DOCSLIB.ORG

DEKADENS OCH QUEER I HAGAR OLSSONS TIDIGA PROSA U Eva Kuhlefelt

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
DEKADENS OCH QUEER I HAGAR OLSSONS TIDIGA PROSA U Eva Kuhlefelt QROP DEKADENS OCH QUEER I HAGAR OLSSONS TIDIGA PROSA TIDIGA PROSA OLSSONS I HAGAR DEKADENS OCH QUEER DEKADENS OCH QUEER I HAGAR OLSSONS TIDIGA PROSA Eva Kuhlefelt u Eva Kuhlefelt Eva 2018 ISBN 978-951-51-4515-4 (hft.) ISBN 978-951-51-4516-1 (PDF) QR OP QROP DEKADENS OCH QUEER I HAGAR OLSSONS TIDIGA PROSA Akademisk avhandling som med tillstånd av Humanistiska fakulteten vid Helsingfors universitet framlägges till offentlig granskning i festsalen vid universitetets språkcentrum fredagen den 23 november 2018 kl. 12. Grafisk design: Fredrika Biström Omslagsbild: Nils Dardel: Drömmar och fantasier Foto: Prallan Allsten / Moderna Museet Tryck: Unigrafia, Helsingfors, 2018 Sinä olet poistanut homeen ja sammaleen Buddhan kasvoilta – minä olen pistänyt lentäjälakin Buddhan päähän. Olavi Paavolainen till Hagar Olsson år 1929 Urmodern såg jag i klumpiga manskängor hastade hon om hörnet (...) Solveig von Schoultz, Den bortvända glädjen (1943) Innehåll Förord 1 Inledning 11 Ett kontroversiellt författarskap: syfte och frågeställningar 11 Teoretiska och metodologiska vägval 17 Begreppsanvändning 35 Upplägg och kontexter 40 Forskningsöversikt 45 2 Arvet från dekadensen: maskuliniteten som konstruktion i Lars Thorman och döden (1916) 53 En kaotisk helhet 59 Senmodern dekadensforskning – en reviderad dekadens- uppfattning? 65 Svensk sekelskiftesdekadens i ny belysning 67 ”Jag skall piska hennes förbannade själ som en hund”: Lars Thorman och döden som dekadensroman 70 Självreflexion och sanningssökande 74 Den melankoliska dilettanten och dödstematiken 78 Könsproblematik: maskulina kvinnor, feminina män 82 Berättarproblematik: från strykrädd pudel till knäracka 93 Sammanfattning 99 3 Divan och Dandyn: den feminiserade moderniteten På Kanaanexpressen (1929) 101 Shell, shell, shell! 108 Den feminiserade moderniteten 113 Från queer till camp: det naturliga som pose 116 Dandyn mellan dekadens och modernitet 120 Från dissonant Diva till Garconne: modernitetens kvinnor 128 Nysaklighet och expressionism, montage och collage: text, film och fotografi 134 På Kanaanexpressen som samtidsfenomen: Olavi Paavolainen och Nykyaikaa etsimässä (1929) 141 Sammanfattning 145 4 Den maskulina modern: kvinnlig maskulinitet och queert läckage i Det blåser upp till storm (1930) 147 Det blåser upp till storm: uppror och kärlek 150 Kvinnornas 1930-tal: emancipationsromanen 159 Primitivistiska inslag: blod, jord och könskomplementaritet 165 Den skapande modern: nymoderlighet och fri kärlek 171 Queert läckage och kvinnlig maskulinitet 176 Maskulin identifikation 1: Sara Ellmans gestalt 177 Femininitetsföraktet 182 Bilden av Herbert 185 Maskulin identifikation 2: berättarperspektiv och röst 190 Karaktär och berättare, fokalisering och berättande: berättarens pålitlighet och textens trovärdighet 193 Fokalisering och röst som maktövertagande 198 Berättarens distans, självförståelse och pålitlighet 204 Sammanfattning 206 5 Mimicry: performativitet och förklädnadsakter i Chitambo (1933) 209 Vägen in som utväg: framåtskridande och ambivalens 215 Feminism och maskulinitet i 1930-talet: Masculinity, Mirrors, Mothering 226 Psykogenesen 230 Vega: maskulinitet(-skomplex) och feminism 233 Maskulin identifikation och parodi: symbolik, retorik och berättarperspektiv 240 Maria: ”kvinnligheten” som maskerad 247 Cross-dressing och queera ögonblick 253 Sammanfattning 262 6 Slutord: från dekadens till queer? 