DOCSLIB.ORG

Tuaforsstrom Märta Tikkanen

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Tuaforsstrom Märta Tikkanen Finländska kvinnors lyrik genom tiderna En antologi samlad av TUAFORSSTROM och MÄRTA TIKKANEN BOKFÖRLAGET TREVI Innehållsförteckning Anonym 25 Vad har satt munlås för runorna, (upptecknad i Ilomants 1845, översättning Thomas Warburton) Ara, Agneta (född 1945) 26 När du tar min hand (ur Det är som i dikter 1977) Vi lever som om vi vore ensamma (ur Hästens hjärta 1979) Det är kallt mellan dagarna (ur Hästens hjärta 1979) Berg, Maria (Pali-Maja) (1784-1867) 29 Den tid du tänkte mig att få (ur Folkdikter utgifna af I Eriksson) Björksten, Emilie (1823-1896) 31 Allt har sin tid (ur De sista 1886) De trenne (ur De sista 1886) Boucht, Birgitta (född 1940) 33 I kväll är jag trött på min kropp (ur Denna värld är vår-1978) Vandringen krävde oss helt (ur Långa vandring 1981) Brandt, Alexandra (-x.-) 36 Egoisten (ur kalendern Mosaiker 1874) Forsström, Tua (född 1947) 37 Tungt stävar höghuset (ur Tallört 1979) översättning Inga-Britt Wik) Försvunna vägar (ur Pilveen sidottu 1961, översättning Inga-Britt Wik) Över (ur Pilveen sidottu 1961, översättning Inga-Britt Wik) Hänninen, Anne (född 1958) 57 Föddes jag bak i de svarta bilarna (ur Yön tina sulaa aamuun 1978, översättning Marita Lindquist) Jag skrattar ett självmordsskratt (ur Yön tina sulaa aamuun 1978, översättning Marita Lindquist) Häyrén, Ann-Marie (1904-1980) 59 Självbehärskning (ur Brinnande stig 1945) Högnäs-Sahlgren, Brita (född 1938) 60 En bekant har dött i finkan (ur Nubb 1979) Jaakola, Pirkko (född 1940) 61 .Vid nittionionde gatans prästgård (ur Älä välitä, Arnold 1965, översättning Claes Andersson) Jellistratoff, Fröken Q —.) 62 Till W* (ur kalendern Insjövågen 1853) Juvonen, Helvi (1919-1959) 64 Ingen (ur Kääpiöpuu 1949, översättning Thomas Warburton) Jag ger (ur Pohjajäätä 1952, översättning Bo Carpelan) Bottenis (ur Pohjajäätä 1952, översättning Bo Carpelan) 11 översättning Inga-Britt Wik) Försvunna vägar (ur Pilveen sidottu 1961, översättning Inga-Britt Wik) Över (ur Pilveen sidottu 1961, översättning Inga-Britt Wik) Hänninen, Anne (född 1958) 57 Föddes jag bak i de svarta bilarna (ur Yön tina sulaa aamuun 1978, översättning Marita Lindquist) Jag skrattar ett självmordsskratt (ur Yön tina sulaa aamuun 1978, översättning Marita Lindquist) Häyrén, Ann-Marie (1904-1980) 59 Självbehärskning (ur Brinnande stig 1945) Högnäs-Sahlgren, Brita (född 1938) 60 En bekant har dött i finkan (urNubb 1979) Jaakola, Pirkko (född 1940) 61 .Vid nittionionde gatans prästgård (ur Älä välitä, Arnold 1965, översättning Claes Andersson) Jellistratoff, Fröken (J - -.) 62 Till W* (ur kalendern Insjövågen 1853) Juvonen, Helvi (1919-1959) 64 Ingen (ur Kääpiöpuu 1949, översättning Thomas Warburton) Jag ger (ur Pohjajäätä 1952, översättning Bo Carpelan) Bottenis (ur Pohjajäätä 1952, översättning Bo Carpelan) 11 Gadolin, Sara Karolina (-a -n) (1800-1875) 38 Ensam är jag ej mer (ur kalendern Lärkan 1849) Gustafson, Brita Ysabel (född 1914) 39 Sin sorg skall man inte bädda (ur Den blå asken 1937) Harmaja, Saima (1915-1937) 40 Längtan i vårregn (ur Hunnutettu 1936, översättning Marita Lindquist) Herrgård, Elin (född 1907) 42 Inom loppet av sju år (ur Dagsmeja 1979) Hjelt, Birgitta (född 1948) 43 Idag, säger de (ur Ur sömnens ask 1975) Den där vintern (ur Ur sömnens ask 1975) Jag bad dig om tålamod (ur Ur sömnens ask 1975) Så förblandade vi det oviktiga (ur Ur sömnens ask 1975) Minns du också med nerver (ur Ur sömnens ask 1975) Ur mitt minnes lätta ask (ur Ur sömnens ask 1975) Mariana! (ur Dikter 1981) Hämäläinen, Helvi (född 1907) 50 Varje år dör jag i november (ur Voikukkapyhimykset 1947, översättning Inga-Britt Wik) Föderskan (ur Pilvipuku 