DOCSLIB.ORG

Den Finländska Svenskan” ”Den Finländska Svenskan” 1860–1920 1860–1920

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Den Finländska Svenskan” ”Den Finländska Svenskan” 1860–1920 1860–1920 Jennica Thylin-Klaus Jennica Jennica Thylin-Klaus ”Den finländska svenskan” ”Den finländska svenskan” 1860–1920 finländska svenskan” ”Den 1860–1920 Tidig svensk språkplanering i Finland ur ett idéhistoriskt perspektiv 2012 Doktorsavhandling i nordisk historia Åbo Akademi 2012 ”Den finländska svenskan” 1860–1920 ”Den finländska svenskan” 1860–1920 Tidig svensk språkplanering i Finland ur ett idéhistoriskt perspektiv Jennica Thylin-Klaus Doktorsavhandling i nordisk historia Åbo Akademi 2012 Omslagsbild: Brev från Karl Lindström till Ernst Lagus 22.10.1886, Svenska litteratursällskapet i Finland ISBN 978-952-12-2734-9 (tryckt utgåva) ISBN 978-952-12-2735-6 (elektronisk utgåva) Tryck: Uniprint, 2012 Ombrytning: Christel Westerlund, Ekenäs TypoGrafi INNEHÅLL FÖRORD .. 7 1 INLEDNiNG . 9 1.1 Syfte och avgränsning. 12 1.1.1 Frågeställning . 12 1.1.2 Avgränsning . 13 1.1.3 Om nationell mobilisering . 17 1.2 Metod, material och begrepp. 25 1.2.1 Aktörer och nätverk. 27 1.2.2 Domäner. 29 1.2.3 Material. 30 1.2.4 Begrepp. 33 1.3 Forskningsläge. 41 2 SPRÅKPLANERiNG OCH sAMHÄLLE . 45 2.1 Språkplanering och nationalism . 51 2.2 Nationell mobilisering och partibildning. 54 2.2.1 Den svensknationella rörelsen uppstår. 56 2.2.2 Bygdesvenskhet, kultursvenskhet och samlingsrörelse. 64 2.3 Språk och språksyn – utgångspunkter för språkplaneringen. 72 2.4 Intresset för det svenska språket i Finland under 1800-talet. 79 2.5 Aktörerna. 83 3 IDÉER, iDEOLOGiER OCH sPRÅKLiGA sÄRDRAG. 101 3.1 Tidiga inlägg om svenskan i Finland. 103 3.2 Vilka särskilda aspekter lyftes fram då diskussionen inleddes?. 106 3.3 Riksdelningens betydelse för differentieringen. 112 3.4 Synen på särdragen. 114 3.4.1 Hugo Bergroths syn på diskussionen . 115 3.4.2 Överlevnadsstrategin . 120 3.4.3 Den national-liberala ståndpunkten . 123 3.4.4 Skillnader mellan Finland och Sverige. 138 3.5 Hugo Bergroths Finlandssvenska. 145 3.5.1 Normen slås fast. 147 5 3.5.2 Hur togs Bergroths program emot?. 149 3.5.3 Utmaningen från modernisterna. 151 4 MOTPOLER iNOM RÄTTsTAVNiNGsDEBATTEN . 157 4.1 Rättstavningsdebatten i Sverige . 158 4.2 Diskussionen i Finland. 164 4.2.1 A.O. Freudenthals rättskrivningslära . 166 4.2.2 Synen på Finlands roll i reformarbetet. 169 4.2.3 Svenska rättstavningssällskapets Helsingforskrets. 180 4.2.4 Senatsbeslutet 1890, den ortografiska oredan tilltar. 183 5 IDEOLOGiER, iDÉsPRiDNiNG OCH NÄTVERK . 192 5.1 Skandinavism och purism . 193 5.1.1 Finländska filologer om purismen . 199 5.1.2 Skandinavism, purism eller både och?. 205 5.2 Minnesmärke eller meddelelsemedel? . 208 5.2.1 Tradition och kontinuitet . 209 5.2.2 Modernitet och funktionalism. 221 5.3 Finländska filologer i Sverige . 230 5.3.1 Oskar Hultman och Hugo Pipping . 234 5.3.2 Ett ömsesidigt intresse?. 242 5.4 Kopplingar till den finska språkplaneringen – isolering eller påverkan?. 247 5.5 Språkpolitiska spänningar: professuren i svenska . 252 6 NORMER fÖR OLiKA DOMÄNER . 260 6.1 Folkskolan. 266 6.2 Teatern – ”en härd för språklig ans”. 274 6.2.1 Ernst Lagus och den finländska svenskan på scenen. 280 6.2.2 På väg mot en nationalisering: debatten 1900–1916 . 283 6.2.3 Hugo Bergroths program för finlandssvenskan på scenen . 289 7 SAMMANfATTANDE DisKUssiON . 296 SUMMARY . 303 Bilaga 1. Nordiska rättstavningsmötets förslag till stavningsreform . 307 Bilaga 2. Rättstavningssällskapets förslag till ändringar i den svenska rättstavningen . 308 Källor och litteratur. 