TIDSKRIFT I S:JÖVÅ.SENDET

1771 NED FÖRSTÅNO OCH STYRKA

UTGESAV KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET N:r 3 1996 TIDSKRIFT I SJÖVÄSENDET FÖRSTA UTGIVNINGSÅR 1836 KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET KARLSKRONA POSTGIRO 125 17-9 BANKGIRO 446 - 3220

Redaktör och ansvarig utgivare: Kommendörkapten LARS WIGERT, FMV, 115 88 Stock­ holm, telefon: 08-782 63 85 telefax: 08-782 44 56. Kungl. Öriogsmannasällskapets postadress: Box 101 86, 100 55 Stockholm. Annonser: ÅKE T:SON LOVEN, Djurgårdsslätten 92, 115 21 Stockholm, telefon 08- 66210 71. Ekonomi och prenumerationer: JAN BRING, Fannydalsplatån 2, 13141 Nacka, telefon 08- 716 73 38. Telefax 08-466 97 92. Tidskrift i Sjöväsendet utkommer i regel med 4 häften per år. Prenumerationspris 100 kronor per år inom Sverige, 150 kr utrikes. Prenumeration sker endast genom att avgiften insätts på postgirokonto 125 17-9. Inbetalningskort utsänds med första häftet årligen. Införda artiklar, recensioner, o dyl honoreras med c:a 50 kronor per sida. För införd artikel, som av KÖMS anses särskilt förtjänt, kan författaren belönas med säll• skapets medalj och/eller penningpris. Bestämmelser för Kungl. Örlogsmannasällskapets tävlingsskrifter återfinns i häftena nr 1 Meddelande och 4. från Kungl. Örlogsmannasällskapet

TIDSKRIFT l SJÖVÄSENDET Nr 5/96 Kungl Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde torsdagen 19%--09-26 (Utdrag ur protokoll) 159 årgången 3 häftet Sammanträdet hölls i Sjöofficerssällskapets i Stockholm lokaler på Skeppsholmen i närvaro av 36 medlemmar. Meddelanden ...... 157 §2 Anmälde mötesordföranden, hedersledamoten Bengt Schuback, att sedan fö• Minnesteckningar ...... 159 regående sammanträde har hedersledamöterna Stig Noren, Bo Varenius och En ny generation av undervattensvapen !? ...... 167 Hans Garde samt ledamöterna Kaj Unden och Rolf Skedelius avlidit. Av Bertil Malmberg §3 Föredrog sekreteraren föregående sammanträdes protokoll, som godkändes Om den marina neutralitetens utveckling - några reflexioner och lades till handlingarna. i anledning av en ny sjökrigsmanual ...... 177 §4 Beslutades att för 1996 utdela följande hedersomnämndanden och penningbe- Av Ove Bring löningar. Vision 2010 ...... 187 Hedersledamoten Per Rudberg och Ledamoten Göte Blom hedersom­ Av Lars Wedin nämndande och penningbelöning för framstående arbete med den senaste Från Thörnellskepp till Sköldkryssare ....•...... 195 delen av KungL Örlogsmannasällskapets projekt "Sjöförsvaret i Sveriges Av Bertil Åhlund säkerhetspolitik", vilket resulterat i boken "Var vår beredskap god?". Hajen till Tumlaren - bildandet av ett ubåtsvapen ...... 225 Ledamoten Erik J arneberg för hans rika författarskap och omfattande fö• Av Joakim Holmberg redragsverksamhet huvudsakligen behandlande marina och kulturella frå• Bokrecensioner ...... 251 gor

Särtryck av införda artiklar kan bes/öllas hos redaktören inom en månad efter utgivningsdagen. 157 JSSN 0040-6945

Abrahamsons Tryckeri AB, Karlskrona 1996 i

Kapten Per-Åke Anderkrans för förtjänstfullt arbete med utveckling av Minnesteckningar skydd för fasta anläggningar och konstbyggnader Kapten Lars Carlstein för en innovativ ide om lätt optisk eldledning Löjtnant Peter Gnipping för utveckling av datorprogram som hjälpmedel för analysarbetet Kaj Unden Herr Joakim Holmberg för skriften "Hajen till Tumlaren - bildandet av ett Ledamoten och kommendören Kaj Unden har avlidit den 6 september 1995 i en ålder ubåtsvapen" av 66 år. Kaj Unden antogs som mariningenjörsaspirant den 30 juni 1948. Han genom­ samt gick åren 49- 54 Kungliga Tekniska Högskolans skeppsbyggnadslinje och antogs den herlersomnämnande till framlidne hedersledamoten Bo Varenius för hans vär• l april samma år till marinunderingenjör i kårens reserv. Han valde så småningom defulla arbete att till svenska översätta Hjalmar Falks "Altnordisches Seewe­ stamanställning och kom tidigt att inrikta sig på ubåtsteknik och dykeri. sen". Under året 1956 gjorde han s k stipendiattjänstgöring vid d ~ t franska marinvarvet §5 Beslöts att högsta antalet ledamöter, som får inväljas 1996 är Chantiers Naval de la Ciotat. Vid hemkomsten placerades han vid örlogsvarvet i två hedersledamöter Karlskrona där han tjänstgjorde som ubåtsingenjör och dykaröverledare. Den l mars åtta ordinarie ledamöter 1958 fick han Marinförvaltningens uppdrag att tillika vara biträdande nybyggnads­ tre korresponderande ledamöter kontrollant för tillverkningen av ubåtar av Hajen- och Drakenklass. §6 Fastställdes framlagt förslag till invalslistor med angiven turordning för resp le­ Den 15 mars 1960 tillträdde han som fartygsingenjör på jagaren Öland och gjorde damotskategori. bl a vinterexpedition till Medelhavet vintern 60-61. Åren 61-63 var han chef för far­ tygs- och verkstadsförvaltningen vid GK i Fårösund och kom därefter efter en kortare §7 Avhöllledamoten Lennart Danielsson inträdesanförande under rubriken "Ma­ tid vid l. ubåtsflottiljen den l juni till Marinförvaltningens ubåtsbyrå, där han fick an­ rin förmåga vid internationella insatser inom ramen för vidgat säkerhetspoli• svar förubåtsmateriel-och dykerifrågor. tiskt åtagande från svensk sida". Den l oktober 1969 kommenderades Kaj Unden som chef för maskin-elektra-sek­ §8 Avhöll korresponderande ledamoten Bertil Malmberg inträdesanförande un­ tionen vid Tekniska förvaltningen vid Ostkustens örlogsbas. Denna befattning Inne­ der rubriken " En ny generation av undervattensvapen". hade han till den l aprill974 då han blev chef för planeringssektionen vid samma för• valtning. Vid protokollet Den l september 1979 förordnades Kaj Unden som verkstadsdirektör vid ÖrlBO. Herman Fältström Han blev den l oktober 1984 utnämnd till kommendör och förordnades samtidigt till sekreterare chef för materielförvaltningen vid ÖrlBO. Denna befattning innehade han till sin pen­ sionering den l april1989. Kaj Undenvar en mycket skicklig tekniker och kom under sin marina bana att näs• tan helt arbeta inom området underhåll och modernisering av fartyg. Det djupa kun­ nande som han därvid skaffade sig var mycket respekterat av hans omgivning, och gjorde att han tidvis i praktiken kom att fungera som en teknisk internkonsult åt sina kolleger. Som chef var han en stark ledare, viljestark och rakt på sak, men också en mycket god lyssnare och engagerad diskussionspartner. Hans sakliga och målinriktade sätt in­ gav respekt och skapade förtroende hos dem han mötte. Han var också den praktiska handlingens man, vilket han tydligt visade när han ställdes inför svåra problem och krissituationer. Idrott och friluftsliv var viktiga fritidssysselsättningar. Att utrusta och långsegla med den egna båten erbjöd för Kaj Unden en möjlighet att kombinera sina intressen för teknik, båtar och hav. Han var en kvalificerad havsseglare och bland annat gjorde han efter sin pensionering flera långseglingar utanför rikets gränser. Kaj Unden invaldes i Kungl Örlogsmannasällskapet år 1979. A v ledamoten Henrik Bohm

158 159 Birger Björnsson dent Bill Clinton bland annat följande: "We will remember him as one of America's Generalmajor Birger Björnsson, Jämjö, Blekinge län, 87 år, föddes i Jämjöslätt och finest sailorsand most capab/e leaders. H e created the most versatile fleet in history." avled den 12 december 1995. Amiral Burke föddes den 19 oktober 1901 i Boulder, Colorado, och avled den 1 Efter studentexamen i Karlskrona genomgick Birger Björnsson utbildning till re­ januari 1996 i Washington D.C.. Hans farfar, Anders Björkegren, utvandrade till För• servofficer vid Kustartilleriet, där han blev fänrik 1929. Samtidigt studerade han vid enta Staterna 1857 från Hudene i Västergötland och hans far etablerade sig som far­ Lunds universitet, där han gjorde sig känd som en flitig och skicklig debattör. Hans mare i Colorado. människointresse gjorde att han utsågs till kurator vid Blekinge nation. Am!~al Burke's enastående karriär inom US Navy har nyligen utförligt skildrats i När orosmolnen hopade sig i Europa valde han att slå in på den militära banan. Kungl Orlogsmannasällskapets tidskrift nr 111996 av ledamoten Åke Johnson. Denna Efter specialutbildning blev han aktiv officer 1937. Som ung officer fick han visa prov minnesteckning begränsas med anledning härav till att något belysa hans intresse och på sina förnämliga chefsegenskaper. Först som chef för luftvärnsförband, men redan betydelse för sina förfäders hemland och framförallt då för vår flotta. som löjtnant blev han luftbevakningschef i Karlskrona fästning, som i det avseendet Redan våren 1956- amiral Burke hade varit marinchef endast ett halvt år- inbjöds omfattade hela Blekinge län. I den befattningen rönte han stor uppskattning när han dåvarande svenske marinchefen, amiral Stig H:son Ericson, till US Navy för några styrde över hundratalet lottor och andra frivilliga både i centralen och ute på fältet. veckors studieresa i Förenta Staterna. Vid ankomsten mottog amiral Ericson från Efter beredskapstiden passerade han eller var lärare vid skolor och kurser som amiral Burke ett brev, som tydligt anger den amerikanske marinchefens positiva in­ krävdes för att nå högre stabs- och chefsbefattningar. Som chef för sektion l vid ma­ ställning till Sverige: " ... Your visit here provides many apportunities for deeper under­ rinstaben, med ansvar för marinens operationer och byggnationer var han en av de le­ standing of o ur mutual naval problems, and for a clearer realisation of the missions of dande krafterna bakom Marinens modernisering efter andra världskriget. our services in the development of sea power for the deJense of world peace. We of the När det kalla kriget var som varmast blev han chef för Göteborgs kustartilleriför• United States Nav y feel confidentthat the close and active cooperation which exists be­ svar och chef för Göteborgs- och Bohus samt Hallands försvarsområden, dvs praktiskt tween the naval forces of Sweden and the United States will be Jurther fastered by the taget hela västkusten. Det innebar samverkan med försvarets civila delar och andra personal contact now afforded us . .. . " civila myndigheter. Han fick nu visa sitt stora intresse för samhället och dess värden. Detta första besök blev inledningen till ett synnerligen omfattande besöksutbyte Han gjorde en bestående insats genom att låta restaurera Nya Älvsborgs fästning. på skilda nivåer, vilket i sin tur medförde en vidgad tillgång för svenska marinen till Fästningens kapell blev en omtyckt plats för vigslar. Fästningens stora salliksom skan­ betydelsefulla uppgifter om amerikansk sjökrigsstrategi, taktik, organisation och ma­ sen Göta Lejon upprustades så att de nu kan användas vid representation av stadens teriel. För amiral Burke's personliga del resulterade hans första officiella besök i myndigheter och sammanslutningar. Sverige 1960 i ett starkt engagemang för förfädernas hemland. Amiralen återvände Birger Björnsson var en stor personlighet. Han var en chef i ordets rätta bemärkel• också ett flertal gånger till Sverige efter sin pensionering 1961, inte minst i avsikt att se. Han värnade om sin personal på ett sätt som gjorde att han fick sina medarbetare ytterligare lära känna sina släktingars hembygd men kanske framförallt för att stärka med sig och sina önskemål genomförda. Han hade en vänlig fasthet förenad med djup de vänskapsband, som under tjänsteåren etablerats med ledande svenskar. Ända in i humor, som skapade trygghet i hans närhet. När så behövdes kunde denna humor hög ålder höll han personlig kontakt också med alla svenska marinattacheer i Wash­ vara bitande utan att bli elak, en avundsvärd gåva. Han gjorde sig omtyckt genom att ington, vilket stärkte deras ställning. vara sig själv, inte genom att smickra in sig hos sin omgivning. Som förbandschef blev 1958 tilldelades amiral Burke storkorset av Svärdsorden för sina förtjänster om han som en far för sina underordnade. Han ingav förtroende och skapade respekt. I svenska marinen. Han utsågs lO år senare till Årets Svensk-amerikan. Hedersledamo­ kamratkretsen medverkade han till trivseln genom att vara både roande och under­ ten Arleigh Burke deltog i Kungl Örlogsmannasällskapets 200-årsjubileum 1971. Han hållande. Vi är många som sörjer och saknar honom. fick under detta besök rikliga tillfällen träffa ledande svenska och utländska militärer, Han var också en god far för en stor och sörjande familj . Hans livsledsagare Ebba, politiker, bank- och industrimän som ett led i hans omfattande engagemang hemma i född Gårdmark, och deras fem barn, sönerna Björn, ingenjör, Torsten, överste, och Ulf, Förenta Staterna inom fl era större industrier och ledare för det synnerligen välrenom­ konsult, samt döttrarna Christina, bosatt i Paris, och Eva, läkarsekreterare. De bildade merade "Center for Strategic and International Studies" vid Georgetown University. en familj där man kände att man var i en familj och där familjen var centrum i tillvaron. President Richard Nixon utsåg amiral Burke som sin officielle representant vid Kon­ A v hedersledamoten Bo West in ung Gustaf VI Adolfs begravning 1973. Amiral Burke's liv och personlighet kännetecknades av många synnerligen fram­ stående egenskaper. Han var utomordentligt yrkesskicklig, hade en outtröttlig Arleigh A Burke energi, hans ordergivning var mäs terverk i koncentration och kl arhet, han var en tillgänglig Kungl Örlogsmannasällskapets hedersledamot, amiral Arleigh A Burke, jordfästes människa och oerhört vänfast. Han var en i alla avseenden stor personlighet med klar den 4 januari 1996 i Annapolis. I samband härmed yttrade Förenta Staternas presi- och öppen blick för allt och alla i sin omgivning.

160 161 Amiralen efterlämnade vid sin bortgång älskad hustru Roberta - "Bobbie" -som respekt och tillgivenhet. De av hans medarbetare i "det gamla verket" som ännu lever troget följt och stöttat honom alltsedan giftermålet i Annapolis Navy Chapel officers­ kvar bevarar den tid de fick arbeta under hans chefsskap i tacksamt minne. examensdagen 1923. Av hedersledamöterna Åke Lindemalm och Folke Wedin A v ledamoten Lennart Lindgren Rolf Skedelius Gunnar J edeur-Palmgren Kommendören Rolf Skedelius, Stockholm, 79 år, var född i Stockholm. Hans närmas• Viceamiralen Gunnar Jedeur-Palmgren har 6 mars avlidit i en ålder av 97 år. Hans te är makan Hilla-Britta, född Flygare, samt döttrarna Marianne, Elisabeth och Chris­ närmaste är sönerna Lennart och Orvar med familjer. tine med familjer. Gunnar Jedeur-Palmgren- i många avseenden en marin märkesman- utexamine­ Rolf Skedelius sökte efter avlagd studentexamen till Kungl Sjökrigsskolan för ut­ rades som sjöofficer hösten 1921. Sjöartilleriet blev hans vapentjänst och det område bildning till sjöofficer. I januari 1940 utnämndes han till fänrik vid Kungl Flottan. Rolf inom vilket han gjorde sin karriär i Kungl Flottan. Som alla unga sjöofficerare tjänst• Skedelius var till sin läggning en utmaningarnas man. Det var därför helt naturligt för gjorde han i skilda utbildningsbefattningar; vid Skjutskolan, som kadettofficer och honom att direkt efter officersexamen söka frivillig tjänst i Finland. Han tjänstgjorde som lärare vid sjökrigshögskolan och visade alltid stor omsorg för dem han hade an­ under "vinterkriget" vid det finska luftvärnet och mottog som erkännande Finska Fri­ svaret för. Han nådde tidigt ansvarsfulla befattningar, såväl inom förvaltningen- bl a hetskorset Väl tillbaka i Sverige började han sin utbildning till ubåtsofficer och sluta­ som chef för vapenavdelningen i dåvarande Kungl Marinförvaltningen (KMF) och de ubåtstjänsten hösten 1971 som chef för l :a ubåtsflottiljen. Landtjänsten under den­ chef för Karlskrona Örlogsvarv- som inom stabstjänsten- i egenskap av inspektör för na period omfattade bl a tjänstgöring som kadettofficer vid Kungl Sjökrigsskolan. sjöartilleriet. Rolf Skedelius torde ha varit ensam om att vara ubåtsofficer, tungdykare och fall­ Den 1 april1950 tillträdde han befattningen som souschefvid KMF, i vilken befatt­ skärmshoppare, men så var han nu en gång- han ville pröva sig själv, men också vinna ning han kvarstod fram till pensioneringen 12 år senare, då han utnämndes till vicea­ erfarenheter från vitt skilda områden. miral. sjökrigshögskolans allmänna kurs och stabskursen blev vägen till olika stabsbe­ Hans insatser för marinen i en brydsam tid är och har varit betydande. Under hans fattningar, bl a som chef för Marinstabens, senare även för Försvarsstabens signal­ ledning genomgick KMF en omorganisation i anslutning till1946 års militära förvalt­ tjänstavdelningar. År 1966 utnämndes Rolf Skedelius till kommendör och kom att ningsutredning i syfte att nå bättre anpassning till den tekniska utvecklingen och de på åren 1966-69 tjänstgöra som linjechef vid Militärhögskolan. Sin aktiva tjänst avsluta­ 50-talet aktuella nybyggnadsplanerna. Under några år ingick han som ledamot i sta­ de Rolf Skedelius som chef för Kungl Sjökrigsskolan åren 1971- 77. tens matematikmaskinsnämnd - ett organ vars verksamhet bidrog till införandet av Efter pensioneringen 1977 studerade han historia på Stockholms Universitet i vil­ modern datateknik. Som chef medverkade han bl a till införandet av ett nytt navige­ ket ämne han tog tre betyg. Tyvärr drabbades han av svår ohälsa vilket hindrade ho­ ringssystem av största betydelse för sjöfarten och fiskerinäringen. Det var då som den nom från fortsatta studier. s k "Decca-kedjan" i Östersjön blev verklighet. Rolf Skedelius var en försynt och ansvarskännande person som kunde visa stor Under 50-talet blev bärgningen av regalskeppet Vasa aktuell. Jedeur-Palmgren fasthet när så krävdes. engagerade sig starkt i bärgningsföretagets organisation och finansiering, och genom A v ledamoten Harry Engblom hans försorg erhölls donationsmedel för de första åtgärderna. Han kom senare att ingå i den av Kungl Maj:t inrättade Vasanämnden för samordning av ärenden rörande Bo Varenius bärgningen. Efter pensioneringen kallades han 1964 som ordförande i Sjöräddningssällskapet i Generalmajor Bo Varenius avled den 23 juli 1996. Han var född den 3 november 1918 vilken befattning han kvarstod i nio år. Hans sätt att uttrycka sig, hans klara, genom­ och var son till professor Otto Varenius och dennes maka Gurli, född Lindbäck. Hans trängande röst och sinne för humor fick alla att lyssna. Han blev en mycket populär närmaste är hustrun Lilian, född Koch, barnen Ann med make Tomas, Nils, Helene, ordförande bland livbåtsbesättningarna. Hans insatser för "Sällskapet" blev av bestå• Björn med maka Birgitta samt barnbarn. ende betydelse. Efter studentexamen på latinlinjen 1938 i Stockholm började Bo Varenius studera Som pensionär ägnade sig Jedeur-Palmgren även åt historieforskning, bl a gällan• juridik vid Stockholms högskola samt komplettera sin studentexamen med naturve­ de den nordhalländska seglationen, varom ett flertal uppsatser i den Nordhalländska tenskapliga ämnen. Värnplikts- och reservofficersutbildning vid Kustartilleriet följde Hembygdsföreningens årsböcker vittnar. åren 1939-42. Han kände sig väl hemma i skärgårdsmiljön och såg det som en utma­ Gunnar Jedeur-Palmgren var till sin natur öppen och rättfram samt såg som en vik­ ning att få arbeta med kustförsvarets problem. Han släppte tankarna på juridikstudier tig uppgift att så långt han fann det möjligt vara tillgänglig för den som ville inhämta och gick över till aktiv stat vid Kustartilleriet 1943. hans råd och stöd. Han var en charmerande person med stark utstrålning, som vann Bo Varenius tjänstgjorde under de första officersåren i trupp- och stabsbefattning-

162 163 Operative Kommando (ung = ar vid KA2 i Karlskrona. Genom den stora kapacitet han visade redan då, inte minst Innan Hans Garde 1988 blev chef för Sövaernets i ett flertal befattningar till sjöss men även i inom minvapnet, togs hans tjänster i anspråk efter fredsslutet 1945 vid staberna, min­ chef för Kustflottan) hade han tjänstgjort han lärare i strategi och statskunskap skolan på KAl i Vaxholm, Marinförvaltningen och Försvarsdepartementet. ett antal stabsbefattningar. Åren 1975- 1979 var även vid universiteten i Köpenhamn och Han avancerade snabbt och blev chef för Gotlands kustartilleriförsvar och KA3 vid Forsvarsakademiet. Han undervisade och säkerhetspolitik gjorde hans 1964-66, sektionschef i Försvarsstaben 1966-70, stabschef i Nedre Norrlands militär• Århus. BI a dessa hans kunskaper inom strategi han US Naval Institute's guldmedalj för en område samt chef för Marinstaben 1972-84. Han var även ledamot av Kungl Örlogs• namn känt runtom i världen. 1975 erhöll sjöstridskrafter. mannasällskapet och Kungl Krigsvetenskapsakademien. Efter sin pensionering arbe­ avhandling avseende västmakternas Gardes sida om yrkesval. Han skulle följa tade han som verkställande direktör i den humanitära stiftelsen SCAA. Det var aldrig någon tvekan från Hans den danska flottan. Det var för honom Bo Varenius stora kapacitet på många olika områden kombinerades på ett ovan­ en trehundraårig släkttradition och verka inom befälsföring präglades aldrig av vad, ligt sätt med hans förmåga att borra sig in till problemens kärna, att se de styrande fak­ inte fråga om ett arbete utan om en gärning. Hans bäst för Danmark på lång sikt. torerna i komplicerade skeenden och att bortse från oväsentligheter. Hans dynamiska som var opportunt utan av vad, som var av humor och i vänners krets en nästan intellekt resulterade i ett framgångsrikt nytänkande. Dessa personliga egenskaper Hans Garde hade en mycket stor portion ett stort mått av naturlig pondus, som bottna­ kom väl till pass i hans militära karriär. Det gällde under beredskapsårens slit och på• "pojkaktig" charm. Samtidigt hade han och vad han ville. frestningar då vår försvarsmakt efter 1925 års rasering skulle sättas i stånd att svara de i att han visste vad han kunde och tragiska bortgång har väckt en mot verklighetens krav. Men de var lika nyttiga under 50- och 60-talens arbete. Hans Gardes, liksom hans hustrus, plötsliga hade där sett fram emot att få ha Hans Bo Varenius gjorde bestående insatser under det kalla kriget och tiden därefter för stor förstämning i det danska försvaret. Man 1999. I sitt tal till det danska försvaret i och att nya minutläggare och ett stort antal båtar av olika slag för kustjägarförbanden kom Garde som chef fram till den sista januari Garde att den, som har förmåga, är skyldig till. Genom sina kunskaper om skärgårdsmiljön kunde han själv ta fram ritningsutkast med att han blev försvarschef, sade Hans föredömlig. Genom denna bortgång har som låg till grund för det vidare arbetet. Han var en självklar auktoritet på detta områ• att utnyttja den maximalt. Han var härvidlag av de dugligaste officerare man haft. de även vid tillkomsten under senare år av de fartyg och båtar som är en förutsättning Danmark förlorat en stor ledare och en av Kungl Örlogsmannasäll­ för amfibieförbandens effektivitet. Hans Garde var en mycket uppskattad hedersledamot arbete rörande marina, in­ Under sina tolv år som marinstabschef medverkade Bo Varenius i hög grad i de skapet. Han lämnade bl a värdefullt bidrag till sällskapets året ledamot av Kungl Krigsveten­ stora förändringarna av marinens krigsorganisation vid övergången från jagarepoken ternationella insatser. Hans Garde blev också förra till robotåldern samt från äldre KA-batterier och minförband till moderna, fasta och skapsakademien. med Hans Garde kän• rörliga KA-förband. Jag som fått förmånen att genom åren fördjupa vänskapen en stor vän av Sverige. Som människa präglades Bo Varenius av sin helgjutna karaktär och sitt bestämda ner en djup saknad. Vi svenskar har också förlorat v ledamoten Claes Tornberg och klara sätt att vara och uttrycka sig, kombinerat med stor vänlighet och omtänk• A både i tjänsten och privat. Genom sin mångsidiga begåvning, sina samhet mot alla, Stig Noren humanistiska intressen och sin humor skapade han stimulerande kontakter med dem Noren, fän• som hade turen att komma i hans väg. General Stig Noren, född lO maj 1908, avled den 10 september 1996. Stig insåg det inflytande fly­ Så kommer vännerna att minnas Bo Varenius. Nu går våra tankar till hans hustru rik vid Flottan 1930, var en av de unga sjöofficerare som tidigt flygare och blev löjt• Lilian, som i alla skiften stått vid hans sida och som tillsammans med honom åstad• get skulle få på den marina krigföringen. Han utbildade sig till kommit en familjesammanhållning och gästfrihet av ovanliga mått. nant vid det unga Flygvapnet 1936. A v hedersledamoten Gunnar Eklund Helt naturligt kom han att tjänstgöra ombord på flygplankryssaren Gotland, Mari­ nens hittills enda flygplanbärande fartyg. Därmed blev han också en av de få svenska Hans Garde flygare som fick erfarenhet av flygplansstart med katapult. och förmåga att samarbeta, gjorde Hedersledamoten, amiralen Hans Jörgen Garde och hans hustru omkom vid en flygo­ Ett klart intellekt i förening med ansvarskänsla för luftbevakningen var han lycka på Färöarna lördagen den 3 augusti 1996. Vid olyckan omkom härutöver ytterli­ att han anförtroddes viktiga befattningar. Som inspektör stridsledningssystem för jaktflyg och gare sju personer från det danska försvaret. Amiral Garde efterträdde generalen Lyng en ledande kraft bakom utbyggnaden av vårt en av tillskyndarna för en ge­ som Danmarks försvarschef den l april i år. luftvärn. När han 1960 blev chef för flygstaben var han i Milo Syd blev han själv Hans Garde, som föddes den 22 januari 1939, tog studenten i År hus 1957 och blev mensam operativ ledning av hela försvaret. Som befälhavare och ledning för arme-, marin­ officer 1961. Det stod tidigt klart att Hans Garde som sjöofficer stod i särklass och ut­ en av de första att skapa en gemensam krigsorganisation över utbildning i Danmark fick han utbildning i såväl England och Tyskland som i och flygstridskrafter. svåra beslut. Mins- USA. När han 1968 blev Chef för flygvapnet, ställdes han inför flera

164 165 kade ekonomiska resurser i förening med ökande krav på flygplanens prestanda och Korresponderande ledamoten vapnens effekt genomsyrade försvarsdebatten. I militärledningen framförde han sina BERTIL MALMBERG synpunkter på ett sätt som skapade respekt. Han kunde därigenom få Flygvapnets krav tillgodosedda, så att vårt luftförsvar alltjämt kunde förbli en väsentlig faktor i vårt försvar. Stig Noren var lågmäld på ett sätt, som gjorde att man lyssnade till honom. Han fick därför gehör för vad han sade i såväl tjänsten som i kamratkretsen. Han var en god ledare. Av tradition skall försvarets ledarskap på alla nivåer kännetecknas av all­ var, fasthet, jämnmod och välvilja. Gentlemannen Stig Noren levde verkligen upp till dessa hedersepitet Hans maka Ulla Nordenson, född Bagge, lämnade honom några månader i förväg. Kommendörkapten Bertil Malmberg är verkställande Två döttrar med familjer är nu närmast sörjande. direktör för Bofors Underwafer Systems AB i Motala Av hedersledamoten Bo Westin En ny generation av undervattensvapen !?

Inträdesanförande hållet vid sammanträde med Kungl Örlogsmannasällskapet i Stock­ holm 26 september 1996

Rubriken till mitt inträdesanförande har försetts med såväl ett utropstecken som ett frågetecken. Inledningsvis kan dettaförtjäna en förklaring. En ny generation under­ vattensvapen kräver nämligen att ett antal skilda förutsättningar uppfylls. De tak­ tiskt-tekniska förutsättningarna, marknaden och den tillgängliga kompetensnivån ger därvid anledning att sätta ett på tillförsikt grundat utropstecken. Däremot finns det skäl att markera de nödvändiga politiska och administrativa förutsättningarna med ett frågetecken. I det följande kommer detta belysas.

Nya scenarier för Samtidigt visades inom flera ledande ma­ undervattenskrigföring riner föga intresse för minkrigföring och minröjning. Erfarenheterna av britternas Det kan vara lämpligt att inledningsvis ubåtsjakt och torpedinsatser under Falk­ något beröra de operativa scenarier som lands-konflikten gav tydliga bevis på att ERNST NYMANS HERREKIPERING i ett internationellt perspektiv sätter ra­ deras moderna torpeder optimerade för Etablerad 1890 marna för den aktuella taktisk-tekniska ubåtsjakt i de djupa världshaven inte utvecklingen. fungerade godtagbart i en miljö liknande Ubåtsjakt inriktad mot motpartens den som svenska marinen definierar som Erbjuder allt i uniformer och kärnvapenbärande ubåtar blev under det grunda vatten. tillbehör för Marinen. "kalla kriget" en högt prioriterad uppgift. De speciella problemen på grunda Under flera decennier kom ubåtsjakt i de vatten uppmärksammades åter av de le­ djupa världshaven att bli det styrande sce­ dande NATO-länderna i Persiska viken John-Erik Jansson nariot för torpedutveckling inom NATO dels under kriget mellan Iran och Irak, och WP. Man försummade i det närmaste dels under "Desert Storm" då oförmå• Ronnebygatan 39, 371 33 Karlskrona Tfn. 0455 - 102 98 helt anpassning av torpederna för an­ gan att hantera ett konventionellt min­ vändning i kustnära och grunda vatten. hot blev uppenbar. Erfarenheterna från

166 167 dessa konflikter har i hög grad kommit utnyttjande av nya material i svängarele• att påverka aktuell torpedutveckling och menten och genom konstruktion av nya stimulera ett nymornat intresse för sjö­ svängar-konfigurationer. Härigenom ska­ minor och skydd mot dessa. Att så blivit pas goda förutsättningar för bland annat fallet bör främst ses som en konsekvens hög upplösning och ändamålsenliga lob­ av den tydliga tendensen hos stormakter­ mönster. na efter det kalla kriget att som en viktig I den svåra miljö, som grunda vatten strategisk princip betona behovet av och utgör, förekommer naturligt ett stort an­ förmåga till "regional närvaro" samt be­ tal falska "mål" vilka måste diskrimine­ tydelsen av att kunna hantera "regionala ras. Härtill kommer att moderna mål i konflikter". Tung torped får i dessa sam­ passiv såväl som aktiv mod blir alltmer manhang ånyo stor betydelse som yt­ "tysta" genom användning av olika vari­ målsvapen. anter av "smygteknik" samtidigt som de kan förväntas använda sig av motmedeL Tekniken Effektivt utnyttjande av hydraakustiska Våra tekniska förutsättningar är idag i sensorer under dessa omständigheter många avseenden riktigt bra, inte minst förutsätter en avancerad signalbehand­ vid en internationell jämförelse. ling i realtid. För endast ett fåtal år sedan Den moderna torpeden innehåller i medgav inte tekniken att tillräcklig elek­ sig och på en hög nivå flertalet av de tek­ tronik och datakraft kunde implemente­ niker som är aktuella för dagens under­ ras i torpeder. De senaste årens utveck­ Bild nr J. Målsökare till torped 45 vattensvapen. Det finns därför skäl att i ling vad avser miniatyrisering av elektro­ nik, i kombination med nya kraftfulla denna framställning främst belysa tor­ lättas också av avancerad signalbehand­ Lätta torpeder har, med undantag för processorer har skapat förutsättningar pedtekniken men med utblickar mot öv• ling som medger att olika mål signatur­ de moderna amerikanska, oftast elektrisk för konstruktion av torpedmålsökare väl riga undervattensvapen där möjliga sy­ mässigt kan särskiljas. framdrivning med primär- eller sekundär• lämpade för miljön i grunda vatten. nergier är särskilt tydliga eller där sär­ Svenska marinen har efter att tidigt batterier. Detta är fortfarande möjligt ef­ Det är emellertid inte bara hårdvaran skilda förutsättningar föreligger. ha fokuserat problemen i oss omgivande tersom huvuduppgiften ubåtsjakt i all­ som är viktig i dessa sammanhang. sig­ Ledamoten Håkan Larsson gav i sitt farvatten f n en framträdande position nalbehandlingsmetoderna är minst lika mänhet ställer måttliga krav på distans. inträdesanförande våren 1992 en täck• genom att sedan ett par år ha i operativt A v hotbilden betingade krav på en hög viktiga. I en "grunda vatten-miljö" krävs ande och aktuell bild av modern torped­ bruk den första målsökaren i världen ut­ attackfart medför emellertid att energi­ utnyttjande av fler fysiska parametrar än utveckling, varför det inte finns skäl att vecklad för grunda vatten. som traditionellt brukat utnyttjas för innehållet måste ökas. Pågående utveck­ upprepa det här och nu. Det finns emel­ ling inom batteritekniken bedöms för den klassificering av undervattensmåL Ex­ lertid anledning att något betona en del Framdrivningsteknik närmaste framtiden kunna tillgodose faktorer och komplettera inte minst vad empel på detta kan vara analys av den hydraakustiska klangfärgen hos olika Ett annat nyckelområde inom modern dessa behov. Inför nästa lätta svenska tor­ avser den senaste utvecklingen. ped studeras därför lämpliga batterier. "mål" eller ekon. Därmed bedöms klas­ torpedutveckling är framdrivningsteknik Vad avser tunga torpeder medför sificeringsmöjligheterna avsevärt för• i vid bemärkelse. Häri innefattas energi­ kraven på både stor distans och hög fart Målsökarteknik bättras. Användningen av neurala nät• lagring, energiomvandling och propul­ att batteribaserade system inte erbjuder Ett av torpedteknikens nyckelområden är verk för klassificering av undervattens­ sorteknik. Förutom de traditionella och tillräcklig energimängd. Följdriktigt har och kommer under överskådlig tid att mål i besvärlig hydraakustisk miljö har ständigt ökande taktiska kraven på hög• de modernaste tunga torpederna i väst• vara målsökarteknik. Hydraakustiska under senare år visat sig vara en lämplig re fart och stor distans, finns numera allt världen termiska energisystem. Detta sensorer kommer härvid att fortsatt spela metod. Hittills erhållna resultat är myck­ större krav på lågt utstrålat buller vilket i gäller såväl den amerikanska Mk 48 AD­ en dominerande roll. Array-tekniken i et uppmuntrande. Effektivt utnyttjande hög grad påverkar utformningen av CAP, som brittiska Spearfish och svens- sensorerna utvecklas ytterligare genom av stora skjutavstånd mot ytmål under- framdrivningssystemet

168 169 • Utsimning från ubåt nära botten förutom att framdrivningssystemet med­ • Låga övningskostnader ger detta även god styrförmåga och att Det nya energisystemet har rönt be­ torpeden är väl avvägd i vattnet. Flerta­ rättigat internationellt intresse och kan bli let utländska torpeder har en densitet på aktuellt för införande i utländsk torped. cirka 1,5 vilket skall jämföras med cirka Den tredje komponenten i framdriv­ 1,1 för de nya svenska. Våra torpeder har ningssystemet är propulsorn vilken ofta i detta avseende således ett betydande är en dominant bullerkälla. Efter omfat­ försteg i "smygförmåga". tande jämförande analyser valdes för Torped 62 pumpjet eftersom denna lös• Kommunikation m m ning medför lågt utstrålat buller och Tidigare talade man om "trådstyrda tor­ samtidigt ger mycket god manöverför• peder". Detta är numera inte ett adekvat måga. Vår pumpjet är baserad på den uttryckssätt. I moderna torpedsystem går brittiska Spearfish men med något högre avsevärda mängder information i båda krav och har utvecklats av Marconi i riktningarna. Från att tidigare skjutande England. fartyg gav direkta roderorder är det nu och i framtiden aktuellt att ge uppdrag "Stealth "-teknik och vid behov ny målinformation. Detta är möjligt eftersom en modern torped Olika bullerreducerande åtgärder har re­ har eget navigationssystem, egna senso­ dan diskuterats men ämnets vikt föranle­ rer och egen beslutsförmåga. Tenderisen der ytterligare några kommentarer efter­ är tydlig att kommunikationen kommer som lågt utstrålat buller är en av de vikti­ att få ökad betydelse. I många taktiska gaste egenskaperna hos en modern tor­ Bild nr 2. Sjucylindrig axialkolvmotor till torped 62 situationer kommer torpeden som en ped. framskjuten sensor att kunna förse skju­ Det är en vanlig föreställning att tande enhet med ovärderlig information. ka Torped 62. Medan de två här nämnda ped 62 göras ca en meter kortare och 500 elektriskt drivna torpeder är mycket tys­ utländska systemen utnyttjar "Otto kg lättare trots att fart och distans ökas i tare än de med termisk framdrivning. Fuel" ett giftigt och mycket underhålls• betydande grad. Vid jämförelse mellan två torpeder är Internationell jämförelse krävande flytande krut, har för den nya Den nya 7-cylindriga axialkolvmo­ det viktigt att detta görs i samma fart, ef­ Lätta torpeder framstår allt tydligare svenska torpeden utvecklats ett nytt en­ torn har genom sin konstruktion låg vib­ tersom farten har ett sådant stort infly­ som det dominerande ubåtsjaktvapnet ergisystem grundat på den i Skandina­ ration samtidigt som den medger att ef­ tande på det utstrålade bullret. Till detta på vapenbärare ovanför ytan. Målsöka• vien väl beprövade användningen av fekten på utgående axel kan regleras skall läggas att cirkulationssystemen i ren i Torped 45 är världens första utveck­ högkoncentrerad väteperoxid. inom hela fartområdet utan att växel er­ moderna batterisystem är bullergivande. lade med särskild inriktning på grunda Det "nya" i det senaste svenska ener­ fordras. Sammantaget innebär detta ett Avgörande för det utstrålade bullret är vatten, en av de svåraste miljöerna för gisystemet är dels övergången från ett lågt utstrålat buller. att de dominerande bullerkällorna är i hydraakustiska målsökare. Även i övriga öppet till ett halvslutet system, dels ut­ Sammantaget medger det nya energi­ balans så att t ex inga nivåtoppar från avseenden hävdar sig svensk målsökar• vecklingen av en ny och unik maskin. systemet: maskinen tillåts dominera över nivån teknik väl. l en kondensor återvinns ur drivgasen • Hög toppeffekt från övriga bullerkällor. Detta är för svenskt vidkommande dels erforderligt processvatten för kyl­ • Stort fartområde Förutom tidigare nämnda åtgärder i betydelsefullt eftersom just målsökartek• ning dels vatten för att trycksätta och vo­ • Stor räckvidd syfte att åstadkomma smygförmåga är nik är ett av de områden som förutom att lymmässigt ersätta förbrukat bränsle. • Högre verkningsgrad över hela fart­ det viktigt att moderna torpeder i närhe• vara starkt miljöberoende, omgärdas av Härigenom sparas betydande volym och området jämfört med turbin ten av skjutande fartyg och i spaningsfas hög sekretess. vikt. Jämfört med föregångaren kan Tor- • Låga vibrationsnivåer även kan gå med låg fart. Detta kräver Framdrivningssystemet i Torped 62

