<<

DUX

ESKOLA-HIZTEGIA

LATINA - EUSKARA - GAZTELANIA LATÍN - VASCO - CASTELLANO

1

ES PROPIEDAD JULIAN PEÑA PRIMERA EDICIÓN --

ISBN 978-84-697-1659-5

2

3

HIZTEGIAREN ERABILERA

Latin hitzak alfabeto ordenaren arabera agertzen dira. Hitz bakoitza euskaraz lehendabizi eta gero gaztelaniaz itzulita dago, bi itzulpenak barra bikoitzez ( // ) banatuta. Kategoria gramatikalak (maskulinoa, femeninoa, adizlaguna, izenordea...) adierazteko laburdurak erabili dira. Batzuetan gidoi batek latin hitzaren zati osatzaileak bereizten ditu. Noizbait, parentesien artean latin hitzaren etimologia adierazi da bere esanahia hobeto uler dadin.  ikurrak esapide edo hitzaren zentzu bereziren bat erakuts dezake. Hemen ere, bi itzulpen, euskaraz eta gaztelaniaz, ematen dira. > ikurrak ondoren agertzen den hitza ikustera deitzen du. Aditz bakoitzaren ondoko zenbakiak jokaera adierazten du. Aditz erregularren perfektua eta partizipioa ez dira adierazi. Latin aditzak euskaratzeko, era burutua eta laguntzailearen indikatiboko orainaldiko singularreko hirugarren pertsona erabili ditugu. Adibidez: laxo 1: zabaldu du, hedatu du; lasaitu du. Baina: ac-quiesco, quiēvi, quiētum 3: lasaitu da; per-crēb[r]esco, c[r]ēbui, - 3: zabaldu da, hedatu da. Kasu batzuetan, aditz bera bitara uler daiteke, iragangaitz nahiz iragankor gisa, bi laguntzailerekin adierazi duguna. Adibidez: con-verto, verti, versum 3: itzuli da-du; bihurtu da-du // volver(se), hacer volver; cambiar(se) en, convertir(se) en; traducir.

4

Jakina, latin aditza pasiboan edo forma bihurkarian agertzen bada, ikasleak aditz laguntzailea egokitu behar izango du. Hiztegi honen ezaugarri nagusia hau da, batxilergoko ikasleei zuzenduta dagoela, beren azterketak gainditu ondoren latinezko literaturan sakontzeko asmo gutxi dutenei. Hori dela eta, ahalik eta itzulpen ulergarrienak ematen saiatu gara. Latin hitz bakoitzetik bere zentzurik ohikoenak, bere oinarrizko esanahiak bilatu ditugu eta alde batera utzi hitzak testu literarioetan, metafora edo metonimiaren bidez, har zitzakeen adiera bitxiak. Ikasleak ez du eskura baliokide ederrak hautatzeko hainbat aukera, baizik eta hitzez hitzezko itzulpen zuzenak egiteko tresna segurua. Hitz arkaiko, tekniko, geografiako edo latin berantekorik ez dugu jaso. Hiztegi honetan 6.000 bat hitz agertzen dira. Beste hiztegi batzuekin alderatuta, norbaitek gutxi direla pentsa dezake, baina eskolako testuetan egindako maiztasun-kalkuluen arabera ehun hitz erabilienek testuen %50 osatzen dute; mila hitz erabilienek %80; eta beste 47.000 hitz, aldiz, %1 baino ez dira. Beraz, hiztegi honekin erraz itzul daitezke klasean lantzen diren egile klasikoen testu gehienak.

5

GUÍA DE USO DEL DICCIONARIO

Las palabras latinas aparecen en orden alfabético. Cada palabra está traducida al vasco y luego al castellano, ambas traducciones separadas por una doble barra (//). Hemos usado abreviaturas para indicar las categorías gramaticales: masculino, femenino, adverbio, pronombre, etc. A veces un guión separa las partes componentes de la palabra latina. En alguna ocasión, se ha indicado entre paréntesis la etimología de la palabra latina para ayudar a entender mejor su significado. El signo  señala una locución, modismo o un uso especial de la palabra. También aquí se ofrece una doble traducción. El signo > envía al usuario a mirar el significado de la palabra que aparece a continuación. El número que sigue a cada verbo indica la conjugación. No se indica el perfecto ni el participio en los verbos que los tienen regulares. Para la traducción de los verbos latinos al vasco hemos usado la forma perfecta y la tercera persona del singular del verbo auxiliar en presente de indicativo. Por ejemplo: laxo 1: zabaldu du, hedatu du; lasaitu du; askatu du; arindu du, mehetu du, gutxitu du. En cambio: ac-quiesco, quiēvi, quiētum 3: lasaitu da; per-crēb[r]esco, c[r]ēbui, - 3: zabaldu da, hedatu da. En algún caso, el mismo verbo admite construcción transitiva e intrasitiva, siendo las dos igualmente posibles, lo que se ha indicado con dos auxiliares. Por ejemplo: con-verto, verti, versum 3: itzuli da-du; bihurtu da-du // volver(se),

6 hacer volver; cambiar(se) en, convertir(se) en; traducir. Por supuesto, si el verbo latino aparece en voz pasiva o forma refleja, el alumno deberá emplear la forma verbal que corresponda en cada caso. Una característica esencial de este diccionario es que está dirigido a alumnos de bachillerato que no van a profundizar en la literatura clásica una vez superados sus exámenes. Por eso, hemos intentado que las traducciones sean lo más claras y sencillas posibles. De cada palabra latina, hemos buscado sus usos habituales, su significado básico, y dejado de lado los valores peculiares que dicha palabra pueda alcanzar en contextos literarios mediante metonimia o metáfora. No ofrecemos al alumno variadas posibilidades de elección entre cultos sinónimos, sino un instrumento seguro para una traducción literal. No aparecen palabras arcaicas, técnicas, geográficas, ni de la baja latinidad. En este diccionario se recogen unas 6.000 palabras. Pueden parecer pocas comparadas con lo que ofrecen otros diccionarios, pero según los cálculos de frecuencia realizados en textos escolares resulta que un centenar de palabras alcanza el 50% de frecuencia del vocabulario total; con un millar de términos se llega al 80% y 47.000 palabras no representan sino el 1% de frecuencia de la totalidad del vocabulario empleado en dichos textos. Por tanto, este diccionario permite traducir de modo fácil la mayoría de los textos de los autores clásicos que se ven en clase.

7

LABURDURA-ZERRENDA // LISTA DE ABREVIATURAS

EUSKARA CASTELLANO ab. ablatibo ablativo ac. akusatibo acusativo act. aktibo activa adj. adjektibo adjetivo adlg. adizlagun, adberbio adverbio adv. adizlagun, adberbio adverbio ak. akusatibo acusativo akt. aktibo activo bihurk. bihurkari reflexivo bok. bokatibo vocativo conj. juntagailu conjunción dat. datibo dativo def. defektibo defectivo dekl. ez. deklinaezin indeclinable demostr. erakusle demostrativo enklitiko enklitiko enclítico erak. erakusle demostrativo erlat. erlatibo relativo excl. harridurazko exclamativo f femenino femenino gald. galdetzaile interrogativo gen. genitibo genitivo gralte. gehienetan generalmente harrid. harridurazko exclamativo indef. zehaztugabe indefinido inperat. inperatibo imperativo inperts. inpertsonal impersonal interj. interjekzio interjección interr. galdetzaile interrogativo interr. indir. zehar-galdera interrogativa indirecta interr. dir. galdera zuzen interrogativa directa intr. iragangaitz intransitivo izord. izenorde pronombre junt. juntagailu conjunción konp. konparatibo comparativo m maskulino masculino

8 n neutro neutro nom. nominatibo nominativo pas. pasibo pasiva perf. burutu, perfektu perfecto pers. pertsona persona perts. pertsona persona pl. plural plural pp. participium perfectum, participio perfecto partizipio perfektu prep. preposizio preposición pres. praesens, orainaldi presente p. pres. participium praesens, participio presente orainaldiko partizipio pron. izenorde pronombre relat. erlatibo relativo refl. bihurkari Reflexivo sasiprep. sasipreposizio Seudopreposición seudoprep. sasipreposizio Seudopreposición sg. singular Singular superl. superlatibo Superlativo v. aditz Verbo zehaztug. zehaztugabe Indefinido

9

10

A

ab-est... > absum.

ab-hinc: duela (denborazko ak. edo

ab.ekin) // hace (con ab. o ac. de tiem-

po);

 abhinc annos decem: duela hamar A urte // hace diez años. ab-horreo, ui 2: -tik urrundu da ā, ab, abs: prep. ab., funtsezko zentzua higuinez, nazka izan dio, gorroto izan banatzea, urruntzea da: -tik, -(en)gan- dio; -ekin ez da bat etorri, -en aurka dik. Bereizketa, kentze edo gabezia egon // apartarse con horror de, sentir adierazten duten aditz, adjektibo edo aversión hacia; ser incompatible con, izenekin erabil daiteke. Jatorria, ser contradictorio con. abiapuntu, urruntasun, bitartea adieraz ab-icio, iēci, iectum > abiicio. ditzake. Esaldi pasiboetan nondik datorren ekintza edo subjektu agentea ab-igo, ēgi, actum 3 (ab, ago): adieraz dezake // prep. de ab., su kanporatu du, urrundu du // echar fuera, significado fundamental es de separa- expulsar. ción o alejamiento: de, desde. Se usa abii, perf. > abeo. con cualquier verbo, adjetivo o nombre āb-iicio, iēci, iectum 3 (ab, iacio): urrun que indique separación, ausencia, jaurti du, bota du // echar lejos, tirar. privación. Puede indicar origen, proce- āb-iūro 1: zin eginez ukatu du // negar dencia, punto de partida, distancia. En con juramento. oraciones pasivas puede indicar el ablātus, a, um, pp. > aufero. origen de la acción o complemento agente: por. ab-luo, lui, lūtum 3: garbitu du, araztu du // lavar, borrar, purificar. ab-dico 1: abdikatu du, (kargu bati) uko egin dio // abdicar, renunciar. ab-nuo, nui, - [abnuitūrus] 3: buruaz ezetz esan du, buruaz ukatu du // negar ab-do, didi, ditum 3: ezkutatu du, gorde con un movimiento de cabeza. du // ocultar, esconder. ab-oleo, ēvi, itum 2: suntsitu du, ab-dūco, duxi, ductum 3: berarekin ezereztu du; ezeztatu du // destruir, eraman du, kendu du, baztertu du, aniquilar; abolir. urrundu du; bereizi du // llevarse, quitar, retirar, apartar; separar. ab-olesco, ēvi, - 3: desagertu da // extinguirse. ab-eo, ii, itum 4: joan da, alde egin du, urrundu da // irse, alejarse. abolēvi, perf. > aboleo eta abolesco. ab-eram, ab-ero... > absum. aborīgines, um m pl.: aborigenak (toki bateko lehen biztanleak); Italiako lehen ab-erro 1: desbideratu da, -tik urrundu biztanleak // aborígenes (primeros habi- eta nora gabe ibili da; (atsekabeak une tantes de un país); primeros habitantes batez) burutik kendu ditu // extraviarse, de Italia. apartarse; andar perdido y lejos de; distraerse (de las penas).

11

A ab-rādo, rāsi, rāsum 3: karrakatu du, ab-sonus, a, um: (soinu) latz, erauzi du; (ilea) arradatu du, bizarra harmoniagabe; bat ez datorren // diso- egin du; ebatsi du // raer, raspar; rapar; nante; discordante. hurtar. abs-terreo, ui, itum 2: beldurtuz ab-ripio, ripui, reptum 3 (ab, rapio): urrutiratu du, uxatu du // espantar, ahu- erauzi du, (indarrrez) kendu du // arran- yentar. car, arrebatar; abs-tineo, tinui, tentum 2 (abs, teneo):  se abripit: itzurtzen da // se escapa. -tik urrundu du, -tik urrun mantendu du; ab-rogo 1: baliogabetu du; kendu dio // -i uko egin dio, -i utzi dio // apartar, anular; quitar. mantener alejado; abstenerse de. ab-rumpo, rūpi, ruptum 3: urratu du; abstiti > absisto. (indarrez, bat-batean) eten du; hautsi du ab-straho, traxi, tractum 3: urrundu // separar violentamente; interrumpir du, banandu du; (indarrez) eraman du // bruscamente; quebrantar. apartar, separar, arrancar. abs > a, ab, abs. abstuli, perf. > aufero. abs-cēdo, cessi, cessum 3: alde egin du, ab-sum, ā-fui, - [āfutūrus]: -tik urrun urrundu da // irse, alejarse. egon; ez egon; (-ik) gabe egon; falta abscīdi, perf. > abscīdo. izan da, huts egin dio; -tik desberdina abscidi, perf. > abscindo. da // estar alejado, distar; estar ausente; estar libre de; faltar; ser diferente de. abs-cīdo, cīdi, cīsum 3 (abs, caedo): ebaki du, moztu du, banandu du; kendu ab-surdus, a, um: soinugaitz, diso- du // cortar, separar; quitar. nante; desegoki, bat ez datorren; zentzugabe; ezgai // disonante, discor- ab-scindo, scidi, scissum 3: urratu du, dante; absurdo, disparatado; inepto. erauzi du // desgarrar, arrancar. abundo 1: ugari izan da; gainezka egin abscissus, a, um, pp. > abscindo. du // abundar; desbordarse. abscīsus, a, um, pp. > abscīdo ab-ūtor, ūsus sum 3: gaizki erabili du; malkartsu, latz; zakar // abrupto; intra- xahutu du // abusar; consumir. table. ac > atque. ab-sens, ntis, p. pres. > absum (bertan, tokian, gure artean) ez dagoen ac-cēdo, cessi, cessum 3 (ad, cedo): -ra // ausente. hurbildu da, inguratu zaio, -ra iritsi da; erantsi zaio; -ekin bat egin du // ab-sisto, stiti, - 3: -tik urrundu da, acercarse a, llegar a; añadirse a; adhe- aldendu da; -z etsi du // alejarse de, rirse a. retirarse de; desistir de. ac-cendo, cendi, censum 3: piztu du, ab-solvo, solvi, solūtum 3: askatu du; irazeki du // encender. absolbitu du, errugabetu du; bukatu du // soltar, librar, absolver; acabar. accēpi, perf. > accipio. acceptus, a, um, pp. > accipio atsegin, ondo ikusi(a) // grato, bien visto.

12

A accessi, perf. > accedo. acerbus, a, um: garratz, mingots // accessus, a, um, pp. > accedo. áspero, amargo. accessus, ūs m: iriste, etorrera; sarbide, acervus, i m: pilo, pila, mordo // sarrera // llegada; acceso, entrada. montón, cúmulo. ac-cido, cidi, - 3 (ad, cado): (-en acētum, i n: ozpin // vinagre. ondoan, -n, -en aldera, -en gainera) acidus, a, um: garratz, samin; erori da; (-en belarrietara) iritsi da; gogaikarri; mingarri // ácido, agrio; gertatu zaio-da (gehienetan zerbait molesto; mordaz. desatsegin) // caer (cerca, en, hacia, so- aciēs, ēi f: (arma baten) aho, punta; (adi- bre); llegar (a los oídos de); suceder menaren edo begiradaren) zorroztasun; (gralte. algo malo). (borrokarako) formazio, (borrokarako) ac-cingo, cinxi, cinctum 3: gerrian lotu lerro; borrokarako ilaretan eratutako du; (pas. eta bihurk.) gerrikatu da, -z armada; borroka, gudu-zelai // filo, hornitu da, prestatu da // ceñir; (pas. eta punta (de un arma); agudeza (de la refl.) ceñirse, proveerse de, disponerse mente, de la vista); formación (de para. combate); línea (de combate); tropa ac-cipio, cēpi, ceptum 3 (ad, capio): formada en orden de batalla; batalla, hartu du, jaso du; hauteman du, entzun campo de batalla; du // recibir; tomar; percibir, oír; aco-  in acie: borrokan, lerroan, soldadu- ger. tzan // en combate, en la línea de com- ac-clāmo 1: kontrako oihuak egin ditu, bate, en el servicio militar; aldeko oihuak egin ditu, txalokatu du,  aciem instruere: (borrokarako) lerro- oihuka erantzun du; aldarrikatu du // ak eratu ditu // formar filas (en orden de gritar en contra, aclamar, responder por combate); aclamación; proclamar.  prima acies: lehen lerro, fronte // pri- mera línea, frente. ac-curro, [cu]curri, cursum 3: lasterka joan da // acudir corriendo. ac-quiesco, quiēvi, quiētum 3: atseden hartu du; lo egin du; lasaitu da; atsegin accūsātio, ōnis f: salaketa, akusazio // hartu du; baietsi du, onetsi du, bat etorri acusación. da // descansar; dormir; morir; hallar ac-cūso 1 (ad, causa): salatu du // consuelo en, complacerse en; asentir. acusar. ac-quiro, quīsīvi, quīsītum 3 (ad, ācer, ācris, ācre: zorrotz (arma zorrotza, quaero): eskuratu, lortu, bereganatu du, begirada zorrotza, adimen zorrotza, neureganatu dut (eta antzekoak) // ad- jarrera zorrotza, ke begietan zorrotza...) quirir, obtener. // agudo, afilado, cortante, acre. ācris > acer. acerbē: garrazki, gogor, saminki // ācriter: zorrotz, zorrozki // agudamente, amargamente, duramente, penosamente. penetrantemente, severamente. acerbitās, ātis f: garraztasun, mingos- actio, ōnis f: ekintza, egintza, jarduera, tasun; laztasun; ezbehar // amargura, egite; hizlariaren jokaera (hitzaldia amargor; acritud, aspereza; desgracia. ematean; jarrera, keinua eta ahotsa har-

13

A

tzen ditu); auzitegiko ekintza, prozesu, ad-eō: adlg. hainbesteraino, hainbeste, akzio, eskari; magistratuen ekintza, hain; arte; are gehiago; edo hobeto esan proposamen, mozio // acción, actividad; // adv. hasta tal punto, tanto, tan; hasta acción del orador (al pronunciar el que; aún más; o mejor; discurso, incluye actitud, gesto, voz);  adeo ut: hainbeste... non, hain... non acción ante los tribunales, proceso, // tanto que, tan... que; acción judicial; actividad de los magis-  adeo usque dum: arte // hasta que. trados, proposición, moción. ad-eo, ii, itum 4: hara joan da, hurbildu actuārius, a, um: eramanerraz // fácil da, -gana jo du, bisita egin dio // ir de llevar; hacia, acercarse a, ir a ver.  navis actuaria: ontzi arin // nave adeptus, a, um, pp. > adipiscor. ligera. ad-eram, ad-ero, ad-est... > adsum. actus, a, um, pp. > ago. adf... > aff... acta, ōrum n pl: egintzak, egitandiak; arautegi; agiriak // actos, hazañas; orde- adfui, perf. > adsum. nanzas; actas. adg... > agg... actus, ūs m: mugimendu, higidura; ad-haereo, haesi, haesum 2: -i atxikita keinu; egintza, ekintza, jarduera; eki- egon, -i josita egon, -i lotuta egon, -en taldi // movimiento, impulso; ademán; ondokoa izan da // estar adherido a, acto, acción, actividad. estar unido a, ser vecino de. acuo, ui, ūtum 3: zorroztu du; akuilatu ad-hibeo, bui, bitum 2 (ad, habeo): du // afilar, aguzar; estimular. erantsi dio, -en gainean, -en ondoan acūtē: zorrozki, zolitasunez // aguda- ezarri du; erabili du; eman du; mente. etorriarazi du // aplicar a, poner junto a, añadir; emplear; proporcionar; hacer acūtus, a, um, pp. > acuo venir; zorrotz, ahodun, puntadun // agudo, afi-  sic se adhibet: horrela jokatzen du // lado. así se porta. ad: prep. ak. -ra, -rantz, -(en)gana, 1: (hitz suharrez) adoretu -(en)ganantz; -en ondora, aldera; arte, ad-hortor du, bultzatu du, akuilatu du // exhortar, -raino, -(en)ganaino; -tzera, -tzeko, animar. -rako; -en etxean, -enean // prep. de ac. a, hacia; junto a; hasta; para; en casa de. ad-hūc: adlg. orain arte, oraindik; adactus, a, um, pp. > adigo. honaino // adv. hasta ahora, todavía; hasta aquí. ad-do, didi, ditum 3: erantsi du, gehitu , iēci, iectum > adiicio. du, ezarri du // añadir, aplicar. ad-icio , ēgi, actum 3 (ad, ago): -ra ad-dūco, duxi, ductum 3: eraman du, ad-igo eraman du, -ra bultzatu du; -ra behartu gidatu du // llevar, conducir; inducir. du // llevar a, empujar a; obligar a. adēgi, perf. > adigo. adii, perf. > adeo, adii, aditum. adēmi, perf. > adimo. ademptus, a, um, pp. > adimo.

14

A

ād-iicio, iēci, iectum 3 (ad, iacio): jaurti  equo admisso: lauhazka bizian // a du, bota du; erantsi dio // lanzar, echar; galope tendido. añadir. ad-modum: adlg. oso, asko, erabat // ad-imo, ēmi, emptum 3 (ad, emo): adv. muy, mucho, del todo. kendu du // quitar. ad-moneo, monui, monitum 2: ad-ipiscor, eptus sum 3: lortu du, ohartarazi du, adierazi du; gogorarazi erdietsi du // conseguir, obtener. du // advertir, avisar; recordar, hacer aditus, a, um, pp. > adeo, adii, aditum. recordar. aditus, ūs m: sarbide, sarrera; hurbiltze; ad-moveo, mōvi, mōtum 2: -rantz aukera // acceso, entrada; aproximación; mugitu du, hurbildu du, ezarri dio // posibilidad. mover hacia, acercar, aplicar. ād-iūdico 1: esleitu dio // adjudicar. adn... > ann... ād-iungo, iunxi, iunctum 3: lotu du, ad-oleo, olui, - 2: lurrundu du; (jainko- elkartu du, uztartu du; erantsi du // atar, entzat eskaintza) erre du; (sakrifizioak juntar, uncir; agregar; asociar. eskaintzeko lekua) kez estali du; erre du; piztu du // convertir en vapor; ād-iuvo, iūvi, iūtum 1: lagundu dio; quemar (las ofrendas para los dioses); lagungarri izan da // ayudar; contribuir, cubrir de humo (el lugar del sacrificio); ser útil. quemar; encender. adl... > all... ad-olesco, olēvi, ultum 3: hazi da, administrātio, ōnis f: administratze, handitu da; garatu da; sendotu da // administrazio, zuzentze, gobernu // ad- crecer, desarrollarse, robustecerse. ministración, dirección. ad-orior, ortus sum 4: eraso dio, ad-ministro 1: administratu du, -z oldartu zaio; -i ekin dio; ahalegindu da; arduratu da, kudeatu du; zuzendu du; -engana hurreratu da // acometer, atacar, (kargu bat) betu du, (kargu batean) aritu asaltar; emprender; intentar; abordar a. da; (agindua, egitekoa) betu du // ad-ōro 1: otoitz egin du; gurtu du // administrar, ocuparse de; dirigir; suplicar (a un dios), adorar. desempeñar; ejecutar. adortus, a, um, pp. > adorior. admīrābilis, e: miresgarri, miragarri // admirable, maravilloso. adp... > app... admīrātio, ōnis f: mirespen // admi- adr... > arr... ración. ads... > ass... ad-mīror 1: miretsi du, -z miretsi da, adsc... > asc... miretsirik gelditu da // admirar, admi- adsp... > asp... rarse de. adst... > ast... ad-mitto, mīsi, missum 3: -ra bidali du; ad-sum, ad-fui, -: aurrean, bertan egon, harrera eman dio, audientzia eman dio; hurbil egon; agertu da, azaldu da; onartu du; (gaztakeria) egin du // lanzar lagundu dio; aldekoa izan da // estar hacia; admitir, dar audiencia; aceptar, permitir; cometer (un crimen);

15

A

presente, estar cerca; presentarse, ad-vesperascit, rāvit 1 (inperts.): comparecer; asistir; ser propicio. iluntzen ari da, gautu da // anochece. adt... > att... ad-vocātio, ōnis f: (legelari baten) adūlātor, ōris m: losintxari, lausengari laguntza, aholku // asistencia, consulta // adulador. (de un abogado). adulescens, ntis m eta f: nerabe, gazte ad-voco 1: deitu dio-du, dei egin dio // (17 urtetik 30era) // adolescente, joven llamar, convocar. (de 17 a 30 años). adytum, i n: santutegi, tenpluko alderik adulescentia, ae f: nerabezaro; gordeena // sagrario, la parte más reser- nerabetasun; gaztaro; gaztetasun; vada del templo. gazte(ak) // adolescencia, juventud. aedēs edo aedis, is f: tenplu // templo. adūlor 1: losintxatu du, lausengatu du, aedēs, aedium f pl.: etxe (handi eta balakatu du, laztandu du // adular, hala- dotore) // casa, mansión. gar; acariciar. aedificium, ii n: eraikin // edificio. adultus, a, um, pp. > adolesco aedifico 1 (aedes, facio): eraiki du // heldu, hazi(a) // adulto, crecido. edificar. ad-ūro, ussi, ustum 3: gaingiroki erre aedīlis, is m (aedes): edil, udalaren du, garreztatu du // chamuscar, tostar. administrazioa bere ardurapean zuen ad-venio, vēni, ventum 4: iritsi da, magistratu // edil, magistrado que cui- heldu da // llegar. daba de la administración municipal. advento 1: hurbildu da // acercarse a. aeger, gra, grum: gaixo, eri; mingarri, adventus, a, um, pp. > advenio. atsekabetsu // enfermo, doliente; dolo- adventus, ūs m: etorrera // venida, roso, penoso. llegada. aegrē: ozta-ozta, nekez; gogoz kontra, adversus edo adversum: prep. ak. gaitziturik // penosamente, a duras -en aurka, -en kontra, -en aurrean; penas, difícilmente, con desagrado. -rako, -(en)ganako, -i dagokionez; adlg. aegritūdo, inis f: gaixotasun; alditxar, aurka, bidera // prep. de ac. contra, ondoez; atsekabe // enfermedad, indis- frente a; delante de; para con, con posición; pesar. relación a; adv. enfrente, al encuentro. aegrōto 1: gaixorik egon // estar enfer- adversus, a, um, pp. > adverto mo. aurrez aurreko, parez pareko; aurkako, aegrōtus, a, um: gaixo, eri // enfermo. kontrako // opuesto, puesto enfrente; aemulātio, ōnis f: lehia, norgehiagoka; desfavorable. berdindu nahi(a) // emulación, riva- ad-verto, verti, versum 3: -ra zuzendu lidad. du, -ra itzuli du; -i kasu egin dio, -i aemulus, a, um: imitatzaile, lehiakide, gogo eman dio, nabaritu du, ohartu da // aurkari // émulo, rival, competidor. dirigir a, volver hacia; prestar atención a, dirigir (su mente), advertir; aēneus, a, um: kobrezko; brontzezko //  animum adverto > animadverto. de cobre; de bronce.

16

A aequābilis, e: berdin, berdindu(a),  navis aerata: brontzezko muturra zuzen; betiberdin, aldaketarik gabe(ko) duen ontzi // nave con espolón de // igual, igualado, equitativo; constante, bronce. uniforme. aereus, a, um: brontzezko, brontzedun, aequābiliter: era berean, berdin, brontzeztatu(a) // de bronce, adornado zuzenki // con igualdad, equitativamen- con bronce. te. aes, aeris n: kobre; brontze; as aequālis, e: berdin; adin bereko, (txanpon); diru; soldata // cobre; garaikide; kide, antzeko; konstante, bronce; as (moneda); dinero; sueldo; aldatugabe, beti-bateko, era bereko; lau  aes alienum: zorrak // deudas. // igual; de la misma edad, contemporá- aestās, ātis f: uda; udaldi // verano. neo; constante, uniforme, parejo; llano. aestimo 1: balioztatu du, balioa finkatu aequē: halaber, era berean, berdin; dio; aintzat hartu du, estimatu du; uste zuzen // igualmente, del mismo modo; izan du // estimar, valorar, apreciar; equitativamente; considerar.  aeque ac, aeque atque: bezala // lo aestīvus, a, um: udako, udaldiko // mismo que. estival, veraniego, de verano. aequitās, ātis f: berdintasun; oreka, aestīva, ōrum n pl.: udako kanpa- alderdikeriarik ez(a); zuzentasun, gogo- mentu // campamento de verano. berdintasun // igualdad, ecuanimidad, aestuārium, ii n: estuario, padura, equidad. urmael // estuario, marisma, laguna. aequo 1: berdindu du // igualar, allanar. aestuo 1: garretan egon; bero-bero egon, aequor, oris n: zabaldi, ordoki; (itsa- sutan egon, irrikaz egon; asaldatu da, soaren azal laua) itsaso // llanura; aztoratu da; irakin du // alzarse en (superficie plana del) mar. llamas; estar ardiente; agitarse, hervir. aequus, a, um: lau; berdin, berdin- aestus, ūs m: bero handi, galda; du(a); aldeko, egoki; zuzen, bidezko; uhinaldi, itsaski; irrika, kar // ardor; bare, neurritsu // llano; igual, igualado; oleaje, marejada; apasionamiento. favorable, oportuno; justo, equitativo; aetās, ātis f: adin; bizitza, bizialdi; aro, sereno, moderado. garai, gizaldi // edad; vida; tiempo, épo- aequum, i n: ordoki; zuzena // ca, generación; llanura; lo justo.  aetatem agere: bizitza igaro du // āēr, āeris [ak. āera] m: aire // aire. pasar la vida. aerārius, a, um: brontzezko; kobrezko; aeternitās, ātis f: betikotasun // diruari dagokion, diru- // de bronce; de eternidad. cobre; relativo al dinero. aeternus, a, um: betiereko, betiko // aerārium, ii n: herri-altxor // erario, eterno. tesoro público. aethēr, eris [ak. -era] m: zeru, atmos- aerātus, a, um: brontzeztatu(a) // fera, eter, aire // cielo, atmósfera, éter, cubierto de bronce; aire.

17

A aevum, i n: betikotasun, denbora af-firmo 1: ziurtatu du, finkatu du, amaigabe; bizialdi, adin; aro, garai // baieztatu du // confirmar, afianzar, afir- eternidad; tiempo ilimitado; tiempo de mar. vida, edad; época. af-fligo, flixi, flictum 3: -en kontra affātus, a, um, pp. > affor. txikitu du, -en aurka bota du; erorarazi affēci, perf. > afficio. du, hondatu du; atsekabetu du // estrellar, lanzar contra; derribar, abatir; affectus, a, um, pp. > afficio afligir. prestatu(a); gaixotu(a), ahuldu(a), hondatu(a); ia bukatu(a); (ab.ekin) -dun, af-flo 1: -ra putz egin du, putz egin dio; -tu(a), -k jota(ko) // dispuesto, prepa- jariatu; goiargitu du // soplar hacia, rado; enfermo, debilitado, arruinado; soplar sobre; exhalar; inspirar. casi acabado; (con ab.) dotado de, af-fluo, fluxi, fluxum 3: -ra isuri da; afectado por; ugari etorri dira; ugari izan ditu // afluir,  affectus praemio, senectute...: fluir hacia; abundar en. saritu(a), zahartu(a)... // premiado, enve- af-for, ātus sum (def.) 1: hitz egin dio, jecido... esan du // hablar, dirigir la palabra, de- affectus, ūs m: jaidura, gogo-aldarte; cir. nahitasun, grina // inclinación, estado de affui, perf. > adsum, adfui. ánimo; afecto, pasión. āfui, perf. > absum, abfui. af-fero, at-tuli, al-lātum 3: eraman du, agellus, i m: alortxo, landatxo, sorotxo ekarri du; -en berri eman edo ekarri du; // campo pequeño. (aitzakia, arrazoia ekarri du) argudiatu du, arrazoitu du // llevar, traer, aportar, ager, agri m: alor, landa, soro; lurralde // producir; (llevar una noticia) anunciar; campo; territorio. (aportar un pretexto) alegar; ag-ger, eris m: lubeta, mota guztietako  se affert: -ra doa // se traslada da. gai edo hondarrez egindako meta, af-ficio, fēci, fectum 3 (ad, facio): lurrezko hesi, lurrezko goragune, ezponda // montón de materiales de erasan dio, eragin dio, halako egoera cualquier clase; tierra levantada para batean (ona nahiz txarra) jarri du, atrincheramientos, terraplén; dique, cal- hunkitu du; ahuldu du, -z hornitu du // zada. afectar, poner en un estado deter- minado, afligir; debilitar; proveer, dotar ag-gredior, gressus sum 3 (ad, gra- de; dior): -ra joan da, -(en)gana joan da,  praemiis, poenā, laetitiā, exilio, hurbildu da; limurtzen saiatu da; eraso vulnere... afficere: saritu, zigortu, poztu, dio; ekin dio // ir hacia, acercarse; herbesteratu, zauritu du... // premiar, tantear, intentar convencer; atacar; em- castigar, alegrar, exiliar, herir... prender. af-fīnis, e: mugakide; gaizkide; (ezkon- ag-grego 1 (ad, grex): gehitu du, tzazko) ahaide // limítrofe; cómplice; erantsi du, gaineratu du; batu du // pariente (por afinidad). añadir, agregar. aggressus, a, um, pp. > aggredior.

18

A agilis, e: gidaerraz; arin, bizkor // fácil agri-cola, ae m: nekazari, laborari // de conducir; ágil, ligero, veloz, activo. agricultor, labrador. agito 1: gidatu du, aurrera eraman du, āio, ais, ait (def.): baietz dio; diot, diozu, mugitu du, mugiarazi du; astindu du, dio // dice que sí; digo, dices, dice. inarrosi du, eragin dio, erabili du, hara- āla, ae f: hego, hegal // ala. hona mugitu du, hara-hona eraman du; alacer, cris, cre: alai, zoli // alegre, vivo, aztoratu du, akuilatu du; jazarri du, brioso. oinazetu du; -n jardun du, egin du, ospatu du; eztabaidatu du; gogoan alacritās, ātis f: bizitasun, zolitasun, erabili du; (denbora, bizitza) igaro du; alaitasun // viveza, alegría. jokatu du, portatu da // conducir, albus, a, um: zuri (hits) // blanco (mate). empujar hacia delante, mover, poner en ālea, ae f: dado-joko, zorizko joko; zori, movimiento; agitar, remover, mover de zorte, arrisku, ezbai // juego de dados, un lado a otro, llevar de un lado a otro; juego de azar; suerte, riesgo, incerti- excitar; perseguir, atormentar; ejercer, dumbre. efectuar, celebrar; discutir; agitar en la āles, itis m eta f: hegodun; hegazti // mente, mover en el ánimo; pasar (el alado; ave. tiempo, la vida); portarse, comportarse. algeo, alsi, - 2: hotzak egon // sentir frío. agmen, inis n (ago): zutabe, gudaroste , a, um: besteren, -ena ez den; (ibileran); abiada, ibilera; saldo, samal- aliēnus da, aldra, artalde // ejército en marcha, arrotz; aurkako, aldeko ez den // ajeno; columna; marcha, curso; multitud, extraño, extranjero; desfavorable; bandada, rebaño;  aes alienum: zorrak // deudas.  primum agmen: aurrealde, abangoar- aliquandō: adlg. noizean behin, dia // vanguardia; noizbait, batzuetan // adv. alguna vez, a  novissimum agmen: atzealde // reta- veces. guardia. aliquantus, a, um: nahiko handi; ag-nosco, ag-nōvi, ag-nitum 3: ezagutu nahiko // bastante grande; bastante. du // reconocer. ali-quis edo -qui, -qua, -quid edo agnus, i m: arkume, bildots // cordero. -quod: adj. eta izord. zehaztug. norbait, zerbait, -en bat, baten bat, nor edo nor, ago, ēgi, actum 3: (aberea edo gizakia) zer edo zer, batzuk, zenbait, inor, ezer // eraman du, gidatu du, (afera, kontu bat) adj. y pron. indef. alguno, alguien, eraman du, (denbora, bizitza) eraman algún, algo. du; jokatu du; aritu da // llevar, con- ducir (un animal o a una persona), aliquot dekl. ez.: batzuk, zenbait // llevar (un asunto, negocio, tipo de algunos. vida); actuar; tratar; portarse. aliter: adlg. bestela // adv. de otro modo; agrestis, e: landako, landa-; nekazari;  aliter ac, atque, et edo quam: ... ez basati, landugabe // campestre; campe- bezala // de otro modo que. sino; agreste, inculto. ālitis, gen. > ales. agri, gen. > ager.

19

A alius, a, ud: beste, desberdin, bestelako  alter...alter: bata... bestea // el uno... // otro, distinto; el otro;  alius atque, ac, praeter, quam, et: -z  alter alterius indicium reprehendit: bestelako, ez bezalako // otro que, dis- batak bestearen epaia gaitzesten du // el tinto de; uno censura el juicio del otro.  alius... alius: bat... beste bat // uno... altercor 1: ika-mika ibili dira, eztabai- otro; datu dute // reñir, discutir.  alii alia dicunt: batzuek esaten dute altitūdo, inis f: garaiera, altuera; gauza bat, beste batzuek beste bat // sakontasun; sakonera // altura, altitud; unos dicen una cosa, otros otra. profundidad. allātus, a, um, pp. > affero. altus, a, um, pp. > alo. al-levo 1: jaso du; arindu du, leundu du altus, a, um: garai, altu; sakon // alto; // levantar; aliviar, consolar, aligerar, profundo. mitigar. alui, perf. > alo. al-licio, lexi, lectum 3 (ad, lacio): alveus, i m: barrunbe, sabel; azpil, aska; erakarri du, limurtu du, bereganatu du, ontzi-krosko, txalupa; ibai-hondo, neureganatu dut (eta antzekoak) // atra- uberka; bainuontzi; erlauntz // cavidad; er, seducir, ganarse. cubeta, artesa; casco de un barco, al-līdo, līsi, līsum 3 (ad, laedo): -en barquilla; lecho de un río; bañera; aurka jo du, -en aurka txikitu du; (pas.) colmena. kalte handia jaso du // chocar contra, alvus, i m: sabel, erraiak; erlauntz; ontzi estrellar contra; (pas.) sufrir un gran -krosko // vientre, entrañas; colmena; daño. casco de un barco. al-loquor, locūtus sum 3: -i hitz egin amābilis, e: maitagarri, atsegin // ama- dio // hablar a, dirigir la palabra a. ble, agradabe. al-lūdo, lūsi, lūsum 3: (-ekin) txantxetan amans, ntis, p. pres. > amo aritu da, (-ekin) jolastu da; zeharka maitatzaile, -en zale; maitale; txeratsu // aipatu du // bromear (con), juguetear que ama, amante; afectuoso. (con); aludir. amanter: maiteki, txeraz // con amor, al-luo, lui, - 3: bainatu du, busti du // afectuosamente. bañar. amāritūdo, inis f: mingostasun, samin- alo, alui, altum edo alitum 3: elikatu du, tasun, mikaztasun // amargor, amargura. hazi du // alimentar, criar. amāror, ōris m > amaritudo. alsi, perf. > algeo. amārus, a, um: mingots, mikatz // altē: goian, gora, goitik; sakonki; amargo. urrundik // en alto, a lo alto, de lo alto; profundamente; de lejos. amb-āges, um f pl.: itzulinguruak, in- gurumariak // rodeos, circunlocuciones, alter, era, erum: (bietako) bata, bestea; ambages. bigarrena // (de dos) el uno, el otro; el segundo;

20

A ambio, ii edo īvi, ītum 4 (amb, eo): -en amixi, pp. > amicio. inguruan ibili da; inguratu du; -en amnis, is m: ibai // río. atzetik ibili da (zerbaiten eske), gorte amo 1: maite izan du, maitatu du; egin dio, lausengatu du (onuren bat gogoko izan du // amar; gustar. lortzeko) // andar alrededor; rodear; so- licitar, cortejar, asediar con peticiones. amoenus, a, um: atsegin, atsegingarri // ameno, delicioso, agradable. ambitiōsus, a, um: handinahi, goranahi; azpikari; ohore-gose, ospe- amor, ōris m: maitasun, amodio // amor. gose, karguen egarri // ambicioso; ā-moveo, mōvi, mōtum 2: urrundu du, intrigante; ávido de honores, de cargos, baztertu du; erbesteratu du; kargutik de popularidad. kendu du; lapurtu du // alejar, apartar; ambītus, a, um, pp. > ambio. desterrar; destituir; robar. ambitus, ūs m: higidura biribil, inguru, am-plector, plexus sum 3: inguratu du; inguraketa, itzulinguru; boto-eroskeria besarkatu du; (barnean) hartu du, onartu // movimiento circular, contorno, rodeo; du; -ra eman da, -ra zaletu da; balakatu cohecho electoral. du // rodear; abrazar; abarcar, acoger, aceptar; entregarse a, aficionarse a; ambō, ae, ō: biak, biak batera // ambos, halagar. los dos juntos. amplexus, a, um, pp. > amplector. ambulo 1: paseatu da // pasear. amplexus, ūs m: besarkada // abrazo. āmens, ntis: ero, zoro, burugabe // loco, insensato. amplius (konp. > amplē): gehiago, baino gehiago; gainera // más, más que, āmentia, ae f: erokeria, zorakeria // más de; además. locura. amplus, a, um: zabal, handi, nasai; amīcē: adiskidetasunez // amistosa- ospetsu, hotsandiko, bikain, garrantzitsu mente. // amplio, espacioso; magnífico, noble, amicio, icui edo ixi, ictum 3 (amb, importante. iacio): bildu du, estali du, jantzi du // am-puto 1: ebaki du; kimatu du; moztu envolver, cubrir, vestir; du // amputar; podar; talar.  amicitur (pas.): -z janzten da // se viste de. an: partikula galdetzeko edo zalantza adierazteko, galdera zuzen edo amīcitia, ae f: adiskidetasun // amistad. zeharkakoetan, bakun edo bikoitzetan; amictus, a, um, pp. > amicio. galdera zuzen bakuna, batzuetan amictus, ūs m: gainjantzi, kapa // erretorika: ote?; galdera bikoitz zuzen manto. edo zeharkakoa: ala?; zehar-galdera amīcus, a, um: adiskide, lagun // amigo. bakuna: ea, ea ez // partícula para preguntar o expresar duda en interr. ā-mitto, mīsi, missum 3: urrun bidali directas o indirectas, simples o dobles; du, igorri du; utzi du, galdu du; interr. directa simple, a veces retórica: itzurtzen utzi du // enviar lejos, despe- ¿acaso?; interr. doble directa o dir; abandonar, perder; dejar escapar.

21

A

indirecta: ¿o?; interr. indirecta simple: animadverto, rti, rsum 3 (animum si, si no; adverto): kasu egin dio; -z ohartu da;  an tu haec non credis?: zuk ez ote gaitzetsi du; zigortu du // prestar dituzu hauek sinetsi? // acaso tú no lo atención; darse cuenta; reconocer; crees?; reprender, castigar.  cuius pecus? an Melibei?: norena da animal, ālis n: bizidun, animalia // ser taldea? Melibeorena ote? // ¿de quién es animado; animal. el rebaño? ¿acaso es el de Melibeo?; animātus, a, um, pp. > animo  visne hoc an illud?: nahi duzu hau bizidun; prest, prestatu(a) // animado, ala hura? // ¿quieres esto o aquello?; dispuesto.  nescio utrum loqui an silere debeam: 1: bizia eman dio, piztu du; ez dakit hitz egin ala isildu behar dudan animo suspertu du; arnasa eman dio // animar, // no sé si debo hablar o callar; dar vida.  haud scio an erres: ez dakit ez ote zauden oker // no sé si no te equivocas. animōsus, a, um: adoretsu, kementsu; gartsu; oldartsu // animoso, valeroso; an-ceps, cipitis (amb, caput): buru apasionado; impetuoso. biko; bi ahoko; bitariko, esanahi biko // de dos cabezas; de dos filos; de dos animus, i m: gogo; adore // ánimo. clases; de doble sentido, ambiguo. an-nītor, nīsus edo nixus sum 3: -n ancilla, ae f: neskame, (etxeko) mirabe bermatu da; ahalegindu da // apoyarse // criada, esclava (doméstica). en; esforzarse en. ancora, ae f: aingura // ancla. an-nuo, nui, nūtum 3: buruaz baietz esan du // asentir con la cabeza. ango, anxi, - 3: larritu du, estutu du, her- tsatu du // angustiar; estrechar, apretar. annus, i m: urte; urtebete // año. anguis, is m eta f: suge // serpiente, ante: prep. ak. -en aurrean, -en aurretik; culebra. baino lehen; adlg. aurrean, aurretik; lehenago // prep. de ac. delante de, antes angulus, i m: angelu; zoko, bazter; de; adv. delante, antes. kantoi, ertz // ángulo; esquina, rincón, lugar apartado. anteā: adlg. lehenago // adv. antes. angustē: estu, hertsiki; urri // estre- ante-cēdo, cessi, cessum 3: aurrean chamente, de manera restringida; joan da; -en aurretik joan da; aurrea escasamente. hartu dio; gailendu da // ir delante; preceder; aventajar; sobresalir. angustiae, ārum f pl.: estutasunak, estualdiak; haitzarte, mendi-zintzur // ante-eo, ii, itum 4: aurretik joan da, estrecheces, dificultades; desfiladero. aurreratu da // ir delante, preceder, aventajar. angustus, a, um: estu, mehar // angosto, estrecho. ante-fero, tuli, lātum 3: aurrean eraman du; lehenetsi du // llevar delante; ante- anima, ae f: arima; hats, arnasa // alma; poner, preferir. aire, aliento. anteii eta anteitus, a, um, perf. eta pp. > anteeo.

22

A antelātus, a, um, pp. > antefero.  (inperts.) apparet: bistan da, nabari antemna, ae f: antena, belaren haga // da // es evidente. antena. ap-paro 1: prestatu du, antolatu du, ante-pōno, posui, positum 3: aurrean moldatu du // preparar, disponer. jarri du; hobetsi du, lehenetsi du; appārui, perf. > appareo. nahiago izan du // anteponer, poner ap-pello 1: -i hitz egin dio, -i hots egin delante; preferir. dio; deitu dio-du; laguntza eskatu dio; ante-quam edo ante quam: junt. epailearen aurrera deitu du // dirigir la baino lehen // conj. antes de, antes que. palabra, interpelar; llamar, invocar, antetuli, perf. > antefero. apelar a; citar a. anticipo 1: aurreratu du; aurrea hartu ap-pello, puli, pulsum 3: -ra bultzatu du, aurreratu da // anticipar; adelantarse. du, -ra zuzendu du; (ontziz) heldu da // empujar hacia; dirigir hacia; arribar. antīquitās, ātis f: antzinate, antzinalde; antzinatasun // antigüedad. ap-peto, petīvi edo ii, petītum 3: hartzen saiatu da; lortu nahi izan du, irrikatu du; antīquitus: adlg. antzina, antzinatik // eraso dio; hurbildu da // intentar coger; adv. antiguamente, desde antiguo. buscar, desear; atacar; acercarse. antīquus, a, um: antzinako // antiguo. ap-plico, āvi edo ui, ātum 1: -i ezarri antrum, i n: haitzulo, harpe; barrunbe // dio, -n bermatu du, hurbildu du, albora- antro, gruta; cavidad. tu du; -ra zuzendu du; (ontziz) -ra heldu ānulus, i m: eraztun // anillo. da; (bihurk.) -ra eman da; -n bermatu da anus, ūs f: atso // vieja. // aplicar, apoyar, acercar, arrimar; dirigir hacia; abordar, arribar; (refl.) anxi, perf. > ango. dedicarse a; apoyarse en. anxius, a, um: urduri, kezkatu(a), larri, ap-pōno, posui, positum 3: -en ondoan estu // ansioso, inquieto; angustioso. jarri du, -en gainean ezarri du; zerbi- aper, apri m: basurde // jabalí. tzatu du, mahairatu du; erantsi dio // aperio, erui, ertum 4: ireki du; agerian poner junto a, aplicar; servir; añadir. utzi du // abrir; dejar al descubierto. ap-porto 1: eraman du, ekarri du, apis, is f: erle // abeja. garraiatu du // llevar, traer, transportar. Apollo, inis m: Apolo, eguzkiaren, appositus, a, um, pp. > appono. arteen, medikuntzaren eta igartzearen apposui, perf. > appono. jainkoa // Apolo, dios del sol, las artes, ap-prehendo, endi, ensum 3: atzeman la medicina y la adivinación. du, heldu dio, -z jabetu da; ulertu du // apparātus, ūs m: prestamen(ak), pres- coger, apoderarse de; comprender. talan(ak); tresneria, gailu(ak), gai(ak); ap-primo, pressi, pressum 3: estutu du hotsandi, arrandia // preparativos; // estrechar, apretar. aparato; magnificencia. approbātio, ōnis f: onartze, onespen // ap-pāreo, ui, itum 2: agertu da // aprobación. aparecer, mostrarse;

23

A ap-probo 1: onartu du, onetsi du //  ad arbitrium Marci, arbitriō tuō: aprobar. Markoren nahierara, zure nahierara // a ap-propinquo 1: hurbildu da // voluntad de Marco, a tu gusto. acercarse. arbitror 1: uste izan du, pentsatu du, appuli, perf. > appello, puli, pulsum. iritzi dio // creer, pensar, opinar. appulsus, a, um, pp. > appello, puli, arbor [eta -os], oris f: zuhaitz, arbola // pulsum. árbol. apri, gen. > aper. arbustum, i n: zuhaizti, arboladi // arboleda. aprīlis, is m: apiril // abril. arca, ae f: kutxa // arca. aprīlis, e: apirileko, apirilaren // de , a, um: isileko, ezkutuko // abril. arcānus oculto, secreto. apto 1: moldatu du, egokitu du; prestatu , i n: sekretu, misterio // du, atondu du // adaptar; preparar. arcānum arcano, misterio. aptus, a, um: (-i) lotu(a), -i atxiki(a); , ui, - 2: eduki du, eutsi dio, atxiki -tik eseki(a); egoki, egokitu(a) // ligado, arceo atado, trabado; dependiente de; apto, du; geldiarazi du, -tik urrun mantendu apropiado, ajustado. du // contener, retener; mantener a raya, apartar, rechazar. apud: prep. ak. -en ondoan, -en aurrean; , īvi, ītum 3: deitu dio-du, (norbait-)en etxean; (idazle bat-)en arcesso lanetan; (talde bat-)en artean // prep. de etorrarazi du, epaiketa batera deitu du; ac. junto a, ante; en casa de (alguien); -tik ekarri du; (-tik) lortu du // llamar, en (un escritor); entre los (un grupo). hacer venir; citar en justicia; procurarse, proporcionar. aqua, ae f: ur // agua. architectus, i m: arkitekto; asmatzaile, aquila, ae f: arrano (hegazti), (lejioen egile // arquitecto; inventor, creador. ezaugarri) // águila (ave), (insignia de , gen. > arx. las legiones). arcis aquor 1: ur bila joan da, ura hartu du // arctus, a, um > artus, a, um. coger agua. arcui, perf. > arceo. āra, ae f: aldare // altar, ara. arcus, ūs m: arku, uztai // arco. arātor, ōris m: nekazari, laborari // ardens, ntis, p.pres. > ardeo labrador. sutsu, kartsu, bizi // ardiente, apasio- arātrum, i n: golde // arado. nado. arbiter, tri m: epaile, lekuko // árbitro, ardeo, arsi, arsum 2: erre da, sutan egon testigo. // arder. arbitrium, ii n: epai, epaiketa, erabaki; ardor, ōris m: galda, lama, su, gar; aukeramen; eskubide; tarifa // fallo, distira; pasio, irrika // ardor, fuego; juicio, decisión; arbitrio, albedrío; brillo; pasión. derecho; tarifa;

24

A arduus, a, um: garai, goititu; neketsu, ar-rigo, rexi, rectum 3 (ad, rego): zail; malkartsu // elevado; arduo, difícil; zuzendu du, tentetu du; suspertu du, escarpado. adoretu du // enderezar, erizar; animar, arēna > harena. estimular. āreo, ui, - 2: lehor egon; egarri izan da, ar-ripio, ripui, reptum 3 (ad, rapio): egarriak egon // estar seco; estar se- (indarrez, ezustean) harrapatu du, diento. atzeman du, atzitu du // arrebatar, agarrar, arrestar, coger por sorpresa. argenteus, a, um: zilarrezko; zilarreztatu; zilar-koloreko // de plata, ar-rogo 1: (sibi) beretu du, beretzat plateado. hartu du; (mihi) niretu dut, (tibi) zeuretu duzu...; seme-alabatzat hartu du; esleitu argentum, i n: zilar // plata. dio // arrogarse, atribuirse, apropiarse; argui, perf. > arguo. adoptar; atribuir, asociar. argūmentum, i n: argudio; argu- ars, artis f: arte, antze, trebetasun; mentu, gertakizun // argumento. lanbide, teknika; jokaera; bide // arte; arguo, ui, ūtum 3: frogatu du, erakutsi oficio, técnica; habilidad; conducta; du; salatu du; ezeztu du, gezurtatu du // manera. probar, demostrar; acusar; contradecir, arsi, perf. > ardeo. refutar. arti-fex, ficis m: artista, egile, maisu // āridus, a, um: idor, lehor; ihar; murritz; artífice, artista, autor, maestro, creador. zikoitz, zeken // árido, seco; enjuto; artis, gen. > ars. parco; mezquino, tacaño. artus, a, um: estu, mehar; murriztu(a), āridum, i n: lehor // tierra firme. mugitu(a) // estrecho, compacto, ceñido; ariēs, ētis m: ahari; ariete // carnero; restringido, reducido; apurado. ariete. artum, i n: mehargune; estutasun // arma, ōrum n pl: armak // armas; lugar estrecho; estrechez, apuro.  arma et tela: babes- eta eraso-armak artūs, uum [dat. eta ab. artubus] m pl.: // armas defensivas y ofensivas. giltzadurak, artikulazioak; soin-atalak, armentum, i n: (azienda larrien) talde, gorputz-adarrak, lohadarrak // articula- behi-talde, zaldi-talde // rebaño (de ciones; miembros, extremidades. ganado mayor), manada. ārui, perf. > areo. armilla, ae f: besoko // brazalete. arvum, i n: soro, alor, ereintza // campo, armo 1: armatu du, armaz hornitu du; sembrado. prestatu du, hornitu du, tresnatu du // arx, arcis f: gotorleku, zitadela // armar; equipar, aparejar. ciudadela, alcázar. armus, i m: sorbalda, soingain; ās, assis m: as (kobrezko dirua, balio besaburu, besagain // parte superior del gutxikoa); sos, ardit; unitate; pisu- brazo junto al hombro; hombro; unitate, libera; neurri-unitate, oin // as espaldilla. (moneda de cobre de poco valor); aro 1: goldatu du // arar.

25

A

céntimo, perra gorda; unidad; unidad de asparagus, i m: zainzuri // espárrago. peso, libra; unidad de medida, pie; aspectus, a, um, pp. > aspicio.  unius assis aestimare: gutxietsi du, ardit baten kasurik ez egin // estimar en aspectus, ūs m: ikusmen; ikuspegi; poco; itxura // mirada; vista; aspecto.  ad assem: azken sosa arte, azken asper, era, erum: latz, zakar // áspero, soseraino // hasta el último céntimo; escabroso.  ex asse: guztira // en total; a-spergo, spersi, spersum 3: ihinztatu  heres ex asse: oinordeko orokor // du, zipriztindu du, busti du; sakabanatu heredero universal; du, barreiatu du; gainean bota dio //  assem habes, assem vales: zenbat rociar, salpicar, espolvorear; esparcir. daukan, hainbat balio // tanto tienes, asperitās, ātis f: laztasun, gogortasun, tanto vales. zorroztasun; estutasun // aspereza, dure- a-scendo, scendi, scensum 3 (ad, za, severidad; apuro. scando): igo da // subir, ascender. aspersi eta aspersus, a, um, perf. eta ascensus, a, um, pp. > ascendo. pp. > aspergo. ascensus, ūs m: igoera, maila // subida; a-spicio [ad-spicio], aspexi, aspectum 3 grado. (ad, specio): -ra begiratu du, ikusi du, a-scisco [ad-scisco], scīvi, scītum 3: aztertu du // mirar hacia, ver, consi- bereganatu du (neureganatu dut...), derar. beretu du (niretu dut...); onartu du, kide a-spīro 1: putz egin du, haize eman du; bihurtu du; jaso du, hartu du, (sibi) lagundu dio; lortu nahi izan du, iritsi beretzat hartu du, (mihi) niretzat hartu nahi izan du, helburu izan du; goiargitu dut... // atraerse, adoptar, acoger, aso- du, inspiratu du; hasperendu du // ciar; admitir, recibir; (sibi) atribuirse, soplar; favorecer; aspirar a; inspirar; arrogarse; aspirar.  Britanos sibi socios asciscunt: as-sector 1: jarraitu dio, denbora britaniarrak aliatu gisa hartzen dituzte // guztian lagundu dio // seguir, acompa- toman como aliados a los britanos; ñar continuamente.  Marcum civem asciscunt: Markori assecūtus, a, um, pp. > assequor. hiritargoa ematen diote // conceden la assēdi, perf. > assideo. ciudadanía a Marco. as-sentior, sensus sum 4: baietz esan , scripsi, scriptum 3: (idazki a-scrībo dio // asentir. batean) erantsi du; izena eman du, (zerrenda batean) sartu du, -n sartu du; as-sequor, secūtus sum 3: -ra heldu da, egotzi dio, esleitu dio // añadir (a lo -ra iritsi da // alcanzar. escrito); inscribir, alistar, incluir; atri- as-sero, serui, sertum 3: aldarrikatu du; buir, asignar. adierazi du; defendatu du; eutsi dio; asina, ae f: asteme // asna. atxiki du; egotzi dio // reivindicar; de- clarar; defender; sostener; tirar hacia sí; , i m: asto; astakirten // asno, asinus atribuir; burro.

26

A

 Marcum in libertatem asserere: a-sto, stiti, - 1: (-en) ondoan zutik egon, Marko gizon askea dela aldarrikatu // (bertan, -en aurrean) egon; jaiki da // declarar como hombre libre a Marco; estar en pie cerca da, estar presente;  Marcum in servitutem asserere: alzarse. Marko esklaboa dela aldarrikatu // astrum, i n: argizagi, izar // astro, declarar como esclavo a Marco. estrella. as-sero, sēvi, situm 3: ondoan landatu astūtus, a, um: maltzur // astuto. du // plantar al lado. asȳlum, i n: babesleku, leku sakratu eta assertus, a, um, pp. > assero, serui, ezin bortxatuzko // asilo, lugar sagrado sertum. e inviolable. asserui, perf. > assero, serui, sertum. at: junt. baina // conj. pero. as-servo 1: gorde du, zaindu du // āter, ātra, ātrum: beltz; goibel; guardar, custodiar. zorigaiztoko // negro, sombrío; lúgubre, assessus, a, um, pp. > assideo. aciago. as-sideo, sēdi, sessum 2 (ad, sedeo): Athēnae, ārum f pl.: Atenas // Atenas. (-en) ondoan eserita egon; zaindu du, athlēta, ae m: atleta, borrokalari // lagundu dio; (-en) ondoan kanpatu da; atleta, luchador. setiatu du // estar sentado junto a; [ kontsonante aurrean]: junt. asistir; acampar junto a; sitiar. atque ac eta; (konparaketa eta desberdintasuna as-signo 1: esleitu dio, egokitu dio; adierazten duten hitzen ondoan) baina, leporatu dio // asignar, atribuir; imputar. bezain... // conj. y; (usado después de assimilo > assimulo. comparación y palabras que expresan as-simulo 1: itxura egin du, plantak diferencia) que, como, de; egin ditu, -ena egin du, antzeratu du,  alius atque, contrarius atque: -z imitatu du; berdindu du, parekatu du // bestelako, -en aurkako // distinto de, lo simular, fingir, imitar; hacer semejante, contrario de; asimilar.  idem atque, iuxta atque, aeque atque, assis, gen. > as. talis atque: bezalexe(ko), moduko // as-sisto, stiti, - 3: -en ondoan zutik igual que, tal como; egon, (bertan, -en aurrean) egon // estar  simul atque: bezain pronto // tan en pie cerca de, asistir. pronto como. as-sono 1: soinua itzuli du // responder atquī eta atquin: junt. guztiaz ere, con un sonido. dena dela // conj. con todo, ahora bien. as-suesco, suēvi, suētum 3: -ra ohitu ātri > ater. da-du // acostumbrar(se), habituar(se). ātrium, ii n: atari, areto // atrio, vestí- as-sum > adsum. bulo, sala. as-sūmo, sumpsi, sumptum 3: nork bere atrox, ōcis: anker, bihozgabe; izugarri, egin du, nork bere gain hartu du // itzel, txar-txar; gogor, zorrotz, bortitz // asumir, tomar para sí. atroz, cruel, horrible; feroz, duro, implacable.

27

A attactus, a, um, pp. > attingo. at-tribuo, tribui, tribūtum 3: esleitu at-tempto > attento. dio, eman dio; egotzi dio; gehitu dio // asignar, dar; atribuir; añadir. at-tendo, tendi, tentum 3: -ra zuzendu du; -n arreta jarri du, -i adi egon; -i ekin attrītus, a, um, pp. > attero. dio // tender hacia, dirigir hacia; prestar attrīvi, perf. > attero. atención a; dedicarse. attuli, perf. > affero. at-tento 1: saiatu du, haztatu du; auctor, ōris m: egile, autore, eragile, usteltzen saiatu da, limurtzen saiatu da, sustatzaile, bermatzaile // autor, pro- engainatzen saiatu da; eraso dio; ekin motor, garante. dio // intentar, tantear, intentar co- auctōritās, ātis f: aginpide, autoritate, rromper, intentar seducir, intentar prestigio, eragin; akuilatze, aholku; sorprender; atentar; emprender. baimen, erabaki // autoridad, prestigio, attentus, a, um, pp. > attendo eta influencia; instigación, consejo; autori- attineo zación, decisión. erne // atento. auctus, a, um, pp. > augeo. at-tero, trīvi, trītum 3: igurtzi du; higatu audācia, ae f: ausardia // audacia. du; birrindu du; hondatu du // frotar; desgastar; triturar; arruinar. audacter: ausardiaz, ausarki // audaz- mente. at-testor 1: lekukotasuna eman du // atestiguar. audax, ācis: ausart // audaz. attigi, perf. > attingo. audeo, ausus sum 2: ausartu da // atreverse. at-tineo, tinui, tentum 2 (ad, teneo): atxiki du, eutsi dio; -ra iritsi da; audio 4: entzun du // oír. dagokio; axola izan du, doakio // audītor, ōris m: entzule; ikasle // retener, contener; llegar hasta; tocar a; oyente; discípulo. importar, interesar. audītus, a, um, pp. > audio. at-tingo, tigi, tactum 3 (ad, tango): audītus, ūs m: entzumen; entzute // ukitu du; iritsi du, atzeman du; -ra iritsi oído; acto de oír. da; -en ondoan egon; dagokio // tocar; au-fero, abs-tuli, ab-lātum 3 (ab, fero): alcanzar; llegar a; ser contiguo a; erditik kendu du, -tik kendu du, urrundu concernir a. du, aldendu du // llevarse, alejar, quitar. at-tollo, -, - 3: goratu du, goretsi du, au-fugio, fūgi, - 3: ihes egin du // huir, goraipatu du // elevar; ensalzar. escaparse. attonitus, a, um: harritu(a), txunditu(a); augeo, auxi, auctum 2: handitu du, goiargitu(a) // aturdido, atónito; inspi- areagotu du, sendotu du // aumentar, rado. acrecentar, robustecer. at-traho, traxi, tractum 3: erakarri du, augur, uris m: augure, igarle (txorien (nork beregana) ekarri du; bortizki hegaldien bidez iragartzen zuena) // eraman du // atraer, tirar hacia sí; augur, adivino (que pronostica por el arrastrar. vuelo de las aves).

28

A augurium, ii n: augurio, zantzu; auxiliāris, is m: soldadu laguntzaile iragarpen // augurio; presagio. // soldado de tropas auxiliares. augustus, a, um: agurgarri, handientsu; auxiliārius, a, um > auxiliaris. Augustori dagokiona, enperadorearen; auxilior 1: lagundu dio, sorotsi du // abuztuko, abuztuaren // augusto, majes- auxiliar, ayudar. tuoso; perteneciente a Augusto o al auxilium, ii n: laguntza, babes // emperador; de agosto. auxilio, ayuda. augustus, i m: abuztu // agosto. auxilia, orum n pl.: tropa laguntzai- aula, ae f: patio, etxarte; gorte, jauregi // leak // tropas auxiliares. patio; corte, palacio. avārē: zekenkeriaz, diru-gosez // con aura, ae f: aura; haize leun, aire, haize // avaricia. brisa, aire. avāritia, ae f: zekenkeria; diru-gose // aureus, a, um: urrezko // dorado, de avaricia; codicia. oro, áureo avārus, a, um: zikoitz; diruzale // avaro; auricula, ae: belarri; belarri-gingil // codicioso. oreja; lóbulo de la oreja. ave, ab. > avis. aurīga, ae m: zalgurdi-gidari // cochero, avē, avētō, avēte: (aveo-ren agintera) conductor de coche. egun on!, agur! // (imperativo de aveo) auris, is f: belarri // oído, oreja. ¡buenos días!, ¡salud!, ¡salve! aurum, i n: urre // oro. ā-vello, velli [edo vulsi], vulsum 3: ausculto 1: entzun du, kasu egin dio; erauzi du, urrundu du // arrancar, esana egin du // escuchar, escuchar con separar da. atención; obedecer. aveo, -, - 2: irrikaz desiratu du // desear auspicium, ii n: iragarpen, txorien vivamente. hegaldiak eta portaera behatuz iragartze; aveo: (aginteran bakarrik, agurtzeko ave, auspizio; seinale, zantzu // auspicio, aveto, avete) egun on!, agur! // (sólo se adivinación por la observación del usan las formas de imperativo ave, vuelo y comportamiento de las aves; aveto, avete para saludar) ¡buenos días!, presagio; ¡salud!, ¡salve!  Tiberii auspiciis: Tiberioren ā-verto, verti, versum 3: urrundu du, auspizioekin // bajo los auspicios de aldendu du // alejar, apartar, desviar. Tiberio. avia, ae f: amona // abuela ausus, a, um, pp. > audeo. avidus, a, um: -gura, -gose, irrikaz aut: junt. edo // conj. o. dagoen; diruzale; gose // ávido, dese- autem: junt. berriz, ordea // conj. en oso; codicioso; hambriento. cambio, por el contrario. avis, is f: hegazti, txori // ave, pájaro. auxi, perf. > augeo. āvulsi eta āvulsus, a, um, perf. eta pp. auxiliāris, e: laguntzaile, babesle // > avello. auxiliar, protector.

29

A avunculus, i m: amaldeko osaba // tío belga, ae m: belgikar, Belgikako // materno. belga. avus, i m: aiton; arbaso // abuelo; bellicōsus, a, um: gerrazale // belicoso. antepasado. bellum, i n: gerra, guda // guerra. axis, is m: ardatz; gurdi; munduaren bēlua, ae f: basapiztia, piztia; munstro // ardatz, polo; zeru // eje; carro; eje del animal feroz, bestia; monstruo. mundo, polo; cielo. bene: adlg. ondo, ongi // adv. bien.

beneficium, ii n: onura, mesede, babes; abantaila, pribilegio; gomendio // beneficio, favor, protección; privilegio, recomendación. B benevolentia, ae f: onginahi // benevolencia.

, ātis f: onberatasun; bāc[c]a, ae f: baia; oliba // baya; acei- benignitās eskuzabaltasun, oparotasun // benevo- tuna. lencia; generosidad. bacchor 1: Bakoren jaiak ospatu ditu; , a, um: onbera; eskuzabal, zoratu da, zorakeriak esan edo egin ditu benignus oparo // benévolo; generoso. // celebrar las fiestas de ; enloque- cer, delirar. bestia, ae f: piztia // bestia. baculum, i n [eta -us, i m]: makila // bibo, bibi, pōtum 3: edan du // beber. bastón, cayado. biduum, i n: bi egun // espacio de dos balneae, ārum f pl: bainuetxe // baños días. públicos. biennium, ii n: bi urte, biurteko // balneum, i: bainugela // baño. espacio de dos años, bienio. barba, ae f: bizar // barba. bīgae, ārum f pl.: biga, bi zaldiko gurdi barbarus, a, um: barbaro, basati, // biga, coche de dos caballos. atzerritar (ez greziar, ez erromatarra); bīni, ae, a: bina, binako; bi (pluralean gizagabe // bárbaro, extranjero (ni bakarrik erabilitako izenak edo batera griego ni romano); inculto, salvaje. doazen bi izaki zenbatzeko) // dos cada basilicus, a, um: hotsandiko, bikain // uno, de dos en dos; dos (para sustantivos sólo en plural o para objetos regio, suntuoso. que forman pareja). basilica, ae f: basilika (foroko eraikin : adlg. bitan // adv. dos veces. publikoa) // basílica (edificio público bis del foro). blandior 4: ferekatu du; lausengatu du, basium, ii n: musu, pot; muin // beso. balakatu du // acariciar; halagar, lison- jear. beātē: zoriontsu, zorionez beterik // , a, um: txeratsu; lausengari; felizmente. blandus atsegin // cariñoso; lisonjero; agradable. beātus, a, um: zoriontsu // feliz.

30

C bonitās, ātis f: ontasun; onberatasun // cacūmen, inis n: gailur, gain; punta, bondad. mutur; // cima, cumbre; punta. bonus, a, um: on, zintzo, eder // bueno. cadāver, eris n: hilotz, gorpu // bonum, i n: ongi, on, onura // el bien, cadáver. lo bueno. cado, cecidi, cāsūm 3: erori da // caer. bona, ōrum n pl.: ondasunak // bienes, cadūcus, a, um: erorkor, iragankor // riquezas. caduco, que cae fácil. bōs, bovis [pl. gen. boum, dat. ab. būbus] caeco 1: itsutu du; ilundu du // cegar; m eta f: idi, behi // buey, vaca. oscurecer. brācchium, ii n: beso // brazo. caecus, a, um: itsu; ilun; ezkutu // ciego; brevis, e: labur // breve; oscuro; oculto.  brevi: denbora gutxian; laburki // en caedēs, is f: sarraski, hilkintza, hilketa // breve, en poco tiempo; brevemente. matanza, asesinato. brevitās, ātis f: laburtasun // brevedad. caedo, cecīdi, caesum 3: zauritu du; breviter: laburki; berehala // breve- moztu du; hil du // herir; cortar; matar. mente; en seguida. caelestis, e: zeruko; zerutar // celeste, bubulcus, i m: itzain, behizain // del cielo, celestial. boyero, vaquero. caelo 1: zizelkatu du, grabatu du // bucca, ae f: aho // boca. cincelar, grabar. buccae, ārum f pl.: masailak // caelum, i n: zeru // cielo. mejillas. caementum, i n: harri-koskor, mortai- bulla, ae f: burbuila; botoi (apaingarri), ru // piedra para construir, mortero. iltzearen buru; edozein gauzaki biribil caerimōnia edo caeremōnia, ae f: artifizial; urrezko medailoi (umeek gurtze, gurtza; gurpen, zeremonia, erritu eramaten zuten, kutunak han gordeta) // // veneración; culto, ceremonia, rito. burbuja; botón (de adorno), cabeza de caerul[e]us, a, um: urdin ilun // azul clavo, cualquier objeto redondo arti- oscuro. ficial; medallón dorado (que llevaban caesariēs, ēi f: adats // cabellera. con amuletos los niños). caesus, a, um, pp. > caedo. calamitās, ātis f: zoritxar, ezbehar // calamidad, desgracia. calamus, i m: kanabera, kalamu; hegats, idazluma // caña, cálamo; caña para C escribir. calathus, i m: otarre, saski; kopa // caballus, i m: zaldi txar, zaldi ziztrin // cesto, canastilla; copa. jamelgo, jaco. calcar, āris n: ezproi // espuela. calceus, i m: zapata, oinetako // zapato.

31

C calco 1: zapaldu du // pisar, pisotear. calx, calcis f: kare; helmuga, jomuga // calculus, i m: hartxintxar, harkoskor, cal; meta, fin. harribil; kalkulu; kontu; boto (botoa campester, tris, tre: lau; zelaietako, harri zuri eta beltzekin ematen zen); ordokiko; komizioei, hauteskundeei, peoi // piedrecita, china, guijarro; Marteren Zelaiari dagokiona // llano, cálculo; cuenta; voto (se votaba con del campo, del llano; relativo a los piedras blancas y negras); peón; comicios, las elecciones, al Campo de  calculus albus: aldeko boto // voto Marte. favorable; campus, i m: landa, zelai, ordoki;  calculus ater: kontrako boto // voto Marteren Zelai; hauteskundeak, komi- condenatorio. zioak // campo, llanura; Campo de caldus, a, um > calidus. Marte; elecciones, comicios. calendae, ārum f pl.: kalendak (hila- candeo, ui, - 2: gori-gori egon, zuri betearen lehen eguna) // las calendas distiratsu egon // estar candente, brillar (primer día del mes). con blancura. caleo, ui, - [calitūrus] 2: bero egon, candidātus, a, um: zuriz jantzi(a) // berotu da; irrikaz egon // estar caliente; vestido de blanco. estar excitado, arder en deseo. candidātus, i m: hautagai // calidus, a, um: bero, sutsu // caliente; candidato. ardiente, fogoso. candidus, a, um: zuri (distiratsu) // calleo, ui, - 2: kailuak izan ditu, blanco (brillante). gogortuta egon; trebatuta egon; sakonki candui, perf. > candeo. ezagutu du // tener callos, estar canis, is m eta f: txakur // perro. endurecido; estar habituado; conocer a , ae f: kanabera, ihi; artzain- fondo. canna txirula // caña, junco; flauta pastoril. callidē: trebeki; jakinduriaz; maltzurki // , cecini, cantum 3: kantatu du, hábilmente; sabiamente; astutamente. cano abestu du, doinu gozoa egin du; calliditās, ātis f: trebetasun, maltzur- deklamatu du; iragarri du // cantar, keria // habilidad, astucia. emitir un sonido melodioso; declamar; callidus, a, um: maltzur; trebe, profetizar. esperientzadun, asko-ibili(a) // astuto; canto 1: kantatu du, abestu du, doinu hábil, experimentado. gozoa egin du; deklamatu du; magia- callum, i : kailu, maskur; gogortasun // hitzak esan ditu, sorgindu du // cantar; callo; dureza, insensibilidad. emitir un sonido melodioso; declamar; cālo, ōnis m: (soldaduen) morroi // pronunciar palabras mágicas, hechizar. siervo, mozo (de los soldados). cantus, ūs m: kantu; poema; sorginkeria calor, ōris m: bero // calor. // canto; poema; encantamiento. calx, calcis f: orpo; oin; apo // talón; pie; cānus, a, um: zuri, urdin, ile-urdin; pezuña. zahar; antzinako // blanco, cano, enca- necido; anciano, antiguo.

32

C capax, ācis: handi, zabal; gai den // captus, a, um, pp. > capio. capaz, espacioso. caput, itis n: buru; mutur; gailur, erpin; capella, ae f: antxume // cabrita. adaburu; buruzagi; garrantzitsuena, caper, pri m: aker // macho cabrío. funtsezkoa; iturburu; atalburu; kapital; hiriburu; pertsona; bizi(a); eskubide capesso, īvi, itum 4: azkar hartu du, zibilak // cabeza; extremidad; cumbre, gogoz heldu dio; bat-batean ekin dio // punta, cima; jefe; lo más importante, lo coger con prisa, con ganas; emprender, esencial; origen; capítulo; capital; acometer. persona; res; vida; personalidad civil; capillus, i m: ile // cabello; pelo.  praetium pro capite: erreskate // capio, cēpi, captum 3: hartu du, rescate; harrapatu du, atzeman du; aditu du,  damnare capite, damnare capitis: ulertu du // coger, tomar; capturar, heriotzara zigortu // condenar a muerte; conquistar; obtener; percibir, com-  capitis deminutio: eskubide zibilak prender. galtze // pérdida de derechos civiles. capitālis, e: buruko, kapital; heriotza-, carbo, ōnis m: ikatz // carbón. hilgarri, heriozko, heriotza-zigor carcer, eris m: espetxe; langa (gurdi- dakarren; nagusi, gailen // relativo a la lasterketetako irteera) // cárcel; barrera cabeza, de la cabeza, capital; mortal; (punto de salida en las carreras de muy importante, excelente. carro). capital, ālis n: heriotza-zigorra cardo, inis m: orpo, erro // quicio, dakarren krimen // crimen capital; gozne.  triumviri capitales: espetxea zaindu eta heriotza-zigorra betearazten zuten careo, ui, - [caritūrus] 2: (-ik) ez du triunbiroak // triunviros capitales, izan, (-en) falta izan du; (-ik) gabe egon dirigían la cárcel y vigilaban la // carecer de, estar privado de. ejecución de la pena capital. carīna, ae f: gila // quilla. capitis, gen. > caput. cāritās, ātis f: garestitasun, garestitze; capitulātim: adlg. laburbilduz // adv. nahitasun, maitasun // carestía; cariño, resumiendo. amor. capitulum, i n: burutxo; kapitel; carmen, inis n: kantu, doinu; poema; kapitulu // cabecita; capitel; capítulo. iragarpen; erlijiozko formula; magia- hitzak, sorginkeria // canto, música; , ae f: ahuntz // cabra. capra poema; profecía; fórmula religiosa; captīvus, a, um: gatibu, preso // encantamiento. cautivo, prisionero. caro, carnis f: haragi // carne. 1: hartzen ahalegindu da, capto carpo, psi, ptum 3: bildu du; hartu du; harrapatzen ahalegindu da, lortzen hautatu du; erauzi du; urratu du // ahalegindu da, saiatu da; nahasten arrancar; coger; recoger; elegir; saiatu da, limurtzen saiatu da // tratar de desgarrar. coger, tratar de obtener, intentar; tratar de engañar, intentar seducir. carrus, i m: gurdi // carro.