265 Litteratur 275 Summary 291 9 Förord Förutom i antal doktorandår har jag förmodligen slagit rekord i antal handledare och jag vill inledningsvis tacka dem alla: min barndomsidol, professor emerita Merete Mazzarella som uppmuntrat mitt skrivande ända sedan jag inledde mina studier för henne i slutet av 1990-talet, fil. dr Holger Lillqvist som axlade handledarskapet i ett turbulent skede, professor Ebba Witt-Brattström som såg till att arbetet slutfördes och fil. dr Rita Paqvalén som tidvis fungerat som biträdande handledare. Tack för respons på både färdiga och halvfärdiga alster, för uppmuntran, stöd och tålamod. Ett varmt tack även till mina förhandsgranskare, professor emerita Birgitta Holm, Uppsala universitet, som också tagit sig an upp- draget som opponent, och docent Gunilla Domellöf, Umeå universitet. Jag vill tacka forna doktorandkolleger och lärare för konstruktiva syn- punkter under forskningsseminarierna i nordisk litteratur, inte minst Hadle Andersen, Anna Biström, Tatjana Brandt, Hanna Lahdenperä, Topi Lappalainen, Agneta Rahikainen, Tomi Riitamaa, Daniela Silén, Trygve Söderling och Martin Welander. Tack också till Judith Meurer- Bongardt och Mia Österlund för goda råd och inspiration. Det är med vemod jag konstaterar att mitt varmaste tack till den uppriktigaste Olssonentusiasten och experten, Roger Holmström – salig i åminnelse 10 - inte längre når fram. Slutförandet av ett långvarigt projekt ger samti- digt upphov till en smärtsam insikt om de människor som inte längre finns vid ens sida, om allt det som hade kunnat skötas mer konstruktivt och med större omsorg. Jag vill också rikta ett stort tack till medlemmarna i SLS-projektet Tidig finlandssvensk litteratur. Program och praktik (2007–2009), projekt- ledaren Holger Lillqvist och medlemmarna Michel Ekman, Kristina Malmio och Julia Tidigs för nyttiga och vettiga diskussioner kring tex- ten. Kristina har generöst delat med sig av tips och referenser, Julias vänskap har betytt mycket. Därutöver vill jag tacka dem som på olika sätt bidragit till att avhand- lingen äntligen blivit färdig, Mariann Hilli som läste och korrigerade mitt svengelska sammandrag och Fredrika Biström som tog sig an om- brytning och formgivning trots en mer än lovligt snäv tidtabell. Tack också till kolleger vid dagcentret Mosaiikki i Helsingfors för vänskap och delade bedrövelser och likaledes delad glädje, i synnerhet Khadija Abdisalan, Drakhshan Ali Abdul Qadir och Firas Al-Baldawi. Avhandlingsprojektet har möjliggjorts genom finansiering från Svenska litteratursällskapet i Finland, Litteraturvetenskapliga nämnden vid SLS, Vetenskapsstiftelsen vid Helsingfors universitet, Oscar Öflunds Stiftelse samt Victoriastiftelsen. Till sist – och givetvis allra först – ett innerligt tack till mina osvikliga drabanter, min mor Monika Kuhlefelt och min dotter Aina Sundblom för den kärlek ni låter mig vara omsluten av, också när jag inte gjort mig förtjänt av den. Raseborg i augusti 2018 Eva Kuhlefelt 11 1 Inledning Ett kontroversiellt författarskap: syfte och frågeställningar Hagar Olssons (1893–1978) författarskap har genom tiderna gett upp- hov till vitt skilda reaktioner inom finlandssvensk litteraturhistorieskriv- ning och forskning. Överlag är Olsson mest känd som kritiker och essä- ist och inte sällan uppfattad som mer entusiastisk, alternativt ”stridbar”, än analytisk.1 Hennes intellektuella rörlighet har gjort att hon av fors- karna under olika tider placerats i olika läger utan att någonsin riktigt hitta hem, än som banerförare för den finlandssvenska modernistgenera- tionen, än som representant för en internationell, kvinnlig modernism, än som språkrör för den ”Nya Kvinnan” eller helt enkelt för Samtiden. Så vitt jag kan se är den gemensamma nämnaren för den forskning som gjorts att skribenterna anknutit antingen till biografiskt material eller till de kulturpolitiska åsikter Olsson själv förfäktade och det projekt hon förverkligade via kritik och essäistik. Detta har lett till att hon visserligen kanoniserats för sin litteraturpolitiska insats men att den skönlitterära 1 Madeleine Person (2014, 4ff) gör i sin magisteruppsats en underhållande exposé över Olssonbilden i Sverige genom att visa på hur ett flertal man- liga litteraturhistoriker antingen skrivit nedlåtande om Olsson, fokuserat på biografisk information eller förbisett henne helt. 12 samtidigt marginaliserats i någon mån. Det faktum att Olsson utöva- de ett inflytande på och dyrkades av sina finska författarkolleger minns man också mer sällan. Den sedermera knarriga