1940. 103:e årgången.
Häfte N:r 7 - 883-
Segern vid Svensksund den 9 juli 1790. Ett 150#årsminne. Av bonteramiralen G. Unger.
Vid h ävdandet av landets livsintressen inom den europeiska statsgemenskapen har Sveriges flotta, alLt sedan sin tillkomts i början av 1520-talet, spelat en skarpt framträdande roll, må så vara att yttringarna av aess verksamhet i sådant avseende genom sin saregna natur i stor utsträckning undandragit sig en allmännare insyn. I positiv riktning må här i första hand erinras om SJO vapnets inflytande på vår yttre historia under Gustav Vasas befrielsekrig, då det gällde att avskära de danska brohuvudenas i Sverige oeftergivliga förbindelser med hemlandet; under nor diska sjuårskriget, varvid segrarna till sjöss dess bättre fö,r J.nådde neutralisera de samtidliga motgångarna till lands; under trettioåriga kriget samt Hi43-45 och 1657-60 års danska fej der, då svenska flottan spelade mästare i Östersjön, en grund förutsättning för att en transmarin krigfo,ring över huvud taget Varit möjlig, samt under 1788 -90 års ryska krig, där ju det ~ lutliga avgörandet fälldes av de svenska flottorna. Men även 1 . samband med andra kraftmätningar har flottans insats g j ort ~~~ starkt gällande såsom exempelvis under det stora nordiskia tlget, 1808-09 års finska luig samt Norges betvingande 1814; ~r. förstnämnda fejd utgick vår flotta, märk väl, till skillnad tan hären, obesegrad, och det var uteslutande tack vare hen- Tidskrift i S }öväsendet. 25 -384- -385- nes 20-åriga oavlåtliga Yakltjänsl, som vårt land förskonades ,·· sen tli gen underlägsen. De stora sjöslagen mol samma mot .. från moskovitisk invasion i större skala och samma tjänst ,ao dare på Kolherger Heide 1 juli 16H och vid Ri1gen 97 stan .. . . - gjorde vltrl sjövapen, under sanwerkan med det engelska, u11 • ·uJi 1715, mot hollandarna 1 Öresund den 29 oktober 1658 samt der del s. k. finska kriget. J ot ryssarna vid Hagland 17 juli 1788 vor o visserli O' en var JJ1 . ' b ' I nega tivt hänseende kunna vi ~t andra sidan hämta Lit. ... . för de svenska vapnen mvckel hedrande men samtliO'a 1O J sioa· J ' o domar rörande sjömaktens inflytande i våra farvallen fr ~tn de •;l utade oavgjorda och några taktiska vinster voro näppeligen väpnade uppgörelserna med Danmark 1611- 1:3 och 1675-79, därav att h ämta. under vilka våra sjöstridskrafter helt överflyglades av mo t. Det blev vår s/;:ärgårclsflolla förbehället alt hemföra Nor sl[mdarens - ja, under sislu ämnda krig, genom holländarnas den största och mest lysande sjöseger, elen som mot en över• ingripande på dansk sida, i sådan kalast rofal omfattnin g att lägsen rysk flotta den 9 juli 1790 utkämpades i Svensl,sund. de skånska lanelskapen så när gått förlorade för elen svensl; a Då detta beryktade sla.g förutom sitt huvudresultat, fiendens kronan. Denna gång Yar det härens segrar, som uppväg de fullständiga besegrande med ly åtföljande fredsslut, även var flottans nederlag. märkligt därigenom alt under detsam111a befälet över svenska För fullständighetens skull må här slutligen påpekas huru fiollan fö,rdes av konungen i egen hög person samt att striden som .svensk sjömakt vid mer än ell tillfälle genom sin blo tta utkämpades inom fiendens gränser, torde fullgoda skäl före• tillvar.o bidragit till att betaga främmande makt all lust a lt ligga alt med anledning av elen dess nu infallande 150-års• på mo~sl åndares idan tvinga vårt land ut i krigiska för veck dag inför lidskriftens läsare i korthet rekapitulera huvud linefar en omständighet som i likhel med flottans verk:::a ml1el j, som härigenom fick sin för de b ' momenlen av elen .kampan på handels- och neutraliletsskyddens omräden emellertid ej i svenska vapnen så ärofulla avslutning. egentlig mening hörer sjökrigshistorien till. . Om vårt sjövapen alltså varit en av de grundpelare, a Då krig mot Ryssland på högsommaren 1788 av Gustav III vilka Sveriges frihet och oberoende allt hitintills vilat, har del igångsattes , hade såsom första krigsmål från svensk :sida upp under utförandel av sin h ärav bel vingade maktpåliggande upp ~ tällts den ryska sjömal;tens uppsökande och lamslående i dess O'ift inom riksförsvarels ram dock ej närmelsevis varit i ti ll- egna farvatten med därpå följande landsältning av svenska fälle" att på samma sätt glänsa med sagolika bragder och . l y~ trupper i Finska vikenns innersta del i och för fortsalt fram- lr" · sande segrar :som syslervapnet, hären, vilket förhållande J CJ angande mot och ll1l3Jgande av S :t Petershm·Cf. Sedan mot f" , .... t"l ' rinO'a mån torde kunna tillskri"\'as sjökrigels egenartade natur onnodan, ödogsflottomas inledande sammandrabbning vid o . ~ o l O' il;l - det _verkar som bekant mera 1 det Lysta och p a a n" s · Hagland slutat som partie remise och genom ryssarnas nu och dess ledning får aldrig för ell ögonblick släppa del fal;.l u:n ;itablerade blockad av Helsingfors den dit inlupna svenska ur sikl·e att en fartygsförlust är en totalförlust, som under pa ko ttan försatts ur spelet för återstoden av årets sjökampanj, gående hig i regel ej hinner ersällas. "rl n~nde denna plan ~jälvfallet icke fullföljas utan såg man sig seglande fl otia endast hcnlfo I själva verket har vår lodsakad att i stället falla tillbaka på ett ställninO'skri O' till f. ll 'd nornhollJl ands · .. o . . . • o o tvenne avgörande seO'rar nan1.. l'1 gen 1. arva nen VI JJ 1 u .. oe f gransomradeL Alt delta eJ heller blev fört med n:Jcron u ' 6 l'a t11 gå O' l· ...... o den 7 J·uli 1565 samt i Femerhäll den 13 oktober 1G.J.