170 171 l

de alla verkar i undervattens miljö som minst som en anpassning till en mindre ställer särskilda konstruktiva krav, blir hemmamarknad. inte minst inom sensortekniken syner­ gierna allt tydligare. Samtliga undervat­ Politiska och administrativa tensvapen, det må vara minor, minjakt, förutsättningar minsvep eller torpeder använder sig av Trots den allmänna och oroande gene­ hydraakustik i en eller annan form. En rella neddragningen av försvaret finns samlad kompetens inom detta teknikom­ det för just området undervattensvapen råde är därför viktig och det är god hus­ ett antal positiva tecken. Detta gäller hållning att kunna utnyttja denna kom­ inte minst ett antal skrivningar i den se­ petens inom flera applikationer. naste propositionen. Särskilt glädjande Magnetiksensorer har tidigare mest är att undervattensteknik är ett av de pri­ använts i minor men är numera även ak­ oriterade områdena. tuella i torpeder. Säkrings -och arme­ Det konstateras även att "Försvars• ringsdon utnyttjar likartade tekniker för maktens materielanskaffning kommer alla typer av undervattensvapen och ver­ framöver inte att vara av en sådan om­ kanstekniken har många beröringspunk• fattning att den utgör en tillräcklig hem­ ter. mamarknad för delar av den svenska för• Framdrivning och styrning var tidiga­ svarsindustrin." Det sägs vidare att för re nästan uteslutande förbehållet torped­ att tillgodose erforderlig försvarsindu• tekniken men med alltmer konkreta mål• Bild nr 3. Torped 62 striell kapacitet " ... krävs att de svenska sättningar för olika tillämpningar av mål• företagen ges möjlighet att exportera och sökande minor blir även här synergierna delta i det internationella samarbetet." tydliga. En på senare år allt viktigare til­ blir av yppersta världsklass. Energiinne­ Torped 62 har under prototyput­ Dessa och flera andra uttalanden ty­ lämpning av dessa tekniker är ROVer hållet är högre än hos konkurrenterna provningen slagit världsrekord i fart/dis­ der på en god insikt i de aktuella proble­ (fjärrstyrda undervattensfarkoster) främst och den innovativa konstruktionen med­ tans för 53 cm torpeder. Svensk torped­ men. Insikten måste emellertid även re­ för minjakt Sverige har inom detta pro­ ger "stealth-uppträdande" och stor flexi ­ teknik, inte minst representerad av Tor­ sultera i en praktisk tillämpning på alla duktområde under senare år kommit att bilitet i användandet. Energisystemet är ped 62, står sig idag således väl vid en in­ nivåer. Inte minst gäller detta rollspelet inta en framskjuten position genom del­ byggt för att medge cirka 15 skott före ternationell jämförelse. Tydliga bevis på mellan parterna i försvarsmaterielför• vis unika systemlösningar. Detta har begränsad översyn och sammanlagt 30 detta är dels det aktiva intresset från le­ sörjningen. Tendenser under senare år bland annat tagit sig uttryck genom att skott före fullständig översyn. Detta skall dande nationer för vårt energisystem och samtidigt med vikande volymer ger an­ ett svenskt-franskt samarbete resulterat i jämföras med de utländska system som det intresse för Torped 62 (Torpedo ledning till en berättigad oro. Jag vill ut­ de första demonstrationerna av ROV-S använder OTTO FUEL, vilka kräver 2000) som flera presumtiva kundländer veckla detta något. fullständig översyn efter ett skott. Bety­ visar. (int PVDS) med minjaktsonar. Denna delsen av detta för systemens livstids­ Det bör i detta sammanhang framhål• typ av system kommer med all sannolik­ kostnader är uppenbar. Jas att våra torpeder inte endast hävdar het att vara en väsentlig del av det som Konkurrens Görs i stället jämförelsen med de mo­ sig väl vad avser teknik och prestanda betecknas som tredje generationens min­ Under början av 90-talet anförde ofta le­ dernaste elektriskt drivna tunga torpe­ utan även har ett väl konkurrenskraftigt jakt. dande företrädare för departementet, derna kan det fastslås att dessa har ett pns. Sammantaget finns det således goda Försvarsmakten och Försvarets Materi­ helt otillräckligt energiinnehåll. Därtill tekniska och som en konsekvens därav elverk att "vi har inte längre råd att upp­ kommer att övningskostnaderna med Övriga undervattensvapen även ekonomiska skäl att inom industrin rätthålla dubbla kompetenser inom lan­ dessa är mycket höga eftersom man efter De olika typerna av undervattensvapen samla undervattensvapenteknik under det. Det är därför försvarsindustrins upp­ ett fullskott tvingas byta batteri till en har idag och i framtiden mer gemensamt en hatt för att därigenom bibehålla en gift att strukturera." Detta var en sakligt kostnad av cirka 1-1,2 Mkr. än någonsin. Förutom det uppenbara, att tillräcklig "kritisk massa". Detta inte korrekt ståndpunkt. Industrin hade kom-

172 173 mit till samma slutsats och hade redan rensen långsiktigt att kunna upprätthål­ att erfarenhetsåterkopplingen minskar niskt, taktiskt och marknadsmässigt har och har sedan dess strukturerat i bety­ las. Försvarsmaterielmarknaden uppfyl­ genom en mera begränsad övningsverk• vi idag ett mycket bra utgångsläge för en dande omfattning. Processen är naturlig ler egentligen inga av viktiga kriterier för samhet. ny generation undervattensvapen. Kan och måste fortsätta så att företag och en­ fri och öppen konkurrens. Inte minst på sedan en del av de orosmoln som berörts heter med erforderlig "kritisk massa" det internationella planet är villkoren Sintord upplösas blir det en kostadseffektiv ny skapas. Med detta avses företag som har mycket olika oftast till svensk industris Avslutningsvis kan konstateras att tek- generation som marinen kan disponera. en sådan storlek och sammansättning att nackdel. Det är viktigt att vi får rimligt det ges förutsättningar att företagseko• lika villkor som konkurrenterna. nomiskt och kompetensmässigt överleva En viktig grund för svensk, inte minst på sikt. i ett internationellt perspektiv, kostnads­ Men, och detta är viktigt, då måste effektiv materielframtagning har varit di­ även våra myndigheter förstå betydelsen alogen mellan stab, förvaltning och indu­ av denna process och dess konsekvenser stri under utvecklings- och anskaffnings­ nämligen att det går inte att samtidigt processens olika skeden. Ett alltför snävt inom ett antal teknik-/produktområden tillämpande av konkurrens under i övrigt både strukturera och vidmakthålla kon­ gällande förutsättningar kan leda till att kurrens inom landet. denna värdefulla dialog stryps. Det kan Tyvärr har en ny praxis fått fotfäste vidare leda till suboptimeringar på appa­ Pumpar som l. sedan ett par år tillbaka, enkannerligen rat- eller delsystemnivå och undanrycka sedan EES-/EU-inträdet, med ofta förutsättningarna för ett bibehållande av • Självsugande ~~ konstlad konkurrens trots att försvars• "kritisk massa". Ett sådant förfarande le­ materiel i grundläggande avtal är tydligt der inte till det i propositionen eftersträ• centrifugalpumpar undantagna. Det behöver väl knappast vade" ... mest kostnadseffektiva sättet att framhållas att inga av våra konkurrent­ tillgodose Försvarsmaktens långsiktiga • Vertikala pumpar länder har en liknande tillämpning. materielbehov". • Kugghjulspumpar Dessutom är i Sverige instrument för in­ syn i industrin väl utvecklade. Några andra faktorer • Kolvpumpar Vän av ordning kan anföra att det är Propositionen nämner som en av viktiga själv klart med konkurrens. Det är en förutsättningar för anpassning en indu­ • Lobrotorpumpar rimlig ståndpunkt under förutsättning att striell bas med kapacitet för vidmakthål• • Tätningslösa pumpar ett antal villkor är uppfyllda. Viktiga så• lande. Det bör i detta sammanhang fram­ dana är hållas vidmakthållandenivån i de flesta • Excenterskruvpumpar fall inte kommer att vara tillräcklig på • En fungerande öppen marknad sikt. För att vara intressant partner i in­ • SAER centrifugalpumpar • Tillräckligt många aktörer på säljar­ ternationellt samarbete och för att kunna och köparsidan attrahera duktiga ingenjörer krävs nyut­ till marknadens bästa priser • Lika villkor för aktörerna veckling på avancerad delsystemnivå. • Leverantörerna bör kunna finansiera Den minskande krigsorganisationen produktutveckling ger anledning till viss oro även från indu­ • Ett stort antal affärstillfällen strins sida. Förutom det uppenbara att P. l. TEKNIK AB miskad krigsorganisation föranleder Om inte dessa och andra villkor upp­ mindre volymer materiel med högre Box 73 • 446 22 ÄLV ÄNGEN fylls såväl på den nationella som den glo­ styckepriser och därmed svårigheter att Tel. 0303-480 30 • Fax. 0303-486 56 bala marknaden, kommer inte konkur- bibehålla "kritsk massa", finns risk för

174 175 Korresponderande ledamoten OVE BRING

Professor Ove B ring, som är verksam vid Juridiska Institutionen vid Uppsala Universitet, var tidigare folkrättsrådgivare vid Utrikesdepartementet.

Om den marina neutralitetens utveckling - några reflexioner i anledning av en ny sjökrigsmanual

Under 1995 utgavs i Cambridge en handbok om sjökrigets lagar (San Rem o Manual on International Law Applicable to Arrned Conflicts at Sea), ett ämnesområde som under lång tid legat slumrande men som aktualiserats genom Falklandskriget 1982, Iran-Irakkriget 1980--1988 och i viss mån Golfkriget 1991. Skyddet för neutral sjöfart var prekärt under det första Golfkriget och Irans och Jordaniens neutrala position under det andra Golfkriget väckte vissa juridiska frågor i förhållande till FN-stadgan. Ur bl.a. ett svenskt perspektiv kan det vara av intresse att se hur den nya internatio­ Elektronik för försvar nella sjökrigsmanualen (som dock inte är juridiskt bindande för enskilda stater) hante­ och telekommunikation rar dessa neutralitetsfrågor. Manualen är en följd av ett flerårigt ar­ auktoritet, även om denne skribent me­ i teknisk samverkan bete med åtskilliga expertgruppsmöten i nar att just neutralitetsfrågans behand­ regi av Internationella Röda korset och ling uppvisar vissa brister. Den marina Vi utvecklar försvarselektronik för målupp• våra 3 000 medarbetare naturligtvis den största San Rem o Institutet för Humanitär Rätt. neutralitetsrätten är av gammalt ur­ täckt och samband och system för telekom­ resursen. Nästan två tredjedelar av dem är Den är redigerad av Louise Doswald­ sprung (äldre än reglerna om neutralitet munikation baserade på mikrovågsteknik. ingenjörer och tekniker, varav ett femtiotal på Beck från Internationella Röda kors­ i landkriget) och historiskt betingade för• Produktområdena får tekniskt mer och mer doktorsnivå. kommitten (ICRC) i Geneve. I expert­ ändringar hör till bilden. Neutraliteten är gemensamt och vi utnyttjar aktivt en teknisk N u utvecklar vi de nästa generationerna av mötena deltog från svensk sida nuvaran­ mycket en produkt av den tid och den ci­ de chefen för kustflottan, konteramiral vilisation som godtog kriget som en na­ växelverkan i utvecklingen av de civila och radarsystem för luftförsvaroch höghastighets• Frank Rosenius, kanslirådet Marie J a­ turlig och accepterad företeelse i världs• militära produkterna. elektronik för 2000-talets telekommunika­ cobsson från UD och undertecknad. Ma­ politiken. Den internationella expert­ Vi är specialister på mikrovågsteknik och tionsystem. nualens huvudtext antogs på ett möte i gruppens majoritet har enligt min me­ signalbehandling, huvudtekniker i våra ra­ Livorno försommaren 1994. Det är den ning inte tillräckligt anpassat reglernas darsystem för flygvapnet, armen och marinen. Ericsson Microwave Systems AB enda moderna kvalificerade kommentar tolkning efter de historiska milstolparna Vi är också en ledande leveramör av digitala 431 84 Mölndal till sjökrigets lagar som finns och är där• 1945 (FN-stadgans våldsförbud och sä• för ett viktigt dokument med betydande kerhetssystem) och 1989 (det kalla kri- radiolänkar med mikrovågsteknik och radio­ basstationer med höghastighetselektronik för både privata och publika telenät. 177 I ett modernt kunskapsföretag som vårt är ERICSSON gets slut, FN:s och den kollektiva säker­ men därefter inträdde en skyldighet att Nordamerika (frihetskriget) som gav vecklingen var alltså betydande, bl.a. hetens förnyade relevans). Neutralitets­ låta det neutrala fartyget segla vidare. En upphov till en ny normativ trend. Uppro­ därför att den folkrättsliga doktrinen un­ rätten måste nämligen betraktas som se­ krigförande stat hade också en skyldig­ ret mot den brittiska kolonialmakten fick der 1700-talet (Bynkershoek, Vattel)2 kundär och subsidiär till den kollektiva het att respektera neutralt gods på fient­ franskt stöd och ett sjökrig utbröt mellan frigjort neutralitetsbegreppet från en na­ säkerhetens folkrätt. Men innan vi kom­ liga handelsfartyg, även om dessa fartyg Storbritannien och Frankrike. Till följd turrättslig koppling till "det rättfärdiga mer in härpå, låt oss göra några nedslag i som sådana kunde beslagtas eller sänkas. härav sammanslöt sig år 1780 tre stater kriget" (helium justum) och därmed be­ den historiska bakgrunden för att få klart Neutralitetsrätten, som ett internatio­ (Danmark/Norge, Sverige och Ryssland) rett vägen för den "matter of fact"-inrik­ för oss den avhängighet av nya förhållan• nellt regelkomplex, fick en grund att stå i ett väpnat neutralitetsförbund för att tade neutralitet som USA förespråkade. den som alltid präglat neutralitetsrättens på genom 1494 års kodifiering. En folk­ skydda sina fartyg mot ingripanden från statspraxis efter den första väpnade neu­ utveckling. rättslig utveckling med en balansering av de krigförandes sida. Ytterligare stater traliteten 1780 skulle se nya neutralitets­ krigförandes och neutralas rättigheter anslöt sig efterhand till förbundet. Detta förbund till skydd för principen att neu­ Barcelonareglerna och skyldigheter hade inletts. var den s.k. första väpnade neutraliteten. tral flagg skyddade allt gods utom kon­ Två år efter det att Columbus "upp­ Barcelonareglernas mycket liberala Den fr.o.m. 1783 självständiga ameri­ traband. Det var den princip som blev täckt" Amerika, och när det stod klart inställning till fredlig sjöfart och neutrala kanska republiken skulle snart (i eget in­ bekant genom formeln "fritt skepp, fritt att nya seglingsrutter och ny sjöfart skul­ handelsintressen skulle dock inte förmå tresse) stödja dessa försök att utöka och gods". le genomkorsa/traversera Atlantens vat­ att stå emot de följande två århundrade­ stärka de neutralas rättigheter och där­ Den s.k. andra väpnade neutraliteten ten, utgavs i Barcelona den berömda re­ nas militära stormaktsintressen. Dessa med skapa en bättre balans mellan neu­ uppstod under Napoleonkrigen (år 1800) gelsamlingen Consolato del Mare, en innebar en önskan att till fullo utnyttja trala och krigförande. USA utfärdade och förbundna stater var Ryssland, Dan­ uppteckning av sedvanerättsligt basera­ varje militär kapacitet gentemot varje 1793 en neutralitetsförklaring under det mark-Norge, Sverige och Preussen. Nu de normer för medelhavsområdets sjö­ motståndare i en väpnad konflikt. Con­ då pågående europeiska interventions­ hävdades också principen att neutrala fart. Barcelonareglerna hade sitt ur­ solata del Mare speglade civila intressen. kriget mot det revolutionära Frankrike. fartyg i konvoj ej fick visiteras om kon­ sprung i 1300-talets sjörättsliga praxis, Regelsamlingen hade vuxit fram ur han­ Utrikesminister Thomas Jefferson slog vojens befälhavare garanterade att krigs­ men det var först 1494 som man såg ett delsmännens och sjöfararnas kommersi­ här fast den neutrala statens skyldighet kontraband ej medfördes. Det nya neu­ behov att kodifiera dem - och utsträcka ella behov av välordnade förhållanden. att inte låta sitt territorium utnyttjas för tralitetsförbundet blev kortvarigt. Den tillämpningsområdet geografiskt. Reda­ Reglernas bristande mellanstatliga för• militära syften i ett krig, liksom han slog brittiska flottan anlände till Öresund, be­ re, skeppare och den politiska maktens ankring blev naturligtvis en nackdel i na­ fast de krigförandes skyldighet att res­ segrade den danska utanför Köpenhamn utövare behövde ha ett klart svar på föl ­ tionalstaternas och den centraliserade pektera neutralt territorium. Den ameri­ och tvingade fram en upplösning av för• jande frågor: Vilket skydd- och vilka ris­ statsmaktens begynnande tidevarv. Stor­ kanska positionen beträffande civil sjö• bundet.3 Inte desto mindre skulle för­ ker - kunde neutrala handelsfartyg på• makternas statsintresse (raison d'Etat) fart var att en neutral stat inte hade nå• bundets principer överleva och gå en re­ räkna vid kontakt med krigförande sta­ vägde vid varje tillfälle tyngre än de civi­ gon skyldighet att hindra egna medbor­ nässans till mötes under nya politiska ters örlogsfartyg? Vilken roll spelade i la samhällenas intresse av juridisk norm­ gare från att driva handel med de krigfö• förhållanden. dessa sammanhang lastens karaktär och bildning och förutsägbarhet. rande. Sådan handel fick av enskilda be­ nationella tillhörighet? Var neutralt gods drivas på egen risk, samtidigt som man Den Europeiska konserten skyddat i fall av uppbringning? Om sva­ USA:s uppdykande på scenen erkände att de krigförande hade rätt att När den franska revolutionen och Napo­ ret var jakande på den frågan, gällde det­ Även om det under 1500- och 1600-talet i ingripa mot handel med kontraband. leon-krigens omvälvningar led mot sitt ta även i fall då neutralt gods fraktades den folkrättsliga doktrinen (Gentili, Den neutrala staten själv (men alltså inte slut började man i regeringskanslierna på krigförandes fartyg? Consolale del Grotius) 1 fanns en föreställning om neu­ dess medborgare) måste avstå från varje planera för ett framtida Europa som Mare hade svar på dessa frågor och för• tralitetens begrepp, var det först under överlämnande av krigsmateriel till en skulle präglas av internationellt samar­ sökte, i den fredliga sjöfartens intresse, 1700-talets senare del som statspraxis krigförande stat. Denna distinktion mel­ bete och gemensamt försvar. Den brittis­ genomdriva att neutrala handelsintres­ började innefatta ett mer verkningsfullt lan offentligt och privat handlande skulle ke utrikesministern lord Castlereagh fö• sen så långt som möjligt skulle skyddas skydd av neutrala sjöfartsintressen. Lik­ bli vägledande för neutralitetsrätten och reslog på Wienkongressen 1815 att de från krigets följder. En krigförande stat som upptäckten av Amerika tidigare den återfinns idag i 1907 års Haagkon­ deltagande staterna skulle antaga en hade, enligt reglerna, visserligen rätt att hade genererat en normativ utveckling, ventioner. slutdeklaration där man erkände som sin beslagta fientligt gods på neutrala fartyg, var det nu den politiska frigörelsen i Det amerikanska inflytandet på ut- främsta plikt att bevara och stärka den

178 179 varvsindustrin, trots att ropeiska konsertens balanssystem ge­ fred som följt på Napoleons fall. I den staters örlogsfartyg att ankra, bunkra och hos den brittiska officiellt förklarat sig neu­ nom att militärt tränga tillbaka Österri• proklamation som slutligen antogs i proviantera i svenska och norska ham­ Storbritannien sydstatsfartyg byggdes, utrus­ ke, besegra Frankrike och utropa det Wien sade sig de åtta fredsslutande mak­ nar. I samband med Krimkrigets utbrott tralt. Flera enade Tyskland, behövde Europa en ny terna skola med alla till buds stående 1853 kungjordes gemensamma nordiska tades och reparerades i engelska hamn­ modell för kollektiv säkerhet. Den säker• medel verka för att den allmänna freden neutralitetsregler. D anmark och Sverige­ städer, varefter de med framgång ägnade hetsordning som Bismarck själv initiera­ skyddades mot "varje tilltag som hotade Norge utfärdade bestämmelser om den sig åt kaperi av nordamerikanska fartyg de var baserad på ständiga allianser och att åter driva folken i revolutionära neutrala statens rätt till handel och sjö• på Atlanten och i Indiska oceanen. Ett av Alabama, återförsäkringsfördrag. Det började med olyckor och omstörtningar". Även om fart, liksom om krigförande staters be­ dessa fartyg var ångaren byggd trekejsarförbundet 1873, fortsatte med tonvikten låg på ett reaktionärt försvar söksrätt i neutrala hamnar. i Liverpool och militärt utrustad på Azo­ den tysk-österrikiska pakten 1879, trip­ av de europeiska kungahusen och den 1800-talets neutralitetsrättsliga ut­ rerna, som brände eller annars förstörde pelalliansen 1882 och återförsäkringsför• rådande stormaktsbalansen, blev följden veckling kännetecknades onekligen av närmare 70 nordstatsfartyg innan hon med Ryssland 1887. Den tidigare en konferensdiplomati och ett kontinu­ att tonvikten låg på de marina frågeställ• 1864 sänktes utanför Cherbourg. USA draget multilaterala samverkan mellan Wien­ erligt samråd stormakterna emellan som ningarna. Detta bekräftades vid Krim­ anklagade Storbritannien för neutralitets­ kongressens signatärmakter ersattes nu visade på den säkerhetspolitiska potenti­ krigets slut genom att Parisfreden 1856 brott och krävde efter krigets slut ett re­ av ett mer prekärt balanssystem baserat al som låg i ett fast internationellt samar­ innefattade en deklaration rörande "sjö• jält skadestånd. Tvisten, som i historien på mot varandra stående trilaterala pak­ bete. Den s.k. Europeiska konserten var rätten i krigstid".4 Parisdeklarationen gått under namnet Alabama-affären, led­ ter. Upprustning följde. Tiden präglades bildad, och därmed var världshistoriens slog bl.a. fast två principer som neutrali­ de 1871 till ett avtal i Washington där de av allmän osäkerhetspolitik snarare än första experiment i kollektiv säkerhet ett tetsförbunden kämpat för - att neutral två parterna enades om att hänskjuta sa­ regional säkerhetspolitik. faktum (så när som på Westfaliska fre­ flagg skyddar allt gods utom kontraband, ken till skiljedom. Samtidigt fastslogs vil­ av Mot denna bakgrund var det alltså dens embryo härtill drygt 150 år tidiga­ och att en krigförande stats kustblockad ka neutralitetsrättsliga regler som skulle inte förvånande att en multilateral freds­ re). måste vara militärt effektiv om neutral gälla i skiljeprocessen. Det bekräftades samlades i Haag 1899. Ned­ Begreppet kollektiv säkerhet kan ses sjöfart ska behöva respektera den. Där• att neutrala stater inte skulle utrusta eller konferens rustning, humanitär rätt och skiljedom som neutralitetsbegreppets motsats; det med hade den Europeiska konserten satt tillåta utrustning av krigförande staters ör• stod på dagordningen. Nedrustningssam­ står för krigsförhindring och inte krigs­ punkt för en lång och trevande folkrätts• logsfartyg. Den senare inskränkningen i talen dog snart ut och blev resultatlösa. anpassning; det står för beredskap till lig utveckling. Parisdeklarationen under­ näringslivets frihet var en nyhet. De s.k. Vissa resultat nåddes dock på de övriga väpnade åtgärder mot en aggressorstat tecknades på plats av representanter för Washington-reglerna blev en milstolpe i områdena och en ny fredskonferens och inte för opartiskhet och passivitet in­ sju ledande stater (Storbritannien, neutralitetsrättens utveckling. De tilläm• två sammankallades till 1907, också den i för en aggressor. Ändå kan man inte säga Frankrike, Österrike, Preussen, Ryss­ pades av den överenskomna internatio­ Haag. att den "kollektiva säkerheten" i den Eu­ land, Sardinien och Turkiet). Därefter nella skiljedomstolen i Geneve, vars ut­ Den andra fredskonferensen i Haag ropeiska konsertens regi på något sätt anslöt sig 1856--57 ytterligare 42 stater slag 1872 förpliktade Storbritannien att är känd för ett antal konventioner om underminerade neutralitetens ide, men (det höga antalet förklaras av att städer betala ett skadestånd på 15,5 miljoner dol­ lar.5 krigets lagar, bland dem den V. Haag­ fröet till en sådan utveckling hade såtts. och furstendömen som Hamburg, Lii­ konventionen om neutralitet i landkriget I och med att den Europeiska konser­ beck, Mecklenburg, Parma, Modena, Genom Parisdeklarationen och (HK V) och den XIII konventionen om ten var ett mycket ofullständigt system Toscana etc hörde till dåtidens statssam­ Washingtonreglerna hade Storbritan­ neutralitet i sjökriget (HK XIII). Neutra­ för kollektiv säkerhet, med ett begränsat fund). Sverige-Norge anslöt sig i juni nien, e tt land som i sekler satt sig emot litetsreglerna fick hög status eftersom antal stater som aktörer och en avsaknad 1856. Benämningen den Europeiska varje folkrättslig utveckling som in­ den kollektiva säkerheten lyste med sin av fasta regler för sanktioner mot freds­ konserten användes officiellt i Parisfre­ skränkte de krigförandes rättigheter och frånvaro år 1907. Något folkrättsligt brytare, kunde neutralitetsrätten i själva dens dokument - för sista gången som utökade skyddet för privat egendom till våldsförbud existerade inte, risken för verket fortsätta att utvecklas i statsprax­ det skulle visa sig. sjöss, tvingats acceptera just en sådan ut­ var påtaglig och därmed var även in­ is. I Sverige utfärdade Karl XIV Johan veckling. Neutralitetsrätten började få krig tresset för att reglera neutralitetens lagar 1834 en neutralitetsförklaring (inför ett Washingtonreglerna en mer solid karaktär. påtagligt. sedvanerätten på området ko­ befarat stormaktskrig) som kombinera­ Under det amerikanska inbördeskriget Haagreglerna difierades i HK V och XIII, nya regler de opartiskhet och icke-försäljning av (1861--65) kunde sydsidan (konfederatio­ tillkom, och det stod klart att enligt 1907 kontraband med en rätt för krigförande nen) lägga ut beställningar på krigsfartyg Efter det att Bismarck utmanat den E u-

180 181 års rättsliga regim innebar ett krigsut­ förväntas (och måste) delta i kollektiva viss kollisionskurs med förbundsakten manlagt 183 reglerna på c:a 40 sidor åt• brott att alla stater som inte deltog i kri­ sanktioner. Slutsatsen blir då att denna och började därmed förlora i status. följs av en förklarande kommentar på get automatiskt var att betrakta som neu­ totala och automatiskt verkande kollek­ Detta innebar rent principiellt att drygt 180 sidor. trala, med de rättigheter och skyldighe­ tiva säkerhet är omöjlig. Den statsveten­ gärdet var upprivet för en utveckling Vad gäller neutralitetsrättens princi­ ter som det föranledde. skapliga diskursen (Morgenthau, Lu­ som ytterligare tenderade att försvaga per slår manualens regler 7-8 fast att Haagreglernas höga status, automa­ ard)6 blir från denna utgångspunkt präg• neutralitetens ställning som en option i dessa principer får vika i ett antal fall där tiska tillämplighet och globala täckning lad av pessimism. utrikespolitiken. Den tendens som här FN:s säkerhetsråd agerat under FN-stad­ innebar en total anpassning till den mili­ I den folkrättsliga verkligheten har beskrivits tog ny fart efter FN-konferen­ gans kapitel VII. Om säkerhetsrådet tära situation som krigförande stater ska­ först Nationernas Förbund (NF) och där• sen i San Francisco 1945 som antog den identifierat en aggressor (men ännu inte pat. Neutral opartiskhet i utbyte mot res­ efter FN etablerat flexibla beslutsmeka­ nya världsorganisationens stadga. FN­ beslutat om sanktioner eller andra mot­ pekt av neutralt territorium var en natur­ nismer som kopplats till en övergripande stadgans upphovsmän önskade undvika åtgärder), kan en neutral stat inte ge den lig balansering, men i övrigt innebar re­ målsättning av kollektiv säkerhet som bristerna i NF:s säkerhetssystem och sök• så utpekade staten assistans, även om gelsystemet ett bristande skydd för neu­ möjliggjort en strävan efter sådan säker• te etablera en mer solid ordning med neutralitetsrätten mot förmodan skulle tral handel och sjöfart, stora möjligheter het i enskilda fall. centralt beslutsfattande i det nya säker• medge det. En neutral stat kan däremot för de krigförande att själva avgöra vad I NF hölls förhoppningen om att ett hetsrådet. Rådsbeslut mot en aggressor (när säkerhetsrådet identifierat en ag­ som var kontraband och vilka utlägg• sådant säkerhetspolitiskt program skulle under FN-stadgans kapitel VII medför gressor) ge assistans till den eller de sta­ ningar av minor på fritt hav som var legi­ fungera vid liv i c:a 15 år, fram till dess att krav på medlemsstaternas stöd för en ter som är offer för aggressionen, även tima (eller vilka zoner som kunde av­ de misslyckade sanktionerna mot Musso­ sanktionspolitik mot aggressorn. Sverige om neutralitetsrätten skulle förbjuda spärras), en rätt för krigförande fartyg linis Italien 1936 gjorde att luften gick ur förklarade sig också under Gultkriget so­ det. till "oskadlig genomfart" i neutrala vat­ systemet. På det ideologiskt program­ lidariskt med FN och klargjorde att neu­ Manualens regel 8 konstaterar att i ten, samt en tidsbegränsad rätt för krig­ matiska området hade dock NF-akten tralitet (i förhållande till Saddam Husse­ ett läge när säkerhetsrådet beslutat om förande fartyg att besöka neutrala ham­ från 1920 en stor inverkan. Förbundsak­ ins Irak) inte kom i fråga. Den kollektiva ekonomiska sanktioner mot en aggres­ nar. Dessa regler följde av HK XIII samt ten introducerade principen om interna­ säkerhetens folkrätt från 1945 tog över sor, kan inte någon medlemsstat i FN un­ av den sedvanerätt som sedan kodifiera­ tionell solidaritet till skydd för angripna Haagreglernas neutralitetsrätt från 1907. dandra sig deltagande i dessa sanktioner des i 1909 års Londondeklaration om sjö­ stater, en princip som förutsatte en dis­ med hänvisning till neutralitetsrättens krigets lagar. Frånvaron av ett system för tinktion mellan olika krigförande parter San Remo-manualen opartiskhetskrav. FN-stadgan tar över kollektiv säkerhet som ställde krav på åt• - dem man bistod och dem man motver­ och FN­ enligt stadgans artikel 103. Man hade gärder gentemot en aggressor, medelst kade. Detta var i själva verket ett grund­ stadgan väntat sig att manualen i detta samman­ ekonomiska eller andra sanktioner, gjor­ skott mot neutralitetsrättens dogmer om San Remo-manualen, som de militära hang skulle nämna att även diplomatiska de att neutralitetsrätten framstod som ett opartiskhet och icke-inblandning. Ju mer och folkrättsliga experterna utarbetat i och politiska sanktioner mot en aggres­ logiskt system. Den kom inte i konflikt av kollektiv säkerhet som fungerade, de­ sin personliga kapacitet, är tänkt att vara sor helt eller delvis sätter neutralitetsrät• med andra folkrättsliga regler. Det skulle sto mindre utrymme för enskilda staters en uppteckning av gällande sjökrigsrätt ten ur spel, men å andra sidan täcks den bli annorlunda. neutralitet- och vice versa. Denna "tim­ ("a restatement of the law"), även om situationen ganska väl av regel 7 om ut­ glaseffekt" underminerade Haagregler­ några av de formulerade reglerna kan ses pekande! av en aggressor. strävan efter kollektiv nas anspråk på att med automatik intro­ som en vidareutveckling på området. I manualens regel 9 sägs att ett säker• ducera neutrala rättigheter och skyldig­ Reglerna är fördelade under sex rubri­ hetsrådsbeslut om militära åtgärder mot säkerhet - NF och FN heter vid ett krigsutbrott. Den kollektiva ker: allmänna bestämmelser, militära en aggressor inte urholkar sjökrigets la­ I den statsvetenskapliga litteraturen har säkerhetens skyldigheter tog över. Be­ operationer i olika vattenområden (inre gar. Detta är ett märkligt konstaterande. man som kollektiv säkerhet definierat ett greppet "icke-krigförande", som en posi­ vatten, territorialhav, neutralt sjöterrito• Man hade för det första väntat sig att re­ system där varje säkerhetshot skall be­ tion mellan krigförande och neutral, in­ rium, fritt hav etc), tillåtna och otillåtna gel 9 skulle slå fast att neutralitetsrätten mötas av kollektivet (statssamfundet) i troducerades för stater som deltog i eko­ mål ("target discrimination"), otillåtna som sådan får vika när FN och dess med­ sin helhet; i den meningen förvandlas nomiska och politiska sanktioner mot en stridsmedel och stridsmetoder, bordning lemmar engagerat sig militärt i en väp• varje lokal säkerhetshotande konflikt till aggressor. Haagreglerna, som ju inte er­ och uppbringning, samt skyddade perso­ nad konflikt. FN-stadgans artikel 2(5) en global konflikt eftersom alla stater kände detta mellanläge, låg således på ner och medicinska transporter. De sam- kräver i ett sådant läge aktiv solidaritet

182 183 av medlemsstaterna på ett sätt som ute­ gans inverkan på den äldre sjökrigsrät• noterar att manualen nu översätts till bundet, tsar Paul l, mördats av missnöjda offi· sluter neutralitet. Att ingenting sägs hä• ten, såväl i den allmänna delen (dit reg­ svenska genom Utrikesdepartementets cerare och att hans efterträdare, Alexander l, rom kan kanske förklaras av att vissa po­ lerna 7- 9 hör) som i de senare avsnitten försorg. var benägen att gå engelsmännen till mötes. litiska hänsyn tagits till säkerhetsrådets om tillåtna/otillåtna mål och prejning/ Sverige accepterade nu att lämna det redan kapsejsade neutralitetsförbundet. Karlskrona (främst USA:s) praxis under Gulfkriget, bordning/uppbringning. Detta är en all­ Noter kunde därmed undgå stridshandlingar. då man godtog Irans och Jordaniens pro­ varlig brist då det gäller en text som pu­ 1 Se Arthur Nussbaum, A Concise History of the 1807 anlände på nytt den engelska flottan till klamerade neutralitet. Detta godtagande blicerats efter det kalla krigets slut och Law of Nations, New York 1958, s. 96 och 112. Köpenhamn, denna gång för att hindra Dan­ 2 Se Nussbaum s. 170 samt Torsten Gihl, av neutralitet när FN-stadgan mer eller efter det att stadgans kollektiva säker• mark-Norge att ansluta sig till Napoleons kon· "Hlibner, Valtel och den väpnade neutralite­ mindre förbjuder neutralitet bör emel­ hetssystem börjat i viss mån fungera som tinentalsystem. Köpenhamn bombarderades, ten" i Festskrift till professor Nils Stjernberg, lertid beskrivas som ett extremt undan­ det var tänkt 1945. tvingades kapitulera och britterna seglade Stockholm 1940, s. 96 ff. tag medgivet av stadgans artikel 50 (om En annan, härmed sammanhängande bort med hela den dansk-norska flottan. Detta 3 eventuella lättnader för oskyldiga stater brist i manualen är anammande! av 1907 Efter det att amiralen Parker och hans vicea­ oprovocerade överfall på ett neutralt land som drabbats av FN:s kollektiva aktio­ års automatik att alla stater som inte är miral, den senare så berömde lord Nelson, väckte stor uppståndelse i Europa. För hän• den 2 april 1801 vunnit slaget vid Köpen­ ner), i stället för att som i manualen und­ krigförande är neutrala - med de rättig• delserna 1801 och 1807 se bl.a. Otto Lybeck, hamns redd kom turen till Karlskrona. Den vika frågan på ett sätt som inte gör klart heter och skyldigheter som automatiskt Öresund i Nordens historia, 1943, s. J 90 ff. svenska flottan, som alltför sent löpt ut för att 4 SOU (Statens offentliga utredningar) att den kollektiva säkerhetens folkrätt i följer av 1907 års regler. Manualen inne­ bistå danskarna, fick nu vända inför den över• 1979:73, s. 31. princip utesluter neutralitet. håller många formuleringar om vad neu­ lägsna brittiska flottstyrkan och söka skydd 5 Vad som vidare är ägnat att väcka trala stater skall göra och får göra (och innanför skansarna vid Drottningskär och Alabama-affären är omnämnd i de flesta förvåning i regel 9 är påståendet att sjö• med neutrala avses således alla utomstå• Kungsholmen. Den 19 aprillåg engelsmännen folkrättsliga handböcker. För en inte alltför krigets lagar skall gälla (fullt ut?) för alla ende stater), precis som om neutralitets­ utanför Karlskrona och krävde att Sverige kortfattad behandling se Charles Fenwick, In­ ternational Law, 1965, s. 745 f. parter i konflikten. Skulle en aggressor­ rätten alltid vore fullt ut giltig för alla sta­ inom 48 timmar skulle utträda ur neutralitets­ 6 stat då kunna jaga kontraband på världs• ter. Så är inte fallet. Stater som är att be­ förbundet. Gustav IV Adolf anlände till sta­ Hans Morgenthau, Politics Among Nations, haven? Manualens författare beaktar här trakta som icke-krigförande i motsats till den och började förhandla med Parker. En 3 upp!. 1961 , s. 417 f; Evan Luard, Conflict and Peace in the Modern International System, inte att FN-stadgans våldsförbud delvis neutrala, exempelvis genom deltagande i strid skulle ha kunnat resultera i den svenska flottans undergång och ett bombardemang i 1968, s. 174 ff och 318 ff. modifierat 1907 års Haagregler. En ag­ FN-sanktioner, faller ju utanför det neu­ Karlskronas förstöring. Innan det gick så långt 7 Detta resonemang har jag utvecklat något i gressorstat har inga rättigheter under tralitetsrättsliga systemet. Manualen inkom underrättelse från St Petersburg att den av Harry Post utgivna International Eco­ sjökrigets lagar när säkerhetsrådet iden­ hade till stor del kunnat hantera detta den svenske kungens partner i neutralitetsför- nomic Law and Arrned Conflict, 1994, s. 39 f. tifierat aggressorn. Överhuvudtaget gäl• problem genom en allmän klausul om att ler att krigförande staters traditionella neutralitetsrätten måste anpassas till FN­ rätt att preja, borda, visitera och ibland rättens krav i händelse av kollektiva sä• uppbringa neutrala fartyg (dvs. att hota kerhetsbeslut. En sådan klausul lyser med våld och eventuellt använda våld) emellertid med sin frånvaro. numera är ytterst begränsad. En sak är Ovanstående kritik rör enbart manu­ att krigförande stater enligt sjökrigets la­ alens neutralitetsrelaterade delar. I öv• gar kan använda våld mot fiendens far­ rigt skall sägas att behandlingen av cen­ tyg, en helt annan gäller frågan om våld trala frågor håller utomordenligt hög mot fartyg som är registrerade i länder kvalitet. Detta gäller således avsnitten som står utanför konflikten. Här kom­ om operationsområden och krigszoner, mer FN-stadgans våldsförbud i artikel tillåtna och otillåtna mål, stridsmedel och 2(4) in i bilden och förbjuder i praktiken stridsmetoder, prejning och bordning, varje väpnad aktion mot utomstående skyddade fartyg och persongrupper m.m. stater och statsintressen.7 San Remo-ma­ Här finns mycket av intresse för den nualen har nästan genomgående undvi­ svenska utbildningen på området krigets kit att dra några slutsatser om FN-stad- lagar. Det är med tillfredsställelse man

184 185 Ledamoten LARS WEDIN

Kommendörkapten Lars W edin är anställd som militärsakkunnig rådgivare vid Utrikesdepartementet

Vision 2010

.,,.,.,.,.,,., .. ,.,,. ,,,,,,,,, .. ,,,,, . /:' llJ ,,, :,n:,

:: '' ,,,, ::, ' ,,,,,,,' Ännu ett nedrustningsbeslut står för dörren. Än en gång är det de freds­ organisatoriska konsekvenserna som stått i centrum för intresset. Om försvarets framtid har föga talats. Försvarspropositionen innehåller många intressanta och bra skrivningar om säkerhetspolitik och internationella insatser. Den konkreta innebörden av dessa är mindre klar.