33

C carui, perf. > careo. cautus, a, um, pp. > caveo. cārus, a, um: garesti; maite(a) // caro; zuhur, ernai // cauto, precavido. querido. caveo, cāvi, cautum 2: -tik begiratu du- casa, ae f: etxola, txabola // cabaña, da, -tik gorde da; zaindu du; berme choza. eman du; (inf. edo subj.ekin ezezko indartsua) // precaverse de, guardarse cāseus, i m: gazta // queso. de; velar por; dar garantías; (con inf. o cassis, idis f: kasket // yelmo. subj. equivale a negación enérgica); castē: garbiki, xahuki; prestuki, zintzoki  cave credas!, cave credere!: ez // puramente, castamente; honesta- sinetsi!, ez pentsa! // no creas!; mente.  cave canem: kontuz txakurrarekin // castellum, i n: gotorleku, bastioi // cuidado con el perro. fortín, baluarte, fortaleza. caverna, ae f: harpe, haitzulo // castīgo 1: zigortu du; gaitzetsi du; caverna. zuzendu du; eutsi dio // castigar; cāvi, perf. > caveo. censurar; corregir; reprimir, contener. cavus, a, um: huts, barne-huts, konkabo castra, ōrum n pl.: kanpamentu // // hueco, cóncavo. campamento. cecidi, perf. > cado. , a, um: garbi, xahu // casto. castus cecīdi, perf. > caedo. , ūs m: erorketa; kasu, gertaera; casus cecini, perf. > cano. zori, mentura; ezbehar // caída; caso, suceso; incidente; azar; desgracia. cēdo, cessi, cessum 3: joan da, alde egin du; amore eman dio; laga dio, eman dio , ae f: kate // cadena. catēna // irse, retirarse; ceder; conceder; caterva, ae f: mordo, pila, andra //  bene cedit: ondo ateratzen da // montón, caterva, muchedumbre. resulta bien; catulus, i m: txakurkume, kume //  quaestus tibi cedit: onura tibi perrito, cachorro. dagokizu // el beneficio va a parar a ti. cauda, ae f: isats, buztan // cola. celeber, bris, bre: jendetsu, ugari; maiz caupo, ōnis m: tabernari, ostalari // egin(a), maiz ibili(a), oso erabili(a); tabernero, posadero. hotsandiko; ospetsu // numeroso, muy causa, ae f: kausa, arrazoi; aitzakia; poblado, concurrido, muy frecuentado; auzi; kontu, gai; alderdi // causa, solemne; muy repetido; célebre. motivo; pretexto; causa (judicial), celebritās, ātis f: jendetza, jendearen pleito; asunto, cuestión; causa (polí- emana, jendearen etorria, jendearen tica), partido; joera; ospakizun; ospe; maiztasun,  (gen. +) causā: -(en)gatik, dela errepikatze // animación, gentío, gran kausa // a causa de. afluencia; celebración, celebridad; fre- cuencia. cautio, ōnis f: arreta, zuhurtzia; berme, kaudimen // cautela, precaución; cau- celebro 1: -ra maiz joan da; (jende ción, garantía. asko) bildu da, -ra (jende asko) joan da;

34

C

ospatu du; maiz egin du // frecuentar; centiē[n]s: ehun aldiz // cien veces. concurrir, asistir (mucha gente); cele- centum dekl. ez.: ehun // cien. brar; practicar. centuria, ae f: zenturia, ehun celer, eris, ere: azkar, laster // rápido, soldaduko taldea // centuria, compañía veloz. de cien hombres. celeritās, ātis f: azkartasun, lastertasun centuriātus, a, um: zenturietan // rapidez, velocidad. banatu(a) // dividido en centurias; celeriter: azkar, laster, agudo //  comitia centuriata: zenturietan rápidamente, prontamente. banatutako komizioak // comicios cella, ae f: janaritegi; gela, gelaxka // centuriados. despensa; celda, habitación pequeña. centurio, ōnis m: zenturioi, ehuntari cēlo 1: ezkutatu du // ocultar. (zenturia baten buruzagia) // centurión celsus, a, um: garai, altu, jaso(a) // (jefe de una centuria). elevado, alto. cēpi, perf. > capio. cēna, ae f: bazkari (arratsaldeko lauretan cēra, ae f: argizari; zigilatzeko ezko; edo egiten zen otordu nagusia) // la (idazteko) taulatxo ezkoztatu // cera; comida (alimento principal hacia las lacre; tablilla encerada para escribir. cuatro de la tarde). cerebrum, i n: garun, burmuin; adimen cēno 1: bazkaldu du // comer. // cerebro; entendimiento. censeo, censui, censum 2: gogoan hartu cerno, crēvi, crētum 3: bahetu du; du, gogoan erabili du; balioetsi du; -z bereizi du, garbi ikusi du; ulertu du, iritzia izan du, iritzi dio; iritzia eman aditu du; erabaki du // cerner; distinguir, du, erabaki du; aholkatu du; errolda discernir, ver claramente; comprender; egin du // considerar; evaluar, valorar; decidir. opinar, decidir; aconsejar; hacer el certāmen, inis n: borroka; lehiaketa // censo. combate; certamen. censor, ōris m: zentsore (errolda egiteaz certātim: adlg. lehian, norgehiagoka // eta hiritarrei ohitura onak gordearazteaz adv. a porfía, con empeño. arduratzen zen magistratua) // censor certē: benetan, egiazki; behintzat // (magistrado encargado del censo y la ciertamente, verdaderamente; por lo moralidad pública). menos. censui, perf. > censeo. certō (ab. > certus): ziur aski // census, a, um, pp. > censeo. seguramente. census, ūs m: errolda // censo. certo 1: (lortzera) lehiatu da, (lortzeko) centaurus, i m: zentauro // centauro. borrokatu da // disputar, rivalizar. centēni, ae, a: ehuna; ehunako // cien certus, a, um: ziur, dudagabe; finkatu(a) cada uno; de cien en cien. // cierto, seguro; determinado; centēsimus, a, um: ehungarren; ehunen // centésimo.

35

C

 certior te facio: berri ematen dizut,  ense cingitur: ezpata gerrian lotzen du jakinarazten dizut // te informo, te hago // se ciñe la espada. saber. cinis, eris m (eta f): errauts // ceniza. cerva, ae f: orein eme // cierva. cinxi, perf. > cingo. cervīces, cum f pl.: lepo, lepondo, circā: adlg. inguruan; prep. ak. (-en) garondo // cuello, nuca. inguruan, -tik hurbil; inguru, aldean, cervus, i m: orein // ciervo. gutxi gorabehera, (-en) bat; -i buruz // cessi, perf. > cedo. adv. alrededor; prep. de ac. alrededor de, cerca de; aproximadamente; acerca cesso 1: berandutu da, gelditu da; ez de. egon, huts egin du; -i utzi dio, -tik gelditu da; egonean egon, ezer egin circiter: adlg. inguruan; gutxi gabe egon // tardar, entretenerse, gorabehera; prep. ak. (-en) inguruan; demorarse; faltar; cesar de; estar ocioso. inguru, aldean, (-en) bat // adv. alre- dedor; aproximadamente; prep. de ac. cessus, a, um, pp. > cedo. cerca de; hacia, alrededor de. cēterus, a, um: gainerako, enparau // circu-eo, ii [īvi], itum > circumeo, ii restante, el resto. [īvi], itum. cēterī, ae, a: besteak, gainerakoak, circuitus, a, um, pp. > circumeo. enparauak // los otros, los demás. circuitus, ūs m: itzuli(a), itzulinguru // cēterum: gainerakoan, bestela // por vuelta, rodeo, perímetro. lo demás. circuīvi, perf. > circueo. chorda, ae f: soka (musika-tresna edo arku batena) // cuerda (de un instru- circum: prep. ak. -en inguruan; -tik mento, un arco). gertu; adlg. inguruan // prep. de ac. alrededor de; cerca de; adv. alredor. chorus, i m: dantza (biribila); kantatzen duen dantza-talde, koru; andana // circum-ago, ēgi, actum 3: bira eragin danza circular; coro que danza cantan- dio, (-en) inguruan eraman du; (bihurk. do; multitud. edo pas.) bira egin du; (pas.) batera eta bestera eramana da // hacer girar, llevar cibus, i m: janari // comida. en derredor; (refl. o pas.) dar la vuelta; cicōnia, ae f: zikoina // cigüeña. (pas.) dejarse llevar de un lado a otro; cieo, cīvi, citum 2: abian jarri du,  annus se circumegit: urte bat igaro da mugiarazi du, astindu du; eragin du; // ha transcurrido un año. deitu du // poner en movimiento, agitar; circum-cīdo, cīdi, cīsum 3 (circum, excitar, provocar; llamar, invocar. caedo): inguruan ebaki du, moztu du; cineris, gen. > cinis. kendu du, murriztu du, laburtu du; cingo, cinxi, cinctum 3: inguratu du; erdaindu du // cortar alrededor; supri- gerrian lotu du, gerrikatu du; (pas. eta mir, reducir; circuncidar. bihurk.) gerrikatu da // rodear; ceñir; circum-clūdo, clūsi, clūsum 3 (pas. y refl.) ceñirse; (circum, claudo): itxi du, inguratu du, setiatu du // encerrar, cercar.

36

C circum-do, dedi, datum 1: inguruan circum-sto, steti, - 1: inguruan egon, jarri du, inguratu du // poner alrededor, inguratu du // estar en torno, rodear. rodear. circum-vallo 1: oholesiz inguratu du // circum-dūco, duxi, ductum 3: circunvalar, rodear con una empalizada. inguruan eraman du, inguratu du, circum-venio, vēni, ventum 4: inguruetatik gidatu du; ziria sartu dio, inguratu du; setiatu du; alde guztietatik iruzur egin dio // llevar en torno, rodear, eraso dio; engainatu du // rodear, conducir por los alrededores; engañar, envolver; atacar por todas partes; estafar. engañar. circumēgi, perf. > circumago. circus, i m: zirkulu, biribilki; zirku // circum-eo, ii [īvi], itum 4: inguruan círculo; circo. ibili da, inguratu du, -en itzulingurua cis: prep. ak. -z honaindian, -en alde egin du; erronda egin du // ir alrededor, honetan // prep. de ac. del lado de acá, a rodear, dar un rodeo; hacer la ronda. este lado de. circum-fero, tuli, lātum 3: inguruan citerior, ius: honaindiko, honanzko, eraman du; zabaldu du, hedatu du; hurbilago // situado del lado de acá, eskuz esku pasatu du // llevar alrededor; citerior, más cercano. propagar, divulgar; hacer circular. cithara, ae f: zitara // cítara. circumii, perf. > circumeo. citō: adlg. laster, bizkor; erraz // adv. circumitus > circuitus. pronto, rápidamente; fácilmente. circumīvi, perf. > circumeo. cito 1: abian jarri du, mugiarazi du, circum-scrībo, psi, ptum 3: inguruan astindu du; akuilatu du, sortu du, piztu marraztu du, inguratu du; mugatu du, du, eragin du; etorrarazi du, deitu dio- xedatu du; engainatu du, limurtu du, du, (auzitegira, lekuko gisa) deitu du; iruzur egin dio; kargutik kendu du, aipatu du; aldarrikatu du // poner en indargabetu du, ezeztatu du // trazar movimiento, agitar, sacudir; excitar, alrededor, rodear; limitar, delimitar, provocar, suscitar; hacer venir, llamar, determinar; engañar, defraudar; suspen- citar, convocar; proclamar. der, anular. citrā: adlg. honaindian; prep. ak. -z circum-sisto, steti, - 3: (-en) inguruan honaindian, -en alde honetan, -ra iritsi gelditu da; inguratu du // detenerse en gabe // adv. del lado de acá; prep. de ac. torno de; rodear; del lado de acá de, antes de, sin llegar a.  horror me circumstetit: izuak hartu citus, a, um, pp. > cieo laster, bizkor // ninduen // el terror se apoderó de mí. pronto, rápido. circum-spicio, spexi, spectum 3 cīvi, perf. > cieo. (circum, specio): ingurura begiratu du; cīvīlis, e: zibil, hiritarren, hiritarrei arretaz behatu dio, aztertu du // mirar dagokien // civil, cívico, relativo a los alrededor; observar, considerar. ciudadanos. circumsteti, perf. > circumsisto eta cīvīliter: hirritarra bezala, hiritarrei circumsto. dagokien bezala; legeen arabera;

37

C

gizalegez // como un ciudadano, como cerrar la puerta); claustro, mazmorra conviene a un ciudadano; según las (todo lugar cerrado). leyes; cortésmente. clausus, a, um, pp. > claudo. cīvis, is m eta f: hiritar // ciudadano. clāva, ae f: mazo // maza. cīvitās, ātis f: hiri, estatu; hiritargo // clāvis, is f: giltza; morroilo // llave; ciudad, estado; ciudadanía. cerrojo. clādēs, is f: hondamen; erabateko porrot clēmens, ntis: bihozbera, errukior // // desastre; derrota. clemente. clam: adlg. ezkutuan; prep ab. -en clēmenter: onberatasunez; leunki // ezkutuan // adv. a escondidas; prep. de clementemente, benignamente, suave- ab. a escondidas de. mente. clāmito 1: oihu egin du, deiadar egin clēmentia, ae f: errukitasun, du; oihuka aritu da; aldarrikatu du // bihozberatasun // clemencia. gritar; pedir a gritos; proclamar. cliens, ntis m: kliente (patroiak clāmo 1: oihu egin du, deiadar egin du; babestua) // cliente (protegido del aldarrikatu du // gritar, clamar; procla- patrono). mar. clientēla, ae f: klientela, kliente izate; clāmor, ōris m: oihu(ak), deiadar(rak) // klienteak // clientela, condición de clamor, griterío. cliente; clangor, ōris m: (tronpetaren) hots zoli;  in clientelā Marci: Markoren (kurrilo, antzara..., arranoaren) karran- babespean // bajo el patrocinio de ka, txilio // sonido agudo (de tronpeta); Marco. grito agudo (de grulla, ganso, águila...). clipeus, ei m: ezkutu (biribil eta clārus, a, um: argi, argitsu, ospetsu // metalezko) // escudo (redondo y de claro, brillante, ilustre. metal). classis, is f: itsas armada, ontzidi, clīvus, i m: aldapa, malda; muino // gerraontzi-talde // ejército de mar, pendiente, cuesta; colina. escuadra, flota de guerra. coactus, a, um, pp. > cogo. claudo, clausi, clausum 3: itxi du // co-alesco, alui, alitum 3: elkarrekin cerrar. hazi dira; handitu da, sustraitu da, claudus, a, um: herren, kolokan dagoen garatu da; elkartu dira, lotu dira, bat // cojo, vacilante. egin dute; (zauria) itxi da // crecer a la clausi, perf. > claudo. vez, unirse creciendo; crecer, arraigar, claustra, ōrum n pl.: sarraila, morroilo, desarrollarse; aliarse, coligarse, confun- itxigailu, langa, oztopo, kisketa, kate dirse; cicatrizar (una herida). (atea ixteko balio duen guztia); itxitura, co-arto 1: estutu du; laburbildu du // ziega, hesi (edozein leku itxi) // estrechar, comprimir; condensar. cerradura, cerrojo, cierre, pestillo, barra, coctus, a, um, pp. > coquo. barrera, cadena (todo lo que sirve para coēgi, perf. > cogo.

38

C co-emptio, ōnis f: erromatarren co-gnosco, gnōvi, gnitum 3 (cum, ezkontza-mota (emaztea era sinbolikoan gnosco): ezagutu du, ikusi du, ikasi du, erosiz) // forma de matrimonio de los ohartu da, -en berri izan du; (perf. romanos (mediante compra simbólica cognovisse) ezagutu du, jakin du; (auzi de la mujer). batez) arduratu da // conocer, ver, co-eo, ii [īvi], itum 4: elkarrekin joan aprender, enterarse; (perf. cognovisse) dira, elkartu dira // ir juntos, juntarse. conocer, saber; reconocer; conocer (de una causa). coepi, coeptum (def., perf. eta sup. bakarrik) 3: hasi da-du, ekin dio // cōgo, coēgi, coactum 3 (cum, ago): bildu empezar, emprender. ditu, elkartu ditu; trinkotu du, labur- bildu du; itxi du; -ra bultzatu du, -ra coeptus, a, um, pp. > coepi. behartu du // reunir, juntar; recoger, coeptum, i n: eginkizun, asmo // recaudar; condensar; cerrar; obligar. empresa, proyecto. co-haereo, haesi, haesum 2: lotuta coeptus, ūs m: hasiera // comienzo. egon, atxikita egon, osatuta egon // estar co-erceo, ercui, ercitum 2 (cum, arceo): unido, tener cohesión, formar un todo. eduki du, eutsi dio, geldiarazi du, atxiki co-hibeo, hibui, hibitum 2 (cum, du; zapaldu du; zigortu du // contener, habeo): barruan eduki du, barruan mantener, retener; reprimir; castigar. gorde du; eutsi dio, atxiki du, geldiarazi coetus, ūs m: bilera, elkartze // reunión, du; eragotzi dio // contener, guardar; encuentro. retener, impedir. cōgitātio, ōnis f: gogoeta // cohors, ortis f: kohorte (legioaren pensamiento, reflexión. hamarrena, 600 gizon) // cohorte (dé- cōgito 1 (cum, agito): pentsatu du, cima parte de la legión, 600 hombres); gogoeta egin du; planak egin ditu //  cohors praetoria: pretore-kohorte // pensar, reflexionar; planear. cohorte pretoriana. cognātio, ōnis f: ahaidetasun, cohortātio, ōnis f: hitzaldi sutsu, senidetasun; senideak; kidetasun // adoretzeko mintzaldi // exhortación, parentesco; parentela; afinidad. arenga. cognātus, a, um: odolkide, odoleko co-hortor 1: (hitz suharrez soldaduak, ahaide // pariente consanguíneo. jarraitzaileak) adoretu ditu, bultzatu cognitio, ōnis f: ezaguera, ezagutza; ditu, akuilatu ditu // exhortar, arengar. azterketa, ezagutze // conocimiento; co-icio > coni[i]cio. examen, reconocimiento. coii, perf. > coeo. cognitus, a, um, pp. > cognosco coitus, a, um, pp. > coeo. ezagun // conocido. coitus, ūs m: elkartze // unión. cognōmen, inis n: goitizen, izengoiti coīvi, perf. > coeo. (abizenari erantsia) // sobrenombre, apodo (añadido al gentilicio). col-labor, lapsus sum 3: (dena batera) erori da, behera etorri da, zerraldo erori

39

C

da // caer (todo a la vez), derrumbarse, colōnia, ae f: kolonia; kolono-multzo; desplomarse. etxalde, landetxe // colonia; conjunto de collātus, a, um, pp. > confer. colonos; propiedad rural, granja. collectus, a, um, pp. > colligo, lēgi, colōnus, i m: kolono, koloniar; lectum. etxaldetar; laborari // colono; granjero; collēga, ae m: kide // colega. agricultor. collēgi, perf. > colligo, lēgi, lectum. color [eta -os], ōris m: kolore // color. col-ligo 1 (cum, ligo): (elkarrekin) lotu coluber, bri m: suge // culebra. ditu, batu ditu // atar (a unos con otros), colubra, ae f: suge // culebra. unir. colui, perf. > colo. col-ligo, lēgi, lectum 3 (cum, lego): columba, ae f: uso // paloma. bildu du; trinkotu du; eduki du, columna, ae f: zutabe // columna. (barnean) hartu du; gogoan erabili du; ondorioztatu du // recoger, reunir, reclu- coma, ae f: adats // cabellera. tar; concentrar, condensar; contener, com-būro, bussi, bustum 3: osorik erre retener; obtener; reflexionar sobre; du, suntsitu du // quemar completa- concluir, inducir; mente, consumir.  animum, mentem collegit, se collegit: com-edo, ēdi, ēs[t]um 3: jan du, irentsi oneratu da // se ha recuperado, se ha du; xahutu du // comer, devorar; recobrado. despilfarrar, consumir. collis, is m: muino, mendixka // colina. comes, itis m eta f: lagun, laguntzaile // col-loco 1: jarri du, kokatu du, antolatu compañero, acompañante. du // colocar, disponer. comēsus eta comestus, a, um, pp. > collocūtus, a, um, pp. > colloquor. comedo. col-loquium, ii n: solas, elkarrizketa // cōmissātio, ōnis f: parranda, bonbazia, coloquio, conversación. olgeta, festatzar // festín, francachela. col-loquor, locūtus sum 3: solas egin comitātus, a, um, pp. > comitor. du, hizketan aritu da // conversar. comitātus, ūs m: segizio, lagun-talde, col-lūdo, lūsi, lūsum 3: -ekin jolastu da; jarraigo // acompañamiento, séquito, ados jarri da (norbaitekin beste bati cortejo. kalte egiteko) // jugar con; entenderse comitis, gen. > comes. con (alguien para dañar a otro). comitium, ii n: komizio (hauteskun- collum, i n: lepo // cuello. deak egiteko batzarlekua) // comicio cōlo 1: iragazi du // colar. (lugar donde se celebraban los colo, colui, cultum 3: landu du; apaindu comicios). du; -n bizi izan da; -n jardun du; gurtu comitia, iōrum n pl: komizioak, hau- du; adeitasunez, begirunez tratatu du; teskundeak // comicios, elecciones. zaindu du // cultivar; adornar; habitar; comitor 1: lagundu, lagun egin // practicar; venerar; tratar con afecto, con acompañar. respeto; cuidar.

40

C commeātus, ūs m: igarotze, joan- com-mitto, mīsi, missum 3: batu ditu, etorri(ak); baimen; konboi, garraio; elkartu ditu; alderatu du; -n hasi da; hornitze, bizigaiak // tránsito, idas y (huts bat, delitua) egin du; fidatu dio; vueltas; permiso; convoy, transporte; -en esku utzi du // unir, juntar; aprovisionamiento, víveres. comparar; entablar, comenzar; cometer com-memoro 1: gogoratu du; (una falta, un crimen); confiar, gogorarazi du; aipatu du // recordar; encargar; mencionar.  proelium committere: borrokan hasi // commendātio, ōnis f: gomendatze, entablar combate; gomendatio // recomendación.  non committam ut: ez dut... -tzeko biderik emango // no daré lugar a que. commendo 1 (cum, mando): -en esku utzi du; gomendatu du; balioa eman dio commodē: egoki, era egokian, ongi; // confiar; recomendar; hacer valer. une egokian; eroso, erosotasunez // convenientemente, apropiadamente, 1: -z gogoeta egin du, commentor bien; oportunamente; cómodamente. gogoan erabili du; prestatu du, ikasi du; ondu du, moldatu du, idatzi du; commodo 1: egokitu du, moldatu du; iruzkindu du // meditar, pensar en; mesede egin dio; utzi dio, mailegatu preparar, estudiar; componer, redactar; dio; eman dio // acomodar, adaptar; comentar. prestar un servicio, hacer un favor; prestar; conceder; commentus, a, um, pp. > commi-  operam commodat: laguntza ematen niscor. dio // presta su ayuda. commentum, i n: fikzio, asmazio // commodus, a, um: egoki, gisako; ficción, invención. onbera, atsegin // apropiado, conve- com-meo 1: hara-hona ibili da; sarri niente; benévolo, agradable. joan da // ir y venir; ir a menudo. commodum, i n: erosotasun, egoki- com-mercium, ii n: saleroste, merka- tasun; abantaila, onura // comodidad, taritza; azoka, merkatu; harreman(ak) // conveniencia; ventaja, provecho. comercio, tráfico, negocio; mercado; com-moror 1: gelditu da // detenerse. relaciones, trato. com-moveo, mōvi, mōtum 2: mugitu commīlito, ōnis m: arma-lagun, gerra- du, abian jarri du; hunkitu du, inarrosi lagun // compañero de armas. du; eragin du // mover, poner en com-miniscor, mentus sum 3: movimiento; conmover, impresionar, irudikatu du, asmatu du // imaginar; perturbar; excitar, provocar. inventar. commūnico 1: partekatu du, elkarrekin com-minus (cum, manus): adlg. jarri du; harremanetan egon; aholkua gertutik, hurbiletik // adv. de cerca; eskatu du; parte hartu du // compartir,  comminus pugnare: gorputzez poner en común; comunicar; consultar; gorputz borrokatu // luchar cuerpo a participar. cuerpo.

41

C commūnio, ōnis f: erkidego; elkar- compertus, a, um, pp. > comperio tasun; lotura // comunidad, asociación, jakin(a), seguru; errudun aurkitu(a) // unión. cierto, seguro; convicto. commūnis, e: komun, ororen, guztien; com-peto, petīvi eta petii, petītum 3: arrunt // común, ordinario. batu dira; bat etorri da; dagokio // commūnitās, ātis f: erkidego, komu- encontrarse en un punto; coincidir; nitate; gizartekoitasun, adeitasun // corresponder; competer. comunidad; sociabilidad. com-plector, plexus sum 3: besarkatu commūniter: guztien artean, elkarre- du, inguratu du; hartu du; ulertu du; kin; eskuarki, arruntean // en común; (barnean) hartu du // abrazar, rodear, comúnmente, por lo común. envolver; comprender, abarcar. com-mūto 1: erabat aldatu du; trukatu com-pleo, plēvi, plētum 2: (guztiz) bete du, (-en truke) aldatu du // cambiar por du // llenar (del todo). completo; canjear, intercambiar. complexus, a, um, pp. > complector. cōmo, compsi, comptum 3 (cum, emo): complexus, ūs m: besarkada; lotura // orraztu du; apaindu du // peinar; abrazo; vínculo. acicalar, adornar. complūres, plūra [gen. -ium]: (batera cōmoedia, ae f: komedia // comedia. asko) gehien // muchísimos. compāgēs, is f: lotura, lotune, com-pōno, posui, positum 3: elkarrekin mihiztadura, uztardura, giltzadura // jarri ditu, elkartu ditu; osatu du, ondu enlace, trabazón, ensambladura, juntura. du, moldatu du; alderatu du; lurperatu compār, paris: berdin, antzeko; lagun // du; baretu du, baketu du; konpondu du, igual, semejante; compañero. antolatu du; adostu du // poner juntos, reunir; componer, disponer; comparar; com-paro 1 (cum, paro): prestatu du; enterrar; apaciguar; poner en orden, lortu du, erdietsu du // preparar; arreglar; concertar. procurar, adquirir. com-porto 1: leku berera eraman ditu, comparo 1 (compar): elkartu du; bildu ditu, elkarrekin jarri ditu // llevar konparatu du, alderatu du, parekatu du; al mismo sitio, reunir, juntar. hitzartu du // juntar; comparar, equi- parar, confrontar; convenir. compositus, a, um, pp. > compono prestatu(a), prest; adostu(a); antolatu(a), com-pello, puli, pulsum 3: bildu du, apaindu(a); bare // preparado, dispuesto, elkartu du; behartu du, hertsatu du, ordenado; sereno; estutu du; bultzatu du // juntar, reunir; obligar, presionar, apremiar; empujar.  ex composito: adostutakoaren arabera // según lo acordado. com-penso 1: pisatu du; orekatu du, konpentsatu du // pesar; compensar. composui, perf. > compono. com-perio, peri, pertum 4 (cum, com-prehendo, prehendi, prehensum pario): egiaztatu du, ziur jakin du // 3: heldu dio, hartu du, harrapatu du; averiguar con certeza. bereganatu du; atxiki du; adierazi du; aditu du, ulertu du // coger, asir, atrapar,

42

C

prender; captar; sujetar, abarcar; expre- con-cīdo, cīdi, cīsum 3 (cum, caedo): sar; comprender, entender. moztu du, zatikatu du // cortar, despe- comprendo > comprehendo. dazar. com-primo, pressi, pressum 3 (cum, concilio 1: bildu ditu, elkartu ditu; premo): hertsatu du, estutu du; eutsi adostu ditu, bateratu ditu, adiskidetu dio; gordean eduki du; zapaldu du // ditu; bereganatu du, neureganatu dut comprimir, apretar, estrechar; contener; (eta antzekoak), eskuratu du // unir, mantener oculto; reprimir. reunir; conciliar, ganarse; procurar, com-probo 1: onetsi du; egiaztatu du; adquirir. zuritu du // aprobar; confirmar; justi- concilium, ii n: bilera, batzar // ficar. reunión, asamblea. compsi, perf. > como. con-cipio, cēpi, ceptum 3 (cum, capio): comptus, a, um, pp. > como. hartu du, jaso du, bildu du, bereganatu du, harrapatu du; xurgatu du; sortu du; compuli, perf. > compello. asmatu du, pentsatu du, ulertu du; compulsus, a, um, pp. > compello. adierazi du // recibir, recoger, coger, ab- com-puto 1: kalkulatu du, zenbatu du, sorber; contraer; concebir, comprender; kontatu du // calcular, contar, computar. formular. cōnātum, i n: ahalegin, eginkizun // concīsus, a, um, pp. > concīdo, cīdi, esfuerzo, empresa. cīsum cōnātus, ūs m: ahalegin, eginkizun, saio labur, motz // conciso. // esfuerzo, empresa, intento. con-cito 1: jaurti du; kitzikatu du; con-cēdo, cessi, cessum 3: alde egin du, eragin du, piztu du, sorrarazi du // baztertu da; -ra igaro da; amore eman lanzar; excitar, estimular, suscitar, con- dio; onartu du, aitortu du; barkatu du; citar; eskaini du // retirarse, marcharse; pasar  se concitavit: oldartu zen // se lanzó. a; ceder; conceder, admitir; perdonar; con-clāmo 1: aldarri egin dute, sacrificar. aldarrikatu dute (denek batera); oihuka concēpi, perf. > concipio. deitu dio-du // gritar, proclamar (todos a conceptus, a, um, pp. > concipio. una); llamar a voces. conceptus, ūs m: sortze, sorkunde // con-clūdo, clūsi, clūsum 3: itxi du; concepción. amaitu du, bukatu du, burutu du // encerrar; concluir, terminar. con-certo 1: borrokatu da; lehiatu da; eztabaidatu du // pelear; competir; dis- concordia, ae f: adostasun, gogaide- cutir. tasun, harmonia // concordia, armonía. concessi eta concessus, a, um, perf. concors, cordis: bat datorren, gogaide, eta pp. > concedo. adostasunean bizi den // concorde, concordante. con-cido, cidi, - 3 (cum, cado): erori da, amildu da // caer, derrumbarse.

43

C con-culco 1: oinpean erabili du, du; gorde du, -n sartu du, -n itxi du, zapaldu du, zanpatu du, mespretxatu du ezkutatu du // fundar, establecer; cons- // pisotear, maltratar, despreciar. truir; componer; guardar, encerrar, ocultar. con-cupisco, pīvi [edo pii], pītum 3: desira izan du, gura izan du, irrikan con-dōno 1: opari egin dio; barkatu du egon // desear ardientemente. // regalar; condonar, perdonar. con-curro, [cu]curri, cursum 3: (denek con-dūco, duxi, ductum 3: (toki berera) batera) lasterka egin dute, (leku berera) eraman ditu; bildu ditu, elkartu ditu; lasterka egin dute; (elkarren aurka) alokatu du, errentan hartu du, maileguz lasterka egin dute, elkar jo dute; bat hartu du // conducir (al mismo sitio); etorri dira // correr juntos, correr al reunir, concentrar; alquilar, arrendar, mismo sitio; correr (unos contra otros), tomar a sueldo, tomar prestado; entrechocar; coincidir.  conducit: (iragangaitz) onuragarria concursus, a, um, pp. > concurro. da, baliagarria da // (intr.) es útil, es provechoso. concursus, ūs m: (denek batera) lasterka egite, piloan lasterketa egite; confēci, perf. > conficio. jendetza; elkartze, elkar jotze // carrera confectus, a, um, pp. > conficio. en masa, afluencia; encuentro, choque. con-fercio, fersi, fertum 4 (cum, con-cutio, cussi, cussum 3 (cum, farcio): guztiz bete du // rellenar. quatio): astindu du, inarrosi du; ahaldu con-fero, con-tuli, col-lātum [con- du, hondatu du; nahasi du, asaldatu du lātum] 3: bildu ditu, elkartu ditu, // agitar, sacudir; quebrantar, hacer elkarrekin jarri ditu, batera eraman ditu; vacilar; turbar, estremecer. alderatu ditu; ordaindu du; eman dio, con-demno 1: kondenatu du, gaitzetsi ekarri dio, -ra xedatu du, igorri du; du // condenar, desaprobar. egotzi dio; garraiatu du; geroratu du; condicio, ōnis f (cum, dico): egoera; (bihurk.) -ra jo du, -i bere burua eskaini (hitzarmen baten) baldintza // condi- dio // llevar juntamente, reunir; com- ción, situación; condiciones (de un parar; contribuir a, pagar; conferir, acuerdo). aportar, dedicar a; imputar; transportar; aplazar; (refl.) dirigirse a, entregarse a. condidi, perf. > condo. confersi, perf. > confercio. condio 4: ondu du, maneatu du; baltsamatu du, gantzutu du; edertu du, confertus, a, um, pp. > confercio nabarmendu du // condimentar; embal- estu bildu(a); metatu(a) // apretado; samar; realzar. apiñado. conditor, ōris m: fundatzaile, sortzaile confessus, a, um, pp. > confiteor // fundador. (errua) aitortu duen, (errudun) aitortu(a) // confeso. conditus, a, um, pp. > condo. con-ficio, fēci, fectum 3 (cum, facio): condītus, a, um, pp. > condio. burutu du, bukatu du, bete du; osatu du, con-do, didi, ditum 3 (cum, do): fundatu lortu du; txegosi du; hil du, hondatu du; du, ezarri du; eraiki du; ondu du, osatu ahuldu du, akitu du, ahitu du;

44

C

menderatu du; ondorioa atera du // con-gredior, gressus sum 3 (cum, efectuar, llevar a cabo, ejecutar, gradior): -ekin batera joan da; elkartu cumplir; completar, procurar; digerir, da, -ekin batu da; borrokatu da, consumir; matar, destruir; debilitar, eztabaidatu du // ir juntamente; juntarse, abatir, agotar; someter; concluir. encontrarse; luchar, discutir. con-fīdo, fīsus sum 3: fidatu da, uste con-grego 1: bildu ditu, elkartu ditu, ona izan du // confiar en. elkarrekin jarri ditu // congregar, juntar, con-fīgo, fixi, fixum 3: iltzatu du; reunir. alderik alde zulatu du // clavar; atrave- congressus, a, um, pp. > congredior. sar. congressus, ūs m: elkartze; topaketa, con-firmo 1: indartu du, sendotu du; bilera, lagunarte; borroka // encuentro; ziurtatu du; adore eman dio // asegurar, entrevista, reunión, compañía; combate. consolidar; confirmar, animar. con-gruo, grui, - 3: elkartu dira, bat confīsus, a, um, pp. > confido. etorri da, ados egon // juntarse, estar de con-fiteor, fessus sum 2 (cum, fateor): acuerdo, concordar, ser congruente. aitortu du // confesar, reconocer. cōn-i[i]cio, iēci, iectum 3 (cum, iacio): confixi, perf. > configo. jaurti (denek leku berera) (gauza batzuk con-flīgo, flixi, flictum 3: elkar jo dute; batera); bota du; ondorioztatu du, igarri aurrez aurre jarri du, erkatu du; du // disparar (todos a un sitio) (varias borrokatu da // entrechocar; confrontar; cosas a la vez); echar, arrojar; luchar, combatir. conjeturar, adivinar. con-fluo, fluxi, - 3: (ibaiak edo) batu coniugis, gen. > coniux. dira, bat egin dute; (ugari) etorri dira // con-iungo, iunxi, iunctum 3: bildu ditu, fluir juntamente, confluir; afluir (en elkartu ditu // juntar, enlazar. gran número). coniunx > coniux. con-fodio, fōdi, fossum 3: (arma batez) coniunxi, perf. > coniungo. zulatu du, alderik alde igaro du // con-iūrātio, ōnis f: (azpilanerako) zin atravesar (con un arma). eginda elkar hartze, konjurazio, confūdi, perf. > confundo. konspirazio // conjuración, conspi- con-fugio, fūgi, - 3: ihes egin du; ración. babesa hartu du; babesa bilatu du // coniūrātus, a, um, pp. > coniuro huir; refugiarse, recurrir a. konjuratu(a), zinkide // conjurado, con-fundo, fūdi, fūsum 3: nahasi du; unido por juramento. isuri du // mezclar; confundir; derramar. con-iūro 1: konjuratu dute, zin egin con-gero, gessi, gestum 3: bildu du, dute elkar hartuta zerbaiten aurka pilatu du, metatu du // reunir, acumular, jarduteko, konspiratu dute // conjurar, amontonar. conspirar con-grātulātio, ōnis f: zorion(ak); coniux, ugis m eta f: ezkontide, senar zorionak emate // felicitación. edo emazte // cónyuge, marido o esposa. conl... > coll...

45

C conm... > comm... con-sensio, ōnis f: akordio, adostasun cōnor 1: saiatu da-du, ahalegindu da // // acuerdo, consenso. intentar consensus, a, um, pp. > consentio. con-quīro, quīsīvi, quīsītum 3 (cum, consensus, ūs m: akordio, adostasun, quaero): (nonahi) bilatu du, (hor- guztien adostasun; konspirazio // acuer- hemendik) bildu ditu; arakatu du // do, unanimidad; conspiración. buscar (por todas partes), reunir (de con-sentio, sensi, sensum 4: bat etorri todas partes), reclutar; rebuscar. da, ados izan da // estar de acuerdo con. conquīsītus, a, um, pp. > conquiro consenui, perf. > consenesco. kontu handiz hautatu(a), aurkitzeko zail con-sequor, secūtus sum 3: jarraitu // rebuscado. dio, atzetik joan zaio; lortu du; ondoren con-scendo, scendi, scensum 3 (cum, etorri da, ondorioa da // perseguir, scando): (zaldi gainera, ontzira...) igo seguir; conseguir; seguirse, suceder. da // subir (al caballo, a la nave...). con-sero, sēvi, situm 3: landu du, erein conscientia, ae f: ezagutza (komun); du // plantar, sembrar. konplizitate; konfiantza, fidantzia; con-sero, serui, sertum 3: lotu ditu, josi ezagutza; kontzientzia // conocimiento ditu // enlazar, unir; (común); complicidad, confianza; cono-  manus, proelium conserere: borrokari cimiento; conciencia. lotu zaizkio, borrokari ekin diote // con-scisco, scīvi edo scii, scītum 3: trabar combate. erabaki du // decidir. con-servo 1: gorde du, zaindu du, conscius, a, um (cum, scio): dakien, salbatu du // conservar, guardar, salvar. erru-lagun; jakitun // conocedor, cóm- consessus, a, um, pp. > consido. plice; consciente. consessus, ūs m: bilera, batzar // con-scrībo, scripsi, scriptum 3: reunión, asamblea. zerrendan sartu du, armadan sartu du; idatzi du // alistar, inscribir; redactar. consēvi, perf. > consero, sēvi, situm. conscriptus, a, um, pp. > conscribo; consīdero 1: arretaz aztertu du, gogoeta  patres conscripti: aitak konskri- egin du, gogoan erabili du // examinar batuak, senatariak // padres conscritos, atentamente, considerar. senadores. con-sīdo, sēdi, sessum 3: eseri dira con-secro 1 (cum, sacro): sagaratu du, (batzuk batera), pausatu dira; kokatu da; jainkoei eskaini die; madarikatu du; jaitsi da; baretu da // sentarse (varios a jainkotu du // consagrar; maldecir; divi- la vez), posarse; acampar, detenerse, nizar. instalarse; descender; calmarse. consecūtus, a, um, pp. > consequor. con-signo 1: zigilatu du; egiaztatu du; idatziz jaso du // sellar; certificar; con- consēdi, perf. > consido. signar. con-senesco, senui, - 3: zahartu da // consilium, ii n: (elkarrekiko) gogoeta; envejecer. aholku; kontseilu, batzorde; erabaki, consensi, perf. > consentio.

46

C

asmo; iritzi(a); zuhurtasun // delibera- iraunkor, irmo, trinko; bat datorren // ción; consejo; decisión, plan, proyecto; constante, consistente; concordante. opinión; sensatez. constantia, ae f: iraunkortasun, con-similis, e: antzeko // semejante. irmotasun // constancia, firmeza. con-sisto, stiti, - 3: gelditu da, geratu constiti, perf. > consisto eta consto. da; finkatu da, kokatu da; zutik egon, con-stituo, ui, ūtum 3 (cum, statuo): eutsi dio; -n datza // detenerse, pararse, ezarri du; eraiki du; finkatu du; antolatu cesar; establecerse, situarse; mantenerse du; xedatu du, erabaki du // colocar; firme, resistir; consistir en. construir; instituir, establecer; organi- consitus, a, um, pp. > consero, sēvi, zar; determinar, fijar, decidir. situm. con-sto, stiti, - [constātūrus] 1: egon, con-sōlor 1: kontsolatu du, (bihotza) iraun du; -k osatua egon; -n datza; irmo arindu du // consolar. egon; bat etorri da; balio izan du // con-sono, sonui, - 1: soinua batera egin permanecer, subsistir, durar; constar de; du; durundi egin du, oihartzun egin du; consistir en; permanecer firme; antzeko doinua izan du; -ekin bat etorri concordar; costar; da // sonar juntamente; resonar; tener el  (inperts.) constat: argi dago, gauza mismo sonido; concordar. jakina da // consta, es cosa sabida. con-sors, sortis: partaide, parte- con-struo, struxi, structum 3: eraiki du; hartzaile, jabekide, oinordekide; komun, pilatu du, metatu du, lerrokatu du // erkide; lagun, kide, -kide; anaia, arreba, construir, edificar; amontonar, acumu- neba, ahizpa // participante, copartícipe, lar, alinear. copropietario, coheredero; común; com- con-suesco, suēvi, suētum 3: ohitu da- pañero, colega; hermano. du; (perf.) ohi da-du // acostumbrar, conspectus, a, um, pp. > conspicio. habituarse; (perf.) soler; conspectus, ūs m: ikuste, begiratze;  ut consuevi: ohi dudan bezala // como (aurrean) agertze; begiraldi // vista, con- acostumbro. templación; presencia; vistazo; consuētūdo, inis f: ohitura; barruko-  in conspectu: bistara, agerian // a la tasun, konfiantzazko harremanak // vista, en presencia. costumbre; trato frecuente, familiaridad. con-spicio, spexi, spectum 3 (cum, consuētus, a, um, pp. > consuesco specio): begiratu dio, behatu dio // ver, ohiko, ohitu(a) // acostumbrado, habi- mirar, contemplar. tual. conspicor 1: so egin dio, begiratu dio, consuēvi, perf. > consuesco. behatu dio // contemplar. consul, ulis m: kontsul (urte bateko con-spīro 1: batera doinu egin du; ados aginpide gorena zuten bi magistratu- egon; konspiratu du // sonar juntamente; etako bakoitza) // cónsul (cada uno de estar de acuerdo; conspirar. los magistrados supremos elegidos por constans, ntis, p. pres. > consto. un año).

47

C consulāris, e: kontsul-, kontsularen // contemplor 1: arretaz begiratu dio, consular, del cónsul. behatu dio, aztertu du // mirar atenta- consulāris, is m: kontsul ohi // ex mente, contemplar, examinar. consul. comtempsi, perf. > contemno. consulātus, ūs m: kontsulatu, contemptio, ōnis f: mespretxu, erdeinu kontsularen kargu // consulado, cargo // desprecio. de cónsul. contemptus, a, um, pp. > comtemno consulo, sului, sultum 3: gogoeta egin hutsal; zital, arbuiagarri // despreciable. du; erabakia hartu du; begiratu du, contemptus, ūs m: arbuio, mespretxu zaindu du; aholkua edo argibidea eskatu // desprecio. dio // deliberar; tomar una decisión; con-tendo, tendi, tentum 3: luzatu du, mirar por, velar por; consultar. tenkatu du; jaurti du; ahalegindu da, consultus, a, um, pp. > consulo. indarra egin du; -ra jo du; hertsiki consultum, i n: dekretu; erabaki // eskatu du; segurtatu du; alderatu du; decreto; resolución. borrokatu da // tender, estirar; disparar; consultō: nahita // adrede. esforzarse; dirigirse a; demandar con insistencia; afirmar; comparar; luchar. consultus, i m: -n aditu(a) // entendido en. contentio, ōnis f: tentsio; ahalegin; borroka, lehia; erkatze, konparaketa // consului, perf. > consulo. tensión; esfuerzo; lucha, rivalidad; con-summo 1: guztira izan da, guztira comparación. zenbatu du; bete du, burutu du // sumar contentus, a, um: pp. > contendo en total, calcular en total; cumplir, tinkatu(a), tenk dagoen, tentsiopean; terminar. lanpetu(a), saiatu(a), artatsu // tenso, con-sūmo, sumpsi, sumptum 3: ahitu tirante, en tensión; ocupado en, apli- du, higatu du, gastatu du, xahutu du, cado a, solícito. suntsitu du, kontsumitu du; erabili du // contentus, a, um: pp. > contineo consumir, gastar, disipar, destruir; pozik // contento, satisfecho. emplear. con-tero, trīvi, trītum 3: birrindu du, con-surgo, surrexi, surrectum 3: xehatu du, txikitu du; gastatu du, higatu altxatu dira, jaiki dira // levantarse. du; ahitu du; (denbora) xahutu du // contactus, a, um, pp. > contingo. triturar, moler; gastar con el uso, des- contactus, ūs m: ukitze, kontaktu; gastar; agotar; malgastar (el tiempo). kutsatze, kutsadura // contacto; conta- contestātus, a, um, pp. > contestor gio. egiaztatu(a), bermatu(a) // atestado, a- con-tego, texi, tectum 3: estali du; creditado. ezkutatu du // cubrir; esconder. con-testor 1: lekuko ipini du; con-temno, tempsi, temptum 3: (epaiketa) abiarazi du (lekukoak aurkez- mespretxatu du, gutxietsi du // despre- tuz) // poner por testigo a; incoar (un ciar. proceso, presentando testigos).

48

C contexi, perf. > contego. contio, ōnis f: batzar (ez bozkatzeko, con-ticesco, ticui, - 3: isildu da, isilik hitzaldi bat entzuteko baizik) // asam- egon // callar. blea (en la que no se vota, se escucha). contigi, perf. > contingo. con-torqueo, torsi, tortum 2: biratu du, bihurritu du, birarazi du; jaurti du // continens, ntis, p. pres. > contineo torcer, retorcer, hacer girar; lanzar, aldameneko, ondoko, hurrengo; jarrai- disparar. tu(a); neurridun // contiguo, siguiente; seguido; sobrio. contrā: adlg. aurrean, aurka; aitzitik, kontrara; prep. ak. -en aurka, -en continens, ntis f: kontinente, lehor // aurrean; -i buruz; -ra buruz // adv. continente, tierra firme. enfrente; al contrario; prep. de ac. continenter: adlg. etengabe; neurriz, contra, enfrente de; hacia, con respecto gartxuki // adv. continuamente, sin in- a. terrupción; sobriamente. con-traho, traxi, tractum 3: bildu du; continentia, ae f: neurritasun, neurri // uzkurtu du; (zorrak) egin ditu; continencia, moderación. (gaixotasuna) harrapatu du; murriztu con-tineo, tinui, tentum 2 (cum, teneo): du, laburtu du; eragin du // reunir, atxiki du, eduki du, eutsi dio; (barruan) juntar, concentrar; contraer; contraer hartu du, bildu du, (bilduta) eduki du; (deudas, una enfermedad...); reducir, geldiarazi du; -k mugatua da, -k abreviar, encoger; causar. inguratua da // mantener, conservar, contrāriē: alderantziz, kontrako nora- retener; abarcar, contener; reprimir, bidean // contrariamente, en sentido refrenar; (pas.) estar limitado por, contrario; rodeado por;  contrarie dicere: kontrakoa esan //  se continere: bere buruari eutsi // contradecirse. refrenarse. contrārius, a, um: kontrako, aurkako // con-tingo, tigi, tactum 3 (cum, tango): contrario. ukitu du, jo du; -ekin harremanak ditu; contraxi, perf. > contraho. dagokio // tocar, alcanzar; tener relación con; concernir, atañer; con-tremisco, tremui, - 3: dar-dar egin  (inperts.) contingit: -i gertatzen zaio, du, ikaratu da // temblar, estremecerse. -i tokatzen zaio // sucede a, toca en con-tribuo, ui, ūtum 3: (nork bere suerte a. partea) jarri du; esleitu dio, erantsi du // continui, perf. > contineo. contribuir; asignar, anexionar. continuō (ab. n > continuus): etengabe; contrītus, a, um, pp. > contero. berehala // sin interrupción, continua- contrīvi, perf. > contero. mente; al instante. contrōversia, ae f: eztabaida // con-tinuo 1: jarraitu du-dio, luzatu du discusión, controversia. // continuar, prolongar. contubernālis, is m eta f: dendakide, continuus, a, um: jarraitu(a), etengabe kide, lagun // camarada, compañero (de // continuo, seguido. tienda).

49

C contubernium, ii n: denda komun; conventus, a, um, pp. > convenio. dendakidetasun, laguntasun, harreman conventus, i m: hitzarmen, akordio // sakon; elkarrekin bizitze (gaztea bere convenio, acuerdo. jeneralarekin) // tienda común; camara- conventus, ūs m: batzar, biltzar, bilera, dería, compañerismo, trato íntimo; vida kontseilu; audientzia, (probintzietako) común (del joven con su general). auzitegi; erkidego, elkarte // asamblea, contudi, perf. > contundo. reunión, consejo; sesión (judicial), contuli, perf. > confero. audiencia; comunidad. contumēlia, ae f: irain, laido // ultraje, conversor 1: egon ohi da; -ekin bizi afrenta, injuria. izan da, -ekin sarri ibili da // encontrarse con-tundo, tudi, tūsum 3: jipoitu du, habitualemente; vivir con, tener trato birrindu du // moler a golpes, machacar. frecuente con. con-turbo 1: asaldarazi du, nahasi du, con-verto, verti, versum 3: itzuli da-du; urduritu du // turbar, desordenar, con- bihurtu da-du // volver(se), hacer vol- fundir; intranquilizar. ver; cambiar(se) en, convertir(se) en; traducir. contus, i m: haga, pertika, pika // pértiga, pica. convictus, a, um, pp. > convinco. contūsus, a, um, pp. > contundo. convictus, ūs m: bizikidetza, elkarbizi- tza; oturuntza // convivencia; banquete. cōnūbium, ii n: ezkontza // matrimonio. con-vinco, vīci, victum 3: erabat garaitu du; (erru bat) aitorrarazi dio, (huts bat, con-valesco, valui, - 3: suspertu da, erru bat) frogatu du // vencer por indarberritu da; hazi da; indar hartu du completo; convencer (de un delito), // convalecer, restablecerse; crecer; for- demostrar (un error, una falta). talecerse. convīva, ae m: mahaikide, bazkaltiar, con-vello, velli, vulsum 3: erauzi du; gonbidatu // convidado, comensal. suntsitu du // arrancar; destruir. convīvium, ii n: oturuntz // convite, conveniens, ntis, p. pres. > convenio banquete. egoki // conveniente. con-voco 1: batzarrera deitu du, biltze- convenientia, ae f: adostasun, ko deitu du // convocar, reunir. harmonia // acuerdo, armonía. convulsus, a, um, pp. > convello. con-venio, vēni, ventum 4: elkartu da; bat etorri da; komeni da; adostu da; co-operio, operui, opertum 4: erabat -ekin topo egin du, aurkitu du // estali du // cubrir por completo. reunirse, encontrarse; convenir, acordar; co-orior, ortus sum 4: jaio da, sortu da; concertar; encontrar a. altxatu dira // nacer, surgir; levantarse. conventio, ōnis f: hitzarmen // cōpia, ae f: aberastasun, ondasun; ugari- convenio. tasun, oparotasun; baliabide; ahalmen, ahal, aukera; (pl.) tropak // abundancia, riqueza; recurso; facultad, posibilidad; (pl.) tropas;

50

C

 copiam dare: baimena eman // dar cor-rigo, rexi, rectum 3 (cum, rego): permiso. zuzendu du // corregir, poner recto, cōpiōsus, a, um: oparo, ugari // rectificar. copioso, abundante. cor-ripio, ripui, reptum 3 (cum, rapio): cōpula, ae f: lokarri, lakio, kate; lotura; gogor, azkar hartu du, harrapatu du; kako // atadura, lazo, cadena; unión, murriztu du, laburtu du; salatu du // garfio. coger con fuerza, con viveza, arrebatar; coquo, coxi, coctum 3: egosi du, reducir, abreviar; acusar. (janaria) prestatu du, sutan jarri du; urtu cor-rumpo, rūpi, ruptum 3: suntsitu du; lehortu du; kiskali du // cocer, du, ezereztu du; usteldu du, hondatu du cocinar, poner al fuego; fundir; secar. // destruir, aniquilar; corromper. cor, cordis n: bihotz; gogo // corazón; corruptēla, ae f: ustelkeria // corrup- ánimo; tela; corrupción.  hoc mihi cordi est: hau oso atsegin corruptus, a, um, pp. > corrumpo. zait, hau oso gogoko dut // tengo cariño cortex, icis m eta f: azal, oskol; kortxo, a esto, esto me gusta mucho. tortotx // corteza, cáscara; corcho. cōram: prep. ab. -en aurrean; adlg. corvus, i m: bele // cuervo. agerian, aurrez aurre // prep. de ab. en : adlg. egunero // adv. diaria- presencia de; adv. en presencia, enfren- cot[t]īdiē mente, cada día. te, en público. , perf. > coquo. cornū, ūs n: adar; (armada baten) hego coxi // cuerno; ala (de un ejército). crās: adlg. bihar // adv. mañana. corōna, ae f: koroa; lore-koroa; zirkulu, crassus, a, um: gizen, lodi; koipetsu, biribil, inguru; jendearen, entzuleen, gantzatsu; larri // grueso, gordo; craso, ikusleen biribil; lekuren bat defendatu grasiento. edo setiatzeko soldaduen biribil; argi- crēber, bra, brum: metatu(a), trinko- koroa // corona; guirnalda; círculo, tu(a); ugari; sarri, maiz, maizko // corro; círculo de gente, de oyentes, de apiñado, espeso, numeroso; abundante; espectadores; círculo de soldados para frecuente. defender o sitiar un lugar; halo; crēbrō: sarri, maiz, askotan //  sub coronā emere, vendere: gerrako frecuentemente. esklaboak erosi, saldu // comprar, ven- crēdibilis, e: sinesgarri, sinesteko // der esclavos de guerra. creíble. corporeus, a, um: gorputzaren, crēdibiliter: egiantzez, era sines- gorputz- // corporal, del cuerpo. garrian // verosímilmente, de modo corpus, oris n: gorputz; gorpu // cuerpo; creíble. cadáver. crēdo, didi, ditum 3: uste ona izan du, correctus, a, um, pp. > corrigo. fidatu da, sinetsi du; fidatu dio, -en esku correptus, a, um, pp. > corripio. utzi du; maileguz utzi du; uste izan du;

51

C

-tzat eduki du // confiar, fiarse de; crux, crucis f: gurutze; oinaze // cruz; encomendar; prestar; creer tener por. tormento; cremo 1: erre du // quemar.  abi in malam crucem: hoa pikutara! // creo 1: sortu du; hautatu du, izendatu du ¡que te cuelguen! // crear; elegir, nombrar. cubiculum, i n: logela // dormitorio. crepo, ui, itum 1: durundi egin du, cubile, is n: ohe, etzaleku; gordeleku // kirrinka egin du, karraska egin du; lecho; guarida. zarata atera du // resonar, crujir, rechi- cubitus, i m: ukondo // codo. nar; hacer sonar. cubo, ui, itum 1: etzan da, etzanda egon cresco, crēvi, crētum 3: handitu da, hazi (jateko, lotan, gaixorik...) // estar da, gora egin du // crecer, aumentar. echado, tendido, yacer (para comer, crētus, a, um, pp. > cerno eta cresco. dormido, enfermo...). crēvi, perf. > cerno eta cresco. cucurri, perf. > curro. crībrum, i n: bahe // criba, tamiz. cuī, cūius, dat. eta gen. > qui, quae, crīmen, inis n: salaketa; delitu // quod eta quis, quid. acusación; delito. cūius, a, um: izord. erlat. zein(ar)en; crīminōsus, a, um: akusaziozko, sala- izord. gald. noren? // pron. relat. de tzeko; belzgarri, isekari; gaitzesgarri, quien, cuyo; pron. interr. ¿de quién? arbuiagarri // acusatorio; calum-nioso, culmen, inis n: gailur, tontor, (leku) infamante; reprochable. goren // cumbre. crīnis, is m: ile // cabello. culpa, ae f: erru; huts, akats // culpa; crucio 1: torturatu du, oinazetu du // falta, defecto. atormentar, torturar. culter, tri m: ganibet, aizto, labana // crucis, gen. > crux. cuchillo, navaja. crūdēlis, e: anker, odolzale // cruel. cultūra, ae > cultus, us. crūdēlitās, ātis f: ankerkeria, odolzale- cultus, a, um, pp. > colo. tasun // crueldad. cultus, ūs m: lantze, laborantza, arta; crūdēliter: ankerki // cruelmente. gurtza; kultura, heziketa; bizimodu; crūdus, a, um: odola darion, gordin; janzkera // cultivo, cuidado; culto; berde, heldugabe; egosgaitz; landugabe; cultura, educación; modo de vida; modo anker, odoltsu // sangrante, crudo; de vestir. verde, prematuro; no digerido; en bruto; cum: prep. ab. -ekin // prep. de ab. con. cruel. cum: junt. denborazkoa: -(e)nean; cruentus, a, um: odoltsu, odolezko, (SUBJUNTIBOAREKIN) (kausazko odoleztatu // cruento, ensangrentado, balioa) -(e)nez gero; (kontsesiboa) sangriento. nahiz eta; (denbora-kausazkoa) -(e)nez cruor, ōris m: (isuritako) odol // sangre gero, -(e)la, -tzen, -tuz // conj. temporal: (derramada). cuando; (CON SUBJUNTIVO) (valor causal) puesto que; (concesivo) aunque; crūs, crūris n: hanka, zango // pierna.

52

C

(temporal-causal) cuando, como, cupiditās, ātis f: gogo, desira, gura; (gerundio); grina, irrika; diruzalekeria, diru-gose //  cum veniret: zetorrela, etorriz, deseo, pasión; codicia. etortzen, etortzean // viniendo; cupīdo, inis f: gogo, desira, gura, irrika //  cum primum...: ...bezain laster // tan deseo, ansia. pronto como...; cupidus, a, um: -nahi, -gura, -zale, -en  cum... tum: (alde) batetik... bestetik; gogo duen, irrikan dagoen, grinatsu // ...ez ezik, (baita)... ere // por una parte... deseoso, ansioso. por otra; no sólo... sino también. cupio, īvi edo ii, ītum 3: desira izan du, cumba, ae f: txalupa // barca. gura izan du, irrikatu du // desear, cumulo 1: metatu du, pilatu du // ansiar. acumular, amontonar. cūr: zergatik? // ¿por qué? cumulus, i m: pilo, mukuru; goren cūra, ae f: ardura, arreta; arta, zaintze; maila // montón, cúmulo; colmo; coro- kezka // cuidado, atención, preocu- namiento, grado sumo. pación. cūnābula, ōrum n pl.: sehaska; habia; cūria, ae f: kuria, senatua biltzen zen sorterri, sorleku // cuna; nido; lugar de lekua; senatuaren bilera, senatu // curia, nacimiento. lugar de reunión del senado; asamblea cūnae, ārum f pl.: sehaska; habia // del senado, senado. cuna, nido cūro 1: kezkatu da, arduratu da, ardura cunctātio, ōnis f: duda-muda; hartu du, zaindu du; sendatu du // atzerapen // vacilación, indecisión; cuidar de, preocuparse de; curar. demora. curro, cucurri, cursum 3: lasterka egin cunctātor, ōris m: zalantzati // vaci- du // correr. lante, irresoluto. currus, ūs m: gurdi // carro. cunctor, ātus sum 1: berandutu da; cursor, ōris m: lasterkari; mezulari // zalantza egin du; duda-mudatan gelditu corredor; mensajero. da // tardar, retrasarse; vacilar, titubear; cursus, a, um, pp. > curro. detenerse (por dudas). cursus, ūs m: laster egite; lasterketa; cunctus, a, um: oso, dena batera; (pl.) ibilaldi, ibilbide; bidaia; martxa, denak batera, guztiak batera // todo bilakaera // carrera; viaje, ruta, curso; entero, todo junto; (pl.) todos en masa. marcha. cuneus, i m: ziri; ziri-itxurako borroka- curtus, a, um: elbarri, herren, -motz, formazio // cuña; formación de combate moztu(a), hautsi(a); zikiratu(a) // muti- en cuña. lado, incompleto, truncado, quebrado; cupidē: gogoz, irrikaz; suharki; grina castrado. gaiztoz // con gusto; con avidez, con curūlis, e: gurdiko; kurul // de carro; apasionamiento. curul;

53

C

 sella curulis: aulki kurul (magistratu- ab. de, desde, de lo alto de; acerca de; entzako ohorezko aulkia) // silla curul después de, durante; (asiento de honor para los magistrados).  de die, de nocte: egunez, gauez // de curvus, a, um: makur, oker, tolestu(a), día, de noche. gakotu(a), bihurri // curvo, doblado, dea, ae f: jainkosa // diosa. torcido, sinuoso. de-ambulo 1: paseatu da // pasear. cuspis, idis f: punta, mutur; erpin; lantza dē-bello 1: erabat garaitu du; armaz // punta; lanza. gerra bukatu du // derrotar por comple- custōdia, ae f: zaintze, zaintza; to, terminar la guerra con un combate. zaintzaile, zaintza-postu; presondegi // dē-beo, ui, itum 2 (de, habeo): behar custodia; guardia, centinela; puesto de izan du; zor izan du // deber. guardia; prisión. dē-cēdo, cessi, cessum 3: urrundu da, custōdio 4: zaindu du, begiratu du, aldendu da, baztertu da, erretiratu da; gorde du; preso atxiki du // custodiar, hil da // alejarse, apartarse, retirarse de; proteger, guardar; tener preso. morir. custōs, ōdis m eta f: zaintzaile, zaindari decem dekl. ez.: hamar // diez. // guardián. december, bris m: abendu // diciembre. cutis, is f: larru, azal, larruazal // piel. december, bris, bre: abenduko, aben- cycnus, i m: beltxarga, zisne // cisne. duaren // de diciembre. cymba > cumba. decem-vir, i m: dezenbiro (hamar laguneko batzordeko magistratua) // decenviro (magistrado de una comisión de diez personas).

dēcēpi eta dēceptus, a, um, perf. eta

pp. > decipio. D dē-cerno, crēvi, crētum 3: erabaki du; borrokan erabaki du; dekretatu du, damno 1: zigortu du, kondenatu du; dekretuz agindu du // decidir; decidir gaitzetsi du // condenar, declarar culpa- con las armas; decretar. ble. dē-cerpo, cerpsi, cerptum 3 (de, damnōsus, a, um: kaltegarri // dañino. carpo): (loreak) moztu ditu; banandu damnum, i n: kalte // daño. du; (fruituak) bildu ditu // arrancar dapes, dapum f pl.: (jainkoei) eskaintza, (flores, frutos); separar; recoger. opariak; oturuntza; jakiak // ofrenda; dēcessi, perf. > decedo. banquete; manjares. dēcessus, a, um, pp. > decedo. datus, a, um, pp. > do. dēcessus, ūs m: irteera; heriotza // dē: prep. ab. -tik, -(en)gandik, -en goitik; partida; muerte. -i buruz; -z geroztik; -n; -zko // prep. de

54

D decet, decuit, - 2 (inperts.): ederki eman dē-clīvis, e: maldan, malda behera dio, ederki egin dio, egokia izan da, batean; aldapatsu // inclinado, en dagokio // sentar bien, ser apropiado, declive, pendiente. convenir; dē-clīve, is n: aldapa // cuesta,  militarem ioci non decent: soldadua- pendiente. rentzat txantxak ez dira egokiak // las decor, ōris m: apaingarri; xarma, bromas no son apropiadas para el edertasun; duintasun; dotoretasun // soldado. adorno; encanto, belleza; decoro; dē-cido, cidi, - 3 (de, cado): erori da; hil elegancia. da // caer; sucumbir. decoro 1: apaindu du, edertu du; dē-cīdo, cīdi, cīsum 3 (de, caedo): ebaki ohoratu du // decorar, adornar; honrar. du, moztu du; erabaki du // cortar, decōrus, a, um: erazko, itxurazko; separar cortando; decidir. egoki, gisako; txukun, apaindu(a), eder, deciē[n]s: hamar aldiz // diez veces. dotore // decoroso, decente; apropiado; decimus, a, um: hamargarren; hamarren adornado, bello, elegante. // décimo. decōrum, i n: lotsa, duintasun // dē-cipio, cēpi, ceptum 3 (de, capio): decoro, conveniencia. ziria sartu dio, iruzur egin dio, dēcrētus, a, um, pp. > decerno. engainatu du; huts egin du; ezustean dēcrētum, i n: dekretu // decreto. harrapatu du // engañar, defraudar; coger de improviso. decrēvi, perf. > decerno. dēcīsus, a, um, pp. > dēcīdo, cīdi, dēcucurri, perf. > decurro. cīsum. decuit, perf. > decet. dē-clāmo 1: deklamatu du; hots handiz, decuria, ae f: hamarreko; dekuria suharki, era hanpatuan mintzatu da; (hamar soldadu, hamar zaldun...); erretorikako ariketak egin ditu; elkargo // decena; decuria (diez solda- (erretorikako ariketa batean) esan du // dos, diez jinetes...); corporación. declamar, ejercitarse en la declamación; dē-curro, [cu]curri, cursum 3: lasterka exponer en un ejercicio de oratoria; jaitsi da, ziztu bizian jaitsi da; bidaia  declamare in, contra: -en aurka egin du, -ra jo du, -engana jo du; ibili ozenki eta suharki hitz egin // lanzar du, korritu du // bajar corriendo, preci- insultos contra. pitarse; viajar; recurrir a; recorrer. dē-clāro 1: adierazi du, aldarrikatu du, decus, oris n: apaindura; edertasun; iragarri du // declarar, proclamar, expre- bikaintasun; ohore; duintasun; bertute // sar. adorno; belleza; nobleza; honor; digni- dē-clīno 1: alderatu du-da, desbideratu dad; virtud. du-da, saihestu du-da; deklinatu du; dē-decet, decuit, - 2 (inperts.): gaizki gainbehera etorri da // apartar(se), ematen dio, ez da egokia // no está bien, desviar(se); esquivar; declinar. desdice.

55

D dē-decus, oris n: desohore, laido, dēfensor, ōris m: defendatzaile // lotsabide // deshonor, vergüenza. defensor. dedi, perf. > do. dēfensus, a, um, pp. > defendo. dē-dico 1: ofizialki adierazi du, aitortu dē-fero, tuli, lātum 3: behera eraman du; eskaini dio, sagaratu du // declarar du; eraman du; eskaini du, eman du; oficialmente; dedicar, consagrar. jakinarazi du; salatu du // llevar abajo; dēdidi, perf. > dedo. llevar; ofrecer, entregar; comunicar; denunciar. dēditio, ōnis f: errenditze, amore emate // rendición. dē-fetiscor, fessus sum 3: akitu da // agotarse. dēditus, a, um, pp. > dedo. dē-ficio, fēci, fectum 3 (de, facio): -tik dē-do, dēdidi, dēditum 3: eman du, aldendu da, (beste alderdira, etsaien eskura eman du // entregar; aldera) pasatu da; falta izan da, huts  se dedit: -i ematen zaio, -i lotzen zaio; egin du; (bertan behera) utzi du; bukatu errenditzen da // se entrega. da, desagertu da // separarse, hacer dē-dūco, duxi, ductum 3: jaitsi du, defección; faltar, fallar; abandonar; jaitsarazi du, behera eraman du; (ontzia) acabar, desaparecer. uretaratu du; -tik atera du, desbideratu dē-fīgo, fixi, fixum 3: finkatu du, iltzatu du, aldendu du; gidatu du, lagundu dio; du, josi du // fijar, clavar. garatu du; limurtu du; kendu du, -z desjabetu du; eratorri du // hacer bajar, dē-fluo, fluxi, fluxum 3: behera jario da; llevar abajo; botar (una nave); llevar jaitsi da, behera egin du // fluir hacia fuera de, desviar, apartar; conducir, abajo; descender. acompañar; desarrollar; seducir; quitar, dēformis, e: desitxuratu(a), itxuragabe, desposeer; deducir, derivar. oso itsusi; lotsagarri // deforme, horro- de-eram, de-erit, de-est... > desum. roso; vergonzoso. dē-fatīgo 1: akitu du, unatu du // dēformitās, ātis f: itxuragabetasun, agotar. itsuskeria // deformidad; indignidad. dēfēci, perf. > deficio. dē-formo 1: itxuratu du; marraztu du; (hitzez) azaldu du; desitxuratu du, dēfectio, ōnis f: desertzio; -ik ez(a), itsustu du; lohitu du // dar forma; gabezia, desagerpen; akidura; eklipse // dibujar; describir; deformar, afear; deserción; falta de, desaparición; agota- degradar. miento; eclipse. dēfui, perf. > desum. dēfectus, a, um, pp. > deficio. dē-fungor, functus sum 3: bete du, dē-fendo, fendi, fensum 3: babestu du, -ekin bukatu du; -tik libre geratu da, defendatu du; urrundu du, atzera bota kitatu du // cumplir, terminar con; du // defender, proteger; rechazar, ale- librarse de, pagar (deudas); jar.  defuncti: hildakoak // los muertos. dēfensio, ōnis f: babes, defentsa // dēgener, eris: endekatu(a), lotsagarri // defensa. degenerado, indigno.

56

D dēgo, dēgi, - 3 (de, ago): (denbora, dēlībero 1: hausnartu du, gogoeta egin bizitza) pasatu du; bizi izan da // pasar du; erabaki du // deliberar, reflexionar; (el tiempo, la vida); vivir. decidir. dē-gredior, gressus sum 3 (de, dēlicātus, a, um: oso atsegin; fin, leun; gradior): jaitsi da, beheratu da, -n sentibera, minbera, gupera; emetu(a) // behera jaitsi da // bajar, descender, salir delicioso; delicado, fino; melindroso, de un sitio elevado. afeminado. dē-hinc: adlg. hemendik aurrera, dēliciae, ārum f pl.: atseginak, aurrerantzean; gero; hortaz // adv. a par- gozamenak; luxu, dotorezia, gurikeria; tir de aquí, de aquí en adelante; luego; maite, laztan // delicias, placeres; lujo, por consiguiente. refinamientos, molicie; amor, objeto de dē-i[i]cio, iēci, iectum 3: behera bota afecto. du, eraitsi du; hil du; -tik bota du, -z dēlictus, a, um, pp. > delinquo. gabetu du; jaitsi du; baztertu du, dēlictum, i n: delitu, hutsegite; akats urrundu du, atzera bota du // echar // delito, falta; error. abajo, derribar; matar; desalojar; despo- dē-ligo, lēgi, lectum 3 (de, lego): jar; bajar; apartar, rechazar. hautatu du, aukeratu du // escoger, dein > deinde. elegir. deinde: adlg. gero, ondoren, jarraian // dē-linquo, liqui, lictum 3: delitu egin adv. luego, después, a continuación. du, huts egin du, gaizki egin du // dē-lābor, lapsus sum 3: behera irristatu delinquir, faltar, cometer una falta. da, behera lerratu da, jaitsi da; -n bukatu dē-litesco, litui, - 3: ezkutatu da; (-en) da // caer resbalando, descender hacia; babesean jarri da // ocultarse; ponerse al venir a parar. abrigo de. delātus, a, um, pp. > defero. delphīn, īnis m: izurde // delfín. dēlectātio, ōnis f: atsegin, gozamen // delphīnus, i m > delphin. deleite, placer. dēlūbrum, i n: tenplu, jainkotegi // dēlecto 1: atsegin eman dio // deleitar, templo, santuario. complacer. dē-lūdo, lūsi, lūsum 3: ziria sartu dio // dēlectus, a, um, pp. > deligo. burlarse de, engañar. dēlectus, ūs m: hautaketa; (soldaduak) dē-mando 1: fidatu dio, -en gomendio biltze, errekrutatze // elección; leva, utzi du, babespean utzi du // confiar a, reclutamiento. encomendar, poner a buen seguro. dēlēgi, perf. > deligo. dē-mens, ntis: ero, zoro // loco. dē-lēgo 1: fidatu dio, -en esku utzi du; dēmentia, ae f: erotasun // demencia, egotzi dio, leporatu dio; igorri du // locura. delegar, encargar, confiar; imputar, dē-migro 1: emigratu da // emigrar. atribuir; remitir. dē-minuo, ui, ūtum 3: gutxitu du, urritu dēleo, ēvi, ētum 2: ezabatu du, hondatu du // disminuir. du, suntsitu du // destruir, borrar.

57

D dēmissus, a, um, pp. > demitto de-orsum: adlg. behera, beherantz // behe, beheratu(a), apal // bajo, abatido, adv. hacia abajo, abajo. humilde. dē-pasco, pāvi, pastum 3: kimuak jan dē-mitto, mīsi, missum 3: goitik behera ditu; -z bazkatu da // ramonear; pacer. bidali du, jaitsi du, beheratu du, eraitsi dē-pascor, pastus sum 3: jan du, -z du; hondoratu du // enviar de lo alto, elikatu da // comer, devorar; alimentarse hacer bajar, bajar, dejar caer; hundir, de. hincar; dē-pello, puli, pulsum 3: eraitsi du,  animum demittit, se animo demittit: lurrera bota du; urrundu du, baztertu du, gogoa galtzen du // se desanima. atzera bota du, atzera eragin dio // dēmo, dempsi, demptum 3 (de, emo): derribar; alejar, rechazar, apartar, kendu du // sustraer, quitar. disuadir de. dē-mōlior 4: eraitsi du, suntsitu du // dē-pendo, pendi, pensum 3: ordaindu demoler. du // pagar, expiar. dē-monstro 1: erakutsi du, adierazi du, dē-pōno, posui, positum 3: utzi du; azaldu du, aipatu du // mostrar, exponer, gordailuan utzi du, zainpean utzi du, describir, mencionar. leku seguruan utzi du // deponer; dempsi, perf. > demo. depositar, poner a buen recaudo. demptus, a, um, pp. > demo. dēpoposci, perf. > deposco. dēmum: adlg. hain zuzen; bakarrik; dēpopulātio, ōnis f: suntsipen, triskan- azkenik, azkenean; hitz batean; benetan tza // devastación. // adv. precisamente; sólo; por fin; en dē-populor 1: hondatu du, suntsitu du, una palabra; ciertamente. arpilatu du // devastar, asolar, saquear. dēni, ae, a: hamarna; hamarnako // diez dē-porto 1: tokiz aldadu du, garraiatu cada uno; de diez en diez. du, eraman du; deportatu du, deserritu dēnique: adlg. azkenik, azkenean // adv. du // trasladar, transportar; deportar. en fin, finalmente, por fin. dē-posco, poposci, - 3: behin eta berriz dens, ntis m: hortz // diente. eskatu du, hertsiki eskatu du // pedir densus, a, um: trinko // denso, espeso, con insistencia, exigir, reclamar. compacto. dēpositus, a, um, pp. > depono. dentis, gen. > dens. dēposui, perf. > depono. dē-nuntio 1: adierazi du, jakinarazi du, dē-precor 1: (zerbait ez gertatzea) iragarri du; agindu du; (auzitegira) deitu arrenka eskatuz lortu du, (zerbait gerta dio // anunciar, declarar, notificar; orde- ez dadin) arrenka eskatu du; -en alde nar; citar (en juicio); erregutu du, barkamena arrenka eskatu  denuntiare testimonium Marco: du // evitar con súplicas, tratar de evitar Marko lekuko gisa deitu // citar a Marco con súplicas; interceder, pedir perdón; como testigo.  vobis deprecor ne: arrenka eskatzen dizuet ez ...-tzeko // os suplico que no.

