Johan aura • Satu torstila• Science slam • mentora • studiefonden

Topeliuspriset till Annika Orre SVENSK Intervju: Ulla-Lena medlemstidning för svenska folkskolans vänner Lundberg Läsbiten: BYGDEN Tikkanens blick Nummer 1/2013 • Pris 2 e Hoppet seglar åter! KORT SVENSK medlemstidning för svenska folkskolans vänner SFV tog i bruk en ny elektronisk webbtjänst för BYGDEN understödsansökningar Nr 1 Även förut kunde man göra en understödsansökan Februari 2013 till SFV elektroniskt. Det gick dock inte att spara 92 årgången ansökan under arbetets gång, och rekvisitionsblan- UTGIVARE ketterna måste undertecknas och skickas in manu- Svenska folkskolans vänner ellt. Nu automatiseras också en rad andra processer www.sfv.fi till en helt papperslös process, vilket kommer att Svenskbygden utkommer med ”Därför resonerar vi på ett annat sätt Nätverk är något Satu Torstila försnabba och effektivera behandlingen: fyra nummer år 2013: än de stora tidningshusen i Svensk- kunnat, långt innan ordet blev mode. 21.2 (Materialdag 31.1) där samarbete blivit ett man- ”Om man nu skall ge framgångs- 11.4 (Materialdag 19.3) tra för att spara pengar. Vi gör det vi tips till unga företagare eller andra • man kan spara ansökan och fortsätta senare 17.10 (Materialdag 26.9) vill göra, och som är till nytta för att så kanske det är att bygga långvari- • man behöver inte längre skicka någon rekvisi- 12.12 (Materialdag 20.11) läsarna och tevetittarna skall få den ga samarbeten baserade på ömsesi- tionsblankett information de behöver”. Topelius- digt förtroende, och också på att du REDAKTION vinnare Annika Orre (s.10). själv alltid håller vad du lovar. ” (s.12) • alla beviljade understöd betalas ut samtidigt, SFV, Annegatan 12, 00120 Helsingfors, senast 31.5.2013 Manuella ansökningar tas inte längre emot. Behö- tel. 09-684 4570, fax 09-6844 5715. • man verifierar sin identitet med hjälp av person- ver man hjälp med datorer, nätet och ifyllandet kan [email protected] • Vi finns på »En allmännyttig organisation som liga bankkoder man få hjälp på närmaste bibliotek. Faceboook, Twitter och YouTube. SFV kan tära på grundkapitalet endast Chefredaktör under mycket korta övergångsperio- & ansvarig utgivare: Konstuställning med som tema Catharina Gripenberg der.» Galleri Dix, Helsingfors 9-28.3.2013 [email protected] Johan Aura, sidan 6 040-7780 351 Minna Flomans utställning har sin inspirations- Redaktör & layout: källa i den finlandssvenska författaren Solveig von Rabbe Sandelin [email protected] Notiser...... 3, 5 Schoultz lyrik. På utställningen lever tankarna i variationerna i mosaikverkens ytor, färger och for- 09-68445712 SFV:s Johan Aura: Sparbehov och ytterligare fokusering...... 6 Pärm: mer. Dikterna – och mosaikerna – med naturfeno-

Johan aura • Satu torStila• Science Slam • mentora • Studiefonden Topeliuspriset till åländska Annika Orre...... 10 men, årstider, känslor och observationer kring olika

Topeliuspriset till SVENSK Annika Orre livsskeden, erbjuder ett tillfälle att se på livets olika medlemstidning för svenska folkskolans vänner Intervju: Ulla-Lena Satu Torstila – festfixaren...... 12 Lundberg BYGDEN Läsbiten: sidor med nya ögon. Tikkanens blick Nummer 1/2013 • Pris 2 e Hoppet seglar åter! Science slam på SLS...... 16 Floman önskar med sina verk lyfta fram Solveig von Schoultz' texter också till en vidare, finskspråkig I Finlandiaprisets kölvatten – Ulla-Lena Lundberg...... 18 allmänhet. Dikterna och Helena Anhavas skickliga Recension: Julens läslycka: IS...... 22 översättningar visas bredvid de mosaikverk som de hänvisar till. I galleriet finns en dikthörna där be- Galeasen Hoppets långa resa...... 24 sökarna kan sätta sig ner och i lugn och ro bläddra Studiecentralens tidning Mentora förnyades...... 30 i Solveig von Schoultz diktsamlingar. Hoppet seglar åter. Hela Hop- Författarporträtt: Wislawa Szymborska...... 32 Minna Floman har ställt ut sin mosaikkonst på pets historia på sidan 24. fem utställningar i Finland och i England. Hennes Även SFV med: Svenska Studiefonden växer...... 38 tidigare arbeten (2006–2009) har fört forntida finsk Hon har studerat för mosaikkonstnärerna Emma Livets bröd i Luxor och i Konungarnas dal...... 40 smyckesornamentik till nutiden i en ny skepnad med Biggs, Sonia King och Virginie Loÿ. Hon har ock- mosaikkonsten som uttrycksmedel. Därefter skapa- så gått en Master in Mosaic-kurs på Orsoni i Vene- Widén: Minnen är ingenting att lita på...... 46 de hon en serie mosaikverk inspirerad av musiken dig och en mosaikikonkurs under ledning av ikon- Recension: Aktuell finsk diktöversättning...... 48 och symboliken kring Jungfru Maria (2010–2011). konstnären Jurij Jarin. Recension: Historia lättfattligt...... 50 När man inte har nånting att säga Tryckeri Blått...... 51 blir man lätt mångordig OY FRAM AB, Vasa Bevingade ord Henrik Tikkanen ISSN: 0356-1755 Läsbiten: Tikkanens blick...... 58 Web-ISSN: 2243-0261 2 • Svenskbygden 1-2013 Svenskbygden 1-2013 • 3 LEDARE KORT

SFV deltar på bokmässan SFV:s pris och medaljer Nätets bibliotekarier i Vasa i april med ny nominerades öppet biografi Svenska folkskolans vänner utlyste för första gång- en en öppen nominering av kandidaterna till SFV:s SFV deltar med egen monter även på Bokmässan i pris och medaljer 2013. Vasa, som arrangeras veckolsutet 20–21.4.2013. Som Nomineringen till SFV:s priser gick till elektro- ny bok kommer SFV att lansera biografin över för- niskt på sfv.fi, medan medaljnomineringarna skedde fattaren Anna Bondestam, skriven av Pia Heikkilä. på studiecentralen.fi. Man kunde också beställa pap- Den nya biografin kommer förmedla en bild av ett persblanketter från respektive kansli. Både förening- kvinnligt livsverk under en tidsperiod då – lite till- ar och privatpersoner kunde nominera kandidater. spetsat uttryckt – männen, borgerligheten och eta- Även utdelningen av pris och medaljer har förny- blissemanget dominerade. Där stack Anna Bonde- Catharina ats i år. SFV:s folkbildningspris, kulturpris och bro- stam (f. 1907) till synes orädd upp. Dottern till en byggarpris delas ut på SFV:s vår- och utdelningsfest plåtslagare och tobaksarbeterska, som fick ta stu- GRIPENBERG i mars 2013, medan SFV:s medaljer delas ut i sam- denten, resa till Helsingfors och läsa sig till exami- Biträdande kanslichef, chefredaktör band med Svenska studieförbundets vårmöte i Hel- na i både litteratur och historia, och som i ett helt Svenska folkskolans vänner singfors i april 2013. liv på olika sätt intresserade sig för finlandssvensk SFV delar ut tre stora priser, och två sorters socialdemokrati och människors olika livsvillkor. medalj­er. Kulturpriset ur Signe och Ane Gyllen- bergs fond instiftades 1965 av kommerserådet Ane Arvid Mörne-tävlingen fick Gyllenberg, och ges enligt statuterna för väl utförd n intressant aspekt globalt sett på utbild- ätets avigsidor saknas det inte nyheter 86 tävlingsbidrag gärning svenska kultur till fromma”. Pri- Eningssektorn är fenomenet med öppet tillgäng- Nom. På sätt och vis kan man dock säga att den- sets storlek är 15 000 euro. Folkbildningspriset in- liga universitetskurser. Många av världens främsta na öppet tillgängliga kunskap representerar det bäs- Sammanlagt 86 tävlingsbidrag har skickats in till stiftades 1942 på initiativ av skolrådet John Öster- universitet erbjuder ett urval av sina kurser gratis på ta med nätet. De motsvarar några av de mest lyriska SFV:s litterära tävling för personer som inte fyllt holm och bar tidigare benämningen ”Priset till folk- internet. Massachusetts Institute of Technology (MIT) visioner som nätets tidiga entusiaster förutspådde. 30, Arvid Mörne-tävlingen. Prisutdelningen sker bildningens trotjänare”. Prissumman är 10000 euro. erbjuder exempelvis kurser öppet tillgängliga för var Under 1900-talet utgjorde biblioteken och den fria den 6 maj. SFV:s brobyggarpris, 10 000 euro, som instiftades och en som har en nätuppkoppling. Examina kan bildningen viktiga verktyg för bildningsarbetet. Den Årets Arvid Mörne-tävling gällde noveller. Pris- av SFV:s styrelse 2011, skall enligt statuerna tilldelas inte avläggas, men kunskapen är öppet tillgänglig. fria bildningen bygger på möten mellan människ- summorna är 5 000 euro (första pris), 3 000 euro (an- en person som med egen insats har ökat förståelsen Samma undervisning som studenter utan vidare be- or i kurser och studiecirklar, medan biblioteken är dra pris) och 2 000 euro (tredje pris). och toleransen för det svenska i Finland. talar terminsavgifter på fler tiotalstusen dollar för, forum för möten mellan individer och texter. Trots Syftet med SFV:s litterära tävlingar är att främ- Folkbildningsmedaljen delas ut till en eldsjäl som kan fritt följas med på nätet. allt tal om ”sociala medier” är nätet till övervägan- ja intresset för att skriva skönlitteratur. Det finns spridit kunskap och bildning genom ett ideellt en- de del ett medium för individer. Den som söker nå- två tävlingar: Arvid Mörne-tävlingen (för under gagemang på svenska. tt besläktat fenomen är Khan Academy, got på ett bibliotek kan räkna med hjälp av biblio- 30-åringar) som instiftades 1986, och Solveig von Hagforsmedaljen delas ut som erkänsla för för- Esom fungerar via Youtube. Akademin, som tekarierna. Men var, bland nätets gränslösa utbud, Schoultz-tävlingen (för de som fyllt 30) som instif- tjänstfull gärning till förmån för den svenska kul- fungerar som en amerikansk non-profit organisa- finns den digitala ålderns bibliotekarier? Vem hjäl- tades 2004. Vartannat år gäller tävlingarna dikter, turen och det svenska språket i Finland. Till båda tion, startades av Salman Khan, en tidigare finans- per oss hitta rätt på nätet? Kanske det är Google, vartannat år noveller. medaljerna hör en prissumma på 2 500 euro. analytiker. Khan Academy erbjuder flera tusen kor- men jag hoppas på fler exempel i stil med Khan Aca- ta videoklipp om exempelvis matematik, fysik och demy och de fritt tillgängliga universitetskurserna Svenskbygdens läsarenkät historia på flera olika språk. Khan Academy är de och inte enbart på engelska utan även på svenska. gav värdefull information facto betydligt populärare än MIT:s videor, med sammanlagt över 200 miljoner visningar respek- Svenskbygdens läsarenkät som verkställdes på nä- tive ungefär 43 miljoner visningar för MIT:s olika tet kring årsskiftet och fram till slutet av januari är kurser. Många av de fritt tillgängliga universitets- nu avslutad. Nu analyseras resultaten, och redaktio- kurserna liksom Khan Academy stöds av vissa de nen utnyttjar informationen då tidningen utvecklas största stiftelserna i USA. med tanke på framtiden. Rätt få läsare valde att delta i enkäten. De som svarade gav däremot utförliga och mycket värdefulla svar. Presentkorts­vinnarna meddelas personligen.

4 • Svenskbygden 1-2013 Svenskbygden 1-2013 • 5 SFV ser framåt: Sparbehov och ytterligare fokusering

Text & bild: Rabbe sandelin

Då Johan Aura tillträdde som SFV:s kanslichef hösten 2011 fick han ett välskött hus i arv. Rätt snart visade det sig dock att många lovvärda satsningar gjorts i en mycket gynnsam samhällsituation, och att de sämre konjunkturerna skulle försämra SFV:s resultat avsevärt.

nder 2012 – Vi måste helt en- klarnade bil- 130 miljoner euro. En allmännyttig or- kelt få budgeten i ”Uden av SFV:s ekonomiska ganisation som SFV, vars uppgift är att balans för att SFV och finansiella läge tack vare att vi stödja och entusiasmera finlandssven- ska ha handlings- arbetat fram en snabbare och mer ex- ska bildningssträvanden, kan tära på kraft också i fram- akt intern rapportering. Det blev up- sitt grundkapital endast under myck- tiden. Därför har vi penbart att till exempel de stora sats- et korta övergångsperioder. ägnat år 2012, och kommer att ägna ningarna på Min Morgon, Axxell, – Om vi tvingas minska på förmö- år 2013 till att se G18, och Svenska Teaterns renovering genheten krymper de utdelningsba- om vårt hus, och innebar stora bördor för SFV, och att ra medlen, vilket inte är ett hållbart flytta tyngdpunk- många av de här satsningarna dess- framtidsperspektiv. Vi måste helt en- ten från strukturer utom skulle stå för stora utgiftspos- kelt få budgeten i balans för att SFV till verksamhet. ter många år i framtiden. Då lågkon- ska ha handlingskraft också i framti- SFV:s kanslichef Johan Aura. junkturen nu märks tydligt i våra in- den. Därför har vi ägnat år 2012, och komster blir ekvationen mycket enkel kommer att ägna år 2013 till att se om och karg: utgifterna fram till 2015 är vårt hus, och flytta tyngdpunkten från cirka nio miljoner euro större än in- strukturer till verksamhet. komsterna”, berättar Johan Aura. I klartext betyder det att de bolag SFV:s utdelning och rörelsefrihet och de verksamheter SFV är ägare el- bygger nästan helt på avkastningen ler huvudman för ekonomiskt skall av SFV:s sammanlagda förmögenhet, kunna stå på egna ben. Johan Aura sä- vars värde idag uppskattas till omkring ger att ett rimligt krav är att de ska gå

6 • Svenskbygden 1-2013 Svenskbygden 1-2013 • 7 …Johan Aura

– Under de goda åren kunde det hända att SFV valde att gå med i projekt och satsningar där koppling- en till SFV:s grundläggande uppdrag blev ganska löst. Nu väger vi varje projekt och hela vår verksamhet mot stadgarnas centrala syftesmål, berättar SFV:s kanslichef Johan Aura.

Under Johan Auras tid vid rodret har SFV medvetet strävat mot större öppenhet.

med nollresultat – i vissa fall rent- drag till Axxell. Som alla förstår strategiarbete som SFV:s styrel- Även skärpa i visas snabbare och öppnare. av med vinst. Bolag som berörs kan det i dagens läge inte fortgå se inledde redan innan det kärva- utdelningspolicyn – Det är ingen idé att panta på är till exempel Axxell utbildning, speciellt länge, säger Aura. re ekonomiska förutsättningarna Även föreningens stipendie- och information idagens värld, det och City Portal som producerar – SFV:s budget saneras också uppdagades. I strategiarbetet ut- utdelningspolicy skall följa grund- mesta kommer ändå ut. Till en Min Morgon. Förlagsfusionen nu genom att vi säljer mindre vik- kristalliserades honnörsorden fo- tanken i SFV:s verksamhet. Sty- del kan vi i nuläget vara mer öpp- mellan Schildts och Söderströms, tiga hus i vårt fastighetsbestånd, kusera, prioritera, konsolidera och relsen tar framöver årligen ställ- na även för att våra interna system där SFV spelade en av de centrala som ett våningshus i Ekenäs och professionalisera. ning till de kriterier som skall gäl- berättar Aura. småningom blivit mer strömlin- rollerna, var också en del av den- en affärsfastighet i Jyväskylä. Jag – Under de goda åren kunde det la för beviljande av understöd, och De som söker understöd skall jeformade. Vi vet helt enkelt mer na strategi. försöker fullfölja min företräda- hända att SFV valde att gå med i idén är att SFV:s stipendier, un- alltså i framtiden inte behöva tviv- om var vi ligger under en given re Christoffer Grönholms upp- projekt och satsningar där kopp- derstöd och priser alltid skall åter- la på om de sökt understöd från tidpunkt. Som målsättning för de Smal marginal för drag att koncentrera resurserna lingen till SFV:s grundläggande spegla kärnuppdraget som handlar rätt instans, eller tvingas fylla i an- kommande två åren har vi ännu olönsam verksamhet till kärnverksamheten, och jag uppdrag blev ganska löst. Nu vä- om bildning, kunskap och kultur. sökningar på en massa olika stäl- att i större detalj redovisa till ex- – En sund ekonomi är en förut- har en enhällig styrelse bakom ger vi varje projekt och hela vår – Det här hänger i förlängning- len. Samtidigt blir behandlingen empel för hur de olika donations- sättning för all verksamhet. Som mig, säger Aura. verksamhet mot stadgarnas cen- en också ihop med vårt fortsatta av ansökningarna proffsigare, då fondernas medel används. beskrivande exempel kan tas Axx- Med de åtgärder SFV nu ge- trala syftesmål. Det innebär alltså arbete att göra arbetsfördelning- rätt människor utvärderar ansök- En annan aspekt av den nya öp- ell, som bildades för några år se- nomför, bedömer Aura att bud- olika val, men också att vi måste en mellan de olika finlandssven- ningarna. penheten är att nomineringarna dan genom att slå ihop en rad små geten kommer att vara i balans välja bort saker. Konsolideringen ska fonderna tydligare. SFV har till SFV:s priser och medaljer i år och olönsamma utbildningsen- år 2015. och professionaliseringen innebär i år flyttat över studiestipendierna Ny öppenhet för första gången skedde öppet – heter. Verksamheten har snurrat en vettig förmögenhetsförvalt- till Svenska studiefonden (se sidan SFV har under Johan Auras tid vid i år kunde vem som helst nomi- En del av strategiarbetet vidare på nio orter, nitton verk- ning, och att allt vi gör skall gö- 38), och valt att stöda t.ex. Fin- rodret medvetet strävat till större nera kandidater för SFV:s folk- samhetspunkter och i sjuttioåtta Strävandena att balansera budge- ras på högsta professionella nivå, landssvensk Idrott med en klump- öppenhet. SFV:s olika processer bildningspris, kulturpris, brobyg- fastigheter, delvis genom att SFV ten och fokusera verksamheten är berättar Aura. summa, så att idrottsföreningar- och motiveringarna till besluten garpris samt Folkbildnings- och årligen betalat ett stort koncernbi- intimt sammankopplade med det na kan söka stöd direkt därifrån, – också tråkigare sådana – redo- Hagforsmedaljen.

8 • Svenskbygden 1-2013 Svenskbygden 1-2013 • 9 Med lite hjälp av Vännerna Topeliuspriset till åländska Annika Orre Topeliuspriset, det stora finlandssvenska journalistpriset, gick i år till journalisten Annika Orre som arbetar på Nya Åland. Enligt prisjuryn är hon är ytterst produktiv på en liten redaktion, och skicklig på ekonomisk bevakning i landskapet Åland.

Text: Rabbe sandelin, bild: Janne Rentola

Annika Orre med sitt diplom. Priset delades ut av SFV:s kanslichef Johan Aura och Publicistförbun- dets vice ordförande Henrik Stenbäck.

innan. nämner Orre att hela Nya Ålands gång ut som höjdpunkt på ett se- – Och nu har jag, som var med omsättning är ungefär lika stor minarium i SFV:s kulturhus G18 och grundade tidningen, fått pri- som den förlust Hufvudstadsbla- arrangerat av Svenska litteratur- set. Då var jag ung och i början de redovisade året innan tidningen sällskapet. Seminariet presente- av min karriär, medan jag nu så fick de senaste sparkraven på sig. rade SLS gigantiska Topeliuspro- småningom närmar mig pensio- – Vi väntar oss inte heller att vi jekt, och presenterade projektets nen. Inte på några år ännu, men ska få större resurser. Därför reso- nuläge och kommande utgivning så småningom. nerar vi på ett helt annat sätt än de samt en del av Topelius produk- Enligt Orre är det ett smärre stora tidningshusen i Svenskfin- tion och Topelius gärning som underverk att Nya Åland över- land, där samarbete nästan har bli- journalist. levt så länge. vit ett mantra för att spara pengar. opeliuspriset delas – Jag är glad över att jag som en vanlig journalist på en liten lokaltidning i periferin lyckades ta mig över – Vi har balanserat på kanten till Vi väljer att gilla läget. Vi gör det se- tröskeln, och stolt över att jag som första åländska journalist på mer än trettio år utsågs till pristagare. stupet flera gånger. Men tack vare vi vill göra och som är till nytta för Tdan 1991 ut gemensamt av Annika Orre. välvilliga finansiärer och en stark att läsarna och tevetittarna skall Svenska folkskolans vänner och läsekrets har vi inte bara klarat liv- få den information de behöver om Finlands svenska publicistförbund ör Annika hanken utan också med åren bli- sitt lokalsamhälle. Det är med re- (tidigare hade organisationerna se- Orre kom pri- 1970-talet. Efter journalistikstu- journalistik även på tidningsredak- vit så bra att vi har utsetts till lan- surser som med tid; man bestäm- parata publicistpris). Priset ges en- Fset som en överraskning. dier vid Social- och kommunal- tioner med mindre resurser.” dets bästa lokaltidning flera gång- mer själv vad man lägger dem på. ligt statuterna för en aktiv pågå- – Då SFV:s vice ordföran- högskolan i Helsingfors flytta- – Priset gör mig både glad och er om på sistone. Annika Orre påminner om att ende journalistisk gärning, åt en de Lisbet Ruth ringde upp från de hon till Åland år 1980 där hon stolt. Glad över att jag som en van- Orre tillskriver tidningens jour- ett pris av detta slag alltid är ett person som ådagalagt betydan- pris­juryns möte kom det som en en kort tid arbetade på tidningen lig journalist på en liten lokaltid- nalistiska framgång den benhår- pris för resultatet av ett lagarbe- de skicklighet i sitt journalistis- total överraskning. Jag hade inte Åland, och sedan på Nya Åland. ning i periferin lyckades ta mig da konkurrensen med tidningen te där varje del behövs, där varje ka värv, bestående av såväl ori- en aning om att jag ens hade bli- Enligt prisjuryns motivering är över tröskeln, och stolt över att Åland. del tar ansvar och där alla arbetar ginalitet, civilkurage som finess. vit nominerad, och fick i efter- Orre ”en enträgen journalist som är jag som första åländska journa- – Vi vill båda vara bäst, och vi hårt och målmedvetet. Hon sam- Prissumman är 5 000 euro. To- hand veta att jag dessutom brä- skicklig på grävande lokaljourna- list på mer än trettio år utsågs till samarbetar inte på något område manfattar så här: peliuspristagaren utses av en sär- dat många andra, starka medkan- listik. Hon är ytterst produktiv på pristagare. trots att vi verkar på en pytteliten – Bakom priset ligger förstås skild prisnämnd med representan- didater. en liten redaktion och skicklig på För Orre är det på sätt och vis marknad med bara 28 000 invåna- en liten sjö av blod, svett och tå- ter för Svenska folkskolans vänner Annika Orre började sin tid- ekonomisk bevakning i landskapet en cirkel som nu har slutit sig. 1982 re. Nya Ålands resurser är minst rar – men också en hel ocean av och Publicistförbundet, bland de ningsbana på Sydösterbottens re- Åland. Hon bevisar på ett fint sätt gick publicistpriset till Nya Åland sagt begränsade. glöd, entusiasm och glädje. kandidater som publicistförbun- daktion i Kristinestad i mitten av att det går att göra högkvalitativ som fötts med buller och bång året För att visa på proportionerna Topeliuspriset delades denna dets medlemmar nominerar.

