1942. 105:e årgången.
Häfte N:r 3 -147-
.Meddelande från Kungl. Örlogsmanna== sällskapet nr 3 l42 .
Ordinarie samnwnträcle elen 4~ mars 194~ 2.
Närvarande: 15 h eders- och arbetande ledamöter. l. Valdes ledamoten Galm lill föredragande i vetenskaps grenen navigation och sjöfart med lednmoten Ramel som supp leant. 2. Bevi ljades ansvarsfrihet för Sällskapets och b ibliote kets förvallning 1941. ~ Av i sam ba nd med revisionsberättelsen framlagda räken skapsberättelser framgick i sammandrag följande:
Örlog s man n asällsJ..:apet. Inkomster: latsbid rag ...... kr. 2,500: - Ränt or ...... )) 1,994: 65 Försålda medaljer 80: 80 Summa kr. 4,575: 45
Utgifter: Ansla-g till biblio teket kr. 1,283: 40 » » tidskriflen ...... l ,300 : - Arvoden (incl. tidskriftens och bibliotekets) . . 1,550: -- -~ Hm . o-mkostnader ...... 403: 6 7 Arets överskott ...... -- . .-- . .------. . . . 38: 38 Summa kr. 4,575: 45 Tidslc?'ift i Sjöväsendet. 10 -148- - 149-
Sällskapets tillgångar voro 31 december l 941 placerade troende under )) Inventarier 3 - . Hemställes a lt hrr ledamöter, för alt undvika onödig 0111 Summa kr. 50,245: 59 gång och försening, behagade i skriftväxling, som berör tid skriften eller bibliolekel, adressera direkt till sagda institu Därav: tioner. kr. 20,771 · 5\) Kapitalbehållning ...... Redaktör för lidskriften är kom.-kapt. G. Ågren. » 29,4 7 4 - Donationsfond ...... ----- Bibliotekarie ~ir kom.-kapt. B. F. Thermaenius. Summa------kr. 50,245 . 59 Karlskrona den 6 mars l 942. T. H og man. Sckr0terare. Biblioteket. Utgifter (utom arvoden): Inköp och inbindn. m. m. av böcker och lid- skrifter ...... kr. 1,24/. \)(i Anskaffning av presidieduk ...... 11 \l. 12 ·;. 'i O Di v. 0111kostnader ...... · . >> --- Summa------kr. 1,37 -l: ~~ 3. Föredrog ledamoten Ramel sin årsberättelse i w lcn skapsgrenen navigation och sjöfart. 4. Inledde ledamoten Hagman diskussion om lolu1lfrag t ' . (jnlf- *) Beloppet seelermera om p l acera t 1. f'·· or' sva r~ l,å n oc l1 l a ;;: .JCI meddelande m 1/42, pkt 2). - 150 - - 151- Icke heller har det kunnat undvikas, atl våra egna trå d och radioförbindelser m åst underkastas vissa inskränkningar och r es triktioner. Även om vid ml.gra lillfiillen lättnader kun nat anses b efogade, hava straxt därpä sftcbna skärpningar i krigsläget uppstått, att snarare y ttf'rligare inskränknint!ar va- rit av behovet påkallade. d På knappast n i\gra andra områden inom milihi rväs<·ndet ur årsberättelse i förbindelse :: sluta sig sekretessens slöjor tätare än beträffande förbim1dse• Utdrag tjänsten. Alll slnrk ar e framträder emellertid förbinclelscvä väsende för år 1942. sendets betydelse för krigels förande och ju mer komplicerade operationer bliva, ju viktigare är det alt förbindelsetjänsten Avgiven av ledamoten G. Tlwm. funktionerar väl. Dessa lärdomar kunna dagligen och stund ligen dragas från det nu p:l.gående kriget. För Sverig<'S vid kommande gäller det att omsätta desamma i praktiskt h and lande. Otvivelaktigt har ock.så inom försvaret bctydelsrn här 1. Inledning. av tydligen insetls, vi lket också förbindelsetjänstens utveck Under den tidsperiod, som fö rflutit sedan före-gåen~~e ars ling och rationalisering uneler det gångna året här vittn f' om. berättelse i föi·hindelseväsencle föredrogs inför Kungl. Orlog s mannasällskapet och smn omfattar pra:kti skt taget å ret 1\lH. har sto rn1.ak tskriget alltjämt rasat och även hunnit övergå lill 2. Sveriges förbinde,lser' med utlandet. ett världskri .,. i ordets fullaste bemärkelse. Beträffande den t:> ••• militära sidan av förbinclelseväscndct, h ar l'-riget nl'ccltort en I förcg:.lcnde :.lrsberättelse i förbindelsevitsende b erörde,; de förändringar i Sveriges förhindelscr med utlandet, som hlc oerhörd utvidgning av detsamma och väl ocks{t r evidering aY vo en följd av krigsutbrottet och de därpå timade krigshän tidio·arc be<>TeiJIJ i och med konfrontationen med krigets verk· b b l ' delserna fram till nyåret 1941. Sa m lidigt omnämndes ii n ' n de lighct. För vår egen del har, jämsides m ed försv~n·ets t~tD ) gS.- restriktioner av olika slag, vilka påvila dc svenska ullands nad, även förbindeLseväsendet tillförts föt·stärknmgar 1 saval personellt som materiellt hänseende. Vad beträffar de i n ter föi'hinclelscrna - inskränkningar gjorda aY sYenska myndig heter eller av utländska. nationella tråd- och radioförbindelserna hava dessa helt na- ·Jio't vtterlio·ue krino·skurits eller förändrats, al1t eftc r ~ O ll1 I det följande ska 11 framställningen forlsidta över För en del centralamerikanska staler hant nu restriki ii np1• scrna beti ngade a,. dc skiftande öden, som Iandet undergå t t infört s, med i allmänhet dc bestämmelserna, all privattC'Iegra 111 under det sist förflu tna året. Till Humänien riilmas mL BesS befordnts endast på avsändarens risk och skola vara ::t\·fnl h d,, arabi en och norra delen av Bukovina. Privattelegram till h ela på klart engelskt eller spanskt sprak. Fullslämliga adn•·, .., t'r detta omr åde befordras enelast på avsändarens risk och >.kol:t och underskrifler skola finnas och registrerade telegramad rl',. vara avfalladc p[t klart franskt , italienskt eller tyskt språk. ser äro i dc flesta fait icke tillå tna. Beträffande Tyskland giillcr for l farande helt kort och gol t En påminnelse om krigslyckans växlingar giv:c de nya f ii. att ,telegra.m med belalt svar iiro ick e medgismt >> . T-hrlill h:tr reskriftcr, som införts i Ilalienska Ostafrika, cliir m.:mera ~ :I m sedermera kanunit den heshimnwlsen, alt hrcvlclcgrmn i euro ma beslämmelser gälla, som för telegram till Slorbrilan ni!'ll. peisk tn tfik , s. k. EL T-telegram, icke hci'ordras med cnd:t~l Telegram till J:::tpan befordras endast p å avsändarens risk oel1 telefonn u m m er sCtsom adress. iiro unelerkastade censur. Privattelegram skola vara avfall alle på klart engelskt, franskt eller tyskt språk utom helriiffandc telegram adresserade till några av dc största sliidema saso m c) Vissa statistiska uppgij'ter ongående ul{ruulslraj'il>en. Tokio, Yokohama, Osaka, Kobc m. fl. dit teleg ram i1 ve n 1':\ Te leg roj'traj'il>en . vara avfattade på n ~tgra av dc m est kända internalionelb ko derna. Registrerade lelegrnmadresscr äro ick e medgivna l'.i Antal telegram med heller Lclcgrmn med betalt svar. H.adiolclcgram motl:tgas ir ke för befordran av japanska kust- eller markstalioncr. 1038 1930 1fHO Hestriktionerna bclr~iffand e Jugoslavien giva ocksit en .tii Lyd ~m om det öde, som övergåll: landet. Tl'legram Lill phl h er Danmark ...... 142,354 1.JG ,138 liJ ,O.'JS i Kroalien, såsom Zagreb, Dubrovnik, Sarajevo m . fl. kunlLi Finland ...... 08,323 110,3:24 105,0:2l mottagas på avsändarens r isk. Telcgran1 nll'd hcl:tll sYar ;i ro Frankrike 8:2,2 11 98,658 61,888 13 j tillatna. Telegram till stationer i Untcrsle.icnnark, Kiim tl' ll Norge ...... 136,628 157 ,673 180,033 och Krain befordras på samma vägar och med S:l mma L:1 x: t l Storbritannien 409,209 ilU,H09 U79,341 som telegram till Tyskland. För de av Italien ockupl:radc de Nordamerika (C anada och USA) ... 188,383 :268,401 :26ö,G84 larna av Jugoslavien gälla iLalienska beslämmelser och med Tyskland ...... :260, 704 333,773 450,126 övriga delar av Jugoslavien saknas tillsvidare förbindelse. To talsumma (hela landstratiken) ... 1,869,730 2,:216,7:30 2,0;)5,268 Med Lettland, Eslland och Litauen ~iro förhindcls,.rna Lil h vidarc brutna. Den allmiinna ökning, ,·ilken ar H)39 ännu khtrt gjord ~· Beträffande Polen har förbindelse tidigare saknats 11 ell sig gällande, ha r år l \HO utbvl h mol en markcTad tillbak:u..!å ng_ l\1 o • . " c del av Hyssland ockuperade området. I och med all detta ont l ago t a nnal var knappast aH v~inta, med tanke p tosakoncernen h ava planer varit på fär de a lt m edels t r adio senlligen inskränka räckYidden ~1s de kungörelser, som lll l'iir, telefoni d irigera bolagets bogscrbatsflo lta under dennas Yerk dats i r estr iktivt syfte. Särskilt t6ingande ~1 ng avs från n•d a r ~ samhct inom Su ncl sva Ilsdistriktet Emellertid h ar heller icke hall vara b ehovet att få s ä n da p o si tions·u ppgiftl'r. Del fi irii Il d. i detta fa ll p Lin erna förverkligats. H är kunna dessutom prin . r:tde politiska läget i Östl>r sjön, tillika med niiddindiglwkn :1; ll a skäl r e~as mot dylika enskilda anläggningar vid sidan rtälta för den sVI' tE ka sjöfarlc11 , nn ga vo, eipie atl på a llt säll unde änhetens b e , v d c sl:ll.liga organ, som redan finnas fö r allm såsom dc vikligastc skioi len för dylika lättnader. Från m ilj _ 1 ljän:mde i detta avseende. Lärt h åll fra mhöll s cm cll crlid a tt d e t a llljämt svårövc r sk adl ig ~ 1 m ed a tt en av aktiebolaget Aerott·an sport pla hi get, m ed dess obcdi k n c li ga väx l inga r, ii n n u icke k UlHk tno . l samband utföran • S tockhol m- Sko ttland ev. konuncr till iiver:·t nagra lältnader i restr iktionerna, särskilt som sjö"ii k1 1·. nerad flyglinje v på s~irskild radioförbindelse framföra s. Det gäl h clcn r edan är tillgodosedd med mt gällande fö reskrifter. \ ag. de torde kra elande m el va lEir l'ö • ler behovet av a l t snabbt överbringa väderleksmedd ra l ~i ttnader i dc grundläggande bestäm m elsernit ha 1 lan start- och landningsplatserna samt m ellan dessa o ch flyg li tl wid~tr c icke kunnat företagas. an i luften. För atl u n derlälla sjöfarten lind er försvå rn n de isfi.irh al l:lll pl den mcdga vs u n der se m ·i nie r n Hl-H vi ssa Jätlnadcr i :uw iin. dandet av radio å vissa svl'nska och finska fartyg i r eg ttl jiir trafik. Så lund:t skulle teh'gral'i, klart spr åk, och i viss man 4. Vissa uppgifter angående det militära förbindelse• även radioll'lcfoni kunna Ht an vä ndas fö r a ll komma i fi irhin väsendets verksamhet. clelse m ed isbrytare, varvid m eddel:indt•na endas! fick in nt·· 41 har de t militära förbindelseväsendet o m Yi i ~ Ä ven under år 19 ha)Ja fra mst~illning röra nde isbryl:trhjälp, :1nvi,.n ingar i dess h elhet undergåll en fo rtlöpande utbyggnad. Såväl be och angiiringspunkt samt överlmvudlagel inskränkas lil l min lräffandc personal, materiel, utbilclningsföreskrifler som i frå sia miijlig:t. Likasa lämnades tillstand för Got l:l ndsbol:1gch ga om beredskaps- och mobiliscring så. t g~trcler m . m. h ar förbin håtar all under för sjöfarten förwåraml c is(ö rhålhmden u iY ii\· delseväsendet utveckla ts. S to ra summor ha va ned l::l gts på ma·· la radiolelefonsamlal s in ~. emdl ~1 n och m ed redcricl över Sl:l\,. teri dan skaffning av a ll ehanda slag. Erfarenheterna från kri nä>; rmlio ltnckr i'örutsällning att d~ · lik a samtal endast sk ulil' ge t, v ilka i fn"tg a. om förhindclscljänsten ~i ro mycket sparsam föras, d å. detta bedömdes o undg ~ingligrn nödvändig!. Slu tli ma, d:'\. de t gäller dclaljer, b es t ~T k a d ock allt starkare, vilken tillstånd :lll ulviixla racliote l efons~unl:d m l' ll an gen lämnades spela. Krigels r örlighet och kra oundg;i ng· ocrhörd r oll förbindelserna isbrytarfar t~ ·g och isbrylarledningcn i l:lnd, n ii r sa ven på samverkan såv~il m ell:m dc olika försvarsgrenarna som ligen ansi\gs nödvändigt för lämnande a,· bråd skande ori l' nil'· lUellan olika förhand och organ inom en försvarsgren under ring, orde1· eller direkli\· angaencl e i sbrytni n gslj~inslen - ett s ~r y k er ständ igt den avgörande betydelsen av goda signalför- lillsland som fö rn~ · al s för vintern 1H± t /42. 