58

D dē-prehendo, prehendi, prehensum 3: dēsīderium, ii n: desira, irrika; -en hartu du, harrapatu du, atzeman du // min, oroimin // deseo, anhelo; nostalgia, coger, apresar, interceptar. añoranza. dēprendo > deprehendo. dēsīdero 1: desira izan du, irrikatu du; dē-primo, pressi, pressum 3 (de, -en falta sumatu du // desear; echar de premo): behera bultzatu du, hondoratu menos. du; zapaldu du // hundir; oprimir. dē-signo 1: markatu du, seinalatu du; dē-prōmo, prompsi, promptum 3: -tik adierazi du; izendatu du; irudikatu du; atera du // sacar de. antolatu du // marcar, señalar; designar; ordenar. dēpuli, perf. > depello. dēsii, perf. > desino. dēpulsus, a, um, pp. > depello. dē-silio, silui, sultum 4 (de, salto): dē-puto 1: inausi du, kimatu du, moztu behera jauzi egin du, jauzi batez jaitsi du // podar, cortar. da, (zaldi gainetik, ontzitik) jaitsi da dērectus, a, um > directus. jauzi batez // saltar abajo, bajar de un dē-rīdeo, rīsi, rīsum 2: iseka egin dio salto; descabalgar; desembarcar. (ak.arekin) // burlarse de (con ac.). dē-sino, sii, situm 3: -i utzi dio, -tik dē-rigo > dirigo. gelditu da; bukatu da // dejar de, cesar dērīsi eta dērīsus, a, um, perf. eta pp. de; terminar. > derideo. dē-sipio, -, - 3 (de, sapio): burutik egon, dē-rīvo 1: (ura) desbideratu du; eldarnioak izan ditu, zorakeriak esan desbideratu du, aldendu du, besteratu (edo egin) ditu // estar loco, delirar. du // derivar (un curso de agua); derivar, dē-sisto, stiti, stitum 3: -z etsi du, -i utzi desviar. dio; gelditu da // desistir de, abstenerse dē-rogo 1: indargabetu du, ezeztatu du; de, cesar de; pararse. kendu du // derogar, abolir; quitar, dēsitus, a, um, pp. > desino. cercenar. despectus, a, um, pp. > despicio de-scendo, scendi, scensum 3 (de, arbuiagarri, zital // despreciable. scando): jaitsi da // descender, bajar a. despectus, ūs m: ikuspegi, bista (leku de-scrībo, scripsi, scriptum 3: kopiatu garai batetik) // vista, perspectiva (desde du; marraztu du; deskribatu du, azaldu un lugar alto); du; banatu du, esleitu du // copiar;  (dat.) despectui est mihi: gutxiesten dibujar; describir; distribuir, asignar. dut // es despreciado por mí. dēsēdi, perf. > desideo. despērātio, ōnis f: etsipen, desespe- dē-sero, serui, sertum 3: bertan behera razio // desesperación. utzi du // abandonar, desertar. de-spēro 1: itxaropena galdu du, etsia dē-sideo, sēdi, sessum 2 (de, sedeo): hartu du // desesperar. egonean egon, alferrik egon // de-spicio, spexi, spectum 3 (de, specio): permanecer sentado o inactivo. goitik behera begiratu du-dio;

59

D

mespretxatu du // mirar desde arriba; dē-terreo, ui, itum 2: asmoa kendu dio, despreciar. atzera eragin dio (zerbait egin ez dezan de-spolio 1: -z gabetu du (bortxaz), beldurtu du) // disuadir, hacer desistir arpilatu du, harrapakatu du // despojar, (asustar para que no haga). expoliar. dētersi eta dētersus, a, um, perf. eta de-spondeo, spondi, sponsum 2: pp. > detergeo. hitzeman du, agindu du // prometer, dē-testor 1: (jainkoen izenean) arbuiatu garantizar; du, gaitzetsi du, higuin izan du; mada-  animum despondere: adorea galdu // rikatu du // detestar, execrar; maldecir. perder el ánimo. dētexi, perf. > detego. destino 1: finkatu du; xedatu du; dē-tineo, tinui, tentum 2 (de, teneo): izendatu du, hautatu du; erabaki du // urrun mantendu du, atzerarazi du, ozto- fijar, sujetar; destinar; designar, elegir; patu du; geldiarazi du; zeregina eman decidir. dio; (bihurk. edo pas.) -n aritu da // destiti, perf. > desisto. mantener alejado, tener apartado, de-stituo, stitui, stitūtum 3 (de, statuo): impedir; retener, detener; ocupar; (refl. urrun, bereiz jarri du; utzi du, bertan o pas.) ocuparse en. behera utzi du; engainatu du // poner dē-traho, traxi, tractum 3: bota du, aparte; dejar, abandonar; engañar. kendu du; arrastaka eraman du; de-struo, struxi, structum 3: eraitsi du, beheratu du, gutxitu du, belztu du // lurrera bota du; suntsitu du // demoler, echar abajo, quitar; arrastrar; rebajar, derribar; destruir. disminuir, denigrar. dē-sum, fui, - [dēfutūrus]: falta izan da- dē-trīmentum, i n: kalte, galera // zaio, ez egon; huts egin du // faltar, daño, perjuicio. fallar. dētuli, perf. > defero. dē-super: adlg. goitik // adv. de arriba, deus, i [pl. nom. dii, dat. eta ab. diis] m: desde arriba. jainko // dios. dē-tego, texi, tectum 3: estalgabetu du, dē-veho, vexi, vectum 3: garraiatu du, desestali du; agerian jarri du, azaldu du eraman du // transportar, llevar. // descubrir; poner al descubierto, reve- dē-venio, vēni, ventum 4: jaitsi da, lar, manifestar. etorri da, -ra iritsi da // descender, venir, dētentus, a, um, pp. > detineo. llegar a, ir a parar a. dē-tergeo, tersi, tersum 2: xukatu du; dē-verto, verti, versum 3: desbideratu garbitu du; xahutu du // enjugar; du; (pas. eta iragangaitz) desbideratu limpiar; derrochar. da, aldendu da; (gaitik) aldendu da; (-en dēterior, ius (konp.): txarrago, okerra- etxean) ostatu hartu du // desviar; (pas. go, apalago, beheko // peor, inferior. e intr.) desviarse; apartarse (del tema); dē-tero, trīvi, trītum 3: higatu du, gasta- alojarse. tu du; ahuldu du, makaldu du, gutxitu dēvexi, perf. > deveho. du // desgastar; debilitar, disminuir.

60

D dē-volvo, volvi, volūtum 3: behera // (m.) día; jornada; día señalado; (f.) birarazi du, biraka bota du, amildu du; día fijado, plazo; (pas.) pirritan erori da // rodar hacia  in dies: egunetik egunera // de día en abajo, echar rodando, precipitar; (pas.) día; caer rodando.  summus dies: azken egun // día supre- dē-voro 1: irentsi du, animaliek bezala mo; jan du // devorar, engullir.  diem suum obire: hil da // morir. dē-voveo, vōvi, vōtum 2: (jainko bati) dif-fero, dis-tuli, dī-lātum 3 (dis, fero): eskaini dio, sagaratu du; madarikatu du; barreiatu du, sakabanatu du; zabaldu (beheko jainkoei) opagai gisa eskaini du; atzeratu du; desberdina izan da // die; sorgindu du // dedicar (a un dios), esparcir, diseminar; propalar; diferir, consagrar; maldecir, ofrecer en sacri- aplazar; diferenciarse. ficio (a los dioses infernales); hechizar. dif-ficilis, e (dis, facilis): zail, gaitz; dexter, t[e]ra, t[e]rum: eskuin, eskui- muker, zakar // difícil; intratable. neko; trebe; aldeko, egoki // derecho; difficultās, ātis f: zailtasun // diestro; favorable, propicio. dificultad. dialectica, ae f: dialektika // dialéctica. difficulter: zailtasunez, nekez // difícil- Diāna, ae f: Diana, ehizaren eta natura- mente, penosamente. ren jainkosa // Diana, diosa de la caza y diffidi, perf. > diffindo. la naturaleza. dif-fīdo, fīsus sum 3: mesfidatu da, uste dicio, ōnis f: aginpide, mende, agindupe, onik ez du izan, etsi du // desconfiar de, eskumende // dominio, autoridad, domi- desesperar de. nación. dif-findo, fidi, fissum 3: pitxatu du, dīco, dixi, dictum 3: esan du // decir arraildu du, ebaki du, zatitu du // dictātor, ōris m: diktadore (larrialdietan hender, partir. hautatzen zen magistratu gorena, diffissus, a, um, pp. > diffindo. aginpide osoa bereganatzen zuena) // diffīsus, a, um, pp. > diffido. dictador (magistrado supremo y extra- diffūdi, perf. > diffundo. ordinario nombrado en circunstancias difíciles con poder absoluto). dif-fugio, fūgi, - 3: arrapaladan ihes egin dute, sakabanatu dira // huir en dicto 1: diktatu du; agindu du // dictar; desbandada, desbandarse. prescribir, ordenar. dif-fundo, fūdi, fūsum 3: isuri du, dictus, a, um, pp. > dico. barreiatu du; zabaldu du, hedatu du // dictum, i n: esan, esaera; hitza; esaera extender, esparcir, ensanchar. zahar; agindu // dicho, palabra; senten- dī-gero, gessi, gestum 3: zatitu du, cia, proverbio; orden. banatu du; antolatu du, sailkatu du // didici, perf. > disco. dividir, separar; distribuir; ordenar, dies, ēi m eta f: (m.) egun; egun-bide; clasificar egun seinalatu(a); (f.) egun zehatz, epe digitus, i m: hatz, eri, behatz // dedo.

61

D dignē: duintasunez // dignamente. dīmicātio, ōnis f: borroka, gudu // dignitās, ātis f: duintasun; merezi- lucha, combate. mendu; begiramen; dignitate, maila; dī-mico 1: borrokatu da // luchar, pe- kargu publiko; edertasun, bikaintasun // lear. dignidad; mérito; consideración; rango, dīmidius, a, um: erdi // medio. honor; cargo público; hermosura. dīmidium, ii n: erdia // la mitad. dignor 1: duintzat jo du, onartu du // dī-mitto, mīsi, missum 3: alde considerar digno; dignarse. guztietara bidali ditu; barreiatu du, dignus, a, um: duin, merezi duen; sakabanatu du; igorri du; askatu du, zuzen, egoki // digno, merecedor; justo, alde egiten utzi dio; utzi du // enviar en conveniente. todas direcciones; dispersar, disolver; dī-gredior, gressus sum 3 (dis, despedir; soltar; abandonar. gradior): urrundu da, bereizi da, dīrectus, a, um, pp. > dirigo banandu da, aldendu da, alde egin du // zuzenezko, zuzen // directo. alejarse, separarse, apartarse, irse. dirēmi, perf. > dirimo. dī-iūdico 1: erabaki du; bereizi ditu // diremptus, a, um, pp. > dirimo. decidir; discernir, distinguir. dīreptus, a, um, pp. > diripio. dī-lābor, lapsus sum 3: irristatu da; desegin da, suntsitu da; barreiatu da // dī-rigo, rexi, rectum 3 (dis, rego): escurrirse, deslizarse; disiparse, disper- zuzendu du, arteztu du; antolatu du // sarse, desvanecerse. enderezar, poner recto; disponer, ordenar; dirigir. dīlātus, a, um, pp. > differo. dir-imo, ēmi, emptum 3 (dis, emo): dīlectus, a, um, pp. > diligo banandu du, bereizi du; eten du, guztiz gogoko, maite(a) // dilecto, ama- geldiarazi du; ezeztatu du; eragotzi du // do. separar, dividir; suspender, interrumpir; dīlexi, perf. > diligo. anular, impedir. dīligens, ntis, p. pres. > diligo dī-ripio, ripui, reptum 3 (dis, rapio): arduratsu, arretatsu, langile // diligente, zarrastatu du, zatikatu du; arpilatu du, celoso, cuidadoso, trabajador. harrapakatu du; indarrez kendu du // dīligenter: arretaz, ardura handiz, desgarrar, despedazar; saquear, robar; kontu handiz // atentamente, escrupulo- arrancar. samente, cuidadosamente. dī-ruo, rui, rutum 3: eraitsi du, suntsitu dīligentia, ae f: arreta, ardura, axola // du // derruir, demoler. diligencia, atención, cuidado, esmero. dī-rus, a, um: izugarri, gogor; zorigaiz- dī-ligo, lexi, lectum 3 (dis, lego): toko // horroroso, duro; funesto. (aukeraz) maite du, gogoko du // amar, dis-cēdo, cessi, cessum 3: banandu da, apreciar (por elección). bereizi da; alde egin du, urrundu da // dī-luo, ui, ūtum 3: urtu du, disolbatu du; separarse, dividirse; apartarse, alejarse. barreiatu du, zuritu du // diluir, disolver.

62

D dis-cepto 1 (dis, capto): epaitu du, discursus, a, um, pp. > discurro. erabaki du; eztabaidatu du // juzgar, discursus, ūs m: hara eta hona laster decidir; debatir. egite // acción de correr aquí y allá. dis-cerno, crēvi, crētum 3: banandu dis-cutio, cussi, cussum 3 (dis, quatio): ditu; bereizi ditu // separar; distinguir, jo eta puskatu du, hautsi du, pitzatu du; discernir. hondatu du, desegin du // romper discessi perf. > discedo. golpeando, quebrar, hender; desbaratar, discessus, a, um, pp. > discedo. deshacer. discessus, ūs m: banatze, abiatze, disertus, a, um: ele-eder; adierazgarri // urruntze; erbeste; atzera egite // elocuente. separación, partida, alejamiento; destie- dīs-[i]icio, iēci, iectum 3 (dis, iacio): rro; retirada. barreiatu du, sakabanatu du; eraitsi du, disciplīna, ae f: irakaskuntza, heziketa; lurrera bota du; hautsi du // dispersar, irakaskizun, irakaspen, eskola; desbaratar; destruir, derribar; romper. diziplina; antolamendu // instrucción, dis-iungo, iunxi, iunctum 3: bereizi du, enseñanza; conocimiento, ciencia; banandu du; askatu du; uztarritik askatu método, sistema; disciplina; organi- du // separar, desligar, desuncir; distin- zación. guir. discipula, ae f: dizipulu, ikasle // dis-pār, paris: desberdin, bestelako // discípula, alumna. diferente, desigual. discipulus, i m: dizipulu, ikasle // dis-paro 1: bereizi du, banandu du, discípulo, alumno. banatu du // separar, dividir. disco, didici, - 3: ikasi du // aprender. dis-pello, puli, pulsum 3: barreiatu du // discordia, ae f: desadostasun // discor- dispersar. dia, desacuerdo. dis-pereo, perii, - 4: hil da, hondatu da, discors, cordis: bat ez datorren // suntsitu da // perecer, arruinarse, destru- discordante. irse. discrētus, a, um, pp. > discerno. di-spergo, spersi, spersum 3 (dis, spargo): barreiatu du, sakabanatu du // discrēvi, perf. > discerno. esparcir, dispersar. discrimen, minis n: bitarte, tarte; alde, disperii, perf. > dispereo. bereizketa; une erabakigarri; kinka larri // intervalo, separación; diferencia, dis- dispersi eta dispersus, a, um, perf. tinción; momento decisivo; situación eta pp. > dispergo. crítica. dis-pliceo, plicui, plicitum 2 (dis, dis-curro, [cu]curri, cursum 3: hara- placeo): ez da atsegin izan, gaitzitu zaio hona lasterka egin du, norabide // desagradar. desberdinetan lasterka egin du // correr dis-pōno, posui, positum 3: jarri du, de acá para allá, correr en distintas ipini du, kokatu du, prestatu du, direcciones. antolatu du // disponer, colocar, distri- buir, ordenar.

63

D dispuli perf. > dispello. ezeztatu du, deuseztatu du; kitatu du // disolver, desunir, deshacer, destruir; dispulsus, a, um, pp. > dispello. anular, refutar; pagar (deudas). dis-putātio, ōnis f: eztabaida; dis-suādeo, suāsi, suāsum 2: (ez egite- mintzaldi; azterketa mehe // discusión; ko) aholkatu du, -en aurka aholkatu du disertación; disquisición. // desaconsejar. dis-puto 1: eztabaidatu du, zehatz- dis-tendo, tendi, tentum [eta tensum] 3: mehatz aztertu du; arrazoituz azaldu du, hedatu du, zabaldu du; hanpatu du; -z jardun du // discutir, examinar punto nahasi du, banatu du // extender, desple- por punto; exponer razonadamente, gar; hinchar; distraer, dividir. disertar sobre. di-stinguo, stinxi, stinctum 3: bereizi dis-quīro, -, - 3: arretaz aztertu du // du, banandu du; nabartu du // separar, investigar con cuidado. dividir; distinguir, diferenciar; matizar, dissensi, perf. > dissentio. variar. dissensio, ōnis f: desadostasun // di-sto, -, - 1 (dis, sto): -tik urrun egon, disensión, divergencia. -tik (hainbestera) egon; desberdina izan dis-sentio, sensi, sensum 4: ez da ados da // estar alejado, distar; ser diferente. izan, ez da bat etorri // disentir, ser de dis-traho, traxi, tractum 3: zatitu du, distinto parecer. bereizi du, banatu du, desegin du; dis-similis, e: desberdin, bestelako // norabide desberdinetatik tiratu du; desemejante, diferente. xeheka saldu du // dividir, separar, dissimiliter: desberdin, bestelako eran apartar, desunir, deshacer; tirar en // diferentemente, diversamente. varias direcciones; vender al por menor. dis-simulo 1: bestela bezala aritu da, dis-tribuo, bui, būtum 3: banatu du // disimulatu du, ezkutatu du // disimular. distribuir. dis-sipo 1: barreiatu du; xahutu du; distuli, perf. > differo. arrapaladan ihes eragin dio; txiki-txiki dītior, ius (konp. > dives): aberatsago // egin du // dispersar; disipar; desbaratar; más rico. hacer añicos. dītissimus, a, um (superl. > dives): dis-socio 1: bereizi du, banandu du, aberatsen // el más rico. banatu du // separar, dividir, disociar. diū: adlg. luzaz, luzaro, luzaroan; egunez dissolūtē: nagikeriaz, axola gabe; // adv. largo tiempo; de día. juntagailurik gabe // con indolencia, con diurnus, a, um: eguneko; eguneroko // negligencia; sin conjunciones. diurno, de día, diario. dissolūtus, a, um, pp. > dissolvo diūtissimē (superl. > diu): adlg. zabar, axolagabe, arduragabe, lizun, luzaroen // adv. el mayor tiempo. lasai, libertino // dejado, descuidado, diūtius (konp. > diu): adlg. luzaroago, disoluto, relajado, libertino. luzeago // adv. durante más tiempo, por dis-solvo, solvi, solūtum 3: disolbatu más tiempo. du, urtu du; banatu du; desegin du;

64

D diūturnitās, ātis f: iraupen handi // doceo, cui, ctum 2: irakatsi du; -en berri larga duración. eman du, jakinarazi du // enseñar; infor- diūturnus, a, um: iraunkor // duradero. mar. dī-vello, velli [edo vulsi], vulsum 3: doctrīna, ae f: heziketa, kultura; erauzi du, urratu du; bortxaz bereizi ditu irakaspen, jakintza // educación, cultura; // arrancar, desgarrar; separar violen- doctrina, ciencia. tamente. doctus, a, um, pp. > doceo dīversus, a, um: norabide desber- ikasi(a), jakintsu // docto, instruido. dinetako, hainbat aldera zuzenduta; docui, perf. > doceo. urrutiko; aurkako; desberdin, askotariko documentum, i n: ikasbide, adibide, // vuelto en distintas direcciones; eredu, irakaspen // enseñanza, ejemplo, alejado, contrario; diferente, diverso. modelo, lección; dīves, itis: aberats // rico.  esse documento: ikasbide izan // dī-vido, vīsi, vīsum 3: zatitu du, banatu servir de lección. du, bereizi du // dividir, distribuir, doleo, dolui, - [dolitūrus] 2: -n mina separar; distinguir. izan du, -ko mina izan du; minez egon; dīvīnātio, ōnis f: igartze, igarpen // atsekabez egon; deitoratu du // doler, adivinación. tener dolor; dolerse de, lamentar; dīvīnitus: adlg. jainkoen borondatez //  caput dolet: buruko mina dut // me adv. por voluntad divina. duele la cabeza. dīvīnus, a, um: jainkotiar, jainkozko; dolor, ōris m: min, atsekabe // dolor, zoragarri // divino, de los dioses; pesar. maravilloso. dolōsus, a, um: iruzurrezko, en- dīvīnus, i m: igarle // adivino. gainagarri, engainuzko // engañoso, fraudulento. dīvīsi, perf. > divido. dolui, perf. > doleo. dīvīsus, a, um, pp. > divido. dolus, i m: iruzur, engainu, amarru // , ūs m: banatze // reparto; dīvīsus engaño, fraude.  facilis divisui: banatzeko erraz // fácil de repartir. domesticus, a, um: etxeko, etxetiar, etxe-; norberaren; barne-, herriko // dīvitiae, iārum f pl.: aberastasunak, doméstico, de casa; personal, particular; ondasunak // riquezas. interior, del país; dīvitis, gen. > dives.  res domesticae f pl: ondare; hemengo dīvulsi eta dīvulsus, a, um, perf. eta gauzak, herriko gauzak // patrimonio; pp. > divello. cosas del país; dīvus, a, um: jainkozko, jainkotiar //  bellum domesticum n: barne-gerra // divino. guerra intestina, guerra civil. dixi, perf. > dico. domicilium, ii n: bizileku, etxe, egoi- do, dedi, datum 1: eman du // dar. tza // domicilio, morada.

65

D domina, ae f: andere, etxekoandre; ducēni, ae, a: berrehuna; berrehunako // ugazabandre // dueña, señora. doscientos cada uno; de doscientos en dominor 1: -en jabe izan da, menderatu doscientos. du, nagusi izan da, errege izan da // ser ducentēsimus, ae, a: berrehungarren; dueño, dominar, reinar sobre. berrehunen // ducentésimo. dominus, i m: jabe, jaun, etxeko jabe; ducenti, ae, a: berrehun // doscientos. nagusi, ugazaba // dueño, señor. dūcis, gen. > dux. domo, ui, itum 1: hezi du, etxekotu du; dūco, duxi, ductum 3: eraman du, gidatu menderatu du // domar, domesticar; du, zuzendu du, -en buru izan da; hartu someter. du; luzatu du; -tzat hartu du // conducir, domus, ūs edo domus, i f: etxe // casa. guiar, llevar, dirigir; llevarse, tomar; dōnec: junt. -en bitartean, -en artean, estirar, prolongar; pasar (el tiempo, la (aditza +) arte // conj. mientras, hasta vida); considerar; que.  sortes ducere: zotz egin // echar suer- dōno 1: eman du, opari egin dio, -en tes. emaitza egin dio // dar, regalar. ducto 1: eraman du, gidatu du // dōnum, i n: dohain, opari, emaitza // conducir, llevar. don, regalo. ductus, a, um, pp. > duco. dormio 4: lo egin du // dormir. dulcis, e: gozo, ezti, leun, atsegin // dormīto 1: erdi lotan egon // dormitar. dulce, suave, agradable. dorsum, i n: bizkarralde, bizkar, atze- dum: junt. -en bitartean // conj. alde // dorso, espalda, lomo. mientras. draco, ōnis m: herensuge, dragoi // duo, ae, o: bi // dos. dragón. duo-decim dekl. ez.: hamabi // doce. druidae, ārum edo druides, um m pl.: duo-decimus, a, um: hamabigarren; druidak, antzinako galiarren apaizak // hamabiren // duodécimo. druidas, sacerdotes de los antiguos duo-dēni, ae, a: hamabina; hamabinako galos. // doce cada uno; de doce en doce. dubiē: zalantzaz // dudosamente; duo-dē-trīgintā dekl. ez.: hogeita  non dubie, haud dubie: zalantzarik zortzi // veintiocho. gabe // sin duda. duo-dē-vīcēni, ae, a: hemezortzina; dubitātio, ōnis f: zalantza // duda. hemezortzinako // dieciocho cada uno; dubito 1: zalantza egin du // dudar. de dieciocho en dieciocho. dubius, a, um: zalantzazko; zalantzatsu duo-dē-vīcēsimus edo -vīgēsimus, // dudoso. a, um: hemezortzigarren; hemezortziren // decimoctavo. dubium, ii n: zalantza, duda-muda // duda, vacilación. duo-dē-vīginti dekl. ez.: hemezortzi // dieciocho.

66

E duplex, icis: bikoitz, bikun; tolesdun // adierazi du // proclamar, anunciar; orde- doble; falso. nar; designar; declarar. duplus, a, um: bikoitz, bikun, bi halako ēdictus, a, um, pp. > edico. // doble, dos veces mayor. ēdictum, i n: ediktu, legezko abisu, dūrē: gogor, zakarki, zorrotz // dura- agindu // edicto, orden. mente, ásperamente, severamente. ēdidi, perf. > e-do, didi, ditum. dūro 1: gogortu du-da; eutsi dio; iraun ē-disco, didici, - 3: buruz ikasi du, oso du // endurecer; endurecerse; perse- ongi ikasi du // aprender de memoria, verar; perdurar. aprender perfectamente. dūrus, a, um: gogor, latz, zakar; zail // ēditus, a, um, pp. > e-do, didi, ditum duro, áspero, insensible; penoso. garai, jaso(a) // elevado. duum-vir, i m: duunbiro (bi laguneko ēdixi, perf. > edico. batzordeko magistratua) // duunviro edo [ēs, est], ēdi, ēsum 3 [inf. esse]: jan (magistrado de una comisión de dos du // comer. personas). ē-do, didi, ditum 3: atera du, kanporatu dux, dūcis m: jeneral; gidari // general; du; sortu du; argitaratu du, agertu du, guía. adierazi du, aurkeztu du // hacer salir; duxi, perf. > duco. dar a luz; producir; publicar, exhibir, exponer, declarar públicamente. ē-doceo, docui, doctum 2: sakonki ira- katsi du; zehatz-mehatz irakatsi du // enseñar a fondo, con detalle.

ē-duco 1: hezi du, hazi du // educar, E críar. ē-dūco, duxi, ductum 3: atera du, kan- ē > ex pora eraman du; hazi du // sacar, hacer ē-bibo, bibi, - 3: bukatu arte edan du, salir; criar. hustu du // beber hasta el fin, apurar. effātus, a, um, pp. > effor. ebur, oris n: boli, marfil // marfil. effēci, perf. > efficio. ecce: adlg. hona hemen // adv. he aquí. effectus, a, um, pp. > efficio. ec-quis, ecquid: izord. gald. norbait ef-fero, ex-tuli, ē-lātum 3 (ex, fero): ote?, zerbait ote?; menturaz? // pron. kanpora eraman du, atera du; (hildakoa) interr. ¿por ventura alguien?, ¿acaso ehorztera eraman du; eman du; adierazi alguien?, ¿acaso algo?; ¿acaso? du, erakutsi du, zabaldu du; goratu du; edax, ācis: jatun, jale // comilón; que (pas. edo bihurk.) berotu da, harrotu da come o consume. // llevar fuera, sacar; llevar a enterrar (a ēdi, perf. > edo, edi, esum. un muerto); producir; manifestar, divul- gar; elevar; (pas. y refl.) dejarse llevar, , dixi, dictum 3: aldarrikatu du, ē-dico enorgullecerse. iragarri du; agindu du; izendatu du;

67

E efficax, ācis: eraginkor // eficaz. egēnus, a, um: behartsu, behardun, -en ef-ficio, fēci, fectum 3 (ex, facio): beharrean dagoen // pobre, necesitado burutu du; lortu du; sortu du; bihurtu de. du; bete du; ondorioztatu du // llevar a egeo, ui, - 2: -en falta izan du, -en cabo; obtener; producir; convertir en; beharra izan du // carecer de, tener cumplir; deducir. necesidad de. effigiēs, ēi f: irudi; eredu // imagen, egestās, ātis f: behartasun, txirotasun, efigie; modelo. gabezia // pobreza, escasez, falta de. ef-flōresco, flōrui, - 3: loratu da // egi, perf. > ago. florecer. ego [ak. eta ab. mē, gen. mei, dat. mihi]: ef-fluo, fluxi, fluxum 3: kanpora isuri ni, neu // yo. da; itzuri da; desagertu da, desegin da // ē-gredior, gressus sum 3 (ex, gradior): salir fluyendo; escaparse; desaparecer, atera da; -tik aldendu da, urrundu da; desvanecerse. gainditu du // salir; alejarse de; exceder. ef-for, fātus sum 1: esan du, hitz egin ēgregiē: bikainki; guztiz // distinguida- du, adierazi du // decir, hablar, anun- mente, excelentemente; especialmente. ciar. ē-gregius, a, um (ex, grex): bikain, ef-frēnātus, a, um: bridagabe; neurri- gailen // sobresaliente, egregio, distin- gabe, zoro // desenfrenado, desbocado. guido. effūdi, perf. > effundo. ēgressus, a, um, pp. > egredior. ef-fugio, fūgi, - 3: ihes egin du // huir, egui, perf. > egeo. escaparse. ēheū: ai! // ¡ay! effugium, ii n: ihes, ihesbide // huida, eī, dat. > is, ea, id. escapatoria. ēia: ea! // ¡ea! ef-fundo, fūdi, fūsum 3: isuri du, irauli du, bota du; barreiatu du; barra-barra eīdem, dat. > idem, eadem, idem. eman du; askatu du, (barrena) hustu du; ē-[i]icio, iēci, iectum 3 (ex, iacio): (pas. eta bihurk.) -i eman zaio, -ra eman kanpora bota du, egotzi du, kanporatu da // derramar, verter; volcar, arrojar; du, erbesteratu du; (bihurk.) oldarrean derrochar; dispersar; producir en atera da; (ontzia) lehorreratu du; atzera abundancia; soltar, desahogar; (pas. y bota du // echar fuera, expulsar, refl.) abandonarse a, entregarse a. desterrar; (refl.) lanzarse fuera; varar effūsē: ugari, erruz, barra-barra; (una nave); rechazar. neurririk gabe; arrapaladan // ēius, gen. > is, ea, id. abundantemente, con profusión; inmo- ēiusdem, gen. > idem, eadem, idem. deradamente; a la desbandada. ēiusmodi: halako // de tal modo, tal. effūsus, a, um, pp. > effundo ē-lābor, lapsus sum 3: kanpora irristatu hedatu(a), askatu(a); neurrigabe, oparo; du; itzuri da, ihes egin du, saihestu du // barreiatu(a) // amplio, suelto; inmode- deslizarse fuera; escaparse, eludir; rado, pródigo; desbandado. desvanecerse.

68

E

ēlātus, a, um, pp. > effero ē-mitto, mīsi, missum 3: atera du, askatu jaso(a) // elevado. du, bota du, jaurti du; jaulki du // hacer ēlegantia, ae f: dotoretasun // salir, dejar salir, echar fuera, lanzar; elegancia. proferir. elementa, ōrum n pl.: alfabeto; hasi- emo, ēmi, emptum 3: erosi du // comprar. masiak, hastapenak, oinarriak // ēmolumentum, i n: etekin, irabazi(a) alfabeto; rudimentos, principios. // ganancia. elephantus, i m eta f: elefante; boli // ē-morior, mortuus sum 3: hil da, desa- elefante; marfil. gertu da // morir, extinguirse. elephās, ntis m > elephantus. ē-moveo, mōvi, mōtum 2: urrundu du, ē-licio, cui, citum 3 (ex, lacio): aterarazi lekuz aldatu du, kendu du, baztertu du; du, atera du; kanpora deitu du, erakarri astindu du // apartar, remover, alejar; du // hacer salir, sacar; evocar, atraer. sacudir. ē-līdo, līsi, līsum 3 (ex, laedo): egotzi emptor, ōris m: erosle // comprador. du, atera du (kolpeka); jaurti du; txikitu emptus, a, um, pp. > emo. du, birrindu du // expulsar, hacer salir (a ēn: hona hemen // he aquí. golpes); arrojar; estrellar, aplastar. ē-narro 1: zehatz kontatu du; iruzkindu ē-ligo, lēgi, lectum 3 (ex, lego): hautatu du // contar detalladamente; interpretar, du // elegir, escoger. comentar. ēlīsi eta ēlīsus, a, um, perf. eta pp. > ē-neco, necui, nectum 1: hil du; leher elido. eragin dio, nekarazi du // matar; agotar, ēlocūtus, a, um, pp. > eloquor. atormentar. ēloquens, ntis: ele-eder // elocuente. ēnectus, a, um, pp. > eneco ēloquentia, ae f: etorri, hitz-jario, hitz leher egin(a) // agotado, muerto de. egiteko erraztasun; ele-edertasun // enim: adlg. eta junt. izan ere, baiki, bada elocuencia. // adv. y conj. en efecto, pues; ē-loquor, locūtus sum 3: mintzatu da,  at enim: baina, esango duzu, // pero adierazi du // hablar, expresarse; expo- dirás. ner. ensis, is m: ezpata // espada. ē-lūdo, lūsi, lūsum 3: saihestu du; iseka ē-numero 1: banan-banan zenbatu ditu, egin dio // eludir; burlarse de. banan-banan kontatu ditu, zerrendatu ē-mendo 1: zuzendu du, arteztu du, ditu // enumerar. konpondu du // enmendar, corregir. ē-nuntio 1: jakinarazi du, adierazi du, ēmi, perf. > emo. zabaldu du // revelar, descubrir, divul- ē-mineo, ui, - 2: gailendu da, nabar- gar. mendu da; irten da // sobresalir, resaltar. eo, ii [edo īvi], itum 4: joan da // ir. ē-minus (ex, manus): adlg. urrunetik // eō (ab. n > is): adlg. han; hara; adv. de lejos. hainbesteraino; hori dela eta // adv. allí, en aquel punto; hasta tal punto; por eso.

69

E eōdem (ab. n > idem): adlg. bertan, ē-rigo, rexi, rectum 3 (ex, rego): eraiki bertara // adv. allí mismo, al mismo du, goratu du, jaso du; gora bidali du; lugar. adoretu du // erigir, levantar; hacer epigramma, atis n: idazkun (harri, subir; animar. txanpon... batean idatzia), epitafio ē-ripio, ripui, reptum 3 (ex, rapio): (hilarrian idatzia); epigrama (satira- (indarrez) harrapatu du, kendu du, atera olerki laburra), ziri-olerki // inscripción, du, erauzi du // arrebatar, arrancar; sacar epitafio; epigrama. (con cierta violencia); epistula, ae f: eskutitz, gutun // carta.  se eripuit ne: ihes egin zion, -tik itzuri epulum, i n: oturuntza (zeremonia eta zen // se escapó de, se libró de. ospakizunetan ematen zena), otordu ē-rogo 1: (herri-altxorretik dirua) atera sakratu(a) // festín (dado en ceremonias du; (diru publikoaz) ordaindu du; y solemnidades), banquete sagrado. gastatu du // sacar (dinero del tesoro eques, itis m eta f: zaldizko, zaldun // público), pagar (con dinero público); jinete, caballero. gastar. equester, tris, tre: (zaldi edo zaldunari erro 1: alderrai ibili da, nora gabe ibili dagokion) zaldi-, zaldizko; zaldun- // da; huts egin du, oker egon // andar ecuestre (perteneciente al caballo o al errante, vagar; equivocarse. caballero). error, ōris m: alderrai, nora gabe ibiltze; e-quidem: adlg. egiaz; baiki; izan ere // desbideratze, itzulinguru; hutsegite, adv. ciertamente, en efecto. oker, akats; ezbai // acción de vagar, de andar errante; extravío, rodeo; error, equitātus, ūs m: zalditeria; zaldun- equivocación, falta; incertidumbre. ordena // caballería; orden ecuestre. ē-rudio 4: irakatsi du, eskolatu du // equitis, gen. > eques. enseñar, instruir. equito 1: zaldiz ibili da // cabalgar, ērudītus, a, um, pp. > erudio montar a caballo. ikasi(a), jakitun, eskolatu(a) // erudito, equus, i m: zaldi // caballo. instruido. ērectus, a, um, pp. > erigo ē-rumpo, rūpi, ruptum 3: oldarrean, zutitu(a), goratu(a), jaso(a); harro, ziztu bizian atera da, lehertu da; hustu jaiki(a); erne // erguido, elevado; alta- du, bota du; indarrez atera du // nero; despierto. precipitarse fuera, estallar; desahogar; ēreptus, a, um, pp. > eripio. hacer salir violentamente. ērexi, perf. > erigo. ē-ruo, rui, rutum 3: lurpetik atera du; ergā: prep. ak. (-en)ganako, (-en) erauzi du, deserrotu du, atera du; alderako, -i buruz, -i dagokion // prep. argitara atera du // desenterrar; extraer, de ac. para con, hacia, con respecto a. arrancar; sacar a la luz. ergō: junt. beraz, hortaz, ondorioz // ērūpi, perf. > erumpo. conj. así pues, por lo tanto.

70

E

ēruptio, ōnis f: bat-bateko irteera ē-vānesco, vānui, - 3: desegin da, desa- bortitz; erupzio; eztanda // salida impe- gertu da // desvanecerse, disiparse. tuosa; erupción, explosión. ēvāsi eta ēvāsus, a, um, perf. eta pp. > ēruptus, a, um, pp. > erumpo. evado. ērutus, a, um, pp. > eruo. ēvectus, a, um, pp. > eveho esca, ae f: janari, jaki; amu // comida; gaindituta, eraman(a) // que ha sobrepa- cebo. sado, llevado; esse, inf. > sum.  evectus os amnis: ibai-ahoa gaindituta // habiendo superado la desembocadura essedum, i n: gerra-gurdi, bi gurpileko del río. gurdi // carro de combate, carro de dos ruedas. ē-veho, vexi, vectum 3: eraman du, garraiatu du; atera du; goratu du, jaso ēsus, a, um, pp. > edo, edi, esum. du; (pas.) igo da, eramana izan da // ēsurio 4: gose izan da, goseak egon // llevar, transportar; exportar, sacar; tener hambre, estar hambriento. elevar, levantar; (pas.) subir, dejarse et: junt. eta; adlg. (baita...) ere, ere bai, llevar. halaber // conj. y; adv. también, asimis- ē-vello, velli, vulsum 3: erauzi du // mo; arrancar.  et...et: bai... bai, batetik... bestetik // ē-venio, vēni, ventum 3: irten da, atera tanto... como, ya... ya, por un lado... por da; gertatu da, ondorioa da // salir; otro. suceder, resultar. et-enim: junt. eta izan ere // conj. y en ēventus, a, um, pp. > evenio. efecto.. ēventum, i n: ondorio, emaitza; etiam: ere, baita ere, are, gainera; gertaera // resultado; suceso. oraindik; berriro; bai // además, tam- ē-ventus, ūs m: ondorio, amaiera // bién, aun, incluso; aún, todavía; de resultado, desenlace. nuevo; sí; non modum... sed etiam: ez... bakarrik, ē-verto, verti, versum 3: irauli du, baizik eta // no sólo... sino también. azpikoz gora jarri du; eraitsi du, erorarazi du; -z gabetu du, -z desjabetu etiam-si: junt. nahiz eta, arren, ba-... ere du // volver del revés, volcar; derribar; // conj. aunque, incluso si. expulsar, expropiar. et-si: junt. ba-... ere; nahiz eta, arren // ēvexi, perf. > eveho. conj. aunque, si bien. ē-videns, entis: nabari, ageriko, bistako euge: ongi! aupa! // ¡bien!, ¡bravo! // evidente, visible. ē-vado, vāsi, vāsum 3: atera da; -ra igo ē-voco 1: deitu dio-du, etorriarazi du; da; -tik ihes egin du, -tik libratu da; -n erakarri du; (soldadu zaharrei) bukatu da, bihurtu da; zeharkatu du, soldaduskara berriro deitu die; eragin igaro du; saihestu du // salir; subir; du // llamar, hacer venir, convocar; escaparse, librarse de; parar en, llegar a atraer; llamar a las armas (a los vete- ser; atravesar, franquear; evitar. ranos); provocar.

71

E

ē-volo 1: hegan ihes egin du; ziztu excelsus, a, um: garai, goren, bikain // bizian alde egin du // salir volando, excelso, elevado. escaparse. excēpi, perf. > excipio. ē-volvo, volvi, volūtum 3: itzulikatu du, exceptus, a, um, pp. > excipio. biratu du; (pas. edo bihurk.) itzulikatu excessi, perf. > excedo. da, biratu da; (bilduta, kiribilduta, birilkatua dagoena) zabaldu du, hedatu excessus, a, um, pp. > excedo. du; garatu du, azaldu du // hacer rodar; excessus, ūs m: irteera, irtete // salida. (pas. edo refl.) rodar; desenrollar, ex-cido, cidi, - 3 (ex, cado): erori da; desenvolver, desenroscar; desplegar, itzuri zaio; desagertu da, galdu da; desarrollar, explicar. burutik joan zaio, ahaztu zaio; ēvulsus, a, um, pp. > evello. (zozketan) atera da; -n bukatu da; (-ik) ex: prep. ab. (abiapuntua adierazten du) gabe geratu da // caer; escaparse; -tik, -(en)gandik; -z geroztik; -(en)gatik; desaparecer, perderse; irse de la memo- -zko; -en arabera // prep. de ab. (indica ria; caer en suerte; acabar en; quedarse punto de partida, origen) de, desde; sin. después de; a causa de, por; (hecho) de; ex-cīdo, cīdi, cīsum 3 (ex, caedo): ebaki según. du, moztu du; ezabatu du; ezereztu du; exactus, a, um, pp. > exigo zulatu du // cortar, sacar cortando; su- zehatz, doi // preciso, exacto. primir; destruir; cavar. exanimis, e: bizigabe, arnasgabe; izuak ex-cieo, cīvi [cii], citum 2 > excio. hartu(a) // exánime, inanimado; muerto ex-cio, cīvi [cii], cītum 4: aterarazi du, de miedo. kanpora deitu du, deitu du; piztu du, exanimus, a, um > exanimis. sortu du; akuilatu du, asaldatu du, iratzarri du // hacer salir, llamar fuera, ex-ardesco, arsi, arsum 3: erre da, convocar; provocar, excitar, despertar. sutan egon; piztu da; sumindu da // arder, encenderse; irritarse. ex-cipio, cēpi, ceptum 3 (ex, capio): -tik hartu du, -tik atera du; (pas.) -i itzuri ex-aro 1: goldatu du, ildoak egin ditu, zaio; salbuetsi du; jaso du, hartu du; marratu du, marrak egin ditu // arar, jasan du; berriz hartu du, -en ondoren surcar, trazar. etorri da // tomar de, sacar de; (pas.) ex-audio 4: (garbi) entzun du, aditu du; escaparse a; exceptuar, recibir, recoger, kasu egin dio // oír (con claridad), acoger; soportar; retomar, suceder a. escuchar. ex-cito 1: aterarazi du, mugiarazi du, ex-cēdo, cessi, cessum 3: joan da, alde jaikiarazi du; iratzarri du, asaldatu du, egin du, atera da; utzi du; gainditu du; akuilatu du, kitzikatu du, eragin du // -n bukatu da // irse, salir, abandonar; hacer salir, poner en movimiento, hacer superar; parar en. levantar; excitar, estimular, provocar. ex-cello, -, - 3: gailendu da, nabarmen- excītus, a, um, edo excitus, a, um, pp. du da; gainditu du, abantaila eraman du > excio. // sobresalir; aventajar. excīvi, perf. > excio.

72

E ex-clāmo 1: oihu egin du, deiadar egin ex-erceo, ercui, ercitum 2 (ex, arceo): du, ozenki esan du // gritar, exclamar, astindu du, mugiarazi du, ibiliarazi du, decir en alta voz. artegatu du, eragin dio, lana eman dio; ex-clūdo, clūsi, clūsum 3 (ex, claudo): etengabe landu du; trebatu du; -n aritu kanpoan utzi du, baztertu du // excluir, da, -n jardun du // agitar, tener en dejar fuera. movimiento, no dejar en reposo, inquietar, hacer trabajar; trabajar sin excucurri, perf. > excurro. descanso; ejercitar, adiestrar, ejercer, ex-cūdo, cūdi, cūsum 3: aterarazi du practicar. (joka); forjatu du, eratu du // hacer salir, exercitātio, ōnis f: ariketa // ejercicio. hacer saltar (a golpes); forjar, moldear. exercito 1: maiz aritu da, jardun du, ex-curro, [cu]curri, cursum 3: lasterka trebatu du // ejercitar con frecuencia. atera da; sarraldia egin du // salir corriendo; hacer una incursión. exercitus, a, um, pp. > exerceo trebatu(a); artegatu(a); neketsu // adies- excursio, ōnis f: txango, irtenaldi; trado; atormentado, inquieto; penoso. erasoko sarraldi, erasoaldi // excursión, expedición; correría, incursión. exercitus, ūs m: armada, tropak; oinezko soldaduak; oste, multzo, excursus, ūs m > excursio. jendetza // ejército, tropas; infantería; excūsātio, ōnis f: aitzakia, desenkusa // multitud. excusa, pretexto. exercui, perf. > exerceo. ex-cūso 1 (ex, causo): zuritu du; exf... > eff... aitzakia jarri du; desenkusatu da // excusar, disculpar; pretextar; excusarse. ex-haurio, hausi, haustum 4: hustu du, ahitu du; burutu du // vaciar, agotar, excussi, perf. > excutio. apurar; llevar a término. excussus, a, um, pp. > excutio. ex-hibeo, hibui, hibitum 2 (ex, habeo): excūsus, a, um, pp. > excudo. erakutsi du, agertu du, aurkeztu du; ex-cutio, cussi, cussum 3 (ex, quatio): ekarri du // presentar, exhibir, mostrar; astindu du; eraitsi du, (kolpe batez, causar. astinduz) atera du edo erorarazi du // ex-hortor 1: (hitz suharrez) adoretu du, sacudir; derribar, hacer salir o hacer bultzatu du, akuilatu du // exhortar, caer (de un golpe, sacudiendo). animar. exēgi, perf. > exigo. ex-igo, ēgi, actum 3 (ex, ago): kanporatu exemplar, āris n: kopia, aldaki; eredu du, jaurti du; burutu du; (bizitza, // copia, ejemplar; modelo. denbora...) igaro du; hertsiki eskatu du, exemplum, i n: eredu; adibide; kopia, galde egin du; neurtu du, aztertu du // aldaki // modelo, ejemplo; imitación, echar fuera, expulsar, arrojar; llevar a copia, transcripción. cabo; pasar (la vida, el tiempo...); ex-eo, ii [īvi], itum 4: kanpora joan da, exigir, reclamar; medir, examinar. atera da, irten da // salir. exiguē: urri, hertsiki // exiguamente, estrechamente.

73

E exiguitās, ātis f: urritasun, laburtasun // azaldu du // desenredar, librar, desem- escasez; brevedad. barazar; dejar listo, preparar; explicar; exiguus, a, um: txiki, urri, eskas //  (inperts.) expedit: komeni da, exiguo, escaso. onuragarria da // conviene, es ventajoso. exii, perf. > exeo. expedītē: trabarik gabe, aise // desem- barazadamente, fácilmente. eximiē: bikain, bereziki, ederto // excelentemente, especialmente, esplén- expedītus, a, um, pp. > expedio didamente. trabarik gabe(ko), aske; zamarik gabe(ko), arinki armatu(a); aise, eximius, a, um: txit bikain, gailen // eskuragarri; prest // desembarazado, eximio, excelente. libre; sin bagajes, armado a la ligera; ex-inānio 4: hustu du; arpilatu du, cómodo, accesible; dispuesto. harrapakatu du // vaciar; saquear, ex-pello, puli, pulsum 3: egotzi du, bota arruinar. du, urrundu du, jaurti du // expulsar, existimātio, ōnis f: iritzi(a); ospe, echar, lanzar. entzute // opinión; consideración, repu- ex-pendo, pendi, pensum 3: arretaz tación. pisatu du; haztatu du, aztertu du; ex-istimo 1 (ex, aestimo): -tzat eduki ordaindu du // pesar cuidadosamente; du, -tzat jo du; uste izan du, iritzi dio; sopesar, apreciar; pagar. balioetsi du // juzgar, considerar; ex-pergē-facio, fēci, factum 3: esnatu estimar, apreciar. du, iratzarri du // despertar. exitium, ii n: hondamen // ruina, desas- ex-pergiscor, perrectus sum 3: esnatu tre, perdición. da, ernatu da; konortera etorri da // exitus, a, um, pp. > exeo. despertarse; volver en sí. exitus, ūs m: irtete, irteera; bukaera; ex-perior, pertus sum 4: probatu du; (gertaera baten) ondorio // salida; fin; esperientziaz ikasi du; saiatu da-du; resultado. jasan du // experimentar, probar, poner exīvi, perf. > exeo. a prueba; aprender por experiencia; ex-orior, ortus sum 4: jaio da, sortu da intentar; soportar. // nacer, surgir. experrectus, a, um, pp. > expergiscor. ex-orno 1: hornitu du; prestatu du; ex-pers, ertis (ex, pars): (-ik) ez duen, apaindu du // equipar; preparar; ador- (-ik) gabeko // que no tiene parte de, nar. desprovisto de. ex-ōro 1: arrenka eskatu du; erreguka expertus, a, um, pp. > experior lortu du // rogar con insistencia; eskarmentudun, trebatu(a) // experimen- conseguir con ruegos tado exortus, a, um, pp. > exorior. ex-peto, īvi, itum 3: irrikaz nahi izan du; expecto > exspecto. erreklamatu du, galdetu du, hertsiki eskatu du; -ra jo du // desear con ansia; ex-pedio 4 (ex, pes): askatu du, libre reclarmar; tender hacia. utzi du, trabak kendu ditu; prestatu du;

74

E ex-pio 1: (bekatua, errua, profanazioa) ex-primo, pressi, pressum 3: zukutu garbitu du // expiar, purificar. du, prentsatu du, zapaldu du, estutu du; ex-pleo, plēvi, plētum 2: bete du, guztiz indarrez atera du, aterarazi du; bete du; osatu du; asebete du; burutu du nabarmendu du; adierazi du, azaldu du, // rellenar; completar; satisfacer; cum- ahoskatu du; itzuli du; irudikatu du // plir. exprimir, prensar, comprimir; arrancar por la fuerza, extraer; resaltar; expresar, ex-plico, āvi [ui], ātum [itum] 1: exponer, pronunciar; traducir; repro- zabaldu du, hedatu du, destolestu du; ducir, representar. askatu du, libratu du; azaldu du, kontatu du, argitu du; burutu du // desarrollar, expugnātio, ōnis f: armaz hartze, extender, desplegar; desembarazar, konkista // conquista. liberar, desenredar; explicar, exponer, ex-pugno 1: konkistatu du, menderatu interpretar; llevar a cabo. du, armaz hartu du // conquistar, tomar ex-plōdo, plōsi, plōsum 3 (ex, plaudo): por asalto, expugnar. arbuiatu du, uhukatu du, oihuka eraso expuli, perf. > expello. dio; egotzi du // rechazar, abuchear; expulsus, a, um, pp. > expello. arrojar. ex-quīro, quīsīvi, quīsītum 3 (ex, ex-plōrātor, ōris m: esploratzaile, quaero): ikertu du, arakatu du, miatu behatzaile; espioi, zelatari // explorador; du, aztertu du; hautatu du; galdetu du // espía. indagar, inquirir, rebuscar; escoger; ex-plōro 1: esploratu du, miatu du // examinar; preguntar, informarse. explorar, espiar. ex-secror 1: madarikatu du; higuin izan explōsi eta explōsus, a, um, perf. eta du // maldecir, execrar; abominar. pp. > explodo. ex-sequor, secūtus sum 3: azkeneraino ex-pōno, posui, positum 3: kanpoan jarraitu dio; lortu nahi izan du, bilatu jarri du, agerian jarri du, aurkeztu du; du; esetsi dio, pertsegitu du, zigortu du, arriskatu du, (babes gabe) utzi du; mendekatu du; bete du, amaitu du; azaldu du; lehorreratu du // poner fuera, zehatz-mehatz kontatu du, azaldu du // exponer; desembarcar. seguir hasta el fin; tratar de conseguir, ex-porto 1: kanpora eraman du; buscar; perseguir, perseguir en justicia, esportatu du; kanporatu du, atzerriratu castigar, vengar; cumplir, desempeñar; du, deportatu du // llevar fuera; expor- terminar; relatar, exponer. tar; desterrar, deportar. exsilium, ii n: erbeste, deserri // ex-posco, poposci, - 3: eskatu du, behin destierro. eta berriz, hertsiki eskatu du // pedir con ex-sisto, stiti, - 3: atera da, irten da, jaiki insistencia, reclamar. da, sortu da; agertu da // salir, nacer, expositus, a, um, pp. > expono. surgir; mostarse. ireki(a), adeitsu; ulergarri // abierto, afa- exspectātio, ōnis f: zain egote; itxa- ble; comprensible. ropen, esperantza; ikusmin, jakin-min // exposui, perf. > expono. espera, esperanza; expectación.

75

E ex-specto [expecto] 1: adi-adi begiratu exterior, ius (konp. > exter): kanpoko dio; itxaron du, zain egon (irrikan edo aldean dagoen, kanpoko // exterior, el beldurrez) // observar atentamente; es- de más afuera. perar, aguardar (con deseo o temor). externus, a, um: kanpoko, kanpotar, ex-spīro 1: arnasa bota du, jariatu; arrotz, atzerriko, atzerritar // exterior, de amaitu da, azken arnasa eman du; itzuri fuera, extranjero. da // exhalar, soplar; expirar; escaparse. ex-terreo, terrui, territum 2: izutu du, ex-spolio 1: -z erabat gabetu du, arpi- uxatu du // espantar, aterrar. latu du, harrapakatu du // despojar por exterus, a, um: kanpoko, kanpotar, completo, expoliar, saquear. arrotz, atzerriko, atzerritar // exterior, de ex-stinguo, stinxi, stinctum 3: itzali du, fuera, extranjero. amatatu du, hil du; ezabatu du // extin- ex-timesco, timui, - 3: izutu da; beldur guir, apagar; hacer morir, borrar. handia izan du, oso beldur izan da // exstiti, perf. > exsisto. espantarse; temer. ex-sto, -, - 1: -en gainetik irten da, -tik ex-tollo, ex-tuli, - 3: altxatu du, jaso du; atera da; gelditu da; agertu da // goraipatu du, goratu du // levantar; sobresalir; quedar; mostrarse. ensalzar, alabar. ex-struo, struxi, structum 3: eraiki du; extrā: adlg. kanpoan, kanpora; prep. ak. pilatu du, metatu du // levantar, con- -tik, -z kanpo(ra), gabe // adv. fuera, struir; acumular. afuera; prep. de ac. fuera de, sin; exsul, sulis m eta f: erbesteratu(a) //  extra quam: izan ezik, salbu // desterrado. excepto. ex-sulo 1: erbestean egon // estar des- ex-traho, traxi, tractum 3: atera du; terrado. luzatu du, geroratu du, atzeratu du // ex-sulto 1 (ex, salto): jauzi egin du, sacar, extraer; prolongar, dejar pasar (el salto egin du; pozez jauzi egin du; tiempo). asaldatu da, berotu da; harropuztu da // extrēmus, a, um (superl. > exter): saltar, brincar; saltar de alegría; muturreko, azken, urrunen, kanpokoen exaltarse; envanecerse. // el más exterior, extremo, último. ex-supero 1: gainditu du; goratu da, ex-trīco 1: (korapiloak) askatu ditu; gailendu da // sobrepasar, rebasar; ele- atera du // desenredar; sacar. varse, sobresalir. extuli, perf. > effero. exta, ōrum n pl.: erraiak // entrañas. exuo, ui, ūtum 3: biluzi du, erantzi du; -z ex-templō: adlg. berehala // adv. al mo- gabetu du, kendu du // desnudar; mento, enseguida. despojar, quitar; quitarse. ex-tendo, tendi, tentum eta tensum 3: hedatu du, zabaldu du, luzatu du // extender, desplegar, alargar. exter > exterus.

76

F exuviae, iārum f pl.: (garaituari kentzen jasan du; (gen.ekin) -tzat eduki du; zaizkion) jantzi edo armak, (ehizari eman dezagun, egin dezagun; (opagaia) kentzen zaion) larru, biluzkin(ak), hil du // hacer, construir, fabricar; hacer harrapakin // vestido o armas (que se que, causar; actuar, practicar, ejercer; quita al vencido); piel (que se quita al sufrir (un daño, una pérdida); (con gen.) animal); despojos, botín. tener en, estimar en; hacer como que, suponer que; sacrificar (una víctima);  iter facere: bide egin du // caminar;  impetum facere: eraso egin // atacar;  parvi, magni facio: gutxitzat, askotzat daukat // tengo en poco, en mucho. F facis, gen. > fax. factio, ōnis f: fakzio, bando, talde, faba, ae f: baba // haba. alderdi // facción, bando, partido. fābella, ae f: ipuin, pasadizo, alegia factus, a, um, pp. > facio. labur // cuento, historieta, fabulilla. factum, i n: egin(a), ekintza, egite, faber, bri m: langile, eskulangile // egitate // hecho, acción. obrero, artesano. facta, ōrum n pl.: ekintza gogoan- fābula, ae f: alegia, elezahar; esamesa; garriak, egitandiak // hechos ilustres, antzerki-lana // fábula; hablilla; obra hazañas. teatral. facultās, ātis f: ahalmen, gaitasun, facētus, a, um: dotore; jostalari, erraztasun; aukera; hornidura, balia- zirtolari; barregarri // elegante; alegre, bideak // facultad, facilidad; posibilidad, humorístico. ocasión; provisión, recursos. faciēs, ēi f: itxura, antz; aurpegi // fācundia, ae f: etorri; hitz-jario // apariencia; rostro, cara. facundia, facilidad de palabra. facilis, e: erraz; adeitsu, lagunkoi // fācundus, a, um: etorri handiko; hitz- fácil; de trato fácil, afable. jario // facundo, con facilidad de facile: adlg. erraz, aise; gogo onez; palabra. argi eta garbi // adv. fácilmente; de faenerātor, ōris m: mailegu-emaile; buena gana; sin duda. lukurari // prestamista; usurero. facilitās, ātis f: erraztasun; adeitasun // faenus, oris n: (diruak ematen duen) facilidad; facilidad de trato, afabilidad. interes, irabazi(a), etekin // interés (que facinus, oris n: ekintza; (gehienean da el dinero), lucro, beneficio. txarrera hartuta) gaiztakeria, krimen // fāgus, i f: pago // haya. acción, hecho; (generalmente en mal falcārius, ii m: igitaigile // fabricante sentido) fechoría, crimen. de hoces. facio, fēci, factum 3: egin du; -arazi du- falcis, gen. > falx. dio, eragin du-dio, sortu du; ari izan da, fallax, ācis: gezurti, gezurrezko // falaz, -n aritu da, -n jardun du; (kaltea, galera) engañador.

77

F fallo, fefelli, falsum 3: engainatu du, huts (insignia consular); dignidad, poder del egin dio; (zina, itxaropena...) ez du bete, consulado. (hitza) jan du; oharkabean (egin du, fassus, a, um, pp. > fateor. joan da...), itzuri zaio, ezkutatu zaio; fastī diēs m pl.: zorioneko egunak (pas.) engainatu da // engañar; ser infiel (justizia administratzeko egokiak) // a, faltar a; pasar inadvertido a, ocultarse días fastos (aptos para administrar a; (pas.) engañarse. justicia). falsus, a, um, pp. > fallo fastīdium, ii n: nazka, higuin; sasi-, faltsu, gezurrezko // falso. gogaitasun; erdeinu, arbuio // asco, falx, falcis f: igitai // hoz. repugnancia; hastío; desprecio. fāma, ae f: ospe, hots, fama; esamesa, fātālis, e: patuaren, halabeharrezko; ahoz aho dabilen berri, jendearen iritzi; profetiko; zorigaiztoko // fatal, del entzute, omen // fama, opinión pública; hado; profético. rumor; reputación. fateor, fassus sum 2: aitortu du // famēs, is f: gose // hambre; avidez. confesar, reconocer. familia, ae f: etxe bateko esklabo fatīgātio, ōnis f: neke, akidura, unadura guztiak; familia // conjunto de los escla- // fatiga. vos de una casa; familia; fatīgo 1: nekatu du, akitu du; gogaitu  pater, māter familias: aita, ama du, nekarazi du; oinazetu du // fatigar; familiako // padre, madre de familia. molestar; atormentar. familiāris, e: etxe bateko esklaboei fātus, a, um, pp. > for. dagokien; familiako, familiaren, etxeko; fātum, i n: patu, halabehar; iragarpen adiskide min; ezagun // que forma parte // hado, destino; predicción. de los esclavos de una casa; familiar, de la casa; amigo íntimo. faucēs, ium f pl. [sg.ean ab. bakarrik fauce]: eztarri, zintzur; (mendi arteko) familiāritās, ātis f: adiskidetasun, zintzur, haitzarte // garganta, fauces; etxekotasun, konfiantza // amistad, desfiladero, paso angosto. familiaridad. fautus, a, um, pp. > faveo. fānum, i n: tenplu // templo. faveo, fāvi, fautum 2: mesede egin dio, farcio, farsi, fartum 4: bete du, guztiz lagundu dio, aldekoa da // ser favorable bete du; bete-bete egin du, gizendu du, a, favorecer. galkatu du // llenar, rellenar; cebar, embutir. favor, ōris m: uste on, onginahi; txalo- katze, gorakatze // favor, simpatía; fās n dekl. ez.: jainkozko lege edo zuzen- aclamación, aplauso. bide, zilegi, zuzena // ley o derecho divino, lo lícito, lo justo. fax, facis f: zuzi, lastargi // tea, antorcha. fascis, is f: sorta; (pl.) fasces, haga-sorta febris, is f: sukar // fiebre. (kontsulen ikur); kontsulatuaren duin- februārius, ii m: otsail // febrero. tasun, aginpide // haz; (pl.) haces, fasces februārius, a, um: otsaileko, otsai- laren // de febrero.

78

F fēci, perf. > facio. ferōciter: harrokeriaz; ausarki // con fefelli, perf. > fallo. arrogancia; audazmente. fel, fellis n: behazun; mingostasun // hiel; ferox, ōcis: basati, basa; anker; oldarkor, amargura. oldartsu; ausart, adoretsu // feroz, salvaje; impetuoso, intrépido. fēlīcitās, ātis f: zorion, zoriontasun; zori on, zorte // felicidad, suerte. ferreus, a, um: burdin-, burdinazko; gogor // férreo, de hierro; duro. fēlīciter: zori on; zorte on! // feliz- mente; ¡buena suerte! ferrum, i n: burdina; arma // hierro; arma; fēlix, īcis: emankor; zorioneko; aldeko // fecundo, fértil; feliz; favorable.  ferro ignique: su eta gar // a sangre y fuego. fēmina, ae f: eme, emakume // hembra, mujer. fertilis, e: emankor, ugalkor, jori; ernakor, emankortzaile; onuragarri // fenestra, ae f: leiho // ventana. fértil, fecundo; fertilizante, fecundante; fera, ae f: piztia // fiera. provechoso. ferax, ācis: emankor // fértil, fecundo. ferus, a, um: basati, basa// fiero, salvaje. ferbui, perf. > ferveo. ferveo, ferbui, - 2: irakin du; sutan ferē: adlg. ia, ia-ia; -en bat, gutxi gora- egon, berotu da, sutu da // hervir; estar behera // adv. casi; aproximadamente. lleno de ardor, enfurecerse. ferentārius, ii m: soldadu arinki fessus, a, um: nekatu(a), akitu(a) // armatu (arkuz eta habailaz) // soldado fatigado, agotado. armado a la ligera (con arco y honda). festīnātio, ōnis f: presa // prisa, apresu- fēriae, iārum f pl.: jaiegunak // días de ramiento. fiesta. festīno 1: presatu da-du, lehiatu da-du, ferio, -, - 4: zauritu du, kolpatu du; jo du bizkortu da-du // apresurarse; apresurar. // herir; golpear. festīnus, a, um: presatsu, lehiatsu // feritās, ātis f: basatasun, gogortasun // presuroso. fiereza. festus, a, um: jai-; alai // de fiesta, fermē > fere. festivo. fero, tuli, lātum 3: eraman du, ekarri du; festum, i n: jaiegun // fiesta. jasan du; aurkeztu du; eman du; (hitzak, fētidus > foetidus. berriak eraman ditu) kontatu du, esan fictio, ōnis f: sortze, eratze, eraketa; du // llevar, traer, llevarse; soportar, itxuratze, itxura; balizko uste, hipotesi // sufrir; presentar; producir; (llevar pala- formación, creación; ficción, simula- bras, noticias) contar, relatar. ción; suposición, hipótesis. ferōcia, ae f > ferocitas. fictus, a, um, pp. > fingo. ferōcitās, ātis f: basakeria, suhartasun; fidēlis, e: leial, fidel, fidagarri // fiel, harrokeria // ferocidad; fogosidad; arro- leal, fiable. gancia. fidēlitās, ātis f: leialtasun // fidelidad.

79

F fidēliter: zintzo, leialki // fielmente, fīnio 4: mugatu du; zehaztu du; bukatu lealmente. du, amaitu du // limitar; precisar, deter- fidēs, ēi f: konfiantza, uste on, fidantzia, minar; poner fin, acabar; berme; (emandako) hitza; babes;  (pas.) finitur: bukatzen da, hiltzen da leialtasun, zintzotasun, ziurtasun // // se termina, muere. confianza, fe, crédito, garantía; palabra fīnis, is m eta f: muga; bukaera; helburu; dada; protección; lealtad, rectitud; (pl.) herrialde, lurralde // límite, fron- certeza; tera; fin, término, finalidad; (pl.) país,  fidem dare, fidem exsolvere: hitza territorio. eman, hitza bete // dar su palabra, fīnitimus, a, um: mugakide; antzeko // cumplir su palabra; vecino, limítrofe, lindante; semejante.  fidem habere, tribuere, adiungere: -i finxi, perf. > fingo. sinetsi // dar crédito a; , factus sum [inf. fieri]: egin da,  fidem facere: konfiantza eman // fīo bihurtu da; gertatu da // ser hecho, inspirar confianza. hacerse; resultar. fidi, perf. > findo. firmē: irmo, sendoki, tinko // sólida- fīdo, fīsus sum 3: fidatu da, fio da, uste mente, firmemente. ona izan du // confiar en. firmiter: irmo, sendoki // firmemente. fīdūcia, ae f: konfiantza, uste on; 1: sendotu du, indartu du, finkatu fiduzia, konfiantzazko bati ondasunak firmo du, bermatu du // afirmar, fortalecer, lagatze // confianza; fiducia, cesión confirmar, asegurar. fiduciaria. , a, um: sendo, irmo, tinko, gogor fīdus, a, um: fidel, fidatzeko moduko, firmus // firme, sólido, seguro, fuerte. fidagarri // fiel, fiable. , a, um, pp. > findo. fīgo, fixi, fixum: 3: finkatu du, iltzatu du fissus // fijar, clavar. fīsus, a, um, pp. > fido. figūra, ae f: itxura, irudi, era; izaera // fixi, perf. > figo. configuración, figura, forma; manera de fixus, a, um, pp. > figo ser. irmo, finko // fijo. fīlia, ae f: alaba // hija. flāgitium, ii n: desohore, lotsagarri- fīlius, ii m: seme; (pl.) seme-alabak // keria // infamia, acción vergonzosa. hijo. flāgito 1: behin eta berriz eskatu du // fīlum, i n: hari // hilo. pedir con insistencia. findo, fidi, fissum 3: zeharkatu du, flagro 1: sutan egon; irrikitan egon // banandu du // hender, separar, dividir. arder; desear ardientemente. fingo, finxi, fictum 3: eratu du, itxuratu flāmen, inis m: flamen (apaiz) // flamen du, moldatu du; konpondu du; hezi du; (sacerdote). irudikatu du; -ena egin du, itxura egin flamma, ae f: gar, sugar // llama. du; asmatu du // formar, modelar; arre- glar; imaginar; representar; fingir.

80

F flātus, ūs m: putz, arnasa, hats; haize, flūmen, inis n: ur-laster, ibai // haizekirri // soplo, respiración, aliento; corriente, río. viento, brisa. fluo, fluxi, fluxum 3: jario zaio, isuri da, flāvus, a, um: horixka, gorrixka // rubio, irristatu da, tantakatu da; hedatu da; amarillo, rojizo. erori da, makaldu da // fluir, manar, flecto, flexi, flexum 3: tolestu du, okertu deslizarse, gotear, destilar, emanar; du, makurtu du; biratu du, bihurtu du, difundirse; caer, decaer, languidecer. itzularazi du; -ra bihurtu da // doblar, fluvius, ii n: ibai // río. encorvar, torcer; girar, volver, hacer fluxi, perf. > fluo. volver, cambiar de dirección. fluxus, a, um, pp. > fluo fleo, ēvi, ētum 2: negar egin du; deitoratu jariakor; arin; ahul, motel, makal; du // llorar. igarokor; badaezpadako, koloka dago- flētus, a, um, pp. > fleo. en; nagi // fluido; flojo, flotante; débil, flētus, ūs m: negar, lantu // llanto, lloro. perecedero; poco sólido, inseguro; muelle, enervado. flēvi, perf. > fleo. fluxus, ūs m: jario, ur-laster, haize-laster flexi, perf. > flecto. // flujo, corriente. flexus, a, um, pp. > flecto. foculus, i m: su txiki, sutontzi // hogar flexus, ūs m: bihurgune, bira; gorabe- pequeño, hornillo, brasero. hera // curva, vuelta; alteración. focus, i m: sutondo, supazter; (beheko) flo 1: putz egin du // soplar. su; etxe; su-meta // hogar; casa; pira. flōrens, ntis, p. pres. > floreo fodio, fōdi, fossum 3: zulatu du; ziztatu loredun, loretsu, loretan dagoen; gora du // cavar; pinchar. doan; distiratsu // florido, floreciente; foedē: itsuski, era izugarrian // horrible- brillante. mente. flōreo, ui, - 2: loratu da; gora egin du // foederis, gen. > foedus, eris. florecer. foedo 1: itxustu du, desitxuratu du; flōs, ōris m: lore // flor. zikindu du, lohitu du; laidoztatu du, fluctuo [eta -or] 1: (itxasoa) harrotu da; desohoratu du // afear, desfigurar; ensu- uhinen mende ibili da; gorabeherak izan ciar; mancillar, profanar. ditu; zalantzan egon // agitarse (el mar); foedus, a, um: itsusi // feo. flotar a merced de las olas; fluctuar; vacilar. foedus, eris n: itun // pacto, alianza. fluctus, ūs m: uhin; uhinak, ur-laster; foeteo, -, - 2: kirastu da-du, kiratsa jario asaldura // ola, oleaje; agitación. zaio; nazkagarria izan da // oler muy mal, apestar; ser asqueroso. fluens, ntis, p. pres. > fluo. jariakor; (hitzaldi baten estilo) arin; foetidus, a, um: kirastu, kirasdun // lasai, nasai; makal, bigun, guritu // fétido. fluido; suelto, flotante; lacio; flácido, folium, ii n: hosto, orri // hoja. flojo, relajado.

81

F follis, is m: hauspo; larruzko poltsa; fortuītus, a, um: ustekabeko, ezusteko baloi // fuelle; bolsa de cuero; balón. // fortuito, accidental, improvisado. fons, ntis m: iturri // fuente. fortūna, ae f: zori, zorte; zori on; for, fātus sum 3: hitz egin du, esan du // (gizarte-) maila; Fortuna (jainkosa) // hablar, decir. fortuna, suerte; situación (social), (la diosa) Fortuna. forās: adlg. kanpora // adv. afuera. fortūnae, ārum f pl.: aberastasun, fore: sum aditzaren geroaldia // futuro ondasun // bienes de fortuna, riqueza. del verbo sum. fortūnātus, a, um: zoriontsu; aberats // fores, ium f pl.: ate // puerta. afortunado; rico. foris: adlg. kanpoan, kanpotik // adv. forum, i n: plaza nagusi, azoka, fuera, de fuera. merkatu, foro; arazo publikoak, nego- forma, ae f: itxura, irudi; edertasun; era, zioak // plaza pública, mercado, foro; la eredu, molde // forma, figura, imagen; vida pública, los negocios. hermosura; modelo, molde. fossa, ae f: hobi, zulo, lubaki, erreten // formīdo, inis f: izu-ikara // espanto. foso, hoyo, trinchera; canal. formōsitās, ātis f: edertasun // hermo- fossus, a, um, pp. > fodio. sura. fōtus, a, um, pp. > foveo. formōsus, a, um: eder // hermoso. fovea, ae f: zulo, hobi // hoyo, foso. fornax, ācis m: labe, sutegi // horno, foveo, fōvi, fōtum 2: berotu du, babestu fragua. du; gorde du, zaindu du; -en alde izan fors f (nom. eta ab. sg. bakarrik): zori, da // calentar, abrigar; guardar, cuidar; zorte // suerte, fortuna. favorecer. forte: halabeharrez, ustekabean; agian fractus, a, um, pp. > frango // por casualidad; tal vez, quizá. hautsi(a), puskatu(a), leher egin(a), lur forsan, forsit, forsitan: adlg. agian, jota // roto, abatido. beharbada // adv. quizá, acaso, tal vez. fragilis, e: hauskor, apurkor // frágil. fortasse: adlg. agian, beharbada; gutxi frango, frēgi, fractum 3: hautsi du, gorabehera // adv. quizá, acaso, tal vez; apurtu du // romper. poco más o menos. frāter, tris m: anaia, neba // hermano. forte, ab. > fors. frāternē: anaitasunez, haurridetasunez fortis, e: indartsu, kementsu; adoretsu, // fraternalmente. bihoztun // fuerte; animoso, valiente. frāternus, a, um: anaitasunezko, hau- fortiter: indarrez, gogorki, sendoki; rridetasunezko; anaien arteko, senideen adorez, kemenez // fuertemente, animo- arteko; anaiaren, nebaren // fraterno; de samente, valerosamente. hermano. fortitūdo, inis f: indar, adore, kemen // fraus, fraudis f: iruzur; gezur // fraude; fuerza, ánimo, bravura. engaño. frēgi, perf. > frango.

82

F fremitus, ūs m: burrunba; orru, marru; frīgus, oris n: hotz // frío. marmar // zumbido; bramido; murmu- frons, ondis f: hostotza, hostaila // llo. fronda, follaje. fremo, ui, itum 3: burrunba egin du; frons, ontis f: bekoki, kopeta; begitarte; orro egin du, marruma egin du; aurrealde // frente; semblante; fachada. xuxurlatu du // zumbar; bramar, rugir, fructuōsus, a, um: fruitu-ekarle, frui- mugir; murmurar. tutsu, emankor; onuragarri // fructífero, frend[e]o, -, frēsum 3: hortzak karras- fecundo, fértil; provechoso. katu ditu; sumindu da // rechinar de fructus, ūs m: fruitu, ondorio, emaitza; dientes; indignarse. produktu, mozkin, ekoizkin; irabazi(a), frēnum, i n [pl. frēna, ōrum n eta frēni, etekin; onura, sari; gozamen // fruto, ōrum m]: aho-uhal, brida // freno, brida; producto; provecho, renta, beneficio;  frenos dare: brida lasaitu // aflojar las ventaja, recompensa; goce, usufructo, riendas. placer. frequens, ntis: sarri(tako), maizko, frūgifer, a, um: fruitu-ekarle, fruitutsu; ardurako; ohiko, usu, arrunt; ugari, emankor // fructífero, fructuoso. samaldan; jendetsu, joera handiko, frūgis, gen > frux. -z bete(a) // asiduo; frecuente, ordinario; concurrido, frecuentado; numeroso, en frūmentārius, a, um: gariaren, gari-, gran número. gal_ // relativo al trigo. frequenter: adlg. sarri, maiz; saldoan, frūmentātor, ōris: gari-merkatari; samaldan // adv. a menudo; en gran gari-biltzaile // mercader de trigo; número. soldado enviado a recoger trigo. frequentia, ae f: (jende-) joera handi, frūmentor 1: gari bila joan da, gariz jendetza; ugaritasun // gran afluencia, hornitu da // ir por trigo, hacer provi- muchedumbre; abundancia. sión de trigo. frequento 1: -ra maiz joan da, maiz frūmentum, i n: ale, bihi; gari // egin du; jendeztatu du, populatu du; grano, trigo. (talde handia) bildu du; (zeremonia, fruor, fructus [edo fruitus] sum 3: -z elizkizuna...) egin du // frecuentar; gozatu da // gozar, disfrutar de. poblar, llenar de gente; reunir en gran frustrā: adlg. alferrik // adv. en vano. número; celebrar. frux, frūgis f [maizenik pl. frūges, fretum, i n: itsasarte, itsadar // estrecho, um]: lurrak ematen dituen fruituak brazo de mar. (laboreak, lekak...); labore, uzta; on, frētus, a, um: -n uste ona izanik, -n onbide // productos de la tierra (cerea- fidatu(a) // confiado en. les, legumbres, frutos...); cosecha, mies; fretus, ūs m > fretum. el bien, la virtud. frico, fricui, fric[ā]tum 1: igurtzi du // fūdi, perf. > fundo. frotar. fuga, ae f: ihes, ihesaldi // fuga, huida. frīgidus, a, um: hotz // frío. fugax, ācis: iheskor // fugaz, fugitivo.