±, )Ja,, 1 t1llsknvas verknmgarna av ]·a <\ . no ,an avgorande grad med danskarna som motståndare; del senare ensam l h:1 cle ' ... fe~J~laförräderiel, som praktiskt taget omöj liggjorde varje of o t o l ·en ]Ja I raktären av förintelseslag men så var oc l~sa mols anc a1 · su11stv krigföring. Del visade sig ocks[t snart att stora för- 1111elser och brisler förelåga inom ersättnings- och förpläg- - B86- - 387- nadsväsendet, vilket allt tillhopa gjorde att årets krigslag i sill . Stora förhoppningar voro fästade vid de sålunda för- trec l,, r .. • helhet måste betecknas såsom födelat. 5 ·edda överraskande anfallen. fyvarr blevo dessa emellertid 1 Och f6ga bättre gestaltade b.e "t ifrån infriade, i det att stora flottans allac sig resullalet av krigföringe11 k mot en under 1789 års kampanj, snarare då motsatsen. I stort sett ]anc"l·et underlägsen eskader å H.evals redd den 13 maj helt ]l]\' ' berodde detta dels på de försenade rustningar till sj ns fö. äventyrslusta skynda t all ställa sitt svärd till kejsarinna igen den stora flo ttt, fogande. Kolzljaninov tillhörde egentl 11 1Leskader s a och fö rde vid Vihorg befälet över den lätta fregal 0111 . 1· ... "d d N ddfl olla upp' toa pa• e. m. d en 3 JU 1 Jamst es me 1 assans ro förföljandet av den svenska skärgårdsfl ottan för all i fo tLsä t t~ befäl_; de n upp n~ngen me~ .sin s t yrk~ ställas under prinsens lii ll l11ed glit som hangenom palades honom Yar allt annat an alt l11ed hänsyn till att h ans fartyg voro i .största laget fö r n och fördel kunna strida i trånga skärgårdsvatten. BuxhöYde fa renhet vo n Pahlen voro rena tantkrigare utan erforderlig e1 sin sida rörande sättet att drabba samman till sjöss. Slizov a alla tre var däremot h ärutinnan väl bevandrad efter att under , senas t !mig såren hava fört befäl över roddflottan eller del däun a an vid fö rsvaret av Fredrikshamn mot Gustavs framgångsnk ti llfällen fa ll den 15 m aj. Litta s lutligen h ade vid å lskilliga vi d 1789 ådagalagt synnerligen goda befälsgåvor och hade bl. a. n av års drabbning i Svensksund utinärkl sig vid forceringe Alskil fårsänkningarna i den svenska ställningens ryggsida. av främ liga fartygschefer å dc större rysl ~utko .· Mu ...... Plan af o~ G•' v .· l l Slaget vid Svensksund '~ den 9juli 1790 o 1'1 1 nauf.rnil t) W/ör F=lr=,:::;:::, 'r=, :::::!:=::!,1 i o tooo 2000 meter A. Svenska skärgårdsfiollo ns center under Stedingk F' Svenska fransportflottan 8. ,, , högra flygel under Tärning t , G.G.G. Ryska skå'rgårdsfloflan går fiff anfall , , venstra " , Hielmsfierna O. Q.!) H. , skärgårdsf/oftons center under :slaget kanonslupar på fJevakning nordost om Svensksund E. t t " 1. , flyglar , n , flottans reserv, 1 afsedd alf beläcka de fem sunden K. Konungens slup f nordo::;f;den kom vnder slaget a ft förstärka stridslinjen. Kartskissen är hämtad fran Arnold Munthcs »Svenska Sjöhjältar• del VII: 6. - 397- n e.·1ovon diversion i r yggsidan, utgavs befallning om strids- 11 d L 1 e .. · gens inlagande jämlikt nedansl . ·JllC1 111 '- ående direktiv. jO! svens/;a brigaden under Stedingk skulle kvarligga på sin yndl eden behärskande, redan tidigare intagna plats i centern ]l t~Jlan l{råJ.;skär och S.::mdskär, å vilka holma r baLlerier blivit Jl~ Jl hast uppkastade. Skärgårdsfrogallerna med undanlag för 1 wnuna, so1n för säkerhets skull jämte en galär detacherats ~;;l kontroU av sunden i nordost, skulle tillika med kutterbriggen ankra och upphalas för spring i en räcka mellan nämnda båda skär 111 ed bredsidan vänd mot fi endens anfallsriktning. I luc ];orna mellan dessa fartyg samt på dessas flanker skulle parvis ? da lärer taga plats med stävarna i linje l- b 1neå dc större far- tygens sammanbindningslinje, varjämte som reserv bakom ställningen skulle placeras 3 galärer och de båda halvgalärerna. Bohuslänsiw brigaden eller högra flygeln uneler Törning fö rlades i rak linje i sydvästlig riktning från Kråkskär mot la ndgrundningen vid Mussalo med särskild uppgift sig ålagd att turnera fienden, om denne visade ansatser alt vilja altackera fr:\n den södra kanten. stridsfartygen utgjordes i denna brigad av 39 slupar och 22 jollar. Finska brigaden under Hjelmstierna eller vänstra flygeln, räknade i och för sig själv endast 30 slupar och 15 jollar men sedan förstärkning hit överförts från tyska brigaden erhöll även denna en styrka av omkring 60 eller noga rälmal 57 far tyg i slnidsli n j en. Denna bdgad fick sig plats anvisad mellan Sa ndskär och landgrundningen vid Kutsalö med order att om gy nsanlil tillfälle yppade sig turnera fiendens högra flank Tys/m briaaden, hitintills kommenderad av Cron:sledt och då räknande SO slupar och 18 jollar, fick nu övergå till att s ~ela rollen av allmän reserv, i vars uppgift del cm.ellerlid in ;~ck au trygga fö·rsvaret av ställningens ryggsida mot över- skande anfall. Belt ulanför brigadindelningen 1 slodo de 6 mö·rsare och 11 ~ kanonbarl bevakade Fredriksha återstående 6 i framskjuten ställning 111 1ls leden. ' Den 8 på kvällen voro samtliga fartyg på eller i omedelb ~1ärhet av sina anvisade platser och full krigsberedskap å de: mtagen. e anfallet · Den ryska fl ottan hade i och för det beslutad 1Il delats på följande sätt: Försia träffen, 40 kanonslupar och 70 lättare hes lyckade roddbåtar under befäl av Slizov skulle framgå so m avant garde samt hade i uppdrag alt i sådan egenskap medels rodd inbogsera bombfartyg och flytande batterier på lämpligt eld avstånd. Vid huvudanfallet skulle denna styrka bilda Hottans vänstra fl ygel. Andra träffen, 37 kanonslupar och 50 småbåtar under Bux hövden skulle vid anmarschen hålla S1ig bakom och nagot slyr bord om första träffen samt vid framkomsten intaga s tällning som flottans högra flygel. Tredje träffen, 26 galärer under Lilta, borde i möjli gaste mån hålla sig i luckan mellan de båda föregående träffarn a samt inkommen på stridsav.stånd intaga plats mellan dessa. Fjärde träffen slutligen, som bildades av Kotzljaninovs fregatter utökade med ett antal chebequer, ägde att under framträngandel hålla sig styrbord om och något akter om tredje träffen för att efter framkomsten tillika med Li ttas styrka konsti,tuera den anfallande flottans center. Att märka är hurusom de båda första träffarnas kanon· slupsstyrkor stodo under von Pahlens gemensrumna befä l, vit ken begreppsvidriga anordning ej skulle underlåta att giva upphov till en serie olycksbringande missförstånd. * * * Till sina huvuddrag fick den nu förestående sammandrabb ningen följande förlopp. • ]" o!!