310 6 FÖRORD En avhandling blir aldrig riktigt färdig. Under arbetet väcks ständigt nya frågor, som leder in på nya spännande områden – och forskare är av naturen nyfikna och låter sig gärna ledas in på stickspår. Men i något skede utgör avhandlingen ändå en helhet som kan ligga till grund för en vetenskaplig diskussion. Jag är glad att min avhandling nu nått den punkten. Mina första två år som doktorand var jag anställd inom projektet ”Svenskt i Finland – en lång historia”, lett av professorerna Max Engman, Henrik Meinander och Nils Erik Villstrand samt fil.dr Kari Tarkiainen. Jag vill rikta ett varmt tack till projektledarna för att de gav mig chansen att komma i gång som forskare och få arbeta med ett ämne som låg mig så varmt om hjärtat. År 2006 fick jag en forskartjänst inom Historiska nämnden vid Svenska litteratursällskapet i Finland. Därmed fick jag möjlighet att i flera års tid, och i en stimulerande arbetsmiljö, koncentrera mig på forskningen. Jag vill därför tacka såväl Historiska nämnden som SLS samt sällskapets forskningschef Christer Kuvaja. Jag har även haft mer kortvarig finansiering i form av stipendier från Svensk-Österbottniska Samfundet och Waldemar von Frenckells stiftelse. Dessutom finansierade Kulturfonden för Sverige och Finland mina arkivstudier i Stockholm. Jag är tacksam för dessa bidrag. Många personer har varit till stöd och hjälp under min doktorandtid – först och främst naturligtvis min handledare, professor Nils Erik Villstrand, som genom sina goda råd och sin ständiga uppmuntran har varit av avgörande betydelse för att projektet kommit så här långt. Hjärtligt tack, Nisse! Professor emeritus Christer Laurén och fil.dr Hanna Elomaa förgranskade manuskriptet till doktorsavhandlingen, och jag är mycket tacksam för deras synpunkter. Christer Laurén har också generöst delat med sig av sitt insamlade forskningsmaterial till mig – ett särskilt tack för det! Jag vill naturligtvis också tacka alla andra som läst hela texten eller delar av den: ­särskilt professor emeritus Max Engman, professor Marika Tandefelt, fil.dr Johanna Wassholm, fil.dr Charlotta af Hällström-Reijonen och fil.mag. Maren Jonasson. Fil.dr Jannika ­Lassus och pol.mag. Cecilia Holmström har språkgranskat delar av manuskrip- tet, och M.A. Linda Long har kommenterat den engelska sammanfattningen. Ett stort tack till er alla! Jag vill även rikta ett varmt tack till alla kolleger (och samtidigt vänner) som stöttat mig under hela processen. En del av dem har arbetat tillsammans med mig på SLS – till exempel docent Henrika Tandefelt, fil.dr Jannika Lassus, fil.dr Charlotta af Hällström- Reijonen och fil.mag. Lisa Södergård. Jag vill särskilt nämna de forskare jag haft glädjen att dela rum eller ”jobblägenhet” med: fil.dr Jan Hellgren, fil.mag. Eeva-Liisa Nyqvist 7 och fil.mag. Sofie Henricson. Andra personer hade jag glädjen att få arbeta med under min tid i Arken (vid Åbo Akademi). Två av dem har varit särskilt viktiga: Maren Jonasson och Johanna Wassholm. Ni anar inte hur mycket ni har betytt för mig! Bakom varje hårt arbetande doktorand står en familj och undrar om det inte är klart snart (eller säger: ”Nu lämnar du in den!”). Mitt sista, men absolut inte minsta, tack går till min familj: mina föräldrar och min syster Cecilia och framför allt min man Niki och vår pojke Viktor. Ni tror på mig när jag själv tvivlar. Den här avhandlingen tillägnas minnet av mina farföräldrar, folkskolläraren Linnéa Thylin (f. Westerlund) och director cantus Ragnar Thylin i Karleby. Esbo, Viktordagen (den 22 mars) 2012 Jennica Thylin-Klaus 8 1 INLEDNiNG Den 7 november 1892 hade Svenska landsmålsföreningens medlemmar samlats till möte i Helsingfors. Mötet fick stor betydelse i och med att det innebar en omorientering i föreningens verksamhet. Ända sedan grundandet 1874 hade man ägnat sig åt att, som det stod i stadgarna, ”samla och ordna alt som kan bidraga till en noggrann kännedom om de svenska allmogemålen i Finland, såsom ordförråd, sägner, skrock m. m”.1 Men nu föreslog ordföranden Axel Olof Freudenthal, som även var extraordinarie professor i svenska språket, att föreningen skulle övergå till att uppteckna ”sådana