1:mdelser . Det gäller alt skafra tillräcklig och fullgod materiel radioförbindelser hava varit under överrii· :'\y:t slag av uppsättas e ller fär 1 a ~ alla förband, farlyg, och flygplan . vilka nde. Sålunda h ava från engrlsk och schweizisk sida l' r:l il - ga din -ni s köla materielen. Och ick e mins! onf ör · .bs a as sam t personal all s l ~i llnin gar gjorts om u ppräWmclet a v direkla r ~ t diotcld t;åller ·det att ulf ~ird a klara och p raktiska anvisnino·ar och förc• b indelser m elbn Sverige och dessa b åcl~1 länder. Av olik:1 :tn · s ~ri f t er för m aterielens handhavande och utnyttJande. Jäm- 111:1 terielsYn pun k t, h ava n ågra dyl i k a di · led n i ng: tr , hl. a. nr d f' o ~ td es l1arm .. e · orlgar skapa n det a v nya k oder och signalböcker, rekta förbindelser dock id:r kommil till slånd. Fr:'\ n C<' ll tt · - 160- - 161- förberedelser för växlandet av stationssignalserier o. s. v. Ge. vetta fö rhållande gäller även i stor utsträckning organisations g nom den oerhörda ökningen av antalet radiostationer bli[. och personalfrågor, vilka med tanke på kadrarnas utöknin frekvensfördelningen ett alll svårare problem , som m åstp be. och d et alltm er stegrade behovet av förbindelsepersonal mftstc mästras för att icke kaos skall uppstå. Ä ven hä nrl innan kun . ägnas skärpt uppmärksamhet. na viktiga erfarenheter dragas från dc krigförande ländcrnn. och deras sätt att lösa dessa uppgifter. Under år 1941 h ar utbyggandel av marinens förbindelsc• väsende ur materielsynpunkt fortgått i samma sjudande tempo som året förut. I korthet skall här några huvuddata angående a) F örsuarsstaben. materielanskaffningen lämnas. Under de senaste å ren hava från försvarsstaben utgivils ett Marindistriktsorganisa tionen har visat sig allt betydelse flertal order, föreskrifter, anvisningar m . m. berörande si gnal. fullare. För att kunna leda verksamheten inom marinelistrik f ull tjänsten. En del av dessa h ava varit av m em allmängiltig och ten m åste marindistriktschefen till sitt föLfogande ha en skyd permanent karaktär, andra å ter av mera a ktuellt och tempo god radiostation. Distrikten s förseende m ed fullgoda och rärt intresse, medan slutligen vissa varit h änförda till sanno dade radios tationer har därför varit en fråga av stor betydelse. lika krigsfall o. s. v. Av denna kortfattade redogörelse beträffande materiel av olika slag, som tillförts marinens förbindelscv~isende torde fr amgå, vilken betydande utveckling, som i detta avseende ägt b) Marinstaben. rum. Jämföres utrustningen vid årsskiftet 41 /42 med den , I marinsiaben hava ett fl ertal föreskrifter av allclrmda som förefanns vid krigels u tbrott september 1939 är kontrasten slag utfärdats berörande förbinclelscväsendct. slående. Förvisso står m arinen föt~ närvarande i dcll a avseen de ojämförligt bättre r ustad än hösten 1939. c) Marinföwaltningen. el) Fursvarsväsendets rw.liotel.:nisl,:a J.:ommille. I juni m ånad l 941 sammanträdde i Kungl. ::viarinförvall Den i december 1940 bildade radiotekniska kommilten för iräl t ningen representanter för olika myndigheter och förband inom fö rsvarsväsendet i sin h elhet h ar uneler år l 941 samman marinen för att utby ta erfarenheter rörande radiom aterit lens upprepade gånger. Kommitten har sökt samordna önskemit , t\· konstruktion och funktion samt beträffande organisations- och len b eträffande radiostationer för olika försvarsgrenar personalfrågor. Icke minst med tanke på elen forcerade nyan· piska sändare och mottagare, utnyttja den inhemska tillverl'" ökats skaffning av radiomatericl, som för närvarande pågår, iir de t nin gen av o lika radiodetaljer o. s. v. Samarbete h ar e l·n- synnerligen betydelsefullt att den personal, som handhaver all lll ed sta tens ammunitionsnämnds standardiserinon-s kommitt , försvarsvil- denna materiel, får tillfälle a lt inför dc ansvariga myndighr dustrifö rbundets produktionskommitte samt m.ccl lerna framlägga sina erfarenheter och TÖn från den praktiskD sendels teleingenjörers förening. Bl. a. h ar inom kommitten arkradio tjänsten. På sådant sätt kan redan på ett tidigt stadimn en litarhelats >> Program för l everan s av transpartaJbel m valtningen s hel del missförhållanden rättas till - till fromma för tjänste n· station Tmr typ 9 » . Representanter för arm eför - 162 - - 163 - tygdeparl emenl, fl~ ·g törvallning e n och industrikommissionen I samband med upphandling av nykonstruktioner vore det deHogo i delta arbete, vilket avsåg en 800 vV bilstation an. yärdefullt att veta det ungefär:liga omfånget av vad som inom vändbar inom såväl ::u·nH~n som flygvapnet. Kommilten li lla. den närmaste tiden skall konstrueras, samt att dessutom ·er Jade som sin a sikt a lt gemensam upphandling var ön sk' ~~rd hålla en klassering av konstruktionsobjekten i förhållande till sam l alt flygförvallningen skulle handha va denna upph :nHt deras olika angelägenhetsgrad. För marinens del skulle detta ling samt även hava ansvaret för besiktningen. Stationsl ~ Pen omfatta följande. benämnes » 800 vV Bilradiostation m /41 , '' m ed sändaren u t l' ö r u för vågtyperna A l , A2 och A3 och med möjlighet till fjiit r m anövrcrad växling mellan två frekvenser. Såson1. kraftkälla användes i första hand en till bilmot orn 5. Telegrafverket. k opplad växelströmsgenerator 50 p/s 3-fas. Landsledningar, förande 3-fas växelström 50 p/s a v förekomneande lågspän• a) Telegrafverkets omorganisation. ningar, skola över lämplig transformator likaledes kunna ut Dc sakkunniga, vilka inom kommunikationsdepartementet ny ttjas för -drift av sändare och mottagare. skulle biträda med verkställande av en allmän översyn av te I si n s trä van att samordna förvaltningarnas upph :HHl lcgrafverkets organisation, överlämnade den 27 oktober 1940 lingar med olika privata finnor har genom kommittens för• betänkande med förslag rörande förändrad organisation nv sorg utarbetats en >> Alhnän instruktion för typprov och k vc telegrafverkct. Efter sedvanligt remissförfarande trädde den ransprov av radiomalerieh, vilken i form av en rckonnnenda nya organisationen i kraft elen l juli 1941. Denna innebär Lion tillställts vederbörande förvaltningar. betydande förändringar såväl beträffande styrelsens sammarr ' Vidare har kommitten försökt rationalisera och slandardi sättning och formerna för dennas verksamhet, som även i frå• "era förfaringssättet vid upphandling av nykonstruktioner. Del ga om verkets organisation och arbete ute i landet. Endast har från flera håll, inte minst från fabrikanthåll, framh{li lils, huvuddragen i den nya organisationen skola här antydas. att kvalileten p{t radiomateTiden skulle ö'kas betydligt, om Ledningen av telegrafverket utövas av telcgrafstyrelscn. längre tid cffradcs på konstruktionsarbetet och på fram ~ tä l Denna utgöres av en generaldirektör, såsom chef för tclcgraf landet av modellexcmplar. Man bm·dc därför enligt kom Yerket, samt en överdirektör, två överingenjörer, en verkstads millt'ns åsikt vid nykonstruktioner sträva efter skild upph :l iHl elirektör och tre byr~tchefcr såsom ledamöter av styrelsen och ling av serietillverkning och konstruktionsarbele och att k on· chefen för respektive driftsbyrån, tekniska byrån, radiobyrån, struklionsarbctet därvid fördelas efter andra grunder än st• ric verkstadsbyrån, ckonomibyrån, förrådsbyrån och kanslibyrån. lillvcrkningcn. Under vissa villkor skulle en firma sålunda För handläggning inom styrelsen av frågor, som röra te kunna åtaga sig l'nbart konstruktionsarbetel på en viss mate· lcgrafverkets förhållande till försvarsväscndet, finnes ett mili ricltyp, varvid beställaren allts~t h ade full frihet att låta '- t· ric tärkontor med en regementsofficer ur signalregementet såsom tillverka matericlen på annat håll. En inom kommitten ut chef och föredragande. Chefen för m.ilitärkontoret ingår vid arbetad plan för förfaringssätt vid upphandling av nykon'itrul' handläggning av nys ·nämnda frågor såsom ledamot av sty- Licmcr har rekommenderats dc militära förYalln in garna för nll re.. lsetl · V'd1 f"ors tar.. l{ t· f"·01·svars b ere d s k·ap e 11 er mol JI 'l' 1senng · ·f"or- vid upphandling av nykonstruktioner tills vidare på för 'iök andras militärkonLoret till militärbyrå med chefen för militär• tillämpas. kontoret såsom byråchef. Tidslcrift i Sjöväsendet. 