SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA ÖPPNAR VÄRLDAR En jubileumsskrift från Södertörns högskola 2016

En jubileumsskrift från Södertörns högskola 2016 Södertörns högskola från jubileumsskrift En Vi har en stark tilltro till unga människors förmåga att tänka fritt och kritiskt. och fritt att tänka Södertörns högskola öppnar världar. En jubileumsskrift jubileumsskrift En världar. öppnar högskola Södertörns öppen för ung högskola, internationell och Det handlar om en idéer och vägar vidare. alla som söker kunskap, de tre för, värden Södertörns högskola står Här presenteras de medborgerlig bildning och mångkultur, M:en mångvetenskap, och arbetssätt. Vi får som genomsyrar högskolans ambitioner utifrån lokala behov och följa hur en ung högskola byggs upp och Östeuropa. Idag med blicken riktad mot Östersjöländerna i sin samtid, där människor är Södertörns högskola en plats mitt växer och idéer gror. är en berättelse med Södertörns högskola öppnar världar lärare, forskare, Här berättar studenter, många olika röster. samverkansparter och politiker om de dörrar administratörer, kunskap och samtal, och som kan öppnas genom utbildning, ny mark. Med akademins om forskning som förändrar och bryter bidra till att möta kritiska tänkande kan Södertörns högskola Och resan fortsätter. samhällets utmaningar inför framtiden. Följ med! SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA ÖPPNAR VÄRLDAR

En jubileumsskrift från Södertörns högskola 2016 © Södertörns högskola och författarna Redaktör Ninna Mörner & Lisa Öberg, Södertörns högskola Omslag och illustrationer Kari Modén, Form Nation Grafisk form Sara Bergfors & Lena Fredriksson, Serpentin Media Korrektur Karin Nilson Tryck Elanders Sverige AB ISBN 978-91-87843-51-8 Förord

et är sällsynt att en ny hög- och konstvandringar och särskilda se- skola skapas helt och hållet minarier. Därtill har vi tagit fram en D utifrån politiska intentioner jubileumsskrift som fångar fragment och akademiska förhoppningar. När av denna fantastiska resa i dess olika Södertörns högskola bildades för tjugo skeden, ur olika perspektiv. Skriften år sedan trollades den fram ur en my- speglar högskolans ethos och strävan riad av idéer, ambitioner och förvänt- att aldrig ge upp, aldrig slå sig till ro, ningar som vid första anblick tedde sig men ständigt pröva nya perspektiv och samstämmiga, men som också visade öppna nya fönster mot världen – därav sig vara rätt olika och ibland rentav av dess titel Södertörns högskola öppnar motstridiga. världar. Det har nu gått tjugo år sedan star- Jag hoppas att skriften väcker nyfi- ten. Verksamheten kom nämligen kenhet och intresse även bland läsare sakta igång under 1996. Från och med som inte tidigare känt till Södertörns 1997 var Södertörns högskola en egen högskola, och att texterna och bilderna myndighet. lockar er att komma hit och bidra till en Tjugo år är en så kort tid att man fortsatt spännande och framgångsrik inom myndighetssverige uppfattar att berättelse om vår högskola. ● det är för tidigt att fira. Men tjugo år på Södertörns högskola är inga vanliga tjugo år, det är år fyllda av hårt arbete, Huddinge den 2 maj 2016 fritt tänkande, kreativa skapelser, kon- Moira von Wright, rektor fliktlösning och framför allt, ett bygge av en stabil och egensinnig högskola med god kvalitet i både forskning och utbildning: En unik högskola, ett mo- dernt universitet, som speglar dagens Sverige. På Södertörns högskola är vi otroligt stolta över det vi har åstadkommit. Vi vill fira, på vårt sätt, med jubileums- händelser under ett helt år, däribland en specialutgåva av Baltic Worlds, en sommarfest för all personal, natur-

Inledning

Flemingsberg har det levt människor i 7 000 år, sedan stenåldern alltså. Ber- get där högskolan ligger var bara ett skär i havet då. Sen dess har området I sakta rest sig och bildat Södertörn, Sveriges tredje största ö. I första kapitlet, Där allting startade, gör vi en rundtur i området, och får veta varför en ny högskola placeras just här. Vilka var de politiska och demografiska motiven? Hur kopplades Östersjöstiftelsen till högskolan? Svaren ges bland annat av högskolans första rektor, och av flera av hans medarbetare. Som avslutning fortsätter vi den guidade turen på Campus, med fokus på de mest framträdande konstverken och det älskade biblioteket. Regeringen gav på 1990-talet högskolan i uppdrag att rekrytera större grupper av första generationens akademiker än vad andra lärosäten lyckades med, och se till att dessa studenter fick nödvändigt stöd utan att tumma på kvaliteten. Hur löste lärare och ledning den ekvationen, och med vilka resultat? Det belyses i det andra kapitlet, Värden och visioner, där Svenska akademins ständiga sekreterare ger sin analys av högskolans bärande ideal. De brukar sammanfattas som de tre M:en – mångvetenskap, mångkultur och medborgerlig bildning – och genomsyrar hela högskolan. Hållbar utveckling och genustänkande är andra viktiga element som kännetecknar högskolan. Dessa värden omfattas även av personal inom de så kallade stödfunktionerna, som ger de praktiska förutsättningarna för att forsk- ning och utbildning fungerar. Södertörns högskola är det tredje största lärosätet i Stockholmsregionen sett till antalet studenter. Flera utbildningsprogram har unika profiler, och här får vi nosa på några av dem. I kapitlet En aktiv akademi gör vi också en djupdykning i forskning och samverkan. Vi möter forskning som förändrar världen och forskare som når uppseendeväckande resultat trots oförutsedda hinder. Inriktningen mot Östersjöregionen och Östeuropa belyses av initierade skri- benter från Centre for Baltic and East European Studies (CBEES) och dess fors- karskola Baltic and East European Graduate School (BEEGS), liksom av några av högskolans andra forskare som också studerar området österut. Naturligtvis ges det smakprov på högskolans samverkansaktiviteter: interna- tionellt, nationellt och lokalt. Där spelar aktuella samhällsutmaningar stor roll, inte minst flyktingmottagandet och erkännandet av den romska minoritetens rät- tigheter. Med stolthet antog Södertörns högskola regeringens uppdrag att ge ut- bildning i det romska språket och den romska kulturen. I sista kapitlet Resan fortsätter inleder rektor med sina reflektioner. Hon följs av alumner, ordföranden i högskolestyrelsen, studentkåren, landshövdingen i lä- net och rektorsrådet för samverkan. De ger alla sin vision av Campus och Fle- mingsbergsområdet 2030. Det är inte bara drömmar. Du får också veta vad som kommer att ersätta lyftkranar och schaktmaskiner när tätorten Flemingsberg be- tjänar hundra tusen boende, kollektivresenärer, cyklister och friluftsmänniskor i alla åldrar. Där fortsätter Campus Flemingsberg och Södertörns högskola att vara en intellektuell motor och livlig mötesplats. ●

Tack!

Till sist: Den här boken hade inte blivit verklighet utan passionerade insatser från högskolans studenter, alumner, lärare, forskare och medarbetare, nya som gamla. Varmt tack till er alla! Innehåll

Förord Inledning

KAPITEL 1: DÄR ALLTING STARTADE������������������������������������������������������������������������������������������ 3 Södertörn – Sveriges tredje största ö ���������������������������������������������������������������������� 4 Det forntida Flemingsberg ������������������������������������������������������������������������������������� 6 Om platsen i rummet och rummet i platsen ������������������������������������������������������������ 8 Höghusen i Flemingsberg ������������������������������������������������������������������������������������ 13 Varför en högskola på Södertörn? ������������������������������������������������������������������������� 14 Kommuner i samarbete ������������������������������������������������������������������������������ 16 Politiska viljor och visioner �������������������������������������������������������������������������� 18 Campus Flemingsberg växer fram ��������������������������������������������������������������� 21 Högskolan som ville bli universitet ��������������������������������������������������������������� 24 Östersjöstiftelsen – en förutsättning för forskning ������������������������������������������ 27 Ett strukturerat kreativt kaos �������������������������������������������������������������������������������� 28 Konstens närvaro ������������������������������������������������������������������������������������������������ 31 Biblioteksrummet utformas av sina besökare �������������������������������������������������������� 37

KAPITEL 2: VÄRDEN OCH VISIONER ���������������������������������������������������������������������������������������� 39 Mångvetenskaplighet, mångkulturalitet & medborgerlig bildning ����������������������������� 40 Genus – sitter i väggarna ������������������������������������������������������������������������������������� 43 Med hållbarhet som mål �������������������������������������������������������������������������������������� 45 Stadsnära landskap i förändring ������������������������������������������������������������������ 45 Bakterier kan bidra till renare hav ��������������������������������������������������������������� 46 ”Alla människor är danade till jämlikar” ���������������������������������������������������������������� 48 Medborgerlig bildning gör att människor växer ������������������������������������������������������ 56 På spaning efter vetenskapliga korsvägar �������������������������������������������������������������� 60 Med marinarkeologisk spetskompetens ���������������������������������������������������������������� 63 ”Vi ger dem nycklar som kan öppna nya dörrar” ��������������������������������������������������� 64 ”Ryggen rak, huvudet högt” ��������������������������������������������������������������������������������� 74 Med en bred rekrytering i fokus ��������������������������������������������������������������������������� 79 Öppenhet är ledordet ������������������������������������������������������������������������������������������ 83 Marknadsföring med andra ögon �������������������������������������������������������������������������� 86 Här är biblioteket nära sina forskare ��������������������������������������������������������������������� 88

KAPITEL 3: EN AKTIV AKADEMI ���������������������������������������������������������������������������������������������� 91 Aktivt medborgarskap på programmet ������������������������������������������������������������������ 92 Akademins entreprenörer ������������������������������������������������������������������������������������ 98 Översättarseminariet – ett unikt projekt �������������������������������������������������������������� 100 Lärarutbildning med interkulturell profil �������������������������������������������������������������� 103 Med förnyad rätt att examinera lärare ����������������������������������������������������������������� 105 Romsk brobyggarutbildning för skolan ���������������������������������������������������������������� 106 Högskolepoäng viktigt för romer ���������������������������������������������������������������� 110 BEEGS – en mångvetenskaplig forskarskola �������������������������������������������������������� 112 Områdesstudier på 2000-talet ��������������������������������������������������������������������������� 116 Baltic Worlds sprider forskningsresultat �������������������������������������������������������������� 119 Forskning som förändrar ����������������������������������������������������������������������������������� 121 Forskare bidrog till att folkmord erkändes �������������������������������������������������� 121 Tiden läker inte alla sår. Om minnets politik ����������������������������������������������� 123 Främlingsfientliga partiers framgång speglar samhället ������������������������������� 124 Ukraina: Patriotism och självcensur i krigsrapporteringen sommaren 2014 �� 126 Sociala rörelser utan social bas ����������������������������������������������������������������� 128 Hon kartlade Stasis verksamhet i Sverige ������������������������������������������������������������ 130 Akademins aktiva roll i samhället ����������������������������������������������������������������������� 138 Utmaningsdriven samverkan ��������������������������������������������������������������������� 138 Forskning som utgår från näringslivets aktuella frågor ��������������������������������� 140 Förvaltningsakademin – en arena för forskare och politiker ������������������������� 142 Hållbar utveckling kräver lokala initiativ ����������������������������������������������������� 144 Snabbspår för asylsökande läkare ������������������������������������������������������������� 145

KAPITEL 4: RESAN FORTSÄTTER ������������������������������������������������������������������������������������������� 149 Iakttagelser på Blickatorget ������������������������������������������������������������������������������� 150 Rankning utgår från att lärosäten är lika ������������������������������������������������������������� 153 SER2015. Södertörns högskolas forskningsutvärdering ���������������������������������������� 156 Studenternas fortsatta resa �������������������������������������������������������������������������������� 158 Från Flemingsberg til Dar es Salaam ��������������������������������������������������������� 158 Samhällsengagemanget är en röd tråd ������������������������������������������������������� 161 ”Jag vässade mitt kritiska tänkande” ��������������������������������������������������������� 162 Sommarhögskolan �������������������������������������������������������������������������������������������� 163 Framtiden 2030 enligt Studentkåren ������������������������������������������������������������������ 164 Flemingsberg bygger för framtiden ��������������������������������������������������������������������� 166 Stora investeringar ska lyfta regionen �������������������������������������������������������� 168 Framtidens utmaning – att behålla särarten ����������������������������������������������� 171 ”En mindre högskola måste gå med sin tid” ����������������������������������������������� 172 En modern polisutbildning med storstadskänsla ����������������������������������������� 174 Samverkan bygger på dynamik �������������������������������������������������������������������������� 177

Lästips Förteckning medverkande Kapitel 1 Där allting startade ör 25 år sedan finns här en skogs- backe, en station och en grusig F gångväg som leder från statio- nen till Huddinge sjukhus, med Hälso- högskolan på vänster sida. Bakom tal- larnas kronor skymtar ljusgula loft- gångar i Visättra, och mittemot sjukhu- set tornar de så kallade ”Löfbergs-lila- husen” upp sig, med små lägenheter för sjukhuspersonal. Närmare järnvägen sträcker sig konstnären Gert Marcus kulörta fasader stolt upp ur skogen. De kommer att bli berömda, långt senare. Vi befinner oss i en del av Stock- Ändå är det ingen händelse att valet holms rural-urban fringe. Ett gräns- faller på just denna skogsbacke, i skug- land där sportstugor, bilskrotar och gan av storsjukhuset, intill den gamla potatisåkrar speglas i moderna glas- landsvägen Stockholm-Södertälje där fasader, och där tallarnas sus överröstas snabbtåget X 2000 kör sin premiärtur av brummande traktorer och ambulans- en septemberdag 1990. Tre år tidigare sirener. har Flemingsbergs station öppnat, så En bit bort, bortom andra skogar, patienter och sjukhuspersonal kan ta pulserar livet i satellitstäder som Tum- pendeltåg hit. De som väljer precis den- ba, Haninge, Fittja, Vårby, Jordbro och na plats för högre utbildning är folkval- Huddinge centrum, samtidigt som li- da och tjänstemän i stat, landsting och vet går sin gilla gång i Nynäshamn. I kommun som ser det här områdets po- Flemingsberg är invånarna ännu ove- tential. Här ska en ny och annorlunda tandes om att de snart kommer hamna högskola växa upp! i kraftfältet av ett nytt utbildnings- Det här kapitlet tar sin avstamp just centrum. i platsen där allting startade. ● Det är, än så länge, en vision hos makthavarna i Rosenbad.

3 Södertörn – Sveriges tredje största ö

Mona Petersson, lektor i naturgeografi, berättar om Södertörns naturlandskap, hur det bildats och nu utmanas i en växande storstadsregion.

ar ligger Södertörn? När högskolan etableras 1996 är det många som undrar var Sö- dertörn egentligen ligger. Vad många heller inte känner till är att Södertörn är en ö. FOTO: HOLGER ELLGAARD Och ingen liten ö. Vid statis- tiska centralbyråns (SCB) uppdate- ring av statistiken över Sveriges öar 2013 blev Södertörn plötsligt Sveriges tredje största ö och petade ned Orust till fjärde plats. Vad definierar då en ö? LANDET NÄRA STAN Kulturlandskapet vid Sten- Enligt SCB är en ö ett landområde om- sättra gård, en del av Orlångens naturreservat. gärdat av ytvatten; för Södertörns del Östersjön, Mälaren och Södertälje ka- ur havet efter att isen smält bort från nal. Att Södertälje kanal historiskt varit området och vattnet börjat sjunka un- ett sund har betydelse för definitionen. dan. Berget ligger strax söder om sjön Går vi tillbaka flera tusen år var Ådran, på gränsen mellan Huddinge Södertörn en samling öar långt från och Haninge. land, innan landhöjningen grundade Södertörn är fortfarande rikt på upp omkringliggande områden. Kal- sjöar, fjärdar och vikar. Ett trettiotal spolade hällar och svallade sluttningar sjöar tillhör Tyresåns vattensystem. högt uppe i terrängen skvallrar om Långt upp i vattensystemet ligger sjön landskapets historia som en örik skär- Orlången med Flemingsbergsviken dit gård. Redan för mer än 9 000 år sedan regnvattnet från högskolans campus- stack Södertörns högsta punkt Torn- område först rinner på sin milslånga berget (111 meters höjd över havet) upp färd mot Östersjön.

4 Det typiska Södertörnslandskapet med sin kuperade terräng, i den i övrigt ganska flacka Stockholmsregionen, blev upphöjt genom berggrundsrörel- ser för många miljoner år sedan. I de tydliga dalgångarna som bildats i berg- grundens sprickor hittar vi sjöar eller lerfyllda odlingsmarker där sjö- och havssediment har avsatts. Nytt sedi- ment avsätts även i dagens sjöar och vattendrag om det inte följer med vat- tensystemet ut i Östersjön.

veriges tredje största ö har idag stora tätortsområden i norr. Det OKÄND Ö Södertörn är Sveriges tredje största ö, typiska Södertörnslandskapet omgärdad av Östersjön, Mälaren och Söder- S tälje kanal. håller här delvis på att byggas bort när Stockholm växer. I närheten av högsko- lan förverkligas just nu de första etap- hälsa och välbefinnande, och ger en perna i den nya stadsdelen Flemings- chans att skapa förståelse för naturens bergsdalen, ett bidrag till den nya re- kretslopp hos den urbaniserade befolk- gionala kärnan i Stockholmsområdet. ningen. Södertörns högskola har genom Husen pålas till fast grund genom de sin lokalisering i Flemingsberg möjlig- gamla lerlagren, sänkan mellan Gran- het att på nära håll studera ett land- torp och Visättra byggs bort. Här växer skap i förändring. En förändring som nya bostäder, torg och mötesplatser påverkar både naturlandskapet och fram, men det finns också skyddade na- dess ekosystem, men också kulturland- turområden i närheten. För att skapa skapet och människorna ekonomiskt, Lokaliserad i Stock- en hållbar utveckling av stadsdelen socialt och kulturellt. I området kan holmsregionen måste hänsyn tas till den omgivande förskolor, skolor och högre utbildning på Sveriges tredje naturen samtidigt som den växande använda sin omgivning för lärande och stadens behov av markytor utmanar bildning inom många discipliner. största ö har Söder- deras existens. Lokaliserad i Stockholmsregionen törns högskola Den regionala kärnan Flemingsberg på Sveriges tredje största ö har Söder- goda förutsätt- är belägen mellan två av Stockholms törns högskola goda förutsättningar för ningar för utbild- gröna kilar, Flemingsbergskogen i utbildning och forskning utifrån både ning och forskning Hanvedenkilen och Bornsjökilen. Det lokala och globala perspektiv. gör att invånarna har nära till rekrea- Idag har Södertörn sin självklara utifrån både lokala tion och friluftsliv. Kanske är detta en plats på kartan. ● och globala per- försäkring för framtida generationers spektiv.

5 Det forntida Flemingsberg

Kerstin Cassel, docent i arkeologi, har tillsammans med sina studenter deltagit i utgrävningar av Flemingsbergs forntid.

rävskopor förbereder återigen för världen, och så fort land höjde sig ur nya byggnader runt om campus havet finner vi mycket riktigt spår av och Södertörns högskola. När aktiviteter. De äldsta lämningarna är man bygger för framtiden, av- från cirka 5000 f Kr, och påträffades vid täcker man samtidigt det för- en undersökning inför anläggandet av gångna. Områdets förhistoria parkeringsplatsen vid Primus. Arkeo- måste undersökas innan man logerna fann jaktredskap i form av pil- gräver sig djupare ner. Grävsko- spetsar och skrapor gjorda i kvarts, det pornas stora tag föregås av arkeo- stenmaterial som finns lokalt i områ- logernas mer försiktiga grävningar och det. Analyser visar att man handskats undersökningar. För varje gång hög- med sitt jaktbyte på plats, och kanske skolan byggts ut har vi faktiskt kunnat var det sälens skinn som bereddes och lära oss lite mer om områdets förhisto- tranet som togs tillvara. Att man redan ria. då hade ett stort kontaktnät och rörde De äldsta spåren vid högskolan här- sig långt visar också enstaka fynd av stammar från mesolitikum eller det flinta, ett material som kommer från som kallas samlar- och jägarstenål- södra Skandinavien. dern. Landskapet som mötte dåtidens Nästa period som avsatt spår är De äldsta människor har inte mycket gemensamt yngre järnålder (400–1000 e Kr), och med dagens, och det räcker inte att då framför allt från vendeltiden. När lämningarna är från tänka bort de moderna byggnaderna man på 1960-talet breddade vägen och cirka 5000 f Kr, och infrastrukturen. Då var campus- spårområdet vid nuvarande pendel- och påträffades vid området bara en ö ute i skärgården och tågsstationen så undersöktes två grav- en undersökning det som lockade var havets tillgångar fält med ett trettiotal gravläggningar. inför anläggandet på fiske, sjöfågel och säl. Hit färdades Många av gravarna var oskadade, även människan över vatten, antingen med om en del hade förstörts vid bygget av av parkerings- en enkel båt eller på vinterns isar. den äldre stambanan och vägen. Ma- platsen vid Människan tycks alltid ha haft en stor joriteten var brandgravar övertäckta Primus. nyfikenhet och vilja att röra sig ut i av stora vällagda stensättningar. Ben,

6 UTGRÄVNING PÅ SÖDERTÖRN Arkeologistudenternas seminariegrävningar har under flera år förlagts till högskolans närområde och undersökningar av gravar har gjorts i Vårby centrum och Hallunda. På andra sidan pendeltågsstationen i Fle- mingsberg undersöktes delar av en fornborg. Förutom att studenterna lär sig undersök- ningsmetoder ger det också tillfälle att guida skolklasser och andra intresserade som gärna följer grävningarna.

både från såväl människa som djur låg kerade den. Men var själva boplatsen strödda i brandlagret eller hade lagts i låg har vi ännu inte kunskap om. Vid FOTO: HISTORISKA MUSEET en behållare av antingen keramik eller undersökningarna uppe vid Primus näver. De döda hade fått sina tillhörig- påträffades emellertid hantverksläm- heter med sig; kammar, dräktspännen ningar i form av brytning av kvarts. och svärd har hittats. Den fyndrikaste Man antog först att det var aktiviteter graven innehöll ett femtiotal glas- och från stenålder, men kol-14-dateringar bronspärlor, dräktspännen och mäng- visade att lämningarna och spåren av FOLKVANDRINGSTID Bildstenen med virvelmotiv stämmer der av järnnitar. Det senare tyder på eldning, brytning och krossande av väl överens med gotländska att den döde bränts i kista eller i en båt. kvarts snarare var samtida med grav- bildstenar och kan dateras till fälten från järnålder. En tolkning vi folkvandringstid. nikt från gravfältet är fyndet kan göra är att den krossade kvartsen FOTO: PATRIK GUSTAFSSON GILLBRAND av en bildsten med virvelmo- använts vid keramiktillverkningen. U tiv huggen i röd sandsten. De arkologska undersökningarna Bildstenar är typiska för Gotland, och av området har gjorts med många års på fastlandet har man bara funnit en mellanrum och bara rört mindre ytor. handfull. Motivet på stenen stämmer Ändå har de givit en bakgrund till nytt- väl överens med de motiv som finns på jandet av landskapet och det över lång gotländska bildstenar. Det kan dateras tid, och intressant nog i väldigt olika till folkvandringstid, det vill säga 400– skepnad. En arkeologs förhoppning är VANLIGA FYND Redskap av 500-tal e Kr. förstås att framtida byggen kan ge yt- kvarts är det vanligaste Dåtidens väg hade samma sträck- terligare historisk kunskap. ● fyndmaterialet på stenålderns ning som dagens och gravfälten flan- platser i Mälardalen.

7 Om platsen i rummet och rummet i platsen Thomas Lundén, professor emeritus i geografi, resonerar kring att förhålla sig till Södertörns högskola som plats.

ågonstans, jag vet ej var, kanske platsen ej finns kvar” sjöng en sångare på 1940-talet (Coquatrix och Rybrandt, 1944). Men alla platser finns ju kvar, i en geometrisk bemärkelse. Två saker förändras: Platsens innehåll och vår syn på den. På Stadsplanekontorets Karta över Stockholm med omgivningar, Blad 8, från 1950 syns sydväst om Huddinge station utmed järnvägen en gulmarkerad sänka omgiven av mörka markeringar för skogsbevuxna höjder. Sänkan smalnar av västerut, men i en liten ängsgip markeras en byggnad med namnet Blicka. Något söder om järnvägen två gårdar, Visätra och Björnkulla. I övrigt finns ingen ”plats”, bara ett ”rum”. Vi ska snart se hur en plats växer fram i detta rum, men låt mig först presentera rumsbegreppet – och tidsaspekten. De flesta tar rummet för givet, utom när pendeltåget är inställt och man måste gå eller ta en insatsbuss. Men även då är det oftast tiden som uppfattas som be- gränsningen – man kommer för sent. Istället kan man se det som att man vid den avsedda tidpunkten befinner sig på fel plats. Rummet är nämligen i själva verket den ena hälften av vår fysiska begräns- ning. Tiden går i var stund, men rummet utgör för varje plats, individ och föremål en omgivning av möjligheter och restriktioner. Den tyske ekonomen August Lösch formulerade 1940 sin syn på människans förhållande till rummet:

Bara emedan vi inte alla är lika nära varandra, emedan inte allt störtar in över oss på en gång, emedan vår värld är begränsad – för varje enskild, för hans folk och för mänskligheten som helhet – kan vi överhuvudtaget bestå i vår ändlighet. Visst finns det olika av- stånd från människa till människa, men likväl alltid en begränsad omkrets inom vilken vi finner oss tillrätta med vår verksamhet (ock- så den ekonomiska) och vilken vi förmår lägga tillrätta med tanken. Och bara den innersta sfären av denna lilla värld är vi i grunden

8 förtrogna med. Vi måste köpa djupet med tät- het. Rummet skapar och skyddar oss i denna be- gränsning Lösch 1940, citerad och översatt av Torsten Hägerstrand 1995

Tid och rum är sammankopplat. Torsten Hägerstrand lanserade i början av 1970-talet en skenbart enkel tidrumsmodell. Kroppar, föremål, idéer och domäner (territorier som avgränsats, till exempel ett bad- rum eller en territorialstat) beskriver en ”bana” i tidsrum- met, åskådliggjord av ett ”akvarium” där sidoväggarna är rummet och tak och botten betecknar tidsutsträckningen för enhetens existens. Konkurrensen mellan olika verksamhe- ters rumsanspråk leder till vad Hägerstrand kallar ”instängdhetens friktion”, där 1950 Stadsplanekontorets samtillvaron mellan existerande verksamheter stänger till och definierar (=av- Karta över Stockholm med gränsar) möjligheten till förändring. omgivningar, Blad 8. I en postumt utgiven bok, Tillvaroväven, funderar han vidare: För att beskriva den världsbild som på samma gång kan förefalla självklar och obegriplig, använ- der Hägerstrand en delvis hemmasnickrad vokabulär. Med ”den ofrånkomliga bredvidvartannatheten” avses att vår jordiska värld – allrummet – består av före- mål (levande och icke-levande) som är ”stuvade” intill varandra, endast skilda av komplementrum (luft, vatten, gaser). De avlöser varandra i tidrumsbanor i ”efter- vartannathet”. Han talar alltså om existensen av samtida parallella rum. Den rumsliga av- gränsningsfrågan ägnar han särskild uppmärksamhet. Han resonerar även kring att ett rum kan bestå över tid, men också förändras under tid. I en annan artikel (1983) betecknar Hägerstrand landskapet som ”en gravplats och en skapelsevagga”. Platsen rymmer ärvda egenskaper, men också möjlighet till förändring.

arför kom platsen Södertörns högskola Campus Flemingsberg att komma till? Låt oss börja med dess omgivning, de redan givna omständigheterna: V Lisbeth Söderqvist har undersökt tillblivelsen av Sjukhusstaden Västra Flemingsberg. Processen från första idé till ett färdigt förortssamhälle visar sig Varför kom platsen vara allt annat än en enkel eftervartannathet, och epitetet sjukhusstad förlorade Södertörns hög- sin betydelse under ”resans gång” – en rumsmetafor som egentligen betecknar en tidsutdräkt. Förorten skulle samordnas med Huddinge sjukhus. ”Förutom sjukhu- skola Campus set skulle landstinget bygga lokaler för vårdutbildning, en centrumanläggning och Flemingsberg att i området norr om sjukhuset bostäder för sjukhusets personal, sammanlagt cirka komma till?

9 5 000 lägenheter för 11 000 invånare. På kommunens initiativ fanns dessutom un- der en tid planer för villabebyggelse avsedd för överläkarna vid sjukhuset, dessa kom dock aldrig till utförande.” (Söderqvist 1999, s. 128). I den fortsatta beskrivningen påpekar Söderqvist att det planerade centru- met inte hade någon koppling till det blivande stationsläget utan till sjukhusets huvudentré. Däremot underströk Stadsbyggnadskontoret att tillkomsten av en pendeltågsstation varit avgörande för den höga exploateringen. Huddinge kom- mun hade rekommenderat platsen för sjukhuset med att en järnvägsstation skulle anläggas, men när sjukhuset och bostadsområdet började planeras fanns inga kon- kreta planer på en sådan.

rån sin position på Huddinge sjukhus 1974 ser läkaren och författaren PC Jersild mot Västra Flemingsberg: Sjukhuset ”låg intill ett skogsområde i F Flemingsberg, en av Stockholms nyaste och tristaste förorter,med rader av lamellhus befolkade av låginkomsttagare” (Jersild 2002, s. 125). I boken Babels Hus liknar Huddinge sjukhus ”från luften ett skeppsvarv med torrdockor på rad, som om man tänkt sig att de plåtklädda husen i Västra Flemingsberg ett efter ett skall tas in med man och allt för genomgång och bottenskrapning” (Jersild 1978. s. 14). För de flesta som frekventerar Södertörns högskola är sjukhus- och institu- tionsområdet ett grått massiv, känt från enstaka besök till apotek eller läkarmot- tagningar, medan Flemingsberg framstår mot horisonten som en målning av Olle Baertling. Hälsovägen är en klyfta mellan två världar. Nobels Allé och Blicka- gången förenar kanske olika delar av undervisning, vård och forskning, men delar också landskapet i snävt definierade regioner av dagliga rutiner. Tillkomsten av Södertörns högskola har dokumenterats i flera vittnessemina- rier och i en bok av Bengt Konnander, som understryker lokaliseringspolitiska ar- gument för både lokaliseringen av sjukhuset, och senare även högskolan. Proces- sen fram till lokaliseringsbeslutet är ett exempel på hur det lilla sandkornet (eller snarare meteoriten) efter långa färder i utredningsrymden faller ned på platsen där jag just sitter och skriver. Vi ändrar nu rumsskalan till det lilla rummet, och den ”lilla” människan. I Ba- bels hus söker den överårige doktoranden förgäves berätta för sin effektive hand- ledare att kulturgeografernas tidrumsmodell borde tillföra ökad kunskap inom epidemiologin genom att belysa hur människor rör sig i tidrummet och skapar kontakter (Jersild 1978 s. 104). Jersild bodde själv i Upplands Väsby i ett område med läkare, arkitekter och sociologer, och hade en granne vars son disputerade i kulturgeografi. Närhet med kommunikation. Själv tvingades han ta bilen till sjuk- huset eftersom pendeltågen ännu for förbi Flemingsberg (Jersild 2010 s. 126). När- het utan innehåll. Omkring 1980 bodde av sjukhusets drygt 4 000 anställda cirka 85 procent söder om Stockholms innerstad, 7 procent i innerstaden och 6 procent

10 i Norrort. Av läkarna bodde däremot nära 50 procent norr om Gamla Stan, mot 7 procent av sjuksköterskorna och 2 procent av sjukvårdsbiträdena (Bodström 1980, s. 133). En vanlig dag anländer tusentals människor till Flemingsbergs station. De Plattan blir för de väljer endera av två utgångar, och där endera av två avvikningar, åt höger el- flesta en transport- ler vänster. Upp med rulltrappan på berget passerar tre kategorier: Studenter sträcka, varefter de och lärare till Södertörns högskola, studenter och lärare till Karolinska Institutet, patienter, personal och besökare till sjukhuset. De tre kategorierna överlappar sorteras i under- sällan. Plattan blir för de flesta en transportsträcka, varefter de sorteras i under- avdelningar efter avdelningar efter mötestider och -platser. Sällan inträffar gränsöverskridanden. mötestider och En folkhögskollärare i Skärholmen brukade varje år ta sina studenter, mest äldre – platser. Sällan invandrarkvinnor, till Södertörns högskola för att visa dem in i ett annat rum, det inträffar gränsöver- akademiska. Rädslan för det främmande, svenska, akademiska, förbyttes ett tag i skridanden. ömsesidigt nyfikenhet, i några fall till ett livsval. Det som för besökarna framstod som en enhetlig främmande kultur är givetvis ett disciplinerat Babels torn, med olika ”språk” och värdeskalor. Det finns givet- vis övergränsningar, och särskilt i högskolans början fanns kurser där lärare från olika discipliner samverkade och till och med förutsattes delta i varandras föreläs- ningar. Det blev givetvis dyrt och tidskrävande. Närhet kan nås på andra sätt. De FOTO: ©LANTMÄTERIET/FLYGBILDER 1950 & 2005

PLATSEN BEBYGGS Flygbilder över Södertörns högskola. Den till vänster visar vyn 1950 och den till höger samma vy år 2005.

11 flesta äldre lärare på Södertörns högskola har en bana av rumsbyten, ibland på distans (Haninge, Södertälje) dels i närområdet (Kvartilen, Sekunden), dels inom och intill Moas båge. Bytena skapade oreda och förvirring, men också möten med nya rumsgrannar och fikakotterier. Hur många studenter vågar sig ut från Moas båge till Södertörns högskolas omgivning? I programmen Miljö och utveckling och Utveckling och internationellt samarbete tas nya studenter ut på en ”tvärvetenskaplig vandring i högskolans närområde” (Petersson). Vandringen går genom hällmarkstallskog över Söder- törns sprickdalslandskap, man skymtar Flemingsbergs 1700-talsgård, kolonistu- gor och miljonprogrammets skivhus och anar på kartan kommungränsen mellan två geopolitiska territorier. Men vandringen måste kompletteras med information om sociala, ekonomiska och etniska förhållanden och deras ojämlika utbredning. Det är en uppgift på några timmar. Förhoppningsvis ger det en liten minoritet av Södertörns studenter en uppfattning om platsen och rummet. Men vet de övriga sin plats? ●

Litteratur Bodström, Kerstin, ”Bostad – arbete. Planering och memoarer”, i Huddinge Sjukhus 1972–2002, red. resultat i Stockholmsregionen”, i Bodström Lindström Anders Persson och Folke Sjöqvist, Värnamo 2010; Lundén: Bostad – arbete – samhälle. Möjligheter och s. 125–132. restriktioner vid samlokalisering. Byggforskningen Konnander, Bengt, En ny högskola på Södertörn. Rapport R 77: 1979; s.84–143. Stockholm 1998. Coquatrix B., Rybrandt S., Någonstans, jag vet ej var ... Lösch, August, Die räumliche Ordnung der Wirtschaft, Sång: Lennart Lauber. Sven Arefeldts orkester 1944. Jena 1940:. [Loesch, August The economics of location, Gerdin, Mari & Johansson Alf W. (red.), En högskola av Yale University Press, New Haven, 1954.] en ny typ? Två seminarier kring Södertörns högskolas Petersson, Mona, ”Hållbar utveckling i närområdet tillkomst och utveckling. Huddinge: Södertörns – exkursion Flemingsberg”, Introduktion till hållbar högskola, 2005. utveckling, kursplan 7,5h p.Södertörns högskola. Hägerstrand, Torsten, In search for the sources of Söderqvist, Lisbeth, Rekordår och miljonprogram. concepts. In: A. Buttimer, ed. The practice of geography. Flerfamiljshus i stor skala. En fallstudiebaserad London: Longmans, 1983, s. 238–256. undersökning av politik, planläggning och estetik. Hägerstrand, Torsten, ”Regionen – en begränsad Västervik: Ekblads tryckeri, 1999. omkrets”, i Från landskommuner till Skåneförbund – tre decennier av mellankommunalt samarbete i SV Skåne, red. Per-Olof Persson, Malmö, 1995; s. 181. Hägerstrand, Torsten, Tillvaroväven. Stockholm: Formas, 2009. Jersild, PC: Babels Hus, Stockholm: Bonniers, 1978. Jersild, PC, Utdrag om HS-miljön ur ”Medicinska

12 FOTO: MAURI KAIPAINEN OCH INGEMAR BJÖRLING Höghusen i Flemingsberg

Höghusen mellan Södertörns högskola och Flemingsbergs gård har starka färger som syns lång väg. Konstnären Gert Marcus är mannen bakom den omtalade exteriöra utformningen och färg- sättningen. Det är en estetiskt utstuderad färgsättning, med 15 olika nyanser där varje hus har minst två kulörer, varav en är vit eller grå. Dessa ljusa fasader speglar ytor med starkare färg, så att ingen av de kulörta fasaderna reflekteras i varandra. Fasadernas sprutlackade aluminiumplåt togs fram för maximal färgbeständighet och har motstått väder och vind i 43 år. Konstnären med- verkade senare till att ytterligare accentuera färgsättningen genom en fasadbelysning 2006.

13 Varför en högskola på Södertörn?

aninge universitet” och Från början var tanken att hög- ”Nacka högskola”. skolan framför allt skulle förse Stock- Kanske hade de existe- holmsregionen med den arbetskraft rat idag, om historien hade som det fanns skriande behov av. Där- tagit annan vändning. för satsade politikerna på en högskola i Istället blev det Söder- första hand, och ett universitet på sikt. törns högskola. Vad var Ända från start poängterade man dock bakgrunden till att det blev vikten av forskning vid Södertörns läro- just en högskola, och just i säte. Östersjöstiftelsens blev ett sätt att Flemingsberg? Och varför Södertörns? främja den. Traditionellt kallades kommunerna Här ges en kort inblick i tillblivelsen söder om Stockholm för ”Södertörns- av Södertörns högskola. ● kommunerna” och de lobbade ihärdigt under senare delen av 1900-talet för att För den som vill veta mer rekommenderar få högre utbildning förlagd dit. I kollek- vi de två skrifter som sammanställts utifrån tiv anda ville man inte att en enskild vittnesseminarier vid Samtidshistoriska Institu- kommun skulle ge namn åt ett nytt lä- tionen (se sidan 179). rosäte. Därför blev det inget ”Huddinge högskola” – trots den snygga allittera- tionen, och trots att Södertörns högsko- la lokaliserades till Huddinge kommun.

Stockholmsregionen skulle bli ”Östersjöns Boston” Per Unckel var moderat politiker och känt för sina universitet, som Harvard och MIT åren 1991–1994 Sveriges utbildnings- (Massachusetts Institute of Technology). Och FOTO: NANA REIMERS minister. Fram till sin bortgång var han både Stockholm och Boston ligger på en öst- landshövding i Stockholms län. kust med livlig trafik österut över ett stort hav. Utbildningsminister Unckel lanserar 1994 På en flygning från USA 1993 får Per Unckel idén om ett Östersjöns Boston med följande Per Unckel, 1948–2011. idén om ett Östersjöns Boston. Boston är ju argument:

14 FOTO: HELIKOPTERFOTO

● Stockholmsregionen har störst behov av ● Efter ”Östeuropas frigörelse” ska Stockholm högutbildade invånare. bli nod i Östersjösamarbetet. ● Andelen sökande till högre utbildning där ● Stockholm ska ”balansera” den befolknings- är extremt hög, men andelen högskole- mässigt starkare konkurrenten, S:t Peters- nybörjare är lägre än på andra håll. burgsregionen (när den ryska ekonomin ● Regionens ”invandrare” är starkt utbild- återhämtat sig) och ett väntat tyskt infly- ningsbenägna. tande i Baltikum.

15 Kommuner i samarbete

Elsy Liman-Grave anställdes 1996 lokalisering av högre utbildning till som chef för Studentservice och var Södertörn. Både kommunerna och nä- högskolans internationella samordnare ringslivets företrädare drev på frågan 2000–2011. med argument att det var för långt till den akademiska utbildningen som ge- ag fick under 80-talet i upp- nomgående var förlagd i norra delen av drag att kartlägga gymna- Storstockholm. ”J sieskolornas utbud i länet. År 1990 anställdes jag av Huddinge Kartläggningen visade att övergången kommun på utbildningsförvaltningen. från gymnasieskolan till högre utbild- En del av tjänsten innebar att ta fram ning var betydligt lägre i de södra läns- idéer och förslag till kommunens led- delarna än i de norra, och att utbudet ning vilka akademiska utbildningar som av gymnasieutbildningarna inte var skulle passa in i kommunens och Söder- särskilt väl anpassat till näringslivets törns profil inom näringsliv men även behov. inom sjukvård och forskning. Huddinge Länsstyrelsen inledde då en utred- kommun hade satsat medel i Novum SAMARBETADE Sju av kom- ning av utbildningsbehovet i södra forskningspark, ett samarbetsprojekt in- munerna på Södertörn ingick Stockholm, under ledning av landshöv- vigt 1989 mellan Stockholms läns lands- i arbetsgruppen som utredde ding Lennart Sandgren. Dessutom in- ting och flera kommuner, och var ange- utbildningsbehoven i södra gick representanter från de stora före- lägen om att lokalerna skulle utnyttjas. Storstockholm: Nynäshamn, tagen på Södertörn, som Alfa Laval, Er- Det var inte bara Huddinge kom- Haninge, Huddinge, Söder- icsson, Atlas Copco och sju kommuner mun som var aktiv i försöken att få hö- tälje, Botkyrka, Salem och på Södertörn (Nynäshamn, Haninge, gre utbildning etablerad i södra Stor- Tyresö. Huddinge, Södertälje, Botkyrka, Salem stockholm. Botkyrka kommun byggde och Tyresö). upp Mångkulturellt centrum dit vissa Som utbildningshandläggare på Läns- kurser var förlagda som formellt hörde styrelsen blev det min uppgift 1988 att till Stockholms universitet. Grafiskt samla in underlag för att motivera en Centrum i Tumba var ett annat exem-

Tidslinje

Huddinge Första Läns- Novum sjukhus 1972. 1972 patienterna 1988 styrel- 1989 forskningspark. tas emot på Huddinge sen i Stockholms län Novum forsk- sjukhus. Ett nytt uni- utreder behovet av ningspark invid versitetssjukhus öppnar högre utbildning på Blickagången när Karolinska institutet Södertörn. invigs. inleder verksamhet där.

16 pel. Flera södertörnskommuner hade också ett livligt samarbete med före- tagen i området där utbildningsfrågor

aktualiserades. FOTO: L-G ANDERSSON Så påbörjades en mödosam process att försöka formulera hur olika utbild- ningsprogram skulle utformas, med utgångspunkt i idéer som kommuner- na tog fram. Det gällde att överbrygga NY FASAD Karolinska institutet bygger ut 2002. kommunernas behov och önskemål och de akademiska kraven på struktur och högskola! Den tidigare gymnasieskolan ämnesinnehåll. tvärs över gatan från Tandläkarskolan Efter intensivt samarbete på oli- hade renoverats och lokalerna hade an- ka politiska nivåer, framför allt med passats till högskolans behov av under- Stockholms universitet och Karolinska visningslokaler, tjänsterum med mera. Institutet, kunde tre utbildningspro- För att möta de nya studenterna och gram starta hösten 1993. Kommunerna besvara allehanda frågor om utbild- och Stockholms läns landsting organi- ningen inrättades Studentservice. Vid serade sitt samarbete i Stiftelsen nä- högskolans start var vi fyra personer, ringslivshögskola syd. med mig som ansvarig för verksamhe- Första hörnstenen i arbetet med att ten och två personer från Näringslivs- skapa ett nytt universitet på Södertörn högskola syd. Under sommaren hade vi hade därmed lagts. lyckats att rekrytera en studievägleda- Och redan höstterminen 1996 skul- re från Stockholms universitet som nu le högskolan starta. Då skulle lokaler ingick i våra lilla grupp. Det var otill- vara färdigställda, lärare, administra- räckligt, men vi blev ganska snart fler. tion och studentservice vara på plats. Den studentkår som bildats vid Nä- Inför starten den 23 augusti 1996 ringslivshögskola syd deltog aktivt i rådde en febril aktivitet och stor ner- hela förberedelsearbetet och blev goda vositet. Södertörn hade fått sin egen ambassadörer för den nya högskolan.●

Berlin- Warszawa- 1989 muren 1991 pakten 1992 faller. Ett kommande upplöses. Riksdagen Sovjetunionen utbud av akademiska beslutar att Södertörn upplöses kurser på Södertörn ska bli säte för högre officiellt den börjar planeras. utbildning. 1 januari.