83

F fugio, fūgi, - [fugitūrus] 3: ihes egin du erruz eman du // derramar, verter; // huir, escapar. arrojar, esparcir; dispersar; derribar; fundir; producir en abundancia. fugitīvus, a, um: iheslari // fugitivo. fundus, i m: hondo; lur-ondasun, fugo 1: ihes eragin dio, uxatu du // poner lursail, soro, funts // fondo; heredad, en fuga, ahuyentar, hacer huir. finca rústica, fundo. fui, perf. > sum. fūneris, gen. > funus. fulcio, fulsi, fultum 4: zurkaiztu du, fungor, functus sum 3: (ab.ekin) bete du zutik atxiki du, -n bermatu du, sosten- // (con ab.) desempeñar, cumplir con; gatu du // apuntalar, sostener, apoyar.  vitā fungi: hil da // morir. fulgeo, fulsi, - 2: distiratu du, dirdira egin du; tximistak izan dira // brillar, fūnis, is m: soka, korda // cuerda, soga. resplandecer; relampagear. fūnus, eris n: hileta // funeral. fulgor, ōris m: distira // resplandor. fūr, fūris m eta f: lapur // ladrón. fulgur, uris n: tximistargi; tximista // furia, ae f: sumin, furfuria, amorru bizi relámpago; rayo. // furia, furor, delirio furioso. fulguro 1: tximistak jaurti ditu // lanzar furo, -, - 3: amorratu da; eldarnioak izan rayos ditu; zoratu da // enfurecerse, desvariar.  (inperts.) fulgurat: tximistak badira // furor, ōris m: sumin, furfuria; amorru, relampaguea. eldarnio; zorakeria // furor, desvarío. fulmen, inis n: tximista // rayo. furtim: adlg. isil-gordeka, ebaska // adv. fulsi, perf. > fulgeo eta fulcio. a hurtadillas. fultūra, ae f: euskarri // apoyo. furtum, i n: ebasketa // hurto. fultus, a, um, pp. > fulcio. fūsus, a, um, pp. > fundo zabaldu(a), hedatu(a) // esparcido, difu- fulvus, a, um: hori gorrixka // amarillo so. rojizo. futūrus, a, um: izango dena, geroaldiko fūmus, i m: ke // humo. // lo que será, futuro. functus, a, um, pp. > fungor. fundāmentum, i n: oinarri, zimendu // fundamento, cimiento. funditor, ōris m: habailari // hondero. funditus: adlg. ondoraino, errotik, guztiz // adv. hasta el fondo, de raíz, enteramente. fundo 1: finkatu du, irmotu du; fundatu du; oinarritu du // asegurar, cimentar, fundar; sujetar. fundo, fūdi, fūsum 3: isuri du, barreiatu du; jaurti du; lurrera bota du; urtu du;

84

G

genitus, a, um, pp. > gigno.

genius, ii m: jenio (gizaki, leku, gauza

bakoitzaren espiritu babeslea) // genio

(espíritu protector de cada hombre,

lugar o casa). G gens, gentis f: leinu, jatorri; herri, nazio; arraza; mota, klase // linaje, estirpe, gaesum, i n: galiarren azkon mota bat // origen; pueblo, nación; raza, especie, especie de dardo galo género, clase, tipo. galea, ae f: kasko // casco. gentīlis, e: leinu bereko, familia bereko, gallīna, ae f: oilo // gallina. herrikide; nazional; (zehar-) ahaide // de gallus, a, um: galiar, Galiako // galo. la misma familia, de la misma nación; nacional; pariente (colateral). gallus, i m: oilar // gallo. genu, ūs n: belaun // rodilla. gaudeo, gāvīsus sum 2: poztu da, atse- gin hartu du // gozar, alegrarse de. genui, perf. > gigno. gaudium, ii n: poz // gozo, alegría. genus, eris n: leinu, jatorri; herri, nazio; arraza; mota, klase // linaje, estirpe, , a, um, pp. > gaudeo. gāvīsus origen; pueblo, nación; raza, especie, gelidus, a, um: izoztu(a), hotz-hotz // género, clase, tipo. gélido, muy frío. germānus, a, um: odoleko anaia edo gelū n dekl. ez.: izotz // hielo. neba; benetako, jator; antzeko; germa- gemellus, a, um: biki; bikoitz, biko; oso niar, Germaniako // hermano carnal; antzeko // gemelo; doble; semejante. genuino; semejante; germano. geminus, a, um: biki; bikoitz, biko, germen, inis n: ernamuin; kimu // bitariko; oso antzeko // gemelo; doble; germen; retoño. semejante. gero, gessi, gestum 3: eraman du; eduki gemitus, ūs m: intziri, auhen // gemido. du; ekoiztu du; (bihurk.) (ondo, gemma, ae f: gema, harribitxi; begi, gaizki...) jokatu du; egin du, zuzendu pinporta, ernamuin // gema; yema. du, burutu du, -n aritu da; (pas.) egin da, gertatu da; (denbora, bizitza...) gemo, ui, itum 3: intziri egin du, auhen eraman du // llevar; contener; producir; egin du; auhendatu du, deitoratu du // (refl.) portarse (bien, mal...); llevar (un gemir; lamentar. asunto), hacer, dirigir, realizar, ejercer; gena, ae f: masail // mejilla. (pas.) ser hecho, suceder; pasar (el gener, eri m: suhi // yerno. tiempo, la vida...); generis, gen. > genus.  bellum gerere: gerra egin // hacer la genetrix, īcis f: ama, sortzaile // madre, guerra; creadora.  res gestae: egitandiak // hazañas; genitor, ōris m: aita, sortzaile // padre,  amico morem gessit: lagunari nahia egin zion // complació al amigo. creador.

85

G gestus, a, um, pp. > gero. gradior, gressus sum 3: ibili da // andar, gestus, ūs m: keinu, imintzio // gesto, caminar. ademán. gradus, ūs m: urrats, pauso; (soldaduen) gigno, genui, genitum 3: sortu du; (pas.) posizio; maila // paso; marcha; posición sortu da, jaio da // engendrar, crear, (militar); peldaño, escalón; grado. producir; (pas.) proceder de, nacer de; graecus, a, um: greko, Greziako;  diis genitus: jainkoen seme // hijo de greziera // griego. los dioses. grammatica, ae f: gramatika, hizkun- glaciālis, e: izoztu(a), izugarri hotz // tzalaritza // gramática. glacial, helado. grandinat 1 (inperts.): kazkabarra ari glaciēs, ēi f: izotz // hielo. du // graniza. gladiātor, ōris m: gladiadore // gladia- grandis, e: handi, koskortu(a); adineko, dor. adinean sartu(a) // grande; adulto, de gladius, ii m: ezpata // espada. edad avanzada. glēba [glaeba], ae f: zokor, mokor, lur- grando, inis f: txingor, kazkabar // zati; alor, lursail // gleba, terrón; terreno granizo. cultivado. grātia, ae f: grazia, xarma; mesede, globus, i m: globo, esfera, bola; biribil- fabore; babes, onginahi; adiskidetasun, dutako edozein gauzaki; pilo; pelotoi, harreman on(ak); barkamen; esker on, tropel, oste // globo, esfera, bola; eskertasun // gracia, encanto; favor, cualquier objeto redondeado; montón; influencia; amistad, buenas relaciones; pelotón, tropa, muchedumbre. perdón; agradecimiento, gratitud;  gratiam habeo tibi: esker ona dizut, glomus, eris n: haril, pilota // ovillo, eskerrak zor dizkizut // te estoy pelota agradecido; glōria, ae f: ospe, omen; harrokeria,  gratias agere, referre: eskerrak eman handiuste; loria, aintza // gloria, repu- ditu // dar las gracias. tación; vanagloria.  (gen. +) gratiā: -(e)la kausa, - glōrior 1: -z harrotu da, -z loriatu da // (en)gatik // a causa de, por; gloriarse de, jactarse de.  exempli gratiā, verbi gratiā: adibidez glōriōsus, a, um: loriatsu, aintzatsu; // por ejemplo. ahobero, handiuste // glorioso; fanfa- grātiis, grātis: dohainik // gratis. rrón. grātuītus, a, um: dohainiko; eskuzabal, , a, um: dakien, jakitun, aditu(a); gnārus ez berekoi; funtsik gabe(ko) // gratuito; ezagun // conocedor, informado; cono- desinteresado. cido. grātulor 1: zorionak eman ditu, zorion- , a, um > natus. gnātus du du // felicitar. , e: mehe // delgado, flaco, fino, gracilis grātus, a, um: atsegin; esker oneko // delicado. grato, agradable; agradecido. grāculus, i m: ipar-bele // grajo.

86

H gravis, e: pisu, astun; larri; gogor, latz, gubernātio, ōnis f: gobernu, (ontzi, neketsu, zorrotz; garrantzitsu; serio // hiri bat...) gobernatze // gobierno, direc- pesado, grave; duro, riguroso, penoso, ción (de una nave, una ciudad...). severo; importante; serio. gubernātor, ōris m: lemazain // gravitās, ātis f: pisu, pisutasun, astun- timonel. tasun; larritasun; gogortasun, laztasun, guberno 1: gobernatu du, gidatu du // zorroztasun; garrantzi; seriotasun // pilotar, gobernar. pesadez, peso, gravedad; rigor, dureza, gula, ae f: eztarri; sabelkeria // garganta; firmeza, severidad; importancia; serie- gula. dad. gurges, itis m: zurrunbilo, ur-masa; graviter: astunki; larriki; duintasuenz, amildegi; hondatzaile // remolino, masa seriotasunez, nagusitasunez; larderiaz; de agua; abismo; derrochador. gogor, zorrotz, lazki; gogoz kontra // pesadamente, gravemente; con digni- gustātio, ōnis f: dastatze; zizko-mizkak dad, con seriedad; con autoridad; con // degustación; entremeses. rigor, con dureza; con desagrado. gustus, ūs m: dastatze; dastamen; dasta, gravo 1: zamatu du, kargatu du, gehiegi zapore; gustu // acción de gustar, degus- kargatu du; astundu du, pisuago bihurtu tación; gusto; sabor. du, larriagotu du; gogaitu du, nekarazi gutta, ae f: tanta // gota. du // cargar, sobrecargar; agravar, hacer guttur, uris n: eztarri // garganta. pesado; incomodar. gregālis, e: taldekoi; arrunt; (pl.) kideak, lagunak // gregario; vulgar, común; (pl.) camaradas. gregārius, a, um: artaldeko, saldoko; arrunt, nolanahiko // del rebaño; vulgar, H del montón;  miles gregarius: soldadu soil // habēna, ae f: brida, aho-udal // rienda, soldado raso. brida. gregis, gen. > grex. habeo, ui, itum 2: izan du, eduki du; gressus, a, um, pp. > gradior. ekarri du; (bihurk.) egon; (ak. bikoitza- gressus, ūs m: pauso, urrats, ibilera // rekin) -tzat eduki du // tener, poseer; paso, marcha. mantener; comportar; (refl.) estar; (con doble ac.) tener por; grex, gregis m: artalde, abere-talde;  bene, male se habet: ondo, gaizki multzo ugari, jendetza // rebaño, banda- dago // está bien, mal; da, muchedumbre.  Marium male, bene habet: Mario grūs, gruis f: kurrilo // grulla. gaizki, ondo tratatzen du // trata a Mario gubernāculum, i n: lema; gobernatze, mal, bien; zuzentze, gidaritza // timón; gobierno, dirección.

87

H

 Marium amicum habeo: Mario  sub hasta vendere: enkantean saldu // laguntzat daukat // tengo a Mario por subastar. amigo; hastātus, i m: lantzari, lantzadun //  magni, pauci habere: askotzat, lancero, armado con lanza. gutxitzat eduki // tener en mucho, en haud: adlg. ez // adv. no. poco; : adlg. oraindik ez // adv.  admirationem, laetitiam, invidiam haud-dum aún no. habet: mirespena, alaitasuna, gorrotoa dakar // provoca admiración, alegría, haud-quāquam: adlg. inola ere ez // odio. adv. en modo alguno. habilis, e: erabilerraz, eroso; egoki // haurio, hausi, haustum 4: ahitu du, manejable, cómodo; apropiado, apto. agortu du, hustu du, bukatu du // agotar habito 1: -n bizi izan da // habitar, vivir (un líquido), apurar, consumir. en. haveo > aveo. habitus, a, um, pp. > habeo. hebeto 1: sorgortu du, kamustu du; habitus, ūs m: itxura, planta; janzkera, ahuldu du // embotar; debilitar. apaindura; izaera; egoera, maila; ohitura hedera, ae f: huntz // yedra. // aspecto, porte exterior; atavío; hei: ai! // ¡ay! carácter, condición, estado; hábito, dis- herba, ae f: belar // hierba. posición. herc[u]le: interj. ala Herkules! // interj. habui, perf. > habeo. ¡por Hércules! hāc (ab. f > hic): adlg. hemendik // adv. here > heri. por aquí. hērēditās, ātis f: ondare, oinordetza // haedus, i m: antxume // cabrito. herencia. haereo, haesi, haesum 2: itsatsita, hērēs, ēdis m eta f: oinordeko // here- iltzatua, josita, betiko geratu da; irmo dero. atxikia egon; geldirik geratu da; herī: adlg. atzo // adv. ayer. zalantzan geratu da // quedar pegado, clavado, grabado, fijo; mantenerse hībernus, a, um: neguko, negu-, firme; quedarse quieto; quedarse negutar; ekaiztsu // de invierno, dudando. invernal; tempestuoso. hālitus, ūs m: hats, arnasa // aliento. hīberna, ōrum n pl.: neguko kuartelak // cuarteles de invierno. harēna, ae f: hondar, harea; hondartza, hareatza // arena, arenal. hīc: adlg. hemen // adv. aquí. , icis m: errai-azti, (biktimen hīc, haec, hoc [gen. hūius, dat. huīc]: erraiak irakurtzen zituen) igarle // adj.-izord. erak. hau // adj.-pron. arúspice, adivino (que leía las entrañas demostr. este, esta, esto. de las víctimas). hiemo 1: negua igaro du // invernar, hasta, ae f: lantza // lanza; pasar el invierno.

88

H hiems, hiemis f: negu; ekaitz // invierno; honor, ōris m: ohore; begirune, estimu; tormenta. ohorezko kargu, magistratura // honor; hīlum, i n: pittin bat; (ezezko esaldietan) consideración, estima; cargo, magistra- izpirik ere // un poquito; (en frases tura. negativas) un ápice. honōro 1: ohoratu du; apaindu du // hinc: adlg. hemendik // adv. de aquí, de honrar; adornar. este lado. honōs > honor. hio 1: ahoa ireki du, aho zabalka egon, hōra, ae f: ordu; garai // hora; momento, aho zabalik egon; ireki da, pitzatu da; tiempo. aho zabalik geratu da (harriduraz, lilu- horrendus, a, um: lazgarri, izugarri, raz) // abrir la boca, bostezar, tener la ikaragarri // horrendo, espantoso, terri- boca abierta; abrirse, rajarse; quedarse ble. boquiabierto (de sorpresa, admiración). horreo, ui, - 2: laztuta egon; ikaratu da, hirsūtus, a, um: latz, ile-latz, iletsu, izutu da; izua izan dio // estar erizado; zurdatsu // erizado, hirsuto, velloso, estremecerse, horrorizarse; tener horror cerdoso. a; hispānus, a, um: hispaniar, Hispaniako  Marcus arma horret: Markok izua die // hispano, hispánico. armei // Marcos tiene horror a las armas. historia, ae f: historia; historio // horresco, horrui, - 3: laztu da; izutu da historia. // erizarse; horrorizarse. histrio, ōnis m: mimo, antzezlari // actor horreum, i n: aletegi, bihitegi // de mimos, actor. granero. hodiē (hōc, diē): adlg. gaur // adv. hoy. horribilis, e: izugarri, lazgarri // horri- homicīdium, ii n: gizahilketa, hilketa ble. // homicidio. horridē: zakarki, zarpailkeriaz // con homo, inis m: gizaki // ser humano, rudeza, ásperamente. hombre. horridus, a, um: laztu(a), latz; zakar, honestās, ātis f: ohoragarritasun, ohore; zarpail; izugarri, lazgarri // erizado; zintzotasun, prestutasun // honora- áspero; inculto, rudo; horrendo; bilidad, dignidad; honradez, honestidad. espantoso. honestē: duintasunez, ohorezki; horror, ōris m: ikara, hotzikara; izukara prestutasunez, zintzoki; dotore // con // horror; estremecimiento, escalofrío; dignidad, honorablemente; honestamen- espanto. te, noblemente; elegantemente. horrui, perf. > horreo eta horresco. honesto 1: ohoratu du, begirunez tratatu hortor 1: (hitz suharrez) adoretu du, du; edertu du // honrar, tratar con bultzatu du, akuilatu du; aholkatu du // distinción; embellecer. exhortar, animar. honestus, a, um: ohoragarri; zintzo, hortus, i m: baratza, lorategi // huerto, prestu // honorable; honrado, honesto. jardín

89

H hospes, itis m: ostalari; ostatu-emaile, hūmānus, a, um: giza-, gizatiar, ostatu-hartzaile; arrotz, kanpotar // gizakien; adeitsu; ongi hezi(a) // huma- huésped (el que da hospitalidad o el que no, del hombre, relativo al hombre; la recibe); extranjero, forastero. amable; bien educado. hospitālis, e: abegitsu; ostalariaren, hūmeo, humerus, hūmidus > umeo, ostatu-hartzailearen, ostatuko, abegi umerus, umidus. onezko; eskuzabal, adeitsu // hospi- humilis, e (humus): apal; txiki; zital // talario; del huésped, del que hospeda, bajo, pequeño; humilde; vil. relativo a la hospitalidad; liberal, cortés. humilitās, ātis f: garaiera gutxi, hospitis, gen. > hospes. txikitasun; apaltasu; jatorri apal; hospitium, ii n: abegi on; elkarri ostatu zitalkeria // poca estatura, pequeñez; emateko itun; abegi onezko harre- humildad, modestia; baja condición; manak; ostatu, aterpe // hospitalidad; bajeza. vínculo de hospitalidad; alojamiento, hūmor > umor. albergue. humus, i f: lur // tierra, suelo. hostia, ae f: jainkoak baretzeko opagai // víctima expiatoria. hostīlis, e: etsai-, etsaiaren // hostil, del enemigo. hostīliter: etsaitasunez, etsai gisa // con hostilidad, como enemigo. I hostis, is m eta f: etsai (gerrakoa) // enemigo (de guerra). iaceo, ui, - [iacitūrus] 2: etzanda egon, hūc: adlg. hona, honaino, hainbeste- etzan da // yacer, estar echado. raino; honi // adv. acá, hacia aquí; hasta iacio, iēci, iactum 3: bota du, jaurti du; aquí, hasta tal punto; a esto; egotzi du; jaulki du; ezarri du // echar,  huc et illuc: hara eta hona // aquí y lanzar, arrojar; proferir; establecer. allá. iacto 1: bota du, jaurti du (hara-hona); huīc, hūius, dat. eta gen. > hic, haec, astindu du; (gogoan) erabili du; harro hoc. erakutsi du, (bihurk.) harrotu da // hūiusmodi: honelako // de este modo. echar, arrojar (de un lado a otro); hūmānē: gizatasunez; etsi onean; proferir; agitar; discutir; ostentar, (refl.) gizabidez // humanamente; con resig- jactarse. nación; amablemente iactūra, ae f: galera, kalte; gastu; hūmānitās, ātis f: gizatasun; gizadi; (itsasontziaren zama) arintze // pérdida, adeitasun, onberatasun; kultura, hezi- perjuicio; gasto; alijo (acción de bide, gizalege // humanidad; afabilidad, aligerar la nave). bondad; cultura, educación, cortesía. iactus, a, um, pp. > iacio. hūmāniter > humane. iactus, ūs m: jaurtiketa, tiro // lanzamiento, tiro.

90

I iacui, perf. > iaceo. idōneus, a, um: egoki, aukerako; merezi iaculātor, ōris m: jaurtitzaile // tirador. duen // idóneo, apropiado; digno de. iaculor 1: jaurti du, bota du // lanzar, īdūs, uum f pl.: iduak (hilabetearen 13. disparar. eguna; martxoan, maiatz, ekain eta urrian 15.a zen) // los idus (día 13º del iaculum, i n: xabalina // jabalina. mes; en marzo, mayo, julio y octubre iam: adlg. dagoeneko, jadanik, ba-(aditz ere el 15º). trinko bat); ordurako; oraintxe bertan // iēci, perf. > iacio. adv. ya;  iam non: ez gehiago // ya no; igitur: beraz, hortaz // así pues.  iam iam: berehala // en seguida; i-gnārus, a, um: ezjakin, -en berri ez  iam vero: eta gainera // además; dakien; ezezagun // ignorante; descono-  iam... iam: bai... bai// ya... ya; cido. iānitor, ōris m: atezain // portero. ignāvē: motel, nagikeriaz, indarrik gabe // débilmente, flojamente, sin energía. iānua, ae f: ate // puerta. i-gnāvia, ae f: nagikeria; koldarkeria // iānuārius, a, um: urtarrileko, urtarri- pereza; cobardía. laren // de enero. i-gnāvus, a, um: nagi, alfer, motel; iānuārius, ii n: urtarril // enero. koldar // perezoso, inactivo; cobarde. ibi: adlg. han // adv. allí. ignis, is m: su // fuego. ibī-dem: adlg. han bertan // adv. allí mismo. i-gnōbilis, e: ezezagun; jatorri iluneko, jatorri apaleko // desconocido; de origen , īci, ictum 3: zauritu du // herir; īc[i]o humilde.  foedus icere: ituna egin // pactar una alianza. i-gnōminia, ae f: desohore, ahalke, laido; lotsagarrikeria // afrenta, deshon- ictus, a, um, pp. > icio ra, ignominia. hunkitu(a), asaldatu(a) // conmovido, sorprendido, turbado. i-gnōro 1: ez du jakin, -en berri ez du jakin // ignorar, desconocer. ictus, ūs m: kolpe, zauri // golpe, herida. i-gnosco, gnōvi, gnōtum 3: barkatu du // id-circō: adlg. horregatik, hori dela eta perdonar. // adv. por esta razón, por esto. ignōtus, a, um, pp. > ignosco ī-dem, ea-dem, i-dem [gen. ēiusdem, ezezagun // desconocido. dat. eīdem]: bera, berbera, berdin; era berean // mismo, el mismo; al mismo ii, perf. > eo. tiempo; illāc: handik // por allá.  idem atque, et, ac: bera // el mismo illātus, a, um, pp. > ínfero. que; ille, illa, illud [gen. illīus, dat. illī]: adj.-  ego idem, hoc idem, iste idem...: izord. erak. hura // adj.-pron. demostr. nerau, hauxe, horixe // yo mismo, este aquel, aquella, aquello; mismo, ese mismo.  ille Epaminondas: Epaminondas os- petsua // el famoso Epaminondas.

91

I illectus, a, um, pp. > illicio. immānis, e: eskerga, itxuragabe, izu- illexi, perf. > illicio. garri; anker // enorme, desmesurado, monstruoso; inhumano. illīc: han // allí. immānitās, ātis f: kopuru edo tamaina il-licio, lexi, lectum 3 (in, lacio): era- izugarria, eskergatasun; izugarrikeria, karri du; limurtu du, liluratu du // tentar, basakeria // enormidad; monstruosidad, atraer, seducir. ferocidad. illinc: adlg. handik // adv. de allí, por ese im-memor, ōris: ahanzkor, gogoratzen lado. ez duen; esker txarreko // que no se illīus, illī, gen. eta dat. > ille. acuerda, olvidadizo; ingrato. illīusmodi: halako // de aquel modo. im-mensus, a, um: neurrigabe, muga- illūc: adlg. hara // adv. allá. gabe, amaiagabe // inmenso, ilimitado, il-lūdo, lūsi, lūsum 3: -z iseka egin du, infinito. irri egin dio, barregarri utzi du // jugar immensum: neurrigabeki // desme- con, burlarse de, ridiculizar. suradamente. il-lustris, e: distiratsu, argitsu; ageri; im-mineo, -, - 2 (in, maneo): -en ospetsu // brillante; claro; ilustre. gainean egon, oso hurbil egon; il-lustro 1: argitu du, argiztatu du; argi- mehatxatu du; zelatan egon // estar tara eman du; irudiz hornitu du; ospetsu suspendido sobre, cernerse sobre, ser egin du, goratu du; adibideekin argitu inminente; amenazar; estar al acecho. du // iluminar; aclarar; sacar a la luz; im-minuo, ui, ūtum 3: gutxitu du, ilustrar. laburtu du; ahuldu du, hondatu du, illūsus, a, um, pp. > illudo. hautsi du // disminuir, reducir, abreviar; imāgo, inis f: irudi, erretratu; arbaso debilitar, arruinar, quebrantar. baten irudi; agerpen; itxura // imagen, im-misceo, miscui, mistum [edo retrato; efigie de un antepasado; apari- mixtum] 2: nahasi du // mezclar. ción; apariencia. im-mītis, e: heldugabe, garratz; anker, imbēcillus, a, um: ahul, makal; gaixoti; gogor, zakar // no maduro, agrio; cruel, herabe, txepel // débil, flojo; enfermizo; duro, rudo. sin carácter, débil de espíritu. im-mitto, mīssi, missum 3: -ra, -engana, imber, bris m: euri // lluvia. -en aurka bidali du; -ra, -engana, -en im-buo, bui, būtum 3: hezetu du, busti aurka bota du; sartu du, -n ezarri du; du, blaitu du, zopatu du; (burua, gogoa) txertatu du // enviar a, hacia, contra; bete du, (buruan) sartu du, ohitu du; lanzar a, hacia, contra; introducir; lehenbizi erabili du // humedecer, injertar; empapar; impregnar; imbuir, llenar,  habenas, frena inmittere: brida, inculcar, acostumbrar; estrenar. ahokoa laxatu // soltar las riendas, el freno; imitātor, ōris m: imitatzaile // imitador.  vitem, barbam, capillum immittere: imitor 1: imitatu du, antzeratu du // mahatsondoa, bizarra, ilea hazten utzi // imitar, reproducir. dejar crecer la vid, la barba, el cabello.

92

I immixtus, a, um, pp. > immisceo. im-pendo, pendi, pensum 3: gastatu du, immō: adlg. aitzitik; bai horixe; are, are ordaindu du; erabili du // gastar; gehiago // adv. más bien, antes bien, por emplear. el contrario; sí por cierto; venga; aún im-pensa, ae f: gastu, kostu(ak) // más. gasto, costa(s). im-moderātus, a, um: mugagabe; impensus, a, um, pp. > impendo neurrigabe, gehiegizko // inmoderado, garesti; saiatu(a), gogotsu // caro; apli- desmedido. cado; vehemente. im-mortālis, e: hilezkor, hilezin // imperātor, ōris m: jeneral goren, enpe- inmortal. radore // jefe supremo, general en jefe; im-mōtus, a, um: geldi, mugiezin; emperador. tinko, irmo // inmóvil; inconmovible, imperītē: jakin gabe // ignorantemente. inmutable. im-perītus, a, um: eskarmenturik im-mūnis, e: (zerga-, zama-,... ardura-) gabe(ko), ez-aditu, ezjakin // inexperto, tik libre, (soldadutza-,... betebeharreta-) ignorante. tik salbuetsi(rik), -tik garbi; elkor, imperium, ii n: aginte, agindu, zereginik gabeko // inmune, libre de agintari, aginpide, agintaritza; agintze (impuestos, obligaciones, responsabi- gorena, botere guztizko; nagusigo, lidades...), exento de (cargas, servicio inperio // mando, orden, autoridad; militar...); improductivo, ocioso. poder supremo; dominio, imperio. im-pār, paris: desberdin; (dat.ekin) impero 1: agindu du, manatu du // baino ahulago; bakoiti // desigual; imperar, mandar, exigir; ejercer el inferior a; impar. poder. im-pavidus, a, um: beldurgabe, izu- impetro 1: erreguka lortu du // kaitz // impávido, intrépido. conseguir con ruegos. impedīmentum, i n: traba, eragozpen, impetus, ūs m: abiada, eraso, oldartze; oztopo // impedimento, obstáculo. oldar, indar; (jainkoen) bultzada // impedīmenta, ōrum n pl.: (armada- acometida, ataque, embestida; ímpetu, ren) hatuak // bagajes (del ejército). violencia; inspiración. im-pedio 4 (in, pes): eragotzi du, impiē: erlijioaren aurka, gaiztakeriaz // oztopatu du, enbarazu egin dio // impíamente, criminalmente. impedir, trabar, obstaculizar. im-piger, gra, grum: langile, gogotsu, im-pello, puli, pulsum 3: bultzatu du, nekaezin // trabajador, activo, infati- bulkatu du; jo du // empujar, impulsar, gable. impeler; golpear. impigrē: prestasunez, bizkor // con im-pendeo, -, - 2: -en gainean zintzilik diligencia, rápidamente. egon; mehatxatu du // estar suspendido im-pius, a, um: erlijiogabe, donge // sobre; amenazar. impío, perverso. impendiō: askoz // con mucho. im-pleo, ēvi, ētum 2: bete du, mukuru impendium, ii n: gastu, kostu // gasto. bete du; osatu du; ase du // llenar,

93

I

colmar; completar; cumplir, desempeñar im-prūdens, ntis: ez dakien; (un cargo); saciar. ustekabean harrapatu(a); zuhurtziagabe im-plico, ui [āvi], itum [ātum] 1: nahasi // que no sabe, ignorante de; despre- du, nahaspilatu du, korapilatu du, venido; imprudente. katramilatu du; bildu du, lotu du // imprūdenter: jakin gabe; zuhurtziarik enredar, embrollar; envolver, enlazar; gabe // sin saber; imprudentemente. comprometer. im-prūdentia, ae f: aurreikuspen im-plōro 1: negarrez eskatu du // pedir ez(a); zuhurtasunik ez(a), arduragabe- llorando. keria // imprevisión; imprudencia. im-pōno, posui, positum 3: -n jarri du, im-pugno 1: eraso dio; -en aurka ipini dio; -en gainean ezarri du; ziria borrokatu da // atacar, asaltar; luchar sartu dio // poner en, poner sobre; contra. imponer; engañar. impulsus, a, um, pp. > impello. im-porto 1: inportatu du, sartu du; impulsus, ūs m: talka, kolpe; bultzada ekarri du, eragin du // importar, intro- // choque, golpe; impulso, instigación. ducir; ocasionar, acarrear. impūne: adlg. zigorrik (jasan) gabe // im-precor 1: (kalteren bat) opa izan adv. impunemente. dio, madarikatu du // desear un mal, 1: kontuan jarri du; aintzat maldecir. im-puto hartu du; egotzi dio, leporatu dio; eman im-primo, pressi, pressum 3: sakatu dio // poner en la cuenta; valorar; du, -en gainean bermatu du; markatu imputar, atribuir; conceder. du, seinalatu du; inprimatu du, grabatu , a, um: beheren, beherengo // du // apretar por encima, apretar sobre, īmus ínfimo, lo más bajo. apoyar sobre; marcar, señalar; imprimir, grabar. in: prep. ak. -ra, -en barrura, -rako, improbē: gaizki, gaiztakeriaz; oker; -enganako, (zentzu ezkorrean) -en aurka; prep. ab. -n, -en barruan // prep. lotsagabeki // mal; incorrectamente; de ac. a, al interior de, para, para con, desvergonzadamente. (con sentido negativo) contra; prep. de im-probitās, ātis f: gaiztakeria; ab. en, dentro de. lotsagabekeria // maldad, perversidad; 1: paseatu da, gora eta desvergüenza. in-ambulo behera ibili da // pasear, ir arriba y im-probus, a, um: gaizto, gaiztotu; abajo. lotsagabe, lizun; gehiegizko // malvado, , e: hutsal // inane, sin substancia. perverso; desvergonzado; excesivo. inānis : funtsik gabe; alferrik // sin im-prōvīsus, a, um: ustekabeko, ināniter fundamento; inútilmente. ezusteko // imprevisto, inesperado;  de improviso, ex improviso: in-arātus, a, um: goldatu gabeko // no ustekabean, bat-batean // de improviso, arado. de repente; in-canto 1: sorgindu du; xarmak  improviso: ustekabean, bat-batean // ahoskatu ditu, magia-hitzak kantatu ditu de improviso, súbitamente. // hechizar; entonar fórmulas mágicas.

94

I incautē: zuhurtziarik gabe // incauta- in-cipio, cēpi, ceptum 3 (in, capio): hasi mente, imprudentemente. da, ekin dio // empezar, emprender. in-cautus, a, um: zuhurtziagabe, erne incīsus, a, um, pp. > incīdo, cīdi, cīsum. ez dagoen, ustekabean; ustekabeko, ezin in-cito 1: azkar mugitu du; bizkortu du, aurreikusizko // incauto, desprevenido; akuilatu du // mover rápidamente; imprevisto, imprevisible. incitar, estimular. in-cēdo, cessi, cessum 3: aurrera joan in-clāmo 1: oihuka deitu dio-du // da, ibili da, -en aurka joan da; -n sartu llamar a gritos, invocar. da; sartu zaio edo -z jabetu da (emozio in-clīno 1: makurtu du-da, apaldu du-da bat) // avanzar, andar, marchar contra; // inclinar, declinar; inclinarse, hacer penetrar; (una emoción) penetrar en o declinar. apoderarse de. in-clūdo, clūsi, clūsum 3 (in, claudo): incendium, ii n: sute // incendio. itxi du, giltzaperatu du; sartu du // in-cendo, cendi, censum 3: su eman encerrar; incluir. dio, piztu du // encender, incendiar. in-cognitus, a, um: ez aztertu(a); ez incēpi, perf. > incipio. ezagutu(a) // no examinado; no reco- inceptus, a, um, pp. > incipio. nocido. inceptum, i n: hasiera, hastapen; in-coho 1: hasi du-da, ekin dio // asmo, egitasmo // comienzo; proyecto, empezar, emprender. empresa. incola, ae m eta f: biztanle // habitante. inceptus, ūs m: hasiera, haste // co- in-colo, colui, cultum 3: bizi izan da // mienzo. habitar. in-certus, a, um: dudazko, ez ziur, incolumis, e: onik eta osorik, zauririk badaezpadako // incierto. gabe // sano y salvo. incessi, perf. > incedo. incolumitās, ātis f: onik eta osorik incessus, a, um, pp. > incedo. egote, egoera on // estar sano y salvo, incessus, ūs m: ibilera; inbasio, eraso; buen estado. igarobide // paso, modo de andar; incommodē: desegoki, era desegokian invasión, ataque. // incómodamente, de manera incon- in-cido, cidi, - [incāsūrus] 3 (in, cado): veniente. -n erori da, -en gainera erori da; -ekin in-commodus, a, um: gogaikarri, topo egin du; oldartu da; gertatu da, deseroso // molesto, incómodo. suertatu da // caer en, caer sobre; in-commodum, i n: eragozpen; encontrarse (casualmente con); precipi- kalte; ezbehar // molestia; perjuicio; tarse; suceder, presentarse (casualmen- desgracia. te). in-conditus, a, um: lurperatu gabe; in-cīdo, cīdi, cīsum 3 (in, caedo): moztu nahasi(a), nahaspilatu(a), zabar; zakar, du, ebaki du; eten du; grabatu du, irarri landugabe // sin enterrar; confuso, des- du // hacer un corte, cortar; interrumpir; ordenado; tosco, sin arte. grabar.

95

I inconsultē: pentsatu gabe, arinkeriaz // sarraldia egin du, eraso dio; estropezu sin reflexión, a la ligera. egin du; -n erori da; batera etorri da, gertatu da // correr contra, lanzarse a, inconsultus, a, um: buruarin, hacer una incursión, atacar; tropezar zuhurtziagabe; kontsultatua izan gabe // con; caer, incurrir en; coincidir, ocurrir. irreflexivo, imprudente; no consultado. incursio, ōnis f: sarraldi; eraso; in-crēdibilis, e: sinestezin // increíble. borrokaldi // incursión; ataque; encuen- incrēdibiliter: modu sinestezinean // tro. increíblemente. incursus, a, um, pp. > incurro. incrēmentum, i n hazkunde, handitze, incursus, ūs m: sarraldi, eraso, talka, gehitze, ugaltze; ondorengo; kimu, borroka // incursión, ataque, invasión, ernamuin // crecimiento, aumento, choque. incremento; vástago, retoño. indāgo 1: aztarnari jarraitu dio; ikertu in-crepo, ui, itum [āvi, ātum] 1: zarata du, bilatu du // seguir la pista; indagar, egin du; soinua egin du, soinu atera dio; buscar. agiraka egin dio, errieta egin dio, aurpegiratu dio // hacer ruido; hacer inde: adlg. handik // adv. de allí. sonar; reprender, reprochar. index, icis m eta f: salatari; adierazle, incubitus, a, um, pp. > incubo eta adierazgarri // delator; indicador. incumbo. indicium, ii n: zantzu, aztarna; salaketa in-cubo, ui, itum [āvi, ātum] 1: -n etzan // indicio, señal; delación. da, -en gainean etzan da // estar echado in-dico 1: adierazi du, erakutsi du; en o sobre. salatu du; prezioa finkatu du // indicar, incubui, perf. > incubo eta incumbo. revelar, denunciar; fijar el precio. in-culco 1 (in, calco): zapaldu du, in-dīco, dixi, dictum 3: (ofizialki) zanpatu du; indarrez sartu du, sarrarazi adierazi du, jakinarazi du, (zerga, isuna, du; buruan sartu du, (buruan) txertatu epea...) finkatu du // declarar (oficial- du; behin eta berriro adierazi du; mente), notificar, señalar (un tributo, tartekatu du // pisar, apisonar; introdu- multa, plazo...). cir, hacer penetrar a la fuerza; inculcar; ind-idem: adlg. leku bereko, leku reiterar; intercalar. beretik // adv. del mismo lugar. in-cultus, a, um: landugabe, ezjakin, ind-igeo, igui, - 2: (-en) falta izan du, narras, zakar // inculto, tosco, desali- -en beharra izan du // carecer de, tener ñado. necesidad de. in-cumbo, cubui, cubitum 3: -n indignē: duintasunik gabe; modu bermatu da; -en gainera makurtu da; lotsagarrian; haserre // indignamente; oldartu zaio; -i ekin dio, -i eman zaio // vergonzosamente; con enojo. apoyarse sobre; inclinarse sobre; in-dignitās, ātis f: itsuskeria, bidegabe- lanzarse sobre; dedicarse a. keria // indignidad, injusticia. in-curro, [cu]curri, cursum 3: -en in-dignor 1: haserretu da, -z gaitzitu aurka lasterka egin du, oldartu zaio, da; arbuiatu du // indignarse; desdeñar.

96

I in-dignus, a, um: merezi ez duen, duin in-eptus, a, um (in, aptus): ezgai, ez den; merezigabe // indigno, no ezgauza; desegoki // inepto; inoportuno. merecedor; inmerecido. in-erat, in-erit... > insum. indixi, perf. > indīco, dixi, dictum. in-ermis, e [edo -mus, a, um] (in, indoles, is f: izaera, jite, joera // arma): armarik gabe(ko) // desarmado. disposición natural, índole, carácter. in-ers, rtis (in, ars): geldo; ezgai, baldar in-domitus, a, um: hezigabe, hezigaitz, // inactivo; incapaz, torpe. menderakaitz, menderaezin // indómito, inertia, ae f: geldotasun, nagikeria; indomable. gaitasunik ez(a), baldarkeria // inacti- in-dūco, duxi, ductum 3: -ra eraman du, vidad; ineptitud, torpeza. (-en) barrura gidatu du; -ra mugitu du; in-est... > insum. aurkeztu du; sartu du; -z gaineztatu du, in-fāmia, ae f: ospe txar; lotsaizun // -ztatu du; ezabatu du, ezeztatu du // infamia; vergüenza. llevar a, introducir, conducir dentro; inducir; meter; recubrir; borrar, anular. in-fāmis, e: omen txarreko, ospe txarre- ko, ohore gabeko, doilor // infame, indulgeo, dulsi, dultum 2: amore eman deshonrado; tristemente célebre. dio; bihozbera izan da; -i eman zaio; onartu dio // condescender, ser in-fandus, a, um (in, fari): ezin esanez- indulgente; darse a; conceder. ko, ez aipatzeko; izugarri // indecible; horrendo. in-duo, ui, ūtum 3: jantzi du-da, jarri du; (papera, itxura, ohitura, jarrera...) in-fans, ntis (in, fari): hitz egiten ez hartu du; estali du // vestir(se), duen, mintzogabe, mutu; umetxo // que poner(se); asumir (un papel, apariencia, no habla, mudo; bebé. costumbre, actitud...); envolver, cubrir. infēci, perf. > inficio. industria, ae f: (lanean) saiatze, infectus, a, um, pp. > inficio. prestasun; arreta, ardura; trebetasun // in-fectus, a, um (in, factus): ez egin(a), laboriosidad, aplicación; destreza; ez burutu(a); landugabe // no hecho; no  de industriā, ex industriā: berariaz, trabajado. nahita // deliberadamente. infēliciter: zoritxarrez // infelizmente. industrius, a, um: langile, langile in-fēlix, īcis: elkor, antzu; zorigaiztoko, gogotsu // activo, laborioso. zoritxarreko // estéril; infeliz. indūtiae, ārum f pl.: su-eten // tregua. infensus, a, um: etsai-, aurkako, kontra- indūtus, a, um, pp. > induo. ko; haserre // hostil, contrario; irritado. indūtus, ūs m: jantzi, soineko // vestido. inferior, ius (konp. > inferus): beheago; induxi, perf. > induco. apalago, txarrago // más bajo, inferior. in-edia, ae (in, edo) f: janaririk ez(a), in-fero, in-tuli, il-lātum 3: -ra eraman barau // falta de alimento, ayuno. du, eraman dio, -en aurka eraman du, in-eo, ii [īvi], itum 4: sartu da; hasi da, bota du, sartu du; (pas.) abiatu da, ekin dio // entrar; empezar, emprender. aurkeztu da // llevar a, dentro, contra;

97

I

echar, meter; (pas.) dirigirse, presen- abajo; prep. de ac. debajo de, después tarse; de, por debajo de.  pedem infert, se infert, infertur: in-fringo, frēgi, fractum 3: hautsi du, abiatzen da // se dirige. hondatu du, ezeztatu du; -en aurka inferus, era, erum: beheko, azpiko; lur joarazi du // romper, quebrantar, abatir; azpiko; infernuko // de abajo; subterrá- chocar contra. neo; infernal. infūdi, perf. > infundo. inferi, ōrum m pl: infernuak // los infui, perf. > insum. infiernos. infula, ae f: xingola, zinta; infula in-festus, a, um: aurkako, etsai; (artileko xingola apaizen, biktimen edo borrokarako prest; arriskuz bete(a) // erregutzaileen buruak apaintzeko) // hostil, enemigo; dispuesto al combate; cinta, banda; ínfula (cinta de lana con inseguro, amenazado. que se adornaban las cabezas de los in-ficio, fēci, fectum 3 (in, facio): sacerdotes, víctimas o suplicantes). tindatu du; hezi du; pozoitu du, kutsatu in-fundo, fūdi, fūsum 3: -n isuri du, -n du // teñir, impregnar; imbuir; enve- bota du, -n zabaldu du, -n sartu du; nenar, infectar. sarrarazi du; busti du // verter en, in-fīdus, a, um: fidagarri ez den, derramar en, esparcir; infundir, intro- desleial // infiel, desleal. ducir; rociar. infimus, a, um (superl. > inferus): in-gemisco edo in-gemo, gemui, - 3: beheren, apalen, txarren // ínfimo, lo intziri egin du, negar egin du; deitoratu más bajo. du // gemir, lamentarse; lamentar. in-firmus, a, um: ahul, makal; eri, ingenium, ii n: izaera; adimen, erikor, gaixoti; herabe, koldar; balioga- asmamen, talentu, jenio // carácter, be, hutsal // débil; enfermo, enfermizo; disposición natural; inteligencia, talen- tímido, apocado; sin valor. to, genio. in-flīgo 1: -en aurka jo du; (kolpe bat) ingens, ntis: oso handi, eskerga, eman dio, (zauria, kalte...) egin dio; izugarri(zko) // ingente, muy grande. ezarri dio // golpear contra; asestar (un ingenuē: gizon askeei dagokien bezala; golpe, herida, daño...); infligir, imponer. bene-benetan, tolesik gabe // como in-flo 1: -n putz egin; (haize musika- hombre libre; sinceramente, ingenua- tresna) jo du; puztu du, hanpatu du; mente. berotu du, adoretu du // soplar en; tocar ingenuus, a, um: libre jaio(a), etorki (un instrumento de viento); inflar, bikaineko, noble, jator, leial // nacido hinchar; enardecer, animar. libre, de noble linaje, noble, leal. in-fluo, fluxi, fluxum 3: -ra isuri da // in-gero, gessi, gestum 3: (-n) bota du, fluir en, desembocar en. jaurti du, egotzi dio // echar (en), lanzar, infrā: adlg. behean/tik, azpian/tik, añadir. beherago; prep. ak. (-en) azpitik/an, (-en) ondoren // adv. abajo, debajo, más

98

I ingrātē: modu desatseginean; gogo txa- in-īquitās, ātis f: desberdintasun; rrez; esker txarrez // desagradablemente; zailtasun; egoera desegoki, egoera de mala gana; con ingratitud. okerrago; bidegabekeria // desigualdad; in-grātus, a, um: desatsegin; esker dificultad; adversidad; injusticia; txarreko // desagradable; ingrato.  iniquitas loci: lurraren gorabeherak // in-gravesco, -, - 3: astundu da, zaildu desigualdad del terreno. da, larritu da, gaizkitu da, handitu da; in-īquus, a, um (in, aequus): desberdin; garraztu da // hacerse más pesado, más aurkako; neurritik kanpoko; bidegabeko difícil, agravarse, empeorar, aumentar; // desigual; desfavorable; excesivo, des- irritarse. proporcionado; injusto, hostil; in-gredior, gressus sum 3 (in, gra-  locus iniquus: leku desberdin, gorabe- dior): -n sartu da; ekin dio, hasi da-du; heratsu, malkartsu // lugar accidentado, ibili da // entrar; ponerse a, empezar; escabroso. caminar. initium, ii n: hasiera // inicio, comien- in-hibeo, ui, itum 2: eutsi dio, zo. geldiarazi du; (agintaritza) erabili du, initus, a, um, pp. > ineo. (oinazea) ezarri dio // contener, detener, in-iūria, ae f: bidegabekeria; laido // refrenar; ejercer (la autoridad), aplicar injusticia; injuria, afrenta. (un suplicio). in-iussū: adlg. -en agindurik gabe // in-honestus, a, um: doilor, zital; lizun adv. sin orden de. // deshonesto, despreciable. in-iussus, a, um: ez agindu(a), bere in-hūmānus, a, um: gizagabe, anker; kasako // no mandado, espontáneo. gaizki hezi(tako), zakar; ezikasi // inhu- in-iustus, a, um: bidegabe(ko), zuzen- mano, cruel; grosero; inculto. gabe(ko) // injusto. in-icio, iēci, iectum > iniicio. inīvi, perf. > ineo. inii, perf. > ineo. inl... > ill... in-iicio, iēci, iectum 3 (in, iacio): -ra inm... > imm... bota du, (-en aurka, -en gainean) jaurti , nātus sum 3: jaio da, sortu du, sartu dio, erantsi dio; iradoki du; in-nascor da // nacer, surgir. piztu du // echar en, arrojar (contra, sobre, dentro), meter, aplicar; insinuar; innātus, a, um, pp. > innascor inspirar, suscitar; berezko, jaiotzetiko // natural, innato.  manus inicere: -i eskuak egotzi // in-nocens, ntis: kalterik egiten ez duen; echar las manos a. errugabe // inofensivo; inocente. inimīcē: etsaitasunez // con hostilidad. in-nocentia, ae f: errugabetasun, in-imīcitia, ae f: etsaitasun // enemis- xalotasun; zintzotasun // inocencia; tad. integridad. in-imīcus, a, um: (norberaren) etsai; in-nuptus, a, um: ezkongai, ezkongabe aurkako // enemigo (particular); adver- // soltero. so.

99

I in-opia, ae f: urritasun, gabezia, behar- insertus, a, um, pp. > insero, serui, tasun // escasez, pobreza. sertum. in-ops, opis: baliabiderik gabeko, behar- inserui, perf. > insero, serui, sertum. tsu, txiro; -en beharrean den; urri, eskas; insessus, a, um, pp. > insideo eta ahul // sin recursos, pobre, necesitado insido. de; débil. insēvi, perf. > insero, sēvi, situm. inquam, -is, -it def.: diot, diozu, dio // in-sideo, sēdi, sessum 3 (in, sedeo): -en digo, dices, dice. gainean eserita egon, -en gainean jarri in-quiētus, a, um: urduri, nahasi(a), da; kokatu da, errotu da; (leku bat) asaldatu(a) // inquieto, turbado, agitado. hartu du // estar sentado sobre, estar in-quīro, quīsīvi, quīsītum 3 (in, instalado en, montar; establecerse, quaero): bilatu du; ikertu du // buscar; arraigar; ocupar (un lugar). investigar; examinar. insidiae, iārum f pl.: zelata, segada; inr... > irr... azpikeria, azpijoko // asechanza, embos- insānē: eroki, zoro moduan // locamen- cada; insidia. te, insensatamente. insidior 1: zelatatu du, zelatan egon, insānia, ae f: erokeria, zorakeria // zelata jarri du // acechar, tender locura. trampas. insānio 4: burutik egon, zoratu da // in-sīdo, sēdi, sessum 3: -n eseri da, -n delirar, estar loco. ezarri da, -n kokatu da; hartu du; -n finkatu da // sentarse en, instalarse, in-sānus, a, um: ero, zoro // loco. establecerse en; ocupar; fijarse en. in-scius, a, um: ezjakin // ignorante. insignio 4: seinalatu du; nabarmendu in-scrībo, scripsi, scriptum 3: -n idatzi du; (pas.) nabarmendu da // señalar, du, grabatu du, irarri du; izenburua jarri distinguir; (pas.) destacar. dio; egotzi dio // escribir en, sobre, in-signis, e: gailen, ospetsu // insigne, grabar; titular; atribuir. distinguido. insecūtus, a, um, pp. > insequor. in-simulo 1: faltsuki salatu du // acusar insēdi, perf. > insideo eta insido. falsamente. in-sequor, secūtus sum 3: orpoz orpo in-sipiens, ntis: burugabe, ergel // jarraitu dio, hurbiletik jarraitu dio; insensato, necio. esetsi dio // seguir de cerca; perseguir. in-sisto, stiti, - 3: -n zutik egon, -en in-sero, serui, sertum 3: (-n) sartu du, gainean zutik egon, -n bermatu da; (-n) txertatu du, (-n, -ekin) nahasi du // gelditu da; jarraitu dio, -en atzetik joan meter, introducir, insertar; mezclar (en, da; gogor aritu da, -i eutsi dio, -i ekin con). dio // estar en pie en, estar en pie sobre, in-sero, sēvi, situm 3: txertatu du; apoyarse en; detenerse; seguir, perse- landatu du; ezarri du; erein du // guir; insistir, perseverar, aplicarse a. injertar; plantar; implantar; sembrar. insitus, a, um, pp. > insero, sēvi, situm.

100

I in-spicio, spexi, spectum 3 (in, specio): disponer, formar; equipar; enseñar, arretaz begiratu dio, behatu dio, aztertu instruir. du // mirar con atención, examinar, in-suesco, suēvi, suētus 3: ohitu da-du, observar. ohitura hartu du // acostumbrarse a, in-spīro 1: -n putz egin du, haize eman acostumbrar. dio, ufatu du; inspiratu du // soplar en, in-suētus, a, um: ohitugabe; ezohiko // inspirar. no acostumbrado; insólito. instaurātio, ōnis f: berritze, berregite, insula, ae f: irla; etxadi, etxebizitza sail berriz haste // renovación, repetición, // isla; grupo de casas de alquiler, reanudación. bloque de viviendas. instauro 1: berritu du, berriz egin du, insulto 1: -n jauzi egin du, -ra salto egin berriz hasi du // renovar, recomenzar; du; dantza egin du; iraundu du // saltar reparar. en, saltar sobre; danzar; insultar. in-stīgo 1: akuilatu du, zirikatu du, in-sum, in-fui, - [inf. in-esse]: -n egon, eragin dio // instigar, incitar, estimular. -n izan da // estar en, haber en, existir institi, perf. > insisto eta insto. en. in-stituo, ui, ūtum 3 (in, statuo): -n jarri in-super: adlg. goitik, gainera; prep. ab. du; prestatu du; eraiki du; ezarri du, -en gainean // adv. de arriba; además; xedatu du, finkatu du, antolatu du; hasi prep. de ab. encima de. da, ekin dio; hezi du // poner en; integer, gra, grum: ukigabe, osorik, preparar; construir; establecer, organi- kaltegabe; garbi, huts, nahasgabe; oso, zar; comenzar, emprender; educar. zintzo, prestu; osasuntsu; inpartzial // institūtus, a, um, pp. > instituo. intacto; entero, puro, sin cambio; ínte- gro; sano; imparcial; institūtum, i n: asmo, xede; portaera- arau, araudi, bizimodu, ohitura; (pl.)  integri milites: soldadu indarberrituak tradizioak; hastapenak; erakundeak; // soldados de refreco; eraketa; itun // designio, proyecto; regla  ab, de, ex integro: berriz ere // de de conducta, manera de vivir, cos- nuevo. tumbre; (pl.) instituciones, tradiciones; integrē: osorik, osoki; zintzotasunez; principios; organización, pacto. zuzen // íntegramente; correctamente. in-sto, stiti, - 1: -n egon, -en gainean integritās, ātis f: osotasun; zintzotasun; egon; hurbil-hurbil egon; ondo-ondotik garbitasun // integridad; pureza. jarraitu dio; presatu du, hertsuki eskatu intel-lego, lexi, lectum 3 (inter, lego): du; lehiaz aritu da // estar en, estar ulertu du // entender. sobre; ser inminente; perseguir de cerca; in-tendo, tendi, tentum 3: -ra luzatu du, instar, apremiar, insistir; dedicarse afa- hedatu du; -ra zuzendu da, -ra jo du; nosamente. tenkatu du; saiatu da; tematu da; gogor in-struo, struxi, structum 3: eraiki du, esan du // tender a, extender; dirigir a; jaso du; prestatu du, eratu du; hornitu dirigirse a; tensar; intentar, proponorse; du; irakatsi du // construir, levantar; pretender, sostener que.

101

I intentio, ōnis f: tenkatze, tentsio, ahale- inter-eram, inter-est... > intersum. gin, intentsitate, bizitasun, sakadura; interfector, ōris m: hiltzaile // asesino. arreta, nahi(a); akusazio // tensión, inter-ficio, fēci, fectum 3 (inter, facio): esfuerzo, intensidad, presión; atención, hil du; desegin du // matar; destruir. intención; acusación. interfui, perf. > intersum. intentus, a, um, pp. > intendo erne, adi; -i eman(a); bizi, bortitz // interiacio > interiicio. atento; dedicado a; intenso, enérgico. inter-icio, iēci, iectum > interiicio. inter: prep. ak. -en artean, -en bitartean interii, perf. > intereo. // prep. de ac. entre, durante. inter-iicio [edo inter-iacio], iēci, inter-cēdo, cessi, cessum 3: tartean iectum 3: tartean jarri du, tartekatu du // egon; erdian jarri da; bitarteko izan da; poner entre, interponer, intercalar. -en alde mintzatu da // mediar, estar interim: adlg. bitartean // adv. entre- entre; interceder, interponerse. tanto. intercēpi, perf. > intercipio. inter-imo, ēmi, em[p]tum 3 (inter, interceptus, a, um, pp. > intercipio. emo): hil du, suntsitu du, ezabatu du // intercessio, ōnis f: aurkakotasun, beto; matar, destruir, suprimir. bitartekotasun, arartekotasun // oposi- interior, ius (konp.): barruko, barneko, ción, veto; intercesión, mediación, barren, barruago // interior, más aden- intervención. tro. inter-cipio, cēpi, ceptum 3 (inter, interitus, a, um, pp. > intereo. capio): bidean atzeman du, besterena interitus, ūs m: heriotza, suntsipen // hartu du; bidea moztu du // interceptar, muerte, destrucción. apoderarse de, coger lo de otro. inter-mitto, mīsi, missum 3: tartean inter-clūdo, clūsi, clūsum 3 (inter, utzi du; (denbora-tarte bat) pasatzen claudo): itxi du, moztu du, eragotzi du; utzi du; eten du-da // dejar en medio; inguratu du; -tik baztertu du, -tik bereiz dejar pasar (un intervalo de tiempo); atxiki du // cortar, interceptar; rodear, interrumpir, interrumpirse. cercar; excluir de, privar de. internus, a, um: barneko, barruko // inter-dīco, dixi, dictum 3: debekatu du, interno, interior. galarazi du // prohibir. inter-pello 1: (hizketa) eten du, moztu inter-dum: adlg. batzuetan // adv. a du, hitza kendu; eragotzi du, oztopatu veces. du // interrumpir, interpelar; impedir, inter-eā: adlg. bitartean // adv. entre- estorbar. tanto, mientras. inter-pōno, posui, positum 3: tartean interēmi, perf. > interimo. jarri du, erdian jarri du, tartekatu du, interem[p]tus, a, um, pp. > interimo. tartean sartu du; -en aurka jarri du; (bihurk.) tartean sartu da, -en aurka jarri inter-eo, ii, itum 4: hil da, galdu da // da // colocar en medio, interponer, perecer. intercalar; poner en medio (un tiempo);

102

I

oponer; (refl.) entrometerse, intervenir, intestīnus, a, um: barne-, barneko, oponerse; barruko, etxeko // interior, intestino,  fidem interponit: bere hitza ematen du doméstico; // empeña su palabra.  intestinum bellum: gerra zibil // interpres, etis m eta f: itzultzaile, guerra civil. interprete; bitartekari // intérprete, tra- intestīnum, i n: hesteak, erraiak // ductor; intermediario. intestinos, entrañas. interpretor 1: interpretatu du, azaldu intimus, a, um (superl.): barru-barruko, du, itzuli du; ulertu du; ondorioztatu du barne-barneko // íntimo, lo más recón- // interpretar, explicar, traducir; enten- dito. der; conjeturar. intrā: prep. ak. -en barru(an), -en inter-rogo 1: galdetu du, galdekatu du barnean, -en baitan // prep. de ac. dentro // preguntar, interrogar. de. inter-rumpo, rūpi, ruptum 3: hautsi in-trepidus, a, um: izukaitz // intré- du, erditik moztu du, eten du // romper, pido. cortar por el medio; interrumpir. intrō: adlg. barruan, barrura // adv. inter-sum, fui, -: erdian egon, -en dentro. artean egon; aurrean egon, (han) egon; intro 1: sartu da // entrar. aldea egon // estar en medio; estar presente, asistir; haber diferencia; intrō-dūco, duxi, ductum 3: sartu du,  in his rebus nihil interest: gauza sarrarazi du, barneratu du; azaldu du // hauen artean ez dago alderik // entre introducir; exponer. estas cosas no hay ninguna diferencia. intro-eo, ii [īvi], itum 4: sartu da // interest (inperts.): interesgarria da, entrar. axola du // interesa; introitus, a, um, pp. > introeo.  meā interest, omnium interest: introitus, ūs m: sarrera, sartze // interesatzen zait, axola zait; guztiei entrada; introducción. interesatzen zaie // me interesa, interesa introīvi, perf. > introeo. a todos. intro-spicio, spexi, spectum 3: -en inter-vallum, i n: bitarte // intervalo. barruan begiratu du; aztertu du, arakatu inter-venio, vēni, ventum 4: (bat- du // mirar adentro; examinar, sondear. batean) gertatu da; parte hartu du, in-tueor edo in-tuor, tuitus sum 2: tartean sartu da, bitartekoa izan da; begiratu dio, behatu dio // mirar atenta- oztopo gertatu zaio; eragotzi du // mente, observar sobrevenir, ocurrir; intervenir, entro- intuli, perf. > ínfero. meterse, mediar; estorbar, impedir. intus: adlg. barruan // adv. dentro. intestābilis, e: gaitzesgarri, higuingarri // execrable, abominable. in-ultus, a, um: mendekatugabe // no vengado. in-ūtilis, e: alfer, alferrikako // inútil.

103

I in-undo 1: urez bete du, gaineztatu du; invidia, ae f: ezinikusi, gorroto; gainezka egin du // inundar; rebosar de, bekaizkeria // odio, antipatía; envidia. desbordarse. invidiōsus, a, um: bekaizti; gorrota- in-vādo, vāsi, vāsum 3: inbaditu du, garri // envidioso; odioso. indarrez sartu da, barruratu da; eraso invidus, a, um: bekaizti, bekaizkor // dio, -en aurka oldartu da, -i ekin dio // envidioso. invadir, penetrar; atacar, lanzarse in-vīsus, a, um: ikusi gabe; ikusezin // contra; emprender. no visto, nunca visto; invisible. in-validus, a, um: elbarri, ahul, invīsus, a, um, pp. > invideo indargabe // inválido, débil. gorrotagarri; gorrotatu(a) // odioso, invāsi eta invāsus, a, um, perf. eta pp. odiado. > invado invītē: gogoz kontra; gogo txarrez // de in-veho, vexi, vectum 3: eraman du, mala gana. garraiatu du, ekarri du; (bihurk.) oldartu in-vīto 1: gonbidatu du // invitar. zaio // llevar, transportar, importar; (refl.) lanzarse sobre. in-vītus, a, um: gogoz kontra, gogo txarrez; nahi gabeko // forzado, de mala in-venio, vēni, ventum 4: aurkitu du, as- gana. matu du, jakitera heldu da // encontrar, inventar, descubrir, averiguar. in-voco 1: deitu dio-du // llamar, invocar. inventor, ōris m: asmatzaile, aurkitzai- le, egile // inventor, descubridor, autor. involūcrum, i n: bilgarri, estalki, zorro; mozorro // envoltura, cubierta, in-verto, verti, versum 3: irauli du, funda; disfraz, máscara. itzuli du, uzkaili du, behekoz gora jarri du, lardaskatu du; beste zentzu batean in-volvo, volvi, volūtum 3: itzulikarazi ulertu du // revolver, invertir, voltear, du; bildu du, inguratu du; estali du, volcar; trastornar; trastocar, malinter- ezkutatu du // hacer rodar; envolver; pretar. encubrir. in-veterasco, rāvi, - 3: zahartu da; iocor, iocātus est 1: txantxa egin du, errotu da, sendotu da // envejecer; txantxetan aritu da // bromear. arraigar. iocus, i [pl. ioca edo ioci] m: txantxa, invexi, perf. > inveho. izkirimiri, jolas // broma, chiste, diver- sión. invicem: adlg. txandaka; elkar; berriz // adv. alternativamente; mutuamente; a su Iovis, gen. > Iuppiter. vez. ipse, a, um [gen. ipsīus, dat. ipsī]: neu, in-victus, a, um: garaitugabe // invicto. heu, zeu, -a bera...; berez (kanpoko eraginik gabe) // demostr. (yo, tú, él...) in-video, vīdi, vīsum 2: begi txarrez mismo, (yo, tú, él...) en persona; por sí begiratu dio, gaizki ikusi du; -en bekaitz solo, por sí mismo; izan da, -i inbidia izan dio // mirar con  valvae se ipsae aperuerunt: ateak malos ojos, querer mal, envidiar. berez ireki ziren // las puertas se abrie- ron por sí solas.

104

I

īra, ae f: hira, amorru // ira, cólera.  is qui iudicat: epaitzen duena // el īrascor, īrātus sum 3: haserretu da // que juzga; enojarse, enfadarse.  non is vir est ut sentiat: ez da ulertzeko gai // no es hombre tal que ir-rīdeo, rīsi, rīsum 2: -i barre egin dio, comprenda. -i irri egin dio // reírse de, burlarse de. istāc: adlg. hortik // adv. por ahí. irrīsus, a, um, pp. > irrideo. iste, ista, istud [gen. istīus, dat. istī]: irrīsus, ūs m: burla, iseka // burla, adj.-izord. erak. hori; (mespretxuz) irrisión. delako, morroi hori // adj.-pron. irritus, a, um (in, ratus): baliogabe, demostr. ese, esa, eso; tu, vuestro; baliogabetu(a), huts; alferrik, alferri- (despreciativo) el tal, el tipo ese. kako, eraginik gabe(ko); arrakastarik istīc: adlg. hor // adv. ahí. gabe(ko) // nulo, anulado; inútil, ineficaz; fracasado, sin éxito. istinc: adlg. hortik // adv. de ahí. ir-rogo 1: (legea, isuna norbaiten) aurka istīus, gen. > iste, ista, istud. proposatu du (herriak onar dezan); istīusmodī: horrelako // de ese modo. (zigorra) ezarri du // proponer (al istūc: adlg. horra // adv. ahí, hacia ahí. pueblo una ley, una multa) contra ita: adlg. horrela(ko); bai; hain // adv. (alguien); imponer (un castigo). así, de ese modo; sí; de tal modo; ir-rumpo, rūpi, ruptum 3: indarrez  ita... ut: horrela(ko)... bezala(ko); sartu da, oldarka sartu da, inbaditu du // halako eran... non // así... como; de tal irrumpir, entrar violentamente, invadir. manera... que; ir-ruo, ui, - 3: -en aurka oldartu da, -ra  ut... ita: bezala... horrela ere // como... oldartu da // arrojarse a, precipitarse así también. contra. ita-que: adlg. eta horrela; junt. hortaz, irrūpi, perf. > irrumpo. beraz // adv. y así; conj. así pues. irruptio, ōnis f: indarrez sartze, oldarka item: adlg. halaber, era berean // adv. del sartze, inbasio // irrupción, entrada vio- mismo modo, asimismo. lenta, invasión. iter, itineris n: bidaia, bide, igarobide; irruptus, a, um, pp. > irrumpo. martxa; bidaldi, joanaldi, egun-bide // irruptus, a, um: hautsi gabe, hautsezin viaje, marcha, camino, ruta; etapa, // no roto, irrompible. jornada; paso libre; is, ea, id [gen. ēius, dat. eī]: izord. eta  magnis itineribus: abiada handian // a adj. erak. hura, hau, hori; (erlatiboaren marchas forzadas. aurrekaria) -(e)na; (ut edo qui iterum: adlg. berriro, berriz // adv. de dagozkiola) halako, gai // pron. y adj. nuevo. demostr. él, ella, ello; este, esta, esto; itineris, gen. > iter. (antecedente del relat.) el (que), aquel itus, a, um, pp. > eo, ii, itum. (que); (en relación con ut o qui) tal que, , ūs m: joate // ida. capaz de; itus  eum uidi: ikusi nuen // lo vi;

105

I iubeo, iussi, iussum 2: agindu du // iūnius, a, um: ekaineko, ekainaren // de mandar, ordenar. junio. iūcundē: atseginez; alaiki // agradable- iūnius, ii m: ekain // junio. mente; alegremente. Iū[p]piter, Iovis m: Jupiter; zeru, ortzi iūcunditās, ātis f: alaitasun, atsegin // // Júpiter; cielo. jovialidad, alegría, placer. iurgium, ii n: liskar, sesio // riña, iūcundus, a, um: alaitsu, barregarri, altercado. atsegin, maitagarri // jovial, gracioso, iūris, gen. > ius. encantador, amable. iūro 1: zin egin du // jurar. iūdex, icis m: epaile // juez. iūs, iūris n: eskubide, zuzenbide, zuzen, iūdicium, ii n: epaitze, epaiketa; justizia, lege; aginpide; auzitegi // auzitegi; epai; iritzi(a); zentzu // juicio, derecho, justicia, ley; autoridad legal; proceso; tribunal; sentencia; opinión. tribunal; iūdico 1 (ius, dico): epaitu du, erabaki  ius civile: hiritarren zuzenbide // du, zigortu du; -tzat eduki du; uste izan derecho de los ciudadanos; du, iritzi dio // juzgar, sentenciar,  ius gentium: nazioen zuzenbide // condenar; tener por; opinar, creer. derecho de gentes; iugulo 1: lepoa moztu dio // degollar.  ius dicere: justizia administratu // iugum, i n: uztarri; uztarpe; (mendi-) administrar justicia; gailur; uztarri moduko bat, zeinen  iure: zuzen, bidez, zuzenbidez // con azpitik garaituak igarotzera behartzen razón, en justicia; zituzten // yugo; yunta; cima (de  ius est: bidezkoa da, zilegi da // es de montaña); especie de yugo bajo el cual justicia que, está permitido; se hacía desfilar a los vencidos;  sui iuris est: independientea da // es  exuere iugum, iugum pati, sub iugum independiente; mittere: uztarpetik askatu, uztarripean  iuris consultus, i n: lege kontuetan egon, uztarpean ezarri du // sacudir el aditu(a), legelari // jurisconsulto, cono- yugo, sufrir el yugo, someter al yugo. cedor del derecho. iūlius, a, um: uztaileko, uztailaren // de iūs-iūrandum, iuris-iurandi n: zin // julio. juramento. iūlius, ii m: uztail // julio. iussū: -en aginduz // por orden de. iūmentum, i n: gurdi-abere, zama- iussus, a, um, pp. > iubeo. abere, zamari // animal de tiro o de iussum, i n: agindu(a) // orden, man- carga. dato. iungo, nxi, nctum 3: elkartu du, bildu iustē: zuzentasunez // con justicia. du, uztartu du, bateratu du // juntar, iustitia, ae f: zuzentasun, justizia // unir, uncir. justicia. iūnior, ōris (konp. > iuvenis): gazteago iustus, a, um: zuzen, justu, bidezko // // más joven. justo.

106

L iūtus, a, um, pp. > iuvo. labo 1: zabu egin du, kulunka ibili da, iuvenis, e: gazte // joven. kolokan egon, erortzeko zorian egon // tambalearse, vacilar, amenazar ruina. iuventūs, ūtis f: gaztetasun; gaztaro; gazte(ak) // juventud. lābor, lapsus sum 3: irristatu da, labaindu da; nahasi da // resbalar; equi- iūvo, iūvi, iūtum 1: lagundu dio; atsegin vocarse. eman dio // ayudar; agradar;  (inperts.) iuvat: baliagarria da; atse- labor, ōris m: neke, lan; min // fatiga, gina da // es útil; es agradable. esfuerzo; trabajo; dolor. iuxtā: prep. ak. -en ondoan, -tik hurbil; labōro 1: lan egin du, neke egin du; adlg. elkarren ondoan, hurbil; berdin, landu du; ahaleginak egin ditu; nekeak era berean, bezala // prep. de ac. junto a, jasan ditu, larri ibili da // trabajar; esfor- cerca de; adv. junto, cerca; igualmente, zarse; pasar fatigas, estar en apuros. lo mismo que, como. lāc, lactis n: esne // leche. īvi, perf. > eo. lacero 1: urratu du, zarrastatu du; oina- zetu du // lacerar, desgarrar, atormentar. lacertus, i m: besoko giharrak, beso; indar, kemen // morcillo, brazo; fuerza, vigor. lacertus, i m: musker // lagarto. K lacesso, īvi, ītum 3: jazarri du, esetsi dio-du, erasoak egin ditu; akuilatu du, kalendae > calendae. kitzikatu du; eragin du // irritar, acosar, hostilizar; provocar. lacrima, ae f: negar // lágrima.

lacrimābilis, e: negargarri, deitoraga-

rri; negartsu // lamentable, lastimoso;

lacrimoso. L lacrimo 1: negar egin du; tantaka jario zaio // llorar; gotear. labe-facio, fēci, factum 3: kolokan jarri lactis, gen. > lac. du, kordokarazi du; erorarazi du, eraitsi du // hacer vacilar, agitar, debilitar; lacūna, ae f: urmael; zulo, huts, derribar. hutsune, hobi; kalte, galera // laguna; hoyo, cavidad, hueco, fosa; pérdida, labefacto 1 > labefacio. menoscabo. lābēs, i f: eroriko, hondamen, suntsi- lacus, ūs m: laku // lago. dura; laido, desohore; (gizon edo gauza) galgarri // caída, ruina, destrucción; laedo, laesi, laesum 3: zauritu du, min mancha, deshonra; plaga. eman dio, min egin dio; mindu du // herir, lastimar; ofender.

107

L laesio, ōnis f: zauri; kalte; laido // lanista, ae m: gladiadoreen maisu // herida; daño; ofensa. maestro de gladiadores. laesus, a, um, pp. > laedo. lanx, lancis f: plater, erretilu // plato, laetē: pozik // alegremente. bandeja; laetitia, ae f: poz, alaitasun // alegría.  lanx satura: hainbat fruitu eta lekale zituen platera // plato de diversos frutos laetor 1: poztu da, alaitu da // alegrarse. y legumbres. laetus, a, um: alai, pozik; pozgarri, atse- lapido 1: harrikatu du, harrika egin dio gin; zori oneko; jori, oparo // contento, // lapidar, apedrear. alegre; que alegra, agradable; favorable; rico, abundante. lapidat (inperts.) harriabarra ari du, kazkabarra ari du // cae pedrisco, grani- laevus, a, um: ezker, ezkerreko; zori- za. gaiztoko (grekoen artean); zori oneko (erromatarren artean) // izquierdo; lapis, idis m: harri; bidarri, milarri // aciago, desfavorable (entre los griegos); piedra; mojón, piedra miliar. favorable (entre los romanos). lapsus, a, um, pp. > labor, lapsus sum. lagoena [lagōna], ae f: botila // botella. lapsus, ūs m: irristatze; irristaldi, lāmentor 1: auhen egin du, kexatu da; labainkada; eroriko; hutsegite // desliza- deitoratu du // lamentarse, quejarse; la- miento; resbalón; caída; error. mentar. laqueus, i m: lakio, segada // lazo, lāmentum, i n: auhen, kexa // lamento, trampa. quejido. Lār, ris m, (pl.) Lares, um [ium]: Lare, lāna, ae f: artile // lana. Lareak (etxe-jainkoak) // Lar, Lares (dioses del hogar). langueo, gui, - 2: ahul, makal, motel egon; ahituta, gaixorik, gogorik gabe largē: ugari, oparo, eskuzabalki // abun- egon // languidecer, estar cansado, dantemente, largamente. débil, enfermo. largior 4: eskuzabaltasunez eman du // languesco, langui, - 3: ahuldu da, dar con largueza. makaldu da, moteldu da, ilaundu da; largitio, ōnis f: eskuzabaltasun; opari, gogogabetu da // languidecer, debili- dohain; doako banaketa (magistratuak tarse, decaer. herriari dirua, janaria eta abar banatzen languidus, a, um: ahul, makal, zioten doan); eroskeria; emate // gogogabe, motel, ilaun // lánguido, largueza, liberalidad; dádiva; distri- flojo, débil, decaído, desganado. bución gratuita (de dinero, comida, etc. que hacían los magistrados); soborno; lānificium, ii n: artilearen lantze // concesión. trabajo de la lana. largus, a, um: ugari, oparo; eskuzabal // lāni-ger, gera, gerum: iledun, iletsu // abundante; liberal, generoso. lanífero, lanudo. lassitūdo, inis f: neke, akidura // lanio 1: puskatu du, urratu du // despe- cansancio, fatiga. dazar, desgarrar.

108

L lassus, a, um: nekatu(a), akitu(a) // lavātus, a, um, pp. > lavo. cansado, agotado. lavo, lāvi, lāvatum lautum edo lōtum 1: lātē: zabal, hedatuki // anchamente, ex- garbitu du // lavar. tensamente. laxo 1: zabaldu du, hedatu du; lasaitu latebra, ae f: ezkutaleku; gordeleku // du; askatu du; arindu du, mehetu du, escondrijo, guarida. gutxitu du // ensanchar, espaciar; aflo- lateo, tui, - 2: ezkutuan egon // estar jar, soltar; aligerar, disminuir. oculto; laxus, a, um: zabal, nasai; lasai //  portus latet: portua babestuta dago // amplio, suelto, flojo. el puerto está al abrigo. lectio, ōnis f: irakurketa, irakurtze; hau- lateris, gen. > latus, eris. taketa // lectura; elección. lātitūdo, inis f: zabalera, hedadura // lectus, a, um, pp. > lego anchura, extensión. hautatu(a), bikain // selecto. lātrātus, ūs m: zaunka // ladrido. lectus, i m: ohe, etzaleku // cama, lecho. lātro 1: zaunka egin du; oihu egin du, lēgālis, e: legezko, lege- // legal, relativo zakarki esan du // ladrar. a las leyes. latro, ōnis m: lapur, bidelapur // ladrón, lēgātio, ōnis f: legazio, enbaxada // salteador. legación, embajada. latrōcinium, ii n: lapurreta, bidela- lēgātum, i n: legatu, testamentuzko purreria // robo a mano armada, acto de ondare // legado testamentario. bandidaje. lēgātus, i m: legatu, ordezkari, man- latui, perf. > lateo. datari, enbaxadore; (gobernadore edo lātus, a, um, pp. > fero. jeneral baten) laguntzaile // legado, lātus, a, um: zabal // ancho, amplio. embajador; lugarteniente, asesor. latus, eris n: alde, saihets, albo, ondo, lēgi, perf. > lego, lēgi, lectum. aldamen; (armadaren) hegal; (pl.) legio, ōnis f: legio (6.000 edo gizoneko birikak // lado, costado, flanco; (pl.) armada) // legión (compuesta de unos pulmones. 6.000 soldados). laudātor, ōris m: goresle, laudatzaile // lēgis, gen. > lex. elogiador, panegirista. lēgitimus, a, um: legezko, bidezko; laudis, gen. > laus. arauzko, egoki // legítimo, legal, justo; laudo 1: goraipatu du, laudatu du // conforme a las reglas, apropiado. alabar, elogiar. lēgo 1: mandatari gisa, ordezkari gisa laus, laudis f: laudorio, gorespen; ospe, bidali du; ordezkaritza eman dio, begiramen, estimu; merezimendu // ala- ordezkari aukeratu du; oinordetzan utzi banza; gloria, consideración; mérito. du // enviar como embajador, como legado; delegar, elegir como legado; lautus, a, um, pp. > lavo legar, dejar en testamento. aberats, luxuzko // rico, espléndido, suntuoso.

