Anna Möller-Sibelius MÄNSKOBLIVANDETS LÄGGSPEL 2007 Anna Möller-Sibelius (F

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Anna Möller-Sibelius MÄNSKOBLIVANDETS LÄGGSPEL 2007 Anna Möller-Sibelius (F Anna Möller-Sibelius MÄNSKOBLIVANDETS LÄGGSPEL 2007 Anna Möller-Sibelius (f. 1971) är forskare och kritiker Pärm, foto: Anna Möller-Sibelius Åbo Akademis förlag Biskopsgatan 13, FIN-20500 ÅBO, Finland Tel. int. +358-2-215 3292 Fax int. + 358-2-215 4490 E-post: [email protected] http://www.abo.fi/stiftelsen/forlag/ Distribution: Oy Tibo-Trading Ab PB 33, FIN-21601 PARGAS, Finland Tel. int. +358-2-454 9200 Fax. int. +358-2-454 9220 E-post: [email protected] http://www.tibo.net MÄNSKOBLIVANDETS LÄGGSPEL MÄNSKOBLIVANDETS LÄGGSPEL En tematisk analys av kvinnan och tiden i Solveig von Schoultz poesi Anna Möller-Sibelius ÅBO 2007 ÅBO AKADEMIS FÖRLAG – ÅBO AKADEMI UNIVERSITY PRESS CIP Cataloguing in Publication Möller-Sibelius, Anna Mänskoblivandets läggspel : en tematisk analys av kvinnan och tiden i Solveig von Schoultz poesi / Anna Möller-Sibelius. - Åbo : Åbo Akademis förlag, 2007. Diss.: Åbo Akademi. – Summary. ISBN 978-951-765-372-5 ISBN 978-951-765-372-5 ISBN 978-951-765-372-2 (digital) Åbo Akademis tryckeri Åbo 2007 Och hur kan det ta så lång tid att börja förstå sig själv och andra, hur kan det dröja så länge innan man blir mänska? Varje dikt är en bit i mänskoblivandets läggspel som väl aldrig blir färdigt. (Den heliga oron) Lika litet som livet kommer med definitiva lösningar, lika litet kan författaren göra det när han lägger pussel med bitar ur det vi kallar verklighet. Men man vet vad man hoppas på. (Ur författarens verkstad) Nu när jag ser tillbaka tycker jag att det under alltsammans går en envis strävan att komma vidare, jag menar: att genom att helt och fullt bejaka det här, att vara kvinna, kunna nå fram till en fri rymd där båda könen förenas i det viktigaste: att vara mänska. (Den heliga oron) INNEHÅLL Förord 9 Inledning 1. Syfte och bakgrund 12 2. Tidigare forskning 21 3. Urval och uppläggning 27 4. Att analysera dikt tematiskt 31 Del 1: Identitet ”Det finns inget annat än att bli mera träd” 1. Kvinna först, sedan människa 46 Livscykeln 49 Växandet 62 2. Se hur kärleken snubblar 76 Sökandet efter kärnan 80 Den kluvna identiteten 93 3. Paret och tiden – tillsammansår? 105 De var redan stumma 111 Lättnaden att åldras 124 Urmodern och urfarfar 135 Sammanfattning 149 Del 2: Moderskap ”Tre systrar som aldrig skulle se varandra” 1. Den insiktsfulla moderskroppen 152 Förlossning och förlösning 155 Barnet och existensen 171 2. Att bära sitt innehåll med sig 186 Avsked och återkomst 189 Systerskap 203 3. Det finns ingen vardag 216 Det heliga, det bittra 219 En bit evighet 232 Sammanfattning 243 Del 3: Arbete ”Helt och hållet gärning” 1. Alla år nerböjt sysselsatt 246 I samhällets tjänst 250 Under kupan 260 2. Omklängd men fri 271 Ute i världen 273 En stor mans hustru 287 3. Huden och havet 301 Upprensning 304 Vem som målat är intet 318 Sammanfattning 329 Avslutning 332 Summary 339 Litteratur 347 Diktregister 363 Personregister 370 FÖRORD På en modersmålslektion under min skoltid fick vi i uppgift att läsa noveller av tre författare. Den ena var av Ernest Hemingway, den andra av Solveig von Schoultz och den tredje kan inte ha gjort något starkare intryck för den minns jag ingenting av. Vi skulle uppge vilken vi tyckte bäst om. Jag fastnade för von Schoultz novell, men då en enig klass gav sin röst till Hemingway föll jag fegt till föga. Det är inte lätt att stå på sig då man är tretton år. Det är inte lätt senare heller. Med denna avhandling anser jag mig ha sonat mitt svek. Nu ser utmaningarna annorlunda ut men i princip är det fråga om samma sak. Det handlar om att försöka förmedla det värdefulla och tänkvärda man funnit i en text. Den personliga ut- gångspunkten, läsandet och skrivandet som en mellanmänsklig angelägenhet, finns i botten på den litteraturvetenskapliga