Eva E. Johansson – Realismens Röster
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Realismens röster Kvinnliga kontorister i mellankrigstidens finlandssvenska litteratur Vad hände med det realistiska berättandet i den moderna finlandssvenska litteraturen efter modernismens genombrott? Det är en av de frågor som ställs i avhandlingen Realismens röster, där Eva E. Johansson utforskar kontorsskildringen som Eva E. Johansson litterär genre. Avhandlingen lyfter fram en grupp finlandssvenska författare under mellankrigstiden – Anna Bondestam, May Hartman, Ingegerd Lundén, Margit Niininen, Ingrid Qvarnström, Allan Tallqvist, | 2017 E. Johansson Eva | Realismens röster Elmer Diktonius och Ralf Parland. I centrum står Realismens röster de tre kontorsromanerna Bara en kontorsflicka, En gedigen flicka och Fröken Elna Johansson, skrivna Kvinnliga kontorister i mellankrigstidens finlandssvenska litteratur under 1920- och 1930-talet. Genom kontorsskildringarna undersöker avhandlingen det realistiska berättandets särdrag – dess modus – men också dess konstnärliga etos: dess affirmativa hållning till berättandets mimesis. Avhandlingen argumenterar för att realistiskt berättande i grunden är mångstämmigt, och att dess samhällskritiska potential finns i de dissonanser som uppstår mellan berättelsen olika röster. Åbo Akademis förlag | ISBN 978-951-765-856-0 Eva E. Johansson (f. 1960) tog sin magisterexamen vid Helsingfors universitet, och är verksam som gymnasielärare i svenska och litteratur på Åland. Omslag, grafisk form och ombrytning: Margita Lindgren/Ekenäs TypoGrafi Omslagsfotografier: Pärmbilder för Ingrid Qvarnströms roman En gedigen flicka (Holger Schildts förlag 1930), May Harmans roman Bara en kontorsflicka (Söderström & co 1924) och Anna Bondestams roman Fröken Elna Johansson (Holger Schildts förlag 1939). Publicerade med tillstånd från förlaget. Åbo Akademis förlag Domkyrkotorget 3, FI-20500 Åbo, Finland Tfn +358 (0)2 215 4793 E-post: [email protected] Försäljning och distribution: Åbo Akademis bibliotek Domkyrkogatan 2-4, FI-20500 Åbo, Finland Tfn +358 (0)2 215 4190 E-post: publikationer@ abo.fi Realismens röster Åbo Akademis förlag | Åbo Akademi University Press Åbo, Finland, 2017 Realismens röster Kvinnliga kontorister i mellankrigstidens finlandssvenska litteratur Eva E. Johansson Åbo Akademis förlag | Åbo Akademi University Press Åbo, Finland, 2017 CIP Cataloguing in Publication Johansson, Eva E. Realismens röster : Kvinnliga kontorister i mellankrigstidens finlandssvenska litteratur / Eva E. Johansson. – Åbo: Åbo Akademis förlag, 2017. Diss.: Åbo Akademi. – Summary. ISBN 978-951-765-856-0 ISBN 978-951-765-856-0 ISBN 978-951-765-857-7 (digital) Tryckeri Painosalama Oy Åbo 2017 Innehållsförteckning Förord ..................................................... 7 I Kontorsromanen och den osynliggjorda realismen .................. 9 Populärlitteraturen och de kvinnliga läsarna .................. 10 1.1 Syfte, metod och teori ...................................... 13 Mimesis och realism ..................................... 15 Modus och etos som analytiska perspektiv .................... 18 Mångstämmighet och kvinnors röster ....................... 19 1.2 Material och bakgrund ..................................... 21 Författarskapen i tidigare forskning ......................... 25 Litteraturhistorisk problematisering ......................... 26 Den finländska kulturen under mellankrigstiden ............... 28 Realismen i en estetisk brytningstid ......................... 32 1.3 Den kvinnliga kontoristen och samhällets modernisering .......... 36 Borgerskap eller arbetarklass? .............................. 37 Debatten om kvinnligt yrkesarbete .......................... 39 Litteraturen och den nya kvinnan ........................... 41 II Kontorsskildring i ett realistiskt modus .......................... 43 2.1 Berättarinstansens kontroll av handlingsförloppet ................ 44 2.2 Orsakssammanhang och livsvägar i kontorsromanerna ............ 47 Elnas väg mot frigörelse i Fröken Elna Johansson ............... 48 Varför Martha i En gedigen flicka offrar sig .................... 50 Hur May i Bara en kontorsflicka får nog av kontor .............. 52 Harmonisering och mångstämmighet som realistiska tendenser ... 56 2.3 Kroppsligt situerad erfarenhet i realistiskt berättande.............. 58 Varseblivning och rumslighet .............................. 60 Perspektivväxling mellan karaktärer ........................ 64 ISBN 978-951-765-856-0 Rum, ting och detaljer ................................... 66 ISBN 978-951-765-857-7 (digital) 2.4 Perspektiv i konflikt: diskursivt utrymme och narrativ dissonans ..... 70 Tryckeri Painosalama Oy 2.5 Kausalitet och harmonisering av handlingsförlopp ................ 75 Åbo 2017 Stålets sång – kvinnliga kontorister i diskursiv underordning ...... 