109

L lego, lēgi, lectum 3: bildu ditu; aukeratu libenter: gogo onez, gustura // de buena ditu; irakurri du // reunir, recoger; esco- gana, con gusto. ger; leer. līber, bera, berum: aske, libre // libre. lēnio 4: leundu du, bigundu du, baretu liber, bri m: liburu // libro. du // ablandar, suavizar. līberālis, e: gizaki askeei dagokien, lēnis, e: leun, bigun, samur, onbera // askatasunari dagokion; jator, zintzo, dulce, suave, benévolo. eskuzabal; liberal // relativo a las perso- lēnitās, ātis f: leuntasun, biguntasun, nas libres, relativo a la libertad; noble, emetasun // suavidad, blandura, dulzura. honrado, generoso; liberal. lēniter: leunki, emeki; atseginez // liberē: aske, libreki, askatasunez // libre- suavemente, dulcemente; plácidamente. mente, con franqueza. lentus, a, um: malgu; likatsu, itsaskor; līberi, ōrum m pl.: seme-alabak, umeak; lasai, geldi, motel, nagi; iraunkor // semeak // hijos. flexible; viscoso, pegajoso; lento, lībero 1: askatu du, libratu du, -tik aske blando, perezoso; duradero. utzi du // liberar, librar; eximir, absol- leo, ōnis m: lehoi // león. ver. lepus, oris m: erbi // liebre. libertās, ātis f: askatasun // libertad. lētum, i n: heriotza // muerte. lībertus, a, um: liberto (askatasuna jaso levis, e: arin // leve, ligero. duen esklaboa) // liberto (esclavo que ha recibido la libertad). lēvis, e: leun, leundu(a), distiratsu; bizar- gabe, ilegabe // liso, pulido, bruñido; libet, buit eta bitum est 2 (inperts.): laket imberbe, calvo. zaio, atsegin zaio, gogoko zaio // place, agrada, gusta. levitās, ātis f: arintasun; arinkeria // levedad, ligereza. libīdo, inis f: desira; apeta; grina, lizunkeria // deseo; capricho; lujuria, leviter: arinki; arinkeriaz; azaletik; libertinaje. pittin bat; aise // ligeramente, leve- mente; sin dificultad. libitus, a, um, pp. > libet. levo 1: jaso du, altxatu du; kendu du; libra, ae f: balantza; libra; galga // arindu du, suspertu du; gutxitu du // balanza; libra; nivel. levantar; remover, suprimir; aliviar, libuit, perf. > libet. reconfortar; aligerar, disminuir. licentia, ae f: baimen, eskubide; lasai- lex, lēgis f: lege // ley. keria, gehiegikeria // licencia, permiso; libellus, i m: liburutxo, idazki labur; desenfreno. txosten, ohar-liburuxka; iragarki; gutun; licet, uit [edo itum est] 2: zilegi da, libelo // librito, opúsculo; memoria, litekeena da; daiteke, dezake, ahal; junt. agenda; anuncio, carta; libelo. nahiz eta // está permitido, es lícito, es libens, ntis, p. pres. > libet posible; se puede; conj. aunque. gogo onez, atseginez // de buen grado, licitus, a, um, pp. > licet con placer. zilegi // lícito, permitido.

110

L lictor, ōris m: liktore (magistratuen fundirse, derretirse; debilitarse, afemi- aurrean joaten zen haien aginduak bete- narse, desaparecer. arazteko eta haien boterea irudikatzeko līqui, perf. > linquo [eta liqueo]. // lictor (precede a los magistrados para liqui, perf. > liqueo. hacer cumplir sus órdenes y simbolizar liquidus, a, um: jariakor; garbi, aratz; su poder). bare // líquido, fluido; límpido, claro; licuit, perf. > licet eta liqueo. sereno. ligāmen, inis n [edo -mentum, i]: liquo 1: urtu du, galdatu du; iragazi du // lotura // ligadura, atadura; vendaje. derretir, fundir; colar. ligneus, a, um: egurrezko, zurezko // de līs, lītis f: auzi; liskar // querella, pleito, madera. litigio. lignum, i n: zur, egur, enbor // madera, lītoris, gen. > litus. leño, tronco. littera, ae f: letra // letra. ligo 1: lotu du, elkartu du // atar, unir. litterae, ārum f pl.: gutun; agiri, līlium, ii n: lirio // lirio. idazki; literatura // carta; documento, līmen, inis n: alartze, atalase; ate, atari // escrito; literatura. umbral; puerta; entrada. lītus, oris n: itsasertz, hondartza // līmēs, itis m: bidexka, bidezidor; muga; litoral, costa, playa. ildo // sendero; linde, límite; surco. lixa, ae m: kantinari // cantinero. līnea, ae f: marra, lerro; soka mehe, loco 1: jarri du, ezarri du, kokatu du; listari, hari // línea; cordel, hilo. alokatu du // colocar; alquilar. līneāmentum, i n: marra, lerro; bereiz- locuplēs, ētis: aberats, emankor // rico, garri, inguru-lerro, hazpegi // línea, fecundo trazo; rasgo, contorno, facción. locus, i m (pl. loca n eta loci m): leku, lingua, ae f: mihi; hizkuntza // lengua; toki; maila; egoera; aukera, abagune, idioma. une; gai; pasarte // lugar; situación; linquo, līqui, - 3: utzi du; bertan behera posición social; situación; ocasión, utzi du // dejar; abandonar. momento; tema; pasaje (de un libro); linteus, a, um: lihozko // de lino.  locō (+ gen.): (-en) gisa, bezala // en linteum, i n: lihozko oihal, mihise, lugar de, como; ehun // tela de lino, lienzo, paño.  filii locō: seme gisa // en lugar de un hijo, como un hijo. līnum, i n: liho; hari, sare; (ontzi baten) belak, sokak // lino; hilo, red; velamen, locūtus, a, um, pp. > loquor. cordaje (de un navío). longē: urrun, urruti(an); luzaro(an); liqueo, liqui [edo licui], - 2: isurkaria (aldea adierazten duten adj., adlg. edo izan da; garbi egon // ser líquido; estar ad.ekin, konparatibo eta superlatiboekin claro. batez ere) askoz, alde handiz // lejos, a lo lejos; largo tiempo; largamente; (con , -, - 3: urtu da, galdatu da; liquesco adj., adv. o v. que indiquen diferencia, ahuldu da, ematu da; galdu da //

111

L

especialmente comparativos y super- lūcus, i m: baso sakratu // bosque lativos) con mucho, por mucho; sagrado.  longe praestat, longe diuersus, longe lūdibrium, ii n: trufa, laido, iseka; melior, longe ditissimus: alde handiz barregarri, irrigarri, -en jostailu // burla, nabarmentzen da, asko nabarmentzen escarnio, mofa; ultraje; objeto de mofa, da, alde handiz desberdin, oso juguete de. desberdin, askoz hobea, alde handiz lūdicrum, i n: joko publiko, ikuskizun aberatsena // destaca con mucho, // juego público, espectáculo. diferente por mucho, muy diferente, mucho mejor, el más rico por mucho. lūdo, lūsi, lūsum 3: jokatu du; jolastu da, jostatu da; txantxetan ibili da; irri egin longinquitās, ātis f: urruntasun; dio; ziria sartu dio // jugar, divertirse; iraupen handi // lejanía; larga duración. bromear; burlarse de, engañar. longinquus, a, um: luze; urrutiko; lūdus, i m: joko, jolas; txantxa; (pl.) iraunkor // largo; lejano; duradero. joko publikoak, jaiak; eskola // juego; longitūdo, inis f: luzera // longitud, broma; (pl.) juegos públicos, fiestas; largura. escuela. longus, a, um: luze // largo. lūgeo, luxi, luctum 2: dolutan egon; loquor, locūtus sum 3: mintzatu da // auhen egin du, deitoratu du // estar de hablar. luto; lamentar. lōrīca, ae f: halakret, koraza; parapeto // lui, perf. > luo. loriga, coraza; parapeto. lumbus, i m: bizkar, azpizun // lomo. lōtus, i f: loto // loto. lūmen, inis n: argi, argiontzi; (pl.) lōtus, a, um, pp. > lauo. begiak // luz; lámpara; (pl.) ojos. lubens, lubet, lubīdo > libens, libet, libi- lūna, ae f: ilargi // luna. do. luo, -, - 3: garbitu du // lavar. lūbricus, a, um: irristakor, labainkor // luo, lui, - 3: (zorrak, erruak, delituak...) resbaladizo. ordaindu ditu, garbitu ditu // pagar, lūceo, luxi, - 2: argi egin du, distiratu expiar (deudas, culpas, delitos...). du; argi egon // lucir, brillar; ser claro, lupa, ae f: otseme; emagaldu // loba; evidente; prostituta.  (inperts.) lucet: (eguna) argitu du // lupus, i m: otso // lobo. es de día, ha amanecido. lūsi, perf. > ludo. lucerna, ae f: argiontzi, kriseilu // lámpara, candil. lustro 1: araztu du; inguratu du, -en inguruan birak egin ditu; ikuskatu du // , gen. > lux lūcis purificar; dar vueltas alrededor de; lucto[r] 1: borrokatu da // luchar. revisar, recorrer. luctus, ūs m: dolu, atsekabe // duelo, luto, pesar.

112

M lustrum, i n: sakrifizio, pekamen-opari; macer, cra, crum: ihar, argal // magro, bost urte, bost urteko; errolda // enjuto. sacrificio expiatorio; lustro, quinquenio; mācero 1: bigundu du, beratu du; censo. ahuldu du, higatu du; atsekabetu du // lūsus, a, um, pp. > ludo. ablandar, macerar; debilitar, agotar; lūsus, ūs m: jolas, joko, txantxa // juego, atormentar. broma. machaera, ae f: aihotz, marraza // luteus, a, um: buztinezko; lokatzezko, machete, cuchilla. lohitsu // de arcilla; de lodo, fangoso. māchina, ae f: makina, makineria; lūteus, a, um: horixka, arrosakara // trikimailu // máquina, maquinaria; arti- amarillento, rosáceo. ficio. lux, lucis f: argi; egun-argi, egun // luz; māchinor 1: asmatu du; azpilanean luz del día, día; aritu da, azpijokoa egin du // idear,  primā luce: egunsentian // al amane- inventar; maquinar, tramar. cer. maciēs, ēi f: argaltasun; lehortasun // luxi, perf. > luceo eta lugeo. flacura; sequedad. luxuria, ae f: oparotasun, joritasun; macto 1: sakrifikatu du; hil du; ohoratu luxu, hotsandi; gehiegikeria; lizunkeria, du, ohorez bete du // inmolar, sacrificar; gurikeria // exuberancia, profusión; matar; honrar, ensalzar. lujo; exceso; lujuria, molicie. macula, ae f: orban; desohore // luxurio 1: joria izan da, mardula izan mancha; infamia. da, -z gainezka egon, -z gainezka egin madeo, ui, - 2: blai eginda egon // estar du; gurikerian bizi izan da // estar empapado. exuberante, rebosar de salud; sobre- madesco, ui, - 3: blaitu da, busti da // abundar; vivir en la molicie. empaparse. luxuriōsus, a, um: jori, oparo; maereo, -, - 2: oso triste egon; deitoratu gehiegizko; lizun, guri // exuberante; du // estar muy triste; lamentar. excesivo; lujurioso, voluptuoso. maeror, ōris m: tristura sakon, luxus, ūs m: joritasun; luxu; gurikeria // goibeltasun handi // tristeza profunda. exuberancia; lujo; molicie. maestitia, ae f: tristura, goibeltasun // lympha, ae f: ur garden // agua clara, tristeza. linfa. maestus, a, um: triste, goibel // triste.

magis: adlg. -ago, gehiago; aitzitik // adv. más; más bien. magister, tri: maisu, irakasle; buruzagi // maestro; jefe, comandante; M  magister equitum: zaldunen buruzagi (diktadorearen laguntzailea) // jefe de

caballería (adjunto del dictador).

113

M magistra, ae f: irakasle, andereño // māius, a, um: maiatzeko, maiatzaren // maestra. de mayo. magistrātus, ūs m: magistratura; māius, ii m: maiatz // mayo. magistratu // magistratura; magistrado. male: gaizki, txarto; ia ez // mal, mala- magn-animus, a, um: bihotz-zabal // mente; apenas. magnánimo. male-dictum, i n: madarikazio, irain // magni-ficentia, ae f: bikaintasun, maldición, injuria. handitasun; (bihotzeko, gogo-) male-ficium, ii n: bidegabekeria, gaiz- handitasun; hotsandi, arrandia, hantura takeria // crimen, fechoría. // nobleza (de alma), magnanimidad; malitia, ae f: maltzurkeria, gaztakeria // esplendor, magnificencia; pomposidad. malicia magni-ficus, a, um [konp. -ficentior, mālo, mālui, - 3 (magis, volo): nahiago ius; superl. -ficentissimus, a, um]: izan du // preferir. bikain, berebiziko; hotsandiko, arran- ditsu, galant, luxuzko; eskuzabal; mālum, i n: sagar // manzana. hanpatu(a) // magnífico, fastuoso, malus, a, um: txar, gaizto, kaltegarri // espléndido; pomposo. malo, malvado, perjudicial. magnitūdo, inis f: handitasun (zentzu malum, i n: gaitz, kalte, zoritxar // guztietan), tamaina, neurri handiak mal, desgracia. (zabaltasun, hedadura, zabalera, luzera, mālus, i f: sagarrondo // manzano. iraupen...), garrantzi, kopuru handi // mālus, i m: masta // mástil. grandeza (en todos los sentidos), , ae f: ugatz, titi, errape // magnitud, grandes dimensiones (ampli- mamma tud, extensión, anchura, longitud, mama, teta, ubre. duración...), importancia, gran cantidad. manceps, ipis m: erosle (enkante magn-opere edo magnō opere: publikoan); alokatzaile, esleipendun // adlg. asko, ongi, ederki; gogotik; biziki, comprador (en pública subasta); hertsiki // adv. mucho, en gran manera, arrendador, contratista. con insistencia, vivamente, encaracedi- mancipium, ii n: jabetza eskualda- damente. tzeko hotsandiko ekitaldi; jabetza, magnus, a, um: handi // gran, grande. jabetza oso; esklabo // mancipación, acto solemne para transmitir la pro- māiestās, ātis f: handientza, maiestate; piedad; propiedad, plena propiedad; autoritate; ohore, duintasun // grandeza, esclavo. majestad; autoridad; honor, dignidad; mandātus, a, um, pp. > mando.  maiestatis crimen: maiestatearen aur- kako krimen // crimen de lesa majestad mandātum, i n: mandatu, agindu(a) // encargo, comisión, mandato. māior, ius (konp. > magnus): handiago; zaharrago // mayor. mandātus, ūs m: mandatu, agindu(a) // encargo, comisión, mandato. māiōres, um m pl.: arbasoak // los antepasados.

114

M mando 1: fidatu dio, gomendatu dio; dio // manumitir, dar libertad (a un agindu dio, manatu dio; bidali du // esclavo). encargar, confiar; mandar. manus, ūs f: esku; (ahalmen, botere); mandūco 1: mastekatu du, jan du // antze, estilo; talde armatu // mano; masticar, comer. (poder, autoridad); arte, estilo; banda armada. māne n dekl. ez.: goiz(a); adlg. goizean, goizez, goiz // (la) mañana; adv. por la mapālia, ium n pl.: numidiarren etxolak mañana, temprano. // cabañas de los númidas. maneo, mansi, mansum 2: geratu da, mare, is n: itsaso // mar. gelditu da; (-en) zain egon, itxaron dio maritimus, a, um: itsasoko, itsasal- // permanecer, quedarse, mantenerse; deko, itsas // marítimo, marino, del mar. aguardar. marītus, a, um: ezkontzako, ezkontza-, Mānes, ium m pl.: maneak, hilen ezkon-, ezkonduen // matrimonial, del arimak; infernuak // manes, almas de los matrimonio. muertos; los infiernos. marītus, i m: senar // marido. mani-festus, a, um: nabarmen, age- marmor, ōris n: marmol // mármol. riko; ageriko delituan harrapatu(a) // marmoreus, a, um: marmolezko, manifiesto, evidente; cogido en marmol- // marmóreo, de mármol. flagrante delito;  manifestō: argi eta garbi // manifies- , Martis m: Marte, gerraren jain- tamente. koa; borroka // Marte, dios de la guerra; combate. manipulus, i m: manipulu (bi zenturia, edo berrehun soldaduko talde) // martius, a, um: Marteri dagokiona; manípulo (dos centurias, o compañía de martxoko, martxoaren // de Marte, de doscientos soldados). marzo. māno 1: jario zaio, isuri da-du; hedatu martius, ii m: martxo // marzo. da; -tik etorri da // manar, fluir; massa, ae f: masa, ore, bloke // masa, difundirse; proceder; verter. bloque. mansi, perf. > maneo. māter, tris f: ama // madre. mansio, ōnis f: egonaldi; geratze; egoi- māteria, ae [eta -iēs, iēi] f: materia, tza // estancia, permanencia; morada, material, gai; zur // materia, material; residencia. madera; asunto. mansus, a, um, pp. > maneo. māternus, a, um: amaren, ama-, manubiae, ārum f pl.: gerrako amaren aldeko // materno, de la madre. harrapakinak saltzetik lortutako diru; mātrimōnium, ii n: ezkontza // matri- gerrako harrapakinak // dinero obtenido monio. por la venta del botín; botín de guerra. mātris, gen. > mater. manū-mitto, mīsi, missum 3: manu- mātrōna, ae f: andere, andre, familiako mititu du, (esklaboari) askatasuna eman ama // matrona, señora, madre de familia.

115

M mātūrē: garaiz, une egokian; goiz, mediocris, e: erdiko, ertain; erdipur- goizegi // a tiempo, a punto; pronto, diko // mediano, mediocre. prematuramente. mediocriter: erdizka, neurriz, modu mātūresco, rui, - 3: heldu da, ondu da, onez // medianamente, moderadamente, umotu da // madurar. modestamente; mātūritās, ātis f: heldutasun, umo-  mediocriter ferre: lasai jasan // tasun; helduaro; abagune // madurez; soportar con moderación. momento oportuno. meditor 1: gogoeta egin du, haus-nartu mātūro 1: bizkortu du, lasterragotu du; du // meditar. presatu da // apresurar; apresurarse. medius, a, um: erdiko, ertain, bitarteko mātūrui, perf. > maturesco. // que está en el medio, del medio, mātūrus, a, um: heldu(a), umotu(a); intermedio, central. egoki; goiztiar, presakako // maduro; medium, ii n: erdia // el medio, el oportuno, a tiempo; prematuro, centro; apresurado.  in medio est: denon esku dago // está mātūtīnus, a, um: goizeko, goiz-; a disposición de todos. goiztiar // matutino, matinal; mēl, mellis n: ezti // miel. madrugador. melior, ius (konp. > bonus): hobe // maximē: gehien; ahalik eta... -en; mejor. guztiz, erabat; batez ere, bereziki, membrāna, ae f: mintz; pergamino, gehienbat // muchísimo, lo más posible, larru-paper // membrana; pergamino. enteramente; sobre todo, principal- membrum, i n: atal, soin-atal, gorputz- mente; adar, lohadar, zati // miembro, parte.  maxime fidelis: guztiz leial // memini, -isse def.: gogoratu da-du, extremadamente fiel; oroitu da; aipatu du // recordar,  quam maxime: ahalik eta... -en // lo acordarse de; mencionar; más posible;  amicorum memini: adiskideez gogo-  qui maxime: ...-en(a) // el que más. ratzen naiz // me acuerdo de los amigos. maximus, a, um (superl. > magnus): memor, ōris: oroitzen den; oroimen handien // máximo, el mayor. oneko; gogorarazten duen // que se mē, ak. eta ab. > ego. acuerda; de buena memoria; que mēcum (cum me): nirekin, neurekin, recuerda. aldean, neure buruarekin, neure artean // memorābilis, e: gogoangarri // memo- conmigo, conmigo mismo. rable. medeor, -, - 1: (dat.ekin) zaindu du, memoria, ae f: oroimen; oroitzapen, konpondu du, erremediatu du, sendatu oroipen; (oroimenak hartzen duen) garai du // (con dat.) cuidar, remediar, curar. // memoria; recuerdo; época (que abarca medicīna, ae f: medikuntza; sendagai; la memoria); sendabide // medicina; remedio.  patrum memoriā, nostrā memoriā: medicus, i m: sendagile // médico. gurasoen garaian, gure garaian // en

116

M

tiempo de nuestros padres, en nuestra mensajero de los dioses, lleva las almas época. de los muertos a los infiernos. memoriter: buruz // de memoria. mereo [eta -or], ui, itum 2: merezi izan memoro 1: gogoratu du, gogora ekarri du; irabazi du; soldadutza egin du // du // memorar, recordar; mencionar. merecer, ganar; prestar el servicio militar. mendācium, ii n: gezur // mentira. mergo, mersi, mersum 3: murgildu du // mendax, ācis: gezurti, gezurrezko // sumergir. mentiroso, falso. merīdiānus, a, um: eguerdiko; hego- mendīcus, a, um: eskale, behartsu, aldeko // meridiano, del mediodía; txiro // mendigo, indigente, pobre. meridional. mendum, i n: huts, akats, oker // error, merīdiēs, ēi m (medius, dies): eguerdi; defecto. hegoalde // mediodía; sur. mens, ntis f: buru, gogo; arrazoimen, meritus, a, um, pp. > mereo[r] adimen; iritzi(a); asmo // mente; razón; merezi izan duen; merezitako // que ha pensamiento; opinión; intención; plan. merecido; merecido. mensa, ae f: mahai // mesa. meritum, i n: merezimendu, mensis, is m: hil, hilabete // mes. merezi(a); zerbitzu, laguntza // mere- mensūra, ae f: neurketa, neurri // cimiento, mérito; servicio. medición, medida. meritō: zuzen, bidez, mereziz, mensus, a, um, pp. > metior. merezita // con razón, merecidamente. mentio, ōnis f: aipamen, aipu; propo- mersi eta mersus, a, um, perf. eta pp. samen, mozio // mención; propuesta, > mergo. moción. merus, a, um: nahasgabe, garbi; soilik, mentior 4: gezurra esan du, ziria sartu huts // puro, sin mezcla; solo, único. dio; itxurak egin ditu, antzeratu du // merum, i n: ardo huts // vino puro. mentir, engañar; fingir. merx, mercis f: salgai // mercancía. mentis, gen. > mens. messis, is f: uzta; uztaro // siega; cose- mercātor, ōris m: merkatari // merca- cha. der. mēta, ae f: zaldi-lasterketetan itzuliak mercātus, a, um, pp. > mercor. markatzeko zutabe koniko; helmuga; mercātus, ūs m: tratu; merkatu // helburu // columna cónica que marcaba comercio; mercado. las vueltas en las carreras de caballos; mercis, gen. > merx. meta; término; finalidad. mercor 1: erosi du; salerosi du // mētior, mensus sum 4: neurtu du // comprar; comerciar. medir. Mercurius, ii m: Merkurio, jainkoen metuo, ui, - 3: beldur izan da, beldurra mezularia, hildakoen arimak infernu- izan du // temer; etara eramaten ditu // Mercurio,  metuo ne veniat: beldur naiz etor dadin // temo que venga.

117

M metus, ūs m: beldur // miedo. minimus, a, um (superl. > parvus): meus, a, um: nire, neure // mío, mi. txikien, gutxien, gazteen // el más pequeño, el menor, mínimo. mico, ui, - 1: ikaratu da, dardaratu da; distiratu du // agitarse, estremecerse, minister, tri m: zerbitzari, mirabe, palpitar; brillar. morroi; agindupeko, bitarteko // servi- dor, criado, sirviente; subordinado, migro 1: lekuz aldatu da-du; aldatu da- instrumento, mediador. du // marcharse, emigrar; cambiar; trasladar. ministerium, ii n: zerbitzu, betekizun, eginkizun // servicio, función, ocu- mihi, dat. > ego. pación. mīles, militis m: gudari, soldadu // ministra, ae: zerbitzari, mirabe, soldado. neskame; laguntzaile, bitarteko // criada, mīliārium, ii n: milarri; milia // piedra sirvienta; auxiliar, instrumento. miliar; milla. ministro 1: zerbitzatu du; -z hornitu du mīliēs: adlg. mila aldiz // adv. mil veces. // servir; suministrar. mīlitāris, e: militar, armadari dagokion minitor 1: behin eta berriz mehatxatu // militar. du // amenazar repetidamente. mīlitia, ae f: gudaritza, soldadutza; minium, ii n: minio, bermilioi, zinabrio gerraren antze // milicia, servicio // minio, bermellón, cinabrio. militar, arte de la guerra. minor 1: mehatxatu du, mehatxu egin mīlitis, gen. > miles. du // amenazar. mīlito 1: soldadu izan da, armadan aritu minor, us (konp. > parvus): txikiago; da // ser soldado, servir en el ejército. gutxiago; gazteago // menor; menos. mille n dekl. ez. [pl. milia, ium]: mila // minuo, ui, ūtum 3: gutxitu du, urritu du, mil. txikiagotu du // disminuir. millēsimus, a, um: milagarren; milaren minūtus, a, um, pp. > minuo // milésimo. txiki, xehe, beheko // pequeño, menudo, minae, ārum f pl.: mehatxuak // humilde. amenazas. mīrābilis, e: miragarri, miresteko // minax, ācis: mehatxatzaile, mehatxa- admirable, maravilloso. garri // amenazador. mīrāculum, i n: mirari // milagro, , ae f: Minerva, jakinduriaren maravilla. eta arteen jainkosa // Minerva, diosa de mīrē: era miragarrian, miragarriki // la sabiduría y las artes. maravillosamente, admirablemente. minimē: txikien, gutxien; gutxienik; mīror 1: (-z, -ekin) harritu da; miretsi inola ere ez, batere ez // poquísimo, lo du // asombrarse de; admirar. menos posible; por lo menos; de ningún mīrus, a, um: miragarri, harrigarri // modo. admirable, maravilloso, asombroso.

118

M misceo, miscui, mistum edo mixtum 2: mītesco, -, - 3 (mitis): bigundu da, nahasi du, nahastu du, nahaspilatu du // samurtu da, baretu da, lasaitu da // mezclar, revolver. ablandarse, calmarse. miser, era, erum: zorigaiztoko, doha- mītigo 1 (mitis, ago): bigundu du, kabe; zital, ziztrin; negargarri // arindu du, eztitu du, leundu du // desgraciado, miserable; lamentable. ablandar, mitigar, suavizar. miserātio, ōnis f: erruki // mitis, e: (fruta) heldu(a); bigun, samur, conmiseración, compasión. otzan // (fruto) maduro; tierno, blando; misereo [eta -or], ui, eritum edo manso. misertum 2: -z errukitu da, -en erruki mitto, mīsi, missum 3: bidali du; jaurti da, - z urrikaldu da // compadecerse de. du // enviar; lanzar. miseret, miseruit [edo -ritum est] mixtus, a, um, pp. > misceo. (inperts.): -z errukitu da (nor ak. nortaz mōbilis, e: mugikor; bizkor; aldakor // edo zerez gen.) , -en erruki izan da // móvil; ágil; inconstante. compadecerse de (alguien ac. de algo o mōbilitās, ātis f: mugikortasun; bizkor- alguien gen.); tasun; aldakortasun, irmotasunik ez(a) //  Marium miseret sociorum: Mario movilidad; agilidad; inconstancia. aliatuen erruki da // Mario se apiada de los aliados. mōbiliter: bizkor, laster // con agilidad, rápidamente. misericordia, ae f: erruki // miseri- cordia. moderātio, ōnis f: neurritasun; gober- nu, gidatze // moderación; gobierno, miseritus, a, um, pp. > misereor. dirección. miseror 1: -en erruki izan da, erruki moderor 1: neurrira ekarri du, neurri izan du; deitoratu du // compadecer a, eman dio; zuzendu du, gidatu du // lamentar. moderar, poner un límite; dirigir. miserui, perf. > misereo. modestē: neurriz, modu onez; zentzuz, mīsi, perf. > mitto. zuhurtasunez // moderadamente, modes- missio, ōnis f: bidaltze; askatze, tamente; prudentemente, con discreción. askapen; (soldadu baten) lizentzia- modestia, ae f: neurritasun; apaltasun, mendu; bukaera; barkamen; (gladiadori modu on, zuhurtasun // moderación; bati) bizitza barkatze // envío, acción de modestia, discreción. enviar; liberación; licenciamiento (de modestus, a, um: neurritsu, apal, mo- un militar); conclusión; perdón; gracia duzko // moderado, modesto, discreto. de la vida (concedida a un gladiador); , a, um: neurrizko, neurridun;  sine missione pugnare: barkamena modicus apal, ertain // mesurado, moderado; lortzeko aukerarik gabe (hiltzeraino) modesto, mediano. borrokatu // pelear sin posibilidad de perdón (a muerte). modo: adlg. bakarrik, behintzat; duela missus, a, um, pp. > mitto. oso gutxi // adv. sólo, al menos; hace un momento; mistus, a, um, pp. > misceo.

119

M

 non modo... sed etiam: ez... bakarrik, con esfuerzo, esforzarse; maniobrar, baizik eta // no sólo... sino también; maquinar.  modo... modo...: noiz... noiz... // ya... molitus, a, um, pp. > molo. ya... mōlītus, a, um, pp. > molior. modulor 1: konpasean jarri du, neu- mollio 4: leundu du, samurtu du // rrian jarri du, musikatu du, modulatu mullir, suavizar, ablandar. du; konpasa jo du, neurria jo du; eztiki, , e: malgu, bigun; leun, atsegin, neurriz jo du // someter a ritmo, mollis gozo; ahul // flexible; blando, suave, componer; llevar el compás; modular; delicado; flojo. tocar melodiosamente. : leunki, emeki; gurikeriaz // modulus, i m: neurri; modulu; erritmo molliter suavemente, delicadamente; muelle- // medida; módulo; ritmo. mente. modus, i m: neurri; modu, tonu, soinu; , ae [edo , tiēi] f: neurritasun, muga; modu, era // medida, mollitia -tiēs malgutasun, biguntasun, samurtasun; dimensión; modo, tono, son; mode- ahultasun; gurikeria // flexibilidad; ración, medida justa, límite; modo, blandura, ternura; debilidad; molicie. manera. , ui, itum 3: eho du // moler. moenia, ium n pl.: harresiak // murallas, molo fortificaciones. momordi, perf. > mordeo. mōlēs, is f: puska handi bat, masa; zama moneo, ui, itum 2: gogorarazi du; handi, pisu handi, neke handi; ohartarazi du, jakinarazi du; aholkatu handitasun, garrantzi, zailtasun; dike, du // recordar; advertir, aconsejar. ezponda, eustorma, eraikuntza handi // monēta, ae f: txanpon-etxe; txanpon // mole, masa; carga, peso abrumador, casa de la moneda; moneda. gran esfuerzo; grandeza, importancia, monitus, a, um, pp. > moneo. dificultad; dique, malecón, construcción monitum, i n > monitus, us. enorme. monitus, ūs m: aholku, oharpen, abisu molestē: era gogaikarrian // molesta- // consejo, advertencia, aviso. mente, enojosamente;  moleste ferre: gaizki hartu, gaizki mons, montis m: mendi // monte. jasan // llevar a mal, soportar con pena. monstro 1: erakutsi du // mostrar, molestia, ae f: eragozpen, enbarazu; indicar. gogait, neke // molestia, fastidio. monstrum, i n: mirari, gertaera larri molestus, a, um: gogaikarri // molesto, baten zantzu mirarizko; munstro // enojoso. prodigio, señal del cielo que presagia un grave acontecimiento; monstruo. mōlior 4: eraiki du; gotortu du; neke handiz mugitu du; neke handiz egin du, monumentum, i n: oroigarri, ahalegindu da; maniobrak egin ditu; oroitarri, monumentu; hilobi; azpilanean prestatu du // construir; oroitzapen-liburu, agiri // recordatorio, fortificar; mover con esfuerzo; trabajar recuerdo; monumento conmemorativo; monumento funerario; memorias, actas.

120

M mora, ae f: berandutze, atzerapen; urrundu du; hunkitu du // mover; mover eragozpen; geldialdi // tardanza, retraso; a; alejar; conmover. impedimento; pausa. mox: adlg. berehala, ondoren; geroago // morbus, i m: gaixotasun // enfermedad. adv. luego, en seguida; después. mordeo, momordi, morsum 2: kosk mucro, ōnis m: ezpataren mutur; ezpata egin du, hozka egin du // morder. // punta de espada; espada. morior, mortuus sum [moritūrus] 3: hil mūgio 4: orro egin du, marru egin du; da // morir. durundi egin du // mugir, bramar; resonar. moror 1: gelditu da-du, atzeratu da-du // detenerse, retrasarse, permanecer; dete- mūgitus, ūs m: marru // mugido. ner, retrasar; mulceo, mulsi, mulsum 2: laztandu du,  nihil moror: ez dut aintzat hartzen, ez ferekatu du; bigundu du, baretu du, zait axola // no hago caso de, no me otzandu du // acariciar; ablandar, apla- preocupo de. car, amansar. mors, mortis f: heriotza // muerte. mulgeo, mulsi, mulctum edo mulsum 2: morsus, a, um, pp. > mordeo. jetzi du // ordeñar. morsum, i n: ahamen // bocado. muliebris, e: eme, emakumezko, emakume-, emakumeen, emetu(a) // morsus, ūs m: hozkada, haginkada // femenino, mujeril, afeminado. mordisco. muliebriter: maritxukeriaz, ema- mortālis, e: hilkor // mortal. kumeak bezala // afeminadamente, morti-fer, era, erum: hilgarri // mortí- mujerilmente, al modo de las mujeres. fero. mulier, eris f: emakume // mujer. mortuus, a, um, pp. > morior mulsi, perf. > mulceo eta mulgeo. hil(a) // muerto. mulsum, i n: ardo eztitu // vino mez- mōs, mōris m: ohitura; (pl.) ohiturak, clado con miel. bizimodu, portaera; izaera; arau; gogo, nahi(a) // costumbre; (pl.) costumbres, mulsus, a, um, pp. > mulceo eta modo de vivir, conducta; carácter; mulgeo. norma, regla; deseo, gusto; multi-plex, icis (multus, plico):  tibi morem gero: zure nahia betetzen tolesdun, anizkun, askotariko, era dut // cumplo tus deseos. askotako, korapilatsu; ugari, zabal; mōtus, a, um, pp. > moveo. aldakor // de muchos repliegues, com- plicado, múltiple, variado; abundante, , ūs m: mugimendu, higidura, mōtus amplio; variable. astinaldi; nahasmendu, matxinada; barruko ikara, zirrara // movimiento, multitūdo, inis f: kopuru handi, pilo, agitación; tumulto; emoción; pila, mordo, hamaika; jendetza, jende-  terrae motus: lurrikara // terremoto. pilo // multitud, muchedumbre. moveo, mōvi, mōtum 2: higitu du, multo 1: isuna jarri dio // multar. mugitu du; mugiarazi du, eragin dio; multus, a, um: asko // mucho.

121

M mundus, a, um: garbi, xahu; dotore, mūs, mūris m: sagu // ratón. apain // limpio, aseado; elegante, atil- mūsicus, a, um: musika-, musikal; dado. musikari // músico, musical. mundus, i m: mundua; zerua, ortzia; mūsica, ae: musika // música. Lurra // el mundo; el cielo; la Tierra. mūtābilis, e: aldakor // mudable. mūneris, gen. > munus. mūtātio, ōnis f: aldaketa, aldatze; truke mūnero [eta -or] 1: oparitu du, opari // cambio; intercambio. egin dio, atsegina eman dio // regalar, mūto 1: aldatu du-da // cambiar. obsequiar con, gratificar. mūtus, a, um: mutu, isil // mudo, mūnicipium, ii n: udalerri (berezko silencioso. legeak zituen hiria) // municipio (ciudad con leyes propias). mūtuus, a, um: elkarganako, elkarre- kiko, elkarren arteko...; mailegatu(a), mūnificentia, ae f: eskuzabaltasun // maileguzko // mutuo, recíproco; pres- munificencia. tado. mūnīmen, inis edo -mentum, i n: mūtuum, i n: mailegu // préstamo. babes, babesgarri; gotortze-lanak,

gotorleku, harresi // defensa, protección;

obras de fortificación, fortificación. mūnio 4: gotortu du; harresitu du; babestu du // fortificar, construir forti- ficaciones; proteger N mūnītio, ōnis f: gotortze-lanak, gotorleku, babesgarri, harresi, lubaki; , a, um, pp. > nanciscor. erikitze- eta konpontze-lanak // obras de nactus fortificación, fortificación, parapeto, nam: junt. bait-, -eta, zeren; bada // conj. trinchera; trabajos de construcción y pues, ya que; en efecto. reparación. namque > nam. mūnītus, a, um, pp. > munio. nanciscor, na[n]ctus sum 3: lortu du, mūnus, eris n: kargu, eginbide, erdietsi du; aurkitu du (ustekabean, eginbehar; lan, zerbitzu; mesede, opari; nekerik gabe); harrapatu du // obtener, (politikariek herriari eskainitako) ikus- conseguir; alcanzar (sin esfuerzo), kizun (batez ere, gladiadoreena) // encontrar (sin buscarlo); coger. cargo, función, obligación; tarea, obra, nāris, is f: sudur, usaimen // nariz, olfa- servicio; favor, regalo; espectáculo to. público (sobre todo el de gladiadores). narro 1: kontatu du // narrar, contar. murmur, uris n: marmar, zurrumurru; nascor, nātus sum [nascitūrus] 3: jaio xuxurla; burrunba // murmullo, rumor; da // nacer. susurro; zumbido. nāsus, i m: sudur // nariz. mūrus, i m: harresi, murru // muro, muralla

122

P nātālis, e: jaiotze-, jaiot-, jaiotzeari  navis oneraria: zamaontzi // nave de dagokion // natal, del nacimiento. carga. nātālis, is m: jaiotegun // día del naci- nē: junt. subjuntibo edo inperatiboarekin miento. debekatu edo aurka aholkatzeko: ne nātio, ōnis f: herri, nazio; mota, klase, facias (ez ezazu egin); ezezko arraza, espezie // pueblo, nación; clase, konpletiboak: ez ...tzeko, ez dezan...; raza, especie ezezko helburuzkoak: ez ...tzeko, ez dezan...; beldurreko aditzekin: timeo ne nato 1: igeri egin du // nadar. veniat: beldur naiz ez ote den etorriko, nātū (ab. > natus, us m): jaiotzez, adinez beldur naiz etor dadin; debekapeneko // por el nacimiento, por la edad; aditzekin ezezkoa ez da itzultzen (veto  grandis natu: adin handiko // de edad ne veniat: etortzea debekatzen diot) // avanzada; conj. con subjuntivo o imperativo para  maior natu, minor natu: zaharrago, prohibir: no (ne facias: no hagas); gazteago // mayor, menor (en edad). completivas negativas: que no; finales nātūra, ae f: izadi, natura; izaera // negativas: para que no, para no; con naturaleza. verbos de temor o prohibición no se nātus, a, um, pp. > nascor; traduce el valor negativo (timeo ne veniat: temo que venga; veto ne veniat:  natus sexaginta annos: 60 urtekoa // prohíbo que venga). de 60 años de edad. -ne (enklitikoa): galderazko partikula; nātus, i m eta nāta, ae f: seme, alaba meministene: gogoratzen al zara?; // hijo, hija. scisne an non: ba al dakizu ala ez?; nāti, ōrum m pl.: seme-alabak, umeak, (zehar-galderetan) ea: quaerit diine sint: kumeak // hijos, críos. galdetzen du ea jainkoak diren. // naufragus, a, um: itsason galdutako, partícula interrogativa; meministene: ¿te erreka jo duen, hondoratu(a) // náufra- acuerdas? (en castellano no hace falta go, arruinado. traducirla); scisne an non: lo sabes o nausea, ae f: zorabio, goragale // mareo, no?; (en interrogativa indirecta) si: náusea. quaerit diine sint: se pregunta si existen nauta, ae m: itsasgizon // marinero. los dioses. nāvālis, e: ontzi-, itsasontzi-; itsas // nebula, ae f: laino; hodei // niebla; naval. nube. nāvālia, ium n pl: ontziola // astille- nec: junt. eta ez, ezta // conj. ni, y no. ros. nec-dum: adlg. eta oraindik ez // adv. y nāvigium, ii n: ontzi // navío, nave. todavía no. nāvigo 1: nabigatu da-du, ontziz ibili da necessārius, a, um: halabeharrezko, // navegar. beharrezko, premiazko; ezinbesteko; ahaide, adiskide // inevitable, necesario; nāvis, is f: ontzi, itsasontzi // nave; apremiante; indispensable; pariente,  navis longa: gerraontzi // nave de amigo. guerra;

123

P

necessāriō: nahitaez, beharrez // por prohibido por la ley divina, nefasto, necesidad, forzosamente. impío, maldito. necesse adj. n dekl. ez.: beharrezko,  dies nefasti: zorigaiztoko egunak (au- nahitaezko // necesario, inevitable. zietarako, tratuetarako zilegi ez diren egunak) // días nefastos: (días en que no necessitās, ātis f: behar, premia; se permiten asuntos públicos). halabehar // necesidad; destino. neglectus, a, um, pp. > neglego necessitūdo, inis f: behar, premia; arreta gabe egin(a), gutxietsi(a) // ahaidetasun-lotura, adiskidetasun- descuidado, despreciado. lotura; (pl.) ahaideak, adiskideak // necesidad; vínculo de parentesco, neglegens, ntis, p. pres. > neglego vínculo de amistad; (pl.) parientes, axolagabe, zabar // negligente, descui- amigos. dado. necis, gen. > nex. neglegenter: adlg. axola gabe, arduragabeki // negligentemente. nec-ne: ala ez (galdera baten 2. atala) // o no (segundo miembro de una interro- neglegentia, ae f: axolagabekeria, gación). arduragabekeria, zabarkeria // negli- gencia, descuido. neco 1: hil du // matar. neg-lego, lexi, lectum 3: ez du-dio necto, nexui eta nexi, nexum 3: konturik egin, -z ezaxolatu da // korapilatu du, lotu du, elkarri lotu descuidar, no preocuparse de. dizkio; bilbatu du, azpikeriaz prestatu du // anudar, atar, entrelazar; urdir, nego 1: ezetz esan du, ukatu du // decir tramar. que no, negar. ne-fandus, a, um: esan behar ez den, negōtium, ii n: zeregin, egiteko, lan; higuingarri // nefando, abominable. negozio; zailtasun; kontu, arazo // ocu- pación, trabajo, negocio, dificultad, nefāriē: modu higuingarrian, gaizta- asunto. keria handiz, legea hautsiz // de una manera abominable, impíamente, crimi- nēmo [ac. nēminem, dat. nēmini]: inor nalmente. ez; inongo... ez // nadie; ningún;  nemo non: denak // todos; ne-fārius, a, um: gaitzesgarri, donge,  non nemo: batzuk // algunos. zital // abominable, criminal, malvado. nemus, oris n: baso, ibarbaso // bosque, nefārium, ii n: krimen gaitzesgarri, soto. gaiztakeria handi // crimen abominable. neo, nēvi, nētum 2: irun du, haritu du, ne-fās n dekl. ez.: jainkozko legearen ehundu du, eho du // hilar, tejer. aurkakoa; sakrilegio, donauste, krimen // lo contrario a la ley divina; sacrilegio, nepōs, ōtis m: biloba, iloba; ondorengo crimen, impiedad. // nieto; descendiente. ne-fastus, a, um: jainkozko legeak nēquam dekl. ez.: baliogabe, txar, alfer; debekatu(a), zilegi ez den; zorigaiztoko, alproja, zital, lotsagabe // sin valor, zorigaitz-ekarle; oso txarra edo malo, inútil; vicioso, desvergonzado. kaltegarri; madarikatu(a), malapartatu //

124

P ne-quāquam: adlg. inola ere ez // adv.  non nihil: zerbait; pixka bat // algo. de ningún modo. nihilum, i n: ezer ez, ezerez // nada. neque > nec. nimbus, i m: euri-zaparrada; hodei, nequedum > necdum. euri-hodei, hodei beltz; mordo, pilo // ne-queo, ivi, itum 4: ezin izan du-da // aguacero; nube, nubarrón. no poder. nīmīrum: adlg. noski, bai horixe // adv. nē-quicquam, nēquidquam edo en efecto, ciertamente, evidentemente. nēquīquam: adlg. alferrik // adv. en nimis: adlg. gehiegi, -egi // adv. dema- vano. siado. nēquior, ius, konp. > nequam. nimius, a, um: gehiegizko // excesivo, demasiado. nēquissimus, a, um, superl. > nequam. ningit, ninxit, -: elurra ari du, elurra egin nēquiter: adlg. zitalki, gaizki // adv. du // nieva. vilmente, mal. ni-si: junt. ez baldin ba-..., non eta ez... nēquitia, ae f: ezgaitasun; alferkeria, -(e)n; izan ezik, salbu // conj. si no; nagikeria; laxokeria, ustelkeria // inuti- excepto si, a no ser que; excepto. lidad, nulidad; holgazanería; perversión, disipación. nīsus, a, um, pp. > nitor. nequīvi, perf. > nequeo. niteo, ui, - 2: distira egin du; itxura ona du, nabermendu da // brillar; tener buen nervus, i m: nerbio, zain, zurda; kemen aspecto. // nervio, tendón, cuerda. nitidus, a, um: garden, argi, distiratsu // nescio, īvi [ii], ītum 4: ez du jakin // no nítido, brillante. saber. nītor, nixus [edo nīsus] sum 3: bermatu nētus, a, um, pp. > neo. da; ahalegindu da // apoyarse en; esfor- ne-uter, tra, trum: bietako inor ez, zarse en. bietako ezer ez, ez bata eta ez bestea // nitui, perf. > niteo. ninguno de los dos, ni uno ni otro. niveus, a, um: elur-antzeko, elur-, nēvi, perf. > neo. elurrezko, elurtsu, elurpeko // níveo, de nex, necis f: hilketa // asesinato. nieve, cubierto de nieve. nexi edo nexui, perf. > necto. nix, nivis f: elur // nieve. nexus, a, um, pp. > necto. nixus, a, um, pp. > nitor. nī: junt. ez baldin ba-; adlg. ez // conj. si no 1: igeri egin du // nadar. no; adv. no; nōbilis, e: ezagun, ospetsu; noble;  quid ni?: zergatik ez? // ¿por qué no? bikain // conocido, célebre; noble; exce- nīdus, i m: habia // nido. lente. niger, gra, grum: beltz // negro. nōbilitās, ātis f: ospe; noblezia; aitoren nihil n dekl. ez.: ezer ez; bat ere ez // semetasun; aitoren semeak, nobleak; nada; bikaintasun // celebridad; nobleza; exce-  nihil non: dena // todo; lencia.

125

P nōbiliter: adlg. dotore, nabarmenki // nōnāgintā dekl. ez.: laurogeita hamar // adv. con distinción. noventa. nocens, ntis, p. pres. > noceo non-dum: adlg. oraindik ez // adv. kaltegarri; errudun // dañino; culpable. todavía no. noceo, ui, itum 2: kalte egin du // dañar. nongentēsimus, a, um: bederatzi- noctis, gen. > nox. ehungarren // noningentésimo. noctū: gauez // de noche. nongenti, ae, a: bederatziehun // novecientos. nocturnus, a, um: gaueko, gau-, gautar // nocturno, de noche. non-ne: (galdera zuzenetan) ez ote...?, ez al...?; (zehar-galderetan) ea ez, ez ote nocui, perf. > noceo. // (en interr. dir.) acaso no...?; (en interr. nōlo, ui, - 3 (ne, volo): ez du nahi izan // indir.) si no. no querer. non-nullus, a, um: norbait, baten bat; nōmen, inis n: izen; zor, kreditu batzuk // alguno. (kontuen liburuan idatzitako izena); nōnus, a, um: bederatzigarren; bedera- familia-izen, abizen // nombre; renom- tziren // novena. bre; deuda, crédito (nombre escrito en el libro de cuentas); nombre de familia, nōnae, ārum f pl.: nonak (hilabetearen gentilicio; 5. eguna; martxoan, maiatz, uztail eta  (ab.an) nomine: -en izenean, -en urrian 7.a zen) // las nonas (5º día del aitzakiaz // en nombre de, bajo pretexto mes; en marzo, mayo, julio y octubre de; era el 7º).  nomen Mario est mihi: Mario izena norma, ae f: arau, erregela, lege // dut // tengo por nombre Mario; norma, regla, ley.  nomen dare, edere, profiteri: izena nōs [nom., bok. eta ak. nōs; gen. eman du // alistarse; nostrum, nostri; dat. eta ab. nōbis]: gu,  nomen deferre Marii: Marioren aur- geu // nosotros. kako salaketa jarri du // presentar una nosco, nōvi, nōtum 3: ezagutu du, -en acusación contra Mario; ezaguera egin du; (aditz burutua  nomina solvere: zorrak ordaindu ditu burutugabe gisa itzultzen da) jakin du, // pagar deudas; ezagutu du; aztertu du; aitortu du //  nomina facere: dirua maileguz eman conocer; (perf. con valor de pres.) du // prestar dinero. saber, conocer; examinar; reconocer; nōmino 1: izendatu du; deitu dio, izena  novi, noveram; novisse, nosse: bada- eman dio; aipatu du // nombrar; llamar; kit, banekien; jakin // conozco, conocía; mencionar; designar, nominar. conocer nōn: ez // no. noster, tra, trum: gure, geure; gutarrak nōnāgēsimus, a, um: laurogeita ha- // nuestro; los nuestros. margarren; laurogeita hamarren // nota, ae f: marka, seinale, ikur, ezau- nonagésimo. garri, zeinu, ohar; zentsorearen ohar,

126

P

gaitzespen // marca, señal, signo, nota;  homo novus m: gizon berri (familia nota del censor, nota infamante. noblekoa izan gabe, senatari edo nōtio, ōnis f: ezagutze, ezaguera, eza- kontsul izendatua izanez gero, noble gutza; esanahi; (auzi bat) ezagutzeko bihurtzen dena) // hombre nuevo (que eskumen // noción, conocimiento, idea; no es de familia noble, pero al ser significación, derecho para conocer (de nombrado senador o cónsul entra en la una causa). nobleza). nōtitia, ae f: entzute, ezagun(a) izate; nox, noctis f: gau // noche. ezagutza, ezaguera // notoriedad, ser nūbēs, is f: hodei // nube. conocido; conocimiento, idea. nūbilus, a, um: hodeitsu; goibel // noto 1: seinalatu du, markatu du; nubloso, nublado; sombrío. laburdura eta ikurrez idatzi du; nūbo, nupsi, nuptum 3: ezkondu da oharretan idatzi du; (zentsoreak) (emakumea) // casarse (la mujer). gaitzetsi du, (bizio bat) egotzi dio; nūdo 1: biluzi du, soildu du, gabetu du, izendatu du, adierazi du; ohartu da, babesgabetu du // desnudar, despojar, nabaritu du // señalar, marcar; escribir desproteger. en abreviatura; censurar (los censores), tachar de; designar, indicar; anotar, nūdus, a, um: biluzi, biluzik, soil, huts; observar, notar. -z soildu(a), babesgabe // desnudo; despojado de, desprotegido. nōtus, a, um, pp. > nosco ezagun // conocido. nūgae, ārum f pl.: huskeriak, inozo- keriak // bagatelas, naderías, simplezas. novem dekl. ez.: bederatzi // nueve. nullus, a, um [gen. nullius, dat. nulli] november, bris, bre: azaroko, azaro- (ne, ullus): inongo... ez, bat ere ez, inor aren // de noviembre. ere ez, ezer ere ez // ninguno; november, bris m: azaro //  non nullus: norbait, baten bat // noviembre. alguno; nōvi, perf. > nosco.  nullus non: denak // todos. novissimē: duela oso gutxi; azkenean // num: (galdetzailea, ezezko erantzuna muy recientemente; finalmente. espero denean) ...ote...?, ...ala?; (zehar- novissimus, a, um (superl. > novus): galderetan) ea // (partícula interrogativa azkena // el último; cuando se espera respuesta negativa)  novissimum agmen n: atzeguardia, ¿acaso?; (en interr. indir.) si. atzealde // la retaguardia. nūmen, inis n: jainkozko nahimen, novitās, ātis f: berritasun; bitxitasun // jainkozko borondate, jainkozko botere, novedad; cosa insólita. jainkotasun, numen // voluntad divina, novus, a, um: berri; bitxi, arraro // poder divino, divinidad, numen. nuevo; extraño, singular; numero 1: zenbatu du, kontatu du;  res novae f pl: berrikuntza politikoak, ordaindu du; -tzat eduki du // contar, iraultza // cambios políticos, revolución; numerar; pagar; contar entre.

127

P numerus, i m: zenbaki, kopuru; atal; nūtrio 4: elikatu du, hazi du, sustatu du; mota, sail; garrantzi; neurri; (pl.) zaindu du // nutrir, alimentar, criar; matematikak; dibisio, destakamendu // cuidar. número, cantidad; parte constitutiva; nūtrix, īcis f: inude, hazle // nodriza, clase, categoría; consideración; medida; criadora. (pl.) matemáticas; división, destaca- nūtus, ūs m: baiezko keinu (buruz mento; egina); -en nahitara, -en nahiz,  hostium numero, obsidum numero: agindupe; astuntasun, grabitate // señal etsaien artean, bahitu gisa // en el de asentimiento (con la cabeza); orden, número de los enemigos, en calidad de voluntad; pesantez, gravedad. rehenes. nux, nucis f: intxaur // nuez. numida, ae m: numidiar, Numidiako // númida. nymphae, ae f: ninfa (maila apaleko jainkosa, iturri, ibai, baso edo nūminis, gen. > numen. mendietan bizi dena) // ninfa (divinidad nummus, i m: txanpon, diru; sestertzio femenina menor que habita en ríos, // moneda, dinero; sestercio. fuentes, bosques y montes). numquam: adlg. inoiz ez // adv. nunca. nunc: orain // ahora. nunquam > numquam. nuntio 1: berri eman du, jakinarazi du, iragarri du // anunciar. O nuntius, a, um: iragarle, berriemaile // anunciador, que anuncia. ō: o!, oi! // ¡oh! nuntium, ii n: berri, mezu // noticia, mensaje. ob: prep. ak. -(en)gatik, dela eta; -en aurrean // prep. ac. por, a causa de; ante. nuntius, ii m: berriemaile, mezulari; berri; mezu // mensajero; anuncio, men- obc... > occ... saje. ob-dormio 4: lozorroan egon // dormir nūper: adlg. duela gutxi // adv. hace profundamente. poco, recientemente. ob-dormisco, īvi, - 3: lo hartu du, loak nupsi, perf. > nubo. hartu du, lokartu da // dormirse. nuptiae, ārum f pl.: ezteiak, ezkontza // ob-dūco, duxi, ductum 3: -en aurrean, boda. inguruan edo aurka gidatu edo jarri du; estali du; ilundu du, itxi du; irrikaz edan nuptus, a, um, pp. > nubo. du // conducir o colocar delante, alrede- nupta, ae f: emazte, emakume ezkon- dor o contra; cubrir, oscurecer, encerrar; du(a) // mujer casada, esposa. beber con avidez. nurus, ūs f: errain // nuera. ob-dūresco, dūrui, - 3: gogortu da // nusquam: adlg. inon ez // adv. en endurecerse. ningún lugar

128

P ob-eo, ii [īvi], itum 4: -rantz, -en aurrera, ob-mūtesco, mūtui, - 3: mututu da, -en aurka joan da; aurre egin dio; isildu da, isilik egon // enmudecer, bisitatu du, ikustatu du, bere gain hartu guardar silencio. du, bete du, egin du; hil da // ir hacia, ob-oedio, īvi, ītum 4 (ob, audio): ante, contra; afrontar; recorrer, pasar re- obeditu du-dio, esana egin du, men egin vista a; asumir, ejercer, cometer; morir. dio, kasu egin dio // obedecer, dar oídos ob-eram, ob-ero, ob-est... > obsum. a. obfui > offui. ob-ruo, rui, rutum 3: estali du; lurperatu ob-icio, iēci, iectum > obiicio. du; (pisuaz) abaildu du, nekatu du; gainezka egin dio // cubrir; enterrar; obii, perf. > obeo. abrumar. ōb-iicio, iēci, iectum 3 (ob, iacio): obscūrē: ilunik, ilunki, ilunpean // aurrean bota du, aurrean jarri du; oscuramente, confusamente. erakutsi du, eskaini du, proposatu du; aurka jarri du; aurpegiratu dio; sartu dio obscūritās, ātis f: iluntasun // oscu- // echar delante, poner delante; exponer, ridad. ofrecer, proponer; oponer; reprochar; obscūro 1: ilundu du; (pas.) ilundu da // infundir. oscurecer; (pas.) oscurecerse. obitus, a, um, pp. > obeo. obscūrus, a, um: ilun // oscuro. obitus, ūs m: (eguzki) sartze; heriotza; obsecrātio, ōnis f: eskari, erregu; hondamen // ocaso; muerte; ruina. errogatiba, otoitz handi, ageriko eta obīvi, perf. > obeo. hotsandiko otoitz (jainkoei premiazko behar bat eskatzeko) // súplica; rogativa; oblātus, a, um, pp. > offero. oración pública y solemne (para aplacar ob-lecto 1: atsegin eman dio, gozarazi a los dioses). du // deleitar, hacer disfrutar. ob-secro 1 (ob, sacro): jainkoen ob-lino, lēvi, litum 3: igurtzi du; izenean eskatu du, arrenka eskatu du, gantzutu du, -z estali du // untar, erregutu du; arren!, otoi! // pedir en embadurnar, cubrir. nombre de los dioses, rogar con ob-līquus, a, um: zeihar, eslai // insistencia, suplicar; ¡por favor!, ¡en oblicuo, sesgado. nombre del cielo! oblitus, a, um, pp. > oblino. obsecūtus, a, um, pp. > obsequor. oblītus, a, um, pp. > obliviscor obsēdi, perf. > obsideo eta obsido. ahaztu(a) (zentzu akt. eta pas.an); ahaz- ob-sequor, secūtus sum 3: amore eman kor // olvidado (en sentido act. y pas.). dio, men egin dio, atsegin eman dio // oblīvio, ōnis f: ahazte, ahanztura // ceder a, obedecer a, complacer a. olvido. ob-servo 1: (arretaz) begiratu dio, so ob-līviscor, lītus sum 3: ahaztu da-du // egin dio; zelatatu du; zaindu du; olvidarse de. (legeak, arauak, etab.) bete ditu, gorde ditu; errespetatu du // observar; acechar, vigilar; cuidar; respetar.

129

P ob-ses, sidis m eta f: (gerran) bahitu(a); ob-tempero 1: esana egin du, amore bahi // rehén (de guerra); prenda. eman dio, men egin dio // obedecer, ob-sideo, sēdi, sessum 2 (ob, sedeo): conformarse, someterse. setiatu du; hartu du // asediar, sitiar; ob-tendo, tendi, tentum 3: parean ocupar. hedatu du; (pas.) (-en) aurrean hedatu obsidio, ōnis f: setio // asedio, bloqueo. da; estali du; -en aitzakia jarri du // tender delante; (pas.) extenderse ante; obsidis, gen. > obses. cubrir, ocultar; pretextar. ob-sīdo, sēdi, sessum 3: setiatu du; obtentus, a, um, pp. > obtendo eta okupatu du, (indarrez) hartu du // obtineo. asediar, sitiar; ocupar, invadir. ob-testor 1: (jainkoak...) lekuko ipini ob-sisto, stiti, - 3: aurre egin dio, aurka ditu; arrenka eskatu du, otoiztu du // egin du, kontra egin du // oponerse, poner por testigo (a los dioses...); resistir. suplicar. ob-solesco, lēvi, lētum 3: zaharkitua ob-tineo, tinui, tentum 2 (ob, teneo): gelditu da // caer en desuso. atxiki du, eduki du, mantendu du; obstiti, perf. > obsisto eta obsto. okupatu du, hartu du; erdietsi du, lortu ob-sto, stiti, - [obstātūrus] 1: oztopoa du; iraun du // poseer, mantener, izan da, eragozpena izan da // ser un conservar, retener; ocupar; obtener; obstáculo, oponerse a. mantenerse. ob-stringo, strinxi, strictum 3: lotu du, ob-trunco 1: zatikatu du, hil du, lepoa heldu dio; soka batez estutu du; behartu moztu dio // despedazar, matar, dego- du; gaizkide egin du; (bihurk.) errudun llar. bihurtu da // atar, sujetar; apretar obtuli, perf. > offero. atando; obligar; hacer cómplice de, ob-tundo, tūdi, tū[n]sum 3: kamustu (refl.) hacerse culpable de; du, sorgortu du, ahuldu du; gogaitu du  fidem obstringit: hitza ematen du // // embotar, debilitar; fatigar, impor- empeña su palabra. tunar. ob-struo, struxi, structum 3: aurrean ob-venio, vēni, ventum 4: agertu zaio, eraiki du; oztopoa jarri dio, itxi du // bidera irten zaio; tokatu zaio; gertatu da construir delante; obstruir, cerrar. // presentarse a, salir al encuentro; ob-stupesco, stupui, - 3: txundituta tocar; ocurrir. gelditu da, sor eta lor gelditu, aho ob-viam: -en bidera // al encuentro de; zabalik gelditu da // quedarse pasmado,  obviam Ciceroni ire: Zizeronen bide- quedarse atónito, boquiabierto. ra irten // ir al encuentro de Cicerón. ob-sum, of-fui, -: oztopoa izan da, ob-vius, a, um: bidera ateratzen den; eragotzi dio; kalte egin dio // ser un begien bistako, nabari; eskuragarri // obstáculo; perjudicar. que sale al paso; obvio, fácil de ob-surdesco, surdui, - 3: gortu da, gor encontrar, accesible. bihurtu da // ensordecer, volverse sordo.

130

P oc-caeco 1: itsutu du, ilundu du; estali Atlantikoa // Océano, gran mar que du // cegar, oscurecer; recubrir. rodea toda la tierra; el océano Atlántico. occāsio, ōnis f: aukera, abagune // ōcior, ius (konp.): lasterrago, arinago // ocasión, oportunidad. más veloz. occāsus, a, um, pp. > occido. octāvus, a, um: zortzigarren; zortziren // octavo. occāsus, ūs m: eguzki sartze; mende- balde; erorialdi, hondamen // ocaso; octingentēsimus, a, um: zortziehun- occidente; caída, ruina. garren; zortziehunen // octingentésimo. occidens, ntis m: mendebalde, sartalde octingenti, ae, a: zortziehun // ocho- // occidente, oeste. cientos. oc-cido, cidi, cāsum 3 (ob, cado): erori octō dekl. ez.: zortzi // ocho. da, hil da, gainbehera etorri da // caer, octōber, bris, bre: urriko, urriaren // de morir, declinar. octubre. oc-cīdo, cīdi, cīsum 3 (ob, caedo): hil octōber, bris m: urri // octubre. du; moztu du // matar; cortar. octōgēsimus, a, um: laurogeigarren; oc-clūdo, clūsi, clūsum 3 (ob, claudo): laurogeiren // octogésimo. itxi du // cerrar, encerrar. octōgintā dekl. ez.: laurogei // ochenta. oc-culo, cului, cultum 3: ezkutatu du // octōni, ae, a: zortzina; zortzinako // ocultar. ocho cada uno; de ocho en ocho. occultē: ezkutuan // a escondidas. oculus, i m: begi // ojo. oc-culto 1: ezkutatu du // ocultar. ōdi, ōdisse def.: gorrotatu izan du, occultus, a, um, pp. > occulo gorroto izan du-dio // odiar. ezkutu // oculto. odium, ii n: gorroto // odio. occului, perf. > occulo. odor, ōris m: usain // olor. occupātio, ōnis f: zeregin, egiteko; odōrātus, a, um: usaintsu, lurrintsu // hartze, -z jabetze, okupatze // ocu- oloroso, perfumado. pación; toma de posesión. odōrātus, ūs m: usaimen; usaintze // oc-cupo 1 (ob, capio): (aurretik) hartu olfato; acción de oler. du; -z jabetu da, eskuratu du // ocupar offēci, perf. > officio. (antes que otros); apoderarse. offectus, a, um, pp. > officio. oc-curro, [cu]curri, cursum 3 (ob, curro): bidera lasterka atera da, -ekin of-fendo, fendi, fensum 3: (zerbait) jo topo egin du; aurre egin dio; aurkeztu du, talka egin du; huts egin du; gaitzitu da; erantzun du // correr al encuentro, da; -ekin topo egin du; mindu du, zaurtu encontrarse con; hacer frente; presen- du, gaitzitu du // chocar, tropezar; tarse; replicar. fracasar; cometer una falta; ofenderse; golpear; encontrar; ofender, disgustar. Ōceanus, i m: Ozeano, lur osoa inguratzen duen itsaso handia; ozeano offensio, ōnis f: behaztopa, elkar jotze; min, ondoez, eritasun, kolpe, zauri;

131

P

porrot, atsekabe; ospearen galera; herra, onero 1: zamatu du // cargar. ezinikusi // tropiezo, choque; molestia, onus, eris n: pisu; zama // peso, carga. enfermedad, lesión; fracaso, desgracia; descrédito; aversión, enemistad. onustus, a, um: zamatu(a), bete(a) // cargado, lleno de. offensus, a, um, pp. > offendo sumindu(a), gaitzitu(a); gorrotagarri // opera, ae f: lan, neke, jarduera, ofendido, irritado; odioso. ahalegin; zerbitzu; lanaldi; langile // trabajo, actividad, labor, esfuerzo, of-fero, ob-tuli, ob-lātum 3: aurrean aplicación; servicio; jornada; obrero; jarri du, erakutsi du, aurkeztu du;  operam dare: ahalegindu da // poner eskaini du, eman du; -en aurka jarri du empeño; // poner delante, presentar, mostrar;  operae pretium est: merezi du // ofrecer, proporcionar; oponer, exponer. merece la pena. officīna, ae f: fabrika, lantegi // fábrica, , perui, pertum 4: estali du, taller. o-perio ezkutatu du // cubrir; ocultar. of-ficio, fēci, fectum 3 (ob, facio): , gen. > opus. oztopo egin dio; kalte egin dio // operis estorbar, impedir; dañar. opi-fex, ficis m eta f: egile, sortzaile; of-ficium, ii n: zerbitzu, eginbide; langile // artífice, creador; obrero, traba- jador. eginbehar, betebehar; gizalege, gizarte- eginkizun // servicio, función; deber, opīnio, ōnis f: iritzi(a) // opinión. obligación; cortesanía, deber social. opīnor 1: iritzia izan du // opinar. offui, perf. > obsum. opi-parus, a, um: oparo, ugari // opí- olea, ae f: olibondo; oliba // olivo; oliva, paro, copioso. aceituna. opis, gen. > ops. oleo, ui, - 2: usaina izan du // oler. oportet, uit, - 2: komeni da, behar da // oleum, i n: olio // aceite. conviene, es necesario. ōlim: adlg. behinola, aspaldi // adv. en op-perior, pertus sum 4: -en zain egon, otro tiempo, hace mucho, antiguamente. itxaron dio-du // esperar, aguardar. olui, perf. > oleo. oppidānus, a, um: (Erroma ez den) ōmen, inis n: (zeruko) seinale, (zeruko) hiriko, udalerriko // de una ciudad o de un municicipo (que no es Roma). zantzu, iragarpen // presagio, señal. , i m: hiritar, biztanle // o-mitto, mīsi, missum 3: libre utzi du, oppidānus ciudadano, habitante. utzi du; -i utzi dio, -i uko egin dio; ez du esan, baztertu du // soltar, dejar, oppidum, i n: gotorleku, hiri gotortu; deponer; renunciar a, dejar de; omitir, hiri // plaza fuerte, ciudad fortificada; desechar. ciudad. omnīnō: adlg. erabat, zeharo, osoki; op-pōno, posui, positum 3: aurrean jarri guztira // adv. completamente, entera- du; -en arriskuan jarri du; eragozpena mente, en total. adierazi du, argudiatu du; aurka jarri du omnis, e: dena, guzti // todo.

132

P

// poner delante; exponer a; objetar; opto 1: opa dio; hautatu du // desear; oponer. escoger. opportūnē: aukeran, une egokian // opulentus, a, um: oparo, aberats; oportunamente, a tiempo, a punto. boteretsu, eragin handiko // opulento, opportūnitās, ātis f: egokiera, aukera; rico; poderoso; influyente. abantaila // oportunidad; ventaja; opus, eris n: lan; egintza; eraikin; ocasión favorable. gotortze-lanak; beharrezkoa // trabajo, opportūnus, a, um: egoki, aukerako, obra; acto; construcción; trabajos de apropos; aldeko, onuragarri // conve- fortificación; lo necesario; niente, oportuno, ventajoso, apropiado.  mihi opus est argentum: dirua behar oppositus, a, um, pp. > oppono. dut // necesito dinero; opposui, perf. > oppono.  nobis opus est amore: maitasun behar dugu // necesitamos amor. op-primo, pressi, pressum 3 (ob, premo): estutu du, hertsatu du, zapaldu ōra, ae f: kostalde, itsasertz; ertz, hegi // du, menderatu du; estali du; harrapatu costa, orilla; borde. du // apretar, oprimir, comprimir, domi- ōrāculum, i n: orakulu, jainkoen nar; cubrir, ocultar; sorprender. erantzun // oráculo. oppugnātio, ōnis f: eraso; setio // ōrātio, ōnis f: hitzaldi, solas; hitz, ataque; asedio. mintzamen; hizketa, hizkera, mintzaira oppugno 1 (ob, pugno): eraso dio; // discurso; palabra, habla, facultad del setiatu du // atacar, sitiar. habla; modo de hablar. ops, opis f: indar, botere; (pl.) ōrātor, ōris m: hizlari; mandatari // ora- baliabideak, indarrak, lagun botere- dor; embajador. tsuak, ondasunak; indar armatuak // orbis, is m: zirkulu, biribil; biribil edo poder, fuerza; (pl.) medios, poder, bola baten itxurako edozer, uztai, influencias, riquezas; fuerzas armadas; eraztun, gurpil, orbita; lurbira // círculo;  summā ope: eginahalean // con todas cualquier objeto circular o esférico, aro, sus fuerzas. anillo, rueda, órbita; globo terráqueo. optābilis, e: desiragarri // deseable. ordinātim: adlg. ordenaz, ordenan // optimātes, ium m pl.: nobleak, aitoren adv. ordenadamente, en orden. semeak, aristokraten alderdi kontser- ordino 1: antolatu du, arautu du // badore // los nobles, el partido ordenar, regular, organizar. conservador aristocrático. ordior, orsus sum 4: hasi da-du // optimē: oso ondo, ezin hobeki, comenzar. primeran // muy bien, perfectamente. ordo, inis m: ilara, lerro, errenkada; optimus, a, um (superl. > bonus): ordena; (gizarte-) klase, maila; hurren- onen, hoberen // óptimo, el mejor. kera, segida // fila, hilera; orden, clase social, rango; sucesión, distribución optio, ōnis f: aukera, hautaketa, hauta- regular. men // opción, elección, facultad de elegir.

133

P oriens, ntis (p. pres. > orior) m: ekialde; ostento 1: erakutsi du, aurkeztu du, eguzki atera berria // oriente; el sol na- agertu du; harrokeriaz erakutsi du // ciente. mostrar, presentar, ofrecer; prometer; orīgo, inis f: jatorri // origen. ostentar. orior, ortus sum [oritūrus] 4: jaio da // ostium, ii n: ate, sarrera; (ibai-) aho // nacer. puerta, entrada; desembocadura. ōris, gen. > os, oris. ōtiōsē: aisian, patxadan // ociosamente, tranquilamente. ornāmentum, i n: hornidura; apaindu- ra, apaingarri; ohorezko sari // equipo; ōtiōsus, a, um: zereginik gabeko, ez adorno; distinción. lanpetu(a), alferkerian dagoen, aisian dagoen; politikatik urrundu(a); lasai // ornātus, a, um, pp. > orno ocioso, desocupado; apartado de la hornitu(a); apaindu(a), edertu(a); do- política; sosegado. tore; agurgarri // provisto; adornado; elegante; distinguido. ōtium, ii n: aisia, atsedenaldi, aisialdi; lasaitasun // ocio, descanso, tiempo ornātus, ūs m: hornidura; apaindura, libre; sosiego. apaingarri // equipo; adorno, ornato. ovans, ntis, p. pres. > ovo orno 1: hornitu du; apaindu du, edertu obatioaren ohorez; garaile, pozik eta du // equipar, pertrechar; adornar; harro; pozez oihuka // con una ovación; embellecer. triunfante; dando gritos de alegría. ōro 1: hitz egin du; arren eskatu du // ovātio, ōnis f: obatio, garaipen txikiago hablar; rogar. (ardi bakar bat hiltzen zen) // ovación, orsus, a, um, pp. > ordior. triunfo menor (en que sólo se sacri- ortus, a, um, pp. > orior. ficaba una oveja). ortus, ūs m: jaiotza, jaiotze; sorrera; ovis, is f: ardi // oveja. (izar baten) irteera // nacimiento, ovo 1: obatioa lortu du; pozez oihuka origen; salida (de un astro). aritu da; pozik eta harro egon // obtener ōs, ōris n: aho; aurpegi // boca; rostro. la ovatio; dar voces de alegría; estar os, ossis [gen. pl. ossium] n: hezur // alegre y orgulloso. hueso. ōvum, i n: arrautza // huevo. osculum, i n: ahotxo; muxu, pot // boquita; beso. ostendo, tendi, tensum [edo tentum] 3: erakutsi du, aurkeztu du, agertu du, azaldu du; adierazi du // mostrar, presentar, exhibir, exponer; manifestar, P declarar que. ostentātio, ōnis f: erakuskeria, pābulātio, ōnis f: bazka biltze // acción arrandia; erakusketa // ostentación; de forrajear. demostración.

134

P pābulātor, ōris m: bazka-biltzaile // palam: adlg. jendaurrean, agerian // adv. forrajeador. públicamente, abiertamente. pābulor 1: bazka bildu du // forrajear. palea, ae f: lasto // paja. pābulum, i n: bazka // pasto, forraje. palleo, ui, - 2: zurbil egon, zurbildu da // pācis, gen. > pax. estar pálido, palidecer. paciscor, pactus sum 3: itundu da-du, palma, ae f: ahur, esku-azpi; palmondo; ituna egin du, hitzartu du, elkar hartu palma (adar, garaipenaren ikur) // palma dute // pactar, estipular, convenir en, (de la mano); palmera; palma (rama, comprometerse a. emblema de victoria). pāco 1: baketu du // pacificar. palūdāmentum, i n: jeneralen kapa gorri // manto rojo de los generales. pactum, i n: itun, hitzarmen // pacto, tratado; pālus, i m: zutoin, hesola // poste, palo,  (ab.) pactō: era // modo, manera; estaca.  quo pacto: nola // como, cómo; palūs, ūdis f: zingira // pantano.  nullo pacto: inola ere // de ningún pando, pandi, passum edo pansum 3: modo. hedatu du, zabaldu du; ireki du; adierazi pactus, a, um, pp. > paciscor eta pango. du // extender, desplegar; abrir; revelar, paedagōgus, i m: pedagogo ( haurrei indicar. laguntzen zien esklabo), haur-hezitzaile pango, panxi [edo pēgi edo pepigi], // pedagogo (esclavo que acompañaba a pactum 3: iltzatu du, landatu du, finkatu los niños), ayo, preceptor. du; idatzi du; (pepigi perf.ko formetan paene: adlg. ia // adv. casi. bakarrik) ituna egin du, adostu du // clavar, plantar, fijar; escribir; (sólo en paen-insula, ae f: penintsula, erdiu- las formas del perf. pepigi) pactar, harte // península. estipular, acordar. paenitet, ui, - (inperts.) 2: damutu da, pānis, is m: ogi // pan. damu da, damu zaio (nor ak. zertaz gen) // arrepentirse, estar descontento (al- papȳrus, i f: papiro, paper // papiro; guien ac. de algo gen.); papel.  Marium paenitet epistulae: Mario pār, paris: berdin, pare; kideko, antzeko; gutunaz damu da // Mario se arrepiente komenigarri; biko, bikote, lagun // de la carta. igual, semejante, par; conveniente; pa- reja, compañero. pāgina, ae f: orri, orrialde; idazki // hoja, página; escrito. parco, peperci [parsi], parsus 3: (dat.ekin) aurreztu du; errespetatu du, pāgus, i m: herrixka; eskualde, kantona- begirune dio, gorde du; -tik begiratu da, mendu // aldea; distrito, cantón. ez du egin, -(r)i utzi dio // (con dat.) pāla, ae f: aitzur, pala; (harribitxiaren) ahorrar; respetar, conservar intacto; kokadura // azada, pala; engaste (de la abstenerse de, cesar. sortija).

