Vetenskapssocieteten 2015 21

Vetenskapssocieteten i Lund. Årsbok 2015 Rahm, Henrik 2015 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Rahm, H. (Red.) (2015). Vetenskapssocieteten i Lund. Årsbok 2015. (Årsbok). Vetenskapssocieteten i Lund. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Vetenskapssocieteten i Lund Årsbok 2015 Vetenskapssocieteten 2015 2.indd 1 2015-07-12 07:13 redaktion Henrik Rahm formgivning Stilbildarna i Mölle, Frederic Täckström tryck Elanders/Fälth & Hässler, Mölnlycke 2015 ISBN 978-91-980551-4-6 ISSN 0349-053x Vetenskapssocieteten 2015 2.indd 2 2015-07-12 07:13 Innehåll Artiklar Anna Hedlund Våld i exil. Kollektiv identitet och världsbild bland rwandiska huturebeller i östra Kongo 5 Per Erik Ljung System och intuition. F J Billeskov Jansens Poetik 19 Björn Magnusson Staaf Spela hnefataf ensam 35 Per Nilsén Law, Clemency – and Privateering. Te Swedish Blockade of Norwegian Ports in 1814 49 Anders Persson Online schack och chatt interaktion. Spel och spelande i schack ansikte-mot-ansikte och online 65 Helena Sandberg Matmakt och matval. Vem bestämmer vad vi äter? 83 Andreas Westergren Heliga platser i förvandling. Religionsmöten i det senantika och nutida Syrien 95 Ola Wikander Don’t Push this Button. Phoenician Sarcophagi, ”Atomic Priesthoods” and Nuclear Waste 109 Louise Vinge Den skånska allmogen och det akademiska Lund 125 Vetenskapssocieteten i Lund Matrikel 135 Stadgar 152 Skriftförteckning 157 Artikelförfattare 163 Vetenskapssocieteten 2015 2.indd 3 2015-07-12 07:13 Vetenskapssocieteten 2015 2.indd 4 2015-07-12 07:13 Anna Hedlund Våld i exil Kollektiv identitet och världsbild bland rwandiska huturebeller i östra Kongo Den 6 april 1994 var Rwandas dåvarande president Juvénal Habyarimana på väg tillbaka till Kigali från en fredskonferens i Tanzania1. Strax innan landning sköts planet ner av en missil avfyrad av ännu oidentiferade gärningsmän. Alla passagerare ombord omkom, inklusive president Habyarimana. Några timmar senare inledde Interahamwe-rebeller och anhängare av hutumilitären Rwandan Armed Forces (FAR)2 systematiska massmord mot tutsibefolkningen. Massdö- dandet spred sig snabbt från huvudstaden Kigali till landsbygden. Flera tusen människor deltog i massakrerna. Tre månader senare hade mer än 800 000 tutsier och oppositionella hutuer dödats, de festa med machetes. Folkmordet, som ofta beskrivs som en av de mest brutala händelserna i modern tid, pågick i 100 dagar innan den nuvarande presidenten, Paul Kagame och Rwandan Patriotic Front (RPF) lyckades stoppa massdödandet.3 Medan folkmordet 1994 ofta beskrivs som en etnisk konfikt mellan två folkgrupper, hutuer och tutsier, har forskning i efterhand visat att folkmordet snarare var ett resultat av en hundraårig politisk och ekonomisk maktkamp mellan majoritetsgruppen hutu och minoritetsgruppen tutsi där identitet och grupptillhörighet snarare än etnicitet spelade en avgörande roll (Pottier 2005). Rwandas historia är väldokumenterad. Det fnns hundratals böcker och artiklar som hjälper oss att förstå de koloniala, postkoloniala, politiska, ekonomiska och sociokulturella omständigheterna som möjliggjorde folkmordet 1994 (t.ex. Prunier 1995; 2009, Lemarchand 2009, Human Rights Watch 1999). I forskning om Rwanda är det vida känt att både hutuer och tutsier har konstruerat sin egen uppfattning om sin historia. Historiskt sett har båda folkslagen varit utsatta för förtryck, marginalisering och utanförskap från poliska och ekonomiska sfärer. Båda hutuer och tutsier har genom historien konstruerat myter och defnitioner om varandra som Den Andre. I dag har mer än 20 år passerat sedan folkmordet. Flera tusen förövare har ställts inför rätta i traditionella 5 Vetenskapssocieteten 2015 2.indd 5 2015-07-12 07:13 anna hedlund bydomstolar (Gacaca courts) i Rwanda, och ett sjuttiotal av folkmordets mest centrala anstiftare har förhörts och ställts inför rätta i FN-tribunalen i Arusha i Tanzania (ICTR). Men det fnns en historia som behöver mer uppmärksam- het i forskning. Vad hände egentligen med de tiotusentals före detta FAR och Interahamwe-rebeller som fydde Rwanda efter folkmordet och som aldrig ställdes inför rätta i Arusha? I min forskning i socialantropologi har jag studerat motiv bakom våldshand- lingar från förövares perspektiv