76 5 III Berättandets etos i realistiska kontorsskildringar .................. 79 3.1 Etos som en affirmativ hållning till berättandet................... 80 3.2 Sociala koder på kontoret ................................... 81 Habitus som kontroll och självkontroll ....................... 83 Råd till unga kvinnor i kontorstjänst ........................ 85 Respektabilitet, sedlighet och kvinnlig heder .................. 86 3.3 Habitus i kontorsromanerna ................................. 88 3.4 Socialt spel och självprövning som realistiska teman .............. 92 En kontorsflickas heder i Bara en kontorsflicka ................. 94 Plikt och passion i En gedigen flicka ......................... 97 Livshunger och självprövning i Fröken Elna Johansson ........... 10o Etos och den kritiskt observerande blicken .................... 102 3.5 Manlighet och idealiserad kvinnlighet i Stålets sång ............... 105 En ”riktig man” på fabrikskontoret .......................... 106 Centrala och marginaliserade kvinnliga röster ................. 109 IV Berättandets modernistiska förskjutning ......................... 110 4.1 Berättarauktoritet och karaktärsgestaltning ..................... 110 Medvetandeflöde i ”Josef och Sussan” ........................ 111 Avbrutet berättande i ”Standard” ........................... 116 4.2 Modernistisk karaktärsteckning .............................. 120 4.3 Berättarinstansen som modernistisk gränsmarkör ................ 121 V Krackelerande realism ........................................ 123 5.1 Mångstämmighet och det borgerliga rummets undertexter ......... 124 Personligt bokslut i ”Deklaration” .......................... 125 Relationshaveri i ”Gideon Lundströms frimärken” .............. 127 Respektabilitetens pris i ”Ett småstadsöde” .................... 131 Den manliga sexualitetens undertext ........................ 134 5.2 Sammanfattning och slutsatser ............................... 136 Summary .................................................... 140 Litteraturförteckning .......................................... 144 6 FÖRORD tt skriva en avhandling är en vindlande resa. Sitt litterära sällskap – förfat- tarna och deras verk – har man visserligen valt själv, men ändå kan umgänget ibland kännas utmanande – i likhet med det verkliga livet. De romaner och Anoveller som jag har umgåtts med under resans gång är inte svårbegripliga, men just i sin vardagliga enkelhet har de både berört och inspirerat mig som läsare. Min resa startade samtidigt som det nya årtusendet, och nu, många år senare, är det dags att blicka tillbaka – med tacksamhet. Mitt första tack går till professor emeritus Clas Zilliacus. Tack för att du antog uppdraget att bli min handledare, och för det bakgrundsstöd jag fått av dig under de många år som mitt arbete har pågått. Tack också till min biträdande handledare fil.dr Pia Maria Ahlbäck, som tog tag i mina textsjok och lotsade mig framåt. Du läste på djupet och kunde se helheten när jag inte själv såg den, och dina klarsynta och raka kommentarer var precis vad jag behövde. Pia, utan din insats skulle jag inte ha kom- mit vidare med avhandlingen. Ett varmt tack går också till professor Claes Ahlund, som tålmodigt stöttat mig under den sista fasen av avhandlingsprocessen. Jag tackar också mina förhandsgranskare, docent Åsa Arping vid Göteborgs universitet, profes- sor emeritus Eva Heggestad vid Uppsala universitet och docent Kristina Malmio vid Helsingfors universitet, som också är min opponent. Att skriva en avhandling är ett ensamt arbete. Därför tänker jag med tacksamhet på mina doktorandkollegor vid Åbo Akademi, och på alla de goda samtal som förts under forskningsseminarierna och i anslutning till dem. Ulrika Gustafsson blev sär- skilt viktig, av många olika skäl. För länge sedan, när du ännu var doktorand, tog du emot mig på Slottsgatan när Ålandsfärjan lagt till i Åbo hamn, och i ditt kök delade vi många goda samtal om litteraturen och livet. Många år senare hjälpte du mitt avhand- lingsprojekt i hamn genom noggrann och stöttande redigering. Tack för din vänskap, Ulrika. Många andra doktorandkollegor har följt mig under åren, tack till er alla. Tack särskilt till Maria Lival-Juusela, som delade mitt intresse för Fröken Elna Johansson, 7 till Maria Renman, som blev ett viktigt bollplank under arbetets slutskede och till Freja Rudels, som lotsade mig genom de praktiska turerna kring avhandlingen och disputationen. Med tacksamhet minns jag också fil.dr Roger Holmström, som vänligt och intresserat följde varje doktorand under forskningsseminarierna, och som alltid bidrog med initierade kommentarer. De första stegen på min forskarbana tog jag vid en forskarkurs vid Göteborgs Uni- versitet, med professor Beata Agrell, som också senare gett mig värdefulla råd och kommentarer – tack! Jag är