verksamheten. Ovanpå finns mycket annat, allt det som gör läsningen till ett forskningsarbete. I mitt avhandlingsprojekt har jag fått oskattbar hjälp av andra i försöken att komma underfund med vad litteraturforskning innebär. Den första som gav mig impulsen att inleda forskarstudier och ordnade en startpeng var universitetslektor Björn Meidal under sin tid som t.f. professor vid Åbo Akademi. Jag har honom att tacka för det lyckosamma öde som kanske annars gått mig förbi. Ämnet litteraturvetenskap vid Åbo Akademi med professor Clas Zilliacus i spetsen har utgjort min akademiska hemvist – utan en sådan står forskaren ensam i världen. Det litteratur- vetenskapliga forskningsseminariet har varit en mötesplats för doktorander, ett forum för intellektuell växt, övning och konstruktiv kritik. Jag är också tacksam för Clas uppbackning och insiktsfulla synpunkter på mitt arbete. Den som jag utan tvivel står i den största tacksamhetsskulden till är min ansvarsfulla handledare lektor FD Roger Holmström. – 9 – Fördelen med goda rutiner märker man snabbt, men hur viktiga dessa är blir än tydligare i ett längre perspektiv. Jag kunde inte ha haft gynnsammare arbetsförhållanden än dem som Roger skapat för mig: fasta, formella ramar och stor frihet att tänka själv. Noggrant och vänligt har han kommenterat mina texter, out- tröttligt stödande mig från en trevande början fram till en mera målmedveten avhandlingstext. Professor Eva Lilja har fungerat som examinator för en läskurs om kvinnors poesi och diktanalys, uppgjord efter mina intressen och behov. Som förgranskare har hon liksom professor Bo Pettersson framfört viktiga synpunkter på min avhandling. Bo Pettersson har därtill granskat min licentiatavhandling. Hans uppbyggliga kommentarer stärkte mig i ett skede av teoretisk omprövning och hjälpte mig att gå vidare. Ett hjärtligt tack även till Christopher Grapes som översatt min sammanfattning. Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut har inte enbart bistått mig med finansiering utan även ställt ett av sina vackra, lugna forskarrum på Humanisticum till mitt förfogande. Inte mindre betydelsefull är den trivsamma arbetsmiljö som mina kolleger skapar, särskilt Fredrica Nyqvist som jag haft glädjen att dela rum med. Jag vill rikta ett stort tack till Litteraturvetenskapliga nämnden vid Svenska Litteratursällskapet i Finland, ämnet litteratur- vetenskap vid Åbo Akademi och Waldemar von Frenckells stiftelse för de stipendier jag erhållit och som möjliggjort mitt forskningsarbete. Det är svårast att tacka för det största, det som till synes står långt borta från den akademiska avhandlingen. Inifrån sett är avståndet mindre, de käraste personerna finns som en helhetsverkan i allt man gör och är. Mina föräldrar Tuija och Matts Möller har alltid trott på mig, det är en god gåva att ge ett barn. Min bror Patrik Möller, vars strävan till fulländning jag beundrar – om det så gäller musik, hantverk eller kulinariska skapelser – har ställt upp som barnvakt och morbror. Min son Frank som fötts under avhandlingsarbetet fyller mitt liv med legoklossar och lycka, traktorprat, trots och skratt. Aldrig förr har – 10 – livets mening tagit en mera konkret och självklar gestalt. Osägligt betydelsefull för mig är Patrick Sibelius, som gör mig lycklig och klokare än jag annars skulle vara. Boken tillägnar jag honom. Åbo i maj 2007 Anna Möller-Sibelius – 11 – INLEDNING 1. Syfte och bakgrund I fickformat har Solveig von Schoultz velat detsamma som Cora Sandel: ”få sagt litt sannhet”, skriver hon själv i ett brev.1 Det finns ingen tvekan inför det anspråksfulla syftet, inte heller någon brist på ödmjukhet i attityden till uppdraget. Att något som sanning existerar är för von Schoultz lika självfallet som att en författare tålmodigt försöker fånga upp det oerhörda som undflyr orden. Den komplexa verkligheten pockar på att bli förstådd och förmedlad. Livet och konsten går hand i hand. I von