i den finländska skriftsvenskan begagnade ord och uttryck, som icke återfinnas i riksspråket i Sverige”.2 Förslaget gav upphov till en livlig diskussion, och godkändes på följande möte. Man bestämde sig för att dela in de så kallade skiljaktigheterna i fyra grupper eller klasser: ”fin- landismer” (svenska särdrag, främst ord och uttryck ur dialekterna), ”fennicismer” (finska lånord), ”russicismer” (ryska lånord) och ”sveticismer” (nya ord i den bildade svenskan i Sverige vilka inte användes i Finland). Fram till oktober 1894 upptecknade medlemmar- na 773 ord och uttryck: av dem var 644 finlandismer, 55 fennicismer, 39 russicismer och 35 ”sveticismer”, det vill säga svecismer.3 Arbetet utmynnade i samlingen ’Skiljaktigheter mellan finländska svenskan och rikssvenskan’ som utkom 1902.4 Hur kom det sig då att man valde den här nya inriktningen? Enligt språkvetaren Bengt Loman berodde beslutet på de puristiska strävandena inom språkvården.5 Här syf- tar Loman såväl på den allmänna puristiska reaktionen mot lånord, även inom Norden, 1 Herman Vendell, ’Svenska landsmålsföreningen i Finland 1892–1894’, Finländska bidrag till svensk språk- och folklifsforskning utgifna af Svenska landsmålsföreningen i Helsingfors (Helsing- fors 1894), s. 304–305; Herman Vendell, ’Svenska landsmålsföreningen i Finland 1874–1891’, Finländska bidrag till svensk språk- och folklifsforskning utgifna af Svenska landsmålsföre­ningen i Helsingfors (Helsingfors 1894), s. 4. 2 Vendell, ’Svenska landsmålsföreningen i Finland 1892–1894’, s. 304–305; Svenska landsmåls- föreningens protokoll 7.11.1892, Svenska landsmålsföreningens samling SLS 213 u, Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS), Helsingfors. 3 Vendell, ’Svenska landsmålsföreningen i Finland 1892–1894’, s. 304–305. Se till exempel Svenska landsmålsföreningens protokoll 21.11.1892 och 6.2.1893 (årsmöte), Svenska lands- målsföreningens samling SLS 213 u, SLS, Helsingfors. 4 A.O. Freudenthal (utg.), ’Skiljaktigheter mellan finländska svenskan
Load more

Recommended publications
  • Personal Agency at the Swedish Age of Greatness 1560–1720
    Edited by Petri Karonen and Marko Hakanen Marko and Karonen Petri by Edited Personal Agency at the Swedish Age of Greatness 1560-1720 provides fresh insights into the state-building process in Sweden. During this transitional period, many far-reaching administrative reforms were the Swedish at Agency Personal Age of Greatness 1560–1720 Greatness of Age carried out, and the Swedish state developed into a prime example of the ‘power-state’. Personal Agency In early modern studies, agency has long remained in the shadow of the study of structures and institutions. State building in Sweden at the Swedish Age of was a more diversified and personalized process than has previously been assumed. Numerous individuals were also important actors Greatness 1560–1720 in the process, and that development itself was not straightforward progression at the macro-level but was intertwined with lower-level Edited by actors. Petri Karonen and Marko Hakanen Editors of the anthology are Dr. Petri Karonen, Professor of Finnish history at the University of Jyväskylä and Dr. Marko Hakanen, Research Fellow of Finnish History at the University of Jyväskylä. studia fennica historica 23 isbn 978-952-222-882-6 93 9789522228826 www.finlit.fi/kirjat Studia Fennica studia fennica anthropologica ethnologica folkloristica historica linguistica litteraria Historica The Finnish Literature Society (SKS) was founded in 1831 and has, from the very beginning, engaged in publishing operations. It nowadays publishes literature in the fields of ethnology and folkloristics, linguistics, literary research and cultural history. The first volume of the Studia Fennica series appeared in 1933. Since 1992, the series has been divided into three thematic subseries: Ethnologica, Folkloristica and Linguistica.