11 - 164- - 165- Å militärkontoret tjänstgöra, förutom ch efen, offi cv rru· 1 ~ den samt ärenden angående ersältning på grund av ansvarig ur de olika försvarsgrenarna och personal tillhörande lele. hel för ska da till följd av verkets drift. grafverket. Militärkontoret handlägger bl. a. ärenden angående krigs Driftsbyrån handlägger bL a. ärenden angående dr i fkn ~~ placering av telegrafverkets personal, uppskov för telegrnfver telefon- och telegrafavdelningen, behovet och lämpligheten fl\' kets värnpliktiga personal, telegrafverkets medverkan i mili nya stationer, kablar, linjer och ledningar, elistriktens arhl' h tära övningar saml upplåtelse av stationer och ledningar för plan och arbeten med undantag av vissa å tekniska h! r:'tn militära övningsändamål, förslag till milihira telegraf- och te handlagda ärenden samt luftskyddsfrågor. lefonanläggningar för f'örsvarsändamål, verkshemvärnets or Tekniska byrån handlägger bL a. ärenden ang~'\e nd c kon. ganisation och utrustning, bevakning av telegrafverkets anlägg• struldion av telegraf- och tclefonmateriel, den tekniska pla nv ningar, luftbevakningsplnner, fjärr- och lokall nnnplaner samt ringen av och utrustningen för telegraf-, telefon- och överdrag,_ planmässig förslöring vid krig av telegrafverkets anläggningar. station, samt abonnentanläggningar, den tekniska planeri11g l'n Närmast uneler telegrafstyrelsen handhavas telegrafverkets och det tekniska utförandet av riks- och landskablar, planerin g angelägenheter av distriktsförvaltningarna. rörande telefonnätets successiva övctförancle till autom:1l is k Dc distriktsförvaltningarna underställda anläggningarna drift san1.t distriktens arbetsplan och arbeten vad beräffar :lll lo och stationerna ä ro efter sin geografiska belägen h et fördelade matiska och större manuella stationer. på sex distrikt, nämligen Radiobyrån handlägger hL a. ärenden angående p b nc försla distriklet med huvudort 1\falmö, ringen, anläggningen och den tekniska driften av raclioslatio andra » Göteborg, nerna, tekniska undersökningar b eträffande racliotelegraf. r;l tredje >> Norrköping, cliotelefon och television, fartygsradioabonnemang, trafil;;l n :i fjärde Stockholm, kust-, mark- och fartygsradiostationer, rundraclioverksam lw- femte Gävle, 1en i samarbete med aktiebolaget Hadiotjät\st samt kon cl' ~S IO sjä LL e » SundsvalL ner för radiostationer ombord på fartyg och luftfartyg och för Radiodistriklet, som omfattar telegravYerkcts samtliga ra- amalörsändarstationer. dioanläggningar, inbegripes dock icke i denna indelning. Verkstadsbyrån handlägger huvudsakligen ~irenc1e n an Varje distrikt ~förvaltning bestfix av en clislriktsbyrå, som gående telegrafverkels verkstad i Nynäshamn. för cs l ~ts av en distriktschef. Ekonomibyrån handlägger bL a. ärenden ang~tend e all Distrikten uppdelas dels i linjesektioner och dels i redo männa frågor rörande telegrafverkets ekonomi, telefon- och visningsområden. telegraftaxor, telefon- och telegrafreglementen samt t e! d on ... Uppdelningen i linjesektioner är gjord med hänsyn till ut- fa• rande 1" - - · · l abonnemangsrörelsen. L av an aggnmgs- oc 1 unel er l1allsarb " eten samt den tek- Inska tillsyn en av telec-rafverkets anlägoninc-ar. VarJ·c lin]·esck- Förrådsbyrån handlägger bl. a. ärenden ang{tende i n l.; Ö\~· f ~ ~t> . u • underhåll och redovisning av inventarier oclt förråd, fö r~iill lOn förestås av en sektionsingenjör (eller förste sektionsin g€njör). nin" av kasserad materiel samt rikstelefonkatalogens redig cr i Jl ~· t> • r l"l Kanslibyrån handlägger bL a. administrativa och jun< IS '' Linjeseklionema i sin tur uppdelas i underhållsomrCtden. ärenden, bestraffningsärenden, pensions- och sjukvårdsit rcJl Det underhållsomn'tde, inom vilket sektionsingenjören har sin - 167- - 166- placeringsort, förestås i regel av denna. Övriga dylika områ. vi lka gåvo ett överskott på 37 millioner. För år 1940 äro mot elen förestås i regel :w telegrafkommissarier. Föreståndare för svarande siffror 162 %, millioner samt 39,6 millioner. Den underhållsområde handbar m.indre ::mläggningsarbeten, det absoluta lejonparten av dessa inkomster tillhör telefonrörelsen. dagliga underhållet av apparater och batterier samt avhjälpan. Telefoninkomsterna hava således stegrats från 1 29 millioner till 137 mmioner, uneler det att ökningen i telegraf- och rund det av fel å ledningar m. m. radioinkomsterna är mycket måttlig. Sverige försvann· allt Uppdelningen i rcdocvisningsområden är gjord m ed h änsyn jämt med glans sin plats som det andra telefonlandet i världen till trafikens skötsel och den kommersiella driften. Varje re endast överträffat av Förenta Staterna. ' clovisningsornrådc förestås - med nedan nämnda undan tag Trådradionätet har icke undergått några betydande för• - av en telegrafkommissari-e och omfattar en centralsta tion ändringar under år l 941. I Malmö och Göteborg har installe (centraltelefonstation och telegrafstation) samt clt större eller rats en ny sändare på vardera platsen. Automatiserinoen al' mindre antal understntioner. telefonnätet fortgår planenligt runt hela landet. t> Fyra av redovisningsområdena bt:nämnas huvudstatio ns . För kuststationen i Hernösand har fullträffsäker uppställ områden. Centralstationerna inom. dessa huvudstationsområ• nmgsplats anordnats i insprängt bergsrum. Ur krigsbered den äro av väsentligt stön·e omfattning än övriga centralsta skapssynpunkt är detta betydelsefullt. Vid operationer till tioner och cheferna för desamma ha i vissa faH större hdo sjö,ss i södra och mellersta delarna av Bottniska viken utoör genhet än övriga föreståndare för redovisningsområde. nämligen HernÖ5and radio den kuststation, över vilken racilo trafiken till största delen toPde komma att avvecklas. Det är Dc fyra buvudstationsonuådcna äro: därför av stor betydelse, att stationen fortfarande är funk Stoclholms telefonstation med understationer; ti~ns~uglig , odärest den utsättes för anfall från luften eller sjön. rörestås av distriktschefen i Stockhohn. ~or ~ndamal et anvisade Kungl. Maj:t 125,000 kronor. An Iaggnmgen är nu helt iordningställd. Stod:lwlms telegmfstation med understationer; förestås av en telcgrafdirektör. Göteborgs telefonstation med understationer ; ~edan gammalt hava önskemål förelegat om utförande av förestfls av en telefondircktör. en vastkuslkabel, vilken emellertid av olika anledninoar icke kom ·t ·o · • t> Malmö telegm{- och telefonstation med underslationcr: lllio flll stand.· Beslutet om olympiska spel i Helsingfors förestås av en telcgrafdirektör. un ~er ar 1940 blev emellertid en kärkommen hjälp för före ~~rakarna av kabeln, ty kraven på såväl telefon- som teleoTaf- forbinde l ser· ·f''ran· o p·Inland till· kontmenten· för detta cveneman"t> · b) Vissa uppgipter angående telegrafverkets verb:swnhct. ~~ro _så stora, att några som helst möjligheter att tillfredsst~ll: 111 1 Beträffande telegrafverkets verksamhel under år HJ±O ___. f .. _ cke funnos på svenskt område, om ej västkustkabeln blev ,ardig i tid. Arbetet med kabelnedläo-"ninn·en forto-icl· u11de 1· för 1941 föreligga ännu icke några officiella siffror - visR ar 1 . . t>t> t> t> ~ 939 såväl inkomster som. överskott på rörelsen alltjäin.t stig•111dc ]) , och var avslutat under december månad nämnda år. 1 en Omfattar sträckorna Göteborg- Hälsincrboro Hälsinc:rhor•,. siffror. Är l 939 belöpte sig inkomsterna till 153 millioJ er, n tn- ~u - 168- - 169 - ö. statens meteorologisk-hydrografiska anstalt - Sösdala, Hälsingborg- l\faln<Ö samt Ystad- Simrishan1n. (SMHA). \'~istkustkabcln är självfallet så dimensionerad, atl den skal[ behovet av telefon- och telegrafförbindelser P 7. Utländsk rundradio. De utländska rundradioprogrammen hava efter el t pnr års krig hunnit stabilis-eras och förete numcn1 en viss lwnh· genhet för å tergång till frcdsförhållanclen . Speciellt krig"lw: tonade program äro sällsyntare än tidigare och man söker p:t alla håll lägga in programpunkler av m em neutral karaklii r symfonikonserlcr o. s. v. Icke h eller b edrives propagnn d ~ t s n. Clwpmcms ny u rnrtygsty f! C/'. sommar en 17()0 skickades den då 39-årigc undcrskcpps- 1,,.6111ästarcn Chapman till Stralsund och redan under sam- I mitten av 1700-talet dominerades alltjämt den S\ '(' n s ], ~ 1 b)""'a år tillkommo genom l1.ans .f"' orsorg fl·. era yascnt.. l' tg a ny l\.On- s k~irgardsflottan av galärerna, vilka stora roddfartyg konst n il' 111·trnktion' er Jo... r cl en svens l\.a s k"' argar ' d s fl o tt an. .H an n. Laue ;J cl" ar rals efter förebilder, dels från den ryska flottan och del ~ 1rå 11 ~ö r den pommerska och den finska eskadern de första fregatt i MedclhaYsliinderna förekommande fnrtygst:~•per. Vid sidan fartygen: av typerna usima (udema), turmna och pojama. av dessa tjänstgjorde som tunga artillerifartyg pråmar och Av dessa fartyg var pojaman den minsta. Dess huvud bombkilsar. För hevakning, rekognoscering och transp or t a · 1 data voro: 'längd 21,4 m., breeld 4,2 m., djupgående 2,1 m. samt soldater och vapen användes fartyg, vilka icke voro di rck! två-ma,stad. Bestyckningen utgjordes till en hörjan av en scx. konstruerade för delta ändamål. )llndig och tio trepundiga nickhakar, men utökades scder Del var först det Pommerska kriget, som gav upp hove\ ~nera rätt så väsentligt. Så utrustades t. ex. den år 1775 kon till en genomgripande förändring å det svenska skeppsb ygge struerade >> Brynhilcla >> med två tjugofyrapundiga kanoner riels område. Under delta uppkommo nämligen sådana krai· såväl förut .som akterut samt två tolvpundiga >> Caronaden a flottan, vilka icke kunde lösas av de dåvarande typerna . Vid eller fyra trepundiga nickhakar. Fartygen kunde framdri denna tidpunkt ägde också Sverige tillgång till sådana män vas med såväl segel som åror. som Augustin Ehrensvärd och Fredrik Henrik ~tf Chapman. Trots att dc nya skärg~lrclsfrcgattcma uppvisade betydan vilka, förutom en betydande skicklighet och kunnighet, Yt'i adc de förbättringar samt dessutom för första .gången konstrue sig vara i besittning av förmåga att kunna gcnomdri va sina rats med hänsyn till en del hydradynamiska synpunkter, upp ÖJ~skningar. Debatterna i riksdagen under denna tid .