DOCSLIB.ORG

Tidskrift Jör Finkand 2' 1991 Ärg, 76 Historisk Tidskrift För Finland Utgiven Av Historiska Föreningen R.F., Helsingfors

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Tidskrift Jör Finkand 2' 1991 Ärg, 76 Historisk Tidskrift För Finland Utgiven Av Historiska Föreningen R.F., Helsingfors 1 iJ- Historisk Tidskrift jör Finkand 2' 1991 ärg, 76 Historisk Tidskrift för Finland utgiven av Historiska föreningen r.f., Helsingfors REDAKTIONEN Ansvarig redaktör: Professor Max Engman Historiska institutionen, Abc Akademi, 20500 Abc Redaktionssekreterare: Fil.mag. John Strömberg Skarpskyttegatan 18 A 33, 00150 Helsingfors Ekonom: Fil.kand. Pertti Hakala Skriftliga hänvändelser rörande prenumerationer under redaktionens adress: Berggatan 6 A 9, 5 van., 00100 Helsingfors REDAKTIONSRÄD Eljas Orrman (ordförande) Martti Ahti ■ Max Engman . Matti Klinge • Rainer Knapas • Henrik Meinander Beatrice Moring • Alexandra Ramsay • Per Schybergson • Kerstin Smeds Henrik Stenius • Nils Erik Villstrand • Anna-Maria Aström När du har skrivit äin doktorsavhandling. % .. .sä trycker vi den EKENÄS TRYCKERI AB PB 26, Genvägen 4,10601 Ekenäs, tel. 911-62800 Historikern och samhället Historisk Tidskrift för Finland, denna vär 75 ar fyllda, tillkom mitt un- der första världskriget, under en pa manga sätt ödesdiger tid för Fin land. Storfurstendömet stod visserligen i flera avseenden pä sidan om kriget, finländarna var inte värnpliktiga och nagra krigshandlingar in- träffade inte i Finland förrän 1918. Ändä drogs landet pä olika sätt allt- mer in i kriget. Pä en front var det en följd av finländarnas, framför alit studenternas egen aktivitet som resulterade i jägarrörelsen. Pä en annan front drogs Finland in i kriget genom storfurstendömets alit starkare ekonomiska beroende av kejsardömet bäde genom krigsleveranser och livsmedelsimport. Den tid dä HTF grundades var en tid av stark spänning. Man kunde tänka sig att beslutet att grunda en vetenskaplig historisk tidskrift under världskriget var ett uttryck för initiativtagarnas alienering frän samhäl let, frän de motstridiga strömningarna omkring dem. Det motsägs av att de tillhörde jägargenerationen och var mängsidigt aktiva i vetenskap och samhälle. Snarare var de tvärtom övertygade om att en tid skulle komma dä kanonerna smältes ned tili stälpennor och skrivmaskiner. Uppsatserna i detta nummer behandlar HTF:s tillkomst och samhälls- förhällandena under samma tid. Tvä av uppsatserna granskar mindre kända aspekter av jägarrörelsen, Timo Soikkanen en bortglömd del av idegodset bakom jägarnas handlande och Matti Lackmandein- terna spänningarna inom jägarrörelsen. Ilja Solomeshch behandlar äter de ryskä försöken att dra in Finland i krigsansträngningarna och förhindra illojala handlingar pä det ekonomiska omrädet. Pä sitt sätt behandlar uppsatserna frägeställningar som i nägon män kom tili synes ocksä pä HTF:s lugna vetenskapliga sektor. Rudolf Kjellens komplicera- de eftermäle inom tili jägarrörelsen avspeglar HTF:s lätt problematiska förhällande tili historieskrivningen i Sverige, de spräkliga motsättningar- na inom jägarrörelsen HTF:s ställning i spänningsfältet mellan finskt och svenskt samt de ryskä myndigheternas förhällande tili Finland, HTF:s smä kontroverser med censuren. 