enstöringen uppfattades under 1920-talet som själva moderniteten förkroppsligad, inte minst på grund av sin radikala kulturkritik som innefattade ett konsekvent ned- monterande av förlegade livsstilar och litteratursyner.2 Mårrans förlaga eller inte3 – avhandlingens inledande Paavolainencitat beskriver trots allt Olssons funktion som nedmonterare av det gamla till förmån för nyskapande insatser, också av andra aktörer på kulturfältet.4 Eventuellt frös marken under Olsson tidvis. Hur, varför och med vilka följder har tidigare forskning redan kartlagt. Under senare år har bilden av Olssons skönlitterära insats nyanserats betydligt inom forskningen, inte minst av Judith Meurer-Bongardt, som i sin brett upplagda studie Wo Atlantis am Horizont leuchtet oder eine Reise zum Mittelpunkt des Menschen – Utopisches Denken in den Schriften Hagar Olssons (2011) fokuserar på utopins betydelse för Hagar Olssons skribentgärning. Meurer-Bongardts avhandling utgör ett panorama över stora delar av författarskapet, ett panorama som dock lämnar utrymme också för mindre omfattande men mer specifika studier, framförallt vad beträffar Olssons prosa. Forskningen kring de feministiska aspekterna av prosatexterna är idag rätt omfattande och det är på den här punkten jag har för avsikt att vidareutveckla. Denna avhandling tar fasta på en handfull romaner ur Olssons tidiga romanproduktion, prosatexter skrivna från och med debutåret 1916 till 2 Olavi Paavolainen dedikerade sin Nykyaikaa etsimässä (”På spaning efter samtiden”) till förebilden Hagar Olsson och vänder sig – ödmjukt – di- rekt till henne i ett långt förord. 3 Enligt Tuula Karjalainen
Load more

Recommended publications
  • Staffan Björks Bibliografi
    Staffan Björcks bibliografi 1937-1995 Rydén, Per 2005 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Rydén, P. (Red.) (2005). Staffan Björcks bibliografi: 1937-1995. (Absalon; Vol. 22). Litteraturvetenskapliga institutionen, Lunds universitet. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Staffan Björcks Bibliografi 1937–1995 sammanställd av Per Rydén ABSALON Skrifter utgivna vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Lund Staffan Björcks Bibliografi 1937–1995 sammanställd av Per Rydén Tryckningen av
    [Show full text]
  • Downloaden Download
    FINLAND-SWEDISH LITERATURE IN THE CZECH FIELD OF LITERARY PRODUCTION Jan Dlask Charles University in Prague [email protected] Abstract This contribution, theoretically and methodologically inspired by Pierre Bourdieu's concept of a literary field, analyses the case of Finland-Swedish literature translations into Czech. This literature is viewed as Swedish-language minority literature in Finland after 1900. The field of literary production is small, but nevertheless represents a varied Finland-Swedish 'segment' in the Czech field. As such it constitutes a certain publishing field, having two polarities (commercial/intellectual; young/old) and being entered into by publishers and translators who select writers and books from a certain space of possibles. Print runs of the published books and the distribution of publishing grants are explored with a view to the sociological character of the research. The analysis is divided into sections according to genres and their presupposed place in the field. It is found that while the mechanisms in the Czech publishing field of Finland- Swedish literature are fragmentary (many different authors, works, translators and publishers), the Bourdieusian approach is a productive framework through which to view the division between the intellectual and commercial poles. The position of Finland-Swedish modernist poetry and prose – Edith Södergran, Bo Carpelan and Hagar Olsson, published by Práce and Odeon publishers – is especially significant on the intellectual pole, as well as the position of their advocates within the Czech field (e.g. Josef B. Michl). Short stories, extracts and essays, often belonging to the Finland-Swedish classics (e.g. Christer Kihlman, Henrik Tikkanen), were mainly published in cultural reviews.