\ den minnesvärda 9 J u 1 ~ Vid 8-tiden på morgonen • ]•J1i!l Nassau från sitt chefsfartyg signal om allmän framr) c' Slaget vid Svensksund den 9 juli 1790. Till vänster synes den svenska centern med skärgårdsfregatterna upphalade tvärs vinden så att hel Till höger synes i förgrunden den svenska högerflygeln bestående av kanonslupar och kanonj< bort bl. a. en skog av masttoppar från den ryska centerns fregatter. Efter en förberedande studie i sepia av J. T. Schoultz:, tillhörig Kungl. Orlogsmannasälb Slaget vid Svensksund den 9 juli 1790. Till vänster synes den svenska centern med skärgårdsfregatterna upphalade tvärs vinden så att hela bredsidan bär. Till höger synes i förgrunden den svenska högerflygeln bestående av kanonslupar och kanonjollar samt längre bort bl. a. en skog av masttoppar från den ryska centerns fregatter. Efter en förberedande studie i sepia av J. T. Schoultz, tillhörig Kungl. örlogsmannasällskapet. - 399 - , den senast intagna ankarplatsen under Kyrkogårdsön och fra~alv timme senare kom den ryska flottan i sikte från svensk ~da formerad på tre i ungefärlig jämnhöjd med Yarandra for- 51 r ~d e roddfartygskolonner med galärerna i mitten; freg.atter- 111e f ' · f' ·· d l l Fl' l "d d a 1,o]111110 e ·terat 1 en JUr e w onn. nn en var v1. enna '~ d täckt av moln och sjöhävningen ringa men en insättande ~ rning från sydväst varslade om friskande vind. Framryck- ~116en fick i det stora hela ett programenligt förlopp tills man ]1 ] o kol11 ut på det öppna flacket framför svenskarnas ställning, rarest den växande sjön mycket försvårade styrkornas sam manhållning och taktiska ledning. A v denna oordning, som i samband härmed uppstod i Buxhövdens kolonn, använde sig Hjelmstierna i det han mot densamma framsände två av sina divisi,oner, vill'a efter att hava avlossat ett par salvor emeller tid kort därpå återvände till sitt utgångsläge. Klockan var då omkring 1j2 10. Samtidigt började SUzov en artilleristrid med 'förning, som formerad i en konkav båge gick fienden något till mötes. Sedan de ryska bombfartygen och flytande batte riema kommit på sina anvisade platser fann även Tömin:g det rådligaJst att falla tillbaka på sin ordinarie försvarslinje och härmed voro de inledande förpostfäktningarna slut. Då striden mellan de då anlända ryska slyrlwrna å ena sidan samt svenskarnas center och vänstra flygel å andra sidan omkring kl. 10 f. m. erhållit en allmännare karaktär var Kolz l jaB~novs fr.egatteskader, som hade ytterligt svårt att manö•vrera i det trånga och grunduppfyllda farvattnet, ännu icke närmel• sevis inne p å sin plats i stridslinjens ,center, i själva verket s ~ulle det dröja ännu en timme hman dessa fartyg blevo i II l!fälle att ingripa i eldstriden. Vinden hade under tiden ej så litet friskat samt därunder vridit sig >>o rätta väaen» från ,.. ~ u ·astkanten mot syd. k Tills vidare koncentrerade ryssarna sina tillgänglirga strids / after på de försvarandes högra flygel. Det var självfallet i \ltsta hand SlizoY, som här pres,sade på n1cn då intet påtagligt ~~-Stl lt at härav kunde konslateras gentemot Tärnings väl ihop- etsade linje översändes hil förs tärkningar av såväl galärer Tidskr,-ft' · · t. S ]ovasenc... .. l et. 26 - 400- - 401- från ryska centern som kanonslupar från högra flygeln, in[ .. )lart framgick _h an genom denna_ l:d med ell 30-tal kanon vilken övernwkt Tön1ing började svikta. Vid denna k riti s l~t sJupar och styrde mo_l den_ ry~ka linJen. Klockan var nu något Lidpunkt inträdde emellertid i samband m ed slutaklen av de: mg1ck härmed i sill senare och av 1 över 3 e . m . och stnden ryska uppmarschen en sådan stoclming och oreda i ele n rysk ' c~ ör a nd e skede. mot Tärning i sådan grad lättade all den na linjen att trycket ...... e " Då Buxhö,yden för att möla Hjelmstiernas angrepp nöd• i stället såg sig i stånd att tillrycka s1g milialivilel. Härll1eo c~ ade s utföra en ej alltför lindrig frontförändring uppfallades förhöll sig p:l följande sätl. denna manöver på sina håll som inledning till reträtt och ej Då Kotzljaninovs fregatter vid 11-tiden äntligen nit lt fra111 så få av hans egna fartyg voro ej sena att vidlaga åtgärder för till sina anvisade platser i centern och där skulle illtaga be alt draga &ig ur striden. Då delta obsenerades från Slizovs ordrade ankarplatser i luckorna mellan de i linjen redan ut på motsatt flygel kämpande styrka, som å ler var h årt ansatt placerade galärerna, visade det sig att utrynm1el dem emellan av Törning, följde denna mer eller mindre ö·verlagt exemplet var alltför snävt tilltagel för att tillåta fregatternas upphaland~ och började mol vind och sjö kämpa sig sydvart - alla föQ·sök med spring, vilket å andra sidan var ofrånkomligt fö r bred att hejda denna tillbakagående rörelse voro fåfänga och stri sidornas bringande i eldställning. Vid den försl,julning i dens hetta och tunga vältes på så