170 Historiska föreningen grundades 1914 som Svenska studenters histo- riska förening. Den tog samma ar initiativet tili grundandet av Historisk Tidskrift för Finland och är sedän 25 är dess utgivare. Med anledning av tidskriftens 75-arsjubileum anordnade föreningen den 23 februari detta ar en diskussion över temat "Historikern och samhället". Avsikten var att ur ett bredare perspektiv än enbart den vetenskapliga tidskriftens diskutera historikerns och den historiska kunskapens roll i dagens sam- hälle. En del av inledningarna, av Anders Björnsson, Max Eng man, Walter Fortelius och Eljas Orrman, publiceras i nagot bearbetad form i detta nummer kompletterade av ett inlägg av Heikki Ylikangas. En del av de temata som aktualiserades under diskussionen rörde evighetsfragor, sasom historikerns förhallande tili Makten, men det är kanske symptomatiskt att manga inlägg kom att kretsa kring temat hi- storikern och offentligheten, hur historikern kommunicerar i en offent- lighet och ett medialandskap som idag ser helt annorlunda ut än da HTF grundades. De vetenskapliga tidskrifternas berättigande har ibland ifragasatts, men det förefaller som om en övervägande del av yrkeshistorikerna skulle anse att de, eller nagot motsvarande behövs. Samtidigt finns det även en växande övertygelse om att detta inte är tillräckhgt, utan att hi- storikerna mäste kommunicera med sin läse-, snart kanske huvudsakli- gen tittarkrets i nya former, i nya medier och pa nya sätt. Temat disku- terades bl.a. vid Nordiska historikermötet i Umeä i juni detta är och pa vären utkom det första numret av en nystartad svensk tidskrift med ti- teln Populär historia. Det finns sannolikt inga enkla svar pä dylika frägor och sadana hitta- des heller inte vid Historiska föreningens diskussion. Den visade i alla fall pä nyttan av att facket oftare än brukligt ställer sig frägorna, Varför historia? och Hurudan historia? Max Engman En Tömestig. HTF:s första är MAX ENGMAN Ett uttryck för professionaliseringen av vetenskapen under 1800-talet var aic man betonade enheten mellan forskning och undervisning; uni- versitetens uppgift blev att vara forskningsinstitutioner, som meddelade undervisning pa vetenskaplig grund. Resultatet blev en specialisering, bl.a. historien etablerades som ett självständigt fack med egna professu- rer. Vetenskapsgrenens särprägel förstärktes genom en egen metod, käll- kritiken, och seminariet där det historiska hantverket lärdes ut som fran mästare tili lärling. Specialundersökningen i form av en monografi eller doktorsavhandling blev norm. Tili historikerskräets institutionalisering hörde även olika hjälpmedel, diplomatarier och andra stora källutgävor samt arkivväsendets utbyggnad. Andra led var grundandet av veten- skapliga samfund och publiceringskanaler. Professionaliseringen av his- torikerskraet skedde i tecknet av ett kumulativt vetenskapsbegrepp; uppsatserna och monografierna var byggstenar i en jättelik rekonstruk tion av det förflutna.' De historiska tidskriftema I professionaliseringsprocessen spelade de historiska tidskriftema, sär- skilt de Stora nationella tidskriftema, en viktig roll. Historikerna hade inte tidigare saknat publiceringskanaler, det avgörande med de histo riska vetenskapliga tidskriftema var att de, ocksa da de samtidigt försök- te vända sig tili en bredare publik, uttryckte och kodifierade historiker skräets vetenskapliga spelregler och etos. Genom recensioner, bibliogra- fier och notiser fran fältet blev de arbetsredskap som fackhistorikern inte kunde vara utan. Lika viktigt var att de genom sin publicerings- och ' Inga Floto, Historie. Nyere og nyeste tid (Kebenhavn 1985), s. 13-50. Historisk Tidskrift för Finland 2 ■ 1991 ärg. 76 172 Max Engman refuseringspolitik samt genom recensioner definierade vad som var god historisk vetenskap. Historische Zeitschrift, som grundades 1859 av Heinrich von Sybel, blev mönsterbildande och kom att paverka den tyska historieskrivning- en och disciplinen i hela världen mer än nagon annan tidskrift. HZ eta- blerade en modell som blivit bestaende tili vara dagar. Den bidrog tili att skapa den vetenskapliga uppsatsen som en egen genre skild frän es- sän och den populariserande artikeln. Den bidrog tili att etablera den vetenskapliga