Årets beslut skiljer sig från de tidigare bara en utgångspunkt för nästa omgång främst genom nedläggningarnas omfatt­ neddragningar. ning. Men strukturerna är allt jämt i stort Planer måste naturligtvis göras upp sett oförändrade. Man kan jämföra med för en snabb förstärkning av försvaret Frankrike som i år, liksom vi, tar ett re­ vid en försämring av det militärpolitiska jält nedrustningsbeslut men, till skillnad läget, den s.k. anpassningen. Sannolikhe­ från oss, tar konsekvenserna och gör en ten för att politiska beslut om återupp• radikal förändring av försvaret. rustning fattas i sådan tid att de hinner Hur länge kan vi fortsätta att bara förverkligas är dock mycket låg. Den skära med osthyveln? Är smärtgränsen huvudsakliga planeringsförutsättningen ett militärt etablissemang per militärom• måste vara att ingen återupprustning råde? hinner ske utan tvärtom att nedrustning­ Med mindre än en radikal förändring en fortsätter. av det säkerhetspolitika läget kommer Det är nu hög tid att fundera över hur den nedåtgående trenden för försvaret försvarets framtid skall se ut. Vad är dess att fortsätta. FB 96 blir troligen, liksom roll- om någon- i framtidens säkerhets• de flesta föregående, inget slutläge utan politik? Vad blir officerens roll? Hur

187 främja svenska intressen och bädda för förmåga i freds- och krigstid. Annars blir skall marinen kunna göra sin stämma litiken mer kommer att utvecklas inom bästa möjliga läge om det värsta händer. politiken inte trovärdig, även om det är hörd i en allt mer centraliserat försvars• NATO än i EU. I vilket fall kommer det Embryon till denna existerar redan. den "mjuka" säkerheten som prioriteras. ledning? Vi måste skapa en vision för vara NATO, som har resurserna. De alli­ Vad som behövs är en tydligare koppling Militär stabilitet och trovärdighet är en framtiden. ansfria staternas möjlighet till inflytande mellan försvarspolitiken och säkerhets• grundförutsättning för att prioriteringen Trots de negativa trenderna måste ett på dessa är naturligtvis långt från själv• politiken. För försvaret är det framför av "det mjuka" skall vara möjlig. Huf­ positivt och realistiskt mål ställas upp för klar. allt två åtgärder som är nödvändiga. Da­ vudstadsbladet uttryckte sitt tvivel här• framtiden - en "vision 2010". Nedan Vissa debattörer hävdar att vi kan gå gens boskillnad mellan "produktion" och om brutalt: "Sverige avrustar ju till den skall jag diskutera några centrala fråge• in i N A TO eller få militär hjälp när och utnyttjande av våra resurser måste upp­ grad att också den nationella försvarska• ställningar i ett sådant arbete. om så behövs.5 Men alliansmedlemskap höra. Den "internationella" verksamhe­ paciteten kan ifrågasättas." 10 är inte som medlemskap i en bokklubb­ ten måste integreras i försvarets vardag Åtminstone i Europa blir skillnaden "svara inom två veckor och Ni får en som en huvuduppgift. mellan fred och krig allt diffusare - Alliansfriheten stridsvagn gratis". En militärt fungeran­ Förmåga att långsiktigt och trovärdigt "klassiska" territoriella krig mellan sta­ "During the Iong period of the Cold de integration tar lång tid. Ett allians­ kunna försvara vitala intressen utgör en ter blir allt mindre troliga. Dagens kon­ War; security was mainly about main­ medlemskap innebär inte bara att få nödvändig grund för säkerhetspolitiken. flikter upptår dessutom i allt mindre ut­ taining the status quo. Today, security is utan, framför allt, att ge- att bidra till det Av historiska skäl har detta kommit att sträckning mellan stater utan i stället about managing change." (NATO:s ge­ gemensamma försvaret. Som VEU:s ge­ 2 likställas med invasionsförsvar. En allt för mellan specifika grupper - t.ex. interna­ neralsekreterare ). Sveriges alliansfrihet neralsekreterare uttryckt det: "Of cour­ stark optimering av försvaret mot detta tionella brottssyndikat, utbrytargrupper ligger emellertid fast och någon ändring se, defence like charity begins at home; hot ger emellertid luckor avseende andra eller religiösa extremister - och den eta­ förefaller för närvarande inte aktuell;' in any alliance one is worth what one hot och uppgifter. Detta gäller inte minst blerade ordningen. Att dessa också kan även om man skulle önska att en ordent­ brings in, not what on e takes out"." när försvaret nedrustas eftersom detta användas som bulvaner för statliga in­ lig och saklig debatt började föras. Även om vi fortsatt kommer att stå successivt medför minskad flexibilitet. tressen gör inte hotet mindre viktigt. Om allt går enligt planerna kommer utanför alliansens kärna - säkerhetsga• Invasion är bara ett av flera tänkbara Konflikterna i mellersta Östern, Kauka­ NATO att ta sitt första utvidgningsbeslut rantierna-ökar emellertid vårt försvars• medel för en aggressiv stat att påtvinga sus och Balkan innehåller de flesta av nästa år. Detta kommer att få stora kon­ politiska samarbete. Vårt engagemang i Sverige sin vilja och dessutom allt mind­ dessa ingredienser. sekvenser för utvecklingen i Europa - IFOR och PFF (partnerskap för fred) är re relevant. Det kan hävdas att erövran• Informationskrigföring, statlig så väl inte minst för vår situation. tydliga tecken på detta. det av landområden som mål och/eller som icke-statlig, innebär helt nya former Ryssland kommer därvid sannolikt Försvarets utmaning blir därför att strategi är en rest från det agrara samhäl• av hot. Andra former kan tänkas. Till de att "smörjas" med att dess status som stödja en utrikespolitisk balansakt mel­ let. "Developed countries would rather klassiskt militära hoten måste alltså ad­ med N A TO jämbördig stormakt bekräf• lan integration och militär alliansfrihet, plumb the world market than acquire deras de icke-militära- det breda säker• tas. De tre baltiska staterna kommer inte som förhindrar säkerhetspolitisk mar­ territory."9 hetsbegreppet är en grundval för en mo­ att omfattas av beslutet men kanske ges ginalisering och ger inflytande på utveck­ Flyg- eller robotbekämpning av stra­ dern säkerhets- och försvarspolitik. ett särskilt status som NATO-kandida­ lingen i vår omvärld -speciellt närområ• tegiskt viktiga mål, terrorism, avspärr• Det är betydligt billigare att förebyg• ter.4 "Kvar" i vårt närområde blir då det. Vi behöver en modern variant av Sir ning, ockupation av ett begränsat områ• ga konflikter och att hantera kriser än att Sverige, Finland, Vitryssland och Ukrai­ Cyprian Bridge's "fredsstrategi".7 na. de som t.ex. Gotland är andra tänkbara utkämpa krig. Detta gäller såväl för det Sverige är förvisso en del av västvärl• betvingelsemetoder - speciellt om det internationella samfundet i stort som den och medlem av EU. Inom EU:s sä• En fredsstrategi strategiska målet är lägre än ockupation specifikt för Sverige. S.k. internationella kerhetspolitiska samarbete (GUSP) ut­ "Warfighting Iong has been considered av hela Sverige. Vi måste ha förmåga att insatser står därför inte i motsats till för• vecklas ett embryo till försvarspolitiskt the sole mission of the military. If we möta ett brett militärt hotspektrum. svaret av våra vitala intressen utan utgör komplement. Den militära dimensionen wish to remain relevant, however, our Vi måste också ha förmåga att med sannolikt det kostnadseffektivaste sättet. är ju en omistlig del av säkerhetspoliti• present situation demands a different ap­ militära medel understödja vår utrikes­ De knappa resurserna måste alltså ken - liksom tvärtom. Vårens beslut proach."8 och säkerhetspolitik. Sveriges ambition kunna användas i ett betydligt bredare inom NATO och VEU tycks dock snara­ Fredsstrategin bör syfta till att bidra att spela en ledande roll i Östersjöpoliti• hotspektrum och i flera konfliktnivåer än re tyda på att den europeiska försvarspo- till att förhindra krig och kris, skydda/ ken måste motsvaras av trovärdig militär vad vi tidigare räknat med.

189 188 Detta är lätt att säga. Det är betydligt inte självklart vilka förband som är de tydliga fördelar i och med att de i större hitta bästa möjliga "produktionsled­ svårare att säga vad detta konkret inne­ kostnadseffektivaste att utnyttja. Att utsträckning är "krigsorganiserade" i ningsmetoder". Försvaret blir folkligt bär för framtidens försvar. marina förband har en särskild roll i Ös­ fred, går relativt snabbt att flytta samt är men oanvändbart i alla andra roller än Det ovan diskuterade "breda" säker• tersjösamarbetet är rimligen självklart lätta att dra ur om hotet blir för stort. 13 som rekryteringsbas för en motståndsrö• hetsbegreppet innebär också att det be­ men i övrigt? Det gäller ju inte bara att I en krissituation är utvecklingen de­ relse. hövs en "bred" ansats i det konfliktföre• delta med resurser som "blir över" i finitionsmässigt mycket svår att bedöma I alternativet "gendarm" tas utgångs• byggande och krishanterande arbetet. "fredsproduktionen" utan att grundläg­ i förväg. Det måste finnas beredskap och punkt i det breda hotbegreppet En an­ Ett samordnat agerande -militärt, dip­ ga ett stabilt och kvalitativt intressant resurser att hantera oväntade och oön­ nan utgångspunkt är att värnplikt - lomatiskt, ekonomiskt etc- är nödvän• samarbete - så intressant att de verkligt skade utvecklingar. "One [prerequisite] "medborgarplikt" - har ett värde i sig - digt. viktiga aktörerna (inte minst Ryssland is that the goal of any military action can speciellt avseende folkbildning och ska­ Det gäller inledningsvis att klara ut och USA) deltar. Deltagandet kan alltså be precisely and permanently defined in pande av "medborgaranda". Till skillnad vad som är det egentliga problemet i en inte ses som en sidauppgift utan måste advance, with no 'mission creep' allowed från "milisförsvaret" skulle "gendarm­ specifik situation. Olika parter och deras ses som en huvuduppgift. Även om PFF­ - a demand almost impossible to satisfy försvaret" ha en konkreta uppgifter i intressen måste kartläggas. En system­ övningar bör utgöra en integrerad del av in this world of human ambiguities and fred: förstärkning av polis och katastrof­ analytisk ansats behövs, där verkliga be­ vår normala utbildning kommer de inte inconstancies." 14 insatser men varför inte också brandför­ hov skiljs från ytliga samt de politiska att vara gratis. svars- och ambulansuppgifter samt socia­ sammanhangen och beroendena kartläg• Resursfrågan blir naturligtvis betyd­ Försvarets roll och la insatser av olika slag. Enheter för gas. Därigenom kan förhoppningsvis den ligt svårare när det handlar om krishan­ fredsfrämjande insatser kan rekryteras "strategiska tyngdpunkten" - den mot tering och det finns risk för stridshand­ utformning avseende polis- och katastrofinsatser. vilka våra ansträngningar skall koncen­ lingar. "What counts is not cost-effecti­ Med allt mindre resurser blir det i läng• God förmåga mot s.k. lågnivåhot borde treras - klarläggas. veness in general, but the cost-effective­ den orimligt att strukturera försvaret ef­ kunna uppnås. Nästa steg är att klarlägga vad som ness of the military forces and materiel ter invasionsförsvarsuppgiften samtidigt "Gendarmförsvaret" skulle få en roll bör och kan göras för att lösa problemet. that can actually be used during a con­ som denna får allt mindre vikt relativt de liknande t.ex. det franska gendarmeriet­ Sannolikt behövs en koordinerad insats flict."12 När sådan verksamhet nu allt mer bredare uppgifterna inom "fredsstrate­ en kombination av polis, hemvärn och av flera olika slag - ekonomiska, diplo­ blir försvarets huvuduppgift så kräver gin". Här krävs djupt och sannolikt lokalförsvar. Det skulle här vara natur­ matiska, militära m.m. Försvarsmaktens också frågan om vår resursbas ett nog­ smärtsamt nytänkande. ligt med ett mycket nära samarbete, kan­ uppgift är att se till att det finns gripbara grannare studium. Nedan presenteras fyra olika hård• ske samgående, mellan armen och poli­ och lämpliga resurser. Sannolikt beroende på erfarenheter­ dragna huvudalternativ, som kanske kan sen å ena sidan och marinen och kustbe­ Den s. k. Persson-planen för Östersjö• na från våra fredsbevarande insatser, har tjäna som utgångspunkt för fortsatta dis­ vakningen å den andra. samarbete är ett bra exempel på ett brett lätta markstridskrafter ansetts ha en sär• kussioner. Inget av dem fyller alla de I "insatsstyrka" är den internationella angreppssätt. I korthet omfattar denna skild stor roll i detta sammanhang. Tvek­ krav, som bör ställas på försvaret. Men fredsfrämjande verksamheten huvudsa­ ett ökat bilateralt samarbete mellan alla löst finns det ofta, t.ex. i Bosnien, ett något sådant är å andra sidan inte ekono­ ken. Försvarsmakten består här av en li­ stater och på alla områden, förstärkt re­ stort behov av markstridskrafter. Sådana miskt möjligt. Vi måste välja. Alternati­ ten kärna av aktiva, kvalificerade för• gionalt samarbete, utvidgning av EU, har dock ett antal nackdelar. Eftersom vi ven kallas "milis", "gendarm", "insats­ band med hög beredskap i första hand stärkande av PFF-samarbetet och slutli­ inte har stående markstridskrafter måste styrka" respektive "fredskår". för internationella insatser. Styrkan re­ gen en öppen dialog för att skapa öppen• dessa specialrekryteras för varje gång. I milisförsvaret hårddras folkförsvars• kryteras av frivilliga, varför den allmän• het i alla riktningar inte minst gentemot Förflyttningen till insatsområdet kräver tanken. Den allmänna värnplikten som na värnplikten läggs på is. Efter avslutad Rysland. Allt med målet att göra säker• logistiska resurser som vi inte har, speci­ manifestation av folkets frihetsvilja är tjänstgöring överförs soldaterna till en heten och samarbetet i östersjöområdet ellt som erfarenheterna från Bosnien tor­ den styrande iden. Att alla är med är vik­ reserv som också utgör kader för större till en integrerad del av det europeiska. de ha gjort klart att det för skarpa insat­ tigare än förmåga i krig. Försvarets hu­ insatser - t.ex. kuppförsvar av det egna Helhetssyn och dynamiskt samspel är två ser behövs mer än blå hjälm och gevär. vuduppgift är att på billigaste sätt låta landet. nyckelbegrepp.11 Möjligheterna till urdragning i en krissi­ största mängd svenska män och kvinnor Eftersom detta försvar antagligen Den militära delen är här "inskränkt" tuation är av bl.a. logistiska skäl små. genomgå en allmän militär utbildning. skulle bli mycket litet kommer det att till samarbete inom PFF. Ändå är det Här har sjö- och flygs tridskrafter be- Försvarsforskningen kan inriktas mot att krävas nära internationellt samarbete för

190 191 dess utbildning och utrustning.Vilket i Den allt större centraliseringen av Noter gaging Change in Europe. USNaval Institute sig är säkerhetspolitiskt fördelaktigt. Här försvaret i bemärkelsen att ÖB får allt Proceedings, September 1995 sid 46 1 Paul Eluard citerad av Thierry de Montbrial. kan det samarbete som nu byggs upp större makt på försvarsgrenarnas bekost­ 9 Memoire du temps present. Flammarian 1996, Rosecrance. The Rise of the Virtual State. inom VEU komma väl till pass- t.ex. det nad riskerar här att bli ett hinder mot sid 8 Foreign Affairs. July/August 1996 sid 45-61 brittiska erbjudandet att utnyttja Opera­ förnyelse. Vem skall tillvarata den mari­ 2 Actdress by Mr. J avier Solana, Secretary Ge­ sid 46 tional Sea Training (OST) och Joint Ma­ na strategins specifika förutsättningar neral of NATO at the NATO Defence Colle­ 10 USA:s offensiv i Östersjön. Hufvudstadsbla­ ritime Courses (JMC). Nordiskt samar­ och möjligheter i framtiden? ge, Rome 13 September 1996. det 1996-08-11 bete t.ex. inom ramen för det förslag till I slutet på 1800-talet fanns det ingen 3 Lena Hjelm Wallen Thage G Peterson. 11 Anförande av kabinettsekreterare Jan Eli­ Nordeuropeiskt Partnerskap för Fred, "marinstab". Örlogsmannasällskapet fö• NATO-medlemskap helt uteslutet. Dagens asson vid konferensen "Towards a common som lades fram av Carl Bildt i hans upp­ refaller då i stor utsträckning ha fungerat Nyheter 1996-06-13. Baltic Security", Visby 1996-08-29~31. märksammade Paasikivi-tal vore en an­ som det forum i vilket marinens framtid 4 Ronald D. Asmus and Robert Nurick. owards a Coo nan möjlighet. 15 diskuterades och utformades - tekniskt, NATO enlargement and the Baltic States. 12 Edward N. Luttwak. A Post-Heroic Military "Fredskåren" slutligen skulle bestå taktiskt organisatoriskt. Nu har marin­ Survivat Summer 1996 sid 121. Policy. Foreign Affairs. July/August 1996 sid av "uniformerade biståndsarbetare" och staben åter försvunnit. Det är därför tid 5 Gunnar Jervas. Flexibel neutralitet klokt när 33-44 inriktas mot att ha hög beredskap för in­ att återge KÖMS sin gamla funktion. landet är ohotat. SvD 1996-08-06. General­ 13 För en mer detaljerad diskussion om mari­ ternationella fredsfrämjande insatser. I Detta kräver dock en betydande vita­ major Claes Skoglund. Med sikte på ett nytt nens framtida uppgifter, se författarens artikel detta alternativ skulle humanitära, men lisering av sällskapet. Inte minst gäller försvarskoncpet. KKRVAHT 1/1966, sid 109. "en marin strategi för sekelskiftet" i ändå militärt relaterade uppgifter, priori­ det att få med yngre officerare i arbetet­ 6 Cutileiro. Speech of the WEU Secretary Ge­ KKRVAHT 2/96 och ledamoten Danielssons teras- minröjning, polisupp gifter, lättare det är ju deras framtid det gäller. En neral. Chatham House London 18 januari inträdesanförande 1996-06- 26. eskortuppgifter. Liksom i "insatsstyrka" grundförutsättning är därvid att det är 1996. 14 Luttwak sid 37 skulle personalen utgöras av frivilliga. högt i tak. Den i marinen, i varje fall i 7 Se. Årsberättelse i sjökrigskonst och sjökrig• 15 Anförande av Carl Bildt inför Paasikivi­ Däremot skulle man här inte få någon ef­ flottan, ofta framförda tanken att debatt historia år 1907 af ledamoten J. Schneidler TiS samfundet i Helsingfors 1996-09-03 fekt när det gäller försvaret av Sverige. skapar en bild av oenighet, som politiskt 1908 sid 99. Bridge's bok "Sjökrigskonsten" 16 Varför Försvarsmakten envisas med att kal­ kan utnyttjas av "motståndare" har varit gavs ut av Marinlitteraturföreningen 1911. la utbildning och förbandsledning för "pro­ förödande för utvecklingen. " Admiral Leighton W. Smith, U.S. Navy. En- duktion" är och förblir en gåta. Avslutning Det finns säkert mycket som kan gö• Det är hög tid att nu förutsättningslöst ras. Ledamöter som är på förband och börja fundera över vilket försvar vi behö• skolor bör naturligtvis lägga sig vinn om ver i nästa å rh undrande. Detta kräver en att sprida tidskriften och initiera diskus­ intellektuell insats på bred front. Vi offi­ sioner. Kanske kan ett mer organiserat cerare måste våga ifrågasätta och pröva samarbetsprogram mellan sällskapet och radikalt nya ideer. I annat fall kommer skolorna skapas med t.ex. särskilda täv• det successivt reducerade och marginali­ lingsuppsatser för yngre officare. serade försvaret att bli så irrelevant att Det påstås ibland att våra unga office­ ingen märker när det sista fredsetablisse­ rare inte har förmåga eller intresse att på 11 manget upphör med sin produktion. ' ett seriöst sett delta i diskussionen om yr­ Försvaret har emellertid en viktig roll kets framtid. Är detta sant behöver re­ att spela även i morgondagens värld. kryteringen verkligen ses över! Troligare Rollen är bara annorlunda. Försvaret av är, att den unge officeren inte känner att Sverige kommer i allt större utsträckning hans åsikter är efterfrågade. Detta kan att ske genom internationella fredsfräm• och måste vi ändra på. jande insatser. Med tanke på vårt geo­ Ovanstående kräver naturligtvis en strategiska läge har marinen rimligen en insats av oss ledamöter - men det var väl viktig roll att spela. Men vilken marin? därför vi accepterade invalet?

192 193 Korresponderande ledamoten BERTIL ÅH LUND

F d kommendörkaptenen och filosofie kandidaten Bertil Åh/und har sedan avgången från aktiv tjänst ägnat sina krafter åt historiska studier samt ett omfattande författarskap främst i ämnet marinhistoria

Från Thörnellskepp till Sköldkryssare

"Det är en lovande forskningsuppgift att studera hur sjöofficeramas tänkande i pansarfartygsfrågan utvecklades under och efter det andra världskriget", skrev An­ ders Berge (i mars 1987) i epilogen till sin avhandling om den svenskaflottan och pansarfartygsfrågan 1918-1939. "Vi vet att en opinion för pansarfartyg ungefär dubbelt så stora som Sverige-skeppen!.. .! gjorde sig gällande en tid under kriget".

Vid denna tid hade redan Jan Olofsson i uppsats av docent Björn Gäfvert (i en uppsats i Forum Navale nr 40 (1984) "Vindkantring", Probus förlag 1993) med titeln "Försvaret till sjöss", studerat med titeln "Den lätta flottans genom­ "svensk sjöförsvarspolitik under mellan­ brott". Gäfvert studerar de militära och krigstiden och andra världskriget" - om politiska turerna åren 1940-1942 kring än med annan metodik och målsättning beslutet att bygga kryssarna Tre Kronor än Berge. Olofsson konstaterade t.ex. att och Göta Lejon. I en epilog till denna "frågan om ersättningsbyggnad av artille­ uppsats konstaterar Gäfvert- mer kate­ rifartyg /var/ utagerad" då den s.k. Bjur­ goriskt än Olofsson- att en omsvängning nerska utredningen vid årsskiftet 1944- i flottans inställning från "den tunga till 1945 inte framförde något sådant förslag. den lätta flottan" hade fullbordats under Utredningen presenterade visserligen senhösten 1942. konstruktionsprogram för ett kustför• Beviset för detta trendbrott i det sjö• svarsfartyg och två typer av monitorer militära tänkandet var, enligt Gäfvert, för den stödstyrka som flottan oundgäng• att chefen för marinen intet hade att in­ ligen ansågs böra förfoga över. Av kost­ vända mot marinförvaltningens uppfatt­ nadsskäl förordade B jurner dock en om­ ning i oktober detta år att "frågan [om byggnad och livstidsförlängning av lämpliga artillerifartyg för flottan J måste Sverige-skeppen. i hela dess vidd göras till föremål för en Inte många har sedan givit sig i kast ny förutsättningslös utredning" och att med den enligt docent Berge så lovande ärendet därmed "i praktiken" begravdes forskningsuppgiften. Vi kan nämna en "för överskådlig framtid".

195 "pappa" till den av Thörnell slutligen Folkpartiledaren (Andersson i Rasjön) Man kan emellertid hävda att ingen försvarskommissions väl sammansvetsa­ valda fartygstypen. nöjde sig med att "inte utan förvåning" principiell skillnad förelåg mellan marin­ de krets av politiskt inflytelserika lant­ Här synes Thörnell även ha påverkats konstatera att pansarbåtarna fått "ovän• chefernas ställningstaganden till flottans och flygmilitära ledamöter och experter. av de vid denna tid högaktuella politiska tat vänligt mottagande", medan bonde­ stödstyrka åren 1937 och 1944/45 Flot­ I 1936 års försvarsbeslut blev marinen och militära planerna på en svensk - fin­ förhundarna föredrog att inte uttala sig. tans krav på nya artillerifartyg eller åt• därmed "den stora förloraren". Inga de­ ländsk försvarssamverkan i bl.a. Ålands­ Stats- och försvarsministrarna försva• minstone en modernisering av Sverige­ finitiva politiska beslut fattades om den området. För sådana uppgifter ansågs en rade propositionen. Under utskottsbe­ skeppen hade, som skall visas, ännu un­ fortsatta utvecklingen av sjökrigsmateri• flotta med kustskepp vara det bästa va­ handlingen avfärdade Per Edvin Sköld der 1945 ett visst stöd av såväl överbefäl• elen. En ny utredning härom tillsattes i let. En förebild fanns f.ö. i finländska bl.a. "de röster som höjts" om att kustar­ havaren som försvarsministern (och i stället. flottans två kustpansarskepp. tilleri, flyg och lätta fartyg skulle vara ett riksdagen). Vi vet också att Sverige-skep­ Uppdraget gick först till chefen för Thörnells förslag blev att kustflottan efter våra förhållanden "lämpligt och till­ pen inte avfördes definitivt ur flottans marinen (viceamiral Ch. de Champs), skulle bestå av fyra kustpansarskepp, po­ räckligt skydd/.. ./. För min del har jag/.. ./ rullor förrän ett stycke in på 1950-talet som i sitt förslag till flottplan prioritera­ pulärt kallade "Thörnellskepp", åtta ja­ kommit till den uppfattningen att vårt och att en debatt fördes i Tidskrift i Sjö• de tre nya pansarkryssare. Frågan om gare och 10 ubåtar m.m. Flottypen kom lands säregna geografiska struktur med­ väsendet för och emot pansarfartyg nya, tyngre artillerifartyg som kärna i att karakteriseras som en "skärgårdsflot• för, att ett uteslutande på nämnt sätt sam­ Sveriges flotta ännu åren 1953-1954. kustflottan kunde, enligt CM, ställas på ta med skepp". mansatt kustförsvar - vilket skulle inne­ framtiden. De tre Sverige-skeppen an­ Inom flottan rådde delade meningar bära ett avstående från bruket av svårt ar­ sågs ännu fullt stridsdugliga trots att bl.a. Bakgrunden till om värdet av Thörnellskeppen. Enligt de tilleri till sjöss- i vissa lägen och i fråga om deras luftvärn ansågs vara svagt. flestas mening var det inte den typen av vissa delar av våra kuststräckor näppeli­ Thörnellskeppen De Champs förslag visade sig inte fartyg som man innerst inne ville se som gen kan sägas innebära bästa möjliga 1925 års försvarsbeslut lämnade flottan­ vara politiskt gångbart. Regeringen vida­ efterträdare till Sverige-skeppen. skydd". Sverige-skeppen i kustflottan bor­ till skillnad mot armen - relativt intakt. rebefordrade helt enkelt utredningen till Den strukturförändring av flottan som de därför ersättas med fartyg, som "kunna De tre Sverige-skeppen hade äntligen den nyinrättade försvarsstaben, vars ett förverkligande av Thörnells förslag betecknas som artillerifartyg". färdigställts och just börjat samövas. De chef, general Thörnell, instruerades att skulle innebära, var visserligen under rå• Anslag till påbörjande av skeppen be­ övriga fartygen, framför allt de lätta en­ överväga om inte mindre, billigare skär• dande förhållanden och på kort sikt inte viljades. heterna var visserligen inte mycket att gårdsskepp kunde ingå i framtidens flot­ stor. De befintliga pansarskeppen kunde hurra för, men flottan ansågs ändå vara ta istället för pansarskepp och pansar­ nämligen, om man beaktar hur de avsågs den starkaste i Östersjön och borde i kryssare. Lätta fartyg prioriteras princip vidmakthållas med befintligt far­ operera, vid denna tid knappast karak­ I april 1939 blev viceamiral Fabian tygsbestånd. En nytiiisatt flottutredning terieras som annat än skärgårdsskepp. Till chef för marinen. Vid denna tid anslöt sig reservationslöst till uppfatt­ Utsjöflotta eller en början samlades den sjömilitära opini­ Tamm den tilltagande krisen i om­ ningen att flottans kärna borde bestå av skärgårdsflotta? onen kring tanken att man borde ta vad medverkade världen till en ökad försvarsvilja. artillerifartyg. I det flottbyggnadspro­ Thörnell gick till verket med målsätt• som nu syntes politiskt möjligt. Thörnellskeppen befann sig ännu på gram som antogs 1927, ville man tillgo­ ningen att grundligt väga alternativen ut­ Den professionella debatten gav åter• projektstadiet. Kritiken mot fartygsty­ dose flottans ökade behov av marinflyg­ sjöflotta med pansarkryssare mot en klang i riksdagen. I statsverkspropositio­ pen intensifierades. Kanske fanns nu po­ plan bl.a. genom att en "hangarkryssare" skärgårdsflotta med "kustskepp" eller nen till 1939 års riksdag begärde reger­ litiska förutsättningar att åstadkomma -sedermera flygplankryssaren Gotland­ rent av ett marint försvar där kustartille­ ingen Per Albin Hansson ett första an­ förstärkningar, så att skeppen bättre skulle byggas. Senare skulle turen kom­ riet skulle stå för det grova artilleriet. slag till två Thörnellskepp. Första kam­ skulle motsvara flottans krav ? Till en ma till "det fjärde pansarskeppet". Här­ Thörnell studerade även alternativ med maren antog förslaget med stor majori­ början organiserades inom marinen ett om var riksdagen dock inte enig, och in­ en lätt flotta, i vilka de största fartygen tet. I andra kammaren var stämningen antal studiegrupper med uppgift att för• tet bindande beslut fattades. skulle vara lätta kryssare. Det mest kost­ mer tveksam. Högerns partiledare (G utsättningslöst analysera flottans uppgif­ Några år senare framlade marinen nadseffektiva alternativet visade sig vara Bagge) stödde propositionen. Han ansåg ter och sammansättning. inte desto mindre ett utförligt projekt till en skärgårdsflotta med kustskepp. att "kustartilleriskeppen" borde byggas, Bland de projekt som nu framfördes ett nytt pansarskepp med arbetsnamnet Det var i själva verket förvaltningens trots den kritik de utsatts för, "om vi var ett artillerifartyg på c:a 13 000 ton Tre Kronor. Detta avvisades av 1930 års chef, konteramiral Åkermark, som var skulle få åtminstone något positivt".