sätt helt över på centern mot stridslinjen, som nu företogs för beredande av bäUre plats för vilken svenskarnas koncentriska eld nu helt riktades. Såsom de sist anlända fartygen, uppstod självfallet ej rin ga trängsel vi erinra oss bes lod denna av en fregatt- och ch ebequeeskader och oreda, vilken särskilt gjorde sig gällande inom dc anfal under Kotzljaninov, en galäreskader under L i tta samt n[1gra landes vänstra flygel. Härav begagnade sig Tärning som be flytande batterier och bombfartyg utanför och oberoende av gärt · och erhållit förs tärkning från (den tyska) resen brigaden: nämnda förband. Ingen gemensam chef för dettas olika delar i det han ansatte en kraftig framslöt mot de framför honom i var tillförordnad; själv utömde Nassau sitt befäl från en rodd en kylsa liggande fartygen, bland vilka h an anställde ej ri nga slup, ~ om dök upp än här än där i det tälasle kulregnet. förödelse och undanjagade en del kanonslupar varefler han . Tiden h ad~ nu framskridit tm kl. 4 e. m . och i den stadigt t. o. m. för en kortare tid upptog e ldstrid m ed centerns frega t frtskande kultJen med därav uppkommen ökad sjöhävninrr blev fL · h d · " ter, v ilka under tiden invecklats i artilleristrid med den svenska r- ~ er . ~n . de mot vmden upphalade större ryska fartygens centern och nu således nödgades kämpa p å två fronter. Sedan ~ ge 1 nautiskt avseende alltmer prekärt, samtidigt som träff de i upplösnmg. råkade ryska ·1 zanons1 ups d"IVJSIO · · netn. a bltvJl. sakerheten hos deras kanoner katastrofalt nedgick, allt under de t att .. l .l d ~ retablerade bakom linjen och åter framförda ,j stridssLällnmg ' sars n t en svenska centern från sill m era skyddade och mer or f ll b ··1 · · fortsatte fäktningen på denna flygel till kl. 3 e. m. utan all tnot . •nsorgs u o era mmg mtagna läge såg sig i stånd aH något avgörande v unnits. . ' ll ha fi ~n d en underhalla e n synnerligen effektiv eld. Läget På de försvarandes vänstra flygel h ade det hittills eJ. ga st de h armed blivit oh ållbart för den ännu kämpande ryska 11 Yrkan · d o så h elt till som på den högra, huvudsakligen beroende ~a ; . s' . 1 va angar andra rangens typer, vadan des•sas befäl 3 ag SI'g .. d l· d . . <>nn1dfo··rhållandena här starkt begränsade de mot varan k c no sa ,a a ll g,Iva upp den nu m era alllfö·r ojämna t> . If ln1- all!.pen o 1 ··1 . f · .. ställda styrkornas rörelsefrihet. Tanke uppstod då hos J,e för k c 1 so m a v artygsmatenelen radda vad som räddas o· d stierna att om möjligt söka turnera fiendens 'högra fl an J,~ ell haunde · Litt· a eJ· or d e l 1arv1·· "d J)OrJan ·· · me vad som återstod av ändam ål han lät undersöka framkomligheten gcnon llllls synnerligen illa åtgångna galäreskader och därefter sökte vilket rr-0 smalt sund· vid~ Kutsalösrdan.· S e d an 'd el ta v1sa· ·t sr· g '':iJ nt an bortsläpa de chebequer, som alltjämt voro i sådant till- -403- -402- nämligen jäm- fartyg för• r!J efsfarl,Y g. h:m~nc1~1a ~tyrbjörn, tog konungen att detta överhuvud lät sig göra. Somliga stånd 1 sm atlaarade slup, med vilken han sedermera ej bogsera mot den grova sjön lllat stab plats . mådde man em.ellertid IC · . r för tillfället påkallade. Först för de svenska, för så Vit:· förflyttade SJ~ c rt stndsläget kaslades dessa på land, ett lätt byte , lät han sätta e fram pa dagen, då segern började skönjas klipporna. längr de icke krossades mot skäret Kusinen, fr ~m vilket stridens väx• endas t fregatt sig j land på det lilla Slutligen återstod i den ryska stridslinjen senare del, lingar bättre kunde överskådas och drabbningens Nassau själv nödgats taga sin tillflykt, eskadern, på vilken mån delta lät sig göra, ledas. kvällen så kritiskt, att i den men även dennas läge blev fram mot m.ojnade vinden av något och ng Under den kommande natten Nassau såg sig föranlå:len att giva befallni 0111 sådana förhål• vid 8-tiden kvarliggande ryska fregatterna voro under sig borttransportera skulle utan de reträtt· de fa1,tyg som ej läto varpa sig ut genom södra loppet. Fö·r Yerkligen pressa sig Ja nden ej sena alt söka vidare, brännas~' Några av dem. lyckades vid dagningen en lt hindra detta utsändes emellertid redan det att andra sågo sig tvingade att a ut i öppet vatten, u_nder kanonslupar, som attackerade fienden med fast uäkles av den groya division svenska ånyo ankra; de som härvid ej lågo samtliga kvarliggande fartyg rgång sådan framgång att kl. 7 f. m. bränningarna i lä och gingo där sin unde efter dem som sjÖn upp på it varefter ett energiskt förfö·ljande upptogs kvarliggande ryska fartygen struk till mötes. Mot de i stridslinjen komma i väg. vid pass kl. ti di gare lyckats fortsalles den svenska elden tills dess skymningen på alla punkter hade rde Då kl. 10 f. m. striden upphörde Vinden hade då ytterligare ökats och medfö över sin, 10 inLrädde. ottan hemfö,rt en stor och avgörande seger som försvårade sikten, den ~ ve~ ska fl desslikes en och annan regnby, ej så litet överlägsne motståndare. Den för de uttröttade, redan atmmstone materiellt, kommande natten blev fasansfull oerhörda: 53 fartyg av skilda typert) e ryska be senares förluster voro eller mot elementen ännu kämpand det att svenskarn~ skeppsbrutna samt 10,000 man, varav 6,500 f:lngar under . Den svenska segern var fullt säkrad. 