TIDSKRIFT I SJÖVÅ.SENDET
1771 MED FÖRSTÅND OCH STYRKA
UTGES AV I Redaktör och ansvarig utgivare: Kommendörkapten LARS WIGERT, FMV, ll5 88 Stock holm, telefon: 08-782 63 85 telefax: 08-782 63 95. Kungl. Örlogsmannasällskapets postadress: Box 101 86, 100 55 Stockholm. Annonser: ÅKE T:SON LOVEN, Djurgårdsslätten 92, 115 21 Stockholm, telefon 08- 66210 71. Ekonomi och prenumerationer: JAN BRING, Kantatviigen 27, 13140 Nacka, telefon 08- 716 73 38. Telefax 08-466 97 92. Tidskrift i Sjöväsendet utkommer i regel med 4 häften per år. Prenumerationspris l 00 kronor per år inom Sverige. 150 kr utrikes. Prenumeration sker enelast genom att avgiften insätts på postgirokonto 125 17-9. Inbetalningskort utsänds med första häftet årligen. Införda artiklar, recensioner, o dyl honoreras med e:a 50 kronor per sida. För in fö rd artikel, som av KÖMS anses särskilt förtjänt, kan för fattaren belönas med säll• skapets medalj och/ell er penn ingpris. Bestämmelser för Kungl. Örlogsmannasällskapets tävlingsskrifter äterfinns i häfte na nr l och 4. TIDSKRIFT l SJÖVÄSENDET 161 årgången 5 häftet Meddelande från Meddelanden ...... 369 Örlogsvarv i omdaning efter det andra världskriget ...... 373 K u ng l. Örlogsmannasällskapet Av Eri k Norberg Marinens roll inom uppgiften "Kunna genomföra internationella freds- främjande insatser'' ...... 385 Nr 6/98 Kungl. Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde torsdagen 29 oktober Av Gunnar Wieslander 1998. Nordisk maritimt forsvarssamarbeid -Et virkemiddel for å sikre anskaffelse (Utdrag ur protokoll) og drift av en moderne maritim materiellstmktur i en tid med stagnasjon eller reduksjon i forsvarsbevilgningene ...... 389 Sammanträdet avhölls i Sjöofficerssällskapets lokaler i Stockholm i närvaro av 43 le Av Morten Jaccobsen damöter och en gäst. Behöver Sverige en maritim strategi? ...... •.•...... 395 Av Marie Jacobsson §2 Anmäldes att sedan föregående sammanträde har ledamöterna Per Hall och Försvaret inf(ir tjugoförsta århundradet från ett marint perspektiv ...•.•...... 405 Av Claes Tornberg Nils Gynning avlidit. Kaos och brist på sunt förnuft ...... •.•...... •...... •...... 409 §3 Valdes ledamöterna Bengt Andersson, Sölve Larsby och Bo Rask till styrelse Av Herman Fältström ledamöter för två år. Finska viken i brännpunkten ...... •..•.••...... •...... •. 419 Av Bertil Åhlund §4 Valdes ledamoten Anders Stävberg till styrelsesuppleant för ett år samt leda Några tankar om neutraliteten- ett inlägg i debatten ...... 425 moten Lars Wedin till styrelsesuppleant för två år. Av Bertil Åh lund §5 Valdes ledamöterna Sune Birke och Lars Werner till revisorer samt ledamöter Notiser na Arne Gustafsson och Lennart Månsson till revisorsuppleanter för komman Redogörelse för verksamhetsåret 1998 ...... 429 de verksamhetsår. Belöningar .....•....•....•....•.•.....•...... •...... •.•...... •...... •..•..•.•...... •...... •...... 433 Nya ledamöter 1998 ...... 435 § 6 Valdes ledamöterna Jörgen E ricsson (sammankallande), Torbjörn Larsson och Matrikel ...... 439 Håkan Syren till valberedning för kommande verksamhetsår. Särtryck av införda artiklar kon hestiiilas hos redaktören inom en 1ru"tnad e.fier utgivningsdagen. 369 JSSN 0040-6945 Abrahamsons Tryckeri AB. Karlsk rona l g9R § 7 Beslutades om oförändrade avgifter för kommande verksamhetsår. Nr 7/98 Kungl. Örlogsmannasällskapets 227:e högtidssammanträde i Stockholm mån• § 9 Beslutades att inom ramen för Kungl Örlogsmannasällskapets projekt "För• dagen 16 november 1998 svarets inför 21 :a århundradet", tilldela kommendörkapten Gunnar Wiesian (Utdrag ur protokoll) der penningbelöning med följande motivering: Högtidssammanträdet avhölls på Vasamuseet i Stockholm i närvaro av H M Konung ''Gunnar Wieslander har med stilkänsla och god analys fångat det trendbrott en och 85 ledamöter samt inbjudna gäster. som det kalla krigets slut innebär, då den traditionella planeringen för invasi en försvarsmakt som aktivt kan hävda svenska intres onsförsvar får ge vika för § 3 Omvaldes hedersledamoten Claes Tornberg till ordförande för verksamhets finna en annorlunda, framtida utveckling sen. Med stor integritet försöker han året 1999. för Försvarsmakten och strävar efter att lämna konkreta bidrag till en kon § 4 Omvaldes ledamoten Bo Wranker till vice ordförande för verksamhetsåret struktiv debatt angående utvecklingen av marina förband." 1999. § 1O Avhöll korresponderande ledamoten Per-Inge Lindqvist inträdesanförande § 5 Nyinvalda ledamöter presenterades och hälsades välkomna av sä ll skapets ord över ämnet "Hur att levandegöra en gammal marin miljö". förande. § 11 Avhöll korresponderande ledamoten Erik Norberg inträdesanförande över § 6 Föredrog sekreteraren verksamhetsberättelsen för 1998, vilken godkändes och ämnet "Örlogsvarv i omdaning efter det andra världskriget". lades till handlingarna. § 12 Avhöll professor Igor Amosov ett anförande med titeln "The Cuban missile § Redogjorde sekreteraren, ledamoten Herman Fältström för det gångna verk crisis". 9 samhetsåret samt uppläste ledamoten Jan Bring minnesteckningar över bort ledamöter. l ordning invaldes till ledamöter i Kungl. § 15 Förrättades val av nya gångna ledamöter. Örlogsmannasällskapet nedanstående personer: § 10 Tillkännagavs belöning till ledamoten Gunnar Wieslander för insatser inom Hedersledamöter pågående års projekt, vilken utdelades av sällskapets ordförande, hedersleda Ledamoten Claes Tornberg moten Claes Torn berg. Kommand~r (N) Morten Jacobsen § 11 Tillkännagavs Kungl. Örlogsmannasällskapets belöningar 1998 till ledamoten Ordinarie ledamöter Allan Kull och korresponderande ledamoten Marie Jacobsson, vilka utdelades Kommendörkapten Gunnar Wies/ander av H M Konungen. Kommendörkapten C-C Hagström § 12 Avhölls inträdesanförande av ledamoten Gunnar Wieslander under rubriken Overstelöjtnant L-0 Comeliusson "Marinens roll inom uppgiften att kunna göra internationella fredsfrämjande Kommendörkapten Odd Werin insatser". Kommendörkapten Hans Wieklander § 13 Avhöll hedersledamoten Morten Jacobsen inträdesanförande under rubriken Orlogskapten Anders O lovsson "Nordiskt maritimt forsvarssamarbeid". Kapten Johan lenvall § 14 Avhöll korresponderande ledamoten Marie Jacobsson anförande under rubrik "Behöver Sverige en maritim strategi?". Major Anders Svensson § 15 Kungl. Örlogsmannasällskapets ordförande, hedersledamoten Claes Tornberg Korresponderande ledamöter: avhöll ett anförande över ämnet "Försvaret inför tjugoförsta århundradet från Fil. d t: Gunnar Åselius ett marint perspektiv" vid nedläggande av sitt ämbete. Direktör Michael Zell Direktör Lars C. Josefsson Vid protokollet Fil.dr. H-C Hagman Herman Fältström Kammarrättslagman Gunnar Dyhre sekreterare Vid protokollet Herman Fältström sekreterare 370 371 Sammanträdesplan för Kungl. Örlogsmannasällskapet 1999 Korresponderande ledamoten ERIK NORBERG Torsdagen 28 januari 1999 kl77.30- 21.00 Ordinarie sammanträde i Göteborg, Sjöofficerssällskapets mäss, Nya varvet Inträdesanföranden av ledamoten Hans Wiek lander samt korresponderande ledamö• terna Gunnar Dyhre och Michael Zell Torsdagen 25 februari 7999 kl 17.30-21.00 Ordinarie sammanträde i Stockholm, Sjöofficerssällskapet, Långa Raden 8 (stora mässen) Inträdesanföranden av ledamöterna Lars Gryzelius, Stefan Gustafsson och Bengt Ny Fil. D1: Erik Norberg är riksarkivarie och chefför lander Riksarkive/ Torsdagen19mars 1999 kl 12.00 - 14.00 Örlogsvarv i omdaning efter det andra världskriget Ordinarie sammanträde i Karlskrona, Sjöofficerssällskapets mäss, Amiralitetstorget 7 Inträdesanföranden av ledamöterna Anders O lovsson och Anders Svensson inträdesanförande avhållet vid Kungl. Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i Stockholm 29 oktober 7998 Torsdagen 29 april1999 kl12. 00- 74.00 Ordinarie sammanträde i Stockholm, Sjöofficerssällskapet, Långa Raden 8 (nedre I början av 1990-talet aktualiserades frågan om formerna för verksamheten vid botten) Muskövarvet. Diskussionen har riktat uppmärksamheten på ett antal frågor av Mötesförhandlingar (ekonomisk årsberättelse, revisionsberättelse, ansvarsfrihet för grundläggande art för varvsdriften -förläggningen av verksamheten till ett eller styrelsen) flera varv, förhållandet mellan underhållsverksamhet och nybyggnad, drift i statlig 1 Inträdesanföranden av ledamoten Carl Fagergren och korresponderande ledamoten eller privat form samt relationen mellan försvarsförvaltning och varvsverksamhet. Jan Glete En särskild belysning fick ärendet i utredningen Muskövarvets framtid (SOV 1995:6) som leddes av Carl-Olof Ternryd. Direktiven innebar att utredningen skulle Torsdagen 30 september 1999 kl 12.00- 74.00 granska alternativet med ändrad huvudman i någon form för Muskövarvet mot att Ordinarie sammanträde i Stockholm, Sjöofficerssällskapet, Långa Raden 8 (nedre behålla varvet inom Försvarsmakten. Vidare skulle den överväga den framtida botten) fördelningen av underhållsarbeten mellan Muskövarvet och Karlskronavarvet. Mötesförhandlingar(fastställande av antal ledamöter för inval 1999, fastställande av inte att syste vallistor samt beslut om belöningar) Betänkandet betonade komplexiteten i ning fanns enligt utredaren de produktionstekniska frågorna samt de matiskt föra över underhållsarbeten från Intädesanföranden av ledamöterna Lars-Olof Comehusson och Jan lenvald svårigheter som uppstått i bedömningar• Muskövarvet till Kockumskoncernen. l Marinens underhållsverksamhet var Torsdagen 28 oktober 1999 kl17.30- 22.00 na genom att regionalpolitiska och nä• ringspolitiska önskemål gjort sig gäl lan Muskövarvet viktigast, men, framhölls Ordinarie sammanträde i Stockholm, Sjöofficerssällskapet, Långa Raden 8 (stora de vid sidan av de rent operativa. Ändå vidare i betänkandet, varvet i Karlskrona mässen) talade militära skäl för att verksamheten var också av stor betydelse. Nyproduk styrelse, revisorer och valberedning samt fastställande av Mötesförhandlingar (val av vid Muskövarvet bibehölls på en rimlig tionen, däremot, ansågs vara en fråga för årsavgift 2000) nivå. Arbetsplatserna var skyddade mot näringslivet. I frågan rörande förva lt vapenverkan, och det rådde stor brist på ningens roll var utredaren bestämd: det Måndagen 15 november 1999 kl/6.00 - 23.00 andra tekniskt likvärdiga reparations var viktigt att de ansvarsförändringar på Vasamuseet 228:e högtidssammanträdet varv i norra delen av Östersjön. Berg som under senare år genomförts inom Sluten del (val av ordförande och vice ordförande, införande av nya ledamöter samt verkstäderna på Muskö framstod som försvaret fick genomslag även inom detta verksamhetsberättelse), öppen del med anföranden m. m. stridsfartygsförbandens viktigaste bered område. Krigsförbandschefernas ansvar Högtidsmiddag på Sjöofficersmässen, Långa Raden 8, Skeppsholmen skapsresurs i landet, och någon anled- måste skärpas, det mångåriga samlade 372 373 förvaltningsansvaret avseende fartygs nerare medverkade i anläggandet av sta materielen borde ersättas av en klar den och hamnen: Erik Dahlbergh, Niko gränsdragning mellan kund och leveran demus Tessin, Carl Magnus Stuart. Som tör av fartygsunderhåll.2 örlogshamn var staden gynnad av natu Vi möter här affärsmässiga och pro ren, men den omgivande övärlden måste duktionstekniska spörsmål, regional- och befästas och samtidigt med beslut om an näringspolitiska hänsyn samt militära as läggandet av hamnen utfärdades direktiv pekter rörande beredskap eller operatio om försvarsverk på ömse sidor om inlop ner. De grundläggande frågorna är inte pet mellan Kungsholmen och Aspön. på något sätt nya. Likartade förhållanden Drottningskärs befästning anlades och har, visserligen under lätt skiftande om senare tillkom kastellet på Kungshol ständigheter, varit aktuella i den svenska men. Arbetsfolk flyttades från hela riket. marina varvsverksamheten åtminstone Det var en gigantisk kraftsamling. De sedan den kraftsamlades till Karlskrona närmaste århundradena medförde för• under Karl XI:s tid. Det kan vara skäl ändringar i örlogsbasens ställning, men nog att se närmare hur verksamheten varvet arbetade vidare. Vi skall nu flytta tett sig under de senaste femtio åren och oss långt fram i tiden. särskilt med utgångspunkt i den drygt trehundraåriga traditionen vid det tradi Omställningen efter det andra tionella örlogsvarvet i Karlskrona. världskriget Det gamla svenska riket hade sin Början av 1900-talet medförde åtskilliga jagaren Uppland vid tyngdpunkt omkring Östersjön. I själva nyheter vid Karlskronavarvet och all Örlogsvarvet i Karlskrona 1947. Pansarkryssaren Fylgia och verket var Iandet ett sjövälde, där de cen mänt i den svenska marina varvsverk utrustningspiren (K rA) trala delarna utgjordes av delar av Göta• samheten. De stora förändringarna in åren skulle komma att nedgå Stockholms örlogsstation och örlogsvarv land, mellersta Svealand och södra Fin trädde dock först efter det andra värJs• närmaste starkt. Utredningen övervägde borde bli föremål för en särskild översyn. land. Göteborg, Stockholm, Åbo och de kriget,' som ledde till en kraftig utökning mycket frågan om att minska antalet ör• Dit borde då också frågan om överföran• stora baltiska städerna bildade central av verksamheten vid örlogsvarven men därför Ä ven om detta skulle vara lön• de av uppgifter från örlogsvarvet i Stock punkter i en axel som utmärkte ett stra även till upprepade översyner av deras logsvarv. samt, kom man dock fram till att det av holm till Karlskrona hänskjutas6 tegiskt centrum. Innan det svenska väl• organisation och ställning i försvaret." skäl var bättre att hålla verk 1948 fattade riksdagen beslut om att det på allvar började breda ut sig i Öster• Allmänt bidrog den militära förvaltning• strategiska spridd på flera orter. Den allt inrätta en fredsbas och en primär krigs sjöns södra delar låg riket inneslutet i ens expansion under krigsåren till att samheten luftkrigföringen talade för bas i Stockholms skärgård 7 Samma år väster, söder och öster i ett ryskt och uppmärksamheten på alternativa former mer effektiva sak. Däremot hade man övervägt tillsattes 1948 års örlogsbasutredning för danskt intresseområde. I slutet av 1500- för förvaltningen ökade. Under utred samma om att förskjuta arbetsvolymen att närmare granska frågans detaljer. På talet inleddes en process som ledde till ningarna rörande den centrala försvars• frågan varven för att nå bättre arbetsbe basis av utredningens betänkande fatta svensk dominans. Efter freden i Stolbova förvaltningen hade tankar på ökat affärs• mellan läggning och effektivare utnyttjande av de riksdagen ·1953 beslut om att förlägga 1617 samt krigsföretag i Balticum, Polen medvetande förts fram, liksom tron på Örlogsvarvet i Göteborg Stockholms örlogsvarv till en bergan och Tyskland låg den strategiska tyngd att kommersiell och ekonomisk sakkun resurserna. liten omfattning att det inte var läggning vid Muskö. Utredningen hade punkten i söder. Efter att ha förvärvat skap skulle bidra till att effektivisera an hade så att flytta verksamhet därifrån, kommit fram till att såväl ekonomiska Skånelandskapen 1658 kunde också bas skaffning och underhåll av militär mate lämpligt skulle man kunna överföra bedömningar som beredskapsskäl talade området flyttas närmare huvudfienden riel. men däremot från Stockholm till Karlskro för att förlägga fredsvarv och krigsrepa Danmark. Kort efter kriget tillsattes 1945 års verksamhet na.5 Riksdagen uttalade i sin behandling rationsbas till samma anläggning. Om På 1680-talet förlades största delen av försvarskommitte. Betänkandet lämna• av utredningen att antalet örlogsvarv fattningen skulle i första hand bestäm• den svenska flottan till Karlskrona. Ri des i november 1947. En av utgångs• bibehållas, men att flyttningen av mas av beredskapskraven. Anläggningen kets främsta fortifikatörer och stadspla- punkerna var att antalet fartyg under de borde 375 374 beställare skulle ha tillräckligt god kapacitet för att ta lar för att ge Marinverkstäderna i tionsarbeten. slutsatsen kunde inte bli delningar som fungerat som ingå i en svara för reparation, översyn och utrust Karlskrona en självständig ställning, bor annat än att förutsättningarna för en och kontrollanter föreslogs nu ogsbas. Ör• ning av fartyg, även om örlogsvarvet i de man också överväga att ombilda verk konkurrensduglig civil varvsdrift i Karls egen enhet, Karlskrona örl 9 vara att Karlskrona och de civila varven på ost städerna till aktiebolag krona var obetydli ga. logsbasens huvuduppgift borde som var kusten hade försatts ur användbart skick. I juli 1953 tillsattes så ·1953 års örlogs• Med Karlskronavarvsutredningen ansvara för underhå ll av fartyg Det var Därför skulle man inte räkna med att varvsutredning. Örlogsvarvens främsta hade begreppen klarnat såtillvida som tilldelade marinkommando Sycl. nog de verkstädernas kapacitet blev fullt utnytt uppgi fter i framtiden borde e nligt utred att frågan om varvets ombildning till ett dock viktigt, framhöll naturligt jad redan i fredstid. Trots detta framhölls ningen vara underhållsarbeten. På grund modernt civilt varv blivit beroende av partementet, att hålla nere örlogsbasens onödigt det att beredskapsskäl talade för att ut av basorganisationens allt större betydel om man skulle låta de arbetsmarknads servicemöjligheter för att inte nyttja anläggningen så mycket som m öj• se för flottan skulle också underhållsbe• mässiga aspekterna fälla avgörandet. Det dubbelarbete skulle uppstå. ligt redan i fredstid för att minska svårig• hovet komma att öka även om flottans sk ulle ankomma på Försvarsdeparte• Huvudinriktningen i promemorian heterna vid en snabb utökning av verk storlek var oförändrad. Mer omfattande mentet att bereda frågan ytterligare, och tillstyrktes av de instanser som tidigare samheten i ett krisläge8 Ä ven oavsett moderniseringsarbeten borde enligt ut i mars 1960 sammanställdes en departe hänvisat till frågans arbetsmarknadspoli detta förelåg inte längre några skäl att redningen även i fortsättningen utföras mentspromemoria rörande örlogsvarvets tiska aspekter. De militära myndigheter inför förvänta sig en överföring av uppgifter vid örlogsvarven, men vid nybyggnader organisation. Varvets framtid tycktes na uttryckte dock i tveksamhet från Stockholm till Karlskrona. borde man beakta att den privata varvs ännu osäkrare än man tidigare förutsett. möjligheterna att finna tillräckliga arbe industrin var väl utrustad och hade god 1958 års försvarsbeslut skulle på sikt ten inom det civila området. Inställning• 1953 års örlogsvarvsutredning erfarenhet av att bygga större örlogsfar• medföra en kraftig minskning av flottan. en till aktiebolagsformen var överlag po hade sitiv. Viss tveksamhet uttrycktes av ma l november 1952 fann Marinförvaltning• tyg. Som det uttrycktes i promemorian som förklarade att man i en tiden mogen att rikta sig till regering de förutsedda nedskärningarna redan rinledningen, Ma ingen önskade egna resurser för en med en begäran om att örlogsvarvens Karlskronavarvsutredningen fått till följd att antalet anställda vid fortsättn i Karlskrona och Stock underhållet av flottans fartyg." Den 28 organisation skulle bli föremål för utred Under 1950-talet blev det uppenbart att rinverkstäderna i Göte• oktober 1960 lämnades propositionen ning. Ledningsfrågan stod i centrum. frågan om örlogsvarvet i Karlskrona inte holm samt verkstadsavdelningen l l 00 respektive om ny organisation för örlogsvarven. De Men det var också enligt Marinförvalt• kunde lösas utan att man tog närmare borg gått ned från 2 100, 1956 till l 850, 700 och partementspromemorian låg till grund ningens mening viktigt att skilja mellan hänsyn till förutsättningarna för civil 200 den ·1 januari 1960. För de närmaste för förslaget. Riksdagen bi föll proposi de olika örlogsvarven. På Muskö var av drift vid varvet. I december 1957 tillsattes 150 den l januari åren hade Marinförvalt• tionen i december samma år och den l sikten att spränga in anläggningen i berg ytterligare en utredning, Karlskrona därpå följande Marinens beställ• juli 1961 inrättades Karlskronavarvet för att kunna utnyttja den för repara varvsutredningen.10 Till grund fö r be ningen räknat med att örlogsvarv skulle AB. tionstjänst i krig och viss varvsdrift i fred. dömningarna lades en analys av villko ningar vid Karlskrona J arbetare. Det var l Karlskrona där möjligheten att anlägga ren för varvsindustrin under den närmas• kunna sysselsätta 100 klart inom För• Varvsindustrins kris berganläggningar saknades borde ar te framtiden. Till fördelarna med varvet i mot elen bakgrunden att produktionen i betsuppgifterna i första hand avse varvs Karlskrona räknade utredarna att det svarsdepartementet 1950-talet hade för den svenska varvsin e enbart kunde beraktas period. drift i fred, vilket skulle omfatta nybygg fanns gott om skolad arbetskraft och att Karlskrona int dustrin varit en mycket expansiv fråga. Lösningen skulle 6%. nader, ombyggnad samt generalöversy• de nautiska förhå ll andena i staden var som en militär Tillväxten låg fram till1958 på drygt verksamheten vidare i mellan ner och underhåll. Mot den bakgrunden goda. Tillnackdelarna hörde att sjöfarten vara att driva Efter 1958 minskade den för att skulle den bästa lösningen vara att ställa på Karlskrona var liten, och att inga stör• form av ett statligt aktiebolag. detta år och 1963 ligga på drygt 2 %. se fortfarande att Stockholms örlogsvarv under enhetlig re rederier hade staden som hemma En förutsättning var dan ökade takten åter för att hålla sig på vara varvets största kund. ledning av en varvschef, medan man hamn. För framtiden måste man vidare Marinen skull e drygt 6 % mellan 1963 och J 967. l slutet som det nu stod klart skulle kunna dela verksamheten i Karls räkna med, att utvecklingen gick mot fär• Särskilt gällde det av 1960-talet bromsacles takten upp. Mel örlogsvarv skulle krym krona i två fristående delar. Örlogsvarvet re men större fartyg. Genom den interna att Stockholms lan 1970 och 1975 stegrades den för att till Muskö. Men en i Göteborg borde enligt förvaltningen tionellt höga nybyggnadstakten under de pas vid flyttningen balansera på knappt 5%. Marinverkstäderna skulle sva formas på likn ande sätt som i Stockholm. senaste årenmåste man också räkna med ombildning av Under hela perioden 1950-1975 de producerande de Och om man vid utredandel finner, fort att varven in på 1960-talet allt mer fick i första hand beröra rade Sverige för omkring lO% av världs• militärtekniska av- Kon- satte Marinförvaltningen, att starka skäl inrikta sig på att konkurrera om repara- larna. Örlogsvarvets produktionen räknat i bruttoton. 376 377 junkturrörelserna inom sjöfarten och och alltför stor vikt hade fästs vid syssel cera förväntade förluster. 16 Utredningen skulle vara uppnådd 1985. l Göteborg varvsnäringen följde ofta de storpolitiska sättningsfrågorna. satsningen på pro konstaterade, att Karlskronavarvets hu måste 2 400 personer lämna verksamhe händelserna. En kraftig uppgång följde duktutveckling hade inte varit genom vudproblem under 1960-talet vid sidan ten, i Malmö 1 900, i Landskrona l 500, i på Suezkrisen och stängningen av Suez tänkt, och maskinparken hade blivit för• av produktprogrammet var de hårt ned Stockholm 450 och i Uddevalla 100. För kanalen 1957 och 1967. De första åren av åldrad. Samtidigt visade sig tecken på en slitna anläggningar som bolaget övertagit Karlskronavarvet innebar planen en 1970-talet präglades av en mycket stark vikande likviditet. I betänkandet ingick 1961. Efter de investeringsprogram som minskning med 360 personer, varav 300 i efterfrågan på nytt tonnage. Världseko• ett förslag om att överlåta ledningen av genomförts under 1970-talet förfogade Karlskrona. Detta innebar att Karlskro nomin expanderade, nybyggnadspriserna Karlskronavarvet till Försvarets fabriks man dock över moderna och ändamåls• navarvet måste anpassa sig till en nivå var låga, krediterna förmånliga och infla verk.1 4 enliga verkstäder. En särskild styrka var med J 250 anställda. Varvets huvudinrikt tionen eller inflationsförväntningarna Sedan en tid hade förhandlingar på• att de investeringar som gjorts helt finan ning skulle bli örlogsfartygen, där man höga. Efter kriget mellan Israel och arab gått om ett samarbetsavtal mellan Karls sierats med medel som influtit i varvs naturligtvis sedan lång tid hade särskild staterna i oktober 1973 och oljekrisen kronavarvet och Kockums. Försvarsmi• verksamheten. kompetens. Visserligen skulle Marinen försvann större delen av efterfrågan på i nister Sven Andersson hade tidigt ställt Men grundstämningen var pessimis under den närmaste femårsperioden synnerhet tankfartyg. Under mitten av sig positiv till en samverkan och hans tisk. Det var inte längre möjligt att driva minska underhållsvolymen, och man 1970-talet rådde i stället en betydande statssekreterare Sven-Göran Olhede storvarv i landet på företagsekonomiska kunde inte emotse några större nybe överkapacitet 1 varvsindustrin. Den hade tidvis medverkat. Enligt avtalet grunder. N å gr a konkreta förslag till ställningar. Under andra hälften av 1980- svenska varvsindustrin hade egentligen skulle Kockums ställa sin försäljningsor• minskning eller omstrukturering av verk talet däremot kunde det bli dags att er varit ganska återhållsam med investe ganisation till förfogande för marknads samhetenlades inte fram. Däremot utfär• sätta både övervattens- och undervat ringar under 1960-talet och de första föring av produkter från Karlskronavar dades ett antal rekommendationer. Den tensfartyg. Riksdagen hade dessutom ut åren av 1970-talet. 