Schoultz långa och mångsidiga författarskap (hon skrev novellistik, barnlitteratur, dramatik, biografisk litteratur, en roman) intar poesin en särställning. Hon betraktar den som sitt modersmål och räknar också diktsamlingen Min timme (1940) som sin egentliga debut.2 Poesin erbjuder en form som svarar mot hennes strävan att koncentrerat och exakt blottlägga livets kärnfrågor. De stora spörsmålen är en högst konkret angelägenhet med rotfäste djupt i kvinnoerfarenheten. Ulla Olin skriver om von Schoultz: ”det kvinnopsykologiska elementet får inte undanskymma, att diktens ärende egentligen är ett annat: att visa det mänskliga i hela dess vidd − det kan ske i återgivandet av en komprimerad livsminut, några gester, några ord.”3 Genom att göra sig förtrogen med det som ligger närmast blir det också möjligt att stå i förbindelse med det mer avlägsna och ännu inte uppnådda. Att vara kvinna är att befinna sig i rörelse, mot en utvidgad identitet. Den övergripande utmaningen är att bli 1 Till den norska väninnan och författarkollegan Halldis Moren Vesaas 1948. von Schoultz 1999b, s. 161 2 Se t.ex. von Schoultz 1999a, s. 111 angående lyriken som modersmål och von Schoultz 1985, s. 149 gällande debuten. Därförinnan hade hon skrivit ung- domsboken Petra och silverapan 1932 och romanen December 1937, en genre hon sedan aldrig återvände till. 3 Olin, Hufvudstadsbladet 11.11.1956. Själv har von Schoultz deklarerat att en uppmärksamhet kring samvetet präglar henne och att hennes intresse för religion och filosofi är stort. Werkelid, Svenska Dagbladet 15.12.1991 – 12 – människa men vägen dit tar tid och går genom hängivet kvinnoliv. Syftet med min avhandling är att undersöka kvinnotematiken som ett led i människoblivandet i von Schoultz poesi.4 Åtskilligt har hänt under århundradenas och årtiondenas lopp med de begrepp kring människan – identitet, subjekt, själ, själv, jag, medvetande med flera – som denna avhandling tangerar. Martin och Barresi redogör i sitt filosofiska verk The Rise and Fall of Soul and Self (2006) för den personliga identitetens intellektuella historia i väst. De summerar utvecklingsgången från och med 1600-talet så här: In the seventeenth and eighteenth centuries, science undermined the soul. The self was recruited to take its place, including providing unity and direction to the human person, as well as being the vehicle for persistence both during life and after bodily death.
Recommended publications
  • Eva E. Johansson – Realismens Röster
    Realismens röster Kvinnliga kontorister i mellankrigstidens finlandssvenska litteratur Vad hände med det realistiska berättandet i den moderna finlandssvenska litteraturen efter modernismens genombrott? Det är en av de frågor som ställs i avhandlingen Realismens röster, där Eva E. Johansson utforskar kontorsskildringen som Eva E. Johansson litterär genre. Avhandlingen lyfter fram en grupp finlandssvenska författare under mellankrigstiden – Anna Bondestam, May Hartman, Ingegerd Lundén, Margit Niininen, Ingrid Qvarnström, Allan Tallqvist, | 2017 E. Johansson Eva | Realismens röster Elmer Diktonius och Ralf Parland. I centrum står Realismens röster de tre kontorsromanerna Bara en kontorsflicka, En gedigen flicka och Fröken Elna Johansson, skrivna Kvinnliga kontorister i mellankrigstidens finlandssvenska litteratur under 1920- och 1930-talet. Genom kontorsskildringarna undersöker avhandlingen det realistiska berättandets särdrag – dess modus – men också dess konstnärliga etos: dess affirmativa hållning till berättandets mimesis. Avhandlingen argumenterar för att realistiskt berättande i grunden är mångstämmigt, och att dess samhällskritiska potential finns i de dissonanser som uppstår mellan berättelsen olika röster. Åbo Akademis förlag | ISBN 978-951-765-856-0 Eva E. Johansson (f. 1960) tog sin magisterexamen vid Helsingfors universitet, och är verksam som gymnasielärare i svenska och litteratur på Åland. Omslag, grafisk form och ombrytning: Margita Lindgren/Ekenäs TypoGrafi Omslagsfotografier: Pärmbilder för Ingrid Qvarnströms roman En gedigen