10 • Svenskbygden 1-2013 Svenskbygden 1-2013 • 11 ilkka vuorinen Satu Torstila – festfixaren

Text: rabbe Sandelin

Satu Torstila har sedan starten för SFV:s kulturhus G18 år 2005 verkat som fest- och evenmangsarrangör i fastigheten. Nu kommer hon att trappa av på takten och ägna sig åt sina intressen: antik och välgörenhet.

istorien om hur Satu Tor- nisationer kan ordnas. enda som under mina år gått snett Hstila kom att bli festfixare på – Att festsalen i G18 inte har ett var att vi två gånger dubbelbokade G18 har både förutbestämda och eget kök kändes först som en be- salen. I båda fallen hann vi dock slumpartade inslag. gränsning. I längden har det ändå rädda situationen i god tid. – Jag var ju inte ny i branschen. visat sig fungera bra, efter att vi Mitt företag Satumainen grunda- fick ett rum där catering och an- Galna år på 90-talet des bland de första i branschen dra arrangemang kunde förbere- Brudparen satsar visserligen mer redan 1996. Men det var alltså en das. Ett eget kök kunde ju lätt leda på sina bröllop idag, men företa- slump att jag i tv råkade se en in- till upprepningar – nu kan man gen satsar mindre på grund av den tervju med Henrik ”Sprattis” Pfa- välja catering exakt enligt tillställ- ekonomiska krisen. ler i tv, där han under husets re- ningens art. – Inte har företagstillställning- noveringsperiod spekulerade i den arna tagit slut, men det rör sig de- kommande användningen. Min Bröllopsbudgetarna finitivt mindre pengar i branschen första tanke var: oj vilken fin fest- har ökat än under de ”galna” åren på 90-ta- sal! Jag ordnade också så att jag Arrangerandet av bröllopsmidda- let. Ett av våra största uppdrag kunde ta en preliminär titt på sa- gar har funnits med från början. då var att för Soneras föregång- len innan allt var färdigt. Satu Torstila ser en klar trend. I are Tele ordna en kundtillställ- Då sedan planerna på en uthyr- tillägg till att budgetarna har ökat, ning med guldgrävartema som på- ning av salen för olika ändamål har föräldrarnas roll minskat. gick en vecka i järnvägsmagasinen slogs fast, presenterade Torsti- – Då föräldrarna förr i världen i nedanför riksdagshuset – komplett la sina idéer för dåvarande SFV:s praktiken stod för arrangemang- med bygata, hus och allt. Sextusen kanslichef Christoffer Grönholm, en, är de allt oftare idag på sin personer deltog för att fira att en som blev eld och lågor. höjd med som finansiärer. Det är miljon mobiltelefoner hade sålts, – Festsalen i G18 är ju inte bara brudparet som beställer hela till- berättar Torstila. en festsal i ordets riktiga bemär- ställningen, och enligt egen smak Idag är tillställningarna mer kelse, den har också lämplig stor- ordnar en fest för släkt och vänner. modesta, men vissa saker är fort- lek. Det är säkert en av orsakerna Satu Torstila lägger alltid ner farande viktiga, och andra saker till att den i praktiken varit kon- mycket egen tid på att övervaka har fått större tyngd än förr. tinuerligt uthyrd sedan starten, i att tillställningarna går precis en- – Om tillställningen skall ha medeltal fem gånger i veckan. ligt planerna. ett tema som på något sätt häng- Satu Torstila påminner om att – Jag kan tyvärr inte avslöja er ihop med verksamheten är det Helsingfors inte på något sätt är några saftiga katastrofer, efter- viktigt att idén kommer från fö- full av festlokaler för uthyrning. som inga skett. Med god plane- retaget eller organisationen själv. Mycket av Torstilas arbetstid inom ring och med trygga, mångåri- Efter att en lämplig festplats hit- det egna företaget har gått åt till ga samarbetspartners fungerar tats, måste också själva inbjudan att hitta lämpliga, intressanta lo- arrangemangen prickfritt. Och utformas bra och lockande, berät- kaler eller gårdar där olika till- lika viktigt: då håller också bud- tar Torstila. ställningar för företag och orga- getarna utan överraskningar. Det Då man förr kunde festa hela

12 • Svenskbygden 1-2013 Svenskbygden 1-2013 • 13 …Satu Torstila

natten igenom hör det till da- hörde till de mest ansedda antik- gens kutym att man i inbjudan affärerna i stan. Det var den bästa även meddelar när festen tar slut. undervisningen i vad som är vär- Och det kan vara rätt så tidigt på defullt och vackert. kvällen. Arbetet i antikaffären hade även – Visserligen kan serveringen positiva konsekvenser för fram- vara frikostig och baren öppen. tiden. Men de flesta har ansvarsfulla ar- – Då vi hade lördagsöppet tras- beten de skall till nästa morgon, kade det ofta in antikintressera- eller så väntar en barnvakt hem- de direktörer från olika företag. ma. Råsupandet man såg för tju- De kontakterna kom bra till pass go år sedan har minskat betydligt. då jag sedan startade mitt evene- mangsföretag. Historia och antik intresserar Välgörenhet och husrenovering De evenemang Satu Torstila är mest stolt över att hon arrange- På G18 verkar idag nya fest- och rat är utställningarna ”Ett hem”, bröllopsfixare. Sati Torstila kom- som markerade riksdelningen mer ändå att ha händerna fulla. 1809, och “Hemmet i Helsingfors – Jag har festbeställningar in- – hjärtat i Berlin”, som år 2012 till- bokade ännu för år 2014. Det är ägnades Helsingfors största arki- bland annat gamla stamkunder tekt, Carl Ludvig Engel. som jag gärna ordnar jubileums- – Man kan med fog säga att ut- fester åt. Sedan bor jag i ett tre- ställningarna troligen inte kun- hundra år gammalt hus, så alla de ha genomförts med någon an- förstår att det finns oändligt nan organisation i ryggen än SFV. mycket att sysselsätta sig med Festsalen var förstås omöjlig att där, både i huset och i trädgården. hyra ut under utställningperioder- Torstila kommer också att ägna na, men intresset och stödet var mer tid åt välgörenhet; hon siktar från början stort. på att bidra till Röda Korsets verk- Torstila säger att man ibland i samhet, och till att hjälpa barn. jobbet stöter på guld; det fina sam- Hennes kontakter från arbetsli- arbetet med museiexperter och an- vet kommer också att vara till stor tikhandlare, samt med G18:s egen hjälp här. Nätverk är något Satu personal, gjorde att arbetet med Torstila kunnat, långt innan or- utställningarna inte egentligen alls det kom på modet. kändes som arbete. – Om man nu skall ge goda – Allt flöt på så bra, alla drog åt framgångstips till unga företa- samma håll, inget var omöjligt. gare eller andra så kanske det är Men arbetet är inte slut än. mannen som på ett så påtagligt skäl att betona kontakterna till Fortfarande lobbar Torstila för att sätt skapat stora delar av Helsing- andra människor. Bygg långva- staden borde arrangera en perma- fors centrum. Det är underligt att riga samarbetsteam med andra, nent utställning om Engel. staden inte vaknat i den här frå- baserade på ömsesidigt förtroen- – Det behöver inte vara ett tra- gan. de, och också på att du själv all- ditionellt museum. Det kan vara Satu Torstilas intresse för his- tid håller vad du lovar. Det bety- beskrivande historiskt material, toria och antik är dock av betyd- der även att du måste bidra med arkitektritningar och några före- ligt äldre datum. din kunskap och göra saker där du mål i samband med ett café till – Under studietiden i Hanken inte alltid väntar dig avkastning i exempel. Nu söker turisterna för- jobbade jag i Nyholms antikaffär pengar. Men det är så mycket mer gäves efter mer information om på Fabiansgatan, som på den tiden värdefullt!

14 • Svenskbygden 1-2013 Svenskbygden 1-2013 • 15 Knastertorr forskning som framförs i en fartfylld, Science slam gör rolig och underhållande presentation. En forskare som med alla medel vetenskap involverar, engagerar och inspirerar publiken – får underhållande den att skratta eller gråta. Text och bild: Christine Skogman Improvisationsteatern Stjärnfall har både fart och fläng. Nu gäller det nämligen att samla röster och koras som vinnare. Tävlingen heter Science Slam.

en sista julveckan går mot Dsitt slut. På Svenska littera- tursällskapet (SLS) bänkar sig Charlotta af Hällström- en blandad åhörarskara i festsa- Reijonen lät piskan vina. len som är så gott som fullsatt. Doft av glögg och frukter blandar sig med ljudet av prat och blädd- randet i böcker som säljs i bokca- féet längst bak i salen. Inom någ- ra minuter kör programmet igång; för första gången ordnas på svens- ka en Science Slam på SLS, med anledning av Vetenskapsdagarna Då publiken röstar om vinnaren kan även frisyren vara ett kriterium. Thomas Vikberg. Caroline Sandström hade en kniv som rekvisita. i Helsingfors. Science Slam har en lång his- en av de fem som vågar sig upp na – medger att det nog har va- liga och kvinnliga forskare vågat ra sig kort och koncist, vilket för toria inom universitetsvärlden. på scenen denna torsdagskväll har rit en utmaning att hitta forska- sig på Science Slam. Charlotta af många forskare kan vara verkligt Åsa Mickwitz, vinnare. Det är frågan om en komprime- satsat på en utmärkande utstyrsel. re som varit villiga att ställa upp. Hällström-Reijonen är först ut svårt (men ack så nyttigt), så är rad och kort, maximalt tio minuter Däremot är intressanta föremål – Men vi är mycket nöjda över och ger en genomtänkt föreläs- det verkligen en konst att kunna lång presentation av forskningsrön medtagna och används i presenta- att det nu ordnas här på SLS. Om ning med roliga vändningar. An- paketera det hela i en underhål- en kort och bra presentation av inom det egna forskningsområdet. tionerna; Charlotta af Hällström- det blir den succé vi hoppas på dreas Häger (Välkommen till bi- lande föreställning. Jag sitter och den här typen. Jag utgår alltid Presentationen skall helst vara ro- Reijonen smätter med ridpiskan ordnar vi det nog igen, säger hon belbältet!) och Thomas Vikberg undrar hur mycket tid de satt ner från en idé, som måste infinna lig och underhållande och åhö- som en del av inledningen till sin glatt några minuter innan pro- (Gesällundervisning) är kvällens på dessa föredrag… sig först innan jag bygger upp res- rarna en skara ickeinvigda. Syf- föreläsning Tortyrinstrument, fyr- grammet kör igång. modiga män och ger varsin fö- Då den sista föredragshållaren, ten av presentationen kring den. tet med Science Slam är att popu- verkeripjäser och rulltrappor. Ca- Improvisationsteatern Stjärn- reläsning som är rätt saklig men Caroline Sandström, underhållit Det är kreativt arbete, säger Åsa, larisera forskningen och kanske i roline Sandström igen har plock- falls medlemmar, Johanna af med inslag humor. Åsa Mickwitz färdigt gäller det att rösta fram som några gånger tidigare delta- viss mån förändra bilden av den: at med sig en stor kniv och pratar Schultén, Anja Bargum och Eli- föreläser under rubriken There is vinnaren. Agneta Rahikainen be- git i liknande tillställningar. Hon jo, forskning kan också var roligt inlevelsefullt om genus i svenskan, sabeth Öhman, kommer in på nothing to writing. All you do is rättar kort för publiken hur röst- undervisar bl.a. i retorik och vet och underhållande! Och det hela om skillnader i dialekter vad gäl- scenen, presenterar sig och för- sit down at a typewriter and bleed. ningen går till: man får ha vilka med andra ord vad som förvän- är en tävling. Inte så att åhörar- ler t.ex. genus och föremål. klarar kort för åhörarna vad im- Det är en genomtänkt och helgju- kriterier som helst, t.ex. får fri- tas. Förberedelserna tar längre än na bedömer forskningens meriter, Tre av fem föredragshållare provisationsteater går ut på. Publi- ten föreläsning, utformad som en syren var den avgörande faktorn. man kunde tro. utan att de tar ställning till hur det denna kväll är språkvetare. Det ken kommer fort igång och ropar berätteslse och innehåller en stor Man får även rösta på flera tävla- – Det tar ganska länge att för- ser ut och hur det låter. Vem höll verkar som om språkvetarna hör ord av olika slag till skådespelar- dos humor i både ord och bild. re. Publiken röstar genom hand- bereda ett tio minuters föredrag av det bästa föredraget, helt enkelt. till en modig skara och program- na som om och om igen i olika Jo, forskarna har verkligen försökt uppräkning och vinnaren är klar. den här typen. Jag lade ner fem till chef, konferencier Agneta Rahi- scener får publiken att kikna av Utstyrsel och rekvisita få in humor i sina föreläsningar, Åsa Mickwitz blir klar etta, men sex timmar på att förbereda före- kainen – en av arbetsgruppsmed- skratt. Ett bra sätt att bädda för men då man lyssnar till dem in- alla forskare får komma fram och draget. Men det är rätt roligt. Jag Man får gärna vara utklädd då lemmarna som funderat på SLS:s det kommande. ser man hur svårt Science Slam ta emot ett välförtjänt pris. deltar nog gärna igen, säger hon man ”scienceslammar”, men ing- program under Vetenskapsdagar- Glädjande nog har både man- är. Även om man lyckas formule- – Det är rätt svårt att få ihop med ett leende.

16 • Svenskbygden 1-2013 Svenskbygden 1-2013 • 17 Om ett år minns ingen vem som fick Finlandiapriset, svarar Ulla-Lena Lundberg anspråkslöst på frågan om hur hon har klarat medierumban efter att hon fick Finlandiapriset i december 2012.

Text & bild: Benita ahlnäs I Finlandiaprisets kölvatten

on är både glad och samtidigt år 1987 med romanen Sand, 1989 med Hödmjuk inför all uppmärksam- romanen Leo och 2001 med romanen het samtidigt som hon tycker att allt Marsipansoldaten. År 2012 blev det ljus har riktats på hennes prisbelön- alltså fjärde gången gillt för henne ta roman Is medan andra böcker har med romanen Is. hamnat i skuggan. Hon medger att Juryn, bestående av tre personer synligheten är plågsam samtidigt som tragglade sig igenom årets bokpro- hon anser att hon inte har rätt att dra duktion för att i bokflödet fiska upp sig undan offentligheten. Den presti- sex verk för Finlandiapriset. Ulla-Le- gefyllda belöningen förpliktar. Hon na är inte sen att påpeka att två av ju- tröstar sig med att hon inte behöver rymedlemmarna läste den mycket be- kröna sin efterträdare. römvärda finska översättningen av Is Sådan är hon – Ulla-Lena Lund- och att den tredje läste boken på ori- berg. Vi har kommit överens om en ginalspråk. intervju i hennes hem i Borgå där så Vilka var de medtävlande böcker- många andra medierepresentanter har na? De var Maihinnousu av Riikka suttit och försökt ställa kloka frågor. Alaharja, Popula av Pirjo Hassinen, Innan frågestunden googlade jag ”Ul- Dora,Dora av Heidi Köngäs, Nälkä- la-Lena Lundberg”. Resultatet blev vuosi av Aki Ollikainen och Mr. Smith 631 000 träffar på 0,17 sekunder. Det av Juha Seppälä. betyder att det mesta har sagts och Det torde vara allom bekant att pre- skrivits om Finlandiapristagaren 2012. sident Tarja Halonen var enväldig do- Ulla-Lena Lundberg, Medan Ulla-Lena Lundberg ställer mare och att hon ansåg att Ulla-Le- Finlandiapristagare 2012. fram några Runebergstårtor som till- na Lundbergs Is skulle prisbelönas. tugg till teet som hon serverar löper ”Jag förälskade mig i Is!” President Läs Tove Fagerholms recension av vinnarbo- tankebanorna kors och tvärs i inter- Halonens utsaga kommer med största ken på sidan 22. vjuarens hjärnkontor. Hur få igång ett sannolikt att gå till hävderna. Lika- samtal med nya infallsvinklar? så bilden som pressen kablade ut vid Ett utrdag ur boken pu- Många av Svenskbygdens läsare vet prisutdelningen där den enväldiga do- blicerades som "Läsbi- att Ulla-Lena Lundberg tre gånger maren omfamnar författaren till bo- ten" i Svenskbygden varit nominerad för Finlandiapriset: ken som hon har förälskat sig. Samti- 3-2012.

18 • Svenskbygden 1-2013 Svenskbygden 1-2013 • 19 KOLUMN Ulla-Lena Lundberg vid sin välfyllda bokhylla i Borgåhem- met. Utbilda, utveckla och investera i alla medborgare! digt fanns nyheterna på nätet och frågar man sig samtidigt som man i tv-utsändningarna. Tidningarna vet att en god produkt inte kän- fylldes av referat och kommenta- ner av några språkbarriärer. I fal- rer följande dag. Finlandiapriset let Is handlar det om den briljanta säljer bra både gällande lösnum- översättningen till finska av Le- mer av tidningar för att inte tala ena Vallisaari. om boken i fråga. Det fusionera- – Hon har faktiskt översatt alla de Schildts & Söderströms förlag mina böcker sedan Leo (1989), sä- gnuggade händerna och fröjdade ger Ulla-Lena Lundberg, och det sig över stigande upplagesiffror. är jag henne väldigt tacksam för. Johan Hufvudstadsbladet publicerade en Ulla-Lena Lundberg Leena Vallisaaris far var präst jättebild på den färska pristagaren vilket bidrog till att boken fick Född 14.7.1947 på Kökar, med vännerna från förlaget, Eli- sina riktiga kyrkliga termer på AURA Åland sabeth Jansson, Tapani Ritamä- finska. Ulla-Lena Lundberg har Kanslichef, Svenska folkskolans vänner ki och Mari Koli, på väg till pris- Bor i Borgå och i Marie- litat på sin översättare. Hon har utdelningen. hamn fått fria händer. Resultatet har bli- nligt en tt annat Hur har romanen Is mottagits Debuterade 1962 med ly- vit det bästa tänkbara. E rapport från FN (Ageing in the 21st E stort problem är förstås att myck- av recensenterna och varför slits riksamlingen Utgångs- Färdig med Is, säger sig Ulla- century: A Celebration and a challenge) finns det et av det viktiga arbetet som utförs, och som för första gången fler människor på jorden som är håller samhället igång, inte syns i den officiella sta- boken nästan från bokhandelsdis- punkt Lena Lundberg vara efter det att karna medan reserveringslistorna hon har överlåtit den till läsarna. över 60 år gamla, än vad det finns människor un- tistiken eller i de ekonomiska kurvorna. Det finns på biblioteken är långa? Den första Skrivit utöver lyrik, roma- Skrivprocessen har tagit cirka två der fem år. t.ex. inget pålitligt sätt att mäta den enorma mängd frågan lämnar Ulla-Lena Lund- ner, rese- och faktalittera- år medan materialet har funnits i frivilligarbete som speciellt de äldre gör för famil- ärlden blir berg obesvarad. Till åtskillnad tur och hörspel, samman- hennes huvud en betydligt läng- stadigt äldre, och proportio- jerna (och därmed för hela samhället). Det finns från vissa andra författare kom- lagt 21 verk. re period. Vnen äldre människor växer också snabbare än inga riktiga indikatorer på det enorma tilläggsvär- mentarar hon aldrig sina recensi- Filosofie magister 1985 – Det är ingen idé att börja skri- någon annan åldersgrupp – den förväntas nå en mil- de som därmed skapas. oner. Däremot har hon synpunk- va innan det är dags att skriva, jard individer inom loppet av knappt tio år. Denna Filosofie hedersdoktor vid våra generation äldre är mer förmögen, har bättre hälsa, finska förhållanden räknar man nu med ter på det hon tror att intresse- Åbo Akademi 1993 menar Ulla-Lena Lundberg. rar läsarna. Detta som tröst till författare och är aktivare än vad äldre varit någonsin förut. I Iatt cirka en fjärdedel av befolkningen år 2030 är Det finns tre läsarkategorier Statlig konstnärsprofessor och skribenter som har gått ner gruppen räknas också in ett växande antal perso- över 65 år gammal. Invandring kan avhjälpa en del, enligt Ulla-Lena Lundberg. De 1994-99 sig i hopplöshetens träsk inför ar- ner som mycket aktivt deltar i samhällslivet; i fri- men det är uppenbart att försörjningsbalansen i ett är finlandssvenskarna som fäster Svenska Akademins Fin- beten som aldrig blir utförda trots villigarbete, som lärare och tutorer, som entrepre- traditionellt ekonomiskt system kommer att utgö- sig vid skildringarna av familjen landspris 1990 goda intentioner. nörer och ledare – och som också ivrigare än förr ra en nästan omöjlig ekvation. Men i kombination och den efterkrigstida miljön, de Hur Finlandiapristagaren ar- delar med sig av sin kunskap och sina erfarenheter. med ett nytt synsätt på seniorerna kan också de här Runebergspriset 1998 för finskspråkiga som ser det andli- betar är en fråga som ställer sig Eller som FN-rapporten formulerat det: ”En väx- stora sociala förändringarna tacklas. romanen Regn ga innehållet och i likhet med fin- osökt. Ulla-Lena Lundberg avslö- ande reservoar av kunskap och erfarenhet”. å SFV landssvenskarna upplevde efter- Svenska kulturfondens sto- jar att hon från och med år 2000 sätter vi inga åldersgränser när det eniorerna kan krigstidens knappa materiella för- ra pris 1998 gick in för att skriva på dator i rädda världen, men ändå stäl- Pgäller vårt uppdrag, att vara en folkrörelse för hållanden men också det dyrköpta Tidningen VI: s litteratur- en känsla av underlägsenhet in- Sler samhällsmaskineriet idag till en rad hinder bildning, kunskap och kultur. Den här verksam- framtidshopp, som rikssvenska lä- pris för romanen Marsipan- för tekniken. Med saknad minns för denna generation. Ungdomen idoliseras på alla heten kan ses som en stark investering i att utbil- plan, och i företagsvärlden tenderar det ekonomiska da och utveckla alla medborgare – med målet att sare kan se som en idyllisering. soldaten 2001 hon sin elektriska skrivmaskin Över 100 000 sålda exemplar som han hade i bruk på 1980- och klimatet att favorisera yngre anställda framom äld- skapa ett framgångsrikt Finland även i morgon. Så på finska! Bokhandlarförbundet Stina Aronsons pris 2004 1990-talen. Hon kunde vad ma- re, som lätt anses kunna bortrationaliseras. även om man också lagstiftningsvägen kommer att rapporterar att Is var det mest sål- Ålandsbankens kulturpris skinen kunde, och det var ett mera vara tvungen att göra något åt t.ex pensionsåldern, da skönlitterära verket i december 2006 jämlikt förhållande. så kommer SFV inom alla verksamheter där vi är med att sikta på att alla, oberoende av ålder, kan ut- 2012. Det är ovanligt att en fin- Tollanderska priset 2011 Här lämnar vi Finlandiapris- landssvensk bok blir en så stor för- tagaren med siktet inställt på nya bilda och vidareutveckla sig, och hitta meningsfullt säljningsframgång på finska som Finlandiapriset 2012 projekt. innehåll i livet. Hela livet. Is har blivit. Hur är det möjligt,