196 197 med sex 25 eller 28 cm kanoner och hög varvskapaciteten samt till andra angeläg• ringar om inköp av vapen och vapenbä• gens bestyckning, fart och skydd. Detta fart ( c:a 30 knop). na försvarsbehov, föreslog Sköld att en­ rare utomlands. blev också riksdagens beslut. Försvarsministern synes ha tagit in­ dast fyra stora och sex små minsvepare I början av december sändes inköps• Då Sveriges säkerhetspolitiska läge tryck av marinens kritik av kustskeppen skulle få byggas. I båda kamrarna inläm• delegationer till Italien och USA, för att dramatiskt försämrades den 9 april1940, och lät kalla chefen för marinförvaltning• nades motioner med yrkanden att marin­ undersöka möjligheterna och villkoren förelåg således ännu inga beslut rörande en konteramiralen Bjurner, marinöver• chefens önskemål skulle bifallas. Medel för inköp av bl.a. "vissa örlogsfartyg och marinchefens flottplan. Först i maj kun­ direktören Schoerner och den särskilt härtill skulle kunna frigöras om man sköt viss materiel". de 1940 års lagtima riksdag besluta om sakkunnige förste mariningenjören Hult upp byggandet av de båda kustpansarfar­ Förhandlingarna i Italien gav snabbt fortsatta nybyggnader för flottan. till en informell orientering. (Man kan tygen! Det särskilda utskott som behand­ resultat. I slutet av december förelåg an­ * lägga märke till att marinchefen inte var Iade frågan förordade också byggande av bud på tre olika alternativ, vardera omfat­ Uppskovet med att bygga kustpansarfar­ närvarande). Härvid presenterade Hult sex stora och 12 små minsvepare, delvis tande fyra jagare. Anbud förelåg också på tygen och CM:s önskan att frågan om två förslag till artillerifartyg. Det ena var för pengar som varit avsedda för Thör• en kryssare, till ett facilt pris, men detta flottans artillerifartyg skulle prövas på ett projekt på c:a 17 500 ton med sex 28 nellskeppen. intresserade inte marinförvaltningen. Un­ nytt, ledde till intensiva debatter inom cm kanoner och 33 knops fart. Det andra I riksdagen kritiserades Thörnell• der januari 1940 tecknades kontrakt på marinen och mellan CM och försvarssta• var ett fartyg på c: a 11 500 ton med sex 25 skeppen från flera håll. Vissa talare an­ fyra jagare (av två olika typer). Dessutom ben. Den 19 januari 1940 anhöll marin­ cm kanoner och 26 knops fart. Det fanns såg att bygget borde inställas, andra att inköptes fyra motortorpedbåtar, 200 flyg­ förvaltningen hos Kungl Maj:t om anvis­ således nu tre typer av artillerifartyg att det borde skjutas upp, varigenom man plan, motorer och torpeder m.m. ningar för hur artillerifartygen skulle för• välja på som eventuella ersättare av skulle få tid att åstadkomma av marinen (Jagarnas äventyrliga färd från Italien bättras under uppskovstiden. Sverige-skeppen. önskade förbättringar av projektet. till Sverige och det militära och diploma­ Detta resulterade i en överläggning Det är inte känt vilket intryck försla• Försvarsministern vidhöll att flottan tiska spelet i samband härmed har utför• mellan general Thörnell och viceamiral gen gjorde på försvarsministern eller vil­ måste få dessa artillerifartyg, men höll ligt skildrats i andra sammanhang). Tamm och en strängt förtrolig promemo­ ka strategiska och operativa analyser med om att typen borde förbättras. Han Försöken att i USA att få köpa en ria från de båda cheferna till försvarsmi• som låg bakom förslagen. Sannolikt ville var därför beredd att tillstyrka utskottets kryssare, strandade på amerikanska kon­ nister Sköld. Överbefälhavaren var posi­ Sköld endast få en "teknisk orientering" önskemål om uppskov med byggandet. gressens motstånd. tivt inställd till flottans önskemål att få om var flottan stod i pansarfartygsfrågan. Däremot var det enligt Sköld olämpligt forstärka Thörnellskeppen. Bl.a. fram­ Då den urtima riksdagen samman­ att "snedvrida ersättningsproblemet" ge­ hölls att dessa borde få sex svåra kanoner trädde efter krigsutbrottet hösten 1939 nom att nu bygga "ett för stort antallätta En ny flottplan läggs fram i stället för de planerade fyra. Skyddet var försvarsläget prekärt. Flottan måste fartyg". I början av december 1939 överlämnade måste förbättras och farten om möjligt nu prioritera anskaffning av sådana lätta Den 17 november 1939 beviljades an­ chefen för marinen till Kungl Maj:t det ökas. Det betydde visserligen ett större fartyg, som relativt snabbt kunde färdig• slag till sex stora och 12 små minsvepare. väntade förslaget "rörande erforderliga och dyrare skepp, men det ansågs nu inte ställas och äldre fartyg måste sättas i an­ Thörnellskeppen skulle tills vidare inte fartygsnybyggnader under längre tids­ lika angeläget som tidigare att ta hänsyn vändbart skick. Chefen för marinen an­ byggas. följd" (d.v.s. en tioårsperiod). CM förut• till de ekonomiska faktorerna. Under de såg sig inte ännu kunna framlägga något Regeringen och riksdagen demon­ satte att de beslutade kustpansarskeppen närmast följande veckorna framlades förslag till ny flottplan, då de interna stu­ strerade således en stor osäkerhet och skulle byggas, men frågan om vilka artil­ från marint håll flera typförslag. dierna ännu pågick. Tamm nöjde sig med oenighet då det gällde en relativt blyg­ lerifartyg som skulle ersätta Sverige­ Den 21 mars utarbetade chefen för att interimistiskt föreslå att fyra jagare sam men synnerligen angelägen förstärk• skeppen borde utredas ytterligare. Målet försvarsstabens marinoperativa avdel­ och 10 stora minsvepare skulle byggas. I ning av flottan. skulle vidare vara 16 jagare och 10 större ning, kommendörkapten Stig H:son Eric­ båda fallen var det fråga om typer, som minsvepare m.m. son, en VPM "angående det svenska sjö• redan tidigare byggts eller fanns färdig• I propositionen till 1940 års lagtima försvarets uppbyggnad med anledning av projekterade. Vapenköp utomlands riksdag förklarade Kungl Maj:t att byg­ det ändrade läget i Östersjön". (Moskva­ Försvarsministern var dock inte be­ En förklaring till regeringens - och ut­ gandet av de båda kustpansarskeppen freden mellan Finland och Ryssland hade redd att begära medel till så stora beställ• skottets- njugga attityd vid utmätning av "tills vidare uppskjutits" i avvaktan på undertecknats). Ericson ville att en "Ost­ ningar. Med hänvisning till de pågående anslag till flottan kan ha varit att reger­ undersökningar rörande möjligheten att kustflotta" skulle skapas, omfattande fyra marina utredningarna och den bristande ingen vid denna tid hade inlett sonde- "inom rimliga gränser" förbättra farty- tunga artillerifartyg, två kryssare, 16 jaga-

198 199 re, 27 ubåtar och 24 motortorpedbåtar Genua. Efter att ha tagit del av detta pro­ fartyg. Enbart jagare var därvid inte till­ * m.m. och en "Västkustflotta" med två jekt och studerat erfarenheterna från kri­ fyllest. Lätta kryssare på c:a 4000 ton Då frågan om artillerifartyg genom riks­ tunga artillerifartyg, åtta jagare, 12 ubåtar get, kom förvaltningen till uppfattningen med 15 cm kanoner, torpeder och 34 dagsbeslutet i maj 1940 skjutits på fram­ och 12 motortorpedbåtar m m. att frågan om lämplig typ för kustför• knops fart borde tillkomma för att till­ tiden (enligt Hult "lidit sammanbrott") I fråga om antal och typer av fartyg svarsfartyg borde utredas ytterligare. Då sammans med jagare bilda ett tillräckligt och marinmyndigheterna "syntes stå skilde sig Ericsons flottplan inte på något man saknade kapacitet härför, förordade antal operationsgrupper. Ritningar skul­ tämligen rådvilla" inför den uppkomna iögonenfallande sätt från den befintliga marinförvaltningen att frågan uppsköts le kunna beställas i Holland eller i Ita­ situationen, önskade chefen för marinen flottan, om man till tunga artillerifartyg tills vidare. lien, framhöll avdelningen. Moderna 15 bilda sig en uppfattning om opinionen räknade de ännu operativa men delvis Riksdagen godtog i maj (proposition cm kanoner som kunde uppställas om­ inom flottan och sammankallade ett an­ överåriga pansarskeppen. Skillnaden låg 97/1940) de vidtagna åtgärderna och bi­ bord, fanns också tillgängliga i Bofors tal medarbetare till en konferens i marin­ naturligvis däri att Ericson förutsatte en föll att frågan om flottans artillerifartyg och bedömdes kunna användas för ifrå• staben i augusti 1940. modernisering och komplettering av far­ skulle utredas ytterligare. I övrigt bevil­ gavarande kryssare. Kanonerna var av Amiral Tamm inledde med att fram­ tygsbeståndet Vad detta skulle innebära i jades anslag till marinen för bestridande samma typ som de som fanns på kryssa­ hålla att "det kommit till hans kännedom form av nybyggnader och kostnader dis­ av kostnaderna för bl.a. jagarinköpet i ren Gotland. att tankar på lätta kryssare omhuldades kuterades inte. Det problemet återstod Italien och för fortsatt (eller påskyndad) I slutet av juli förelåg i marinförvalt• inom flottan". Stämningen var (enligt att lösa. byggnad av redan beslutade och kon­ ningen ett projekt till en sådan lätt krys­ Hult) tryckt och debatten gick trögt. Ing­ trakterade fartygsbeställningar. sare. Konstruktören (mariningenjör et beslut fattades. Tammansåg att frågan vidare inom "vederbörliga Nya hinder för Riksdagsbeslutet föranledde chefen Hult) hade haft den holländska Tramp borde utredas för försvarsstabens marinoperativa avdel­ som förebild, och hade tänkt sig en något instanser". Så skedde också. Härvid gick artillerifartygen ning att i en PM den 10 juli 1940 med nu starkare bestyckning, 6-15,2 cm kanoner det enligt Hult "som vanligt vid dylika I början av mars 1940 lämnade försvars• "klassiska" argument framhålla artilleri­ i tre dubbeltorn av den beprövade Got­ tillfällen". Ett antal specialister fram­ departementet anvisningar till chefen för fartygens stora betydelse för ett starkt sjö• land-modellen. Farten beräknades till 34 trädde med sina önskemål och krav och marinen hur Thörnellskeppen borde för­ försvar. Ericson framhöll bl.a. att flygets knop. Med dessa förutsättningar fick upphovsmännens (d.v.s Hults) tankar rö• bättras. Det framhölls att skeppens ka­ farlighet för artillerifartygen ännu inte do­ kryssaren ett deplacement på 4 780 ton. rande kryssartypen "förfuskades". Ett av raktär skulle bibehållas, men bestyck­ kumenterats, men man kunde inte vänta Det visade sig emellertid att AB Bo­ grundvillkoren hade ju varit att kryssar­ ningen borde ökas till sex 25 cm kanoner längre på fler krigserfarenheter. "Någon fors hade en nyare typ av 15,2 cm kano­ typen skulle vara så liten (lätt), att åt• och såväl farten som skyddet borde för• gång måste man fatta beslut". ner i produktion för holländska marinen. minstone fyra enheter kunde byggas. bättras. Två månader senare kunde ma­ Sedan Holland i maj invaderats av tyska Projektet hade nu försetts med starkt rinförvaltningen meddela att dessa för• trupper, hade holländska regeringen luftvärnsartilleri, så att storleken vuxit bättringar skulle resultera i ett fartyg Lätta kryssare föreslås önskat annullera kontrakten. Bofors till c:a 5 600 ton. med ett deplacement på c: a 13 700 ton. I slutet av juli 1940 begärde Statens indu­ hade därefter begärt besked av den Några dagar senare föredrogs i ma­ Försvarsdepartementet beställde dess­ strikommission förslag från marinen på svenska regeringen om den var intresse­ rinförvaltningen en PM, utarbetad av utom ett projekt: till en tung kryssare arbeten "till arbetslöshetens motverkan­ rad av att låta Sverige överta pjäserna. I chefen för marinstaben (kommendör med samma bestyckning som pansar­ de". Detta utlöste stor aktivitet inom skrivelsen från Bofors, som av allt att Ekstrand). Handlingen avsågs utgöra un­ skeppet, men med högre (32 knops) fart. försvars- och marinstaberna. En Förbe• döma remitterades till försvarsstaben derlag för marinens svar på Industrikom­ Som ytterligare alternativ borde CM un­ redande VPM presenterades av försvars• och marinen för yttrande, antydde bola­ missionens förfrågan om lämpliga mari­ dersöka om inte 8 a 9-21 cm kanoner stabens marinoperativa avdelning den 30 get att artilleriet borde kunna användas na sysselsättningsobjekt Ekstrand föror• kunde vara en lämpligare bestyckning än juli. Här konstaterade man att svårighe• av svenska marinen. Kanontornen var av dade den lätta kryssartypen på c:a 4 000 6-25 cm kanoner. Det gällde således nu ten att fastställa typ och ritningar till nya en revolutionerande ny konstruktion, ton med kanoner av samma typ som på för marinförvaltningen att projektera sex artillerifartyg medförde att sådana inte med bl.a. en automatik som möjliggjorde kryssaren Gotland. Man beslöt nu att olika varianter av artillerifartyg. kunde bli aktuella då det nu gällde att fö• en för 15 cm kanoner dittills oanad hög lägga detta förslag till grund för den fort­ Marinförvaltningen beställde härutö• reslå fartyg som snabbt (d.v.s inom 3 a 6 eldhastighet. Två trippeltorn skulle kun­ satta projekteringen. ver ett förprojekt till ett kustförsvarsfar• månader) kunde börja byggas. Marinen na levereras under 1941 , två dubbeltorn Det nybyggnadsförslag som marin­ tyg hos den italienska firman Ansaido i behövde emellertid också många lätta senare. chefen slutligen stannade för, omfattade

200 201 fyra lätta kryssare, två jagare, tre ubåtar framställningar i detta ärende, sökte re­ le byggas. De beslagtagna kanonerna nionen i marinen, men inte med kraft och två "kustjagare" av ny typ. De "hol­ geringen möjligheter att utnyttja kanon­ fanns ju i landet. De måste betalas och fört fram någon egen mening. Han böjde ländska" kanontornen i Bofors skulle tornen i Sverige. Kort tid därefter tog den utnyttjas, "helst på fartyg, högst ogärna sig för försvarsministerns bud. De aktu­ alltså inte användas i något svenskt krys­ svenska regeringen tornen i beslag. av kustartilleriet". Ett lämpligt fartyg ella frågorna om marinens framtida or­ sarprojekt (och inte heller av kustartille­ Det gällde nu för försvarsministern skulle alltså konstrueras kring tornen. ganisation, flottans sammansättning och riet som avböjt erbjudandet), en uppfatt­ att förmå marinen att projektera fartyg Sköld förklarade vidare att han inte skul­ utbyggnaden av kustartilleriet hade inte ning som framfördes i en särskild PM. där detta artilleri kunde komma till sin le motsätta sig att tornen användes på en fått någon lösning. Marinattachen i Rom (kapten Ham­ rätt. Den 2 september kallade Sköld che­ enda kryssare, förutsatt att denna försågs med ett gott skydd. margren) fick nu direktiv av CM att be­ fen för marinförvaltningen, konteramiral En femårsplan för marinen ställa ritningar i Italien till den förordade Bjurner, marinöverdirektör Schoerner Vid ett sammanträde i marinförvalt­ lätta kryssartypen. Samtidigt bestämdes och mariningenjör Hult till överläggning• ningen senare i september, med chefen diskuteras att Hammargren hos de italienska myn­ ar "av teknisk natur". (Amiral Tamm var för marinen som ordförande, beslöts allt­ Den 23 september 1940 föredrog överbe• digheterna skulle söka utverka projekt således inte heller denna gång närvaran­ så, efter försvarsministerns personliga in­ fälhavaren för försvarsministern ett inom ä ven till artillerifartyg. de). Amiral Bjurner argumenterade med gripande, att en kryssartyp av ungefär försvarsstaben- i samråd med CM -ut­ Enligt Hammargren yttrade amiral ledning av en PM, författad av marinin­ den typ som Hult skisserat för försvars• arbetat förslag till "komplettering av ma­ Tamm vid överlämnandet av instruktio­ genjör Hult, till förmån för den lätta ministern, bestyckad med ett trippeltorn rinorganisationen, flottan, jämte ersätt­ nen, att försvarsministern glädjande nog kryssartypen, som han nu kallade "tor­ och ett (senare två) dubbeltorn av Bo­ ningsbyggnad av örlogsfartyg, avseende hade samma uppfattning som marinen, pedkryssare". För den skulle de "hol­ fors konstruktion skulle projekteras. De den närmaste femårsperioden". även då det gällde behovet av större ar­ ländska" kanontornen vara för stora och första stegen på vägen mot kryssarna Tre Överbefälhavaren konstaterade att tillerifartyg. Hammargren borde därför tekniskt komplicerade. Det skulle, som Kronor och Göta Lejon hade därmed ta­ kryssare måste finnas inom vissa havs­ beställa förprojekt till två av de sex alter­ Hult därefter visade, krävas betydligt gits. områden till stöd för samopereranqe ja­ nativ till artillerifartyg som marinförvalt­ större och dyrare fartyg för att kanontor­ Beslutet hade inte föregåtts av sed­ gare. Härigenom skulle ett framskjutet, ningen tidigare överlämnat till Kungl nen skulle komma till sin rätt. De nya bo­ vanliga strategiska och taktiska övervä­ offensivt, sjöförsvar skapas. Detta måste Maj:t. Tamm underströk emellertid att forspjäserna skulle däremot passa bra ganden. Försvarsministern hade helt so­ kompletteras med ubåtar och vapenbä• kryssarprojektet skulle prioriteras. som sekundärartilleri på de större artille­ nika kört över marinledningens planer rare som opererade närmare kusten, Hammargren kunde redan i slutet av rifartyg som nu projekterades i Italien. och önskemål om en flotta med relativt med utnyttjande av de geografiska förut• augusti 1940 meddela att de italienska För att visa vilken storleksklass en lätta och snabbt uppbyggda operations­ sättningarna. Den flotta som krävdes för marina myndigheterna lämnat sitt till ­ kryssare måste komma upp i, hade Hult grupper. Men - väl att märka - det var lösande av de uppgifter som tillkom ma­ stånd till projektarbetena i Italien. skisserat en kryssartyp med två "holländ­ underförstått: att de lätta kryssarna som rinen i det samlade försvaret och de far­ ska" trippeltorn, kraftigt luftvärnsartilleri CM hade förordat måste ha stöd av artil­ tyg som borde byggas för att ersätta för­ lerifartyg som senare skulle tillkomma. åldrade enheter eller komplettera be­ Kryssarna Tre Kronor och och vattenlinjepansaL Farten beräknades till drygt 32 knop. Tonnaget var nu uppe i Som Jan Olofsson framhåller hade ståndet, framgår av följande samman­ Göta Lejon 7 300 ton. Kostnaderna diskuterades inte. amiral Tamm visserligen lyssnat på opi- ställning Dåvarande verkställande direktören i AB Att de skulle bli höga "gjorde ej särskilt Fartygstyp Behov Befintliga Nybyggnad enligt Bofors (Sverre Sohlman) har berättat att intryck på försvarsministern". Däremot ÖB CM försvarsminister Sköld jämte ett antal ar­ anmärkte Sköld på kostnaderna för "de Artillerifartyg 7 7 meofficerare och kapten Hammargren i italienska utsvävningarna" som blivit för Kryssare 8 2 2* 4 augusti 1940 besökte företaget. Enligt höga. Försvarsministern förklarade att Jagare 12 8 2 4 Sohlman hade tyskarna kommit över rit­ projektarbetet i Italien måste bantas. Kustjagare 20 6 4 ningarna till de holländska kryssarna och Sköld var, enligt Hult, inte heller in­ Ubåtar 18 19 3 3 önskade att byggena av kanontornen full ­ tresserad av några lätta kryssare. För• Kustubåtar 22 3 3 följdes för den tyska marinens räkning. svarsministern förklarade att han inte Stora motortorpedbåtar 24 Sverige hade utsatts för påtryckningar att ville "stå upp i riksdagen" och förorda att leverera artilleriet. För att slippa fortsatta "en serie" (d.v.s. fyra) dylika fartyg skul- *" Sköldkryssare"

202 203 Planen var preliminär. Då nybyggnads­ Försvarsministern karakteriserade "Ett positivt beslut i den av Kungl kustjagare och kustubåtar på bekostnad programmet alltjämt främst skulle om­ alltså sköldkryssarna som artillerifartyg. Maj:t föreslagna riktningen måste bli äg­ av befintliga och beprövade jagare- och fatta fartyg som utan dröjsmål kunde Kostnaden per kryssare angavs till 50 nat att upprätthålla Sveriges frihet och ubåtstyper. Marinen fick ta vad som börja byggas, väcktes inga förslag röran­ milj kr. "Trots den våldsamma utveck­ oberoende och ytterligare understryka bjöds. Detta medförde ingen ändring i de ersättning av Sverige-skeppen. lingen från 4 780 ton till 7 200 ton har vårt folks vilja att försvara denna sin flottans uppgifter och behoven av fartyg. Som framgår av tabellen hade ÖB kostnaden bibehållits", skrev marinin­ ställning", framhöll utskottet. Stora förhoppningar knöts i flottan fort­ och CM olika uppfattning om vilka far­ genjör Hult i en PM till marinöverdirek• Ett flertal motioner om avslag på farande till uttalandena av såväl försvars• tyg som borde byggas under femårsperi­ tör Qvistgaard rörande kryssarnas kost­ kryssarbygget väcktes i båda kamrarna. ministern som riksdagen att ersättning av oden. De av ÖB föreslagna jagarna skul­ nadsutveckling. [Ett enkelt överslag vi­ I riksdagsdebatten (i december 1940) de föråldrade Sverige-skeppen med nya le vara av en ny, större typ. Ä ven de små sar att De Champs pansarkryssare skulle, uttalade försvarsminister Sköld bl.a. att artillerifartyg så småningom skulle kom­ kustjagarna var av ny typ. Behovet av omräknat till1941 års prisläge, ha kostat påståendena om att våra större fartyg ma till stånd, d.v.s. så snart man enats om nya stora och små minsvepare var även c:a 44 milj kr]. skulle bli offer för flyget var felaktiga. fartygs typen. stort, men redovisades inte i detalj. Departementschefen tillstyrkte där• Bland talarna i andra kammaren kan * Sedan försvarsministern avgjort frå• med att medel anvisades till de två före• även nämnas folkpartisten Algot Törn­ I ett tal vid Riksförbundet Sveriges För­ gan, blev det överbefälhavarens förslag slagna kryssarna, men uttryckligen utan qvist, som bl.a. erinrade kammaren om svars årsmöte den l december 1940 fram­ som kom att ligga till grund för marinför• att därmed " vilja föregripa en kommande att de lantmilitära synpunkterna alltid i höll försvarsministern bl.a. att flottan var valtningens anslagsäskanden. Ett för• prövning av frågan om större artillerifar­ vår historia hade tagit hem vinsterna i den försvarsgren som hittills i största ut­ verkligande av hela planen skulle enligt tyg." dragkampen mellan försvarsgrenarna. sträckning varit i praktisk verksamhet. förvaltningens beräkningar kosta c:a 173 Beträffande jagarna och ubåtarna, Får lantmilitären blott sina krav tillgodo­ För vår del var neutralitetspolitiken icke milj kr. Kungl Maj:t nöjde sig med att be­ sade sig försvarsministern inte kunna sedda, så lägger de sig inte i vad staten möjlig utan flottan. Trots den försvarspo• vilja ett relativt blygsamt anslag för på­ förorda marinens förslag "i hela dess ut­ ger de övriga försvarsgrenarna, ansåg litik som tidigare förts i landet och som börjande av första delen av planen. sträckning". Med hänsyn till att fullt till­ Törnqvist. Resultatet blev att riksdagen sannerligen inte gynnat flottan, torde den Försvarsministern framhöll i sin moti­ fredsställande projekt till större jagare följde Kungl Maj:ts och särskilda utskot­ i början av storkriget ha varit den effekti­ vering till Kungl. Maj:ts beslut bl.a. att ännu inte förelåg, borde vissa delar av ja­ tets förslag. Fördelarna med kryssarna vaste försvarsgrenen. Flottan synes ha flottan hittills endast tillförts kryssare av garprogrammet inte förverkligas nu. ansågs bli så betydande för flottan att de stor förmåga att konservera styrka, varför specialtyp (flygplankryssare, minkryss­ Även ett lägre antal ubåtar borde byggas väl uppvägde nackdelarna med de eko­ denna försvarsgren på lång sikt är till sin are ). De kryssare som nu föreslogs kunde än som marinen föreslagit. nomiska uppoffringarna. natur mest ekonomisk, framhöll Sköld. betraktas som "lätta kryssare" och skilde Det hårt nedskurna förslag till flott­ * Tidskriften Sveriges Flotta hade dock sig därmed i åtskilliga avseenden från de byggnad som försvarsministern till slut Beaktar man i efterhand Sveriges säker• tagit skeden i vacker hand. Kryssarbeslu­ tidigare av amiral de Champs föreslagna presenterade för riksdagen och Skölds hetspolitiskt utsatta läge och neutrali­ tet betraktades nu som "ett oerhört "tunga" kryssarna, menade Sköld. anmärkningsvärda retorik då det gällde tetsvaktens krav, var de medel som nu framsteg" och fäste förhoppningar vid Då anskaffning av fartyg med grövre att motivera kryssarna (men inte de stör• beviljades till marinens upprustning regeringens och riksdagens uttalanden artilleri under alla förhållanden skulle re jagarna), stötte på hårt motstånd i mycket små. Under budgetåret 1940/ att planeringen av större artillerifartyg dra ut på tiden, låg det, enligt Sköld, när• kamrarna, såväl från dem som önskade 1941 gick endast c:a 10 % av försvarets skulle fortsätta. "Av allt att döma åter• mast till hands att nu tillgodose behovet tilldela marinen högre anslag och tler samlade materielanslag till flottan. kommer sedermera frågan om de tyngre av artillerifartyg genom att tillföra flot­ fartyg, som från dem som av olika skäl För andra gången på två år hade flot­ artillerifartygen och kan den lösas lika tan en fartygstyp, som visserligen inte motsatte sig varje kryssarbygge. tans män sett sig nödsakade att acceptera snabbt som kryssarfrågan nu ser ut att lö• kunde jämställas med kustförsvarsfarty• Det särskilda utskott som behandlade fartygstyper som de egentligen inte ville sas så har slutstenen lagts till återupprät• gen i slagkraft, men som i andra hänseen• propositionen, förordade att - utöver ha. Två gånger hade Sköld låtit kalla led­ tande av den svenska flottan". den måste sägas fylla högt ställda an­ kryssarna - fyra kustjagare och tre kust­ ningen av marinförvaltningen för teknis­ språk. Ritningar till kryssarna skulle ubåtar skulle byggas. Utskottet under­ ka orienteringar, med förbigående av dessutom kunna färdigställas "inom strök särskilt att tillstyrkandet av krys­ chefen för marinen. Det gällde inte bara Fortsatt osäkerhet mycket kort tid" och "viss del av bestyck­ sarbygget borde ses fristående från frågan "Thörnellskeppen" och "Sköldkryssar• 1941 års riksdag fortsatte att bevilja an­ ningen" fanns redan tillgänglig. om byggande av större artillerifartyg. na". Det gällde även ÖB:s prioritering av slag i enlighet med den antagna planen

204 205 för flottans och kustartilleriets moderni­ av marinförvaltningen. Härvid vidtogs "Sverige måste- och är redan i färd med tunga kustartilleriet". Men det behövs en sering och utbyggnad. Det gällde nu för en del ändringar, bl.a. rörande artilleriets att - bygga upp en flotta vars samman­ division för Ålands hav, en för Ostkusten marinen att bl.a. fastställa hur de nya uppställning. I mitten av februari fick sättning och operativa utnyttjande skiljer och en för Västkusten. De utgör, om man kustjagarna och motortorpedbåtarna konstruktören marinförvaltningens slut­ sig från det traditionella". Den moderna så vill, en utveckling av Thörnellskep• skulle vara beskaffade. liga direktiv. sjökrigföringen hade visat en tendens till pen, med ökad artillerikaliber och ökat Götaverken projekterade en jagartyp I mitten av april1941 kallades marin­ differentiering i "kustsjökrig" och "krig skydd på bekostnad av farten - en ut­ på c:a 600 ton, med för sin storlek avse­ ingenjör Hult till försvarsministern för till sjöss". Sveriges flotta måste därför veckling vars nödvändiga förutsättning värd vapenutrustning, tre 10,5 cm kano­ att demonstrera de befintliga ritningar­ byggas med tanke på de båda opera­ dock skulle vara tillvaron av tunga krys­ ner, lätt luftvärnsartilleri, tre 53 cm tor­ na. Sköld "föreföll en smula förströdd. tionsområdena. För kustsjökriget kräv­ sare i utsjöflottan. Kan sådana inte erhål• pedtuber, utrymme för minor och sjunk­ I stället för att diskutera detaljer var des antingen fartyg med svårt artilleri las - "jag är rädd för den höga fartens bomber, paravaner för minsvepning och försvarsministern uppenbarligen intres­ som kunde hota alla andra fartyg än slag­ kostnader i vår riksdag och för att de nu i en fart på c:a 30 knop. Fyra fartyg av den­ serad av att höra min uppfattning om skepp, väl skyddade men med relativt låg födslovåndor befintliga lätta kryssarna na typ färdigställdes kring årsskiftet värdet av kryssarna. Han frågade helt fart och grundgående - "en sorts moni­ kväva den"- då hoppa vi i galen tunna. 1942/1943. plötsligt: 'Nå tycker ingenjören att vi tortyp"- eller liknande fartyg med med­ Då vore det bättre att utveckla Thörnell• * skall bygga de här kryssarna?'". Hult elsvårt artilleri - "en sorts kanonbåt" - skeppet åt andra hållet, d.v.s. sex 25 cm Ännu hösten 1940 väntade de italienska uppger sig ha svarat "Ja om de anses sjö• samt små jagare, ubåtsjagare, kustubå• kanoner, gott skydd och 28 knop "och att konstruktörerna på närmare direktiv och militärt nödvändiga". (Det fanns alltså tar, minsvepare och motortorpedbåtar. för kustsjökriget bygga dessa alternativa specifikationer för de svenska projekten. ännu tid att riva upp beslutet). För kriget till sjöss krävdes såväl kanonbåtar". Skeppen borde egentligen Vid plenum i marinförvaltningen i okto­ I april - maj 1941 bedrevs arbetena i tunga kryssare (av "de Champs typ") ha 28 cm kanoner, men då skulle vi vara ber 1940 diskuterades förprojekten till Italien långsamt som en följd av den oro som lätta kryssare av projekterad typ tillbaka till det förkättrade Sverige-skep­ de större artillerifartyg som skulle bestäl­ som rådde i området efter statskuppen i samt stora jagare (de båda senare typer­ pet, som ju har konservatismens bränn• las. Det beslöts att ett fartyg på c:a 16 000 Jugoslavien den 27 mars och tyskarnas na eventuellt kombinerade i en "torped­ märke på sig. Sammanfattningsvis: ton med sex 28 cm kanoner i tre dubbel­ anfall på detta land den 6 april. I början kryssartyp"). Dessutom borde stora mo­ - längst ut till sjöss, lätta kryssare, stora torn och kraftigt pansarskydd skulle stu­ av maj 1941 fastställde emellertid den tortorpedbåtar av ny typ jämte utsjöubå­ jagare, ubåtar och marinflyg deras. Man kunde nöja sig med en så låg svenska regeringen ritningarna till krys­ tar byggas. Mest angeläget var, enligt Er­ - halvvägs till sjöss, skeppen och Romu­ fart som 20 knop under förutsättning att sartypen. icson, att bygga tunga kryssare med svårt lus-jagare flottans offensiva uppgifter kunde lösas Fortfarande rådde ovisshet om de bli­ artilleri, kraftig luftvärnsbestyckning, - vid kusten, kanonbåtar, torpedbåtar, av kryssare och jagare. Det beslöts även vande kryssarnas slutliga prestanda och torpeder och hög fart. kustubåtar, minsvepare. att ett projekt till tung kryssare med sex när de skulle kunna stapelsättas. Ändå Strömbäck ansåg (enligt anteckning­ "Ja, min vän här några funderingar i 21 cm kanoner och en fart som inte un­ större var ovissheten om när beslut skul­ ar i marginalen till Ericsons VPM) att all hast kring dina alltid intressanta pro­ dersteg 28 knop skulle studeras. Dessa le kunna fattas om de större artillerifar­ Ericson hade skisserat för många fartygs­ blem. När kamrater nu för tiden frågar fartygstyper hade, som nämnts, tidigare tygen. typer "vilket nog skrämmer många". Det mig om fartygstyper och fartygsbyggnad förekommit i diskussionerna om förbätt• * förefaller också som om vi har "en krys­ svarar jag alltid: tag vad ni få, huvudsa­ rade kustpansarskepp. I detta ovissa läge skrev kommendörkap• sartyp för mycket"- nämligen den nu be­ ken är att det byggs några. Faktum är En vecka senare undertecknades ett ten Stig H:son Ericson en VPM angåen• slutade Sköldkryssaren. Det borde bara fortfarande som förr i världen, att bara italienskt kontrakt rörande projektering de nybyggnad av artillerifartyg, vilken finnas tunga kryssare och stora jagare, personalen har den rätta kampviljan och av Sköldkryssaren. Den 20 oktober be­ delgavs flaggkaptenen vid kustflottan, stora torpedbåtar, ubåtar och en marin modet så kan den uträtta underverk med ställdes vidare projektering av ett 16 000- kommendör Helge Strömbäck "för be­ flygeskader. För kustsjökriget behövs vilka fartygstyper som helst - utom ita­ tons artillerifart yg. nägen kritik". "monitorer", kustjagare, torpedbåtar (ej lienska motortorpedbåtar (tror jag)." I slutet av januari 1941 förelåg ett för• Frågan om anskaffning av artillerifar­ små, "ty de duger ingenting till") samt Ericsons och Strömbäcks dialog - sta projektförslag rörande Sköld-kryssa• tyg har upphört att gälla ersättningsbygg­ minsvepare. båda skulle med tiden komma att anför• ren. Detta föredrogs i Sverige för bl.a. nad av Sverige-skeppen, konstaterade Strömbäck trodde att det skulle vara tros uppdraget som chef för marinen - kronprinsen och olika myndigheter (dock Ericson. En modern flotta måste sam­ klokt att lansera monitortypen för kust­ vittnar om en önskan att bryta dödläget ej för försvarsministern) och granskades mansättas på helt annat sätt än tidigare. sjökriget "ty den tar bort vinden för det rörande flottans framtida utveckling och

206 207 att skapa alternativa lösningar på proble­ sarprojektet både i Sverige och i Italien. I maktkamp som revlSlonens agerande vall). Jagaren Göteborg kunde efter men. slutet av september var arbetena i Italien ledde till, kom dess anmärkningar myck­ bärgning iståndsättas (med nytt akter­ Strömbäck synes ha tagit större hän• i stort sett klara. Mariningenjör Hult, et olägligt för försvarsminister Sköld. skepp). Även Klas Horn kunde repare­ syn till "det politiskt möjliga " än Eric­ som en tid verkat vid det italienska var­ 1941 års försvarsutredning skulle just ras på liknande sätt. son. Bådas skeptiska inställning till vet, konstaterade vid sin återkomst till lägga fram sitt betänkande och regering­ * sköldkryssarna-och det tunga kustartil­ Sverige att de ritningar och upplysningar ens proposition i frågan förbereddes. I januari 1942 överlämnade 1941 års för• leriet - är uppenbar. Strömbäcks syn på som erhållits från Italien "i förvånande Kryssarfrågan, där Sköld satsat sin pre­ svarsutredning sitt betänkande till Kungl behovet av en marin flygeskader är sär• ringa omfattning" utnyttjats av marinför• stige, var- och förblev- här särskilt öm­ Maj:t. Fyra dagar senare tillsatte reger­ skilt intressant. valtningen för bearbetning och komplet­ tålig. ingen en departementsberedning med Den interna dialogen mellan de båda tering av projektet. Hult fann även att Försvarsministern gick (liksom för• uppgift att utarbeta en försvarsproposi• sjöofficerarna ägde rum blott en månad Götaverken "stod främmande för de vik­ valtningarna) till motanfall: Kommissio­ tion, "1942 års försvarsberedning". innan en ny försvarsutredning tillsattes tigaste frågorna". Varvet såg, enligt Hult, nen ansågs ha överträtt sina befogenhe­ Då det gällde marinen framhöll för­ för att utarbeta en femårsplan för försva­ "med ganska oblida ögon på detta ut­ ter. Genom sin "krigföring" hotade den svarsutredningen att erfarenheten visat ret, då även flottans framtid skulle kom­ ländska projekt och i grund och botten att undergräva svenska folkets förtroen• att stor hänsyn måste tas till de ökade ris­ ma att omprövas. med stor ovilja befattade sig med detta de för de militära förvaltningarna. kerna vid flyganfall. Det aktiva och pas­ fartyg, som de ett år tidigare fått påbörja, Som något av en antiklimax blev re­ siva luftvärnet måste därför stärkas på En ny försvarsutredning men som sedan gått dem ur händerna". sultatet dock att marinöverdirektören - fartygen. En intim sam- och växelverkan tillsätts Chefen för marinens nybyggnadscen­ efter en lämplig karenstid - i juni 1942 mellan sjö- och flygstridskrafter fram­ tral vid varvet (CNC), förste mariningen­ fick avgå och att chefen för marinförvalt­ stod som en alltmer påtaglig nödvändig• Den nya försvarsutredningen tillsattes i jör Qvistgaard kritiserades för att inte ningen året därpå beviljades tjänstledig• het. Anskaffningen av fartygsmateriel juni 1941 "inom försvarsdepartementet" främja kryssararbetets bedrivande. "I het för utredningsuppdrag (varom mer i borde inriktas på att "vidmakthålla flot­ under ledning av statssekreteraren Tage stället fick jag känning av att CNC mer det följande). tan vid den styrka den kommer att äga Wärn. "1941 års försvarsutredning" hade i eller mindre öppet motarbetade kryssar­ sedan beslutade nybyggnader under de uppdrag att utarbeta förslag till den fort­ förslaget, bl. a. genom att tillse att arbete­ närmaste åren färdigställts". Byggande satta utbyggnaden och organisationen av na erhöll minsta möjliga arbetskraft." Flottplanen och kryssarfrågan av tunga fartyg "synes tills vidare icke landets försvarskrafter under den närmas­ Hult var även kritisk till marinöverdirek• Den 17 september 1941 förlorades tre ja­ böra komma ifråga" innan ytterligare er­ te femårsperioden (1943/44-1948/49). tör Schoerners handläggning av kryssar­ gare i kustflottan genom en explosions­ farenheter inhämtats om flygstridskraft­ Försvarsministern förklarade att han av­ frågan. I denna kritik skulle han få med­ olycka vid Hårsfjärden. Katastrofen ers verkansförmåga mot sådana fartyg. såg att efterhand lämna utredningen di­ håll från statens industri- och krisrevi­ medförde en allvarlig nedgång i flottans Konstruktion och anskaffning av pansar­ rektiv, varvid han helt naturligt skulle sion. Här liksom på andra håll inom in­ styrka och beredskap. Försvarsutred• skepp, monitorer och dylika fartyg var samråda med överbefälhavaren och för• dustrin fanns motstånd mot kryssarbyg­ ningens planläggningsarbete rubbades dessutom tidsödande och skulle ta allt svarsgrenscheferna. Ordföranden biträd­ gena (offentligt framförd t. ex. i Teknisk då det gällde marinen. Det ansågs nöd• för stora resurser i anspråk. des av sakkunniga från försvarsgrenarna Tidskrift). vändigt att snarast tillföra flottan ersätt• Sverige-skeppen borde därför tills vi­ (från marinen kommendörkapten l gr R. Kring årsskiftet 1941/1942 nära nog ning med nya jagare. Tre jagare av för• dare bibehållas som stödstyrka för de lät• Wetterblad). I oktober ställdes vidare inkompetensförklarades de militära för• bättrad Göteborg-typ beräknades kunna ta stridskrafterna. kommendör Helge Strömbäck till depar­ valtningarna av krisrevisionens stridbare färdigställas inom 20 a 22 månader, del­ Under nästföljande femårsperiod tementschefens förfogande för att genom­ ordförande (direktör Ragnar Blom­ vis med utnyttjande av materiel från de borde i första hand pansarskeppet föra en särskild "teknisk- taktisk" under­ quist). Särskilt kom marinförvaltningen förolyckade jagarna. Kostnaden beräk• Sverige ersättas, och därvid företrädesvis sökning rörande sjöförsvarets uppgifter och dess handläggning av kryssarfrågan i nades till sammanlagt c:a 36 milj kr. med en tredje ny kryssare. och sammansättning (och därvid självfal• skottgluggen. Revisionen drog sig inte \ Halva beloppet beviljades av riksdagen En viss förstärkning av torpedbåts• let hur sköldkryssarna skulle användas !) för att kräva ombyte på viktiga poster på tilläggsstat den 19 december. vapnet borde genomföras och ett antal inom förvaltningen. Marinförvaltningen kunde omedel­ kustubåtar byggas. (Serien omfattade Marinförvaltningen kritiseras Som docent Stig Ekman har visat i sin bart besluta om byggande av två modi­ sammanlagt nio enheter). Under tiden fortsatte arbetet med krys- utförliga analys av den kris och politiska fierade "Stadsjagare" (Visby och Sunds- Närmast aktuella för fullbordan var