    [Show full text]
  • Svenskbygden 1-2013 Svenskbygden 1-2013 • 3 LEDARE KORT
    Johan aura • Satu torStila• Science Slam • mentora • STUDIEFONDEN Topeliuspriset till Annika Orre SVENSK Intervju: Ulla-Lena MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSKA FOLKSKOLANS VÄNNER Lundberg Läsbiten: BYGDEN Tikkanens blick Nummer 1/2013 • Pris 2 e Hoppet seglar åter! KORT SVENSK MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSKA FOLKSKOLANS VÄNNER SFV tog i bruk en ny elektronisk webbtjänst för BYGDEN understödsansökningar Nr 1 Även förut kunde man göra en understödsansökan Februari 2013 till SFV elektroniskt. Det gick dock inte att spara 92 årgången ansökan under arbetets gång, och rekvisitionsblan- UTGIVARE ketterna måste undertecknas och skickas in manu- Svenska folkskolans vänner ellt. Nu automatiseras också en rad andra processer www.sfv.fi till en helt papperslös process, vilket kommer att Svenskbygden utkommer med ”Därför resonerar vi på ett annat sätt Nätverk är något SATU TORSTILA försnabba och effektivera behandlingen: fyra nummer år 2013: än de stora tidningshusen i Svensk- kunnat, långt innan ordet blev mode. 21.2 (Materialdag 31.1) finland där samarbete blivit ett man- ”Om man nu skall ge framgångs- 11.4 (Materialdag 19.3) tra för att spara pengar. Vi gör det vi tips till unga företagare eller andra • man kan spara ansökan och fortsätta senare 17.10 (Materialdag 26.9) vill göra, och som är till nytta för att så kanske det är att bygga långvari- • man behöver inte längre skicka någon rekvisi- 12.12 (Materialdag 20.11) läsarna och tevetittarna skall få den ga samarbeten baserade på ömsesi- tionsblankett information de behöver”. Topelius- digt förtroende, och också på att du REDAKTION vinnare ANNIKA ORRE (s.10). själv alltid håller vad du lovar. ” (s.12) • alla beviljade understöd betalas ut samtidigt, SFV, Annegatan 12, 00120 Helsingfors, senast 31.5.2013 Manuella ansökningar tas inte längre emot.
    [Show full text]
  • Pekka Ahtiainen Ja Jukka Tervonen MENNEISYYDEN TUTKIJAT JA METODIEN VARTIJAT KÄSIKIRJOJA 17:1 Pekka Ahtiainen Ja Jukka Tervonen
    Pekka Ahtiainen ja Jukka Tervonen MENNEISYYDEN TUTKIJAT JA METODIEN VARTIJAT KÄSIKIRJOJA 17:1 Pekka Ahtiainen ja Jukka Tervonen Menneisyyden tutkijat ja metodfen vartijat Matka suomalaiseen historiankirjoitukseen Luvun Linjoilla ja linjojen takana kirjoittanut Ilkka Herlin Suomen Historiallinen Seura Helsinki 1996 Kansikuva: Maantieteellisiä kuvia n:o 21: Suomen Pankki, Valtionarkisto ja Säätytalo. Kansanopettajain O.Y. Valistus. Museovirasto © Pekka Ahtiainen ja Jukka Tervonen ISSN 0081-9417 ISBN 951-710-039-6 Vammalan Kirjapaino Oy 1996 S aatteeksi Nyt käsillä oleva kirja on syntynyt Päiviö Tommilan johtamassa ja Suo- men Akatemian kulttuurin ja yhteiskunnan tutkimuksen toimikunnan rahoittamassa projektissa Historioitsija ja yhteiskunta. Tutkimus ja tutkijan rooli 1800-luvun lopun ja 1900-luvun Suomessa. Aihepiiriltään ja käsittelytavaltaan kirja liittyy luontevasti projektin vuonna 1994 ilmesty- neeseen kokoomateokseen Historia, sosiologia ja Suomi. Niinikään tutkimus niveltyy kiinteästi projektin muiden jäsenten laatimaan, piakkoin valmistuvaan työhön