DOCSLIB.ORG

Dag-Bok Hållen På Kongl Galere Flottan Åren 1789 Och 1790 Samt Fångenskapen I Ryssland. Av Anders Winberg

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Dag-Bok Hållen På Kongl Galere Flottan Åren 1789 Och 1790 Samt Fångenskapen I Ryssland. Av Anders Winberg Dag-Bok hållen på Kongl Galere Flottan åren 1789 och 1790 samt Fångenskapen i Ryssland. Av Anders Winberg . Bearbetad och utgiven vid Stockholms Stadsmuseum 1967. Anders text i muséets utgåva är skannad, kommenterad och publicerad av Tom Dahlstedt, för- sta gången 2005, med tillstånd av Stockholms Stadsmuséum. Detta är version 1.4 (februari 2009). Innehållsförteckning Ur Stadsmuéets förtext 1967: ............................................................................................................... 2 Introduktioner kring Anders Winberg och Sjökriget i Finska viken ......................................... 2 Jonas Berg 1967: ................................................................................................................................. 2 Tom Dahlstedt 2005:.......................................................................................................................... 3 Om Anders Winberg........................................................................................................................... 3 Skärgårdsflottan ................................................................................................................................. 4 Sjökriget 1788 - 1790 i stora drag ........................................................................................................ 6 Kartor över Finska Viken och södra Finland… ...................................................................................... 7 1789. .......................................................................................................................................................... 9 Maj. .................................................................................................................................................... 10 Juni. .................................................................................................................................................... 10 Juli. ..................................................................................................................................................... 11 Augusti.............................................................................................................................................. 11 September. ........................................................................................................................................ 14 Oktober. ............................................................................................................................................ 18 November. ........................................................................................................................................ 20 December. ......................................................................................................................................... 20 1790. ........................................................................................................................................................ 22 Januari. .............................................................................................................................................. 22 Februari. ............................................................................................................................................ 22 Marti. ................................................................................................................................................. 22 April................................................................................................................................................... 23 Maj. .................................................................................................................................................... 24 Juni. .................................................................................................................................................... 28 Juli. ..................................................................................................................................................... 34 Dag-Bok hållen under fångenskapen i Ryssland. ........................................................................ 41 Augusti.............................................................................................................................................. 45 September. ........................................................................................................................................ 52 Dag-Bok på resan från gränsen till Stockholm. ............................................................................ 61 Oktober. ............................................................................................................................................ 61 Slutkommentarer................................................................................................................................. 62 Fartyg nämnda i dagboken ............................................................................................................ 63 Galärer ............................................................................................................................................ 63 Halvgalärer ...................................................................................................................................... 63 Turuma ........................................................................................................................................... 