, ::' f '~o-:3 E e-: ·.r , .: ~t h~: .. ! ~-\ i3 ':::'(ro? -!'T wWwaef.se 681

198 9 NÄR KOMMER NÄSTA NUMMER?

Motto fllr Nr Manus.topp IUtgi_ningsdag I I folotä_lIngarna

5 14/10 13/ 12 TI-tjänst 1 16/1 27/2 2 27/2 15/4 3 17/4 4/6 Glöm inte att -, på FV-Nytt 1970. i Se sid 43')

nnehåll

Ledare: Framtidsvy 3

Vakansproblem 4-5

Parissalongen 1969 6-12

På testflygarkurs 13

1945 och beredskapen 14-16

• Ansvarig utgivare: Insändarfråga med svar 17 Generalmajor C H NORDENSKIÖLD Flygteknik på sjukhus 18-19 • Redaktion: Major ARNE ANDERSSON Semesterflygning 20 Stabsredaklör JAHN CHARLEVI LLE Stabsredaktör LENNART OLANDER Flygande samarit 21 , 24 Stabsredaktör BERTIL LAGERWALL Vår militära regionala ledning • Redigering & layout: 22-23 JAHN CHARLEVILLE F20:s ullandsflygning 25 B i drag från läsekretsen _älkomnas. Hänt vid förbanden 26-32 • Redakt ionen förbehåller sig rätten att red igera allt mate rial . KO l,.. T ME FL 'GSAKERHETEN Atergl_ande a_ lextinnehållet I Flyg_apen-Nytt medges - källan önskas I så fall angl_en. Landning och aerodynamik 33-39

Adress e n: Telef o nnumret : Ny räddningsmateriel 40-41 Flyg_apen-Nytt 08/67 95 00 Flygstaben/ Press ankn. 471 104 50 STOCKHOLM 80 (el 481 = Fh') Om konsten att rädda liv 42

AB OPE-TRYC K, Ostersund 1969 Fototävlingen m m .• ! 43

Ot" B I ".

... / Nr4 1969 I förändringens tid

Flygvapen-Nytt nr 2 i år redovisades den allmän­ -(;:{ Rörligheten, särskilt viktig för vårt geografiskt sto­ na osäkerhet som för närvarande råder om flyg­ ra land o·::h med ett minskande antal divisioner vapnets framtida organisation. Ett antal utredning­ i flygvapnet, måste vara säkerställd redan i fred. Iar av både parlamentarisk och inomverkskaraktär Våra stridslednings- och basförband, spridda över är i gång, vilka alla beräknas påverka lösningen. landet, måste kontinuerligt kunna hållas i drift Central karaktär har bl a Försvarets fredsorganisa­ och övas att betjäna flygförbanden. Redan i dag tionsutredning, som tillsattes av I

3 AKANSERNA ett kvarstående problem

i:J: i:J: I en artikel i "Personal-Nytt" de­ cember 1966 togs vakansproblemet upp under rubriken "Vakanserna problem för hela vapnet". Situatio­ , nen idag drygt två år senare redovi­ sas nedan. i:J: i:J: i:J: e

å bilderna över "personalläget I stort" har minskat något och nuvarande vakanser UTVECKLINGEN visar de fyllda staplarna Wlgången är 1,5 proc större än de för ett å r sedan. Under de senaste två åren har avgångarna på tjänster, medan de ofyllda visar P till civil verksamhet varit förhållandevis tillgången på personal. Eftersom be­ Vakanserna bland de civilmilitära kate­ små medan rekryteringen varit relativt god. hovet av tjänster är större än tillgången, gorierna har genomgiiende minskat sedan Då även årets rekrytering till övervägande bl a saknas kommenderingsreserv för de föregående år, bland meteorologerna från delen hittills varit god finns anledning till militära kategorierna, utgör de angivna va­ 19 till 11 proc, bland trafikledarna från 26 en försiktig optimism vid bedömningen av kanserna inte nagot rättvisande mått på de till 22 proc, bland verkmästare och mästare möjligheterna att fylla ut vakanserna. Av verkliga personalbristerna. När resultatet frim 16 till 13 proc och bland flygtekniker stort intresse i detta sanunanhang är ut­ av utredningen om flygvapnets befälsord­ från 8,5 till 8 proc. Vakanserna bland de ve<:klingen på den civila marknaden vad ning föreligger om 1-2 är torde frågan tekniska personalkategorierna återfinns hu­ avser efterfrågan på personal liksom ut­ bättre kUJUla belysas. vudsakligen på elsidan. vecklingen på lönemarknaden.

Vid betraktande av flygvapnets vakanser, MILITÄR PERSONAL bör man hålla i minnet att rekryteringen Det årliga tillskottet av officerare syns Officersvakanserna - här räknade på löjt­ och utbildningen av ny personal under de de närmaste åren överstiga motsvarande nanter och högre - är enligt fig l sju pro­ gångna åren i stort väl (i vissa fall mer än pensionsavgångar. Motsvarande förhållan­ cent, vilket överensstämmer med läget för väl) motsvarat flygvapnets eget behov. den gäller för underofficerare. Viss knapp­ ett år sedan. Vakanserna bland underoffi­ Däremot har kapaciteten icke räckt till att het kan dock förväntas i fråga om flygande cerarna däremot har minskat med 6 pro­ samtidigt ersätta avgångarna till civila personal och strilpersonal. Tillströmningen cent medan de bland underbefälen är oför­ företag inom t ex trafikflyget och teleindu­ av fältflygarelever med erforderliga kva­ ändrat 16 proc. Tillgången på fältflygare strin. lifikationer är f n otillräcklig. Ny 1 l REKRYTERING av hjälptekniker

Vakanser samt ber. tillskott (uoff o ubef) UTBILDNINGSGANG FOR FLYGMEKANIKER VAKANSER SIGN STRIL TRPUTB/EXP (motsvarande hj

TILLSKOTT 2 års pra klik som civil hjälpmekaniker Furirskola -69 27 17 14 Furirskola -70 20 25 15

47 42 29 I) Försia omgången till FV 117 1969. Fö r dessa erfordras spec utb under TOTALLÄGE ...... +19 -28 -51 vpltjg. (Jfr CFV skr FS/U 26/2 1969 nr 220 :60420)

För tillfället pågår utbildning av ca 30 D D Med Kungl Maj:t pro­ trafikledarelever, av vilka omkring h ä lften position nr 109/68 har be­ blir klara med utbildningen 1970 och övriga slutats dels om utbild­ 1971. Tillskotten påföljande år kan b eräk­ ningsgången för flygmeka­ nas bli av samma storlek. Detta i sin tur innebär att nuvarande vakanser om ca 40 niker dels om lokalisering­ trafikledare kan fyllas liksom även en del en av denna utbildning till av de nya tjänster som erfordras enligt förutvarande FFV (Flygför­ den nyligen genomförda trafIkledningsut­ valtningens verkstadssko­ redningen. la) i Västerås_ D D D

tbildningen som startade hösten 1968 <> <> Den nuvarande relativt goda till­ är tvåårig och grundad på fordons­ strömningen av personal till flygvapnets Pensionsavgångar och nytillskott mekanIkerskola årskurs 1. Det andra olika utbildningslinjer får icke tas till in­ U av löjtnanter utbildningsåret är integrerat med täkt för minskade rekryteringsinsatser. Un­ värnpliktstjänstgöringen som företrädesvis d er det närmaste decenniet kommer pen­ Avgång Tillskott avses ske vid flygvapnet. Efter denna av­ sionsavgångarna att stiga till en hög nivå . 1970 28 40 slutas utbildningen med en sex veckor lång Dessutom kan förtidsavgångarna på nytt 1971 33 35 kompetensgrundande flygmekanIkerkurs vid komma att öka. Det är också viktigt att 1972 33 33 skolan i Västerås. För de som r edan full­ hålla i minnet att en god rekrytering är en 1973 31 60 gjort värnpliktstjänstgöringen eller som icke förutsä ttning för urval till god kvalitet.• 1974 37 60 fullgör den vid flygvapnet tillkommer två års praktik som civil hjälpmekanlker. Rekryteringen av hjälptekn1ker (fpl/va) kommer framdeles med stor sannolikhet helt att ske bland elever som genomgått flygmekanikerskolan. Viss översyn av be­ stämmelser rörande anställning av hjälp­ t ekniker och utbildning - dels under värn­ pliktstjänstgöringen dels till flygtekniker - kan därmed förutses. Motsvarande re­ kryteringsväg av hjälpteknlker (el) finns tyvärr inte. CFV hal' dock hävdat behovet härav och avser göra förnyad framställning när någon erfarenhet vunnits av flygmeka­ nikerutbildningen. <> Det elevantal som under budgetåret 1969-70 kommer att utbildas int'grerat m ed värnpliktstjänstgöring vid flygvapnet är ca 40. Dessa tillfördes alla inryck­ ningsomgång juli 1969 och fördelas på ca tio flottiljer. Det blir 3-4 elever per flot­ tilj. vilket bedöms i ringa grad merbelasta respektive flottilj s utbildningsresurser. Det ä r av stor vikt att den med värn­ pliktstjänstgöringen integrerade utbildning­ en görs m ålinriktad. Icke minst frän ut­ gångspunkten av att värnpliktsåret jäm­ stäJis m ed två å rs praktik som civil hjälp­ mekaniker. •

5 Två summeringar från det gigantiska affärsjippot på le Bourget, flygsalongen i ...

* * Fransmannen Louis Bleriot lyckades den 25 juli 1909 flyga från det franska Calais till det engelska 00­ ver i ett monoplan. 38 km över vatten på 37 minuter var då säkerligen en lika stor sensation som månlandning­ en 60 år senare. 1909 anordnades också den första internationella flygutstäJlningen i Paris - ett evenemang, som med ett par undantag i stort sett kunnat arrangeras vartannat år. * Intresset för supermakternas gigantiska rymdkamp, det kommersiella flygets inträde i över­ ljudsområdet och allmänflygets alltmer omfattande ut­ bredning lockade i nio dagar kring månadsskiftet maj­ juni ca 1,4 milj besökare till den 28:e flygsalongen på "le Bourget". Bland dem fanns också FV-Nytts utsända major BOO ORANGEL och byråingenjör TORSTEN HAGBERG. * * * 6 * * Efter en första rundvandring på "le Bourget" ser man snabbt, at.t här har flygplanet fått vika för un­ dersystemen, Man kan säga, att mässan speglar tendensen i den pågående utvecklingen, Undantag härifrån är de lätta och medeltunga civila flygplanen, som tog stort ut­ rymme i anspråk, '* Vidare kunde man konstatera det stora anta/et in­ ternationella samarbetsprojekt, t ex Jaguar, Concorde, engelsk-franska helikoptrar osv samt flera natio­ nella produkter från de stora indu­ strikoncernerna. * Man ser, att flygplanstillverkningen inte längre är en affär för enstaka flygplans­ tillverkare (ett undantag; SAAB) utan har vuxit ut till nationella och även internationella dimensio­ ner. * '* '*

jälva utställningen miiste sägas var tunn på nyheter på flygsidan. Upp­ läggningen var i år mer gjord med Stanke på försälj ning. M an kunde skön­ ja ett ökat oberoende av amerikansk teknik genom ett antal europeiska vapensystem, en del r elativt långt framme i utvecklingen. Amerikanerna var f ö militärt svagt repre­ senterade på mässan både beträffande upp­ visningar och fast utställning. Detta be­ redde troligen på andra ekonomiska enga­ gemang och nedskärningar för "jippon" av d että slag. Del intressantaste från USA var denna gång jätteflYl!planet Boeing 747, som verk­ ligen imponerade, D etta 70-metersflygplan Torsten Hagberg: kommer att kunna transpol-tera 100 tons ..

Boo ed enbart det fransk -engelska kom­ corde nr 002 uppträdde tillsammans med mersiella överljudsflygplanel Con­ den fra:oskbyggcla nr 001 över le Bourgel. Orangel: corde och den arrl ::! rikanska rymd­ Många fransmän ansäg nog detta som höjd­ Mkapseln Apollo 8 i original torde punkten p" flyguppvisningarna. 5rets flygexpo ha blivit en succe. En v iss Det publika intresset för markulställnings­ besvikelse noterades dock över alt de ryska delen koncentrerades till den amerikanska motsvarighe terna Tu-144 och r ymdskeppet rymdpavlljongen. Vid entren passerade be­ Soyoz uteblev. sökaren uncle r en fullskalemodell av utbläs­ ningsmunstyckena i Saturnusraket ~ns förs­ VIVE LA GLOIRE __ _ ta steg. Där ~ ft ~ r gick vägen förbi Apollo Den fra,,-ska publikens glädjerus vid "sy­ 8-kapseln (expons mest fotng raferade ob­ nen av Concorde i luften och under mark­ jekt?) och vidare in till ett artificiellt man­ körning var total. Vid ett tillfälle m åst ~ landskap i halvdunkel med Apollo 1I:s brandpersonal med vattensprutor driva bort manlandare som huvudobjekt. De visuella • Sovjets berc.3nnade rymdfarkost Soyus-3. åskådare, som brutit spärrarna mot flyg­ intrycken kompletterades av högtalare som fält~t och hindrade en Concorde frän in­ förmedlade exempel på telefontrafik mellan körning till parkering. D et engelsk-franska månlandaren och rymdhögkval-teret i Hou­ flygtekniska samarbetet poängterades på ston samt med Apollokapsein i omlopps­ ett slående sätt, då dE'1l engelskbyggda Con. bana flli1t m~inen. För den som senare hade ..

7 .. last över en 7.000 km sträcka med en RYSKA NYHETER marschfart av över 900 km/tim. En bränsl?­ last av nästan 200.000 l kan medföras, men Sovjets deltagande hade helt gnmdats då begränsar den tillatna startvikten nytto­ på exportsträvanden. Aviaexport - d en lasten. Här får ryssarna anse sig slagna i helstatliga (och enda) försäljningsorganisa ­ • Sovjets ko rtd istansure Jak-40. alla avseenden med sin An-22 med undantag tionen i Sovjet - betonar gärna, att man för landningsstrackorna, där ju An-22 f n bygger upp en kundtjänst inom orga­ med sina turbopropmotorer bl a har bättre nisationen. Utom det nämnda An-22, som möjligheter till höglyftshjälp under låga deltog i flyguppvisningen också, visades lik­ farter. Stalliarten för 747 :an ar dock så som 1967 enbart transportflygplan och h z­ låg som under 200 km/ lim. En liten jäm­ likoptrar. För andra gängen visades nu före lse:

Rackvidd/fufl Land nings- Startvikt Last Marschfart I I I la3t I sträcka Boeing-747 320 ton 100 ton 900 km/tim 7000 km 1200 m An-22 240 ton I 80 ton I 700 km/tim I 5000 km I 800 m

(utom An-22) An-24, II-62, Tu-134, Mi-6 och Mi-B. En del smärre förbättringar kun­ de noteras f rän förra gängen, t ex n agot komplettare iastrumsinredning hos An-22 och en lastramp hos An-24.

D e nya flygplan som visades var Tu-IS4, som är tremotorigt och skall ersätta Tu-104 på m ed eldistanser inom Aeroflot; Jak-40. som är ett mindre flygplan med tre bak- .. kroppsmotorer samt BE-30, som är ett lät! transportflygplan m ed två turbopropmo­

• T v: Berättigat intresse rönte Sovjets nya tremotoriga, civila medeldistansare Tu-154. -' Nedan ' USA:s magnifika långdistansare, jumbOjetten Boeing 747, ställde ryssarnas An-22 i skuggan. Och så finn s ju också Lockheeds C-S " Ga laxy"

.. tillfälle att i TV följa den verkliga mån­ vägen för en snabb exportdrive västerut. landningen den 20-21 juli, framstår ar­ Tills vidare torde Sovjetunionen i huvudsak rangemangen i Paris2xpons "må nhall" som få koncentrera sin försäljning av transport­ utomordentligt valordnade och illusoriska. flygplan på u-ländeITla. Sovj otunionen, vars rymdutställni ng un­ der expon 1967 var synnerligen omfatta:lde USA I SÄLJDRIVE - bl a med en komplett Vostokraket, hade Som balans till de ryska transportflygpla­ i år begränsat sitt rymddeltagande till näg­ nen hade USA:s handelsdepartement diri­ ra forsknings- och kommu nikationssatelli­ gerat et! exemplar av Boeing 747 till le t"r. Även om den utstallda m a terielen ­ Bourget. Concorden tillsammans med Boeing bl a Venuslandaren "Venera " - var av 747 fick tvivelsutan övriga transportflyg­ stort intresse, gjorde den sto ra ryska rymd­ plan att verka små. paviljongen ett tomt intryck. Från expo­ D e t amerikanska deltagandet var för öv­ synpunkt kan robotar förmodligen a ldrig rigt h olt kommersiellt inriktat - ett för­ bli samma publikmagneter som d e forsk­ hä ila:1de som drog övriga utställare med i ningssystem där Inänniskan utgör en en­ kampen om kunderna. Den sammanlagda tregrzrad del. köpesumman p~ alla de försäljningskon­ trakt som gjordes upp under e ll=r i anslut­ RYSK VILJA TILL EXPORT ning till ex pon lär vara minst dubbelt så hög som motsvarande siffra för 1967 . Flyg ­ Det ryska deltaga:o det var emell~rtid gan­ salongens ty ngdpunkt låg förut på nervp ir­ ska omfattande vad gäller transportflyg­ rande flyguppvisningar och d e statiska ut­ plan. I likhet m ed 1965 och 1967 visades stallningsobjekten ägnades ett mer eller ånyo jät!en An-22. - Tu-134 visades i en mir.dre förstrött intresse. Nu gäller det för version som förlängts med ca 3 m i för­ utställarna att sälja flygplan och i samband hållande till originalutförandet. Flygpla'lets därmed demonstrera all därtill hörande ut­ bromsfallskärm har ersatts med motorre­ rustning, hjälpaggregat och rzservdelar m m versering. Den nya versionens max-flyg­ och utstaliningshallamas mor.trar och dis­ sträcka med r.ormallast kan beräknas till kar var undantagslöst arrang2rade i den ca 2.300 km - en ökning med ca 10 proc. avsikten. - An-24 uppvisade en för bättrad lastnings­ anordning och lastförm 1l gan bedöms ha ökat • De militara uppvisningsgrupperna "Pa­ med ca 5 proc till 60 ton. trouille de France" med Fouga Magister, Den ryska koncentrationen på transport­ RA.F:s "Red Arrows" med Gnat, de b el­ flygplan sammanhänger med strävan att giska "Diables Rouges" med Fouga Magis­ komma in som storlev erantör av transport­ ter samt de italienska "F reece Tricolori" flygplan till västvarlden. Den hittills obe­ med Fiat G.91 uppträdde i år nAgot mer tydliga ryska erfarenheten av modern disciplinerat än tidigare - och effekten marknadsföring torde f n lägga hinder i blev inte mycket sämre för d ~ t . ..