recensionen som den avgörande bedömningsgrunden bland likar, en bedömning som skapade eller krossade karriärer. Genom sin avdelning "Notizen und Nachrichten" skapade HZ en nyhetskanal för fackets interna angelägenheter. Författarna i HZ, liksom i motsva- rande tidskrifter kom snart att besta nastan enbart av fack-, d.v.s. fram- för alit universitetshistoriker. Liksom mänga senare historiska facktid- skrifter fick den pröva pa svarigheten, för att inte säga omöjligheten, att samtidigt försöka vända sig tili en specialistläsekrets och en bredare all- mänhet. Theodor Mommsen, själv Nobelpristagare i litteratur, menade att strävan att na en icke-vetenskaplig publik hade en aterhallande ver- kan pa vetenskapens utveckling. HZ bidrog salunda ocksä tili den ut- veckling som med tiden lett tili att fackhistorikerna i alit högre grad börjat skriva för varandra.^ De Stora nationella tidskrifterna, Historische Zeitschrift, Revue Histo- rique (1876), Rivistä Storica Italiana (1886), English Historical Review (1886) och American Historical Review (1895), var uttryck för att histo- rievetenskapen i sin helhet etablerat sig som en professionell disciplin. Samtliga fastslog med nagot olika betoningar att de avsäg att täcka histo- rien utan geografiska och tidsbegränsningar, även om det nationella momentet är pafallande i samtliga.^ Samma mönster kan iakttas i Norden, även om den danska Historisk Tidsskrift (1840) internationellt sett tillkom ovanligt tidigt och under nägot andra tecken. I övrigt tillkom Norsk Historisk Tidsskrift (1871), den svenska Historisk Tidskrift (1881) och Historiallinen Aikakauskirja ^ Margaret F. Siieg, The Origin and Development of Schoiarly Historical Pe- riodicals (Alabama U.P. 1986), passim, särsk. s. 5-64. ^ Stieg, passim. Floto, s. 33-40. Tidskrifternas programförklaringar har publice- rats i Fritz Stern, Varieties of History. From Voltaire to the Present (Cleveland, Ohio), s. 171-177. En Tömestig. HTF:s första är 173 (1903) pa samma sätt och fick motsvarande ställning inom historieveten- skapens professionalisering som pa andra hali i Europa/ De Stora nationella tidskrifternas, "flaggskeppens", ställning som högsta domare bar emellertid radan inom sig fröet tili opposition i fräga om vad som var riktig historia och därmed tili konkurrerande tidskrif- ter. Motsättningarna kunde ta sig olika former. Den kanske vanligaste har värit en fortgäende
Load more

Recommended publications
  • Pekka Ahtiainen Ja Jukka Tervonen MENNEISYYDEN TUTKIJAT JA METODIEN VARTIJAT KÄSIKIRJOJA 17:1 Pekka Ahtiainen Ja Jukka Tervonen
    Pekka Ahtiainen ja Jukka Tervonen MENNEISYYDEN TUTKIJAT JA METODIEN VARTIJAT KÄSIKIRJOJA 17:1 Pekka Ahtiainen ja Jukka Tervonen Menneisyyden tutkijat ja metodfen vartijat Matka suomalaiseen historiankirjoitukseen Luvun Linjoilla ja linjojen takana kirjoittanut Ilkka Herlin Suomen Historiallinen Seura Helsinki 1996 Kansikuva: Maantieteellisiä kuvia n:o 21: Suomen Pankki, Valtionarkisto ja Säätytalo. Kansanopettajain O.Y. Valistus. Museovirasto © Pekka Ahtiainen ja Jukka Tervonen ISSN 0081-9417 ISBN 951-710-039-6 Vammalan Kirjapaino Oy 1996 S aatteeksi Nyt käsillä oleva kirja on syntynyt Päiviö Tommilan johtamassa ja Suo- men Akatemian kulttuurin ja yhteiskunnan tutkimuksen toimikunnan rahoittamassa projektissa Historioitsija ja yhteiskunta. Tutkimus ja tutkijan rooli 1800-luvun lopun ja 1900-luvun Suomessa. Aihepiiriltään ja käsittelytavaltaan kirja liittyy luontevasti projektin vuonna 1994 ilmesty- neeseen kokoomateokseen Historia, sosiologia ja Suomi. Niinikään tutkimus niveltyy kiinteästi projektin muiden jäsenten laatimaan, piakkoin valmistuvaan työhön Historiantutkijan muotokuva. Tällainen tutkimus ei tietysti synny vain kirjastojen kätköissä, tutki- joiden omissa tieteelle pyhitetyissä skiitoissa eikä kirjoittajien yhteisessä aivoriihessä. Tahdommekin muistaa lämpimästi henkilöitä, jotka ovat lukeneet käsikirjoituksemme eri versioita ja auttaneet tekijöitä ideoiden kehittelyssä. Etenkin projektimme muut jäsenet, Päiviö Tommila, John Strömberg, Henrik Meinander ja Ilkka Herlin ovat pakottaneet kirjoittajat miettimään monet asiat uusiksi