208 209 således de båda kryssarna och de fyra Överbefälhavaren anslöt sig till för• För att inte sammanhållningen inom Befintliga äldre fartyg som inte kun­ kustjagarna samt ersättningsbyggnad av svarsberedningens åsikt att en sjunde samlingsregeringen skulle äventyras, ut­ de ingå i sjöförsvarets offensiva delar, två "Stadsjagare". Nybyggnad skulle jaktflottilj borde sättas upp och att ar­ formades försvarspropositionen i vissa skulle ha viktiga uppgifter att fylla i en dessutom ske av två större jagare, fem mens pansarförband borde förstärkas. avseenden som en kompromiss, särskilt i stödstyrka eller i andra delar av lokalför• stora och fem små motortorpedbåtar och ÖB ansåg däremot att "den föreslag• kryssarfrågan. svaret. sex kustubåtar, vilket nära överensstäm• na tredje kryssaren icke kan eller får/ .. ./ Frågan om ersättning av pansarskep­ de med överbefälhavarens (men inte ma­ betraktas som ersättning för pansarskep­ Strömbäcks teknisk - taktiska pen borde prövas och förslag till nya en­ heter utarbetas. I detta sammanhang rinchefens) förslag till flottplan hösten pet Sverige. Detta lärer ej heller vara för• utredning 1940. svarsutredningens mening". Thörnell un­ borde även frågan om Sverige-skeppens En med flottan samövad flygeskader derströk särskilt vikten av att ersätt• Internt inom flottan växte oron över den ombyggnad tas upp. borde vidare organiseras. ningsbyggnader för stödstyrkans artille­ tilltagande negativa opinionsbildningen Sammanfattningsvis föreslog Ström• Kustartilleriets viktigaste uppgift skul­ rifartyg inte uppsköts längre än till bud­ mot kryssarna. Under Strömbäcks och bäck följande: le vara att inom vissa strategiskt särskilt getåret 1947-1948. Stig H:son Ericsons paroller beslöt man - Kustflottan borde byggas ut till att betydelsefulla kustområden och i far­ Chefen för marinen stödde försvars• att inte öppet kritisera kryssarna utan omfatta tre operationsgrupper, varde­ vattenförträngningar bilda försvarets kär• utredningens förslag. Liksom ÖB föror• visa enighet och sammanhållning utåt. ra omfattande en kryssare, fyra jagare na, främst i samverkan med sjöstridskraf• dade marinchefen en sjunde jaktflottilj Kryssarna behövdes, och enigheten var och fyra torpedbåtar samt därutöver terna. Ett nytt kustartilleriregemente med uppgift att i första hand samverka lika stor om att fartygen i flottans stöd• ett förband jagare. För samoperation skulle sättas upp på Västkusten. Hemsö med kustflottan. Även om utredningen styrka måste förnyas. Problemet var att med dessa förband krävdes ett antal kustartilleriförsvar och Gustafsviks ör• lagt en god grund för flottans utbyggnad, varken marinförvaltningen eller varvsin­ ubåtar och en flygeskader. logsdepå i mellersta Norrland borde byg­ så kunde förslaget dock inte betraktas dustrin ansåg sig ha resurser att, jämsides - Under femårsperioden borde fyra ja­ gas ut och bemannas redan i fredstid. som "någon slutpunkt". Ersättnings• med pågående arbeten, konstruera och gare av ny, större typ, ett antal större bygga tyngre artillerifartyg. * byggnad för stödstyrkans artillerifartyg motortorpedbåtar samt kustubåtar 1942 års försvarsberedning kom till delvis borde inplaneras så att två fartyg kunde I sin teknisk - taktiska utredning byggas. Dessutom borde en tredje andra resultat. Den fann att ytterligare börja byggas omedelbart efter femårspe• framhöll kommendör Strömbäck att kryssare påbörjas, så att den kunde en jaktflottilj ("den sjunde") samt för• riodens slut. Sverige visserligen var "en andra rangens vara färdig till två tredjedelar vid slu­ stärkning av armens pansartrupper m.m. * sjömakt utan strategiskt offensiva ambi­ tet av femårsperioden. borde prioriteras. De härmed förenade Regeringen hade nu att ta ställning tioner", men för att vi beslutsamt skulle Under den senare delen av perioden kostnaderna kunde "med minsta möjliga till det föreliggande materialet av utred­ kunna hävda vår självständighet, måste borde frågan om ersättning av olägenhet" bestridas om kryssarbyggena ningar och remissyttranden. Skulle den vi ha ett sjöförsvar med "avskräckande Sverige-skeppen utredas på nytt. Av sköts upp. Redan inträffade och väntade ekonomiska ram för försvaret, som ännu effekt". Även i ett strategiskt defensivt medel från anslagen till flottans be­ ytterligare förseningar skulle ju ändå ej fixerats, kunna inrymma de önskemål försvarskrig måste flottan kunna uppträ• redskap borde vidare två äldre pan­ medföra att kryssarna inte kunde bli som försvarsgrenarna framfört utöver da offensivt. sarskepp, flygplankryssaren Gotland operationsklara under femårsperioden. försvarsutredningens förslag? Om ej, vil­ Den ledande tanken var att strids­ och sex äldre jagare byggas om. Kryssarbyggena skulle dessutom medfö• ken avvägning mellan förslagen skulle grupper skulle skapas, vilka skulle vara i (Kryssaren borde förses med jaktflyg ra förseningar i färdigställandet av andra ske? stånd att tillfoga en anfallande kännbara eller byggas om tillluftvärnskryssare ). krigsfartyg, bl.a. de föreslagna två större Den ekonomiska frågan debatterades förluster eller skador vid strid till sjöss jagarna. Att bygga dessa kryssare utan vid ett stort sammanträde hos försvars• såväl under dager som i nedsatt sikt och i mörker. Försvarspropositionen och a t t ge dem ett tillfredsställande skydd ministern den 6 mars 1942, med företrä• riksdagsdebatterna mot anfall från luften (med en sjunde dare för regeringen, försvaret, industrin Fartygen måste också förses med ett jaktflottilj) ansågs inte vara förenligt och organisationsväsendet m.fl. Inom re­ effektivt luftvärnsartilleri. Regeringens försvarsproposition över• med sund militär ekonomi. De redan be­ geringen rådde delade meningar, vilket De offensiva ytstridskrafter som be­ lämnades till riksdagen den 27 mars viljade anslagen kunde komma till bättre föranledde försvarsminister Sköld att de­ dömdes komma ifråga för anskaffning 1942. I anslutning härtill förklarade för• användning för fartyg som snabbt kunde klarera att han "aldrig komme att gå med under en begränsad tidrymd av fem år, svarsminister Sköld bl.a. att någon all­ färdigställas, framhöll beredningen. på att utesluta kryssarna". var kryssare, jagare och torpedbåtar. män strategisk utredning inte ansetts

210 211 nödvändig som underlag för bedömning• band kunde i varje fall inte heller färdig• ka med ytterligare två brigader och tungt upphov till inte mindre än 60 motioner. en av frågan om försvarsmaktens omfatt­ organiseras under femårsperioden. artilleri. Ä ven dessa förstärkningar låg De flesta behandlade kostnadsfrågan. ning. Utredningens förslag till avvägning Regeringens förslag då det gällde ma­ "under det önskvärda" och betingades Bortsett från att betänkligheter framför• och resursernas fördelning hade, enligt rinen blev således att - utöver redan be­ uteslutande av kostnadsskäl och andra des mot att den nya försvarsorganisatio• Sköld, vunnit odelad anslutning från mi­ slutade nybyggnader- de två kryssarna, försvarsgrenars oundgängliga behov", nen ( d.v.s främst armeorganisationen litärt håll, vilket var en styrka. två större jagare av ny typ, två modifiera­ framhöll Thörnell. och kryssarna) skulle komma att binda "Försummas någon försvarsgren, blir de stadsjagare, fem torpedbåtar och fem De fåtaliga rörliga kanonbatterier landet vid en allt för betungande för• den en svag länk i kedjan, som lätt kan kustubåtar skulle byggas. som föreslagits för kustartilleriet var en­ svarsmakt även efter krigets slut, i fråga• brista", framhöll Sköld. Försvarsbered• * ligt Thörnell otillräckliga och hade be­ satte man i allmänhet inte den föreslagna ningens förslag till ändrad avvägning Försvarsministerns uttalande att någon gränsad användbarhet, trots att de "med kostnadsramen (c:a 755 milj kr/år). mellan försvarsgrenarna avvisades där• "strategisk utredning" inte ansetts erfor­ nödvändighet skulle komma att under­ Den väsentliga skiljelinjen gick mel­ med. Kryssarna måste byggas. Program­ derlig, godtogs emellertid inte av riksda­ ställas armen". lan dem som anslöt sig till propositionen met för flottans ersättningsbyggnad skul­ gen. Den 24 april kallades därför överbe• Det största avvägningsproblemet låg, och dem som förordade försvarsbered• le förvanskas om detta sköts upp. En an­ fälhavaren till föredragning i försvarsut• enligt Thörnell, i förhållandet mellan ar­ ningens modell. Tredje särskilda utskot­ nan sak var, menade Sköld, att marinför• skottet. Ämnet var "Den strategiska men och marinen. För att få armen att tet (försvarsutskottet) rensade kraftigt i valtningen "icke mäktat genomföra kon­ bakgrunden till avvägningen mellan för• räcka till vid försvaret av de mest hotade floran av motioner. Dess utlåtande följde struktionsarbetet i den takt som avsetts". svarsgrenarna". Det finns inte anledning delarna av riket, d.v.s. landgränserna, helt regeringens linje. Mot denna ställdes Men de beslutade kryssarna skulle - om att här beröra överbefälhavarens strate­ måste man i möjligaste mån befria armen en av representanter för mellanpartierna tillgången till viss materiel medgav - bli giska överväganden. Dessa hade, enligt från uppgiften att trygga vår östra kust gemensamt framförd reservation, "Gräne• färdiga under femårsperioden. ÖB, redan kommit till uttryck i avväg• mot landstigningsföretag och i största bo m.fl.", som i allt väsentligt följde för• "Det säger sig självt", att tillkomsten ningen mellan försvarsgrenarna "i den möjliga utsträckning grunda försvaret av svarsberedningens förslag. av de båda kryssarna är det ur sjömilitär mån jag haft inflytande på denna / .. ./. dessa kuststräckor " i första hand på en Riksdagsmannnen von Heland (bon­ synpunkt mest angelägna. "De borde pri­ Där jag icke varit tillfrågad eller där min försvarsgren, som kräver mindre perso­ deförbundet) inledde försvarsdebatten i oriteras före de planerade större jagarna. uppfattning icke godtagits, är det givetvis nal, nämligen marinen". För att marinen första kammaren och höll, som företräda• Gjorda undersökningar [och här kom icke möjligt för mig att ange skälen för skulle kunna "utgöra ett relativt skydd" re för reservanterna, ett långt anförande kompromissen] hade emellertid visat att vad som föreslås riksdagen". mot landstigningsföretag, måste den äga med bl.a. kritik av kryssarna. Deras påbörjande! av en tredje kryssare enligt Thörnell hävdade att flygvapnet skul­ en styrka som kan "beräknas vara i stånd "ofantligt stora kostnader" skulle inverka försvarsutredningens förslag inte kunde le vara "absolut otillräckligt" även efter att i samverkan med flygvapnet åtmins• menligt på övriga försvarsgrenars krav. ske under femårsperioden. Den borde tillkomsten av de föreslagna flygflottil­ tone bjuda ett allvarligt motstånd mot de Vårt jaktflyg skulle bli för svagt för att därför utgå ur det aktuella femårspro• jerna. Skulle mot förmodan möjlighet fientliga sjöstyrkor som kunna tänkas in­ kunna skydda kryssarna, såvida man inte grammet De medel som härigenom kun­ uppstå till ytterligare förstärkning av satta för att trygga en landstigning". ville "offra hemorten" för att skydda dem. de bli disponibla, kunde användas till att flygvapnet under femårsperioden, borde Då nu den tredje kryssaren utgått ur Nattstridens huvudvapen var torpe­ bygga ytterligare två modifierade stads­ den omedelbart tas till vara "även om an­ propositionen, borde det övervägas om den, då artilleriets verkan var nedsatt, jagare. Detta kunde i sin tur leda till att nat måste eftersättas". inte de medel som härvid blivit tillgängli• hävdade von Heland. Kryssarna skulle färre jagare byggdes under tiden efter Thörnell framförde vidare den hävd• ga, kunde användas till den föreslagna visserligen få torpeder, men de skulle femårsperiodens slut, för att då "bereda vunna lantförsvarsdoktrinen att armens sjunde jaktflottiljen, i stället för att satsas ändå knappast få högre stridsvärde än ja­ rum åt ytterligare ett artillerifartyg". uppgifter och gruppering ligger till grund på byggande av lätta fartyg. gare. En rad ytterligare tekniska och tak­ Den sjunde jaktflottiljen och förstärk• för den operativa planläggningen även Alternativt kunde de användas för att tiska argument mot kryssarna framför• ningen av armens pansartrupper och kår• för de övriga försvarsgrenarna. För den öka armen med två jägarbrigader och des, innan talaren till slut yrkade bifall artilleri rymdes, enligt försvarsministern, underlägsne var det viktigt att "all levan­ kårartilleri. till Gränebos m.fl. reservation. inte inom den tillmätta ekonomiska ra­ de kraft" sattes in i striden redan vid kri­ Flera andra talare anslöt sig till reser­ men. Sköld ansåg att besluten härom utan gets början. Man kunde därför göra av­ vationen, med delvis olika motiveringar. olägenhet kunde skjutas något på framti­ kall på "materielreserven" så mycket 1942 års försvarsbeslut Knut Petersson (folkpartiet) ansåg t.ex. den. Dessa i och för sig önskvärda för- som fordrades för att få upp armens styr- Kungl Maj:ts försvarsproposition gav att Strömbäcks utredning varit välmoti-

212 213 verad och intressant; "ett stort steg fram­ kurrera med andra försvarsbehov i fråga Bland andra som talade för kryssarna satta läge, i princip hade samma inställ• åt, men ingalunda en slutlig lösning av om materiel och industriell kapacitet. var försvarsutskottets ordförande (Aigot ning i försvarsfrågan som de demonstre­ flottans taktiska problem". Utredningen Däremot kunde konkurrens med civila Törnkvist) och förre utrikesministern rat vid 1925 och 1936 års försvarsbeslut hade enligt talarens mening varit "ked­ behov väntas då det gällde viss materiel Rickard Sandler, båda tunga namn inom Mellanpartierna (särskilt folkpartiet) jad vid en förutsättning: kryssarna". Man (legeringsmetaller). socialdemokratin. Sandler varnade bl.a. hade hållit fast vid ett traditionellt "elas­ hade utgått från vad man ville bevisa. Vi kan inte bygga slagskepp eller för en upprepning av 1925 års misstag. ticitetstänknade" i försvarsfrågan, inne­ Frågade man vad kryssarna skulle ha för tunga kryssare och kan därför inte eta­ statsminister Per Albin Hansson gick bärande att man förordade en "flexibel" uppgift vid exempelvis försvaret av Skå­ blera någon "huvudförsvarslinje ute i in i debattesammanträdets slut. försvarsorganisation utan stora materiel­ ne, blev svaren svävande. Det kunde be­ vattnet", framhöll Sköld. Vi måste gå till­ Debatten hade allt för mycket hand­ la eller organisatoriska inslag som kunde faras att kryssarna i krigstid skulle bere­ baka till stranden och bygga huvudför• lat om detaljer, vilket riskerade att förta bli ekonomiskt betungande i fredstid. So­ da oss mer bekymmer än glädje. svarslinjen på Sverige-skeppen, på det värdet av den sammanhållning om helhe­ cialdemokraternas omsvängning till för• Industrimannen Harald Nordenson fasta kustartilleriet och på armestrids­ ten, som ändå kommit till uttryck, fram­ mån för ett starkare försvar var den mest (högern) var kritisk av helt andra orsaker. krafter. Men detta fick ju inte leda till att höll statsministern. "Jag tror att det finns iögonenfallande förändringen i de poli­ Den propaganda och de argument som vi låter en eventuell motståndare fritt hu­ anledning att i tvisten om kryssarna, om tiska partiernas ställningstaganden. framförts för kryssarna i främst tidskriften sera i de vatten som omger Sverige. Det en ny jaktflottilj, om ännu starkare pan­ Frågan om artillerifartyg i flottans "Sveriges Flotta", hade enligt Nordenson skulle få katastrofala följder. Hur skulle sarvapen o.s.v. ändå erinra om vad det stödstyrka hade inte diskuterats i riksda­ varit allmänt hållna och retoriska. Talaren detta undvikas? egentligen gäller". Man vinner ju inte nå­ gen. Den skulle (liksom 1927 och 1936) hade även granskat Strömbäcks utred­ Vi kan skydda våra vatten med mine­ got på kort sikt genom att uppoffra krys­ bli föremål för fortsatt utredning och se­ ning och beklagade att den inte innehöll ringar, men sådana är fasta och måste sarna. "Då frågar jag mig, därest mening­ nare beslut. någon sammanhängande framställning försvaras mot svepning. Vi skall försvara en icke är att definitivt sätta krokben för Innebar försvarsbeslutet således ett som visade vilka uppgifter flottan kunde oss med ubåtar, som visserligen är rörli• kryssarna, om icke i detta läge det riktiga definitivt - och av marinen accepterat - lösa om kryssarna inte ingick i dess sam­ ga, men ändå som anfallsenheter relativt är att påskynda en sak, som är i gång och genombrott för doktrinen, eller princi­ mansättning. Först med en sådan fram­ stationära; de finns där de utplacerats kan bli av värde för vårt försvar om någ• pen, om en "lätt" flotta? Var kryssarna ställning hade man kunnat få den rätta och kan inte snabbt förflyttas från ett ra år". statsministern trodde att en - i "lätta" fartyg? Betraktades de som "ar­ grunden för en bedömning av den verkligt område till ett annat. viss mån berättigad - olustkänsla skulle tillerifartyg" eller "torpedfartyg"? Språk• viktiga frågan, nämligen vilket mervärde Vi skall ha torped- och bombflyg som uppkomma inom flottan om statsmakter­ bruket och definitionerna var minst sagt som kryssarna skulle kunna tillföra flottan kan spana och anfalla. Men vi vet också na i den väldiga uppbyggnad av försvars­ oklara. och om detta mervärde skulle vara värt att det under en fjärdedel av året inte rå• väsendet som föreslagits, skulle missgyn­ Det kan dock konstateras att något kostnaden. Det underkännande av en der flygväder i våra trakter och att flyget na flottan, vilket man skulle göra om re­ politiskt beslut om övergång till en flotta flotta utan kryssare som kommit till ut­ inte kan uppträda under natten. Det är servanternas förslag följdes. med enbart kryssarna som största fartyg tryck i agitationen var oberättigat. således uppenbart att utan rörliga opera­ * inte hade fattats, låt vara att beslutet en­ Men kryssarna skulle trots allt öka tionsgrupper med kryssare, jagare och 1942 års försvarsbeslut var det mest ligt mångas mening "låg i luften". flottans stridsvärde. Nordenson framför­ torpedbåtar skulle allvarliga luckor ska­ betydelsefulla beslutet rörande försvaret * de därför inte något avslagsyrkande. pas i sjöförsvaret. Den militära ledningen som fattades under krigsåren. Med sam­ Flera omständigheter bidrog nu till att Försvarsministern bemötte kritikerna hade allvarligt prövat om vi inte kunde manlagt 227 röster (eller c: a 70% av de försena arbetet på kryssarna. I slutet av och försvarade propositionen i ett långt skapa "flottiljledare" eller "torpedjaga­ avgivna rösterna) hade försvarsplanen• januari 1942 hade en ny kostnadsberäk• anförande. Man vinner ingenting genom re" som skulle vara överlägsna mot­ och kryssarna- antagits. 96 riksdagsmän ning (bl.a. på anmodan av industrikom­ att skjuta upp kryssarbyggena, framhöll ståndarens jagare, men kommit till resul­ hade röstat emot förslaget. Av dessa till­ missionen) visat att de skulle kosta var­ Sköld. Fartygen skulle bli färdiga under tatet att en sådan lösning skulle bli dyr­ hörde över hälften (53%) mellanpartier­ dera 65 a 70 milj kr, vilket var ett betyd­ försvarsperioden. Det kunde varken den bar och sårbar. Kyssarna behövdes och na medan socialdemokraterna stod för ligt högre belopp än man tidigare hade sjunde jaktflottiljen eller de föreslagna skulle fungera som flottiljledare. Både 39 % av nejrösterna. räknat med. Konstruktionsarbetet på de förstärkningarna av armen bli, även om med hänsyn till ekonomi och slagkraft Riksdagsdebatterna och omröstning• nya jagare som skulle ersätta de som gått anslag till dessa skulle tas från kryssarna. skulle detta vara den fördelaktigaste lös• en visade att mellanpartierna, trots Sve­ förlorade vid Hårsfjärden, medförde vi­ Kryssarna skulle inte komma att kon- ningen .. riges säkerhetspolitiska problem och ut- dare fördröjningar i arbetena på kryssar-

214 215 na. Därtill kom att bristen på vissa lege­ av de beslutade större jagarna. Byggan­ de vid detta krigs utbrott hade en mycket Genom Kungl. brev den 24 septem­ ringsmetaller vållade problem och kräv• det av de större motortorpedbåtarna stark ställning. Jag tror, att det kan vara ber 1943 bemyndigades försvarsminis• de förhandlingar mellan marinförvalt• borde skjutas upp. värt att vänta och se, hur de tider blir, tern att tillkalla en utredningsman för att ningen, varven och industrikommissio­ I propositionen föreslogs även att de som komma efter 1946. Det kanske blir inom departementet, jämte sakkunniga nen. Inom den senare var motståndet till medel som i mars 1940 hade anvisats för bäst, att man väntar med omdömena om biträda med fortsatt utredning angående kryssarbyggena alltjämt stort. Man yrka­ utarbetande av förbättringar av Thör• huruvida beslutet om kryssarna var ett fi­ sjökrigsmaterielen. Som utredningsman de på att jagarbyggena skulle prioriteras. nellskeppen skulle användas för andra nanspolitiskt och försvarspolitiskt miss­ utsågs konteramiralen och chefen för Även konstruktionen av de två större ändamål. tag. Jag för min del är belåten med att marinförvaltningen Bjurner (som bevil­ jagarna (Öland och Uppland) vållade I riksdagen spelades nu upp en efter­ vänta till den tiden kommer". Sköld jades tjänstledighet för uppdraget). Som problem. Kostnadsstegringar medförde klang av föregående års debatter för och bortsåg således från att han själv varit sakkunniga kallades kommendörkapten att arbetena försenades så att färdigstäl• emot kryssarna. Motståndarna beskyllde primus motor i besluten om kryssarna! Hammargren (flottan), major Haglund landet av en av jagarna måste senareläg• t.o.m. försvarsministern för egenmäktig­ Efter dessa slutord i den fleråriga (kustartilleriet) och överste Silfverberg gas till efter femårsperiodens slut. het. Detta föranledde Per Edvin Sköld kryssardebatten beslöt riksdagens båda (flygvapnet). Kaptenen (flottan) Berl­ Marinförvaltningen tog slutlig ställ• att hålla ett försvarstal. Jag har aldrig kamrar utan votering att följa Kungl helsson utsågs till sekreterare. ning till specifikationerna för kryssarna förnekat att det år 1942 fanns anledning Maj:ts förslag. I en senare proposition I direktiven till amiral Bjurner fram­ vid denna tid och i slutet av juli 1942 in­ till ordentliga överväganden om kryssar­ (nr 344/43) beslöt riksdagen emellertid höll försvarsministern att "när det gäller fordrades anbud på byggena från Göta• na skulle byggas eller ej. De förutsätt• att en andra större jagare skulle få börja att angiva riktlinjerna för sjöstridskraf• verken AB och Eriksbergs Mekaniska ningar som låg till grund för Kungl Maj:ts byggas. I de följande årens (1944 och ternas ersättningsbyggnad under tiden Verkstads AB, vilka skulle bygga var sin och riksdagens beslut 1940, hade otvivel­ 1945) försvarspropositioner rörande an­ närmast efter femårsperioden 1942/47, så kryssare. Sedan anbuden inkommit i sep­ aktigt varit felaktiga, förklarade Sköld. slag till flottans nybyggnader, fullföljdes är det /emellertid/ givet, att såväl opera­ tember, bemyndigade regeringen marin­ "Vi kunde icke få dessa fartyg på två och 1942 och 1943 års beslut utan invänd• tionsgruppernas uppbyggnad som stöd• förvaltningen att - under förbehåll av ett halvt år ochsågoredan då att kostna­ ningar från riksdagarna. styrkans omfattning och beskaffenhet Kungl Maj:ts godkännande och i samråd dernablevoväsentligt större". Men riks­ måste upptas till behandling". Även om med Statens industrikommission - teck­ dagen hade bestämt - med mycket stor utredningen skulle komma till slutsatsen na avtal med varven. Kontrakten god­ majoritet - att de ändå skulle byggas. Ny utredning om stödstyrkan att artillerifartyg, sedan pågående pro­ kändes i februari 1943. Därmed var dock Riksdagen hade således tagit stånd• I 1942 års försvarsbeslut förutsattes att gram slutförts, alltjämt beräknades fylla inte bekymren ur världen. punkt, och det var nu Kungl Maj:ts skyl­ frågan om "stödstyrkans", d.v.s. de tungt de uppgifter som åvila dem, "så måste tas Flottan fick "kämpa i stark motvind dighet att effektuera beslutet. bestyckade och bepansrade artillerifarty­ under övervägande" om det även i fort­ av oförståelse, penningbrist, konkurrens I detta beslut ingick att byggandet av gens, framtid i flottan skulle prövas i sam­ sättningen är möjligt att bygga stödstyr• med industrin, bristande kunskap och kryssarna skulle prioriteras före kon­ band med att en plan för flottans fortsatta kan på fartyg som uppnått sin livslängd, isolering", konstaterade amiral Stig struktionen av de större jagarna, fortsat­ utveckling efter den löpande femårsperio• gör låg fart eller har andra dåliga strids­ H:son Ericson senare i sina memoarer. te Sköld. Men nu saknades resurser för den utarbetades. l riksdagens skrivelse egenskaper. Utredningen borde inte att samtidigt bedriva dessa jättelika kon­ (nr 374/42) framhölls t.ex. att frågan om bortse från att en stödstyrkas tillkom­ struktionsarbeten. förnyelsen av flottans fartygsmateriel mande uppgifter "möjligen i viss ut­ Sintdebatt om kryssarna Riksdagens beslut följs således om måste ses på längre sikt än som betinga­ sträckning" kunde lösas av kustartille­ Hösten 1943 begärde Marinförvaltning• kryssarna prioriteras och de stora jagar­ des av det aktuella lägets behov. Detta ristridskrafter - och om härvid fast eller en 62 milj kr för flottans nybyggnader i na sätts i andra rummet. gällde inte minst artillerifartygen. Riksda­ rörligt kustartilleri skulle ges företräde. enlighet med 1942 års beslut. Regeringen Sköld hänvisade till motståndet åren gen framhöll vidare att den utökning av Likaså skulle utredningen undersöka skar ned anslaget till40 milj kr. Försvars• före första världskriget mot "F-båten" jagarbeståndet som möjliggjorts genom vilken rolllandbaserat flyg skulle kunna ministern konstaterade att kostnadsök• (pansarbåten Sverige). "Jag tror att vi uppskovet med byggandet av den tredje spela för att helt eller delvis ersätta i ningarna för kryssarna hade blivit betyd­ kunna säga, att denna opinion var felak­ kryssaren, givetvis borde leda till att färre stödstyrkan ingående artilleri- och tor­ ligt större än som förutsetts. 1942 års tig. F-båtarna medförde, att den svenska jagare kunde byggas under tiden efter pedfartyg. flottplan måste därför modifieras. Peng­ flottan under femton års tid var en makt­ femårsperiodens slut, för att bereda rum Den kostnadsram som tillmättes för arna räckte inte till att påbörja mer än en faktor i Östersjön och att den fortfaran- åt ytterligare artillerifartyg. nästa femårsplan var 36 milj kr/år, motsva-

216 217 rande årskostnaden för flottans nybyggna­ mansättning - eller existens - var före­ ben, de övriga försvarsgrenscheferna, Till åtlydnad av överbefälhavarens der under den löpande femårsperioden. mål för utredning. En av de sista åtgär­ Statens organisationsnämnd och Försva• direktiv hade emellertid CM låtit utarbe­ Regeringens direktiv till utredningen der som samlingsregeringen vidtog innan rets centrala organisationskommitte. ta ett förslag till anskaffning av materiel. delgavs överbefälhavaren för yttrande. den fr.o .m. den 31 juli 1945 efterträddes Fem alternativa kostnadsramar angavs Betydande belopp hade "avförts från Thörnell svarade bl.a. att förberedande av en socialdemokratisk regering, var att för den framtida marina organisationen. flottans anslag" till fasta kustartillerian­ undersökningar rörande Sverige-skepp­ tillsätta en parlamentarisk försvarskom• Vid förslag till nybyggnader för flot­ läggningar. Strömbäck var dock bestämd ens ersättande i stödstyrkan med nya far­ mitte (under ledning av landshövding tan skulle tyngdpunkten läggas på såda• i sin åsikt härom: "Detta förslag anser jag tyg snarast borde igångsättas. Ström• Karl Levinsson), med uppgift att utarbe­ na stridskrafter "som operera nära kus­ / .. ./under inga förhållanden /bör/ komma bäcks teknisk - taktiska utredning och ta förslag till en ny försvarsordning, av­ ten". Nybyggnad av kryssare skulle, med till utförande." förslag, var "så vitt man kunde bedöma" sedd att 1947 ersätta 1942 års försvars• hänsyn till bristen på svenskt jaktflyg, Några speciella invasionsfarkostför• en lämplig grund att bygga på. Arbetet ordning. Den Bjurnerska utredningen inte komma ifråga. Överbefälhavaren störare borde inte prioriteras. Marinens borde bedrivas så att ersättningsbyggnad kom därmed att i slutfasen av sin verk­ skulle hållas underrättad om beräknade mångsidiga vapenbärare, kryssare, jaga­ kunde igångsättas fr.o .m. budgetåret samhet arbeta i skuggan av försvarsut• kostnader för en eventuell modernise­ re och ubåtar lämpade sig väl för att för• 1947/1948. redningen och av överbefälhavarens ut­ ring av pansarskeppen. Särskild upp­ störa även fiendens invasionsfarkoster. ÖB hade således "i princip" intet att er­ redningsuppdrag till chefen för marinen. märksamhet skulle ägnas åt behovet av Enligt ÖB:s uppdrag hade dock förslag inra mot den föreslagna utredningen. Det * "invasionsfarkostförstörare". Antalet så­ till två olika typer av dylika "förstörare" var emellertid viktigt att denna "tydligt av­ Redan på nyåret 1945 hade emellertid dana fartyg skulle troligen behöva vara tagits fram. (En större typ med data som gränsades till att omfatta dels en teknisk - överbefälhavaren (general Helge Jung) stort, varför kostnaden för varje enhet i allt väsentligt överensstämde med be­ taktisk undersökning rörande stödstyrkan (primus inter pares bland mellankrigsår• måste hållas nere. fintliga kustjagares och en mindre typ med avseende på dess samband med de of­ ens "flottätare"] fått regeringens upp­ Förslag till förstärkning av kustartil­ som var en "patrullbåt"). fensiva operationsgruppema, dels dess drag att förbereda en utredning rörande leriförsvaret på ostkusten med svårt eller Strömbäck argumenterade ä;ven till medverkan i lokalförsvaret". försvarsväsendets organisation fr. o. m. medelsvårt artilleri skulle inlämnas. förmån för kustflottans stödstyrka. "Så­ Under alla förhållanden fick utred­ budgetåret 1946/1947. Organisationsför­ Chefen för marinen överlämnade två väl vid muntliga föredragningar inför ÖB ningen, enligt Thörnells mening, inte in­ slag skulle utarbetas på grundval av stra­ månader senare infordrad studie rörande som i här ingivet förslag, har jag under­ gripa i eller påverka de strategiska utred­ tegiska bedömanden, under hänsynsta­ sjöstridskrafternas avsedda användning strukit den betydelse som jag tillmäter ningar om det framtida lokalförsvaret, gande till erfarenheter från det pågående och i augusti förslag till de krigs- och freds­ Sverige-skeppens bibehållande såsom berörande samtliga försvarsgrenar, som kriget och till den förväntade utveckling­ organisationer som utredningar lett fram kärna i en nära kusten bunden stridsstyr­ nu pågick i försvarsstaben. En represen­ en därefter. till. CM framförde i anslutning härtill "vis­ ka", förutsatt att de moderniseras. Då ar­ tant för staben borde därför följa utred­ Med anledning härav utfärdade J ung sa synpunkter på uppgjorda förslag". betena av beredskapsskäl endast skulle ningen. ÖB förutsatte vidare att utred­ den 27 februari 1945 order till chefen för Marinchefen vände sig mot den av­ kunna utföras på ett skepp i taget omfat­ ningen "endast kunde bli av preliminär marinen (viceamiral Helge Strömbäck) vägning mellan flottan och kustartilleriet tade CM:s förslag modernisering av en­ karaktär", eftersom förhållandena efter att utreda flottans och kustartilleriets som överbefälhavaren hade anbefallt. dast två skepp. krigets slut skulle komma att påverka krigs- och fredsorganisationer. Utred­ Man borde satsa mer på rörlighet. Det Överbefälhavarens reaktion på CM:s Sveriges framtida sjöförsvar. ningarna skulle omfatta var vidare från utrikespolitisk synpunkt organisationsförslag ledde till nya direk­ en studie avseende sjöstridskrafternas olämpligt att, samtidigt som regeringen tiv: användning, sökte förbättra relationerna till stor­ - nybyggnad av en tredje kryssare skul­ Epilog för stödstyrkan - förslag (med kort motivering) till maktsgrannen i öster, ville överbefälha• le inte planläggas, Medan amiral Bjurners utredning arbe­ krigsorganisation för flottan och kust­ varen påbörja befästningsanläggningar, - modernisering av Sverige-skeppen tade, ebbade debatten om flottans far­ artilleriet, som utåt kunde uppfattas som uttryck skulle inte ske, tygsbestånd ut. Kryssare, jagare och tor­ - förslag till fredsorganisation för flot- för vår misstänksamhet just i den rikt­ - omgruppering eller nyanskaffning av pedbåtar m.m. var programenligt under tan och kustartilleriet, ningen. Nybyggnad av örlogsfartyg kun­ materiel för fasta kustartillerianlägg• byggnad. Det var dock väl känt bland - kostnadsberäkningar. de däremot inte föranleda den ena eller ningar skulle inte heller ske. dem som intresserade sig för flottans Vid utredningsarbetet skulle nära samar­ den andra makten att känna sig utpekad I oktober meddelade general Jung för• framtid att frågan om stödstyrkans sam- bete äga rum med chefen för försvarssta- som angripare, framhöll Strömbäck. svarsministern att han ännu inte ansåg

218 219 sig kunna lägga fram förslag till femårs• bitiöst upplagd och dess förslag till far­ Utredningen presenterade ett kon­ sare" eller "pansarjagare". Sådana fartyg plan för försvaret. Förutsättningarna tygstyper så mångsidiga och tidstypiska, struktionsprogram för ett kustförsvars• borde, enligt Bjurner, byggas i stället för hade ändrats genom att allt fler tekniska att den inte kan förbigås i en studie av fartyg med sex 21 cm kanoner som hu­ den tredje kryssaren. nyheter på krigsmaterielområdet blivit flottans utveckling, trots att den gick vudartilleri, kraftig luftvärnsbestyckning Tre typer presenterades i utkast. Den kända, främst atombomben. Chefen för samma öde till mötes som de många and­ och pansarskydd och med en beräknad största typen hade ett deplacement på marinen framhöll i slutet av samma må• ra flottutredningar-att stanna på pappe­ fart på 20 knop. Benämningen var berät• 4 800 ton och förde sex 15 cm kanoner i nad, i en skrivelse till överbefälhavaren, ret. Man bör dock hålla i minnet att en av tigad. Det var närmast fråga om den tre dubbeltorn samt sex 53 cm torpedtu­ att en modernisering av Sverige-skeppen förutsättningarna för Bjurners arbete var länge efterlysta, förbättrade varianten av ber och beräknades göra en fart om 30 skulle vara den mest kostnadseffektiva att den framtida sammansättningen av Thörnellskeppet Ett problem var skepps­ knop. åtgärden, men det kunde vara försvarligt flottans stödstyrka d.v.s. dess artillerifar­ typens storlek och kostnader, c:a 13 000 Den minsta typen var på 3 000 ton, att anstå härmed under de närmaste åren tyg, skulle prövas, låt vara att direktiven i ton, och omkring 100 milj kr. med tre 15 cm kanoner (i enkeltorn) och i avvaktan på vidare forskningsresultat detta avseende, som vi sett, var vaga och Med anledning härav framlades ock­ sex 53 cm torpedtuber. Farten skulle och erfarenheter. Ett beslut som defini­ försedda med flera förbehåll. så konstruktionsförslag till två typer av vara 32 knop. Alla typerna var relativt tivt avskrev tanken på en modernisering Under sådana förhållanden hade det monitorer ("rörligt kustartilleri"). Den starkt luftvärnsbestyckade. av stödstyrkan skulle dock enligt Ström• varit anmärkningsvärt om Bjurner före• större typen hade ett deplacement på Utredningen föreslog en nybyggnads­ bäck framtvinga en omläggning av prin­ slagit att stödstyrkan skulle utgå ur flot­ 10 000 ton, förde tre 21 cm och 16-57 mm plan för flottan gällade tioårsperioden ciperna för flottans framtida samman­ tans organisation. Utredningen och för• allmålskanoner. Farten var blott 10 1947-1957 och omfattande två "pansar­ sättning och uppträdande. slagen förelåg färdiga först i augusti knop, men en stor satsning hade gjorts på jagare", sex kustjagare, 12 stora torped­ Enligt de organisationsförslag som 1945. Omfattningen av utredningen pansarskyddet båtar, 36 mindre (motor)torpedbåtar CM utarbetat borde under treårsperio• framgår av rubrikerna på dess olika kapi­ I likhet med chefen för marinen prio­ samt 12 utsjöubåtar Vidare skulle de tre den 1947-1950 sex stora och tio små tor­ tel: riterade Bjurner dock en modernisering Sverige-skeppen, två jagare och 14 stora pedbåtar nyanskaffas. Sju jagare, 12 - Det moderna krigets karaktär. av Sverige-skeppen. Della alternativ skul­ minsvepare moderniseras. ubåtar och 14minsvepare borde moder­ - Invasion sjöledes. le vara mest kostnadseffektivt. Skeppens Kostnaderna, sammanlagt c:a 350 niseras och två jagare byggas om till - Sjöfartsskyddet artilleri, skrov och pansar ansågs vara i milj kr, skulle ge en årskvot på c:a 35 milj snabba minsvepare. - Sjöstridskrafternas allmänna uppgifter. gott stånd. (Sverige skulle under alla för• kr, vilket just motsvarade årskostnaden I slutet av november 1945 redogjorde - A v uppgifterna föranledda krav på hållanden kvarstå i lokalstyrka till 1953, (i 1941 års penningvärde) för utbyggna­ överbefälhavaren för den organisation sjöstyrkorna. Drottning Victoria till1957 och Gustaf V den av flottan enligt 1942 års flottplan. av marinen som utarbetats i försvarssta• De krav som ställdes på sjöstridskrafter• till 1958). * ben. ÖB hänvisade till CM:s ovan nämn• na medförde, enligt Bjurner, att flottan Moderniseringen borde främst om­ Chefen för marinen visade sig emellertid da uppfattning, men hävdade för sin del måste förfoga över en styrka med bl.a. fatta det medelsvåra artilleriet (som del­ vara negativt inställd till pansarjagare. att en "väsentlig omläggning" av flottans pansarfartyg med svårt artilleri, fartyg vis skulle ersättas med en kraftig luft­ Om valet skulle stå mellan sådana fartyg avsedda uppträdande i nuvarande läge som i strid var överlägsna fiendens krys­ värnsbestyckning) samt strids och eld­ och moderniserade pansarskepp, så skul­ varken var nödvändig eller önskvärd. sare. Vidare måste olika slag av lättare ledningsutrustning, bryggkomplex etc. le CM, som tidigare nämnts, föredra de Inga genomgripande förändringar i flot­ fartyg ingå i flottan, däribland fartyg som För en kostnad motsvarande kostna­ senare. Om beslut skulle fattas att skep­ tans organisation och materielbestånd var överlägsna fiendens jagare. den för en jagare av Öland-typ skulle pen inte skulle moderniseras, så förorda• borde f.n. vidtas. Tills vidare borde en­ I huvudsak kom utredningen fram till flottan på så sätt erhålla ett fartyg med de CM att härför upptagna medel i stället dast sådan materiel anskaffas, som redan en typ av flotta som liknade den som stark artilleribestyckning, ett relativt gott borde användas för att- jämte de medel var konstruerad och som bedömdes fastställts i 1942 års försvarsbeslut Det skydd och åtminstone bibehållen fart, som avsatts för kustjagare - bygga fyra lämplig. omedelbara behovet av lätta fartyg var fartyg som, enligt Bjurner, var väl anpas­ nya Öland-jagare. nu tillgodosett och kunde, enligt Bjurner, sade för att ingå i en kustbunden stöd• Tidskrift i Sjöväsendet kommentera­ Amiral Bjurners utredning dessutom förhållandevis snabbt kom­ styrka. de utredningen på följande sätt. pletteras vid en skärpning av det utrikes­ Den eller de fartygstyper som skulle Förslaget innebär att det blir den lätta och förslag politiska läget. Förhållandet var sämre fylla kraven att vara överlägsna fientliga delen av vår flotta som under nästa upp­ Bjurners utredning var omfattande, am- beträffande artillerifartyg och kryssare. jagare, benämnde Bjurner "torpedkrys- byggnadsperiod kommer att utbyggas