i konfiktsituationer. Jag har fokuserat på en rwandisk rebellrörelse aktiv i de konfiktdrabbade östra provinserna i grann- landet Demokratiska Republiken Kongo. Den här militära rörelsen opererar under namnet Te Democratic Forces for the Liberation of Rwanda (FDLR) och är en hutuextremistisk politisk-militär grupp vars ledare anses ha anknytning till planeringen och genomförandet av folkmordet 1994. I dag styr FDLR som en av Kongos största icke-statliga grupper4 med ca 2000–5000 väpnade kombattanter. Huturebellerna kontrollerar också en stor fyktingbefolkning av hutuer om ca 15 000 civila män, kvinnor, äldre och barn. Medan vissa fyktingar fydde folkmordet 1994 är majoriteten andra generationens fyktingar som växt upp i rebelläger under FDLRs kontroll, ingifta kvinnor eller barn som har kidnap- pats som barnsoldater. Det är med andra ord viktigt att poängtera att även om FDLR är en militär rörelse ansvarig för krigsbrott i både Rwanda och Kongo så är den samtidigt en sammansättning av fyktingar och individer som har få möjligheter att lämna rörelsen och som lever i en verklighet av militär disciplin, fångenskap och propaganda (som jag återkommer till senare). Huturebellerna kontrollerar stora geografska områden i Kongos regnsko- gar och berg. FDLR opererar från avlägsna militärposter och har spelat en betydande roll i konfikterna i Kongo, bland annat har de stridit med Kon- gos regeringsmilitär (FARDC) under första Kongokriget (1996–1998) för att senare skifta allianser och fendebilder. Rebellerna har stridit tillsammans med och mot ett dussintal kongolesiska grupper och är fortfarande en av de bidragande orsakerna till den utdragna konfikten och det oroliga säkerhets- läget i östra Kongo. I över tjugo år har anhängare till FDLR plundrat och bränt ner byar och tvingat tusentals människor på fykt, och de har utfört brutala systematiska attacker såsom våldtäkt, massvåldtäkt och massaker mot civila i Kongo.5 6 Vetenskapssocieteten 2015 2.indd 6 2015-07-12 07:13 våld i exil Syfte och disposition I den här artikeln ska jag försöka besvara några av följande frågor: Vad har den här gruppen för ideologi? Hur legitimerar och rättfärdigar de våld? Och vilken betydelse har det kollektiva minnet av folkmordet 1994 för gruppens fortsatta krigsföring i Kongo? Det fnns naturligtvis inga förklaringar som rättfärdigar det våld som rebellerna har utövat, verken i Rwanda eller i Kongo. Men för att få en förståelse för hur dessa individer resonerar och agerar i en konfiktsituation är det centralt att förstå den kollektiva världsbilden som formar värderingar, normer och tankemönster som på olika sätt kan hjälpa oss att förstå våldets bakomliggande orsaker. För att förstå kontexten krävs först en kort historisk genomgång. Efter det beskriver jag mitt fältarbete som jag genomförde i ett av FDLRs militärläger, beläget på en bergstopp i Kongos regnskog, fem dagars vandring från närmsta stad, Uvira, i södra Kivuprovinsen. Jag fokuserar sedan på hur de individer jag intervjuade – rebelledare, kombattanter, exilanhängare, fyktingar och sympatisörer till FDLR – pratade om folkmordet i Rwanda och den politiska konfikten därefter och vilka narrativ mina informanter använde för att rättfärdiga våld i Kongo. Ett viktigt begrepp för att förstå hur våld produceras och re-produceras i militär och social isolering och marginalisering från samhället är diaspora och exil. Diaspora är ett begrepp som kan hjälpa oss att förstå hur människor och grupper skapar gemenskaper och sammanhang utanför hemlandet. Diasporiska gemenskaper tenderar att förenas via territo- riell, etnisk, nationell, språklig, religiös eller kulturell samhörighet (Dahlstedt & Khayati 2013:83). Denna gemenskap tenderar att sudda ut eller överbrygga de gränser som nationer märker ut (Cohen 1997, citerat i Dahlstedt & Khayati 2013:83). Identitetsskapande i exil är som jag ska visa centralt för att förstå hur anhängare till FDLR konstruerar en världsbild som fortsätter att berättiga våld trots att mer än tjugo år har passerat sedan folkmordet 1994. Massfykt till Kongo Efter folkmordet 1994 fydde mer än två miljoner rwandiska fyktingar (majoriteten hutuer) över gränsen till östra Kongo (dåvarande Zaire) för att undvika hämndattacker från den nya tutsiregeringen.6 Bland de civila

Load more