11970 års varvspropo vet Samverkan skulle ske i tekniska frå• första gällde nybyggnader för Marinen. talat, att regeringen hade större ansvar sition hade också försiktiga tongångar gor och varven skulle utnyttja varandra Med hänsyn till utvecklingen beträffande för sysselsättningen vid Karlskronavar förts fram. Från 1974 presenterades som underleverantörer. Avtalet med nyanskaffningar ansåg utredningen att vet än vid andra varv, eftersom man där emellertid en expansiv politik, och staten Kockums skrevs slutligen under den 18 allmarin utveckling och tillverkning bor inte hade så stora möjligheter att påver• förklarade sig beredd att stödja varven, oktober 1967. 15 de koncentreras till Karlskronavarvet ka beställningsvolymen. även om det innebar att man utvidgade Ett överförande till Försvarets fa Ä ven ubåtsproduktionen borde sam Men läget för Karlskronavarvet var i kapaciteten. Under några år beviljades briksverk blev aldrig aktuellt. Frågan om manföras dit, vilket innebar att den verk själva verket sämre än vad strukturpla varven synnerligen förmånliga krediter.12 varvets ställning löstes i stället i samband samhet som bedrevs vid Kockums skulle nen antytt. Karlskronavarvet hade fram Mellan 1950 och 1975 tredubblades far med att man tog upp frågan om hela överföras till Karlskrona. Möjligheter att till i början av 1970-talet haft sin verk tygsproduktionen i världen. Den hade strukturen av det statliga företagandet ge underhåll måste finnas vid andra ma samhet främst inriktad på nybyggen och växt snabbt fram till 1958, sjönk sedan Regeringen beslöt att inrätta ett förvalt• rina baser i landet, men alla större över• underhåll för svenska marinen. Under under några år för att återhämta sig 1964 ningsbolag som skulle äga och förvalta syns- och underhållsarbeten borde likaså senare delen av 1970-talet minskade ar och sedan stiga fram till mitten av 1970- alla aktier i de statliga bolagen. Den 1 ja koncentreras till Karlskrona-' 7 betena till Marinen samtidigt som lego talet. År 1975 blev vändpunkten som in nuari 1970 inledde det nybildade statsfö• 1980 presenterade Svenska Varv en tillverkningen av fartygssektioner till de ledde en lång och kraftig nedgång. 13 retag AB sin verksamhet med ansvar för plan för den framtida inriktningen av civila svenska varven helt upphörde. Var 22 statliga företag. Som ett av de större den svenska varvsproduktionen, struk vet gick då in i en ny utveckling präglad Första kontakten mellan Karlskrona av dessa företag införlivades Karlskrona turplan 80. Avsikten var att en struktur av tillverkning av civila fartyg samt ör• varvet och Kockums varvet i gruppen. plan skulle läggas till grund för den logs- och bevakningsfartyg till utlandet. Nästa översyn av verksamheten dröjde varvsproposition som regeringen hade Det civila programmet hade resulterat i inte länge. 1966 års verkstadsutredning Svenska Varvs strukturplan för avsikt att lägga fram under våren ett ekonomiskt bakslag. Totalt hade var tillsattes för att ge förslag till en rationell Ledningen för den nybildade statliga J 981. Vid sidan av detta utredningsarbete vet de tre senaste åren gått med en för• 19 organisation av försvarets verkstäder. varvskoncernen Svenska Varv presente arbetade en kommission tillsatt av riks lust av 80 miljoner. Läget hade nu ut Utredningen konstaterade att satsningen rade i februari 1978 en utredning om de dagen.18 vecklats så att bolagets eget kapital un på bolagsformen hade varit halvhjärtad. statsägda varven. Avsikten var att ge för• Riksdagen beslöt i enlighet med dersteg en tredjedel av det registrerade Viktiga frågor hade skjutits på framtiden slag till åtgärder som skulle kunna redu- Svenska Varvs strukturplan. Lönsamhet aktiekapitalet. Läget var kritiskt med 378 379 hänsyn till aktiebolagslagens stadgande, beställning på ett bevakningsfartyg samt försvarsministern och försvarskommit• na också förklarat att man hade ett sär• att om det egna kapitalet understeg hälf• ökat fartygsunderhålL Överhuvud taget tens ordförande statssekreteraren Per skilt ansvar för sysselsättningen vid just ten av aktiekapitalet, måste hela aktieka betecknar året l 982 en vändpunkt i var Borg att beakta behovet av förnyelse av detta varv. pitalet snabbt återställas för att företaget vets utveckling. För första gången på örlogsfartyg och att betänka Karlskrona En ljusning i läget inträdde med för• 21 inte skulle försättas i likvidation. För att länge redovisade man en vinst. varvets utsatta position 26 svarsuppgörelsen i april 1988. Denna in återställa aktiekapitalet begärde varvet Sammanfattningen av läget för 1983 I början av januari 1987 träffades för• rymde ett minjaktfartyg och medel till en ett koncernbidrag från Svenska Varv. uttrycktes i behärskade men positiva or svarsuppgörelsen mellan den socialde testrigg som ett led i utvecklingen av en 20 Detta beviljades av huvudkoncernen dalag. Budgeten för 1984 utstrålade opti mokratiska regeringen och folkpartiet ny typ av ytstridsfartyg. Man kunde nu Karlskronavarvet stod således vid års• mism. Beläggningen var god och man räk• om inriktningen för de kommande fem räkna med god beläggning under 1988 skiftet 1980/81 direkt inför en konkurs. nade med att kontrakt skulle skrivas på åren. I propositionen fanns inte plats för och 1989 samt arbeten in på 1990. Samti Regeringens varvsproposition som ytterligare fyra minröjningsfartyg av typ några ytterligare kustkorvetter. Däremot digt hade beläggningen under den senas presenterades i mars 1981 var präglad av Landsort. Två minröjningsfartyg skulle le kunde man räkna med att börja utveck te tiden förbättrats något genom i första den dåliga konjunkturen. Några nya be vereras i februari resp oktober, bevak lingen av en ny typ av ytvattensfartyg hand god verksamhet på underhållssi• ställningar från Marinen förutskickades ningsfartyget Orion under april samt med mångsidig användning och ny tek dan29 Man hade också inlett produktio inte, men däremot anslogs 100 miljoner kustkorvetten Stockholm i november. nik. Det förutskickades också att pro nen av de nya kustkorvetterna, som skul kronor för att hålla verksamheten igång i Dessutom skulle två ombyggda Spica-far duktionen av nästa generation ubåtar le ta hälften av produktionsresurserna i Karlskrona i avvaktan på att läget för• tyg levereras. Utöver detta ingick i belägg• kunde tidigareläggas. l den långsiktsplan anspråk under 1989. l oktober 1988 pre bättrades. Riksdagsbehandlingen ledde ningen en kustkorvett, ubåtssektioner, som arbetades fram förutskickades ånyo senterade ÖB sin försvarsmaktsutred• till att ytterligare 100 miljoner anslogs i minröjningsfartyg, marint underhåll, is personalinskränkningar. Från att ha ba ning 1988 och programplan för den när• form av beställningsbemyndiganden för brytarunderhåll samt legoarbeten åt bl a lanserat på omkring 1100 anställda räk• maste femårsperioden. För marinens del 21 2 4 marin produktion. För att effektivisera kärnkraftverk Samtidigt sammanställ• nade man nu med en nödvändig reduce framhölls att antalet ubåtar i nästa serie ledningen av varvet tillsattes i juli 1981 des en plan för varvets utvecklingsarbete ring till 938 1988 och 875 1989.27 Man skulle komma att minska från planerade en särskild styrkommitte. Kommitten under de närmaste tio åren. Huvudmålet räknade med att beläggningen de när• fem till tre samt att antalet kustrobotsys hade till uppgift att följa upp orderläget, angavs vara att koncentrera verksamhe maste åren skulle minska med närmare tem skulle dras ned från fyra till ett. På verka för ett åtgärdsprogram, följa arbe ten mot de områden där varvet hade sär• 25%. detta sätt skulle man skapa utrymme för tet på utrustning för vindkraft samt inte skild kompetens. För att minska beroen För att betona det kritiska i läget var beställning av nästa serie ytstridsfartyg minst arbeta med personalreduceringar. det av beställningar från Marinen skulle nade företagets styrelseordförande Olle 1992-1997. Från och med januari 1982 tillämpades målet vara följande fördelning av resur Lund för att varvet kunde bli tvingat att I mars 1989 presenterade Svenska en ny organisation vid varvet. Varvet in serna: svensk försvarsmateriel 50%, för• ta formen enbart av ett underhålls- och Varvs efterträdare Celsius en utredning delades på fem huvudfunktioner för eko svarsmateriel för export 25 % samt annan reparationsvarv med 400 anställda, om rörande den framtida inriktningen för nomi, personal, teknik, utveckling och verksamhet 25 % _25 inte Marinen under den närmaste tiden Kockums och Karlskronavarvet Utred marknadsföring. De olika enheterna för gjorde nya beställningm·28 Varvet befann ningen hade tillkommit mot bakgrund av gemensam planering och produktions Mot en samordning med Kockums sig åter i en besvärlig situation. statsmak de minskade beställningarna från den planering hade förts samman till en pla terna hade fastslagit att dess huvudupp svenska marinen. I arbetet hade repre neringsenhet. Insatserna under de första Enligt prognoserna såg det ut som om gift var nyproduktion och underhåll för i sentanter för båda varven medverkat. åren av 1980-talet gav relativt gott resul varvet kunde räkna med att ha en god första hand Marinen. Därutöver skulle Förslaget gick ut på att de örlogsmarina tat.22 Effektiviteten, som den utlästes i re beläggning fram till 1988. Åren närmast man arbeta på exportmarknaden och ef verksamheterna vid varven skulle föras sultatbedömningarna för nybyggnadsob därefter såg ut att präglas av en svacka. ter förmåga med alternativ produktion. samman till en enhet. Utredningen före• jekten, ökade med tio procent under Den sittande försvarskommitten räkna• Detta hade gjorts upp när man i början slog också att ledningen liksom kon 1982. Orderingången ökade också och de inte med några nybyggen av fartyg för av 1980-talet sett det nödvändigt att struktion, nybyggnadsverksamhet och produktionsvolymen under 1982 uppgick den svenska marinen under perioden åstadkomma en arbetsfördelning mellan marknadsföring skulle förläggas till Mal till846 000 timmar, vilket var en avsevärd 1987-1992. För att i tid markera oron in de svenska varven. Till detta kom att var mö, medan underhållsverksamheten förändring mot de 790 000 timmar som för framtiden riktade varvets styrelse en vet skulle drivas efter helt företagseko• skulle bibehållas i Karlskrona.3° Celsius angivits i årsbudgeten. Bakom detta låg skriftlig hemställan till industriministern, nomiska principer, även om statsmakter- styrelse beslöt att Kockums och Karls- 380 381 varvets ställning i en internationell omgiv kades och ett omfattande effektivise ning och menade att förutsättningarna för ringsprogram fullföljdes. Åter angavs en konkurrensduglig varvsdrift i Karls målet vara att koncentrera verksamhe krona var obetydliga. En helt annan upp ten mot de områden där varvet hade sär• fattning framfördes från de regionala och skild kompetens, i första hand nybyggnad lokala myndigheterna och inte minst från av örlogsfartyg. l den fördelning av elen Arbetsmarknadsstyrelsen som klart mar svenska varvskapaciteten som gjorts av kerade arbetsmarknadsaspekternas stora Svenska Varv i början av 1980-talet hade betydelse i frågan. Karlskronavarvets ansvar blivit nypro Från 1960-talet genomföreles en upp duktion och unelerhåll för i första hand rustning av produktionsapparat och an elen svenska marinen. I själva verket var läggningar som blivit kraftigt förslitna man nu huvudansvarig för all produktion under de gångna åren. Samtidigt började av örlogsfartyg med unelantag för ubåtar• man, när nu steget till bolag var taget, att na. Så långt kan man säga att varvskrisen snegla åt andra organisationsformer. verkat till Karlskronavarvets förmån. Strävan att införliva varvet i Försvarets Någon allvarlig konkurrent inom områ• fabriksverk förhindrades delvis av det det nybyggnad av övervattensfartyg till samarbete med Kockums som först for Marinen fanns inte längre i landet. På maliserades 1967 och definitivt av bil krisen följde en period av framgångsrika clanclet av det statliga förvaltningsbola• år med i regel god lönsamhet. Framtiden get Statsföretag AB 1970. I mitten av såg dock inte lika ljus ut. Det stod klart Karlskrona örlogsvarv 1993. 1970-talet kom de signaler som förebå• att Marinens beställningar på sikt skulle dade nedgången för den svenska varvsin komma att avta, samtidigt som det trots dustrin. I den strukturplan som den ny ett antal goda order visat sig att export kronavarvet skulle bilda ett gemensamt kronavarvet genom att Kockums övertog bildade statliga varvskoncernen Svenska möjligheterna va r begränsade. bolag. Bolagets ledning tillsammans med aktierna från Celsius. Karlskronavarvet Varv lade fram 1980 presenterades en l det läget presenterades tankarna om utvecklings- och marknadsföringsresur• AB var nu ett dotterbolag till Kockums. pessimistisk syn. Man måste räkna med en sammanslagning av Kockums och ser skulle placeras i Malmö.' 1 l Karlskro Huvuddelen av verksamheten i Karls fortsatt låg produktion för svenska mari Karlskronavarvet Varven hade seelan na skulle i fortsättningen bedrivas under krona bedrevs vid Karlskronavarvet som nen och mindre nybyggnad av civila far mer än tjugo år haft ett närmare samar 3 håll, ombyggnad och modernisering av hade 800 anställda ' tyg. Samtidigt minskade generellt de ma bete, där Karlskronavarvet försett Kock fartyg för den svenska marinen och vissa rina underhållsarbetena genom över• ums med ett stort antal sektioner till så• andra myndigheter samt civil produk Det svenska örlogsvarvet gången till en lättare flotta och genom in väl ubåtar som handelsfartyg. Karlskro tion. Dessutom skulle man producera Under det andra världskriget hade tankar troduktion av material som krävde min navarvet bibehöll sin ställning som ny sektioner till de nya ubåtar som skulle fötts om att ökad kommersiell inriktning dre underhåll. Det visade sig uneler 1980 byggnadsvarv men fick rollen närmast av byggas vid Kockums. Kontrakt rörande skulle bidra till en effektivisering inom att varvets ställning var bräcklig. Efter dotterbolag till Kockums inom ramen för nybyggnadsorder skulle i fortsättningen försvarsförvaltningen. Frågan om ett om att till i början av 1970-talet ha kunnat den statliga koncernen Celsius Industrier tecknas av Kockums, som också mot bak bildande av Karlskronavarvet till ett civilt stödja sig på nybyggen och underhåll för AB. Den affärsmässiga inriktningen var grund av den företagsekonomiska situa företag gick inte att undvika. Under de ut Marinen hade man i slutet av detta de nu självklar, men beroendet av de marina tionen skulle avgöra var produktionen redningar som följde på varandra bröts cennium alltmer gått över till civila arbe beställningarna gjorde att arbetsmark skulle ske. Det som tillkommit var såle• åsikterna efter klara linjer. Ett fritt expan ten. Verksamheten hade lett till ett bety nadsaspekter fortfarande kunde läggas des att även nyproduktion av örlogsfar• derande storvarv låg, som det framhölls elande ekonomiskt bakslag. på verksamheten. Karlskronavarvet ver tyg skulle kunna ske i Karlskrona?2 från marinledningens sida 1957, inte i ma Det allvarliga läget fram till början av kade vidare som statligt örlogsvarv, men Den l november formaliserades sam rinens intresse. De civila varvsmännen i 1980-talet ledde till en kraftig konsolide diskussionen om den marina varvsverk gåendet mellan Kockums AB och Karls- Karlskronavarvsutredningen pekade på ring av verksamheten. Personalen mins- samheten skulle fortgå. 382 383 1 Ledamoten " Karlskronava rvet styrelsepra t 142 15110 80; Noter GUNNAR WIESLANDER ledningsgruppen 85 31/3 81, årsredovisning 1 Lex. Prop 1992/93:100, 1995/96:11. Se J 980; analys av sä rs k konsultgrupp; K vnytt 80 2 Muskövarvcts framtid (SOU 1995:6). E 10. 3 Björn Gäfvert, Kontinuitet i en föränderlig 2° Karlskronavarvet prot 1181 fr sa mmantr m omvärld 19 10- 1945. l Karlskronavarvets his styrelsen i Svenska Varv 27-28/1 81; Karlskro toria (red. Erik Norberg, 1993) sid 81 ff. navarvet styrelseprat 145 4/3 81. 4 D et följ ande bygger i allt väsentligt på Erik 21 Prop 1981. K v nytt 81:5, 10. Norberg, Från marinverkstäder till aktiebolag 22 Karlskronavarvet ledningsgruppen 1982. 1945- 1992. l Karlskronavarvets hi storia a.a. Kvnytt 82:12. si d 135 rr. " Karlskronavarvet styrelseprot, sa mfattning Kommendörkapten Gunnar Wies/ander tjänstgör vid ' 1945 års försvarskommille (SOU 1947:72). av utfal11982. K vnytt 82: 19. l. ubåt5flottiljen " statsutskottets utlåtande 1948:160, Rd skr '" Karlskronavarvet ledningsgruppen 112 13/9 1948:369. 83 , nulägesbeskr, långsiktsplan 1984- 86. Marinens roll inom uppgiften "Kunna genomföra 7 Prop 1948:206. 25 Karlskronavarvet styrelsepra t 1 62 29/2 84; internationella fredsfrämjande insatser" x 1948 års örlogsbasutredning (SOU 1951:46). plan för varvets ut v.a rbete. " MF t Kungl Maj: t 13/11 1952; MF arki v; Kr A. 26 lseprat 176 13/11 86, Karlskronavarvet styre Inträdesanförande avhållet vid Kungl. Örlogsmannasällskapets högtidssammanträde i 1° Karlskronavarvsutredningen (SOU 1959:11. s kr t ind.min, fsv.min , statssekr Per Borg J 986- Stockholm 16 november 1998 11 FöD PM mars 1960, Prop 1960:184. 11 - 19. 12 27 Karlskronavarvet styrelsesammanträde Jan Bohlin, Svensk varvsindustri 1920- 1975 1996 årsförsvarsbeslut och de därtillföljande regleringsbreven kan liknas vid ett par 25/5 87, långs iktsplan för Karlskronavar (Gbg 1989) kap 1.2.5, 1.3, V.7.4, V.8, X. en (om än smalspårig) tämligen rutinerad orkester, nämligen Försvars• vet. titur som givits " Jonas Ljungberg, Tillväxt och stagnation i av fem till viss del nya uppgifter. A v 2 makten. Uppgiften invasionsförsvar har ersatts " Kvnytt 88:E 2/3. varvsindustrin 1950- 1980 (Lund 1981). dessa har uppgiften kunna genomföra internationella fredsfrämjande insatser blivit 88, " Karlskronavarvet styrelsepra t 58 16/10 67. '" Karlskronavarvet styrelsepra t 1 85 3/6 mer aktuell än de andra. Jag tänker avgränsa mitt anförande till Marinens roll inom delårsrapport. 15 Karlskronavarvet styrelseprat 61 6112 67. denna uppgift. 1998 års regleringsbrev specifika krav angåendeförmåga är att "Verk .lll rvet styrelseprat 188 10/3 89. 16 Karlskronavarvet styrelseprat 126 25/1 78. Karlskronava samheten skall bedrivas så att humanitära och fredsfrämjande insatser kan genom 17 Karlskronavarvet styrelseprat 126; struktur .l l Karlskronavarvet styrelseprat 19 1 16/5 89. föras. Verksamheten skall vidare bedrivas så att insatserna kan genomföras i samver 2 utredning för karlskronavarvet; ledningsgrup .1 Karlskronavarvet styrelseprot, redovisning kan med andra stater, myndigheter och organisationer när så krävs". Fredsfrämjande pen 46 29/5 78. för fsvutsk 1990- 06- 14. insatser inbegriper såväl fredsbevarande som fredsframtvingande insatser, d. v. s. åtgär• 3 1' Karlskronavarvet l edningsgruppen 29/9 80, .1 Karlskronava rvet styre lseprat 198 9/10 der jml FN-stadgans kapitel VI och kapitel VII. Försvarsmakten måste således ha en Strukturplan 80. 90. förmåga att i samverkan med andra stater, organisationer och myndigheter utanför närområdet kunna uppträda längs hela konfliktskalan. Förra utrikesministern Lena Hjelm Wal maliskt sätt i det ögonblick strider bryter len noterade vid Folk och Försvars riks ut. När våldets ande väl slipper urflaskan konferens i Sälen i januari att "stabil fred och drar med sig människors hat, fiende övergår inte i plötsligt i militär konflikt. bilder och oförsonlighet är i regel vägen Krigsutbrott kommer vanligen efter en mot fred mycket Lång, krokig och svår". period av successiva förändringar. Det är Hon fortsätter "Samtidigt som m ed så tidigt som möjligt längs denna orsaks vetenheten om det tidiga agerandet kan kedja som utsikterna är störst till fram tyckas självklar, .finns det starka kra.fier gång .for konfliktförebyggande å tgärder. som i praktiken leder besluten mot ett sent Dessa minskar successivt och på ett dra- - och o.fia alltför sent - agerande. Vi kän- 385 384 ner igen mönstren från andra områden. melserna är i princip så pass flexibla kan erbjuda, och, i så fall , vilka åtgär• av Livskvadronen, som 1716 ersatte den Det är hjärtkirurgen snarare än dietisten att de medger en anpassning till de der bör Marinen vidta om vi anser att upplösta Drabantkåren, krävde att den som blir hjälten i kampen om kärl• ändrade kraven. Den personal som denna fråga är viktig? När det gäll er na skull e bemannas med ogifta män som krampen". finns i landorga ni sationen möjliggör procedurer, bör (i tillämpliga delar) dessutom "inte var alltför begivna på att På ett mycket tydligt sätt markerade den redundans som krävs för en hög en harmonisering mellan NATO-reg dricka". Det bör noteras att en satsning hon vikten av att tidigt vara på plats. De beredskap och uthålli ghet. Materielen lementen och natione ll a publikatio på procedurer och personal kan påbörjas påtryckningar (det vill säga hot om e ll er är inte anpassad fullt ut för denna typ ner genomföras. E ngelska måste bli oavhängigt av nya materielanskaffning användning av våld) som vi in om ramen av företag. Dock kan minröjningsfar• kommandospråk. Personalfrågan är ar. för det internationella samfundet, efter tyg, kustkorvetter, ubåtar, minfartyget något av en gordisk knut. Den svens Lång frånvaro på stora avstånd ställer beslut från FN :s säkerhetsråd utsätter Carlskrona och amfibieförband med ka samhällsstrukturen bygger på fa krav på plattformen. Den skall under banditstaten för, skallleda till eftergifter. vissa restriktioner delta i internatio miljer med dubbelarbetande föräld lång tid kontinuerligt inneha en hög be Storbritanniens premiärminister Tony nella operationer. Östersjön medger rar. Vi minns från ubåtsjakten det lass redskap. Detta kräver en större besätt• Blair påpekade i samband med den se genom sina korta avstånd en begrän• som "den andra hälften" fick dra i ning än vad dagens stridsfartyg har. Platt naste Kosovokrisen att närvaro över ti sad aktionsradie. Korrosions- och kyl hemmen. Bördan för de familjer vars formen skall klara av att fungera i hårda den var det enda sättet att undvika att ningsproblematike n är inte av samma ena förälder befinner sig på en inter re väder än dagens ytstridsfartyg. Att påtryckningarna blev en papperstiger. dignitet som annorstädes. Våra yr nationell operation kommer knappast detta innebär större skrov torde vara Kort sagt skulle man kunna påstå att be plattformars förmåga att uppträda i att bli mindre. Detta innebär att den självklart. Det finns förresten de som på• hovet av klassiska maritima dygder så• grov sjö begränsas av storleken. Den sociala service som till viss del erbjöds står att små skrov är mindre, inte bara som hög beredskap, flexibilitet, uthållig• na är också gränssättande vad gäller de anhöriga under ubåtsjakten måste storleks- utan också kostnadseffektivi het, mobilitet och aktiv närvaro kommit förmåga att hantera egen helikopter. utvidgas. Detta för att den utlands tetsmässigt. Den brittiske kostnadsanaly till heders igen. Vår tillgång till understödsfartyg som tjänstgörande skall vara trygg, så trygg tikern Phillip Pugh menar att ett litet far - Vad innebär detta för Marinen, som kan följa med förband under en tak att