135

P pārens, ntis m eta f: aita edo ama, (m  partim... partim...: batzuk... besteak... pl.) gurasoak // padre o madre, (m pl.) // unos... otros... los padres. partior 4: banatu du, zatitu du // pāreo, ui, itum 2: agertu da; men egin repartir, dividir. dio, -en menpean egon // aparecer; parturio, īvi, - 4: erditzeko egon, erdi- obedecer; minez egon // estar de parto, sufrir  (inperts.) paret: bistan da..., ezagun dolores de parto. da... // es manifiesto que... partus, a, um, pp. > pario. pariēs, etis m: pareta // pared. partus, ūs m: erditze; haurgintza; pario, peperi, partum [paritūrus] 3: sabelaldi; umealdi; umeak, kumeak // erditu da, umea egin du; sortu du; lortu parto; hijos. du, eskuratu du // parir; producir; adqui- pārui, perf. > pareo. rir, procurarse. parum: adlg. gutxi; ez oso // adv. poco. pariter: adlg. era berean; batera, aldi parvus, a, um: txiki, gutxi, labur; pixka berean // adv. igualmente; a la vez; bat, apur bat // pequeño, poco, breve;  pariter ac, atque: bezala // del mismo  parvi facere: gutxietsi du // tener en modo que. poco. parma, ae f: erredola, ezkutu biribil pasco, pāvi, pastum 3: bazkatu du, txikia // rodela, pequeño escudo redon- elikatu du; bazkatu da // apacentar, do. alimentar; pacer. paro 1: prestatu du, eskuratu du // pascor, pastus sum 3: bazkatu da, -z preparar; proporcionar; procurarse. elikatu da // pacer, alimentarse. pars, partis f: zati, parte, atal; alde; passim: adlg. nonahitik, edonondik, alderdi; (aktore baten) paper, betekizun alde guztietatik // adv. por todas partes. // parte, porción; fracción, partido po- lítico; lado, lugar; papel (de un actor), passus, a, um, pp. > pando eta patior. función; passus, ūs m: urrats, pauso // paso;  pars... pars: batzuk... besteak //  mille passus: milia (1.479 metro) // unos... otros; milla (1.479 metros).  pro meā parte: nire aldetik // por mi pastillus, i m: (hats gozoa lortzeko) parte; pastilla // pastilla (para perfumar el  maximā parte, in maximam partem: aliento). gehienbat // la mayor parte; pastor, ōris m: artzain, unai, zerrizain,  in bonam partem: zentzu onean // en abelzain // pastor. buen sentido. pastus, a, um, pp. > pasco eta pascor. parti-ceps, cipis (pars, capio): pate-facio, fēci, factum 3: ireki du, partaide, parte-hartzaile; kide // agerian jarri du // abrir, descubrir. partícipe, participante; socio. pateo, ui, - 2: irekita egon; -ra erraz : adlg. neurri batean // adv. en partim iristen da, iritsi-erraza da; agerian egon, parte;

136

P

begien bistan egon // estar abierto, ser patruus, i m: aitaldeko osaba // tío pa- accesible; estar a la vista; terno.  (inperts.) patet: bistan da... // es patui, perf. > pateo. evidente que... paucitās, ātis f: urritasun, laburtasun // pater, tris m: aita; pl.: arbasoak; poquedad, escasez. senadoreak // padre; pl.: antepasados, senadores. paucus, a, um: gutxi, urri, eskas // poco. paternus, a, um: aitaren, aita-, aitaren paulātim: adlg. pixkanaka // adv. poco aldeko // paterno, del padre. a poco, gradualmente. patiens, ntis, p. pres. > patior paulisper: adlg. pixka bat(ean), apur jasaten duen, pairatzen duen; jasankor, bat(ean) // adv. un poco, por poco eramankor // que soporta; paciente, tiempo. sufrido. paulus, a, um: guxti, urri, eskas // poco, patienter: egonarriz, eraman onez // escaso; pacientemente.  paulo melior, paulo post: pixka bat hobe, apur bat geroago // un poco patientia, ae f: jasate; egonarri, mejor, un poco después. pairamen, pazientzia; mendekotasun // el sufrir, el soportar; paciencia, resis- pauper, eris: behartsu, pobre, txiro // tencia; sumisión. pobre. patina, ae f: kazola, eltze; azpil, erretilu paupertās, ātis f: pobrezia, txirotasun // tartera, cacerola; fuente. // pobreza. patior, passus sum 3: jasan du, pairatu paveo, pāvi, - 2: beldur izan da, izutu da du, sufritu du // sufrir; soportar; tolerar. // tener miedo, sentir pavor. patricius, a, um: patrizio (Erromako pāvi, perf. > pasco eta paveo. jatorrizko hiritarren familietakoa) // pavidus, a, um: izutu(a) // lleno de patricio (descendiente de los primeros pavor. ciudadanos de Roma). pavīmentātus, a, um: zolatu(a), lauza- patris, gen. > pater. tu(a) // pavimentado, enlosado. patrius, a, um: aitaren, aita-, aitaldeko; pavīmentum, i n: zoru, zoladura // aberriko, aberriaren, aberri- // paterno, suelo, pavimento. del padre; patrio. pavio 4: zapaldu du // apisonar. patria, ae f: aberri // patria. pāvo, ōnis m: pauma, hegazterren // patro 1: egin du, gauzatu du, burutu du pavo real. // ejecutar, realizar, perpetrar; terminar. pavor, ōris m: izuikara // pavor. patrōcinium, ii n: babes, defentsa // pax, pācis f: bake // paz. protección, defensa. peccātum, i n: hutsegite, huts, erru, patrōnus, i m: patroi, babesle, zaindari; oker, bekatu // acto culpable, culpa, abokatu // patrono, protector, defensor; falta, error, pecado. abogado.

137

P pecco 1: bekatu egin du, huts egin du // du // empujar, impulsar, poner en movi- pecar, fallar, cometer una falta. miento; arrojar; conmover; rechazar; golpear. pecoris, gen. > pecus. Penātes, tium m pl.: Penateak (fami- pectus, oris n: bular; bihotz; gogo // liaren, etxearen eta aberriaren jainko pecho, corazón; pensamiento; babesleak); etxe, bizileku // Penates  toto pectore amare: bihotz-bihotzez (dioses protectores del hogar y de la maitatu // amar de todo corazón; patria); casa, morada.  in pectore: gogoan // mentalmente. pendeo, pependi, pensum 3: zintzilik , ii n: esklabo baten aurrez- pecūlium egon, (-tik) esekita egon; -i adi egon; kiak; norberaren ondasun txikiak // -en mende egon; zalantzan egon, duda- peculio, ahorros de un esclavo; pequeño mudatan egon // colgar de, estar patrimonio personal. colgado; estar pendiente de; depender pecūnia, ae f: diru; ondasunak // de; estar indeciso, vacilante. dinero; fortuna. pendo, pependi, pensum 3: pisatu du; pecus, oris n: azienda, abereak, abere- ordaindu du, kitatu du; gogoan erabili talde, artalde // ganado, rebaño. du, kontuan hartu du, aztertu du; pecus, udis f: abelburu, abere // res, (gen.ekin) balioetsi du, aintzat hartu du cabeza de ganado. // pesar; pagar; estimar, apreciar; exa- pedes, itis m: oinezko, oinezko soldadu minar; (con gen.) estimar en; // peatón, que va a pie; infante, soldado  parvi, minoris, nihili pendo: de infantería. gutxiesten dut, gutxiagotzat jotzen dut, pedester, tris, tre: oinezko, oin-; ez dut ezertzat jotzen // estimo en poco, prosazko; arrunt // pedestre, de a pie, de en menos, en nada. infantería; en prosa; prosaico. penes: prep. ak. -en esku // prep. de ac. pedica, ae f: zepo, oin-bilur, lakio // en poder de, en manos de. cepo, grillete, lazo para trabar los pies. penetro 1: -n sartu da, barruratu da // pedis, gen. > pes. penetrar. peditātus, ūs m: infanteria, oinezko penitus: adlg. sakonki // adv. profunda- soldaduak // infantería. mente, a fondo. pēiero 1: zina hautsi du, zin faltsua egin penna, ae f: luma // pluma. du // perjurar, jurar en falso. pensio, ōnis f: (epe baten, interesen, pēior, pēius (konp. > malus): txarrago, errentaren) ordainketa // pago (de un okerrago; gaizkiago // peor. plazo, de intereses, de alquiler). pelagus, i n: itsas zabal, ozeano, itsaso penso 1: pisatu du, haztatu du; // alta mar, piélago, el mar. balioztatu du, epaitu du; buruan erabili du; orekatu du, konpentsatu du, pellis, is f: larru, azal // piel, cuero. kontrapisatu du, ordaindu du; trukatu pello, pepuli, pulsum 3: bultzatu du, du, erosi du // pesar, sopesar; apreciar, abian jarri du, mugimenduan jarri du; juzgar, valorar; meditar; compensar, jaurti du; inarrosi du; atzera bota du; jo contrapesar, pagar; cambiar, comparar.

138

P pensum, i: eginkizun, zeregin, egiteko per-contor 1: galdekatu du // inte- // tarea rrogar, indagar. pensus, a, um, pp. > pendeo eta pendo per-crēb[r]esco, c[r]ēbui, - 3: (berria, baliozko, baliotsu // valioso; esamesa) zabaldu da, hedatu da // divul-  illi nihil pensi est, nihil pensi habet: garse, extenderse. bost axola zaio // le importa un bledo. percucurri, perf. > percurro. penus, i m > penus, oris. perculi, perf. > percello. penus, oris n: jakitoki, janaritegi; perculsus, a, um, pp. > percello. elikagaiak, bizigaiak // despensa; provi- per-curro, [cu]curri, cursum 3: -n siones, víveres. zehar lasterka egin du, lasterka igaro du; pependi, perf. > pendeo eta pendo. (leku, herri) osan barrena ibili da; peperci, perf. > parco. gainbegiratu bat egin dio, gainetik peperi, perf. > pario. irakurri du; gaingiroki azaldu du // correr a través de, atraversar corriendo; pepigi, perf. > pango. recorrer; recorrer (con la vista); explicar pepuli, perf. > pello. brevemente. per: prep. ak. -n zehar, -tik, -n; -gatik, per-cutio, cussi, cussum 3 (per, dela eta; -n bidez // prep. de ac. a través quatio): zauritu du, kolpatu du, jo du, de, por, durante; por medio de; hil du; inarrosi du, asaldatu du;  per manus: eskuz esku // de mano en txanponak egin ditu, irarri du // golpear, mano. herir, matar, abatir; conmover; acuñar. per-agro 1: ibili du, -en zehar ibili da, perdidi, perf. > perdo. -n zehar joan da; bisitatu du, ikuskatu perdidici, perf. > perdisco. du // recorrer, pasar por; visitar. per-disco, didici, - 3: ondo, sakon, ze- , culi, culsum 3: eraitsi du, per-cello haro ikasi du // aprender bien, a fondo. erorarazi du, lurrera bota du; zauritu du; asaldatu du // derribar, abatir; herir; perditus, a, um, pp. > perdo perturbar. galdu(a), gizagaldu, emaztegaldu // per- dido, depravado. percēpi, perf. > percipio. per-do, didi, ditum 3: galdu du; hondatu , ōnis f: biltze, bilketa; perceptio du; xahutu du // perder; echar a perder; hautemate, pertzepzio // recolección; malgastar percepción, noción. per-dūco, duxi, ductum 3: -raino , a, um, pp. > percipio. perceptus eraman du, -enganaino eraman du; ... per-cipio, cēpi, ceptus 3 (per, captus): arte luzatu du; erakarri du, gogatu du // jaso du, hartu du; (zentzuen bidez conducir hasta; prolongar hasta; atraer, hartu) hauteman du, aditu du // recoger; persuadir. recibir; percibir. peregrīnor 1: atzerrian ibili da, atzerri- percontātio, ōnis f: galdera; galdeketa, tik bidaia egin du, atzerrian bizi izan da galdetze // pregunta; interrogación. // peregrinar, viajar por el extranjero, vivir en el extranjero.

139

P peregrīnus, a, um (per, ager): atze- perfūdi, perf. > perfundo. rritar, atzerriko, arrotz, ez hiritar // perfuga, ae m: iheslari // fugitivo. extranjero, no ciudadano; extraño. per-fugio, fūgi,- 4: desertatu du, ihes perēmi, perf. > perimo. egin du, (etsaien aldera) aldatu da; peremptus, a, um, pp. > perimo. babesa hartu du // desertar, pasarse (al per-ennis, e: betiereko, iraunkor, urte enemigo); refugiarse. osoan dirauen // perenne, constante, que perfugium, ii n: babesleku; ihesbide // dura un año. refugio, escapatoria. per-eo, ii [īvi], itum 4: (eufemismo) hil per-fundo, fūdi, fūsum 3: -n isuri du; da, galdu da // perecer, perderse. ihintzatu du, ureztatu du, busti du, per-facilis, e: oso erraz // muy fácil. blaitu du, bainatu du; -ztatu du; bete du // verter en; rociar, regar, mojar, empa- perfēci, perf. > perficio. par, bañar; recubrir de; inundar. perfectus, a, um, pp. > perficio pergo, per-rexi, per-rectum 3 (per, burutu(a) // acabado. rego): aurrera jarraitu du, -raino jarraitu per-fero, tuli, lātum 3: azkeneraino du; -ten jarraitu du; -ra jo du // prose- eraman du, helarazi du; burutu du, guir, continuar, seguir hasta el final; bururatu du; azkeneraino, egonarriz dirigirse a. jasan du; (pas.) iritsi da // llevar hasta el per-grātus, a, um: oso atsegin // muy fin, hacer llegar; llevar a término; agradable. soportar hasta el fin, con paciencia; (pas.) llegar; per-hibeo, hibui, hibitum 2 (per,  perfertur ad me: (berri bat) iritsi zait habeo): aurkeztu du, hornitu du; esan // me ha llegado que. du, kontatu du; -tzat jo du, izendatu du // presentar, proporcionar; decir, contar; per-ficio, fēci, fectum 3 (per, facio): declarar, nombrar. burutu du, buru eman; osatu du, biribildu du; amaitu du, bete du; lortu per-horresco, rrui, - 3: ikaratu da, du // llevar a cabo, terminar; hacer izularritu da; higuin du, beldur dio // completa o perfectamente; acabar, estremecerse, horrorizarse; temer, detes- cumplir; lograr. tar. perfidia, ae f: zinauste; azpikeria, perīclitor 1: probatu du, saiatu du; leialtasunik ez(a) // perfidia, deslealtad. arriskatu du; arriskuan egon // poner a prueba, experimentar; poner en juego; per-fidus, a, um: zinausle, gezurrez zin estar en peligro. egiten duen; desleial, fede gaiztoko // pérfido, que jura en falso; desleal, de perīculōsus, a, um: arriskutsu // peli- mala fe. groso. per-fringo, frēgi, fractum 3 (per, perīculum, i n: proba; arrisku // frango): apurtu du, puskatu du, txikitu prueba; peligro. du; desegin du, ezereztu du; indarrez perii, perf. > pereo. ireki du // romper, hacer pedazos; per-imo, ēmi, emptum 3 (per, emo): destruir, deshacer; abrir a la fuerza. suntsitu du, ezereztu du; ezeztatu du,

140

P

bertan behera utzi du; hil du // destruir, perniciōsus, a, um: galgarri, oso aniquilar, suprimir; matar. kaltegarri // pernicioso, muy dañino. peristȳlum, i n: peristilo // peristilo. pernīcitās, ātis f: azkartasun, bizkor- perītē: trebeki, antzez, ezagueraz // tasun, arintasun // rapidez, agilidad, hábilmente, con arte, con pericia. ligereza. perītia, ae f: trebetasun, eskarmentu // pernix, īcis: zalu, arin, bizkor, azkar // pericia, práctica, experiencia. ágil, rápido, ligero. peritus, a, um, pp. > pereo. per-ōro 1: den-dena azaldu du; perītus, a, um: aditu(a), dakien // perito, hitzaldia, azalpena amaitu du; azken conocedor. hitza esan du; azkena hitz egin du (auzi batean) // exponer enteramente; termi- > peiero. per-iūro nar un discurso, una exposición; decir perīvi, perf. > pereo. para terminar, hacer la peroración; perlātus, a, um, pp. > perfero. hablar el último (en una causa). per-lego, lēgi, lectum 3: arretaz irakurri per-paucus, a, um: oso gutxi // muy du; burutik burura irakurri du // leer poco. atentamente; leer hasta el final. per-pello, puli, pulsum 3: hunkitu du; per-maneo, mansi, mansum 2: luze -ra bultzatu du, -ra eraman du // iraun du, berean jarraitu du, -i eutsi dio conmover, impresionar; inducir a, // perdurar, persistir, perseverar. decidir a. per-mitto, mīsi, missum 3: jaurti du, per-petior, pessus sum 3 (per, patior): bota du, egotzi du, bidali du; -en esku, egonarriz pairatu du, jasan du, eraman -en kontu, -en ardurapean utzi du; utzi du // sufrir, soportar con paciencia. dio, onartu dio // lanzar, enviar; confiar, per-petro 1: burutu du, bururatu du // dejar en manos de; permitir, conceder. llevar a cabo, cumplir, realizar. per-moveo, mōvi, mōtum 3: astindu perpetuus, a, um: betiko, betiereko, du, inarrosi du; hunkitu du; akitu du; iraunkor; jarraiki, etengabe // perpetuo, piztu du, eragin du // agitar; conmover, constante, continuo. impresionar; abatir; mover a, excitar, per-plexus, a, um: korapilatu(a), suscitar. nahaspilatu(a), mordoilotu(a) // embro- per-multus, a, um: pila bat, hamaika, llado, intrincado, enredado. ugari // muchísimo, gran número de. perpuli, perf. > perpello. : adlg. askoz, erabat // permultum perpulsus, a, um, pp. > perpello. adv. extremadamente, muchísimo. per-quīro, quīsīvi, quīsītum 3 (per, , ae f: hanka, urdaiazpiko // pata, perna quaero): miatu du, arakatu du; galdezka pernil. ikertu du // investigar, buscar por todas per-niciēs, ēi f (per, nex): hondamen, partes; inquirir, indagar. suntsiketa; zorigaitz // ruina, destruc- perrectus, a, um, pp. > pergo. ción; calamidad. perrexi, perf. > pergo.

141

P per-rumpo, rūpi, ruptum 3: suntsitu per-suādeo, suāsi, suāsum 2: gogatu du; indarrez sartu da, indarrez igaro du- du, bairatu du, konbentzitu du // persua- da; garaitu du // destrozar; irrumpir, dir, convencer. abrirse paso a la fuerza; superar. per-terreo, ui, itum 2: guztiz izutu du per-scrībo, scripsi, scriptum 3: zehatz- // aterrar mehatz idatzi du; erregistratu du, per-timesco, timui, - 3: beldur handia (kontuak, oharrak, datuak, agiriak) izan du, oso beldur izan da // temer idatziz eman ditu // escribir detallada- mucho. mente; registrar, consignar por escrito. per-tineo, tinui, - 2 (per, teneo): hedatu per-sequor, secūtus sum 3: (setaz) da; dagokio, doakio, axola izan zaio // jarraitu dio; lortu nahi izan du // extenderse; concernir, corresponder, perseguir, seguir obstinadamente. referirse, tender a, importar. per-sevēro 1: gogor eutsi dio, tinko pertuli, perf. > perfero. iraun du, irmo jarraitu du // perseverar, perturbātio, ōnis f: nahasmendu, persistir. asaldura // perturbación, trastorno. per-sisto, -, - 3: jarraitu du, iraun du, per-turbo 1: guztiz nahasi du, asaldatu eutsi dio // persistir. du // perturbar, trastornar. persōna, ae f: (antzerki-) mozorro; per-venio, vēni, ventum 4: iritsi da // paper, rol (antzerkian); paper, eginkizun llegar a (gizartean); izaera, nortasun // máscara (de actor); papel (en el teatro); papel (en perversus, a, um, pp. > perverto la sociedad); carácter, personalidad. gaiztotu(a); gaizki erabili(a), oker, bihurritu(a); donge, zital // pervertido, per-sono, ui, - 1: burrunbatu du, durun- torcido, perverso. di egin du; burrunbarazi du; zarata handia egin du; (musika-tresna) jo du, per-verto, verti, versum 3: azpikoz soinua atera dio // resonar; hacer gora jarri du, irauli du; eraitsi du, resonar; hacer mucho ruido; tocar (un lurrera bota du; zapaldu du, hautsi du; instrumento musical), hacer sonar. galdu du, gaiztotu du // revolver, tras- tornar; derribar; destruir, conculcar; per-spicio, spexi, spectum 3 (per, pervertir. specio): -n zehar ikusi du; arretaz begiratu dio; garbi ikusi du // mirar a per-video, vīdi, vīsum 2: garbi ikusi du, través; mirar con atención, ver arretaz aztertu du // ver claramente, con- claramente siderar con atención. perspicuus, a, um: garden, argi // per-vigilo 1: gau osoan esna egon // claro, transparente. velar toda la noche. per-sto, stiti, - [perstātūrus] 1: tente pēs, pedis m: oin // pie. egon, bere postuan mantendu da; iraun pessimus, a, um (superl. > malus): du; berean jarraitu du; tematu da // okerren, txarren, ezin txarrago; adlg. permanecer firme, en su puesto; durar, gaizkien // pésimo, el peor. persistir; obstinarse. pessum: adlg. ondora // adv. al fondo.

142

P pessum dare: erreka joarazi dio, para con los dioses, la patria, la hondatu du // arruinar. familia). pessum īre: errekara joan da, piger, gra, grum: nagi, alfer // perezoso, hondamendira joan da // ir a la ruina. ocioso pestilentia, ae f: izurri, izurrite; gaitz piget, piguit, - (inperts.) 2: nahigabetu kutsagarri; lurralde osasungaitz // aire da, atsekabetu da, damutu da (nor ak., pestilente; peste, enfermedad conta- zerekin, zertaz gen.) // estar descon- giosa; zona insalubre. tento, lamentarse, arrepentirse (alguien ac. de algo gen.); pestis, is f: izurri, izurrite; hondamen // peste; ruina, perdición.  Marcum pugnae piget: Marko borrokaz damu da // Marco se lamenta petītio, ōnis f: eraso, oldar; eskaera, de la pelea. eskakizun, eskabide; auzi-eske; hauta- gaitza // ataque; pretensión, petición, pigmentārius, ii m: lurrin-, ukendu-, instancia, demanda; candidatura. margo-saltzaile // drogero, perfumista, vendedor de colores, de cremas. peto, tīvi [tii], tītum 3: eskatu du, erreklamatu du, -ra jo du, -ra iritsi nahi pigmentum, i n: pintura, margo; kos- izan du; eraso dio; bilatu du, lortu nahi metiko, ukendu apaingarri // pintura, izan du // pedir, reclamar; dirigirse a, color; cosmético, afeite. tratar de llegar; atacar; buscar, tratar de pignus, oris [edo eris] n: bahi, berme, conseguir. hipoteka, (salerosketa egiterakoan phalanx, ngis f: falange (borroka- ematen den diru kopuru) seinale; era- formazio trinko) // falange (formación kusgarri // prenda, garantía, hipoteca, de combate compacta). señal (para un pago); prueba. phalerae, ārum f pl.: medailoiak, bula- pigri, > piger. rreko apaingarri ohorezkoak // fáleras, pigritia, ae f: nagikeria, geldotasun // medallones. pereza, desgana. philosophia, ae f: filosofia // filosofía. piguit, perf. > piget. pictūra, ae f: pintura, margolan; margo- pila, ae f: pilota // pelota. laritza // pintura, cuadro. pīlum, i n: azkon, xabalina // dardo, pictus, a, um, pp. > pingo. jabalina. piē: (jainkoekiko, aberriarekiko, bere pilus, i m: ile // pelo; familiarekiko) eginbideak betez // pia-  pili non facio: bost axola niri // me dosamente, cumpliendo con sus deberes importa un bledo. (para con los dioses, la patria, la pīlus, i m: triarien manipulu (pilum zera- familia). maten) // manípulo de triarios (armados pietās, ātis f: jainkozaletasun, jaiera, con pilum). debozio, zintzotasun (jainkoekiko, pingo, pinxi, pictum 3: pintatu du, aberri, familiarekiko eginbideak betetze margotu du // pintar. eta errespetatzea) // piedad, devoción (respeto y cumplimiento de los deberes

143

P pinguis, e: jori, gizen; gantzatsu; ugari plaga, ae f: sare, segada // red para // pingüe, graso, cebado; fecundo, abun- cazar, trampa. dante. plāga, ae f: kolpe, zauri // golpe, herida. pinna, ae f: luma; almena // pluma; plāgōsus, a, um: kolpezale // aficionado almena. a dar golpes. pīnus, ūs edo i f: pinu // pino. plānē: garbi, argi eta garbi; guztiz, pinxi, perf. > pingo. erabat, oso; baiki, bai horixe! // pio 1: baretu du, eztitu du, erakarri du, claramente; completamente, muy; cier- ohoratu du (sakrifizioen bidez); garbitu tamente. du; mendekatu du; ordaindu du, osatu plango, planxi, planctum 3: (bularra, du // aplacar, propiciar, honrar (median- burua...) jo du (nahigabea adierazteko); te sacrificios); purificar, expiar; vengar; deitoratu du, negar egin du // golpearse reparar. (en señal de dolor); lamentarse, llorar. pīrāta, ae m: itsaslapur // pirata. plānitia, ae [eta -tiēs, ēi] f: ordoki, pirum, i n: madari // pera. zabaldi // llanura. pirus, i f: madariondo // peral. planta, ae f: landare; kimu, aldaxka; piscis, is m: arrain // pez. oin-zola // planta; retoño, vástago; planta del pie. pius, a, um: jainkozale, zuzen, zintzo (jainkoekiko, aberri, familiarekiko egin- plānus, a, um: lau; erraz, argi // plano, bideak betetzen dituen) // pío, piadoso, llano; fácil, claro. justo, honrado (que cumple sus deberes plaudo, plausi, plausum 3: txalo egin para con los dioses, la patria, la du, txalotu du // aplaudir. familia). plaustrum, i n: gurdi // carro. placeo, ui, itum 2: atsegin izan zaio; plausus, a, um, pp. > plaudo. ongi iruditu zaio // placer, agradar; pa- plausus, ūs m: txalo // aplauso. recer bien. plēbiscītum, i n: plebiszitu, plebearen placidē: lasai, baretasunez, emeki // erabakia // plebiscito, resolución de la sosegadamente, serenamente, dulce- plebe. mente. plebs, plēbis f: plebe, jende xehea placidus, a, um: bare, lasai // plácido, (nobleak ez zirenak) // plebe, el pueblo tranquilo. llano (en contraposición a los nobles). placitus, a, um, pp. > placeo plecto, plexi, plexum 3: txirikordatu du, atsegin // agradable. elkarri lotu dizkio, ehundu du // placita, ōrum n pl.: iritziak // opinio- entrelazar, enlazar, tejer. nes. plēnus, a, um: bete(a), ase(a), oso; plāco 1: baretu du // aplacar, apaciguar. oparo // lleno, pleno, completo, repleto; placui, perf. > placeo. rico, abundante. plaga, ae f: lurralde // región.

144

P plērī-que, plēraeque, plēraque: ge- pons, pontis m: zubi // puente. hien(ak) // la mayor parte, los más, la pontifex, icis m: pontifize, apaiz nagusi mayoría. // pontífice, sumo sacerdote. plērumque: adlg. gehienetan, ia beti pontificātus, ūs m: pontifikatu, apez- // adv. generalmente, casi siempre. pikutza // pontificado. plico, ui, ātum 1: tolestu du // plegar. pontus, i m: itsasoa, itsas zabal, itsas plōro 1: negar egin du; deitoratu du // handi // el mar, alta mar. llorar. poposci, perf. > posco. pluit, pluit def.: euria ari du // llueve. populāris, e: herri-, herriko, herriaren, plumbum, i n: berun // plomo; herrikoi; herrizale; herrirako, herriaren  plumbum album: eztainu // estaño. gogoko; herrikide, herritar; kide, lagun plūrimus, a, um (superl. > plus): ge- // popular, del pueblo; grato al pueblo; hien, handien, ugarien // lo más, el paisano, compatriota; camarada. mayor, el más numeroso. populāres, ium m pl.: herri-alderdia, plūs, plūris n (konp. > multus): gehiago herriaren aldekoak // el partido popular, // más. partidarios del pueblo. pluvia, ae f: euri // lluvia. populāriter: era herrikoian, arrunki; herria lausengatuz // popularmente, vul- pōculum, i n: kopa // copa. garmente; por agradar al pueblo. poēma, atis n: poema, olerki // poema. populo [eta -or] 1: hondatu du, suntsitu poena, ae f: zigor // pena, castigo. du, soildu du, arpilatu du // asolar, poēta, ae f: olerkari, poeta // poeta. devastar, saquear. pol-liceor, licitus sum 2: hitz eman du, populus, i m: herri // pueblo. agindu du // prometer. pōpulus, i f: makal // chopo, álamo. pol-luo, lui, lūtum 3: zikindu du; por-rigo, rexi, rectum 3 (por, rego): profanatu du // manchar; profanar. hedatu du, luzatu du; eskaini du, eman pompa, ae f: prozesio (hotsandiko ospa- du // extender, alargar; ofrecer, dar. kizunetan, hileta, zirku-ikuskizunetan); porta, ae f: ate // puerta. desfile, segizio, jarraileria; arrandia, porticus, ūs f: arkupe, galeria // pórtico, handikeria, hotsandi // procesión (en so- galería. lemnidades públicas, funerales, juegos circenses); desfile, comitiva, cortejo; porto 1: eraman du, garraiatu du // pompa, ostentación. llevar, transportar, portear. pōmum, i n: fruitu, fruta // fruta. portōrium, ii n: iragansari, bidesari // portazgo, peaje. pondus, eris n: pisu, zama, masa // peso, carga, masa. portus, ūs m: portu // puerto. pōno, posui, positum 3: jarri du, ipini posco, poposci, - 3: eskatu du, galdegin du, ezarri du; erantzi du, utzi du // du // pedir, reclamar. poner, colocar, establecer; quitarse, positus, a, um, pp. > pono. dejar.

145

P possēdi, perf. > possideo eta possido.  postremo: azkenean, azkenik; labur- possessio, ōnis f: jabetasun, jabetza; bilduz // finalmente, en fin; jabetze // posesión, propiedad; apro-  postremum: azkenean, azkenik // por piación. última vez, por último. possessus, a, um, pp. > possideo eta postrīdiē: adlg. biharamunean // adv. al possedo. día siguiente. pos-sideo, sēdi, sessum 2 (potis, postulātio, ōnis f: eskaera, eskakizun; sedeo): -en jabe izan da; izan du; hartu erreklamazio, auzi-eske // petición; du // poseer; tener; ocupar. demanda, reclamación. pos-sido, sēdi, sessum 3: -z jabetu da, postulo 1: eskatu du; exijitu du, -en jabe egin da, hartu du, inbaditu du // erreklamatu du, hertsatuki eskatu du; tomar posesión de, apoderarse de (ac.), epaitegian eskatu du, salatu du // pedir; invadir. exigir, reclamar; demandar judicial- mente, acusar. possum, potui, - (potis, sum): ahal izan du, dezake, daiteke; non possum: ezin postumus, a, um: azken; hil ondoko // izan du-da // poder, ser capaz de. último; póstumo. post: prep. ak. -en atzean, -en ondoan, posui, perf. > pono. -en ondoren; adlg. atzean, ondoren, potens, ntis: boteretsu, ahaltsu; -en jabe; gero // prep. ac. detrás de, después de; gai, gauza // potente, poderoso; dueño adv. detrás, después. de; capaz de. posteā: adlg. gero, ondoren // adv. potentia, ae f: ahalmen, indar; botere, después. aginte // poder, eficacia; potencia, posteā-quam: junt. ondoren, eta gero poderío. // conj. después que. pot-eram, pot-est... > possum. posterior, ius (konp. > posterus): potestās, ātis f: ahalmen, indar, botere, ondoko, geroko, atzeko // posterior. aginpide; aukera // poder, potestad, posteritās, ātis f: gero, etorkizun; autoridad; posibilidad, ocasión. ondorengo(ak) // posteridad; descen- pōtio, ōnis f: edate; edari, edabe; edari dientes. pozoitu(a); maite-edari // acción de posterus, a, um: ondoko, hurrengo // beber; bebida; brebaje; bebedizo. siguiente. potior, ius (konp. > potis): hobe, postis, is m: atezango // jamba. garrantzitsuago // mejor, preferible, más importante. postis, ium m pl.: ate // puerta. potior, potītus sum 4: -z jabetu da // , posui, positum 3: geroko post-pōno apoderse de. utzi du, atzean jarri du // posponer, poner en segundo lugar. potis, e: ahaltsu, ahal duen // poderoso, que puede, capaz; post-quam: junt. eta gero, -z gero,  potis sum, potis est... > possum, ondoren // conj. después que. potest... postrēmus, a, um: azken // último;

146

P potissimus, a, um (superl. > potis): prae-cīdo, cīdi, cīsum 3: moztu du; funtsezko, garrantzitsuen, nagusi // lo laburtu du, laburbildu du; kendu du; principal, el más importante. ukatu du // cortar, cercenar; abreviar; potissimum: batez ere // principal- suprimir, quitar; negar. mente. prae-cipio, cēpi, ceptum 3 (prae, potītus, a, um, pp. > potior, potītus capio): aurretiaz hartu du; aurreikusi sum. du; aholkatu du, agindu du; iraktsi du // tomar de antemano; prever; aconsejar, potius > potior, ius. ordenar; enseñar. pōto, pōtāvi, pōtātum [edo pōtum] 1: praecipito 1: erorarazi du, amilarazi edan du; xurgatu du // beber; absorber. du; lasterragotu du; amildu da // preci- potui, perf. > possum. pitar; precipitarse. prae: prep. ab. -en aurrean, -en aurretik; prae-cipuus, a, um: lehentasunezko, -en aldean; -gatik, dela eta (ezezko nagusi, berezi, nabarmen, hobe // esaldietan); adlg. aurrean, aurretik // preferente, principal, particular, espe- prep. de ab. delante de; en comparación cial, superior. con; por, a causa de (en frases nega- praecīsus, a, um, pp. > praecido. tivas); adv. delante. praeclārē: argi eta garbi; bikainki, praebeo, ui, itum 2 (prae, habeo): ederki // claramente; excelentemente, aurkeztu du, erakutsi du, eskaini du, muy bien. eman du; sortu du // presentar, mostrar, ofrecer, proporcionar; causar; prae-clārus, a, um: oso ospetsu, oso  se praebet severum: zorrotz agertzen argitsu // preclaro, muy ilustre. da // se muestra severo. praeco, ōnis m: aldarrikari, pregoilari // prae-cēdo, cessi, cessum 3: aurretik pregonero. joan da, aurreratu da; gainditu du // pre- prae-curro, [cu]curri, cursum 3: ceder, ir delante; aventajar. aurretik lasterka egin du; lasterka praecēpi, perf. > praecipio. aurreratu da; aurrea hartu dio // correr delante; adelantarse corriendo; aven- prae-ceps, cipitis (prae, caput): buruz tajar. behera (doana, erortzen ari dena); itsumustuan, oldartsu, presazko; -ra praeda, ae f: harrapakin, ehizaki // makurtu(a), makur; erortzen ari den; presa, botín. amiltsu, malkar // (que va o cae) de prae-dico 1: jendaurrean esan du, alda- cabeza; precipitado; inclinado, decli- rrikatu du; goraipatu du, laudatu du // nando; escarpado. decir públicamente, proclamar; alabar, praeceps, cipitis n: amildegi // celebrar. precipicio. prae-dīco, dixi, dictum 3: lehen esan praeceptum, i n. agindu(a); arau // du; aurrez esan du, iragarri du; jakina- orden, precepto. rarazi du // decir previamente; predecir; advertir, avisar. praecessi eta praecessum, a, um, perf. eta pp. > praecedo.

147

P prae-dictio, ōnis f: iragarpen // predic- prae-for, fātus sum 1: lehen esan du, ción. hasieran esan du // decir antes, decir al praedictus, a, um, pp. > praedīco, dixi, comienzo. dictum. praefui, perf. > praesum. praedictum, i n: akordio, hitzarmen; praeii edo praeīvi, perf. > praeeo. aurresan // acuerdo, convenio; predic- praelātus, a, um, pp. > praefero. ción. prae-mitto, mīsi, missum 3: aurretik praeditus, a, um: -z hornitu(a), -dun // bidali du // enviar delante. dotado de. praemium, ii n: sari // premio. praedixi, perf. > praedīco, dixi, dictum. prae-nōmen, inis n: izen berezi, lehen praedo, ōnis m: pirata, itsaslapur, bide- izen (abizenaren aurrekoa) // nombre lapur // pirata, salteador. propio, primer nombre (antepuesto al praedor 1: arpilatu du, harrapakatu du gentilicio). // saquear, entregarse al pillaje. praeparātio, ōnis f: prestaera, presta- prae-eo, ii [īvi], itum 4: aurretik joan kuntza // preparación. da, aurreratu da, aurrena joan da; aurrea prae-paro 1: aurrez prestatu du, aurre- hartu dio; diktatu du, erritu edo formula tiaz antolatu du // preparar, disponer de baten hitzak ozen esan ditu beste batek antemano. errepika ditzan // ir delante, preceder; prae-pōno, posui, positum 3: aurrean anticiparse; dictar, pronunciar una jarri du; -en buruan jarri du, lehenetsi fórmula para que otros la repitan. du // poner delante; poner al frente (al prae-eram, prae-est... > praesum. mando); anteponer. praefātus, a, um, pp. > praefor. prae-rogātīvus, a, um: botoa ematen praefēci, perf. > praeficio. duen lehena // que vota el primero. praefectus, a, um, pp. > praeficio. praerogātīva, ae f: botoa ematen praefectus, i m: prefektu, gober- duen lehen zenturia; aurretiko hauta- nadore, administratzaile // prefecto, keta; zantzu // centuria prerrogativa gobernador, administrador. (que vota en primer lugar); elección previa; indicio. prae-fero, tuli, lātum 3: aurrean eraman du; nahiago izan du; erakutsi prae-scrībo, scripsi, scriptum 3: lehen du, agertu du, aurkeztu du // llevar idatzi du; agindu du, zehaztu du // delante; preferir; presentar, mostrar. escribir antes; prescribir, determinar. prae-ficio, fēci, fectum 3: -en buruan praesēdi, perf. > praesideo. jarri du, agintea eman dio // poner al praesens, ntis, p. pres. > praesum frente de, dar el mando; aurrean den, aurrean dagoen, bertan praeficit Marium legioni: Mario legio- den; oraingo; berehalako; eraginkor // aren buruan jartzen du // pone a Mario presente, en persona; actual; inmediato, al frente de la legión. en efectivo; eficaz;  praesentia n pl.: oraingo egoera // las circunstancias actuales;

148

P

 praesens pecunia: esku-dirua //  (inperts.) praestat: hobe da // vale dinero al contado; más, es preferible.  praesens animus: adore // valor. prae-struo, struxi, structum 3: aurretik praesensi eta praesensus, a, um, prestatu du; aurrean eraiki du, estali du perf. eta pp. > praesentio. // preparar, disponer de antemano; cons- praesentia, ae f: aurrean izate, bertan truir delante, obstruir. egote // presencia. prae-sum, fui, -: -en buru izan da, -ko prae-sentio, sensi, sensum 4: susmatu buru izan da, -en buruan egon // du, aurrez ikusi du // presentir, prever. presidir, estar al frente de. praesertim: adlg. batez ere, bereziki // prae-sūmo, sumpsi, sumptum 3: aurrez adv. principalmente, sobre todo. hartu du, aurretiaz hartu du; susmatu du, aurrez uste izan du // tomar antes, praeses, idis m eta f: buru, lehendakari; tomar de antemano; presumir, presentir. babesle, babesgarri // que preside, presi- dente; protector. prae-tendo, tendi, tentum edo tensum 3: aurrean hedatu du; aitxakia jarri du // prae-sideo, sēdi, - 2: babestu du, extender delante; pretextar. zaindu du; -en buru izan da, -en lehendakari izan da // proteger, praeter: prep. ak. -en aurrean, -en defender; presidir, gobernar. aurretik; -tik harantz, -en haraindian; -tik gora, -tik aurrera, -en gainetik; -en praesidium, ii n: babes, babeste, aurka; baino gehiago; izan ezik, salbu; babesgarri; guardia, eskolta, zaintza, -z gain // prep. de ac. por delante de; zaintzaileak; garnizoi, postu // más allá de, contra; más que; excepto, protección, defensa; guardia, escolta; salvo; además de. guarnición, puesto de guardia, puesto militar. praetereā: adlg. gainera; aurrerantzean // adv. además; en adelante. praestans, ntis, p. pres. > praesto bikain, aparta // excelente. praeter-eo, ii, [īvi], itum 4: igaro da- du; (-en) aurretik igaro da, gainditu du, praestō: adlg. eskumenean, prest, gertu atzean utzi du; (-en) ondotik pasatu da; // adv. al alcance de la mano, a dispo- ez du kontuan hartu, ez du aintzat hartu; sición, presto. ez du aipatu, isilean gorde du // pasar; prae-sto, stiti, stitum [edo stātum] 1: pasar más allá, pasar por delante, dejar aurrean egon, gailendu da, nabarmendu atrás; pasar de largo; pasar por alto, da; -en berme da, bermatu du, -en pasar en silencio; berme eman du, -en erantzukizuna hartu  (inperts.) me non praeterit: ondo du; erakutsi du, bete du; hornitu du // dakit // no se me escapa. estar delante, sobresalir, aventajar, praeteritus, a, um, pp. > praetereo destacar; ser fiador de, garantizar, iragan(a) // pasado. hacerse responsable; mostrar; cumplir; proporcionar; praeterīvi, perf > praetereo.  se invictum praestat: garaiezin praeter-mitto, mīsi, missum 3: alfe- agertzen da // se muestra invencible; rrik galdu du; ez du esan; ez du kontuan hartu, ez du aintzat hartu; barkatu du //

149

P

dejar pasar, desaprovechar, descuidar; prandium, ii n: hamaiketako, bazkari, omitir; pasar por alto. gosari // almuerzo. praeter-nāvigo 1: -en aurretik pransus, a, um, pp. > prandeo. nabigatu da, -en haratago nabigatu da // prātum, i n: belardi, zelai // prado. pasar navegando, navegar más allá de. prāvus, a, um: gaizto, donge // malva- praetexta, ae f: toga pretesta, erroma- do. tarren jantzi dotore // toga pretexta, vestidura romana elegante. preces, um f pl.: erreguak, eskariak // súplicas, ruegos. praetor, ōris m: pretore, magistratu goren, probintzia bateko gobernari, precor 1: arren eskatu du, erregutu du // Erromako justizia zibila egiten zuen rogar, suplicar. magistratu // pretor, magistrado supre- prehendo, endi, ensum 3: heldu dio, mo, gobernador de provincia, en Roma hartu du, harrapatu du, atzeman du // magistrado encargado de la jurisdicción coger, asir, agarrar, capturar. civil. premo, pressi, pressum 3: estutu du, praetōrius, a, um: pretore-, pretorio; hertsatu du; zapaldu du, sakatu du; pretore ohi // pretorio, del pretor; ex zanpatu du, ito du; estu hartu du // pretor. apretar, estrechar, oprimir, reprimir; praetōrium, ii n: pretorio, jene- apremiar. ralaren denda; jeneralaren kontseilu; prendo > prehendo. pretoriar guardia; pretorearen jauregi // pressi, perf. > premo. pretorio, tienda del general; consejo del pressus, a, um, pp > premo general; guardia pretoriana; palacio del estutu(a), trinkotu(a); labur // compri- pretor. mido, contenido; conciso. praetuli, perf. > praefero. pretiōsus, a, um: garesti, baliotsu, praetūra, ae f: pretorearen kargu // kostu handiko // precioso, caro, costoso. pretura. pretium, ii n: prezio, balio // precio, prae-ūro, ussi, ustum 3: muturra erre valor; dio // quemar por la punta.  operae pretium est: merezi du // vale prae-venio, vēni, ventum 4: aurreratu la pena. da, aurrea hartu dio // adelantarse, tomar prex, precis > preces. la delantera, prevenir. prīdem: adlg. aspaldi // adv. hace prae-video, vīdi, vīsum 2: aurrez ikusi tiempo. du // prever. prī-diē: adlg. bezperan, aurregunean // prae-vius, a, um: aurretik doan, aitzin- adv. la víspera, el día antes. dari, aurretiko // que precede, precursor, prīmi-pīlus, i m: primipilo, lehen previo. zenturioi (lehen kohortearen lehen prandeo, prandi, pransum 2: gosaldu manipuluaren lehen zenturiaren buru) // du, hamaiketakoa egin du, bazkaldu du primipilo, primer centurión (de la // desayunar, almorzar.

150

P

primera centuria del primer manípulo de prīvātim: adlg. pribatuan, pribatuki // la primera cohorte). adv. privadamente. prīmus, a, um (superl.): lehen, prīvātus, a, um: pribatu, partikular, aurren(eko), lehenbiziko; nagusi // norberaren // privado, particular. primero; principal; prīvo 1: kendu dio, -z gabetu du //  primum omnium: ezer baino lehen // privar de. ante todo; , a, um: partikular, berezi,  ut primum, ubi primum, cum primum: prīvus pribatu; bana, banako; (-ik) gabeko // bezain laster // tan pronto como. particular, propio, privado; sendos, prin-ceps, cipis (primus, capio): lehen, cada, cada uno; privado de aurren; nagusi, buru, buruzagi; : prep. ab. -en aurrean; -en alde; -en (Augustoren garaitik aurrera leungarri prō ordez; -tzat, (-en) gisa; -gatik, -en gisa) enperadore, printze: (pl.) lehen truke; -en arabera, ahala, heinean // lerroko soldaduak // el primero; jefe, prep. de ab. delante de; en favor de; en guía; (a partir de Augusto eufemismo lugar de, en vez de; por, como, en para designar al) emperador, príncipe; calidad de; a cambio de; según. (pl.) soldados de primera línea;  princeps senatus: senatari nagusi pro-avus, i m: birraitona // bisabuelo. (iritzia emateko lehena) // el primer probābilis, e: gerta daitekeen, gerta- senador (primero en dar su opinión). garri, gertaerraz; sinesgarri; onesgarri; principātus, ūs m: lehentasun, nagusi- estimagarri // probable; verosímil, digno tasun; nagusitza (enperadoreen agintea de aprobación. izendatzeko leungarria) // primacía; probātio, ōnis f: proba, saio, azterketa; principado (eufemismo para designar el froga; onarpen, onespen // prueba, poder imperial). examen; demostración; aprobación. principis, gen. > princeps. probē: ongi, oso ondo, ederki, primeran principium, ii n: hasiera // principio. // bien, muy bien, perfectamente. prior, prius (konp.): (bietako) lehen, probitās, ātis f: zintzotasun // honra- aurren // primero (de dos), anterior. dez. priōres, um m pl.: arbasoak, antzina- probo 1: frogatu du; saiatu du, aztertu koak // antepasados. du; onetsi du // probar; comprobar; aprobar. prius: adlg. lehenago // adv. antes. probus, a, um: zintzo, ondradu // priscus, a, um: antzinako, lehen aldieta- honrado. ko, zaharkitu(a) // muy antiguo, arcaico. prō-cēdo, cessi, cessum 3: aurreratu da, pristīnus, a, um: jatorrizko, antzinako, aurrera joan da, aurrera egin du; hasierako // prístino, antiguo, primitivo. (honela, horrela, ondo, gaizki...) atera prius > prior. da; ondo atera da // adelantarse, prius-quam: junt. baino lehen // conj. avanzar, progresar; salir (de tal o cual antes que. manera, bien, mal...); salir bien. procella, ae f: ekaitz // tempestad.

151

P prōcērus, a, um: luze; garai, altu // prōditio, ōnis f: saldukeria // traición. alargado; alto, elevado. prōditor, ōris m: saltzaile; salatari // prōcessi, perf. > procedo. traidor; delator. prōcessus, a, um, pp. > procedo. prōditus, a, um, pp. > prodo. prōcessus, ūs m: aurreratze, aurrerapen prō-do, didi, ditum 3: erakutsi du; atera // progresión, avance. du; argitaratu du, jakinarazi du, agertu prō-clāmo 1: aldarrikatu du, oihuka du, zabaldu du, ezagutzera eman du; aritu da; ahots ozenez eskatu du // salatu du, saldu du, bertan behera utzi proclamar, gritar; reclamar en voz alta. du; helarazi dio, kontatu du, adierazi du // mostrar; sacar; publicar, revelar, prō-consul, ulis m: kontsulorde, descubrir; traicionar, abandonar, entre- prokontsul, gobernadore // procónsul, gar; transmitir, narrar, referir. gobernador. prō-dūco, duxi, ductum 3: aurrera prō-creo 1: sorrarazi du // procrear. gidatu du, aurrera eraman du, atera du; prōcubitus, a, um, pp. > procumbo. aurkeztu du; luzatu du, atzeratu du; hazi prōcubui, perf. > procumbo. du, hezi du // hacer avanzar, hacer salir; prōcucurri, perf. > procurro. presentar; prolongar, aplazar; criar, edu- procul: adlg. urrun, urrundik // adv. car. lejos, de lejos. proelior 1: borrokatu da // combatir. prō-cumbo, cubui, cubitum 3: aurrera proelium, ii n: borroka // combate, ba- makurtu da; lurrera erori da; lur jo du, talla. behea jo du // inclinarse hacia delante, prōfēci, perf. > proficio. postrarse; caer en tierra; derrumbarse. profectio, ōnis f: abiatze, irteera, joate prō-curro, [cu]curri, cursum 3: aurre- // partida, marcha. rantz lasterka egin du // avanzar pro-fectō: adlg. benetan // adv. cierta- corriendo. mente. procus, i m: ezkon-nahi // pretendiente. profectus, a, um, pp. > proficiscor. prōdēgi, perf. > prodigo. prōfectus, a, um, pp. > proficio. prōd-eo, ii, itum 4: aurrera joan da, prō-fero, tuli, lātum 3: agertu du, aurreratu da; atera da, agertu da // erakutsi du, azaldu du; jakinarazi du; avanzar; salir. aurrera eraman du, aurreratu du, luzatu prod-eram, prod-est... > prosum. du; atzeratu du, geroratu du // presentar, prōdidi, perf. > prodo. mostrar, ofrecer; revelar, dar a conocer; prōdigium, ii n: mirari; munstro // hacer avanzar, prolongar; aplazar, prodigio, monstruo. diferir. prōd-igo, ēgi, - 3 (prod, ago): xahutu professus, a, um, pp. > profiteor. du, barra-barra gastatu du // despil- prō-ficio, fēci, fectum 3 (pro, facio): farrar, derrochar. aurrera egin du; baliagarri izan da // prōdii, perf. > prodeo. avanzar, progresar, hacer progresos; ser provechoso.

152

P pro-ficiscor, profectus sum 3: abiatu prōgressus, a, um, pp. > progredior. da, joan da, alde egin du; -tik etorri da // prōgressus, ūs m: aurreratze, aurrera- partir, marcharse, irse; partir de, kada, aurrerapen, garapen // avance, proceder de. progreso, adelanto, desarrollo. pro-fiteor, fessus sum 2 (pro, fateor): pro-hibeo, ui, itum 2 (pro, habeo): -tik aitortu du; ageriki adierazi du, ofizialki urrundu du, -tik baztertu du; debekatu aditzera eman du; agindu du, eskaini du, eragotzi du; -tik babestu du // alejar du; (jarduera batean) jardun du // de, apartar de, rechazar de; prohibir, confesar, reconocer; declarar pú- impedir; proteger de. blicamente, oficialmente; prometer, prō-i[i]cio, iēci, iectum 3 (pro, iacio): proponer; profesar (una actividad); (aurrerantz) jaurti du; (aurrerantz)  nomen profitetur: (kargu baterako) luzatu du; atzera bota du; bertan behera hautagai aurkezten da // se presenta utzi du; (armak) utzi ditu // arrojar candidato (a un cargo). (hacia delante); extender (hacia de- prōflīgātus, a, um, pp. > profligo lante); prolongar; expulsar, rechazar; zitaldu(a), gaiztotu(a) // pervertido, abandonar; deponer (las armas). depravado pro-in[de]: adlg. hortaz, beraz // adv. prō-flīgo 1: suntsitu du, hondatu du // así pues, por consiguiente; derrotar enteramente, desbaratar.  proinde ac: (-en) bezala // igual que. profūdi, perf. > profundo. prōlātus, a, um, pp. > profero. pro-fugio, fūgi, - 3: ihes egin du // prōlēs, is f: haur(rak), ume(ak), ondo- escaparse. rengo(ak) // prole, descendencia. profugus, a, um: iheslari // fugitivo. prōminens, ntis, p. pres. > promineo prōfui, perf. > prosum. gailen, irten(a); irtengune, goragune // pro-fundo, fūdi, fūsum 3: isuri du, prominente, saliente; prominencia. barreiatu du; (hasperen...) egin du, prō-mineo, ui, - 2: gailendu du, nabar- (azken arnasa...) eman du; eralgi du, mendu du, irten da; aurreratu da // barra-barra xahutu du // verter, de- sobresalir; avanzar. rramar, esparcir; exhalar; prodigar, prōmīsi, perf. > promitto. derrochar. prōmissus, a, um, pp. > promitto; profundus, a, um: sakon // profundo.  capillus promissus, barba promissa: profūsus, a, um, pp. > profundo ile luze, bizar luze // largos cabellos, eskuzabal, xahutzaile; ugari, jori, oparo, larga barba. gehiegizko // pródigo; profuso, excesi- prōmissum, i n: agindu(a), hitze- vo. man(a) // promesa. prō-geniēs, ēi f: ondorengo(ak), seme- prō-mitto, mīsi, missum 3: hazten utzi alaba(k) // progenie, descendencia. du; aurrera bota du; agindu du, ziurtatu prō-gredior, gressus sum 3 (pro, du, iragarri du // dejar crecer; lanzar por gradior): aurrera joan da, aurreratu da, delante; prometer, asegurar, anunciar. aurrera egin du // avanzar.

153

P prōmo, prompsi, promptum 3 (pro, prope: adlg. hurbil, gertutik, ia; prep. emo): atera du, azaleratu du, kanporatu ak. -tik hurbil // adv. cerca, de cerca, du, argitara atera du, adierazi du // casi; prep. de ac. cerca de. sacar, exteriorizar, revelar, expresar, prō-pello, puli, pulsum 3: urrundu du, exponer; atzera bota du, kanporatu du, egotzi du;  se promit: ateratzen da // sale. bultzatu du // arrojar, rechazar, expul- prō-moveo, mōvi, mōtum 2: aurrera sar; empujar, hacer avanzar. bultzatu du, aurreratu du; luzatu du; prō-pendeo, pendi, pensum 2: gehiago aurrera egin du // mover hacia delante, pisatu du, (balantzaren platera) makurtu adelantar; alargar, promover. da; nagusitu da; -ra joera izan du // promptus, a, um, pp. > promo pesar más, inclinarse (el platillo de la ageri; prest, gertu dagoen // patente; balanza); preponderar; propender a. dispuesto, pronto, accesible. prōpensus, a, um, pp. > propendeo prōmulgo 1: argitaratu du, aldarrikatu -rako joera duen, -ra lerratu(a), -ra du, jakinarazi du; (lege bat) aurkeztu du lerrakor; nagusi // propenso, inclinado; // promulgar; proponer (una ley). preponderante. prō-nōmen, inis n: izenordain // properē: presaka, presaz, lehiaz // de pronombre. prisa, apresuradamente. prōnuntiātio, ōnis f: argitaratze, propero 1: azkarrago ibili da, bizko- adierazpen, aldarrikapen; deklamazio; rrago ibili da; azkartu du, bizkortu du // epai // publicación, declaración, procla- apresurarse; apresurar. mación; declamación; sentencia. propinquitās, ātis f: hurbiltasun, prō-nuntio 1: argitaratu du, aldarrikatu ahaidetasun, senidetasun // cercanía; pa- du, izendatu du; erabaki du; agerian rentesco. agindu du; jendaurrean adierazi, hitz propinquus, a, um: hurbil, hurbileko; egin edo esan du // publicar, proclamar, ahaide hurko // cercano; pariente. nombrar; sentenciar; prometer públi- propior, ius (konp.): hurbilago // más camente; exponer públicamente; cercano; declamar.  propius (konp. > prope): adlg. prōnus, a, um: aurrerantz makurtu(a), hurbilago; prep. ak. -tik hurbilago // maldan behera dagoen, gainbeheran más cerca; prep. ac. más cerca de. dagoen; -tzeko joera duen, -kor; aldeko, prō-pōno, posui, positum 3: aurrean aukerako // inclinado hacia delante, en jarri du, agerian jarri du, aurkeztu du, declive; inclinado a, propenso a; azaldu du, proposatu du, eskaini du // propicio a. poner delante, poner a la vista, exponer; propāgo 1: ugaldu du, zabaldu du, proponer, ofrecer. hedatu du, luzatu du // propagar, exten- prōpositus, a, um, pp. > propono. der, prolongar. prōpositum, i n: asmo, helburu; gai propāgo, inis f: kimu, muskil, aldaxka; // propósito, plan; tema. leinu, ondorengo // mugrón, vástago, retoño; estirpe, linaje, descendencia. prōposui, perf. > propono.

154

P prō-praetor, ōris m: propretore, preto- lanzarse, precipitarse; derrumbarse; de- reorde // propretor, suplente del pretor. rribar, arrollar. propriē: bereziki; zehazki (hitz eginez) pro-scrībo, scripsi, scriptum 3: // particularmente, especialmente; pro- argitaratu du, plazaratu du; -en salmenta piamente. iragarri du; konfiskatu du; atzerriratu du, proskribatu du // publicar, anunciar; proprius, a, um: bere (neure, zeure...), poner en venta pública; confiscar, bereki, berezko, berezi, bere gisako; proscribir. egonkor // propio, exclusivo, peculiar, característico; estable. prō-sequor, secūtus sum 3: jarraitu dio; lagundu dio, eskoltatu du; zehatz- propter: prep. ak. -(en)gatik, dela mehatz kontatu du; -z bete du // seguir, medio; -tik hurbil; adlg. hurbil // prep. acompañar, escoltar; perseguir; expo- de ac. a causa de; cerca de; adv. cerca, ner; colmar de, cubrir de; al lado.  prosequi Marcum laudibus: Marko propter-eā: junt. horregatik // conj. por goretsi, gorespenez bete // ensalzar, eso. cubrir a Marcos de alabanzas. prō-pugno 1: -en alde borrokatu da // prō-silio, silui, - 4: aurrera jauzi egin luchar por, propugnar. du, kanpora jauzi egin du, oldartu da; prōpuli, perf. > propello. indarrez atera da, bat-batean atera da // prōpulsus, a, um, pp. > propello. saltar hacia delante, saltar hacia fuera, prōra, ae f: branka // proa. precipitarse; salir bruscamente, brotar. prō-ripio, ripui, reptum 3 (pro, rapio): prospectus, a, um, pp. > prospicio. kanpora eraman du indarrez; (bihurk.) prospectus, ūs m: bista, ikuspegi; kanpora oldartu da, itzuri da // arrastrar ikusmen // vista, perspectiva; alcance de afuera; (refl.) precipitarse, lanzarse la vista. afuera, escaparse. prosper[us], a, um: zorioneko, prō-rogo 1: luzatu du // prolongar, arrakastatsu; mesedegarri, onuragarri // prorrogar. próspero, feliz; propicio, favorable. prorsus [eta -um]: adlg. aurrerantz; pro-spicio, spexi, spectum 3 (pro, erabat; batere (ez); hitz batean // adv. specio): urrunera begiratu du; aurrera hacia adelante; en absoluto, entera- begiratu du; aurrez ikusi du; aurrean mente; en suma. ikusi du; -ra begira egon; arretaz prō-rumpo, rūpi, ruptum 3: indarrez begiratu dio, (dat.ekin) -n arreta jarri jaurti du; oldarrean atera da, oldartu da, du, zaindu du // mirar a lo lejos, mirar bat-batean piztu da, bat-batean sortu da; adelante; prever; divisar; mirar a; mirar -ra iritsi da; (pas. eta bihurk.) bat-batean con atención, (con dat.) prestar atención oldartu da // arrojar; prorrumpir, preci- a, velar por. pitarse, brotar, estallar; llegar a; (pas. y prō-sum, fui, - [prōfutūrus]: baliagarri, refl.) precipitarse, desenca-denarse. onuragarria, erabilgarria izan zaio // prō-ruo, rui, rutum 3: oldartu da; aprovechar, ser útil a. amildu da; eraitsi du, lurrera bota du //

155

P prō-tego, texi, tectum 3: babestu du; recientemente; inmediatamente después; estali du // proteger, resguardar, cubrir. prep. de ac. muy cerca da; prōtinus: adlg. berehala; etengabe;  quem proxime nominavi: izendatu aurrera // adv. en seguida; sin cesar; berri dudana // el que acabo de nom- hacia adelante. brar;  proxime atque: ia-ia... bezala // casi , perf. > profero. prōtuli como. : junt. -en arabera, bezalaxe, -n pro-ut proximus, a, um (superl.): hurbilen, neurrian // conj. según que, como, en la ondo-ondoko, aldameneko; aurre- medida que. aurreko // próximo, el más cercano; el prō-veho, vexi, vectum 3: aurrera más reciente; eraman du, aurrerarazi du // llevar  proximi, orum m pl: ahaide hurbilak, adelante, hacer avanzar. lagun hurbilak // los próximos (amigos prō-venio, vēni, ventum 4: agertu da, o parientes). azaldu da; sortu da, hazi da; gertatu da; prūdens, ntis: jakile, ezagutzaile, ondo atera da // aparecer, mostrarse; aditu(a); zuhur, burutsu, zentzudun // surgir, crecer, desarrollarse; producirse, conocedor de, versado en; prudente, suceder, resultar; salir bien. reflexivo, juicioso, sagaz. prōvidentia, ae f: aurreikuspen, aurrez prūdenter: zuhurki, zentzuz, buru ikuste; zuhurtzia, ardura // previsión, argiz // prudentemente, sagazmente. providencia; prudencia. prūdentia, ae f: aurreikuste; ezaguera prō-video, vīdi, vīsum 2: aurrez ikusi praktiko, trebetasun; zuhurtzia, du, aurreikusi du, aurrez prestatu du // zuhurtasun // previsión; conocimiento ver de antemano; prever. práctico, pericia; prudencia, cordura. prōvincia, ae f: probintzia, erro- pūbēs, eris: puber, nerabe, pubertaroko; matarrek menderatutako herrialde; ilaundun // púber, adolescente; pubes- probintzia baten gobernu; kargu, cente. betekizun, zeregin ofizial // provincia, pūbēs, is f: gazteria, gazteak; ile; puber- país conquistado y administrado por taro, pubertasun // juventud; vello, pelo; magistrados romanos; gobierno de una pubertad. provincia; cargo, atribuciones, misión oficial. pūblicātio, ōnis f: konfiskatze, konfis- kazio; enkante // confiscación; subasta. prōvīsus, a, um, pp. > provideo. pūblicē: ofizialki, estatuaren izenean, prō-voco 1: erronka jo dio, kitzikatu estatuaren kontura; jendaurrean // ofi- du; aurrera deitu du, etorrarazi du; cialmente, en nombre del estado, a aterarazi du // provocar, retar; llamar, cargo del estado; públicamente. hacer salir. pūblico 1: konfiskatu du; jendeari ireki proximē: adlg. oso hurbil; duela oso dio; argitaratu du, jakitera eman du // gutxi; segituan, ondo-ondoan; prep. ak. confiscar; abrir al público; publicar, -tik oso hurbil // adv. muy cerca, muy hacer público.

156

P pūblicus, a, um: publiko, herri-, pulchrē: ongi, ederki, oso ongi // bien, herriaren, estatu-, estatuaren, estatuko, perfectamente. ofizial; komun, arrunt // público, del pulchritūdo, inis f: edertasun // belle- pueblo, del estado, oficial; común, za, hermosura. vulgar. pullus, i m: txita; oilasko // pollo. pūblicum, i n: herri-altxor, jabetza pulso 1: bultzatu du, jo du, kolpatu du, publiko; interes orokor; jendarte, jen- sakatu du // empujar, golpear, pulsar. daurre // tesoro público, propiedad pública; interés público; público. pulsus, a, um, pp. > pello. pudendus, a, um: lotsagarri // vergon- pulsus, ūs m: bulkada, oldar, mugida; zoso. talka; astindu; pultsu, taupada // impul- so, choque, sacudida; pulso, latido. pudet, puduit, puditum (inperts.) 2: lotsatu da, lotsa da (nor ak. zertaz gen.) pulvīnus, i m: kuxin, burko // cojín, // avergonzarse (alguien ac. de algo almohada. gen.); pulvis, eris m: hauts // polvo.  Marium pugnae pudet: Mario borro- punctus, a, um, pp. > pungo. kaz lotsa da // Mario se avergüenza de punctum, i n: puntu; gune txiki, la pelea. unetxo; boto; ziztada // punto; breve es- pudīcitia, ae f: kastitate, garbitasun // pacio, breve momento; voto; pinchazo. castidad. pungo, pupugi, punctum 3: ziztatu du; pudor, ōris m: lotsa, ahalke; ohorearen oinazetu du // pinchar; atormentar. zentzu, begirune; herabetasun; lotsa on, pūnio [eta -ior] 4: zigortu du // eratasun, neurritasun // vergüenza; pun- castigar. donor, respeto; timidez; recato, pudor. puppis, is f: popa; itsasontzi // popa; puella, ae f: neska, neskatxa, neskatila // nave. niña, muchacha. pupugi, perf. > pungo. puer, eri m: haur, ume; mutil; morroi // pūrē: garbiro, xahuki, arazki // limpia- niño, muchacho; esclavo. mente, con pureza. puerīlis, e: haurren, haur-, ume- // purgātio, ōnis f: garbiketa; hesteak pueril, de niño. arintze; aitzakia // limpieza; purga; pueritia, ae f: haurtzaro (17 urte arte) // excusa. niñez (hasta los 17 años). purgo 1: garbitu du; hesteak arindu ditu; pugil, ilis m: ukabilkari, borrokalari // zuritu du, desenkusatu du // limpiar; púgil, luchador. purgar; justificar. pugna, ae f: borroka // pelea, batalla. purpura, ae f: purpura (kolorea), pugno 1: borrokatu da // pelear. (tindagai gorri bizia ateratzen den pugnus, i m: ukabil // puño. moluskua), (purpuraz tindaturiko oihala pulcher, chra, chrum: eder // bello, her- edo apaingarria, goi kargudunen adie- moso. razgarria), (goren mailaren ikurra) // púrpura (color), (molusco del que se

157

P

extrae la púrpura), (tela o adorno teñido quadri-duum, i n: lau egun // espacio de púrpura, usado sólo por los altos de cuatro días. magistrados), (símbolo de alta digni- quadrīgae, ārum f pl.: koadriga (lau dad). zaldiko gurdi) // cuadriga (coche de pūrus, a, um: garbi, xahu; nahasgabe // cuatro caballos). puro. quadringentēsimus, a, um: puter, tris, tre: ustel, usteldu(a) // laurehungarren; laurehunen // cuadrin- podrido. gentésimo. puto 1: pentsatu du, uste izan du, -tzat jo quadringenti, ae, a: laurehun // du; aintzat hartu du, estimatu du; balioa cuatrocientos. eman dio, baliotu du; zenbatu du, quadri-rēmis, e f: kuatrirreme, lau kontuak atera ditu; inausi du // pensar, arraun-ilara dituen ontzi // cuatrirreme, considerar, creer; estimar, valorar; barco de cuatro filas de remos. contar, ajustar cuentas; podar. quadro 1: laukitu du, berdindu du; egokitu du, doitu du; egokitu da, bat etorri da // cuadrar, ajustar; ajustarse, convenir. quaero, quaesīvi, quaesītum 3: bilatu Q du, lortu nahi izan du, ahalegindu da, helburutzat hartu du; eskatu du, galdetu

du // buscar, procurar, proponorse; quā (ab. f > qui; [quā viā]): erlat. -(e)n pedir, reclamar, preguntar. tokitik, -(e)netik; -en aldetik, -en , ōris m: epaile ikertzaile // neurrian; gald. nondik?, zeren bidez?; quaesītor juez examinador. zehaztug. nondik edo handik, nolabait; relat. por donde; en tanto que, en quaeso, quaesii, - 3: bilatu du, eskatu cuanto; interr. ¿por dónde?, ¿por qué du // buscar, pedir; medio?; indef. por algún medio;  quaeso, quaesumus: mesedez, arren //  qua...qua...: (alde) batetik... beste- por favor. tik...; bai... bai... // por una parte... por quaestio, ōnis f: galdeketa, itaunketa; otra...; tanto... como... ikerketa judizial; tortura; auzi, kontu // quācumque: erlat. nondik-nahi, interrogatorio; investigación judicial; edonondik // relat. por dondequiera que. tortura; cuestión, asunto. quadrāgēsimus, a, um: berrogeiga- quaestor, ōris m: kuestore, magistratu rren, berrogeiren // cuadragésimo. zergari // cuestor, magistrado del tesoro quadrāgintā dekl. ez.: berrogei // público. cuarenta. quaestūra, ae 1: kuestura, kuestorearen quadrans, ntis m: as baten laurden, kargu // cuestura, cargo del cuestor. koadrante // cuarta parte de un as, quaestus, ūs m: irabazi(a), mozkin, cuadrante. etekin // ganancia, provecho.

158

Q quālis, e: gald. zein?, zer?, nolako?; quam-quam: junt. nahiz eta, arren // harrid. nolako!, zer! // interr. ¿cuál?, conj. Aunque. ¿qué?, ¿qué clase de?; excl. ¡qué!, quam-vīs: junt. nahiz eta // conj. ¡menudo!; aunque.  (talis)... qualis: (hala)... nola, bezala // quandō: adlg. gald. noiz?; junt. -enean; (tal) cual, como. -(e)nez, -(e)nez gero; zehaztug. inoiz // quālis-cumque, quālecumque: zehaz- adv. interr. ¿cuándo?; conj. cuando; ya tug. edonolako; edozein, edozer // indef. que; indef. alguna vez. de cualquier clase, cualquiera. quantitās, ātis f: kopuru, zenbateko, quālis-libet, quālelibet: zehaztug. edo- handitasun, luze-labur // cantidad, zein, edozer // indef. cualquiera, de magnitud, extensión. cualquier clase. quantō (ab. n > quantus): zenbat... quālitās, ātis f: nolakotasun // cualidad, -(e)n!, zein... -(e)n!, hara zer... ! // manera de ser. ¡cuánto!, ¡hasta qué punto! quam: (harrid.) zein!, zer!, nolako!;  quanto... tanto: zenbat eta ...-ago, (konparaketan) baino; (berdintasunezko hainbat eta ...-ago // cuanto más..., tanto konparaketan) bezain; (superl.ekin) más. ahalik eta... -ena // (excl.) ¡cuán!, ¡qué!; quantus, a, um: gald. zenbat?, zer ta- (en comparación) que; (en comparación mainako?; harrid. a zer... pila!, zein... de igualdad) como; (con superl.) lo más handia!; erlat. adina, bezain handi // ... posible; interr. ¿cuánto?, ¿cuán grande?; excl.  quam pulcher est: zein ederra den! // ¡cuánto!, ¡ cuán grande!; relat. cuanto, ¡qué hermoso es!; tan grande como;  maior quam: baino handiago // mayor  (tantus)... quantus: adina, bezain han- que; di // tanto como, tan grande como;  tam... quam: bezain // tan... como;  quantus maximus: ahalik eta handiena  quam gratissimum: ahalik eta atse- // el mayor posible. ginena // lo más agradable posible; quā-rē: adlg. gald. zergatik...?; erlat.  quam primum: lehen baino lehen // lo hori dela eta // adv. interr. ¿por qué?; antes posible. relat. por lo cual. quam-diū: adlg. gald. zenbat denbora?, quartus, a, um: laugarren; laurden // noiztik?; erlat. -n denbora guztian, -n cuarto. bitartean // adv. interr. ¿cuánto tiempo?, qua-si: junt. ba-... bezala; adlg. nolabait, ¿desde cuándo?; relat. todo el tiempo nolabait esan, ia // conj. como si; adv. que. en cierta manera, por así decir, casi. quam-ob-rem edo quam ob rem: quasso 1: astindu du, inarrosi du; gald. zergatik?; erlat. hori dela eta // hondatu du // sacudir, zarandear; que- interr. ¿por qué?; relat. por lo cual. brantar. quam-prīmum: adlg. lehenbailehen // adv. cuanto antes.

159

Q quassus, a, um, pp. > quatio quī-cumque, quaecumque, quodcum- hondatu(a), lur jo(ta), kolokan (dagoen) que: erlat. eta zehaztug. (-en) edonor, // destrozado, vacilante. (-en) edozer, nornahi, zernahi, edozein quater: adlg. lau aldiz // adv. cuatro // relat. cualquiera que, cualquier cosa veces. que, todo el que; indef. cualquiera. quaterni, ae, a: launa; launako // cuatro quī-dam, quaedam, quiddam (izord.), cada uno; de cuatro en cuatro. quoddam (adj.): zehaztug. halako ... bat, nolabaiteko; delako bat // indef. un tal, , -, quassum 3: astindu du, jo du quatio un cierto. // sacudir, golpear. quidem: adlg. egiaz, benetan; behintzat, > quadriduum. quatriduum bederen // adv. ciertamente; al menos; quattuor dekl. ez.: lau // cuatro.  ne... quidem: ...ere ez, ezta... ere // ni quattuor-decim dekl. ez.: hamalau // siquiera. catorce quiēs, ētis f: atseden, atsedenaldi, lasai- -que enklitikoa: eta // y; tasun // reposo, tranquilidad, descanso.  senatus populusque romanus: Erro- quiesco, quiēvi, quiētum 3: atseden mako senatua eta herria // el senado y el hartu du; lasai egon // descansar; estar pueblo romano. tranquilo. quem-ad-modum edo quem ad quiētus, a, um, pp. > quiesco modum: adlg. gald. nola?; erlat. -(e)n geldi, geldirik, bare, lasai // quieto, bezala // adv. interr. ¿cómo?; relat. tranquilo. como, lo mismo que. quiēvi, perf. > quiesco. queo, quīvi edo ii, quitum 4: ahal du, quī-libet, quaelibet, quodlibet: zehaz- gauza izan da; (non quit) ezin du // tug. edonor, edozer, edozein, nahi poder, ser capaz de. duzun // indef. cualquiera, quienquiera. quercus, ūs f: arte // encina. quīn (qui eta ne): junt. konpletiboa: querēla, ae f: kexa; auzi-eske // queja; -(e)la, -(e)nik; debeku edo eragozpena demanda. adierazten duten aditzekin, maizenik queror, questus sum 3: kexatu da, kexu zalantza edo galdera adieraztean: ez... izan da // quejarse de, lamentar. -(e)la, ez... -(e)nik; junt. ondoriozkoa: ...non ez...; adlg. gald.: zergatik ez...?: questus, a, um, pp. > queror. conj. completiva: que no; con verbos de questus, ūs m: kexa, auhen // queja, prohibición o impedimento, gralte. en gemido, lamento. expresiones de duda o interrogación: quī, quae, quod [gen. cūius, dat. cuī]: que; conj. consecutiva: que no; adv. erlatibozko adj. eta izord.: -(e)n, zein // interr.: ¿por qué no...? adj. y pron. relativo: quien, el que, el  quin etiam, quin immo, quin potius: cual, que. are gehiago // más aún. quia: junt. -(e)lako // conj. porque. quin-decim dekl. ez.: hamabost // quince.