8 ~ torer. Den ej helt nya, men först nu i VTOL-syst ~m är m ycket dyrbara att ta väst visade h elikoptern Ka-26 var också fram. Man har på senare tid av flera skäl utställd och gjorde även uppvisning. Den omvärderat vissa baseringssynpunkter (i användes i Sovjet huvudsakligen för jord­ VästtyskIand) . Vid flyttning frän sårbara bruksändamål, men kan också transportera baser räknar flygvapnet med underhåll från passagerare. Ka-26 är uppbyggd i form av plats till plats med transportflygplan. Här ett fast chassi med möjligheter all hänga ligge r enligt flygledningen en mÖj lighet all ,. Tyska projeklet MRCA. p,o färdiga plattformar för olika transporter. använda VTOL-plan. För 70-talet erforder­ Under mässan visades hkp :n utrustad för liga nya transportplan undersöks f n vilka malmletnlng med en avkänningsring för startegenskaper dessa bör ha, även m h t jordmagnetiska fältet. civilt bruk. Det hade varit intressant att få se rys­ Parentetiskt till Parismässan m ,\ nämnas sarnas SST-flygplan Tu-I44, men därav blev den centrala europeiska f nigan om ett nytt inteL Den nya jättehelikoptern Mi-I2 visade jakt/ allackflygplan för sena 70-tale t. en sig inte heller, enligt vissa b2dömare p g a fråga, där tyskama är starkt inblandade. ett in!.räffat haveri före ut.stäliningen. Mi-12 Det h~la har resulte rat i projekte t MRCA­ är i princip ell transportflygplan av klass 75 (Multi Role Combat Aiarcraftl, där Väst­ An-I2, försett med ett slörre rotorsystem tyskland, Storb ritannien och Italien sam­ i varje vingspets. arbetar under det nybildade Pa ~ 1avia - där Messersclunill/Bölkow, BAC och Fiat är med. D e olika ländernas krav pa ett sådant TYSKLAND pA FRAMMARSCH flygplan är långt ifrån sammanfallande. Efter stabilisering av läget efter omorganI­ Tyskarna vill gärna driva fram sitt NKF sationer och företagssammanslagningar är (Neues Kampfflugzeug) och ta hand om nu Västtyskiand en fullt värdig partner i ledningen av d e t hela, något som väckt viss inte rnationell flygplan-, helikopter- och sy­ motvilja hos de andra. stemtillverkning. Till att börja med de­ • En intressant nyhet från Väsllyskland monstrerades vertikal start och landning var "gyrokoptern" VFW-H 3, avsedd för med deras transportflygplan Do. 31. De åtta spaning och lätta transporter. Denna finns vingspetsplacerade lyftmotorerna och två f n i två ex och utprovning pägå r. VFW-H 3 vingplacerade Pegasus med vridbara utlopp är unik så tillvida, att den är försedd med förde under demonstrationen ett villdsamf tvä kroppsplacerade fläktar som framdriv­ oväsen. Utprovning med detta plan pågår. ningskälla vid horisontaJflygning. He likop- Forts sid 10 ..

• T h : Aktuelt hkp för Sverige är ryska Kamov Ka-26. På salonge n visades den utrustad för malmsökning. men i Sverige skall den tjäna (om den blir godkänd) som be­ pudringsmaskin. Hkp :n. som civill kan ta sex personer eller göras om till frakt­ eller ambulanstjänst, har inköpts av John· sonkoncernens Johnson & Co - som är skand inavisk agent för ryska AviaexporI.

~ De frän tidigare ar k ända uppvisnings­ gruppema "Thunderbirds" (USAF) och "Blue Angels" (US Navy) saknades. Enligt uppgift skulle de vara upptagna av upp­ visningar i USA, men grundorsaken torde vara att amerikanska handelsdepartementet ." ej velat satsa p ngar på en uppvisning som ej direkt skulle betytt ökad amerikansk omsättning under expon. Även svensk representation saknades i å r.

SKÄRPNING ANBEFALLD På grund av tidigare inträffade dödshave­ rier samband med flygexpon pa "le Bourget" had ~ man i å r fastställt mycket stränga flygsiikcrhetsbestämmelser. Förutom riskmomf' nte n hade även d e t flygande del­ tagaran ,;1 !ct begränsats. Säkerhetsbestdm­ melserna val' en källa till stor förarg ' l s ~ för de skickligaste förarna - framförallt inom d e fyra nationella uppvisningsgrup­ perna. Uppvisningarna' i luften gav därför naturligt nog e tt något blekare intryck på den stora publiken än vad den hade väntat sig. Men restriktionerna hade emellertid synbarligen avsedd verkan. Ett enda döds­ haveri - med en amerikansk Hiller-heli­ kopter - inträffade under expon och det var inte något brott mot de givna säker­ h etsföreskrifterna. En ren olyckshändelse.

De civila flygplanen demonstrerades na­ turligt nog enskilt. De engagerade förarna var samtliga av mycket hög klass och ut­ förde undantagslöst mycket vårdade och säkra uppvisningar. En bland d e vackraste enskilda uppvisningarna utfördes av tjec­ k en Jw·ac Sorec i L-29, Delfin Akrobat.

9 ~ tern fW1gerar då som autogiro och har så­ ledes frikopplad e rotorblad. Under vertikal start och landning är motorn i stället för fläktarna kopplad till rotorn och konstruk­ tionen fW1 gerar då som helikopter. VFW-H 3 och en tvi.imotorig version H 5 och Do. 132 med hetgasrotor är möjliga efter­ f öljare till Alouette II i VästtyskIand. r fullskaleattrapp visades i en av hal­ larna jettrainern Alpha Jet, som f ramtas av ~ franska Breguet och tyska Dornier gemen ­ samt. D etta flygplan skall kunna förses m2d två balkar för smärre attackvap en. Den pro­ jekterade mar9cllfarlen ligger omkring Mach = 0,8. ALBIONS SÖNER SEGDRAR Storbritann ien håller, om än med VlSS m öda (ekonomin) si n plats inom fl ygplans- och systemtekniken. Det stora h elengelska slag­ numret var VTOL-jetplanet Harrier, som ~

• T v Italienska lufta krobaterna "Frecce Tri ­ cO lori·' . I Ovan: De fr anska kollegerna "Patroui lle de France" . _. Närmast nedan : Lite aven sensation var den tyska "gy­ rokoptern" VFW-H3. i Längst nedan : Tj ec­ kiska L-29 " Delfin'" aerobalic-versi onen ·'Akrobat"· Det nya skolattackfpi L-39 vi­ sades dOCk ej.

Den tjeckiska "Delfinen" finns även i lätt pon kommer på olika företags inköp av attackversion, men denna typ visades ej . fl ygplan med 6---12 platser for tjänsteresor Därmot förekom ett antal COIN-flygplan och andra smärre transporter. med imponerande beväpningsulrustning ut­ Trots en v iss skenbar amerikansk över­ lagd på marken runt respektive flygplan­ lägsenhet i fra.[(a om flygtekn isk bredd och typ. Jugoslavien d emonstrerade jetskolflyg­ fÖlfining ligger Europa väl framme i den planen Galeb ( Iv'lsitsig) och Jastreb (en­ internati onella konkurrensen pa omradet. sitsig) - den senare med komplett tillhö­ När det gäller rymdproj ekt är USA tvek ­ rande vapenlast a lternativ. - P ä samma sätt löst överlägset tack vare de samlade eko­ demonstrerades även den engelska BAC 167 nomiska resurserna. Ett allt mer ekono­ och den italienska Aer Macchi MB-326 G. miskt int,'gl'erat Europa konuner a lt kun­ na bjUda USA en allt mer hal'dnande kon­ EUROPA VÄXER SIG STARKARE kurrens - allt Ull fromma för sllltproduk­ Den statiska utställningen av allmänflyg - ternas kvalitet och kapacitet. D e euro­ av vilka flera flygplantyper visades i luf­ peiska flygtekniska projekten i form av ten - var mer omfattande än vid någon exvis den svenska "Viggen". den engelska tidigare expo. r d enna flygplankategori in­ "Harrie r' , den engelsk-franska "Concorde" räknas även affärsflyget, som i USA redan och det tyska VTOL-jetlransportplanet D o ­ h ar en betydande omfattning och i Europa 31 visar alt föga skiljer Europa och A me­ är pä stark frammarsch. En b etydande d el rika åt i fraga om teknisk skicklighet. • av det totala försäljningsresultatet vid ex- Boa Drangel

10 o Franska attackplanei Mirage 5 - nosvinge­ versior.en 'Milan" de Israel) kan fa kännbara följder för ex­ porten, och man får kanske i ar vidkännas ett bakslag för exportindustrin, Hur som helst visades många franska flygplan, un­ dersystem och helikoptrar. För det första visades Mirage i alla dess former. Mirage III, standardjaktflygplanet, har gjorts i många versioner och exporterats och licenstillver­ kats i ca 800 exemplar.

Mirage F l, t v 35 beställda, visades under flyguppvisningen . Det uppvisade goda flyg­ egenskaper och avses efterhand ersätta Mi­ rage III. Näslan l ton mera bränsle än Mirage III ger F 1 större aktionsradie, Det skall beväpnas med 2 Matra 530, 2 Sidewin ­ der och 2 x 30 mm akan vid jaktuppdrag,

INTRESSANT PROTOTYP Intressant alt se var en protoLyp av 1\1i­ rage G med vridbar vinge demonstrerad ~

~ denna gang gjorde en helt imponerande Det tredje stora projektet, där britterna uppvisning. Man visade vertikal start och har sitt finger med i spelet, är Jaguar, D a landning samt förbiflygning i hög fart. Man delta kanske är mera franskt, skall det har tydligen övervunnit aUa stabiliserings­ närmare granskas under Frankrike. • Engelska hkp-projektet WG.13 - här i be­ problem och verkade kunna göra lite "vad väpnad spaningsversion för franskt ALAT­ För Storbritanniens del skall till slut näm­ bruk. mm helst" med flygplanet. Harrier är ope­ nas helikoptern WG,13, som v isades i ralivt och tillverkas t v i 60 exemplar för attrapp. Westland leder detta projekt inom Storbritannien, Flygplanet har f ö efter ramen för ett stort fransk-brittiskt sam­ framgången i Atlanttävlinge n tilldragit sig arbete pb, helikoptersidan. Nägra korta data intresse utomlands, bl a i USA . En förutsedd om stridshelikopter WG.13: 2 x 900 hk RR motorförbätlring till 11 tons statisk driv­ Bristol turboaxelmotorer. Last 0,7 ton. Start­ kraft kan fÖI-bältra Harriers operativa värde vikt 3,7 ton. Maxfart 300 km/ tim. genom mera ytterlast. Det andra stora slagnumret för britternas del var g ivetvis BAC/ Sud Concorde - det FRANSKT EXPORTSTOPP? omtvistade civila SST-transportplanet, som Frankrike var förslås starkast represente­ behandlats otaliga gi,nger i p ressen. Det rat. Den franska flygindustrin har ju ge­ var onekligen en m ä ktig syn (och förvisso nomgå tt ett betydande uppsving unde,' se­ ett d:o hörselintryck), när de två (brittiska naste 10-ärsperioden, inte minst pi'l export­ och franska) Concorderna möttes i luften sidan. Ett eventuellt exportförbund pä över ask21darna , Mirage 5 (som kan vara aktuellt beträffan-

Därför valdes "Bulldog"

• •• Vid det här laget måste det vara riks­ bekant att FV som nytt förSIa skol­ och förgall ringsflygplan vid Ljungby­ hed valt att inköpa engelska Beagle 125 "Bulldog" (t h) . Bakom delta beslut lag: • Beagle 125 blir ca 1,5 milj kr billigare. • Snabbare och battre leveranslider. • Förmanligare garant ie r. • Tveklöst bästa a llernativ for F5-brulL • Ett mera färdi gt fl yg plan. • Et t stra vassare tekniskt setl. • Overlägset bättre sikt i cockpit. Anledningen till beslutet om kop (som till­ • Ovan : VAK 191 B (mockup) lysk molsvarig­ känn agavs under Parissalonge n) var, att sam­ het till det engelska VTOL-f lygplanet Har­ bandsflygplanet SK 16 nu tjänat ut - kostar rier. =- Nedan: En intressant och behag Iig ca 120.000 kr/må n i underhäl:skostnader, en STOL-s kapelse, Robertsons konverterade merutgift som FV naturl igtvis snaras t vill bli Cessna 337 Super Skymaster. Tvåmotorigl kvitt. SK 50 "Safir " skall bli dess ersättare. (drag och påskjut) och sexsiisigt affärs/lrp­ Köpepaketet består av 58 beställda flygplan flygplan som först i Europa lancerades av och " 20 plus 25" i option. - Nedan ses de pumptillverkaren Stenberg-Flygt AB. Bola­ två argaste konkurrenterna (t v): Italiensk­ gets fors te pilot är Nils-Bertil Kronström ­ schweiziska "Bravo" och (t h) svenska sprungen fr än FV. MFI. ~ J-CH -"

11 ~ i luften. Detta skall i huvudsak bli ett at­ och 45° uppges det ätg§. 3° höjdroder för ningsvis kommer att driva Igenom ett eget tackflygplan och i första hand ersätta flot­ trimändringen ; mellan 45 och 70° sägs trim­ projekt. ytterligare en version av G skall tans Crusader. De tekniska problemen i ändringen vara mycket obetydlig. tas fram, nämligen en tvåmotorig för er­ samband med vingvridningen tycks frans­ En version av Mirage G kommer troligen sättning av bombfJygplanet Mirage IV. Man männen i stort ha löst, hur det blir med de att erbjudas tyskarna som alte rnativ till följ er all tså en tidigare utvecklingslinj e: vridbara vapenbalkarna får framtiden ut­ NKF den piigående MRCA-75-affären. Mirage III -+ Mirage IV, en förstorad Illa; visa. Vingen kan vridas 25-70°. Mellan 25 Möjligheterna syns små, dä tyskarna giss­ och Mirage G-+ Mirage G 4, en försto­ ,-ad G.

• Vid flyguppvisningen med "Miragefa­ miljen" visades också Mirage 5, som är ett attackflygplan, avsett för export. Den is­ raeliska bestallningen, som förut nämnts, omfattar 60 plan. Ett gO-tal har beställts av Belgien. Mirage 5 är utvecklat ur Mi­ rage III E och är utseendemässigt identiskt med della. Men det intressanta med Mirage 5 var, att den tilliörts en infällbar n o s­ v i n g e, sannolikt för trimning av flyg­ planet vid stor ytterlast. Nosvingeversionen har b?gävats med tilinarrmet "Milan". o T v: Japans fö rsta över­ Ijud s jet-s kolflyg plan, Milsubishi XT-2 i mock­ FVRA JAGUARER FLYGER up. "Lustigt" lik Jagu­ Ett markant insla g i flyguppvisningen och aren , n'est-ce pas? Max­ fart och -höjd Mach 1,6 ä ven i den stationära utställningen var resp 15.240 m. Längd 17 Jaguar. Jaguar är en produkt av ett frukt­ m. Vikt 8,16 MT. Land­ bart samarbete Frankrike--Storbritannien, ningssträcka 1.524 m. representerade av Breguet och British Aircraft Corp. (Den flögs också på "le Bourget" i tre exemplar - två skol- och en attackversion, ) Jaguar är ännu på prototypstadiet. 200 för Frankrike och 200 för Storbritannien är emellertid beställda. Leverans till Armee de l'Air beräknas från 1971 och till R.A.F. 1972. Jaguar skall tillverkas i 5 versioner: 48 A - attack (fr) Q B - trainer (eng) .. T h: USA:s nya hangar­ fartygsbaserade anti­ • E - trainer (h) ubåtsflygplan, Lockheed II M - marin attack (fr) S-3A (mockup). • S - a ttack (eng) Viktigare uppg ivna prestanda för Jagu­ a r är' m a xfart O km Mach 1,1; maxfart J l km Mach 1,7. Startrullsträcka 450 m . Aktionsradie för ett typiskt attackuppdrag ca 1.250 km. Man kan nog med fog förutsätta, att man fär pruta ordentligt på de uppgIvna pre­ standasiffrorna vid stOl' yttre last. Vid full ;MI !!!; " .. T v: Fransk-brittiska yllre allacl

SVENSKT SOM IMPONERAR De t fransk-brittiska samarbetet inom h e­ Iikopterbransch ?n är också av stor omfatt­ ni r. g, Förutom den förut nämnda WG,I3, som leds av Westland, bör också den lätta helikoptern SA,341 nämnas. Arbetet p~ d en­ na, vars maxfart är ca 320 km/ lim, leds av Sud Aviation. Sa.34l är avsedd som er­ sällare av Alouette II och kan beräknas komma i tjänst omkring 1972, Helikoptern har beställts av USA i ett mindre antal. Den är i stallet för vanlig stjärtrotor för­ sedd med fläkt. Om vilr egen Viggen kan sägas, att SAAB:s Erik Dahlström gjorde mycket fint irrån sig. Detta omvittnade inte bara ett flertal facktidskrifter. Även "vanligt folk" förundrades över den sällsynta skapelsen och begeistrades av dess flygförmåga . Med Ceylon Utterborn som utmärkt spak­ ryckare visades också SAAB 105 XT. Montrar som folk glädjande nog gärna besökte var nu liksom 1967 de av SWEDE­ GROUP presenterade, RMB, lysbomben "Lepus", modeller, filmer m m fick kritiska men gillande blickar. • Torsten Ha gberg

12 U :J Undertecknad hade förmånen att maj 1968 till februari 1969 som svenska flygvapnets representant Inblick genomgå testpilotkursen på US Naval Test Pilot School (USNTPS). J Kursen var arbetsam men myc­ ket intressant och givande. Flygningen omfattade ca i testflygarens 130 tim med bl a Shyhawk, Crusader och Phantom. Dessutom flögs en-, två- och fyrmotoriga propeller­ flygplan, helikoptrar och segelflygplan. O O D vardag