Historiantutkijan muotokuva. Tällainen tutkimus ei tietysti synny vain kirjastojen kätköissä, tutki- joiden omissa tieteelle pyhitetyissä skiitoissa eikä kirjoittajien yhteisessä aivoriihessä. Tahdommekin muistaa lämpimästi henkilöitä, jotka ovat lukeneet käsikirjoituksemme eri versioita ja auttaneet tekijöitä ideoiden kehittelyssä. Etenkin projektimme muut jäsenet, Päiviö Tommila, John Strömberg, Henrik Meinander ja Ilkka Herlin ovat pakottaneet kirjoittajat miettimään monet asiat uusiksi
    [Show full text]
  • Historisk Tidskrift För Finland 2014:3 2014:3
    Historisk Tidskrift för Finland Finland för Tidskrift Historisk De svenska jordrevisionerna i Estland och Livland före den stora reduktionen Finska kriget 1808–1809 i rysk tolkning 2014 : 3 2014:3 Historisk Tidskrif för Finland utgiven av Historiska föreningen r.f., Helsingfors REDAKTIONEN Ansvarig redaktör: Docent Lars-Folke Landgrén 3FEBLUJPOTTFLSFUFSBSF'JMNBH+FOT(SBOEFMMt'JMES+FOOJDBćZMJO,MBVT Ekonom: Fil.mag. Michaela Bränn REDAKTIONSRÅD John Strömberg (ordförande) t"OEFST"IMCÊDLt"OOFUUF'PSTÏO +PIBOOB*MNBLVOOBTt)FOSJL,OJGt-BST'PMLF-BOEHSÏO +BOJ.BSKBOFOt)FOSJL.FJOBOEFSt&MKBT0SSNBOt)FOSJLB5BOEFGFMU /JMT&SJL7JMMTUSBOEt)PMHFS8FJTTt$IBSMPUUB8PMČ TILL VÅRA LÄSARE Meddelanden om prenume rationer och adressföränd ringar skall riktas till vår adress: HTF / Michaela Bränn Historisk Tidskrif för Finland c/o Vetenskapernas hus Kyrkogatan 6 00170 Helsingfors Tele fon 040-563 1492 E-post: [email protected] Redaktionens kontaktuppgifer: [email protected] [email protected] [email protected] Historisk Tidskrif för Telefon +358 9 191 22997 (Lars-Folke Landgrén) Finland Historisk Tidskrif för Finland www.historisktidskrif.f trycks med bidrag av Vetenskapliga samfundens delegation och Svenska littera tur sällskapet i Finland ÜLLE TARKIAINEN De svenska jordrevisionerna i Estland och Livland före den stora reduktionen1 andlingarna med anknytning till de olika jordrevisionerna är de viktigaste källorna som belyser bosättnings- och agrar- historiska frågor under den svenska perioden i Estland.2 Vår Huppfattning om befolkningsmängdens
    [Show full text]
  • Compilation and Translation Final Version
    Compilation and Translation Johannes Widekindi and the Origins of his Work on a Swedish-Russian War Vetushko-Kalevich, Arsenii 2019 Document Version: Publisher's PDF, also known as Version of record Link to publication Citation for published version (APA): Vetushko-Kalevich, A. (2019). Compilation and Translation: Johannes Widekindi and the Origins of his Work on a Swedish-Russian War. Lund University. Total number of authors: 1 Creative Commons License: Unspecified General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Compilation and Translation Johannes Widekindi and the Origins of his Work on a Swedish-Russian War ARSENII VETUSHKO-KALEVICH FACULTY OF HUMANITIES AND THEOLOGY | LUND UNIVERSITY The work of Johannes Widekindi that appeared in 1671 in Swedish as Thet Swenska i Ryssland Tijo åhrs Krijgz-Historie and in 1672 in Latin as Historia Belli Sveco-Moscovitici Decennalis is an important source on Swedish military campaigns in Russia at the beginning of the 17th century.