    [Show full text]
  • TORSTAI/TORSDAG 27.10. ALEKSIS KIVI – Suuret Kertojat
    TORSTAI/TORSDAG 27.10. ALEKSIS KIVI – Suuret kertojat 11.00 AVAJAISET 13.30 Iiro Rantala Suomen Messujen tervehdys, toimitusjohtaja Christer Haglund NYT SEN VOI JO KErtoa Kansainvälisesti kuuluisin jazzmuusikkomme on kirjoittanut musii- Viron tervehdys, Viron tasavallan presidentti Toomas Hendrik Ilves killisen elämäkertansa. Nyt sen voi jo kertoa on ihan hauska ja täysin ainutlaatuinen elämäkertojen ja taiteilijakirjojen joukossa. Avajaispuhe, sarjakuvataiteilija Juba Tuomola Aidosti Iiron näköinen, rehellinen, moneen suuntaan aukeava ja Rakkaudesta kirjaan -tunnustuspalkinnon jako, paljon informaation täyteinen. Teos Suomen Kustannusyhdistyksen hallituksen pj Anna Baijars Virolaiset laulajat ja kitarasankarit Riho Sibul, Jaanus Nõgisto ja HELSINGIN SANOMAT Jaak Tuksam musisoivat. 14.00 ViiVI JA RIVO-Riitta aaMUKAHVILLA 12.00 Toomas Hendrik Ilves Juba Tuomola (Viivi ja Wagner) ja Pertti Jarla (Fingerpori) ker- OMALLA ÄÄNELLÄ S tovat, missä kulkee hyvän ja huonon maun välinen raja. Tekijät Viron tasavallan presidentti Toomas Hendrik Ilves on työskennellyt myös kommentoivat HS:n kisaa, jossa lehden lukijat voivat keksiä Viron suurlähettiläänä useissa maissa, kaksi kertaa Viron ulko- omat puhekuplat suosikkisarjoihin. Haastattelijoina Esa Mäkinen ministerinä sekä Euroopan parlamentin ja Viron riigikogun jäse- ja Jukka Petäjä. nenä. Omalla äänellä on Ilveksen kertomus matkasta kotimaahan ja politiikan huipulle. Presidentti valottaa kirjassa näkemyksiään 15.00 TÄHTIHETKI: Jari TERVO Viron paluusta Euroopan kartalle. Ilveksen kanssa keskustelevat
    [Show full text]
  • Uusinta Kirjallisuudentutkimusta
    UUSINTA KIRJALLISUDENTUTKIMUSTA Uusinta kirjallisuudentutkimusta Aarnio, Juuso, Rhetoric and Representation. Exploring the Cultural Meaning of the Natural Sciences in Contemporary Popular Science Writing and Literature. – [Hki : Juuso Aarnio], 2008. – 505 s. – Diss. Helsingin yliopisto. Andersson Wretmark, Astrid, Tito Colliander och den ryska heligheten. – Skellefteå : Artos, 2008. – 182 s. Atilla, Jorma, Bulgarianturkkilainen romaani 1960­luvulla. – Turku : Turun yliopisto, 2008. – 222 s. – Väitösk. Turun yliopisto. – Turun yliopiston julkaisuja. Sarja C, Scripta lingua Fennica edita 276. Cederholm, Per-Erik, Juhani Aho i Sverige. Pressmottagande och Nobelpriskandidatur. – Sthlm : Stockholm University, 2008. – 117 s. – Stockholm Studies in Finnish Language and Literature 12. Comparative Approaches to European and Nordic Modernisms. Edited by Mats Jansson, Janna Kantola, Jakob Lothe and H. K. Riikonen. – Hki : Palmenia, 2008. – 238 s. – Palmenia-sarja 39. Eilittä, Leena, Ingeborg Bachmann’s utopia and disillusionment. Introduction. – Hki : Finnish Academy of Science and Letters, 2008. – 164 s. – Suomalaisen tiedeakatemian toimituksia. Humaniora 347. Enckell, Emelie. Över språkets gränser. En presentation av diktaren Aaro Hellaakoski. – [Hfors : Emelie Enckell], 2008. – 141 s. Forssell, Pia, J. L. Runebergs samlade skrifter i textkritisk belysning. – [Hfors : Pia Forssell], 2008. – 247 s. – Diss. Helsingfors universitet. Gränser i nordisk litteratur = Borders in Nordic Literature. IASS XXVI 2006. Vol. 1–2. Utgivare = edited by Clas Zilliacus, redaktörer = coeditors: Heidi Grönstrand & Ulrika Gustafsson. – Åbo : Åbo Akademis förlag, 2008. – 752 s. Hakapää, Jyrki, Kirjan tie lukijalle. Kirjakauppojen vakiintuminen Suomessa 1740–1860. – Hki: SKS, 2008. – 466 s. – Väitösk. Helsingin yliopisto. – Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 1166. Homeroksesta Hessu Hopoon. Antiikin traditioiden vaikutus myöhempään kirjallisuuteen. Toimittaneet Janna Kantola ja Heta Pyrhönen. – Hki : SKS, 2008. – 280 s. – Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 1184.