    [Show full text]
  • Eva E. Johansson – Realismens Röster
    Realismens röster Kvinnliga kontorister i mellankrigstidens finlandssvenska litteratur Vad hände med det realistiska berättandet i den moderna finlandssvenska litteraturen efter modernismens genombrott? Det är en av de frågor som ställs i avhandlingen Realismens röster, där Eva E. Johansson utforskar kontorsskildringen som Eva E. Johansson litterär genre. Avhandlingen lyfter fram en grupp finlandssvenska författare under mellankrigstiden – Anna Bondestam, May Hartman, Ingegerd Lundén, Margit Niininen, Ingrid Qvarnström, Allan Tallqvist, | 2017 E. Johansson Eva | Realismens röster Elmer Diktonius och Ralf Parland. I centrum står Realismens röster de tre kontorsromanerna Bara en kontorsflicka, En gedigen flicka och Fröken Elna Johansson, skrivna Kvinnliga kontorister i mellankrigstidens finlandssvenska litteratur under 1920- och 1930-talet. Genom kontorsskildringarna undersöker avhandlingen det realistiska berättandets särdrag – dess modus – men också dess konstnärliga etos: dess affirmativa hållning till berättandets mimesis. Avhandlingen argumenterar för att realistiskt berättande i grunden är mångstämmigt, och att dess samhällskritiska potential finns i de dissonanser som uppstår mellan berättelsen olika röster. Åbo Akademis förlag | ISBN 978-951-765-856-0 Eva E. Johansson (f. 1960) tog sin magisterexamen vid Helsingfors universitet, och är verksam som gymnasielärare i svenska och litteratur på Åland. Omslag, grafisk form och ombrytning: Margita Lindgren/Ekenäs TypoGrafi Omslagsfotografier: Pärmbilder för Ingrid Qvarnströms roman En gedigen
    [Show full text]
  • TORSTAI/TORSDAG 27.10. ALEKSIS KIVI – Suuret Kertojat
    TORSTAI/TORSDAG 27.10. ALEKSIS KIVI – Suuret kertojat 11.00 AVAJAISET 13.30 Iiro Rantala Suomen Messujen tervehdys, toimitusjohtaja Christer Haglund NYT SEN VOI JO KErtoa Kansainvälisesti kuuluisin jazzmuusikkomme on kirjoittanut musii- Viron tervehdys, Viron tasavallan presidentti Toomas Hendrik Ilves killisen elämäkertansa. Nyt sen voi jo kertoa on ihan hauska ja täysin ainutlaatuinen elämäkertojen ja taiteilijakirjojen joukossa. Avajaispuhe, sarjakuvataiteilija Juba Tuomola Aidosti Iiron näköinen, rehellinen, moneen suuntaan aukeava ja Rakkaudesta kirjaan -tunnustuspalkinnon jako, paljon informaation täyteinen. Teos Suomen Kustannusyhdistyksen hallituksen pj Anna Baijars Virolaiset laulajat ja kitarasankarit Riho Sibul, Jaanus Nõgisto ja HELSINGIN SANOMAT Jaak Tuksam musisoivat. 14.00 ViiVI JA RIVO-Riitta aaMUKAHVILLA 12.00 Toomas Hendrik Ilves Juba Tuomola (Viivi ja Wagner) ja Pertti Jarla (Fingerpori) ker- OMALLA ÄÄNELLÄ S tovat, missä kulkee hyvän ja huonon maun välinen raja. Tekijät Viron tasavallan presidentti Toomas Hendrik Ilves on työskennellyt myös kommentoivat HS:n kisaa, jossa lehden lukijat voivat keksiä Viron suurlähettiläänä useissa maissa, kaksi kertaa Viron ulko- omat puhekuplat suosikkisarjoihin. Haastattelijoina Esa Mäkinen ministerinä sekä Euroopan parlamentin ja Viron riigikogun jäse- ja Jukka Petäjä. nenä. Omalla äänellä on Ilveksen kertomus matkasta kotimaahan ja politiikan huipulle. Presidentti valottaa kirjassa näkemyksiään 15.00 TÄHTIHETKI: Jari TERVO Viron paluusta Euroopan kartalle. Ilveksen kanssa keskustelevat