hon eller han kan verka fullt ut. tyg (för honom är al la fartyg med ett de instrument för svensk säkerhetspoli tisk förflyttning är mycket begränsad. Det är viktigt att uppdragsgivaren placement på mindre än 750 ton att be tik ? Jo, krav på procedurer, personal Vad gäller den tekniska interoperabi uppfattas som generös och, om något trakta som små), måste offra en avsevärt och materiel. Vi måste ha taktiska liteten har vi långt kvar att gå. skull e hända, fullt stödjande. större del av sitt deplacement åt fram procedurer som medger att vi ome Sverige utgör inget undantag när det Den internationella tjänstgöringen drivningsmaskineri och drivmedel än ett delbart kan ansluta till en internatio gäller att ha en mycket låg tolerans för bör vara frivillig och kontrakten bör gäl• större fartyg. Med andra ord är ett större nell styrka. Reglementen och kom egna förluster. Därför måste de la under en bestämd tidsperiod, exempel fartygs disponibla nyttadeplacement mandospråk är en viktig del i detta. Vi skyddsnivåkrav som våra enheter skall vis under elen tiden personalen är mönst• större i så väl reella som relativa termer. måste ha tillgång till besättningar ocb svara upp mot vara så pass höga att de rad på ett för internationell tjänst öron• Kylning av utrustning, luftkonditione staber som med kort varsel kan sän• åtminstone kan jämföras med våra koali märkt förband eller fartyg. Man torde då ring, verkstads- och magasineringsutrym das iväg långt bort under en längre tid. tionspartners. Att detta är viktigt visar komma fram till en princip som innebär men är andra områden av vikt när det Vi måste ha marina förband vars ut inte minst den reaktion som mötte Flyg att en förutsättning för tjänst på för inter gäller att ge ett fartyg såväl autonomi hållighet skall tillåta långa förflytt• vapnets besked att svenskt stridsflyg inte nationell tjänst öronmärkta förband eller som förmåga att verka i mer avlägsna ningar och närvaro under en längre klarar de krav som NATO ställer för del fartyg är att vederbörande har tecknat hav. tidsperiod i ett krisområde. Tekniskt tagande i fredsfrämjande operationer. kontrakt. Tjänsten bör ha en hög merit stridsfartygens aktionsradie är bero skall interoperabiliteten medge såväl Med andra ord kan deltagande 1 faktor när det gäller ansökan till högre ende av elen proviant, drivmedel, sjuk taktisk som logistisk samordning med internationella fredsfrämjande operatio utbildning, utiandstjänstgöring och (med vård och unel erhåll som understödsfarty• övriga deltagande enheter. ner förbereda såväl personal som materi hänsyn till den enskildes nivå) tunga get kan medbringa. Understödsfartygets - Klarar Marinen av detta idag? Våra el för stridens krav. befattningar. fart blir på sätt och vis dimensionerande reglementen är inte anpassade för - Vågar man då påstå att det finns en Personalproblemet är knappast nytt. för styrkans förflyttningshastighet Å an detta. Sverige är det enda landet i viss diskrepans mellan de mål som for Karl XII brottades med det redan på sin dra sidan minskar understödsfartygens Norden som inte har engelska som muleras i försvarsbeslut och regle tid. Ragnhild Hatton berättar i sin bok relativa vikt ju större och uthålligare komma ndospråk. Arbetstidshestä m- ringsbrev och de medel som Marinen om kung Karl att han vid uppsättningen stridsfart ygen är. Förbandet måste ha 386 387 tillgång till snabba och säkra kommuni svenskt maritimt deltagande. Ett stort Hedersledamoten kationssystem. Sambandet skall medge bonus för Marinen blir dessutom att MORTEN JACOBSEN direktaccess mellan den högsta militära kompetensen bevaras på en hög nivå. ledningen och styrkan. Våra fartyg är goda exponenter för - Varför skall vi göra allt detta? Begrep svensk högteknologi. Att internatio pet "havens frihet" grundades år 1609 nellt visa deras verkliga förmåga har av den holländske juristen Hugo Gro ett försvarsindustriellt värde i sig. tius i dennes verk Mare Liberum. 1982 Det finns inget motsatsförhållande års havsrättskonvention bekräftar rät• mellan nationella och internationella för• ten till närvaro utanför en stats territo hållanden vad gäller krav på förmåga, rialvattengräns. En sjöstyrka behöver d v s att det ena skulle ske på bekostnad Kommandy>r Morten Jacobsen ii r projektledare och chef således inte föranmäla sin ankomst, av det andra, snarare tvärtom. Ett fram för den nordiska ubåtsprojektgruppen V l Kl NG inte förhandla om transitering eller gångsrikt deltagande i internationella landnings- och starttillstånd med stater operationer är den bästa garantin för att Nordisk maritimt forsvarssamarbeid- Et virkemidde/ som av olika skäl inte vill bli alltför in med kvalitet kunna möta och vinna över blandade i en konflikt. Sjöstyrkans en framtida motståndare. Låt oss visa att for å sikre anskaffe/se og drift av en moderne maritim blotta närvaro kan ha en dämpande ef det instrument som Marinen idag utgör i materiellstruktur i en tid med stagnasjon eller fekt på en potentiell eller manifest Försvarsmaktens orkester, trots sina be reduksjon i forsvarsbevilgningene krishärd. Med andra ord kan marina gränsningar vill åta sig att spela efter det styrkor på en och samma gång vara så• svåra partitur som statsmakterna givit Inträdesanförande hållet vid Kungl. Örlogsmannasällskapets högtidssammanträde i oss, och därmed säkra Marinens roll som väl dietist som hjärtkirurg, kvarterspo Stockholm 16 novembwer 1998. lis och piketstyrka. Snabbheten och säkerhetspolitiskt instrument längs hela den relativt låga kostnaden talar för ett konfliktskalan. Det finnes et unikt kulture/t og språklig fellesskap i Norden. Allikevel har Sikker hets- og forsvarspolitikk vrert lite fremtredende i det nordiske samarbeidet i etter krigstiden, hoved-sakelig på grunn av valget me/lom medlemskap i NATO og al liansefrihet. Etter den kal-de krigens opphor og de alliansefrie nordiske nasjonens nrermere filknytning til NATO gjennom "Partnership for Peace", har sikkerhets- og forsvar5politikken imidlertid blitt et vesentlig agendapunkt når Nordisk råd motes. Det nordiske forsvarssamarbeidet fokuserer på tre hovedområder: • Opprette/sen av et regimefor nordiske styrker i internasjonale fredsoperasjoner gjennom "Nordic Co-ordinated Arrangement for military Peace Support", for kortet NORDCAPS • MiUosporsmål knytfet tilforsvarssektoren, og • Samarbeid om forsvars materiell l dette korte innlegget vii jeg begrense NORDCAPS meg til å dr~ifte noen viktige faktorer Målet med NORDCAPS er å styrke de vedr0rende materiellsamarbeid. Jeg vii nordiske landenes evne til å operere dog innledningsvis også ber0re NORD sammen i konkrete fredsoperasjoner. CAPS fordi etableringen av en felles Tanken er at det i 10pet av 1998 skal eta nordisk innsatsstyrke vii sette krav til bleres et styrkeregister hvor de nordiske materiellet; blant annet hva angår stan landene har identifisert ulike enheter dardisering og interoperabilitet. som kan settes sammen til en fellesnor- 388 389 disk fredsstyrke, tilpasset operasjonens kvalifikasjoner. En felles kompetanse med en gang understreke at hverken messig samarbeid. Felles vedlikeholds egenart og eventuelle andre nasjoners kan bli styrket gjennom st0rre grad av in Danmark, Norge eller Sverige har politi systemer, felles reservedelsopplegg og styrkebidrag. formasjonsutveksling, samtrening og fel ske vedtak om ubåtsanskaffelser. Den felles utdanning og trening er eksempler Bidraget fra de nordiske landene til les 0velser. G jennomf0ringen av NOR pågående Stuclie- og konseptfasen har på områder der Danmark, Sverige og tidligere og pågående internasjonale DIC PEACE på Gotland i h0st er et goclt derfor som målsetting å gi de tre nasjon Norge kan spare store ressurser ved et fredsopprettende og fredsbevarende eksempel på at felles 0velser gjennomf0- ene grunnlag for å avgj0re om et samar samarbeid. Det er allikevel ikke sikkett operasjoner har tradisjonelt v 390 391 serte forsvarsbevilgninger og andre ums. Moderbolaget Celsius har derfor "Steering Committee" i to av organisa det et betydelig potensiale for nordisk i både også erkjent at annen nordisk forsvarsin sjonens mange prosjektgrupper, og jeg torsvarsindustri og for spredningseffek prioriterte materiellanskaffelser Danmark, Norge og Sverige. Sp0rsmålet dustri og verftsindustri må va:re med som tl?)r påstå at det nordiske materiellsamar ter til andre områder i samfunnet I 10- er om vi i et langtidsperspektiv har råd tunge partnere dersom prosjektet skal få beidet som helhet, og samarbeidet i de pet av 1999 vii det bli avgjort om disse pol iti sk aksept i alle de tre nasjonene. enkelte forundersl?)kelsesgruppene er mulighetene !ar seg realisere med redu- til å la va:re. Det arbeides i dissedager med å etablere langt mer effektivtenn NATOs tilsvaren et samarbeid mellom Danyard - Dan de organisasjon. Store prosjekter med mark, Kongsberg- Norge og Kockums - mange storenasjoner og tunge nasjonale Sveri ge der alle tre skal fremstå som like interesser, blir ofte oppl0st ell er blir dy verdige parter i en industrigruppe e ll er et rere enn antatt "Joint Venture". Denne industrigruppen Det er viktig å buske at også nasjona vii påta seg ansvaret som hovedleveran le fartl?)ysprosj ekter vii ta lang tid fra en dl?)r av definisjon, utvikling og produk innledende idefase til man beslutter at sjon av ubåtene i et eventuell samar anskaffeisen skal i verksettes. Jeg finner beidsprosjekt. det derfor helt naturlig at det hartatt 4 år Foruten direkte deltagelse fra den fra Forsvarsministerne undertegnet ram nasjonale forsvarsindustrien i en hoved meavtalen til man kan se konturene av leveranse av ubåter, vii et h0yteknolo noen store materiellprosjekter i nordisk gisk prosjekt som det en ubåtsanskaffel• sammenheng. Sammen med VIKING vii se representerer også skape store spred også et samnordisk helikopterprosjekt ningseffekter til annen nordisk industri; ha et stort potensiale fo r l?)konomiske be både som direkte arbeid, men også i form sparelser og store samfunnsmessige av en voksende teknologisk kompetanse. spredningseffekter, men VIKING er Et omfattende nordisk materiellprosjekt forell?)pig det eneste utviklingsprosjektet AddBlock vii også legge grunnlag for spredningsef som er under vurdering. fekter til andre områder i samfunnet l VIKING er det allerede etablert et sam Avslutning Välj, riv av, montera! arbeid mellom partenes milita:re forsk Et samarbeid om en felles nordisk mari ningsinstitutter, FOA, FFI og FOFT og tim innsatsstyrke i internasjonale freds mellom ulike sivile forskningsinstitutter, operasjoner vii stille krav til interopera u niversiteter og h0yskoler. bilitet og standardisering. Krav som ale ne argumenter for et styrket samarbeid Et samarbeid med potensiale om anskaffelser og drift av utstyr og ma for å lykkes teriell. Resultatene fra Studie- og kon l en artikkel i det norske Forsvarets Fo septfasen i VIKING viser at et samar rum hevdes det at det "nordiske materi beid om felles materiellanskaffelser kan e ll samarbeid har ml?)tt veggen". Artikke fl?)re til de l?)konomiske, tekniske og in len er skrevet av en ung vernepliktig dustrielle fordelene som forsvarsminis journalist som ser en sensasjon i at det terne har hatt som må l. Samspillet nordiske samarbeidet ikke har fl?)rt til mellom partene fungerer bra og det bar resullater 4 år etter at rammeavtalen va:rt mulig å komme frem til en ll?)sning il ble underteg , og .Il mellom forsvarsministerne med stor grad av kravharmonisering net Jeg har erfaring fra NATOs materi et grunnlag for nasjonale kostnads 371 92 Karlskrona, tel: 0455-451 60 fax: 0455-451 28 www.mctbrattberg.se ellsamarbeid som norsk representant i reduksjoner i driftstiden. I tillegg finnes 393 392 Korresponderande ledamoten MARIE JACOBSSON Jur. r/1: Marie Jacobsson är kansliråd vid Utrikesdeparte m entet och där verksam vid enheten för fo/k rä /1, m änskliga rättigheter och traktaträ/1. Behöver Sverige en maritim strategi? A nförande hållet vid Kungl. Örlogsmannasällskapets högtidssammanträde i Stockholm 16 november 1998 Fädernesland och fädernejord, fosterjord och moderjord. Ja, det är de ord uppslagsverket erbjuder som synonymer för fosterland. Smaka på uttrycken: den svenska fosterjorden, den svenska myllan. Man riktigt hör hur den svenska novembergyttjan klafsar under fötterna. Men det är någonting som inte stämmer med de här uttrycken. Någonting fattas. Vad? Jo, havet, vattnet. Det finns inga associationer till det svenska havet och de svenska sjöarna. Nå, det kanske inte är förvånande. Det svenska havet glöms ofta bort. Inte nämner nationalsången eller våra nationalskalder det salta Västerhavet eller det bräckta Öster~jövattnet? Nej, vår nationalsång talar om "vår fjällhöga nord" och "våra ängder gröna". Det är den svenska fosterjorden som inte ba ra består av l a nd, utan även av skall ge associationern a. Ja, det går fa k sjö och h av. 1 tiskt in te ens att tala o m "det svenska fos Men är då Sveri ge en "maritim na terv attnet" utan att det blir alldeles fe l. ti on"? Uppfattar vi oss själv a som en sjö Samtidigt vet vi att Sverige består av land fartsnation. Eller är vi ett land av främst och hav, ja, t o m av luft. A tt så är fa ll et, är bönder, och ej av sjömän och sjöfolk. För fas tslaget i fo lkrätten, som anger att en mi g, som kommer f rån örlogsstaden kuststat har ett territorialhav, e n konti Karlskrona, har identiteten m ed h avet, nentalsockel samt ett luftrum, alldeles med Östersjön, alltid varit en självklarhet. automatiskt, och utan att särskil t göra Det tog därför tid innan jag börj ade förstå anspråk på det. att andra inte uppfattar det på samma sätt. De nna f olkrättsli ga grundtes har nu Nej, det tycks s narare va ra svenskarnas den svenska lagstiftare n tagit fas ta på landsbygdsidentitet som dominerar, både då det sve nska territoriet beskrivi ts i reell t och emotionellt. Sjön o ch h avet lagar och förordningar. Det står utom kommer endast in i glada visor av Lasse allt tvi vel att de t svenska territo ri et Dahlquist och Evert Taube. 395 Ibland får jag en känsla av, att det stat automatiskt har, så måste en ekono havsrätten, är en integrerad del av hans Hur ser det ut idag? finns en diskrepans mellan den svenska misk zon proklameras. Ett inrättande av tänkande och utgör en väsentlig del i dis Har Sverige en konsistent "maritim stra landsbygdsidentiteten och den realpoli en ekonomisk zon har ett pris. Den är kussionen om strategiska överväganden, tegi"?7 Låt mig först beröra den mest po tiska verkligen. Den senare bär otvetydi inte "gratis". En ekonomisk zon genere taktiska resonemang, ekonomiska reali sitiva utvecklingen som skett på sena ga bevis om att, historiskt sett, Sverige på rar visserli gen rättigheter, men den för teter och politiska preferenser. Hat re år vad gäller svensk maritim politik. något sätt alltid har varit delaktig i kam samtidigt med sig skyldigheter som kust tendorts resonemang och tänkesätt är Jag tänker här på den utveckling som pen om Östersjön. Genom århundraden staten måste uppfylla för att inte bryta tecken i tiden. Det är dels ett tecken på skett genom att Kustbevakningen blev har i varje fall våra säkerhetspolitiska be mot havsrättskonventionens regler. Det att de akademiska disciplinerna stats en egen myndighet och fick egna resur slut varit kopplade till Östersjöns vack är p.g.a. denna folkrätts li ga utveckling, kunskap (political science) och folkrätt ser.R Detta steg var, folkrättsligt sett, ett lande maktförhåll ande. parad med den säkerhetspolitiskt för• ånyo börjar närma sig varandra. Det är helt naturligt steg i samband med att Idag ser den folkrättsliga verklighe ändrade situationen, som vi finner grund dels ett tecken på att USA alls inte, som Sverige ådrog sig de folkrättsliga förplik• ten i Östersjön ut på ett sätt som skulle skälen till att även Sverige måste ha en många tycks tro, bortser från de folk telser det innebär att skaffa en ekono fått utrikespolitiker för hundra år sedan helhetssyn och formulera en konsistent rättsliga realiteterna. misk zon. Dessa förpliktelser skall utfö• att baxna. De hade knappast kunnat fö• och vattentät (ursäkta uttrycket!) man För om det var så att bara den militä• ras inte bara till gagn för oss själva, utan reställa sig att Östersjön idag skulle vara lim strategi. ra makten styrde, varför skull e då denna som en del i ett bredare, globalt folkrätts• ett rutnät av helt legala makt- och intres supermakt, idag som tidigare utrustad tänkande om ett långsiktigt ansvar för sesfärer2 De områden i Östersjön som Vad är då en "maritim strategi"? med världens mest potenta flotta, ägna världshavens användande.9 Det är Kust alltjämt består av fritt hav är minimala, Enligt den amerikanske professorn, tilli tid och pengar åt att argumentera om bevakningen som har denna uppgift och men inte försumbara, eftersom de exklu ka ledamot av denna akademi, John B. havsrättens innehåll, beväpnad inte bara dess polisiära kompetens, närvaro och derats från transformation till territorial Hattendorf, så är en maritim strategi en med kraftfulla militära vapen, utan även utrustning till havs är här av fundamental hav ell er ekonomisk zon först efter all undergrupp av "grand strategy" som rör med referenser till FN:s havsrättskon• betydelse för Sveriges maritima trovär• varliga säkerhetspolitiska överväganden. vid en hel rad av en stats aktiviteter och vention?6Om det bara vore militär mari dighet. Men Kustbevakningens uppgifter l själva verket innebär dessa förändring• intressen till havs, vilka inkluderar säker• tim makt som styrde, så skulle USA inte är primärt inriktade på sjöövervakning, ar att maktförhållandena i Östersjön het och försvar av handeln till sjöss, ut behöva ägna någon tid åt folkrättslig ar miljö- och tullkontroll. 10 ändrats så till den grad, att idag är 38 % vinning och bevarande av marina resur gumentation. Ansvaret för att värna om vår territo av dess yta ett svenskt intresseområde.' ser, reglering och försvar av den ekono Jag delar Hattendorts uppfattning riella integritet åvilar alltjämt Försvars• miska zonen. Den rör också kustförsvar att en maritim strategi är, för att ut makten. Dess grundläggande uppgifter, och Sverige är igen Östersjöns gränssäkerhet samt skydd av öar. trycka sig enkelt, något mycket mer än såsom de formulerats i det senaste för• Den marina stormakt - åtminstone är en del av en regional och världs• örlogsoperationer. Precis som Hat svarsbeslutet, är att möta väpnat an omfattande geografiskt sett omsorg om havens gemen tendort säger så är begreppet del i en grepp, hävda territoriell integritet, delta i samma användning. "Maritime strategy ", större strategi. Det rör, enligt min upp internationella Denna utveckling har möjliggjorts ge fredsfrämjande operatio säger Hattendorf, är inte "a purelynaval fattning, frågan om hur ett land, en kust ner och nom havsrättens utveckling. FN:s havs stödja samhället vid stora på• preserve, but includes many functions of stat uppfattar sig själv. Det rör dess frestningar. 11 Att rättskonvention, som numera trätt i kraft värna om den territori state power, including diplomacy. "5 identitet. Om ett land uppfattar sig som ell a integrit och i vilken Sverige är part, tillerkänner eten är emell ertid "mer" än Det är intressant att se hur denna e n maritim nation och inte bara som en en punkt i ett kuststaten omfattande jurisdiktion och försvarsbeslut Det är en professor i marinhistoria vid US Naval " kuststat" , ja då måste utformningen av grundlagsstadgad suveräna rättigheter över ett område förpliktelse. Enligt den War College på det mest naturliga sätt dess maritima politik vara integrerad. svenska grund som inte lyder under dess suveränitet - lagen får regeringen " be interfolierar sina tankar om en maritim Det får då inte finnas vattentäta skott myndiga en i sanning revolutionerande tanke.• Försvarsmakten att använda strategi med den moderna havsrättsliga mellan Kustbevakningens och Marinens våld i enlighet med internationell rätt utvecklingen. Det märks att för honom verksamhet, ell er i förhållande till den och sedvä Vad innebär detta för svenskt vidkom nja för att hindra kränkning av är inte folkrätten en "crust of the cake". kommersiella sjöfarten mande? och industriella rik ets territorium i fred eller under krig Nej, tvärtom, folkrätten ger ramarna utvecklingen. Den får inte he ll er vara mellan främmande stater." 12 Låt oss först slå fast, att till skillnad från inom vi lka den maritima strategin har att isolerad från internationell politik, han Tillträdesförordningen och IKFN - fallet med ett territorialhav, som en kust- verka och utvecklas. Folkrätten inklusive del och diplomati. förordningen anges närmare vad detta 396 397 innebär. Försvarsmaktens uppgifter en Henri Couteau Begari pekar på att en När det gäller utarbetande av Rules nien 2 8 Utflaggning av svenska fartyg ligt dessa förordningar kan sammanfat framgångsrik "användning" av militära of Engagement är det naturligtvis en vik skulle därför kunna innebära ett allvar tas i tre huvudord: Upptäcka, Avvisa och styrkor bygger på att "military force is de tig förutsättning att alla deltagare i en in ligt och reellt hot mot viktiga svenska Ingripa. " Två element i dessa förord• played to be not used" 20 Detta tankesätt ternationell operation "talar samma handelsintressen i ett krisläge. ningar är emellertid av särskilt intresse, borde vi i Sverige ha lätt att ta till oss, ef språk". Detta betyder emellertid inte att Sverige har tagit en ledande roll när nämligen förpliktelsen att skydda svens tersom vi har en tradition som bygger på de stora maritima nationerna har ett det gäller att bygga upp en civil säkerhet, ka fartyg på eller över svenskt territori att hela iden med en kraftfull militär när• tolkningsprerogativ. Våra svenska office en "civil security", liksom när det gäller um eller fritt hav; liksom förpliktelsen att varo är att dess styrkor inte är tänkta att rare måste argumentera för sådana tolk att utveckla den civila samverkan i Ös• medverka vid kontroll av sjöfart och till användas. Fredsfrämjande kan det kallas, ningar av havsrätten, liksom av FN-stad tersjöområdet.29 Inom ramen för detta syn av utländskt fiske. Det finns en skyl eller konfliktprevention. Hos en kärnva gans folkrätt som Sverige, i egenskap av koncept blomstrar nu det civila samarbe dighet för Försvarsmakten att biträda ci penmakt kallas det förstås avskräckning. liten nation, är särskilt angelägen att vär• tet mellan Östersjöländerna. Ett Öster• vila myndigheter. En samarbetsplikt är När det gäller Försvarsbeslutets beto na om.25 sjöstaternas råd har inrättats med säte i alltså fastslagen i lag. ning av vikten att deltaga i internationel Stockholm. En del av samarbetet berör la fredsfrämjande operationer kan man Svensk ~jöfart26 och havsrättens nya ex maritima frågor såsom räddningstjänst Marinens internationella engagemang tänka sig att detta kan ske genom att portmarknad för "EEZ-produkter". och samverkan mellan enskilda kustbe ochförmåga svenska marina enheter används, genom Den finländske konteramiralenEsko Illi vakningsorganisationer. Otvivelaktigt När det gäller Marinens internationella att svensk personal används ombord på karaktäriserar Östersjön som den finska finns även ett intresse från industriellt engagemang och förmåga, bör det note andra länders fartyg eller genom att ut nationalekonomins aorta, eftersom nå• håll för verksamhet inom ramen för civil ras att flaggvisning alltid varit en viktig ländska officerare finns på svenska far got över 90% av Finlands utrikeshandels security begreppet.30 Detta intresse har uppgift för flottan. Nu har en ny dimensi tyg.21 Det har påpekats att de svenska varuutbyte går sjövägen. Motsvarande möjliggjorts av, och går hand i hand med, on av denna " presence" äntrat den mari fartygsförbanden är på god väg att erhål• procentsats för Sveriges del är t.o.m nå• den moderna havsrättsliga utvecklingen. tima arenan, nämligen som en aspekt av la en god internationell utbildningsnivå.22 got högreY I detta sammanhang bör no Frågan om svensk export av utrust "conflictprevention". Det handlar, som Denna höga utbildningsnivå måste även teras att Försvarsmakten har en lagstad ning avsedd för maritim verksamhet, en svensk officer beskrivit det, om att innefatta kunskap i havsrätt och om de gad uppgift att skydda svenska fartyg på framförallt i den ekonomiska zonen, är, visa FN-flagg.14 Uppgifterna kan variera. folkrättsliga och säkerhetspolitiska skä• och över fritt hav. Denna uppgift är base enligt min uppfattning, mycket intres Eskortering till sjöss, embargo operatio len till de svenska tolkningarna av de oli rad på en välgrundad och lång folkrätts• sant. Vore det inte tänkbart att Sverige, ner, minröjning och marint understöd, är ka rättsliga regimer som finns i Öster• lig tradition. Flaggas de svenska fartygen med sin avancerade produktion av tek bara några exempel. 