220 221 och ersättas. Erfarenheterna från andra Från tant- och flygmilitärt håll hade mot­ ange ett visst årtal för den definitiva Danckwardt, Jean-Carlos: Kustartilleriet i världskriget pekar på riktigheten i en så• ståndet mot pansarskeppen ända från övergången från en "pansarskeppsflot­ Sverige under andra världskriget. Marinlitte­ raturföreningen nr 73. Karlskrona 1992. dan avvägning. slutet av 1920-talet fram till 1945 främst ta" till en lätt "kryssarflotta", kan man Utredningsmannen, som varit bun­ baserats på skeppens förment stora sår• lämpligen välja (hösten) 1945. Det skulle Ekman, Stig: Beredskap och upprustning - svensk försvarspolitik under andra världskri­ den till en kostnadsram för nybyggnader barhet för flygattacker och höga kostna­ dock inte dröja många år innan kryssar­ get. I "Stormaktstryck och Småstatspolitik. av 36 milj kr/år, har letts av det ound­ der per enhet. Detta hade dock inte na och jagarna i sin tur dömdes ut som Aspekter på svensk politik under andra för tunga. Det är en historia som återstår gängliga kravet på tillräckligt antal enhe­ hindrat byggande av kryssare, som rimli­ världskriget." Liber förlag 1986. ter i vår flotta. Nybyggnad av tunga enhe­ gen borde varit lika sårbara. att skriva. Dens.: Utmaningen- Per Edvin Sköld, krisre­ kunnat konstatera att två bli­ ter som ersättning för Sverige-skeppen Vi har visionen och det militära slöseriet. I Studier i skulle praktiskt taget ha slukat hela det vande svenska marinchefer 1941 - lik­ Källor och litteratur modern historia, tillägnade Jarl Torbacke den relativt ringa anslaget under tio-årsperio• som B jurner 1945- på allvar diskuterade Otryckta källor 18 augusti 1990. Militärhistoriska förlaget alternativ med monitorer i kustflottans den. Krigsarkivet: 1990. Bjurner har därför valt att låta stödstyrka. Det kan vara intressant att genombrott. Beredskapsverket Gäfvert, Björn: Den lätta flottans Sverige-skeppen "ersätta sig själva!" fundera över hur konkreta förslag till så• I "Vindkantring Politisk kursändring". Red. och marinstabernas samt marinför• Detta är en nödlösning. Men Sverige­ dana artillerifartyg skulle bemötts om de Försvars- B. Hugemark. Probus förlag 1993 . valtningens f.d.hemliga arkiv. skeppen utgör dock alltjämt en maktfak­ framlagts för politikerna av chefen för Hammargren, Henning: Vapenköp i krig. Ma­ Marindirektör Hults arkiv. tor av betydelse i ett respektförsvar. Det marinen (och överbefälhavaren). rinlitteraturföreningen nr 67. Malmö 1981. Officiellt tryck m.m. är alltså välbetänkt att i görligaste mån Inte förrän mot slutet av 1945 inträf• 0/of~son, Jan: Försvaret till sjöss. Studier i modernisera dessa fartyg, så att de allt­ fade en definitiv vändpunkt i inställning• Riksdagstryck (protokoll, kommittebetänkan• svensk sjöförsvarspolitik under mellankrigsti­ jämt kan utgöra stöd åt våra lätta strids­ en till flottans stödstyrka från politiskt den). den och andra världskriget. Forum Navale nr krafter. Den nya flottan kräver emeller­ och militärt håll. Bidragande orsaker Statens offentliga utredningar (SOU). 40. tid en ny taktik. Torpedvapnet kräver härtill var krigsslutet och beredskapens Sveriges militära beredskap (SMB). Militär• Wedin, Folke: Amiralitetskollegiets historia "massinsats i svärmtaktik". upphörande, prioriteringen av det om­ historiska förlaget 1982. .Y. 1920-1968. Liber Förlag.Stockholm1983. Den sjömilitära expertisen hade varit fattande socialdemokratiska, inrikespoli­ Tidskrifter Åh/und, Bertil: Svensk maritim säkerhetspoli• tik 1905- 1939. Marinlitteraturföreningen nr enig. Övriga sakkunnigs reservationer tiska, efterkrigsprogrammet, de nya Tidskrift i sjöväsendet (TiS), utgiven av 74 1992. [mot utredningens förslag] varslar däre• männen i försvarets högsta ledning och i Kungl. Örlogsmannasällskapet. Dens.: Svensk marin säkerhetspolitik 1939- mot om att den olycksaliga striden mel­ 1945 års försvarskommitte - samt inte Tidskriften Vår/Sveriges/ Flotta, utgiven av 1945. Marinlitteraturföreningen nr 78 1994. lan försvarsgrenarna ingalunda är avskri­ minst atombomben. Föreningen Sveriges Flotta. En viss resignation märktes nu även ven, var tidskriftens slutliga kommentar. Bearbetningar inom marinens ledning. Det talades öp• * Serge, Anders: sakkunskap och politisk ratio­ Anm. Författaren har här i texten utelämnar krav på nya artillerifartyg el­ pet om en satsning på en lätt flotta. Där• Flottans nalitet. Den svenska flottan och pansarfar­ närmare hänvisningar genom fotnoter till käl• artilleri­ ler åtminstone en modernisering av med avsågs en flotta utan tyngre tygsfrågan 1918-1939. Acta Universitatis lor och litteratur. Sverige-skeppen i stödstyrkan hade såle• fartyg i en stödstyrka. Såväl kryssare som Stockholmiensis 37. Forum navale 1987. des ännu under 1945 ett visst stöd av så• stora jagare ansågs alltså vara naturliga väl överbefälhavaren som försvarsminis• delar av en lätt flotta. tern (och i riksdagen). Lösningen av frå• Sverige-skeppen förde under ytterli­ gan hade förhalats ända sedan statsmak­ gare några år en skuggtillvaro, avsedda terna 1927 uttalat sig till förmån för "det att vid mobilisering ingå i lokalstyrka, fjärde pansarskeppet". Bortsett från det innan de definitivt föll för åldersstrecket. aldrig realiserade beslutet att bygga De följande åren genomgick flottan Thörnellskepp, hade ekonomiska, indu­ en intensiv teknisk och taktisk struktur­ striella , ideologiska och andra inrikespo­ omvandling, utan motstycke sedan litiska skäl alltid kunnat anföras mot för• Sverige-skeppen 1 början av 1920-talet slagen att bygga "tyngre" artillerifartyg. gjorde sin entre i kustflottan. Vill man

222 223 -

Filosofie studerande JOAKIM HOLMBERG

SIMRAD Fil stud Joakim Holmberg är verksam vid Marinens Taktiska Centrum samtidigt som han studerar militärhistoria vid Militärhögskolans militärhistoriska avdelning.

Hajen till Tumlaren - bildandet av ett ubåtsvapen HYDROFONER A v Kungl. Örlogsmannasällskapet belönad tävlingsskrift 1996 och Det svenska ubåtsvapnet bildades under en tid av omfattande omvälvningar, kon­ flikter och industriteknisk utveckling i den övriga världen (Krimkriget 1853-56, Balkan-krisen 1897, spansk-amerikanska kriget 1898, Boerkriget 1899-1900 och EKOLOD Boxarupproret 1900-1901), menfrämst i vårt närområde (Tyskland beslutar sigför att bygga en slagskeppsflotta 1898 och Haagkonventionen 1899). Det rysk-japan­ ska kriget (1904-1905), som stöddes av kejsar Vilhelm (i Tyskland), var också under uppsegling. Liksom unionskrisen med Norge (1890-tal ti/1 1905).

Den industritekniska utvecklingen gav Något om forskningsläget oss under 1800-talet flera nya uppfin­ Inte mycket är skrivet om det svenska ningar: Järnvägar, telegrafen, telefonen, ubåtsvapnet, och de svenska ubåtarna Ångmaskinen (tåg & ångfartyg), bättre före Vk-I, förutom i princip att vi inköp• och längre skjutande kanoner samt star­ te dem. Det svenska ubåtsvapnets histo­ kare pansar för fartygs byggnationer ria utgör ell i princip oskrivet blad (med (pansarskepp m.m.) m.m. vissa undantag som nedan kommer att Av de s.k. stora nationerna i vårt när• redogöras fö r) i den svenska militärhisto• Generalagent i Sverige område: Ryssland, Frankrike och Eng­ nen. NAUT/& land (och USA) hade samtliga av dem Vad gäller litteratur om inköpen stora och typmässigt omfattande flottor. finns det i princip ingen alls (förutom vad Anskaffning av ubåtar till dessa natio­ skeppsbroplatsen 1, 411 18 Göteborg, Telefon 031-11 24 21 gäller Hajen nr:1) vad jag har kunnat hit­ ner, och uppbyggande av ubåtsvapen, ta hitintills. Däremot finns det en dellit­ var redan på gång. Ä ven mindre nationer teratur som talar om all vi skaffade ubå• såsom Turkiet, Spanien och Italien m.fl . tar, och när vi gjorde det. Gustaf hade igångsalt införskaffande av under­ Halldin:s (red) bok Från Hajen till Hajen vallensbåtar. 1954 (Malmö 1954), som togs fram som

225 224 minnesskrift inför ubåtsvapnets 50 års ju­ Det finns även andra böcker som näm• inte ville ha kvar på de s.k. riktiga farty­ bileum, beskriver på ett föredömligt sätt ner ubåtar, men dessa ovanstående anser gen till denna nya verksamhet, eller om Hajen:s (U1:s) införskaffande; d.v.s. jag vara de bästa. man redan från början satsade på den ubåtsvapnets födelse. Men för de övriga Tyvärr har det visat sig att en mängd med kvalificerat folk. ubåtarna, t.ex. Hvalen, är införskaff• handlingar (även koncept) saknas, både Jag tänker även ta upp och kortfattat ningsförfarandet höljt i dunkel. Ronny för den avsändande och för de mottagan­ belysa varför vi skaffade ubåtar över hu­ Lindsjö:s böcker Marinhistoria & För• de myndigheterna, i de olika arkiven (på vud taget, den internationella utveck­ svarsfrågan och sjökrigsmaterielens ut­ krigsarkivet) vad gäller det svenska lingen av undervattensbåtar, utrednings­ veckling (Stockholm 1993 respektive ubåtsvapnet. Troligtvis är de, även om arbetet inför inköpet av Hajen och de öv• 1978), beskriver mycket kortfattat inför• det inte står så i diarierna, brända. En riga ubåtarna, var de byggdes och varför skaffandet av Hajen. Bo Swahn:s artikel stor del av Marinstabens handlingar det blev en svensk och inte en utländsk Ubåten Hajen (i Aktuellt från förening• brändes t.ex. vid flytten till Trevapen un­ ubåt som vi inledde uppbyggnaden med en marinmuseivänner (Karlskrona 1994), der 1940-talet. Främst gäller detta inför• (den andra byggdes nämligen i Italien). beskriver även den mycket kortfattat hur skaffandet av Hajen; men även för de öv• För att ge ett perspektiv på den situation, det gick till när vi skaffade denna ubåt. riga ubåtarna, samt personalbemanning, styrkemässigt och teknikmässigt, som Denna ovanstående litteratur beskri­ prov & försök och taktiskt användande rådde i flottan vid ubåtsvapnets födelse ver också ubåtarnas typutseende, och in­ av dem. kommer jag även att beskriva flottans ut­ direkt den tekniska utvecklingen. Hans veckling i korta drag. Turtie Ellerströms bok Swedish submarines be­ Jag har, p.g.a. utrymmesskäl, tvingats 1 skriver på ett bra sätt det svenska ubåts• Frågeställningar/begränsningar att begränsa mig periodmässigt fram till dens örlogsfartyg och handelstonnage. vapnets ubåtar teknikmässigt, men tar De frågeställningar som man kan ställa i det första världskriget (Vk-1). Det vill De kan även befinna sig i uläge under en inte alls upp hur de införskaffades. det här sammanhanget är många, varför säga perioden 1901 till1914. Detta inne­ relativt lång tid. En dykbåt å andra sidan, Utländska flottors ubåtsvapen (typer jag tvingas begränsa mig i denna uppsats bär att jag begränsat mig till att beskriva d.v.s. de som i princip levererades (bygg­ och anskaffningsförfarande m.m.) är till i huvudsak två stycken. Nämligen: Hajen fram t.o.m. Tumlaren. De ubåtar des) innan ca 1880-talet, kunde endast dock omfattande beskrivet i ett flertal Var Sverige internationellt sett föregång• som beställdes under perioden (1901- stanna nere i uläge under mycket kort böcker. Carl-Axel Gemzell:s bok Orga­ are teknikmässigt, och hur togs besätt• 1914) men som inte levererades förrän tid. nization, conflict, and innovation - A ningarna ut till detta nya vapensystem? efter 1914 kommer jag inte närmare ta En miniubåts främsta uppgift är: lo­ study of german naval strategic planning Var det så att detta nya vapen var en pri­ upp till behandling. För dessa kommer kalförsvar av hamnar, rekognosering och 1888-1940 (Lund 1973), tar tillexempel oriterad verksamhet, eller var de illa sed­ jag nöja mig med att i princip nämna: spaning på fientligt område, landsättning på ett mycket föredömligt sätt upp ut­ da i början? Jag har under mina studier namn, beställningsår, klass- & typtillhö• av special- och underrättelsestyrkor och vecklingen för den tyska flottans, inklusi­ av historisk litteratur mer än en gång rå­ righet och dylikt. infiltrering av fientligt basområde för at­ ve ubåtsvapnets, uppbyggnad och ut­ kat på denna negativa åsikt från diverse Först måste det klaras ut vad som kan tack med minor, torpeder och attackdy­ veckling. Bill Gunston:s bok Submarines personer i hög ställning. Ett exempel på klassas som en ubåt och vad som är en kare. En miniubåt transporteras oftast (England 1976), tar upp och beskriver detta2 var t.ex. Admiral of the Fleet (GB) undervattensgående farkost, samt vad till och från operationsområdet fäst på, mycket ingående den tekniska utveck­ Sir Arthur Wilson VC som år 1900 fällde som är en miniubåt (vilka inte kommer eller under, en moderfarkost (ubåt eller lingen för de flesta undervattensbåtarna kommentaren att ubåtare skulle (borde) att tas upp till behandling i denna upp­ fartyg). genom historien, fram till1970-talet. Ric­ hängas i krigstid. Dessutom var ubåtsfolk sats). Exempel på undervattensbåtar som hard Campton-Hall:s bok Submarine bo­ illa sedda, eft ersom de oftast var oljiga En ubåt är en undervattens- självgå• mer kan klassas som miniubåtar- än som ats - The beginning of underwater warfa­ och smutsiga; detta ledde till att de redan ende - farkost som har som sin främsta konventionella ubåtar- är t.ex. den ame­ re (England 1983), beskriver även den på tidigt bildade en egen eli t av professio­ uppgift att försvara det ägande landets rikanska Turtie från 1775. Denna miniu­ ett mycket bra sätt den tekniska utveck­ nella sjömän. havsområde och kuststräcka, agera som båt, som snarast var en tunna med påsat• lingen, vad gäller ubåtar, för de engelska Den hypotetiska frågan blir därför i blockadbrytare samt försvara (skyddar) ta roder och en propeller, användes av och de övriga - i sammanhanget intres­ det här sammanhanget om man tog ut eget handelstonnage och handelsrutter. amerikanarna under det amerikanska santa - nationerna, fram till 1920-talet. personer som man av någon anledning De är även avsedda för att förstöra fien- frihetskriget mot engelsmännen. N å got

226 227 engelskt fartyg sänktes dock aldrig; även expedition), Chefen för flottans stab (se­ Sveriges segelfartyg kan under perio­ administrativ organisation benämnd om en del sänkningsförsök genomfördes. nare Marinstaben) och Marinförvalt• den 1521-1901 indelas i tre kategorier: (från och med 1840) Kungl. Sjöförsvars• Senare exempel på vad jag anser vara ningen, men även Riksarkivet (ur: stora (under perioden: kravelen och bar­ departementets Kommandoexpedition. miniubåtar (vilka därför inte kommer att Kungl. Sjöförsvarsdepartementet). ken (1500), regalskepp (1600) och linje­ Parallellt med denna fanns Flottans tas upp i den jämförande analysen) är skepp (17-1800)), m edelstora (holken generalstab som 1884 omarbetades till från 1851 , t.ex. den tyska Brandtaucher 3 (1500), örlogsskepp (1600) och fregatt Flottans stab (en tjänst som skapades på den amerikanska Pioneer från 1862 och Sveriges flotta - en återblick (17-1800)) och små (bl.a. pinken, brän• Sjöförsvarsdepartementet). Dessa båda den ryska Drzewiecki nr 3 från 1881 (ut­ Den svenska fl ottan, som kan härl edas naren, jakten, briggen, galeasen, slupen organisationer sammanfördes till en ar­ veckling av nr 2 från 1879). Denna ryska tillbaka till Ledungen redan under 1000- och korvetten m .fl.). Under 1840-talet betsenhet 1896. I det sammanhanget or­ konstruktion (d.v.s. den tekniska utveck­ talet, har genom historien genomgått en gjorde ångfartyget sitt intrång jämte se­ ganiserades staben till tv å avdelningar lingen) kom dock till användning i fran­ omfattande utveckling. Under 1200 talet gelfartygen. Sverige hade även en skär• (mobiliserings- & statistiskaavdelningen ska ubåtar, genom att Frankrike köpte in upphörde kungen att ta Ledungsflottan i gårdsflotta (före 1721 något tillspetsat samt kommunikationsavdelningen). Man­ nr 3 typen efter en ubåtstävling som de bruk. Ledungsplikten omvandlades till endast i krig) under denna period. Den­ skapsrekrytering förblev genom hela höll1896. skatt. För operationer till sjöss (före na bestod av bestyckade roddfartyg (bl. a. epoken (1521- 1901) de lokala befälha• Gustav Vasas regering) användes däref• lodjan och galejan (före 1760) och bl.a. varnas ansvar, omedelbart under rege­ ter tillfälligt uppsatta flottor, bestående hememan, turuman, udeman, kanonslup ringen. Metodik av handelsfartyg med tillfällig beväp­ och mörsarslup (1760-1800-talen). Den centrala förvaltningsorganisatio• Uppsatsen består av en empirisk under­ ning. Produktion av segel- och ångdrivna• nen för flottan genomgick under perio­ sökning av nu tillgängligt källmaterial. De olika rekryteringsformerna ( un­ stridsfartyg upphörde i Sverige så sent den omfattande förändringar. Men un­ Ä ven om min uppsats strävar efter att der 1500-1800-talen) kan schematiskt som 1860-talet, och under 1885 utgjordes der början av 1800-talet (1827-40) bilda­ vara analytisk blir den till stora delar de­ sammanföras under tre grundmodeller: flottans ångdrivna fartyg av endast 14 des en avdelning inom Storamiralsämbe• skriptiv. Detta har blivit nödvändigt då värvning (t.ex. sjöbefäl i ständig tjänst) , bepansrade ångfartyg och 34 andra ång• tet som senare kom att bli Marinförvalt• vissa sakförhållanden, som tidigare inte någon form av värnplikt (för att snabbt drivna fartyg (t.ex. l fregatt, 3 korvetter, ningen. Denna var indelad i ett flertal av­ varit kända, måste beskrivas och utredas utöka krigsmakten vid kris- t.ex. skepps­ 17 kanonbåtar och 11 minbåtar m.fl.). delningar4, bl.a. torped- & minavdelning­ för att de skall kunna utgöra grund för manskap) och indelningsverk (t.ex. Sverige saknade före 1890 ekonomiska arna, skeppsbyggnadsavdelningen och den fortsatta analysen. Vidare måste Karlskronas båtsmän, vilka rekryterades resurser för en snabb förnyelse av sjö• ingenjörsavdelningarna. I utrednings- och ubåtstypbeskrivningarna bli deskriptiva genom både rustning och rotering) . De krigsmaterielen, men även en osäkerhet anskaffningsarbetena för ubåtarna till för att även för dem en analys skall kun­ snabbinkallade sjömännen led dock sto­ och oenighet om vad som borde göras detta nya vapen var samtliga av dessa av­ na göra sig möjlig. ra förluster genom sjukdomar m.m. (bl.a. fanns. 1890 inleddes dock en snabb mo­ delningar, samt ovanstående myndig­ För kapitlen: Sveriges flotta- en åter• under kriget 1741-43) eftersom de inte derniseringsprocess. År 1900 disponera­ heter, inblandade. blick, Internationell utveckling och an­ var vana vid sjön. P.g.a. detta gick man in de flottan 19 pansarskepp, 3 torpedkrys­ skaffning av ubåtar, Anskaffning - Ha­ för en successiv avveckling av mängden sare och 30 andra ångdrivna stridsfartyg jen till Tumlaren (vad gäller de utländ• indelta och på a nnat sätt tillfälligt uttag­ (bl.a. kanonbåtar och torpedbåtar) (och Internationell utveckling och ska undervattensbåtar som jag använt na sjömän. Man gick mer in mot en vär• tanken på bildandet av ett ubåtsvapen anskaffning av ubåtaii för en jämförande analys) har jag i hu­ vad bemanning till flottan. Denna va­ var född - förf.anm.). Osynligheten - och det därigenom fram­ vudsak använt mig av idag tillgänglig lit­ kantsättningspolitik pågick fram till Under hela epoken, frånsett frihetsti­ kallade överraskningsmomentet - är den teratur. 1887, då den i realiteten likviderat indel­ den (171 9-72), var monarken högste be­ huvudsakliga förutsättningen för ubåtens För kapitlen: Svenskt utredningsar­ ningsverket som rekryteringssystem vid fälhavare över krigsmakten. Under ho­ verksamhet. Trots att ubåten sålunda är bete, Anskaffning - Hajen till Svärdfis• sjökrigsmakten. I krigstid värvades de nom fanns en central stabstjänst - med en särpräglad typ av örlogsfartyg, kan den ken (vad gäller de svenska ubåtarna), som behövdes till största delen från han­ benämning högkvarter eller generalstab. av dessa skäl inom sin egen krets uppvisa och Uttagning av besättningar har jag i delsflottan. Vid indelningsverkets av­ Flottans centrala stabstjänst var betydligt en mångfald specialtyper. Ett flertal olika huvudsak använt mig av tillgängliga skaffande 1901 skedde den största för• mindre utvecklad (och bemannad) orga­ typer har uppträtt genom århundradena: handlingar på Krigsarkivet (ur: Kungl. ändringen i krigsmaktens organisation nisation än armens. Under Gustav IV dykbåtar, undervattensbåtar, specialubå• Sjöförsvarsdepartementets Kommando- sedan Gustav II Adolfs reformer. Adolf:s regering tillkom en fristående tar (under Vk-II bl.a. fl ottubåten, antiu-

228 229 --- båtsubåten, ubåtsrnanitaren och last- & & ångdrift. Det första exemplet på ett bililet för undervattensbåtar, taktiskt under ytan, på 6 timmar. Beväpningen handels ubåten; förf.anm. ), atomubåtar svenskt ubåtsprojekt är den modell av en uppträdande för undervattensbåtar och skulle bestå av l stycken 45 cm torped­ Gakt/attack & bombare; förf.anm.) samt ubåt som M. P. Thunberg tillverkade beskrivningar (av specifika klasser) m.m. tub. miniubåtar (till vilka de tidigaste dykfar­ 1770. Någon riktig ubåt konstruerades Dessa uppgifter kommer från allt mellan Kommitten inriktade sig även på att kosterna och dagens miniubåtar kan räk• dock aldrig efter den modellen. De första attacherapporter till franska, engelska studera olika typer av undervattensbåtar nas; förf.anm.). ubåtar som byggdes i Sverige var A.B. och tyska tidskrifter m.m. som skulle kunna komma i fråga. Bl.a. Ubåten (dykfarkosten) och miniubå• Sandahls ubåt 1869, S.V. Zethelius ubåt Under 1800-talets senare hälft ge­ studerades en speciell typ av undervat­ ten (minifarkosten) som sådan har en från 1870 och T. Nordenfeldis ubåt från nomfördes i Sverige ett antal utredningar tensbåt17, nämligen den amerikanska 13 lång historia. En medeltida krönika från 1883. Ingen av dessa rönte dock något in­ i samband med försvarsbesluten • Bl.a. Hollandtypubåten. Man tittade bl.a. på 4 1320 berättar, att Alexander den store tresse från den svenska marinen. Herr T. tillsattes den s.k. Cerlkommilen (1901 )1 aktionsradien (1500 nm i marschläge l 40 (på 300-talet f.Kr.) skall ha låtit sig ned­ Nordenfeldt's ubåt från 1883 väckte (även kallad sjökrigsmaterialkommitten n m i uläge) och framdrivningsmaskineri­ sänkas till havsbotten i Alexandria, tro­ dock omfattande internationellt intresse; 1901) som hade att titta på flottans fram­ et (i det här fallet en ångmotor). Men i ligtvis i en tunna. Nästa uppgift om un­ han anses vara den förste som rönt inter­ tida fartygsbestånd m.m. I sitt betänkan• slutändan fastnade man för att bygga en dervattensfarkoster, som man hittar i nationellt renomme som ubåtsdesigner. de15 avgav kommitten bl.a. följande åsik• egen i Sverige. den historiska litteraturen, är den ritning Hans ubåt såldes också till utlandet, men ter om flottans framtida roll: Flottans Anledningarna till detta var troligtvis på en dykbåt som ritades av Leonardo den svenska marinen var som sagt inte uppgifter var att förhindra en invasion flera. Dels har vi haft en lång tradition av Da Vinci (1452- 1519)- någon undervat­ intresserad. över havet, förhindra handelsblockad, att bygga fartyg, och varvskapaciteten tensbåt tillverkades dock aldrig. År 1635 Ryssland hade skaffat sin första ubåt skydda Stockholm och Karlskrona (och hade ökat (i alla fall hade den anpassats 6 7 dels tillverkade De Son en ubåt i trä , men redan år 1866 (denna ubåt följde på ett om möjligt försvara skärgårdarna runt till pansarfartygsbyggnationer). Och enligt de teckningar som finns på denna antal tidigare ubåts-/dykfarkost projekt desamma) samt skydda rikets kuster mot hade den tekniska utvecklingen hunnit farkost torde den inte ha fungerat speci­ vilka avbrutits redan i projektstadiet), brandskattning m.m. till Sverige (flera tänkbara underleveran­ ellt bra. men det ryska ubåtsvapnet genomgick För att flottan skulle kunna genomfö• törsfirmor fanns också för att tillverka, Den första kända undervattensfärden ingen egentlig utveckling förrän efter ra ovanstående krävdes vissa tekniska eller anskaffa, teknisk utrustning m.m.), utfördes påThemsen år 1624, med en un ­ den ryska revolutionen (1917) när en utvecklingar och en förändring i taktiskt samtidigt som järn/stål kvalilen hade för• dervattensbåt i trä (överdragen med in­ återuppbyggnad av den ryska (Sovjetiska uppträdande. Bl.a. diskuterades frågan bättrats avsevärt. Dessutom fanns det, fettade djurhudar). Äran av att ha tillver­ år 1922) flottan beordrades". England om storlekar på framtida pansarbåtar, som vi skall få se, kompetens för ubåts• kat denna dykbåt tillkommer den hol­ beslutar sig för att inköpa ubåtar år 1901 anskaffning av nya s.k. jagare och att ut­ konstruktion inom landet - förutom ländske fysikern Comehus van Drebbel. och USA år 1900". Även Frankrike hade vecklingen av undervattensbåtar nu hade Nordenfelt m.fl. som tidigare hade byggt Någon praktisk användning fick denna satsat på ubåtar 1888 och Spanien skaffa­ hunnit så långt att detta nya vapensystem ubåtar i Sverige (då dock utan fram­ ubåt aldrig och efter Drebbels död 1634 de sin första 1887'". Den tyska flottan "ej borde lämnas obeaktat"; tillsvidare gång). föll den snabbt i glömska. skaffar sig dock inte ubåtar förrän 1905- dock endast för användande i skärgårds• föreslog, Det första resultatbringande ubåtsan• 06". och hamnförsvaret. Kommitten Hajen till i enlighet med detta, att en försöksubåt Anskaffning - fallet genomfördes under det amerikan­ 18 ska inbördeskriget. Kn Horace L Hunley skulle byggas. Detta var naturligtvis Tumlaren lät, i New Orleans, bygga CSS Pioneer Svenskt utredningsarbete - mycket framsynt av denna kommitte - All information som rör anskaffningsför• (1862), för att försöka bryta nordstatar­ inför bildandet av ubåtsvapnet helt i linje med tidens vingslag. farande av undervattensbåtarna fr.o.m. nas handelsblokad. Efterföljare följde Mycket lite av utredningsarbete - vad De krav som kommitten bl.a. ställde Hajen har hemlighållits, nästan redan 16 snabbt, och den 17/2 1864 lyckades Lt G gäller ubåtstyp - föregick införskaffan• på den ubåt som skulle byggas var , att från första början. Ett undantag är dock Dixon stöta en stångtorped i sidan på det av ubåten Hajen (vilket vi kommer den skulle ha ett deplacement på drygt besättningslistor (sjökommenderingsrul• korvetten Housatonic, som exploderade att få se); men redan år 1900 finns det 100 ton, en längd på ca 20meter och en lor) och dylikt. Detta innebär att det är och sjönk. Det fanns dock fortfarande uppgifter på att Sverige börjat att intres­ största bredd på 3,5 meter. Farten i svårt att forska i detta ämne (det tar problem med framdrivningssystemen sera sig för utländska nationers ubåtsva• marschläge skulle vara på 10 knop och i fruktansvärt lång tid att få ut handlingar för undervattensbåtar. Främst utgjordes pen'2 Informationen vad gäller under­ uläge på 7 knop. Den skulle vidare vara ur arkiven) även om mycket idag är av­ dessa, vid den här tiden, av hand-, pedal- vattensbåtarna rör sig om allt mellan sta- inredd för 6 man och ha en aktionstid, hemliga!.

230 231 Ubåtarna i detta kapitel finns även men; förf.anm.) i Stockholm) skulle till­ presenterade parametermässigt i en bila­ höra 3:e fartygsklassen och tilldelas ga- för att ge läsaren en bättre översikt Stockholms station. Hon skulle bära vid analysen. namnet Hajen och erhålla det ständiga År 1902 beviljade riksdagen ett an­ tecknet V .J .D. slag på 400.000 för byggandet av en un­ Denna undervattensbåt var en så kal­ dervattensbåt1 ~ och uppdraget gavs till lad enkelskrovsubåt Hon fick en längd Marinförvaltningen att rita denna första av 21,6 (23,3) meter och en bredd på 3,6 konstruktion. Hon designades främst av meter. Hennes deplacement var 107 ton 20 kommendörkapten Carl Richson , som (i uläge 127 ton). Hajens vapenbestyck­ hade lång erfarenhet av ubåtsprojekte• ning utgjordes av en stycken 45 cm bog­ ring. tub, med en maxlast på tre torpeder. Richson hade nämligen bortåt 10 års Framdrivningssystemet var en 4 cy­ inblick i USAs ubåtsteknikprogram21 . lindrig A vance fotogenmotor (på 200 h p) Som ritkontorschef vid örlogsvarvet i och en elektrisk motor (fotogenmotorn han haft direkt kontakt var kopplad till en elektrisk generator, New York hade Peral med alla de ledande ubåtsteknikerna, samt en elektramotor kopplad direkt till både US Navy's och de privata leveran­ axeln. De elektriska ackumulatorballe­ näm• beväpning utgjordes av en stycken tor­ törernas. Troligen utnyttjade han dessa rierna hade en kapacitet av 70 hp, under 4 Som jämförelse mot Hajen kan pedtub. kontakter, i alla fall sina kunskaper, vid timmar, för kontinuerlig drift i uläge. Fo­ nas ett antal olika klasser (som tillverka­ valt En jämförelse med denna undervat­ konstruktionsarbetet av Hajen. Saker to gentankens kapacitet var 2200 kg foto­ des runt om i världen), men jag har typ tensfarkost visar Hajens överlägsenhet, som tyder på detta är, att dels uppvisar gen. För drivande av styrmaskin, torped ut tre undervattensbåtar av liknande främst vad gäller räckvidd. Detta efter­ Hajen slående likheter med Holland ty­ skjutning, trimsystem och luft användes för denna första ubåts analys. från som Peral saknade bränslemotor för drift pen, och dels måste de kontakter som en 25 hp luftkompressor med kapacitet av Den första är den spanska Peral där i ytläge (d.v.s. batterierna var den enda han skaffat sig ha kommit väl till pass när 420 liter luft om 150 ATM/timme). Hon 1887. Hon byggdes på varvet i Cadiz driftkällan). Vidare var hon som redan det gällde att välja utrustningsdetaljer var utrustad med en axel. Farten i ytläge den sjösattes 1887. stridigheter utbröt se­ ma­ nämnts inte byggd för gång i ytläge (som t. ex. periskop), som den svenska var 9,5 knop och i uläge 7 knop. Besätt• nare mellan konstruktören Peral och det visade sig att (marschdrift). marknaden inte kunde tillhandahålla. ningen kom att utgöras av 12 man. Hon rinministeriet, eftersom Man kan också göra en jämförelse Det periskop som valdes till Hajen var ombyggdes 1915-16 och utrangerades den hade allvarliga begränsningar. Perals revolu­ med Holland:s undervattensbåtar, både t.ex. ett italienskt - från Officina Galileo 1922. konstruktion var dock vid tiden framdrivningssys­ den amerikanska och engelska varian­ Firenze. Detta företag levererade även Diskrepansen i längd (och deplace­ tionerande vad gäller ten. Dessa båda liknar varandra i myck­ periskopen till de följande undervattens­ mentet på 111 ton lätt) som även har temet, som bestod av elektriska motorer. delen et, både vad gäller utseende och prestan­ båtarna som presenteras i denna uppsats. uppgivits i Halldin:s och Ellerström:s Farkostens inre upptogs till större och elektriska da - även om de skiljer sig något åt i För de nästföljande ubåtarna (f.o.m. böcker förklaras med den förlängning av av ackumulatorbatterier längd (GB = 19,2 meter och US = 16,4 1915) utgjordes de av en mix av italienska, Hajen som skedde 1915-16. Även egen­ motorer, som drev bl. a. de två propell­ meter), deplacement (GB = 120 ton och engelska och tyska periskop. Torpederna, skaperna för gång i ytläge förbättrades rarna. Djupstyrningen var okonventio­ av två vertikala pro­ US 75 ton, 100 ton efter mod) och beväp• som samtliga bar, var engelska Whitehead då genom en utbyggnad av förskepp och nell och utgjordes i =1st 35,5 cm bogtub och US = torpeder, vilka även bars av övriga tor­ däck. Samtidigt utbyttes även fotogen­ pellrar. Skrovet var utformat för gång ning (GB att den var mindre l st 45 cm bogtub ). pedbärande fartyg. motorn mot en 4 cylindrig Atlas Ull die­ uläge vilket innebar I uläge gjorde Än så länge ser man inget som direkt Den 4 december 1902 meddelade så selmotor på 135 hp. Ett högre, och läng­ lämpad för gång i ytläge. 22 hon 8 knop. Peral var en enkelskrovs­ skiljer sig åt mot Hajen, men farten både Kungl. Sjöförsvarsdepartementet , att re, torn förbättrade även det sjöduglighe• var 22 i yt- och uläge var högre för Hajen. De den av Kungl. Maj:t beställda undervat­ ten i ytläge. Hennes dykdjup var ca 30 ubåt på 77 tons deplacement. Hon Hon engelska gjorde 8 knop i ytläge och 5 tensbåten (som var under konstruktion meter- precis som för de övriga som pre­ meter lång och 2,87 meter bred. knop i uläge; den amerikanska gjorde 6 vid flottans örlogsvarv på Skeppshol- senteras i denna uppsats. hade tv å s tycken propellrar, och hennes