17 Politiska viljor och visioner

Gunnel Stenqvist, numer högskoleråd bildningen i Utbildningsdepartementet vid högskolan, berättar om tillkomsten och skrev propositionstexten om en ny av högskolan. Som departementsråd i lärarutbildning och en samlad lokalise- Utbildningsdepartementet och expert i ring 1991. Genom en omröstning i riks- organisationskommittén befann hon sig dagen våren 1992 förlades den till Sö- i händelsernas centrum. dertälje då Ny Demokrati oväntat bytte ståndpunkt och röstade på Socialdemo- tableringen av högre utbildning kraternas förslag. Efter en höstmotion i på Södertörn är en lång och bro- riksdagen återgick den till Stockholm. ”E kig historia som påbörjades då Under den borgerliga regeringen tandläkarutbildningen förlades till 1991–1994 avskaffades löntagarfon- Södertörn på 1970-talet. Det skulle derna. Berlinmuren hade fallit 1989 därefter ta många år innan Södertörns och den politiska ledningen beslöt sam- högskola föddes. Politiker av olika kulö- tidigt att fokus skulle ligga på insatser rer var under decennier engagerade för för att stärka kultur- utbildnings- och högskoleutbildning på Södertörn. Och forskningssamarbetet i Östersjö- och engagemanget var stort på hela Söder- Östeuroparegionen. Medel som frigjor- törn – bland landstings- och kommun- des när löntagarfonderna upplöstes an- politiker, näringsliv och organisatio- vändes till finansiering av forsknings- ner. Från slutet av 1970 talet och under stiftelser för olika ändamål. Några tre olika regeringar debatterades var miljarder blev över när den första om- Lärarhögskolan skulle samlokaliseras. gången stiftelser bildats. Någon fick Den var då utspridd på 12 olika platser. en snilleblixt i en tid utan pengar till Alternativen var Södertälje och Stock- reformer: En del av avkastningen från holm. Detta var första slaget om var ut- någon av de nya stiftelser som skulle byggnaden av den högre utbildningen i bildas borde gå till forskning vid en ny Stockholmsområdet skulle ske. Jag var universitetsstruktur och utgöra fakul- då ansvarig handläggare för lärarut- tetsmedel där. Inriktningen skulle vara

Östersjöstiftelsen Regeringen be- 1993 1994 bildas. Den ska 1995 slutar i februari Tre utbildnings- finansiera forskning, forskarutbild- att förlägga akademisk utbild- program startar ning och uppbyggnaden av en aka- ning till Södertörn. Organi- på Södertörn i demisk infrastruktur. Stockholmskommittén utreder sationskommittén, ledd av form av Närings- förutsättningarna för en ny universitetsstruktur i statssekreterare Göran Löfdahl, Ett av studentkårens livshögskola syd. södra Storstockholmsområdet. intensifierar arbetet. första förslag till logga. .

18 just forskning med inriktning mot Öst- FOTO: PER LARSSON ersjöregionen och Östeuropa! Sålunda fick jag skriva en text i en proposition om fakultetsmedel till en högskola i vardande. Sedermera skulle stadgar skrivas för denna stiftelse och det blev min uppgift att hålla också i den pen- nan – för övrigt det enda synliga beviset på mitt arbete då stadgarna är under- tecknade av Per Unckel och mig: En departementstjänsteman är och ska HÖGSKOLAN INVIGS Utbildningsminister Carl vara en ”doldis”. För att lösa frågan Tham (S) talar vid invigningen. om finansiering av ett högskolebiblio- tek skrevs in att pengarna också skulle Ett annat viktigt budskap inför till- kunna gå till ”akademisk infrastruk- komsten av denna högskola, liksom för tur”. Vidare skulle en styrelse tillsät- Malmö högskola, var att nya högskolor tas – ett beslut som låg på mig att be- skulle byggas på nya och olika ledder. reda. Det var spännande tider som bara Södertörns skulle byggas upp kollegialt. Det skulle inte statssekreteraren och några få tjänste- Det var lärare och forskare som skulle byggas en regional män var inblandade i. bygga upp högskolan och inte behöva Utbildningsminister Carl Thams befatta sig med så simpla saker som att högskola utan ett budskap var på ett tidigt stadium räkna pengar och hålla i papper osv. In- nationellt lärosäte mycket tydligt: Det skulle byggas ett stitutioner skulle det i alla fall inte vara, med högt interna- nytt självständigt universitet och det för det hindrade flexibilitet och nytän- tionellt anseende skulle ligga i Flemingsberg. Universi- kande. – ett universitet tetet skulle rekrytera studenter från När Carl Tham blev utbildningsmi- som inte skulle stå den södra länsdelen och de skulle fin- nister med Göran Löfdahl som stats- nas nya vägar till det akademiska läro- sekreterare blev det en flygande start. de andra universi- sätet. Han framhöll också Östersjö- och Förberedelserna för att få igång hög- teten i Stockholms- Östeuropaprofilen. skolan tog fart praktiskt taget samma området efter. FOTO: PER LARSSON Studenterna De första 1996 vid Närings- 1996 studen- livshögskola Syd överförs till terna vid Södertörns hög- Södertörns högskola. Nya lä- skola tar plats 23 augusti. rare anställs före sommaren. Högskolan invigs samma Studentkåren SöderS börjar dag av utbildningsminis- Högskolan invigs med en rivstart. ter Carl Tham. med en fanfar.

19 dag som de två kom in i regeringskans- skola 1 januari 1997. Jag minns att vi liet, den 7 oktober 1994. Budskapet höll andan i utbildningsdepartementet till oss tjänstemän var glasklart: Det och undrade hur det skulle gå till. Universitetet skulle inte byggas en regional högskola Så småningom blev det också all- skulle bli inter- utan ett nationellt lärosäte med högt mänt accepterat att högskolan var en internationellt anseende – ett univer- långsiktig investering i den enskilda nationellt ledande sitet som inte skulle stå de andra uni- människans tillväxt och inte bara till för inom Östersjö- och versiteten i Stockholmsområdet efter. att möta näringslivets akut ögonblicks- Östeuropaforsk- Universitetet skulle bli internationellt bestämda behov. ning och vara ’den ledande inom Östersjö- och Östeuropa- Att lägga en högskola i ett invand- öppna högskolan i forskning och vara ”den öppna högsko- rartätt område med hög arbetslöshet, lan i samhället” med ett särskilt upp- låga inkomster och låg övergång till hö- samhället’ med ett drag att bredda rekryteringen till hög- gre studier skulle öppna nya världar för särskilt uppdrag att skolan. såväl studenter med bakgrunder i olika bredda rekrytering- Stockholms universitets rektor Gus- kulturer som olika miljöer – inte minst en till högskolan. taf Lindencrona gav Södertörns hög- de så kallade studieovana. Och porten skola sitt fulla stöd. Utgångspunkten mot Östersjöområdet och Östeuropa var att den nya högskolan skulle starta stod redan öppen genom Östersjöstif- verksamheten 1 januari 1996 och de telsen. första 1 000 studenterna vara på plats Synnerligen viktiga personer vid höstterminen 1996. Kommittén fick 34 tillkomsten av Södertörns högskola miljoner för ändamålet genom ett reger- var SJ-chefen Stig Larsson som såg ingsbeslut 19 oktober 1995. Det var inte till att SJs fjärrtågsstation hamnade i mycket pengar för ett lärosäte i vardan- Flemingsberg och inte i Älvsjö. Och sist de som inte hade något i ladorna! Vidare men inte minst Per Thullberg som kom skulle kommittén se till att Södertörns in som sakkunnig i organisationskom- högskola fick nödvändiga examensrät- mittén under tillblivelsen och utsågs tigheter läsåret 1997/98. Arbetet skulle till rektor 1 januari 1997 då Södertörns bedrivas så att Södertörns högskola högskola blev en myndighet. ● skulle vara etablerad som en statlig hög-

Organisationskommittén inhyses Den statliga 1996 i temporära lokaler i Flemings- 1997 myndigheten berg. Lärare rekryteras. Kursplaner skrivs. Södertörns högskola inrättas 1 Primus iordningställs för utbildning och admi- januari med Per Thullberg som nistration. Logga, profilfärg, marknadsföring rektor. Högskolans granne, Första studie- och studiekatalog tas fram. Högskolan invigs Karolinska institutet, får status katalogen. 23 augusti av utbildningsminister Carl Tham. som universitet.

20 Campus Flemingsberg växer fram

Lisa Öberg, docent i historia och verk- sam sedan starten av högskolan, berättar om hur Campus Flemingsberg skapades och växte fram, byggnad för byggnad.

är högskolan startade fanns inget campus. Ordet kom in N som nyord i Svenska Akade- mins ordlista 1998. Högskolans verksamhet började i

Primus i augusti 1996. Då hade Primus FOTO: L-G ANDERSSON flera flyglar och räckte fram till den grusväg som nu heter Alfreds Nobels allé. Tvärsöver, i det hus som kallades Odontologen, satt högskolans förvalt- ning. Under uppstarten hölls många intensiva möten där. Doften av tandlä- kommunerna högskolan varsitt äppel- GÅVA PÅ ROT De fem Söder- karmottagning bidrog till att höja den träd som står på Primus södra sida. törnskommunerna gav redan höga pulsen. Därför kunde inte Primus byggas ut högskolan varsitt äppelträd vid invigningen. Primus var delvis en vårdhögskola. direkt åt det hållet. Istället köptes 1997 Alla dörrar var breda nog att rulla in en byggbarack som sattes ned intill en säng, varje undervisningssal hade äppeldungen och döptes till Sekunden. handfat. Den som arbetat sent en kväll Den var ett lyhört tvåvåningshus i måste passera nedbäddade männis- rött trä och sommarstugekvalitet. Var kostora dockor i skuggan av droppställ- man än satt kände man vilka som rörde ningar. Lite kusligt! sig i huset. På långt håll hördes Mai- I Primus sammanbindningslänga Brith Schartaus snabba klackar, och föddes högskolans fina bibliotek, med Per Bolins hasande sandaler. ljuddämpande tjock, röd heltäcknings- Bredvid slog man upp en gul barack, matta. Inga laptops, boksläpp eller bord Tersen. Efter amerikansk idé inreddes för grupparbeten fanns ännu. I den bibb- en Faculty Club, Klubben. Där fanns lan smög man. bardisk med ölkranar, rökbalkong, ett Även rektor satt i Primus, med in- sammanträdesrum som var lite tjusigt, tilliggande rökrum – en populär mötes- med dåtidens mått. Tersen blev platsen plats. för seminarier och postseminarier, och Högskolan expanderade, fort, åt alla personalfester. En svajig sammanbind- håll. ningsgång i luften skapade känsla av Vid invigningen gav Södertörns- nöjesfält.

21 STENIGT Delar av berget mot Hälsovägen schaktas bort (2000).

RASERAS Rivning av Primus flyglar närmast sjukhuset.

HUVUDBYGGNADEN UPPFÖRS På det nya millenniets första år uppförs Moas båge (2000).

Foto: L-G Andersson Redan som nyanställd 1997 började Lars-Gö- av vilka en bråkdel återfinns i denna publika- ran Andersson fotografera högskolans vardag, tion. L-G, som han kallas internt, har varit särskilt förändringar i den fysiska miljön, och engagerad för olika uppdrag på högskolan även sociala begivenheter. Dokumentationen även som pensionär. Hans minne och bildbank av högskolan pågick vid sidan av arbetet som är en anlitad kunskapskälla för allt som gäller utredare, controller och administrativ chef. högskolans utveckling. Kameraarbetet har resulterat i tusentals bilder

22 Samtidigt hyrde högskolan under- Därmed kunde delar av Primus ri- En högskola, visningslokaler i Flemingsbergs cent- vas, och ge plats åt en biblioteksbygg- flera campus rum. Två våningsplan i höghuset mitt- nad. Det första huset som Söder- emot sjukhusentrén byggdes om i Löf- Och 2002 stod Moas båge klar i all törns högskola öppnade por- bergs-lila-huset. Så kallat efter fasaden sin glans. Flyglarna skulle heta August ten till i Campus Flemings- som går i orange och gredelint. efter Strindberg och Harry efter Mar- berg döptes till Primus. En långbent, spänstig representant tinsson och så vidare. Den idén skrota- I Fittja, på Mångkulturellt för ledningen provgick sträckan mellan des. centrum (MKC) bedrevs då Primus och Flemingsbergs centrum i De anställda krävde ett ”akade- redan sedan tidigare högre sommarskor och klockade 7 minuter. miskt köksbord” på varje plan, och den utbildning. De första åren Beräkningen ifrågasattes av lärare som idén blev verklighet. förlades också all utbildning halkade fram i snöväder längs Blicka- Moas båge betydde att högskolan i etnologi till MKC. Campus gången, och dignade under bokpackar kunde flytta från Flemingsbergs cent- Telge blev inrymt i en centralt och skrivningsbuntar. Lärare protes- rum, utrymma Pontus och Bipontus, belägen skola i Södertälje. terade, men det blev aldrig något til�- och riva Sekunden och Tersen. Äntligen I Handens centrum delade lägg för undervisning i Flemingsbergs ett sammanhållet campus! ● Södertörns högskola lokaler centrum. med KTH som tillsammans Däremot fick lärare kompensation bildade Campus Haninge. för pendeltågsresor till Campus Ha- Flemingsberg, mitt på Söder- ninge och Campus Telge. törn enligt kartan från 1998, År 1999 stod Pontus och Bipontus var platsen för Centrala klara, vita och fina, på Alfred Nobels campus, där rektor och hög- allé och högskolan flyttade in. De fick skolans ledning var placerad. namn efter Södertörns egen Nobelpris- Så småningom förlades den tagare, stinsen, författaren och riks- mesta verksamheten till dagsmannen Pontus Arnoldsson. Som Campus Flemingsberg. pacifist var han en viktig arkitekt bak- om den fredliga unionsupplösningen med Norge 1905.

Primus var högskolans centrum

Innan nuvarande huvudbyggnaden Moas båge hade uppförts var högskolans verksamhet utspridd i hela Flemingsbergsområ- det. Mitt emot sjukhuset hade högskolan undervisningslokaler i höghuset Medianen. Högskolans centrum befann sig fortfaran- de i Primus som hade fem flyglar och var sammanbundet med två temporära trähus: Sekunden och Tersen. Senare fick de två Campus 1998. norra flyglarna på Primus lämna plats för det nya biblioteket.

23 Högskolan som ville bli universitet

Per Thullberg, högskolans rektor åren högskolan, Stockholms universitet. 1997–2002, ledde arbetet när högsko- Södertörns högskola hade ambitio- lan sökte universitetsstatus år 2002. nen att bli ett akademiskt lärosäte som kvalitetsmässigt kunde konkurrera en 12 februari 2002 tog styrel- med övriga lärosäten i omgivningen. sen för Södertörns högskola ett De cirka 500 000 människor som bodde D viktigt beslut. Den bestämde i Södertörnskommunerna levde i en sig för att hos regeringen ansöka om annan verklighet än den som prägla- universitetsstatus. de Täby, Danderyd, Lidingö med flera När Södertörns högskola startade kommuner. Skulle Södertörns högskola 1996 fanns det fyra högskolor som an- kunna bli en positiv kraft i strävan att sökte om att bli universitet och sålunda motverka segregeringen var det nöd- granskades av Högskoleverket: Mitt- vändigt att högskolan snabbt vann ett högskolan, Karlstad, Växjö och Örebro. akademiskt anseende i nivå med övriga De tre sista fick godkänt av den akade- närbelägna lärosäten. Allt annat hade miska granskningsgrupp som Högsko- bidragit till fortsatt segregering och ut- leverket utsett. Mitthögskolan klarade anförskap. De ungdomar som sökte sig inte kraven men regeringen lovade till Södertörns högskola måste vara för- trots detta att högskolan skulle bli uni- vissade om att de kommit till ett läro- versitet inom en snar framtid. säte som höll hög akademisk klass. I korthet handlade prövningarna om Det gällde att snabbt bli prövad av högskolans akademiska förutsättning- Högskoleverket för examensrätter i de ar. Hur många disputerade lärare hade olika ämnena. Först för fil-kandnivån, man? Hur många docenter? Hur många sedan för magisternivån. Det gällde här professorer. Vilken erfarenhet av fors- att visa att lärarna var disputerade, att karutbildning fanns? Många av de re- det fanns ett ändamålsenligt bibliotek, gionala högskolorna hade sitt ursprung att forskning bedrevs på en hög nivå, i lärarseminarier, sjuksköterske- att studenterna gick vidare i studierna skolor och tekniska gymnasier och sak- från grundutbildning till magisterut- nade akademisk tradition. Forsknings- bildning. Högskolan ansökte om exa- resurserna var ofta obefintliga eller i mensrätter i olika omgångar och fick varje fall mycket blygsamma och anta- godkännande av Högskoleverket. let disputerade lärare få. Men för att bli universitet krävdes INVIGNING Per Thullberg var Södertörns högskolas förutsättning- även forskarutbildning. Hur skulle vi Södertörns högskolas rektor ar var annorlunda. Här fanns inte den kunna starta forskarutbildning utan 1997–2002. Här inviger han förhistoria som de övriga högskolorna att vara universitet? Lösningen låg i att Moas båge, som stod färdig hade. Istället var vi omgivna av aka- skriva samarbetsavtal med Karolinska 2002. demiska lärosäten: KTH, KI, Handels- institutet och Stockholms universitet,

24 avtal som innebar att högskolan kunde ämnen där det saknades för att på det utforma och bedriva forskarutbildning sättet garantera kvaliteten i undervis- men att examinationen skedde inom ra- ningen på de högre nivåerna. men för dessa universitets examensrätt. Högskolan och stiftelsen var for- Högskolan växte snabbt, alltför mellt sett två juridiska personer med snabbt tyckte vissa, med 1000–1500 olika uppdrag. Men den kryptiskt ut- studenter årligen. Det anställdes när- formade stadgan band dem samman i mare hundra nya medarbetare varje år. ett symbiotiskt förhållande. Den forsk- I den snabba expansionen gällde det ning som stiftelsen finansierade skulle att hålla fast vid det utstakade målet. äga rum på Södertörns högskola. Den Förutsättningen för hela projektet dåvarande regeringen underlättade re- – eller visionen – var dock tillgången lationen mellan högskola och stiftelse till fasta forskningsresurser. Att tro att genom att utse ordföranden för högsko- staten skulle skjuta till fakultetsmedel lan till ordförande i stiftelsen. Jag själv i en för visionens förverkligande till- var ledamot i bägge styrelserna liksom räcklig omfattning var under 1990-ta- majoriteten av styrelseledamöterna. lets kraftiga nedskärningar fullstän- Det uttryckte regeringens ambition att digt otänkbart. Förutsättningen för likna östersjömedlen vid ett fakultets- forskning med kvalitet och omfattning anslag. Arrangemanget underlättade låg i Östersjöstiftelsen. strävan att rekrytera lärare som hade Stiftelsens ändamål var ju att finan- hög vetenskaplig kompetens och som siera forskning och forskarutbildning kunde vara med att bygga upp forskar- samt akademisk infrastruktur. Stif- utbildning. telsekapitalet på 1,4 miljarder växte Den naturvetenskapliga forskning- snabbt och gav högskolan intäkter på en understöddes genom att Stockholms flera hundra miljoner årligen. Detta läns landsting ställde särskilda medel gav högskolan unika förutsättningar till förfogande. för en snabb expansion. Visserligen Vi var alltså väl rustade för att bli Stiftelsekapitalet begränsade stiftelsens ändamålspara- universitet. Vi jämförde oss av naturli- på 1,4 miljarder graf hur avkastningen kunde utnyttjas: ga skäl med de högskolor som just blivit växte snabbt och Forskningen måste ha en inriktning universitet och fann att vi kunde upp- mot Östersjöregionen och Östeuropa visa motsvarande – eller till och med gav högskolan men gränserna var vida och tolkningen bättre – akademiska kvaliteter. intäkter på flera av vad som låg i begreppet akademisk Jag minns väl hur vi beställde tid hundra miljoner infrastruktur kunde självfallet variera. hos dåvarande utbildningsministern årligen. Detta gav Vi menade att den akademiska Thomas Östros för att överlämna vår högskolan unika infrastrukturen också måste kunna universitetsansökan. Han avsatte nog innefatta ett professorsprogram, det inte mer en fem minuter för besöket. In- förutsättningar vill säga att stiftelsens medel kunde an- tresset var obefintligt. Regeringen hade för en snabb vändas för att anställa professorer i de nu bestämt sig för att några fler nya expansion.

25 universitet än de fyra som tidigare be- erfarenhet och med odiskutabla aka- slutats skulle det inte bli. Vår ansökan demiska meriter åtog sig uppdraget. lämnades därhän. Den skickades inte Gruppens slutsatser låter sig citeras: till Högskoleverket för yttrande, vilket tidigare hade varit den normala gång- ”Vår sammanfattande bedöm- en. Högskoleverkets yttrande skulle ning – utgående från kravet sedan ligga till grund för regeringens att ett universitet skall kunna beslut. Men regeringen hade bestämt garantera en fullgod forskar- sig. Något yttrande över de akademiska utbildning – är att Södertörns förutsättningarna var alltså onödiga. högskola väl uppfyller kraven Jag ska här inte spekulera i re- på universitetsstatus, såväl geringens bevekelsegrunder. Det lig- vid en absolut bedömning som ger dock nära till hands att rädslan vid en jämförelse med det läge för en dominoeffekt låg bakom. Först som rådde vid högskolorna i var det högskolorna i Växjö, Karlstad, Karlstad, Örebro och Växjö då Örebro och Sundsvall. Nu var det Sö- de blev universitet. Södertörns dertörns högskola. Malmö högskola högskola fyller delvis unika som startade samtidigt med oss hade uppgifter i svensk högskola liknande ambitioner men med andra genom sin rekrytering från stu- förutsättningar. Sedan skulle, antog dieovana miljöer och utgör ett man säkert, Dalarna, Gävle, Borås mycket viktigt bidrag till inte- etcetera stå i tur. Och med universitets- grationen av unga människor status förenades krav på nya pengar med icke-svensk bakgrund”. till forskning och forskarutbildning. Den stora skillnaden mellan Söder- Något nytt universitet ville regeringen törns högskola och de övriga var dock inte ha nu heller. Genom en regeländ- det faktum att avkastningen från Öster- ring blev det dock möjligt för högskolan sjöstiftelsen räckte för uppgraderingen. att få begränsad examensrätt inom fyra Högskolan och Alltnog, jag lämnade högskolan huvudområden inom forskarutbild- stiftelsen var for- strax efter att vi överlämnat ansökan. ning. Ingela Josefsson, min efterträdare Alltnog, det viktiga var att vi nu mellt sett två ju- som rektor, fortsatte dock kampen. Den hade kvitto på att Södertörns högskola ridiska personer 5 maj 2006 överlämnade styrelsen en hade lyckats i sin ambition att både med olika uppdrag. ny ansökan till regeringen. Mot bak- vara en resurs i kampen mot segrega- Men den kryptiskt grund av att regeringen inte lämnat tion och utanförskap och hävda högt utformade stadgan den första ansökan till Högskoleverket ställda akademiska krav samtidigt som för extern granskning och utlåtande tog högskolan växte i rekordfart. Ett facit band dem sam- högskolan denna gång själv initiativ till som lovade gott inför framtiden. ● man i ett symbio- en sådan granskning. Ett antal aka- tiskt förhållande. demiska företrädare med omfattande

26 Östersjöstiftelsen Beviljade medel och projektansökningar – en förutsättning År Totalt beviljat Beviljat nya Ansökn. nya projekt för forskning (tkr) projekt (tkr) (varav beviljade) Stiftelsen för forskning inom 1996 15 650 områden med anknytning till 1997 20 000 Östersjöregionen och Östeuro- 1998 54 000 pa (Östersjöstiftelsen) bildades 1999* 130 000 av den svenska regeringen år 2000 96 000 1994. Stiftelsen fick tillgång 2001 136 000 till knappt 1,3 miljarder kronor 2002 139 000 16 292 34 (15) av kapitalet från löntagarfon- 2003 141 181 12 693 41 (10) derna. Östersjöstiftelsen har 2004 144 900 8 395 33 (10) till uppgift att stödja forskning 2005 147 000 13 117 41 (16) och utbildning vid Södertörns 2006 167 300 12 892 44 (15) högskola. Stiftelsen har sedan 2007 240 752 13 350 56 (18) tillkomsten finansierat forsk- 2008 281 196 15 975 82 (17) ning, forskarutbildning och 2009 260 000 16 650 83 (15) uppbyggnaden av en akade- 2010 160 000 14 600 66 (18) misk infrastruktur vid Söder- 2011 175 492 28 526 66 (14) törns högskola. Stiftelsen har 2012 175 344 24 690 71 (14) således två särskilda förutsätt- 2013 175 965 24 190 71 (14) ningar som i hög grad påverkar 2014 181 641 25 265 66 (15) verksamhetens inriktning: a) 2015 178 184 26 925 75 (15) kopplingen till ett specifikt lä- 2016 178 230 25 730 73 (15) rosäte samt b) den geografiska Summa: 3 197 835 inriktningen. *50 000 tkr avser bidrag till aula

Östersjöstiftelsens förvaltade förmögenhet 1994–2015, mkr 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000

3 000 2 000 1 000 0

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

27 Ett strukturerat kreativt kaos Micke Norbäck fick ett uppdrag av högskolan sommaren 1996: bygg upp en studentkår. Och han fixade det förstås.

öderS första ordförande Micke många skisser innan loggan var klar, i Norbäck berättar att det somma- blyerts och tusch på papper. ren 1996 inte blev mycket ledig- Kåren bildades alltså innan hög- het för honom. Han fick nämligen skolan formellt hade inrättats. Utskott i uppgift att bygga upp en stu- skapades också. Man satsade en del på dentkår från scratch och gjorde sport och hade kontakt med fastighets- det också. Tillsammans med ägaren HUGE för att få studentbostä- kompisen Henric Larsolle och der på Södertörn. Samtidigt ville vi bli en grupp engagerade studenter. en annorlunda, mer modern kår, menar Micke Norbäck var då student på Micke Norbäck. Näringslivshögskola syd, föregångaren – Allt skedde på frivillig basis. Målet till Södertörns högskola. Programmet var att ha så kul som möjligt, och att få hette Multimedia: Pedagogik – Teknik, folk att stanna på Södertörns högskola och han valde att parallellt med studi- även efter lektionerna. Kulhetsfaktorn erna och sitt företag ta sig an uppdraget styrde, så de olika utskotten drevs av att starta en studentkår, 21 år gammal. vad studenterna där gillade att göra. I maj 1996 utsåg studenterna på Nä- På den tiden var Micke Norbäck lite ringslivshögskola syd honom till ordfö- av en outsider beskriver han själv, med rande för en kår som kom att få namnet långt hår och rakade sidor. Plötsligt SöderS, efter ett förslag från studenten skulle han som nybliven kårordförande Johan Lundström. Det skulle uttalas som han uttrycker det ”frottera sig med Målet var som ett ord, och gör så fortfarande. flintskalliga herrar och propert ekipe- att ha så kul som Snart satt Micke Norbäck och Eric rade damer i maktens korridorer”. möljligt, och att få Andersson, som också läste Multime- – Ena dagen åt jag snabbmackisar folk att stanna på dia, och skissade på ett emblem för kå- som student och andra dagen blev det ren. De två versala S:en på ömse sidor ripa och fasan på Rosenbad. De jag träf- Södertörns hög- om de gemena bokstäverna ”öder” på- fade där var duktiga och pålästa, och skola även efter minde om ett vikingaskepp för att an- retoriskt mycket skickliga, minns han. lektionerna. knyta till Södertörns historia. Det blev Ett särskilt intryck gjorde den mo-

FOTO: ANNA HARTVIG

28 29 derata riksdagsledamoten Ingegerd ningschefen John Fürstenbach visade Troedsson, riksdagens första kvinnliga en ”vänlig men farbroderlig översittar- talman. attityd” och beviljade 150 000 kr till Totalt blev det – Troedsson hade kunnat krossa bland annat datorerna och tryck av kå- mer än 1 000 mig i en debatt om hårdrock, så stor rens affischer. Affischerna gick i sam- nivåskillnad var det i vår retoriska för- ma stil som högskolans informations- ideella timmar på måga. kampanjer, som bestod av en rolig text ett år, men jag I diskussionerna om Södertörns och den speciella kantarellgula färgen. ångrar inte en högskolas framtid använde sig Micke Högskolans sätt att kommunicera med sekund. Norbäck och Henric Larsolle av att de omvärlden var banbrytande, menar var i underdog-position. De menar att Micke Norbäck som har fortsatt att ar- de blev schysst bemötta. beta med media. – På en Karolinska-sittning hade jag Vad tog du med dig för erfarenheter utsläppt hår och kostym, minns Micke. från studierna och från kårarbetet? Under middagen ropade mina SöderS- – Först och främst har det lett till kamrater ”Var är SöderS?”. Jag reste att det är okej för mig att tala inför mig med ryggen mot publiken och lyfte människor och ta plats. Kanske allra upp hårsvallet. I nacken stod SöderS viktigast är att jag vande mig vid ett stort och tydligt. Det var en tydlig pre- strukturerat kreativt kaos, projektled- sentation av oss och en öppning på mid- ning i sitt yttersta. Vi hade många bol- dagstalet. lar i luften och mobilen var alltid igång, säger han och lägger till ”mobilen för- rån start var SöderS datori- resten, den var ny då, en av Ericssons serad, ledningen bestod ju av första modeller som fick plats i fickan”, F multimediastudenter. Man dis- och fortsätter med mer allvar: ponerade hela två datorer. Mejl var – Jag representerade studenterna ganska nytt 1996, systemet hette First på Östersjöstiftelsens möten medan Class och användes av hela högskolan. kapitalet växte från 1,2 till 2,4 miljar- Hösten 1996 hade kåren 1 200 med- der, och var med om att gå igenom alla lemmar. Tyvärr fick SöderS bara en forskningsansökningar som kom in. biljett till Nobelfesten, medan några Genom SöderS fick jag inblick i världar mycket små konstnärliga högskolor som jag inte skulle vetat något om an- kunde låta fler funktionärer njuta av nars. Totalt blev det mer än 1 000 ide- festligheterna. Det var inte okej tyckte ella timmar på ett år, men jag ångrar SöderS. inte en sekund. – Vi bestämde oss för att nobba, Micke Norbäck har varit verksam i säger Micke Norbäck. mediabranschen sedan han avslutade Från början var kårens ekonomi i Multimediaprogrammet och är idag se- det närmaste obefintlig. Micke Nor- nior user experience designer. ● bäck beskriver att dåvarande förvalt-

30 Väggmålning av Nina Bondeson.

Moas stenar av konstnären Hake.

FOTO: JENNY ANDERSSON Konstens närvaro Annika Öhrner är lektor i konstvetenskap. Här bjuder hon på en konstvandring på campus.

är ett stadskvarter som Södertörns högskola invigts efter många år av såväl utbildnings- och regionalpolitisk som arki- tektonisk planläggning, tas det över av människor och deras sociala praktiker (för att använda Henri Lefebvres begrepp), och blir något annat. Södertörns högskola befolkas idag av flera tusen studenter varje läsår. De samlas i seminarierum, vandrar genom korridorer i Moas båge, korsar över torget på vägen mellan bibliotek, caféer och undervisning, sitter och sli-

31 FOTO: NINNA MÖRNER BLICKFÅNG Skulpturgruppen Moas Stenar (2002) av skulptören Claes Hake (f. 1945) är placerad mitt på Blickatorget.

ter med tentaplugg i bibliotekets läsavdelningar. Därtill kommer alla de männ- iskor som passerar högskolan dagligen, på väg från Flemingsbergs station till Karolinska Huddinge och övriga forskningsinstitutioner, och alla de som bor i bostäderna runt om campus, och de som snart kommer att flytta dit. Till campus representativa dimensioner hör inte bara arkitekturen utan även den byggnads- anknutna konsten. Den lämnar större eller mindre utrymme för människor att PRISAD BYGGNAD Biblioteket ta plats, tolka och omforma den. byggdes 2004. Södertörns högskolas huvudbyggnad, Moas båge, ritades av White arkitektkon- tor i början av 2000-talet och byggdes redan år 2000–2003. Snart därefter, 2004, uppfördes biblioteket. Det är ritat av Malmström & Edströms arkitektkontor genom Christer Malmström 2002–2004. Det senare projektet mottog Kasper Salin-priset som utdelas årligen av Sveriges arkitekter till ett byggnadsverk av hög klass. Biblio- teket hör till det mest intressanta som byggts i landet under dessa år. Tre byggnadsanknutna konstnärliga gestaltningar infogades då högskolan

32 DAMM SOM FÖRSVANN Fredrik Wretmans Dammen. Ett betongkar klätt med plåt, med konturerna av en mediterande man. Under ett par veckor existerade dammen innan tätskikten vek undan för vattnet. Idag är det omgjort till en negativ bronsrelief. byggdes. Ylva T Larsson, projektledare vid Statens konstråd, ansvarade för Claes Hakes och Nina Bondesons projekt. Skulpturgruppen Moas Stenar (2002) av skulptören Claes Hake (f. 1945) är placerad mitt på Blickatorget. Den omfattar en upprest skulptur, som är en slags port formad av tre stenar i granit, samt en trä- brygga som byggts på det naturliga berg som höjer sig över torget (Karlholm 2007). Noteras kan att den träbrygga som finns i berget idag, inte är originalversionen. Invid porten placerades tre finputsade större liggande skulpturer, och längre bort på torget ytterligare två. I sin idéskiss beskrev Hake de liggande stenarna som ”öar som gör övergången mellan den stora planen och den stora ön intressant” (projekt- beskrivning, Statens konstråd arkiv). I skulpturerna artikuleras ytorna genom ett noggrant urval av stenarter och genom slipning, i linje med Hakes mångåriga skulpturala verk. Han har valt ut stenar efter olika karaktär, och även efter deras temperatur, de kan vara svala eller heta beroende på färg och på årstid. De slipade horisontella ytorna på de fem fristående stenarna blir till speglar, där himlen, hu-

33 vudbyggnaden och människor reflekteras.Moas stenar ankrar högskolan mitt i Flemingsberg, både genom sitt samspel med det naturliga berget och genom att alla de människor som dagligen passerar från stationen möter den. På berget har det förekommit att studenter gjort biotopiska analyser och lågstadiebarn har setts klättra och leka, till synes nästan med livet som insats. Soliga dagar hänger klasar av studenter på bänkar och stenar på och omkring Moas Stenar. I foajén utanför högskolans stora aula återfinnsSignora Canedottis VII:e sor- tering i XXVI:e uppordning av all världens ting och företeelser (2002), av Nina Bondeson(f. 1953). Det är en stor målning med släktskap både till antika fresk- målningar och tatueringarnas bildkultur. Den stora kvinnofiguren sträcker sig ut över väggen, med målade figurer och föremål svävande på och omkring henne. Un- der Signoran återfinns några fönsterskåp, påminnande om museala dioramor som förankrar väggen stadigt i låg ögonhöjd. Här finns föremål relaterade till analog teknik, hushållredskap och vetenskapliga hjälpmedel. I museimontrarna trängs ett myller av objekt, medicinflaskor, kemiredskap, men också tecknade bilder, alla ur en bildvärld laddad med symboler, ansatser, figurer. En bit bort står skulpturen av en hund som överblickar rummet och målningen, med titeln Hjälphund. Här vaktas den ståndaktiga Osäkerheten och andra Eviga värden. Inför arbetet med gestaltningen av denna förhall till aulan analyserade Nina Bondeson det stora ljusa rummet som en plats där ”man väntar; på att något skall FOTO: JENNY ANDERSSON börja, på någon som ska komma” (Bondeson, 2000). Det skulle finnas mycket att se på, och man skulle kunna vandra fram och tillbaka, menade hon. Signora Ca- nedotti är en person som återkommer i Bondesons bilder, Signoran driver en skola för hundrädda men arbetar även på att sortera i ”skapelseförsökets stora världs- liga oordning”. ”Och när ett föremåls funktion blivit ett avlägset eller t o m förlorat BLICKFÅNG I FOAJÉN Signora minne, menar hon att saken icke för ty kan låna sig till oss på nya oväntade sätt”. Canedottis VII:e sortering Nina Bondeson vill att studenten ska fortsätta förundras över världar, inte förfalla i XXVI:e uppordning av all till att endast söka och sätta i sig de slutgiltiga svaren. Idag är det främst före och världens ting och företeelser (2002), av Nina Bondeson efter fester och ceremonier, som det stora rummet tas i anspråk. Under andra tider (f. 1953). på dygnet, mellan de stora tentorna eller föreläsningarna, famnar Signoran över en tom hall, dock i tryggt sällskap av sin hund.

rkitekturen, rummet, gestaltningen har uttryck som kan förskjutas, kon- sumeras, förvaltas. När biblioteket stod färdigt 2004 noterade arkitektur- A kritikern Tomas Lewan att byggnaden med stor medvetenhet förenar poesi och funktion, i en rumsutläggning som närmast påminner om ett stadskvarter där man fritt kan ströva från det ena rummet till det andra. Han menade att ”street- wise” snarare än ”intellektuellt”, tycks ha varit kodordet vid utformandet av bib- lioteket. En klassisk kvadratisk, snedställd grundform har vinklats mot campus och Moas båge. I interiören balanseras kraftfullheten med avsaknaden av en hu-

34 vudtrappa. Istället har man placerat en rad mindre, likvärdiga trappor på olika platser i byggnaden. I fasaderna finns nedsänkta ”studiehyllor”, och mitt i huskroppen hänger den tysta läsesa- len, ett både avskiljande och samlande rum. Den tredje konstnärliga gestalt- ningen vid Södertörn, Fredrik Wret- mans (f. 1953) tudelade Dammen och Klingon (2004) utgår från just denna icke-hierarkiska arkitektur och den tysta läsesalen. Det var Eva Rosen- gren, projektledare vid Statens konst- råd, som ansvarade för Fredrik Wret- mans projekt. Fredrik Wretman tolkar rummet som en plats där lärandet och reflektionen förhöjs till ett parallellt resande i himlen och i sinnet. På läse- salens båda långväggar var det inled- ningsvis tänkt att en videoprojektion skulle visa moln och himlar som kom emot betraktaren i ett kontinuerligt flöde. Man avsåg att filma framåt från en cockpit och låta bilderna glida eller loopa över rummet, men det kom aldrig PÅ VAKT Statyn Hjälphund av Nina Bondeson vaktar den ståndaktiga Osäker- att realiseras. Orange stolar, liknande heten och andra Eviga värden. flygplansstolar, är idag uppradade ut- med rummet tillsammans med varsitt litet läsbord. Därtill kommer studiehytter, en rad bord med syftet att skapa enskildhet och privata sfärer i en sal som ska kun- na rymma nästan hundra arbetande personer samtidigt. Bordet heter Klingon, ett namn hämtat ur Star-Trek där namnet betecknar en humanoid art i den yttre rymden, vars varelser är av ett hett temperament med utvecklade seder och en egen religion (Åman 2005, Bydler 2007). Den andra delen av gestaltningen, verket i biblioteksentrén, Dammen, beskrevs i tidiga idéskisser som en ”vattendelare” i form av just en damm mellan entré och reception. Ett betongkar kläddes med plåt, med konturerna av en mediterande man. Under ett par veckor existerade dam- men innan tätskikten vek undan för vattnet och man fick tänka nytt. Konstnären föreslog lösningen att göra om karet till en negativ bronsrelief, och denna möter man idag efter att ha passerat entrén. Motivet är en buddha-figur utstrålande

35 Litteratur meditativt lugn, till vilken konstnären stått modell enligt ett återkommande tema Bydler, Charlotte, ”Signora i Wretmans konstnärskap. Hela perspektivet är dock vridet bort från entrén, och Canedottis VII:e sortering i XXVI:e besökaren behöver runda reliefen, gå upp ett par våningar i trapphuset intill, och uppordningen av all världens ting och företeelser”, i Håkan Bull och kliva in i den tysta läsesalen för att däruppifrån kunna skymta figuren i ”rätt” per- Dan Karlholm (red.), Offentlig spektiv. Detta tillsammans med figurens stora skala skapar en intressant riktning konst i Flemingsberg, Huddinge: i hela byggnaden och besökarens rörelser. Huge fastigheter, 2007, Bydler, Charlotte, ”Klingon och Dammen”, Bull & Karlholm 20007 nder de närmaste årtiondena kommer Flemingsberg att växa och bli ett än (red.), s. 68; Förslag till konstnärlig större samhälle. Södertörns högskola utvecklar modeller för samverkan utsmyckning av foajé å Södertörns inom utbildning och forskning. Det gäller att också utveckla den repre- högskola av Nina Bondeson, U December 2000, Statens konstråds sentativa, fysiska platsen, så att den blir en självklar del av ett nytt stadscentrum arkiv, Stockholm 32-164/99. och angelägen för såväl studenter, personal som invånare i Flemingsberg. Gal- Hake, Claes, Moas Stenar, leri för utställningar och ateljéer för artists-in-residence, och andra tänkta rums- handskriven projektbeskrivning, Statens konstråd arkiv, Stockholm, konstruktioner för möten, interaktioner, kunde vara några förslag att utveckla. Dnr 32-164/99, 2000-11-20. Konstnärers, studenters, invånares uttryck behöver få inta rummen. Hakes Moas Karlholm, Dan, ”Moas stenar”, i stenar med sin markering av centrum på campus, kan utgöra en sinnebild för na- Bull & Karlholm 2007. vet, från vilket tänkta vektorer riktas utåt inte bara till Moas båge och biblioteket Lewan, Tomas, ”Bibliotek. Söder- törns högskola. Poesi och funk- utan vidare, utanför högskolan; mot bostadsområdena i Flemingsberg och Visätt- tion”, Arkitektur nr 7/2004, s 22–23. ra, mot Karolinska Huddinge och Rättscentrum, och även till den nya regionala Åman, Jan , ”Fredrik Wretman”, stadskärna som planeras alldeles nedanför bågen över spåren. ● Katalog 34, Stockholm; Statens konstråd, 2005, s. 104–109. FOTO: FREDRIK WRETMAN

PÅ RESA Klingon av Fredrik Wretman i biblioteket.

36 HÖGSKOLANS NAV Biblioteksrummet utformas av sina besökare Biblioteketet hade 2015 sammanlagt 467 756 Pamela Schultz Nybacka, lektor i före- han på bibliotekets 10-årsjubileum besökare. tagsekonomi, utforskar tillsammans med 2014. För att uppmärksamma bibliote- biblioteksassistent Ann-Sofie Wennbrink ket tog vi i samarbete med Regionbibli- biblioteksbesökets värde ur ett rumsligt otek Stockholm och Huddinge kommun perspektiv. fram en rapport om hur biblioteksrum- met används. en nya biblioteksbyggnaden Vi projektledare trodde inför vår stod klar år 2004. Bibliotekets studie att vi hade en ganska bra bild av D yta utökades och man ville hur studenterna använde bibliotekets skapa ett rum skräddarsytt för studier. rum. Bibliotekspersonalens trodde sig Enligt Karin Grönvall, bibliotekschef ha den ”rätta” bilden av hur behovet 2009–2015, är avsikten att bidra till såg ut. Men allas våra föreställningar utformningen av biblioteksrummet ställdes på ända. Det visade sig att genom att ”på ett kreativt och inklu- rummen inte alltid används till vad de derande sätt skapa förutsättningar för var ”ämnade” för. Vi häpnade över den lärande”. kreativitet studenter och andra besö- Bibliotekets arkitekt Christer Malm- kare har för att skapa sig ett rum som ström hade medvetet skapat en miljö gäller för ändamålet, vare sig det hand- med möjligheter att ständigt upptäcka lar om enskilda studier, grupparbeten det oväntade. Om just detta berättade eller övning inför ett framförande till-

37 sammans. De mönster vi såg under ob- servationerna gav idéer till hur vi kan vidareutveckla studie- och lärandemil- jön på biblioteket – idéer som vi delvis också redan genomfört. Vi blev särskilt förvånade över an- Hiphop vändandet av Spikningsloungen, som på biblioteket vi inte trodde användes i särskilt stor Hiphop-duon Muhammed utsträckning alls. Här observerade vi Ali bildades av två tidigare att besökarna tar av sig jackor, ställer SAMLINGSPUNKT Loungen har idag anpassats studenter vid högskolan. fram sin privata dator, en kopp kaffe etc. till alla olika sätt att använda den. I duon ingår Rawa Ali och och sjunker ner i fåtöljerna i en vardags- Mohammed Ryback, båda rumskänsla. Besökarna påverkar och arbete och lek, vardag och väntan. Först uppväxta i Visättra på andra skapar rummet, men rummet påverkar efter att ha observerat hur studenterna i sidan Huddingevägen och även dem genom hur vi på biblioteket praktiken använde rummet förstod vi hur fjärrtågsspåren från högskolan har möblerat utrymmet. De flyttar runt vi kunde utveckla loungen till en plats för sett, där flera av hiphopvärl- på möblemanget lite efter eget behag. lärande för både doktorander, lärare och dens stora namn har växt De gör rummet till sitt ”vardagsrum”. studenter. Lösningen blev att skapa en upp. De började på Söder- Detta blev uppenbart när vi i våra obser- avgränsning, ”ett rum i rummet”, som törns högskola 2009. När vationer såg flera grupper som samlades lätt skulle kunna ommöbleras efter be- de blev grammisnominerade för att hålla tal för varandra: hov. Idag är området omdöpt till loung- 2011 gjorde de en kampanj Vid tredje bordet förs samtal som är en och har öppnats upp för fler evene- på campus tillsammans med mer av privat karaktär, när en fjärde mang, som exempelvis bokprat, alumni- studentkåren för att få in person dyker upp, övergår de till grupp- ceremonier och paneldebatter. röster. Samarbetet togs ett arbete där man genomför ”reklamkam- Vi har förtydligat scenområdet ge- steg vidare när de använde panj” – presenterar affärsidéer – klock- nom att beställa en stor matta som biblioteket som scenrum för ar varandra – sedan ger feedback på markerar ”scenen”. Vi har ställt dit två musikvideon till Biografi som vad som sades i ”inslaget” samt disku- debattbord, ett par skyltställ där man släpptes hösten 2015. terar idén. Här har alla dryck, vatten kan informera om dagens program, en eller kaffe, samt egna datorer. större bildskärm på väggen och vi har Not: Muhammed Alis En person sitter kvar på sin plats förnyat möblemanget. I framtiden hop- musikvideo Biografi finns när han genomför sin kampanj. De an- pas vi på ytterligare aktiviteter med på Youtube. dra står upp som för att även öva på kåren och kortare föreläsningar av fors- framträdandet. kare och lärare. Här förvandlade studenterna biblio- ”Jag är ingen utan biblioteket!” Så teksrummet till en scen. Detta var nå- svarade en student på frågan om bib- got helt nytt för oss. Denna observation liotekets betydelse på Södertörns hög- ledde till ett utvecklingsprojekt hos oss. skola. Biblioteksrummet formas av be- Vi ser nu loungen som ett frirum, en sökarna och hjälper oss alla att ”hitta plats som rymmer allt på samma gång: vilse” och skapa våra nya identiteter. ●

38 Kapitel 2 Värden och visioner tt tydligt och tidigt uppdrag till Södertörns högskola var att ver- E ka för att fler ungdomar sökte sig till högre utbildning, framför allt i södra delen av Stockholms län. Verk- samheten skulle vara inkluderande och erbjuda första generationens akademi- ker en verklig chans. Ett annat särdrag som betonades från start var av gräns- överskridande slag, man ville öppna för en mångvetenskaplig ansats där me- toder och teorier från olika discipliner kan befrukta varandra och skapa nya perspektiv och frågor. Idag studerar tre av fyra studenter i grundutbildning på Dessa tre värden, mångvetenskap, just mångvetenskapliga program. mångkulturalitet och medborgerlig I bakgrunden till de politiska beslu- bildning bildade de tre M:en. Idag är ten om Södertörns högskola fanns den de en självklar del av högskolans ethos: ökande migrationen. Inte minst i södra ”Våra Tre M, Mångvetenskaplighet, Storstockholm bosatte sig människor Mångkulturalitet och Medborgerlig från jordens alla hörn och bidrog med bildning, ska fortsatt genomsyra alla sina kulturella arv till en stor mångfald delar av verksamheten”. Två ytterli- i det sociala livet. Detta var något som gare perspektiv som fördes in redan högskolan såg som ett värde att vårda. i utbildningsprogrammet Demos år Därmed blev mångkulturalitet ett vik- 1996 var genustänkandet och vikten av tigt motto, och rekryteringsuppdraget hållbar utveckling. Östersjö- och Öst- vidgades i den riktningen. europaprofilen, liksom hela högskolan, Det fanns också en önskan hos lä- präglas numer av alla dessa värden och rarna och ledningen att högskolan inte visioner. ● bara skulle ge utbildning. Den skulle ge bildning också! Bildningsmålet kom att specificeras som medborgerlig bildning.