    [Show full text]
  • Pehtoori Ja Kansa
    3HKWRRULMDNDQVD ³6LOWDODQSHKWRRULQ´ LQWHUWHNVWXDDOLVHW\KWH\GHWMD \KWHLVNXQQDOOLQHQVLVlOW| Helsingin yliopisto Historian laitos Suomen historian pro gradu -tutkielma syksy 1998 Jyrki Ilva 8511%1ILIH 3')YHUVLR Sisällysluettelo -2+'$172 6,/7$/$13(+7225,-$$16$//,1(1(/289$8/77885, 2.1. SUOMI-FILMI JA 1930-LUVUN ALUN ELOKUVAKULTTUURI 12 2.2. "KÄÄNTEENTEKEVÄ ELOKUVA”? 22 7$5,1$1+,6725,$ 3.1. HARALD SELMER-GEETH JA HÄNEN ROMAANINSA 33 3.2 HJALMAR PROCOPÉ JA "INSPEKTORN PÅ SILTALA" HUVINÄYTELMÄNÄ 43 3.3. ELOKUVA KÄÄNNEKOHTANA TARINAN HISTORIASSA 49 3.4. ROMAANIN JA NÄYTELMÄN MYÖHEMMÄT VAIHEET 57 6,/7$/$13(+7225,-$$16$ 4.1. "AATAMI JA EEVA VAATTEISSA" - PEHTOORI JA PALUU LUONTOON 65 4.2. KILTTI JA HARMITON VAI YHTEISKUNTAMORAALILTAAN KYSEENALAINEN? 72 4.3. "ISOÄIDIN AIKAINEN ONNENSOPUKKA" 80 4.4. KOKO KANSAN KANSALLINEN ELOKUVA 82 886,(10(1(67<67(1(9bb7" 5.1. AARETTI JA MIINA PALAAVAT VALKOKANKAALLE 98 5.2. PEHTOORIN PALUU - TUHLAAJAPOIKA SAA UUDEN TILAISUUDEN 102 -2+723bb7g6(7!6,/7$/$13(+7225,192,6,-2812+7$$!" /b+7((7-$,5-$//,6886 1. Johdanto Risto Orkon vuonna 1934 ohjaamasta "Siltalan pehtoorista" on tapana muistaa, että se oli en- simmäinen miljoonan katsojan rajan ylittänyt suomalainen elokuva. Tätä myyttiä1 on toistet- tu myös elokuvan televisioesitysten yhteydessä julkaistuissa kritiikeissä, mutta muuten mo- derneista kommenteista jää kuitenkin päällimmäiseksi vaikutelmaksi se, että nykykatsojan on enää vaikea ymmärtää elokuvan aikanaan saavuttamaa suosiota. "Senaikaisten katsojien maku tuntuu nyt käsittämättömältä", Pertti
    [Show full text]
  • International Evaluation of Research and Doctoral Training At
    View metadata, citation and similar papers at core.ac.uk brought to you by CORE provided by Helsingin yliopiston digitaalinen arkisto INTERNATIONAL EVALUATION OF RESEARCH AND DOCTORAL TRAINING AT THE UNIVERSITY OF HELSINKI 2005–2010 RC-Specific Evaluation of GLW – Genres of Literary Worldmaking Seppo Saari & Antti Moilanen (Eds.) Evaluation Panel: Humanities INTERNATIONAL EVALUATION OF RESEARCH AND DOCTORAL TRAINING AT THE UNIVERSITY OF HELSINKI 2005–2010 RC-Specific Evaluation of GLW – Genres of Literary Worldmaking Seppo Saari & Antti Moilanen (Eds.) University of Helsinki Administrative Publications 80/88 Evaluations 2012 Publisher: University of Helsinki Editors: Seppo Saari & Antti Moilanen Title: Type of publication: International Evaluation of Research and Doctoral Training at the University of Evaluations Helsinki 2005–2010 : RC-Specific Evaluation of GLW – Genres of Literary Worldmaking Summary: Researcher Community (RC) was a new concept of the participating unit in the evaluation. Participation in the evaluation was voluntary and the RCs had to choose one of the five characteristic categories to participate. Evaluation of the Researcher Community was based on the answers to the evaluation questions. In addition a list of publications and other activities were provided by the TUHAT system. The CWTS/Leiden University conducted analyses for 80 RCs and the Helsinki University Library for 66 RCs. Panellists, 49 and two special experts in five panels evaluated all the evaluation material as a whole and discussed the feedback for RC-specific reports in the panel meetings in Helsinki. The main part of this report is consisted of the feedback which is published as such in the report. Chapters in the report: 1.
