin, bygga på nio kasemattbatterier, där kanonerna var pla­ ampuma-aukoin varustettuihin kasematteihin. Kahden cerade i välskyddade kasematter som hade skottglug­ koekasematin rakentaminen aloitettiin vuonna 1858. gar. Bygget av två provkasematter inleddes år 1858. Året Seuraavana vuonna ryhdyttiin rakentamaan kaikkia därpå började man bygga alla de planerade kasematt­ suunniteltuja kasemattipattereita. Osa niistä valmistui, batterierna. En del av dem blev färdiga, men provskjut­ mutta uusien tykkien koeammunnat osoittivat kasemat- ningar med de nya kanonerna avslöjade kasemattbatte­ tipatterien heikkoudet ja niistä luovuttiin 1860-luvulla. riernas svagheter, och de slopades på 1860-talet. • Kruppin Venäjän käymät sodat ja valtakunnan sisäiset kapi- De krig som kejsardömet förde och de interna upp­ asetehtaan vuoden 1870 mallia olevia naliikkeet edellyttivät sotilaallisen valmiuden tehosta- roren i riket krävde att den militära beredskapen effek­ tykkejä näyttelyssä Yhdysvaltain Philadelphiassa 1876. Aseteollisuus oli kansainvälistä jo 1800-luvulla.

• Kanoner av • Tykistön ampumat modell 1870 från kartussipanokset vapenfabriken sisälsivät Krupp på utställning metallikappaleita, i Philadelphia jotka ammuksen i USA år 1876. räjähtäessä levisivät Vapenindustrin var laajalle aiheuttaen internationell redan miehistötappioita. på 1800-talet. • Kartescher, som artilleriet avfyrade, innehöll metallstycken som spreds ut på ett vidsträckt område, när projektilen exploderade. Kartescher användes mot fientliga trupper.

192 Viaporin tykistö Venäjän aikana Sveaborgs artilleri under den ryska tiden 193 mista. Toukokuussa 1863 aloitettiin Viaporin patterien tiviserades. I maj 1863 inleddes reparationsarbeten på • Viaporin linnoituksen heikko kunto kunnostustyöt ja ne jatkuivat osittain vielä seuraavana- Sveaborgs batterier, och de fortsatte delvis även året ja sen kalliit kunnostuskustannukset herättivät keskustelua sekä Venäjällä kin vuonna. Uudelleen aseistamisen yhteydessä muu- därpå. I anslutning till att nya artilleripjäser infördes, änd­ että Suomessa. Piirros pilalehti tettiin tykkien sijoituksia ja vahvuuksia. Vuonna 1863 rades också pjäsernas placeringar och styrkor. År 1863 Tuulispäässä julkaistiin 12.2.1909. linnoituksen eri saarissa oli 422 tykkiä. Vuoden 1864 fanns det 422 kanoner på fästningens olika öar. Efter • Det svaga skicket av uudistusten jälkeen linnoituksessa oli 366 tykkiä. Ran- reformerna år 1864 fanns det 366 kanoner i fästningen. Sveaborgs fästning och de dyra nikkotykistön kehitys oli heikkoa. Kehittämistä johtivat Kustartilleriet utvecklades svagt. Utvecklingen leddes av reparationskostnaderna väckte debatt i både Ryssland och Finland. henkilöt, joiden mukaan rannikolla pärjättäisiin yksin- personer som ansåg att man på kusten klarade sig med Teckningen i skämttidningen kertaisemmilla tykeillä; kiinteälle maalle sijoitetut tykit enklare kanoner, då kanoner som placerats på fast mark Tuulispää utgavs den 12 februari 1909. eivät keinuneet päinvastoin kuin laivaston alusten tykit. inte gungade, vilket var fallet med flottans kanoner. Viaporin tykistön uudistus eteni hitaasti. Vielä Förnyelsen av Sveaborgs artilleri avancerade lång­ vuonna 1870 linnoituksen 409 tykistä vain 16 oli samt. Fortfarande år 1870 var endast 16 av fästningens rihlattuja. Venäjän oma teollisuus ei pystynyt toimitta- 409 kanoner räfflade. Rysslands egen industri klarade maan tarvittavaa tykkiterästä eikä tykkejä. Kansainväli- inte av att leverera det kanonstål och de kanoner som siä tykkikauppoja hallitsivat suuryritykset, etenkin sak- behövdes. Den internationella handeln med kanoner do­ salainen Krupp, englantilaiset Armstrong ja Whitworth minerades av storföretag, särskilt tyska Krupp, engelska I juni 1855 placerades mörsare från ja pienemmässä määrin ranskalainen Schneider. Krupp Armstrong och Whitworth, och i mindre omfattning fran­ Kiev och fältkanoner från S:t Peters­ markkinoi aggressiivisesti terästykkejään ja jopa lahjoitti ska Schneider. Krupp marknadsförde sina stålkanoner burg på Drumsö. Batterierna bygg­ tykkejä eri maille, myös Venäjälle. aggressivt. Företaget till och med donerade kanoner till des på vallar från Krimkriget. Vuonna 1862 asetettiin komitea selvittämään Ve- olika länder, även till Ryssland. I slutet av den ryska tiden hade näjän terästeollisuuden laajentamista. Komitean esi- År 1862 tillsattes en kommitté med uppdraget att ut­ Sveaborgs verksamhetsområde bli­ tykset johtivat siihen, että Pietariin perustettiin vuonna reda möjligheterna att utvidga den ryska stålindustrin. Till vit betydligt större. Sveaborgs verk­ 1863 tykkien valmistamiseen erikoistunut Obuhovin följd av kommitténs förslag grundades år 1863 stålverket samhet, till exempel skjutningarna, terästehdas. Teräksen tuotannon kasvu oli suureksi Obuchov i S:t Petersburg. Obuchov var specialiserat på orsakade olägenhet för civilperso­ osaksi vuori-insinööri Pavel Matvejevitš Obuhovin an- tillverkning av kanoner. Det var till stor del bergsingenjö­ ner som bodde eller rörde sig i när­ siota. Hän oli perehtynyt valuteräksen valmistukseen ren Pavel Matvejevitj Obuchovs förtjänst att stålproduk­ heten, och civilisterna störde i sin ulkomailla ja toi uudet menetelmät Venäjälle. Sotami- tionen ökade. Han hade studerat tillverkning av gjutstål tur fästningens verksamhet. Därför nisteriön laatiman kehittämisohjelman mukaan tuhat utomlands och introducerade de nya metoderna i Ryss­ godkände kejsaren år 1893 en karta sileäputkista tykkiä oli rihlattava pääasiassa rannikko- land. Enligt utvecklingsprogrammet som krigsministe­ Venäjän ajan loppuun mennessä Viaporin linnoi- över Sveaborgs fästningskrets, dvs. fästningsesplanad. linnoituksia varten. Venäjän oma teollisuus ei tähän riet tagit fram skulle tusen slätborrade kanoner räfflas i tuksen toiminta-alue oli merkittävästi laajentunut. Via- För de områden och holmar som fanns i området utfär­ pystynyt, vaan tykit tilattiin Kruppin tehtailta. huvudsak för kustfästningarna. Rysslands egen industri porin toiminnasta, kuten ammunnoista, aiheutui hait- dades begränsningar bl.a. rörande nyttjande- och ägan­ Kustaanmiekan lounaisrannalle tehtiin l860- ja var inte uppgiften vuxen, utan kanonerna beställdes från taa alueella asuville tai liikkuville siviileille ja siviileistä derätten. 1870-luvuilla hiekkavalleja, joihin sijoitettiin mallin 1867 Krupps fabriker. puolestaan linnoituksen toiminnalle. Sen takia Venäjän I slutet av 1800 väcktes en allvarlig diskussion om ja 1877 tykkejä. Valleille ja niiden taakse rakennettiin På 1860- och 1870-talen byggde ryssarna sand­ keisari hyväksyi vuonna 1893 kartan Viaporin linnoi- hur nödvändigt Sveaborg var. Till diskussionen bidrog 1870-luvulla uudet kestolinnoitetut patterit ja ruutikella- vallar på Gustavssvärds sydvästra strand och place­ tuspiiristä eli linnoitusesplanadista, jonka sisälle jääneille att det skett förändringar i krigföringen och att krigs­ rit. Patterien uudelleen rakentaminen koko linnoitukses- rade kanoner av modell 1867 och 1877 på vallarna. På alueille ja saarille määrättiin liikkumisrajoituksia. skeppen blivit allt större, vilket gjorde det allt svårare för sa käynnistettiin vuonna 1872, ensin Kustaanmiekassa. 1870-talet byggdes nya permanent fortifierade batterier Viaporin tarpeellisuudesta ryhdyttiin 1800-luvun dem att ta sig genom sundet i Gustavssvärd till Krono­ Betonia alettiin käyttää vasta 1880-luvun puolivälissä, och krutkällare på och bakom vallarna. Arbetet för att loppupuolella käymään vakavaa keskustelua. Siihen bergsfjärden. De största fartygen måste stanna utanför aluksi tykkiasemissa. Kesäkuussa 1885 Lauttasaareen bygga om batterierna i hela fästningen inleddes år 1872, vaikuttivat sodankäynnin muutokset ja sotalaivojen Sveaborg, vilket gjorde det svårt att skydda dem. tuotiin Kiovasta mörssäreitä ja Pietarista kenttätykkejä. först i Gustavssvärd. Betong började användas först i koon suureneminen, minkä vuoksi niiden tulo Kruunu- År 1891 började generalförvaltningen för artilleriet Patterit rakennettiin Krimin sodan aikaisille valleille. mitten av 1880-talet, till en början i kanonställningarna. vuoren selälle Kustaanmiekan salmen kautta muuttui åter diskutera frågan om moderniseringen av hela fäst­

194 Viaporin tykistö Venäjän aikana Sveaborgs artilleri under den ryska tiden 195 sointiin. Siihen liittyi Pietari Suuren merilinnoituksen, bygget av flottans huvudhamn i Tallinn drog ut på tiden kokonaisen uuden rannikkopuolustusjärjestelmän ra- fungerade Helsingfors också som flottbas. Det påverka­ kentaminen Suomenlahdelle Porkkalan ja Tallinnan de byggbehoven i Sveaborg. välille. Puolustus muodostui rannikkolinnakkeista, me- År 1912 fanns det totalt 15 artilleribatterier på fäst­ rimiinoista ja pienistä jäljellä olevista laivastovoimista. ningen Sveaborgs öar, men de kunde endast användas Koska pääsataman rakentaminen Tallinnaan viivästyi, för eldgivning ut på havet, med undantag av betongbat­ Helsinki toimi myös laivaston tukikohtana. Se vaikutti terierna. Eftersom de större krigsfartygen var tvungna Viaporin rakentamistarpeisiin. att kasta ankar på redden utanför Sveaborg, var det nöd­ Viaporin saarilla oli vuonna 1912 kaikkiaan 15 ty- vändigt att placera 10 tums kanoner med lång räckvidd kistöpatteria, mutta betonipattereita lukuun ottamatta på öarna utanför Helsingfors för att skydda dem. I sjö­ niiltä voitiin ampua vain merelle. Koska isommat tais- fästningen Sveaborgs inre linje behövdes därför fort­ telulaivat jouduttiin ankkuroimaan Viaporin ulkoredil- sättningsvis äldre artilleripjäser som gjorde det möjligt le, Helsingin ulkopuolella sijaitseville saarille tarvittiin att också öppna eld mot Helsingfors och dess närmaste kauaskantoisia 10 tuuman tykkejä niitä suojaamaan. omgivning. Viaporin merilinnoituksen sisemmässä linjassa tarvittiin I slutet av år 1913 tillsatte den ryska generalstaben en sen vuoksi edelleen vanhempaa tykistöä, jolla pystyttiin kommitté som skulle utarbeta en moderniseringsplan för ampumaan myös Helsinkiin ja sen lähiympäristöön. Sveaborg. Enligt kommittébetänkandet skulle batterier Vuoden 1913 lopussa Venäjän yleisesikunta aset- byggas i den yttre, dvs. främre linjen, på Melkö, Mjölö ti komitean laatimaan Viaporin uudistamisohjelman. och Östra Villinge under tioårsperioden 1914–1923. I den Sen julkaisemassa mietinnössä kymmenvuotiskautena inre, dvs. den bakre linjen, skulle byggas batterier i Gus­

• Felix Ferdinand Frangin maalaus Viaporista vuodelta 1882.

• Sveaborg år 1882. Målning av Felix Ferdinand Frang.

yhä vaikeammaksi. Suurimmat alukset joutuivat jää- ningsartilleriet. Rysslands relationer med det förenade mään Viaporin ulkopuolelle, jolloin niiden suojaami- Tyskland kallnade, och därför gällde det för kejsardömet nen muodostui ongelmaksi. att hitta nya partner. Ryssland förvärvade licens på till­ Tykistön päähallinto otti 1891 uudelleen pohdit- verkning av snabbskjutande Canet-kustartillerikanoner, tavaksi kysymyksen koko linnoitustykistön uudenai- som konstruerats av ingenjör Gustave Canet vid vapen­ kaistamisesta. Suhteet yhdistyneeseen Saksaan viileni- fabriken Schneider i Frankrike, och fabriken Obuchov • Ensimmäisen vät, minkä vuoksi asetoimituksiin oli löydettävä uusia började tillverka dem. Till kanon med lång räckvidd val­ maailmansodan kumppaneita. Venäjä hankki ranskalaisen Schneiderin des en 10 tums kustartillerikanon som i Finland vid typ­ aikana osa Viaporin asetehtaiden insinööri Gustave Canetin suunnittele- beteckningen 254/45 Durlacher. Den godkändes i arse­ merilinnoituksen tykeistä siirrettiin vahvistamaan mien Canet-rannikkopikatykkien valmistusoikeudet ja nalen år 1895. maapuolustusta Helsingin Obuhovin tehdas aloitti niiden tuotannon. Pitkän kan- De ryska förlusterna i kriget mot Japan 1904–1905 ympäristössä. taman tykiksi valikoitui 10 tuuman rannikkotykki, joka ledde till att sjö- och kustartilleriet moderniserades. I an­ • Under första världskriget Suomessa sai typpimerkinnän 254/45 Durlacher. Se slutning till detta byggdes Peter den Stores sjöfästning, flyttades en del av hyväksyttiin aseistukseen vuonna 1895. ett helt nytt kustförsvarssystem i Finska viken mellan kanonerna från Sveaborgs sjöfästning till Helsingfors Venäjän tappiot sodassa Japania vastaan 1904– Porkala och Tallinn. Systemet bestod av kustfort, sjö­ omgivning för att förstärka 1905 johtivat meri- ja rannikkotykistön moderni- minor och de små flottstyrkor som fanns kvar. Eftersom landsförsvaret.

196 Viaporin tykistö Venäjän aikana Sveaborgs artilleri under den ryska tiden 197 ren merilinnoituksen tärkeimmät patterit Mäkiluodon Strax efter första världskrigets utbrott blev det up­ saarelle olivat jo rakenteilla. penbart att hotet från Tyskland skulle vara större på land Hyvin pian ensimmäisen maailmansodan alettua än till sjöss. Därför betraktade ryssarna det som viktigt kävi ilmeiseksi, että Saksan uhka olisi suurempi maal- att Sveaborg och Helsingforstrakten skulle stanna i rys­ ta kuin mereltä. Siksi pidettiin tärkeänä, että Viapori ka händer. Fästningen skulle förhindra samarbete mellan ja Helsingin seutu pysyisivät venäläisten hallussa. Lin- Tysklands överlägsna flotta och en landstigningsarmé noitus katkaisisi Saksan ylivoimaisen laivaston ja mait- som avancerade på land. Detta skulle bromsa upp fien­ se etenevän maihinnousuarmeijan yhteistyön. Näin dens framryckning så att ryssarna fick tillräckligt med tid hidastettaisiin vihollisen etenemistä, jotta venäläisten för att koncentrera sina trupper. Helsingfors började be­ joukkojen keskittämiselle jäisi riittävästi aikaa. Helsingin fästas på fastlandet år 1914, och stora satsningar gjordes linnoittaminen mantereen puolelta aloitettiin vuonna på arbetet under de följande åren. På detta sätt skapa­ 1914 ja sitä edistettiin voimallisesti seuraavina vuosina. des en starkt befäst sjö- och landfront kring Helsingfors Näin Helsingin ja Viaporin ympärille muodostui vah- och Sveaborg. vasti linnoitettu meri- ja maarintama. Det första världskrigets strider utsträcktes sig inte till Ensimmäisen maailmansodan taistelut eivät ulot- Finland före våren 1918. Kanonerna på Sveaborg gjor­ tuneet Suomeen ennen kevättä 1918. Saksalaisen Itä- des oanvändbara efter att den tyska Östersjödivisionen meren Divisioonan noustua huhtikuun alussa maihin steg i land i Hangö i april 1918 och snabbt började rycka Hangossa ja edetessä nopeasti kohti Helsinkiä tehtiin fram mot Helsingfors. Tyskarna överlämnade Sveaborg Viaporin tykit käyttökelvottomiksi. Saksalaiset luovutti- till Finland, och efter att landet blivit självständigt tog det finska kustartilleriet över artilleriet i fästningen. • Poistuvat venäläiset joukot jättivät Viaporiin suuren määrän varastojaan ja käytöstä poistamaansa aseistusta. Käytöstä vat Viaporin Suomelle ja sen aseistus otettiin itsenäisyy- poistettuja kanuunoja saaren rannassa 1918. den alussa Suomen rannikkotykistön käyttöön. Översättning: ACC Global • När de ryska trupperna lämnade Sveaborg, lämnade de stora upplag och vapen som tagits ur bruk efter sig. Kanoner som tagits ur bruk på stranden år 1918.

1914–1923 pattereita tuli rakentaa ulompaan eli etu- tavssvärd, på Skanslandet och på Sandhamn. Artilleriet maiseen linjaan Melkkiin, Isosaareen ja Itä-Villinkiin. moderniserades delvis, och dessutom förvärvades ock­ Sisempään eli takimmaiseen linjaan piti rakentaa pat- så mindre artilleripjäser, kulsprutor och raketstativ. tereita Kustaanmiekkaan, Vallisaareen ja Santahami- Arbetet med att genomföra planen påbörjades ome­ naan. Tykistön osittaisen uudistuksen lisäksi hankittiin delbart, men redan i mars 1915 gjordes ändringar i tio­ pienempiä tykkejä, konekiväärejä ja rakettijalustoja. årsplanen för sjöfronten, då kanoner av gammal modell i KIRJALLISUUTTA / LITTERATUR

Suunnitelmaa ryhdyttiin viipymättä toteuttamaan, vissa batterier byttes ut mot nyare. Våren 1914 påbörja­ Ove Enqvist, Suomen rannikkotykit - Coastal Guns in Finland. Moreeni-kustannus. Vantaa 2013. mutta jo maaliskuussa 1914 meririntaman kymmen- des bygget av två batterier på Melkö, men arbetet hade Ove Enqvist & Taneli Eskola, Kruunun jalokivet – Vallisaari ja Kuninkaansaari, Moreeni-kustannus, Vantaa 2011. vuotissuunnitelmaan tehtiin muutoksia, kun eräiden inte ens kommit ordentligt i gång, innan världskriget Ove Enqvist & Johanna Pakola (toim.), Suomenlahti Pietarin suojana. Docendo. Jyväskylä 2016. pattereiden vanhanmallisia tykkejä vaihdettiin uudem- bröt ut och byggarbetet lades ned. Vid denna tidpunkt Harry Halén (toim.), Viaporin tykit 1876–1918. Unholan aitta. Helsinki 2009. piin. Keväällä 1914 käynnistettiin kahden patterin ra- uppskattades Sveaborg ha en relativt liten roll i planerna Markus Manninen, Viapori. Merilinnoitus ensimmäisessä maailmansodassa 1914–1918. Sotamuseo. Helsinki 2000. kentaminen Melkkiin, mutta maailmansodan sytyttyä för försvaret av S:t Petersburg. Ryssland förberedde sig Jyri Paulaharju, Vanhat tykit rautaruukusta Helvigiin: Tutkimus suustaladattavista sileäputkisista tykeistä. Sotamuseo. Helsinki 1992. ne jäivät alkutekijöihinsä. Viaporin merkitys Pietarin i första hand på att den huvudsakliga fienden Tyskland Paavo Talvio, Viaporin linnoitus ja sen tykistö vuosina 1808–1855. Teoksessa Sotahistoriallisen Seuran ja sotamuseon vuosikirja X. Helsinki 1978. puolustussuunnitelmissa arvioitiin tuolloin suhteellisen skulle anfalla S:t Petersburg. Därför var de viktigaste Paavo Talvio, Viaporin linnoitus ja sen tykistö Krimin sodasta vuosisadan vaihteeseen. Teoksessa Sotahistoriallinen Aikakausikirja 1/1980. Helsinki 1980. vähäiseksi. Venäjä varautui ensisijaisesti päävihollisen, batterierna i Peter den Stores sjöfästning på ön Makilo Paavo Talvio, Viaporin linnoitus ja sen tykistö vuosisadan vaihteesta vallankumoukseen. Teoksessa Sotahistoriallinen aikakausikirja 2/ 1982. Helsinki Saksan, hyökkäykseen Pietariin. Sen vuoksi Pietari Suu- redan under byggnad. 1982.

198 Viaporin tykistö Venäjän aikana Sveaborgs artilleri under den ryska tiden 199 Venäläinen Det ryska vaikutus Suomen inflytandet i • Helsingin rikkaimpiin porvareihin kuulunut Paul suuriruhtinaskunnan storfurstendömet Sinebrychoff puolisonsa Annan ja lastensa kanssa. pääkaupungissa Finlands huvudstad Hänen lahjoittamansa taidekokoelma on edelleen nähtävissä hänen nimeään kantavasa Sinebrychoffin taidemuseossa Helsingin PÄIVI HAPPONEN keskustassa. • Paul Sinebrychoff, en av de rikaste borgarna i Helsingfors, tillsammans med makan Anna och Venäläisessä Ruotsinsalmen linnoituksessa 16-vuotiaa- År 1805 tog Nikolaj Sinebrychoff, 16 år, ansvaret för sin familjens barn. Han na vuonna 1805 perheestään ja isänsä perustamasta familj och för ölbryggeriet som hans far grundat i den donerade en konstsamling olutpanimosta vastuun ottanut ryska fästningen i Svensksund. som fortfarande finns att se på Konstmuseet Nikolai Sinebrychoff loi pää- Nikolaj fortsatte målmedvetet Sinebrychoff i Helsingfors määrätietoisesti uraansa ja kar- att bygga upp sin karriär och centrum. tutti varallisuuttaan. Hän seurasi utöka sin förmögenhet i hela vuonna 1809 Ruotsinsalmen sitt liv. År 1809 följde han med rykmenttiä Viaporiin, jossa regementet från Svensksund till käynnisti panimotuotannon ja Sveaborg, där han inledde bryg­ palveluksessa oli kaksi kirjanpitäjää, yksi panimomesta- Bryggeriet var en stor arbetsgivare i Helsingfors. År kapakkatoiminnan eri puolil- geri- och krogverksamhet på oli­ ri, yksi polttimomestari, kolmekymmentäyksi renkiä ja 1830 hade bryggeriet två bokförare, en bryggmästare, la linnoitusta. Vuonna 1817 ka håll i fästningen. År 1817 köpte kolme piikaa. Vuonna 1856 Sinebrychoffin panimossa en brännmästare, trettioen drängar och tre pigor i sin Sinebrychoff osti Ullanlinnan Sinebrychoff brännvinsbränne­ oli jo 83 työntekijää. tjänst. År 1856 var antalet anställda hela 83. viinanpolttimon ja kaksi vuotta riet i Ulrikasborg, och när han Nikolai Sinebrychoff kuoli naimattomana työmat- Nikolaj Sinebrychoff avled på en arbetsresa i Tver år myöhemmin hän perusti Hel- vunnit burskap, dvs. fått bor­ kallaan Tverissä vuonna 1848. Hän oli rakennuttanut 1848. Han förblev ogift livet ut. Han hade låtit bygga ett sinkiin porvarioikeudet saatuaan garrättigheter, i Helsingfors två Bulevardille loisteliaan 26 huoneen palatsin, mutta asui praktfullt palats med 26 rum på Bulevarden, men han yhä toimivan olutpanimon. Olut år senare, grundade han ett öl­ kuitenkin mieluummin Viaporissa Iso Mustasaarella. Ra- bodde helst på Stora Östersvartö på Sveaborg. Palat­ kuljetettiin aluksi pullotettavaksi bryggeri i staden. Detta bryggeri kennus oli vähitellen ränsistynyt, koska Sinebrychoff ei set hade småningom förfallit eftersom Sinebrychoff inte Viaporiin, jossa panimotoiminta är fortfarande i verksamhet. Till ehtinyt pitää siitä huolta. Veljensä omaisuuden ja liike- hann sköta om den. Nikolajs bror Paul Sinebrychoff ärvde päättyi vuonna 1825. en början transporterades ölet toiminnan peri Paul Sinebrychoff, joka laajensi ja kehitti Nikolajs förmögenhet och affärsverksamhet. Han utvid­ Oluen ja viinan valmistuk- för buteljering till Sveaborg, där yritystoimintaa ja huolehti myös työntekijöidensä hyvin- gade och utvecklade företagsverksamheten och skötte sen lisäksi Nikolai Sinebrychoff bryggeriverksamheten emeller­ voinnista. Kauppaneuvos Paul Sinebrychoff kuului Hel- också om personalens välmående. Kommerserådet Paul toimitti paloviinaa Venäjälle ja tid upphörde år 1825. singin vaikutusvaltaisimpiin asukkaisiin ja toimi Helsingin Sinebrychoff var en av de mest inflytelserika invånar­ Puolaan sekä rakennustarvik- Nikolaj Sinebrychoff levere­ kaupunginvaltuustossa. Alun perin Moskovan lähettyvil- na i Helsingfors. Han verkade också i stadsfullmäktige. • P. Sinebrychoffin Helsingissä toimintansa keita Venäjän ratatyömaille. Pa- aloittaneen oluttehtaan mainos. rade också brännvin till Ryssland tä kotoisin olleen suvun vauraus kasvoi myös seuraavien Släkten, som ursprungligen kom från en ort i närheten nimo oli huomattava työllistäjä och Polen samt byggmaterial sukupolvien aikana. Sinebrychoffit kohosivat aikansa av Moskva, blev allt förmögnare under de följande ge­ • Reklam för P. Sinebrychoffs ölbryggeri som Helsingissä. Vuonna 1830 sen inlett sin verksamhet i Helsingfors. till järnvägsbyggen i Ryssland. suurimmiksi veronmaksajiksi Helsingissä. nerationerna. Medlemmarna i familjen Sinebrychoff blev

200 Venäläinen vaikutus Suomen suuriruhtinaskunnan pääkaupungissa Det ryska inflytandet i storfurstendömet Finlands huvudstad 201 uudistamaan Helsingin keskusta suuriruhtinaskunnan Den tyske arkitekten Carl Ludvig Engel fick uppdra­ arvolle sopivaksi hallintokaupungiksi. Noin neljäsosa get att skapa ett nytt centrum för förvaltningsstaden kaupungista oli tuhoutunut tulipalossa marraskuussa Helsingfors som var värdigt storfurstendömet. Omkring 1808. Se antoi mahdollisuuksia uudisrakentamiselle. en fjärdedel av staden hade ödelagts i en brand i novem­ Hallinnon ja keskeisten instituutioiden, kuten yliopis- ber 1808. Det gav möjlighet till nya byggnadsprojekt. ton siirtäminen Turusta Helsinkiin edellyttivät keskitet- Flytten av förvaltningen och de centrala institutionerna, tyä suunnittelua ja massiivista uudisrakentamista. till exempel universitetet, från Åbo till Helsingfors förut­ Helsingin asemaa vahvisti Venäjän keisarikuntaan satte centraliserad planering och massiv nybyggnation. kuuluneen niin sanotun Vanhan Suomen liittäminen År 1812 anslöts det så kallade Gamla Finland till det muun Suomen yhteyteen vuonna 1812. Uudenkau- övriga Finland. Det förstärkte Helsingfors ställning i re­ pungin rauhassa 1721 ja Turun rauhassa 1743 Ve- lation till det ryska kejsardömet. Gamla Finland bestod näjään liitetyt alueet muodostivat ennen yhdistämistä av områden som anslutits till det ryska kejsardömet vid Viipurin venäläisen kuvernementin. Gustaf Fredrik frederna i Nystad år 1721 och i Åbo 1743 och som ut­ Stjernvallin veli, everstiluutnantti Carl Johan Stjernvall, gjorde det ryska guvernementet Viborg. Gustaf Fredrik joka kuului Suomen sodan jälkeen Pietariin lähetettyyn Stjernvalls bror, överstelöjtnant Carl Johan Stjernvall, niin sanottuun upseerivaltuuskuntaan, vaikut- som varit med i de finska officerarnas deputa­ ti keskeisesti Aleksanteri I:n ratkaisuun tion som reste till S:t Petersburg efter yhdistää kuvernementti muun Suo- Finska kriget, utövade ett centralt men yhteyteen. Carl Johan Stjern­ inflytande då Alexander I beslöt vallista tuli uuden Viipurin lää- att ansluta guvernementet till nin maaherra 1812. Vanhan det övriga Finland. Carl Johan • Näkymä Helsingistä Viaporiin 1800-luvun puolivälissä. Suomen alueella asuneet Stjernvall blev landshövding i • Vy från Helsingfors mot Sveaborg i mitten av 1800-talet. ortodoksit saivat silloin Suo- det nya Viborgs län år 1812. men kansalaisuuden. Moni De ortodoxa medborgare ortodoksikauppias muut- som bodde i Gamla Finland Venäläisyys näkyi Helsingin kaupunkikuvassa sekä de största skattebetalarna i Helsingfors under sin tid. tikin Helsinkiin tuolta fick finskt medborgarskap, välillisesti että välittömästi. Hallinnolliset päätökset vai- Det ryska inflytandet syntes i gatubilden i Helsingfors alueelta. Keisari Aleksan- och många ortodoxa hand­ kuttivat Helsingin asemaan ja venäläistaustaiset yrittäjät både indirekt och direkt. De ryska myndigheternas ad­ teri I:n suosioon päässeen lande flyttade därifrån till toimivat useiden julkisten rakennusten rakennusura- ministrativa beslut påverkade Helsingfors ställning, och Carl Johan Stjernvallin tyt- Helsingfors. Aurora, dot­ koitsijoina. Uudenmaan ja Hämeen läänin maaherra, företagare med rysk bakgrund var entreprenörer på flera tärestä Aurorasta tuli hovi- ter till Carl Johan Stjernvall vuonna 1808 Kustaanmiekan komentajana Viaporissa offentliga byggen. Kejsar Alexander I ville flytta Finlands neito ja upporikkaan venä- som vunnit kejsar Alexander palvellut Gustaf Fredrik Stjernvall ehdotti vuonna 1810 huvudstad närmare S:t Petersburg. År 1810 föreslog läisen hovijahtimestari Paul I:s gunst, blev hovdam vid Helsinkiä uudeksi pääkaupungiksi, kun Aleksanteri I landshövdingen för Nylands och Tavastlands län, Gus­ Demidovin kanssa solmitun kejsardömets hov. Hon gifte halusi siirtää Suomen pääkaupunki lähemmäs Pietaria. taf Fredrik Stjernvall, som tjänstgjort år 1808 som kom­ avioliiton ansiosta Suomen rik- sig med den stormrike hovjäg­ Helsingistä tulikin autonomisen Suomen suuriruhtinas- mendör för Gustavssvärd, att Helsingfors skulle utses kain henkilö, keskeinen seurapiiri- mästaren Paul Demidov, och blev kunnan pääkaupunki vuonna 1812. Päätökseen vai- till den nya huvudstaden. Helsingfors blev Storfursten­ kutti erittäin vahvasti Viaporin linnoituksen sijainti kau- dömet Finlands huvudstad år 1812. Att Sveaborg låg ut­ pungin edustalla. Helsingin kaupunki oli tuolloin vielä anför staden hade mycket stor inverkan på beslutet. Vid • Helsingin seurapiirien kuningatar ja yksi Venäjän rikkaimmista henkilöistä oli Aurora Karamzin (synt. Stjernvall). Hänen hyvin pieni sekä asukasmäärältään että taloudeltaan. Se denna tid var Helsingfors en mycket liten stad både till omistamansa Hakasalmen huvila on nykyisin Helsingin kaupungin omistama museo. eli ja kehittyi Viaporin linnoituksen varassa. sitt invånartal och till sin ekonomi. Livet och utvecklingen • Aurora Karamzin (f. Stjernvall) var societetens drottning i Helsingfors och en av de rikaste personerna i Ryssland. Villa Saksalainen arkkitehti Carl Ludvig Engel valittiin i staden var helt beroende av Sveaborg. Hagasund, som hon ägde, är i dag ett museum som ägs av Helsingfors stad.

202 Venäläinen vaikutus Suomen suuriruhtinaskunnan pääkaupungissa Det ryska inflytandet i storfurstendömet Finlands huvudstad 203 vaikuttaja ja merkittävä hyväntekijä. Ensimmäisen puo- därigenom Finlands rikaste person, en centralgestalt i Autonomian aikana Helsinkiin muodostui varakas dem som fick medborgarskap i Storfurstendömet Fin­ lisonsa kuoltua hän avioitui eversti Andrei Karamzinin societetslivet och en betydande välgörare. Efter att hen­ ortodoksinen, venäläistaustainen kauppiaskunta, joka land. kanssa. Tämä kaatui 1854 Krimillä käydyssä taistelussa. nes första make Paul Demidov avled, gifte hon sig med pääsääntöisesti aloitti Viaporissa varuskuntakauppiaina. Under autonomins tid uppstod det en förmögen or­ Helsingin väestö oli 1800-luvulla pääosin ruotsin- överste Andrej Karamzin, som stupade i strid på Krim år Suomessa olleisiin venäläisiin noudatettiin Ruotsin aika- todox köpmannakår med rysk bakgrund i Helsingfors. kielistä. Kasvavan pääkaupungin työmahdollisuudet 1854. na säädettyjä ulkomaalaisrajoituksia. Suoraan Venäjän Köpmännen inledde sin verksamhet i regel som marke­ houkuttivat kasvavan määrän suomenkielistä väestöä På 1800-talet var Helsingfors befolkning i huvudsak alaisuuteen kuuluneessa Viaporissa oli luvallista harjoit- tentare på Sveaborg. På ryssar som vistades i Finland maaseudulta, mutta siitä huolimatta kaupunki pysyi svenskspråkig. Möjligheterna att få arbete i den väx­ taa kauppaa ilman Suomen kansalaisuutta, mutta Hel- tillämpades de utlänningsbegränsningar som fastställts pääosin ruotsinkielisenä 1900-kuvun alkuun saakka. ande huvudstaden lockade allt fler finskspråkiga från singissä laillinen kaupankäynti edellytti ennen vuoden under den svenska tiden. På Sveaborg, som var direkt Suomenkieliset asukkaat olivat lähinnä työ- ja palve- landsbygden. Trots detta förblev staden svenskspråkig 1879 elinkeinovapautta porvarioikeuksia. Kauppasuh- underställt Ryssland, var det tillåtet för ryssar att bedriva lusväkeä. Kaupunginvaltuusto hyväksyi suomen käytön fram till 1900-talets början. De finskspråkiga invånarna teet yhdistivät Helsinkiä ja Viaporia, sillä linnoitukseen handel utan finskt medborgarskap, men laglig handel i kaikessa asioinnissa vasta vuonna 1902. Venäläiset soti- var främst arbetare och tjänstefolk. Stadsfullmäktige ostettiin Helsingistä ja sen lähiympäristöstä runsaasti Helsingfors förutsatte borgarrättigheter före närings­ laat, virkamiehet ja kauppiaat muodostivat merkittävän godkände att finska språket får användas i alla ärenden muun muassa ruokaa, viinaa ja halkoja. Moni teknolo- friheten, som utlystes år 1879. Handelsförbindelserna vähemmistön, jonka vaikutus heijastui kaupungin kie- först år 1902. De ryska soldaterna, tjänstemännen och ginen edistysaskel levisi Helsinkiin ja muualle Suomeen förenade Helsingfors och Sveaborg, eftersom fäst­ leen ja kulttuuriin. Vain harvat heistä saivat kuitenkin handelsmännen utgjorde en betydande minoritet som Viaporista; linnoituksen patoja, pumppuja, myllyjä ja ningen upphandlade stora mängder mat, sprit och ved Suomen suuriruhtinaskunnan kansalaisuuden. påverkade stadens språk och kultur. Det var dock få av työmenetelmiä luonnehdittiin aikansa edistyksellisim- från Helsingfors och dess närmaste omgivning. Många

• Viapori ja Helsinki 1854-1855. • Sinebrychoffin palatsin salonki on säilynyt entisessä loistossaan Sinebrychoffin museossa.

• Sveaborg och Helsingfors 1854–1855. • Salongen i Sinebrychoffs palats har bevarat i sin ursprungliga prakt på Konstmuseet Sinebrychoff.

204 Venäläinen vaikutus Suomen suuriruhtinaskunnan pääkaupungissa Det ryska inflytandet i storfurstendömet Finlands huvudstad 205 mäksi teknologiaksi. Näin oli ollut jo 1700-luvulla. tekniska framsteg introducerades till Helsingfors och • Venäläinen Kiseleff-suku kuului Helsingin Tuolloinkin helsinkiläiset omaksuivat teknologisia, kult- det övriga Finland via Sveaborg. Fästningens pannor, vauraimpiin porvarissukuihin. Sillä oli kauppahuone Senaatintorin eteläisellä tuurisia ja sosiaalisia vaikutteita Viaporista. pumpar, kvarnar och arbetsmetoder beskrevs som tide­ reunalla. Lisäksi Kiseleffit omistivat talon Venäläistä syntyperää olleiden kauppiaiden mää- varvets mest avancerade teknik. Så hade det varit redan ja sokeritehtaan Töölönlahden rannalla ja Helsingin kaasulaitoksen. rä Helsingissä kasvoi 1800-luvun mittaan. Neljännes på 1700-talet. Även då tillägnade sig helsingforsarna Helsingin kaikista kauppiaista ja yli puolet ruokata- tekniska, kulturella och sociala impulser från Sveaborg. • Den ryska släkten Kiseleff tillhörde varakauppiaista oli 1870-luvulla venäläisiä tai heidän Mängden handlande av rysk börd ökade i Helsing­ Helsingfors förmögnaste borgarsläkter. Kiseleffska handelshuset stod på Suomessa syntyneitä jälkeläisiään. Useat heistä toimivat fors under 1800-talet. På 1870-talet var en fjärdedel Senatstorgets södra kant. Släkten ägde också myös rakennusurakoitsijoina. Venäläisten siviilien mää- av alla handlande och över hälften av alla köpmän som ett hus och en sockerfabrik på Tölövikens strand, samt Helsingfors gasverk. rä Suomessa alkoi kuitenkin kasvaa merkittävästi vasta sålde livsmedel, dvs. viktualiehandlande, i Helsingfors 1860-luvulla muun muassa siksi, että vuonna 1858 an- ryssar eller finlandsfödda ättlingar till sådana handlan­ nettu asetus salli entisten sotilaiden ja näiden perheiden de. Många av dem verkade också som byggnadsentre­ jäämisen Suomeen. Vuonna 1827 annettu asetus oli prenörer. Antalet ryska civilpersoner började dock öka tosin jo mahdollistanut ortodoksien pääsyn virkoihin ja betydligt först på 1860-talet. En av de bidragande or­ luottamustehtäviin. sakerna var en förordning av år 1858, som tillät förutva­ Venäläiset kauppiaat erottuivat monin tavoin rande militärer och deras familjer att stanna i Finland. En ti Helsingin liike-elämässä sekä erilaisissa valtiollisissa ja den ryska krigsmakten. Hans maka var den lutherska of­ Helsingissä eikä heidän ollut aina helppoa sopeutua förordning som utfärdats redan 1827 hade gett ortodoxa kunnallisissa tehtävissä. ficersdottern Lovisa Margaretha Sahlstedt. Av Kiseleffs kaupungin elämänmenoon. Viaporissa tilanne oli toi- tillträde till tjänster och förtroendeuppdrag i Finland. Kiseleff-suvun vaikutus näkyy edelleen Helsingissä, söner blev Nikolaj och Feodor studenter, och Nikolaj tog senlainen. Helsingissä kaupunkilaiset oudoksuivat De ryska köpmännen stod ut på många sätt i Hel­ sillä Senaatintorin reunalla sijaitsee Engelin suunnittele- dessutom filosofie magisterexamen. De båda sönerna ortodoksista uskontoa, venäjän kieltä ja tuolloin epä- singfors, och det var inte alltid lätt för dem att anpassa ma Kiseleffin kauppiastalo. Aiemmin samalla paikalla verkade i affärslivet i Helsingfors och i olika statliga och muodikkaina pidettyjä parrakkaita olemuksia. Rikkain, sig till livet i staden. På Sveaborg rådde en annan situ­ sijaitsi Kiseleffin vuonna 1812 Bernhard Maneckelta kommunala uppdrag. venäläiseksi aristokratiaksi kutsuttu kauppiaskunta ation. I Helsingfors kände sig folk främmande inför den ostama sokeritehdas. Manecken sisar oli naimisissa Släkten Kiseleffs inflytande syns i Helsingfors än i omaksui nopeasti ruotsin, mutta myös suomen kielen ortodoxa religionen, det ryska språket, och de skäggiga Feodor Kiseleffin veljen, Haminassa kauppiaana toi- dag genom Kiseleffska handelshuset som står vid Se­ päästen siten helsinkiläiseen seurapiiriin. Rikkaimpien gestalterna, som vid denna tidpunkt betraktades som mineen Timofein kanssa. Feodor Kiseleff siirsi tehtaan natstorget. Huset ritades av Engel. På denna plats stod ortodoksikauppiaiden lapsista monet opiskelivat Hel- omoderna. Den rikaste delen av handelsmannakåren, 1820-luvulla Töölönlahden rannalle, silloisen kaupun- tidigare en sockerfabrik som Kiseleff köpte av Bernhard singin keisarillisessa Aleksanterin yliopistossa. Heihin som kallades för den ryska aristokratin, tillägnade sig gin ulkopuolelle, missä toimi myös Kiseleffin omista- Manecke år 1812. Maneckes syster var gift med Feodor lukeutui myös Torniosta Helsinkiin muuttaneen laivan- snabbt både det svenska och finska språket, och vann ma tiilitehdas. Rakennusurakoitsijana Kiseleff vastasi Kiseleffs bror Timofej, som var köpman i Fredrikshamn. varustajan ja kauppaneuvoksen Feodor Tschetschulinin därigenom inträde i societeten i Helsingfors. Många av muun muassa Hietaniemen hautausmaan perustustöis- På 1820-talet flyttade Feodor Kiseleff sockerfabriken tytär Maria, joka vuonna 1870 oli Suomen ja myös de rikaste ortodoxa köpmännens barn studerade vid tä vuonna 1829 ja Nikolainkirkon (Helsingin tuomio- till Tölövikens strand, som vid denna tid låg utanför sta­ Pohjoismaiden ensimmäinen naisylioppilas. Kejserliga Alexanders Universitetet i Helsingfors. En av kirkon) julkisivuportaikon rakennuttamisesta vuosina den. Här stod också ett tegelbruk som Kiseleff ägde. Myös Kiseleffin kauppiassuku sopeutui nopeas- dem var Maria Tshetschulin, som blev den första kvinn­ 1839–1843. Som byggentreprenör ansvarade Kiseleff bland annat ti suomalaiseen yhteiskuntaan. Feodor Pantelejevitš liga studenten i Finland och hela Norden år 1870. Hon Feodor Kiseleff nuorempi osti vuonna 1855 Alber- för grundläggningsarbetena för Sandudds begravnings­ Kiseleff siirtyi Vanhaan Suomeen kuuluneesta Hami- var dotter till skeppsredaren och kommerserådet Feodor gan kartanon, joka oli ollut Helsingin seudun seurapii- plats år 1829 och för byggandet av Nikolajkyrkans (Hel­ nasta Viaporiin vuonna 1809 ja sieltä vuonna 1812 Tschetschulin, som flyttat från Torneå till Helsingfors. rielämän keskus 1700-luvulla. Hän osallistui myös Hel- singfors domkyrkas) fasadtrappa åren 1839–1843. Helsinkiin, jossa hän sai porvarinoikeudet seuraavana Även köpmannasläkten Kiseleff anpassade sig sinki – Hanko –rautatien ja Helsingin kaasulaitoksen År 1855 köpte Feodor Kiseleff den yngre Alberga vuonna. Jo tuolloin Kiseleff oli Helsingin kolmanneksi snabbt till det finska samhället. Feodor Pantelevitj Ki­ perustamiseen. Feodor Kiseleffin puoliso oli Munkki- gård, som varit centrum för societetslivet i Helsingfors suurin veronmaksaja rikastuttuaan venäläisen sotaväen seleff flyttade från Fredrikshamn i Gamla Finland till niemen kartanon tytär Amalia Mattheiszen. på 1700-talet. Han deltog också i grundandet av järnvä­ tavarantoimittajana. Hänen puolisonsa oli luterilainen Sveaborg år 1809, och därifrån till Helsingfors år 1812, Haminassa vuonna 1767 syntynyt, Venäjän kor- gen mellan Helsingfors och Hangö och gasverket i Hel­ upseerintytär Lovisa Margaretha Sahlstedt. Kiseleffien där han vann burskap året därpå. Redan vid denna tid­ keimpaan aatelistoon kuuluneen Seremetjeffin suvun singfors. Feodor Kiseleff var gift med Amalia Mattheis­ pojista Nikolai ja Feodor pääsivät ylioppilaiksi ja Nikolai punkt var Kiseleff den tredje största skattebetalaren i entinen maaorja Jegor Uschakoff saavutti Sinebrychof- zen, vars familj ägde Munksnäs gård. valmistui filosofian maisteriksi. Kumpikin pojista vaikut- Helsingfors. Han hade blivit rik som varuleverantör till fin ja Kiseleffin tavoin huikean uranousun, kun hänes- Jegor Uschakoff föddes i Fredrikshamn år 1767. Han

206 Venäläinen vaikutus Suomen suuriruhtinaskunnan pääkaupungissa Det ryska inflytandet i storfurstendömet Finlands huvudstad 207 tä tuli Helsingin rikkain kauppias 1820-luvun lopussa. Myös hän saapui Suomeen venäläisen armeijan mu- kana vuonna 1808. Keisari vapautti Jegor Uschakof- fin ja tämän veljen maaorjuudesta vuonna 1812 lu- nastusmaksua vastaan. Uschakoff rakennutti 1810- ja 1820-luvuilla Esplanadin ja Unioninkauden kulmaan talon, joka tunnetaan nykyään Jugendsalin talona. Helsingin venäläisillä kauppiailla oli rakennus­ urakoita myös Viaporissa. Sinne rakennettiin vuosina 1828–1831 sairaala, jonka on todennäköisesti suun- nitellut Carl Ludvig Engel. Rakennusurakoinnista vas- tasivat helsinkiläiset kauppiaat Nikolai Sinebrychoff, Feodor Kiseleff ja Jegor Uschakoff. Nikolajeffin kauppiassuku muutti Helsinkiin 1820-luvulla. Nikolai Nikolajeff perusti puolisonsa Mimmi Bäckmanin kanssa ravintola Gambrinin Fabia- ninkadulle. Heidän vuonna 1878 syntynyt poikansa Sergei avasi ravintolan yläkertaan vuonna 1905 kont- toritarvikekaupan, joka laajeni autoliikkeeksi ja muutti myöhemmin Hankkijan talona tunnettuun kiinteistöön. Sergei Nikolajeff edisti suomalaista kulttuuria toimien Akseli Gallén-Kallelan mesenaattina. Myös Sinebry- choffit rahoittivat kulttuuria osallistumalla Suomen Kansallisteatterin perustamiseen ja Ruotsalaisen teatte- • Taiteilija Akseli Gallen-Kallelan suunnittelema • Nikolajeffin rakennuttama autopalatsi vuonna 1913. Palatsi oli yksi itäisen Euroopan suurimmista. Se tuli myöhemmin rin uuden talon rakentamiseen. Lisäksi he tukivat ka- Nikolajeffin autokaupan mainos. tunnetuksi Hankkijan-talona. pellimestari Robert Kajanuksen orkesterihanketta, josta • Reklam för Nikolajeffs bilaffär. Annonsen • Bilpalatset som Nikolajeff lät bygga 1913. Palatset var ett av de största i östra Europa. Byggnaden blev senare känd myöhemmin syntyi Helsingin kaupunginorkesteri. designades av konstnären Akseli Gallen-Kallela. som Hankkijas hus. Helsingin nykyisessä keskustakuvassa näkyy enti- sen venäläisen maaorjan, ruokatavarakauppias Nikolai Korostileffin kädenjälki. Hän aloitti vuonna 1830 Niko- hade varit livegen under släkten Seremetjeff, som tillhör­ Vuonna 1870 ruotsalaista syntyperää ollut kenraali- där ett sjukhus, som sannolikt ritats av Carl Ludvig Engel. lainkirkon rakentamisen, mutta kuoli ennen kuin kirkko de högadeln i Ryssland. Uschakoff gjorde en fantastisk kuvernööri, kreivi Nikolai Adlerberg perusti Helsinkiin För byggentreprenaden ansvarade handladena Nikolaj valmistui 1852. Korostileffin rakennusurakoihin lukeu- karriär som liknar Sinebrychoffs och Kiseleffs, och han venäläisen lyseon kasvattamaan Suomen ylintä johtoa, Sinebrychoff, Feodor Kiseleff och Jegor Uschakoff från tuivat myös yliopiston päärakennus, senaatintalo, Smol- blev den mest förmögne handlanden i Helsingfors i slutet mikäli venäjän kieli ei muutoin saavuta suomalaisessa Helsingfors. na ja Katajanokan merikasarmi. Korostileff pysyi koko av 1820-talet. Även han kom till Finland med den ryska koululaitoksessa ja yliopistossa riittävän vanhaa asemaa. Köpmannasläkten Nikolajeff flyttade till Helsingfors uransa nimellisesti ruokatavarakauppiaana, vaikka hänen armén år 1808. Kejsaren befriade Jegor Uschakoff och Varsinainen venäjän kielen, kirjallisuuden ja histo- på 1820-talet. Nikolaj Nikolajeff, tillsammans med ma­ työtehtävänsä suuntautuivat lähes täysin toisaalle. hans bror från livegenskapen år 1812 mot en avgift. På rian professuuri perustettiin yliopistoon vuonna 1841, kan Mimmi Bäckman, grundade restaurangen Gambrini Helsinkiin muutti myös venäläisiä virkamiehiä ja yli- 1810- och 1820-talet lät Uschakoff bygga ett hus i hör­ jolloin tehtävässä aloitti Skandinaviasta ja Suomesta på Fabiansgatan. År 1905 öppnade deras son Sergej, opisto-opettajia, joiden koulutuksellinen ja kulttuurinen net av Esplanaden och Unionsgatan. I dag är huset känt kiinnostunut ja ruotsia osaava Jakov Grot. Hänet tun- född 1878, en butik som sålde kontorsartiklar i restau­ tausta mahdollisti menestymisen Suomessa. Vuonna som Jugendsalens hus. netaan erityisesti yliopiston venäläisen kirjaston eli rangens övre våning. Rörelsen expanderade senare till 1812 Turun Akatemiaan perustettiin venäjän kielen De ryska köpmännen i Helsingfors hade också byg­ nykyisen Kansalliskirjaston slaavilaisen osaston perus- en bilaffär och flyttade till en fastighet som blev sena­ lehtoraatti opettamaan tuleville virkamiehille venäjää. gentreprenader på Sveaborg. Åren 1828–1831 byggdes tamisesta. Se on ainoa venäläinen kirjasto Venäjän ul- re känd som Hankkijas hus. Sergej Nikolajeff främjade

208 Venäläinen vaikutus Suomen suuriruhtinaskunnan pääkaupungissa Det ryska inflytandet i storfurstendömet Finlands huvudstad 209 konsten i Finland som mecenat åt Akseli Gallén-Kallela. • Aivan Helsingin luterilaisen Även familjen Sinebrychoff finansierade kulturen genom tuomiokirkon vieressä sijaitsi arkkitehti C.L. Engelin suunnittelema ortodoksinen att delta i grundandet av Nationalteatern och bygget av Pyhän Kolminaisuuden kirkko, joka oli det nya huset för Svenska teatern. Dessutom gav de tunnettu arvokkaasta ikonostaasistaan. stöd till kapellmästare Robert Kajanus orkesterprojekt, • Alldeles bredvid Helsingfors lutherska som senare utvecklades till Helsingfors stadsorkester. domkyrka stod den ortodoxa Heliga I Helsingfors centrum i dag syns spåren av den tidi­ Treenighetskyrkan, som ritats av arkitekt C.L. Engel. Kyrkan var känd för sin gare ryske livegna bonden och sedermera viktualiehand­ värdefulla ikonostas. landen Nikolaj Korostileffs arbete. Han inledde bygget av Nikolaikyrkan år 1830, men avled innan kyrkan blev färdig år 1852. Bland Korostileffs byggentreprenader fanns också universitetets huvudbyggnad, senatshuset, Smolna och marinkasernen på Skatudden. Nominellt var monier. Helsingfors ortodoxa församling Korostileff viktualiehandlande under hela sin karriär, trots grundades år 1827, och samma år invig­ att han utförde sitt arbete nästan helt i andra områden. des Heliga treenighetskyrkan, som var av­ Till Helsingfors flyttade även ryska tjänstemän och sedd för stadens växande ryska samfund. universitetslärare som hade ett sådant utbildningsmäs­ Kyrkan hade ritats av Carl Ludvig Engel och byggts av Jegor Uschakoff. Bygget • Suomen Keisarillisen Aleksanterin yliopiston (Helsingin sigt och kulturellt kapital som möjliggjorde en fram­ yliopisto) Venäjän kielen, kirjallisuuden ja historian gångsrik karriär i Finland. År 1812 introducerades ett finansierades av Nikolaj och Paul Sine­ professori Jakov Grot oli akateemisen yhteisön tunnettu lektorat i ryska språket vid Akademin i Åbo. Lektorns brychoff, som också donerade ikonosta­ ja arvostettu jäsen. Vuonna 1856 hänet nimitettiin sen och ikonerna till kyrkan. Församlingen Pietarin tiedeakatemian akateemikoksi. uppdrag var att lära de framtida tjänstemännen ryska. År 1870 grundade generalguvernören, greve Nikolaj Ad­ blev alltmer större och förmögen. Ett be­ • Jakov Grot, professor i ryska språket, litteraturen vis på detta är Uspenskijkatedralen, som och historien vid Kejserliga Alexanders Universitetet i lerberg, som var av svensk börd, ett ryskt lyceum i Hel­ Helsingfors var en känd och uppskattad medlem av det singfors. Lyceet skulle fostra Finlands högsta ledning vid lahjoittivat myös ikonostaasin ikoneineen. Vaurastu- byggdes färdigt bland kåkarna på Skatudden år 1868. akademiska samfundet. År 1856 utnämndes Grot till den eventualitet att det ryska språket på annat sätt inte neesta ja väestöltään kasvaneesta seurakunnasta ker- Byggnaden ritades av arkitekten A. M. Gornostajev, och akademiker vid vetenskapsakademin i S:t Petersburg. lyckades uppnå en tillräckligt stark ställning inom skol- too Katajanokan kallioille, hökkelikylän keskelle 1868 Paul Sinebrychoff deltog också i finansieringen av den. och universitetsväsendet i Finland. valmistunut arkkitehti A.M. Gornostajevin suunnittele- De förmögna köpmännen gav även ekonomiskt stöd till En ordinarie professur i ryska språket, litteraturen ma Uspenskin katedraali, jonka rakentamista Paul Sine- församlingens undervisningsverksamhet. På Sveaborg kopuolella. Grot edisti myös venäläisen kirjallisuuden och historien grundades vid universitetet år 1841. Posten brychoff niin ikään rahoitti. Vauraat kauppiaat tukivat började det ortodoxa kyrkliga livet redan i augusti 1808, tunnettuutta ja hänen sosiaaliseen verkostoonsa kuului- beträddes av Jakov Grot, som var intresserad av Skan­ taloudellisesti myös seurakunnan koulutustoimintaa. cirka fyra månader efter fästningens erövring. Den till vat muun muassa Elias Lönnrot ja J.L. Runeberg. dinavien och Finland och kunde svenska. Han är känd Viaporissa ortodoksien kirkollinen elämä käynnistyi jo Alexander Nevskij helgade kyrkan på Sveaborg blev fär­ Venäläisyys ja ortodoksinen kirkko linkittyivät suo- särskilt som grundaren av universitetets ryska bibliotek, elokuussa 1808, nelisen kuukautta valtauksen jälkeen. dig år 1854. På den planerade platsen för kyrkan stod malaisten ajatuksissa toisiinsa. Se oli luonnollista, kos- som i dag är Slaviska biblioteket vid Nationalbiblioteket. Aleksanteri Nevskin kirkko valmistui Viaporiin vuonna bland annat en krog som Nikolaj Sinebrychoff grundat. ka papit olivat venäläisiä. Kirkko edusti tsaaria, mikä Biblioteket är det enda i sitt slag utanför Ryssland. Grot 1854. Sen tieltä siirrettiin muun muassa Nikolai Sine- Den flyttades till ett annat ställe. taas edellytti arvokkaita kirkkorakennuksia ja hienoja arbetade också för att göra den ryska litteraturen bättre brychoffin perustama kapakka. De ryska soldaterna från Sveaborg var ett perma­ seremonioita. Helsingin ortodoksinen seurakunta pe- känd, och bland annat Elias Lönnrot och J.L. Runeberg Viaporin venäläiset sotilaat olivat osa Helsingin nent inslag i gatubilden i Helsingfors. Tidvis beordrades rustettiin vuonna 1827 ja kaupungin kasvavaa venä- tillhörde hans umgänge. katukuvaa. Ajoittain sotilaita ja matruuseja määrättiin soldater och matroser med familjer att flytta till fastlan­ läisyhteisöä varten vihittiin samana vuonna käyttöön I finländarnas tankar var den ryska kulturen sam­ muuttamaan perheineen mantereelle muun muassa det bland annat på grund av behovet av mer utrymme. Carl Ludvig Engelin suunnittelema, Jegor Uschakoffin manlänkad med den ortodoxa kyrkan. Det var naturligt, lisätilatarpeen takia. Samasta syystä moni upseeri asui Av samma anledning bodde många officerare i staden. urakoima ja Nikolai ja Paul Sinebrychoffin rahoittama då prästerna var ryssar. Kyrkan representerade tsaren, kaupungilla. Monet upseereista, sotilaista ja matruuseis- Många av officerarna, soldaterna och matroserna gif­ Pyhän Kolminaisuuden kirkko, jonne Sinebrychoffit vilket krävde värdefulla kyrkobyggnader och fina cere­ ta avioituivat suomalaisten naisten kanssa, koska Suo- te sig med finska kvinnor eftersom det fanns ytterst få

210 Venäläinen vaikutus Suomen suuriruhtinaskunnan pääkaupungissa Det ryska inflytandet i storfurstendömet Finlands huvudstad 211 • Venäläistä mouksia kammonneen Nikolai I:n aikana vallinnut fartyg och båtar. Nikolaj I fruktade de revolutioner som sotaväkeä kielto matkustaa ulkomaille lisäsi venäläisten matkailua brutit ut i Europa och förbjöd därför ryska medborgare paraatissa Helsingin Kauppatorilla Suomessa ja Helsingissä. Sen ansiosta höyrylaivaliiken- att resa utomlands. Tack vare det reste allt fler ryssar till 1900-luvun alussa. ne Helsinkiin ja Viaporiin käynnistyi. Finland och i Helsingfors i stället. Till följd av detta inled­ • Ryska trupper Hallinnollisten, taloudellisten ja väestöllisten vaiku- des ångbåtstrafik till Helsingfors och Viborg. går i parad på tusten lisäksi Viapori ja venäläisyys heijastuivat myös Sveaborg och det ryska inflytandet påverkade inte Salutorget i Suomen radikaaliin työväenliikkeeseen. Venäjän le- bara administrationen, ekonomin och befolkningen i Fin­ Helsingfors i början av 1900-talet. vottomuuksia seurasi heinä-elokuun vaihteessa 1906 land. De bidrog också till uppkomsten av den radikala ar­ Viaporissa puhjennut venäläisten matruusien kapina. betarrörelsen i Finland. Oroligheterna i Ryssland följdes Kapinan piti Venäjän vallankumouksellisten laatiman av de ryska matrosernas uppror på Sveaborg i skiftet av suunnitelman mukaan käynnistää maanlaajuinen val- juli och augusti 1906. Enligt de ryska revolutionärernas lankumous, mutta siinä epäonnistuttiin, kun kapina plan skulle upproret ge startskottet till en riksomfattande alkoi monta päivää etuajassa suunnitellusta. Vallanku- revolution. Planen rann dock ut i sanden, då upproret ut­ mouksellinen toiminta oli Suomessa helpompaa kuin bröt flera dagar för tidigt. Det var lättare att bedriva revo­ Venäjällä, koska Venäjän poliisilla ei ollut valtuuksia lutionär verksamhet i Finland än i Ryssland, då den ryska Suomessa. Myös Venäjän maaliskuun ja marraskuun polisen inte hade behörighet att agera i Finland. Även de 1917 vallankumoukset heijastuivat Suomeen. Kadut ryska revolutionerna i mars och november 1917 påver­ täyttyivät Viaporista ja Helsingin kasarmeista tulleista kade Finland. Gatorna fylldes av tusentals soldater och tuhansista sotilaista. matroser från Sveaborg och kasernerna i Helsingfors.

Översättning: ACC Global messa oli hyvin vähän venäläisiä nuoria naisia. Engelin ryska unga kvinnor i Finland. Marinkasernen, som ritats suunnittelemasta Merikasarmista kehittyi venäläisen av Engel, utvecklades till en rysk flottbas som också var laivaston tukikohta, jossa toimi Viaporin sotasatama. Sveaborgs krigshamn. I området reparerades, under­ Alueella korjattiin, huollettiin ja varustettiin myös lai- hölls och utrustades fartyg. Efterfrågan på bostäder voja. Asuntojen kysyntä kasvoi entisestään. fortsatte att öka. Viaporissa kuolleet venäläiset sotilaat haudattiin Ryska soldater som avlidit på Sveaborg begravdes ensin Kampin hautausmaalle, joka sijaitsi nykyisen först på Kampens begravningsplats, som låg i nuva­ Vanhan kirkkopuiston alueella ja sen läheisyydessä. rande Gamla kyrkoparken och i dess närhet. Sandudds Viaporin komendantin pyynnöstä Töölön sotilassairaa- begravningsplats grundades år 1829. På begäran av lassa kuolleille potilaille varattiin Taivallahteen vuonna Sveaborgs kommendant reserverades på begravnings­ 1829 perustetulta Hietaniemen hautausmaalta alue, platsen ett område för patienter som avlidit på mili­ KIRJALLISUUS / LITTERATUR jonne haudattiin myös monet Viaporin sotamiehet ja tärsjukhuset i Tölö. Många meniga och underofficerare alipäällystöön kuuluneet. begravdes där. Iisa Aaltonen, En för bägge och bägge för en”Helsingin venäläinen kauppiasyhteisö 1840–1860. Pro gradu –tutkielma. Helsingin yliopisto 2016. Helsingin liikenneyhteydet paranivat autonomian Under autonomins tid fick Helsingfors avsevärt blogs.helsinki.fi/sveaborg-project/ aikana huomattavasti. Ensimmäinen rata Helsingin ja bättre trafikförbindelser. Den första järnvägsbanan Matti J. Castrén, Helsingin koti- ja ulkomaankauppiaat vv. 1809 – 1853. Teoksessa Kauppiaiden ja merenkulkijain Helsinki. Entisajan Helsinki. Helsinki-Seura. Helsinki. 1954. Hämeenlinnan välillä avattiin vuonna 1862 ja siitä kah- öppnades mellan Helsingfors och Tavastehus år 1862. Harry Halén, Venäläisperäinen kauppiaskunta Suomessa 1809–1917. Unholan aitta 42. deksan vuoden kuluttua rautatieyhteys Pietariin. Sen Åtta år senare öppnades en järnvägsförbindelse till S:t Helsinki. 2015 jälkeen rataverkosto laajeni. Liikenneyhteydet Viaporin Petersburg. Bannätet utvidgades efter detta. På vintern Anneli Mäkelä-Alitalo, ”Sinebrychoffien perhehistoriaa Suomessa”. Teoksessa ja Helsingin välillä hoituivat talvisin jääteitse ja kesäisin gick trafiken mellan Sveaborg och Helsingfors längs en Sinebrychoffit. SKS. Helsinki. 2009 laiva- ja veneyhteyksin. Länsieurooppalaisia vallanku- vinterväg och på sommaren sköttes förbindelserna med Seppo Perälä, Helsingin venäläissyntyinen kauppiaskunta vuosina 1809-79. Entisaikain Helsinki VIII. Helsinki 1970.

212 Venäläinen vaikutus Suomen suuriruhtinaskunnan pääkaupungissa Det ryska inflytandet i storfurstendömet Finlands huvudstad 213 Ortodoksinen Religioner och kyrkor kirkko ja toisuskoiset på Sveaborg under sotilaat Viaporissa den ryska tiden

PÄIVI HAPPONEN

Venäläisen kauden Viapori Under den ryska tiden var oli kansallisesti, uskonnollises- Sveaborg ett nationellt, reli­ ti, kielellisesti ja kulttuurisesti giöst, språkligt och kulturellt monikerroksinen yhteisö. Siel- mångskiktat samhälle. De lä palvelleet sotilaat olivat ko- soldater som tjänstgjorde på toisin eri puolilta valtakuntaa, fästningen kom från olika delar joten sotilaiden joukossa oli av det ryska riket, och följakt­ ortodoksien, luterilaisten ja ka- ligen fanns det förutom luthe­ • Meriekipaasi oli Viaporin ja Helsingin suurin laivastokasarmi. Nykyisin Merikasarmissa toimii ulkoministeriö. tolisten sotilaiden lisäksi muun ranska även katolska och or­ muassa juutalaisia, islaminus- todoxa soldater samt judiska, • Sjöekipaget var Sveaborgs och Helsingfors största marinkasern. I dag verkar Utrikesministeriet i Sjökasernen. koisia ja buddhalaisia sotilai- muslimska och buddhistiska ta. Kaikki saivat periaatteessa soldater. I princip fick alla utö­ harjoittaa omaa uskontoaan. va sin egen religion. Ansvaret rajoittivat erityisesti juutalaisten, mutta jossain määrin religiös missionering. Ett flertal bestämmelser begrän­ Siitä vastasivat uskonnolliset för detta handhades av olika myös katolilaisten etenemistä sotilasuralla. sade framför allt judarnas, men i någon mån även katoli­ yhteisöt ja seurakunnat, joista religiösa samfund och försam­ Rauhan vuosina Viaporissa oli noin 4 500 asukas- kernas, avancemang på den militära banan. monet olivat sotilasseurakun- lingar, av vilka många var mili­ ta, mutta Krimin sota jopa kolminkertaisti asukasluvun. Under fredstid hade Sveaborg ca 4 500 invånare, tia. Katolilaisilla sotilailla ei tärförsamlingar. På Sveaborg Ensimmäisen maailmansodan aikana Viaporissa, Helsin- men Krimkriget t.o.m. trefaldigade invånarantalet. Un­ kuitenkaan ollut omaa kirkkoa hade de dock de katolska sol­ gissä ja lähiseudulla oli noin 15 000 sotilasta ja Viaporin der det första världskriget fanns det ca 15 0000 sol­ tai uskonnonharjoituspaikkaa daterna varken en egen kyrka vesille sijoitetuissa aluksissa palveli lähes 30 000 me- dater på Sveaborg och i Helsingfors med omnejd. På Viaporissa. eller något annat utrymme för risotilasta. Sotilaiden lisäksi linnoituksessa asui heidän de fartyg som placerats i farvattnen runt fästningen Venäjän yhtenäistämispo- utövandet av sin religion. perheitään, muuta siviiliväestöä ja vankeja. Muuhun tjänstgjorde närmare 30 0000 marinsoldater. Förutom litiikka vähensi 1800-luvun Under loppet av 1800-ta­ siviiliväestöön kuului kauppiaita, käsityöläisiä, renkejä, soldaterna, så bodde även deras familjer, övrig civilbe­ mittaan suvaitsevaisuutta ja let ledde den ryska förenhet­ piikoja, sairaalan henkilökuntaa ja opettajia. Perheitä oli folkning och fångar på fästningen. Till den övriga civil­ • Venäläinen sotilas 1800-luvun puolivälin korosti ortodoksisuuden ase- univormussa. Sotilaat edustivat monia ligandepolitiken till en ökad paljon, sillä vuosina 1812–1918 Viaporissa syntyi noin befolkningen hörde handelsmän, hantverkare, drängar, maa kansakuntaa yhdistävänä kansallisuuksia ja uskontoja. intolerans och betonandet av 6 500 lasta. Erityisen suuri syntyvyys oli 1800-luvun pigor, sjukhuspersonal och lärare. Det fanns många uskontona. Tämä näkyi lisään- den ortodoxa trons ställning alkupuolella. familjer på fästningen, under åren 1812-1918 föddes ca • Rysk soldat i uniform från mitten av 1800-talet. tyneenä uskonnollisena kään- Soldaterna representerade många nationaliteter som en nationsförenande reli­ Aukollisesti säilyneistä Viaporin luterilaisista ja or- 6 5000 barn. Födelsetalet var speciellt högt i början av nytyksenä. Useat määräykset och religioner. gion. Detta sågs i en ökning av todoksisista kirkonkirjoista, Helsingin seurakuntien kir- 1800-talet.

214 Ortodoksinen kirkko ja toisuskoiset sotilaat Viaporissa Religioner och kyrkor på Sveaborg under den ryska tiden 215 • Viaporissa oli Ruotsin aikakaudella Viaporissa oli ollut monta lute- ring bosätta sig i vilken del av riket som helst. På så sätt oma luterilainen rilaista seurakuntaa, kun laivasto, varuskuntarykmentit, kom det att även i Finland att bosätta sig soldater ur den seurakunta. Kuva sen rippikirjasta vuosilta tykistö ja linnoituslaitos muodostivat jokainen oman so- ryska armén som fullgjort sin militärtjänstgöring. 1866–1892. tilasseurakuntansa. Lisäksi linnoituksessa toimi Viaporin Under den svenska tiden hade det på Sveaborg • Sveaborg hade vankilan seurakunta. Viaporiin oli suunniteltu rakennet- funnits flera lutheranska församlingar då flottan, de oli­ en egen luthersk tavaksi luterilainen kirkko, mutta linnoituksen valmistu- ka garnisonsregementen, artilleriet och fortifikationen församling. Bild på minen priorisoitiin kirkon edelle. Joka tapauksessa Susi- bildade var sin egen militärförsamling. Sveaborgs fäng­ dess husförhörslängd från åren 1866–1892. saaren linnoituksessa oli ollut jonkinlainen kirkkosali ja elses församling verkade även den på fästningen. Byg­ vuonna 1785 eräiden matkailijoiden päiväkirjamerkin- gandet av en luthersk kyrka planerades, men fästning­ nöissä mainitaan myös puinen kirkko. Tämän kirkon ens färdigställande prioriterades framom kyrkobygget. venäläiset purkivat vuonna 1825. Samana vuonna ra- Men någon form av kyrkosal har det funnits på Vargöns kennettiin uusi luterilainen kirkko, joka kuitenkin paloi fästning, och i reseberättelser från 1785 nämns även Krimin sodan pommituksissa vuonna 1855. Sen jälkeen en kyrkobyggnad av trä. Denna kyrka revs av de ryska kirkko sijoitettiin komentajan taloon, jossa se sai toimia trupperna år 1825. Samma år byggdes en ny lutheransk vuoteen 1882. kyrka, som dock brann under Krimkrigsbombarde­ Venäläistämiskaudella yhtenäistämispolitiikan seu- manget år 1855. Efter det placerades kyrkan i de ryska rauksena luterilaisen seurakunnan toimintaan koh- kommendanternas hus på Stora Öster Svartö, där den dentui rajoituksia, kun kirkko suljettiin ja seurakunta verkade ända till år 1882. aiottiin yhdistää Helsingin ruotsalais-suomalaiseen seu- Som en följd av förenhetligandepolitiken under för­ rakuntaan. Kyläkirjaston kuvalehti kertoi vuonna 1888, ryskningsperioden begränsades den lutherska försam­ että kaksi luterilaista lasta oli Viaporissa kastettu orto- lingens verksamhet, kyrkan stängdes och det fanns konkirjoista ja henkikirjoista on puutteista huolimatta Trots de luckor som finns i de bevarade lutheranska doksiseen uskoon. Tuon ajan lehdissä julkaistiin useita planer på att församlingen skulle sammanslås med den mahdollista rakentaa elämäntarina valtaosalle Viaporin och ortodoxa kyrkoböckerna från Sveaborg, och i Hel­ artikkeleita luterilaisuuden väheksynnästä Viaporissa. svensk-finska församlingen i Helsingfors. Tidskriften asukkaista. Valitettavasti Suomen sota ja Krimin sota singfors församlingars kyrkoböcker och mantalsläng­ tuhosivat suuren osan 1700- ja 1800-luvun alkupuo- der, så är det möjligt att rekonstruera en livsberättelse len Viaporin sotilasseurakuntien kirkonkirjoista, mutta för flertalet av Sveaborgs invånare. Tyvärr förstördes en koska Viaporin ja Helsingin asukkaiden yhteys oli tiivis, stor del av Sveaborgs militärförsamlingars kyrkböcker on elämänvaiheita kuvaavia tietoja mahdollista selvit- av det Finska kriget och av Krimkriget, men eftersom tää Helsingin kirkonkirjoista ja muista asiakirjalähteistä. förbindelserna mellan Sveaborgs och Helsingfors in­ Niin ikään osa Viaporin ortodoksisten sotilasseurakun- vånare var täta, kan information om livshändelserna ut­ tien kirkonkirjoista on tuhoutunut. 1800-luvun alku- redas från Helsingfors kyrkoböcker och andra skriftliga puolen ortodoksisiin rippikirjoihin sisältyy tietoja myös källor. Även en del av Sveaborgs ortodoxa militärför­ muuta uskontoa tunnustaneista viaporilaisista. Keisarin samlingars kyrkoböcker har förstörts. I ortodoxa skrift­ vuonna 1812 antama asetus salli eri uskontojen ja kan- böcker från början av 1800-talet ingår information även salaisuuksien väliset avioliitot. Yleistyvät seka-avioliitot om Sveaborgsbor, som bekänt sig till en annan religion. ja sotilasjoukkojen siirrot vaikuttivat Helsingin ja muun Enlig kejsarens förordning av år 1812 var äktenskap Suomen väestörakenteeseen. Vuonna 1858 voimaan mellan olika nationaliteter och religioner tillåtna. De allt tulleen asetuksen mukaan kaikki asepalveluksensa lop- vanligare blandäktenskapen och truppförflyttningarna puun suorittaneet saivat jäädä asumaan mille valtakun- påverkade både Helsingfors och det övriga Finlands nan alueelle tahansa. Näin Suomeenkin asettui Venäjän demografiska struktur. Enligt en förordning som trädde i • Ortodoksinen jumalanpalvelus Viaporin paraatikentällä vuonna 1908. armeijan täysin palvelleita sotilaita. kraft 1858 kunde alla de som slutfört sin militärtjänstgö­ • Ortodox gudstjänst på Sveaborgs paradfält år 1908.

216 Ortodoksinen kirkko ja toisuskoiset sotilaat Viaporissa Religioner och kyrkor på Sveaborg under den ryska tiden 217 • Aleksanteri Nevskin kirkon suunnitteli Pietari kulalle sijoitetun kirkon tieltä siirrettiin muun muassa I motsats till största delen av fästningens byggnader Taideakatemian arkkitehtuurin professori Konstantin Nikolai Sinebrychoffin yksi kapakka. Sinebrychoff ei eh- så klarade den nya ortodoxa kyrkan på Sveaborg bom­ Thon. tinyt nähdä Aleksanteri Nevskin muistolle omistettua, bardemanget 1855 utan skador. Kyrkan upphöjdes till • Professorn i arkitektur vid konstakademin i S:t bysanttilais-venäläistä tyyliä edustanutta kirkkoa valmii- domkyrka, eller katedral, år 1891. Runt kyrkan restes ett Petersburg Konstantin Thon ritade Alexander Nevskijs kyrka. na vuonna 1854, sillä hän kuoli liikematkalla Tverissä stängsel, som konstruerats av svenska kanoner tillsam­ jo vuonna 1848. mans med de kättingar som eventuellt använts för att Viaporin uusi ortodoksikirkko säilyi Krimin sodan stänga sunden. Stängslet omringar fortfarande kyrkan, Kyläkirjaston kuvalehti berättade 1888, att på Sveaborg pommituksissa vaurioitta päinvastoin kuin suuri osa som ändrades till lutheransk efter att Finland blivit själv­ hade två lutheranska barn blivit döpta till den ortodoxa linnoituksen muista rakennuksista. Kirkko korotettiin ständigt. I den separata klockstapeln finns fortfarande tron. I tidningar från tidsperioden publicerades flera ar­ tuomiokirkoksi eli katedraaliksi vuonna 1891. Sen Finlands största kyrkklocka. Den gjöts i Moskva år 1885 tiklar om hur lutherdomen nedvärderades på Sveaborg. ympärille rakennettiin Ruotsin aikaisista tykinputkista och väger över 6 600 kg. De lökformade kupolerna Församlingen överlevde dock trots motgångarna, och ja salmien sulkemiseen käytetyistä ketjuista aita, joka syntes långt över Helsingfors. På den motsatta stran­ kyrkan fungerade i fästningens skolbyggnad fr.o.m. edelleen ympäröi Suomen itsenäistymisen jälkeen lute- den i Helsingfors restes 1868 den av Paul Sinebrychoff, 1887 till dess att Finland blev självständigt. Förutom de rilaiseksi muutettua kirkkoa. Erillisessä tapulissa on yhä civila, så betjänade den lutheranska församlingen även Suomen suurin, Moskovassa vuonna ryska soldater, av vilka flera var balter, som bekände sig 1885 valettu ja yli 6 600 kiloa painava till den lutheranska tron. kirkonkello. Kirkon sipulinmuotoiset Största delen av de ryska soldaterna bekände sig till kupolit näkyivät pitkälle Helsinkiin. Seurakunta kuitenkin säilyi vaikeuksista huolimatta ja den ortodoxa tron. Den kyrkliga verksamheten startade Lähes vastarannalle Helsinkiin kohosi kirkko toimi vuodesta 1887 linnoituksen kouluraken- i augusti 1808, cirka fyra månader efter erövrandet av vuonna 1868 Nikolai Sinebrychoffin nuksessa Suomen itsenäistymiseen saakka. Luterilainen Sveaborg. En temporär kyrka verkade i flygelbyggnaden veljen Paulin rahoittama Uspenskin seurakunta palveli siviilien lisäksi linnoituksen luterilaisia i kronverket Ehrensvärd, där en fältkyrka helgad åt Alex­ katedraali. venäläisiä sotilaita, joista monet olivat baltteja. ander Nevskij inledde sin verksamhet 1810. Att en or­ Suurin osa venäläisistä sotilaista tunnusti ortodoksis- todox kyrka skulle grundas på Stora Öster Svartö hade ta uskontoa. Kirkollinen toiminta käynnistyi elokuussa bestämts redan 1809. Kyrkans ritningar gjordes av C.L. 1808 nelisen kuukautta Viaporin valtauksen jälkeen. Engel, som ansvarat för byggnadsplaneringen av Hel­ Väliaikaisena kirkkona palveli Kruunulinna Ehrensvär- singfors monumentala centrum. Planen var dock alltför din siipiosa, jossa Aleksanteri Nevskille pyhitetty kenttä- dyr, och förverkligades därför inte. kirkko aloitti vuonna 1810 toimintansa. Ortodoksinen Den temporära fältkyrkan tjänade öarnas ortodoxa kirkko oli päätetty perustaa jo vuonna 1809 Iso Mus- soldater ända t.o.m. 1854, då Sveaborgs kyrka blev fär­ tasaarelle. Sen piirustukset laati Helsingin monumentaa- dig. Kyrkan hade finansierats av Nikolai Sinebrychoff, en likeskustan rakennussuunnittelusta vastannut arkkitehti affärsman och ägare till ett ölbryggeri, som hade bosatt Carl Ludvig Engel, mutta kirkkoa ei koskaan rakennettu sig på Sveaborg 1810. Kyrkan hade ritats av Konstantin suunnitelman kalleuden takia. Thon, professor i arkitektur vid S:t Petersburgs konsta­ Väliaikainen kenttäkirkko palveli saaren ortodoksisia kademi, och byggnadsarbetet leddes av arkitekten Ivan sotilaita vuoteen 1854 saakka. Silloin valmistui Viapo- Varnek. Kyrkan byggdes på Sveaborgs högsta kulle, riin vuonna 1810 asettuneen liikemiehen ja olutpani- och bl.a. en av Nikolai Sinebrychoff ägd krog flyttades • Viaporiin rakennettu Aleksanteri mon omistaja Nikolai Sinebrychoffin rahoittama kirkko. undan bygget. Den bysantiskt-ryska kyrkan tillägnades Nevskin kirkko valmistui vuonna 1854. Sen oli piirtänyt Pietarin taideakatemian arkkitehtuurin minnet av Alexander Nevskij, och den stod färdig 1854. • Den till Alexander Nevskij helgade professori Konstantin Thon, ja sen rakennustöitä johti Sinebrychoff hann dock inte se den fullbordad, efter­ kyrkan på Sveaborg blev färdig år arkkitehti Ivan Varnek. Viaporin korkeimmalle kuk- som han dog redan 1848 under en affärsresa i Tver. 1854.

218 Ortodoksinen kirkko ja toisuskoiset sotilaat Viaporissa Religioner och kyrkor på Sveaborg under den ryska tiden 219 tukahduttaminen Venäjällä. Juutalaisten asepalveluslaki Ryssland. Värnpliktslagen för judarna träde i kraft 1827, määräsi, että kaikki 12 vuotta täyttäneet miespuoliset varefter judar även tjänstgjorde i truppavdelningar som juutalaiset olivat asevelvollisia. Upseereiksi heillä ei kui- placerats i Finland. Samtidigt anlände de första judis­ tenkaan ollut pääsyä. Juutalaisia palveli myös Suomeen ka soldaterna till Sveaborg. De var hemma från trak­ sijoitetuissa joukko-osastoissa ja Helsinkiin perustet- ter som finns i dagens Lettland, Vitryssland, Ukraina tiin myös juutalaisille nuorille sotilaskoulutusta antava och nordöstra Polen. Flera av de judiska soldaterna kantonistikoulu. Ensimmäiset Viaporiin saapuneet juu- hade familj. På 1830-talet grundades en synagoga talaiset sotilaat olivat kotoisin nykyisen Liettuan, Val- på Sveaborg, och i en kasern i närheten fungerade en ko-Venäjän, Ukrainan ja Koillis-Puolan alueelta. Moni moské för de muslimska soldaterna. juutalainen sotilas oli perheellinen. Viaporiin perustet- Under kejsar Alexander II:s regeringstid förbätt­ tiin 1830-luvulla synagoga, jonka lähellä samassa kasar- rades judarnas ställning. De soldater med familj som missa toimi muslimisotilaiden moskeija. hemförlovats från militärtjänstgöring från år 1858 fick Keisari Aleksanteri II:n aikana juutalaisten asema förbli bosatta i Finland. Många judiska soldater använde • Suomen juutalaisten arkisto on kansainvälisesti ainutlaatuinen, helpottui. Vuonna 1858 asepalveluksesta kotiutetut sig av denna möjlighet, trots att lagstiftningen begrän­ joskaan ei suurin. Juutalaisten sotamiesten värväysasiakirjoja. Päärabbi Abraham Werner toimi 1800-luvun jälkipuoliskolla sotilaat saivat jäädä asumaan perheineen Suomeen. sade valet av bostadsort och yrkesutövandet. Den fö­ Helsingissä. Hän siirtyi Lontooseen 1891 ja muutti Palestiinaan Moni juutalaissotilas käytti tätä mahdollisuutta hyväk- renhetligandepolitik som drevs allt starkare i Ryssland, 1901. seen huolimatta siitä, että Suomen lainsäädäntö rajoitti förvisade från cirka 1870-talet de judiska familjerna från • Judiska arkivet i Finland är internationellt unik, även om den inte asuinpaikan valintaa ja ammatinharjoittamista. Venäjäl- Sveaborg, som var under rysk administration, till Hel­ är störst i världen. På bilden visas värvningshandlingar för judiska lä voimistunut yhtenäistämispolitiikka karkotti vuoden singfors, som hörde till det storfurstendömet Finland. soldater. Huvudrabbi Abraham Werner verkade i Helsingfors under 1800-talets senare hälft. Han flyttade till London år 1891 och till 1870 tienoilta lähtien Viaporin juutalaisperheet Venä- Enligt förordningen av år 1869 och den skrivelse Palestina 1901. jän hallintoon kuuluneelta saarelta Helsinkiin, Suomen som senaten gav 1876 fick före detta soldater idka han­ suuriruhtinaskunnan alueelle. del med produkter de själva tillverkat. Judarna skaffade Entiset sotilaat saivat vuoden 1869 asetuksen ja sin utkomst genom försäljning av framför allt gamla klä­ senaatin vuonna 1876 antaman kirjelmän mukaisesti der och krimskrams på utsedda platser i narinker, spe­ Kun Suomi liitettiin vuonna 1809 Venäjään, jäivät Nikolai Sinebrychoffs bror, bekostade Uspenskij kate­ käydä kauppaa itse valmistamillaan tuotteilla. Juutalai- cialla stånd just för detta ändamål. Förutom kläder och vuoden 1772 hallitusmuoto ja vuoden 1789 yhdistys- dralen. set hankkivat elantonsa etenkin vanhojen vaatteiden ja krimskrams såldes där bakverk, bär, frukt och tobak. ja vakuuskirja perustuslakeina voimaan. Niissä mo- Då Finland år 1809 förenades med Ryssland förblev rihkaman myynnillä tätä tarkoitusta varten osoitetulla Helsingfors narink-torg var belägen på det nuvarande lemmissa säädettiin, että kaikkien kansalaisten tuli olla regeringsformen 1772 och förenings- och säkerhetsak­ myyntipaikalla narinkka-kojuissaan. Käytettyjen vaattei- Simonsfältets område under åren 1876-1929. Att resa luterilaisia. Juutalaiset eivät periaatteessa saaneet asettua ten av år 1789 i kraft. I bägge stipulerades det, att alla den ja rihkaman lisäksi niissä myytiin leivonnaisia, mar- till landsbygden och att delta i marknaderna var förbjud­ Suomeen ilman kääntymistä kristinuskoon, mutta käy- medborgare skulle bekänna sig till den lutherska tron. joja, hedelmiä ja tupakkaa. Helsingin narinkkatori sijaitsi et. Det judiska samfundet i Finland var ett tätt nätverk tännössä suhtautuminen eriuskoisiin muuttui 1800-lu- Judar kunde inte bosätta sig i Finland utan att kon­ nykyisen Simonkentän alueella vuosina 1876–1929. som grundade sig på släktförhållanden. Äktenskap med vulla. Suomessa oli jo Ruotsin aikana ollut samaan vertera till kristendomen, men å andra sidan fanns det Maaseudulle matkustaminen ja markkinoille osallistu- personer av annan trosuppfattning ingicks knappt alls. aikaan kaksi eri suuntauksia edustanutta ortodoksista samtidigt i Finland två ortodoxa församlingar som fung­ minen oli kielletty. Suomen juutalaisyhteisö oli tiivis Småningom mildrades inställningarna. I november kirkkoa. 1800-luvun kuluessa juutalaisia asettui asu- erat redan under den svenska tiden. Under loppet av sukulaisuussuhteisiin perustuva verkosto. Avioliittoja 1905 valdes den liberala advokaten Nikolai Gerard till maan pysyvästi Helsinkiin, Viipuriin ja Turkuun. Suuri 1800-talet blev judar fast bosatta i Helsingfors, Viborg toisuskoisten kanssa ei juuri solmittu. Finlands generalguvernör, vilket möjliggjorde förverk­ osa heistä oli palvellut aikaisemmin Venäjän armeijassa. och Åbo. Största delen hade tidigare tjänstgjort i den Vähitellen tiukat asenteet lievenivät. Marraskuussa ligandet av många reformer. Synagogan i Helsingfors Heidän asemaansa vaikutti hyvin suuressa määrin venä- ryska armen. Deras ställning påverkades i hög grad av 1905 Suomen kenraalikuvernööriksi valittu liberaali togs i bruk i augusti 1906 och i slutet av samma år ord­ läisen kenraalikuvernöörin suhtautuminen sekä Venä- den ryska generalguvernörens inställning samt av den lakimies Nikolai Gerard mahdollisti monien uudistus- nade de ryska sionisterna den tredje allmänryska sio­ jän hallinto ja lainsäädäntö. ryska administrationen och lagstiftningen. ten toteuttamisen. Helsingin synagoga otettiin käyttöön nistkongressen i Helsingfors. Kongressen publicerade Keisari Nikolai I:n vuonna 1825 käynnistämien sor- En av målsättningarna för de förtrycksåtgärder som elokuussa 1906 ja saman vuoden lopulla Venäjän sio- det s.k. Helsingforsprogrammet, som eftersträvade att totoimien yhtenä tavoitteena oli ollut juutalaisuuden initierades av kejsar Nikolaj I var att kväsä judendomen i nistit järjestivät Helsingissä kolmannen yleisvenäläisen stärka den sionistiska verksamheten och understödde

220 Ortodoksinen kirkko ja toisuskoiset sotilaat Viaporissa Religioner och kyrkor på Sveaborg under den ryska tiden 221 • Helsingin synagoga valmistui • Venäläisiä ortodokseja varten vuonna 1906. Samana vuonna vuonna 1815 perustettu Hietaniemen Helsingissä pidettiin Venäjän hautausmaa on Helsingin vanhin sionistien kolmas konferenssi. hautausmaa. Sen lähellä sijaitsevat myös muiden toisuskoisten, • Synagogan i Helsingfors kuten juutalaisten ja islamin uskoa blev färdig år 1906. Samma år tunnustaneiden tataarien hautausmaat. ordnades de ryska sionisternas Hautausmaan Pyhän Eliaan kirkko tredje konferens i Helsingfors. valmistui 1858.

• Sandudds begravningsplats, som grundades år 1815 för ryska ortodoxa, är Helsingfors äldsta begravningsplats. Nära den finns också begravningsplatserna för andra trossamfund, såsom judiska begravningsplatsen och begravningsplatsen för de muslimska tatarerna. Helige Elias kyrka på den ortodoxa begravningsplatsen stod färdig år 1858.

sionistikongressin. Sen julkaisema niin sanottu Helsin- flytt till Palestina. De finska judarna fick fulla medborgar­ na. Myös tuberkuloosi ja muut keuhko- ja kuumetaudit kvalitet och trångboddheten ledde till att sjukdomarna gin ohjelma pyrki vahvistamaan sionistista toimintaa ja rättigheter först i januari 1918, en dryg månad efter att vaativat veronsa. Niiden leviämistä edistivät puutteelli- lätt kunde spridas. Även Krimkriget (1853-1855) inver­ kannustamaan muuttoa Palestiinaan. Täydet kansalais- Finland förklarat sig självständigt. nen ravitsemus ja hygienia, heikkolaatuinen juomavesi kade höjande på mortaliteten. oikeudet Suomen juutalaiset saivat vasta tammikuussa De islamiska soldaterna tjänstgjorde i samma trup­ ja ahtaat asuintilat. Krimin sota (1853–1855) nosti niin På Sveaborg fanns ingen begravningsplats, utan i 1918, runsaan kuukauden kuluttua Suomen itsenäisty- penheter som de judiska. Islamiska soldater nämns på ikään kuolleisuuslukuja. motsats till vad det stod i kyrkböckerna begrovs de av­ misestä. Sveaborg för första gången år 1817. De flesta av dem Viaporissa ei ollut omaa hautausmaata, vaan siellä lidna i Helsingfors. Kommendanten på Sveaborg krävde Islaminuskoiset sotilaat palvelivat samoissa jouk- var tatarer från Kazan och bashkirer. Som de judiska kuolleet sotilaat kirkonkirjatiedoista poiketen haudat- 1809 av Helsingfors att få en ny ortodox begravnings­ ko-osastoissa juutalaisten kanssa. Ensimmäiset mainin- soldaterna, så hade även de islamiska sin familj först på tiin Helsinkiin. Viaporin komendantti vaati vuonna plats. Den togs i bruk 1815. Den islamiska begravnings­ nat muslimisotilaista Viaporissa ovat vuodelta 1817. Sveaborg, senare i Helsingfors. Enligt adresskalendern 1809 Helsingiltä uutta ortodoksista hautausmaata, joka platsen i Helsingfors togs officiellt i bruk år 1871, men san­ Useimmat heistä olivat Kazanin tataareita ja baskiireja. från 1860-1870-skiftet bodde ett femtiotal islamiska otettiin käyttöön vuonna 1815. Helsingin islamilainen nolikt hade det funnits en sedan 1840-talet. I litteraturen Myös monella islaminuskoisella sotilaalla oli juutalais- soldater som gjorde sin militärtjänstgöring i Helsingfors hautausmaa otettiin virallisesti käyttöön vuonna 1871, finns det dock omnämnt, att de muslimer som avled på ten sotilaiden tavoin perhe ensin Viaporissa, sittemmin med sina familjer. Största delen återvände till Ryssland mutta todennäköisesti sellainen oli ollut jo 1840-luvulta Sveaborg skulle ända t.o.m. hösten 1855 ha begravts på Helsingissä. Asepalvelustaan suorittavia muslimisotilaita efter fullgjord värnplikt. På Sveaborg hade det funnits lähtien. Toisaalta kirjallisuudesta löytyy mainintoja, että fästningen. De lutherska och judiska soldaterna begrovs ja heidän perheenjäseniään asui 1860- ja 1870-luvun en iman fr.o.m. år 1836. Han flyttade permanent till Hel­ Viaporissa kuolleet muslimit haudattiin sinne syksyyn i Helsingfors. Gravarna för de soldater och matroser som taitteen osoitekalenterien mukaan Helsingissä viitisen- singfors efter Krimkriget. Imamen upprätthöll metrikka­ 1855 saakka. Luterilaiset ja juutalaiset sotilaat haudattiin avled under Krimkriget fanns på Sandhamn. kymmentä. Suurin osa heistä palasi Venäjälle asevelvol- böcker (historieböcker) över medlemmarna i sitt sam­ Helsinkiin. Krimin sodassa kuolleiden sotilaiden ja mat- lisuuden päätyttyä. Viaporissa tiedetään olleen vuodesta fund. Av dessa har böckerna från det ryska Sveaborg ruusien haudat olivat Santahaminassa. Översättning: Magdalena af Hällström 1836 imaami, joka siirtyi Krimin sodan jälkeen pysyväs- åren 1836-1914 bevarats. ti Helsinkiin. Imaamin ylläpitämiä metrikkakirjoja yhtei- På Sveaborg grasserade flera koleraepidemier un­ KIRJALLISUUTTA/LITTERATUR sönsä väestöstä on säilynyt venäläisen Viaporin vuosilta der 1800-talet, och döden var en vanlig gäst på fäst­ Laura Ekholm, LeChaim! Kuvia Suomen juutalaisten historiasta: Le chaim! Images from the history of Jews in Finland. Helsinki 2006. 1836–1914. ningen. Även tuberkulosen, tillsammans med andra Harry Halén, Viaporin/Helsingin ja Viipurin linnoituksen imaamien tataarinkieliset metrikkakirjat 1851 – 1914. Helsinki 1997. Kuolema oli yleinen vieras 1800-luvun Viaporissa, lung- och febersjukdomar, skördade många offer. Den Harry Halén, Viaporin sekä Hämeenlinnan-Turun-Ahvenanmaan varuskuntien muslimit ja juutalaiset n. 1812 – 1840. Helsinki 2000. jossa riehui lukuisia koleraepidemioita 1800-luvun aika- bristfälliga kosten och hygienen, dricksvattnets dåliga Venäläinen Viapori –verkkonäyttely. www.suomenlinna.fi/linnoitus/venalainenkausi/venalainen-viapori-verkkonayttely/

222 Ortodoksinen kirkko ja toisuskoiset sotilaat Viaporissa Religioner och kyrkor på Sveaborg under den ryska tiden 223 • Korttipeli-ilta valtiosihteeri Elis Schröderheimin luona Tukholmassa 1700-luvun Seurapiirielämää Societetsliv på Sveaborg lopulla. Suomen seurapiirielämä sai vaikutteita sekä Ruotsista Viaporissa ja Helsingissä och i Helsingfors että Venäjältä. Ennen vuoden 1789 vallankumousta Ranska ohjasi sekä muotia että seurustelukulttuuria.

• Kväll med kortspel hos statssekreterare Elis Schröderheim i Stockholm PÄIVI HAPPONEN i slutet av 1700-talet. Societetslivet i Finland fick impulser från både Sverige och Ryssland. Före franska revolutionen år 1789 ”Viaporin rekiretkien erikoisuus oli, että ne tuottivat ”Det särskilda med slädfärder i Sveaborg var att de alltid dominerades både modet och ihania yllätyksiä. Aina linnoituksessa oli ollut nerokkaita bjöd på underbara överraskningar. På fästningen hade umgängeskulturen av Frankrike. nuoria upseereita, jotka tunsivat kekseliäisyyden riemun, alltid funnits snillrika och påhittiga unga officerare och ja naisia, jotka ymmärsivät syttyä ja sytyttää. Linnoituk- damer som förstod sig på att bli hänförda och väcka sen jääajot räiskyvine päähänpistoineen olivat muodos- hänförelse. Sveaborgs kapplöpningar med häst och tuneet ilotulituksiksi alusta loppuun. Niitä kadehdi Hel- släde på havsisen med alla de sprakande infallen hade singiltä Turku ja niistä puhuttiin Tukholmassakin.” utvecklats till veritabla fyrverkerier från början till slut. Näin kuvaili kirjailija Maila Talvio joulukuussa 1941 Åbo avundades Helsingfors dem, och de omtalades • Amiraali (1774) Carl Tersmedenin omistama Albergan kartano Helsingin lähellä oli Helsingin ja Viaporin upseeriston ilmestyneessä kirjassaan Linnoituksen iloiset rouvat Viapo- även i Stockholm.” ja aatelin seurapiirielämän yksi keskuksista. Hänen laajat rin riehakkaita seurapiiririentoja ja kuuluisia rekiretkiä Ungefär så beskrev författaren Maila Talvio i bok­ päiväkirjamerkintänsä antavat eloisan kuvauksen ajasta ja sen 1700- ja 1800-lukujen taitteessa. Viaporin linnoituksen en Muntra damer på Sveaborg (1942) de uppsluppna tapahtumista. rakentaminen elävöitti Helsingin ja Espoon seutua mer- societetsaktiviteterna på Sveaborg och de berömda • Alberga gård i närheten av Helsingfors var i amiral (1774) kittävästi. Monet alueen tiuhaan vaihtuneista kartanon- slädfärderna i skiftet av 1700- och 1800-talet. Bygget Carl Tersmedens ägo. Godset var ett av de centrala ställena för societetslivet för adeln och officerare från Helsingfors och herroista olivat Viaporin upseereita. av fästningen Sveaborg livade upp Helsingfors- och Es­ Sveaborg. Tersmedens omfattande journalanteckningar ger en Viaporissa kapteeniluutnanttina palvellut, vuonna botrakten betydligt. Herrgårdarna i området bytte ofta livaktig bild av tiden och dess händelser 1774 amiraaliksi ylennetty ja neljä vuotta myöhemmin ägare, men nu fanns det många officerare på Sveaborg aateloitu Carl Tersmeden maalaili Viaporin, Helsingin bland godsherrarna. ja Espoon säätyläisten seuraelämän yksityiskohtia päi- Carl Tersmeden, som tjänstgjorde som kaptenlöjt­ Officerskåren efterliknade den franska salongskul­ väkirjoissaan. Tersmeden asui Espoon Albergan kar- nant på Sveaborg och som befordrades till amiral år turen genom att ordna baler, fester, middagar, supéer tanossa, josta tuli hänen aikanaan Viaporin päällystön 1774 och adlades fyra år senare, skildrade umgänget och picknickar. Inom societetslivet gällde den gustavi­ sekä Helsingin ja Espoon säätyläisten seurapiirielämän mellan Sveaborgs, Helsingfors och Esbos ståndsper­ anska tidens invecklade etikett. Damerna studerade so­ keskus loistokkaine juhlineen. Hän ja monet muut seu- soner i detalj. Tersmeden bodde på Alberga gård i Esbo. cietetslivets hemligheter med hjälp av guider som publ­ dun säätyläiset vierailivat usein myös Viaporin upeiksi Under hans tid blev herrgården ett centrum för socie­ icerats i Paris. Det fanns särskilda etikettguider också luonnehdituilla illallisilla ja kutsuilla. tetslivet för officerskåren på Sveaborg och de högre för herrar. I dessa betonades bland annat betydelsen av Upseeristo jäljitteli ranskalaista salonkikulttuuria stånden i Helsingfors och Esbo. Han och många andra att ha ett fördelaktigt yttre och ett behagligt sätt att föra järjestämällä tanssiaisia, juhlia, päivällisiä, illallisia ja ståndspersoner i trakten bevistade också de middagar sig. Det europeiska klädmodet iakttogs omsorgsfullt. piknikkejä. Seuraelämä noudatti kustavilaisen ajan och bjudningar som ordnades på Sveaborg, och som Att kunna dansa var ett absolut krav, då dansen var ett monimutkaisia etikettisääntöjä. Naiset opettelivat seu- beskrevs som enastående. centralt element i societetslivet.