1 mörsar• sättningarna i sin sida e ndast förlorade 1 udema, 3 kanonslupar, sida hade före stridens bö'l·jan gl~n omfö rts På försvararnas ass, l kanonjoll och 300 man. ledningen i det all hark en uppseendeväckande förändring i högsta flaggkaple11 o~ h konungen fråntagit de Frese befattningen som * * vi lket i och fo r _s tg i s.Lället uppdragit densamma åt Cronstedt, * uppslutnmg ·ej bör fö·rvåna i betraktande av dennes resoluta vid såväl som politiskt avseende var se()'ern sedan denne antytt sin avsikt vara att upp I militä1i vid Guslavs sida, 1 stor belvdelse: den åle;slällde j . Det var alltså Cr on ~ted t , s ~n Svensksund av utomordentligt taO'a striden redan i Svensksund .. rl' uoa "ll · ·· · ett enda l · ·· ·1 · 11 S.J~Ss, den väckte svenskarnas av-- t> närmaste Tådgivare undeT denna ma ' " do s ag Jm:1~1 d~n 'blev lwnunc'ens . . ·"] hava hv och den stärkte i hög grad . "' .. Tesultat S.) nes h an ' a Innade segervilJa till nyLt drabbnm a och atl dom a av dennas se· samman o et såväl utåt som inåt, vilket allt förtroende. I vad mån Jenne IIlonarkens auktorit motsvaTat sin höae herres Iage t .. . . . en efterlänglad fred. väl börjat. är n u~ ....__ ma1 ( tJgt b1clrog allt bana vägen för nare själv ingripi~ i ledningen sedan slaget ett är visst, nämhgen a 1 nwra eJ· möJ"liat att avgom, men persot hemmem a ~Oden , tidigar.e ta- . 1 - Cronsteclt: 5 fregatter, 1 "' ~en /:å Enligt som skedde exponera sm ege~ n·sild· 1 2 flytande batterier .S· bombfartyg Gustav genom alt pa s~tt 0 ; sk ' n .sven.skarna), 5 che·bequer, ' ' .. ·eO · , . .. _ . att höja underlydandes mod och lt ll onare 9 1 , __ 1·6 galarer, o kanonslupar och 4 sn1åfatyg mäktigt bidrog l l' . , 'l ,, fs.6als. t hen na .s ' ··· Ial>_ptåt.nar . l- , 1' ·"' . ~s gjord redan elen 1Qi och kau ·qan hava uppe 1a r t SJg pa c 0 '~l ttn ammandallnmg ar emellertid Efter atl vid stridens bö . b .. ,. ; Sted tl1o 1 . .. . l· or t esoh a c a l1l åh i:iuda Ula vid någon justering. Seraplumsorden samt darefler avlagt ett ... -404- -405- I Hyssland mollogs underrätlelsen om. slagels utgang 111ecl bestörtning och i det övriga Europa med beundran. Sveriges vid denna tid något skam_filade y ttre anseende h ade fa tt en välbehövlig upprättelse, dess under frihetstidens bed rö\ liga kria förbleknade krigarära hade återfått en del av sill glans och e~ våg av nationell hänförelse bidrog alt utjämna de skarpa parti 1570 års skeppsartiklar. motsättningarna inom eget land. Gustavs avgörande insats i denna vår mesl lysande drabb ning till sjöss torde ej här behöva vidare undersLI::ykas, den ligger i öppen dag. Därför skall ock hans namn _alll1d nä~1mas s edan Gustaf I lagt grunden till Sveriges sjömakt lät han frän1st bland Svensksunds hjältar och det storstilade hev1s på sig även angeläget vara att sörja fö,r ordning och rättsväsende moraliskt mod han ådagalade, då han mot ett i det niirmaste på den av honom skapade örlogsflottan och utfärdade i sådant enigt krigsråds avstyrkande bjöd en övermäktig och segerviss syfte 1535 års s jörä t~ t och 1559 års sjöartiklar. fiende spetsen, skall alltid s~tå som ett efterföljansvärt exempel Efter förebild av dessa rättsbestämmelser utgav Johan III för svenska örlogsm.än. den 20 juni 1570 »sjörätt och skeppsartiklar» för den under Men fältherren ensam vinner icke slaget. Den stridande Klas Flemings befäl slående flottan. Om_ dessa artiklar yttrar 1 personal av alla grader från såväl flottan som h ären, vilken Zettersten i sitt berömda verk »Svenska Flottans Historia>> ) den 9-10 juli 1790 med sådan bmvur käm.pade under de följ ande: >> De innehålla 52 punkter; begagnades även av hertig svenska färgerna, har i lika hög grad gjort sig förtjänt av Carl och påbjödos av honom för Joakim Scheels flotta till Fin efterkommandes beundran och tacksamhet. land år 1599. Av dessa artiklar, vilka ej återfinnas i riksre Må denna skildring tjäna ~om en erinran om de förplik gistraturet, finnes i flottans arkiv en autentisk avskrift med telser vi flottans män efter loppet av 150 år i sådant avseende fö lj ande slutstrof: Dessa förenämnda artiklar äro i Stockholm äro våra föregångare skyldiga. den 20 Juni 1570 componerade och sammansatta och sedan av ~· K. M:t Konung Carl förbättrade. Detta gav jag Axel Ryning l Elfsnabben den 7 Juni 1602. >> Att Carl IX redan såsom hertig av Södermanland bega.gnat dessa skeppsartiklar fö,r sin krigsflotta bestyrl{es av en i Kungl. Örlogsmannasällskapets manuskriptsamling befintlig gammal handskrift, som sannolikt är en avskrift av ett nu förkommet original. . I jämförelse med straffbestämmelserna i vår tids krigslag 8 ~ lftn ing kunna straffen i d essa artiklar med skäl b etecknas sasom drakoniska. Artiklarna lyda som följ er: ------l) Del I, sid. 186. -406- - 407- rticldarna uthwijes och gode män der öfwer kunna ran Then Swenske Siörätt och Skieps Articklar. 11 silka och dämma. A(J_ 1570 av Hertig Carl. s. Skole alle Höfwidsmän och Skieppare vara Admiralen hö- 1. Aldenslund all vår Lycka och wälfärd kommer af Gud den rige och lydighe till att förfordra H. F. l\'. och Rijkzens 1 Alzmechtigsle, derför skola H. F. N. ) Skiepsfolk hwar i bästa, och icke med någon ohörsamhet eller annan för• sin stadh fruehte Gud och hafwa honom för ögonen. Hans summelse sig låta befinna, fins någon som sådant giör se H. Ord, när deet förkunnat warder, gierna höra. Den deet dan h nn är en gång fön11antt och tilsagd; då skall Actmi uthan Lagligh förfall försummar, eller eljest _slilller sig ralen hafua macht honom derföre tilbörligen straffa och ogudachtigligen, skall blifwa dragin under Sklepsköhlen, ifrån sitt ämbete afsätta. så o.ffta nan deel försummar. 9. Actmiralen skall ej låta något tilbaka på sin sidha hwad '> InO"en skall wahnähra och missbruka Gudz helge ?