20 • Svenskbygden 1-2013 Svenskbygden 1-2013 • 21 Julens läslycka Till läsaren: nästsista stycket innehåller en s.k. spoiler

När jag sent om julaftonen Ulla-Lena Lund- glömskan. Är den platsen Kökar? I ten är större och mer gåtfull än vi än ilar, hur idoga öborna än är i med en suck av välbehag berg: Is. varje fall är det Ulla-Lenas Kökar, anar, att det finns en dold dimensi- sina bestyr finns det en märkvär- öppnade julklappsboken Schildts & söder- oberoende vad Kökar-borna själ- on bortom tro och vantro som man dig långsamhet i texten. Det har Is tänkte jag på att ströms 2012. va tänker och tycker, och nu delar bara kan nå om man lyssnar inåt. att göra med berättelsens puls. Jag tusentals finländare hon den platsen med sina läsare. tycker om berättande som tar tid kanske samtidigt höll Jag får en obetvinglig lust att en energiska lilla präst- på sig, som är noga med detaljer- i Ulla-Lena Lundbergs resa till Kökar, fastän jag vet att Dfrun kommer mig oväntat na utan att ändå förlora sig i ovä- roman och gladde sig åt inget besök motsvarar den men- nära fastän jag tycker hon är allt- sentligheter. Jag gillar att känna stundande läslycka. tala resa man kan göra tack vare för sträng och konsekvent i förhål- hur snaran långsamt dras till. Ju en välskriven roman. Allt ser jag landet både till barnen och sin äls- närmare slutet jag kom desto lång- redan inom mig: kyrkön, kyrko- kade make. Jag tror att hon mås- sammare blir min läsning. Prästen tminstone att döma av gården, själva kyrkan, prästgår- te vara sådan hon var, den fasta trampar flinkt på cykeln rätt mot Åkommentarer på Facebook den, havet… klippan som inte fick rämna. Jag sin död medan jag drar ut på lä- har Is varit julläsning nummer ett. känner igen mig själv i hennes sandet. Jag vill inte höra isen bris- För mig blev Is just den läsupple- lla-Lenas roman är be- rastlösa effektivitet. Hon måste ta. Som i ultrapid ser jag prästen velse jag helst vill ha: också när jag Ufolkad med livsvarma flänga på för att inte komma sig dyka efter sin portfölj, en gång, inte hann läsa tänkte jag hela tiden människor. Aldrig har jag väl läst själv för nära. Hon arbetar i vre- två gånger, och så ligger den där på boken. Till och med i drömmen maken till beskrivning: de och frustration och ställer allt- på iskanten, men det var ju inte dök den upp. Och när jag hun- Han älskade öborna med deras räv för höga krav på sig själv. Jag kän- den jag ville rädda! nit läsa från pärm till pärm fort- bakom örat, varggrin och bockfot, ner oändlig medkänsla och sym- Så skenbart lätt och utan bråd- satte romanen att leva inom mig. deras rätta ull och lånta fjädrar, de- pati när hon gråter lutad mot den ska löper texten bara hos en stor Det kändes svårt att öppna en ny ras hartassar och tigerhjärtan. Snab- varma komagen. berättare med djup förankring i bok, jag ville inte lämna mina tan- ba kast och slängar, hela Guds rörli- sitt stoff. keströvtåg jag behövde dröja kvar. ga skapelse förkroppsligad i glimtar ehöver jag säga att jag äls- Kanske enda sättet för mig att av- läslycka och välbehag. Jag läser inte egen familjehistoria, framför allt och blänk … Ett leende över alltsam- Bkar den samvetsömma hjär- et är märkvärdigt att en sluta julens läslycka är att formu- som i trans. Jag läser med ovanlig har hon spanat efter sin far, som mans, snabbt borta snabbt återkom- tegoda och innerligt medmänsk- Droman där det ryms ängs- lera vad jag egentligen tänker om långsamhet. Jag har ingen förståel- hon knappt minns. Ändå har den mande. Utanför kategoriserandet och liga prästen? Inte heller han kun- lan, ångest och sorg likväl blir en boken. se för recensioner som nedlåtande lilla barnakroppen bevarat minnet moraliserandet, tänker prästen. de vara annorlunda. läsupplevelse som fyller mig med Det är inte en egentlig recension talar om bygderoman. Skapar inte av en kärleksfull famn, det finns Öborna träder fram i helfigur, Läkaren med sin samvetsnöd, glädje och ljusskimrande bilder. jag vill skriva utan en tanke- och alla romanförfattare sin egen bygd outplånliga minnesspår i alla sin- äkta och trovärdiga, fyllda av både sorg och ångest blev jag också djupt känslokarta. som förankrar texten i den fikti- nen. Jag tror inte att sinnena nå- glädje och sorg, tro och tvivel, var- fäst vid och jag kände att hennes Tove Fagerholm Jag har reflekterat över hur va verkligheten? Jag märker ock- gonsin glömmer. Kanske Ulla- dagsmödor och hemliga drömmar, livsöde blev ett viktigt kontrast­ mycket förhandsinställning- så att jag helst vill hålla mig kvar Lena genom att återskapa sin far försynt hänsynsfulla och otvunget inslag i berättelsens väv. en till en bok påverkar läsupple- på Örarna. Det rätt länga avsnit- äntligen fått en möjlighet att lära sociala på samma gång. De sam- velsen. Som gammal Ulla-Lena­ tet då prästen reser till Borgå läser känna honom. talar och tänker och både ord och lla-Lenas språk är beundrare förutsätter jag att jag ska jag med mindre intensitet. tankar får det utrymme som krävs. Uokonstlat, äkta och rätt- Proust tycka om boken. Jag öppnar den anda lyckas Ulla-Le- Med alldeles speciellt intresse framt utan skönmålningar, och ör mig med kärleksfull förväntan. Jag är är Is mycket mera Ina inte bara med konststyck- läser jag Post-Antons funderinga. fullständigt osentimentalt. Hon redan hemma i språket, det mö- Fän en roman. Den är sam- et att upptäcka den tid som flytt, Hans ord inramar, fördjupar och ÄR i sitt språk. Det flödar som ter mig med välkänd förtrogen- tidigt ett stycke kulturhistoria, utan hon återskapar den också förutser det som sker och skall ske. naturlig andning i en rytm som het. Ett Finlandiapris förstärker bygde­historia, kyrkohistoria, till ett klart och vibrerande NU. Han står för både förord och efter- liknar vågornas rörelser. Läsning- naturligtvis förväntningarna. En- och en kärleksförklaring till en Med orden som nyckel öppnar skrift och skriver in sig själv i be- en präglas av denna rytm och föl- tusiastiska recensioner gör sig på- bygd och dess befolkning. Det är hon en liten dörr mot tidlöshe- rättelsen. Han besitter en uråldrig jer samma andning. Hur bråttom minta. Blir jag euforisk som Pia en text i Proust anda. Ulla-Lena ten och släpper in sina läsare till visdom och insikten att verklighe- människorna än har, hur prästfrun Ingström? Utan tvivel upplever jag har gett sig ut på spaning efter sin en plats som blivit oåtkomlig för

22 • Svenskbygden 1-2013 Svenskbygden 1-2013 • 23 Av Thomas Rosenberg Hoppets långa resa Den som besökte strömmingsmarknaden i Helsingfors i höstas noterade kanske att det bland de vackra och välbekanta segelskutorna också låg en ny bekantskap, under estnisk flagg: Hoppet från Haapsalu, eller Hapsal.

Sten Westerholm ast ny är hon ju inte efter- Sverige. I den vevan förstördes Fsom hon löpte av stapeln för- också de flesta gamla skutorna. sta gången för nästan 90 år sedan, Men ett fartyg räddades undan år 1926, i Spithamn i Estland. Nu förgängelsen: Hoppet. Och det för helt ombyggd i Valkom i Lovisa, att hon redan på sin första resa och försedd med ny rigg i Marie- 1927 såldes till Finland, och kom hamn. För alla som redan gett upp att förbli här under hela sin aktiva Hoppet var åsynen omtumlande. tid, fram till mitten av 1960-talet. Men där låg hon, vacker som en Efter en kort parentes på Åland dröm. Olyckskorparna kom alltså såldes hon 1928 till Vålax i Borgå 2005. Rabbe Sandelin på skam. För sådana har det fun- landskommun, som förblev hen-

nits gott om. nes hemhamn i ungefär tjugo år. Allan Palmer Men vägen dit har varit lång, Hon användes i huvudsak för Hoppet i juli 2012 efter att hon fått sin rigg i Mariehamn. och krävt enorma uppoffring- frakter längs den sydfinländska ar. Framför allt av två hängiv- kusten, men under kriget ock- na finlandssvenska folkbildare, så för transport av materiel och ligger illa tilltygad i Visby hamn, gagerad i att återknyta kontakten Resten är, som det heter, histo- Christoffer Grönholm och Sten soldater. Under hösten 1944 del- får Birgit Eldh, då rektor för det till de gamla svenskbygderna, och ria. Men lätt var det absolut inte. Westerholm. Den förre tidiga- tog Hoppet i en omfattande ope- privata Donnergymnasiet på Got- samarbetade aktivt med folkhög- En nästan re kanslichef på SFV, den senare ration från Hangö till Dagö, där land, plötsligt syn på Hoppet. Ef- skolor i både Sverige och Dan- övermäktig uppgift folkhögskolrektor, först i Närpes många andra skutor kördes sön- Lovisa 2010. tersom Birgit har sina rötter i Spit- mark. Men också med Donner- och sedan i det svenska Estland. der på den estniska kusten. Men hamn klack det naturligtvis till or- gymnasiet på Gotland, och dess Den första chocken kom redan Och den tredje Birgit Eldh, hem- Hoppet klarade sig tillbaka, med dentligt i henne, inte minst som rektor Birgit Eldh. vid den första ordentliga inspek- ma från Spithamn, och nu åter- både tur och skicklighet. hennes far varit med om att bygga Hon igen hade, i likhet med tionen, sedan skutan inköpts och bördad dit. Från Vålax köptes hon 1947 till en ”Hoppets vänner”, för att rädda skutan! Det skulle emellertid ännu många andra svenskar med röt- tagits upp på Beckholmens varv Hitis i Åboland, där hon likaså den allt skröpligare damen. År gå ett år innan Hoppet slutligen ter i Estland, igen börjat tillbringa i Stockholm (f.ö. i samma docka Den sista i sitt slag gick i fraktfart tills hon 1953 sål- 1982 köps hon av paret Leif West- såg nytt ljus. Delvis av en slump. somrarna på Nuckö, i barndomens där regalskeppet Wasa togs upp). Låt oss rekapitulera historien. des till Saltvik på Åland. Frak- berg och Marie-Louise Strand- Det råkade sig nämligen så att Spithamn. (Och numera pensio- Den var i betydligt sämre skick än Hoppet byggdes åren 1925–26 i terna fortsatte – ved, virke, sand, borg, som påbörjar en ordentlig Sten Westerholm och Birgit Eldh nerad är ”Larsas Birgit” sedan två man först trodde, och man vidtog Spithamn, en av byarna längst grus etc. – ända tills hon avregist- renovering. Hon ligger bl.a. i oli- ett år senare, sommaren 2002, år t.o.m. fast bosatt där; se Skär- därför snabba åtgärder för att lap- ute på Nuckölandet, den forna rerades 1965 och såldes till Stock- ka repriser på både Mälarvarvet träffades i Spithamn. Han hade gård 4/2012). Och nu berättar pa det värsta, bl.a. med bastant ek- svenskbygden i nordvästra Est- holm, nu som fritidsbåt. och Beckholmsvarvet. sedan många år varit aktivt verk- Birgit för Sten att hon somma- virke man via kontakter fick från land. Skut­bygget var en stark tra- Men det hela blir övermäk- sam i Estland, först utgående från ren innan sett Hoppet i Visby, och kyrkans skogar på Gotland. dition på Nuckö, och man hade Räddad undan förgängelsen tigt, och i samband med ett ha- sin rektorspost vid SÖFF, Svens- att den nu är till salu. Sten fram- Under höstarna och vintrar- byggt en lång rad skutor i samma I Sverige gick Hoppet genom veri under en seglats från Stock- ka Österbottens folkakademi, och kastar, mest på skämt, att man ju na 2003–2004 och in på 2005 på- stil. Och fortsatte med det ända många händer, och låg un- holm till Visby vid millenieskif- sedan vid den nygrundade Svens- borde köpa henne, och ta henne börjades återuppbyggnadsarbe- tills järnridån under kriget drogs der långa tider vid Strandvägs­ tet får den dåvarande ägaren Filip ka folkhögskolan i Estland, först tillbaka till Estland. Och att han tet. Westerholm skaffade arbets- ner över Estland och de flesta est- kajen i centrala Stockholm. Un- Sauer småningom nog. Somma- på Pasklep på Nuckö och sedan i med sitt förarbrev kan vara be- kraft från Estland, i huvudsak landssvenskarna flydde över till der 1970-talet grundas förening- ren 2001, då skutan efter haveriet Hapsal. Och han var intensivt en- fälhavare! från Hapsal där han då bodde,

24 • Svenskbygden 1-2013 Svenskbygden 1-2013 • 25 s ten w e s

…Hoppet terholm

som rektor för Svenska folkhög- lar Hoppet i huvudsak vilar. Grön- Sommaren 2009 var skrovet fär- skolan i Estland – Rootsi Rahvaü- holm som styrelseordförande för digbyggt och i september samma likool Eestis. Han lät också fäl- rederibolaget och Westerholm år inleddes drevningen. Samtidigt la flera furor ute i Spithamn, från som vd. påbörjades däcksarbetet, som på- den skog som igen tillhörde Bir- – Det var inget romantiskt och gick fram till sommaren 2010. git Eldh. Man ville ju symboliskt blåögt infall av Christoffer och ha virke från Hoppets hemhamn! mig, utan en konsekvent följd Sjösättning nummer två Man bildar också 2003 en in- av ett mer än tioårigt samarbete Den 10 juni 2010 var det äntligen samlingsstiftelse i Sverige (bl.a. kring hjälpen till de återvändan- dags för helt förnyade Hoppet att för att kunna återbetala det lån de estlandssvenskarna att återska- åter sjösättas, 84 år efter den för- Birgit Eldh personligen hade ta- pa sin historia i det nya och själv- sta sjösättningen. På plats i Val- git), men det visar sig snart att Olika årgångar bottenbjälkar: ursprungliga, tidigare utbytta på Beck- ständiga Estland. kom var alla som varit engagerade det krävdes rejälare tag, både vad holmen i Stockholm, och helt nya. Valkom, Lovisa i oktober 2006. Inom SFV hade man länge en- i återuppbyggnadsarbetet. En av R gällde finansiering och renovering. Sandelin abbe gagerat sig starkt för svenskbyg- dem Mikael Reuter, ny styrelse- Det är nu SFV träder in på arenan, derna i Estland, ett arbete som ordförande för Rederi Ab Hoppet. med Christoffer Grönholm som går tillbaka ända till 1800-talet. – Hoppet är vår vän och vi dess idéspruta och finansiell backup. Då tog estlandssvenskarna mo- löften tro, låten Hoppet fara i sjön, Hoppet blir som ny – Christoffer tände på denna dell av Svenska folkskolans vänner, yttrade han då galeasen åter kru- kanske lite galna idé och lovade och grundade Svenska odlingens Återuppbyggnaden inleddes allt- sade vattenytan. hjälpa till med finansieringen via Vänner i Estland. Westerholm så redan på Beckholmen i Stock- Och vi läser vidare i lokaltid- SFV. Det var från första början ett berättar att hans och Grönholms holm, men man insåg rätt snabbt ningen (ÖN 12.7.2010): ”Det vack- seriöst projekt med ett klart mål. samarbete började redan under att skutan måste över till Finland ra skrovet svävade i luften innan Som stöttor bildas ett bolag, 1980-talet. för att projektet skulle kunna ge- det mjukt landade i vattnet. Alla Rederi Hoppet Ab, och en un- – Det var i den gamla svensk- nomföras. En bidragande orsak båtar i Valkom hamn lät sirener- derstödsförening, Garantifören- bygden i västra Estland vi första var att SFV ägde Kuggomskolan, na ljuda, en välgångsönskning till ingen för folkhögskolan Hoppet rf. gången möttes. Den första kon- med dess kunskap om båtbyggeri. Hoppet. […] Det strålande solske- Den djärva planen är att Hop- kreta insatsen var återuppbyggna- Dessutom hade man i Lovisa ny- net hade lockat både dem som ar- pet en dag skall fungera som en den av S:t Olofskyrkan på Ormsö. ligen sjösatt Österstjernan, en re- betat i projektet och skutentusias- seglande folkhögskola, med syf- Förutom engagemanget för est- plika av en paketjakt från 1800-ta- ter till hamnen. Sjösättningen in- te att binda samman ungdomar landssvenskarna var bägge utpräg- let, och hade därmed samlat på leddes med en shantysång. Från runt Östersjön.­ lade folkbildare. sig ansenligt kunnande vad gäller Hoppets däck hölls tal.” Bolaget ägs av tre parter: Ga- – Våra intressen sammanföll byggande också av större skutor. Det var egentligen ett helt nytt rantiföreningen för folkhögskolan Före sjösättningen i Lovisa, juni 2010. helt. Vi beslöt att försöka återska- Ansvarig båtmästare för den fartyg, eftersom nästan allting R Hoppet, Svenska folkhögskolan i Sandelin abbe pa en svensk folkhögskola i det nya nya Hoppet blev Lasse Kiiski, som hade bytts ut. Men eftersom det Estland samt Donnergymnasiet Estland och hjälpa de sakta åter- också lett arbetena på Österstjer- skett bit för bit kan man inte heller i Sverige. Gemensam nämnare vändande estlandssvenskarna att nan. Kiiski är själv från en gam- tala om en replika. Båten är den- för de två förstnämnda är Svens- skapa sig en ny framtid i landet. mal båtbyggarsläkt på det tidiga- samma, liksom människokroppen ka folkskolans vänner, med sitt nät Christoffer Grönholm var ju en re finska Tytärsaari i östra Fin- är densamma, även om alla celler av folkhögskolor, däribland Kug- person som lätt blev engagerad, ska viken. har förnyats. gomskolan i Pernå, med skolans och också hade förmågan att en- Efter transporten från Stock- Det nya skrovet är av finländsk knowhow ifråga om båtbygge. En tusiasmera andra. I backspegeln holm, på ett långtradarsläp som furu, i huvudsak från Stensböle viktig samarbetspart är det est- är det lätt att kritisera honom och kom med till Åbo, låg Hoppet först gårds skogar. Bara vissa partier i landssvenska museet i Hapsal, Ai- SFV för att man med Hoppet bok- en tid på kajen i Valkom. Somma- fören och aktern är gjorda av den bolands museum. stavligen tog sig vatten över hu- ren 2006 hyrdes hon in i en ny- ek man fick från Gotland, dåHop - vudet. ”Rena skrotfartyget!”, lät byggd hall, efter att dittills ha le- pet ännu låg i Stockholm. Eldsjälar för det det ofta spefullt, inte minst när gat under en temporär presenning. Hösten 2010 togs Hoppet över svenska Estland Hoppet strax före jul 2005 äntli- – Den 15 april 2008 spikade vi till Isnäs hamn där inrednings- Christoffer Grönholm engagerar gen anlände per landsväg till Val- fast den hundrade bordläggnings- arbetena påbörjades, och fortsat- sig personligen starkt i projek- kom, och man kunde se hur illa plankan i det nya skrovet! Med te fram till våren 2011. tet, och bildar tillsammans med medfaren damen var. kaffe och tårta bland spånorna! – Men då, konstaterar Wester- Hoppet åter i vattnet, juni 2010. Westerholm den duo på vars ax-