224 Seurapiirielämää Viaporissa ja Helsingissä Societetsliv på Sveaborg och i Helsingfors 225 En herreman skulle också kunna teckna. Enligt ti­ dens sed jämförde herrarna sina teckningar och läste erotiska berättelser för varandra. Några mycket er­ otiska teckningar av Carl August Ehrensvärd, son till Sveaborgs skapare August Ehrensvärd, har bevarats till våra dagar. Teckningar av samma typ finns också i arkiven på många herrgårdar. Stämningen under den slädfärd som Maila Talvio berättar om beskriver tidens umgängeskultur på ett träffsäkert sätt. Många officerare var dessutom intresserade av samhälleliga och globala frågor. Under den svenska tiden fanns det flera hemliga sällskap på Sveaborg. År 1781 grundade Johan Anders Jägerhorn en filiallog i Fin­ land till den monarkistiska svenska logen La Constance. Logen fick senare namnet Valhallaorden, och den ver­ kade under detta namn åren 1783–1786. Andra hemliga sällskap på Sveaborg var åtminstone Amore Proximi, •”Pour une contredance Mme? Mr ma femme est déjà som fortsatte Valhallaordens verksamhet, samt Hypo­ engagée!” Ranska oli yleinen seurustelukieli Suomen tenuserorden, som grundades 1798. säätyläisten keskuudessa Helsingissä, Viaporissa ja Under autonomins tid flyttade många höga tjänste­ kartanoissa. män, officerare och representanter för de bildade kret­ •”Pour une contredance Mme? Mr ma femme est déjà sarna till S:t Petersburg. Å andra sidan reste många från engagée!” Franska var ett vanligt umgängesspråk bland • Salaseurat ja vapaamuuraritoiminta olivat yleisiä 1700-luvulla. Elias Martinin piirros ruotsalaisen Punaisen Nauhan ståndspersonerna i Helsingfors, på Sveaborg och på eliten i S:t Petersburg till Helsingfors i tjänsten. Seder Seuran jäseneksi ottamisesta. Viaporissa alkunsa saaneen Valhallaseuran toimintaa jatkoi Loviisassa 1787 perustettu herrgårdarna. och kulturimpulser fick spridning. När senaten och den Amore Proximi-seura, joka tuki etenkin vähävaraisten lasten koulutusta. övriga förvaltningen flyttade från Åbo till Helsingfors år • På 1700-talet var det vanligt med hemliga sällskap och frimurarverksamhet. Elias Martins teckning som föreställer 1819, åtföljda av universitetet i slutet av 1820-talets slut, ceremonin för intagning av en ny medlem i Röda Bandets Orden. Valhallaorden bildades på Sveaborg. Dess raelämäkuvioita Pariisissa julkaistuissa oppaista. Myös blev staden livligare, och de ledande kretsarna i staden verksamhet fick en fortsättning i Gillet Amore Proximi, som bildades 1787 i Lovisa. Amore Proximi stödde särskilt utbildning för barn från mindre bemedlade familjer. miehille oli omat käytösoppaansa, joissa korostettiin fick nya inslag. Samtidigt grundades nya ämbetsverk. muun muassa ulkonäön ja miellyttävän käytöksen mer- Helsingfors blev attraktivt för finska ståndspersoner. kitystä. Pukeutumisessa seurattiin tarkasti eurooppalaisia Under 1800-talet blev statliga tjänster alltmer uppskat­ Monia upseereita kiinnosti seuraelämän ohel- Societetslivet i Helsingfors blev avsevärt livligare år muotisuuntauksia. Tanssitaito oli ehdoton, koska tanssi tade som tecken på framgång i samhället. Å andra sidan la ­yhteiskunnalliset ja yleismaailmalliset kysymykset. 1824, då generallöjtnant A.A. Zakrevskij utsågs till ge­ oli keskeinen osa seurapiirielämää. hade också de högsta tjänsterna öppnats för icke-ad­ Ruotsin vallan aikana Viaporissa oli useita salaseuro- neralguvernör i Finland. Generalguvernörens tjänstebo­ Herrasmiehen piti osata myös piirtää. Ajan tavan liga personer i början av 1800-talet. På den här tiden ja. Johan Anders Jägerhorn perusti Suomeen vuonna stad blev centrum för societetslivet i Helsingfors. Gene­ mukaan miehet vertailivat piirtämiään kuvia ja lukivat fanns det allt färre personer i Finland som inte behövde 1781 kuningasmielisen La Constancen sivuloosin, ralguvernören residerade först i handlanden Bocks gård toisilleen eroottisia kertomuksia. Joitakin Viaporin ra- arbeta för sin försörjning. Eliten i Helsingfors bestod av joka sittemmin muuttui Valhalla-seuraksi ja toimi sillä vid Senatstorget och från 1835 på Smolna, som låg på kentajan August Ehrensvärdin pojan Carl August Eh- de högsta kretsarna inom militären, tjänstemannakå­ nimellä vuosina 1783–1786. Muita Viaporin salaseu- Esplanaden. På 1800-talet hade societeten i Helsing­ rensvärdin erotiikkaa tihkuvia piirustuksia on säilynyt ren och borgerskapet: av höga officerare och kronans roja kerrotaan ­olleen ainakin Valhalla-seuran toimintaa fors mycket skarpa gränser och det var endast tillåtet att nykypäivään. Samantyyppisiä piirroksia löytyy myös tjänstemän, borgmästare och rådmän, storköpmän jatkanut Amore Proximi ja vuonna 1798 perustettu umgås i den egna kretsen. Det var viktigt att visa sig i de kartanoiden arkistoista. Maila Talvion kuvaaman reki- och eventuellt även av de rikaste hantverkarmästarna. Hypotenuser-orden.­ rätta sammanhangen, tillsammans med de rätta männ­ retken tunnelmat välittävät siten osuvasti aikansa seu- Många av Sveaborgs officerare bodde i Helsingfors och Ylimpiä virkamiehiä, upseereita ja sivistyneistön iskorna. Allt som syntes utåt av en person hade stor be­ rustelukulttuuria. deltog i stadens sällskapsliv. edustajia muutti autonomian aikana Pietariin. Toisaalta tydelse i konkurrensen om tjänster och status.

226 Seurapiirielämää Viaporissa ja Helsingissä Societetsliv på Sveaborg och i Helsingfors 227 myös Pietarin eliittiä saapui Helsinkiin virkatehtäviensä Tjänsten och de sociala nätverken var sammanflä­ vat korkeat upseerit ja kruununvirkamiehet, pormestarit takia. Tavat ja kulttuurivaikutteet levisivät. Senaatin ja tade och ingen tjänsteman kunde ställa sig utanför so­ ja raatimiehet, suurkauppiaat ja mahdollisesti myös rik- muun hallinnon siirtyminen Turusta Helsinkiin vuonna cieteten. Det livliga umgänget fördjupade ståndsmed­ kaimmat käsityöläismestarit. Monet Viaporin upseereis- 1819 ja yliopiston muutto 1820-luvun lopussa elävöit- vetenheten. Senatens medlemmar, tjänstemännen och ta asuivat perheineen Helsingissä, jolloin he osallistuivat tivät kaupunkia ja kaupungin eliitti muuttui. Virastoja universitetsfolket umgicks med varandra. Sällskapslivet kaupungin seuraelämään. perustettiin myös lisää. Helsinki veti suomalaisia sää- bestod av evenemang som tillhörde tjänsteåliggandena Helsingin seurapiirielämä vilkastui huomattavasti tyläisiä puoleensa. Virkojen arvostus yhteiskunnallisena och mer valfria aktiviteter. Utöver de veckovisa socie­ vuonna 1824, kun kenraaliluutnantti A.A. Zakrevski menestystekijänä voimistui huomattavasti 1800-luvun tetsevenemangen ordnade de högsta tjänstemännen, aloitti Suomen kenraalikuvernöörinä. Kenraalikuver- aikana. Toisaalta myös ylimmät virat oli avattu 1800-lu- såsom senatorerna, generalerna, universitetets rektor nöörin virka-asunnosta tuli Helsingin seurapiirielämän vulle tultaessa aatelittomille. Suomessa oli tuolloin entis- och ämbetsverkens direktörer, en officiell bal varje år. keskus. Ensin virka-asuntona toimi kauppias Bockin talo tä vähemmän henkilöitä, joiden ei tarvinnut tehdä töitä Var och en beviljades en representationspenning för Senaatintorin laidalla ja vuodesta 1835 Smolna Espla- elääkseen. Helsingin eliittiin kuuluivat armeijan, virka- detta ändamål. Skyldighetsvisiter skulle göras två gång­ nadilla. Helsingin seurapiirien rajat olivat 1800-luvulla kunnan ja porvariston yläkerrostumat, johon lukeutui- er om året hos alla som familjen ansåg sig umgås med. hyvin jyrkät ja seurustelu oli sallittu vain oman piirin sisällä. Oli tärkeää näyttäytyä oikeassa paikassa oikeiden ihmisten seurassa. Kaikki ihmisestä ulospäin näkyvä oli merkittävä tekijä kilpailtaessa viroista ja asemasta. Virka ja sosiaaliset verkostot linkittyivät toisiinsa eikä yksikään virkamies voinut jättäytyä seurapiirien ul- kopuolelle. Vilkas kanssakäyminen syvensi säätytietoi- suutta. Senaatin jäsenet, virkamiehet sekä yliopistoväki seurustelivat keskenään. Seurustelu jakaantui virkavel- • Daguerrotypiavalokuva, jossa takana vasemmalta Suomen kansallisrunoilija Johan Ludvig Runeberg, vollisuuksiin kuuluneisiin tilaisuuksiin ja vapaavalintai- Fredrika Runeberg ja Anette Reuterskiöld. Hänen äitinsä sempiin rientoihin. Viikoittaisten seurapiiritapahtumien Helena Reuterskiöld oli tunnettu seurapiirihahmo, lisäksi korkeimmat virkamiehet, kuten senaattorit, ken- josta on kirjoitettu monissa romaaneissakin. Anette ei avioitunut tai tehnyt työtä, vaan eli elämänsä vauraiden raalit, yliopiston rehtori ja virastojen johtajat, järjestivät sukulaistensa ja ystäviensä luona. yhdet viralliset tanssiaiset vuosittain. Jokainen heistä sai • Dagerrotypi. I bakre raden från vänster Finlands edustusrahan tätä tarkoitusta varten. Velvollisuusvierai- nationalskald Johan Ludvig Runeberg, Fredrika luita oli tehtävä kaksi kertaa vuodessa kaikkien niiden Runeberg och Anette Reuterskiöld. Hennes mor Helena luokse, joiden kanssa jokainen perhe katsoi seurustele- Reuterskiöld var en känd societetsperson som också skildrats i många romaner. Anette gifte sig aldrig, och vansa. Näihin vierailuihin miehet pukeutuivat frakkiin hon arbetade inte heller utan bodde hos förmögna ja naiset silkkileninkiin. Jatkuva kutsujen järjestäminen släktingar och vänner. ja niillä käyminen oli rankkaa työtä. Säätyläisistä etenkin aatelisperheet kyläilivät jatku- vasti. Naimattomat aatelisnaiset saattoivat olla asunnot- tomia ja asua koko elämänsä toisten nurkissa. Esimerkik- Till dessa visiter klädde sig herrarna i frack och damer­ si Viaporissa vuonna 1804 syntyneellä seurapiirineidillä na i sidenklänning. Det var en tung syssla att oavbrutet Anette Reuterskiöldillä ei ollut omaa kotia. Hän asui ordna eller bevista bjudningar. Bland de högre stånden gjorde särskilt de adliga fa­ • Venäjän keisari Aleksanteri III:n Helsingin vierailun kunniaksi Helsingin keisarillisessa palatsissa elokuussa 1885 naimattomana Porvoossa varakkaiden ystäviensä luona järjestetyt tanssiaiset olivat aikansa merkittävin seurapiiritapahtuma. aina kuolemaansa vuoteen 1880 saakka. Anette Reu- miljerna visiter flitigt. Ogifta adliga damer kunde sakna egen bostad och vara inhysta hos andra i hela sitt liv. • Med anledning av kejsar Alexander III:s besök i Helsingfors ordnades en bal i kejserliga palatset i Helsingfors i augusti terskiöld oli Fredrika Runebergin läheinen ystävä ja tuki- 1855. Denna bal var tidevarvets viktigaste societetsevenemang. ja. Heitä yhdisti kiinnostus kirjoittamiseen. Reuter­skiöld Till exempel den ogifta societetsdamen Anette Reuter­

228 Seurapiirielämää Viaporissa ja Helsingissä Societetsliv på Sveaborg och i Helsingfors 229 kirjoitti seurapiirielämästä kertovan, vuonna 1856 esi- skiöld, som föddes 1804 på Sveaborg, hade inget eget Helsingin merkittävin ranskalaisen salonkikulttuurin släktrelationer i S:t Petersburg och Europa. Adelaide tetyn näytelmän, jota ei kuitenkaan koskaan painettu. hem. Hon bodde hos förmögna vänner i Borgå fram till välittäjä oli suomalaissyntyinen, Suomen ylhäisimpään von Hauswolff (1789–1842) var Helena Reuterskiölds Fredrika Runeberg kuvasi ystäväänsä maailman van- sin död år 1880. Anette Reuterskiöld var nära vän till aateliin kuulunut Aurora Karamzin (1808–1902), joka dotter från första giftet. I sina dagboksanteckningar, hoillisemmaksi ihmiseksi, jolle kaikki liberaalit ajatukset Fredrika Runeberg, som hon också stödde. De förena­ oli oppinut kahdeksanvuotiaasta alkaen seuraelämätai- från Viborg efter finska kriget beskrev Adelaide von olivat vieraita. Luonnehdinta on ymmärrettävä, koska des av ett gemensamt intresse för skrivande. Reuterski­ toja tätinsä luona Pietarissa ja myöhemmin keisarinnan Hauswolff skarpsynt den oändliga strömmen av besök Anette Reuterskiöld kuului ruotsinkieliseen yläluokkaan öld skrev ett skådespel om societetslivet. Pjäsen sattes hovineitona Talvipalatsissa. Helsingin seurapiirien lois- och visiter, förberedelserna för dem och ståndsperso­ aikana, jolloin Suomen suuriruhtinaskunnassa toteutet- upp år 1856, men blev aldrig tryckt. Fredrika Runeberg teliain tapahtuma kytkeytyi valtiopäivien avajaisiin syys- nernas relationer med varandra. tiin monia yhteiskunnallisia uudistuksia. Omasta ase- beskrev sin vän som världens mest konservativa männ­ kuussa 1863. Paria päivää ennen avajaisia Aurora Ka- Den främsta förmedlaren av den franska salongskul­ masta ja eduista pidettiin tiukasti kiinni, vaikka ympä- iska, som stod främmande inför alla liberala tankar. Be­ ramzin järjesti keisari Aleksanteri II:n ja tämän seurueen turen i Helsingfors var Aurora Karamzin (1808–1902), röivä arvomaailma olikin pikkuhiljaa muuttumassa. skrivningen är begriplig; Anette Reuterskiöld tillhörde kunniaksi Espoon Träskändan kartanossaan metsästys- som var född i Finland och tillhörde den högsta adeln i Anette Reuterskiöldin isä, kapteeni Carl Vilhelm den svenskspråkiga överklassen under en period då juhlan. Sen kerrotaan olleen komein ja kallein Suomes- Finland. Hon hade fått lära sig societetsfärdigheter från Reuterskiöld (1770 – 1832) palveli Viaporissa 1700-lu- många samhällsreformer genomfördes i storfurstendö­ sa koskaan järjestetty yksityisjuhla. Kartanon maille oli åtta års ålder, då hon bodde hos sin tant i S:t Petersburg vun lopusta linnoituksen antautumiseen toukokuun met Finland. De högre stånden höll fast vid sin ställning tilattu Saksasta ja Baltiasta erilaista elävää riistaa. Pariisi- och senare var kejsarinnans hovdam i Vinterpalatset. alkuun 1808 saakka. Carl Reuterskiöld erosi Ruotsin och sina privilegier trots att värderingarna omkring dem laiset mestarikokit saapuivat valmistamaan juhlapäivälli- Det mest strålande evenemanget i Helsingforssocie­ armeijasta vuonna 1811. Seuraavasta vuodesta alkaen långsamt förändrades. sen. Tanssiaiset pidettiin varta vasten pystytetyssä kukin teten ägde rum i anslutning till öppnandet av lantdagen hän toimi muun muassa majurina ja everstiluutnantti- Anette Reuterskiölds far, kapten Carl Vilhelm Re­ ja kynttilöin koristellussa peilisalissa. Lyhdyt valaisivat i september 1863. Ett par dagar innan lantdagen öpp­ na Suomen jääkärirykmentissä ja sotakomissariaatin uterskiöld (1770–1832) tjänstgjorde på Sveaborg från kartanon puiston ja ilta huipentui ilotulitukseen. nades ordnade Aurora Karamzin en jaktfest på sin gård intendenttinä. Hänet aateloitiin vuonna 1818. Ursula 1700-talets slut till fästningens kapitulation i början av Aurora Karamzinin Helsingin asuntona oli Hakasal- Träskända i Esbo till tsar Alexander II:s och hans följes Pohjolan-Pirhonen kuvaa romaanissaan Viaporin kau- maj 1808. Carl Reuterskiöld tog avsked från den svens­ men huvila. Hän järjesti siellä Helsingissä ollessaan joka ära. Den sägs ha varit den ståtligaste och dyraste priva­ nis Helena Anette Reuterskiöldin äidin Helena os. de ka armén år 1811. Från och med året därpå verkade ilta vastaanoton, jonne saapui Helsingin, Pietarin ja jopa ta festen som någonsin ordnats i Finland. Olika typer av Fresen (1771 – 1811) elämää Suomen sodan aikana. han bland annat som major och överstelöjtnant i finska Pariisin eliittiä keskustelemaan poliittisista, yhteiskunnal- levande villebråd hade beställts till godsets marker från Maila Talvion Linnoituksen iloiset rouvat taas kertoo Reu- jägarregementen och som intendent vid krigskommis­ lisista ja kulttuurisista kysymyksistä. Monet käsitellyistä Tyskland och Baltikum. Mästerkockar från Paris kom för terskiöldien suhteen alkamisesta Viaporissa ja sen seu- sariatet. Han blev adlad år 1818. Helene Reuterskiöld asioista jäivät ainoastaan keskustelun asteelle, koska nii- att tillreda festmiddagen. Balen hölls i en spegelsal som rauksena Helenan ensimmäisen avioliiton päättymisestä (1771–1811), född de Frese, var Anettes mor. Hon bod­ eroon. Helena Reuterskiöldin on kerrottu ratkaisevasti de på Sveaborg ända sedan sin barndom. I romanen vaikuttaneen Viaporin antautumiseen toimittamalla ve- Viaporin kaunis Helena skildrar Ursula Pohjolan-Pirho­ • Aikansa rikkaimman naisen, Aurora näläisiltä saamiaan kansainvälisiä lehtiä miehensä kautta nen Helena Reuterskiölds liv under det Finska kriget. Karamzinin omistama amiraali Cronstedtille. Viaporissa lapsuudestaan saakka Maila Talvios Muntra damer på Sveaborg berättar i sin Hakasalmen huvila oli yksi 1800-luvun asuneesta Helenasta on kirjoitettu myös kaksi muuta tur hur förhållandet mellan Carl och Helena fick sin bör­ seurapiirielämän romaania. jan på Sveaborg och hur förbindelsen ledde till att Hele­ keskuksista. Materiaalisuus oli osa seurapiirielämää. Upea asuin- na skilde sig från sin första man. Helena Reuterskiöld lär Aurora omistautui vanhemmiten talo, muodikas sisustus, kauniit astiat ja esineet, tyylikäs ha bidragit till Sveaborgs kapitulation på ett avgörande kuitenkin ennen muuta pukeutuminen sekä vieraille tarjottu ruoka viestittivät sätt genom att leverera internationella tidningar som hyväntekeväisyystyölle. vallasta ja sosiaalisesta asemasta. Vieraat osasivat tulkita hon fått av sin man till amiral Cronstedt. Det har skrivits • Villa Hagasund, näitä sanattomia viestejä, jotka kertoivat myös isäntä- ytterligare två romaner om Helena. som ägdes av väen liike- ja sukulaisuussuhteista Pietariin ja Euroop- Materiella företräden var en viktig del av societetsli­ samtidens rikaste dam Aurora Karamzin, paan. Helena Reuterskiöldin ensimmäisestä avioliitosta vet. Ett imponerande hus, moderiktig inredning, vackra var ett av centren syntynyt tytär Adelaide von Hauswolff (1789 – 1842) kärl och prydnadsföremål, stilfull klädsel och utsökt mat för societetslivet på kuvasi Viipuriin Suomen sodan jälkeen sijoittuvissa päi- som serverades gäster berättade om makt och social 1800-talet. Under sina senare år ägnade sig väkirjamerkinnöissään terävästi jatkuvia vierailuita, niihin status. Gästerna kunde läsa dessa icke-verbala bud­ Aurora framför allt åt valmistautumista sekä säätyläisten keskinäisiä suhteita. skap, som också vittnade om värdfolkets affärs- och välgörenhet.

230 Seurapiirielämää Viaporissa ja Helsingissä Societetsliv på Sveaborg och i Helsingfors 231 • Helsingin ja Viaporin venäläiset • Hotellina, ravintolana ja upseerit ja sotilaat osallistuivat juhlahuoneistona toiminut monin tavoin Helsingin Seurahuone oli huvielämän seurapiiri- ja kulttuurielämään. tärkeä keskus. Hotelli Sotilassoittokunta viihdyttää Seurahuone on nykyisin luistelijoita Helsingin Helsingin kaupungintalo. Pohjoisrannassa 1890-luvun alussa. • Societetshuset, som • De ryska officerarna och fungerade som hotell, soldaterna i Helsingfors och på restaurang och festvåning, Sveaborg deltog i societets- och var ett viktigt centrum kulturlivet i Helsingfors på många för nöjeslivet. I dag är olika sätt. En militärmusikkår Societetshuset Helsingfors underhåller skridskoåkare vid stadshus. Norra kajen i början av 1890-talet.

den konkretisoituminen olisi edellyttänyt keskustelijoi- uppförts enkom för detta tillfälle och dekorerats med Yliopiston siirtyminen Turusta Helsinkiin rikastutti orkester som hade 42 militärmusiker, när den var som den oman aseman heikentymistä. Oli trendikästä puhua blommor och ljus. Lyktor lyste upp parken och kvällen kaupungin musiikkitarjontaa, kun konsertteja ja musiik- störst. Musikerna i orkestern var elever till van Heyden, kirjallisuudesta, kulttuurista, vähäosaisuudesta ja lukutai- avslutades med fyrverkerier. ki-iltoja järjestettiin entistä enemmän. Myös säätyläis- officerare på Sveaborg och amatörer från de bildade don edistämisestä ja osoittaa siten yhteiskunnallista val- När Aurora Karamzin var i Helsingfors, residera­ kodeissa musisoitiin ja fortepiano kuului monen kodin kretsarna i Helsingfors. Orkestern uppträdde främst på veutuneisuutta. Hyväntekeväisyys oli säätyläisten velvol- de hon på villa Hagasund. På Hagasund ordnade hon irtaimistoon. Musiikin tuntemus ja soittotaito yhdisti sää- van Heydens privatevenemang, men också i anslutning lisuus, mutta pohjimmiltaan siinä oli kyse valtasuhteesta, varje kväll en mottagning, som bevistades av personer tyläisiä ja erotti heidät rahvaasta. Helsinkiin perustettiin till teaterföreställningar, på baler och på konserter med olemassa olevan yhteiskunnan säilyttämisestä. från de ledande kretsarna i Helsingfors, S:t Peters­ kesällä 1827 musiikkiseura, joka järjesti aluksi yksityis- vissa utländska artister. Orkesterns verksamhet upp­ Viaporin linnoitus oli 1800-luvun alussa Helsingin burg och till och med Paris, för att diskutera politiska, luonteisia musiikki-iltoja, sittemmin myös julkisia kon- hörde när van Heyden flyttade för att tjänstgöra på en seudun musiikkikeskus. Hollantilainen kreivi Ludvig samhälleliga och kulturella ämnen. Många av de frågor sertteja. Saksalainen säveltäjä ja musiikinopettaja Fredrik annan ort. Familjen återknöt sina kontakter med Hel­ van Heyden toimi linnoituksessa upseerina, sittemmin som diskuterades förblev endast diskussioner, då deras Pacius muutti Helsinkiin yliopiston musiikinopettajaksi singfors senare, då van Heydens yngste son, Fjodor sotakuvernöörinä ja ylläpiti siellä vuosina 1815 – 1824 konkreta genomförande skulle ha medfört en försäm­ vuonna 1834. Kaupungin säännöllinen ja monipuolinen Heiden, född år 1821 på Sveaborg, verkade som Fin­ enimmillään 42 sotilassoittajasta koostunutta orkeste- ring av statusen för dem som deltog i diskussionen. Det konserttielämä alkoi. Oopperasta helsinkiläisen seurapii- lands generalguvernör åren 1881–1898. Amiral Ludvig ria. Orkesterin soittajat olivat van Heydenin oppilaita, var trendigt att samtala om litteratur, kultur, fattigdom rin kerrotaan innostuneen enemmän vasta 1840-luvul- van Heyden hade avlidit trettio år tidigare i Tallinn. Viaporin upseereita ja Helsingin sivistyneistöön kuulu- och främjandet av läskunnigheten och att ge på detta la, vaikka ulkomaisia oopperaseurueita kaupungissa oli Flytten av universitetet från Åbo till Helsingfors be­ neita harrastajasoittajia. Orkesteri esiintyi pääasiassa van vis uttryck för sitt samhällsintresse. Välgörenhet var en vieraillut jo tätä aiemmin. Musiikkiesitykset ja oopperat rikade stadens musikaliska liv, då allt fler konserter och Heydenin yksityistilaisuuksissa, mutta myös teatterinäy- skyldighet för högreståndspersoner, men i grund och järjestettiin vuonna 1827 valmistuneessa Engelin piir- musiksoaréer ordnades i staden. Musik utövades också töksissä, tanssiaisissa ja joidenkin ulkomaisten taiteilijoi- botten handlade även välgörenheten om att befästa en tämässä, Esplanadilla sijainneessa teatterissa ja vuonna i högreståndsfamiljer, och många familjer hade ett eget den konserteissa. Sen toiminta päättyi van Heydenin maktställning, så att den rådande situationen i samhället 1833 avatulla, niin ikään Engelin suunnittelemalla Seu- fortepiano. Musikkunskaper och förmågan att traktera palveluspaikan vaihduttua. Perheen yhteydet Helsinkiin skulle förbli oförändrad. rahuoneella, nykyisellä Helsingin kaupungintalolla. Kau- instrument förenade ståndspersonerna och särskilde muodostuivat myöhemmin uudelleen, kun hänen nuo- I början av 1800-talet var Sveaborg centrum för pungin parhaimmaksi konserttisaliksi vakiintui yliopis- dem från allmogen. År 1827 bildades ett musikaliskt rin poikansa, vuonna 1821 Viaporissa syntynyt Fjodor musiken i Helsingfors med omnejd. Den holländske ton päärakennuksen juhlasali viimeistään 1850-luvulla. sällskap i Helsingfors. Inledningsvis ordnade sällskapet Heiden toimi Suomen kenraalikuvernöörinä vuosina greven Ludvig van Heyden hade en officersbefattning Esplanadin teatteri huutokaupattiin ja purettiin vuonna musiksoaréer av privat natur, men senare också offentli­ 1881–1898. Amiraali Ludvig van Heyden oli kuollut jo på Sveaborg och verkade senare som rysk krigsguver­ 1861. Rakenteista pystytettiin Arkadia-teatteri. ga konserter. Den tyske kompositören och musikpeda­ kolmekymmentä vuotta aiemmin Tallinnassa. nör. Åren 1815–1824 upprätthöll han på Sveaborg en Helsinkiin pysähtyneet ulkomaiset teatteriseurueet gogen Fredrik Pacius flyttade till Helsingfors år 1834, där

232 Seurapiirielämää Viaporissa ja Helsingissä Societetsliv på Sveaborg och i Helsingfors 233 esiintyivät 1800-luvun alussa Viaporissa palvelleille han beträdde tjänsten som musiklärare vid Helsingfors • Hotelli Kämp oli tunnettu ennen muuta taiteilijoiden ja upseereille ja näiden perheille. Arkadia-teatteri vuok- universitet. Dessa händelser var början till ett regelbun­ muun kulttuurieliitin kohtaamispaikkana. rattiin syksyllä 1868 venäläiselle valtionteatterille, kun- det och mångsidig musikliv i staden. Societeten i Hel­ • Hotell Kämp var framför allt känt som en mötesplats nes Aleksanterin teatteri valmistui Bulevardille vuonna singfors sägs i högre grad ha blivit intresserad av opera för konstnärer och andra medlemmar av kultureliten. 1879. Venäläinen teatteri kutsui venäläisiä teatteriseu- först på 1840-talet, även om utländska operaensembler rueita viihdyttämään upseereiden ja virkamiesten per- besökt staden redan före detta. Musikföreställningarna heitä. Teatterin suosio kasvoi 1840-luvulta alkaen, kun och operorna sattes upp i en teaterbyggnad som stod från och med 1840-talet, då skådespel också framför­ näytelmiä esitettiin myös illanvietoissa ja yhdistysten ti- på Esplanaden. Huset hade ritats av Engel och det blev des på samkväm och evenemang som ordnades av för­ laisuuksissa. Teatterista tuli myös muiden kuin ylimmän färdigt år 1827. Ett annat forum var Societetshuset, som eningar. Teaterintresset spred sig också till andra delar yhteiskuntaluokan kulttuuria. Teattereita perustettiin i dag är Helsingfors stadshus. Huset byggdes färdigt år av befolkningen. Fler teatrar grundades i Helsingfors. Helsinkiin lisää. 1833, också det efter ritningar av Engel. Solennitetssa­ Från 1830-talet blev restauranglivet i Helsingfors Helsingin ravintolaelämä vilkastui 1830-luvulta läh- len i universitetets huvudbyggnad etablerade sin ställ­ allt livligare i takt med att invånarna och resenärerna i tien kaupungin kasvaneen asukasmäärän ja matkusta- ning som stadens bästa konsertsal senast på 1850-ta­ staden blev fler. Societetshuset, Kajsaniemi, Brunnshu­ misen ansiosta. Seurahuone, Kaisaniemi, Kaivohuone let. Teatern på Esplanaden såldes på auktion och revs år set och Alphyddan öppnades. Restaurangägarna och ja Alphyddan avattiin. Ravintoloitsijat ja työntekijät 1861. Materialet användes för att bygga Arkadiateatern. personalen var i regel utlänningar som förde internatio­ olivat pääsääntöisesti ulkomaalaisia, jotka toivat muka- I början av 1800-talet kom utländska teaterensem­ nella fläktar med sig. Menyerna byggde på det franska naan kansainvälisiä vaikutteita. Ruokalistat perustuivat bler på besök till Helsingfors, och de gav föreställningar köket. I slutet av 1800-talet ordnades middagar och ranskalaiseen keittiöön. Päivällisiä ja illallisia järjestettiin för officerarna på Sveaborg och deras familjer. Hösten supéer allt oftare på restaurang. 1800-luvun lopulla entistä enemmän ravintoloissa. 1868 hyrdes Arkadiateatern till den ryska statsteatern På sommaren reste man till badorter för att sköta om Kesäisin matkustettiin kylpylöihin parantamaan ter- fram till dess att Alexandersteatern stod färdig på Bule­ sin hälsa, vila och umgås. Bad- och brunnsinrättningen veyttä, lepäämään ja seurustelemaan. Kauppaneuvos varden år 1879. Den ryska teatern bjöd in teaterensem­ i Ulrikasborg, som uppkommit på initiativ av kommerse­ Henrik Borgströmin ideoima, kesäkuussa 1838 avattu bler från Ryssland för att underhålla officerarnas och rådet Henrik Borgström, öppnades 1838. Den lockade Ullanlinnan kylpylä- ja kaivolaitos houkutteli erityisesti tjänstemännens familjer. Teaterns popularitet ökade särskilt rysk elit då kejsar Nikolaj I förbjudit ryska med­ borgare att resa utomlands år 1839. Societetslivet vid venäläistä eliittiä, koska keisari Nikolai I kielsi vuonna badinrättningen var ytterst livlig, komplett med baler 1839 venäläisten ulkomaanmatkat. Kylpylän seurapiiri- som ordnades på Societetshuset. De ryska gästerna på • Suomalainen Teatteri elämä oli erittäin vilkasta Kaivohuoneen tanssiaisineen. badinrättningen var särskilt förtjusta i det musikaliska toimi vuosina 1875–1902 Venäläisiä kylpylävieraita viehätti erityisesti musiikkipi- Arkadia-teatterin programmet. rakennuksessa. Frans toinen ohjelma. Helsingfors hotell, restauranger, konditorier och kul­ Oskar Liewendahlin Helsingin hotellit, ravintolat, konditoriat ja kulttuu- turevenemang gynnades av de ryska resenärerna. Även grafiikkatyö vuodelta ritilaisuudet hyötyivät venäläisten matkailusta. Myös 1877. kommunikationerna blev bättre, då ångbåtstrafik inled­ liikenneyhteydet kohenivat, kun höyrylaivaliikenne des från Åbo, Tallinn, S:t Petersburg och Stockholm. • Finska teatern fungerade Turusta, Tallinnasta, Pietarista ja Tukholmasta avattiin. i Arkadiateaterns Båtarna angjorde också Sveaborg. Badinrättningens byggnad åren 1875–1902. Laivat pysähtyivät myös Viaporissa. Kylpylän kukois- blomstringstid tog slut med Krimkriget och med kole­ Grafikblad av Frans Oskar tuskausi päättyi Krimin sotaan ja Helsingissä riehunee- ran, som drabbade Helsingfors. Vid denna tidpunkt fick Liewendahl år 1877. seen koleraan. Venäläiset saivat tuolloin taas matkustaa ryssar åter tillstånd att resa till badorter i Mellaneuropa, Keski-Euroopan kylpylöihin ja helsinkiläiset tottuivat medan helsingforsarna började tillbringa sina somrar på viettämään kesänsä maaseudulla. Ullanlinnan kylpylän landsbygden. Badinrättningen i Ulrikasborg lade ned toiminta päättyi 1800-luvun lopussa ja rakennus tuhou- sin verksamhet i slutet av 1800-talet och byggnaden tui lopullisesti Helsingin pommituksissa vuonna 1944. förstördes slutgiltigt i bombningarna av Helsingfors år Seurapiirit ja seuraelämä mahdollistivat Viaporin ja 1944.

234 Seurapiirielämää Viaporissa ja Helsingissä Societetsliv på Sveaborg och i Helsingfors 235 • Ullanlinnan Helsingin sosiaalisten, taloudellisten ja poliittisten ver- Societeten och sällskapslivet gjorde det möjligt att kylpylä houkutteli kostojen luomisen ja ylläpitämisen. Yhteiset tavat ja skapa och upprätthålla sociala, ekonomiska och poli­ etenkin pietarilaisia kävijöitä, jotka kiinnostuksen kohteet, kuten kirjallisuus ja musiikki, tiska nätverk på Sveaborg och i Helsingfors. Gemen­ antoivat oman tärkeä yhdistivät Viaporin ja Helsingin säätyläisiä Euroopan ja samma seder och intressen, till exempel litteratur och panoksensa Helsingin Pietarin yläluokkaan. Seuraelämä siirtyi 1800-luvun ku- musik, förenade ståndspersonerna på Sveaborg och i kulttuurielämään ennen ensimmäistä luessa yksityisasunnoista ravintoloihin, konserttisaleihin Helsingfors med överklassen i Europa och S:t Peters­ maailmansotaa. ja teattereihin. Näihin tapahtumiin oli kaikilla mahdol- burg. På 1800-talet flyttade sällskapslivet från privata • Badhotellet i lisuus päästä maksamalla pääsylippu. Varakkaat kaup- bostäder till restauranger, konsertsalar och teatrar. Alla Ulrikasborg lockade piaat, kuten Sinebrychoffit ja Sergei Nikolajeff, tukivat hade möjlighet att komma på dessa evenemang genom särskilt gäster från kulttuurielämän kehittymistä taloudellisesti. Raittiusliike, att köpa en inträdesbiljett. Förmögna köpmän, såsom S:t Petersburg. Dessa resenärer nuorisoseuraliike, työväenliike, vapaapalokunnat ja mo- Sinebrychoffs och Sergej Nikolajeff, stödde kulturlivets var ett viktigt net juhlat ja tapahtumat kiinnostivat ihmisiä kaupun- utveckling ekonomiskt. Nykterhetsrörelsen, ungdoms­ inslag i kulturlivet i Helsingfors första geissa ja maaseudulla. Musiikista ja teatterista tuli myös föreningsrörelsen, arbetarrörelsen, de frivilliga brand­ världskriget. tavallisen kansan kulttuuria. Suomalainen yhteiskunta kårerna och många fester och evenemang intresserade muuttui nopeasti 1800-luvun lopulla ja lopulta sää- människor i städerna och på landsbygden. Musik och ty-yhteiskunta hajosi. Kansalaisista tuli aktiivisia toimi- teater blev också det vanliga folkets kultur. I slutet av joita ja vähitellen entistä tasa-arvoisempia. 1800-talet förändrades samhället i Finland snabbt, och Mutta lopuksi vielä Viaporin hersyviin karkeloihin, slutligen upplöstes ståndssamhället. Medborgarna blev joissa ”Kavaljeerien kannukset kilkkasivat ja kilahtelivat, aktiva aktörer och småningom alltmer jämlika. neitojen nauru- ja avunhuudot helisivät, laulu ja huilu Man hade kommit långt från de glättiga festerna på soivat”. Sveaborg, där kavaljerernas sporrar klirrade, damernas skratt klingade och musiken spelade.

• Elias Martinin Översättning: ACC Global laveeraus Tanssiaiset Viaporissa vuodelta 1764. Helsinki ja Viapori muodostivat yhtenäisen kulttuuriympäristön KIRJALLISUUTTA / LITTERATUR niin Ruotsin aikana kuin Venäjän aikana. Topi Artukka, Kansainvälinen Turun seurahuone. Turun kaupungin tutkimuskatsauksia 3/2018. Aurora Karamzin. Aristokratian elämää. Espoon kaupunginmuseo 2006. • Elias Martins lavering Bal på blogs.helsinki.fi/sveaborg-project/ Sveaborg från år Salla Elo, Koti Helsingissä, sydän Berliinissä. Saksalaissyntyisen Carl Ludvig Engelin sopeutuminen Suomeen. Pro gradu –tutkielma. Tampereen 1764. Helsingfors och yliopisto 2007. Sveaborg bildade en Ulla Ijäs, Teekutsuja ja tanssiaisia: Viipurin herrasväki 1700- ja 1800-lukujen vaihteessa. Viipurin suomalaisen kirjallisuusseuran toimitteita 20. sammanhängande Helsinki 2019. kulturmiljö under både den svenska och Jukka Kuha, Suomen musiikkioppilaitoshistoriaa toiminta ulkomaisten esikuvien pohjalta vuoteen 1969. Studia Musicologica Universitatis Helsingiensis. den ryska tiden. Helsinki, 2017. Anneli Mäkelä-Alitalo, Seurapiirineiti Anette Reuterskiöld. Suomen kansallisbiografia 8. Hämeenlinna 2006. Minna Sarantola-Weiss, Kärlek och svek – fyra romaner om Helena Reuterskiöld. Teoksessa Sveaborg – samtiden och eftervärlden. Bidrag till Sveaborgs historia VI. Helsingfors 1998. Tiia Taskinen, Yksin, yhdessä, erikseen. Viaporin väki, kotitaloudet ja perheet 1766 – 1800. Pro gradu –tutkielma. Jyväskylän yliopisto 2014. Kaarlo Wirilander, Herrskapsfolk. Ståndspersoner i Finland 1721 – 1870. Nordiska museets Handlingar 98. 1982

236 Seurapiirielämää Viaporissa ja Helsingissä Societetsliv på Sveaborg och i Helsingfors 237 • Venäläisten laajat miinoitukset yllättivät brittilaivaston. Sen alukset Krimin sota Krimkriget på Östersjön HMS Merlin ja HMS Firefly ajoivat miinakenttään Itämerellä ja Viaporin och bombardemanget Viaporin edustalla elokuussa 1855, mutta selvisivät pommitus elokuussa av Sveaborg i räjähdyksistä. Greenwichin merimuseossa on esillä Krimin sodan aikainen 1855 augusti 1855 venäläinen merimiina ”Russian Infernal Machine” – venäläinen helvetinkone.

JUSSI NUORTEVA

Suomenlinnan upseerikerholla on venäläinen so- På Sveaborgs officersklubb finns en rysk militär kar­ tilaskartta, johon on tarkasti kirjattu brittiläis-ranska- ta som i detalj skildrar den brittisk-franska flottans at­ laisen laivaston hyökkäys Viaporin linnoitusta vastaan tack mot Sveaborgs fästning 9–11 augusti 1855. På kar­ 9.-11.8.1855. Karttaan on merkitty myös saarten ja tan visas också försvarsanläggningarna på öarna och i • Rysslands omfattande mineringar överraskade den brittiska flottan. Dess fartyg niiden ympäristön puolustuslaitteet, kuten tykkipatterit, deras omgivning, till exempel kanonbatterier, fartyg som HMS Merlin och HMS Firefly körde i ett minfält utanför Sveaborg i augusti 1855, men klarade sig trots explosionerna. En rysk sjömina från Krimkriget, “Russian Infernal väyliin upotetut alukset ja ennen kaikkea miinoitukset. sänkts på farlederna och framför allt mineringarna. Un­ Machine”, visas i marinmuseet i Greenwich. Tukholmasta ensin Suomeen ja sitten Pietariin 1838 dervattensminan var en effektiv uppfinning som gjorts muuttaneen itseoppineen ruotsalaisen keksijän ja liike- av den självlärde svenske uppfinnaren och affärsman­ miehen Immanuel Nobelin tehokkaaksi osoittautunut nen Immanuel Nobel. Han hade flyttat från Stockholm keksintö, vedenalaiset merimiinat, näyttelivät tärkeää till Finland och vidare år 1838 till S:t Petersburg, där han porista huhtikuussa 1918 ja se päätyi pian sen jälkeen erövra Sveaborg. Ryssarna lämnade kartan på plats när roolia laivastosodassa Suomenlahdella. Ne vaurioittivat introducerat uppfinningen. Nobels undervattensminor vuonna 1921 perustetulle Ehrensvärd-Seuralle, jonka de lämnade Sveaborg i april 1918, Kartan övertogs snart useita aluksia ja herättivät pelkoa laivojen miehistössä. spelade en viktig roll i sjökriget i Finska viken. De skada­ tehtävä oli vaalia ja tehdä tunnetuksi linnoitussaarten av Samfundet Ehrensvärd, som grundats år 1921 och Greenwichin merimuseossa on muutamia brittien tal- de flera fartyg och väckte fruktan bland sjömännen. På historiaa. hade till uppgift att främja och presentera fästningsöar­ teen saamia miinoja. Niiden kylkeen on maalattu Venä- marinmuseet i Greenwich finns några minor som britter­ Viaporin linnoitus ei runsaan sadan vuoden aikana nas historia. jän vaakuna ja kirjoitettu ”Baltic 1855” sekä niistä britti- na lyckades ta till vara. På minorna har målats det ryska ollut koskaan joutunut kestämään sellaista hyökkäystä, Under sin hundra år långa existens hade fästning­ laivastossa käytetty nimitys ”Russian Infernal Machine” vapnet och texten “Baltic 1855”, och den benämning jonka britit ja ranskalaiset kohdistivat siihen elokuussa en Sveaborg aldrig blivit mål för en sådan attack som – Venäläinen helvetinkone. som användes på dem i den brittiska flottan: “Russian 1855. Vastaavaa se ei ole kokenut sen jälkeenkään. britternas och fransmännens bombardemang i augusti Suomenlinnassa olevaan karttaan on merkitty yksi- Infernal Machine” – rysk helvetesmaskin. Vaikka linnoitus sijaitsi alle kolmen kilometrin päässä 1855. Inte heller efteråt har den råkat ut för någonting tyiskohtaisesti myös brittiläis-ranskalaisen laivaton alus- Kartan på Sveaborg bär också detaljerade anteck­ Helsingistä, ei kaupunkia pommitettu tai sitä yritetty motsvarande. Även om fästningen låg mindre än tre ki­ ten sijainnit ja niiden kulku suurissa ympyröissä saaren ningar om positionen av fartygen i den brittisk-franska vallata. Kaupunkilaiset saattoivat seurata rannalta val- lometer från Helsingfors blev själva staden inte beskju­ edustalla. Kukin aluksista tyhjensi vuorollaan täyslaidal- flottan och om deras gång i stora cirklar utanför ön. tavaa pommitusta, joka jatkui kahden vuorokauden ten eller utsatt för erövringsförsök. Stadsborna kunde lisen kohti suunniteltuja kohteita Viaporissa. Pienemmät Varje fartyg avlossade turvis en bredsida mot utsedda ajan. Erityisen ilmeen pommitukselle loivat Sir Wil- stå på stränderna och titta på den enorma bombningen tykkiveneet, yhden tykin mörssärit, pääsivät lähemmäk- mål på Sveaborg. De minsta kanonbåtarna, som var liam Gongreven tulipalojen sytyttämiseen kehittämät som pågick i två dygn. En särskild visuell effekt gav ra­ si linnoitettuja saaria ja luotoja, mutta ratkaisevaa mer- bestyckade med en enda kanon, kunde ta sig närmast Congreve-rakettiaseet, joiden lentoradat ja aseiden ketprojektilerna som utvecklats av Sir William Congreve kitystä niilläkään ei ollut Viaporin valtausyrityksessä. de befästa öarna och skären, men inte heller de hade taivaalle muodostamat rengasmaiset kuviot ikuistuivat och som användes för att tända eldsvådor. Raketpro­ Venäläiset jättivät kartan paikalleen poistuessaan Via- någon avgörande betydelse med tanke på ett försök att moniin pommituksesta tehtyihin maalauksiin sekä leh- jektilernas banor genom luften och ringmönster som

238 Krimin sota Itämerellä ja Viaporin pommitus elokuussa 1855 Krimkriget på Östersjön och bombardemanget av Sveaborg i augusti 1855 239 • Krimin sodan leviäminen Itämerelle 1854 herätti musta niiden hallinnasta ja käytöstä ne eivät silti olleet turkiska fartyg som låg i stadens hamn. Med anledning huomiota lehdistössä eri puolilla Eurooppaa. Ruotsissa saavuttaneet kuluneiden vuosisatojen aikana. Vuonna av de ryska militära framgångarna förklarade Frankrike sotatapahtumista kertovia uutislehtisiä, sanomalehtiä ja julkaisuja myytiin laajasti, vaikka maa ei itse osallistunut 1850 kiista kärjistyi Moskovan patriarkaatin alaisten or- och Storbritannien Ryssland krig i slutet av mars 1854. sotaan. todoksisten ja ranskalaisten katolisten munkkien välillä. De hårdaste striderna utkämpades på Krimhalvön. Ta­ • Krimkrigets expansion till Östersjön år 1854 Venäjän keisari Nikolai I hyökkäsi Turkin Euroopan tarerna hade härskat över khanatet Krim sedan medel­ väckte uppmärksamhet i pressen runt om i Europa. I puoleisille alueille ja painosti sulttaania hyväksymään tiden. Ryssland hade erövrat halvön år 1783 och införli­ Sverige såldes många nyhetsblad, dagstidningar och Venäjän kaikkien Osmanien valtakunnan kristittyjen vat den med kejsardömet. Nu skickade Britannien och publikationer som skildrade händelserna i kriget trots att landet inte deltog i kriget själv. suojelijaksi. Ranskan keisari Napoleon III asettui puo- Frankrike trupper till Svarta havet, och de steg i land lestaan katolisten puolelle, mikä johti nopeasti tilanteen på Krim. Snart uppgick de brittisk-franska styrkorna på kriisiytymiseen. Krim till mer än 450 000 man. de skapade på himlen har förevigats i många målningar Sota syttyi, kun Venäjä hyökkäsi marraskuussa För att pressa Ryssland skickade Frankrike och Bri­ som skildrar bombardemanget samt i de gravyrer som 1853 Mustallamerellä Osmanien valtakuntaan kuulu- tannien en förenad flotta under amiral Sir Charles Napier publicerades i tidningarna och såldes på gatorna i stä­ nutta Sinopen kaupunkia ja sen satamassa olleita turk- till Östersjön i mars 1854. Flottan skulle hota de ryska derna i England. Särskilt Illustrated London News rap­ kilaisia laivoja vastaan. Venäjän saavuttaman menestyk- områdena vid Östersjön och i sista hand huvudstaden porterade ingående om händelserna på Östersjön och sen vuoksi Ranska ja Iso-Britannia julistivat sodan sitä S:t Petersburg. Den viktigaste operationen sommaren publicerade många bilder om dem. vastaan maaliskuun lopulla 1854. Kovimmat taistelut 1854 var den brittisk-franska flottans attack mot fäst­ Att kriget bredde sig ut till Östersjön berodde på käytiin Krimin niemimaalla. Venäjä oli vallannut tataa- ningen Bomarsund, som Ryssland byggt på Åland. Den världspolitiska händelser. Kejsardömet Ryssland var ett rien keskiajalta lähtien hallitseman Krimin kaanikunnan ofullbordade fästningen erövrades efter bombarde­ imperium vars makt utsträckte sig från Stilla havet till Kaspiska havet, Svarta havet, Norra ishavet och Öster­ sjön. Nu fick även finländarna hastigt uppleva den inter­ nationella konfliktens följder på deras egna stränder. Kriget fick sin början genom en tvist om rätten att uppträda som beskyddare för kristendomens heliga platser i Betlehem och Jerusalem, som låg i det os­ dissä julkaistuihin ja brittikaupunkien kaduilla myytyihin manska riket. Kristi födelsekyrka i Betlehem och många kaiverruksiin. Etenkin Illustrated London News seurasi tii- platser i Jerusalem var viktiga för alla kristna kyrkor. viisti tapahtumia Itämerellä ja julkaisi niistä useita kuvia. Trots detta hade kyrkorna under århundradenas gång Sodan leviäminen Itämerelle johtui maailmanpoliit- aldrig uppnått samförstånd om vem som skulle förval­ tisista tapahtumista. Venäjän keisarikunta oli imperiumi, ta dessa heliga platser och hur de skulle användas. År jonka valta ulottui Tyyneltämereltä Kaspianmerelle, 1850 tillspetsades meningsskiljaktigheterna mellan Mustallemerelle, Pohjoiselle jäämerelle ja Itämerelle. ortodoxa munkar som lydde under Moskvas patriarkat Suomalaisetkin saivat nyt kokea, että kansainvälisen och franska katolska munkar. Rysslands kejsare Nik­ konfliktin vaikutukset heijastuivat nopeasti myös omille olaj I anföll Turkiets europeiska delar och utövade på­ rannoille. tryckning mot sultanen i syfte att få denne att godkänna Sota sai alkunsa kiistassa siitä, millä valtiolla oli oi- Ryssland som beskyddare av alla kristna i det osmanska keus toimia turkkilaisessa Osmanien valtakunnassa si- riket. Frankrikes kejsare Napoleon III ställde sig bakom jainneiden Betlehemin ja Jerusalemin kristittyjen pyhien katolikerna, och situationen utvecklades snabbt till en • Brittiläis-ranskalainen laivasto ja maajoukot valtasivat ja hävittivät Venäjän Ahvenanmaan Bomarsundiin rakentaman paikkojen suojelijana. Betlehemin Kristuksen synty- kris. linnoituksen elokuussa 1854. mäkirkko ja Jerusalemin monet kohteet olivat tärkei- Kriget utbröt, då Ryssland i november 1853 anföll • I augusti 1854 erövrade den brittisk-franska flottan och dess landtrupper Bomarsunds fästning, som Ryssland byggt tä kaikille kristillisille kirkkokunnille. Keskinäistä sopi- staden Sinope, som tillhörde det osmanska riket, och de på Åland. Segrarna i slaget jämnade fästningen med marken.

240 Krimin sota Itämerellä ja Viaporin pommitus elokuussa 1855 Krimkriget på Östersjön och bombardemanget av Sveaborg i augusti 1855 241 • Brittilaivasto purjehti Pohjanmeren suomalaisiin kaupunkeihin, mutta pysy- på Hogland, som låg nära S:t Petersburg, och den brit­ kesällä 1855 Pietarin vää tulosta näillä hyökkäyksillä ei saatu aikaan. Britit tiska flottan steg också i land på ön. Därefter samlades kaupungin lähistölle ja hävitti tykkipattereita pommittivat Svartholman linnoitusta Loviisan kaupun- den brittisk-franska flottan, som bestod av 77 fartyg, i ja linnakkeita saarilla ja gin lähellä, mutta venäläisten Suomen sodassa valtaa- området kring Barösund i Ingå för att gruppera sig för mantereella. Amiraali malla vanhanaikaisella linnoituksella ei ollut erityistä sitt viktigaste anfall. Målet var den starka fästningen på Edward Gennys Fanshawen akvarelli Suursaaren kirkosta sotilaallista merkitystä. Sveaborg och den flotteskader som låg i skydd utanför ja kellotornista 24.8.1855. Brittiläis-ranskalaiset joukot valtasivat ja hävittivät fästningen. Taustalla näkyvät HMS Arrogantin mastot. myös Ruotsinsalmen autioksi jätetyn linnoituksen ny- Bombardemanget av Sveaborg pågick i 46 tim­ kyisen Kotkan kaupungin edustalla. Se oli vuonna 1790 mar. Under beskjutningen avlossade den brittisk-fran­ • Sommaren 1855 seglade ollut Itämeren sotahistorian siihen saakka suurimman ska flottan, de tillfälliga artilleribatterier som den brit­ den brittiska flottan till området nära S:t Petersburg meritaistelun alueena Venäjän ja Ruotsin valtakuntien tisk-franska styrkan inrättat på öarna och de årförsedda och förstörde kanonbatterier välillä. Suomi oli tuolloin vielä ollut osa Ruotsia. Lähellä kanonbåtarna uppskattningsvis 18 500 projektiler mot och fästningar på öarna och på fastlandet. Amiral Edward Pietaria sijainneen Suursaaren tykistöpatterit tuhottiin fästningen. Bombardemanget skadade byggnaderna Gennys Fanshawes akvarell heinäkuussa 1855 ja brittilaivasto nousi myös maihin på fästningsöarna bland annat då fyra ryska ammu­ av kyrkan och klockstapeln saarelle. Sen jälkeen brittiläis-ranskalainen laivasto ko- nitionsmagasin exploderade. En av byggnaderna på på Hogland den 24 augusti 1855. I bakgrunden syns koontui Inkoon Barösundin alueelle ryhmittäytyäkseen borggården som krigsmarskalk Augustin Ehrensvärd masterna till HMS Arrogant. tärkeimpään hyökkäykseensä, iskuun Viaporin vahvaa låtit bygga fick stora skador och revs senare. Eldsvå­

1783 ja liittänyt sen keisarikuntaansa. Nyt Britannia ja mang, och i september jämnades den med marken. De Ranska lähettivät joukkoja Mustallemerelle, jossa ne imponerande ruinerna är ett populärt resmål på Åland nousivat maihin Krimin niemimaalle. Pian niiden vah- än i dag. vuus kohosi yli 450 000 mieheen. När vintern var i antågande drog sig den brittisk-fran­ Painostaakseen Venäjää Ranska ja Britannia lähet- ska flottan från Östersjön, som i allmänhet får ett istäcke tivät maaliskuussa 1854 amiraali Sir Charles Napierin på vintern. Våren därpå återvände flottan med nya för­ komentaman yhdistyneen laivaston Itämerelle, jossa sen stärkningar. Den riktade sin huvudsakliga anfall mot Fin­ tavoitteena oli uhata Venäjän Itämeren alueita ja viime ska viken, som den behärskade utan hot från den ryska kädessä pääkaupunki Pietaria. Kesän 1854 merkittävin flottan, som låg i vikarna utanför S:t Petersburg i skydd operaatio oli brittiläis-ranskalaisen laivaston ja maajouk- av kanoner i Kronstadt. Mindre flottavdelningar utförde kojen hyökkäys Venäjän Ahvenanmaalle rakentamaa attacker mot finska städer vid Bottniska viken men upp­ Bomarsundin linnoitusta vastaan. Vielä keskeneräinen nådde inga bestående resultat. Britterna bombardera­ linnoitus vallattiin pommituksen jälkeen ja tuhottiin de Svartholms fästning utanför Lovisa stad, men denna syyskuussa. Sen komeat rauniot ovat edelleen suosittu gammalmodiga fästning som ryssarna erövrat i Finska matkailukohde Ahvenanmaalla. kriget hade ingen större militär betydelse. Talven lähestyessä brittiläis-ranskalainen laivasto De brittisk-franska styrkorna erövrade och förstör­ vetäytyi Itämereltä, joka yleensä on talvella jääpeitteen de även Svensksunds fästning. Fästningen, som ligger kattama. Seuraavana keväänä laivasto palasi vahvistettu- utanför dagens Kotka stad, hade redan fallit ur bruk vid • Krimin sodan merkittävin tapahtuma Itämerellä oli Viaporin linnoituksen pommitus 9.-11.8.1855. Helsingin kaupunki na ja suuntasi pääiskunsa Suomenlahdelle, jota se pys- denna tid. År 1790 hade Ryssland och Sverige utkäm­ säästyi sotatoimilta, vaikka läheinen linnoitus kärsi pahoja vaurioita. James Wilson Carmichaelin maalaus. tyi hallitsemaan ilman uhkaa Kronstadtin linnoituksen pat det dittills största sjöslaget i Östersjöns krigshisto­ • Bombardemanget av Sveaborg 9–11 augusti 1855 var den viktigaste händelsen under Krimkriget på Östersjön. Själva suojaan Pietarin edustan lahdille vetäytyneestä Venäjän ria i området. Vid den tiden var Finland fortfarande en staden Helsingfors besparades krigshandlingar, även om fästningen som låg nära staden drabbades av svåra skador. laivastosta. Pienemmät laivaosastot tekivät iskuja myös del av Sverige. I juli 1855 förstördes kanonbatterierna Målning av James Wilson Carmichael.

242 Krimin sota Itämerellä ja Viaporin pommitus elokuussa 1855 Krimkriget på Östersjön och bombardemanget av Sveaborg i augusti 1855 243 linnoitusta ja sen suojissa ollutta venäläistä laivasto-osas- dor flammade på många ställen på ön. Lågorna syntes • Brittialus HMS Hecla osallistui toa vastaan. på långt håll och gav åskådarna en uppfattning om att toukokuussa 1854 hyökkäykseen Tammisaaren ulkopuolella olevia Viaporin pommitus 9-11.8.1855 kesti yli 46 tuntia. fästningen skulle falla. Britterna besköt också ryska venäläisiä asemia vastaan. Kuva aluksesta Sen aikana 77 aluksesta koostunut brittiläis-ranskalainen artilleribatterier som stod på Ulrikasborg och i Rödber­ Tammisaaren edustalla. laivasto ja sen saarille perustamat tilapäiset tykistöpatte- gen, och de försökte dessutom utföra en landstigning • Det brittiska fartyget HMS Hecla deltog rit ja soudettavat tykkiveneet ampuivat linnakkeeseen på Drumsö, dock utan framgång. i attacken mot ryska posteringar utanför arviolta noin 18 500 ammusta. Linnoitussaarten raken- De strider som utkämpades på Östersjön åren Ekenäs i maj 1854. Bild på fartyget utanför Ekenäs. nuksille pommitus aiheutti tuhoja, kun muun muassa 1854–1855 var i en helt annan klass än slagen på kri­ neljä venäläisten ammusvarastoa räjähti. Sotamarsalkka gets huvudsakliga slagfält på Krimhalvön. På Krim förlo­ Augustin Ehrensvärdin rakennuttaman suuren linnan- rade ryssarna och deras allierade 73 000 soldater som pihan yksi rakennuksista vaurioitui pahoin ja purettiin stupade i strid. Långt fler, cirka 377 000 soldater, dog i myöhemmin. Saarelta nousivat monin paikoin liekit, sjukdomar i de eländiga förhållandena. Turkiets, Frank­ jotka näkyivät kauas ympäristöön ja loivat vaikutelman, rikes och Britanniens koalition förlorade cirka 45 000 että linnoitus olisi murtumaisillaan. Britit tulittivat myös soldater som stupade i strid eller avled efter att ha blivit Ullanlinnaan ja Punavuoreen sijoitettuja venäläisiä ty- sårade och 60 000 soldater som dog i sjukdomar. kistöpattereita ja yrittivät maihinnousua Lauttasaareen I de två viktigaste striderna på Östersjön, erövring­ siinä onnistumatta. en av Bomarsund och bombardemanget av Sveaborg verrattain pieniksi. Bomarsundin hyökkäyksessä kuoli mot Bomarsund stupade och sårades 85 britter och Itämerellä vuosina 1854–1855 käydyt taistelut hade de båda parterna relativt små förluster. I attacken ja haavoittui 85 brittiä ja ranskalaista ja 53 venäläistä, fransmän samt 53 ryssar, bland vilka det också fanns olivat aivan eri luokkaa kuin taistelut sodan päänäyt- joiden joukossa oli myös suomalaisia krenatöörejä ja finska grenadjärer och skarpskyttar. I Bomarsund till­ tämöllä Krimin niemimaalla. Venäläisten ja heidän liit- tarkk’ampujia. Bomarsundissa vangiksi jäi noin 2 000 fångatogs cirka 2 000 ryska soldater av vilka 300 var tolaistensa tappiot Krimillä nousivat 73 000 taistelussa venäläistä sotilasta, joista 300 suomalaisia. Suomalaiset från Finland. De finska fångarna och 40 ryska fångar kuolleeseen. Tauteihin huonoissa oloissa kuoli huomat- vangit ja 40 venäläistä vankia sijoitettiin Itä-Sussexin placerades i staden Lewes i East Sussex, och de stan­ tavasti suurempi määrä, noin 377 000 sotilasta. Turkin, Lewesin kaupunkiin, jossa he olivat vapauttamiseensa nade där fram till sin frigivning i april 1856. De finska Ranskan ja Britannian muodostaman liittokunnan tap- saakka huhtikuussa 1856. Suomalaisten ja kaupunki- fångarna och stadsborna upprättade goda relationer, piot olivat puolestaan noin 45 700 taistelussa ja haa- laisten välit muodostuivat lämpimiksi ja vuonna 1877 och år 1877 restes ett minnesmärke på stadens begrav­ voihin kuollutta sekä noin 60 000 tauteihin kuollutta. kaupungin hautausmaalle pystytettiin muistomerkki 28 ningsplats för de 28 finska och ryska soldater som avled Kahdessa merkittävimmässä Itämerellä käydys- Lewesissä kuolleelle suomalaiselle ja venäläiselle soti- i Lewes. Finlands och Rysslands ambassader i London sä taistelussa, Bomarsundin valtauksessa ja Viaporin laalle. Suomen ja Venäjän Lontoon suurlähetystöt yllä- sköter fortfarande om minnesmärket i staden. pommituksessa, molempien osapuolten tappiot jäivät pitävät edelleen kaupungin hautamuistomerkkiä. Vid bombardemanget av Sveaborg stupade 63 Viaporin pommituksessa sai surmansa 63 venäläistä ryska soldater. År 1860 uppfördes ett monument över sotilasta, joiden muistoksi vuonna 1860 Santahaminan dem. Minnesmärket planerades av den ryske skulptö­ saarelle pystytettiin venäläisen kuvanveistäjä Peter Clodt ren Peter Clodt von Jürgensburg på Sandhamn. Vid von Jürgensburgin suunnittelema muistomerkki. Britte- attacken mot Sveaborg stupade sammanlagt 33 britter jä kuoli 33, mutta ranskalaiset selvisivät hyökkäyksestä medan fransmännen klarade sig utan några förluster. tappioitta. Osa brittisotilaista haudattiin Helsinkiä ym- Ett antal stupade brittiska soldater begravdes på öar­ päröiville saarille tai mereen. HMS Amphionilla palvellut na utanför Helsingfors eller i havet. George Quinnell, • Bomarsundin valtauksessa vangiksi jääneiden 300 George Quinnell kuoli tiedusteluretkellä 22.6.1855 ja som tjänstgjorde på HMS Amphion, stupade under en suomalaisen ja 40 venäläisen muistomerkki Itä-Sussexin Lewesin kaupungissa. on haudattu Isosaareen, jossa on edelleen hänen hau- rekognosceringsfärd den 22 juni 1855. Han begravdes takivensä. Vuonna 1905 pystytettiin 22 surmansa saa- på Mjölö, och hans gravsten står fortfarande på där. År • Monument över 300 finnar och 40 ryssar som engelsmännen tog till fånga vid slaget i Bomarsund. neelle brittisotilaalle muistomerkki Mäkiluodon saarelle. 1905 restes ett minnesmärke över 22 stupade brittiska Monumentet står i staden Lewes i Öst-Sussex. Itämerellä käyty sota oli varsin humaani. Helsinkiä ei soldater på ön Makilo.

244 Krimin sota Itämerellä ja Viaporin pommitus elokuussa 1855 Krimkriget på Östersjön och bombardemanget av Sveaborg i augusti 1855 245 • HMS Heclan päällystö kutsui taistelun jälkeen Tammisaaren asukkaat tutustumaan alukseen ja taistelun jälkiin, joita oli kerätty pieneen näyttelyyn laivalla. Lontoolainen Dolby’s julkaisi useita kuvia Itämeren taisteluista 1854–1855.

• Efter slaget inbjöd HMS Heclas befäl invånarna i Ekenäs till fartyget. Besökarna fick studera fartyget och spåren efter striden, som samlats till en liten utställning på fartyget. Dolby’s i London • Herrasmiespurjehtija Robert Edward Hughes seurasi Krimin sodan publicerade flera bilder tapahtumia Itämerellä pienestä Pet-purjealuksestaan kesinä 1854–1855. om striderna i Östersjön Se oli todistamassa niin Bomarsundin valtauksen 1854 kuin Viaporin åren 1854–1855. pommituksen 1855. Hughesin kirja purjehduksistaan ilmestyi Lontoossa 1855.

• Gentlemannaseglaren Robert Edward Hughes följde med händelserna under Krimkriget i Östersjön med sin lilla segelbåt Pet somrarna 1854 och 1855. Han bevittnade både erövringen av Bomarsund år 1854 och bombardemanget pommitettu, sillä brittiläis-ranskalainen laivasto ei halun- Kriget på Östersjön var rätt humant. Helsingfors av Sveaborg år 1855. Hughes gav ut en bok om sina seglatser i London år 1855. nut tuottaa vahinkoa paikallisille ihmisille ja rakennuk- utsattes inte för bombardemang eftersom den brit­ sillle, eikä tappaa siviileitä. Britit ja ranskalaiset järjesti- tisk-franska flottan inte vill utsätta den lokala befolk­ vät laivoillaan myös juhlia ja esittelyjä, joihin kutsuttiin ningen och bebyggelsen för skada, inte heller ville den Cruises with the Baltic Fleet in 1854-5 kerrotaan lokikirjan gav han ut boken The Summer Cruises with the Baltic saariston asukkaita. Tammisaaren pienehkön kahakan döda civila. Britterna och fransmännen ordnade fester ja kuparipiirrosten välityksellä paikoin jopa uskaliaasta Fleet in 1854-5. I boken berättar han med hjälp av sin jälkeen kaupungin asukkailla oli mahdollisuus tutustua och presentationer på sina fartyg, och inbjöd skärgår­ retkeilystä brittilaivaston mukana vuonna 1854 Bomar- loggbok och kopparstick om sin tidvis till och med våg­ HMS Heclalla siitä kertovaan pieneen esinenäyttelyyn, dens invånare till dem. Efter drabbningen i Ekenäs fick sundissa ja seuraavana vuonna Viaporissa ja muualla halsiga seglats med den brittiska flottan i Bomarsund år josta Pall Mallilla toiminut kustantamo julkaisi myyn- stadens invånare möjlighet att stiga ombord på HMS Suomenlahdella. 1854 och vid Sveaborg och på andra håll i Finska viken tiin E.T. Dolbyn tekemän kaiverruksen. Sotaa seurat- Hecla för att titta på en liten utställning. Ett förlag som Krimin sodan jälkeen, 19. tammikuuta 1856, ku- året därpå. tiin myös lehdistössä. Krimin sodan pääsotanäyttämöl- fungerade på Pall Mall i London publicerade senare en ningatar Viktoria perusti Ison-Britannian korkeimman Efter Krimkriget, den 19 januari 1856, instiftade lä otettiin jo valokuviakin, joita levitettiin ja julkaistiin gravyr av E. T. Dolby om drabbningen i Ekenäs. Pressen henkilökohtaisesta urhoollisuudesta annettavan kun- drottning Viktoria det högsta utmärkelsetecknet som eri puolilla Eurooppaa. Suomessa näin pitkälle ei vielä rapporterade om kriget. På Krim togs rentav fotografier, niamerkin, Viktorian ristin. Se annettiin sodan päätyttyä Storbritannien kan bevilja en brittisk militär för mod, päästy.­ som distribuerades och publicerades på olika håll i Eu­ 111 Krimin sodassa ansioituneelle brittisotilaalle. Heistä Viktoriakorset. Det gavs till 111 brittiska soldater som Tapahtumista Itämerellä kirjoitettiin jopa kirjoja. ropa. I Finland hade man ännu inte kommit så här långt. viisi oli osallistunut Suomen rannikoilla käytyihin tais- utmärkt sig i Krimkriget. Fem av dem hade deltagit i stri­ Kirjoittajien joukossa oli englantilaisia ”herrasmiespur- Händelserna på Östersjön skildrades dock i böcker. teluihin. derna vid Finlands kust. jehtijoita”, jotka liikkuivat brittiläis-ranskalaisen laivaston Bland skribenterna fanns engelska “gentlemannaseg­ Ensimmäiset Viktorian ristillä Itämerellä käydyis- De första britterna som belönades med Viktoria­ liepeillä. Kahtena vuonna purjehduksen teki Cambrid- lare” som rörde sig kring den brittisk-franska flottan. sä taisteluissa palkitut britit olivat Bomarsundin val- korset för sina insatser i striderna på Östersjön var den gen Magdalene Collegen Fellow Robert Edgar Hughes Robert Edgar Hughes, som var Fellow vid Magdalene tauksessa laivastossa palvelleet irlantilainen nuorempi irländske yngre officeraren (Master’s Mate) Charles omistamallaan kahdeksantonnisella Pet-purjealuksel- College i Cambridge, gjorde sådana seglatser under upseeri (master’s mate) Charles Lucas sekä fregatti Lucas på HMS Hecla, och löjtnant John Bythesea och la. Hänen pian kotimaahan paluun jälkeen jo vuonna två på varandra följande år med sitt åtta tons segelfar­ HMS Arrogantin miehistöön kuuluneet luutnantti John marinsoldat William Johnstone, som tjänstgjorde på 1855 Lontoossa julkaisemassaan kirjassa The Summer tyg Pet. Strax efter att han återvänt till London år 1855 Bythesea ja merisotilas William Johnstone. Heinäkuun fregatten HMS Arrogant. Den 24 juli, då Lucas ångse­

246 Krimin sota Itämerellä ja Viaporin pommitus elokuussa 1855 Krimkriget på Östersjön och bombardemanget av Sveaborg i augusti 1855 247 24. päivänä, kun Lucasin höyrypurjealus HMS Hecla gelfartyg HMS Hecla deltog i bombardemanget av osallistui Bomarsundin linnoituksen pommitukseen, oli Bomarsunds fästning, landade en briserande kula som linnoituksesta ammuttu räjähtävä kuula lentänyt britti- avlossats från fästningen på det brittiska fartygets däck. aluksen kannelle. Sen sytytyslanka paloi vielä ja muiden Kulans stubintråd brann fortfarande, och medan de an­ maastoutuessa kannelle otti Lucas ammuksen syliinsä ja dra tog skydd på däck steg Lucas fram, plockade upp onnistui kantamaan sen reelingin yli ennen kuin se rä- kulan i famnen, bar den till relingen och fällde den i havet jähti. Seuraavana päivänä hänet ylennettiin luutnantiksi innan den hann brisera. Dagen därpå befordrades Lu­ kiitokseksi rohkeudestaan. cas till löjtnant som erkänsla för den modiga handlingen. Bythesea ja Johnstone palkittiin uskaliaasta ope- Bythesea och Johnstone belönades för en djärv raatiosta, jossa he kahdestaan onnistuivat rantautu- insats, där de lyckades ta sig i strand på Vårdö på två maan Vårdön saarelle. Sen kautta kuljetettiin postia man hand. Posten till den belägrade fästningen i Bo­ piiritettyyn Bomarsundin linnoitukseen. Kolme päivää marsund transporterades via Vårdö. De två soldaterna piileskeltyään he yllättivät elokuun 12. päivänä 1854 höll sig undangömda i tre dagars tid, men den 12 augus­ viisi postinkuljettajaa. Lyhyen kamppailun jälkeen kaksi ti 1854 överrumplade de fem postförare. Efter en kort postimiestä pakeni kolmen jäädessä vangeiksi. Bythesea kamp flydde två av postförarna, medan tre blev fångna. ja Johnstone pakottivat heidät soutamaan postiveneen Bythesea och Johnstone tvingade dem att ro postbåten HMS Arrogantin luo ja Bomarsundiin matkalla olleet till HMS Arrogant, och på detta sätt hamnade breven käskykirjeet päätyivät brittilaivaston käsiin. Luutnantti med order till Bomarsund i britternas händer. Löjtnant Bythesean alkuperäinen Viktorian risti kuuluu Imperial Bytheseas ursprungliga Viktoriakors finns på Imperial War Museumissa olevaan Lordi Ashcroftin kokoelmaan, War Museum i London, där det ingår i Lord Ashcrofts joka on suurin yksittäinen Viktorian ristien kokoelma. samling, som är den största enskilda samlingen av Vik­ Kaksi muuta Viktorian ristillä Itämeren taisteluissa toriakors. palkittua olivat heinäkuussa 1855 Suursaaren venäläis- De två andra soldaterna som belönades med Vikto­ ten tykistöpatterien hävittämiseen osallistuneet HMS riakorset för deras insatser på Östersjön var mastkap­ • Ison-Britannian korkein henkilökohtaisesta urhoollisuudesta annettu kunniamerkki, Viktorian Arrogantilla palvellut mastokapteeni (Mast Captain) ten (Mast Captain) George Ingouville på HMS Arrogant risti () perustettiin 1856 Krimin sodassa George Ingouville ja HMS Rubyn upseeristoon kuulunut och artillerilöjtnant George Dowell som tillhörde befälet kunnostautuneiden sotilaiden palkitsemiseksi. laivatykistön luutnantti George Dowell. Kaikki viisi Vik- på HMS Ruby. Båda deltog i förstörandet av de ryska HMS Heclalla palvellut Charles Lucas oli yksi sen ensimmäisistä saajista. Hän pelasti kantamalla sen torian ristillä palkittua brittilaivaston sotilasta osallistui- artilleribatterierna på Hogland i juli 1855. Samtliga fem kannelle tulleen kranaatin laidan yli ennen aluksen vat aluksillaan myös Viaporin pommitukseen elokuussa soldater i den brittiska flottan som belönats med Vikto­ räjähtämistä. Merellä osoitetusta urhoollisuudesta Viktorian risti annetaan sinisessä nauhassa. 1855. riakorset deltog också i bombardemanget av Sveaborg i augusti 1855. • Viktoriakorset (Victoria Cross), Storbritanniens högsta utmärkelsetecken som kan beviljas en militär person för personligt mod, bildades år 1856 för att belöna Översättning: ACC Global soldater som utmärkt sig i Krimkriget. Charles Lucas, som tjänstgjorde på HMS Hecla, var en av de första som fick denna utmärkelse. Han räddade fartyget genom att plocka upp en granat som landat på fartygets däck, bära det till relingen och fälla den i havet innan den KIRJALLISUUTTA / LITTERATUR exploderade. Victoriakorset överlämnas i blått band för hjältemod som visats till sjöss. Eero Auvinen, Krimin sota, Venäjä ja suomalaiset. Turun yliopisto. Turku 2015. Marta Hirn, Från Bomarsund till Sveaborg. Kriget 1854–1855. Holger Schildts Förlag. Helsingfors 1956. Raul Johnsson & Ilkka Malmberg, Kauhia Oolannin sota – Krimin sota Suomessa 1854–1855. John Nurmisen säätiö- Helsinki 2013. Väinö Wallin: Itämainen sota Suomessa. WSOY. Porvoo 1905.

248 Krimin sota Itämerellä ja Viaporin pommitus elokuussa 1855 Krimkriget på Östersjön och bombardemanget av Sveaborg i augusti 1855 249 • Pietarin verisunnuntaiksi kutsuttu tapahtuma tammikuussa 1905 vahvisti Viaporin kapina Revolten på Sveaborg vallankumouksellisia tunnelmia. Keisari 1906 1906 Nikolai II:n henkivartiokaartin mielenosoittajia vastaan avaamassa tulessa sai surmansa tai haavoittui lähes tuhat kaupunkilaista.

JARMO NIEMINEN • Blodiga söndagen i S:t Petersburg i januari 1905 förstärkte de revolutionära stämningarna. Då öppnade kejsar Nikolaj II:s livgarde eld mot demonstranter. Nästan Rysslands bittra förluster i kriget Venäjän karvaat tappiot Japania tusen stadsbor dog eller vastaan 1904–1905 käydyssä mot Japan 1904–1906 väckte sårades i beskjutningen. sodassa synnyttivät tyytymättö- missnöje och oroligheter i S:t Pe­ myyttä ja levottomuuksia Pieta- tersburg och på andra håll i riket. rissa ja muualla valtakunnassa. Kapitulationen av flottbasen Port Korean niemimaalla sijainneen Arthur på koreanska halvön den Port Arthurin tukikohdan an- 2 januari 1905 var ett enormt lakkoa. Tosin myös tiedostettiin, että edessä saattaa olla medveten om att det också kunde bli aktuellt med radi­ tautuminen 2.1.1905 oli vakava bakslag för Rysslands Stillahavs­ radikaalimpiakin toimenpiteitä, mikäli kapinointi Venä- kalare åtgärder, om upproren i Ryssland skulle utveck­ takaisku Venäjän Tyynenmeren- flotta. Den förstärkte revoltandan jällä kehittyy vallankumoukseksi. Viaporin linnoitukses- las till en regelrätt revolution. I fästningen på Sveaborg laivastolle. Se vahvisti kapinamie- särskilt i den ryska marinen. Det sa ja Katajanokan sotasatamassa puhkesi sotilaskapina och i krigshamnen på Skatudden utbröt ett myteri bland lialaa etenkin Venäjän laivastos- slutliga slaget kom när Rysslands heinäkuun lopulla vuonna 1906. soldaterna i slutet av juli år 1906. sa. Lopullinen isku tuli, kun so- Östersjöflotta, som skickats till Alun perin suunnitelmana oli ollut nousta elokuun Den ursprungliga planen var att gå till uppror överallt tanäyttämölle lähetetty Venäjän krigsskådeplatsen, utplånades puolivälissä 1906 kapinaan, joka ulottuisi koko Venä- i Ryssland i mitten av augusti 1906. Upproret skulle bör­ Itämeren-laivasto tuhoutui lähes nästan totalt i sjöslaget vid Ts­ jän alueelle. Se alkaisi maaseudulta ja kaupungeissa ja på landsbygden, och i städerna skulle utlysas gene­ kokonaan toukokuussa 1905 hushima i maj 1905. Fred slöts käynnistyisi yleislakkoja, joihin sotaväki tulisi mukaan. ralstrejker i vilka militären skulle gå med. Marinen skulle käydyssä Tsushiman meritaiste- under ledning av USA:s presi­ Laivasto houkuteltaisiin liittymään kapinaan ja sen tu- lockas att ansluta sig till upproret, och med dess stöd lussa. Yhdysvaltain presidentti dent Theodor Roosevelt den 5 ella vallattaisiin Kronstadt, Sevastopol ja lopuksi, mikäli skulle Kronstad och Sevastopol tas över, och vid behov Theodor Rooseveltin välityksellä september 1905. Den upplev­ tarvittaisiin, Viapori. även Sveaborg. 5.9.1905 solmittu rauha koettiin des i Ryssland som förnedrande. Kapina syttyi kuitenkin Viaporista – liian aikaisin ja Revolten bröt dock ut på Sveaborg – men den var Venäjällä nöyryyttäväksi. Yhteis- • Venäjän tappio sodassa Japania Missnöjet i samhället flammade huonosti valmisteltuna. Se yllätti vallankumouksellisen för tidig och alltför bristfälligt förberedd. Den överraska­ vastaan 1904–1905 nosti keisarikunnassa kunnallinen tyytymättömyys roi- esille vahvan kritiikin itsevaltaista upp och ledde till oroligheter som sotilasjärjestön keskuskomiteankin. Toisaalta Kronstad- de till och med den militära revolutionsorganisationens hahti ja syntyi levottomuuksia, hallitsijaa ja hänen hallintoaan vastaan. syftade till att bringa tsardömet tista oli lähetetty jo aikaisemmin vallankumouksellisten centralkommitté. Å andra sidan hade Kronstadt redan Yhdysvaltalainen pilalehti Puck irvaili på fall. delegaatio agitoimaan ja valmistelemaan Viaporin–Hel- tidigare skickat en revolutionär delegation med upp­ joiden tavoitteena oli kukistaa Venäjän hallitsijan vaikealle tilanteelle tsaarinvalta. samana vuonna. Hösten 1905 hade röda gar­ singin -kapinaa. draget att agitera för revolt i Sveaborg och Helsingfors. Suomen punakaartit oli den bildats i Finland för att över­ Kapinointi jatkui sen jälkeen Kronstadtissa, Tallin- Upproren fortsatte därefter i Kronstadt och Tallinn, och • Rysslands nederlag i kriget mot Japan perustettu syksyllä 1905 tur- åren 1904–1905 föranledde stark kritik vaka ordningen vid demonstra­ nassa ja muutamilla Venäjän Itämeren-laivaston aluk- på några fartyg i Rysslands Östersjöflotta. vamaan järjestystä mielenosoi- mot den kejserlige envåldshärskaren tioner. En storstrejk planerades silla. Det hade varit oroligt på Sveaborg redan på hösten och hans förvaltning. Den amerikanska som den hårdaste påtrycknings­ Viaporissa oli ollut levotonta jo syksyllä 1905. Olot 1905. Förhållandena på fästningsöarna var dåliga. Ma­ tusten yhteydessä. Kovimmaksi skämttidningen Puck drev med den ryske vaikutuskeinoksi kaavailtiin suur- regentens svåra situation samma år. metoden. Å andra sidan var man linnoitussaarilla olivat huonot. Ruoka oli ala-arvoista, ten var undermålig, brutal pennalism hörde till ordning­

250 Viaporin kapina 1906 Revolten på Sveaborg 1906 251 • Viaporin linnoituksen komentaja Vladimir von Laiming • Kapteeni Sergei Tsion oli yksi Viaporin kapinan otti jyrkän linjan kapinoivia sotilaita kohtaan. Se voimisti johtajista. Hän toimitti kriittistä Vestnik Kasarmi-lehteä. vallankumouksellisia tuntoja heidän keskuudessaan ja Tsion onnistui pakenemaan Englantiin ja vältti näin johti heinäkuun lopulla 1906 aseelliseen kapinaan. kapinatuomion.

• Kommendören för Sveaborgs fästning, Vladimir von • Kapten Sergej Tsion var en av ledarna för revolten på Laiming, tog en sträng linje gentemot de revolterande Sveaborg. Han redigerade den kritiska tidningen Vestnik soldaterna. Det förstärkte de revolutionära stämningarna Kasarmij. Tsion lyckades fly till England och slapp bli bland dem och ledde till en väpnad revolt i slutet av juli dömd för upproret på detta sätt. 1906.

en och flera hundra soldater saknade ordentlig inkvar­ punakaartin kanssa. Kapinan johtomiehiksi kohosivat tering. Situationen drevs till sin spets och passionerna sosiaalidemokraattiset upseerit aliluutnantit Arkadi Je- flammade upp. De missnöjda bildade en fästningskom­ meljanov (1884–1906) ja Jevgeni Kohanski (1886– mitté. I mitten av juli 1906 krävde fästningens manskap 1906) sekä alikapteeni Sergei Tsion (1874–1947). förbättringar i deras förhållanden. Fästningens befäl­ Suomalaisena yhdysmiehenä oli kapteeni Johan Kock havare gick med på en del krav, och manskapet firade (1861–1915). Hän oli valmistunut upseeriksi Riian ka- sin seger. Från S:t Petersburg skickades emellertid en dettikoulusta vuonna 1882. ny kommission för att undersöka ärendet. Chefen fick Aamulla 30.7.1906 Santahaminassa ollut Viaporin avsked och den nya chefen, fästningens kommendant miinakomppania määrättiin laskemaan taistelumiinoja generalmajor Vladimir von Laiming (1854–1920), drog Viaporin ympärille. Komppania kieltäytyi. Linnoituk- in företrädarens löften. sen komentaja Laiming vangitsi miinoittajat. Kun osa En av de drivande krafterna bakom revolten var vangitsijoista tuki pidätettyjä, he saivat yhteyden Santa- på Sandhamn att befälet skulle försätta de fängslade bolsjevikernas underjordiska militärorganisation, som haminan vallankumouksellisiin tykkimiehiin ja pyysivät på fri fot. När denna begäran avvisades, rusade artille­ verkade aktivt bland de ryska trupperna i Finland. Cen­ apua. risterna fram för att befria de fängslade med våld, men tralorten var Helsingfors. Organisaionen hade samarbe­ Iltahuudon jälkeen Santahaminan tykkimiehet vaa- misslyckades. Vid Prästviken på Sandhamns västra te med Röda gardet i Finland. Som myteriets ledande tivat päällystöään vapauttamaan pidätetyt. Kun tähän strand utbröt en strid mellan revoltörerna och infanteri­ simputus rehotti kaikessa raakuudessaan ja kunnolliset män framträdde de socialdemokratiska officerarna un­ ei suostuttu, he ryntäsivät väkivalloin vapauttamaan kompanier som var Laiming trogna. Manskapet från tre majoitustilat puuttuivat sadoilta. Tilanne kärjistyi, into- derlöjtnant Arkadij Jemeljanov (1884–1906) och Jev­ vangitut, mutta epäonnistuivat. Santahaminan länsiran- artillerikompanier lyckade ta sig till Kungsholmen. himot leiskuivat. Tyytymättömät muodostivat linnoi- genij Kohanskij (1886–1906) samt underkapten Sergej nalla, Papinlahdella kapinallisten ja Laimingille uskol- Det starkt befästa Kungsholmen, där också tuskomitean. Linnoituksen miehistö vaati heinäkuun Tsion (1874–1947). Den finska förbindelsen var kapten listen jalkaväkikomppanioiden välille puhkesi taistelu. Sveaborgs ordinarie ammunitionsförråd fanns, blev puolivälissä vuonna 1906 olojensa parantamista. Lin- Johan Kock (1861–1915), som fått officersexamen vid Kolmen tykistökomppanian miehet onnistuivat pääse- myteriets centrum. Officerarna på holmen fängslades nakkeen päällikkö suostui muutamiin vaatimuksiin ja kadettskolan i Riga år 1882. mään Kuninkaansaareen. och artilleribatterierna bemannades. Kanonerna lad­ miehistö innostui saavutetusta voitosta. Pietarista lähe- På morgonen 30.7.1906 fick Sveaborgs minkompa­ Lujasti linnoitetusta Kuninkaansaaresta tuli kapinan dades och en röd upprorsflagga med de socialistis­ tettiin kuitenkin uusi komissio tutkimaan asiaa. Päällik- ni, som befann sig på Sandhamn, order att lägga minor i keskus, jossa sijaitsivat myös Viaporin varsinaiset am- ka revolutionärernas devis “Jord och frihet” hissades kö erotettiin ja uusi päällikkö, linnoituksen komendant- havet runt om Sveaborg. Kompaniet vägrade. Fästning­ musvarastot. Saaren upseerit vangittiin ja tykkipatterit i flaggstången. Även om den militära ledningen hade ti, kenraalimajuri Vladimir von Laiming (1854–1920) ens kommendör Laiming lät fängsla manskapet. Efter­ miehitettiin. Tykit ladattiin ja salkoon nostetaan punai- fått en förvarning om förberedelserna för myteriet, blev perui edeltäjänsä lupaukset. som en del av de soldater som fängslade soldaterna i nen kapinalippu, jossa luki sosialistivallankumouksellis- dess utbrott en överraskning som väckte stor panik Kapinan yhtenä taustavoimana oli bolševikkien minkompaniet också stödde dem, lyckades de fängs­ ten tunnuslause ”Maata ja Vapautta”. Vaikka sotilasjoh- även i S:t Petersburg. maanalainen sotilasjärjestö, joka toimi aktiivisesti Suo- lade be om hjälp av revolutionära artillerister på Sand­ dolla oli ennakkotietoa kapinavalmisteluista, silti kapina Från Åbokasernen i Helsingfors rycket två kompani­ meen sijoitetun sotaväen keskuudessa. Keskuspaikkana hamn. yllätti ja aiheutti melkoisen paniikin Pietarissakin. er och en kulspruteavdelning ut till Laimings stöd. Cen­ oli Helsinki. Järjestöllä oli yhteistoimintaa suomalaisen Efter namnuppropet på kvällen krävde artilleristerna Helsingin Turun kasarmilta tarkk’ampujarykmentin tralfästningen på Sveaborg (Stora och Lilla Östersvartö)

252 Viaporin kapina 1906 Revolten på Sveaborg 1906 253 kaksi komppaniaa ja konekivääriosasto tulivat Laimin- och lägren på Sandhamn var i tsartrogna truppers be­ gin tueksi. Viaporin keskuslinnoitus (Iso ja Pikku Musta­ sittning. Utöver Kungsholmen intog revoltörerna också saari) ja Santahaminan leirit olivat tsaarille uskollisten Skanslandet, Gustavssvärd och Vargön. De svängbara joukkojen hallussa. Kapinalliset valtasivat Kuninkaan- fästningskanonerna och fältkanonerna med mindre ka­ saaren lisäksi Vallisaaren, Kustaanmiekan ja Susisaaren. liber som fanns på Kungsholmen och Skanslandet vän­ Kuninkaansaaren ja Vallisaaren käännettävät linnake- des mot Sandhamn. En del av byggnaderna i central­ tykit ja pienikaliiperiset kenttätykit suunnattiin kohti fästningen skadades, och byggnader på Sandhamns Santahaminaa. Osa keskuslinnoituksen rakennuksista västra strand förstördes. På grund av kanonaden täck­ vaurioitui ja Santahaminan länsirannan rakennuksista tes hela fästningen av vit rök, innanför vilken brinnande tuhoutui. Koko linnoitus peittyi tykkien tulituksessa val- hus flammade. koiseen savuvaippaan, jonka sisällä leimusivat palavat Den sista dagen i juli avsåg revoltörerna att starta talot. ett myteri i Marinkasernen på Skatudden och i marinen, Heinäkuun viimeisenä päivänä kapinallisten tarkoi- skära av järnvägarna från Viborg och Åbo till Helsingfors tuksena oli käynnistää kapina Katajanokan Merikasar- och förbereda intagningen av Sandhamn och Stora och missa ja laivastossa, katkaista Helsinkiin johtavat juna- Lilla Östersvartö dagen därpå. Upprorsledarna lycka­ radat Viipurista ja Turusta sekä valmistella seuraavana des dock inte komma överens om åtgärderna och om päivänä aloitettavat Santahaminan ja Mustasaarien val- deras tidpunkter. taukset. Kapinan johtajat eivät kuitenkaan pystyneet Sveaborgs marinkompani, 300 man, gick i myteri sopimaan toimenpiteistä ja niiden ajoittamista. på Skatudden. De revolutionära väntade sig att de tre Viaporin laivastokomppania, 300 miestä, nousi ka- jagarna i hamnen skulle ansluta sig till myteriet. Så blev pinaan Katajanokalla. Vallankumoukselliset olettivat sa- det inte. Fartygens befäl låste in sina matroser under tamassa olevien kolmen hävittäjän liittyvän kapinaan. däck och öppnade eld med kulsprutor och fartygska­ Toisin kuitenkin kävi, kun laivojen päällystö lukitsi mat- noner mot marinkasernerna. Revoltörerna i Marinka­ • Suomessa punaiset kansalliskaartit ottivat monissa paikoin käsiinsä järjestysvallan. Helsingin punakaartilaisia vuonna ruusinsa laivojen kansien alle ja avasi itse konekivääreil- sernen fängslade sina officerare, posterade ut vakter 1906.

• På många orter i Finland tog röda medborgargarden över ordningsmakten. Rödgardister i Helsingfors år 1906.

lä sekä laivatykeillä tulen merikasarmeihin. Merikasar- och klädde sig i civila kläder. Vapen delades också ut till min kapinalliset pidättivät upseerinsa, asettivat vartiot ja finska arbetare och rödgardister som kom från staden. pukeutuivat siviileiksi. Aseita jaettiin myös kaupungista Revoltörerna planerade att ockupera högvakten på saapuville suomalaisille työläisille ja punakaartilaisille. Skatudden och utvidga det militära myteriet till Helsing­ Kapinallisten suunnitelma vallata Katajanokan fors, men blev stoppade av kosacker och två infante­ päävartio ja laajentaa sotilaskapina Helsinkiin ei to- rikompanier vid broarna vid Uspenskijkatedralen. På teutunut, vaan kasakat ja kaksi jalkaväkikomppaniaa kvällen den 31 juli 1906 hade tsartrogna trupper erövrat • Viaporin kapina toi estivät sen Uspenskin katedraalin siltojen kohdalla. Il- marinkasernerna. venäläiset sotilaat Helsingin lalla 31.7.1906 merikasarmit olivat tsaarille uskollisten Röda gardets järnvägskompani kapade rälsen på kaduille elokuussa 1906. joukkojen hallussa. järnvägen mellan Helsingfors och S:t Petersburg på • I anslutning till revolten Punakaartin rautatiekomppania rikkoi Helsinki-Pie- olika ställen för att förhindra truppkoncentrationer. på Sveaborg kom de ryska soldaterna ut på gatorna i tari -junarataa eri kohdista estääkseen joukkojen keski- Ledningen för den ryska armén insåg att myteriet skul­ Helsingfors i augusti 1906. tykset. Venäjän armeijan johto ymmärsi, että kapinan le gynna de revolutionäras syften om det fick dra ut på

254 Viaporin kapina 1906 Revolten på Sveaborg 1906 255 • Suomen punakaartien valtakunnallista organisaatiota haavoittui vaikeasti. Aikalaislehdissä kerrottiin, miten i hemlighet skeppat två kavallerikanoner över till Sand­ 1905–1906 johtanut Venäjän armeijan alikapteeni Johan taisteluita seuranneita lapsia putosi kerrostalojen ikku- hamn. Kanonerna flyttades utom synhåll för revoltörer­ Kock oli kiistanalainen henkilö omiensakin joukossa. Hänen mahtipontinen tapansa esiintyä herätti riemua noista Kalevankadulla ja Katajanokalla. Kallion kaupun- na till ett artilleribatteri som byggts på Kiviarkkuniemi på aikansa runsaassa pilalehdistössä. ginosassa asti särkyi talojen ikkunoita. Kuninkaansaaren Kungssundets östra strand vid slutet av Österländska • Underkapten Johan Kock, som ledde de finska röda kapinallisten tykistötulitus päättyi ammusluolan räjäh- kriget. Kanonerna avfyrade sex skott över sundet mot gardenas nationella organisation åren 1905–1906 var en dykseen. krutlagret, som innehöll 57 000 kilo krut. Ett av skotten omtvistad person även bland sina egna. Hans pompösa Voimasuhteet alkoivat kääntyä keisarille uskollisten fick krutlagret att explodera. De övriga lagren i närheten uppträdande väckte löje i skämtpressen, som var stor vid denna tidpunkt. joukkojen eduksi, kun ne saivat vahvistuksia Lappeen- och kasernen förstördes. Explosionen skapade ett ga­ rannasta ja Turusta. Sen sijaan kapinallisten tavoitteena pande hål i strandlinjen och förvandlade den tio meter pitkittyminen edistäisi vallankumouksellisten tavoittei- oli turvautua Uudenmaan punakaartin mahdolliseen tjocka strandklippan till stenkross i ett stort område. ta, joten Pietarin lähistöltä määrättiin sotaväkeä Ete- tukeen ja kansannousuun Helsingissä. Lisäksi he odot- Förödelsen var enorm. Tiotals artillerister och röd­ lä-Suomeen kukistamaan kapinaa. tivat ratkaisevaa laivastoapua Tallinnasta. Laivat saapui- gardister dog, och myteriets ledare Jemeljanov blev Suomen punakaartien päällikkö, kapteeni Kock vat alkuillasta Harmajan luokse ja ampuivat sovittuna svårt sårad. Samtida tidningar rapporterade hur barn julisti Helsingissä yleislakon, jota ei kuitenkaan täysin merkkinä neljä tykinlaukausta yli Kuninkaansaaren. som suttit i höghusfönster för att titta på striderna tril­ noudatettu. Kock oli johtanut punakaartia vasta puoli Kuninkaansaaresta vastattiin samalla tavoin. Kapinan lade ner på gatan på Kalevagatan och på Skatudden. vuotta, eikä hän ollut toiminut aiemmin Helsingin työ- johtohahmoihin kuulunut aliluutnantti Kohanski pur- Fönsterrutor gick sönder ända i Berghäll. Artillerielden väenliikkeessä. Työväestö koki, ettei Kockilla ollut mo- jehti 150 kapinallista mukanaan laivojen luokse rapor- från revoltörerna på Kungsholmen slutade med ammu­ raalista eikä muodollista oikeutta julistaa yleislakkoa. toimaan edullisesta tilanteesta. Kohanski ja miehistö nitionsförrådets explosion. Kock kokosi noin 200 vapaaehtoista, jotka siirrettiin När de kejsartrogna trupperna fick förstärkningar elokuun ensimmäisen päivän vastaisena yönä Kunin- från Villmanstrand och Åbo, började styrkeförhållande­ kaansaareen. Kapinalliset tulittivat keskuslinnoitusta ja na vända till deras fördel. Revoltörerna hoppades på att Santahaminaa. Tykkien jylinä kuului etäisenä kumuna tiden, och därför sändes trupper från S:t Petersburgs få stöd av röda gardet i Nyland och genom en folkresning aina Ruissaloon ja Naantaliin asti. Viaporissa kapinalli- närhet till södra Finland för att slå ned myteriet. i Helsingfors. De väntade också på avgörande undsätt­ set olivat jo lähellä voittoa, kun kivääritaisteluita käytiin Chefen för de röda gardena i Finland, kapten Kock, ning från flottan i Tallinn. I början av kvällen kom fartygen Iso Mustasaaren kirkon puistossa. Laimingin joukkojen utlyste en generalstrejk i Helsingfors, som dock inte åt­ till Gråhara. De avfyrade den överenskomna signalen, tilanne alkoi olla kriittinen. följdes på alla håll. Kock hade endast lett de röda garde­ fyra kanonskott över Kungsholmen. Kungsholmen be­ Kapinallisten taisteluonni kääntyi, kun Kuninkaan- na i ett halvår, och han hade inte verkat i arbetarrörelsen svarade signalen på samma sätt. En av myteriets ledare, saaren ammusluola tuhoutui myöhään iltapäivällä i Helsingfors tidigare. Arbetarbefolkningen upplevde att underlöjtnant Kohanskij, seglade tillsammans med 150 1.8.1906. Helsingistä oli laivattu salaa Santahaminaan Kock inte hade någon moralisk eller formell rätt att utly­ upprorsmän till fartygen för att rapportera om det för­ kaksi ratsuväkitykkiä, jotka siirrettiin kapinallisilta nä- sa en generalstrejk. delaktiga läget. När Kohanskij och manskapet kom fram kymättömissä Kuninkaansalmen itärannalla Kiviark- Kock samlade cirka 200 frivilliga som skeppades till till fartygen blev de fängslade, då fartygens matroser kuniemessä sijainneeseen Itämaisen sodan päätteeksi Kungsholmen natten till den första augusti. Revoltörer­ bytts ut mot sjökadetter vilkas trohet mot tsaren hade rakennettuun tykkipatteriin. Tykeillä ammuttiin kuusi na besköt centralfästningen och Sandhamn. Kanona­ säkerställts. laukausta salmen yli kohti ruutivarastoa. Yksi lauka- den hördes som ett avlägset dunder ända till Runsala uksista räjäytti 57 000 kiloa sisältäneen ruutivaraston. och Nådendal. I Sveaborg var revoltörerna redan nära Läheisyydessä olleet muut varastot ja kasarmi tuhoutui- segern, då gevärsstrider pågick i parken utanför kyrkan • Helsingin lehdet uutisoivat Viaporin linnoituksen vat. Rantaviivaan syntyi ammottava kuoppa ja räjähdys taisteluissa kärsimistä vaurioista. Helsingin Kaiku oli på Stora Östersvartö. Läget började bli kritiskt för Lai­ saanut käyttöönsä myös kuva-aineistoa. mursi kymmenmetrisen rantakallion kivimurskeeksi mings trupper. laajalta alueelta. Revoltörernas lycka vände när ammunitionslagret • Tidningarna i Helsingfors rapporterade om de skador som striderna orsakade i Sveaborgs fästning. Tuho oli suurta. Kymmeniä tykkimiehiä ja puna- i grottan på Kungsholmen exploderade sent på efter­ Veckotidningen Helsingin Kaiku hade dessutom fått tag kaartilaisia sai surmansa. Kapinan johtaja Jemeljanov middagen den 1 augusti 1906. Tsartrogna trupper hade på fotografier av skadorna.