    [Show full text]
  • Between National and Academic Agendas Ethnic Policies and ‘National Disciplines’ at the University of Latvia, 1919–1940
    BETWEEN NATIONAL AND ACADEMIC AGENDAS Ethnic Policies and ‘National Disciplines’ at the University of Latvia, 1919–1940 PER BOLIN Other titles in the same series Södertörn Studies in History Git Claesson Pipping & Tom Olsson, Dyrkan och spektakel: Selma Lagerlöfs framträdanden i offentligheten i Sverige 1909 och Finland 1912, 2010. Heiko Droste (ed.), Connecting the Baltic Area: The Swedish Postal System in the Seventeenth Century, 2011. Susanna Sjödin Lindenskoug, Manlighetens bortre gräns: tidelagsrättegångar i Livland åren 1685–1709, 2011. Anna Rosengren, Åldrandet och språket: En språkhistorisk analys av hög ålder och åldrande i Sverige cirka 1875–1975, 2011. Steffen Werther, SS-Vision und Grenzland-Realität: Vom Umgang dänischer und „volksdeutscher” Nationalsozialisten in Sønderjylland mit der „großgermanischen“ Ideologie der SS, 2012. Södertörn Academic Studies Leif Dahlberg och Hans Ruin (red.), Fenomenologi, teknik och medialitet, 2012. Samuel Edquist, I Ruriks fotspår: Om forntida svenska österledsfärder i modern historieskrivning, 2012. Jonna Bornemark (ed.), Phenomenology of Eros, 2012. Jonna Bornemark och Hans Ruin (eds), Ambiguity of the Sacred, 2012. Håkan Nilsson (ed.), Placing Art in the Public Realm, 2012. Lars Kleberg and Aleksei Semenenko (eds), Aksenov and the Environs/Aksenov i okrestnosti, 2012. BETWEEN NATIONAL AND ACADEMIC AGENDAS Ethnic Policies and ‘National Disciplines’ at the University of Latvia, 1919–1940 PER BOLIN Södertörns högskola Södertörns högskola SE-141 89 Huddinge www.sh.se/publications Cover Image, taken from Latvijas Universitāte Illūstrācijās, p. 10. Gulbis, Riga, 1929. Cover: Jonathan Robson Layout: Jonathan Robson and Per Lindblom Printed by E-print, Stockholm 2012 Södertörn Studies in History 13 ISSN 1653-2147 Södertörn Academic Studies 51 ISSN 1650-6162 ISBN 978-91-86069-52-0 Contents Foreword ......................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Malm INLAGA Slutversion
    Är det detta som kallas postmodernism? En studie i Katarina Frostensons och Stig Larssons diktning Malm, Victor 2019 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Malm, V. (2019). Är det detta som kallas postmodernism? En studie i Katarina Frostensons och Stig Larssons diktning. Ellerströms förlag. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 är det detta som kallas postmodernism? victor malm är det detta som kallas postmodernism? En studie i Katarina Frostensons och Stig Larssons diktning Utgiven med bidrag från HT-fakulteten Stiftelsen Landshövding Per Westlings minnesfond Gunvor och Josef Anérs stiftelse Åke Wibergs stiftelse Henric och Amélie Hallbäcks stipendiefond eureka | ellerströms akademiska nr 70 copyright © Victor Malm och ellerströms förlag 2019 omslag Clara Wendel grafisk form inlaga Marie Pettersson redaktör Marie Pettersson tryck Tallinna Raamatutrükikoda 2019 isbn 978 91 7247 554 0 innehåll 1.