\ ambn honom är betrodt och befalladt, eller någon god lägenheet fåfänglig, med Eeder eller swäriande, Den deet giiir, straf försumma, när han kan göra H. F. N. och Rijkzens fiender fes som o.fwanbt är, så offta han der med warder beslagen. skada och afbräck, uthan sig på deet yllersla winläggia, 3. Ingen skall hannes innan Skiepsbordet, hwar de ~-~ .gi ör, så frampt han vill blifwa achtat för en Erligh man. Alle s l m ll Mestermannen hafwa för Masten, och efter S10rallen andre skole och wara förtänckle så wäl som Actmiralen straffa. hwar i sin Staad rätta sig efter Denna Inslruction som 4. Predikanterna skole wara förpliehtade predika för folket H. F . N. hafwer gifwit och ställa låtit, s{l mycket som hwar- Sön- Odens- och Fredag, ther tillfället så \Ynra kan, hwar och en tilkommer och hans kall kräfwer til thet H. eller efter som Höfwidzmannen begärer, såsom och hwar F. N. gangn och bästa kan wara, och fienderna måste skiee DaO"h fälla böner, och lääsa Litanian, deslijkes fönnana den störste skada och afbräck, effter som samma Instruc folket att gå till Choor, deet är, tacka Gud fö·r en god dagh tion fönnähler och innehåller; hwilken ther emoot handlar och bedian om en god natt. . straffes effter tilbörligheet. Så som the hafwa alla sworit och tilsagdt H. F . N. theras 10. Ingen skall bruka sin onöttige eller spatsske mun emoot S. Hulskaap Manskap och Trooheet, så skall och h war .och .. , . . q ll"en Admiral.en, sin HMwidsman eller Prophos, Quartermäsla en wara förplichtadt, sådan sin Eed troohgen oeh ctlr .. "'. ren eller Rootmästaren, den deet gör skall straffas een twå . "d h h ens ahr a att hålla, och sig der efter skicka wr wa rs oc eller 3:e gånger under Köhlen efter saakzens beskaffenhet. och redeligheet tilgörandes. . . f- Il. Ingen Befalningzman, Skieppare eller Styreman, Båtzman, o • • • l . sl·all stra 6. Hwilken med något förräderi j later srg marc ua, ~, BysseSkyttare eller någon annan fördriste sig att begifwa fas till LiJ"fwet. .Id- sigh ifrån deet Skiepp han är förordnatt oppå nåJgot Togh, o Sl. .. ''"ara 1"' 7. Skall h·war och en Persson som pa neppen ar, d""h ehwad det mehra gäller emoot fienden eller icke, 'Nid . . h ... l1 och ly lo miralen Höfwidzmannen och Sluepparen ong .. , erJ S Lijfz Straff. ' . N l1 R rJ 1,s uthi alt them blifwer befalla d t. trl H. F· · oc är för· 12 · Ner man är stadder uthi hampnar eller eliest ther måste gangn, desslijkest hwar. achte_srtt Embete h an J{r igs son~ liggia boorgfast, och fönväntar efter wind, eller annatt be ordnadt till, den deet rcke gor straffes efftei som skiedd, skall doch heller icke föra någon i land ulhan Ad tniralens wetskap, vid slraff under Köhlen. Icke heller l) Hans Furstliga Nåde. -408- ·-- 409- skall Höf\yidzmannen gifwa någon förloof uthan Aclnlira. ban g~t r' till Segels. Desslijkest när han will sätlia, på deet lens wetskap och Befallningh. flottan sig der effter rätta må. . l{war och en skall rätta sigh efter Siöflychlen innan bordz, 13. Hwilken sigh försummar när han hörer blåsas Trutnpe ter 17 eller lössen1 ) skuten warder, och eij gör sig redo strax_ nä~ och vara h örige och Lydige till h\Yad som af Höfwidz• flottan oprycker, uthan blifwer tillbaka, st~·aff as till Lijf_ mannen blifwer budit och befalt, den deet försummar skall wel. Och på dect Krut och Lood eij må skmlas förgäfwes straffas under Köhlen. derföre skall ingen låla någott skott afgå, förr än han ät: 1s. Ingen skall roopa eller göra oliud på Sldeppet, på deet the fienderna så nähr, all man dem wist drabba kau. i'vlen icke b lifwa förhindradec som seglen eller Skytten regera then som fåfängt skinler ulhan thet är med Admiralens skole, så att the icke må få höra hwad them af Höfwidz• wcelskaap, skall belala Krutet igen, Theslijkesl och pa deet mannen eller Skiepparen blifwer förhållit, den som sådant alt thcn Löössen som alle skiuta skole rätta sig efter icke Oliud åstadkommer, skall under Köhlen straffas. måtte blifwa förwillat, skall vara förbudit aU sl,iula fö r 19. Hwar och en skall \\'ara förplichlal wara på deet Skiep thee döde som skie plägar, hwilken som eliest skiuler nå som h an först oppå kommer och tillförordnadt warder och gall skott, ett eller flere, uLhan deet skier emool ftenderna för ingen saak skull stiga der af mädan något togh warar, och med Actmiralens weetskaap, han skall oHicio priYari') med mindre deet honom af Höfwidzman synnerligen blif och betala KrutheL Ilem, när Actmiralen är sladd medh wer hefall. adt, wid hwars och ens ähra och redeli<>heelo H. F. N. Orligzskiepp uthi Hambner, och ligger pa redden tilgiöJ·andes. och Actmiralen skinter ett skott, och Utter flaggan fli ga på 20. Ingen skall göra någolt orum i Skieppelt, och hafwa någott bogspröthet: Då skole Höfwidzmännerne, Skieppare, Styr i wägen, der af dee som Tackell och Segell regera skola män och dee förnämbsle, som till Rådz förordnade äro, ic.ke k unna blifwa förhindrade, den deet giör, sedan han komma till städes och icke förordna andra i sill ställe, en gång er fönnahnt bahves under Köhlen. som tillförne är skiedt, wid straff under Köhlen. .\r thet 2i. Den Höfwid:m1.an eller Skieppare som wijker ifrån flottan så att the äre under Segell och kunna så nähr komma, att när m an är emoot fienderna, eller undfaller någen af sitt the kunna få tala med honom, då skola de sig der 0111 fölie som är nödstält, när han eliest kan komma them till beflijta. undsättningh, ware achthat för en Förrädare och derföre straffes. 14. Ingen Höfwidzman fördriste sig gå till segels för Actm i 22. Hwilken som kommer Mytherij til wäga, anten för sin ralen m ed minder han ther til af Actmiralen förordnar Löhn, Maat eller annan Orsaak, hwad nampn thet h älsl warder, wid Lijfz Straff. 