å ter fyllde de dock icke alla krav, som kunde ställas pä dem vid spegla jämväl tydligt det förhållande, att dc äldre örlogsfa r utförandet av krigsföretag i en skärgård. Det saknades fram Lygen icke längre voro lämpade för dc uppgifter, vilka b orde förallt ett litet arlillcrifarlyg, vilket var lättmanövrerat, sär• kunna givas dessa. Vid det förhållande, att galärerna o ft ~1 skilt vid rodd, samt var i besittning av 1ungt artilleri och li haft en livslängel av över 50 år, var d elta h eller ingenting att ten' besättning och dessutom var väl lämpat för landstignings förvåna sig över. 1\.rigsföringsmetodcrna, navigeringen . be företags utförande. Det senare kravet fordrade framför allt sättningarnas och aTtillericts placering ombord hade n m nera ett ringa djupgående, varjämte tacklingen måste vara av spe antagit, hell andra forn1.cr. Det tillkommer Ehrensvärd fö r ciell beskaffenhet. Besättning, landsligningssolclater, hästar, tjänsten av att hava, utan att vara bunden av gammal tr_adt· kanoner, ammunition och förråd skulle kunna placeras p å Lion framhållit dessa brister. Såsom dc förnämsta anma rl< sådant sätt, att välseglingen ej förhindrades men samtidigt nin~arna framfördes all dc äldre fartygen icke kunde k ryss n. lnedgav en snabb debarkering och embarkering vid lnlsterna. dc voro svåra aH förtöja, varjämte hestyckningcn var ohi m]J· Aran av att hava konstruerat ett dylikt fartyg tillkommer . 1 ] l J "tt · ~ - •ts f.o.. t·la"~II!I1t. _l1g otillfrecl sstä l- .l 1gt p acerac nc 1. 1csa nmgarnc. - uu ., Chapman . land e. Chapman hade å r 1768 lämna t statens tjänst och var nu Såsom van· för de planerade nybyggena utsågs Svl'rigr) lnera bosalt i Stockholm. En av staelens grosshandlare vid enda davarandc hamn å kontinenten, nämligen Stralsund, trols namn Lodsach (ibland även kallad Losack) ägde då sedan att den htg inom krigsområdet och vid flera tillfällen h~H !c ]Je· lller än trettio år tillbaka ett skeppsvarv nära Djurgårdens in - lågrats av preussarna. gång (då kallad Valdcmarsön), vilket sysselsatte mycket folk - 176 - - 177 - ch ]1adc ett stort byggnadsprogr::un, dels av egna konstruktio- 0 r dels entreprenadhyggen. Chapman hade 'Shom delägare 1 i det bolag, vilket övertog Djurgårdsvarvets drift, men J»e~ e"a : tt , tappade för den skull icke kontakten med flottan. Tvärtom var han alltjämt förpliktad att på begäran lämna amiralitetet sina ritningar. Aven med sina forna kolleger och överordna• de inom flottan upprätthöll han förbindelsen. I ett av sina brev till chefen för armens flotta i Sveaborg Henrik af Trolle resp. till dess adjutant överste Mickael AnkarsvL1rd uppdrager han i november 177 5") en ny taktik för krigföringen i finsk-t skärgårelen m ot en mycket överlägsen fiende. Det är också i samband därmed som den ovan nämnda typen av lätta ar tillcrifar tyg - l.;:anonslupen - för första gången beskrives. Chapmans tanke var, att under m edverkan av landbatte rier, avskära den fientliga flottans reträtt ur ett skärgårds• område. Örlogsfartyg av olika stodek skulle för den skull formeras i en halvmåne ulanför den till skärgårdsområdet le dande passagen. Dc tunga annerade pråmarna skulle icke längre komma till användning, utan deras eldkraft skulle er sättas av "särskilt inrättade slupar eller små Fartyg, som lwar dera förde en 18 pundig Canon akter». Deras antal kunde enlig t brevet vara 8, 10 eller 12 stycken, så >> at dc utgiordc samma antal Can on er som ena sidan av en fullkommelig Pråm >> . Lämpliga platser för operationernas genomförande borde ut väljas redan i fredstid. Såsom en lämplig komplettering till ovan nämnda slupar '---'~ och i avsikt alt skapa rörliga b atterier ( >> Batteri YOlante >> ) med o:> o ~ ~ Q...VJ 12 pun diga kanoner, föreslog han att en lätt slup skulle an J~ g o;o >=' skaffas. Denna skulle framdrivas av 12 par åror och även• :j r,' Jq ri- ledes h ava k anonen placerad i aktern. Lavellen borde vara o ;::; så konstruerad att »Canonen behändigt kan åka ned av La Veten , på det Slupen icke må blifva rank, d:\ man seglar>>. A.kter.spegeln var försedd med en öppning, genom vilken ka- 3 ------) Brevet förvaras i Riksarkivet: Sveaborgseskaderns arkiv, I Y, 1 rrn eens Flotta i Finland 1770~ - 77, Chefskansliet, ink. handlingar II. llrn. serie. - 178 - -- 179 -- nonen lätt kunde föras i land. Slupen skulle enligt Chaplllans egen beskrivning användas >> ibland på Holmar och Berg, och ibland på Vatnet, alt som omstendigheterne det fordrar >>. l-ht Yuddala för den 12 pundiga slupen voro: längd 17,4 m., bredd 3,3 m. samt ett djupgående av endast 7 5 cm., fullt lastad. Mot. ~v arand e siffror för den 18 pundiga slupen voro desmn 111a blott med det undantaget, att dennas bredd var 4 m . Den större slupen var beräknad för en besättningsstyrka ay 55 man och den mindre avsågs benwnnas med 37 man. Båda typerna voro utrustade med proviant för 8 dagar. Saml1la kanon avsågs användas såväl förut som akterut och 2 stycken nickhakar kompletterade sluparnas försvarsanordningar. Slu parnas allmänna utseende framgår av figurerna 2 och 3 .~) Endast tre dagar efter det Chapman fullbordat sina rit. ningar för ovan nämnda kanonslupar, godkändes dessa av konungen och sex dagar senare erhåller han från skärgimls flottans chef Henrik af Trolle ett gra tulationsbrev, avsänt från Sveaborg, vilket bäst torde återge d en dåtida uppfattn ingen om Chapmans senaste skapelse. I detta står bl. a.: »del var en ståtlig sak att Du kunde inrätta sluparna så, att de kunna föra Canonerna framuti. Nu kunna wi gie oss fahn p a alt en gång bli så stareka i slöärgården som wår granne L' fter desse \:Vapn icke kosta mycket penninga1: och icke fordra 5 mycket f o lek >> . ) Efter Tådels beslut b eviljades anslag för byggandet av '1 kanonslupar med 18 pundiga k anoner och 8 dylika, förse elda m ed 12 pundiga kanoner. I juni 1776 kunde Chapman på Värtan vid Stockholm inför konungen demonstrera en ny byggd kanonslup i aktjon. Landstignings- och evakuerings m anövern jämte en mycket realistisk skottlossning impone· rade enligt ögonvittnens utsago mycket på konungen och där• med var denna fartygstyps införlivande med vår flotta sä· kerställd. '') Orginalon i Sjöhistoriska :Museets arkiv, Stockholm. 5) H. av Trolle till F . H. af Chapman, Sveaborg don 29 januut'l 1.776: Göteborgs stadsbibliotek, handskrifter nr 1407. 1'tdslo-i(t Sjöväsendet. 12 - 180 - - 181- Det var dock icke cndasl k anonslupar som Chapman hade intresserat sig för under sin Stockholmsticl. Under den- typer av artillcrifar !1> depui '> och mvckel J)en n- ar sa ~'annec 90 a jure une fidelite inviola hlc nu gouvcrnemcnt et .. b tsades för a tt förmå duktigt u tliinclskl 1 sjöfo·lk och svenskar i utländsk tjänst att taga värvnin ~ . . a la maison Ho? ale dc Suede ») . ") Franske maTinmi nislcrn Det är känt, att d åvarande e ngelske kaptenen Si dnc) Smith, Gustaf III:s specielle förtrogne, skaffade en 111' 1 del --]' ")i RA, A 11 gl ica, :Nolckens dc'pesclH·r j7!.JO smul Flott:ms H alHl -- IUgar, Sjöoxpcd itionPr, Storamirnlc'n till K.JJ, 1790. 1 ») RA , H ol lamlicn, Envo_, ·t'·n J"ö~v<>n l li<>lm s dl'pc·sehcr, '1/a 179ll. ") R A, Che[Pn för Armeons flotta 1790', Ink. han dl in ga.· 10 oel l G. ) Brev de·n Hi april 1795 t ill G. A. l'tcuterholm, Riksarki vl'l', 7) G. von Schantz, Historia öfver Kriget enwll an Svcri i-!• ' A. Reutrrholms brevväxling 1773-t SOl. Ryssland Åren l788, j_789 och 1790, Stockholm 1817- 18. -184- - 185 - beträffande s jöartilleriet. hetccknar Muskcin efter hans besök hos franska regering011 Några ord måste h ä r inskjutas försök utförts i Stockholm ar 1796 i sin rapport såsom »Officer dc la marine suh lo ise , -\Utse dan år 17 80 hade omfattande 11 Svea etod något effektivt stöd för Janlop.:ralioncr icl'" c kunde cr 01 jl,l-'s. torde utan vidare vara klart. Chapmans nya konstruktioner voro dock i ÖYrigt rika pa fö rbättringar , bl. a. må anföras att desamma tack vare sitt ringa fribord voro mycket svåra att träffa fr~in dc större ör logsfartygen. Förlustsiffrorna från slaget vid Sven~ksund tn Ja också i detta avseende sitt Lydliga språk. :Medan ryssarna förlorade m ellan 50 och 60 fartyg, kommo sve n~ka rn~1 undan med en s::unmanlagd förlust av (j fartyg, däraY 3 k a nonslupa r. Ma nskapsförlusterna uppvisa också en betydande skillnad i det, att svenskarna endast förlora de c:a 2 %, jämfört med ryssarnas förlusler (c: a 13,000 m an). Allt som allt lord c man kunna säga att dc nya artillerifartygen väl bes tått sitt proY. I slaget h ade dessutom medverkat ännu ett slag aY minel re kanonfarl:yg, som Clwpman rita t under sin Stockholmstid . nämligen kanonjollen. Denna var m ella n 12 -och 18 meter lång och hade endast elt djupgående av 75 cm . sami rodde -; av 5- 10 par år or . Kanonen - 18- eller 24-pundig - var genom sin la vett fast förbunden m ed fartygsskrovl'i , n u· för vid skottlossningen he,la fartyget r ekylerade. Dessa jollar ka:ll ades därför också flytande lavctleT. Tvft andra fördelar. som dessa mindre fartyg besulto, få icke heller bortglömmas. De voro dels mycket billiga och skonade på så säH staten > finanser, dels kunde dc hyggas snabbt och även p:l landeh mindre båtvarv. Visserligen y ttra de konung Gustaf till haron Armfclt Yid ett samtal med denne efter slaget vid Svensksund den 10 juli. att det var »le hon Dicu, le vent: et la valcur dc (me:;) officiers ». som gav segern. Detta y ttrand e korrigerade han dock nästa .da ,g, då han i E h rensl_ ._ röms ~sk riftlinO'a redo"Örel"co ..