26 • Svenskbygden 1-2013 Svenskbygden 1-2013 • 27 holm, började det komma signa- denperä redan under Rederi Ab ler från SFV:s styrelse att projek- Hoppets tid, tas i bruk. tet blir för dyrt. Hoppet av Hapsal Snabb kursomläggning Så hade hon då slutligen återbör- Rabbe Sandelin Men inte nog med det. Då Chris- dats till hemmavattnen. Den nya toffer Grönholm överraskande av- ägaren Vikan siktade omedelbart led i april 2011 stod man plötsligt på framtiden, och inför somma- inför en helt ny situation, bild- ren 2013 har man planerat en serie lin lin ME ME s ligt talat utan befälhavare. Wes- sexdagarsseglatser längs de gamla s ar ar L terholm, fortfarande vd för rede- estlandssvenska bygderna: Nargö, L ribolaget, fick av SFV:s styrelse Odensholm, Ormsö, Nuckö och Hoppet vid kajen i Dirhamn (Derhamn) sommaren 2012. Birgit Eldh, en av eldsjälarna fullmakt att kontakta estlands- Rågöarna. bakom Hoppet. svenskarna för att höra sig för om Språken ombord är estniska, deras intresse för att slutföra ar- svenska, finska och engelska. Alar betena, och förverkliga de planer Schönberg talar t.ex. flytande fin- Källor: man haft. Skrovet var ju i princip landssvenska, efter ett års studier Westerholm, Sten: Galeasen Hop- pet – seglar in i framtiden. Skär- färdigt, men det återstod ännu en vid gymnasiet i Kronoby i slutet gård 4/2003. hel del, framför allt hela riggen. av 1980-talet. Westerholm visste från sin tid Hoppet är alltså i väldigt goda Westerholm, Sten: På vandring i Estlands svenskbygder. Skrifter ut- som rektor i Estland att hans vän- händer, och man kan med tillför- givna av Svenska folkskolans vän- ner i Hapsal hade planer på att sikt se mot framtiden. Visionärer- ner, vol. 168. Helsingfors 2003. bygga en replika av en gammal na fick rätt, trots allt, låt vara att Westerholm, Sten: Berättelsen om estlandssvensk skuta. Drivande det må ha kostat sina sköna slan- hur galeasen Hoppet seglar in i jälv stöter krafter bakom projektet var Alar jag i april 2012 tar. Också Sten Westerholm är framtiden som skolskepp. SFV-ka- Schönberg, hemma från Nuckö Sav en händelse på Hoppet, där nöjd, även om det självfallet un- lendern 2004. (men inte släkt med den gamla hon ligger täckt av ett plasttält vid der resans gång många gånger va- Westerholm, Sten: Den sista sku- båtbyggaren Matthias Schön- kajen i Hapsal. Ett glatt återse- rit allt annat än roligt. tan. Berättelsen om Hoppet av berg) och tidigare chef på Ai- ende, och jag får en trevlig prat- – Men visionärer får sällan själ- Spithamn och hennes samtid. Skrifter utgivna av Svenska folk- bolands museum, samt Jorma stund med Valeri Larionov, en av va se resultatet av sina ansträng- Palmer A llan skolans vänner, vol. 184. Helsing- Friberg, forskare och båtbygga- de idoga entusiasterna på Hoppet. ningar. Så gick det också för Hoppet af Spithamn, idag Hoppet av Hapsal fors 2010 (2008). re. Bägge är aktiva inom tradi- Han berättar att hon senare under Christoffer. Men utan hans en- Tvåmastad, ålandsriggad galeas, eller gaffelskonare, byggd Westerholm, Sten: Hoppet som tionsbåtsföreningen Vikan, som våren skall få ny rigg på Åland, tusiasm och stöd skulle inte Hop- 1925–1926 i Spithamn på Nuckö i Estland, under ledning av kom hem! Skärgård 3/2012. grundades 2003. Efter diverse och segla ännu samma sommar. pet av Spithamn igen segla i Öst- båtmästare Mattias Schönberg. Intervju med och anteckningar av förhandlingar och kontakter på Jag hade svårt att tro det, så halv- ersjön och dess vikar. Sten Westerholm, januari 2013. hög nivå, kom man till en över- färdigt allting tedde sig. Men tji Westerholm konstaterar att han Reparationer på Beckholmsvarvet i Stockholm 2003–2005. Information av Alar Schönberg, ja- enskommelse – och från oktober fick jag! själv naturligtvis helst hade sett att Skrovet helt ombyggt i Valkom, Lovisa, under ledning av nuari 2013. 2011 ägs Hoppet av föreningen Vi- För kort därefter gick Hoppet Hoppet fortsatt segla under fin- Lasse Kiiski åren 2006–2010. för motor till Mariehamn där Skärgård 4/2012, artiklar om och kan, som från tidigare också har ländsk flagg också i sin nya skep- av Birgit Eldh. Runbjarn, en replika av en gam- hon fick ny rigg under den erfar- nad. Ny rigg i Mariehamn våren 2012, under ledning av Allan mal Runöjakt. ne åländske skeppsbyggaren Al- – Men det var inte möjligt. Där- Palmer. Artiklar om Hoppet i Östra Nyland, Loviisan Sanomat och Ålands Sjö- Under senhösten 2011 togs Hop- lan Palmers ledning. De två mas- för gläds jag i stället över att Hop- Längd idag 22,4 m (närmare 30 m inkl. bogspröt), bredd 6,5 fart från olika år. pet över till Hapsal, efter att den terna låg redan och väntade, till- pet av Spithamn har fått komma m, djupgående 1,8 m. www.vikan.ee nya motorn hade installerats, an- verkade av Hasse Holmström och hem till de vatten som såg hen- Sammanlagt åtta segel: två gaffelsegel, två toppsegel och skaffad av Rederi Ab Hoppet. Un- Petter Mellberg. Bägge masterna ne födas. Strängt taget är det inte fyra försegel, sammanlagt 240 m2. Volvo Penta dieselmotor der vintern togs hon upp på ett av lärkträd, den ena från Karelen så viktigt vem som står vid rod- 180 hk. varv på Ösel, där hon fick ny un- och den andra från Sverige. När ret. Det viktiga är att hon får seg- derredsbehandling. riggen strax före midsommaren la. En skuta som inte får vistas på På kortare färder max. 55 personer, på längre resor med 2012 var rest kunde också de åtta vattnet tar skada till sin själ, sägs övernattning 24 personer. 20 kojplatser samt besättningens nya seglen, sydda av Jouni Lah- det i sjömanskretsar. kojer, kabyss, toa­letter och dusch.

28 • Svenskbygden 1-2013 Svenskbygden 1-2013 • 29 Vikarierande in- formatör Mari Pennanen är re- daktionssekrete- rare för Mentora, som nu lyfter nu Studiecentralens tidning upp de finlands- svenska organisa- tionerna men på ännu bredare ho- Mentora förnyades Ladda ner på risont. studiecentralen.fi

Känns organisationens logo hopplöst omodern? Besinna dig innan du sätter dig framför datorn och börjar experimentera, eller ringer den bekanta grafikern. Det finns många horribla, misslyckade logon – så ta en funderare först.

Undvik framför allt symboler som bara förstås av ett fåtal, Hur få en ny, snygg eller som enbart öppnar sig för dem som jobbar i organisationen.

MentoraSvenska studiecentralens tidning 4/2012 Frivilligt på svenska! logo?

TexT | Rabbe Sandelin, redaktör, Svenska folkskolans vänner

Ställ dig först frågan varför arbetet inleds. Är bytet tänkt att hänga ihop med ett jubileum, en organisationsföränd- uppdraget och i förhandlingarna med gra tänk på F ring eller annan förnyelse, eller är man bara fikern behövs förstås även en grundlig be äRgeRna. trött på den gamla ”loggan”? Är tröttheten skrivning av organisationens historia, vad- utbredd, eller är det bara ledningen som vill den sysslar med, vart den vill sträva i fram- sitt första förslag finnsDå grafikerndet i tillägg levererar till det ha en ny? Vad tycker fältet? Har vi råd med tiden och hur kunderna ser ut. ovannämnda många andra saker du skall beställ inte en ”mode det? Det är inte bara grafikern som kostar, - kontrollera. Vem som helst som sitter och Rn” logo. det kommer även kostnader för bland an plitar vid en dator kan idag kalla sig grafi nat kuvert, prylar och trycksaker. sig inte att beställa en ”modern” logo. Grafi ker, men en sak som skiljer agnarna från logotyp och mä Det lönar - - Rke. kerna ritar nog gärna sådana, baserade på vetet är kunskapen i tryckteknik. En logo de typsnitt och de färger som just detta år- skall i något skede tryckas på olika material, lättas också av att manTankearbetet reder ut begreppen. under är i ropet. De kan kännas fräscha en tid, men och det är en stor skillnad på vad man kan Idag säger man ”logo” även när man menar- de blir mycket fort omoderna. Hurudan bild åstadkomma på skärmen (och färgskriva kombinationen av logotyp (organisationens ger man av sig själv om man byter logo vart ren) eller till exempel i en dagstidning. Det namn i ett visst typsnitt) och en symbol el femte år? I stället för en modern logo skall som lyser och sprakar av färger på skärmen- ler ett firmamärke. Men se helst på logoty du alltså beställa en tidlös logo. kan i tidningen reduceras till suddig fläck, pen och märket separat. Vilket är man trött- Det finns massvis med goda exempel på speciellt om trycket sker i liten storlek. på: det nuvarande märket, eller logotypen?- tidlösa logon.Frank Coca-Colas Robinson logotyp ritades av En lösning kan förstås vara en grafiker Finns det ett etablerat märke, som ännu kan bokföraren Paul Rand som levererar ett enklare, enfärgat logoför användas (eller kan man gräva fram ett gam logo ritades av patti 1885. IBM:s slag. Men problemet är att denna färg ofta malt märke som glömts bort)? Behöver orga manns logo och märke ritades år 1956. avHarri Stock Ri- kommer från en färgkarta (till exempel Pan- - - nisationen överhuvudtaget ett märke – eller på Stockmans reklamavdelning 1963. tone PMS). Det är visserligen enda sättet att räcker det med en snygg logotyp? - Är logon riktigt lyckad och tidlös, finns det vara exakt då man söker en kulör, men vill- Syftet med att ta en ordentlig funderare är egentligen ingen större orsak att byta den. du trycka en sådan logo ”rätt” skall du var att kunna skriva ihop en bra beställning till En logo som blir långvarig har också den je gång betala för en femte tryckfärg, i til den som man ber rita förslaget till ny logo. I fördelen att den småningom blir direkt lägg till de fyra (cyan, magenta, gult, svart)- igenkännbar – man behöver bara se en som man blandar i raster för att skapa färgl- glimt av den så vet man vad det är fråga om. spektret i fyrfärgstryck. Och konverterar När det blir rätt, så blir det rätt. Tidlösa logon som knappast någonsin grafikern rakt av denna helfärg till fyrfärgs- behöver förnyas: IBM, Stockmann och För att göra finurliga logon krävs mycket av grafikern. Families 14 motsvarigheten, så är vi tillbaka i ruta ett - Coca-Cola. och Marriage (Herb Lubalin), Yoga Australia (Roy Smith), Bird (Peter Vasvari), Backspace (Joe Prince), Helium (Chris Adams). På nätet hittar man även många misslyckade exempel. djupet där organisationerna kan pärm, utan bevakningen av fäl- Utmana zonen 15 utveckla sin egen kompetens; för- tet och andra intressanta fenomen Alf Rehn vänder på begreppen ra numret gällde det design, och täcks lika grundligt i varje num- Designen som inte syns mars-numret kommer att ta upp mer, berättar Pennanen. Inredning som fungerar för alla digital delaktighet och inklude- Ny eller gammal logo Sveps i Helsingfors och Föregång- en upplaga på cirka 600 exemplar; ring, det vill säga att alla skall ha Respons tas gärna emot Stort arbete bakom logobyte 1 arna i Vasa, och lär ut ledarskap distributionen sker till medlems- tillgång till tjänsterna på nätet. Som det är med så många andra för unga via De Ungas Akademi organisationerna och till aktörer Vi har också grupperat om ma- tidningar önskar Mari Pennanen (se Svenskbygden 4-2012). inom den fria bildningen, sam- terialet, och valt att varva längre mer respons av läsarna, speciellt – Behovet av en tidning som arbetspartners och beslutsfattare. texter med kortare, då tidning- nu efter förnyelsen. kan beskriva den breda folkbild- Mentora är Svenska tudiecentralen har Ny inte bara på ytan en förr hade en standardlängd på – Jag har fått positiva kommen- studiecentralens en ningsidén om aktiva och lärande alla artiklar. tarer, men vi vill förstås gärna att tidning som bygger Smycket bred verksamhet. medborgare är uppenbar. Men- Från och med nummer 4/2012 ge- Tidningen innehåller också fle- läsarna hör av sig och berättar om broar mellan de 58 Dels förmedlar Studiecentralen tora, som kommit ut sedan år nomgick tidningen en ordentlig ra återkommande element, bland vi är på rätt väg. medlemsorganisationerna statsbidrag för kurser och stu- 2001, förmedlar information om förnyelse. annat en återkommande kolumn Alla nummer och hela innehål- och tar upp aktuella diecirklar som finlandssvenska vår verksamhet och bygger även – Den grafiska linjen skärptes för en inbjuden skribent, ett kåseri let av Mentora distribueras elek- eller tvåspråkiga organisationer ämnen som fördjupar broar mellan våra medlemsorga- och återspeglar idag bättre det nya av Studiecentralens ekonomichef troniskt på nätet, så vem som helst och privatpersoner ordnar (årli- och utveckla den nisationer, berättar vikarierande årtiondet. Men vi nöjde oss inte Stefan Andersson, Frågan där en kan gå in på www.studiecentralen. gen drygt 950 kurser med närmare kompetens som finns inom informatör Mari Pennanen, re- med det, berättar Pennanen. Inne- expert svarar på en fråga om ett fi och ladda ner några nummer, 20 000 deltagare), dels arrangerar hållet i Mentora lyfter nu upp de organisationerna. Strax daktionssekreterare för Mentora. ämne som berör föreningsverk- även det senaste med det nya ut- Studiecentralen egna kurser och finlandssvenska organisationerna före det nya året var det Samtidigt tar tidningen upp samhet samt en tecknad serie. seendet, planerat av Pia Petterson. föreläsningar med aktuella teman. men på ännu bredare horisont, och dags för en grafisk och aktuella teman som intresserar – Och trots att varje tidning har Mentoras chefredaktör är Björn I tillägg handleder och utbildar folkbildningsfältet. Tidningen med ännu bredare utblick än förr. innehållsmässig förnyelse. ett tydligt tema, genomsyrar temat Wallén. man ungdomar via verkstäderna utkommer fyra gånger i året med – Vi tar upp teman som går på inte hela tidningen från pärm till

30 • Svenskbygden 1-2013 Svenskbygden 1-2013 • 31 32 •Svenskbygden 1-2013 författare på djupet I Szymborska inte är, så är det ab det är inte är,så Szymborska som menar sig ha definitiv kun definitiv ha sig som menar tenskap, ekonomi, politik, religion religion politik, ekonomi, tenskap, ve gälla må det livsfarliga, är skap ord: tre med fattas Poeten och världen Nobelföreläsning iKraków. itrerummaren katt sin med tillsammans liv kadragna tillba sitt leva hon att fortsatte Sedan i offentligheten. parentes enkort liv, bara hennes blev det ra föränd att Nobelpriset inte heller Hon tillät uppträdanden. fentliga of och intervjuer med sparsam rit va alltid hade och rampljuset de hon skyd pristagare, ovillig ska hon engan var Själv stund. första från dikter hennes jag let älskade självfal och Nobelpristagare dig som envär Szymborska jag såg Naturligtvis Nordeuropa? från poet enkvinnlig blir skull gångs Schoultz von veig inte Varför Sol hon och tiskt: fak var tanke första Min strakt. T Szymborska Wislawa inte Jag vet verklighet.” av mänsklig ifragment fram träda sammanhanget biologiska och historiska det låter precision ironisk med som ”För poesi en motiveringen: 1996 lydde ilitteratur Nobelpriset tilldelas Szymborska Wislawa poeten polska den att tillkännagav och dörrar sina upp slog Akademien Svenska När OVE mina abstrakt, och om det är något något om är det och abstrakt, F AGE

öron lät det minst sagt sagt öron minst det lät R HOLM Jag vet inte kan samman när det för en för det när . De . De ------P högt. De är små, men starkt be men starkt små, är De högt. stora livsfrågorna, men när dik men när stora livsfrågorna, de på svaret finna poeten försöker des Nobelpriset. I och med priset priset med Ioch Nobelpriset. des inomoss. som finns vidderna upptäcka och liv vårt ga Jag vet inte Szymborska. kolon, säger ett med besvaras kan endast som frågor är –det mening livets gåta, dödens lott, orden. små Människans tre avde driven skriva, att te fortsätta Poeten återstår. mås frågan och undan vikit svaret har klar ten är ständiga detta ur uppstått har inspiration som kallas det och dikter egna nes ord. Hen av dessa uppmuntrats och styrts har je Nobelpristagare Var förutsättning. och sprung ur kunskaps all är De vingade. kretsar redan innan hon tilldela innan redan kretsar i vida älskade och lästa var dikter hennes fastän okänd ganska sett skattar de tre orden tre de skattar hon därför är Det litteratur. eller w rivatp a

jag vet inte. Szymborska var i stort istort var Szymborska är ord som förmår vid ord som förmår är e rson jag vet inte e I varje dikt dikt I varje n W isla så så ------lingen lingen idiktsam Szymborska av bild svept i rökmoln, ett ironiskt leen ironiskt ett irökmoln, svept in encigarett, på blossande fullt njutnings kisar, hon oftast att för där syns riktigt sällan som ögon, vackra och drag fina med ten dam li fågelliknande spröd, aven fier fotogra med illustreras tiklarna Ar ursinne. inneboende av sitt grund på hon enBeethoven är digt men samti ledighet, enastående en med ord faller hennes att för Mozart poesins en som henne ver beskri journalister Förtjusta sen. tidningspres för också privata det till dörren på hon glänta tvingades som är enkelt och universellt. och enkelt som är språk ett på medmänskligheten och kärleken döden, om livet, Hon skriver läsaren. med samtal vardagligt lågmält, ett Hon för poet. världens hela Szymborska Liksom tjusning och förtvivlan. här: så hon sig beskriver Själv orakel. de terna vilar ett oerhört lugn och en en och lugn oerhört ett vilar terna dik Över älskad. och tillgänglig henne gör som detta är det ne och hen intresserar som mänskliga det och människan är Det traditionen. kultur den europeiska är rensram refe Hennes form. inågon tivet kollek inte för sig Hon intresserar upprorsanda. och patos terländskt fos dimensioner, naturmålningar, metafysiska saknar poet, pisk polsk Hon är en på många sätt en oty en sätt många på en Hon är Pleijel Agneta hennes uppmärksammadrag. Bortom tobaksröken pythian, allvar. leendeavkoncentrerat litet Ett Buddhas. Mungipan liknar välvda. mårdhårspensel: kloka,vackert Ögonbrynen ärtecknademed Mostrarna: Mitt signalement är Tomas Tranströmer har tecknat en tecknat har

för är är ------fattat på följande sätt: följande på fattat samman hon själv har poesi Sin vardagen. medmänskliga den lar hon hyl när förtröstan godmodig jag skriver. någon inteförstårnågotavdet mycketledsennär och jagblir skriver vore klart,lättförståeligt vadjag allt att jagvilja skulle tvärtom strävar eftertvetydighet, jag Självklart betyderdetinteatt sammanflätade i minadikter. ochmed till stå sidavidsida,eller sorgligttrivialt, ochkomisktska högtoch att vilja Jag skulle - - V det är med leende allvar men ock allvar leende med är det hävor och den fasta verklighets fasta den och hävor åt på bristen Tankeskärpan, de. befrian är självironi humor och öppna Hennes ögon. med trakta be att hon oss lär absurditet vets raliska handlande. Människoli mo vårt tydliggör perspektiv rens dju ur sedd världen människan, än oftare talar Tingen fallsvinklar. in okonventionella och oväntade genom dilemma människans na moder den Hon beskriver värld. sin hon skriver ironi skarp med så nomströmmar hennes poesi, poesi, hennes nomströmmar ärm e