kolan är en av fyra i västvärlden flygplanen var F-S Crusader (en- och två­ och förutom USNTPS finns ytterli­ sitsiga), A-4 Skyhawk, T-l Seastar och F-6 S gare en provflygarskola i USA, näm­ Skyray. Ett turbopropflygplan, Mohawk, ligen US Air Force "Aerospace Re­ fanns också. Av propellerfJygplan fanns search Pilot School" som ligger på Edwards T-2S Trojan (enmotorigt), S-20 T racker Air Force Base i Californien. Englands skola (tvåmotorigt), en DC-4, en B eaver och en "Empire T est Pilot School" (ETPS) , ligger Otter. Helikoptrarna var Augusta-Bell. Bell­ i Boscombe Down och Fra:1krik~s skola 47 och Sikorsky CH-34. S egeUlygningen EPNER, Iigge,. iIstres. (8 pass) utfördes på en civil flygklubb och USNTPS ingå,· som enhet i US Naval inleddes med två pass i ett flygplan med Air Test Center, vilket är beläget pil den dubbelkommando. D e t ensitsiga flygplanet stora Navy-basen Patuxent River, ca 10 mil var godkänt för avancerad flygning. Planer SO om Washington, DC. Kursen omfattade fanns att skolan skulle inköpa egna segel­ ätta manader och hade 23 elever. Kursen flygplan. fö!'egicks av sex veckors jetinflygningskurs Skyhawk och Crusader var huvudflyg­ för de elever som icke tidigare flugit jet­ plan och användes genomgående för prest­ flygplan - i första hand helikopterförare. anda- och flygegenskapsutprovntng, övriga • Douglas A-4F "Skyhawk" . Kursen avslutades med t.vå veckors studie­ flygplan användes fö r demonstration av ut­ resa till olika flygplanfabriker inom USA. provningsteknik, provflygningar och utbild­ ningskontroll. Tre pass helikopter var pro­ KLASSENS SAMMANSÄTTNING gramlagt för oss jet- och propellerpiloter e) IFR-procedurerna vid stad; och instru­ Klassen b estod av 17 piloter och 6 icke fly­ som introduktion till VTOL. (!) mentIandning sker efter civilt mönster. gande ingenjörer. Av piloterna var en tred­ Tillstånd för hela passet måste erhållas VARIABEL STABILITET jedel helikopterpiloter och resten hade bå­ före start, vilket innebär stigprocedur, de jet- och propellererfarenheter. Av pilo­ Som undervisnings- och demonstrationsob­ route samt platstid och typ av instru­ (erna var 9 frän Flottan, 5 från Marinkåren, jekt i stabilitet flögs B-26 (tvärnotorigt f d mentIandning. Detla förfarande ger be­ Armen och Flygvapnet, en civil pilot (Boe­ bombflygplan med variabel stabilitet) och gränsad rörelsefrihet för tes!flygning ing-VertolJ, en kanadensare och en svensk segelflygplan. Stabiliteten i B-26 varierades tmder IFR-förhällanden. (= ego). med hjälp av servon och en datamasktn. Flygplanet kunde bl a göras insta bilt i så­ f) Motorstart av alla jet-flygplan sker med väl tipp-, gir- som rolled och kunde ges ett speciellt luftaggregat. flygegenskaper allt emellan ett högkänsligt, g) Förflyttntngsflygntngar flögs enligt "ci­ vändbart jaktflygplan till ett trögt, ttmg­ vilt" mönster och skedde i huvudsak manövrerat transportflygplan typ C-5 (!). i luftleder. Segelflygplanen användes för att stud era stabilitet och flygegenskaper utan inverkan • Provflygkursen gav en helt ny och verk­ av motoreffekt. ligt intressant aspekt på flygntng genom att lära ut varför ett flygplan beter sig si eller så, och hur man testar ett flygplans ERFARENHETER AV NAVY-FLYGPLAN egenskaper. Viktigt är också alt man lär ut a) Flygplanens prestanda och flygegenska­ hur man i tal och skrift bör formulera per skiljer icke nämnvärt från svenska provresultaten och sina erfarenheter för flygplan frånsett aktionstiden. Flygpas­ a tt göra sig förstådd hos tngenjörer och sen omfattade normalt 1,5-2 tim. tekniker. b) Flygplanen hade som regel goda låg­ Dessutom gav kursen tillfälle att flyga fartsegenskaper och var utrustade med nya och olika flygplan. D etta gav god er­ Kursens målsättning för piloterna var att anfallsvinkelindikator. Anfallsvinkelin­ farenhet av skilda flygplantyper och upp­ utbilda provflygare. Av kursens åtta måna­ dikatorn var huvudinstrument vid land­ övade förmågan att snabbt anpassa sig till der ägnades d e fyra första åt prestanda­ ning och används i spinn för att Skilja ett nytt flygplan för att på kort tid ktmna utprovning (stig-, planflykts- , plane-, ac­ mellan rättvänd och inveIierad spinn. göra en vettig bedömning av detta. • celeralions- och svängprestanda m m). Res­ Under landning används anfallsvinkel­ G MarcHsson ten av tiden ägnades ät flygegenskapsut­ indikatorn till ca 90 proc och faIimäta­ provning (stabilitet och stym.ing, stall- och ren endast för sporadisk kon troll av spinnegenskaper, variabel stabilitet m m). farten. Fördelen med anfallsvinkelin­ Examensarbetet på kursen bestod aven dikatorn är att en och samma anfalls­ utvärdering av e tt icke tidigare fluget flyg­ vinkel används vid landning, oberoende • LTV :s A-B " Crusador", plan. Utvärderingen var maximerad till fy­ av landningsvikten. Variationer i f1yg­ ra flygpass och resultatet skulle redovisas planvikt vid landning resulterar i va­ i en omfattande teknisk rapport. J ag fick rierande planefarter men ger alltid nöjet alt göra examensarbetet på F-4B samma stallmargtnal. Phantom. c) Instrumenteringen verkade något rörig, Dagsrutinen var vanlig'en en halv dags men flygplanen hade god navigerings­ teori och en halv dags flygning, förberedel­ och landningsutrustntng. Erfarenheterna se för provflygningar, analys av provresul­ av TACAN ä r god och platshällning i tat och utarbetande av provrapporter. Teo­ s=ktor och instrumentlandning var en­ rin omfattade bl a differential- och inte­ kel tack vare konttnuerlig presentation gralkalkyl, mekanik, aerodynamik, stabili­ av distans och riktning till TACAN­ tet, prestanda och utprovningsteknik. fyren. d) Skyldighet alt som pilot göra "pre­ FLYGPLANPARK flight-check" (motsvarar tmgefär A­ Skolans flygplanpark var rikhaltig och jet­ service) före flygning. (!)

13 .c: c: * * FLYGVAPEN-NYTT återger nedan hu­ u ID vuddragen i den synnerligen märkliga ame­ 1945 ri kansk-svensk-norska transportflygoperatio­ oa. nen till Nordnorge, som mot slutet av den svenska förstärkta försvarsberedskapen 1944 ~ -45 med svenskt regeringstillstånd och vik­ C/) tigt stöd av främst vårt flygvapens ledning "O m fl, med framgång lyckligt genomfördes med ID ett transportflygförband ur USAAF (Förenta ~ staternas dåvarande armeflygvapen). * Upp­ ID giften var att flygtransportera en stor del av de åren 1943-44 i Sverige utbildade och .o utrustade norska s k polistrupperna, fältsjuk­ hus, krigs- och sjukvårdsmateriel, medicin och proviant m m till Nordnorge. Den lands­ delen var då en viktig utgångspunkt för Nor­ ges snara befriande från tysk ockupation. * Ytterligare och mera detaljerade uppgifter om händelseförlopp m m återfinns i försvars­ Av överstelöjtnant NILS KINDBERG beredskapens historik. * * *

fter den i april 1940 inträdda tyska Norge -ockupatione n sö ker Sverige ­ Ei den mÅn dess eget hotade läge och den svenska förstärkta försvarsbe­ redskapens krav det möjliggö r - att bistå Norge bl a med sådan hjälp, som kan vara till gagn för vart grannlands och broder­ folks kommande frigörelse. r en del fall har denna hjälp lämnats inom fl ygvapnet berörande områ den . Nämnas kan t ex: e alt i ap";l 1940 ett tjugotal norska spa­ • Tva av toppmännen i " Operation nings- och skolflygpla n med besättning­ • alt av de i Sve rige utbildade och u t rus ­ Ball". Davarande chefen fo r Norr­ ar. vilka teg:it Sin t illflykt till svenskt bottens flygbaskär (F2 1) översten ladz norska S k polistrupperna och deras Carl Gus taf von PORAT (t v) och område (Dnlarna och Jämtland ). om­ av Sv e rige tillhandahålina materiel av flygoperatio nens chef norsk-ame­ händertagits vid svenska flygflottiljer, alla slag (vapen, amInunition, övrIg ut­ rikanske fl ygöversten Bernl BAL­ främst J ämtlands (F4). CHEN . rustning) till en början ett, senare två, • a tt sodan hösten 1943 med svenska för­ längre fram ännu fl ~ra "riks- el reserv­ svarsledningens och reg eringens god­ poliskompanier" Q1TI vardera 160 man kännande, samt med bistånd fran svenskt samt ett par fjlilasarett m m fly glrans ­ militärt och civilt f lyg, transporter ftyg­ port ol'as till Kirkenes, en av Norges ledes västemt ordnats med västallierade nordliga större orter nära ryska gränse:1 , Iransportflygplan, av ca 2.000 hitkomna • att flygtransporterna med svenskt rege­ norska y nglingar, avsedda att efter flyg ­ ringstillstund skall utföras av ett för­ utbildning l England och Canada inga band amf'rikanska tvån1otoriga transport­ j ett återupprättat norskt flygvapen , flygplan lyp Douglas C-H ( "Dakota r") • att - e fter i slutet på 1943 träffade för­ ur l,;SA:5 "A T C" (Air Transport Com ­ bere d elser - alltsedan börj an p" 1944 ma:1d = F)yglransportko mmandot) i d~ ­ m ed ftyg vapnets hjälp $egelfly gutbild­ varande alTIerlkanska :anneflygvapnet ning ägt rum i Sverige för till slut ca "USAAF". 250 norska ynglingar, även de avsedda Del kommande transportflygföretaget er­ att efte r fortsatt flY J,,'Utbildning västerut håll?r kodnamnet "Operation Ball". Preli­ senar ' ingå i det nyssnämnda, återupp­ minära förhandlingar därom har f ö rts redan rättade norsk a ftygvapnel. vilren 1944 av den blivande närmaste che­ fen. r.orskfödde USA-översten B ernl Bal­ NORSKA POLISTRUPPER ch en (bl a tid igare känd som polarfly garel. I slul, t pa o ktober 1944 börjar eme llertid r slutet på 1944 har d en i Sverige friln med svenskt gillande mera k onkreta för­ slutet av 1943 igangsatta militärutbildr. ing"n ha:1d lingar i StOCkhOin1, vilka i december av norska s k poiistmpper - i verkligheten ,å l?der till slulligt, positivt resultat. Däri vanlig stridande armetrupp. främst infan ­ d eltar - föru tom represent;Jnier f ör svenska teriste r men även specialtmpp m m ­ flygvapnet. oeh den dåvarande svenska i d e t närmaste slutförts. På hösten 1944 har "luftfartsmyndigheten" fö r civi lilyget ­ OCk S'1 hela d et strategiska läget i norra ocksil norska, amerikanska och r yska flyg­ Skandinavien i g rund föränd rats ge nom attache,r ~ som delegerade. de tyska stYI'kornas reträtt ur Nordfinland och nord ligaste Nordnorge, infö r påtvunget, finskt resp r yskt tryck. De norska mili­ USA-FLYG PÄ F21 tärledningarna i London och i de vä.talli­ Den 30 oktober-15 november 1944 inkom­ e rade makternas högkvarter önskar da: m er en rad fra mställningar fr1ln USA:s re­

14 Balchen, kaptenen vid flygvapnet K-E Nitfve, flygstaben, Märkligt et dels orientering om fastställd instruktion för den nyssnämnde. Orienteringen till USA-ambassaden åtföljs svenskt stöd av ett m e m o r a n d u m, med bestämmel­ ser för transportflygplanens färdväg Väs­ för Norge-hjälp terås---KaJJaxheden, signaltjänst, nödland­ ningsfält mm. Cheferna för Fl:s och F21:s depåer får också närmare orientering om • Norska polissoldater, utbildade och transporternas ändamål, omfattning och av­ utruslade i Sverige, går på F21 :s flygfält Kallaxheden ombord på et! sedda genomförande, instruktioner osv. av de för Iransporlerna till Nord­ norge an vända tvåmotoriga ameri­ AVSTEG FRÄN NEUTRALITETEN Hässlö. bl a ifråga om personalens indel­ ~,anska planen av typ Douglas C-47 ning. materielens ilastning, navigerings­ Dakota I. Den 15 december ger regeringen - genom förbered elser mm. ett beslut p~ socialdepartementet - d e för Efter tidigare landningar i omgångar på transporterna behövliga, offici ~ lla sv:nska flygfäl ten Stockholm-Bromma (22-28/ 12) tillstanden. Dessa kan med fog sägas inne­ och Västerås---Hässlö (28- 29/ 12 ) avgi'tr den bära elt markant avsteg från Sveriges tidi­ första flygtransporten den 30 december på gar2 proklamerade "neutrala" hå llning i f m från Hiisslö, Balchen själv har över­ världskriget. I beslutet heter det: b ~ fälet, ledarplanet flygs av divisionschefen • att regeringen g ivit tillständ för två nors­ kapten C G Hollyman. Navigatör och vägvi ­ ka poliskompanier och ett norskt fält­ sare på detta plan är den svenske sam­ sjukhus all utresa till Norge, bandsofficeren kapten Nittve. I allt tio plan II') att till nämnda förband utlämnade svens­ från A T C :s europeiska kommando, ur ka vapen med behövlig ammunition samt "1409th" och "1415th AAAF Base Units", övrig utrustning också f är utföras, komma.,de från sin ordinarie flygbas i • att tio amerikanska militära t ransport­ E"gland, ingår nu för sitt första svensk­ flygplan typ Douglas C-47 - tillhörande norska uppdrag l det H ollymanska flyg­ ovannämnda A T C-kommandot i USAAF förbandet. och med amerikansk militär märkning <> Med på färden är ocksä d en norske m m - har fätt tillstånd alt flyga in i prästmannen Arne Fjellbu, nyutsedd biskop Sverige och att därifrån verkställa de för Nordnorge, l:a llorska fältsjukhusets aktuella flygtransporterna till Nordnorge, personal (läkare, befäl och sjuksköterskor enligt vissa meddelade, nännare bestäm­ m fl) saml dessutom 14 ton s ven s k g å­ melser. vomateriel. På e m den 30 december - efter en del­ OPERATIONEN RULLAR IGÄNG gering om svenska regeringens tillständ till vis ganska strapatsrik direktflygning l för­ amerikansk militär flygtrafik pil Sverige, Omkring den 20 december kommer det förs­ band från Hässlö, genom snöbyar m m och i syfte bl a: ta i Sverige utbildade norska rikspoliskom­ via NorrsLmdet (ca 30 km N Gävle) - lan­ paniet per järnväg från sin förläggnings­ dar d e tio A T C-planen på F21:s depåflyg­ • att underlätta sådana tilliälliga och spe­ fält. Luleli -Kaiiaxheden, ciella flygtransporter för de västalliera­ ort till Gammelstad station, ca 7 km NW Luleå. Mottagningspersonal och bilar frän de makterna, som kan påfordras av rå­ dande "ono, mala" krigsförhällanden, F21:s d epå möter fö ,' fortsatt färd till Kal­ DIMMA OCH JAKTÖVERFALL lax. ytterligare transporter följer senare. D en 7 j anuari 1945 - sedan ryssarna per • att i första hand frän lämpligt belägen Den 2&-30 december vidtar överste Bal­ radio från Petsamo meddelat att för trafi­ f lygbas i Sverige - härmed avsågs Kal­ chen på Fl i Västerås slutliga förberedel­ ken behövliga koder ankommit från Mosk­ laxheden invid Luleä - verkställa flyg­ ser för Operation Balls flygmilitära fort­ va - kan ett första försök göras att flyg­ lransporter till platser i Nordnorge av sättning från Fl:s depåflygfält Västerås--­ den norska, i Sverige sedan slutet på ledes och i förband via Kemi i österbotten 1943 utbildade och utrustade "riks- och uppnå det vid oktober-novemberförhand­ reservpolispersonalen" och av sJukvårds­ lingarna i Stockholm överenskomna färc:j­ materiel m m, millet - H Ö i b u k t m o e n s f d tySka, från slutet på 1944 ryska krigsflygfä lt, 7 • alt för genomförandet när så b ehövdes km W Kirkencs. Man möter dock dimma i också erhålla rätt alt få använda andra hÖjd med finska Ivalo, SO Enare träsk och svenska flygbaser, bl a vid Göteborg och måste vända. Stockholm samt Västmanlands flygflot­ Den 15 januari kan förbandet starta på tilj s (Fl) depåflygfält vid Västerås. nytt och via K emi flyga stabspersonal m fl, delar av l:a norska rikspoliskompanlet samt TOPPFÖRHANDLINGAR de 14 tonnen sjukvårdsmateriel och pro­ De närmare förhandlingarna i frågan förs viant till Höibuktmoen. Under ny flygning med tillstånd av öB, general Helge Jung, av dagen därpå råkar emellertid två A T C­ flygvapenchefen generallöjtnanten Bengt plan på återväg fran Norge bli beskjutna G:son Nordenskiöld. Som följd av vad som av fin skt jaktflyg över österbotten, dock överenskoms kan denne den 6 december utan verkan. Från finskt håll uppges se­ 1944 beordra cheferna för Västmanlands nare att man inte varit officiellt underrät­ flygflottilj (Fl) och Norrbottens (dåvaran­ tad Om färderna. Och dessutom alt flyg- ~ de ) flygbask§r (F21), överstarna Gustaf­ Adolf Westring och Carl Gustaf von Porat : Neutraliteten • att f o m den 8 december vara b:redda på att förlägga och förpläga med trans­ kringgås portplanen ankommande utländsk per­ sonal m fl vid sina respektive förbands d epåer. åter Samma dag Inger öB en slutlig skriftlig hemställan till försvarsministern statsrådet Per Edvin Sköld, med anhållan att r ege­ ringen godkänner de vidtagna förberedel­ serna. Under den 8-9 december sänder flyg­ vapenchefen genom tjf flygstabschefen un­ dertecknade skrivelser: • dels till USA-ambassaden i Stockholm en orientering om vidtagna förbered elser, jämte narnnuppgift på den av honom utsedde sambandsofficere-n hos överste

15 o att man vid flyglransporterna till Kirke­ nes-trakten tidigt får reda på vissa ryska planer gällande a n n e k t e r i n g av den norska delen av Nordkalotten - på sina håll befaras del att ryssarna kan ha haft till avsikt att stanna kvar där, • att de amerikanska piloternas flygskick­ lighet måste betecknas som mycket god. • atl dl'ras använda flygmateriel och öv­ rig utrustning är prima, • att vissa brister ifråga om USA-persona­ lens ordning - i luften och på marken - måst konstateras, O att likafullt samarbetet melian svenskar. norrmän och amerikaner hela tiden går • Krigsutrustad norsl< pol issoldat em­ barkerar ett amerikanskt transport­ effektivt och angenämt. Detta bidrar plan för fortsatt färd till Höibuk­ mycket till operationens lyckliga och moens flygfält i Nordnorge nära framgångsrika genomförande. Kirkenes. TYSKA SKRÄMSKOTT vägen för de amerikanska planen lagts för Som belysande för motsidans - den tyska nära Kemi finska milItärflygfält. En tids ledningens - nivå och moral den aktuella nedsatt flygfrekvens blir följden av denna Rysk plan tiden kan noteras: incident. Under senare delen av januari övergår e att "den hemliga USA-basen på svenskt man till färd flygplanvis, bl a för att lät­ område" (dvs Kallax) under hela Ope­ tare kunna forcera dållgt väder. Signal­ ration Ball lämnas oantastad. utan några och försök till sabotage eller andra slag av förbindelserna med ryssarna - och dä,·­ med till målet Höibuktmoen i Norge - blir anfall, men ­ ofta ett problem. Till den Il april har Hol­ C att Königsbergs i dåvarande Ostpreussen lyman-flyget emellertid lyckats flyga fram belägna stora radiosändare ofta och länge över 1.330 man och 440 ton materiel, allt tyskt hot genom elern utslungar vilda hotelser om tillhörande bl a fyra poliskompanier, det kommande "åtgärder", första fältsjukhuset m m. Mera följer under o O Till sist kan nämnas, att en med våren och sommaren (se nedan). A T C-flyget till Norge överförd krigsdel­ tagare, norrmannen G T Jensen i Mjönda­ STOR HUMANITÄR HJÄLPINSATS len, Norge, brevledes med stor uppskatt­ ning, beröm och tacksamhet, omvittnat Vid staden Bodö i Nordnorge finns vId den­ värdet av den svensk-amerikanska hjälpen na tid - varen 1945 - ett av tyskarna upp­ och därvid särskilt sin erkänsla tiLl F21 för rättat och helt sonika övergivet stort fång­ den dar rönta omsorgen m m. Han liksom till Nordnorge. Först den 8 augusti 1945 läger, med bl a ca 20.000 hungrande och andra av Operation Ball berörda erfor helt sjuka, svärt medtagna ryssar. Den svenske tar Operation Ball slut. Den dagen flyger visst klart och intensivt det dåvarande lä­ chefen för Norrbottens flygbaskår (F2!).· kapten Hollyman sitt Dakota-plan - med gets kritiska och spänningsmättade art. • överste C G von Porat och Operation Ball's översten Balchen som passagerare - sö­ chef, överste BALCHEN, igångsätter ca 15 deröver, till det sedan i början på maj be­ april - en månad före svenska Röda Kor­ friade Oslo. De i operationen ledande och set - en första hjälpaktion till det olyck­ medverkande kan då på sin kreditsida an­ liga lägret med A T C-förbandet samt per­ teckna följ ande: sonaIoch materiel ur F21, bl a kårens l:e • att inalles 1.442 personer ur de norska flygläkare, dr A I Ericson, och dessutom polistrupperna flygtransporterats till medicin och proviant ur F21:s egna förråd. Nordnorge, däribland en bataljonsstab Den mer än nödvändiga hjälpen blir ytterst och fyra poliskompanier; vidare ett av välkommen och bidrar t!ll att rädda många fältsjukhusen, norska regeringsmedlem­ liv. mar, högre administrativa och kyrkliga Ca 15 maj igångsätts med svenskl rege­ ämbetsmän och andra, ringstillstånd och i Röda Korsets regi en • att all militär personal i Sverige erhal­ serie mera omfattande proviant- och läke­ lit och till Norge medfö,-t fullständig medelstransporter m fl hjälpaktioner till krigsutrustning, Bodö-lägret. I allt flygs då dit 112 läkare, sjukvårdspersonal osv samt 240 ton pro­ • att ocksä 112 personer, tillhörande norsk viant, kläder. läkemedel mm. civil sjukvård (kinJrger, andra läkare. Den 1-9 maj lämnar F21:s d epå samt det sjukvårdare m fl) likas1l med av Sverige Kallax-baserade amerikanska A T C-flyget tillhandahållen utrustning av alla be­ en annan betydelsefull medhjälp av likaså hövliga slag flugits över, humanitärt slag. Den föranleds av den i Il att 115 ton miUthra förnödenheter för Karasjok (ca 340 km NO Kiruna) i norra användning i Norges under nyupprät­ Norge den 1 maj inträffade svåra minolyc­ tande varande krigsmakt transporterats, o E~t av de