    [Show full text]
  • Soldiering and the Making of Finnish Manhood
    Soldiering and the Making of Finnish Manhood Conscription and Masculinity in Interwar Finland, 1918–1939 ANDERS AHLBÄCK Doctoral Thesis in General History ÅBO AKADEMI UNIVERSITY 2010 © Anders Ahlbäck Author’s address: History Dept. of Åbo Akademi University Fabriksgatan 2 FIN-20500 Åbo Finland e-mail: [email protected] ISBN 978-952-12-2508-6 (paperback) ISBN 978-952-12-2509-3 (pdf) Printed by Uniprint, Turku Table of Contents Acknowledgements v 1 Introduction 1 1.1 Images and experiences of conscripted soldiering 1 1.2 Topics in earlier research: The militarisation of modern masculinity 8 1.3 Theory and method: Conscription as a contested arena of masculinity 26 1.4 Demarcation: Soldiering and citizenship as homosocial enactments 39 2 The politics of conscription 48 2.1 Military debate on the verge of a revolution 52 2.2 The Civil War and the creation of the “White Army” 62 2.3 The militiaman challenging the cadre army soldier 72 2.4 From public indignation to closing ranks around the army 87 2.5 Conclusion: Reluctant militarisation 96 3 War heroes as war teachers 100 3.1 The narrative construction of the Jägers as war heroes 102 3.2 Absent women and distant domesticity 116 3.3 Heroic officers and their counter-images 118 3.4 Forgetfulness in the hero myth 124 3.5 The Jäger officers as military educators 127 3.6 Conclusion: The uses of war heroes 139 4 Educating the citizen-soldier 146 4.1 Civic education and the Suomen Sotilas magazine 147 4.2 The man-soldier-citizen amalgamation 154 4.3 History, forefathers and the spirit of sacrifice
    [Show full text]
  • S V E N S K a L I T T E R a T U R S Ä L L S K a P E T I N F O R M E R
    SVENSKA LITTERATUR SÄLLSKAPET INFORMERAR Innehåll Samarbete i västerled......................................................................... 1 Aktuellt ................................................................................................ 3 Anna Aminoff: Arkivskatter från Stensböle gård ............................ 4 Lena Huldén: Rädda det finlandssvenska ljudet Digitalisering av ljudbanden i litteratursällskapets arkiv ........ 9 Anne Bergman: Berättelser om märkliga personer och platser Folkkultursarkivets specialfrågelista om det ovanliga ............. 14 Ingalill Ihrcke-Åberg: Krigstiden i våra minnen Folkkultursarkivets insamling av krigsminnen ......................... 22 Jessica Parland-von Essen: Helena Frese och Augusta Armfelt Två adelsflickors värld under slutet av 1790-talet ..................... 24 Arne Toftegaard Pedersen: Det dynamiska 1880-talet ...................... 26 Max Engman: Prästerskap i kulturens tjänst Tankar kring det ingermanländska herdaminnet ...................... 28 Pris, stipendier och forskningsbidrag ............................................. 31 Björn Vikström: Den skapande bibelläsaren ................................. 31 Från Källans läsare ............................................................................. 36 Bettina Wulff: Den finlandssvenska boken ...................................... 37 Statens informationspris till Finlands svenska litteraturhistoria .............................................................................. 39 Nya böcker .........................................................................................