1950, översättning Inga-Britt Wik) Främlingen (ur Surmayöt 1957, 10 översättning Inga-Britt Wik) Försvunna vägar (ur Pilveen sidottu 1961, översättning Inga-Britt Wik) Över (ur Pilveen sidottu 1961, översättning Inga-Britt Wik) Hänninen, Anne (född 1958) 57 Föddes jag bak i de svarta bilarna (ur Yön tina sulaa aamuun 1978, översättning Marita Lindquist) Jag skrattar ett självmordsskratt (ur Yön tina sulaa aamuun 1978, översättning Marita Lindquist) Häyrén, Ann-Marie (1904-1980) 59 Självbehärskning (ur Brinnande stig 1945) Högnäs-Sahlgren, Brita (född 1938) 60 En bekant har dött i finkan (ur Nubb 1979) Jaakola, Pirkko (född 1940) 61 .Vid nittionionde gatans prästgård (ur Älä välitä, Arnold 1965, översättning Claes Andersson) Jellistratoff, Fröken (J - -.) 62 Till W* (ur kalendern Insjövågen 1853) Juvonen, Helvi (1919-1959) 64 Ingen (ur Kääpiöpuu 1949, översättning Thomas Warburton) Jag ger (ur Pohjajäätä 1952, översättning Bo Carpelan) Bottenis (ur Pohjajäätä 1952, översättning Bo Carpelan) 11 Njutningen (ur Pohjajäätä 1952, översättning Solveig von Schoultz) Höstskog (ur Pohjajäätä 1952, översättning Solveig von Schoultz) Ett frö (ur Päivästä päivään 1954, översättning Thomas Warburton) Du omedvetne (ur Päivästä päivään 1954, översättning Thomas Warburton) Björnen (ur Kalliopohja 1955, översättning Bo Carpelan) Det obekanta (ur Päivästä päivään, 1954, översättning Bo Carpelan) Livet (ur Sanantuoja 1959, översättning Solveig von Schoultz) Kaila, Tiina (född 1951) 74 Där börjar tiden (ur Talven talossa 1978, översättning Thomas Wulff) Kallas, Aino (1878-1956) 75 Kärrsjö i Livland (ur Suljettu puutarha 1915, översättning Ole Torvalds) Kilpi, Eeva (född 1928) 76 Skogen långt borta (ur Laulu rakkaudesta 1972, översättning Kerstin Holm- Lindqvist) Redan länge har jag varit försiktig (ur Terveisin 1976, översättning Kerstin Holm-Lindqvist, Ulla-Mari Kankaanpää, Kerstin Thorék) Kivikkaho, Eila (född 1921) 78 Kvinnan (ur Niityltä pois 1951, översättning Solveig von Schoultz) 12 Bort från ängen (ur Niityltä pois 1951, översättning Bo Carpelan) Livsringarna (ur Venelaulu 1952, översättning Solveig von Schoultz) Nerfrusen (ur Venelaulu 1952, översättning Solveig von Schoultz) Segrar och nederlag (ur Venelaulu 1952, översättning Bo Carpelan) Makterna (ur Parvi 1961, översättning Bo Carpelan) På stranden (ur Parvi 1961, översättning Solveig von Schoultz) Generationerna (ur Parvi 1961, översättning Thomas Warburton) Teckning (ur Parvi 1961, översättning Solveig von Schoultz) Kunnas, Kirsi (född 1924) 88 Våren (ur Tuuli nousee 1953, översättning Solveig von Schoultz) Himlen grått skynke (ur Kuun kuva meissä 1980, översättning Thomas Warburton) Lappalainen, Kaisa Liisa (1826-?) 90 Döden på skidor (upptecknad i Kiihtelysvaara, översättning Thomas Warburton) Linden, Gurli (född 1940) 92 Det tar lång tid (ur Att resa sig 1973) Vet inte hur man älskar (ur Vägar att gå 1974) Tröskor drar genom gula landskap (ur Brännmärken 1977) 13 Lindfors, Bodil (född 1951) 96 Bygg dig inga broar (ur Trädgård i förvandling 1976) Naglar bitna (ur Trädgård i förvandling 1976) Manifest (ur Anteckningar från ett hus vid floden 1978) I minnet blir en del detaljer oklara (ur Om glädjens alkemi 1979) Lindgren, Margaretha (född 1921) 100 Trettondagsafton (ur Tvärs igenom tvivel 1948) Lindholm, Disa (1916-1967) 101 Familjefurie (ur Ungdomsfacit 1942) Jag har älskat annorlunda (ur Djupare 1948) Skammen växte i avskildhet (ur Djupare 1948) Avundsjukans tunga bägare (ur Djupare 1948) Lunden, Ingegerd (1912-1973) 105 Och här skall du bo (ur Hårt är dagens ljus 1935) Manner, Eeva-Liisa (född 1921) 106 Kambrium I (ur Tämä matka 1956, översättning Bo Carpelan) Kambrium III (Sena skrifter) ur Tämä matka 1956, översättning Bo Carpelan) Kambrium