16 mars I år riktades en till synes "briid­ mogen" skrivelse till FL-eleverna vid IFörsvarets läroverk. FS/U:s skrivelse av Varför inte den 27 mars förkunnade i bästa "det-är­ nog-inte-någon-som-opponerar-sig-stil" att friluftsdagarna vid FL inte längre fick ut­ nyttjas för flygning, främst pga flygsä ­ kerhetsskäl. Dessutom fick man veta att en flygning ny TKG skulle ersätta tidigare bestämmel­ ser i denna fraga. Enär "TKG 690106" ej enligt min mening helt ersätter tidigare bestämmelser, önskar j ag framföra några synpunkter bl a base­ på friluftsdagar rade på grundmurad trivsel inom flygvap­ net och med mitt yrke. Främsta motivet till det hastigt uppkom­ na "förbudet" sägs vara flygsäkerhetsskäl. Några andra motiv anförs inte. för FL-elever Utan att göra anspråk på att ha utfört en komplett statistisk utredning i frågan om hur mänga FL-elever som havererat, haft incidenter, varit "flygsäkerhetsrisker", haft • driftstörning vid flygning p" friluftsdagar under sin FL-tid (skulle vara en intressant uppgift) har jag gjort en rundfrågning bland flygande personal, främst flygförare. sel i tjänsten som saknar motstycke i hela flygning medför i detta fall ökad trivsel Resultatet därav skapar ännu större fråge­ arbetslivet? Förmodligen har dessa förare i skolarbetet för FL-eleven, bättre studie­ tecken än tidigare inför FS/U :s aktion och också en sorgfällig flygsäkerhetsbakgrund. resultat - vilket sa smäningom ger FV motiv. Benämningarna "flygsäkerhetsrisk" och bättre elever på Krigsskolan. Hur stor roll Nog bör det väl i rimlighetens namn i "flyglust" är väl närmast diameh'alt mot­ har trivselfaktorer påverkat de 93 proc FL­ stället vara så att kontinuerlig flygning, låt satta. elever som ur årets examensring sökte an­ 18 dagar fördelade på de sex månader ställning i SAS? Ingen vågar säkert för­ som " terstår av ett läsår (när november neka, a tt den siffran skulle kunnat bil och februari med flygperioder är borträk­ mindre med lite öppnare kontakt och till­ nade) ger tre flygdagar per månad. Jämfö­ mötesgående från bl a FS/ U:s sida. - För relsen med FV:s AFT-personal ligger här att kunna göra anspråk på att ha varit om­ Från vår läsekr~~ för nära till hands för att förbises " . sorgsfullt behandlad borde huvudlrilgan ha För eleverna i examensring m åste ett remissbehandlats åtminstone på divisions­ litet antal flygdagar te sig som lycka efter­ chefs nivå, vilket säkert hade medfört ett som de ej har förmilOcn av flygperiodernas annat slutresultat. träning sitt sista skolflr. Bestämmelsen In­ En annan detalj som förundrar mig är nebär nu nästan ett helt är (i celibat, hade vara bara en eller två dagar i mänaden, simulatorernas tillbakadragna roll i det här jag sånär skrivit) ulan ett enda flygpass. mycket väl motiveras av just och framför sammanhanget. Nära nog samtliga av da­ En lång frånvaro som kan medföra icke allt flygsäkerhetsskäl. Skulle ett haveri in­ gens FL-elever flyger flygplan 35. 35-si­ önskade resultat. träffa vid ett dylikt tillfälle, har jag trots mulatorns roll i flygsäkerhetsarbetet har alla försök svårt att finna sambandet mel­ Trots FS/U:s "förtroende" för FL-elever, hittills varit obestridligt positiv. Något risk­ lan ett haveri och förbud mot flygning pi'! förekommer det elever i flygtjänst som hel­ samband mellan FL-elever och deras simu­ friluftsdagar. hjärtat satsar på en karriär inom FV. Kan­ latorträning pä .finalen? I den tidigare gällande FSjU-skrivelsen ske de ej till fullo motsvarar gamle CFV:s, från 1963 framhålls vikten av att frilufts­ Bengt Nordenskiölds, stilideal men uppfyl­ Kan till elut mÖjligen den ogynnsamma dagar och även annan ledighet (t ex dagar ler väl general Lage Thunbergs lojalitets­ ekonomiska utvecklingen, vilken alla b.e­ kring större helger) utnyttjas för flygtj änst­ krav, Personalpolitiskt torde de vara väl kymrar oss inom FV, mer eller rnind.re göring. Det senare har helt förbigätts i de värda att satsa på. Uppmuntran får dock vara ett av skälen till FSjU:s så drastiska senast utgivna bestämmelserna. ej ges ett abrupt slut i samband med in­ beslut att låta FL-eleverna helt tappa flyg­ Ett läsår på FL har vanligtvis tio sche­ ryckningen till FL. Alltför distanserad be­ sugen? Om så skulle vara fallet associerar mabundna friluftsdagar. Därtill kommer handling av flygande personal, vars största jag osökt till Hans Alfredssons "Ringaren" "annan ledighet" med ca åtta dagar/läsår. lntresse fortfarande är flyg, borde inte få och travesterar: "Det är någon slags krIs Flertalet FL-elever har hittills utnyttjat krönas med ett intermittent flygförbud. på gång inom det Svenska Flygvap­ dessa "andra dagar" till flygning på sina Att upprätthalla ett levande flygintresse, net".. • respektive divisioner. Ett indicium på triv­ som endast är möjligt genom kontinuerlig Rolf Persson

FS/U:s kommentar:

nder de senaste åren har från CFV:s ströpass (dålig flygsäkerhet). Syndare av­ sida drivits en målmedveten kam­ förs numera obönhörligen frän listan Över Upanj för att förbättra flygsäkerhets­ AFT-personaI. läget för AFT-flygförare. CFV har mot denna bakgrund inte an­ sett det rimligt att flygtjänst av FL-elever Antalet flygförare har begränsats. Upp­ får bedrivas på friluftsdagar. Det är tyvärr följningen och kontrollen har skärpts, Flyg­ inte alla som bedrivit sin flygtjänst med så­ förarna skall nu inte enbart fullgöra sina dan entusiasm och kontinuitet som fältfly­ reglementsenliga tre flygdagar per månad, gare Persson. Flygpe rIoderna höst och vär ulan de skall även ta ut sin enligt BUF till­ samt flygtjänstgöring under sommaruppe­ delade flygtid under utbildningsåret, Det är hållen måste alltjämt utgöra grunden för även av vikt att flygträningen sker i sam­ FL-elevernas d uglighet i sina krigsbefatt­ l manhängande flygperioder om några dagar ningar. • e och i n t e i fonn av s t r ö d a g a r eller FS/U 17 Pionjäranda ger samh

• Flg 4: I koniro ll comralen på Arlanda a rbetar man med hjälp av radarovervakning och da­ tabehandlad informatio n. Ce ntrafe n ar en av de modernaste i sitt slag och den har blivit va llfartsort for s;:>ec ialister fra n he la vä rlden.

U { \. Det militära forskningsarbetet kommer inte bara försvaret till godo. Sådant arbete har i hög grad skapat nyttigheter och främjat civila företags och därmed hela näringslivets tillväxt och utveckling. I Den civila luftfarten skulle t ex inte ha nått sin nuvarande höga standard så fort utan den väldiga sats­ ning på militärflyg som skedde under andra världskriget Nukleärteknik, radarnavigation till sjöss och i luften och rymdforskning är några andra exempel. Listan skulle kunna göras lång. 1::.- 1:.r 1:.r Fig 5 ... uftförsvaret är ett område som pa Civil tillämpning av erfarenheterna frän några tiotal år förändrats radikalt luftförsvaret sker på den gemensamma mi­ L m h t främst flygplanens a llt större litara och civila kontrollcentralen på Ar­ hastigheter. Datatekniken har gjort landa flygplats. I det fallet är de mi li tära och civila problemen likartade. - En mängd informationen med ljuspenna, rullbol! och informationer kommer från egen radar och Utvecklingen av svenskt luftfcirs\lor. skrivtangenter (fig :1) . Trafikledaren kan frän angränsande rad arcentraler. Dessa da­ på sa sätt snabbt och överskildligt överva­ tamängder skall snabbt tas om hand för ka trafikens utveckling, kontrollera att 51fil tla5li~hel M(!od Reo/r.llom ma(htol MolmrdriJmJo!; lid J att ge sty rinform ation till va penbärare och uppgjorda färdplaner fÖljs och planera tra­ civila f lygplan. Luftförsvaret har tvingats fiken så att en allt större och s;1abbarc Mönni,lca hll rnOnniJ lco lösa problemet med direkt kommunikation flygtraf ik kan avvecklas med bibehållen 1;0 flO ­JOO Rmqo mellan datamaskin och människa. Radar­ säkerhet (fig 4). +1J operatören och beslutsorgan behöver ögon­ D et ligger nära till hands tillämpa luft­ Radarplollninq blicklig information. försvarets erfarenheter även på sjukvår­ 50 30-60 den. B ~ d e stridsledaren och läkaren måste ~o Naqon ha tillgång till sekundsnabba informatio­ NYA HJÄLPMEDEL ner, för alt kunna sätta in de rätta åtgär­ Mönnljlca!dalamoJ"in 6-10 Kommlli1ikationen måste ske på ett för de rna. 60~ Kombinationen datateJcnjk-bildskärm har 2+ JIOf människan naturllgt sätt. och svaren bör vara visuella i form av text e ller grafiska f Ö redan börjat användas inom sjukvå r ­ ,\\ 1/ DO/IJrn.JwnJ/vrrf figurer. Presentationen sk er på dataskär­ den. I en central s k databank lagras me­ 370":;. lednrn~ <5 mar. Man har frå ngått direkt presentation dicinska data om alla personer inom ett /11\' MI/del JIJf av radarsignaler och låter den inkomman­ län. Sjukhusen i länet står i förbindelse ~ med databanken. När en patient kommer de informationen behandlas y tterligare i det möjligt för stridsledaren att fatta snab­ snabba digitalmaskiner [öre presontationen in t eX efter en olyckshändelse, kan läka­ ren snabbt begära fram de uppgifter han ba beslut. Dagens datateknj}': kan direkt på bildskärmarna. På så -- tt erhålls en omsätta informationer och data i order till stÖrningsfri bild med h ög ljusintensitet behöver. vapenbärare. (Fig 1.) (fig 2). Man kan påverka den inkommande FINA RESULTAT PÅ "KAROLINSKA" På intensivvårdsavdelningen på Karolinska Sj ukhuset finns plats för tio patienter. Patientens tiUstånd fÖ ljs noga under ope­ rationen och intensivövervakningen. En stor mtingd observationer görs och menings­ fyllda iak ttagelser registreras. Under en svär operation kan antalet observationer uppge, till tusentalet. Pil intensivvårdsav­ delningen kan upp till 60 variabler beva­ kas. vilket kan innebära 500 observationer per dygn och 50 av dessa kan vara labo­ ratorieutJåtanden. En patient stannar m e l­ lan tre och sex dygn på lntensivvilrdsav­

• Fig 2 (ytterst t v): På bildskärmen visas rena bild e r. diH a ll a irrelevanta ekon från marI, · och atmosfar iska störn ingar oskad­ li ggjorts. O Flg 3 (närmas t v): Inkomman­ de inio pave rkas med ljuspenna. rullboll och sk rivtangente r. för flygvapnet ällsekonomisk utdelning

" Fig 68: Grafoskop i bruk under operation.

presentation av data är önskvärd. Inmat­ beller och text. Den är lämplig pil vård­ ning sker antingen över dataterminalerna avdelningar och polikliniker, laboratorier, eller via anslutna snabbtelefoner. Presen­ apotek o sv. tation kan sedan ske på önskad plats och Irunatning av data kan också ske med önskvärd form på terminalernas dataskär­ snabbtelefon "Intereom" som både kan an­ mar. Med det nya systemet kan läkaren ropa datamaskinen och användas för in­ omedelbar t få de data han söker, i den t2rn kommunikation. form han fÖl'edrar och på den plats han önskar. Datasystemet bevakar dessutom att Systemet håller nu på att komma åter kritiska värden för patienterna inte över­ till flygvapnet som e n omorganisation av skrids och larmar om och när d etta hän­ den militära vädertjänsten. Detta inne­ der. bär främst utökade tekniska hjälpmedel, bl a automatisk databehandling och infor­ Variabler och värden matas in i syste­ mationsöverföring. Väderkartorna skall met med hjälp av tangentborden på de .. Fig 6A : Grafoskop. kunna presenteras elektroniskt (tig 8) . olika terminalerna. Datamaskinen särskiljer variablerna, rimlighetstestar infonnationen Med manöverorganen kan vakthavande och accepterar rimliga värden, som regI­ meteorolog sekundsnabbt på sin bildskänn streras och lagras. Rimlighetstestet innebär få fram den karta med just den infonnation att irunatade data jämförs med på förhand som ögonblicket kräver. Härigenom vinner delningen, och man räknar med ca 600 valda gränsvärden. man ökad överskådlighet, effektivitet och patienter per år. Den lagrade informationen kan presen­ snabbhet. Man slipper till största delen Det är ingen överdrift pästå att läkarna teras som kurvor, tabeller, symboler eller den mängd papper i fonn av manuellt eller tidigare har haft problem med kommuni­ text. Man kan få en valfri sammanställ­ maskineltt ritade ka.rtor, som idag är så kation och infonnationslagring. Lösningen ning av variabler i d e här presentations­ tidsödande både att åstadkomma ocn alt och räddningen har dock kommit med den formerna . hantera. Behövs en papperskopia fotogra­ moderna datatekniken. Trots att en stor feras bildskärmen, och en kopia i lämplig mängd uppgifter strömmar in från olika TvA OLIKA PRESENTATÖRER storlek kan tas fram på några minuter. Med håll vid olika tidpunkter, skall läkaren när en ljuspenna kan operatören ta bort eller Vid grafisk presentation kan man god­ som helst kunna fä fram de uppgifter som tillföra information direkt på bildskännen, tyckligt välja tidsfaktor på x-axeln och är av intresse i ett visst önskat ögonblick. som om han arbetade med papper eller bestämma variablernas amplitud pil y-axeln. - Man har hittills arbetat med skrivna penna. När han är färdig med sitt arbete De sist lagrade numeriska värdena visas meddelanden, som skickats kors och tvärs. matas det färdiga resultatet automatiskt i text omedelbart till höger om varje kurva. Nedskrivna på papper blir alla dessa vär­ in i datamaskinen och kan sedan distri­ (Fig 6 A+B.) den en tjock bunt, som det tar l[mg tid bueras på olika sätt. för läkaren att ordna och studera. Mycket Två olika terminaler ingår i systemet, orationellt. nämligen grafoskop (tig 6A) och alfaskop D Inledningspäståendet att flygvapnets tek­ För att fä en bild av lägets utveckling (fig 7). Pä grafoskope t sker datapresenta­ niska nyheter är av samhällsekonomisk be­ behöver läkaren snabbt en totalbild. en tionen som kurvor, tabeller eller text i tydelse har hänned belysts. Det gamla ta­ syntes, av alla värden. D et kan han fa av önskad kombination. Användningsplatserna lesättet alt en bild säger mer än tusen en modem datamaskin som pr~senterar ä r operationssalar, intensivvårdsavdelning­ ord står sig, och BILDEN kommer säkert vä rde n visuellt. P å Karolinska Sjukhuset ar, röntgenavdelningar, läkares tjänsterum att i databehandlingstekniken fä en snart har man prövat ett datasystem med två etc. sagt obegränsad användning. • huvuduppgifter: Alfaskop presenterar data i fonn av ta­ Erik H ulten 1) Det skall hjälpa läkaren att säkert och snabbt utvärdera patientdata. 2) D et skall förenkla infonnationsbehand­ lingen . Ett absolut krav har varit att datasyste­ met skall betjäna den medicinska perso­ nalen och inte tvärtom.