15 sjön. ut, sker en frånkoppling mellan Försvars• nik och system för övervakning av den Den till det positiva förändrade hotbil Vilka, om inte svenska sjöofficerare, maktens ansvar i detta avseende och exklusiva ekonomiska zonen (EEZ), tog den öppnar otvivelaktigt för en utveckling kan i diskussioner under möten och handelsflottans rätt till skydd. Den svens ett liknande grepp som det britterna tagit i denna riktning.'6 I detta sammanhang är "mellan skål och vägg" möta påståenden ka rederinäringen kommer då att från• med sin s.k. BREEZE-satsning31 I det även acceptansen av det s.k. vidgade sä• som det att "Östersjöns säkerhet och sta hända sig det skydd som Försvarsmakten brittiska BREEZE-projektet ingår kerhetsbegreppet av central betydelse. 17 bilitet primärt är en sak för Östersjöns kan ge i en krissituation. BREEZE Team, vilket är en del av UK Alltfler anser därför att en naturlig konse strandsstater", vilket hävdats av den brit Sverige har då inget ansvar, ja, inte Department of Trade and lndustry. Dess kvens av denna säkerhetspolitiska föränd• tiske amiralen Richard Cobbold,23 och ens en rätt som flaggstat, att skydda uppgift är att hjälpa andra regeringar att ring är att marinens uppgifter nu i vissa vilket alltså i grunden tycks strida mot dessa fartyg, liksom ej heller att vara på• möta de krav en EEZ ställer. Detta avseenden bör internationaliseras.18 Ut Försvarsberedningens uppfattning att sä• drivande kraft för att fartygen skall följa Team, garanterar de glassiga exportkata vecklingen har påbörjats genom delta kerheten i Östersjöområdet måste utgö• internationellt överenskomna lagar och logerna, kan hjälpa till med "vad som gande i allt viktigare och mer omfattande ra en del i en alleuropeisk och transatlan förordningar, t.ex. vad gäller sjösäker• helst" som rör offshore management. PFP-övningar, liksom genom svenska tisk säkerhetsordning.24 Och vilka, om het och miljöskydd. Kustbevakningen "The BREEZE Team" kan t.ex. "coordi minröjningsinsatser i baltiska farvatten. inte svenska sjöofficerare, skall med får svårare att ingripa mot fartygen ef nate the professional assistance and Marina FN-operationer har emellertid va kraft hävda den svensk-dansk-finska tersom flaggstatsprincipen alltjämt är world-elass expertise which is available rit sällsynta och frågan om svenskt delta tolkningen av Öresundstraktaten och den dominerade principen, synnerligen in British Government and Department gande har därför knappast varit aktuell 1 9 Ålandskonventionens regler? omhuldad av sjöfartsnationer som Spa- Agencies, and in British campanies and 398 399 1 Se beräkningen i Uwe K. Jenisch:The Baltic att begreppen anvä nds i direktiven och i ut academic institutions", lovar l 997-1998 nens roll när det gä ller att värna vår ma Sea: Th e Legal R egime and lnslrlonents .for redningen. U tan att gå in i utredningens resul års katalog på engelska, franska , tyska, rina intressesfär och att manifestera vårt Ca-operation. in The Internati onal Journal of tat kan noteras direktiven satte tydliga grän itali enska, portugisiska och spanska.32 internationella FN-engagemang. Marine and CoastalLa w, Vol. II , No l , pp.47- ser för utredningen. Utredningen kan eme ll er Exportsatsningen är baserad på och ska Folkrätten ger möjligheterna, och de 67 , s 55. tid utgöra e n god utgå ngspunkt för en fortsa tt pad efter l 982 års havsrättskonvention, säkerhetspolitiska förh åll andena lägger 4 Uniled Nations Conventia n on the Law of analys av en svensk m aritim verksamhet. och det är inte en slump att årets katalog inga, eller i varj e fa ll ringa, hinder i vä• the Sea, artikel 2. s För en historik om Kustbevakningen, inklusi inl eds med en artikel om den m odern a gen. Det handlar kanske inte primärt om ' ''Maritime strategy is a s ubset of grand stra ve en b eskrivning av Kustbevakningens aktu ella uppgifter, se Staffan K varnström: Kustbe havsrätten, skriven av det brittiska utri " mer pengar" men väl om ett erkännan• tegy, to uching on the wh ole range of a nati o n's g: th e vakningen - f rån tullare 1ill egen myndighel, kes ministeriets främste havsrättsexpert, de av nya realiteter, bredel ande av kun activities and interests at sea, incluclin safety a nd defensc of meJTantile trade a t sea; TiS 1995 :4, ss. 29 1-3 16. l S verige är Kustbe den biträdande rättschefen Michael skap och kanske helt enke lt lite "jäklar fi shing; th e exploitati o n, conserva ti a n, regula vakningen en civil myndighet. A ndra länder 33 anamma". Wood D enna gemensamma "govern tion, and dcfense of an exclusive economi c kan ha andra o rga ni sa tori ska lösningar. mentallprivate" satsning är imponerande zone at sea; coastal defense and th e security of "Även o m vi geno m vårt EU medlemskap av och syn es framgångsrik. Ironin är att Noter nati onal bord ers; the protecti on of offshore is hänt oss kompetensen att sköta fi skeripoliti Storbritannien inte ens har inrättat en la nds; plus regional and worldwidc cancerns ken, så står vi kvar m ed ansvaret för att värna 1• Att hitta en definiti on av "Sveri ge., är emel EEZ runt sina kuster, utan nöjer sig med relating to the mutual use of the oceans, inclu om miljö n och de fiskelagar som finns. lertid inte lätt. Inte ens La ntm1ite ri verket kan en fi skezon34 ding th e s kies above and the lanels below the ange koordinaterna fö r S ve ri ges landgräns "' D en gränskontroll som sker via Kustbevak seas. Maritime s trategy, moreover, is not a pu .l mångt och mycket har Sverige likar D en svenska landgränsen är alltså inte koordi ningens försorg s ka ll också ske genom el\ in 35 rely naval preservc, but includes many fun c tad kunskap och kompetens Sj öfarts natbestämd, utan är utmärkt längs en gräns ternationellt sa marbete. Kvarnström, op.cit. , ti ons of state power, including clipl omacy." verket har dessutom en avsevärd erfa gata utefter d en svensk-norska och svensk sid 309. John B. Hattenclorf: Navies in 1he Modern renhet av kommersiell verksamhet. Den finska gränsen. Sve ri ges sjöterritorium är mer 11 För en ana lys a v Försvannaktens möjlighe World, Tis 1998:2, ss 105-110, s. I07. O m för• exakt definierat genom L ag (J 966:374) om ter att lösa dessa uppgifter se Swen Persson: na e rfarenhet, liksom det kunnande som ändringen av innehå ll et i begreppet strategi, Sveriges sjöterritorium., vars l §anger att Sve Långsiktig u /veckling av Försvarsmakten - är finns hos Sj öfartsverkets "tekniska" pe r se Herve Coutau-Begari: Naval Fo rces and riges sjöterritorium omfattar inre vatten och OB på rät! väg? i Ti S 1998:3, ss 204-212. sonal, är en omistlig del av en svensk ma Prevention o.( Conjlicl, TiS 1997:4, ss.189- 192. territorialhav. Territorialh avets utsträckning 12 ritim verksamhet och borde kunna utgö Även Coutau-Begari använder sig av havs R egeringsformen 10:9, tredj e stycket. beskrivs i deta lj i 3 §. Tillträdesförordningen ra e n lik a o mistlig del i en bredare svensk rättens regler som utgångspunkt fö r sitt reso " IKFN-föro rdningen 3 §stadgar att Försvars (1992:118) 2 § l p och IKFN- fö rordningen maritim strategi. Det borde vara e tt nemang, se t. ex. sid 191. makten har till uppgift att: (1982:75 6) 2 § l p . anger att med svenskt terri "· Så sent som häromdagen landade el en senas - upptäcka o ch avvisa kränkningar av svenskt intresse att göra en m otsvarande torium avses "Sveri ges landområden. Sveriges te amerikanska publikationen i se ri en "Limits svenskt territo rium och i samarbete med satsning - i synnerhet i en tid där fö r sjöterritorium med inre va tten och t erritorial in th e Sea" på mitt arbetsbord - i d etalj be civil a myndigheter ingripa mot överträdel svarsin dustrin ri skerar att få minskade havet samt luftrummet över landområdena skrivande och kritiskt kommenterande syd ser mot l KFN-fö ro rclnin gen, order. E n sådan satsning skulle kunna bi och sjöterritoriet". Detta ä r eme ll ertid en sti koreas baslinjer och m ed d et grundläggande - skydda svenska fartyg o ch luftfartyg på e l dra till utvecklingen av ett exportområde pulativ definition, avsedd just fö r att beskriva syftet att med folkrättsli ga argument värna ler över svenskt territorium e ll er fritt hav, vad som avses med "svenskt territorium" i av stort m aritimt trovärdi ghetsintresse om US A: s maritima rö relsefrihet. - medverk a i tillsyn över militära skyddsom dessa förordninga r. Ej h ell er luftterritoriet är fö r Sveri ge. 7 råden, erat i svensk l ag, se t.ex. Luftfartsla Sjöverksamhetskommitten lade fra m sitt be ej d efini - medverka vid ko ntroll av sj öfart och luft Folkrätten anger eme ll ertid att tänkande "Sla fe ns Maritima verksamhet" i gen 1 957:297. fart in om svenskt territori um, en stat har suveränitet över luftrummet ö ver SOU 1996:41. Utredningen är i många avseen Avslutande kommentarer - medve rka vid tillsy n av utländskt fi ske i sitt landterritorium och t erritorialh av. Där den är tänkvärd och framåtbl ic kande". bl a ge ent maritim strategi sk ull e svenskt territorium e ll er Sveriges ekono E n k onsist emot finns det inte någon tyd li g folkr1ittslig re no m sina tankar på att Försvarsmakten i h ö• mi ska zon gy nna Sveri ge, säkerhetspolitiskt, ekono gel som anger va r gränsen mell an en stats luft gre grad b ör d elt a i el en civil a överva kningen och misk t och a ll mänpolitisk t. Den svenska territorium och r ymden gå r. till sjöss, s. l85 ff. D et p rim ära sy ft et var att se o m m an kunde samo rdna och effekti visera - biträda c ivil a myndigheter enligt IKFN- maritima s trategin bör inte "komparte 2 Inom k ort k ommer samt li ga Östersjöss tater Marinens, Kustbevakningen, s jöpoli sen och fö rorcln ingen. menta li seras". D et finn s e n tydli g kopp att ha 12 nm breda terri tori alh av, i stort sett Sjöfartsverkets verksa mhe t. In tressant nog 14 Lars-Olof Corn eliusson: Marin interoperabi ling me ll an folkrättens ro ll i säkerhetspo hela Östersjön är u ppdelad i ekonomi ska zo har m an i utredningen inte defini erat "mari litet, i TiS 1998:3, ss.2 13-223, s.219. För en ana liti ken, marinens roll i säkerhetspoli ti ner och havsbottnen (kontinentalsockeln) är tim verksamhet" eller " maritim strategi", trots lys av Marin ens internati one ll a förmåga idag ken, fo lkrättens roll i Marinen och M ari- uppdelad me ll an strancls tatern a. 401 400 211 och eventuella behov av förändringar, se Tage Henri Couteau Begari, op.cit. s.191. .sjötransporrer - motorvägen i Öster.sjön, TiS " BREEZE slår för British Exclusive Econo Andersson: Ökad imernatione/1 verksamhet 21 l båda fallen krävs folkrättslig kunskap. Det 1996:2, ss.91 - 99. Engewall diskuterar i sin arti mic Zone Export. konsekvenser och förändringar för Marinen i svenska arbetet i FN:s säkerhetsråd (1997- kel hur sjötransportutvecklingen kan påverka " EEZ Exclusive Economic Zone Catalogue, TiS 1998:2, ss. 133- 140. 1998) har visat att en enveten politik för upp svenskt försvar och den svenska Marinen, 3rd Edition, Combined Service Publications 15 Corneliusson, op.cit, ss.220- 221. rätthållande av folk rättens regler från ett litet ss.97- 98. Bäckström, op.cit, säger i sin utred Limited 1997, ss.6- 16. '"Det var, för att citera ur försvarsministerns land som Sverige kan få genomslag. Men det ning (SOU 1998:129) att "Sverige har ca 0,2 13 Michael C. Wood: The Modern Law of the Björn von Sydow tal vid Nordiska Rådet, år krävs kunskap och arbetsinsatser, liksom ett procent av värdsbefolkningen och producerar Sea i British Maritime Inclustry Catalogue, 1989 som "det omtalade säkerhetspolitiska internt, och gemensamt väldefinierat mål. inte fullt l % av världens BNP, svarar för 1,5 Cot;1bined Service Publications Limited 1998, paradigmskiftet ägde rum", se Försvarspoli• 22 Gunnar Wieslander: Försvarets utveckling procent av världens handel och kontrollerar ss.20-29. näslan 3 procent av sjötransportkapaciteten i tisk redogörelse vid Nordiska rådets 50:e ses slafsmakternas krav?, TiS 1998:4, ss. 300-309. 34 Detta är inte helt folkrättsligt tillfreclsstäl• världen (12:e plats bland världens reclerinatio sion, Oslo 9 november 1998, internet utskrift, 23 Richard Cobbold: The Balric fi·om a Brirish lancle, med tanke på det ansvar en kuststat har ner). Inom enskilda segment spelar elen svens erhållen av Försvarsdepartementets informa Perspective, TiS 1995:4, ss.279- 284, s.279. Man för ett EEZ -område. Att "bara" ha en fiske ka rederinäringen en ännu mer framträdande tionstjänst. kan givetvis diskutera vad " primarily" inne zon är något av en "smörgåsbordsattityd" - roll. Det gäller exempevis tanksjöfart, bil 17 Redan 1995 använde sig Försvarsberedning bär, men det har kommit signaler från brittiskt man väljer de " bästa" bitarna, de som inte transporter, kyltransporter, skogsprodukt en av detta begrepp, se D s 1995:28. Begreppet håll som indikerar att el en brittiska synen inte ålägger kuststaten särskilt omfattande förplik• transporter, färjetrafik och produkttankfart har behandlats i åtskilliga skrifter och tal , och alltid är helt identisk med Försvarsbereclning• telser. inom Europa.", s.57. det används som en naturlig del inom ramen ens. 35 Sjöfartsverket är på internationell framkant " Ä ven om vinelen emellanåt blåser mot ökad för den svenska utrikespolitiken, se t.ex kabi " Ds 1998:9, s.l31. när del gäller sjökortsframställning och har hamnstatskontroll och kuststatskontroll, så nettssekreterare Jan Eliassons anförande 22 25 skicklig personal som vid flera tillfällen bidra Det kan röra tolkningar av de passagerättig• kommer det sannolikt att dröja mycket länge oktober 1998 i samband med Kungliga Krigs heter och elen demilitariseringsregim som rå• git att utstaka internationella gränser. Kustbe vetenskapsakademiens symposium: Interna innan flaggstatsregimen kommer att detroni vakningen har ett effektivt och avancerat der i Östersjön, om den svenska restriktiva sy seras. tionella insatser- el! allt viktigare medelför vår nen på när "aggression" kan anses ha begåtts övervakningsystem där man, med begränsad 29 Den senaste större officiella konferensen säkerhetspolitik, utskrift från Internet (UD, och i vilket skede det är rimligt att bruka våld fysisk närvaro men med hjälp av avancerade hölls i Visby 8- 9 september 1998, se Final Rep Kabinälct). För några folkrättsliga aspekter för att möta ett uppfattat hot. Vi behöver ock tekniska medel övervakar ca 38 % av Oster ort from the conference in Visby on Civil Se på begreppet, se Marie Jacobsson: Militär, sä• så i Sverige eliskutera om elen tolkning av "ag sjöns yta. Därtill har KBV en förmåga att curity, Stockholm 1998. kerhetspolitisk och jälkrällslig vinkling på Sä• gression" vi använder oss av när det gäller att identifiera "miljöbovar" och miljöutsläpp. 30 kerhet i en ny tid, i Säkerhet i en ny tid. Doku värna det svenska territoriet mot kränkningar Anders Lundqvist (Saab AB) :A Regional Universitetens forskning som rör elen marina mentation av ÖCB:s forskardagar 1995 om nödvändigtvis måste eller behöver vara elen Civic Sentrit y Conceptfor rhe Baltic Sea, i Ex miljön lär vara framstående, och elen svenska risk, sårbarhet och säkerhet i samhällsutveck• samma som den vi använder i en fredsopera clusive Economic Zone Technology, 3rcl Edi civila och militära dykverksamheten skäms lingen, Stockholm, 1996, ss.61- 65. tion under FN:s egid. tion, ICG Publisbing Ltd, London, 1998, inte för sig. De industriella intressen är påtag• ss.lOl- 105. liga och tekniskt avancerade. "Sådana uppgifter hade varit folkrättsligt och '" Den senaste utredningen avseende den säkerhetspolitiskt möjliga för Marinen även svenska sjöfartsnäringen är Svensk sjöfartsnä• före det kalla krigets slut, på samma säll som ring - hor och möjligherer" (SOU 1998:129), Sverige har haft representanter för Armen i framlagd av ensamutreclaren, generaldirektö• rader av fredsbevarande operationer under ren Birger Bäckström i oktober 1998. ERNST NYMANS HERREKIPERING FN :s flagg. Naturligvis skulle en med andra 27 Se referenser till Sjöfartsverkels statistik i länder gemensam flottoperation ha kunnat Etablerad 1890 Marie Jacobsson: Sweden and the La w of the väcka misstankar om ett alltför starkt inter Sea, i T. Treves Ed:The EU Mcmber States and operabelt samarbete med framförallt NATO the La w of the Sea, Kluwer 1997, pp.495- 520. Erbjuder allt i uniformer och länder. men rent teoretiskt skulle man kunnat Se även Hans Broberg: Framtida sjötranspor• tänka sig att Marinen deltagit i en avgränsad ler i TiS 1995:4, ss. 285- 290. Broberg skisserar tillbehör för Marinen. operation, typ minröjning. en vision om "'Europas största motorväg"som '"För en bra belysning av denna fråga , se Mi går från Grekland till Spanien i Medelhavet, John-Erik Jansson chael Pugh Ed: Maritime Security and Peace över i Atlanten, Engelska kanalen, Nordsjön keeping. A Framework for United Nations till Sverige och slutligen in i Östersjön till Fin Operations, Manchester University Press, land, s.290. Frågan om sjötransporter i Öster• Ronnebygatan 39, 371 33 Karlskrona Tfn. 0455 - 102 98 1994. sjön behandlas även av Thomas Engevall: Nya 402 403 Hedersledamoten CLAES TORNBERG Ny generation! Konleramiral Claes Torn berg, som n yligen län111a1 den a kli va ljänslen, arbelar som k onsull med ledarskaps ulvec·kling Försvaret inför tjugoförsta århundradet från ett marint perspektiv Anförande hållet vid Kungl. Örlogsmannasällskapets högtidssammanträde i Stockholm 16 november 1998 De sex tidigare anförandena vid Kungl. Örlogsmannasällskapets högtidssamman• motorn ingår i träden, som jag hållit, har syftat till att utgöra en programförklaring inför det kom CODOG maskineriet mande årets verksamhet. Det kan därför från mer än ett halvt decenniums perspektiv i YS 2000 "Visby"-klassen. vara av intresse att blicka tillbaka på vilka särskilda problemområden vi har för• sökt lyfta fram till debatt: Rekvirera senaste Tack vare ett nära samarbete • l 992: Ny försvarsmiljö kontra påsplanering - en totalt förändrad försvarsmiljö numret av mellan Mercedes/MTU och Detroit Diesel borde också innebära en annan fördelning av medel. Marlndleselnytt. har en ny generation dieselmotorer sett • 1993: Strategisk debatt- d. v.s. avsaknaden av en sådan trots totalt ändrade förut• Där finns mycket dagens ljus. Det bästa av tysk och ameri sättningar. • 1994: Internationella insatser- behovet av en maritim profil härvidlag, att läsa och lära. kansk teknik i förening ligger bakom de nya • 1995: Öster~jön- ett nyckelområdeför svensk säkerhet. Bortse intefrån de krav Ring 08-668 O 160, motorserierna MTU/DDC 4000 och detta ställer. faxa 08-668 30 Il. DDC/MTU 2000. Samarbetet innebär • 1996: Sjöförsvaret, instrumentför svensk säkerhetspolitik- Vikten av attförstå de dessutom att vi kan erbjuda ett heltäckande nya möjligheter som maritima medelutgör inom hela det spektrum av konfliktni motorprogram från 50-10.000 hk. våer, som nu måste kunna hanteras. • 1997: Återfödsel av en sjöförsvarsdok trin?- Behovet av att utforma en ny doktrin IVIARINDIE SEL som är frifrån det kalla krigets dogmer. Söder Mälarstrand • Kajplats 17 • 118 25 Stockholm Vi har inte alltid lyckats att fullt ut hå ll a Avvecklingen av CM-funktionen, medför att KÖMS har en Tel 08- 668 01 60 • Fax 08- 668 30 12 den r öda tråden, men till del vill jag nog Kustflottan etc påstå a tt problemområdena har täckts in. än större uppgift att fylla . Utmaningen är E n i övrigt skrämmande tam och föga att säkerställa att inte sj öförsvarets iden framåtblickande försvarsdebatt har p å titet går förlorad, att det marina fackkun detta sätt i alla fa ll haft e n röst. nandet sätts i högsätet samt att de ökan- 405 de kraven på maritim förmåga verkligen felaktiga intressekonflikt, som skiljer sig Trots alla våra deklarationer om en ab nya havsrättskonventionen reglerar i blir uppmärksammade medan tid är. från flertalet andra länder i västvärlden. solut neutralitetsprofil uppfattade vi, un form av garantier för fri sjöfart, övervak• Detta kräver framsynthet, engagemang Grundstenarna för vårt försvar utgörs der det kalla krigets kraftmätning mellan ning etc och civilkurage hos ledamöterna. KÖMS oavsett scenario av vår unika kompetens de två ideologiskt skilda maktblocken, att För att ha en erforderlig förmåga att pågående projektet - " Försvaret inför att hantera strategiska - operativa -och det enda möjliga och för vår nationella preventivt minska riskerna för att en kris det tjugoförsta århundradet"- skapar ett taktiska frågor inom vår specifika för• överlevnad farliga anfa ll et kunde komma eller konflikt uppstår inom det område forum för denna nödvändiga debatt. De svarsmiljö. Det ger oss en unik kompe från öster. Om vi skulle blivit anfallna som är av vital betydelse för oss - Öster• delområden som KÖMS söker täcka in tens och gör oss behövda internationellt återstod endast att söka hålla ut till dess vi sjöområdet - måste vi ha en närvaro i är: samtidigt som vi inte släpper våra primä• erhöll hjälp från USA/NATO. Vidare för• området samt omedelbart gripbara re • Internationella maritima utblickar ra nationella säkerhetsgarantier. Skall vi utsåg vi som en dold och underförstådd surser. Som en naturlig följd kommer ett och jämförelser kunna utforma en sådan helt ny försvars• självklarhet att detta bistånd skulle kom gemensamt övervakningssystem på - • Östersjön ur ett geostrategiskt per doktrin krävs att vi vågar tala om våra ma i form av deployarering av NATOs över och under Östersjön att utvecklas spektiv säkerhetsintressen i närområdet. Är det flyg- och sjöstridskrafter. Vår neutralitets liksom ett nära säkerhetspolitiskt och • Försvaret som en del av utrikes- och inte dags att slutligt begrava de skelett vi doktrin till trots kom därför hörnstenarna militärt samarbete. Detta kan göras som säkerhetspolitiken med tyngdpunkt har i garderoben, i form av stormaktstid, i svensk försvarskapacitet att utgöras av ett komplement till nuvarande sä• på sjöförsvaret Ådalen etc, som fortfarande spökar och omfattande markstridskrafter och ett kerhetsstruktur eller inom ramen för • Försvarets utveckling - statsmakter förhindrar ett nytänkande. mycket slagkraftigt luftförsvar. Ubåtskri denna. Det är viktigt att stärka samarbe nas krav på förmågor Det är hög tid att vi accepterar vårt sen blev en naturlig följd av ensidigheten tet mellan östersjöstaternas försvar• De tidigare anförandena idag är någ ansvar och direkta behov av att etablera och den bristande trovärdigheten i denna smakter dels inom ramen för PFF och ra smakprov på hur långt vi har kommit. ett nationellt stöd för våra intressen försvarsprofiL Vi borde ha lärt oss av den dels bilateralt. Ett bra exempel på ut Vi hoppas på att detta initiativ framöver inom närområdet. Dessa intressen inne na strategiska missbedömning som gjorde nyttjandet av kvalificerade militära med inte endast ger några krusningar på vatt fattar en förmåga till aktiva tidiga kris att vi initialt stod handfallna inför detta ej el för civila ändamål är de svenska net utan kommer att ge upphov till en dämpande åtgärder liksom gemensam förutsedda hot. minröjningsinsatserna 1 baltiska far kraftig bogvåg som skapar en bred insikt ma övervakningsåtgärden i närområdet. Idag och för en överskådlig framtid vatten. Ett fortsatt aktivt stöd till de bal om de ökande maritima behoven inför Östersjöns centrala roll för den regionala erfordras inte ett invasionsförsvar av ti tiska staternas integration i det västliga nästa sekel. säkerheten i Nordeuropa och svenskt an digare kalla krigsmodelL Istället har vi samarbetet är av central betydelse. Det I dagens svenska försvarsdebatt - om svar inom detta område skapar en natur ett akut behov av att kunna bidra med ett innebär att bottenplattan i vår försvars• vi har någon - framtonar en fiktiv kon lig kravprofil för svenskt försvar. Kan vi aktivt stöd för en fredlig utveckling i vårt profilmåste