64 Pojama ............................................................................................................................................ 64 Udema ............................................................................................................................................. 64 Hemema .......................................................................................................................................... 65 Fregatter .......................................................................................................................................... 65 Linjeskepp ........................................................................................................................................ 65 Fartygspjäser .................................................................................................................................... 66 Fotnoter till Anders text.................................................................................................................. 66 1 Ur Stadsmuéets förtext 1967: Anders Winbergs dagbok från 1788 – 90 års krig är en skrift, som innehåller många uppgifter av stort in- tresse. Dagboken har legat okänd och outnyttjad i privat ägo hos en prästsläkt i Västergötland. Den blev känd för forskningen först i samband med TV-serien Saker och ting i början av 1960-talet. Dagboken tillhör numera [en privatperson ]. Denne[s far] … hade fått dagboken av en gammal fröken Winberg, en dotter till fältprosten. Utgiven av Bo Lagercrantz och Hans Eklund, Stockholms Stadsmuseum. Introduktioner kring Anders Winberg och Sjökriget i Finska viken Jonas Berg 1967: Anders Winberg var född 1753 i närheten av Skara. Förledet i sitt namn tog han från födelsesocknen, Winköl. 21-årig kom han som bondestudent till Uppsala och 1780 prästvigdes han till huspredikant hos en gammal yrkesmilitär, överste Elgenstierna, på Ekensberg i YtterEnhörna i Södermanland. Hos denne gamle herre, som var över 80 år och som deltagit i det norska fälttåget 1718, i hattarnas ryska krig och i pommerska kriget, stannade Winberg till hans död 1783. 1784 börjar Winbergs militära karriär, då han blir antagen till extra ordinarie bataljonspredikant vid Ar- méns flotta. Om hans upplevelser under 1788-90 års krig berättar dagboken. Efter kriget blir han 1793 ordinarie bataljonspredikant och 1798 utnämnes han till pastor och kyrkoherde vid Skeppsholmen med säte och stämma i hovkonsistoriet. I sinom tid blir han 1812 fältprost, men då har han redan lämnat storstaden för hembygden och blivit kyrkoherde i Hjerpås i Västergötland, där han dör 1831, nästan 80 år gammal. Dagboken börjar med Anders Winbergs inställelse vid Ålkistan utanför Stockholm i april 1789 och slutar med hans återkomst till huvudstaden efter fångeskapen hos ryssarna lagom för att få se Gustaf III "solemni- ter" införa skärgårdsflottan på Stockholms ström den 21 oktober 1790. Han är kommenderad som expedi- tionspredikant på galäreskadern och är stationerad i Helsingfors mellan sjökommenderingarna. Under 1789 års kampanj, som varade i tre månader på senhösten, var han först förlagd på chefsgalären Seraphim(erorden), därefter på Vestervik och slutligen på Ekeblad. Galäreskadern tillhörde under hela kampanjen den västra flottan, som inte tog någon del ide offensiva operationerna. Under 1790 års kampanj, som för Winbergs del varade något mindre än två månader, var han förlagd på galären Ehrenpreutz. Dagboken, som är inbunden i ett samtida halvfranskt band med ryggtexten "DAGBOK", har karaktär av en egenhändig renskrift, men det är alldeles obestridligt att dagboken måste ha förts dagligen under fälttåget och fångenskapen. Revideringen framgår av att Winberg ibland, oftast i form av noter, infört uppgifter, som han erhållit vid en senare tidpunkt. Typexempel är de uppgifter om förhållandena i Fredrikshamn i maj 1790 som han erhållit under återresan från fångenskapen, då han passerade Fredrikshamn den 27 september, och de upplysningar som Winberg erhåller den
Load more

Recommended publications
  • Det Skotska Fartyget Experiment of Leith Och Sverige
    Det skotska fartyget Experiment of Leith och Sverige Marcus Hjulhammar tora eller märkliga fartyg har alltid tilldragit sig människors intresse, Svilket även bör ha varit fallet tisdagen den 6 juli 1790, då ett barlastat fartyg från Leith under befäl av en kapten C. Robertson med destination Stockholm via Göteborg förtullades i Öresund.1 I Öresundstullen framgår dock inte att detta fartyg sannolikt var en av de mest märkliga farkoster som någonsin seglat över Nordsjön – en femmastad katamaran med sko- velhjul. Fartygets namn var Experiment of Leith och byggdes redan 1787 av skeppsbyggmästare J. Laurie vid varvet Allan & Stuart i Leith utanför Edinburgh, Skottland (figur 1). Experiment of Leith, och det därmed förknippade aldrig fullbordade fartygsprojektet Sjöspöket, har tidigare beskrivits av Charles Dawson i Mariner´s Mirror (2002) och av Anders Lindahl i Vår Flotta (1951). Även Howard I. Chapelle har behandlat fartygen i artikeln ”Fultons ´Steam Bat- tery´ Blockship and Catamaran” (1964). Dawsons arbete är mer utförligt avseende experimentfartygens särdrag och konstruktörernas verksamhet medan Lindahls och Chapelles artiklar är av mer populärvetenskaplig ka- Fil.dr Marcus Hjulhammar är arkeolog och sedan januari 2014 biträdande professor i Östersjöns marinarkeologi vid Helsingfors universitet. Hjulhammar disputerade 2010 med avhandlingen Stockholm från sjösidan. Han är också ordförande i Sällskapet F H af Chapman. 40 Figur 1. Ritning av Experiment of Leith. Farkosten var 32 meter lång över däck, bredden av varje skrov 3,7 meter, största bredd 9,7 meter, djupgående 2,1 meter. Skovelhjulen, som var fyra alternativt fem till antalet, hade en diameter på 2,1 meter och drevs med koniska växlar för kraftöverföring via två gångspel.