RÄTT INFO I RÄTT öGONBLICK Hur systemet är uppbyggt framgår av flg 5. Dataterminaler är installerade på de av­ delningar där patientdata inkommer och

o Flg 8 (närmast t h): Väderkartor kan nu presenteras elektronisk!. O Fig 7 (längst t h) : Alfaskop. Norfolk, hälls årlfgen på denna plats och När flygning ä r öppen för förare som ej tävlat förr eller inte lyckats vinna McAully Trophy tidi­ gare. De flygplan som d eltar fär ej använda särskilt bränsle- och oljesystem för kon­ är som tinuerlig ryggflygning. Jag ansågs. efter min förfrågan, ha er­ forderliga kvalifikationer för deltagande festligast och beslöt att ställa upp. Av nyfikenhet och purt intresse för derma tävlingsgren. Här fanns ju tillfälle att se vad Ljungby­ hedsutbildningen anno 19S6--57 och senare praktik vid flottilj och med se.:elilygplan kunde duga till inför kritiska domarblickar. D o Alla sätt är bra, i synner­ het de roliga. Detta gäller TRÄNING - TRE ROLLAR naturligtvis även metoder för Några dagar före tävlingen flög jag in mig pli en 'Stampe SV 4" vid Redhill. Tiger att fördriva sina semester­ Clubs hemmafält söder om London. Planet dagar. O I början av maj liknar en korsning mellan SK 12 och Tiger hade flygingenjör RUTGER Moth, har samma motor som den senare FORSS nöjet att deltaga i men manövrerbarhet och roderharmoni i särklass jämfört med Mothen, S{)m jag väl "McAully Aerobatic Trophy", kärmer. Under inflygningsskedet h arm jag topproll och hjulning m fl. De av domarna en tävling i avancerad flyg­ tyvärr bara med tre (3!) högerrollar, innan utvalda rörelserna, 8-momentroll samt en ning, anordnad av "The Ti­ det tilltagande Londondiset stoppade vida­ specialhjulning med 90'-r01l i stig- och ger Club", RedhIll, Surrey, re övningar. Resten av träningen ansåg dy kmomenten. skulle utföras sist i pro­ jag mig hinna med strax före tävlingsdags. grammet. Eftersom min erfarenhet av avan­ England. Han är en av de få Det var ju trots allt en nybörjartävling. cerad flygning med "Stampen" hänförde sig svenska medlemmarna och Vid Little Snoring dök de flesta delta­ till tre högerrollar, tvangs jag inhämta in­ berättar nedan på begäran garna upp ur diset på tävlingsdagens för­ formationer om lämpliga ingängsfarter för om sommarens helfestliga middag. Men sedan det framåt eftelmid­ de övriga rörelserna .. . från tävlingsleda­ dagen blev klart, att några av de anmälda rinnan, Frances Macrae - en av Englands äventyr. D D D förarna p g a vädret inte skulle kunna nå främsta tävlingspiloter. fram i tid, startades tävlingen p lötsligt ­ "Tiger Club", med Tiger Moth som bas­ med ungefär en timmes varsel . .. Min op­ IMPROVISERAD CIRKUS flygplan i inventarieförteckningen, har på timistiska förhoppning om träningstid? Inga Jag hann se den förste av mina medtävlare ett decennium blivit känd genom sin ut­ möj lIgheter, det stod fullt klart. - To fly i aktion ovanför 1.000-fotsnivån, som ovill­ bildning i avancerad flygning, och genom or not to fly. that was the question! Jag korligen inte fick underskridas, innan det deltagande i flygdagar över hela England besvarade frågan med ett invärtes framväst blev min tur. Jag började på 2.500 fot med formationsflygning, avancerad flyg­ "The show must go on" och vidtog möjliga med en spinliknande manöver och sedan ning "standing on the wing", "crazy flying" förbered elser. var cirkusen igång. m m, samt tävlingsflygning av olika slag. De obli gatoriska rörelsernas omfattning Under g lada "kämsvenska tillrop" för­ Årligen anordnas ett flertal tävlingar l och antal hade jag studerat l tävlingsbe­ sökte jag påverka "Stampen" att utföra de avancerad flygning med McAully Trophy stämmelserna hemma i Sverige. Likaså de krumelurer so m stod nedklottrade på knä ­ som första kvalificeringsheat inför noml­ som a v domarna kunde u tväljas och of­ blocket. Allt eftersom tiden gick och höj­ neringen av Englands VM-lag. fentliggöras vid briefingen töre tävlingen . den avtog kom jag att lära mig åtskilligt McAully Trophy, uppkallad efter en täv­ Jag skrev raskt ihop ett program med de om kärran. Den var toppen helt enkelt! lingsförare som omkom vid Little Snoring. välkända krumelurerna spin, looping, roll, Monsieur Stampe, Belgien, kunde sanner­ ligen rita flygplan en gång på 30-talet. Efler ett mindre antal avbrott för att vinna höjd, med poängbelastning som ound­ viklig följd. avslutade jag mltt program med cn 8-momenlroll, åt höger för säkerhets skull. och seglade sedan ner mot den gam­ la gräsbevuxna asfaltbanan (med anor frän krigsti d~n) med en lättad och något ut­ pumpad känsla i själen. Så här var det allts.l ~

OCH sA RESULTATET", Eft.er landn ing?n ägnade jag mig åt igå ng­ dragning av m edtävlares motorer, fotogra­ fering och allmänt omkringdrällande in ­ klusive tedrickning. övriga flygplantyper som under den tiden byttes om på himlen var flera andra "Stan1par", en "Chipmunk", "Tiger Moth" och den första engelskägda "Biicker Jungmeistern" - importerad en vecka tidigare. Framåt kvällningen förhör­ B-52:an får ny efterträdare de jag mig diskret om poängberäkningen USAF:s strategiska bombflyg behöver mo­ prioriterat AMSA-projektet ( = Advanced var klar och när resultaten skulle offent­ derniseras. Den gamla IS-åriga B-S2 :an tjä­ Manned Strategic Aircraft). Längre ned på nar visserligen än (har bl a blivit kallad: listan finns också utvecklingsprojekt för liggöras. Folk hade lustigt nog börjat säga "The single, effective air weapon of the nytt avancerat anti-ubätsilygplan. nytt tak­ grattis här och där och jag undrade varför. Vietnam War") och B-S8 :an "Hustler" finns tiskt transportflygplan och ett avancerat, Det visade sig så srnan ingom att under ju i luften dygnet om, men framtiden krä­ taktiskt, mind re stridsflygplan. ver planering för än bättre beredskap och Den nya bombarens specifikationer lyde r mitl omkringdrällande hade prisutdelningen än större och effektivare slagkrait. Ett nytt bl a på: interkontinental räckvidd; opera­ '"edan gått av stapeln i hangaren. Därvid d ylikt plan har sedan XB-70-proiektet tionsduglig även i små, begränsade krig ; hade tillkännagivits att R. Forss, Tiger Club, stannade i växten var m ycket angeläget. övedjudsfart såväl vid låg som hög hÖjd; hade kommit på 4 :e plats bland de ätta De t är flera flygplankoncerner som ar­ kort, snabb start från små (opreparerade") betar på det nya strategiska bombplanspro­ banor. Projektet påskyndas så alt en full­ deltagarna. Min poängsiffra låg Iiingt un­ skalemodell skall kunna påbörjas i början der segrarens. men "u-landet" Sveriges och jektet. Bland dem finns också Boeing. Man av budgetåret 1970. - P,"ojektledare är ha,' fin a meriter att försvara. Sådana som Boeings nuvarande vice president, mr R W inte minst FS-Iärarnas (Nilsson, Norrbäck ) B-17 " Flying Fortress", B-29 :an, B-SO "Su­ " Dick" Taylor, en f d flygingenjör och test­ ära var räddad ... R ollarna hade gått bäst. perfortress". B-47:an och så B-S2:an minns man med respekt. pilot. visade d et sig av protokollen. Ett klart be­ Bilden ovan v isar de konfigurationer in­ Dä det var länge sedan Boeing gick seg­ vis för träningens betydelse !. . • rande ur en tävlingsstrid (lufttanknings­ genjörerna hittills testat. • planet KC-13S var det sista), har man nu J-CH Rutger Fons

20 * '1;( Vid 4:e flygkåren (F4) på Frösön användes omkring 1924 en något ombyggd S 21 .som sjuktransportplan. S 21 Luftens livräddare tillverkades vid Flygkompani­ ets Verkstäder på Malmen (FVM). Omkring år 1928 in­ samarit troducerades S 1 (f d S 21/25), som byggts om speciellt för alt kunna medföra en skadad i norr person liggande i övertäckt kabin. Planet kallades "den flygande kolonistugan" till följd av den originella på­ byggnaden bakom förarplat­ sen. Denna militära "f!ygam­ Redan 1929 köptes ytterligare en Junkers DelU1a första Tp 2 fick nummer 4 och sta­ bulans" fanns i tjänst vid F4 F 13. Detta exemplar hade tidigare tjänst­ tionerades vid Frösön. Planet totalhavere­ på Frösön fram till år 1931, gjort inom ABA registrerat S-AWAA ilU1an rade vid Söderfors 1938. då planet kasserades efter det som Trp l stationerades på Frösön. Pla­ Våren 1934 köptes en Junkers W 34 som standardmässigl levererades med Mercury haveri. net användes som flygambulans fram till 1934, då det kasserades pga förslitning. VII motor på 675 hk. Planet betecknades Tp 2 A (m 5) och baserades vid F2, Häger­ FATAL FÖRSTAFLYGNING näs, där det fanns fram till årsskiftet 1918/ 49, då det kasserades pga dåligt skick. Ar 1929 inköptes ytterligare en tidigare • Under juni 1935 beställdes ytterligare civilregistrerad Jwlke rs F 13 (SE-AUA), en Junkers W 34 i Limhamn. som erhöll beteckningen Trp l och använ­ des som flygambulans, baserad vid Häger­ W 34 MUSEIFÖREMÅL näs. Under den första tjänsteflygningen är o r 1928 inköptes en Junkers F 13 från 1930 totalhavererade planet vid D alarö. De Planet baserades liksom Tp 2 A (nr 6) i AB Flygindustri I Limhamn. Bolaget var A tre Tp 1 :oma hade militämurnmer l, 2 Boden, men överfördes onlkring 1941 till ett dotterföretag till Junkers i Tyskland, respektive 3. Frösön . Flygambulansen såldes 1953 till och tillverkade ett antal Junkerskonstruk­ Svensk Flygtjänst AB och registrerades SE­ tioner på licens. F 13 var ett enmotorigt • I mars 1933 tecknade Flygstyrelsen kö­ BYA och fick en starkare Pratt & Whitney monoplan av heImetallkonstruktion (dura!) . pekontrakt med AB Flygindustri gällande motor. Efter att under åren 1956--61 ha va­ Planet användes vid Boden 1928-42 med leverans aven Junkers W 33. Planet var rit i tjänst i Lapplandsflyg skänktes detta beteckningen Trp 1 (senare Tp 1) . Efter ursprungligen försett med en Junkers rad­ länglivade plan till det tänkta civila luft­ 1943 stod planet som reserv för Tp 2, och motor, men delU1a byttes snart mot en fartsmuseet på Arlanda flygplats. kasserades slutligen 1946 till följd av för NOHAB Mercury My VU motor, och be­ höga underhållskostnader. teckningen ändrades från Tp 2 till Tp 2 A . SAMARIT I NORR Statistiken här nedan ger en uppfattning om det datida sjuktransportflygets omfatt­ ning och betydelse, speciellt i nordligaste Sverige.

(~------, Antal transporterade fall

Ar Frösön Boden Hägernäs (F4) (F2) 1924-28 11 116 1929 8 61 4 1930 17 73 10 1931 15 59 10 1932 19 79 4 1933 21 70 6 1934 25 84 13 1935 23 80 31 1936 27 96 43 1937 40 115 55 1938 22 149 44 Totalt 228 982 220 j ~

• Ett modernare och ändamålsenligare siuktransporlplan köptes 1940 till flygvap­ En klass isk bild - Junkers W 34 pa uppdrag över norrländsk skogsbygd. net. De t var av typen Beech 18 R , försett med två WW R-975-E3 motorer på vardera 455 hk. Planet fick beteckningen Tp 4, och monterades våren 1940 vid Götaverken i Göteborg. ytterligare utrustning monte­ ( rad es in av CVV samt F4. Den första prov­ Data och prestanda: flygningen i Sverige ägde rum i början av juni. Planet kunde användas med såväl Typ Junkers F 13 Junkers W 34 Beech 18R hjul- som f1 ottör- och skidställ. Det hade Beteckning Tp 1 Tp 2 A Tp 4 Motorer typ Junkers L 5 Mercury My VII WW R-975 helt uppvärmbar kabin med p lats för två Effekt (hk) 310 675 2X455 bårar och en sjukvårdare. Under sin första Tomvikt (kg) 1.150 1.700 ca 2.500 tjänstgöring var Tp 4 baserad på Frösön Flygvikt (kg) 1.850 3.200 ca 3.500 Högsta hastighet (km/tim) 170 240 ca 350 och före kassationen (totalhaveri 1953 ) Flygsträcka (km) 750-1 .000 900 1.720 var flygplane t baserat vid F 21. Spänvidd (m) 14,80 18 ,48 14,50 Det kan nämnas att Tp 4 deltog i en syd­ Längd (m) 9,60 10,27 10,40 polsexpedItion oktober 1951 - augusti 1952 HÖid (m) 3,20 3,53 2,80 VIngyta (m') 39,00 44 ,00 32,20 med cIvil regIstrering SE-BTX. • ~ ------) Bo Widfeldt 21 C])erL

REGIONALA LEDNINGEN (från den 1 oktober 1969)

NEDRE NORRLANDS MILlTÄROMRÄDESSTAB • • • • Övre • Norrlands Militärbefälhava re : Stabschef: rn ila • Generalmajor Overste Overste • Tage Ollhn Gunnar Eklund C!aes-Erlk • (A) (KA) Abramson (FV) • • • • • • • BERGSLAGENS MILlTÄROMRADESSTAB • Nedre Norrlands • milo • • • • Mi Iitärbefälhavare: Stabschef: • Generalmajor Overste • Slig Löfgren Gunnar Nordlöf • (A) (A) Stockholm • (Muskö) • Striillgll,iS/t __ II .. • VÄSTRA MILlTÄROMRÄDESSTABEN • • Östra milu Q Göteborg +. • '-1-1\ I • Västra milo Visby ~GotlandS • militär­ • r1 komrnan( Militärbefälhavare: Stabschef: milo • Generalmajor Overste • Henrik Lange Bengt Liljestrand • (KA) (A) • • t,Karlskrona • 1:a FLYGESKADERN • • • • Militärområdesstab • O Militärkommandostab • • t Örlogsbasstab • 48 Eskaderchef: Stabschef: I- 1. Flygeskaderstaben Generalmajor Overste < • Gösta Odqvist Karl-Erik • (FV) Fernander (FV) ___I" == Ku stfloUan • 22 Södra militärområdet Milo S, Kristian"s tad Västra militärområdet Milo V, SköveJ e Östra militärområdet Milo Ö, -S't';ängnäs • ÖVERBEFÄLHAVAREN Bergslagens militärområde Milo I;l(/ Karlstad • Nedre Norrlands militärområde MHo/NN, Östersund • Övre Norrlands militärområde Milo ÖN, Boden • • • • General • Torsten Rapp • (FV ) • ( • FÖRSVARSSTABEN 30d en • ÖVRE NORRLANDS MILlTÄROMRÄDESSTAB • • • • • Chef: Souschef: • Gencrallojtnant Genera lmajor Stig Synnergren Dick Stenberg Militärbefälhavare' Stabschef: • (A) (FV) Genera llöjtnant Generalmajor • Arne Mohlin Nils Personne • (A) (FV) • • FLYGVAPNET • • ÖSTRA MILlTÄROMRÄDESSTABEN • • • Chef : Stabschef : • Generallö jtnant Generalmajor Stig Noren Cla;;s HenrIk • (FV) Nordenskiöld (F V) • Mil itärbefälhavare : Stabschef: Souschef: • r Generallöjtnant Konterami ral Overste ARMEN Per-Ove Ljung Bengt Lundvall Wilhelm Wagner • (A) (F L) (FV) • • • • o • • Chef: Stabschef : • Generallö itnant Generalmajor • Carl-Eric Almgren Karl-Eric Holm • (A) (A) • SÖDRA MILlTÄROMRÄDESSTA8EN • MARINEN • • • • Mi l itärbefälhavare : Stabschef: Souschef: • Chef: Stabschef : Viceamiral Generalmajor (Ti II fö rord nad) • Viceamiral General major Oskar Krokstedt Sigmund Ahnlelt Overste • Jlke LIndemalm Bo Westin (F L) (A) lan lacobi (FV) (FL) (KA) • 23 - t:::::-_­

(}unkellx (j 13

=

<, -""jI>o<,N -"" '-5~'

24 D D Den utlandsflygning som Flygvapnets Krigsskola (F20) gör varje år är ett efter­ längtat utbildningsmoment. I år såg man fram mot utlandsresan med kanske större spänning än vanligt. F20 hade ju under det gångna året bytt "utlandsresevetera­ nen" J 29 mot SK 60 och det föreföll svårt att genomföra en längre utlandsflygning med ett stort antal "nya" flygplan. D Kan­ ske skulle flygningen komma att genom­ föras med transportflygplanet Hercules, vilket skulle kunna betyda att det äntligen vore möjligt att göra besök på andra sidan Atlanten? Men därav blev intet. Arets resa gick i stället med SK 60 till D a n m a r k och N o r ge. 000 J-kandinalJ-iJk r/lkbriidtinlJ

en 28 maj startade fjorton SK 60 och ledning "kontrollera" tillverkningen av det skap med de spartanska danska militär­ tva transportflygplan med totalt 39 bekanta danska ölet. (Vet ni t ex vad det förläggningarna, där huvudkudde inte läng­ Dkadetter och 37 lärare, tekniker och är för skillnad mellan vanligt ö l och fat­ re ingår i sängutruslningen! besättning. Flygnmgen skulle omfat­ öl?) • Rygge l Norge bjöd på dåligt väder, men ta ett fyradagars besök i Danmark och ett detta kompenserad es mer än väl av mot­ lika långt besök i Norge. För den som hört EN TITT PÄ F-104 tagandet i övrigt. H eja besöket var plan­ talas om F20:s tidIgare utlandsflygningar Efter två dagar flög vi vidare till Alborg lagt i ett detalj erat program. - Efter an­ till Frankrike, Italien, Grekland och Tur­ på Jylland. Huvuddelen av Alborgsbesöket komst och lunch följde sightseeing per buss kiet föreföll det vara en "utlandsflygnmg" ägnades 5.t att se på flygplan F-104 - tva i Oslo. Följande dag bjöd på orientermgar med frågetecken. Man skulle Inte komma divisioner jakt/attack finns där fredsbase­ om basen och besök på flygdivisioner och utanför Norden I En viss besvikelse var na­ rade - och verkstäder (flyg-, elektronik­ verkstäder. På Rygge finns en jaktattack­ turlig, kanske understruken av att vädret och radarverkstad). Det rådde en impone­ division med F-S (Freedom Fighter) och till en början inte var det bästa. Kylan var rande god ordning på basen. Hela den tek­ en spaningsdivision med RF-84F, som f n sådan, att en flygning längre söderut tedde niska tjänsten gav ett mycket gott intryck by ts ut mot RF-5A. Den senare typen är sig betydligt mer lockande. och personalens förtroende för materielen en spanmgsversion av F-5A och kan gö­ Danmarksbesöket inleddes på flygstatio­ föreföll mycket stor. Av de 1965-66 köpta ras om till jaktversion . Vid spanIngsdivisio­ nen V",rlöse, strax nordväst om Köpen­ flygplanen fanns ännu alla i tjänst. nen fanns en mycket imponerande maskin­ hamn. Vid V",rlöse finns bl a Danmarks Alborgsbesöket omfattade även en söndag. utrustning för automatisk snabbframkall­ motsvarighet till värt "F20". Det var därför Under denna f ridag hade den svenske kon­ ning av såväl svartvit- som färgf ilm. Även naturligt, att vi fick en inblick i hur offi­ suln i Alborg ordnat sightseeing med buss på Rygge var ordningen iögonfallande. cersutbildningen för våra danska kolleger i staden föl' den ena hälften av oss. Den är ordnad. Vi fick dessutom en mycket andra hälften hade i transportflygplan lyfts NORSKE GETEN VAJEDE MEST ... intressant orientering om hur det danska över till en annan flygbas, Karup, för att flygvapnet inlemmats i NATO och en in­ besöka en flygdag. Denna ordnades i sam­ Som avslu tnlng på besöket följde på blick i hur det danska militära transport­ band med danska aeroklubbens 60-årsjubi­ kvällen en landskamp i diverse inomhus­ flyget fungerade samt hur räddningstjäns­ leum, som även bjöd på svenskt deltagande grenar. I de flesta grenarna lämnade vär­ ten med helikopter organisera!.s. Oriente­ med bl a "Draken" och överlämnandet av darna segern till sina svenska gäster, om ringen om det danska flygvapnets engage­ en J 29F som gåva till Darunark . av artighet eller bristande fönnåga lämnas mang på Grönland blev också en nyhet. Vi lämnar Danmark och tackar föl' ett därhän. Innan ölbaren stängdes kl 22.00 Naturligtvis gavs det också tillfälle att gott mottagande och ett översvallande presenterades basens maskot, en öldrickan­ på egen hand besöka den danska huvud­ hjärtligt bem ötand e. Kanske någon är lit? de get. staden " by night" och under sakkunnig stel i nacken efter att ha stiftat bekant­ Färden gick vidare till V",rnes utanför Trondheim för ett kort. besök vid flygba­ sen och den där baserade flygskolan. Hu­ vudbesöket avsåg naturllgtvis "Luftkrigs­ skolen", där vi fick veta det. mesta om de blivande norska flygofficerarnas utbildning och d et norska flygvapnets organisation och uppbyggnad. Här liksom vid tidigare till­ fällen tackade C F20 bl a genom att med humoristiska kommentarer om våra flyg­ vapens gemensamma intressen dela ut små minnesgåvor. O Nästa dags flygning till Bodö på låg hÖj d i det ganska dåliga vädret längs A t­ lantkusten gav en god bild av den särart som denna d el av världen utgör inte minst militärgeografiskt. Bodöbasen var impone­ rande i manga avseenden och hade varit värt ett längre besök. Men vår tid var knapp och redan samma eftermiddag salte våra SK 60 hjulen i banan hemma pa FIG/ F20. • Mo 25 JUSI