39 ångvetenskaplighet, ångkulturalitet & edborgerlig bildning

Ingela Josefson, rektor vid Södertörns högskola 2003–2010, berättar att högskolans värdegrund formulerades gemensamt av hela högskolan. De tre M:en kom att genomsyra verksamheten.

ödertörns högskola fick vid sin tillkomst 1996 tillsammans med Malmö hög- skola i uppdrag att rekrytera ungdomar från studieovana miljöer. Det lock- S ade många lärare till den nya högskolan eftersom det gav en möjlighet att förnya traditionell akademisk utbildning. Det ställde även krav på nytänkande. När jag började på Södertörns högskola höstterminen 1997 hade verksamheten pågått i ett år. Antalet studenter var cirka tusen, och de undervisande lärarna lånades till stor del in från Stockholms universitet. År 1997 blev ett lärarrekryte- ringens år. Uppbyggnadsarbetet var intensivt med seminarier varje torsdagsefter- middag om högskolans inriktning på utbildning och forskning. Under de här diskussionerna mejslades högskolans profil fram; de tre M:en. Vi enades om att högskolan skulle vara mångvetenskaplig, mångkulturell och att verksamheten skulle bidra till medborgerlig bildning. Högskolans mångvetenskaplighet syftade till att bygga utbildning och forsk- ning som var disciplinöverskridande och där perspektiv från humaniora, natur- vetenskap och samhällsvetenskap skulle komma varandra till mötes. Även mötet mellan konst och vetenskap diskuterades. Idéerna realiserades i det mångveten- Den intensiva skapliga program som blev så kännetecknande för högskolans verksamhet, De- träningen i att mos. Demos är en förkortning av Det moderna samhället men alluderar också till byta perspektiv det grekiska ordet för folk i meningen medborgare. Här återfinns grundtanken blev en träning om medborgerlig bildning. Demos inledde flera av högskolans utbildningsprogram inom humaniora och samhällsvetenskap. Det var ett utpräglat bildningsprogram för livet oavsett som gav studenterna insikter om centrala samhällsfrågor till exempel genom kur- vilket yrke de kom serna Nationalism och etnicitet, Stat och marknad, Genus i det moderna sam- att ägna sig åt. hället, Integration och regionalism, Modernitet och postmodernitet. Tanken var

40 REKTOR 2003–2010 Ingela Josefson är professor i praktisk kunskap och idag verksam vid Stockholms konst- närliga högskola och vid Nord

FOTO: CATRINE TORBJØRNSEN HALÅS FOTO: CATRINE universitet, Bodö, Norge.

att möta den specialisering av högre utbildning som är utmärkande för vår tids universitetsämnen. Skolningen i Demos var uppbyggd kring föreläsningar, semi- narieövningar och basgruppsarbeten som skapade förutsättningar för ett nära samarbete mellan studenterna och mellan studenter och lärare. Några år senare ordnade vi pedagogiska seminarier och bjöd in Demos-alumner för att få del av deras tankar kring detta mångvetenskapliga basår. Det framkom att det just var Demos som lämnat flest spår efter sig i utbildningen. Den intensiva träningen i att byta perspektiv blev en träning för livet oavsett vilket yrke de kom att ägna sig åt. Mångkulturaliteten innebar inte endast att högskolans studenter och lärare erbjöd en rik etnisk mångfald utan också att olika kunskapskulturer kom var- andra till mötes. Naturvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap har olika utgångspunkter för sitt kunskapssökande. Ett initiativ vi tog var ett samtalsforum för lärare och doktorander som vi kallade Vetandets värld. En seminarieserie fick namnet Den förunderliga människan med undertiteln Människan som kulturell, politisk och social varelse. Ett upplägg där mångvetenskapligt tänkande och mångkulturalitet utmärker arbetet inom utbildning och forskning antogs skapa förutsättningar för medbor-

41 gerlig bildning. Tanken var att studenterna skulle tränas i kritiskt, självständigt tänkande för att fungera som dugliga medborgare i sina framtida värv. En viktig inspirationskälla till denna strävan var den amerikanska liberal arts-traditionen som odlas vid en rad colleges. Högskolan inbjöd tillsammans med dåvarande Tanken var att Teaterhögskolan och Dramatiska institutet den amerikanska filosofen Martha C studenterna skulle Nussbaum till en konferens över temat Bildning. Vetenskapsrådet och Högskole- tränas i kritiskt, verket gav stöd till initiativet och det blev ett nationellt välbesökt evenemang. självständigt Nussbaums bok Cultivating Humanity. A Classical Defense of Reform in Liberal tänkande för att Education (1997) är en utvärdering av ett femtontal liberal arts-colleges i USA. Hon gör den tillsammans med fyra forskningsassistenter. Boken har blivit en vik- fungera som tig inspirationskälla för den bildningsdiskussion som pågår vid ett antal lärosäten dugliga med- i Sverige. borgare i sina Nussbaum tar här som många gånger tidigare sin utgångspunkt i Sokrates. framtida värv. Det första kapitlet heter Sokratisk självrannsakan (Socratic selfexamination) och dess ingress är ett citat från Rättegången mot Sokrates (hämtat från Platon, So- krates försvarstal. Översättning, förord och noter: Jan Stolpe. Stockholm: Atlantis, 2000).

Och om jag säger att det största goda för en människa verkligen är att varje dag samtala om dygd och andra ting som ni har hört mig resonera om medan jag har granskat både mig själv och andra, och att ett liv där man inte ställer granskande frågor inte är värt att leva för människan, då kommer ni att tro mig ännu mindre. Det är precis som jag säger, medborgare, men det är inte lätt att övertyga er.

et är det kritiska ifrågasättandet, granskandet och frågandet som Nuss- baum lyfter fram. I Sokrates spår betonar hon nyfikenheten inför livet och D odlingen av samvetets röst. Det hon undersöker är hur de olika lärosätena skapar utbildningar som ger grunden för kritiskt tänkande. Nussbaum är idag verksam som professor vid The Law School, Chicago Univer- sity. Hon har fått kritik för att hennes tankar kring bildning är ensidigt inriktade på humanistiskt tänkande. Det är uppenbart att hon ser det som sitt huvudupp- drag. I en senare bok Not for Profit. Why Democracy needs the Humanitiesfrån 2010 går hon till angrepp mot amerikansk politik i Obamas tappning. Utbildning- ens främsta mål syns ha blivit att lära studenterna att bli ekonomiskt lönsamma och satsa på sin egen karriär snarare än att skola dem till kunniga och empatiska samhällsmedborgare. Det är en kritik som förtjänar att tas på allvar även i Sverige. Södertörns hög- skola kan vara ett lärosäte som envist hävdar de värden som är förknippade med mångvetenskaplighet, mångkulturalitet och medborgerlig bildning. ●

42 Genus – sitter i väggarna Ulla Manns, professor i genusvetenskap, presenterar hur man inom ämnet arbetar gränsöverskridande och utforskande.

r 2000 började de första kurser- jobbar här är alla verksamma forskare na i genusvetenskap att ges vid i det mång-, tvär- och bitvis även trans- Å högskolan. Sedan 2012 har vi disciplinära forskningsfält som genus- forskarutbildningsrättigheter inom om- forskning är. Ämnet samverkar och rådet Kritisk kulturteori. Det innebär att samarbetar över många gränser: disci- vi utbildar studenter på samtliga nivåer, plinära likväl som nationella gränser. från grundnivå till magister- och master- Vi ger ut tidskrifter, publicerar böcker nivå samt slutligen på doktorandnivå. och artiklar i en rasande fart och det ser Därtill ges några fristående kurser med ut som om vi kvalitetsmässigt står oss inriktning mot sexualitet samt en del väl, åtminstone om vi ska tro de utvär- uppdragsutbildning. När de ekonomiska deringar som gjorts inom och utom hög- tiderna var något mer gynnsamma gav vi skolan under åren. även kurser i Feminismens klassiker och Git Claesson Pipping, nu förbunds- Queera bibelläsningar. direktör i SULF (Sveriges Universitets- När Östersjöstiftelsen sjösatte sitt lärarförbund), berättar hur allt började: professorsprogram tilldelades ämnet en av dessa professurer. Idag är vi sju ”När en grupp lärare föreslog verksamma lektorer, vilket gör oss till utbildningskollegienämnden en av landets större utbildningsinsti- (som det då hette) att högsko- tutioner i just genusvetenskap. Vi som lan skulle starta ett program

Kort om åtta genusvetare

Helena Ulrika Teresa Katarina Hill Dahl Kulawik Mattson Idéhisto- Antro- Statsvetare. Kulturgeograf. riker. In- polog. Hennes forsk- Bedriver kritiska tresserar sig Bedriver nu ning befinner sig vithetsstudier och för ”bilden av mannen”. bland annat forskning i ett i skärningspunkten mellan olika undersöker hur föreställningar Leder nu ett forskningspro- projekt med anknytning platser – Polen, Sverige och om svenskhet fylls med innebör- jekt om konstruktioner av till Östeuropa om queera Tyskland. Hon intresserar sig der av vithet. Forskar om etnisk maskulinitet och politik i familjeframtider och nya framför allt för gränsytor mellan turism och längtan att uppleva den svenska 68-vänstern. reproduktiva teknologier. kunskap, kroppar och politik. ”främmande kulturer”.

43 med inriktning mot praktiskt dokument lyftes genusforskning upp som genusvetenskap var entusias- ett av flera profilområden. Gemensamt men stor: ”Ja, en jättebra idé”, är att de rimmar med den grundtanke sa nämnden,”men först måste som finns i högskolans tre M: Mångfald, ni starta ämnet genusveten- medborgerlig bildning och mångveten- skap. Gör det omgående!” Sagt skap. Ämnet genusvetenskap tillämpar och gjort. Den andra höstter- en intersektionell genusförståelse som minen som Genusvetenskap tittar närmare på hur olika maktstruk- A gavs, togs 100 studenter in turer i samhället samverkar och varie- – landets största genusveten- rar. Genusvetenskapen arbetar med en skapliga grundkurs!” kritisk-reflexiv pedagogik i syfte att ge studenterna redskap att våga, vilja och Genusperspektivet är även en Git Claesson Pippings berättelse åter- kunna agera ute i en vidare samhälls- del i Östersjö- och Östeuropa- speglar något centralt. Utan det konse- kontext där eftertanke, demokratisk profilen. I september 2010 kventa och genuina stöd som högskolan grund och handlingskraft behövs. Vi är anordnades en internationell genom åren visat ämnet och vår verk- mångvetenskapliga, eller kanske snara- konferens på Södertörns hög- samhet hade vi inte kunnat expandera re tvärvetenskaliga. Vi lägger inte enbart skola av Teresa Kulawik (då- och konsolidera ämnet så väl. Vi har till olika perspektiv och låter dem finnas varande genderkoordinator helt enkelt befunnit oss i en akademisk sida vid sida utan att påverka varandra. på Centre for Baltic and East miljö som inte darrat på manschetten Istället glider vi över traditionella akade- European Studies), Renata när kritik om ideologiskt färgad forsk- miska ämnesgränser, blandar perspektiv Ingbrant and Youlia Gradsko- ning, identitetspolitiskt förankrad ut- och hämtar kunskap och synsätt från en va. De samlade feministiska bildning eller genustyrrani med mera, rad discipliner i vår strävan att förstå och forskare från hela Europa för med mera hörts. Vi har bedömts och undervisa om hur och varför världen ser att diskutera feminismens befunnits vara solida, pålitliga och väl ut som den gör.● villkor och utmaningar i Öst- kvalificerade. liksom Västeuropa. När högskolan antog ett nytt visions-

Jenny Soheyla Ulla Manns Ann Werner Sundén Yazdan- Idéhistoriker. Tema Kultur Medie- och panah Har bland annat och Samhälle. kommunika- Ekonomikhis- fokus på idéer om Undersöker tionsvetare. Ansats; kroppen toriker. Studerar ojämlikhet frihet, kvinnoemancipation och kulturella representationer som något i grunden tekno- mellan kön ur ett intersek- föreställningar om kön. Studerar och människors använd- logiskt – virtuella världar och tionellt perspektiv. Fokus i produktionen av kulturellt minne ningar, upplevelser och gemenskaper, robotkonst, hennes forskning ligger i västerländsk 1800-talsfeminism produktion av dessa, som reproduktionsteknologier och på arbete, arbetsliv och och intresserar sig för det femi- tonårstjejers musikkultur medicinsk simulering. försörjning. nistiska minnesskapandet. och genusskapande.

44 Med hållbarhet som mål Södertörns högskola lyfter fram vikten av att bidra till ett hållbart samhälle i sina visionsdokument och även i samverkansstrate- gin. Möt två forskare som bidrar till att förbättra miljön i närom- rådet: Monica Hammer och Sara Sjöling.

Stadsnära landskap i förändring Monica Hammer är docent vid Insti- ter är ett centralt begrepp. Ekosystem- tutionen för naturvetenskap, miljö och tjänster innebär tjänster som ekosyste- teknik. Här beskriver hon hur forskning met erbjuder det mänskliga samhället om ekosystemtjänster kan bidra till en (från engelskans benefits provided by hållbar utveckling, och tar Södertörns ecosystems for human well-being). På närområde som exempel. senare år har det blivit ett nyckelbe-

grepp inom nationella och internatio- DEN NYA KON Antalet hästar ållbar utveckling innebär en nella policys som till exempel EUs stra- i Sverige är större än antalet förståelse för samspelet mel- tegi för biologisk mångfald och ekosys- mjölkkor och viktiga för att H lan människans samhälle och temtjänster 2020, för att få till stånd en bibehålla öppna landskap. de förutsättningar och gränser som hållbar utveckling. Ekosystemtjänster sätts av jordens ekosystem. Människan börjar nu införas i planerings- och be- är beroende av fungerande ekosystem slutsunderlag på alla nivåer; kommu- för sin välfärd och överlevnad. Men, nal, nationell och internationell. Jag det har främst varit synliga produkter och mina forskarkollegor, bland an- som har funnits med i olika beslutsun- nat på Södertörns högskola, KTH och derlag för planering och i ekonomisk Stockholms universitet, analyserar frå- värdering, till exempel timmer, fisk, gor om hållbar utveckling i tätortsnära spannmålsskördar. Många för män- områden med ett ekosystemtjänstper- Ekosystemtjänster niskan viktiga ekosystemfunktioner spektiv finansierat av Östersjöstiftel- börjar nu införas är däremot inte lika synliga i vårt sam- sen, Stockholms läns landsting och Vin- i planerings- och hälle, som ekosystems förmåga att rena nova i samarbete med Södertörnskom- beslutsunderlag vatten, pollinera växter eller bidra till munerna. på alla nivåer; rekreation, hälsa och välbefinnande. Tätortsnära områden som den ex- Ett sätt att försöka fånga in även pansiva Stockholmsregionen präglas kommunal, natio- dessa olika dimensioner är genom en av en mångfacetterad och fragmente- nell och interna- ekosystemansats där ekosystemtjäns- rad markanvändning och kulturella in- tionell.

45 fluenser både från ett mobilt storstads- turlandskapet och dess kulturella eko- liv och ett traditionellt ruralt jordbruk. systemtjänster. Antalet betande jord- Konkurrensen om marken är stor och bruksdjur har minskat kraftigt särskilt hur tillväxten sker i dessa gränsom- i storstadsnära områden och ersatts av råden mellan stad och land är avgö- hästar som får stor betydelse för att bi- rande för att uppnå en stadsutveckling behålla öppna betade landskap. som inkluderar en hållbar planering Ett huvudproblem är samtidigt av grönområden och ger bästa möjliga läckage från bland annat jordbruks- kombination av olika ekosystemtjäns- mark och hästgårdar som orsakar över- ter. gödning av sjöar, vattendrag och så Två nyckelfrågor för en hållbar småningom Östersjön. utveckling är att uppnå god ekologisk Kommunerna har ansvar för fy- vattenkvalitet (i enlighet med EUs sisk planering, men för att komma till ramdirektiv för vatten) samt att han- rätta med till exempel vattenkvalitets- tera förändringen från ett traditionellt problem behövs utvecklade former för jordbrukslandskap till ett rekreations- aktörssamverkan mellan kommuner i dominerat landskap. Trenden med en olika avrinningsområden och med olika kraftigt ökande mängd sporthästar markägare, där det växande antalet har här en stor betydelse både för kul- hästgårdar utgör en ny sådan grupp. ●

Bakterier kan bidra till renare hav Sara Sjöling, docent i mikrobiell tenskapliga miljön kan bidra till nya ekologi, beskriver här mikroorganismer- ansatser och sätt att lösa problem. nas betydelse för Östersjöns ekosystem. Sara Sjöling är expert på så kal�- Globala gemensamma forskningsprojekt lade ekosystemfunktioner. Det handlar kring dessa mikroorganismer kan om att olika funktioner och processer i i framtiden bidra till att lösa miljö- miljön är beroende av organismer som problem. kan producera och omvandla närings- ämnen, omvandla organiskt kol och å Södertörns högskola finns en omvandla växthusgaser, bryta ned ke- närhet mellan olika discipliner miska föreningar och fungera som föda P som stimulerar till mång- och åt andra organismer. På det sättet är de tvärvetenskap, menar Sara Sjöling som del i att driva ekosystemet, och proces- är docent i mikrobiell ekologi. Inom serna där detta sker kallas ekosystem- miljövetenskap innebär det en inter- funktioner. En större del av de vikti- disciplinär forskningsmiljö som inte gaste ekosystemfunktionerna drivs av finns på andra lärosäten. Den tvärve- mikroorganismer.

46 – Mikroorganismerna producerar hälften av allt syre på jorden, påpekar Sara Sjöling och fortsätter; – Om vi tittar på vårt närmaste hav Östersjön så är mångfalden av mikro- organismer enorm jämfört med alla an- dra organismer i Östersjön. Det gäller både antalet arter och deras metabo- liska (omvandlande) funktioner. En grupp av mikroorganismer är bakterier. De är mycket små, men de- ras totala påverkan på ekosystemet är gigantisk, betonar hon. – Samtidigt finns det många frå- geställningar som vi måste få svar på om vi bättre ska förstå processerna och tackla de stora miljöproblemen i Öster- sjön. Det mikrobiella samhället i just är den tidigare gömda mångfalden mer VÄXANDE HOT Problem med Östersjön skiljer sig till viss del från åtkomlig, säger Sara Sjöling. övergödning och syrefria bott- andra marina miljöer och forskarna – Informationstillgången har explo- nar påverkar växt- och djurliv i Östersjön. undersöker vad detta innebär. Att Öst- derat och vi forskare delar data globalt. ersjön är ett relativt instängt hav i ”en Genom ett par stora EU-samarbeten, blandning av sött och salt” omgivet av varav ett av EUs större forskningskon- områden med stor befolkning gör havs- sortier med forskare från många län- miljön ekologiskt känsligare här än på der, arbetar vi tillsammans med olika andra håll. Problem med övergödning tillämpningar för att lösa miljöproblem. och syrefria bottnar påverkar växt- och Ny forskning innebär nya möjlighe- djurliv, och föroreningarna i havet på- ter att bättre förstå ekosystemets håll- verkar de som lever omkring Östersjön. barhet och återhämtningsförmåga. För Bakteriesamhället är direkt involverat samhället innebär det även en möjlig- i övergödningseffekten. Men mångfal- het att få fram nya bioprodukter, mer den i dess funktioner gör att det också hållbara och miljövänliga biokontroll- är viktigt för nedbrytningen av förore- ämnen och till och med nya former av ningar. antibiotika producerade av exempelvis Informations- Tidigare var denna enorma mång- havets eller jordens bakterier. ● tillgången har fald mer eller mindre osynlig och vi saknade mycket kunskap om dess roll i exploderat och ekosystemet. Idag, efter en mycket om- vi forskare delar fattande analys- och metodutveckling, data globalt.

47 48 ”Alla människor är danade till jämlikar” Sara Danius utsågs till Svenska Akademiens ständiga sekrete- rare 2015. År 2008 blev hon professor i estetik vid Södertörns högskola. Här är hennes installationstal som hon höll vid Söder- törns högskola den 12 december 2008.

ru Rektor, Herr Universitetskansler, Herr Ordförande för Veten- skapsrådet, ärade installandi, kolleger, studenter, kära anförvan- ter och vänner, mina damer och herrar! Rektor har uttryckt en vänlig önskan om att jag skulle säga några ord till er. Det betraktar jag som en stor heder. Rektor gjorde sin förfrå- gan för ett litet tag sedan. Omedelbart tackade jag ja. Omedelbart fick jag myror i huvudet. Några ord. Sisådär tjugo minuter. Jag har förvisso arbetat med ordens konst i hela mitt vuxna liv. Skrivit en och annan artikel. Hållit ett och annat föredrag. Till och med exekverat ett och annat tal. Men detta högtidliga tillfälle gick utanpå det mesta. Det krävde sin man, om jag så får säga. Eftersom jag är litteraturhistoriker, gick jag till böckerna. Jag insåg att jag behövde en förebild, och det snabbt. Och jag hittade min man – Napoleon. Den 20 maj 1796 höll Napoleon ett tal till sina trupper. Hans soldater hade strömmat ned från Apenninernas toppar som en väldig fors och skingrat allt som stod i deras väg. Milano var deras, ja, hela Lombardiet. Napoleon prisade sina män. Men hela poängen med talet, skrivet i högkvarteret i Milano, var att Napo- leon begärde ännu mer av sina tappra soldater.

”Alla dessa framgångar har fyllt fosterlandet med glädje. Folkrepre- sentationen har givit befallning om en högtidlighet ägnad åt segern, och den skall firas i republikens alla kommuner. […] Ja, soldater, ni har uträttat mycket. Men återstår det er ingenting mer att göra? Skall man en gång säga om er att ni visste att segra men inte att plocka segerns frukter? […] Åh nej, jag ser er redan skynda till va- pen; den slappa vilan trötta er, de dagar som är förlorade för äran är förlorade för er lycka.”

FOTO: EVA DALIN

49 Kort sagt: man skall inte vila på sina lagrar. Vilket sällsynt lämpligt tema för denna kväll! Nog vilade det något heroiskt över Södertörns högskola. Också Söder- törn hade ju kämpat tappert mot en lång rad starka motståndare, till exempel det bålverk som utgörs av Stockholms universitet, av allt att döma ointagligt, för att inte nämna alla oförstående regeringar, både blå och röda, och diverse kallsinniga utbildningsministrar, mer eller mindre sakkunniga. Men ju mer jag tänkte på Napoleon, desto mer insåg jag att han ändå inte var min man. Parallellerna ramlade ihop som ett plockepinn. Fru Rektor var ju ingen härförare, snarare en fredligt progressiv upplysningsmänniska. Och nog för att vårt lärosäte kan gå skiftande öden till mötes, men ett var ställt utom allt tvivel: ett Waterloo är inte att vänta. Södertörn är här för att stanna. Och sist men inte minst: de nyutnämnda professorerna kunde väl få hämta andan åtminstone denna kväll, innan de uppmanas dra vidare mot Parma och Modena. Jag fick alltså fortsätta mina efterforskningar. Jag hittade min man, denna gång en kvinna. Susan B. Anthony, en stridbar amerikanska som kämpade för kvinnans rättigheter, har gått till historien. Varför? Därför att hon åtalades för att ha lagt en valsedel i rösturnan vid 1872 års presidentval. Enligt lagen fick bara män rösta. Alltså drogs Susan Anthony inför rätta. Alltså kallade hon till uppror mot männens suveränitet. Hon avslutade sitt flammande tal med dessa ord:

”Den enda fråga som nu återstår att avgöra är: Är kvinnor mänsk- liga varelser? Och jag kan knappast föreställa mig att någon av våra motståndare har panna att förneka detta. Eftersom kvinnorna är människor, är de också medborgare, och ingen stat har rätt att stif- ta någon lag eller åberopa någon existerande lag, som kan inkräkta på deras privilegier och rättigheter. Härav följer att varje diskrimi- nering av kvinnorna i de enskilda staternas konstitutioner och la- gar i dag är utan giltighet, liksom alla bestämmelser som riktar sig mot negrerna.”

Nu hade jag hittat min förebild. Vilket sällsynt lämpligt tema för denna kväll! Nog vilade det något framsynt och progressivt över Södertörns högskola. Susan B. Anthonys djärvhet förkroppsligade nästan allt vi håller högt. Södertörn är ju det lärosäte som lyckats allra bäst av alla i Sverige med att förverkliga idealet om en sant demokratisk högre utbildning. Parallellen kunde drivas långt, men inte så långt som jag önskade. Avstånden i tid och rum tycktes mig alltför stora för att orden riktigt skulle kunna drabba oss. Jag fick fortsätta mina efterforskningar. Kanske bäst att lämna krigföringens respektive politikens världar, tänkte jag, kanske bäst att tala om den så kallade kärnverksamheten som det heter på nusvenska, det vill säga strävan efter kun-

50 skap, sanning och framsteg. Och nu hittade jag min man, Ernst Robert Curtius, den store humanisten som skrev vältaligt om forskarens förhållande till det för- flutna. Vi tycker gärna att vi ser bättre och längre än våra föregångare, vi som representerar den nya generationen, men hur mycket bättre och längre ser vi Och nog för att egentligen, frågade Curtius. I själva verket är vi bara dvärgar som sitter på jättars vårt lärosäte kan skuldror. Vilken vacker bild, vilken passande ödmjukhet, vilket sällsynt lämpligt tema gå skiftande öden för denna kväll. till mötes, men ett Men var Curtius verkligen min man? Var bilden av jättarna och dvärgarna inte var ställt utom allt alltför harmonisk? Var inte kunskapssökandet också en fråga om motsättning, tvivel: ett Waterloo strid och konflikt? är inte att vänta. Kommen så långt slog det mig till sist. Borde jag inte gå till de vanliga männis- korna, till dem som finns här och nu? Rektor och jag hade talat om vikten av att man Södertörn är här hedrar sina föräldrar. Låt alltså mor och far stå för idealet, låt dem visa vägen! för att stanna. Far var gymnasielärare i svenska och historia, en sann humanist. Hans gamla elever vid Viggbyholmsskolan talar fortfarande om honom, och med värme och beundran, trots att det är mer än trettio år sedan skolan lades ned. Han läste ständigt och talade den mest vårdade svenska man kan tänka sig. Som pensionär började han studera grekiska. Han finns inte längre, min käre far, men hur hett önskar jag inte att han funnes här i kväll. Återstår alltså mor, och hur vanlig hon egentligen är, det är jag högst osäker på, men nog kunde mor tjäna som förebild. Utan en endaste universitetspoäng klev hon rakt in i svensk television, klädd i virkad väst i regnbågens alla färger och med en rykande sjömanspipa i munnen, och förklarade att daghem, ja, daghem, det var helvetet på jorden, i alla fall för barn upp till tre år. Lägg ner, sade hon. Det var på 1970-talet. Ett mindre jordskred fortplantade sig genom landet, och seis- mografen har väl ännu inte stillat sig helt. Hade jag inte äntligen hittat mitt ideal! Uppstickaren från förorten, ung och kvinna därtill, rökandes pipa, utan annan auktoritet än den egna erfarenheten och den egna rösten. Vilket lämpligt tema för denna kväll! Men ju mer jag tänkte på saken, desto mer insåg jag att slagit in på irrvägar. Jag kunde ju inte rimligen, hur gärna jag än ville, rekommendera någon att röka pipa, allra minst i statstelevisionen. Jag fick ge upp mina efterforskningar. Jag fick göra en u-sväng. Jag bestämde mig för att gräva där jag står, som Sven Lindqvist skulle säga. Jag skulle tala om mig själv.

å jag ber er nu. Titta på mig. S Ordentligt.

51 FOTO: EVA DALIN FOTO: EVA

HÖGTIDLIG STUND Sara Danius installeras som professor. Hon tackar här rektor Ingela Josefsson.

Och handen på hjärtat, det har ni ju gjort hela tiden, tittat på mig, och ni har undrat vad i hela friden människan har på sig. Jag skyndar mig att stilla er nyfikenhet. Jag bär en akademisk ämbetsdräkt, som kommer från mitt amerikanska universitet, Duke. Vid akademiska högtider är det sed att alla lärare bär dräkter från sina moderuniversitet, och eftersom alla universitet har olika färger, är det en fest för ögat när lärarkollegiet skrider förbi. Även magistrar och kandidater klär sig i dessa dräkter när det är dags att ta exa- men. Jag skulle tro att jag bär det mest gammalmodiga plagget här i kväll. Dräktens historia sträcker sig tillbaka till medeltiden, till urgamla universitet som Cam- bridge och Oxford, och har som så ofta i dessa sammanhang en praktisk bakgrund. Då som nu tillbringade forskarna mycket tid sittande framför sina skrifter, och på den tiden var det kallt i byggnaderna. Faktum är att historien går ännu längre tillbaka, till den tidigmedeltida arabvärlden och den klädedräkt som bars i alla sorters skolor, religiösa såväl som sekulära. Ett gammalt plagg med långa anor. Frågan är om det inte också är det mest progressiva, ja, universella. I Sverige påbjuder den akademiska högtidsdräkten frack för herrarna och långklänning för damerna. Det är en nyare klädkod, från

52 1800-talet. Det betyder att männen kan luta sig mot uniformens trygghet, medan vi kvinnor vackert får finna oss i att simma omkring i en ocean av sidenmöjligheter som alltför ofta går ut på att framhäva behag snarare än auktoritet. Ett kungarike för en uniform! Södertörns Men här har vi en dräkt som högaktningsfullt struntar i frågan om könstillhö- högskola är det righet. Alla sorters akademiker bär den, och alla klär i den: män och kvinnor, vita och svarta, långa och korta, tjocka och smala, gamla och unga. lärosäte som mer Vad behöver jag säga mer? Ni har redan räknat ut det. Vilket sällsynt passande än något annat i tema för denna kväll! Sverige är invigt till Södertörns högskola är det lärosäte som mer än något annat i Sverige är invigt grundtron att alla till grundtron att alla människor är danade som jämlikar. På kort tid har hög- människor är skolan lyckats etablera sig i det allmänna medvetandet, dels genom en ovanligt framgångsrik studentrekrytering, dels genom en stark humanistisk, samhällsve- danade som tenskaplig och naturvetenskaplig verksamhet. jämlikar. Själv är jag humanist och litteraturhistoriker med inriktning på estetik. Det talas i dag om humanioras kris, inte bara här i Sverige utan i en rad länder. Det hävdas ganska ofta att den humanistiska forskningen borde tänka mer på sin re- levans och samhällsnytta. Jag har aldrig riktigt förstått varför det skulle vara så angeläget. För mig är det självklart att det humanistiska studiet är nyttigt, ja, till och med samhällsnyttigt i omedelbar mening. Vi humanister ägnar oss åt att kon- sten att läsa och skriva. En litteraturhistoriker arbetar officiellt med att förmedla litteraturens historia till studenterna, men det finns alltså också en inofficiell lä- roplan, och den kretsar kring konsten att läsa och skriva. Årets Nobelpristagare i litteratur, J. M. G. Le Clézio, avslutade sin Nobelföreläsning med att påminna oss om den mänskliga historiens två mest angelägna problem: att avlägsna hungern och att lära alla att läsa och skriva.

i humanister kan inte göra så mycket för att råda bot på hungern i världen, men vi kan göra mycket för alfabetiseringen. Vid universiteten arbetar vi V med alfabetisering på hög nivå, men det gör inte verksamheten mindre nyttig, inte i ett samhälle där det krävs av snart sagt varje människa att hon be- härskar konsten att behandla ord och hantera information. Lägg därtill att huma- nisten studerar den mänskliga erfarenhetens skiftande former genom historien, och kraven på relevans verkar ännu egendomligare. Ett samhälle som ifrågasätter vikten av humanistisk forskning, av tradering av det förflutna och kritik av det bestående, ja, det samhället är inte mycket att ha. Men det hindrar inte det kan vara hälsosamt för humanister att ägna sig åt självkritik. Låt mig helt kort nämna tre saker. För det första. Vi bör tänka större. En professor jag känner, skolad i Tyskland och verksam i USA, brukar säga så här till sina doktorander: om ni nu anser att en

53 Erich Auerbach, en Hannah Arendt, en Stanley Cavell, en Michel Foucault eller en Julia Kristeva är stora förebilder, varför siktar ni inte på att överträffa dem? Om man skulle ställa samma fråga i Sverige skulle folk tro att man var full- ständigt från vettet. Så främmande är tanken. Överträffa? Auerbach? Wittgen- stein? Ens Herbert Tingsten? Det finns en utbredd försiktighetskultur i den svenska akademin. Forskaren skall hellre förklara vad andra tänkt än tänka på egen hand. Och skulle den svens- ke humanisten sväva i föreställningen att han är intellektuell, har han fel. Han är ämbetsman. Helst skall han dessutom parkera sig i ett arkiv. Anekdoten från utlandet handlar inte om storhetsvansinne. Den handlar om en av akademins viktigaste uppgifter: att vidga horisonten för det tänkbara och det görbara. Ingen kommer att tänka stort om ingen inte väntar sig det. För det andra. Vi bör dra ned på vår respekt för ämnesgränser. De intressan- taste forskningsuppgifterna ligger numera i gränslandet mellan olika ämnen. Idé- erna känner inga gränser, det gör bara byråkrater. För det tredje. ”Ned med den medfödda gråhårigheten!” Så rasade den tyske filosofen Friedrich Nietzsche. Det var apropå den förkrossande antikvarianismen inom historievetenskapen. Till oss humanister säger Nietzsche: Ni må tillhöra de senfödda, men er uppgift är att grunda ett nytt släkte, inte att följa det gamla till graven. Varje ny generation måste leva som om den var den första. ”Endast som en framtidens byggmästare, som samtidigt känner sin samtid, kommer du att förstå historien.” Vi är satta att undervisa unga människor och göra dem bättre rustade att verka här och nu, i det samhälle som är oss givet. En demokrati fordrar en stark humanistisk forskning. För vad är humaniora? En plats där det mänskliga samhället granskar sig självt, och blir medvetet om sig självt. Ytterst är det så som nyttan med humaniora verkligen skall försvaras. När det gäller dessa tre ideal ligger Södertörn långt fram. Södertörn är kanske till och med det svenska lärosäte som bäst lever upp till dessa ideal: tänka stort, arbeta gränsöverskridande, medborgerlig bildning. Det är det Södertörn vi beund- rar. Men om detta är det Södertörn vi beundrar, vilket Södertörn är det vi älskar? Vi älskar det Södertörn som sätter den vetenskapliga skickligheten främst. Det är en förutsättning om lärosätet skall inta en ledande plats i den svenska universitets- världen. Men siktet måste ställas ännu högre. Södertörn skall på ett självklart vis delta i ett internationellt sammanhang. Och då är det en absolut nödvändighet att den vetenskapliga skickligheten placeras i första rummet. Och framför allt! Allt annat vore ett svek mot alla de unga människor vi vill locka hit, alldeles särskilt de studenter som kommer från studieovana miljöer eller har invandrarbakgrund. Vårt enda argument kan bara vara: vi erbjuder er den

54 bästa undervisningen och den bästa forskningen, varken mer eller mindre. Jämlikhet är en sak, skicklighet en annan. Det finns de som tror att man inte kan bekänna sig till bägge idealen samtidigt. Självklart kan man det, ja, man mås- te det. En demokrati Södertörn befinner sig nu mitt inne i en expansion. Ledningen har sjösatt ett fordrar en stark ambitiöst professorsprogram. Nitton nya professurer har inrättats. Det är ett framsynt initiativ. Det är också arrogant på ett alldeles fulländat sätt. humanistisk forsk- Kanske hade Napoleon rätt ändå, och kanske ryms det trots allt en napoleonsk ning. För vad är härförare i Ingela Josefsons gestalt. – Och nog är det hälsosamt att minnas Susan humaniora? En Anthonys dådkraft den där valdagen 1872 och hennes fördömande av allt förtryck plats där det av kvinnor och afroamerikaner i medborgarrättens namn. – Och visst är det väl- mänskliga sam- görande att påminnas om bilden av dvärgarna sittande på jättarnas skuldror, om alla dem som gick före oss, våra läromästare, våra handledare, våra föräldrar. – hället granskar Och visst har vi alla skäl i världen att vårda svenska språket, kanske också över- sig självt, och blir väga ett studium av grekiska när vi en dag har nått pensionsålder, och helt klart medvetet om sig kan det vara en suverän idé att smygröka en sjömanspipa och uttrycka obekväma självt. åsikter, allra helst i Sveriges television. Men det kanske allra viktigaste är något annat. Nu när vi arbetar vidare och tar sikte på segerns frukter bör vi tänka på de ännu ofödda. Det är för dem vi ver- kar. Låt oss vårda detta. Låt oss göra vårt allra bästa för dem som kommer efter oss.

et är en särskild glädje för mig att utnämnas till professor vid Södertörns högskola, och det är en alldeles särskild glädje att installeras tillsammans D med mina åtta kolleger, Karl Ekwall, Karl Gratzer, Dan Karlholm, Anna- Malin Karlsson, Teresa Kulawik, Kari Lehtilä, Apostolis Papakostas och Fredrik Svenaeus. Här vid Södertörn finns en gemenskap, en intellektuell gemenskap som till stor del kommer sig av det är ett ungt kollegium som bärs av känslan av att man har lagt grunden till något nytt. Men gemenskapen kommer sig också av att alla strävar mot ett gemensamt mål: att snarast möjligt uppnå universitetsstatus eller motsvarande. Så när någon utnämns till professor är det en glädje inte bara för den enskilde utan för hela kollektivet. Det insåg jag när min kollega profes- sorn i konstvetenskap Dan Karlholm firades efter sin utnämning, och det insåg jag också när min kollega professorn i filosofi Hans Ruin höll sin installationsföreläs- ning här för två år sedan. Därför är det en särskild glädje för mig att stå här framför er i dag. Nu ber jag att få tacka för mig. ●

55 Medborgerlig bildning gör att människor växer Henrik Bohlin, docent i filosofi, reder ut vad som egentligen menas med det mångtydiga begreppet bildning.

ödertörns högskola profile- publikationer och symposier fördjupat rar sig genom ”de tre M:en”: förståelsen av den bildningsteoretiska mångvetenskaplighet, mång- traditionen. Ändå har högskolan ännu kulturalitet och medborgerlig inte nått målet att medborgerlig bild- bildning. Enligt förra rektorn ning tydligt och konkret präglar alla ut- Ingela Josefson handlar det bildningar. Här har vi en av våra vikti- tredje M:et om att våra stu- gaste utmaningar inför framtiden. denter inte bara ska förbereda Ordet ”bildning” har använts för en sig för yrkeslivet utan också mängd olika saker, bland annat all- utvecklas till kritiskt tänkande med- mänbildning, kärnkunskaper i historia borgare med ett brett engagemang i och idéhistoria, bred tvärvetenskaplig samhällsutvecklingen (Södertörns hög- utbildning, demokratifostran, etiskt skolas årsredovisning 2003). förhållningssätt och kritiskt tänkande. Södertörnsforskare har i en lång rad Mångtydigheten beror delvis på bild-

Vad betyder medborgerlig bildning i din undervisning? Ali Hajighasemi, docent i sociologi, instrumentella kunskapsförmedlandet som undervisar bland annat i socialt ibland utmärker utbildning. Ett uttryck för arbete: bildningsmålet är det förhållningssätt vi lärare – Medborgerlig bildning innebär för mig använder i dialog med studenter när vi inte framför allt en betoning på begreppet ”bild- vill besvara deras frågor om ”hur man utför ning” i kontrast till ”utbildning”. Bildning socialt arbete” utan i stället vägleder dem till avser en mer fördjupad och funderande form att själva upptäcka och förstå hur de skall av kunskapssökande än det ibland tämligen kunna göra det. Kort sagt, vi hjälper dem att

56 ningstankens långa och komplexa his- en viss bildning av sinnelaget och ka- toria. raktären som ingen får sakna, skriver Wilhelm von Humboldt (1767– Humboldt. För att vara en god hant- 1835) beskrev bildning som en process verkare, soldat eller affärsman måste där ”alla kroppens och själens huvud- man också vara en anständig och upp- förmågor utvecklas och övas i största lyst människa och medborgare. möjliga harmoni och överensstäm- melse”. Det väsentliga i denna utveck- är bildningsmålet först formu- lingsprocess var inte faktakunskaper lerades på Södertörns högskola eller tekniska färdigheter utan det N motiverades det av argument man i dag kunde kalla generiska in- som liknade Humboldts, men det tellektuella färdigheter – inte att man fanns också en in- ”lär sig det ena eller det andra” utan spiration från ”att minnet övas, förståndet skärps, folkhögskole- omdömet förbättras och den moralis- rörelsen och ka känslan förfinas”. I skolans tidiga en koppling till år ska lärandet därför omfatta hela högskolans särskilda människan: kroppen genom gymnas- uppdrag att bredda tik, ögat och örat genom teckning och rekryteringen till musik och hjärtat genom utveckling av högre utbildning moralkänslan. Gymnasiet och högsko- från miljöer utan lan kan sedan ägnas åt att träna själv- akademiska tradi- ständigt och vetenskapligt tänkande. tioner. Enligt Kjell Ett utbildningssystem måste själv- Östberg, kollegiefö- klart ge specialistkunskaper för olika reståndare för yrken och ekonomins behov, men detta grundutbild- är inte det enda eller ens viktigaste ning un- målet. Det finns vissa kunskaper och

inta ett kritiskt förhållningssätt. Prefixet ”med” i medborgerlig kan med detta synsätt förstås som ett samhällskritiskt förhållningssätt. En övning som syftar till ett öppet, demokratiskt och kritiskt tänkande. Kanske en mer sam- hällsanpassad omskrivning av det bildningsbe- grepp som traditionellt är tämligen förbundet med akademi och filosofi. FOTO: CHRISTIAN WOLF

57 der högskolans första år, gällde det att kurser som Nationalism och etnicitet, kompensera bristen på kulturellt kapi- Demokratins former och Genus i det tal hos studenter från studieovana mil- moderna samhället. Genom att ämnes- I bildningsdiskus- jöer genom att ge dem en ’allmän med- gränserna bröts upp skulle studenterna sioner tycker man borgerlig bildning på akademisk nivå’. få förutsättningar att förstå en kompli- Östberg, som forskat om den svenska cerad verklighet utan den fragmentise- sig ofta stå inför arbetarrörelsens historia, tänkte sig ring och förenkling som ofta blir följden ett begreppsligt att kunskap om samtiden, historien när ett ämne eller en inriktning domi- smörgåsbord där och det klassiska kulturarvet liksom i nerar. var och en väljer folkhögskolorna skulle underlätta över- fritt, men sedan gången till högre studier och samtidigt ar står vi tjugo år senare? Hur ge redskap för att förändra samhället. har högskolan arbetat med bild- använder samma En viktig utgångspunkt var att ningsprofilen och hur levande ord som alla andra V man inte skulle sänka den akademiska är den i dag? Som ett grovt mått kan för att tala om sin nivån för att nå rekryteringsmålen. nämnas att ordet ”bildning” används särskilda favorit. Tvärtom skulle den medborgerliga bild- fem gånger i högskolans strategi- och ningen redan från början ge intellektu- visionsdokument för 2015–2019, varav ella redskap som studenter inom andra en gång med förledet ”medborgerlig”. utbildningar får först senare. Ett kon- Bland annat slås fast att de tre M:en kret uttryck för denna pedagogiska vi- fortsatt ska genomsyra alla delar av sion var introduktionsåret Demos, där verksamheten och att högskolans bild- lärare från olika ämnen gemensamt an- ningstradition ska vidareutvecklas. I svarade för mångvetenskapliga tema- den faktiska verksamheten är det dock

Vad betyder medborgerlig bildning i din undervisning? Jonna Bornemark, docent i nämligen med sig erfarenhet från det yrkesom- filosofi, undervisar bland annat på råde de vidareutbildar sig inom, vilket innebär erfarenhetsbaserade lärarprogram: att vi vid varje undervisningstillfälle kan knyta – På de erfarenhetsbaserade lärarutbild- teorier och historia till deras egna erfarenhe- ningarna mot förskola och fritidshem kommer ter. På så sätt blir teorin levande och konkret många av studenterna från studieovana hem. och den bildning som föds blir både personlig Det innebär att bildning såsom kännedom om och just medborgerlig. Ett demokratiskt patos en viss västerländsk kanon sällan är något de likväl som etiska och kritiska förhållningssätt har med sig. Men inte desto mindre är min är nämligen personliga förhållningssätt som erfarenhet att det är lättare att jobba med utvecklas när den praktiska verklighetens begreppet medborgerlig bildning med dessa alla nyanser möter högskolans teoretiska och studenter än med så kallade ”vanliga” studen- generella kunskaper. ter. Lärarstudenter med yrkesbakgrund har

58 svårare att se konkreta och tydliga ut- tenskaplighet och breddad rekrytering? Litteratur tryck för bildningsvisionen. Demos ges Det finns inga färdiga svar, men re- Gerdin, Mari & Johansson Alf W. (red.), En högskola av en ny typ? till exempel i dag bara som basår inom dan det faktum att medborgerlig bild- Två seminarier kring Södertörns ett av högskolans många utbildnings- ning är och länge har varit ett uttalat högskolas tillkomst och utveckling. program, och har inte ersatts av något mål för Södertörns högskola ger en Huddinge: Södertörns högskola, 2005. motsvarande högskolegemensamt in- viktig signal. På Södertörn tänker vi von Humboldt, Wilhelm, Bericht slag i utbildning eller forskning. inte anpassa oss till den rådande tren- der Sektion des Kultus und Vad bör göras? Bildningstankens den i utbildningspolitiken att tänka Unterrichts an den König, 1. mångtydighet är som redan nämnts ett värdet av utbildning och forskning en- Dezember 1809 och ”Litauischer Schulplan”, i von Humboldt, problem. I bildningsdiskussioner tyck- bart i ekonomiska termer. Vi vill något Gesammelte Schriften, Berlin er man sig ofta stå inför ett begreppsligt mer än att producera arbetskraft och 1903–36. smörgåsbord där var och en väljer fritt, snabbt användbar kunskap åt mark- Södertörns högskola, Årsredovis- ning 2003. men sedan använder samma ord som nadens. Våra studenter ska få bra jobb alla andra för att tala om sin särskilda efter sina utbildningar, men de ska ock- favorit. Men om bildningsprofilen ska så erbjudas tillfällen att utvecklas och betyda något kan den inte betyda vad växa som människor och verktyg för att som helst. Vilka av bildningstankens förändra samhället till det bättre och många facetter bör vi då utifrån våra bidra till långsiktig social hållbarhet. särskilda uppgifter, förutsättningar Utmaningen är att hålla fast vid denna och erfarenheter i dag ta fasta på? Be- vision och hitta nya vägar att omsätta höver vi till exempel tänka annorlunda den i praktiken.● än man gjorde vid högskolestarten om förhållandet mellan bildning, mångve-

Thomas Andrén, docent i marin temperaturökning som så ivrigt diskuteras i media kvartärgeologi, undervisar bland annat på är resultatet en förhöjd växthuseffekt som vi män- programmet miljö och utveckling: niskor orsakat genom förbränning av kol och olja. – Utan bildning kan omvärlden och naturen – De stora stenblock man kan hitta i naturen har te sig både obegriplig och skrämmande, och det transporterats dit av en inlandsis som täckt hela alltmer ökande nyhetsflödet blir svårt att värdera. Skandinavien och smälte bort för mer än 10 000 Därför vill jag gärna berätta hur vår jord fungerar. år sedan. Majvivorna och orkidéerna på Öland Till exempel att de blågröna alger (cyanobakterier) finns där eftersom det är kalk i berggrunden och som numer blommar i Östersjön varje sommar jordlagren. faktiskt har gjort det tidigare. De har existerat i – Jag hoppas och tror att min ambition att 3,5 miljarder år, en av de äldsta organismerna på berätta hur jorden fungerar föder nya tankar hos jorden! Och att utan den naturliga växthuseffekten de som lyssnar och bidrar till den medborgerliga skulle vår jord vara obeboelig och att den medel- bildningen.