    [Show full text]
  • The Peace Treaty of Fredrikshamn and Its Aftermath in Sweden and Finland to Some Extent, the Chronological Manifestation of the Consequences
    The Peace Treaty of Fredrikshamn and its Petri Karonen Aftermath in Sweden and Finland By the end of 2009, in both Finland and Sweden the bicentennial commemora- tion of the dissolution of the common realm was drawing to a close. At the same time, what was being celebrated was the birth of an autonomous Finland. These commemorations have offered a rare occasion to explicate the annexation of Fin- land into the Russian Empire and the issues involved in it. Rather less to the fore has been the union of Sweden and Norway, which was also a consequence of the Finnish War of 1808–1809, at least when seen in a pan-European context.1 In what follows, I shall concentrate on analyzing the Peace Treaty of Fredriks- hamn of September 1809 and its consequences. Thus I will not deal with the Finnish War as such. It is widely accepted that the war in Finland was one of the side effects of the French Revolution and the chain of European-wide unrest and revolutionary upheaval that followed in its wake. We also know that relations between Sweden and Russia were relatively good at the turn of the nineteenth century, and indeed again soon after 1809. All these factors have a bearing on the Peace Treaty of Fredrikshamn. The war continued in Norrbotten and Västerbotten in the spring and summer of 1809, after Finland had been occupied by the Russian forces in the autumn of 1808. The Swedish defence was not made any easier by the fact that the com- manders of the main Swedish forces left their units to join the heated political game that was being played out in Stockholm, the consequence of which being Gustavus IV Adolphus’ deposition in March 1809.
    [Show full text]
  • Tidsirift ^Ör Fincand 4 1990 Årg
    Historisi Tidsirift ^ör FinCand 4 1990 årg. 75 Historisk Tidskrift för Finland Utgiven av Historiska föreningen r.f., Helsingfors REDAKTIONEN Ansvarig redaktör: Professor Max Engman Historiska institutionen, Åbo Akademi, 20500 Åbo Redaktionssekreterare: Fil.mag. John Strömberg , Skarpskyttegåtan 18 A 33, 00150 Helsingfors Ekonom: Fil.kand. Pertti Hakala Skriftliga hänvändelser rörande prenumerationer under redaktionens adress: Berggatan 6 A 9, 5 vån., 00100 Helsingfors REDAKTIONSRÅD Eljas Orrman (ordförande) Martti Ahti • Max Engman Matti Klinge • Rainer Knapas • Bo Lönnqvist Beatrice Moring • Alexandra Ramsay • Henry Rask • Per Schybergspn Kerstin Smeds • Henrik Stenius • Nils Erik Villstrand Anteckningar kring tjärhandelns tillbakagång i östra Finland. SVEN-ERIK ÅSTRÖM Processen vid tjärhandelns stagnation och borttynande i östra Fin land är mer komplicerad än vad den rikhaltiga, men primärt lokal- historiskt inriktade litteraturen ger vid handen. Här skall göras ett försök att klarlägga själva fjärrhandelssystemets organisation och funktion, d.v.s. dels tjärprisets rent ekonomiska roll för relationen mellan tjärbönder, köpstadsmän och kronans representanter, dels förhållandena på en mer generell nivå (minimipriset). Prisbildningen skedde på två plan. Prisbildningen i metropolerna, London och Amsterdam, var en samvariation mellan utbud och ef terfrågan, såsom den speglas i Lord Beveridges och professor Post humus* institutionella prisserier för tjära och beck, kontrollerade med tillhjälp av priskuranterna för London 1671—85 (extern pris bildning). Den interna prissättningen var en samvariation mellan vad tjärkompaniet i Stockholm köpte in i fråga om både mängder och till vilket pris, vad borgarna bjöd i Lappstrand eller i Viborg, vad kronan (Kunglig Majästet och kommerskollegiet i Stockholm, landshövding en i Viborg) samtyckte till (med öga på saltpriset). Lappstrandspriset var centralt ur bondens synpunkt och lika med vad han, den svagaste Uppsatsen var ursprungligen avsedd att ingå i författarens stora arbete From Tar to Timber.