J 35 "Draken" och J 32 "Lansen'. Bland d e senare förtjänar jubileumsflottiljens egen Lansen-grupp, ledd av löj tnant Gert An­ d ersson en eloge för verkligt fin förbands­ flygning i rutformering. Sa hukade "ig publiken om den int ~ gjort det förut. Som kors mot himlen dök fyrt io A 32 "Lansen" från Karlsborg, S0tenäs och Söderhamn upp över Vättern och gjorde ett dykanfall mot fältet. Och när publiken se­ dan rätade på nackarna ig;,,;n var det dags för den kanske mest efterlängtade gästen - 37 :an - att komma in. "Viggen" flögs av major Karl-Erik Hen­ riksson från FC. När han till publikens ära f:t ..f:r 30-årsjubilerande Karls­ backade utanför repinhägnaden var det borgsflottiljen F6 anordna­ många förhoppningsfulla blivande piloter de den 31 maj och 1 juni i de lägre tonaren som slogs om en plats för att kunna ta en bild av sitt drömflyg­ flygvapnets huvudflygda­ plan. Innan ljudet från representanten för gar 1969. Ungefär 20.000 en ny flygepok dött bort va,- det så dags personer, som trotsat den F6 att s..,tta punkt för 1969 ärs huvudflygda­ småsnåla vårvinden, bjöds gar med en defilering av tio grupper A 32 framför publiken. En extra krydda i an­ " Lansen" och en förunderlig stillhet läg­ på diverse smakprov på rade sig över den idylliska garnisonsorten var flygvapnet - och i nå­ rättningen fick söndagspubliken då fru Bir­ git Thuring från Visby, pli sekunden enligt vid Vättern. • gon mån armeflyget - idag tidtabellen, gjorde en tryckning över fältet Ragna, 19nell står. ;? i:I ~ i sin gula "Sky-Raider", elegant fällde upp vingarna under inkörn.ingen och sedan tog • AB:s bragdmedalj 1968 gick till fru Bi rg lI Tllyring. n materielutställning visade det mes­ emot Aftonbladets guldmedalj för svensk ta av dagens aktualitete r, men man flygargärning av flygvapenchefen general­ "D C kan naturligtvis vid ett jubileum inte löjtnant Stig Noren. :l E C förbigå det som varit. Dagarna till ära Som inledning på uppvisningen visade C hade flottiljen fra n samlingarna på Malmen fältflygare Gunnar Hägg f rAn N yköpings­ !': fått låna det enda !\ terstående exemplaret flottiljen med sin S 35 "Draken" att spa­ ! av Nieuport M 1. "Monoplanet", som det ningsflygarna inte bara kan flyga lågt och också kallades, den första typ av "krigs­ fort med tidsprecision utan också il.!itadkom­ ..Ö flygplan", som fört av dåvarande löj (nan­ ma spaningsresultat. Avancerad flygning i ...O ten Gösta von Porath år 1913 landade i den högre skolan visades av flyglärare från Karlsborg, då på den s k "Lusharpan". I Ljungbyhed där bl a fältflygare Anders den historiska delen av utställningen k\.U1de Wahlström i sin SK 60 visade hur man gör dessutom bl a flottiljens första flygplantyp, tre kvarts looping friin ryggläge d v s med B 4 Hawker "Hart", beskådas. huvudet utåt. Innan flygdagarnas huvudnummer, flyg­ "Lättare" programpunkter där bl a artil­ uppvisningen, startade bjöds publiken på leriflygarna fran Nyköping visade sina fär­ en perfekt precision från fallskärmsjägar­ digheter, varvades sedan med enskilda upp­ skolan med fria fall och pricklandning visningar och uppvisningar i gl'UPP med

~-':r Årets sista flygdag in­ PROFESSIONELLT! Att den "gåvan" satt * fint tyckte säkert ocksa överste Gerdt träffade den 31 augusti Sta ngenberg (C FI4). och 25 års-jubilar var Programmet i övrigt skämdes in te heller Halmstadsförbandet F14, för s ig, men d e t bå tar säkert föga att i det som idag är ett rent skol­ här sammanhanget äter räkna upp allt "en F14 förband. Därför var det suite", "I I och med att Ft4:s förste chef, dåvaran­ kanske något överraskan­ de överstelöjtnanten Christian Nilsson, den de att notera, att det 1 juli 1944 landade med sin SK 12:a på digra programmet bl a Halmstads dåvarande civila flygplats, hade Halland fätt sitt första flygförband. 25 ar upptog en rad uppvis­ ... senare trampades F14-marken ater av sin O ningsflygningar med di­ forne chef - nu dock som pensionerad ge­ O.. verse flygplantyper av mo­ neral men självklart som hedersgäst på dernaste slag. .:r -tr ::. "hemmaplan". • J-CH

en bröder fran norr och söder hade välvilligt ställt sina tjänster till för­ M fogande för att ge jubileet en klat­ schig inramning. Den uppvaktning­ en kommer säkert den mang tiotusenhöv­ dade publiken sent att glömma. Säga vad man säga vill - och här får alla eleganta avancerade uppvisningar med SK 50, SK 60, J 35 . ja, t o m AJ 37 ur­ säkta - men söndagens absoluta clou var utan tvekan Fl6-gruppens artistiska preci­ sionsgrupperingar mot den hlirl1gt blå hal­ • Ovan: F16-gruppen spelar upp sin rituella landshimlen. Knappast har väl någon an­ jetdans under ledning av kapten Hans nan svensk uppvisningsgrupp lyckats sil Hagman. T h ses fr v generallöjtnant Stig J D bra som kapten "Charli , Hagnlan & Co Noren, överstinnan Stangenberg, amiral­ skan Krokstedt, stadsfullmäktiges ordfö­ gjorde d e n n a dag. Ett helt fantastiskt rande Egon Kristoffersson, viceamiral Os­ precislonssamspel, en flykt, en elegans - ja, kar Krokstedt samt hedersgästen, förste vad skall man egentligen dra till med .. _ F14-chefen, numer pensionerade genera­ len Christian Nilsson. allt var rakt igenom "outstanding". Helt

26 LEER

{ 'r I-.? Flygplan 37 Viggen, fallskärmshopp, helikop­ terräddning, avancerad ... flygning, brandbombfäll­ ..O ning - det var några av O .~~~~ ~ de dramatiska inslag med ... C :l vilka Blekinge flygflottilj ID under veckohelgen den 7-8 juni ljudligt salute­ ~~~~~~ '~~~~~~~~~~~~~~~~;;~=== [ 10 rade sin 2S-åriga tillva­ ~ ID ro. ~ ./7 ·te :l

redtlkra hed har gamla anor som mi­ Föll fritt ett par tusen meter och genom­ litär förläggningsplats. poängtorade förde sedan en perfekt landning på avsedd BFl? :s chef överste c-o Larsson när plats. Undra på att det blev applåder. han hälsade alla 25.000 besökarna Fl?:s egna h elikoptrar var också i livlig välkolnna. verksamhet. Räddning med hjälp av y t­ En imponerande flyguppvisning var den bärgningsman d emonstrerades. Dessutom centrala delen i jubilewnsfirandet. Uppvis­ Fl7 blev det en smula trafikpropaganda. Det besökarna för ett gruppfoto av det ovan­ ningen inleddes bäda dagarna aven S 35:a var HKP 3 som kom dinglande med en bil iigare och snabbare fonnatet. Några tim­ från Fl!, som på lag höjd sniffade över under sin runda buk. Bilen åkte i marken mar efter det bilden knäppts var den upp­ från ca 30 m. Med det fick publiken ett satt för beskådande. skolexempel på d e hopk,nycklande krafter .. Dagens och morgondagen fpl blir allt mer Det blev sedan avancerat i olika former. som utlöses vid en krock i 90 km/tim. elektroniserade och automatiserade, föra­ En A 32:a gav prov på smidighet på lägsta rens roll minskar . men det är de små, små detaljerna som göre t . Om detta hÖjd , momentet genomfördes under lör­ Tva divisioner A 32 Lansen visade upp handlar bl a Nils Anderssons bild. dagen med fänrik Hakan Lindberg vid spa­ sin anfallskraft m ed hemmaflottilj en som karna, och för söndagens voltande svarade mål, bl a gavs prov på en perfekt brand­ löjtnant Stig Nilsson. Två SK 50 tog sedan bombfällning mitt framför publiken. över, omfattande svåra moment, bl a rygg­ Sist pli uppvisningsprogrammet kom Vig­ flygning och spinn. gen. Det var första gången den smäckra Minst lika smidig och dessutom betydligt skapelsen uppträdde över sydsverige. snabbare egenskaper visades upp av SK 60. Major Karl-Erik Henriksson tog brant upp Hä r var det fäilfiygare Wahlström som i planet i luften, och till många s förvåning sitt program också ägnade sig åt ryggflyg­ var det främst förmågan att flyga sakta, ning och loopingar av det mer publikkni­ som framhävdes. pande slaget. Kontakten med omgivande civil miljö Perfekt avancerad roteflygning demonst­ har varit något av riktmärke för den verk­ rerades aven specialtrirrunad grupp A 32 samhet som nu under 25 år pågått och ut­ från F6. Även J 35 genomförde avance­ vecklats vid Fl? i Kallinge. Veckohelgens rade flygmoment enskilt och i grupp. publikuppslutnmg och förtroliga stämning Tre garvade fallskännsjägare svarade för mellan flygare och civilister visade alt av­ flygdagarnas mest hisnande uppvisning. De ståndet inte förlängts med åren - snarare klev ur en helikopter på 3.000 meters höjd. tvärtom .. •

{'r ~ Ärets officersexamen statsrådet Sven Andersson betonade i hade av flera skäl givits sitt tal bl a de höga krav som ! dag ställs pil ledarskap i flygvapnet. Det gäller att en festlig jubileumsprä­ möta d en tekniska utvecklingen och att gel, och gynnades av det lyhört leda den alltmer kritiska och själv­ bästa av alla sommarvä­ ständigt tänkande moderna ungdomen. Dis­ der. Dels var det den 2S:e ciplinära former och uttryck som inte F20 tjänar den nödvändiga militära effektivi­ officersexamen sedan of­ teten måste ge vika. ficersutbildningen flytta­ Examensceremonin skedde på gräsplanen de från Ljungbyhed till utanför skolan, där CFV generallöjtnant Uppsala, dels var det 30 Stig Noren utnämnde och delade ut betyg till 33 officerare på stat samt fem meteoro­ år sedan första kullen of­ loger. ficerare (helt utbildade I officerskursen placerade sig Leif Wei­ i flygvapnet) examinera­ mer, Bromma, främst. Han fick CFV:s h e­ dersgåva. Premiwn ur Jan Sjöqvists min­ rades. ~ * ~ nesfond till kadett som visat framstående prestationer och gott kamratskap gick till land gästerna sågs försvarsminister c Lars-Ake Göthe, Gustavsberg, F20:s idrotts­ O Sven Andersson, landshövding Rag­ III sköld till främste idrottsman erövrades av I/) nar Edenman, ett antal generaler, Göran Hansson, Storvik. Fabriksstyrels~ns .. B al representanter fran Uppsala stad och prisgevär till bäste skytt prickades in av universitetet, elever ur officerskurserna Erling Norin, Grängesberg. - Kursetta C "O 1939 och 1945 , representanter från staber, bland meteorologerna blev Ingemar Carls­ I/) skolor, förband och personalorganisationer, son, Björketorp. pressen samt som vanligt en stor skara anhöriga till kadetterna. Efter examensceremonin bänkade sig de ö nyutnämnda fänrikarna och de över 200 Efter korum skedde samling i F20 :s hög­ ..O tidssal. Skolchefen överste Sven-Olof Olson gästerna i F16:s stora matsal. En excellent ... gav en reswne över flygvapnets officers­ jubileumslunch dukades fram. Som extra • KurselIan Leif Weimer utbildning samt presenterade officersut­ piff på anrättningen kunde gästerna gläd­ mottager CFV:s heders­ bildningen av i dag. Kavalkaden illustre­ jas ät några spontant både spetsiga och gäva. rades bl a med hjälp av yngre kursens ka­ spetsfundiga tankar uttryckta av "gamle" detter klädda i flygutrustningar fran olika flygvapenchefen general B G Norden­ epoker i flygvapnets historia. - Ett upp­ sk~~ • skattat PR-inslag. jä

27 HÄNT VID FLOTTILJERNA· HÄNT VI LOTTAKONFERENS FRIVILLIG-TRÄNING I början av året inbjöds till Fl förbunds­ Det var på vårkanten som frivilligofficeren En aprilsöndag genomfördes stridsskjut­ lottacheferna med moblottor iran örebro, kapten Frödin kallade till allmän baskurs ning tillsamm ans med baskursema i örebro Dalarna, Västmanland och Värmland att i Borlänge. Medlemmar ur Folkare flygva­ och Viis! , ras vid flottiljens skjutfält för under en dag diskutera gemensamma frö­ penförening och värnpliktiga boende i söd­ nästestrid vid Svansbo. Ett fint arrange­ gor och problem, ra Dalarna hörsammade k allelsen. rat övning sfält med raffinerade måluppen­ Främst på programmet stod rekryteringen Kurschefen, l:e flygtekniker Dovermo barelser. till sonunarens lotlaskolor med instruktörer såg till att vi lärde oss En uppskattad avslutning av kursen var och höstens fritidskurser. försvarskunskap, de senaste rönen inom studiebesöket e n vacker majdag vid en fullt I det sammanhanget dis­ bastjänst, vapen, mobilisering, sjukvård, utbyggd flygbas. Vi erbjöds en Tp 83 Pem­ kuterades ock,,, ett annal santband m m. Ett omfattande men intres­ broke, som förflyttade oss Rommehed-Es­ vitalt problem: Hur bo­ sant progrant. kilstuna och åter till det facila priset aven halla utbildade loltor Senare inbjöds vi till ett efterlängtat krona (flygförsäkring) inkl. lunch. De fles­ F1 längre än vad som nu är veckoslutsbesök på Fl med visning av flyg­ ta såg sin hembygd för första gången fran fallet" Det gäller i första mat2riel och basspelssal, Santtliga fann det luften och njöt av utsikten ner mot ett hand yngre loltor som utbildats vid lotta­ trevlig t att efter mån ga ;il' för en stund få solbelyst land i sin skIra vårgrönska. • skolor. återuppliva livet p å sin flottilj. Printz En lämplig ä(gärd syns vara att till resp förband inbjuda dessa lotlor och P;1 ::.fl sätt stärka samhörighetskänslan mellan loltan och förbandet. Denna relativt enkla åtgärd bör ha en positiv inverkan pil lottornas inställning till fonsatt tjänstgöring, plattan fulIpackad med folk. - "Där kom­ Konferenser av denna typ har visat sig STORSJÖ-DRAKEN ... mer dom!" I rutformering en tryckare över mycket värdefulla, då de ger et t snabbt Måndagen den 16 junI var det dags för flyg­ fältet, upptagning och formering till flank och effektivt informationsutbyte mella:o lot­ planbyte på F4. Inför den förestående om­ och landning med effektfulla bromsskär­ laförbund och förband, • beväpningen från J 32 Lansen till J 35 mar. Taxning, parkering och några väl­ B Lundberg Draken la ndade en fyrgrupp 35:or, ledd av komstord fr;in stabschefen, varefter flot­ flottiljch ef en, överste Evert Bage, på frösö­ tiljchefen ställde upp för en Improviserad fältet, efter en dryg halvtimmes flygning presskonferens i gröngräset vid plattan. från FlO, där förre F4-chefen överste Kjell Rasmusson vid en enkel ceremoni över­ "En lagom sofistikerad dant som j ag tror ÄVEN DANSK VETERAN lämnat flygplanen. De nu först anlända val kommer att passa våra förhållanden i flygplanen kommer under sin första tid på nedre Norrland", sade han bland annat. Vid danska flygvapnets stora flygdag på F4 huvudsakligen att användas för omskol­ En av de första frågorna som ställdes till Karup den l j uni överlämnades ett flygplan ning av markpersonalen. flottiljchefen var, varför man så snan J 29 "Tunnan" som gåva från det svenska efter omskolningen till J 32 Lansen bytte flygvapnet till Kongelig Dansk Aeroklubb, Med pa flygningen från FlO var divi­ ti 11 J 35 Draken, Och dagen efter kunde som firade 60-,1~s jubileum. sionschefen, löjtnant Mats Tjärn, löjtnant man läsa i tidningarna, att Indragningar Chefen för målflygdivisionen pa F3, kap­ Dan Andersson och fälttlygare Erik Vallo. av andra flygflottiljer i landet medfört att ten Ingema.r Eriksson, hade den stora äran Dessa ingår i den in­ det blivit Drakar "över" och att man där­ atl Id göra Tunnans sista franlträdande in­ struktörsgrupp som till för kunnat genomföra ett byte till en me­ för utländsk publik. Efter en kort upp­ slutet av oktober fort­ ra kvalificerad flygplantyp tidigare än vad visningsflygning med bildas pa flygplanty­ man från början hade räknat med ... den gantla kurvstrids­ pen vid F3 i Malm­ fightern överlämnades slätt för att därefter I och med att Draken konunit till flottil­ J 29:an vid en CNe­ leda flygomskoiningen F4 jen och att Lansarna successivt försvinner, moni till den danska vid henunaförbandet. kommer ocks:l flottiljens navigatörer att aeroklubbens beskyd­ På plats vid ankomsten fanns också fält­ försvinna, När det är så dags säger vi adjö dare prins Henrik och flygarna Staffan Hädell och Lars Körberg ur F3 till ett bra flygplan och en yrkesskicklig presidenten greve instruktörsgruppen, som tidigare flugit upp personalkategori. som under ett par år på Flemming av Rosenborg. De danska motla­ från F3 för att vara med om starten på 35­ ett förtjänstfullt sätt båda bidragit till garna fick även etl album med foton från epoken. jämtlandsflottiljens insatser l luftförsva­ J 29 :ans tjänst vid det svenska flygvapnet. Det var en vacker dag när nykomling­ ret. Dagen efter flög kapten Eriksson planet arna anlände. Inte ett moin på himlen, • till Odense/Beldringe. Här demonte rade berns man till viss del J 29:an, då den sk ulle transporteras pil landsväg sista styck et till Egeskov Veteranmuseum. Placeringen av denna J 29:a i Danmark och tidigare ett exemplar i vardera USA, England och Frankrike får väl ses som än­ nu ett bevis pa den in ternationella upp­ "OPEN HOUSE" märksamhet som ägnas det svenska flyg­ vapnet och svenskt flygplanproduktion. • Lördagen den 14 juni inbjÖd F3 till fantilje­ dag på flottiljen. Arrangemanget, som var Carl Hiälpfonden det första i sitt slag på F3, uppskattades mycket av de omkring 500 deltagarna. Dess­ utom gy nnades dagen av ett charmant vä­ utdelar der. Allehanda aktiviteter bjöds för att visa UTMÄRKTA MÄN Ansökan om bidrag ur Svenska Fly­ och roa gantmal och ung, Progranunets SEMPER PRIMUS, d v s "Alltid först" är gares Riksförbunds Hjälpfond, vil­ höjdpunkt var en förnämlig avancerad flyg­ ken förvaltas av KSAK, skall vara den stolta devisen fÖl' målflygdivisionen på uppvisning med två större modelIflygplan. KSAK tillhanda senast den 20 no­ F3, Emblemet har utformats som en mål­ vember. Ansökan skall åtföljas av "Piloterna", som var ur "Linköpingseska­ tavla med ett jetflygplan mitt i prick. Em­ åldersbetyg och intyg som styrker dern", visade på ett utomordenUigt sätt behovet av understöd. blemet finns som blazeremblem och som hllr man med radiostyrda modellflygplan Bidrag kan utgå till: rockslagsmärke. Avsikten är att också ta a) flygare som blivit berövad sina utför roll, looping, spin, ryggflygning o s v. frant det som dekal för placering exem­ exis ten smöjligheter eller fätt sin ar­ Dessutom visades säkerhetsrn ateriel, med bets[örmaga väsentligt nedsatt under pelvis på hjälmarna. hopp i simbassängen och en flygares rädd­ i första hand yrkesutövning såsom flygare (me