oc Svenskbygden 1-2013 •33 h

livsvisdom ge livsvisdom ------förankringen får mig att associera . . . länge hon själv vill och där inte den är så stor att den ryms i ett na och historien över oss.” inte bara till Solveig von Schoultz Med hela min yta vänder jag mig ett löv kan falla eller ett grässtrå handslag, utan också till Ulla Olin. För mig till dig, böjas utan hennes vilja: så svår att den låter sig beskrivas öden, livets ständiga föl- är de systersjälar, tre unika kvin- Med hela mitt inre vänder jag med ett leende, Djeslagare återkommer hon noröster: livsvarma, urtidsklo- ryggen till. Finns det alltså en värld så ovanlig som ekot i en bön med ofta till. Som en vandring över ka och universella. De betraktar Jag har ingen dörr – säger vars självständiga öde jag styr? gamla sanningar. en bro mellan brospannet födel- stenar, småkryp, träd och moln stenen En tid som jag binder med se och brospannet död sker livsre- och de låter sig inte förfäras av san. Under oss det sugande djupet, skrivtecknens bojor? Under den samlande rubriken universums väldighet. De med- över oss himlens växlande moln- En tillvaro ständigt på mina Bredvidläsning har ett urval getts iterar över målarkonstens tidlös- Livet själv förliknar hon vid en te- formationer, bara ett broräcke som order? ut också på svenska. Hennes geni- Wislawa Szymborska het och musik­ens alltomfattande aterpjäs som spelas utan rollhäfte. stöd och skydd. För henne är dik- Glädjen att skriva. ala översättare Anders Bondegård Föds den 2 juli 1923 i Brin nära rymd. De har en speciell perspek- Även om jag levde fullt så det för- ten det broräcke som gör vand- står också för urvalet. Det är en Poznan. tivkonst gemensam: de väljer det slog skulle det aldrig förslå, skri- Möjligheten att föreviga. ringen möjlig. mycket nöjsam läsning som varmt Familjen flyttar till Kraków när mindre perspektivet och medal- ver hon. Livet är en föreställning Hämnden från en dödlig hand Szymborskas förmåga att kom- kan rekommenderas. Alldeles spe- hon ska börja skolan. Vid universi- jens baksida och försmår de stor- utan repetition: tetet i Kraków studerar hon polo- primera dikten till ett evigt här och Jag kan inte rollen jag spelar, ciellt förtjust är jag i en text som slagna vyerna. nistik och sociologi. nu gör hennes dikt tidlös, den åld- Sina första diktsamlingar har hon har en rubrik som egentligen säger Att betrakta en tavla i Szym- Jag vet bara att den är min, ras inte, blir inte omodern. På tre senare tagit avstånd ifrån och väg- det mesta om Szymborska själv: 1945 debuterar hon som poet. Hen- borskas sällskap är en enaståen- outbytbar. nes tidiga poesi kan kallas socia- ställen i samlingsvolymen Dikter rat publicera på nytt. Hon säger: Sprudlande allvar. Här säger hon de upplevelse. Hon följde med Vad stycket handlar om, listisk realism. 1945-2002 återkommer ett citat av Jag trodde att jag med doktriner- att humorn är allvarets lillebror. mig till Amsterdam senaste höst: Från 1952 tillhör hon redaktionen Horatius: Non omnis moriar (Inte måste jag gissa mig till på nas hjälp kunde se världen tydli- Allvaret ser ner på humorn, som scenen. för tidskriften Det litterära livet. helt och hållet skall jag dö) Hon skri- gare och med en vidare horisont av den anledningen har komplex VERMEER Fram till år 1966, då hon lämnar ver det nästan som i trots, för en Uselt förberedd är jag, på livets tills jag upptäckte att det inte alls och vill stadga sig, men som tur Så länge kvinnan där på partiet, är hon redaktör för tidskrif- sak vet hon säkert, hon som säger ära. var den verkliga världen, utan en är lyckas det inte. Hon betraktar Rijksmuseum tens poesiavdelning. Därefter fort- att hon inte vet: konstruktion som skymde den. humor och allvar som lika mycket sätter hon att skriva sin spalt Icke- samlad, i målad tystnad Förunderligast av allt är männis- kan. Minsta kryp hör hemma i sitt I skrivbordslådan gömde hon värda, men längtar efter det ögon- obligatorisk läsning om udda böck- Och slutet väntar oss alla dag efter dag häller ändå opublicerade dikter som hon er. sammanhang. Myran kryper var- blick då allvaret börjar avundas Det var en gång, mjölken ur kannan i bunken ken mellan höger eller vänster, på efter många år tog med i en sam- humorn. Här kommer slutkläm- 1957 utkommer diktsamlingen Rop till Yeti, som kan ses som hen- Det var, så tog det slut förtjänar inte Världen frågan vadan och varthän värdigas lingsvolym för att låta läsaren höra men: Hur kommer det sig att det i den 22-åriga Wislawas röst, då hon humorbladen inte finns minsta lil- nes poetiska genombrott. I given turordning världens undergång den inte svara. Bara det mänskli- ännu trodde på ett vi, som visste la allvarsspalt? Och allvarligt ta- 1990 dör hennes mångåriga livs- Ty sådan är regeln i det här ga förmår vara verkligt främman- kamrat och särbo, författaren och och kunde och att det fanns svar lat: varför har vi så många humo- förlorarspelet de på jorden. naturvetaren Kornel Filipowicz. illvaron pågår helas ti- som lät sig formuleras: ristiska blad och så få seriösa tid- mottar hon Goetepriset i Tden och varje ny dag är ett Vi är så förvånade över oss själva skrifter? Låt höra! 1991 Världen kunde vi en gång på våra Frankfurt. Slutet kom den 1 februari 2012. underverk som man borde ta till att vad kan förvåna oss mera? På gammaldags manér menar fem fingrar: Ett år har Wislawa Szymborska sig. I dikten Ouppmärksamhet Wislawa att bokläsning är det fi- 1996 tilldelas hon Nobelpriset i lit- Varken en regnbåge om natten teratur. nu varit död men hennes dikter skriver Szymborska: den var så liten att den rymdes i naste nöje som mänskligheten har Eller en fjäril bland snöflingorna ett handslag, hittat på. Läsaren styrs bara av sin Hon dör den 1 februari 2012 i lever. Om och om igen läser jag Kraków, bruten av lungcancer. Illa skötte jag mig i kosmos igår så lätt att den lät sig beskrivas egen vetgirighet och kan tillåta sig dessa dikter. Hon har blivit omist- Jag levde ett helt dygn och ö r fatta r d r ö m m a r med ett leende, att läsa både kloka böcker, sådana lig för mig. Ju närmare jag kom- hade mer henne desto djupare når jag frågade inget F hon redan som barn, så vanlig som ekot i en bön med man lär sig något av, och dumma Favoritcitat: Helst beaktar jag fak- tiskt möjligheten att tillvaron har också mig själv. Vad vore min tan- Och förvånades inte över något. stora tjocka romaner skulle hon gamla sanningar böcker, för också de har en sorts sitt berättigande kevärld utan hennes dikt? Vad är skriva. Istället blev hon en yt- budskap. En människa med en bok det med hennes poesi som gör att terst sparsmakad poet och hen- i sin hand är FRI. Historien hälsade oss inte med jag kan klamra sig fast vid hennes Nyfikenhet är Szymborskas livs- nes samlade produktion av dikter Bibliografi på svenska: segerfanfarer: ars Kleberg dikt när tanken svindlar och jag luft liksom hennes frågvishet. skulle rymmas på ungefär 350 si- skriver i sitt Utopia, 1996 är nära att snava och falla? Själv Hon upphör aldrig att fråga, en- dor. Den som inte vet måste vara den strödde smutsig sand i våra Lförord till samlingsvolymen vist knackar hon till och med på ögon. Aldrig två gånger. Valda dikter, säger hon: sparsam med orden, måste stän- Utopia: 1996 stenens dörr: Framför oss låg vägar så fjärran ”Allting Wislawa Szymborska digt söka sig fram. Ändå har hon Nära ögat, 1996 Och jag vet inte och jag vet inte skrivit hela sitt liv – men som hon och blinda, skriver bygger på ett slags kärlek - Det är jag, släpp in mig. Dikter 1945 -2002, 2003 och håller mig i det, förgiftade brunnar och bittert som rymmer både inlevelse och själv uttryckte saken: Jag har stor som i ett räddande räcke Jag vill stiga in i ditt inre, papperskorg. I dikten Glädjen att bröd. distans. Hon manar inte till upp- Bredvidläsning (prosa) 2003 se mig omkring skriva formulerar hon en värld ror, hon undervisar inte, men hon Ett kolon, 2008 lär oss att för ett ögonblick se med andas in dig ordentligt. med egna lagar, en värld av svart Vårt krigsbyte är vetskapen om Här, 2009 öppna ögon, se både och, både det på vitt, där ögonblicket varar så världen: stora och det lilla, både människor- 34 • Svenskbygden 1-2013 Svenskbygden 1-2013 • 35 studiecentralen Studiecentralens populära Sponsring – möjligheter Vårens kurser med IT3 Vill du bli DISA- samarbetskurser och risker FSU:s IT3-projekt och Svenska studiecentralen ar- handledare? rangerar våren 2013 flera kurser, kolla hela kurs- Det är populärt att ordna kurser i samarbete med Hur kan föreningar ta in DISA - din inte styrka aktiveras. DISA är en evi- utbudet på www.studiecentralen.fi/aktuellt eller Svenska studiecentralen. sponsring vid sidan om statli- densbaserad metod med rötterna i kognitiv beteen- www.it3.fi. – Vi har en stabil efterfrågan på våra samarbets- ga bidrag? Vad krävs i form av deterapi. Syftet med metoden är att hjälpa tonårstje- kurser. Det blir aktuellt att fundera på kvoter från förarbete för att få sponsring? Webbverktyg jer att förstå och hantera eventuella negativa tankar och med hösten, säger Studiecentralens rektor Björn Föreläsaren Kjell Skog- och att ge dem verktyg att hantera stress och före- Vi lär oss använda populära webbverktyg så som Wallén. lund är marknadsföringschef bygga nedstämdhet. Doodle, Dropbox, Google Docs samt Skype. Lad- Under år 2012 ordnades på Pohjola-Norden och har Nu kommer De Ungas Akademi i samarbete med da gärna ner Skype och Dropbox på förhand (finns 837 samarbetskurser med mångårig och framgångsrik Novia att ordna en utbildning för DISA-handleda- på www.skype.com och www.dropbox.com). Kursen totalt 20 000 deltagare. erfarenhet av sponsring av nordiskt samarbete. Un- re. Gruppledarkursen i DISA-metoden utgörs av tre ordnas den 14.3 kl. 18:00-20:30 på Finlands Svens- Antalet kurstimmar var der föreläsningen kommer han att ta upp frågor som närstudiedagar, 24-26.4.2013 (i Helsingfors) samt ut- ka Ungdomsförbund, Nylandsgatan 17 B 27, 3 vån. 12407 (år 2011 var det 12 hur föreningar kan ta in egenfinansiering/sponsring över detta två dagar handledning och ett slutsemina- Kursledare är Jonas Lemberg, projektledare för IT3 314 timmar). Studiecen- vid sidan om statliga bidrag, vilket förarbete som rium. Handledningen genomförs även som närstu- i Nyland. tralen förmedlar stats- krävs för att få sponsring, hur man kan närma sig dier, dvs. alla i gruppen samlas. Under tiden mellan bidrag för kurser som företag och om det kan finnas en konflikt i att få Kalkylbladsprogram närstudierna och handledningstillfällena förväntas svenska eller tvåspråki- både sponsorbidrag och statsbidrag. den studerande leda en egen DISA grupp. Grundkurs i kalkylbehandling, vi lär oss göra enk- ga organisationer och föreningar ordnar. Föreläsningen hålls på tre orter: Kursen riktar sig till skolhälsovårdare, vårdper- la uträkningar. På kursen används det kostnads- Även statstiken gällande studiecirklarna ser bra Helsingfors: tisdagen den 19 mars kl. 15-17.15 (kaf- sonal, rådgivningspersonal, annan vårdpersonal, fria Libre Office, ladda gärna ner och installera på ut. Studiecirklar kan ordnas av både föreningar och feservering från och med kl.14.45) i SFV-salen, Ny- skolkuratorer, skolpsykologer samt lärare och övri- förhand (finns på www.libreoffice.org). Naturligt- privatpersoner och Studiecentralen kan betala ut landsgatan 17 D, 5. vån. ga yrkesgrupper som via sitt arbete möter och job- vis kan även andra motsvarande program användas, statsbidrag för cirklarna. Vasa: tisdagen den 26 mars kl. 15-17.15 (kaffeserve- bar med tonåringars såväl psykiska som fysiska väl- principerna är i regel de samma. – Det gläder mig att den nedåtgående trenden har ring från och med kl. 14.30) i Kulturhuset i Korsholm. befinnande. Det är en stor fördel om två personer Kursen är den 4.4 kl. 18:00-20:30 på Finlands vänt och att allt fler får igen upp ögonen för studie- Åbo: tisdagen den 9 april kl. 15-17.15 från samma skola/arbetsplats går kursen tillsam- Svenska Ungdomsförbund, Nylandsgatan 17 B 27, cirkeln som metod. Det återstår mycket arbete, men Kursavgiften är 25 euro (inkl. kaffeservering). An- mans! Deltagaravgiften är 160 euro. Mer informa- 3 vån. Kursledare är Jonas Lemberg, projektledare speciellt glad är jag över den positiva uppmärksamhet mäl dig på www.studiecentralen.fi/evenemang tion på www.dua.fi studiecirklarna fått på sistone, säger Björn Wallén. för IT3 i Nyland. Under år 2012 redovisades 96 studiecirklar med Ledarskapsutbildning för Grundkurs i Digistoff 2.4 totalt knappt 1000 deltagare. unga på Lärkkulla Välkommen att uppdatera dina kunskaper i Digi- Föreningskunskap 2013 stoff. Under kursen går vi igenom grunderna och På Lärkkulla i Karis ordnas den 13-14 april en ledar- deltagarna har möjlighet till personlig handledning Svenska Studiecentra- skapsutbildning. Målgruppen är 15-19-åringar och i arbetet med den egna föreningens webbsida. len i samarbete med tyngdpunkten i utbildningen ligger på ledarskap, En kurs ordnas den 28.2 kl. 18:00-20:30 på Vil- Åbo svenska fören- personlig utveckling och gruppdynamik. la Lande i Kimito och en kurs ordnas den 23.5 kl. ingsråd inbjuder till Till utbildningens innehåll hör att uppnå större 18:00-20:30 på Finlands Svenska Ungdomsförbund, en kurskväll med se- självförtroende och självinsikt, att utveckla det per- Nylandsgatan 17 B 27, 3 vån. naste nytt inom för- sonliga ledarskapet, att hantera verktyg och meto- Anmälningar senast fyra dagar före kursdagen eningsekonomi och der i att förstå och leda grupper, att ge och ta emot till [email protected]. Kur- föreningskunskap i Åbo den 11 april. Välkommen feedback, att kunna se och hantera konflikter, att serna är avgiftsfria. OBS! Ta med egen bärbar da- att höra senaste information och att uppdatera dina hantera negativ stress, att kommunicera direkt och tor samt inloggningsuppgifter till Digistoff-syste- kunskaper! klart, att lära sig grunderna i retorik och öva sig på met (gäller Digistoff-kurserna). Notera att kurssa- På programmet finns aktuell föreningsekonomi, att tala inför en grupp. len är utrustad med WLAN. Om din bärbara dator Avgift för LedA (kost, logi) är 50 euro och sis- nya Föreningsresursen och kvistiga årsmötesfrå- saknar WLAN skall du meddela om saken i förväg Mera information om aktuella evenemang ta anmälningsdag är den 5.4. Bindande anmälan. gor, men också tid för frågor och diskussion. Kurs- till [email protected] och möjlighet att anmäla sig finns på www. För mer information och anmälningar kontakta: kvällen hålls i Novias Stora Auditorium, Nunne- studiecentralen.fi och på www.facebook. Cecilia McMullen, [email protected], tel. gatan 4, 20700 Åbo. Ingång från gården, våning 5 com/studiecentralen. och pågår kl. 17-19.30. Anmäl dig på www.studie- 040 538 5837. centralen.fi/evenemang

36 • Svenskbygden 1-2013 Svenskbygden 1-2013 • 37 Även SFV med: Svenska Studiefonden växer

Text & bild: Rabbe Sandelin

I år blev Svenska Studiefonden allt tydligare Ansökningstid hela den centrala platsen för februari. Studiefon- studiestipendier. Svenska den hittar man på nätet på studiefon- folkskolans vänners den.fi. studiestipendier flyttade nämligen detta år över till fonden, och framöver deltar SFV med en ansenlig summa årligen, i år med hundratusen euro.

venska studiefonden be- I tillägg till Svenska kulturfon- S den, Konstsamfundet och en viljar understöd åt heltidsstu- rad andra stiftelser sällar sig derande vid högskolor och univer- också Svenska folkskolans vän- sitet i Finland och i utlandet, samt ner till Svenska studiefonden i direkt till folkhögskolor, yrkes­ år. SFV:s biträdande kanslichef läroanstalter och gymnasier för Catharina Gripenberg är utdelning av elevstipendier utan nöjd med arrangemanget. separat ansökan. – Man kan säga att SFV:s delta- gande i finansieringen av Studie- sökande var behöriga att få sti- anser sig höra till målgruppen för av koncentrationen till en instans, fonden är en del av den målmed- pendium. Fonden beviljade sti- någon av de fonderna skall man säger Catharina Gripenberg. Det vetna och konsekventa utveckling Redan tidigare flyttade SFV samarbete mellan Svenska kul- pendier åt 651 enskilda sökande, fylla i specialfondens nummer i är enklare att samla en bra grupp som inte bara SFV, utan hela den över sina understöd till idrotts- turfonden, Stiftelsen Brita Ma- till ett belopp av knappt 490 000 den elektroniska ansökan. som utvärderar ansökningarna på finlandssvenska fondvärlden gått föreningarna genom att bevilja en ria Renlunds minne, Föreningen euro. Det direkta stödet till lä- För att få stipendium från stu- ett ställe, och bedömningen blir in för de senaste åren, berättar årlig klumpsumma till organisa- Konstsamfundet r.f., Lisi Wahls roanstalterna (folkhögskolor och diefonden skall den sökande vara därmed mer rättvis. Samtidigt blir SFV:s biträdande kanslichef Ca- tionen Finlandssvensk idrott, som stiftelse för studieunderstöd och yrkesläroanstalter) för utdelning finsk medborgare eller fast bosatt det förstås lättare att hålla reda på tharina Gripenberg. i sin tur beviljar enskilda fören- i år alltså även SFV. Ursprunget enligt egna kriterier uppgick till i Finland och ha svenska som mo- vem som söker – tanken är ju att Idén är att det skall bli enklare ingar understöd. Nu gäller alltså kan sökas ända till 1980-talet – över 90 000 euro. dersmål eller studiespråk. Den sö- man beviljas studiestöd bara en och tydligare för dem som söker samma sak för SFV:s studiestöd. den nuvarande formen utkristal- kande skall vara heltidsstuderan- gång under sin studietid. – Det är klart att denna sorts liserade sig kring år 2005 efter in- Specialfonder med de, antingen inskriven vid högsko- SFV:s studiestipendier ansöktes understöd och stipendier. utdelningsvillkor – För många sökande har det koncentrering och rationalisering ternationaliseringssträvandena på la eller universitet i Finland eller förr under hösten. Nu är det vik- säkert varit frustrerande att man också sparar på fondernas kost- 1990-talet (utbytesstudier och ut- Om man tänker söka understöd heltidsstuderande vid högskola tigt att påminna studerandena att kunnat söka understöd för sam- nader. Det skall alla vara glada landspraktik har även idag priori- från Studiefonden lönar det sig att eller universitet utomlands i ett Studiefondens ansökningstid är ma ändamål från en rad institu- för, eftersom det i längden bety- terad utdelning). Svenska kultur- noggrannt läsa anvisningarna på ämne som inte erbjuds på svens- februari. Ansökan sker helt elek- tioner. Trots att mångfalden ut- der mindre administration, och fonden och Konstsamfundet har nätet. Tack vare fondens ursprung ka i Finland. Sökande kan också troniskt via Kulturfondens sys- gjort en sorts rikedom, innebär det mer medel som kan delas ut, sä- varit med som finansiärer av Stu- bland olika bidragsgivare finns det beviljas stipendium på särskilda tem. Inga bilagor behöver skick- också att många blivit osäkra på ger Gripenberg. diefonden från början – de övri- i tillägg till den allmänna fonden sociala grunder, såsom exempel- as in (frånsett om man söker av so- ga bidragsgivare har varierat längs en hel del så kallade specialfonder, vis ekonomisk situation, sjukdom ciala skäl, då vissa intyg behövs). vari­från det lönar sig att söka, el- Samarbete över med åren. där donatorn slagit fast bestämda eller andra sociala aspekter. Besluten meddelas per epost. ler om ens chanser ökar eller mins- fondgränserna kar ifall man söker från många bi- År 2012 fick Svenska studiefon- utdelningsvillkor, till exempel oli- – Bedömningen av ansökning- dragsgivare samtidigt. Svenska studiefonden är idag ett den 1100 ansökningar av vilka 814 ka tydliga målgrupper. Om man arna är en annan sak som gynnas

38 • Svenskbygden 1-2013 Svenskbygden 1-2013 • 39 Aish baladi – livets bröd i Luxor och i Konungarnas dal

Text & bild: Elisabeth Sandelin

lockan är strax efter nio att upptäcka – Luxor väntar. Ken morgon i januari i Lux- or, där människor har levt i flera Världens första stat tusen år. Ljuset strilar svagt ge- Allt började ju här med Nilen, nom basargrändernas valvbågar vars översvämningar skapade en på samma sätt som det gjort ge- blomstrande bördig dal. Här upp- nom århundradena. Portarna har stod världens första nationalstat. slagit upp för drygt en halvtim- Här utvecklades skriftkonsten. me sedan och det är ännu lugnt i Nilen delar staden Luxor i två labyrinten. I en bar sitter burnus- delar, öst och väst klädda män i färggranna turba- Luxor, som under den egyptis- ner och röker lugnt sin vattenpi- ka högkulturens tid kallades The- pa, shisha. Dofter av kryddor når be och var centrum för faraoner- oss. Pratglada försäljare av sjalar, i nas makt, glimmar till vid Nilen. hellånga nattlinneliknande gala- En stad med stark stadspuls ock- beior springer efter oss i hopp om så idag. Vi befinner oss i en stad att få något sålt. som förefaller vara världens största De unga försäljarna är mer ut- ten för cirka 2500 år sedan. I ug- utomhusmuseum. Karnaks prakt- manande. De argumenterar och narna kunde man baka det första fulla tempel och skulpturer på den tjatar. Småbutiker med skor, syrade brödet. östra sidan av Nilen har vi reden smycken, prydnadssaker i ala- Bröd ger liv och baladibrödet besökt och beundrat. baster och vattenpipor dignar av är billigt. För ett egyptiskt pund varor. kan man köpa tjugo bröd vilket Över Nilen Vi har skippat hotellfrukosten kan vara tillräckligt för att en fa- Biltrafiken brusar, minareterna för en enkel kopp te och det loka- milj inte skall svälta. Andelen av ljuder vemodigt och vi är sugna la brödet. På arabiska heter bröd befolkningen som lever för under på en båttur på Nilen för att sam- aish. Aish baladi är ett bröd som i tre pund om dagen är stor. Så brö- tidigt ta oss till den västra delen Egypten äts till varje måltid. Bala- det är en viktig basvara i Egypten. av staden. Vi hoppar i en båttaxi. di betyder liv och också i denna Mitt te smakar sött med frisk En vänlig kapten vars liv är Ni- basar steks brödet i en ugn som smak av mynta. Hade gärna brett len kör båttaxi mellan stränder- ser ut ser ut som ugnar gjort se- litet smör på baladibrödet som na, säljer pappersnäsdukar och lot- dan bakugnen uppfanns i Egyp- nästan är osaltat. En ny lång dag sar oss och lokalbefolkningen över