utgöras a v marina- och flyg flikt mellan framtida behov av ett exi kvalitetsmässigt och operativt svara upp närområde. Vårt specifika intresseområ• stridskrafter. stensförsvar och närtida behov av säker• mot dessa krav kommer vi helt naturligt de utgörs av Östersjöregionen. Följdrik• Det är nödvändigt att vi inte behåller hetspolitiskt stöd för fredsfrämjande in etablera en unik och behövd kompetens tigt måste vi ha medel för att, inom ra eller utvecklar system som endast pri ternationella insatser. Behovet av stöd för internationella insatser även utanför men för den europeiska säkerhetsstruk• märt är avsedda för insats inom de hög• för vår säkerhetspolitiska linj e, inom ra vårt närområde. På detta sätt kan vi byg turen, kunna bistå med tidiga och helst sta nivåerna på konfliktskalan. Kraven är men för vårt europeiska åtagande inom ga upp en försvarsförmåga med kapaci preventiva insatser inom detta för oss di mångsidighet, fl exibilitet och en förmåga EU respektive globalt inom FN ram är tet att utvecklas mot framtida krav på ett rekta intresseområde. Ovanstående och att hantera uppgifter över hela konflikt visserligen akut, medan behovet av ett existensförsvar samtidigt som vi har en hittillsvarande prioritering inom vår för• spektrum. Ett bra exempel på ett sådant försvar av vår nationella överlevnad i försvarsförmåga som både kan stödja svarsprofil bör sålunda inverteras. Ä ven allsidigt system är korvetterna av Visby dagsläget ter sig som ett diffust overkligt våra primära säkerhetsbehov i vårt när• om det "fria havet" i dess tidigare bemär• klassen. Idag finns många organisationer framtidsscenario. Det föreligger dock område och dessutom kan medverka kelse i huvudsak inte längre existerar i inom det maritima området med ansvar inte ett motsatsförhållande mellan dessa inom ramen för bredare europeiska och oss omgivande farvatten, gä ll er fortfa för övervakning, sjösäkerhet, försvar etc. krav utan de kan kombineras om man ut globala behov. Vi måste utveckla vad rande grundprincipen om havets frihet Samarbetet kanske fungerar på ett ac går från våra primära säkerhetsbehov i som menas med krisdämpande åtgärder såsom rätten till fri sjöfa rt och över• ceptabelt sätt på fältet, men det finns åt• närområdet. Jag har därför svårt att för• inom det maritima o mrådet. Jag hoppas fly gning m.m. Svenskt sjöförsvar måste skilligt av rivalitet och kamp om pengar stå varför vi hamnat i denna onödiga och KÖMS kan bidra härtill. kunna svara upp mot de krav som den och inflytande. Det måste vara ett slöseri 406 407 med begränsade resurser att ha så många med allt vad det innebär av interna Ledamoten organisationer med överlappande upp tionella förpliktelser. HERMAN FÄLTSTRÖM gifter - inte minst då gräsen me ll an civila • Utöva en närvaro i samarbete med och militära uppgifter blir alltmer flytan partners i EAPR/PFF inom vårt di de. Vi har ett gyllene tillfälle att samtidigt rekta intresseområde som vi skapar en förmåga att möta de • Medverka till etabl erandet av ett nya utmaningarna, få en mer kostnadsef övervakningssystem som tillförsäkrar fektiv struktur. en transparens över, på och under Den grundläggande uppgiften för omgivande havsyta svenskt försvar måste vara a tt utgöra ett • Ha kapacitet fö r tidigt in gripande vid reellt gripbart instrument till stöd för kriser/konflikter i vårt närområde Komm endör Herman Fäliström har lämnat den akti va svensk säkerhet. Det passiva och reakti • Vara en akti v medl em bland strand tjänsten och är verksam som managementkonsult va nuvarande försvarskonceptet m åste staterna runt Östersjön sålunda omvandlas till en försvarsdok• Sverige bör inom r amen för den nya Kaos och brist på sunt förnuft trin som utgår från våra intressen i när• säkerhetsordningen i E uropa ta ett tydli området. gare och mer aktivt ansvar för att etable Våren 1996 beslutade regeringen att Försvarsmakten inte längre får betala För• Sverige måste: ra en stabil säkerhetsmiljö inom Öster• svarets materielverk för de förskott som Försvarets materielverk betalar till indu • Hävda Östersjön som ett fritt hav, sjöregionen. strin vid materielbeställningar med pengar ur försvarsanslaget. Försvarets materi elverk skall, liksom övrig statsförvaltning låna pengar i riksgälden för att finan siera förskott. Först vid leverans från Försvarets materielverk av beställd materiel till Försvarsmakten skall leveransen betalas av Försvarsmakten över försvarsan• slaget. Vid systemomläggningen lånade Försvarets Materielverk i riksgälden det belopp som då var summan av utbetalda förskott för ännu ej levererad materiel. Denna summafastställdes ti/114,6 miljarder kronor. Försvarets materielverk åter• betalade till Försvarsmakten med detta lån dejörskott som Försvarsmaktenfinan• sierat med pengar ur försvarsanslaget under åren närmast före systemförändringen. Därmed fick Försvarsmakten ett överskott på pengar vid denna tidpunkt. Över• skottet utgjorde en del av de försvarsanslag som riksdagen beviljat men som ännu ej förfallit till betalning. Överskottet kommer att successivt sjunka för att slutligen bli noll då Försvarets materielverk levererat den materiel som är beställd och vars förskott är hänförd till dessa tidigare, överförsvarsanslaget betalda, förskotten. ETT SHELL·FÖRETAG ~_, Överskottet kunde ha hanterats på ett slut omfa ttar och lägga denna årli ga antal olika sätt. För enkelh etens skull summa (2,92 milj arder kronor per år) tar jag bara upp två principiellt o lika ovanpå försvarsbeslutets årliga ram .. l BUNKEROLJOR & sätt. Ett sätt kunde ha varit att överskot• bägge fall en h ade F örsvarsmakten te t placerades på ett sä rskilt konto i dispone rat exakt det försvarsanslag som MARINSMÖRJMEDEL \ riksgälden. Efter hand som aktuell ma Riksdagen b evilj at, såväl i 1992 års för• teri el l evererades betalades denna till svarsbeslut med efterföljande korrige l de l från detta konto med den ande l som ringar som i 1996 års försvarsbeslut. Sannes AB, Box 53240, 400 16 Göteborg var knuten till leveransen. Ett annat sätt Så här bl ev det emellertid inte. Då• Tfn 031-708 17 20 Tfx 031-708 17 39 kunde ha varit att "förde la överskottet" varande finansminister såg ett gyllene jämt över de år som 1996 års försvarsbe- tillfälle att förstärka statens finanser. 408 409 Försvarets materielverk lånade 14,6 nor ti ll nyinvesteringar medan resten solklart. Därmed kommer möjligheter• efter det kalla krigets slut. Möjligheter miljarder i riksgälden. Pengarna återbe• går till drift och underhåll. Förnyelsen na att återgå till en större beställ• till en öppen och fri diskussion om våra talades till Försvarsmakten och försvars• av materiel i försvaret är således snarare ningsvolym av i Sverige producerad för säkerhetsintressen inför ett nytt och anslaget. Staten krävde in dessa pengar av 35 % än 50%. Ä ven när det gäller så här svarsmateriel ha gått förlorad. nödvändigt försvarsbeslut under 1999 är Försvarsmakten och bokförde dem som enkla förhållanden odlas en myt för att Ä ven Försvarsmakten har stor skuld stora. en inkomst. statens finanser förbättrades motivera reduceringar av materiel till detta. Genom att förneka möjlig med 14,6 miljareler kronor och Försvars• investeringar. Investeringar som i grund heterna att dela upp anskaffningen av säkerhetspolitik och makten blev av med samma summa. Inte och botten är nödvändiga för att kunna materiel mellan å ena sidan drift och un undra på att Försvarsmakten efter 1996 ominrikta försvarets verksamhet och ut derhåll och å andra sidan nyinvestering förändringar års försvarsbeslut redovisar ekonomiska formning. Anledningarna härtill kan så bejakar man ett felaktigt synsätt vad Försvarsmiljön har i grunden förändrats brister i planeringen när den av riksdag vara många. En anledning som ligger gäller materielanskaffningens andel. efter det kalla krigets slut. Murens fall , och regering beslutade verksamheten snubblande nära är den inom Armen ut Den reduktion av driftskostnaderna i Tysklands återförening och Sovjetunio skall genomföras. bredda inställningen att en större orga fred som erfordras för att kunna omin nens sönderfall påverkar den svenska Regeringen har således, utan att frå• nisation med enkel och begränsad mate rikta Försvarsmakten berörs endast i utrikes-, säkerhets- och försvarspoliti ga Riksdagen, reducerat försvarsan• riell utrustning är bättre än en mindre förbigående. Anpassning och tillväxt ken. Utnyttjandet av Östersjön har för• slaget. Att då påstå att Försvarsmakten organisation med modern materiel. En konserverar tänkandet och den nuva ändrats dramatiskt under de senaste 400 inte kan planera och att det inte skall annan anledning är den lokala rande organisationsformen. Kombine åren. Under 1600-talet var det svensk ges mer pengar till försvaret eller att sysselsättningsaspekten. ras detta med oförmågan att inse de för• dominans i Östersjön. Från 1720 till systemomläggningen är komplicerad Genom regeringens beslut 1996 att ändringar som riksdag och regering be 181 O förändrades det strategiska läget och resultatet får vi analysera inför näs dra in 14,6 miljarder belastas försvars• slutat om också radikalt förändrar sy drastiskt för Sverige genom Rysslanels ta försvarsbeslut är lögn. Det är inte hel anslaget under nuvarande försvarsbe• nen på överplanering och anslagsutnytt expansion till Östersjökusten och för• ler systemomläggningen som skapat be slutsperiod med ca 3 miljarder kronor jande så kan man förstå att Försvars• lusten av Finland. Ryssland hade tagit hovet om kraftiga nerdragningar av mer per år än vad som låg till grund för makten har svårt att på ett enkelt sätt över den svenska dominansen i Öster verksamheten i Försvarsmakten. Nakna försvarsbeslutet. För att inte överskrida förklara vart pengarna går samt varför sjön. Ryssland är nu åter instängt i Fin fakta talar för en helt annan bild. Reger tilldelat försvarsanslag måste Försvars• teori och praktik i verkligheten inte är ska viken utom i Kaliningrad. ingen har reducerat försvarsanslaget. makten ha frigjort och framgent frigöra samma sak. I en debattartikel om neutraliteten Det är regeringen som genom indrag motsvarande planeringsutrymme. Det Det är hög tid att nu påbörja ett for konstaterar korresponderande ledamo ningen av 14,6 mi ljarder kronor skapat innebär senareläggningar och minskade cerat arbete med ett nytt försvarsbeslut ten, professor Jacob Sundberg att den nuvarande situationen. Att man se ambitioner inom ett fle rtal väsentliga Ju längre tiden går desto svårare blir det många nusvenska resonemang uteslu dan använder systemomläggningen för områden. Detta kan inte ske utan att en att rekonstruera det svenska försvaret. tande tar sikte på lantkrig, trots att att dölja sanningen är ohederligt och påtaglig obalans uppstår inför den Förhalningen är en självklar del av mil dessa knappast stått i förgrunden för därmed en praktfull försvarspolitisk nödvändiga aminriktning som Försvars• jöpartiets destruktiva försvarspolitik. svenska överväganden. Inte kan skandal. makten har föreslagit. I praktiken Denna går bara ut på en enda sak. Sverige, som är den stat som har den Nuvarande planering sägs innebära reduceras nyinvesteringarna med minst Åstadkom största möjliga skada på för• längsta kuststräckan kring Östersjön, att materielanskaffningen tar för stor 25%. Detta innebär dessutom ett totalt svaret. ensidigt avstå från det ansvar i och på del av det totala försvarsanslaget. Det investeringsstopp för armen och mari Det går inte längre att hävda att 1996 Östersjön detta medför. Vi kommer att redovisas siffror på 52% eller mer. Det nen. Även om jag räknar bort kost års försvarsbeslut håller. Grunden för tvingas till att axla detta ansvar - att sä• ta är fel såvida man inte räknar in den naden för Försvarets materielverk (ca detta är rejält uppbruten. Kontrollsta kerställa frihet och säkerhet till havs' materielanskaffning som utgör drift och 15%) så reduceras materielbeställ• tionen 1999 måste utgå och ersättas av Det korresponderande ledamoten underhåll av befintlig organisation. Gör ningarna med 2,7 miljarder kronor. Om ett nytt försvarsbeslut Beslutet bör tas i Bo Hrrgemark skrev i sin årsberättelse man detta så ser det helt annorlunda ut. sätts detta i årsarbeten vid industrin Riksdagen under försommaren respek " Våra framtida behov kan kanske Ungefär 20 miljarder kronor betalas till motsvaras detta av 2.700 arbetstillfällen. tive under hösten 1999. Nu finns det ett inte begränsas till Sea Denial. Liksom Försvarets materielverk varje år. Av Att detta kommer att leda till nedlägg• gyllene tillfälle att åstadkomma detta. EG efterhand inser att den gamla dessa går cirka 12 till 13 miljarder kro- ningar och andra omstruktureringar är Försvarsmiljön har i grunden förändrats blockgränsen inte är gräns för 410 411 att våga diskutera vad det svenska för• försvarsbeslutsperi oden tvingades man säkerhetspolitiken kan vi komma att Den natio nella identiteten är ytterst svaret skall kunna. Politikers ta nkar att tillföra försvaret 400 miljoner kronor engagera oss på andra sidan Öster ett politiskt ställningstagande. Är vi kretsar kring utgiftstak och de enkl a sätt per år under d e tre sista åren. Detta sjön i Finland, Baltikum, kanske på väg mot en situation där viljor och som man kan reducera försvaret utan hade kunnat undvikas o m man lyssnat Ryssland, på olika sätt och med olika politik bygger på ömsesidighet och att behöva ta ansvar för verksamheten. och förstått det Överbefälh avaren sagt. medel. Detta kan komma att ställa kontraktsre lationer i ställ et för makt Försvarsmakten och myndighetens chef, l dag talas det mycket om att försva• krav på vå r maritima förmåga, som vi över territorier? Överbefälhavaren, få r ta detta ansvar ret har köpt in för mycket materiel. Det ännu bara vagt kan ana. " Nationalstatens existens bygger trots att han inte kan påverka beslutet. ta är ett rent befängt påstående. Jag an har redan besannats bl.a. genom de min på förmåga och politisk vilja att kun Försvarsmakten vill inte (?) e ll er får ser att den materie ll a förnyelsen i för röjningar som Sverige genomfört längs na tillgripa tvångsåtgärder då dess inte(?) göra det. Denna slutsats bevisar svaret, som jag medverkade till , var rätt. den baltiska kusten. säkerhet och intressen är hotade. sig s jälvt. Det talas bara om brist på Om inte den kommunistiska terrorn och Erfarenheterna från de sjöoperatio Därför har vi p oli s och försvar samt penga r, ekonomiadministration, svarta diktaturen rasat samman i östra Europa ner som påbörjades i samband med Ju domstolar som kontrollerar att de hål och in ga ytterligare pengar till för• hade förnyelsen endast varit en b örj an goslaviens sönderfall pekar p å enkla tvångsåtgärder som vidtas är lagliga. svaret. av den m odernisering som i grunden och robusta möjligbeter att åstad• Det har alltid varit svårt att avgöra Det finns inte något fall där den hade behövt påbörjas redan i slutet av komma resultat med marina resurser. hur en allvarlig situation kommer att verkliga utvecklingen i omvärlden h ar 60-talet. Det handlar inte om "ett Möjligheter att till sjöss s nabbt fl ytta utvecklas. Det blir därmed allt svåra• förändrat planeringen under de senaste stormaktsförsvar". Det handlar o m en militära resurser från en plats till en an re att avgöra om civila ell er militära årtiondena utom möjligtvis ubåtskränk trovärdig förmåga att tillgripa tvångs nan utan förhandlingar är stor. Detta resurser eller en kombination av ningar under 80-talet. Däremot har eko medel då internationell säkerhet och skall jämföras med de politiska svårig• dessa skall utnyttjas. Är det inte dags nomin hela tiden pressats. I den ena svenska intressen hotas. Om vi ser i heter och svårbedömda resultat som att vi nu gör oss kvitt "Ådalensyn vågskålen har anslaget till Försvars• backspegeln hur utvecklingen har varit hänger samman med in sats av mark dromet"? makten lagts och i den andra arbetstill under åren mellan 1965 och 1985 så kan trupp el ler flyginsatser som slår ihjäl Försvarets inriktning från ett av fällen i glesbygd och materielbeställ• jag konstatera att försvaret inte har människor och slår sönder infrastruktur. det kalla kriget präglat invasionsför• ningar för industribeläggning. Med halve rat organisati onen. Vi har under Utvecklingen i Östersjön blir inte minst svar till ett försvar som har förmåga andra ord har den inrikespolitiska situ denna period bibehållit organisationen av dessa skäl av stor betydelse för fram att verka i en bredare risksituation ationen fått försteg framför förändring• på bekostnad av materi el l förnyelse. En tida säkerhet i vårt närområde. För innebär krav på fl exibilitet, till arna i vår omvärld. dast de förband (i första hand armeför• Sverige har Östersjön och Västerhavet gänglighet och uthållighet. Världs• band) som är bundna till "hemorten" alltid varit av central betyde lse. Vår för• samfundet påkallar insatser vid kri Försvaret i går och i dag har ökat sin relativa andel. De förband måga att där hävda svenska intressen är ser och katastrofer, inte minst för att Den mest styrande faktorn är den poli (i första hand sjöstridskrafter) som har mycket betydelsefull såväl i dag och för tillsammans trygga en fredlig utveck tiska strävan att vilja mer än vad man är förmåga att under svåra påfrestningar framtiden som den var under de två kri- ling. Är det inte så att det svenska beredd att betala. Kommunal- , industri på samhäll et såväl som under kriser, ka gen. försvaret skall utvecklas för att för• och sysselsättningspolitik har förtur. s i tastrofer och i krig är mångsidi gt an Några frågeställningar är viktiga för svara Sveriges säkerhet och svenska tuationen i dag ä r inte annorlunda den vä ndbara och besitter uthållighet har re en bedömning av den framtida ut intressen i och kring Östersjön och som varit tidigare. I 1982 års försvarsbe• ducerats kraftigt. Dessutom har flyg vecklingen: Västerhavet för att med de på detta slut accepterades in te vissa av Försvars stridskrafterna och brigadförbanden ta Det kalla kriget förmådde västra Eu sätt anskaffade resurserna också makten föreslagna åtgärder. Någon fi git stryk. ropa att samarbeta mot en gemen kunna tillgodose det internationella nansiering var det inte tal om. Dåvaran• Bilden talar för sig själv. Denna ut sam motpart. Kommer vi att välja en samfundets be hov av in satser i vårt de Överbefälh avaren redovisade per veckling har emellertid skett på grund ny motpart eller kommer de inbör närområde? sonli gen konsekvenserna i Försvarsut• av bristande ekonomi och inte som des relationerna att luckras upp och Är det inte detta som ska ll diskute skottet. Ca 10 till 15 % av planerad ma medvetet tagna beslut grundade på för• återgång ske till det som var före för• ras i stället för planeringsteknik ? Vem terielanskaffning måste överföras till ändringar i omvärlden. Inom Försvars• sta världskriget? för diskussionen om vad Försvarsmak• driftbudgeten. Trots detta togs beslutet makten vill armens företrädare återgå Nationalstaterna har formats un ten skall kunna? Uppenbarligen saknar utan förändring av Riksdagen. Under till tiden före 1980. Det va r fel att köpa der en l ång och konfliktfylld period. dagens politiker tillräcklig kunskap för 413 412 HJO% sammanblandning mellan årlig fredstida kommit "många fler aktörer" är ingen driftkostnad och investeringar för framti ny företeelse. Vad är egentli gen "nytt" i den. Jag har tidigare påtalat att vi måste mänsklighetens historia. Människan har ski lja på dessa kostnader. Självklart är allt funnits i tusentals (mi lj ontals?) år. Nå• inte svart och vitt. Däremot är det möjligt got verkligt "nytt" är nog mycket säll att besluta var strecket skall gå, mellan synt. Det som verkar "nytt" är snarare Rörliga markstridsförband drift och framtid. Ett sådant streck skulle en följd av människans bristande förmå• också vädra ut den unkenhet som nu finns ga att vilja ta till sig av vad som hänt i och som skapar de motsatsförhållanden det förgångna. 50% mellan försvarsgrenarna som politikerna Inte heller "återtagning" eller "till tycker sig ha tagit bort genom att trycka in växt" har varit främmande för försvars• denna avvägning i Försvarsmakten. En planeringen tidigare. Under 1970-talet avvägnin g som trots allt är ett politiskt an konstaterades att Sverige inte skulle bli svar. Inte minst av det skälet att avväg• först med att påbörja en upprustning. Vi ningen innebär framtida åtaganden. Över• kommer alltid att vara i efterhand. Vår befälhavaren kan ju inte ta ansvar för så• möjlighet att bygga upp försvarsförmå• dant som han själv inte kan påverka. gan fortare än omvärlden är obefintlig. Dessutom, Försvarsmakten klarar inte av Tyvärr är det så att det vi har när kriser denna typ av avvägning. Det har den ald utvecklas det får vi också räkna med att rig gjort. Det framgår mycket klart av den det är det vi kommer att få använda. 