59 På spaning efter vetenskapliga korsvägar Johan Fornäs, professor i medie- och kommunikations- vetenskap, resonerar kring idén om mångvetenskap.

många sammanhang är sedan en tid tvärvetenskap ett hyllat ideal för att komma ifrån ärvda akademiska inlåsningar och hantera nya utmaningar som kräver gränsöverskridanden av skilda slag. Det gäller komplexa sam- hälls- och kulturfrågor, men också områdesstudier där olika ämnen slår sig samman för att undersöka en specifik geografisk region. Bland annat fram- hävde universitetskansler Harriet Wallberg i Vetenskapsrådets tidning Curie i höstas att inte minst den teknologiska utvecklingen med ”big data” och digitalisering medfört ett växande behov av ”interdisciplinär forskning och integrerad vetenskap”. Men även om många lärosäten, finansiärer och forskningspolitiker säger sig vilja gynna tvärvetenskap så reses många hinder för att i praktiken förverkliga sådana ideal. Wallberg påpekar exempelvis att trots att tvärvetenskap stått på dagordningen åtminstone sedan sjuttiotalet har inget större genomslag skett. Jag tror att även om motiven nu kan vara än starkare så behövs det konkreta åtgärder för att nå resultat. Bland annat behövs en revision av anslags- och bedömnings- systemen så att de inte systematiskt missgynnar ansökningar som faller mellan stolarna, utan tvärtom medvetet satsar på att anlita sakkunniga med stark tvär- vetenskaplig kompetens. Till de hinder som bromsar utvecklingen hör därtill oklarheter när det gäller att över huvud taget förstå vad för sorts tvärvetenskap det egentligen handlar om. I min egen vindlande akademiska bana har jag upplevt hur vitt skilda modeller tillämpats, såväl allmänt vid de högskolor och universitet där jag verkat, som mer specifikt i mina egna, ofta kollektiva forskningsprojekt. Samarbete över disciplingränser kan – med varierande tonvikt och med skif- tande resultat – kombinera flera olika typer av motiv. Ibland är drivkrafterna och effekterna främst organisatoriska, exempelvis när man eftersträvar sy-

60 nergier för att hushålla med begränsade personella och finansiella resurser el- ler vill vitalisera annars förstelnade eller stagnerande miljöer. Inte minst på relativt mindre högskolor, såsom Södertörns högskola, upplever de ofta gan- ska små ämnesgrupperna ett behov av att öka sin potential genom att arbeta mer tillsammans. Detta kan vara kopplat till nyliberala vinstkrav, men det be- höver inte alltid vara så, eftersom inga materiella resurser någonsin är helt gränslösa. På andra håll kan ett särskilt komplext studieobjekt kräva samver- kan för att uppnå tillräckligt förståelsedjup. Detta argument används ofta i områdesstudier såsom den om Östersjöregionen och Östeuropa vid Söder- törns högskola, även om det nog i själva verket kan sägas vara få fält, problemom- råden och forskningsfrågor som inte kan ses som ”komplexa” i detta avseende. Det kan också finnas en utbredd önskan att tillsammans utforska och granska hur en viss metodologisk eller teoretisk modell kan användas från olika ämnesperspektiv. Ett exempel är utvecklingen av Internet-etnografi eller ”netnografi”, andra exem- pel är tillämpningar av teorier om globalisering eller medialisering.

lika modeller för samarbeten över ämnesgränser har på olika språk fått olika beteckningar. Terminologierna skiftar, men några huvudvarianter O kan urskiljas. 1. MONOVETENSKAPLIGT (monodisciplinärt) arbete äger rum inom ett enskilt ämne. Alla ämnen har utvecklats historiskt och ändras över tid, och alla innehåller olika gre- nar, men de tenderar ändå att ha en egen kanontradition av grundläggande para- digm, teorier och metodologier. 2. FLER- ELLER MÅNGVETENSKAPLIG (multidisciplinär) forskning kombinerar forskare som med idéer från flera ämnen tillsammans tar sig an en gemensam uppgift. (En enskild forskare kan också jobba mångvetenskapligt genom att kombinera kvalifikationer från flera ämnen.) Här respekteras som regel varje ingående ämnes integritet, och syftet är inte att upplösa några gränser för att skapa ny hybridkunskap, utan sna- rare att addera beståndsdelarna till en samlad helhet. Detta är nog den vanligaste Inte minst på formen, även bland Södertörns högskolas Östersjö- och Östeuropaprojekt. relativt mindre 3. KORSVETENSKAPLIGT (korsdisciplinärt) arbete bygger på utbyten av metoder eller teo- rier mellan minst två ämnen, till exempel när många fält övertog etnografin från högskolor, såsom socialantropologin eller när begreppet modernisering spreds ut från sociologin. En Södertörns, upple- angränsande relation råder när ett ämne belyser ett annat, exempelvis i litteratur- ver de ofta ganska sociologin eller mediehistorien. små ämnesgrup- 4. TVÄRVETENSKAPLIGA (interdisciplinära) studier i egentlig mening låter genuint nya perna ett behov av insikter sökas inte bara genom att lägga ihop flera ämnesperspektiv, utan genom att i någon påtaglig mån gå bortom deras enkla kombination och bidra till ny teo- att öka sin potential riutveckling som inte lämnar någon av de ingående ämnena oberörda, så att det genom att arbeta hybrida resultatet är mer och större än summan av dess beståndsdelar. Nya och mer tillsammans.

61 komplexa fenomen inbjuder särskilt till sådan innovativ tvärhet. Åter kan en en- skild forskare också vara tvärvetenskaplig i sin egen forskning. Ibland leder tvär- vetenskapliga fält efterhand till bildandet av nya akademiska ämnen, vilket till exempel gällde både medie- och genusvetenskapen. Ibland leder Tvärvetenskap kan hantera den av kritiker ofta påtalade risken för eklekticism tvärvetenskapliga bättre än mångvetenskap. Om olika ämnen samverkar för snabbt och ytligt så kan fält efterhand till teorier och tankar som egentligen står i konflikt till varandra lätt kombineras utan bildandet av nya tillräcklig kritisk reflektion, vilket bygger in problematiska inkonsekvenser och akademiska äm- motsägelser i såväl ontologi som epistemologi. Därför måste forskarna gemensamt diskutera och bearbeta terminologiska, teoretiska och metodologiska skillnader, nen, vilket till ex- och göra allt för att omvandla inbördes skillnader till verktyg för att bättre förstå empel gällde både de sammansatta och ofta motsättningsfyllda sociokulturella fenomen som stude- medie- och genus- ras. Detta kräver hårt kommunikativt arbete, där alla deltagare måste vara redo vetenskapen. att ägna tid och kraft åt att kritiskt reflektera kring sina egna förgivettaganden, i dialog med andra perspektiv. Detta ofta jobbiga arbete kan ge god utdelning i form av en mer solid förståelse av både det som studeras och de egna kunskapsverktygen. 5. TRANSVETENSKAPLIG (transdisciplinär) forskning är slutligen den allra oklaraste for- men. När den inte används synonymt med korsvetenskaplighet kan den stå för en ännu mer ambitiös horisontsammansmältning, där man inte bara eftersträvar nya insikter i mellanrummen mellan ämnen utan avser att låta ämnesgränserna helt vittra bort och bilda en ny helhet. Själv är jag osäker på om en sådan strategi håller, då jag hyser viss respekt för värdet i de specialiserade ämnestraditionerna, trots att de är historiska kompromissformationer som aldrig kan tas för givna el- ler tillåtas att stelna. Alla de olika formerna av gränsöverskridande ska då inte ses som ersättning för individuella ämnen, utan som en form av gränsland som kompletterar dessa och tillför kreativ kraft, inte (nödvändigtvis) genom att åter skapa nya ämnen utan snarare genom att vitalisera och fördjupa det ömsesidiga samspelet över dessa gränser.

jälv har jag erfarit alla former utom möjligen transvetenskapen. Ibland har forskarna samsats om teorier och forskningsfrågor, ibland metoder eller stu- S dieobjekt, och resultaten har blivit allt från en samling individuella anto- logi- eller tidskriftsbidrag till välintegrerade, kollektivt skrivna böcker. Mång- och tvärvetenskap är inspirerande och kreativa praktiker, även om de inte ska ses som den alltid bästa eller enda formen. Ibland räcker traditionell forskning inom ett ämne, och samspelet mellan olika positioner blir också mest produktivt när de från början tydligt skiljer sig åt inbördes, varför det tvära förutsätter och bygger på särskiljbara ämnesidentiteter. Kombinerande både kräver och leder till ökad självreflexivitet som i sin tur berikar deltagarnas egna ämnen, och ibland också kan utmynna i att dessa utvecklas och förändras. ●

62 LETADE FLYGPLAN År 2003 upptäcktes Spökskeppet av en slump när företagen Deep Sea Production och Marin Mätteknik egentligen sökte efter en svensk DC 3:a som försvann på 1950-talet. MARIS kontaktades för att leda utforskningarna av vra- ket. Förutom en arkeologisk undersökning har utforsk- ningen av Spökskeppet varit ett projekt för utveckling av teknologi för djuphavsarkeo- logi. Dokumentation, provtag- ning och bärgningsarbeten har gjorts med fjärrstyrda robotar. Med hjälp av miniro- botar försedda med kamera har marinarkeologerna även lyckats studera insidan av ett 1600-talsskepp för första gången någonsin.

Med marinarkeologisk spetskompetens Södertörns högskola är idag det enda lärosätet många vrakfynd i Östersjön, som till exempel i landet som bedriver marinarkeologisk forsk- skeppsvraken Resande mannen, Gribshunden, ning och utbildning. Det marinarkeologiska Mars och Svärdet. Östersjön är en av de bästa forskningscentret MARIS har spetskompetens platserna i världen för marinarkeologisk forsk- inom marinarkeologi. ning. En anledning till detta är att flertalet av – All arkeologi, både på land och under vat- de organismer som vanligtvis bryter ned trä i ten, är en kombination av humanistisk tolkning haven saknas i Östersjöns bräckta kalla vatten. FOTO: INGEMAR LUNDGREN/OCEAN DISCOVERY och konkret källmaterialkännedom, betonar Ett annat skäl är att innanhavet sedan mycket professor Johan Rönnby, som leder arbetet vid lång tid tillbaks varit livligt trafikerat och anta- MARIS. let förlisningar varit många. HAVSFYND Bärgning 2011 av De senaste åren har centrets forskare gjort vraket Mars (1564).

63 64 ”Vi ger dem nycklar som kan öppna nya dörrar” Beatriz Lindqvist, professor i etnologi, delger sina egna och intervjuade studenters erfarenheter av interkulturell under- visning.

ell hooks? Du har stavat fel! Det var en av mina mest alerta studenter som vid första anblicken på listan över kurslitteraturen anmärkte på mitt slarv. Författarnamn inleds ju alltid med versaler! Förvisso, men inte i fallet med den afroa- merikanska feministen och antirasisten Gloria Jean Watkins skrivan- de och forskande persona, bell hooks, professor i engelska som gjort sig världskänd med sin omfattande bok- och artikelproduktion. hooks tog namnet från sin gammelmormor och stavar det med gemena bokstäver som en subversiv akt som trotsar språkliga konventioner, men också som ett framhål- lande av verket, inte dess författare. Hennes inflytelserika texter om feminism, rasism och kritisk pedagogik liksom hennes mångåriga aktivism som svart feminist har gett viktiga bidrag till reflektionen över utbildningens potentiella förmåga att fungera som emanciperande verktyg för individer och grupper som diskrimineras. Till skillnad från många andra, gör hooks aldrig någon skarp distinktion mel- lan sin egen erfarenhet och högtflygande teoretiska resonemang. Det kanske är främst i detta som jag funnit ett hem där jag känner mig hel i den akademiska världen. I min egen forskning har erfarenheten av att bli flykting vid unga år gett mig nycklar för att förstå maktrelationer, utanförskap och solidaritetens betydel- I min egen se. I hooks böcker är hennes uppväxt som svart flicka i den amerikanska södern en resonansbotten som ger hennes avancerade analyser en djupare klang. forskning har En central tanke hos hooks som kommit att forma många av mina idéer om un- erfarenheten av att dervisningens mål och mening är att utbildning alltid har politiska effekter. Hon bli flykting vid unga pläderar därför för ett tydligt reflekterande över dessa effekter. Utbildning kan år gett mig nycklar förstärka existerande ojämlikheter och bidra till liknöjdhet om den reproducerar för att förstå makt- vad som redan tas för givet och främjar ”korvstoppning”. Men utbildning kan vara emanciperande när den bidrar till en kritisk reflektion där studenten aktivt enga- relationer, utanför- gerar sig i sitt eget lärande och får verktyg för att reflektera, upptäcka, kritisera skap och solidarite- och föreslå alternativa sätt att förstå omvärlden. tens betydelse.

FOTO: ANNA HARTVIG

65 Första gången jag läste hennes bok var 1995 och det var särskilt några ord som stannade hos mig då: ”To engage in dialogue is one of the simplest ways we can begin as teachers, scholars, and critical thinkers to cross boundaries.” (hooks 1994, s 130). Jag tolkade hennes tankar som en uppmaning att delta i en verklig demokra- tisk lärandekultur där många olika röster, erfarenheter, bakgrunder och identite- ter bryts mot varandra i en gemensam ansträngning för att skapa en miljö av rätt- visa och jämlikhet. Jag insåg att detta inte låter sig göra i en handvändning men hooks tankegångar kom att bli en viktig inspirationskälla när jag 1996 började undervisa i etnologi med inriktning på kulturell mångfald vid den nya högskolan i Flemingsberg. Jag började undervisa på akademisk nivå på Lunds universitet i mitten av 1980-talet. Där hade jag själv varit student och senare avlagt doktorsexamen. Jag lärde mig att undervisa genom att följa exemplet från lärare som jag tidigare haft. Det fungerade smidigt som jag minns det, vilket säkert kan förklaras med hän- visning till att studenternas sociala bakgrund väl överensstämde med lärarnas och de outtalade normer som gällde i akademin. Det var i en kollegial anda som jag socialiserades in i den lundensiska lärarkåren i mitten av 1980-talet. Mer er- farna kollegor delgav mig tankar och erfarenheter, stöttade och gav synpunkter på skrivningsfrågor och betygsättning, vilket tryggt inlemmade mig i en ”tyst kun- skap” om hur man undervisar på akademisk nivå. Egentligen var lärares insatser minimala med tanke på att det erbjöds få lärarledda lektioner då det mesta hand- lade om självstudier. Denna ”learning by doing” kom så småningom att framstå som otillräcklig för mig när jag inledde min tjänst som högskolelektor vid Södertörns högskola med uppdrag att motverka den sociala snedrekryteringen till högre utbildning. Mitt nya uppdrag 1996 och därefter kom att utmana många av de självklarheter som jag hade med mig i bagaget. Mina tidigare studentgrupper var homogena i fråga om språklig, social och etnisk svensk bakgrund. De allra flesta kom från hem med en god utbildningsbakgrund. Det betydde i praktiken att de snabbt kunde göra sig hemmastadda på universitetet och ”knäcka koderna” för lämplig studieteknik, läs- förståelse och akademiskt skrivande. Introduktionen till akademiska konventioner och språkbruk hade ofta redan ägt rum vid frukostbordet under uppväxtåren. På Södertörns högskola ställdes jag inför ett helt nytt akademiskt scenario: Studentgrupperna var sammansatta av unga människor med olika etniska, reli- giösa, språkliga och socio-ekonomiska bakgrunder. Jag insåg snart att mina nya arbetsuppgifter fordrade en högre kompetens än den som jag hade med i baga- get. Tidigare självklara pedagogiska grepp formade av traditioner i ett gammalt universitet, räckte inte till på ett nytt och dynamiskt lärosäte som sökte bredda landets akademiskt bildade ungdom. Nu gällde det att ifrågasätta mina självklar-

66 heter och tänka nytt: de didaktiska frågorna vad, hur och varför, tillsammans med bell hooks kritiska men samtidigt uppmuntrande och hoppfulla reflektioner gav mig initial vägledning. Den nya situationen innebar en del svårigheter inledningsvis, men också ut- vecklingsmöjligheter för att problematisera nya aspekter av svensk och europeisk kultur och samhälle. När jag ser tillbaka på min långa lärargärning är det ett par ord som gör sig påminda när jag begrundar vad som är kärnan i min verksamhet: kritisk reflektion och självständighet. Jag är nämligen övertygad om att en förutsättning för allt slags lärande är att man aktivt fjärmar sig från det redan invanda och välbekanta och konfronterar det obekanta och annorlunda. Det är först när studenterna ges möjlighet att inta nya perspektiv på sin omvärld genom oväntade intellektuella upptäcktsfärder, för- djupning och eftertanke som undervisningen bidrar till transformativt lärande, dvs. bildning. Delkurs efter delkurs förväntas studenter utveckla sin förmåga att självständigt ställa frågor, söka svar, pröva tolkningar och lösa problem på veten- skaplig grund. Självständighet hänger samman med förmågan att reflektera kritiskt i den meningen att det innebär att undervisningen när den verkligen leder till lärande hjälper studenterna att i någon mån nå kunskaper som går utöver det som är på förhand givet av kursinnehållet, att de i linje med vad lärandemålen föreskriver, utvecklar sin förmåga att tänka reflexivt, analytiskt och kreativt. Det som kan se ut som okomplicerade kursresultat – lärandemål i kursplanetexter – utgör rätt komplicerade processer i praktiken.

istoriskt sett har akademisk utbildning alltid huvudsakligen fokuserat på och utgjort en förlängning av majoritetens kultur och historia. Den H bildade medelklassens erfarenheter präglar fortfarande många sätt att tänka, tala och agera i den högre utbildningen. Detta sker trots många goda in- tentioner att erbjuda mer inkluderande alternativ så att alla, oavsett social och etnisk bakgrund känner sig välkomna. Men det finns fortfarande sega strukturer som tenderar att reproducera skillnader som gör att några känner sig mer hemma i seminarierummet än andra. Tidigare självklara Låt mig ta ett exempel från en föreläsning om den svenska mellankrigstiden pedagogiska grepp som jag höll för en grupp studenter i ett mångvetenskapligt program där en stor formade av traditio- del av studenterna hade minoritetsbakgrund. Fokus riktades mot framväxten av ner i ett gammalt Folkhemmet och förpassandet av resterna av Fattigsverige till historiens skräp- universitet, räckte hög. Kurslitteraturen lyfte fram sekularisering, social ingenjörskonst och kropps- fostran som grundbultar i uppbyggandet av det jämlika moderna Sverige. Bokens inte till på ett nytt författare använde sig av kulturell självironi för att åstadkomma en distans till och dynamiskt stoffet och texten appellerade till läsaren via igenkännande för att sedan utmynna lärosäte.

67 MÅNGFALD Södertörns högskola har som uttalat mål att motverka snedrekryteringen till högre utbildning och bidra till ett rättvist samhälle.

i samhällskritiska resonemang. En del av studenterna var snabba att upptäcka författarnas ärende och bidrog med träffande iakttagelser och paralleller i vår samtid. Andra studenter reagerade på vad de uppfattade som sarkasmer och ef- terlyste en rakare text med tydligare budskap och anvisningar om vad författarna menade var rätt och fel i olika exempel på dåtidens svenska livsformer och före- ställningsvärldar. Några studenter hade påtagliga svårigheter att ta sig igenom texten och ville veta vilka sidor som var viktigast inför tentamen. Medan betydligt fler studenter satt tysta eller uttryckte svårigheter att förstå hur analytiska be- grepp, teorier och resonemang från detta specifika historiska exempel kunde lära dem någonting av värde för att förstå andra sammanhang i vårt samtida samhälle. På efterföljande seminarium visade det sig att många av studenterna hade lärt sig att fokusera på endast en dimension i taget under sin tidigare skolgång. De hade alltså genomgått en gymnasieutbildning där ämnets innehåll och teorier stod i fokus mer eller mindre frikopplade från skiftande sociala och kulturella föränd- ringar i vårt samhälle. Att Sverige under de senaste decennierna omvandlats till ett mångetniskt samhälle i en globaliserad värld hade tydligen inte satt spår i

68 den undervisning som de hade fått, kanske för att det ansågs vara irrelevant med motiveringen att kunskapen som lärs ut är ”universell”, och inte påverkas av olika specifika kulturella aspekter. Antagligen har en del gymnasieskolor fortfarande svårigheter att identifiera möjligheterna till mångkulturell undervisning inom matematik och naturkunskap jämfört med språkundervisning, samhällskunskap och historia, vilket gör att många gymnasieelever fortsätter att prioritera ämnes- specifik faktakunskap framför ämnesöverskridande reflektion. Men, det gäller alla discipliner från kulturkunskap till matematik, att dessa är dynamiska, levan- de och samhällsformade kulturprodukter som fordrar en undervisning som förmår möta de studentgrupper som faktiskt sitter i våra undervisningssalar.

ituationer som den som beskrivits ovan ledde till en serie intervjuer med studenter som kommit att forma min bild av Södertörns högskolas betydelse S som språngbräda för unga människor som söker kunskap och färdigheter för att forma sin egen yrkeskarriär och bidra till framtidens samhälle. De unga studenterna som jag intervjuade har skiftande etniska, språkliga och sociala bak- grunder och utgör ett representativt utsnitt av dagens svenska ungdomar. Några har föräldrar som kommit till Sverige som flyktingar, andra har släktband i Fin- land därifrån mor- eller farföräldrar en gång flyttat för att arbeta i den svenska industrin. Åter andra har flyttat till Stockholmsregionen från andra delar av lan- det för att arbeta och studera medan ytterligare andra hör till familjer som bott i huvudstaden i generationer. Nedan anger jag endast förnamn på de intervjuade studenterna när jag refererar till deras svar och reflektioner. Mångfalden bland studenterna på Södertörns högskola är något att vara myck- et stolta över eftersom begåvning är jämnt spridd bland individer oavsett bak- grund. Högskolan vill dessutom motverka den traditionella snedrekryteringen till högre utbildning och bidra till ett rättvist samhälle. Detta rymmer mycket sto- ra möjligheter, men också utmaningar när budgetramarna inte är obegränsade. Ojämlikheter som präglar samhället i övrigt gör inte halt vid seminarierummets tröskel. Det gäller inte minst frågan om att de referensramar som vanligen tas som De unga studenter- utgångspunkt i kurslitteratur i hög grad fortfarande präglas av västerländska fö- reställningar som gör anspråk på att vara värdeneutrala och universella. Det är ju na som jag intervju- denna neutralitet som avslöjas när de inte förstår textunderlaget. ade har skiftande I samband med handledning av uppsatser, har jag ibland känt att jag hade etniska, språkliga behövt en ordentligt skrivpedagogisk utbildning för att kunna vägleda mina stu- och sociala bak- denter i akademiskt skrivande. Här har jag liksom många andra kollegor lagt ner grunder och utgör mycket tid på att kommentera, ge förslag på utvecklingsvägar och hänvisat till relevant forskningslitteratur. I sådana situationer framträder just de skillnader ett representativt mellan studenter som vi så gärna vill upphäva. Det finns alltid studenter som upp- utsnitt av dagens lever att de inte får tillräckligt med handledning och som vill ha mer lärarstöd för svenska ungdomar.

69 att förstå, tolka och sortera kunskap från olika källor, vilket är en förutsättning för att lyckas med studierna. Studenter kan uppleva olika typer av hinder i sina studier till exempel svårig- heter med att tillägna sig det akademiska språket i övergången till högskolestu- dier. De problem som studenterna upplever finns dock inte enbart initialt utan har en tendens att följa dem genom utbildningen och utgöra ett hinder för att gå vidare till avancerad nivå, där kraven på ett mer utvecklat akademiskt språk ökar. Men målet är större än att med framgång skriva ett examensarbete. För studenterna handlar det också om att möta de krav som ställs i den kommande professionen och att kunna göra sina röster hörda som yrkesmänniskor och sam- hällsmedborgare. Ibland har jag mött en uppfattning om att studenters förmåga att skriva gene- rellt sett har försämrats i takt med att allt fler går vidare till högre utbildning och en breddad rekrytering gör att fler studenter från studieovana miljöer fått tillträde till högre utbildning. Södertörns högskola erbjuder sedan många år studenterna stöd för skrivandet, muntlig framställning och studieteknik vid sidan av den or- dinarie undervisningen genom Studieverkstan. Det är förstås en mycket viktig insats som görs där, men det finns en risk att problematiken därmed förläggs hos den enskilda studenten och att både lärare och studenter invaggas i tron att pro- blemen kan lösas genom träning av färdigheter vid sidan av utbildningen. Med stöd i studentintervjuerna menar jag att akademiskt skrivande handlar i lika hög grad om att socialiseras in i kulturer som ser olika ut beroende på ämnestradition, utbildningsprogram och profil. De hinder som studenter upplever i sitt skrivande är också förbundna med makt- och identitetsfrågor relaterade till vilka individer och grupper som traditionellt fått förkroppsliga vetenskapliga subjekt. Att erövra akademisk kompetens handlar såväl om att bli delaktig i en kultur och att investe- ra i sin identitet som att erövra de språkliga konventioner och forskningsmetoder som bär upp den specifika ämneskunskapen.

ångfalden i studentgruppen utgör en förutsättning för högskolelärares insikt om att transformativt lärande endast kan ske i ljuset av en kri- M tisk självförståelse som vågar ställa frågor om historiska och kulturella perspektiv inom undervisningen. Vetenskaplig kunskap uppkommer aldrig i ett objektivt tomrum, utan de implicita kulturella antagandena, referensramarna, perspektiven och de förutfattade meningarna inom en vetenskaplig disciplin på- verkar hur kunskap konstrueras. En central del av interkulturell undervisning inbjuder studenterna att ställa kritiska frågor och att förstå, utforska och visa på vilka premisser kunskapen är konstruerad och hur den har påverkats av erfaren- heter som har att göra med etnicitet, genus och klass både på ett individuellt och kollektivt plan.

70 Olika lärare kan förstås välja olika undervisningsstrategier för att främja stu- denters kritiska reflektion, självständighet och utvecklande av nyanserade bilder av omvärlden. Studenterna som kommer till tals i mina intervjuer pekar på att alternativa verklighetsbilder som förmedlas med hjälp av undervisningsmaterial väcker nyfikenhet, förutsatt att de följs upp av strukturerade seminariediskus- sioner med lärarledning. Texter som utmanar självklara ”sanningar” kan också väcka indignation, något som utan konsekvent uppföljning av seminarieledaren kan leda till motsatt effekt. I många avseenden kan våra studenter vara främ- mande för varandras erfarenheter, vilket inverkar på deras lust och förmåga att samarbeta med varandra i mindre arbetsgrupper. Grupparbetet är ett etablerat pedagogiskt arbetssätt i högskoleutbildningen, och kan beroende på anvisningar för genomförande och social kontext, innebära gemenskap och samarbete eller utanförskap och ensamhet. Några av de inter- vjuade studenterna återgav situationer där grupparbetet inte varit konstruktivt, utan snarare försvårat deras situation i utbildningen. Det kan till exempel gälla när gruppen tilldelas en uppgift att genomföra med kort varsel. Hiba, en av de studenter jag samlat in erfarenheter från, berättar att i sådana grupparbeten är det inte ovanligt att det uppstår slitningar och konflikter om arbetsdelning mel- lan deltagarna. Även Linda och Elin, tar upp havererade grupparbeten som en förklaring till att den kollektiva kunskapsutvecklingen uteblir. Johanna, Hakim och Ellen känner igen dessa svårigheter, men lyfter fram grupparbeten kring ett problem som studenterna själva väljer att fördjupa sig i och samarbeta kring som en mycket positiv erfarenhet. Ellen understryker att det kan bidra till en märkbar ökad självkänsla när gruppen presenterar sitt arbete inför resten av seminarie- gruppen och kan framträda i rollen som experter.

Jag brukar bli sådär jätteskakig men när vi kommer igång känns det bra, man kan bli nästan lite hög av att det flyter och att vi kan det här men inte de andra som lyssnar. Det har funkat rätt bra trots I många avseenden att det alltid är någon som vill styra för mycket och någon som bara kan våra studenter åker med, som inte bidrar med så mycket kanske… Det kan bero på läraren också att man känner att man har någon som man kan vara främmande vända sig till om det skulle behövas. för varandras er- farenheter, vilket Genom att göra studenterna delaktiga i en gemensamt kunskapsgranskande verk- inverkar på deras samhet kan de få hjälp att utveckla mera positiva attityder gentemot varandra. lust och förmåga Fördomar och stereotypiska uppfattningar står i vägen för utvecklandet av de fär- digheter, attityder och den kunskap som behövs för att fungera i ett alltmer kom- att samarbeta med plext och globaliserat samhälle. varandra i mindre Interkulturell undervisning innebär således en jämlikhetspedagogik som byg- arbetsgrupper.

71 ger på att lärarna utformar sin undervisning på ett sätt som möjliggör en jämlik möjlighet till akademiska prestationer för studenter från olika sociokulturella och etniska bakgrunder. Generellt svarar studenterna att arbetssätt som stärker de- En akademisk ras samarbetsförmåga och som bygger på dialog, kamratrespons på problemba- miljö som öppnar serade skriftliga uppgifter fungerar som ett bra alternativ till tävlingsinriktade nya världar för alla examinationer där enbart individuell prestation belönas. En akademisk miljö som öppnar nya världar för alla är en plats där ingen är är en plats där hemma från början men där alla kan skapa sig ett hem. Det innebär att högsko- ingen är hemma lan kan betraktas som ett socialt system, där helheten är mera omfattande än de från början men enskilda komponenterna, sådana som läroplaner, undervisningsmaterial, handled- där alla kan skapa ning och undervisningsstrategier. Om man ser på högskolan som ett socialt system sig ett hem. innebär det att man kastar ljus över hur alla individer och deras positioner är inter- relaterade och bildar mönster av interaktioner, enligt vilka hela systemet fungerar. Studenterna riktar i intervjuerna uppmärksamhet till de subtila signaler som deras lärare och övrig personal på högskolan ger studenterna beträffande etnicitet, kultu- rell bakgrund, socialklass, religion, kön, sexuell läggning och funktionshinder. För att skapa en kraftgivande kultur som främjar jämlikhet och gott självförtroende hos alla studenter på Södertörns högskola framstår därför som nödvändigt att ständigt ställa oss frågor om vilka perspektiv och erfarenheter som vi lyfter fram och inklude- rar i vår undervisning och vilka som hamnar utanför och därmed utesluts.

ödertörns högskola har i många fall fått verkliga förändringar till stånd: många studenter från studieovana hem och/eller uppväxt i segregerade för- S orter har förvärvat en hög akademisk kompetens hos oss och befinner sig idag i betydande samhällsfunktioner, som riksdagsledamöter, kommundirektörer, utredare, projektledare, med mera. Många är också de som uppnått doktorsexa- men och valt den akademiska banan. Det tyder på att Södertörns högskola i flera avseenden har tagit stora kliv i den riktningen som bell hooks i inledningen av min artikel kallade för emancipatorisk. Våra studenters framgångar och omvandling- en av Flemingsberg till ett dynamiskt kunskapscentrum tyder på att Södertörns högskola i samverkan med det omgivande samhället på riktigt förmår trotsa nega- tiva samhällsprocesser av segregation och stigmatisering. Att vi lyckas med denna bedrift och ständigt lockar nya studentgrupper att börja läsa hos oss visar att Södertörns högskolas genomslagskraft hänger samman med att den har öppnat sig på ett nytt sätt för den verklighet, de frågor, de dröm- mar och det kunskapspotential som unga människor i det samtida mångetniska Litteratur Sverige bär med sig. ● hooks, bell Teaching to Transgress: Education as the Practice of Freedom, New York: Routledge, 1994.

72 Hallå där, Marzieh Amiri, 27 år …

… vad pluggar du? – Internationell migration och etniska rela- tioner (IMER) – inriktning statsvetenskap. Varför valde du Södertörns högskola? – När jag skulle söka så visste jag att jag ville plugga statsvetenskap och jag tänkte att Södertörns högskola var det bästa valet. Jag gick in i portalen och läste om Södertörn och tyckte att det verkade bra. Då var det bara att söka! Beskriv Södertörns högskola med tre ord. – Öppenhet, mångfald och kvalitet. Favoritplats på campus och varför? – Biblioteket. På den tysta avdelningen pluggar jag väldigt effektivt. Jag har flyttat till andra året känner jag att jag har valt rätt. Stockholm och bor i studentlägenhet, så på Vad vill du arbeta med i framtiden? dagarna är biblioteket min boning från åtta på – Jag ska plugga en master först. Sen skulle morgonen till nio på kvällen. Det är ett väldigt jag vilja bli EU-parlamentariker, minister eller bra ställe att plugga på. riksdagsledamot. Jag har bara bott i Sverige i Är du nöjd med ditt val av utbildning? fem år och vill verkligen bli en del av det svens- – Ja, den är jättebra. Nu när jag är inne på ka samhället och bidra med någonting bra.

Hallå där, Amir Nur Khaire, 31 år …

… vad pluggar du? Favoritplats på campus och varför? – Internationell migration och – Jag har inte direkt någon etniska relationer (IMER) – in- favoritplats, men biblioteket är riktning sociologi, tredje året. väldigt bra. Varför valde du Södertörns Är du nöjd med ditt val av högskola? utbildning? – Jag tycker att det finns bra – Ja, jag är jättenöjd! lokaler och bra lärare. Det finns Vad vill du arbeta med i framti- förutsättningar för att nå hög kvalitet den? på studierna. Och så bor jag rätt nära. – Sociologi, som jag läser, är ju baserat Beskriv Södertörns högskola med tre ord. på att jobba med och förstå människor. Så – Bra atmosfär, tydlig information och trev- jag ska jobba med människor i någon form, liga människor. kanske inom en organisation.

73 ”Ryggen rak, huvudet högt” René León Rosales vid Mångkulturellt centrum i Botkyrka skildrar hur fler ungdomar från Söderort har påbörjat högre utbildning i och med etableringen av Södertörns högskola.

Jag står på torget i Skärholmen. Den första dagen med riktig som- marvärme. Rapduon Ison och Fille går upp på scenen och alla sjung- er med i deras låtar. Såklart, båda är ifrån området och de ses som lokala hjältar. Konserten avslutas med ”Länge leve vi”. En hyllning till dem själva, till deras område, till oss. Länge leve vi. Alla ungarna har händerna uppe i luften och skriker med. Länge leve de. Äntligen, tänkte jag. Äntligen har de den stoltheten att skrika ut de orden och faktiskt mena det också. För så har det inte alltid varit. Vi har länge uppfostrats till att tro att ”vi” inte ska hyllas. Vi ska ned- värderas, diskrimineras och dö före medel- och överklassen. Vi ska dumförklaras. Abdul Fattah 2014

är jag funderade på hur jag skulle strukturera följande text om Södertörns högskola och dess självvalda uppdrag att vända sig till studenter från studie- ovana hem från Södertörnsområdet, gick mina tankar gång på gång till ovanstående stycke i den ledare som Nabila Abdul Fattah skrev åt tid- skriften ETC maj 2014. I den kritiserar hon bland annat den då pågående massmediala uppmärksamheten på Husby, ett år efter revolten somma- ren 2013. Hon vänder sig mot en medielogik som intresserar sig för vad som händer i socioekonomiskt utsatta stadsdelar enbart när bilar brinner. Då debatteras konsekvenserna av ”arbetslösheten, strukturell rasism, chockhöjningar av hyror, polisvåld och demokratibrist” för de som bor i de mest utsatta områdena. Mediernas uppmärksamhet försvinner snabbt, dock inte den strukturella problematiken som begränsar människors liv. ”För när medierna är borta igen kommer vi fortfarande leva kvar. Fortfarande känna av varenda orätt- visa in i benmärgen. Fortfarande trolla med knäna för att våra unga ska älska sin plats lika mycket som vi gör. Trots att vi sedan dag ett blivit itutade att vi inte får.” Varför jag kom att tänka på denna ledare inför arbetet med denna text? Därför

FOTO: ANN FORSYTH/DESIGN FOR HELTH/ FLICKR

74 Övergånsfrekvens mellan gymnasium och högskola

Huddinge 1995 2010/11*

28% 46,5%

Botkyrka 1995 2010/11*

25% 52,5%

*Avser studerande som avslutat gymnasiet år 2010–2011 och påbörjat högskolestudier inom 3 år.

Andel unga vuxna (25–34 år) med eftergymnasial utbildning Huddinge 1995 2 971 st 3,8 % 2013 5 853 st 5,7 %

Botkyrka 1995 2 014 st 2,3 %

Skärholmens centrum 2006. 2013 4 285 st 4,9 %

KÄLLA: SCB

75 att jag såg så klara kopplingar mellan de samhälleliga processer som Nabila ger uttryck för och det som enligt min mening är Södertörns högskolas kanske vikti- gaste uppgift. Redan innan högskolan bildades var det sedan länge känt att ungdomar från de södra delarna av Storstockholm, Södertörn, hade lägre övergång till högskole- studier jämfört med ungdomar från de norra delarna. Detta var en effekt av att Södertörns kommuner hade en högre andel arbetare och människor födda i andra länder. En stor del av befolkningen var också yngre än 20 år. Redan i gymnasiet uppvisade Södertörns ungdomar ett lägre deltagande än riksgenomsnittet. Detta var något som också sattes i relation till att så gott som samtliga universitet och högskolor i Stockholm vid den tiden var belägna i de centrala eller norra delarna av Stockholmsregionen. Avståndet till högskolestudier var stort på alla sätt. Att motverka detta blev till en av de viktigaste utmaningarna för Södertörns högskola. En överlappande etnisk och ekonomisk urban segregation har många negativa konsekvenser för städer som helhet och inte minst för de människor som lever i de områden som av rådande ekonomiska krafter och politik skapas som socialt och ekonomiskt utsatta. För de människor som lever där, är den territo- riella stigmatiseringen som skapas genom en viss typ av uppmärksamhet från media, forskning och byråkrati, något som begränsar livet på många sätt, inte minst genom risken att internalisera en underordning i samhället. Detta är något som Nabilas ledare intygar. Jag har själv i min avhandling studerat de effekter som ekonomisk och etnisk segregation, politik och maskulina ideal har på pojkars identifikationer i en skola i den norra delen av Botkyrka. Det jag fann var bland annat att barn väldigt tidigt riskerar att möta berättelser om de områden de bor i som är kopplade till brister och problem, vilket i sin tur kan bli en del av de egna identifikationsprocesserna.

ag har senare, genom de studier som jag och kollegor på Mångkulturellt centr- um genomfört, också blivit uppmärksammad på hur segregation och territo- J riell stigmatisering ställer höga krav på de offentliga institutionerna som ska säkra grundläggande tjänster i samhället, såsom boende, utbildning och hälsa. Att motverka segregationens negativa konsekvenser kräver en röd tråd i organi- sationer, från den vikt som organisationens ledning ger arbetet, till frågor om den befintliga kunskapen i ämnet, organisationsstrukturer, arbetsmetoder och med- arbetarnas attityder. Södertörns högskola är en institution som har en unik his- toria i dessa frågor. För Södertörns högskola blev den fysiska placeringen i Söder- törn en utgångspunkt för ett organiserat arbete med syfte att nå grupper av ungdo- mar som tidigare inte sökt sig till högre utbildning. Tidigt uppkom ett behov av att utveckla metoder för att kunna erbjuda dessa ungdomar stöd i sina studier. Många av de forskande lärare som sökte sig till högskolan kom med ett brin-

76 FITTJA GÅRD René León Rosales, etnolog vid Uppsala universitet är även kopplad som forskare till FOTO: HOLGER ELLGHARD Mångkulturellt centrum (MKC). MKC bedriver sin verksamhet på Fittja gård i Botkyrka.

nande intresse för att motverka social snedrekrytering. Viljan att ta itu med detta var från början så stark att många av de initiativ till det systematiska arbetet som genomförts på högskolan sedan 1997 kom ”underifrån”, från själva kollegiet. Detta tog sig till exempel ett konkret uttryck i den språkverkstad som tidigt satte igång och som senare bytte namn till Studieverkstan. Det som från början var tänkt som ett stöd för studenter som inte hade svenska som modersmål utvecklades snart till en verksamhet för alla som behövde hjälp med språket i sina studier, men även med studietekniken. Denna verksamhet ”avmystifierar” på ett konkret sätt vad det betyder att vara student, genom att förklara de annars ofta implicita regler för akademiskt skrivande, för hur en skapar struktur i inläsning av litteratur, hur en examen ansöks om med mera. Viljan att arbeta med dessa frågor tog sig också uttryck i studieresor till andra lärosäten, i andra städer och i andra länder. Från England hämtades till exempel idén om att arbeta med studentambassadörer med förankring i lokalområdet och att utveckla en studietermin för studenter från stu- dieovana hem kallad ”introduktion till högskolestudier”. Högskolan har nu funnits i 20 år. Inom ramarna för denna artikel går det inte att beskriva på ett tillfredställande sätt vilka effekter högskolans närvaro på Sö- Tidigt uppkom ett dertörn eller dess arbete mot social snedrekrytering har haft. Frågor om social behov av att ut- snedrekrytering är nämligen också kopplade till frågor om föränderliga mönster veckla metoder för av segregation, frågor om tidigare skolformers framgångar när det gäller att för- bereda och motivera ungdomar inför högskolestudier, frågor om möjligheten att att kunna erbjuda ändra på högskoleväsendets ibland uteslutande normer som tar sitt uttryck i de dessa ungdomar rutiner som verksamheten vilar på, allt från hur ideala studenter förväntas pre- stöd i sina studier.