__, till- re"'n eriiv··b en 1 Stockholm om s triden , i vilken denne tillskrev segern för nälllligast Guds beskydd, anbefallde följande ändring : >> Ti!Jäg;,: Också, jag b er, mina k anonslupan .'") Alla dessa händelser kunde el en unge belgiske sjöofficeren llppleva på nära håll, om h an nu verkligen var den l:1ppu ------=-- '") Ehrenström I /296. - 188- -189- ... t 'll' l · ·1 " Il SJ·a··lv ft·aillStäller sig .oo rades i januari 1/95 och blev ett franskt lydland. Antwerpen oc l1 tJans V l tgc \.ngarcn, so1n 1., " ., 111 i sina brev till höga svenska ämbetsmän. Vilken befallni ng ]J ade redan i april 1790 kapituleTa L Den svenska flolians till han därunder b es tridde känner man ej till, men han fick i stånd gjorde vid den tiden intet större intryck på monsieur H.i alla hii.ndclsel' sig tilldelad en värja av elen svenske kungen.1c) ,-als, den franske ministern i Stockholm . Han skrev våren Hur löjtnant ?\Juskein tillbringade åren cflcr krigels slut 1795 till sin regering, alt den svenska flottan var dålig och att är icke känt. Så mycket vet man dock, att han uppehöll sig endast 7 å. 8 skepp kunde hålla sjön samt alt skärgårdsflottan 1 i Sverige intill ticlen för jul år 1795 och hade sålunda under behövdes för kustförsvarel. ') Det kan i detta sammanhang denna tid tillfälle al L uppleva Sverige och svensk sjöfart under nä111nas att av erldllna 2 millioner francs såsom subsidier , ha- de icke mer än en sjundedel använts fredligare lider. för flottans behov, r eslen Krigets oroscentrum i Europa hade då överflytlats lill hade förbrukals för hovets underhåll, opcTan med mera. Att k.ontinenlcn och den franska revolutionens utbrolt sysselsalte Frankrike dock a lH fortfarande med intresse följde förhållan• sinnena livligt även i Sverige. I mars 1792 Log den 46-arige dena i Sverige framgftr bl. a. av att Rivals efterh·ädare i Stock konung Gustafs regering sitt våldsamma slut och under dc holl11, Le Hoc, p rt sommaren 1795 av sin regering erhöll in närmaste fyra åren leddes Sveriges öden mer eller mindre av struktion er alt bl. a. »laga reda på vetenskaperna, vilka Svens 18 hertig Carl s vän, friherre Gustaf Adolf Reuterho.lm. l ndcr karna länge med utmärkelse id k ab . ) denna Lid befann sig flottan i ett slags utmattningstillstand. De krigiska händelsernas utveckling i utlandet kunde Penningbrist och ett flertal omorganisationer av flattam ad Muskcin: följa genom dc svenska tidningarna, däremot voro ministration förhindrade all utveckling. dock alla andra uppgifter om franska förhållanden förbjudna Efter Gustaf lll:s mord representerades Fmnkrikc i Sve· av Gustaf III, vilket förbud efter konungens död förnyades ri~c av en ny minister, Raimond Vcrninac de St. Maur. Ilerlig elen 23 december 1792. Del var en svår tid för den belgiske Carl var benägen att avsluta en all ians och ett handelsfiirdrag officer en, då han var orolig för sin framlid och dessutom efter med Frankrike, men under trycket av de ~rå ldsamma r c,·olu krigets s lut sannolikt icke hade några större inkomster. Han tionshändelserna i Frankrike under åren 1789 till 1795 skifta· begav sig då ut på resor och besökte uneler sommaren 1795 de inställningen mellan de båda länderna högst avsevärt tid HoJland, varest han bl. a. enligt egen uppgift mngic.ks mycket efter annan. Ett defensivförbund träffat i maj månad 1793, flitigt med den svenske ministern Löwenhichn och konsul Has vilket även stipulerade ömsesidig hjälp av sjöstridskrafter, ra· selgren. Härifrån föreslår han i ett förtroligt brev till friherre tificicradcs aldrig, trots att det bl. a. hade åsom förespr·tka re R_eutcrholm att han skulle få i uppehag att för Sveriegs räk- den mäktige Dant011. En neutralitetskonvention med fra nsl'a 11ing _skaffa kapit:1.l, vilket vederbörande ägare voro villig pla 1 1 0 subsidier kom icke heller till utförande, utan Sverige slöt cera l Sverigc. ) Det funnes nämligen i Holland mycket rikt stället i mars månad 1794 elt förbund med Danmark. foJk, vilka sökte säkra kapitalplaceringer i ullandet då de nu lUera icke hade någon möjlighet att investera dctt~ i det hol- I Frankrike ruUade emellertid revolutionen vidare och de ----__ < franslw anneerna började sina crövringståg. Holland cröv· 17) s. J. Boethius, Gustaf IV Adolfs förmyndarregering och elen franska revolutionen, Historisk TidS'krift l 888, 1.889. 1G) Då hluskein elen l4 december l795 stod i begrepp att hinlllN 18 , }"et·0 ) Boethi us, Historisk Tidskrift l 889, sid. 43. Norden, tänkte han avhämta värjan hos svenske generalkonsuln () 11 19 ll. ) Riksarkivet Rot1tcrholmska S8mlingen, Muskc felt i in till G. A. Helsingör. Den fanns dock oj där och han skrev secln n e eute rholm 15f• l795'. brev till Sverige med bogäran att få värjan sig eftersänd. - 190- - 191 - Hårt väder förehöjer r esa n och ländska ost indiska k ompa niet, so m upphört. All en sjöofri c0l' och öresmul Lill Helsingör. mm er fram till D an npplr ädde sasom en internationell hineförmedlarc vm· da l'iir det t ager n ära två m ånader innan h an ko r h an för alltid Nor tiden i cke underligt. mark och Yid jultiden samma år lämna 2 2 Tre m ån ader senare finna vi enwllerlid Muskein pa n ~ - 11 elen. ) tillbaka i Sverige, denna gång i Sve:1horg, som enligt l'iil lm:1r. pgifter a ll fv l1: . skalk Augustin E hrensvä rds utsago hade två up 1 IV. JV/ uskeins roll i Fmnkril.:e. näm.ligen )) i h än delse af Krig m ed Hyssl:ind skulle del I.Jl' na sk ein ej på la tsida n . Lil en Place d' Armes för alt vad Armeen hch öfde under 1\.ri. Efter sin a vr esa Jrån Norden l åg Mu direktorialregeringen ge l; och f ör del :mdra a l en Sve nsk F lotta, slage n i Fin -, ka Redan i mars 1796 blir h an m ottagen av h ans bagage inneh öll för Viken af en öfverlägscn F iende, skuJJ e inom murarne n r d(' ll i Paris. Det visade sig d är vid, a tt gen ritningar över Chap n a Fästning kunn:1 , ulan a t hlifva o road, sälla sig i stand Ii\ rn resande m era ovanliga saker, n ämli nu fö r el en fransk e m a vidare ljensl ell er åtminstone befrias frå n total ruine. >> "" ) Fiisl mans örlogsfartyg . Han framlägger a r över dc svensk a fa r n ingen stod nu under befäl a v fällma rskalken s son , gener:\ J. rinministcrn, amiral T r uguct, ritning n amnet i Frankrike av amiral Carl August E hrensvärd. \ fuskeins vistelse därsl ade, lygstype:rna, vilka under d et k ollcktivn ad e fartyg) i fo rtsättningen skullt' blev ick e l å ngv ~1rig , men h a n h ade sä kert tillfä lle alt m ed eg »bateaux p lats » (flatbottn roll i stoq)olitiken. n a ö gon fö lja skä rgardsll ott an s övninga r samt studera 1iin · komma att sp ela en b ety dande e h ä rvid Musk ein hava f in l liga nYbyggen och n·p:ll'a l ionsarbeten. Ch a pm: m s L i 11 :1 E nligt mina efterforskningar skull n n eda nstående ritningar a rtillerislupar funnos talrikl representerade i Svcaborg. dvn överlämna t till den franska regeringe er, nämligen : gan}le skeppshyggmåstaren vislades dock vid denna ti lt kunna ulföra Det måste här fastslås, att det pi\. elen liden, lika litet so111 sakkunniga som kommo med sina projekt för a i dag, var tillåtet att »exportera» ritningar, innehållande llli en invasion av England. I september 1793 utfärdade v~ilfärds iitära h emligheter. Kontrollen var dock på den tiden m in dr~ utskottet en officiell förordning, som gav marinminislerna or sträng. Tidigare har ocksrt framhållits, hurusom omkring år der att förbereda en invasion med 100,000 man trupper. Dessa 1790 en mängd av fartyg, speciellt knnonslupar, byggdes pa de skulle samlas i hamnsläderna från Brest till Dunkerque. And mindre varven och det var clft säkerligen ingen svårighet att ra förslag voro att erövra öarna Guernesey, Jersey och Anrigny försäkra ';ig om ett exemplar av dc vackra kopparstuckna el J)1edelst två eskacl rar. General Humbert föreslog ilandsättning ler blyertsritade konstruktionsritningarna, som funno. tilL av en grupp om 1,500- 2,000 man sabotagetrupper i Cornwall gängli ga p an kcin lovade alt skapa e11 respektingivande flottilj (»lr&s for. castle on Tyne, nrest sluparna skulle säkra general Qu g s kulle s luparna midablc») och alt utarbeta f' n taktik för dessa nya fa rtyg. Den lins erövring av e tt fort. Efter utfört uppdra 2'8 maj 1796 skriver han, att om 8- 10 dagar voro dc f ö rst ~ iitervända till Dunkerque. Bou lvå plutonerna färdiga, så alt dc kunde tjäna såsom m ii nstet· Erforderliga förberedelser träffas omedelbart. Till onslupar och för hygg:1ndet av liknande fartyg i andra hamnar. Näsht 111ft_ logne och Dunkerque sammandragas c :a 25 kan nad inspekterar han hamnanläggningarna och varven i Calais 8 transportfartyg. Fem generaler dellaga i överläggningarna deser och Boulogne, varest ytterligare nybyggen redan äro igång. och Muskeins specialkår göres b eredd. Bcsättningama Ledningen av den skeppsbyggnadstekniska verksamheten tera dock i oroväckande grad. P å några dagar smälter en ve var dock en sak, som icke direkt låg för Muskein. Han v: u· me. Jwlvbri gad om 1,880 man n ed till 1,200 m an . Mot bättre i sin ra sjöman. Del var också med glädje, som han i juli m ånad an. tande m eddelar krigsministern regeringen att allting var log ett erbjudande, att organisera en frivilligkår, som skulle spe. ordning, trots att även 2 av de till expeditionen kommanderade yrkar p å att före• ciellt avses för det nya sjöartillerivapnet. För varje enh!'l on 1 generalerna vägra att deltaga. Begeringen J'yra kanonslupar skulle skapas kompanier om 150 m a n. Det taget skall omedelbart· komma till utförande, speciellt som en . var dock icke n å gra praktbcsättningar, som uppsattes. Som ett engelsmännen r edan fått nys om plan exempel må nämnas, att vid uppsättandel av sin bataljon i Dun. Efter dessa påtryckningar bestämmer sig Mnskein att gå kerque erhöll Muskcin av kommendanten i Lille en samling cle. till sjöss och den l O november 1796 löper han ut med sin nya an sertörcr av alla möjliga nationer. Där voro preussare, u ngrare, flottilj. Det bl;tscr en häftig stonn och framför sig har h polacker, italienare, ryssar, enge-lsmän, turkar, schweizan ·, hol en sträcka a v över 250 mil. På sammanstötning m ed engel på. ländare och flera andra. Samtliga voro dåligt klädda, h ung ska stridskrafter fanns över huvud taget icke tid att tänka vo riga och praktiskt taget utan varje vana m ed sjön. Dylika Expeditionen var dömd aU misslyckas och kanonsluparna s hesäUningar bådade sannerligen ej gott för elddopet n H· d en ro tvungna al.t söka skydel i olika hamnar på den franska kn ny farlygstyp, i all synnerhet om man tänker på engelsmän• len, dit dc drivits. Muskcins eget fartyg, Colombc, förliste, nens stora överlägsenhet vid den tiden på havet, s-åväl lwträf· lvå kanonslupar gingo förlorade, 7 m ännisko1· o mkommo och fanclc antal fartyg som vältrimmade besättningar och goll be lmppcrna voro ulmatlade och besättnin garna sjuka. General h an nå fäl. Man kan icke annat än förundra si.g över fransmällnens Quaniin blev sängliggande och Muskcin ångra de att stäH optimism. g~ns in tagit befattning med sådana äventy r. Muskeins Den 19 september 1796 erhåller "Muskein h emliga inst ruk IUng tog dock ingen som helst skada av mysslyckandet, tvärt• av tioner från marinminislcriet, ·enligt vilka han avses att skydda utn utnämndes han till kapten. Sluparnas besättningar bom. transporten av 5,000 man under deras färd å e n transportfl ottn desertörer sattes diircmot på nylt bakom lås och till England. Trupperna stodo under b efäl av general Quan· Som r ecbn tidigare h ar p åpekats voro projekten för oe- 1\o f" · t> lin. Enligt den uppgjorda planen skulle Muskcins kanon!