    [Show full text]
  • Ships!), Maps, Lighthouses
    Price £2.00 (free to regular customers) 03.03.21 List up-dated Winter 2020 S H I P S V E S S E L S A N D M A R I N E A R C H I T E C T U R E 03.03.20 Update PHILATELIC SUPPLIES (M.B.O'Neill) 359 Norton Way South Letchworth Garden City HERTS ENGLAND SG6 1SZ (Telephone; 01462-684191 during my office hours 9.15-3.15pm Mon.-Fri.) Web-site: www.philatelicsupplies.co.uk email: [email protected] TERMS OF BUSINESS: & Notes on these lists: (Please read before ordering). 1). All stamps are unmounted mint unless specified otherwise. Prices in Sterling Pounds we aim to be HALF-CATALOGUE PRICE OR UNDER 2). Lists are updated about every 12-14 weeks to include most recent stock movements and New Issues; they are therefore reasonably accurate stockwise 100% pricewise. This reduces the need for "credit notes" and refunds. Alternatives may be listed in case some items are out of stock. However, these popular lists are still best used as soon as possible. Next listings will be printed in 4, 8 & 12 months time so please indicate when next we should send a list on your order form. 3). New Issues Services can be provided if you wish to keep your collection up to date on a Standing Order basis. Details & forms on request. Regret we do not run an on approval service. 4). All orders on our order forms are attended to by return of post. We will keep a photocopy it and return your annotated original.
    [Show full text]
  • Skeppsbyggmastareh Fuedrik Hesrik Af Chapmahs Arkiv H 25
    SKEPPSBYGGMASTAREH FUEDRIK HESRIK AF CHAPMAHS ARKIV H 25 GöteBorgs mussum erhöll 1879 ett antal handlingar ur den kände ekeppebyggmäetaren Fredrik Henrik af Chapaans (1721-1808) arkiv, huvudsakligen hrev till denne. Givare var skeppebyggmästarens adoptivsons son, översten Carl Edvard af Chapman. Mr Göteborgs museums handskriftssamling år 1892 överlämnades till det nygrundade Göteborgs stadsbibliotek överfördes även af Chapmans arkiv dit. Det adelsdiplom för släkten af Chapman, som ingick i arkivet, finnes dock fortfarande på museet. Breven till af Chapman rör huvudsakligen hans verksamhet som skeppsbyggare i Karlskrona för svenska örlogsflottans räkning. Fram­ för allt galler detta breven från flottans högste chef, general­ amiralen Henrik af frolle och dennes efterträdare, överamiralen Carl August Ehrensvärd. I arkivet ingår även två kondoleansskrivel- ser till F. H. af Chafmans adoptivson, Gustaf Adolf af Chapman, 1 anledning av faderns bortgång. Förutom brev omfattar arkivet en beskrivning av ätten af Chap­ mans vapen (1774) samt två hyllningsverser till Fredrik Henrik af Chapman. Verserna har tillskrivits Carl Michael Bellman (se brev från Ije bibliotekarie Nils Afzelius den 20/9 1957.) Arkivet har förtecknats i kronologisk ordning i G. Brusewltz handskrivna Katalog öfver Göteborg musei arkif, bd 2 och omfattar där Ser. 68, nr 1405-1463» Förteckningen har närmast regestform och ger utförliga referat av och citat ur breven. Den ordning, som Brusewltz infört, har bibehållits och ett utdrag av hans katalog omfattande af Chapmans arkiv återfinnes nedan som Bilaga B. Ett brevskrivareregister utgör Bilaga A. FÖRTEGKNIHO Volymnr Tid Anmärkningar 1 1749‘‘1806 Skrivelser ooh krev till F. E. af Chapman 1749~i808 o. odat. (Brusevitzt Ser. 66t nr 1405, 1407-1461.) Brevskrivareregister se Bilaga Ä Beskrivning av ätten af Chapmans vapen 1774• (Brusewits» Ser.