VII (Så även förutsägelserna) (ur Tämä matka 1956, översättning 14 Bo Carpelan) Men (ur Orfiset laulut 1960, översättning Claes Andersson) När strand och spegling (ur Orfiset laulut 1960, översättning Bo Carpelan) Om vattnets överlägsenhet gentemot jorden (ur Niin vaihtuivat vuodenajat 1964, översättning Claes Andersson) Teorem (ur Paetkaa purret kevein purjein 1971, översättning Bo Carpelan) Boabdil (ur Fahrenheit 121 1968, översättning Claes Andersson) Jag har tre själar (ur Kuolleet vedet 1977, översättning Claes Andersson) Meriluoto, Aila (född 1924) 119 Döden (ur Sairas tyttö tanssii 1952, översättning Peter Sandelin) Bybrännaren (ur Pahat unet 1958, översättning Peter Sandelin) Överloppskvinnan (ur Asumattomiin 1963, översättning Peter Sandelin) Grönt (ur Asumattomiin 1963, översättning Peter Sandelin) Mörne, Barbro (född 1903) 124 Den främmande gästen (ur Namnlös ort 1953) Dona Quieta (ur Den du är 1959) von Numers, Hedvig Constantia Fredrika 12 7 (1830-1863) Säg blott ordet du (ur Dikter 1858) 15 Nyström, Carita (född 1940) 128 jag vägrar att finna mig i (ur Denna värld är vår 1975) grönskan doftar ikväll (ur Ur moderlivet 1978) Oksanen, Aulikki (född 1944) 130 Du min älskade, du (ur Maallisia lauluja 1974, översättning Claes Andersson) Olgoi 131 Den övergivna (upptecknad i Hevaa 1883, översättning Thomas Warburton) Olin, Ulla (född 1920) 134 Till dig i november (ur De levandes mod 1972) Onerva,L. (1882-1972) 135 Ni kvinnor! (ur Sekasointuja 1904, översättning Johan Bargum) Palmen, Anne-Marie (född 1925) 136 Skökan (ur Tag en cigarrett 1946) Paraske, Larin (1833-1904) 137 För jag får ett lamm om året (upptecknad i Kannas, Metsäpirtti 1892, översättning Thomas Warburton) Pylkkönen, Maila (född 1931) 138 Jag söker de gamlas sällskap (ur Jeesuksen kyla 1958, översättning Bengt Ahlfors) Och en gång trodde jag (ur Arvo 1959, översättning Bengt Ählfors) 16 Den gamla portnyckeln (ur Arvo 1959, översättning Bengt Ahlfors) Ibland fick man lust (ur Arvo 1959, översättning Bengt Ahlfors) Vår vänskap befästes (ur Ilmaa kaikuu 1960, översättning Bengt Ahlfors) Rekola, Mirkka (född 1931) 143 Stolen fanns där (ur Ho ja epäsymmetria 1965, översättning Peter Sandelin) Vad hade jag
Load more

Recommended publications
  • Pehtoori Ja Kansa
    3HKWRRULMDNDQVD ³6LOWDODQSHKWRRULQ´ LQWHUWHNVWXDDOLVHW\KWH\GHWMD \KWHLVNXQQDOOLQHQVLVlOW| Helsingin yliopisto Historian laitos Suomen historian pro gradu -tutkielma syksy 1998 Jyrki Ilva 8511%1ILIH 3')YHUVLR Sisällysluettelo -2+'$172 6,/7$/$13(+7225,-$$16$//,1(1(/289$8/77885, 2.1. SUOMI-FILMI JA 1930-LUVUN ALUN ELOKUVAKULTTUURI 12 2.2. "KÄÄNTEENTEKEVÄ ELOKUVA”? 22 7$5,1$1+,6725,$ 3.1. HARALD SELMER-GEETH JA HÄNEN ROMAANINSA 33 3.2 HJALMAR PROCOPÉ JA "INSPEKTORN PÅ SILTALA" HUVINÄYTELMÄNÄ 43 3.3. ELOKUVA KÄÄNNEKOHTANA TARINAN HISTORIASSA 49 3.4. ROMAANIN JA NÄYTELMÄN MYÖHEMMÄT VAIHEET 57 6,/7$/$13(+7225,-$$16$ 4.1. "AATAMI JA EEVA VAATTEISSA" - PEHTOORI JA PALUU LUONTOON 65 4.2. KILTTI JA HARMITON VAI YHTEISKUNTAMORAALILTAAN KYSEENALAINEN? 72 4.3. "ISOÄIDIN AIKAINEN ONNENSOPUKKA" 80 4.4. KOKO KANSAN KANSALLINEN ELOKUVA 82 886,(10(1(67<67(1(9bb7" 5.1. AARETTI JA MIINA PALAAVAT VALKOKANKAALLE 98 5.2. PEHTOORIN PALUU - TUHLAAJAPOIKA SAA UUDEN TILAISUUDEN 102 -2+723bb7g6(7!6,/7$/$13(+7225,192,6,-2812+7$$!" /b+7((7-$,5-$//,6886 1. Johdanto Risto Orkon vuonna 1934 ohjaamasta "Siltalan pehtoorista" on tapana muistaa, että se oli en- simmäinen miljoonan katsojan rajan ylittänyt suomalainen elokuva. Tätä myyttiä1 on toistet- tu myös elokuvan televisioesitysten yhteydessä julkaistuissa kritiikeissä, mutta muuten mo- derneista kommenteista jää kuitenkin päällimmäiseksi vaikutelmaksi se, että nykykatsojan on enää vaikea ymmärtää elokuvan aikanaan saavuttamaa suosiota. "Senaikaisten katsojien maku tuntuu nyt käsittämättömältä", Pertti