233 232 En annan sak som var fel med Hol­ teknikmässigt. Troligen var det enklare landtypen var att den även blev mycket att köpa, eller billigare. Jag har vid mina fuktig inuti. Detta är menligt för acku­ efterforskningar inte hittat någon förkla• mulatorerna. Vid flera tillfällen hände ring till detta faktum i någon handling. det även att sjövatten strömmade in och Hvalen byggdes i alla fall av Fiat-Gi­ sänkte Hollandtypen - även vid kaj- ge­ orgio, Spezia, Italien - augusti 1907 till nom ventiler och luckor. Behållarna för juli 1909. Denna undervattensbåt var en komprimerad luft - 2000 bar - utgjorde så kallad dubbelskrovsubåt Den fick en även de en fara p.g.a. explosionsrisken. längd av 42,5 meter och en bredd på 4,3 Vid denna jämförelse visar det sig att meter. Hennes deplacement var 186 ton. Hajen:s konstruktion utgjorde en or­ Hvalens vapenbestyckning utgjordes av dentlig utveckling (trots den relativt kor­ två 45 cm bogtuber. Framdrivningssyste­ ta aktionsradien) jämfört med sina ut­ met var bensinmotor - elektrisk motor, Holland ländska systerubåtar. Dels genom sin och den hade tre axlar. Farten i ytläge högre fart i yt- och uläge, dels genom var 14,8 knop och i uläge 6,3 knop. Be­ knop i ytläge och 5 knop i uläge. Hajen å elektriskmotor och hon hade en axel. I konstruktionen av tornet (som försvåra• sättningen utgjordes av 17 man. Den ut­ andra sidan gjorde 9,5 knop i ytläge och ytläge gjorde hon 6 knop och i uläge 5 de vatteninträngning även vid rätt så rangerades 1919. mellan 6,5-7 knop i uläge. knop. Hennes beväpning utgjordes av grov sjö) och dels genom användandet av Man kan fråga sig varför Hvalen be­ Denna högre fart innebar naturligtvis två stycken utanpåliggande torpeder. fotogenmotor (vilket nästan helt elimi­ ställdes med bensinmotor, eftersom en att aktionsradien minskade jämfört med Hennes besättning utgjordes av 7 man. nerar risken för bensingasexplosion om­ sådan utgör så stora risker jämfört med andra ubåtar vid fullfart. Den amerikan­ Alose var i huvudsak avsedd för hamn­ bord). en diesel eller fotogenmotor, men så ska Hollandubåten hade t.ex. en aktions­ försvar. Även denna undervattensbåt, Nästa utländska impulspaket, vad gjordes i alla fall. radie på 1500 nm med ? knop (marsch­ som storleksmässigt liknade Hajen, hade gäller undervattensbåtar, kom från Ita­ En jämförande analys med Hvalen drift) jämfört med Hajens 640 nm med 8 betydligt lägre fart både i yt- och under­ lien. Redan innan förvärvet av Hvalen mot en annan nations l:a klass ubåt är knop (marschdrift). Denna stora skillnad vattensläge. måste det ha stått klart för den svenska svårare att göra än den för Hajen. Dels är 24 kan inte enbart förklaras med att högre En sak som Peral, Hollandtypen och flottan, att den italienska ubåtstekniken ritningarna, över Hvalen, på italienska fart minskar aktionsradien, inte heller Alose (m.fl.) hade tillsammans var att de (m.fl. fartygstyper) hade mycket att er­ varför det är svårt för mig att vara hade de amerikanska eller engelska stör• var utrustade med bensinmotorer, vilket bjuda i konkurrens med övriga europeis­ 100%igt säker i mina bedömningar, och re bränsletankar. Förklaringen ligger i kan medföra risker på en undervattens­ ka ubåtsnationer. dels var det inte många nationer, vid den att Hajen var utrustad med en fotogen­ båt. Bensin är mycket lättantändligt och Succen med Hajen innebar att den här tidpunkten, som hade l:a klass ubå­ motor, vilken har betydligt mindre verk­ en av dess förbränningsprodukter är svenska flottan än mer insåg fördelarna tar som gör sig lämpliga för en jämföran• ningsgrad och större bränsleåtgång/ef• mycket farlig att inandas. Bensin är dess­ med undervattensbåtar. Men eftersom de analys. De amerikanska och engelska fektuttag. Men det fanns troligtvis en utom mycket flyktig och strävar därför Hajen varit avsedd för hamn- och skär• (m.fl .) var helt enkelt för dåliga för att en viktig anledning till varför man valde fo­ att sprida sig i båten- ventiler och regle­ gårdsförsvar behövdes nu en undervat­ analys med dem skall kunna göra sig togen - bensin är nämligen oerhört mer ringsmekanismer på bensinmaskiner tensbåt som hade kapacitet för större möjlig (eller vara något så när rättvis). explosiv än fotogen. Detta faktum kom­ måste därför hållas i det bästa tillstånd. uppgifter- d.v.s. en klass l ubåt. De enda nationerna som hade tillräckligt mer jag att ta upp och beskriva lite sena­ En bensin motor behöver även en induk­ År 1907 beviljade riksdagen medel bra ubåtar var Tyskland och Italien. Ef­ re i min uppsats. tor för att igångsättas. Utan en sådan för att bygga ytterligare 3 undervattens­ tersom Hvalen är den italienska kons­ En annan undervattensbåt som man (om den slås ut) måste bensinmotorn båtar av 2:a klass (d.v.s. av Hajen stor­ truktionen lämnar det endast Tyskland 23 kan använda i denna analys är den fran­ igångsättas utan hjälp av elektromotorn; lek) och l undervattensbåt av 1:a klass kvar. Denna analys måste därför genom­ ska Alose från 1904. Alose var en enkel­ detta kan ta lång tid. Den gas som bildas 2:a klass ubåtarna blev Ub nr 2-4 och l:a föras mot den tyska U-l. skrovsubåt på 68 ton. Hon var 23,5 meter kan även strömma ut ur en felaktigt öpp• klass ubåten blev H valen. Ett sådant pro­ U- 1 var en dubbelskrovsubåt på 238 lång och 2,26 meter bred. Hennes fram­ nad ventil och angripa maskinisten, i vär• jekt, som en l:a klass ubåt, måste då ha tons deplacement. Hon hade en längd av drivningsmaskineri var bensinmotor - sta fall med dödlig utgång. överstigit vår förmåga att bygga själva 42,4 meter och var 3,8 meter bred. Fram-

234 235 -- drivningssystemet var 2 stycken fotogen­ Ub nr 2-4 (som beställdes samtidigt motorer - 2 stycken elektriska motorer; som Hvalen) byggdes på Motala verk­ och hon hade 2 stycken axlar. Hennes stad i Motala (Nr 2 mars 1908 - novem­ fart i ytläge var 10,8 knop och i uläge 9 ber 1909, nr 3 mars 1908 - december 1909 knop. Hon hade vidare 22 mans besätt­ och nr 4 september 1908 - september ning och l stycken 45 cm torpedtub. Hon 1909). De utrangerades i november 1927, utrangerades 1919. december 1927 och september 1928. De U-l kom i tjänst i december 1906 och var undervattensbåtar av Richsontyp - var den tyska flottans första ubåt. Tyska en vidare utveckling av Hajen. varv hade dock tidigare konstruerat och Dessa undervattensbåtar var så kalla­ byggt undervattensbåtar, men detta hade de enkelskrovsubåtar. De fick en längd varit på beställning från Ryssland. U-1 av 26,75 meter och en bredd på 3,6 me­ var en utveckling av de (vid Germania­ ter. Deras deplacement var 138,6 ton. Werft i Kiel) för Ryssland byggda Deras vapenbestyckning utgjordes av en ubåtarna Karp, Karas och Kambala på 45 cm bogtub (med två omladdningar). 236 ton. De båda propellrarna drevs i yt­ Framdrivningssystemet var en 6 cylindrig U2 läge av fotogenmotorerna, som samtidigt fotogenmotor (dieselmotor) - elektrisk a axlar de kläder och lappjäxor, att värmekami• via generatorer även laddade batterier­ motor, de hade en axel. Farten i ytläge hitta några uppgifter på hur mång 8,5 knop ner skulle installeras och att det fanns be­ na. Vid Vk-I:s utbrott hade ubåtstekni­ var 9 (antagligen bara 8,8) knop och i hon hade. I ytläge gjorde hon 8 knop hov av reservbesättningar för avlösning. ken nått en sådan utveckling att U-l inte uläge 7 (antagligen bara 6,6) knop. Be­ (troligen bara 7,5) och i uläge be­ Man kom vidare fram till att periskopen kunde räknas till de stridande enheterna, sättningen utgjordes av 10 man. Aktions­ (troligen bara 5). Hon hade 10mans en 45 cm var så svaga att de (vid framfart i uläge) dock användes den som utbildningsubåt radien vid ca 9 knop var 800 nm, och i sättning, och var utrustad med skulle brytas av isen, även i brutna isrän• under större delen av kriget. uläge med ca 7 knop var den 28 nm. Fo­ torpedtub. att nor. Däremot kunde de tack vare sin Vid en jämförelse mellan dessa båda togentanken var på 4648 liter, vilket var Man ser vid en jämförande analys vad gäller starka skrovform bättre transportera sig i undervattensbåtarna är det tre saker som nästan en fördubbling mot Hajen:s. U2-U4 var överlägsna 0 - 1 Dessut­ marschfart i ytläge än en torpedbåt. slår en. För det första vägde U-1 ca 50 Dessa undervattensbåtar liknar till fartresurser, både i yt- och uläge. slutsatsen blev, att för att vintertid ton mer än H valen, utan att för den skull sin skrovkonstruktion mer ett fartyg än om var 0 - 1 utrustad med bensinmotor­ underlätta undervattensbåtarnas använ• vara mer än marginellt större. För det en ubåt, men likheterna är ändå slående vilket kan utgöra en stor risk. dande ett antal saker borde iakttagas. andra har Hvalen två torpedtuber mot med Hajen i övrigt. Under mars månad 1911 genomför• och Ub Periskopen borde tillverkas lufttäta, steg U-l:s enda, vilket innebar att Hvalen Diskrepansen vad gäller motorn be­ des ett antal försök med Hvalen som de borde tas för att förhindra isbildning på kunde skjuta en andra torped betydligt ror på att ubåtarna genomgick en om­ nr 2 för att utröna "det inflytande linsen, inga till- eller avloppsventiler bor­ fortare än U-1. Och för det tredje hade byggnation (1915-16), som bl.a. omfatta­ klimatiska förhållandena vintertid kunde åtar un­ de läggas i vattenlinjen (detta för att för• H valen större fartresurser i ytläge än U­ de utbyte av fo togenmotorn mot en 6 cy­ utöva på användbarheten av ub möjliga hindra isbildning), avloppsluften borde l , som å andra sidan hade större i uläge. lindrig dieselmotor (typ Atlas Ull diesel, der vintertid, och för att i största sagda ledas utombords (för att den utrusande Den 4 januari 1910 skrev varvschefen fyrtakt, enkelverkande) på 200 hp. mån kunna minska olägenheten av 2 25 l kalla luften, som stått i tankarna, inte på Stockholms station till Kungl. Maj:t U b nr 2-4 kan vid en jämförande ana­ inflytande" " . Proven genomfördes såvä s på sk ulle sänka temperaturen i undervat­ och föreslog att Hvalen måste läggas in lys jämföras med den nederländska un­ i yt- som i uläge sedan de uppvärmt tensbåten vid intagande av uläge) och på varv för reparation av skadade cylind­ dervattensbåten 0-1. Hon var en s.k. en­ olika sätt och under olika tider. Proven efter en­ bränsletankar borde inte läggas över vat­ rar i explosionsmotorerna m.m. Repara­ kelskrovsubåt på 105 tons deplacement visade att undervattensbåtarna acku­ tenlinjen (om den använda bränslemäng­ tionstiden beräknades till ca 3 månader. (124 i uläge). Hennes längd var 20,42 me­ dast en timmes uppvärmning med upp­ dens vikt skulle ersättas av vatten). Detta stärker åsikten att bensinmotorer ter, och hon var 4,89 meter bred. Fram­ mulatorbatterierna var tillräckligt Vad gäller manöverapparater, vars inte är att föredra på ubåtar; trots den drivningsmaskineriet var ( Otto:s) ben­ värmda för att de skulle kunna vara be­ tt­ funktion kunde förhindras av isbildning, högre fart som kan uppnås, och den läng• sinmotor (på 160 hp) och elektrisk motor boeliga. Däremot föreslogs att besä - borde de inte förläggas i överbyggnad el- re aktionsradien som är fallet. (på 65 h p). Tyvärr har jag inte kunnat ningen skull e utrustas med varma/fodra

237 236 ler på däck; samt att fläktarna borde vara landtyp). Hon var byggd i Fiume (Ung­ så anordnade att de genom luftcirkula­ ern) på licens från Holland:s bolag. SS/3 tion kunde fördela värmen i båten på ett var en dubbelskrovsubåt på 274 tons de­ lämpligt sätt. Slutligen framhölls det att placement. Hon var 32,89 meter lång och möjlighet fanns för att förlägga ubåtarna 4,2 meter bred. Framdrivningssystemet vid varven med besättning kommende­ utgjordes av två stycken 6 cylindriga ( 4 rad, vilket hade uttalats i Hvalenkom­ takts) dieselmotorer (som gav 250 hp vid missionens yttrande den 17/81910. 500 RpM l styck) och två stycken "Inter­ Detta sammantaget innebar natur­ pole" elektriska motorer (som gav 125 ligtvis att undervattensbåtarnas vinter­ hp (260 hp under J timme). Hon hade två kapacitet kunde ökas avsevärt. Även om axlar. Beväpningen utgjordes av 2 styck­ D6 de då, precis som idag, inte kunde opere­ en 45 cm torpedtuber (4 torpeder). Hon ra under hur svåra förhållanden som var vidare utrustad med två Galileo peri­ helst. skop av senaste modell - precis som de 4,24 meter bred. Framdrivningssystemet förrän efter 1914. De har därför inte varit Rysslands skärpta hållning mot Fin­ svenska ubåtarna. Farten i ytläge var 11 bestod av 2 stycken 1200 hp dieslar och 2 föremål för närmare analys i denna upp­ land och Tsarens planer på en omfattan­ knop och i uläge 11 knop. stycken 550 hp elektriska motorer - hon sats- men jag vill i alla fall nämna att de de rustning av den ryska flottan- uppgif­ Vid en jämförelse ser man att SS/3 var den första lyckade dieselubåten i var under byggnation. ter som kan ha läckt via attacheerna till även om den väger 20 ton mer -och har England. Farten i ytläge var 14,5 knop I en handling från chefen för MS till Sverige - spädde på "rysskräcken" i mindre motorstyrka (nästan hälften mot och i uläge 9 knop. Beväpningen utgjor­ chefen för Sjöförsvarsdepartementet den 2 Sverige27 • Det fanns därmed ett ökat be­ de svenska) - ändå nästan gör samma des av 2 stycken 45 cm torpedtuber. Hen­ 5/5 1913 " föreslogs att undervattensbå• hov av fler l:a klass ubåtar. fart i ytläge. I uläge slog vi den däremot nes besättning var 25 man. tarna i framtiden skulle ges namn i stället Svärdfisken och Tumlaren (typ Fiat) inte. Frågan är bara om man kan tro på När man jämför Svärdfisken & Tum­ för nummer för attdölja antalet. Vidare byggdes (på licens från Italien) på Kock­ fartuppgifterna? De kommer nämligen laren med HMS D-1, ser man att de kraf­ föreslogs att de till byggnation, i nådigt ums varv i Malmö (juni 1912 till novem­ från tillverkaren, och verkar orimligt tiga (nästan tre gånger så starka) dieslar­ brev av 19 mars 1912, nybeordrade ber respektive december 1914). Dessa höga - i alla fall ulägesfarten. na på D- 1 inte innebar att hon gjorde ubåtarna av 2:a klass skulle erhålla nam­ undervattensbåtar var så kallade dubbel­ Kanonen på akterdäck (på Svärdfis• mer än marginellt mer framfart i ytläge, nen Laxen och Gäddan. De skulle även ­ skrovsubåtaL De fick en längd av 45,5 ken & Tumlaren) utgjorde säkerligen ett inte heller var hon snabbare i uläge. Det­ precis som de befintliga ubåtarna av meter och en bredd på 4,2 meter. Deras välkommet tillskott i arsenalen ombord. ta berodde antagligen på att hon vägde samma klass- tillhöra 3:e fartygsklassen. deplacement var 252 ton. Deras vapen­ Detta för att man nu kunde sänka mind­ nästan dubbelt så mycket som Svärdfis• Dessa undervattensbåtar var av samma bestyckning utgjordes av två 45 cm bog­ re fartyg utan att torpedera dem (eller ken & Tumlaren i ytläge. Vad detta be­ ubåtstyp som U2-U4. tuber och en 37 mm kanon (på akter­ om torpederna tagit slut), försvara sig rodde på är svårt att svara på, men en an­ Ritningen uppgjord vid Kungl. Ma­ däck). Framdrivningssystemet var 2 mot fientliga farkoster vid marschfart ut ledning kan vara att engelsmännen inte rinförvaltningen (ingenjörsavdelningen stycken dieselmotorer (Svärdfisken hade till operationsområdet (eller tillbaka till kunde tillverka tillräckligt små och star­ den 20/11911) fastställdes i enlighet med 6 cylindrar och Tumlaren 4 cylindrar l basen), samt ge torpederade fartyg nåda• ka dieslar- d.v.s. de var stora, tunga och Kungl. Maj:t brev den 6/3 1912. Likheter­ motor) och 2 stycken elektriska motorer. skott efter torpederingen. klumpiga. En annan anledning till hen­ na med den italienskbyggda Hvalen - Dieslarna var s.k. omkastbara, enkelver­ Svärdfisken och Tumlaren kan även nes stora vikt kan vara att de inte kunde och de på licens byggda ubåtarna Tumla­ kande, fyrtakt, Atlas SL dieslar (på 450 jämföras med den engelska HMS D-1. tillverka henne i tillräckligt tunn stålplåt. ren och Svärdfisken - är slående. Dock h p). De fick två axlar. Farten i ytläge var Hon var byggd i England 1908, och hade Inte heller framgår det av informationen har ett antal förändringar gjorts vad gäl• 14,2 knop och i uläge 8,5 knop. Besätt• ett deplacement på 495 ton (620 i uläge). hur många torpeder hon hade ombord. ler skrovformen - detta för att förbättra ningen utgjordes av 21 man. De utrange­ Hennes skrovtyp har jag inte hittat nå• stabiliteten i ytläge, samt även för att för• rades 1936. gon information om, men hon var troli­ Laxen till Braxen - (Svenska bättra farten vid marschdrift Hon var ett Svärdfisken och Tumlaren kan vid en gen - precis som alla andra 1 :a klass ubå­ ubåtar beställda innan 1914) enkelskrovsförsök (som Marinförvalt• jämförande analys jämföras med den tar vid den här tiden -en dubbelskrovs­ Ett antal undervattensbåtar beställdes, ningen själva genomförde) för att ut­ ungerskt byggda ubåten SS/3 (av Hol- ubåt. HMS D-1 var 50,16 meter lång och mellan 1909- 1914, som inte levererades veckla enkelskrovsmodellen - utveckla

238 239 klass 2 typen. Hon blev den enda av sin dernar Magnusson som FC (egentligen sort. Precis som H valen var hon utrustad inte på Hajen, utan på depåfartyget med två torpedtuber och kanon. HMS Ran- som agerade följ ebåt32 ), den Den 8/4 1914 befallde Kungl. Maj:t i första besättningen utbildades i samband 29 33 nåder , att de två 2:a klass ubåtarna som med provtursprogrammet Vid denna riksdagen beviljat medel till 1913 skull e provtur tjänstgjorde34 , förutom Magnus­ erhålla namnen Abborren och Braxen - son (FC Ran), Lt S.B. Sundin som FC de skulle tillhöra 3:e fartygsklassen. Pre­ Hajen, Falkman som fartygsingenjör (el­ cis som Laxen och Gäddan var dessa näs• ler maskinist?) & H.F. Hetzel som far­ tan en kopia på U2-U4 (även om däck tygsläkare. Detta visar att Hajen vid sin och torn skilde sig något åt), men de var första provtur var kraftigt underbeman­ något längre och hade två torpedtuber i nad. Den 10/8 1906 tillfördes hon kust­ stället för en. eskadern". Den 22/10-13/12 fick HMS Ran en ny 3 fartygschef, nämligen Kn C.A. Posse ". Hvalen (besällning) Uttagning av besättningar Intressant i sammanhanget är att Posse Mycket lite är dokumenterat om uttag­ redan 1901 hade skrivit en 21 sidor lång ningsförfarandet av besättningar till det­ artikel om undervattensbåtar" . Denna skinstaten (som tjänstgjort som torpedel­ verksamhet var så pass stort- tyder även ta nya vapensystem. Uttagningarna artikel, som belönades med Kungl. Ör• dare - som vidare skulle handha torped­ det på att man såg fördelarna med ett skedde (som tidigare nämnts) direkt på logsmannasällskapets silvermedalj, tar uppbörden), l underofficer av maskin­ ubåtsvapen, och att personalkvalilen var stationerna (av de lokala stationsbefäl• upp och beskriver undervattensbåten ur staten (som tjänstgjort som torpedeldare viktig. En bidragande orsak till den om­ havarna). I dessa handlingar finns endast det mest skiftande perspektiv - teknik, - som vidare skulle handha maskinupp­ fattande satsningen kan naturligtvis vara besluten om vilka som skulle vara med, taktik, utveckling och användbarhet vid börden), l underofficerskorpral ur rna­ unionskrisen som pågick. inte bakgrunden till varför de valdes ut. försvar av våra hamnar och vår handels­ skinstaten (som torpedeldare) l signal­ Behovet av kvalificerad personal Men lite om de tankar som fanns har jag sjöfart m.m. Att Ran fick Posse som far­ matros ur gemenskap (dagens värn• ökade också i och med att fler ubåtar till­ kunnat hitta. tygschef visar enligt mitt förmenande att pliktssystem), som varit kommenderad fördes marinen. Enligt ett koncept på en 40 Under maj-juni 1904 meddelade man satsade på detta nya vapen. Genom på torpedbåt eller torpedskola, samt 2 skrivelse - som avgick från Flottans Kungl. Sjöförsvarsdepartementet - che­ att utse en person som var så insatt i un­ torpedeldare ur l:a klassen - samman­ stab till Kungl. Sjöförsvarsdepartemen• fen för flottans stab- att ett antal office­ dervattensbåtens alla olika aspekter - lagt alltså 8 man. Denna relativt höga tet - uppgick behovet av kvalificerad rare skulle placeras i stockholmsstatio­ som Posse var- visade man att ubåtsvap• tjänstegrad för bemanningspersonalen personal (till en l:a klass ubåt och två 2:a nens station för övrig tjänstgöring30. Det­ net var en prioriterad verksamhet. Dess­ tyder, precis som det ovanstående, på att klass ubåtar) 1907 till 35 man. Som FC ta är troligtvis den första besättningsut• utom var det oerhört bra för ubåtsvapnet verksamheten sågs som en prioriterad för l:a klass ubåten (Hvalen) avsågs t.ex. tagningen. Att det inte står några namn att få en så kunnig- och i ämnet insatt­ sådan - inte alls som något som man en kapten ur l:a lönestaten, d.v.s. mot­ kan betyda att de - och deras tjänstgö• person. egentligen inte ville ha, men som man svarande dagens örlogskapten - vilket ring - skulle hållas hemliga. Detta går i Ytterligare ett tecken på att det var tvingats till. vid den här tiden var relativt ovanligt för linje med vad som tidigare anförts i min en prioriterad verksamhet var att Kungl. Vid flottans övningar 1905 (vid en så liten farkost- som H valen trots allt framställan. Maj:t - redan den 2/8 1904- i nåder be­ Stockholms station) sammanfördes be­ var jämfört med dåtidens fartyg. 39 Den 15 juli 1904 meddelade så Kungl. stämt3", att Hajens besättning skulle ut­ sättningsbehovet för Hajen med Ran . I en handling som skickades från Ma­ sjöförsvarsdepartementet - chefen för göras av: l löjtnant (eller underlöjtnant), Det sammantagna behovet för dessa rinstaben till statsrådet och chefen för flottans stab - att Kungl. Maj:t i nåder l underofficer av styrmansstaten (som båda var enligt Flottans stab 34 stycken Kungl. Sjöförsvarsdepartementet (den 3/ 41 bestämt att undervattensbåten Hajen tjänstgjort som underofficer. På torped­ (av relativt hög grad). Detta att Hajen 3 1909) framgår det att Kungl. Maj:t i 31 nåder befallt, att förutom att det av Ma­ skulle sjösättas den 16 juli • Provturerna, båt eller torpedskola-som vidare skulle medverkade så pass tidigt i den ordinarie för Hajen, som förlades till lilla Värtan, handha uppbörden förutom torped- och verksamheten -och att personalbehovet rinstaben begärda besättningsbehovet påbörjades i oktober 1904 med Kn Wal- maskinuppbörd), l underofficer av ma- för denna (sammantaget) begränsade skulle lända till efterrättelse, skulle per-

240 241 utvecklingen ubåt användes sedan sona! - uttagna för undervattensbåts• ubåtsvapnet hade diskussioner förts Den internationella från Italien. Denna 44 om de första - byggde Svärdfisken tjänst- såvitt möjligt vara uttagen på fri­ länge om hur den skulle anordnas hade hunnit långt, även som förlaga när vi - inte licens. Delfinen däre• villighetens väg (på respektive station). Tillsvidare pågick den skolmässiga ut­ egentliga undervattensbåtarna och Tumlaren- på i de räckvidder, som Marinför• Vidare framgår det, att "De som uttages bildningen vid samma officers- och man­ kom upp tillnärmelsevis mot var en försöksubåt tidsmässigt, som bör ha ådagalagt ett pålitligt uppförande skapsskolor som för dem som skulle och operationslängder valtningen själva konstruerat. De första internationella un­ ubåtarna (U2-U4, och god tjänstbarhet". tjänstgöra i torpedvapnet Den tekniska vi gör idag. De övriga 2:a klass dock ett stort Abborren & Brax­ Ett annat bevis för att denna uppfatt­ ubåtsutbildningen pågick ombord på dervattensbåtarna utgjorde Laxen & Gäddan och handels­ efter­ ning delades av chefen för Marinstaben ubåten, under de perioder när man inte hot mot övriga örlogsfartyg, och en) klarade vi av att bygga själva, 42 fartyg, redan från första början. som de i princip var kopior av Hajen. är att det i en tjänsteskrivelse - som var ute med resten av kustflottan och under­ kan man säga att skickats till statsrådet och chefen för övade- eller samtidigt med övningsverk• Varför Sverige införskaffade Teknikmässigt rätt så var, Kungl. Sjöförsvarsdepartementet (den 3/ samheten. Man inser naturligtvis beho­ vattensbåtar överhuvudtaget är samtliga av våra undervattensbåtar av att än sina 3 1908)- framgår, att det med hänsyn till vet av att en specialskola för ubåtsfolk självklart. Det ökade behovet vid en jämförande analys, bättre fart i undervattensbåtens effektivitet vid för• inrättas för att deras speciella utbild­ skydda den svenska kusten, skärgården utländska systrar; både vad gäller starkt (ak­ svaret av våra kuster var viktigt att det ningsbehov skall kunna tillgodoses. En och handelssjöfarten utgjorde ett vatten, och oftast även räckvidd kan ge­ av fotogenmo­ var speciellt utvald och skicklig personal sådan inrättning inrättades också. incitament. Undervattensbåten tionsradie). Användandet fritt, gjor­ - "till vilka man kunde hysa fullt förtro• Den 28/4-28/6 1910 genomfördes för nom sin relativa osynlighet operera torer-i stället för bensinmotorer- upptäckt. minskades ende" - som togs ut till dem. Det var första gången (vad jag har kunnat hitta i utan nämnvärd risk för de att riskerna för explosion även viktigt (en!. C.MS) att den personal handlingarna) en skola för stampersonal Det utredningsarbete som utfördes jämfört med de utländska. Undantaget llt. Inför in. Använ• som togs ut verkligen ämnade stanna med Blenda (Ubåts depåfartyg med inför inköpen var rätt så margine är H valen, men hon köptes ju 45 utredningen i den övergri• inträdde även det rätt kvar en längre tid i "örlogstjänsten", ef­ stab), Hvalen och U2 & U3 • De som ge­ Hajen ingick dandet av dieslar som Tysk­ tersom det annars kunde finnas risker nomgick denna utbildning tillhörde då pande frågan om det framtida försvaret. så tidigt (1909-tal), samtidigt "beträffande hemlighållandet av vårt un­ den nystartade Undervattensbåtsskolav• Betydligt mer arbete lades ner på frågan land och England m.fl. Det verkar också dervattensbåtsförsvar" om folk gick till delningen. Omfattande skolutbildning, om nya pansarfartyg, eventuella jagare som om vi hade bättre kunskap vad gäl• åtskropps­ civila yrken. Det skulle därför meddelas kombinerad med övningsverksamhet, och nya typer av torpedbåtar. Undervat­ ler stålplåtsframställning, för ub dem som ville anmäla sig till undervat­ pågick sedan framöver. I dag ligger tensbåtsfrågan behandlades nästan bara i byggnationerna, än omvärlden. tensbåtstjänstgöring de "extra förmåner, ubåtsskolan på Berga Örlogsskolor, i en bisats- det nämndes att utvecklingen Sammantaget kan man därför med som under densamma kunna erhållas". närheten av 1:a ubåtsavdelningen och nu hunnit så långt (vad gäller dessa far­ fog påstå att de svenska undervattens­ Detta om något borde väl bevisa att deras ubåtar. Denna närhet mellan sko­ koster) att försök kunde igångsättas. En båtarna, vid en internationell jämförelse, - om inte ubåtsvapnet var en prioriterad verksam­ la , och den myndighet som praktiskt undervattensbåt skulle därför byggas på visar sig vara minst lika bra het, och att personalen var väl omhän• skall genomföra det som lärs ut, är av prov. Den främsta anledningen till varför bättre än si na utländska systrar. dertagen- i alla fa ll vad gäller extra för• stor betydelse. vi byggde själva (och inte köpte in) var När man tittar på uttagningsförfa• under­ måner. antagligen den att vi ansåg oss kapabla randena av besättningar till dessa En sak som man- från stabsnivå- vil­ att bygga en. Dessutom är det oftast billi­ vattensbåtar- det nya ubåtsvapnet- ser le trycka på var dock åldern för de som Sammanfattning av analyser gare att göra själv än att köpa - kunska­ man nästan direkt att det satsades or­ sökte till ubåtsvapnet43 Det poängtera• De slutsatser som man kan dra av ovan­ pen om hur man bygger fanns ju redan dentligt på detta nya vapen. De negativa des att åldern för sökande inte borde stående analys (som har bäring på mina på Marinförvaltningen. tongångar som florerade internationellt vara över 40 år. Inte heller borde man frågeställningar) är fl era. Till att börja Vid byggnationen av Hajen, och ef­ finns det inga spår av i något dokument kvarstå mer än tjugo år i ubåtsvapnet, med kan man konstatera att ubåtsvapnet terföljande undervattensbåtar, användes (som jag har kunnat hitta). Den relativt därefter borde man överföras till annan bildades under en tidsperiod av tekniskt ett flertal varv och andra resurser (civila höga tjänstegraden, på de som tjänstgjor• tjänst i försvarsmakten. För tillfället ville snabb utveckling - undervattenstekni­ firmor - som leverantörer och underle­ de, slår mig också. man dock inte binda sig vid åldersgrän• ken hade överlag förbättrats, och den typ verantörer). Dels utnyttjades den varvs­ Kravet på kvalificerad personal väck• ser, utan man ville avvakta vad erfaren­ av undervattensfarkost som uppträdde i kapacitet som fanns inom landet och dels tes tidigt; även så kravet på att de skulle heterna skulle visa framöver. början av 1900-talet gör verkligen skäl internationell. Hvalen (den första stora ha "ådagalagt ett pålitligt uppförande Vad gäller utbildning av personal för för namnet ubåt (undervattensbåt). l:a klass ubåten) köptes helt enkelt in och god tjänstbarhet". Ubåtsvapnet var

242 243 alltså en prioriterad verksamhet, och ing­ Marinstabens öppna arkiv (f.d. Flottans stab) Carnpton-Ha/1, Richard: Submarine boats - Fotnoter the beginning of underwater warfare, (New en verksamhet på vilken man avlastade Kr A , Marinstaben, Utrikesavdelningen. Serie 1 Informationen i detta kapitel, vad gäller de York 1983) oönskade individer. ev, volym 1 & 2, sakregister omkring 1900- tekniska uppgifterna för miniubåtarna och att Ubåtarna sattes också- nästan direkt­ 1913 respektive 1900- 1909. Ekman, Per-Olof: Havsvargar - ubåtar och Frankrike köpte in en Drzewiecki 3, är tagna ubåtskrig i Östersjön, (Stockholm 1984) in på att utföra skarpa uppgifter. Hajen var ur Hans Ellerström:s bok All världens musei­ t.ex. inblandad i flottans övningar 1905 Marinförvaltningens hemliga arkiv Ellerströrn, Hans: All världens museiubåtar, ubåtar, red S. Warfvinge, föreningen marin­ red S. Warfvinge, föreningen marinmusei vän• musei vänner, (Karlskrona 1985), passim (under unionskrisen). Detta hade man KrA, Marinförvaltningen, innehållsregister• ner, (Karlskrona 1985) 2 med största säkerhet inte gjort om man pärmen för marinförvaltninges inkommande Campton-Hall, Richard: Submarine boats­ Blandford inte sett fördelarna med sagda vapen. & avgående handlingar, sakregister m.m. Gunston, B: Submarines in colour, the beginning of underwater warfare, (New Hemliga delen. press Ltd (England 1976) York 1983), sid 18 3 KrA, Marinens ritningar, B198, B199, B200, Posse. K (Kn): Om undervattensbåtar, särskilt Där inget annat anges är detta kapitel en be­ vid för• Käll- & Litteraturförteckning B201 ' B202, B203, B204, B211 ' D42. D43. D46 med hänsyn till deras användbarhet arbetning av Gunnar Arteus bok Den gam­ Ej tryckta arbeten svaret av Sveriges kuster, Tidskrift i sjöväsen• la krigsmakten - En översiktlig beskrivning av de, Kungl. Örlogsmannasällskapet, 64:e år• den svenska försvarsorganisationen 1521 - Riksarkivet Privata arkiv gången 1901 , (Karlskrona 1902) 1901, Meddelanden från Militärhistoriska av­ hemliga ar­ Kungl. Sjöförsvarsdepartementets Kr A, Wilhelm Dyrssen:s arkiv, volym 16, Sjö• Stjerna, Leif: Utvecklingen av ubåtsvapen och delningen vid Militärhögskolan nr 1, (Stock­ kiv krigsmaterialkommitten 1901, diverse hand­ ubåtskrigföring i Tyskland 1919- 1935, Aktu­ holm 1985), passim RA, Kungl. Sjöförsvarsdepartementet, Kung­ lingar och PM. ellt och historiskt - meddelanden från MHA 4 Kr A , Marinförvaltningen, innehållsregister• liga brev, ankommande vid MHS 1976, (Kristianstad 1976) pärmen för marinförvaltningens inkommande RA, Kungl. Sjöförsvarsdepartementet, Sjöför• Militärhögskolan l militärhistoriska avdel­ Åh/und, Bertil: Från vanmakt till sjömakt - & avgående handlingar, sakregister m.m. svarskommitteerna, Certkommitten (1901 ), ningen Oscariansk sjöförsvarspolitik 1872-1905, Sär• 5 De militärhistoriska uppgifterna till detta ka­ Hemligt betänkande, ankommande Ulfving, Lars: Sjökriget Sverige - Sovjetunio­ tryck - Tidskrift i sjöväsendet (Kungl. Örlogs• pitel är tagna ur Per-Olof Ekman:s bok Havs­ nen ... , 60p uppsats vid seminarium på MHSI mannasällskapet), (Karlskrona 1989) vargar - ubåtar och ubåtskrig i Östersjön, Krigsarkivet MHA den 28 maj 1995, (Stockholm 1995) Åh/und, Bertil: Svensk maritim säkerhetspoli• (Stockholm 1984), sid 9ff. Där inget annat po­ ängteras. Kungl. Sjöförsvarsdepartementet - komman­ tik 1905- 1939, Marinlitteraturföreningen nr 6 doexpeditionens hemliga arkiv Tryckta källor 74, (Karlskrona 1992) Gunston, B: Submarines in colour, Bland­ ford press Ltd (England 1976), sid 17 Kr A, Sjöförsvarsdepartementets kommando­ Riksdagstryck 7 Ekman, Per-Olof: Havsvargar - ubåtar och expedition, serie B, volym 15, Avgående (H) Riksdagstryck, Riksdagens protokoll , för• Förkortningslista ubåtskrig i Östersjön, (Stockholm 1984 ), sid skrivelser, svarsbeslutet 1902 ATM Atmosfärstryck 15f. Denna ubåt - konstruerad av Ivan Alek­ Kr A, Sjöförsvarsdepartementets kommando­ bar Tryckenhet om 100.000 newton per Riksdagstryck, Riksdagens protokoll. för• sandrovskij - var 33 meter lång och vägde 355 expedition, serie E I, volym 12, 17, 18, 19, 20, m2 svarsbeslutet 1907 ton. Den motsvarade dock inte förväntningar• 22, Inkomna (H) skrivelser bog Bogmonterad - monterad i förskep- na vid sina provdykningar i Viborgska viken Officiella tryck pet och Björkösundet (1869-71) och togs aldrig i Marinstabens hemliga arkiv (f.d. Flottans Chefen för Marinstaben Marin Nytt nr 2 1979, Chefen för Marinen C.MS drift. Nästa ubåtstyp som byggdes var Stepan stab) FC Fartygschef Dzjevetskij:s olika ubåtstyper (vilka snarast Kr A, Marinstaben l expeditionen, sjökom• GB Great Britain (Storbritannien) kan betecknas som självmordsfarkoster). Ett menderingsrullor 1902-1909, serie Dill, vo­ Tidskrifter flertal modeller tillverkades - en som drevs av hp Horsepower (hästkrafter - motoref- Proceedings, februari 1991, (England 1991) en elektrisk motor (matad från en ackumula­ lym l fekt) ­ Kr A , Marinstaben l expeditionen, sjökom• tor) och en som var utrustad med periskop Kn Kapten inom området. menderingsrullor 1910-1921, serie Dill, vo­ båda var därigenom nyheter Litteratur Lt Löjtnant - och ett flertal andra konstruk­ lym2 Ä ven dessa Arteus, Gunnar: Den gamla krigsmakten - En n m Nautical mile (nautisk mil- sjömil) törers- förkastades av de beslutande instan­ Kr A , Marinstaben l expeditionen, Generalor­ beskrivning av den svenska för• översiktlig l serna. Tsardömets allt för tungrodda byråkra• der, serie E III, volym 5, 7, 18. RpM Revolutions per minute (varv minut) svarsorganisationen 1521- 1901 , Meddelanden ti förhindrade effektivt all vidare utveckling. US United States (Amerika) KrA, Marinstaben l expeditionen, Mob & från Militärhistoriska avdelningen vid Militär• ' Ulfving, Lars: Sjökriget Sverige- Sovjetuni- stat.avd, serie BI, volym 8. (1907) högskolan nr 1, (Stockholm 1985) VC Victoria Cross (engelsk orden)