1965 1975 1985 historiska utvecklingen från 30-talet och A!Jtså, det gäller att finna den organisa framåt. tion som så gott vi nu kan bedöma, kom modern materiel. Det hade varit bättre 1996 års försvarsbeslut är fö ljande for Min slutsats är entydig. Underlaget mer att svara mot ett framtida behov om med en större organisation. Massarme mulering är inte hållbart ens på två års sikt. Hur så där 10 till 15 år. Organisationens eroas ideologi från franska revolutionen ... den inledande förmågan, trovär• skall Riksdagen då kunna ta ställning kvantitet är ett politiskt beslut som samt 1800- och 1900-talens Europa är digheten att försvara våra rättigheter till så viktiga framtidsfrågor som organi grundar sig på den kvalitet som För• fast rotad i Sverige, medan Frankrike som fri nation även om krig pågår ... sationens storlek, lokalisering i fred, in svarsmakten förordar. har insett att det inte längre är hållbart. vilket också är Regeringens inrikt- vesteringar för framtiden och personal De fackmässiga operativa krav som Samtidigt strävar man efter motiv för en ning. försörjning. Det får inte glömmas bort bör utgöra en grundstomme i den kom arme som slåss i Sverige. Med hjälp av att den värnpliktige kan krigsplaceras i mande diskussionen skall utgå från mili några unelerliga krafter kan främmande Försvarsmaktens målbild ca 17 år och den fast anställde har 35 till tärt professionella realiteter. I detta trupp uppträda på svensk mark. Inför elen säkerhetspolitiska kontrollsta 40 år i yrket framför sig. Erfarenheterna sammanhang har det föga betydelse Jag har tidigare utförligt behandlat tionen 1999 överlämnade Försvars från återuppbyggnaden av ubåtsjaktför• vem, varifrån eller varför Sverige utsätts den svenska försvarsplaneringen seelan makten ett unelerlag till regeringen i bör• mågan pekar på att det inte går att åter• för påverkan genom bruk av militärt 1962. Mina slutsatser av denna är inte jan av oktober. Det innehåller ett stort skapa avvecklade förmågor, såväl mate våld. Det är detta som utgör grunden för uppmuntrande. Inte debatterar våra po antal svagheter. Det tar inte upp sakfrå• riellt som personellt på kortare tid än en det militära försvaret. Därför är det för• litiker vad försvaret skall kunna. l nte gorna på ett tydligt sätt. Det skrivs tioårsperiod. vånansvärt att Försvarsmakten helt analyserar man omvärlclsutvecklingen. många ord om utvecklingen. Det finns Den säkerhetspolitiska analysen är plötsligt kan föreslå den krigsorganisa De uppgifter som försvaret skall kunna dåligt sammanhang mellan dessa ord och intetsägande. Den ser ut som i tidigare tion som redovisas i underlaget. Det lösa har inte nämnvärt ändrats sedan aktuella förslag. Inget av alternativen är underlag. Att Sovjetunionen inte längre finns egentligen inget i underlaget som 1968. Hur skall Försvarsmakten då kun fackmässigt användbart vare sig för finns till, att Rysslands stridskrafter har visar på någon förändring i förhållande na dra slutsatser som leeler till relevanta mark-, sjö- eller flygstridskrafterna. försvagats relativt sovjettiden och att ti!J det behov som redovisades av För• förslag? Det enda som till vissa delar Uppräkningen kan bli lång. NATO-ländernas stridskrafter sakta re svarsmakten inför 1992 års försvarsbe• förändrar planeringen i anslutning till I Försvarsmaktens underlag sker en duceras är allmänt känt. Att det nu upp- slut 414 415 Att försvaret disponerar 200 fl ygplan nödvändiga politiska diskussionen om minskat krigsplaceringstiden från i ge slut, väckte det av Försvarsmakten pres är bra. Att dessa inte blir utrustade med formerna för plikttjänstgöring. nomsnitt åtta - tolv år till fyra - sex år. senterade underlaget uppståndelse. Var vapen, som avsett var, är obra. Att mot I samtliga tre alternativ anger För• Detta senare är anmärkningsvärt om för ifrågasätts detta alltid, när det inte denna bakgrund (brister i flygplanens svarsmakten att de sex (6) brigaderna man samtidigt säger att den reella bered stämmer med den bild som beslutsfattar beväpning) reducera antalet ubåtar visar kräver direktutbildning av 12.500 värn• skapen kan vara lägre nu än tidigare. na vill se? Är det brister i kunnandet el på okunskap. Att reducera ytstridskraf pliktiga i enli ghet med tidigare normer. Slutsatsen är uppenbar. Försvarsmakten ler i att våga ta ansvar? Kanske är det ci terna till under tjugo fartyg är obra. Be Detta är helt fel. l ett historiskt perspek har i sitt underlag inte haft någon stark vilkurage som saknas. Det li gger mycket i hovet för Västerhavet, Södra Östersjön, tiv har vi kunnat sätta upp ca 30 brigader koppling mellan militärt betingat behov uttalandet: Gotska sjön och Norra Östersjön är åt• med en tillgång på ca 30.000 värnpliktiga. och den föreslagna organisationen. Människor ser inte världen som den minstone fyra förband med "tre skift" Nu skall vi sätta upp en femtedel av är. De ser den som de vill att den skall vardera, dvs. ca 30 till 36 fartyg. Att maxi dessa förband. Då borde behovet av di Framtiden vara. mera antalet brigader till sex är obra. För rektutbildade värnpliktiga också vara en jag Försvarsmakten redovisar vad som att professionellt föra en försvarsstrid femtedel av tidigare volym, dvs. ca 6.000. För snart sju år sedan kommenterade et under behövs av kvalitet och organisation. Det (det innebär krav på anfall sstrid) krävs Ett annat sätt att beräkna behovet av det då aktuella försvarsbeslut men den enda man sedan begär är att politikerna minst åtta brigader. Fyra för anfall och antalet direktutbildade värnpliktiga är rubriken ''J'accuse". Pretentiöst skall besluta om uppgifter och risktag fyra för att "rensa upp". Därutöver erfor att utgå från krigsorganisationsbehovet representerar för mig det etablerade ning, dvs. om den kvantitet som erfor dras ett " brigadförband" på Gotland. per brigad, ink!. tilläggsförband. En bri samhället som utnyttjar bristande kun Jag dras. Kan man inte detta så borde man Trots att målbilden redovisas som tre gad består av ca 4.000 man. Lika många nande för att vilseföra människor. åtminstone kunna prioritera genom att olika alternativ så utgör den egentligen erfordras i tilläggsförbanden (fördel• skrev bl.a. följande: välja bort. Det jag inte förstår är att Riks endast ett alternativ. Tillväxtalternativet ningsförbanden). Om vi antar att det är Det finns allt för många människor sig själva dagen kan acceptera att Försvarsbered• och det för internationella insatser är i 80% av en värnpliktskull som krigsplace som, i sin nit och iver att sälja för• ningen leds av en tj änsteman i statsråds• grunden samma alternativ. Det handlar ras blir krigsorganisationsbehovet per i det korta perspektivet, uppvisar begrän• beredningen och att sekretariatet finns i om en nyansskillnad som mera är av se brigad med tilläggsförband l 0.000 man. menta detaljkunskaper inom Försvarsdepartementet. Det är ju trots mantisk än reell art. Det tredje alternati Med en krigsplaceringstid på åtta till tolv sade områden. Därmed hoppas man allt så att det finns tre ben som en natio vet är en omöjlighet. Det går inte, med år i dessa förband erfordras 1.000 värn• på att inga frågeställningar skall kom vara en nell och territoriell statsbildning vilar på: aktuell ekonomi, att förena det redovisa pliktiga per år och brigad. För sex bri ma upp om helh eten. Det skall en seriös rättsväsen samt inre- och yttre säkerhet. I de värnpliktsuttaget med en för de värn• gader mm torde behovet bli ca 6.000 debalt på deras villkor. Inte och klartext: domstolar, polis och försvar. Ex pliktiga motiverad förbandskvalitet värnpliktiga per år. debatt utgående från sakkunskap isterar inte dessa så kan vi glömma allt Denna slutsats har inget med omvärlds Ett tredje sätt att betrakta behovet av måttlighet. annat som en stat står för. Det borde vara utvecklingen att göra. Det handlar en direktutbildade värnpliktiga är att utgå Man värjer sig för fakta. Önsketän• religion. Utrikes- och Försvarsutskotten som till bart om sunt bondförnuft. En viss organi från krigsorganisationsbehovet per bri kande och tro har upphöjts till tvångs• sammans med Utrikesnämnden organi sationsvolym kräver driftkostnader och gad. Detta är ca 4.000 man. Med samma Sveriges möjligheter att tillgripa el serade en försvarsberedning. investeringskostnader för att organis a ansats som ovan (80% krigsplaceras) är medel om vår säkerhet, våra intressen diskute Därmed blev det också ett tydligt po tionen skall vara sakligt motiverad. Att bruttobehovet 5.000 man. Sex brigader ler säkerheten i vårt närområde litiskt ansvar att kräva in erforderligt un skapa en potemkinorganisation är bara omfattar då ett bruttobehov om 30.000 ras inte. Det skull e ju med automatik vi be derlag. Ett underlag som också var prak ett skenfäkteri. man, dvs. ca 3.000 värnpliktiga per år. leda till en seriös debatt om varför Den tiskt hanterbart för ansvariga politiker Med den förändring, som nu sker i vår Om det, enli gt Försvarsmakten, erfor höver ett försvar och dess förmåga. överhand. och inte innehöll sammansatta slutsatser, omvärld och i Sverige, är den hit dras en direktutbildning av ca 12.500 inrikespolitiska situationen får och som då endast en förutsättning förändras tillsvarande tillämpningen av allmän värnpliktiga för att upprätthålla sex bri Regementen, marinkommandon lokali se helt trillar sönder. Den som lämnar sak värnplikt inte längre möjlig. Att så skulle gader så antingen direktutbildas värn• flygflottiljer blir kommunala underlag styr också besluten. Därför bör bli fallet redovisades redan 1982. Att då pliktiga till andra förband än brigader el ringsprojekt Materielbeställningar blir underlagslämnande organisationer läm• inte vara tydlig på denna punkt utan låta ler så behöver varje brigad ett stöd på sysselsättningsobjekt vid industrier och het potatis na underlag direkt till beslutsfattarna. de framtida investeringarna i ny materiel dubbla eller tredubbla normala för• den allmänna värnplikten en Den förnyelse av försvaret som nu ge reduceras ger inte en bra grund för den bandsvolymen eller så har man radikalt för sysselsättningen. Ä ven då, inför 1992 års försvars be- nomförts var nödvändig. Den är en kon se- 416 417 kvens av den under 1970- och 1980-talen förtryck, massmord och militarism i östra Korresponderande ledamoten försummade förnyelsen. Det handlar inte E uropa konserv erade nationali smen i BERTIL ÅH LUND om ett stormaktsförsvar. Det handlar om dessa områden. Nu vaknar den till liv så enkla ting som att de förband som vi igen. Tjeckoslovaki en har delats, Jugosla sätter upp också skall va ra farliga för vien fa llit sönder och de baltiska staterna motparten om vi behöver tillgripa tvångs har blivit självständiga. Ryssland lider av medel då säkerheten i vårt närområde el kommunismens härjningar t rots att lan ler svenska in tressen ifrågasätts. Inrikt det vid det kommunistiska maktöverta ningen av den fortsatta förnyelsen följ er gandet va r E uropas kornbod. Alla dessa F d kommendörkaptenen och filosofie kandidaten Bertil fo rtfarande den gamla utstakade världen stater driver sin egen säkerh etspolitik för Å h/und har sedan sin pensionsavgång ägnat sig åt som ett eko från det kalla kriget. Egentli sin egen överlevnad. Många har bristan historiska s!Udier i kombination med ett rikt fölfattarskap gen hade detta varit rätt om vi efter andra de kunskap såväl i detta avseende som inom .fiämst ämnet marinhistoria världskriget hade tagit lärdom av första ekonomisk kunskap. Därmed bl ir osä• hälften av 1900-talet och den utveckling kerheterna långt större än tidigare åt• Finska viken i brännpunkten som skett sedan dess. Östersjön och Väs• minstone under överblickbar framtid. terhavet är och förblir två högst påtagliga Att krigsrisken mellan länder i E uropa Under det dryga halvsekel som förflutit sedan andra världskriget slutade, har den element i svensk säkerhetspolitik. Efter är l åg (det var den redan före murens historiskaforskningen utförligt vittnat om den- som de flesta numera torde erkänna giftspolitiken med uppgivande av svenskt fa ll ) är inte e tt mått på säkerheten i vårt - ogrundat optimistiska och lättfärdiga säkerhets- och försvarspolitik som fördes i territorium (territorialhavet reducerades närområde. Sverige under mellankrigsåren. Inför 1925 års försvarsbeslut bedömdes t. ex. tillfälligt från fy ra till tre nautiska mil på Mot bakgrund av de förhoppningar "hotbilden" optimistiskt. Inget hot mot Sverige ansågs föreligga. Man uteslöt inte grund av bristande resurser) talar sitt tyd som trots allt finns om ett gemensamt att ett sådant kunde uppkomma i framtiden, men bedömde att man skulle få li ga språk. Att vi nu har färre förband och fungerande säkerhetssystem få r vi inte förvarning i så god tid att man skulle hinna med att förstärka försvaret. (Håller sämre förm åga än då är uppenbar. Trots heller "måla fan på väggen". Vi måste historien på att upprepa sig?) detta har vi utvidgat vårt territorialhav till fi nna de möjligheter till en positiv 12 nautiska mil. Massarmeernas tid är för• utveckling som trots allt finns. Då är det I och med att tidigare slutna arkiv öpp• efter frihetskriget och under första hälf bi. Nostalgin från den franska revolutio också angeläget att Sverige accepterar nats och andra mer personliga källor bli ten av 1920-talet var inställd på ett strate nen har rotat sig fast i Sverige medan sitt geopolitiska läge. D et är här och i vit tillgängliga, har kunskapen om såväl giskt defensivt försvar vid ett sovjetiskt Frankrike har insett dess begränsningar. vårt närområde som grunden för vår sä• händelseutvecklingen som bakomliggan anfall. Det fanns emellertid, åtminstone Jag skulle inte, som försvarspolitiker, kerhet ligger. Den li gger inte i Afrika el de drivkrafter och motiv fördjupats och sedan frågan om Ålands nationstillhöri g våga lita till det som händer i E uropa i ler Asien. Det gä ll er också att, som s å breddats. Ett mycket intressant bidrag till het lösts, intresse för ett samarbete med dag. En stabil säkerhetspolitisk situation många gånger sedan 1600-talet, balanse kunskapen om mell ankrigsårens säker Sveri ge. Redan under 1920-talet inleddes är upplöst. E uropas mångfacetterade re ra de förändringar som sker framför allt i hets- och försvarspolitik i Östersjöregio• (ett inte närmare beskrivet) samarbete li giösa, kulturell a och etniska hi storia har och kring Östersjön. Detta kan vare sig nen h ar nyligen lämnats av den finländ mellan de finländska och svenska gene åter kommit till tals. Den för demokra brigader eller flygplan åta sig. Trots allt ske docenten Jari Leskinen.''' Dennes ralstaberna. I detta sammanhang kan vi tierna i västra E uropa gemensamma består Östersjön och Västerh avet till digra avhandling (1997) handlar om det erinra oss att den svenska marinledning motparten enade dessa. Kommunismens 100% av vatten. tidigare av svensk hi storieskrivning obe en (och "Marinberedningen") vid denna aktade - ell er okända - politiska och mi tid förordade och förberedde en offensiv litära samarbetet under 1930-talet mel strategi, som hade som främsta mål att lan Estland och Fi nl and och kastar nytt säkerställa att Åland, i sa mband med en ljus över svenska för håll anden. Sverige sovjetsk militär expansion mot Öster• "fanns i kulisserna". sjöns vidare vatten, inte fö ll i en angripa Leskinen framhåll er att man i Finland res händer. 1923 var det första år då de '''Jari Leskinen Vai ettu Suomen Silta 1930- 1939 Bibliothcca Historica Helsingfors 1997 (English summary) 418 419 tre nya pansarskeppen kunde samöva till ta viktiga poster i försvarsledningen i tingen-eller". De argumenterade inte Åland och Åbolands skärgård. sjöss, och styrkeförhållandena i Öster• stället för de äldre officerare som fått sin bara för sina åsikter i tidskriften, utan De militära, överläggningarna och sjön var sådana att en svensk-finsk offen utbildning i den gamla tsarryska krigs fortsatte att under hand upprätthålla förberedelserna för försvarssamverkan siv sjökrigföring, med svenska sjöstrids• makten. kontakterna med företrädare för den fin måste således av såväl utrikespolitiska krafter baserade på Ålandsöarna och i Finland och Estland hade 1920 slutit ska militärledningen. ("Ingen makt har som inrikespolitiska skäl föras "bakom sydvästra Finland ansågs kunnna genom fred med Sovjetunionen, en fred som större intresse av Finlands självständig• kulisserna" i största hemlighet. Den fin föras. Målsättningen var att redan i Fin dock inte undanröjde den utbredda miss het än Sverige och endast Sverige har ska generalstaben konstaterade i en stra ska viken begränsa de sovjetiska sjö• tron i de båda länderna mot den östliga möjlighet att giva ett snabbt effektivt tegisk och militärpolitisk studie i slutet stridskrafternas operationsfrihet grannen. Leskinen framhåller att man stöd"). Då det svenska försvaret borde av 1930 att samarbete med de baltiska Samma år framförde generalstabs var övertygad om att Sovjetunionen ald tas upp redan vid Finlands östgräns, sök• randstaterna krävdes vid ett krig mot kaptenen A. Rappe i en uppmärksam• rig i längden skulle acceptera de i en te dessa officerare bilda sig en uppfatt Sovjetunionen. Speciellt framhölls Est mad skrift tanken att Sveriges försvar i svaghetstid slutna fredavtalen. Efter ning om den finska armens motstånds• lands strategiska betydelse för. Finland. ett "krigsfall Ryssland" borde tas upp re 1925 ändrades Finlands försvarsstrategi i kraft och uthållighet. Det gällde att ska Varje förändring av maktförhållandena dan i Finland. (Rappe använde metafo en mer offensiv riktning. Generalstaben pa tid för ett försvar av Ålandsöarna och längs Finska vikens sydkust till Sovjetu ren att Östersjön, d.v.s. egentligen Bott blev allt mer intresserad av en försvars• att säkerställa sjötransporterna över nionens fördel försämrade Finlands stra niska viken, var en vallgrav. Antingen samverkan med Estland. Planer härför Bottniska viken av de svenska trupperna tegiska läge och försvarsmöjligheter. Ju skulle försvaret tas upp på den finländ• uppgjordes i hemliga förhandlingar mel och dessas underhåll. längre esterna kunde bjuda motstånd, ska sidan, "kontreskarpen", vilket var att lan finländska och svenska militärled De första militära samarbetsförhand desto bättre för Finland. Den finländska föredra, eller på den svenska "eskar ningarna i Stockholm under slutet av lingarna mellan Finland och Estland in generalstaben räknade, enligt Leskinen, pen"). I det förra fallet krävdes ett för• 1920-talet. Man träffade avtal om att Fin leddes enligt Leskinen i början av 1930. inte med något direkt stöd från Estland. svarssamarbete med Finland, något som land skulle ta initiativ till samarbete med Man diskuterade främst hur en blockad Däremot ansåg den att ett massivt an även förordades av utrikesminister C. Estland för att åstadkomma en blockad av Finska viken skulle åstadkommas i fall via Karelska Näset mot Leningrad Hederstierna. Det officiella Sveriges in av Finska viken: Blockaden skulle bl. a. syfte att stänga in den sovjetiska flottan i och flottbasen Kronstadt kunde övervä• ställning till tanken på försvarspolitisk trygga Åland och underlätta skyddet av vikens innersta del. Lika litet som i gas. Man skulle därvid binda starka sov gemenskap och militärt samarbete var sjöfart mellan Sverige och Finland. Les Sverige fanns i de båda andra länderna jetiska stridskrafter i försvaret av detta dock kategoriskt avvisande. Det dröjde kinen framhåller att den svenska marin dock några öppna politiska förutsätt• område, vilket skulle lätta trycket på Est inte många timmar innan Sverige fått en staben var tillskyndare inte bara till de ningar för andra former av militär sam land. ny utrikesminister. Som medlem av För• finsk-estniska planerna, man var också verkan än sådana som kunde komma till När general Mannerheim 1931- efter enta Nationerna skulle Sverige förlita sig intresserad av att åstadkomma en finsk stånd inom ramen för sanktionsingripan att under 1920-talet ha levt och verkat på den kollektiva säkerheten i NF: s regi svensk försvarssamverkan. Det finns an den, anbefallda av Nationernas Förbund. som "privatman" med begränsat poli -som dock inte uteslöt deltagande i mili ledning att i detta sammanhang notera Och i så fall bedömde man, som Leski tiskt och militärt inflytande - utsågs till tära sanktioner. l Sverige förbereddes att betydande olikheter fanns i marinens nen framhåller, att stridskrafter även ordförande i det finska försvarsrådet den nedrustning som blev resultatet av och i generalstabens (i varje fall i tongi från andra länder (t.ex. Frankrike och (och därmed till överbefälhavare i krig), 1925 års försvarsbeslut vande delar av denna) uppfattning om på Polen) troligen skulle ingripa, främst anslöt han sig till generalstabens uppfatt l Finland stod det klart att någon för• vilka sätt en sådan samverkan skulle ge med sjöstridskrafter. Detta var ett av de ning om betydelsen för Finland av de svarssamverkan med Sverige därefter nomföras. Marinstaben hävdade att den argument som den allt mer inflytelserika baltiska ländernas försvar. Enligt Man inte var att räkna med, framhåller Leski för Sverige farligaste hotbilden var ett av "kretsen kring Ny Militär Tidskrift" an nerheim skulle dock de sammanlagda nen. Den betydelsefulla förändring av fienden (Sovjetunionen) besatt Balti vände för att motverka en förstärkning stridskrafterna i Finland, Estland och försvarsstrategin som inleddes i Finland kum, varifrån invasionsföretag mot t.ex. av den svenska flottan. Av intresse är att Lettland inte ensamma i längden kunna från J 925 , kan ha haft samband med hän• Gotland, svenska östkusten och Åland Finland vid denna tid påbörjat en avse stå emot ett samlat sovjetiskt angrepp. delseutvecklingen i Sverige. Men Leski hotade. De generalstabsofficerare m.fl. , värd utbygg nad av flottan (två kustpan Det var därför nödvändigt med bistånd , nen framhåller som den direkta orsaken som kom att benämnas "Kretsen kring sarskepp och fyra ubåtar stöd på stapeln framför allt från Sverige, på basis av att "de unga jägarna" som fått sin utbild Ny Militär Tidskrift" vidareutvecklade eller var sjösatta), uppenbarligen främst sanktionsingripande genom Nationernas ning i Tyskland, vid denna tid börjat över- Rappes teorier kring motsatsparet "an- avsedda för försvaret av det obefästa Förbund. Det bästa vore om trycket mot 420 421 Estland och Lettland kunde minskas ge ske som ett led i av NF beordrat sank nom motanfall mot Leningradområdet tionsingripande, medan sjöstridskrafter• såväl från Finland som från Polen. En of na ansågs kunna reduceras. Här togs så• fensiv mot Leningrad och Kronstadt var ledes knappast någon hänsyn till Est visserligen ett vanskligt företag, men inte lands strategiska betydelse för försvaret ogenomförbart, särskilt vintertid. Det av Finland. Samtidigt stod det klart att gällde att vinna tid för den utländska NF inte skulle ha makt att sätta kraft hjälpen att ingripa. Mannerheim räknade bakom orden och att nedrustningsför• med att Sverige kunde delta i operatio handlingarna i dess regi misslyckats. De nerna genom att sända land- och flyg ökade politiska spänningarna i Europa stridskrafter för att förstärka den fin föranledde den finska försvarsledningen ländska armen. Dessutom kunde de (Mannerheim) att allt intensivare verka svenska och finländska flottorna - med för Finlands politiska orientering mot förstärkningar från andra västmakter - Norden (Sverige) och en neutralitetspo ~ 7Ubåtar ta upp kampen till sjöss mot den röda litik av svensk modell. flottan. Senare historisk forskning (Kent Zet I detta sammanhang kan det vara av terberg 1997) liksom frisläppta sovjetiska intresse att den s.k . Åkermanska för• operationsplaner efter Vinterkriget mot svarskommitten i Sverige (1930) i huvud Finland och ockupationen av de baltiska sak gjorde samma bedömning av hotbil randstaterna, synes bekräfta riktigheten i 3okm den. Kommitten räknade med att Fin såväl den finska generalstabens som den e. land vid ett sovjetiskt angrepp skulle bju Åkermanska kommittens (och den da så starkt motstånd, att det skulle dröja svenska marinens) militärpolitiska be UV-kabe,l flera månader innan Sverige eller Åland dömningar i början av 1930-talet. hotades av anfall landvägen. De baltiska Parallellt med de av Leskinen skildra pjäserna på ön Mäkilo, tillkom sålunda Finlands flottor. Detta gällde särskilt de länderna skulle däremot snabbt besättas, de planerna på en strategisk samordning två 30,5 cm pjäser på Torra Mjöl ö utanför ubåtar som skulle medverka i blockaden varefter både Gotland och Åland skulle av Finlands och Estlands försvar, fortsat Helsingfors, vilka också ingick i spärren. genom anfall på de sovjetiska örlogsfar• hotas av invasion över havet. Tyngdpunk te förberedelserna för en mer konkret På den lilla ön Aegena vid Wulfsö utan tyg som eventuellt kunde ta sig ut genom ten i Sveriges försvar skulle därför inled militär samverkan mellan länderna, syf för Tallin fanns sedan den ryska tiden min- och artillerispärrarna. 1933 beslöts ningsvis komma att ligga i Östersjöområ• tande till en blockad av Finska viken. Ef fyra 30,5 cm kanoner vilka efter moder att de två f.d. ryska jagare som ingick i det inklusive Ålands hav. Detta var helt ter förslag av kommendören för estniska nisering också skulle få 42 km skottvidd. den estniska flottan skulle säljas. I stället andra åsikter än de som hävdades av den flottan uppgjordes i Finland nya sjöför Vidare skulle två 30,5 cm kanoner instal skulle två ubåtar beställas (i England), inom 1930 års försvarskommission infly svarsplaner. Bl. a. skulle ön Mäkilo utan leras på Nargö utanför Tallin. På detta med en bestyckning som var anpassad telserika "kretsen kring Ny Militär Tid för Pärkala udde befästas med grovt ar sätt skulle Finska viken på dess smalaste för samverkan med de fem befintliga fin skrift". Här och i 1936 års försvarsbeslut tilleri, bl. a. 2 st 30,5 cm kanoner med en ställe (c:a 43 resp 36 km) kunna beskju ländska ubåtarna. målade man upp en annan hotbild. Bal skottvidd på c:a 42 km. (Detta torde var tas med svårt artilleri från båda sidor. Ar Parallellt med artilleribefästningarna tiska länderna i sovjetisk hand skulle inte ken 1933 eller i våra dagar innebära en tillerispärren skulle kompletteras med en utbyggdes spanings- och eldledningssys innebära ett hot mot Sverige. Vida allvar nyhet. Av 1932 års finska försvarsanslag minering (ett hundratal minor) mellan temen på båda sidor om Finska viken. El ligare var det hot som skulle riktas mot på 125 milj mark anslogs, som bl. a. Man Mäkilo och Nargö som skulle skyddas den från kanonerna på finska sidan skul Sverige och Åland, om Finlands försvar nerheim uppger i sina minnen, lO milj för mot röjsvepning av medelsvåra kanon le kunna ledas från den estniska sidan bröt samman. Sverige måste därför i för• anskaffning av artilleri till pansarbåtar• batterier i anslutning till de nämnda svå• och vice versa. För att detta skulle kunna sta hand förfoga över landstridskrafter na, två minsvepare, två minläggare och ra batterierna. (Se skissen). Förutom ar ske utan röjande avlyssning, utlades un som snabbt kunde föras över till Finland fyra 30,5 cm kanoner för kustförsvaret av tilleri- och minspärrarna förbereddes en dervattenskablar direkt mellan kustbat och Åland, vilket dock ännu förutsattes Helsingfors och Pm·kala.) Utöver de två närmare samverkan mellan Estlands och terierna. Aven generalstaberna i de båda 422 423 länderna blev sammankopplade på detta att Sovjetunionen - genom spionage - Korresponderande ledamoten sätt. Vidare förbereddes en krigstida kände till och tog allvarligt på uppgifter BERTIL ÅH LUND samverkan genom ömsesidig växeltjänst• na om blockadplanerna. Särskilt var man göring av officerare, rekognosceringar av oroad av att Tyskland, som man bedöm• Några tankar om neutraliteten - ett inlägg i debatten skärgårdarna och gemensamma krigs de, skulle medverka i spärrarrdet av Fin spel och samövningar. ska viken. Överhuvud taget präglades ju Tidskrift i Sjöväsendet har i år publicerat två uppsatser om neutralitet, denförsta av Åtgärderna för att förstärka försva• Sovjets inställning av misstro mot de professor Jörgen Weibull (nr 2198) och den senare av professor Jacob W. F. Sundberg ret och samordna utrikespolitiken i nordiska ländernas neutralitetspolitik, (nr 4/98). Uppsatserna är till form och innehåll mycket olika. Jacob Sundbergs in både Finland och Sverige efter 1936, syf trots dessas öppet förklarade "nordiska lägg får väl ses som en polemik mot Weibulls, då han hoppas att "de som sett Wei tade till att trygga neutraliteten under orientering". Såväl då Sovjetunionen bullsinlägg med särdeles sympati" samlar sig till en replik i ställetför Weibull, som internationella konflikter. I samma syfte motsatte sig stockholmsplanen som då tyvärr inte kan vara med oss längre. Sundberg hoppas på en levande dialog mellan beslöt båda länderna 1938 att formellt man på hösten 1939 av Finland krävde Kungl. Örlogsmannasällskapets ledamöter "till fromma för en bättre insikt och ett frigöra sig från förpliktelsen att deltaga i upplåtelse av öar i Finska viken, hade bättre perspektiv". Må det tillåtas en i jurisprudensenföga bevandrad korresponde av NF beslutade sanktionsingripanden. man både en befarad blockad, och ett hot rande ledamot och sjöofficer att redovisa sina intryck och tankar efter begrundandet Som bekant utvecklades därefter det mot Leningrad som argument. När Est av de båda inläggen. politiska och militära samarbete mellan land den ödesdigra hösten 1939 föll un Finland och Sverige, som resulterade i dan för Sovjetunionens krav och upplät Professor Jörgen Weibullstyvärr sista in de åstadkomma avspänning i förhållande den s. k. Stockholmsplanen för Ålands baser på estniskt område för röda flottan, sats i verksamheten inom KÖMS hade till stormaktsgrannarna, vilket skulle försvar jämte dess konkreta militära kunde det synas som om blockadplaner rubriken "Neutralitet- då, nu och ji·am främjas av en klart uttalad freds- och "koordinationsplan". stockholmspla na hade varit förgäves. Men under "fort gent". Weibull var noga med att definiera neutralitetspolitik. 