    [Show full text]
  • Medieval Shipping
    Medieval Shipping A Wikipedia Compilation by Michael A. Linton Contents 1 Caravel 1 1.1 History ................................................. 1 1.2 Design ................................................ 1 1.3 See also ................................................ 2 1.4 References ............................................... 2 1.5 External links ............................................. 2 2 Carrack 6 2.1 Origins ................................................ 8 2.2 Carracks in Asia ........................................... 10 2.3 Famous carracks ............................................ 10 2.4 See also ................................................ 12 2.5 References ............................................... 12 2.6 Further reading ............................................ 12 2.7 External links ............................................. 12 3 Cog (ship) 13 3.1 Design ................................................. 14 3.2 History ................................................. 14 3.3 Gallery ................................................. 15 3.4 See also ................................................ 15 3.5 References ............................................... 15 3.5.1 Footnotes ........................................... 15 3.5.2 Bibliography ......................................... 15 3.6 External links ............................................. 15 4 Fire ship 16 4.1 History ................................................. 16 4.1.1 Ancient era, first uses ....................................
    [Show full text]
  • A Galeassz, Vagyis a Gálya És Az Oldalütegsoros Vitorlás „Kényszerházassága”
    A galeassz, vagyis a gálya és az oldalütegsoros vitorlás „kényszerházassága” Dr. Balogh Tamás © 2013 TIT – Hajózástörténeti, -Modellező és Hagyományőrző Egyesület 1 1 Tartalom: Bevezetés – az „őstípust” jelentő gályák 3 Milyen is egy galeassz? 7 A galeasszák átalakulása – a késői galeasszák 25 Összegzés 44 Források 44 2 Hibridhajók I. A galeassz – vagyis a gálya és az oldalütegsoros vitorlás „kényszerházassága” Bevezetés – az „őstípust” jelentő gályák: A gálya az ókortól szinte megszakítások nélkül a Földközi-tenger térségének meghatározó hajótípusa maradt. Az ókori és a bizánci hajókhoz képest a reneszánsz, majd a XVI-XVII. század idejére azonban jócskán megváltozott. A hajó eleje ágyúkkal, a tatja fényűző felépítménnyel gazdagodott. Az elülső fel- építmény alatt az előre néző ágyúkat úgy helyezték el, hogy középen egy nagy, jobbra és balra két-két, nagyobb hajókon három-három kisebb ágyú kapott helyet. Változás történt a vitorlázatban is: senki sem tudja, hogy miért, de az ókori négyszögletes vitorlák eltűntek és helyébe a latin vitorla lépett. A gályák egy latin árbocot viseltek, a nagyobbak kettőt. 1. ábra: Földközi-tengeri gálya típusok a XV-XVI. században 2. ábra: XVI. századi hadigálya robbantott képe 3 3. és 4. ábra: a La REALE francia díszgálya Megváltozott az evezés módja is. Valószínű, hogy a török kadirgról vették át, amelyen már a XIII. szá- zadban az evezőpadokhoz bilincselték az evezősöket, s azok a korbács ütésére erejük megfeszítésével 10-12 órán át forgatták a nehéz lapátokat. A gályarabok, bármilyen idő volt is, akár napsütés, akár vihar, aludni is ülve aludtak. Aki erejét vesztette, azt mint fölösleges terhet, behajították a tengerbe. Hajósze- rencsétlenség esetén pedig a gályarabok a hajóval együtt a tengerbe vesztek.
    [Show full text]
  • Omslagsbilden Forestaller Amphions Galjonsbild Sartryck Ur Sjo"Historisk
    Omslagsbilden forestaller Amphions galjonsbild • Sartryck ur Sjo"historisk cirsbok 1959-60 Amp hi on, konungens skonert Av Stig Fogelmarck Bild 1. Amphion, modell utfiird 1902- 04 under ledning av konteramiralJ. Hagg. Sjiihistoriska museet. 2 I. En kri/nika fl)rsta dagarna i juli 1778 befann sig Gustav III tillsammans med prinsarna Ferdi­ nand av Braunschweig-Liineburg, drottning Juliane Maries broder, och den danske generalissimus prins Ferdinand Karl av Braunschweig-Bevern i Karlskrona. Man ha­ de tidigare bevistat ett stort frimurarmote pa Maltesholm i Skane och nu ville kung­ en passa pa att visa upp for de kungliga gasterna vad flottbasen i Blekinge agde av militara och marina sevardheter. Bland dessa senare fanns aven att skada kungens just fardigstallda lustfartyg Amphion.l (Bild 1.) Claes Julius Ekeblad, som horde till kungens svit, berattar om fartyget: >>Chapman a bati pour le conte du Roi ·un sorte de fregatte appelle Amphion de cette nouvelle construction, fait pour pouvoir aller dans le Melar, et meme en mer en cas gu'il voulut aller en Russie encor une foi.« Och entusiastiskt till agger han: >>c' est un bijou pour I' ordonnance des apparte­ ments, puis gu'il y a tout un logement pour le Roi, un pour Ia Reine, pour des da­ mes du palais et pour tout le monde, des dorures sans fin des peintures charmantes sur les lambris, bref on croirait etre dans le plus bel appartement a Stockholm.«2 Har ombord pa detta festliga fartyg gav Gustav III supe for sina kungliga gaster pa dack under suntaltet.3 Den allmanna entusiasmen var stor och kungen bestamde sig, trots hovmarskalken von Diibens betankligheter, for att foreta den stundande hemresan till Stockholm sjovagen i stallet for som officiellt planerats per vagn.