256 Viaporin kapina 1906 Revolten på Sveaborg 1906 257 vangittiin, sillä laivojen matruusit oli vaihdettu merika- Efter den lyckade bluffen drog sig fartygen längre • Viaporin kapinan johtajat, luutnantit detteihin ja uskollisuus tsaarille oli varmistettu. ut på havet. När de kommit utanför fästningsartilleriets E. Kahansky ja A. Jemeljanov joutuivat tappion jälkeen keisarille Hämäyksen onnistuttua laivat loittonivat merelle skottvidd öppnade de eld mot Gustavssvärd, Vargön uskollisten joukkojen käsiin. Heidät ja linnoitustykistön kantaman ulkopuolelle ja avasivat och särskilt mot Kungsholmen. Eldgivningen fortsatte joukku muita kapinallisia teloitettiin Santahaminan saaressa, jonne heidät tulen Kustaanmiekkaa, Susisaarta ja erityisesti Kunin- fram till midnatt. Motelden från revoltörernas fästnings­ myös haudattiin. Suomen työväen kaansaarta vastaan. Tulitus kesti puoleen yöhön. Kapi- kanoner nådde inte ut till fartygen och läget på Kungs­ alpumi 1906 suri heidän kohtaloaan. nallisten linnoitustykistön vastatuli ei kantanut laivoille holmen började bli förtvivlat. • Efter nederlaget hamnade ledarna asti ja Kuninkaansaaren tilanne alkoi muodostua toi- På kvällen hade kejsartrogna trupper intagit hela för revolten på Sveaborg, löjtnanterna vottomaksi. Sandhamn. Till Skanslandet hade skeppats två kom­ E. Kahansky och A. Jemeljanov, i händerna på kejsartrogna trupper. Iltaan mennessä koko Santahamina oli keisarille us- panier och en kulspruteavdelning som tog kontrollen De och ett antal andra revoltörer kollisten joukkojen hallussa ja Vallisaareen oli laivattu över pontonbron mellan Kungsholmen och Skanslan­ avrättades på Sandhamn, där de kaksi komppaniaa ja konekivääreitä, joilla otettiin hal- det. Revoltörerna hotades från två håll. också begravdes. Suomen työväen alpumi av år 1906 sörjde deras öde. tuun Kuninkaansaaren–Vallisaaren välinen ponttonisil- Samtidigt strömmade revolutionärer och rödgar­ ta. Kapinalliset oli saarrettu kahdelta suunnalta. dister till Helsingfors, och stadsbor visade öppet sin Helsinkiin virtasi vallankumouksellisia ja punakaar- sympati för revoltörerna. Trupperna vid garnisonen i tilaisia. Kaupunkilaiset osoittivat avoimesti myötätuntoa Helsingfors fick order att utföra vakttjänst och förhin­ kapinallisille. Helsingin varuskunnan joukot määrättiin dra kravaller och upplopp i staden. Infanteriförband och Helsinkiin saapunut kenraalimajuri Štšerbatšev på Skanslandet insåg att läget var förtvivlat och kapitule­ vartiointitehtäviin ja estämään mellakointia ja kapinoin- kosacker som var trogna kejsaren besatte Helsingfors määrättiin johtamaan hyökkäystä Viaporiin. Varhain rade. Revoltörer fängslades även utanför Sandhamn. tia kaupungilla. Keisarille uskolliset jalkaväkijoukot ja stränder. Detta gjorde det omöjligt att förse revoltörerna aamulla 2.8.1906 laivasto ja kenttätykistö käynnistivät Den sista striden utkämpades tidigt på förmiddagen kasakat miehittävät Helsingin rannat. Tämä esti kapi- med hjälp, medicinalunderhåll och proviant. I stridsom­ tulivalmistelun Laajasalosta Kuninkaansaareen. Ryk- i Gustavssvärd. Ett stort antal upprorsmän och rödgar­ nallisten avustamisen, lääkintähuollon ja muonituksen. rådet fanns över 200 sårade som blev utan vård. mentti hyökkäsi samaan aikaan Santahaminasta Ku- dister togs till fånga, försvann eller drunknade. Det har Yli 200 haavoittunutta jäi taistelualueella ilman lääkin- Generalmajor Sjtjerbatjev, som anlänt till Helsingfors, ninkaansaareen ja Vallisaareen. Kapinalliset antautuivat framförts mycket motstridiga uppgifter om antalet för­ tähoitoa. fick uppdraget att leda attacken till Sveaborg. Tidigt på Vallisaaressa huomattuaan tilanteen epätoivoisuuden. svunna eller döda. morgonen den 2 augusti 1906 inledde marinen och fältar­ Santahaminan edustalla vangittiin myös kapinallisia. Tsar Nikolaj II var mycket upprörd över revolten på tilleriet artilleriförberedelsen från Degerö till Kungshol­ Viimeinen taistelu käytiin aikaisin aamupäivällä Sveaborg. Marin- och krigsministrarna krävde att my­ men. Samtidigt utförde regementet en attack från Sand­ Kustaanmiekassa. Huomattava määrä kapinallisia ja teristerna skulle få stränga straff. Från S:t Petersburg hamn mot Kungsholmen och Skanslandet. Revoltörerna punakaartilaisia jäi vangiksi, katosi tai hukkui. Kapinassa sändes en militärkommission och en fältdomstol, som kadonneiden tai kuolleitten määrästä on esitetty hyvin arbetade med rannsakningen av myteristerna i fem ristiriitaisia tietoja. veckor. Jemljanov och Kohanskij och 27 andra som be­ • Ruotsinkielinen pilalehti Fyren pilkkasi elo- Tsaari Nikolai II oli Viaporin kapinasta hyvin jär- tecknades som myteriets ledare avrättades på Sand­ syyskuun 1906 numerossaan Viaporin kapinallisten kyttynyt. Meri- ja sotaministerit vaativat kapinallisille hamns östra strand i augusti–september. Den sista tueksi lähteneitä suomalaisia punakaartilaisia. Vailla fången avrättades i januari 1907. Dömda skickades till sotilaskoulutusta olleet punakaartilaiset säikähtivät ankaria rangaistuksia. Pietarista tulleen sotilaskomission alkanutta ammuntaa, mikä sai venäläiset kapinalliset ja kenttäoikeuden tutkinta kesti viisi viikkoa. Jemljanov fängelse eller straffkompanier. Ytterst få av de åtalade sotamiehetkin suhtautumaan heihin huvittuneen ja Kohanski sekä 27 muuta kapinan johtajaksi nimet- blev befriade. piittaamattomasti. tyä teloitettiin Santahaminan itärannalla elo-syyskuussa De avrättade begravdes på avrättningsplatsen, • I sitt nummer i augusti–september 1906 gjorde sig ja viimeinen tammikuussa 1907. Tuomitut lähetettiin dvs. på sandstranden i Storviken på Sandhamns östra den svenskspråkiga skämttidningen Fyren lustig över strand. Största delen av de ryska revoltörer och finska de finska rödgardister som ställt upp för att stödja vankilaan tai kurikomppanioihin. Aniharva syytetyistä revoltörerna på Sveaborg. Rödgardisterna, som saknade vapautettiin. rödgardister som stupade i striderna på öarna begrav­ militär utbildning, blev skräckslagna när skottlossningen Teloitetut haudattiin kuolinpaikalleen Santahami- des i anonyma gravar i kanten av skjutbanan i Sahara började. På grund av det förhöll sig även den revolterande ryska soldaterna roat och nonchalant till nan itärannan Suurlahden hietikolle. Saarilla taiste- på Sandhamn. En del begravdes på Kungsholmen och dem. luissa kaatuneet venäläiset kapinalliset ja suomalaiset Skanslandet.

258 Viaporin kapina 1906 Revolten på Sveaborg 1906 259 punakaartilaiset haudattiin Ryssarna beslutade att til�­ • Vuoden 1917 nimettömiin hautoihin Santa- lämpa bestämmelserna i rysk vallankumoukselliset venäläiset sotilaat haminan Saharan ampuradan krigsrätt på de fängslade fin­ kunnioittivat vuoden reunalla, joitakin haudattiin ska revoltörerna, vilket stod i 1906 Viaporin kapinaan ryhtyneitä aseveljiään myös Kuninkaansaareen ja strid med lagstiftningen i Stor­ vallankumouksen Vallisaareen. furstendömet Finland. Detta sankareina. Venäläiset päättivät sovel- accepterades inte i Finland Vallankumouksellisia sotilaita Helsingin taa Suomen suuriruhtinaskun- och generalguvernör Nikolaj rautatieasemalla. nan lainsäädännön vastaisesti Gerard (1838–1929) vädjade • De revolutionära ryska Venäjän sotaoikeuden säädök- slutligen till kejsaren för att de soldaterna år 1917 siä vangittuihin suomalaisiin. finska revoltörer som stod åta­ hedrade sina vapenbröder Tätä ei Suomessa hyväksytty lade skulle dömas enligt finsk som gick i uppror på Sveaborg år 1906 ja kenraalikuvernööri Nikolai lagstiftning. Det blev också som revolutionshjältar. Gerard (1838–1929) vetosi fallet. Den ryska ledningen Revolutionära soldater lopulta keisariin, että suoma- befarade att revolutions- och på järnvägsstationen i Helsingfors laiset tuomittaisiin Suomen självständighetsivern i Fin­ lainsäädännön mukaisesti. land skulle bli starkare om fin­ Niin myös tapahtui! Venäjän ska medborgare dömts i rysk dettiin vallankumouksen edelläkävijöinä ja vapaussan- Myteriet på Sveaborg var betydelsefullt för stor­ johdossa arvioitiin suomalais- krigsrätt. kareina. furstendömets finska medborgare på många sätt. Det ten itsenäistymis- ja vallanku- • Suomen kenraalikuvernöörinä Viaporin kapinan Helsingfors rådstuvurätt Viaporin sotilaskapina oli suomalaisille monella ta- ägde rum på finsk mark, i storfurstendömets huvud­ mousinnostuksen kasvavan, aikana toiminut liberaali Nikolai Gerard kannatti ansåg att de åtalade gjort sig lieviä tuomioita kapinallisille, mutta hänen valla merkittävä. Kapina käytiin Suomen maaperällä, stad och på Sveaborg. Finlands röda garde och andra jos suomalaisia olisi tuomittu skyldiga till landsförräderi och näkemyksensä eivät saaneet kannatusta Venäjällä. suuriruhtinaskunnan pääkaupungissa ja Viaporissa. Ka- arbetare deltog i upproret. Åtgärderna efter revolten på Venäjän sotaoikeudessa. hänvisade målet till Åbo hov­ pinaan osallistui Suomen punakaarti ja muuta työväes- Sveaborg förstärkte uppfattningarna i storfurstendö­ Helsingin raastuvanoikeus • Den liberale Nikolaj Gerard, som var Finlands rätt. Samtliga av de samman­ generalguvernör under revolten på Sveaborg, töä. Viaporin kapinan jälkihoito vahvisti suomalaisten met om hur skoningslösa ryssar var mot sina egna med­ katsoi syytettyjen syyllistyneen förespråkade lindriga domar för upprorsmakarna, lagt 81 finska åtalade konsta­ käsityksiä venäläisten raakuudesta kansalaisiaan koh- borgare och gav fart till den utveckling som ledde till maanpetokseen ja siirsi asian men hans uppfattningar fick inte uppslutning i terades skyldiga i hovrätten. Ryssland. taan ja kiihdytti itsenäistymiseen johtanutta kehitystä. Finlands självständighet. Det röda gardets verksamhet Turun hovioikeuteen. Kaikki De dömdes till tukthusstraff i Punakaartin toiminta oli varoitus Venäjän tsaarille Suo- var en varning till ryska tsaren om den kraft som med­ 81suomalaista todettiin hovioikeudessa syyllisiksi. Heil- fyra till fem år, och minderåriga fick tre år i fängelse. Alla men kansanliikkeen voimasta. borgarrörelsen i Finland hade. le määrättiin neljästä viiteen vuotta kuritushuonetta ja domar, både de ryska och finska revoltörernas, betrak­ alaikäisille kolme vuotta vankeutta. Kaikkia tuomioita, tades som förhastade och orättvisa i Rysslands armé, Översättning: ACC Global niin venäläisten kuin suomalaisten, pidettiin Venäjän världspressen och särskilt i Helsingfors. De absoluta armeijassa, maailman lehdistössä ja erityisesti Helsin- och stränga domarna bidrog till att röja väg för revolu­ KIRJALLISUUTTA / LITTERATUR gissä hätäisinä ja epäoikeudenmukaisina. Tuomioiden tionen. ehdottomuus ja ankaruus avasivat osaltaan tietä vallan- År 1917 ordnade de revolutionära en minnesfest Harry Halén, Viaporin kapinassa 1906 teloitetut sekä muut surmansa saaneet. Unholan aitta 14. Helsinki 2002. kumoukselle. på Sandhamn, vilket återspeglar upprorets betydel­ Harry Halén, Viaporin sotasatama 1905-1918. Unholan aitta 28. Helsinki 2008. Jarmo Nieminen, Hyökkäys Helsingin saaristoon kesällä 1906 – Viaporin kapinasta 100 vuotta. Sotilasaikakausilehti 6/2006. Vallankumouksellisten järjestämä muistojuhla San- se för den ryska revolutionen. I den första festen, som Jarmo Nieminen, Keisarin perintö – Kertomuksia Helsingin sotilassaarten historiasta. Gummerus 2016. tahaminassa vuonna 1917 kuvastaa kapinan merkitys- ordnades på avrättnings- och begravningsplatsen för Jarmo Nieminen, Viaporin kapina. Into Kustannus Oy 2017. tä Venäjän vallankumoukselle. Ensimmäisten aatteensa de första kamraterna som dog för sin ideologi, deltog V.N. Sokolov, Viaporin sotilaskapina v. 1906. Petroskoi 1935. puolesta kuolleiden tovereidensa teloitus- ja hautaus- 2 000 man och tre musikkårer. Offren för upproret år Paavo Talvio, Viaporin linnoitus ja sen tykistö vuosisadan vaihteesta vallankumoukseen. Sotahistoriallinen aikakauskirja 2. Helsinki 1982. paikalla pidettyyn juhlaan osallistui 2 000 miestä ja 1906 betraktades som revolutionens föregångare och Juhani Tasihin, Viaporin kapina 1906. Museovirasto, rakennushistorian osasto. Julkaisu n:o 13 1/1983. Helsinki 1984. kolme soittokuntaa. Vuoden 1906 kapinan uhreja pi- frihetshjältar. Työväen joulualbumi 1917. Helsinki 1917.

260 Viaporin kapina 1906 Revolten på Sveaborg 1906 261 Pariisin vuoden 1900 maailmannäyttely kertoi häikäi- De följande åren grusade förhoppningarna om ett sevästä teknologisesta ja taloudellisesta kehityksestä nytt, strålande århundrade. Rysslands krig mot Japan Viaporin valtausjuhlasta Från jubileet för kaikkialla maailmassa. Venäjä oli panostanut suureel- åren 1904–1905 slutade med ett förkrossande nederlag lisesti omaan näkyvyyteensä Ranskassa, jonka laivasto för Ryssland. Japanerna hade erövrat Rysslands 1908 ensimmäiseen Sveaborgs erövring oli vuonna 1891 suorittanut laivastovierailun Kronstad- flottbas Port Arthur i Gula havet. Rysslands Stillahavs- maailmansotaan 1908 till första tiin. Venäjän Välimerellä ollut laivastoeskaaderi suoritti och Östersjöflottor hade slagits ut nästan fullständigt. vastavierailun Touloniin 1893. Sen komentajana toimi Till följd av nederlaget i kriget förlorade Ryssland sin världskriget silloin suomalaissyntyinen amiraali Theodor Avellan, internationella prestige samtidigt som kejsardömet jonka kunniaksi järjestettiin suuret juhlat ja ilotulitus Pa- råkade i en intern samhällelig och ekonomisk kris. Ett riisin keskustassa. Seuraavana vuonna Venäjä ja Ranska symtom på krisen var revolten i Sveaborgs fästning solmivat puolustusliiton. år 1906, som fick stöd av beväpnade rödgardister i JYRKI PAASKOSKI Keisari Nikolai II vihki vuonna 1896 Pariisin kes- Helsingfors. kustan ja tulevan maailmannäyttelyalueen yhdistäneen Hundraårsjubileet med anledning av erövringen Seinen sillan, joka sai hänen isänsä mukaan nimen Pont av Sveaborg i maj 1908 erbjöd de ryska trupperna på

Världsutställningen i Paris år 1900 visade exempel på oerhörda tekniska och ekonomiska framsteg i hela värl­ den. Ryssland hade gjort överdådiga satsningar på sin synlighet i Frankrike, vars flotta gjort ett besök i Kron­ stadt år 1891. Den ryska medelhavseskadern hade åter­ gäldat besöket i Toulon år 1893. Eskaderns kommendör var den finlandsfödde amiralen Theodor Avellan, och till hans ära ordnades en stor fest och fyrverkerier i Paris centrum. Året därpå ingick Ryssland och Frankrike en försvarsallians. År 1896 invigde kejsar Nikolaj II en bro som förenade Paris centrum och det kommande världs­ utställningsområdet på andra sidan av floden Seine. Bron fick namnet Pont Alexandre III, Alexander III:s bro, till minne av kejsarens far. Avenyn genom världsutställningsområdet fick i sin tur namnet Avenue Nicholas II efter den regerande kejsaren. Ryssland hade en av de mest storslagna paviljongerna på utställningen. Finland hade dessutom en egen paviljong.

• Venäjä panosti vahvasti näkyvyyteensä Pariisin vuoden 1900 maailmannäyttelyssä. Seinen ylittävä silta sai nimen Pont Alexandre III ja maailmannäyttelyalueen läpi kulkeva katu sai Venäjän hallitsevan keisarin mukaan nimen Avenue • Venäjä etsi turvaa vahvistuvaa Saksan keisarikuntaa Nicholas II. Venäjällä oli mahtipontinen paviljonki näyttelyalueen ytimessä. Suomella oli oma erillinen paviljonkinsa. vastaan solmimalla sotilasliiton Ranskan kanssa 1894. • Ryssland gjorde stora satsningar på sin synlighet på världsutställningen i Paris år 1900. En bro över floden Seine fick • Ryssland sökte trygghet mot Tyskland, som blev allt namnet Pont Alexandre III och gatan som gick genom världsutställningsområdet fick namnet Avenue Nicholas II efter starkare, genom att ingå en militärallians med Frankrike den regerande kejsaren av Ryssland. Ryssland hade en storslagen paviljong i utställningsområdets centrum. Finland 1894. hade en egen, separat paviljong.

262 Viaporin valtausjuhlasta 1908 ensimmäiseen maailmansotaan Från jubileet för Sveaborgs erövring 1908 till första världskriget 263 • Venäjä esitteli sotilaallista voimaansa Suomessa Viaporin kapinan jälkeen. Vuoden 1908 Viaporin valtauksen • Arkkipiispa Sergei toimitti juhlallisen kenttäjumalanpalveluksen Aleksanteri Nevskin katedraalin vieressä olevalla satavuotisjuhla tarjosi siihen hyvän tilaisuuden. Viaporin paraatikenttä juhlakoristeltuna. paraatikentällä. Vuonna 1943 hänestä tuli Moskovan patriarkka, jossa tehtävässä hän toimi kuolemaansa 1944 saakka.

• Ryssland demonstrerade sin militära makt i Finland efter revolten på Sveaborg. Hundraårsjubileet av erövringen av • Ärkebiskop Sergej förrättade en festfältgudstjänst på paradfältet bredvid Alexander Nevskijs katedral. Sergej blev Sveaborg år 1908 erbjöd ett utmärkt tillfälle till detta. På bilden visas paradfältet på Sveaborg med festdekorationer. Moskvas patriark år 1943 och behöll denna post fram till sin död år 1944.

Alexandre III – Aleksanteri III:n silta. Maailmannäytte- Sveaborg och i Helsingfors ett flyktigt tillfälle att fira Viaporin valtauksen satavuotisjuhla toukokuussa med en minnesliturgi för de soldater som stupat lyalueen läpi kulkenut katu nimettiin puolestaan Venä- Rysslands seger i finska kriget åren 1808–1809 och 1908 tarjosi Viaporin linnoituksessa ja Helsingissä ole- åren 1712, 1742 och 1808. Den efterföljdes av en jän hallitsevan keisarin mukaan Avenue Nicholas II:ksi. Sveaborgs kapitulation, som hade avgörande betydelse ville venäläisille joukoille ohikiitävän mahdollisuuden korsprocession genom ön, som dekorerats med fanor Venäjän paviljonki oli yksi näyttelyn mahtavimmista, för krigets utgång. Därför gjorde de ryska makthavarna juhlia Venäjän voittoa Suomen sodassa 1808–1809 ja och girlander. Korsprocessionen leddes av Viborgs minkä lisäksi Suomella oli oma paviljonkinsa. stora satsningar på festligheterna. Jubileet fick siihen ratkaisevasti vaikuttanutta Viaporin antautumista. och hela Finlands ortodoxa ärkebiskop Sergej, som Seuraavat vuodet murskasivat toiveet uudesta knappt med uppmärksamhet i den finska pressen. Sen vuoksi juhlaan panostettiin näyttävästi. Suomalai- rest till Helsingfors med anledning av jubileet. I februari loistavasta vuosisadasta. Venäjän sota Japania vastaan Omnämnandena gällde i högre grad den smärta som sissa lehdissä juhla sai vain vähän huomiota, muistelu 1908 hade han väckt stor uppmärksamhet i den 1904–1905 päättyi Venäjän murskaavaan tappioon. Sveaborgs ”ärelösa kapitulation” orsakat. Finljandskaja kohdistui enemmän Viaporin ”kunniattoman antautu- finska pressen, då han föreslagit att Viborgs län skulle Japanilaiset olivat vallanneet Venäjän Port Arthurin tu- Gazeta, som utgavs av den ryska förvaltningen, misen” aiheuttaman tuskan tarkasteluun. Venäläisen återföras till det ryska kejsardömet. I praktiken var kikohdan Keltaisellamerellä. Venäjän Tyynenmeren- ja rapporterade däremot i tre nummer ingående om hallinnon julkaisema Finljandskaja Gazeta sen sijaan ker- jubileet med anledning av Sveaborgs erövring de ryska Itämeren-laivastot oli tuhottu lähes täydellisesti. Tappi- jubileet, dess bakgrund och händelser. toi juhlasta ja siihen liittyneistä taustoista ja tapahtumista truppernas maktdemonstration i den politiskt spända ollinen sota johti Venäjän kansainvälisen arvovallan me- Festligheterna inleddes på fredag den 8 maj yksityiskohtaisesti kolmessa numerossa. situationen som rådde efter att generalguvernören bytts netykseen sekä sisäiseen yhteiskunnalliseen kriisiin ja ta- 1908, då en minnesliturgi förrättades för de soldater Juhlat käynnistyivät perjantaina 8. toukokuuta 1908, ut. Den i Finland populäre generalguvernören Nikolaj loudellisiin ongelmiin. Sen yksi heijastuma oli Viaporin som stupat åren 1855 och 1906. Evenemanget hölls jolloin Viaporin linnoitukseen kuuluneessa Santahami- Gerard hade avskedats i februari 1908, och den ryske linnoituksessa 1906 puhjennut kapina, jota Helsingin på Sandhamn, som tillhörde Sveaborgs fästning. nan saaressa pidettiin muistoliturgia vuosina 1855 ja kavallerigeneralen Woldemar von Boeckmann hade aseistautuneet punakaartilaiset tukivat. Huvudfesten på lördag började vid Ehrensvärds grav 1906 kuolleiden sotilaiden muistolle. Lauantain pääjuh- utsetts till hans efterträdare.

264 Viaporin valtausjuhlasta 1908 ensimmäiseen maailmansotaan Från jubileet för Sveaborgs erövring 1908 till första världskriget 265 la alkoi Ehrensvärdin haudalla muistoliturgialla vuosina Korsprocessionen på Sveaborg följdes av en • Osa venäläisistä sotilaista 1712, 1742 ja 1808 kaatuneille sotilaille. Sitä seurasi gemensam parad för de ryska trupperna på Sveaborg oli pukeutunut vuoden 1808 mallisiin univormuihin. ristisaatto halki lipuilla ja köynnöksillä koristellun saaren. och i Helsingfors som generalguvernören mottog. Ristisaattoa johti varta vasten valtausjuhlaan saapunut I festen som ordnades i fästningen deltog soldater • En del av de ryska soldaterna bar uniformer av Viipurin ja koko Suomen ortodoksinen arkkipiispa Ser- som klätt sig i uniformer från år 1808. På morgonen modell från år 1808 gei. Hän oli helmikuussa 1908 saanut paljon enemmän reciterades en festdikt för soldaterna, och klockan 17 julkisuutta suomalaisessa lehdistössä ehdotettuaan Vii- serverades en festmiddag i manegen som pryddes av purin läänin palauttamista suoraan Venäjän yhteyteen. flaggor och girlander. På villa Hagasund, som tidigare Käytännössä valtausjuhla olikin venäläisten joukkojen varit i Aurora Karamzins ägo, hade ordnats en utställning demonstraatio kenraalikuvernöörin vaihdosta seuran- som framför allt presenterade fanor och andra föremål neessa poliittisesti jännittyneessä tilanteessa. Suomessa som tagits av svenskarna som krigsbyte. suosittu kenraalikuvernööri Nikolai Gerard oli erotettu Efter festen tog vardagen åter vid. Att bygga upp helmikuussa 1908 ja hänen tilalleen oli nimitetty ve- Östersjöflottan på nytt var ett tidskrävande och dyrt näläinen ratsuväenkenraali Woldemar von Boeckmann. projekt. Därför låg tyngdpunkten särskilt i Finska viken Viaporissa järjestettyä ristisaattoa oli seurannut Via- på kustförsvaret, sjöminor och utveckling av en snabb porin ja Helsingin joukkojen yhteinen paraati, jonka flotta av torpedbåtar. En attack väntades framför allt kenraalikuvernööri oli ottanut vastaan. Valloitukseen från tyskt håll, då Tyskland genom sina flottprogram ja linnoituksessa järjestettyyn juhlaan oli osallistunut avsevärt ökat sin militära styrka i Östersjön. vuoden 1808 asuihin pukeutuneita sotilaita. Aamulla Efter förlusten mot Japan i slaget vid Tshusima sotilaille oli esitetty juhlaruno ja kello 17 köynnöksin (1905) hade den ryska flottans stridsförmåga kollapsat. ja lipuin koristellussa maneesissa järjestettiin juhlaillalli- De största linjeskeppen, de nyaste kryssarna och de • Viaporin valtauksen satavuotisjuhlaan valmistettiin juhlajetoni, joka nen. Aurora Karamzinin aikaisemmin omistamaan Ha- snabbaste jagarna hade antigen kört på minor eller för­ annettiin muistolahjaksi arvovieraille. kasalmen huvilaan oli järjestetty näyttely, jossa esiteltiin störts i strid. Förutom en förlust av internationellt anse­ • Med anledning av hundraårsjubileet av Sveaborgs erövring tillverkades en ennen muuta ruotsalaisilta sotasaaliiksi saatuja lippuja ja endet hade det ryska militära nederlaget även lett till en jubileumsjetong som gavs som minnesgåva till högt uppsatta gäster. muita esineitä. samhällelig kris och till ekonomiska problem, och staten Valtausjuhlan jälkeen alkoi paluu arkeen. Itäme- hade inte råd att snabbt förnya flottan. Av denna orsak ren-laivaston uudelleen rakentaminen oli hidas ja lades tyngdvikten framför allt i Finska Viken på kustför­ kallis projekti. Tästä syystä painopiste erityisesti Suo- svaret och på utvecklandet av minvapnet samt en flotta rannikkopuolustuksen painopiste siirrettiin Viaporin från att ha varit underställt armén till att underlyda sjö­ menlahdella oli asetettu rannikkopuolustukseen sekä av snabba torpedbåtar. Ett anfall förväntades framför edustan ulkosaarille. Vuonna 1913 Viapori siirrettiin fartsministeriet och amiralitet. miina-aseen ja nopean torpedovenelaivaston kehittämi- allt från Tyskland, som med hjälp av sitt marinprogram maavoimilta meriministeriön ja amiraliteetin hallintaan. År 1909 fattades beslutet att i Tallinn bygga en flott­ seen. Hyökkäystä odotettiin ennen muuta Saksan tahol- hade avsevärt ökat sin militära styrka på Östersjön. Vuonna 1909 Tallinnaan päätettiin rakentaa Pietari bas som gick under namnet Peter den Stores krigs­ ta, joka laivasto-ohjelmiensa avulla oli lisännyt merkittä- Efter det rysk-japanska kriget hade armén fram­ Suuren sotasatamaksi nimetty laivastotukikohta, joka hamn, och som tillsammans med krigshamnarna i Kron­ västi sotilaallista voimaansa Itämerellä. fört, att den som fästning föråldrade Sveaborg skulle yhdessä Kronstadtin ja Viaporin sotasatamien kanssa stadt och på Sveaborg skulle bilda huvudbaserna för Venäjän–Japanin-sodan jälkeen maavoimat olivat avskaffas och nya befästningsverk skulle byggas på muodostaisivat Venäjän Itämeren-laivaston päätukikoh- den ryska Östersjöflottan. I Tallinn skulle man bygga en esittäneet linnoituksena vanhentuneen Viaporin lak- fastlandet, runt Helsingfors. Flottan motsatte sig för­ dat. Tallinnaan oli tarkoituksena rakentaa suljettu sisäsa- sluten inre hamn omgiven av flera hundra meter långa kauttamista ja uusien linnoituslaitteiden rakentamista slaget, eftersom fästningen erbjöd ett viktigt skydd för tama, jota ympäröisivät satoja metrejä pitkät aallonmur- vågbrytare. Grundstenen murades av Nikolaj II år 1912, mantereelle Helsingin ympärille. Merivoimat puolestaan Sveaborgs krigshamn, den tilltänkta huvudbasen för tajat. Nikolai II kävi muuraamassa sataman peruskiven men pga. penningbrist framskred projektet långsamt. vastusti esitystä, koska linnoitus tarjosi merkittävän suo- torpedbåtarna. Resultatet blev en kompromiss, där de 1912, mutta rahapulasta johtuen hanke eteni hitaasti. Den ryska duman beviljade år 1912 anslag för ett nytt jan torpedoveneiden päätukikohdaksi kaavaillulle Via- gamla fästningsöarna inte avvecklades, men tyngd­ Vuonna 1912 Venäjän duuma myönsi varat uudel- marinprogram med avsikten att modernisera Östersjö­ porin sotasatamalle. Tuloksena oli kompromissi, jossa punkten för Helsingfors kustförsvar flyttades till skären le laivasto-ohjelmalle, jonka tavoitteena oli modernisoi- flottan till den nivå som de övriga stormakternas flottor vanhaa linnoitussaarta ei lakkautettu, mutta Helsingin utanför Sveaborg. Fästningen Sveaborg flyttades 1913 da Itämeren-laivasto muiden suurvaltojen laivastojen hade. Beslutet innebar bl.a. byggandet av fyra tunga

266 Viaporin valtausjuhlasta 1908 ensimmäiseen maailmansotaan Från jubileet för Sveaborgs erövring 1908 till första världskriget 267 • Venäjän meripuolustusta päröivän maalinnoitusketjun sekä uusien kasarmien och i ett senare skede även i Ekenäs. Öarna ut­ vahvistettiin lisäämällä rakentaminen rautatien varteen Riihimäelle, Lahteen, anför Sveaborg, Rysskär, Stora Enskär, Gråhara, Torra nopeita ja iskukykyisiä kevyitä aluksia. Uusi Korialle ja Kouvolaan ja myöhemmässä vaiheessa myös Mjölö, Mjölö, Sandhamn och Östra –Villinge befästes torpedovene Viaporin Tammisaareen. Viaporin edustalla sijaitsevat Rysäkari, före utgången av 1915. edustalla. Katajaluoto, Harmaja, Kuivasaari, Isosaari, Santahamina I fall av en militär kris skulle fartygen från Sveaborgs • Det ryska sjöförsvaret ja Itä-Villinki linnoitettiin vuoteen 1915 mennessä. krigshamn, som placerats på Skatudden, snabbt mine­ förstärktes genom att öka Sotilaallisen kriisin sattuessa Katajanokalle sijoitetun ra vattenområdet framför Porkala och Nargö. Bakom antalet lätta, snabba och slagkraftiga fartyg. En av Viaporin sotasataman alusten tuli nopeasti miinoittaa vattenområdet skulle linjeskeppen och torpedbåtsflot­ de nya torpedbåtarna Porkkalan ja Naissaaren edustan vesialue, jonka taakse tiljerna sedan grupperas för försvar. Kryssar- och sla­ utanför Sveaborg. linjalaivat ja torpedovenelaivueet ryhmittyisivät puolus- genheterna skulle grupperas för rekognoseringsuppgif­ tukseen. Risteilijä- ja hävittäjäosastot siirtyisivät pohjoi- ter till norra Östersjön, i linje med Dagö, och återvända selle Itämerelle Hiidenmaan tasalle tiedustelutehtäviin till huvudstationen efter att ryssarna hade en säker upp­ ja palaisivat pääasemaan sen jälkeen, kun venäläisillä oli gift om ankomsten av den tyska landstigningstruppen. varma tieto saksalaisten maihinnousuosaston saapumi- Skärgårdsenheten, till vilken den andra torpedbåtflot­ sesta. Saaristo-osasto, johon kuului toinen torpedovene- tiljen tillhörde, opererade i området mellan Lappvik och laivue, operoi Lappohjan ja Porkkalan välisellä alueella. Porkala. Ända till dess att Peter den Stores (Tallinns) Kaikkien näiden laivasto-osastojen kotipaikka oli Pietari krigshamn blev färdigt hade alla dessa fartygsenheter Suuren (Tallinnan) sotasataman valmistumiseen saakka Sveaborgs krigshamn som sin hemmahamn. Härifrån kanssa samalle tasolle. Päätös merkitsi muun muassa dreadnoughts av Gangut-klassen. I Ryssland kallades Viaporin sotasatama, josta käsin laivaston operaatioita leddes flottans operationer och här utfördes fartygens neljän raskaan Gangut-luokan dreadnoughtin rakenta- dylika fartyg för linjeskepp. Godkännandet av flottpro­ johdettiin ja jossa alusten huolto ja pienemmät korja- underhåll och smärre reparationer. De tunga fartygska­ mista. Venäjällä tällaisia aluksia kutsuttiin linjalaivoiksi. grammet och påbörjandet av Peter den Stores krigs­ ustoimenpiteet voitiin suorittaa. Järeiden laivatykkien nonernas underhåll måste dock göras i Kronstadt, efter­ Laivasto-ohjelman hyväksymisestä ja Pietari Suuren hamn följdes av en ny operativ plan, som bekräftades av huolto oli kuitenkin tehtävä Kronstadtissa, koska Viapo- som det i Sveaborgs krigshamn inte fanns tunga lyftkra­ sotasataman rakentamisen aloittamisesta seurasi uusi Nikolaj II i juni 1912. rista puuttui raskas nosturi- ja muu välttämätön kalusto. nar eller annan nödvändig utrustning. operatiivinen suunnitelma, jonka Nikolai II vahvisti ke- I enlighet med planen fastställdes, att området mel­ Vuonna 1913 Itämeren-laivasto ryhmiteltiin kah- Östersjöflottan grupperades år 1913 till två linje­ säkuussa 1912. lan Porkala i Finland och Nargö i Estland var huvudför­ deksi Linjalaivaprikaatiksi. Toiseen Linjalaivaprikaatiin skeppsbrigader. Till den Andra linjeskeppsbrigaden Sen mukaisesti pääpuolustuslinjaksi vahvistettiin svarslinjen, som kunde kontrolleras av tungt kustartilleri kuuluivat Imperator Pavel I ja Andrei Pervozvannyj sekä hörde Imperator Pavel I och Andrei Pervozvannyj samt Suomen Porkkalan ja Viron Naissaaren välinen alue, på bägge sidorna om Finska Viken. Även vattenområdet Tšesarevitš, Slava ja Rurik. Lisäksi muodostettiin Toinen Tšesarevitš, Slava och Rurik. Dessutom bildades den jota raskas rannikkotykistö pystyi kontrolloimaan Suo- skulle mineras. På samma sätt skulle sjöfronten framför Risteilijäprikaati, johon liitettiin Goromboi, Bajan, Pallada, Andra kryssarbrigaden, som bestod av Goromboi, Ba- menlahden molemmilta puolilta. Lisäksi vesialue oli Sveaborg förstärkas med nya kustartilleripjäser. Deras Admiral Makarov ja uusi huippunopea peräti 35 solmua jan, Pallada, Admiral Makarov och det nya supersnabba miinoitettava. Samaan tapaan myös Viaporin edustan uppgift var att skydda Sveaborgs krigshamn som var kulkenut hävittäjä Novik. Lisäksi prikaatiin kuuluivat jagaren Novik, som kunde gå t.o.m. 35 knop. Till bri­ meririntamaa oli vahvistettava uusilla rannikkotykeillä. placerad på Skatudden, att säkerställa den på Kron­ vanhempaa kalustoa edustaneet risteilijät Rossija, Boga- gaden hörde även de äldre kryssarna Rossija, Bogatyr, Niiden tehtävänä oli suojella Katajanokalle sijoitettua bergsfjärden ankrade Östersjöflottan och att förhindra tyr, Oleg ja Avrora. Joulukuun 1914 ja tammikuun 1915 Oleg och Avrora. Mellan tidsperioden december 1914 Viaporin sotasatamaa ja turvata Kruunuvuorenselälle landstigningsförsök till Helsingfors från havssidan. välisenä aikana Viaporin sotasatamaan sijoitettiin vielä – januari 1915 stationerades även de alldeles nya linje­ ankkuroitua Itämeren-laivastoa sekä estää meren puo- Planen specifierades i april 1913, och samtidigt gav upouudet linjalaivat Poltava, Sevastopol, Petropavlovsk ja skeppen Poltava, Sevastopol, Petropavlovsk och Gang- lelta Helsinkiin tapahtuvat maihinnousuyritykset. Nikolaj II försvarssystemet namnet Peter den Stores Gangut, jotka muodostivat Ensimmäisen Linjalaivapri- ut i Sveaborgs krigshamn. Dessa bildade den Första Huhtikuussa 1913 suunnitelmia täsmennettiin, ja sjöfästning. Den innefattade havsområdet och skär­ kaatin. Alukset on syytä mainita siksi, että ne kaikki oli- Linjeskeppsbrigaden. Det är skäl att nämna fartygen, samalla Nikolai II nimesi puolustusjärjestelmän Pietari gården mellan Sveaborg, Porkala och Tallinn samt de vat – mikä pidemmän, mikä lyhyemmän – ajan ankku- eftersom de alla under åren 1914-1918 var - under en Suuren merilinnoitukseksi. Se käsitti Viaporin, Porkka- kustartilleribatterier som skulle byggas på området. roituneina Kruunuvuorenselälle vuosina 1914–1918, längre eller kortare tid - förankrade på Kronbergsfjär­ lan ja Tallinnan välisen merialueen ja saariston ja sille Planen omfattade även byggandet av krigshamnen i ja lisäksi useimpien alusten miehistöt osallistuivat myös den, och dessutom deltog besättningarna från de flesta rakennettavat rannikkotykistön patterit. Suunnitelmaan Tallinn, befästningskedjan runt Helsingfors samt nya vuoden 1917 maaliskuun vallankumouksen verisiin ta- av fartygen i de blodiga händelserna i Helsingfors under sisältyivät myös Tallinnan sotasataman, Helsinkiä ym- kaserner längs järnvägen i Riihimäki, Lahtis, Koria och pahtumiin Helsingissä. marsrevolutionen 1917.

268 Viaporin valtausjuhlasta 1908 ensimmäiseen maailmansotaan Från jubileet för Sveaborgs erövring 1908 till första världskriget 269 Vuonna 1912 vahvistetusta laivasto-ohjelmasta seu- Flottprogrammet som fastställdes år 1912 ledde raavana vuonna jo lähes 2 000. Kyseessä olivat erilaiset som smeder, timmermän etc. I slutet av maj 1914 köpte rasi myös toinen tärkeä päätös. Viaporin sotasataman även till ett annat viktigt beslut. Inloppet till Sveaborgs ammattimiehet, kuten sepät ja kirvesmiehet. Venäjän den Ryska staten av Helsingfors stad ca. 20 000 m2 sisääntuloväylä oli osoittautunut liian kapeaksi ja ma- krigshamn hade visat sig vara för smalt och grunt för valtio osti toukokuun lopussa 1914 tehdyllä kaupalla landområden och ca 2 200 m2 vattenområden till ett talaksi suurille linjalaivoille, jotka joutuivat ankkuroitu- stora linjeskepp, som blev tvungna att ankra på redden Helsingin kaupungilta maa-alueita noin 20 000 m2 ja köpepris om ca 2,7 miljoner mark. I slutet av den rys­ maan linnoituksen eteläpuoliselle redille. Tästä syystä söder om fästningen. Av denna orsak måste Gustavs­ vesialueita 2 200 m2 noin 2,7 miljoonan markan kaup- ka tiden fanns det i Sveaborgs krigshamn på Skatud­ Kustaanmiekan salmea oli levennettävä ja syvennettävä, svärds sund breddas och fördjupas, så att även de nya pahinnalla. Venäjän ajan lopulla Viaporin sotasatamassa den ca. 80 olika byggnader, under dryga tjugo år hade jotta myös uudet linjalaivat saattoivat siirtyä Viaporin linjeskeppen skulle kunna förflytta sig till Kronbergs­ Katajanokalla oli lähes 80 erilaista rakennusta; raken- byggnadsbeståndet blivit tre gånger större och områ­ sotasataman sisäredille Kruunuvuorenselälle. Venäjän fjärden, den inre redden av Sveaborgs krigshamn. Det nuskanta oli reilussa parissakymmenessä vuodessa kol- det hade blivit trångt. meriministeriö antoi tehtävän suomalaiselle Massiv ryska sjöfartsministeriet gav uppdraget till det finska minkertaistunut ja alue käynyt ahtaaksi. Ryssarna gav order om att släcka fyrarna och ­lysen Oy:lle, jonka kanssa allekirjoitettiin urakkasopimus bolaget Massiv Ab, med vilken avtalet underteckna­ Venäläiset määräsivät Suomenlahden majakat ja på Finska Viken den 29 juli 1914. Den ryska armén och maaliskuussa 1914, ja työ valmistui seuraavana vuonna. des i mars 1914. Följande år var arbetet färdigt. Bred­ loistot sammutettaviksi 29. heinäkuuta 1914. Venä- flottan inledde mobiliseringen den 30 juli 1914 och på­ Kustaanmiekan leventämisellä ja syventämisellä oli suu- dandet av Gustavssvärds sund hade en stor betydelse jän armeija ja laivasto käynnistivät liikekannallepanon följande natt, eller ett dygn före krigsutbrottet, beor­ ri merkitys, koska Pietari Suuren (Tallinnan) sotasatama eftersom Peter den Stores (Tallinns) sjöfästning blev på 30. heinäkuuta 1914, ja seuraavana yönä eli vuoro- drade befälhavaren för östersjöflottan, amiral Nikolai jäi keskeneräiseksi, ja Viaporin sotasatamasta, joka suun- hälft. Sveaborgs krigshamn, som enligt planerna endast kautta ennen sodan syttymistä Itämeren-laivaston ko- von Essen, minutläggarna från Sveaborgs krigshamn nitelmien mukaan olisi ollut vain torpedoveneiden, mii- skulle ha varit en bas för torpedbåtar, minutläggare och mentaja, amiraali Nikolai von Essen määräsi kontra-ami- under konter-amiral Vasili Kanin att minera vattenområ­ nanlaskijoiden ja miinanraivaajien tukikohta, tuli lopulta minsvepare, blev till slut den ryska Östersjöflottans hu­ raali Vasili Kaninin komentamat Viaporin sotasataman det mellan Porkala och Nargö. Under natten sänktes ca Venäjän Itämeren-laivaston päätukikohta ensimmäisen vudbas under det första världskrigets långa år. miinanlaskijat miinoittamaan Porkkalan ja Naissaaren 2 100 sjöminor. maailmansodan pitkiksi vuosiksi. Före det första världskrigets utbrott förhandlade välisen vesialueen. Yön aikana Porkkalan ja Naissaaren Under hösten 1914 fördes ett ubåtskrig på Öster­ Ensimmäisen maailmansodan syttymisen alla Via- ledningen för Sveaborgs krigshamn med Helsingfors väliselle vesialueelle laskettiin noin 2 100 merimiinaa. sjön. I jämförelse med de tyska ubåtarna visade sig de porin sotasataman johto kävi neuvotteluja Helsingin stad om köp av tilläggsmark på Skatudden. Krigsham­ Syksyllä 1914 Itämerellä käytiin sukellusvenesotaa. ryska ubåtarna vara gammalmodiga. I enlighet med 1912 kaupungin kanssa lisämaan ostamisesta Katajanokalta. nen behövde mera maskin- och andra verkstäder, och Venäläisten omat sukellusveneet osoittautuivat saksa- års flottprogram beställdes 18 ubåtar av Bars-klassen, Sotasatama tarvitsi lisää konepajoja ja erilaisia verstai- dess växande personal behövde logement. I början av laisten rinnalla vanhanaikaisiksi. Vuoden 1912 laivas- och senare sex till. Men dessa motsvarade inte heller ta ja sen kasvava henkilökunta majoitustiloja. Vuoden år 1914 sysselsatte krigshamnen över 800 man, och to-ohjelman mukaisesti tilattiin 18 Bars-luokan sukel- de tyska ubåtarna: Bars-ubåtarna hade ett enkelt skrov 1914 alussa sotasatama työllisti yli 800 miestä, ja seu- redan nästa år närmare 2000. Det var olika yrkesmän lusvenettä ja myöhemmin vielä kuusi lisää. Barsitkaan vilket begränsade deras dykdjup. Dessutom sände eivät olleet saksalaisten sukellusveneiden veroisia: ne Stor-Britannien till sin allierade Ryssland två ubåtar av olivat yksirunkoisia, mikä rajoitti niiden sukellussyvyyttä. E-klass. Tallinn var deras stationeringsort, men nu då Iso-Britannia lähetti lisäksi liittolaisensa Venäjän tueksi och då besökte de Sveaborgs krigshamn för att fylla kaksi E-luokan sukellusvenettä. Niiden asemapaikak- på sina förråd. Dessutom köpte Ryssland fyra Holland-

• Helsingin si määrättiin Tallinna, mutta ne kävivät silloin tällöin ubåtar av s.k. AG-klass av USA. Dessa hämtades till S:t Pohjoisrannan satamaa myös Viaporin sotasatamassa täydentämässä varasto- Petersburg i delar och fartygen monterades på Putilovs käyttivät myös jaan. Venäjä myös osti Yhdysvalloista neljä niin sanottua fabriker. venäläiset sota-alukset. Linnoituksen alue AG-luokan Holland-sukellusvenettä, joiden osat kulje- Den största ryska förlusten var sänkandet av krys­ ulottui Viaporin saarilta tettiin Pietariin ja alukset koottiin Putilovin tehtailla. saren Palladia i oktober 1914. Fartyget torpederades av monin paikoin Helsingin Venäläisten suurin menetys oli risteilijä Palladan tyska ubåtar väster om Hangö udd. I mars 1915 anlände ympäristön mantereelle. uppominen lokakuussa 1914. Alus joutui saksalaisen Nikolaj II för ett kort besök till Helsingfors, där han bl.a. • Ryska fartyg använde sukellusveneen torpedoimaksi Hankoniemen länsi- inspekterade Sveaborgs krigshamn och fästning samt också hamnen vid Norra kajen i Helsingfors. puolella. Nikolai II saapui maaliskuussa 1915 lyhyelle Östersjöflottan, som övervintrade på Kronbergsfjärden. Fästningens område vierailulle Helsinkiin, jossa hän tarkasti muiden muassa Ryssarna hade planerat en reparering av Sveaborgs utsträckte sig från Viaporin sotasataman ja linnoituksen sekä Kruunuvuo- dockan fr.o.m. år 1908. Krigsutbrottet satte fart på fästningsöarna till många områden på fastlandet renselällä talvehtivan Itämeren-laivaston. dockans renoveringsplaner, enligt vilka man på dockan kring Helsingfors. Venäläiset olivat suunnitelleet Viaporin telakan kun- skulle kunna reparera och ge service åt fyra jagare av

270 Viaporin valtausjuhlasta 1908 ensimmäiseen maailmansotaan Från jubileet för Sveaborgs erövring 1908 till första världskriget 271 • Vuonna 1911 Vuodenvaihteessa 1916–1917 Venäjän sotilaal- sin bas till Helsingfors. Bristen på livsmedel, prisste­ valmistunut moderni linen asema muuttui tukalammaksi. Saksalaiset olivat gringarna och den politiska radikaliseringen ledde till taistelulaiva Gangut ankkurissa Viaporin edenneet Riikaan ja uhkasivat jo Pietaria. Tämän seu- livsmedelsrevolter i Petrograd (S:t Petersburg). De ut­ ulkopuolella. rauksena Tallinnassa tukikohtaansa pitäneet sukellusve- vidgade sig till politiska demonstrationer, där deltagar­ • Det moderna neet siirrettiin Helsinkiin. Pula elintarvikkeista, hintojen na krävde enväldets avskaffande, slutandet av fred och slagskeppet Gangut nousu ja poliittinen radikalisoituminen johtivat Petro- samhälleliga förnyelser. Upproret började på Östersjö­ för ankar utanför gradissa (Pietarissa) elintarvikemellakoihin. Ne laajenivat flottan, vars matroser mördade ca. 80 officerare i Kron­ Sveaborg år 1911. poliittisiksi mielenosoituksiksi, joissa vaadittiin yksinval- stadt och i Petrograd, bland dem bl.a. Robert Wirén, tiuden kukistamista, rauhan solmimista ja yhteiskunnal- den finskfödda kommendören för Kronstadt marinbas. lisia uudistuksia. Kapinointi alkoi Itämeren-laivastosta, Nikolaj II abdikerade 16.3.1917, och furst Georgi Lvovs jonka matruusit murhasivat Petrogradissa ja Kronstad­ tillfälliga regering tillsattes för att styra landet. tissa noin 80 upseeria, heidän joukossaan oli muun På östersjöflottan i Helsingfors gled situationen ur muassa Kronstadtin laivastoaseman suomalaissyntyinen händerna efter att generalguvernör F.A. Seyn och kom­ komentaja amiraali Robert Wirénin. Nikolai II luopui mendören för flottan, amiral Andrejan (Adrian) Nepen kruunusta 16.3.1917, ja maata asetettiin johtamaan hade hemlighållit informationen om kejsarens abdike­ ruhtinas Georgi Lvovin väliaikainen hallitus. ring för matroserna. Vetskapen om situationens verkliga Itämeren-laivastossa Helsingissä tilanne riistäytyi kä- läge kom till Helsingfors med soldater och matroser som nostamista vuodesta 1908 lähtien. Sodan syttyminen Novik-klassen och t.o.m. åt lätta pansarkryssare. Arbe­ sistä, kun kenraalikuvernööri F.A. Seyn ja laivaston ko- återvände från sin permission, och de rasande matro­ pisti vauhtia telakan kunnostussuunnitelmiin, joiden tet inleddes i augusti 1916, men dockan hann inte fås i mentaja, amiraali Andrejan (Adrian) Nepenin pimittivät serna gjorde myteri ombord på Andrei Pervozvannyi mukaan telakalla voitaisiin huoltaa ja korjata samanai- brukbart skick före marsrevolutionen 1917. matruuseilta tiedon keisarin vallasta luopumisesta. Tieto och Imperator Pavel I. kaisesti neljää Novik-luokan hävittäjää ja jopa kevyitä Under de två följande seglationssäsongerna 1915- todellisesta tilanteesta tuli Helsinkiin lomalta palaavien De upphetsade matroserna mördade sina officera­ panssariristeilijöitä. Työt käynnistettiin elokuussa 1916, 1916 koncentrerades krigshandlingarna väster om mutta telakkaa ei saatu viimeisteltyä käyttökuntoon en- minfältet. Av rädsla för förluster förblev den ryska ma­ nen maaliskuun vallankumousta 1917. rina krigsledningen initiativlös. Förutom ubåtarna var • Suomeen Seuraavien kahden purjehduskauden aikana 1915– det endast de snabba jagarna av Novik-typ som rörde sijoitettuja venäläisiä sig utanför minfältet. I väntan på det tyska anfallet som 1916 sotatoimet keskittyivät miinakentän länsipuolelle. sotilaita siirrettiin Venäjän merisodanjohto pysyi tappioiden pelossa aloi- aldrig kom låg de stora linjeskeppen inaktiva på Kron­ suuria määriä tekyvyttömänä. Sukellusveneiden lisäksi vain nopeat bergsfjärden och på havsområdet utanför Sveaborg. keskeisemmille rintamille. Novik-luokan hävittäjät liikkuivat miinakenttien ulko- På fartygen upprätthölls en sträng disciplin, manska­ Kuljetus lähdössä puolella. pet pennaliserades och sattes att göra onödigt arbete. Helsingin Suuret linjalaivat makasivat toimettomina Kruunu- Slumpmässiga kroppsliga bestraffningar var vanliga. satamasta sodan alkuvaiheessa. vuorenselällä ja Viaporin edustan merialueella odottaen Maten var av en usel kvalitet och inga permissioner be­ saksalaisten hyökkäystä, jota ei kuitenkaan kuulunut. viljades. De uttråkade och frustrerade matroserna var • Stora mängder av de ryska Laivoilla pidettiin ankaraa kuria, miehistöä simputettiin mottagliga för politisk agitation. Under loppet av år 1915 soldater som ja teetettiin turhia töitä. Mielivaltaiset ruumiilliset ran- aktiverade sig bolsjevikerna och socialistrevolutionärer­ förlagts till Finland gaistukset olivat tavallisia. Ruoan laatu oli kehnoa, eikä na i Sveaborgs krigshamn och underblåste oreda och kommenderades till viktigare lomia myönnetty. Pitkästyneet ja turhautuneet matruu- upprorsstämning. fronter. På bilden sit olivat otollista ainesta poliittiselle kiihotukselle. Vuo- Vid årsskiftet 1916–1917 blev Rysslands militära en avgående den 1915 aikana bolševikit ja sosialistivallankumouk- ställning allt mera prekär. Tyskarna hade avancerat i lin­ transport från Helsingfors i selliset aktivoituivat Viaporin sotasatamassa ja lietsoivat je med Riga och hotade redan S:t Petersburg. Som en krigets inledande epäjärjestystä ja kapinamielialaa. följd av detta flyttades de ubåtar som haft Tallinn som skede.

272 Viaporin valtausjuhlasta 1908 ensimmäiseen maailmansotaan Från jubileet för Sveaborgs erövring 1908 till första världskriget 273 sotilaiden ja matruusien mukana, ja raivostuneet mat- re och kastade deras lik på isen eller sänkte dem med kopsykoosin kaltaisen väkivaltaisen ral Nepen utnämndes till kommen­ ruusit nousivat kapinaan Andrei Pervozvannyillä ja Impe- tyngder i havet. Våldsamheterna spred sig även till ga­ primitiivireaktion. Osa Itämeren-lai- dör för Östersjöflottan. rator Pavel I:llä. torna i Helsingfors, då patruller med matroser utan vida­ vaston upseereista siirtyi vallanku- De landtrupper som place­ Kiihtyneet matruusit murhasivat upseereitaan ja re sköt officerare som gjorde motstånd. Inalles mörda­ mouksen puolelle. Heistä tunnetuin rats på Sveaborg och i Helsingfors heittivät heidän ruumiinsa jäälle tai upottivat ne paino- des i Helsingfors under tiden 16.–18.3. 1917 ungefär 100 oli vara-amiraali A.S. Maksimov, deltog inte i någon större grad i jen kanssa mereen. Väkivallan aalto levisi myös Hel- militärer, officerare, specialmästare (konduktörer) och joka nimitettiin Itämeren-laivaston matrosernas våldsamheter. Deras singin kaduille, kun matruusipartiot ampuivat vastuste- underofficerare. Bland de avlidna fanns bl.a. kommen­ komentajaksi amiraali Nepeninin officerare skydde sitt ansvar, och levia upseereita muitta mutkitta. Kaikkiaan Helsingissä dören för Östersjöflottan amiral Nepen, kommendören murhan jälkeen. försökte inte ens i någon större murhattiin 16.–18.3. 1917 välisenä aikana noin sata för den Andra Linjeskeppsbrigaden, vice-amiral Arkadi Viaporiin ja Helsinkiin sijoitetut grad lugna situationen och skapa sotilashenkilöä, upseeria, erikoismestaria (konduktöö- Nebolsin och kommendören för Sveaborgs krigshamn, maavoimien joukko-osastot eivät ordning bland de upproriska matro­ ria) ja aliupseeria. Surmansa saivat muun muassa Itä- vice-amiral Venjamin Protopopov. Marsrevolutionen laajemmassa mitassa ottaneet osaa senheterna. Under en tid rådde det meren-laivaston komentaja amiraali Nepenin, Toisen hade gjort den ryska Östersjöflottan stridsoduglig som matruusien harjoittamaan väkival- anarki i Helsingfors och på den rys­ Linjalaivaprikaatin komentaja, vara-amiraali Arkadi Ne- en militärenhet. taan. Niiden upseerit väistivät vas- ka Östersjöflottan. bolsin ja Viaporin sotasataman komentaja, vara-amiraa- Bakom de besinningslösa morden fanns flera olika tuuta, eivätkä edes pyrkineet rau- Under ledning av matroser­ li Venjamin Protopopov. Maaliskuun vallankumous oli faktorer. Orsaken till radikaliseringen var den agitation, hoittamaan tilannetta ja saamaan na organiserade revolutionen sig tehnyt Venäjän Itämeren-laivastosta sotatoimiyhtymänä som gjordes av den vänstra falangen av socialistrevolu­ aikaan järjestystä kapinoivissa mat- snabbt. Redan den 18 mars 1917 taistelukyvyttömän. tionärerna och av anarkisterna. Tillsammans med krig­ ruusiosastoissa. Helsinki ja Venä- grundades i Helsingfors arbetar­ Silmittömien murhatöiden taustalla vaikutti useita ströttheten, officershatet och overksamheten ledde det jän Itämeren-laivasto olivat hetken nas, soldaternas och matroser­ tekijöitä. Radikalisoitumisen syynä olivat sosialistival- till en brutal primitivreaktion, som närmast kan liknas vid anarkian­ vallassa. • Santahaminasta lähetetty miehitetty nas representanters råd, som tog lankumouksellisten vasemman siiven ja anarkistien en masspsykos. En del av Östersjöflottans officerare Matruusien johdolla vallan- kaasuilmalaiva suorittamassa tähystystä makten av generalguvernören och agitaattoreiden kiihotus, joka yhdessä sotaväsymyksen, anslöt sig till de revolutionära. Av dessa är vice-amiral kumous järjestäytyi ripeästi. Jo Vallisaaren itälaiturin eli torpedolaiturin flottans ledning. Rådet avskedade yllä 1914. upseerivihan ja toimettomuuden kanssa synnytti jouk- A.S. Maksimov den kändaste, som efter mordet på ami­ 18. maaliskuuta 1917 perustettiin fartygschefer och utnämnde nya, Helsingin työläisten, sotilaiden ja • Ett bemannat gasluftfartyg som blandade sig i Sveaborgs krigs­ sänts från Sandhamn utför ett matruusien edustajien neuvosto, spaningsuppdrag ovanför östra kajen på hamns administrativa ärenden och joka otti vallan kenraalikuvernöö- Skanslandet, dvs. ovanför torpedkajen avskedade tjänstemän som ansågs riltä ja laivaston johdolta. Se erotti år 1914 opålitliga. Rådet bestod av socia­ alusten päälliköitä ja nimitti uusia, puuttui Viaporin sota- listrevolutionärer och anarkister. sataman hallinnollisiin asioihin ja antoi potkuja epäluo- Matroskommittéerna från linjefartygen, kryssarna • Helsingin keisarillinen palatsi muutettiin ensimmäisen tettavina pidetyille virkamiehille. Neuvosto oli sosialisti- och jagarna grundade i april 1917 Tsentrobalt, eller cen­ maailmansodan aikana vallankumouksellisten ja anarkistien miehittämä. tralkommittén för Östersjöflottan, med huvudkvarter i venäläiseksi sotasairaalaksi. Linjalaivojen, risteilijöiden ja hävittäjien matruusiko- Helsingfors. Till det grundläggande mötet anlände dele­ Kenraalikuvernööri F.A. Seyn vierailulla sairaalassa vuonna miteat perustivat huhtikuussa 1917 Tsentrobaltin eli Itä- gater från baserna i Kronstadt, Tallinn, Hangö och Lapp­ 1914. Monet ylhäisöönkin meren-laivaston keskuskomitean, joka piti päämajaansa vik. Mötet hölls i maj 1917 på transportfartyget Viola som kuuluvat naiset ilmoittautuivat Helsingissä. Perustavaan kokoukseen saapui edustajia låg för ankar i Helsingfors hamn. Till mötesordförande vapaaehtoisesti sairaanhoitajiksi. Kronstadtin, Tallinnan, Hangon ja Lappohjan tukikoh- valdes kryssaren Goromboins obundne kommendör • Under första världskriget dista. Toukokuussa 1917 Helsingin satamaan ankku- Roman Grundman, och till förste vice-ordförande bols­ omvandlades det kejserliga palatset i Helsingfors till ett ryskt roidussa Viola-kuljetusaluksessa pidetyn kokouksen jevikmatrosen Pavel Dybenko. Efter detta valdes Dy­ militärsjukhus. Generalguvernör puheenjohtajaksi valittiin sitoutumaton risteilijä Gorom- benko till medlem i det sexmannastarka presidiet. Som F.A. Seyn på besök i sjukhuset boin komentaja Roman Grundman ja ensimmäiseksi va- sin rådgivare fick presidiet den erfarne yrkesrevolutio­ år 1914. Även många överklassdamer anmälde sig som rapuheenjohtajaksi bolševikkimatruusi Pavel Dybenko. nären Alexandra Kollontai från Petrograd. Östersjöflot­ frivilliga sjuksköterskor. Tämän jälkeen Dybenko valittiin puheenjohtajaksi kuu- tans första representantmöte ordnades i Helsingfors,

274 Viaporin valtausjuhlasta 1908 ensimmäiseen maailmansotaan Från jubileet för Sveaborgs erövring 1908 till första världskriget 275 simiehiseen puhemiehistöön, joka sai Petrogradista neu- i det förra Kejserliga palatset (idag Presidentens slott) • Venäjän heikko menestys johti uuteen vonantajakseen kokeneen ammattivallankumouksellisen 7-28.6.1917. I mötet deltog över 130 matroser från far­ vallankumoukseen maaliskuussa 1917. Se levisi venäläisten sotilaiden Aleksandra Kollontain. Itämeren-laivaston ensimmäinen tygsråden ända från baserna vid Bottniska viken. keskuuteen myös Helsingissä. edustajainkokous järjestettiin Helsingissä entisessä Keisa- I juli 1917 försökte bolsjevikerna undanröja den till­ Vallankumouksen uhrien hautajaiset Tähtitorininmäelle 30. maaliskuuta 1917 rillisessa palatsissa (nyk. Presidentinlinnassa) 7.–28. kesä­ fälliga regeringen, med den påföljden att även Tsentro- keräsivät suuren joukon marssijoita ja kuuta 1917. Siihen osallistui yli 130 laivaneuvostojen balt upplöstes och Dybenko fängslades. Som en följd av katsojia. matruusia Pohjanlahden tukikohtia myöten. händelserna avskedades furst Lvov från den temporära • Rysslands svaga framgångar Heinäkuussa 1917 bolševikit yrittivät syrjäyttää vä- regeringens ledning, och ersattes av Alexander Keren­ ledde till en ny revolution i mars liaikaisen hallituksen, minkä seurauksena myös Tsent- skij, ledaren för de socialistrevolutionära. Kerenskij ac­ 1917. Rörelsen spred sig också till de ryska soldaterna i Helsingfors. robalt hajotettiin ja Dybenko vangittiin. Tapahtumien celererade de ryska krigssträvandena mot centralmak­ Begravningen av revolutionens offer på seurauksena ruhtinas Lvov erotettiin väliaikaisen halli- terna. I september 1917 misslyckades de av general Lavr Observatorieberget den 30 mars 1917 tuksen johdosta ja tilalle nousi sosialistivallankumouk- Kornilov ledda trupperna med sitt försök till motrevolu­ samlade en stor skara åskådare och deltagare i processionen. sellisten johtaja Aleksandr Kerenski, joka kiihdytti Ve- tion, varefter den temporära regeringen stegvis miste näjän sotaponnistuksia akselivaltoja vastaan. Syyskuussa sin makt åt S:t Petersburgs råd. 1917 kenraali Lavr Kornilovin johtamat joukot epäon- Tsentrobalt, som stött den temporära regeringen, nistuivat vastavallankumousyrityksessä, minkä jälkeen radikaliserades och Dybenko omvaldes till centralkom­ väliaikainen hallitus menetti asteittain valtaansa Pietarin mitténs ledning. Den 6 oktober 1917 påbörjade rådet i neuvostolle. S:t Petersburg en revolution vilken Tsentrobalt under­ jon päänvaivaa, koska he muun muassa myivät omaan Under det finska inbördeskriget stödde anarkist­ Väliaikaista hallitusta tukenut Tsentrobalt radikalisoi- stödde genom att skicka 4 800 soldater och matroser laskuunsa valtion omaisuutta, jopa laivaston pienempiä matroserna öppet de röda, och från linjeskeppen sam­ tui ja Dybenko valittiin uudestaan keskuskomitean joh- från Helsingfors till huvudstaden. De ryska matroserna i aluksia. lades en enhet om 250 ryska matroser som deltog bl.a. toon. Lokakuun 6. päivänä 1917 Pietarin neuvosto aloit- Helsingfors ville dock inte helt underkasta sig bolsjevi­ Suomen sisällissodan aikana anarkistimatruusit tuki- i slagen vid Ruovesi i medlet av februari 1918. Slutligen ti vallankumouksen, jota Tsentrobalt tuki lähettämällä kernas styre. Som ett exempel på godtyckliga handling­ vat avoimesti punaisia, ja linjalaivoilta koottiin 250 ve- tröttnade bolsjevikerna på det anarkistiska Tsentrobalts Helsingistä 4 800 sotilasta ja matruusia pääkaupunkiin. arn kan nämnas Östersjöflottans matrosers sök- och näläisen matruusin osasto, joka osallistui muun muassa och skeppkommittéernas verksamhet och upplöste Helsingin venäläiset matruusit eivät kuitenkaan halun- plundringsexpedition till Hausjärvi och Lampis, där Ruoveden taisteluihin helmikuun puolivälissä 1918. Lo- dessa den 3 mars 1918 eller samma dag, då fredsavtalet neet alistua kokonaan bolševikkien ohjaukseen. Yhtenä matroserna mördade affärsmannen Alfred Kordelin den pulta bolševikit kyllästyivät anarkistisen Tsentrobaltin ja i Brest-Litovsk slöts. osoituksena omavaltaisuuksista oli Itämeren-laivaston 7 november 1917. I medlet av december återvände Dy­ laivakomiteoiden toimintaan ja lakkauttivat ne 3. maa- matruusien aseiden etsintä- ja ryöstöretki Hausjärvelle benko till Helsingfors, vilket betydde att rensningarna i liskuuta 1918 eli samana päivänä, jolloin Brest-Litovskin Översättning: Magdalena af Hällström ja Lammille, jossa matruusit murhasivat liikemies Alfred Tsentrobalts presidium började. rauhansopimus solmittiin. Kordelinin 7. marraskuuta 1917. Dybenko palasi joulu- Bolsjevikerna lösgjorde Ryssland från det första kuun puolivälissä 1917 takaisin Helsinkiin, mikä merkitsi världskriget den 15 december 1917, då vapenstille­ puhdistusten alkua Tsentrobaltin puhemiehistössä. ståndet med Tyskland trädde i kraft. Redan före detta Bolševikit irrottivat Venäjän ensimmäisestä maail- hade tiotusentals ryska soldater och matroser farit utan KIRJALLISUUTTA / LITTERATUR: mansodasta 15. joulukuuta 1917, jolloin aseleposopi- tillstånd till sina hem eller till S:t Petersburg. Under de Harri Halén, Venäjän vallankumous Helsingissä 1917–1918. Teoksessa Helsinki ensimmäisessä maailmansodassa. Sotasurmat 1917–1918. Helsinki mus Saksan kanssa astui voimaan. Jo tätä ennen kym- följande veckorna framskred hemförlovningarna raskt. 2015. menet tuhannet venäläiset sotilaat ja matruusit olivat Inom Östersjöflottan blev anarkisterna en stark faktor, Mirko Harjula, Itämeri 1914–1921. Itämeren laivastot maailmansodassa sekä Venäjän vallankumouksissa ja sisällissodassa. Books on Demand, luvattomasti lähteneet koteihinsa tai Pietariin. Seuraavi- och bl.a. linjeskeppet Petropavlovsk sänkte de röda re­ Helsinki 2010. Alpo Juntunen, Sveaborg. Helsingin suoja ja Pietarin etuvartio 1808–1918. Docendo, Jyväskylä 2017. en viikkojen aikana kotiutukset etenivät rivakasti. Itäme- volutionsflaggorna och hissade i stället anarkisternas Aarni Lehti, Baltian kuvernementtien ja Suomen merkitys Venäjän keisarilliselle laivastolle v. 1856–1914. Maanpuolustuskorkeakoulun Sotahistorian ren-laivaston voimatekijäksi tulivat anarkistit, ja muun svarta dödskalleflaggor. De odisciplinerade matroserna laitos julkaisusarja I n:o 7. Ekenäs 2003. muassa linjalaiva Petropavlovsk laski vallankumouksen åstadkom mycket huvudbry i S:t Petersburg, då de bl.a. Pertti Luntinen, The Imperial Russian Army and Navy in Finland 1808–1918. Studia Historica 56. Suomen Historiallinen Seura, Helsinki 1997. punaliput ja tilalle nostettiin anarkistien mustat pääkal- sålde statlig egendom för egen vinning, t.o.m. flottans Marko Nieminen, Santahamina – Viaporin linnoituksen itäinen lukko. Maanpuolustuskorkeakoulun Sotahistorian laitos julkaisusarja 2 N:o 12. loliput. Kurittomat matruusit aiheuttivat Pietarissa pal- mindre fartyg. Helsinki: Edita 2008.

276 Viaporin valtausjuhlasta 1908 ensimmäiseen maailmansotaan Från jubileet för Sveaborgs erövring 1908 till första världskriget 277 • Venäläisen taiteilija Sergei Vlasovin jugend-tyylinen Venäläinen Den ryska maalaus Viaporin Kuninkaanportista sotaväki poistuu krigsmakten lämnar vuonna 1909. • Kungsporten på itsenäistyneestä det självständiga Sveaborg år 1909. Målning i jugendstil av Suomesta Finland den ryske konstnären Sergej Vlasov.

JYRKI PAASKOSKI

Kesällä 1917 Viaporissa ja Itämeren-laivastossa valtaa Sommar 1917 var det de moderata socialdemokraterna, pitivät maltilliset sosiaalidemokraatit eli menševikit. He dvs. mensjevikerna, som hade makten på Sveaborg och tukivat sosialistivallankumoukselliseen puolueeseen i den ryska Östersjöflottan. De stödde interimsregering­ kuuluneen Aleksandr Kerenskin johtamaa väliaikaista en som leddes av Alexander Kerenskij, som tillhörde det hallitusta ja sen sotaponnisteluja. Lokakuussa 1917 Hel- socialistrevolutionära partiet, och dess krigföring. I ok­ • Venäjän Itämeren laivastossa palvellut singin entisessä Keisarillisessa palatsissa pidetyssä Tsent- tober 1917 samlades Tsentrobalt, dvs. delegationen för Pavel Dybenko valittiin huhtikuussa 1917 vallankumouksellisen Itämeren- centralkommittén för den ryska Östersjöflottan, till sam­ robaltin eli Itämeren-laivaston keskuskomitean edus- laivaston keskuskomitean (Tsentrobalt) tajainkokouksessa valtaan nousivat puheenjohtajaksi manträde i det tidigare Kejserliga palatset i Helsingfors. puheenjohtajaksi. Kuvassa yhdessä valitun Pavel Dybenkon johtamat bolševikit. Lokakuun På mötet tog bolsjevikerna makten under ledning av anarkistien johtajiin kuuluneen Nestor Mahnon kanssa vuonna 1918. vallankumouksen alla Tsentrobalt lähetti Viaporista Pavel Dybenko, som valts till ordförande. Inför oktober­ Neuvostoliitossa julkaistiin 1969 4 800 matruusia ja sotilasta tukemaan Pietarin-neuvos- revolutionen skickade Tsentrobalt 4 800 matroser och postimerkki Stalinin vainoissa 1938 ton aloittamaa vallankumousta. soldater från Sveaborg till stöd för revolutionen som rå­ surmatun Dybenkon kunniaksi. Lokakuussa 1917 tilanne Viaporin linnoitukses- det i S:t Petersburg påbörjat. sa ja Viaporin sotasatamassa oli sekava. Itämeren-lai- I oktober 1917 var situationen i fästningen på vaston Tallinnan-eskaaderi oli evakuoitu saksalaisten Sveaborg och i Sveaborgs krigshamn kaotisk. Öster­ oletetun hyökkäyksen alta Helsinkiin, ja Katajanokka, sjöflottands eskader från Tallinn hade evakuerats inför Kruunuvuorenselkä ja Viapori olivat täynnä linjalaivoja, tyskarnas väntade attack till Helsingfors. Skatudden, risteilijöitä, hävittäjiä, torpedoveneitä, miinanlaskijoita, Kronobergsfjärden och Sveaborg var fullsatt av linje­ raivaajia, sukellusveneitä ja erilaisia apualuksia. Käytän- skepp, kryssare, jagare, torpedbåtar, minläggare, min­ nössä laivasto oli kuitenkin taistelukyvytön, sillä noin röjare, u-båtar och andra fartyg. Flottan var i praktiken puolet matruuseista oli joko omavaltaisesti tai Tsentro- dock inte stridsduglig eftersom cirka hälften av matro­ baltin tai muiden vallankumouskomiteoiden käskyjen serna antingen på eget bevåg eller på order av Tsentro­ mukaisesti lähetetty tai lähtenyt Petrogradiin, kuten balt eller andra revolutionskommittéer skickats eller rest Pietari oli nimetty uudelleen vuonna 1914. Sama kos- till Petrograd, som S:t Petersburg kallades sedan 1914. • Pavel Dybenko, som tjänstgjorde i den ryska Östersjöflottan, valdes i april 1917 till ordförande för Östersjöflottans ki myös Viaporin linnoitusta, jonka varusväki hupeni Detsamma gällde garnisonen på Sveaborg, där man­ revolutionära centralkommitté (Tsentrobalt). På bilden visas Dybenko år 1918 tillsammans med Nestor Mahno, som var en av anarkisternas ledare. I Sovjetunionen utgavs ett frimärke år 1969 för att hedra Dybenko, som avrättades i Stalins nopeasti. skapet minskade snabbt. utrensningar år 1938.

278 Venäläinen sotaväki poistuu itsenäistyneestä Suomesta Den ryska krigsmakten lämnar det självständiga Finland 279 Suomen itsenäistyminen 6. joulukuuta 1917 nosti Finlands självständighetsförklaring den 6 decem­ • Suomen senaatin puheenjohtaja esiin kysymyksen venäläisen armeijan ja laivaston ase- ber 1917 aktualiserade frågan om den ryska arméns och P.E. Svinhufvud onnistui pakenemaan punaisten hallitsemasta Helsingistä masta Suomessa. P.E. Svinhufvudin itsenäisyyssenaatilla flottans ställning i Finland. P. E. Svinhufvuds självstän­ suojeluskuntalaisten valtaamalla ei kuitenkaan ollut edellytyksiä venäläisten riisumiseksi dighetssenat hade dock inga förutsättningar att avväp­ jäänmurtaja Tarmolla 3.3.1918. aseista. Maassa oli kaksi kilpailevaa aseistettua kaartia, na ryssarna. I landet fanns två konkurrerande, beväp­ • Senatens ordförande P.E. Svinhufvud joista toinen eli punakaarti nojautui muun muassa asei- nade garden, av vilka den andra – röda gardet – kunde lyckades fly från det röda Helsingfors den hankinnassa venäläisten varastoihin. stödja sig bland annat på den ryska krigsmaktens lager med isbrytaren Tarmo, som skyddskårister erövrat, den 3 mars 1918. Kun Suomen sisällissota syttyi tammikuun lopussa för att skaffa vapen. 1918, punaiseen Suomeen jääneet venäläiset sotilaat ja När inbördeskriget bröt ut i Finland i slutet av janu­ matruusit jäivät kasarmeihinsa ja aluksiinsa. Näin me- ari 1918, stannade de ryska soldater och matroser som nettelivät myös Viaporin linnoitusjoukot ja Viaporin so- fortfarande fanns i Finland i sina kaserner och på sina tasataman matruusit. Kenraali Mannerheimin valkoiset fartyg. Så gjorde även fästningstrupperna på Sveaborg joukot puolestaan riisuivat aseista venäläisiä varuskuntia och matroserna i Sveaborgs krigshamn. General Man­ rintamalinjan pohjoispuolella. nerheims vita trupper avväpnade ryska garnisoner som Bolševikkien Kronstadtista antamien määräysten fanns norr om frontlinjen. nojalla Viaporin ja ulkosaarien tykit tuli desarmoida eli I enlighet med order av bolsjevikerna på Kronstadt saattaa käyttökelvottomiksi poistamalla niistä tähtäimet skulle kanonerna på Sveaborg och öarna utanför desar­ ja lukot. Samoin kaikki miinanlatauslaitteistot piti hajot- meras, dvs. försättas i ett oanvändbart skick genom att taa tai tarvittaessa tuhota. Tykkejä ja muuta aseistusta avlägsna siktanordningarna och låsen från dem. Dess­ roista, että nämä ovat luvanneet ampua upoksiin jokai- skrothandlare”. Tidningen fortsatte: “I övrigt lär Svens­ ei saanut jättää toimintakuntoisina saksalaisille, joiden utom skulle alla minladdningsanordningar demonteras sen venäläisen sotalaivan, joka yrittää lähteä Helsingin ka Telegrambyrån veta att de nya herrarna på Sveaborg maihinnousua Suomeen venäläiset koko ajan odottivat. eller vid behov förstöras. Kanoner och annan beväpning satamasta merelle. Kai he tähän tarkoitukseen käyttävät lovat att skjuta i sank varje ryskt krigsfartyg som försö­ Viaporin tykistön päällikkö, everstiluutnantti Nikolai fick inte lämnas i funktionsdugligt skick till tyskarna, kiväreitään, koska kerran tykit ovat jo muutetut romu- ker segla från Helsingfors hamn ut på havet. Kanske de Balzam ulkoisti tykkien desarmoinnin helsinkiläiselle in- som ryssarna hela tiden väntade att skulle stiga i land raudaksi.” använder sina gevär i detta syfte, då kanonerna redan sinööritoimisto Ferrolle, joka purki Viaporin keskuslin- i Finland. Befälhavaren för artilleriet på Sveaborg, över­ Uutiset kertovat ennen muuta siitä, miten sekava omvandlats till järnskrot.” noituksen, Isosaaren, Kuivasaaren, Harmajan, Katajaluo- stelöjtnant Nikolaj Balzam lät ingenjörsbyrån Ferro i tilanne oli Viaporissa ja Helsingissä. Svinhufvud ei ollut Nyheterna vittnar framför allt om hur kaotisk situa­ don, Rysäkarin ja Miessaaren tykkipatterit maaliskuussa Helsingfors utföra desarmeringen. Ferro monterade Viaporissa, sillä hän oli 3.3.1918 onnistunut pakene- tionen var på Sveaborg och i Helsingfors. Svinhufvud 1918. ned kanonbatterierna i Sveaborgs centralfästning och maan suojeluskuntalaisten Helsingin satamassa kaap- befann sig inte på Sveaborg, eftersom han lyckats fly Punakaarteja tukenut Sosialidemokraatti julkaisi på Stora Mjölö, Torra Mjölö, Gråhara, Stora Enskär, paamalla jäänmurtaja Tarmolla saksalaisten miehittä- till Tallinn den 3 mars 1918 med isbrytaren Tarmo, som 6.3.1918 kirjoituksen, jossa se pilkkasi ruotsalaisissa Rysskär och Karlö. mään Tallinnaan, josta hän jatkoi heti matkaa Berliiniin skyddskårister kapade i Helsingfors hamn. Från Tallinn lehdissä levinnyttä virheellistä uutista, että Neuvos- Den 6 mars 1918 publicerade tidningen Sosialide- ja sieltä Ruotsin kautta Vaasaan. fortsatte han resan omedelbart till Berlin, och därifrån to-Venäjän armeijaan vallankumouksen jälkeen jääneet mokraatti, som stödde de röda gardena, en artikel som Viapori oli maaliskuun 1918 alussa edelleen tuke- via Sverige till Vasa. ukrainalaiset ja puolalaiset sotilaat – joista monet todel- förlöjligade en falsk nyhet som fått stor spridning. En­ vasti venäläisten hallussa. Helsingissä vallankumouksen I början av mars 1918 hade ryssarna fortfarande lakin kannattivat maittensa vapautta – olisivat ottaneet ligt nyheten skulle ukrainska och polska soldater som etenemistä seuraamassa ollut Tukholman sosialidemo- makten på Sveaborg. Stockholms socialdemokratiska haltuunsa Viaporin ja olivat siellä antaneet turvapaikan blivit kvar i Sovjetrysslands armé – och av vilka många kraattinen pormestari Carl Lindhagen sähkötti Ruotsiin borgmästare Carl Lindhagen befann sig i Helsingfors myös Svinhufvudille. Lehti torjui väitteen perättömänä faktiskt stödde sina hemländers frihet – ha tagit över 6. maaliskuuta, että venäläisten ja Suomen Punakaartin för att observera hur revolutionen utvecklades. Den 6 ja pilkkasi ajatusta, että valtaajat olisivat ylipäätään voi- Sveaborg och också erbjudit asyl åt Svinhufvud på ön. välillä solmitun sopimuksen mukaisesti ”luovutetaan mars telegraferade han till Stockholm att alla fästningar neet hyödyntää sen tykkejä punaisia vastaan. Tykeistä ei Tidningen avvisade påståendet och hånade tanken om kaikki linnoitukset Suomen työväentasavallalle. Mo- överlämnas till finska arbetarrepubliken i enlighet med olisi hyötyä, lehti totesi, sillä ”ryssät ovat myyneet linnoi- att erövrarna överhuvudtaget skulle ha kunnat använda lemmat ulommaiset vahvat linnoitusvyöhykkeet ovat ett avtal som ryssarna ingått med finska Röda gardet. tuksen kaikkien kanuunoiden irtaimet osat romukaup- fästningens kanoner mot de röda. Tidningen konstate­ jo suomalaisten punakaartilaisten miehittäminä ja parai- Enligt Lindhagens telegram hade de båda starka yttre piaille”. Lehti jatkoi kommentointiaan: ”Muuten tietää rade att kanonerna inte skulle ha varit till någon nytta kaan ovat he ottamassa Viaporia haltuunsa.” försvarszonerna redan övertagits av finska rödgardister, Svenska Telegrambyrå samaisista Viaporin uusista her- eftersom “ryssarna sålt kanonernas alla lösa delar till Valkoisessa historiankirjoituksessa Viaporin tykkien som nu var i färd med att besätta Sveaborg.

280 Venäläinen sotaväki poistuu itsenäistyneestä Suomesta Den ryska krigsmakten lämnar det självständiga Finland 281 • Siperiassa telakanjohtajana ennen vuoden 1917 tykit poistamalla niiden suurikokoiset lukkolaitteet, Staffan fick delvis i hemlighet stöd av några polska och vallankumousta toimineen suomalaisen Allan Staffansin joita ilman ne olivat käyttökelvottomia. Tämä työ al- ukrainska soldater som tjänstgjorde i de ryska trupper­ kerrotaan poistaneen Viaporin linnoituksen tykkien lukot maaliskuussa 1918, minkä jälkeen ne olivat koi 4. maaliskuuta, joten Sosialidemokraatin pari päivää na, och därför stämde också upplysningen om de natio­ käyttökelvottomia. Ehrensvärd-Seuran kustantama myöhemmin kertoma tieto siitä, että tykit oli tehty toi- nella spänningarna. Staffansin pronssinen rintakuva Suomenlinnan mimattomiksi, oli oikea. Staffansia tukivat puolisalaa Tysklands framryckning i Lettland och Estland i fe­ upseerikerhon juhlasalissa. Taustalla amiraali Victor von Stedingkin muotokuva. muutamat Venäjän joukoissa olleet puolalaiset ja uk- bruari 1918 hade tvingat bolsjevikerna att evakuera de rainalaiset sotilaat, joten tieto kansallisista jännitteistäkin återstående 50 krigsfartygen i Tallinns hamn till Hel­ • Allan Staffans verkade som skeppsvarvschef i Sibirien före revolutionen 1917. Enligt upplysning avlägsnade piti paikkansa. singfors. Bland dem fanns även kryssare och flera ubå­ han låsen från kanonerna på Sveaborg i mars 1918, vilket gjorde att kanonerna inte kunde användas. I festsalen på officeraraklubben på Sveaborg står en bronsbyst av Staffans, som Samfundet Ehrensvärd bekostat. I fonden ett porträtt av amiral Victor von Stedingk.

I den vita historieskrivningen presenterades en helt annan skildring av desarmeringen av kanonerna på Sveaborg. Löjtnant Heikki Tandefelt var bland de första vita som anlände till Sveaborg i april 1918 och tillhörde fästningens nya garnisonstrupper. I sin artikel Kuinka Suomenlinna valloitettiin v. 1918 berättar Tandefelt att kanonernas lås avlägsnats av en grupp arbetare som var anställda hos direktör Allan Staffans, som stödde de desarmoinnista kerrottiin aivan eri tarina. Ensimmäisten vita, och av några aktivister. Detta är mycket möjligt, då valkoisten joukossa huhtikuussa 1918 Viaporin saa- de båda parterna fattat beslut om att kanonerna skulle punut ja sen uuteen varusväkeen kuulunut luutnantti desarmeras – visserligen av olika anledningar. De vita Heikki Tandefelt kirjoitti artikkelissaan Kuinka Suomen- ville förhindra att kanonerna användes mot tyskarna om linna valloitettiin v. 1918, että linnoituksen tykkien lukot de försökte stiga i land i Helsingfors. oli poistanut joukko valkoisia kannattaneen johtaja Al- Ryssarna kände Staffans, som före revolutionen lan Staffansin työmiehiä ja joitakin aktivisteja. Tämä on i oktober (november) 1917 verkat som direktör för en hyvin mahdollista, sillä molemmat puolet olivat päättä- docka i Sibirien och som utfört underhåll av anlägg­ neet tykkien desarmoinnista – tosin eri syistä. Valkoiset ningar och kanoner på Sveaborg efter att han återvänt halusivat estää tykkien käyttämisen saksalaisia vastaan, till Finland. Eftersom även bolsjevikerna vid denna tid­ jos he yrittäisivät nousta maihin Helsingissä. punkt hade som mål att kanonerna skulle desarmeras, Venäläiset tunsivat Staffansin, sillä hän oli ennen kunde Staffans grupp skrida till verket utan att väcka vuoden 1917 lokakuun (marraskuun) vallankumousta någon större uppmärksamhet. Staffans desarmerade toiminut Siperiassa telakan johtajana ja Suomeen palat- kanonerna genom att ta loss deras stora låsanordning­ • Saksan ja Venäjän maaliskuun alussa 1918 solmima Brest-Litovskin rauhansopimus päätti maiden väliset tuaan tehnyt laitteiden ja tykkien huoltotöitä Viaporissa. ar utan vilka kanonerna inte kunde användas. Arbetet sotatoimet. Sopimus edellytti venäläisten joukkojen ja venäläisten punakaartilaisten välitöntä vetämistä Suomesta ja Kun bolševikkienkin tavoitteena juuri tähän aikaan oli började den 4 mars, vilket innebär att upplysningen om Ahvenanmaalta. Viaporin tykkien desarmointi, saattoi Staffansin joukko att kanonerna gjorts obrukbara som tidningen Sosiali- • Fredsfördraget mellan Tyskland och Ryssland i Brest-Litovsk i början av mars 1918 avslutade krigshandlingarna mellan toimia herättämättä erityistä huomiota. Hän desarmoi demokraatti publicerade ett par dagar senare var riktig. länderna. Enligt fördraget skulle ryska trupper och ryska rödgardister omedelbart lämna Finland och Åland.

282 Venäläinen sotaväki poistuu itsenäistyneestä Suomesta Den ryska krigsmakten lämnar det självständiga Finland 283 Saksan eteneminen Latviassa ja Virossa helmikuussa tar. Ryssarna hade brist på isbrytare eftersom de endast • Venäläiset merisotilaat nousevat 1918 oli pakottanut bolševikit evakuoimaan Tallinnan hade kvar två fartyg, Jermak och Volynetj. Vintern 1918 venäläiselle Pavel Pervij-alukselle 10.4.1918 poistuakseen Helsingistä satamassa olleet loputkin noin 50 sota-alusta Helsinkiin. var isläget svårt i Finska viken. Många fartyg råkade i ennen saksalaisten tuloa kaupunkiin. Joukossa oli muun muassa risteilijöitä ja useita sukellus- stora svårigheter och i pressen från isarna blev en del • Ryska marinsoldater stiger ombord veneitä. Venäläisillä oli pulaa jäänmurtokalustosta, sillä av dem så svårt skadade att de inte kunde repareras. på det ryska fartyget Pavel Pervij den jäljellä olivat vain Jermak- ja Volynetš-nimiset alukset. Dessutom led flottan av brist på manskap då många 10 april 1918 för att lämna Helsingfors Suomenlahden jäätilanne oli talvella 1918 haastava, ja soldater lämnat sina fartyg utan tillstånd. innan tyska trupper kommer till staden. monet alukset olivat suurissa vaikeuksissa, osa jopa vau- Den 3 mars 1918 undertecknade Sovjetryssland, rioitui jäiden puristuksessa korjauskelvottomiksi. Lisäksi Tyskland och tre andra centralmakter ett separat freds­ laivasto kärsi miehistöpulasta monien sotilaiden jätettyä fördrag i Brest-Litovsk. Enligt den sjätte paragrafen i alukset luvatta. fredsfördraget skulle de ryska trupperna, de ryska röda Neuvosto-Venäjä sekä Saksa ja kolme muuta kes- gardena omedelbart utrymma Finland och de åländska kusvaltaa olivat allekirjoittaneet erillisrauhansopimuksen öarna, och den ryska flottan och marinen skulle lämna Brest-Litovskissa 3. maaliskuuta 1918. Rauhansopimuk- hamnarna i Finland ”Så länge som isarna förhindrade att sen kuudes pykälä edellytti, että ”Suomi ja Ahvenanmaan krigsfartygen lämnade de finska hamnarna skulle en- saaret tulee tyhjentää välittömästi venäläisistä joukoista ja dast ett fåtal befäl uppehålla sig på fartygen. Ryssland venäläisestä punakaartista ja Suomen satamat Venäjän lai- skulle upphöra med all uppvigling och propaganda mot vastosta ja merivoimista. Niin kauan kuin jäät estävät sotalai- Finlands regering och offentliga inrättningar.” vojen siirron Venäjän satamiin, tulee sotalaivoilla olla jäljellä I praktiken innebar detta att den ryska Östersjöflot­ vain harva päällystö. Venäjä lopettaa kaiken kiihotuksen ja tan enligt fredsfördraget i princip fick fri lejd att segla propagandan Suomen hallitusta ja julkisia laitoksia vastaan”. till Kronstadt efter att Finska viken var fritt från is. Enligt Käytännössä tämä tarkoitti sitä, että Itämeren-laivas- den sista meningen i sjätte paragrafen i fredsfördraget to sai rauhansopimuksen mukaan periaatteessa vapaas- skulle Sovjetryssland upphöra med att stödja det röda ti purjehtia Kronstadtiin Suomenlahden vapauduttua Finland. Denna föreskrift var dock inte bindande för de jäistä. Kuudennen pykälän jälkimmäisen virkkeen mu- frivilliga ryska soldater och matroser som ville kämpa kaan Neuvosto-Venäjän oli lisäksi lopetettava punaisen mot de vita i Finland. De sista ryska reguljära trupper­ Suomen tukeminen, mutta määräys ei sitonut niitä na lämnade Finland i mitten av mars, med undantag av vapaaehtoisia venäläisiä sotilaita ja matruuseja, jotka Östersjöflottan som fortfarande var instängd av isarna halusivat taistella valkoisia vastaan Suomessa. Viimei- i Sveaborgs krigshamn, på Kronobergsfjärden och på set venäläiset vakinaisen armeijan sotilaat poistuivatkin Skatudden. Suomesta maaliskuun puolivälissä lukuun ottamatta Itä- Trots fredsfördraget tvingade hotet från en tysk meren-laivastoa, joka oli edelleen jäiden puristuksessa landstigning ryssarna att påskynda flottans uppbrott Viaporin sotasatamassa, Kruunuvuorenselällä ja Kataja- från Helsingfors. Den första flottavdelningen avgick nokalla. från Helsingfors mot Kronstadt den 12 mars 1918. I av­ Rauhansopimuksesta huolimatta saksalaisten mai- delningen fanns flottans mest värdefulla fartyg, dvs. hinnousu-uhka pakotti venäläiset kiirehtimään laivas- linjeskeppen Petropavlovsk, Gangut, Poltava och Se- tonsakin lähtöä Helsingistä. Ensimmäinen venäläinen vastopol samt kryssarna Admiral Makarov, Bogatyr och • Helsingin satamaan vallankumouksen jälkeen jäänyt Venäjän entinen keisarillinen huvialus Standart lähdössä Helsingistä huhtikuussa 1918. Alus muutettiin miinalaivaksi 1930-luvulla ja se palveli toisen maailmansodan jälkeen laivasto-osasto suuntasi Helsingistä kohti Kronstadtia 12. Rurik. De gick i en isränna som öppnats av isbrytarna laivaston koululaivana, kunnes se romutettiin Tallinnan telakalla 1963. maaliskuuta 1918. Osastoon kuuluivat laivaston arvok- Jermak och Volynetj. De kom fram till Kronstadt fem • Den tidigare kejserliga lustjakten Standart, som blev kvar i Helsingfors hamn efter revolutionen, inför avfärden från kaimmat alukset eli linjalaivat Petropavlovsk, Gangut, Pol- dagar senare. I den ryska historieskrivningen går den­ Helsingfors i april 1918. På 1930-talet byggdes fartyget om till minfartyg. Efter andra världskriget användes det som tava ja Sevastopol sekä risteilijät Admiral Makarov, Bogatyr na och de två andra evakueringarna av Östersjöflottan skolskepp för flottan. Det skrotades slutligen på varvet i Tallinn år 1963.

284 Venäläinen sotaväki poistuu itsenäistyneestä Suomesta Den ryska krigsmakten lämnar det självständiga Finland 285 • Venäjän laivaston Harmajan kohdalla venäläisten viimeinen osasto trum inleddes den 12 april 1918, dvs. en dag efter att de Viaporista ja Helsingistä kohtasi saksalaisen amiraali Hugo Meurerin johtaman ryska fartygen lämnat Sveaborgs krigshamn och Kro­ vetäytymisen – Suuren jäämarssin – organisoinut laivasto-osasto Sonderverband Ostseen, joka eteni koh- nobergsfjärden. Fyra brittiska ubåtar som inte omfat­ 1. luokan kapteeni Aleksei ti punaista Helsinkiä. Saksalaisten hyökkäys Helsingin tades av fredsfördraget i Brest-Litovsk, förstörde tys­ Štšastnyi Krest-aluksellaan keskustaan käynnistyi 12. huhtikuuta 1918 eli päivän karna genom att spränga dem utanför den närliggande 16.4.1918 johtamassa viimeisiä poistujia. Liian kuluttua siitä, kun venäläiset alukset olivat poistuneet fyrön Gråhara. suuren suosion Neuvosto- Viaporin sotasatamasta ja Kruunuvuorenselältä. Brittien Ryssarna blev tvungna att lämna många fartyg i Hel­ Venäjällä saanut Štšastnyi teloitettiin Moskovassa neljä sukellusvenettä, jotka eivät kuuluneet Brest-Lito- singfors: 38 krigsfartyg, tio Röda Korsets sjukhusfartyg 22.6.1918. vskin rauhansopimukseen, saksalaiset tuhosivat räjäyt- och 38 handelsfartyg. De lyckades dock rädda sam­ tämällä ne läheisen Harmajan majakkasaaren ulkopuo- manlagt 236 fartyg av olika slag till Kronstadt. Bland • Kapten av första graden Alexej Schastny, lella. dem fanns alla sex linjefartyg och fem kryssare, 59 ja­ som organiserade den Venäläiset joutuivat jättämään Helsinkiin kaikkiaan gare och 12 ubåtar. ryska flottans reträtt från Sveaborg och Helsingfors 38 sota-alusta, kymmenen Punaisen Ristin sairaalalaivaa Den stora ismarschen var en legendarisk prestation – Stora ismarschen – på sitt ja 38 kauppalaivastoon kuulunutta alusta, mutta onnis- av den ryska flottan, och många böcker och utställning­ fartyg Krest, övervakande tuivat pelastamaan Kronstadtiin yhteensä 236 erilaista ar har gjorts om dem. År 2018, då det gått 100 år sedan de sista fartygen som lämnar Helsingfors den 16 april 1918. Schastny blev för populär i Ryssland och avrättades i Moskva den 22 juni 1918.

ja Rurik, jotka kulkivat Jermakin ja Volynetšin avaamassa från Helsingfors till Kronstadt under namnet Den stora jäärännissä. Perille Kronstadtiin ne pääsivät viisi päivää ismarschen. myöhemmin. Tätä ja kahta muuta Itämeren-laivaston Den andra flottavdelningen avgick den 4 april 1918. evakuointia Helsingistä Kronstadtiin kutsutaan venäläi- I den ingick linjeskeppen Respublika (tidigare Impera- sessä historiankirjoituksessa Suureksi jäämarssiksi. tor Pavel I) och Andrei Pervozvannyi, kryssarna Oleg Toinen laivasto-osasto pääsi liikkeelle 4. huhtikuuta och Bojan samt tre ubåtar i klassen Bars. Tyskarna 1918. Siihen kuuluivat linjalaivat Respublika (ent. Im- hade stigit i land i Hangö en dag tidigare, och ryssarna perator Pavel I) ja Andrei Pervozvannyi, risteilijät Oleg ja skickade en delegation dit för att förhandla om förflytt­ Bojan sekä kolme Bars-luokan sukellusvenettä. Päivää ningen av flottan. De sista avdelningarna, sammanlagt aikaisemmin saksalaiset olivat tehneet maihinnousun 167 fartyg, bland dem även tio ubåtar av klassen Bars, Hangossa, jonne venäläiset lähettivät delegaation neu- lämnade Helsingfors i mindre grupper mellan den 7 vottelemaan laivaston siirrosta. Viimeiset osastot, yh- och 11 april 1918. Evakueringen leddes av kapten 1 klass teensä 167 alusta, joukossa muun muassa kymmenen Aleksej Schastny. Tack vare den lyckade operationen Bars-luokan sukellusvenettä, poistuivat Helsingistä pie- blev Schastnij mycket populär, vilket skrämde Lev Trot­ nempinä ryhminä 7.–11. huhtikuuta 1918. Evakuoin- skij, som var kommendör för Röda armén. Han lät gripa teja johti 1. luokan kapteeni Aleksei Štšastnyi. Onnistu- Schastnij, som avrättades i Moskva den 22 juni 1918. neen jääristeilyn johtanut Štšastnyi sai teostaan yleistä Vid Gråhara mötte den sista ryska avdelningen den • Saksalaiset Itämeren Divisioonan joukot valtasivat Helsingin kaupungin ja ottivat haltuunsa Viaporin linnoituksen pian suosiota, mikä pelästytti puna-armeijaa komentaneen tyska flottavdelningen Sonderverband Ostsee, som venäläisten poistuttua. Saksalainen Siegfried-luokan rannikkopanssarilaiva SMS Beowulf Helsingin satamassa 29.4.1918. Lev Trotskin. Suuren jäämarssin sankari vangittiin ja te- stävade mot det röda Helsingfors under befäl av amiral • Den tyska Östersjödivisionen erövrade Helsingfors och tog över Sveaborgs fästning strax efter att ryssarna avlägsnat loitettiin Moskovassa 22.6.1918. Hugo Meurer. Tyskarnas offensiv mot Helsingfors cen­ sig. Det tyska kustpansarfartyget av Siegfrid-klass SMS Beowulf i Helsingfors hamn den 29 april 1918.

286 Venäläinen sotaväki poistuu itsenäistyneestä Suomesta Den ryska krigsmakten lämnar det självständiga Finland 287 alusta joukossa kaikki kuusi linjalaivaa ja viisi risteilijää, Den stora ismarschen, ordnade den ryska marinens voima olisi riittänyt hyvin tuhoamaan koko kaupungin När den tyska flottan nådde området utanför 59 hävittäjää ja 12 sukellusvenettä. arkiv RGAVMF en utställning som också lades ut på muutamassa tunnissa ja estämään Saksan laivaston pää- Sveaborg, öppnade dess fartygskanoner eld mot Hel­ Suuri jäämarssi oli Venäjän laivastolta legendaarinen internet. På utställningen visades fotografier, olika do­ syn Helsinkiin. Ilman tätä vahvaa tukea punaisten tilan- singfors centrum som de röda trupperna fortfarande suoritus, josta on kirjoitettu kirjoja ja tehty näyttelyitä. kument, t.ex. brev, telegram och dagboksanteckningar ne Helsingissä ja Viaporissa kävi nopeasti toivottomaksi. försökte försvara. De rödas ledning hade emellertid Vuonna 2018, jolloin Suuresta jäämarssista tuli kulu- som belyser olika skeden av Den stora ismarschens för­ Saksan laivasto tulitti Viaporin edustalle saavuttuaan lämnat staden redan tidigare och rest österut. De rö­ neeksi 100 vuotta, Venäjän Merisotalaivaston arkisto beredelser och genomförande. laivatykeillä Helsingin keskustaa, jossa punaiset joukot das försvar gav snabbt efter och den tyska flottan an­ RGAVMF järjesti näyttelyn, joka oli esillä myös interne- När ryssarna lämnade Sveaborg i april 1918, slutade vielä koittivat puolustautua. Punaisten johto oli kuiten- lände till hamnen i Helsingfors. Tyskarna tog också över tissä. Näyttelyssä oli esillä valokuvia, erilaisia asiakirjoja, den nästan 110 år långa period under vilken fästningen kin jättänyt kaupungin jo aikaisemmin ja siirtynyt itään fästningen på Sveaborg, som de sista röda försvararna kuten kirjeitä, sähkeitä, ja päiväkirjalainauksia, jotka va- Sveaborg direkt stod under det ryska kejsardömets päin. Punaisten puolustus murtui nopeasti ja Saksan lai- lämnat den 12 april 1918. Dagen därpå hade Helsingfors laisevat Suuren jäämarssin valmistelun ja toteuttamisen förvaltning. Efter att de ryska trupperna som dominera­ vasto saapui Helsingin satamaan ja otti haltuunsa myös slutgiltigt övertagits av tyskarna och av Finlands vita vaiheita. des av bolsjevikerna lämnat Helsingfors, insåg de röd­ Viaporin linnoituksen, josta viimeiset punaiset puolus- armé, som gett dem stöd. Venäläisten poistuminen Viaporista huhtikuussa gardister som försvarade Helsingfors vilken avgörande tajat olivat poistuneet 12.4.1918. Seuraavana päivänä 1918 päätti sen paria viikkoa vaille 110 vuotta kestä- betydelse saboteringen av kanonerna på Sveaborg haft. Helsinki oli lopullisesti saksalaisten ja heitä tukeneen Översättning: ACC Global neen ajanjakson, jolloin Viaporin linnoitus oli kuulunut Om kanonerna varit i funktionsduglig skick, skulle deras Suomen valkoisen armeijan käsissä. suoraan Venäjän keisarikunnan hallintoon. Bolševikkien eldkraft har räckt till att lägga staden i ruiner på några hallitsemien venäläisjoukkojen lähdettyä Helsinkiä puo- timmar och förhindra att den tyska flottan tog sig till lustaneet suomalaiset punakaartilaiset vasta ymmärsivät Helsingfors. Utan detta starka stöd blev de röda trup­ Viaporin tykkien sabotoinnin ratkaisevan merkityksen. pernas situation i Helsingfors och på Sveaborg snabbt Mikäli tykit olisivat olleet käyttökunnossa, niiden tuli- förtvivlad.