    [Show full text]
  • Olavi Paavolaisen Jatkosodan Päiväkirja Synkkä Yksinpuhelu I-II (1946) Kansallisen Identiteettiprojektin Uudelleenarviona
    ”KANSAKUNNAN RESONOIVAT MUISTOT” – Olavi Paavolaisen jatkosodan päiväkirja Synkkä yksinpuhelu I-II (1946) kansallisen identiteettiprojektin uudelleenarviona Antti Vesikko Pro gradu -tutkielma Valtio-oppi Yhteiskuntatieteiden ja filosofian laitos Jyväskylän yliopisto syksy 2011 ”KANSAKUNNAN RESONOIVAT MUISTOT” – Olavi Paavolaisen jatkosodan päiväkirja Synkkä yksinpuhelu I-II (1946) kansallisen identiteettiprojektin uudelleenarviona Antti Juhana Vesikko Valtio-oppi syksy 2011 Jyväskylän yliopisto 410 sivua (sis. liitteet) Tässä politiikan tutkimusta ja kirjallisuustieteitä hyödyntävässä pro gradu -tutkielmassani analysoin Olavi Paavolaisen Suomen jatkosodan aikana (26.6.1941–19.9.1944) kirjoittamaa ja marraskuussa 1946 kahtena niteenä ilmestynyttä päiväkirjaa Synkkä yksinpuhelu. Päiväkirjan lehtiä vuosilta 1941–1944 I-II. Tämä lähes tuhatsivuinen jatkosodan kriittiseksi selonteoksi tarkoitettu teos nosti ilmestyessään mittavan kirjasodan, jonka keskeisenä piirteenä voidaan pitää ennennäkemätöntä henkilöön kohdistuvaa kritiikkiä, joka osaltaan johti Paavolaisen kirjallisen uran hiipumiseen. Synkkä yksinpuhelu on haaste sankari-eetoksen sävyttämälle sotakirjallisuudelle ja traditionaalis-konservatiiviselle sotahistorialle. Vastoin historiankirjoituksen representatiivista ”Jumalan perspektiiviä” Paavolainen dokumentoi jatkosodan vaiheet nykyisyydestä käsin antaen näin tulevaisuuden lukijakunnalle mahdollisuuden tarttua tapahtumien poliittisiin merkityksiin. Paavolainen politisoi teoksessaan jatkosodan kulttuuria, ilmiöitä ja tapahtumia – kuolemaa,
    [Show full text]
  • Nodes of Contemporary Finnish Literature
    Nodes of Contemporary Finnish Literature Edited by Leena Kirstinä Studia Fennica Litteraria The Finnish Literature Society (SKS) was founded in 1831 and has, from the very beginning, engaged in publishing operations. It nowadays publishes literature in the fields of ethnology and folkloristics, linguistics, literary research and cultural history. The first volume of the Studia Fennica series appeared in 1933. Since 1992, the series has been divided into three thematic subseries: Ethnologica, Folkloristica and Linguistica. Two additional subseries were formed in 2002, Historica and Litteraria. The subseries Anthropologica was formed in 2007. In addition to its publishing activities, the Finnish Literature Society maintains research activities and infrastructures, an archive containing folklore and literary collections, a research library and promotes Finnish literature abroad. Studia fennica editorial board Markku Haakana, professor, University of Helsinki, Finland Timo Kaartinen, professor, University of Helsinki, Finland Kimmo Rentola, professor, University of Turku, Finland Riikka Rossi, docent, University of Helsinki, Finland Hanna Snellman, professor, University of Jyväskylä, Finland Lotte Tarkka, professor, University of Helsinki, Finland Tuomas M. S. Lehtonen, Secretary General, Dr. Phil., Finnish Literature Society, Finland Pauliina Rihto, secretary of the board, M. A., Finnish Literary Society, Finland Editorial Office SKS P.O. Box 259 FI-00171 Helsinki www.finlit.fi Nodes of Contemporary Finnish Literature Edited by Leena Kirstinä Finnish Literature Society • Helsinki Studia Fennica Litteraria 6 The publication has undergone a peer review. The open access publication of this volume has received part funding via a Jane and Aatos Erkko Foundation grant. © 2012 Leena Kirstinä and SKS License CC-BY-NC-ND 4.0 International A digital edition of a printed book first published in 2012 by the Finnish Literature Society.