40 • Svenskbygden 1-2013 Svenskbygden 1-2013 • 41 den stilla flytande Nilens solglitt- Konungarnas dal stenen för att nå fram till salen det som en gång var Konungarnas rande, grågröna yta. Servetter är Konungarnas dal är ett stort gra- där sarkofagen med faraonens mu- dal mot stadsdelen Qurna, fortfa- alltid bra att ha har vi märkt. Inte vområde där flera generationer av mie har vilat. Och vilka sarkofa- rande ett arkeologiskt viktigt om- bara för att torka svettdropparna faraoner från över en 500 år lång ger. Vackert slipad granit och por- råde. Här är det liv. Befolkning- ur pannan. Vi får en svalkande tidsperiod vilar. Ett litet tåg tar fyr. Gravkamrarna är redan till sin en har stadigt ökat efter att man stund på vattnet. oss till en högplatå: Hatscheps- omfång imponerande och väggar- fått rinnande vatten. För många Vid flodens palmklädda strän- uts dödstempel där den kvinnli- na pryds av enastående målningar är dock livet här utan hopp. Ar- der vimlar av feluccornas vita pyra- ga faraon Hatschepsut lät hug- i de klaraste färger. Långa rader betslösheten är stor och de som midformade segel. Skeppare skri- ga in sitt klipp- och dödstem- av fantasieggande hieroglyfer med har jobb förtjänar kring trettio ker, pojkar klättrar i masterna för pel under en stupande bergvägg, livfulla bilder av falkhövdade gu- pund (två euro) per dag. Speciellt att surra seglen med rep som kas- och anlade terrasser som var som dar, solgudar och forntida egyp- grav i Konungarnas dal som ar- kvinnorna har svårt att hitta ar- tas hit och dit, och båtarna slår väldiga trappsteg ner mot da- tiskt vardagsliv med fågeljakt och keologerna fann intakt. bete efter avslutad skolgång (eller mot varandra. len. En imponerande byggnad fiskfångster i Nilens blåa böljor. efter ingen skolgång alls). Pojkar Liknande båtar har jag också med långa pelarrader i gyllene Gravskatter som figuriner i guld Qurna söker sig till jordbruket, men den sett på målningar. De historiska sandsten som nästan tycks smäl- och alabaster, smycken prydda Vi far vidare på den västra sidan smala remsan av bördig jord invid segelbåtarna med skrov av trä har ta ihop med den bakomliggan- med ametister och lapis lazuli med och ser ännu Memnons kolossala Nilen är inte tillräcklig för att ge i princip samma design som på fa- de klippan. Hatschepsut var den sin otroliga blåa färg är för länge stenstoder – ett par gigantiska sta- mat åt alla. raonernas tid. Vid kajerna ligger enda kvinnliga farao som härska- sedan bortförda men väktarna är tyer som reser sina kolonner över elegantare kryssningsbåtar som är las ”Dödens sida”. På mindre än de över Egypten och hon har läm- ivriga på att berätta i hopp om att tamariskernas fluffiga kronor. Här Hantverkscentret Balady tomma och ser ut att rosta bort. en halvtimme har vi transporte- nat en spännande historia efter sig. få lite dricks. Andra gravar är lite kikar vi ner mot Nilen igen som Bussen söker sig igenom ett gyt- Turismen ligger lågt. Svalor pilar rats till tusenårighet – eller rentav Vi går in i flera av gravarna, den plattare men de har magnifika en- enligt myten bevakas av kroko- ter av gränder som luktar åsne- förbi. Fiskare i roddbåtar släng- evighet. På den västra sidan av Ni- ena mäktigare än den andra. tréer och färgstarka målningar på dilguden Sobek. Dessutom får vi spillning och söt vattenpipa och er ut spön och över allt detta, en len skulle man bli begraven för att I vissa av gravarna måste man gå alla väggar. Som pricken över i:et chansen att besöka en alabasterfa- stannar utanför ett hus i guld- klar egyptisk vintersol. få evigt liv. Överallt bland kullar- långt ner i underjorden via branta Tutankhamuns grav med en grav- brik, där man sedan länge tillver- brun nyans. Färgen på huset är Smått omtumlade är vi framme na som skiftar i ökenstenens gula trappor, mer än hundra meter ge- kista av solitt guld med den fan- kar egyptiska smycken och statyer. som baladi brödet. Brutna färger. vid Nilens västra strand, som kal�- färger kan man se gravöppningar. nom valv som huggits ut ur kalk- tastiska guldmasken. Den enda Vi åker förbi små lokala hotell i Huset är byggt i nubisk stil och

42 • Svenskbygden 1-2013 Svenskbygden 1-2013 • 43 har runda levande former. Nubi- Stämningen är rofylld. Bara en er, ett folkslag som i tusentals år höna springer kacklande på ga- levt sida vid sida med faraoner, tan utanför. På den atriumliknan- romare och kristna, håller hårt i de gården lär sig en grupp kvin- sina egna traditioner med färg- nor broderi och sömnad. De sitter glada kläder, sång och dans och kring ett bord och broderar full- sitt egna språk. ständigt koncentrerade. Vi stiger in i hantverkscentret Under de nubiska valvbågar- Balady. Ett centrum vars främ- na arbetar en flicka ihijab vid en sta uppgift är att ge unga och äld- vävstol. Tre vävstolar finns för ut- re kvinnor, änkor och frånskilda bildning En äldre arab undervi- möjlighet att lära sig ett hantverk sar henne då hon väver ett randigt som kan försörja dem. tyg. Här skapas tyger som man syr Den i Borgå födda arkeolo- pannlappar, kamerafodral, hand- gen Elina Paulin-Grothe, fält- dukar och påsar av. arbetschef för Basels universitets Det tillverkas också keramik i Konungarnas dal, möter oss och och konstföremål som är kopior av berättar att centret fått bistånds- föremål från faraonernas tid. Den pengar både från Tyskland och traditionella, egyptiska, islamis- Finland. Här vill man skapa fram- ka eller koptiska konsten är ofta ibland besöks centret av tyska den brusande storstaden Luxor. tidstro och stimulera hela det fat- inte längre känd. Man tillverkar pensionerade lärare som under- På många av handarbetena har tiga Qurna där kristna kopter och också föremål av papper och ska- visar kvinnorna i konst och söm- kvinnorna broderat tecknet ankh. judar samsas med muslimer. par skålar och gör kollage av gam- nad. Dessutom får kvinnorna nya Ankh-tecknet ser man också in- Initiativtagaren till det hela ar- la tidningar. Här kan man upp- sociala kontakter och kan sålun- ristat på Karnakstemplets vägg. keologen som också hittat den se- täcka glädjen i manuellt arbete. da förgylla sin vardag. Symbolen för den uppgående solen naste konungagraven i Konungar- Alstren säljs i Baladys egen butik Vi köper handarbeten, tyger och och den eviga förnyelsen. Sym- nas dal, Abd El-Hamid Osman, och en del an inkomsten tillfaller pannlappar i shopen. Det blir ett bolen som skärper förståndet och står leende och lyssnar på när Eli- den som tillverkat saken. intressant och tankeväckande be- ger klarsynthet, styrka och hälsa. na Paulin- Grothe berättar. Lärarna är välutbildade och sök i den lilla oasen strax utanför

44 • Svenskbygden 1-2013 Svenskbygden 1-2013 • 45 KOLUMN KOLUMN

Minnen är ingenting att lita på

Gustaf Omtvistad pionjär. Sigmund Freuds Fylld av minnen. återvän- WIDÉN sexualfixerade teorier får idag kritik av de ständigt till barndomens landskap med Journalisten och författaren Gustaf Widén många minnesforskare. dess drömmar och och fantasier. är medlem av SFV:s styrelse.

ngenting är bedrägligare än våra minnen. Det Dessutom minns vi på olika sätt vid olika tidpunk- etydligt krångligare är det faktiskt när ala, minne” heter den rysk-amerikanske Ibrukar ofta sägas att varje människa borde skriva ter: ”Man minns inte en gång för alla; vi lånar oss Bminnesbilderna närmar sig vuxenlivets krav. ”Tförfattaren Vladimir Nabokovs självbiografi sin självbiografi för att komma underfund med sin ständigt till multipla tolkningar”, säger idéhistori- Här finns så mycket som man helt enkelt inte vill där han i sin exil förflyttar sig till barndomens över- egen personlighet och för att sprida kunskap om sitt kern Per-Magnus Johansson i tidskriften Modern minnas. Jag har absolut ingen lust att på nytt sti- klassvärld i S:t Petersburg. Det är en vindlande be- liv till framtida generationer. Tanken är god, men Psykologi. Eller för att tala med den holländske psy- ga ned i tonårens existentiella tomhet och känslor rättelse som bejakar fantasins kraft mitt i verklig- hur mycket har den med begreppet sanning att göra? kologen Douwe Draaisma, intervjuad i Der Spiegel: som förde till ödsliga hav utan land i sikte. Det jag heten, ungefär som i hans själsfrände Bo Carpelans Vad som sker i vår hjärna när vi minns är inte lätt ”Att glömma är regeln, att minnas är undantaget”. minns med glädje är musiken och böckerna. Där litterära universum där barndomen ständigt är när- att beskriva på ett lättfattligt sätt. Allt har förstås var man ensam, men ingick ändå i en gemenskap. varade. Det handlar om att fånga ekon ur det för- med individuella förutsättningar att göra, med in- ndå är det fascinerande att stiga in i barn- I natten genomströmmades jag av Brahms piano- flutna, att beskriva ”vattenstämplar” i den person- telligens, empati och förmåga att lagra kunskap. Ädomens landskap, att försöka återuppleva bar- konserter eller Gunnar Ekelöfs och Jarl Hemmers lighet som byggs upp av minnen. Intressant nog var Men det rör sig också om erfarenheter som vi helst nets verklighet. Vissa experter anser att de första dikter. Det var som om de stigit in i min själ för att Nabokov en svuren motståndare till Freud, ”kvack- vill förtränga. Om detta har psykoanalytiker och minnen som lever kvar i vuxenlivet formas någon- hjälpa mig att överleva. aren i Wien”. drömtydare ända sedan Sigmund Freuds tid haft stans i fyraårsåldern. Det sägs att barnets hjärna Hur vet jag att detta inte är en sentida rekonstruk- Och ju mer jag läser desto klarare inser jag att mycket att påstå – idag är det en ”vetenskap” som ungefär vid den åldern på ett mera medvetet sätt tion? Svaret är att minnena på den här punkten är det inte finns någon objektiv sanning. Varje min- inte står särskilt högt i kurs. börjar gestalta omvärlden. Jag har alltid varit miss- så starka och entydiga. Jag vet att jag aldrig skulle ne har sin subjektiva prägel, det vi inte vill minnas tänksam mot den begränsningen. En av den svens- ha klarat tonåren utan böcker, konst, film och mu- glömmer vi eller förtränger. Så måste det vara om i vet helt enkelt inte vad som är minne, på- ka litteraturens främsta självbiografiska berättare, sik. När som helst kan jag återskapa det känslo­ vi ska uthärda. Vverkan, förträngning, lögn. När vi dyker ner Ivar Lo-Johansson, var säker på att han hade min- läget med dess egendomliga lycka mitt i förtvivlan. i barndomens rike, där allting som rör vår person- nesimpulser som kunde spåras till moderlivet. Så anningen skall göra er fria, säger Jesus i lighet egentligen skapas, kanske det vi tror är min- långt skulle jag inte gå, men jag är övertygad om SJohannesevangeliet. Men det tvivlar jag på. Om nen i själva verket handlar om berättelser som våra att de tidigaste minnen jag bär på härstammar från minnet alltid lyfter fram det i egentlig mening sanna föräldrar och andra närstående vuxna fört vidare. mitt livs första skärgårdssommar, det vill säga då jag blir tillvaron till slut omöjlig att hantera. Utan dröm- Vi tror att vi minns, men det är inte alltid våra egna ännu inte fyllt ett år. Jag känner dofterna av hav och mar och fantasier drunknar vi i minnenas brunn. minnen. tång, bergets solvarma yta, det gamla husets rofyll- da vila med de stora rummen som omfamnar mig. Men någonstans finns också en känsla av utsatthet, av att mitt i tryggheten kan rädsla och ensamhet bo. Det är förstås minnen som formats av senare in- tryck, säger realisten. Men det tror inte jag, och det är en sanning som bara jag kan verifiera.

46 • Svenskbygden 1-2013 Svenskbygden 1-2013 • 47 Solveig von Schoultz- tävlingen 2013 skönlitterär tävling för Aktuell finsk diktöversättning: finlandssvenska vuxna

Från hundra år, för hundra år sedan Solveig von Schoultz-tävlingen 2013 gäller personer som Lena Malm är brett, gjort med smak och sin- komma under huden på en dik- vid tävlingstidens utgång fyllt 30 år. Prissummorna är 5 000 ne för mångfald och representati- tare innan följande namn dyker euro (I), 3 000 euro (II) och 2 000 euro (III). vitet. Här finns både manliga och upp. Det här i kombination med 2013 års tävling gäller noveller. Fritt ämnesval, manuset får kvinnliga författare, klassiker och att Torsten Petterssons egen stäm- vara högst 25 000 tecken (inkl. mellanslag). Vi förutsätter att mera ovanliga namn. Nämnas kan ma tillåts bli ganska tydlig i själva texten inte tidigare publicerats, att den är skriven på svenska, till exempel Uuno Kailas, V. A. översättningsarbetet gör att den i Koskenniemi, Kaarlo Kramsu, och för sig tjocka och digra sam- och att skribenten inte tidigare publicerat sig i skönlitterär Katri Vala, L. Onerva, Aleksis lingen blir väl homogen, alltför bokform. Kivi, Aaro Hellaakoski och Sai- många dikter låter alltför lika. Förse manuskriptet med pseudonym och födelseår så att ma Harmaja. Översättningsan- Det är en utmaning att översät- tävlingsjuryn endast tar ställning till anomyma bidrag. Bi- tologin är upplagd så att dikter- ta lyrik där språken och de vanli- foga ett slutet kuvert med dina personuppgifter: namn, per- na sorterar under olika tematiska gaste måtten, de fonetiska grund- rubriker, citat ur de utvalda dik- delarna är så olika som de är i fin- sonbeteckning, adress, telefonnummer och e-postadress. terna, vilket för övrigt bokens ti- skan och svenskan. Det ligger nära Tävlingstiden utgår den 15 april 2013. Prisutdelning i Skapa den sol som inte finns. tel ”Skapa den sol som inte finns” till hands att man tillgriper en och september 2013. Sänd bidraget till: SFV, PB 198, 00121 Hundra år av finsk lyrik i tolk- (Yrjö Jylhä), också är. De två sista samma ”metod”. Helsingfors. Märk kuvertet ”Solveig von Schoultz”. ning av Torsten Pettersson. stroferna i Jylhäs dikt Ödemark- Många tidigare översättningar Schildts & Söderströms, 2012. stjärnen ser ut såhär i Petterssons tycke, smak och intresse. På det låter som ”finska på svenska”, de OBS! Läs de noggranna instruktionerna och alla täv- översättning: här sättet blir det också tydligt för finska tonfallen och ordvändning- lingsvillkor på www.sfv.fi, eller kontakta kansliet på 09- en läsare som inte är så insatt i den arna översätt mer eller mindre di- 6844 570 eller [email protected] för närmare information. Torsten Pettersson är verksam Då går den djupt _ som när en finska litteraturen, att det under rekt. Den fällan undgår Pettersson som professor i litteraturveten- människa dyker decennierna före och särskilt ef- skickligt, han klarar av att balan- skap vid Uppsala universitet och Och söker en förlorad talisman _ ter sekelskiftet 1900 funnits väl- sera mellan ursprung och mål på bördig från Finland. När han nu Och trollar ur sin dy en bländvit digt starka strömningar som har ett förtjänstfullt sätt. Ändå hade Skrivarkurser i stan ger ut ett urval finsk lyrik i egen näckros: med den unga finska kulturen, na- det varit bra om han kunnat upp- översättning fyller han en lucka turnärheten och den politiska tur- visa fler strängar på sin lyra, flera Axxell Citys skrivarkurser fortsätter inne i Helsingfors centrum för de läsare som inte kan läsa dik- En blomma blev dess drömmar om en svan! bulensen, nationsbygget, att göra. olika stilgrepp. också nästa höst. Kurserna flyttar ett kvarter, från G18, till SFV:s terna original. Också andra kan hus på Annegatan 12. ha glädje att se hur Pettersson valt Om Finland, för Sverige Barbro Enckell-Grimm Nya kurser kör igång hösten 2013. I samarbete med Svenska pen- och vilken språkdräkt dikterna får Starkare lyser den i vattnets famn Här kommer Torsten Pettersson sionärsförbundet arrangeras Att skriva om sitt liv, både en grund- när de översätts idag. Än svanen, vita moln och pärlors verkligen åt att visa för en ny, sve- kurs och en påbyggnadskurs. Bägge med vardera fyra kursträf- Tidigare översättningar, främst glans: rigesvensk läsekrets, vilka stora ef- far à två dagar. av Bo Carpelan och Peter Mick- En tjärn i mossbevuxen ödemark terverkningar de två världskrigen witz, har i huvudsak presenterat För dem som är igång med ett skrivprojekt ordnas en handled- Skapade själv den sol som inte och Finlands självständighet har finsk lyrik från en senare tid, från ningskurs, Text på gång, med två kursträffar och individuell hand- fanns. haft i deras östra grannland. Bo- decennierna efter 1950-talet och ken avslutas med en kort översikt ledning. modernismens genombrott. Den där den finska lyriken sätts in i Kom igång! riktar sig till personer som är i startgroparna och vill enda som översatt tidigare finsk Dikterna kommer inte i krono- ett historiskt-kulturellt samman- få fart på sitt skrivande. lyrik till svenska är Thomas War- logisk ordning, utan flera olika hang, och av de utvalda lyrikerna. burton. namn dyker upp många gång- Dessa, i likhet med bokens förord, Kursledare är Åsa Stenvall-Albjerg. er under olika rubriker. Det här Tematisk presentation är skrivna av Pettersson. På Överby i Esbo arrangeras också kortkursen Lust att skriva systemet har både fördelar och En nackdel är att det för en oi- och måla. De lyriker som valts ut av Petters- nackdelar. nitierad läsare kan vara svårt att För mer information, kontakta Åsa Stenvall-Albjerg, son är 18 olika poeter och dikterna De goda sidorna är att det kan få tag i de olika lyrikernas person- har skrivits under hundra år, från vara läsarvänligt att söka läsning liga stilgrepp. Man hinner aldrig [email protected], eller telefon: 0290 017722. 1860- fram till 1950-talet. Urvalet från olika ämnessfärer, allt efter 48 • Svenskbygden 1-2013 Svenskbygden 1-2013 • 49 Marita Karlsson

Historia lättfattligt Sture Lindholm: Österland Läromedel. Schildts & Söder- ströms 2012

land behandlas inte ur det tra- BlåttIndigo, ultramarin, kobolt, azur, berlinerblå, pariserblå, preussisk blå, delftsblå. ditionellt snäva nationella per- spektivet, utan sätts in i bredare Blått har använts i tusentals år men hur såg människorna egentligen färgen? sammanhang. Behandlingen av kontroversiella teman, eller feno- Såg de forntida folken verkligen blått eller bara en sorts mörker? men där forskarna är oense, be- Marita Karlsson lyses med diskussion ur flera kri- tiska vinklar. Hit hör till exempel Varggrottan i Kristinestad, teo- rin om avfolkningen i Österbotten före medeltiden, myten om biskop Henrik, och synen på den finländ- ska befolkningens och finlands- svenskarnas härkomst. För läsa- ren blir det på ett intressant sätt ett exempel de två första volymerna i läge med en allt mer ut- uppenbart att historieskrivning serien Finlands svenska histora av Ibredd historielöshet och bris- inte är en exakt vetenskap, och att Kari Tarkiainen och Nils-Erik ter i historieundervisningen gäl- skrivningen under olika tider till- Villstrand (SLS), eller Finlands lande tiderna före 1809 kommer rättalagts för att passa även andra historia del 1, 2, 3 och 4 (Schildts Sture Lindholms bok Österland motiv än strävan till strikt objek- & Söderströms). Likaså funge- som på beställning. Det är sällan tivitet. Olika intressanta fördjup- rar boken förstås ypperligt som en läromedlesbok blir föremål för ningar utöver den egentliga histo- ett enskilt verk för dem som kän- en bokanmälan, men i detta fall riska berättelsen presenteras som ner att de redan glömt en hel del av anser jag det vara berättigat. separata rutor under samlingsrub- skolundervisningen (eller som idag Lindholms bok är skriven för riken Bredvidläsning. gymnasiets fördjupade historie- aldrig fått den), eller för den som vill bättra på sin historiebild med kurs 5, men fungerar förstås yp- oken är som alla läroböck- de senaste rönen, och det nyare perligt för den som behöver en Ber idag rikt illustrerad. Då sättet att se på Finlands historia. snabb och lättfattlig introduk- man själv läste historia i början tion till Finlands historia ända av 1980-talet fastnade i medvetan- Rabbe Sandelin från den äldsta förhistoriska tiden det en uppfattning om att fornti- e tidigaste färgade tyger blå färger, och de heliga skrifter- ta, ansågs länge ha magiska kraf- tills dess Finland blev ett storfur- den levdes ut i ett svartvitt kop- Dman känner till är egyptis- na skrevs i början av Mellersta ri- ter och den skall kunna skrämma stendöme under Ryssland. Lind- partstick. Nu stiger färgerna och ka och de är 4500 år gamla gul- kets tid, cirka 2000 f Kr, med blå bort ormar och insekter. Indigon holm konstaterar i sitt förord: am- livets konturer fram på ett levan- färgade svepningsband. En lika hieroglyfer. Den blå färgen, lapis kom ursprungligen från Indien. bitionen har varit att presentera de sätt – ibland blir man förvånad gammal dräkt från Tebe är indi- lazuli, var härskarens färg, precis I det forna Indien var blått so- händelser, teman och fenomen över att det trots allt bevarats en gofärgad. I Kina har man hittat som metallen guld var det. lens, men också livs- och frukt- överskådligt och begripligt, men hel del föremål även på våra torf- 4000 år gamla kermesröda, blå- barhetsgudens färg. Hinduismens ändå tillräckligt fördjupat. tiga och kalla breddgrader. indigo och gröna tyger. Indigo – ultramarin mest älskade gud, kärleksguden Lindholms Österland en bra okens upplägg Farao Menes, som för 5000 år Indigo är en blå färg som påmin- Krishna, avbildas oftast blå. I vår B följer den introduktion för alla historiein- sedan förenade Egypten, kalla- ner om åskmoln och den har fått nordiska gudasaga bar Odin all- senaste historieforskningens tresserade som ämnar ge sig i kast des ”den blå stenens herre”. Egyp- sitt namn efter växten med samma tid en blå dräkt. rön. Området vi idag kallar Fin- med större historiska verk som till tierna hade en förkärlek för olika namn. Färgen, en av världens älds- Det traditionella indiska ordet