    [Show full text]
  • F Olk D an S E S U B E L
    svenska litteratursällskapet i finland SLS 1/2016 DERN R O Å L I 6 E 1 B 0 S M U 2 J M S R N E F S O E Å N L K D A N 0 0 1 Modernisterna och aforismen • Queera Hagar • Folkdansens jubelår i Finland Silverspännet tar ut svängarna • Finlandssvenska fiktiva rum 3–13 tema: Modernismen 100 år 14–23 tema: Folkdansens jubelår 3 Syskon och hemlösa vandrare 33 Berättelserna bakom samlingarna 4 Modernisterna och aforismen 37 Minoritet i minoriteten 7 Queera Hagar 38 Milispråket i Drakan 10 Elmer Diktonius-utställning på SLS 40 Finlandssvenska fiktiva rum i en tid 12 Emma Salokoski tonsätter av förändring finlandssvensk lyrik 44 Vi är alla (ättlingar till) invandrare 14 Folkdansens jubelår i Finland 46 Pris, stipendier och understöd 19 Folkdans i SLS arkiv 50 Försoning genom att förstå den andre 22 Silverspännet tar ut svängarna 53 Gallergrind och verklighet i 24 I obildningens tider Gripenbergs lyrik 26 Anne Bergman – festexperten som 56 Barnmorskekonsten – en profession i fick fel frågor Finland redan på 1700-talet 30 ”Jag har en gammal dator i 58 Aktuellt från SLS garderoben” 61 Utgivning 32 Det immateriella kulturarvet samlas in 65 SLS föredragsserie hösten 2016 på wiki-sida KÄLLAN. Svenska litteratursällskapet informerar 1/2016 (23:e årgången). Utgivare: Svenska litteratursällskapet i Finland, PB 158, 00171 Helsingfors www.sls.fi tfn 09 618 777 e-post: [email protected] Ansvarig utgivare: Gunilla Löfstedt-Söderholm Redaktörer: Ina Krokfors, Hedvig Rask, Hanna Riska, Jenny Sandström, Evelina Wilson Övriga redaktionsmedlemmar: Liisa Hakamies-Blomqvist, Kristina Linnovaara, Christer Kuvaja, Jonas Lång Layout: Antti Pokela Fotograf (när inte annat anges): Janne Rentola.
    [Show full text]
  • Acta Sueco-Polonica Nr 16 (2010)
    ACTA SUECO-POLONICA NR 16 (2010) ABSTRACTS KRZYSZTOF BAK Södergran and Close Reading: Some Reflections The paper examines the applicability of The New Critical method – close reading – to the poetry of Edith Södergran, one of the most prominent modernists in Swedish literature. Based on axioms of modernist aesthetics, close reading has been regarded as the optimal instrument for analyzing modernist poetry and was frequently applied to Södergran’s poems. As the paper demonstrates, several Södergran’s poems, however, are imbued with typical premodernist devices. The structure specifically investigated here is the triadical sequence protasis–epitasis–catastrophe, known from classical comedy and used as an organization principle in many of Södergran’s texts. The main artistic effects of these poems result from the comedy sequence being variously transformed at the level of action, ideas, style, narrative and intertextuality. Because of its focus on connotative imagery, the method of close reading tends to neglect these kinds of essential patterns in Södergran’s poetry. PIOTR BUKOWSKI Doomed to Untranslatability? Translating Erik Axel Karlfeldt’s Poetry into Polish The author discusses the problem of a rather poor reception of Erik Axel Karlfeldt’s lyrical work in Poland. Polish translators seem to avoid this great Swedish poet, who was awarded the Nobel Prize in Literature. There is no separate edition of Karlfeldt’s poetry in the Polish language. The interested Polish reader has to content her/himself with only 18 translated poems, dispersed in three anthologies and two literary magazines. Not even the recent wave of interest in Swedish literature in Poland could change this situation.