    [Show full text]
  • Nodes of Contemporary Finnish Literature
    Nodes of Contemporary Finnish Literature Edited by Leena Kirstinä Studia Fennica Litteraria The Finnish Literature Society (SKS) was founded in 1831 and has, from the very beginning, engaged in publishing operations. It nowadays publishes literature in the fields of ethnology and folkloristics, linguistics, literary research and cultural history. The first volume of the Studia Fennica series appeared in 1933. Since 1992, the series has been divided into three thematic subseries: Ethnologica, Folkloristica and Linguistica. Two additional subseries were formed in 2002, Historica and Litteraria. The subseries Anthropologica was formed in 2007. In addition to its publishing activities, the Finnish Literature Society maintains research activities and infrastructures, an archive containing folklore and literary collections, a research library and promotes Finnish literature abroad. Studia fennica editorial board Markku Haakana, professor, University of Helsinki, Finland Timo Kaartinen, professor, University of Helsinki, Finland Kimmo Rentola, professor, University of Turku, Finland Riikka Rossi, docent, University of Helsinki, Finland Hanna Snellman, professor, University of Jyväskylä, Finland Lotte Tarkka, professor, University of Helsinki, Finland Tuomas M. S. Lehtonen, Secretary General, Dr. Phil., Finnish Literature Society, Finland Pauliina Rihto, secretary of the board, M. A., Finnish Literary Society, Finland Editorial Office SKS P.O. Box 259 FI-00171 Helsinki www.finlit.fi Nodes of Contemporary Finnish Literature Edited by Leena Kirstinä Finnish Literature Society • Helsinki Studia Fennica Litteraria 6 The publication has undergone a peer review. The open access publication of this volume has received part funding via a Jane and Aatos Erkko Foundation grant. © 2012 Leena Kirstinä and SKS License CC-BY-NC-ND 4.0 International A digital edition of a printed book first published in 2012 by the Finnish Literature Society.
    [Show full text]
  • Noitarummun Ja Tuohitorven Kaikuja: Suomalaislyriikka Ruotsalaissilmin
    PIRJO VAITTINEN Noitarummun ja tuohitorven kaikuja: suomalaislyriikka ruotsalaissilmin 1. Antologioita ja klassikoita Suomalaisen lyriikan varhaisin ruotsinnosantologia vuodelta 1870 viit- taa otsikollaan Från Saimens och Päjänes stränder Runebergin runojen suomalaiseen maisemaan ja Suomeen kuuluviin paikannimiin. Samalla se liittyy mielenkiintoisella tavalla käännöksen syntyajalle ominaiseen ajatteluun: kun käsite "Suomi" on korvattu tiettyyn alueeseen viittaa- vien luonnonmuodosteiden nimillä, on kansalliselle identiteetille annet- tu maantieteellis-maisemallinen sisältö. 1 Suomalaismaiseman eksotiik- kaan viitannut antologia sisälsi Kantelettaren runojen lisäksi Oksasen, Suonion ja Juteinin runoja sekä Suoniolta myös proosakatkelmia ynnä suomalaisia kansansatuja. Ruotsintaja oli suomenruotsalainen kirjailija Rafael Hertzberg, joka aloitti kirjallisen uransa käännöksillä ja mu- kaelmilla suomalaisesta, ranskalaisesta, espanjalaisesta ja italialaisesta kansanrunoudesta. Toinen Hertzbergin toimittama antologia Finska to- ner ilmestyi seuraavana vuonna.2 1 Saimaan ruotsinkielinen nimi esiintyy esim. Fänrik Ståls sägner -kokoelman runos- sa "Den femte juli". Matti Klinge on osoittanut artikkelissaan "Runebergin kaksi isän- maata", miten ajatus isänmaasta maisemana Runebergillä muuttui historiaan perustu- vaksi. Matti Klinge, Kaksi Suomea. Keuruu 1982, 126-142. Vrt Johan Wrede, Kommen- tar till Fänrik Ståls Sägner. Samlade skrifter av Johan Ludvig Runeberg, under redaktion av Carl-Erik Thors och Tore Wretö. Fjortonde delen. Första häftet.