1875 förklarade han nen underställdes och godkändes av sättningskriget" mellan Finland och Sov begreppet neutralitet, dess framväxt och dock för sin statsminister (Louis de Ålandskonventionens signatärmakter. jetunionen 1941-1944, kunde blockad innebörd. Bl. a. vederlägger Weibull den Geer) att de förenade rikena skulle "föra På svenskt initiativ gjordes en liknande planerna sättas i verket, nu med tysk gängse och ofta citerade uppfattningen en fredlig utrikespolitik så långt och så framställning till Sovjetunionen, vars medverkan. Som Leskinen framhåller, att Sveriges säkerhetspolitik har sina röt• länge en sådan utan vanheder och up negativa inställning medförde att medverkade blockaden till Finlands ut ter i den neutralitetsförklaring som Karl penbar ofärd kan bibehållas". Men om Sverige därefter såsom "icke krigföran• hållighet i det utdragna kriget genom att XIV Johan avgav 1834 i den konflikt som "framtida händelser olyckligtvis gör ett de" endast ansåg sig kunna lämna ett sjötransporterna av livsmedel och andra då hotade att leda till krig mellan Eng val mellan stormakterna ofrånkomligt", begränsat bistånd till Finlands försvar för civilbefolkningen och krigföringen land och Ryssland, framhåller Weibull. skulle en politik föras beroende på det under vin terkriget Men det är en annan nödvändiga förnödenheter mellan Fin Varken då eller senare under 1800-talet allmänna läget i Europa. (Detta enligt historia. land och Tyskland kunde skyddas. Man låg neutraliteten till grund för de förena• vad kungen skrev i "Mina memoarer Hur var det då med det estnisk-finska kan möjligen tillägga att detta även gäll• de kungarikenas utrikespolitik. Inte hel II"). Det var således en fredspolitik med samarbetet? Leskinen har i offentliggjor de för sjötrafiken mellan Finland och ler den neutralitetsförklaring som Oscar I förbehåll. Under rysk-turkiska kriget da sovjetiska dokument funnit belägg för Sverige! 1853 avgav under krimkriget vittnar om (1877- 78) tillämpades samma neutralitet någon neutral hållning i konflikterna i som under krimkriget. vårt närområde. Den kungliga utrikespo Dessa och andra historiska exempel litikens "väpnade penseer" var, tvärt om, visar att de som styrde Sveriges utrikes framträdande då och under Karl XV:s tid politik ansåg sig ha rätt att antingen iakt och således så långt från neutralitet som ta neutralitet i en konflikt mellan stor tänkas kunde (vilket i och för sig väckte makterna - varmed då avsågs att inte ta inrikes opposition). ställning för eller emot någon av parter När Oscar II besteg tronen hade na i konflikten - eller välja att stödja en maktförhållandena i Europa förändrats av parterna. (efter Tysklands seger över Frankrike Först mot slutet av 1800-talet kom 1871 ). Kungen förklarade att han önska- denna rättsfråga och frågan om en 424 425 svensk neutralitetsförklaring skulle kom än tre sjömil) mot aggressiva kri gförande ideologi som saknar verklighetsunderlag, sett försvar, är det troligt att avstegen och ma att respekteras, att debatteras. Två på som lade ut minor och bringade upp kof bör överhuvudtaget inte få inverka på de därmed förenade ri skerna kunnat sin tid kända företrädare för "fredsrörel• ferd imän "kan det diskuteras" säger den neutrala statens politik". Neutrali undvikas.) För de flesta svenskar var det sen" i Sverige väckte 1883 motioner i Sundberg, om Weibullspåstående röran tetspolitk, sade Unclen, har inte någon ingalunda likgiltigt vilken part som skul riksdagens båda kamrar med förslag att de Sveriges neutralitetspolitik och H aag fast förankring i folkrätten, och kan där• le gå segrande ur kriget, men att Sverige regeringen skulle "inl eda underhand konventionerna "är ett så lyckligt ord för inte föras "de jure" utan enel ast "de skulle överge neutraliteten var det inte lingar [med främmande makt/er) åsyf• val ". Det är ju ett försynt ifrågasättande. facto", cl.v. s. opportunistiskt i syfte att många som förordade. (En omfattande tande Sveriges fortvarande neutralitet i Men om Sundberg därmed vill antyda att håll a landet utanför kriget. Som Weibull och seri ös forskning torde vid det här la överensstämmelse med den moderna Sverige inte stod fast vid (e ll er äventyra• framhåll er, kunde denna uppfattning stå get väl belyst dessa förh å ll anden). folkrättens grundsatser". Motivet var att de) neutraliteten uneler vä rldsk ri get sy som motto för el en svenska neutralitets Professor Sundberg tycks dock inte det skull e bli lättare att lösa de omstridda nes han ha fe l. E ll er snarare att h an inte politiken unel er andra världskriget. tillmäta denna forskning s tort värde. försvarsfrågorna om en "garant" kunde skilj er m ellan begreppen neutralitetsrätt Professor Sundberg ger dock inte Svenska skribenter brukar tillåta sig en åstadkommas för att krigsmakten endast och neutralitetspolitik. Mer om detta i mycket för Undens uttalanden. De påfall ande flummig retorik som ytterst skulle användas i försvarskrig. Utskotts det följande. " hade det värde som en utrikesministers nog emanerar från kanslihuset, säger behandlingarn a av frågan och d e utförli• Vi unga officerelever och officerare deklaration kan ha". Något juridiskt vär• Sundberg. Denna retorik "står på bety ga debatte r som fördes i kamrarna avslu lärde oss unel er åren kring andra världs• de " kan man nog inte tillmäta dem". elande avstånd från verkligheten". Pro tades med en regeringsdekl aration av ut krigets utbrott att m ed en stats neutrali Bortsett från att U nel en inte var utrikes fessorns nyanserade formuleringar kom rikesmin istern (C.Hochschild). U trikes tet förstoels det faktiska förhå ll andet att minister då dessa "ibland åberopade" te pletteras med en utläggn ing och kom politikens mål var fred och n eutralitet, "staten icke deltager i ett pågående krig" ser framföreles (han var fol krättsexpert i mentarer om diverse avsteg från neutra sade ministern. Men neutraliteten var en och att neutralitetsrätten, omfattande UD), så framstår Sundbergs omdöme om litetsreglerna, möjligen i avsikt att åstad• rättighet, inte e n skyldighet. Skillnaden regler för neutrala staters rättigheter och en av Sveri ges genom tiderna främsta komma en mindre flummig historieskriv mellan neutralisering och neutralitet skyldigheter, fanns kodifierad i Haag folkrättsexperter en smula övermaga. ning. Då dessa inte synes tillföra debat "ofantligt stor". Lika stor som skillnaden konventionema ·1907. (V år lärofader var Vid krigsutbrottet 1939 förklarade sig ten om Sveriges neutralitet några nya mellan jag vill" och "jag måste". Som professor Torsten Gihl). Begreppet neu Sverige neutralt. Neutraliteten var själv• fakta, kan de här lämnas ås ido. Vad man Weibull fr amhå ll er, väcktes liknande mo tralitetspolitik, cl.v. s. en stats (säkerhets-) vald och kunde enli gt folkrätten inte ifrå• kan lägga märke till och hålla med om är tioner i riksdagen 1894 och 1899, då de politiska åtgärder för att (ev. redan i gasättas av de krigförande. Det innebar Sundbergs påpekande att neutralitetens avslogs med motiveringen att Sverige fredstid) lägga en grund och skapa tro att Sverige skulle behandla alla krigfö• problematik och praktik främst låg på inte frivilli gt borde avhända sig möjlighe värdighet för statens neutralitet i krigs rande lika. Kränkningar av neutraliteten det martima området. ten att bistå ett litet land som utsattes för tid, detta begrepp hade ännu inte, så vitt ell er avsteg från den neutrala statens Den "Handbok i Folkrätt" som av angrepp (t.ex. Finland) vi kunde förstå, definierats. Men profes skyl digheter innebar inte att neutrali te ÖB fastställeles (1970) "för krigsmaktens Under f örsta världskriget förklarade sorn m.m. Östen Unelen skilde, medled ten upphävdes. (En annan sak var, enli gt behov" (det kalla kriget var en realitet) sig Sverige neutralt (1914) och förde där• ning av världskrigets erfarenheter, som Weibull, att bevisad oförmåga från en var väl in te ett under av klarhet. Läsaren eft er enligt Weibull en n eutralitetspolitik Weibull påpekar, skarpt m e ll an neutrali den n eutrala statens sida att avvisa kunde (kan?) väl knappast undgå att i anslutning till de regler som fastlagts i tetspolitik och n eutralitetsrätt Vid of kränkningar kunde vara ett starkt argu fundera över vad som va r kodifierat och Haagkonventionerna 1907. Det innebar fe ntliga föreläsningar unel er d et kritiska ment för en krigförande att gå till an vad som var (författarnas?) tolkningar av folkrättsligt att de krigförande skulle be året 1939 yttrade U nelen bl.a.: "Att de grepp). Weibull går dock inte närmare in bestämmelserna. Handboken använder handl as lika. Weibull framhåller också att stater som önska föra neutralitetspolitik på de avsteg från elen neutrala statens det något oklara begreppet neutralitets tillämpningen av reglerna rörande elen uneler krig har intresse av fasta och preci skyldigheter som Sveri ge av säkerhets• rätt, men, vä l att märka, enelast i betydel neutrala statens rättigheter och skyleli g sa rättsregler för sitt hancll ancl e, behöver politiska skäl ansåg sig böra göra unele r sen av en stats rätt att själv bestämma om heter i praktiken kunde innebära förde• knappast understrykas. Men neutralitets krigsåren och som seelan har ofta efter neutrali teten uneler krig. Då det i h anel lar för enelera parten. Jacob Sundberg rätten [en li gt Haagkonventionen j har re klokt, kritiserats. Det var en neutralitets boken talas om neutralitetsrätten enligt går längre. Med hänsyn till Sveriges efter dan uneler världskriget vi sat si n ofull politik "de facto" avs edel att förhindra Haagkonventionerna 1907, är det enbart gifter t.ex. rörande sjömilsgränsen-man ständighet och sin i många hänseenelen att Sverige drogs in i kriget. (Hade fråga om neutrala staters rättigheter och "gitte inte" hävcia neutraliteten (lägre ut bristande hå ll fas thet ... en n eutralitets- Sverige förfogat över ett bättre tillgodo- skyldigheter. Av betydelse är att man här 426 427 - (mom 2. 10) framhåller att neutralitets ler mig varit mest ägnad att fördölja vad Notiser kränkningar eller avsteg från de folk som varit de viktigaste punkterna för rättsliga reglerna inte innebär att neutra krigsmaktens officerare. Jag gör inte an Redogörelse för verksamhetsåret liteten upphör. språk på att representera denna kanske 1998 Med sinne för nyanser, skriver Jacob vilseförda kategori, men såvitt jag kan Sundberg slutligen att neutraliteten bedöma bedrev Sverige neutralitetspoli l år är det 350 år sedan Westfaliska fre Och i det senare fallet måste Försvars• knappast kan uppfattas annat än som tik även under kalla krigets år, trots de den. Då föddes principen om territori makten utvecklas på ett fackmässigt flummig retorik bland dem som varit ända tills helt nyligen "avslöjade", men alstaten som bygger på obegränsad kon sätt. Det är då naturligt att utgå från Sve verkligt berörda av utvecklingen. Han säkerhetspolitiskt väl motiverade avsteg troll över det egna territoriet. Den inne riges geopolitiska situation. Av detta föl• ställer sig "skäligen skeptisk till åtskilligt från en neutral stats skyldigheter som i bar en markant kraftsamling hos staten jer naturligtvis att vårt oberoende kret i vår nyare historieskrivning, som förefal- all hemlighet vidtogs. och en motsvarande försvagning av såväl sar kring vår förmåga att utöva och vilja "transnationella" som subnationella att utnyttja makt i vår omgivning. strukturer. Nationalstaterna formades ("Kungars makt räcker inte längre än dil därefter under en lång och konfliktfylld hans svärd når"). Vi står därmed inför ett period. Den nationella identiteten är yt paradigmskifte inom Försvarsmakten. terst ett politiskt ställningstagande. Är Detta är alltid besvärligt. Tyvärr har det det nu dags att återgå till det som var före ta medfört att vi fått ett nytt begrepp - 1648? Är vi på väg mot en situation där anpassning. Ett begrepp som när det til viljor och politik bygger på ömsesidighet lämpas snarare legitimerar ett organisa och kontraktsrelationer i stället för makt tionsbevarande som står i bjärt kontrast över territorier? till sökandet efter en ny strategi och dok Att vi i Europa, efter de två europeis trin. ka inbördeskrigen under 1900-talet, lyck -oOo- ats hålla sams trots skillnaderna mellan Mot denna bakgrund har Kungl. Örlogs• protestanter och katoliker, mellan latin mannasällskapet under 1998 inriktat ska, germanska, anglosaxiska och skandi verksamheten mot strategier för sjöför• naviska kulturer är beundransvärt. Man svaret och mot dessa svarande uppgifter i kan undra om det inte var det kalla kri en föränderlig omgivning samt utveck get som förmådde dessa länder att sam ling av svensk säkerhetspolitik. Ett kon arbeta mot en gemensam motpart. Hur centrat av gjorda anföranden pekar på skall vi nu förmå oss att forsätta på den en rad viktiga punkter. Den säkerhetspo• inslagna vägen och också integrera det litiska utvecklingen under åren från baltiska, ortodoxa och slaviska Europa? 1960-talets början till nu har endast haft Kommer vi att välja en ny motpart eller en marginell påverkan på utformningen kommer de inbördes relationerna att av Försvarsmakten. I stället har var för luckras upp och återgång ske till det som sig ekonomiska avvägningar, fredsorga var före inbördeskrigen? nisationen som lokaliseringsstöd i gles Kan vi i framtiden bortse från att mi bygden och materielbeställningar som litära eller andra tvångsmedel kommer sysselsättningsobjekt varit det som av att utnyttjas mot svenska intressen, vårt gjort utvecklingen. land eller genom vårt land mot andra Stora sjömakter minskar antalet far länder? Om svaret är ja på denna fråga tyg i absoluta tal. Å andra sidan utveck så kan vi lägga ner det svenska försvaret. las de små och medelstora sjömakterna. Om svaret är nej måste vi ha det kvar. Den förmåga dessa representerar värde- 428 429 sätts högt. Varför detta? Svaret är enkelt. projektet "Försvaret inför 2l.a århund• heter att åstadkomma resultat. Detta delen även Västerhavet) och en verklig, Man har helt enkelt konstaterat dess re radet" startats. En pristävling har utlysts skall jämföras med de politiska svårighe• trovärdig förmåga att där hävda våra in ella förmåga att stödja kuststaternas ma och projektarbetet bedrivs i seminarie ter och svårbedömda resultat som häng• tressen är en central fråga såväl i dag och ritima intressen samtidigt som intressena form. er samman med flyginsatser som slår för framtiden som under de två krigen. expanderar. Utnyttjandet av Östersjön Seminarieserierna öppnades av aka ihjäl människor och slår sönder infra Den då bedömda oförmågan ledde ju till förändras dramatiskt. Ryssland är åter demiens ordförande, hedersledamoten struktur. att Sverige uppgav territorium från fyra instängt i Finska viken utom i Kalinin Cia e s Torn berg, med ett anförande under Ledamoten Michael Gustafsson re till tre nautiska mil. Denna oförmåga har grad. Om passage genom Litauen och rubriken "Anomali utrikes- och säker• dogjorde för det underlag som ligger till inte varit mindre vid någotdera av de se Vitryssland inte tillåts kan Kaliningrad hetspolitiskt?" Han tog som utgångs• grund för Överbefälhavarens kommande nare försvarsbesluten trots utökade upp endast försörjas via havet. Dessutom punkt korresponderande ledamoten, inriktning. Många fler aktörer på den in gifter. Vårt territorialhav har utvidgats gränsar Polen direkt till detta område. professor Bo Huldts beskrivning av ternationella arenan har uppstått genom till tolv sjömil. Sverige har fått ett ansvar Ett Polen, som från 1999 blir medlem av svensk säkerhetspolitik sedan det kalla att den bipolära världsbilden har slagits för sin ekonomiska zon. Nästa år inrättas NATO. Utvecklingen i Östersjön blir inte krigets slut. Sannolikheterna för ett all sönder. Därmed råder en större osäker• sannolikt en s.k. angränsande zon om minst av detta skäl av stor betydelse för europeiskt krig och kärnvapenkrig har het om vart vi är på väg i dag än under tolv sjömil utanför sjöterritoriet med ut framtida säkerhet i vårt närområde. För• drastiskt minskat. Däremot har sannolik det kalla kriget. Man ser framför sig en ökade kontrollmöjligheter. svarsmiljön har således i grunden föränd• heterna för begränsade krig, styrkede kamp om viljor snarare än territorium. Östersjön måste betraktas som det rats efter det kalla krigets slut. Murens monstrationer och utnyttjande av våld Ledamoten Tage Andersson beskrev randhav det är. Sverige har alltid hävdat fall, Tysklands återförening och Sovjetu för att påverka utvecklingen ökat. Sint internationella insatser med svenska för• att det skall vara fritt tillgängligt för alla nionens sönderfall påverkar den Svenska satsen av detta resonemang är att de mi band. Våra markförband som i dag delta nationer. Detta har avvikt från den tolk utrikes-, säkerhets- och försvarspoliti• litära förband som är flexibla och mång• ger internationellt är för små för att vara ning som Sovjetunionen och dess efter ken. sidiga blir mer kostnadseffektiva än så• av verkligt intresse. Interoperabiliteten följare Ryssland önskar se. Det måste lig -oO o - dana som är optimerade för öppna, di är svårhanterlig och det fungerar inte ga i Sveriges intresse att se Östersjön Under det kaos som nu uppstått är det rekta krigshandlingar. Inte minst för• helt tillfredsställande. Varför begränsas snarare som en föreningslänk mellan län• trots allt viktigt att ta till vara gamla san bandens förmåga att vara närvarande på diskussionen till markförbancl? Med ex der än som ett "icke" existerande medi ningar. Det gäller att inte förlora fotfäs• rätt plats under lång tid och samtidigt emplet från sjöoperationerna i Adriatis um till förmån för omgivande landterri tet. Grundläggande identitet och kärn• kunna utnyttjas på ett flexibelt sätt är ka havet samt de politiska svårigheterna torier. Skall Sverige lyckas förändra det kompetens måste bevaras. Yrkesstolthet egenskaper som behövs i framtiden. att besluta om militära insatser av mark nuvarande kaoset i synen på elen baltiska och fackkunnande måste sättas i högsä• Korresponderande ledamoten Marie förband och flygbombningar är denna regionen så krävs att Sverige kan stödja tet. En målmedveten strävan måste vara Jacobsson och ledamoten Lars Wedin fråga lättförstådd. detta med en sjömakt värd namnet. Men att utgåfrån nuet, betrakta detförgång• presenterade en studie under rubriken Ledamoten Mats Wigselius redogjor då erfordras inte bara en uthållig insats na för att skapa förståelse för hur det är i "Östersjön - förtroendeskapande åt• de för en studie om Europas säkerhets• förmåga och förmåga att placera denna dag och därmed kunna ge vägledning gärder". De pekar på att det institutions politiska val och hur detta påverkar den på rätt plats i rätt tid utan även en poli hur vi skall bete oss för att forma nya ti byggande som nu bedrivs är mycket svenska utvecklingen. tisk vilja att utnyttja sjömakten. ders synsätt. "landbaserat". Man glömmer bort att Därefter har arbetet fokuserats mot -oOo - Mot denna bakgrund har Kungl Ör• Sverige är omgivet av hav. Inte minst för Östersjöområdet-i den mycket uppen Genom den generösa donationen från logsmannasällskapet beslutat att fram till hållanden i och kring Östersjön är av så• bara egenskapen att det finns vatten i Knut och Alice Wallenbergs stiftelse har högtidssammanträdet 1999 arbeta med dan art att många marina åtgärder skulle Östersjön- och hur svensk sjömakt kan förutsättningar skapats att modernisera en vidgad syn på försvarets utveckling. mera påtagligt och snabbare ge positiva utgöra en pådrivande och modererande och vidmakthålla Kungl. Örlogs• Försvarets och inom detta sjöförsvarets resultat. kraft i regionen. De slutsatser som vi hit mannasällskapets biblioteksverksamhet i bärande roll i svensk utrikes- och säker• Ledamoten Magnus Haglund presen tills kommit fram till är att det kalla kri Karlskrona. Arbetet påbörjades i våras. hetspolitik får ej underskattas. Identite terade en studie om de sjöoperationer get har varit en abnormitet. Nu återgår vi En bibliotekarie har projektanställts för ter får ej förloras i samband med de ge som påbörjades i samband med Jugosla så sakteliga till det som var före de två ett år. Huvuddelen av böckerna i Karls nomförda förändringarna i Försvars• viens sönderfall. Erfarenheterna från Europeiska inbördeskrigen. Då gäller krona är inventerade och dokumentera maktens ledning. För detta ändamål har dessa pekar på enkla och robusta möjlig- det att förstå att Östersjön (och för den de i ett modernt bibliotekssystem. Filial- 430 431 biblioteket i Stockholm har i princip av ledamöter och inbjudna gäster bevistat Belöningar 1998 vecklats och befintliga böcker har över Kungl. Örlogsmannasällskapets sam förts till Karlskrona. manträden. Som vanligt tvingas jag att -oOo - konstatera det önskvärda i att antalet trendbrott som det kalla krigets slut deltagande yngre, 'arbetande', ledamöter Gunnar Wiesiaoder Det är glädjande att ledamöternas närva• innebär då den traditionella plane kunde blir högre än vad det för närvaran• Det finns inte något fall där den verkliga ro vid Kungl. Örlogsmannasällskapets ringen for invasionsforsvar får ge vika de är. I år har fjorton ledamöter invalts. utvecklingen eller en säkerhets-/militärt• sammanträden och aktiviteter har stan for en forsvarsmakt som aktivt kan Tre ledamöter har utträtt på egen begä• politisk slutsats har förändrat planering nat kvar på en hög nivå. Under det gång• hävda svenska intressen. Med stor in ran. Elva ledamöter har avlidit. en under de senaste årtiondena utom na verksamhetsåret har i genomsnitt 40 tegritet forsöker han finna en annor möjligtvis ubåtskränkningar under 1980- lunda, framtida utveckling för För• talet. Däremot har ekonomi hela tiden svarsmakten och strävar efter att läm• pressats. I den ena vågskålen har anslaget na konkreta bidrag till en konstruktiv till Försvarsmakten lagts och i den andra debatt angående utvecklingen av mari arbetstillfällen glesbygd och ma na förband." terielbeställningar