    [Show full text]
  • Kristoffer Arvidsson Är Forskare Vid Göteborgs Konstmuseum
    De romantiska stämningarna var påtagliga i kulturella uttryck un- POSTMODERNISMEN ROMANTISKA DEN der 1980-talet, inte minst i den nordiska konsten. 1980-talet är också det decennium då postmodernismen debatterades på svenska kultur- sidor och fick sitt genomslag i konstlivet. Finns det ett samband? Påfallande många av de konstnärer som rubricerades ”postmodernis- ter” arbetade med romantiska förebilder. Samtidigt innehåller post- modernismen en antiromantisk retorik, vilket öppnar för motsägelser. Denna avhandling tar oss med tillbaka till ett omvälvande skede i svenskt konstliv. Genom en närläsning av konstkritik från perioden 1979–2007, med fokus inställt på kritikernas motsägelsefulla relation till det romantiska i utställningsprojektet Ibid., samt de tre konst- närerna Ola Billgrens, Dick Bengtssons och Max Books produktion, rekonstruerar författaren konstfältet, dess positioner och strider om tolkningsföreträde, men också den diskurs inom vilken det roman- tiska föreställs som ett utanför. Postmodernismens historieskrivning och självmedvetande tas därmed till granskning. Kristoffer Arvidsson är forskare vid Göteborgs konstmuseum. Den romantiska postmodernismen. Konstkritiken och det romantiska i 1980- och 1990-talets svenska konst är hans doktorsavhandling. Boken innehåller 28 illustrationer i färg. ARVIDSSON KRISTOFFER DEN ROMANTISKA POSTMODERNISMEN KONSTKRITIKEN OCH DET ROMANTISKA I 1980- OCH 1990-TALETS SVENSKA KONST KRISTOFFER ARVIDSSON Gothenburg Studies in Art and Architecture nr 27 ISSN 0348-4114 ISBN 978-91-7346-619-6 2008 ( i ) ( ii ) ( iii ) ( iv ) ( v ) ( vi ) ( vii ) ( viii ) ( ix ) ( x ) ( xi ) ( xii ) ( xiii ) ( xiv ) ( xv ) ( xvi ) ( xvii ) ( xviii ) ( xix ) ( xx ) ( xxi ) ( xxii ) ( xxiii ) ( xxiv ) ( xxv ) ( xxvi ) ( xxvii ) ( xxviii ) ( Omslagsbild ) Ola Billgren, Romantiskt landskap XIII 1981–1983, ( Bild viii ) färglitografi,55 x 62, 5, Moderna Museet, Stockholm, Ola Billgren, Vinterdagar – Svansjön 1980, foto: Moderna Museet.
    [Show full text]
  • Den Allrakäraste Fienden Svenska Stereotyper I Finländsk Press 1918-1939 Elmgren, Ainur
    Den allrakäraste fienden Svenska stereotyper i finländsk press 1918-1939 Elmgren, Ainur 2008 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Elmgren, A. (2008). Den allrakäraste fienden: Svenska stereotyper i finländsk press 1918-1939. Sekel Bokförlag. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Den allrakäraste fienden Den allrakäraste fienden Svenska stereotyper i finländsk press 1918–1939 ainur elmgren SEKEL Denna bok publiceras med stöd av Crafoordska stiftelsen, Letterstedska föreningen och Nationella forskarskolan i historia. © Sekel Bokförlag och författaren, Lund 2008 Tryck: Printing House Pozkal, Polen Omslag: Marianna Prieto Omslagsbild: Signe Hammarsten-Jansson, ”Per Albin leker – eller Sverges andra Poltava”, Garm 1925/11.