    [Show full text]
  • Två Tidskrifter, Två Kriser
    400 MAX ENGMAN Två tidskrifter, två kriser Facktidskrifter är ofta språkrör för en generation, forskargrupp eller forskningsinriktning med ett budskap. Sedan Historische Zeitschrift grundades 1859 och fick en form som blev något av ett standardformat har historiska facktidskrifter också varit arbetsredskap. En klassisk his­ torisk facktidskrift skulle innehålla väl dokumenterade vetenskapliga uppsatser, recensioner, forskningsöversikter och nyheter ”från fältet”. Tidskriften blev ett oundgängligt hjälpmedel för att hålla sig à jour. Tidskriften kunde skapa och krossa karriärer och recensionerna var maktredskap. Makten utövades av respektive redaktion. Eftersom det hör till maktens väsen att den är i ständig rörelse, hemsöks tidskrifter ofta av kriser, bojkotter och strider om tidskriftens linje.1 Den gamla tiden I slutet av 1960­talet råkade Finlands båda historiska tidskrifter ut för var sin kris. Kriserna var emellertid väsensskilda. Historiallinen Aika- kauskirja (HAik, grundad 1903) tappade styrfarten och riktningen efter decennier av rutin. Historisk Tidskrift för Finland (HTF, grundad 1916) hade däremot tappat återväxten i det medeltida mörker där den styrt på samma kurs i flera decennier under en seglats där både roddarna och provianten började ta slut. Kriserna var sammankopplade på ett intrikat sätt: HAik ville inte ge plats för yngre forskare, HTF hade inga. HAik var en bastion för en auktoritetsbunden och hierarkisk akade­ misk miljö där många ämnesområden ännu präglades av kategoriska sanningar och deltagarperspektiv. Det var en miljö där professorer opponerade sina elevers doktorsavhandlingar och recenserade dem i HAik utan en tanke på att någon kunde betrakta det som grovt jäv. 1. Om HTF:s grundande och första decennium, se Max Engman, ’En Törnestig. HTF:s första år’, HTF 76 (1991:2), s.
    [Show full text]
  • Finland and the Finns : a Selective Bibliography
    F I N LAN D AND THE FINNS A Selective Bibliography FINLAND AND THE FINNS tttucrcDus in aim pater \ Dn0*Dn0 itonraDus ww> ui tt apfite feois gra pful tccfit %totnf UttrnDtns in fua oioctfi Ubzos miCRiUu pauntat! i£o:unoc# tozrup no ; no moDica* £tt$ tjor qruDem facrrDptn teletnStiu töfurg^ turbatfc it inotwotionf • B50 liteos mtCTales ftöm oerii mDinadu Cue ((tfie g eftrntu oiru kantelein tt egt?(rialme omufitatm parifien rant thtologie jpfef* fO2e infigne/optime tO2t(tto$^( inmalit t j inCpirattöe Oma t> tjonorabilem oiru QartttobmtO (?t|Otan # giä ctiSH ibefu iru fuma Diligftia ?n imlita tiuitate lube teit imp2eITO0^uftO2ttatc oiDinaria atP2Obauit 1 cöfir tnauit tt fsngulis faterDoribj Tut Diort? e? ciToe Ub2ts miffas legrrcib; (t cclttoddte toticnfifticns 16( omipote tt0 on iniTröia «ft autte bttoe \bttntt i^ault td£f(u0« quaD2agtnta Dies inoulgetiafi pc intuttts fibj pemtctqs ituTrtiroiDit relatauit ^nno Dm PH«UcfimoqD2tngctefi mooctuagtftmooctauoiDit mm, Colored woodcut in the Missale Aboense, the first book printed for Finland by printer Bartholomäus Ghotan in Lubeck, Germany, in 1488 (see entry no. 623) F I N LAN D AND THE FINNS A Selective Bibliography By Dr. Elemer Bako Former Finno-Ugrian Area Specialist European Division Library of Congress Washington 1993 The symbolic device on the cover and the title page is widely recognized by the Finns as representing the clasped hands of two Kalevala singers. The version used here is the logo of the Finlandia Foundation, Inc., a national cultural organization of Finns in the United States. This work is dedicated to the Finnish people on the seventy-fifth anniversary of their independence.
    [Show full text]
  • Lived Nation As the History of Experiences and Emotions In
    PALGRAVE STUDIES IN THE HISTORY OF EXPERIENCE Lived Nation as the History of Experiences and Emotions in Finland, – Edited by Ville Kivimäki Sami Suodenjoki · Tanja Vahtikari Palgrave Studies in the History of Experience Series Editors Pirjo Markkola Faculty of Social Sciences Tampere University Tampere, Finland Raisa Maria Toivo Faculty of Social Sciences Tampere University Tampere, Finland Ville Kivimäki Faculty of Social Sciences Tampere University Tampere, Finland This series, a collaboration between Palgrave Macmillan and the Academy of Finland Centre of Excellence in the History of Experience (HEX) at Tampere University, will publish works on the histories of experience across historical time and global space. History of experience means, for the series, individual, social, and collective experiences as historically conditioned phenomena. ‘Experience’ refers here to a theoretically and methodologically conceptualized study of human experiences in the past, not to any study of ‘authentic’ or ‘essentialist’ experiences. More precisely, the series will offer a forum for the historical study of human experiencing, i.e. of the varying preconditions, factors, and possibilities shaping past experiences. Furthermore, the series will study the human institutions, communities, and the systems of belief, knowledge, and meaning as based on accumulated (and often conficting) experiences. The aim of the series is to deepen the methodology and conceptualiza- tion of the history of lived experiences, going beyond essentialism. As the series editors see it, the history of experience can provide a bridge between structures, ideology, and individual agency, which has been a diffcult gap to close for historians and sociologists. The approach opens doors to see, study, and explain historical experiences as a social fact, which again offers new insights on society.