77 Litteratur stera till hur antagningsregler är utformande, där ensidigt fokus på betyg tende- Abdul Fattah, Nabila ”Länge rar att gynna studenter från studievana hem. leve vi”. Publicerad i ETC 2014. Det går dock inte att förneka att högskolan har haft positiv påverkan på Söder- Tillgänglig 2016-01-11: http:// www.etc.se/ledare/lange-leve-vi törn. Utvecklingen i två av dess kommuner kan lyftas fram som exempel. År 1995, [2016-01-11] året innan Södertörns högskola startade sin verksamhet, var övergångsfrekven- Gerdin, Mari & Johansson Alf W. sen mellan gymnasiet och högskolan i Huddinge kommun 28 procent. I Botkyrka (red.), En högskola av en ny typ? Två seminarier kring Södertörns var övergångsfrekvensen samma år 25 procent. Statistiska centralbyråns statistik högskolas tillkomst och utveckling. för studerande som avslutat gymnasiet år 2010/11 och som påbörjar högskolestu- Huddinge: Södertörns högskola, dier inom tre år visar att övergångsfrekvensen i Huddinge nu är 46,5 procent och 2005. den i Botkyrka 52,5 procent. León Rosales, René, Vid framtidens hitersta gräns – Tittar vi på antalet unga vuxna i Huddinge, i åldrarna 25 till 34, som hade en om maskulina elevpositioner eftergymnasial utbildning år 1995 och 2013, ser vi en ökning från 2 971 till 5 853 i en multietnisk skola. Doktorsavhandling Södertörns personer. Det innebär att gruppen ökar från att vara 3,8 till att utgöra 5,7 procent högskola/Stockholms universitet. av populationen i Huddinge. När det gäller Botkyrka bestod denna kategori av Tumba: Mångkulturellt centrum, 2 014 personer år 1995. År 2013 hade den ökat till 4 285 personer. Gruppen ökade 2010. från att utgöra 2,3 procent till 4,9 procent av befolkningen i Botkyrka. Det har med Skoglund, Crister, Utkast till beskrivning av arbetet andra ord skett en positiv förändring när det gäller antalet personer med efter- inom Södertörns högskolas gymnasial utbildning i dessa kommuner, även om vi tar hänsyn till befolkningsök- mångfaldsråd 2002–2008. ningen i kommunerna. Södertörns högskola, 2008 (opublicerat material). Wacquant, Loïc, Urban Outcasts enna positiva utveckling kan naturligtvis ha många orsaker, men det fak- – A Comparative Sociology of tum att Södertörns högskola finns är med all säkerhet en viktig bidra- Advanced Marginality. Cambridge: gande faktor. Siffrorna kan dock inte återge alla de drömmar och känslor Polity Press, 2012 (2008). D som närheten till högskoleutbildningen på Södertörn har möjliggjort. Hur många har fått begrepp att kunna tala tillbaka med mot alla stigmatiserande berättel- ser? Hur många drömmar har blivit möjliga? Idag är också Södertörns högskola, efter Karolinska institutet, det lärosätet med den högsta andelen studenter med utländsk bakgrund.En rikedom att vara stolt över, en plats för möten över många föreställda gränser. Detta är dock ett faktum som rasistiska grupperingar i sam- hället stör sig på. Som svar till dessa destruktiva krafter finns det anledning till att åter vända sig till refrängen i Ison och Filles låt Länge leve vi, och tillsammans med dem deklarera:

Huvet högt, ryggen rak / Vi tar oss upp dit vi ska / Fuck va nån säger, back vi gör grejer / Länge leve vi. ●

78 Med en bred rekrytering i fokus Crister Skoglund, lektor i idéhistoria, betonar vikten av bred rekrytering för att skapa kreativa miljöer.

an har har arbetat med mångfaldsfrågor vid Södertörns hög- skola sedan 1999. I tre år var Crister Skoglund projektledare på halvtid på ett nyinrättat Sekretariat för främjande av social och etnisk mångfald. År 2002 omvandlades det till ett Mång- faldsråd. Fram till 2012 var han Mångfaldsrådets ordförande, då man slog samman detta med jämställdhetsrådet till Rådet för lika villkor. Varför är det viktigt med en bred rekrytering till högre studier? – Det finns flera skäl. Ett är att det är en rättvisefråga. Hög- skolesystemet i Sverige är skattefinansierat och då bör allas barn ha en möjlighet att känna att de kan ta del av det. Inte bara i teorin utan också i praktiken. – Det är också en samhällsekonomisk fråga. Att i huvudsak enbart rekrytera studenter från ett smalt skikt är inte att tillvarata de intellektuella resurserna i samhället på bästa sätt. Stora grupper begåvade ungdomar hamnar utanför. Det innebär en stor förlust om inte också denna grupp av begåvningar läser vi- dare. – Men viktigast för mig har kanske varit att en mångsidigt sammansatt stu- dentgrupp leder till ökad kvalitet på sikt. Lite enkelt uttryckt kan man säga att varje människa tenderar att under sin uppväxt få vissa ”blinda fläckar” i sitt sätt att se på världen. Vi lär oss att inte fästa oss vid vissa saker och att ta andra för givna. För personer med samma bakgrund tenderar dessa blinda fläckar att Heterogena miljöer sammanfalla, men i en blandad grupp kan man korrigera varandra. Den senaste blir mer kreativa i tidens forskning om kreativitet har visat att heterogena miljöer blir mer kreativa det långa loppet i det långa loppet och därför är mångfald en central angelägenhet just för univer- och därför är sitet och högskolor. mångfald en cen- Vilka grupper har mött störst hinder för att börja studera vid högskolor och universitet? – Pojkar i allmänhet, och pojkar från hem utan studietraditioner i synner- tral angelägenhet het. Eller med ett annat ordval – arbetarklassens grabbar. Jag trodde när jag just för universitet började med de här frågorna att det skulle vara invandrarungdomar, men inom och högskolor.

79 den gruppen – om man nu kan tala om en grupp – är skillnaderna väldigt stora. Mycket beroende på föräldrarnas studiebakgrund innan de kom till Sverige. Vilken inställning präglade Södertörns högskola från start i dessa frågor? – Det fanns ett stort intresse och stöd från ledning, lärare, forskare och adminis- trativ personal. Betecknande är att när Högskoleverket år 2000 gjorde en gransk- ning av hur olika lärosäten i landet arbetade med mångfaldsfrågorna hamnade Södertörns högskola i topp tillsammans med Malmö högskola. Som skäl skrev ut- värderarna att Södertörn utmärker sig genom att det finns en medvetenhet om behovet av att öka mångfalden både på ledningsnivå och bland undervisande per- sonal. De fascinerades av att hela högskolan är engagerad. Det vanliga är annars att frågor om rekrytering hamnar i ett kansli inom administrationen vilket gör att lärare och forskare ser det som något främmande som de inte behöver bry sig om. Med vad har Södertörns högskola lyckats? – Viktigast är nog vår idé om att jobba parallellt på flera plan. Vi som började arbeta med den här problematiken menade att det inte räckte att få ungdomar att komma till högskolan om de sedan blev bemötta på ett sådant sätt att de slutade efter en termin. Kanske med en känsla av personligt misslyckande som följd. Där- för talade vi om en flerstegsmodell. Först måste vi väcka tanken på högre studier hos personer som annars automatiskt skulle valt bort den levnadsbanan. För att få dem att faktiskt söka så försökte vi identifiera nyckelpersoner som kan påverka unga människor i sin närhet och visa dem hur det svenska högskolesystemet fung- erar. Det kan vara lärare, idrottsledare, präster, imamer eller liknande samt na-

Studenter hjälper studenter Natalie Choudhury är en av alla studenter som arbetar på Studentservice och besvarar alla slags frågor om studier. Studenterna på Studentservice får utbildning och arbets- ledning av Studentavdelningen. Från början var Söder- törns högskola nog ensam om att ha studenter som svarar på frågor och berättar om ämnen och program. Det blev populärt! Varje helgfri vardag året runt kan intresserade ringa och fråga en kunnig student om allt möjligt som rör studier, det är bara att slå 08-608 32 00. Ingen fråga är oväsentlig. Studentservice slussar förstås också vidare till andra instanser, när det behövs.

80 turligtvis föräldrar. En av de allra första insatserna vi gjorde var just en liten skrift på spanska för latinamerikanska föräldrar. – När studenten väl kom till högskolan skulle han eller hon mötas på ett väl- komnande sätt av lärare som var insatta i mångfaldsproblematik. Därför ordnade vi de första åren en rad studiedagar och föreläsningar om vad det kan innebära att När studenten väl möta människor med andra förväntningar än vad vi var vana vid. Vi lade också kom till högskolan ned mycket tid på att identifiera och rätta till sådant som kunde stöta bort studen- skulle han eller ter från hem utan studietraditioner. Här spelade studentkårens representanter en hon mötas på ett viktig roll, men det var också betydelsefullt att vi hade lärare från alla institutio- välkomnande sätt ner med i arbetet. – Mycket av det vi gjorde då lever kvar idag. Arbetet har gått från försöksverk- av lärare som var samhet till att bli en del av den reguljära verksamheten. En del annat har försvun- insatta i mångfalds- nit, men förhoppningsvis finns mycket av andan kvar. problematik. Réné León Rosales vid Mångkulturellt Centrum uppger att övergångsfrekvensen i Huddinge och Botkyrka fördubblats sedan 1995. Men allt har inte varit samma framgång? – För väldigt många ungdomar där är högskolestudier ett tänkbart alternativ även om de tidigare ”inte funnits på kartan”. Men en kommun har vi misslyckats med, och det är Södertälje. Detta trots att vi lagt ned väldigt mycket tid och kraft där. Vi har samarbetat med gymnasier, besökt kyrkor och föräldraföreningar, låtit ung- domar följa en student vid högskolan under en dag och så vidare. Men övergångs- siffrorna är fortfarande låga. – Högskolan gjorde också en särskild satsning i något vi kallade Rinkeby Col-

Studenten Rand Badi blir vägledd i fortsatta studier av studie- och karriär- vägledare Veronica­ Nordström. I Kom- passen (studie- och karriärvägledarcen- tret) är det drop-in, längre samtal kan man boka i förväg.

81 lege. En satsning som efter ett bra inledande år hamnade i problem och fick läg- gas ned. Lärdomen från den historien var att man måste se till att ha säkrat upp ekonomiska resurser och ett långsiktigt engagemang innan man går in i ett sådant projekt. Har du något råd för framtidens högskola? – Ta frågan om rekryteringen till högskolan på allvar. Det är fortfarande en rättvisefråga och en kvalitetsfråga om stora grupper i praktiken stängs ute. Li- kaså är det samhällsekonomiskt förkastligt att ha ett system med en väldigt sned rekrytering. Därför måste man vara beredd att arbeta offensivt och okonventio- nellt för att nå ungdomar som tidigt gett upp tanken på att studera vidare. Många – framförallt pojkar – tror att det inte är någon idé att anstränga sig därför att de missförstått villkoren för att bli antagen, andra har inga positiva förebilder, andra åter kanske börjar men hoppar av tidigt för att de känner sig främmande i miljön. Allt detta går att bryta. Vi kan inte förändra gymnasieskolan, men vi kan förbättra kontakten mellan gymnasiet och högskolan. Här tror jag det finns mycket att göra. Men det kräver tid och långsiktiga satsningar. En lärdom är att det går att bryta sociala mönster, men det sker inte över en natt. ●

Studentavdelningen står för tillgänglighet För studentavdelningen är ledorden öppen- vis. Det trycks på vackert papper med guld- het och tillgänglighet. De som arbetar på kant och högskolans emblem. Examensbeviset Studentavdelningen är tillgängliga per mejl är en värdehandling. och telefon. Studie- och karriärvägledarcentret På studentavdelningen jobbar de interna- Kompassen, intill restaurang Arom, är öppet tionella handläggarna med studentutbyte med varje eftermiddag måndag–torsdag, för den lärosäten över hela världen. Varje år åker om- som vill prata spontant. Ambitionen är att ha kring 100 studenter ut och studerar, och cirka god tillgänglighet för alla studenter, inklusive 150 inresande studenter kommer till Södertörns alla som har någon typ av funktionsnedsättning. högskola från dess partneruniversitet. Stu- Tillgängligheten skapar mycket direktkontakt dentutbyte med andra lärosäten i världen reg- 121484 med studenterna. Många ringer inför ansökan leras genom avtal, och antalet utresande och studenter har gått på Söder- och vill ha hjälp med val av program. Då kan inresande studenter bör vara i balans, i stort törns högskola hittills (april de få information av en studie- och karriärväg- sett. För Södertörnsstudenter som vill förlägga 2016) och tagit poäng. ledare. Under själva studietiden kopplas bara en del av sin utbildning utomlands gäller det att Studentavdelningen in om någon svårighet hitta kurser på ett av partneruniversiteten som Södertörns högskola är det uppstår. Det finns en kurator till hands på kan tillgodoräknas efter hemkomst. Enklare är tredje största lärosätet i Studentavdelningen. det med de program som har valbara terminer regionen sett till antalet När studierna är klara vänder sig studenten som till exempel kan förläggas utomlands. studenter. till Studentavdelningen för att få examensbe-

82 KOLL PÅ TEKNIKEN Teknikern har en nyckelfunktion för att allt ska fungera på seminarier och möten. Här är det Edmond Bacchus och Martin Lindström (vid mixerbordet) som är i aktion. Öppenhet är ledordet Campus- och IT-avdelningen lever högskolans värden i vardagen, berättar Lisa Öberg, docent i historia.

ersonalen på 30 perso- att beskriva sin verksamhet och de ideal ner är ständigt i farten. man menar styr. Under personalmötet De har ansvar för högskolans hus står de som inte får rum och teknik. Det innebär, förstår jag, runt bordet uppradade att lärare och forskare mest märker längs väggarna i MC3, Moas Båge. när något INTE klaffar. Att service och Men inte länge. Det svaras i telefon, hjälpmedel fungerar tar lärare, forska- ilas iväg för att fixas och donas. Men de re och studenter för givet, framgår av flesta står ändå kvar och hjälps åt personalgruppens erfarenheter.

83 VIKTIGA HJÄLPMEDEL National- ekonomen Leo Fodérus får hjälp med myggan av AV- tekniker Edmond Bacchus.

– När grejer går sönder eller krång- niska system är dubblerade. Ett exem- lar ropar man på oss. Kom fort! Och då pel: När en anställd trycker på knap- kommer vi springande. Annars märks pen ”Skriv ut” på sin dator eller läs- vi inte så mycket. Det är lite otacksamt platta printas texten i vilken kopiator att det funkar så, men det får man ac- som helst på högskolan där medarbe- ceptera om man arbetar med hus, loka- taren lägger sitt passerkort och tryck- ler och teknik, är ett citat jag anteck- er på ”Print”. Det kallas PaperCut. Om nar. det systemet slås ut finns ett annat Går det att förebygga problem och system som tar vid. Andra exempel: blixtutryckningar? undrar jag. Och får Om en kabel med internetförsörjning till svar att de jobbar mer och mer före- grävs av kopplas omedelbart en annan byggande. Någon börjar beskriva: kabel in. När IT-systemet uppdateras – Vi tar kontakt med lärare i förväg varannan fredag kopplas ett alterna- som ska ha föreläsningar, och visar och tivsystem in. Jo, det verkar stämma förklarar hur tekniken fungerar. att anställda överlag inte märker när Några andra flikar in: allt fungerar som det ska – eller ens – Det finns 40 salar med teknik. förstår att det är någon som ser till att – Det handlar mycket om ett peda- det gör det. gogiskt arbete med lärare och forskare, Öppenheten visar sig också vara När grejer går även över disken i Mediecenter. mer betydande än jag reflekterat över sönder eller krång- – Vi stöttar upp 15–20 föreläsningar tidigare. Medarbetare som jobbar åtta- lar ropar man på per dag. Allt för att undervisning och till-fem märker sällan av högskolans forskning ska få bästa möjliga förut- generösa öppettider. På lördagskväl- oss. Kom fort! Och sättningar. len, till och med på julafton, sitter det då kommer vi En annan sak jag får veta, som jag faktiskt studenter här och pluggar eller springande. inte visste förut, är att högskolans tek- grupparbetar, berättar personalen på

84 SENA STUDIEVANOR När mörkret lägger sig över Flemingsberg är biblioteket fortfarande fullt av pluggande studenter.

Campus- och IT-avdelningen. Grupp- utifrån säger att vi har de generösaste rum, datasalar och studieplatser i Moas öppettiderna i Stockholm. båge (utom foajén vid aulan) är öppna Varför är öppettiderna viktiga? Jo varje dag, året runt, från klockan 6 på högskolan ska vara öppen för dem som morgonen till klockan 24 för alla stu- behöver studiero eller vill grupparbeta denter med passerkort. Väktare pa- påpekas det. Många har det trångbott trullerar dygnet runt. Det här är något hemma. Det är en del av högskolans idé Campus- och IT-avdelningens personal att vara välkomnande för alla. Även om uttrycker en stolthet över: de för tillfället är inskrivna någon an- – Högskolan är en trygg miljö och vi nanstans, eller bara bor i grannskapet. vill att det alltid ska vara så. Studenter Det är en del av bildningsprofilen. ●

85 Marknadsföring med andra ögon Anna Arvidsson berättar om högskolans marknadsföring och hur det kaxiga nyfikna anslaget har följt med till dagens lekfullhet kring bokstaven Ö.

å en husvägg vid Medborgar- sieskolorna i länet fick i mars en studie- platsen sitter en digital stor- katalog med sepiatonat omslag och kan- tavla. Med några minuters tarellgul text. Katalogen innehöll nio pro- mellanrum visar den en kort gram, två basår och ett tiotal fristående reklamfilm från Södertörns kurser. På första uppslaget välkomnades högskola. Webbadress och sista anmäl- läsarna till en helt ny högskola: ningsdag mot solgul bakgrund. De senaste terminerna har Söder- Vi som är med och bygger upp törns högskolas kampanj Jag är lä- Södertörns högskola är fulla rare synts både i tunnelbanan och på av entusiasm och pionjäran- bio, men framför allt sker högskolans da. Vi tror att det ska smitta kommunikation digitalt. Presumtiva av sig på dig. studenter hittar innehåll och annonser på Facebook och YouTube, via Google- Elsy Liman Grave var en av dem som annonser och i en mängd mobilappar. var med redan innan högskolan började På Instagram kan de följa högskolans sin verksamhet. Hon deltog i en rund- nuvarande studenter som turas om att resa bland länets kommuner för att in- dokumentera sin vardag. Högskolans formera kommunföreträdare, gymna- program på grundnivå trycks i en stu- sieelever och lärare. diekatalog och skickas ut till närmare – En stor fråga var ju hur vi skulle 30 000 gymnasieelever, och utbild- rekrytera studenter till den nya hög- Okänd för de allra ningsutbudet i sin helhet presenteras skolan, säger Elsy Liman Grave och flesta, förlagd till på sh.se. Södertörns högskola har cirka förtydligar: en förort som 70 program och 250 kurser. – Okänd för de allra flesta, förlagd Våren 1996 fanns det inga digitala till en förort som hade dåligt rykte och hade dåligt rykte tavlor på stan och mobiltelefonerna var med nya utbildningsprogram. Våren och med nya ut- till för att prata i. Södertörns högskola 1996 rekryterades Per Larsson som in- bildningsprogram. fanns inte heller riktigt än, men gymna- formationschef. Då var det ovanligt att

86 lärosätena använde sig av reklamkam- Södertörns högskola sedan 2006. Även panjer som liknade reklam för andra om kanalerna har växlat tycker hon produkter i samhället. Jag minns att att det finns tydliga kopplingar mellan kampanjen i tunnelbanan väckte viss idag och när högskolan var ny. Kenneth irritation hos Stockholms universitet Wall håller med. Han är kommunika- eftersom affischerna hade placerats i tionschef på högskolan och ansvarig närheten av deras tunnelbanelinje. Det för att en kommunikativ plattform togs sågs som illojal konkurrens. fram 2015. Plattformen definierar den bärande idén för högskolans kommuni- högskolans centralarkiv ligger kation och omfattar både budskap och kampanjerna bevarade. Här finns grafisk profil. I affischerna som beskriver högsko- – Plattformen utgår från de starka lan som det mångkulturella och mång- värden som redan fanns i verksamhe- vetenskapliga alternativet. Här finns ten, säger Kenneth Wall. kampanjen från 1999 om ”den nya ge- Många medarbetare var involve- nerationens högskola”. Man leker med rade i arbetet och både studenter och ord och utmanar fördomar. anställda intervjuades. Numera arbetar som nämnts hög- Viktiga ledord i arbetet blev nära skolan mer med digital marknadsfö- verkligheten, över gränser, nytänkan- ring och rörlig media än breda kanaler de och upptäckarglädje. Efter många och traditionella medier. varv mejslades huvudbudskapet fram. –Högskolor och universitet verkar På Medborgarplatsen spelas hög- idag på en konkurrensutsatt marknad skolans reklamfilm upp igen. De sista där studenterna ställs inför en mängd bildrutorna visar budskapet vi ser val när de ska välja studier, säger kom- verkligheten med andra ögon och sym- munikatören Kristina Karlén. bolen som har ersatt den gamla loggan. – Det är ett konstant brus av infor- Symbolen kommer från en lek med bok- mation och svårt att nå målgrupperna staven ö och dess prickar. Precis innan för att uppnå önskvärd effekt. Därför filmen tar slut blinkar den åt betrakta- behöver vi möta målgruppen där de be- ren.● finner sig och skapa ett engagemang. Kristina Karlén har arbetat med marknadsföring och rekrytering på

87 Här är biblioteket nära sina forskare Dace Lagerborg och Camilla Hertil Lindelöw samtalar om bibliotekets forskarstöd 1996–2016.

ace Lagerborg kom 1993 därför med en viktig länk till områdena. från Lettland till Sverige. Idag är situationen en annan. De flesta Det var kärleken som forskare har goda egna kontakter och drog henne hit. I Lett- samarbetar med forskare i regionen. land hade hon jobbat Forskare från Östersjöregionen och som avdelningschef på Östeuroa kommer idag till Södertörns Nationalbiblioteket. högskola. Högskolans kontaktytor med – Jag sökte 1997 arbe- lärosätena i området har också ökat. tet som förste bibliotekarie på När Dace Lagerborg tillträdde sin nyinrättade Södertörns högskola, en tjänst 1997 besökte hon alla forskare tjänst med uppgift att stödja Östersjö- som forskade kring de baltiska länder- forskare med baltisk inriktning, dvs na. Det hände att hon blev bjuden till Estland, Lettland, Litauen, även Fin- projektmöten som diskussionspartner. land. Ett krav var att man behärskade De var ju inte fler än att hon kunde träf- minst ett baltiskt språk och kände till fa dem alla. bokutgivningen i området, berättar – Vi sågs inte bara en gång utan hon. regelbundet. Vi lärde känna varandra Michal Bron fick en liknande tjänst även mer personligt. – fast med inriktning på det slaviska Högskolans bibliotek hade inled- området, det vill säga Ryssland, Ukrai- ningsvis en handfull anställda och i na, Polen. Östersjö- och Östeuropabib- sin iver att vara ett stöd till forskarna liotekarierna fick från början en viktig var gränserna suddiga. En forskare roll i områdesforskningen. kunde i biblioteket ställa en vagn med Dace Lagerborg beskriver att det då, egna böcker som hon rekommenderat Jag berättade strax efter Sovjetunionens upplösning, för kursdeltagarna och be oss endast om hur livet fanns få kontaktytor mellan forskare i låna ut dessa till ”hennes” studenter” Väst och Öst och forskningen om trans- som gick kursen, beskriver hon och var under den itionsperioden var av naturliga skäl lägger till att ”vi tänkte kanske oj, sovjetiska ung. Bibliotekarierna med särskild men höll god min och gjorde detta”. vardagen. kännedom om Östersjöregionen bistod Det skulle man inte kunna göra

88 Xxxxxxxxxx. FOTO: ANNA HARTVIG

ENGAGERADE BIBLIOTEKARIER Dace Lagerborg och Camilla Hertil Lindelöw diskuterar bibliotekets forskarstöd.

idag, men det var faktiskt helt i linje och en satsning i tiden. Antalet tid- med vad dåvarande bibliotekschef Lou- skrifter har ökat lavinartat med den ise Brunes förespråkade. digitala förändringen. Kraven på ökad Gränsöverskridandet fanns också publiceringstakt likaså. Kommersiali- på andra sätt. Dace Lagerborg minns seringen av vetenskaplig publicering att en forskare bad henne delta i under- fortsätter och de stora förlagen tjänar visningen och berätta om hur det var på forskarnas och lärosätenas behov att leva under Sovjettiden, frigörelsen av att publicera sig. Medelstilldelning och allt som hände. styrs alltmer efter antal publiceringar. – Ja det var ju inte akademiskt men Rankning av lärosäten påverkas ock- hon bad mig. Jag berättade om hur livet så. var under den sovjetiska vardagen, sä- – Ibland finns särskilda krav från ger Dace Lagerborg. den som beviljar projektmedel, till ex- empel på att ett projekt ska resultera amilla Hertil Lindelöw sitter i tre böcker, säger Camilla Hertil Lin- bredvid och lyssnar uppmärk- delöw. C samt på Dace Lagerborg. Ca- Sådana krav fanns inte tidigare. milla Hertil Lindelöw anställdes för Men det är numer likadant inom högre knappt två år sedan på högskolan. Hon utbildning överallt i samhället. Fors- är handläggare för publiceringsfrågor karna ska publicera mer och oftare. med uppdrag att hjälpa högskolan ut- Publiceringsfrågorna är viktiga veckla publiceringsstrategier och göra för lärosätena, de vill ha in i avtal att bibliometriska analyser. En ny tjänst forskare ska affiliera sin institution. I

89 högskolans mål står det uttryckligen Hur är det då att arbeta på blioteket? att man ska öka publiceringstakten Dace Lagerborg och Camilla Hertil och publicera öppet, synligt och stra- Lindelöw är överens om att man har en tegiskt. Men det är för lärosätets skull, bra atmosfär och arbetsmiljö. inte nödvändigtvis för den enskilde – Vi har lyckats behålla samma forskarens, funderar Camilla Hertil känsla av, vad ska man säga, av medar- Lindelöw, som själv har en bakgrund betarskap, säger Dace Lagerborg. inom ämnet biologi och hyser en för- – Vi har inga nämnder eller hierar- ståelse för att många forskare känner kier utan det finns en känsla av närhet, av en ökad press när man samtidigt fyller Camilla Hertil Lindelöw i. ska ordna workshops, ha med papers på konferenser och undervisa. dag kan bibliotekarierna förstås Camilla Hertil Lindelöw säger att omöjligt hinna besöka alla forska- bibliotekets forskarstöd försöker ge en I re, men man försöker ändå priori- bred bild av publiceringsvalen: tera personliga möten. – Vi säger inte att det är fel att pu- – Södertörns högskola har vuxit, blicera sig även utanför akademin, men men som blivande bibliotekschefen Jo- det ger idag inte samma fördelar för nas Gilbert sa på kaffet igår (intervjun karriären som publikationer riktade ägde rum november 2015), är storle- till forskarkollegor. Men för vissa äm- ken inte större än att man känner alla nen är det faktiskt strategiskt att se till och vet vad alla gör ganska bra. Det är att forskningsresultat blir kända utan- en bra storlek, tycker Camilla Hertil för akademin. Att nyttiggöra kan också Lindelöw som tidigare var anställd på vara strategiskt. Stockholms universitetsbibliotek. En hel del har ändrats under åren. Det visar sig faktiskt att hon en gång Men relationen mellan bibliotekari- som extraknäckande student plockat erna och forskarna på högskolan är fram böcker från magasinet och satt fortsatt god. Bibliotekarierna känner upp dem igen – samma uppgift som en sig alltid väl mottagna när de deltar på gång Dace Lagerborg gjorde som nyan- högskolans aktiviteter och seminarier, länd i Sverige. Nu sitter vi här i soffan betonar Dace Lagerborg och Camilla med mjuka färgglada kuddar i köket på Hertil Lindelöw. De erbjuds gå pedago- högskolan bibliotek och talar om biblio- giska kurser och ses som en resurs och teksförändring i stort och hur den på- kollegor. Dace Lagerborg tror att även verkat Södertörns högskolas bibliotek Vi har inga ledningens syn kan ha betydelse: och även yrkeslivet för Dace Lagerborg nämnder eller Rektorerna har haft en god bild av och Camilla Hertil Lindelöw. Det kan biblioteket som de låtit gå i arv. Per hända mycket på 20 år. ● hierarkier utan Thullberg var bibliotekets vän och gav det finns en det vidare till Ingela Josefson och sedan känsla av närhet. i sin tur till Moira von Wright.

90 Kapitel 3 En aktiv akademi tbildning, forskning och sam- verkan. Det är vad högskolor U och universitet ägnar sig åt och vad det här kapitlet handlar om. I studenter räknat är Södertörns högskola nummer tre i Stockholmsre- gionen. Många studenter söker sig hit på grund av högskolans profiler, andra för att högskolan har innovativa, ibland unika, ämnen och utbildningsprogram. Unga människor som siktar mot pedagogiska yrken väljer också Söder- törns högskola på grund av lärarutbild- ningens interkulturella profil. Den höga kompetensen inom forsk- forskarna tillhör expertisen som hög- nings- och utbildningsområdet inter- skolan byggt upp om länderna kring kulturalitet ledde till att regeringen Östersjön och i Östeuropa. Forskning placerade det nationella ansvaret för och utbildning om denna viktiga region att bygga upp en lärarutbildning i ro- genomsyrar faktiskt alla högskolans mani chib hos Södertörns högskola. fyra institutioner. Här utbildas brobyggare som slår just Högskolans samverkan med den broar mellan den romska minoriteten omgivande världen tar sig många for- och majoritetssamhället. Och inom mer, internationellt och inom Sverige. forskningen är högskolan på god väg Inte sällan formulerar företag, civil- att bli ett internationellt centrum för samhälle och offentlig sektor problem romernas historia, språk och kultur. för forskare och studenter att lösa. Det- Forskningen på högskolan har alltid ta fenomen kallas idag för utmanings- var omfattande, den står ekonomiskt driven samverkan. ● för nästan hälften av högskolans om- sättning. I det här kapitlet möter du forskarna som är med att förändra värl- den, på sina olika sätt. En stor del av

91 Aktivt medborgar- skap på programmet

Håkan Blomqvist och Kjell Östberg berättar om hur de öppnade den politiska världen för studenter i programmet Politik och aktivt medborgarskap vid Samtidshistoriska institutet.

Politik är det som finns framför ögonen på dig. När du ser att en hyresrätt omvandlats till en bostadsrätt eller att en ensamstående mamma har svårt att betala sin hyra. Det viktigaste är att människ- or har en dialog med varandra och inte lämnar alla frågor och svar till politikerna, för svaren finns inom oss.

rden är från Simon Matiwos som i maj 2015 vann SM i Poetry Slam på Kulturhuset i Stockholm, både individuellt och i lagtävlingen med ”Förenade förorter”. I uppståndelsen kring Simons seger skildrade media hans engagemang i förortsorganisationen Megafonen i Husby och hur han som lärarvikarie kämpar för att barnen skaffar sig en röst. Och att han, efter en kurs i Politik och aktivt medborgarskap vid Södertörns högskola, börjat med sin stridbara och samhällsföränd- rande poesi. Det var nog något sådant vi drömde om, när vi på Samtidshistoriska institutet utvecklade kandidatprogrammet Politik och aktivt medborgarskap som slog upp dörrarna hösten 2011 och gavs till 2014. ”Vill du förändra samhället?”, var frågan vi brett riktade till samhällsintresserade och politiskt engagerade när de traditionella politiska partierna och folkrörelserna tycks förtvina och många människor känner sig utanför. För samtidigt, trodde vi, har människors politiska intresse och vilja att påverka egentligen ökat. Hur detta engagemang kan stärkas med fördjupade kunskaper för att vitalisera demokratin och medborgarskapet, var frågan programmet ställde och utlovade: ”Det här är programmet för blivande opinionsbildare, organisatörer, politiska aktivister, informatörer, politiska kon- sulter och omvärldsanalytiker.” Eller som vi skojade mer off the record: vi utbildar alltifrån utomparlamentariska aktivister till politiska broilers. Det övergripande syftet var rätt och slätt att ”utbilda studenter till politiskt engagerade och aktiva

92 FOTO: HÅKAN BLOMQVIST

I MAKTENS TRAPPA Studenterna som en dag ska ta över samhället, redan på trappan till Riksdagen.

samhällsmedborgare”, beväpnade med kunskaper för olika yrkesområden med an- knytning till politik och opinionsbildning. Idén hade fötts 2009 då institutet fick medel att utveckla en ny programidé. Det svenska och internationella utbudet av liknande utbildningar studerades, saken diskuterades med ämnen och program vid högskolan, med studentrepresentan- ter, lärare och forskare och med ett stort antal externt intresserade. Politiker som Eller som vi Bengt Falemo, centern, Roger Mogert och Kajsa Borgnäs, socialdemokraterna, Da- skojade mer off niel Dronjak Nordqvist, moderaterna, Karin Pilsäter, folkpartiet, Thage G Peter- the record: vi son … med flera. Kanslichefer, före detta statsråd och oppositionsborgarråd. Och utbildar alltifrån så rörelsefolket med utbildningsansvariga på LO och ABF. Och opinionsbildarna på kommunikationsbyrån JKL, Timbro och Stureakademin plus medierna, SVT, utomparlamenta- DN med flera. Anders Lindberg, Maria Rankka, Erik Fichtelius, Barbro Hedvall ... riska aktivister till Aktivisterna inte att förglömma, i kurdiska kvinnoförbundet och andra gräsrots- politiska broilers.

93 FOTO: HÅKAN BLOMQUIST

FOLKLIGT INFLYTANDE Roger Mogert (S), borgarråd och tidigare student vid Södertörns högskola, under- visar studenterna i hur de bäst sätter press på politikerna.

grupper. ”Vad bör en student kunna som ska börja arbeta här?” Svar från det politiska maskineriets inre: ”Hm… helst så lite som möjligt.” Eller djuplodande utläggningar om vikten av humanistisk kunskap och om filosofins mästare följt av det mer prosaiska: ”Hög lägstanivå och leveranssäkerhet.” Vi lärde oss själva mycket. Men nu var det ju för studenterna. På programmet stod Vår tids idéhistoria. Svensk och internationell samtidshistoria och politiska system. Maktstrukturer, formella och informella, beslutsfattande, organisationer och sociala rörelser. Poli- tisk kommunikation, media och projektledning, retorik och argumentationsana- lys. Gemensamt basår, sedan sociologi eller statsvetenskap eller samtidshistoria eller idéhistoria. Plus femton veckors praktik. Och så bar det av. Programmet varvade klassiska föreläsningar och seminarier med studiebesök, workshops och Samtidshistoriska institutets mångvetenskapliga vittnessemina- rier så att forskning och grundutbildning knökades samman. På rundvandringar ”i maktens och motmaktens korridorer” mötte vi hög som låg. Hos Håkan Tribell på Timbro gavs en lektion i kampen för ett fritt näringsliv. Inför en nästan folktom riksdag höll Maud Olofsson (C) ett av sina sista anföranden i en ödslig kammare, men med studenterna som tapper publik. Desto livligare var det när Maria Ferm (Mp) talade integration och om sina erfarenheter av att som mycket ung ledamot ta ton i riksdagsborgen.

94 POLITISK MAKEOVER Hos moderaternas stabschef i Riksdagshuset avslöjades hur ”Nya moderaterna” kom till.

Nästa borg att inta var den fackliga landsorganisationens, LO:s, vars ordfö- rande Wanja Lundby-Wedin hälsade studenterna varmt välkomna varpå LO:s in- formationssekreterare Johan Hall berättade om fackföreningsrörelsens syn på av- tal och arbetsrätt. Oppositionsborgarrådet Roger Mogert (S) invigde studenterna i maktspelet i Stockholms stadshus (”Protestera i god tid innan ett förslag till beslut läggs, när det kommer upp i fullmäktige är det för sent. Och skicka protester till de små partierna! Får de tio protestbrev är det folkstorm för dem”). Och Åsa Lin- derborg på Aftonbladet Kultur berättade om journalisters makt, motmakt – och vanmakt. Så var det Samtidshistoriska institutets vittnesseminarium om maktskiftet 2006, ”Rivstart för Sverige”, då den borgerliga alliansens ”äntringsstyrka” fick be- rätta hur de gick till väga för att så framgångsrikt ta över det politiska rodret. Och så där fortsatte det; studiebesök med livliga diskussioner på RFSU, pre- sentation av internationell litteratur på Världsbiblioteket och workshop om rätt- visehandel och miljöpåverkan vid Solidaritetshuset i Barnängens gamla textil- fabrik. Vi följde ”Den arabiska våren”, besökte Forum för levande historia, vand- På rundvand- rade runt på Slussen och gjorde case studies. Klas Eklund välkomnade på SE- ringar ’i maktens banken och Maria Leissner på UD liksom moderaternas stabschef, Carl Johan Swanson, till presentation av hur de ”Nya moderaterna” kom till. Även ”maktens och motmaktens korridorer” på Södertörns högskola hemsöktes där prorektor Sören Jansson fick korridorer’ mötte svara för sig. vi hög som låg.

95 GLOBAL RÄTTVISA Workshop om rättvisehandel i Barnängens gamla textil- fabrik, numera Solidaritets- huset, på Södermalm i Stockholm.

Till stöd för programmet tillsattes vid starten ett brett programråd med erfarna aktörer från politiken, sociala rörelser och massmedia. Där var Erik Fichtelius journalist och vd för Utbildningsradion, Ulrica Schenström, tidigare informations- chef hos Reinfeldt och sedan kommunikationsrådgivare hos Hallvarsson & Halv- arsson, Shora Esmailian, journalist, författare och aktivist, Lena Sommestad, eko- nomhistoriker och ordförande för (S)-kvinnorna, Maria Ferm riksdagsledamot för Miljöpartiet, Håkan Tribell chef på Timbro Idé och rektor för Stureakademin plus Göran Eriksson studieombudsman och chef för ABF-Stockholm. Rådets uppgift var att bidra med kunnande, inspiration och samhällskontakter och mötte stu- denterna vid seminarier om ”vägar till makt och påverkan”. Ledamöterna berät- tade om sina personliga livs- och yrkesval och hur de såg på sina egna och andras möjligheter att påverka. ”Om inte alla ni som är engagerade går in i partierna och tar med era idéer och engagemang dit, fortsätter den onda cirkeln. Avstånden blir längre till politikerna som riskerar att alltmer lita till populistiska utspel”, me- nade Lena Sommestad. ”Men många i vår generation vill inte köpa ett helt paket av åsikter och har blivit så besvikna på politikerna gång på gång”, replikerade en student. ”Säg inte ’politiker’, dra inte alla över en kam, de flesta är som ni, engage- rade och försöker”, invände Erik Fichtelius. Rådet var också en resurs för studenternas praktikmöjligheter. Och spännande praktiker blev det. Hos Community of Democracies i Warszawa där generalse- kreterare Maria Leissner välkomnade, gällde det att skriva rapport om läget i Belarus/Vitryssland. På Kristdemokratiskt Internationellt Center, att metodut-

96 veckla och på UD:s protokollära avdelning att förbereda ett statsbesök. Studenter författade remisser om vargjakt på Jägarförbundet, arbetade fram nya uppgifter för trygghetsvärdar i Södertälje, deltog i uppbygget av ett UNESCO-center i Bot- kyrka, organiserade SEKO-fackets valarbete, utvecklade verksamhetsstatistik för Studieförbundet Näringsliv och samhälle, arbetade med ungdomsvård i Austra- lien, med integrationsfrågor i Kista, miljökampanjer för Emmaus och… Vi häp- nade. När en av de i början mer försiktiga studenterna, på FN-dagen mot rasism tre år senare, turnerade på fritidsgårdarna i regi av ABF, invandrarföreningar och högskolan, för att diskutera rasism med ungdomar, var vi framme. Utvärderingarna var de mest positiva vi fått under ett långt lärarliv. Ett ax- plock: ”För mig levererade programmet till 100 procent. Jag har idag arbete i just den formen som eftersträvades. Att kunna påverka politiskt det samhälle vi lever i.” ”Till stor nytta. Från ett mer raffinerat akademiskt skrivande till en ökad för- ståelse och insikter i det politiska landskapet, så att jag kan röra mig bekvämt i sådana sammanhang.” ”Jag tyckte om vittnesseminarierna och alla vandringar i maktens korridorer. Det kändes insiktsfullt och ambitiöst. Det kändes demokra- tiskt.” ”Programmet var långt över förväntan... Jag tycker att vi under hela pro- grammets gång fick verktyg att analysera, förstå olika funktioner inom samhället som är nödvändiga för att vara aktiva samhällsmedborgare. ” Och vad gör studenterna idag? Alla vi har kontakt med är just de aktiva med- borgare vi hoppades på. Kommunalråd i Strängnäs, utvecklingsledare för natio- nella minoriteter i Botkyrka, ombudsman i SSU, projektledare i SEKO-facket, redaktionsmedlem i Libertas, på SNS, inom pingströrelsen, med flyktingfrågor, i Stockholm läns landsting, kultur- och fritidsnämnden i Botkyrka… ●

Tänk om rasister har rätt i det dom säger? Nej, Simon, dom bara blandar okunskap med Karl XIIs grejer Tänk om muslimer är terrorister och vill spränga mig Nej, Simon, As-Salaam-Alaikum – Frid vare med dig! Tänk om alla judar är som Ariel Sharon Nej, Simon, tänk om! Det finns många judar som säger Shalom – det betyder Fred – så fokusera på dom Tänk om alla svarta är lata? Nej, tänk om, titta på färgen på er handflata! Tänk om. Simon Matiwos ”Tänk om”

97 Akademins entreprenörer Besrat Tesfaye, docent i företagsekonomi, förklarar vad akademiskt entreprenörskap kan vara.

esrat Tesfaye menar att ett ut- ”Commodification of scientific knowled- bildningsprogram kan vara ge som Sheila Slaughter utrycker det”. ett exempel på akademiskt Vanligare är att tänka på akade- entreprenörskap. miskt entreprenörskap som akademins – Men att erbjuda ett en- sätt att nyttjandegöra vetenskaplig treprenörprogram i sig gör forskning. inte ett lärosäte entrepre- Akademiskt entreprenörskap hand- nöriellt – trots möjliga spill- lar alltid om interaktion och samarbete over-effekter, säger hon. mellan olika aktörer med olika kom- – Ett mått av entreprenörskap, för- petenser. Detta innebär att kunskaps- mågan att realisera en innovativ idé, överföring sker ”simultant” till skillnad behövs i utvecklingen av alla program. från det invanda linjära sättet, vilket Akademiskt entreprenörskap kan gör processen snabbare och effektivare. enligt henne definieras som ”akade- Akademiskt entreprenörskap påver- miskt kapitalism”, det vill säga ”va- kar inte bara akademins sätt att föra ut rufiering” av akademisk verksamhet forskningsresultat utan även vårt tan- såsom forskning och utbildning, eller kesätt och vår relation till forskningen.●

Hej programsamordnare!

Pamela Schultz-Nybacka, – Programmet blev svaret på ”ekonomi- Konst, kultur, ekonomi seringen” av kulturen och ”estetiseringen” – Bakgrunden är ett möte av ekonomin. Studenterna blir humanistiskt som uppstod mellan Ulf bildade ekonomer som kan immaterialrätt. Ericson, Södertälje kommun Tack vare närheten till kulturlivet får studen- och musikvetaren och idéhistorikern Sten terna träffa spännande gästföreläsare och göra Dahlstedt samt företagsekonomen Ann-Sofie studiebesök. Vi erbjuder tio veckors praktik. Köping, som forskade om ledarskapet i en – Antal studenter per år är cirka 30. Vi har symfoniorkester. också sökande från utlandet.

98 Jan Örnéus, Journalistik Petri Lankoski, med samhällsstudier Spelprogrammet – Drivande i tillkomsten – Jon Manker och Ulf 2003 var etnologiprofessor Hagen var drivande i att Sören Jansson och en skara inrätta programmet. Spel är ett utbildningshandläggare. Samtidshistoria med snabbt växande kulturområde och det finns be- journalistik blev en särskilt populär inriktning hov av personer med färdigheter för att utvär- med 115 förstahandssökande. Studenterna dera och kritisera spel som kulturella artefak- läser ett år inom naturvetenskap, huma- ter. Det gäller både digitala spel och olika typer niora eller samhällsvetenskap, sen följer fyra av brädspel. Därför måste programmet erbjuda terminers journalistutbildning. Färdigheterna kompetens som ger studenterna möjlighet hålla slipas i traditionella och nya medieformer. jämna steg med det förändrade fältet. Redan under den första journalistikterminen – Studenterna träffar gästlärare från indu- gör studenterna två veckors praktik utanför strin och har tio veckors praktikperiod. Lärarna Stockholmsområdet. Sista terminen slutar med har olika bakgrunder, med färdigheter som nio veckor på en valfri redaktion. De möter 3D-modellering, konst, spelutveckling (pro- många yrkesverksamma journalister under grammering, design, projektledning) & forsk- utbildningen. Vi tar in 35–50 studenter per ning. Antal studenter per år är 30 i speldesign termin, de flesta till höstterminen. och scripting och lika många, 30, i spelgrafik.