    [Show full text]
  • Joutsen Svanen 2015 Joutsen Svanen 2015
    JOUTSEN SVANEN 2015 JOUTSEN SVANEN 2015 Kotimaisen kirjallisuudentutkimuksen vuosikirja Årsbok för forskning i fnländsk litteratur Yearbook of Finnish Literary Research Toimittaja/Redaktör/Editor: Kristina Malmio JOUTSEN / SVANEN 2015 Kotimaisen kirjallisuudentutkimuksen vuosikirja Årsbok för forskning i fnländsk litteratur Yearbook of Finnish Literary Research www.helsinki.f/kirjallisuuspankki/joutsen-svanen-2015 Julkaisija: Suomalainen klassikkokirjasto, Helsingin yliopiston Suomen kielen, suomalais-ugrilaisten ja pohjoismaisten kielten ja kirjallisuuksien laitos. PL 3, 00014 Helsingin yliopisto Utgivare: Klassikerbiblioteket, Finska, fnskugriska och nordiska institutionen vid Helsingfors universitet. PB 3, 00014 Helsingfors universitet Publisher: Classics Library, Department of Finnish, Finno-Ugrian and Scandinavian Studies. P.O. Box 3, 00014 University of Helsinki Päätoimittaja / Chefredaktör / Editor: Jyrki Nummi (jyrki.nummi[at]helsinki.f) Vastaava toimittaja (2015) / Ansvarig redaktör (2015) / Editor-in-Chief (2015): Kristina Malmio (kristina.malmio[at]helsinki.f) Toimituskunta / Redaktionsråd / Board of Editors: Jyrki Nummi (pj./ordf./Chair), Kristina Malmio, Saija Isomaa, Anna Biström, Eeva-Liisa Bastman ISSN 2342–2459 URN:NBN:f-fe2015121624616 Pysyvä osoite / Permanent adress / Permanent address: http://urn.f/URN:NBN:f-fe2015121624616 SISÄLLYS INNEHÅLL LUKIJALLE / TILL LÄSAREN Jyrki Nummi: Kahdella kielellä / På två språk ...................................................................7 Kristina Malmio: Några ord från redaktören
    [Show full text]
  • Olavi Paavolaisen Jatkosodan Päiväkirja Synkkä Yksinpuhelu I-II (1946) Kansallisen Identiteettiprojektin Uudelleenarviona
    ”KANSAKUNNAN RESONOIVAT MUISTOT” – Olavi Paavolaisen jatkosodan päiväkirja Synkkä yksinpuhelu I-II (1946) kansallisen identiteettiprojektin uudelleenarviona Antti Vesikko Pro gradu -tutkielma Valtio-oppi Yhteiskuntatieteiden ja filosofian laitos Jyväskylän yliopisto syksy 2011 ”KANSAKUNNAN RESONOIVAT MUISTOT” – Olavi Paavolaisen jatkosodan päiväkirja Synkkä yksinpuhelu I-II (1946) kansallisen identiteettiprojektin uudelleenarviona Antti Juhana Vesikko Valtio-oppi syksy 2011 Jyväskylän yliopisto 410 sivua (sis. liitteet) Tässä politiikan tutkimusta ja kirjallisuustieteitä hyödyntävässä pro gradu -tutkielmassani analysoin Olavi Paavolaisen Suomen jatkosodan aikana (26.6.1941–19.9.1944) kirjoittamaa ja marraskuussa 1946 kahtena niteenä ilmestynyttä päiväkirjaa Synkkä yksinpuhelu. Päiväkirjan lehtiä vuosilta 1941–1944 I-II. Tämä lähes tuhatsivuinen jatkosodan kriittiseksi selonteoksi tarkoitettu teos nosti ilmestyessään mittavan kirjasodan, jonka keskeisenä piirteenä voidaan pitää ennennäkemätöntä henkilöön kohdistuvaa kritiikkiä, joka osaltaan johti Paavolaisen kirjallisen uran hiipumiseen. Synkkä yksinpuhelu on haaste sankari-eetoksen sävyttämälle sotakirjallisuudelle ja traditionaalis-konservatiiviselle sotahistorialle. Vastoin historiankirjoituksen representatiivista ”Jumalan perspektiiviä” Paavolainen dokumentoi jatkosodan vaiheet nykyisyydestä käsin antaen näin tulevaisuuden lukijakunnalle mahdollisuuden tarttua tapahtumien poliittisiin merkityksiin. Paavolainen politisoi teoksessaan jatkosodan kulttuuria, ilmiöitä ja tapahtumia – kuolemaa,
    [Show full text]