50 • Svenskbygden 1-2013 Svenskbygden 1-2013 • 51 …Blått

Hannes Grobe för blått liksom för indigopig- vändes samma ord för mörkt hår skrifterna antydningar om himla- ken, kärren, backarna och bergen. kläder. Tyget var slitstarkt och vä- mentet var nil. Då de egyptiska som för lapis lazuli. valvets blå. Ingenstans i den hel- Också höet och gräsvallen kunde dertåligt men ofärgat. Cirka 300 och arabiska kulturerna övertog Vikingarna kallade afrikaner- lenska epiken, där både rött och kallas blå. Ytterst sällan använde år senare följde sådana byxor (som namnet förvandlades det till anil. na blåmän och Afrika för Blå- gult omtalas, hittar han växtlig- man ordet grön. inte liknade dagens jeans) med sjö- Färgbenämningen anilin känner land. Färgen svart heter på eng- hetens gröna och han pekar på att I Estland var blått sorgens färg. männen över Atlanten till USA jag igen från min barndom men elska black och det ordet är också regnbågen i Iliaden skildras så- där de moderna jeansen sedan då menade man en sorts grede- besläktat med svenskans blå, men som röd, purpurfärgad. Den an- Stämmer teorierna? föddes. Färgen på byxorna blev lin som fanns i kosmospennorna. betecknar tydligt idag en annan tika uppfattningen av purpur är Alla dessa färgteorier fick redan på indigoblå. Idag färgas alla byx- Ultramarin är ett klarblått färg. Ett av våra skogsbär heter mera en violett ton än en röd. 1800-talet mothugg. John Gage, or med kemiskt framställt indigo. pigment. Tidigare fick man fär- blåbär - på svenska - men mus- Magnus drar den slutsatsen att Lapis Lazuli 1990-talets färgforskare, konstate- Intressant att se hur indigo först gen genom att krossa lapis lazu- tikka på finska. det mänskliga ögat i början varit Eric Hunt rar i sin bok Colour and culture att varit en maktens färg: i Egypten li. Namnet, ultra marin, betyder Alla som har haft svarta tavlor mera känsligt för formsyn än för Gladstone haft fel bland annat om var den faraos, medan samma färg ”bortom haven” och stenen häm- i skolan kan kanske minnas feno- färgsyn. Vidare nämner han möj- grekernas blåblindhet. Grekerna idag också nått världsherravälde, tades karavan- och sjövägen ända menet som uppstod då solen lys- ligheten att synen stod i bered- använde ju blått, menar han. Ock- om än på annat vis – i jeansen. från dagens Afghanistan, från te på tavlan. Den såg mörkt glän- skap att överskrida den uppfatt- så egyptierna hade använt olika ”Stenens plats, Sar-e-sang” och sande blå ut. Eller hur tobaksrök bara färgtröskeln för det kortvå- blått i tusentals år. Speciellt kri- Öppna frågor var en ytterst dyrbar färg, värd slingrade sig uppåt mot en mörk giga ljuset. Borde inte förmågan tisk har man varit till att det va- Vi ser blått. Självklart. Men frågan sin vikt i guld. Fortfarande kom- bakgrund? Röken blev ju blåak- att iaktta nya färgnyanser då öka? rit språkforskare som kommit med kvarstår: såg människorna förr alla mer den fina färgstenen från Af- tig. Man kan ju också fråga sig sina tankar om vilka färger fol- blå nyanser? Blått pigment använ- ghanistan, också som smycken. varför himlen är klarblå trots att Inget klarblått Azurit ken sett. des, men såg man ”blått” för det, kosmos är svart? i finsk folkpoesi eller bara som olika stadier av mör- Bristfälligt färgseende? Goethe talar i sin färglära om Färgbenämningen blått har i den Blå påverkan ker? Var den blå färgen en själs- 1920 publicerade den finländ- följande fenomen: solbelyst töcken finska folkpoesin varit obestämd Inom tysk veterinärmedicin an- upplevelse? Kom blå­seendet med ska arkitekten Sigurd Frosterus med mörk bakgrund kan ses i blå och svävande. vänds blå färg på ett läkande en större medvetenhet? Färgproblemet i måleriet, där han nyanser medan det töcken – lik- Forskaren Oskar Relander sätt. Ansträngda och slitna häs- Jag har plockat fram gamla teo- berättar hur den engelska språk- som moln – som belyses bakifrån (1863–1930) för fram blått, rött, tar placeras gärna i vilostall med rier om färgsinnets utveckling, forskaren William E Gladstone iakttagaren ger rödaktiga nyan- svart, vitt såsom återkomman- blå fönsterglas för att påskynda därför att jag inte hittat någ- (1809–1898) studerat de homeriska ser. Vem som helst kan själv prö- de färgattribut, mera sällan gult, återhämtningen. Och i blåmålade ra bättre förklaringar i de nyaste dikterna och antika hjältesagor- va detta genom att iaktta fenome- grått, brunt (ruskia). Ovanliga är stall fann man nästan inga flugor. färgböckerna. Antingen är de för na och märkt obestämdheten hos nen i atmosfären. grönt och gräsgrönt (ruohonvä- Själv minns jag det stora blå- klatschiga, läckra och ytliga eller färgbeteckningarna. Han menade, Geiger kommenterar färgupp- rinen). målade bondköket i Snappertuna mycket vetenskapliga men sam- att de forntida folken haft en an- fattningarna i det indiska eposet Elden kallas om vartannat vit Indigo i början av 50-talet. En fascineran- tidigt avskalade alla möjligheter nan färguppfattning än 1800-tals- Rig Veda: Ursprungligen skiljde (det vanligaste) blå, röd, gul, de upplevelse för ett barn. Långt till själsupplevelser av färg. His- människan. man nätt och jämt vitt från rött. ja, till och med brun. Granskar senare såg jag blåkalkade kök på torien om blått är nog ännu inte 1867, tio år senare, förklarar Människorna levde i ett slags pur- man noggrant de föremål som Gotland, visserligen på ett musei­ färdigskriven. språkforskaren Lazarus Geiger puratmosfär – lite lik den purpur sammankopplats med begrep- område men sådana kök hade ti- Källor: (1829–1870) med stort eftertryck man kan se då man för länge tit- pet blått, så ser man att det när- digare varit vanliga. att antikens färgföreställnings- tat på snö och bländats. Motsat- mast rör sig om en gråaktig ny- Form och färg, årgång 3 nr 3 värld måste ha varit ofullständig. sen var mörkret. Violett, blått och ans: den blå träbron, den blå stug- De blå arbetskläderna Sigurd Frosterus: Färgproblemet i måleriet Det gäller inte endast den äldsta grönt kunde människan inte se. knuten, den blå sanden i skuggan, Inte för så länge sedan hade bil- Albert Steffen: Om Farver grekiska litteraturen, utan också Enligt Geiger skulle då förmå- blå stenar, lera, rök, ull, blå ekor- mekanikerna, snickarna, fabriks- John Gage: Colour and culture de indiska Vedahymnerna, Zend- gan att urskilja rött utvecklats ti- rar. Däremot kallas himlen aldrig arbetarna, för att nu nämna några Avesta och Eddan. I de kinesiska digast, därpå följde gult, så grönt blå, medan egendomligt nog mol- yrkesgrupper, indigoblå arbetsove- Karl Ryberg: Levande färger och semitiska religionsurkunder- och senast blått. En lustig parallell nen någon gång skall ha den fär- raller. Färgen fanns och finns del- Martti Huttunen: Värit pintaa sy- vemmältä na är färgbeteckningarna få, sär- är August Strindbergs uttalande gen. Men himlen är röd – i öster vis ännu i uniformer. Men fram- Victoria Finlay: Värimatka skilt när det gäller de gröna, blå att de blå blommorna är de som om morgonen, i väster om kvällen. förallt i det plagg som alla bär mer Falk 1994/ Ulrike von Schoultz och violetta tonerna. De förväx- skapats sist av alla blommorna… Lika litet är någon sjö eller vatt- eller mindre över hela jordklotet, http://www.svd.se/kultur/varl- las vanligen med begreppen grått net blå. I riktning mot det gröna i ”blue jeans”! Nya nyanser? Koboltblå dens-vanligaste-farg-277939.svd och svart. hittar vi sininen, då menar man Redan 1495 fanns ett tyg i Ge- Gösta Sandberg: Indigo Perserna å sin sida talade om Också Hugo Magnus (1842–1907) de mörka nyanserna. Men nu ka- nua, Italien som kallades jean och Harald Arnkil: Värit havaintojen den svarta himlen. I Grekland an- sökte förgäves i de äldsta bevarade raktäriserar den skogen, ödemar- som främst användes till sjömans- maailmassa

52 • Svenskbygden 1-2013 Svenskbygden 1-2013 • 53 Mammuten är här! Alla SFV-medlemmar får 30 % 33,60€ för SFV-medlemmar i vår bokhandel! rabatt i Schildts & Söderströms bokhandel på Bulevarden 7, 8. våningen. Vi har öppet måndag–torsdag kl. 9–18 och fredag kl. 9–16.

Välkommen!

Jörn Donner MAMMUTEN Ca 48 €

Schildts & Söderströms Bulevarden 7, Helsingfors 09 684 18 60 [email protected] www.sets.fi 54 • Svenskbygden 1-2013 Svenskbygden 1-2013 • 55

svenskbygden1_310113.indd 2 1/31/13 11:34 AM svenskbygden1_310113.indd 3 1/31/13 11:34 AM Nya vårböcker! Glöm inte höstens höjdare!

Hannele Mikaela Taivassalo Ulla-Lena SVULTEN Lundberg Ca 28 € IS Ca 31 € Kaj Korkea-Aho GRÄSET ÄR MÖRKARE PÅ ANDRA SIDAN Ca 28 €

Tomas Jansson BATMAN BOR INTE HÄR LÄNGRE Ca 26 €

Sara Jungersten Monika Fagerholm LIKA DELAR LIV OCH LUFT LOLA UPPOCHNER HJÄRTATS RUM. Ca 26 € Ca 31 € VALDA DIKTER 1962–2012 Ca 26 €

Schildts & Söderströms Bulevarden 7, Helsingfors 09 684 18 60 [email protected] 56 • Svenskbygdenwww.sets.fi 1-2013 Svenskbygden 1-2013 • 57

svenskbygden1_310113.indd 4 1/31/13 11:34 AM svenskbygden1_310113.indd 5 1/31/13 11:34 AM Läsbiten Läsbiten

cata portin ekonomiska livet och avsett att skydda den borger- liga elitens maktposition. Läsbiten: I verket Erkenntnis und Interesse (1968) hade Ha- bermas sedan bredare tecknat sin psykosociala och sociologiska teori om det frigörande kunskapsin- Tikkanens blick tresset och gett den en ”progressiv” politisk framto- ning. Det fria konstnärliga skrivandet förväntades Läsbiten är denna gång avsnitten vara både socialt ingripande och psykiskt frigörande. ”Självbekännelse och självbiografi” Många författare – bland dem Henrik Tikkanen och ”Den dolda verkligheten – – revolterade redan tidigare mot dubbelmoralens porträttaforismerna”, ut kapitlet ”De fördöljande av det privata. Det var därför på goda yttre konturerna av ett författarskap” i grunder Kenneth Gustafsson i sin otryckta avhand- Johan Wredes bok Tikkanens blick. ling pro gradu (Åbo Akademi 1990) vände sig till Habermas teori, då han granskade debatten kring Henrik Tikkanen strävade som författare Henrik Tikkanens adresstrilogi. Henrik Tikkanen efter att ingripa i sina egna och samtidens hör otvivelaktigt till de författare som uppsåtligen trauman och livsvillkor. Det här är ett överskred denna gräns. Dock skedde det för hans genomgående tema i boken, där hans egen del snarare i en psykologiskt frigörande än i författarskap ses genom de historiska och politisk avsikt. biografiska sammanhangen. Olyckliga I finlandssvensk litteratur var det Christer Kihl- uppväxtförhållanden och mötet med man, som med sin roman Se upp salige! (1960) hade kriget satte djupa spår i Tikkanens inlett detta tidstypiska angrepp på den borgerliga författarskap, vilket Johan Wrede studerat offentlighetens dubbelmoral. Det skedde visserligen som ”en serie språkhandlingar med vilkas i en fiktiv finlandssvensk småstad, ”Lexå”, i vilken hjälp han sökte värja sin väg genom livet”. hans finlandssvenska läsare igenkände inte bara de sociala mönster som beskrevs, utan också staden Radikal individualism och ideologikritik Borgå. Kihlman hade fortsatt på detta avslöjande kom att bli utmärkande för Henrik spår i sina närmast följande romaner. I dessa skul- Tikkanen, liksom hans omdebatterade le han fortsätta att sabotera konventionen om pri- självbiografiska prosa. Hans insats som vatlivets helgd och då även hänsynslöst blotta det dramatiker och den litterära dialogen skamliga i sitt eget sexualliv. Kihlmans roman Dyre mellan honom och hustrun Märta prins (1975) – den utkom samma höst som Tikka- Tikkanen tas också upp. nens Brändövägen 8 – uppehåller sig vid en fiktiv finlandssvensk affärsmannasläkts privatliv. Det var denna roman, men i ännu högre grad Henrik Tik- Självbekännelse och självbiografi kanens roman, som gav upphovet till ”Kihlman och Henrik Tikkanens författarskap begagnar flitigt Tikkanenfejden”, den kanske mest bullrande upp- självbiografiskt stoff. I detta var han inte helt opå- görelse om kontroversiell litteratur som någonsin verkad av en aktuell trend för ”bekännelselitteratur” upprört den finlandssvenska allmänheten. i 60- och 70-talets ifrågasättande romanlitteratur. Beskrivningen av den sociologiska bakgrunden Den tyske filosofen och sociologen Jürgen Habermas till den ryktbara fejden, kräver emellertid ett väsent- Tikkanens blick är den första mer omfattande stu- kanens karaktäristiska teckningar. hade redan 1962, under trendens tidiga fas, lanserat ligt tillägg för att bli fullt begriplig. Jag kommer att dien om Henrik Tikkanens liv och författarskap. Johan Wrede (f. 1935) verkade som professor i sin inflytelserika teori om borgerlig offentlighet bl.a. framlägga material som talar för att fejden kan ha Johan Wredes mångåriga vänskap med svågern svensk litteratur vid Helsingfors universitet 1968– i sin bok Strukturwandel der Öffent- lichkeit. Un- framkallats av speciella minoritetssociologiska so- Henrik Tikkanen tillför unik kunskap om författar- 1995. Han är känd som Runebergsforskare och har, tersuchungen zu einer Kategorie der bürgerlichen Ge- lidaritetskrav samt av till dessa knutna partipolitis- skapet och bildar fond för analysen. utöver 1800-talets litteratur, fördjupat sig i Arvid sellschaft , som blev mycket betydande inom den so- Receptionen av Henrik Tikkanens böcker belyses Mörnes författarskap, modernismen och svensk ka konflikter om tolkningsföreträde. bl.a. genom den tvåspråkige författarens olika läse- 1930-talslitteratur. Han skrev sin doktorsavhand- ciologiska litteraturteorin. Habermas hade utpekat Som författare satt Henrik Tikkanen, sedan hans kretsar, en finlandssvensk, en finsk och en sverige- ling om Harry Martinsons Aniara (1965). det borgerliga samhällets osynliggörande av privat- finska och svenska litterära genombrott i mitten av svensk publik. Boken är illustrerad med Henrik Tik- livet som centralt. Inte minst familjelivet konstitue- 70-talet, lika säkert i sadeln som han redan en längre rade ett slags avskärmat reservat från offentlig och tid gjort som tidningstecknare. Hans liv var ekono- öppen debatt, avskilt från det aktiva politiska och miskt tryggat. Han kunde ha lutat sig tillbaka mot

58 • Svenskbygden 1-2013 Svenskbygden 1-2013 • 59 Läsbiten Läsbiten

det ryggstöd hans nyvunna litterära berömmelse tare bearbeta dessa trauman som bidragit till att Den våg av indignation mot Henrik, som Mär- världens gång: slumpen, ödet, för- synen och nöd- gett honom. Men han gjorde inte så. djupt destabilisera hans liv. tas versroman tycktes ge legitimitet åt bland aktiva vändigheten. För att vara en modern, sekularise- Hans barndoms- och krigstrauman däremot, bar Då Märta Tikkanen år 1978 publicerade sin sedan feminister, träffade honom i form av ibland mycket rad människa förefaller Tikkanen att ge ödet – och en ansenlig del av skulden till hans alkoholproblem. så berömda, feministiska versroman på fri vers, År- hatfulla angrepp av personer med vilka han inte ti- stundtals försynen – ett överraskande försteg fram- Dessa hade fördjupats och hotade nu hans äkten- hundradets kärlekssaga, innebar detta ett chockartat digare haft någon beröring. I olika intervjuer uppgav om slumpen och nödvändigheten. skap, i vilket samtidigt en komplicerad rivalitet mel- uppvaknande för Henrik. Han hade dittills inte in- han att dessa angrepp varit och var honom fullkom- Kamplusten bevarade Henrik ända till slutet. Så lan de skrivande makarna visade tecken på att ut- sett djupet och allvaret i de växande motsättningar- ligt betydelselösa, medan han däremot tog Märtas också i det ”testamente till livet”, ett kollageartat tv- veckla sig. Han fortsatte emellertid att som förfat- na mellan hustrun Märta och sig själv. ställningstagande på djupaste all- var. De böcker, den program som tv-redaktören Arvo Ahlroos spelade dramatik och de porträttaforismer han skrev under in med honom strax före hans död hösten 1983. ”Nu sina fem sista levnadsår avslöjar dock, liksom åtskil- kan jag dö i frid” ska han ha sagt till Ahlroos, se- liga av hans teckningar, att han tagit mycket illa vid dan han sett programmet. Programmet är en film sig av den hatvåg han under denna tid utsattes för. om och huvudsakligen av Henrik Tikkanen, filmad I den på självbiografiskt material byggda romanen i det rena och enkla skärgårdslandskap som han TTT (1979) gick han till motangrepp. Romanens dyrkade. Här rekapitulerar han än en gång strider huvudperson, konstnären, författaren och fyllhun- och trauman i sitt liv. I bokform och försedda med den Tor Torsten Torsson, gift med författarinnan undertiteln Puhetta ja kuvia elämästä ja kuolemas- Anne, är till den grad lättigenkännlig att själva för- ta, rakkaudesta, sodasta ja rauhasta (Livet och dö- klädnaden mer framhäver än döljer att Tor Torsten den, kärleken, kriget och freden i ord och bild) ut- Torssons verkliga identitet. Tor Torsten Torsson ci- gavs dessa texter senare av förlaget Tammi år 1993. terar sin hustru Anne, som visserligen säger att det Delar av Henriks textmaterial är bearbetningar finns godhet (s. 8) men som framför allt lägger på eller varianter han tidigare publicerat på svenska och minnet de fylleperioder, han själv helst vill glömma. det är kanske därför boken aldrig har översatts till Torssons nom de guerre, ”Tott”, kommer sig av svenska. Det är skada att inte så skett, för just den- att han, som tonårig frontsoldat överlevt det tota- na bok är en utmärkt sammanfattning av Henrik la kriget, funnit det vara sin plikt att, liksom van Tikkanens erfarenheter, problem och livshållning. Gogh, leva totalt: Därför blev han konstnär. Det trodde han i alla fall. Vad Den dolda verkligheten – annat kunde han ha blivit med ett uselt studentbetyg porträttaforismerna och en osorterad begåvning och en stark motvilja I sin bok Tecknaren Tikkanen citerar Kruskopf någ- mot att ännu en gång tvingas underordna sig, att vara undersåte. ra av de aforistiska kommentarer Henrik Tikka- nen tryckte i katalogen för sin stora retrospektiva Han ville vara översåte. utställning på Amos Andersson 1979. En av aforis- En fiskgjuse som på orörliga vingar flöt på himlen merna gäller självporträttet som genre. Den lyder: blickande ner i den kryllande avgrunden. (s. 11 f.) Konstnären är själv sin tåligaste modell. Oändliga är försöken att tränga in bakom fasaden, men sanningen Attityden, som också var Henriks egen, innebar inte är ouppnåbar, bilden är felvänd i spegeln. att han inte skulle ha insett att en människa aldrig själv helt bestämmer över sitt liv. Den innebar – tror Så uttryckte sig Tikkanen alltså om svårigheten att jag – en psykisk protest mot en intellektuellt olöslig som tecknare skapa det perfekta självporträttet. Den motsättning. Då han frågade efter de krafter som lilla aforistiska reflexionen är ett utmärkt exempel ytterst orsakat honom dessa trauman, når han där- på hans visuella skicklighet som ordkonst- när. De för inga större djup. Han griper till föreställning- sista fem orden ”bilden är felvänd i spegeln”, handlar en om en förbannelse som vilar över familjen, om rent konkret om porträttlikhet, men gäller främst ett livsöde han kämpar emot men står maktlös in- svårigheten att i själv- porträttet fånga den sanna för. Först då han i Renault, mon amour. En autobio- bilden av konstnärens ”inre människa”. I en av sina grafi(1983) – den sista bok han själv gav ut – skapar porträttaforismer säger Henrik att genialitet är att den slående bilden av sitt liv som snigelns glittran- ensam upptäcka vad alla kan se. Henrik Tikkanen (1924–1984) var både författare och konstnär. Han arbetade som teck- de spår över den grå stenen tycks han nå en lugn re- Språket med sin förmåga att beskriva även sådant nare och kåsör vid Hufvudstadsbladet och senare vid Helsingin Sanomat. Tikkanen skrev signation inför livets ändlighet. som inte kan ses med ögat, erbjuder sig som ett verk- bl.a. rese- och miljöskildringar, dramatik och romaner. Sitt genombrott fick han med den själv- Den svenske filosofen Svante Nordin särskiljer samt instrument att fånga verklighetens icke-ma- biografiska adresstrilogin: Brändövägen 8 (1975), Bävervägen 11 (1976) och Mariegatan 26 teriella dimensioner. (1977). i en uppsats fyra olika typer av föreställningar om