    [Show full text]
  • Kognitiva System I Namngivningen Av Finländska Handelsfartyg 1838–1938
    View metadata, citation and similar papers at core.ac.uk brought to you by CORE provided by Helsingin yliopiston digitaalinen arkisto Anita Schybergson Kognitiva system i namngivningen av finländska handelsfartyg 1838–1938 Akademisk avhandling som med tillstånd av Humanistiska fakulteten vid Helsingfors universitet framlägges till offentlig granskning i sal XIV, lördagen den 12 september 2009 kl. 10. _____________________________________________________________ Nordica Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur Helsingfors universitet 2009 Department of Scandinavian Languages and Literature (Nordica) Anita Schybergson, 2009. Kognitiva system i namngivningen av finländska handelsfartyg 1838–1938 (Cognitive systems in the name giving of Finnish merchant vessels 1838–1938) Abstract This dissertation is an onomastic study of Finland’s stock of ship names (nautonomasticon) recorded over the period 1838–1938. The primary material investigated consists of 2 066 examples of ship names from the fleets of coastal towns, distributed over five sample years. The material is supplemented with two bodies of comparative data; one that consists of 2 535 examples of boat names from the archipelago area at the corresponding time, and another that comprises 482 examples of eighteenth century Finnish ship names. This study clarifies the categories of names that appear the frequency of the names, formation, morphology, linguistic origin, functions, and semantic qualities. By comparing the material with boat names from previous centuries, and from other countries, the characteristics of Finnish vessel names are further highlighted. Additional clarification is brought to the chronological, regional, and social variations, and to the emergence of various forms of systematic naming. This dissertation builds on older research from other countries, and uses traditional onomastic methods alongside a more modern methodology.
    [Show full text]
  • Fn24-Lag.Pdf
    Sjöhistoriska Samfundet har som målsättning att bidraga till utforskandet av sjöhistorien, i första hand den svenska, i alla dess sammanhang och former utger tidskriften Forum navale samt dessutom i mån av medel separata skrifter anordnar sammankomster för medlemmarna medföredrag i sjö• historiska ämnen Samfundets adress är: Fack 24, 104 50 Stockholm So. Postgiro: 15 65 19. (Årsavg. f. n. kr. 15: -.) Samfundets medlemmar kunna under ovan angiven adress till nedsatta priser, angivna nedan, rekvirera följande skrifter: »Forum navale>> nr I t. o. m. 17 (3:­ per st.), x8 och dubbelnr 19-20 (6:- per st.), »Svensksund 1790-1940. En minnesbok utarbetad av Försvarsstabens krigshistoriska avdelning>> (4: -), »Skepps­ hövidsmän vid örlogsflottan under 15oo-talet>> av Hjalmar Börjeson och Georg Hafström (xo: -) samt >>Svensk sjöhistorisk litteratur 18oo-1943» av Uno Willers (10:-). Manuskript till Forum navale sändas under adress: arkivarie Lennart Rosell, Sjöhistoriska Samfundet, Fack 24, 104 so Stockholm So. Utg. med stö'd av Statens humanistiska forskningsråd och Delegationen fo·r militärhistorisk forskning UPPSALA 1968 ALMQVIST & WIKSELLS BOKTRYCKERI AB Innehåll Magnus Hammar (I9o8-I967). Av Bertil Broome 4 David Papp, Ett handelshus och dess fartyg. L. J. Björkegren & Co i Simrishamn . 7 forgen H. P. Barfod, Et par danske og norske byers skibsflåder i slut- ningen af I 6oo-tallet . 53 Jonas Berg, J. T. Schoultz och Svensksund . 7I Lars O. Berg, Svenska flottans fartyg I8o8-I849, skärgårdsfartyg. En tabellarisk framställning . 9 I Medlemsförteckning över Sjöhistoriska Samfundet I oktober I968 I43 Magnus Hammar (!908-!967) När kommendören Magnus Hammar den 12 oktober 1967 gick ur tiden förlorade vår flotta en av sina dugligaste och verksammaste officerare och Sjöhistoriska samfundet en oförgätlig ordförande.