• Brest-Litovskin rauhansopimuksen ansiosta saksalaiset ja venäläiset eivät taistelleet keskenään. Sen vuoksi Esplanadin puistossa saattoivat sulassa sovussa seistä huhtikuussa 1918 kaksi suomalaista suojeluskuntalaista valkoisine KIRJALLISUUTTA / LITTERATUR käsivarsinauhoineen, venäläinen Г.К. Граф, На «Новике». Балтийский флот в войну и в революции. Флот и война, Смерть флота. 2-е издание. «Гангут», Спб 1997. matruusi, saksalainen matruusi ja Saksan Itämeren Divisioonan Mirko Harjula, Itämeri 1914–1921. Itämeren laivastot maailmansodassa sekä Venäjän vallankumouksissa ja sisällissodassa. Books on Demand, sotilas. Helsinki 2010. Alpo Juntunen, Sveaborg. Helsingin suoja ja Pietarin etuvartio 1808–1918. Docendo, Jyväskylä 2017. • Till följd av fredsfördraget i Pertti Luntinen, The Imperial Russian Army and Navy in Finland 1808–1918. Studia Historica 56. Suomen Historiallinen Seura, Helsinki 1997. Brest-Litovsk förekom det inga strider mellan tyska och ryska Tapani Mattila – Olavi Vitikka, Uhka lännestä. Suomen meripuolustus autonomian aikana. Suomi merellä -säätiö. Gummerus, Jyväskylä. trupper. Därför var det möjligt för Jyrki Paaskoski, Venäjän laivasto ja Viapori 1808–1918. Julkaisematon käsikirjoitus kirjoittajan hallussa (2020). två finska skyddskårister med vita Tuomo Polvinen, Venäjän vallankumous ja Suomi 1917–1920, I, helmikuu 1917–toukokuu 1918. WSOY, Porvoo 1967. armbindlar, en rysk matros, en tysk Jyrki Paaskoski, Viaporin laivastotukikohta 1914–1917, http://suomenlinna.fi/krepostsveaborg/viaporin-laivastotukikohta-1914-1917.html matros och en soldat från den tyska (viitattu 3.11.2020). Östersjödivisionen att i god sämja vistas i Esplanadparken i april 1918. Jyrki Paaskoski, Viaporista Suomenlinna, http://suomenlinna.fi/krepostsveaborg/viaporista-suomenlinna.html (viitattu 3.11.2020). Viaporista Suomenlinna, http://itsenaisyys100.fi/viapori-muuttui-suomenlinnaksi-kevaalla-1918/ (viitattu 3.11.2020). Brest-Litovskin rauha sinetöi Punaisen Suomen kohtalon, http://itsenaisyys100.fi/brest-litovskin-rauha-sinetoi-punaisen-suomen-kohtalon/ (viitattu 3.11.2020). Suuri Jäämarssi 1918, https://rgavmf.ru/virtualnye-vystavki/kolossalnoe-delo-k-100-letiyu-zaversheniya-ledovogo-pohoda-baltiyskogo-flota

288 Venäläinen sotaväki poistuu itsenäistyneestä Suomesta Den ryska krigsmakten lämnar det självständiga Finland 289 1918–

SUOMEN AIKA

DEN FINSKA TIDEN

• Suomenlinna kesäkuussa 2020.

• Sveaborg i juni 2020. ­Bulevardin ja Albertinkadun kulmassa sijainneeseen intressen i Helsingfors efter att de ryska styrkorna läm­ vanhaan santarmihallituksen taloon Venäjän konsulaat- nat staden den 12 april 1918. Kovanko skötte de i Finland Viapori liitetään Sveaborg blir en del tinsa, joka valvoi Suomessa olleiden venäläisten asioita. kvarblivna ryska medborgarnas ärenden på det ryska Rakennuksessa toimi myös venäläisestä omaisuudesta konsulat som han inrättat i gendarmstyrelsens gamla itsenäiseen Suomeen av det självständiga Suomessa huolehtinut likvidointikomissio. Suomen se- hus i hörnet av Bulevarden och Albertsgatan. I byggna­ 1918 Finland naatilla ei tuolloin ollut virallisesti diplomaattisuhteita den verkade också en likvidationskommission som tog Neuvosto-Venäjään, jonka kanssa se katsoi olevansa hand om rysk egendom i Finland. Vid denna tidpunkt edelleen sotatilassa. hade finska senaten inga officiella diplomatiska förbin­ Epävirallisen edustuston toiminta sallittiin keväällä delser med Sovjetryssland, med vilket senaten ansåg sig JUSSI NUORTEVA 1918 toistaiseksi, koska se auttoi Venäjän kansalaisten fortfarande vara i krigstillstånd. palauttamisessa ja venäläisen omaisuuden järjestelyjä Den inofficiella representationen fick verka på till­ koskevissa asioissa. Asioiden keskinäinen hoitaminen fällig basis våren 1918 eftersom den var till hjälp när vuosina 1918–1920 oli kuitenkin hyvin vaikeaa. Tämä det gällde att sända ryska medborgare tillbaka till Sov­ Suomenlinnan ensimmäiseksi intendentiksi kesällä Genast efter intagningen av Helsingfors i mitten av april näkyi myös Viaporin asemaa koskeneissa keskuste­ jetryssland och verkställa arrangemang som gällde rysk 1918 nimitetty vänrikki Heikki Tandefelt kuvaa, kuin- 1918 ordnades en förhandling om fästningen Sveaborgs luissa. egendom. Det var dock mycket svårt att sköta de ge­ ka heti Helsingin valtauksen jälkeen huhtikuun ställning mellan representanter för Ryssland, fin­ Smolnan tapaamisessa kenraalimajuri Schwindt mensamma ärendena åren 1918–1920. Detta framgick puolivälissä 1918 käytiin Smolnan talossa, ska staten och den tyska flottan. Mötet ägde ilmoitti välittömästi Kovankolle, että Suomen hallitus även i samtalen om Sveaborgs ställning. eli entisessä Suomen kenraalikuvernöö- rum på södra Esplanaden i Smolna, som ottaa haltuunsa Viaporin linnoituksen kaikkine siellä På mötet på Smolna underrättade generalmajor rin virka-asunnossa Etelä-Esplanadilla, tidigare varit den ryska generalguvernö­ olevine varustuksineen, laitoksineen ja varastoineen. Schwindt omedelbart Kovanko om att Finlands regering neuvottelu Viaporin linnoituksen ase- rens residens i Finland. Mötets gång Eversti Kovanko selitti silloin, että linnoitus olisi vält- tar över fästningen Sveaborg med alla dess utrustning­ masta. Suomen valtiota siinä edusti- har beskrivits av fänrik Heikki Tande­ tämätön Petrogradin (Pietarin) turvallisuudelle, minkä ar, anläggningar och lager. Överste Kovanko förklarade vat kenraalimajuri Viktor Schwindt felt, som utsågs till Sveaborgs första vuoksi sitä ei voida luovuttaa suomalaisille, vaan sille att Sveaborg var nödvändig för Petrograds säkerhet ja yliarkkitehti Magnus Schjerfbeck. intendent sommaren 1918. Finska tulee järjestää samanlainen asema kuin Gibraltarilla on och att fästningen därför inte kunde överlämnas till Fin­ Lisäksi paikalla oli Saksan laivastoa staten representerades på mötet av Espanjassa. Saksalainen upseeri ilmoitti kuitenkin yk- land. I stället skulle Sveaborg ges en likadan ställning edustanut nimeltä tuntematon generalmajor Viktor Schwindt och sikantaan, ettei Saksan keisarikunta hyväksy Neuvos- som Gibraltar hade i Spanien. Den tyska officeraren kapteeniluutnantti. Neuvosto-Ve- överarkitekt Magnus Schjerfbeck. to-Venäjän vaatimusta, vaan saksalaisten ja valkoisten meddelade dock resolut att kejsardömet Tyskland inte näjää tapaamisessa edusti Viaporin På plats fanns också en kaptenlöjt­ valtaama saari tulee olemaan osa Suomea. Tähän ei godkände Sovjetrysslands anspråk. Ön som tyskarna linnoituksen viimeisenä komen- nant som företrädde Tysklands flotta. Kovanko pystynyt tuossa tilanteessa ymmärrettäväs- och de vita erövrat skulle vara en del av Finland. Under danttina toiminut eversti Nikolai Hans namn är inte känt. Sovjetryss­ ti vastaamaan mitään. Viaporin kohtalo oli nyt täysin de rådande omständigheterna hade Kovanko inget svar Kovanko (1873–1918). land representerades av Sveaborgs saksalaisten ja suomalaisten käsissä. på detta. Nu låg Sveaborgs öde helt i tyskarnas och fin­ Nikolai Kovanko oli nyt paikalla sista ryska kommendant överste Nikolaj Kovankon toiminta Neuvosto-Venäjän edustaja- ländarnas händer. uudessa roolissa. Neuvosto-Venäjän Kovanko (1873–1918). na Helsingissä jäi lyhyeksi. Toukokuun 11. päivänä Kovankos period som Sovjetrysslands representant diplomaattisena edustajana punaisessa Nu hade Nikolaj Kovanko en ny 1918 Suomen senaatti ilmoitti, ettei se tunnustanut i Helsingfors blev kort. Den 11 maj 1918 meddelade fins­ Suomessa toiminut Suomen alueen ve- roll. Ivar Smilga, ordförande för regi­ Neuvosto-Venäjän diplomaattista edustusta Suomessa. ka senaten att den inte erkände Sovjetrysslands diplo­ • Viaporin viimeinen komendantti näläisten sotilaiden ja työläisten neuvos- onalkommittén för de ryska soldater­ Suomen viranomaiset vangitsivat Neuvosto-Venäjää ja matiska representation i Finland. Den 23 maj fängslade Nikolai Kovanko edusti tojen aluekomitean puheenjohtaja Ivar Neuvosto-Venäjää neuvotteluissa nas och arbetarnas råd i Finland och sen tunnustamaa punaisen Suomen hallintoa tukeneen finska myndigheter Kovanko, som inte bara represente­ Smilga oli venäläisten joukkojen poistut- Viaporin asemasta keväällä 1918. Sovjetrysslands diplomatiska sän­ Kovankon 23. toukokuuta ja lakkauttivat konsulaatin. rat Sovjetryssland utan även gett sitt stöd till Finlands tua Helsingistä 12.4.1918 valtuuttanut • Sveaborgs sista ryska debud i det röda Finland, hade gett Kovanko joutui olemaan Katajanokan lääninvankilassa röda förvaltning, som Sovjetryssland erkänt. Kovanko hänet toimimaan Neuvosto-Venäjän kommendant Nikolaj Kovanko Kovanko fullmakt att verka som konsul elokuuhun 1918 saakka, jolloin hänet vapautettiin van- satt i länsfängelset på Skatudden fram till augusti 1918, representerade Sovjetryssland i etuja valvovana konsulina Helsingis- i Helsingfors. I denna egenskap skul­ kien vaihdossa. Kovanko kuoli Helsingissä lokakuussa då han försattes på fri fot vid fångutväxling. Han avled förhandlingarna om Sveaborgs sä. Kovanko oli perustanut Helsingin ställning våren 1918. le Kovanko övervaka Sovjetrysslands 1918. Jännitteet Suomen ja Venäjän välillä jatkuivat i Helsingfors i oktober 1918. Läget mellan Finland och

292 Viapori liitetään itsenäiseen Suomeen 1918 Sveaborg blir en del av det självständiga Finland 293 17.4.1918 annetulla asetuksella Viaporin linnoituksen till Helsingfors, en förordning genom vilken finska sta­ ottamisesta Suomen valtion haltuun. Samassa asetuk- ten övertog fästningen Sveaborg. I samma förordning sessa Suomi päätti ”ottaa huostaansa Venäjän valtion beslutade Finland att ta över de militära och civila fas­ omistamat sekä sotilas- että siviilitarkoituksiin käytetyt tigheter med lösöre som varit i ryska statens ägo. Fäst­ kiinteimistöt niissä löytyvine irtaimistoineen”. Linnoi- ningsön anslöts till Nylands län. tussaari määrättiin yhdistettäväksi Uudenmaan lääniin. Sveaborgs förvaltning upplevde många föränd­ Viaporin hallinto koki keväällä 1918 lyhyessä ajassa ringar på en kort tid våren 1918. Den 15 april 1918 ut­ monia muutoksia. Senaatti nimitti 15. huhtikuuta 1918 nämnde senaten överste Karl Volter Boris Gyllenbögel alkaen sen komendantiksi eversti Karl Volter Boris till Sveaborgs kommendant. En vecka senare blev han Gyllenbögelin. Hänestä tuli siviilikomendantti viikkoa civilkommendant, då tyskarna övertog det militära kom­ myöhemmin, kun saksalai- mandot över fästningen. set ottivat Viaporin sotilas- Gyllenbögel fick behålla sin komennon itselleen. Gyl- nya post i två dagar, varef­ lenbögelin uusi pesti kesti ter Hjalmar Grönvik utsågs vain kaksi päivää, minkä till ny civilkommendant. jälkeen uudeksi siviiliko- Grönvik ersattes i sin tur av mendantiksi tuli Hjalmar vicehäradshövding Carl von Grönvik, jonka sijaan Wendt redan den 30 april jo 30. huhtikuuta 1918 1918. År 1919 utsågs Gyl­ määrättiin varatuomari lenbögel till Finlands chargé Carl von Wendt. Vuonna d’affaires i Warszawa, och 1919 Gyllenbögel nimitet- år 1920 blev han Finlands tiin Suomen väliaikaiseksi sändebud i staden. År 1922 asiainhoitajaksi Varso- utnämndes han till Finlands • Entinen santarmihallituksen talo toimi Neuvosto-Venäjän konsulaattina keväällä 1918. Suomen ja Neuvosto-Venäjän chargé d’affaires i Moskva, välisen Tarton rauhan 1920 jälkeen siitä tuli Neuvostoliiton suurlähetystö talvisotaan saakka, jolloin se vaurioitui vaan ja 1920 lähettilääksi. Neuvostoliiton omassa pommituksessa ja purettiin. Vuonna 1922 hänet nimi- därifrån han emellertid blev tettiin Suomen asiainhoi- snart tvungen att återvända • Förutvarande gendarmstyrelsens hus fungerade som Sovjetrysslands konsulat våren 1918. Efter Dorpatfreden, som Finland och Sovjetryssland ingick år 1920, blev huset Sovjetunionens ambassad fram till vinterkriget, då det skadades i tajaksi Moskovaan, mutta på den sovjetiska regering­ Sovjetunionens egna bombningar och revs. neuvostohallituksen vaati- ens begäran. muksesta hän joutui pian En mer långsiktig lös­ palaamaan Suomeen. ning för Sveaborg erhölls Pitempiaikainen ratkai- den 6 maj 1918, då över­ siihen saakka, kun lokakuussa 1920 solmittu Tarton Ryssland var spänt fram till dess att fredsfördraget i su Viaporissa syntyi, kun befälhavaren för den finska rauhansopimus astui voimaan. Rauhansopimuksen Dorpat, som tecknats i oktober 1920, trädde i kraft. I Suomen hallituksen jouk- • Valkoisen armeijan esikuntapäällikkönä Suomen regeringens trupper Gustaf sisällissodassa 1918 toiminut kenraalimajuri Gösta perusteella maiden väliset diplomaattisuhteet astuivat enlighet med fredsfördraget etablerade länderna slutli­ kojen ylipäällikkö Gustaf Theslöf nimitettiin huhtikuussa 1918 Viaporin Mannerheim utnämnde ge­ lopulta voimaan 31.12.1920. Kovankon kuoltua hä- gen diplomatiska förbindelser den 31 december 1920. Mannerheim nimitti 6. komendantiksi, kun saari siirtyi Venäjän hallinnosta osaksi neralmajor Gösta Theslöf till nen perheensä annettiin Heikki Tandefeltin mukaan Heikki Tandefelt berättar att Kovankos familj fick till­ toukokuuta 1918 ”Helsin- itsenäistä Suomea. ståthållare i Helsingfors och kuitenkin asua linnoituksessa kolme vuotta, koska hei- stånd att bo i tre års tid på Sveaborg efter Kovankos gin käskynhaltijaksi ja Via- • Generalmajor Gösta Theslöf, som var den vita kommendant för Sveaborgs tä ei varattomiksi jääneinä katsottu voitavan lähettää död eftersom man inte ansåg det möjligt att skicka den porin linnoituksen komen- arméns stabschef i inbördeskriget, utsågs till Sveaborgs fästning. En bakgrundsfak­ kommendant i april 1918, då ön flyttades från den ryska Neuvosto-Venäjälle. obemedlade familjen till Sovjetryssland. dantiksi” kenraalimajuri förvaltningen och införlivades med det självständiga tor till dessa växlingar var att Helsinkiin palannut Suomen senaatti päätti Den 17 april 1918 utfärdade senaten, som återvänt Gösta Theslöfin. Taustalla Finland. Mannerheim och senatens

294 Viapori liitetään itsenäiseen Suomeen 1918 Sveaborg blir en del av det självständiga Finland 295 vaikutti Mannerheimin ja senaatin puheenjohtajan P.E. ordförande P. E. Svinhufvud hade olika åsikter om hu­ saarella järjestettiin juhlallinen seremonia, jossa sen lip- ningen av Sveaborg ordnades en högtidlig ceremoni där Svinhufvudin välinen näkemysero siitä, kuuluivatko ruvida Helsingfors och Sveaborg i detta skede lydde pusalkoon nostettiin Suomen autonomian aikana käy- den röda flaggan med det gula (heraldiskt gyllene) lejo­ Helsinki ja Viapori tuossa vaiheessa sotilas- vai siviili- under militär- eller civilförvaltningen. Detta återspegla­ tetty punainen lippu, jonka keskustaa koristi keltainen net som använts under autonomins tid hissades i fäst­ hallintoon. Tämä heijastui myös kiistaan siitä, kuuluiko des också i meningsskiljaktigheterna om huruvida fång­ (heraldisesti kultainen) leijona. Seremonia järjestettiin ningens flaggstång. Ceremonin ordnades den 12 maj, Viaporiin keväällä 1918 perustettu punaisten vankileiri lägret för röda som grundats på Sveaborg våren 1918 toukokuun 12. päivänä, joka oli sama päivä, jona Au- samma dag då grundstenen till Augustin Ehrensvärds­ siviilien vai sotilaiden vastuulle. skulle ligga på den civila eller militära förvaltningens gustin Ehrensvärdin suurhankkeen peruskivi vuonna storprojekt murats år 1748. Viaporin kuulumisesta ylipäätään Suomeen ei ansvar. 1748 muurattiin. Enligt dagstidningarna transporterades gästerna till Suomen johdossa kuitenkaan ollut erilaisia näkemyk- Alla i den finska ledningen var dock eniga om att Sanomalehtien mukaan juhlavieraat kuljetettiin platsen med tre fartyg som förtöjdes vid Strandkaser­ siä. Tasan kuukauden kuluttua Viaporin valtauksesta Sveaborg tillhörde Finland. Jämnt en månad efter intag­ paikalle kolmella aluksella, jotka kiinnittyivät Ranta- nens kaj. Vid kajen hälsades gästerna välkomna av Hel­ kasarmin laituriin. Rannassa Helsingin torvisoittokunta singfors hornorkester, som stämde upp i Vasa marsch. toivotti vieraat tervetulleeksi Vaasan marssin sävelillä, Detta följdes av ett tal av kommendant Theslöf och Vårt minkä jälkeen komendantti Theslöf puhui ja laulettiin land. Färden fortsatte mot Artilleriön, dvs. Gustavs­ • Suomen punakeltainen leijonalippu nostettiin Viaporin linnoituksen salkoon 12.5.1918. Samana päivänä saaren Maamme-laulu. Matka jatkui Paciuksen säveltämän Ru- svärd, till takterna av Runebergs dikt Soldatgossen, suomenkielinen nimi muutettiin Suomenlinnaksi. nebergin Sotilaspoika-runon tahdissa kohti ”Tykistösaar- som tonsatts av Pacius. • Finlands rödgula lejonfana hissades i Sveaborgs fästning den 12 maj 1918. Samma dag byttes öns finska namn från ta” eli Kustaanmiekkaa. I flagghissningen på Gustavssvärd deltog senatens Viapori till Suomenlinna. Kustaanmiekan lipunnostoon osallistui Suomen ekonomiedepartement under ledning av departemen­ senaatin talousosasto puheenjohtajansa P.E. Svinhuf- tets ordförande P. E. Svinhufvud, samt Helsingfors vudin johdolla, Helsingin kaupunginvaltuusto, yliopis- stadsfullmäktige, universitetets rektor och finländska ton rehtori sekä saksalaisia ja suomalaisia upseereita. officerare. Exakt klockan 13:00 hissades Finlands röda Tasan kello 13:00 Suomen punakeltainen leijonalip- lejonfana i flaggstången under kanonsalut och honnör pu hulmahti salkoon tykkien jyskyessä ja valkoisten av vita fronttrupper och Helsingfors jägare. rintamajoukkojen ja Helsingin jääkäreiden tehdessä Svinhufvud, som höll festtalet på Gustavssvärds kunniaa. vallar, förkunnade att fästningens ryska period nu var Kustaanmiekan valleilla juhlapuheen pitänyt Svin- slut: “Finland är fritt. Låt ingen fiende någonsin slita hufvud julisti linnoituksen venäläiskauden lopullisesti ner denna flagga igen. Sveaborg tillhör hela Finlands päättyneeksi: ”Suomi on wapaa. – – Älköön koskaan folk och därför har senaten beslutat att fästningen ska mikään wihollinen pääskö sitä [lippua] täältä alas riis- heta Finlands borg.” Namnändringen från “Viapori” till tämään. Wiapori on koko Suomen kansan omaisuutta, “Suomenlinna” och från “Sveaborg” till “Finlands borg” sen wuoksi onkin senaatti päättänyt, että sen nimenä bekräftades med ett beslut av senaten den 13 maj 1918. tästä lähtien on olewa Suomen linna.” Nimenmuutos “Dock vare det tillåtet att i svenskt officiellt språk använ­ vahvistettiin senaatin 13.5.1918 antamalla asetuksella. da namnet Sveaborg”, konstaterades det i beslutet. Sen mukaan ”ruotsalaisessa virkakielessä” voitiin edel- Namnskiftet väckte stor uppståndelse i den svens­ leen käyttää linnoituksen vanhaa nimeä Sveaborg. ka pressen. Carl von Bonsdorff, historieprofessor vid Ruotsinkielisessä lehdistössä nimenmuutoksesta Helsingfors universitet, skrev i Hufvudstadsbladet att nousi valtava kohu. Hufvudstadsbladetissa kirjoittaneen namnvalet var märkligt. “Det är nog så visst att vi inte Helsingin yliopiston historian professori Carl von Bons­ haft mycken glädje av Sveaborg och att dess historia dorffin mukaan nimivalinta oli outo. Vaikka ”Sveabor- inte hör till de ärofullaste”, konstaterade von Bonsdorff, gin” ja ”Viaporin” historia eivät kumpikaan olleet tuo- men förklarade att namnet dock var historiskt och att neet iloa Suomelle, olivat nimet kuitenkin historiallisia det fanns starka grunder att bevara det. Det föreslag­ ja niiden säilyttämiselle oli hänen mukaansa vahvat pe- na svenska namnet “Finlands borg” betraktade Bons­ rusteet. Ruotsinkielistä käännöstä ”Finlandsborg” Bon- dorff som fullkomligt olämpligt. Författaren Juhani

296 Viapori liitetään itsenäiseen Suomeen 1918 Sveaborg blir en del av det självständiga Finland 297 nykyisin suomenkielessäkin selvyyden vuoksi nimeä namnbytet som avses. Det skulle vara anakronistiskt att Viapori eikä anakronistista nimeä Suomenlinna. använda namnet «Suomenlinna» för fästningsön under Viaporin linnoituksen tankoon nostettu leijonalippu denna period. säilyi Suomen lippuna vain runsaan kahden viikon ajan. Lejonfanan som hissades i flaggstången på Eduskunta hyväksyi 28. päivänä toukokuuta 1918 Sveaborg användes som Finlands flagga endast i drygt Suomen valtiolipuksi sinivalkoisen ristilipun. Tämä oli två veckor. Den 28 maj 1918 godkände riksdagen den epäilemättä pettymys luutnantti Heikki Tandefeltille, blåvita korsflaggan som Finlands statsflagga. Detta var joka oli toiminut Suomen Taiteilijaseuran asettaman otvivelaktigt en besvikelse för löjtnant Heikki Tandefelt, lippukomitean puheenjohtajana. Hän oli voimakkaasti som verkat som ordförande för den flaggkommitté som puolustanut punakeltaista lippua. Sinivalkoisia värejä Konstnärsgillet i Finland tillsatt. Han hade starkt före­ hän piti ponnettomina. Tandefelt oli sinivalkoisen lipun språkat den rödgula flaggan och betraktade de blåvita noustua salkoon ottanut talteen 12.5.1918 salkoon färgerna som intetsägande. När den blåvita fanan his­ nostetun leijonalipun. Tandefelt toteaa Suomenlinnan sats i flaggstången tog Tandefelt vara på lejonfanan alkuvaiheita kuvaavassa kirjoituksessaan, että tuo lippu som hissats den 12 maj 1918. I sin skildring av Sveaborgs liitettiin Suomenlinnan museon kokoelmiin muiden första skeden som en del av det självständiga Finland muinaismuistojen joukkoon. berättar Tandefelt att flaggan upptogs bland de övriga fornminnena i samlingarna på Sveaborgs museum.

• Eduskunta hyväksyi 28.5.1918 sinivalkoisen ristilipun Suomen valtiolipuksi. Suomen Taiteilijaseuran lippukomitean puheenjohtajana intendentti Heikki Tandefelt vastusti muutosta, mutta joutui taipumaan. Suomea oli tehty punakeltaisin värein tunnetuiksi myös maahan tulleille saksalaisille.

• Den 28 maj 1918 godkände riksdagen den blåvita korsflaggan som Finlands statsflagga. Sveaborgs intendent Heikki Tandefelt, som var ordförande för Finska konstnärsföreningens flaggkommitté, motsatte sig reformen men blev tvungen att acceptera den. De rödgula färgerna användes också då man gjorde Finland känd för de tyska trupperna.

sdorff piti täysin sopimattomana. Helsingin Sanomissa­ Aho avvisade Bonsdorffs kritik. I en artikel i Helsingin kirjailija Juhani Aho kiisti Bonsdorffin arvostelun ja Sanomat hävdade han att det nya namnet förenade alla totesi, että uusi nimi yhdisti kaikkia kansalaispiirejä kie- samhällsklasser oberoende av språket. Enligt honom leen katsomatta. Vanhat nimet ”Sveaborg” ja ”Viapori” påminde de gamla namnen «Sveaborg» och «Viapori» muistuttivat Ahon mielestä ainoastaan [C.O. Cronst- endast om [C.O. Cronstedts] svek och om det ryska edtin] petoksesta ja venäläisestä sorrosta ja väkivallasta, förtrycket och våldet, och att det därför var motiverat KIRJALLISUUTTA / LITTERATUR: ja siksi niistä voitiin luopua. Lopulta Sveaborg vakiin- att avstå från dem. «Sveaborg» stod slutligen kvar som Mirko Harjula, Itämeri 1914 – 1921. Itämeren laivastot maailmansodassa sekä Venäjän vallankumouksissa ja sisällissodassa. 2010. tui kuitenkin Suomenlinnan ruotsinkieliseksi nimeksi. fästningens svenska namn. På finska används namnet Heikki Tandefelt, Kuinka Suomenlinna valloitettiin v. 1918. -Piirteitä Suomenlinnan historiasta III. Ehrensvärd-Seura. Helsinki 1936 – Bidrag till Ajalta ennen nimenmuutosta linnoituksesta käytetään «Viapori» för klarhets skull även i dag, då det är tiden före Sveaborgs historia III. Samfundet Ehrensvärd. Helsingfors 1936.

298 Viapori liitetään itsenäiseen Suomeen 1918 Sveaborg blir en del av det självständiga Finland 299 • Lakitieteen tohtori Antti Tulenheimo vastasi aluksi punavangeista. Hän tunnisti suuren vankimäärän Suomenlinnan Krigsfånglägret och haasteet ja pyrki vapauttamaan muut kuin keskeiset toimijat. Vankien siirto armeijan vastuulle ja pitkälliset oikeudenkäynnit lisäsivät merkittävästi kuolleisuutta sotavankileiri ja tvångsarbetsanstalten leireillä. Suomenlinna oli yksi suurimmista leireistä. pakkotyölaitos på Sveaborg • Inledningsvis ansvarade juris doktor Antti Tulenheimo för de röda fångarna. Han insåg vilka problem det stora antalet fångar skulle medföra och strävade efter 1918–1919 1918–1919 att försätta alla fångar utom de centrala aktörerna på fri fot. När fångarna överfördes på arméns ansvar och rättegångarna drog ut på tiden, ökade dödligheten på lägren avsevärt. Sveaborg var ett av de största lägren ALLAN TIITTA Tulenheimo förstod de risker som förknippades med stora mängder fångar och strävade därför efter att för­ sätta de “mindre skyldiga” fångarna på fri fot. Högkvar­ Saksalaisten vallattua Helsingin 13.4.1918 kysymys Efter att tyskarna intagit Helsingfors den 13 april 1918 terets polischef Ossian Procopé, som kommit till Hel­ vangiksi jääneiden punaisten kohtelusta nousi poltta- blev frågan om behandlingen av de tillfångatagna röda singfors, åsidosatte dock Tulenheimo den 27 april och vaksi. Vaasan senaatti ja valkoisen armeijan päämaja brännande aktuell. Redan i början av april hade Vasa­ lät armén ta över hanteringen av fångarna i enlighet med olivat huhtikuun alussa jo sopineet, että armeija huo- senaten och den vita arméns högkvarter kommit över­ det beslut som fattats i Vasa. Befriandet av fångar slu­ lehtii punavangeista heidän tuomitsemiseensa asti. Pää- ens om att armén tar hand om de röda fångarna fram tade och det huvudsakliga ansvaret för fånglägren över­ kaupungissa ei kuitenkaan tiedetty sopimuksesta, ja kun till deras domar. I huvudstaden var man dock inte infor­ fördes till Sveaborgs kommendant, generalmajor Gösta merad om denna överens­ tuhansiin kasvanut vankimäärä vaati pikaisia ratkaisuja, Theslöf och till civilkommendanten, vicehäradshövding kommelse, och när antalet nimittivät Helsingissä olleet senaattorit 15.4. lakitieteen Carl von Wendt. fångar uppgick till flera tohtori Antti Tulenheimon huolehtimaan vangeista. Chefen för krigsfångeväsendet (Sotavankilaitos, tusen och krävde snabba Tulenheimo ymmärsi suuriin vankimääriin liittyvät SVL) V. O. Juvelius började placera fångar i huvudsak lösningar, gav de senatorer riskit ja pyrki siksi vapauttamaan ”lievemmin syylliset” i gamla ryska militära kaserner, där man smidigt kunde som fanns i Helsingfors ju­ vangit. Helsinkiin saapunut päämajan poliisipäällikkö övervaka och döma fångarna. Rannsakningsväsendet ris doktor Antti Tulenheimo Ossian Procopé syrjäytti kuitenkin Tulenheimon 27.4. chef Gustav Aminoff skapade i sin tur ett system som i den 15 april uppdraget att ja otti Vaasassa tehdyn päätöksen mukaisesti vangit detalj skulle utreda vad varje enskild fånge gjort sig skyl­ ta hand om fångarna. armeijan haltuun. Vankien vapauttaminen loppui, ja dig till. Han föreslog att fångarna skulle dömas i hovrät­ päävastuu vankileireistä siirtyi Viaporin komendantille terna, men senaten, som leddes av P. E. Svinhuvfud, be­ kenraalimajuri Gösta Theslöfille ja siviilikomendantille slutade att uppgiften ankom på särskilda statsförbrytel­ varatuomari Carl von Wendtille. sedomstolar som skulle bildas för detta ändamål. Lagen Sotavankilaitoksen päällikkö V. O. Juvelius ryhtyi om statsförbrytelsedomstolarna och överdomstolen för sijoittamaan vankeja pääosin vanhoihin venäläisiin so- statsförbrytelser antogs den 29 maj 1918. tilaskasarmeihin, joissa vankien vartiointi ja tuomitsemi- Statsförbrytelsedomstolarnas avdelningar grunda­ nen voitiin järjestää joustavasti. Tutkintoasian päällikkö des i huvudsak i anslutning till de stora fånglägren. De • Saksalaisten voitonparaati Helsingissä huhtikuussa Gustaf Aminoff loi puolestaan järjestelmän, jonka ta- första avdelningarna utsågs redan efter ett par dagar, 1918. voitteena oli selvittää tarkasti jokaisen vangin syyllisyys. men undersökningen av fångarnas skyldighet tog så Hän esitti vankien tuomitsemista hovioikeuksissa, mutta • Tyskarnas segerparad i mycket tid i anspråk att statsförbrytelsedomstolarna Helsingfors i april 1918. P. E. Svinhufvudin johtama senaatti päätti, että tehtävä kom upp i toppfart först i slutet av juli.

300 Suomenlinnan sotavankileiri ja pakkotyölaitos 1918–1919 Krigsfånglägret och tvångsarbetsanstalten på Sveaborg 1918–1919 301 joituspaikoista luovuttiin pääosin huhtikuun loppuun na samt till arbetskolonierna på fästningsöarna. Dess­ mennessä, ja vangit siirrettiin Suomenlinnan ohella utom lastade och lossade fångarna fartyg vid kajerna. muihin vankileireihin, Katajanokan, Santahaminan ja Fångarna på Skatudden hade lite bättre omständigheter Iso-Mjölön (nykyisen Isosaaren) vankileireihin. Niillä än de som satt i de övriga fånglägren, då de hade möj­ kullakin oli sijoittamisessa omat erityispiirteensä. lighet att skaffa sig mer mat när de deltog i lastningsar­ Katajanokan vankileiri muodostettiin Merikasarmin beten och färdades från eller till jobbet. I slutet av juni alueelle lääninvankilan viereen. Leirin erikoistehtävänä fanns det nästan 2 500 fångar i lägret på Skatudden, oli välittää vankityövoimaa kaupungille, satamiin ja lin- men i början av september hade de minskat till knappt nakesaarien työsiirtoloihin. Vangit myös lastasivat ja pur- 900. Lägret lades ned den 15 september 1918. kivat rannassa olleita laivoja. Katajanokalla vankien olot Fånglägret på Sandhamn grundades av tyskarna i olivat hieman paremmat kuin muilla Helsingin vankilei- april 1918. Till en början placerades ett par tusen manli­ reillä, sillä heillä oli lastaustöissä ja työmatkoilla mahdol- ga fångar i detta läger. Efter att tyskarna övertagit ön för lisuus lisäravinnon hankkimiseen. Leirissä oli kesäkuun sitt eget bruk flyttades fångarna därifrån till Sveaborg lopulla lähes 2500 vankia, mutta syyskuun alkupuolella och till fånglägret i Ekenäs. I mitten av juni togs ön enää vajaat 1000. Leiri lakkautettiin 15.9.1918. åter i fånglägerbruk, när cirka ettusen kvinnliga fångar Saksalaisten huhtikuussa 1918 perustamaan San- transporterades dit från Ekenäs och från de finska och tahaminan vankileiriin sijoitettiin aluksi parituhatta svenska reallyceerna i Helsingfors. Lägret stängdes i miesvankia. Saksalaisten otettua saaren omaan käyt- slutet av augusti och fångarna flyttades till Sveaborg.

• Punavankeja kuljetetaan laivarantaan Helsingin Heikinkatua (nyk. Mannerheimintie) pitkin huhtikuussa 1918.

• Röda fångar transporteras till båtstranden längs Henriksgatan (i dag Mannerheimvägen) i Helsingfors i april 1918.

kuului varta vasten perustettaville valtiorikosoikeuksille. Fram till slutet av maj var det i huvudsak de tyska Valtiorikosoikeuksia ja valtiorikosylioikeutta käsittelevä trupperna som tog hand om de röda fångarna, som laki hyväksyttiin 29.5.1918. placerades på olika håll i staden. På några dagar trans­ Valtiorikosoikeuksien osastot perustettiin pääosin porterades över 4200 fångar till Sveaborg, men många suurten vankileirien yhteyteen. Ensimmäiset osastot placerades också på tillfälliga förvaringsställen, såsom nimitettiin jo parin päivän kuluttua, mutta vankien vid de finska och svenska reallyceerna, i industrianlägg­ syyllisyyden tutkiminen vei niin paljon aikaa, että val- ningar, på hotell Fennia och på ångfartyget Europa. De tiorikosoikeuksien toiminta pääsi huippuvauhtiin vasta fångar som ansågs vara farligast stängdes in på straff­ heinäkuun lopulla. anstalten i Sörnäs. De tillfälliga förvaringsställena töm­ Helsingin punavangeista huolehtivat toukokuun lo- des i huvudsak före utgången av april, och fångarna flyt­ pulle asti pääosin saksalaiset, jotka sijoittivat heitä eri tades till Sveaborg och till andra fångläger som fanns på puolille kaupunkia. Suomenlinnaan vietiin parissa päi- Skatudden, Sandhamn och Stora Mjölö. Varje fångläger vässä yli 4200 vankia, mutta heitä pidettiin myös tilapäi- hade sina egna särdrag som beaktades vid placeringen sissä sijoituspaikoissa, kuten Suomalaisella ja Ruotsalai- av fångar. sella reaalilyseolla, teollisuuslaitoksissa, hotelli Fenniassa Skatuddens fångläger grundades i Marinkasernens • Vangiksi saatuja punaisia siirrettiin Helsinkiin laivoilla ja kuljetettiin edelleen Suomenlinnan vankileirille. ja höyrylaiva Europassa. Vaarallisimmiksi katsotut vangit område bredvid länsfängelset. Lägrets specialuppdrag suljettiin Sörnäisten kuritushuoneeseen. Tilapäisistä si- var att förmedla fångarbetskraft till staden och hamnar­ • Tillfångatagna röda flyttades till Helsingfors med fartyg och transporterades vidare till Sveaborgs fångläger.

302 Suomenlinnan sotavankileiri ja pakkotyölaitos 1918–1919 Krigsfånglägret och tvångsarbetsanstalten på Sveaborg 1918–1919 303 töönsä siellä olleet vangit siirrettiin Suomenlinnaan ja De flesta röda fångar som dog i Helsingfors begravdes Vaikka Helsingissä toimi vuonna 1918 useita van- Det var en praktisk lösning att placera de röda fång­ Tammisaaren vankileirille. Kesäkuun puolivälissä saari bredvid skjutbanan på Sandhamn. kileirejä, oli Suomenlinna keskusvankila, jonka alaisuu- arna i Helsingfors på Sveaborg. På ön fanns nämligen palasi vankileirikäyttöön, kun sinne tuotiin tuhatkunta Fånglägret på Stora Mjölö grundades i mitten av teen muut vankileirit kuuluivat. Siellä vankimäärä oli stora militära kaserner som ryssarna varit tvungna att naisvankia Tammisaaresta sekä Suomalaiselta ja Ruot- maj. Det var det mest beryktade fånglägret av alla fång­ ylivoimaisesti suurin, ja se oli myös kaupungin vankilei- överlåta till tyskarna i enlighet med fredsfördraget i salaiselta reaalilyseolta. Leiri suljettiin elokuun lopulla, ja läger i Helsingfors. Där placerades ryssar som var åtala­ reistä pisimpään toiminnassa. Brest-Litovsk. På det här sättet kom historien att upp­ siellä olleet vangit siirrettiin Suomenlinnaan. Helsingissä de för krigsförbrytelser, personer som de vita betrakta­ Helsingin punavankien sijoittaminen pääosin Suo- repa sig själv: Ryssland fick kontroll över sjöfästningen kuolleet punavangit haudattiin pääosin Santahaminan de som politiskt farliga, och senare på sommaren, även menlinnaan oli käytännöllinen ratkaisu, sillä saarilla oli nästan utan strid år 1808 och lämnade fästningen ock­ ampumaradan viereen. dödsdömda fångar från olika delar av landet. Fånglägret suuria sotilaskasarmeja, jotka venäläiset olivat joutuneet så utan strid 110 år senare. Finska staten hade övertagit Isosaaren vankileiri perustettiin toukokuun puolivä- lades ned i augusti och de flesta fångarna flyttades till Brest-Litovskin rauhansopimuksen mukaisesti jättämään Sveaborg officiellt med en förordning av den 17 april, lissä. Se oli Helsingin vankileireistä pahamaineisin. Sinne Sveaborg. saksalaisten haltuun. Näin historia toisti itseään: Venä- och den 12 maj ändrades fästningens finska namn från sijoitettiin sotarikoksista syytettyjä venäläisiä, valkoisten Även om det fanns flera fångläger i Helsingfors läiset saivat merilinnoituksen haltuunsa lähes taistelutta Viapori till Suomenlinna. poliittisesti vaarallisiksi kokemia henkilöitä, sekä myö- år 1918 var Sveaborg centralfängelset, och de övriga 1808, ja taistelutta he sen myös luovuttivat 110 vuotta Fångarna på Sveaborg indelades i fyra distrikt som hemmin kesällä myös kuolemaantuomittuja vankeja fånglägren var underställda Sveaborg. Sveaborg hade myöhemmin. Huhtikuun 17. päivänä annetulla asetuk- hade var sin ledare. När fångarna blev fler, komplette­ eri puolilta maata. Vankileiri lakkautettiin elokuussa, ja det överlägset största antalet fångar och det var också sella Viapori oli otettu virallisesti Suomen valtion hal- rades systemet med ett femte och sjätte distrikt på så vangit siirrettiin pääosin Suomenlinnaan. längst i verksamhet av alla fångläger i staden. tuun, ja 12.5. sen nimi oli muutettu Suomenlinnaksi. sätt att III och IV fånglägret som låg på Stora Öster­ Suomenlinnaan sijoitetut vangit jaettiin neljään pii- svartö respektive Vargön delades itu. Fängelsedistrik­ riin, joilla kullakin oli omat johtajansa. Vankimäärän kas- ten omgavs inte av enhetliga taggtrådsstängsel, utan • Punavankeja Suomenlinnan vankileirillä Susisaaressa. Vankien kuolleisuus oli korkea ja siihen vaikuttivat heikon vaessa järjestelmää laajennettiin myöhemmin viidennel- övervakningen byggde i huvudsak på vakthållning vid ruokahuollon ja puutteellisen terveydenhoidon lisäksi laajalle levinnyt ns. espanjantauti. lä ja kuudennella piirillä siten, että Iso Mustasaarella ja fängelsekasernerna och kulspruteposteringar. Separat • Röda fångar på Sveaborgs fångläger på Vargön. Till den höga dödligheten bland fångarna bidrog den svaga Susisaarella toimineet III ja IV vankileiri jaettiin kahtia. från fängelsedistrikten fungerade ett fabriksområde där matförsörjningen och bristfälliga hälsovården, tillsammans med spanska sjukan, som grasserade överallt i landet.

• Vankien asuinolot Suomenlinnassa olivat ankeat, sillä venäläisten jättämät kasarmit olivat heikossa kunnossa.

• Fångarnas inkvartering var eländig, då kasernerna som ryssarna lämnat var i ett dåligt skick.

304 Suomenlinnan sotavankileiri ja pakkotyölaitos 1918–1919 Krigsfånglägret och tvångsarbetsanstalten på Sveaborg 1918–1919 305 Vankilapiirit eivät olleet yhtenäisten piikkilanka-aitojen det fanns mekaniska verkstäder och dockor som rys­ ympäröimiä, vaan vartiointi perustui pääosin vankilaka- sarna lämnat kvar. Under Sveaborg lydde också några sarmien vartiointiin ja konekiväärivartioihin. Vankilapii- arbetskolonier, som fanns t.ex. på Melkö och Rysskär. reistä erillään toimi tehdasalue, jossa oli venäläisiltä jää- Verksamheten i fånglägret på Sveaborg var mycket neitä konepajoja ja telakoita. Suomenlinnan alaisuuteen dynamisk från första början. Nya fångar kom in, en del kuului myös muutamia työsiirtoloita, joita oli esimerkik- fångar försattes på fri fot och andra fångar flyttades från si Melkin ja Rysäkarin saarilla. kasern och arbetsplats till annan. Det viktigaste målet Suomenlinnan vankileirin toiminta oli alusta alkaen var att skilja de dömda fångarna från fångar som var sju­ hyvin dynaamista. Uusia vankeja tuli sisään, joitakin va- ka eller som inte hade fått sin dom. Fängelsedistrikt I på pautettiin ja vankeja siirrettiin kasarmista ja työpaikasta Lilla Östersvartö var lägrets sjukhus. På ön fanns bygg­ toiseen. Tärkein tavoite oli saada erilleen sairaat ja tuo- nader för behandling av olika sjukdomar. Sjukhuset var mitsemattomat sekä tuomitut vangit. Vankilapiiri I Pik- hela krigsfångeväsendets centrala fångsjukhus där det ku Mustasaarella oli leirin sairaala, jossa oli rakennuksia var möjligt att placera cirka tusen fångar. eri tautien hoitoa varten. Se oli koko Sotavankilaitoksen Arbetet med att skilja på fångarna gick långsamt, keskusvankisairaala, jonne voitiin sijoittaa noin tuhat men i början av hösten fanns det endast icke-rannsa­ vankia. kade och icke-dömda fångar och fångar som dömts Vankien erottaminen eteni hitaasti, mutta varhais- till fängelsestraff på högst fyra år i fängelsedistrikt II på syksyllä päästiin siihen, että II vankilapiirissä Länsi-Mus- Västersvartö. I augusti placerades också arbetarrörel­ tasaarella oli vain tutkimattomia, tuomitsemattomia ja sens ledarfigurer Sulo Wuolijoki och Taavi Tainio där. korkeintaan neljän vuoden vankeusrangaistukseen tuo- Fängelsedistrikten III och V låg på Stora Östersvar­ mittuja vankeja. Sinne sijoitettiin elokuussa myös työvä- tö. Fortfarande i augusti rådde det en så stor trängsel i enliikkeen johtohahmot Sulo Wuolijoki ja Taavi Tainio. fångkasern I nära huvudkajen att alla fångar inte hade Vankilapiirit III ja V sijaitsivat Iso Mustasaarella. Van- plats att lägga sig raklånga när de skulle sova. Ett an­ kikasarmissa 1 lähellä päälaituria tilanahtaus oli vielä nat dystert ställe var fångkasern 2, dvs. högvakten, där elokuussa niin suuri, etteivät kaikki vangit mahtuneet bland annat de dödsdömda väntade på beslut om sina • Kuolemaantuomitun Emil Turpeisen viimeinen kirje äidilleen Suomenlinnasta 25.9.1918. pitkälleen nukkumaan. Toinen synkkä paikka oli van- nådeansökningar och på verkställandet av domarna. I • Det sista brevet av den dödsdömde Emil Turpeinen till sin mor från Sveaborg den 25 september 1918. kikasarmi 2 eli päävartiorakennus, jossa muun muassa augusti placerades de kvinnliga fångarna i fångkasern kuolemaantuomitut odottivat ratkaisua armonanomuk- 18, som låg i öns nordvästra del. På ön fanns också seensa ja tuomion täytäntöönpanoa. Naisvangit sijoi- många byggnader som tyskarna använde. tettiin elokuussa vankikasarmi 18:aan saaren luoteis- Målet var att samla alla fångar som dömts till livs­ kuusta alkaen. Kun valkoisten etenemisen vuoksi van- fångar försattes på fri fot efter förhören. Fångmäng­ kulmaan. Saarella oli myös useita saksalaisten käytössä tidsstraff till fängelsedistrikten IV och VI på Vargön. Där giksi jääneitä punaisia lähetettiin satamäärin Helsinkiin den förblev stor i nästan en månads tid fram till dess att olleita rakennuksia. fanns en av lägrets mest ökända fångkaserner, kasern ja kun kuulustelujen jälkeen vapautettujen määrä jäi vä- statsförbrytelsedomstolarnas arbete blev effektivare Susisaaren vankilapiireihin IV ja VI pyrittiin keskittä- 7, där det satt nästan 1 500 fångar. Avrättningsplatsen häiseksi, toukokuun lopulla saarilla oli yli 8 500 vankia. och man började försätta fångar på fri fot genast efter mään kaikki elinkautiseen tuomitut vangit. Siellä oli yksi för dödsdömda fanns i södra spetsen av Gustavssvärd, Määrä pysyi suurena lähes kuukauden ajan, kunnes val- rannsakningen vid domstolen. Samtidigt blev många leirin pahamaineisimmista vankikasarmeista eli kasarmi nära det ställe där lejonfanan hissats den 12 maj. Den tiorikosoikeuksien työn tehostuttua vankeja vapautettiin som fått ett kort fängelsestraff villkorligt frigivna. 7, jossa virui lähes 1 500 vankia. Kuolemaantuomittu- blåvita korsflaggan hade tagits i bruk först den 29 maj heti oikeusistuimen tutkinnan jälkeen, ja useat lievän Antalet fångar minskade fram till mitten av augusti, jen teloituspaikka sijaitsi Kustaanmiekan eteläkärjessä, 1918. vankeusrangaistuksen saaneet pääsivät ehdonalaiseen. då fångarna från de nedlagda fånglägren på Stora Mjölö lähellä paikkaa, jossa leijonalippu oli noussut salkoon Från och med april fick Sveaborg snabbt fler fångar. Vankien määrä laski elokuun puoliväliin asti, jolloin och Sandhamn, 700 fångar från Ekenäs och ett antal 12.5. Siniristilippu oli otettu käyttöön valtiollisena tun- I slutet av maj fanns det 8 500 fångar på Sveaborg. Or­ Suomenlinnaan siirrettiin lakkautettujen Isosaaren ja dömda och dödsdömda från olika läger flyttades till nuksena vasta 28.5.1918. saken var att de framryckande vita trupperna skickade Santahaminan vankileirien vangit, Tammisaaresta 700 Sveaborg. I mitten av september fanns det fortfarande Suomenlinnan vankimäärä kasvoi nopeasti huhti- hundratals råda fångar till Helsingfors samtidigt som få vangin joukko sekä tuomittuja ja kuolemaantuomittuja över 5 300 fångar på lägret.

306 Suomenlinnan sotavankileiri ja pakkotyölaitos 1918–1919 Krigsfånglägret och tvångsarbetsanstalten på Sveaborg 1918–1919 307 • Suojeluskuntalainen suhteellisesti samalla tasolla kuin Riihimäen, Viipurin, hade betydligt större dödlighetsprocenttal. Största de­ ja siviilit seuraavat Tampereen ja Lahden kuolleisuus. Hämeenlinnan ja len av de fångar som dog på hösten på Sveaborg hade vankien elämää Suomenlinnan erityisesti Tammisaaren kuolleisuusprosentit olivat huo- flyttats från Ekenäs, som de röda fångarna kallade för vankileirillä. mattavasti muita suuremmat. Suomenlinnassa syksyllä “Luurankotehdas” (Skelettfabriken). • En skyddskårist kuolleista vangeista suurin osa oli siirretty Tammisaares- På Sveaborg var den kalkylmässiga dödligheten och civilpersoner ta, jota punavangit kutsuivat ”Luurankotehtaaksi”. störst på sjukhusön, dvs. i fängelsedistrikt I, dit man för­ betraktar fångarnas Suomenlinnassa kuolleisuus oli laskennallisesti suu- de allvarligt sjuka från de övriga distrikten på Sveaborg liv på Sveaborgs fångläger. rinta sairaalasaarella eli vankilapiiri I:ssä, jonne vietiin och även från de övriga fånglägren. Där utfördes också vakavasti sairaat paitsi muista piireistä myös muista van- dödsorsaksundersökningarna. Det var svårt att fast­ kileireistä. Siellä tehtiin myös kuolinsyytutkimukset. Nii- ställa dödsorsakerna i fånglägerförhållanden, men det den määrittely vankileirioloissa oli ongelmallista, mutta är klart att flest fångar dock avled på grund av smitt­ selvää on, että eniten vankeja kuoli tartunta- ja loistau- samma sjukdomar, parasitsjukdomar och sjukdomar i teihin sekä hengityselinten sairauksiin. andningsorganen. Punavankien suuren kuolleisuuden pääsyynä oli Den huvudsakliga orsaken till den stora dödligheten Suomen vaikea tilanne vuonna 1918. Samaan aikaan bland röda fångar var det svåra läget som rådde i Finland kun maa kärsi vaikeasta elintarvikepulasta, kansalaisia år 1918. Samtidigt som landet led av en svår livsmedels­ koettelivat monet bakteeri- ja virustaudit, kuten tuber- brist, drabbades medborgarna av många bakterie- och kuloosi, tulirokko, toisintokuume, isorokko ja erityisesti virussjukdomar, såsom av tuberkulos, scharlakansfeber, espanjantaudiksi kutsuttu influenssa, johon kuoli 1918– återfallsfeber, smittkoppor och särskilt av influensan, 1920 noin 20 000 suomalaista. Punavankien tilannetta som kallades spanska sjukan. Cirka 20 000 finländare siviiliväestöön verrattuna pahensivat lähes täydellinen dog i spanska sjukan åren 1918–1920. De röda fångar­

• Kuolleiden vankitoverien kuljetus ruumiiden eri leireiltä. Syyskuun puolivälissä leirillä oli yhä yli 5300 Dödligheten började öka på fånglägren på Sveaborg kokoamispaikalle kuului vankia. i slutet av maj, blev allt större i början av juni och nådde vankien tehtäviin. Kuolleisuus Suomenlinnan vankileireillä alkoi kasvaa toppen i slutet av juli, då fler än hundra fångar dog på en • Transport av döda toukokuun lopulla ja voimistui kesäkuun alussa saavut- vecka. I mitten av augusti ökade dödligheten åter tyd­ fångar till samlingsplatsen för lik tillhörde fångarnas taen huippunsa heinäkuun lopulla, jolloin viikon aikana ligt, vilket huvudsakligen berodde på att lägrets myndig­ uppgifter. kuoli yli sata vankia. Elokuun puolivälissä kuolleisuus heter inte hade kunnat förbereda sig på de stora fång­ lisääntyi jälleen selvästi, mikä johtui pääosin siitä, että transporternas följder, särskilt på den snabba sprid­ leirin viranomaiset eivät kyenneet varautumaan suurten ningen av olika sjukdomar. Fram till mitten av september vankisiirtojen aiheuttamiin seurauksiin, erityisesti tautien dog det över 930 fångar på Sveaborg. Sammanlagt nopeaan leviämiseen. Suomenlinnassa kuoli syyskuun 71 av dem avrättades på statsförbrytelsedomstolarnas puoliväliin mennessä yli 930 vankia, joista 71 teloitettiin och statsförbrytelseöverdomstolens beslut. Totalt cirka valtiorikosoikeuksien ja valtiorikosylioikeuden päätöksil- 1 600 röda dog på och utanför lägren i Helsingfors efter lä. Kaikkiaan Helsingissä kuoli sodan jälkeen leireillä ja kriget. niiden ulkopuolella noin 1 600 punaista. Dödligheten i fånglägret på Sveaborg var relativt Jos Suomenlinnan vankileirin kuolleisuutta verra- sett på samma nivå som dödligheten i Riihimäki, Viborg, taan muiden suurten vankileirien kuolleisuuteen, se oli Tammerfors och Lahtis. Tavastehus och särskilt Ekenäs

308 Suomenlinnan sotavankileiri ja pakkotyölaitos 1918–1919 Krigsfånglägret och tvångsarbetsanstalten på Sveaborg 1918–1919 309 • Suuri osa vangeista teilla, mutta siviilikomendantti Carl von Wendtin päätös ­Väinö Lindén och N. J. Toivonen krävde att fångarna oli vapautettu vuoden estää omaisten suorat ruokalähetykset kesän lopulle asti skulle få mer mat. Den statliga bespisningens dåliga 1918 loppuun mennessä. Pakkotyöleiriksi täytti koston tunnusmerkit. kvalitet kan delvis förklaras med att det rådde svåra muuttuneen Vangit olivat tulleet Suomenlinnaan varsin hyväkun- omständigheter i landet. Civilkommendanten Carl von Suomenlinnan toisina, sillä yksi tärkeä syy punakaartiin liittymiselle oli Wendt beslutade emellertid att förhindra att anhöriga punavankileirin vangin uuden vuoden 1919 ollut sen tarjoama ruoka. Tilanne muuttui leirillä no- skickade matpaket direkt till fångarna. Beslutet, som toivotus perheelleen. peasti, sillä siellä tarjottu ravinto oli määrältään ja laadul- var i kraft till slutet av sommaren, uppfyllde kriterierna • I slutet av 1918 taan heikkoa kesän loppuun saakka. Päivittäinen ruoka för hämnd. hade största delen av koostui pääosin akanajauhoista valmistetusta vellistä ja Fångarna var i ett rätt gott skick när de kom till fångarna redan frigivits. leivästä, ”murikasta”, sillistä sekä suolatusta ja kuivatusta Sveaborg eftersom den proviant som Röda gardet bjöd Nyårshälsning inför år 1919 från en fånge på turskasta tehdystä keitosta, ”joukkomurhasta”. Akanat på hade varit en viktig anledning att gå med i gardet. På Sveaborgs fångläger, aiheuttivat suolistossa ärsytystä, ja suolaiset kalat kovaa lägret förändrades situationen snabbt, eftersom den som omvandlats till tvångsarbetsanstalt. janoa, minkä seurauksena monet vangit saivat vesipö- mat som fångarna fick var undermålig till både mängd hön. och kvalitet. Den dagliga maten bestod främst av välling Vankien kohtalot Suomenlinnassa vaihtelivat suu- och bröd (på finska “murikka”) som kokats på agnar, sill, resti. Ne muutamat vangit, joilla oli vaikutusvaltaisia och på soppa som kokats på saltad och torkad torsk, tukijoita tai omaisia leirien ulkopuolella, eivät juuri som kallades för “massmord” (“joukkomurha”). Agnar­ nähneet nälkää. Muutoin parhaiten selvisivät ne, jotka na orsakade irritation i tarmkanalen och den salta fisken onnistuivat pääsemään töihin, sillä työnantajien edun gav upphov till stark törst. Till följd av detta fick många mukaista oli pitää heidät kunnossa. Omaisilta saadut fångar ödem. viestit antoivat uskoa tulevaisuuteen. Omaiset saattoi- Fångarnas öden på Sveaborg varierade starkt. De vat myös lahjoa henkilökuntaa ja vartijoita toimittamaan få fångar som hade inflytelserika kontakter eller anhö­ riippuvuus sotavankilaitoksen tarjoamasta muonituk- nas situation var värre än den civila befolkningens efter­ ruokapaketteja vangeille. Tärkeintä vangeille oli säilyttää riga utanför lägren behövde inte svälta. En annan grupp sesta, ahtaat ja epähygieeniset olot sekä jatkuvat siirrot som fångarna var nästan helt beroende av krigsfånge­ maltti, ja valppaus käyttää tarjoutuneet tilanteet hyväksi bland dem som klarade sig bäst var fångar som lycka­ paikasta toiseen. väsendets bespisning, bodde i trånga och ohygieniska lisäruuan saamiseen ja oman tilanteen parantamiseen. des få arbete, eftersom det låg i arbetsgivarens intresse Muiden vankileirien tavoin Suomenlinnan vangit lokaler och utsattes för kontinuerliga transporter från ett Hitaat, apatiaan ja toivottomuuteen vaipuneet vangit att hålla dem i skick. Meddelanden från anhöriga gav joutuivat kärsimään myös kostomentaliteetista ja vä- ställe till ett annat. tuoni vei armottomasti. framtidstro. Anhöriga kunde också muta personal och linpitämättömyydestä. Kun Antti Tulenheimo joutui I likhet med fångarna i de övriga fånglägren utsattes Suomenlinnan sotavankileirin siirtyminen 15.9.1918 vakter att förmedla matpaket till fångar. Det viktigaste syrjään, suhtautuminen vankeihin jyrkkeni, mikä ilme- fångarna på Sveaborg också för hämndmentalitet och oikeustoimikunnan alaisuuteen ja muuttuminen pakko- för fångarna var att behålla fattningen och att vara upp­ ni kovan kurin vaatimuksina ja teloitusten alkamisena. likgiltighet. Efter att Antti Tulenheimo åsidosatts blev työlaitokseksi ei sinänsä vaikuttanut vankien asemaan. märksamma så att de kunde utnyttja alla chanser att få Helsingissä ammuttiin kenttäoikeuksien päätöksin aina- attityden till fångarna strängare, vilket tog sig uttryck i Pahin oli kuitenkin tuolloin jo takana, ja vankimäärän extra mat och förbättra sin situation. Tröga fångar som kin 69 punavankia. Heihin lukeutui tunnettu kirjailija att disciplinen blev hård och avrättningar inleddes. I Hel­ pieneneminen vähensi ruokahuoltoon kohdistunutta försjunkit i apati och hopplöshet dog obevekligen. Algot Untola (kirjailijaniminään Irmari Rantamala ja singfors arkebuserades åtminstone 69 röda fångar på painetta. Den 15 september 1918 överfördes Sveaborgs Maiju Lassila), joka oli myös vallankumousta tukeneen fältdomstolars beslut. Bland dem fanns den kända för­ Vankien työhön luovutusten ja vapautusten ansiosta krigsfångeläger till justitieexpeditionens förvaltning, Työmies-lehden toimittaja. fattaren Algot Untola (som använde signaturerna Irmari vankimäärä väheni syksyllä nopeasti. Lokakuun lopulla och lägret omvandlades samtidigt till en tvångsar­ Sekä viranomaiset että tiedotusvälineet torjuivat Rantamala och Maiju Lassila), som också var redaktör vankeja oli 4 860, marraskuun lopulla 2 800 ja vuo- betsanstalt. Dessa reformer hade dock ingen inverkan pitkään tiedot vankileirillä vallitsevasta nälänhädästä lii- för tidningen Työmies, som stödde revolutionen. den viimeisenä päivänä 1 056. Tuolloin tehtiin päätös på fångarnas ställning. Det värsta var i varje fall förbi vid oitteluina, vaikka useat lääkärit ja leirien johtohenkilöt, Både myndigheterna och pressen avvisade länge Suomenlinnan pakkotyölaitoksen lakkauttamisesta. denna tidpunkt, och det minskade antalet fångar gjorde kuten Carl Tigerstedt, Väinö Lindén ja N. J. Toivonen, uppgifterna om hungersnöden på fånglägren och be­ Naisvangit määrättiin siirrettäviksi Hämeenlinnaan ja också matunderhållet lättare. vaativat ruoka-annosten suurentamista. Virallisen muo- tecknade dem som överdrifter, trots att flera läkare och miesvangit Tammisaaren ja Hämeenlinnan pakkotyö- På hösten blev fångarna snabbt färre till följd av att nituksen heikkoutta voi osittain selittää vaikeilla olosuh- ledande personer på lägren, såsom Carl Tigerstedt, laitoksiin. Viimeinen viikkoilmoitus Suomenlinnan pak- fångar överlämnades till arbete och försattes på fri fot.

310 Suomenlinnan sotavankileiri ja pakkotyölaitos 1918–1919 Krigsfånglägret och tvångsarbetsanstalten på Sveaborg 1918–1919 311 • Vuonna 1918 taistelussa kaatuneiden ja teloitettujen punaisten hauta Pohjois-Haagassa kesäkuussa 2019. Sisällissodan muistaminen ja tutkimus olivat vilkkaita, kun tapahtumista oli 2018–2019 kulunut sata vuotta.

• Grav för röda som stupade och avrättades i strid i Norra Haga år 1918. Bilden är från juni 2019. Inbördeskriget var föremål för livlig erinran och forskning åren 2018 och 2019, då det gått hundra år från händelserna.

I slutet av oktober var antalet fångar 4 860, i slutet av november 2 800 och på årets sista dag 1 056. Då fat­ tades beslut om att lägga ned tvångsarbetsanstalten på Sveaborg. Order utfärdades om att de kvinnliga fångar­ na skulle flyttas till Tavastehus och de manliga fångarna till tvångsarbetsanstalterna i Ekenäs och Tavastehus. Den sista veckoanmälningen utgick från tvångsar­ betsanstalten på Sveaborg den 13 mars 1919, då de kotyölaitoksesta lähti 13.3.1919, jolloin viimeiset 29 ­sista 29 fångarna lämnade lägret. vankia poistuivat leiriltä. Det är inte möjligt att utpeka enskilda skyldiga Vankileirikatastrofiin ei ole mahdollista nimetä yk- till fånglägerkatastrofen. Det enda sättet att undvika sittäisiä syyllisiä. Ainoa tapa välttyä vankien joukko­ massdöd bland fångarna skulle ha varit att avstå från de surmalta olisi ollut luopua massaoikeudenkäynneistä ja massvisa rättegångarna och låta huvuddelen av fångar­ päästää pääosa vangeista kotiseuduilleen tuomioitaan na återvända till sina hemtrakter och invänta sina domar odottamaan. Siihen ei ollut kuitenkaan valmiutta sisällis- där. I det av inbördeskriget delade landet som drabbats sodan kahtia repimässä maassa, joka kärsi nälänhädästä av hungersnöd och epidemier fanns dock ingen bered­ • Suomenlinnan vankileirien kartta. ja kulkutaudeista. Oma vaikutuksensa oli vallanpitäjien skap att fatta ett sådant beslut. Till katastrofen bidrog • Karta över fånglägren på Sveaborg. päätöksellä noudattaa tiukasti oikeusvaltion ihannetta även makthavarnas beslut att strängt följa rättsstatside­ eli tuomita jokainen vanki laillisin muodoin – maksoi alet, som gick ut på att varje fånge skulle dömas under mitä maksoi. lagliga former – till vilket pris som helst. KIRJALLISUUTTA / LITTERATUR

Jarmo Nieminen (toim.), Helsinki ensimmäisessä maailmansodassa – Sotasurmat 1917–1918. Bosnia ja Hertsegovina 2015. Allan Tiitta, Suomenlinnan sotavankileiri 1918–19. Museovirasto. Rakennushistorian osasto. Julkaisuja 14/1983.

312 Suomenlinnan sotavankileiri ja pakkotyölaitos 1918–1919 Krigsfånglägret och tvångsarbetsanstalten på Sveaborg 1918–1919 313 • Vänrikki, taiteilija Heikki Tandefelt saapui Suomenlinnaan keväällä 1918 ensimmäisten suomalaisten sotilaiden joukossa. Hän innostui heti Ehrensvärd-Seura – Samfundet Ehrensvärd – linnoitussaaren historiasta ja ainutlaatuisista näkymistä. sata vuotta työtä hundra år av arbete • Fänrik, konstnär Heikki Tandefelt kom till Sveaborg våren 1918 bland de första finländska soldaterna. Han blev genast entusiastisk över fästningsöns historia och Suomenlinnan puolesta för Sveaborg unika vyer.

Den 4 maj 1918 skickade den unge finländske diplo­ JUSSI NUORTEVA • LAURI KALLIO maten Georg Achates Gripenberg ett brev till Hufvud­ stadsbladet, som publicerade det dagen därpå. Gripen­ berg, som arbetade som assistent för sin far, Finlands sändebud i Stockholm, föreslog att en sakkunniggrupp Venäjälle vuodesta 1808 kuulunut Viaporin linnoitus- Sveaborgs fästning, som tillhört Ryssland sedan år skulle tillsättas för att utreda skicket av byggnader­ saari siirtyi Suomelle huhtikuussa 1918 ilman taisteluita. 1808, överfördes till Finland utan strider i april 1918. na från den svenska tiden och även möjligheterna att Ensin sen ottivat haltuunsa Helsingin vallanneet saksa- Först övertogs Sveaborg av tyskarna, som erövrat Hel­ iståndsätta dockan. laiset 13.4.1918. Venäjän laivasto oli tuolloin pääosin singfors den 13 april 1918. Vid denna tidpunkt hade hu­ Sakerna fortskred snabbt på våren och sommaren lähtenyt Helsingistä, samoin suurin osa muusta venä- vuddelen av den ryska flottan lämnat Helsingfors, likaså 1918. I april 1918 kommenderades 1 Jägarregementets läisestä sotaväestä. Suomen senaatti päätti 17.4.1918 största delen av de övriga ryska trupperna. Den 17 april 1 bataljon under ledning av jägarmajor Gustaf Taucher liittää Viaporin Suomeen ja ”ottaa huostaansa Venäjän fattade finska senaten beslut om att ta över de militära till öns garnisonstrupper. Efter inbördeskrigets slut hade valtion omistamat sekä sotilas- että siviilitarkoituksiin och civila fastigheter med lösöre som varit i ryska sta­ bataljonen förlagts till den förutvarande ryska garniso­ käytetyt kiinteimistöt niissä löytyvine irtaimistoineen”. tens ägo. nen på Sandhamn. Chef för 1 plutonen i 6 kompaniet i denna bataljon var fänrik Heikki Tandefelt, som genom

• Viapori oli venäläisten detta blev en av de första finska soldater som steg i land joukkojen poistuttua på Sveaborg. huonossa kunnossa. Sveaborg, som fått det nya finska namnet Suomen­ Armeijan jättämää romua oli joka puolella linna den 12 maj 1918, gjorde ett djupt intryck på Tan­ ja suomalaisten vaikeana Nuori suomalainen diplomaatti Georg Achates defelt. Han började föreviga Sveaborgs vyer i målningar tehtävänä oli päättää Gripenberg lähetti sanomalehti Hufvudstadsbladetille och grafik, han studerade Sveaborgs historia och var venäläisten jättämän omaisuuden kohtalosta ja 4.5.1918 kirjeen, joka julkaistiin seuraavana päivänä. också intresserad av diskussionen av fästningsöarnas saaren tulevasta käytöstä. Suomen lähettiläänä Tukholmassa olleen isänsä avus- framtid. Detta intresse blev bestämmande för återsto­ tajana toiminut Gripenberg ehdotti asiantuntijaryhmän • Efter att de ryska den av hans liv. trupperna lämnat asettamista selvittämään Viaporin Ruotsin ajan raken- Frågan om hur Sveaborg skulle användas vållade Sveaborg var fästningen nusten kuntoa ja mahdollisuutta kunnostaa myös telak- den unga republikens regering huvudbry. Den ryska i ett dåligt skick. Överallt fanns skrot och bråte ka. krigsmakten och förvaltningen hade lämnat en enorm som armén lämnat efter Asiat etenivät nopeasti keväällä ja kesällä 1918. Saa- mängd egendom i Helsingfors och på Sveaborg. Den sig, och finländarna hade ren varusväeksi määrättiin huhtikuussa 1918 jääkärima- första uppgiften var att inventera denna egendom och den svåra uppgiften att fatta beslut om vad som juri Gustaf Taucherin komentaman 1. Jääkärirykmentin att därefter besluta vad som skulle göras med den. skulle göras med den 1. pataljoona, joka sisällissodan päätyttyä oli sijoitettu Sveaborg hade varit en fästning som använts för mili­ egendom som låg kvar venäläisten entiseen varuskuntaan Santahaminaan. Tä- efter ryssarna och hur ön tära ändamål, men samtidigt var fästningen ett 160 år skulle användas män pataljoonan 6. komppanian 1. joukkueen johtaja- gammalt historiskt objekt. Fästningen hade en nära an­

314 Ehrensvärd-Seura – sata vuotta työtä Suomenlinnan puolesta Samfundet Ehrensvärd – hundra år av arbete för Sveaborg 315 na toimi vänrikki Heikki Tandefelt, joka näin sai astua ta Kustaanmiekan alueelle. Hän totesi, että saaresta oli huvudsakliga uppgift var att ta över de ortodoxa kyrkor­ Viaporin saarille ensimmäisten suomalaisten sotilaiden löytynyt myös erittäin mielenkiintoinen arkisto, jossa na på Sveaborg och Sandhamn och att planera deras joukossa. oli säilynyt aineistoja 1700-luvulta ja Suomen sodan framtida användning. Kommittén kompletterades sam­ Suomenlinnaksi 12.5.1918 muutettu Viapori teki ajalta 1808–1809, vaikka venäläiset olivatkin vieneet ma år med föreståndaren för Nationalmuseets historis­ välittömästi syvän vaikutuksen Tandefeltiin. Hän alkoi suurimman osan arkistosta ja muista aineistoista muka- ka avdelning, doktor Juhani Rinne, som dessutom länge ikuistaa Suomenlinnan näkymiä maalaamalla ja graafi- naan. Suomenlinnan ortodoksisen kirkon taideteokset tjänstgjort som sekreterare för Finska Fornminnesför­ silla esityksillä, hän perehtyi Suomenlinnan historiaan ja suurin osa kirkollisista esineistä oli siirretty Kansallis- eningen. ja oli kiinnostunut myös linnoitussaarten tulevaisuutta museoon. Heikki Tandefelt blev snart kommitténs språkrör. I koskevasta keskustelusta. Tämä innostus määritti hänen Uuden Suomettaren artikkeli julkaistiin sellaisenaan tidningen Uusi Suometar den 6 augusti 1918 kallas han elämänsä tulevan suunnan. myös muissa lehdissä. Se nosti julkisesti esille kysymyk- för “den nyligen utnämnde” intendenten för krigsmuse­ Viaporin linnoitussaaren käytöstä päättäminen ai- sen Suomenlinnan historian säilyttämisestä ja tunnettuu- et och fornminnena på Sveaborg. Tandefelt berättade heutti päänvaivaa nuoren tasavallan hallitukselle. Ve- den edistämisestä. Tämä työ etenikin nopeasti, pitkälti för tidningen att också Sveaborgs fästningsverk från näläisen sotaväen ja hallinnon Helsinkiin ja Viaporiin juuri Heikki Tandefeltin pontevan toiminnan ansiosta. den svenska tiden var välbevarade. På ön hade dess­ jättämän omaisuuden määrä oli valtava. Ensimmäinen Kirkollis- ja opetusasiainministeriö oli asettanut uuden utom påträffats kanoner, andra vapen och utrustning tehtävä olikin inventoida tämä omaisuus ja päättää vas- komitean valmistelemaan museohanketta. Siihen oli från denna period. Redan vid denna tidpunkt nämnde ta sen jälkeen, mitä sille pitäisi tehdä. Viapori oli ollut kutsuttu aikaisemmassa työryhmässä työskennelleet Ju- Tandefelt att det fanns planer på ett friluftsmuseum på sotilaskäytössä oleva linnoitus, mutta se oli myös 160 hani Rinne ja Onni Tarjanne sekä uutena jäsenenä enti- Gustavssvärd. Han konstaterade att man på ön även vuotta vanha historiallinen kohde. Sillä oli läheinen yh- nen valtionarkistonhoitaja Reinhold Hausen. Tandefelt hittat ett mycket intressant arkiv som innehöll materi­ teys Helsingin kaupunkiin ja senaatin päätöksellä se oli osallistui työhön intendentin ominaisuudessa. al från 1700-talet och Finska kriget åren 1808–1809, hallinnollisesti liitetty Uudenmaan lääniin. Saaren avautuminen kiinnosti Heikki Tandefeltia även om ryssarna tagit största delen av arkiven och de Kirkollis- ja opetusasiainministeriö asetti heinäkuus- myös taiteellisesti. Se oli uusi, erilainen maailma aivan övriga materialen med sig. Konstverken och största de­ sa 1918 komitean, jonka jäseniksi nimitettiin ministeri- Helsingin kupeessa. Hän toimi intendentin virkansa len av de kyrkliga föremålen i den ortodoxa kyrkan på ön esittelijäsihteeri Yrjö Loimaranta, arkkitehti Magnus ohella Suomen Taideyhdistyksen piirustuskoulun opet- Sveaborg hade flyttats till Nationalmuseet. Schjerfbeck, vuonna 1902 valmistuneen Kansallisteatte- tajana ja Hufvudstadsbladetin taidekriitikkona. Maalis- Uusi Suometars artikel publicerades som sådan rin suunnittelija, arkkitehtuurin professori Onni Tarjan- • Heikki Tandefelt sekä maalasi että teki taidetta monilla kuussa 1919 Tandefelt järjesti Strindbergin taidegalle- också i andra tidningar. Den aktualiserade i offentlighe­ muilla tavoin ensimmäisinä Suomenlinnassa viettäminään ne ja taiteilija Heikki Tandefelt. Komitean pääasiallinen vuosina. Öljymaalaus bastioni Sprengtportenista riassa näyttelyn, jossa hän toi esille kolmisenkymmentä ten frågan om hur Sveaborgs historia skulle bevaras och tehtävä oli ottaa haltuunsa Suomenlinnan ja Santaha- vuodelta 1919. Suomenlinnassa maalattua teostaan. ön göras bättre känd. Detta arbete fortskred i snabb minan ortodoksiset kirkot ja suunnitella niiden tuleva Uuden Suomen haastattelussa 4.3.1919 Tandefelt takt, i långa stycken uttryckligen tack vare Heikki Tan­ • Under de första åren som Heikki Tandefelt tillbringade käyttö. Vielä samana vuonna komiteaa täydennettiin ni- på Sveaborg gjorde han målningar och konst med kertoi yksityiskohtaisesti taidenäyttelystään, mutta myös defelts energiska insatser. Kyrko- och undervisningsmi­ mittämällä sen jäseneksi Kansallismuseon historiallisen många andra tekniker. Oljemålning av bastion suunnitelmistaan Suomenlinnan kehittämiseksi. Ajatuk- nisteriet hade tillsatt en ny kommitté som förberedde ett Sprengtporten år 1919. osaston esimies, tohtori Juhani Rinne, joka oli toiminut sena oli, että Ison Mustasaaren länsiosaan rakennettai- museiprojekt. Till kommittén hade kallats Juhani Rinne pitkään myös Suomen Muinaismuistoyhdistyksen sih- siin teollisuuslaitoksia ja saaren itäosa jäisi sotalaitokselle och Onni Tarjanne, som medverkat i den tidigare kom­ teerinä. samoin kuin muutkin saaret Kustaanmiekkaa ja Susi- mittén, samt den förutvarande statsarkivarien Reinhold Heikki Tandefeltista tuli nopeasti komitean puhe- knytning till Helsingfors stad, och genom senatens be­ saarta lukuun ottamatta. Niille pystytettäisiin ulkomuseo Hausen som ny medlem. Tandefelt deltog i arbetet i torvi. Sanomalehti Uudessa Suomettaressa 6.8.1918 slut hade den administrativt införlivats med Nylands län. ja osa rakennuksistakin käytettäisiin museotoimintaan. egenskap av intendent. häntä nimitettiin Suomenlinnan sotamuseon ja muinais- I juli 1918 tillsatte kyrko- och undervisningsminis­ Kirkollis- ja opetusministeri Mikael Soininen oli edellise- Heikki Tandefelt hade också ett konstnärligt intresse muistojen ”hiljan nimitetyksi” intendentiksi. Hän kertoi teriet en kommitté, till vars medlemmar utnämndes nä sunnuntaina käynyt tutustumassa Suomenlinnaan ja för att öarna öppnades för allmänheten. Sveaborg var lehdelle, että Suomenlinnan linnoitukset olivat säilyneet ministeriets referendariesekreterare Yrjö Loimaranta, sen museosuunnitelmiin. en ny, annorlunda värld alldeles nära Helsingfors. Vid si­ hyvin myös Ruotsin ajalta. Saaresta oli löytynyt tuolta arkitekt Magnus Schjerfbeck, arkitekturprofessor Onni Suomenlinnan tulevaisuudesta käytiin Suomen dan av sitt arbete som intendent verkade han som lärare ajalta myös tykkejä sekä muita aseita ja varusteita. Hän Tarjanne, som ritat Nationalteatern som byggts färdigt itsenäisyyden ensimmäisinä vuosina vilkasta keskus- vid Finska Konstföreningens ritskola och som konstkri­ esitti jo tuolloin suunnitelman ulkomuseon avaamises- år 1902, och konstnär Heikki Tandefelt. Kommitténs telua. Suurimman haasteen tuotti se, että venäläisten tiker i Hufvudstadsbladet. I mars 1919 ordnade Tande­

316 Ehrensvärd-Seura – sata vuotta työtä Suomenlinnan puolesta Samfundet Ehrensvärd – hundra år av arbete för Sveaborg 317 felt en utställning på galleri Strindbergs. På utställning­ Huhtikuun 8. päivänä 1919 valtio päätti Kustaan- en visade han ett trettiotal av sina konstverk som målats miekan ja Susisaaren säilyttämisestä muinaismuistoina på Sveaborg. ja edellytti, että niiden käyttö tuli järjestää tämän linja- I en intervju i Uusi Suomi den 4 mars 1919 berättar uksen mukaisesti. Käytännössä asiat etenivät kuitenkin Tandefelt ingående om sin konstutställning, men också hitaasti. Silloin hallituksen komiteaan kuuluneet yliark- om sina planer för utvecklingen av Sveaborg. Tanken kitehti Magnus Schjerfbeck ja Kansallismuseon historial- var att industrianläggningar skulle byggas i den västra lisen osaston esimies Juhani Rinne ryhtyivät apteekkari delen av Stora Östersvartö, medan öns östra del skul­ Edward Stigzeliuksen johdolla toteuttamaan hallituk- le reserveras för försvaret, i likhet med de övriga öarna sen päätöstä. Ratkaisevaksi muodostui Suomenlinnan med undantag av Gustavssvärd och Vargön. På dem komendantintalossa 13.3.1921 järjestetty valmistelu- skulle inrättas ett friluftsmuseum, och även den del av kokous, jossa nousi esiin Suomenlinnan historiallisten byggnaderna skulle användas för museiverksamhet. rakennusten ja muistomerkkien ylläpidosta vastaavan Kyrko- och undervisningsminister Mikael Soininen hade yhdistyksen perustaminen. besökt Sveaborg och bekantat sig med museiplanerna Toukokuun 8. päivänä 1921 Suomenlinnan upsee- söndagen innan. rikerhossa järjestettiin kansalaiskokous, johon osallistui Sveaborgs framtid var föremål för en livlig debatt lähes 200 henkeä. Kokouksen puheenjohtajana toimi under de första åren av Finlands självständighet. Det valtioneuvos Edvard Hjelt ja sihteerinä intendentti Heik- största problemet var att byggnadsbeståndet på ön ki Tandefelt. Kokouksessa päätettiin perustaa kaksikieli- som ryssarna avträtt var så stort och i ett så dåligt skick nen yhdistys, Ehrensvärd-Seura, Samfundet Ehrensvärd, att finska staten inte hade resurser att reparera dem. ja hyväksyttiin sille ehdotetut säännöt. Hjelt valittiin År 1919 föreslog försvarsministeriets och Helsingfors myös uuden yhdistyksen puheenjohtajaksi ja Tandefelt stads kommitté att forten skulle rivas och att ett sten­ sihteeriksi. Seuran juhlapäiväksi valittiin toukokuun 12. kolslager och verkstäder skulle byggas i stället för dem. päivä, jolloin Suomen lippu oli ensimmäisen kerran nos- • Ehrensvärd-Seuran ensimmäinen puheenjohtaja Den 8 april 1919 beslutade staten att Gustavssvärd tettu saaren lippusalkoihin. oli valtioneuvos Edvard Hjelt, joka oli myös seuran perustava jäsen. • Laajalle historiasta kiinnostuneelle vaikuttajapiirille och Vargön skulle bevaras som fornminnen och be­ Ehrensvärd-Seuran toiminta käynnistyi nopeasti ja lähetettiin kutsu Ehrensvärd-Seuran perustavaan stämde att användningen av dessa öar skulle ordnas i tuloksellisesti. Keskeisin toimintakohde oli linnanpihan • Samfundet Ehrensvärds första ordförande var kokoukseen, joka pidettiin Suomenlinnan upseerikerholla statsrådet Edvard Hjelt, som också var samfundets 8.5.1921. Toimintamallia oli haettu muun muassa enlighet med detta. I praktiken gick sakerna dock lång­ komendantintaloon perustettu museo, jonne oli koottu stiftande medlem. Ruotsista Gripsholman linnan ylläpidon järjestämisestä. samt framåt. Då började överarkitekt Magnus Schjerf­ saarella säilyneitä esineitä ennen muuta Ruotsin ajalta.

• Samfundet Ehrensvärds stiftande möte hölls på beck och föreståndaren för Nationalmuseets historiska Kokoelmat karttuivat nopeasti, kun museo sai uusia Sveaborgs officersklubb den 8 maj 1921. Inbjudan till avdelning Juhani Rinne, som medverkat i regeringens lahjoituksia: asiakirjoja, kirjallisuutta, esineitä ja tauluja felt. Mötet fattade beslut om att grunda den tvåspråkiga mötet skickades till en vidsträckt historieintresserad kommitté, genomföra regeringens beslut under ledning – muun muassa apteekkari Stigzeliuksen hankkiman föreningen Ehrensvärd-Seura, Samfundet Ehrensvärd, krets av beslutsfattare. För sin verksamhetsmodell hade Samfundet bland annat undersökt arrangemangen för av apotekare Edward Stigzelius. Avgörande blev ett suurikokoisen kopion Olof Areniuksen vuonna 1756 och godkände föreningens stadgar. Hjelt valdes också skötseln av Gripsholms slott i Sverige. beredningsmöte som ordnades i Kommendantshuset maalamasta Augustin Ehrensvärdin muotokuvasta. Eh- till den nya föreningens ordförande och Tandefelt till på Sveaborg den 13 mars 1921. På mötet aktualisera­ rensvärdin alkuperäinen muotokuva kuuluu Helsingin dess sekreterare. Till samfundets årsdag valdes den des frågan om grundandet av en förening som skulle ta kaupungin kokoelmiin. Toiminnan kannalta oli tärkeää, 12 maj, då den finska flaggan första gången hissats i luovuttamien saarten rakennuskanta oli suuri ja kunto ansvaret för upprätthållandet av Sveaborgs historiska että valtioneuvosto myönsi seuralle Komendantinta- flaggstängerna på ön. niin heikko, ettei Suomen valtiolla ollut voimavaroja byggnader och minnesmärken. lon suuren salin käyttöoikeuden 1.1.1963 saakka. Osa Samfundet Ehrensvärds verksamhet kom i gång niiden korjaamiseen. Vuonna 1919 esille oli noussut Den 8 maj 1921 ordnades ett medborgarmöte på of­ lahjoituksista oli tehty Ehrensvärd-Seuralle, osa Mui- snabbt och framgångsrikt. Det främsta objektet för puolustusministeriön ja Helsingin kaupungin komitean ficersklubben på Sveaborg. Nästan 200 personer var naistieteelliselle toimikunnalle, osaan oli lahjoituksen verksamheten var museet som grundats i Kommen­ ehdotus linnakkeiden purkamisesta ja kivihiilivaraston ja närvarande på mötet. Mötets ordförande var statsrådet saajaksi kirjattu vain ”Suomenlinnan museo”. Alkuvai- dantshuset. Där samlades föremål som bevarats på verstaiden rakentamisesta niiden tilalle. Edvard Hjelt och sekreterare intendent Heikki Tande­ heessa tämä kirjavuus ei tuottanut ongelmia, sillä Ehren- ön, framför allt från den svenska tiden. Samlingarna

318 Ehrensvärd-Seura – sata vuotta työtä Suomenlinnan puolesta Samfundet Ehrensvärd – hundra år av arbete för Sveaborg 319 växte snabbt i takt med att museet fick nya donationer: ruotsinkieliset muistolaatat. Taulut kiinnitettiin seuran Finland, och man ville inte bevara den. Den ortodoxa handlingar, litteratur, föremål och tavlor – bland annat syyskokouksen aikana 25.9.1924 Komendantintalon helige Alexander Nevskijs kyrka, som byggts år 1854, en stor kopia av Olof Arenius porträtt på Augustin Eh­ vieressä olevan bastioni Höpkenin linnanpihan puolei- omvandlades genast till en luthersk kyrka på våren 1918. rensvärd av år 1756, som apotekare Stigzelius skaffa­ sen porttiholvin molemmin puolin. Dess torn revs på 1920-talet, varvid kyrkan fick sin nu­ de. Det ursprungliga porträttet tillhör Helsingfors stads Linnoituksesta muodostui nopeasti etenkin pohjois- varande exteriör. På borggården stod en kasern från den samlingar. En viktig förutsättning för verksamheten maisten valtiovierailujen tärkeä kohde – olihan se poik- ryska tiden som målats blå. Heikki Tandefelt önskade var att statsrådet beviljade samfundet rätt att använda keuksellinen ja näyttävä yhteisen historian esimerkki. att den målades om med “manliga” färger. Även om så Kommendantshuset fram till den 1 januari 1963. En del Ruotsin hallitsijapari vieraili Augustin Ehrensvärdin hau- skedde, är huset fortfarande känt som “Blå huset”. av donationerna hade gjorts till Samfundet Ehrensvärd, dalla elokuussa 1925. Heikki Tandefelt kertoo seuran Intendent Tandefelt hade observerat redan år 1918 en del till Fornminneskommissionen, och i en del dona­ ensimmäisten vuosien historiassa, että eräs hallituksen att det på Vargöns västra strand fanns en stämnings­ tioner hade endast antecknats “Sveaborgs museum” full damm, på vars strand det stått ett vackert lusthus som mottagare. I det inledande skedet vållade denna under Sveaborgs storhetstid. I en intervju som gjordes variation inga problem eftersom Samfundet Ehrensvärd under denna tid berättade han att lusthusets ritningar och Fornminneskommissionen, som varit en central dri­ fanns kvar, och han försäkrade att avsikten var att byg­ vande kraft för att samfundet grundades, arbetade för ga lusthuset på nytt, för att därefter inrätta ett kafé för ett gemensamt mål. Oklarheten om vilken instans som museibesökare i det. Planerna förverkligades till denna ägde de museiföremål som donerats under de första del, då ett lusthus byggdes efter de gamla ritningarna decennierna kom sedermera att vålla många bekymmer. vid dammen i greve Pipers park. Lusthuset, som stod Den 9 september 1921 firade samfundet tillsam­ färdigt år 1928, fungerar än i dag som ett kafé, som drivs • Syyskuun 9. päivänä 1921 vietettiin laivansuunnittelija, amiraali Fredrik Henrik af Chapmanin syntymän mans med flottan och Sveaborgs garnison 200-årsju­ av Samfundet Ehrensvärd. Sitt namn fick parken och 200-vuotisjuhlaa. Se oli uuden seuran ensimmäinen bileet av fartygs- och varvkonstruktören Fredrik Henrik kaféet efter greve Peter Bernhard Piper (1723–1799). merkittävä muistopäivä. Muistopäivästä kertovat af Chapmans födelse. Med anledning av jubileet be­ Han var Sveaborgs kommendant åren 1780–1784. Ehrensvärd-Seuran kustantamat suomen- ja ruotsinkieliset marmorilaatat ripustettiin bastioni slutade samfundet att låta tillverka minnestavlor över På 1930-talet inriktade sig Samfundet Ehrensvärds Höpkenin porttiholvin molemmille puolille. Fredrik Henrik av Chapman med inskriptioner på finska fortfarande huvudsakligen på att driva museet. Dess • Den 9 september 1921 firades 200-årsjubileet av och svenska. I anslutning till samfundets höstmöte den lokaler hade byggts om år 1929 under ledning av ar­ fartygskonstruktören, amiral Fredrik Henrik af Chapmans 25 september 1924 fästes tavlorna på båda sidorna om kitekt A.W. Rancken. Museet invigdes i anslutning till födelse. Detta var det nya samfundets första betydande bastion Höpkens portvalv på borggårdens sida. Bastion samfundets höstmöte år 1930. Republikens president minnesdag. Med anledning av minnesdagen bekostade Samfundet Ehrensvärd marmorplattor med finska och Höpken står nära Kommendantshuset. Lauri Kristian Relander var närvarande vid invigning­ svenska inskriptioner. Plattorna hängdes upp på båda Fästningen blev snabbt ett viktigt besöksmål, sär­ en. Höjdpunkten år 1932 var den svenske kronprinsen sidorna om bastion Höpkens portvalv. skilt vid statsbesök från Norden – Sveaborg var ju ett Gustaf Adolfs besök på Sveaborg och dess museum exceptionellt och imponerande exempel på den ge­ den 4 december. Samfundet Ehrensvärd kallade kron­ mensamma historien. Det svenska regentparet besökte prinsen till hedersmedlem, ett bevis på uppskattning svärd-Seura ja sen perustamista keskeisesti ajanut Mui- Augustin Ehrensvärds grav i augusti 1925. I historiken som prinsen gärna tog emot. Sällskapets andra he­ naistieteellinen toimikunta toimivat yhteisin tavoittein. över samfundets första år berättar Heikki Tandefelt att dersmedlem, krigsmarskalk Gustaf Mannerheim, do­ • Ruotsin kuningas Kustaa V:n ja kuningatar Victorian Myöhemmin alkuvuosikymmenten museoesineiden en av regeringens kommittéer bestämde att 33 ryska vierailu Suomenlinnassa 25.8.1925 oli merkkitapaus, nerade till samfundet ett antal ritningar som han hade i epäselvä omistajuus aiheutti kuitenkin ongelmia. trähus som var i ett framskridet tillstånd av förfall skulle jonka kunniaksi museona toimivan Komendantintalon sin ägo och som förfärdigats av krigsmarskalk Augustin Syyskuun 9. päivänä 1921 seura juhli yhdessä lai- avlägsnas från fästningsområdet, då de var vanprydan­ seinälle kiinnitettiin marmoriset muistolaatat. Ehrensvärd. Samfundets samlingar växte årligen genom vaston ja Suomenlinnan varusväen kanssa laiva- ja telak- de. Arbetet för att värna om fornminnena på ön riktades • Den svenske kungen Gustav V:s och drottning Victorias betydande donationer, vilket småningom gjorde att mu­ kasuunnittelija Fredrik Henrik af Chapmanin syntymän framför allt på byggnader och minnen från den svens­ besök på Sveaborg den 28 augusti 1925 var en stor sei- och förvaringslokalerna blev trånga. Den viktigaste händelse. Med anledning av den fästes minnestavlor 200-vuotisjuhlaa. Seura päätti valmistaa juhlavuoden ka tiden. Den ryska tiden betraktades avvisande. Den av marmor på väggen i Kommendantshuset, som donatorn var sällskapets långvariga vice ordförande, kunniaksi Fredrik Henrik af Chapmanin suomen- ja ansågs representera en kultur som var främmande för fungerade som museum. apotekare Edward Stigzelius. Ett särskilt betydande

320 Ehrensvärd-Seura – sata vuotta työtä Suomenlinnan puolesta Samfundet Ehrensvärd – hundra år av arbete för Sveaborg 321 Intendentti Tandefelt oli jo vuonna 1918 huoman- hur samfundet grundades och om dess verksamhet nut, että Susisaaren länsirannalla oli ”tunnelmallinen under de första åren. I samfundets publikationsserie Bi- lammikko, jonka partaalla ent. Viaporin loistoaikoi- drag till Sveaborgs historia som utkom åren 1920–1960, na on seisonut kaunis huvimaja.” Hän kertoi tuolloin publicerades totalt fem delar som belyste Sveaborgs eräässä haastattelussa, että huvimajan piirustukset olivat historia i olika perspektiv. Seriens fjärde del, som ut­ säilyneet ja vakuutti, että ”tarkoitus lieneekin rakentaa kom år 1938, var ett faksimil av Augustin Ehrensvärds huvimaja uudelleen, joka sitten sisustettaisiin esim. kah- anteckningar och ritningar, Anteckningar under en resa vilaksi museossa kävijöitä varten.” Näiltä osin suunni- telmat toteutuivat, kun kreivi Piperin puiston lammen rannalle vuonna 1928 valmistui vanhojen piirustusten mukaan rakennettu huvimaja, joka edelleen toimii Ehrensvärd-Seuran ylläpitämänä kahvilana. Nimensä puisto ja kahvila saivat kreivi Peter Bernhard Piperin (1723–1799) mukaan. Hän toimi Viaporin komen- danttina vuosina 1780–1784. Ehrensvärd-Seuran toiminta painottui 1930-luvulla edelleen museon ylläpitoon. Sen tilat oli vuonna 1929 uudistettu arkkitehti A. W. Ranckenin johdolla. Museo vihittiin käyttöönsä seuran syyskokouksessa 1930 tasa- vallan presidentti Lauri Kristian Relanderin läsnä olles- • Kahvilan rakennuttaminen kreivi Piperin puistoon oli yksi Ehrensvärd-Seuran ensimmäisen vuosikymmenen sa. Vuoden 1932 kohokohta oli Ruotsin kruununprinssi merkittävistä saavutuksista. Vuonna 1928 valmistunut kahvilarakennus on edelleen seuran hallinnassa. Gustaf Adolfin vierailu Suomenlinnassa ja sen museossa • Bygget av ett kafé i greve Pipers park var en av Samfundet Ehrensvärds stora satsningar under dess första decennium. 4.12.1932. Ehrensvärd-Seura kutsui hänet kunniajäse- Kafébyggnaden, som blev färdig år 1928, är fortfarande i samfundets besittning. nekseen, minkä huomionosoituksen prinssi ilmoitti ot- tavansa mielellään vastaan. Seuran toinen kunniajäsen, sotamarsalkka Gustaf Mannerheim lahjoitti seuralle komitea määräsi ”linnoitusalueelta poistettavaksi 33 tillskott till samfundets samlingar var Ehrensvärdsam­ omistamiaan sotamarsalkka Augustin Ehrensvärdin te- kappaletta hajoamistilassa olevaa venäläistä puuhökke- lingen som han köpte från Tosterups slottsbibliotek i kemiä piirustuksia. Seuran kokoelmat karttuivat joka liä, jotka olivat suuresti rumentavia.” Saaren muinaisuu- Sverige. I samlingen fanns ett stort antal böcker, kartor vuosi merkittävillä lahjoituksilla, mikä vähitellen teki den vaaliminen kohdistuikin ennen muuta Ruotsin ajan och sjökort som tillhört Augustin Ehrensvärd. Stigzelius museo- ja säilytystilat ahtaiksi. Tärkein lahjoittaja oli rakennuksiin ja muistoihin, Venäjän aikaan suhtaudut- hade en betydande förmögenhet som härrörde från Sa­ seuran pitkäaikainen varapuheenjohtaja, apteekkari tiin torjuvasti. Sen katsottiin edustavan Suomelle vierasta lutorgets apotek, som han ägde, och från Oy Oxygenol Edward Stigzelius. Erityisen merkittävä lisä seuran yllä- kulttuuria, jota ei haluttu säilyttää. Vuonna 1854 raken- Ab, som han grundade i Finland år 1912. Stigzelius hade pitämiin kokoelmiin oli hänen ostamansa ruotsalaisen nettu ortodoksinen Pyhän Aleksanteri Nevskin kirkko nära släktband till Sveaborg. Hans förfader Eric Stigze­ Tosterupin linnankirjaston Ehrensvärd-kokoelma, joka • Vuonna 1923 ilmestynyt Ehrensvärd-Seuran toteuttama ja Suomen Matkailijayhdistyksen kustantama muutettiin heti keväällä 1918 luterilaiseksi. Sen tornit lius, som tjänstgjort som regementspastor i fästningen, sisälsi suuren määrän Augustin Ehrensvärdille kuu- Vanha Suomenlinna Opas oli ensimmäinen laajalle purettiin 1920-luvulla, jolloin kirkko sai nykyisen asun- hade år 1777 donerat 6 000 koppardaler för en skola för luneita kirjoja, karttoja ja merikortteja. Stigzeliuksen kävijäkunnalle suunnattu yleisesitys historiallisesta sa. Heikki Tandefeltin toiveen mukaisesti linnanpihalla barn som skulle grundas på Sveaborg. huomattava omaisuus oli peräisin hänen omistamas- matkailukohteesta. oleva Venäjän ajalla maalattu sininen kasarmirakennus Samfundets publikationsverksamhet började i slutet taan Kauppatorin apteekista ja hänen 1912 Suomeen • År 1923 utkom guiden Det gamla Sveaborg. Vägvisare tuli maalata uudelleen Ehrensvärdin ajan ”miehkkäin” av 1920-talet. I samfundets första publikation (1929) perustamastaan Oy Oxygenol Ab:sta. Stigzeliuksella oli utgiven av Samfundet Ehrensvärd på Turistföreningens i Finland förlag. Guiden var den första allmänna värein. Vaikka näin tehtiinkin, tunnetaan talo edelleen berättar intendent Heikki Tandefelt, som spelade en läheinen sukuyhteys Suomenlinnaan. Hänen esi-isänsä, presentationen av det historiska resmålet som var avsett ”Sinisenä talona”. central roll i Samfundet Ehrensvärds första skeden, om linnoituksessa rykmentinpastorina toiminut Eric Stigzeli- för en stor publik.