    [Show full text]
  • Anna Möller-Sibelius MÄNSKOBLIVANDETS LÄGGSPEL 2007 Anna Möller-Sibelius (F
    Anna Möller-Sibelius MÄNSKOBLIVANDETS LÄGGSPEL 2007 Anna Möller-Sibelius (f. 1971) är forskare och kritiker Pärm, foto: Anna Möller-Sibelius Åbo Akademis förlag Biskopsgatan 13, FIN-20500 ÅBO, Finland Tel. int. +358-2-215 3292 Fax int. + 358-2-215 4490 E-post: [email protected] http://www.abo.fi/stiftelsen/forlag/ Distribution: Oy Tibo-Trading Ab PB 33, FIN-21601 PARGAS, Finland Tel. int. +358-2-454 9200 Fax. int. +358-2-454 9220 E-post: [email protected] http://www.tibo.net MÄNSKOBLIVANDETS LÄGGSPEL MÄNSKOBLIVANDETS LÄGGSPEL En tematisk analys av kvinnan och tiden i Solveig von Schoultz poesi Anna Möller-Sibelius ÅBO 2007 ÅBO AKADEMIS FÖRLAG – ÅBO AKADEMI UNIVERSITY PRESS CIP Cataloguing in Publication Möller-Sibelius, Anna Mänskoblivandets läggspel : en tematisk analys av kvinnan och tiden i Solveig von Schoultz poesi / Anna Möller-Sibelius. - Åbo : Åbo Akademis förlag, 2007. Diss.: Åbo Akademi. – Summary. ISBN 978-951-765-372-5 ISBN 978-951-765-372-5 ISBN 978-951-765-372-2 (digital) Åbo Akademis tryckeri Åbo 2007 Och hur kan det ta så lång tid att börja förstå sig själv och andra, hur kan det dröja så länge innan man blir mänska? Varje dikt är en bit i mänskoblivandets läggspel som väl aldrig blir färdigt. (Den heliga oron) Lika litet som livet kommer med definitiva lösningar, lika litet kan författaren göra det när han lägger pussel med bitar ur det vi kallar verklighet. Men man vet vad man hoppas på. (Ur författarens verkstad) Nu när jag ser tillbaka tycker jag att det under alltsammans går en envis strävan att komma vidare, jag menar: att genom att helt och fullt bejaka det här, att vara kvinna, kunna nå fram till en fri rymd där båda könen förenas i det viktigaste: att vara mänska.
    [Show full text]
  • S V E N S K a L I T T E R a T U R S Ä L L S K a P E T I N F O R M E R
    SVENSKA LITTERATUR SÄLLSKAPET INFORMERAR Innehåll Samarbete i västerled......................................................................... 1 Aktuellt ................................................................................................ 3 Anna Aminoff: Arkivskatter från Stensböle gård ............................ 4 Lena Huldén: Rädda det finlandssvenska ljudet Digitalisering av ljudbanden i litteratursällskapets arkiv ........ 9 Anne Bergman: Berättelser om märkliga personer och platser Folkkultursarkivets specialfrågelista om det ovanliga ............. 14 Ingalill Ihrcke-Åberg: Krigstiden i våra minnen Folkkultursarkivets insamling av krigsminnen ......................... 22 Jessica Parland-von Essen: Helena Frese och Augusta Armfelt Två adelsflickors värld under slutet av 1790-talet ..................... 24 Arne Toftegaard Pedersen: Det dynamiska 1880-talet ...................... 26 Max Engman: Prästerskap i kulturens tjänst Tankar kring det ingermanländska herdaminnet ...................... 28 Pris, stipendier och forskningsbidrag ............................................. 31 Björn Vikström: Den skapande bibelläsaren ................................. 31 Från Källans läsare ............................................................................. 36 Bettina Wulff: Den finlandssvenska boken ...................................... 37 Statens informationspris till Finlands svenska litteraturhistoria .............................................................................. 39 Nya böcker .........................................................................................