    [Show full text]
  • Militärhistorisk Tidskrift 2001
    MILITÄRHISTORISK TIDSKRIFT 2001 MILIT ÄRHISTO RISI( TIDSI(RIFT Redaktion: Gunnar Åselius och Per Iko MILITÄRHISTORISKA2001 AVDELNINGEN STRATEGISKA INSTITUTIONEN FÖRSVARSHÖGSKOLAN © 2001 Militärhistoriska avdelningen och respektive författare Omslagsbild: Officerskadetteri östtyska Volksmarine. MHA ISSN 0283-8400 Försvarshögskolan, Stockholm 2001 Tryckning: Elanders Gotab 37772, Stockholm 2001 Innehåll 7 Förord 9 Socialistiska amiraler Iakttagelser rörande amiralsutnämningarna i Östtyskland Klaus-R Böhnw 47 Blitzkrieg - ett utvecklat koncept eller slumpens skördar? Peter Lord 73 Wennerströmaffären - ett nationellt trauma Magnus Petersson och Lars Ulfving 91 Statlig styrning eller fri föreningsverksamhet? - Försvarsupplysning i Sverige under andra världskriget Magnus Hjort 149 Män i armen - En studie av befälskårerna i Linköping 1960-1970 Johan Dietrichson Recensioner 205 Att illustrera stormakten, anmälan av Jonas Nordin 208 Skärgårdsflottan, anmälan av Gunnar Åselius 215 John Keegan: Det första världskriget, anmälan av Gunnar Åselius 218 Bosse Schön: Svenskarna som stred för Hitler och Där järnkorsen växer, anmälan av Ingvar Sjöblom 225 Guida Knopp: Hitlers krigare, anmälan av Klaus-R Böhme 233 Kjetil Skogrand och Rolf Tamnes: Fryktens likevekt, anmälan av Magnus Petersson 239 Svensk militärhistorisk atlas, anmälan av Torbjörn Nilsson 242 Hodder Stjernswärd: Balaklavasyndromet, anmälan av Bengt Wallerfelt 248 Ben Shephard: A War of Nerves, anmälan av Mattias Klawitter Författarna Klaus-R Böhme (f 1935), Täby. Tidigare medarbetare och chef vid Militärhistoriska avdelningen, Försvarshögskolan. Hans svenska avhandling behandlade bremisk-verdiska statsfinanser under svensk stormaktstid. Bland senare skrifter märks ett fler­ tal om svensk luftförsvarsdoktrin. Johan Dietrichson (f 1967), Linköping. Kapten och tidigare yr­ kesofficer vid Livgrenadjärbrigaden, numera reservofficer vid Livregementets husarer. Filosofie magister i historia och inne­ havare av en lärarexamen. Magnus Hjort (f 1965), Stockholm.
    [Show full text]
  • Intervju Av Anders Franzen I Maj 1992
    Axel Abrahamsons Tryckeri AB 2008 ©Sjöhistoriska Samfundet och författarna Innehåll: Leos Muller och Mats Kero: Förord .................................................................. 5 Bo Wallander: Ordföranden har ordet ............................................................... 7 Michal Wanner: Albrecht ofWallenstein as General of the Ocean and the Baltic Seas and Northem maritime plan ....................................................... 8 Thomas Roth: skärgårdsflottan i Öresund ....................................................... 34 Elis Högnäs: Förändringar i det åländska handelstonnaget 1939- 1945 ........ 53 Bengt Grisell: Dokument: intervju av Anders Franzen i maj 1992 ................. 76 Intervju med Anders Franzen i maj 1992 på Institutionen för skeppsteknik, Kungliga Tekniska Högskolan. Intervjuare Bengt Grisell .......................... 82 Björn Marten: Longitude tidskrift från de sju haven 1966-1999 i ett konsthistoriskt perspektiv ........................................................................... 95 Recensioner Per-Uno Ågren, Folkligt båtskick i Övre Norrland, Båtdokgruppen, Skärhamn 2006. Anmäld av Åke Sandström ............................................ 123 Erik Gebel och Christian Lemee (red.), Skibsbyggeri og sefart i Renressancen, Maritim Kontakt 28, Köpenhamn 2006. Anmäld av Mats Kero ............................................................................... 125 Berth, Höjer, m.fl. Folkbåten: En modem klassiker, Nautiska Förlaget, Stockholm 2006. Anmäld av Mats Kero ..................................................