322 Ehrensvärd-Seura – sata vuotta työtä Suomenlinnan puolesta Samfundet Ehrensvärd – hundra år av arbete för Sveaborg 323 • Ehrensvärd-Seuran julkaisusarjan Piirteitä • Suomenlinnasta tuli pohjoismaisten valtiovierailujen Suomenlinnan historiasta ensimmäinen osa ilmestyi suosittu kohde. Suomenlinnan intendentti Heikki vuonna 1929. Seuran julkaisujen kannessa on taiteilija Tandefelt opastaa Norjan kuningas Olavia vuonna 1936. Eric O.W. Ehrströmin suunnittelema seuran punainen sinetti. • Sveaborg blev ett populärt mål för nordiska statsbesök. Sveaborgs intendent Heikki Tandefelt visar • Första delen i Samfundet Ehrensvärds Norges kung Olav runt på ön år 1936. publikationsserier Bidrag till Sveaborgs historia utkom år 1929. Samfundets publikationer bär dess röda sigill på omslaget. Sigillet ritades av konstnären Eric O.W. kuninkaan kruunun, piirsi lahjaksi seuran sinetin. Tätä Ehrström. punaista sinettitunnusta on käytetty seuran julkaisujen etukannessa. i Finland år 1747. Konstnären Eric O. W. Ehrström, som Seuran toiminta Suomenlinnassa päättyi talvisodan ritat Finlands standardvapen och kungens av Finland syttyessä. Saari asetettiin syyskuun 23. päivänä 1938 krona år 1918, ritade samfundets sigill, som han done­ puolustustilaan ja 6.10.1939 lukien siviilien pääsy rade till samfundet. Den röda sigillsymbolen har använts saarelle kiellettiin. Museo oli suljettu ja osa sen koko- på frampärmen på samfundets publikationer. elmista evakuoitu kellaritilaan Helsingin Hämeentie Vid vinterkrigets utbrott avslutades samfundets 10:een. Evakkoaika kesti lopulta viisi vuotta. Seuran verksamhet på Sveaborg. Ön förklarades i försvars­ taloudellinen tilanne heikkeni uhkaavasti ja toiminta oli tillstånd den 23 september 1938, och civila vägrades hiipumassa. Vuoden 1944 vuosikokoukseen osallistui tillträde till ön från och med den 6 oktober 1939. Mu­ kahdeksan henkeä ja syyskokous peruttiin. Ehrensvär- seet var stängt och en del av dess samlingar hade eva­ din hautamonumentti oli peitetty hiekkasäkeillä sen kuerats till en källare på Tavastvägen 10 i Helsingfors. suojaamiseksi pommi- ja sirpalevaurioilta. Seuran suur- Evakueringen varade i hela fem år. Samfundets ekonomi lahjoittaja Stigzelius kuoli lokakuussa 1941 ja alusta asti försämrades hotfullt och verksamheten höll på att torka in. Årsmötet år 1944 hade åtta deltagare och höstmö­ tet inställdes. Ehrensvärds gravmonument hade täckts • Vuosina 1938–1945 över med sandsäckar för att skydda det mot bomb- och Suomenlinna oli sotilaskäytössä. us oli jo vuonna 1777 lahjoittanut 6 000 kuparitaaleria splitterskador. Samfundets stordonator Stigzelius hade Ehrensvärd-Seuran Viaporiin perustettavaa lastenkoulua varten. avlidit i oktober 1941 och Heikki Tandefelt, som varit puheenjohtajana vuosina 1936– Seuran julkaisutoiminta käynnistyi 1920-luvun Sveaborgs intendent från första början, hade avlidit på 1945 toiminut lopulla. Ehrensvärd-Seuran alkuvaiheessa keskeisesti ett krigssjukhus den 12 januari 1943. Hösten 1944 ut­ kenraaliluutnantti mukana ollut intendentti Heikki Tandefelt kertoo seu- sågs konsthistorikern, filosofie magister Lars Petters­ Birger Åkerman tarkastamassa joukkoja ran ensimmäisessä julkaisussa (1929) seuran perusta- son till hans efterträdare. Pettersson hade tjänstgjort Suomenlinnassa misesta ja ensimmäisten vuosien toiminnasta. Seuran under fortsättningskriget vid vetenskapliga kommis­ vuonna 1928. käynnistämässä julkaisusarjassa Piirteitä Suomenlinnan sionen för Östkarelen, där han dokumenterat ortodoxa • Åren 1938–1945 historiasta ilmestyi vuosina 1929–1960 kaikkiaan viisi träkyrkor i Äänisniemi. användes Sveaborg osaa, jotka valottivat eri näkökulmista Suomenlinnan Efter kriget var det svårt att få verksamheten i gång. för militära ändamål. Generallöjtnant historiaa. Vuonna 1938 ilmestynyt sarjan neljäs osa oli Generallöjtnant Birger Åkerman, som varit samfundets Birger Åkerman, som näköispainos Augustin Ehrensvärdin muistiinpanoista ordförande från år 1936, avled på årsdagen för samfun­ var ordförande för ja piirustuksista, Anteckningar under en resa i Finland år dets grundande den 8 maj 1945, och professor Bruno Samfundet Ehrensvärd åren 1936–1945, 1747. Taiteilija Eric O. W. Ehrström, joka vuonna 1918 Lesch, som utsetts till hans efterträdare, avled plötsligt inspekterar trupperna oli suunnitellut Suomen standardivaakunan ja Suomen i december samma år. Överarkitekt Martti Välikangas, på Sveaborg år 1928.

324 Ehrensvärd-Seura – sata vuotta työtä Suomenlinnan puolesta Samfundet Ehrensvärd – hundra år av arbete för Sveaborg 325 intendenttinä toiminut Heikki Tandefelt sotasairaalassa som valts till samfundets ordförande vid årsmötet 1946, 12.1.1943. Hänen seuraajakseen nimitettiin syksyllä fick ansvaret för att starta sällskapets verksamhet igen. 1944 taidehistorioitsija, filosofian maisteri Lars Petters- Endast två av styrelsens medlemmar hade kommit till son, joka jatkosodan aikana oli ollut komennettuna styrelsen före kriget. Sveaborgs 200-årsjubileum år Tieteellisen Itä-Karjalan toimikunnan palvelukseen Ää- 1948 beredde ett utmärkt tillfälle till ökad synlighet. Ju­ nisniemelle dokumentoimaan ortodoksisia puukirkkoja. bileumsutställningen ordnades av magister Marta Hirn, Toiminnan uudelleen käynnistäminen sodan jäl- som verkade som t.f. intendent för samfundets muse­ keen oli vaikeaa. Vuodesta 1936 seuran puheenjohta- um. Med anledning av jubileumsåret utgav hon boken jana toiminut kenraaliluutnantti Birger Åkerman kuoli Sveaborg genom två sekler på WSOY:s förlag. Boken seuran perustamiskokouksen vuosipäivänä 8.5.1945 utkom också i en finskspråkig utgåva. Den delades ut ja hänen seuraajakseen valittu professori Bruno Lesch till statsöverhuvuden och andra högt uppsatta personer niin ikään äkillisesti saman vuoden joulukuussa. Seuran som besökte Sveaborg. Den 12 maj 1948 tog Republi­ vuosikokouksessa 1946 puheenjohtajaksi valittu yliark- kens president J.K. Paasikivi emot samfundets styrelse, kitehti Martti Välikangas sai vastuulleen seuran toimin- och ordföranden överräckte det första exemplaret i sil­ nan käynnistämisen uudelleen. Vain kaksi hallituksen ver av jubileumsårets medalj. jäsenistä oli tullut hallitukseen ennen sotaa. Det anslående 200-årsjubileet ökade avsevärt

• Suomenlinnan linnoituksen 200-vuotisjuhla 1948 sai suurta huomiota sodan jälkeisessä Suomessa ja lisäsi käyntejä linnoitussaarella. Juhlavuoden kunniaksi julkaistiin postimerkki ja ensipäiväkuori.

• Sveaborgs fästnings 200-årsjubileum år 1948 väckte stor uppmärksamhet • Filosofian maisteri Marta Hirnin kuvateos Suomenlinna halki kahden vuosisadan oli vuoden 1948 juhlakirja, joka i Finland och inspirerade många att annettiin lahjana saarella käyneille valtiovieraille ja muille arvohenkilöille. besöka fästningsön. Med anledning av jubileumsåret utgavs ett frimärke och ett • Filosofie magister Marta Hirns verk Sveaborg genom två sekler, som innehöll bilder och texter om Sveaborg, var förstadagskuvert. jubileumsbok för år 1948. Boken överräcktes som gåva till statsöverhuvuden och andra högt uppsatta personer som besökte ön.

muille arvohenkilöille. Tasavallan presidentti J. K. Paasi- högsta cirka 10 000. Förbindelserna blev bättre år kivi otti 12.5.1948 vastaan seuran johtokunnan, jonka 1952, då fartyget Suomenlinna-Sveaborg inledde re­ puheenjohtaja luovutti hänelle ensimmäisen hopeisen gelbunden trafik mellan Salutorget och Sveaborg. Även kappaleen juhlavuoden mitalista. Armfeltmuseet, som öppnades år 1953, utställningen Hyvän mahdollisuuden näkyvyyden kohottamiseen mängden besökare på Sveaborg, men endast tillfäl­ Näyttävä 200-vuotisjuhla nosti Suomenlinnan kä- till hundraårsminnet av Krimkriget och utställningen till tarjosi Suomenlinnan 200-vuotisjuhla vuonna 1948. ligt. Före det hade besökarmängderna varit anmärk­ vijöiden määrää merkittävästi, mutta vain hetkellisesti. hundrafemtioårsminnet av Finska kriget väckte upp­ Juhlanäyttelyn toteuttamisesta vastasi seuran ylläpitä- ningsvärt små. Tillträdet till ön krävde ett tillstånd, dvs. Kävijäluvut olivat sitä ennen olleet huomattavan pieniä. märksamhet i pressen och ökade besökarmängderna män museon v.t. intendenttinä toiminut maisteri Marta ett pass. Under det första året efter kriget, 1945, hade Saarelle pääsy edellytti lupaa eli passia. Ensimmäisenä något. Antalet utländska turister var mycket litet. Hirn. Hän julkaisi juhlavuoden kunniaksi WSOY:n kus- Sveaborg endast drygt 2 000 besökare. Under jubi­ sodan jälkeisenä vuonna 1945 kävijöitä oli vain runsaat Statsbesöken var de synligaste evenemangen. I juni tantamana teoksen Suomenlinna halki kahden vuosi­sadan, leumsåret 1948 ökade antalet besökare till 14 000, 2 000 henkeä, juhlavuonna 1948 kävijämäärä nousi 1958 besökte kunden av Danmark Fredrik IX, drottning joka ilmestyi myös ruotsinkielisenä laitoksena. Sitä jaet- vilket var rekord. Under perioden 1950–1960 var den ennätykselliseen 14 000:een. Sen jälkeen se laski vuo- Ingrid och tronarvingen Margrethe Sveaborg tillsam­ tiin lahjana Suomenlinnassa käyneille valtiovieraille ja lägsta årliga besökarmängden knappt 6 000 och den sina 1950–1960 siten, että alimmillaan kävijöitä oli alle mans med president och fru Kekkonen. Representan­

326 Ehrensvärd-Seura – sata vuotta työtä Suomenlinnan puolesta Samfundet Ehrensvärd – hundra år av arbete för Sveaborg 327 6 000 ja enimmillään noin 10 000. Kulkuyhteyksiä pa- ter för kungahuset i Sverige besökte Sveaborg nästan ransi vuonna 1952 käyttöön otettu Suomenlinna–Svea- regelbundet. Historien förenade särskilt Sverige och borg -alus, joka liikennöi säännöllisin väliajoin Kauppa- Finland, även om tolkningarna av historiens händelser torin ja Suomenlinnan väliä. Myös vuonna 1953 avattu kunde vara olika. I Sverige betraktades generalerna Ge­ Armfelt-museo, Krimin sodan satavuotismuistonäyttely org Magnus Sprengtporten och Gustaf Mauritz Armfelt, ja Suomen sodan 150-vuotismuistonäyttely herättivät som gått över från svensk till rysk tjänst, som landsför­ huomiota lehdistössä ja lisäsivät jonkin verran kävijä- rädare, medan amiral C.O. Cronstedts beslut att av­ määrää. Kansainvälisten matkailijoiden määrä oli hyvin träda Sveaborg till ryssarna våren 1808 betecknades pieni. som feghet som gränsade till landsförräderi. I Finland Näkyvimpiä tapahtumia olivat valtiovierailut. Tans- lyftes Sprengtporten under självständighetens första kan kuningas Fredrik IX, kuningatar Ingrid ja kruu- årtionden däremot fram som den första företrädaren för nunperijätär Margrethe vierailivat presidentti ja rouva tanken om ett självständigt Finland. För intendent Olof Kekkosen kanssa Suomenlinnassa kesäkuussa 1958. af Hällström erbjöd dessa statsbesök möjligheter att Ruotsin kuningashuoneen edustajien vierailut olivat få synlighet för Sveaborg och Samfundet Ehrensvärd i lähes säännöllisiä. Historia yhdisti etenkin Suomea ja pressen. Ruotsia, vaikka tulkinnat historian tapahtumista saattoi- De olympiska spelen år 1952 förbereddes med höga vat olla erilaisia. Ruotsissa Venäjän palvelukseen siirty- förhoppningar i Helsingfors. Samfundet Ehrensvärd neet kenraalit Georg Magnus Sprengtporten ja Gustaf väntade sig att det stora idrottsevenemanget också Mauritz Armfelt nähtiin maanpettureina ja amiraali skulle locka fler besökare till ön, men detta var en miss­ C.O. Cronstedtin päätöstä luopua Viaporista keväällä räkning. Helsingfors stad gjorde inga investeringar på 1808 pidettiin pelkurimaisena päätöksenä, joka lähen- Sveaborg och Fornminnesföreningen utdömde planen • Konservaattori kunnostaa 1950-luvulla taiteilija Karin Mascitti-Slotten vuonna 1929 maalaamaa Viaporin vuoden 1855 teli maanpetosta. Suomessa puolestaan Sprengtporten på att bygga en friluftsscen i Gustavssvärd. De olympis­ pommitusta kuvaavaa seinämaalausta Helsingin Handelsgilletin talossa. Kuva on 1950-luvulta. nostettiin itsenäisyyden alkuvuosikymmeninä Suomen ka spelen piggade upp helsingforsarna och finländarna • En konservator restaurerar Karin Mascitti-Slottes väggmålning som föreställer bombardemanget av Sveaborg år 1855. itsenäisyysaatteen ensimmäiseksi edustajaksi. Intendent- och stärkte deras självkänsla, men på Sveaborg syntes Målningen, som finns i Handelsgillets hus i Helsingfors, är från år 1929. Fotografiet togs på 1950-talet. ti Olof af Hällströmille nämä valtiovierailut tarjosivat detta inte. mahdollisuuden saada Suomenlinnalle ja Ehrensvärd-­ Största delen till Sveaborgs förnedringstillstånd var Seuralle näkyvyyttä lehdistössä. dess rätt deprimerande utseende. Byggnaderna var i nimeämistä uudelleen Suomenraunioksi. Uusi lautta ja Turistföreningen tog ut och redovisade dem vidare till Helsingissä valmisteltiin vuoden 1952 olympialaisia dåligt skick och tjänsterna knappa. Tidningarna rap­ Kustaanmiekalle rakennettu ravintola Walhalla paransi- Fornvetenskapliga kommissionen för att användas för suurin toivein. Ehrensvärd-Seura odotti, että suuri urhei- porterade upprepade gånger om detta, men artiklarna vat Suomenlinnan palveluita. Ehrensvärd-Seura rakensi reparation av fästningen. Det ekonomiska trångmålet lutapahtuma toisi kävijöitä myös saareen, mutta joutui ledde inte till några åtgärder. En skämtsam insändar­ Walhallan Helsingin kaupungin antamalla lainalla. förvärrades av att Försvarsmakten kontinuerligt förbe­ pettymään. Helsingin kaupunki ei investoinut Suomen- skribent i tidningen Uusi Suomi föreslog att Suomenlin­ Ehrensvärd-Seuran taloudelliset mahdollisuudet vai- redde sig på att dra sig tillbaka från öarna, och lät därför linnaan ja Muinaismuistoyhdistys tyrmäsi suunnitelman na, Finlands borg, skulle döpas om till Suomenraunio, kuttaa Suomenlinnan historiallisten rakennuskohteiden bli att reparera de byggnader som var på dess ansvar. ulkoilmanäyttämön rakentamisesta Kustaanmiekkaan. Finlands ruin. Den nya färjan och restaurang Walhalla, kunnostamiseen olivat vähäiset. Lisäksi raha kiersi orga- Dessutom fanns det också ett antal andra aktörer på Kun olympialaiset muutoin piristivät ja kohensivat Hel- som byggdes i Gustavssvärd, förbättrade Sveaborgs nisaatiolta toiselle. Seura sai osan Suomen Matkailijayh- Sveaborg, men deras samordning var obetydlig. Till singin ja suomalaisten itsetuntoa, Suomenlinnassa tämä tjänster. Samfundet Ehrensvärd byggde Walhalla med distyksen keräämistä maihinnousumaksuista ja tilitti ne råga på måttet var förfarandet för inträdesavgifter dåligt ei näkynyt. ett lån som Helsingfors stad beviljade. edelleen Muinaistieteelliselle toimikunnalle linnoituksen organiserat. Besökarna fick en känsla av att de måste Suurin syy Suomenlinnan alennustilaan oli sen var- Samfundet Ehrensvärd hade obefintliga ekonomis­ kunnostustöihin. Kurimusta syvensi se, että Puolustus- betala för allting, vilket inte bidrog till att öka Sveaborgs sin masentava ilme. Rakennuskanta oli huonokuntoinen ka möjligheter att bidra till reparationen av de historis­ voimat varautui jatkuvasti vetäytymään saarelta eikä popularitet. Somrarna var rätt livliga, men på vintern ja palvelut niukat. Asiasta kirjoitettiin toistuvasti lehdissä, ka byggnaderna på Sveaborg. Dessutom cirkulerade sen vuoksi kunnostanut vastuullaan olleita rakennuksia. förde den lilla gemenskapen av civila invånare en slum­ mutta se ei johtanut mihinkään. Uuden Suomen irvileu- pengarna från en organisation till en annan. Samfun­ Suomenlinnassa oli joukko muitakin toimijoita, mutta rande tillvaro. Årstidernas växlingar hade däremot ingen kainen mielipidekirjoittaja ehdottikin linnoitussaaren det fick en del av de landstigningsavgifter som Finska niiden keskinäinen koordinaatio oli olematonta. Kaiken inverkan på militärernas verksamhet på ön.

328 Ehrensvärd-Seura – sata vuotta työtä Suomenlinnan puolesta Samfundet Ehrensvärd – hundra år av arbete för Sveaborg 329 • Suomenlinnan historia Ehrensvärd-Seura oli tehnyt perustamisestaan läh- ökade enligt förväntningarna. Efter detta tog Samfun­ ja luonto houkuttelivat tien tiivistä yhteistyötä Suomen Matkailijayhdistyksen det Ehrensvärd huvudansvaret för marknadsföringen 1960-luvulla koti- ja ulkomaisia vierailijoita kanssa Suomenlinnan nostamiseksi merkittäväksi mat- av ön. Avgiftsbelagda guidningar, som Turistföreningen kesäretkelle. Lauttamatka kailukohteeksi. Vuonna 1963 Matkailijayhdistys päätti inte hade utvecklat eller marknadsfört, utvecklades till Helsingistä kesti 20 kuitenkin luopua heikosti kannattaneesta työstä, kun en central verksamhetsform. De guidade rundvand­ minuuttia. matkailijamäärät eivät nousseet odotetusti. Ehrensvärd-­ ringarna blev allt populärare på 1960- och 1970-talet, • Sveaborgs historia Seura otti sen jälkeen päävastuun saaren tunnettuudes- då rundvandringsbiljetten också gav inträde till Ehren­ och natur lockade på 1950-talet både ta. Keskeiseksi toimintamuodoksi nousivat maksulliset svärd- och Armfeltmuseerna. inhemska och utländska opastukset, joita Matkailijayhdistys ei ollut kehittänyt År 1969 övertog samfundet också ansvaret för besökare. Det tog bara eikä markkinoinut. Opastusten suosio kasvoi 1960- ja kafé Piper. Det var en naturlig lösning, då samfundet på 20 minuter med färjan från Helsingfors. 1970-luvuilla ja lisäsi käyntejä museoissa, kun opas- 1920-talet främjat grundandet av kaféet i greve Pipers tuslippu tarjosi pääsyn myös Ehrensvärd- ja Armfelt-­ park. Samfundet ordnade också sommarkonserter, museoihin. som blev mycket populära. Som mest lockade de sam­ Seura otti vuonna 1969 vastuulleen myös kahvi- manlagt 38 000 besökare. Genom affärsverksamheten la Piperin toiminnan. Ratkaisu oli luonteva, sillä seura kunde Samfundet Ehrensvärd finansiera sin allmännyt­ edisti 1920-luvulla kahvilan perustamista kreivi Piperin tiga verksamhet, som också fick statsstöd. lisäksi pääsymaksukäytäntö oli heikosti järjestetty. Kä- Sveaborgs mångskiftande historia lockade nya puistoon. Seura organisoi myös suuren suosion saanei- I början av 1970-talet aktualiserades statliga pro­ vijöille syntyi tunne, että kaikesta piti maksaa, mikä ei medlemmar till Samfundet Ehrensvärd. Minnesår över ta kesäkonsertteja, jotka parhaimmillaan keräsivät pe- jekt som gällde Sveaborg. Det främsta av dem gällde kasvattanut Suomenlinnan suosiota. Kesät olivat sangen olika händelser och personer ordnades ofta, och de räti 38 000 kävijää. Liiketoiminnalla Ehrensvärd-Seura kulturcentret för Sverige och Finland. Dess placering vilkkaita, mutta talvisin pieni siviiliasukkaiden yhteisö kunde högtidlighållas med utställningar och evene­ pystyi rahoittamaan yleishyödyllistä toimintaansa, johon på Sveaborg fick stöd från många håll. Bland dem som vietti hiljaiseloa. Saarella asuneiden sotilaiden toimin- mang. År 1951 utsågs filosofie doktor Lars Petterson, saatiin myös valtionapua. stödde Sveaborg som förläggningsplats fanns, utöver taan vuodenaikojen vaihtelut eivät vaikuttaneet. som verkat som Sveaborgs intendent och samfundets Suomenlinnaa koskevia valtiollisia hankkeita oli Samfundet Ehrensvärd, bland annat Finlands Arkitekt­ Suomenlinnan monivaiheinen historia houkutteli sekreterare, till professor i konsthistoria vid Helsing­ esillä 1970-luvun alussa. Niistä merkittävin oli kysymys förbund och författaren Väinö Linna. Placeringen av kul­ uusia jäseniä Ehrensvärd-Seuraan. Eri tapahtumien ja fors universitet. Till intendent i stället för honom valdes Ruotsalais-suomalaisesta kulttuurikeskuksesta. Monella turcentret i Hanaholmen, som var alternativet, betrakta­ henkilöiden muistovuosia oli usein ja niitä voitiin juh- filosofie magister Olof af Hällström, som skötte denna taholla kannatettiin sen sijoittamista Suomenlinnaan. des i vida kretsar inte som en fungerande lösning. Ha­ listaa näyttelyin ja tilaisuuksin. Intendenttinä ja seuran uppgift ända till år 1980. Af Hällström var Samfundet Suomenlinnaa sijoituspaikaksi tukivat Ehrensvärd-Seu- naholmen låg långt från Helsingfors centrum och hade sihteerinä toiminut filosofian tohtori Lars Pettersson Ehrensvärds sekreterare ända till år 1989. ran lisäksi muun muassa Suomen Arkkitehtiliitto ja dåliga förbindelser. Hanaholmen var dock en förmånlig nimitettiin vuonna 1951 Helsingin yliopiston taidehis- Olof af Hällström utvidgade och förändrade Sam­ kirjailija Väinö Linna. Kulttuurikeskuksen sijoittamis- lösning och utgick slutligen som segrare. Kungen av torian professoriksi. Hänen tilalleen intendentiksi tuli fundet Ehrensvärds verksamhet. För att Sveaborg skulle ta Hanasaareen, joka oli toinen vaihtoehto, ei laajasti Sverige Carl XIV Gustav och Republikens president filosofian maisteri Olof af Hällström, joka toimi tässä förbli levande måste öarnas invånartal öka, vilket i sin tur nähty toimivana ratkaisuna. Hanasaari oli etäällä Hel- invigde det nya kulturcentret i början av tehtävässä vuoteen 1980. Ehrensvärd-Seuran sihteerinä krävde att tjänsterna blev bättre. Utöver historien lade af singin keskustasta ja yhteydet sinne olivat heikot. Ha- sommaren 1975. af Hällström toimi vuoteen 1989 saakka. Hällström stor vikt vid öarnas naturvärden och vid dess nasaari-vaihtoehto oli kuitenkin taloudellisesti edullinen Sveaborg fick trösta sig med Nordiska ministerrå­ Olof af Hällström laajensi ja muutti Ehrensvärd-Seu- i många avseenden exceptionella växt- och djurvärld. ja voitti lopulta kilpailun. Ruotsin kuningas Kaarle XVI dets beslut att grunda Nordiskt konstcentrum på ön ran toimintaa. Suomenlinnan pitäminen elävänä edellyt- I synnerhet under den ryska tiden hade sandlasterna, Kustaa ja tasavallan presidentti Urho Kekkonen vihkivät år 1978. Konstcentret blev dock inte populärt och det ti asukasmäärän kasvua, mikä puolestaan vaati palvelui- planteringarna och invånarkulturen lett till att nya arter uuden kulttuurikeskuksen käyttöön alkukesällä 1975. lades ned år 1996. I stället grundades Nordiskt institut den parantamista. Historian ohella af Hällström painotti kommit till öarna. De skapade en särskild exotik i miljön. Suomenlinna sai lohdutuksen Pohjoismaisen mi- för samtidskonst. Även dess bana blev kort, när det er­ voimakkaasti saarten luontoarvoja ja monessa suhteessa Samfundet Ehrensvärd hade sedan samfundets nisterineuvoston päätöksestä perustaa vuonna 1978 sattes år 2007 av Nordisk kulturkontakt på Kajsaniemi­ poikkeuksellista kasvi- ja eläinmaailmaa. Etenkin Venä- grundande samarbetat intensivt med Finska Turistför­ saarelle Pohjoismainen taidekeskus. Taidekeskuksen gatan i Helsingfors. Åter en gång hade det visat sig svårt jän aikana Suomenlinnaan oli hiekkalastien, istutusten ja eningen för att göra Sveaborg till ett betydande resmål. suosio jäi kuitenkin vähäiseksi ja se lakkautettiin vuon- att driva verksamhet året runt på Sveaborg. asukaskulttuurin vaikutuksesta vakiintunut uusia lajeja, År 1963 beslutade Turistföreningen dock att avstå från na 1996. Tilalle perustettiin Pohjoismainen nykytaiteen Sveaborgs utmaningar var välbekanta för Samfun­ jotka loivat ympäristöön omaa eksotiikkaansa. det olönsamma arbetet, då besökarmängderna inte instituutti. Senkin elinkaari jäi lyhyeksi, kun sen korvasi det Ehrensvärd, som på 1970-talet fick se många av

330 Ehrensvärd-Seura – sata vuotta työtä Suomenlinnan puolesta Samfundet Ehrensvärd – hundra år av arbete för Sveaborg 331 poistui vuonna 1972, mutta Merisotakoulu jäi Suomen- Grundandet av förvaltningsnämnden och utarbetandet linnaan ylläpitämään saaren vuosisataisia sotilasperin­ av förvaltningsplanen löste problemet med den svaga teitä. samordningen mellan det stora antalet aktörer på ön. Kaikkein suurin muutos oli Suomenlinnan hoito- Den största uppmärksamheten väckte det radikala för­ kunnan perustaminen vuonna 1973. Lokakuussa 1974 slaget av undervisningsministeriets nyutnämnde kans­ valmistui Suomenlinnan käyttösuunnitelma. Hoito- lichef Jaakko Numminen att flytta statsministerns och kunnan perustaminen ja käyttösuunnitelma poistivat presidentens residens till Sveaborg. Fångvårdsväsen­ vanhan ongelman monen toimijan heikosti sujuneesta det hade grundat en arbetskoloni på Sveaborg år 1971. koordinaatiosta. Suurimman huomion keräsi opetus- Den gav fart åt reparationerna av byggnaderna. Detta ministeriön tuoreen kansliapäällikön Jaakko Nummi- arrangemang, som Samfundet Ehrensvärds sekretera­ sen radikaali ehdotus pääministerin ja presidentin vir- re Olof af Hällström arbetat för, var också ekonomiskt ka-asuntojen siirtämisestä Suomenlinnaan. Rakennusten viktig. Det gjorde det möjligt att iståndsätta många ob­ kunnostustyötä vauhditti vankeinhoitolaitoksen vuonna jekt, även om invånarna motsatte sig att fångarna kom 1971 Suomenlinnaan perustama työsiirtola. Ehren­ till ön. svärd-Seuran sihteerinä toimineen Olof af Hällströmin Förvaltningsnämnden för Sveaborg fick snabbt en ajama järjestely oli myös taloudellisesti tärkeä. Se var- stark ställning på ön. Samtidigt utmanade förvaltnings­ misti monien kohteiden kunnostustyön, vaikka asuk- nämnden Samfundet Ehrensvärd, vilket skapade spän­ • Suomenlinnan intendentti ja Ehrensvärd-Seuran pitkäaikainen kaat vastustivatkin vankien tuloa saarelle. ningar mellan dem. Helsingfors stad höll sig utanför pla­ sihteeri Olof af Hällström perehtyi yli 40 vuoden aikana Suomenlinnan hoitokunta sai nopeasti vahvan ase- neringen av öns framtid och genomförandet av planerna syvällisesti Suomenlinnan historiaan. Hänen teoksensa Sveaborg–Viapori–Suomenlinna: The Island Fortress off Helsinki man saarella. Samalla se haastoi Ehrensvärd-Seuran, trots att Sveaborg var en stadsdel i Helsingfors. (1986) on laajaan lähdeaineistoon perustuva kokonaisesitys mikä synnytti jännitteitä näiden välille. Helsingin kau- Samfundet Ehrensvärds djupaste kris uppstod när saaren rakennuskannasta. punki pysyi saaren tulevaisuutta koskevan suunnittelun Museiverket i början av maj 1980 föreslog att Ehren­ • Sveaborgs intendent och Samfundet Ehrensvärds långvariga ja toteuttamisen ulkopuolella, vaikka Suomenlinna oli svärdmuseets samlingar och verksamhet skulle överfö­ sekreterare Olof af Hällström fördjupade sig i mer än Helsingin kaupunginosa. ras till Museiverket före slutet av samma månad. Sam­ 40 år i Sveaborgs historia. Hans bok Sveaborg–Viapori– Suomenlinna: The Island Fortress off Helsinki (1986) är en på Ehrensvärd-Seuran syvimmän kriisin aiheutti Mu- fundet Ehrensvärd upplevde förslaget, och särskilt den ett omfattande källmaterial baserad helhetspresentation av seoviraston toukokuun alussa 1980 tekemä ehdotus föreslagna fristen, som orimliga. Förslaget lämnades byggnadsbeståndet på ön. Ehrensvärd-museon kokoelmien ja toiminnan siirtämi- inför en ny turistsäsong och skulle ha gjort det mycket sestä Museovirastolle saman kuun loppuun mennessä. svårt att organisera funktionerna. Samfundet begärde Ehdotus ja etenkin esitetty aikataulu koettiin Ehren­ mer tid för att svara på förslaget och gjorde därefter upp svärd-Seurassa kohtuuttomiksi. Ehdotus ajoittui uuden sitt eget förslag. Samfundet utgick från att verksamhet matkailukauden kynnykselle, mikä olisi vaikeuttanut som genomfördes med ett litet offentligt stöd av med­ suuresti toimintojen järjestämistä. Seura vaati lisäaikaa borgare som var engagerade för saken var en effektiva­ vuonna 2007 perustettu Pohjoismainen kulttuuripiste, dess projekt rinna ut i sanden. I början av årtiondet var vastaamiseen ja laati sen jälkeen oman ehdotuksensa. re lösning än den centraliserade ämbetsverksmodellen. joka sijoitettiin Helsingin Kaisaniemenkadulle. Ympäri- utsikterna ljusare, men snart skulle det ske förändringar Seura lähti siitä, että pienellä julkisella tuella toteutettu Museiverket avstod från förslaget, men beslutade att ta vuotisen toiminnan toteuttaminen Suomenlinnassa oli i aktörsfältet på ön. Sveaborgs Kustartilleriregemente toiminta, josta vastasivat asiaan sitoutuneet kansalaiset, över de museiföremål som tillhört Fornminneskommis­ jälleen kerran osoittautunut vaikeaksi. lämnade Sveaborg år 1972, men Sjökrigsskolan blev olisi keskitettyä virastomallia tehokkaampi ratkaisu. sionen. Det innebar en kraftig åderlåtning av samlingar­ Suomenlinnan haasteet olivat tuttuja Ehrensvärd-­ kvar och fortsatte att förvalta öns gamla militärtraditio­ Museovirasto luopui ehdotuksesta, mutta päätti ottaa na och förändrade Ehrensvärdmuseets utseende radi­ Seuralle, jonka monet 1970-luvulla ajamat hankkeet ner. haltuunsa Muinaistieteelliselle toimikunnalle kuuluneen kalt. Det var inte lätt att bestämma de enskilda museifö­ jäivät toteutumatta. Vuosikymmenen alussa tilanne oli Den allra största förändringen kom då Förvaltnings­ museoesineistön. Se merkitsi valtavaa suoneniskua remålens ägare, då donatorerna i det inledande skedet näyttänyt valoisammalta, mutta saaren toimijakenttä oli nämnden för Sveaborg grundades år 1973. En för­ kokoelmille ja muutti radikaalisti Ehrensvärd-muse- ofta lämnat sina material till Sveaborgs museum utan muuttumassa. Suomenlinnan Rannikkotykistörykmentti valtningsplan för Sveaborg blev färdig i oktober 1974. on ilmettä. Omistajuuden määrittely ei ollut helppoa, att definiera huruvida donationen var riktad till Fornmin­

332 Ehrensvärd-Seura – sata vuotta työtä Suomenlinnan puolesta Samfundet Ehrensvärd – hundra år av arbete för Sveaborg 333 • Ehrensvärd-museon teli myös Suomenlinnan 250-vuotisjuhlan kunniaksi näyttelytilojen ilme muuttui vuonna 1998 julkaistut postimerkit sekä useita muita radikaalisti 1970-luvulla, kun Museovirasto otti kohteita. haltuunsa merkittävän Opastoiminnasta muodostui Ehrensvärd-Seuran osan edeltäjälleen yksi kolmesta kulmakivestä museotoiminnan ja kah- Munaistieteelliselle toimikunnalle luovutetuista vila- ja ravintolatoiminnan rinnalla. Tunnetuimmaksi esineistä. Suomenlinnan oppaista oli 1970-luvulla noussut näyt- • På 1970-talet telijätaustainen Ior Svedlin (myöh. Ior Bock). On arvi- förändrades utseendet oitu, että hänen opastuksiaan oli 1980-luvulle tultaessa av Ehrensvärdmuseets seurannut jopa 30 000 matkailijaa. Ehrensvärd-Seuran utställningslokaler radikalt, då Museiverket övertog välit persoonalliseen Svedliniin katkesivat vuonna 1983, en betydande del av de mikä herätti huomiota myös medioissa. Svedlin jatkoi föremål som överlämnats till dess föregångare rakkaan Suomenlinnansa esittelyä sen jälkeen yksityi- Fornminneskommissionen. sesti.

sillä alkuvaiheen lahjoittajat olivat usein luovuttaneet neskommissionen eller Samfundet Ehrensvärd. År 1981 aineistonsa Suomenlinnan museolle tekemättä eroa, uppnådde Samfundet Ehrensvärd slutligen samför­ oliko lahjoitus tehty Muinaistieteelliselle toimikunnalle stånd med Museiverket om vilka föremål som blev kvar i vai Ehrensvärd-Seuralle. Lopulta Ehrensvärd-Seura pääsi museet och hur museet skulle upprätthållas. vuonna 1981 Museoviraston kanssa sopimukseen siitä, Samfundet Ehrensvärd fick en lättnad i sin svåra si­ mitkä esineet jäivät museoon ja miten museon ylläpito tuation genom att antalet besökare på ön ökade kraftigt järjestetään. från och med 1970-talet. I slutet av årtiondet började • Näyttelijä Ior Svedlin (myöhemmin Bock) oli tunnetuin Ehrensvärd-Seuran vaikeutunutta asemaa helpotti besökarmängderna öka nästan explosivt, och uppgick 1960–1980-lukujen Suomenlinnan oppaista. Hän oli innostava, mutta kiistelty tarinankertoja, jolle saaren kävijämäärän voimakas nousu 1970-luvulta al- till hela 460 000 besökare om året. Det ökade ound­ Suomenlinnan monivaiheinen historia oli loputtoman kaen. Vuosikymmenen lopulla kävijämäärä kääntyi lä- vikligen också museets besökarmängder, dock inte ens inspiraation lähde. hes rakettimaiseen kasvuun tavoittaen 460 000 vuotui- tillnärmelsevis i samma förhållande. De utländska besö­ • Skådespelaren Ior Svedlin (senare Bock) var den mest sen kävijän määrän. Se lisäsi väistämättä myös museon karna blev betydligt fler, men det krävde flera års arbe­ kända av guiderna på Sveaborg på 1960–1980-talen. kävijämäärää, joskaan ei läheskään samassa suhteessa. te innan det blev möjligt att ordna guidningar på främ­ Han var en intresseväckande men omtvistad berättare för vilken Sveaborgs mångskiftande historia var en Ulkomaisten kävijöiden määrä lisääntyi voimakkaasti, mande språk på ett lönsamt sätt. En särskilt viktig nyhet outsinlig inspirationskälla. mutta vieraskielisten opastusten järjestäminen ja saami- var det år 1983 lanserade Helsinki Card, som erbjöd nen kannattavaksi vaati useiden vuosien ponnistelun. tillträde både till färjan och till de olika museimålen på Erityisen merkittäväksi osoittautui vuonna 1983 lansee- ön. rattu Helsinki Card, joka tarjosi pääsyn sekä lautalle että Samfundet Ehrensvärds och turismens profil på • Suomenlinnalaisen graafikko Erik Bruunin julisteet saaren eri museokohteisiin. Sveaborg påverkades betydligt av de affischer och an­ olivat osa suomalaisen markkinoinnin ilmettä Ehrensvärd-Seuran ja Suomenlinnan matkailun pro- dra produkter som designats av den populäre grafikern 1960-luvulla. Erik Bruunin Suomenlinnajuliste vuodelta 1968. fiiliin vaikuttivat merkittävästi saarella 1960- ja 1970-lu- Erik Bruun, som bott på Sveaborg från skiftet av 1960- kujen taitteesta lähtien asuneen suositun graafikon Erik och 1970-talet. • Grafikern Erik Bruun bodde på Sveaborg. Hans affischer var ett viktigt inslag i marknadsföringen Bruunin suunnittelemat julisteet ja muut tuotteet, joista De blev snabbt efterfrågade försäljnings- och sam­ i Finland på 1960-talet. Erik Bruuns affisch med tuli nopeasti myynti- ja keräilykohteita. Bruun suunnit- larobjekt. Bruun designade också frimärken och an­ Sveaborgsmotiv av år 1968.

334 Ehrensvärd-Seura – sata vuotta työtä Suomenlinnan puolesta Samfundet Ehrensvärd – hundra år av arbete för Sveaborg 335 Oppaiden osaamisvaatimuksia täsmennettiin ja dra objekt som utgavs med anledning av Sveaborgs • Ehrensvärd-Seuran sihteeri ja toiminnanjohtaja Timo koulutusta tehostettiin Svedlinin asemasta julkisuudessa 250-årsjubileum. Uolamo seurasi tehtävässä Olof af Hällströmiä, jonka avustajana hän oli toiminut. käydyn keskustelun jälkeen. Vuonna 1987 Suomenlin- Guideverksamheten utvecklades till en av Samfun­ nan hoitokunta päätti opastuksen ammattimaisuuden det Ehrensvärds hörnstenar, vid sidan av museiverk­ • Samfundet Ehrensvärds sekreterare och verksamhetsledare Timo Uolamo efterträdde Olof af ja osaamistason varmistamiseksi antaa seuralle yksinoi- samheten och kafé- och restaurangverksamheten. Hällström, vars assistent han varit. keuden opastuksiin yhdeksi vuodeksi. Vuonna 1988 Bäst känd av guiderna på Sveaborg på 1970-talet blev yksinoikeus muutettiin toistaiseksi Ior Svedlin (senare Ior Bock), voimassa olevaksi. Oppailta edel- som hade en bakgrund som taja, joka oli ohjannut sekä seuran että pitkälti myös lytettiin osallistumista seuran anta- skådespelare. Fram till början av Suomenlinnan kehittämistä. Hänen seuraajakseen Seu- miin perusteellisiin koulutuksiin. 1980-talet hade uppskattnings­ ran sihteerinä ja toiminnanjohtajana tuli hänen avus- Suomenlinnan hyväksyminen vis hela 30 000 turister varit tajanaan toiminut Timo Uolamo, jolla oli jo toimeen Unescon maailmanperintökoh- med på hans guidningar. Sam­ ryhtyessään vahva tuntuma Suomenlinnaan. teeksi vuonna 1991 oli pitkän fundet Ehrensvärds­ och den per­ Suomenlinnan 250-vuotisjuhlavuosi oli merkittävä työn tulos. Suomenlinnan käyttö- sonlige Svedlins vägar skildes åt käännekohta, joka uudisti ja vahvisti eri toimijoiden suunnitelma ja voimakas panostus år 1983, vilket också väckte upp­ yhteistyötä Suomenlinnan matkailun kehittämiseksi. saaren historiallisten kohteiden märksamhet i pressen. Därefter Suomenlinnaan 1778–1783 rakennettuun inventaario- kunnostamiseen oli ollut edellytys fortsatte Svedlin att presentera kamariin valmistunut uusi Suomenlinna-museo ja opas- pääsylle kansainvälisesti arvoste- sitt kära Sveaborg privat. tuskeskus oli Suomen itsenäisyyden ajan suurin inves- tulle Unescon listalle. Se vahvisti Efter den offentliga debatten tointi Suomenlinnaan. Museoviraston ja Suomenlinnan entisestään Suomenlinnan asemaa om Svedlins ställning precisera­ hoitokunnan toteuttamassa keskuksessa saivat paikkan- antalet utländska besökare. Alla var dock inte enbart yhtenä Suomen merkittävimmistä des guidernas kompetenskrav sa museon lisäksi myös paljon kaivattu matkamuisto- glada över de ökande besökarmängderna. Öns perma­ matkailukohteista. Etenkin kansain- och utbildning. År 1987 beslu­ myymälä ja kahvila. Uudenlaisen elementin esittelyyn nenta invånare krävde klarare spelregler för besöken välisten vierailijoiden määrä nousi tade Förvaltningsnämnden för och uttryckte oro för turismens nackdelar och konse­ voimakkaasti 1990-luvulla. Kaikki • Suomenlinna valittiin Unescon maailman­ Sveaborg att ge Samfundet Eh­ kvenser för öns unika natur. perintökohteeksi vuonna 1991. Se lisäsi eivät silti olleet yksinomaan ilah- merkittävästi Suomenlinnan kansainvälistä rensvärd ett års ensamrätt att På 1980- och 1990-talen hade Samfundet Ehren­ tuneita kasvaneista kävijämääristä. tunnettuutta. Vuonna 2019 saarella vieraili ordna guidningar. Syftet med svärd inte en lika stark ställning som tidigare. Det är 1,1 miljoonaa kävijää, joista yli 69 % detta beslut var att säkerställa att klart att Förvaltningsnämnden för Sveaborg i egenskap Saaren pysyvät asukkaat vaativat ulkomaalaisia. selkeämpiä pelisääntöjä vierailuille guidningen var professionell och av statlig myndighet fick den starkaste beslutsrätten om ja ilmaisivat huolensa myös matkai- • Sveaborg utsågs till Unescos världsarv år guiderna kompetenta. År 1988 hur ön skulle utvecklas och resurserna inriktas. Samfun­ 1991. Det gjorde Sveaborg betydligt bättre lun haitoista ja vaikutuksesta saaren känt utomlands. År 2019 hade Sveaborg beviljades ensamrätten tills vida­ det upplevde att det förbigåtts i fråga om utvecklandet ainutlaatuiseen luontoon. 1,1 miljoner besökare, av vilka över 69 re. Guiderna skulle delta i grund­ av Sveaborg, vilket gav upphov till spänningar mellan procent var utlänningar. Ehrensvärd-Seuran asema ei liga utbildningar som samfundet samfundet och förvaltningsnämnden. Olof af Hällström, 1980- ja 1990-luvuilla ollut yhtä vahva kuin se oli ollut ordnade. som verkat i olika uppgifter i samfundet i nästan 40 aikaisemmin. On selvää, että Suomenlinnan hoitokun- År 1991 utsågs Sveaborg till Unescos världsarv. år avled år 1991, och även denna händelse påverkade ta sai valtion viranomaisena vahvimman päätösvallan Detta var resultatet av ett långsiktigt arbete. Sveaborgs situationen. Han hade varit en stark opinionsbildare saaren kehittämisestä ja voimavarojen kohdentamisesta. förvaltningsplan och de stora satsningarna på istånd­ som styrt både samfundets och i långa stycken även Tämä johti jännitteisiin seuran ja hoitokunnan välillä, sättning av de historiska objekten på ön hade varit en • Graafikko Erik Bruunin suunnittelema postimerkki Sveaborgs utveckling. Till af Hällströms efterträdare ja ensipäiväkuori juhlistivat Suomenlinnan kun seura koki tulleensa sivuutetuksi Suomenlinnan förutsättning för att Sveaborg skulle kunna upptas i 250-vuotisjuhlavuotta vuonna 1998. som samfundets sekreterare och verksamhetsledare kehittämisestä. Seurassa lähes 40 vuotta eri tehtävissä Unescos förteckning, som åtnjuter hög prestige. Det­ valdes Timo Uolamo, som arbetat som hans assistent. • Med anledning av Sveaborgs 250-årsjubileum år 1998 När Uolamo tillträdde posterna, var han redan förtrogen toimineen Olof af Hällströmin kuolema vuonna 1990 ta ökade ytterligare Sveaborgs betydelse som ett av de utgavs ett frimärke som designats av grafikern Erik Bruun heijastui myös tilanteeseen. Hän oli ollut vahva vaikut- främsta resmålen i Finland. På 1990-talet ökade särskilt och ett förstadagskuvert. med Sveaborg.

336 Ehrensvärd-Seura – sata vuotta työtä Suomenlinnan puolesta Samfundet Ehrensvärd – hundra år av arbete för Sveaborg 337 • Ehrensvärd-Seuran puheenjohtajana vuosina 2016– sena tai soutualuksena. Siinä on viisitoista airoparia ja samhet kom år 1999, då Förvaltningsnämnden för 2019 toiminut Mauri Moren oli nuoruudestaan lähtien jokainen 8,5 metriä pitkä airo painaa kaksikymmentä Sveaborg beslutade att samfundet skulle betala hyra tottunut liikkumaan merellä. Abiturientti Moren Sipoon saaristossa vuonna 1957. kiloa.­ Diana suorittaa yleisöpurjehduksia Suomenlinnan för de lokaler som samfundet använder. Det krävde att ja Helsingin vesillä toukokuusta syyskuuhun. Sen omis- den starkt frivilliga och ideella verksamheten skulle ut­ • Mauri Moren, som var ordförande för Samfundet Ehrensvärd åren 2016–2019, rörde sig på havet redan i taa Suomenlinnan Matkailuexpert Oy, joka on Ehren­ vecklas mot ännu större affärsekonomisk lönsamhet, sin ungdom. Abiturient Moren i Sibbo skärgård år 1957. svärd-Seuran omistama osakeyhtiö. Aluksen operoinnis- så att det blev möjligt att betala hyreskostnaderna med ta on vastannut Purjelaivakonttori. intäkter från verksamheten. Situationen blev lättare, då Ehrensvärd-museo on pystynyt uudistamaan ilmet- undervisningsministeriet mycket snabbt fattade beslut tään ja kokoelmiaan 2000- ja 2010-luvuilla pitkälti om att betala statsstöd till samfundet för att täcka hy­ yksityisen sektorin toimijoiden ja yksityishenkilöiden reskostnaderna för Ehrensvärdmuseet, som betrakta­ toi Ehrensvärd-Seuran tilaama ja Douglas Productions lahjoittamien tai deponoimien esineiden ansiosta. Mu- des som en ideell verksamhet. Oy:n toteuttama multivisioesitys, joka on kestänyt hyvin aikaa ja kuuluu edelleen Suomenlinnan historian esitte- lyn perusarsenaaliin. • Ruotsin 1700-luvun saaristolaivaston suunnittelijan, amiraali Fredrik Henrik af Chapmanin piirustusten pohjalta Ehrensvärd-Seuran toiminnalle uuden haasteen rakennettu tykkisluuppi Diana on elävöittänyt Suomenlinnan ja Helsingin vesialuetta vuodesta 2014 lähtien. asetti Suomenlinnan hoitokunnan vuonna 1999 teke- • Kanonslupen Diana har byggts efter ritningar av amiral Fredrik Henrik af Chapman, som konstruerade den svenska mä päätös, jonka mukaan seuran tuli maksaa vuokraa skärgårdsflottan på 1700-talet. Diana har varit en intresseväckande syn på havet kring Sveaborg och Helsingfors sedan käytössään olevista tiloista. Se edellytti vahvasti vapaa- år 2014. ehtoisen ja aatteellisen toiminnan muuttamista entistä paremmin liiketaloudellisesti tuottavaksi, jotta vuokra- menot voitaisiin kattaa toiminnan tuloilla. Tilannetta helpotti se, että hyvin pian opetusministeriö päätti mak- saa seuralle valtionapua aatteellisen toiminnan piiriin kuuluvaksi katsotun Ehrensvärd-museon vuokrameno- jen kattamiseksi. Sveaborgs 250-årsjubileum var en betydande Seuran sihteerien lisäksi Ehrensvärd-Seuran toimin- vändpunkt som förnyade och förstärkte de olika aktö­ taa ovat ohjanneet sen puheenjohtajat. Suuren vastuun rernas samarbete för att utveckla turismen på Sveaborg. seuran toimintojen uudistamisesta 2000-luvulta lähtien Det nya Sveaborgsmuseet och guidecentralen som kantoivat puheenjohtajina toimineet kirjailija Aarni byggdes i Sveaborgs inventariekammare från åren Krohn (2000–2009), kamarineuvos Henry Wiklund 1778–1783 var den största investeringen på Sveaborg (2009–2016) ja varatuomari Mauri Moren (2016– under det självständiga Finlands tid. I centralen, som 2019). Seuran toiminta ja talous saatiin vakaalle pohjal- byggdes av Museiverket och Förvaltningsnämnden le ja uusia avauksiakin tehtiin. för Sveaborg, bereddes plats för museet, ett kafé och Merkittävä investointi oli laivasuunnittelija Fredrik en länge eftertraktad souvenirbutik. Ett nytt element Henrik af Chapmanin piirustuksiin perustuvan tykkis- i presentationen av Sveaborg introducerades genom luuppi Dianan rakentaminen Suomenlinnan telakalla ett multivisionsprogram, som Douglas Productions Oy 2010-luvulla. Vuonna 2014 kastettu alus sai nimensä producerade på Samfundet Ehrensvärds beställning. sen aluksen mukaan, jolla kreivi Augustin Ehrensvärd Multivisionsprogrammet har tålt tiden och trenderna, vuonna 1747 teki matkan Suomen rannikolle löytääk- och det är fortfarande ett grundläggande redskap när seen sopivan paikan rakennettavalle linnoitukselle. Yli det gäller att presentera Sveaborg för besökare. 20-metristä tykkisluuppia voidaan käyttää purjealuk- En ny utmaning för Samfundet Ehrensvärds verk­

338 Ehrensvärd-Seura – sata vuotta työtä Suomenlinnan puolesta Samfundet Ehrensvärd – hundra år av arbete för Sveaborg 339 • Sotamarsalkka Augustin Ehrensvärdin syntymän 300-vuotisjuhlan kunniaksi järjestettiin vuonna 2010 Suomenlinnassa • Ruotsalainen Itä-Intian kauppakomppanian alusten mukaan rakennettu Götheborg vieraili Helsingissä ja useita tilaisuuksia. Kunnianlaukaukset kaikuivat Ehrensvärdin haudalla hänen syntymäpäivänsä kunniaksi. Suomenlinnassa kesäkuussa 2008. Alukseen ja tapahtumakokonaisuuteen tutustui viikon aikana yli 70 000 henkeä.

• Med anledning av 300-årsjubileet av krigsmarskalk Augustin Ehrensvärds födelse år 2010 ordnades flera evenemang • Segelfartyget Götheborg, som byggts efter Svenska Ostindiska Companiets fartyg, besökte Helsingfors och Sveaborg på Sveaborg. På Ehrensvärds födelsedag sköts salut vid hans grav. i juni 2008. Över 70 000 personer besökte fartyget och helheten av evenemang under veckan.

seo- ja antiikkialan yksityisten toimijoiden ja seuran Vid sidan av sekreterarna har också Samfundet toteutettiin kesän aikana mittava tapahtumakokonai- ta en lämplig plats för en fästning. Den över 20 meter omien hankintojen ansiosta museon ilmettä pystyttiin Ehrensvärds ordföranden styrt dess verksamhet. På suus. Se huipentui Augustin Ehrensvärdin syntymä- långa kanonslupen kan drivas med segel och åror. Den uudistamaan 2010-luvulla. Uudistettu näyttely esiteltiin 2000-talet bar författaren Aarni Krohn (2000–2009), päivänä 25.9.2010 järjestettyyn juhlaan sotamarsalkan har femton årpar, och varje åra på 8,5 meter väger tju­ seuran syyskokouksessa 19.9.2016 ja vuodesta 2017 kammarrådet Henry Wiklund (2009–2016) och vicehä­ haudalla ja muissa kohteissa Suomenlinnassa. Juhlatilai- go kilo. Diana gör publikseglingar i Sveaborgs och Hel­ lähtien se on ollut avoin yleisölle. Keskeisiä tukijoita radshövding Mauri Moren (2016–2019) i egenskap av suuksiin osallistui kolme sukupolvea Ehrensvärdin jälke- singfors vatten från maj till september. Fartyget ägs av ovat olleet antiikkiliike Galerie Donner, antiikkiliike ordförande ett stort ansvar för förnyelsen av samfun­ läisiä sekä kutsuvieraita Ruotsista ja Suomesta. Suomenlinnan Matkailuexpert Oy, som är ett aktiebolag Old Times Antiques ja Heinolan museon museojohtaja dets verksamheter. Samfundet fick en stabil grund för Ehrensvärd-Seuran perinteisesti vahvaa Ruotsi-yh- i Samfundet Ehrensvärds ägo. Purjelaivakonttori har an­ Kari-Paavo Kokki, mutta myös monet muut henkilöt ja sin verksamhet och ekonomi, och tog också ett antal teyttä vahvisti vuonna 2008 Helsingissä ja Suomenlin- svarat för opereringen av fartyget. tahot ovat tukeneet toimintaa. nya initiativ. nassa vieraillut Itä-Intian purjehtija Götheborg. Kesäkuus- På 2000- och 2010-talet har Ehrensvärdmuseet Sotamarsalkka Augustin Ehrensvärdin syntymän På 2010-talet gjorde samfundet en avsevärd in­ sa järjestettyyn historialliseen tapahtumaviikonloppuun i långa stycken lyckats förnya sin framtoning och sina 300-vuotisjuhlavuosi 2010 toi merkittävästi näkyvyyttä vestering på bygget av kanonslupen Diana på dockan ”Lähimmät naapurit – Suomi ja Ruotsi” osallistui Göthe- samlingar tack vare föremål som aktörer i den privata Suomenlinnalle. Saaren eri toimijoiden, Ehrensvärd-Seu- i Sveaborg efter ritningar av fartygskonstruktören Fred­ borgilla saapunut Ruotsin prinssi Carl Philip. Päävastuun sektorn och privatpersoner donerat eller deponerat. ran, Suomenlinnan hoitokunnan, Museoviraston, Puo- rik Henrik af Chapman. Fartyget, som döptes år 2014, järjestelyistä kantoivat kamarineuvos Henry Wiklund Med hjälp av anskaffningar som privata aktörer i musei- lustusvoimien, Helsingin kaupungin sekä Suomenlinnan fick sitt namn efter det fartyg med vilket greve Augustin ja Historiallisia kuvia ry. Eri tapahtumiin osallistui yli och antikbranschen och sällskapet själv gjort blev det ja Helsingin historiaa vaalivien yhdistysten yhteistyönä Ehrensvärd seglade till Finlands kust år 1747 för att hit­ 70 000 henkeä. Suuren suosion sai luentosarja, joka möjligt att ge museet en ny framtoning på 2010-talet.

340 Ehrensvärd-Seura – sata vuotta työtä Suomenlinnan puolesta Samfundet Ehrensvärd – hundra år av arbete för Sveaborg 341 Den ombyggda utställningen presenterades vid sam­ fundets höstmöte den 19 september 2016, och den har varit öppen för publiken sedan år 2017. Centrala upp­ backare har varit antikaffären Galerie Donner, antikaf­ fären Old Time Antiques och museidirektör Kari-Paavo Kokki från Heinola museum, men verksamheten har också fått stöd från många andra personer och instan­ ser. Trehundraårsjubileet för krigsmarskalk Augustin Ehrensvärds födelse år 2010 gav Sveaborg betydande synlighet. Sommaren 2010 genomfördes en omfattan­ de helhet av evenemang i samarbete med olika aktörer på ön, Samfundet Ehrensvärd, Förvaltningsnämnden för Sveaborg, Museiverket, Försvarsmakten, Helsing­ • Götheborg-aluksella Helsingissä vieraillut Ruotsin fors stad och föreningar som värnar om Sveaborgs och prinssi Carl Philip tutustui myös Suomenlinnaan ja Helsingfors historia. Evenemangen kulminerade med Ehrensvärd-Seuran toimintaan. Vasemmalla seuran puheenjohtaja, kamarineuvos Henry Wiklund.

• Prins Carl Philip, som seglade på fartyget Götheborg, bekantade sig också med Sveaborg och Samfundet Ehrensvärds verksamhet. Till vänster sällskapets ordförande, kammarrådet Henry Wiklund.

kertoi Helsingin ja Viaporin historiasta Ruotsin aikana. Saaren kävijämäärä nousi vuonna 2019 noin 1,1 miljoonaan. Suurin osa kävijöistä oli ulkomaisia matkai- lijoita. Sen vuoksi opastoimintaa on kehitetty ja laajen- • Ammattinäyttelijöiden vuodesta 1998 vetämät lasten seikkailukierrokset saavuttivat alusta lähtien suuren suosion. nettu niin, että opastuksia voidaan tarjoa noin kahdella- • Äventyrsvandringarna för barn under ledning av professionella skådespelare har varit väldigt populära sedan starten kymmenellä kielellä. Erityisen suosituiksi ovat nousseet år 1998. lapsille järjestetyt temaattiset seikkailukierrokset, joita vetävät 1700-luvun asuihin pukeutuneet ammattinäyt- telijät. Ne käynnistyivät vuonna 1998, kun linnoitus alkuvuodesta 2020 Suomenlinnakeskuksen ylläpito ja en högtid vid Augustin Ehrensvärds grav och på andra vietti 250-vuotisjuhlaansa. palvelutoiminta organisoitiin Ehrensvärd-Seuran, Mu- håll på Sveaborg på krigsmarskalkens födelsedag den Uudistukset ja parantunut yhteistoiminta eri toimi- seoviraston ja Suomenlinnan hoitokunnan sopimilla 25 september 2010, I festligheten deltog Ehrensvärds joiden kesken lisäsivät liiketoiminnan kannattavuutta • Opastustoiminta on yksi Ehrensvärd-Seuran yhteisillä järjestelyillä. ättlingar i tre generationer och inbjudna gäster från Sve­ 2000- ja 2010-luvuilla. Suomen Matkailuyhdistykseltä tärkeimmistä toimintamuodoista. Monilla eri kielillä Suomenlinnan eri toimijoiden hyvä yhteistyö osoit- rige och Finland. Ehrensvärd-Seuralle vuonna 1963 siirtynyt Susisaaren annettavasta opastuksesta vastaavat oppaat, jotka tautui ensiarvoisen tärkeäksi koronavuonna 2020, jol- Ostindiefararen Götheborgs besök i Helsingfors Ehrensvärd-Seura on huolellisesti kouluttanut tehtäviinsä. vanha kioski sai toukokuussa 2010 seuraajakseen ark- loin saaren kävijämäärä jäi 40 %:iin edellisen vuoden och Sveaborg år 2008 stärkte ytterligare Samfundet kitehti Kristian Gullichsenin suunnitteleman modernin • Guidning på Sveaborg är en av Samfundet Ehrensvärds kävijämäärästä. Suurin pudotus kohdistui ulkomais- Ehrensvärds traditionellt starka band med Sverige. I det viktigaste verksamhetsformer. Samfundet Ehrensvärd har kioskin Tykistölahden sillan kupeeseen. Kahvila Pipe- omsorgsfullt utbildat guiderna för deras uppgifter, och ten kävijöiden määrään, mikä heikensi myös Ehren- historiska evenemangsveckoslutet “Närmaste gran­ riä kunnostettiin Suomenlinnan hoitokunnan tuella ja de ger guidning på många olika språk. svärd-Seuran ja Suomenlinnan muiden toimijoiden nar – Finland och Sverige”, som ordnades i juni 2008,

342 Ehrensvärd-Seura – sata vuotta työtä Suomenlinnan puolesta Samfundet Ehrensvärd – hundra år av arbete för Sveaborg 343 • Arkkitehti Kristian Gullichsenin en modern kiosk som står vid bron över Artilleriviken. suunnittelema kioski Kiosken har ritats av arkitekt Kristian Gullichsen. Kafé Tykistölahden sillan kupeessa. Vuonna 2010 avattu kioski on Piper iståndsattes med stöd från Förvaltningsnämn­ laajalti tunnettu. den för Sveaborg, och i början av år 2020 ordnades • Kiosk som ritats av arkitekt Sveaborgscentrets underhåll och serviceverksamhet Kristian Gullichsen vid med Samfundet Ehrensvärds, Museiverkets och för­ Artillerivikens bro. Kiosken, som valtningsnämndens gemensamma arrangemang. öppnades år 2010, har blivit berömd. Det goda samarbetet mellan de olika aktörerna på Sveaborg visade sig vara av yttersta vikt under coro­ naåret 2020, då antalet besökare på ön endast nådde upp till 40 procent av besökarmängden året innan. Den största minskningen skedde i antalet utländska besö­ kare, vilket också bidrog till att försämra Samfundet Ehrensvärds och de övriga aktörernas ekonomiska si­ tuation. Det nästan konkurshotade samfundet klarade sig med stöd från undervisnings- och kulturministeriet och olika stiftelser och kan fira sitt hundraårsjubileum år 2021. Höjdpunkter under jubileumsåret är utställningar­ • Vuonna 2020 koronapandemian aiheuttamat na om Sveaborgs historia under den svenska, ryska rajoitukset vaikuttivat rankasti Ehrensvärd-Seuran och finska tiden i Sveaborgscentret och Riksarkivet, taloustilannetta. Opetus- ja kulttuuriministeriön ja eri deltog prins Carl Philip, som seglat till Helsingfors på toimintaan ja talouteen. Seuran koronavarustautunut puheenjohtaja, Kansallisarkiston pääjohtaja Jussi samt boken Sveaborg – tre rikes fästning 1748–2021, säätiöiden tuella lähes konkurssin partaalle ajautunut Götheborg. Huvudansvaret för arrangemangen bars Nuorteva Suomenlinnan kirkon edessä joulukuussa 2020. som Samfundet Ehrensvärds ordförande, docent Jussi seura selvisi ja pystyy viettämään satavuotisjuhlavuot- av kammarrådet Henry Wiklund och Historiska bilder • Begränsningarna till följd av coronapandemin Nuorteva och Riksarkivets forskningsdirektör, docent taan 2021. rf. Över 70 000 personer deltog i de olika evenemang­ hade drastiska följder för Samfundet Ehrensvärds Päivi Happonen redigerat på finska och svenska. För ju­ Juhlavuoden kohokohtia ovat Suomenlinnakeskuk- en. En föreläsningsserie om Helsingfors och Sveaborgs verksamhet och ekonomi år 2020. På bilden sällskapets bileumsåret planeras också ett besök av ett fartyg från sessa ja Kansallisarkistossa avattavat Suomenlinnan his- historia under den svenska tiden blev mycket populär. coronautrustade ordförande, Riksarkivets generaldirektör Jussi Nuorteva framför Sveaborgs kyrka i december svenska marinen i Sveaborg och firandet av 300-års­ toriasta Ruotsin, Venäjän ja Suomen ajalla kertovat näyt- År 2019 steg antalet besökare på ön till cirka 1,1 mil­ 2020. jubileet av den svenske fartygskonstruktören, amiral telyt sekä Ehrensvärd-Seuran puheenjohtaja, dosentti joner. Största delen av besökarna var utländska turister. Fredrik Henrik av Chapmans födelse. Utställningarna Jussi Nuortevan ja Kansallisarkiston tutkimusjohtaja, Med anledning av detta har guideverksamheten utveck­ fortsätter på sommaren 2022, då den svenska marinen dosentti Päivi Happosen toimittama suomen- ja ruot- lats och utvidgats så att guidningar kan erbjudas på cir­ firar sitt 500-årsjubileum. Avsikten är att Samfundet sinkielinen kirja Viapori-Suomenlinna: kolmen valtakunnan ka tjugo språk. De tematiska äventyrsrundvandringar­ Ehrensvärds hundraårshistorik, som bereds av filosofie linnoitus 1748-2021. Juhlavuonna on tarkoitus toteuttaa na för barn, som leds av professionella skådespelare i doktor Lauri Kallio, publiceras samma år. myös Ruotsin merivoimien aluksen vierailu Suomenlin- 1700-talsdräkter, har blivit särskilt populära. De intro­ nassa ja viettää ruotsalaisen laivasuunnittelija, amiraali ducerades år 1998, då fästningen firade sitt 250-års­ Översättning: ACC Global Fredrik Henrik af Chapmanin syntymän 300-vuotisjuh- jubileum. lavuotta. Näyttelyt jatkuvat vielä kesällä 2022, jolloin Till följd av reformerna och det förbättrade sam­ KIRJALLISUUTTA / LITTERATUR Ruotsin laivasto viettää 500-vuotisjuhlavuottaan. Silloin arbetet mellan olika aktörer blev affärsverksamheten Sophie Holm & Magdalena af Hällström,Viapori: linnoitus, lähiseutu ja maailma. Juhlakirja Panu Pulmalle 2.10.2012 / Sveaborg: fästningen och on määrä julkaista myös filosofian tohtori Lauri Kallion lönsammare på 2000- och 2010-talen. I maj 2010 omvärlden. Festskrift till Panu Pulma 2.10.2012. Ehrensvärd-Seura. Helsinki 2012. valmistelema Ehrensvärd-Seuran satavuotishistoria. efterträddes Vargöns gamla kiosk, som Samfundet Eh­ Olof af Hällström, Ehrensvärd-Seuran toiminta – Samfundet Ehrensvärds verksamhet 1936–1960. Ehrensvärd-Seura. Helsinki 1960. rensvärd övertog av Finska Turistföreningen år 1963, av Heikki Tandefelt, Ehrensvärd-Seuran toiminta 1921–1928. Teoksessa Piirteitä Suomenlinnan historiasta I. Ehrensvärd-Seura. Helsinki 1929.

344 Ehrensvärd-Seura – sata vuotta työtä Suomenlinnan puolesta Samfundet Ehrensvärd – hundra år av arbete för Sveaborg 345 • Bastioni Carpelaniin koottiin heti Viaporin Suomenlinnan Museerna på luovuttamisen jälkeen venäläisten museot Sveaborg jättämiä aseita ja muita tavaroita ja aineistoja. Hyvin nopeasti heräsi ajatus museon perustamisesta PÄIVI HAPPONEN • JUSSI NUORTEVA Viaporiin, jonka suomenkielinen nimi toukokuun 13. päivänä 1918 muutettiin Ehrensvärd-museo Ehrensvärdmuseet Suomenlinnaksi.

Vuonna 1921 perustetun Ehrensvärd-Seuran ensisijai- Samfundet Ehrensvärd grundades år 1921. Dess främ­ sena tavoitteena oli kertoa itsenäistyneelle Suomelle sta mål var i första hand att berätta för det självständiga siirtyneen Suomenlinnan historiasta. Tavoite oli haas- Finland om Sveaborgs historia. Målet var ambitiöst, ef­ teellinen, sillä käytännössä koko saari oli suuri museo. tersom hela ön som överförts från Ryssland till Finland • Genast efter att Sveaborg överlämnats till Finland samlades de vapen och andra föremål och Saaren rakennukset, tykkipatterit, telakka ja kaikki mitä var ett enda stort museum. Byggnaderna, kanonbatte­ material som ryssarna lämnat efter sig i bastion Carpelan. Mycket snart vaknade tanken om att saarella oli, kertoivat niistä tavoitteista, joita sen ruotsa- rierna, dockan och allt som fanns på ön berättade om grunda ett museum på Sveaborg. laisilla perustajilla oli ollut 1700-luvun puolivälissä. Se de mål som fästningens svenska grundare hade i mitten kertoi myös Venäjän ajasta, vaikka Ehrensvärd-Seuran av 1700-talet. De berättade också om den ryska tiden, • Suuri laivanankkuri alkuvaiheessa tämä vaihe tietoisesti sivuutettiinkin. Hel- även om Samfundet Ehrensvärd till en början medvetet kuljetettiin singin kupeessa sijainnut Viaporin linnoitus oli ollut yli lämnade detta skede utan uppmärksamhet. Sveaborgs vuonna 1930 vuosisadan ajan venäläisen vallan manifestaatio Suo- fästning utanför Helsingfors hade varit en manifestation museomuistoksi Suomenlinnan messa ja tuo vaihe haluttiin itsenäistymisen ja katkeran av det ryska väldet i mer än ett århundrade, och efter museon, eli sisällissodan jälkeen unohtaa. självständighetsförklaringen och det bittra inbördeskri­ Ehrensvärd-museon edustalle. Vuosien kuluessa myös Suomen aika alkoi saada get ville man glömma denna period. omat historialliset piirteensä, joissa oli kerrottavaa jälki- Med årens lopp började också den finska tiden på • År 1930 ställdes polville. Suomenlinna eli ajassa ja muuttui sen tarpeiden, Sveaborg få en egen historisk karaktär om vilken det det stora ankaret som museiminne arvostusten ja voimavarojen mukaan. Eri aikakausista gäller att berätta för nya generationer. Sveaborg levde i framför Sveaborgs kertoivat rakennukset, mutta saarella, Suomen, Ruotsin tiden och förändrades efter tidens krav, värderingar och museum, dvs. Ehrensvärdmuseet. ja Venäjän arkistoissa ja museoissa sekä yksityishenki- resurser. Byggnaderna berättade om Sveaborgs olika löillä, oli säilynyt runsaasti esineistöä, asiakirjoja ja saaren tidevarv, men på ön, i arkiv och museer i Finland, Sverige historiasta kertovaa taidetta ja kuvallista aineistoa. Ne lai- och Ryssland och hos privatpersoner hade bevarats rik­ tettiin esille kertomaan ainutlaatuisen saarilinnoituksen ligt med föremål, handlingar, konstverk och bilder som tarinaa. Paras keino siihen oli perustaa Suomenlinnaan också belyste öns historia. De skulle ställas fram för att museo, johon koottaisiin linnoitussaaren historiasta ker- berätta om den unika öfästningen. Den bästa lösningen tovia aineistoja ja esiteltäisiin saaren historiaa kävijöille. var att grunda ett museum där materialet skulle samlas Suomenlinnan historiasta kertomisesta ja sen muistojen och som också skulle presentera öns historia för be­ säilyttämisestä tuli Ehrensvärd-Seuran tärkein tavoite. sökare. Samfundet Ehrensvärds viktigaste mål blev att

346 Suomenlinnan museot Museerna på Sveaborg 347 • Vuonna 1921 saman vuoden keväällä perustettu • Kuva Ehrensvärd- Ehrensvärd-Seura esitti opetusministeriölle Seuran Komendantintalon luovuttamista seuralle museaalisen kokoushuoneesta aineiston säilyttämistä varten. Seura pyysi ministeriöltä, Komendantintalossa että se päättäisi luovuttaa tilat seuran käyttöön sadaksi julkaistiin seuran vuodeksi. ensimmäisessä julkaisussa Piirteitä • År 1921 framställde Samfundet Ehrensvärd, som Suomenlinnan grundats samma vår, för undervisningsministeriet att historiasta I. (Helsinki Kommendantshuset skulle överlämnas till samfundet 1929). för förvaring av musealt material. Samfundet bad att ministeriet skulle ställa lokalerna till samfundets • En bild på förfogande i hundra år. Samfundet Ehrensvärds mötesrum i Kommendanthuset publicerades i berätta om Sveaborgs historia och bevara dess minnen. samfundets första Efter att samfundet grundats år 1921 vände det sig publikation Bidrag till till undervisningsministeriet med en ansökan: “Då Sam­ Sveaborgs historia I (Helsingfors 1929). fundet Ehrensvärds syfte är att skydda fornminnena på Sveaborg och att forska i fästningens historia, och då Samfundet som donationer mottagit ett stort antal porträtt, kartor, handlingar, böcker, möbler o.a. föremål merkiksi sadaksi vuodeksi, myönnettäisi oikeus käyttää efter kriget. Sveaborgs intendent Heikki Tandefelt avled som anknyter till Sveaborgs historia för vilka Samfun­ kokoushuoneenaan ja kokoelmiensa säilytyspaikkana år 1943, och till ny intendent valdes filosofie doktor Lars det inte har en förvaringsplats, men som tills vidare med mainittua, Suomenlinnan vanhan komendantintalon Pettersson. tillstånd av myndigheterna för Sveaborgs museum för­ n.s. Ehrensvärd-salia.” Den största ansträngningen efter kriget var arrange­ varats i den s. k. Ehrensvärdsalen i fästningens gamla Opetusministeriö päätti antaa komendantintalosta mangen för Sveaborgs 200-årsfest år 1948. Utställ­ kommendantshus, ... anhåller Samfundet högaktnings­ tilat Seuran käyttöön. Tämä päätös loi perustan mu- ningen, som i stor utsträckning sammanställdes av filo­ fullt om att Undervisningsministeriet föreslår statsrådet seolle. Vuonna 1930 Suomenlinnan keskeisimmällä sofie magister Marta Hirn som var anställd vid National­ att Samfundet Ehrensvärd under en utsatt tid, till exem­ paikalla, sotamarsalkka Augustin Ehrensvärdin komen- museet, tillsammans med historikpublikationerna och pel i hundra års tid, beviljas rätt att som möteslokal och dantintalossa avattiin hänen nimeään kantavan seuran festevenemangen väckte stort intresse för Sveaborg. förvaringsplats för sina samlingar använda den nämnda ylläpitämä Ehrensvärd-museo. Vuonna 1936 komen- Under jubileumsåret hade ön hela 14 000 besökare. Perustamisensa jälkeen vuonna 1921 seura kääntyi s.k. Ehrensvärdsalen i Sveaborgs gamla kommendants­ dantintalon yhdestätoista huoneesta kymmenen oli jo Samfundet Ehrensvärd fick flera fina donationer till sina opetusministeriön puoleen ja esitti anomuksen: ”Kun hus.” seuran käytössä. Syyskuussa 1938 toiminta kuitenkin samlingar. En av de mest betydande donationerna var Ehrensvärd-Seuran tarkoituksena on Suomenlinnan Undervisningsministeriet beslutade att ställa lokaler keskeytyi, kun Euroopan tilanteen vaikeutuessa koko löjtnant Adolf Erik Geetes ritningsblock, som innehåller muinaismuistojen suojeleminen ja linnoituksen histo- i kommendantshuset till Samfundets förfogande. Detta linnoitussaari otettiin sotilaskäyttöön. Vasta sodan pää- flera byggnadsritningar från 1700-talet med anknyt­ rian tutkiminen ja kun Seura lahjoituksina on vastaanot- beslut skapade förutsättningar för ett museum. Sam­ tyttyä museon toiminta käynnistyi vähitellen uudelleen. ning till Sveaborg. Med anledning av Samfundet Ehren­ tanut useita linnoituksen historiaan liittyviä muotokuvia, fundet Ehrensvärd öppnade Ehrensvärdmuseet år 1930 Vuonna 1943 edesmenneen Heikki Tandefeltin jälkeen svärds hundraårsjubileum utger samfundet blocket i en karttoja, asiapapereita, kirjoja, huonekaluja, aseita y.m. i krigsmarskalk Augustin Ehrensvärds kommendants­ uudeksi intendentiksi oli valittu filosofian tohtori Lars kommenterad och fritt tillgänglig webbversion tillsam­ esineitä, joille Seuralla ei ole säilytyspaikkaa, mutta joi- hus, som stod på det mest centrala stället på Sveaborg. Pettersson. mans med Riksarkivet. ta toistaiseksi on Suomenlinnan museon viranomaisten År 1936 använde Samfundet redan tio av kommen­ Sodan jälkeen suurin ponnistus oli Suomenlinnan Materialen i Ehrensvärdmuseet betonar den svens­ luvalla säilytetty linnoituksen vanhan komendanttitalon dantshusets elva rum. Verksamheten avbröts emeller­ 200-vuotisjuhlan järjestäminen vuonna 1948. Kansal- ka tiden. År 1964 började filosofie magister Olof af Häll­ n.s. Ehrensvärd-salissa … anoo Seura täten kunnioitta- tid i september 1938, då hela fästningsön togs i militärt lismuseon palveluksessa olleen filosofian maisteri Marta ström som Samfundet Ehrensvärds sekreterare. Han vimmin, että Opetusministeriö esittäisi valtioneuvostol- bruk på grund av att situationen i Europa stramats åt. Hirnin pitkälti toteuttama näyttely, historiajulkiasut ja skötte denna uppgift ända till år 1989. På 1960-talet le, että Ehrensvärd-Seuralle joksikin määräajaksi, esi- Museets verksamhet inleddes småningom på nytt först juhlatilaisuudet herättivät laajaa kiinnostusta Suomen- var det svårt att upprätthålla fästningen och museerna.

348 Suomenlinnan museot Museerna på Sveaborg 349 • Suomenlinnan museon asehuone vuonna 1955.

• Vapenrummet i Sveaborgs museum år 1955.

Ehrensvärd-museon aineistot painottuvat Ruotsin aikaan. Vuonna 1964 Ehrensvärd-Seuran sihteerinä aloitti filosofian maisteri Olof af Hällström, joka toimi tässä tehtävässä vuoteen 1989 saakka. Linnoituksen ja museoiden ylläpito oli vaikeaa 1960-luvulla. Valtio, Hel- singin kaupunki ja Puolustusvoimat eivät panostaneet Suomenlinnaan, vaan rakennukset alkoivat rapistua. Seuran voimakas kampanjointi saarikohteen puolesta ei tuottanut tulosta. Merkittävä muutos tapahtui vuonna 1973, kun opetusministeriön alainen Suomenlinnan hoitokunta perustettiin. Se selkiytti linnoitussaaren hajanaista hal- lintoa. Hoitokunnan aseman vahvistuminen heijastui starkare, vilket återspeglades i Samfundet Ehren­svärds Ehrensvärd-Seuran toimintaan. Samoin vaikutti Mui- verksamhet. Fornminneskommissionen hade omvand­ naistieteellisen toimikunnan muuttaminen Museoviras- lats till Museiverket 1972, och även detta påverkade sam­ toksi vuonna 1972. Vuonna 1980 Museovirasto esitti fundets verksamhet. År 1980 framställde Museiverket­

• Ehrensvärd-Seura kartutti museon kokoelmia lahjoituksilla, joita saatiin sekä Suomesta että Ruotsista. Augustin Ehrensvärdin adjutanttina toimineen kapteeni Adolf Erik Geeten luonnosvihko Viaporiin pystytetyistä ja suunnitelluista rakennuksista 1760-luvulta. Geeten sukulaiset luovuttivat luonnosvihkon seuralle ”toistaiseksi” vuonna 1946.

• Samfundet Ehrensvärd utökade museets samlingar genom donationer från både Finland och Sverige. Kapten Adolf Erik Geetes ritningsblock från 1760-talet med ritningar till byggnader som byggts eller planerats på Sveaborg. Geetes släktingar överlämnade ritningsblocket till samfundet “tills vidare” år 1946.

• Ehrensvärd- museon kokoelmat painottuvat Ruotsin linnaa kohtaan. Juhlavuonna kävijämäärä saarella nousi Staten, Helsingfors stad och Försvarsmakten gjorde aikaan ja 1700-luvun säätyläiskulttuuriin 14 000:een. Ehrensvärd-Seura sai kokoelmiinsa useita inga satsningar på Sveaborg, och byggnaderna börja­ ja elämään hienoja lahjoituksia. Yksi merkittävimmistä oli luutnantti de förfalla. Sällskapets starka kampanj för ön gav inte Suomenlinnassa. resultat. Adolf Erik Geeten piirustusvihko, jossa oli useita Viapo- • Ehrensvärdmuseets riin liittyneitä rakennuspiirustuksia 1700-luvulta. Sata- En betydande förändring skedde år 1973. Då grunda­ samlingar betonar vuotisjuhlansa kunniaksi Ehrensvärd-Seura julkaisee sen des Sveaborgs förvaltningsnämnd, som är underställd den svenska tiden och 1700-talets kommentoituna ja vapaana verkkoversiona Kansallisar- undervisningsministeriet. Det klargjorde fäst­nings­öns överklasskultur och -liv kiston kanssa. röriga förvaltning. Förvaltningsnämndens ställning blev på Sveaborg.

350 Suomenlinnan museot Museerna på Sveaborg 351 Ehrensvärd-museon ja sen kokoelmien siirtämistä sille. att Ehrensvärdmuseet och dess samlingar skulle överfö­ • Suomenlinnakeskus palvelee Lopulta seuran ylläpitämä museo sai jatkaa toimintaan- ras till Museiverket. Efter många skeden fick Samfundet vierailijoita Isossa Mustasaaressa Susisaareen vievän sillan korvassa. sa, mutta Museovirasto otti haltuunsa ne aineistot, jot- Ehrensvärds museum slutligen fortsätta sin verksamhet, Vuonna 1998 valmistuneessa ka olivat kuuluneet sen edeltäjälle, Muinaistieteelliselle men Museiverket övertog de material som tillhört dess peruskorjatussa rakennuksessa sijaitsee saaren historiasta toimikunnalle. Se oli kova isku museolle, joka joutui föregångare Fornminneskommissionen. Det var ett hårt kertova Suomenlinna-museo, etsimään uudenlaista toimintakonseptia ja miettimään slag för museet, som blev tvunget att söka efter ett nytt kahvila ja matkamuistomyymälä. kokoelmapolitiikkaansa. Museo on kuitenkin onnistu- verksamhetskoncept och se över sin samlingspolitik. Suomenlinnakeskus tekee tunnetuksi vuonna 1991 Unescon nut saamaan merkittäviä lahjoituksia ja talletuksia yk- Museet hade dock lyckats få betydande donationer och maailmanperintökohteeksi valittua sityisiltä, mikä antoi mahdollisuuden uudistaa museon deponeringar av privatpersoner, vilket gjorde det möjligt linnoitussaarta. luonnetta. att ge museet en ny karaktär. • Sveaborgscentret står vid bron Suomenlinnan valinta Unescon maailmanperintö- År 1991 utsågs Sveaborg till Unescos världsarv, vil­ som för från Stora Östersvartö kohteeksi vuonna 1991 on nostanut huimasti saaren ket har lett till en enorm ökning av besökarmängderna på till Vargön. Byggnaden renoverades år 1998. Den inhyser kävijämäärää. Se on vaikuttanut myös Ehrensvärd-mu- ön. Det har också påverkat Ehrensvärdmuseets profile­ Sveaborgsmuseet, ett café och en seon profilointiin. Museon vuonna 2015 uusitun näyt- ring. Museets utställning förnyades år 2015. Den vackra souvenirbutik. Centret informerar telyn kaunis rokokoointeriööri kuvaa aateliston asu- rokokointeriören i utställningen belyser adelns livsstil på mångsidigt om fästningsön, som utsågs till Unescos världsarv år mistyyliä 1700-luvulla. Suomenlinnan hoitokunnan 1700-talet. I det stämningsfulla museet, som är under­ 1991. alaisuudessa toimivassa ja Ehrensvärd-Seuran ylläpitä- ställt förvaltningsnämnden för Sveaborg och drivs av mässä tunnelmallisessa museossa on esillä muotokuvia, Samfundet Ehrensvärd, visas porträtt, stilmöbler, vapen tyylihuonekaluja, aseita ja saaristolaivaston alusten pie- och miniatyrmodeller av skärgårdsflottans fartyg. Ut­ noismalleja. Museon kiinnostavuutta nostaa se, että sen anför museet finns Sveaborgs bäst kända besöksmål, edustalla on Suomenlinnan tunnetuin vierailukohde, Augustin Ehrensvärds grav, vilket också ökar intresset Augustin Ehrensvärdin hauta. för museet.

Suomenlinnakeskus Sveaborgscentret

Vuonna 1998 valmistuneessa Suomenlinnakeskukses- I Sveaborgscentret, som blev färdigt år 1998, finns • Suomenlinnakeskuksen museossa on esineistöä sa sijaitseva Suomenlinna-museo on nykyisin alueen Sveaborgsmuseet, som i dag är områdets huvudmu­ kaikilta Suomenlinnan historian päämuseo. Siellä esitellään linnoituksen ruotsalaista, seum. Museet presenterar fästningens svenska, ryska aikakausilta. venäläistä ja suomalaista aikaa, saaristolaivastoa, kui- och finska tid, skärgårdsflottan, torrdockan, garniso­ • I Sveaborgscentret finns föremål vatelakkaa, varuskunnan arkea sekä linnoituksen vii- nens vardag och fästningens senaste decennier som från alla perioder i Sveaborgs meisimpiä vuosikymmeniä kulttuuriperintökohteena ja världsarv och sevärdhet. I basutställningen visas bruks­ historia. nähtävyytenä. Perusnäyttelyssä on esillä Suomenlinnan föremål, verktyg, vapen och projektiler som påträffats kaivauksista ja rakennuksista löytyneitä käyttöesineitä, under utgrävningar och i byggnader på Sveaborg. I työkaluja, aseita ja ammuksia. Suomenlinna-museon Sveaborgsmuseets övre våning ordnas växlande ut­ yläkerrassa on vaihtuvia näyttelyitä. Keskuksen valmis- ställningar. Centret har lett till att samarbetet mellan tiin Ehrensvärd-Seuran satavuotisjuhlan kunniaksi raårsjubileum öppnades andra delen av utställningen tuminen on tiivistänyt entisestään Suomenlinnan hoito- förvaltningsnämnden för Sveaborg och Samfundet toinen osio näyttelystä Viapori-Suomenlinna – kolmen Sveaborg – tre rikes fästning på Sveaborgscentret i maj kunnan ja Ehrensvärd-Seuran yhteistyötä. Seuran toi- Ehrensvärd intensifierats ytterligare. Samfundets verk­ valtakunnan linnoitus. Näyttelyn toisesta osiosta vastaa 2021. För utställningens andra del ansvarar Riksarki­ minnot siirrettiin uuteen keskukseen, jossa toimii myös samheter flyttades till det nya centret, där det också Helsingin Kruunuhaassa sijaitseva Kansallisarkisto, jon- vet, som finns i Kronohagen i Helsingfors. I Riksarkivets matkamuistomyymälä ja kahvila. finns en souvenirbutik och ett café. ka kokoelmiin kuuluu monia Viaporin ja Suomenlinnan samlingar finns många materialhelheter av central bety­ Toukokuussa 2021 Suomenlinnakeskuksessa avat- Med anledning av Samfundet Ehrensvärds hund­ historian keskeisiä aineistokokonaisuuksia. delse för Sveaborgs historia.

352 Suomenlinnan museot Museerna på Sveaborg 353 Armfelt-museo 1953–1998 Armfeltmuseet 1953–1998 • Suomenlinnassa vuosina 1953–1998 toiminut Armfelt- museo oli luotu muistuttamaan Halikon Joensuun kartanon interiöörejä, mutta sen kokoelmiin kuului Kaikkien aikojen eurooppalaisin suomalainen ja lukuis- Greve Gustaf Mauritz Armfelt (1757–1814) utveckla­ muutakin Armfelt-suvun aineistoa. Aineistot kuuluvat ten naisten suosiosta nauttinut kreivi Gustaf Mauritz de den största europeiska umgängeskretsen som en Kansallismuseon kokoelmiin. Joitakin kohteita asetettiin esille Ehrensvärd-museoon Armfelt-museon sulkemisen Armfelt (1757–1814) tunsi henkilökohtaisesti huomat- adelsman från Finland någonsin haft. Han rörde sig jälkeen. tavan määrän Euroopan kruunupäitä ja muita merkki- världsvant i de tongivande kretsarna och hade person­ henkilöitä. Armfelt matkusti työnsä vuoksi jatkuvasti eri ligen knutit bekantskap med ett stort antal kunglighe­ maissa, joten hänen jäämistöönsä sisältyy useita kunin- ter och andra märkespersoner. Han hade också många Carl Alexander Armfelt (1850–1925) loi uransa Suo- kaallisia ja keisarillisia lahjoja ja joitakin hänelle kuulu- höga damers gunst På grund av sitt arbete reste Arm­ men valtiosihteerinvirastossa Pietarissa. Suomessa hän neita vaatteita. G.M. Armfeltin pojanpojanpoika, kreivi felt kontinuerligt i olika länder, och i hans kvarlåtenskap asui Halikon Joensuun kartanossa, jonka hän oli perinyt lapsettomana kuolleelta isoveljeltään. Joensuun kartano siirtyi vuonna 1835 tehdyn sään- töperintökirjan määräämänä aina jakamattomana joko • Armfeltmuseet, som fungerade på Sveaborg åren 1953–1998, hade byggts så att det påminde om mieslinjassa tai naisen miespuolisille jälkeläisille. Arm- interiörerna på Åminne herrgård i Halikko. I museets feltilla ja hänen puolisollaan Nadine von Jacobsonilla oli samlingar fanns emellertid inte bara material från ainoastaan kasvattitytär, joten Carl Alexander Armfel- Åminne utan även från andra källor. Materialen tillhör Nationalmuseums samlingar. Efter att tin kuoltua vuonna 1925 kartano siirtyi hänen sisarensa Armfeltmuseet stängdes, ställdes en del objekt fram i pojalle. Kartanon irtaimiston Armfelt testamenttasi Kan- Ehrensvärdmuseet. sallismuseolle neuvoteltuaan tästä ensin museon kanssa. Merkittävän asiakirjakokoelmansa hän lahjoitti valtion- arkistolle eli nykyiselle Kansallisarkistolle. Armfelt-suvun esineistö ja arkisto kuvaavat Euroopan suurvaltapolitiik- finns flera kungliga och kejserliga gåvor och ett antal kaa ja ylhäisön elämää Kustaa III:n ja Aleksanteri I:n klädesplagg som tillhört honom. G.M. Armfelts son­ ajoista alkaen. sonsson, greve Carl Alexander Armfelt (1850–1925), Suuri osa Armfeltin omaisuudesta siirtyi Åbo Aka- gjorde sin karriär vid Finlands statssekreterarkansli i S:t demille, jonne perustettiin Armfeltin valtio- ja kansain­ Petersburg. I Finland bodde han på Åminne herrgård i oikeuden professuuri. Vuonna 1918 tehdyn testamen- Halikko, som han ärvt av sin äldre bror som dog barnlös. tin mukaan irtaimisto tuli asettaa mahdollisuuksien Enligt ett fideikommissbrev av år 1835 skulle Åminne mukaan kartanon sisustusta vastaavaan järjestykseen ja gård oavyttrad tillfalla nästa person i den manliga linjen siten säilyttää esineistö kokonaisuutena. Tällä kunnioi- eller nästa manliga arvinge i den kvinnliga linjen. Arm­ tettiin Suomen historiaan merkittävästi vaikuttaneita felt och hans maka Nadine von Jacobson hade endast Armfelt-suvun jäseniä. en fosterdotter, vilket innebar att herrgården efter Carl Armfeltin kokoelma sisälsi huonekaluja, poslii- Alexander Armfelts död år 1925 tillföll hans systerson. nia, vaatteita ja muotokuvia 1700- ja 1800-luvuilta. Armfelt hade efter förhandlingar med Nationalmuseet Se asetettiin vuonna 1926 näytteille Kansallismuseon testamenterat herrgårdens lösöre till museet. Sin bety­ pohjakerrokseen. Sota-aikana esineet evakuoitiin ja ne dande samling av handlingar donerade han till statsarki­ siirrettiin sodan päätyttyä Suomenlinnaan, jossa vuosina vet, dvs. till nuvarande Riksarkivet. Släkten Armfelts fö­ remål och arkiv berättar om stormaktspolitiken i Europa • Armfelt-suku lahjoitti suvun esineistöä ja aineistoja Åbo Akademille, valtionarkistolle (Kansallisarkisto) ja 1767–1769 ja 1804 rakennettu bastioni Carpelan enti- Kansallismuseolle. Kreivitär Marianna Armfeltin koti vuonna 1912. söitiin Sotamuseosta Kustaanmiekan museoksi. och om överklassens liv från och med Gustav III:s och Intendentti Olof af Hällström toteutti bastioniin Alexander I:s tid. • Släkten Armfelt donerade föremål och material som varit i släktens ägo till Åbo Akademi, statsarkivet (Riksarkivet) och Nationalmuseet. Grevinnan Marianna Armfelts hem år 1912. mahdollisimman pitkälle testamentin toiveiden mukai- En stor del av Armfelts egendom övergick till Åbo

354 Suomenlinnan museot Museerna på Sveaborg 355 • Ehrensvärd-museo iltavalaistuksessa tammikuussa Sotamuseo ja sukellusvene Vesikko Krigsmuseet och ubåten Vesikko 2021.

• Ehrensvärdmuseet i kvällsbelysning i januari 2021. Muinaistieteellinen toimikunta ehdotti vuonna 1927 År 1927 föreslog Fornminneskommissionen att ett Sotamuseon perustamista Suomenlinnaan. Sen ohjel- krigsmuseum skulle grundas på Sveaborg. Museet mistoon kuuluisivat sotalaivaston, tykistön, jääkäriliik- skulle presentera krigsflottans, artilleriets, jägarrörel­ keen ja sisällissodan historian esittely. Puolustusvoimien sens och inbördeskrigets historia. Meningsskiljaktig­ Akademi, som grundade den Armfeltska professuren i ja Muinaistieteellisen toimikunnan väliset kiistat lienevät heter mellan Försvarsmakten och Fornminneskommis­ statsrätt och folkrätt. Enligt testamentet av år 1918 skul­ vaikuttaneet siihen, että Sotamuseon toiminta käynnistyi sionen torde dock ha bidragit till att Krigsmuseets verk­ le lösöret i den omfattning det var möjligt placeras i en Helsingin Kruununhaassa marraskuussa 1929. Museon samhet inleddes i Kronohagen i Helsingfors i november ordning som motsvarade herrgårdens inredning och avajaisia juhlittiin lokakuussa 1930. Kolme vuotta myö- 1929. Museet invigdes i oktober 1930. Tre år senare därigenom bevaras som en helhet. Syftet med detta för­ hemmin puolustusministeriö määräsi museon muutta- gav försvarsministeriet order att museet skulle flyttas ordnande var att hedra medlemmarna i släkten Armfelt, maan Suomenlinnaan bastioni Carpelaniin, jonne sitä till bastion Carpelan på Sveaborg, dit det ursprungligen som haft ett stort inflytande på Finlands historia. oli alun perinkin suunniteltu. Museon näyttely oli jaettu planerats. Museets utställning var indelat i jägar-, pion­ Armfeltska samlingen omfattade möbler, porslin, jääkäri-, pioneeri-, ase- ja laivasto-osastoihin. Vuosittain jär-, vapen- och flottavdelningar. Det hade cirka 9 000 kläder och porträtt från 1700- och 1800-talen. Den kävijöitä oli noin 9 000. besökare varje år. ställdes ut i Nationalmuseets bottenvåning år 1926. Talvisodan kynnyksellä Sotamuseo suljettiin ja sen Krigsmuseet stängdes inför vinterkriget och dess Under kriget evakuerades föremålen, och efter kriget esineet varastoitiin eri puolille Suomea. Henkilöstö siir- föremål magasinerades på olika håll i Finland. Persona­ förflyttades de till Sveaborg, där bastion Carpelan, som tyi sotilastehtäviin. Sotavuosina museo järjesti Helsingin len flyttades till militära uppgifter. Under krigsåren ord­ byggts åren 1767–1769 och 1804 och som använts av Krigsmuseet, byggdes om till Gustavssvärds museum. För att förordnandena om samlingen i Armfelts tes­ tamente skulle iakttas, lät intendent Olof af Hällström bygga en interiör i bastionen som motsvarade miljön sen Armfeltin kartanon interiöörin. Museoon rakennet- i Armfelts herrgård i så hög grad som möjligt. I museet tiin valkoinen salonki, sininen förmaaki, C.A. Armfeltin byggdes en vit salong, ett blått förmak samt C.A. Arm­ työhuone ja kirjastohuone. Lisäksi yhdessä huoneessa felts arbetsrum och biblioteksrum. I ett rum presentera­ esiteltiin kokoelmaan sisältyviä posliineja. Yleisölle Kus- des dessutom porslinsföremål som tillhörde samlingen. taanmiekan kärjessä sijainnut museo avautui vuonna Museet, som fanns längst ute på Gustavssvärd, öppna­ 1953. Suuri osa kokoelmasta oli esillä vuoteen 1998, des för allmänheten år 1953. Största delen av samlingen jolloin Museovirasto sulki museon lopullisesti talou- stod utställd fram till år 1998, då Museiverket stängde dellisten vaikeuksien ja pienen kävijämäärän takia. Jo museet slutgiltigt på grund av dess ekonomiska svårig­ ennen tätä päätöstä museo oli ollut kiinni neljä vuotta, heter och få besökare. Museet hade varit stängt i fyra års mutta avattiin kesällä 1998 vielä viimeisen kerran ylei- tid redan innan detta, men det öppnades sista gången sölle. Kokoelma on edelleen Kansallismuseon omistuk- för publiken sommaren 1998. Samlingen finns fortfaran­ sessa ja sen kiinnostavin osa on G.M. Armefeltin jää- de i Nationalmuseets ägo, och dess mest intressanta del mistö. Joitakin museon esineitä, kuten Gustaf Mauritz är G.M. Armfelts kvarlåtenskap. Vissa föremål från mu­ Armfeltin muotokuva, on esillä Ehrensvärd-museossa. seet, till exempel ett porträtt på Gustaf Mauritz Armfelt, Jouni Kuurneen teos Gustaf Mauritz Armfeltin perintö: visas på Ehrensvärdmuseet. Jouni Kuurnes bok Gustaf • Suomenlinnan sotamuseo vuonna 1933. Museon kokoelmissa painottuivat vuoden 1918 vapaussota (sisällissota) ja G.M. Armfeltille kuuluneet esineet Suomen kansallismuseon Mauritz Armfeltin perintö: G.M. Armfeltille kuuluneet esi- itsenäisen Suomen armeijan alkuvaiheet. kokoelmissa (2008) antaa erinomaisen kuvan ajan esi- neet Suomen kansallismuseon kokoelmissa (2008) ger • Krigsmuseet på Sveaborg år 1933. Museets samlingar betonar frihetskriget (inbördeskriget) år 1918 och de inledande neellisestä kulttuurista. en utmärkt bild av tidevarvets föremålskultur. skedena för det självständiga Finlands armé.

356 Suomenlinnan museot Museerna på Sveaborg 357 messuhallissa näyttelyitä, joiden tarkoituksena oli esitellä nade museet utställningar i Helsingfors mässhall i syf­ tiloissa on kuitenkin esillä näyttävä kokoelma Merivoi- som berättar om Sjöstridskrafternas historia. Eftersom rintamaesineistöä yleisölle, kerätä rahaa sotainvalideille te att presentera föremål från fronten för allmänheten, mien historiasta kertovia esineitä. Koska Merisotakoulu Sjökrigsskolan är en fungerande läroanstalt är samling­ ja kohottaa kotirintaman mielialoja. samla in pengar för krigsinvalider och höja stämningen on toimiva oppilaitos, eivät ne kuitenkaan ole suuren en dock inte tillgänglig för allmänheten. Sotien jälkeen Sotamuseo oli hetken ilman toimiti- på hemmafronten. yleisön nähtävissä. Sveaborg var en ubåtsbas under krigen. I enlighet loja. Bastioni Carpelan ei enää ollut käytettävissä, mutta Efter kriget var Krigsmuseet en tid utan verksam­ Suomenlinna oli sotavuosina Suomen sukellus- med fredsfördraget i Paris år 1947 skulle emellertid uudet tilat löytyivät Kruununhaasta, Maurinkadun tiili- hetslokaler. Bastion Carpelan stod inte längre till för­ veneiden tukikohta. Pariisin rauhansopimus vuonna alla finska ubåtar skrotas. Detta krav efterlevdes, men kasarmista. Toiminta laajeni 1990-luvulla Liisankadulle. fogande, men nya lokaler hittades i en tegelkasern på 1947 edellytti kuitenkin suomalaisten sukellusveneiden ubåten Vesikko, som byggts på Crichton-Vulcans varv Näyttelytilat suljettiin kuitenkin kiinteistön homeongel- Mauritzgatan i Kronohagen. På 1990-talet utvidgades romuttamista. Tämä vaatimus toteutettiin, mutta vuon- i Åbo år 1933 och som utfört konvoj-, säkrings- och mien vuoksi vuonna 2016. Sen jälkeen Sotamuseolle ei verksamheten till Elisabetsgatan. Utställningslokalerna na 1933 Turun Crichton-Vulcanin telakalla valmistunut patrulluppdrag i Finska viken under vinter- och fortsätt­ ole löytynyt uutta sijoituspaikkaa. stängdes dock på grund av mögelproblem i fastigheten sukellusvene Vesikko, joka oli toiminut talvi- ja jatkoso- ningskrigen, undkom detta öde med knapp marginal. Suomenlinnassa sotamuseotoiminta käynnistyi uu- år 2016. Efter det har en ny förläggningsplats för Krigs­ dissa Suomenlahdella saattue-, varmistus- ja partiointi- Beslut fattades om att tills vidare förvara Vesikko på delleen, kun joulukuussa 1948 avattiin Sotamuseon museet inte hittats. tehtävissä säästyi täpärästi. Vesikko päätettiin kuitenkin Valmet Oy:s varv på Skatudden i Helsingfors, eftersom alainen rannikkotykistömuseo. Se toimi vuonna 1776 På Sveaborg började krigsmuseumsverksamheten säilyttää toistaiseksi Valmet Oy:n telakalla Helsingin Ka- man hoppades på ändringar i Parisfördraget. År 1959 rakennetussa vanhassa ammus- ja ruutivarastossa, joka åter i december 1948, då kustartillerimuseet, som var tajanokalla, koska Pariisin rauhansopimukseen toivottiin sålde Sjöstridskrafterna ubåten till Krigsmuseet, och 1880-luvulla oli ollut peitettynä maalla. Museon näyt- underställt Krigsmuseet, öppnades. Museet fungerade tulevan muutoksia. Vuonna 1959 Merivoimat myi sen krigshistoriska forskningsinstitutet och förutvarande tely esitteli esinein ja valokuvin suomalaisen rannikko- i ett ammunitions- och krutmagasin som byggts 1776 Sotamuseolle ja Sotahistoriallinen Tutkimuslaitos ja en- ubåtsofficerare började iståndsätta den till ett historiskt tykistön historiaa autonomian ajan loppuvuosilta itse- och som varit täckt med jord på 1880-talet. Utställning­ tiset sukellusveneupseerit ryhtyivät kunnostamaan sitä besöksmål som berättade om ubåtarna som en del av näisyyden ajalle. Parhaimmillaan kävijöitä oli 14 000 en presenterade kustartilleriets historia från de sista historialliseksi käyntikohteeksi kertomaan sukellusve- marinens historia i det självständiga Finland. Ubåten kesässä. Museo suljettiin vuonna 2007 tilojen huonon åren under autonomins tid till självständighetstiden med neistä osana Suomen laivaston historiaa. Se kuljetettiin transporterades i fem delar till Sveaborg och restaure­ kunnon takia. Talvisodassa mainetta niittänyt Järisevän föremål och fotografier. Som mest hade museet 14 000 viidessä osassa Suomenlinnaan ja entisöitiin alkuperäi- rades. I anslutning till detta fick ubåten sitt ursprungli­ tykki, joka siirrettiin talvisodan jälkeen Helsingin Sota- besökare om året. Museet stängdes år 2007 på grund seen asuunsa. Suomenlinnan Tykistölahdelle sijoitettu ga utseende. Vesikko placerades på stranden i Artille­ museoon, on nykyisin esillä Suomenlinnan Sotamuse- av att lokalerna var i ett dåligt skick. Den från vinterkri­ Vesikko avautui yleisölle osana vuonna 1973. Yleisö voi riviken på Sveaborg och öppnades för allmänheten år ossa. get berömda kanonen från fortet Järisevä flyttades efter tutustua sukellusveneen ahtaisiin tiloihin, jossa noin 20 1973. Publiken kan bekanta sig med ubåtens trånga ut­ Vuonna 1948 Suomenlinnassa avattiin myös Sota- vinterkriget till Krigsmuseet i Helsingfors. Numera är ka­ hengen miehistö työskenteli sotavuosina kymmenien rymmen, där besättningen på cirka 20 personer arbeta­ museon laivasto-osasto, joka esitteli itsenäisyyden ajan nonen utställd i Krigsmuseet på Sveaborg. metrien syvyydessä. Alukselle toteutettiin uusi perus- de under krigsåren på tiotals meters djup. Fartyget re­ meripuolustusta. Kosteusongelmat sulkivat museon jo År 1948 öppnades också en avdelning för flottan i vuonna 1963 eikä uusia tiloja löytynyt. Merisotakoulun Krigsmuseet på Sveaborg. Avdelningen presenterade • Suomen sjöförsvaret under självständighetstiden. merivoimia toisessa Museet stängdes på grund av fuktproblem maailmansodassa menestyksekkäästi redan år 1963, och nya lokaler hittades palvellut inte. I Sjökrigsskolans lokaler visas emel­ sukellusvene lertid en representativ samling föremål Vesikko on yksi Suomenlinnan suosituimmista tutustumiskohteista.