    [Show full text]
  • Nordic Narratives of the Second World War : National Historiographies Revisited
    Nordic Narratives of the Second World War : National Historiographies Revisited Stenius, Henrik; Österberg, Mirja; Östling, Johan 2011 Link to publication Citation for published version (APA): Stenius, H., Österberg, M., & Östling, J. (Eds.) (2011). Nordic Narratives of the Second World War : National Historiographies Revisited. Nordic Academic Press. Total number of authors: 3 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Download date: 01. Oct. 2021 nordic narratives of the second world war Nordic Narratives of the Second World War National Historiographies Revisited Henrik Stenius, Mirja Österberg & Johan Östling (eds.) nordic academic press Nordic Academic Press P.O. Box 1206 SE-221 05 Lund, Sweden [email protected] www.nordicacademicpress.com © Nordic Academic Press and the authors 2011 Typesetting: Frederic Täckström www.sbmolle.com Cover: Jacob Wiberg Cover image: Scene from the Danish movie Flammen & Citronen, 2008.
    [Show full text]
  • Soldiering and the Making of Finnish Manhood
    Soldiering and the Making of Finnish Manhood Conscription and Masculinity in Interwar Finland, 1918–1939 ANDERS AHLBÄCK Doctoral Thesis in General History ÅBO AKADEMI UNIVERSITY 2010 © Anders Ahlbäck Author’s address: History Dept. of Åbo Akademi University Fabriksgatan 2 FIN-20500 Åbo Finland e-mail: [email protected] ISBN 978-952-12-2508-6 (paperback) ISBN 978-952-12-2509-3 (pdf) Printed by Uniprint, Turku Table of Contents Acknowledgements v 1 Introduction 1 1.1 Images and experiences of conscripted soldiering 1 1.2 Topics in earlier research: The militarisation of modern masculinity 8 1.3 Theory and method: Conscription as a contested arena of masculinity 26 1.4 Demarcation: Soldiering and citizenship as homosocial enactments 39 2 The politics of conscription 48 2.1 Military debate on the verge of a revolution 52 2.2 The Civil War and the creation of the “White Army” 62 2.3 The militiaman challenging the cadre army soldier 72 2.4 From public indignation to closing ranks around the army 87 2.5 Conclusion: Reluctant militarisation 96 3 War heroes as war teachers 100 3.1 The narrative construction of the Jägers as war heroes 102 3.2 Absent women and distant domesticity 116 3.3 Heroic officers and their counter-images 118 3.4 Forgetfulness in the hero myth 124 3.5 The Jäger officers as military educators 127 3.6 Conclusion: The uses of war heroes 139 4 Educating the citizen-soldier 146 4.1 Civic education and the Suomen Sotilas magazine 147 4.2 The man-soldier-citizen amalgamation 154 4.3 History, forefathers and the spirit of sacrifice
    [Show full text]
  • Tidskrift Jör Finkand 2' 1991 Ärg, 76 Historisk Tidskrift För Finland Utgiven Av Historiska Föreningen R.F., Helsingfors
    1 iJ- Historisk Tidskrift jör Finkand 2' 1991 ärg, 76 Historisk Tidskrift för Finland utgiven av Historiska föreningen r.f., Helsingfors REDAKTIONEN Ansvarig redaktör: Professor Max Engman Historiska institutionen, Abc Akademi, 20500 Abc Redaktionssekreterare: Fil.mag. John Strömberg Skarpskyttegatan 18 A 33, 00150 Helsingfors Ekonom: Fil.kand. Pertti Hakala Skriftliga hänvändelser rörande prenumerationer under redaktionens adress: Berggatan 6 A 9, 5 van., 00100 Helsingfors REDAKTIONSRÄD Eljas Orrman (ordförande) Martti Ahti ■ Max Engman . Matti Klinge • Rainer Knapas • Henrik Meinander Beatrice Moring • Alexandra Ramsay • Per Schybergson • Kerstin Smeds Henrik Stenius • Nils Erik Villstrand • Anna-Maria Aström När du har skrivit äin doktorsavhandling. % .. .sä trycker vi den EKENÄS TRYCKERI AB PB 26, Genvägen 4,10601 Ekenäs, tel. 911-62800 Historikern och samhället Historisk Tidskrift för Finland, denna vär 75 ar fyllda, tillkom mitt un- der första världskriget, under en pa manga sätt ödesdiger tid för Fin land. Storfurstendömet stod visserligen i flera avseenden pä sidan om kriget, finländarna var inte värnpliktiga och nagra krigshandlingar in- träffade inte i Finland förrän 1918. Ändä drogs landet pä olika sätt allt- mer in i kriget. Pä en front var det en följd av finländarnas, framför alit studenternas egen aktivitet som resulterade i jägarrörelsen. Pä en annan front drogs Finland in i kriget genom storfurstendömets alit starkare ekonomiska beroende av kejsardömet bäde genom krigsleveranser och livsmedelsimport. Den tid dä HTF grundades var en tid av stark spänning. Man kunde tänka sig att beslutet att grunda en vetenskaplig historisk tidskrift under världskriget var ett uttryck för initiativtagarnas alienering frän samhäl let, frän de motstridiga strömningarna omkring dem. Det motsägs av att de tillhörde jägargenerationen och var mängsidigt aktiva i vetenskap och samhälle.