Åsa Arketeg, Patrik Dinnetz, Estetikprogrammet Miljö och utveckling – Estetikprogrammet – Sju ämnen skapade startades 1999 av Cecilia programmet i början av Sjöholm. Estetikprogrammet är 2000-talet. Det var statsve- unikt för Södertörns högskola. Det integrerar tare, kulturgeografer, naturgeografer, ekologer, teoretiska och praktiska moment. Det är en zoologer, ekonomer och sociologer. Bakgrun- tidsenlig och relevant utbildning inom fältet den var behovet av ökad kunskap inom miljö konst och kultur. Kultursektorn är i ständig och hållbar utveckling. utveckling. Det måste hela tiden uppmärksam- – Vi studerar en och samma verklighet men mas med förnyade kurser, plus samarbeten ur olika perspektiv, vilket är en förutsättning med kulturinstitutioner och andra ämnen. för att förstå hur vi ska kunna skapa hållbar – Intaget är 40 studenter per år. De flesta samhällsutveckling i en hållbar miljö. studenter gör praktik på en plats de själva – Programmet ger en kandidatexamen som hittar. Det ger kontaktnät. Ibland får de chans förbereder för arbete med miljöfrågor inom att fortsätta på arbetsplatsen. Genom valet av både privat och offentlig sektor, och även huvudämne finns en bredd vad gäller arbets- internationellt. Intaget av studenter är 45 på marknad. hösten, och lika många, 45, på våren.

99 Översättar- seminariet – ett unikt projekt Aimée Delblanc, projektledare för Litterära översättarseminariet 2008–2012, berättar här om ett omfattande, unikt och inter- nationellt erkänt projekt.

nder åren 1998–2012 deltog rära översättarseminariet skedde med drygt 200 översättare i semi- arbetsprover, precis som en fotograf nariet och lika många böcker eller konstnär söker med sin foto- el- kom ut under samma tid, i ge- ler konstmapp. Man framhöll att litte- nomsnitt en bok per deltagare. rär översättning är ett konsthantverk. Kulturer i dialog var ett Färdighet nås inte genom språkunder- projekt under ledning av pro- visning, teoristudier eller övningsex- fessor Lars Kleberg. Projektet empel, utan framför allt genom hand- hade som övergripande syfte att ledning från bästa tänkbara expertis. I samla en del av landets kompetens och små grupper praktiserade deltagarna kunnande om Östersjöländerna inom dessa nya arbetsformer, baserade på en gemensam ram av ”kultur- och kul- samtal och seminarier om studenternas turkontakter som språkbaserade feno- egna texter. Inom Litterära översättar- men, vilka kan förstås i termer av över- seminariet på Södertörn högskola ville sättning”. Konceptet Litterärt översät- man också studera hur en översättning tarseminarium kom att bli en av de egentligen kommer till. Hösten 1998 intressantaste utbildningarna på den startade tre parallella språkgrupper: nystartade högskolans program. polska (under ledning av Anders Bode- Utbildningsprogrammet Litterär gård), ryska (Lars Erik Blomqvist) och gestaltning vid den konstnärliga fakul- tyska (Ulrika Wallenström). År 2000 PROJEKTLEDARE Aimée De- teten Valand på Göteborgs universitet tillkom en finsk grupp (Camilla Fros- blanc bläddrar bland några var föregångare och stod som modell för tell). Ett trettiotal ansökningar inkom av alla böcker som Översät- tarseminariet bidragit till att Litterära översättarseminariet vid Sö- till de första kurserna. ge ut. dertörns högskola. Ansökning till Litte- Den tydliga inriktningen på Öster-

100 Zbigniew Kruszynski. Jan Stolpe.

sjöspråken berodde på att verksamhe- ten finansierades av Östersjöstiftelsen. Med dåvarande rektor Per Thullbergs godkännande kunde Jan Stolpe efter bara ett år tillträda som handledare för en grupp översättare från franska. Med fortsatt generöst stöd från Östersjöstif- telsen kunde Litterära översättarsemi- nariet under de följande åren utvidgas till att omfatta tvååriga halvtidskurser i att översätta från språk som estniska (Enel Melberg), tjeckiska (Mats Lars- son), turkiska (Birgit Schlyter) och arabiska (Tetz Rooke). Men översät- tarseminariet erbjöd också en kurs i att översätta åt andra hållet. År 2001 star- tade ett nytt projekt Litterär översätt- ning från svenska till polska på helfart. Handledare var den polske författaren och översättaren Zbigniew Kruszynski. De polska deltagarna, till största delen studenter från Polen, tvekade inte att ta sig an klassiker som Hjalmar Söder- berg och Harry Martinson. Utan överdrift kan man påstå att Litterära översättarseminariet har PIONJÄR Professor Lars säkrat återväxten inom professionen. Kleberg ledde projektet Under åren 1998–2012 deltog drygt Kulturer i dialog. 200 översättare i seminariet och lika

101 många böcker kom ut under samma tid, bete med Södertörns högskola: *över- i genomsnitt en bok per deltagare. De sättarens anmärkning – en antologi, 70 deltagarna i gruppen som översatte Konsten att översätta. Föreläsningar från svenska till polska svarade under 1998 – 2008 och Nytt på tyska – Nu på elva år för runt 120 titlar som gavs ut svenska, en antologi med tyskspråkig i Polen. En återkommande punkt på litteratur till Bok & Bibliotek år 2011. programmet var de så kallade öppna Värt att framhålla i sammanhanget är föreläsningarna. Översättare, kritiker, också Svenskt översättarlexikon, en författare, forskare och förläggare tala- biprodukt av Litterära översättarse- de varje kurshelg i Moas båge om olika minariet. Lexikonet är en databas som aspekter av litteratur och översättning. har utvecklats under medverkan av litteraturvetare, språkhistoriker, över- ämnas bör också alla mindre sättare och kritiker. Huvudredaktör är förlag som grundades av enga- Lars Kleberg. Svenskt översättarlexi- N gerade och entusiastiska kurs- kon, som är en fast institution på Sö- deltagare, till exempel Ruin, Sekwa, dertörns högskolebibliotek, betraktas Thorén & Lindskog, Aspekt förlag, som ett internationellt pionjärprojekt. Novellix. Flera av översättarna fick Både Danmark och Tyskland förbere- jobb som lektörer och redaktörer på der lexikonprojekt efter denna svenska såväl stora som små förlag. Att ha gått modell. Litterära översättarsemina- översättarutbildningen på Södertörns riet däremot, finns inte kvar. Det fick högskola är en kvalitetsstämpel. Det stryka på foten. Högskolan beslöt våren Litterära översättarseminariet blev 2012 trots många protester att stoppa en faktor att räkna med i det svenska antagningen av nya studenter – och i litterära livet. Men inte bara där, det praktiken lägga ner seminariet. uppmärksammades också långt ut- Glädjande nog har Litterära över- över landets gränser. Många hörde av sättarseminariet kunnat fortsätta, nu sig och ville lära känna ”vår metod”. I som konstnärlig utbildning på Aka- april 2012 erhöll jag i egenskap av pro- demin Valand, som den konstnärliga jektledare en inbjudan till Peking för fakulteten vid Göteborgs universitet att där på olika universitet föreläsa om numera heter. Våren 2014 startades ”Södertörnmodellen”, som den kom att ett magisterprogram i litterär översätt- Nämnas bör kallas. Vi hade då redan planerat en ning som fortsätter och vidareutvecklar också alla min- kurs i att översätta från kinesiska, nå- det som grundlades på Södertörns hög- dre förlag som got som visade sig vara mycket fram- skola för snart tjugo år sedan. ● grundades av synt med tanke på att 2012 års Nobel- pris i litteratur gick till den kinesiske engagerade och författaren Mo Yan. entusiastiska Litterära översättarseminariet gav kursdeltagare. också ut egna publikationer i samar-

102 Lärarutbildning med interkulturell profil Agneta Rehal Johansson, verksam vid Södertörns högskola 1998–2011, berättar om lärarutbildningens interkulturella profil.

recis som högskolans viktig förebild utgjorde professor Carl övriga utbildningar James, vid York university i Toronto, skulle också lärarut- och dennes arbete med och forskning bildningen vid Söder- om utbildning som svarar mot erfaren- törns högskola när den heter, behov, och intressen hos ungdo- startade höstterminen 1998 präglas mar i förortsmiljö. av ”mångkultur”. Då hade högsko- Den nya lärarutbildningen med in- lan rekryterat lärare i pedagogik, riktning mot grundskolans senare år etnologi, sociologi, historia, idé- och gymnasieskolan som startades vid historia, litteraturvetenskap med sär- högskolan 2002 fick namnet Interkul- skilt forskningsintresse för frågor som turell lärarutbildning. Profilen mani- rörde klass, genus, etnicitet och sam- festerade sig på olika sätt. Först och tida ungdomskultur. Detta slags frågor främst genom obligatorisk specialise- präglade också den inledande terminen ring med namnet Kultur och migration. i programmet Grundskollärare med Det övergripande syftet med kursen inriktning om grundskolans senare år. var ”att utveckla ett interkulturellt för- Här var pedagogerna Pirjo Lahdenperä hållningssätt till utbildning genom att och Kajsa Ohrlander, etnologen Annick ge studenterna grundläggande redskap Sjögren och idéhistorikern Eva-Lena att reflektera, diskutera och analysera Dahl drivande. kulturell och språklig mångfald i en Särskilt etnologen Annick Sjögren tid av globalisering och internationella arbetade kraftfullt och målmedvetet migrationer”. En inriktning i denna Särskilt etnologen för att lärarutbildningen skulle få en nya lärarutbildning, Svenska i fler- Annick Sjögren interkulturell profil. Sjögren var också språkig miljö, blev ett uttryck för den arbetade kraftfullt den första forskningsledaren vid Mång- interkulturella profilen. och målmedvetet kulturellt Centrum i Botkyrka. Inspi- Efter två år modifierades utbildning- rationen i detta arbete kom från språk- en och ”kulturterminen” utgick trots att för att lärarutbild- vetenkskapligt och etnografiskt håll, den varit ett mycket uppskatt inslag i ningen skulle få en men också från utländska exempel. En utbildningen, eftersom den var svårför- interkulturell profil.

103 LÄRARPRAKTIK Satsningen på centrum för professions- utveckling invigdes i februari 2016 på Södertörns hög- skola. De fyra centrumbild- ningarna är resultatet av ett samarbete med Huddinge kommun, Järfälla kommun och Salems kommun samt Pysslingens Skolor och Förskolor AB.

enlig med examensordningen. Istället religion, historia, statskunskap, idéhis- Sju lärarprogram skulle de interkulturella perspektiven toria) hade i de flesta fall också lärare Lärarutbildningen har sju och det interkulturella lärandet nu in- med närliggande forsknings- och kun- utbildningsprogram, samtliga tegreras i samtliga kurser, såväl inom skapsintressen, som gärna deltog i arbe- med interkulturell profil: det allmänna utbildningsområdet som tet med att implementera profilen. ● Förskollärarutbildning inom de olika ämneskurserna. Mål re- Studentgruppens sammansättning ● Förskollärarutbildning, laterade till interkulturalitet skrevs in förändrades med den interkulturella erfarenhetsbaserad (för i alla kursplaner och implementerades profilen. De första studentkullarna redan yrkesverksamma) successivt. Utbildningarnas interkul- på lärarutbildningen (1998–2001) var ● Grundlärarutbildning mot turella profil manifesterades senare i relativt homogena. De bestod huvud- årskurs F-3 ett policydokument med övergripande sakligen av ungdomar med helsvensk ● Grundlärarutbildning mot mål i termer av kunskap och förståelse, bakgrund som var första generationens årskurs 4–6 färdigheter och förmåga samt värde- högskolestudenter. ● Grundlärarutbildning mot ringsförmåga och förhållningssätt. fritidshem Långt ifrån alla lärare var från bör- och med den interkulturella lä- ● Grundlärarutbildning mot jan bekanta med innebörden i begreppet rarutbildningen förändrades sam- fritidshem, erfarenhetsba- interkulturalitet och hur interkultu- I mansättningen. Två nya typer av serad (för redan yrkesverk- rella perspektiv och ett interkulturellt studenter kom till: dels ungdomar med samma) lärande kunde implementeras. Inför utländsk bakgrund, inte minst killar, ● Ämneslärarutbildning starten av den nya lärarutbildningen dels ungdomar från Stockholms in- 2002 genomfördes därför en serie semi- nerstad och andra delar av landet som Högskolan erbjuder också en narier och studiebesök på detta tema. sökte sig just till Södertörns högskola. palett av fristående kurser för En grupp lärare och forskare från hög- Responsen från studenterna var redan yrkesverksamma pedagoger. skolan besökte också York University i från början mycket positiv och många För den som vill gå vidare Toronto och den pedagogiska verksam- uttryckte att det var den interkulturel- efter lärar- eller förskollärar- het som leddes av Carl James. Pedago- la profilen som lockade. Till en början examen finns ett magister- gikämnet rekryterade nya lektorer och var det framför allt ”kulturterminen” program med inriktning mot adjunkter med bakgrund i forskning om som fick bära upp utbildningens profil, utvecklingsarbete i förskolan interkulturella frågor. Medverkande men studenterna efterlyste starkare och forskarutbildning. ämnen (svenska, litteraturvetenskap, profilering i ämnesstudierna.●

104 Med förnyad rätt att examinera lärare

Lärarutbildningens akademiska ledare, att identifiera sitt behov av ytterligare Anders J Persson, redogör för hur man kunskap och att kontinuerligt vidareut- fortsatt arbetar med den interkulturella veckla sin interkulturella kompetens”. profilen i lärarutbildningen. Motsvarande lärandemål som ovan finns inom alla övriga lärarutbildnings- r 2011 fick Södertörns högsko- program vid högskolan. Sammantaget la examensrättigheter för tre innebär detta att den interkulturella Å olika lärarexamina, förskol- profilen, åtminstone på en formell nivå, lärarexamen, grundlärarexamen och har en framskjuten plats inom utbild- ämneslärarexamen. I de starkt förord- ningarna. Att lärarutbildningarna vid nings- och detaljstyrda nya lärarutbild- Södertörns högskola har en interkul- ningarna finns inte samma frihetsgrad turell profil har haft, och har, betydelse som tidigare att ge plats till ämnesstoff inte enbart för utbildningarnas inne- som inte direkt kan hänföras till exa- håll, utan även för hur omvärlden upp- mensordningarnas lärandemål. fattar desamma. Det pionjärarbete som Detta till trots återfinns i Söder- från 1998 och framåt ledde fram till en törns högskolas examensmål skriv- för lärarutbildning i Sverige tämligen ningar som tydligt markerar den inter- unik profil, är inte lika unik längre i det kulturella profilen. I utbildningsplanen nationella sammanhanget. Alla lärar- för till exempel Förskollärarutbild- utbildningar har idag, mer eller mindre ning med interkulturell profil, 210 hp, uttalat, interkulturalitet som ett inne- står det, under rubriken kunskap och hållsligt mål. förståelse, att studenten efter genom- Strävan inom Södertörns högskolas gången utbildning kan ”visa fördjupade lärarutbildningar är därför att – inte kunskaper om hur samhälleliga kate- minst med tanke på profilens historia goriseringar såsom etnicitet, klass, ge- vid högskolan och de ämnesmässiga nus, sexualitet, ålder och funktionsned- förutsättningarna – ständigt söka re- Kontinuerligt sättning samspelar och påverkar barns vitalisera och kontextualisera profilens utvecklingsarbete liv och lärande”. Under ”färdighet och betydelse, innehåll och tillämpningar. förmåga” i samma utbildningsplan står Kontinuerligt utvecklingsarbete är en är en förutsättning det att studenten efter genomgången förutsättning för att profilen ska kunna för att profilen ska utbildning kan ”visa fördjupad förmåga spela en betydande och viktig roll i våra kunna spela en att omsätta kunskaper om interkul- studenters utbildning och framtida yr- betydande och turalitet, fri bildning och mångveten- kesutövande. ● viktig roll i våra skaplighet i förskoleverksamhet”. Mot- svarande referens till interkulturalitet studenters utbild- under ”värderingsförmåga och förhåll- ning och framtida ningssätt” är målet att ”visa förmåga yrkesutövande.

105 Romsk brobyggar- utbildning för skolan Christina Rodell Olgaç beskriver här hur hon med sin kollega Angelina Dimiter-Taikon utvecklat en brobyggarutbildning som ger högskolepoäng. ”Södertörnmodellen” är en förebild inom EU.

nom ramen för regeringens strategi utsågs fem pilotkommuner i landet som mellan 2012–2015 skulle utveckla metoder för arbetet med romska frågor för att dessa senare skulle spridas nationellt. Samråd med och deltagande av romer är av avgörande betydelse i både framtagandet av metoder och spridning av desamma. Deltagarna i brobyggarutbildningen med inriktning mot skolan vid Söder- törns högskola kom från fyra av de fem pilotkommunerna, det vill säga Göteborg, Helsingborg, Linköping och Luleå. Den femte pilotkommunen Malmö deltog inte. Seminarieledare och föreläsare har varit såväl lärare och fors- kare från Södertörns högskola och andra lärosäten i landet, som romska experter. Utbildningen har utgått från pågående forskning och har haft ett interkulturellt perspektiv. Den har bestått av fyra kurser om 7,5 hp per termin: Interkulturella perspektiv på romers och resandes historia och nutid, Interkulturella förhåll- ningssätt i förskola, förskoleklass och grundskola samt det romska brobyggar- uppdraget, Barns språksocialisation och lärande ur ett minoritetsperspektiv och

Fyra romska uppdragsutbildningar Södertörns högskola har mellan 2008–2015 haft skolan, 20 hp, 2012–2015 för Skolverket med uppdraget att utveckla och anordna fyra romska 15 deltagare, uppdragsutbildningar: ● en brobyggarutbildning med inriktning mot ● validering och komplettering till Lärarexa- socialtjänsten och hälso- och sjukvård, 22,5 men med inriktning mot förskola, förskoleklass hp, 2014–2015 för Socialtjänsten med nio och grundskolans tidigare år för Utbildnings- deltagare, förvaltningen i Stockholms stad 2008–2010 för ● en nystartad utbildning, förstärkning av mo- tre tidigare obehöriga romska lärare, dersmålslärare i romani chib, 37,5 hp, 2015– ● en brobyggarutbildning med inriktning mot 2017 för Skolverket med 30 deltagare.

106 FOTO: ELEONOR BJÖRKMAN

Min vision är att skapa mångve- tenskapliga forsk- ningsprojekt med svenska och in- ternationella aktö- rer och med den PÅ HÖGSKOLAN Brobyggarna Claudia Daniel och Elvis Stan. personalen kunna lägga grunden för Litteracitet och lärande ur ett minoritetsperspektiv om sammanlagt 30 högskole- utbildning i Romani poäng med kursplaner fastställda av Fakultetsnämnden vid Södertörns högskola. Brobyggarna har under utbildningen varit anställda 100 procent i sina respektive chib här vid hög- kommuner, varav 50 procent av tiden varit avsatt för studier. De har kommit till skolan. högskolans campus 2,5 dag i månaden för föreläsningar, seminarier och studiebe- Kimmo Gran- sök samt mellan kurstillfällen förberett hemuppgifter, litteratur och grupp uppgif- qvist leder ter mellan kurstillfällena och vidare arbetat som brobyggare, främst i skolor i sina forsknings- kommuner. inriktningen Romska studier vid CBEES, Centre for Baltic and East European Studies, med fokus på romer Brobyggarutbildningen med inriktning mot annat skolan där många romska elever hoppar i Östersjö- och Östeuropaom- skolan, 2012–2015, har utvecklats av Chris- av grundskolan i förtid, och få går vidare till rådet. Forskning om och tina Rodell Olgaç och Angelina Dimiter-Taikon. gymnasiet och högre utbildning. Det var något med romer i den regionen är Utbildningen är en satsning som initierades Christina Rodell Olgaç och Angelina Dimiter- särskilt relevant nu i ett öppet av den föregående regeringen inom ramen Taikon också kom fram till i sin kartläggning av Europa. Som forskningsledare för regeringens strategi för romsk inkludering romska barns och elevers skolsituation i fem arbetar han för att samordna 2012–2032 med syftet ”att den rom som fyller pilotkommuner för Skolverket ”Mamma, ska och initiera ny forskning samt 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet jag säga att jag är rom?” förstärka och bygga upp som den som är icke-rom”. Det gäller bland nätverk.

107 Utbildningen har behandlat frågor som: ● aktuell forskning om romernas och resandes historia och nutida situation samt även de övriga fyra nationella minoriteterna i ett skolperspektiv. ● kommunikation och samverkan mellan barn, elever, lärare, föräldrar och andra vuxna i skolsammanhang. ● delar av lärarutbildningens så kallade utbildningsvetenskapliga kärna som det svenska skolsystemets historia och uppbyggnad, läroplaner och betygssystem, centrala begrepp och rutiner i skolan samt specialpedagogik. ● barns språksocialisation och lärande i ett minoritetsperspektiv, formellt och in- formellt lärande samt mötet mellan muntlig och skriftlig tradition. ● skolans värdegrund, mänskliga rättigheter (MR-frågor) och arbete mot rasism, diskriminering och antiziganism i förskola och skola. ● interkulturella förhållningssätt och interkulturell kommunikation i skolan. ● studieteknik och generiska färdigheter som samarbetsförmåga, språkutveckling (läsa, tala, skriva) och informations- och kommunikationsteknik. Utbildningen avslutades våren 2015, och i november 2015 gjorde vi ett studie- besök på Europarådet i Strasbourg på Support Team of the Special Representative of the Secretary General for Roma Issues. Under det två dagar långa studiebe- söket, som arrangerats endast för vår grupp av lärare, brobyggare och vår kon- taktperson på Skolverket, presenterades arbetet med den europeiska brobyggar- utbildningen som utvecklats av Europarådet. Den är betydligt kortare och täcker för närvarande 24 länder. Situationen för minoriteten romer varierar mellan länderna. Vi fick möjlighet att presentera vår brobyggarutbildning, det vill säga ”Södertörnmodellen”. Den verkar vara unik i Europa eftersom den är placerad på högskolenivå med möjlighet till högskolepoäng. Även brobyggarna presenterade sitt arbete i sina respektive kommuner och vår dokumentärfilm om utbildningens två år visades. På detta sätt fick vi möjlighet att diskutera likheter och skillnader mellan de två utbildningarna.

Hej brobyggare!

Tanja Hagert, modersmålslärare/bro- lande för mig själv som individ. Jag har byggare som går en utbildning för lärt mig hantera krissituationer med modersmålslärare i romanic chib på pedagogiska grepp och förstår bättre Södertörns högskola: den svenska skolans historia och vad – Idag behärskar jag akademisk språksocialisation handlar om. Självklart svenska, formulerar mig mycket bättre i tar jag även med mig 30 högskolepoäng som skriftlig form och kan kritiskt granska media, bevisar för mig och min omgivning att jag kan vilket jag upplever har varit väldigt utveck- mycket mer än vad jag har trott.

108 Sammanfattningsvis kan vi säga att de som genomgått brobyggarutbildning kan: ● bidra till att främja romska barns och ungdomars sociala utveckling och lärande i skolsammanhang. ● arbeta med romska barns formella och informella lärande Nio av de femton ● förebygga och lösa problem och konflikter samt utveckla kommunikationen mel- brobyggarna har lan hemmet och skolan. ● inta ett interkulturellt förhållningssätt och vara verksam som en länk mellan fått fast arbete hemmet och skolan och dess olika verksamheter. under eller efter ● öka kunskaperna om den romska minoritetens historia och nutida situation genomgången bland lärare och annan personal i skolan. utbildning i sina Ett viktigt resultat, med tanke på den stora arbetslöshet som finns bland romer kommuner, några idag, är att nio av de femton brobyggarna har fått fast arbete under eller efter genom- gången utbildning i sina kommuner, några som modersmålslärare i romani chib. som modersmåls- Åtta av dessa nio brobyggare fortsätter vidare på den nystartade uppdragsutbild- lärare i romani ningen för modersmålslärare i romani chib 2015–2017 för Skolverket, där modellen chib. från denna första brobyggarutbildning har använts för efterföljande utbildningar. Det nära samarbetet med Angelina Dimiter-Taikon har varit avgörande för att utbildningen har blivit så framgångsrik. Våra lika och olika kompetenser, våra erfarenheter av arbete som lärare i grundskolan, vår förståelse för lärarutbild- ningens pedagogiska behov och kunskaper, tillsammans med expertkunskaper och erfarenhet av forskningens villkor har kompletterat varandra på ett mycket värdefullt och kreativt sätt. Från utbildningen har jag tagit med mig ännu större övertygelse om att enda vägen till att lyckas i romska sammanhang och i minoritetssammanhang är att ett nära samarbete med minoriteten, i detta fall tillsammans med Angelina Dimi- ter-Taikon, är en förutsättning för ett långsiktigt hållbart resultat. På detta sätt kan olika kompetenser och perspektiv mötas. Utan Angelina Dimiter-Taikon hade detta inte varit möjligt. ●

Elvis Stan, romsk brobyggare på skol- med ungdomarna i konkreta situatio- och fritidsförvaltningen i Helsing- ner, och även med lärare och rektorer borgs stad: på skolan. Utbildningen gav mig en – De bästa med denna anställning status som blev en viktig faktor för att var att man fick arbeta och samtidigt gå jag skulle lyckas med mitt uppdrag. denna utbildning vilket var helt idealiskt för mitt arbete på skolorna i Helsingborg. Kursen gav mig användbara metoder för att arbeta

109 Högskolepoäng viktigt för romer

Angelina Dimiter-Taikon beskriver hur kument som visar det de faktiskt kan. viktigt det är att romska brobyggare Vi är i behov av att utbilda romer till utbildas på högskolenivå. De har en brobyggare för att stärka den romska viktig roll för att överbrygga gapet mellan gruppen och för att ge stöd och vägled- romska hem och skolan. ning i olika samhällsfrågor men också för att bygga en bro av tillit till romer omer har i många år arbetat och till majoritetssamhället. Brobyg- som aktivister och brobyggare/ garna behövs också för att berätta om R medlare för att hjälpa andra romernas historia och nutida situation. romer. Många romer har svårt med Om vi vänder på frågan: är det viktigt det svenska språket eller känner att att få högskolepoäng om man studerar? de vill ha en stödperson med sig när Det är första gången i historien som ett de talar med till exempel skolan eller regeringsuppdrag ger romer som grupp andra institutioner. Brobyggarna har tillträde till högskola med en utbildning under åren skaffat sig ett nätverk av som ger högskolepoäng både nationellt människor som är behjälpliga i olika och internationellt. Både för högskolan ärenden. Men dessa personer har alltid och för romerna har det varit ett lyft att arbetat på ideell basis och de blir ofta studera på högskolan. Detta att de är på ifrågasatta när det gäller vad de har campus två och en halv dag i månaden för kompetens. Därför kändes det väl- ger romerna status och talar om att de digt viktigt att brobyggarna fick en bra är lika värda som alla andra studenter utbildning med teoretiska ramar. Men i Sverige. I dagens samhälle är alla pap- även papper på de inhämtade färdig- per på utbildning ett plus och högskole- heterna, då många av dem har en hög poäng är nog de mest värdefulla pappret kompetens och erfarenhet men inga do- romerna har fått hittills. Men högsko-

Silversmeden Rosa Taikon hedersdoktor Rosa Taikon utsågs 2014 till hedersdoktor på hedersdoktor föräras personer som har gjort Södertörns högskola. Hon är känd för sin kamp särskilt betydelsefulla insatser för Södertörns för romers rättigheter och för sitt konstnärskap. högskola. – Vi vill hedra hennes engagemang för romskt Rosa Taikon är, tillsammans med framlidna

FOTO: JOHANNA NORIN kulturarv och mänskliga rättigheter, säger Mats systern Katarina Taikon, känd som förkämpe Grahn, ordförande för fakultetsnämnden på Sö- för romers rättigheter i samhället. Hon har dertörns högskola. Hennes betydelse står i direkt även en framgångsrik karriär som silversmed; relation till högskolans mål om medborgerlig ett yrke som hon valde för att föra sin faders bildning, mångvetenskap och mångkultur. Titeln hantverk vidare. Hon är utbildad vid Birkagår-

110 lepoäng är också ett bevis på att romer klarar att studera på högskolenivå. På att romer kan. Kanske även sudda ut fördomar om att romer inte kan eller vill studera. Förhoppningen är att bron mellan hemmet och skolan ska fungera bra från båda hållen, och att avståndet på bron i framtiden ska kunna minska.

Historiskt sett har avståndet mellan FOTO: ELEONOR BJÖRKMAN skola och romska hem varit väldigt stort. Romerna har varit förnekade skolgång och romerna har sett skolan som en myndighet som många gånger berövat dem deras barn. Men nu har ro- merna börjat se skolan som något mera KURSANSVARIGA Christina Rodell Olgaç och Angelina Dimiter-Taikon. positivt. En möjlighet där deras barn kan lära sig saker för att få ett arbete inställd till arbetet med de romska frå- i framtiden. Brobyggarna är ju också gorna. Man satsar också på att bygga förebilder i det att de både arbetar och upp en forskningsmiljö för romska stu- studerar, detta ser familjerna och deras dier vid Centre for Baltic and East Eu- barn. ropean Studies. Det jag tar med mig är Det har varit givande och inspire- ändå hur studenterna växte under hela rande att arbeta med brobyggarna. utbildningen och blev starka romska Högskolan har hela tiden varit positivt brobyggare. ●

Silversmeden Rosa Taikon hedersdoktor dens folkhögskola och vid Konstfack. törns högskolas regeringsuppdrag att utveckla – Rosa Taikon är en av de första romerna i ämneslärarutbildning i det romska språket romani Sverige med en högre utbildning. Hon är en chib. Det är ett av Sveriges fem nationella mino- förebild och främjar högre utbildning bland ritetsspråk. Att stärka skyddet av de nationella romer, säger Mats Grahn. Utnämningen ska minoriteterna är en del av Sveriges arbete med att också ses som ett tydligt ställningstagande i värna om de mänskliga rättigheterna. den ständigt aktuella debatten om romers och – Jag känner mig väldigt hedrad över den andra minoriteters situation och rättigheter. fina hedersbetygelsen som jag får av Söder- Utnämningen har också en koppling till Söder- törns högskola, sa Rosa Taikon inför högtiden.

111 BEEGS – en mångvetenskaplig forskarskola

Helene Carlbäck, fd studierektor för forskarskolan Baltic and East European Graduate School (BEEGS), om de första åren.

östen 1999 var Södertörns och internationellt inriktade forskarsko- högskola ung och den var lan Baltic and East European Graduate inte större än att i stort School (BEEGS). sett alla kolleger kände Forskarskolan BEEGS som inrätta- varandra personligen. des hösten 2000 skrev på hemsidan om Alla var medborgare i en sin ambition att överbrygga en klyfta i gemensam akademisk re- kunskapen om varandra på båda sidor publik, där stormöten var om Östersjön, något som blivit möjligt legio. Högskolans ledning genom förändringarna efter 1989/1991: kommunicerade förslag och planer som ”Utbildningen har till uppgift att återin- kommenterades och kritiserades i ani- tegrera erfarenheterna i de av kalla kri- merade diskussioner. Ett förslag rörde get åtskilda regionerna – Öst och Väst.” inrättandet av den mångvetenskapliga Satsningen på BEEGS blev omfat-

Några av våra doktorander

2004 projektledare ”Romernas för- Universitet. Disputerad i Projektdeltagare ”Yuri Lot- Jolanta Aidukaite, forskare, intelse i Ukraina 1941–1944: idéhistoria. mans Semiotic Theory in the Lithuanian Social Research historia, minne, representa- 2007 Study of Cognition (Öster- Centre. Disputerad i socio- tioner” samt studierektor vid Matilda Dahl, lektor vid Före- sjöstiftelsen). Disputerad i logi. Försvarshögskolan. Dispute- tagsekonomiska institutionen slaviska språk. 2005 rad i historia. vid Uppsala Unversitet. Dis- 2008 Piotr Wawrzeniuk, lektor 2006 puterade i företagsekonomi. Eglė Rindzevičiūtė, Chargee Samtidshistoriska Institutet Kristian Petrov, lektor i Aleksei Semenenko, knuten de recherche vid Centre Södertörns högskola och culture studies vid Karlstad till Stockholms Universitet. d’etudes europeennes at

112 MÅNGFALD År 2015 firade BEEGS 15-årsjubileum. Här har vi travat upp alla de 74 avhandlingar som produce- rats under dessa 15 år. De re- presenterar 21 skilda ämnen och är skrivna av doktorander från 19 olika länder. tande. Tre fasta professurer inrättades nomled forskarskolan. Så till exempel och en fristående administrativ apparat lyckades antagningsprocessen de första byggdes upp som enbart hade forskar- åren inte alltid säkerställa ett optimalt utbildningen att sköta om. Under de urval, och ett mindre antal studerande första fyra åren togs i genomsnitt över försvann ur systemet utan att dispu- 15 doktorander in per år, till en början tera. Allt eftersom steg söktrycket till i fyra akademiska discipliner: etnologi, utbildningen och antagningen blev en företagsekonomi, historia och statsve- gemensam – om inte alltid konfliktfri – tenskap. År för år ökade antalet ämnen angelägenhet för ämnena (både på hög- som fick BEEGS-doktorander. Det var skolan och examinerande universitet) ett stort åtagande – och en tid fylld av och BEEGS. Genomströmningen ökade, kreativitet, nybyggaranda och en viss och i skrivande stund, våren 2016, har bävan. En och annan barnsjukdom ge- 74 avhandlingar producerats i femton

Sciences Po i Paris samt do- 2009 Swedish Research Insitute. 2011 cent Linköpings Universitet. Charlotta Hillerdal, lektor Medlem av Baltic Worlds Barbara Kunz, forskartjänst vid Disputerad i Social change University of Aberdeen’s vetenskapliga redaktionsråd. Institut Francais des Relationes and Culture Studies. School of Geosciences, UK. Disputerad i statsvetenskap. Internationales (Ifri) i Paris. Anders Nordström, lektor Disputerad i arkeologi. 2010 Disputerad i statsvetenskap. Institutionen för samhällsve- Sofie Bedford, knuten Carl Cederberg, lektor vid Anders Bartonek, lektor tenskap Södertörns högskola, till Uppsala Centrum för Centrum för Praktisk kun- Södertörns högskola vid lärar- Disputerad i statsvetenskap. Rysslandsstudier (UCRS) skap, Södertörns högskola, utbildningen samt Europapro- samt verksam i Istanbul vid Disputerad i filosofi. grammet och projektdeltagare.

113 akademiska discipliner. Detta kan räk- rat mångvetenskapligt samarbete. I nas som ett tillfredsställandet resultat. BEEGS fall var det gemensamma ob- BEEGS har under hela sin tid varit jektet en geografisk region, som de olika Den mång- en internationell miljö med doktoran- doktoranderna närmade sig på högst der från ett femtontal länder, utöver olika sätt, beroende på avhandlings- vetenskapliga Sverige, främst i Östersjöområdet och ämne. Inom BEEGS insåg man snart miljön där kolle- Östeuropa. Andelen utländska stu- att det är svårt att planera för ett givet gorna har helt olika denter har under årens lopp varierat utfall av mångvetenskaplig utbildning. erfarenheter gör mellan 30 och 45 procent, medan köns- I stället talade medarbetarna ibland att man breddar fördelningen har varit tämligen jämn, om doktorander som spontant ”gifte sig och får djupare över tid betraktat. Arrangemangen för sig” och då syftade de inte på de som mångvetenskapliga möten på BEEGS faktiskt bildade familj med varandra, kunskaper om man bestod av gemensamma högre semina- utan de som gifte sig vetenskapligt, de är öppen för detta. rier för alla och specialseminarier för som fick ett reellt utbyte av att konfron- snävare fokus. Vid de årliga BEEGS In- teras med hur olika discipliner kunde ternal Conferences möttes juniorer och närma sig en viss frågeställning. Nyt- seniorer i presentationer av varandras tan av det mångvetenskapliga utbytet forskning. Floating seminars samman- kan läsas om i flera avhandlingsförord, förde våra doktorander med kollegorna och i interna och externa utvärderingar på systerorganisationen Alexanderin- kunde detta uttryckas från doktoran- stitutet i Helsingfors. Och BEEGS gjor- dernas sida på olika sätt, till exemplet de studieresor till olika östeuropeiska som ”Att umgås med specialister från universitet. olika länder och discipliner ger mer Att mångvetenskaplighet inte alltid tankefrihet än enbart en institutions- är lätt att genomföra är en känd san- miljö” eller ”Den mångvetenskapliga ning. Ju vidare det gemensamma forsk- miljön där kollegorna har helt olika er- ningsobjektet är, desto svårare kan farenheter gör att man breddar sig och det vara att hitta vägar till ett fokuse- får djupare kunskaper om man är öp-

”Hegelian Marxism” med Society: A History of Private 2013 Nikolay Zakharov, lektor In- medel från Östersjöstiftelsen. Transnational Food Aid” fi- Florence Fröhlig, post-doc i stitutionen för samhällsveten- Disputerad i filosofi. nansierat av Vetenskapsrådet. NORFACE-projektet TRANS- skaper, Södertörns högskola. 2012 Disputerad i historia. WEL samt projektdeltagare Disputerad i sociologi. Steffen Werther, lektor vid Anne Kaun, lektor i Media- Nuclear legacies: Negotiating 2014 Samtidshistoriska Institu- och kommunikationsveten- radioactivity in France, Russia Markus Huss, forsknings- tet, Södertörns högskola skap, Södertörns högskola. and Sweden, finansierat av sekreterare för projektet och projektdeltagare ”The Disputerad i Media- och kom- Östersjöstiftelsen. Disputerad ”Time,memory and repre- Moral Economy of Global Civil munikationsvetenskap. i etnologi. sentation” (HISTCON) samt

114 pen för detta.”Andra röster kunde dock gripande kritiska frågor kring re- uttrycka viss vilsenhet och splittring: gionstudier om Östersjön och Östeuro- ”Man riskerar att hamna mellan två pa. Fokuserade ämnen som debattera- stolar. Det mångvetenskapliga kan för- des den första tiden kan betecknas med svinna i förväntningarna om att man signalfraser som ”Transitionen – när trots allt ska hålla sig till en mall som upphör den, finns det en ’västlig’ nor- är gängse inom en viss disciplin.” malitet som den ’östliga’ utvecklingen förväntas nå fram till?” och ”Vilka post- EEGS sågs länge som en motor koloniala och orientalistiska antagan- för att få igång forskarutbild- den finns underliggande i våra studier B ningen bland högskolans olika av Östeuropa?”. Idag har dessa diskus- ämnen. Arbetet kröntes med att Söder- sioner kompletterats med miljöinrik- törns högskola år 2010 fick rättighet att tade frågeställningar i studierna av själv examinera doktorander. Fyra hu- Östersjöområdet, där såväl livsveten- vudområden för forskarutbildning in- skaper som samhällsdiscipliner deltar. rättades; doktorander fortsatte att tas BEEGS-doktorander med Ukraina som in på BEEGS men de tillbringar nume- studieområde har lyft fram nya geopo- ra tre av sina fyra år på sin moderinsti- litiska realiteter och agendor i Europa, tution. Det första året finns de tillsam- och studier av minne och historiean- mans på BEEGS/CBEES och studerar vändning har satt en ny prägel på semi- då ämnesövergripande kurser, har ett narier och konferenser. dagligt arbetsumgänge med kollegor Allt detta vittnar om att BEEGS är och följer samma högre seminarium, ett en levande organism som reflekterar arrangemang som syftar till att behålla det som pågår just nu i den värld som en del av den tidigare mångvetenskap- omger oss. ● liga regioninriktningen. BEEGS-doktorander har genom åren förenats i diskussioner om över-

lektor i litteraturvetenskap. rade i Media- och kommuni- av Östersjöstiftelsen. Dispute- ”Writing History in a Pro- Medlem av Baltic Worlds kationsvetenskap. rad i historia. paganda Institute. Political vetenskapliga redaktionsråd. 2015 Niklas Nilsson, lektor De- power and network dynamics Disputerad i litteratur. Yuliya Yurchuk, projektdel- partment of Government vid in communist Romania”. Liudmila Voronova, knuten till tagare i ”Propaganda and Uppsala Universitet.Dispute- Jenni Rinne, disputerar i Avdelningen för Media- och Management of Information rad i statsvetenskap. etnologi på avhandlingen kommunikationsvetenskap in the Ukraine-Russia Con- 2016 ”Searching for authentic living vid Gävle högskola och aktiv flict: From Nation Branding to Francesco Zavatti, disputerar through native faith: The i NGOn Nordkonst. Dispute- Information War” finansierat i historia på avhandlingen Maausk movement in Estonia”.