1 hafwa kan, poena capit. esto, ) elies t må han med foogh 15. }Jle Höfwidzmän skola sättia i sarruna Hampn s<;lll Amdi- tala om sin nödwändigheet. . l f" t 'L av Gu 5 ralen sätter, med mindre deet b 1 r 1onom or ag1 23. Ing en skall förfölua sig på den andra i någon måtto, anten wäderlek. llled or d eller gierningh, ther någen oenigheet kan föror• . .. .. fördill 16. Admiralen skall wara förplichtat att skmta laossen sakas uthaaf, uthan then ther hafuer tiltaal till någen, skall -...______thet sl 1 en1pnde äro, eller dem någoll med \Yåld afhenda, til Lhen om kunna ransaka och döhma hwad räU är. ) :.ren 11 11le t isle Penningh, wid Lijfz Straff. någon som 111 icke gör uthan förföl1rer sigh oppå hemt · a1·,.. den samme skall straffas under Köhlen. 32- Skall och ingen den andra inbördes skada göm på Wärior, !(ruulh, Lood eller h\Yad Lhel hälst \Yara kan wid straff Den som drager sin \Yäria emool sin medliänarL ocll . oy· 2-1-. (.,.,; efter saaksens beskaffenheel. skadha, straffas Lill Lijfwel, ~len gör rum icke skadl~l' . Alle de som innan Skiepzbord äro skole låta sig nöia med reesles2 ) uth genom Handen. a 33 den deel som then i fetalie,l) ö öl och Bröd kan 1ildeelt De1: som .puckar och ö·fwerfaller Skaffare, R åck eller a ndre blifwa. Emnetzman, den skall en reesa under Köhln straffuL blifwa 34. Huilken som onylleligen förspiller eller förkommer Feta doch skall den blifwa förehållin af Höfwidzmännerna so ' ' • 111 lie, ööl. eller Br?d, Lhel \Y are sig til " ·attns eller land, och äro förordnade, att de tilbörligcn och til sådane Embeten med w1tne beslas, skall dragas 3:e gånger under Köhlen: framp t rä ll :rthspijsa de~1. deel dee hafwa händ~r emillan sit eller sältas i BulLen 3:e dygn wid waln och bröd. Skall lhe 1cke under llJke straf skole wara törfalne. och inge~ fördrista a lt dricka sig drucken på Skieppet, 26. Huilken sig understår att hafwa någen gemenskap. handel! besynnerlig under Gudzlienslens förrätlandc, eller man nå• och samtaal hemligen eller uppenbarligen med H. F. N. och ge t haar för händer, eller förnimmer Fienden. Rijkzens fiender, och någolt optäcker som borde \Yara för 35. Alle som innan Borda äre wari förplichtade, enär som hälst tegadt, synnerligen för then som teet icke " ·etta borde, behoof giöres alt hielpa Bysse Skyttarna att föra och laaa Poena Cap. esto. Styeken af och til på Skieppen efter som nödtorfthen kräf• 27. Den som förnimmer någen practicera och stämpla någolt ':.er, hwem thet oij gör, synnerligen i nödlrång, kasles ulh som H. F. N. kan vara enwot och förnär, i hvad mMto deet for bord, deet sanune wari och när man skall hafwa up wara kan, och eliest weet någen s.ährligh handell med Ankaret eller gä till Segels. någen och deel eij uppenbarar, straffes lijka med den 36. Alle Bysse Skyllare skola hafwa gran acht oppå Skylt, skyldighe. Kruut och Lod, med hwad der Lilhöi·er så alt all tin0<>h äro 3 28. Den som sin \Yäria fördubblar ) Poena Cap. esto: Så skall redo _och färdiga när påtränger. Den Sysse SkyUare som och altijd och aldeles alt Dobhell wara förhudit, synner ~h e t 1cke gör, blifwe straffat efter som hans försunm1else ligen när Gudz ord höres, eller man eliest n ågot hafuer :r stoor till, skier deel för Fienden, ware achtat för en enkannerliga att förrätta, wid straf under Köhlen. Ahreloos Karl; Men skier thet eliest, straffes under Köhlen. 29. Den som sig med sin wacht fö.rsummar, P ocna es to 37· Huilken som släppor eld löös i Skieppet eller Cahyssen, Capilalis. K~· uut e t eller annorstädz, ech giör der skada m.ed nliste 30. Den sigh med areenlighet olilbörligen förhåller pi't Skiep- LlJwet: uthan alla nåder. Så skall och ingen hahva Eld pen, straffas under Köhlen. eller Lius i Skieppet, uthan den som serdeles af HöJwidz• 31. Ingen skall göra Awerkan å H. F. N. Undersåler, eller l1lann e ~l och Skiepparen efterlåtit warder, huilken eliest går n ~tgon annan i Siön, som i Deras instruction icl otijd; Derföre s.kall ingen fördrista sigh alt fuln·e pa ll:'tcro soin hälst hinn mehra hafuer; Theslijkest Höfwidzmannen, wijdare Stycke, eller skiuta med röör innan bordz, utl1an llöh·cti tt Den andre Höfwidzmannens gods. Hwad fall som då skall der mannens samtyckie och befalning, elen deet giör \Yar~~ bända kunne och häruthi icke äro begripne, brukas Sweriges Lagh, Krigzarticklarna och an straffa l til L i j w et. uthö.fwer dre loflige Rijkzens Stadgar. 39. Skole och Höfwidzmännerne, eller någre andre ingen til äro i Ståcholm 20e Jun: städia in på H. F. N. örlogz Skiepp, och bcsynncrligen Desse föreskrefne Articklar H. F. N. fremmande och T\IissLänckte Persohner, ulhan Admiralens 1570. Gomponerade och samman salte, och af samtyckie och weetskaap, ulhan dem allena som llee \Yetta Berti gh Carl wijdare förbättrade. \Yara H. P. N. wänner, wid Lijfzslraff. Ingen skall heller -12 punkter, un biuda gäster opp ~t Skieppen, och göra Htfäng hekostnad Som synes innehalla dessa skeppsartiklar omnämnda, i flottans a;rkiv för• uthan Admiralens weetskaap. der det att de av ZellcrsLen varade, innehålla 52. En jämförelse mellan de begge exem -!0. In()'en Stvrman eller Bålzman skall begifwa sigh ifrån " v på 1570 Skieppen när reesan är fulänclal, förr än han h afwcr giort plaren, vilka båda i slutorden angivas vara grundade i tiensl för elen hyra som han uppburit hafwer, eller ulhan års artiklar och seelermera fä>rbättrade, visar, alt innehållet A.dmiralens ocl1 Höfwidszmannens "·eetskaap, l efins alt punkterna 1-18 och 22- 42 i örlogsmannasällskapets exemplar han eliest reeser bort ulhan Pass och Be,yijs, str· riiddrningsdräkt :{'S t j ilrnclräkten')» sllJmt »Hy,dr.auliskt manövrerad pro pe ll er>>. Numr ~ t avslutas n~ed en nothsavdeLning. Arsnwnret avser att gtva en resume över det gångna å ret.s verk ' nh et på sjäofarteM område, såluncla kons tituerande eru uppslagsbo•k "[!Jeller Ars b 01 1 c r··o r SJo···f··ar t en.. "'"'-..r umret kostar Kr. 3: -- pe1· ex. plus porto och kan erhållas mot rekvi.