    [Show full text]
  • Mormors Bokföring Blev Arkivskatt
    SVENSKA LITTERATURSÄLLSKAPET I FINLAND SLS 2/2017 Den fantastiska historien bakom bröderna von Wrights växter Mormors bokföring blev arkivskatt Föredragsmaraton Statsnatten Ellen Thesleff 8 INNEHÅLL 1 Ledare 5 Guldkorn ur arkivet 6 Terrordåden filtreras genom våra turistbilder 7 Finland 100 – tillsammans 2017, osams 2018? 8 En 24 timmar lång hyllning till vetenskapen 12 Publikens berättelser blev magiskt drömspel 16 Politiskt liv med förhinder 19 Kråsnålslås och hattremont 23 Finlands sak var hans 24 Ellen Thesleff målade som en gud 19 28 28 Bröderna von Wrights växter möter äntligen sin publik 32 Minoritet i minoriteten 36 Föremålens kretslopp 39 Insamlingen Mitt landskap 40 Fotografering i förändring 42 Moskoviten utforskar vår Rysslandssyn 44 Nya böcker från SLS 49 Julhälsning 32 Källan. Svenska litteratursällskapet informerar 2/2017 (24:e årgången). 39 Utgivare: Svenska litteratursällskapet i Finland, PB 158, 00171 Helsingfors. www.sls.fi, tfn 09 618 777, e-post: [email protected] Ansvarig utgivare: Marika Mäklin. Redaktörer: Malin Bredbacka-Grahn, Hedvig Rask, Hanna Riska, Frida Wickholm. Övriga redaktionsmedlemmar: Christer Kuvaja, Kristina Linnovaara, Jonas Lång, Jennica Thylin-Klaus. Layout: Antti Pokela. Fotograf (när inte annat anges): Janne Rentola. Arkivbilder ur egna samlingar. Tryck: Trinket Ab, Helsingfors 2017. ISSN-L 1237-8356. ISSN (print) 1237-8356. ISSN (online) 2242-6787. Omslagsbild: Liten fetknopp (Sedum annuum L.) ur Bröderna von Wrights växter (utg. Bertil Nordenstam, SLS 2017). Julhälsning, s. 49: Vinteridrottslekar från Korsnäs. Foto: Maximilian Stejskal, 1937–38. SLS arkiv. SLS 487 a. Arkivbildernas signum: s. 24 SLSA 958, s. 26 SLSA 958, s. 27 SLSA 958 s. 37 ÖTA 112-11 foto 00727, s. 40 ÖTA 112-18 foto 02636 LEDARE RUTH ILLMAN Kunskap och engagemang i en föränderlig värld – Mamma, vart kör alla piipaa-bilarna? Femåring- ens fråga då vi cyklar hem från dagis en fredagseftermiddag i augusti blir för mig upptakten till en höst kantad av frågor, förstämdhet och försiktig framtidstro.