115 Områdesstudier på 2000-talet Rebecka Lettevall, föreståndare för Centre for Baltic and East European Studies och docent i idéhistoria, berättar om hur högskolans Östersjö- och Östeuropaprofil har utvecklats.

rån första början var forsk- gupp och gropar. Samtidigt som diskus- ningen kring områden med sioner om nya världsordningar väcktes anknytning till Östersjö- och till liv öppnades möjligheten och nöd- Östeuropaområdet Södertörns hög- vändigheten av nya forskningsområ- skolas viktigaste forskningsprofil, den. vilket inte är så märkligt med tanke Vilka konsekvenser kunde de omfat- på hur världen såg ut för 20 år se- tande förändringarna och den nya situ- dan. Tidpunkten för planeringen av en ationen medföra? Hur formulerades de ny högskola i södra Stockholmsområ- nya forskningsfrågorna, och hur kunde det sammanföll med omfattande poli- de besvaras utifrån den nya situatio- tiska och historiska förändringar i dess nen? Östersjö- och Östeuropaforskning- absoluta närhet: Kalla kriget var slut, en förekommer idag vid högskolans murar raserades och hela nationer tog samtliga institutioner, forskarskolan ton för att sjunga sig till fred och frihet, BEEGS (Baltic and East European Gra- även om vägen dit inte var befriad från duate School) har sedan 2000 utbildat

Centre for Baltic and East European Studies (CBEES) Centrum för Östersjö- och Östeuropaforskning internationell och mångvetenskaplig, engelsk- etablerades 2005 för att främja, synliggöra och språkig forskarutbildningsmiljö främst inom samordna forskning och forskarutbildning med samhällsvetenskap och humaniora. inriktning på Östersjöregionen och Östeuropa Vid CBEES finns en föreståndare, professo- vid Södertörns högskola. Verksamheten finan- rer, seniora och juniora forskare samt forsk- sieras av medel från Östersjöstiftelsen. ningsledare från olika forskningsområden, vars Inom centrets ansvarsområde ligger fors- uppdrag är att gemensamt skapa en givande karskolan Baltic and East European Graduate forskningsmiljö och bidra till utvecklingen School (BEEGS). Forskarskolan erbjuder en inom CBEES liksom hela högskolans Östersjö-

116 närmare 80 doktorer inom humaniora, samhällsvetenskap och miljövetenskap och forskningscentret CBEES (Centre for Baltic and East European Studies), grundat 2005, verkar för att utveckla, samordna och synliggöra forskningen inom och utom högskolan med hjälp av bland andra professorer, forskningsle- dare och gästforskare. Över åren har synen på såväl områ- desstudier som Östeuropa förändrats. Områdesstudier är en forskningsinrikt- ning med bakgrund i språkvetenskap där lingvistiken kompletterades med ver förhålla sig kritiska och reflekte- studier i de områden där språket tala- rande i relation till såväl arv som forsk- des. En annan typ av områdesstudier ningsuppgift, och CBEES kommer nu växte fram vid främst amerikanska under hösten 2016 att arrangera ett universitet efter Andra världskriget, symposium med temat Critical Area inte sällan utifrån politiskt motiverade Studies. beslut där en beställare efterfrågade kunskap om ett visst område. Sedan nnu snart 30 år efter Sovjet- Sovjetimperiets sammanbrott har glo- imperiets sammanbrott är det baliseringen ökat i en omfattning och Ä relevant att tala om Östeuropa av en art som få förutsett. Det påverkar som ett område med en särskild kul- i sin tur komplexiteten inom en region tur, erfarenhet och historia. Men sam- liksom förutsättningarna för områdes- ma sak skulle kunna hävdas om flera studier. Dagens områdesstudier behö- andra delar av Europa, och om hela

profil. BEEGS-doktorander sitter första året på Newsletter presenterar hela högskolans CBEES. Många projektforskare förlägger del av aktiviteter med anknytning till Östersjö- och sin tid på CBEES. Även gästforskare besöker Östeuroparegionen. Centrumet ger även ut CBEES. CBEES nätverksarbete i regionen är den vetenskapliga tidskriften Baltic Worlds betydelsefullt. Forskarna vid CBEES publice- med prenumeranter i 50 länder. CBEES har rar livligt sina forskningsresultat och är ofta ett särskilt uppdrag att förstärka högskolans anlitade föreläsare. forskning av romska studier. Mer information CBEES anordnar konferenser, kurser, work- på www.sh.se/cbees. shops, seminarier och föreläsningar. CBEES

117 världen. Ibland kan ett begrepp som genom hållbarhetsprojekt – som hur ”Östeuropa” stärka en uppfattning om skilda traditioners regelverk kan sam- mystifiering och isolering av den andra arbeta mot ett gemensamt mål och När Södertörns som kan verka särskiljande snarare hur bottensedimenten har förändrats högskola bildades än förenande, särskilt om det inte pro- över tusentals år. Men vår Östersjö- blematiseras. Vad är detta Östeuropa? och Östeuropaforskning sträcker sig var det angeläget När Södertörns högskola bildades var längre än så, kombinationen av miljö- med ökad kunskap det angeläget med ökad kunskap om vetenskap med samhällsvetenskap och om det ”post- det ”post-Sovjetiska” området, men humaniora ger förutsättningar för an- Sovjetiska” om- idag vilar strävan efter kunskap i all- dra frågeställningar och nya svar med rådet, men idag mänhet på annan grund. Europabe- bredd och djup. greppet befinner sig under ständig vilar strävan efter förändring och har under Europeiska ör att förstå Östersjö- och Öst- kunskap i allmän- unionen (EU) utvecklats från ett kan- europaområdet är det grundläg- het på annan ske främst kulturellt och historiskt till F gande att också inkludera hur grund. ett politiskt begrepp – europeisering nuet och det förflutna samspelar exem- innebär bland statsvetare och andra pelvis inom utbildning och skapandet ofta en anpassning till EU:s regelverk, av monument, hur städer planeras och vilket i sin tur innebär en betydelse- gator och torg får sina namn liksom hur förskjutning av Europabegreppet. Eu- synen på politiska system förändras. ropa förändras, och vi behöver vara En grundförutsättning för Östersjö- medvetna om hur föreställningen om och Östeuropaforskning är att förstå ett gammalt Östeuropa kan förleda till hur begreppen vidgar och begränsar att tänka okritiskt i gamla banor och det vi ser så att vi med klar blick kan cementera mystifierande antaganden. fortsätta utveckla kunskapen om Öst- Gränser tenderar att förändras samti- ersjöområdets ibland grumliga omstän- digt som det är nödvändigt för forskare digheter, och gärna tillsammans med att avgränsa det område och de fråge- våra internationella forskarnätverk. ställningar vi arbetar med. På så vis utvecklas den centrala forsk- Östersjöforskning associeras ofta ningsprofilen Östersjö- och Östeuropa- med miljöfrågor, och som ett innanhav forskning vid Södertörns högskola. ● omgivet av flera stater med varierande politiska system och samarbetsor- gan är miljöfrågan självfallet en av de viktiga överlevnadsfrågorna i Öster- sjöområdet. Forskare vid Södertörns högskola har bidragit med betydande resultat här, såväl om hur olika ty- per av utsläpp påverkar de ekologiska systemen – och hur de kan förbättras

118 BALTIC WORLDS A scholarly journal and news magazine. October 2015. Vol. VIII:3–4. BALTIC WORLDS A scholarly journal. April 2014. Vol. VII:1. From the Centre for Baltic From the Centre for Baltic and East European Studies (CBEES), Södertörn University. Lithuanians visiting and East European Studies (CBEES), Södertörn University, Stockholm Interview: Mary deportees in Siberia Fulbrook on the GDR

October 2015. Vol. VIII:3–4 VIII:3–4 Vol. 2015. October April 2014. Vol. VII:1 Vol. 2014. April BALTIC BALTIC

WORLDSbalticworlds.com WORLDSbalticworlds.com Blat, the Soviet 12 pages of nonfiction Anti-modernism. Pop art versus book reviews! system of favors Great Art in Eastern Europe The apocalypse of Chernobyl Neo-nationalism. BALTIC BALTIC WORLDS A scholarly journal and news magazine. December 2014. Vol. VII:4. From Fruit of neo-liberalism Transitology & the Centre for Baltic and East European Studies (CBEES), Södertörn University. Report from Kaliningrad postcommunism Feminism. Challenging

scholarlyWORLDS Journal. news Magazine. nov. 2008. Vol. i:1 South Caucasus the official Polish narrative from the centre for Baltic and east european studies (cBees) and the EU VII:4 Vol. 2014. December Sociology BALTIC as a stepping WORLDSbalticworlds.com stone Opposing A conversation The EU enlargement with Piotr Sztompka in retrospect: – Shattered memories patterns of – Female migration – Minorities united movement

Hello again, Special section: Bernd henningsen The Baltic sea

as a model region Sovietology Economic development in Russia Old powers, new dreams; arne Bengtsson new powers, old dreams photo: monica strandell Vilnius’ dark Special section holocaust history Economic development in Russia also in this issue Illustration: Karin Sunvisson

two essays also in this issue Illustration: Karin Sunvisson ESTONIAN ARTISTS / SHALAMOV / HUNTINGTON / POST-MILITARY ISLANDS / AFTER MAIDAN 2.0 / GHOST NETS susanne lundin: organ Trafficking Max engMan: Triangular draMa during The napoleonic wars ROMA WOMEN NGOs IN HUNGARY / OZEROV ON SHALAMOV / SHUTTLE TRADE IN BELARUS / UNIFIED GERMANY Baltic Worlds pilotutgåva European Illustrationerna av unga 2008 med Piotr Scztompka, asymmetry konstnärer har blivit ett Visible and invisible borders lärosätets första hedersdoktor, in the new Europe signum för Baltic Worlds.

also in this issue Illustration: Karin Sunvisson

på omslaget. TESTIMONIES FROM AUSCHWITZ / RETORT TO COMMUNISM / SOVIET REFUGEES / CZECH FATHERS’ MOVEMENT Omslag Karin Sunvisson. Baltic Worlds sprider forskningsresultat Högskolans hittills enda rankade vetenskapliga tidskrift handlar om forskning i Östersjö- och Östeuroparegionen. Den tryckta formgivna utgåvan når läsare i 50 länder.

idskriften Baltic Worlds tas publicera sig allt mer. Men Baltic Open Access är idag högskolans enda Worlds är inte en ”vanlig” vetenskaplig Baltic Worlds är Open Ac- rankade vetenskapliga tidskrift. Dess ambition är vidare än att cess, det vill säga fri att läsa, tidskrift. Alla forskare som pu- kreditera. Vad är det då som gör BW, ladda ned, dela och kopiera blicerar sig i tidskriften med en som den förkortas av redaktionen, så för alla. På hemsidan fackgranskad artikel får ett po- speciell? För det första är den mång- www.balticworlds.com finns äng, liksom deras institutioner. vetenskaplig och publicerar forskning såväl alla tidigare nummer Sådana bibliometriska resultat relaterad till ett område; Östersjöre- som pdf som enskilda artiklar blir allt viktigare för forskare gionen och Central- och Östeuropa, ut- ur utgåvorna, samt ytterligare och lärosäten idag som mått på kvali- vidgat till att inbegripa Ryssland, forna läsning enbart på nätet. teten av forskningen. Allt fler förvän- post-socialistiska länder i Kaukasus

119 BALTIC BALTIC 4 peer-reviewed essay

WORLDSbalticworlds.com WORLDSbalticworlds.com CHERNOBYL AS SOVFOTO/VIG/GETTYIMAGE PHOTO: The reopening of Surveillance the Bolshoi Theater THE BEGINNING & female participation Religiosity Post-colonialism & secularization OF THE END & intersectionality Discourses of identity OF THE SOVIET UNION Male roles in & nation building by Johanna Lindbladh comic series The concept of ommunism equals Soviet power plus electrification of scrupulous exploitation of the small man and the subtropical land- market in media the entire country.” This was Lenin’s famous slogan, scape in the Sochi region, taking his own powers for granted irre- which referred to his plan to provide all of Russia with spective of moral, environmental, and economical consequences. electricity. The so-called Goelro Plan was born in a land devastated by war, economic crisis, and starvation. It was present- ed by Lenin at the 8th Congress of Soviets, which took place in the Katerina Clark supports Josephson’s view that Soviet ideol- unheated, scantly illuminated auditorium of the Bolshoi Theater ogy was founded on a belief in technology’s great potential, which in December 1920. When the half-starved and freezing delegates was supposed to lead to a “total transformation of man and his Laborers work on construction of the Soviet Union’s Chernobyl nuclear power plant on July 1, 1975. to the Congress had become acquainted with Lenin’s exciting and environment”, and that this perception was “so intensified that it daring ideas, they unanimously approved the electrification plan. became the measure of advance toward communism”.4 This ob- Paternalistic Sixty-six years later, on April 26, 1986, the most extensive nucle- session with technology characterized not only the new power the images of power ar disaster the world had ever known struck the Soviet Union, this Bolsheviks had after the October Revolution in 1917, but also their time an accident so devastating that it was impossible to conceal it forerunners, namely the radical revolutionaries at the end of the from the world or from the Soviet people.1 As a result of the explo- 19th century, convinced of the need to destroy the old worldview Masculinity in sion in reactor four at the Chernobyl plant in Ukraine, one of the in order to establish a new one. It is also important to note that the main technological methods of electrification had proved to be fal- radical movement in Russia at the beginning of the 20th century PHOTO: FLICKR/HENRIK ISMARKER FLICKR/HENRIK PHOTO: West & East lible, and five years later, the communist ideology plus the whole went hand in hand with the Russian avant-garde movement, and of the Soviet Union had collapsed. that literature, art, ideology, and technology were tightly inter- Translating the global One year before the collapse, Paul R. Josephson, an American twined, and primarily focused on the potential of the new technol- historian, specializing in the history of Soviet physics, observed ogy to deconstruct the old world order, its bourgeois language, gender agenda that the inherently technicist nature of the Soviet system still re- culture and ideology, thereby paving the way for the “brave new mained a major force in the contemporary Soviet Union: “Atomic world”. and space culture, which were built on forty years of achieve- In their book, entitled The New Soviet Man, Herschel and Edith ments, are so deeply rooted in popular and scientific perceptions Alt describe this pre-revolutionary, Marxist-Leninist intelligen- of Soviet leadership in space exploration and nuclear physics that tsia’s image of the “new man”: it will take more than Chernobyl to shake this fact.”2 Although the Soviet Union, only a year after Josephson’s article was published, They saw him as a man of steel, the builder who over- did collapse, Josephson is able to confirm his earlier statement in comes all obstacles, practicing the self-denial of a saint an article from 2003 dealing with nuclear politics in Putin’s Russia. but also the ruthlessness of a soldier in battle; one who Unfortunately, Josephson writes, the technological hubris from unquestioningly follows the leader and fulfils the ex- the Soviet era still is dominant in Russia. One example of this is pectations set for him by higher authority. He must be the revitalized nuclear program offered by the Ministry of Atomic at one and the same time a “superman” and an “orga- Gender & Energy (MinAtom), which promises to build no fewer than 40 reac- nization” man.5 tors before 2020.3 Today, more than 20 years after the collapse of the Soviet Union, this alliance between advanced engineering and Given the fact that the Marxist-Leninist ideology had confidence state power is tragically illustrated in Putin’s Olympic games in in technology’s potential to create a communist paradise on Modernization Abandoned building in the city of Pripyat, Chernobyl, 2009. post-Soviet Sochi 2014, when the whole world was able to observe Putin’s un- earth, technology and the rational scientific method acquired a discourses in Russia Baltic Worlds’ special section Baltic Worlds special section Illustration: Ragni Svensson Illustration: Ragni Svensson År 2014 ändrade Baltic Worlds format, men inte estetik.

Gästredaktörer medverkar och på Balkan. För det andra publice- drivkrafter för Baltic Worlds. Och att ibland i Baltic Worlds med rar den inte bara fackgranskade artik- detta går utmärkt att förena med hög en temadel. Omslag Ragni lar utan även andra genrer; förutom re- vetenskaplig kvalitet visar rankningen. Svensson. censioner och konferensrapporter också Fackgranskningsprocessen ombesörjs reportage, intervjuer och ibland även av det internationella vetenskapliga re- ”stories” och poem. Baltic Worlds vill få daktionsrådet som har representanter allt fler läsare intresserade av områdes- från olika discipliner. studierna. Baltic Worlds vill att fors- Manus i olika ämnen från världens kare ska ta del av forskningsresultat alla hörn kommer till redaktionen. inom andra discpliner än den egna. Att Men framför allt från högskolan och föra samman forskare från olika länder de nätverk som Centre for Baltic and och discpliner och skapa ett forum för East European Studies har i området. utbyte av idéer, resultat och ansatser är Många forskare vid Södertörns hög- en bärande tanke. skola har publicerat vetenskapliga ar- Tidskriften är tryckt och illustrerad. tiklar i Baltic Worlds. Ett par har också Givetvis engelskspråkig. Den distribue- varit gästredaktörer och medverkat ras till läsare, de flesta akademiker, i 50 till temanummer. Gästredaktörer är länder. Den går alltså att bläddra i, till även ibland forskare från andra läro- skillnad från en digital tidning där du säten och även andra länder. Det är en Valbevakning bara kan hitta vad du söker. Idag blir uttalad tanke att publicera forskning online av kostnadsskäl alltfler vetenskapliga från lärosäten utanför Sverige, för att Valbevakning på hemsidan tidskrifter endast utgivna elektroniskt. området som studeras ska belysas från publicerar kommentarer (Baltic Worlds finansieras med medel flera olika håll och perspektiv. Just att av forskare på alla val i det från Östersjöstiftelsen.) I en tryckt ut- överbrygga att Väst observerar Öst, område man bevakar. Det gåva bläddrar du och hittar tvärtom utan tvärtom bjuda in till gemensam har sedan 2010 blivit över det oväntade. Sådana möjligheter till utforskning och dialog om det nya Eu- 70 kommentarer av val i 24 nya kunskaper och för författarna möj- ropa är centralt i Baltic Worlds. ● länder samt EU. ligheter att nå nya läsare är viktiga

120 Forskning som förändrar Många forskare vid Södertörns högskola bedriver forskning som är relevant för samhällsutvecklingen. Vi har bett några beskriva vilken påverkan deras forskningsresultat har haft, eller kan få.

Forskare bidrog till att folkmord erkändes David Gaunt är professor emeritus i upp vittnesbörd från 1915 av en syrisk historia vid CBEES på Södertörns hög- katolsk präst. Han skildrar en döds- skola. Han berättar om sin banbrytande marsch av fyrahundra fastkedjade ar- forskning om folkmordet som skapat menier och assyrier genom stadens ga- upprättelse kring folkmorden på assyrier tor som startar vid ett fängelse, numer i Armenien. stadens konsthall. De passerar prästen som står på vad som nu är taket på sta- ardin är en magnifik ålder- dens museum, ut genom stadsporten domlig stad på en bergsslutt- och vidare till slätten där de mördas. Internationellt prisad M ning nära Turkiets gräns Översättningen från arabiska har fått David Gaunt forskning är med Syrien. För några år sedan höll stöd av en möbelhandlare i Södertälje inriktad på minoriteternas jag där ett inledningsanförande ”Vad och en grossist av frukt- och grönt vid historia i Östeuropa och alla i Mardin kunde se hända 1915” vid Årstahallarna. Mellanöstern och folkmorden en konferens anordnad av stiftelsen Hur kom jag dit? Södertörns högsko- på judar, romer, assyrier, Hrant Dink (Stiftelsen är uppkallad la hade en tid föreläsningar i Flemings- armenier och kurder. För sina efter den mördade armenisk-turkiske bergs centrum i lokaler övertagna från insatser blev han år 2011 journalisten Hrant Dink (1954–2007). butiken Jysk. Efter en föreläsning om invald som medlem i Acade- Under föredraget ser jag att Rakel, Förintelsen kom några studenter fram, mia Europaea, sektionen för Hrants änka, gråter, liksom flera andra presenterade sig som assyrier och und- historia och arkeologi. Acade- intellektuella, kanhända de som hör rade vad jag visste om folkmord på de- mia Europaea är en sam- detta sägas för första gången. Mardin ras anfäder, ”året av Sayfo” (svärdet). manslutning av framstående ligger perifert i Turkiet där en speci- Jag hade ingen aning. Men jag bad dem akademiker med totalt drygt ell arabisk dialekt talas. Fram till 1:a komma med dokumentation vilket de 2 000 medlemmar fördelade världskriget dominerades hantverk och också gjorde. Det var mest muntliga i ett tjugotal sektioner, 38 av basarer av armenier och assyrier. Nu- berättelser och minnen. Så snart det medlemmarna är nobelpris- mera finns nästan inga kvar. Jag läser blev känt att jag fördjupade mig i folk- tagare.

121 mordet började dokument strömma in från assyriska familjer från Kalifornien till Libanon. Jag hade turen att få hjälp från Södertäljebon Jan Betsowace vars omfattande mesopotamiska samling av armenisk, assyrisk och kurdisk littera- tur då fanns i högskolans filial Campus Telge. Hans anställning kom till genom ett lönebidrag från arbetsförmedlingen. Tillsammans skapades ett internatio- nellt nätverk av arkiv- och biblioteks- letare, intervjuare, översättare och sponsorer. Mitt bidrag var att ta fram källor från de turkiska arkiven som dit- tills varit otillgängliga för forskare. Jan Assyriernas historia Betsowace gav ut rader av svårtillgäng- Namnet assyrier är en modern benämning liga källor i svensk översättning. för en grupp som på sitt eget språk kallar sig Detta resulterade i ett första aka- suryoye. De tillhör flera olika kristna kyrkor demiska verk som behandlar folkmor- med rötter i tidig kristendom och med syriac det, Massacres, Resistance, Protectors som kyrkospråk. Fram till första världskriget – muslim-christian relations in Eastern levde de i gränstrakterna mellan Turkiet, Iran, Anatolia during world war I. Tack vare Irak och Syrien – därefter huvudsakligen i det internationella nätverket fanns en diaspora. övertygande mångfald av källor som I Sverige uppgår assyrierna (och den del både bekräftade de överlevandes min- som kallar sig syrianer) till mellan 50,000 och nen och gav insikter i hur folkmordet 100,000 personer. Största delen av de som hade organiserats. Boken beskriver bor i Sverige har rötter i Turkiet. detaljerat vad som hände i såväl det Folkmordet på assyrierna pågick inom nu- osmanska som det persiska riket under varande Turkiets gränser och i en del av Iran 1:a världskriget. Eftersom armenier som ockuperats av osmanska armén under och assyrier levde ihopblandade hand- första världskriget. Assyrierna deporterades lade boken lika mycket om båda folksla- inte utan var föremål för attacker, dödsskva- gen och i förbigående också de kurder droner, överfall och inte sällan var armén och jazider som beskyddade flykting- inblandade. Vid fredsförhandlingarna i Paris arna. Den utkom 2006. Numera är det 1919 uppgav företrädare för assyrierna att assyriska folkmordet vida känt som en uppskattningsvis 250,000, omkring hälften, del av det armeniska och resultatet av hade dödats. ett samarbete mellan en forskare och människor i Södertörns omgivning som en gång kommit hit som flyktingar.●

122 Tiden läker inte alla sår. Om minnets politik Hans Ruin, professor i filosofi, berättar tvånget att hantera ett sekel som fram- om ett större forskningsprojekt kring att bringat lidande och förstörelse på en förhålla sig till ett traumatiskt förflutet. nivå och av en omfattning som mänsk- ligheten aldrig någonsin upplevt. Det ed Sovjetunionens kollaps och har inte minst lett till en strid om his- Europas enande uppstod en toriens symboler och representationer M ny historie-politisk situation, där konstnärliga verk, särskilt statyer och därmed ett nytt mentalt rum. Det och monument av olika slag, plötsligt fanns de som menade att historien nu hamnat i centrum för geopolitiska sam- ”tagit slut”. Men vad vi istället såg var mandrabbningar. öppnandet av den europeiska kontinen- Som humanist och samhällsforska- tens många begravda historier. Länge re är det ett område som i hela sin mot- bortträngda minnen trängde fram på sägelsefullhet och mångtydighet lockar nytt, minnen av förtryck och lidande till både nya teoretiska frågeställning- och därmed ofta med krav på upprät- ar och konkreta forskningsuppgifter, telse, vilket i vissa fall tog sig uttryck som visar sig i en växande litteratur i politiskt och etniskt våld. Historier kring minne och historia och om dess som länge framstått som tillhörande förmedling, användning, och iscensätt- just historien, visade sig ha en omedel- ning. Detta var också bakgrunden till bar giltighet i nuet. Medan ett Europa skapandet av det stora tvärdisciplinära sjönk ner i graven, uppstod ur samma forskningsprogrammet Tid, minne, grav ett annat, under befrielsens men representation som organiserats från också under hämndens och revan- Södertörns högskola med stöd av Riks- schens fanor. Genom apartheids upp- bankens jubileumsfond under perio- hörande i Sydafrika 1994 avslutades den 2010–2016. Här har forskare från också den europeiska kolonialismens tretton olika discipliner och fem olika mörka historia på den afrikanska kon- lärosäten samverkat i seminarier, kon- tinenten. Med den efterföljande san- ferenser och gemensamma publika- ningskommissionen ställdes frågan på tioner, för att tillsammans kartlägga sin spets, hur landet skulle kunna sam- ”historiemedvetandets förvandling- las kring en ny gemensam historisk ar” i nuet. Tillsammans har gruppen berättelse som kunde inbegripa såväl bland annat givit ut ett en antologi på offer som förövare. engelska Rethinking Time (2011) och En våg av offentlig minnespolitik, på svenska det omfattande trebands- med nya offentliga riter och monument, verket Historiens hemvist (Makadam, med omförhandlingar av nationella be- 2016). För en utförligare dokumenta- rättelser och representationer av det tion av arbetet och publikationer, se förflutna, är en direkt följd av det inre hemsidan www.histcon.se. ●

123 Främlingsfientliga partiers framgång speglar samhället Ann-Cathrine Jungar är docent i stats- ansvar. Hur ska forskning förhålla sig till vetenskap med fokus på populistiska, samtida politiska företeelser? Forskar- högerradikala partier. Hon menar att samhället har ett ansvar och ska bidra forskarens roll är att problematisera både till vetenskaplig kunskapsutveck- pågående skeenden i samhället och för- ling och förståelse av pågående samhälls- söka förklara varför de uppkommit. processer. Naturligtvis är det forskarens, och kanske i synnerhet statsvetarens, n fråga är vanligare än alla an- roll att påtala när demokratiska grund- dra när jag populärvetenskap- värderingar kränks och bidra med en E ligt presenterar min forskning större förståelse av demokrati som sty- om populistiska högerradikala partier. relseform. Men, forskning ska också er- Frågan är hur man ska göra sig av med bjuda olika perspektiv på samhällsföre- dem. Det väcker oro, hos vissa till och teelser och problematisera dessa. med avsky, att partier som är kritiska Om man ensidigt utgår från den till invandring, multikulturalism och högerpopulistiska mobiliseringen som EU stärkt sin parlamentariska när- ett hot är vi kanske oförmögna att se varo. Partiernas ambivalenta uppslut- hur den speglar pågående stora sam- ning kring vissa liberaldemokratiska hällsomvandlingar. Det finns mycket grundvärderingar, som tolerans och att lära om man lyfter blicken från det minoritetsskydd, i kombination med dagspolitiska, och istället ställer frå- den gruppolariserande populistiska, gan varför populistiska partier skördat och i extrema fall, rasistiska retoriken sådana framgångar. Varför uppfattar framhålls. Det samhälleliga intres- vissa medborgare invandringen som set och relevansen av mitt forsknings- ett hot mot den nationella identiteten, område har tilltagit sedan jag första tillgång till arbete och välfärd, samt är Det samhälleliga gången beviljades forskningsmedel för så kritiska till EU, att de lägger sina intresset och re- att studera högerpopulismen i Europa. röster på högerradikala partier? Svaret Det politiska ledarskapet i EUs institu- kanske kan sökas i den samhälleliga levansen av mitt tioner och medlemsländer varnar frek- kontexten: en omvälvande ekonomisk forskningsområde vent för det högerpopulistiska spöket i kris sedan 2008 i Europa, ökad invand- har tilltagit sedan Europa. Otaliga konferenser har rubri- ring, ett EU med allt mer framträdande jag första gången ker som innehåller orden ”hot”, ”fara” överstatliga drag i kombination med en beviljades forsk- och ”problem” i kombination med hö- ökad misstro mot de etablerade politis- gerpopulism. ka partierna. Allt detta är en gynnsam ningsmedel för att Åhörarnas fråga: hur man ska göra jordmån för populismens planta. De studera högerpo- sig av högerpopulismen, inbjuder till ef- högerpopulistiska partierna formule- pulismen i Europa. tertanke om forskarens roll, bidrag och rar relevanta och pregnanta politiska

124 EFTERFRÅGAD Ann-Cathrine Jungar är en flitigt anlitad kommentator av det politiska läget i de nordiska länderna. frågor, men erbjuder förenklade svar framgångar speglar omvälvande för- där de etablerade partierna gått i otakt ändringar i våra samhällen och poli- med många väljare. tiska system. Forskning som ensidigt Ur detta perspektiv kan de högerpo- utgår från att partierna måste mot- pulistiska partierna bidra till en bättre verkas och motarbetas riskerar att för- åsiktsrepresentativitet eftersom de summa de bakomliggande orsakerna svarar på en (politisk) efterfrågan (av och problemen. Svaret på frågan hur sådan politik) hos invandrings- och EU- man bekämpar populistiska partier kritiska väljare och i regel är de enda måste sökas i ett varför och grunda sig renodlade invandrings- och EU-kritis- i en förståelse för vad det är man vill ka alternativet. På så sätt kan dessa bekämpa. Frågan om de högerradikala partier ha en väljarmobiliserande och partierna utgör hot eller korrektiv vilar systemstärkande funktion. De väljare mindre i händerna på dem själva, än på som kanske annars skulle stanna på de övriga partierna. Utmaningen för de sofflocket, vända politiken ryggen, eller etablerade partierna är att utifrån sina sympatisera med extrema rörelser, pre- egna ideologier och visioner formulera senteras ett parlamentariskt alternativ svar på de frågor som ställs av de höger- som artikuleras i de politiska systemen. radikala partiernas väljare.● De högerpopulistiska partiernas

125 Ukraina: Patriotism och självcensur i krigsrapporteringen sommaren 2014 Gunnar Nygren, professor i journalistik, her School of Economics i Moskva och beskriver hur han och kollegor på Söder- från universiteten i Warszawa och törns högskola tillsammans med kollegor Wroclaw i Polen. Från Södertörns hög- i Östeuropa analyserat hur media rap- skola deltog undertecknad samt Jöran porterat kring Ukrainakonflikten. Hök och Andreas Widholm som båda är journalistikforskare. Diskussionerna ommaren 2014 kom kriget åter mynnade ut i planer på ett gemensamt till Europa. Ryssland hade an- projekt för att undersöka mediebilden S nekterat Krim på våren, och i öst- av konflikten i Ukraina: ra Ukraina pågick ett fullskaligt krig. Vilka som deltog i detta krig var en Hur gestaltades konflikten i del av konflikten, verklighetsbeskriv- ledande medier? ningen var en av fronterna. Var det en Vilka källor användes och vil- ”folkmilis” som försvarade civila mot ken roll hade desinformation attackerna från ”fascister” i Kiev, eller (eller anklagelser om detta)? var de ryska trupper som invaderat ett Hur hanterade journalisterna grannland? Vilka nyheter kunde vi lita konflikten mellan professio- på, och vad var medvetna försök till vil- nella ideal och trycket från seledning – desinformation? såväl makthavare som den De senaste åren hade jag byggt upp allmänna opinionen? ett nät av kontakter bland journalis- tikforskare i Central och Östeuropa Utifrån dessa gemensamma frågor un- genom projektet ”Journalism in chan- dersökte forskarna i de fyra länderna ge”. I september 2014 samlades några bevakningen i ledande medier; TV-ny- av dem till ett seminarium på Centre heter och dagstidningar. Sammanlagt for Baltic and East European Studies 1875 artiklar och inslag analyserades. (CBEES) på Södertörns högskola för Dessutom intervjuades journalister på att diskutera hur vi kan förstå jour- de medier som undersöktes om sina er- Det var ett sam- nalistikens roll i konflikten i Ukraina. farenheter och om de villkor som påver- arbete över kon- Hur hanterar journalisterna konflikten kade bevakningen, såväl säkerhetsfrå- fliktgränserna mellan de traditionella idealen av san- gor som påtryckningar och självcensur. där alla forskare ningssökande och allsidighet i en tid då Även bevakningen i satellitkanalen i projektet drevs nationen kräver patriotism och upp- Russia Today undersöktes. slutning i leden? Det var ett samarbete över kon- av en vilja att för- Till seminariet kom forskare från fliktgränserna där alla forskare i pro- stå journalistikens olika sidor i konflikten: från Myhola jektet drevs av en vilja att förstå jour- svåra roll. School of Journalism i Kiev, från Hig- nalistikens svåra roll. Gemensamma

126 kodningsscheman arbetades fram och resultaten diskuterades och analyse- rades tillsammans. Samstämmigheten var stor runt de viktigaste resultaten: ● Mediebilderna av kriget var starkt förankrade i de historiska och kul- turella mönstren i de olika länderna. Till exempel i synen på Rysslands roll i världen – om konflikten handlar om ett försvar av ”den ryska världen” el- ler rysk aggression. ● Det fanns en politisk/militär kon- troll över informationen i Ryssland och även till viss del i Ukraina. Men främst är det journalisternas egen självcensur och patriotism som väger tyngre än journalistiska ideal av neu- tralitet och allsidighet. ● I Polen och Sverige präglades bevak- ningen av att medierna är en del i FOTO: NWSSA GNATOUSH det västliga nyhetssystemet med ett starkt beroende av officiella nyhets- medier men också i stora TV-kanaler. UPPROR källor. I Polen användes konflikten Medieinnehåll blev till vapen i informa- Demonstrationer på Maidantorget i Kiev dessutom av nationalistiska politiska tionskriget. i december 2013. krafter i inrikespolitiken. I vilken grad projektet påverkade Sammantaget betyder detta att pu- journalistiken är svårt att säga. I det bliken i de olika länderna fick mycket lilla visade det i alla fall att forskare små möjligheter att förstå ”den andre” från olika sidor i konflikten kan sam- i denna konflikt, att kunna se de olika arbeta för att förstå mediernas roll i perspektiven. Samtidigt inramades konflikter. Detta samarbete fortsätter bevakningen av anklagelser från båda även efter detta projekt; mediernas roll sidor om desinformation, särskilt i rap- lär inte vara mindre i kommande inter- porteringen om nedskjutningen av det nationella konflikter. malaysiska passagerarplanet MH17. Den fullständiga rapporten från pro- Det fanns också exempel på fabrice- jektet publicerades av Myndigheten för rade nyheter från den ryska sidan i samhällsskydd och beredskap (MSB) konflikten som spreds främst på sociala som också finansierade projektet.●

127 Sociala rörelser utan social bas Apostolis Papakostas, professor i socio- förflytta intresset mot nya flyktiga logi, betonar att sociala rörelser inte är forskningsobjekt. nya för att de är unga och iögonenfal- Jag tror att merparten av fältets för lande. Med sats i ett längre tidsspann närvarande aktuella teoretiska utsagor finner han dock dagens medlemslösa är fyllda med vad man skulle kalla ”the rörelser vara ett nytt inslag i demokratin. fallacy of newness”. Slutsatser dras efter att ha observerat ett fenomen en ya sociala rörelser och sociala kortare tid, i dess begynnelsefas. Det mobiliseringar fångar ofta fors- mest flagranta misstaget är att be- N karnas intressen och speciellt trakta något som nytt bara för att det dem som är i början av sin forskar- är ungt. Man har till exempel beskrivit karriär. Jag vet inte hur många kon- nya rörelser som spontana, flexibla och ferenspapper, artiklar, avhandlingar icke hierarkiska, eller baserade på pri- och böcker har jag läst som handlar om mära relationer mellan människor, på den arabiska våren, occupy-rörelsen det hela taget som informalitetens se- eller den senare tidens anti-åtstram- ger mot det moderna livets formalism ningsmöten på Sydeuropas torg. Men och emotionella avhållsamhet. Före- vid nästa konferens är det en ny rörelse ställningar i etiketteringar av samhäl- som är i blickfånget. De prominenta let som ”liquid modernity” baseras ofta forskarna har nu skiftat sitt intresse, på liknande observationer. En förkla- de diskuterar den nya rörelsen – som ring finns kanhända i forskarsamhäl- ofta utgör något alldeles nytt och omda- lets tilltagande projektifiering och den nande fenomen i rörelsernas historia. vetenskapliga karriärens beroende av Rörelser som var aktuella för bara någ- snabb och omfattande publicering. Det ra år sedan är inte längre lika populära sociala livet präglas snarare av trögrör- som forskningsobjekt, man kan enkelt lighet än plasticitet. konstatera rörelsernas avtagande po- För den som väljer lite längre tids- pularitet – åtminstone som populära horisonter i sin forskning är ofta de nya forskningsinriktningar. utsagorna bara en upprepning med Och de är mer Den konstanta förflyttningen av smånyanser. För mer än trettio år se- varaktiga än de forskningens uppmärksamhet mot nya dan skrev Gunnar Olofson att när han kortvariga mass- forskningsobjekt visar på sätt och vis jämförde dåtidens nya och gamla rörel- demonstrationerna forskningens ständiga aktualitet. Men ser, skiljde sig de nya rörelserna från och måhända mer på samma gång skapar den en bild av de gamla just för att de var nya, och en värld i konstant förändring och till samma fras tål att upprepas även vid problematiska och med genomgående förändring, ofta senare tillfällen. ur demokratins genom att studera ett fenomen under Forskningen om civilsamhället synpunkt. relativt korta tidsperioder för att raskt har varit central i min forskarkarriär.

128 DEBATT I ALMEDALEN Forum för Idéburna organisa- tioner med social inriktning anordnar under Almedals- veckan en debatt om civil- samhällets roll.

Sedan ett par år tillbaka leder jag en tins synpunkt. Det är organisationer grupp forskare som studerar etable- som i princip skapas utan medlemmar ringen av nya organisationer i Stock- men som gör anspråk på att repre- holms urbana periferi, eller är inblan- sentera eller förmedla intressen, livs- dade i implementeringen av europeiska åskådningar eller meningar på grund- strukturfonder i Polen, och nya orga- val av en större social bas än den som nisationer i Ryssland. Det långa tids- de organiserar och utan att anstränga perspektivet har gjort det möjligt att sig för att organisera den. Medan de observera något nytt men som inte har gamla rörelserna byggde sina verksam- uppmärksammats i den aktuella forsk- heter genom att organisera sin sociala ningen som ständigt varit på jakt efter bas (de fick sin styrka genom omfat- att utforska de mer flyktiga och iögo- tande numerär) verkar dessa nya or- nenfallande delarna av civilsamhället. ganisationer klara sig med små siffror, Medan de stora massdemonstratio- åtminstone vad gäller medlemskap. I nerna är relativt kortvariga fenomen extrema fall är antalet medlemmar lika utgör några nya sorters organisationer med styrelsemedlemmarna. Projektet som etableras i alla tre länder ett mer ”De sociala mekanismerna bakom det permanent inslag i civilsamhället och medlemslösa civilsamhällets organisa- är väldigt lika varandra. Detta trots tioner i Polen, Ryssland och Sverige”, fi- de stora historiska och institutionella nansierat av Vetenskapsrådet, fokuse- skillnader som råder i dessa länder. rar på dessa organisationer. De övriga Och de är mer varaktiga än de kortva- deltagarna i projektet är Lisa Kings, riga massdemonstrationerna och må- Zhanna Kravchenko och Dominika Po- hända mer problematiska ur demokra- lanska. ●

129 Hon kartlade Stasis verksamhet i Sverige Birgitta Almgren, professor emerita i tyska med historisk inrikt- ning, berättar om sin uppmärksammade forskning kring hur och varför Stasi värvade informatörer i Sverige.

Vi var överens, vi som kom från de gamla universiteten till Södertörns högskola: forskning och undervisning skulle ömsesidigt berikas och bli internationellt och mångkulturellt gränsöverskridande genom att fors- kare inte väjde för kontroversiella ämnen. Direkt när jag kom till Södertörns högskola 1998 blev jag engagerad i internationella nätverk och forskningsprojekt kring interkulturella proces- ser Sverige och Tyskland under nazidiktaturen och kalla kriget. Historisk- språkvetenskaplig forskning belyser retorik och politik, betydelseglidningar och värderingar som speglas i ord även om de inte uttrycks explicit, ordens betydelse som styrfaktor vid tankeprocesser, den semantiska kampen om den rätta betydelsen och hur magiska ord leder, förleder och bygger tankevärldar och världsbilder. Men vem kunde ana att min forskning vid Södertörns högskola som emanerade ur studier i historia och tyska för Sten Carlsson och Lars Hermodsson vid Uppsala universitet skulle väcka sådant rabalder och röra upp så många känslor? Professo- rerna Carlsson och Hermodsson hade inte slutat att bearbeta 1930-talets motsätt- ningar mellan demokrati och diktatur eftersom de själva varit aktiva studentpoli- tiker under den tidsepoken. De inspirerade mig att undersöka förhållandet mellan nazism och germanistik, traditionsfält och tidsbundna värderingar, vetenskaplig Men vem kunde anpassning versus vetenskaplig integritet. Efter min avhandling Germanistik und ana att min forsk- Nationalsozialismus: Affirmation, Konflikt und Protest (1997) gick jag sedan vi- ning vid Söder- dare och i forskningsprojekt vid Södertörns högskola fick jag möjlighet och tid att törns högskola […] undersöka den nazistiska infiltrationen i Sverige som resulterade i forskningsrap- skulle väcka så- porter som Illusion und Wirklichkeit (2001) och Drömmen om Norden (2005). Forskningen gick vidare. Många glödande antinazister som protesterade mot dant rabalder och Hitler återfann jag i tyska dokument om Sverige-DDR. Kommunister som flytt röra upp så många från Nazityskland och hade tagit sin tillflykt till Sverige deltog efter kriget i upp- känslor? byggnaden av den nya staten DDR. De fick ledande befattningar och behöll de

FOTO: HENRIK MONTGOMERY/TT

130 Hon kartlade Stasis verksamhet i Sverige

131 svenska vänskapsbanden. Många som var med att bygga upp DDR hoppades och drömde om en bättre värld, ett socialistiskt samhälle som skulle avlösa den nazis- tiska diktaturen. De bars av en vision om det goda, antifascistiska samhälle som skulle skapas. I de tyska arkiven kunde jag analysera handlingar som rörde Sta- siagenter som opererade på hemligt uppdrag i Sverige. Stasis infiltration i de nordiska länderna var internationellt ett nytt forsknings- område. Tillsammans med kollegorna Charlotta Brylla och Antje Wischmann i projektet Kontakt och konflikt: Sverige – DDR. Retorik och politik kring Östersjön, som finansierades av Östersjöstiftelsen, kom vi att ingå i nätverk av forskare i Tyskland, Danmark och Finland. Forskningsresultaten publicerades sedan bland annat i min bok Inte bara Stasi … (2009) som handlade om de öppna förbindelser- na med DDR. En intensiv mediedebatt följde som visade att den svenska allmän- heten krävde att också de svenska arkiven skulle öppnas för att belysa historien om Sveriges hemliga förbindelser. De tyska dokumenten måste ju sättas i relation till svenskt källmaterial. Vad visste Säpo om den östtyska säkerhetstjänsten Sta- sis infiltration i Sverige? Säpo och kammarrätten avslog upprepade gånger vårt forskningsprojekts ansökan om att få ta del av de svenska dokumenten. Men riks- dagsledamöter ville ha information och vid två tillfällen blev jag inbjuden till riks- dagen. Svenska Akademien tilldelade mig ett pris om 100 000 kronor och ständige sekreteraren Peter Englund skrev 15 mars 2010:

Akademien motiverar av princip aldrig sina priser och stipendier – med ett stort undantag när – och gör det inte heller här. Dock vill jag personligen tillägga att jag tycker att det är högst märkligt att en sådan välrenommerad forskare som Almgren inte tillåts fullborda sin viktiga och gedigna kartläggning genom att få tillgång till Säpo- arkivets uppgifter om det 50-tal svenskar vilka arbetade åt östtyska Stasi. Detta är en begäran som skulle varit fullkomligt okontrover- siell i de flesta andra länder, men inte här: den svenska statens hem- lighetsmakeri kring delar av det Kalla krigets historia går sorgligt nog vidare; och detta oavsett färgen på ministären. I de tyska arkiven kunde jag De intensiva diskussionerna som följde i svenska medier våren 2010 speglade den analysera hand- svenska opinionen: Säpos arkiv måste öppnas. Sveriges historia, de hemliga för- lingar som rörde bindelserna med diktaturer måste belysas. Och det otroliga – det som många ju- Stasiagenter som rister ansåg vara helt omöjligt – blev till sist möjligt genom Regeringsrättens dom. Säkerhetspolisens arkiv öppnades, men bara för mig som författare till Inte bara opererade på Stasi …, och inte helt som i Tyskland utan med förbehåll. Högsta förvaltnings- hemligt uppdrag domstolen, dåvarande Regeringsrätten, gav i en dom 24 juni 2010 mig, Birgitta i Sverige. Almgren, rätt att med förbehåll ta del av de hemligstämplade akterna rörande

132 svenska Stasikontakter i Säpo-arkivet efter att Säpo och sedan kammarrätten av- slagit begäran från vårt forskningsprojekt vid Södertörns högskola. Innan jag antog utmaningen som domen innebar talade jag med många kolle- gor och alla ansåg att det ändå var ett första steg mot öppenhet – trots förbehållen. Jag fick inte kopiera några handlingar och måste förstöra alla anteckningar från Säpo-arkivet. Jag belades med tystnadsplikt, får fortfarande inte tala med forskar- kolleger om det som finns i arkiven och inte heller med berörda om det som belas- tar dem i akterna och inte röja deras identitet, får varken bekräfta eller dementera att personer finns i Säpo-arkivet. Efter uppmärksammade rättegångar i Tyskland hade 253 agenter från Väst- tyskland och 24 från före detta DDR-medborgare dömts för Stasisamarbete. Att de flesta som dömdes till fängelse för spionage var västtyskar beror på att östtyskar agerat enligt DDR:s lagar och därför inte kunde dömas om de inte dessutom begått kriminella handlingar som misshandel och människorov. Efter påtryckningar från svenska riksdagen genomförde Säkerhetspolisen 2000/2001 en ny genomgång av sina handlingar med DDR-koppling och misstänkta Stasibelastade personer för- hördes. Det är den utredningen av Säpo som dåvarande Regeringsrätten gav mig tillstånd att analysera.

rots alla hinder kunde jag i september 2011 publicera forskningsrappor- ten Inte bara spioner … som bygger på unikt källmaterial: det östtyska T utlandsspionagets hemliga handlingar, intervjuer med före detta Stasi- officerare som varit stationerade i Sverige och på Säpos länge hemlighållna doku- ment om Stasibelastade personer. Det handlar om 53 fallstudier kring de hemliga förbindelserna – kontaktpersoner, sympatisörer, gripande människoöden i kalla krigets skugga. Östtyska säkerhets- och underrättelsetjänsten Stasi var sovje- tiska KGB:s förlängda arm och Sverige som alliansfritt land blev viktigt i skär- ningspunkten mellan öst och väst. Från inget annat nordiskt land kom så många Stasirapporter: 2 919 rapporter finns registrerade i Stasis datasystem SIRA som finns i Berlin. När forskningsrapporten publicerades i samband med Bokmässan i Göteborg blev det en chock för många: Inte kan väl svenskar i många år i hemlighet ha ut- fört uppdrag för främmande makt, för den avskyvärda östtyska säkerhetstjänsten Stasi! En intensiv debatt utbröt i TV, radio och tidningar och Inte bara spioner … nominerades till Årets bok om svensk historia. Men Säpo anmälde mig för miss- tänkt brott mot tystnadsplikt. När justitiekanslern i oktober 2011 beslutade att inleda förundersökning mot mig blev reaktionerna starka. Rektor och kollegor vid Södertörn gick ut offentligt och stödde mig. Hundratalet svenska forskare protes- terade. Professorn i underrättelsevetenskap Wilhelm Agrell skrev i SvD 13 novem- ber 2011 ”Rättsliga åtgärder mot Almgren leder helt fel” och professorn i historia

133 Hans Albin Larsson framhöll på DN Debatt 2 maj 2012 ”Säpo kväver all seriös debatt om Stasi i Sverige”. Men jag utsattes för polisförhör och åklagare ledde förundersökning mot mig som pågick i månader. Först den 7 juni 2012 beslutade justitiekanslern att inte väcka åtal. Det fanns inget brott. Med advokathjälp kunde jag visa att jag följt Regeringsrättens dom och hela tiden stått i kontakt med kriminalkommissarier på Säpo för att iaktta Regeringsrättens förbehåll och följa sekretessbestämmelserna att anonymisera. Vid redovisningen av min granskning av Säpos utredningar om Stasibelastade personer hade jag följt vetenskaplig praxis och iakttagit strikt ano- nymisering. Det fanns ju redan svenska förebilder och internationella domstols- utslag. Det blev trots allt en seger för forskningen vid Södertörns högskola. Min bok kunde skrivas utan någon som helst förcensur. Kvar finns ändå besvikelsen över tystnadsplikt och kravet att förstöra mina anteckningar från Säpo-arkivet. Men det viktigaste källmaterialet ligger ju i Berlin. Som forskare har jag fått kopior av de tyska dokumenten utan restriktioner. Den tyska historien har lärt tyska myndigheter att inte belägga forskare med munkavel och inte ställa krav på doku- mentbränning ...