60 • Svenskbygden 1-2013 Svenskbygden 1-2013 • 61 Läsbiten Läsbiten

Skrivandets konst var för Henrik Tikkanen kon- han om inte blandningen av fri fantasi och doku- lar om vår oförmåga att överhuvdtaget nå fram till sten att genomskåda. Hans blick var vaksam och be- menterbar verkligheten kunde ha allvarliga konse- ”verkligheten”. En del av hans sentenser är helt all- väpnad, beredd på försåt och bedrägerier och han kvenser, särskilt för dem han ställt ut i sina roma- varligt menade och går rakt på sak i klara indikativ- riktade den mot den omvärld han mötte. ner. Han brukade då svara att den bokstavliga san- satser. Andra tar olika ironiska omvägar, ofta i form Henrik begagnade de retoriska grepp med vilka ningen ibland måste offras för den konstnärliga. Med av ifrågasättande av just den sats, som Henrik låter myten, sagan, skrönan, aforismen får oss att kon- hänvisning till Aristoteles observationer om fiktio- den tecknade porträttfiguren uttala. Några av dessa kret gestalta olika modeller av en mer eller mindre nens sanning ter sig det svaret befogat. porträttaforismer utmärks av en perfekt dubbeltydig- dold ordning eller struktur i den sociala verklighet Oavsett vad allt som yttrats om Henrik Tikka- het. Sanningen kan vara träffande såväl i den utta- vi möter omkring oss. Det är detta Henrik Tikka- nen som bildstormare, smädare och lögnare, är det Att ljuga är fult Den som vill säga sanningen lade satsen, sådan den går och står, som i dess mot- nen avser då han i sin aforismsamling Ansikten och ofrånkomligt att han just i kraft av sin exceptio- eller skönlitteratur. måste kunna fabulera. satta, ironiska tolkning. Därmed lyfter författaren åsikter I (1980) skriver: ”Den som vill säga sanning- nellt utvecklade bild- och ordfantasi kunde visa upp själv fram en villrådighet som kan vara hans egen.*) en måste kunna fabulera.” (s. 65) en mer mångsidig och därför mer oroande bild av Uppfinningsrikedom och fiktion går hand i hand: Genialitet är att ensam upptäcka det som alla kan se. Nästan alla som seriöst kommenterat Henrik Tik- verkligheten än den som gör anspråk på fullkom- tas till finska, vilket inte alltid lyckades honom idi- kanens författarskap verkar vara överens om att afo- lig objektivitet. (A&å I, s. 25) De som alltid vet bäst lär sig aldrig något. omatiskt kongenialt. Någon gång, skriver Rautio, (A&å III, s. 97) ristisk koncentration och ironi är hans särskilda styr- Henriks ”porträttaforismer” eller ”henrikar”, dessa hände det att man var tvungen att korrigera den ka som författare. Den finske litteraturforskaren små, enspaltiga bild- och textrutor, var ofta spon- finska språkdräkten, men äkta Henrikar var de för Konst är det som påminner oss om nånting vi inte upplevt. (A&å III, s. 81) Markku Envall – själv såsom aforistiker belönad med tana kvickheter som undfallit honom under sam- det, skriver hon. Finlandiapriset – har i sin recension av Georgsgatan tal han fört, och som någon av de närmaste dagar- Det är ett i sig ganska förbluffande faktum att Att ljuga är fult eller skönlitteratur. (A&å III, s. 13) i Helsingin Sanomat 12.10.1980 fäst uppmärksamhet na därefter kunde läsas i de tidningar där han då Henrik, så språkligt uppfinningsrik och nyskapan- Bakom varje lögn finns en sanning. (A&å III, s. 19) publicerade sina aforismer med fiktiva porträtt. De vid att Tikkanen inte ger sina originella iakttagel- de han var – på bägge sina språk, hemspråket svens- Fiktionens närhet till lögnen och självbedrägeriet uppvisar sällan objektiva sanningar, men däremot ser formen av slutledningar, vilka följer ur klart for- ka och bildningsspråket finska – också i dagligt tal kan inte förnekas: mulerade premisser, utan exponerar sin iakttagelse möjliga tolkningar av mångtydiga sammanhang. kunde göra ganska besynnerliga språkfel. Många försöker få ett innehåll i sitt liv genom att skriva i påståendets form. Tikkanen utvecklar inte heller Under de sista åren av sitt liv lade Henrik upp ett Henrikarna kombinerar i en blixtlik belysning memoarer. (A&å III, s. 83) eventuella ytterligare följdsatser genom logiska slut- helt lager av dessa rutor som man fortsatte att pu- iakttagande, beskrivning och reflexion. Stilgrep- Bara lögnare skryter med att de talar sanning, ledningar. Han kastar sig vidare och överraskar lä- blicera ännu efter hans död. I Dagbladet publice- pet är utmärkande för Henrik Tikkanens ordkonst, hederligt folk bemödar sig om att ljuga så litet som saren med en direkt association i ett följande påstå- rades rutorna under rubriken ”Tikkanen” mellan men i porträttaforismerna ofta ytterligare förstärkt möjligt. (A&å I, s. 55) den 18 februari 1978 och fram t.o.m. den 31 oktober ende. Vi får själva – liksom i efterhand – upptäcka av det fiktiva porträttets karakteriserande funktion. I Jag gillar ärliga människor. De är de sista som de outtalade sambanden. Av just detta följer både 1984. Den sista publicerades alltså ännu fem måna- överensstämmelse med hans karakteristiskt, kritiskt misstänker nånting. (A&å I, s. 56) vår överraskning och vår förtjusning. der efter hans död. I Dagens Nyheter satte den då- vaksamma inställning, exemplifierar de allra fles- Den gyllene medelvägen är bäst: Varken stora lögnare Samtidigt är författaren nästan smärtfyllt med- varande chefredaktören Jutterström punkt vid slu- ta av dessa ”porträttaforismer” individens försök att eller stora sanningssägare blir trodda. (A&å I, s. 120) veten om att ingen enskild människa helt och hål- tet av år 1984. från en oberoende position betrakta, tolka och förstå let kan genomskåda den konkreta, historiska verk- I Helsingin Sanomat fortsatte publiceringen ända Det suspekta är att alla helgon utnämns av mänskor. verkligheten. Ofta ironiserar denna djärvt indivi- (A&å III, s. 96) ligheten eller ens garantera att hon känner sig själv. fram till och med julaftonen 1985. I en avslutande dualistiska genre över mänskliga tillkortakomman- En av porträttaforismerna lyder: ”Att återge verk- notis i tidningen samma dag ”Viimeinen Henrik” den just i processen att förstå olika samhällsförete- Den ideologiska agitationen, vars retorik och ritu- ligheten är bortkastat. I verkligheten är den strax (Den sista Henriken) konstaterade Ilse Rautio att elser. Den ställer i regel en fiktiv person inför nå- al låter ändamålet helga medlen, blir ofta måltav- borta”. George Blecher har i en utmärkt essä om den sista av hans bildaforismer fick pryda julafto- gon för denna person själv problematisk verklighet. lor för Henriks ironi: Tikkanen som berättare, framhållit att Henrik på nens nummer av tidningen. Hon hade intervjuat ”Författare borde inte skriva om sig själva, utan nå- Det är viktigare att känna till vokabulären än saken. den första textsidan av Brändövägen 8 (1975) inle- Ilta-Sanomats chefredaktör Vesa-Pekka Koljonen, gonting de förstår sig på .” Denna ironiska kvickhet (A&å I, s. 19) der sin adresstrilogi med att deklarera osäkerheten som vid Tikkanens inträde i redaktionen svarade lägger Henrik i munnen på en kritiker eller läsare Sånt förekommer inte i verkligheten. Bara i politiken. i sin berättelse: för Helsingin Sanomats ”lördagssida”. Koljonen hade som inte fattat att skrivandet inte förutsätter insikt (A&å I, s. 38) I Finland är historien som en vinterdag. Kort och funnit att Henriks originella rutor utmärkt passa- Nationalism befriar ett helt folk från förnuft. (A&å III, dunkel och det är svårt att se det som är litet längre utan tvärtom i sig självt är just precis ett sökande. de in på denna sida där underhållande material av s. 45) borta. Jag börjar berättelsen inom mitt synfält, men En annan porträttaforism fäster uppmärksam- alla de slag publicerades. heten vid konstens förmåga att uttrycka vad som var början finns vet jag inte. Lika lite som jag vet Ilse Rautio nämner att dessa ”henrikar”också se- hurudan den är. Självfallet anklagar jag fel personer, inte kan rationellt förstås, existentiella upplevelser, jag förvrider och förvränger allt. Jag slingrar mig som nare publicerades i Sverige och Norge, men förefal- känslor: ”Bara med konst kan man uttrycka det man *) Ett urval av Henrik Tikkanens porträttaforismer har samlats i tre små böcker, Ansikten och Åsikter (1980– en mask gör för att vrida sig av kroken. (s. 7) ler inte känna till deras ursprungliga uppkomst och inte begriper.” 1983) och citeras här enligt förkortningarna: A&å I, A&å mångåriga existens i de finlandssvenska tidningar- Kanske mest uppenbart gäller detta musiken, bild- Detta slags osäkerhet om verklighet, erfarenhet och II, A&å III. Ansikten och åsikter (urval av Brita Åhman), na Hufvudstadsbladet och Nya Pressen. konsten, dansen, mimen men det gäller också många skuld sysselsatte Henrik Tikkanen genom hela hans Stockholm: Alba 1980. Ansikten och åsikter. Andra sam- De flesta av Henriks porträttaforismer kom till olika typer av litterär fiktion. Bland dessa är väl my- lingen (urval av Bengt Hallgren), Stockholm: Alba 1983. författarskap. Då han intervjuades i anledning av på svenska, men i Helsingin Sanomat måste de ord- ten den mest slående. Ansikten och åsikter. Tredje samlingen (urval av Bengt sin häftigt omdebatterade adresstrilogi, tillfrågades lekar som han spontant kläckt på svenska översät- Åtskilliga av Tikkanens porträttaforismer hand- Hallgren), Stockholm: Alba 1983.

62 • Svenskbygden 1-2013 Svenskbygden 1-2013 • 63 Läsbiten Läsbiten

Progressiv konst är alltid på väg mot marxism, men iskor och kulturer, kände Henrik misstro, eftersom gör dynamiken i författarens möte med sin omvärld. som författaren anser borde vara, och som slutligen den måste akta sig för att nå fram. (A&å I, s. 121) händelserna sjäva värderas på radikalt olika sätt av Blecher framhåller hur Tikkanen gång på gång i belyser hur de ädlaste politiska programdeklaratio- Den officiella lögnen är tillförlitligare än den officiella olika kollektiv. Denna sociala uppslutning kring en romanen ger uttryck för berättarröstens ”medveten- ner kan dölja de avskyvärdaste avsikter. sanningen. (A&å III, s. 33) verklighetsbild är, menade han, ett ideologiskt age- het om sin egen subjektiva och begränsade förståel- Det är en hållning som öppnar möjligheter för Det finns länder där man måste spela tokig för att inte rande som redan i sig hotar individens personliga se”. Han noterar att frasen ”jag vet inte” i Brändö- såväl komik som ironi och cynism, drag som ofta hamna på mentalsjukhus. (A&å I, s. 27) verklighetsbild. vägen 8 löper som en besvärjelse genom hela boken förenas i Henrik Tikkanens författarskap. Det han Först häktar vi alla oliktänkande och sedan alla Till de allmänmänskligt angelägna frågor som och till och med avslutar den. Med sitt fritt associ- vill visa sina läsare är tolkningar av verkligheten vi tänkande. (A&å III, s. 20) gång på gång tematiseras i Henrik Tikkanens för- ativa berättande blir Tikkanen en subjektiv iaktta- kanske undgått att se eller aktivt undvikit, men som fattarskap hör konflikter mellan individens behov gare, som just genom sin medvetenhet om ”omöj- Klart att regimen i Iran är omänsklig. Den är gudomlig. författarens uppförstorande text uppenbarar. (A&å III, s. 29) av lycka och kärlek och de sociala krav kollektiven ligheten att beskriva ’verkligheten’ korrekt” får oss som ideologiska maktinnehavare ställer. Det poli- som läsare attdeltai”hanssträvanattutvinnamenin Henriks egen slutsats om en värld vi alla känner tiska rummet ser Henrik Tikkanen i regel som ett gurverkligheten”. Men samtidigt påpekar Blecher: lyder: slagfält för manipulativa ideologier. Detta kan t.ex. ”Även om kunskapen är provisorisk, personlig och Den bästa ideologin är den som det inte är värt att dö studeras i Maarit Niiniluotos stort uppslagna inter- begränsad erbjuder den den enda framkomliga vä- för. (A&å III, s. 31) vju ”Henrik Tikkanen tahtoo paremman maailman” gen genom kaos i riktning mot en känsla av jämvikt.” Att söka övertygelser som ger livet en mening är inte (Henrik Tikkanen önskar en bättre värld) i Uusi Su- Om författaren exakt återgivit ett verkligt stoff i sig meningslöst, men eftersom dessa sanningar är omi 20.9.1981. Bara sällan uppfattar han gruppsoli- eller inte är – betraktat ur strikt artistisk synvinkel många och ofta varandra uteslutande undgår de oss dariteten som en väg till harmonisk samlevnad. Na- – av föga intresse. Den verkliga prestationen be- kanske helt och hållet: tionalistiskt, rasistiskt och ideologiskt förtryck och står i att han skapat en tidstypiskt möjlig och över- Livet är för kort för att man ska hinna finna en mening i våld är tätt återkommande motiv i hans produktion. tygande bild av ett barndoms- och ungdomsöde. det. (A&å III, s. 48) Inte heller privatsfären framställs i Henriks lit- Om den självbiografiska trilogin inte kunnat upp- Jag har sett allt här i livet, men tyvärr såg jag inte så terära verk som trygg. Tvärtom invaderas hemmet visa en giltighet av det ”sannolika” och ”nödvändi- et var FST-redaktören Keijo Koivula som noga efter. (A&å I, s. 118) i hans författarskap i regel av disharmonier, makt- ga” slag som Aristoteles talar om i sin poetik, hade Dstrax i början av 2000-talet gav mig idén till Först när vi inte har någon framtid lär vi oss att leva i kamp och kärlekslöshet, där det psykiska och fy- den konstnärliga framgången med Brändövägen 8 en tredelad presentation av Henrik Tikkanen. nuet. (A&å III, s. 101) siska våldet legitimeras med perfida förvrängning- aldrig varit möjlig. Under en träff strax därpå utformades följande ar av moraliska argument. De fiktioner som Henrik Tikkanen målar upp arbetsfördelning: Henriks bildkonst skulle pre- Det är påfallande att Henrik Tikkanen i sina litterä- I det trånga finlandssvenska rummet uppfatta- vill ge insikter av det generellt klargörande aristo- senteras av Erik Kruskopf, Johan Wrede skulle ra texter och i sina porträttaforismer så ofta uttryck- des Henrik Tikkanens exponering av sin olyckliga teliska slaget. Detta sätt att arbeta med fiktioner är analysera författarskapet och jag skulle ge min ligen berör verklighetens svårtillgänglighet. Därvid uppväxt, särskilt i Brändövägen 8 som illvilligt för- visserligen något nästan litteratur gör i högre el- syn på skrivandets villkor för två kolleger under betonar han fantasins, överdriftens och underdrif- tal av verkliga personer, eller som ett frieri till in- ler lägre grad. Men det är påfallande att Henrik i samma tak. Böckerna skulle ges ut den 9.9.2004, tens betydelse, både i bildens och ordens konst, för tolerant finsknationalistisk populism riktad gente- sina litterära texter, så som i de ovan citerade por- den dag Henrik skulle ha fyllt 80 år och en stor att avslöjande och uppenbarande återvinna den au- mot den finlandssvenska folkgruppen. Men rimli- trättaforismerna, så ofta uttryckligt berör verklig- retrospektiv utställning över hans konst skulle tentiska upplevelsen. När de aldrig återvändande gare är det att tolka Brändövägen 8 som kritisk mot hetens svårtillgänglighet. Därför betonar han ock- öppnas på Amos Andersoms museum. Samma ögonblicken länkas tillsamman i en tidsföljd upp- författarens föräldrar och mot en i princip univer- så den intuitiva fantasins, överdriftens och under- år skulle 20 år ha gått sen hans död den 19.5.1984. står en slags bildrik filmsekvens ur livet. Och lik- sell, ”mondän”, livsstil som under decennierna mel- driftens betydelse. Erik Kruskopfs bok och min (båda Söderströms som i filmkonsten blir klippningen i Henrik Tikka- lan de två världskrigen i hela den västerländska kul- Med hänvisning till öppningssidorna i Brändö- 2004) kom ut till vernissagen på Amos Anders- nens berättande ett av hans viktigaste instrument. turen var mönsterbildande för överklassens lyxliv. vägen 8, där bristen på klarhet och kommunika- son. Det är glädjande att Johan Wredes omfattan- Han sammanställer ögonblicksbilder till kontras- George Blecher, den amerikanske översättaren tion i föräldragenerationens värld målas upp, skri- de studie nu är färdigställd. Fortfarande återstår tiva bilder, gör jämförelser över generationslånga av Tikkanens roman 30-åriga kriget har i den nyss- ver Blecher: en kartläggning av Henriks mångåriga journa- tidsgap, skapar genom upprepningar ett tematiskt Jag anser att Brändövägens huvudtema är nämnda essän, ”Tikkanens ’ande’. Berättarrösten i listik i Nya Pressen, Hufvudstadsbladet och Hel- ödesmättat intryck. Griffithklippningen ger rör- omöjligheten att åtskilja fakta och fiktion, inte bara Brändövägen 8”, framhållit att romanen i sin måttlöst singin Sanomat. lighet och rytm. för att det ligger i minnets och varseblivandets natur fabulerande fantasikraft suddar ut gränsen mellan En viktig komplettering av linjer i Henriks för- Koncentrationen, ekonomin med ord är ett starkt att förvrida, utan för att språket i det samhälle det fakta och fiktion. Blecher bygger sin uppsats på den fattarskap står Ebba Witt-Brattström för i sin sto- framträdande drag i Henrik Tikkanens berättan- här är fråga om misslyckas med att adekvat benämna ryske litteraturteoretikern Michail Bachtins kontra- ra artikel (Dagens Nyheter 26.1.2013) – se dn.se/ de. I Mariegatan 26 kommenterar han sina första människor och ting, vilket lämnar de flesta människor strering av två slags språkbruk i litteraturen, en ob- självbelåtna i ett slags språklig isolation och ersätter dnbok/dnbok-hem/karlekskriget-som-blev-en- steg på författarbanan: ”Att skriva var inte så olikt jektiv ”auktoritativ diskurs” och en ”subjektivt överty- en mera genomträngande vision av livet med en skev skatt-i-svensk-litteratur. Temat utvidgas i Witt- ritandet. Det gällde att eliminera där också, att se gande diskurs”. Blecher menar att Henrik Tikkanen och sentimental fiktion. Brattströms bok om det litterära sjuttiotalet som till att en mening hade det minsta antalet ord som ställer sig i direkt opposition mot en sådan verklig- kommer ut i höst. ännu gjorde den begriplig.” (s. 9) hetsbeskrivning som söker att entydigt fixera verk- Det är fiktionaliseringen som förser Henrik Tikka- Inför den kollektiva föreställningen om den histo- nen med bl.a. de ironiska mångtydigheter som av- lighetsbilden en gång för alla. I stället skapar Tik- Märta Tikkanen riska verkligheten, den historia som skapas av männ- kanen en egen subjektiv beskrivning som åskådlig- slöjar skillnaden mellan vad som synes vara och vad

64 • Svenskbygden 1-2013 Svenskbygden 1-2013 • 65 Svenskbygdens Sudoku (lösningarna nederst på sidan) Svenskbygdens Kryss 1/2013 Enkel Expert 6 8 1 9 2 3 4 6 7 9 2 6 3 2 5 6 1 3 7 1 2 7 1 5 8 6 6 2 1 3 6 3 4 5 3 4 5 9 7 2 5 8 7 6 1 5 6 9 3 2 3 8 7 1 4 9 4 6 3 8 9 5 2 3 Krysslösning 4/2012 Sudokulösningar Ett rekordantal svar skickades in (314). Bland de rätta sva- ren drogs vinnaren: Ralf Blom, Vörå. Vinstboken torde vara framme. Enkel 6 3 8 5 7 4 1 2 9 5 1 7 9 8 2 6 4 3 9 2 4 6 1 3 8 5 7 2 7 1 4 3 9 5 8 6 8 6 9 7 2 5 4 3 1 3 4 5 8 6 1 9 7 2 7 8 3 1 5 6 2 9 4 1 9 2 3 4 8 7 6 5 4 5 6 2 9 7 3 1 8

Expert 7 9 2 3 5 4 6 8 1 3 1 4 6 2 8 7 9 5 8 6 5 7 9 1 2 3 4 6 2 7 4 8 5 9 1 3 9 4 3 1 7 6 8 5 2 Vinstbok för krysset 1/2013 är Eirik Hornborg 5 8 1 2 3 9 4 7 6 – orädd sanningssägare och rättskämpe (av Namn: ______Anna Lena Bengelsdorff ) Skicka in lösningarna 2 5 8 9 6 3 1 4 7 före 19.3.2013 till Svenskbygden, PB 198, 00121 Adress: ______Helsingfors. Märk kuvertet ”Kryss”. Du kan också 1 3 6 8 4 7 5 2 9 skanna eller fota din lösning och eposta den på 4 7 9 5 1 2 3 6 8 [email protected]. Kom ihåg namn och adress. 66 • Svenskbygden 1-2013 Svenskbygden 1-2013 • 67 ödE Europas Euron

-- omstöpt omstöpt eller eller bortsmältbortsmält

E

uropas

öd uropas ödE. bortsmält E llEr E E . – omstöpt E uron . Euron ödE Europas - © Författarna omstöpt Europas kris har visat sig synnerligen svår att bemästra på grund Omslag & layout: Pia Pettersson av att den egentligen handlar om ett antal parallella – eller Tryckeri: Nord Print, helsingfors 2013

tvärgående – kriser. En handlar om EU, en handlar om euron, E isbn 978-951-9087-13-9 ll Tankesmedjan Lokus en handlar om eftersvallet från den amerikanska subprime- E r Redaktör: Nils Torvalds krisen, en handlar om en hårdhänt globalisering och en handlar – Lokus fokuserar på det svenska i Finland bortsmält Euron – Lokus ser stort på det lilla: om inhemskt företagande. Tankesmedjan Lokus vill med denna människan pamflett sporra till diskussion om vår ekonomi och vår framtid. sammanhanget demokratin Sten Berglund, Stefan Törnqvist, Johnny Åkerholm, Alexander Bargum – Lokus är en inkluderande mötesplats – Lokus skissar önskade framtider

Kontaktuppgifter / beställningar av pamfletten - omstöpt eller bortsmält Tankesmedjan Lokus c/o Svenska Studiecentralen PB 235 00121 Helsingfors www.lokus.fi Denna pamflett kan laddas ned i pdf-format. Europas kris har visat sig synnerligen svår att bemästra på grund av att den egentligen handlar om ett antal parallella – eller tvärgående – kriser. En handlar om EU, en handlar om euron, en handlar om eftersvallet från den amerikanska subprime-krisen, en handlar om en hårdhänt globalisering och en handlar om inhemskt företagande. Tankesmedjan Lokus vill med denna pamflett sporra till diskussion om vår ekonomi och vår framtid.

Pamfletten kan beställas utan kostnad, se www.lokus.fi