--l upar 111 orandet av en invasion i England legio. Särskilt under - patrullera utanfö-r den franska och holländska kusten fii r all a~· 1796 synns en mängd nya uppslag hava inlämnats tillinyn Bl d l · · t · l · vid lämpligt tillfälle tillsammans med transportflottan segla chgh. et·cJ· na. :1n c cssa vOl o c ·t twta m era allvarliga, utar- 1 td över kanalen. I avsikt att 1nissleda engelsmännen planerades )Cladc som dc voro av deputerade i De Femhundrades Hf :\ v ge11e l h t ... .. F d ' även ett skenangrepp på öarna Jersey, Guernesey och ;\{ar· ~ ra er oc Jans teman. ~. . borgmästaren för staden conf. Landstigningen i England avsågs äga rum vid :Ne~,- · Caux , Navare, ville bygga ett stort antal kanonslupar ur Tidskrift i Sjöväsendet. - 13 - 19G- -197 - Cherbourgskogarnas träcl. Vid stiltje skulle dessa ro fralll lilt clels_c m ed Yar<-J_ndra. , En del aY flottan uppnådde doc k (let fiendens stora orörliga örlogsfartyg, attackera dem och niil' an,atvna ' _ operaltonsmaJ.. .. et , Ban trYJJt" tJ· te11 , ,1·ll I ·l ·1 l llct åter började blåsa försvinna. ~ 1 a nt s ost \.nst. :Många ville taga till bj ~ ilj) varest de forsokte r.nkra. Något Jam1stinni . .. · " 11".,·sf 'o·· 1.50·· r- J- 1 · spanska och holländska flottornas mindre b ~ttar. En f ran . '- '-une e s. dock_Ickc ulfaras och i januari 1797 återvände samtliga farty·' man med namnet L F. M. Lesagc skickade i november l /\J() till sm a franska hamnar utan a tl en ' . l" l k enda soltb t salt · f "t in dt projekt till dircktorialregcringcn med fö rslaget, att . . , Slll O pa Jr am s ·" m~:~·k. _D en hu nidsakliga anledningen till miss- franska kustens, för sill- och makril .. t') ) lfångst avsedda b ·· tyn lyckandet far sokas 1 del förhiHla ndc ' '·lll el,C l.l C 0el;· C ]-'-U d C hnJC.· · skulle varelera armeras med två eller tre kanoner av grO\ k~ s keppen voro ,alldeles _ _ för tunna" fö1· s·"tc1·· 11 .• f·0·· 1·cta. . - l liber (två i fören och ' '' ,, • g sat ana son1 en i aktern). Varje båt skulle taga om. detta. Det radande hårda . J· . d;·.·.,- .. . vädret var oci-s·'l J · ·l el bord 150- 200 landstigningstrupper samt häslar. Proj v k lcl~ . . ' '- ' en Jtcragan c o~ sa '- • ly _,m~cnom forhmdrades fartygen att p[1 ett effektivt upphovsman hade klart för sig, att dessa båtar voro särskilt satt• • utnyttJa sma vapen, ja det ncdersh • lla··ckcls< . •] J"ll" en· cr J\.UH - lämpade på grund av sitt ringa djupgående. Dc voro dl'ss ut de over l~~tvucl La.gct icke användas. Muskcin, specialisten om lättmanövrerade, varför på de kunde kryssa utefter den l' nge l de sven ska slupa1 n a, deltog sannolikt o . i "o·c 11e1.. • 1 ·t ]--[ocl. 1 c s rI Janc 1 s- ska kusten och utan svårighet komma in och ul i förefi nll iga attack• , atmlllstonc• • konsultendes L halt ' l· s.un.,- J Jan d l1 annecl·· av bukter. Tanken på en invasionsflotta a\' ,, b atcaux plats hig n~-~rmmtm st~r:I:. Han var dock hela ticlen mycket skeptisk be sålunda i luften. haffan de moJ!tghelerna atl genomföra operationcn.2!) Nästa akt i invasionsdramat u tspelades dock ej av .\l us- Under septcmobcr 1797 dog plötsligt den unge generalen keins svenska kanonslupar. På sonunaren 1796 erhöll n ii mli Hoche, som var pa god väg att bliva en av franska nationens gen gener al H ochc, Vendecupprorets besegrare, order a' di s ~ora strateger och en månad seJlarc förintade engelsmännen reJHoricts exekutionsutskott att förbereda , befriandct aY det v~d Cm:1perclown den holländska flottan, vilken ensam hade irländska folk el». Irland var då splittrat i l re religiösa -~·· up vagat sJg på företaget all angripa Skotlland. per: engelsmännen voro anhängare av High Church, or~w ;~ is , Trots dc många haks lag, Yilka t r M !'a terna v oro presbyterianer och dc o a vhL1ngiga irlända rn ~ 1 vo t det franska sjöför- svaret och cler"s ... . "· L·· t!Jicracl e, -l J . ro katoliker. Hemliga irJånclska agenter, särskilt den h eröm var l oc ~ manuminister Truo-uet a1 ltjam dc \Volfe-Tone, stoclo i person t sysselsatt med sina planer beträffande cl c fhtlJolt" el li g kontakt med den fnn1sk<1 Mus k · b o . • • , . n a e revolutionens fi . . em alarna. Muskem beordrades aU komplcllera dc ledare i Paris. För förelaget a v sågs en flo l l. t be bc- nt.hg a kanonsluparna till att omfatta fyra stående av 15 linjeskepp och 12 fregatter, dc förra med i gl' nom divisioner med ~-1 s" t.·ot· a och 48 snr\' J'-anon- f t snitt 600, de senare n1ccl 250 man tr upper ombord. }!itrl ili ar yg. Deras militära uppgifter bc- kommo några transport- och avisafartyg samt ett specialfar lYs ~~a~~;d.~s :m till rent clefcJ:siva. ·-D~ skulle avses för konvoj för hästar och ett för krutförråd. . y lan,s kuslen samt sasom rorligt kustskydel mot el t - Invasionsflottan, son, yar I a engelsl- av d ,a or.. l .. e s o nppclelad på tre eskadrar, hade en sammanlagd bes~ill n t' 'g~ ogsmanncn. Dessutom avsåg man, med stöd lind e_ vunna erfa:·cnhctcrna, styrka av c:a 13,900 man. Även denna gfu1g löpte flot ta n ut icke att använda dem annat än uneler den va. ~1 den goda arsticlen. Det beordrade bv<>'o-et iu .O mörka och stormiga årstiden. Avgivna ljussign aler och utrustning av ett invasionsföretag. Det är artillerigene ralen och diplomaten Anclniossy, deltagare i det egyptiska nilt tågel, vice amiralen Lacrosse, som blev generalinspektör för kusten från Cherbourg till Antwerpen, ingenjör F OI'fait, far tygskonstruktör och senare franske k ejsarens marinminister samt - kaplen Muskein. Märkligt nog omnämnes icke :Ylm kein såsom ledamot av kommissionen, m·en: hans namn åter• finnes dock i reyolutionens officiella organ Le Moniteur, varest 2 8 han tituleras »capitaine commanclant de la flotille». ) Mus kein ansågs sålunda även av Bonaparte såsom en ledande fack man vid sidan av Frankrikes stora generaler för en invasions flotta. Hen unge okände främlingen, som tre år tidigare utan pengar suttit övergiven i Sveaborg, hade verkligen kanunit långt! Till k ommissionens förfogande ställeles 8 millioner francs ur marinministerns fond. R.edovisningsskyldighet förelåg en· dast gentemot general Bonaparte. I det nya byggnadsprogram met ingick ett avsevärt antal av Muskeins kanonslupar och barkasser och orderna beträffande byggandet av flatbotlnade kanonfartyg av Chapmans konstruktion ökades från vecka till vecka. Den första beställningen omfattade 170 fartyg, vilka huvudsakligen byggeles vid varven i Dunkerque, Calais, Bou logne och Le Havre. Förutsättningarna för ett ordnat skepps byggeri fanns dock icke, trots Bonapartes fasta ledning. Man får icke glömma bort, alt Frankrike vid denna tid var ett ut blottat land, seelan fem år invecklat i krig med flera makter och dessutom skakat av inre omstörtningar. Penningbrist och livsmedelsnöd tävlade m ed varandra och lika ont var det om soldater, hantverkare och råmateriel. Den tekniska överledningen av skeppsbyggnadsprogram mets genomförande låg i Forfalts händer. Direktorialrege l'ingen h ade sedan januari 1798 givit honom rätt att vidtaga län1pli ga förändringar å fartygen samt att utföra sina egna 28 Fig. 5. Projekt av luftlandsättning av trupper i England mecl l1.~ i~l;.~ )d: . ) Revolution fraw;aise ou Analyse complette et impartialc du 0 av elen nyuppfunna :M:ontgolficren. Fransko målaren Thiloriers ---' Ultor, Paris 25 v6ntose (15 mars) 179-8. slag av år 1803 (antagen kapacitet per ballong 3,000 soldater och hästar). -202 - - :203- aih fartygstyperna ursprungligen experiment. Muskein hade övertagit och omsatt Chapin olll att d~ · av l\fuskein lanccrade l' ör , bL a . av h:.tu.s följande ~ - tirande: taktiska ideer och fartygskonstruktioner i huvudsak hell o komm oJrån Sverige framgår p\, dc pclites canonniercs im;lalles p med aviso- och bombfartyg i stilljc fram mot dc av engds männcn besatta öarna men uppläckas och engelsmännen iip p. na en kraftig eld p[t 1/ 1 mils ovslånd. JV[uskcin ankrar i niir helcn av dc fientliga s l~illningar och hesvarar elden, Yardter dc enkla kanonsluparna skickas fram i täten, alfLiljcla aY dc dubbla. ::\agon debarkering av medförda trupper lyckas cnwll o· tid icke. då ii ~1 ma iiro väl befästa och bevakade (f igur G). Denna operation hade dock ytterligare en pcäng. ~lmmen , som h td;; erövrat ögruppen i'tt engelsmännen var ingen annan än d t> n vid snnska hovet Yälkändc Siclncy Smith, vilken i jnli må n ad 1795 nlan molstånd från fransmännens sida ockuper.tde 0 ögrnppcn." ) Tre år senare kommer en belgisk sjöofficer, ~o m förut varit i svenska flottans tjänst och försöker Ctlcreril\Ta dessa öar med utnyltjnnde av i Sverige erhållna lärdomar fran en engelsk sjöofficer, vilken samtidigt med :Muskein ljiim\ gjort i den svenska flottan faslän i en mycket högre hrf ttl ning.31) Under sommaren 1798 hade Englandsarmens ch ef, 1\o napa,rte, ingen hd att befatta sig merl invasionsproblemct. J lan förde da krig i Egypten och den l augusti samma år förl or <~ clc han vid Ah 00) \Vm. ]:,. Clowcs, The Royal Navy, vol. 4-, sid. 340. 