    [Show full text]
  • Joutsen Svanen 2016 Joutsen Svanen 2016
    JOUTSEN SVANEN 2016 JOUTSEN SVANEN 2016 Kotimaisen kirjallisuudentutkimuksen vuosikirja Årsbok för forskning i finländsk litteratur Yearbook of Finnish Literary Research Toimittaja/Redaktör/Editor: Harri Veivo JOUTSEN / SVANEN 2016 Kotimaisen kirjallisuudentutkimuksen vuosikirja Årsbok för forskning i finländsk litteratur Yearbook of Finnish Literary Research http://blogs.helsinki.fi/kirjallisuuspankki/joutsensvanen-2016/ Julkaisija: Suomalainen klassikkokirjasto, Helsingin yliopiston Suomen kielen, suomalais-ugrilaisten ja pohjoismaisten kielten ja kirjallisuuksien laitos. PL 3, 00014 Helsingin yliopisto Utgivare: Finländska klassikerbiblioteket, Finska, finskugriska och nordiska institutionen vid Helsingfors universitet. PB 3, 00014 Helsingfors universitet Publisher: Finnish Classics Library, Department of Finnish, Finno-Ugrian and Scandinavian Studies. P.O. Box 3, 00014 University of Helsinki Päätoimittaja / Chefredaktör / Editor: Jyrki Nummi (jyrki.nummi[at]helsinki.fi) Vastaava toimittaja (2016) / Ansvarig redaktör (2016) / Editor-in-Chief (2016): Harri Veivo (harri.veivo[at]unicaen.fr) Toimituskunta / Redaktionsråd / Board of Editors: Jyrki Nummi (pj./ordf./Chair), Kristina Malmio, Saija Isomaa, Anna Biström, Eeva-Liisa Bastman ISSN 2342–2459 URN:NBN:fi-fe201703225378 Pysyvä osoite / Permanent adress / Permanent address: http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201703225378 Taitto: Jari Käkelä SISÄLLYS INNEHÅLL Jyrki Nummi: Foreword ........................................................................................................7 Harri
    [Show full text]
  • ARTIKKELIT ARTIKLAR Modernismen I Finsk Lyrik Sjösattes 1916–1926
    Joutsen / Svanen 2017–2018 ARTIKKELIT ARTIKLAR TORSTEN PETTERSSON Modernismen i finsk lyrik sjösattes 1916–1926 En nyordning och ett incitament för en samlad finländsk litteraturhistoria I den nyutkomna handboken Nordens litteratur (2017) står under rubriken ”Modernism i otakt” följande bedömning: Medan den finlandssvenska diktningen på 1920-talet gick igenom en radikal förnyel- seprocess med de modernistiska författarna Edith Södergran, Elmer Diktonius och Hagar Olsson i täten, var den finska litteraturen vid denna tid främst upptagen av sin nya uppgift, skapandet av en nationell litteratur. Den finlandssvenska modernismens brott mot litterär tradition och dess nya sätt att handskas med poetiska konven- tioner och språkbruk ledde inte till en liknande förnyelse av den finska samtida diktningen. Enstaka finska författare experimenterade med fri rytm och dikter som närmade sig det talspråkliga, men på det stora hela dominerades den finska poesin decennierna efter första världskriget av poeter som använde meter och rim. Först på 1950-talet visade sig den finska diktningen mogen för modernismen. (Malmio 2017: 424.) Detta är en utmärkt sammanfattning av en utbredd missuppfattning, nämligen den att den lyriska modernismens genombrott i Norden begränsade sig till ett tiotal finlandssvenska författare som debuterade från 1916 (Edith Södergran) till 1929 (Henry Parland och L. A. Salava). Enligt detta synsätt förekom på finskt håll under 1920-talet några punktmarkeringar – såsom en handfull experimentella dikter i Aaro Hellaakoskis Jääpeili (Isspegeln, 1928) och den urbana uppsluppenheten inom författargrupperingen ”Fackelbärarna” (”Tulenkantajat”)1– men ett modernistiskt genombrott inleddes först efter andra världskriget. I denna 1 Denna artikel är avfattad på svenska på grund av dess konsekvenser för den nordiska litteraturhistorieskrivning som gärna noterar modernismens unikt tidiga genombrott i Finland.