160

Q quingentēsimus, a, um: bostehun- quis-nam, quaenam, quodnam, garren; bostehunen // quingentésimo. quidnam: gald. nor bada?, zein bada?, quingenti, ae, a: bostehun // zer bada? // interr. ¿quién pues?, ¿qué quinientos. pues?; quīni, ae, a: bosna; bosnako // cinco  num quisnam?: norbait ote? // ¿acaso cada uno; de cinco en cinco. alguien? quinquāgēsimus, a, um: berrogeita quis-piam, quaepiam, quodpiam, quid- hamargarren; berrogeita hamarren // piam edo quippiam: izord. eta adj. quincuagésimo. zehaztug. norbait, zerbait, -en bat // pron. y adj. indef. alguien, algo, alguno, quinquāgintā dekl. ez.: berrogeita algún. hamar // cincuenta. quis-quam, quidquam edo quicquam: quinque dekl. ez.: bost // cinco. zehaztug. (beti ezezko, galderazko edo quinqu-ennium, ii n: bost urte, baldintzazko esaldietan) inor, ezer // bosturteko // espacio de cinco años, indef. (en frases interrogativas o quinquenio. condicionales) alguno, alguien, algo; quintīlis, is m: kintil (erromatarren (en frases negativas) ninguno, nada. bosgarren hila, gero iulius [ekain] quis-que, quaeque, quodque eta quid- izendatua) // quintil (quinto mes de los que: zehaztug. bakoitz, oro; edozein, romanos, luego llamado julio). edonor // indef. cada, cada uno; todo, quintīlis, e: kintileko, kintilaren (hau cualquier; da, ekainaren) // del quintil (es decir, de  (zenbakiekin) quinto quoque die: julio). bost egunetik behin, bostean behin // quintus, a, um: bosgarren; bosten // cada cinco días; quinto.  (superl.ekin) doctissimus quisque: quippe: adlg. bai noski; -z gero // adv. jakintsuenak // los más sabios. naturalmente; puesto que, como que. quis-quis, quidquid (edo quicquid), quirītes, um [edo ium] m pl.: kiriteak, quodquod: erlat. eta zehaztug. nornahi, Erromako hiritarrak // quirites, ciuda- edonor, zernahi, edozein // relat. danos romanos. cualquiera que, quienquiera que; indef. cualquiera, no importa cuál. quirīto 1: hel egin du; hiritarrei deitu , perf. > queo. die // pedir socorro; invocar a los quīvi ciudadanos. quī-vīs, quaevīs, quidvīs eta quodvīs: quis, quid (izord.) eta qui, quae, quod izord. eta adj. zehaztug. edonor, (adj.): gald. nor?, zer?, zein?; zehaztug. nornahi, edozein, edozer, zernahi // (ezezko edo baldintzazko esaldietan) pron. y adj. indef. cualquier, cualquiera, inor, ezer // interr. ¿quién?, ¿qué?, cualquier cosa. ¿cuál?; indef. (en frases condicionales) quō (ab. n > qui): erlat. non, nora, -en alguien, alguno; (en frases negativas) lekuan, -en lekura; gald. non, nora, ninguno, nadie, nada. noraino; zehaztug. inon, inora; hori dela eta; -tzeko, -tzearren // relat. a donde;

161

Q

interr. a dónde, hasta qué punto; indef. a quoniam: junt. zeren eta, -(e)nez gero // algún lugar; por esto; para, a fin de que; conj. puesto que.  (konparaketan) quō... eō; quō... hōc: quoque: adlg. ere, ere bai, baita... ere // zenbat eta... -ago, orduan eta... -ago // adv. también; cuanto más... tanto más;  non solum... sed... quoque: ...ez ezik...  quō difficilius, eō praeclarius: zenbat ere; ... ez bakarrik, baita... ere // no eta zailago, orduan eta loriotsuago // sólo... sino también. cuanto más difícil, tanto más glorioso. quorsum edo quorsus: adlg. gald. quo-ad: adlg. gald. noiz arte?, noraino?; norantz?, zertarako? // adv. interr. junt. -(en) artean, -(en) arte, -(e)n ¿hacia dónde?, ¿a qué fin? neurrian // adv. interr. ¿hasta dónde?, quot dekl. ez.: gald. zenbat?; harrid. ¿hasta qué punto?; ¿hasta cuándo?; hau... pilo! // interr. ¿cuántos?; excl. conj. hasta donde, en la medida en que, ¡cuántos! hasta que, mientras.  tot... quot...: (-en) adina, (-en) bezain- quō-circā: adlg. beraz, hortaz // adv. bat // cuantos, tantos... como. por lo cual. quot-annis: adlg. urtero // adv. todos quō-cumque: adlg. noranahi ... -(e)n, los años. noranahi ... -(e)la // adv. a donde quiera > cotidie. que. quotīdiē quod (ak. n > qui): junt. kausala: -elako; quotiē[n]s: zenbat aldiz? // ¿cuántas erlat. -i dagokionez, -tzea // conj. veces? causal: porque; relat. el hecho de que,  toties... quoties: -(e)n aldiro, -(e)n en cuanto a que; guztietan // cuantas veces, tantas veces  non eo dico, quod dubitem: ez dut como, siempre que. horregatik esaten, zalantzan dudalako // quotus, a, um: gald. zenbat? // interr. no lo digo por eso, porque lo dude; ¿cuánto?, ¿en qué número?  (korrelatiboa) eo... quod; hoc... quod:  hora quota est?: ze ordu da? // ¿qué horregatik... -elako // por eso... porque. hora es? quō-minus: junt. konpletiboa debe- quo-usque: adlg. noraino?; noiz arte? // kapen edo oztopoa adierazten duten adv. ¿hasta dónde?; ¿hasta cuándo? aditzen ondoan; junt. ezezko helburuz- koa: ez (dadin), ez ...-tzeko // conj. completiva tras verbos de prohibición o impedimento: que; conj. final: para que no. quō-modo: adlg. nola?; bezala, -en R moduan // adv. ¿cómo?; como, del modo que. rabiēs, ēi f: amorru, errabia // rabia. quondam: adlg. garai batean // adv. en radius, ii m: makila, erregela; erradio; otro tiempo. izpi; errainu // vara, regla; radio; rayo. rādix, īcis f: sustrai, erro // raíz.

162

S rādo, rāsi, rāsum 3: (ilea) moztu du, ratus, a, um, pp. > reor bizarra egin du; karrakatu du, igurtzi du, (akt.) uste izanda; (pas.) taxutu(a), leundu du // afeitar; raer, raspar, pulir. zenbatu(a); finkatu(a), mugatu(a), rāmus, i m: abar, adar, adaxka // ramo, xedatu(a); baliodun, berretsi(a) // (act.) rama. habiendo pensado; (pas.) calculado, contado; fijado, establecido, determi- rāna, ae f: igel // rana. nado; válido, ratificado; rapax, ācis: harrapari, harrapatzaile,  pro ratā parte: heinean, proportzio- gose, goseti // rapaz, voraz, ávido. nalki // en proporción. rapidus, a, um: laster, bizkor; harrapari raucus, a, um: erlats, (ahots) zakar, latz; // rápido; rapaz. ahotsik gabe // ronco, bronco. rapīna, ae f: harrapakeria, lapurreta // rea, ae f: salatu(a), erruztatu(a) // acu- rapiña, pillaje. sada. rapio, rapui, raptum 3: harrapatu du, rebellio, ōnis f: errebolta // rebelión; azkar edo indarrez eraman du, lapurtu  rebellionem facere: gerra berpiztu du du // arrebatar, robar. // reanudar la guerra. : adlg. arrapaladan // adl. precipi- raptim re-bello 1: gerra berpiztu du, aurka tadamente. altxatu da // renovar la guerra, rebelarse. , ōris m: bahitzaile, lapur // raptor re-cēdo, cessi, cessum 3: atzera egin du, raptor, ladrón. atzerantz joan da, baztertu da, erretiratu raptus, a, um, pp. > rapio. da // retroceder, retirarse. raptus, ūs m: lapurreta, bahiketa // robo, recens, ntis: berri, (egin) berri, (gertatu) rapto. berri, duela gutxiko; ez nekatu(a) // rapui, perf. > rapio. reciente; fresco; no fatigado. rārus, a, um: bakan; bitxi, arraro, berezi re-censeo, sui, sum 2: ikuskatu du, // poco denso, raro, poco frecuente; aztertu du, berrikusi du // pasar revista,  raro: oso gutxitan, bakanka // rara- examinar, revisar. mente, rara vez. recepi, perf. > recipio. rāsi eta rāsus, a, um, perf. eta pp. > receptus, a, um, pp. > recipio. rado. receptus, ūs m: erretira, erretreta, atze- ratio, ōnis f: kalkulu, kalkulatze, kontu, rantz egite; babes, babesleku // retirada; kontaketa; proportzio, hein; negozio; refugio. arrazoi, arrazoimen, arrazoibide; dok- recessi, perf. > recedo. trina; egoera; egitasmo, metodo // cálculo, cuenta; proporción; negocio, recessus, a, um, pp. > recedo. asunto; razón, razonamiento; doctrina; recessus, ūs m: atzera egite, atzerakada; situación; plan, método. bakarleku // retroceso, retirada; retiro. ratiōnālis, e: arrazoizko; adimendun, re-cido, cidi, cāsum 3 (re, cado): berriz arrazoidun // racional. erori da; egokitu zaio; -tik ...-ra aldatu ratis, is f: baltsa; txalupa // balsa; barca. da, bilakatu da, -n bukatu da // recaer;

163

S

pasar de... a, convertirse en, venir a re-creo 1: birsortu du, berregin du; parar en. suspertu du, indarberritu du, adoretu du re-cīdo, cīdi, cīsum 3 (re, caedo): ebaki // recrear, rehacer; reponer, restablecer, du, moztu du, murriztu du // recortar. reanimar. recipero > recupero. rectē: zuzen, zuzenki, ondo, egoki // re-cipio, cēpi, ceptum 3 (re, capio): rectamente, bien, justamente, conve- erretiratu du, kendu du; berreskuratu nientemente. du; hartu du, jaso du; onartu du, bere rector, ōris m: gidari, gobernari // guía, gain hartu du; (bihurk.) erretiratu da; gobernante. suspertu da, bereganatu da // retirar; rectus, a, um, pp. > rego recobrar, recuperar; recibir; acoger, zuzen // recto, derecho. aceptar, asumir; (refl.) retirarse; recupe- re-cumbo, cubui, cubitum 3: etzan da, rarse, recobrarse. ahoz gora etzan da // acostarse, recīsus, a, um, pp. > recīdo, cīdi, tumbarse de espaldas, recostarse. cissum. recupero 1: berreskuratu du // recu- recitātio, ōnis f: errezitaldi, errezitazio, perar. ozenki irakurtze, irakurketa ozen // re-curro, [cu]curri, cursum 3: atzera recitación, lectura en voz alta. lasterka egin du, lasterka itzuli da, itzuli re-cito 1: errezitatu du, ozen irakurri du da // correr hacia atrás, volver corrien- // recitar, leer en voz alta. do, volver. re-clāmo 1: aurka oihu egin du, ozenki recūsātio, ōnis f: arbuiatze, ezespen, kexatu da, ozenki arbuiatu du // gritar gaitzespen // recusación, protesta. contra, protestar en voz alta. re-cūso 1 (re, causo): uko egin dio, ez re-clīno 1: etzan du, atzera makurtu du; du onartu, ezetsi du, arbuiatu du, aurka (bihurk.) etzan da // reclinar, inclinar jarri da // rechazar, recusar, negarse a; hacia atrás; (refl.) reclinarse. protestar contra. re-clūdo, clūsi, clūsum 3: ireki du // re-cutio, cussi, cussum 3 (re, quatio): abrir. astindu du, inarrosi du; atzera bota du // reconciliātio, ōnis f: berrezartze, be- sacudir, estremecer; rechazar, hacer rrezarpen, adiskidetze, bakeak egite // rebotar. restablecimiento, reconciliación. redactus, a, um, pp. > redigo. re-concilio 1: berriro adostu ditu, be- red-do, didi, ditum 3: itzuli du, bihurtu rriro adiskidetu ditu, berriro baketu du; du; atzera eman du (ordainez, sari gisa, berrezarri du // reconciliar, restablecer erantzunez, zerbaiten truke); oka egin (la paz, la concordia). du; ekoiztu du; atzera bidali du; bihurtu recordātio, ōnis f: oroitze, gogoratze, du // devolver, restituir; dar (en pago, en oroitzapen // acción de acordarse, re- recompensa, en respuesta, en cambio); cuerdo. producir; remitir; reproducir; trans- recordor 1: gogoratu da-du // recordar, formar en; traducir; acordarse de.

164

S

 poenas reddere: zigorra bete du // re-fero, retuli [eta rettuli], relātum 3: cumplir una pena. atzera eraman du, atzera ekarri du; itzuli redēgi, perf. > redigo. du, bihurtu du, atzera eman du; eraman redēmi, perf. > redimo. du, irabazi du; egotzi dio, egokitu dio, -en artean sartu du; kontatu du; igorri redemptus, a, um, pp. > redimo. du, bidali du; idatzi du // llevar hacia red-eo, ii, itum 4: itzuli da // volver. atrás, traer de vuelta; devolver, resta- red-igo, ēgi, actum 3 (red, ago): itzul- blecer; llevarse; atribuir a, referir a, arazi du, atzera ekarri du; (beheko maila contar entre; relatar; remitir; consignar; batera) eraman du, murriztu du; bihurtu  Marium in reos refert: Mario salatuen du; (dirua) bildu du, kobratu du // hacer artean sartzen du // incluye a Mario volver; reducir a, convertir en; recoger entre los acusados. (dinero), recaudar. refersi, perf. > refercio. redii, perf. > redeo. rē-fert, rētulit, rēferre (inperts.) 3 (res, red-imo, ēmi, emptum 3 (re, emo): fero): axola izan du-zaio // importar; berrerosi du, (gatibu baten askatasuna)  quid refert si...?: zer axola du...? // erosi du; (zerbaiten truke) erosi edo ¿qué importa si...? eskuratu du; errentan hartu du //  hoc refert ducis: hori jeneralari axola redimir, rescatar; comprar, obtener a zaio // eso le importa al general; cambio de; tomar en arriendo.  meā refert: axola zait // me importa; red-integro 1 (re, integro): berritu du,  tuā parvi refert: gutxi axola zaizu // te berrezarri du // renovar, restablecer. importa poco. reditus, a, um, pp. > redeo. refertus, a, um, pp. > refercio reditus, ūs m: itzultze, itzulera; errenta, bete(a), mukuru bete(a) // lleno, colma- korritu // regreso, vuelta; rédito, renta. do. re-dūco, duxi, ductum 3: atzera eraman re-ficio, fēci, fectum 3 (re, facio): du, atzera ekarri du // hacer volver, berregin du, konpondu du; berritu du, llevar hacia atrás, retirar; restablecer. suspertu du, leheneratu du, indarberritu red-undo 1: gainezka egin du, gainez du; berriz egin du; (onura) atera du, egin du, -z gainezka egon, ugaria izan ordaina hartu du // rehacer, reparar; da, gehiegizkoa izan da, -n blai egin da restablecer, renovar, reponer; volver a // desbordarse, rebosar, ser muy abun- hacer; obtener (un beneficio), resarcirse. dante en, ser excesivo, estar inundado re-fringo, frēgi, fractum (re, frango) 3: de. hautsi du, apurtu du, urratu du // reduxi, perf. > reduco. romper, quebrar. refēci, perf. > reficio. refūdi, perf. > refundo. refectus, a, um, pp. > reficio. re-fugio, fūgi, - 3: atzera ihes egin du, itzuri da; babesa bilatu du; saihestu du , fersi, fertum 4 (re, farcio): re-fercio // retroceder huyendo, escaparse; buscar guztiz bete du, mukuru bete du // llenar refugio; rehuir. (por completo), colmar.

165

S refugium, ii n: babes, babesleku // uko egin dio; baztertu du; atzera bidali refugio. du, atzera jaurti du; atzeratu du // rechazar, echar hacia atrás; rehusar; re-fundo, refūdi, fūsum 3: berriro isuri relegar; remitir, devolver; diferir. du, atzera isuri du; atzera bota du; urtu du; (pas.) gainezka egin du // derramar re-lābor, lapsus sum 3: atzera isuri da // de nuevo; rechazar; derretir; (pas.) refluir. derramarse. relātus, a, um, pp. > refero. re-gero, gessi, gestum 3: atzera ekarri relectus, a, um, pp. > relego, legi, du, atzera eraman du, itzuli du, bihurtu lectum. du; atzera bota du // traer hacia atrás, re-lēgo 1: urrundu du, baztertu du, llevar hacia atrás, devolver; replicar. erbesteratu du; egotzi dio // alejar, rēgīna, ae f: erregina // reina. relegar, desterrar; imputar a, atribuir. regio, ōnis f: lerro, ilde, norabide; muga; re-lego, lēgi, lectum 3: bildu du, berriro eskualde, zona // línea, dirección; hartu du; berriro ibili du; berriz irakurri límite; región, zona; du, berrikusi du // recoger; recorrer de  e regione: zuzen // en línea recta. nuevo; releer, revisar. rēgis, gen. > rex. re-levo 1: arindu du; bihotza altxatu du; rēgius, a, um: erregeren, errege- // regio, jaso du // aliviar, aligerar; consolar; real. levantar. rēgia, ae f: errege-etxe, errege-jauregi; relictus, a, um, pp. > relinquo. gorte // palacio real; corte. religio, ōnis f: eskrupulo, kontzientzia, regno 1: errege izan da; nagusi izan da; zintzotasun; erlijiozaletasun; erlijio- nagusikeriaz (erregeek bezala) goberna- hoben, bekatu, sakrilegio; gurtza, tu du // reinar; gobernar despóticamente gurpen, zeremonia, elizkizun; gurtzako (como un rey). gauza; erlijio, sineste, sinesmen; sines- keria; eginbehar sakratu // escrúpulo, regnum, i n: erresuma, erreinu; conciencia religiosa; sentimiento de erregealdi; erregetza // reino; reinado; religiosidad; culpa religiosa, pecado, autoridad real. sacrilegio, veneración, culto, cere- rego, rexi, rectum 3: zuzendu du, gidatu monia; objeto de culto; religión, du; agindu du, gobernatu du // dirigir; creencia; superstición; compromiso regir, gobernar. religioso. re-gredior, gressus sum 3 (re, religiōsē: ardura handiz, zintzoki; gradior): atzera egin du, itzuli da // erlijiosoki; leialki, fede onean // volver, retirarse. concienzudamente, escrupulosamente; rēgula, ae f: erregela; arau; barra, haga religiosamente; con buena fe. // regla; barra, pértiga. religiōsus, a, um: arduratsu, arrangu- rēgulus, i m: erregetxo, erregexka // ratsu; erlijiozko, erlijio-, erlijiozale; reyezuelo; rey niño. jainkozale; sineskeriatsu; agurgarri, rē-i[i]cio, iēci, iectum 3 (re, iacio): sagaratu(a), sakratu; zorigaiztoko // atzera bota du, urrundu du; arbuiatu du, escrupuloso, concienzudo; religioso,

166

S

piadoso; supersticioso; venerable, re-moveo, mōvi, mōtum 2: urrundu du, consagrado, sagrado; nefasto. aldendu du, baztertu du, kendu du // re-linquo, līqui, lictum 3: atzean utzi alejar, apartar, retirar. du, utzi du, bertan behera utzi du // re-mūnerātio, ōnis f: ordainsari // dejar atrás, dejar, abandonar. remuneración, recompensa, pago. reliquiae, iārum f pl.: hondakinak, rēmus, i m: arraun // remo. hondarrak; erlikia // restos, despojos; re-nascor, nātus sum 3: berriz jaio da, reliquia. birsortu da // renacer. reliquus, a, um: gainerako, enparau, re-novo 1: berritu du, berriztatu du, gelditzen den, beste // restante, lo que berriztu du, eraberritu du; berriz ekin queda, el resto, los otros. dio, berriz egin du; suspertu du // re-maneo, mansi, mansum 2: gelditu renovar, restaurar, restablecer; reanudar, da; geratu da // pararse; permanecer, repetir; reanimar. quedar. re-nuntio 1: -en berri eman du; alda- re-medium, ii n: konponbide, senda- rrikatu du, jakinarazi du; ukatu du; -i bide // remedio. uko egin dio // anunciar, informar; rēmex, igis m (remus, ago): arraunlari // proclamar; negar; renunciar. remero. reor, ratus sum 2: uste izan du, pentsatu re-miniscor, - 3: gogoratu da-du // du, -tzat hartu du // creer, pensar, tener recordar, acordarse de. por. remīsi, perf. > remitto. re-paro 1: berriro prestatu du, berriz remissio, ōnis f: itzultze; jaiste, behe- hasi du; suspertu du, indarberritu du; ratze // devolución; descenso, remisión. berritu du, berregin du, berriz jarri du // preparar de nuevo, recomenzar; reparar, remissus, a, um, pp. > remitto renovar; rehacer, reponer, restablecer. lasai, laxo; leun, bigun, baketsu; nagi, axolagabe // flojo, suelto; suave, dulce, re-pello, reppuli, repulsum 3: atzera apacible; perezoso, negligente. bota du, uxatu du // repeler, rechazar. re-mitto, mīsi, missum 3: berriz bidali re-pendo, pendi, pensum 3: pisatu du; du, itzuli du, bihurtu du, atzera eman ordaindu du, kitatu du; (-en) ordainez du; erantzun du; askatu du, laxatu du; eman du; orekatu du, kontrapisatu du; utzi du, baztertu du; eman du; barkatu pisu berdinez ordaindu du // pesar; du; beheratu da, gutxitu da // volver a pagar; compensar; contrapesar; pagar enviar, devolver; remitir, enviar, con un peso igual. responder; soltar, aflojar; abandonar, repens, ntis: bat-bateko, tupusteko // renunciar a; conceder; perdonar; ceder, repentino, inesperado. calmarse. repensus, a, um, pp. > rependo. remōtus, a, um, pp. > removeo repente: adlg. bat-batean, tupustean // urrutiko, (-tik) urrun, (-tik) urrundu(a) // adv. de repente. alejado (de), apartado (de), remoto. repentīnus, a, um: bat-bateko, tupus- teko // repentino.

167

S reperio, repperi, repertum 4 (re, pario): reprendo > reprehendo. aurkitu du // encontrar; descubrir. reprensus > reprehensus. re-peto, īvi [edo ii], ītum 3: berriro re-primo, pressi, pressum 3 (re, bilatu du, -ra jo du berriro, berriro hasi premo): -i atzera eragin dio; -i eutsi dio, du, berriro ekin dio; berriz esan du; erreprimitu du, menderatu du, eragotzi berriro eraso dio; atzera eskatu du, du // hacer retroceder; contener, repri- erreklamatu du; atzera eskatu du // mir, impedir. buscar de nuevo, recomenzar, repetir; repsi, perf. > repo. atacar de nuevo; reivindicar, reclamar; remontar a. repudio 1: uko egin dio, ez du onartu; (emaztea) arbuiatu du // rechazar, rehu- re-pleo, plēvi, plētum 2: berriz bete du, sar; repudiar. guztiz bete du, osatu du // llenar de nuevo, rellenar, completar. repudium, i n: (emaztea, emaztegaia) arbuiatze, zapuzte // repudio. rēpo, repsi, reptum 3: herrestan joan da, irristatu da // arrastrarse, deslizarse. re-puerasco, -, - 3: berriro ume bihurtu da // volver a ser niño. re-pōno, posui, positum 3: berriz jarri 1: aurka egin dio, -en aurka du, berrezarri du; alde batera jarri du, re-pugno borrokatu da // resistir, luchar contra, gorde du; utzi du; bermatu du, pausatu oponerse. du; -tzat eduki du // volver a poner, reponer, restablecer, reemplazar; poner repulsus, a, um, pp. > repello. a un lado, reservar; deponer; apoyar, reputātio, ōnis f: gogoeta, hausnarketa hacer reposar sobre; poner entre, consi- // reflexión, consideración. derar. re-puto 1: kontuak egin ditu, gogoeta re-porto 1: atzera ekarri du, itzuli du; egin du, kontuan hartu du // calcular, irabazi du; -en berri ekarri du // volver a reflexionar, considerar. traer, devolver (a su sitio); obtener, re-quiēs, quiētis f: atseden, atsedenaldi reportar; traer una noticia. // descanso, reposo. repositus, a, um, pp. > repono. re-quiesco, quiēvi, quiētum 3: atseden reposui, perf. > repono. hartu du; etzan da // descansar; reposar. repperi, perf. > reperio. re-quīro, quīsīvi, quīsītum 3 (re, reppuli, perf. > repello. quaero): lehiaz bilatu du, -en bila ibili da; ikertu du, arakatu du; galdetu du; re-prehendo, endi, ensum 3: heldu galdatu du, eskatu du; -en falta sumatu dio, atxiki du, berriz edo atzetik hartu du // buscar con afán, indagar; pregun- du; errieta egin dio, gaitzetsi du // tar; echar de menos, reclamar, requerir. sujetar, retener, coger de nuevo o por detrás; reprender, censurar. rēs, rei f: gauza, gauzaki; kontu, auzi, gai; benetakoa, egiazkoa (eta ez: reprehensio, ōnis f: kritika, gezurrezkoa, alegiazkoa, azalekoa, gaitzespen, errieta // crítica, censura, izena, hitzak) // cosa, objeto; asunto, reprensión. materia; la realidad, la verdad (y no: lo reprehensus, a, um, pp. > reprehendo.

168

S

engañoso, imaginario, superficial, el re-sisto, stiti, - 3: gelditu da; aurre egin nombre, las palabras); dio, aurka egin dio // detenerse; resistir,  res publica: estatua, politika, erre- oponerse a. publika // el estado, la política, la re-solvo, solvi, solūtum 3: askatu du, república; laxatu du, deslotu du; barreiatu du, urtu  res familiaris: (familiaren) ondare, du, desegin du; azaldu du, argitu du; ondasun(ak) // patrimonio, bienes kitatu du; indargabetu du // desatar, (familiares); soltar; librar; abrir; disolver, disipar,  res secundae: zorion, goraldi // pros- derretir, deshacer; explicar; pagar (una peridad; deuda); ablandar.  res adversae: zoritxar // adversidad; re-sono 1: durundu egin du, durundatu  res humanae et divinae: giza kontuak du, oihartzunez erantzun du; oihartzuna eta jainkozkoak // las cosas humanas y sortu du // resonar, repetir como un eco; las divinas; hacer resonar.  res gestae: egitandiak // hazañas;  res militaris, res rustica: estrategia respectus, a, um, pp. > respicio. militar, nekazaritza // el arte militar, la respectus, ūs m: atzera begiratze, agricultura; atzerako begirada; begirune; babes //  scriptor rerum: historialari // histo- (acción de) mirar atrás, mirada hacia riador. atrás; consideración, respeto; refugio. re-scindo, scidi, scissum 3: moztu du, re-spicio, spexi, spectum 3 (re, specio): porroskatu du; desegin du, ezeztatu du atzera begiratu du; gogoan hartu du, // cortar, desgarrar; destruir, anular. aintzat hartu du; begiratu du, zaindu du; dagokio // mirar hacia atrás; considerar; re-seco, secui, sectum 1: ebaki du, mirar por, cuidar; corresponder. moztu du, murriztu du // cortar, cerce- nar. re-spondeo, spondi, sponsum 2: erantzun du // responder. resēdi, perf. > resideo eta resido. responsus, a, um, pp. > respondeo. re-servo 1: gorde du, salbatu du // reservar, guardar, salvar. responsum, i n: erantzun // respues- ta. re-sideo, sēdi, sessum 2 (re, sedeo): eserita egon, pausatu da; gelditu da, re-spuo, spui, - 3: tu egin du; arbuiatu geratu da // estar sentado o posado; du, ez du onartu // escupir; rechazar. permanecer, quedar. re-stinguo, stinxi, stinctum 3: itzali du, re-sīdo, sēdi, sessum 3: eseri da; gelditu amatatu du, iraungi du; baretu du // da; beheratu da, baretu da // sentarse; apagar, extinguir; apaciguar. detenerse; descender, calmarse. restiti, perf. > resisto eta resto. re-signo 1: zigilua kendu dio, ireki du; re-stituo, ui, ūtum 3: lehengoratu du, ezeztatu du // quitar el sello, abrir; berriz ezarri du; konpondu du, zaharbe- anular. rritu du; itzuli dio // restablecer; reparar, restaurar; restituir, devolver.

169

S re-sto, stiti, - 1: gelditu da; eutsi dio, re-tundo, ret-tudi, retū[n]sum 3: ka- aurka egin dio; geratu da // pararse; per- mustu du, punta moztu dio; zapaldu du sistir, resistir, oponerse; quedar. // embotar, despuntar; reprimir. re-sulto 1: atzerantz jauzi egin du; bote reus, i m: salatu(a), erruztatu(a) // , egin du, errebotatu du; durundi egin du acusado. // saltar hacia atrás; rebotar; resonar. re-veho, vexi, vectum 3: atzera ekarri re-sūmo, sumpsi, sumptum 3: berriro du, atzera eraman du; (pas.) itzuli da // hartu du, berreskuratu du; berriz hasi volver a traer, volver a llevar; (pas.) du, berriro ekin dio // volver a tomar, regresar. recobrar; recomenzar. re-vello, velli [vulsi], vulsum 3: erauzi re-tardo 1: atzeratu du, berandutu du; du, errotik atera du, kendu du; ezereztu eutsi dio, geldiarazi du // retardar; du // arrancar, arrebatar; destruir, ani- contener. quilar. rēte, is n: sare // red. re-venio, vēni, ventum 4: itzuli da // retentus, a, um, pp. > retineo. volver. re-ticeo, ticui, - 2 (re, taceo): mutu re-verto [eta -or], verti, versum 3: geratu da, isilik eduki du, isilean gorde itzuli da // volver, regresar. du // guardar silencio, callarse algo. revexi, perf. > reveho. re-tineo, tinui, tentum 2 (re, teneo): re-vincio, vinxi, vinctum 4: estu lotu geldiarazi du, atxiki du, eutsi dio; gorde du, kateatu du // atar con fuerza, du // detener, retener, sujetar; guardar, amarrar, encadenar. conservar. re-vīvisco, vixi, - 3: berpiztu da // re-torqueo, torsi, tortum 2: atzera revivir. itzuli du, bihurritu du // volver hacia re-voco 1: berriz deitu dio-du, atzera atrás, torcer. deitu dio-du; itzularazi du, atzerarazi re-traho, traxi, tractum 3: atzera eragin du; berriz ezarri du; ezeztatu du, atzera dio, atzeratu du, atzerarazi du; urrundu bota du; -en aurrera bidali du, -ra igorri du, baztertu du // hacer retroceder, hacer du // llamar de nuevo, llamar de vuelta; volver, retraer; apartar, retirar. hacer volver, hacer retroceder; resta- re-tribuo, ui, ūtum 3: -en truke eman blecer; revocar; enviar ante, referir a. dio, -en ordainez eman dio; itzuli dio // re-volvo, volvi, volūtum 3: birarazi du, dar en cambio; devolver. itzularazi du, irauli du, atzera itzuli du; retrō: adlg. atzera // adv. hacia atrás. (bidea) atzera egin du; (papiro bat) garatu du, berrirakurri du, berrikusi du; retrō-cēdo, cessi, cessum 3: atzera egin (pas.) atzera erori da; gogoan erabili du du, atzerantz ibili da // retroceder, andar // revolver, revolcar, hacer volver, hacia atrás. volver hacia atrás; desandar; desarrollar rettuli eta retuli, perf. > refero. (un libro), releer, repasar; (pas.) caer rētulit, perf. > rēfert. hacia atrás; meditar en. re-vorto[r] > reverto[r].

170

S rex, rēgis m: errege // rey. rōdo, rōsi, rōsum 3: marraskatu du, rexi, perf. > rego. hortzikatu du; belztu du, laidoztatu du // roer; calumniar. rhēda, ae f: lau gurpileko gurdi // carro de cuatro ruedas. rogātio, ōnis f: lege-proposamen, lege- gai; eskaera // proposición o proyecto rīdeo, rīsi, rīsum 2: barre egin du, irri- de ley; petición. barre egin du // reír, sonreír; reírse de. rogo 1: galdetu du; (iritzia) eskatu du; rīdiculus, a, um: barregarri // ridículo; (legegaia) aurkeztu du; (arren) eskatu gracioso du // preguntar; consultar; proponer rigeo, ui, - 2: zorrotz, zurrun, tente egon; (una ley); solicitar, rogar. gogortuta egon, izoztuta egon; laztu da rogus, i m: su-meta // pira. // estar rígido, endurecido, helado, tieso; erizarse. Rōma, ae f: Erroma // Roma. rigidus, a, um: zurrun, gogor, zail, rōmānus, a, um: erromatar, Erromako izoztu(a); zorrotz // rígido, duro, helado, // romano. yerto, tieso; inflexible. rōro 1: ihintza egin du; ihinztatu du, rigo 1: ureztatu du // regar. zipriztindu du // rociar, regar. rigui, perf. > rigeo. rōrat (inperts.): ihintza egiten du, ihintza dago // cae rocío. rīpa, ae f: ibaiertz // ribera, orilla. rōs, rōris m: ihintz // rocío. rīsi, perf. > rideo. rosa, ae f: arrosa // rosa. rīsus, a, um, pp. > rideo. rōsi, perf. > rodo. rīsus, ūs m: barre // risa. rostrum, i n: moko; ontzi-mutur, ezproi rītus, ūs m: erritu; ohitura // rito; uso, // pico; espolón de una nave. costumbre;  ritū (+ gen.): (-en) gisa // a la manera rostra, ōrum n pl.: hizlarien tribuna // de; tribuna de los oradores.  latronum ritū: lapurren gisa // como rōsus, a, um, pp. > rodo. los ladrones. rota, ae f: gurpil // rueda. rīvālis, is m: lehiakide, aurkari // rival. rubeo, ui, - 2: gorria izan da, gorri rīvus, i m: erreka // arroyo. eginda egon, gorritu da // estar rojo, rixa, ae f: eztabaida, liskar, kalapita // enrojecer. disputa, discusión, riña. ruber, bra, brum: gorri // rojo. rōbur, oris n: haritz; indar, sendotasun rubesco, rubui, - 3: gorritu da // // roble; vigor, robusted; ponerse rojo, enrojecer.  robur exercitus: armadaren gain eta rubor, ōris m: gorri, gorritasun, gorri- bikaina // lo más escogido del ejército. une; lotsaz gorritze, lotsa // color rojo, rōbustus, a, um: mardul, sendo // rojez, rubor; vergüenza. robusto. rubui, perf. > rubeo eta rubesco.

171

S rudis, e: zakar, landugabe; trauskil, ezja- kin // rudo, tosco; inculto, ignorante. rudo, īvi, ītum 3: orro egin du, marru

egin du, arrantza egin du // rugir,

rebuznar. rui, perf. > ruo. S ruīna, ae f: erortze; hondamen; honda- kinak // caída; derrumbamiento, ruina, sacer, cra, crum: sakratu // sagrado, desastre. sacro. rūmor, ōris m: marmar, zurrumurru, sacerdōs, dōtis m eta f: apaiz // esamesa // rumor. sacerdote, sacerdotisa. rumpo, rūpi, ruptum 3: apurtu du, sacerdōtium, ii n: apaizgo // sacer- hautsi du // romper. docio. ruo, rui, rutum [ruitūrus] 3: oldartu da, sacrāmentum, i n: (soldaduen) amildu da; erori da, lur jo du; erorarazi leialtasun-zin; zin // juramento militar; du, eraitsi du // lanzarse, precipitarse; juramento. caer, desmoronarse; hacer caer, sacrārium, ii n: sagrario, kapera, derribar. santutegi // sagrario, capilla, santuario. rūpēs, is f: harkaitz // roca, peñasco. sacri-ficium, ii n: (jainkoei eskai- rūpi, perf. > rumpo. nitako) opari, sakrifizio // sacrificio. ruptus, a, um, pp. > rumpo. sacri > sacer. rūris, gen. > rus. sacro 1: sagaratu du, kontsakratu du // consagrar. rursum [edo -sus]: adlg. atzera; berriro // adv. hacia atrás, de nuevo. sacrum, i n: gauzaki sakratu; elizkizun, errito sakratu; sakrifizio, oparigai; , rūris n: landa; soro; landetxe // rūs tenplu // objeto sagrado; acto religioso, campo; casa de campo; rito sagrado; sacrificio; templo.  rūrī: landan // en el campo. saec[u]lum, i n: gizaldi, belaunaldi; russus, a, um: gorri, gorrixka // rojo, aro, garai, mende // generación; edad, rojizo. época; siglo. rusticē: baserritarrak bezala; baldarki, saepe: adlg. sarri, maiz, askotan // adv. a zakarki // como un rústico; grosera- menudo. mente, torpemente. saepēs, is f: hesi, landaresi, itxitura // rusticor 1: landan bizi izan da // vivir cerca, seto, vallado. en el campo. saepio, psi, ptum 4: inguratu du, hesitu rusticus, a, um: landa-, landako, base- du; gorde du // cercar, rodear de un rriko, larreko; baldar; nekazari // del vallado; guardar. campo, rústico; tosco; campesino. saevio 4: amorratu da, sutu da, zakartu rutilus, a, um: gorri min; distiratsu // da, haserretu da; anker jokatu du // rutilante, brillante.

172

S

enfurecerse, estar furioso; mostrarse salūs, ūtis f: osasun, egoera on; irten- cruel, ensañarse. bide; salbazio; agur // salud; salvación; saevitia, ae f: ankerkeria, gogorkeria // saludo. crueldad, dureza. salūtāris, e: osasungarri, mesedegarri, saevus, a, um: anker, amorratu, onuragarri // saludable, favorable. bihozgabe // cruel, feroz. salūtāriter: era osasungarrian, onuraz sagācitās, ātis f: (usaimenaren) // saludablemente, ventajosamente. zorroztasun, (zentzumenen) fintasun; salūtātio, ōnis f: agur, diosal; bisita zolitasun, argitasun // finura (del olfato, (agur egin eta begirunea agertzeko) // de los sentidos); sagacidad. saludo; visita (para saludar y mostrar sagitta, ae f: gezi // flecha, saeta. respeto). sagittārius, ii n: arkulari // arquero. salūto 1: agurtu du, agur egin dio; sagulātus, a, um: soldaduen soingai- bisita egin dio (agur egin eta begirunea nekoaz jantzi(a) // vestido con el capote agertzeko) // saludar; visitar (para salu- militar. dar y mostrar respeto). sagulum, i n: soingaineko (soldaduena, salvē, salvētō, salvēte: (salveo-ren bidaitzeko) // sayo, capote (militar, de agintera) agur! // (imperativo de salveo) viaje). ¡salve!, ¡saludos!, ¡adiós! sāl, salis m: gatz; (grazia) gatz, piper; salveo, -, - 2: (agintera, salvere aditz- itsasoko ur // sal; gracia, agudeza; agua izena, eta salvebis geroaldia bakarrik del mar. erabiliak, adeitasun eta diosal esapide salio, salui, saltum 4: jauzi egin du, salto gisa) // (sólo se usa en imperativo, infi- egin du // saltar. nitivo salvere, y futuro salvebis, como fórmula de saludo); salix, icis f: sahats, zume // sauce.  te salvere iubeo: ondo ibili! // ¡que salsus, a, um: gazi, gazitu(a), gatzdun; sigas bien! barregarri // salado; gracioso. salvus, a, um: osorik, onik, kalterik gabe salto 1: dantzatu du; dantzaz antzeztu du // salvo, sano, indemne. // bailar, danzar; representar bailando. sancio, sanxi, sanctum 4: sagaratu du, saltus, ūs m: jauzi // salto. kontsakratu du; balioetsi du, berretsi du, saltus, ūs m: bortu, mendialde gora, baieztatu du; zigortu du // consagrar; mendiko baso; haitzarte, mendate, sancionar; confirmar, ratificar; castigar. mendi-lepo // alta montaña, región sanctitās, ātis f: santutasun; bortxaezin- forestal, bosque, pastos (de montaña); tasun // santidad; inviolabilidad. desfiladero, puerto de montaña. sanctus, a, um, pp. > sancio salūbris, e: osasungarri; onuragarri // santu, sakratu, bortxaezin, ukiezin, saludable. saindu; zintzo, bertutetsu // santo, salui, perf. > salio. inviolable, santo; virtuoso, íntegro. sānē: zentzuz; zinez, benetan; guztiz; bai horixe!; ados; bada // razonablemente;

173

S

verdaderamente, realmente; completa- satur, tura, turum: ase, asebete(a); abe- mente; ciertamente; de acuerdo; pues. rats, oparo // saciado, harto de; rico, sanguis, inis m: odol // sangre. fértil. sānitās, ātis f: osasun; zentzu, zentzu- satura, ae f: satira // sátira. tasun // salud; cordura. satus, a, um, pp. > sero, sevi, satum sāno 1: sendatu du, osatu du; konpondu  (de, ab, ex) Marte satus: Martek du // sanar, curar; remediar. sortua, Marteren seme // nacido de sānus, a, um: osasuntsu; zentzudun // Marte, hijo de Marte. sano; sensato. sata, ōrum n pl.: ereintzak, soroak // sanxi, perf. > sancio. sembrados. sapiens, ntis, p. pres. > sapio saucius, a, um: zauritu(a), kolpatu(a) // jakintsu; zuhur // sabio. herido. sapienter: zuhurtasunez, zentzuz // jui- saxum, i n: haitz, harkaitz, arroka // ciosamente, sabiamente. roca, peña. sapientia, ae f: jakinduria, jakituria; scaena, ae f: agertoki, eszena, antzoki, zuhurtasun // sabiduría. teatro // escena, teatro. sapio, ii, - 3: dasta izan du, gustua izan scando, scandi, scansum 3: -ra igo da // du; zentzuduna izan da; jakin du // tener subir, escalar. sabor; ser juicioso; saber. scapha, ae f: txalupa, batel // esquife, sarcina, ae f: zama, fardel; (pl.) barca. (soldaduen) hatuak // carga, fardo; (pl.) scelerātus, a, um: kriminal, gaizkile // bagajes (de los soldados). criminal, malvado. sarcio, sarsi, sartum 4: konpondu du, sceleris, gen. > scelus. adabakiak jarri ditu // reparar, remendar. scelestus, a, um: gaizkile, doilor; lotsa- satietās, ātis f: asetasun, asebete, gabe, fedegabe, sakrilego // malvado, betekada // saciedad, hartura. criminal; impío, sacrílego. satio 1: ase du, asebete du // saciar, satis- scelus, eris n: krimen // crimen. facer. scēna > scaena. satira, ae f: satira // sátira. schola, ae f: ikastetxe, eskola // escuela; satis: adlg. nahiko, aski // adv. bastante, clases, lección. suficiente. scientia, ae f: ezagutza, zientzia, jakin- satis-do, dedi, datum 1: -en berme tza // conocimiento, ciencia. eman du // dar garantía. scī-licet: adlg. jakina!, bai horixe! // satis-facio, fēci, factum 3: asebete du; adv. por supuesto, sin duda. (eginbidea) bete du, (zorra) kitatu du, scindo, scidi, scissum 3: urratu du; ordaina eman du, barkamena eskatu du; moztu du, ebaki du; zatitu du, banatu du desenkusatu da // satisfacer; cumplir // rasgar; partir, cortar; dividir. con; dar satisfacción; disculparse. scintilla, ae f: txinpart, pindar // chispa, centella.

174

S scio 4: jakin du // saber. baztertu da // separarse, apartarse, reti- rarse. sciscitor 1: galdekatu du // interrogar. sē-cerno, crēvi, crētum 3: banatu du, scisco, scīvi, scītum 3: erabaki du; boz- banandu du, bereizi du // separar, katu du, bozkatuz onartu du // decidir, apartar; distinguir. decretar; votar, aprobar en votación. sēcessi, perf. > secedo. scissus, a, um, pp. > scindo. sēcessio, ōnis f: bereizte, urrutiratze; scītus, a, um, pp. > scio eta scisco banakuntza, sezesio // alejamiento, se- aditu(a); dotore, sotil // experto; fino, paración; secesión. elegante. sēcessus, a, um, pp. > secedo. scīvi, perf. > scio eta scisco. sēcessus, ūs m: bakarleku, bakardade // scopulus, i m: uharri, haitz // escollo, retiro, soledad. roca. seco, secui, sectum [secātūrus] 1: ebaki scrībo, scripsi, scriptum 3: idatzi du // du, moztu du // cortar. escribir. sēcrētus, a, um, pp. > secerno scriptor, ōris m: idazkari, kopiatzaile; banatu(a), bereizi(a); sekretu, ezkutuko idazle // secretario, copista; escritor. // separado; secreto, oculto. scriptus, a, um, pp. > scribo. sēcrētō: bereiz, ezkutuan // aparte, scriptum, i n: idazki, idazlan, testu // separadamente, en secreto. escrito, texto. sēcrēvi, perf. > secerno. sculpo, psi, ptum 3: zizelkatu du // secta, ae f: jokamolde, jokaera-arau, esculpir, tallar. bizimolde; alderdi; sekta, eskola filo- scūtum, i n: ezkutu // escudo. sofiko // línea de conducta, norma de scyphus, i m: kopa // copa. conducta, manera de vivir; partido; sē [sui gen., sibi dat., sē ak. eta ab.]: (3. secta, escuela filosófica. perts.ko izord. bihurkaria, perpauseko sector 1: jarraitu ohi dio; eskolta eman subjektuari dagokio) bere(n) burua, dio, lagundu dio; -en atzetik ibili da // bere; (elkarkari) elkar // (pron. reflexivo seguir frecuentemente, escoltar; perse- de 3ª pers. referido al sujeto de la frase) guir. se, (de, a, para...) sí, sí mismo; (con sectus, a, um, pp. > seco. sentido recíproco) se; secui, perf. > seco.  se amat, putat se esse pulchrum: bere burua maite du, uste du (bera) ederra sēcum (cum se): berekin, aldean, bere dela // se ama, cree que (él, el sujeto) es buruarekin, bere artean // consigo, guapo; consigo mismo.  inter se: bere(n) artean // entre sí; secundum: prep. ak. -en ondoren, -en  secum: berekin, bere buruarekin // ondoan; -en luzera osoan, -en arabera // consigo. prep. de ac. inmediatamente después de, después de; a lo largo de; según, de sē-cēdo, cessi, cessum 3: banandu da, acuerdo con. bereizi da, urrundu da, aldendu da,

175

S secundus, a, um: jarraitzen duen; sedīle, is n: eserleku // asiento. hurrengo; bigarren; aldeko // que sigue, sēditio, ōnis f: sedizio, bihurrialdi, ma- siguiente; segundo; favorable. txinada // sedición, motín. secūris, is f: aizkora; liktoreen aizkora sēditiōsē: matxino bezala, bazterrak (agintaritzaren ikurra) // hacha; segur, nahasteko // sediciosamente. hacha de los lictores (símbolo de la sēditiōsus, a, um: sediziozko, sedizio- autoridad). gile, matxino // sedicioso. sēcūritās, ātis f: lasaitasun; sēdo 1: baretu du // calmar. axolagabekeria, kezkarik ez(a); se- gurtasun // tranquilidad; indiferencia, sē-dūco, duxi, ductum 3: bereiz hartu despreocupación; seguridad. du, aparte eraman du, aldendu du, bereizi du, banandu du // llevar aparte, sē-cūrus, a, um: lasai; axolagabe, apartar, separar. kezkarik gabe(ko); seguru // tranquilo; indiferente, despreocupado; seguro. sēdulus, a, um: arretatsu, arduratsu, saiatu(a) // diligente, celoso, aplicado. secus: adlg. bestela(ko) (sarri ezeztape- nen ondoan); gaizki, behar ez bezala // seges, etis f: soro, alor; labore, uzta; adv. de otro modo (a menudo tras ereintza // campo; mies, cosecha; sem- negación); mal, indebidamente; brado.  haud secus: bezala // de la misma segnis, e: nagi, alfer, geldo // perezoso, manera. inactivo. secūtus, a, um, pp. > sequor. segniter: geldiro, geldoki, nagikeriaz // sed: junt. baina; baizik (eta) // conj. pero; lentamente, con indolencia. sino; sella, ae f: aulki // silla.  non... sed: ez... baizik (eta) // no... semel: adlg. behin; behingoan; behingoz sino; // adv. una vez; de una vez.  non modo... sed etiam: ez ezik... ere; sēmen, inis n: hazi; ernamuin; jatorri // ez bakarrik... baita... ere // no sólo... semilla; germen. sino también. sēmita, ae f: bidezidor, bidexka // sēdecim dekl. ez.: hamasei // dieciséis. senda. sedeo, sēdi, sessum 2: eserita egon; semper: adlg. beti // adv. siempre. geldi, finko, egonean egon, ezer egin sempiternus, a, um: betiereko // eter- gabe egon; batzordean edo epaile aritu no. da; erabakita egon // estar sentado; estar quieto, permanecer ocioso, quedar fijo; senātor, ōris m: senatari // senador. actuar como magistrado o juez; quedar senātōrius, a, um: senatuko, senatu-; decidido. senatarien, senatari- // senatorial. sēdēs, is f: eserleku; egoitza; leku, koka- senātus, ūs m: senatu // senado. pen; oinarri // asiento; sede, residencia; senātus-consultum, i n: senatuaren lugar, posición; fundamento. dekretu, senatuaren erabaki // sena- sēdi, perf. > sedeo eta sido. doconsulto, decreto del senado.

176

S senectūs, ūtis f: zahartzaro; zahartasun september, bre: iraileko, irailaren // // vejez. de septiembre. senex, senis: agure, zahar // anciano. septem-decim dekl. ez: hamazazpi // sēni, ae, a: seina; seinako // seis cada diecisiete. uno; de seis en seis. septem-trio, ōnis m: ipar, ipar-haize, senior, ius (konp. > senex): zaharrago; iparralde; (pl.) Hartz Txikiko zazpi 45 urte baino zaharragoko gizon // más izarrak // el septentrión, viento del viejo; hombre de más de 45 años. norte, países del norte; (pl.) las siete estrellas de la Osa Menor; senis, gen. > senex.  Septentrio maior: Hartz Handi // Osa sensi, perf. > sentio. Mayor; sensim: adlg. pixkanaka, apurka-apurka,  Septentrio minor: Hartz Txiki // Osa ezarian // adv. poco a poco, gradual- Menor. mente, imperceptiblemente. septēni, ae, a: zazpina; zazpinako // sensus, a, um, pp. > sentio. siete cada uno; de siete en siete. sensus, ūs m: zentzu; zentzumen; senti- septimus, a, um: zazpigarren; zazpiren mendu; sen on // sentido; sentimiento; // séptimo. sensación; buen juicio. septingenti, ae, a: zazpiehun // sententia, ae f: iritzi(a); boto, eraba- setecientos. ki(a), epai; esanahi; esaera // opinión, septuāgēsimus, a, um: hirurogeita parecer; voto, fallo, sentencia; sentido; hamargarren; hirurogeita hamarren //  in sententiam ire: Markorekin ados septuagésimo. egon // estar de acuerdo con Marco. septuāginta dekl. ez.: hirurogeita sentio, sensi, sensum 4: sentitu du, hamar // setenta. sumatu du, konturatu da; aditu du, ulertu du; uste izan du, -tzat jo du // sepulcrum, i n: hobi, hilobi // tumba, sentir, darse cuenta; comprender; sepulcro. pensar, considerar. sepultus, a, um, pp. > sepelio. sē-paro 1: bereizi du, banandu du // sequor, secūtus sum 3: jarraitu dio // separar; distinguir. seguir. sepelio, pelīvi [edo pelii], pultum 4: serēnus, a, um: garbi, oskarbi; bare // ehortzi du, lurperatu du // enterrar, sereno, apacible. sepultar. seriēs, ēi f: sail, segida; ondorengo(ak) // sē-pōno, posui, positum 3: berriz jarri serie, sucesión; descendencia. du, bereizi du; urrundu du, baztertu du sermo, ōnis m: hizketa, solas; hitzaldi; // colocar aparte, separar; reservar; hizpide, esamesa; hizkuntza, hizkera // alejar, relegar. conversación; discurso; tema de la septem dekl. ez.: zazpi // siete. conversación, rumor; lenguaje, lengua. september, bris m: irail // septiembre. sērō: adlg. berandu // tarde.

177

S sero, serui, sertum 3: txirikordatu ditu, sessio, ōnis f: esertze, eserita egote; korapilatu ditu; elkarri lotu dizkio // eserleku; geldialdi // acción de sentarse, entrelazar, trenzar; trabar, encadenar. de estar sentado; asiento; pausa, alto. sero, sēvi, satum 3: erein du, landatu du sessus, a, um, pp. > sedeo eta sido. // sembrar, plantar. ses-tertius, ii m: sestertzio (zilarrezko serpens, ntis m eta f: suge // serpiente. txanpon, bi as eta erdiko balio zuena) // serpo, psi, ptum 3: sigi-sagan ibili da, sestercio (moneda de plata que valía dos irristatu da // serpentear, deslizarse. ases y medio). sertus, a, um, pp. > sero, serui, sertum. sestertia, ium n pl.: mila sestertzio; sertum, i n: girlanda // guirnalda. decem sestertia: hamar mila sestertzio; adizlagun biderkatzaileen ondoan ehun , perf. > sero, serui, sertum. serui mila ulertzen da, adibidez decies: hamar sērus, a, um: berant, berankor, beran- aldiz, decies sestertium: hamar aldiz duko // tardío, retrasado. ehun mila sestertzio, miloi bat sestertzio serva, ae f: (emakume) esklabo // // mil sestercios; decem sestertia: diez esclava. mil sestercios; precedido de adverbios servīlis, e: esklaboari dagokion, eskla- multiplicativos se sobreentiende cien boen, esklabo-, mirabe-, morroi-, jopu // mil, por ejemplo decies: diez veces, de esclavos, servil. decies sestertium: diez veces cien mil sestercios, un millón de sestercios. servīliter: esklaboen gisa // servil- mente. seu > sive. servio 4: esklabo izan da, mirabe izan sevērē: zorrotz, gogor, zorrozki // seve- da; zerbitzatu du // servir; ser esclavo. ramente, gravemente, rigurosamente. servitium, ii n: esklabotasun; eskla- sevēritās, ātis f: zorroztasun, larritasun, boak // esclavitud; los esclavos. seriotasun, gogortasun // severidad, gravedad, seriedad, rigor. servitūs, ūtis f: esklabotasun, morrontza // esclavitud, servidumbre. sevērus, a, um: zorrotz, larri, serio, latz // severo, grave, serio, riguroso. servo 1: salbatu du, gorde du; zaindu du // salvar, conservar, guardar. sēvi, perf. > sero, sēvi, satum. servus, i m: esklabo // esclavo. sex dekl. ez.: sei // seis. ses-centēsimus, a, um: seiehungarren; sexāgēsimus, a, um: hirurogeigarren; seiehunen // sexcentésimo. hirurogeiren // sexagésimo. sescenti, ae, a: seiehun // seiscientos. sexāgintā dekl. ez.: hirurogei // sesenta. sēsē (sē sē): (3. perts.ko izord. bihurkari sexc... > sesc... berretua, era indartuan) bere burua, bera sextīlis, is m: sestil (erromatarren sei- // (pron. reflexivo de 3ª pers. redu- garren hila, gero augustus [abuztu] plicado, enfático) a sí mismo, él mismo. izendatua) // sestil (sexto mes de los romanos, luego llamado agosto).

178

S

sextīlis, e: sestileko, sestilaren (hau signo 1: seinalatu du, markatu du, nabar- da, abuztuaren) // del sestil (es decir, de mendu du, zigilatu du // señalar, marcar, agosto). sellar. sextus, a, um: seigarren; seiren // sexto. signum, i n: ikur, ezaugarri, zeinu, sei- sī: junt. ba-, baldin ba- // conj. si. nale, marka; bandera // signo, señal, marca; estandarte, bandera. sibi, dat. > se. silentium, ii n: isiltasun, isilune // Sibylla, ae f: Sibila (andre igarle) // silencio. Sibila (profetisa). sileo, ui, - 2: isilik egon // estar callado. sibyllīnus, a, um: Sibilaren // sibilino, de la Sibila; silui, perf. > sileo.  sibyllini libri: Sibilaren liburuak // los silva, ae f: baso; oihan // bosque; selva. libros sibilinos. silvester, tris, tre: basoko, basa-, basati sīc: adlg. horrela // adv. así. // silvestre, salvaje, del bosque. sīca, ae f: sastakai // daga, puñal. similis, e: antzeko // parecido, seme- sīcārius, ii n: sastari, hiltzaile // sicario, jante; asesino.  similis ac, similis atque: berdin, bera // igual que. siccitās, ātis f: lehortasun, lehorte // sequedad, sequía. similiter: antzeko eran // parecida- mente; sicco 1: lehortu du, idortu du; xukatu du, agortu du // secar; desecar, enjugar,  similiter ac: -en antzera, -n bezala // apurar. del mismo modo que. siccus, a, um: lehor, idor; segail; edan- similitūdo, inis f: antz, antzekotasun // gartxu, mozkortu gabe // seco, enjuto, semejanza, parecido. sobrio. sim-plex, plicis: soil, bakun, sinple; sīc-ut[i]: junt. bezala, ba-... bezala // bakar; natural; tolesgabe, xalo // simple, conj. como, así como; como si. sencillo; sólo, único; natural. sīdo, sīdi [edo sēdi], sessum 3: eseri da; simul: adlg. aldi berean // adv. al mismo pausatu da, kokatu da // sentarse; posar- tiempo; se, asentarse.  simul ac, simul atque, simul ut, simul primum, simul: bezain laster // en , eris n: argizagi, izar // astro, sīdus cuanto, tan pronto como. estrella. simulācrum, i n: irudikapen, itxura; , i m: banderadun // abande- signi-fer irudi, imajina, estatua, erretratu; mamu rado. // simulacro, representación, apariencia; significātio, ōnis f: seinale, keinu; imagen, efigie, estatua, retrato; fan- adierazte // indicación, señal. tasma. significo 1: adierazi du, aditzera eman simulātio, ōnis f: itxura, itxurapen, du, jakinarazi du, esan nahi izan du; itxurak egite, simulazio, disimulu // iragarri du // indicar, dar a conocer, simulación, ficción, disimulo. significar; anunciar.

179

S simulo 1: itxurak egin ditu, plantak egin sitio 4: egarri izan da // tener sed. ditu, imitatu du // simular, fingir, imitar. sitis, is f: egarri // sed. simultās, ātis f: lehia; etsaitasun, situs, a, um, pp. > sino erresumin // rivalidad, competición; kokatu(a) // situado; enemistad, resentimiento.  situm est in nobis: gure esku dago, sīn: junt. baina baldin ba-; aitzitik, ba- // gure mende dago // depende de noso- conj. pero si, si al contrario; tros.  sin minus, sin aliter: baina ez ba-, situs, ūs m: kokapen, kokaleku; kokaera; bestela // pero si no, en caso contrario. kokatze; jarduerarik ez(a), nagitasun; sin-cērus, a, um: garbi, nahasgabe; lohi, lohikera // posición, situación; benetako // puro, sin mezcla; sincero. disposición; establecimiento; inacción, sine: prep. ab. gabe // prep. de ab. sin. ociosidad; moho, suciedad. singillātim: adlg. banan-banan // uno sīve: junt. edo baldin ba- // conj. o si; por uno.  si... sive: ba-... edo ba- // si... o si; singulāris, e: bakar, bakan; banaka,  sive... sive...: edo... edo..., (nahiz)... berezi; berebiziko // único, singular; nahiz... // o... o..., ya sea... ya sea... personal, particular; extraordinario. sīvi, perf. > sino. singuli, ae, a: bana, bakoitza, banaka, socer, eri m: aitaginarreba // suegro. bat banaka // uno a cada, cada uno, societās, ātis f: elkarte, elkartasun // sendos, uno por uno, uno a uno. alianza, sociedad. sinister, tra, trum: ezker, ezkerreko; socius, a, um: aliatu, kide // aliado, oker; zori oneko (erromatarren artean), asociado, socio. zoritxarreko (grekoen artean) // sōcordia, ae f: ergelkeria; geldotasun, izquierdo; siniestro; de buen augurio gogorik ez(a), nagikeria, koldarkeria // (entre los romanos), de mal augurio estupidez; apatía, indolencia, pereza, (entre los griegos). cobardía. sino, sīvi, situm 3: utzi du-dio, onartu du, sodālis, e: lagun, kide // compañero, baimena eman du // dejar, permitir. camarada. sinus, ūs m: bihurgune, barrunbe, toles; sōl, sōlis m: eguzki // sol. golko, badia; sakela, poltsa; kolko, , ii n: kontsolamendu, kontso- altzo; barru, erdigune // curva, cavidad, sōlācium lagarri, aringarri // consuelo, alivio. pliegue; golfo, bahía; bolsillo, bolsa; seno, regazo. soleo, solitus sum 2: ohi izan da-du, sisto, stiti [edo steti], statum 3: ezarri du; -tzeko ohitura izan du // soler, tener por costumbre. finkatu du, sendotu du, eutsi dio; gelditu du; epailearen aurrera deitu du; solidus, a, um: sendo, irmo, finko; jarri da, gelditu da; tinko jarraitu du // tinko; gotor; bete(a) // sólido, macizo; establecer, colocar; consolidar, soste- entero; seguro. ner; detener; citar ante un tribunal; solidum, i: lehor; kopuru oso // tierra apostarse, detenerse; mantenerse firme. firme; suma total.

180

S sōlitūdo, inis f: bakartasun; bakardade; solūtē: aise; aske, trabarik gabe; bakarleku, basamortu // soledad; de- axolagabekeriaz, zabarkariaz // con sierto. soltura; libremente, sin trabas; descui- solitus, a, um, pp. > soleo dadamente. ohiko // habitual, acostumbrado. solūtus, a, um, pp. > solvo solium, ii n: tronu, jargoi, ohorezko askatu(a), aske, libre, solte; trinkotu aulki // trono, sitial, solio. gabe; trabarik gabe(ko), kezkarik gabe, axolagabe // suelto, libre; desenvuelto, sōlīus, gen. > solus, a, um. despreocupado. soll-emnis, e: urtean behin bakarrik solvo, solvi, solūtum 3: askatu du, deslo- egiten den, urtean behingo, urteroko; tu du; (zorra) kitatu du; (eginbeharra) hotsandiko, ospetsu, erritu-; ohiko, bete du; desegin du, barreiatu du // ohitu(a) // que se celebra una vez al año, soltar, desatar; librar; pagar (una anual; solemne, consagrado, ritual; deuda); cumplir (una obligación); habitual. deshacer, disolver. soll-ers, ertis: trebe; burutsu, argi // somnio 1: amets egin du, amestu du // hábil, ingenioso. soñar. sollertia, ae f: trebetasun, iaiotasun; somnium, ii n: lo; amets // sueño. adimen, asmamen // habilidad; ingenio. somnus, i m: lo; loaldi // sueño; sollicitātio, ōnis f: akuilatze, zirikatze, kilikatze // instigación, incitación.  per somnum, in somnis: ametsetan // en sueños. sollicito 1: astindu du, inarrosi du; asaldatu du, aztoratu du, nahasi du; sonitus, ūs m: hots, soinu // sonido. kezkatu du; -ra bultzatu du, -ra kilikatu sono, ui, itum [sonātūrus] 1: hots egin, du; limurtu du, erakarri du // agitar, soinu egin, ahoskatu du // sonar, remover; preocupar, turbar; excitar, pronunciar. incitar a, atraer. sonōrus, a, um: ozen, durrunditsu // sollicitūdo, inis f: ezinegon, artega- sonoro, resonante. tasun // inquietud. sonui, perf. > sono. sollicitus, a, um: urduri, asaldatu(a), sonus, i m: hots, soinu // sonido. oso kezkatu; kezkagarri // agitado, in- sōpio 4: lo eragin dio, logaletu du, quieto, muy preocupado; preocupante. baretu du // adormecer. sōlor 1: kontsolatu du, arindu du, sopor, ōris m: lozorro, lo sakon // sopor, bihotza arindu dio // consolar, aliviar. sueño profundo. sōlum (ak. n > sōlus): bakarrik // sola- sorbitio, ōnis f: edabe; salda // brebaje, mente. poción; caldo. solum, i n: oinarri, hondo, behealde, sordes, ium f pl.: zikinkeria; beherengo zoru // base, fondo, suelo. maila; jendaila, jendilaje; piltzarrak; sōlus, a, um [gen. sōlīus, dat. sōli]: doluzko jantzi // suciedad; ínfima bakarrik, bakar; bakartu, bakarti // solo, condición; la chusma; harapos; vestido único; aislado, solitario. de luto.

181

S sordidus, a, um: oso zikin, zarpail; speculor 1: zelatatu du, zelatan egon; doilor, zital // sórdido, harapiento; mise- talaia batetik begiratu // espiar; observar rable. desde una atalaya. soror, ōris f: arreba, ahizpa // hermana. speculum, i n: ispilu // espejo. sors, sortis f: (zotz egiteko) bolatxo; specus, ūs m: koba, haitzulo, harpe // zozketa; zori, zortez; kargu (zozketan cueva, caverna. lortzen zena); gizarteko maila // bola spēlunca, ae f: koba, haitzulo // cueva. para echar suertes; sorteo; suerte; cargo sperno, sprēvi, sprētum 3: mespretxatu (que se obtenía por sorteo); condición du, erdeinatu du // despreciar. (social). spēro 1: espero du, itxaron du // esperar. sortior 4: zotz egin du, zozkatu du, zozketaz hautatu du // echar a suertes, spēs, ei f: itxaropen // esperanza. elegir (por sorteo). spīca, ae f: buruxka, galburu // espiga. spargo, sparsi, sparsum 3: barreiatu du, spīna, ae f: arantza, elorri; (arrainaren) sakabanatu du; zabaldu du, jaurti du // hezur; bizkarrezur; zirkuko pistaren esparcir; dispersar; difundir; disparar. hondarra bitan banatzen zuen horma sparus, i m: azkon, ehizako dardo // baxu // espina; espino; púa; espina venablo, dardo de caza. dorsal; muro bajo que dividía la arena del circo. spatium, ii n: toki; tarte, alde; aldi // espacio, sitio; distancia, trecho; espacio spīritus, ūs m: putz, aire, haize bigun; de tiempo. hats, arnasa; lurrin; hasperen; azken hats; goi-hats, inspirazio; espiritu, gogo, speciēs, ēi f: itxura // apariencia. arima; adore // soplo, aire, viento suave; speciōsus, a, um: itxura oneko, itxuraz- aliento, respiración; aroma; suspiro; ko, engainagarri // de gran apariencia; último aliento; inspiración; espíritu, aparente; especioso, engañoso. alma; ánimo, arrogancia. spectāculum, i n: ikuskizun // espectá- spīro 1: (haizea) ibili da; arnasa hartu culo. du, bizi izan da; arnasa bota du, usain spectātor, ōris m: ikusle // espectador. bota du, jariatu, hats eman du; irrikatu spectātrix, trīcis f: ikusle // especta- du // soplar (el viento); respirar, vivir; dora. exhalar, espirar; anhelar. specto 1: begiratu dio, so egin dio; spissus, a, um: trinko, lodi, zerratu(a); begietsi du, aztertu du; -i dagokio; -ra motel // denso, espeso, compacto; lento. begira dago // mirar, contemplar; consi- splendeo, ui, - 2: distira egin du // derar, examinar; referirse a. resplandecer. spectrum, i n: irudi, itxura, irudipen // splendidē: distiraz, bikain, bikainki, figura, imagen, figuración. guztiz ederki // brillantemente, espléndi- speculātor, ōris m: behatzaile, espioi, damente. zelatari, arakatzaile, esploratzaile, splendidus, a, um: distiratsu; bikain // ikuskatzaile // observador, espía, explo- brillante, espléndido. rador.

182

S splendor, ōris m: distira // brillo, statim: adlg. berehala // adv. al instante. esplendor. statio, ōnis f: geldialdi; egongune, toki; splendui, perf. > splendeo. egoera; egoitza; egonaldi; errada // spolio 1: indarrez lapurtu du; arpilatu parada; posición, puesto; residencia; du, harrapakatu du // despojar, saquear. puesto de guardia; rada. spolium, ii n: biluzkinak, harrapakinak statīvus, a, um: geldi, geldikor, finko // // despojos, botín. parado, estacionario, fijo. spondeo, spopondi, sponsum 2: hitz statīva, ōrum n pl.: kanpamentu finko, eman du // prometer solemnemente. kuartel // campamento fijo, cuartel. sponsālia, ium n pl.: ezkon-hitz, ezteie- statua, ae f: estatua // estatua. tako oturuntza // esponsales; banquete statuo, ui, ūtum 3: ezarri du; eraiki du, de bodas. jaso du; erabaki du, finkatu du, xedatu sponsus, a, um, pp. > spondeo. du; -tzat eduki du, iritzia izan du // establecer, colocar; erigir, construir; sponsa, ae f: andregai, emaztegai // determinar, decidir; considerar, opinar. prometida. statūra, ae f: garaiera, altuera // esta- sponsus, i m: senargai, ezkongai // tura. prometido. status, a, um, pp. > sisto eta sto. sponte: (ab. > spons) berez // por propia voluntad, espontáneamente, por natu- status, ūs m: jarrera, egoera // postura, raleza; posición, actitud, estado.  meā, tuā, suā sponte: nire, zure, bere statūtus, a, um, pp. > statuo. oldez // espontáneamente. stella, ae f: izar // estrella. spopondi, perf. > spondeo. stercus, oris n: gorotz, simaur // excre- sprētus, a, um, pp. > sperno. mento, estiércol. sprēvi, perf. > sperno. sterno, strāvi, strātum 3: (zoruan) heda- stabilio 4: finkatu du, sendotu du, tu du, etzan du; erorarazi du, eraitsi du; irmotu du, eutsi dio // sostener, afianzar, estali du, -ztatu du, harriztatu du; zelatu consolidar. du // tender (en el suelo); hacer caer, derribar; cubrir, recubrir, empedrar, stabilis, e: egonkor, irmo, finko // tapizar; ensillar (el caballo). estable, firme. steti, perf. > sisto eta sto. stabilitās, ātis f: egonkortasun; irmota- sun, sendotasun // estabilidad; firmeza, stilus, i m: estilo, idazteko ezten; estilo, consistencia. idazkera; idazketa // estilo, punzón para escribir; estilo, modo de escribir; stabulum, i n: ukuilu, korta, (zaldi-, redacción. behi-, txerri-, abel-)tegi, artegi; ostatu; putetxe // establo, cuadra, redil; posada; stimulus, i m: ezten; akuilu; makil pun- lupanar. tadun (etsaiaren abiada geldiarazteko) // aguijón; estímulo; estaca puntiaguda stāmen, inis n: irazki, hari // urdimbre, (para impedir el avance enemigo). hilo.

183

S stinguo, -, - 3: itxali du, iraungi du, strēnuus, a, um: gogotsu, langile, ke- amatatu du // apagar, extinguir. mentsu // activo, valiente, esforzado. stīpendium, ii n: zerga; soldata, strepitus, ūs m: zalaparta, iskanbila, soldaduen lansari; soldadutza // tributo; zarata // estrépito, ruido. soldada, paga de los soldados; servicio strepo, ui, itum 3: zarata egin du, zala- militar parta atera du // hacer ruido, alborotar. stīpo 1: metatu du, estutu du, zamatu du; strictim: adlg. azaletik, gaingirotik // inguratu du, eskoltatu du, lagundu du // adv. superficialmente, sumariamente. apiñar, apretar; rodear, escoltar. strictus, a, um, pp. > stringo stirps, stirpis f: enbor, erro; kimu; leinu; estu; soil, labur; zorrotz // estrecho; ondorengoak; jatorri // tronco, raíz; sobrio, conciso; severo, riguroso. vástago; estirpe, linaje; descendencia; strīdeo, di, - 2 [eta strīdo, di, - 3]: origen. karranka egin du, karraskatu du, kirrin- stiti, perf. > sisto. katu du // rechinar, producir un ruido sto, steti, statum 1: zutik egon; geldirik estridente. egon, egon, irmo egon; iraun du; strīdor, ōris m: kirrinka, karranka, erabakita egon // estar de pie; estar karraska // ruido estridente. inmóvil, permanecer, mantenerse firme; stringo, strinxi, strictum 3: estutu du, continuar; estar decidido; hertsatu du; (fruituak, uztak...) bildu  per te stat: zure esku dago // depende ditu, (zuhaitzak, adarrak...) moztu ditu; de ti. zorrotik atera du; urratu du // apretar, stola, ae f: estola (Erromako andreen estrechar; coger (fruta, cosecha...), jantzi nasai eta luze) // estola (vestidura arrancar, podar (árboles, ramas...); amplia y larga de las damas romanas). desenvainar; rozar. strāgēs, is f: pila, metaketa; honda- structūra, ae f: eraikuntza; antolamen- mendi, hondamen, triskantza // montón, du, egitura // construcción; disposición, hacinamiento; estrago, ruina; matanza. estructura. strāgulus, a, um: estaltzen duen // que structus, a, um, pp. > struo. cubre. struēs, is f: mordo, pila // montón, strāgulum, i n eta -us,i m: estalki, muchedumbre. tapiz, ohazal // tapete, cubierta, tapiz. struo, struxi, structum 3: pilatu du, strātus, a, um, pp. > sterno. metatu du; eratu du, antolatu du; eraiki strātum, i n: (ohe-) estalki; koltxoi; du; bilbatu du, azpikeriaz prestatu du // zoladura // cobertor, colcha; colchón; apilar, colocar por capas; disponer con pavimento. orden; construir; tramar, maquinar. strāvi, perf. > sterno. studeo, ui, - 2: lehiatu da, ahalegindu strēnuē: biziki, gogoz, adorez // da, gogo handiz ekin dio, gogo handiz vivamente, activamente, valerosamente, nahi izan du; mesede egin dio, -en alde esforzadamente. egon, -en aldekoa izan da; ikasi du // (con dat.) afanarse por, esforzarse en,

184

S

dedicarse con afán a; desear con afán; ak. azpira, -pera; aldera; ondoren // favorecer, ser partidario de; estudiar. prep. de ab. bajo, debajo de; en el studiōsē: arretaz, karrez, gogo biziz, momento de; prep. de ac. bajo, debajo ahaleginez // con celo, con ardor, con de; hacia; después de. empeño. sub-absurdus, a, um: zentzugabe studiōsus, a, um: (-)zale; en aldeko; xamar // algo absurdo. ikastun, jakintsu // aficionado a, de- subactus, a, um, pp. > subigo. seoso de, partidario de, admirador; subc... > succ... favorable a; estudioso. sub-do, didi, ditum 3: -en azpian jarri studium, ii n: zaletasun; saiatze; ardura, du; (adorea, gogoa...) eman dio; -en arreta; ikasketa // afición; aplicación; ordez jarri du; faltsutu du // poner por interés; estudio. debajo; infundir (ánimos, estímulo...); stultē: estúpidamente // ergelki. poner en lugar de; falsificar. stultitia, ae f: ergelkeria // estupidez. sub-dūco, duxi, ductum 3: ezkutuan stultus, a, um: ergel // estúpido. kendu du; (tropak) erretiratu ditu; (pas. edo bihurk.) urrundu da; (ontzia) stupe-facio, fēci, factum 3: sorgortu lehorreratu du; kalkulatu du // sustraer, du, txunditu du // dejar boquiabierto, quitar a escondidas; retirar (tropas); aturdir. (pas. o refl.) retirarse; varar (las naves); stupeo, ui, - 2: lelotu da, txundituta calcular. gelditu da, sor eta lor, harri eta zur subēgi, perf. > subigo. gelditu da; txundituta, harrituta begiratu // quedarse pasmado, atónito, aturdido, sub-eo, ii, itum 4: -ra igo da, -en azpira asombrado; mirar con asombro, con joan da, -en azpitik joan da, -en azpira estupor. hurbildu da; -en azpian sartu da; azpitik sartu da; ordezkatu du, ondoren etorri stupor, ōris m: harrimen, txundidura; da; jasan du, pairatu du; burura etorri sorgortasun; ergeltasun // estupor, zaio // subir, ir debajo de, ir por debajo, asombro; aturdimiento; insensibilidad; ir desde abajo, acercarse por debajo; estupidez. entrar bajo; entrar por debajo; subs- stupui, perf. > stupeo. tituir, suceder; soportar, sobrellevar; suādeo, suāsi, suāsum 2: aholku eman venir a la mente. dio, aholkatu du // aconsejar. sub-erat, sub-est... > subsum. suāvis, e: gozo, leun, samur, atsegin // subf... > suff... dulce, suave, agradable. sub-gero > suggero. suāvitās, ātis f: leuntasun, gozotasun, sub-icio, iēci, iectum > sub-iicio. adeitasun // suavidad, dulzura, amabi- lidad. sub-igo, ēgi, actum 3 (sub, ago): gora eraman du; behartu du, indarrez eraman suāviter: gozoro, leunki, atseginez // du; menderatu du; irauli du, irabiatu du, dulcemente, agradablemente. oratu du // hacer subir; obligar, arras- sub: prep. ab. azpian, -pean, mendean; trar; someter; remover, amasar, batir. -en behealdean; -en une berean; prep.