• Ubåten Vesikko tjänstgjorde med • Rauma-luokan ohjusvene Raahen framgång i finska pienoismalli kuuluu Merisotakoulun flottan under kokoelmiin. andra världskriget. I dag är den ett • I Sjökrigsskolans samlingar finns denna av Sveaborgs miniatyrmodell av en missilbåt av Rauma- populäraste klass. besöksmål.

358 Suomenlinnan museot Museerna på Sveaborg 359 Tullimuseo Tullmuseet

Aikaisemmin Ruotsiin kuulunut Suomen suuriruhti- Storfurstendömet Finland, som tidigare varit en del av naskunta sai Venäjän alaisuudessa laajan autonomian. Sverige, fick en omfattande autonomi under den ryska Yhtenä esimerkkinä sen vaikutuksesta oli tullirajan tiden. Ett exempel på detta var att tullgränsen mellan Fin­ jättäminen Suomen ja Venäjän keisarikunnan välil- land och kejsardömet Ryssland lämnades kvar. Finlands le. Suomen oma tullilaitos, jonka alaisuuteen liitettiin eget tullväsende grundades den 18 februari 1812, och Ruotsin aikana toimineet meritullikamarit, perustettiin alla sjötullkammare som verkat under den svenska tiden 18.2.1812. Vuonna 1821 ns. Päätullijohtokunta siirtyi anslöts till det. År 1821 flyttade den s.k. Generaltulldirek­ Turusta suuriruhtinaskunnan pääkaupungiksi 1812 tul- tionen från Åbo till Helsingfors, som blivit storfurstendö­ leeseen Helsinkiin. mets huvudstad år 1812. Suomen itsenäistyminen 1917 edellytti entistä te- När Finland blev självständigt år 1917 blev det nöd­ hokkaampaa rajavalvontaa ja tullitoimintaa. Vuonna vändigt att effektivisera gränsövervakningen och tull­ 1930 Suomen merialueen valvonta siirrettiin tullilta verksamheten ytterligare. År 1930 överfördes över­

• Suomen Tullin ylläpitämä Tullimuseo siirtyi Suomenlinnaan vuonna 1992. Se perustettiin jo vuonna 1930 ja toimi aluksi Helsingin keskustassa.

• Tullmuseet, som drivs av finska Tullverket, flyttade till Sveaborg år 1992. Museet grundades redan år 1930 och verkade först i Helsingfors centrum.

• Sotamuseon alainen Suomenlinnan sotamuseo toimii venäläiskaudella vuonna 1881 valmistuneessa maneesissa. Sen kokoelmat painottuvat Suomen autonomian ja itsenäisyyden aikoihin.

• Krigsmuseet på Sveaborg, som är underställt Krigsmuseet, fungerar i en manege som byggdes under den ryska tiden, år 1881. Dess samlingar betonar Finlands autonoma period och självständighetstid.

kunnostus vuosina 2011–2013, jolloin se maalattiin noverades på nytt åren 2011–2013. I anslutning till detta sota-aikaisen peitevärin mukaiseksi. målades den i dess krigstida kamouflagefärger. Sotamuseo laajensi näyttelytoimintaansa Suo- År 1975 utvidgade Krigsmuseet sin utställningsverk­ menlinnassa vuonna 1975, kun museon varastotilana samhet på Sveaborg då Manegen, som museet använt toiminut Maneesi avattiin näyttelytilana. Maneesi pe- som lager, öppnades som utställningslokal. Manegen ruskorjattiin vuosina 1986–1987, kun lämmitysuunit byggdes om åren 1986–1987. Då avlägsnades dess ug­ poistettiin ja lattia rakennettiin uudelleen. Pysyvä näyt- nar och byggdes ett nytt golv. Den permanenta utställ­ tely uudistettiin vuonna 2018 ja samalle se laajennettiin ningen förnyades år 2018, och samtidigt utvidgades viereiseen Tykistömaneesin rakennukseen. Suomenlin- den till den intilliggande Artillerimanegen. Sveaborgs nan Sotamuseo ja Vesikko kuuluvat saaren suosituim- Krigsmuseum och ubåten Vesikko är bland de po­ piin vierailukohteisiin. Vuonna 2018 niissä vieraili yli puläraste besöksmålen på ön. År 2018 hade de över 130 000 kävijää. 130 000 besökare.

360 Suomenlinnan museot Museerna på Sveaborg 361 Merivartiolaitokselle. Tullimaksut ovat olleet iso osa vakningen av Finlands havsområden från tullen till Sjö­ valtiontaloutta, ja tullilaitos on ollut myös merkittävä bevakningsväsendet. Tullavgifter har utgjort en stor työllistäjä. Sen toiminnasta etenkin kieltolain aikana on del av statsfinanserna och tullverket har också varit en lukemattomia kertomuksia. Sen vuoksi tullin historia on betydande arbetsgivare. Det finns otaliga berättelser om kiinnostanut ihmisiä. tullens verksamhet, särskilt från förbudslagstiden. Där­ Tullilaitoksen museotoiminta käynnistyi vuonna för har tullens historia intresserat människor. 1930, kun silloisen silloisen tullihallituksen alaisuuteen Tullverkets museiverksamhet började år 1930, då ett ja sen tiloihin Erottajan ja Uudenmaankadun kulmassa tullmuseum grundades i tullstyrelsens lokaler i hörnet av sijainneisiin tiloihin perustettiin tullimuseo. Sen tavoit- Skillnaden och Nylandsgatan i Helsingfors. Museet var teena on ollut palvella tullialan historiantutkimusta ja underställt tullstyrelsen. Dess mål har varit att tjäna his­ koulutusta, viestiä tullihistoriallisesta tiedosta, vastata ko- torieforskningen och utbildningen inom tullväsendet, stå koelmanhallinnasta, ylläpitää perusnäyttelyä ja järjestää till tjänst med tullhistorisk information, sköta samlingar­ erikoisnäyttelyitä. na, upprätthålla en basutställning och ordna specialut­ Tullimuseo kärsi sodan jälkeen niukoista voima- ställningar. varoista monien muiden museoiden tapaan, kunnes Efter kriget led Tullmuseet av resursbrist, i likhet med 1960-luvulla museon toimintaedellytyksiä ryhdyttiin ko- många andra museer. På 1960-talet inleddes arbetet för hentamaan. Sille vuokrattiin tilat aluksi Helsingin Unio- att förbättra museets verksamhetsförutsättningar. Till en ninkadulta, mutta ne eivät vetäneet puoleensa yleisöä. början hyrdes lokaler för museet på Unionsgatan i Hel­ Myös lyhyet aukioloajat verottivat kävijöiden määrää. singfors, men de lockade inte besökare. Även museets Tullimuseo siirtyi vuonna 1992 Suomenlinnaan, jossa korta öppettider minskade antalet besökare. År 1992 flyt­ se toimii edelleen. Pysyvän näyttelyn lisäksi Tullimuseo tade tullmuseet till Sveaborg, där det verkar fortfarande. järjestää erityisnäyttelyitä tullihistorian eri vaiheista ja Utöver den permanenta utställningen ordnar Tullmuseet toiminnoista. Esimerkiksi vuonna 2019 avautui erityis- specialutställningar om olika skeden och verksamheter i • Vuonna 1985 perustettu yksityinen lelumuseo tarjoaa nostalgiamatkoja lapsuuteen nyt jo monille ikäluokille. näyttely tullikoirien silloin jo 50- vuotisesta toiminnasta. tullhistorien. Till exempelvis år 2019 öppnades en speci­ Lelumuseon tavoite on kertoa eri aikakausien leluista ja leikeistä, mutta asetelmat pyrkivät myös viihdyttämään ja herättämään iloista mieltä kävijöissä. Tullimuseo on avoinna vain kesäisin. alutställning om tullhundarnas verksamhet, som pågått i hela 50 år. Tullmuseet är öppet endast på sommaren. • Det privata leksaksmuseet, som grundades år 1985, bjuder många åldersklasser på nostalgiresor till barndomen. Leksaksmuseet berättar om leksaker och lekar under olika tidevarv, men ger också besökarna underhållning och glädje med sina arrangemang. Lelumuseo Leksaksmuseet

Kauniissa pitsihuvilassa Suomenlinnan Ison Mustasaa- Det privata Leksaksmuseet finns i en vacker villa med koisuuksia ovat sota-ajan pelit ja leikkikalut. Museossa lingens specialiteter är spel och leksaker från krigstiden. ren itärannalla sijaitsee keramiikkataiteilija ja antiikki- snickarglädje på Stora Östersvartös östra strand. Mu­ vierailee vuosittain noin 25 000 kävijää. Museet har årligen cirka 25 000 besökare. kauppias Piippa Tandefeltin vuonna 1985 perustama seet grundades år 1985 av keramikkonstnären och an­ yksityinen Lelumuseo. Tandefelt aloitti lelujen kerää- tikhandlaren Piippa Tandefelt. Hon hade börjat samla Översättning: ACC Global misen jo 1960-luvulla. Perheen kotitalon alakerrassa leksaker redan på 1960-talet. Piippa Tandefelts dotter toimivan museon ja kahvilan toimintaa on äitinsä jäl- Petra Tandefelt fortsätter att driva museet och kaféet, keen jatkanut hänen tyttärensä Petra Tandefelt. Museon som finns i nedre våningen i huset där familjen bor. I mu­ KIRJALLISUUTTA/LITTERATUR kokoelmaan kuuluu vanhoja nukkeja, antiikkinalleja ja seets samlingar finns gamla dockor, antika teddybjör­ Marta Hirn, Suomenlinna halki kahden vuosisadan. Suomenlinnan historiaa sanoin ja kuvin. WSOY. Porvoo & Helsinki 1948 - Sveaborg genom två muita leikkikaluja 1800-luvun alkupuolelta 1960-luvul- nar och andra leksaker från 1800-talets första hälft till sekler: Ett bildurval med text. WSOY 1948. le saakka. Museon esineet kertovat suomalaisten lasten 1960-talet. Föremålen i museet berättar om de finska Heikki Hyvönen, Armfelt-museo Suomenlinna. Opas. Helsinki 1974. elämästä ja suosikkileluista eri aikoina. Kokoelman eri- barnens liv och favoritleksaker under olika tider. Sam­ Jouni Kuurne, Gustaf Mauritz Armfeltin perintö. G.M. Armfeltille kuuluneet esineet Suomen kansallismuseon kokoelmissa. Helsinki 2007.

362 Suomenlinnan museot Museerna på Sveaborg 363 vastaavasti punakaartilaisten sodan aikana Pietariin vie- delen av de fartyg som blivit kvar i finska hamnar gavs till mät alukset palautettiin Suomeen vuonna 1922. Sovjetunionen, men på motsvarande sätt återlämnade Itsenäisen Suomen Det självständiga Laivojen ohella Suomi sai Venäjän ajan perintönä Sovjetunionen år 1922 de fartyg som rödgardister fört osan vahvasta rannikkopuolustusjärjestelmästä. Raskaat till Ryssland under kriget. laivasto 1918–2021 Finlands flotta 1918–2021 ja järeät rannikkopatterit olivat pääosin ajanmukaisia ja Vid sidan av fartygen fick Finland som ett arv från vastasivat tulivoimaltaan ja tulen teholtaan aikakauden den ryska tiden en del av det starka ryska kustförsvars­ vaatimuksia. Patterit oli varustettu mittaus-, tulenjohto- systemet. De tunga och grova kustbatterierna var i ja viestiverkoilla. Suomen haltuun jääneen omaisuuden huvudsak tidsenliga och deras eldkraft och effektivitet VILLE VÄNSKÄ taloudellinen ja materiaalinen arvo oli erittäin suuri. Se motsvarade tidens krav. Batterierna var utrustade med mahdollisti rannikkopuolustuksen kehittämisen, mihin mät-, eldlednings- och kommunikationsnät. Den egen­ Suomella ei olisi ollut omin voimin minkäänlaisia edel- dom som Finland övertog hade ett mycket stort eko­ lytyksiä. nomiskt och materiellt värde. Den gjorde det möjligt för Suomen meripuolustus periytyy autonomian ajalta. Finland sjöförsvar har sina rötter i autonomins tid. Efter Osa venäläistä perintöä oli Viaporin linnoitus. Se Finland att utveckla ett kustförsvar som landet inte hade Suomen itsenäistyttyä osa aikansa moderneimmasta att Finland blivit självständigt utgjorde en del av samti­ nimettiin uudelleen Suomenlinnaksi ja se säilyi sotilas- haft några resurser för på egen hand. meri- ja rannikkopuolustusjärjestelmästä muodosti Suo- dens modernaste sjö- och kustförsvarssystem bildade käytössä. Itsenäisen Suomen laivastotukikohtaa siitä ei Sveaborgs fästning var en del av det ryska arvet. men meripuolustuksen perustan. Venäläisiltä jäi Suo- grunden för Finlands sjöförsvar. Ryssarna lämnade ett kuitenkaan tullut, vaan laivaston päätukikohdaksi muo- Fästningens finska namn Viapori ändrades till Suomen­ men satamiin huomattava määrä aluksia. Venäläiset betydande antal fartyg i hamnarna i Helsingfors. Med dostui Katajanokan merikasarmi sotasatamineen. Kata- linna, och fästningen förblev i militärt bruk. Den blev vaativat Brest-Litovskin ja myöhemmin tehdyn Hangon stöd av fredsfördraget i Brest-Litovsk och Hangöför­ janokalla toimi myös Valtion laivatelakka 1930-luvun dock ingen flottbas i det självständig Finland. I stäl­ sopimuksen nojalla kaikkia Suomeen jääneitä laivojaan draget, som tecknades senare, krävde Sovjetryssland alkuun asti, kunnes Suomenlinnan kuivatelakka ja sen let utsåg flottan sjökasernen på Skatudden och dess takaisin. Venäläislaivoista kiisteltiin vielä Tarton rauhan- att alla ryska fartyg som blivit kvar i Finland återlämna­ työpajat saatiin kunnostettua valtion rahoituksella. krigshamn till sin huvudflottbas. På Skatudden fungera­ neuvotteluissa vuonna 1920. Valtaosa Suomen sata- des. Tvisten om de ryska skeppen var aktuell fortfaran­ Kaluston lisäksi Venäjän laivastossa palvellut henki- de också statens skeppsvarv ända till 1930-talets slut, miin jääneistä laivoista annettiin Neuvostoliitolle, mutta de vid fredsförhandlingarna i Dorpat år 1920. Största löstö vaikutti itsenäisen Suomen laivaston alkuaskeliin. fram till dess att torrdockan på Sveaborg och dess verk­ Ensimmäisen maailmansodan aikana Venäjän laivas- städer kunde sättas i ordning med statlig finansiering. Inte bara rysk materiel utan även personal som • Suomen laivaston tossa palveli yli neljäkymmentä eri-ikäistä suomalaista aluskanta itsenäisyyden meriupseeria. Viisi heistä kaatui sodan aikana, viisi mur- tjänstgjort i den ryska flottan bidrog till de första stegen alkuvaiheessa muodostui hattiin Venäjän vallankumouksissa ja kaksi joutui sota- för det självständiga Finlands flotta. Under det första Venäjän laivaston Suomeen jättämistä vankeuteen. Valkoisten puolella Suomen sisällissodassa världskriget tjänstgjorde fler än fyrtio finska marinoffice­ aluksista. Saksalaisen taisteli toistakymmentä Suomessa ollutta tai Suomeen rare i olika åldrar i Rysslands flotta. Fem av dem stupade Itämeren Divisioonan paennutta meriupseeria. He nousivat merkittävään ase- i kriget, fem blev mördade i de ryska revolutionerna och noustessa maihin Hangossa huhtikuussa maan rakennettaessa itsenäisen Suomen meripuolustus- två blev krigsfångar. I inbördeskriget stred fler än tio ma­ 1918 venäläiset polttivat ta ja välittivät toiminnallaan Ruotsin aikaan ulottuvaa rinofficerare som vistades i eller flytt till Finland på den suuren osan satamassa suomalaista meriupseeriperinnettä. vita sidan. De fick en betydande ställning vid bygget av olleista aluksistaan. Toukokuussa 1918 Suomen senaatti määräsi me- det självständiga Finlands sjöförsvar och förmedlade • I självständighetens renkulkuhallituksen vastaanottamaan satamiin jätetyt med sina insatser den finska sjöofficerstraditionen, som början bestod finska flottans fartygsmateriel venäläiset alukset. Suuri osa niistä oli vaurioitettu käyt- sträckte sig tillbaka ända till den svenska tiden. av fartyg som Rysslands tökelvottomiksi, mutta parhaimpia alettiin kunnostaa. I maj 1918 förordnade Finlands senat att sjöfarts­ flotta lämnat i Finland. Merenkulkuhallituksen johtamien merikuntien tehtävä- styrelsen skulle ta emot de ryska fartyg som lämnats i När den tyska Östersjödivisionen steg i nä oli ottaa alukset luetteloinnin jälkeen haltuunsa ja finska hamnar. Största delen av dem var så förstörda att land i Hangö i april 1918 vartioida niitä. Suomen satamissa oli Venäjälle kuulunei- de inte kunde användas, men de bästa av dem valdes brände ryssarna en stor ta aluksia runsaasti: 70 höyrylaivaa, 90 moottorivenettä, ut för reparation. Marinskyddskårerna, som stod under del av sina fartyg som låg i hamnarna. 15 torpedovenettä, yksi miinalaiva sekä lukuisa joukko sjöfartsstyrelsens ledning, var att ta över fartygen efter

364 Itsenäisen Suomen laivasto 1918–2021 Det självständiga Finlands flotta 1918–2021 365 • Venäjän keisarillisen laivaston 1. luokan kapteeni, perustamispäivä oli 3.8.1918, jolloin valtionhoitaja P. E. Den nybildade flottans ledning var bekymrad över kontra-amiraali Johannes Indrenius toimi vuosina Svinhufvud nimitti merenkulkuhallituksen luotsi- ja ma- den varierande och delvis obrukbara fartygsmaterielen. 1918–1919 Suomen laivaston ensimmäisenä komentajana. jakkaosaston päällikön, 1. luokan kapteeni, vapaaherra Sommaren 1918 började skeppsvarven och verkstäder­ Johannes Indreniuksen laivaston päälliköksi. Rannik- na på Skatudden iståndsätta fartyg som ryssarna läm­ • Kapten av 1 graden i Rysslands kejserliga flotta, konteramiral Johannes Indrenius var den finska kotykistö ja Rannikkolaivue toimivat laivaston alaisuu- nat efter sig och som samlats till krigshamnen på Skat­ flottans första kommendör åren 1918–1919. dessa. Rannikkotykistöön kuuluivat joukko-osastoina udden. I slutet av sommaren färdigställdes de första Suomenlinnan, Viipurin ja Laatokan rannikkotykistöpa- torpedbåtarna som fick uppgiften att övervaka kusten taljoonat. Rannikkolaivueeksi muodostettiin Merikun- utanför Helsingfors. Dessa få fartyg som härstamma­ att de antecknats i förteckningen och att vakta dem. I nan vapaaehtoisista Meripataljoona. de från Ryssland och som delvis var i dåligt skick och Finlands hamnar fanns många fartyg som tillhört Ryss­ Vastaperustetun laivaston johto oli huolestunut föråldrade, bildade den unga flottans stomme. Flottan land: 70 ångbåtar, 90 motorbåtar, 15 torpedbåtar, ett kirjavasta ja osin käyttökelvottomasta aluskalustosta. kompletterades med fartyg som Ryssland returnerat i minfartyg och ett stort antal hjälpbåtar, pråmar, segel­ Kesällä 1918 Katajanokan telakat ja työpajat alkoivat enlighet med fredsfördraget i Dorpat, även om många båtar, roddbåtar och lyftkranar. kunnostaa Katajanokan sotasatamaan kerättyjä venä- av dem också var i ett svagt skick. Sjöfartsstyrelsens chef var friherre Gustaf Wre­ läisten jättämiä aluksia. Loppukesästä valmistuivat en- Sjöminorna i Finlands kustvatten röjdes av minröj­ de. Helsingfors marinskyddskårs ledning fanns i hu­ simmäiset torpedoveneet, joiden tehtävänä oli rannikon ningsenheten, som använde cirka 40 fartyg vid minsröj­ set Kalliolinna i Brunnsparken. I samma hus, som var i vartiointi Helsingin edustalla. Nämä muutamat Venäjän ningen åren 1919–1923. Två av dem förolyckades, var­ statens ägo, placerades flottans stab, som bildats i juli perintönä saadut ja osin heikkokuntoiset sekä vanhen- vid nio marinsoldater miste livet. De som deltog i min­ 1918. Huvuddelen av marinskyddskårens personal var tuneet alukset muodostivat nuoren laivaston rungon. röjningen fick lön och ytterligare en extra ersättning för inkvarterad i Sjökasernen på Skatudden. Finlands ordi­ Sitä täydensivät Tarton rauhansopimuksen perusteella farligt arbete. narie sjöförsvar började utformas först i juli, när de för­ sta beväringarna kom till sjöstridskrafterna. Helsingfors och Åbo marinskyddskårer lade ned sina verksamheter apualuksia, proomuja, purjeveneitä, soutuveneitä ja nos- i augusti 1918 och Viborgs eskader i slutet av samma år. tureita. Många som tidigare tjänstgjort i marinskydds kårerna Merenkulkuhallituksen päällikkönä toimi vapaaher- övergick till flottan, som bildades i början av augusti. ra Gustaf Wrede. Helsingin merikuntaa johdettiin valtion Grundandet av det självständiga Finlands flotta fort­ omistamasta Kalliolinna-nimisestä talosta Kaivopuistos- skred med små steg. I dagordern av kommendören för sa. Samaan taloon sijoitettiin heinäkuussa perustettu Finlands försvarsmakt generalmajor Karl Fredrik Wilka­ laivaston esikunta. Pääosa merikunnan henkilöstöstä oli ma av den 12 juni 1918 gavs order om att en marinav­ majoitettu Katajanokan merikasarmiin. Suomen vaki- delning skulle bildas i anslutning till överbefälhavarens nainen meripuolustus alkoi muotoutua vasta heinäkuus- stab. Sjöförsvarets egentliga grundläggningsdatum är sa, kun ensimmäiset asevelvolliset tulivat meriväkeen. 3.8.1918, då riksföreståndaren P.E. Svinhufvud utsåg Helsingin ja Turun merikunnat lopettivat toimintansa chefen för sjöfartsstyrelsens lots- och fyravdelning, sjö­ elokuussa 1918 ja Viipurin laivue saman vuoden lo- fartsrådet och kaptenen av 1 graden, friherre Johannes • Moottoritorpedo­ veneet S1 ja S2 pussa. Monet entiset merikuntalaiset siirtyivät elokuun Indrenius, till flottans chef. Som sjöstridskrafternas chef harjoituksissa alussa perustetun laivaston palvelukseen. fick Indrenius först kommendörs grad, men befordrades Suomenlahdella Itsenäisen Suomen laivaston perustaminen eteni snart till konteramiral. Kustartilleriet och Kustflottiljen var 1919–1920. pienin askelin. Suomen sotaväen päällikkö, kenraali- underställda flottan. Till kustartilleriet hörde Sveaborgs, • majuri Karl Fredrik Wilkaman 12.6.1918 päiväkäskys- Viborgs och Ladoga kustartilleribataljoner. Kustflottiljen Motortorpedbåtarna S1 och S2 på övning sä määrättiin Meriosaston perustamisesta Ylipäällikön bildades av frivilliga från marinskyddskåren. Förbandet i Finska viken åren esikunnan yhteyteen. Meripuolustuksen varsinainen fick namnet Havsbataljonen. 1919–1920.

366 Itsenäisen Suomen laivasto 1918–2021 Det självständiga Finlands flotta 1918–2021 367 palautetut alukset, joskin monet niistäkin olivat heikko- Det självständiga Finlands flotta hämtade sina tra­ kuntoisia. ditioner från den svenska skärgårdsflottan och från sjö­ Suomen rannikkovesien merimiinojen raivauksesta manstraditionerna inom den civila sjöfarten. Till flottans vastasi Miinanetsintälaivue, jolla vuosina 1919–1923 årsdag utsågs den 9 juli, årsdagen för det segerrika sla­ oli etsintätyössä mukana noin 40 alusta. Niistä kaksi tu- get vid Svensksund år 1790, som också är årsdag för houtui, jolloin yhdeksän merisotilasta menetti henken- marinen i Sverige. sä. Miinanraivaukseen osallistuneet saivat palkan lisäksi Utöver den ordinarie flottan grundades också tehtävästään ”vaararahaa”. Skyddskårsflottan, som byggde på frivillighet. Finlands Itsenäisen Suomen laivasto ammensi perinteensä sönderskurna kust med dess grunda och smala farleder Ruotsin saaristolaivaston lisäksi siviilimerenkulun me- krävde utveckling av lätta flottstyrkor. Det officiella datu­ rimiesperinteistä. Laivaston vuosipäiväksi määräytyi met för grundandet av skyddskårernas motorflottilj var Ruotsinsalmen vuoden 1790 voitokkaan meritaistelun aprildagen, dvs. den 1 april 1923. Till dess första chef ut­ vuosipäivä 9. heinäkuuta, joka on myös Ruotsin laivas- sågs överstelöjtnant J. W. Lybeck. Före självständighet­ ton vuosipäivä. en hade han tjänstgjort länge vid Lots- och fyrväsendet. Vakinaisen laivaston lisäksi Suomeen perustettiin va- Efter att Finland blivit självständigt hade han tjänstgjort paaehtoisiin perustuva Suojeluskuntalaivasto. Suomen vid Sjöfartsstyrelsen. Skyddskårsflottans fartygsmate­ rikkonainen rannikko mataline ja kapeine väylineen riel utgjordes uteslutande av skyddskåristernas egna vaativat keveiden laivastovoimien kehittämistä. Suoje- fritids- och fiskebåtar och ångbogserbåtar. luskuntain moottorilaivaston virallinen perustamispäivä Förlisningen av torpedbåten S2 utanför Björneborg oli aprillipäivä eli 1.4.1923. Sen ensimmäiseksi päälli- i oktober 1925 var en djup chock för finländarna. Vid köksi nimitettiin everstiluutnantti J.W. Lybeck. Hän oli olyckan omkom hela fartygets besättning på 53 man. ennen itsenäistymistä palvellut pitkään Luotsi- ja ma- På grund av tragedin fick flottans nybyggnationsprojekt, jakkalaitoksessa ja itsenäistymisen jälkeen Merenkulku- som lidit av brist på medel, ny vind i seglen i Riksdagen. hallituksessa. Suojeluskuntalaivaston aluskannan muo- Ärenden som gällde flottan fick större publicitet bland • Porin edustalla 4.10.1925 haaksirikkoutunut moottoritorpedovene S2 vai mukanaan meren syvyyksiin 53 miehistön jäsentä. Se oli Suomen nuoren laivaston pahin takaisku. dostivat yksinomaan suojeluskuntalaisten omat huvi- ja allmänheten genom Finlands flottförening, som grun­ kalastusveneet sekä höyryhinaajat. dats år 1925. Förbundet upprätthöll debatten om flot­ • Sammanlagt 53 marinsoldater drunknade när motortorpedbåten S2 förliste den 4 oktober 1925 utanför Björneborg. Torpedovene S2:n onnettomuus Porin edustalla tans förnyelse, bedrev en aktiv informationsverksamhet Detta var den värsta olyckan i det unga landets flotta. lokakuussa 1925 järkytti syvästi suomalaisia. Alus vei och publicerade branschtidningen Laivastolehti. mukanaan meren syvyyksiin koko sen 53 hengen mie- Riksdagen godkände flottlagen den 30 oktober histön. Tragedian seurauksena rahoituksen puutteesta 1927. För utveckling av Finlands flotta anvisades ett be­ kopanssarilaivaa, neljä rannikkosukellusvenettä ja viisi för Sveriges pansarfartyg. Inom utvecklingen av ubåtar kärsinyt laivaston uudisrakennusohjelma sai Eduskun- tydande anslag, 215 miljoner mark. Anslaget var avsett moottoritorpedovenettä. Tämä aluskalusto oli se, jolla samarbetade Finland med Tyskland. Resultatet var byg­ nassa uutta tuulta purjeisiinsa. Laivastoasioiden näky- för finansiering av flottans anskaffningar av nya fartyg Suomen laivasto taisteli toisen maailmansodan vuosina get av tre ubåtar i klassen Vetehinen åren 1930–1931. vyyttä suurelle yleisölle lisäsi vuonna 1925 perustettu åren 1927–1931. I snabb takt byggdes två kustpansar­ 1939–1944. Denna klass var också modellen för de tyska ubåtarna Suomen laivastoyhdistys, joka ylläpiti keskustelua laivas- fartyg, fyra kust-ubåtar och fem motortorpedbåtar. Laivaston uudisrakentaminen toteutettiin kotimaisil- av klass VII A. ton uusimiseksi ja järjesti aktiivisesti tiedotustoimintaa ja Med denna fartygsmateriel stred Finlands flotta i andra la telakoilla, mutta kansainvälistä osaamista hyödyntäen. Tillsammans med tyskarna byggdes också två min­ julkaisi Laivastolehteä. världskriget åren 1939–1944. Esimerkiksi panssarilaivoja suunnittelemaan palkattiin dre ubåtar: klasserna Saukko och Vesikko. I bygget av Eduskunta hyväksyi laivastolain 30.10.1927. Suo- De nya fartygen byggdes i Finland, men vid bygget vuonna 1926 Ruotsin merivoimista eläkkeelle jäänyt den senare båten åren 1931–1934 deltog tyska underle­ men laivaston kehittämiseen osoitettiin huomattava anlitades utländsk expertis. Till exempel som konstruk­ laivanrakennusinsinööri Ivar Falkman, joka oli toiminut verantörer. Genom detta fick finländarna tillgång till tys­ 215 miljoonan markan määräraha, jolla voitiin rahoit- tör för pansarfartygen anlitades fartygsbyggnadsingen­ Ruotsin panssarilaivojen pääsuunnittelijana. Sukellusve- karnas kunnande, medan tyskarna fick utveckla ubåts­ taa vuosina 1927–1931 toteutetut laivaston uudis- jör Ivar Falkman, som avgått med pension från marinen i neiden kehittämisessä Suomi pyrki yhteistyöhön Saksan vapnet, som fredsfördraget i Versailles förvägrade dem. hankinnat. Nopeaan tahtiin rakennettiin kaksi rannik- Sverige år 1926. Han hade verkat som huvudkonstruktör kanssa. Sen tuloksena rakennettiin vuosina 1930–1931 Under de första åren led det självständiga Finlands

368 Itsenäisen Suomen laivasto 1918–2021 Det självständiga Finlands flotta 1918–2021 369 kolme Vetehinen-luokan sukellusvenettä, jotka olivat flotta av brist på kompetenta officerare och underoffi­ 1918 saksalaisten johtama ”Ausbildungskommando tersvartö i Sveaborg. Den utbildade stamunderofficera­ mallina myös saksalaisten tyypin VII A-sukellusveneille. cerare som fått tillräcklig utbildning. För att avhjälpa den Sandhamn”, joka koulutti päällystöä merivoimien tar- re till kustartilleriet. År 1927 slogs flottan och kustartille­ Saksalaisten kanssa rakennettiin yhteistoiminnas- värsta bristen på officerare och underofficerare ­grun peisiin. Vuonna 1919 päällystön koulutus käynnistyi riet samman till sjöförsvaret, som år 1933 fick namnet sa myös kaksi pienempää sukellusvenettä: Saukko- ja dades sommaren 1918 “Ausbildungskommande Sand- Helsingissä Katajanokan Merikasarmilla. Opettajakun- Sjöstridskrafterna. När Sjökrigsskolan grundades den 3 Vesikko-luokat. Niistä jälkimmäisen Vesikko-luokan hamn”, som utbildade befäl till sjöstridskrafterna under nan muodostivat lähinnä Venäjällä meriupseerikoulu- oktober 1930 slogs kapitulantskolan, sjöförsvarets re­ veneen rakentamiseen 1931–1934 osallistui saksalaisia tyskarnas ledning. År 1919 inleddes utbildning av befäl tuksen saaneet upseerit ja siviiliopettajat. Meriupseerien servofficerskurser och sjökadettutbildningen samman alihankkijoita. Suomalaiset saivat käyttöönsä saksalais- i Sjökasernen på Skatudden i Helsingfors. Lärarkåren koulutus vakiintui vuoden 1920 syksyllä kaksivuotisek- och koncentrerades till Lilla Östersvartö på Sveaborg. ten osaamisen ja saksalaiset saivat salassa kehittää Ver- utgjordes främst av officerare som fått sjöofficersutbild­ si kadettikurssiksi. Vuonna 1921 oppilaitoksen nimeksi Reformen gjorde Sjöstridskrafternas utbildning enhetli­ sailles’n sopimuksen heiltä kieltämää sukellusveneasetta. ning i Ryssland samt av civila lärare. Hösten 1920 in­ tuli Merisotakoulu. gare, utvecklade utbildningens kvalitet och förbättrade Itsenäisen Suomen laivastoa vaivasi sen ensimmäisi- fördes ordinarie utbildning för sjöofficerare i form av en Suomenlinnassa Länsi-Mustasaarella oli vuodes- flottans och kustartilleriets samverkan. Detta hade av­ nä vuosina pätevän ja riittävän sotilaskoulutuksen saa- tvåårig kadettkurs. År 1921 fick läroinrättningen namnet ta 1922 toiminut rannikkotykistön kanta-aliupseereja görande betydelse för att vapenslagen samverkade på neen upseeriston ja aliupseeriston puute. Pahinta upsee- Sjökrigsskolan. kouluttanut ns. kapitulanttikoulu. Vuonna 1927 laivasto ett framgångsrikt sätt i vinter- och fortsättningskriget. ri- ja aliupseeripulaa helpottamaan perustettiin kesällä År 1922 öppnades den s.k. kapitulantskolan på Väs­ ja rannikkotykistö yhdistyivät meripuolustukseksi, vuo- Även om Sveaborg inte var en ordinarie flottbas,

• Tasavallan presidentti P. E. Svinhufvud ylentää Merikadettikurssi 7:n kadetit upseereiksi Presidentinlinnassa 1932. • Merisotakoulun alokkaat vannovat sotilasvalan Suomenlinnassa 1933.

• Republikens president P.E. Svinhufvud befordrar kadetterna på sjökadettkurs 7 till officerare i Presidentslottet år 1932. • Sjökrigsskolans rekryter begår faned på Sveaborg år 1933.

370 Itsenäisen Suomen laivasto 1918–2021 Det självständiga Finlands flotta 1918–2021 371 • Suomen laivaston koululaiva Suomen Joutsen Helsingin satamassa 1934. Alus on nykyisin museolaivana Turun Forum • Suomen ja Viron välinen yhteistyö oli tiivistä 1920-luvulta toisen maailmansodan päättymiseen saakka. Virolaiset Marinumissa. sotalaivat Lennuk ja Wambola vierailulla Helsingin Eteläsatamassa 1923.

• Finska flottans skolfartyg Suomen Joutsen i Helsingfors hamn år 1934. I dag är fartyget ett museiskepp i Forum • Finland och Estland hade ett nära samarbete från 1920-talet fram till andra världskrigets slut. De estniska Marinum i Åbo. krigsskeppen Lennuk och Wambola på besök i Södra hamnen i Helsingfors år 1923.

desta 1933 Merivoimiksi. Merisotakoulun perustamisen hade Sjöfartsskolan skolskepp som användes för sjö­ koululaivaksi kolmimastoinen fregatti Oldenburgin, joka vojfregatten HMS Porlock Bay, som kungliga marinen yhteydessä 3.10.1930 kapitulanttikoulu, meripuolus- fartsundervisning. År 1930 skaffade Sjöstridskrafterna nimettiin uudelleen Suomen Joutseneksi. Palveluksensa byggt år 1946. Fartygets hemmahamn blev Sveaborg. tuksen reserviupseerikurssit sekä merikadettikoulutus den tremastade fregatten Oldenburg som skolskepp jälkeen se on toiminut museolaivana Turun Forum Ma- Skolbåten Matti Kurki seglade nästan 150 000 sjömil yhdistettiin ja keskitettiin Suomenlinnaan Pikku-Mus- för flottan. Fregatten, som användes för utbildning i sjö­ rinumissa. under finsk flagg, dvs. nästan sex gånger runt jorden, tasaarelle. Uudistus yhtenäisti Merivoimien koulutusta, manskap, fick det nya namnet Suomen Joutsen. Efter Merisotakoulun koululaivatoimintaa jatkettiin toi- tills den togs ur bruk år 1974. Den följande skolbåten, kehitti koulutuksen laatua ja paransi laivaston sekä ran- sin aktiva tid har fartyget varit ett museifartyg i Forum sen maailmansodan jälkeen ostamalla Yhdysvaltain som var större än föregångaren, fick Sjökrigsskolan av nikkotykistön yhteistoimintaa. Se oli avaintekijä yhteis- Marinum i Åbo. ylijäämävarastosta puurakenteisia rannikkoraivaajia. Lo- minfartyget Pohjanmaa, som byggts år 1979. toiminnan onnistumisessa talvi- ja jatkosodassa. Efter andra världskriget fortsatte Sjökrigsskolans kakuussa 1969 Merisotakoulu sai käyttöönsä Isosta-Bri- På 1930-talet planerade Finland och Estland ge­ Vaikka Suomenlinna ei ollut varsinainen laivasto- skolfartygsverksamhet med kustminröjare med träskrov tanniasta käytettynä vuonna 1962 hankitun koululaiva mensamma åtgärder för att spärra Finska viken. Pla­ tukikohta, oli Merisotakoululla merenkulun opetusta som köptes från USA:s överskottslager. I oktober 1969 Matti Kurjen, joka oli Kuninkaallisen laivaston vuonna nen rann ut i sanden, då Estland under sovjetisk press varten käytössään koulutusaluksia. Vuonna 1930 Me- fick Sjökrigsskolan skolbåten Matti Kurki, som köpts 1946 rakennettu saattuefregatti HMS Porlock Bay. Sen undertecknade ett biståndsavtal med Sovjetunionen i rivoimat hankki merimiestaidon opetusta Merivoimien begagnad från Storbritannien år 1962. Fartyget var kon­ kotisatamaksi tuli Suomenlinna. Koululaiva Matti Kurki september 1939 och gav det baser på sitt territorium.

372 Itsenäisen Suomen laivasto 1918–2021 Det självständiga Finlands flotta 1918–2021 373 ehti purjehtia Suomen lipun alla lähes 150 000 meripe- Finlands och Estlands samarbete fortsatte dock i hem­ oli itäisellä Suomenlahdella. Suomalaisten omissa arvi- för Finland livsviktiga handelssjöfarten hade tillfredsstäl­ ninkulmaa eli noin kuusi kertaa maapallon ympäri, kun- lighet i form av utbyte av spaningsinformation. Estland oissa merellisen uhkan arvioitiin sen sijaan kohdistuvan lande möjligheter och landstigningsförsöken avvärjdes. nes se poistui palveluksesta vuonna 1974. Seuraavan, snappade upp röda arméns radiomeddelanden och Ahvenanmaata ja Hankoniemeä vastaan. Inför fortsättningskriget hade Finlands strategiska edeltäjäänsä suuremman koululaivan Merisotakoulu sai förmedlade dem till Finland över sjökabelförbindelser Poikkeuksellinen jäätalvi lopetti talvisodan laivas- läge förändrats. Efter att Tyskland ockuperat Danmark, vuonna 1979 rakennetusta miinalaiva Pohjanmaasta. praktiskt taget under hela vinterkriget. Spärren förverk­ tosotatoimet tammikuussa 1940. Neuvostoliitto veti Norge, Frankrike, Nederländerna, Belgien och Lux­ Viron kanssa 1930-luvulla valmisteltu suunnitelma ligades dock år 1942 tillsammans med Tyskland. Då sukellusveneensä pois ja pyrki jatkamaan saartoa il- emburg under våren och sommaren 1940 hade landet Suomenlahden sulkemiseksi yhteisin toimin raukesi, instängdes Sovjetunionens Östersjöflotta med minera­ mavoimillaan. Talvisota päättyi Moskovan rauhaan förmåga att stänga de danska sunden, om det ville. kun Viro allekirjoitti painostettuna avunantosopimuk- de linjer och ubåtsnät som övervakades av krigsfartyg 13.3.1940. Merivoimat suoriutui talvisodassa pääteh- Sovjetunionen hade i sin tur ockuperat de baltiska län­ sen Neuvostoliiton kanssa syyskuussa 1939 ja luovutti längst inne i Finska viken. tävistään menestyksekkäästi. Maalle elintärkeä kauppa- derna och grundat egna baser i dem. I Finland fick Sov­ sille tukikohtia alueeltaan. Suomen ja Viron yhteistyö Det andra världskrigets effekter började kännas på merenkulku mahdollistui tyydyttävästi ja maihinnousu- jetunionen i enlighet med Moskvafredens villkor Hangö jatkui kuitenkin salaisesti tiedustelutietojen välittämisel- Östersjön, när Tyskland började störa handelssjöfarten yritykset torjuttiin. udd som arrendeområde och grundade en bas med lä. Viro välitti Suomeen kaappaamiaan puna-armeijan efter attacken mot Polen i september 1939. Finlands Jatkosodan alla Suomen strateginen asema oli 30 000 soldater där. Den sovjetiska basen i Hangö de­ radioviestejä merikaapeliyhteyksillä käytännössä koko sjöstridskrafter övergick till krigstida sammansättning, muuttunut. Saksan miehitettyä kevään ja kesän 1940 lade de finska sjöstridskrafterna i två delar och spärrade talvisodan ajan. Sulku toteutui kuitenkin vuonna 1942 och kusten indelades i försvarsavsnitt i oktober 1939 kuluessa Tanskan ja Norjan sekä Ranskan, Alankomaat, Finska viken. yhdessä Saksan kanssa. Tuolloin Neuvostoliiton Itäme- efter att Finland kallats till Moskva för förhandlingar. Belgian ja Luxemburgin sillä oli kyky halutessaan sulkea När fortsättningskriget bröt ut sommaren 1941 var ren punalippuinen laivasto suljettiin sota-alusten vartioi- Flottans förberedelser för krig inleddes, då statsrådet Tanskan salmet. Neuvostoliitto oli vastaavasti miehittä- huvuddelen av Finlands flotta (Kustflottan och 1 min­ min miinalinjoin ja sukellusveneverkoin Suomenlahden gav flottan fullmakt att lägga ut sjömineringar på finskt pohjukkaan. territorialvatten den 19 oktober 1939. Efter att Ryssland Toisen maailmansodan vaikutukset Itämerellä al- förklarat Finlands territorialvatten och Åland block­ koivat tuntua, kun Saksa aloitti kauppamerenkulun erade den 17 december 1939 började flottan skydda häirinnän hyökättyään Puolaan syyskuussa 1939. Suo- sjötransporterna, som var livsviktiga för Finland. men Merivoimat siirtyi sodan ajan kokoonpanoon ja Kustförsvaret fick sitt elddop den 1 december 1939 rannikko jaettiin puolustuslohkoihin lokakuussa 1939 utanför Hangö, då det tunga kustbatteriet på Russarö Suomen saatua kutsun saapua Moskovaan neuvot- öppnade eld mot krigsfartyg från den sovjetiska flottan. telemaan. Laivaston varautuminen sotaan alkoi, kun De två avvärjningssegrar som uppnåddes i de första valtioneuvosto antoi 19.10.1939 valtuudet laskea me- striderna visade för fienden att Finlands sjöförsvar hade rimiinoitteita Suomen aluevesille. Neuvostoliiton julis- god beredskap och att kustartilleriets led var effektivt. tettua 17.12.1939 Suomen aluevedet ja Ahvenanmaan I östra Finska viken inledde Sovjetunionen vinter­ saartoon laivasto ryhtyi suojaamaan maalle elintärkeitä krigets krigshandlingar till sjöss genom attacker av merikuljetuksia. flottans sjö- och luftstridskrafter mot de yttre öarna i Rannikkopuolustus sai tulikasteensa joulukuun 1. Finska viken. Sovjetunionen ockuperade snart öarna päivänä 1939 Hangon edustalla, kun Russarön järeä utan att möta motstånd. Tyngdpunkten i den sovjetis­ rannikkopatteri tulitti punalaivaston taistelualuksia. En- ka Östersjöflottans verksamhet låg i östra Finska viken. simmäisissä yhteenotoissa saadut kaksi torjuntavoittoa I Finlands egna uppskattningar skulle hotet från havet osoittivat viholliselle Suomen meripuolustuksen hyvän däremot riktas mot Åland och Hangö udd. valmiuden ja rannikkotykistön tulen tehokkuuden. Den exceptionella isvintern satte stopp på flottans Itäisellä Suomenlahdella Neuvostoliitto aloitti talvi- krigshandlingar i januari 1940. Sovjetunionen drog sina sodan merisotatoimet hyökkäämällä laivastonsa meri- ja ubåtar tillbaka och försökte upprätthålla blockaden med ilmavoimilla Suomenlahden ulkosaaria vastaan. Neu- sitt flygvapen. Vinterkriget slutade med freden i Moskva • Laivastonkomentaja, kenraali Väinö Valve tarkastaa Merisotakoulun 12. toukokuuta 1943. vostoliitto miehitti pian saaret vastarintaa kohtaamatta. den 13 mars 1940. Sjöstridskrafterna utförde sina hu­ Neuvostoliiton Itämeren-laivaston toiminnan painopiste vudsakliga uppgifter med framgång i vinterkriget. Den • Flottans kommendör, general Väinö Valve, inspekterar Sjökrigsskolan den 12 maj 1943.

374 Itsenäisen Suomen laivasto 1918–2021 Det självständiga Finlands flotta 1918–2021 375 takymmenestä neljänkymmeneen. Lisäksi Suomen Åland. Efter att tungt artilleri placerats ut på öarna kun­ rinnalla yhteistä vihollista vastaan taisteli Saksa, jolla oli de Kustflottan också användas för avvärjningsuppgifter verrattain vahva ja moderni laivasto. i Hangös riktning. Ubåtsflottiljens huvudsakliga uppgift Laivaston jatkosota käynnistyi jo ennen Suomen var att utföra attacker på förbindelselinjerna till Hangö varsinaista liittymistä sotaan. Suomalaiset sukellusveneet särskilt för att störa transporter av truppförstärkningar. I laskivat salassa miinoja Viron rannikolle. Sodan alkuvai- Hangö skärgård utkämpades flera kuststrider och små heessa Rannikkolaivaston tehtävänä oli suojata Ahve- skärmytslingar mellan motortorped- och vaktbåtar. Den nanmaa. Saarten tultua varustetuksi raskaalla tykistöllä, viktigaste av striderna till sjöss sommaren 1941 var stri­ voitiin Rannikkolaivastoa käyttää myös Hangon suun- den om fyrön Bengtskär den 26 juli. Den hårda striden nassa torjuntatehtäviin. Sukellusvenelaivueen pääteh- slutade med avvärjningsseger för finländarna. Efter att tävänä oli suorittaa hyökkäyksiä Hangon yhdyslinjoilla Sovjetunionen utrymt sin bas på Hangö udd i början av etenkin lisävoimien kuljetusten häiritsemiseksi. Han- december 1941 hade Finland ryggen fri, och sjöfarten gon saaristossa käytiin useita rannikkotaisteluita sekä längs kusten blev tryggare. pieniä kahakoita moottoritorpedo- ja vartioveneiden I september 1941 drabbades marinen av dess störs­ kesken. Merkittävin kesän 1941 merellisistä taisteluista ta förlust under hela fortsättningskriget. Tyskland inled­ oli Bengtskärin majakkasaaren taistelu 26. heinäkuuta. de operation Nordwind för att erövra Dagö och Ösel av Ankara taistelu päättyi suomalaisten torjuntavoittoon. de sovjetiska trupperna. Tyskland bad att finska flottan Neuvostoliiton tyhjennettyä Hankoniemen tukikohtan- skulle delta i operationen med skenmanövrer. Den 13 sa joulukuun alussa 1941 uhka suomalaisten selustasta september 1941 klockan 20:30 avancerade de finska poistui, ja rannikon meriliikenne muuttui turvallisem- pansarfartygens avdelning i köformation söder om maksi. Utö, då det skedde en explosion vid den vänstra sidan Syyskuussa 1941 merivoimia kohtasi koko jatkoso- av pansarfartygen Ilmarinen, som seglade i spetsen av dan merkittävin tappio. Saksa käynnisti operaatio Nord- formationen. Fartyget gick runt och sjönk på några mi­ windin Hiidenmaan ja Saarenmaan valtaamiseksi neu- nuter. Totalt 271 marinsoldater i dess besättning drun­ • Torpedoja lastataan sukellusveneeseen Suomenlinnassa kesällä 1942. vostojoukoilta. Saksalaiset pyysivät Suomen merivoimia knade, och 127 blev räddade. Orsaken till förlisningen • Torpeder lastas på en ubåt på Sveaborg sommaren 1942. osallistumaan operaatioon harhauttavalla liikehdinnällä. är inte känd med säkerhet, men fartygets paravan, dvs. Suomalaisten panssarilaivojen osasto eteni 13.9.1941 skyddsanordning mot sjöminor, var uppenbarligen tra­ kello 20:30 jonomuodostelmassa Utöstä etelään, kun sig och en sjömina som fastnat i paravanen träffade far­ osaston kärjessä edenneen panssarilaiva Ilmarisen va- tygets skrov och exploderade. nyt Baltian maat ja perustanut niihin omia tukikohtiaan. flottiljen) förlagd till Skärgårdshavet, medan återstoden semmalla kyljellä räjähti. Laiva kaatui ja upposi muuta- När fortsättningskriget började, opererade två tyska Suomessa Neuvostoliitto sai Moskovan rauhan ehtojen fanns öster om Hangö udd (Avdelta flottenheten och missa minuuteissa. Sen miehistöstä hukkui 271 meriso- minfartygsgrupper i Finlands territorialvatten, grupper­ mukaisesti Hankoniemen vuokra-alueekseen, jonne se Ubåtsflottiljen). Under mellanfreden hade sjöstridskraf­ tilasta ja pelastui 127. Varmuudella uppoamisen syytä ei na Cobra och Nord. För att främja flottornas samverkan perusti 30 000 sotilaan tukikohdan. Hangon neuvosto- terna lyckats utöka sin fartygsmateriel med cirka tio far­ tiedetä, mutta ilmeisesti laivan paravaani eli suojaraivain grundades den tyska förbindelsestaben Marineverbin­ tukikohta jakoi Suomen Merivoimat kahteen osaan ja tyg, från trettio till fyrtio fartyg. Dessutom fick Finland oli rikkoutunut, ja siihen tarttunut merimiina oli räjähtä- dungsstab Finnland i Helsingfors. Finlands och Tysk­ katkaisi Suomenlahden. nu stöd av Tyskland i kampen mot den gemensamma nyt osuttuaan laivan runkoon. lands sjöstridskrafter utförde mineringen av Östersjön Jatkosodan alkaessa kesällä 1941 pääosa Suomen fienden. Tyskland hade en jämförelsevis stark och mo­ Jatkosodan alkaessa Suomen aluevesillä operoi kaksi och Finska viken i samarbete. Detta var den viktigaste laivastosta (Rannikkolaivasto ja 1.Miinalaivue) oli si- dern flotta. saksalaista miinalaivaryhmää, Cobra ja Nord. Laivasto- militära samarbetsformen för de två ländernas sjö­ joitettuna Saaristomerelle ja loput Hankoniemestä För flottan började fortsättningskriget redan inn­ jen yhteistoimintaa edistämään Helsinkiin perustettiin stridskrafter. Finska viken minerades efter att Operation itään (Erillinen laivasto-osasto ja Sukellusvenelaivue). an Finland egentligen gick med i kriget. Finska ubåtar saksalainen yhteysesikunta Marineverbindungsstab Barbarossa börjat sommaren 1941. Målet var att förhin­ Merivoimien aluskalustoa oli onnistuttu kasvattamaan lade i hemlighet ut minor längs Estlands kust. I krigets Finnland. Itämeren ja Suomenlahden miinoittaminen dra att Sovjetunionens flotta kunde ta sig ut från sina välirauhan aikana noin kymmenellä aluksella kolmes- inledande skede hade Kustflottan till uppgift att skydda toteutettiin Suomen ja Saksan merivoimien yhteis- baser till Östersjön.

376 Itsenäisen Suomen laivasto 1918–2021 Det självständiga Finlands flotta 1918–2021 377 den pääsyä Itämerelle häiritsemään kauppamerenkul- enda sovjetisk ubåt lyckades veterligen ta sig till dess kua. Talvella 1942–43 aloitettiin sukellusveneverkon västra sida. laskun suunnittelu. Sen sijoituspaikaksi muodostui edul- Stora slag mellan marinstyrkor sågs inte i fortsätt­ lisimpana pidetty Suomen Porkkalan ja Viron Naissaa- ningskriget. Sovjetflottan, som var instängd i Finska vi­ ren väli. Laskettu verkko osoittautui erittäin toimivaksi, ken, försökte tidvis bryta sig genom spärren. Sovjetiska sillä yhdenkään neuvostosukellusveneen ei tiedetä pääs- ubåtar som lyckades ta sig genom spärren jagades av seen sen länsipuolelle. både flygvapnet och Finlands ubåtsflottilj. Den 21 ­ok Suuria laivastotaisteluja ei jatkosodassa nähty. Suo- tober 1942 sänkte ubåten Vesihiisi med en torped fien­ menlahden pohjukkaan motitettu punalaivasto yritti dens ubåt S-7, som gick i ytläge på Ålands hav. Några murtautua aika ajoin sukellusvenein Suomenlahden dagar senare, den 26 oktober 1942, lyckades ubåten sulusta. Ulos murtautuneita neuvostosukellusveneitä Iku-Turso efter en lång jakt sänka den sovjetiska ubåten jahtasivat niin ilmavoimat kuin Suomen Sukellusvene- SC 320 med en torped, likaså på Ålands hav. I början av laivue. Sukellusvene Vesihiisi tuhosi 21.10.1942 Ahve- november överraskade ubåten Vetehinen den sovjetis­ nanmerellä torpedolla pintakulussa ajaneen vihollisen ka ubåten SC 305, som körde i ytläge, genom att ram­ sukellusveneen S-7:n. Muutamaa päivää myöhemmin ma den. De lyckade sänkningarna och ubåtsnätet som 26.10.1942 sukellusvene Iku-Turson onnistui upottaa lagts ut tvärs över Finska viken stoppade de sovjetiska torpedolla pitkällisen takaa-ajon jälkeen Neuvostolii- ubåtarnas verksamhet i Ålands hav. I östra Finska viken ton sukellusvene SC 320 niin ikään Ahvenanmerellä. gjorde finländska motortorpedbåtar tidvis attacker mot Marraskuun alussa sukellusvene Vetehinen yllätti pinta- den sovjetiska flottan. En motortorpedbåtavdelning un­ kulussa ajaneen neuvostosukellusveneen SC 305 tör- der ledning av kaptenlöjtnant, Mannerheimkorsriddaren määmällä siihen. Onnistuneet upotukset ja Suomen- och sedermera marinens kommendör Jouko Pirhonen lahden poikki laskettu sukellusveneverkko lopettivat sänkte den sovjetiska kanonbåten Krasnoje Znamnja neuvostosukellusveneiden toiminnan Ahvenanmerellä. (sv: (Röda fanan) i Lövskärs hamn med en attack som Itäisellä Suomenlahdella suomalaiset moottoritorpedo- utfördes i höstmörkret den 18 november 1942. • Panssarilaivat Ilmarinen ja Väinämöinen saattueineen Itämerellä. Ilmarinen upposi osuttuaan miinaan syyskuussa 1941. veneet ahdistelivat aika ajoin punalaivastoa. Kapteeni- På sensommaren 1944 var marin- och kusttrupper­ Sen mukana hukkui 271 miestä. luutnantti, Mannerheim-ristin ritarin ja myöhemmän na engagerade vid fältarméns avvärjningsstrider. Bland • Pansarfartygen Ilmarinen och Väinämöinen med konvoj på Östersjön. Ilmarinen sjönk efter att ha träffat en mina i merivoimien komentajan Jouko Pirhosen johtama de viktigaste krigshändelserna var striderna vid Vi­ september 1941. Totalt 271 man drunknade i olyckan. moottoritorpedoveneosasto tuhosi syyspimeällä suo- borgska viken, där de sovjetiska trupperna i slutet av juni ritetussa iskussa 18.11.1942 Lavansaaren satamaan försökte anfalla över viken. Sovjettruppernas överfarts neuvostoliittolaisen tykkivene Krasnoje Znamjan (suom. attack och sjötransporter avvärjdes med kustartilleriets Punainen lippu). och marintruppernas effektiva samverkan. työnä. Se oli kahden valtion merivoimien sotilaallisen När tyskarna avancerade längre in på sovjetiskt om­ Laivastojoukot ja rannikkojoukot sidottiin syksyllä Efter att vapenstilleståndet trätt i kraft den 4 sep­ yhteistyön merkittävin muoto. Suomenlahti miinoitet- råde vårvintern 1942 var avsikten att stänga in Sovjetu­ 1944 kenttäarmeijan torjuntataisteluihin. Merkittävim- tember 1944 förband sig Finland att driva de tidigare tiin Operaatio Barbarossan käynnistyttyä kesällä 1941. nionens flottstyrkor längst in i Finska viken med två vid­ piä sotatapahtumia olivat Viipurinlahden taistelut, joissa tyska vapenbröderna ut ur landet. Tyskarna försökte er­ Pyrkimyksenä oli estää Neuvostoliiton laivaston pääsy sträckta minspärrar. De var dock inte nog för att stoppa neuvostojoukot yrittivät kesäkuun lopussa hyökätä Vii- övra det strategiskt viktiga Hogland genom en landstig­ tukikohdistaan Itämerelle. sovjetiska ubåtar som tog sig ut på Östersjön, där de purinlahden yli. Ylimenohyökkäys ja neuvostojoukko- ningsattack, men de finska försvararnas beslutsamhet Saksan hyökkäyksen edetessä syvemmälle Neuvos- störde handelssjöfarten. Vintern 1942–1943 inleddes jen merikuljetukset torjuttiin rannikkotykistön ja laivas- ledde ett till nederlag för tyskarna. Försvaret av Hogland toliiton alueelle kevättalvella 1942 Neuvostoliiton lai- planeringen av utläggningen av ett ubåtsnät. Nätet pla­ tojoukkojen tehokkaalla yhteistoiminnalla. hade stort symboliskt värde. Det visade att Finland slut­ vastovoimat pyrittiin sulkemaan Suomenlahden pohjuk- cerades mellan Porkala i Finland och Nargö i Estland, Aselevon astuttua voimaan 4.9.1944 Suomi sitoutui giltigt tagit sig loss från sin tidigare vapenbroder. kaan kahdella laajalla miinasululla. Ne eivät kuitenkaan som betraktades som det fördelaktigaste läget. Nätet ajamaan entiset saksalaiset aseveljensä maasta. Saksalai- I fortsättningskriget kämpade 3 350 estniska frivil­ riittäneet estämään neuvostoliittolaisten sukellusvenei- visade sig vara ytterst välfungerande, eftersom inte en set pyrkivät valtaamaan strategisesti tärkeän Suursaaren liga i de finska styrkorna. Totalt 411 av dessa så kallade

378 Itsenäisen Suomen laivasto 1918–2021 Det självständiga Finlands flotta 1918–2021 379 seutujen kasvatteja. Rauhansopimus edellytti heidän tjänstgjorde i sjöstridskrafterna under kriget stupade. palauttamistaan Neuvostoliittoon, mutta moni onnistui Sju personer i sjöstridskrafterna utsågs till Manner­ välttämään sen ja siirtymään Ruotsiin. heimkorsets riddare. Merivoimat suoriutui jatkosodassa tehtävistään erin- Fördraget om mellanfreden, som tecknades den 19 omaisesti, joskin maksettu hinta oli raskas. Merivoimissa september 1944 i Moskva, hade hårda villkor. Finland sotien aikana palvelleista noin 4 000–4 500 meriso- blev tvungen att avstå från pansarfartyget Väinämöi- tilaasta kaatui noin tuhat. Mannerheim-ristin ritareiksi nen, som såldes år 1947 till Sovjetunionen, samt från merivoimista nimitettiin seitsemän henkilöä. sina ubåtar och motortorpedbåtar. För kustartilleri­ Moskovassa 19. päivä syyskuuta 1944 solmitun vä- et infördes stränga kaliber- och antalsbegränsningar. lirauhansopimuksen ehdot olivat kovat. Suomi joutui Krigsmuseets och ubåtsveteranernas aktiva insatser luopumaan panssarilaiva Väinämöisestä, joka myytiin räddade ubåten Vesikko, som varit längst i tjänst i sjö­ vuonna 1947 Neuvostoliittoon, sekä sukellusveneis- stridskrafterna. Fartyget restaurerades och öppnades tään ja moottoritorpedoveneistään. Rannikkotykistölle för allmänheten på Sveaborg år 1973. Sveaborg var asetettiin tiukat kaliiperi- ja lukumäärärajoitukset. Sota- det naturliga stället för fartyget, då fästningsön funge­ museon ja Sukellusveneveteraanien aktiivisuus pelasti rat som ubåtsflottiljens bas och övervintringsställe på pisimpään merivoimia palvelleen sukellusvene Vesikon. 1930- och 1940-talen. Alus entisöitiin ja avattiin yleisölle Suomenlinnassa De begränsningar som Parisfreden medförde och vuonna 1973. Suomenlinna oli alukselle luontainen den långa perioden av minröjning ledde till att utveck­ sijoituspaikka, koska linnoitussaari oli toiminut sukel- lingen av flottans verksamhet låg nere i åratal. Ytterliga­ lusvenelaivueen tukikohtana ja talvehtimispaikkana re problem av de stora krigsskadestånd som skulle be­ 1930–1940-luvuilla. talas till Sovjetunionen, statens svåra ekonomiska läge,

• Ilmatorjuntatykki Suursaaressa 1943. Suomalaiset puolustajat torjuivat saksalaisten valtausyrityksen syyskuussa 1944. • Sukellusveneet Rauhansopimuksen 1944 mukaisesti saari luovutettiin Neuvostoliitolle. Vetehinen, Vesihiisi, Iku-Turso ja Saukko • Luftvärnskanon på Hogland år 1943. De finska försvararna slog tillbaka ett tyskt anfall i september 1944. Enligt varustuksesta fredsfördraget av 1944 avträddes ön till Sovjetunionen. riisuttuina Suomenlinnan Valmetin telakalla vuonna 1952 maihinnousuhyökkäyksellä, mutta saaren suomalaisten Suomi-pojkar tjänstgjorde i sjöstridskrafterna. De est­ ennen hinausta romutettaviksi puolustajien päättäväisyys johti saksalaisten tappioon. niska frivilliga som tjänstgjorde i sjöstridskrafterna var Belgiaan. Suursaaren puolustuksella oli merkittävä symbolinen sjömän som fått sin utbildning i det självständiga Est­ arvo. Se osoitti, että Suomi oli irtautunut lopullisesti en- lands flotta eller som tjänstgjort i Estlands handelsflotta. • Ubåtarna Vetehinen, tisestä aseveljestään. De var skeppare, fiskare eller andra som vuxit upp vid Vesihiisi, Iku-Turso Jatkosodassa suomalaisjoukoissa taisteli 3 350 vi- kusten. Fredsfördraget krävde att de skulle överlämnas och Saukko med utrustningen rolaista vapaaehtoista. Näistä niin kutsutuista ”Suo- till Sovjetunionen, men många lyckades undvika det och nedmonterad på men-pojista” 411 palveli merivoimissa. Merivoimissa flydde till Sverige. Valmets skeppsvarv palvelleet virolaisvapaaehtoiset olivat itsenäisen Viron Sjöstridskrafterna fullgjorde sina uppgifter utmärkt på Sveaborg innan de bogserades laivastossa koulutuksensa saaneita, kauppalaivastossa i fortsättningskriget, även om priset blev högt. Cirka till Belgien för palvelleita, laivureita, kalastajia tai muutoin rannikko- tusen av de omkring 4 000–4 500 marinsoldater som skrotning.

380 Itsenäisen Suomen laivasto 1918–2021 Det självständiga Finlands flotta 1918–2021 381 • Miinojen raivaus man muuttamista Katajanokalta Upinniemeen vuonna skulle kunna genomföras på några timmar, och den oli vaarallista 1959. skulle kunna riktas vart som helst på Finlands sydkust. työtä, joka työllisti laivastoa Merellinen uhka ei ollut täysin poistunut välirauhan- Det var känt att Röda armén hade förmåga att göra en ja merivartiostoa sopimuksen myötä. Maihinnousu etelän suunnasta näh- sådan massiv landstigning som gjorts på olika slagfält vuosien ajan tiin 1950-luvun Puolustusvoimissa todellisena uhkana. under kriget. Landstigningshotet ställde krav på flottans sodan päättymisen jälkeen. Toteutuessaan se olisi ollut tunneissa toteuttava operaa- och kustartilleriets beredskap. År 1957 byggdes minfar­ tio ja voinut suuntautua mihin kohtaan tahansa Suomen tyget Keihässalmi i Helsingfors för att ersätta minfarty­ • Minröjning var ett farligt arbete etelärannikkoa. Tiedettiin, että Puna-armeijalla oli kyky get Ruotsinsalmi, som gått förlorat i fortsättningskriget. som sysselsatte toteuttaa sellainen massiivinen maihinnousuoperaatio, Från Storbritannien köptes dessutom två motortorped­ flottan och joita eri taistelukentillä oli toteutettu sodan aikana. Mai- båtar med aluminiumskrov. Dessa båtar av klassen Dark sjöbevakningen i åratal efter hinnousu-uhka asetti vaatimuksia laivaston ja rannikko- fick namnenVasama 1 och 2. I slutet av decenniet bygg­ krigsslutet. tykistön valmiudelle. Helsingissä rakennettiin vuonna des minsveparna av R-klass Rihtniemi och Rymättylä på 1957 miinalaiva Keihässalmi korvaamaan jatkosodassa skeppsvarv i Finland.

Pariisin rauhansopimuksen rajoitukset ja sotia seu- förändringar i samhällets åsiktsklimat samt avsaknaden rannut pitkä miinanraivauskausi ajoivat laivaston toi- av underhåll och reparationer, vilka bidrog till att för­ minnan kehittämisen vuosiksi alennustilaan. Lisähuolta sämra sjöstridskrafternas materiella beredskap. Situa­ aiheuttivat Neuvostoliitolle maksettavat mittavat sota- tionen började långsamt förändras först på 1950-talet. korvaukset, valtion vaikea taloustilanne, yhteiskunnan En reform av hela Försvarsmakten godkändes år 1952. mielipideilmaston muuttuminen sekä kunnossapidon Genom den överfördes kustartilleriet från marinen till ja huollon puute, jotka rapauttivat merivoimien mate- armén, och marinen utsågs till Finlands tredje försvars­ riaalista valmiutta. Tilanne alkoi hitaasti muuttua vasta gren tillsammans med armén och flygvapnet. 1950-luvulle tultaessa. Koko Puolustusvoimia koskeva Den 19 september 1955 undertecknades i Moskva puolustusuudistus hyväksyttiin vuonna 1952. Sen myö- ett avtal, som innebar att Porkala arrendeområde som tä rannikkotykistö eriytettiin merivoimista maavoimiin efter kriget avträtts till Sovjetunionen skulle återlämnas ja merivoimat nostettiin kolmanneksi puolustushaaraksi till Finland i förtid redan år 1956. Porkala udde hade en maa- ja ilmavoimien rinnalle. strategiskt dominerande ställning i Finska viken. Avträ­ Syyskuun 19. päivä 1955 allekirjoitettiin Moskovas- delsen av Porkala hade därför skapat en försvarsmässig sa sopimus Neuvostoliitolle sodan jälkeen luovutetun öppning, som Finland försökte åtgärda genom att inle­ Porkkalan vuokra-alueen palauttamisesta Suomelle da återuppbyggnadsarbeten på Makilo och genom att ennenaikaisesti jo vuonna 1956. Porkkalanniemi hal- bygga kustbatterier på Makilo och Rönnskär. Återläm­ litsi Suomenlahtea strategisesti, minkä vuoksi synty- ningen av Porkala arrendeområde innebar att flottsta­ nyttä puolustuksellista aukkoa paikattiin aloittamalla tionen flyttade från Skatudden till Obbnäs år 1959. Mäkiluodon linnakkeen jälleenrakentaminen ja pys- Mellanfreden hade inte helt avskaffat hotet från • Merisotakoulun vuonna 1756 valmistunut rakennus Suomenlinnan Pikku Musta -saarella kesäkuussa 2020. tyttämällä sinne sekä Rönnskäriin rannikkopatterit. havet. På 1950-talet betraktade Försvarsmakten en Porkkalan vuokra-alueen palautus merkitsi laivastoase- landstigning från söder som ett reellt hot. Operationen • Sjökrigsskolans byggnad från år 1756 på Lilla Östersvartö på Sveaborg i juni 2020.

382 Itsenäisen Suomen laivasto 1918–2021 Det självständiga Finlands flotta 1918–2021 383 • Merisotakoulun Reserviupseerikurssien tiloissa oleva museo kertoo Suomen laivaston ja rannikkotykistön vaiheista.

• Museet i Sjökrigsskolans lokaler för reserv­ officers­kurserna berättar om den finska flottans och kustartilleriets skeden.

På 1960-talet utvecklades Finlands försvarssystem och doktrin utifrån krigserfarenheter och forskning. Re­ sultatet var modellen för regionalt försvar. I enlighet med den fattades beslut om att uppta Sjöstridskrafternas krigstida avsnitt, dvs. havsdistrikten, i de militära länen år 1966. Militärlänens delar som låg vid havet indelades i kustområden enligt de operativa kraven. Flottan förbe­ redde sig på att koncentrera sina styrkor till skärgårds­ havet och Ålands hav. I början av 1960-talet blev sjöstridskrafternas ma­ terielläge bättre, då Finland köpte ombyggda fregatter av Riga-klassen från Sovjetunionen. I Finland klassific­ • Suomen Laivaston lippulaiva, miinalaiva Pohjanmaa Suomenlinnan päälaiturissa kesällä 2010. Alus siirtyi Meritaito erades fartygen som eskortfartyg, och de fick de tradi­ Oy:lle 2016 ja toimii nykyisin merenmittausaluksena. tionella namnen Hämeenmaa och Uusimaa. Sjöstrids­ • Finska flottans flaggskepp, minfartyget Pohjanmaa i Sveaborgs huvudkaj sommaren 2010. Fartyget övertogs av krafternas kanonbåtsläget blev bättre mot 1960-talets Meritaito Oy, som använder det för havsmätning. slut, då kanonbåtarna av Turunmaa-klass, som byggdes på Wärtsiläs skeppsvarv, blev färdiga. Sjöstridskrafter­ na övergick stegvis till missilåldern, först med sovjetis­ ka sjömissiler modell STYX i mitten av 1960-talet, och ten vaatimusten perusteella rannikkoalueisiin. Laivasto Sjöstridskrafternas slagkraft lyftes till en helt ny nivå sedan med den första missilbåtflottiljen, som bildades valmistautui keskittämään voimansa Saaristomerelle ja genom 1980-talets nya missilbåtar, nya svensktillver­ menetettyä miinalaiva Ruotsinsalmea. Lisäksi Isosta-Bri- i mitten av 1970-talet. Under 1970-talets senare hälft Ahvenanmerelle. kade sjömissiler (MTO-85), minbåtar och impulsminor. tanniasta ostettiin kaksi alumiinirunkoista Dark-luokan ersattes den traditionella hotmodellen, som utgick från Merivoimien kalustotilanne parani 1960-luvun Den moderna missilbeväpningen möjliggjorde en effek­ moottoritorpedovenettä, jotka saivat Suomessa nimet traditionell krigföring på bred front, med en hotmodell alussa Neuvostoliitosta hankittujen peruskorjattujen Ri- tiv missilbeskjutning från skärgården. Sjöstridskrafter­ Vasama-1 ja -2. Vuosikymmenen lopulla rakennettiin som byggde på tanken om en överraskningsattack. ga-luokan fregattien myötä. Alukset luokiteltiin Suomes- nas ledningssystem förnyades på så sätt att det erbjud vielä kotimaisilla telakoilla R-luokan raivaajat Rihtniemi Under det kalla krigets årtionden byggde Finlands sa saattajiksi ja ne saivat perinteiset nimet Hämeenmaa ja en snabbt uppdaterbar lägesbild som gjorde det möjligt ja Rymättylä. sjöförsvar på intensiv samanvändning av minor, missiler Uusimaa. Merivoimien tykistöalustilanne parani 1960-lu- att koordinera verksamheten mellan det fasta kustför­ Sotakokemuksiin ja tutkimukseen perustuen Suo- och kustartilleri. Tanken var att göra operationsområdet vun loppuun mennessä Wärtsilän telakalla rakennettu- svaret och flottstyrkorna. men puolustusjärjestelmää ja doktriinia kehitettiin fördelaktigt för försvararen med minor och att skapa en jen Turunmaa-luokan tykkiveneiden valmistuttua. Oh- När det kalla kriget slutade med Sovjetunionens 1960-luvulla. Tuloksena oli alueellisen puolustuksen hög attacktröskel för fienden. Enligt denna modell skul­ jusaikakauteen Merivoimat siirtyi portaittain, kun ensin sammanbrott år 1991 hade Sjöstridskrafterna en god malli. Sen mukaisesti Merivoimien sodan ajan lohkot le stridsskeppen förbli orörda fram tills de öppnade eld, saatiin käyttöön Neuvostoliittolaisia STYX-meritorjunta- materiell beredskap. Hotbilden, som betonat stora eli meripiirit päätettiin sulauttaa sotilaslääneihin vuonna vilket krävde att de gömde sig i skärgården och använde ohjuksia 1960-luvun puolivälissä ja ensimmäinen oh- landstigningar, byttes, och nu betonades tryggandet av 1966. Niiden mereen rajoittuvat osat jaettiin operatiivis- en utspridd övervakningsgruppering. jusvenelaivue muodostettiin 1970-luvun puolivälissä. sjöförbindelserna som flottans viktigaste uppgift. När

384 Itsenäisen Suomen laivasto 1918–2021 Det självständiga Finlands flotta 1918–2021 385 misteisten meritorjuntaohjusten (MTO-85), miinalai- I dag är finska marinen starkt en beredskapsorgani­ vojen ja herätemiinojen myötä. Moderni ohjusaseistus sation som övervakar trafiken på Östersjön och tryggar mahdollisti tehokkaan ohjustulen saariston sisältä. Me- Finlands territoriella integritet. I marinen tjänstgör cirka rivoimien johtamisjärjestelmä uudistettiin siten, että se 1 400 anställda och den utbildar årligen cirka 3 400 tarjosi nopeasti päivitettävän tilannekuvan, joka mah- värnpliktiga och mer än 1 500 reservister. Till mari­ dollisti toiminnan koordinoinnin kiinteän rannikkopuo- nens organisation hör marinens stab, som finns i Heik­ lustuksen ja laivastovoimien välillä. kilä i Åbo samt fyra truppförband. Truppförbanden är Kylmän sodan päättyessä Neuvostoliiton romah- Kustflottan, som är förlagd till Pansio i Åbo. Förbandet dukseen vuonna 1991 Merivoimilla oli hyvä materiaali- ansvarar för utbildningen av marintrupper och för ma­ nen valmius. Suuriin maihinnousuihin perustunut uhka- rinens fartygsmateriel. I Obbnäs, Kyrkslätt, finns Kust­ kuva vaihtui painottamaan meriyhteyksien turvaamista brigaden, som utbildar bland annat marinens special­ laivaston tärkeimpänä tehtävänä. Kylmän sodan päät- förband, sjöspanare, kustartilleri och enheter inom un­ tyessä Merivoimissa oli käynnissä Laivue 2000-hanke, derhållet. Det svenska förbandet Nylands brigad, som joka saatujen kokemusten ja muuttuneen tilannearvion är förlagd till Dragsvik i Raseborg, utbildar bland annat perusteella sai Merivoimat päättämään Hamina-luokan kustjägare, granatkastartrupper och båtförare. Briga­ ohjusveneiden hankinnan. Merkittävin uudistus kylmän sodan päättymisen jäl- keisessä meripuolustuksessa oli maavoimiin vuodesta 1952 kuuluneen rannikkotykistön liittäminen Merivoi- miin kesällä 1998. Suomenlahdelle muodostettiin kaksi meripuolustusaluetta ja yksi rannikkoalue. Meripuolus- • Merisotakoulun kunniaseinällä on kolme Merisotakoulun kasvattia, jotka ovat toimineet Suomen Puolustusvoimain tusalue kokosi yhteen kaksi samalla alueella operoinutta komentajina. Vasemmalta kenraali Jaakko Valtanen (1983–1990), amiraali Jan Klenberg (1990–1994) ja amiraali Juhani Kaskeala (2001–2009). toimijaa yhden johdon alaisuuteen. Yhdistyminen kas- vatti Merivoimien henkilömäärää ja selkeytti yhteistoi- • På Sjökrigsskolans hedersvägg finns namnet på tre personer som gått Sjökrigsskolan och som utnämnts till Försvarsmaktens kommendör. Från vänster general Jaakko Valtanen (1983–1990), amiral Jan Klenberg (1990–1994) och mintaa meripuolustuksen sisällä. amiral Juhani Kaskeala (2001–2009). Tänä päivänä Suomen merivoimat on vahvasti val- miusorganisaatio, joka valvoo liikennettä Itämerellä ja turvaa Suomen alueellista koskemattomuutta. Meri- Vuosikymmenen jälkimmäisellä puoliskolla perinteisen kalla kriget slutade pågick projektet Flottilj 2000 i Sjö­ voimissa palvelee noin 1 400 palkattua henkilöä ja se laajamittaisen sodankäynnin uhkamallin tilalle nousi yl- stridskrafterna. Utifrån projektet, erfarenheten och den kouluttaa vuosittain noin 3 400 varusmiestä sekä yli lätyshyökkäykseen perustuva uhkamalli. ändrade lägesbedömningen beslutade Sjöstridskrafter­ 1 500 reserviläistä. Merivoimien organisaatioon kuuluu Kylmän sodan vuosikymmeninä suomalainen me- na att fatta beslut om förvärvet av missilbåtar av Hami­ Turun Heikkilässä sijaitseva Merivoimien Esikunta sekä ripuolustus perustui miina-aseen, ohjusaseiden ja ran- na-klass. neljä joukko-osastoa. Merivoimien joukko-osastoja ovat nikkotykistön tiiviiseen yhteiskäyttöön. Ajatuksena oli, Den viktigaste reformen inom sjöförsvaret efter det Turun Pansiossa sijaitseva Rannikkolaivasto, joka vastaa että miinoilla operaatioalue muokataan puolustajalle kalla kriget var att kustartilleriet, som tillhört armén se­ laivastojoukkojen koulutuksesta ja merivoimien aluska- edulliseksi ja nostetaan hyökkäyskynnys korkealle. dan 1952, anslöts till Sjöstridskrafterna sommaren 1998. lustosta. Taistelualukset pyrittiin säilyttämään koskemattomina I Finska viken bildades två sjöförsvarsområden och ett Kirkkonummen Upinniemessä toimii Rannikkopri- ampumatilanteeseen asti, mikä edellytti piiloutumista kustområde. Sjöförsvarsområdet samlade två aktörer kaati, joka kouluttaa muun muassa merivoimien erikois- • Rannikonpuolustaja taisteluharjoituksessa Bengtskärin saaristoon ja hajautettua valvontaryhmitystä. som opererade i samma område under en och samma toimintayksikköjä, meritiedustelijoita, rannikkotykistöä majakkasaarella heinäkuussa 2016. Merivoimien iskukyky kehittyi aivan uudelle tasolle ledning. Samgåendet ökade Sjöstridskrafternas perso­ sekä huoltoyksikköjä. Raaseporin Dragsvikissä sijaitseva • Kustförsvarare i stridsövning på fyrön Bengtskär i juli 1980-luvun uusien ohjusveneiden, uusien ruotsalaisval- nal och klargjorde samaktionerna inom sjöförsvaret. ruotsinkielinen Nylands brigad (Uudenmaan prikaati) 2016.

386 Itsenäisen Suomen laivasto 1918–2021 Det självständiga Finlands flotta 1918–2021 387 kouluttaa muun muassa rannikkojääkäreitä, kranaatin- den ansvarar också för utbildningen av marinens inter­ iskukykyä vahvistetaan myös ottamalla käyttöön ruot- användning i skärgården längs Östersjöns kuster. Mis­ heitinmiehiä ja veneenkuljettajia. Prikaati vastaa myös nationella kustjägarenhet, dvs. ATU (Amphibious Task salaiset Torped 47 -kevyttorpedot, jotka on suunniteltu silen Gabriel-5, som beställts från Israel, ersätter det merivoimien kansainvälisen rannikkojääkäriyksikön Unit). På Sveaborg finns Sjöstridsskolan, som ansvarar erityisesti Itämeren saaristoisiin rannikko-olosuhteisiin. nuvarande sjöförsvarsmissilsystemet, som når slutet av eli ATU:n (Amphibious Task Unit) koulutuksesta. Suo- för utbildningen av marinens officerare, underofficerare Israelista tilattu Gabriel-5-ohjus korvaa nykyisen meri- sin livscykel. menlinnassa sijaitsee Merisotakoulu, joka vastaa meri- och reservofficerare och ordnar specialkurser. Mari­ torjuntaohjusjärjestelmän, joka tulee elinkaarensa pää- Den nya fartygsklassen och de nya redskapen för voimien upseerien, aliupseerien ja reservinupseerien nens forskningsverksamhet har också koncentrerats till hän. sjökrigföring kommer med absolut visshet att ändra på koulutuksesta sekä järjestää erikoiskursseja. Merisota- Sjöstridsskolan. Uusi alusluokka ja uudet merisodankäynnin väli- den finska marinens stridssätt, men den sekelgamla, kouluun on myös keskitetty merivoimien tutkimustoi- Finska marinen strävar kontinuerligt efter att säker­ neet tulevat varmuudella muuttamaan Suomen me- ärorika sjömanstraditionen som har sina rötter i skär­ minta. ställa en hög beredskapsnivå. I september 2019 gav rivoimien taistelutapaa, mutta saaristolaivaston ajoista gårdsflottans tid kommer att följa med sin tid och leva Suomen merivoimat pyrkii jatkuvasti varmistamaan statsrådet Försvarsmakten fullmakt att beställa fyra alkaen periytynyt vuosisatainen ja kunniakas meriso- kvar hos varje ny generation. varautumisensa korkean tason. Valtioneuvosto valtuutti nya allaktivitetskorvetter (Flottilj 2020). För att hedra tilasperinne seuraa mukana saaden jatkoa yhä uusista syyskuussa 2019 Puolustusvoimat tilaamaan neljä uutta skärgårdsflottans traditioner har fartygsklassen fått sukupolvista. Översättning: ACC Global monitoimikorvettia (Laivue 2020). Alusluokka on ni- namnet Pohjanmaa-klassen. Bygget av fartygen börjar metty saaristolaivaston perinteitä kunnioittaen Pohjan- på RMC-varvet i Raumo år 2022. Fartygsklassen bild­ maa-luokaksi. Alusten rakentaminen aloitetaan vuonna ar den nya stommen för Finlands sjöförsvar. Marinens 2022 RMC-telakalla Raumalla. Alusluokka muodostaa slagkraft förstärks också genom att införa svenska lätta Suomen meripuolustuksen uuden rungon. Merivoimien torpeder av modell Torped 47, som planerats särskilt för

KIRJALLISUUTTA / LITTERATUR

Visa Auvinen, Laivastoyhdistyksestä Meriliitoksi, Meriliitto, Uusikaupunki, 2001. Visa Auvinen, Merisotakoulu 1930–2005 – laivapoikakoulutuksesta korkeakouluopetukseen maailmanperintökohteessa, Merisotakoulun tukisäätiö, Raisio, 2005. Mirko Harjula, Itämeri 1914–1921 – Itämeren laivastot maailmansodassa sekä Venäjän vallankumouksessa ja sisällissodassa, Books on Demand. Saksa 2010. Oiva Koivisto & Sulo Enkiö & Kalervo Kijanen & Tapani Mattila, Suomen laivasto 1918–1968 I–II. Meriupseeriyhdistys. 1968. Merisotakoulu 1930–1970. Merisotakoulun perinneyhdistys. Mikkeli 1970. Merivoimat 100 vuotta. Merivoimien esikunta. Turku 2018. Tauno Niklander, Meidän panssarilaivamme. Gummerus. Jyväskylä. 1996. Onttonen, Markku: Väinö Valve - Viimeinen jääkäri, WSOY, Juva, 1994. Heino Relvik, Merivoimien Suomen-pojat – Virolaiset vapaaehtoiset Suomen laivastossa 1943–1944. Suomen-poikien perinneyhdistys ry. Turku 2007. Sotakoulu saarella – Suomalaisen meripuolustuskoulutuksen historia. Merikustannus Oy. Jyväskylä 1985. Erkki Suokas, Merisotakoulu 1930–1980. Merisotakoulu. Helsinki 1980. Jyrki Talvitie & Kalevi Keskinen, Suomen merisodan pikkujättiläinen. WSOY 2015. Ville Vänskä, Merisota – historia, teoria ja historia. Docendo Oy. 2015. Ville Vänskä, Punakaartin laivasto. Books on Demand. Norderstedt 2018. Erik Wihtol, Suomen laivaston rakentaminen itsenäisyyden alkutaipaleella – Suomen laivastosuunnitelmat ja niiden toteuttaminen 1918–1939. Suomi • Vuonna 2020 Suomi teki päätöksen kolmen uudenmallisen Pohjanmaa-luokan korvetin rakentamisesta kotimaisella merellä säätiö. Turku 1999. telakalla. Ne tulevat muodostamaan Suomen meripuolustuksen rungon tulevina vuosikymmeninä. Laivue 2020 – Puolustusvoimien strateginen hanke, Puolustusministeriön julkaisu, Lönnberg, 2017. • År 2020 fattade Finland beslut om att bygga tre korvetter av ny modell på ett inhemskt skeppsvarv. Fartygsklassen Meidän laivastomme. Suomen Laivastoliiton juhlajulkaisu 1931. Helsinki, 1931. heter Pohjanmaa. Korvetterna kommer att bilda det finska sjöförsvarets stomme under de kommande årtiondena. Suomenlinnan telakka: https://fi.wikipedia.org/wiki/Suomenlinnan_telakka (27.4.2020).

388 Itsenäisen Suomen laivasto 1918–2021 Det självständiga Finlands flotta 1918–2021 389 Största delen av den stamtruppen bestod dock av fri­ villiga män som hörde till en äldre årsklass som snart Rannikkotykistö Kustartilleriet på befriades från tjänsten. Endast 20 man blev kvar i tjänst. Det självständiga Finland hade övertagit en stor mängd Suomenlinnassa Sveaborg artilleripjäser som de ryska trupperna lämnat efter sig, och det var inte möjligt att ägna sig åt att försätta för­ svarsenheterna inom Sveaborgs fästningsesplanad i stridsdugligt skick, då det var nödvändigt att se till att OVE ENQVIST materielen reparerades, ordna vakthållningen över den och sköta arrangemang och utbildningsuppgifter av all­ män karaktär.

Itsenäisen Suomen rannikkotykistöjoukko-osastot pe- Det självständiga Finlands kustartilleriförband grunda­ rustettiin Suomenlahden rannikolle keväällä 1918, kun des på Finska vikens kust våren 1918, då finska myndig­ Viaporin linnoitus sekä Viipurin, Kotkan ja Hangon heter övertog Sveaborgs fästning och de kustfort och seudulla olevat venäläisiltä jääneet linnakkeet ja patterit batterier i Viborgs, Kotkas och Hangös områden, som otettiin Suomen viranomaisten haltuun. ryssarna utrymt. Jo toukokuun alussa Päämaja alkoi kiinnittää huo- Redan i början av maj började Högkvarteret planera miota Viaporin linnoitusvyöhykkeen olojen ja taistelu- att förbättra Sveaborgs fästningszons förhållanden och kuntoisuuden parantamiseen. Sisällissodan taisteluihin stridsvärdighet. Första finska tunga artilleribatteriet, osallistuneen I Suomalaisen Raskastykistöpatterin teh- som deltagit i striderna i inbördeskriget, fick till uppgift täväksi määrättiin perustajansa ja päällikkönsä, majuri att bemanna Sveaborgs fästning under ledning av bat­ Arno Almqvistin, johdolla Viaporin linnoituksen mie- teriets grundare major Arno Almqvist. Den 6 maj 1918 hittäminen. Ylipäällikkö määräsi 6.5.1918 Almqvistin utsåg överbefälhavaren Almqvist till Fästningsartilleriets • Suomalaisia sotilaita Suomenlinnan kirkkoa ympäröivien Ruotsinsalmen 1790 taistelun tykkien päällä Linnoitustykistön päälliköksi, mitä tehtävää hän ryhtyi chef, och Almqvist började sköta denna uppgift dagen vuonna 1918. Tykinpiiput yhdistävää metalliketjua oli hoitamaan seuraavana päivänä. Katajanokalle saapui därpå. De cirka 70 männen i Almqvists batteri anlände käytetty sulkemaan Kustaanmiekan salmi brittiläis- 11.5.1918 Almqvistin patterin noin 70 miestä, jotka till Skatudden den 11 maj 1918. De bildade stommen för ranskalaiselta laivastolta elokuussa 1855. muodostivat rannikkotykistön uuden joukko-osaston det nya kustartilleriförbandet. I början kallades förban­ • Finska soldater på kanonerna kring Sveaborgs kyrka år kantajoukon. Alkuvaiheessa joukko-osastoa kutsuttiin det på finska för Sveaborgs Fästningsartilleri (Viaporin 1918. Kanonerna härstammar från slaget vid Svensksund år 1790. Metallkedjan som förenar kanonerna användes Viaporin Linnoitustykistöksi. Linnoitustykistö). för att spärra Gustavssvärd för den brittisk-franska flottan Joukon ensimmäisenä palvelustehtävänä oli kun- Truppens första uppdrag i tjänsten var att skjuta salut i augusti 1855. nialaukausten ampuminen Suomen leijonalipulle för Finlands lejonfana den 12 maj 1918 på Gustavssvärd, 12.5.1918 Kustaanmiekalla, jossa senaatin puhemies där senatens talesman avkunna­ Pehr Evind Svinhufvud julisti Viaporin kuuluvan Suo- de att Sveaborg tillhörde finska staten och att senaten kosta oli kuitenkin vapaaehtoista, vanhempaa ikäluok- men valtiolle ja ilmoitti senaatin vahvistaneen linnoi- gett fästningen det nya namnet Suomenlinna, Finlands kaa, joka pian vapautettiin palveluksesta. Palvelukseen tukselle nimen Suomenlinna. Joukko-osaston nimi borg, men det svenska namnet förblev Sveaborg. I det­ jäi ainoastaan noin 20 miestä. Itsenäiselle Suomelle muutettiin samassa yhteydessä Suomenlinnan Linnoi- ta sammanhang ändrades förbandets finska namn till jääneen runsaan tykistömateriaalin vuoksi Suomenlin- • Suomenlinnan Linnoitusyksikön päällikkönä vuodesta 1918 toiminut eversti Arno Almqvist nimitettiin Suomen tustykistöksi. Päivämäärä 12.5. vahvistettiin 7.2.1928 Suomenlinnan Linnoitustykistö. Den 12 maj bekräftades nan linnoituspiirin puolustusyksikköjä ei voitu saattaa rannikkotykistön komentajaksi 1923. joukko-osaston vuosipäiväksi. som förbandets årsdag den 7 februari 1928. taistelukuntoon, vaan toiminta oli kohdennettava asei- • Överste Arno Almqvist, som varit chef för Sveaborgs Raskastykistöpatteri määrättiin 17.5.1918 sijoitetta- Den 17 maj 1918 gavs order om att det tunga artille­ den kunnostamiseen ja vartiointiin sekä yleisluontoisiin Fortifikationsenhet sedan år 1918, utnämndes till vaksi Kustaanmiekan kasarmiin. Suurin osa kantajou- ribatteriet skulle placeras i kasernen på Gustavssvärd. järjestely- ja koulutustehtäviin. kommendör för Finlands kustartilleri år 1923.

390 Rannikkotykistö Suomenlinnassa Kustartilleriet på Sveaborg 391 Suomenlinnassa. Sen kokoonpanokin pysyi 1920-luvul- förblev också dess organisation i huvudsak oförändrad. la pääpiirtein ennallaan. Russarö siirrettiin pois kokoon- Russarö togs bort från organisationen den 1 augusti panosta 1.8.1921. 1921. Majuri Väinö Salomon Marjanen määrättiin Den 1 september 1923 utsågs major Väinö Salomon 1.9.1923 rykmentin väliaikaiseksi komentajaksi ja 1928 Marjanen till regementets ställföreträdande kommen­ vakinaiseksi komentajaksi. Hänet ylennettiin everstiksi dör, och år 1928 till ordinarie kommendör. Han befordra­ 1933 ja hän toimi komentajana vuoteen 1942 saak- des till överste år 1933 och han tjänstgjorde som kom­ ka. Vuonna 1927 Suomenlinnan Komendantinviraston mendör till år 1942. År 1927 anslöts Sveaborgs lokal­ alaisuuteen kuuluneet Suomenlinnan Paikalliskomppa- kompani, de tekniska anläggningarna på Sveaborg och nia, Suomenlinnan ja Santahaminan teknilliset laitokset Sandhamn, kasernskötselområdet och brandkåren till sekä kasarminhoitoalue ja palokunta liitettiin Rannikko- Kustartilleriregemente 1. Våren 1933 blev regementets rykmentti 1:een. Keväällä 1933 rykmentin I Patteristos- I sektion svenskspråkig och dess II sektion finskspråkig. ta tuli ruotsinkielinen ja II Patteristosta suomenkielinen. Det nya vapenslaget luftvärnsartilleriet togs först i Ilmatorjunta-aselaji otettiin ensimmäisenä käyttöön användning på Sveaborg och i kustartilleriet. År 1926 Suomenlinnassa ja rannikkotykistössä. Rannikkoty- bildades ett fast luftvärnsbatteri vid Kustartillerire­ kistörykmentti 1:een perustettiin vuonna 1926 Kiin- gemente 1. Den flyttades dock från och med början av år teä Ilmatorjuntapatteri -niminen yksikkö. Se siirrettiin 1938 till den avdelta luftvärnssektionen som bildats på kuitenkin vuoden 1938 alusta lukien Suomenlinnaan Sveaborg. Kustartilleriregemente 1 hade stor betydelse perustettuun ilmatorjuntajoukko-osastoon Erilliseen Il- för utvecklingen av Finlands kust- och luftvärnsartilleri • Suomalaisia sotilaita venäläisten luovuttamalla rannikkotykillä Suomenlinnassa. matorjuntapatteristoon. Rannikkotykistörykmentti 1:n under hela den första tiden av självständigheten efter­ • Finska soldater vid en kustartilleripjäs som ryssarna lämnat på Sveaborg. merkitys koko Suomen rannikko- ja ilmatorjuntatykis- som regementet bildats till färdiga förhållanden. Re­ tön alkuaikojen kehitykselle oli merkittävä, sillä se oli gementet bedrev utbildnings- och experimentverksam­ perustettu valmiisiin olosuhteisiin. Se toteutti koulutus- het och fungerade som materiel- och personaldepå. ja kokeilutoimintaa sekä toimi materiaali- ja henkilökun- I Kustartilleriregemente 1 och dess föregångare in­ Syksyyn 1918 mennessä joukko-osaston järjestely- Förbandets organiseringsskede kunde slutföras på tavarikkona. gick organisationer av många slag. Ryssarna hade haft vaihe oli päättymässä. Linnoitustykistön nimi muutettiin hösten 1918. Den 16 september 1918 ändrades fäst­ Rannikkotykistörykmentti 1:een ja sen edeltäji- till exempel en militär brandkår på Sveaborg. Finland 16.9.1918 Suomenlinnan Rannikkotykistöpataljoonak- ningsartilleriförbandets namn till Sveaborgs Kustartille­ in kuului monenlaisia organisaatioita. Venäläisillä oli övertog dess släckningsutrustning år 1918. På våren si. Vastaavien Viipurissa ja Sortavalassa sijainneiden pa- ribataljon. Tillsammans med motsvarande bataljoner i esimerkiksi ollut Viaporissa sotilaspalokunta, jonka bildades en tio man stark brandkår av röda fångar som taljoonien kanssa se muodosti Rannikkotykistörykmen- Viborg och Sordavala bildade det Kustartilleriregemen­ palokalusto jäi suomalaisille vuonna 1918. Keväällä fängslats på Sveaborg. Brandkåren inkvarterades på tin, jonka komentaja eversti Vilho Petter Nenonen oli tet, vars kommendör överste Vilho Petter Nenonen Suomenlinnaan kootuista punavangeista muodostet- brandstationen som byggts av ryssarna. Efter några samalla Suomenlinnan Linnanväen päällikkö. samtidigt var chef för garnisonstrupperna på Sveaborg. tiin kymmenmiehinen palokunta, joka majoitettiin personbyten utnämndes vicefältväbel Johan Theodor Suomenlinnan Rannikkotykistöpataljoonan ko- Sveaborgs kustartilleribataljon fick en ny organisa­ venäläisten rakentamalle paloasemalle. Parin henkilö- Sylvin från Helsingfors vaktbataljon till brandmästare koonpano muuttui helmikuussa 1919, kun Hangon tion i februari 1919, då Russarö batteri utanför Hangö vaihdoksen jälkeen Helsingin Vartiopataljoonan vara- för Sveaborgs och Sandhamns tekniska styrelse den edustalla sijaitseva Russarön patteri liitettiin siihen. anslöts till bataljonen. I juli samma år bildades V Sektio­ vääpeli Johan Theodor Sylvin otettiin Suomenlinnan 1 augusti 1918. Han skötte denna tjänst fram till den 1 Saman vuoden heinäkuussa muodostettiin Russarön, nen, som bestod av Russarö, Örö och Utö fort. Sektio­ ja Santahaminan Teknillisen Hallituksen palomestariksi maj 1941. Mot slutet av år 1926 utökades släcknings­ Örön ja Utön linnakkeesta lyhytikäiseksi jäänyt V Pat- nen blev kortvarig. Även det avdelta batteriet på Makilo 1.8.1918. Hän oli tässä toimessa 1.5.1941 asti. Vuoden materielen på Sveaborg genom att högtryckspumpen teristo. Myös Mäkiluodon erillinen patteri liitettiin jouk- anslöts till truppförbandets organisation i början av år 1926 loppupuolella Suomenlinnan sammutuskalustoa på fartyget Gustavssvärd reparerades och en centrifu­ ko-osaston kokoonpanoon vuoden 1919 alussa. Sota- 1919. Med krigsministeriets orderblad nr 34 ändrades lisättiin kunnostamalla Kustaanmiekka-aluksen korkea- galpump skaffades till motorfartyget Fabian Wrede. År ministeriön käskylehdellä no 34 pataljoona muutettiin bataljonen den 7 maj 1919 till Kustartilleriregemente 1 painepumppu ja hankkimalla moottorialus Fabian Wre- 1935 fanns det sammanlagt 11 motorsprutor med slang­ 7.5.1919 Rannikkotykistörykmentti 1:ksi (RT 1). Tällä (RT 1). Förbandet bar detta namn under merparten av deen keskipakoispumppu. Vuoteen 1935 mennessä ar och andra utrustningar på Sveaborg och på öarna ut­ nimellä joukko-osasto toimi suurimman osan ajastaan den tid som det verkade på Sveaborg. På 1920-talet Suomenlinnaan ja sen ulkosaarille oli hankittu yhteensä anför fästningen. Sveaborgs brandkår spelade en viktig

392 Rannikkotykistö Suomenlinnassa Kustartilleriet på Sveaborg 393 tusammuntoja suoritettiin myös öisin. Vaikka ikkunat ren skallrade i husen, som stod några tiotals meter från helisivät muutaman kymmenen metrin päässä sijaitse- batteriet, klagade invånarna inte. Särskilt högtidligt var vissa taloissa, eivät asukkaat siitä valittaneet. Erityisen skjutningen med skarp ammunition med 152/22 Dur­ juhlallinen oli 152/22 Durlacher- eli niin sanotulla ”Jum- lacher-batteriet, dvs. det så kallade “Jumbobatteriet” bopatterilla” 12.9.1939 suoritettu kovapanosammunta. den 12 september 1939. På plats fanns Kustartillerire­ Paikalla olivat Rannikkotykistörykmentti 1:n komentaja, gemente 1:s kommendör, överste Marjanen och ett stort eversti Marjanen sekä suuri joukko rykmentin päällystöä antal befäl från regementet och Helsingfors Skydds­ ja Helsingin Suojeluskuntapiirin johtoa. Yleisön joukossa kårsdistrikt. Bland publiken fanns lottor, scouter och ci­ oli lottia, partiolaisia ja siviiliväkeä, kaikkiaan noin 500 vilpersoner, totalt cirka 500 personer. Efter skjutningen henkilöä. Ammunnan jälkeen seurasi juhlallinen suo- följde skyddskårsrekryternas högtidliga faned vid bat­ jeluskunta-alokkaiden valanteko patterin äärellä. Lotat teriet. Lottorna bjöd de inbjudna gästerna och skydds­ tarjosivat kutsuvieraille ja suojeluskuntalaisille kahvit”. kåristerna på kaffe”. Skjutningen var ett imponerande Tilaisuudesta muodostui näyttävä suojeluskuntatyötä evenemang som stödde skyddskårsarbetet och fick tukeva tilaisuus, josta lehdistö kirjoitti laajasti. stor uppmärksamhet i pressen.