    [Show full text]
  • Noitarummun Ja Tuohitorven Kaikuja: Suomalaislyriikka Ruotsalaissilmin
    PIRJO VAITTINEN Noitarummun ja tuohitorven kaikuja: suomalaislyriikka ruotsalaissilmin 1. Antologioita ja klassikoita Suomalaisen lyriikan varhaisin ruotsinnosantologia vuodelta 1870 viit- taa otsikollaan Från Saimens och Päjänes stränder Runebergin runojen suomalaiseen maisemaan ja Suomeen kuuluviin paikannimiin. Samalla se liittyy mielenkiintoisella tavalla käännöksen syntyajalle ominaiseen ajatteluun: kun käsite "Suomi" on korvattu tiettyyn alueeseen viittaa- vien luonnonmuodosteiden nimillä, on kansalliselle identiteetille annet- tu maantieteellis-maisemallinen sisältö. 1 Suomalaismaiseman eksotiik- kaan viitannut antologia sisälsi Kantelettaren runojen lisäksi Oksasen, Suonion ja Juteinin runoja sekä Suoniolta myös proosakatkelmia ynnä suomalaisia kansansatuja. Ruotsintaja oli suomenruotsalainen kirjailija Rafael Hertzberg, joka aloitti kirjallisen uransa käännöksillä ja mu- kaelmilla suomalaisesta, ranskalaisesta, espanjalaisesta ja italialaisesta kansanrunoudesta. Toinen Hertzbergin toimittama antologia Finska to- ner ilmestyi seuraavana vuonna.2 1 Saimaan ruotsinkielinen nimi esiintyy esim. Fänrik Ståls sägner -kokoelman runos- sa "Den femte juli". Matti Klinge on osoittanut artikkelissaan "Runebergin kaksi isän- maata", miten ajatus isänmaasta maisemana Runebergillä muuttui historiaan perustu- vaksi. Matti Klinge, Kaksi Suomea. Keuruu 1982, 126-142. Vrt Johan Wrede, Kommen- tar till Fänrik Ståls Sägner. Samlade skrifter av Johan Ludvig Runeberg, under redaktion av Carl-Erik Thors och Tore Wretö. Fjortonde delen. Första häftet.
    [Show full text]
  • 126 Bo Carpelan's Richly Textured Novel, Urwind, and Mikhail
    126 BRIAN KENNEDY (editor) – Voicing Bo Carpelan: Bo Carpelan’s richly textured novel, Urwind, and Mikhail Bakhtin’s subtle theories of discourse are brought together in this stimulating and sophisticated collection of essays. The contributors approach Carpelan’s work using all the ideas Bakhtin has placed at their disposal – dialogism, chronotope, carnival, polyphony, the unfinishedness of novels – but in an inquiring and open, rather than merely deferential, spirit. The result is one of the most interesting and subtle discussions of Bakhtin’s relationship to modernist prose we have seen, a book that sheds light on Bakhtin’s work as well Carpelan’s. Ken Hirschkop, Professor of English, University of Waterloo, author of Mikhail Bakhtin: An Aesthetic for Democracy and The Cambridge Introduction to Bakhtin Finnish writer Bo Carpelan (1926-2011) gained unparalleled recognition amongst Finland-Swedish readers at home and Urwind’s others worldwide for his work as a poet and novelist. Yet despite a good deal of his literary output having been translated into English, surprisingly little critical commentary exists for the Possibilities Dialogic English reader. This study seeks to fill that gap, discovering as it does the dialogic possibilities inherent in Carpelan’s work. Eight scholars separately embarked on a common challenge: to use the critical methodology of Mikhail Bakhtin to read Carpelan’s novel Urwind, which won the Finlandia Prize in 1993. The resulting discussions take on topics from art and music to time, to the borders between genres, as well as humanistic geography and the thematic of mid-life, many times stretching past Urwind to touch on other of Carpelan’s texts.
    [Show full text]
  • S V E N S K a L I T T E R a T U R S Ä L L S K a P E T I N F O R M E R
    SVENSKA LITTERATUR SÄLLSKAPET INFORMERAR Innehåll Samarbete i västerled......................................................................... 1 Aktuellt ................................................................................................ 3 Anna Aminoff: Arkivskatter från Stensböle gård ............................ 4 Lena Huldén: Rädda det finlandssvenska ljudet Digitalisering av ljudbanden i litteratursällskapets arkiv ........ 9 Anne Bergman: Berättelser om märkliga personer och platser Folkkultursarkivets specialfrågelista om det ovanliga ............. 14 Ingalill Ihrcke-Åberg: Krigstiden i våra minnen Folkkultursarkivets insamling av krigsminnen ......................... 22 Jessica Parland-von Essen: Helena Frese och Augusta Armfelt Två adelsflickors värld under slutet av 1790-talet ..................... 24 Arne Toftegaard Pedersen: Det dynamiska 1880-talet ...................... 26 Max Engman: Prästerskap i kulturens tjänst Tankar kring det ingermanländska herdaminnet ...................... 28 Pris, stipendier och forskningsbidrag ............................................. 31 Björn Vikström: Den skapande bibelläsaren ................................. 31 Från Källans läsare ............................................................................. 36 Bettina Wulff: Den finlandssvenska boken ...................................... 37 Statens informationspris till Finlands svenska litteraturhistoria .............................................................................. 39 Nya böcker .........................................................................................