<>ition hos A.-D. Svensk Flagg, Kungsga ta n rJ, Stocklto lil11. Litteratur. Almanacco Navale 1940, Ministera della Marina, Roma (4. årgången) 805 siclior, rikt illu strerad, Pris 80 lire d. v. s. ungefär Hi svenska sjöl'a rt, har i SYensk Flagg, Tidskrift för kronor. anslutning till Sveriges Allmänna Sjiifartsföre ning\'3 årsmöte den ,30 maj utgivit sill .-e d1·anliga Recen,sionen i TLS h 8/39 av föregående års upplaga av den å r.::mumrner 1940. italienska fl otthandbol"en uppehöll sig ganska in.gåJencle med cles.s uppstiilluing och allmänna utförande. D en nu förelJigganclie upplagan med or·diörandens i Sveriges Allmän na Sj öfarts. ~ umret iniLeel-es följer i stor t sett den närmast föregående i herört avseen,cle även om rörande ».S jöfarh1öreningen f örening, amiral H. Ericson, uttalande tex tomfå nget något n edskurits. och örl.ogs.flottan», varefter behandlas »Den statliga regl<'r ingen av Fotografie t· finnes av icke moinclr·e än 614 krigsh11tyg; antalet s jöfarten». HärVlid ger loanchshövclingen Malile Jacobsson, onHörancle silhu etter .(plamski.sser) uppgår t ill 800 {2-4.3) . I verket in1gå även 51 i Statel1JS Sjöfartsnäml1ld, en reclogöt1else för Sjöfartsnämm dl·n.s arbete fä rglagda planscher, secl·an krigs utbrottet O·ch tills nu; v,idare läJmnar ban.kinspl•k tör Sven av välkäncl•a J. Lindeberg, ·nrclförande i Statens Krigsföt\'3.äkringsnäJmnc1 , en liknan Av inledande a r tiklar om aktuelrla spör\Simål, skri.vna av örlog1SJmannasäJl de redogörelse för Knig~föns · äkringsnämndeus arbete och ii mnBt av lack Jnä n o ch närmas t motsvarande koncentrat översikt över elen ma sluta.s a.v disponent Elof Ericsson, .som ger en översikt ön·r Statens skapets å r.sbe rii ttelser, m å s är.skil .stridsmedlen. Först clå erhålle.s rimligt utbyte av do >Of ta .s t Svensksun 71 0/0 och Italiens från 3,1 till 5,0 °/o. bland .skärgår.cl1sfJ.o ttans kolonnor och dessut-om ej alls deltog· i striden. ' Vid .st udiet av utvecklingen av tonnageförc1elnin.gen efter -cl,riv- NågJon mer eller mindre iög-o·nfallancle hyllnings akt för detta kraHems .art framhålles att det åtminstone ur el"o:1om~ .sk s ~· np u ~ ·kt dy t'bar a minne har ej lwllcr - naturligt nog -- vare sig nu eH'er mera är fråga om det an.vänd1a branslet l(lml eHer o·lJ a) an .~p or.s .malct tidi gar•e förekomm it på vår flottas huvudstatio-n. Däremot har ör• ångmaskin eller motor, som intresserar. logsmanna,sällskapet mecl .sina fö rsänJkninrg1ar i de sedermera srumman På .sjöfarten inverkande faktorer belyses i sitt .sam:manh_ang : slagna båda Ho ttorna, lMit sig angeläget vara att hålla Sv,en.sk.sundlS · l) l" · och ·iurhsmn()'s. tonnao-ebehov (sysselsättningsgrac , upp aggnJmgar · . t mi nnet le,~ ande oeh i sådant .syfte jämväl i föreligg;amle häfte dragit pruc~;ter, fraktl~arknaden 's flu:ktua tioner, konSuktursambanrlrt Jn el -an fö rsorg om publicerandet av en minnesartikel i detta ämne. Det lig sjöfartens verksamhetsgrenar, och mycket m era. ge r också bra nära till hanels ratt sällskapet i sambaml hämne d ej · · utveekling och Man får även en bi1c1 av transporte:EfJekt1ntete111s ulan stolthet erinrar sig- att .det samma just u r det galärförband, 80ill vid Svensksund s·å tappert k,äJmpacle i svenska flrottran.s center, farty do. »Vår N~ utmlitet» , an_clra delen, av F il. a 1 , 1· k. l.or Lage ,stael• V{)n RoJ.s,lem, Neutral 11 , 11 u1 e1 förJ,ag, Sl!ockho-lnt 1940. ~ en f-orm a1· ulriok, tfpul.ralitot tir ju över huvud taget enelast sökt regl'eras ,l('<•n 0,111 fo~~: politik, s om i del. inte r-nat.ionr-1\a UJllgänget (]Je s•enaslc kri g1•n _ ~ ritlis liga bes bili!Jlllels.er. Erfarenheten hån omellert.itl nwLl full Pv ·l°('J hiirvid icke 1nin.st. det nu pågåe-nde- har 1' 1Pil · ete r av dc krig[ öranl]~ i'idngal•agl , ntt d1o neutrala .sta;t.ernas rät.tigh s med! vapC'n lli:Jk l <'iler re.:;.pekicra.s enda.s· t så !ångt de kunn•a hävda partens intressen. Al l under Öv('l'en .~,siiilllllla metl den ena eHer andra orrn neutra\ iil't,s• l:riigor såtl1ana onHsliindigheter publicera avhandlingar fö retag. sy ne.s Llädör så•SO !n ett tämligen. hopplös t över olika ~'P Ö r ·1nå\ Här före\ iggancle bok utgör en serie studier röcla Lråd skal•l Pnli gl. för• av krigs- oclt l'red1spolitisk natur, o0h dess »tillbta'ks ti Il ncnlral i 1ct 011 , , or.del. vara et-L in""kärpanclc av pal'ollen vara av etit siir.,ki \1 .slag. Dr n >> neutralil eb> föd. åsyft.ar s~ n es dock allt a n.n1al'. än n<>ulral anda, !:oken.s u!Jormning är nä.niligeru gjord i i si n, helhet kan he lra•kta.s o<·h dess i.encllrns är så uppenbar att elen krigförM1.des' .syfil'n. :Lik s <1s.OJII rn pmpaganl\abok för den ene av cle recencerad i ii,J,,,k riHenr, •" 0111 i föregf1encle bo•k med ovanstående titel, slutande mot cJ.r n Pna pnr· januarinummer i år, vändes: kritilceon ute övergr>epp bortrörklaras kn.s rätt.:>kl"l'in.kningar, uncller cl'et .den· anclres så g-ott so011 ufps\ utandc l'llrr 'l'örbigås med tystnad. Boken är sålm1da i die nn-a iitl:skt'iH, av utrike.opoliti.sk natur, varför ett omnämnarude och oläm pl igt. Det utövrr (]clLa konstaterande, synes håcl'e onyttigt pr-opagand·alittcraiur till >> neutrala in.st.itub>, s o.rn förmedlar dylik uppf•attning om n PutraJitet. ln·eket., iorcle jämväl hava .sin, specieHa intresse kan taga del Detta hindrar emellertid icke att man med läsaren clio ek tillråeles av förf:.s utläggningar och synpunkter, varvid skeps i,o. a Llc.samma med en viss försik,tighet och a i l. behandl S-s.