• Harjoitusammuntoja Länsi-Mustasaaren ns. Jumbo-patterilla 1930-luvulla.

• Skjutövningar vid det s.k. Jumbo-batteriet på Västersvartö på 1930-talet.

• Suomenlinnan sotilaspalokunta kiitää palotorvi raikuen harjoituksessa vuonna 1929 tai 1930.

• Sveaborgs militära brandkår rycker ut med skallande brandhorn vid en övning år 1929 eller 1930.

11 moottoriruiskua letkuineen ja muine varusteineen. roll i utvecklingen av hela brandvärnet inom försvaret, Suomenlinnan palokunnalla oli huomattava osuus koko eftersom dess brandmästare anlitades i flera års tid för puolustuslaitoksen palotorjunnan kehittämisessä, sillä att ordna brandkårerna i olika garnisoner och utbilda sen palomestaria hyödynnettiin vuosien ajan eri varus- personal som kommenderats till dem. kuntien palotoimen järjestämisessä ja niihin määrätyn År 1918 inledde kanonverkstaden, som byggts på henkilöstön koulutuksessa. den ryska tiden, sin verksamhet på Sveaborg. Till en Vuonna 1918 Suomenlinnassa aloitti toimintansa början arbetade fångna röda metallarbetare i verksta­ Venäjän ajalta oleva tykkipaja, jossa aluksi oli töissä van- den. De reparerade bland annat de kustartilleripjäser geiksi joutuneita punaisia metallimiehiä. He kunnostivat som satts ur funktion då den tyska Östersjödivisionen muun muassa Saksan Itämeren-divisioonan Suomeen kom till Finland. Den 23 september 1925 fick verksta­ tulon yhteydessä toimintakyvyttömiksi saatetut rannik- den det officiella namnet Kustartilleriregemente 1:s ­re kotykit. Pajan viralliseksi nimeksi annettiin 23.9.1925 parationsverkstad. Rannikkotykistörykmentti 1:n korjauspaja. Helsingfors Kustartilleriskyddskår övade på Kustar­ Helsingin Rannikkotykistösuojeluskunta harjoitteli tilleribataljon 1:s olika fort och ibland även på Sveaborg. eri RT 1:n linnakkeilla sekä silloin tällöin myös Suomen- I september 1938 utfördes två övningsskjutningar med linnassa. Syyskuussa 1938 Länsi-Mustasaaren tykkipat- skarpa skott på batteriet på Västersvartö. Övnings­ terilla suoritettiin kaksi kovapanosammuntaa. Harjoi- skjutningar ordnades även på natten. Även om fönst­

394 Rannikkotykistö Suomenlinnassa Kustartilleriet på Sveaborg 395 Toisen maailmansodan puhjettua Rannikkoty- Efter andra världskrigets utbrott började man snabbt • Ilmavalvonta­lotat Suomenlinnan kistörykmentti 1:n linnakkeita ryhdyttiin kiireesti va- höja stridsberedskapen på Kustartilleriregemente 1:s aluevalvonta­keskuksessa vuonna 1942. rustamaan taistelukuntoon. Sotaan siirryttäessä Ran- fort. Den 16 september 1939 ändrades Kustartillerire­ nikkotykistörykmentti 1:stä tuli 16.9.1939 Helsingin gemente 1 till Helsingfors Avsnitt. Under vinterkriget be­ • Luftbevakningslottor i områdesö- vervakningscentralen på Sveaborg Lohko. Sen toiminta supistui talvisodan aikana pää- gränsades dess verksamhet i huvudsak till effektivisering år 1942. asiassa puolustuslaitteiden tehokkuuden parantamiseen av försvarsanläggningarnas effektivitet och utbildning av sekä miehistön koulutukseen siltä varalta, että joukkoja manskap för den eventualitet att trupper skulle bli för­ siirrettäisiin toisille rintamanosille. Vuonna 1940 täy- flyttade till andra frontavsnitt. År 1940 fick regementet dennys- ja vaihtojoukkoja olikin lähetettävä Viipurin skicka kompletterings- och bytesmanskap till Viborgs Lohkolle muun muassa estämään venäläisten murtautu- Avsnitt, där strider utkämpades för att förhindra att rys­ minen Viipurinlahden yli. Helsingin Lohkon linnakkeilta sarna forcerade Viborgska viken. Bataljon Kiveliö, som koottu Pataljoona Kiveliö osallistui taisteluihin Viipurin- samlats från forten i Helsingfors Avsnitt, deltog i strider­ lahden saaristossa ja sen jälkeen rannikolla. na i Viborgs skärgård och därefter på dess kust. Rannikkotykistörykmentti 1:n Suomenlinnan tor- Under vinterkriget verkade områdescentralen för juntakeskuksen kanssa samassa tilassa Susisaaressa toimi Helsingfors luftvärn i samma lokaler med Kustartillerire­ talvisodan aikana Helsingin ilmatorjunnan aluekeskus. gemente 1:s avvärjningscentral på Vargön på Sveaborg. Se vastasi ilma-alueen valvonnasta, jotta ilmahälytyk- Områdescentralen ansvarade för övervakningen av set ja Helsingin väestön suojaaminen voitiin toteuttaa luftrummet, så att flyglarm kunde ges och Helsing­ mahdollisimman nopeasti. Suomenlinnassa oli myös fors befolkning skydda sig så snabbt som möjligt. Det kaksi kiinteää ilmatorjuntapatteria. Länsi-Mustasaareen fanns också två fasta luftvärnsbatterier på Sveaborg. sijoitettu 51. Raskas Kiinteä Ilmatorjuntapatteri tuli kuu- 51. tunga fasta luftvärnsbatteriet, som var grupperat på luisaksi heti talvisodan ensimmäisenä päivänä, kun se Västersvartö, blev berömt genast på vinterkrigets första ampui alas vihollisen lentokoneen. Myöhemmin selvisi, dag, då det sköt ner ett fientligt flygplan. Senare fram­ • Rannikkotykistön että kyseessä oli koko talvisodan ensimmäinen pudotus. gick det att detta var det första fiendeplanet som fäll­ miehistöä Susisaaren kasarmin edessä.

• Manskap från kustartilleriet framför kasernen på Vargön.

• Ehrensvärdin hauta suojattiin talvisodan vuonna 1939 yli 300:lla hiekkasäkillä. Suomenlinna oli sotilaskäytössä talvi- ja jatkosodan ajan 1939–1945.

• Under vinterkriget år 1939 skyddades Ehrensvärds grav med fler än 300 sandsäckar. Sveaborg användes för militära ändamål under vinter- och fortsättningskriget 1939–1945.

396 Rannikkotykistö Suomenlinnassa Kustartilleriet på Sveaborg 397 52. Raskas Kiinteä Ilmatorjuntapatteri toimi puolestaan des i hela vinterkriget. 52. tunga fasta luftvärnsbatteriet takaisin Rannikkotykistörykmentti 1:ksi syyskuussa I september 1940 byttes det krigstida namnet Hel­ Kustaanmiekalla. Molempien patterien tykit jäivät talvi- fungerade i sin tur på Gustavssvärd. Efter vinterkriget 1940 ja Suomenlinnan Rannikkotykistörykmentiksi singfors Avsnitt tillbaka till Kustartilleriregemente 1 och sodan päätyttyä Suomenlinnaan henkilöstön siirtyessä blev de båda batteriernas kanoner kvar i Sveaborg, då 28.3.1941. Jatkosodan edellä rannikkotykistön linnak- till Sveaborgs Kustartilleriregemente den 28 mars 1941. Santahaminaan, jonne keskitettiin ilmatorjuntajoukko- personalen flyttade till Sandhamn, dit utbildningen av keet saatettiin sotavahvuisiksi ja joukko-osaston nimi Inför fortsättningskriget försattes kustartilleriets fort i jen koulutus. luftvärnstrupper koncentrerades. muutettiin 1. Rannikkoprikaatiksi kesäkuussa 1941. krigstida styrka, och truppförbandets namn ändrades Suomenlinnan varsinaisen aseistuksen tilanne oli Den ordinarie beväpningen på Sveaborg var an­ Suomenlinnassa olleet osat pysyivät suurin piirtein sa- till Första Kustbrigaden (1. Rannikkoprikaati) i juni 1941. vaatimaton. Länsi-Mustasaaressa oli vanhentunut neli- språkslös. På Västersvartö fanns det föråldrade 152/22 manlaisina koko sodan ajan. Joukko-osaston kokoon- De delar som fanns på Sveaborg förblev i stort sett oför­ tykkinen 152/22 Durlacher-patteri, josta osa siirrettiin Durlacher-batteriet med fyra kanoner, av vilka en del pano kasvoi sen sijaan huomattavasti sodan aikana, kun ändrade under hela kriget. Förbandets sammansättning välirauhan aikana Kuuskajaskariin. Suomenlinnaan jäi flyttades under mellankrigstiden till Kuuskajaskari. Två siihen liitettiin alueita sekä lännestä että idästä. Esimer- blev däremot avsevärt större under kriget, då områden kaksi tykkiä. Sen lisäksi kenttälinnoitetuissa asemissa oli kanoner blev kvar på Sveaborg. Utöver det fanns det kiksi keväällä 1944 joukko-osaston läntisin patteri oli i både väst och öst anslöts till det. Till exempel på våren ranta- ja väylätorjuntaan tarkoitettuja kevyitä tykkejä. lätta kanoner avsedda för strand- och farledsbekämp­ Morgonlandetissa Hangon lounaispuolella, itäisin yksik- 1944 fanns truppförbandets batteri längst ut i väster på Sodanaikainen nimi Helsingin Lohko muutettiin ning i fältbefästa ställningar. kö puolestaan Mustaviirassa Loviisan kaakkoispuolella. Morgonlandet, sydväst om Hangö, medan dess batteri Rannikkoprikaatin nimi vaihtui vuoden 1942 alussa längst ut i öster fanns på Svartviran, sydost om Lovisa. Uudenmaan Rannikkoprikaatiksi. Alueliitoksien takia I början av år 1942 ändrades Kustbrigadens namn ja johtamisen helpottamiseksi joukko-osasto jaettiin till Nylands Kustbrigad (Uudenmaan Rannikkoprikaati). kahtia. Itäisestä alueesta tuli Rannikkotykistörykment- På grund av områdesanslutningarna och för att göra ti 1 ja läntisestä alueesta Rannikkotykistörykmentti ledandet lättare delades förbandet i två delar. Det öst­ 11. Tammikuussa 1942 Suomenlinnaan sijoitetun 1. ra området blev Kustartilleriregemente 1 och det västra Rannikkopioneerikomppanian nimi muutettiin 1. Me- området Kustartilleriregemente 11. I januari 1942 ändra­ ripioneerikomppaniaksi. Varsinaisia rannikkopattereita des namnet på 1. Kustpionjärkompaniet, som förlagts Suomenlinnan pääsaarilla ei ollut, ellei oteta huomioon till Sveaborg, till 1 Sjöpionjärkompaniet. Det fanns inga vanhentuneita 152/22 D-tykkejä Länsi-Mustasaarella. egentliga kustbatterier på Sveaborgs huvudöar, om inte Jatkosodan aikana Santahaminasta takaisin Suomen- de föråldrade 152/22 D-kanoner på Västersvartö räk­ linnaan siirretty 1. Raskas Ilmatorjuntapatteri toimi Län- nas med. si-Mustasaaressa 1.4.1944 saakka ja 2. Raskas Ilmator- 1. tunga luftvärnsbatteriet, som flyttats under fort­ juntapatteri Kustaanmiekalla huhtikuun alkuun 1942, sättningskriget tillbaka till Sveaborg från Sandhamn jolloin se lakkautettiin. Ilmatorjunnan johtokeskus siirtyi verkade på Västersvartö fram till den 1 april 1944 och 2. elokuussa 1943 Suomenlinnasta Helsingin Korkeavuo- tunga luftvärnsbatteriet i Gustavssvärd fram till början renkadun kalliosuojaan. Suomenlinnan tila jäi pelkäs- av april 1942, då det lades ned. Luftvärnets lednings­ tään Uudenmaan Rannikkoprikaatin johtokeskukseksi. central flyttade i augusti 1943 från Sveaborg till ett Suomen ja Neuvostoliiton 19.9.1944 solmima väli- bergrum på Högbergsgatan i Helsingfors. Lokalen på rauhansopimus ja sodan päättyminen aiheuttivat suuria Sveaborg användes därefter endast av Nylands Kust­ uudelleenjärjestelyjä Puolustusvoimissa. Koska Uuden- brigads ledningscentral. maan Rannikkoprikaati rauhansopimuksen mukaisesti Avtalet om mellanfred, som Finland och Sovjetu­ joutui vuokraamaan Porkkalan alueen linnakkeineen nionen ingick den 19 september 1944 föranledde sto­ Neuvostoliitolle, oli joukko-osaston vahvuus sen jälkeen ra omställningar i Försvarsmakten. Eftersom Nylands pienempi kuin koskaan aikaisemmin. Sen nimi muut- Kustbrigad i enlighet med fredsfördraget blev tvungen • Mäkiluodon raskas 8 tuuman patteri tulittaa syksyllä 1941 Hangon vuokra-alueelta vetäytyviä Puna-armeijan joukkoja tui 4.12.1944 Suomenlinnan Rannikkolinnakkeistoksi. att arrendera Porkalaområdet med dess fort till Sov­ kuljettavia aluksia. Vuoden 1952 lopusta vuoden 1956 loppuun sen nimi jetunionen, var förbandets styrka mindre än någonsin

• Det tunga 8 tums batteriet på Makilo beskjuter fartyg som transporterar Röda arméns trupper som retirerar från oli Rannikkotykistörykmentti 1, sen jälkeen Suomenlin- tidigare efter detta. Den 4 december 1944 ändrades Hangö arrendeområde hösten 1941. nan Rannikkotykistörykmentti. Vuodesta 1990 alkaen dess namn till Sveaborgs Kustsektion (Suomenlinnan

398 Rannikkotykistö Suomenlinnassa Kustartilleriet på Sveaborg 399 • Tasavallan joukko-osaston nimi oli Suomenlinnan Rannikkoryk- Rannikkolinnakkeisto). Från slutet av år 1952 till slutet presidentti Risto av år 1956 var förbandets namn Kustartilleriregemente Ryti vierailulla mentti, kunnes se lakkautettiin vuonna 1998. Tosiasi- Kirkkonummen allisesti joukko-osasto siirtyi Suomenlinnasta jo vuonna 1, därefter Sveaborgs Kustartilleriregemente. Från 1990 Mäkiluodon 1972, mutta se järjesti usein perinne- ja muita tilaisuuk- hette truppförbandet Sveaborgs Kustregemente fram linnakkeessa syyskuussa 1941. sia perustamispaikassaan. till dess att förbandet lades ned år 1998. De facto flyt­ Isäntänä toimi Suomenlinnan Rannikkotykistörykmentti toimi jat- tade förbandet bort från Sveaborg redan år 1972, men Rannikkotykistön kosodan jälkeen Suomenlinnassa, mutta sen aliupsee- det ordnade ofta traditionsevenemang och andra eve­ komentaja, eversti Väinö Marjanen. rikoulu oli Isosaaressa. Lisäksi rykmenttiin kuului viisi nemang på Sveaborg, där förbandet grundats. miehitettyä linnaketta: Kytö, Miessaari, Kuivasaari, Iso­ Efter fortsättningskriget verkade Sveaborgs Kust­ • Republikens president saari ja Lehtinen sekä niiden alaisuudessa neljätoista artilleriregemente på Sveaborg, men dess underoffi­ besöker Makilo miehittämätöntä vartiolinnaketta. Joulukuussa 1946 cersskola fanns på Mjölö. I regementet ingick dessutom fort i Kyrkslätt joukko-osaston oma puhelinkeskus lakkautettiin ja so- fem bemannade fort: Kytö, Karlö, Torra Mjölö, Mjölö och i september 1941. Värden är tilasyhteydet liitettiin Suomenlinnan automaattikeskuk- Lövö, och underställda dessa fort fanns fjorton obe­ Kustartilleriets seen. Yhdistämisen edellytyksenä oli, että Suomenlin- mannade vaktfort. I december 1946 lades förbandets kommendör överste nassa asui Helsingin Puhelinyhdistyksen henkilö, joka egen telefoncentral ned, och de militära förbindelserna Väinö Marjanen. vastasi Suomenlinnan alueen puhelinyhteyksien toimin- kopplades till Sveaborgs automatväxel. Förutsättning­ tavalmiudesta. en för detta var att Helsingfors Telefonförening hade Rannikkotykistö erotettiin vuonna 1952 merivoi- en ­anställd som bodde på Sveaborg och ansvarade mista ja liitettiin maavoimiin. Muutoksessa joukko-osas- för funktionsberedskapen av telefonförbindelserna i to sai takaisin vanhan nimensä Rannikkotykistöryk- Sveaborgs område. mentti 1. Siihen kuului kaksi patteristoa. I Patteriston År 1952 avskildes kustartilleriet från sjöstridskraf­ esikunta sijoitettiin Isosaareen, II Patteriston esikunnan terna och anslöts till armén. Vid denna omställning sijoituspaikka oli Miessaari Espoon edustalla. Rykmentin återfick truppförbandet sitt gamla namn Kustartillerire­ esikunta ja esikuntakomppania pysyivät Suomenlinnas- gemente 1. Regementet hade två sektioner. I Sektionens sa. Vuonna 1957 joukko-osaston nimi muutettiin Suo- stab placerades på Mjölö, medan förläggningsplatsen menlinnan Rannikkotykistörykmentiksi. för II Sektionens stab var Karlö utanför Esbo. Regemen­ Kun Porkkalan vuokra-alue palautettiin Suomelle tets stab och stabskompaniet stannade på Sveaborg. vuonna 1956, perustettiin Porkkalan-Obbnäsin alueelle År 1957 ändrades förbandets namn till Sveaborgs Kust­ vuonna 1958 Suomenlinnan Rannikkotykistörykmen- artilleriregemente. tin toinen patteristo. Porkkalan saaristoalue määrättiin När Porkala arrendeområde återlämnades till Finland Rannikkotykistörykmentti 1:n hallintaan elokuussa år 1956, grundades Sveaborgs Kustartilleriregementes 1956. Lisäksi Suomenlinnan Rannikkotykistörykment- andra sektion i Porkala-Obbnäs område år 1958. Porkala tiin kuuluivat Suomenlinnassa toimineet korjaamo, skärgårdsområde underställdes Kustartilleriregemente sairaala ja varastot. I Patteriston esikunta siirtyi vuonna 1 i augusti 1956. Till Sveaborgs Kustartilleriregemente • Rannikkotykistön paraati ja katselmus 1971 Isosaaresta Vallisaareen. hörde dessutom reparationsverkstaden, sjukhuset och Suomenlinnan Puolustusvoimien uudelleenjärjestelyjä käsitellees- förråden, som fanns på Sveaborg. År 1971 flyttade I Sek­ paraatikentällä. sä vuoden 1949 puolustusrevisiokomitean mietinnös- tionens stab från Mjölö till Skanslandet. • Kustartilleriets sä esitettiin erillisen rannikkopataljoonan perustamista I betänkandet av försvarsutredningen av år 1949, parad och Vaasaan, jossa olisi koulutettu jalkaväkeä sekä kiinteää som behandlade omorganiseringen av Försvarsmak­ mönstring på Sveaborgs ja liikkuvaa rannikkotykistöä. Sodan ajan kokemuksiin ten, föreslogs grundandet av en separat kustbataljon i paradfält. vedoten Merivoimien komentaja, kenraaliluutnantti Vasa. Enligt förslaget skulle förbandet utbilda infante­

400 Rannikkotykistö Suomenlinnassa Kustartilleriet på Sveaborg 401 • Venäläisen Eino Iisakki Järvinen puolsi rannikkopataljoonan pe- ri samt fast och rörligt kustartilleri. Med hänvisning till Obuhovin rustamista. Se toteutuikin osana puolustusvoimien erfarenheterna under kriget förordade Sjöstridskrafter­ tykkitehtaan valmistama uudelleenjärjestelyjä vuonna 1952. Joukko-yksikön si- nas kommendör, generallöjtnant Eino Iisakki Järvinen vuoden 1891 joituspaikaksi tuli kuitenkin Suomenlinna, jossa se orga- grundandet av en kustbataljon. Det genomfördes som mallia oleva nisoitiin Rannikkotykistörykmentti 1:een. Sen esikunta en del av omorganiseringen inom Försvarsmakten år Durlacher- tykki 245/45 ja pääosa joukoista sijoitettiin Miessaareen, Suomenlin- 1952. Truppförbandet förlades dock till Sveaborg, där D oli käytössä nassa toimi jääkärikomppania. den organiserades som en del av Kustartilleriregemente 1900-luvun alkupuolelta Rannikkopataljoonan koulutus oli aluksi hajanais- 1. Dess stab och huvuddelen av trupperna placerades vuoteen 1962. ta. Osa ensimmäisen saapumiserän alokkaista sai pe- på Karlö, och ett jägarkompani verkade på Sveaborg. Tämä tykkimalli ruskoulutuksensa Suomenlinnassa, osa Miessaaressa. Till en början var utbildningen i kustbataljonen varie­ oli yli puoli vuosisataa Vähitellen vakiintui käytäntö, että alokkaat tulivat Jää- rande. En del av rekryterna i den första kontingenten fick Suomen kärikomppaniaan (1. Komppania) Suomenlinnaan ja sin grundutbildning på Sveaborg, en del på Karlö. Små­ rannikkotykistön Tukikomppaniaan (2. Komppania) Miessaareen. Suo- ningom etablerades ett förfarande enligt vilket rekryter­ pääase. Tykkipatteri menlinnassa oli vaikea järjestää taistelukoulutusta, joten na kom till Jägarkompaniet (1. Kompaniet) på Sveaborg on säilytetty Jääkärikomppania kävi yhteisharjoituksissa Miessaares- och till Stödkompaniet (2. Kompaniet) på ­Karlö. Det var Kuivasaaressa. sa. Porkkalan palautuksen jälkeen Rannikkopataljoona svårt att ordna stridsutbildning på Sveaborg, och där­ siirtyi Obbnäsiin (myöhemmin Upinniemi), jossa siitä för åkte Jägarkompaniet på gemensamma övningar 1960 tuli itsenäinen joukko-yksikkö, Rannikkojääkä- till Karlö. Efter återlämnandet av Porkala flyttade Kust­ • Kanonen Durlacher 245/45 D av modell 1891 tillverkades på den ryska kanonfabriken Obuchov. ripataljoona. Sen Suomenlinnassa olleet osat siirrettiin bataljonen till Obbnäs, där den blev ett självständigt Kanonen var i användning från 1900-talets början till år 1962. Den här kanonmodellen var det Upinniemeen kesäkuussa 1960. truppförband, Kustjägarbataljonen, år 1960. De delar av finska kustartilleriets huvudvapen i mer än ett halvsekel. Kanonbatteriet finns kvar på Torra Mjölö. Talvi- ja jatkosodan kokemuksiin perustuvat moot- förbandet som fanns på Sveaborg flyttades till Obbnäs toroidun rannikkotykistön kokeilut aloitettiin vuonna i juni 1960. 1948 Helsingin edustalla Isosaaressa ja Uudenkaupun- Försöken med motoriserat kustartilleri, som bygg­ gin lähistöllä Janhualla. Myönteisten kokemusten vuoksi de på erfarenheter från vinter- och fortsättningskri­ 1.12.1952 perustettiin moottoroitua rannikkotykistöä get, inleddes år 1948 på Mjölö utanför Helsingfors och kouluttava joukko-osasto. Se nimettiin 1:ksi Erilliseksi i Janhua i närheten av Nystad. Till följd av de positiva Rannikkotykistöpatteristoksi ja sen väliaikaiseksi sijoitus- erfarenheterna grundades ett truppförband som utbil­ paikaksi määrättiin Suomenlinna. Patteriston kantahen- dade trupper för det motoriserade kustartilleriet den kilökunta tuli lähinnä Suomenlinnan Rannikkolinnak- 1 december 1952. Förbandet fick namnet 1. Avdelta keistosta. Se sai vuonna 1954 oman aliupseerikoulunsa, ­Kus­tartillerisektionen, och dess tillfälliga förläggnings­ joka sijoitettiin ensin Rantakasarmiin, mutta siirrettiin plats blev Sveaborg. Sektionens stampersonal kom myöhemmin Vaasan kasarmiin. främst från Sveaborgs Kustsektion. Den fick sin egen Suomenlinnan aikana joukko-osaston saapumise- underofficersskola år 1954, som först placerades i rän vahvuus oli 100–150 miestä. Esikuntapatteri toimi Strandkasernen, men flyttades senare till Vasa kasern. huolto- ja B-miesten koulutusyksikkönä. Autonkuljetta- Under tiden på Sveaborg omfattade kontingenten • Rannikkojääkärit jansa patteristo sai Helsingin Autopataljoonasta. Moot- till förbandet 100–150 man. Stabsbatteriet fungera­ harjoittelevat toroidulle joukko-osastolle Suomenlinna ei kuitenkaan de som utbildningsenhet för underhålls- och B-män. Upinniemessä kesällä 1962. ollut onnistunut ratkaisu. Kasarmiolosuhteet olivat al- Sektionens bilförare kom från Helsingfors Bilbataljon. keelliset. Kasarmeja ei korjattu, koska ratkaisu oli tilapäi- Sveaborg var dock inte en lyckad lösning för ett motori­ • Kustjägare övar i Obbnäs nen ja muutto olisi jossakin vaiheessa edessä. Vetoisat serat förband. Förhållandena i kasernerna var primitiva. sommaren 1962. kivitalot olivat uunilämmitteisiä. Niiden vesihuolto toimi Kasernerna reparerades inte, då lösningen var tillfällig

402 Rannikkotykistö Suomenlinnassa Kustartilleriet på Sveaborg 403 Tykeillä suoritettavat ajoharjoitukset jouduttiin aina utfördes gevärsskjutningar upp till 300 meter på havsi­ pitämään muualla kuin Suomenlinnassa. Tykkikaluston sen väster om Gustavssvärd. Även andra övningar ord­ vieminen harjoituksiin mantereelle oli hankalaa. Pienet nades på isen. Från 1954 utfördes skjutningarna med tykit kuljetettiin Suomenlinnan lautalla kaupungin puo- handeldvapen på Sandhamn eller i Malm. lelle, isommat tykit proomulla hinaamalla. Esimerkiksi Övningskörningarna med kanoner måste alltid ord­ vuonna 1953 patteristo oli puolisen vuotta Santahami- nas på annat håll än på Sveaborg. Det var besvärligt att nassa harjoituksissa ja siitä yhden kuukauden Isosaa- transportera kanonmateriel till övningar på fastlandet. ressa. Patteriston leiriharjoituksia ja ammuntoja voitiin Små kanoner transporterades med Sveaborgs färja till pitää lisäksi Östersundomissa ja Porvoon eteläpuolella staden, och större kanoner med bogserade pråmar. Till Vessölandetissa. Patteristo harjoitteli myös Malmilla exempel år 1953 var sektionen ett halvt år på övningar ja Vuosaaressa. Lähes vuosittain osallistuttiin tykistön på Sandhamn, och en månad av detta på Mjölö. Dessut­ Rovajärvellä pidetylle ampumaleirille. Porkkalan palau- om kunde sektionen ordna lägerövningar och skjutning­ tuksen jälkeen 1956 leirillä käytiin hyvin usein myös ar i Östersundom och på Vessölandet söder om Borgå. Upinniemen alueella. Tykkivetäjät ja myöhemmin myös Sektionen övade också i Malm och Nordsjö. Den deltog tykit varastoitiin Upinniemeen. nästan varje år på artilleriets skjutläger i Rovajärvi. Efter Vuoteen 1956 mennessä oli alustavasti selvitetty att Porkala återlämnats, ordnade sektionen ofta läger eri joukko-osastojen siirrot ja sijoitukset sotien jälkeen. också i Obbnäs område. Dragfordonen för kanonerna Opetusministeriö, Muinaistieteellinen toimikunta ja och senare även kanonerna förvarades i Obbnäs. puolustusministeriö pääsivät lopulta pitkien neuvottelu- År 1956 hade de olika truppförbandens transpor­ jen jälkeen vuonna 1958 alustavaan sopimukseen Suo- ter och placeringar efter kriget utretts preliminärt. Efter menlinnan saarten hallinnasta ja hoidosta. Puolustusvoi- långa förhandlingar nådde undervisningsministeriet, mien käytössä olleita rakennuksia Suomenlinnassa ei Arkeologiska kommissionen och försvarsministeriet sen vuoksi enää peruskorjattu 1950- eikä 1960-luvuilla, ett preliminärt avtal om förvaltningen och skötseln av • Suomalaisen Tampellan valmistama rannikkotykki 130 TK on 1980-luvulta lähtien ollut Suomen rannikkotykistön vaan odoteltiin lopullista päätöstä puolustusvoimien läh- Sveaborgs öar år 1958. Därför renoverades inte de pääase. Uudet liikkuvat meritorjuntaohjukset ovat nykyisin pitkälti korvanneet kiinteän tykistön. döstä. Monet rakennukset pääsivät sen takia huonoon byggnader som Försvarsmakten använde på Sveaborg • Kustartilleripjäsen 130 TK, som tillverkats av finska Tampella, har varit det finska kustartilleriets huvudvapen sedan kuntoon. på 1950- och 1960-talen, utan man avvaktade det slut­ 1980-talet. I dag har de nya mobila sjömissilerna i stor utsträckning ersatt det fasta artilleriet. 1. ErRtPston sijoituspaikaksi määrättiin lopulta Vaa- liga beslutet om att Försvarsmakten skulle lämna fäst­ sa. Patteriston nimi muutettiin sen takia 1.1.1957 Vaa- ningen. På grund av det blev många byggnader i dåligt san Rannikkopatteristoksi. Muuttoa Vaasaan jouduttiin skick. kuitenkin odottamaan vielä useita vuosia. Vasta kesällä 1. Avdelta kustartillerisektionen placerades slutligen siten, että sankoryhmä nouti aamuisin vääpelin johdolla och förbandet i varje fall skulle flytta i något skede. De 1964 patteristo siirrettiin Suomenlinnasta Vaasaan. i Vasa. Med anledning av detta ändrades sektionens veden noin 100 metrin päästä vesipostilta. dragiga stenhusen värmdes med ugnar. Vattenhushåll­ Pääesikunta laati 1960-luvulla pitkälle tulevaisuu- namn den 1 januari 1957 till Vasa kustartillerisektion. Suomenlinnassa annettiin vain peruskoulutus ja ningen fungerade på så sätt att en ämbargrupp under teen tähtäävän tavoiteohjelman Etelä- ja Kaakkois-Suo- Flytten till Vasa dröjde dock i flera år. Sektionen förflyt­ osa erikoiskoulutuksesta, koska harjoitella voitiin vain ledning av fältväbeln hämtade vattnet på morgonen från men joukkojen ja laitosten lakkauttamisesta, perus- tades från Sveaborg till Vasa först sommaren 1964. kasarmin eteläpäässä olevalla alueella. Ensimmäiset en vattenpost, som låg cirka 100 meter bort. tamisesta ja siirtämisestä. Puolustusministeri hyväksyi På 1960-talet uppgjorde Huvudstaben ett långsik­ käsiaseammunnat matalapainepatruunoilla suoritettiin Manskapet fick bara grundutbildning och en del av sen 22.8.1966. Suunnitelman mukaan Suomenlinnan tigt målprogram för nedläggning, bildande och förflytt­ alkuaikoina kasarmin eteläpuolella olevan alueen vallia specialutbildningen på Sveaborg, eftersom övningar sotilaallisesta käytöstä luovuttaisiin kokonaan. Periaate- ning av trupper och inrättningar i Södra och Sydöstra vasten. Kivääriammunnat 300 metriin saakka ammuttiin endast var möjliga i området som låg i kasernens södra suunnitelman hyväksymisen jälkeen puolustusvoimat Finland. Försvarsministern godkände programmet den talvella Kustaanmiekan länsipuolisella jäällä. Muitakin ända. Under den första tiden utfördes de första skjut­ ilmoitti vetäytyvänsä Suomenlinnasta noin kymmenen 22 augusti 1966. Enligt planen skulle Försvarsmakten harjoituksia järjestettiin jäällä. Vuodesta 1954 alkaen kä- ningarna med handeldvapen med lågtryckspatroner vuoden kuluessa. Merisotakoulun siirto kuitenkin perut- helt avstå från militär verksamhet på Sveaborg. Efter att siaseammunnat suoritettiin Santahaminassa tai Malmilla. mot en vall i området söder om kasernen. På vintern tiin myöhemmin. principplanen godkänts meddelade Försvarsmakten att

404 Rannikkotykistö Suomenlinnassa Kustartilleriet på Sveaborg 405 heen jälkeen Esikuntapatterin kunnialaukauspatteri mönstringen av trupperna, överlåtelsetalet av överste ampui yksitoista kunnialaukausta. Ohimarssin päätyttyä Elomaa och mottagningstalet av Sjökrigsskolans chef siirryttiin Suomenlinnan upseerikerholle, jossa musiikki- kommodor Erik Helenius sköt Stabsbatteriets salut­ esityksen jälkeen esitettiin rykmentin ja Suomenlinnan batteri elva salutskott. Efter förbimarschen förflyttade historian vaiheita. Rannikkotykistön kausi Suomenlin- sig gästerna till Sveaborgs officersklubb. På program­ nassa oli päättynyt. met stod musikuppföranden och presentationer av re­ gementets och Sveaborgs historiska skeden. Kustar­ tilleriets tidevarv på Sveaborg var slut.

Översättning: ACC Global

• Suomenlinnan Rannikkotykistörykmentti lähtöparaatissa Suomenlinnan paraatikentällä syyskuussa 1972.

• Sveaborgs Kustartilleriregemente på avgångsparad på Sveaborgs paradfält i september 1972.

Suomenlinnan Rannikkotykistörykmentti siirtyi Suo- den drar sig bort från Sveaborg cirka inom en tioårsperi­ menlinnasta Santahaminaan syksyllä 1972. Virallinen od. Flytten av Sjökrigsskolan inställdes dock senare. siirtopäivä oli 29.9.1972, jolloin Suomenlinnan Rannik- Sveaborgs Kustartilleriregemente flyttade från kotykistörykmentti piti lähtöparaatin Suomenlinnassa. Sveaborg till Sandhamn på hösten 1972. Den offi­ Läksiäistilaisuus alkoi aamulla kello yhdeksän rykmentin ciella transportdagen var den 29 september 1972, då komentajan eversti Pentti Elomaan laskiessa seppeleen Sveaborgs Kustartilleriregemente ordnade en avgångs­ Suomenlinnan kirkon sankaritaulun alle. Varsinainen parad på Sveaborg. Evenemanget började klockan nio på KIRJALLISUUTTA / LITTERATUR luovutuskatselmus, johon osallistui Merisotakoulun ja morgonen, då regementets kommendör överste Pentti Ove Enqvist & Mikko Härö, Varuskunnasta maailmanperinnöksi – Suomenlinnan itsenäisyysajan vaiheet, Suomenlinnaseura ry. Helsinki 1998. Elomaa lade en krans under hjältetavlan i Sveaborgs kyr­ Suomenlinnan Rannikkotykistörykmentin joukkoja, pi- Ove Enqvist & Heikki Tiilikainen, Linnakesaaret: rannikkolinnakkeiden elämää sodassa ja rauhassa. Tammi. Helsinki 2014. dettiin Paraatikentällä iltapäivällä. Joukkojen katselmuk- ka. Den egentliga överlåtelsemönstringen, i vilken deltog Urho Myllyniemi & Eino Räihä, SIRR, Suomenlinnan Rannikkorykmentti 1918 – 1998. Rannikkotykistön Upseeriyhdistys ry. Helsinki 1998. sen, eversti Elomaan luovutuspuheen ja Merisotakoulun trupper från Sjökrigsskolan och Sveaborgs Kustartilleri­ RT 1 1918–1938, Rannikkotykistörykmentti 1:n 20-vuotisjuhlajulkaisu. Rannikkotykistörykmentti 1. Helsinki 1938. johtajan, kommodori Erik Heleniuksen vastaanottopu- regemente, hölls på Paradfältet på eftermiddagen. Efter Niilo Sario & Ahti Valpasvuo (toim.), Suomenlinna 1748–1948, Rannikkotykistön Upseeriyhdistys r.y. Helsinki 1948.

406 Rannikkotykistö Suomenlinnassa Kustartilleriet på Sveaborg 407 rastruktuurin kehittämiseen olivat hyvin niukat. Vuonna på Sveaborg och utveckla öns infrastruktur. År 1928 1928 kiukustuneet ja veronmaksulakkoon ryhtyneet hade Sveaborgs invånare fått nog. De gick i skattestrejk Suomenlinna - Sveaborg – en stadsdel Suomenlinnan asukkaat esittivät sen vuoksi valtioneu- och föreslog statsrådet att Sveaborg skulle omvandlas Helsingin kaupunginosa i Helsingfors vostolle itsenäisen Suomenlinnan kunnan perustamista. till en självständig kommun. Sveaborgs invånarkommit­ Kolme vuotta aikaisemmin perustettu Suomenlinnan té, som grundats tre år tidigare, hade aktivt samlat in och asukastoimikunta oli kanavoinut aktiivisesti asukkaiden förmedlat invånarnas förbättringsförslag, önskemål och parannusehdotuksia, toiveita ja näkemyksiä kaupungin synpunkter till stadens beslutsfattare. Sveaborgsborna päättäjille. Suomenlinnalaisten tyytymättömyys kohden- var missnöjda över den bristfälliga kommunaltekniken, PÄIVI HAPPONEN tui puutteelliseen kunnallistekniikkaan, heikosti toimi- de svaga trafikförbindelserna och kommunala tjänster­ viin liikenneyhteyksiin ja kunnallisiin palveluihin sekä na och den dåliga skötseln av utomhusområdena. kehnosti hoidettuihin ulkoalueisiin. År 1925 hade försvarsmakten föreslagit att staden Puolustusvoimat oli vuonna 1925 ehdottanut, että tar det administrativa ansvaret för de öar som armén Suomenlinna liitettiin valtioneuvoston asetuksella Sveaborg anslöts till Republiken Finland med senatens kaupunki vastaisi hallinnollisesti niistä saarista, joita ar- inte längre behövde. Till följd av ett liknande förslag 13.5.1918 osaksi Suomen tasavaltaa. Samalla päätet- beslut den 13 maj 1918. Samtidigt beslutade senaten att meija ei enää tarvinnut. Muinaistieteellinen toimikunta hade fornvetenskapliga kommittén, nuvarande Musei­ tiin, että se kuuluu hallinnollisesti Uudenmaan lääniin Sveaborg administrativt skulle höra till Nylands län och (nykyinen Museovirasto) oli ottanut vastaavanlaisen eh- verket, år övertagit områdets historiskt mest värdefulla ja Helsingin kaupunkiin. Käytännössä saarta hallitsivat Helsingfors stad. I praktiken styrdes ön av försvarsmak­ dotuksen tuloksena vuonna 1927 hallintaansa alueen objekt år 1927. Det fanns således flera instanser som Puolustusvoimat ja sisällissodan jälkeen saarella toimi ten, och efter inbördeskriget fanns det ett fångläger för historiallisesti arvokkaimmat kohteet. Vastuita jakamas- delade på ansvaret. Försvarsmaktens föreslag fastnade punavankileiri. Kysymys Suomenlinnan ja Helsingin röda fångar på ön. Frågan om Sveaborgs och Helsing­ sa oli siis useita tahoja. Puolustusvoimien esitys juuttui i Helsingfors stads byråkrati. År 1928 avgjorde högsta kaupungin suhteesta jäi odottamaan tilanteen vakiintu- fors förhållande fick vänta på att situationen stabilise­ Helsingin kaupungin byrokratiaan. Korkein hallinto-oi- förvaltningsdomstolen meningsskiljaktigheten till sta­ mista. rades. keus ratkaisi kiistan vuonna 1928 kaupungin eduksi. dens fördel. Beslutet bekräftade att Sveaborg lydde un­ Alkutaival osana Helsingin kaupunkia ei ollut help- Den första tiden som en del av Helsingfors stad var Päätös vahvisti Suomenlinnan olevan kunnallishallin- der kommunalförvaltningen i Helsingfors och var en del po. Valtion ja kaupungin talous eivät itsenäisyyden inte lätt. Staten och staden hade en skral ekonomi under nollisesti osa Helsinkiä. Kaupunki ryhtyi perimään ka- av staden. Staden började driva in sina skattefordringar alkuvuosina olleet hyvällä tolalla, minkä vuoksi mah- självständighetens första år, och därför hade de mycket pinoineilta kaupunkilaisilta verosaataviaan. Asukkaiden hos de stadsbor som satt sig till motvärn. Invånarnas dollisuudet panostaa saaren rakennuskantaan ja sen inf- små möjligheter att satsa på att reparera byggnaderna kiukku voimistui entisestään. missnöje ökade ytterligare.

• Venäjän ajan lopulla Helsingin ja Viaporin väliä liikennöi talvella hevosvetoinen ”omnibussireki”.

• I slutet av den ryska • Suomenlinnan yhteysalus Fabian tiden körde en hästdragen Wrede Kauppatorin laiturissa 1920. “omnibussläde” mellan Helsingfors och Sveaborg • Sveaborgs förbindelsebåt Fabian på vintern. Wrede i kaj vid Salutorget 1920.

408 Suomenlinna - Helsingin kaupunginosa Sveaborg – en stadsdel i Helsingfors 409 Historiallisten muistomerkkien ja rakennusten tun- inte komma överens om ansvaret. Samfundet Ehren­ netuksi tekemiseksi vuonna 1921 perustetulla Ehren- svärd, som grundats år 1921 för att göra Sveaborgs svärd-Seuralla ei ollut taloudellisia edellytyksiä suuriin historiska minnesmärken och byggnader kända, hade investointeihin, ei liioin Muinaismuistoyhdistyksellä, inga ekonomiska förutsättningar att göra stora investe­ joka vastasi Suomeen jääneen venäläisen omaisuuden ringar. Detsamma gällde Finska fornminnesföreningen, inventoinnista. Syntynyt monitoimijayhteisö merkit- som ansvarade för inventeringen av rysk egendom som si hallinnollista sekavuutta ja vaikeutti Suomenlinnan blivit kvar i Finland. På Sveaborg fanns många aktörer, infrastruktuurin ja palveluiden kehittämistä. Valtio, vilket gjorde förvaltningen komplicerad. Samtidigt blev kaupunki ja armeija toimivat samassa viitekehyksessä det svårt att utveckla infrastrukturen och tjänsterna på omin tavoittein, mikä ei aina ollut helppoa eikä tuotta- Sveaborg. Staten, staden och försvarsmakten verkade i nut toivottuja tuloksia. Ratkaisu löytyi lopullisesti vasta, samma omgivning för att uppnå sina egna mål, vilket inte kun Suomenlinna siirtyi vuonna 1973 siviilihallintoon alltid var lätt och inte heller alltid gav önskade resultat. ja saaren rakennusten ja historiallisten muistomerkkien Ett slutligt avgörande kom först år 1973, då Sveaborg vaalimiseksi perustettiin Suomenlinnan hoitokunta. överfördes till den civila förvaltningen och Sveaborgs Suurin osa vuodesta 1918 avoinna olleista hallinnolli- förvaltningsnämnd grundades för att ta hand om bygg­ sista kysymyksistä saatiin viimein ratkaistua. naderna och de historiska minnesmärkena på ön. Nu Merkittäviä Suomenlinnaan kohdentuneita uu- blev det äntligen möjligt att hitta lösningar på största distuksia oli poliisikoulutuksen siirtyminen Susisaaren delen av de administrativa spörsmål som väntat på svar Palmstiernan linnakkeeseen kesällä 1919. Valtakun- sedan år 1918.

• Marttaliiton 40-vuotisjuhlille Helsinkiin saapuneille koti- ja ulkomaisille vieraille järjestettiin retki Suomenlinnaan. Vierailijoita Suomenlinnan kirkkomäellä.

• För inhemska och utländska gäster som kommit till Marthaförbundets 40-årsjubileum i Helsingfors ordnades en utflykt till Sveaborg. Besökare på kyrkbacken på Sveaborg.

Valtioneuvoston toukokuussa 1918 tekemästä pää- Trots statsrådets beslut i maj 1918 var ärendet töksestä huolimatta tilanne oli siis kymmenen vuoden fortfarande oavgjort tio år efter att Sveaborg anslutits kuluttua Suomenlinnan Helsinkiin liittämisestä edelleen till Helsingfors. Försvarsmakten, som administrerade auki. Suurinta osaa saarista hallinnoineita Puolustus- största delen av öarna, hade inget intresse för att ut­ voimia ei kiinnostanut alueen eikä matkailupalvelui- veckla området och dess turisttjänster eftersom detta den kehittäminen, koska se ei kuulunut sen tehtäviin. inte ingick i försvarsmaktens uppgifter. År 1918 hade Valtioneuvosto oli vuonna 1918 asettanut komitean statsrådet tillsatt en kommitté med uppgiften att disku­ pohtimaan Suomenlinnan käyttöä sotilas-, teollisuus-, tera Sveaborgs användning som militär-, industri-, bo­ • Höyrylaiva S/S Suomenlinna vastasi sekä ende- och rekreationsområde. I enlighet med kommit­ asuin- ja virkistysalueena. Sen linjausten mukaisesti val- sotilaiden että siviilien tioneuvosto päätti seuraavana vuonna luovuttaa armei- téns riktlinjer beslutade statsrådet året därpå att över­ kuljetuksesta. Matkustajia jan käytöstä vähitellen vapautuvat Kustaanmiekan ja lämna Gustavssvärd och Vargön, som försvarsmakten varhaiskeväällä 1932. Susisaaren Muinaistieteelliselle toimikunnalle muinais- småningom skulle avstå från, till Fornvetenskapliga • Ångbåten S/S muistoina säilytettäviksi. Lähtökohtana oli, että siviilien kommittén för att bevaras som fornminnen. Suomenlinna transporterade både militärer och civila. asumista ja matkailupalveluja tulisi kehittää, mutta vas- Utgångspunkten var att det civila boendet och tu­ På bilden passagerare på tuista ei kyetty sopimaan. risttjänsterna skulle utvecklas. Parterna lyckades dock förvåren 1932.

410 Suomenlinna - Helsingin kaupunginosa Sveaborg – en stadsdel i Helsingfors 411 nallinen poliisikoulutus oli käynnistynyt Helsingin kes- den flyttade till telegrafcentralens kanslihus år 1931. I kustassa vuonna 1918. Suomenlinnasta se siirtyi vasta dag finns daghemmet i Kronverket Ehrensvärd, vars vuonna 1961 Espoon Otaniemeen ja sieltä edelleen grundsten kung Gustav III murade år 1761. Staden an­ vuonna 1973 Tampereelle poliisin kurssikeskukseen. svarar också för Sveaborgs bibliotek och räddningsvä­ Kurssikeskus muuttui vuonna 1986 poliisikouluksi. sende. I dagens läge finns hälso- och sjukvårdstjänster­ Valtion lentokonetehdas toimi Suomenlinnassa telakan na på fastlandet. alueella vuosina 1921–1936. Suomenlinnassa raken- I september 1938 sattes Sveaborgs fästning i för­ nettiin uusia koneita, kun taas niin ikään Puolustusvoi- svarstillstånd och utomstående personers tillträde till mille siirtyneessä Santahaminassa peruskorjattiin niiden området begränsades. Under vinter- och fortsättnings­ laitteita ja moottoreita. Lentokonetehdas muutti Suo- kriget var Sveaborg ett militärområde som var stängt för menlinnasta Tampereelle vuonna 1936. utomstående. Under vinterkriget hade luftvärnstrupper, Kunnallisia peruspalveluita Suomenlinnaan alettiin artilleri och ubåtar förlagts till Sveaborg. I fortsättnings­ vaikeuksista huolimatta saada 1920-luvun kuluessa. kriget fungerade Sveaborg som ubåtarnas huvudbas. Nykyinen peruskoulun alakoulu perustettiin kansa- Dessutom fanns det havsövervakningsstationer på kouluna vuonna 1921. Koulussa on tällä hetkellä noin öarna. På ön Lonnan hade försvaret tillsammans med 80 oppilasta. Lastentarhan toiminta käynnistyi vuon- tyskarna byggt en demagnetiseringsstation som be­ na 1924 Linnanportin talossa, josta se muutti vuonna hövdes vid röjning av mineringar till havs. Stationen var 1931 lennätinkeskuksen kansliataloon. Tänä päivänä • Talvisodan aikana 1939–1940 Suomenlinnaan pääsi • Nuorisoa Suomenlinnaan kuuluneessa Vallisaaressa i verksamhet till 1960-talets slut. Under krigsåren eva­ kulkemaan jalkaisin jäätietä. vuonna 1950. päiväkoti toimii Kruunulinna Ehrensvärdissä, jonka kuerades största delen av den civila befolkningen från peruskiven kuningas Kustaa III muurasi vuonna 1761. • Under vinterkriget 1939–1940 kunde fotgängare ta sig • Unga på Skanslandet, som tillhörde Sveaborg, år 1950. området och de offentliga tjänsterna stängdes. till Sveaborg längs en isväg. Kaupunki vastaa myös Suomenlinnan kirjastosta ja pe- Efter fortsättningskriget började försvarsmakten lastustoimesta. Terveydenhuoltopalvelut ovat nykyisin flytta sina verksamheter till fastlandet, då kasernerna mantereella. och fästningen på Sveaborg var i ett mycket dåligt skick. Syyskuussa 1938 Suomenlinnan linnoitus asetettiin En betydande reform på Sveaborg skedde somma­ Vuonna 1958 Kustaanmiekka ja Susisaari siirtyivät Mui- Dessutom gjorde den ökade turismen och de värdeful­ puolustustilaan ja ulkopuolisten pääsyä alueelle ryhdyt- ren 1919, då den riksomfattande polisutbildningen flyt­ naistieteellisen toimikunnan hallintaan, joten ainoas- la fornminnesområdena det svårt för armén att verka i tiin rajoittamaan. Talvi- ja jatkosodan vuosina Suomen- tade till bastion Palmstierna på Vargön. Utbildningen av taan Iso Mustasaari ja Pikku Mustasaari jäivät armeijan området. År 1958 överfördes Gustavssvärd och Vargön linna oli suljettu sotilasalue. Talvisodan aikana Suomen- poliser hade börjat i Helsingfors centrum år 1918. Polis­ alueeksi. Suomenlinnan merkitys varuskuntana hiipui till Fornvetenskapliga kommitténs förvaltning. Försvaret linnaan oli sijoitettu ilmatorjuntajoukkoja ja tykistöä utbildningen var förlagd till Sveaborg fram till år 1961, då ja vuonna 1966 Puolustusvoimat ilmoitti vetäytyvänsä behöll endast Stora och Lilla Östersvartö. Sveaborgs sekä sukellusvenelaivastoa. Jatkosodassa Suomenlinna den flyttade till Otnäs i Esbo, och år 1973 vidare till poli­ linnoituksesta kymmenen vuoden kuluessa. Passipakko betydelse som garnison minskade, och år 1966 med­ toimi sukellusveneiden päätukikohtana. Lisäksi siellä oli sens kurscentrum i Tammerfors. År 1986 omvandlades poistui vuonna 1948, minkä jälkeen kuka tahansa pääsi delade försvarsmakten att den kommer att lämna fäst­ merivalvonta-asemia. Lonnan saareen oli yhdessä sak- kurscentret till Polisskolan. Statens flygplansfabrik ver­ Suomenlinnaan. Täysin maksutonta pääsy ei ollut, kos- ningen inom tio år. Passtvånget slopades år 1948. Där­ salaisten kanssa perustettu asema, jossa toimi merimii- kade i dockans område på Sveaborg åren 1921–1936. ka Suomen Matkailijayhdistys peri tulijoilta pääsymak- efter kunde vem som helst stiga i land på Sveaborg. noitusten purkamisessa tarvittu demagnetisointiasema. På Sveaborg byggdes nya flygplan, medan deras ut­ sua vuoteen 1963 saakka. Inträdet var inte helt gratis, då Turistföreningen i Finland Sen toiminta jatkui sodan jälkeen vuoteen 1960-luvun rustning och motorer reparerades på Sandhamn, som Sotien jälkeen Suomenlinnan rakennuksista ei ollut tog ut en inträdesavgift av besökarna fram till år 1963. lopulle saakka. Sotavuosina suurin osa siviiliväestä eva- också övergått till försvarsmakten. Flygplansfabriken juuri huolehdittu. Niiden kunnostuksesta ja käytöstä so- Efter krigen hade byggnaderna på Sveaborg repa­ kuoitiin alueelta ja julkiset palvelut suljettiin. flyttade från Sveaborg till Tammerfors år 1936. vittiin valtion ja Ehrensvärd-Seuran kesken. Tavoitteena rerats knappast alls. Staten och Samfundet Ehrensvärd Jatkosodan jälkeen Puolustusvoimat alkoi siirtää Trots alla svårigheter började kommunala tjänster oli saada sodissa kärsineet alueet kunnostettua ja lähes avtalade om skötseln och användningen av dem. Målet toimintojaan Suomenlinnasta mantereelle, sillä saaren introduceras på Sveaborg på 1920-talet. Den nuvaran­ kadonnut puutaloasutus elvytettyä. Työ eteni hitaasti, var att reparerar de områden som skadats i kriget och kasarmit ja linnoitus olivat erittäin huonossa kunnossa. de lågstadieskolan grundades som folkskola år 1921. I minkä vuoksi suuri osa Suomenlinnan rakennuksista återupprätta boendet i trähusen, som slutat nästan helt. Toisaalta lisääntynyt matkailu ja arvokkaat muinais- dag har skolan cirka 80 elever. Barnträdgårdens verk­ oli pitkään peruskorjaamatta. Pahimmillaan asunnoista Arbetet framskred långsamt och därför fick en stor del muistoalueet hankaloittivat armeijan toimintaa alueella. samhet började år 1924 i Slottsportens hus, därifrån saattoi pudota katto tai ne olivat homeessa. Kunnallis- av byggnaderna på Sveaborgs vänta länge på grund­

412 Suomenlinna - Helsingin kaupunginosa Sveaborg – en stadsdel i Helsingfors 413 • Suomenlinnan uusi koulu • Suomenlinnassa vuonna 1960. voi liikkua autollakin, mutta tieyhteyttä • Sveaborgs nya skola år 1960. mantereelle ei ole, vaan kuljetus tapahtuu matkustajalautalla. Asukkaita Suomenlinnan upseerikerhon luona 1970-luvulla.

• Det är möjligt att köra bil på Sveaborg, men ön har ingen vägförbindelse till fastlandet, utan transporten sker med passagerarfärjan. Invånare vid Sveaborgs officersklubb på 1970-talet.

tekniikka ei kuulunut asuntojen normaalivarustukseen, liga reparationer. I värsta fall hade taket rasat i bostä­ Suomenlinnan asemakaavasta, rakennusjärjestyksestä För att ge Sveaborg nytt liv och förnya den lokala vaikka kaupunginvaltuusto oli vuodesta 1952 lähtien derna eller så fanns det mögel i lokalerna. Bostäderna sekä teiden ja museoalueiden hoitamisesta. Nämä to- gemenskapen krävdes en detaljplan och nybyggen. År pyrkinyt sitä voimallisesti edistämään. Suomenlinnan hade vanligen inte kommunalteknik trots att Helsingfors teutuivat vasta 1970-luvulla Suomenlinnan käyttösuun- 1955 beredde Helsingfors stad en plan över Sveaborgs oloihin tutustunut Akateeminen-lehti uutisoi vuonna stadsfullmäktige starkt försökt driva på en förbättring nitelmassa. detaljplan och byggnadsordning samt för skötseln av 1964, että puolesta Suomenlinnan asunnoista puuttui- sedan år 1952. Tidningen Akateeminen som studerat Yksi suurimmista Suomenlinnan haasteista oli liiken- vägarna och museiområdena på ön. Planerna genom­ vat kaikki mukavuudet, kun vesijohtoa, viemäriä eikä förhållandena på Sveaborg rapporterade år 1964 att ne, jota Puolustusvoimat pitkään hoiti vanhoilla höy- fördes först på 1970-talet i Sveaborgs förvaltningsplan. keskuslämmitystä ollut. Vessaan ja puuvajaan saattoi hälften av bostäderna på Sveaborg saknade alla be­ rylaivoilla ja moottoriveneillä. Samaan aikaan muuta En av de största utmaningarna är trafiken, som För­ olla pahimmillaan matkaa 200 metriä. kvämligheter, dvs. vattenledning, avlopp och centralvär­ veneliikennettä alueelle rajoitettiin. Helsingin kaupunki svarsmakten länge skötte med gamla ång- och motor­ Puutteista huolimatta asukkaat arvostivat luonnon me. I värsta fall kunde toaletten och vedförrådet ligga kiinnostui Suomenlinnan liikenteen kehittämisestä vasta båtar. Samtidigt begränsades den övriga båttrafiken rauhaa ja historiallista ympäristöä. Siviiliväestön määrä 200 meter bort. 1940-luvun lopussa. Sitä ennen kaupunki oli kieltäy- i området. Helsingfors stad blev intresserad av att ut­ oli suurimmillaan vuonna 1952, kun Suomenlinnas- Trots bristerna satte de som bodde på Sveaborg tynyt vastaamasta liikenteestä. Asiaa ratkaisemaan ase- veckla Sveaborgs trafik först i slutet av 1940-talet. Fram sa asui 1 649 ihmistä eli kaksi kertaa enemmän kuin värde på den lugna naturen och den historiska miljön. tettiin vuonna 1948 komitea, joka ensisijaisesti halusi till dess hade staden vägrat ta ansvar för trafiken. År nykyisin. Sotakorvaukset työllistivät Suomenlinnassa Flest civila boende hade Sveaborg år 1952. Då bodde turvata työpaikkojen ja asukkaiden tarpeet sekä etsiä 1948 hade en kommitté tillsatts för att hitta en lösning toiminutta valtion telakkaa, jossa valmistettiin useita sammanlagt 1 649 personer på ön, vilket är dubbelt uusia, kestäviä ratkaisuja. Myös kelirikkoajan ongelmis- på frågan. Kommittén ville i första hand trygga arbets­ sotakorvauslaivoja. Telakan työntekijöistä moni asui fler än i dagens läge. Krigsskadeståndsindustrin sys­ ta toivottiin päästävän lopullisesti eroon. Laivavuorot givarnas och invånarnas behov och hitta nya, hållbara perheineen Suomenlinnassa. Teollinen telakkatoiminta selsatte statens docka på Sveaborg, och flera krigs­ suunniteltiin korvattavaksi Suomenlinnaan rakennet- lösningar. Ett ytterligare mål var att åtgärda de svårig­ päättyi 1970-luvun alussa, kun Vuosaaren telakka val- skadeståndsfartyg tillverkades där. Många av dockans tavalla sillalla, jota puolustusministeriö oli ehdottanut heter som alltid uppstod under tider då havsisen varken mistui. Laivanrakennus Suomenlinnassa jatkui vuoteen anställda bodde på Sveaborg med sina familjer. Den kaupunginhallitukselle jo vuonna 1923. Kaupunki suh- bar eller brast. Enligt planerna skulle båtfärderna ersät­ 1985. Sen jälkeen alue ja rakennukset siirtyivät Suo- industriella verksamheten på dockan slutade i början av tautui tuolloin kielteisesti ajatukseen. tas med en bro till Sveaborg. Försvarsministeriet hade menlinnan hoitokunnalle. 1970-talet, då skeppsvarvet i Nordsjö blev färdigt. Båt­ Komitea päätyi lopullisessa esityksessään Helsingin föreslagit stadsstyrelsen detta redan år 1923. Staden Suomenlinnan elävöittäminen ja yhdyskunnan byggandet fortsatte på Sveaborg till år 1985. Därefter keskustan ja Suomenlinnan väliseen moottorilauttayhte- avvisade dock förslaget. uudistaminen edellyttivät asemakaavaa ja uudisraken- överfördes området och byggnaderna till Sveaborgs yteen, johon tilattiin kelirikon kestävä lautta ja joka pys- I sin slutliga framställan föreslog kommittén en mo­ tamista. Helsinki valmisteli vuonna 1955 suunnitelman förvaltningsnämnd. tyi kuljettamaan vähintään 300 henkeä. Lautta-asema torfärjeförbindelse mellan Helsingfors centrum och

414 Suomenlinna - Helsingin kaupunginosa Sveaborg – en stadsdel i Helsingfors 415 kaupungin liikennelaitoksen lautoilla, joihin mahtuu Helsingfors trafikverks biljetter användas i färjetrafiken. enimmillään nelisen sataa matkustajaa ja kaksi henki- År 1973 började färjan köra med kortare turintervaller. löautoa. Lisäksi JT-Linen vesibussi liikennöi talvikautta I dag åker invånarna och turisterna till Sveaborg med lukuun ottamatta säännöllisin aikatauluin Kauppatorilta Helsingfors stads trafikverks färjor som maximalt kan Lonnaan, Vallisaareen, Tykistölahteen ja Kuninkaanpor- ta fyrahundra passagerare och två personbilar ombord. tille. Dessutom går JT-Lines sjöbuss i reguljär trafik från Viapori houkutti venäläisiä matkailijoita 1800-luvul- Salutorget till Lonnan, Skanslandet, Artilleriviken och la, kun se toimi venäläisenä varuskuntana ja Venäjän Kungsporten utanför vintersäsongen. laivaston sotasatamana. Infrastruktuuri, majoituskapasi- På 1800-talet, då Sveaborg fungerade som en rysk teetti ja taloudelliset olosuhteet kiihdyttivät suomalais- garnison och som den ryska flottans krigshamn, lock­ ten matkailuintoa 1920-luvun alusta alkaen, vaikka suo- ade öarna ryska turister. Den förbättrade infrastruk­

• Suomenlinnassa vieraili vuonna 2019 peräti 1,1 miljoonaa kävijää, joista yli 60 % oli ulkomaalaisia. Koronakesänä 2020 kävijät olivat etupäässä saarelle retkeilemään tulevia kaupunkilaisia ja kotimaisia matkailijoita.

• År 2019 besöktes Sveaborg av hela 1,1 miljoner personer, av vilka 60 procent var utlänningar. Under coronasommaren 2020 var besökarna främst huvudstadsbor som kom på utflykt till ön och turister från Finland. sijoitettiin Eteläsatamaan Kauppatorin rantaan. Liiken- Sveaborg. För denna trafik beställdes en färja som ock­ nöintiin perustetiin vuonna 1950 Suomenlinnan Liiken- så kunde köra under menföre och som kunde ta minst ne Oy, jossa olivat mukana kaupunki, valtio ja Suomen 300 personer ombord. Färjestationen placerades vid Matkailijayhdistys. Kaupunki rakensi lautta-aseman Salutorget i Södra hamnen. Trafiken skulle skötas av kaupungin puolelle ja valtio Suomenlinnaan. Helsingin Sveaborgs Trafik Ab, som grundades år 1950 med kaupunki osallistui ensimmäistä kertaa merkittävästi staden, staten och Turistföreningen som delägare. Sta­ Suomenlinnan kehittämiseen. Osasyynä tähän oli mat- den byggde färjestationen i Helsingfors och staten på kailun kasvava merkitys tulonlähteenä, vaikka ensisijai- Sveaborg. Detta var den första gången som Helsingfors sena motiivina olikin asukkaiden ja työntekijöiden liik- stad deltog med en betydande insats i utvecklingen av kumisen turvaaminen. Uusi lautta aloitti liikennöinnin Sveaborg. En bidragande orsak till detta var turismens olympiavuonna 1952. ökande betydelse som inkomstkälla, även om motivet Suomenlinnan Liikenne Oy siirtyi vuonna 1971 i första hand var att trygga transporterna för dem som • Suomenlinna on ollut usein valtiovierailujen kohteena. Presidentti Urho Kekkonen puolisoineen vieraili saarella yhdessä Belgian kuningas Baudoinin ja kuningatar Fabiolan kanssa kesäkuussa 1969. Mukana Helsingin Helsingin kaupungin yleistariffiin, jolloin lautoilla otettiin bodde och arbetade på Sveaborg. Den nya färjan gick i kaupunginjohtaja pormestarin käätyineen. käyttöön Helsingin liikennelaitoksen matkaliput. Laut- trafik under olympiaåret 1952. • Sveaborg har ofta fått ta emot statsbesök. President Urho Kekkonen och hans maka besökte ön tillsammans med tojen vuorovälejä tihennettiin vuonna 1973. Nykyisin År 1971 övergick Sveaborgs Trafik Ab till Helsing­ kungen av Belgien Baudouin och drottning Fabiola i juni 1969. I följet finns också stadsdirektör Teuvo Aura med asukkaat ja turistit kulkevat Suomenlinnaan Helsingin fors stads allmänna tariff. I anslutning till detta började borgmästarens halskedja.

416 Suomenlinna - Helsingin kaupunginosa Sveaborg – en stadsdel i Helsingfors 417 Sotavuosien jälkeen Suomen Matkailijayhdistys vas- besökstillstånd varje år. Sveaborgs trafikförbindelser, tasi Suomenlinnan opaspalveluista ja turistikuljetuksis- som försvarsmakten ansvarade för, begränsade dock ta vuoteen 1963, jolloin se vetäytyi pois tappiollisista besökarmängderna. Suomenlinnan toiminnoista. Ehrensvärd-Seura pyrki Efter krigsåren svarade Turistföreningen i Finland edistämään Suomenlinnan palveluiden ja vesiliikenteen för guidetjänsterna och turisttransporterna fram till år kehittämistä ja se sai vastuulleen myös matkailuopas- 1963, då föreningen avvecklade sina förlustbringande tukset. Kunnostustoimien ja parantuneiden palveluiden verksamheter på Sveaborg. Samfundet Ehrensvärd ansiosta Suomenlinnasta kehkeytyi ensisijaisesti ulkoi- tog över arbetet för att främja Sveaborgs tjänster och lu- ja matkailukohde. Helsingin kaupungin 1950-luvun sjötrafik, och fick också ansvaret för guidetjänsterna. alussa myöntämällä lainalla ehostettiin puistoja ja paran- Tack vare reparationerna och de förbättrade tjänsterna nettiin uimarantaa. Kävijämäärät kohosivat tuntuvasti ja utvecklades Sveaborg i första hand till ett frilufts- och

• Suomenlinnan kirjasto on osa Helsingin kaupungin kirjastolaitosta.

• Sveaborgs bibliotek är en del av Helsingfors stads biblioteksväsende.

malaisten elintaso ei mahdollistanut yhtä laajamittaista turen, inkvarteringskapaciteten och ekonomin ökade matkustamista kuin esimerkiksi keskieurooppalaisten. finländarnas intresse för resor från och med 1920-ta­ Suomenlinna kiinnosti matkailijoita jo itsenäisyyden let, även om finländarnas levnadsstandard inte tillåt en ajan alkuvuosina, mutta turistien määrästä ei 1920- ja lika omfattande turism som till exempel i Centraleuro­ 1930-luvuilla ole käytettävissä tietoja. Matkailun edis- pa. Sveaborg intresserade turister redan under själv­ tämistoimet olivat vielä sangen vaatimattomia. Ehren­ ständighetens första år, men inga uppgifter om turist­ svärd-Seura pyrki edistämään Suomenlinnan tunnet- mängderna på 1920- och 1930-talen är tillgängliga. De tuutta avaamalla huvimajakahvilan Piperin puistoon turismfrämjande åtgärderna var ännu väldigt anspråks­ vuonna 1928 ja perustamalla Ehrensvärd-museon Ko- lösa. För att göra Sveaborg bättre känt öppnade Sam­ mendantintaloon kaksi vuotta myöhemmin. fundet Ehrensvärd ett lusthuscafé i Pipers park år 1928. Puolustusvoimien vaatima passipakko rajoitti tuli- Två år senare grundade samfundet Ehrensvärdmuseet i joiden määrää, vaikka 1930-luvulla Muinaistieteellisen Kommendanthuset. toimikunnan intendentti saikin myöntää käyntilupia. Försvarsmakten hade infört passtvång för besö­ Intendentti Heikki Tandefeltin kerrotaan antaneen kare på ön, vilket begränsade turistmängderna, trots • Suojainen hiekkaranta on kesäaikana suosittu vierailukohde keskellä historiallisia kohteita. Sen lähistöllä sijaitsee myös 1930-luvulla vuosittain jopa 60 000 matkustuslupaa. att Fornvetenskapliga kommitténs intendent hade be­ ravintolapalveluita ja museoita. Puolustusvoimien vastuulla olleet Suomenlinnan liiken- hörighet att bevilja besökstillstånd. På 1930-talet lär • På sommaren är den skyddade sandstranden ett populärt besöksmål mitt bland alla historiska sevärdheter. Nära neyhteydet rajoittivat kuitenkin vierailijoiden määrää. intendent Heikki Tandefelt ha utfärdat upp till 60 000 stranden finns också restauranger och museer.

418 Suomenlinna - Helsingin kaupunginosa Sveaborg – en stadsdel i Helsingfors 419 set vaikutukset ja maksimoida myönteiset seuraukset. på strategin för hållbar turism som Sveaborgs förvalt­ Strategian pohjalta laadittu, vuoteen 2020 ulottunut ningsnämnd tagit fram tillsammans med dess intres­ toimenpideohjelma koski Suomenlinnan toimijoiden sentgrupper. Ett centralt mål är att begränsa turismens ohella myös Helsingin kaupungin virastoja. negativa konsekvenser till ett minimum och att maxi­ Vuonna 1969 Helsingin kaupunki asetti Suomen- mera de positiva konsekvenserna. Utifrån strategin ut­ linna-toimikunnan valtion ja kaupungin yhteistyön ke- arbetades ett åtgärdsprogram som utsträckte sig fram hittämiseksi ja tiivistämiseksi. Suomenlinnaa haluttiin till år 2020. Programmet gällde inte bara aktörerna på kehittää matkailukohteena, ulkoilu- ja museoalueena ja Sveaborg utan även Helsingfors stads ämbetsverk. kaupunginosana. Syyskuussa 1976 kaupunki ja valtio År 1969 tillsatte Helsingfors stad en kommitté för att sopivat Suomenlinnan rakentamisen ja hoidon kustan- utveckla och intensifiera statens och stadens samarbe­ nusten jaosta. Merisotakoulun jäämistä Suomenlinnaan te i fråga om Sveaborg. Målet var att utveckla Sveaborg kannatettiin historiallisista syistä. Nykyisin 1920-luvulla som turistmål, frilufts- och museiområde och stadsdel. I perustetussa koulussa opiskelee vuosittain noin 250 so- september 1976 avtalade staden och staten om fördel­ tilasta. Vuonna 1971 perustettiin tilapäinen työsiirtola, ningen av kostnaderna för byggandet och skötseln av joka toimii nykyään avovankilana. Vangit korjaavat Suo- Sveaborg. Förslaget att Sjökrigsskolan, som grundats menlinnan rakennuksia ja ulkoalueita. på 1920-talet, skulle bli kvar på Sveaborg fick stöd av Suomenlinna on muuttunut sadassa vuodessa soti- historiska skäl. I dag studerar cirka 250 soldater i sko­ lasalueesta kauniiksi ja tunnelmalliseksi matkailu- ja vir- lan varje år. År 1971 grundades en tillfällig arbetskoloni, kistyskohteeksi sekä omaleimaista historiaa henkiväksi som i dag fungerar som ett öppet fängelse. Fångarna ja palveluiltaan toimivaksi Helsingin kaupunginosaksi. reparerar Sveaborgs byggnader och utomhusområden. Se on Suomen toiseksi suosituin matkailijakohde. Sen På hundra år har Sveaborg utvecklats från ett mili­ edelle yltää vain huvipuisto Linnanmäki, jonka kävijä- tärområde till ett vackert och stämningsfullt turist- och kunta kuitenkin on etupäässä kotimaista. Suomenlinnan rekreationsmål och till en stadsdel som har en särpräg­ kävijöistä noin kaksi kolmasosaa on ulkomaisia. lad historia och fungerande tjänster i staden Helsingfors. • Matka Helsingin ja Suomenlinnan välillä on vain pari kilometriä. Lauttamatka kestää 15 minuuttia ja sen voi suorittaa paikallisliikenteen maksulla. Sveaborg är Finlands näst populäraste resmål. Före det går endast nöjesparken Borgbacken, där besökarna • Färden mellan Helsingfors och Sveaborg är bara ett par kilometer. Resan med färja tar 15 minuter och kräver en biljett till lokaltrafiken. dock i huvudsak kommer från Finland. På Sveaborg är däremot två tredjedelar av besökarna utlänningar.

Översättning: ACC Global ylittivät 2000-luvulla vuosittain miljoonan kävijän rajan. rekreationsobjekt. I början av 1950-talet beviljade Hel­ Valtaosa kävijöistä oli ulkomaisia matkailijoita. Suo- singfors stad ett lån som användes för att iståndsätta menlinnan merkitys kansainvälisessä matkailussa kasvoi parker och förbättra simstranden. Besökarmängderna voimakkaasti, kun se nimettiin vuonna 1991 Unescon ökade avsevärt, och på 2000-talet överskreds grän­ maailmanperintökohteeksi. Suomenlinnan 250-vuotis- sen för en miljon besökare. Största delen av besökar­ juhlan kunniaksi avattiin vuonna 1998 ympärivuotisesti na var utländska turister. År 1991 utsågs Sveaborg till toimiva Suomenlinnakeskus. Unescos världsarv. Genom detta ökade öns betydelse KIRJALLISUUTTA / LITTERATUR

Nykyisin Suomenlinnan matkailun kehittäminen inom den internationella turismen avsevärt. Med anled­ Eric Anthoni, Vem ägde Sveaborgsholmarna? Teoksessa Piirteitä Suomenlinnan historiasta V. Ehrensvärd-Seura. Helsinki 1960. perustuu Suomenlinnan hoitokunnan sidosryhmiensä ning av Sveaborgs 250-årsjubileum år 1998 öppnades Maria Eskelinen, Vankilasaaresta väentungokseen. Suomenlinnan historia matkailukohteena v. 1918 – 1979. Suomen historian pro gradu -tutkielma kanssa laatimaan kestävän matkailun strategiaan. Kes- Sveaborgscentret, som håller öppet året om. Tampereen yliopisto 2006. keisenä tavoitteena on minimoida matkailun kieltei- I dag bygger utvecklingen av turismen på Sveaborg Historiallisen miljöön suojeluatlas. Oulun yliopisto, arkkitehtuuriyksikkö. Julkaisusarja B 15 2020.

420 Suomenlinna - Helsingin kaupunginosa Sveaborg – en stadsdel i Helsingfors 421 Suomenlinnan Sveaborgs hoitokunta saaren förvaltningsnämnd kunnostajana ja restaurerar, renoverar ylläpitäjänä och förvaltar

MAIRE MATTINEN

Suomenlinnassa voi perehtyä historiaan, monumentin Den som besöker Sveaborg kan fördjupa sig i historien, restauroinnin kehityslinjoihin ja kestävään kulttuuri- utvecklingslinjerna för restaureringen av monument och matkailuun. Opetus- ja kulttuuriministeriön alainen hållbar kulturturism. Sveaborgs förvaltningsnämnd, som Suomenlinnan hoitokunta huolehtii yhdessä laajan är underställd undervisnings- och kulturministeriet sköter yhteistyöverkostonsa kanssa Unescon maailmanperin- tillsammans med sitt vidsträckta nätverk om att Sveaborg tökohteen säilymisestä autenttisena, eheänä ja elinvoi- som Unescos världsarvsobjekt förblir autentiskt, enhetligt maisena tuleville sukupolville. och livskraftigt till kommande generationer. • Suomenlinna tarjoaa monia mahdollisuuksia nauttia Linnoitussaaren suojelu, sykäyksittäin edennyt kun- Skyddet av fästningsön, som iståndsatts etappvis, sekä kulttuurista että ulkoilmaelämästä. nostus ja matkailu alkoivat sata vuotta sitten. Tänä päi- och turismen började för hundra år sedan. I dag omfat­ • Sveaborg erbjuder många möjligheter att njuta både vänä suojelu kohdentuu koko Suomenlinnaan ja sitä tar skyddet hela Sveaborg och det omgivande havsom­ av kulturen och av friluftslivet. ympäröivään merialueeseen vedenalaisine hylkyineen ja rådet med dess skeppsvrak och farledshinder under väyläesteineen. Myös osa komeimmista sisätiloista sekä vattnet. Även en del av de ståtligaste lokalerna inom­ telakan laitteisto on suojeltu. Kun Suomenlinna liitettiin hus och skeppsvarvets anläggningar är skyddade. När maailmanperintöluetteloon 1991 sotilasarkkitehtuuri- Sveaborg upptogs i världsarvsförteckningen år 1991 kohteena, osoitettiin sille laaja suojavyöhyke, jonka tar- som ett militärarkitekturobjekt, anvisades fästningen koituksena on turvata maailmanperintökohteen arvot. en vidsträckt skyddszon. Syftet med detta är att trygga Vuonna 1973 perustettu Suomenlinnan hoitokunta världsarvsobjektets värden. • Suomenlinna nimettiin Unescon maailmanperintökohteeksi 1991. Suomenlinnan vastaa maailmanperintökohteen maiseman, linnoitus- Sveaborgs förvaltningsnämnd grundades år 1973. hoitokunta vastaa siitä, että maailmanperintökohdetta laitteiden ja rakennusten esimerkillisestä restauroinnista Den ansvarar för att världsarvsobjektets landskap, fäst­ hoidetaan velvoitteiden mukaisesti ja tehdään ja ylläpidosta sekä kohteen esittelystä ja hallinnoinnista. ningsverk och byggnader restaureras och underhålls tunnetuksi. Vuonna 2019 Suomenlinna oli Suomen toiseksi suosituin matkailukohde. Siellä vieraili 1,1 Antikvaarinen valvontavastuu on Museovirastolla. Saar- på ett föredömligt sätt. Förvaltningsnämnden ansvarar miljoonaa kävijää, joista yli 60 % ulkomaalaisia. ten käyttö varuskuntana päättyi hoitokunnan perusta- också för att presentera och förvalta objektet. Musei­ • Sveaborg utsågs till Unescos världsarv år 1991. misvuonna. Pikku-Mustalla toimii kuitenkin sotilasop- verket har ansvaret för den antikvariska övervakningen. Sveaborgs förvaltningsnämnd ansvarar för att världsarvet pilaitos Merisotakoulu, joka muodostettiin yhdistämällä Användningen av öarna som garnison slutade sam­ sköts enligt skyldigheterna och görs känt. År 2019 var vuonna 1998 aiemmin erillisinä toimineet Merisota- ma år som förvaltningsnämnden grundades. På Lilla Sveaborg Finlands näst populäraste turistmål. Sveaborg hade 1,1 miljoner besökare, av vilka över 60 procent var koulu ja Rannikkotykistökoulu. ­Östersvartö fungerar fortfarande den militära läroan­ utlänningar.

422 Suomenlinnan hoitokunta saaren kunnostajana ja ylläpitäjänä Sveaborgs förvaltningsnämnd restaurerar, renoverar och förvaltar 423 Suomenlinna ei ole yksinomaan nähtävyys eikä vir- stalten Sjökrigsskolan, som bildades år 1998 av Sjök­ kistysalue, vaan se on myös monimuotoinen asuin- ja rigsskolan och Kustartilleriskolan som fungerat separat työympäristö kulttuuripalveluineen. Hoitokunnan stra- fram till dess. tegisena tavoitteena on olla ”kulttuuriperinnön suun- Sveaborg är inte enbart en sevärdhet och ett rekre­ nannäyttäjä, joka yhdessä kumppaneiden kanssa luo ationsområde. Ön är också en mångsidig miljö för bo­ hyvää elämää”. Pienenä valtion virastona se on ainutlaa- ende, arbete och kulturtjänster. Förvaltningsnämndens tuinen toimija, koska pitkälle erikoistuneen suunnittelu- strategiska mål är att vara en vägvisare till kulturarvet työn lisäksi sillä on jalat kirjaimellisesti savessa ja kädet och en aktör som tillsammans med dess partner ska­ verstaalla. Hoitokunta on rakennuttaja ja vuokranantaja, par förutsättningar för ett gott liv på Sveaborg. Förvalt­ joka toimii saarella myös isännöitsijänä ja huoltoyhtiönä ningsnämnden är en unik aktör som ett statligt ämbets­ asiakkaitaan kuullen ja kuunnellen. verk eftersom förvaltningsnämnden inte bara arbetar Suomenlinna käsittää kahdeksan saarta, maata on med långt specialiserad planering, utan också bokstav­ 80 hehtaaria ja merialuetta saman verran. Hoitokun- ligen har stövlarna i leran och verktyg i händerna. För­ nalla on hallinnassaan 232 rakennusta ja linnoituslaitet- valtningsnämnden är både byggherre och hyresvärd, ta. Sopivien käyttötarkoitusten löytäminen edistää lin- och verkar på ön också som disponent och fastighets­ noitussaaren säilymistä elävänä. Samalla minimoidaan skötselbolag, lyhört lyssnande på sina kunder. muutostarpeet ja mahdollistetaan saaren aarteiden Sveaborg består av åtta öar som har en areal på esittely. Hoitokunta osallistuu kansainvälisiin tutkimus- sammanlagt 80 hektar och ett havsområde av samma ja kehittämishankkeisiin, jotka tuottavat hyviä malleja storlek. Förvaltningsnämnden förvaltar 232 byggnader historiallisten kohteiden uudelleenkäytöstä, samoin kuin och fästningsverk. Att hitta lämpliga ändamål för bygg­ tietoa ja näkemyksiä linnoitusalueiden restaurointime- naderna hjälper till med att hålla fästningsön levande. netelmistä. Samtidigt blir det möjligt att minska ombyggnadsbeho­ Helsingin kaupunki vastaa Suomenlinnan kunnalli- ven till ett minimum och presentera öns skatter. Förvalt­ • Rikosseuraamuslaitoksen Suomenlinnan 100-paikkainen vankila on keskeinen resurssi linnoitussaarten kunnostuksessa. sista palveluista, joita ovat koulu, päiväkoti, kirjasto ja ningsnämnden medverkar i internationella forsknings- Saarella säilytettiin vankeja myös Venäjän aikana. Monet heistä lähetettiin Viaporin kautta Siperiaan karkotukseen. pelastustoimi, sekä osaltaan linnoituksen hoidosta ja och utvecklingsprojekt som skapar bra modeller för • Brottspåföljdsmyndigheten har ett fängelse med 100 fångplatser på Sveaborg. Fängelset är en viktig resurs vid lauttaliikenteestä. Valtio osallistuu huoltoliikenteen kus- nyanvändning av historiska objekt, tillsammans med ny reparationerna och ombyggnadsarbetena på fästningsöarna. Fångar bevarades på Sveaborg också under ryska tiden. Många av dem deporterades till Sibirien. tannuksiin. kunskap och nya uppfattningar om metoderna för res­ Rikosseuraamuslaitoksen Suomenlinnan 100-paik- taurering av fästningsområden. kainen vankila on keskeinen resurssi linnoitussaarten Helsingfors stad ansvarar för de kommunala tjäns­ kunnostuksessa. Muurien restauroinnin ja maiseman- terna på Sveaborg, dvs. för skolan, daghemmet, bibli­ Nykyään maailmanperintökohteilta edellytetään På Sveaborg finns många företag, föreningar, mu­ hoidon ohella vangit ovat saaneet työkokemusta myös oteket och räddningsväsendet. Staden bidrar också till useamman vuoden hoito- ja käyttösuunnitelmaa, jol- seer, kulturaktörer, konsthantverkare och invånare som asuntokorjauksista. Vankilan kevytrakenteisista para- vården av fästningen och färjetrafiken. Staten deltar i laisen laatimisessa Suomenlinna on toiminut esikuvana gör ett värdefullt arbete för att hålla världsarvsobjektet keista suurin osa on korvattu viime vuosien aikana py- servicetrafikens kostnader. muillekin maailmanperintökohteille. Tavoitteena on levande. Sveaborg har också blivit ett populärt ställe för syvämmillä uudisrakennuksilla. Brottspåföljdsmyndigheten har ett fängelse med turvata maailmanperintökohteen arvot, kiriä kiinni ra- frivilligarbete. Människor är intresserade av att ordna Lukuisat Suomenlinnassa toimivat yritykset ja yhdis- 100 fångplatser på Sveaborg. Fängelset är en viktig kennusten korjausvelkaa, säilyttää palvelut ja varautua evenemang och sköta landskapet: Sveaborg har park­ tykset, museot, erilaiset kulttuuritoimijat, taidekäsityöläi- resurs vid reparationerna och ombyggnadsarbetena på tulevaisuuden haasteisiin. Suunnitelman toteutumista faddrar och internationella världsarvsläger. set ja asukkaat tekevät arvokasta työtä, jotta maailman- fästningsöarna. Fångar restaurerar murar och sköter seurataan koko Suomenlinnan verkoston yhteistyönä. I dag ska världsarvsobjekt ha förvaltningsplaner perintökohde säilyy elävänä. Suomenlinnasta on tullut landskapet, men har också fått arbetserfarenhet av bo­ Suomenlinna on olennainen osa Helsingin merel- som sträcker sig över flera år, och Sveaborg har varit myös suosittu vapaaehtoistyön paikka. Tapahtumien stadsreparationer. Största delen av fängelsets lättkon­ listä strategiaa. Maailmanperintökohteen suoja-alueen en förebild för andra världsarvsobjekt i detta avseende. järjestäminen ja maisemanhoito kiinnostavat; on puis- struerade baracker har under de senaste åren ersatts roolia ja tavoitteita on jatkossa täsmennettävä yhdessä Målet är att trygga världsarvsobjektets värden, mins­ tokummeja ja kansainvälisiä maailmanperintöleirejä. med mer bestående nybyggnader. kaupungin ja Museoviraston kanssa. Saaristomaiseman ka byggnadernas reparationsskuld, bevara tjänsterna

424 Suomenlinnan hoitokunta saaren kunnostajana ja ylläpitäjänä Sveaborgs förvaltningsnämnd restaurerar, renoverar och förvaltar 425 neen, kaivoineen ja hevoskiertoisine pumppuineen. Te- att dockan kan förbli i användning. Tömnings- och drä­ lakka-alueelle kunnostettiin vuonna 2009 vierasvenesa- neringspumparna underhålls och de landskapsmässigt tama, jossa käy kesäisin noin 6 000 venettä. Vanhaan viktiga kranarna hålls i ett användbart skick. ammusvarastoon korjattu ravintola satamapalveluineen Allmänheten kan titta på olika moment i dockning­ on avoinna kesäkuukausina. en på reparationsarbetena från en terrass som förvalt­ Telakan ohella huolehditaan Susisaaren pienvenete- ningsnämnden byggt och från promenaden som går lakka-alueesta vetotelakoineen. Merenkävijät ry on toi- runt dockans bassäng. Längs gångvägen kommer man minut Särkällä jo sadan vuoden ajan. Hoitokunta tukee till pumprummet, som presenterar dockans verksam­ myös Suomenlinnan Pursiseuran ja Venekerhon toimin- het med dess tunnlar, brunnar och hästdrivna pumpar taedellytyksiä huolehtimalla laitureista ja venevajoista. för allmänheten. År 2009 byggdes en småbåtshamn i Suomenlinnassa toimii tullimuseo ja rajavartiolaitoksen dockans område. Den får besök av cirka 6 000 fritids­

• Suomenlinnan telakka on yksi saaren historiallisista nähtävyyksistä. Se tarjoaa mahdollisuuden ennen muuta perinnealusten talvisäilytykselle ja kunnostukselle.

• Sveaborgs docka är en av öns historiska sevärdheter. Den erbjuder möjligheter framför allt för vinterförvaring och reparation av traditionsfartyg.

ja merellisen perinteen vaaliminen ovat Suomenlinnan och förbereda framtidens utmaningar. Genomförandet käytönhallinnan punainen lanka. av planen följs upp i samarbete inom hela nätverket på Suomen vanhimman telakan vuokraaminen Via- Sveaborg. porin Telakka ry:lle vuonna 1987 oli erinomainen rat- Sveaborg är en viktig del av Helsingfors marina kaisu Valmetin vetäydyttyä saarelta. Näin telakka-alue strategi. I framtiden gäller det att precisera rollen och Suomenlinnan sydämenä jatkaa elämää. Perinnealusten målen för världsarvsobjektets skyddsområde tillsam­ korjaustelakka on tuonut puuveneharrastajien ohel- mans med staden och Museiverket. Den röda tråden för la työtä veneveistämölle, sepälle ja purjeneulomolle. hanteringen av användningen av Sveaborg är att vårda Kunnostustöitä tehdään jatkuvasti, jotta telakka voi olla skärgårdslandskapet och den marina traditionen. käytössä. Tyhjennys- ja vuotovesipumppuja huolletaan, År 1987 hyrdes Finlands äldsta docka ut till Viaporin samoin maisemallisesti tärkeitä nostureita pidetään toi- Telakka ry efter att Valmet lagt ned sin verksamhet på mintakunnossa. ön. Det var ett utmärkt beslut, då det tryggar att dockan Yleisö voi seurata telakoinnin eri vaiheita ja kor- fortsätter sitt liv som Sveaborgs hjärta. I dag används • Suomenlinnaan on tehty uudis- ja täydennysrakennuksia harvakseltaan. Lonnan saari taustalla näkyvine miinavarastoineen avattiin yleisölle 2016. Etualalla näkyy seuraavana vuonna valmistunut Lonnan sauna, joka on saanut dockan för reparation av traditionsbåtar, vilket inte bara jaustoimintaa turvallisesti hoitokunnan rakentamalta paljon huomiota modernin puurakentamisen esimerkkinä. katseluterassilta ja telakka-altaan reunaa myötäilevältä erbjuder fridisaktiviteter för träbåtsentusiaster utan kulkuväylältä. Sitä kautta pääsee pumppuhuoneeseen, också har gett arbete till båtbyggare, en smed och ett • I Sveaborg har utförts ny- och ombyggnad i långsam takt. Ön Lonnan med dess minmagasin, som syns i bakgrunden, öppnades för allmänheten år 2016. I förgrunden syns Lonnans bastu, som blev färdig året därpå. Byggnaden har väckt joka avaa suurelle yleisölle telakan toimintaa tunnelei- segelmakeri. Reparationsarbeten utförs hela tiden, så stor uppmärksamhet som ett exempel på modernt träbyggande.

426 Suomenlinnan hoitokunta saaren kunnostajana ja ylläpitäjänä Sveaborgs förvaltningsnämnd restaurerar, renoverar och förvaltar 427 båtar varje sommar. I ett gammalt ammunitionslager har ”hyväntuulenkeidasta”. Vuonna 2017 saarelle rakennet- Tidigare handlade restaurering om att man avlägs­ byggts en restaurang med hamntjänster. De håller öp­ tiin puuarkkitehtuuristaan ylistetty yleinen sauna. nade ryska skikt och återställde ursprungliga helheter pet under sommarmånaderna. Merisotakoulu opiskelijoineen jatkaa saaren sotilas- från den svenska tiden. Restaureringen av kronverket Förvaltningsnämnden sköter också småbåtsvarvet perinnettä ja sotamuseolla on tilat vanhoissa maneeseis- Ehrensvärds flyglar som förstördes i Krimkriget, dvs. och dess slip på Vargön. Merenkävijät ry har verkat på sa. Yläkerhon ja Upseerikerhon restauroinnit valmistui- Österländska kriget, blev en vändpunkt på Sveaborg. Långören i hundra års tid. Förvaltningsnämnden stödjer vat vuonna 2020. Kasinopuistoon rakennettiin vuonna År 1984 utlystes en planeringstävling för återställande även verksamhetsförutsättningarna för segelsällskapet 2004 ympäristötaideteos muistuttamaan sisällissodan av flygelbyggnaderna till deras utförande under den och båtföreningen på Sveaborg genom att sköta om ka­ punavankileiristä. svenska tiden. Som ett resultat av det internationella jerna och båtskjulen. På Sveaborg finns ett tullmuseum Suomenlinnassa on vuodenajasta riippuen 400-500 Sveaborg-seminariet året därpå återkallades planen på och gränsbevakningsväsendets sjöbevakningsstation työntekijää. Suurimmat työnantajat ovat Suomenlinnan att återställa byggnaderna. I nedre våningen gjordes en för Finska viken, vars år 1980 ombyggda lokaler repare­ hoitokunta, Merisotakoulu ja Suomenlinnan vankila. lätt reparation, och i andra våningen, under taket från ras stegvis fram till år 2022 för gränsbevakningsväsen­ Työn äänet, tekemisen tunnelma ja monenkirjavat työ- den ryska perioden, restaurerades “ruinkontor”, där dets, polisens och tullens bruk. pajat estävät maailmanperintökohdetta jähmettymästä skadorna efter kriget fortfarande är synliga. Kontoren År 1998 överfördes ön Lonnan till förvaltningsnämn­ den. Ombyggnaden av byggnaderna på ön slutfördes år 2016, då en företagare åtog sig att driva en oas för välmående i demagnetiseringsstationen, minmagasi­ nen och de övriga spännande lokalerna på ön. År 2017 byggdes en allmän bastu på ön. Byggnadens träarkitek­ tur har fått stor berömmelse. Sjökrigsskolan och dess studerande fortsätter Sveaborgs militära traditioner, och krigsmuseet har lo­ • Vanhasta, kallioon louhitusta polttoainevarastosta kaler i de gamla manegerna. Restaureringen av den s.k. kunnostettiin 1990–1994 arkistoluolasto, johon paperiarkiston lisäksi hoitokunta kokoaa övre klubben och Officersklubben slutfördes år 2020. rakennusfragmentteja ja Suomenlinnan historiaan År 2004 byggdes i Casinoparken ett miljökonstverk liittyviä esineitä. Kokoelmat ovat hyödyllisiä tutkijoille ja som erinrar om fånglägret för röda fångar som inrätta­ näyttelyrakentajille. des på Sveaborg efter Finlands inbördeskrig. • Ett gammalt bränslemagasin som är insprängt i På Sveaborg arbetar 400–500 personer beroende berget byggdes om åren 1990–1994 till en arkivgrotta där förvaltningsnämnden förvarar pappershandlingar, på årstiden. De största arbetsgivarna är Sveaborgs för­ byggnadsfragment och föremål som anknyter till valtningsnämnd, Sjökrigsskolan och Sveaborgs fäng­ Sveaborgs historia. Samlingarna är nyttiga för forskare else. Ljuden från arbetet, den aktiva stämningen och och utställningsbyggare. de mångskiftande verkstäderna förhindrar att världs­ arvsobjektet förvandlas till ett själlöst museum. För­ valtningsnämndens depåområde med dess verkstäder Suomenlahden merivartioasema, jonka vuonna 1980 skapar liv på Stora Östersvartö. kunnostetut tilat korjataan vaiheittain vuoteen 2022 Kommunaltekniken kommer till ön genom en un­ mennessä rajavartiolaitoksen, poliisin ja tullin käyttöön. derhållstunnel som går under havet. Underhållstunneln Hoitokunnan haltuun 1998 siirtyneen Lonnan används också för räddningsverkets larmutryckningar. • Kruunulinna Ehrensvärdin restauroinnissa säilytettiin historialliset kerrostumat. Itäiseen siipirakennukseen venäläisajan saaren kunnostus valmistui vuonna 2016, jolloin sen Reparationen av den 30 år gamla tunneln slutfördes harjakaton alle kunnostettiin hoitokunnalle ”rauniotoimisto”, jossa Krimin sodan tuhot ovat edelleen nähtävissä demagnetisointiasemalle, miinamakasiineihin ja muihin år 2018 som ett prisbelönt alliansprojekt. Det finns två • De historiska lagren bevarades vid restaureringen av kronverket Ehrensvärd. Under åstaket i den östra flygeln jännittäviin tiloihin löytyi yksityinen yrittäjä vetämään skyddsrum på öarna. byggdes ett “ruinkontor” för förvaltningsnämnden. Förstörelsen efter Krimkriget är fortfarande synliga i kontoret

428 Suomenlinnan hoitokunta saaren kunnostajana ja ylläpitäjänä Sveaborgs förvaltningsnämnd restaurerar, renoverar och förvaltar 429 ruotsalaiskauden kokonaisuuksia. Kruunulinna Ehren- på sin tid kompletteras i anslutning till restaureringarna svärdin Krimin sodassa (eli Itämaisessa sodassa) tu- med grundliga byggnadshistoriska utredningar. Förvalt­ houtuneiden siipirakennusten restaurointi muodostui ningsnämnden sköter också om att vård- och restaure­ käännekohdaksi Suomenlinnassa. Suunnittelukilpailu ringsobjekten dokumenteras och arkiveras. Fotoarkivet siipirakennusten palauttamisesta ruotsalaiseen asuun digitaliserades på 2010-talet. Underhållsarbeten och julistettiin vuonna 1984. Seuraavana vuonna pidetyn felreparationer registreras i ett informationssystem för kansainvälisen Suomenlinna-seminaarin tuloksena pa- fastighetsdata. lauttamisesta luovuttiin. Alakertaan tehtiin kevyt korja- Så länge som Sveaborg är bebott, förblir världsarvs­ us ja toiseen kerrokseen, venäläiskauden katon alle res- objektet livskraftigt. På Sveaborg finns cirka 800 invå­ tauroitiin hoitokunnalle ”rauniotoimistoja”, joissa sodan nare. De flesta av dem bor i statens 330 hyresbostäder tuhot ovat edelleen nähtävissä. Ajallinen kerroksellisuus som förvaltningsnämnden administrerar. På 1970- och muutoksineen hyväksyttiin restauroinnin lähtökohdaksi. 1980-talet reparerades officerarnas bostadshus och de Samalla siirryttiin käyttämään perinteisiä materiaaleja ja militära kasernerna, vilket var ett stort arbete. När alla työtapoja. Tämä linja vakiintui myös ympäristön hoi- bostäder hade anslutits till kommunaltekniken kunde

• Restauroinnissa säilytetään vanhojen porrashuoneiden autenttinen tunnelma. Valon heijastumat luovat elävyyttä, ampuma-aukoilla, portaikon kulumilla ja siderautojen puutteella on oma tarinansa. Kruunulinna Ehrensvärdin C40 rakennuksen porrashuone johtaa Paarlastihuoneeseen.

• De gamla trapphusens autentiska stämning bevaras vid restaureringen. Ljusets speglingar skapar ett levande intryck, och skottgluggar, slitna fläckar och avsaknaden av stödjande järnbeslag har sina egna berättelser. Trapphuset i byggnad C40 i kronverket Ehrensvärd leder till Barlastrummet.

hengettömäksi museoksi. Telakoiden ohella hoitokun- används av förvaltningsnämnden. De tidsmässiga skik­ nan varikkoalue verstaineen tuo elävyyttä Isolle Mus- ten och förändringarna i byggnaderna accepterades tasaarelle. som en utgångspunkt för restaureringen. Samtidigt Kunnallistekniikka tulee saarelle meren alitse kul- gick man in för att använda traditionella material och kevan huoltotunnelin kautta. Huoltotunnelia käytetään arbetsmetoder. Denna linje infördes också inom miljö­ myös hälytysajoihin. 30-vuotiaan tunnelin mittava kor- vården. Sveaborg har fått många priser och utmärkelser jaus valmistui vuonna 2018 palkittuna allianssihankkee- för restaureringsarbetena. na. Saarilla on kaksi väestönsuojaa. På Sveaborg har det alltid varit viktigt att reparatio­ • Varuskuntakorttelin edellisestä korjauksesta on kulunut noin 40 vuotta. Uusi korjauskierros on alkanut. Aiemmin restauroinnin yhteydessä poistettiin ve- nerna och underhållet bygger på forskningsfakta. De näläisaikaisia kerrostumia ja palautettiin alkuperäisiä inventeringar och måttritningar som Museiverket gjorde • Det har gått cirka 40 år sedan garnisonskvarteren reparerades förra gången. En ny reparationsrunda har börjat.