    [Show full text]
  • Sotilaita Ja Siviilejä − Viaporin Väestö Vuonna 1806
    Sotilaita ja siviilejä − Viaporin väestö vuonna 1806 Pro gradu -tutkielma Sampsa Hatakka 2.5.2011 Suomen ja Pohjoismaiden historia Helsingin yliopisto Sisällysluettelo 1. Johdanto ........................................................................................................................ 1 1.1. Tutkimusaihe ja tutkimuskysymykset .................................................................... 2 1.2. Henkikirjat ja rippikirjat väestöhistoriallisina lähteinä .......................................... 5 2. Armeijan laivasto .......................................................................................................... 7 2.1. Upseeristo ............................................................................................................. 11 2.2. Aliupseeristo ......................................................................................................... 15 2.3. Komppanioiden miehistö...................................................................................... 20 2.4. Virkamiehistö ....................................................................................................... 26 2.5. Käsityöläiset ......................................................................................................... 30 3. Varuskuntarykmentit ja tykistö ................................................................................... 33 3.1. Leskikuningattaren henkirykmentti ...................................................................... 38 3.2. Jägerhornin rykmentti ..........................................................................................
    [Show full text]
  • 1942. Häfte N:R 3
    1942. 105:e årgången. Häfte N:r 3 -147- .Meddelande från Kungl. Örlogsmanna== sällskapet nr 3 l42 . Ordinarie samnwnträcle elen 4~ mars 194~ 2. Närvarande: 15 h eders- och arbetande ledamöter. l. Valdes ledamoten Galm lill föredragande i vetenskaps­ grenen navigation och sjöfart med lednmoten Ramel som supp­ leant. 2. Bevi ljades ansvarsfrihet för Sällskapets och b ibliote­ kets förvallning 1941. ~ Av i sam ba nd med revisionsberättelsen framlagda räken­ skapsberättelser framgick i sammandrag följande: Örlog s man n asällsJ..:apet. Inkomster: latsbid rag .. .. ... ....... ........ kr. 2,500: - Räntor ........ ... ..... .. ... ..... )) 1,994: 65 Försålda medaljer 80: 80 Summa kr. 4,575: 45 Utgifter: Ansla-g till biblio teket kr. 1,283: 40 » » tidskriflen . l ,300 : - Arvoden (incl. tidskriftens och bibliotekets) . 1,550: -- -~ Hm . o-mkostnader . 403: 6 7 Arets överskott . 38: 38 ----Su-------------mma kr. 4,575: 45 Tidslc?'ift i Sjöväsendet. 10 -148- - 149- Sällskapets tillgångar voro 31 december l 941 placerade troende under <le gångna å ren samt tillönskade Sällskapet forl -· på följande sätt: satt framgång i dess betydelsefulla arbete. Räntebärande (2 %) %---4 stats- och s iads­ Ledamöternas tack till ordföranden tolL1drs ::tv ledamo­ obligationer, nom. kr. 28,000 . - - ten von Otter. Tillf. checkräkning''') . '' 20,000 . - Sparkasseräkning 2,242 · 51} Ovrigt. Inventarier )) 3 - Hemställes a lt hrr ledamöter, för alt undvika onödig . Summa kr. 50,245: 59 0111 gång och försening, behagade i skriftväxling, som berör tid­ Därav: skriften eller bibliolekel, adressera direkt till sagda institu­ tioner. Kapitalbehållning .. ............. .. ..... kr. 20,771 · 5\) Redaktör för lidskriften är kom.-kapt. G. Ågren. Donationsfond . » 29,4 7 4 - Bibliotekarie ~ir kom.-kapt. B.
    [Show full text]