185

S subii, perf. > subeo. eman du; oharrak idatzi ditu; (idatziari) erantzi dio, ondoren idatzi du; ezkutuan sub-iicio, iēci, iectum 3 (sub, iacio): idatzi du // escribir debajo; firmar, sus- (-en) azpian jarri du; -en mendean jarri cribir; aprobar; anotar; añadir, escribir a du; -i eman dio; azpitik jaurti du; continuación; anotar a escondidas. ordeztu du; iradoki du; erantsi du // poner debajo; someter a; lanzar desde sub-sequor, secūtus sum 3: hurbiletik abajo; substituir; sugerir; añadir. jarraitu dio // seguir de cerca. sub-inde: adlg. berehala; segituan, sub-sidium, ii n: errefortzu(ak), jarraian; behin eta berriro // adv. inme- indarberritzeko(ak); laguntza, helpide; diatamente después; sucesivamente; una konponbide, babes // tropas de refuerzo; y otra vez. socorro, auxilio; recurso, refugio; subitus, a, um, pp. > subeo  (dat.) subsidio esse, venire, mittere: bat-bateko, tupusteko // súbito, repen- lagundu, laguntzera joan, laguntzeko tino; improvisto. bidali // ayudar, ir en ayuda, enviar en ayuda. subitō: bat-batean, tupustean // de repente, de improviso. sub-sisto, stiti, - 3: gelditu da; egon, iraun du; aurre egin dio, eutsi dio // sub-iungo, iunxi, iunctum 3: menderatu detenerse; permanecer, mantenerse; re- du; uztartu du // someter, subordinar; sistir, hacer frente. uncir. sub-stituo, tui, tūtum 3 (sub, statuo): sublātus, a, um, pp. > tollo -en ordez jarri du, ordezko jarri du // harropuztu(a) // engreído. poner en lugar de, dar como sustituto. sub-levo 1: jaso du; arindu du; lagundu sub-sto, -, - 1: aurre egin dio; azpian dio // levantar; aligerar; aliviar; ayudar. egon // resistir; estar debajo. sublīmis, e: airean igeri, airean dagoen, sub-sum, -, -: azpian egon; -en funtsean airetik; goren, jaso(a), bikain // que está egon; hurbil egon // estar debajo; haber en el aire, por el aire, en lo alto; ele- en el fondo; estar cerca. vado, sublime. sub-tīlis, e: mehe, fin, leun; zorrotz, sublīme: adlg. airean gora // adv. en sotil; zehatz, doi // fino, sutil, delicado; el aire, en lo alto. agudo; preciso. subm... > summ... sub-traho, traxi, tractum 3: azpitik subolēs, is f: kimu, ernamuin; ondo- kendu dio; ezkutuan eraman du, kendu rengo, haur; ume, kume // brote, retoño; dio, lapurtu dio; (bihurk.) saihestu du // descendencia, prole; cría. sacar de debajo; llevarse furtivamente, subp... > supp... sustraer; (refl.) sustraerse a. subr... > surr... sub-venio, vēni, ventum 4: -i laguntzera sub-rīdeo, rīsi, rīsum 2: irribarre egin joan da, laguntza eman dio // ir en du // sonreír. auxilio, socorrer. sub-scrībo, scripsi, scriptum 3: azpian sub-verto, verti, versum 3: irauli du, idatzi du; sinatu du, izenpetu du; ontzat azpikoz gora jarri du; hondatu du,

186

S

suntsitu du // subvertir, volcar, revolver; suf-ficio, fēci, fectum 3 (sub, facio): arruinar, destruir. aski izan da, nahikoa izan da; ordeztu sub-volo 1: gora hegan egin du // volar du, -n ordez jarri du; eman du, hornitu hacia arriba. du, azpian jarri du, tindatu du // bastar, suc-cēdo, cessi, cessum 3: (behetik) ser suficiente; reemplazar, sustituir; pro- hurbildu da, igo; (-en) ondoren etorri porcionar; poner debajo; teñir. da, ordezkatu du; ondo atera da // suf-flo 1: putz egin du, puztu du, acercarse (por debajo), subir, escalar; haizatu du // soplar, hinchar, inflar. suceder a, reemplazar; salir bien. suffrāgium, ii n: bozkatze, boto, boz; suc-cendo, cendi, censum 3: azpitik su iritzi(a) // sufragio, voto; opinión. eman dio, su eman dio; piztu du // dar sug-gero, gessi, gestum 3: azpian jarri fuego por debajo, incendiar; encender. du; eskuratu du, hornitu du; ondoan suc-cingo, cinxi, cinctum 3: (soinekoa) jarri du; ordeztu du; iradoki du // poner jaso du, bildu du; gerrian lotu du, ge- debajo; proporcionar, suministrar; po- rrikatu du; inguratu du // arremangar; ner a continuación; suplir; sugerir. ceñir, rodear; sūgo, suxi, suctum 3: edoski du, xurgatu  succintus gladio: ezpata gerrian du // mamar, chupar. (duela) // ceñido con una espada. sui, gen. > se. suc-cumbo, cubui, cubitum 3: -en sui, perf. > suo. azpian erori da, amore eman dio // caer debajo de, sucumbir a, rendirse. sulcus, i m: ildo; lubaki; lorratz; zimur; marra, lerro // surco, fosa; reguero, suc-curro, curri, cursum 3: laguntza estela; arruga; trazo, línea. eman dio, heldu zaio, erremedio eman dio; burura etorri zaio // correr en auxi- sum, fui, - [inf. esse]: izan da, egon // lio, socorrer, poner remedio a; venir a la ser, estar, existir; hay. mente. summa, ae f: erpin, goren-une, gailur; suc-cutio, cussi, cussum 3 (sub, qua- funts, funtsezkoa; batura; diru-kopuru; tio): astindu du, inarrosi du // sacudir, (-en) multzo, guzti(ak), gehien(ak) // agitar, conmover. punto culminante, esencia; suma, el total; el conjunto de; suctus, a, um, pp. > sugo.  ad summam, in summā: laburbilduz, suesco, suēvi, suētum 3: ohitzen da, guztira // en resumen, en total. (perf.) ohi da-du // acostumbrarse a, summissē: apalpi; baxu // humilde- (perf.) soler. mente; en voz baja. suffēci, perf. > sufficio. summissus, a, um, pp. > summitto suffectus, a, um, pp. > sufficio baxu, apal, mendeko // bajo, humilde, ordezko // suplente. sumiso. suf-fero, sus-tuli, - 3: menderatu du, sum-mitto, mīsi, missum 3: (-en) azpian jarri du; jasan du; hornitu du // azpian jarri du, beheratu du; -en someter, poner debajo; soportar, sufrir; mendean jarri du; ordeztu du; (lagun- proporcionar. tzera) bidali du, ezkutuan bidali du;

187

S

(ilea, bizarra...) hazten utzi du // poner superbia, ae f: hantuste, harrokeria // debajo, bajar; someter; sustituir; enviar soberbia. (como ayuda), enviar en secreto; dejar superbus, a, um: harro, harroputz // crecer (pelo, barba...). soberbio, arrogante. sum-moveo, mōvi, mōtum 2: urrundu super-erat, super-est... > supersum. du, aldendu du, atzera eragin dio // alejar, hacer retirarse. super-ficiēs, ēi f: azal, gainalde, gai- neko // superficie, parte superior, lo de summus, a, um: goren(eko), goien encima. (eko), gailen; azken; nagusi; bete- beteko; guztizko; orokor // el más alto, superfui, perf. > supersum. sumo, supremo; el último; completo; supēr-iacio, iēci, iectum 3: gainean general. jaurti du, -en gainetik bota du; erantsi sūmo, sumpsi, sumptum 3 (sub, emo): du // echar encima, echar por encima; hartu du; hautatu du; bere gain hartu du; añadir. ekin dio; egiatzat jo du // tomar; elegir; superior, ius (konp. > superus): goi, tomar sobre sí, atribuirse; emprender; gaineko, goragoko; aurreko; hobe, suponer; nagusi // más alto, que está más arriba;  supplicium, poenas sumere: tortura, anterior; superior. zigorra ezarri du // aplicar un suplicio, supero 1: gainditu du, garaitu du; un castigo. gailendu da; nagusitu da; gehiegi izan sumptuōsus, a, um: luxuzko, luxu da, gainezka egon; (sobera) gelditu da; handiko, garesti; luxuzale // lujoso, bizirik geratu da // superar; sobresalir; costoso; fastuoso. prevalecer; sobrar, rebosar, ser abun- sumptus, a, um, pp. > sumo. dante; sobrevivir. sumptus, ūs m: gastu, kostu // gasto, super-pōno, posui, positum 3: -en coste. gainean jarri du; nahiago izan du, -en aurretik jarri du; -en buruan jarri du // suo, sui, sūtum 3: josi du // coser. poner sobre, sobreponer; preferir; poner supellex, lectilis f: etxeko hornidura, al frente de. altzariak, baxera; tresnak, lanabesak // super-sedeo, sēdi, sessum 2: (-en) enseres de casa, muebles, ajuar, vajilla; gainean eserita egon; ez du egin, -i uko utensilios, instrumentos. egin dio // estar sentado sobre; abste- super: adlg. gainean, gainetik, gainera; nerse de, desistir de. sobera; prep. ab. (-en) gainean; -i buruz; super-stes, stitis: bizirik atera den, prep. ak. (-en) gainean, (-en) gainera, bizirik dirauen; iraunkor // supervi- (-en) gain, -tik haratago; -n; -z gain // viente; que sobrevive, perdurable. adv. encima, por encima; además; de sobra; prep. de ab. sobre; prep. de ac. super-sto, steti, - 1: -en gainean egon // sobre, más allá de; durante, además de. estar sobre. superbē: hantustez, harrokeriaz // super-sum, fui: gelditu da, geratu da; soberbiamente. gehiegi egon, sobera egon; (... baino)

188

S

gehiago bizi izan da // quedar; sobrar; sup-pōno, posui, positum 3: -en azpian sobrevivir; jarri du, -en menpean jarri du; atzean  superest ut: ... bakarrik geratzen da // jarri du, ondoren jarri du, ondoan jarri sólo queda que. du; -en ordez jarri du, -en lekuan jarri superus, a, um: goiko, goi, gaineko // du // poner debajo, someter; posponer, de arriba, de encima, superior. poner después; sustituir, suplantar. superi, ōrum m pl.: goiko jainkoak // sup-porto 1: garraiatu du, eraman du // los dioses de lo alto. transportar. supīnus, a, um: ahoz gorako, bizkarrez suppositus, a, um, pp. > suppono. etzan(dako), gora begira dagoen; atzera supposui, perf. > suppono. makurtu(a), malda leuneko; nagi // boca sup-primo, pressi, pressum 3: hondo- arriba, vuelto hacia arriba; inclinado ratu du; eutsi dio, geldiarazi du; ito du, hacia atrás, de suave pendiente; indo- oztopatu du; ezabatu du; ezkutatu du // lente. hundir; contener, detener; reprimir, suppedito 1: aski egon, nahikoa izan obstaculizar; suprimir; ocultar. da; ugari izan da; nahikoa eman du // suprā: adlg. gainean, gainera; goian, haber bastante; haber en abundancia; gora; prep. ak. -en gainera, -en gainean, proporcionar en cantidad suficiente. -en gainetik, -en gain // adv. encima, sup-peto, īvi [edo ii], ītum 3: eskura arriba; prep. de ac. sobre, encima de. egon; nahikoa izan da, aski izan da // suprēmus, a, um (superl. > superus): estar a disposición, haber a mano; ser goren(eko), goien(eko), gailen; azken // suficiente. el más alto, supremo; último. supplēmentum, i n: betegarri, suprēmum: adlg. azkeneko aldiz; osagarri, indargarri; errefortzuak // betiko // adv. por última vez; para suplemento, refuerzo. siempre. sup-pleo, plēvi, plētum 2: osatu du; surdus, a, um: gor, entzungor; ahos- ordeztu du, bete du // completar; suplir. kabe, isil // sordo; insensible, que no supplex, icis: erregutzaile // suplicante. quiere oír. supplicātio, ōnis f: errogatiba; jainkoei surgo, sur-rexi, sur-rectum 3 (sub, eskerrak emate // rogativa pública; rego): altxatu da, jaiki da // surgir, acción de gracias a los dioses. levantarse. suppliciter: apalki, erreguzko keinuez sur-rēpo, repsi, reptum 3: azpitik irris- // humildemente, en ademán de súplica. tatu da, ezustean lerratu da // deslizarse supplicium, ii n: heriotza-zigor; sakri- por debajo; deslizarse furtivamente. fizio // suplicio, pena; sacrificio. surreptus, a, um, pp. > surripio. sup-plico 1: arrenka eskatu du, belau- surrexi, perf. > surgo. niko, apaltasunez erregutu du; otoitz sur-ripio, ripui, reptum 3: lapurtu du, egin du // rogar, suplicar humildemente, ezkutuan kendu du // sustraer, llevarse de rodillas. furtivamente.

189

S sur-rogo 1: ordezkatu du, -en ordez du; miretsi du // mirar hacia arriba; jarri du, ordezko hautatu du // subrogar, contemplar; admirar. sustituir, elegir como sustituto. suspicio, ōnis f: susmo // sospecha. sursum [eta -us]: adlg. gorantz // adv. suspicor 1: susmoa izan du, susmatu du hacia arriba. // sospechar; suponer. sūs, suis m eta f: txerri, urde, urdanga; su-spīro 1: hasperen egin du; irrikatu basurde, basurde eme // cerdo, cerda; du; jariatu // suspirar; suspirar por; jabalí, jabalina. exhalar. sus-cipio, cēpi, ceptum 3 (subs, capio): sus-tento 1: eutsi dio, heldu dio; man- jaso du, eutsi dio; (ume jaioberria) jaso tendu du, atxiki du; jasan du; atzeratu du, semetzat hartu du; (seme-alabak) du // sostener, sustentar; conservar, izan ditu; onartu du; jasan du; bere gain mantener; soportar, resistir; aplazar, hartu du, -i ekin dio; ihardetsi du // diferir. tomar del suelo, recoger, sostener; sus-tineo, tinui, tentum 2 (sub, teneo): tomar en brazos (a un recién nacido), -i eutsi dio, -i heldu dio; geldiarazi du, reconocer como hijo; tener (niños); atxiki du, mantendu du; jasan du; bere aceptar, admitir; soportar; asumir, gain hartu du; atzeratu du // sostener; emprender; replicar. sostener en la mano; contener, mante- sus-cito 1: jaso du, altxatu du; jaikiarazi ner, conservar; soportar, resistir, asumir; du, altxarazi du; iratzarri du; adoretu aplazar. du, akuilatu du; piztu du; suspertu du //  se sustinet: zutik mantentzen da // se levantar, hacer levantar; excitar, sus- sostiene citar; animar, reanimar. sus-tollo, -, - 3: jaso du, altxatu du // su-specto 1: gora begiratu du; susmatu levantar, alzar. du // mirar hacia arriba; sospechar. sustuli, perf. > tollo eta suffero. suspectus, a, um, pp. > suspicio sūtor, ōris m: zapatari, zapatagile // susmagarri // sospechoso. zapatero. sus-pendo, pendi, pensum 3: zintzi- sūtus, a, um, pp. > suo. likatu du, eseki du; (tenplu batean) suus, a, um: bere, beren // suyo, su eskaintza gisa eseki du; bermatu du; propio; gainetik eraiki du, kupula eraiki du;  sui, orum m pl.: beretarrak // los eten du; zalantzan, harrituta utzi du // suyos. colgar, suspender; colgar como ofrenda (en un templo); apoyar; construir en suxi, perf. > sugo. forma de bóveda; dejar en suspenso, Syrtēs, ium f pl.: Sirteak; hondarpe, mantener en suspenso. baxa // las Sirtes; bancos de arena, suspensus, a, um, pp. > suspendo bajío, bajos fondos. zintzilik; etenda; zalantzan // en suspenso, pendiente; indeciso. su-spicio, spexi, spectum 3 (sub, specio): gora begiratu du-dio; begietsi

190

T

taeda, ae f: pinu; pinu-adar; zuzi; eztei- zuzi // pino; rama de pino; antorcha; antorcha nupcial.

taedet, taeduit edo taesum est (inperts.)

2: gogaituta, aspertuta, unatuta egon T (nor ak. zertaz gen.) // estar harto, hastiado, aburrido (alguien ac. de algo tabella, ae f: taulatxo (idazteko, botoa gen.); emateko); pl. agiri; margolantxo //  taedet Marcum vitae: Marko bizitzaz tablilla (para escribir, para votar); pl. gogaituta dago // Marcos está hastiado documento; cuadrito. de la vida. taberna, ae f: etxola; denda // choza, taeter, tra, trum: nazkagari, higuingarri, cabaña; tienda. gorrotagarri // repugnante, asqueroso, tabernāculum, i n: kanpadenda, detestable. oihal-etxola // tienda de campaña. tālea, ae f: makila puntadun; kimu, tab[u]līnum, i n: galeria; artxibo, muskil; lingote, totxo // estaca; renuevo, agiritegi; bulego // galería; archivo; vástago; lingote. despacho. tālis, e: halako // tal, de ese género, tabula, ae f: taula; iragarki-taula; semejante; erregistro, agiri-taula, kontuen taula;  talis... qualis, talis atque: hala... nola, idazteko taulatxo; margolan // tabla; bezalaxe // tal como. anuncio; registro, archivo; tablilla para tālus, i m: orkatila; orpo; dado // tobillo; escribir; cuadro; talón; dado.  tabulae novae: kontuen taula berriak tam: adlg. hain; hainbeste // adv. tan; (zorrak ezeztatu edo gutxitzea) // nuevas tanto; cuentas (abolición o disminución de  tam... quam: ...bezain, hain... nola // deudas). tan... como; taceo, cui, citum 2: isilik egon // callar,  tam... ut: hain... non // tan... que. estar en silencio. tamen: junt. hala ere // conj. sin em- taciturnitās, ātis f: isiltasun, isilzale- bargo. tasun // silencio, carácter taciturno. tam-etsi: junt. nahiz (eta), arren, ba-... taciturnus, a, um: isil, isilzale // ere // conj. aunque, a pesar de que. silencioso, taciturno. tam-quam: junt. bezala(ko) // conj. tacitus, a, um, pp. > taceo. como, igual que. isil; isileko // callado; tácito. tandem: adlg. azkenik, azkenean // adv. tactus, a, um, pp. > tango. finalmente, en fin; por fin. tactus, ūs m: ukimen, ukitze, ukipen, tango, tetigi, tactum 3: ukitu du; haztatu ukiera // tacto, contacto, tocamiento, du; -ra iritsi da; -en alboan egon; jo du; acción de tocar. hunkitu du; (gai bat) aipatu du // tocar; tacuit, perf. > taceo. manosear; llegar a, alcanzar; lindar con;

191

T

pulsar, golpear, herir; impresionar; tocar tardus, a, um: geldi, motel; berant, (un asunto); beranduko // lento, tardo, tardío.  de caelo tactus, fulmine tactus: taurus, i m: zezen // toro. tximistak jota // herido por el rayo. taxo 1: gaitzetsi du; prezioa finkatu dio, tanquam > tamquam. balioetsi du // reprochar; tasar, estimar. tantō (ab. n > tantus): hainbat, hain- taxus, i f: hagin (zuhaitza) // tejo. beste, hain // tanto; , ak. eta ab. > tu.  tanto melior: hainbat hobe // tanto tē mejor; tectus, a, um, pp. > tego  quinquies tanto amplius: bost aldiz ezkutu, estali(a) // oculto, cubierto. gehiago // cinco veces más; tectum, i n: sabai, teilatu; etxe //  tanto modestior, quanto doctior erat: techo; casa. hainbat apalagoa, zenbat eta jakintsua- tēcum (cum te): zurekin, zeurekin, goa zen // tanto más modesto, cuanto aldean, zure buruarekin, zeure artean // más sabio era. contigo, contigo mismo. tantum-modo: adlg. bakarrik, soilik, tego, texi, tectum 3: estali du, gorde du, baino ez // adv. solamente. babestu du // cubrir, esconder, proteger. tantus, a, um: hain handi, hainbeste; tēgula, ae f: teila, teilatu // teja, tejado. hain gutxi, hain txiki // tan grande, tēla, ae f: oihal, ehun // tela, tejido. tanto; tan poco, tan pequeño; tellūs, ūris f: Lurra; lur, lurralde // la  tantus... quantus: bezain handia, Tierra; tierra, región. adina // tan grande como, tanto como;  tantus... ut: hain handia non // tan tēlum, i n: azkon, gezi, jaurtigai; eraso- grande que. arma (lantza, ezpata, sastakai) // dardo, flecha, arma arrojadiza; arma ofensiva tantum, i n: hainbeste, adina // tanta (lanza, espada, puñal). cantidad, tanto. temerē: adlg. ausaz; ero-eroan, itsu- tantum: adlg. hainbeste, hain; soilik, itsuan; arrazoirik gabe; ausarkeriaz // bakarrik // adv. tanto, tan, hasta tal adv. al azar; a la ligera, a ciegas; sin punto; solamente; motivo; temerariamente.  non tantum... sed etiam: ez... bakarrik, baizik eta // no sólo... sino temeritās, ātis f: arinkeria, arduragabe- también; keria; ausarkeria // ligereza, irreflexión;  tantum non: ia // casi. temeridad. tardē: astiro, berantegi, berandu // lenta- temno, -, - 3: mespretxatu du, gutxietsi mente, tardíamente, tarde. du // despreciar. tarditās, ātis f: gelditasun, moteltasun // temperāmentum, i n: oreka, nahaste lentitud, torpeza. egoki; neurri, neurritasun // equilibrio, mezcla justa; moderación. tardo 1: atzeratu du, berandutu du // , ēi f: elkarketa egoki, neurri retrasar, retardar. temperiēs zehatz; neurritasun // combinación pro- porcionada, justa medida; moderación.

192

T tempero 1: neurrian nahasi du; neurrira iraun du // tener, coger, sujetar, ekarri du, moteldu du, baretu du, epeldu empuñar; ocupar, poseer; mantener, du, leundu du, gozatu du; gobernatu du, retener, dominar; alcanzar, conseguir; zuzendu du; (ab. edo dat.ekin) -n mantenerse, durar. neurriz aritu da, ez du egin, eutsi dio, tener, era, erum: samur, bigun // tierno. -tik begiratu du, barkatu dio // mezclar tenor, ōris m: mugimendu jarraitu(a), en la debida proporción; moderar, tem- jarraitasun, segida; ibilbide; tonu, plar, suavizar; regular, gobernar; (con modu, izaera // movimiento continuo, ab. o dat.) moderarse en, abstenerse de, continuidad, continuación; curso; tenor, contenerse, perdonar. tono, disposición; tempestās, ātis f: denboraldi; eguraldi;  tenorem servare: ibilbidea mantendu eguraldi txar, ekaitz // tiempo, tempo- // mantener el curso; rada; tiempo (atmosférico); mal tiempo,  uno tenore: aldi batean, segidan, tempestad. etenik gabe // de un tirón, sin tempestīvus, a, um: garaiz iristen den, interrupción; egoki, aukeran datorren, aukerako;  eodem tenore: era berean // con la heldurik // que llega a tiempo, oportuno, misma disposición. apropiado, propicio; maduro. tensus, a, um, pp. > tendo. templum, i n: tenplu // templo. tento 1: ukitu du, haztatu du; eraso dio; tempto > tento. aztertu du, limurtzen saiatu da, erakar- tempus, oris n: denbora, aldi; asti; tzen saiatu da; saiatu du-da // tocar, garai, une, ordu; sasoi, abagune, egoera palpar; atacar; tentar, sondear, solicitar; // tiempo, período; época, momento, intentar. hora; oportunidad, ocasión; circuns- tentus, a, um, pp. > tendo eta teneo. tancias. tenui, perf. > teneo. tenax, ācis (teneo): gogor heltzen dion, tenuis, e: mehe, arin, ahul; hutsal; zital, zail, sendo; finko, tinko, trinko; setatsu, behartsu; leun, fin; laño // tenue, insig- egoskor; zeken // tenaz, que sujeta nificante, débil; mezquino, pobre; sutil, vigorosamente; firme, resistente, consis- delicado; sencillo. tente; obstinado; avaro. tenuiter: fintasunez, meheki, leunki; tendo, tetendi, tensum edo tentum 3: arinki; ahul // finamente, sutilmente; hedatu du, zabaldu du, luzatu du; ligeramente; débilmente. tenkatu du; kanpatu da; -ra jo du, -ra tenus: sasiprep. gen. eta ab. -raino // joera izan du; ahalegindu da // tender, seudoprep. de gen. y ab. hasta. extender, tensar, desplegar; acampar; dirigirse a; tender a; esforzarse. tepeo, ui, - 2: epel egon; epelki maite izan du // estar tibio; amar tibiamente. tenebrae, ārum f pl.: ilunpe // tinieblas. tepesco, tepui, - 3: epeldu da // teneo, tenui, tentum 2: eduki du, atxiki entibiarse. du, atzeman du, heldu dio; hartu du; mantendu du, geldiarazi du, menderatu tepidus, a, um: epel // tibio. du; iritsi du; lortu du; mantendu da, tepui, perf. > tepeo eta tepesco.

193

T tergeo [edo tergo], tersi, tersum 2: testificor 1: lekukotasuna eman du; xukatu du; garbitu du; leundu du // erakutsi du; lekuko ipini du // testificar; enjugar; limpiar; pulir. demostrar; poner como testigo. tergum, i n: bizkar, atzealde; larru // testimōnium, ii n: lekukotasun; froga // espalda, parte posterior; piel, cuero. testimonio; prueba. termino 1: mugatu du, mugarritu du; testis, is m eta f: lekuko // testigo. bukatu du // limitar, delimitar; terminar. testor 1: lekukotasuna eman du, lekuko terminus, i m: muga, mugarri; bukaera izan da, frogatu du; (norbait zerbaiten) // término, mojón, límite. lekuko ipini du; hilburukoa egin du // terni, ae, a: hiruna; hirunako // tres cada declarar como testigo, demostrar; poner uno; de tres en tres por testigo; testar. tero, trīvi, trītum 3: igurtzi du; higatu du, testūdo, inis f: dortoka; (dortoka-) gastatu du // frotar, restregar; desgastar, oskol; zitara, hari-instrumento (dortoka- consumir. oskolaren gainean egina); testudo, dortoka (etsaien harresira hurbiltzeko , ae f: lur // tierra. terra gurpildun babesgailu higikorra; solda- terrēnus, a, um: lurreko, lehorreko, duek ezkutuak buruen gainetik jarrita lurrezko, lurtar // de tierra, terrestre, osatzen zuten babeserako formazioa) // terreno, terrenal. tortuga; concha (de tortuga); cítara, terrēnum, i n: lur, lursail // terreno. instrumento musical de cuerda (hecho terreo, ui, itum 2: izutu du // aterrar. sobre concha de tortuga); tortuga (protección portátil para acercarse al terribilis, e: beldurgarri, izugarri, ikara- muro enemigo; formación militar defen- garri // terrible. siva, juntando los escudos sobre las territo 1: izutu du, ikaratu du (sarri) // cabezas). aterrar (a menudo). tetendi, perf. > tendo. territus, a, um, pp. > terreo. tetigi, perf. > tango. terror, ōris m: izu, ikara // terror. texi, perf. > tego. terrui, perf. > terreo. texo, texui, textum 3: ehundu du; ondu tersi, perf. > tergeo. du, moldatu du; bilbatu du // tejer; tersus, a, um, pp. > tergeo componer; urdir. leun, garbi, txukun // terso, pulido, theātrum, i n: antzoki, teatro // teatro. limpio. thermae, ārum f pl.: termak, ur beroko tertius, a, um: hirugarren // tercero; bainuetxe // termas, baños de agua ca-  tertia pars: heren // tercio, tercera liente. parte. thēsaurus, i m: altxor // tesoro. testāmentum, i n: hilburuko, testa- thūs > tus. mentu, azken nahi(a) // testamento. tibi, dat. > tu. timeo, ui, - 2: (-en) beldur izan naiz // temer;

194

T

 timeo ut sustineas: beldur naiz ez tono, tonui, - 1: trumoia jo du; burrunba duzula jasango // temo que no lo egin du // tronar. resistas; tonsor, ōris m: bizargin // barber.  timeo ne veniat: beldur naiz etor , a, um: bizargilearen // de dadin // temo que venga. tonsōrius barbero; timidē: beldurrez, herabez // con miedo,  culter tonsorius: bizar-labana // tímidamente. navaja de afeitar. timiditās, ātis f: herabetasun // timidez. tonsus, a, um, pp. > tondeo. timidus, a, um: herabe, beldurti // tormentum, i n: katapulta; jaurtigai; temeroso, tímido. oinaze-zaldi; tortura, oinaze // catapulta; timor, ōris m: beldur // temor. proyectil; potro de tortura; tortura, timui, perf. > timeo. tormento. tingo, tinxi, tinctum 3: tindatu du // teñir. torqueo, torsi, tortum 2: bihurritu du, tīro, ōnis m: soldadu hasiberri; hasiberri biratu du, okertu du; kizkurtu du, // soldado bisoño, recluta; principiante. biribilkatu du; torturatu du; itzulikarazi du, birarazi du; jaurti du // torcer, toga, ae f: toga (Erromako hiritarren retorcer; rizar; enrollar; torturar; hacer jantzia bake garaian) // toga (vestido de rodar, hacer girar; disparar. los ciudadanos romanos en tiempos de paz); torquis, is m eta f: lepoko; girlanda //  toga virilis: gizonezko toga (hama- collar; collera; girnalda. zazpi urte betez gero janzten zutena) // torrens, ntis, p. pres. > torreo toga viril (que llevaban desde los kartsu, kiskalgarri; oldartsu, eutsiezin // diecisiete años). ardiente, abrasador; impetuoso, arrolla- togātus, a, um: togadun, togaz jantzi(a) dor. (hau da, hiritarra, ez gudaria) // togado, torrens, ntis m: uhar; uholde // vestido con toga (es decir, ciudadano, torrente. no guerrero). torreo, torrui, tostum 2: lehortu du; tolero 1: jasan du, eutsi dio; pairatu du, txigortu du, erre du // secar; tostar, eraman du; heldu dio, mantendu du // quemar. tolerar, soportar; resistir; sostener, man- torsi, perf. > torqueo. tener. tortus, a, um, pp. > torqueo tollo, sus-tuli, sub-lātum 3: altxatu du, retorcido // bihurri. jaso du; kendu du, (norbait) garbitu du; torvus, a, um: zeharka begiratzen duen, ezeztatu du, ezabatu du // levantar; oker begiratzen duen, kopetilun, bekoz- retirar, llevarse, cargarse a; suprimir, ko iluneko; izugarri, mehatxatzaile // anular. torvo, que mira de través, que mira con tondeo, totondi, tonsum 2: (ilea) moztu mal ojo; fiero, amenazador. du, ebaki du // esquilar, cortar, segar. tostus, a, um, pp. > torreo. tonitrus, ūs m: trumoi, ostots // trueno. tot dekl. ez.: hainbeste // tantos; tonitruum, i n > tonitrus.

195

T

 tot... quot...: (-en) adina, (-en) bezain- trā-dūco, duxi, ductum 3: -en beste bat // tantos cuantos, tantos como. aldera eraman du, -n zehar gidatu du; toti-dem dekl. ez.: beste hainbeste // -ra aldatu du, igaroarazi du; (bizitza, otros tantos. denbora...) igaro du // llevar al otro totiē[n]s: adlg. hainbeste aldiz, hain lado, hacer atravesar; trasladar; pasar (la sarri // adv. tantas veces, tan a menudo; vida, el tiempo...).  toties... quoties: -(e)n aldiro, -(e)n tragicus, a, um: tragiko // trágico, de bakoitzean, -(e)n guztietan // tantas tragedia. veces como, siempre que. tragoedia, ae f: tragedia // tragedia. totondi, perf. > tondeo. traho, traxi, tractum 3: arrastaka eraman tōtus, a, um [gen. tōtīus, dat. tōtī]: oso, du, indarrez eraman du; erakarri du; osorik // todo, entero. harrapatu du; atera du, eratorri du; trabs, trabis f: habe // viga. luzatu du; uzkurtu du; (denbora) eraman du // arrastrar, llevarse por la fuerza; 1: arrastaka eraman du; behin eta tracto atraer; robar; sacar, derivar; prolongar; berriro ukitu du; erabaki du; -z arduratu contraer; pasar (el tiempo). da, kudeatu du; landu du; gogoan erabili du; tratatu du // arrastrar; tocar trā-i[i]cio, iēci, iectum 3 (trans, iacio): con frecuencia; manejar; ocuparse de, haratago, beste aldera, urrun jaurti du; administrar, dirigir; trabajar; considerar; beste aldera eraman du; zeharkatu du, tratar. aldez alde igaro du; igaro da // lanzar más allá de, a través, a lo lejos; trans- , a, um, pp. > traho. tractus portar, llevar al otro lado; atravesar, tractus, ūs m: tiratze, tiraldi, trakzio, traspasar; pasar. erakarpen; herrestatze; ibilbide, abia- trāmitto > transmitto. dura; marra; tarte; hedatze, hedadura; eskualde; denbora-bitarte; garapen geldi tranquillē: lasai, patxadaz // tranquila- // tracción, tirón, arrastre; curso, mente. marcha; trazo, trazado; trecho; exten- tranquillus, a, um: lasai, bare // sión, espacio; región; lapso de tiempo; tranquilo, sereno. movimiento lento y progresivo. trans: prep. ak. -en beste aldera edo trā-do, didi, ditum 3 (trans, do): eman aldean, -tik harantz // prep. de ac. al dio, eskura eman dio, -en esku utzi dio; otro lado de, más allá de. bertan behera utzi du; (oinordetzan) utzi transactus, a, um, pp. > transigo. du, (tradizioa, ohitura, kultura) utzi du, tran-scendo, scendi, sensum 3 (trans, kontatu du, irakatsi du // entregar, dar, scando): goitik igaro du, beste aldean confiar; traicionar; transmitir, contar, igo da-du; igaro du, zeharkatu du; enseñar; (legea, araua...) hautsi du, gainditu du //  sic traditum est, traditur: horrelako atravesar subiendo; pasar; escalar, tradizioa dago, tradizioak kontatzen du franquear; sobrepasar. // así se ha transmitido (por tradición), tran-scrībo, scripsi, scriptum 3: se dice (por tradición); transkribatu du, kopiatu du; transferitu  se tradit: ematen zaio // se entrega a.

196

T

du, eskualdatu du // transcribir, copiar; gainditu du // pasar de un salto, pasar transferir. (al otro lado); pasar por alto; traspasar. trans-curro, [cu]curri, cursum 3: transitus, a, um, pp. > transeo. lasterka joan da (hara, beste aldera), transitus, ūs m: igarotze, iragaite, lasterka igaro da-du; azkar kontatu du // iragaitza; igarobide; aldaketa // paso, ir corriendo (a otro sitio, al otro lado), tránsito; cambio, transición. pasar corriendo; tratar rápidamente (un transīvi, perf. > transeo. asunto). translātus, a, um, pp. > transfero. trans-do, trans-dūco > trado, tradu- co. trans-mitto, mīsi, missum 3: (toki batetik beste batera) bidali du, garraiatu transēgi, perf. > transigo. du, igorri du; igarotzen utzi du; igaro trans-eo, ii [īvi], itum 4: igaro da-du, du; utzi dio, helarazi dio; ez du aipatu, (beste aldera) joan da; (beste alderdira, alde batera utzi du // enviar (al otro etsaien aldera) pasatu da; ez du esan; lado), trasladar; dejar pasar; pasar, bihurtu da // pasar, ir (al otro lado); atravesar; transmitir; omitir, dejar de pasarse (al otro bando); ir más allá de; lado. omitir; convertirse en. trans-pōno, posui, positum 3: garraiatu trans-fero, tuli, lātum 3: (beste inora) du, lekuz aldatu du // transportar, tras- eraman du, (tokiz) aldatu du, lekualdatu poner. du; atzeratu du; itzuli du; transkribatu trans-porto 1: -z beste aldera eraman du, (paperera) aldatu du // llevar (a otro du // llevar al otro lado. sitio), trasladar, transportar; trasplantar; aplazar; traducir; transcribir. transpositus, a, um eta transposui, pp. eta perf. > transpono. trans-fīgo, fixi, fixum 3: zeharkatu du, aldez alde igaro du // traspasar. transs... > trans... trans-gredior, gressus sum 3 (trans, transtuli, a, um, pp. > transfero. gradior): (beste aldera) igaro da, pasatu trans-versus, a, um, pp. > transverso da; zeharkatu du; (neurria) gainditu du zehar-, zeharkako, zeharka, zehar // // pasar (al otro lado), atravesar; exceder trasversal, oblicuo, de flanco, de través; (la medida).  ex transvero, per transversum: trans-igo, ēgi, actum 3 (trans, ago): zeharka // de través; aldez alde igaro du; amaitu du, bururatu  transversum: zeharka // transver- du; adostu du-da, konpondu du-da; salmente. (denbora, bizitza) igaro du // traspasar; traxi, perf. > traho. terminar, concluir; arreglar, ponerse de trecentēsimus, a, um: hirurehunga- acuerdo; pasar (el tiempo, la vida). rren; hirurehunen // tricentésimo. transii, perf. > transeo. tre-centi, ae, a: hirurehun // trescientos. tran-silio, silui [edo ii edo īvi], - 4: tre-decim dekl. ez.: hamahiru // trece. jauzi batez igaro da-du, (beste aldera) tremo, ui, - 3: dar-dar egin du, ikaraz igaro da-du; ez du aintzat hartu; egon // temblar.

197

T tremor, ōris m: dardara // temblor. trīcēni, ae, a: hogeita hamarna; hogeita tremui, perf. > tremo. hamarnako // treinta cada uno; de treinta en treinta. trepidātio, ōnis f: dardara, ikara; urdu- ritasun, asaldura // temblor, inquietud, trīcēsimus edo trīgēsimus, a, um: agitación. hogeita hamargarren; hogeita hamarren // trigésimo. trepidē: arrapaladan, itsumustuan; bel- durrez, asaldatuta // precipitadamente; trīclīnium, ii n: triklinio (hiru baz- con temor. kaltiarrentzako etzaleku); jangela // triclinio (lecho de mesa para tres); trepido 1: dar-dar egin du, ikaraz egon comedor. // agitarse, estar inquieto; temblar. trī-duum, i n: hiru egun // espacio de trepidus, a, um: asaldatu(a), artega, tres días, tres días. urduri; dardarati, dardaratsu // agitado, inquieto, tembloroso. tri-ennium, ii n: hiru urte, hirurteko // espacio de tres años, trienio. trēs, tria: hiru // tres. trīgintā dekl. ez.: hogeita hamar // triārii, ōrum m pl.: triariak, hirugarren treinta. lerroko soldaduak erreserba bezala jarrita // triarios, soldados de reserva trīni, ae, a: hiruna; hirunaka; hirukoitz // puestos en la tercera línea. tres cada uno; de tres en tres; triple. tribūnīcius, a, um: tribunoaren, tribu- tri-rēmis, is f: trirreme (hiru arraun- noari dagokion // tribunicio, del tribuno, ilara dituen ontzi) // trirreme (barco con relativo al tribuno. tres hileras de remos). tribūnīcius, ii m: tribuno ohi // ex tristis, e: triste, goibel, atsekabetu; ilun, tribuno. zorigaiztoko // triste; lúgubre, sombrío, siniestro, funesto. tribūnus, i m: tribuno;  tribunus plebis: plebearen tribuno // tristitia, ae f: tristura, goibeltasun, atse- tribuno de la plebe; kabe; gogortasun, umore txar // tristeza,  tribunus militaris: tribuno militar // aflicción; severidad, mal humor. tribuno militar; trīticum, i n: galtzuri, galbera // trigo  tribunus aerarius: altxorraren tribuno candeal. // tribuno del tesoro. trītūra, ae f: gari-jotze // trilla. tribuo, ui, ūtum 3: esleitu dio, eman trītus, a, um, pp. > tero dio; banatu dizkie; egotzi dio // atribuir, maiz ibili(a), higatu(a), oso erabili(a) // asignar, otorgar; distribuir. trillado. tribus, ūs f: tribu (Erromako herriaren triumpho 1: triunfoaren ohoreak jaso banaketa) // tribu (división del pueblo ditu // triunfar, obtener los honores del romano). triunfo. tribūtus, a, um, pp. > tribuo. triumphus, i m: triunfo (jeneral garai- tribūtum, i n: zerga // tributo. lea hotsandiz Erroman sartzea) // triunfo (entrada solemne en Roma de un general victorioso).

198

T trium-vir, i m: triunbiro (hiru laguneko grinaz beteta egon; ezinegonak hartuta batzordeko magistratua) // triumviro egon, irakitan egon // estar hinchado, (magistrado de una comisión de tres hincharse; estar henchido de orgullo, personas). cólera, pasión; fermentar, estar en efer- vescencia. trīvi, perf. > tero. tumultus, ūs m: zalaparta, iskanbila; trivium, ii n: bidegurutze // cruce de matxinada // tumulto. caminos. tumulus, i m: muino; tumulu, hil- tropaeum, i n: trofeo, garaipenaren muino (hilobia estaltzen duen lur- oroigarri (gudu-zelaian eraikita); garai- metaketa) // cerro; túmulo (sepulcro de pen // trofeo, monumento de la victoria tierra amontonada). (erigido en el campo de batalla); victoria. tunc: adlg. orduan // adv. entonces. trucīdo 1: txikitu du, sastakatu du // tundo, tutudi, tū[n]sum 3: jo du, jipoitu despedazar, acuchillar. du; birrindu du // golpear, machacar. trucis, gen. > trux. tunica, ae f: tunica // túnica. trūdo, trūsi, trūsum 3: bultzatu du // tuor > tueor. empujar. turba, ae f: nahasmendu, zalaparta, truncus, a, um: moztu(a) // mutilado, iskanbila; jendetza, jendeketa; andana, cortado. pila // confusión, tumulto, alboroto; turba, muchedumbre; multitud. truncus, i m: enbor // tronco. turbidus, a, um: nahasi(a), asaldatu(a), trūsi eta trūsus, a, um, perf. eta pp. > aztoratu(a), uher // turbado, agitado, trudo. confuso, turbulento, turbio. trux, trucis: gogor, anker, basati, latz, turbo 1: asaldatu du, nahasi du, aztoratu bortitz // fiero, salvaje, cruel, duro, du // agitar, perturbar, enturbiar. violento. turbo, inis m: zurrunbilo // torbellino. tū [ak. eta ab. tē; gen. tui; dat. tibi]: zu, zeu, hi, heu // tú. turbulentus, a, um: asaldatu(a), naha- si(a); zalapartari, iskanbilatsu, istilutsu; tuba, ae f: tronpeta // trompeta. ekaiztsu // agitado, confuso; turbulento; tueor, tuitus [edo tūtus] sum 2: begiratu borrascoso. dio, so egon; zaindu du, gorde du // turgeo, tursi, - 2: puztuta, hanpatuta, mirar, contemplar; velar por, proteger, harrotuta egon // estar hinchado. mantener. tūris, gen. > tus. tugurium, ii n: etxola, txabola // cabaña, choza. turma, ae f: eskuadroi (zalditeriako) // turma, escuadrón (de caballería). tuitus, a, um, pp. > tueor. turpis, e: itsusi, zatar, lotsagarri // feo, tuli, perf. > fero. torpe, vergonzoso. tum: adlg. orduan // adv. entonces. tumeo, ui, - 2: harro egon, harrotu da, hanpatu da; harrotasunez, haserrez,

199

T turpiter: itsuski, zatarki, lotsagarriro // ūbertās, ātis f: ugaritasun, aberastasun, feamente, torpemente, vergonzosamen- oparotasun // abundancia, riqueza, ferti- te. lidad. turpitūdo, inis f: lotsaizun, ahalkeizun; ubi: (leku-adlg. erlat.-gald., baita denbo- itsustasun // vergüenza, infamia; feal- razko junt. gisa erabilia) -(e)n lekuan, dad. -(e)n (+ izena), non; -(e)nean // (adv. de turris, is [ak. -em edo -im, ab. -e edo -i] lugar relat.-interr., también usado como f: dorre // torre, torreón. conj. temp.) donde, en donde; ¿dónde?; cuando. tursi, perf. > turgeo. ubī-cumque: adlg. nonahi... -(e)la, non turtur, uris f: usapal // tórtola. ere... bait-; edonon, nonahi // adv. tūs, ūris n: intsentsu // incienso. donde quiera que; en todas partes; tussis, is f [ak. -im]: eztul // tos.  ubicumque terrarum, gentium, loco- tūtēla, ae f: tutoretza, zaindaritza, babes rum: edozein tokitan... -(e)la // en // tutela, protección. cualquier lugar del mundo que. tūtor, ātus sum 1: zaindu du, babestu du ubī-que: adlg. edonon, nonahi // adv. en // velar por, proteger, defender. cualquier parte, en todas partes. tūtus, a, um, pp. > tueor ulciscor, ultus sum 3: mendeku hartu seguru, zaindu(a) // seguro, protegido; du, mendekatu da-du // vengar, ven-  tuto: segurtasunez, arriskurik gabe; garse. beldurrik gabe // con seguridad, sin ullus, a, um [gen. ullīus, dat. ullī]: (beti peligro; sin miedo. ezezko, galderazko edo baldintzazko tuus, a, um: zure, zeure, hire, heure // tu, esaldietan) inor, ezer // (en frases tuyo. interrogativas o condicionales) alguno, tyrannus, i m: tirano, agintaritza inda- alguien, algo; (en frases negativas) rraren bidez eskuratu duena // tirano, el ninguno, nada. que consigue el poder mediante la ulmus, i f: zumar // olmo. violencia. ulterior, ius (konp.): haraindiko, beste aldeko; urrunago; geroko // ulterior, del lado de allá; más alejado. ulterius: adlg. haraindian, urrunago // adv. más allá, más lejos.

ultimus, a, um (superl.): azken, azke- U neko, urrunen // último, el más alejado. ultio, ōnis f: mendeku // venganza. , eris: emankor, ugalkor, ugari // ūber ultrā: adlg. haruntzago, urrunago; fecundo, abundante. geroago; prep. ak. -en beste aldean, -tik ūber, eris n: ugatz, errape, titi; emankor- haruntzago; baino geroago // adv. más tasun // ubre, teta; fertilidad. allá, más lejos; después; prep. de ac. más allá de, al otro lado de; después de.

200

U ultrō: adlg. beste aldean, haruntzago; un-dē-trīginta dekl. ez.: hogeita bede- gainera; berez, (neure, zeure, bere...) ratzi // veintinueve. kabuz // adv. al otro lado, más allá; un-dē-vīcēsimus edo -vīgēsimus, además; espontáneamente; a, um: hemeretzigarren; hemeretziren //  ultrō et citrō: (alde) batetik bestera // decimonono. de un lado para otro. un-dē-vīgintī dekl. ez.: hemeretzi // ultus, a, um, pp. > ulciscor. diecinueve. ululo 1: ulu egin du, uluka aritu da // undi-que: adlg. alde guztietatik, ulular, aullar, dar alaridos. nonahitik // adv. de todas partes, por umbo, ōnis m: zilbor, ezkutuaren erdiko todos lados. koskor // ombligo, prominencia en el ungo [eta unguo], unxi, unctum 3: centro del escudo. gantzutu du, igurtzi du; lurrindu du // umbra, ae f: itzal // sombra. unguir, untar, perfumar. ūmeo, -, - 2: heze egon, bustirik egon // unguentum, i n: ukendu, gantzu // estar húmedo, estar mojado. ungüento. umerus, i m: besaburu, sorbalda // unguis, is m: azazkal; atzapar // uña; hombro. garra. ūmidus, a, um: heze, busti(a) // húme- unguo > ungo. do, mojado. ūnicus, a, um: bakar; paregabe // único, ūmor, ōris m: isurkari, likido; heze- sin igual. tasun; humore // líquido; humedad; ūnīus, ūni, gen. eta dat. > unus, a, um. humor. ūniversē: oro har // en general. umquam > unquam. ūni-versus, a, um: oro, guzti, den(a); unctus, a, um, pp. > ungo orokor; (pl.) den-denak, mundu guztia // gantzutu(a), usaintsu; koipetsu; oparo, todo, entero; universal, general; (pl.) aberats // untado, perfumado; grasiento, todos, todo el mundo. untuoso; opulento. ūniversum, i n eta ūniversa, ōrum unda, ae f: uhin, olatu; ur // onda, ola; n pl.: unibertso, mundu // el universo, el agua. mundo. unde: gald. nondik?; erlat. nondik, unquam: adlg. inoiz (beti ezezko, nongo // interr. ¿de dónde?; relat. de galderazko edo baldintzazko esaldietan) donde. // adv. alguna vez (en frases interroga- un-decim dekl. ez.: hamaika // once. tivas o condicionales); nunca (en frases un-decimus, a, um: hamaikagarren; negativas). hamaikaren // undécimo. ūnus, a, um [gen. unīus, dat. unī]: bakar undecumque: adlg. edonondik (...-ela) bat; bat; bera // uno solo; uno; el // adv. de cualquier sitio (que). mismo;  omnes ad unum: denak batera // todos un-dēni: hamaikana; hamaikanako // hasta el último; once cada uno; de once en once.

201

U

 fortissimus unus: askoz ere rrogativas o condicionales); en ninguna indartsuena // el más fuerte sin compa- parte (en frases negativas). ración; usque: adlg. etengabe // adv. continua-  ūnā (ab.an): adlg. batera // adv. a una, mente; a la vez.  usque ad, in; usque ab, ex: -raino, ūnus-quisque, ūna-quaeque, ūnum- arte; -tik // hasta; desde. quodque: norbera, bakoitza // cada uno, ussi, perf. > uro. cada cual. ustus, a, um, pp. > uro. unxi, perf. > ungo. ūsurpo 1 (ūsū rapio): sarri erabili du, -n urbānē: gizalegez, adeitasunez; dotore, jardun du, erabili du; aditu du; eskuratu zorrotz, sotilki // urbanamente, cortés- du, -z jabetu da; legez kontra hartu du, mente; elegantemente, agudamente, legez kontra beretu du; esan dio // usar a ingeniosamente. menudo, ejercer, practicar, emplear; urbānus, a, um: hiri-, hiriko, hiritar; percibir; adquirir, apropiarse; usurpar; adeitsu; dotore // de ciudad, urbano; llamar. cortés; distinguido. ūsus, a, um, pp. > utor. urbs, urbis f: hiri; Erroma // ciudad; ūsus, ūs m: erabiltze, erabilpen; erabi- Roma. lera, praktika; baliatze, erabilgarritasun, urgens, ntis, p. pres. > urgeo onura; harremanak // uso, empleo; premiazko // apremiante. práctica; utilidad, provecho; trato. urgenter: hertsatuki // con insistencia. ut edo utī: junt. eta adlg. (moduzko) urg[e]o, ursi, - 2: bultzatu du, akuilatu bezala; (gald. eta harrid.) nola, nolako, du; jazarri dio-du, esetsi du-dio; presatu zein; (denborazkoa) -(e)nean, -(e)tik, du, hertsatu du, estutu du; gogaitu du; bezain laster; junt. (SUBJUNTIBOA- eutsi dio, behin eta berriz ekin dio // REKIN) (konpletiboa) -(e)la, -(e)nik; empujar, impeler; atacar, acosar; apre- (helburuzkoa) -tzeko, dezan; (ondo- miar, urgir, agobiar, abrumar; insistir. riozkoa) (hain...) non; (kontzesiboa) urna, ae f: ontzi, pegar; hautestontzi // ba-... ere; ...-ko ahal du! // conj. y adv. (modal) como; (interr. y exclam.) cómo, urna, cántaro. qué; (temporal) cuando, desde que, en ūro, ussi, ustum 3: erre du // quemar. cuanto; conj. (CON SUBJUNTIBO) ursi, perf. > urgeo. (completiva) que; (final) para que; ursus, i m: hartz // oso. (consecutiva) (tan...) que; (concesiva) uspiam: inon, nonbait // en alguna par- aunque; ¡ojalá! te;  ut aiunt: dioten bezala // como dicen;  nec uspiam: inon ez // en ninguna  ut...ita; ut... sic: ...bezala, horrela // parte. como..., así;  ut contempsit!: nola mespretxatu usquam: adlg. inon (beti ezezko, duen! // ¡cómo lo ha despreciado! galderazko edo baldintzazko esaldietan) // adv. en alguna parte (en frases inte-  ut elegans est!: zein dotorea den! // ¡qué elegante es!

202

V

 ut blandissime potest: ahalik eta era ūtor, ūsus sum 3: erabili du, -z baliatu balakagarrienean // del modo más hala- da; -ekin harremanak izan ditu // usar, gador; utilizar, servirse de; tener trato con.  statim ut, simul ut, ut primum: bezain ut-pote: adlg. (ondoren qui, quae, quod, pronto // tan pronto como; cum edo partizipioa duela) -z gero //  volo ut, oro ut, accidit ut: nahi dut... adv. (seguido de qui, quae, quod, cum o -tzea, -tzeko eskatzen dut, ...-(e)la ger- participio) puesto que. tatu zen // quiero que, pido que, sucedió utrim-que: adlg. bi aldeetatik // adv. que; por los dos lados, por ambas partes.  ut bellum faceret: gerra egiteko // para hacer la guerra; utrīque, dat. > uterque.  ita, sic, adeo, eo, usque eo, tam, utris, gen. > uter, utris. talis... ut: hainbeste, halako, hainbes- utrīus, gen. > uter, utra, utrum. teraino, hain... non // de tal manera que, utrīusque, gen. > uterque. a tal punto que, tan... que, tal... que. utrum (n > uter): galdera bikoitzetako ūtensilia, ium n pl.: lanabesak, tresnak, lehen zatian erabilitako partikula; zehar- altzariak, baliabideak // utensilios, mue- galderetan: ea // partícula usada en el bles, medios de subsistencia. primer miembro de una doble uter, utra, utrum [gen. utrīus, dat. utrī]: interrogación; en interr. indirecta: si; (gald.) bietako zein?; (erlat.) bietako...  utrum venit, an non: etorri da ala ez? -(e)na, (zehaztug.) bietako bat // (interr.) // ¿ha venido o no?; ¿cuál de los dos?; (relat.) aquel de los  videamus utrum culpa nostra sit, an dos que; (indef.) uno de los dos. vestra: ikus dezagun ea errua gurea ala uter, utris m: zahagi // odre. zuena den // veamos si la culpa es uter-que, utraque, utrumque [gen. u- nuestra o vuestra. trīusque, dat. utrīque]: bietako bakoitza, ūva, ae f: mahats // uva. bata eta bestea, biak, bi-biak // cada uno uxor, ōris f: emazte, andre // esposa. de los dos, uno y otro, los dos, ambos. utī > ut. ūti, infinitiboa > utor. ūtilis, e: baliagarri, erabilgarri; onura- garri // útil, provechoso. ūtilitās, ātis f: erabilgarritasun, abantai- V la, onura // utilidad, ventaja, provecho. ūtiliter: onuraz, probetxuz // útilmente, vacca, ae f: behi // vaca. ventajosamente, con provecho. vaco 1: hutsik egon, libre, jenderik gabe, uti-nam: -ko ahal...!, nahiago nuke... lanpeturik ez, oporretan, zereginik gabe ba- // ojalá. egon; (-ik) ez du izan, -a falta izan du; aisia izan du, -tarako astia izan du // : adlg. bai horixe!; bereziki // uti-que estar vacío, desierto, desocupado, va- adv. ciertamente; sobre todo.

203

V

cante; estar libre de, estar desprovisto valles [edo vallis], is f: ibar, haran // de; estar ocioso, tener tiempo libre para; valle.  (inperts.) vacat: astirik badago // hay vallum, i n: oholesi, hesi // vallado, tiempo. empalizada. vacuus, a, um: huts, hutsik, gabe // valui, perf. > valeo. vacío, libre de. vānitās, ātis f: azalkeria, itxurakeria, vādo, -, - 3: joan da, ibili da // ir, andar. faltsukeria; fribolitate, arinkeria, vadum, i n: ibi, mehegune; hondarpe, handiuste; hutsalkeria, baliorik ez(a) // baxa // vado; bajío. vanidad, falsedad, mera apariencia; fri- vae: ai! // ¡ay! volidad, jactancia; ligereza, inutilidad.  vae tibi: ai zuri!, ai zure errukarria! // vānus, a, um: huts, hutsal, funsgabe; ¡ay de ti! alferrikako; gezurrezko, azaleko; handi- vafer, fra, frum: sotil, zorrotz, maltzur, usteko // vacío, hueco; vano, inútil, amarrutsu // sutil, taimado. inconsistente; falso, frívolo; vanidoso. vāgīna, ae f: zorro, leka, magina // vapor, ōris m: lurrun, bapore; bafada vaina. bero // vapor, exhalación; aire caliente. vāgītus, ūs m: haur-intziri, auhen // vāpulo 1: zigorkadak jaso ditu, zartadak vagido, gemido. jaso ditu // recibir azotes. vagor 1: alderrai ibili da, hara-hona ibili variē: era askotan, aldaketa askorekin // da, nora gabe ibili da // vagar, andar diversamente, de un modo variado. errante. varietās, ātis f: aniztasun; aldakortasun vagus, a, um: alderrai; deslai, aske, // variedad, diversidad; inconstancia. askatu(a); aldabera, loka, mugikor; lau- vario 1: aldatu du-da, nabartu du-da, so // vagabundo, errante; suelto, libre; koloreztatu du-da // variar, cambiar, inconstante, flotante; vago, impreciso. matizar, colorear, cambiar da color. valdē: adlg. oso // adv. muy, mucho. varius, a, um: askotariko, era askotako; vale, valēte (inperat. > valeo): ondo ibili, nabar, aldakor // vario, variado; diverso; agur! // pásalo bien, ¡adios! coloreado. valeo, ui, - 2: indartsua izan da, inda- vās, vāsis n: edalontzi, ontzi // vaso, rrean egon; nagusi gertatu da; indarra vasija. izan du, eragina izan du, ahalmena izan vāsa, ōrum n pl.: soldaduen hatuak // du; balio izan du; sasoian egon; osasun bagajes de los soldados. ona izan du // ser fuerte, tener poder; vasto 1: suntsitu du // devastar. prevalecer; tener eficacia, valer; tener , a, um: hutsik, jendegabetu, sun- buena salud. vastus tsitu(a); zabal, hedatu(a), eskerga; zakar valētūdo, inis f: osasun (ona nahiz txa- // desierto, devastado; vasto, inmenso; rra); gaixotasun // salud (buena o mala); grosero. enfermedad. vātēs, is m eta f: igarle, profeta; poeta // validus, a, um: indartsu, bizkor, sendo; adivino, profeta; poeta. osasuntsu // fuerte, robusto; sano.

204

V

-ve (enklitikoa): edo // o; dizkio, bipildu du, lumatu du // arran-  albus aterve: zuri edo beltza // blanco car; tirar; desplumar, depilar. o negro. vellus, eris n: (ardi edo ahari baten) ile, vectīgal, ālis n: zerga; errenta // tributo; ilezama, ardi-larru // vellón, piel con impuesto; renta. lana. vectīgālis, e: zergei dagokien, zerga-; vēlo 1: belo batez estali du, estali du, zergadun; zergapeko, alokatu(a) // ezkutatu du // velar, cubrir, envolver, relativo a los impuestos, tributario; ocultar. arrendado. vēlōcitās, ātis f: lastertasun, abiadura // vectus, a, um, pp. > veho. velocidad, rapidez. vegetus, a, um: bizi(a), zorrotz; bizkor vēlōciter: laster, arin, agudo // rápida- // vivo, agudo; vigoroso. mente. vehemens, ntis: suhar, sutsu, oldarkor, vēlox, ōcis: laster, arin // veloz. bortitz, kementsu // vehemente, impe- vēlum, i n: (eskuarki pl.) bela; belo, tuoso, violento, enérgico. errezel, estalki, ehun, oihal, olana // vehementer: bortizki, kemenez, (gralte. en pl.) vela; velo, manto, tela, indarrez, suharki; guztiz // violenta- toldo, cortina. mente, enérgicamente, ardientemente; vel-ut edo vel-utī: junt. bezala, ba-... sobremanera. bezala; esate baterako // conj. como, vehiculum, i n: ibilgailu, gurdi // como si; por ejemplo. vehículo, carruaje. vēna, ae f: zain // vena. veho, vexi, vectum 3: eraman du, garra- vēnābulum, i n: azkon // venablo. iatu du; (pas.) joan da, eramana da // vēnālis, e: salgai, saltzeko; erraz saltzen llevar, transportar; (pas.) ir, ser llevado; den // que está en venta, venal.  equo vehitur: zaldiz doa // va a vendo, didi, ditum 3: saldu du // vender. caballo. venēno 1: pozoindu du // envenenar. vel: edo, nahiz // o, o bien; venēnum, i n: pozoi, edabe, maitasun-  vel... vel...: nahiz... nahiz..., edo... edabe // veneno, poción, filtro mágico. edo... // bien... bien..., ya... ya... vēn-eo, vēnii [īvi], - 4 (vēnum eo): saldu vēlites, um m pl.: soldadu oinezko da, salgai egon // ser vendido. arinak // vélites (soldados de infantería ligera). Venereus [edo -ius], a, um: Venusi dagokion, Venusen; maitasunezko, mai- velleris, gen. > vellus. tasunaren // propio de Venus; del amor. vellico 1: ziztatu du, mokokatu du; Veneris, gen. > Venus. zimiko egin dio; kritikatu du, maiseatu du // picar, picotear; punzar, azuzar; veneror 1: ohoratu du, gurtu du // pellizcar; criticar. venerar. vello, velli [vulsi], vulsum 3: erauzi du; vēni, perf. > venio. -tik tira egin dio; (lumak, ileak...) kendu venia, ae f: baimen, barkamen, barkabe- ratasun // permiso, perdón, indulgencia.

205

V vēnii, perf. > veneo. vērē: egiaz, egiazki // verdaderamente, venio, vēni, ventum 4: joan da; etorri da sinceramente. // ir; venir. verēcundia, ae f: begirune, larderia; vēnor 1: ehizatu du, ehizan ibili da // lotsa, herabetasun; apaltasun // respeto; cazar. pudor, modestia; vergüenza, timidez. venter, tris m: sabel // vientre. verēcundus, a, um: lotsati, herabe; apal; ixil, uzkur // vergonzoso, tímido, ventito 1: maiz joan edo etorri da // modesto, reservado. frecuentar, venir a menudo. vereor, veritus sum 2: errespetatu du, ventus, a, um, pp. > venio. begirune izan dio; beldur izan da, ventus, i m: haize // viento. herabe izan da // respetar, reverenciar; vēnum-do [edo vēnum do], dedi, temer; datum 1: salgai jarri du // poner a la  vereor ne veniat: beldur naiz etor venta. dadin // temo que venga. vēnum it: salgai jartzen da // es puesto vergo, -, - 3: makurtu da, -ra lerratu da, a la venta. (-en) aldera hedatu da; gainbera etorri Venus, eris f: Venus (edertasunaren eta da; (eguna) erori da, (eguzkia) sartu da maitasunaren jainkosa), (planeta); (izen // estar inclinado hacia, extenderse arrunta bezala:) edertasun, xarma, hacia, tender hacia; declinar (algo, el erakarpen // Venus (diosa de la belleza día, el sol). y del amor), (planeta); (como nombre vēris, gen. > ver. común:) belleza, gracia, atractivo. vēritās, ātis f: egia // verdad. vēr, vēris n: udaberri // primavera. veritus, a, um, pp. > vereor. verbēnae, ārum f pl.: aldaxka sakratuak vernus, a, um: udaberriko, udaberri- // (olibondo-, ereinotz-, mirto-adartxoak) primaveral, de la primavera. // ramos sagrados (de olivo, laurel o mirto). verro, -, versum 3: erraztatu du; eraman du, herrestan eraman du // barrer; verber, eris n [sg.ean gen. eta dat. baka- arrastrar. rrik, gehienetan pl. verbera, erum]: versiculus, i m: lerro edo bertso labur zigor, uhal; zigorrada, zartada // azote, // línea o verso corto. correa; choque. verso 1: biratu du, birarazi du, itzuli du, verbero 1: zigortu du // azotar. irauli du, iraulkatu du; irabiatu du, verbum, i n: hitz // palabra; erabili du; nahasi du, aztoratu du; esetsi  verba dare: gezurrak esan // dar du-dio, jazarri dio-du; gogoan erabili meras palabras, engañar; du; aldatu du, bestelakotu du // hacer  verba facere: hitzaldia egin // hacer girar, hacer rodar, volver, revolver, un discurso; remover, manejar; agitar, perturbar;  verbi gratiā: esaterako, adibidez // hostigar, acosar; meditar; cambiar, por ejemplo. alterar.

206

V versor, versātus sum 1 (pas. > verso): vērum: adlg. egiaz, benetan; junt. biratu da, itzuli da, biraka ibili da; -n baina, ordea // adv. en verdad, real- ibili da, maiz ibili da, maiz egon; -n mente; conj. pero; aditua izan da, -n aritu da; izan ohi da,  non solum (edo modo)...verum etiam: ibili da, bizi izan da; -i buruz ari izan ez ezik... ere; ez bakarrik... baita // no da, -z ari izan da // girar, dar vueltas; sólo... sino también. estar metido en, hallarse habitualmente vēsānia, ae f: eromen, zoramen, eroke- en, frecuentar; estar versado en, dedi- ria, zorakeria // locura, delirio. carse a; haber, darse, andar, vivir; versar vescor, - 3: -z elikatu da, -z bazkatu da sobre, consistir en. // alimentarse de. versus [edo versum]: (adlg. postposi- vesper, eri m: arratsalde, arrats; zioan) -rantz, aldera // (adv. postpuesto) sartalde; arratseko izar // la tarde, la hacia, en dirección a; caída de la tarde; poniente; véspero,  in forum versus, Italiam versus: estrella de la tarde; fororantz, Italia aldera // hacia el foro,  vesperi, vespere: arratsaldez, arratsal- hacia Italia. dean // por la tarde. versus, a, um, pp. > verto eta verro. vespera, ae f: arratsalde // la tarde. versus, ūs m: lerro; (poema baten) lerro, Vesta, ae f: Vesta, etxeko suaren neurtitz; ildo; ilara // línea; verso; surco; jainkosa // Vesta, diosa del fuego. hilera. Vestālis, is f: bestal, Vesta-ren (andre) vertex, icis m: zurrunbilo, zirimola; er- apaiz // vestal, sacerdotisa de Vesta. pin, gailur, gain // remolino, torbellino; cumbre, cima. vester, tra, trum: zuen, zeuen // vuestro. verto, verti, versum 3: itzuli du, itzula- vestīgium, ii n: oinazpi, oin-zola; razi du; irauli du, eraitsi du; aldatu du, oinatz; aztarna, arrasto // planta del pie; bihurtu du, -tzat hartu du; (iragangaitz, huella (del pie); vestigio, resto. pas., bihurk.) (-ra) itzuli da; garatu da, -i vestīgo 1: arrastoari jarraitu dio; bilatu buruz aritu da; (ongi, gaizki) atera da; du, ikertu du; aurkitu du // rastrear; aldatu da // hacer girar, volver; derribar, buscar, investigar; descubrir. voltear; cambiar, convertir en, consi- vestīmentum, i n: jantzi(a), soineko; derar como; traducir; (intr., pas., refl.) tapakiak // vestido, cobertura (de la volverse (a); desarrollarse, girar sobre; cama). salir (bien, mal); cambiar; vestio 4: jantzi du // vestir.  quod bene vertat: ea ondo ateratzen , is f: soineko, jantzi, arropa // den // ¡ojalá salga bien! vestis vestido. vērus, a, um: egiazko, benetako; zuzen, , a, um, pp. > vestio. bidezko // verdadero, real; justo. vestītus vērō: adlg. egiaz, benetan; junt. ordea, vestītus, ūs m: soineko, jantzi // vestido. bestalde // adv. verdaderamente, real- vestri, gen. > vester, vos. mente; conj. pero, por otra parte. veterānus, a, um: beterano, soldadu zahar // veterano.

207

V veterior, ius (konp.) > vetus. vicis gen. [ak. vicem, ab. vice, pl. vices, , gen. > vetus. vicibus] f: txanda, aldi, bider; aldaketa, aldatze; itzuli(a), itzulera; zorte, veterrimus, a, um (superl.) > vetus. gorabehera(k), atzera-aurrera(k) // veto, ui, itum 1: debekatu du // prohibir, turno, vez, vicisitud; variación, varie- vetar. dad, alternativa; vuelta, retorno; suerte, vetulus, a, um: zahar samar, xahar // cambios de la suerte; algo viejo, viejecillo.  in vicem, ad vicem, vicem, vice: -en vetus, eris: zahar, agure, antzinako // ordez // en vez de; viejo, anciano, antiguo.  vice patris fungi: aitarena egin du // vetustās, ātis f: zahartasun; zahartzaro; hacer las veces de padre; antzinate; iraupen luze // vejez, anti-  oraculi vice: orakulu gisa // como un güedad; larga duración. oráculo; vetustus, a, um: zahar, zaharkitu //  versā vice, per vices, in vicem: vetusto, viejo. txandaka, aldizka // alternativamente. vexi, perf. > veho. vicissim: adlg. aldiz, berriz // adv. en cambio, a su vez. vexillārius, ii m: zutoihaldun; (pl.) bereiziriko soldaduak // abanderado; victima, ae f: biktima, jainkoei opagai (pl.) soldados escogidos. gisa eskainitako animalia // víctima, animal destinado al sacrificio. vexillum, i: zutoihal, estandarte; berei- ziriko tropa // estandarte; destacamento. victor, ōris m: garaile, irabazle // vence- dor. vexo 1: astindu du, inarrosi du; gaizki tratatu du, oinazetu du, jazarri du // victōria, ae f: garaipen // victoria. agitar, sacudir; vejar, maltratar, ator- victus, a, um, pp. > vinco. mentar, perseguir. victus, ūs m: bizigaiak, janari, elikagai; via, ae f: bide, kale // camino; calle. bizimolde, bizimodu // víveres, alimen- viāticum, i n: bideko, biderako hartzen to; modo de vida. den jateko edo dirua // viático, provi- vīcus, i m: auzo; herrixka; landetxe // siones o dinero para el viaje. barrio; aldea; quinta, hacienda. vīcēni, ae, a: hogeina; hogeinako // vidē-licet (videre licet): garbi dago... veinte cada uno; de veinte en veinte. -(e)la, dudarik gabe (maiz ironiaz); vīcēsimus, a, um: hogeigarren; hogei- alegia // está claro que, sin duda (a ren // vigésimo. menudo irónico); esto es, a saber. vīci, perf. > vinco. video, vīdi, vīsum 2: ikusi du // ver. vīcīnitās, ātis f: inguruak; auzokoak; videor, vīsus sum 2 (video-ren hurbiltasun // vecindad, vecindario; pasiboa): ikusi da; agertu da; irudi du, proximidad. iruditu zaio // ser visto; mostrarse; parecer. vīcīnus, a, um: auzo, auzoko, aldame- neko, hurbil // vecino. viduus, a, um: alargun; huts; -z gabetu(a) // viudo; vacío; despojado de.

208

V viētus, a, um: zimeldu(a), ihartu(a), vincio, vinxi, vinctum 4: lotu du, kateatu umeldu(a), higatu(a) // marchito, ajado, du // atar, encadenar. pasado, arrugado. vinclum > vinculum. vigeo, ui, - 2: indarrean egon, sasoian vinco, vīci, victum 3: irabazi du, garaitu egon, indartsua izan da, loratu da // du // vencer. estar lleno de vigor, de vida, tener vinctus, a, um, pp. > vincio. fuerza, florecer. vinculum, i n: lotura; kate // atadura; vīgēsimus, a, um > vicesimus. cadena; vigil, ilis: erne, esna; zaintzaile, gauzain  in vincula ducere: kartzelara eraman // vigilante, atento; centinela. // llevar a la cárcel. vigilia, ae f: beila, gaubeila, esnaldi; lo- vin-dēmia, ae f: mahats biltze, mahas- ezin; (gaueko) zaintzaldi; bigilia (gaua ka // vendimia. banatzen zen lau aldietako bakoitza); vindex, icis m eta f: defendatzaile, (pl.) (gaueko) zaindariak; zaintza // mendekatzaile // defensor, vengador. vigilia, vela; insomnio; turno de guardia (nocturna); vigilia (cada una de las vindico 1: errebindikatu du, erreklamatu cuatro partes en que se dividía la du, -en erreklamazioa egin du, alda- noche); centinelas (de noche); vigilan- rrikatu du; askatu du, libratu du; cia. mendekatu du, zigortu du // reivindicar, reclamar, pretender; librar, salvar; vigilo 1: esna egon, beilatu du; zaindu vengar, castigar; du // velar, estar despierto; vigilar.  Marium in libertatem vindicare: vīgintī dekl. ez.: hogei // veinte. Mario askatu du, Marioaren askatasuna vigui, perf. > vigeo. eskatu // dar la libertad a Mario, vilicus, a, um > villicus. reclamar la libertad de Mario. vīlis, e: merke; ziztrin, zital // barato; vil. vīnea, ae f: mahasti, mahatsondo; para- vīlitās, ātis f: merketasun; huskeria; peto eramangarri (etsaien harresietara zitalkeria // baratura; insignificancia; vi- babestuta hurbiltzeko) // viña, vid; leza. mantelete (protección portátil para acercarse a la muralla enemiga). villa, ae f: landetxe // villa, casa de campo; granja. vīnum, i n: ardo // vino. villicus, a, um: landetxeko // de la gran- vinxi, perf. > vincio. ja, de la casa de campo. violenter: bortizki, indarrez, gogorki // villicus, i m: baserritar, nekazari, lan- violentamente, duramente. detxeko arduradun // granjero, capataz violentia, ae f: indarkeria, bortizkeria, de la granja. bortxa // violencia. villica, ae f: baserritar, nekazari, violentus, a, um: bortitz // violento. landetxeko arduradunaren emazte // violo 1: bortxatu du // violar. granjera, mujer del capataz de la granja. vir, viri m: gizon, gizonezko // varón, vīmen, inis n: zume // mimbre. hombre.

209

V vireo, -, - 2: berde egon; mardul egon, vitium, ii n: bizio, akats // vicio, de- sasoi onean egon // estar verde; estar fecto. lozano. vīto 1: saihestu du; ihes egin dio // vīres, ium pl. > vis. evitar. virga, ae f: adar, adaska; haga, makila; vitreus, a, um: beira-, beirazko // vítreo, (pl.) liktorearen hagak // rama; vara, de vidrio. bastón; (pl.) las varas del lictor. vitrum, i n: beira // vidrio. virgo, inis f: birjina, dontzeila, neskatila vitta, ae f: xingola, zinta // cinta, venda. // virgen, muchacha, doncella. vitulīnus, a, um: txahalki, txahalaren // viridis, e: berde; mardul // verde; de ternera. lozano. vitulus, i m: txekor, txahal // ternero. virīlis, e: gizon-, gizonezko, gizonen; vitupero 1: gaitzetsi du // censurar, kementsu // viril, varonil, masculino. criticar. virīliter: gizonki // virilmente. vīvo, vixi, victum 3: bizi izan da // vivir. virītim: adlg. banan-banan, bana-bana // vīvus, a, um: bizirik, bizi, bizidun // adv. uno a uno, por cabeza. vivo, animado. virtūs, ūtis f: gizonari dagozkion izaera vix: adlg. doi-doi, ia ez // adv. apenas. eta ezaugarriak; adore, ausardia; gizon- tasun; balio; bertute // conjunto de vixi, perf. > vivo. cualidades propias del hombre; valor, vōcis, gen. > vox. hombría; virtud. voco 1: deitu dio-du, dei egin dio; vīrus, i n: jariakin, zuku, lirdinga; po- eraman du // llamar, convocar, invocar, zoin; kirats // secreción, jugo, líquido invitar; llevar a. viscoso, baba; veneno; fetidez. volatilis, e: hegalari; iragankor // vola- vīs [ak. vim, ab. vi, pl. vīres, vīrium] f: dor, volátil; pasajero. indar; indarkeria // fuerza; violencia. Volc... > Vulc... viscera, um n pl.: erraiak // vísceras, volg... > vulg... entrañas. volito 1: jirabiraka hegaldatu da, ingu- vīsito 1: sarri ikusi du; bisita egin dio // ruan hegan egin du // revolotear. ver a menudo; visitar. voln... > vuln... vīso, vīsi, vīsum 3: -i begira egon, ikus- volo 1: hegan egin du; airean joan da // tatu du; ikustera joan da, bisita egin dio volar. // mirar atentamente; ir a ver, visitar. volo, vīs, velle, volui, - 3: nahi izan du // vīsus, a, um, pp. > video eta viso. querer. vīsus, ūs m: ikusmen; begirada; ikuspen; volp... > vulp... irudipen; itxura // visión, mirada, vista; , cris, cre: hegodun, hegaldun, aparición; aspecto. volucer hegalari; iheskor // alado, que vuela; vīta, ae f: bizi, bizitza // vida. fugaz. vītis, is f: mahatsondo // vid. volucris, is m eta f: hegazti // ave.

210

V volui, perf. > volo. voveo, vōvi, vōtum 2: (jainkoei) agindu voluntās, ātis f: borondate; asmo; edo eskaini die; desiratu du // hacer un baimen; gogo; onginahi; azken nahi(a) voto o promesa (a los dioses); desear. // voluntad; propósito, intención; con- vox, vōcis f: ahots; hots, doinu; hitz // sentimiento; disposición del ánimo; voz; sonido, entonación; palabra. benevolencia; última voluntad. Vulcānus, i m: Vulkano, suaren jainko voluptās, ātis f: atsegin, plazer, gozo // // Vulcano, dios del fuego. placer, deleite. vulgāris, e: arrunt, trauskil; herri volūtus, a, um, pp. > volvo. xumearen, herri- // vulgar, ordinario, volvi, perf. > volvo. propio del vulgo. volvo, volvi, volūtum 3: birarazi du, vulgō (ab. > vulgus): adlg. oro har, jirabiratu du, iraulkatu du, irauli du, guztira; jendaurrean; eskuarki, arrun- eraitsi du; garatu du, hedatu du; tean // adv. en general; públicamente; (buruan) erabili du; (pas.) biratu da, comúmente. itzuli da, biraka joan da, birak egin ditu, vulgo 1: zabaldu du, hedatu du, barre- iraulkatu da // hacer girar, hacer rodar, iatu du // propagar, difundir, divulgar. voltear, derribar; desarrollar, desen- vulgus, i n: herri xehe, jendetza // el rollar; dar vueltas (a algo en la mente); vulgo; la masa del pueblo, muche- (pas.) rodar, girar, revolcarse. dumbre. vōmer, eris m: nabar, golde-hortz // reja vulnero 1: zauritu du // herir. del arado. vulnus, eris n: zauri // herida. vomo, ui, itum 3: oka egin du, okatu du vulpēs, is f: azeri // zorra. // vomitar. vulsi eta vulsus, a, um, perf. eta pp. > vorax, ācis: jale, jatun, suntsikor // vello. voraz, comilón, devorador. vultur, uris m: sai, putre // buitre. voro 1: irentsi du, klikatu du, (irrikaz eta lasterka) jan du, (animalia batek) jan du vultus, ūs m: aurpegi; itxura // rostro; // devorar, engullir, tragar. aspecto. vors... > vers... vort... > vert... vōs [gen. vestri edo vestrum, dat. eta ab. vōbis]: zuek, zeuek // vosotros. voster, tra, trum > vester. vōtus, a, um, pp. > voveo. vōtum, i n: agintza (jainkoei egiten zaiena); eskaintza; nahi(a) // voto, pro- mesa (hecha a los dioses); ofrenda; deseo.

211

X

X

Y

Z zephyrus, i m: zefiro, mendebaldeko haize // céfiro, viento del oeste.

212

213

214

LATINA GAINDITZEKO HIZTEGI ARGI ETA ERRAZA UN DICCIONARIO CLARO Y SENCILLO PARA APROBAR LATÍN

215