    [Show full text]
  • Joutsen Svanen 2016 Joutsen Svanen 2016
    JOUTSEN SVANEN 2016 JOUTSEN SVANEN 2016 Kotimaisen kirjallisuudentutkimuksen vuosikirja Årsbok för forskning i finländsk litteratur Yearbook of Finnish Literary Research Toimittaja/Redaktör/Editor: Harri Veivo JOUTSEN / SVANEN 2016 Kotimaisen kirjallisuudentutkimuksen vuosikirja Årsbok för forskning i finländsk litteratur Yearbook of Finnish Literary Research http://blogs.helsinki.fi/kirjallisuuspankki/joutsensvanen-2016/ Julkaisija: Suomalainen klassikkokirjasto, Helsingin yliopiston Suomen kielen, suomalais-ugrilaisten ja pohjoismaisten kielten ja kirjallisuuksien laitos. PL 3, 00014 Helsingin yliopisto Utgivare: Finländska klassikerbiblioteket, Finska, finskugriska och nordiska institutionen vid Helsingfors universitet. PB 3, 00014 Helsingfors universitet Publisher: Finnish Classics Library, Department of Finnish, Finno-Ugrian and Scandinavian Studies. P.O. Box 3, 00014 University of Helsinki Päätoimittaja / Chefredaktör / Editor: Jyrki Nummi (jyrki.nummi[at]helsinki.fi) Vastaava toimittaja (2016) / Ansvarig redaktör (2016) / Editor-in-Chief (2016): Harri Veivo (harri.veivo[at]unicaen.fr) Toimituskunta / Redaktionsråd / Board of Editors: Jyrki Nummi (pj./ordf./Chair), Kristina Malmio, Saija Isomaa, Anna Biström, Eeva-Liisa Bastman ISSN 2342–2459 URN:NBN:fi-fe201703225378 Pysyvä osoite / Permanent adress / Permanent address: http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201703225378 Taitto: Jari Käkelä SISÄLLYS INNEHÅLL Jyrki Nummi: Foreword ........................................................................................................7 Harri
    [Show full text]
  • Raportti.Pdf
    J. L. Runeberg 200 vuotta Kansallisen juhlatoimikunnan raportti Sisältö Kuvamme Runebergista on tullut eläväksi 3 Sanoin & kuvin & sävelin – Kansallinen juhlatoimikunta 4 Summa summarum – eli voiko saldosta puhua? 5 Humanismin perintö 9 J. L. Runeberg 200 sanoin & kuvin & sävelin 15 Julkaisujen juhlavuosi 25 Juhlavuoden tuotteita 28 Runebergin juhlintaa kautta maan 30 Runebergin jäljillä – Juhlatoimikunnan jäsenten osaraportteja 31 Runebergin jäljillä 32 Firandet av J. L. Runebergs 200-års jubileumsår i Jakobstad 33 Kommentarer över firandet av Runebergs jubileumsår i Pargas 36 J. L. Runebergin juhlavuosi Porvoossa 38 Runebergin juhlavuosi Ruovedellä 42 Pölyjä rintakuvista ja muistomerkeistä, Saarijärvi 46 Tapahtumia Saarijärvellä 2004 50 Turussa juhlittiin Runebergia sanoin, sävelin ja räpätenkin 54 Koululainen Runeberg Vaasassa 56 ”Runeberg 200 vuotta” -juhlavuoden tapahtumia Vaasassa 57 Ruotusotamies Bång ja Sven Dufva, SKS 59 Svenska litteratursällskapets Runebergsprojekt 2004 62 Litteet 68 1. Organisaatio/Organisation 69 2. Avustukset Runeberg-tapahtumille 71 3. Laulu liitää yli meren maan – J. L. Runeberg 200 vuotta Sången flyger över land och hav – J. L. Runeberg 200 år 75 4. Kirjoja ja julkaisuja / Böcker och publikationer 78 Julkaisija: Kansallinen J. L. Runebergin 200-vuotisjuhlatoimikunta Toimittaja: Sari Hilska Ulkoasu: Peter Sandberg Kannen kuva: J. L. Runeberg, Johan Knutson, 1848 www.runeberg.net 2 Per-Håkan Slotte Kuvamme Runebergista on tullut eläväksi Kansallinen J. L. Runebergin 200-vuotistoimikunta on saattanut työnsä pää- tökseen. Toivomukseni on, että tämä raportti antaa yleiskuvan sekä toimikunnan työstä että juhlavuoden ohjelmasta. Toimikunta vastasi juhlavuoden valtakunnalli- sesta markkinoinnista ja tapahtumien tukemisesta. Lisäksi se järjesti valtakunnallisen pääjuhlan Porvoossa helmikuun 5. päivänä 2004. Kuva kansallisrunoilijastamme on juhlavuoden myötä muuttunut monisäikei- semmäksi. ”Ajattelin Runebergin ennen vanhukseksi, joka keksi Runebergin tortun.
    [Show full text]