3 ') Betrii.tlande Siclt1ey Smith och dennes verksamhet i Sn·ri gc se l> Svenska Sjöhjältan>, band 7, del 5, sid. 160 och följande. -:206- - 207 - ler nu invasionsdrömmcn. Tv a undsättningscxpcJi l i o m· r p; 1 ,, Då folck el skall debarqueras på Land, sker del pa en Land hösten 1798 med flerdäckade skepp från Brcst och Rochd on oå ng 1O :'t l 2 fot lång, en aln bred, som med sin ena ända kunna icke ii.ndra situationen och alltmera börjar elen ll ppt au. ]"lä nger i slråppar från Pällarne förut, men dess emellan för- ningcn göra sig gällande, att en invasion kan icke genomiiira, ,var a.s hordvarls uneler Tåft.erne (roddbänkarna) »."") p~\. detta sätt. De stora franska fartygen voro icke tillräcklig t sjö_ Summera r man ihop händelserna u mler år 1798, finner dugliga, deras bestyckning var för svag och djupgåendet alltför man att sju invasionsförelag planerades, av dessa vicltogos föl·• stor!. Det hrast även i förberedelserna och den centrala lwi"ii b; . ]J ercdelser till sex samt att vid fem tillfällen gingo fartygen ledningen saknacles. Besättningarna voro ofta okunniga oci 1 till sjöss. Härunder råkade frnnsmänncn två gånger i strid fega om man bortser från bcfii.lct, signaltjänsten var in dt'ck. med engelsmännen och endast vid elt tillfälle (generul Ilum liv likaledes yädcrlek.stjänstcn. bcrts) företogs en landstigning å den ficnl!iga kusten. Praktiska försök hade alltså visat, att varken dc stora ller Ärcn 1799 och 1800 dominerades hell av hmtkriget och cUi.ckacle fartygen ell er dc snu1 flathotinade svenska fartygen de inrikespoliti ska händelserna. Den l O november 1799 slör• ensanuna kunde företaga en framgångsrik invasion. E ngeb tades vid den så kallade Brumairckuppen clircktorialrc-geringcn männcn, vilka i början voro oroliga för utgången av dc igang och Bonapm·lc blev förste konsul. Samtidigt hänned utnämn satta operationerna, hade bildat bernvärnsorganisationer och des Forfait l. i Il marinminister. U n der denna tid hc·fann sig låtit evakuera sLont kuststräckor, men började nu taga se~k cn "'11 uskein i sill hemland, Belgien, m en då amiral Leissegucs fick mera lätt och började ivrigt s·kämta över dc gjorda försiik t• n. i uppdrag alt inspektera och im·dningstii.lla dc helgiska och Politiska karikatyrer om invasionsförsöken tecknades i ~l o r t holländska ha muarna och dc med dessa förbundna in lands antal, säTskilt av den berömde James GillTay. Därvid ulsaltc' kanalenla, tjänstgjorde :viuskein s~l.som hans assistent. I brcY spe~ i cHt Muskcins och Forfails fialbottnade fartyg, av engcl.s till franska marinministcn1 ullalar sig Leissegucs mycket be mii.nncn kallade , flats », för m 'Cken drift. römmande om den belgiske kaptenen. I Holland fanns p{t den Ett intressant bevis på alt Chapmans fat;lyg och deras ~ tn· tiden en del nya typer :w sm:l. armerade fartyg, vilka ägde ordningar varit kända även av mindre uppsatta personer i för landstigningsoperationer myck!'l lämpliga egenskaper. En Frankrike än ministrar och generaler, utgör clt projekt, -, om typ henämneles »smack >> och .en annan "h01nb-schuyt» . Dc framlades a v en ingenjörsassisten t Ponsin den 1:3 februari l i ~S voro mycket goda seglare, lätta att manövr<'ra och att komma Förslagsställaren säger sig härvid speciellt beundra den genial:t i land med sam l voro bestyckade m ed en kanon och hade go l L mekanLismcn av ett slags vindbryggor ( >> ponts levis >> ), m ed vil utrymme för besättningen. Vid denna Lid behärskades dock ka dc svenska fartygen voro utrustade och tack vare Yi lk:l haven av engelsmännen, vilka själva utfört en del landstig landsältningen av trupperna skulle knnna ske i sluten onln i~1Y ningsförelag å den franska kuslen och i samband därmed fö• och därigenom göra invasionsförctagen' mindre förluslrika."·: retagit kortare fös·slörehcaktioner. Bl. a. hade trupper Janel Det är ett faktum, att amiral af Chapman för sina cl cb:trkc· satts i november 1799 vid Vilaincs mynning. ringsslupar föl' 100 man hade noga angivit och konstruera! Efter det segerrika fredsslutet i Luneville den 9 februari 1801 vände sig Napoleons intresse på nytt mot England och en c:a 3 1j 2 meter lång landgång. På en ritning clatcr:1 d de n 26 noven1Jbcr 1791 förklarar han själv saken med fö ljan(k ord: striden: om havet. I mm~ s månad samma år infordrade han 33) Ritning P ~':)43, Sjöhistoriska :Museet. 32) DP.sbrierc, voL :2.: sid. 223. -- -208- -209 - i ]J efintliga hanmar och med d~ir tillgängligt utrymme sälla från marinminister Forfait noggranna detaljer beträffande i11 _ ';asionsflottans tillstånd, kanalhamnarnas k~1pacilet m . m ..\. 1ni upP och ut rusta en flo l la av minst 2,000 fartyg, avsedd för l15,000 man invDsionstrupper och 8,000 hästar. Till såd::ma ral La touche-Treville utnämndes till befäl ha vare för en fl ott .\ av lätta fartyg och Boulogne utsågs såsom centralhamn för siffror växte nämligen Napoleons invasionsplan uneler dc n~ir sjörustningarna. Stor vikt lades uppå inva s ionstrup p nna~ rnaste två åren. Hamnarna måste först utvidgas och fördju• träning. Kanonservis, embarkering och debarkering av trup pas. Samtidigt hänned mftste dc vara v~il skyddade mot per och hästar skulle övas i stor utsträckning. Avsikten Yar engelsmännens ständiga angrepp och beskjutningar från ha alt så småningom förvandla hela kanalkusten lill elt <> ncLt vet. Härför krävdes starka kustbatterier, helst läng.s med hela stort befäst jätteläger av exercerande lan L- och sjösoldale r. kusten. Ett annat, mycket anlitat försvarsmedel var det sit Den 13 mars 1801 (22 vcntose, an IX) utfärdar ?\apolr·o>l kallade »ligne d'cmbossage >> , vilket heslod a v en, utanför in en hemlig förordning, i vilken han noga preciserar den nya loppen till hamnarna förankrad kedja av artillerifarlyg, vilka invasionsflottans organisation och storlek. Kärnan Dvscs ni sinsemellan voro förbundna med tågvirke. Det torde utan vi göras av kanonslupar (chaloupes canonnieres) och kanonbar dare vara klart att detta tillvägag dc förord• av militärarh-elare för flo ttan. Genom studium av till 1805, ningar, som ).Tapolcon utfär:clade under å ren 1800 nistrarna, samt hans korrespondens m ed marin- och krigsmi Napoleon är det m öjligt att bilda sig e n uppfattning om, huru rder, som. bedömde möjlighelerna för en invasion och de åtgä hans in han för denna .skull ansåg vara erforderliga. Aven der :l.r 1798 spektionsrapporter till direktorialregeringen un den tidpunk lämna goda upplysningar i detla avseende. Vid men ten ansåg han en invasion svår att genomföra, trodd~ före april dock att den skulle vara genomförhar nattetid och . En tid månad, detta senare på grund av de längre nätterna för att taga av 7 a 8 timmar bedömde han vara erforderlig ts till förste sig över till Kent eller Sussex. Sedan han utnämn rbetet å var konsul, a lltså efter november 1799, forcerar han a av i nvasions ven och synes nu hava klart för sig, alt kärnan tig bestyck flottan m åste utgöras av lä tta fartyg med en kraf pit en in ning. Allt ifrån början lägger han den störsia vikt och clcbarkc tensiv exercis med kanoner samt embarkerings- ringsmanövrar. De fyra huvudtyperna av h ans Boulogneflotta tta : fastslås enligt minister Forfaits planer till att omfa 1) » cllci· pråmar ( » pramcs», »hateaux el e grand especc star, >> fortressc flottan te»J med 12 kanoner och 50 hä 2) dc I·anonslupar (»chaloupes canonnieres », »batcaux och en J re espece»J med en 36 pundig kanon i fören 24 likadan i aktern (eventuellt 3 eller 4 kanoner ~t pund), dc 3) l>an onbarkasser »ha tcaux canouniercs», »baleaux ") 2clc especc» eller »hatcaux canannieres l\fuskein med en 24 pundig kanon i fören, en fältkanon akter ut samt två hästar, samt chcs ", 4) kanonjollar eller armerade fiskefartyg ( '' peni be »ba teaux dc 3re espece», »chasse-marees» m . fl. r nämningar av liknande art) med en lätt kanon akte ut och en liten mörsare förut. nstående fartyg voro för pråmarna 37. Buvuddata för ova \:8 meter och 2,5 m eters djupgående, för kanonsluparna -214- - 215- 25 X 5,5 meler och c:a 2 meters djupgående, för kanonbar. kasserna 20X5 metc1· och 1,5 meters djupg~lcuclc sam t för fiskefartygen 20 X 3 meter och c:a 1,5 meters djupgående. Far tygens allmänna egenskaper i vad tackling o. d. hcträffar 1ra111 _ går av fig. 8 och 9, vilka visserligen äro ritade av olika per. soner, men sannolikt tillkomna efter sannna original i franska arkiY. Om man jämför den franska invasionsflottans b untd typer med dc farl~·g av Chapn1ans konstrukl~on, 'SOm kom. mo till användning under det svensk-ryska kriget, finner man att de franska pråmarna företer viss likhet m ed pojaman, fast de ~iro ~tön·e. »Chaloupes eanonniercs» och »bateaux ca nonnieres» motsYara närmast dc dubbla 0ch enkla kanonslu parna ell er om dc äro mindre och svagare bestyckade, k anon barkasserna. De minsta flatbottnade fartygen, »pcniches . tor dc hava utvecklats direkt ur de franska fiskefartygen. EIL lir dock säkert, nämligen att de franska konstruktionerna a\ slu par och barkasser kunna härleelas från motsvarande kon ,., lruk- tioner av af Chapman. ' Trots att Napoleon säkerligen personligen smmn:mtrh tfat med ;vr uskein under sirra besök i invasionsh amnarna och där· vid m ånga gånger studerat och diskuterat hans flatbolinade fartyg, såväl vid granskning av ritningar11a som vid h csö k ombord, finnes det dock intet belägg på aU Napoleon 1-.iinclc till, alt dessa fartyg från början voro svenska konstruktioner. Detta är dessto mera märkligt, som h an tydligen kände till namne!. Chapman och förband detta m.cd en framst:u; ndc svensk, vilket framgår av ett samtal, som han hade m.ed <.; ve n· ske ministern i Paris, friherre Gustaf Lagerbiclke, o ch vars innehåll finnes bevarat. Vid ett besök elen 20 juni l8l 'l ]10S Napoleon i s-lottet Saint Cloucl hade Lagerbielkc tillfäll e ull uneler en timmas tid redogöt;a för Sveriges dåtida politiska in· ställning, !Speciellt beträffande Danmark och Ryssland. lHir· 1 under framhåller Lagerbielkc bl. a. att Sverige ick e är sii 11 i· litäriskt svagt, som ntan i allmänhet synes tro, tvii.rtmn ]Je· finna sig såväl arme som flotta i gott skick, speciellt Yill ]lu!l peka p{t elen goda konstruktionen av flottans fartyg samt (lcS-' - 21G- -217- ändamålsenliga organisation, varpå kejsaren svarar: »Et de ]Jons marins cncore! Je fais grand cas de votrc marine; eUe a fait ses preuvcs. On m 'a cite un nom, Chap1nan, n'est ce pas ?» Härpå svarar Lagerbielke: »L'amiral Chapman etait UI1 famCUX COnstructeur, dont la methode a SOUVent ete suivic par les Anglais, qui ccpendant ne conaissent pas tout». 