    [Show full text]
  • FINNISH-RUSSIAN INTERACTIONS in DACHA COUNTRY, 1880S-1920S
    SHARED SPACE, VARIED LIVES: FINNISH-RUSSIAN INTERACTIONS IN DACHA COUNTRY, 1880s-1920s By Kitty Wing On Lam A DISSERTATION Submitted to Michigan State University in partial fulfillment of the requirements for the degree of History – Doctor of Philosophy 2013 ABSTRACT SHARED SPACE, VARIED LIVES: FINNISH-RUSSIAN INTERACTIONS IN DACHA COUNTRY, 1880s-1920s By Kitty Wing On Lam This dissertation examines the Russian summer house (dacha) communities in southeastern Finland as a site of diverse social interactions from the end of the nineteenth to the beginning of the twentieth century. It covers the period from the 1880s to the mid-1920s because it seeks to address how Finnish-Russian social, economic and cultural contacts were significant in the political context of Finnish nationalists’ resistance to Russian authority and Finland’s transition to independent statehood after the Russian empire’s collapse. This project investigates why the dacha, entrenched in Russian thought as a symbol of Russian middle-class status, also became a physical and mental meeting place for Russians and Finns from various social backgrounds. Dacha communities in Finland were heavily concentrated in the Karelian Isthmus, a region within a few hours reach by train from St. Petersburg, Russia’s imperial capital. This meant that interaction between dacha-goers from Russia and Finnish-speaking inhabitants formed an integral part of the social landscape. These summer house settlements therefore offer a lens through which to examine how social boundaries were created, sustained, and destabilized. This case study is illuminating because Finns and Russians came into contact with each other in a space that was generally seen as part of the personal, private sphere; yet, these contacts also resonated in the public context of community.
    [Show full text]
  • Historisk Tidskrift För Finland 4 • 2005 Deln 413 439 496 489 492 473 502 510 514 Han
    Historisk Tidskrift för Finland 4 • 2005 Historisk Tidskrift Innehåll V i l l e S a r k a m o: Karolinernas akillesval. Krigaräran inom den karolinska armén under HistoriskTidskrift stora nordiska kriget (1700–1721) ............................................................................................ 413 L a r s E r i c s o n Wo l k e: Bodelning mellan bröder. Uppdelningen av den svenska och finska militären efter Fredrikshamnsfreden i september 1809 ..................................................... 439 FÖR FINLANDHTF 4 • 2005 Översikter och meddelanden Aleksis Kivis roman Sju bröder i ett pedagogikhistoriskt perspektiv. Bildningsidealen bland jordbrukarbefolkningen i Finland vid mitten av 1800-talet. Av H e i d i L a m p e n i u s .......... 473 Granskningar Tuomas Heikkilä, Pyhän Henrikin legenda. Av J u s s i H a n s k a ................................................. 489 Arkiv, samhälle och forskning, nr 2004:1-2. Av E l j a s O r r m a n ................................................ 492 Jukka Partanen, Isän tuvasta omaan tupaan. Väestö ja kotitaloudet Karjalankannaksen maaseudulla 1750–1870. Av J y r k i P a a s k o s k i ...................................................................................... 496 Peter Stadius, Resan till norr: Spanska Nordenbilder kring sekelskiftet 1900. Av Sverker Sörlin ............................................................................................................ 502 Jürgen Trimborn, Leni Riefenstahl, Filmskapare i tredje rikets tjänst. Av Joachim Mickwitz ...................................................................................................