för industribelägg• - oOo ning. Med andra ord har den inrikespo litiska situationen fått försteg framför Allan Kull förändringarna i vår omvärld. Kungl. Örlogsmannasällskapet har beslu Nu finns det ett gyllene tillfälle att tat att ledamoten, f d kommendör• rätta till detta. Försvarsmiljön har i grun kaptenen Allan Kull skall tilldelas Kungl. den förändrats efter det kalla krigets slut. Örlogsmannasällskapets silvermedalj Med Försvarsmaktside 2020 sätter Över• 1998 med följande motivering: befälhavaren punkt för vår kallakriget "Ledamoten A lian Kull har genom alt motiverade invasionsförsvarsstruktur. fdlja upp främmande örlogsfartygs ut Överbefälhavaren skisserar en ny för• veckling under en lång krigs- och kris svarsfilosofi. Möjligheter till en öppen präglad tid gjort en framstående insats och fri diskussion om våra säkerhetsin inom Kungl. Örlogsmannasällskapets tressen inför ett nytt och nödvändigt för verksamhetsområde." svarsbeslut i närtid är stora. Det är mot - oOo denna bakgrund som Kungl. Örlogsman• Marie Jacobsson nasällskapet utlyst en pristävling. Delta När Gustaf III talade till ständerna 1778 gande sker genom att skriva en uppsats "Jag har äran att vara den förste av och framlägga denna vid något av våra de neutrala makter, som skyddade semmaner el ler ordinarie sammanträ• handeln under detta krig," den. åsyftade han bl.a. kaparkrig, territori Kungl. Örlogsmannasällskapet har alvatten och krigförandes rättigheter att beslutat att tilldela ordinarie ledamoten, angripa andra staters handel. Korrespon kommendörkapten Gunnar Wieslander derande ledamoten, professor Jacob penningbelöning för sin studie inom pro Sundberg beklagar att många nusvenska jektets ram "Försvarets utveckling - resonemang uteslutande tar sikte på statsmakternas krav" med följande moti lantkrig, då dessa knappast stått i för• venng: grunden för svenska överväganden. Från "Gunnar Wiestander har med stil 1720 till 181 O förändrades det strategiska känsla och god analys fångat det läget drastiskt för Sverige genom Ryss- 432 433 lands expansion till Östersjökusten och parans - förutsägbarhet - samarbete Nya ledamöter invalda 1998 förlusten av Finland. Ryssland hade tagit m.m. över den svenska dominansen i Öster• Listan kan göras lång. Att i dessa sam sjön. manhang ha e n kunnig och engagerad Hedersledamot Sveriges reduktion av territorial expert bland våra ledamöter är en till havsgränsen under världskrigen och gång för Kungl. Örlogsmannasä ll skapet britternas sätt att respektera norskt ter Att hon samtidigt, och kanske främst, är ritorialhav och den norska oförmågan en tillgång för den svenska utrikes- och att försvara sin a rättigheter var kanske säkerhetspolitiken är en garant för att ut utlösande av Weseri..ibung. Det finn s vecklingen av den svenska politiken ej många fl er exempel på s taters tillkorta går miste om den globala maritima ut kommande me n också hur man genom vecklingen. internationell a överenskommelser har Kungl. Örlogsmannasällskapet har kunnat förebygga konflikter bl. a. genom beslutat att til ldela korresponderande le rustningskontroll och säkerhet genom damoten, jur.clr. Marie Jacobsson silver öppenhet och samarbete. Å tgärder medalj och penningbelöning för 1998 inom det maritima området b erör inte med följ ande motivering Nr 1286 Morten Jacobsen bara Europa utan får världsomfattande "Korresponderande ledamoten, j w~ r!J~ Kommand!Z)r Morten Jacobsen är påverkan. Sådana åtgärder innefattas ej Marie Ja cobsson har genom sitt enga sedan 1997 projektledare och av den europeiska säkerhetsdiskussio• gemang och kunnande inom folk- och chef för elen noreliska ubåtspro• nen utan måste hänföras till folkrättsas• havsrälfen, under lång tid, på el/ fram jektgruppen VIKING med pla pekter såsom att garantera fri tt hav i synt och övertygande sätt .fi"ämjat cering i Malmö Östersjön, stabila internationell a avtal, Kungl. Orlogsmannasällskapets syf vidgat säkerhetspolitiskt begrepp, trans- ten. " Ordinarie ledamöter Nr 1287 Gunnar Wiesiaoder Nr 1288 Claes-Göran Hagström Kommendörkapten Gunnar Kommendörkapten Claes-Gö• Wieslander tjänstgör vicll.ubåts ran Hagström är chef för strids flottiljen fartygssektionen i Högkvarterets krigsförbandsledning 434 435 Nr 1289 Lars-Olof Corneliusson Nr 1290 Odd Werin Nr 1293 Johan Jenvald Nr 1294 Anders Svensson Överstelöjtnant Lars-Olof Cor Kommendörkapten Odd Werin Kapten Johan Jenvald, som är Major Anders Svensson är chef neliusson är chef för kustför• tjänstgör i internationell befatt mariningenjör och teknologie li för ubåtsskyddskompaniet vid svarsbatalj onen vid KA 3 ning inom NATO-staben i Mons, centiat, tjänstgör vid Försvars• KAl Belgien med verksamheten för• högskolans militärtekniska insti lagd till Partnership Coordina tution tion Cell (PCC) Korresponderande ledamöter Nr 1291 Hans Wieklander Nr 1292 Anders O lovsson Nr 1295 Gunnar Åselius Nr 1296 Michael Zell Kommendörkapten Hans Wiek Örlogskapten Anders Olovsson, Fil. dr Gunnar Åselius är forska Direktör Michael Zell är verk lander tjänstgör vid Ubåtsbyrån som f.n. tjänstör vid Marinens re och föreläsare vid Försvars• ställande direktör i stadshypo inom FMV:s fartygsavdelning ledningssystemskola blir vid års• högskolans strategiska in stitu tek AB och ordförande i Sveri och är verksam inom det nordis skiftet sekond på en kustkorvett tion ges reservofficersförbund ka ubåtsprojektet VIKING av Göteborgsklass 436 437 Matrikel för Kungl. Örlogsmannasällskapet Vid 1998 års utgång har Kungl. Örlogsmannasällskapet totalt 412 ledamöter enligt nedanstående fördelning: Svensk förste hedersledamot l Utländsk förste hedersledamot Svenska hedersledamöter 34 Utländska hedersledamöter 8 Ordinarie ledamöter 274 Svenska korresponderande ledamöter 87 Utländska korresponderande ledamöter 7 Nr U97 Lars G. Josefsson Nr U98 Hans-Christian Hag- Direktör Lars G. Josefesson är man Hedersledamöter, ordinarie ledamöter och korresponderande ledamöter upptas kate verksställande direktör och kon Fil. dr Hans-Christian Hagman gorivis i invalsnummerordning med namn, födelseår och invalsår. Den senast invalde cernchef för Celsius AB är säkerhetspolitiskt sakkunnig i ledamoten får i den fortlöpande medlemsmatrikeln invalsnumret 1299 räknat från den Högkvarterets operationsled 15 november 1771 då viceamiralen Kristoffer Falkengreen vid invalet erhöll invals mng nummer 1. Hedersledamöter 980 HansEdstrand 1915 1973 1. HL H M Konungen 1946 1968 990 Eric Malmberg 1914 1974 1. HL HRH Prince Philip 1921 1956 1005 Sture Ödner 1920 1975 718 Åke Lindemalm 1910 1949 1009 Ola Backman 1928 1975 731 Henrik Lange 1908 1951 1016 Nils Grenander 1917 1976 Konteramiral Claes Tornberg, 764 DagArvas 1913 1954 1033 Claes Tornberg 1936 1977 som är ledamot i Kungl. Örlogs• 765 Bo Westin 1913 1954 1046 Peter Nordbeck 1938 1978 mannasällskapet sedan 1977 har 766 Bengt Lundvall 1915 1954 1061 Dick Börjesson 1938 1979 valts till hedersledamot 793 Torsten Nilsson 1905 1956 1119 Camilla Odhnoff 1928 1983 795 Christer Kierkegaard 1918 1956 1170 Göran Borggård 1921 1987 810 Gunnar Grandin 1918 1957 1188 Jan Klenberg 1931 1989 842 Per Rudberg 1922 1961 1189 Bjarne Grimstvedt 1930 1989 851 Bengt Rasin 1922 1961 1190 Erik Malmsten 1920 1989 854 Gunnar Eklund 1920 1962 1204 Gunnar Hoppe 1914 1990 857 Folke Wedin 1905 1963 1205 Bengt Gustafsson 1933 1990 875 Ture Andersson 1908 1965 1227 Sir Michael Moore 1942 1992 887 Jan F Enquist 1925 1966 1237 Kjell Prytz 1935 1993 Nr 1299 Gunnar Dyhre 903 Bengt J Sebuback 1928 1967 1247 Sakari Visa 1940 1994 Kammarrättslagman Gunnar 908 Bror Stefenson 1929 1968 1264 E sko III i 1945 1996 Dy h re, som är verksam vid Kam 922 Benkt Dahlberg 1920 1969 1286 Morten Jacobsen 1955 1998 marrätten i Göteborg, är dessut 935 Stig Synnergren ] 915 1970 om auditör vid Västkustens ma 954 Roland Svensson 1910 1971 Ordinarie ledamöter rinkommando och ordförande i 955 Carl-Erik Almgren 1913 1971 640Allan Kull 1903 1941 Föreningen Göteborgs Försvars 970 Elmo R Zurnwalt jr 1920 1972 716 Gunnar Kemmer 1908 1948 arbetsutskott 971 Olle Franzen 1924 1972 721 Sigvard Samzelius 1910 1949 438 439 724 Gunnar Norström 1909 1950 888 Bengt Odin 1921 1966 983 Gunnar-Bo Ericson 1933 1973 1067 Lars-Göran Rydkvist 1933 1979 740 Olov Lundblad 1908 1952 889 Per Carleson 1917 1966 984 Bengt Ekström 1931 1973 1068 Frank E Rosenius 1940 1979 748 Tor A Ödman 1904 1953 890 Göran Tobieson 1919 1966 985 Per lnsulander 1927 1973 1069 Fredrik Hillelson 1941 1979 749 Harry Engström 1909 1953 891 Lennart Forsman 1925 1966 986 Nils-Erik Melinder 1921 1973 1074 Sten Swedlund 1937 1980 751 Carl Lindmark 1907 1953 892 Åke Johnson 1923 1966 992 Lennart Nordgren 1922 1974 1075 Sune Birke 1944 1980 754 Sten Ljungberg 1909 1953 894 Olof Härlin 1922 1966 993 Ulf G Samuelson 1931 1974 1076 Karl G Andersson 1931 1980 758 Hans G:son Hafström 1918 1953 901 Lennart Jedeur-Palmgren 1927 1967 994 Bertil Daggfeldt 1933 1974 1077 Per V Larsson 1934 1980 769 Carl-Magnus Hesser 1919 1954 902 Bo V Granath 1924 1967 995 Anders Muren 1923 1974 1078 Bengt Hertzberg 1938 1980 770 Carl-Fredrik Gillberg 1909 1954 904 Rune Berlin 1925 1967 998 Carl Risberg 1927 1974 1079 Magnus Haglund 1942 1980 774 Bertil Sjöblom 1915 1954 905 Per Löfqvist 1916 1967 999 Torbjörn Hultman 1937 1974 1080 Olle Sergelin 1940 1980 782 Ulf Eklind 1911 1955 907 Folke Hallbjörner 1928 1968 1000 Lars E Ahlström 1923 1974 1081 Bengt Dahlgren 1933 1980 783 Axel Björling 1911 1955 910 Thomas Lagerman 1929 1968 101 O Nils Hellström 1924 1975 1082 Per Lundbeck 1936 1980 785 Åke Svedelius 1915 1955 911 Bengt O'Konor 1925 1968 1011 Lars G Persson 1937 1975 1083 Anders Hammarskjöld 1942 1980 797 Gösta Svedman 1908 1956 912 Arne Lundeli 1925 1968 1012 Gustaf Samuelson 1927 1975 1084 Lars Thomasson 1935 1980 799 Birger Ehnrot 1910 1956 913 Sven Linder 1918 1968 1013 Gunnar Tengstrand 1929 1975 1088 Carl Gustav Fransen 1938 1981 806 Lars H:son Lundberg 1917 1957 914 Arne Gustafsson 1929 1968 1019 Göran Romare 1922 1976 1089 Gustaf von Hofsten 1942 1981 807 Curt Borgenstam 1919 1957 915 Hans Lindström 1924 1968 1020 Lars Norrseli 1934 1976 1090 Christer Hägg 1939 1981 808 Hilding Bjurstedt 1916 1957 916 Per V Boll e 1920 1968 1022 Rolf Ö h man 1928 1976 1091 Kjell Lodenius 1934 1981 815 Gunnar Schoerner 1912 1958 917 Erik Y gge 1922 1968 1023 Malte Jönson 1933 1976 1092 Björn Sandström 1941 1981 818 Lennart Lindgren 1919 1958 918 Jan Prawitz 1932 1969 1025 Stefan Furenius 1934 1976 1093 Rolf Blomqvist 1937 1981 820 Lars Olof Lindgren 1914 1959 921 Palle Sandberg 1929 1969 1026 Torbjörn Ottoson 1924 1976 1094 Ulf Edman 1943 1981 821 Harry Engblom 1916 1959 926 K Erik Lyth 1920 1969 1027 Börje Huss 1922 1976 1095 Ulf Rubarth 1939 1981 822 Gunnar Eriksson 1912 1959 927 Eric Jarneberg 1917 1969 1034 Jan Friefeldt 1933 1977 1097 Ulf Adlen 1929 1981 827 Gösta Lundgren 1912 1959 928 Karl Ekman 1924 1969 1035 Svante Kristenson 1935 1977 1098 Roger Sprimont 1942 1981 833 Bengt E Wiik 1918 1960 929 Per Gunnar Fernander 1921 1969 1036 Hans Wachtmeister 1940 1977 1103 Emil Svensson 1940 1982 835 Johan af Petersens 1920 1960 932 Cay Holmberg 1933 1969 1038 Nils Dellgren 1923 1977 1104 Gunnar Bengtsson 1936 1982 836 Carl-Magnus von Döbeln1920 1960 934 Carl-Gustaf Hammar- 1039 Johan Onnermark 1938 1977 1105 Kent Nordström 1943 1982 843 Ingmar Wickberg 1921 1961 skjöld 1934 1969 1040 Lennart Grenstad 1931 1977 1106 Sven Carlsson 1928 1982 845 Curt L Karlberg 1917 1961 938 Bertil Stjernfelt 1917 1970 1041 Kristoffer Huldt 1927 1977 1108 Bertil Kristensson 1939 1982 847 Per Broman 1920 1961 939 Bo Rybeck 1935 1970 1042 Karl-Erik N ylen 1930 1977 1109 Karl Lychou 1938 1982 849 Karl Gustaf Gester 1919 1961 940 Olof Gäfvert 1916 1970 1047 GustafTaube 1935 1978 1110 Robert Nordqvist 1941 1982 859 Nils Lm·sander 1916 1963 942 Lars Hansson 1925 1970 1048 Jan Sonden 1933 1978 1111 Bengt Uggla 1937 1982 860 Hans G Petrelius 1918 1963 943 Gunnar Back 1926 1970 1049 Roderick Klintebo 1933 1978 1112 Sölve Larsby 1941 1982 862 Sten Nilsson 1921 1963 945 Bo Cassel 1919 1970 1050 Göran Wallen 1933 1978 1120 Torsten Lind h 1941 1983 864 Sigurd Håkanson 1920 1963 959 Bo Åsgard 1921 1971 1051 Håkan Söderlindh 1941 1978 1121 Ingvar Johansson 1925 1983 866 Claes Edgren 1920 1963 960 C Christer Söderhielm 1923 1971 1052 John Adolfson 1920 1978 1122 Herman Fältström 1941 1983 869 Jean-Carlos Danckwardt1922 1964 961 Per-Erik Bergstrand 1925 1971 1053 Kaj Nielsen 1939 1978 1123 Lars Götherström 1928 1983 870 Hans Hallerdt 1920 1964 962 Lars M Werner 1923 1971 1054 Hans Tynnerström 1927 1978 1125 Göran Oljeqvist 1941 1983 871 Nils U Rydström 1921 1964 963 Jan B ring 1932 1971 1055 Nils G-son Svahn 1936 1978 1126 Rolf Kullberg 1943 1983 872 P Jan O Beckman 1918 1964 964 Björn Engwall 1917 1971 1060 Gösta Sundberg 1928 1979 1127 N Gunnar Karlsson 1938 1983 874 RolfTson Nerpin 1923 1964 965 Wilhelm Carlstedt 1923 1971 1062 Torsten Engberg 1934 1979 1128 Jan Wikberg 1935 1983 878 Harry Hallberg 1922 1965 974 Gunnar Nordbeck 1931 1972 1064 Nils-Olov Tillberg 1938 1979 1130 Thomas Öhrwall 1925 1983 879 Göte Blom 1921 1965 975 Christer Fredholm 1926 1972 1065 Lars-Erik Hoff 1936 1979 1131 Anders Hammare 1937 1983 881 Bertil Nilzen 1918 1965 982 Kjell Werner 1920 1973 1066 Hans-Gösta Skoglund 1929 1979 1140 Jan Stenberg 1934 1984 440 441 1141 Göran Frisk 1943 1984 1217 Bertil Björkman 1947 1991 1288 Claes-Göran Hagström 1952 1998 1101 Kurt Edman 1931 1981 1142 Bo Lindkvist 1937 1984 1218 PeterOsvald 1939 1991 1289 Lars-Olof Corneliusson 1959 1998 1102 Bo Hugemark 1936 1981 1143 Mats Lindemalm 1944 1984 1219 Henrik Bohm 1941 1991 1290 Odd Werin 1958 1998 1113 Leif Leifland 1925 1982 1144 Peter Herlitz 1936 1984 1220 Curt Lundgren 1947 1991 1291 Hans Wieklander 1963 1998 1114 Jurgen Rohwer 1924 1982 1145 Nils Eklund 1944 1984 1221 Krister Arweström 1944 1991 1292 Anders O lovsson 1967 1998 1115 Torsten Seeman 1930 1982 1151 Tage Sjölander 1929 1985 1228 Sven Rudberg 1947 1992 1293 Johan Jenvald 1966 1998 1116 Bertil Johansson 1926 1982 1152 Roland Hultgren 1939 1985 1229 Håkan Syren 1952 1992 1294 Anders Svensson 1964 1998 1117 Sven Hirdman 1939 1982 1153 Lars Larsson 1938 1985 1230 Håkan Neckman 1949 1992 1118 John Sjögren 1940 1982 1154 Lars-Ivar Nero 1946 1985 1231 Göran Boijsen 1951 1992 Korresponderande ledamöter 1132 Nils Abrahamson 1924 1983 1155 Inge Andblom 1935 1985 1232 Bengt Rygge 1943 1992 789 Sven Gerdin 1916 1956 1133 Torsten Rinman 1934 1983 1157 Fred Backlund 1940 1985 1233 Johan Forslund 1946 1992 858 Wilhelm Odelberg 1918 1963 1134 Sven H Salen 1939 1983 1158 Börje Lindström 1938 1985 1238 Göran Gunnarsson 1950 1993 876 Sven Rahmberg 1916 1965 1135 Björn Sjunnesson 1927 1983 1159 Rolf Malm 1934 1985 1239 Rolf Löthman 1949 1993 886 Stig Notini 1909 1966 1136 Christer Ardell 1936 1983 1160 Carl Fredrik Ebeling 1944 1985 1240 Håkan Beskow 1946 1993 895 Fritjof Borgquist 1914 1967 1137 Anders Farnell 1921 1983 1161 Björn N ordbeck 1944 1985 1241 Kenneth Lindmark 1949 1993 898 Sigfrid Wennerberg 1929 1967 1138 Bertil König 1928 1983 1165 Nils Ove Jansson 1946 1986 1242 Göran Larsbrink 1952 1993 899 Jacob Sundberg 1927 1967 1147 Sten Ingvar Nilsson 1929 1984 1166 Claes-Göran Heden 1944 1986 1243 Benny Sjövall 1951 1993 900 Bengt G Gustafson 1924 1967 1149 Sven O Bidö 1935 1984 1171 Björn Ljunggren 1942 1987 1248 Björn Hamilton 1950 1994 931 Alf Åberg 1916 1969 1162 Stellan Bojerud 1944 1985 1172 Örjan Sterner 1938 1987 1249 Bo Wallander 1952 1994 948 Lennart Kihlberg 1918 1970 1163 Bengt Forssbeck 1924 1985 1173 Lars Wedin 1947 1987 1250 Bengt Delang 1950 1994 950 Sven Swarting 1925 1970 1164 Ove Bring 1943 1985 1174 Anders Timdahl 1938 1987 1251 Bengt Johansson 1952 1994 966 Walter Wicklund 1923 1971 1167 Göran Sundström 1930 1986 1175 Torsten Björnsson 1938 1987 1252 Thomas Engevall 1960 1994 977 Martin Ardbo 1926 1972 1168 Göran Steen 1922 1986 1176 Olov Andersson 1942 1987 1256 Jörgen Ericsson 1953 1995 978 Lennart Roseli 1926 1972 1169 John B Hattendm·f 1941 1986 1179 Rolf Brelimer 1943 1988 1257 Christer Nordling 1944 1995 987 Åke Tidlund 1920 1973 1187 Lars-Åke K varning 1931 1988 1180 Thomas Lundvall 1943 1988 1258 Nils Bruzelius 1946 1995 988 Bertil Åhlund 1915 1973 1199 Hans Corell 1939 1989 1181 Lars O Graner 1939 1988 1260 Mats Westin 1952 1995 989 Paul Påtsson 1928 1973 1200 Torbjörn Wileen 1938 1989 1182 Carl-Gustaf Dybeck 1944 1988 1261 Torbjörn Larsson 1951 1995 1001 Carl-Gustaf lennergren 1918 1974 1201 Daniel G Harris 1915 1989 1183 Johan Fischerström 1944 1988 1262 Christian Allerman 1954 1995 1002 Sven Nordenhem 1921 1974 1202 Staffan Kvarnström 1943 1989 1184 Bengt Arne Johansson 1943 1988 1265 Lennart Månsson 1951 1996 1003 Carl-Axel Malmberg 1910 1974 1203 Lars Wigert 1937 1989 1185 Anders Stävberg 1943 1988 1266 Lars Holmgren 1951 1996 1004 Bertil R Runnberg 1923 1974 121 O Ivar Virgin 1936 1990 1186 Jan Nordenman 1947 1988 1267 Bo Rask 1952 1996 1014 Olof Cederlöf 1918 1975 1211 Edward L Beach 1918 1990 1191 Leif H Sjöström 1938 1989 1268 Tage Andersson 1951 1996 1015 Bo Johnson 111eutenberg1942 1975 1212 Gunnar Nordanfors 1925 1990 1192 Lars-Erik Salomonsson 1947 1989 1269 Leif N ytander 1954 1996 1029 Lars Ramsten 1924 1976 1213 Bo Huldt 1941 1990 1193 Lennart Sylven 1944 1989 1270 Magnus Bergman 1960 1996 1044 Ebbe Schön 1929 1977 1214 Gert Schyborger 1940 1990 1194 Stefan Engdahl 1950 1989 1271 Mats Wigselius 1955 1996 1045 Jan Eliasson 1940 1977 1222 Hans Hedman 1942 1991 1195 Lennart Danielsson 1947 1989 1272 Bengt Andersson 1955 1996 1056 Lars Wigenius 1928 1978 1223 Michael Sahlin 1945 1991 1196 Bo Wranker 1946 1989 1275 Tommy Åsman 1950 1997 1058 Lars Inge Hotster 1942 1978 1224 Hans Dahlberg 1930 1991 1197 Björn Holmberg 1936 1989 1276 Stefan Gustafsson 1958 1997 1059 Björn von der Esch 1930 1978 1225 Johan Tunberger 1944 1991 1198 Sture Malmgren 1943 1989 1277 Michael Gustafson 1957 1997 1070 Jarl Elisen 1920 1979 1226 Christer Zetterberg 1941 1991 1206 Gösta af Klint 1946 1990 1278 Carl Fagergren 1960 1997 1072 Bertil Erkhammar 1920 1979 1234 Olof Söderqvist 1947 1992 1207 lngo Smedensjö 1941 1990 1279 Lars Gryzelius 1954 1997 1085 Peter von B usch 1935 1980 1235 Robert Dalsjö 1958 1992 1208 Leif Ahlquist 1943 1990 1280 Bengt Nylander 1956 1997 1086 Hans Lindgren 1925 1980 1236 Claes Dahlbäck 1947 1992 1209 Stellan Fagrell 1943 1990 1281 Claes Lundin 1958 1997 1099 Sven Fagerlind 1918 1981 1244 Marie G Jacobsson 1955 1993 1216 Håkan Larsson 1939 1991 1287 Gunnar Wiestander 1962 1998 1100 Hans G Frisk 1930 1981 1246 Bertil Malmberg 1940 1993 442 443 1253 Erik Norberg 1942 1994 1284 Klas Helmerson 1942 1997 Innehållsförteckning för Tidskrift i Sjöväsendet 1998 1254 Richard Cobbold 1942 1994 1285 Tor Egil Eilertsen 1954 1997 1255 Per-Inge Lindqvist 1948 1994 1295 Gunnar Åselius 1965 1998 ALLERMAN, CHRISTIAN Marintaktik 2000- Inveckling(?) eller 1263 Jan Cederlund 1944 1995 1296 Michael Zell 1950 1998 Utveckling(!) ...... 37 1273 Håkan Berggren 1936 1996 1297 Lars G Josefsson 1950 1998 AMOSOV IGOR A. Russia and The Soviet Union in the 1274 Nils Daag 1948 1996 1298 Hans-Christian Hag man 1968 1998 Mediterranean ...... 232 1282Jan Glete 1947 1997 1299 Gunnar Dyhre 1937 1998 ANDERSSON, BENGT Marinen om 25 år - hur skall vägen dit 1283 Herve Coutau-Begarie 1956 1997 se ut? ...... 254 ANDERSSON, TAGE Ökad internationell verksamhet- konse- kvenser och förändringar för Marinen ...... 133 BERGMAN, MAGNUS stridsfartyg inför 21:a århundradet ...... 169 BÖRJESSON, DICK Vilket är målet och hur skall vi ta oss dit? ...... 5 CORNELIUSSON, LARS-OLOF Marin operabilitet ...... ••.•.•...... 213 EILERTSEN, TOR EGIL Sjöinvasionsforsvarets fremtid •...... 141 Utviklingen av Sjöforsvaret i de mindre NATO-statene rundt Nordsjöen .•..•.•...... 310 ELFHAG, ERIC Sveriges första radar- ett viktigt FFU-projekt för något mer än 50 år sedan ...... •.•..•.••..•.•.. 352 FORSHELL, HANS Etymologiska strövtåg i den nautiska ordboken ...... 157 F ÄLTSTRÖM, HERMAN Ledning, organisation och utveckling ...... 27 Försvaret inför 21:a århundradet - - Seminarium 1 ...... 178 - Seminarium 2 ...... 282 - Seminarium 3 ...... •...... 283 Försvarets utveckling - vad har tidigare planering sagt? ...... 181 Kaos och brist på sunt förnuft •..•.••.•.••.•.•...... 409 GUSTAFSON, MICHAEL Marinen i det tjugoförsta århundradet - FMI 2020 ...... 115 HAGLUND,MAGNUS Internationella marina operationer i Adriatiska havet från 1992 .•.•.••.•....•...... 286 HATTENDORF, JOHN B Navies in the modern world .•..•.•..•.••...... 105 HOLMGREN, LARS Vart är lednings- och ledningssystemutveck- lingen på väg? ...... •.••.•.•...... • 111 JACOBSEN, MORTEN Nordiskt maritimt forsvarssamarbeid ...... 389 JACOBSSON, MARIE Marina säkerhets- och förtroendeskapande åtgärder i Östersjön ...... 266 Behöver Sverige en maritim strategi? .•..•..•.••. 395 LINDHOLM, ROLF H 1864 och 1994 - vändpunkter i utrikespoli- tiken ...... 224 MÅNSSO N, LENNART Marint koncept i nästa sekel - ett debattinlägg ...... 71 444 445 NORBERG, ERIK Örlogsvarv i omdaning efter det andra världskriget ...... 373 NYLANDER, LEIF Materielanskaffning i det nya Högkvarteret ...... •..•...... 261 PERSSON, SWEN Långsiktig utveckling av Försvarsmakten - är ÖB på rätt väg'? ...... 204 RASK,BO Arvets påverkan på omsättningsprocessen på det marina försvaret- Försvarsmakten på fel kurs? ...... 49 van RIJN, W.J. EGMONT Navies in Cooperation ...... 196 SUNDBERG, JACOB Den svenska neutraliteten ...... 342 TORNBERG, CLAES The Baltic Sea Region - seen from a maritime standpoint ...... •.. 337 Försvaret inför tjugoförsta århundradet från ett marint perspektiv'? ...... 405 WEDIN,LARS Marina säkerhets- och förtroendeskapande åtgärder i Östersjön'? ...... 266 WEIBULL, JÖRGEN Neutraliteten- då, nu och framgent'? ...... 93 WIESLANDER, GUNNAR Försvarets utveckling - statsmakternas krav'? ...... 300 Marinens roll inom uppgiften "Kunna göra internationella fredfrämjande insatser" ...... 385 WIGSELIUS, MATS Europe's grand strategy- Sweden's next step into the future ...... 323 ÅHLUND, BERTIL Finska viken i brännpunkten ...... 419 Några tankar om neutraliteten ...... 425 ÅSELIUS, GUNNAR Reflexioner kring den svenska kanonbåts- diplomatins historia under 1900-talet ...... 292 ÅSMAN, TOMMY Sjösättning av ytstridsflottilj ...... 163 Belöningar 1998 ...... •....•.••.••.•.•...... 433 Bokrecensioner ...... 239,368 Matrike11998 .•...... •....•....•..... 439 Erfarenheten sedan starten 1910 och fortsatt intensiv satsning på Meddelanden ...... 3, 89, 161, 241, 369 forskning och utveckling har gjort Bofors Underwater Systems till Minnesteckningar ...... •.....•...... 243 Kompletta ett av de ledande företagen i världen inom undervattensteknik . Notiser ...... 429 Motala: Företagsledning, utveckling och tillverkning av tunga Nya ledamöter 1998 ...... 435 och lätta torpedsystem samt ledningssystem för torpeder och undervaHens- undervattensfarkoster. Linköping: Fjärrstyrda undervattensfarkoster för civilt och militärt bruk. system Landskrona: Sjöminor, minröjsystem och sjunkbomber. Celsius BOFORS UNDERWATER SYSTEMS 446 Bofors Underwater Systems, Box 9 1O, 591 29 MOTALA, Sweden Te l. 0141-22 45 00 • ---e - • Daglig färjetrafik till • Markreservationer för Gdynia i Polen, frakt framtida utveckling av ökning med 50 % under ro-ro och tågfärjetrafik. 1998. • Kort inseglingsled till • 3 d juphamnskajer med Karlskrona. l O meters vattendjup, • Strategiskt belägen 300 25 ha markområde. km till hamnarna i • Industri- och hamnspår i Baltikum, Ryssland och direkt anslutning till Polen. stombanenätet. .. 4 KARLSKRONA ~~KOMMUN KARLSKRONA HAMN Telefon: 0455-30 30 00, www.ka rl skrona. se 448 KK ENuert.•A L L .. POS'TTIDNI\ICi J l1 ?.9 S KOLQA T A N 7 371 3 B KARLSKRONA Högteknologisk samverkan Vi mvccklar forsvarsclckcronik for mål leveramör av digitala rad iolänkar. Vi gör uppriteke och sambaud och system för också radiobassrationer och anceunsysrem. tel.ekornmun ib6on baseradepil l eu rnodewr kunsb.pslore mikrovågsteknik. ProJukrom rag som vare är våra ) 500 meJ rådena får tekniske mer och mer arbetare nawrligrvis den största gemensamt och vi u1 nynj;lr resursen. Ni:islan 1vå 1red jedelar uk rivr en teknisk viixciverkan i av dem är ingenjiirer och tek utvecklingen av de c[vila och niker, v:u:averrfernriot Ericsson Mic:rowave Sysrems AB, 4 .) l Hi( Mölnd al ERICSSON