31 1:r 1:r Sommaren 1969 blev den hittills intensi­ vaste i fråga om anslutningen till sommarlä­ FOTOFESTIVAl gerkurser i Flygvapenföreningarnas Riksför­ Sedan 1964 hålls i Versailles vartannat bunds (FVRF) regi. Hör bara: 76 flygvapen­ ar internationella m ilitära fi lmfestivaler. I är hade festiva len utökats med en fo­ pojkar gick sommarlägerkurs i ljungbyhed todel. d är S verige d e ltog tillsammans tiden 29 juni-12 juli; 86 vpl representerande med 23 and ra natione,-. p" skä nnar 1,20 X2.40 presenterades nationsvis bilder olika befälskategorier kursade i bastjänst med militära motiv. I en uttagning hösten 1968 i Stockholm och sjukvårdstjänst i Köpingsvik tiden 13 tog en jw-y, med bl a fotograferna Ulf juli-26 juli; tiden 27 juli-9 augusti gjorde Knöppel och R eijo Ruster, ut fem bilder 89 frivilliga vpl kursen i luftbevakningstjänst och stabstjänst i Köpingsvik, samtidigt som 14 flygvapenpojkar genomgick instruktörs­ kursen på populära Köpingsvik. Slutligen genomgick inte mindre än 147 flygvapen­ pojkar kursen i luftbevakningstjänst i Häst­ holmen i Östergötland. 1:r 1:r 1:r Intensiv FVRF-sommar

ommaren 1968 genomfördes för för:

Den 29 augusti fick SAAB ett celebert b e­ sök. Då gästades nämligen företaget av Group Captain Peter Townsend, bl a väl­ känd f d jaktflygare i engelska flygvapnet c::::::=-- ::.;; (R.A.F.). Townsend hade inbjudits att för­ rätta prisutdelning aven originell teck­ ningstävlan, som arrangerats av FV-Nytts civile kollega, flygtidningen HORISONT, i KONTAKT samarbete med filmbolaget United Artists och SAAB/ Cessna. Ledmotivet teckningstävlingen var "Battle of Britain" ( = "Slaget om England") vilket anknöt till filmen med samma namn, som den 22 september hade premiär i Stock­ holm och Göteborg. För er som händelsevis 'SI ~med~~~ råkar vara intresserade av flygetyg, kan man på det vannaste r ekommendera denna superfilm modell något annorlunda. Peter Townsend deltog själv i "Slaget om England" och har medverkat som rådgi­ vare vid inspelningarna av filmen, som pro­ ducerats av Harry Saltzman, välkänd friln sina tidigare James Bond-filmer. Ingenting tycks ha sparats för att göra filmen så äkta och levande som nagonsin möjligt. Ett an­ tal äkta Messerschmitt 109 lilnades bl a f rån Spanien och Spitfires i gott flygskick fanns redan. Som tekniska rådgivare deltog dess­ utom vid inspelningen ett antal välkända krigsveteraner av skilda nationaliteter. Vem minns inte t ex Douglas Dader (han med benproteserna, you know) och Adolf Gal­ Aerodynamiska land. Teckningstävlingen lockade ett stort an­ tal deltagare, ca 200 , och de fyra första­ pristagama i varje å ldersklass gästade förhållanden SAAB en augustifredag för att få sina pri­ ser - en timslång flyglektion i ett Cessna­ flygplan, rundvandring på företaget samt vid LANDNING en väderstation. Det där med en flyglektion som l:a pris måste ha passat äldste gruppristagaren ut­ märkt. Hans namn är nämligen BERTIL med flygplan 32 och 35 SKOGSBERG och är fanjunkare frän Fa. Han har bl a flugit 35:an och deltagit i "Aero Hunters" ... Läsekretsen känner ho­ nom som FV-Nytt:s egen stronge tecknare. FV gratulerar honom t1l1 prestationen ... -t.r U Man kan kanske tycka att det talats och priset! - Något som också Peter Town­ tillräckligt om landning- och landnings­ send tycks göra ... på bilden nedan. • problem med flygplan 32 och 35, men J-CH av driftstörningsstatistiken att döma tycks så ej vara fallet. FS/Fh:s haveristatistik över antalet driftstörningar med skada i landningsfasen visar att andelen de se­ naste åren legat en bit över 50 proc (1967 = 64 %; 1968 = 56 %; 1969 = 69 % t o m 15/8). U I denna artikel skall proble­ matiken begränsas till de aerodynamis­ ka förhållandena och speciellt de som råder i landningens senare del. U FS/Fh har bett flygdirektör SVEN-OLOF HÖK­ BORG att ingående penetrera dessa problem. U U ~ ~ 33 n rrll sslyckad landning grundar sig inte en bart pa all föraren misslyckas med E att kontrollera flygplanet i själva land­ ni ngsogonblicket utan kan ofta ses som den logiska fortsättningen pa en felakt ig pla­ nebana, en felakt ig fartreduktion osv. Förutsattningen för en lyckad landning är i allmänhet en väl planerad och väl ge'oomförd anflygning - med åtm i nslone en korlare rak­ bana där fart och attityd ar hell un der fo­ rarens kontroll - i riklnlng mot den f o r u t­ b e s t ä m d a sättpunkten. Med denna typ av anflygning uppstår inget behov av drastiska forändringar av flygpla­ net3 bana. varav fölfer alt möjligheterna ti ll fel minskas. Landningen genomförs darmed på e n k I a s t e och s ä k r a s t e sätt. För all när sa behövs kunna vidta korrekta åtgärder for flygplanets manövrering är det • Flg 1: Anflygning och anlallsvinkelmarginaL viktigt att känna till både den grundläggande aerodynamiska teorin ocll flygp lanets spe­ ciella lågfartsaerodynamik samt dess meka· nlk.

Fartbestämmande faktorer

Anflygningslarten i planen måste bestämmas fran fall till fall . Vilken fart skall man då hål­ la? De i SFI angivna larterna ger en viss sa­ kerhetsmarginal till stall enl igt tig 1 (punk­ ten A l. Denna marginal far ej föranleda fo­ o raren att Ilyga med hög re anfallsvinkel (punkt A ), eftersom en liten anfallsvinkelstörning l skulle vara tillräckligt for att få flygplanet i stall (punkI Bl. Dessutom är inte fartmätning­ en alldeles exakt pga d iverse felkällor fartmätningssystemet och vidare kan flygpla­ net ha något i nd ividuel la stallegenskaper. A andra sidan far Inte anfallsvinkeln vara lör låg (punkt A ), eftersom detta innebär att farten Förutsättning 2 automatiskt måste okas för att lyftkraften för lyckad landning: skall bibehållas. väl planerad ViI"a laktorer bor man da ta hänsyn till och väl genomförd nar larten för den sista delen av landnings­ ANFLYGNING planen skall bestämmas? - Följande fakto­ rer i nverkar pa flygplanets aerodynamik och lIygegenskaper. Andring av anflygningsfarten skal l från fall till lall ske vid variationer av to ljande: • Vi kten • vindbyar och turbulens I) ändvirvlar Cä) isbildning

Vikten

Fo r

Kytt. turbulens m m

Va ri ation en almosfärens vindhastighet är myc ket betydelze full , eftersom anbfåsnings­ hastighet och -riktning mot flygplan komm er all fluktuera . Därigenom påverkas de aerody­ namiska krafterna. En lokaf uppvind eller ett "positivt" kytt orsakar ett anfallsvinkeltill­ skott J ex en I igt tig 2. På samma satt kom­ ~ mer en lokal nedåtriklad vindhastighetskom­ ponent att orsaka en anfallsvinkelminskning • Fig 4: Vind­ kantring kan I O~ ge upphov till farlunderskott Anfallsvinkeländringarna orsakar direkt en V < V Iy ftkraltsökning resp -m inskning. men det är j i an fallsvi nkelökningen som kan ge upphov till B A kritiska flygförhallanden. Nämligen då anfalls­ vinkeln pga fartu nderskolI redan är för hög D Fig 5: En ver­ tikat vind has­ - varvid det anfallsvinkeltillskott som erhålls tighetsändring ka n vara tillräckligt för att stall skall inträf­ kan ge fartun­ fa (jmf fig 2). Mest krit iskt är angivna förhål­ derskotl i land­ ningsplanen. lande för raka vingar och pilvingar med mo­ derat pillorm (t ex fpl 32), vars C -kurva har L brant sligning (fig 11). Deltavingen varS C ­ L ku rva har en fl ackare lutni ng råkar i nte i stall på samma sall som den raka vingen eller pif­ vingen . • Vissa problem kan dock andå uppsta ge­ nom att längdstabiliteten minskar (so m följd ~v den tryckcentrumvand"ng framål som er­ halls vid höga anfallsvinklar) , varvid en ryC k ig flygning med artvariationer (pga de hastiga motståndsändringarna) kan b li resul18tet. En

35 • Fig 6: Ändvirvlarnas utbredning efter lan­ dande fpi. Vindstilla.

" Fig 7: Virvlarnas ro,ation ka n ge upphov till an­ la llsvinkeltillskott (A) och/eller anfallsvinke lminsk­ ning (B) hos ell Ip l som Ilyger in i virvlarna.

.. p r i m ä r a åtgärden. Äv denna anledning är lokala anfallsvinkeltillskall resp minskningar. sig vid högre fart än vid ren vingprofil. De ss­ det riskabelt att ligga över planebanan och ha Om man ligger under en framförvarandes utom ökas motstån det något, vilket är till för lag lart (lågt motorpädrag), eftersom på­ planebana och ganska tatt bakom, löper man nackdel bl a ur brän sleförbrukningssynpunkt. dragsberedskapen då är ringa. Vid anflygning stor "Sk att komma i kontakt med dessa v irv­ En vinge av 32-typ är känsligare för inver­ för landning under dylika vindförhållanden lar. Det mest kritiska läget blir om man går kan av isbildning än en deltavinge. Detta bör därför alltid ytterligare fartrnarginai på­ in i virvlarna när den framförvarande gör en bror på den p rincipie lla skillnaden i Iyft­ läggas. upptagning lör sällning samtidigt som den kraftsalstring. Hos deltavingen alstras lyft ­ egna larten är låg. Man bör så lunda, när risk kraften främst av ett virvelsystem och detta lör passage genom virvelområden föreligger, störs ej i större utstrackning vid lällare is­ Andvirvlar ge noga akt på larten (ev öka den). så att bildning . Pilvingen, som i framkanten har ett Andvirvlarnas uppkomst förklaras av all vid det finns tillräcklig manövrermarginal och an­ område med lam i nar strömning, är mera käns­ vingspetsarna områden med högt (undersidan) fallsvinkelmarginal till stall. Man bör dess­ lig pga att den laminära strömningen störs resp lågt (översidan) lokalt luftlryck möts. utom vara beredd att korrigera Ilygplanets av isförekomsten och snabbare blir turbulent Detta resulterar då i en luftströmning mot bana. med lyftkraftsförlust som följd. Motorisen det lägre trycket, varvid ändvirvlar uppstår. ökar pumpningskänsligheten hos motorn och Flg 6 visar ändvirvlarnas utbredning efter ett påverkar därigenom pådragsberedskapen på landande flygplan . Vingar med små sidofor­ Isbildning ett icke önskvärt sätt. hållanden (som deltavingar) ger upphov till Flygplan 32 ger vid isbildning ofta en stali­ de kraftigaste virvlarna. Ju större flygplanets Isbildning lörekommer i form av isbark, dim­ varning i form av begynnande skakningar. vikt är och ju större anfallsvinkel det flyger frost och rimfrost samt motor- och förgasaris. Föraren maste vara mycket lyhörd för dylika med, desto kraftigare blir virvlarna. Som fram­ De tre förstnämnda typerna av isbildning inne­ skakningar. då en ytterligare fartreduktion går av figuren sjunker virvlarna nedåt (med bär att den aerodynamiska planformen för­ kan medföra vikning. Förhållandet är som mest en hastighet av någon m/sek) och de breder ändras - med ökad vikningsfart som följd. känsligt, om stallvarningen inträffar i början ut sig åt sidan vid markkontakt. Särskilt isbarken är förrädisk, då den är glas­ av upptagningen. då motoravdrag redan skett. Av detta fö ljer att man ej kommer all pas­ klar och begynnelseskedet bildas under ving­ Motorn hinner da ej svara under åtskilliga sera igenom ett framförvarande flygplans framkanten - utom synhåll för föraren_ Flg 8 sekunder och den enda åtgärden (förutom virvlar, om man håller samma bana som det­ visar principiellt hur e O< -kurvan ändrar ut- gaspadrag) föraren kan vidta är all släppa ta (förutsall att man inte ligger direkt bakom L efter på belastningen för att förhindra vik­ seende vid isbildning. Reduktionen i e och ej flyger på lägsta höjd). Störningarna L max ning. (Vikning måste till varje pris undvikas I) frän dessa virvlar yttrar sig som roIIstörning­ innebär att mindre lyftkraft än förut kan tas - Den efterföljande upplagningen (som trots ar och i extrema fall overstegring. Fig 7 vi­ ut vid samma anfallsvinkel och fart. Flygpla­ al lt kanske måsle ske för att ffygplanet inte sar hur passage genom virvelbildningen ger net kommer därför att ge stallvarning och vika skall skadas) kan förhoppningsvis göras myc­

• Fig 9 (ova n) : Brant­ (A). normal­ (B) resp ffack (e) planebana. L , Flg 8 (t v): En ändrad vingprofil pga is eller rimfrost försämrar lyftkraften.

36 • Fig 11 (nedan): C som funktion av anfallsvinkeln för L pil- resp deltavinge. D Fig 12 (t h) : C som funktion D av anfallsvinkeln för pil- resp deltavinge.

ket mjukt på någon meters höjd, varvid mark­ möter en förare som hamnar på någon av de D L Planebana (C) kräver högt motorpådrag effekten kan utnyttjas och vikning förhindras. extrema varianterna på planebanan? och vanligen erhålls för låg fart i denna si­ tuation, eftersom föraren ej stöttar tillräck­ Anflygning enligt (A) innebär att motorpå­ ligt. Dessutom minskar troligen avläsnings­ Planebanor draget är låg t och sjunkhastigheten hög. kapaciteten på instrumenten. då den dåliga Farten är oftast även för hög. Resultatet av Lutningen på planebanan är en högst bety­ sikten innebär atl föraren måste koncentrera förarens korrektioner kan då med flygplan 35 delsefull flygsäkerhetsfaktor, då den påver­ sig på att fånga banan och se till att ej kom­ lätt bli som i lig 10. (Sid 36 FV-Nytt 3/66+ kar sjunkhastigheten, eventuellt upptagnings­ ma ännu lägre. Det blir svårt att bedöma sätt­ OFYL nr 824, FV :s haverlstatistik 1966.) förloppet och precisionen vid bedömningen av punkten och den olla låga farten leder lätt till En förekommande variant på denna branta sättpunkten. att flygplanet lår markkontakt minus banan. plane är att föraren , med normal plan8lart Normalt lutar planebanan 3-3,5° (50-60 m Som framgår av flg 13 verkar nämligen en och lågt motorpådrag , siktar in sig minus ba­ på avstånd l km) . När under en inflygning stor del av motorns dragkraft i lyftkraftens nan för att göra en kraftig upptagning. Som den rätta planebanan och rätta fa rten intagits riktning (L ). föl jd av deltavingens aerodynamiska egen­ T används motorpådraget fö r att reglera sjunk­ skaper (med motstånds- och lyftkraftskurvor For flygplan 35 är detta särskilt accentuerat. hastigheten (planebanans lutning) och an­ enligt flg 11 och 12) inses, att en anfallsvin­ När avdrag sker försvinner följaktligen denna fa llsvinkeln för kontroll av farlen. Denna filo­ kelökning :1 "" Il ->21 i första hand resulterar lyftkraftskomponent och flygplanet får ökad so fi skall användas vid flygning med lIygplan i ett stort motstånd, vilket snabbt retarderar sjunk hastig het och sätter sig. Naturligtvis 35 - men underiattar även anflygningen med flygplanet varfor ökningen i C pga mins- retarderar flygplanet även pga att luftmot­ flygplan 32, SK 60 m fl. En rätt utförd anflyg­ L ståndet (ca 1.800-2.000 kp vid aktuella farter) ning enligt nämnda princip kräver mycket kad fart ej är tillräcklig för att stoppa den ej balanseras, varvid lyftkralten ytterligare små korrektioner med gas och spak. höga sjunkhastigheten . Resultatet blir i stäl­ minskas. En upptagning kan här troligen bara e Inlörandet av anfallsvinkelmätare i flygplan let att sjunkhastigheten t O m ökar, flygpla­ påskynda genomskjunkningen, eftersom mot­ 35 innebär att den nämnda filosofin blir myc­ nets stabilitet minskar (pga tryckcentrum­ ståndet då blir ändå större. ket lättare att tillämpa. Anfallsvinkelmätaren vandringen) och en minuslandning blir den kommer, åtminstone i landningsplanen, att omedelbara följden. Om sjunkhastigheten är e För flygplan 32 är L av liten storleksord- uppfattas som ett lika viktigt instrument som 10 m/ sek och motorns accelerationstid av stor­ T fartmätaren, Detta eftersom anfallsvinkeln di­ leken 3-5 sek säger det sig självt, att det blir ning, varför man vid avdrag inte förlorar rekt (oavsett flygplanets vikt) anger margina­ mycket svårt att klara sig ur en på detta sätt nämnvärt i lyftkraft. Men motståndet är nästan len till stall. Om man enligt flg 9 betraktar till sin spets drive n situation. Ett omdrag bor­ lika stort som för 35:an, varför flygplanet än­ de olika planebanorna, kan dessa beskrivas de obetingat ha skett avsevärt t i d i g a r e, då snabbt får lyftkraftreduktion genom den er­ som att planebanan är: för brant (A). för ellersom föraren inte hade flygplanet under hållna retardationen. Ned flygplan 35 som i flack (C) eller normal (B). Vilka svårigheter kontroll . landningsfartsområdet har låg tippstabilitet ~

• Fig 13 (ovan): Fp l 35 i flack plane där stort motorpadrag kravs. J Fig 14 (t h)' Stabila och instabila lartom'rt.den för ett deitafpi .

37 "TIS-Iandning" är dokumenterat den säkraste landnings­ metoden!

o Fig 15: Stabila och instabila lartområden för ett pilvingat fpi. • Fig 16: Fpl :s mOlor ve rkar som ett gyro vid upptag ning - och vill vrida Ipl ål vänsl er.