    [Show full text]
  • Den Finländska Svenskan” ”Den Finländska Svenskan” 1860–1920 1860–1920
    Jennica Thylin-Klaus Jennica Jennica Thylin-Klaus ”Den finländska svenskan” ”Den finländska svenskan” 1860–1920 finländska svenskan” ”Den 1860–1920 Tidig svensk språkplanering i Finland ur ett idéhistoriskt perspektiv 2012 Doktorsavhandling i nordisk historia Åbo Akademi 2012 ”Den finländska svenskan” 1860–1920 ”Den finländska svenskan” 1860–1920 Tidig svensk språkplanering i Finland ur ett idéhistoriskt perspektiv Jennica Thylin-Klaus Doktorsavhandling i nordisk historia Åbo Akademi 2012 Omslagsbild: Brev från Karl Lindström till Ernst Lagus 22.10.1886, Svenska litteratursällskapet i Finland ISBN 978-952-12-2734-9 (tryckt utgåva) ISBN 978-952-12-2735-6 (elektronisk utgåva) Tryck: Uniprint, 2012 Ombrytning: Christel Westerlund, Ekenäs TypoGrafi INNEHÅLL FÖRORD .. 7 1 INLEDNiNG . 9 1.1 Syfte och avgränsning. 12 1.1.1 Frågeställning . 12 1.1.2 Avgränsning . 13 1.1.3 Om nationell mobilisering . 17 1.2 Metod, material och begrepp. 25 1.2.1 Aktörer och nätverk. 27 1.2.2 Domäner. 29 1.2.3 Material. 30 1.2.4 Begrepp. 33 1.3 Forskningsläge. 41 2 SPRÅKPLANERiNG OCH sAMHÄLLE . 45 2.1 Språkplanering och nationalism . 51 2.2 Nationell mobilisering och partibildning. 54 2.2.1 Den svensknationella rörelsen uppstår. 56 2.2.2 Bygdesvenskhet, kultursvenskhet och samlingsrörelse. 64 2.3 Språk och språksyn – utgångspunkter för språkplaneringen. 72 2.4 Intresset för det svenska språket i Finland under 1800-talet. 79 2.5 Aktörerna. 83 3 IDÉER, iDEOLOGiER OCH sPRÅKLiGA sÄRDRAG. 101 3.1 Tidiga inlägg om svenskan i Finland. 103 3.2 Vilka särskilda aspekter lyftes fram då diskussionen inleddes?. 106 3.3 Riksdelningens betydelse för differentieringen.
    [Show full text]
  • Vallan Verkostoissa. Per Brahe Ja Hänen Klienttinsä 1600-Luvun Ruotsin Valtakunnassa
    JYVÄSKYLÄ STUDIES IN HUMANITIES 157 Marko Hakanen Vallan verkostoissa Per Brahe ja hänen klienttinsä 1600-luvun Ruotsin valtakunnassa JYVÄSKYLÄ STUDIES IN HUMANITIES 157 Marko Hakanen Vallan verkostoissa Per Brahe ja hänen klienttinsä 1600-luvun Ruotsin valtakunnassa Esitetään Jyväskylän yliopiston humanistisen tiedekunnan suostumuksella julkisesti tarkastettavaksi yliopiston vanhassa juhlasalissa S212 syyskuun 9. päivänä 2011 kello 12. Academic dissertation to be publicly discussed, by permission of the Faculty of Humanities of the University of Jyväskylä, in Auditorium S212, on September 9, 2011 at 12 o'clock noon. UNIVERSITY OF JYVÄSKYLÄ JYVÄSKYLÄ 2011 Vallan verkostoissa Per Brahe ja hänen klienttinsä 1600-luvun Ruotsin valtakunnassa JYVÄSKYLÄ STUDIES IN HUMANITIES 157 Marko Hakanen Vallan verkostoissa Per Brahe ja hänen klienttinsä 1600-luvun Ruotsin valtakunnassa UNIVERSITY OF JYVÄSKYLÄ JYVÄSKYLÄ 2011 Editors Petri Karonen Department of History and Ethnology, University of Jyväskylä Pekka Olsbo, Ville Korkiakangas Publishing Unit, University Library of Jyväskylä Jyväskylä Studies in Humanities Editorial Board Editor in Chief Heikki Hanka, Department of Art and Culture Studies, University of Jyväskylä Petri Karonen, Department of History and Ethnology, University of Jyväskylä Paula Kalaja, Department of Languages, University of Jyväskylä Petri Toiviainen, Department of Music, University of Jyväskylä Tarja Nikula, Centre for Applied Language Studies, University of Jyväskylä Raimo Salokangas, Department of Communication, University
    [Show full text]