    [Show full text]
  • S V E N S K a L I T T E R a T U R S Ä L L S K a P E T I N F O R M E R
    SVENSKA LITTERATUR SÄLLSKAPET INFORMERAR Innehåll Samarbete i västerled......................................................................... 1 Aktuellt ................................................................................................ 3 Anna Aminoff: Arkivskatter från Stensböle gård ............................ 4 Lena Huldén: Rädda det finlandssvenska ljudet Digitalisering av ljudbanden i litteratursällskapets arkiv ........ 9 Anne Bergman: Berättelser om märkliga personer och platser Folkkultursarkivets specialfrågelista om det ovanliga ............. 14 Ingalill Ihrcke-Åberg: Krigstiden i våra minnen Folkkultursarkivets insamling av krigsminnen ......................... 22 Jessica Parland-von Essen: Helena Frese och Augusta Armfelt Två adelsflickors värld under slutet av 1790-talet ..................... 24 Arne Toftegaard Pedersen: Det dynamiska 1880-talet ...................... 26 Max Engman: Prästerskap i kulturens tjänst Tankar kring det ingermanländska herdaminnet ...................... 28 Pris, stipendier och forskningsbidrag ............................................. 31 Björn Vikström: Den skapande bibelläsaren ................................. 31 Från Källans läsare ............................................................................. 36 Bettina Wulff: Den finlandssvenska boken ...................................... 37 Statens informationspris till Finlands svenska litteraturhistoria .............................................................................. 39 Nya böcker .........................................................................................
    [Show full text]
  • Joutsen Svanen 2016 Joutsen Svanen 2016
    JOUTSEN SVANEN 2016 JOUTSEN SVANEN 2016 Kotimaisen kirjallisuudentutkimuksen vuosikirja Årsbok för forskning i finländsk litteratur Yearbook of Finnish Literary Research Toimittaja/Redaktör/Editor: Harri Veivo JOUTSEN / SVANEN 2016 Kotimaisen kirjallisuudentutkimuksen vuosikirja Årsbok för forskning i finländsk litteratur Yearbook of Finnish Literary Research http://blogs.helsinki.fi/kirjallisuuspankki/joutsensvanen-2016/ Julkaisija: Suomalainen klassikkokirjasto, Helsingin yliopiston Suomen kielen, suomalais-ugrilaisten ja pohjoismaisten kielten ja kirjallisuuksien laitos. PL 3, 00014 Helsingin yliopisto Utgivare: Finländska klassikerbiblioteket, Finska, finskugriska och nordiska institutionen vid Helsingfors universitet. PB 3, 00014 Helsingfors universitet Publisher: Finnish Classics Library, Department of Finnish, Finno-Ugrian and Scandinavian Studies. P.O. Box 3, 00014 University of Helsinki Päätoimittaja / Chefredaktör / Editor: Jyrki Nummi (jyrki.nummi[at]helsinki.fi) Vastaava toimittaja (2016) / Ansvarig redaktör (2016) / Editor-in-Chief (2016): Harri Veivo (harri.veivo[at]unicaen.fr) Toimituskunta / Redaktionsråd / Board of Editors: Jyrki Nummi (pj./ordf./Chair), Kristina Malmio, Saija Isomaa, Anna Biström, Eeva-Liisa Bastman ISSN 2342–2459 URN:NBN:fi-fe201703225378 Pysyvä osoite / Permanent adress / Permanent address: http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201703225378 Taitto: Jari Käkelä SISÄLLYS INNEHÅLL Jyrki Nummi: Foreword ........................................................................................................7 Harri
    [Show full text]
  • The End of the Medieval Diocese
    Chapter 8 The End of the Medieval Diocese In May 1554, King Gustav Vasa met with the four remaining members of the Diocese of Turku’s Cathedral Chapter: Deacon Petrus Ragvaldi, Canon Canutus Johannis, Canon and Acting Bishop Mikael Agricola, as well as rector of the Cathedral School in Turku, Paulus Juusten. Paulus Juusten described the meeting as follows: “After all other matters were discussed, His Majesty invited them [the members of the chapter] to a yard outside of Gripsholm Castle. He said that the prelates of Sweden’s cathedrals no longer needed to go to Rome to receive an episcopal appointment, because this right was held by His Majesty at home in Sweden.”1 The king’s statement of what had been his policy for some thirty years likely did not surprise his guests. They might have wondered why the king was devoting such ceremony to the proclamation of a well-established procedure. Then he made an announcement that did earn a special stage. According to Juusten’s chronicle, “the renowned lord king saw it good to divide Finland into two dioceses, namely Turku and Vyborg.”2 Gustav Vasa named Mikael Agricola the bishop, or to use the king’s title, ordinary, of the new rump Diocese of Turku. The king appointed Paulus Juusten leader of the new Diocese of Vyborg. The partition of the diocese was yet another attempt by the king to weaken the episcopacy. Moreover, the partition initiated and facilitated an intense period of royal reform of the church in a part of the kingdom that had pre- viously avoided many aspects of it.
    [Show full text]