    [Show full text]
  • The Publishing and Reception of Queer Topics in Finland During the Interwar Years (And Beyond)
    Department of Philosophy, History, Culture and Art Studies Faculty of Arts University of Helsinki Possibilities, Silences The Publishing and Reception of Queer Topics in Finland during the Interwar Years (and Beyond) Alexandra Stang ACADEMIC DISSERTATION To be publicly discussed, by due permission of the Faculty of Arts at the University of Helsinki in auditorium XIV on the 27th of November 2015 at 12 o’clock. © Alexandra Stang ISBN 978-951-51-1729-8 (pbk.) ISBN 978-951-51-1730-4 (PDF) Unigrafia Helsinki 2015 TABLE OF CONTENTS 1 Introduction ............................................................................................................5 1.1 Background and Aims of the Study ..................................................................5 1.2 Methods, Theory and Terms ......................................................................... 22 1.2.1 Discourse and Power Relations .............................................................. 27 1.2.2 Questions of Gender in Literature ......................................................... 31 1.2.3 Heteronormativity and Possibilities of Queer Subversion ................... 40 1.3 Approaching the Archives............................................................................. 42 2 The Literary Field and Women’s Position within the National Project .............. 49 2.1 Questions of Female Decency and Literature in the Process of Finnish Nation-Building ............................................................................................... 49 2.2 The Ratification
    [Show full text]
  • För Vetenskap, Konst Och Industri Utgiven Av Letterstedtska Föreningen (NT) Häfte 1 2001, S 74 F
    NORDISK TIDSKRIFT 2015 – HÄFTE 2E NORDISK Nordisk Tidskrift för vetenskap, konst och industri utgiver under 2009 sin hundratret- TIDSKRIFT 2009 – HÄFTE 2 NORDISK tioandra årgång, den åttiofemte i den nya serien som i samarbete med föreningarna Norden begyntes 1925. Tidskriften vill liksom hittills framför allt ställa sina krafter i det nordiska kulturutbytets tjänst. Särskilt vill tidskriften uppmärksamma frågor och ämnen som direkt hänför sig till de nordiska folkens gemenskap. Enligt Letterstedtska föreningens grundstadgar sysselsätter den sig ej med politiska frågor. Letterstedtska föreningens och Nordisk Tidskrifts hemsida: www.letterstedtska.org Litteraturanmälningarna består av årsöversikter omfattande ett urval av böcker på skilda områden, som kan anses ha nordiskt intresse. Krönikan om nordiskt samarbete kommer att fortsättas. Under rubriken För egen räkning kommer personligt hållna inlägg om nordiska samarbetsideologiska spörsmål att publiceras. Tidskriften utkommer med fyra nummer. Prenumerationspriset inom Norden för 2009 är 250 kr, lösnummerpriset är 65 kr. FÖRFÖR VETENSKAP,VETENSKAP, KONST OCH INDUSTRI Prenumeration för 2009 sker enklast genom insättande av 250 kr på plusgirokonto nr 40 91 95-5. Nordisk Tidskrift för vetenskap, konst och industri, c/o Blidberg, SE-179 75 UTGIVENUTGIVEN AVAV LETTERSTEDTSKA FÖRENINGEN Skå. Prenumeration kan även tecknas i bokhandeln. c Nordisk säkerhetJubileumsnummer – Nya prövningar: För medlemmar av föreningarna Norden gäller dock, att dessa genom hänvändelse direkt till redaktionen kan erhålla tidskriften till nedsatt pris. c Karin Söder Letterstedtska föreningen Tidskriften distribueras i samarbete med svenska Föreningen Norden, Hantverkargatan 33, c Thorvald Stoltenberg 112 21 Stockholm. Tel 08-506 113 00. Äldre årgångar kan rekvireras från redaktionen. 1875-2015 c Jan-Erik Enestam Redaktionen: Nordisk Tidskrift, Box 22333, SE-104 22 Stockholm.
    [Show full text]
  • Finland and the Finns : a Selective Bibliography
    F I N LAN D AND THE FINNS A Selective Bibliography FINLAND AND THE FINNS tttucrcDus in aim pater \ Dn0*Dn0 itonraDus ww> ui tt apfite feois gra pful tccfit %totnf UttrnDtns in fua oioctfi Ubzos miCRiUu pauntat! i£o:unoc# tozrup no ; no moDica* £tt$ tjor qruDem facrrDptn teletnStiu töfurg^ turbatfc it inotwotionf • B50 liteos mtCTales ftöm oerii mDinadu Cue ((tfie g eftrntu oiru kantelein tt egt?(rialme omufitatm parifien rant thtologie jpfef* fO2e infigne/optime tO2t(tto$^( inmalit t j inCpirattöe Oma t> tjonorabilem oiru QartttobmtO (?t|Otan # giä ctiSH ibefu iru fuma Diligftia ?n imlita tiuitate lube teit imp2eITO0^uftO2ttatc oiDinaria atP2Obauit 1 cöfir tnauit tt fsngulis faterDoribj Tut Diort? e? ciToe Ub2ts miffas legrrcib; (t cclttoddte toticnfifticns 16( omipote tt0 on iniTröia «ft autte bttoe \bttntt i^ault td£f(u0« quaD2agtnta Dies inoulgetiafi pc intuttts fibj pemtctqs ituTrtiroiDit relatauit ^nno Dm PH«UcfimoqD2tngctefi mooctuagtftmooctauoiDit mm, Colored woodcut in the Missale Aboense, the first book printed for Finland by printer Bartholomäus Ghotan in Lubeck, Germany, in 1488 (see entry no. 623) F I N LAN D AND THE FINNS A Selective Bibliography By Dr. Elemer Bako Former Finno-Ugrian Area Specialist European Division Library of Congress Washington 1993 The symbolic device on the cover and the title page is widely recognized by the Finns as representing the clasped hands of two Kalevala singers. The version used here is the logo of the Finlandia Foundation, Inc., a national cultural organization of Finns in the United States. This work is dedicated to the Finnish people on the seventy-fifth anniversary of their independence.