.. och sa mtidigt är farinstabil (pga vingfor­ För Ilygplan 35 , med dess höga inducerade i ett senl skede och på någon melers höjd. men), kan det vara svårt att kontrollera farten mOl tänd och den Ilacka lulni ngen pä C ­ Vid landn ing med rolation är del lämpligt att om löraren felaktigt gör för stora korrekt io­ L slötta någol med gasen för att få den säkraste ner med spaken (motståndet varierar kraligt O< kurvan (I ig 11). är en upplagning av 32-typ och mjukasle landningen. Föruisättningen för och darmed farten) eller gasen. (med gasavdrag mi nus banan och upplagni ng) detta är näml igen. att flygplanet ej fär re­ Enl igt Ilg 14 ger en fartändr ing från den lart omöj l ig att utlöra utan ett mycket rejält lart­ tardera alIIfö r snabbt (pga det inducerade V , dar dragkraft och motstånd är i jämvikt, ti ll överskott . motslåndet) med följd att sjunkhastigheten Vett dragkraltsunderskott. För att larten I ställ el io r denna melodi k t illampas med ökar i stället för att minskas. En hård land­ 1­ lI ygplan 35 Iva metoder för landn i ng ning blir loljden . Vid korta banor och dålig inte SkAll minska ytterligare utan l äs att åter­ bromsverkan kan dock stöttning vara olämp­ gå till V mäste loraren dra på ordentligt, var­ 1 A. " TIS-Iandningen" - där lIygplanet flyger ligt. Gasavdrag maste då ske på någon me­ på fl ygplanet accelererar och motståndet an den sisla de len av planen. om möjligt lers hojd och mycket försiktigt och sa att minskar och avdrag måste ske för att ej far­ de Iva sisla kilomelrarna, med konstant fart atll tydholningen kan göras fullt kontrollerat ten skall b li lör hög. En störning med fa rt­ och där avdrag sker i ett se nt skede när hju­ och ulan att lI ygplanets sporrhjul slår i ba­ ökning ti ll V innebär, att gasen måste len är i marken e ller slrax före. Pga Iylt­ nan. En hård landning erh ålls om avdragel 1+ kraltstillskollel Iran markeffekten (se artikeln sker på l or hög hö jd. Slor risk linns dä lör minskas lör att Ilygplanet ej skall öka larten sid 26 - 29 FV-Nytt nr 2/69) blir landningen materr elskador på atminstone Ilygplanets yt te rligare. Flygplanet är sålunda lartinstabilt, inle så hard som den skenbart borde bli. sporrh jul och bakkropp. då de inte dimensio­ därlör att en lartminskning måste kompenseras Nackdelen med en landning enligt denna nerals för sa avancerade land ni ngar. Förvå· med gaspådrag och en lartÖkning med gas­ princip är alt farl en är hög när lIyg planet nande nog är det ofta de erlarna förare som avdrag. I det lartstabila området, exempelvis börjar ru Ila på banan (paverkat av ett re­ misslyckas med landni ngen pga för tidigt vid lart V är lörhållandet det motsatta. Som 2 lalivt lagl lullmolstånd). Det åtgär därlör en gasavdrag. framgår av lig 15 är 32:an ej sa larti nstabil ganska lång sträcka innan flygplanet har Rotationslandningen är av angivna lörhål­ som 35:an . brornsats ned . sa att aerodynamisk b romsning landen ej he lt risklri, men den har lördelen kan ta vid Ibland " tappas" äve n nosen nå­ att larten under rOlationen (det korta utflyt­ Upptagning och utf/ytning got i sa mband med "islaget", varv id lult­ ningsmomenlel) reduceras med 10 - 20 km/lim. mojsland et momenta nt blir än nu mindre . Detta innebär en minSkning i flygplanets rÖ­ Tekniken lör upplagning, ulllylnlng och säU­ relseenergi (som är proporlione ll mot flyg­ ning är aerodynamiskt betingad och varierar B. " Rotationslandningen" (eller landning med p lanets vikl och mOl hasligheten i kvadrat) avsevän mel lan oli ka Ilygp lanlyper. upptag ning). utfö rs med en lätt attitydökn i ng på ca 5- 10 proc och en minskad påfrestning

Get It inlo your bean that llight safety, like pregnancy, is an all-or-nothing proposition you can' t have

I • 38 " Fig 17 : Rollstörningar, anlallsvinkel och motståndsändri ngar.

pa bromsar och däck under Inbromsningen. Dessa är visserligen små men tillräckliga - Ur säkerhetssynpunkt är dock tandning a) lör all ge obehag i ell läge, där anfallsvin­ Inbromsningssträckan att föredrai Detta därfor att " TI S-Iandningen" keln redan är mycket nära stall och då flyg­ Inbromsningen av flygplanet påbörjas egent­ är lällare all genomföra (ger bättre kontroll planets girstabi li tet är liten - pga kroppens ligen i slutskedet av det luftburna f örloppet, over flygplanet). Dessutom är den en bättre skuggning av fenan. Fig 16 visar p rincipiellt då gasavdraget och/e ller upptagningen sker. lämpad landningstyp även under mörker" hur gyralkraften vi ll vrida flygplanet åt vänster, In bromsningssträckan bestäms av faktorer va rvid hastigheten lokalt minskas över vänster som: vinge. Anfallsvinkeln ökar då också lokalt. _ Hos f lygplan 32 bereder i a llmänhet • Vikten Om C för vingen överskrids (dvs Iyft- farl hallni ngen i p lanen inga p rob lem. da flyg­ Lmax • Farten p lanet inte har någon storre fartinstabi litet kraften minskar) fås en rollstörning med an­ • Banbeskatlenheten eller dålig stabi litet i tippied . M~d detta flyg­ fallsvinkel- och motståndsändringar enligt • Däck- och bromskond itionen plan används den konventionella upptagning­ fig 17, varvid fl ygp lanet ytterligare vrider sig • Vinden en (med gasavdrag minus banan, markerad at vänster och fö rloppet fortsätter med ökad • Förarens behandling av flygptanet och upptagning och en utflytning) och det är mest hastighet. bromstekn iken. i samband med denna del av landningen, Så innebär t ex en 10 procentig viktökning som problem uppstår beträlfande konlrollen att farten måste ökas med approxemativt 5 Vingspetsvikn ingar kan också l as. om ut­ av flygplanet. proc, för all f lygplanets aerodynami ska egen­ Ilytningen ti llåts bli a lltfö r extrem - exem­ skaper skall vara oförändrade. Omräknat Tyvärr händer det inte allIför sällan att gas­ pelVI S i syfte alt direkt kunna ö'lrg å till AD­ ti ll rörelseenergi hos flygplanet har denna då avdrag sker lör tidigt med lartunderskott som bromsning med atltför låg flygfart i slutskedet. foljd, varpå flygplanet sätter sig minus ba­ Det är da tillräckligt med en obetyd lig stör­ ökat med 20 proc (m2 v 2). Nämnda energi nan - da farten inte är lillräcklig och inte ning i form av snedanblåsning (exempelvis måste upptas genom AD -bromsni ng och hjul­ medger upptagning. Det kan också hända pga ökad vindstyrka eller ändrad vindrikt­ bromsning. Eftersom flygp lanets aerodyna­ att fö raren vid en kraftig upptagning (ökad ning) for att endera vingspetsen skall över­ miska bromsverkan inte ökar nämnvärt, blir belastning ger ökad vikn ingsfart) eller med stegras. För all häva dessa typer av vik­ det hjulbromsarna som påfrestas (förutsatt all fartunderskolf fär en stallvarning och/eller ningar måste anfallsvinkeln minskas hos den bromsskärm inte linns tillgänglig). Under AD­ vikn ingstendenser med rollorolighet. Oftast är vinge som överstegras och detta sker genom bromsning nedgår bromskraften kvadrati skt det vänster vinge som " tappas". Detta kan alt man s n a b b t men m j u k t släpper med farten. förklaras med de gyralkrafter från moto rn ­ elter i spaken och ger kraftigt motsatt sido­ Va rför används AD-bromsning? - Främst vilka uppstår vid upptagning. roder. är AD-bromsningen en metod att minska sli­ taget på bromsar och däck, men vid låga frik­ tionskefficienter (trol igen nedåt 0,3) ger även inledande AD-bromsning den kortaste in­ bromsningssträckan ! ·artial safety, any more than you can be a IIlIle bit pregrcant. ... HOPPSAN ... Ytterligare en ae rodynamiskt betingad fak­ tor som kommer att påverka inbromsnings­ sträckan är, att den verkliga farten varierar med lufttätheten. Sommartid kan vid hög tem­ peratur den verkliga fa rten vara ca 10 km/tim högre an den avlästa, medan man vintertid kan ha en verklig fart som något underskri ­ der den avlästa. Kännedom om detta förhål­ lande får naturligtvis inte fö ranleda föraren all justera farten. eftersom han hela tiden skall flyga en ligt fartmätaren, vars indike­ rade värde direkt motsvarar flygplanets ae ­ ? rodynamiska manövreringsmöjligheter. * • 39 Aktuellt om NY räddningstnateriel

Prestanda för katapultstolar enligt speciell förarinstruktion.

Lägsta höjd Lägsta höjd Fpl-typ I Fenfri- I Rek fart I för utskj . för utskj. I Okontr I Fixering m m gångsfart fö r uthopp i planfl. I i plane dykn lägst Ben- och 29 1.000 400-500 125 200 1.500 fotstöd Ben- och 32 750 400-500 100 200 1.500 fotstöd

60 925 400- 500 100 100 1.500 Inqen fixering Med räddningssystem * * 35ABC 1.050 ~ 400 50 100 1.500 Benfi xering Fpl :s O O avses ett system av kom­ 35D EF maxfart V lägst 100 Nödl p lane

(35AB) (1.350) ~ 400 i 1. 500 Benfixering ponenter som skall klara O 0- 30 V lägst 75 (beroende på) Benfixering flygförare genom alla fa­ 37 1.250 (?) I i sjunkhast) Bålåtdragning ser av ett räddningsför­ lopp - från beslut om

nödutsprång till omhän­ är man ta lar om en katapu ltstols prest­ räddningsmöj ligheterna intill gränserna ofta dertagande efter fall­ andaområde eller räddningsenvelope, är väsentligt sämre än i mitten av området. Nmåste man ha klar! för sig, dels att Som en generell grundregel gäller, att mo­ skärmslandning på land gränserna i verkligheten är ganska flytande difieringar för att möj liggöra räddning vid - trots att området för enkelhetens skull pre­ extrema och mindre sannolika nödlägen inte eller vatten. ~ * senteras med exakta gränsvärden - dels att får minska stridsvärdet i den operativa upp­

Fig A Fig B Fig C

40 .... Att bildmässigt exakt åskådlig­ göra en katapultstols prestan­ daområde (räddningsenvelope) är kanske omöjligt, men bild­ sekvensen t v berättar ändå nå­ got om funktionssättet fram till det föraren nått tillfällig sä­ kerhet.

giften eller minska räddningssystemets funk­ sultat av jämtörande leknisk och ekonomisk tionssäkerhet vid mera sannolika typer av nöd­ granskning av den uttändska marknaden . utsprång. Aven "sexmanslivbåt 62" har kommit fram på samma sätt. 800 livbåtar "modell 17" levere­ ras under 1969-70 och 20 livbåtar "modell 62" 35-nyheter under 1970-talet varen 1970. Flygplan 35A får raketstot med början års­ Den nya enmanslivbåten är något lättare skiftet 1970-71. Modifiering av samtliga flyg­ att äntra och ösa samt stabilare vid sjögång plan tar därefter ca två är. - (För flygplan än tidigare båtar. - Den nya sexmanslivbå­ 29 och 60 ptaneras inga speciella modifering­ ten har automatiskt uppblåsbart vindskydd och ar av räddningssystemen.) speciell äntringsramp i motsats till tidigare Fördelarna med raketstoi är många och ut­ båtar. läses endast delvis ur prestandatabellen. Så­ • 1000 "flytväst 8" beräknas levereras till för­ lunda medför övergång till raketstoi både banden under 1970. Västen är en utveckling mindre risk för kollision mellan stolen och av "flytväst 7" som ett resultat av tjänsteprov hopparen och hans fallskärm samt mindre vid förband. Den nya flytvästen bedöms bli risk för skador pga lultkraftarna vid hög­ en avsevärd förbättring jämfört med den gamla fartsutsprång. " flytväst 2", som använts i snart 20 år. För­ Samtliga 35 :or avses få automatiskt loss­ bättringarna består bl a i ökad komfort i flyg­ re stolen måste nämligen skjutas ut före den nande avfyringshandtag i samband med rem­ plan. bättre flytkraft och flytläge samt automa­ främre, annars finns r isk för livshotande tryck­ trigöring. 35A och B tår detta redan vid modi­ tisk uppblåsning som reserv för den manu­ och värmeskador. En styrd utskjutningsföljd fiering till raketstoI. Ovriga versioner kommer ella utlösningen av kolsyrebehållare. så att bakre besättningsmannen alltid skjuts att modifieras successivt. ut först kräver dock en bättre automatiskt Raketstolsplanering verkande fi xe ring än vad som f n är fallet. Nya livbåtar Undersökningar pågår hur man skall kunna Som exempel pä planerad verksamhet kan minska risken för skador pä förarna pga luft­ Nya typer av livbåtar tillförs flygvapnet. "En­ nämnas att en utredning pågår för att lösa krafterna vid nödutsprång i höga farter. För manslivbåt 17" har framkommit som ett re- problemet med raketstoi i flygplan 35C. Bak­ närvarande föreligger även sädan skaderisk vid utgångsfarter som är lägre än för syste­ men gällande fenfrigångsfarter. I första hand berörs flygplan 35 och 37 av denna planering. I samttiga vara räddningssystem finns en Fig D viss kollisionsrisk mellan stol och fallskärm eller hoppare. Man strävar fortlöpande efter .... Flg A och B (längst t v sid 40): "Flytväst 8" inte uppblåst resp uppblåst. (Detaljutlorm­ att finna utvägar i syfte att ytterligare minska ningen av västen är inte slutgiltigt fastställd denna risk . Motsvarande strävan finns likaså - bilderna visar ett av flera alternativa ut­ i fräga om att åstadkomma snabbare öpp­ föranden . Flg C och D: "Livbåt 62". C vi­ sar äntringsrampen i form aven tygflik som ningsförlopp hos fallskärmar, som ett led i pressar samman flytkroppen till ett " lågt fri­ förbättrade låg höjds- och lågfartsprestanda. bord" . D visar normalt fribord med fliken lös­ gjord (kardborrfäste). Beträffande 37:an

En utredning med konkret målsättning star­ tades för flygplan 35 :s och 37 :s räddnings­ system våren 1969. Som ett led kommer un­ derlag att inhämtas från utlandet. Erfarenhe­ terna kommer även att utnyttjas för övriga räddningssystem. Man finner det kanske egendomligt att man redan nu överväger modifieringar av 37 :ans raketstoI. Men anledning har som bekant fun­ nits och så hänger det samman med nödvä n­ d igheten (bl a beställnings- och tillverkni ngs­ synpunkt) att tidigt frysa en godtagbar kon­ struktion. FMV-F-FLJ* 41 De varnar•• om DEJ • • •

• Eli fpl har vid l and~ingen rakat sia runt och hamnat pa rygg med II instängd i kabinen. Vid undsalIningen ilr det särskilt viktigt all lossta­ gandet av It görs yllerst lörsiktigt och metodiskt, sa all Inte t ex selar o d lasln3r och utlöser katapul~s!o l enl

v": i:.r Flygsäkerhet är ett tråkigt polisens och hans räddningspersonals stora OJ Flygp lanskännedom, fordonstjänst och ma­ ord. Dess innebörd likaså. Tyc­ uppgift att, om olyckan är framme, snabbt terielvård; handla efter ett inlärt mönster. Kraven är sto­ El Brand- och räddningsstafellgrupptävling. ker kanske en del. Säkerhet låter ra - mycket stär på spel. tryggare. Har liksom en annan För att nå ett oplimalt resultat fordras dock Dylika kurser har på CVA genomförts sedan "air". Men vad är väl flygsäker­ träning och repeterad sadan. Sådan ges ock­ t965 och flottilj polisen repeterar sina rädd­ het annat än en "flerstegsraket" så. Under augusti och september har på Cen ­ ningskunskaper minst vari femte år. Som kvitto på nyvunna elier helst repete­ av säkerhetskomponenter för att trala Verkstaden i Arboga (CVA) genomförts Iva enveckorskurser i räddningstjänst. Kurs­ rade kunskaper i denna för vara flygförares göra ditt yrke tryggare. f:: Slut­ ledare var 1:e bing Raman Skarp FMV-F:UH sk ull så angelägna färdighet avslutas kurserna steget i denna flygsäkerhetsra­ och till hans hjälp som lärare och instruk­ med ell test, en "gruppräddningsstafell". Ju battre slutpoäng ell lag får, desto lugnare kan ket kan dock inte i detta fall ut­ lörer bistod bl a ett antal äldre rutinerade Ilottiljpoliser. Kursprogrammel omfallade b l a : kursledningen känna sig beträffande elever­ lösas i luften utan avfyras på nas kunskapsnivå och p restanda . och att . .. marken. A) Släcknings- och räddn ingsingripande på undervisni ngen visat sig meningsfull och rik­ havererat passagerarflygplan ; tig. • T i ll kursetta i 1:a ku rsen utsågs lIolliljpo­ B) Räddningsingripande med anlitande av ut­ et handlar här om slutfasen aven se­ lis Quist. F3 . Primus i 2:a kursen blev flottilj­ rustning - Terräng ambu lans, iakllagel­ rie livsviktiga flygräddningsmoment. polis Halvarssan, F1 8. ser pli haveriplats och avspärrning av ha­ Om hur bäst, snabbast och elfektivast Exempel på aktiviteter som lörevisades på D veriplats; rädda en flygförare, sedan han rakat CVA den 12 augusti, då årets andra kurs av­ ut för ett haveri ... på ell förband (en bas) ej Släcknings- och räddningsingrIpande på slutades redovisas i bi Id och bi IdtexL * eller i dess närhet. Det handlar om flolli lj­ buklandat f lygplan ; J-CH

• En svart skadad ff har hamnat i vallnet och tas om hand och ges nöd syrgas. .=:J (Längsl nedan t v:) 1.e brand mästare Lif (i vitt t hl avblaser ell övningsmoment. :.... . (Längst nedan t h :) En Tp 79 har havere rat i bananden och de skadade las skyndsamt omhand för vidaretransport i ambulans. III ') III i: O J: v C J: O ..Ö ...O

. .. om olyckan ar•• framme 42 Börja PRENUMERERA 1 januari

Från och med nr 1/70 konuner prenumera­ t'on av FV-Nytt .att bli möjlig. Vi vet av I upprepade telefonsamtal och andra påstöt­ ningar att d etta är mer än efterlängtat. ••• Avgiften 8 o- lår (5 nr) Insätts på post­ giro 15505. Adressen : Kassa 63:1 Flygstaben Fack 104 50 STOCKHOLM 80 Ange noggrant Er t namn och adress samt märk talongen "Flygvapen -Nytt 1970". • Red

0ri(h1ifminfj f/I/led .!kada...

. . . var f oto t a v li n g6~s motto till detta numme r. De insända bidragen var i allmänhet a lltför stallska - man saknade dynam iken oc h dra­ matiken. som man oflast kanske förknip par med en dyli k ru brik. Men u ndanlag fanns och givetvis ta ckar juryn för alf visad möda. Bland prispengsv l narna återfi nns idel "kändisar". 1:a blev Owe Getler­ mark, Fa . 2: a Rune Rydh, F13 . Och 3:a Styrbjörn Ericson, f d F9. :J Nästa gång gäller det att fixa fram nagot snittsigt och illustrativt om tra fi kledn'ngstjänst. ALLA FV-Nytts läsare m fl inbjuds att del­ taga. Bol len är din. =. Förresteni Vill DU ha di n FV-Nytt direkt he i din egan brevlåda? I så fall - börja PRENUMERE RA fr o m den 1 januari Skic ka in hela sparbössan med 8 kr så har d u säkrat fem toppen kvällar för 1970. En investering både fam ilj och vänner kommer att tacka d l. for. ::' På återilörande. •

3 :0

• III(Y( ~Il ~ • En del KURVOR vill vi ha uppåt! ... andra nedåt!! • Men oftast föredras dom runda ...