430 Suomenlinnan hoitokunta saaren kunnostajana ja ylläpitäjänä Sveaborgs förvaltningsnämnd restaurerar, renoverar och förvaltar 431 • Hoitokunnan Saaren asukasluku on laskenut ja asumisväljyys kas- gårdslotter som fortsätter köksträdgårdstraditionen på varikkoalueen vanut. Vuokranantajana hoitokunta priorisoi suurempi- ön. Sorteringen och återvinningen av avfall maximeras verstaissa kunnostetaan vanhoja ikkunoita. en asuntojen kohdalla lapsiperheet, jotta saaren perus- på ön. För förorenade jordmassor finns separata an­ Maailmanperintökohteen palvelut säilyisivät. visningar och säkerhetsföreskrifter. Till följd av öarnas autenttisuuden vaaliminen Vaikka asuntoja tarvittaisiin lisää, ollaan Suomen- krigshistoria finns det nämligen skadliga ämnen i jord­ edellyttää alkuperäisen materiaalin säilyttämistä linnassa varovaisia täydennysrakentamisessa. Vuonna månen. Å andra sidan gäller det också att värna om den uusimisen sijaan. 2016 järjestettiin Länsi-Mustasaaren asuinrakennusten historiska fröbanken som samlats i jorden. • Gamla fönster arkkitehtuurikilpailu. Suunnittelua jatketaan kilpailun På Sveaborg finns över sex kilometer fästningsmu­ repareras i verkstäderna voittajaehdotuksen perusteella. rar. Det pågår alltid någon mer omfattande reparation i förvaltningsnämndens Suomenlinnan maisemanhoito on suunnitelmallista på någon punkt längs murarna, trots att förvaltnings­ depåområde. Eftersom Sveaborg är ett världsarv, ja perustuu maiseman vyöhykejakoon. Maiseman vyö- nämnden försöker slippa stora ingrepp genom att un­ kräver bevarandet av hykkeet ovat linnoituksen historialliseen rakentamista- derhålla fästningsverken omsorgsfullt. Det är ett tungt dess autenticitet att de ursprungliga materialen paan perustuvia maiseman osa-alueita, jotka muodos- och tidskrävande arbete att reparera ras och förbättra bevaras i stället för att tavat erilaisia kasvupaikkoja. Niittyjen, nurmikenttien vattenisoleringar. Det är ofta fångar som arbetar på använda nya material. ja puiden hoito vaatii syvällistä kulttuurimaiseman ja ställningarna längs murarna, men i mer krävande objekt linnoitussaarille ominaisen kasvilajiston tuntemusta. anlitas även privata entreprenörer som är specialiserade

toon. Suomenlinna onkin saanut lukuisia palkintoja ja tyngdpunkten på 1990-talet flyttas från ombyggnad till tunnustuksia restaurointitöistään. underhåll. I Garnisonskvarteret har dock inletts en ny Suomenlinnassa on aina ollut tärkeää, että korjaa- omgång av reparationer. minen ja ylläpito nojaavat tutkittuun tietoon. Museovi- Invånarna på ön har blivit färre och boenderymlig­ raston tutkimustoimiston aikanaan laatimia inventoin- heten större. I fråga om de större bostäderna prioriterar teja ja mittapiirustuksia täydennetään restaurointien förvaltningsnämnden större familjer, så att basservicen yhteydessä perusteellisilla rakennushistoriaselvityksillä. på ön bevaras. Hoitokunta huolehtii siitä, että hoito- ja restaurointikoh- Även om det skulle behövas fler bostäder på teet dokumentoidaan ja arkistoidaan. Valokuva-arkisto Sveaborg, sker kompletterande byggnad återhållsamt. digitoitiin 2010-luvulla. Huolto- ja kunnostustyöt sekä År 2016 ordnades en arkitekturtävling för bostäder på vikakorjaukset tallennetaan kiinteistötiedon hallintajär- Västersvartö. Planeringen fortsätter utifrån det vinnan­ jestelmään. de bidraget. Suomenlinnan säilyttäminen asuttuna takaa maail- Landskapsvården på Sveaborg är planmässig och manperintökohteen elinvoimaisuuden. Asukkaita Suo- bygger på en zonindelning av landskapet. Landskaps­ menlinnassa on noin 800, joista valtaosa hoitokunnan zonerna är delområden i landskapet som bygger på hallinnoimissa noin 330 valtion vuokra-asunnossa. Up- fästningens historiska byggnadssätt och som bildar oli­ seerien asuinrakennusten ja majoituskasarmien korjaa- ka slags växtplatser. Vården av ängarna, gräsplanerna minen oli hoitokunnan 1970- ja 1980-lukujen suuru- och träden kräver fördjupade kunskaper om kulturland­ rakka. Kun kaikki asunnot oli saatu kunnallistekniikan skapet och om växter som är typiska för fästningsöar. • Niittotöitä tehtäessä on tärkeää ottaa huomioon Suomenlinnalle ominaisen kasvillisuuden, kuten venäläisten sotilaiden piiriin, voitiin 1990-luvulla painopiste siirtää peruskor- Förvaltningsnämnden iståndsätter och underhåller myötä Suomenlinnan valliniityille kotiutuneen ukonpalkon säilyttäminen. jauksista ylläpitoon. Uusi korjauskierros on kuitenkin också bostädernas gårdar, idrottsplaner och lekplat­ • Vid slåtter av gräs är det viktigt att ta hänsyn till att den för Sveaborg typiska växtligheten bevaras. Ett exempel är käynnistynyt Varuskuntakorttelissa. ser. För invånarna har reserverats nästan hundra träd­ ryssgubben, som kommit till Sveaborg med de ryska soldaterna. Den växer på ängarna vid öns vallar.

432 Suomenlinnan hoitokunta saaren kunnostajana ja ylläpitäjänä Sveaborgs förvaltningsnämnd restaurerar, renoverar och förvaltar 433 • Kustaanmiekan Patteri 2:n maahan kertynyttä historiallista siemenpankkiakin on leum år 1998. Återuppbyggnaden av den ceremoniella kivien uudelleen asettelu vaatii vaalittava. porten godkändes som harmonisering av en exceptio­ tottunutta silmää ja teknistä osaamista. Työ toteutettiin Linnoitusmuureja on yli kuusi kilometriä. Jossain nell historisk arkitektonisk helhet. vuonna 2017. kohtaa on jatkuvasti meneillään jokin mittavampi kor- Sandvallarna i Gustavssvärd hade blivit slitna. Deras • Omläggningen av stenarna i jaus, vaikka huolellisella ylläpidolla pyritäänkin välttä- former har återställts och vägvisarskyltar styr besökarna Batteri 2 i Gustavssvärd kräver mään suuria interventioita. Sortumien korjaaminen ja till ingärdade leder, trappor och utsiktsplattformar. Var­ ett vant öga och tekniskt vesieristeiden parantaminen on raskasta ja vaatii aikaa. ningar för fallrisk har placerats ut och tillträdet till de allra kunnande. Arbetet gjordes år 2017 Muurityömaiden telineillä uurastavat usein vangit, mut- farligaste ställena är spärrat. ta myös yksityisiä, kivityöhön erikoistuneita ja perinteisiä Sveaborgs sommarteater har verkat sedan 1968 työmenetelmiä hallitsevia urakoitsijoita käytetään vaati- i ravelinen Gott samvete, som återställdes i början av vammissa kohteissa. Työn valvojilta ja suunnittelijoilta 1990-talet till dess ursprungliga utförande från den edellytetään erityisammattitaitoa ja pitkää kokemusta. svenska tiden. Genom detta slutfördes restaurerings­ Ankarat sääolosuhteet ja merivesi kuluttavat ran- arbetet på bastionerna Heder, Dygd och Wrede, som tamuureja. Kuninkaanporttia täydentävä alaosa oli Museiverket inlett 30 år tidigare. tuhoutunut jo kahdesti ennen kuin se rekonstruoitiin Förvaltningsnämnden hyr ut arbetsrum och verk­ Suomenlinnan vuonna 1998 pidettyjä 250-vuotisjuhlia samhetslokaler som byggts i bastioner och andra varten. Seremoniaportin jälleenrakentaminen hyväk- fästningsverk. På ön studeras bildkonst och japansk syttiin historiallisen ja poikkeuksellisen arkkitehtonisen tekonst, framställs keramik, blåses glas och görs me­ kokonaisuuden harmonisoimiseksi. tall- och träarbeten. En del av hantverkarverkstäderna • Ruotsalaisajan Kuninkaanportti Kustaanmiekan hiekkavallien kuluneita muotoja är öppna för allmänheten. På 1980-talet iståndsattes on Suomenlinnan tunnus ja arkkitehtoninen kohokohta. on palautettu ja kävijät ohjataan opastein merkityille, Nordiska kulturkontaktens och HIAP:s (Helsinki Inter­ Seremoniaportin kivitaulut aidatuille vallipoluille, portaille ja näköalatasanteille. Pu- national Artist Programme) verksamhets- och utställ­ jälkipolville osoitettuine teksteineen konservoitiin 2014 toamisvaarasta varoitetaan ja kaikkein vaarallisimpiin ningslokaler, tillsammans med konstnärsresidensen på ajatellen Suomen itsenäisyyteen kohteisiin pääsy estetään. Palmstiernas plats. En intressant helhet är bastionen liittyviä muistovuosia 2017 ja Suomenlinnan kesäteatteri on toiminut vuodesta Hårleman, där det finns kasematter som byggdes om 2018. 1968 lähtien Raveliini Hyvä Omatunnon tiloissa, joka till arbetslokaler år 1993, nybyggda delar och ruiner som • Kungsporten från den svenska palautettiin 1990-luvun alussa alkuperäiseen, Ruotsin lämnats kvar som sevärdheter. Hårlemans högra flygel tiden är Sveaborgs symbol och arkitektoniska höjdpunkt. aikaiseen asuunsa. Näin saatiin päätökseen bastionien fick ett tak åren 2016–2017. Ceremoniportens stentavlor med Kunnia, Hyve ja Wrede muodostaman kokonaisuu- Sveaborgs förvaltningsnämnd ansvarar för att pre­ inskriptionerna konserverades år den entistämistyö, jonka Museovirasto oli aloittanut 30 sentera världsarvsobjektet. Hanteringen av besökar­ 2014 inför minnesåren 2017 och 2018 som anknöt till Finlands vuotta aiemmin. mängderna styrs av strategin och åtgärdsprogrammet självständighet. Hoitokunta vuokraa bastioneihin ja muihin linnoit- för hållbar turism som utarbetades i samarbete med teisiin kunnostettujen työhuoneita ja toimitiloja. Saarilla intressentgrupperna år 2014. Sveaborg har blivit ett av opiskellaan kuvataiteita ja japanilaista teetaidetta, työste- Europeiska rådets modellresmål för hållbar turism, och Asuntopihojen, urheilu- ja leikkikenttien kunnostami- på stenarbeten och behärskar traditionella arbetsmeto­ tään keramiikkaa, puhalletaan lasia sekä tehdään metal- år 2020 beviljades ön märket Sustainable Travel Fin- nen ja hoito kuuluvat myös hoitokunnan tehtäviin. der. De som planerar och övervakar arbetena måste ha li- ja puutöitä. Osa käsityöpajoista on avoinna yleisölle. land som ett tecken på värdefullt och långsiktigt arbete Asukkaille varatut lähes sata viljelyspalstaa jatkavat specialkompetens och lång erfarenhet. Pohjoismaisen kulttuuripisteen sekä HIAP:n (Helsinki för hållbar turism. saaren ryytimaaperinnettä. Jätteiden lajittelu ja kierrä- De svåra väderleksförhållandena och havsvattnet International Artist Programme) toimi- ja näyttelytilat Strandkasernen och dess bulevard, som byggdes tys maksimoidaan saarella. Pilaantuneille maamassoille sliter på strandmurarna. Den nedre delen som kom­ kunnostettiin 1980-luvulla samoin kuin Palmstiernan under den ryska tiden, tar emot största delen av besö­ on omat ohjeensa ja turvallisuusmääräyksensä, onhan pletterar Kungsporten hade förstörts redan två gånger aukiolla sijaitsevat taiteilijaresidenssit. Kiinnostava koko- karna på ön. I kasematterna som reparerades år 2014 sotahistoria tuonut maaperään haitta-aineita. Toisaalta innan den rekonstruerades för Sveaborgs 250-årsjubi­ naisuus on Bastioni Hårleman, jossa on sekä vuonna finns Sveaborgs turistinformation och toaletter som för­

434 Suomenlinnan hoitokunta saaren kunnostajana ja ylläpitäjänä Sveaborgs förvaltningsnämnd restaurerar, renoverar och förvaltar 435 teista ja sille myönnettiin 2020 Sustainable Travel Finland Sveaborgscentret i Artilleriviken byggdes i ett ma­ -merkki osoituksena arvokkaasta ja pitkäjänteisestä työs- gasin från 1700-talet. Inventariekammaren vid dockan tä kestävän matkailun eteen. skadades i Krimkriget och under andra världskriget. Venäläisellä kaudella rakennettu Rantakasarmi bu- Nybyggnaden av tegel som byggdes i stället för det för­ levardeineen ottaa vastaan valtaosan saaren kävijöistä. störda mastmagasinet representerar modern arkitektur. Vuonna 2014 korjatuissa kasemateissa on hoitokunnan Den är ett exempel på hur gammal och ny arkitektur kan ylläpitämä Suomenlinnan matkailuneuvonta ja ylei- kombineras på ett lyckat sätt. Den auktoriserade gui­ sö-wc:t. Lisäksi kasarmin holvien alla on näyttelytilaa deverksamheten på Sveaborg har delegerats till Ehren­ sekä ravintola panimoineen ja herkkukauppoineen. svärd-sällskapet, som också driver Sveaborgscentret

• Suomenlinnan 250-vuotisjuhlien yhteydessä avattiin entiseen viljavarastoon kunnostettu Tenalji von Fersenin juhlasali. Holvikaarten laastipintaa ei palautettu vaan se puhdistettiin ja säästettiin ajan kulusta kertovana elävänä pintana. Pitkän restaurointiprojektin aikana massiivisten tiilimuurien kosteutta ja suoloja analysoitiin perustamalla paikan päälle ”laboratorio”. Kolmivuotinen, EU -rahoitteinen ”TvF Study” julkaistiin 2002.

• I anslutning till Sveaborgs 250-årsjubileum öppnades Tenaljen von Fersens festsal, som byggts i ett gammalt spannmålsmagasin. Bruket på valvbågarna återställdes inte, utan rengjordes och sparades som en levande yta som berättar om tidens gång. Fukten och salterna i de massiva tegelmurarna analyserades under det långa restaureringsprojektet genom att grunda ett “laboratorium” på platsen. Den treåriga EU-finansierade undersökningen “TvF Study” utgavs år 2002.

1993 työtiloiksi kunnostettuja kasematteja että uudis- valtningsnämnden upprätthåller. Under kasernens valv rakennusosia ja nähtävyyksiksi jätettyjä raunioita. Hårle- finns utställningslokaler och en restaurang med brygge­ manin oikea siipi katettiin vuosina 2016-2017. ri och delikatessaffär. • Ruotsin saaristolaivastolle vuosina 1778–1783 rakennettu inventaariokamari ja pyöröpuuvaja kunnostettiin 1990-luvun Suomenlinnan hoitokunta vastaa maailmanperintö- Förvaltningsnämnden producerar högklassiga bro­ lopulla näyttelytiloiksi, auditorioksi ja verstaaksi. Nykyisin tässä Suomenlinnakeskuksessa sijaitsee myös kahvila ja kohteen esittelystä. Kävijähallintaa ohjaa sidosryhmien schyrer om Sveaborg på flera språk. Broschyrer delas matkamuistomyymälä. kanssa vuonna 2014 laadittu kestävän matkailun stra- avgiftsfritt ut redan på färjan. På den mångsidiga webb­ • Inventariekammaren och rundvirkesförrådet som byggts för den svenska skärgårdsflottan åren 1778–1783 tegia toimenpideohjelmineen. Suomenlinnasta on tullut platsen kan intresserade studera öarnas sevärdheter iståndsattes i slutet av 1990-talet till utställningslokal, auditorium och verkstad. I dag inhyser byggnaden, som kallas yksi Euroopan neuvoston kestävän matkailun mallikoh- och historia. Sveaborgscentret, också ett kafé och en souvenirbutik.

436 Suomenlinnan hoitokunta saaren kunnostajana ja ylläpitäjänä Sveaborgs förvaltningsnämnd restaurerar, renoverar och förvaltar 437 Hoitokunta tuottaa laadukkaita, useilla kielillä jul- och dess museer. I övre våningen finns växlande utställ­ tuttiin turismin kuluttavasta vaikutuksesta ja häiriöstä reparationsskulden. Sveaborgs förvaltningsnämnd har kaistavia Suomenlinna -esitteitä, joita jaetaan ilmaiseksi ningar om skyddet och restaureringsarbetena på ön. En asukkaille. Saaren yli 30 matkailupalvelujen tuottajaa förberett sig på ett mångsidigt sätt för utmaningarna till jo lautalla. Monipuolisten verkkosivujen kautta voi tu- privat sjöbuss kör till Sveaborgscentret i Artilleriviken, ovat kuitenkin taloudellisesti riippuvaisia kävijöistä. Kun följd av klimatförändringen och för den hållbara utveck­ tustua saarten nähtävyyksiin ja historiaan. där det också finns en koncentration av tjänster för be­ koronavuosi 2020 maahantulorajoituksineen romah- lingen: “Hållbar utveckling handlar inte enbart om eko­ Tykistölahdella sijaitseva Suomenlinnakeskus kun- sökare. Med sjöbuss kan man också ta sig från Artilleri­ dutti kävijämäärät alle puoleen, olivat sekä hoitokunta logisk hållbarhet. Vi tar också hänsyn till de mänskliga nostettiin 1700-luvun varastorakennukseen. Telakan ra- viken till öarna i närheten. että saaren toimijat taas uuden edessä. Korjausvelan rättigheterna, social och kulturell hållbarhet och ekono­ kennuksiin kuulunut Inventaariokamari oli vaurioitunut Besökarhanteringen handlar om en balansgång i lyhentäminen edellyttää valtiolta nykyistä mittavampia miska aspekter.” Krimin sodassa ja toisen maailmansodan aikana. Tuhou- korstryck. Världsarvsobjekten är mänsklighetens ge­ investointeja. Suomenlinnan hoitokunta on valmis- tuneen mastovaraston paikalle rakennettu, modernia mensamma egendom och ska därför vara öppna för tautunut monipuolisesti niin ilmastonmuutoksen kuin Översättning: ACC Global arkkitehtuuria edustava, tiilinen uudisosa on onnistunut alla. Samtidigt gäller det att se till att stora besökarmän­ kestävän kehityksen haasteisiin: ”Kestävä kehitys ei liity esimerkki vanhan ja uuden arkkitehtuurin yhdistämi- gder inte förstör objektet. På Sveaborg styrs besökarna ainoastaan ekologiseen kestävyyteen. Yhtä lailla huomi- sestä. Ehrensvärd-Seura, jolle on delegoitu saaren auk- med välplacerade vägvisarskyltar till Blå rutten, som går oidaan ihmisoikeudet, sosiaalinen ja kulttuurinen kestä- torisoitu opastoiminta, ylläpitää Suomenlinnakeskusta till öns huvudsevärdheter, picknickplats och tjänster. På vyys ja taloudelliset näkökohdat.” museoineen. Yläkerrassa on saaren suojeluun ja restau- detta sätt förblir bostadsområdena lugna och de käns­ rointiin liittyviä, vaihtuvia näyttelyitä. Yksityinen vesi- liga gräsplanerna sparas för slitage. För personer med bussi liikennöi Tykistölahdelle Suomenlinnakeskukseen, rörelse- eller funktionshinder har planerats tillgängliga jonka tuntumassa on matkailijoiden palvelukeskittymä. rutter. Vesibussilla pääsee Tykistölahdelta myös lähisaarille. Inomhus kommer man på museerna, utställnings­ Kävijähallinta on tasapainoilua ristikkäisissä paineis- lokalerna, restaurangerna och kaféerna. Dessutom hyr sa. Ihmiskunnan yhteisenä omaisuutena maailmanpe- förvaltningsnämnden ut åtta unika, ståtliga fest- och rintökohteiden tulisi olla kaikille avoimia, mutta samalla möteslokaler. on huolehdittava, etteivät suuret kävijävirrat tärvele Avsikten är att medvetet styra turistströmmarna till kohdetta. Suomenlinnassa kävijät ohjataan hyvin opas- olika årstider. Evenemangen och marknadsföringen har tein varustetulle Siniselle reitille, jonka varrelle saaren ökat vinterturismens popularitet. Öarna kring Sveaborg päänähtävyydet, eväidensyöntipaikka ja palvelut sijoit- har öppnats för besökare, vilket har lett till en föränd­ tuvat. Näin asuntoalueet säilyvät rauhallisina ja herkät ring i Sveaborgs besökarprofil. Rekreationsanvändarna nurmikentät säästyvät kulumiselta. Liikunta- ja toimin- har blivit färre medan kulturturismen har ökat. Under de KIRJALLISUUTTA/LITTERATUR taesteisille on suunniteltu helpon liikkumisen reittejä. senaste åren har två tredjedelar av besökarna varit ut­ Sisätiloihin pääsee museoissa, näyttelytiloissa, ravin- länningar. Amper, Reetta & Lahdenmäki, Heikki (toim.), Suomenlinnan kunnostus ja uusi käyttö. Helsinki 2009 Eerikäinen, Liisa (toim.) Viaporista Suomenlinnaksi, Jyväskylä 2006 toloissa ja kahviloissa. Lisäksi hoitokunta vuokraa kah- Turisterna har en betydande inverkan på Sveaborgs Enqvist, Ove & Härö, Mikko, Varuskunnasta maailmanperinnöksi. Suomenlinnan itsenäisyysajan vaiheet. Suomenlinnaseura ry. Uudenkaupungin deksaa ainutlaatuisen upeaa juhla- ja kokoustilaa. lokala ekonomi. Efter att det årliga antalet besökare gick Sanomat Oy 1998 Matkailijavirtoja pyritään tietoisesti tasaamaan eri över enmiljonsstrecket år 2018 vaknade oron för det Hyvinvoivan Suomenlinnan säilyttäminen jälkipolville. Suomenlinnan hoito- ja käyttösuunnitelma 2020-2024. Suomenlinnan hoitokunta 2019 vuodenajoille. Tapahtumat ja markkinointi ovat kas- slitage på miljön och de störningar för invånarna som https://www.slhk.fi/suomenlinnan-hoito-ja-kayttosuunnitelma/ vattaneet talvimatkailun suosiota. Viereisten saarten turismen orsakar på Sveaborg. På ön finns dock över Helander, Vilhelm, Henttonen, Sauvo, Simons, Tom & Ahlqvist, Richard, Suomenlinnan maisema, avauduttua Suomenlinnan kävijäprofiili on muuttunut. 30 producenter av turisttjänster som är ekonomiskt Kunnostussuunnitelma, Kokoava julkaisu. Helsinki 1987 Virkistyskäyttäjien määrä on vähentynyt ja kulttuuri- beroende av besökarna. Coronaåret 2020 och dess in­ Kärki, Pekka & Eerikäinen. Liisa (toim.) Suomenlinnan rakennusten historia. Museoviraston Rakennushistorian osaston julkaisuja 17. Suomenlinnan hoitokunta. Suomenlinnan käyttösuunnitelman liiteraportti C. Jyväskylä 1997 matkailun osuus kasvanut. Viime vuosina lähes kaksi resebegränsningar gjorde att besökarmängden rasade Käyttösuunnitelma. Suomenlinnan käyttösuunnitelmaehdotus. Suomenlinnan käyttösuunnitelman työryhmä. 1974 kolmasosaa kävijöistä on ollut ulkomaalaisia. till knappt hälften av den tidigare volymen, vilket ställ­ Lahdenmäki, Heikki (toim.). Suomenlinna kunnostustyöt 1974-1994.Suomenlinnan käyttösuunnitelma. Liiteraportti D. Suomenlinnan hoitokunta. Matkailijoiden vaikutus Suomenlinnan paikallistalo- de både förvaltningsnämnden och aktörerna på ön åter Helsinki 1994. uteen on merkittävä. Vuosittaisen kävijämäärän ylitettyä inför en ny situation. Staten måste göra större inves­ Suomenlinna Seminar 85, Final Report, The Governing Body of Suomenlinna, Helsinki 1988 miljoonan rajan vuonna 2018 Suomenlinnassa huoles- teringar än i dag för att det ska vara möjligt att minska Suomenlinnan telakka ennen ja nyt, Museovirasto. Lehti 2007

438 Suomenlinnan hoitokunta saaren kunnostajana ja ylläpitäjänä Sveaborgs förvaltningsnämnd restaurerar, renoverar och förvaltar 439 Elämää Livet på Sveaborg Suomenlinnassa

TIINA LEIDÉN • RIIKKA RAHI

“Näkyykö teillä täällä televisio?” Kolmen kilometrin “Har ni tv här ute?” Den tre kilometer långa båtfärden merimatka mantereelle merkitsee osalle kävijöistä sitä, från fastlandet till Sveaborg får en del besökare att tro että Suomenlinnassa eletään muuta Helsinkiä alkeelli- att livet på ön är mer primitivt än i det övriga Helsing­ semmissa olosuhteissa. Kesä ja talvi ovat Suomenlinnas- fors. Och visst är sommaren och vintern mycket olika, sa toki hyvin erilaisia palveluissa ja liikenteessä. Kesällä när man tänker på tjänsterna och trafiken. På sommaren lautta kulkee vartin välein ja käytössä on myös vesibus- går färjan var femtonde minut och ön har också en vat­ siyhteys. Talvisin on vain 40 minuutin välein liikkuva tenbussförbindelse. På vintern har vi endast färjan, som lautta. Tulemiset ja menemiset pitää suunnitella tarkasti. går var 40 minut. Det gäller att planera sina färder om­ Televisio näkyy ympäri vuoden. sorgsfullt. Men vi har i varje fall tv året om. • Polkupyörä on tärkeä kulkuväline suomenlinnalaisille. Mutta talvi asettaa haasteensa sen käytölle. Suomenlinnassa välimatkat voivat olla pitkiä. Lautta- På Sveaborg kan avstånden vara långa. Bostäder­ • Cykeln är ett viktigt fortskaffningsmedel för dem som bor på Sveaborg. På vintern kan det vara besvärligt att cykla. rannasta Kustaanmiekan asuntoihin on puolitoista kilo- na i Gustavssvärd ligger en och en halv kilometer från metriä. Yleisin kulkuneuvo vuodenajasta riippumatta on färjeläget. Det vanligaste fortskaffningsmedlet är cykel polkupyörä. Sähköpolkupyörä ja erilaiset kuljetuspyörät – året om. Elcyklar och transportcyklar av olika slag är ovat myös suosittuja. Tavarat kulkevat useimmiten mai- populära. Den som har mycket saker transporterar dem tokärryillä. Lasihytin Annan näkee usein työntämässä oftast på mjölkkärra. Glaskonstnären Anna ses ofta for­ kaasupulloja kaupalta lasistudioon Susisaarelle. Auto- sla gasflaskor på kärra från butiken till hennes glasstu­ takseja ei ole, mutta polkupyörätaksi on. Sen voi tilata dio på Vargön. Det finns inga taxibilar på Sveaborg, men • Suomenlinnassa henkilökuljetuksiin ja tavarakuljetuksiin. däremot en cykeltaxi. Den kan man beställa för person- on paljon lapsia, Peruspalvelut Suomenlinnassa vielä on, vaikka och varutransporter. sekä saarilla asuvia, terveyspalvelut ja neuvola lopettivat 1990-luvulla. Sveaborg har fortfarande många bastjänster, men että siellä vierailevia. Suomenlinna on Kauppa, kirjasto, päiväkoti ja koulu toimivat mainiosti. hälsotjänsterna och barnrådgivningen slutade på yksi suosituimmista Kauppias tilaa mieluusti vähän erikoisempaakin tavaraa 1990-talet. Butiken, biblioteket, daghemmet och sko­ koululaisten kevätretkien kohteista. asukkaiden tarpeisiin. Keväällä 2020 tilattiin valtavasti lan fungerar jättebra. Köpmannen beställer gärna också puutarhamultaa. Näin ei tarvinnut lähteä mantereelle mer speciella varor till invånarna. Våren 2020 beställde • Det finns många puutarhamyymälään. Säkit noudettiin maitokärryillä vi en stor mängd trädgårdsmull. Då behövde vi inte åka barn på Sveaborg, bland både invånarna omasta lähikaupasta. till en trädgårdsbutik på fastlandet. Vi använde mjölk­ och besökarna. Lapsiperheelle Suomenlinna on oikein sopiva asuin- kärra för att transportera säckarna hem från vår närbu­ Sveaborg är ett av de populäraste målen paikka. Koulumatka on lyhyt ja lapsen vienti päiväko- tik. för skolklassernas tiin sujuu aamulla vaivattomasti samalla, kun itse siirtyy Sveaborg är bra som bostadsort för barnfamiljer. vårutflykter.

440 Elämää Suomenlinnassa Livet på Sveaborg 441 • Lautta yhdistää Suomenlinnan Helsinkiin. Reipasta • Suomenlinnan asuinrakennukset tarjoavat ainutlaatuisia vauhtia matkalla illan viimeiselle lautalle. elämyksiä. Kapeat kujanteet aukeavat nopeasti avariksi lahdiksi ja lehteviksi niityiksi. • Färjan binder samman Sveaborg med Helsingfors. Raska steg till kvällens sista färja. • Bostadshusen på Sveaborg bjuder på unika upplevelser. Smala gränder öppnas till vidsträckta vikar och grönskande ängar.

Skolvägen är kort och det är enkelt att lämna barnet på paikalliset puhallinsoittajat tuuttaavat tornista iltasoiton, dagis på väg till jobbet antingen på ön eller på fastlan­ jonka on jo monena vuonna järjestänyt asukasyhdistys det. Grannhjälp är en tjänst som används flitigt. Många Suomenlinnaseura ry. Kirkossa on messu joka toinen hämtar också grannens barn från dagis. Det fungerar sunnuntai ja kirkon krypta on ahkerassa käytössä las- bra, bara daghemmet blir informerad om arrangemang­ tenkerho-, perhe- ja vanhustoiminnassa. Kauneimmissa et. Skoleleverna kan tryggt gå ensam hem, då det inte joululauluissa kirkko on aina tupaten täynnä. Monet finns någon biltrafik och farliga korsningar på ön. tulevat mantereeltakin tähän tilaisuuteen joka vuosi uu- Sveaborgsborna får också njuta av de restaurang- destaan. och kulturtjänster som ordnats för besökarna, trots att sä­ Suomenlinnalaisia on vuonna 2020 hiukan alle 800 songsvariationen är stor. Utbudet är stort på sommaren, ja asuntoja runsaat 300. Vielä 2000-luvun alussa saa- men några museer och restauranger håller öppet också rella asui monia Kaartin soittokunnan muusikoita. Nyt på vintern. Många invånare använder festlokalerna på armeijan väki on poistunut saarelta lähes täysin. Suo- Sveaborg för sina familjefester. Det är trevligt att ordna en menlinnassa vuosikymmeniä asuneita on muuttanut släktträff eller konfirmationsfest i de historiska lokalerna. pois roimasti kohonneiden vuokrien takia. Vanhukset Den fina fyrkyrkan lyser upp kvällarna på Sveaborg. muuttavat, koska heidän on vaikea liikkua mukulakivillä Fyren sänder bokstaven H som ett tecken för Helsing­ ja he asuvat hissittömissä taloissa eikä Helsingin kaupun- fors. På sommaren spelar lokala hornmusiker ett tapto gin kotiapua aina saada Suomenlinnaan. från tornet. Invånarföreningen Suomenlinnaseura ry Uusiakin asukkaita on tullut Suomenlinnaan. Lap- har ordnat evenemanget i flera års tid. I kyrkan ordnas siperheitä on niin paljon, että saarelle tärkeät päiväkoti työpaikalle joko saareen tai mantereelle. Naapuriapu on mässa varannan söndag, och kyrkans krypta används ja alakoulu ovat säilyneet. Suomenlinnan raitit kaiku- Men Sveaborg har också fått nya invånare. Det paljon käytetty palvelu. Päiväkodista voi noutaa oman flitigt för barnklubbar och för familje- och seniorverk­ vat lasten iloisista kiljahduksista ja pienet polkupyörät finns så många barnfamiljer att daghemmet och låg­ lapsensa lisäksi myös naapurin lapsen, kunhan ilmoitus samhet. När de vackraste julsångerna ordnas är kyrkan suihkivat vauhdilla, kun lapsoset kiiruhtavat leikkeihinsä stadieskolan som är viktiga för ön finns kvar. Vägarna päiväkotiin on tehty. Koululaisten on turvallista tulla yk- alltid fullsatt. Många som bor på fastlandet kommer var­ toistensa luo. Vanha ajatus siitä, että koko kylä kasvat- på Sveaborg klingar av barnens glada röster och små sin kotiin, kun autoliikennettä ja vaarallisia risteyksiä ei je år till det här evenemanget. taa lapsia, on voimissaan. Aikuiset vaalivat tuntematto- cyklar pilar förbi när barnen skyndar för att leka hos var­ juurikaan ole. År 2020 fanns det knappa 800 invånare och drygt mienkin lasten turvallisuutta. Lasten ja lastenrattaiden andra. Den gamla tanken om att det behövs en hel by för Vierailijoille suunnatuista ravintola- ja kulttuuri- 300 bostäder på Sveaborg. I början av 2000-talet lisäksi Suomenlinnan kuvaan kuuluvat myös lukuisat att uppfostra ett barn lever starkt kvar. De vuxna sköter palveluista pääsee nauttimaan suomenlinnalainenkin, bodde det fortfarande många musiker från Gardets mu­ koirat. Tuskin missään on niin paljon lemmikkejä kuin också om att okända barn är trygga. Utöver barn och vaikka kausivaihtelu on suuri. Kesällä tarjontaa on yllin sikkår på Sveaborg. I dag har militärerna lämnat ön näs­ Suomenlinnassa, jonka luonto on mitä mainioin paikka barnvagnar präglas bilden av Sveaborg också av många kyllin, mutta talvisinkin on muutama museo ja ravintola tan helt. Många som bott i flera årtionden på Sveaborg koirien kanssa touhuamiseen. Aika ajoin Suomenlinnas- hundar. Knappast någonstans finns det så mycket avoinna. Monet asukkaat käyttävät Suomenlinnan juh- har flyttat bort på grund av att hyrorna stigit rejält. Äldre sa kiistellään siitä, saavatko kissat kulkea vapaana, kun sällskapsdjur som på Sveaborg, där naturen erbjuder latiloja omissa perhejuhlissaan. Historiallisissa tiloissa on flyttar bort eftersom det är svårt för dem att röra sig på koirat on pidettävä kiinni. många fina ställen att stoja med hundarna. Ibland de­ mukava järjestää sukukokous tai rippijuhlat. kullerstenarna och bo i husen som saknar hiss. Dessut­ Moni muuttaa Suomenlinnaan mielessään romant- batterar sveaborgsborna om huruvida katter får gå fria, Hieno majakkakirkko valaisee asukkaiden iltoja. Ma- om är det inte alltid möjligt att få Helsingfors stads hem­ tinen ajatus ympäristön kauneudesta ja historiallisen då hundar måste hållas kopplade. jakka lähettää H-kirjainta Helsingin merkiksi. Kesäiltaisin hjälp på Sveaborg. kohteen eksotiikasta. Osa jää vain hetkeksi. Vaikeaksi Många flyttar till Sveaborg lockade av den roman­

442 Elämää Suomenlinnassa Livet på Sveaborg 443 tiska, vackra miljön och den exotiska historiska orten. menlinnalaisuutta ja nimeävät saaria omalla tavallaan. pel för att virka. Kulturlivet är livligt, då de många mu­ En del stannar endast en kort tid. Många upplever att Entinen Länskäri (Länsi-Mustasaari) onkin nykykielellä sikerna och konstnärerna ordnar konserter och utställ­ förbindelserna till fastlandet är besvärliga, särskilt när Läne. Suomenlinnassa muinoin vallinnut jako herroihin ningar. Tiotals människor medverkar i arrangemangen barnen blir så gamla att de börjar i högstadiet eller har ja työläisiin ei enää päde, vaan kaikki viihtyvät yhdessä. för stadsdelsevenemangen under namnet Starka fritidsaktiviteter i staden. Inflyttande kan också bli över­ Suomessa ei ole montaakaan ammattia, jonka edustajaa Sveaborg. Sveaborgsborna hittar kontinuerligt på nya raskade av att bostäderna inte motsvarar den nivå som ei Suomenlinnasta löytyisi. gemensamma aktiviteter och sätt att skapa glädje för de blivit vana vid. Bostäderna kan ha många kvadratme­ Vuonna 2020 Suomenlinnassa käynnistyi mittava sig själva och dem som besöker ön. ter men endast ett par rum. Det är svårt för stora famil­ remontti, kun lähivuosina on tarkoitus peruskorjata nel- Det blåser nästan alltid på Sveaborg! Särskilt de jer att slå sig ned, när det är besvärligt att dela rummen jä asuintaloa. Monet muuttavat remontin takia lopulli- som ofta går över någon av broarna på ön får känna mellan familjemedlemmarna. Alla bostäder har inte lika sesti kaupunkiin, mutta monet palaavat entistä ehom- det i märg och ben. När det snöblandade regnet piskar fina köks- och badrumsmöbler som i stan, förvarings­ piin asuntoihinsa. rakt mot ansiktet och vinden blåser från alla riktningar utrymmena är begränsade och det är inte tillåtet att re­ Suomenlinnassa vallitsee poikkeuksellisen vahva vet sveaborgsbon att det gäller att lämna paraplyet och novera någonting själv. Även om fönstren är renoverade yhteisöllisyys, joka on koronavuonna 2020 vain koros- de högklackade skorna hemma. Då får vi lov att knäppa kan det vara dragigt i rummen. Ibland kan det till och tunut. Turistit puuttuvat, joten saarelaiset ovat nähneet regnrocken ordentligt, luta oss mot vinden och traska med regna in. Trots det utgör de kortvariga invånarna naapurinsa uudella tavalla. Kaikista pidetään huolta. hemåt i gummistövlar eller joggingskor. Det har till och ett minimum av dem som flyttar till Sveaborg. Suomenlinnan yhteisössä on hyvä elää. med hänt att vinden sökte sig under jackan på en lite De nya invånarna bygger upp en egen, ny identitet som sveaborgsbor. De ger t.ex. öarna nya namn. Det som tidigare hette Länskäri (Länsi-Mustasaari, dvs. Väster Svartö) kallas i dag Läne. Fordom rådde det en sträng indelning i herrar och arbetare på Sveaborg. Det gäller inte längre, utan alla trivs tillsammans. Det finns inte många yrken i Finland som inte är representerade • Porteista ja ikkunoista aukeaa usein sykähdyttäviä på Sveaborg. näkymiä saaren eri kohteisiin. År 2020 inleddes ett omfattande ombyggnadspro­ • Portar och fönster vetter ofta mot vackra utsikter på ön. jekt på Sveaborg. Planen är att grundligt renovera fyra bostadshus. En del flyttar slutligt till staden på grund av renoveringen, men många planerar att återvända till koetaan yhteydet mantereelle varsinkin siinä vaiheessa, sina bostäder, som är finare än någonsin. kun lapset menevät yläkouluun tai aloittavat harrastuk- Det råder en exceptionellt stark gemenskapsan­ sen kaupungilla. Tulijoille voi olla myös yllätys, etteivät da på Sveaborg, och den har blivit ännu djupare un­ asunnot vastaa totuttua tasoa. Asunnoissa saattaa olla der coronaåret 2020. Turisterna är borta och öborna runsaasti neliötä, mutta vain pari huonetta. Isojen per- har börjat betraktat sina grannar med färsk blick. Man heiden on vaikea asettua aloilleen, kun tiloja on vaikea tar hand om alla. Det är gott att bo i gemenskapen på jakaa perheenjäsenten kesken. Keittiö- ja kylpyhuone- Sveaborg. kalusteet eivät kaikissa asunnoissa ole samaa tasoa kuin På Sveaborg fungerar Mannerheims barnskydds­ kaupungilla, säilytystiloja on vähän eikä mitään saa itse förbund, sjöscouterna, en seglings- och båtklubb, en remontoida. Jo remontoiduista ikkunoista vetää ja jos- motorcykelklubb, en idrottsförening och Suomenlinna­ • Suomenlinnakeskus sijaitsee paikassa, missä Susisaaren silta yhdistää kaksi Suomenlinnan pääsaarta, Ison Mustasaaren kus myös sataa sisään. Siitä huolimatta käypäläisiä on seura, som firar sitt 50-årsjubileum år 2020. Nästan ja Susisaaren. vähemmistö Suomenlinnaan muuttavista. hälften av dem som bor på ön är medlemmar i sällska­ • Sveaborgscentret ligger på ett ställe där Vargöns bro förenar två av Sveaborgs huvudöar, Stora Östersvartö och Uudet asukkaat rakentavat omaa, uudenlaista suo- pet. Sveaborgsborna samlas också spontant, till exem­ Vargön.

444 Elämää Suomenlinnassa Livet på Sveaborg 445 Suomenlinnassa tuulee melkein aina! Sen tuntevat serna på sitt eget sätt. När det utlovas åska och regn i ytimissään varsinkin ne, joiden kulkureitille sattuu joku Helsingfors, vet vi på Sveaborg att dagen kommer att saaren silloista. Kun räntää sataa vaakasuoraan ja kun bli solig. Om det däremot samlas mörka moln på havet tuuli puhaltaa joka suunnasta, tietää suomenlinnalainen, är det klart att det snart kommer att dundra ordentligt. ettei sateenvarjosta tai korkokengistä ole mihinkään. Havet och Sveaborgs historia påverkar öns växtlig­ Silloin tallustellaan tiukassa etunojassa tuulta puskien het. Under försommaren är doften av syren och sch­ kumppareissa tai lenkkareissa ja sadeviittaan sonnustau- ersmin så bedövande att till och med romantikern blir tuneena kohti kotia. Heiveröisemmälle asukkaalle saat- yr. Parkerna med sina ädla träd och gräsmattorna kring taa käydä niin, että tuuli pääsee takin alle, nostaa ilmaan byggnaderna verkar mycket exotiska för turister som ja paiskaa maahan sellaisella voimalla, että käsi murtuu. kommer från Finlands nordligare delar. Och visst tycker Mutta Suomenlinnassa ollaan ylpeitä siitä, että siellä sel- också invånarna att de är vackra. På våren blommar sci­ vitään olosuhteissa, joissa helsinkiläinen tilaisi itselleen llorna som blå mattor under träden och på gräsmattor­ taksin tai hyppäisi ainakin raitiovaunuun. na, och när vallarna täcks av ryssgubbens gyllene prakt, Meren äänet, aallot ja tuoksut luovat aivan erityis- vet vi att högsommaren är här. laatuisen ääni- ja kuvamaiseman Suomenlinnaan. Ty- Sveaborgsborna har också helt konkreta kontakter

• Rakennusten ylläpito on usein haastavaa. Kosteus ja tuuli syövät maalipintaa ja hiljaisena kautena syksyllä ja talvella Suomenlinna hiljenee odottamaan uutta kevättä.

• Det är ofta arbetsamt att underhålla husen. Fukten och vinden sliter på målarfärgen och under lågsäsongen på hösten och vintern tystnar Sveaborg i väntan på en ny vår.

Suomenlinnassa toimii Mannerheimin lastensuoje- lättare sveaborgsbo, lyfte upp hen och slungade hen luliitto, meripartiolaiset, purjehdus- ja veneseura, moot- mot marken med en sådan kraft att hen bröt armen. toripyöräkerho, urheiluseura ja 50 vuotta vuonna 2020 Men de som bor på Sveaborg är stolta över att de klarar täyttävä Suomenlinnaseura, johon kuuluu lähes puolet sig i omständigheter under vilka en helsingforsare skulle saaren asukkaista. Suomenlinnalaiset kokoontuvat myös beställa taxi eller åtminstone ta spårvagnen. spontaanisti esimerkiksi virkkaamaan. Kulttuurielämä Havets ljud, vågor och dofter skapar ett helt eget on vilkasta, kun lukuisat muusikot ja taiteilijat järjestävät ljudlandskap och visuellt uttryck på Sveaborg. När vatt­ konsertteja ja näyttelyitä. Kymmenet ihmiset osallistuvat net stiger och brusar kring bropålarna i Artilleriviken, vet Väkevä Viapori -kaupunginosatapahtumien järjestelyi- man att ett stort fartyg snart ska passera Gustavssvärd. • Meri on oleellinen osa Suomenlinnan luonnetta. Monilla asukkailla on vene, jolla pääsee liikkumaan Helsingin hin. Suomenlinnalaiset keksivät jatkuvasti uusia tapoja Fartyget pressar vatten framför sig när det kommer, och ympäristön kauniissa saaristossa. toimia yhdessä ja tuottaa iloa itselleen ja saarella kävi- när det passerar drar det vatten bort från öns stränder. • Havet är ett viktigt element i Sveaborg. Många som bor på Sveaborg har en båt med vilken de kan röra sig i den jöille. Sveaborgsbon får också lära sig att läsa väderprogno­ vackra skärgården kring Helsingfors.

446 Elämää Suomenlinnassa Livet på Sveaborg 447 keskikesän tietää puolestaan alkaneen silloin, kun vallit I juni är alla redan trötta på dem. Gäss som skyddar sina peittyvät tuuheiden ukonpalkojen kullankeltaisesta lois- unga anfaller förbipasserande. Vilda minkar som turis­ tosta. ter skrämt på flykt från Skanslandet till Sveaborg, och Suomenlinnalaiset ottavat kontaktia ympäröivään huggormar som enligt en lokal legend slingrat sig ända luontoon myös konkreettisesti. ”Milloin valkosipulit in i trappuppgången, är ett diskussionsämne bland in­ kannattikaan istuttaa? Onko teillä jo espanjasiruetanoi- vånarna. Den allra populäraste sveaborgsbon är ändå ta?” Saarelaisten viljelypalstat sijaitsevat kallioiden ko- berguven, som förtjusat öborna med sitt hoande och loissa ja asuinrakennusten liepeillä. Palstoilla viljellään sina ungar sedan några år tillbaka. Däremot har padda vihanneksia, yrttejä ja perunaa sekä kasvatetaan marja- och ekorre försvunnit nästan helt. pensaiden lisäksi koristekasveja. Mitä tahansa palstoille UNESCO utsåg Sveaborg till ett världsarvsobjekt år ei voi istuttaa, vaan jokaisen viljelijän täytyy noudattaa 1991 som ett minnesmärke över tidevarvets fästnings­ Suomenlinnan hoitokunnan ohjeita. Suomenlinnaan ei byggande och som en levande stadsdel. Sedan dess haluta vieraslajeja eikä perinneluonteen vastaisia kasveja har många utlänningar som rest till Helsingfors också

• Suuret matkustajalaivat ja hanhet ovat oleellinen osa tämän päivän Suomenlinnan maisemaa.

• Stora passagerarfartyg och gäss är ett synligt inslag i vyerna på Sveaborg i dag.

kistölahdella tajuaa siltapaalujen ympärille syntyvästä med den omgivande naturen. “När var den bästa tiden kuohusta ja veden noususta, että kohta Kustaanmiekas- att plantera vitlök?” “Har ni redan spansk skogssnigel?” ta menee iso laiva, joka työntää vettä edellään, mutta Öbornas trädgårdsland ligger i klippskrevor och vid bo­ salmen ohitettuaan myös vetää vettä saaren rannoilta. stadshus. På trädgårdslotterna odlas grönsaker, örter Suomenlinnalainen on oppinut lukemaan myös sää- och potatis, bärbuskar och prydnadsväxter. Det är inte ennusteita omalla tavallaan. Kun Helsinkiin luvataan tillåtet att plantera vad som helst på jordlotterna, utan ukkosta ja sadetta, ymmärretään Suomenlinnassa, että alla ska följa Sveaborgs förvaltningsnämnds anvisning­ päivästä tulee aurinkoinen. Mutta jos meren ylle kertyy ar. Främmande arter och växter eller blommor som står i mustia pilviä, on selvää, että kohta jyrisee ja kovaa. strid med den traditionella omgivningen är inte välkom­ Meri ja saaren historia vaikuttavat Suomenlinnan na på Sveaborg. Skörden hotas inte bara av spansk kasvustoon. Alkukesästä syreeneiden ja jasmikepen- skogssnigel, utan även av vitkindad gås och ibland ock­ saiden tuoksu on niin huumaava, että romantikkoakin så av turister som kommit på besök på ön. Alla besökare huimaa. Jalopuiden täyttämät puistot ja rakennuksia förstår inte eller bryr sig inte om att odlingarna är avsed­ reunustavat nurmikot näyttävät pohjoisemmasta Suo- da för odlarna själva, dvs. för dem som bor på Sveaborg. mesta kotoisin olevien turistien silmissä hyvin eksootti- De vitkindade gässen är bland Sveaborgs mest be­ • Harmajan luotsiasemalta aukeaa avoin meri. Se on yksi Itämeren vilkkaimmista laivaväylistä. silta. Kauniilta ne näyttävät asukkaistakin. Keväällä skil- römda invånare. De första gässen noteras med sponta­ lat leviävät puiden alle ja nurmikoille sinisiksi matoiksi ja na glädjeyttringar, eftersom gässen kommer med våren. • Vid Gråhara lotsstation ser man det öppna havet. Här går en av Östersjöns livligast trafikerade fartygsfarleder.

448 Elämää Suomenlinnassa Livet på Sveaborg 449 • Monissa linnoituksen • Suomenlinna on aina ollut inspiraation lähde, mikä rakennuksissa sijaitsee ilmenee mitä moninaisimmilla tavoilla. nykyään työhuoneita, joissa taiteilijat, kirjoittajat ja tutkijat • Sveaborg har alltid bjudit på inspiration av de mest työskentelevät. Ikkunat varierande slag. ovat joskus pienet, mutta linnoituksen tilat tarjoavat käyttäjilleen keskittymisrauhan ja inspiraation lähteen.

• I många av fästningens byggnader finns numera arbetsrum för konstnärer, författare och forskare. Ibland är fönstren små, men lokalerna i fästningen bjuder användarna kyttämät villiminkit ja paikallislegendan mukaan jopa på inspiration och ro att rappukäytäviin luikerrelleet kyykäärmeet puhuttavat koncentrera sig. asukkaita. Kaikkein suosituin suomenlinnalainen on kui- tenkin huuhkaja, joka on ihastuttanut huhuilullaan ja poikueillaan saarelaisia jo muutaman vuoden. Sen sijaan rupisammakot ja oravat ovat kadonneet lähes tyystin. Suomenlinna valittiin Unescon maailmanperintö- kohteeksi vuonna 1991 aikansa sotilaslinnoittamisen muistomerkkinä ja edelleen elävänä kaupunginosana. Tämän jälkeen moni ulkomainen Helsingissä vierailija on ottanut Suomenlinnan matkaohjelmaansa. Vuonna 1998 Suomenlinna juhli 250-vuotista historiaansa ja sai paljon julkisuutta useissa medioissa. Tämä kasvatti myös kotimaisten vierailijoiden Suomenlinna-kiinnos- tusta. Miljoona kävijää ylittyi ensimmäisen kerran vuon- na 2016 ja sen jälkeen vierailijoiden määrä on säilynyt samoissa lukemissa aina koronavuoteen 2020. Suomalaiset käyvät Suomenlinnassa lähinnä ke- säisin, kun taas ulkomaiset turistit vierailevat saarella tai kukkia. Satoa vaanivat espanjasiruetanoiden lisäksi tagit ett besök på Sveaborg på programmet. År 1998 kaikkina vuodenaikoina. Asukkaat kokevat ulkomaiset tiska turisterna, som blivit fler under de senaste åren, myyrät, valkoposkihanhet ja satunnaisesti myös saarella firade Sveaborg sitt 250-årsjubileum och fick mycket turistit pääosin positiivisena asiana. Tosin viime vuosina ibland förvirring. De som bor i de nedersta våningarna kävijät. Kaikki kävijät eivät joko ymmärrä tai välitä siitä, uppmärksamhet i många medier. Detta ökade intresset yleistyneet aasialaiset turistit hämmentävät. Alakerran ska hålla gardinerna fördragna även på dagen. I annat että palstat on tarkoitettu viljelijöittensä eli suomenlin- för Sveaborg även bland finländarna. En miljon besöka­ asuntojen ikkunoissa on pidettävä verhot kiinni myös fall kan de upptäcka att de blir fotograferade av turister nalaisten omaksi hyödyksi. re uppnåddes första gången år 2016, och sedan dess päivisin, sillä muutoin voi huomata joutuneensa ikku- som står bakom fönstret. Under säsongen är det ex­ Valkoposkihanhet ovat Suomenlinnan kuuluisimpia har besökarmängderna varit på samma nivå ända fram nan takana kuvaavan turistin kohteeksi. Liikkuminen tremt svårt att röra sig på ön, särskilt på cykel. En turist asukkaita. Ensihavainnot hanhista johtavat spontaanei- till coronaåret 2020. varsinkin polkupyörällä on sesonkiaikana todella haasta- som fotar sin kompis väjer inte, och det är svårt att ta sig hin suosionosoituksiin, koska hanhet tuovat kevään Finländare besöker Sveaborg främst på sommaren, vaa. Kaveriaan kuvaava turisti ei väistä eikä ison ryhmän förbi stora grupper. tullessaan. Kesäkuussa niihin ollaan jo kyllästyneitä. medan utländska turister kommer till ön under alla års­ läpi pääse. Finländare som kommer från andra håll än från hu­ Poikasiaan vartioivat hanhet hyökkäävät kulkijoiden tider. Invånarna upplever utländska turister i huvudsak Pääkaupunkiseudun ulkopuolelta tulevat suomalai- vudstadsregionen beter sig på samma sätt som de ut­ kimppuun. Vallisaaresta turistien Suomenlinnaan säi- som ett positivt fenomen. Visserligen väcker de asia­ set käyttäytyvät kuten ulkomaiset turistit, mutta valtava ländska turisterna, men den enorma mängden besökare

450 Elämää Suomenlinnassa Livet på Sveaborg 451 linnalaisia. Tällöin syntyy vaikutelma, että saarella asuva minsta sveaborgsborna blir ofta fotograferade av över­ on kuin häkkieläin, jota kaikki voivat ihmetellä. Asuk- entusiastiska turister. Då infinner sig lätt en känsla av att kaat ovat ylpeitä maailmanperintökohteessa elämisestä, de som bor på ön är som djur i bur som alla får stirra på. mutta vierailijoiden tulee kunnioittaa yksityisyyttä. Sveaborgsborna är stolta över att bo i ett världsarvsob­ Meri yhdistää ja eristää suomenlinnalaiset mante- jekt, men besökarna ska respektera deras privatliv. reesta. Ohimatkaavien laivojen törähdykset, meren ke- Havet både förenar sveaborgsborna med fastlandet säinen kimmellys ja talvinen viima tekevät asukkaista och skiljer dem från det. Signalerna från passerande nöyriä ja saavat ajattelemaan välillä suuriakin ajatuksia. fartyg, havets glitter på sommaren och den kalla vin­ Suomenlinnassa ei tarvitse montaa kymmentä metriä den på vintern gör invånarna ödmjuka och väcker ibland kävellä, kun on jo meren äärellä. Sileiltä ja jyhkeiltä ran- också stora tankar hos dem. På Sveaborg behöver man takalliolta ja puiden siimeksestä voi katsella Suomen- aldrig gå många steg innan man står vid havet. På de lahden aaltojen kulkua maailman toiselta laidalta tänne släta, massiva strandklipporna och i skuggan under trä­ ja takaisin. Meri tarjoaa avaruutta sekä mieleen että den kan man betrakta Finska vikens vågor, som bjuder maisemaan. Suomenlinna on huikea ja ainutlaatuinen på en led ända till andra sidan världen och tillbaka igen. asuinpaikka. Havet gör både sinnet och landskapet öppet. Sveaborg är ett fantastiskt, unikt ställe att bo på.

Översättning: ACC Global

• Jokaiselle suomenlinnalaiselle tuuli on tuttu elementti. Se on osa saaren ominta luonnetta.

• Vinden är ett välbekant element för alla som bor på Sveaborg. Den är en oskiljaktig del av öns karaktär.

pääkaupunkiseutulaisten virkistyskävijöiden määrä kau- som kommer från huvudstadsregionen för att tillbringa niina kesäpäivänä harmittaa asukkaita. Silloin ei mahdu vackra sommardagar på Sveaborg irriterar invånarna. lauttaan eikä kauppaan. Meluhaittoja ja järjestyshäiriöitä Då finns det ingen plats på färjan och i butiken. Då fö­ esiintyy. Vuokrattavien juhlatilojen lähellä asuvat kärsi- rekommer det buller och störningar i ordningen. De som vät metelistä muita enemmän, mutta myös pääreittien bor nära festlokaler som hyrs ut lider mer av bullret än varrella asuvat saavat osansa, kun bilekansa yön tun- de andra, men även de som bor vid huvudlederna får sin teina yrittää ehtiä kovaäänisesti huudellen viimeisiin beskärda del på natten, när partyfolket skyndar till de lauttoihin. sista färjorna under högljudda rop. Suomenlinnalaiset suhtautuvat kävijöihin myötä- Sveaborgsborna har en positiv inställning till be­ mielisesti, mutta toivovat vierailijoiden ymmärtävän sökarna, men önskar att besökarna också förstod att saaren olevan myös satojen ihmisten koti. Oman kodin många hundra människor bor på ön. Sveaborg är deras oven ulkopuolella iltamyöhään möykkäävät bilettäjät tai hem. Hålligångare som stojar utanför hemdörren sent ulkona kuivuvien pyykkien alla grillaajat eivät ole kovin på natten eller semesterfirare som grillar under tvätten • Kuninkaanportti on Suomenlinnan symboli mukavia. Yli-innokkaat turistit kuvaavat pieniä suomen- som hänger ute på tork är inte särskilt trevliga. De allra • Kungsportet är symbol för Sveaborg.

452 Elämää Suomenlinnassa Livet på Sveaborg 453 Suomenlinna on aina Sveaborg är alltid större asukkaitaan suurempi än sina invånare

PETRA TANDEFELT

Kun kasvaa, asuu ja työskentelee Suomenlinnassa, ei Den som växer upp, bor och arbetar på Sveaborg kan yksinkertaisesti voi olla kiinnostumatta historiasta. Moni inte undvika att bli intresserad av historia. Många roliga hauska ja jännä asia, joihin lapsena on suhtautunut lä- och spännande saker som man i barndomen har uppfat­ hinnä hilpeydellä ja arkisen käytännöllisesti, on saanut tat som något uppsluppet eller vardagspraktiskt har fått raamit vasta aikuisena. en inramning först då man blivit vuxen.

• Heikki Tandefeltin persoona liittyi Suomenlinnan tapahtumiin erottamattomalla tavalla. Kuvassa hän opastaa Suomenlinnassa syyskuussa 1925 Ruotsi kuningas Kustaa V:tä ja kuningatar Victoriaa sekä Suomen tasavallan presidentti Lauri Kristian Relanderia.

• Heikki Tandefelts personlighet var en oskiljaktig del av många händelser på Sveaborg. På bilden visar han Sveriges kung Gustav V och drottning Victoria och Republikens president Lauri Kristian Relander runt på Sveaborg i september 1925.

Lapsena me leikimme hippaa teloituspaikoilla, ra- Som barn lekte vi tafatt på avrättningsplatser, bygg­ kensimme majaa venäläisen tykin jalustaan, ja Ehren­ de kojor i lavetten till en rysk kanon och lekte att Eh­ svärdin hauta saattoi olla vaikka merirosvolaiva. Nyt ai- rensvärds gravmonument var ett sjörövarskepp. Även kuisenakin on helppo valahtaa lapsuuden mentaalisiin nu, när jag är vuxen, kan jag lätt slinka ner i barndomens kaninkoloihin: esimerkiksi ampuma-aukossa auringossa mentala kaninhål. När jag till exempel sitter i solen i en istuskellessa äkkiä muistaa, kuinka juuri tässä oli kauppa skottglugg kan jag plötsligt minnas att det var just här ja kivenkoloissa kaupan hyllyt, joista möimme vähit- som vi lekte butik. Springorna mellan stenarna fick täistavaraa. Silmänräpäyksessä punainen maksaruoho vara hyllor för våra varor. I en handvändning omvand­ • Suomenlinnan ensimmäisen intendentin, taiteilija Heikki Tandefeltin lukuisat Suomenlinna-aiheiset taideteokset muuttuu jauhelihaksi, talventörröttäjä tikkukaramelliksi, las röd fetknopp, som växer här och där, till köttfärs, en jättivät lähtemättömän jäljen myös suvun uusien sukupolvien mielenmaisemaan. ja piharatamon lehdet ovat käypää valuuttaa. Edelleen- torr stjälk blir en slickepinne och groblad blir kontanter. • Sveaborgs första intendent var konstnären Heikki Tandefelt. Han gjorde många konstverk med motiv från Sveaborg. kin pitkiin ja pimeisiin tunneleihin liittyy minulla irratio- Jag hyser fortfarande en irrationell skräck för långa De har också gjort bestående intryck på släktens senare generationer och blivit en del av deras själslandskap. naalista pelkoa – liekö jäänteitä vähän liian pelottavista och mörka tunnlar. Kan det bero på alltför spännande

454 Suomenlinna on aina asukkaitaan suurempi Sveaborg är alltid större än sina invånare 455 rosvo ja poliisi -leikeistä, tai kummitteleekohan niissä tjuv-och-polislekar eller spökar det faktiskt i dem? Jag todella? Taskulamppua en ota niihin mukaan vieläkään, tar fortfarande ingen ficklampa med mig i tunnlarna; jag enkä halua nähdä mitä tunnelien aavemainen pimeys vill inte se vad det spöklika mörkret döljer. sisälleen kätkee. För mig var min farfarsfar Heikki, dvs. Carl Hen­ Minulle isäni isoisä Heikki, eli Carl Henrik Magnus rik Magnus Tandefelt (1882–1943) alltid konstnär, och Tandefelt (1882–1943), on aina ollut taiteilija, ja sen dessutom en engagerad museiman. Som barn mötte lisäksi innokas museomies. Lapsena tutustuin hänen jag hans konstverk med Sveaborgsmotiv på väggar­ Suomenlinna-aiheisiin teoksiinsa kotini ja sukulaisteni na i mitt eget hem och hos mina släktingar. Jag visste seinillä. Tiesin hänen olleen myös Suomenlinnan mu- också att han var den första intendenten för museet på seon ensimmäinen intendentti, vaikka en oikein ym- Sveaborg, trots att jag inte riktigt förstod vad det betyd­ märtänyt mitä se tarkoitti. Myöhemmin oivalsin, että de. Senare förstod jag att han hade någon sorts militär jonkinlainen sotilastaustahan hänet alkujaan Sysmästä bakgrund i släkten, och att den bidrog till att han kom Suomenlinnaan toi. från Sysmä till Helsingfors och sedan hit till Sveaborg. Vanhan sotilassukumme edustajia on Medlemmar i vår släkt har tjänat som of­ työskennellyt linnoituksessa jo sen raken- ficerare i fästningen redan när den bygg­ tamisen aikoina, siis hyvin kauan ennen des, dvs. ett bra tag före Heikki. Av Heikkiä. Esi-isistäni ”Väkevä Otto” mina förfäder lämnade «Starke-Otto» Tandefelt (1695–1757), ja ilmeisesti Tandefelt (1695–1757), och uppen­ kaikki hänen kuusi poikaansa jätti- barligen också hans sex söner, en vät jälkiään tuolloiseen Sveabor- del spår efter sig på det dåvarande giin. Esimerkiksi Johan Tandefeltin Sveaborg. I arkiven finns till exem­ 1700-luvulla signeeraamia linnoi- pel fästningsritningar signerade • Sininen talo sijaitsi aivan Augustin Ehrensvärdin haudan lähellä suurella linnanpihalla. Ikätoverinsa innokkaasti kannustamana Petra Tandefelt osoitti empiirisesti, että pakkasella kieli voi tarttua talon edessä olevan tykin rautapintaan. tuspiirustuksia löytyy arkistosta. av Johan Tandefelt på 1700-talet. Linnoituksessa työskennellyt insinöö- Hans bror, ingenjörsofficeren Robert • Blå huset låg i närheten av Augustin Ehrensvärds grav på stora borggården. Ivrigt uppmuntrad av sin kamrat bevisade Petra Tandefelt empiriskt att tungan i frost kan hålla sig fast vid järnytan på en kanon framför huset. riupseeri Robert Tandefelt puolestaan Tandefelt, som arbetade på fästning­ rakennutti yhden suvun kartanoista en, lät i sin tur bygga en av släktens Suomenlinnasta tuoduilla piirustuksilla. herrgårdar i Tavastland efter ritning­ perusti keraamikkojen yhteistyöhuone Pot Viaporin pa var ett svenskspråkigt krigsbarn på avdelningen för Koskipään vihreää kartanoa voi käydä • Nils Schillmarkin vuoden 1798 ar som härstammade från Sveaborg. ihailemassa Hartolassa, Itä-Hämeen mu- tienoilla maalaama Hedvig Sofia Besök gärna den grönmålade herrgår­ yhdessä työryhmän kanssa. Pot Viapori toimii saarella scenografi. Mamma började tillverka keramik i sitt eget seossa. Sitäkin museota Heikki Tande- Tandefeltin muotokuva tarkkailee den Koskipää, som i dag inhyser Östra edelleen. arbetsrum här på Sveaborg. Senare grundade hon den hyväntahtoisesti seinältä Petra felt oli aikanaan perustamassa, yhdessä Tandefeltin elämää suvulle Tavastlands museum, i Gustav Adolfs Oli ”synkkä ja myrskyinen yö” lokakuussa 1966, gemensamma keramikstudion Pot Viapori tillsammans kirjailija Maila Talvion kanssa. läheisessä Suomenlinnassa. (Hartola). Heikki Tandefelt var med om kun lähdin täältä merivartioston veneellä mantereelle med en arbetsgrupp. Pot Viapori fungerar på ön än i syntymään. Onneksi kuulemma olin kovavatsainen dag. Minun isäni puolestaan keksi tuoda • På porträttet, som Nils Schillmark att grunda också detta museum till­ nuorikkonsa 1960-luvulla Suomenlin- målade kring år 1798, observerar sammans med författaren Maila Talvio. vauva – ettei käsin pestävistä sideharsovaipoista niin En mörk och dyster natt i oktober 1966 åkte min naan – olihan täällä suku asunut ja työs- Hedvig Sofia Tandefelt vänligt På 1960-talet hittade min nygifta kauhean suurta riesaa koitunut. Hevosen tuoma kan- blivande mamma från Sveaborg till fastlandet med Petra Tandelfelts liv på Sveaborg, kennellyt aiemminkin. Vanhempani som är så viktig för släkten. far på att flytta till Sveaborg tillsam­ tovesi lämmitettiin kattilassa sähköliedellä, ja kannettiin sjöbevakningens båt. Det var dags för mig att komma tapasivat toisensa Ateneumin taidekou- mans med sin unga hustru. Här hade ju ulos laskiämpärissä likakaivoon pihan perälle. Asuimme till världen. Till all lycka var jag en baby som hade hård lussa; äiti oli keramiikkaa opiskeleva evakkotyttö Sor- släkten bott och arbetat redan tidigare. Mina föräldrar Susisaarella: Kuolleessa kaupungissa ja Sinisessä talossa mage – blöjorna av gasväv skulle tvättas för hand, men tavalasta, ja isä ruotsinkielinen sotalapsi lavastustaiteen träffades när de studerade vid Konstindustriella lärover­ Ehrensvärdin haudan takana. Teetä juotiin paljon, kos- det lär inte ha varit något stort sjå. Vattnet kördes till hu­ osastolta. Äiti aloitti keramiikan teon täällä Suomenlin- ket på Ateneum. Min mamma var en evakuerad karelsk ka vetoisassa vanhassa asunnossa oli niin kylmä. Pönt- set med häst och värmdes upp i en kastrull på elspisen. nassa ensin omassa työhuoneessaan, myöhemmin hän flicka från Sordavala som studerade keramik, och pap­ töuunit hehkuivat kuumina illat pitkät, ja kankussani oli Avloppsvattnet bars ut i slaskämbaret till en kloakbrunn

456 Suomenlinna on aina asukkaitaan suurempi Sveaborg är alltid större än sina invånare 457 • Lastenvaunujen työntäminen olisin piirtänyt ihan itse, hyvin paljon, ihan koko ajan, ja huset. När våra mjölktänder lossnade, slängde vi upp Suomenlinnan mukulakivillä kaikkein mieluiten aivan itsekseni. Jäi tunne, ettei erilai- dem på kakelugnen i stora salen. Det sades att mössen päällystetyillä teillä ei ollut yhtä helppoa kuin kaupungin suuksille ollut sijaa – kuten ei varmaan armeijassakaan. byggde ett slott av dem, vilket naturligtvis fick min fan­ asvaltoiduilla kaduilla. Kuva Taidan muuten olla asukkaista ainoa, jonka kitarisat on tasi att galoppera. Jag har också minnesbilder av de vuodelta 1969. leikattu Suomenlinnassa! irriterande ordentliga arrangemangen i barnträdgården. • Det var inte lika lätt att Mutta koulu oli ihanaa, siellä opettaja väsymättä Vi fick till exempel köa för att spagettin på våra tallrikar skjuta på barnvagnen på de näki meissä lapsissa vain vahvuuksia, niin kuin pitääkin. skulle klippas. Vi skulle också färglägga bilder som var kullerstensbelagda vägarna på Sveaborg än på stadens Jossakin vaiheessa meidän luokan perjantait oli pyhi- färdigt ritade. Jag skulle gärna ha ritat själv, mycket, asfalterade gator. Bilden är från tetty teatteriharrastukselle, ja voi veljet niitä näytelmiä hela tiden, och helst alldeles ensam. Man fick en känsla 1969. syntyi! Koska koulun yhteydessä oli kouluvahtimestarin av att det inte fanns plats för individualitet – precis som asunto, koulun pihassa ei saanut vapaa-ajalla leikkiä: oli- i armén. simme olleet häiriöksi. Se harmitti, semminkin kun kou- Det kan förresten hända att jag är den enda lun piha oli ainoa asvaltoitu alue paloaseman edustan Sveaborgsbon vars tonsiller har opererats på ön! lisäksi koko kylässä. Rullaluistimet jäivät siis tilaisuuden Men det var underbart i skolan. Där såg läraren en­ tullen hankkimatta, ihan tästä syystä. Toisaalta koulul- dast de starka sidorna hos oss barn, och så ska det ju la toimi iltaisin työväenopisto, jossa me tytöt kävimme vara. I något skede reserverades alla fredagar i vår klass jazz-tanssitunneilla. Siihen aikaan ei vaivauduttu lapsia för teater, och tjohejsan så många skådespel vi skapa­ kuskaamaan kaupungille harrastuksiin, niinpä koskaan de! Skolvaktmästaren bodde i anslutning till skolan och en päässyt himoitsemilleni klassisen baletin tunneille. därför fick vi inte leka på gården på fritiden för då skulle pitkään arpi siitä, kun poltin itseni kuumaan uunin luuk- som fanns ute på gården. Vi bodde på Vargön, dels i Me lapset keksimme iloita myös Suomenlinnaan vi ha stört. Det förargade oss. Skolgården var nämligen kuun. Saunavuoro oli kerran viikossa, ja tietysti uimme Kuollut kaupunki (’Döda staden’) dels i Blå huset bakom saapuvista matkailijoista, joita oli vielä 1970-luvulla det enda asfalterade området i hela byn, utöver gårds­ paljon kesäaikaan Kultarannassa. Monen viikon pyykit Ehrensvärds grav. Vi drack mycket te eftersom det drog verraten vähän. Ehrensvärd-museon vieressä Bastion planen utanför brandstationen. När jag äntligen fick kärrättiin maitokärryillä pyykkituvalle Kirkkosaareen, så kallt i lägenheten. Plåtugnarna glödde hela kvällen, Taube -nimisessä kioskissa (kivi Sinisentalon päädyssä chansen att skaffa rullskridskor lät jag bli – uttryckligen jossa oli juokseva vesi, ja sitten vietettiin pyykkäämisen och jag hade länge ett ärr på skinkan när jag hade bränt tykkien edessä), möimme matkailijoille piirtämiämme av den orsaken. Å andra sidan fungerade arbetarinstitu­ parissa koko päivä. Matot pestiin juuriharjan kanssa ran- mig på en het ugnslucka. Bastu var det en gång i veckan kortteja, askarteluja ja käsitöitä. Esitimme myös patsaita tet i skolan på kvällarna, och vi flickor gick dit på lektio­ takallioilla. Kerran ison aallon pyyhkiessä rantaa äiti ehti och på sommaren badade vi ofta i havet vid Kultaranta ner i jazzdans. På den tiden gjorde man sig inte besväret kaapata minut syliinsä, mutta mummin kutoma räsy- (’Guldstrand’, ’Gullranda’). Tvätten fick samlas på hög i att föra barnen till fritidsaktiviteter inne i staden, och matto jonka päällä olin kontannut, katosi ikuisiksi ajoiksi flera veckor. Sedan forslades den på en mjölkkärra till meren nieluun. Kirkkosaari (’Kyrkön’) där det fanns rinnande vatten, och Ehkäpä vanhempiani alkuun yhdistäneet sota-ajan vi fick stå i och tvätta kläder hela dagen. Mattorna tvät­ lapsuustraumat lopulta erottivatkin heidät. Me jäimme tades med rotborste på strandklippan. En gång när jag äidin kanssa tänne kahden, ja isä muutti Ruotsiin. Minä- var liten kröp jag på en trasmatta som låg på klippan, kin jouduin lastentarhaan. då en stor våg sköljde över stranden. Mamma hann ta ”Lastikka”, kuten silloin sanottiin, sijaitsi lennätti- upp mig i famnen, men trasmattan som mormor vävt men talon toisessa kerroksessa. Kun meiltä irtosi mai- försvann i havet för eviga tider. tohampaita, ne heitettiin ison salin kaakeliuunin päälle. Båda mina föräldrar hade traumatiska upplevelser Sanottiin, että siellä hiiret rakensivat niistä linnaa, joka från krigstiden. Till en början förenade dessa minnen kiihdytti tietysti mielikuvitustani suuresti. Muistikuvia dem, men kanske de slutligen också skiljde dem från on myös lastentarhan ärsyttävän järjestäytyneestä tou- varandra. Jag och mamma blev här, medan pappa flyt­ husta, kuten spagetin leikkausjonosta. Ja siitä että piti tade till Sverige. Jag sattes i barnträdgården. • Leikkejä kotipihalla vuonna 1972. värittää valmiiksi piirrettyjä kuva-aiheita, kun mieluusti Barnträdgården fanns i andra våningen i telegraf­ • Lekar på hemgården år 1972.

458 Suomenlinna on aina asukkaitaan suurempi Sveaborg är alltid större än sina invånare 459 • Kotona olevat vanhat valokuvat ja albumit kertoivat perhe muutti. Se niistä jaetuista salaisuuksista, aikuiset hade någon okänd kommit på besök och lämnat efter Suomenlinnan historiasta Ruotsin ajalta Suomen eivät ymmärrä lasten sielunelämää. Meidän 32 neliön sig spår, till exempel genom att klottra på tidningen som itsenäisyyden alkuvuosikymmeniin. kodissa sen sijaan ovet olivat aina kaikille auki. Jopa niin, låg på köksbordet. • Gamla fotografier och album berättar om Sveaborgs ettei sitä ovea koskaan edes lukkoon laitettu, eipä meil- Det fanns också tydliga revirgränser mellan öar­ historia från den svenska tiden till det självständiga Finlands första årtionden. lä ollut mitään varastettavaakaan. Muutaman kerran na. På Vargön bodde bohemerna, sådana som vi, och joku tuntematon vieras oli käynyt jättämässä jälkensä museifolket. På Kyrkön bodde militärerna och på Väs­ esimerkiksi töhertämällä keittiönpöydällä lojuneeseen ter Svartö Valmetfamiljerna. De bästa bobollsspelarna sanomalehteen. i skolan kom alltid från Väster Svartö. Kanske det be­ därför fick jag aldrig gå på lektioner i klassisk balett som Reviirirajat olivat näkyvillä myös saarten kesken. rodde på att de hade en sandplan framför huset, vilket var min stora dröm. Susisaarella asuivat meidän kaltaisemme boheemit ja lockade dem att träna. På 1970-talet besökte relativt få turister Sveaborg, museoväki, Kirkkosaarella armeijalaiset, ja Länsi Mus- Söndagsskolan samlades i biblioteket. Jag gick dit men vi barn förstod också att glädja oss över dem. Vi tasaarella valmetilaiset. Koulussa parhaat pesäpallonpe- ibland, trots att mamma lämnat kyrkan och jag döpts hade en kiosk bredvid Ehrensvärdmuseet där vi sålde laajat tulivat aina ”Länskäriltä” – ehkä se johtui heidän som katolik efter min farmor. Det här förstod jag först kort som vi hade ritat samt pyssel och handarbeten till kotipihansa hiekkakentästä, joka rohkaisi harjoitteluun. när de andra åkte på skriftskolläger medan jag fick lov turisterna. Vår kiosk, som vi döpte till Bastion Taube, Pyhäkoulu kokoontui kirjastossa. Kävin sielläkin toi- att stanna hemma. Jag lärde mig grunderna i piano av var egentligen en sten framför kanonerna vid Blå huset. sinaan, vaikka äiti oli eronnut kirkosta ja minut oli kas- den dåvarande kantorn, som höll sina lektioner i kryp­ Vi föreställde också statyer och uppträdde iklädda vita tettu katolilaiseksi isän äidin mukaan – tuon ymmärsin tan i Sveaborgs kyrka. Ibland fick jag till och med dundra skynken med spökperformanser i tunnlarna. Vi ställde vasta kun muut lähtivät rippileirille, ja minut jätettiin på orgeln. Jag prövade också på scouterna, trots att gärna upp på turisternas fotografier, och någon av dem kotiin. Pianon soiton alkeet opin silloiselta kanttorilta mamma hellre skickade mig på pionjärläger, som var det skickade foton till oss som minne. Ett fotografi var vär­ ja kummitusperformanssia tunneleissa, valkoisiin kaa- Suomenlinnan kirkon kryptassa, ja toisinaan pääsin moderiktiga i konstnärskretsarna på den här tiden. Som defullt på den här tiden. puihin pukeutuneina. Hurjan mieluusti esiinnyimme mölisyttämään jopa urkuja. Kävin tutustumassa myös barn hade jag således största delen av tiden ingen som Efter skolan gick jag ofta på egen hand till matsa­ matkailijoiden ottamissa valokuvissa, joita muutaman partioon, vaikka äiti lähetti minut mieluummin pionee- helst koll på vilket läger jag skulle tillhöra. Invånarnas len i Valmets båtvarv, där vi hade konto. Där fick jag stå lähettivät postitse muistoksikin. Valokuva oli tuohon rileirille, koska se oli taiteilijapiireissä muodikkaampaa. bubblor var väldigt olika, och vi barn försökte leva vårt i kö till matsalens lucka tillsammans med stora, starka aikaan arvokas asia. Lapsena olin siis enimmän aikaa ihan pihalla siitä, mihin sociala liv trots dem. Jag har upptäckt att jag fortfaran­ karlar som var klädda i overall. Alla satte sig vid långa Koulun jälkeen kävin usein itsekseni syömässä leiriin tulisi kuulua. Asukkaiden kuplat olivat kovin eri- de försöker ta avstånd från alla slags bubblor och läger. bord och åt tillsammans. Fettos, cigarettrök och enor­ Valmetin telakan ruokalassa, jossa meillä oli tili. Siellä laisia, ja me lapset yritimme elää omaa sosiaalista elä- Då känner jag mig åtminstone mer fri och oberoende. ma portioner med köttsås och potatismos – jag tyckte jonotettiin ruokalan luukulla haalariasuisten raavaiden määmme niistä huolimatta. Huomaan, että edelleenkin När jag började i högstadiet, fick staden en större att matsalens värdinna var den bästa kocken i världen. miesten kanssa, ja sitten kaikki asettuivat yhdessä syö- pyrin pitämään etäisyyttä kaikenlaisiin kupliin ja leirei- På senare tid har matsalen i Artilleriviken inhyst många mään pitkien pirttipöytien ja penkkien ääreen. Rasvan- hin – tunteepahan itsensä vapaammaksi ja riippumat- restauranger, den ena trendigare än den andra. käryä, tupakansavua, ja valtavia annoksia perunamuu- tomammaksi. På Sveaborg rådde en klar klassindelning: arméfol­ sia ja lihakastiketta – mielikuvissani ruokalanemäntä oli Yläasteelle siirryttäessä alkoi elämä toinen jalka kau- ket, Valmets folk och till sist de där konstnärerna. Det maailman paras ja ihanin kokki. Nykyään tuossa Tykis- pungissa. Äitikin oli vaihtanut keramiikan teon antiikki- fanns faktiskt hem där vi hippiesnorungar inte var väl­ tölahdessa sijaitsevassa ruokalassa on toiminut toinen komna – eller från vilka vi skulle kila i väg senast när of­ toistaan trendikkäämpiä ravintoloita. ficerspappan kom hem. Att vara vän med ett armébarn Luokkajako oli selkeä: armeijan porukka, valmeti- • Koulumatka Helsinkiin Suomenlinnan lautalla edellytti kunde också betyda att vännen en dag bara försvann, laiset ja sitten viimeksi ne taiteilijat. Oli tosiaan koteja, kylminä ja tuulisina talvipäivinä lämmintä pukeutumista ja när familjen flyttade. Så mycket för alla delade hemlig­ tottumista linnoitussaaren kaupunkia vaatimattomampiin joihin me hippiräkänokat emme olleet tervetulleita – tai oloihin. heter. Vuxna förstår sig inte på barnens själsliv. I vårt vähintäänkin piti luikkia ulos silloin kun upseeri-isä tuli hem på 32 kvadratmeter var dörrarna däremot bokstav­ • När det var kallt och blåsigt, krävde skolfärderna kotiin. Armeijan lasten kanssa ystävystyminen saattoi ligen alltid öppna för alla –vi låste aldrig dörren. Dessut­ med Sveaborgsfärjan till Helsingfors varma kläder tarkoittaa myös sitä, että ystävä joskus vain katosi, kun och vana med förhållandena på fästningsön, som var om hade vi ingenting som var värt att stjäla. Någon gång anspråkslösare än i staden.

460 Suomenlinna on aina asukkaitaan suurempi Sveaborg är alltid större än sina invånare 461 kauppiaan hommiin ja vietti päivänsä mantereella. Vielä betydelse i mitt liv. Mamma hade slutat med keramik 1980-luvulla me saarelaiset saimme nauttia jäätien tuo- och arbetade på dagarna som antikhandlare på fastlan­ masta vapaudesta liikkua aikatauluista piittaamatta. Toi- det. Ännu på 1980-talet fick vi öbor njuta av den frihet sinaan talvi ja jääolosuhteet olivatkin niin ankarat, että som isvägen erbjöd; då var vi oberoende av färjans tid­ kulku tapahtui minibussilla jäätietä pitkin, eikä lautta tabeller. Ibland var vintern och isförhållandena så svåra kulkenut ollenkaan. Tuon ajan teinien elämään kuului att transporterna skedde med minibuss på isvägen. Då tietysti tupakointi, ja jäätiellä opin minäkin polttamaan gick färjan inte alls. På den här tiden var rökning natur­ norttia lumituiskussa ilman käsiä (kädet lapasineen oli ligtvis ett måste i alla tonåringars liv. På isvägen lärde työnnetty syvälle takin taskuihin, koska oli niin hemme- också jag mig att röka North State i snöyra utan att an­ tin kylmä). Villahuivin alta karanneet hiukset jäätyivät vända händerna (händerna i tjocka yllevantar stoppades hengityksen höyryssä sivulle poikittain kuin mikäkin djupt ned i rockfickorna eftersom det var så helskotta siipi. Kaupunkilaiset luokkatoverit nimittelivät Maijak- kallt). Andedräkten gjorde att håret, som kröp fram un­ si, esikuvan asuessa Myrskyluodolla. Oli siinä villahui- der yllesjalen, frös till ett slags vingar som stod ut på sid­ veissa ja villahousuissa pukemista, semminkin kun yritti orna. Mina klasskamrater som bodde i stan kallade mig samanaikaisesti pitäytyä hartaasti rakennetussa omassa Maja efter henne som bodde på Stormskär. Det var ett tyylissä, ja olla edes vähän muodissakin mukana. enda sjå med yllesjalar och yllebyxor, i synnerhet när det Jäätietä pitkin tosiaan saattoi ajaa myös autolla. Suo- samtidigt gällde att hålla sin med möda skapade per­ menlinnassa olikin talvisin ajoittain yllättävän vilkas au- sonliga stil och ens lite hänga med i modet. toliikenne. Mieleen on jäänyt, kun äidin vihreästä paket- Ibland var det faktiskt möjligt att köra bil på isvägen. tiautosta jäätyivät jarrut jäätieltä noustessa. Kevättalvella Därför hade Sveaborg ibland en livlig biltrafik på vintern. Kaivopuiston rannassa jäälle oli noussut vettä, ja siinä Jag kommer ihåg när bromsarna på mammas gröna pa­ auto hörppäsi. Jarrujen toimimattomuus huomattiin vas- ketbil frös när hon körde upp på land från isvägen. Det ta Kauppatorin kulmalla, kun olisi pitänyt punaisiin va- var vårvinter och det fanns vatten på isen vid Brunns­ loihin pysähtyä. Auto liukui hissuksiin ja määrätietoisesti parkens strand, och där tog bilen in vatten. Att brom­ eteenpäin, ja äiti vilkutteli posket punaisina tööttäreille sarna inte fungerade upptäckte vi först vid Salutorget, kunnes vauhti lopulta kokonaan hiipui. när vi skulle stanna för rött ljus. Bilen rullade långsamt Suomenlinnassa asumisesta on aina ollut kova ha- men obevekligt framåt medan mamma med röda kinder loo. Haloota siitä ketkä saavat täällä asua, keiden täytyy vinkade till alla som tutade tills bilen slutligen stannade. • Suomenlinna näyttää kesällä saarella vierailijoille kauneimman kukkaloistonsa. Lelumuseon talo on samalla Petra täällä asua, ja ketkä muuttavat pois ja mistä syystä. Me- Det har alltid varit rabalder kring boendet på Tandefeltin kotitalo. kään emme ikinä saaneet isompaa asuntoa 32 neliön Sveaborg. Kring vem som får bo här, vem som måste • På sommaren skrudar sig Sveaborg i sin vackraste blomsterprakt. Leksaksmuseets hus är samtidigt Petra Tandelfelts sijaan, edes siinä vaiheessa, kun perheessä oli paitsi äiti bo här, vem som flyttar bort och av vilken anledning. Vi hem. ja lapsi, myös äidin uusi mies, kissa, taikurinkyyhkysiä ja lyckades aldrig få en större bostad i stället för den på flyygeli. Onneksi sentään meillä oli korkeat huoneet ja 32 kvadrat – inte ens när familjen inte längre bestod av ikkunoista näköala aina Harmajan majakalle asti, ja läk- endast en mamma och ett barn, utan också av mam­ syjä saattoi lukea kissan kanssa flyygelin alla. Katkeraa mas nya man, en katt, trollkarlsduvor och en flygel. Till all nyt Suomenlinnan Lelumuseo, ja minä perheineni asun Vår familj beslutade slutligen att köpa och byg­ kirjeenvaihtoa tästä asuntoasiasta on tallella. Ne pape- lycka hade vi höga rum och utsikt från fönstren ända till yläkerrassa. Sanoisin, että hyvä kun joku näitä talo- ga om en fallfärdig villa från den ryska tiden. Den står rit olen visusti piilottanut vaatekomeron pimeimpään Gråhara. Och läxorna kunde jag ju läsa tillsammans med ja täällä halusi kunnostaa, ja hyvä että niistä pidetään strax utanför försvarsmuren. I husets bottenvåning finns nurkkaan, koska niitä lukiessa tulee aina paha mieli. katten under flygeln. Jag har fortfarande kvar den bittra edelleen huolta. Ehkä tätä työtä arvostetaan vielä joskus nu Sveaborgs leksaksmuseum, och i andra våningen Lopulta meidän perhe päätyi ostamaan ja peruskor- korrespondens som handlar om bostadsärendet. Jag tulevaisuudessa – muutkin kuin venäläiset turistit. bor jag med min familj. Jag skulle säga att det är bra jaamaan venäjänvallan aikaisen huvilanröttelön puolus- har gömt papperen längst inne i klädskåpets mörkaste Heikki Tandefelt arvosti ”Ehrensvärdiläisten raken- att någon vill reparera dessa gamla hus och att det är tusmuurin ulkopuolelta. Sen pohjakerroksessa sijaitsee hörn för jag blir alltid ledsen när jag läser dem. nusten miehekästä ja ylimyksellistä tyyliä” arvostellen bra att man fortfarande sköter om dem. Kanske någon

462 Suomenlinna on aina asukkaitaan suurempi Sveaborg är alltid större än sina invånare 463 • Petra Tandefelt äitinsä vuonna 1985 perustamassa Suomenlinnan Lelumuseossa, jonka toimintaa hän on jatkanut.

• Petra Tandelfelt på Sveaborgs Leksaksmuseum, som hennes mor grundade år 1985. Petra fortsätter verksamheten.

uppskattar det här arbetet någon gång i framtiden – inte bara ryska turister. Min farfarsfar Heikki Tandefelt satte värde på den “manliga och förnäma stilen hos de ehrensvärdska byggnaderna” och betecknade de ryska byggnaderna och deras färger som “slavisk barbari”. Nåja – för min del avvisar jag omdömen av det här slaget. Uppenbarli­ venäläisten rakennuskantaa ja värejä puolestaan ”slaa- gen har de karelska kvinnorna på min mammas sida haft vilaiseksi barbaariaksi”. No – minä irtisanoudun näistä ett större inflytande på min estetiska smak. lauseista, omaan esteettiseen makuuni ovat ilmeisesti Heikki hade visioner om hur Sveaborg skulle öppnas vahvemmin vaikuttaneet äidin puolen karjalaiset naiset! för turism och om att det gällde att grunda museer här. Heikillä oli visioita siitä, kuinka Suomenlinna tulee Det var också han som utarbetade den första guiden avata matkailulle, ja kuinka tänne tulee perustaa muse- med kartor till Sveaborgs museiområde som Turistför­ oita. Hän myös laati ensimmäisen Suomenlinnan mu- eningen i Finland gav ut år 1923. Nu, hundra år sena­ • Lelumuseo tarjoaa kävijöille satoja hauskoja asetelmia ja yksityiskohtia. Monille tuttuja ja rakkaita leluja yli sadan seoalueen oppaan karttoineen, mikä ilmestyi Suomen re, känner jag att jag går i samma spår, när jag utökar vuoden ajalta. Matkailijayhdistyksen kustantamana vuonna 1923. samlingen av gamla leksaker och erbjuder tjänster till • Leksaksmuseet bjuder besökarna på flera hundra roliga arrangemang och detaljer. Leksaker från över hundra års tid, Näin sata vuotta myöhemmin koen kulkevani saman- turisterna. Dessutom är reklamgrafiker ett av mina yr­ bekanta och kära för många. suuntaisia polkuja, kootessani vanhojen lelujen koko- ken. Jag layoutar, fotograferar och skriver mina musei­ elmaa, ja tarjotessani palveluja matkailijoille. Sitä paitsi broschyrer själv. olen yhdeltä ammatiltani mainosgraafikko. Taitan, valo- Vi som bor på Sveaborg ser ön som vårt hem som vi kuvaan ja kirjoitan museoesitteeni itse. delar med ungefär en miljon utomstående. Den som bor Suomenlinna ei koskaan tule pienenemään minkään som är större än livet, inte bara i Finlands historia utan Me suomenlinnalaiset näemme tämän kotisaarena, här måste förstå att hen bor i ett turistobjekt även om yksityisen elämäntavan kulissiksi. Tällä linnoituksella on även i Europas. Det finns goda skäl till att Sveaborg är jonka jaamme noin miljoonan ulkopuolisen kanssa. det inte alltid är så jätteroligt. När det inte finns plats på elämää suurempi rooli, paitsi maamme historiassa, myös ett av Unescos världsarv. Ödmjukt gläder jag mig åt att Asukkaan täytyy ymmärtää asuvansa turistikohteessa, färjan eller när en tillfällig turist tittar in genom matsals­ Euroopan historiassa. Ihan syystä se on myös Unescon få andas in havsluften i skydd av dessa murar som upp­ vaikka aina se ei herkkua ole. Turisteja on liikaa silloin, fönstret – efter att ha ätit av bären i buskarna i trädgår­ maailmaperintökohde. Nöyränä iloitsen siitä, että saan levt allt, medan mina förfäders andar ylar i stormvinden. kun lauttaan ei mahdu, tai kun ruokasalin ikkunasta hä- den – då finns det för många turister här. hengittää meri-ilmaa näiden kaiken kokeneiden muu- Jag ansluter mig till kören. peilemättä tuijottaa sisälle satunnainen turisti – syötyään Sveaborg kommer aldrig att krympa till en kuliss för rien suojassa, esi-isieni henkien ulistessa myrskytuulessa. ensin marjat puutarhan pensaista. någons privata livsstil. Den här fästningen har en roll Yhdyn kuoroon. Översättning: ACC Global

464 Suomenlinna on aina asukkaitaan suurempi Sveaborg är alltid större än sina invånare 465 JARMO NIEMINEN RIIKKA RAHI Kirjoittajat ja Författare och Everstiluutnantti. Maanpuolustuskorkeakoulun Yleisradion toimittaja. Suomenlinnan asukas. Sotahistorian laitoksen entinen johtaja, tietokirjailija. Redaktör vid YLE. Invånare på Sveaborg. toimittajat redaktörer Helsingin luonnonsuojeluyhdistyksen puheenjohtaja. Överstelöjtnant. F.d. direktör för Krigshistoriska institutionen PETRA TANDEFELT vid Försvarshögskolan, facklitterär författare. Ordförande Suomenlinnan lelumuseon johtaja. Suomenlinnan för Helsingfors naturskyddsförening. asukas. Direktör för Leksaksmuseet på Sveaborg. Invånare på JUSSI NUORTEVA Sveaborg. Teologian tohtori, filosofian lisensiaatti, dosentti. NETTA BÖÖK MAGDALENA af HÄLLSTRÖM Kansallisarkiston pääjohtaja, valtionarkistonhoitaja. ALLAN TIITTA Suomen Valkoisen Ruusun ja Suomen Leijonan Arkkitehti. Arkkitehtitoimisto Livadyn arkkitehti. Filosofian maisteri. Historiantutkija, Ehrensvärd-Seura Filosofian tohtori, dosentti. Historiantutkija, ritarikuntien kansleri. Ehrensvärd-Seura ry:n Arkitekt. Arkitet vid Arkitektbyrån Livady. ry:n johtokunnan jäsen. tietokirjailija. johtokunnan puheenjohtaja. Filosofie magister. Historieforskare, styrelsemedlem av Filosofie doktor, docent. Historieforskare, facklitterär Teologie doktor, filosofie licentiat, docent. Generaldirektör OVE ENQVIST Samfundet Ehrensvärd rf. författare, vid Riksarkivet, riksarkivarie. Kansler för Finlands Vita Rosʼ Sotatieteen tohtori. Komentaja evp. Entinen och Finlands Lejons ordnar. Ordförande av Samfundet VILLE VÄNSKÄ Rannikkotykistökoulun osastonjohtaja ja Merivoimien LAURI KALLIO Ehrensvärd rf. tutkimuskeskuksen apulaisjohtaja. Tietokirjailija. Filosofian tohtori. Ehrensvärd-Seuran Komentaja. Maanpuolustuskorkeakoulun merisotaopin opettaja ja opetusryhmän johtaja. Doktor i militärvetenskaper. Kommendör i reserv. historiankirjoittaja. JYRKI PAASKOSKI F.d avdelningschef vid Kustartilleriskolan och vicedirektör Filosofie doktor. Författare av Samfundet Ehrensvärds Kommendör. Lärare och chef för inlärningsgruppen i Filosofian tohtori, dosentti. Etelä-Karjalan för Sjökrigsskolans Forskningscentrum. historia. sjökrigskonst vid Försvarshögskolan. historiahankeen päätoimittaja LARS ERICSON WOLKE TIINA LEIDÉN Filosofie doktor, docent. Huvudredaktör för Södra Karelens historieprojekt. Filosofian tohtori, dosentti. Ruotsin Suomenlinnan hoitokunnan myyntineuvottelija. Maanpuolustuskorkeakoulun historian, erityisesti Suomenlinnan asukas. JYRKI PALOPOSKI sotahistorian professori. Försäljningsförhandlare vid Förvaltningsnämnden för Filosofian kandidaatti (FM). Ulkoministeriön Filosofie doktor, docent. Professor i historia, särskilt Sveaborg. Invånare på Sveaborg. tietohallintopäällikkö, ylitarkastaja. militärhistoria vid Försvarshögskolan i Sverige. MAIRE MATTINEN Filosofie kandidat (FM). Dataförvaltningschef, överinspektör vid utrikesministeriet. DMITRI FROLOV Arkkitehti. Suomenlinnan hoitokunnan entinen Filosofian tohtori, professori. Kansallisarkiston johtaja. kehittämispäällikkö. Arkitekt. F.d. direktör av Förvaltningsnämnden för Filosofie doktor, professor. Utvecklingschef vid Riksarkivet. Sveaborg.

PÄIVI HAPPONEN MIKKO MÄLKKI Filosofian tohtori, dosentti. Kansallisarkiston Arkkitehti. Museoviraston tutkimusjohtaja. kulttuuriympäristöpalveluiden yliarkkitehti. Filosofie doktor, docent. Forskningsdirektör vid Riksarkivet. Arkitekt. Överarkitet vid Museiverkets avdelning för Kulturmiljötjänster.

466 467 Livrustkammaren, Stockholm Riddarhuset, Stockholm Kuvitus Bilder 88 51 Maanmittauslaitos, Helsinki / SA-kuva-arkisto, Helsinki / Lantmäteriverket, Helsingfors Försvarsmaktens bildarkiv, Helsingfors 82 375-376, 380, 397/1, 398, 400/1,

Marinmuseum, Karlskrona Sjöhistoriska museet, Stockholm Kuvatoimittajat / Bildredaktörer Kansikuva / Pärmbilden 30, 47, 52, 57, 58, 60, 61, 89, 96, 150,

Jussi Nuorteva & Päivi Happonen Vasili Sadovnikovin maalauksen mukaan piirtänyt Merisotakoulu, Helsinki / Sjöstridsskolan, Helsingfors Staaf, S.T., Taflor till Fänrik Ståls sägner. N. Ivanov. Museovirasto, Helsinki. 378, 382 Stockholm 1884 Tekninen avustaja /Teknisk assistent Enligt Vasili Sadovnikovs målning ritad av N. Ivanov. 111 Antti Happonen Museiverket, Helsingfors. Museovirasto, Helsinki / Museiverket, Helsingfors 37, 38, 40, 42, 43, 44/1, 44/2, 55, 64, 90/1-2, 92- Stockholms Auktionsverk 93, 95, 101, 102, 104, 106, 109, 117/1, 120, 124, 22, 128/1-2, 127, 141-142, 144/1-2, 147/1, 149, 151, 153, 157, Kuvalähteet / Bildkällor 170, 177-178, 184/2, 192, 292, 295-296, 298, 300- Statens Museum for Kunst, København 303,305, 307, 309, 310, 319, 325/2, 327/1, 347/2, 176 Borodkin, Mikhail, Istorija Finljandii. Vremja Göteborgs konstmuseum 357, 364, 366-367, 369-372, 394, 397/2, 402/2, Suomenlinnan hoitokunta / Imperatorja Aleksandra I. S.-Peterburg 1909. 53 Förvaltningsnämnden för Sveaborg 114 National Maritime Museum, Greenwich, UK Helsingin kaupunginmuseo / Helsingfors stadsmuseum 71, 74, 313, 427-434/2, 436 Danielson-Kalmari, J.R., Suomen sota ja Suomen 163, 166, 175, 181-184/1, 187, 197-198, 294, 329- Tallinnan kaupunginmuseo / Stadsmuseum av Tallinn sotilaat. Helsinki 1896. 330, 338, 347/1, 351/1, 354, 381, 408-415 Nationalmuseum, Stockholm (Tallinna Linnamuuseum) 107 13, 16, 27, 46, 48, 85, Kansallisarkisto, Helsinki / Riksarkivet, Helsingfors 154 Ehrensvärd-museo, Helsinki (Suomenlinna) / 3, 8, 24, 28, 34, 65/1, 65/2, 68/1, 72, 90/2, 98, 103, New York Public Library Tullimuseo, Helsinki / Tullmuseet, Helsingfors Ehrensvärdmuseet, Helsingfors (Sveaborg) 107, 110, 112, 130/1-2, 132-133, 135, 138/1-2, 76 361 62, 67, 117/2, 350, 140, 161, 164, 186, 189, 196, 226, 246-248, 282, Nordiska museet, Stockholm 291, 312, 315-316, 318, 320-326, 332/1, 336- Universitetsbiblioteket, Lund Ehrensvärd-Seura, Helsinki (Suomenlinna) / 78 337/1, 344-345, 348, 351/2, 356, 358-360, 363/1-2, 86 Samfundet Ehrensvärd, Helsinki (Sveaborg) 383-384, 386-387, 416, 418-420, 423/1-2, 426, 437, Piirteitä Suomenlinnan historiasta IV. Helsinki 1938 / 318, 335/1, 337/2, 339-343, 348, 441-453, 456, 460, 463-465 Bidrag till Sveaborgs historia IV. Helsingfors 1938 Upplandsmuseum, Uppsala 28 123 Eremitaasi, Pietari / Eremitaget, S:t Petersburg Kansallisgalleria, Helsinki / Nationalgallerin, Helsingfors ( ) Государственный Эрмитаж 18, 31, 33, 122, 454, Puolustusministeriö, Helsinki / Venäjän federaation valtionarkisto (GARF) / 108 Försvarsministeriet, Helsingfors Ryska statsarkivet (GARF) Kungliga Biblioteket, Stockholm 388 20 Gallen-Kallela Museo, Espoo 97 Gallen-Kallela Museet, Esbo Puolustusvoimat / Försvarsmakten Venäjän valtiollinen historian arkisto (RGIA) / 304, 391/1, 392 Lahden kaupunginmuseo / Lahtis stadsmuseum 385, 402, 404, 406 Ryska statens historiska arkiv (RGIA) 137

468 469 Viron merenkulkumuseo, Tallinna / 145, 147/2, 154-155, 158-159, 180, 188, 190-191, Estlands sjöfartsmuseum, Tallinn (Meremuuseum) 193/2, 355 171 Yksityinen / Privat Wikimedia Commons 63, 68/2, 189, 193/1, 196, 314-316, 325/1, 334, 17, 70, 75, 79, 81, 84, 113, 118, 134, 143, 145, 391/2, 395-396, 400/2, 425, 455-456, 458-461

Kuvaajat / Fotorgrafer

Jalmari Aarnio 415 Jussi Nuorteva 3, 8, 24, 28, 34, 65/1, 65/2, 67-68, Atelier Apollo 294 72, 90/2, 98, 103, 107, 110, 112, 130/1-2, 132-133, Volker von Bonin 166, 330 135, 138/1-2, 189, 196, 226, 246-248, 282, 291, Signe Brander 270, 354 312, 315-316, 318, 320-324, 326, 327/2, 332/1, K.O. Brorström 268 336/1, 337/1, 344-345, 348, 356, 358-360, 363/1-2, Netta Böök 162, 167-169, 172 378, 383-384, 386-387, 416, 418-420, 423/1-2, 426, Ove Enqvist 193/1, 402 437, 441-453, 456, 460, 463-465 Siri Fischer-Scneevoigt 319 Th. Nyblin 300 F.E. Fremling 184/2 Mikhail Olykainen 62, 267/2, 353/1-2 Constantin Grünberg 414 Ora Patoharju 192 Kalle Havas 410 Sanna Pietilä 342-343 Valokuvaamo Fanny Hjelm 366 Aarne Pietinen 370-372 Eugen Hoffers 207, 236/1 Eino Pietinen 357 Ilmakuva Oy 341, 427 Atelier Rembrandt 301 Nestori Jaakkola 184/1, 261 Simo Rista 457 A.L. Johansson 233 A. Soini 434 Oskari Kivistö 347, 397/2 K.E. Ståhlberg 232 Vesa Klemetti 335/2 Eric Sundström 209 Erling Klinteros 30 Heikki Tandefelt 349 Jaakko Koljonen 430 Hans Thorwid 27 Aarne Lehtonen 413 Ivan Timiriasew 181-182, 197, 273, 373 Markku Lepola 417 Niilo Toivonen 305, 308-309 Frans Oskar Liewendahl 234 Leo Tuomala 395-396, 400/2 ”Linkkerpar”/WikiCom 425 Fotografija Uspeh 252 Gunnar Lönnqvist 219, 285/1-2, 287 Hilkka Vilppula 332/2 Wahlström 303 P. O. Welin 104, 211 Gustav Adolf Wetterstrand 411

470