    [Show full text]
  • Den Finländska Svenskan” ”Den Finländska Svenskan” 1860–1920 1860–1920
    Jennica Thylin-Klaus Jennica Jennica Thylin-Klaus ”Den finländska svenskan” ”Den finländska svenskan” 1860–1920 finländska svenskan” ”Den 1860–1920 Tidig svensk språkplanering i Finland ur ett idéhistoriskt perspektiv 2012 Doktorsavhandling i nordisk historia Åbo Akademi 2012 ”Den finländska svenskan” 1860–1920 ”Den finländska svenskan” 1860–1920 Tidig svensk språkplanering i Finland ur ett idéhistoriskt perspektiv Jennica Thylin-Klaus Doktorsavhandling i nordisk historia Åbo Akademi 2012 Omslagsbild: Brev från Karl Lindström till Ernst Lagus 22.10.1886, Svenska litteratursällskapet i Finland ISBN 978-952-12-2734-9 (tryckt utgåva) ISBN 978-952-12-2735-6 (elektronisk utgåva) Tryck: Uniprint, 2012 Ombrytning: Christel Westerlund, Ekenäs TypoGrafi INNEHÅLL FÖRORD .. 7 1 INLEDNiNG . 9 1.1 Syfte och avgränsning. 12 1.1.1 Frågeställning . 12 1.1.2 Avgränsning . 13 1.1.3 Om nationell mobilisering . 17 1.2 Metod, material och begrepp. 25 1.2.1 Aktörer och nätverk. 27 1.2.2 Domäner. 29 1.2.3 Material. 30 1.2.4 Begrepp. 33 1.3 Forskningsläge. 41 2 SPRÅKPLANERiNG OCH sAMHÄLLE . 45 2.1 Språkplanering och nationalism . 51 2.2 Nationell mobilisering och partibildning. 54 2.2.1 Den svensknationella rörelsen uppstår. 56 2.2.2 Bygdesvenskhet, kultursvenskhet och samlingsrörelse. 64 2.3 Språk och språksyn – utgångspunkter för språkplaneringen. 72 2.4 Intresset för det svenska språket i Finland under 1800-talet. 79 2.5 Aktörerna. 83 3 IDÉER, iDEOLOGiER OCH sPRÅKLiGA sÄRDRAG. 101 3.1 Tidiga inlägg om svenskan i Finland. 103 3.2 Vilka särskilda aspekter lyftes fram då diskussionen inleddes?. 106 3.3 Riksdelningens betydelse för differentieringen.
    [Show full text]
  • BOKKATALOG Referenslitteratur, Monografier, Periodiska Publikationer Föreningen Raseborgs Släkt- Och Bygdeforskare
    Föreningen Raseborgs släkt- och bygdeforskares BOKKATALOG referenslitteratur, monografier, periodiska publikationer Föreningen Raseborgs släkt- och bygdeforskare Kära släktforskare! Det här dokumentet är en katalog med information om böcker som bevaras i Raseborgs släkt- och bygdeforskares forskarutrymme. Jag har sammanställt katalogen på förslag av Anita Valtonen, ordförande för föreningen. Föreningens bibliotek har inte något system som kan användas för att mata in uppgifter och forma bibliografiska poster. Därför har jag skapat katalogen utgående från de möjligheter som erbjöds och med hänsyn till den uppställning av böcker som redan fanns i biblioteket. Jag har valt att beskriva alla böcker, förteckna dem systematiskt och spara förteckningen som en pdf fil. Trots att katalogen är ganska enkel anser jag det nödvändigt att ge några förklaringar till dess innehåll. För närvarande finns det drygt 1600 poster i vår katalog. Posterna är indelade i sjutton avdelningar, av vilka några har underavdelningar. Avdelningarnas numrering motsvarar inte något klassifikationssystem, det är bara vår interna klassifikation. Antalet posterna kan förändras om nya böcker läggs till katalogen eller onödiga böcker avskrivs ur katalogen. Katalogen är rörlig och ingen post kan vara knuten till ett fortlöpande nummer i den vänstra kolumnen. Varje enskild post, som beskriver en bok, innehåller tre obligatoriska element: bibliografisk beskrivning, ämnesord och hyllkod. Posten kan kompletteras med ytterligare information, såsom utdrag ur en innehållsförteckning eller länk till fulltext på Internet. Ytterligare information, ämnesord och hyllkod visas som kursiverad text. En bibliografisk beskrivning ligger till grund för en post. Utformad på rätt sätt blir den en garanti för att boken ska kunna identifieras och återfinnas. Katalogisatören beskriver bara den bok som han eller hon håller i sina händer.
    [Show full text]