244 245 jämförande analys av 32 KrA, Marinstaben l expeditionen, sjökom• onen ... , 60p uppsats vid seminarium på MHS/ planer för undervattensbåtar. Nordenfelt, !et är gjort på basis av en på de uppgifter som menderingsrullor, serie Dill, volym 1 (1902- MHA den 28 maj 1995, Stockholm 1995, sid 5 Hovgaard och Holland lämnade förslag, men !:a & 2:a klass ubåtar) avseende. År 1889 ge­ finns i: Richard Campton- Hall:s bok Subma­ 1909) 9 Proceedings, februari 1991, (England 1991 ), dessa lämnades utan Holland vann tävlan rine boats - the beginning of underwater war­ " Ellerström, Hans: All världens museiubåtar, sid 63 nomfördes en ny tävling, (hans undervattensbåt ansågs bäst), kongres­ fare (England 1983); Per-Olof Ekman:s bok red. S. Warfvinge, föreningen marinmusei 1° Campton-Hall, Richard: Submarine boats­ sen beviljade medel men dessa användes för att Havsvargar - ubåtar och ubåtskrig i Östersjön vänner, (Karlskrona 1985), sid 28 the beginning of underwater warfare, (New erström:s bok bygga rnanitoren Monterey. År 1893 genom­ (Stockholm 1984) och Hans Ell 34 KrA, Marinstaben l expeditionen, sjökom­ York 1983), sid 183 1985 - fördes så en ny tävling, vilken även denna All världens museiubåtar, Aktuellt menderin gs rullor, serie Dill, volym l (1902- 11 Leif: Utvecklingen av ubåtsvapen vänner, (Karlskrona Stjerna, vanns av Holland. Man beslöt sig nu för att Föreningen marinmusei 1909) och ubåtskrigföring i Tyskland 191 9-1935, ; kontrakt slöts 1895. 1985). Uppgifterna om SS/3 kommer från: bygga en undervattensbåt " Kr A , Marinstaben l expeditionen, sjökom• Aktuellt och historiskt - meddelanden från den modell som Holland Kr A , Sjöförsvars-departementets komman­ Det blev dock inte menderingsrullor, seri e Dill, volym l (1902- MHA vid MHS 1976, (Kristianstad 1976), sid var utrustad med ång­ doexpedition, E l , volym 20, ink skrivelser, framlagt, utan en som 1909) 126f. De första tyska ubåtarna var dock endast kraft istället för bensin motor, hade 3 propell­ H36, 13/2 1912. 36 KrA, Marinstaben l expeditionen, sjökom­ att betrakta som experiment. Den första rikti­ rar istället för l propeller och var betydligt stör­ 19 Riksdagstryck, riksdagens protokoll, för• menderingsrullor, serie Dill, volym l (1902- ga kan egentligen inte sägas ha kommit förrän re än den han framlagt (168 ton deplacement i svarsbeslutet 1902 1910. 1909) stället för 75 ton); hon kom att kallas för USS 2 , B198, box l ° Kr A, marinens ritningar 37 12 Kr A, Marinstaben, Utrikesavdelningen, Se­ Plunger. Denna undervattensbåt misslyckades Posse. K: Om undervattensbåtar, särskilt 21 Marin Nytt nr 2 1979, Chefen för Marinen, rie ev, volym l & 2, sakregister omkring p.g.a. sin intensiva inombords hetta (beroende med hänsyn till deras användbarhet vid för• (Stockholm 1979), sid 4 1900--1913 respektive 1900-1909. på ångmaskins framdrivningssystemet), dåliga svaret av Sveriges kuster, Tidskrift i sjöväsen­ " KrA, Marinstaben l expeditionen, general­ de, Kungl. Örlogsmannasällskapet, 64:e år­ 13 Åh! und, Bertil: Från vanmakt till sjömakt ­ styrförrnåga m.m. Den amerik anska regering­ order, serie Eli!, vol 5 bd (1902) flottans stab gången 1901, (Karlskrona 1902), sid 1-12 och Oscariansk sjöförsvarspolitik 1872-1905, Sär• en tog, vid systemskiftet 1896, sin hand från ink 5 dec dn: 506 -113 tryck- Tidskrift i sjöväsendet (Kungl. Örlogs• Holland. Holland hade nu bildat Hollandtor­ 105 23 protokoll, för• 3 mannasällskapet ), (Karlskrona 1989), Sid 57 f f pedoboat CO som nu under Holland:s ledning Riksdagstryck, Riksdagens " Kr A , Marinstaben l expeditionen, General­ en 75 tons undervattensbåt. De första svarsbeslutet 1907 order, serie E III, volym 18. Inkom fl.stab 3/8 14 RA, Kungl. Sjöförsvarsdepartementet, Kbr byggde försöken inleddes 1898. Den var från början 24 1904, d.n. 324 den 14/6 1901. (Denna kommitte bestod bl.a. Kr A, Marinens ritningar B 199, Box 1- 2 med svåra problem; styrsystemet 25 39 av: Ordföranden (viceamiralen och chefen för behäftad Kr A , Sjöförsvarsdepartementets komman­ KrA, Sjöförsvarets kommandoexpedition, t.ex. inte, beroende på att rodret satt flottans stab A F H Klintberg), överdirektö• fungerade doexpedition, serie El, volym 19, ink. skrivel­ inkomna skrivelser, serie El, volym 12, propellern. Ä ven salthaltvariationerna ren vid mariningenjörsstaten, riksdagsman­ framför ser, 2H, 4/1 191 O. (1905), 37H, beräkning över behov av under­ i New York:s hamn inverkade menligt på övningar 1905. nen H H Lilliehöök, varvscheferna i Sthlm 26 Kr A, Sjöförsvarsdepartementets komman­ befäl och manskap för flottans undervattensbåten:s flytkraft (i undervattens­ och Karlskrona, chefen för marinförvalt• doexpedition, serie El, volym 20, ink skrivel­ 4° KrA, Marinstaben l expeditionen, Mob & läge). Vintern 1899- 1900 var undervattensbå• ningen:s artilleriavdelning (Kk1gr W Dyrs­ ser, H58, 31/3 1911. stat.avd, serie BI, volym 8. (1907), 101 H ten i Washington, där den (efter viss ombygg­ Dahl­ 41 sen) och d.o. torpedavdelning (Kklgr P 27 , Sjöförsvarsdepartementets komman­ nation) köptes av regeringen. Kongressen be­ Åhlund, Bertil: Svensk maritim säkerhets• KrA gren) samt Kk2gr H Wrangel. El, volym 18, inkomna viljade nu medel till 6 undervattensbåtar till politik 1905- 1939 (Marinlitteraturföreningen) doexpedition, serie 15 RA, Kungl. Sjöförsvarsdepartementet, ank, H41 , 5/31909. som beställdes av bolaget (dessa blev något nr 74, (Karlskrona 1992), sid 6 skrivelser, mitten 1991 , Hemligt betänkande 42 Certkom större än Hollands 75 tons). '" KrA, Sjöförsvarsdepartementets komman­ KrA, Sjöförsvarsdepartementets komman­ den 9/11 1901. El, volym 17, inkomna "Där inget annat anges är de tekniska uppgif­ doexpedition, serie El, volym 22, ink skrivel­ doexpedition, serie 16 Sjöförsvarsdepartementet, ank, 5/3 1908. RA, Kungl. terna för de svenska ubåtarna i d etta kapitel ser, H109, 7/5 1913. skrivelser, H28, 1991 , Hemligt betänkande 43 Certkommitten en bearbetning av de uppgifter som finns i: 29 Kr A, Sjöförsvarsdepartementets komman­ Kr A , Sjöförsvarsdepartementets komman­ 9/111901. den KrA, Marinens ritningar, Bl98 (Hajen - box doexpedition, serie B, volym 15, avg. skrivel­ doexpedition, serie El, volym 17, inkomna 17 KrA, Wilhelm Dyrssen:s arkiv, volym 16, 1-8), Bl99 (Hvalen- box l- 2), B200 (U2- U4 ser, H43 , 8/4 1914. skrivelser, H28, 5/3 1908. 1901, diverse hand­ 44 Sjökrigsmaterialkommitten - box 1-5), B201 (Svärdfiske n/Tumlaren box 3° Kr A, Marinstaben l expeditionen, General­ Kr A, Sjöförsvarsdepart ementets komman­ och PM. lingar 1- 6), B202 (Gäddan/Laxen box l- 4), B203 order, (serie Eli!, volym 7 (1904) bl.a. flottans doexpedition, serie El, volym 17, inkomna I en PM som Dyrssen upprättade angående de (Delfinen box 1- 5) och B204 (Braxen/Abbor­ stab ink d.n: 258 skrivelser, H28, 5/3 1908. a undervattensbåtarna (som Ma­ ren box 1-2) samt B211 (Ub periskop) och D 45 amerikansk 31 Kr A, Marinstaben l expeditionen, General­ KrA, Marinstaben l expeditionen, sjökom• Richson personligen i USA inhäm• box 42, 43 & 46 (vapensystem). riningenjör order, (serie Eli!, volym 7 (1904) flottans stab menderings rullor, serie Dill, volym 2 (1910- r om) skriver han, att år 1888 inbjöd tat uppgifte Uppgifterna för de övriga, utländska, ubåtar­ ink 16 juli dn: 310 1921) den amerikanska regeringen till en tävlan om na är en underrättelsesammanställning (urva-

246 247 46 46 Där inget annat anges är de tekniska uppgif­ finns i: Richard Campton-Hall :s bok Submari­ Bilaga - Parametersammanställning iiver de i anall:sen använda ubåtarna < l terna för de svenska ubåtarna i dessa bilagor ne boats - the beginning of underwater warfa­ en bearbetning av de uppgifter som finns i: re; Per-Olof Ekman:s bok Havsvargar - ubå• Klass- Byggplats f Skrovtyp Dep/a- Längd f bredd Maskintyp Fartiyt- be.\·ät- Torped- Ö1•rigt namn byggår cement (i meter) l axlar l uläge ni ng tuber KrA, Marinens ritningar, B198 (Hajen - box tar och ubåtskrig i Östersjön och Hans i ytläge (i knop) (antal & 1-8), B199 (Hvalen - box 1-2), B200 (U2-U4 Ellerström:s bok All världens museiubåtar, ( i lon) kaliber) - box 1- 5), B201 (Svärdfiskenffumlaren box Aktuellt 1985 - Föreningen marinmusei vän• Hajen Örln~S \ ' il f V t'f / enkelskruv 1117 (III) 21 ,6 (23.~7) 13.6 FM-EM / 1 9.5 /ca7 12 Ist 4Scrn (lmhygxdes 1-6), B202 (Gäddan/Laxen box 1-4), B203 ner, Karlskrona 1985. Uppgifterna om SS/3 1902-4 19 15 -l (l. mmer från: Kr A, Sjöförsvarsdepartemen­ (S t11Ckholm) Utntngerad (Delfinen box 1- 5) och B204 (Braxen/Abbor­ ko 1922. Li~gcr i ren box 1-2) samt B211 (Ub periskop) och D tets kommandoexpedition, E I, volym 20, ink Karlsknma. 1912. Pcral Cadiz/ 1SS7 enkelskrov 77 22/2.H7 EM Ist Vid tiden rcvolu- box 42,43 & 46 (vapen system). sk rivelse r, H36, 13/2 (Spanien) tionerande fram- Uppgifterna för de övriga, utländska, ubåtar­ 47 Kr A, Sjöförsvarsdepartementets komman­ drivninf!ssystc m. Holland (US) New York l enkelskrov 74 16.4 / J.2 BM-EM/1 6/5 lst45t:m Modificntd 1yp = na är en underrättelsesammanställning (urva­ doexpedition , serie E l, volym 20, ink skri vel­ IHn-R (US A) l 00 t n n. 7 knop let är gjort på basis av en jämförande analys av ser, H36, 13/21912. (i •t lä •c). Holland(GI3) Eng land/IYO I cnkclsknlv 1211 IY.2/ J.6 BM-EM / 1 ~15 Ist Sjiink 1904 l :a & 2:a klass ubåtar) på de uppgifter som 3.'i •.'it:m (pttk iird av cll handelsfartyg) Sjönk ;\ ter l Y1 3 m1der l:x1g sering ti llnedskrotnin •. AlilSC Frankrike/ enkelskniV o~ 23.5/2.20 BM-EM/ 1 0/5 2st Av'>Ctld fö r 1904 utanpå- ha 1m1fön;var. li ggande Reserven 19 14. Mä1uhi'tlliJ1 7. Sjiink vid pmv med nya sjunk- ho m her l h ·;-den Spezia / 1909 duhht'lsknl\' 18(• 42.5 /4.3 UI\'1 -EJ\1/ 3 14.816.3 17 2st 45cm Uyggdes a\' (ltalil'n) Fiut-(;i,trg:itt, 1907-9. U-l Kici / IYOft duhhclskn 1v 238 42.4 /3.8 FM -EM /2 IOJ'I/Y 22 l .~ t45c m Tyska tlnnans C!'_r~ klmu l ) ! :a uhät. U2 · U4 Motala f 1909 enkdskntv 11!4 2(,, 7 5 / .'\,6 FI\1 *-EI\1 / 917 10 Ist 4Scm * I'Muth)'ltt'S l mot DM 1915. O· l Ncdcr1ilndcmi.l l Cl lkclsknw 105 20.4 2/ 4.0() BM-EM/ ? X.5 l 8* III lst45cm * Trolictvis hara ] 1)0(1 7,5 l S knop. Sviirdfiskcn l Knt•kumms/ dubbclskrtt\' 252 45.5 1 4,2 DI\1-El\1/2 14.2/ H,5 21 2st 4Scm Ä ven utrustad Tumlart•n 1914 (1\rla\mii) med l st37mm kanon. SS/3 (typ Fmmc /? cl uhhc lskn tv 274 32.H9/4.2 DM*-EM 12 11 / 11 b;t45..:m Taukar fanns på HilllaJld) (Un,gcm ) alt inkilpa den för 1471 55.000!: • HMS D-l En~ 1aml l IYOX 495 50.1 6/4.24 DM -EM 12 14 .5/i.J 25 2st4:'i..:m GB:s l:a lyl:kadc DM uhat. l ,l-IXt'll f Oriii~ S \' HT\' et l enkelskrov 140 26,7 13.6 L>I\1-EM/J S.X/6.6 lO Ist 45nn Sanunl-1 ubåts- (;iiddan 1914-15 (K·a) ty l som lJ2-U4. l)ell'int'n Bt • r~s u nds l enkclskrm· BX 42,5 / CH 4,3 OM-E!\1 /2 1 ~.6/6.5 10 Ist 45cm Även uutrustlid 1911-15 (9.4)* med Ist 37mm (Shwk hulm) kanon, l-tun var ena\' Marin- f'iirvaltnin~en h~· ggd fiirsiiks uh<"• t. "'Vid utbyte av motor ökadt's l'arlt'n i u l~ •c. Allhu rren l <')r]ogS\'li r n t / enkdsknt\' 174 31 / 3.1\ 1)~1-EM / 1 9,5 / 7,4 14 2st 45(·m Samma uhåts- Bran n 1914- 15 (K-a) t)'ll sum U2-U4. Nl1got llingre & Ut rush•d med 1st torpeder.

Förkortningar: FM = fotogcnmotor, BM = bensinmotor, DM= dieselmotor & EM =e lektrisk motor.

248 249 Kungl. Örlogsmannasällskapets bibliotek Bokrecensioner Biblioteket i KARLSKRONA Biblioteket hålles öppet måndagar och torsdagar kl 11.30-13.00. Under tiden Christian 3:s flotta då mässen hålles stängd Oul- och nyårshelgerna samt sommarsemester un­ der juli månad) håller även biblioteket stängt. l övrigt efter överenskommelse Marinehistorisk Selskap i samarbete med burg och å den andra Gustaf Vasa, som med bibliotekarien. Bibliotekarie är korresponderande ledamoten Gunnar Gyldendal utger en rad böcker om den tidigare med hjälp av Lybeck byggt upp Nordanfors. danska örlogsflottans historia. Den första en svensk flotta, och Kristian av Schles­ Telefon: Biblioteket under öppningstid 0455/259 91 boken kom ut 1990 med titeln "Flådens vig-Holstein. Bibliotekariens bostad 0455/1 05 62 födelse". Den anmäldes med omfattande Under kriget sökte Kristian III ge­ kommentarer av Bertil Åhlund i TiS nr 2/ nom köp av fartyg i Nederländerna, Eng­ Bibliotekets postadress är Amiralitetstorget 7, 371 30 KARLSKRONA 1991. Serien är planerad a t t föras fram till land och Skottland förstärka den danska Biblioteket i STOCKHOLM vår tid och skall avslutas med "Flåden ef­ flottan, ett försök som i stort sett miss­ ter 1945". Hösten 1995 utkom bok nr två, lyckades. Befälhavare för den förenade är uppdelat i två avdelningar. Den moderna litteraturen samt bildarkivet och som behandlar tiden 1533-1588. Jörgen H dansk-svensk-preussiska flottan blev Pe­ kalendrar har flyttats till Jungfrugatan 51, källarvåningen i MHS elevhotelL Den Barfod är författaren. der Skram. Under Skram kommendera­ äldre litteraturen, huvudsakligen de böcker som inköptes av framlidne korre­ Bok nr ett avslutas med Kristian Il:s de Måns Svensson Some den svenska sponderande ledamoten Karl-Erik Westerlund, finns kvar i Kastellet. Person­ avsättning och Fredrik I:s död. Den flottan. Hela flottan bestod av 18 danska, datorn finns på Jungfrugatan. danska flottan hade under 1500-talets 11 svenska och 10 preussiska skepp. I en Bibliotekarie är ledamoten Bo Granath. början varit framgångsrik men misslyck­ drabbning vid Bornholm drevs den ly­ Biblioteket är tillgängligt under tiden 1 oktober t o m 30 april efter överens• ades mot den av Gustaf Vasa uppsatta beckarnas flotta på flykten. Lybe~karna kommelse med bibliotekarien. Telefon: bostad 08-84 98 58, sommarbostad svensklybska flottan. Då Kristian II gick sökte sedan skydd i Köpenhamn. På 0221-301 30. Bibliotekets postadress är: Box 10186, 100 55 STOCKHOLM. i landsflykt skingrades den stora flotta, grund av lybeckarnas motgångar blev Telefon: 08-664 70 18 (till Jungfrugatan) överkopplad till bibliotekariens bo­ som kungar av den Oldenburgska ätten Wullenwaever störtad, och oenighet stad, då han ej finns i biblioteket. byggt upp under lång tid. I Danmark råd­ uppstod bland hansestäderna om hur kri­ de då viss oenighet om vem som skulle get skulle föras. I januari 1536 fördes väljas till kung efter Fredrik I. Vid en fredsförhandlingar i Hamburg, vilka re­ Kungl Örlogsmannasällskapets herredag i Odense i november 1533 slöts sulterade i stillestånd. Peder Skram gjor­ ett förbund mellan Danmark, Norge och de dock under våren kryssningar mot Schlesvig-Holstein, varigenom valet av tyska kusten och tog fartyg som pris. Att [8)~ l[D)~~~~w Fredrik I:s son Kristian, hertig av Schles­ få fred tog alltså lång tid, och inte förrän innehåller f n drygt 33 000 bildkartonger med över 100 000 bilder, sys­ vig Holstein, ansågs säkrat. Den mäktiga på hösten 1536 kan man anse, att Kristi­ tematiskt ordnade, lätta att finna. Arkivet finns nu i Sällskapets lokaler hansestaden Lybeck under ledning av sin an III var härskare över Danmark-Nor­ Jungfrugatan 51. Arkivet handhas av korresponderande ledamoten, borgmästare Jörgen Wullenwaever ville ge. Fred slöts dock inte förrän 1540. "In­ överstelöjtnant S tellan Bojerud, och (efter eget åtagande) redaktör emellertid ha en annan kandidat, nämli­ bördeskriget" hade Kristian inte vunnit Richard Areschoug, Erik Dahlbergsgatan 71, 115 57 Stockholm, te! 08- gen greve Kristoffer av Oldenburg, som av egen kraft; utan Gustaf Vasas och her­ 782 98 37. också hade varit förkämpe för den avsat­ tigen av Preussens understöd hade se­ Om Du villlåna bilder, vänd Dig till Richard Areschoug. te Kristian II. Wullenwaever och Kristi­ gern inte kunnat vinnas. an hade kontakter med bl a borgmästar• Då grevefejden var slut bestod den Har du själv några bilder en i Malmö Jörgen Koch och den skån­ danska örlogsflottan av 15 skepp. Det är ska adeln. Det utvecklades ett tronföljds• denna flottas uppbyggnad och utveckling, som kan doneras till arkivet? Det kan vara fotografier, teckningar, krig, som vi i svensk historia kallar greve­ som Jörgen Barfod ägnar sin bok. Det var reproduktioner av tavlor, kartor, bilder av personer m m, berörande fejden i vilken kombattanterna var å ena inte bara en materiell utan även en orga­ mariner, både utlandet men framför allt svenska marinen, d v s både sidan Lybeck och Kristoffer av Olden- nisatorisk förändring och upprustning. flottan och kustartilleriet. Sänd dem i så fall till Areschaug eller till Sällskapets sekreterare. 251 Redan på hösten 1536 utfärdades skepps­ fartyg, som hade erövrats. Skildringen av Färgstarka minnen artiklar för flottan, "Ordonants for Admi­ den danska örlogsflottans vidare utveck­ ral- og Orlogs-skibe". En nybyggnad sat­ ling fram till Fredrik Il:s död 1588 utgör Under titeln "Från Vaggeryd till Bis­ ungdomstiden. Svåra förhållanden knäck• tes igång, för vilken naturligtvis medel be­ bokens avslutning. caya" skildrar Stig Axelson, född 1911, te inte den unge grabben utan tycks sna­ hövdes. En viktig inkomstkälla var öre• Jörgen Barfods bok är mycket detal­ sitt växlingsrika liv i en bok, utgiven av rare ha sporrat till ytterligare ansträng• sundstullen. Många uppdrag utdelades till jerad i sin skildring av den danska flot­ Marinlitteraturföreningen (adr Militär• ning att nå högre mål. län, städer och mäktiga adelsmän. Det tans utveckling. Namnen på skeppen och högskolan, Box 27805, 115 93 STOCK­ Mer sensationell är skildringen av gällde anskaffning av materiel och vapen deras hövitsmän anges för varje år. Ä ven HOLM). Axelsons medverkan i operation "Stella till skeppen, men i uppdragen ingick ock­ utrustningsdetaljer räknas upp mycket Inom den begränsade ramen av Polaris". I slutskedet av Finlands fort­ så att skaffa sjöfolk, bösseskyttar och pro­ noga. Boken är nog en fin källa för ka­ knappt hundra sidor ger Axelson, på god sättningskrig ville man överföra den fin­ viant. Som vanligt på den tiden utfärdade lenderbitare vad avser gamla fartyg. För och lättläst prosa, glimtar från sin upp­ ska signalspaningens materiel, personal kungen mycket detaljerade föreskrifter, andra svenskar är den svår att arbeta sig växttid, sin utbildning och karriär genom och arkiv till Sverige. Författaren spela­ så t ex fick varje skeppshövitsman före av­ igenom. Även om man som svensk för• handels- och örlogsflottorna, via försäk• de härvid en mycket aktiv roll. segling ett "söbrev" utställt av kungen. står de flesta ord och uttryck finns det ringsväsendet till befattningen som Slutligen utgör den spännande redo­ Regler utfärdades också för hur skogarna många specialtermer, som man inte kla­ hamndirektör i Göteborg. I denna sist­ görelsen för en övning med ubåtsbärg• skulle nyttjas för skeppsvirke. Under rar. Och en dansk-svensk ordbok är det nämnda tjänst stannade författaren i 20 ningspiketen i Göteborg en dramatisk fredsperioden 1540-1560 behövdes flot­ inte många som har i sin ägo. Det är dock år, som skildrats i en tidigare bok. Av­ höjdpunkt. Med knapp nöd undgick man tan särskilt för att bekämpa det sjöröveri, en nyttig uppfriskning av Sveriges och slutningsvis berättas något om verksam­ en tragedi. som förekom både i Nordsjön och Öster• framför allt Danmarks historia under heten efter pensioneringen och om flytt­ Den fängslande berättelsen inbjuder sjön. 1500-talet. ningen till Frankrike. till sträckläsning men också till mången Under sin regeringstid skapade Kris­ För att på ett enklare sätt komma ige­ Boken har tre tyngdpunkter. Den för­ reflektion. Tag och läs. tian III en flotta, som kunde mäta sig nom det historiska förloppet har anmäla• sta utgörs av den besvärliga barn- och Per Insulander med de största i Europa. Vid Kristian ren använt en annan dansk bok, som III:s död stod hans son Fredrik II väl rus­ trots sin ålder var ganska lättläst och tad inför det krig som bröt ut 1563 mel­ trevlig, nämligen "Der! dansk-norske Sö­ lan Danmark och Sverige. I detta krig magts Historie 1553-1700" (tryckt i Kö­ The Discavery of the Bismarck möter vi de svenska sjöhjältarna Jacob penhamn 1861 !). Den finns i KÖMS bib­ Bagge, Klas Fleming och Klas Horn, som liotek i Stockholm. ­ alltifrån sjösättning till provtu­ med varierande framgång förde de Bo Granath Författaren är forskare vid Deep Sub Bismarck Hole, rer, utlöpandet via Danmarkssundet, svenska flottorna. På den danska sidan mergence Labarotary, Woods att söka efter striden mot Hood och Prince of Wales, var Herlut Trolie och Otto R u ud de mest CHRISTIAN DEN 3.s FLÅ DE USA och har ägnat sig åt År 1985 lycka­ "flykten" mot Brest och det bittra slutet. framträdande amiralerna. I och med A v Jörgen H BarJod fartygsvrak på stora djup. Titanie på 4000 Likaså får man en livfull skildring av den Erik XIV:s avsättning blev Sverige benä• 298 sid. Pris 280 D kr. des han finna vraket efter senare, 1988, brittiska flottans väldiga kraftsamling för get till fred. Freden slöts i Stettin 1570 Gyllendalske Boghandel meters djup och några år försöka hitta att finna och sänka Bismarck. utan några territoriella förändringar. KÖPENHAMN, 1995. gav han sig på uppgiften att Sökandet efter Bismarck genomför• Sverige skulle dock återlämna de örlogs- Bismarck. Många böcker har skrivits om slag­ des under två expeditioner, 1988 och skeppet Bismarck och dess enda och 1989. För val av utgångsläge och plane­ ödesdigra sjökrigsföretag år 1941. Den ring av sökområde hade man positioner bok, som här recenseras, skall främst från tre av de deltagande brittiska farty­ vara en beskrivning av hur man sökte ef­ gen, slagskeppen King George V och ter och återfann Bismarck på 4800 me­ Rodney samt kryssaren Dorsetshire. De ters djup. Men boken ger också en intres­ tre lägena var inbördes olika (1941 fanns sant och väldokumenterad skildring av inte nuvarande navigationshjälpmedel,

253 252 t ex Global Position System, som ger lä• Sökmetod var en kombination av sonar­ mångfald utmärkta foton, skisser och THE DISCOVERY OF THE BISMARCK get på några meter när) och man valde och video-sökning. Där havsbottnen var bilder som än mer levandegör beskriv­ A v Robert D. Sallard. Rodney's angivna läge som utgångs• något så när plan använde man sonar ningarna både av sökexpeditionerna (Madison Press Books, punkt. Sökfartyg var 1988 ett mindre med Argo svävande 50 meter över havs­ 1988 och 1989 och "jakten på Bis­ 40 Madison Avenue, forskningsfartyg, Starella, som hade vissa bottnen, vilket gav ett sökstråk på 1000 marck". Toronto, Ontario svagheter och begränsningar. År 1989 meter. I "bergsterräng" användes vi­ Bengt Rasin CANADA 1990) hade man ett betydligt lämpligare fartyg, deo-sökning. Man hade begränsad tid ett supply-fartyg från offshore-verksam­ till förfogande och halvtid var väl passe­ heten vid oljefälten, Star Hercules. Gott rad innan man gjorde ett första fynd av "Fornnordisk Sjöfart"- vitaliserad klassiker om utrymme för sökutrustningen, place­ "man-made" materiel. Delar av metall, ge­ rad i containrar på det rymliga däcket, rörstumpar, en trasig lejdare m m visade Man får gå ganska långt tillbaka för att dor, illustrerad. (Boken kan köpas , Box rejäla winschar, automatisk positione­ att man var nära vraket. Sökarnrådet finna den verkliga källan till vårt sekels nom Marinlitteraturföreningen ring och goda utrymmen överhuvudta• anpassades nu efter vrakspillrornas läge växande intresse för vikingatiden. Det 27805, 115 93 Stockholm.) Översättaren och bearbetaren, nyli­ get. Söksensorerna var inrymda i en "sjö• och mängd. Det är en spännande läs• var då man påträffade de båda, i gravhö• bortgångne hedersledamoten Bo uggla" som fick det passande namnet ning- hur man fann alltfler vrakspillror, gar bevarade skeppen, Gokstad (1880) gen har Argo. I den fanns videokameror, still­ hur man justerade sökområdet alltefter och Oseberg (1904). Efter dessa prakt­ Varenius tidigare marinstabschef, att göra bildskamera för färgbilder, strålkastare, fynden och hur man slutligen fann vra­ fynd i världsklass blev en svensk och en inte skytt några ansträngningar i side- och forward-Jooking sonarer, "höjd• ket. Det stod upprätt med kölen mot norrman, var och en på sitt sätt, fångade Falks forskningsresultat lättillgängliga behärs• mätare" m m, manövrering av Argo gjor­ bottnen, men de fyra artilleritornen var ja djupt engagerade i respektive vikinga­ Norden. Det har krävt, förutom i des med en joy-stick i sökcentralen i en borta, på deras plats gapade stora tom­ skepp. segelbåtskonstruktören August kande av tyska språket, vissa kunskaper men av containrarna. ma hål. Vid sänkningen kantrade slag­ Plym beslöt att med sin bäste båtbyggare latin, fornnordiska och isländska oli­ Personalen, som ingick i sök-teamet skeppet, kanontornen gled ur sina bar­ av särskilt utvald ek bygga en förminskad också samarbete med expertis inom har re­ var från Deep Submergence Laboratory, better och hamnade vid sidan av vraket. Gokstadreplik. Språkforskaren Hjalmar ka discipliner. Varenius' tolkning med bl a frivilliga, från US Navy m m . Det var På sin väg ner mot havsbottnen på 4800 Falk föresatte sig att efter grundforsk­ sulterat i denna svenska utgåva dels "veteraner" från tidigare expeditio­ meters djup rätades fartyget upp och ning enligt sin specialitet utarbeta en stu­ förnyat bildmaterial och utökad littera­ ner, dels nykomlingar- alla med ett brin­ hammade på en sluttande bergssida och die om fornnordisk sjöfart med särskild turlista. skisser, no­ nande intresse för uppgiften. Star Hereu­ på rätt köl. relation till Osebergsskeppet. Båda ver­ De 14 kapitlen med foton, les besättning utgjordes av brittiskt befäl Mellan beskrivningen av sökexpedi• ken råkade bli färdiga samma år- 1912. ter och register behandlar framförallt och manskap från Cape Verde. Sökper• tionerna har man lagt in en fyllig skild­ Norrmannen Hjalmar Falk (1859- - sjöfart, segling och livet ombord, sonalen var indelad i tre vakter om var­ ring av "Operation Bismarck" sett både 1928) var professor i nordisk filologi och - själva skeppet med utrustning, dera tre man som gick fyra-timmarsvak­ från tysk och brittisk sida. Detta har för­ angränsande vetenskaper. Han gjorde på - fartygstypsutvecklingen och sist men ter. visso beskrivits i många böcker. Vad som språkvetenskaplig grund en omfattande inte minst 1988 års expedition blev utan fram­ gör skildringen här särskilt intressant är och inträngande analys av sjöfart och - sjöstriden. bokens gång men inte utan resultat. Man fann att människorna har fått komma i cen­ seglation under förlängd vikingatid. Ar­ Här nedan följer ett urval av vrakspillror, som "definitely Jooked trum, deras känslor och relationer, che­ betet är av grundläggande karaktär och oräkneliga sakuppgifter, som så vitt be­ man-made". Dessa var dock icke från fernas överväganden och beslut, liksom har utnyttjats som marinarkeologiskt re­ kant- föga noterats i den rikliga vikinga­ Bismarck utan från vad man bedömde även relationerna mellan cheferna inbör• ferensverk. Men märkligt nog har det en­ litteraturen. En del kan vara känt och/el­ var ett segelfartyg från slutet av 1800-ta­ des. T ex det något frostiga förhållandet dast funnits tillgängligt på tyska, Alt­ ler ifrågasatt. let. Men det blev ju ett belägg för att sys­ mellan amiral Liltjens, sjöstyrkechef, och nordisches Seewesen. Vikingaskeppets unika byggnadsme­ och sist temet fungerade. kommendörkapten Lindemann, fartygs­ Det är därför glädjande att Falks in­ tod, först nitades borden ihop 1989 års expedition sökte i ett områ• chefen på Bismarck. Intressa nt läsning är tresseväckande och alltjämt i mycket ak­ surrades spanten vid bordläggningen de som anpassats till föregående års också de brittiska chefernas bedöman• tuella studie efter drygt 80 år nu utgivits (skalbygge), gav god följsamhet i sjön. Stark vind ruta. Sökandet försvårades av höga den och åtgärder. på svenska - Fornnordisk Sjöfart, Båt• Skeppet faktiskt slingrade sig. Man drog "bergstoppar", som ju ger sonar-skugga. Texten är kompletterad med en dokgruppen, Skärhamn 1995, ca 145 si- kunde dock få bord att lossna.

254 255 då tågvirke under kölen och sträckte det Berättelser från slagen vid Svalder år pets reling avsiktligt "skallrade" i vågrö• tet. Kanske sattes "skräckattributen" med hj älp av käppar. Vid hård bidevind 1000 och Stiklastad 30 år senare visar den relsen. De resliga vildjursymbolerna i för upp först när de kunde göra intryck, allt­ vältrades de största stenarna i barlasten stora likheten mellan sjö- och landstri­ och akter samt de många sköldarna så inte för en ödslig havssegling. över mot lovartsidan. Rå med segel togs den under vikingatiden. Också talrika bordvarts ökade vindfång och avdrift Bertil Stjernfelt vid behov ner liksom masten, om dess skildringar i sagorna ger en bild av den samt minskade samtidigt fart och stabili- svängningar i grov sjö kunde pressa isär vanliga sjöstridstaktiken. borden. I ett plötsligt nödläge måste den Rån med seglet tas ner. Från sin plats kapas. i aktern på sitt skepp ger hövdingen or­ I avsaknad av kompass styrde viking­ der om slagordningen - linjär. Förstävar• arna till havs efter solen eller stjärnorna. na förbinds med varandra, mellanrum "Leidarstjarna" är en germansk beteck­ för årorna. Kungsskeppet ell er det störs• ning för polstjärnan. Mulnade himlen, ta skeppet med fälttecknet placeras i mit­ kunde man någon tid styra efter sjögång• ten, de minsta på flyglarna. Besättningen en. Fåglar var ofta det första tecknet på beväpnar sig och intar sina bestämda landkänning. skeppshövdingen kunde stridsplatser. De bästa kämparna har sin medföra korpar ombord för att utröna plats i fören. Med horn blåses till strid riktningen till närmaste land. följt av hela härens stridsrop. Skeppen Det finns inget fornnordiskt ord för ros nu i slaglinje mot fienden. "kryssa". Våra seglande förfäder undvek Slaget inleds med pilbågar, kastspjut genomvindsvändningar. Meningarna har och slungstenar på kluven käpp. När de brutit sig om vikingaskeppens kryss­ båda linjerna häftigt stöter samman, sö• ningsegenskaper. Fil dr Sibylla Haasum ker man med änterhakar dra till sig de säger att de kunde kryssa, men inte bra fientliga skeppens förstävar. Högre höjd med en vinkel mot vinden på 55-70° och innebär stor fördel. Till nackdel blir om avdrift på 8-10°. De gamle väntade da­ motståndarens skepp försetts med järn• gar, ja veckor på fördelaktig vind. spetsar i stäven. I detta avgörande mo­ Drakskeppen styrdes av en bredbla­ ment står striden man mot man med dig åra sinnrikt upphängd om styrbord. svärd och sköld. Besättningen bakom Motsatta sidan, mot rorsmannens rygg, stävkämparna deltar med bågskytte och kom att kallas babord (bakbordi). Stäv­ kastvapen. Med änterhakar eller ankare roder förekom knappast i Norden under söker man hala in ett fiendeskepp mellan vikingatiden. Förklaringen kan vara skep­ två egna. Det kan då angripas från båda Tillverkning och reparation pens landning på grunda stränder. Den sidor eller över aktern, då ganska tom på av manometrar djupa styråran kunde fällas upp till skill­ folk . Hövdingen leder striden genom för sjöfart och industri nad från ett fast och utsatt stävroder. höga tillrop. Hjalmar Falk behandlar ingående oli­ Hjalmar Falks och Bo Varenius kom­ ka typer av de klinkbyggda vikingaskep­ binerade arbete ger mersmak. Hur var pen. I särklass stod krigs- eller långskep• det t ex med drakskeppens höga stävar pen, sin tids fulländade konstruktioner­ samt sköldarna längs relingen? Allt var havsgående, snabbseglande och ypperli­ skönt snidat och grant bemålat för höjan• ga att ro. De utvecklades allt mer i stor­ de av hövdingens status och samtidigt in­ AB Svenska Manometerfabriken lek till "trettifyrasitsaren" (68 åror) Or­ jagande fruktan hos motståndaren. Ett Blå bodarna 1-9, 116 45 Stockholm, Tfn 08-640 25 94, Fax 08-644 16 90 men Långe med en besättning på minst led i den psykologiska krigföringen var 100 man. också att sköldar upphängda på förskep-

256 257 SJÖFÖRSVARET l SÄKERHETSPOLITIKEN -ett studieprojekt i Kungl Örlogsmannasällskapets regi Nu utkommen: 1. Vår beredskap- var den god? Marin beredskap 1938-1990 (Göte Blom och Per Rudberg) Tidigare utgivna: 2. Ålands hav och öar- brygga eller barriär (Bertil Stjernfelt) 3. Svensk maritim säkerhetspolitik 1905-1939 (Bertil Åhlund) 4. Svensk marin säkerhetspolitik 1939-1945 (Bertil Åhlund) Böckerna utges i samarbete med Marinlitteraturföreningen. De kan beställas direkt från Kungl Örlogsmannasällskapet Box 10186 100 55 STOCKHOLM Priser för ledamöter (inkl porto): 1. kr 90:- 2. kr 80:- 3. kr 110:- 4. kr 140:- AIIa fyra samtidigt kr 350:- Medlemmar i Marinlitteraturföreningen erhåller böckerna enligt rutin . Övriga beställare erlägger expeditionsavgift med kr 20:- per bok. Vid beställning av alla fyra, kr 50:- för paketet.

POSTIIDNING

1 1, l Il' J• vJ·•' 1 • l l1ultlll'''

'} l l .• , \ . ,\. l ,, 1l ,Il l l