3 e) Det är sannolikt alt Chapmans namn nämnts för kejsaren a,. någon av hans marinministrar, ~ troligen då Forfait, genom q~ ., vars händer dc ritningar gått, som Muskein tag i t med sig från ? Sverige. g Napoleons korrespondens angående den tilltänkta invasio c .._,.,>-: nen fördes huvudsakligen med krigsministern, marinministern E:. ~ och chefen för invasionsflottan. Men dessutom besökte "' han un s der tiden från sommaren 1803 till sommaren 1805 invasionsham G'" tj' narna c... personligen, dc flesta av dem minst fyra gånger. I-Ian red ..... ;.., ""Q Q ibland m ån ga timmar längs kusten och inspekterade kustbatte ::= >-' · "" p rier, vägar, truppernas förläggningar, fartygen och hamnarna. I ,Q -: p "'(/. novem:b cT 1803 deltog han själv tillsammans med de ledande o o p p holländska och franska amiralerna på ett armerat v allt m era ökat tempo och speciellt är detta -"i fallet under åren ::o:.: ::; ~ 1803 och 1804. Napoleons korrespondens är under denna tid 'n • •~ Iller än vanligt uppfylld av anvisningar o.., ~ och förslag till dc män, ~ so1n voro ansvariga för invasionsflottan. En sträng och ofta jäktad ton går genom dessa brev. Speciellt fäster man sig ---36) Originalet av Lagerbielkes anteckningar finnes i Riksarki- Vet, avskrift införd i Risto-riska handlingar, cle'l 17, 189-9, sid. 41. 37 • ) Till general Caffarelli, elen 26 februari 1798, Desbriere, vol. 1, ~ ld. 330. -218 - -219- Yid den rikliga sakkunskapen och del goda minnet för Förf:ns namn Bokens titel ------~------! J Vetenskapsakademien Arkiv för matematik, astronomi och Förteckning fysik. Bel. 27, h. 4. å Vem är vem i N orden? Diagrafisk under tiden l jamJari- 28 februari 1942 nyinkomna hoeker handbok. Wikancler, Einar marinstabens bibliotek. Flottans nyanskaffningar och ny- konstruktiorwr av fartyg. Bm·gen, Eskil Kinas frihetskrig. Förf:ns namn Bokens titel lgo 3/1942 Inskrivningsinstruktion (Insi). 1941 års försvarsordning. Sarino, T. Krigsfånge i Sovjet. Militärlittera t ud ör. Armec1·, flottor och :f:ly g. Lönnberg, Einar Sven Larsson \Yaxel\. Ett 200-års• Armeförvaltningen Sammanställning av storlebonl- minne. ningar å beklädnadsmateriel m. m. !go 41j1942 Anspannskörinstruktion (AnspKör). Singapore, Stilla havets pcrt. Zappa, Paolo Stockman, Sven K. studier rörande den svenska utri Amtz, \Vilhelm Malta. keshanclelnsl ]-;:van t i t et år 1938. Der Suez-Kanal. Herrmann, Gerharcl Quisling har sagt. D. 2. Das britische WeHreich. Sclmccfuss, \Va ltcr lgo 151/1942 Artil leriroglemente. (Artlt), el. 1: 5, Solclater :[alla från himlen. Gericke, \Val ter T j änstf'n ti.U fcts med pjäser, K. Olkrg, Erik Kriget ]Jå haven. 10 c u~ kan mj;)4 (Art R I: V K.). Knox, Collie Atlantic battle. Kungl. Flottans I drottsiörcJ ing, lstruzione Sull'u nifonne della lVI. V. Stockholm 1891-1941. S. N. (Ufficiali, sottuHiciali e ami cie nere}. Hilden, Kaarlo Munnanbanan, ett hot mot F inland\ och Skanclinavien. Silverstolpe, G. Westin USA tar upp kampen. Karlgren, Anton Stalin. Kungl. Arm61ö'rvaltn. Ackumul atorinstruktion. D. 1. Försvarsstaben, Det s p ansL a in biinlcskriget. D. 2. Tyskland Dio :Fclclzug auf dom Balkan und die li,iiokoroberun g der Cyrl' 11 aika. krigshis t. a vd. Hornborg, Eirik SvlTigcs historia. Gierloft, Christian Peter \Vessol. AO nr 57/1941 ExPllllJPl på övningars anordnande Gierl off, C:hristi an Tordensldold. Der Sec.flieger als ~eeman, von <" ineJll j>imlikt allmänna utbilclningshe Fachman.11. shimllldser för kavalleriet. (E AU Kav.) OJiviercrona, Karl Europa och Ameril.;:a. Bcsiktningskungöt·else SF nr 24/19'42 U rach, Fiirst A. Det guht livsrummet. jämte besiktningsre:glomente SF nr lgo 2523/29 lnfanterireglemcnte. D. 2. (IniR Il) 1942 års uppl. 24/194~·. Zachrisson, Bjö,rn Moderna armevapen. Ambrosius, H. H. Die Schlacht im Atlantic. F!eisher, Wilfricl Vulkanen Japan. Oberkommanclo der Wehr Die Wehrmacht 1941. Um di e Frei J aaklm la, J almal'i Finlanels östproblem. macht heit Europas. Bjuggren, Björn Otrega y Gasset, J ose 1/Iassornas uppror. l Svenska flygare i öste,rled. -224- Förf:ns 11amn Bokens titel 1------~------Håstacl, E. Vad Sverige har gjort för sina in. kallade. Hart, Liddel The corrent of war. Graham, Stcphcn I,iquid victory. Hale, John Richard Farnous sea fights :[rom Salamis to Jutland. Campbell, A. B. The battle of tlw I'late. Strabolgi The battlo of River I:'late + full ständig redogörelse för Al ttn arks affären. vVhecler, Harold War with the Sca W,olvcs. Divini, A. D. Tlw wakc oJ the raiders. H andlar om Pocket battleships, the City of Flint, River Pl::tte, Altmark mm. Sis,ta kap. Js thero a futurc' fo r the pocket battleships? The posi tion a [te r the german invasion of Norway. Huf-d, Archibald The battlc of tlw seas. Handlar om »the lJart which the mcrchant na vy took in the war of 19i14-1018)) .1 McMurtrie, Franci& E. Tlw world's warships 1941. l Russel, Herbert Sea wadarc, today. -- - Brown"s nau1ical almanac 194 ~. Arnold, H. H. & Eaker, Ira c. \Vingecl warfare. Zweig, Stcfan Brasilien. Rothennere \Varnings and prcclictions. Snow, Edgar Tlw battlo for Asia. P effer, Nathaniel Japan and t iHl Pacific. O'Gonray, Taid The menace' of J apan. Gartcr, Albert E. The battlc of South America. Herman af Sillen Minnesutställning å Sjöbistoriska museet. · Vespa, Arnleto Hemlig ag e u t åt J a p an. Lindbom, Tage En beredSikapsman ser på försvaret. Utrikespolitiska Institutets K alen- darium. >) . farenheter såsom sjöofficer från det svensk-ryska kriget. Det Ytterligare projekt förelågo, elen ena mera fantastiskt än det Y:l.r ·säkerligen a v lika s l or betydelse för fransmännen a l L få andra. reda på h ans erfarenheter beträffande dessa fartygs taklik och Inom fackkretsar hade man numera kommit så Emgt, alt användande i stort, som att erhålla ritningarna. man ansåg, att de t var nödvändigt att skaffa en flottilj av lätta ~ifu s k e in hade stor framgång JTled sitt erbjudande av Clwp fartyg för att kunna genomföra elen eftersträvade invasionen. mans konstruktioner till elen franska flottan. Efter nwrin Någon bestämd typ hade man dock icke ännu enats om. Det minislcrns egen granskning och sedan artillerigcncralerna -; u i var uneler sådana omständigheter, som Muskein kunnat lägga lM~nd c inhämta ts bedömdes dc sven ska fartygen s[tsom \':1- fram för höga vederbörande Chapmans vackra ritningar och rande »infiniment utilcs >> . Huruvida Muskein erhö.U n .tgon låta såväl dc franska minis trarna som amiraler och generaler »skälig ersä ttning >> för sina erbjudanden ät· icke ki.i.nt, doc]; få se n ågot nytt, vilket med framgång hade prövats. Muskcins erhöll han redan samma månad i uppdrag . att resa till l )un framgång låter sig därför väl förklaras och utan tvivel kom kerquc, dels för alt bygga om gan1la b å tar , dels för att -ii. tta mo härvid hans intyg från högre p ersoner i Sverige honom igång med nybyggen av kanonslupar >> ~l la sucdoiSC» p {t den väl till pass, då det gällde att unelanröja det sista tvivlet om na plats. materielets äkthet. Tro ts molsättningnrna mellan elen franska ~Ian frågar sig giYelvis, huru det var m öjligt för en u n~ revoluti on ens män och deras politik samt elen svenska mo e Yinna uneler hela 1700-talet en hö"t an- okänd sjöofficer av utländsk h~i.rkomst , alt ulan vidar narkien var dock Sverie:ev t> tillträde hos Frankrikes ledande män och sedan av dessa bliva sedd och respekterad nation i Frankrike och personer frå n anförtrodd ett sådant viktigt uppdrag, som att utrusta Cll be· Sverige blevo alltid väl mottagna. tydande del av deras flotta. ~1 a n får därvid icke glömma bort. Alltifrån april m ånad 1796 intill november månad sam att Frankrike seelan februari 1793 befann sig i krig med Eng: IUa år kunna vi noga följa Muskeins bedrifter såsom skepps 1 land. Seclan flera generationer hade tanken p[t en inYasion byggare p å kanalkusten. I-Ian korresponderade regelbundet England varit diskuterad och det nya kriget hade aktualiserat llJ.ed den franske marinministern Trugnet, vilken synb1.rligen 21 dessa planer. Män geler av projekt strömmade också in. Det fattat stort förtroende ti1l elen krigserfarne sjömannen. ) Mu;;- och m :trill var icke blott dilettanter, utan j~imväl deputerade 23 Yol. sid. 7. ----) Korrespondensen avtryckt Desbricro, 1, 7'2~ - 194- - 195 -
> el ler >> ba ll': 111 vus en Sued!'»_ l-1:111 beundrnr Yi(l _ och att segclma növrcrino·e n :Muskcin >>, som dc hetlc i rapporterna, lät Liven å dessa kanonservisen är mycke t bekväm h,, arhcle_ Landsättning en av fi11lk:l~l0 - taga vissa ändringar_ Fartygen hade dock alltjämt stor lik 1 ej stör roddarna i deras a l t med säkerhet och pa l'! l be med dc ursprungliga Chapmanska fartygen, som kämp:rl: i dv 11 nen och av trupperna anses 6 8 minuter. Eitcr bndsid! finska skärgården, kvämt sätt kunna utföras på a kan slupen inom tva minutcL· vända sUiYen m o t Lm