enom att Säkerhetspolisens arkivmaterial kunde ställas i relation till mitt omfattande tyska källmaterial möjliggjordes en första kartläggning och G analys av Stasis verksamhet i Sverige: Dokument inte bara i Stasiarkivet utan även i de olika DDR-ministeriernas bevarade handlingar i Bundesarchiv och i Auswärtiges Amts arkiv i Berlin belyser hur Sverige som alliansfri stat mitt i skärningspunkten mellan de båda konkurrerande maktblocken öst och väst blev av stort strategiskt intresse. Stockholm blev, precis som under andra världskriget, en viktig mötesplats och spioncentral. Dit kom under kalla kriget representanter för de båda maktblocken öst och väst som ville träffas på neutralt, säkert område, auf sicherem Gelände. Chefen för östtyska utlandsspionaget, Markus ”Mischa” Ytterligare ett Wolf, som kallats ”Mannen utan ansikte” kände sig så säker på att inte bli igen- känd i Sverige att han blev oförsiktig. Säpo lyckades fotografera honom i Stock- problem som jag holm när han sammanträffade med en västtysk agent – en medietriumf för Säpo lyfter fram i min och ett stort misslyckande för Stasi. bok Inte bara Warszawapakten gjorde målmedvetna strategiska försök att genom inflytel- spioner… är den seagenter påverka svensk inrikespolitik via svenska medier genom att ”placera” tidvis omfattande artiklar som gynnade DDR:s och Sovjetunionens politiska intressen samtidigt som de svartmålade och komprometterade politiska motståndare. Det gällde inte bara gallring som Säpo informationsinhämtning utan också opinionsspridning för att stoppa Sveriges in- genomförde fram tegration i väst. till 2002. Redan 1969 hade DDR skaffat en stordator av typ Siemens S 4004 och det blev

134 FOTO: ADAM SINGER

SPIONCENTRAL Stasis huvudkontor i Berlin. början till Stasis systematiska datoranvändning. De olika Stasi-avdelningarna tog emot informationer och agentrapporter, utvärderade, betygsatte dem efter tro- värdighet och betydelse, försåg dem med innehållsrubriker och matade därefter in dem i databaserna. SIRA innehåller således uppgifter om källor, agenternas registreringsnummer, täcknamn, rapporternas innehåll och tillförlitlighet. Doku- menten visar Stasis långsiktiga planer för att nå unga idealister som ville rädda fred och socialism – kommunism innebar hopp om bättre framtid. Av dokumenten framgår att en värvningsprocess kunde sträcka sig över flera år med testuppdrag innan en person av Stasi ansågs mogen att värvas. En agent som skrev tvivelak- tiga rapporter och bedömdes som opålitlig skildes direkt från sina uppdrag. I arkiven finns alla typer av dokument: registrerade sakförhållanden men ock- så subjektiva bedömningar av trovärdiga och mindre trovärdiga rapportörer vars rapporter måste sättas under lupp och källkritiskt granskas precis som varje his- torisk källa. Det viktiga är inte namnen på personerna utan att skapa en empirisk grund på mikronivå för att med större säkerhet på makronivå analysera Stasi-

135 infiltrationen, bedöma sammanhang och förändringar historiskt, förbindelsernas karaktär och hotbilder. Vad min undersökning visar är Sveriges betydelse som strategiskt mål för Sta- si, inom vilka kretsar som Stasi lyckades värva kontaktpersoner, informatörer och agenter, varför människor lät sig värvas och hur Säpo bedömde dessa personer. För mig som forskare handlar det inte i första hand att döma om rätt eller fel. Det är viktigare att fråga hur och varför. Det handlar om att analysera vad som fak- tiskt står i dokumenten, vilken betydelse det kan ha fått på den tiden och kanske också vad vi kan lära av historien. Vem skrev vad och i vilket syfte? Hur bedömdes den dåtida situationen av dem som på den tiden stod mitt uppe i den utan att veta vad som skulle komma att hända? Var det – som för de flesta tyska Stasimedar- betarna – en ideologisk övertygelse som drev dem? Tog de ställning under kalla kriget i kampen mellan Öst och Väst? Men vad mina analyser också visar är att Säpo inte gick till botten med utred- ningen 2000/2001 om Stasis infiltration i Sverige. Utredarna hade endast tillgång till en bråkdel av källmaterialet som finns i Tyskland och i USA. De begärde inte ut de viktiga Rosenholz-handlingarna om Stasis utlandsspionage som CIA i tur- bulensen vid DDR:s sammanbrott på mystiska vägar lyckats komma över. Det som Säpo har tagit del av är endast delar ur Rosenholz-kartoteket, de så kallade F 16-korten, som inte har någon som helst information om agentverksamhet utan endast innehåller uppgifter om personer som kunde vara av intresse för Stasi. Ytterligare ett problem som jag lyfter fram i min bok Inte bara spioner … är den tidvis omfattande gallring som Säpo genomförde fram till 2002. Enligt en intern gallringsutredning inom Säpo (Diarienummer AD 182-5014-05) ska 60 000 poster ha gallrats perioden 1972–1980. Enligt utredningen gällde det i huvudsak ”objekt registrerade för samhällsomstörtande verksamhet” [!] På 1980-talet gallrades yt- terligare cirka 16 000 poster.

fter att Inte bara spioner… publicerats arrangerades den första interna- tionella konferensen Stasi i Norden i Visby 26–27 september 2011. I sam- arbete med Södertörns högskola, Center for Koldkrigstudier vid Syddansk Problemet att E Universitet i Odense och forskare från BStU, Stasiarkivet i Berlin, inbjöd Högsko- forskare som lan på Gotland forskare och allmänhet till Visby. Där undertecknades en appell, arbetar med kalla Gotlandsmanifestet, med uppmaning till de nordiska regeringarna att kräva att kriget och Stasi- CIA lämnar samtliga dokument ur Rosenholz-kartoteket som rör nordiska med- infiltration krimina- borgare till Stasiarkivet i Berlin. Problemet att forskare som arbetar med kalla kriget och Stasi-infiltration kri- liseras har tagits minaliseras har tagits upp vid många EU-konferenser. När Stasiagenter avslöjas upp vid många använder de ofta en omvänd strategi och gör sig själva till offer för att avleda upp- EU-konferenser. märksamheten från de verkliga offren som drabbats. Vreden riktas mot forskare

136 som de försöker skrämma till tystnad genom beskyllningar om utpekanden och falska uppgifter. Vår gemensamma historia ska vårdas i arkiven, men hur denna arkivhan- tering av informationen sker i praktiken är oklart. I stället för att forskning om kalla kriget underlättas riskerar forskare fortfarande att skrämmas till tystnad. I regeringens vitbok i februari 2012 Uppgifter hos Säkerhetspolisen om misstänkt samröre med Stasi står att regelverket inte i något väsentligt avseende hindrar att forskning bedrivs med inriktning på Stasis verksamhet i Sverige. Min forskning vid Södertörns högskola tas upp som prejudicerande och vägledande för framti- den. Men så långt har vi inte kommit ännu. Fortfarande försvåras debatt kring en diktaturs infiltration i Sverige genom att Säpo styr tillgång till information. Jag tvingades i december 2014 mot all vetenskaplig praxis bränna alla mina anteck- ningar som jag fört under min research hos Säpo. Kvar finns bara mina böckerInte bara Stasi … (2009) och Inte bara spioner (2011). Forskning om Sveriges historia under kalla kriget och Stasis infiltration i Sve- rige är en fråga av stor räckvidd också i ett internationellt perspektiv. Det hand- lar om yttrandefrihet och demokrati. Stasis metoder, deras långtidsplanering och strategi att värva unga idealister har bäring idag för flyktingspionage och terro- ristbekämpning – här kan historisk forskning bidra med viktig kunskap. Historien om kalla kriget som många är intresserade av att dölja, bör i stället visas och be- rättas för att vi inte ska glömma människor som idag kämpar mot diktaturer för åsiktsfrihet och demokrati. Den information som återges i min bok Inte bara spioner… finns i arkiven i Sverige och utomlands och många som varit involverade har ännu klara minnes- bilder. Därför är det viktigt att kunna ha en öppen debatt om denna information för att eventuella felaktigheter ska kunna rättas, men också för att underlätta den fortsatta forskningen om hur en diktatur arbetar och infiltrerar i ett öppet demo- kratiskt land. Bearbetning av det förgångna sker ju hela tiden genom samhällets och den enskildes kunskapsutveckling och genom mediernas rapportering. . Som Stasiarkivets chef Roland Jahn betonade i Stockholm i maj 2012 vid invigningen av Stasiutställningen ”En fiende är den som tänker annorlunda”:Je besser wir Diktatur begreifen, umso besser können wir Demokratie gestalten, ”Ju bättre vi förstår diktaturen, desto bättre kan vi bygga upp demokratin”. Som vi lärare och forskare hävdade när Södertörns högskola startade och forskarskolan BEEGS planerades får forskning inte betraktas som problem. Det handlar om att lyfta upp det förgångna i ljuset. Det är viktigt att analysera hur snabbt totalitära tendenser kan växa och bli till hot för demokrati och mänskliga rättigheter när makt inte kontrolleras och avkrävs ansvar. ●

137 Akademins aktiva roll i samhället

I högskolans samverkansstrategi slås fast att samverkan med samhällslivets aktörer ska utgöra en integrerad del av forskning och utbildning vid Södertörns högskola. Här har vi samlat in några exempel på existerande samverkansinitiativ.

Utmaningsdriven samverkan Utmaningsdriven samverkan innebär att bli Centrum för praktisk kunskap lades en extern organisation presenterar ett när Karolinska Huddinge bad högsko- problem som den vill lösa tillsammans lan om hjälp i en situation där det rådde med några av akademins mest kreativa akut brist på undersköterskor och det hjärnor bland studenter och forskare. var viktigt höja kompetensen hos de som Organisationen som presenterar utma- fanns. Fortfarande är ett mål att hjälpa ningen kan vara privat, offentlig eller en yrkesverksamma och organisationer att del av ideell sektor. utforska och dokumentera sitt professio- nella kunnande med syfte att utveckla ödertörns högskola har arbetat och förfina det praktiska kunnandet i med utmaningsdriven samverkan olika typer av verksamhet (som till ex- S under många år. Till exempel har empel hos polisen, vilket Anna Orhall högskolans alla centrumbildningar till- berättar om på annan plats). Inom En- kommit som svar på olika typer av sam- ter Forum gifter sig kompetensen hos hällsutmaningar. Redan tidigare har företag och företagare med forskarnas Till exempel CEEBS (Centre for Baltic and EastEu- kunskap om entreprenörskap i syfte att har högskolans alla ropean studies) presenterats, som har vässa en viss verksamhet. Hos Förvalt- centrumbildningar spetskompetensen för högskolans pro- ningsakademin möter och inspirerar tillkommit som svar fil – en profil som ju tillkom just för att statsförvaltningens kunskapsbehov den möta de stora samhällsutmaningarna i akademiska forskningen om samma på olika typer länderna kring Östersjön och i Östeuro- område, och vice versa. MARIS det ma- av samhälls- pa efter murens fall och Sovjetunionens rinarkeologiska centret har samarbetat utmaningar. upplösning. Grunden för det som skulle med företag för att utveckla metoder för

138 att undersöka föremål på de djup och under de förhållanden som det är frågan om. Samtidshistoriska institutet (SHI) bjuder in till dialog om dagsaktuella po- litiska frågor och möjliggör därmed att det akademiska kritiska tänkandet öpp- nar upp nya perspektiv, som kan leda till nya frågor. Inom SCOHOST följer och undersöker experter hur folkhälsan i framför allt östra Europa förändras och söker samband som kan förklara detta, till ömsesidig nytta. Som visas på annan plats i denna volym har Södertörns högskola fått det nationella ansvaret för lärarutbildning i romani chib, det romska språket. Med rolinska institutet och Södertörns hög- OPEN LAB Här samverkar detta har följt en rad uppdrag i form av skola är de fyra lärosäten i Stockholm Stockholms stad, landsting och län med fyra lärosäten utbildningar av till exempel romska som har flest studenter. Tillsammans för att gemensamt lösa brobyggare – också de uppdragen är ut- med Stockholms stad, Stockholms samhällsproblem. maningsdrivna och externa beställare landsting och Stockholms län har dessa kan vara kommuner eller myndigheter. fyra lärosäten startat Openlab, fysiskt Naturligtvis deltar även studenter- beläget på KTH. Där kan företag, of- na i utmaningsdriven samverkan. Någ- fentlig sektor och ideella organisationer ra exempel på samverkan i utbildnings- presentera utmaningar som ska lösas miljö finns i de innovativa programmen utan ämnesbegränsningar. Varje så- i detta kapitel. dan utmaning tas emot av ett interdis- CoLab Flemingsberg är en mångve- ciplinärt team, i en generös anda. Just tenskaplig innovationsmiljö och lokal nu pågår till exempel idéarbete om hur mötesplats för studenter i Flemings- byggandet av stora fastigheter ska bli berg. Här utvecklas idéer och innova- mer klimatsmart. En annan utmaning tioner. Södertörns högskola leder ut- handlar om hur läraryrket ska göras vecklingen av CoLab i samarbete med mer attraktivt, med konkret utgångs- Karolinska institutet. Verksamheten punkt i stadsdelen Skärholmen i syd- bedrivs bland annat som workshops, västra av Stockholm. Projektet starta- öppna för alla studenter som pluggar i de våren 2016 och har namnet Teach to Flemingsberg. CoLabär ett nytillskott be Surprised – A Teacher’s Incubator.● inom SHInnovation, högskolans para- ply för innovation, entreprenörskap och samverkan med externa beställare. Stockholms universitet, KTH, Ka-

139 Forskning som utgår från näringslivets aktuella frågor Olga Golubeva, filosofi doktor i företags- Mina forskningsprojekt utvecklas ekonomi har en fot kvar i den före- genom att matcha aktuella problem- tagsvärld hon nu studerar. Hon menar ställningar i näringslivet med den teo- att forskning och praktik går att förena retiska kunskap som finns i den akade- och är positiv om hennes resultat kan miska forskningsvärlden. Detta förut- vara till nytta för näringslivet. sätter en nära samverkan mellan det akademiska teoribildningsarbetet och nnan jag började ett samarbete företags behov av kunskapsutveckling. med Södertörns högskola år 2014, Under de sista två åren har jag sam- I hade jag jobbat inom finans- arbetat med flera organisationer, till branchen i drygt 18 år. Jag ville gärna exempel Business Sweden, Statistiska fortsätta att ha en god relation med nä- Centralbyrån och Europeiska banken ringslivet, både inom forskning och un- för återuppbyggnad och utveckling dervisning. (EBRD). Det finns omfattande empi- Mina forskningsintressen spänner riska data som kan göras tillängliga i över ett brett fält inom investeringsbe- forskningssyfte. För näringslivet inne- slutsfattande. I min forskning har jag bär detta samarbete att deltagande fö- utgått från företagets perspektiv och retag, organisationer eller myndigheter därför handlar det om hur företag kan kan tillgodogöra sig relevant kunskap bli lönsamma och bibehålla sin lönsam- som forskning åstadkommer och pre- het i sin verksamhet. Samtidigt vill jag senterar. Därför tycker jag att det är placera företagets investeringsbeslut i viktigt att kommunicera forsknings- ett bredare perspektiv också inklude- slutsatser på internationella konferen- rande omvärldsanalys, allmännytta ser samt via publikationer i vetenskap- samt hållbarhetsfrågor. liga tidskrifter. Om Södertörns För närvarande handlar en del av En god forskning inom företags- min forskning om hur affärsklimatet ekonomi bör, enligt min uppfattning, högskola vill fort- påverkar företagets investeringar. bedrivas i samverkan mellan akademi sätta bygga upp Lönsamhet och avkastningskrav från och näringsliv och avspeglas i utbild- en internationellt aktieägare är viktiga kriterier. Försäm- ningen. Nyligen har jag publicerat en konkurrenskraftig ring av affärsklimatet kan dock påver- artikel om en misslyckad svensk in- kunskapsmiljö, ka företagsinvesteringar på ett negativt vestering utomlands. Jag skulle gärna då måste man sätt. Detta visade jag i min forskning av inkludera denna fallstudie på någon svenska företag verksamma i Ryssland, kurs på Södertörns högskola. Både för arbeta långsiktigt ett land som på sista tiden upplevt kraf- att lyfta fram betydelsen av omvärlds- kring strategisk tiga ekonomiska svängningar samt po- analys i investeringsbeslut och för att profilering. litisk turbulens. visa skillnader i företagsagerande under

140 FOTO: ANDREI RUDAKOV/BLOOMBERG

osäkra omständigheter i jämförelse med bildningsmiljön på Södertörns högskola. BLÅGULT I ÖST Olga Golubeva en stabil miljö. Om Södertörns högskola vill fortsät- har studerat svenska företags Gemensamma föreläsningar som ta bygga upp en internationellt konkur- agerande på den ryska mark- hålls av lärare från Södertörns hög- renskraftig kunskapsmiljö, då måste naden. skola tillsammans med representan- man arbeta långsiktigt kring strate- ter från näringslivet ger mervärde gisk profilering. Jag upplever att hög- för studenterna. En sådan föreläsning skolans fokus på Östeuropa och Öster- om aktiemarknaden höll jag på Sö- sjöområdet är ett utmärkt område att dertörns högskola tillsammans med testa olika ekonomiska teorier på. Er- generalsekreteraren från Finansana- farenheter från Östeuropeiska mark- lytikers förening vilket uppskattades nader, som ofta kallas ”övergångseko- av studenterna. Jag skulle gärna fort- nomier”, kan vara relevanta också för sätta med den typen av samverkan andra länder med turbulent marknads- med näringslivet som stimulerar ut- situation. ●

141 Förvaltningsakademin – en arena för forskare och praktiker Sten Heckscher är ordförande i förvalt- – Diket behöver en spång för att ningsakademins styrgrupp. Han betonar ömsesidigt befrukta och förbättra vikten av samarbete mellan forskning både forskningen och regerandets och och praktik. förvaltningens principer, praktik och konst. ten Heckscher har bland annat Staten har visat vankelmod när det varit departementsråd, gene- gäller hur behovet av kompetensut- S raldirektör, rikspolischef, stats- veckling inom förvaltningen ska åstad- sekreterare och statsråd. Han menar kommas, noterar Sten Heckscher. I att kontakterna mellan lärosäten och grunden finns den delegerade arbets- den offentliga förvaltningen måste för- givarpolitiken som lägger ansvaret för djupas och förbättras. Han berättar en det på varje enskild myndighet där så- anekdot om de nya statssekreterarnas dana insatser dock ofta har svårt att få första lunch efter regeringskiftet 1976. utrymme. – Ett tjugotal framstående personer – Centralt har olika lösningar valts konstaterar att socialdemokraternas men ingen har lyft. Kontinuitet har långa maktinnehav har brutits och att saknats liksom en ordentlig koppling en ny tid randas. ”Nu ska vi regera. till akademin. Utbytet mellan förvalt- Men hur gör man då?”. ningens praktik och forskningen om Enligt hans syn finns det duktiga förvaltningen har varit svag till bådas forskare inom samhällsvetenskap som förfång. ägnar sig åt hur förvaltningen fungerar Slutsatsen blir då att detta utbyte men han menar att de i regel vet gan- måste förstärkas för att bättre utveckla ska lite om hur det egentligen går till. kunskaper och kompetens på båda håll. – Därmed blir deras vetenskapliga Det behövs en arena för möten mellan arbete mindre relevant än det skulle teoretiker och praktiker för att ta del av kunna vara. Å andra sidan – eller på den potential som finns i ett ömsesidigt Både akademiskt andra sidan – har vi skickliga prakti- närmande. och praktiskt ker som dock har ett litet, om ens något, Detta är bakgrunden till Förvalt- verksamma ska intresse för akademiskt orienterad lit- ningsakademin. Sten Heckscher be- medverka i både teratur om sitt arbetfält. Och som där- skriver hur tanken att förlägga Förvalt- utbildning och med försummar viktiga perspektiv på ningsakademin vid Södertörns högskola forskning – det är vad de gör. växte fram: ”Var borde en sådan institu- Han uttrycker det som att det finns tion placeras för att kunna blomstra? viktigt för Förvalt- ett ”dike, delvis djupt och svårforcerat, Rimligen på ett lärosäte. Kanske på ningsakademins mellan å ena sidan akademin och å den något av de större, etablerade? Nja, egenart. andra förvaltningen”. varför inte på ett yngre och hungrigare

142 med stark egen forskning om styrning, för att åstadkomma ett ökat utbyte mel- organisering och ledning och med ett lan högre utbildning och förvaltningens välutvecklat samarbete mellan sam- praktik. Ett kvitto på framgång men hällsvetenskapliga ämnen som företags- också ett krav på framtida resultat. ekonomi, sociologi och statsvetenskap. Sten Heckscher menar att nu vän- Kanske Södertörn? Som ju också har tar hårt arbete för att etablera ”den fördelen att finnas i huvudstadsregio- spjutspets för grundutbildning för stu- nen med regeringskansli och merparten denter, för vidareutbildning åt statens Sten Heckscher av den centrala statsförvaltningen.” tjänare och för initierad forskning om leder granskningen Han berättar vidare: förvaltningen som behövs”. av Karolinska In- – Högskolans rektor tände på idén. Han påpekar att akademin aktivt stitutets hantering På ett halvår hade Förvaltningsakade- bör lansera också mindre pretentiösa av kirurgen Paolo min inrättats, troligen ett hastighetsre- upplägg som är attraktiva för myndig- Macchiarini. kord. heterna. Akademin bedriver idag på uppdrag – Det ska göras med akademiska kvalificerad förvaltningsutbildning, på utgångspunkter men också med en för- sikt även grundutbildning, och ska bli ståelse för förvaltningens villkor. Aka- en bas för forskning om förvaltningen. demin bör ha goda möjligheter att bidra Detta ska ske genom att utveckla de till och utveckla myndigheternas intro- kontakter och nätverk som redan finns duktionsutbildningar för nyanställda med forskare vid andra lärosäten med och ge ett välbehövligt perspektiv på förvaltningen. statens identitet och verksamhetsfor- – Både akademiskt och praktiskt mer. verksamma ska medverka i både ut- – Förvaltningsforskare bör dessut- bildning och forskning – det är viktigt om bli bättre på att involvera duktiga för Förvaltningsakademins egenart, praktiker, både för att berika sina pro- betonar han. jekt men också för att finna nya som då Hur har det gått? kan bli mera relevanta för samhällets – Riksrevisionen och Skolinspektio- utveckling, fortsätter han tillägger; nen är bland de som har anlitat oss för – Förvaltningsakademins vision bör våra ambitiösa program. Riksbanks- vara ett självklart centrum för forskare fonden och Trafikverket har gjort gene- från hela landet som i samverkan med rösa forskningssatsningar. Akademin intresserade praktiker utvecklar kvali- ordnar regelbundna seminarier om för- tet för akademi och förvaltning. valtningspolitik, välbesökta också av – Vi ska aktivt och ödmjukt visa att framstående praktiker. vi är relevanta för forskarsamhället Efterfrågan finns alltså. Hur är det då och för regerandets och förvaltningens med finansiering? praktik. Då kommer livet att bli lättare – I den senaste budgetpropositionen också för nyutnämnda och lätt desori- kom öronmärkta miljoner till akademin enterade statssekreterare. ●

143 Hållbar utveckling kräver lokala initiativ

Ranjula Bali Swain, professor i national- mål, Sustainable De- Sustainable Develop- ekonomi, representerade tillsammans velopment Goals. ment Solutions Network med docent Minna Räsänen Södertörns Lanseringen av (SDSN) högskola vid lanseringen av ett globlat nätverket skedde i SDSN har sedan 2012 arbe- nätverk för att förverkliga FNs globala mål. samarbete med Göte- tat för att mobilisera veten- borgs universitet i fe- skaplig och teknisk expertis et globala initiativet Sustai- bruari 2016. Ledare Ranjula Bali från akademi, myndigheter nable Development Solutions på högsta nivå från Swain. och näringsliv för att ta fram D Network (SDSN) lanserades näringsliv, reger- och lansera lösningar för håll- 2012 av FN:s generalsekreterare Ban ingen och universitet träffades då för bar utveckling, samt stödja Ki-moon. SDSN är ett universitetsdri- att diskutera sitt engagemang för att de nationella och regionala vet nätverk som syftar till att ta fram uppnå de globala målen och översätta processerna för att imple- lösningar för en hållbar utveckling. Gö- dem till en global omvandling. Från Sö- mentera dessa. teborgs miljövetenskapliga centrum, dertörns högskola deltog Ranjula Bali Visionen för de regio- GMV, vid Göteborgs universitet och Swain och Minna Räsänen. De är na- nala nätverken är att vara en Chalmers har nyligen utsetts till nod turligtvis engagerade i arbetet. plattform där samarbeten för ett SDSN-nätverk för norra Europa, – Vi vill nu gå vidare med att göra över traditionella gränser SDSN Northern Europe. SDSN har ett hållbar utveckling till ett bärande ele- leder till faktiska åtgärder för FN-mandat för att bland annat med- ment i utbildningen som ges här på Sö- en hållbar utveckling. SDSN verka i framtagandet och arbetet med dertörns högskola, säger Ranjula Bali Northern Europe vid GMV blir FN:s 17 nyligen antagna utvecklings- Swain. ● därmed ett av flera regionala SDSN-nätverk som kan samla aktörer och resurser både regionalt och nationellt för att bland annat öka medveten- het och kunskap om de nya hållbarhetsmålen och skapa drivkraft för handling för olika aktörer. Genom aktivt en- gagemang mellan akademi, myndigheter och näringsliv ska nätverket bidra till att lös- ningar tas fram, finansieras och sjösätts samtidigt som erfarenheter delas. FÖR HÅLLBARHET FN antog 2015 Agenda 2030 för hållbar utveckling. Den innehåller 17 globala mål och 169 delmål. Syftet med målen är inte bara hållbar utveckling utan även att utrota fattig- dom, skapa socioekonomisk integration, och skydda miljön och våra gemensamma naturresurser.

144 Snabbspår för asylsökande läkare Stina Hållsten, lektor i svenska, leder ett samverkansprojekt där asylsökande snabbare kan få validera sin läkarlegitimation och börja arbeta. Idén var professor Sten Lindahls.

sylsökande med långa och eftertrak- tade utbildningar får vänta länge innan de kan få arbeta efter kom- petens i Sverige. En sådan grupp är flyktingar med legitimations- yrken, det vill säga läkare, sjuksköterskor, tandläkare med flera. Problemet med den långa väntan blev uppmärksammad under hösten 2015 då flyktingströmmen till Sverige, lik- INITIATIVTAGARE Sten Lindahl, pensionerad som Europa ökade markant. professor vid Karolinska Institutet, tog initiati- Hur lång tid tar det då? Först tar det vet till pilotprojektet. alla asylsökande ett till två år innan de får besked om de kan få tillfälligt eller sjuksköterskor har alltså en mycket permanent uppehållstillstånd. Svens- lång process framför sig innan de kan ka på SFI erbjuds enbart till de som har utöva sitt yrka. Under tiden riskerar de någon form av uppehållstillstånd. Det att förlora de centrala färdigheter som är först efter avslutad SFI som utbild- det tagit åratal av utbildning och trä- ningen från hemlandet kan komplette- ning i hemlandet att uppnå. Det borde vara ras. Och först efter att komplettering- Det var mot denna bakgrund som möjligt att låta en är avslutad som det är möjligt att den pensionerade professorn vid Ka- uppehållsfrågan söka legitimation hos Socialstyrelsen. rolinska Institutet Sten Lindahl tog löpa parallellt Processerna kan inte sättas igång pa- kontakt med Södertörns högskola. Han med undervisning rallellt, utan ska enligt juridiken följa menade att det bör gå att finna vägar på varandra, i en sekvens med många för att underlätta processen. Det borde i svenska och steg. vara möjligt att låta uppehållsfrågan kompletterande Nyanlända läkare, tandläkare och löpa parallellt med undervisning i utbildning.

145 svenska och kompletterande utbild- för utövandet av yrket i Sverige. ning, menade professor Sten Lindahl. Under våren 2016 innehåller pro- Han bar på drömmen att göra nå- grammet intensiv undervisning i got för sina läkarkollegor som flytt till svenska och medicinsk svenska. Un- Sverige, och som inget hellre ville än att der sommaren får studenterna kortare börja arbeta så snart som möjligt. Han undervisningspass i de grundläggande visste att han måste hitta andra som ämnena i läkaryrket och förhoppnings- var lika entusiastiska som han själv. vis praktikplatser på olika medicinska Stina Hållsten. Och han måste hitta finansiering. laboratorier. På Södertörns högskola mötte han Under hösten går de fler kurser och två personer som nappade på idén. praktiserar på klinik. En viktig del är Det var Stina Hållsten som är lektor i också att börja läsa forskningsrappor- svenska, och Dan-Anders Lidholm som ter på svenska och referera inför varan- arbetar med högskolans samverkan. dra. Svenska medicinalförfattningar är Och han lyckades få Migrationsver- också en nödvändighet. Tanken är att ket, Socialstyrelsen, Länsstyrelsen, studenterna ska vara klara att söka le- Arbetsmarknadsdepartementet, Ar- gitimation inom sina respektive yrken betsförmedlingen och yrkessvenska- vid årsskiftet 2016/17, och att de som är verksamheten i Södertälje kommun att studenter då kan återuppta sina medi- samarbeta. Resultatet blev ett pilotpro- cinska studier. jekt på Södertörns högskola, lett av äm- Den här typen av intensivutbild- net svenska. Intensivkursen i svenska ningar har nu fått ett namn och kallas finansieras av Södertörns högskola snabbspår. till 50 %, Länsstyrelsen i Stockholm Med utbildningen följer nya sociala till 25 % och Tillväxtverket till 25 %. I kontakter och utflykter i det svenska projektet som startade deltar 18 spe- samhället. Sten Lindahl och hans hus- cialistläkare, två tandläkare, en sjuk- tru tog bland annat med tre ur gruppen sköterska och tre medicine studerande på en utställning på Edsvik konsthall. från tredje land. Deltagarna är utvalda Sten gladde sig åt de fina samtal som av Migrationsverket. De är alla asylsö- uppstod mellan flyktingarna och konst- kande med språklig bakgrund i framför närerna om material, teknik och motiv. Målsättningen är allt arabiska, ryska och afghanska. De En påminnelse om att livet inte består att de asylsökande flesta talar engelska, men inte alla. av arbete allena. I samma anda har läkarna ska få all Målsättningen är att de asylsökan- andra volontärer engagerat sig i att ha nödvändig kunskap de läkarna ska få all nödvändig kun- kontakt med deltagare för liknande ak- för att kunna vara skap för att kunna vara verksamma tiviteter och upplevelser. På det sättet som läkare eller tandläkare i Sverige. kan man lägga till en samhälls-/kultur- verksamma som En viktig del är att kunna samar- integrerande del i snabbspåret till att läkare eller tandlä- beta med olika delar av sjukvården, kunna arbeta med sin profession i det kare i Sverige. och ta del av de juridiska grunderna nya landet. ●

146 NYTT LIV I SVERIGE Mohammed Al Nussirie är en av de asyl- sökande som deltar i intensiv- utbildningen på Södertörns högskola. Mohammed Al Nussirie, asylsökande pediatriker

”För sex månader sedan förlorade jag allt i mitt 2007 och började jobba som läkare 2008. liv. Jag lämnade min familj och mitt arbete i Några år senare genomgick jag min specialist- hemlandet. Den dagen kändes det som att allt utbildning inom pediatrik och mitt forsknings- stängdes framför mig. Bara döden höll dörren projekt publicerades 2015. Ganska snart efter öppen. Jag drömde om ett land där jag kunde detta började min resa till Sverige. finna säkerhet och frihet som i Sverige. Jag När jag nu börjat kursen i svenska på åkte till havet... För en stund kände jag döden Södertörns Högskola har jag fått hopp om att både bakom mig och framför mig. Detta var åter få komma i arbete som läkare. Att lära det svåraste. Natten var mörk och havet svart. mig svenska är vägen in i det yrke som är mitt. Båten var liten men trots att jag var livrädd Läkaryrket som är en del av min identitet och fanns bara en väg och det var framåt. det som är jag. Efter den farliga resan över havet och Jag tycker att det är roligt att läsa den här genom många länder kom jag fram till Sverige. kursen på Södertörns Högskola. Mitt mål är att Natten var mörk Jag kom till landet med säkerhet och frihet. få möjlighet att återuppta mitt liv och få möjlig- och havet svart. Jag hade lagt en riskfylld färd bakom mig men het att arbeta som läkare här i Sverige. Det är Båten var liten det fanns inget val. I Sverige är havet blått och min dröm. men trots att jag solen skiner. Jag kan nu se framåt. Det är svårt att gå den här vägen ensam Jag heter Mohammed Al Nussirie och är 33 men när jag nu mött hjälpsamma personer var livrädd fanns år och jag kommer från Irak. I mitt hemland som Sten, Stina, John, Hanna och Maria så bara en väg och arbetade jag som läkare. Jag tog min examen har det blivit mycket lättare. Tack för allting. det var framåt.

147 Hosam Al-deen Jreada, asylsökande ekonom och sjuksköterska Jag heter Hosam och jag kommer från Syrien. För två månader sen fyllde jag 30 år. I Syrien Jag trivs i Sverige hade jag många mål med mitt liv men som och jag önskar nu inte längre går att genomföra. Jag hoppas att jag kommit för att nu kunna förverkliga mina mål i Sverige. Först ska jag jobba hårt med att lära mig länge sedan men språket sedan är mitt mål att få arbete som det är som det är. undersköterska innan jag validerar mina betyg Svåra saker blir som sjuksköterska. Jag har praktiserat fyra inte så svåra så månader i Tyresö. länge man har På intensivkursen i svenska som jag går nu har det varit roligt då vi lärt oss sånger. Det är ett mål. bra för uttalet tror jag. Men bäst är när vi foku- serar på grammatik. Jag tycker också om när vi samarbetar med varandra och diskuterar. Jag är utbildad till både ekonom och sjuk- sköterska i mitt hemland Syrien. Egentligen UTBILDAD I SYRIEN Hosam Al-deen Jreada vill föredrar jag att arbeta med ekonomi framför validera sina betyg som sjuksköterska. medicin men då jag vet att Sverige behöver sjuksköterskor så går jag vidare på det här Jag trivs i Sverige och jag önskar nu att jag sättet och jag hade tur som får gå på inten- kommit för länge sedan men det är som det sivkursen. Just nu tränar vi på medicinsk är. Svåra saker blir inte så svåra så länge man terminologi. har ett mål.

Utställning om minnen av livet på flykt Under hösten 2015 annonserade rektor en direktutlysning av medel för initiering av forskning och forskningssamverkan med koppling till flyktingsituation. Sex projekt fick dela på närmare en miljon kronor. Våren 2016 genomförde högskolan en likadan satsning. Ett av projekten som beviljades medel 2015 var utställningen Contingent Memories. Arrangö- rer var Anne Kaun, lektor, och Ekaterina Kalinina, postdoc, båda verksamma vid Institutionen för medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola. De två konstnärerna i Contingent Memories, Nasser Naje Lazem och Nassar Alhanoun, har båda flytt till Sverige från Bagdad, respektive Damaskus. De berörs på olika sätt av minnen i sina liv och konstnärskap. Nassar Alhanouns illustrationer visar aldrig kriget, eftersom det är något han helst vill glömma. Istället är det hans upplevelser av vardagen runt omkring honom som han genom konsten anser vara värda att minnas.

148 Kapitel 4 Resan fortsätter ögskolan växer. Campus väx- er. Flemingsberg växer. På H 2030-talet ska det finnas yt- terligare tjugo tusen arbetsplatser i Flemingsberg – utöver de femton tusen som finns idag. Ett utbyggt centrum ska betjäna hundra tusen boende i när- området. Överallt byggs det. 2016 höjer sig Technology for Health över det nya torget mellan sjukhuset och Flemingsbergs centrum, med loka- ler för Röda korsets högskola, Karolin- ska institutet och Kungliga tekniska högskolan. europa, eller för den delen i Syrien eller Campus består nu av Södertörns Afghanistan till högskolan för att kom- högskola, Röda korsets högskola, Tek- plettera och finslipa sin utbildning. Det niska högskolan och Karolinska insti- gör att Campusområdet alltmer får ka- tutet. raktären av internationell akademisk År 2017 flyttar Stockholms musik- mötesplats. Här utvecklas framtidens pedagogiska institut (SMI) hit från in- teorier, metoder och tekniker i forsk- nerstan och en byggnad speciellt för po- ningsmiljöer av olika slag. lisutbildningens behov reses vid Alfred Södertörns högskolas högt liggande Nobels allé. vita huvudbyggnad spänner bågen mot Ständigt fler studenter, lärare och framtiden. Vilken blir högskolans roll i forskare gör campusområdet livligare. det nya samhället? Och allt fler studenter bär med sig sina I det här kapitlet ges visionärerna kunskaper ut i världen, antingen det är ordet. ● till Sergels torg, till Dar es Salaam eller någon annanstans. Samtidigt kommer studenter som utbildats i Östersjöländerna och Öst-

149 Iakttagelser på Blickatorget

Moira von Wright, högskolans rektor 2010–2016, blickar tillbaka till den första dagen hon tog rulltrappan upp till Blickatorget och tiden som gått fram tills att en ny rektor nu ska fortsätta resan.

en första juli 2010 tillträdde jag posten som rektor för Södertörns hög- skola. Det var spännande att ta sig an ett uppdrag som rektor vid en högskola som jag inte var bekant med inifrån, men som jag hade lärt mig att respektera och känna genom dess verksamheter och synlig- het i olika samhällsdiskussioner, och genom bekanta som arbetat här. Högskolans Östersjöinriktning, och dess entusiasm för bildning och samhällsrelevanta frågor lockade mig. Jag hade fått intryck av en en- gagerad högskola med känsla för den högre utbildningens och forskning- ens betydelse för både människorna och framtiden. Mina förväntningar kom att uppfyllas med råge. När pendeltåget stannade vid Flemingsbergs station, och jag för första gången sökte mig uppåt mot Södertörns högskola var det inte helt lätt att hitta. Jag följde strömmen av passagerare som tog sig med rulltrappan upp till Blickatorget. Vid dörren lyste skylten ”From Brains to Business”. Den berättade att här finns stor kompetens och många möjligheter, även om det slog mig att det tredje B:et, B som i Bildning, saknades. Många av mina medpassagerare fortsatte vidare mot Nobels allé. Några stan- nade upp vid Moas båge, tände en cigarett och drog ett par snabba heta bloss, fim- pade, och hastade vidare. Jag tänkte att min dröm är att alla de mänskor som idag jäktar förbi, snart ska stanna upp vid Blickatorget och se att här är Södertörns högskola, och känna att här vill jag stanna! Solen sken och de gula markiserna utanför fönstren på Moas båge åkte ner för FOTO: ANNA HARTVIG att skydda från det starka ljuset. De viftade glatt i solskenet och sommarvinden. Jag kände mig upprymd. Även när solen gick i moln så hängde några kvar. Hösten kom, terminen började och de gula markiserna flaxade oroligt i blås- ten. Regnet öste ner och det droppade lite här och där i små hinkar inne i Moas Moira von Wright. båge i trappuppgångarna och på plan 8. ”Så här har det alltid varit” förklarade

150 FOTO: MATS ERIKSSON/FLICKR medarbetarna glatt medan de tömde hinkarna i vasken och ställde ut dem igen. ”Det går inte att göra något, det är en felkonstruktion” slog man fast.

ödertörns högskola hade till midsommaren 2010 fått det efterlängtade och viktiga beslutet om examensrättigheterna inom fyra forskarutbildnings- S områden. Under det kommande året fick vi dessvärre besked om kraftiga minskningar i Östersjöstiftelsens utdelningskapacitet och vi visste alla nu också att de femhundra extraplatserna, som många hade sett som ett uppfyllande av ett tidigare löfte från staten, faktiskt var tillfälliga. Sammantaget kom det här att innebära stora nedskärningar i utbildningen, och enorma förändringar i forskar- nas frihet att hantera forskningsmedel. Södertörns högskola hade därtill fått en rektor som kom utifrån som inte var en del av den interna berättelsen om högsko- lans unika situation och självförståelse. År 2011 blev en omvälvande tid. Då kom också den så kallade autonomirefor- men som strök ”fakulteterna” ur högskoleförordningen och gjorde rektor till ensam ansvarig för högskolans verksamhet gentemot styrelse och departement. Rektor

151 FOTO: DAVID ARVIDSON/FLICKR

blev nu porten och portvakten för allt flöde av pengar och redovisning, både in och ut. Vår högskola var inte rustad för vare sig nedskärningar eller rektorsvälde. Det var angeläget att skapa en stabil organisation som skulle kunna hantera föränd- ringarna, och samtidigt även kunna bygga en bra framtid.

tmaningen för mig som rektor blev att tillsammans med mina närmaste medarbetare och styrelsen skapa förutsättningar för organisationen att U hantera dessa kraftiga förändringar, och att se att de inte bara ledde till begränsningar utan kunde generera nya möjligheter och säkra högskolans utveck- ling. En lång process av internt organisationsbygge, en ny ledningsorganisation, ett Östersjö-Östeuropaperspektiv med bred förankring, och en trygg ekonomi av- slutades med ett omfattande visionsarbete på hela högskolan. Det utmynnade i att vi slog fast att vårt ethos fortfarande håller måttet och att de tre M:en har fortsatt aktualitet och förmåga att ge inspiration och vägledning för vår utbildning och forskning. I dag, 2016, då vi inleder vårt tjugoårsfirande, samlas vi på Södertörns högsko- la kring en gemensam vision, fastställd av vår styrelse. Den säger att Södertörns högskola bidrar till en hållbar samhällsutveckling genom forskningsframsteg, bildning och kritiska samtal om vår tids stora frågor. Den bekräftar styrkan i vårt uppdrag och vikten av vår inriktning. Sex år har gått. Fönstren i Moas båge skyddas numera från det starka sollju- set med hjälp av film som sitter stadigt. Regnet flyter ner längs takrännorna och genom stuprören som sig bör. Många stannar upp vid Blickatorget och bestämmer sig för att återkomma, skapa långsiktiga samarbeten, eller för att de faktiskt har hittat hem. Bland de sistnämnda finner vi vår nya rektor. Med varm hand överlå- ter jag mitt uppdrag till hen. ●

152 Rankning utgår från att lärosäten är lika

Ilkka Henrik Mäkinen, sociolog, förklarar hur det kommer sig att Södertörns högskola ofta hamnar lågt i olika rankningar trots hög andel disputerade lärare och stor forskningsvolym.

Non haberi, sed esse Tycho Brahe, 1500-talet

länder där högre utbildning är avgiftsbelagd har rankningarna sedan länge utgjort en del av konsumentupplysningen, medan deras något plötsliga popu- laritet i Sverige kan tänkas ha samband både med trenden mot New Public Management (NPM) med dess betoning på resultatmätning och -uppföljning och den allmänt anglosaxiska orienteringen av svensk mediekultur. Det finns många olika rankningar. År 2011 publicerades resultat från åt- minstone tio världsomfattande och 50 nationella rankningssystem för högre utbildning. Av de förstnämnda är den så kallade Shanghai-rankningen, eller ”akademiska rankningen av världens universitet”, som sedan 2003 görs av Jiao Tong-universitetet i nämnda stad, kanske den mest omtalade, fast ingalunda den enda. Det finns även nationella rankningar: i Sverige finns till exempel Urank, som publiceras av en ”oberoende association” med samma namn. Den gjordes för första gången 2007. På grund av sin Även när det gäller exakt vilken organisation som bedöms i rankningen finns relativa litenhet det variation: vissa förhåller sig endast till lärosätet som en helhet, medan an- dra (också) rangordnar vissa aspekter av dem, såsom ämnen eller ämnesområden. och unga ålder Urank till exempel har, förutom en totalrankning av lärosäten, separata rank- förekommer ningar för alla olika ämnen och utbildningar. De globala rankningarna är av för- Södertörns hög- ståeliga skäl mindre omfattande. skola i likhet med När det gäller mätsättet kan man direkt skilja mellan två huvudtyper av rank- de flesta svenska ningar: de som görs på basis av vissa på ett eller annat sätt mätbara indikatorer (till exempel Shanghairankningen eller Urank), och de som baseras på lärosätets lärosätena inte i anseende, eventuellt i kombination med vissa (andra) indikatorer (till exempel de internationella The Times Higher Education Supplement World Reputation Ranking). rankningarna.

153 När det gäller de förstnämnda varierar rankningarna i fråga om hur många och exakt vilka karakteristika som studeras och hur exakt dessa mäts. Här kan man generellt säga att mätproblemen är större hos internationella rankningar, som är hänvisade till grövre mått än de nationella, för vilka till exempel den offentliga statistiken kan erbjuda mer detaljerade alternativ. Således mäter Shanghairank- ningen endast sex indikatorer, bland vilka sådana relativt sällsynta fenomen som antalet Nobelpristagare definierar en femtedel av ett lärosätes totalpoäng, medan publikationer i endast två vetenskapliga topptidskrifter (Nature och Science) de också utgör en femtedel. Mätsättet är skapat för världens toppuniversitet, men sä- ger nog mindre om de andras inbördes ordning. Den svenska Urank tar hänsyn till hela 27 variabler, bland dem sådana som antalet sökande per studieplats, andelen disputerade lärare, andelen studenter som även studerat utomlands med mera.

avsett mätsättet krävs det vissa kunskaper i mätning och indexbild- ning för att utföra meningsfulla undersökningar. Tidningen Fokus, som O 2012 anlitade två studenter från Handelshögskolan i Stockholm för sin rankning av svenska lärosäten, kunde knappast aspirera på samma kvalitet som Urank i detta avseende, då de olika variablerna som skulle indikera lärosätenas kvalitet valdes genom en ”folkomröstning” bland studenter (med en svarsprocent under 10%). Vinnaren i denna undersökning blev Handelshögskolan i Stockholm, som bland annat hade de högsta lönerna för sina alumni samt de bäst betalda lä- rarna. Södertörns högskola blev – sist. Typiskt sett får lärosätena i en rankning var sin totalpoäng enligt vilken de se- dan rangordnas. Totalpoängen räknas som summan av indikatorvärdena efter att dessa har standardiserats (lagts på samma mätskala) och eventuellt också viktats så att olika indikatorer får olika mycket inflytande på totalpoängen. Till exempel värderar Urank antalet sökande per plats tre gånger högre än studenternas gym- nasiebetyg; högst av allt väger andelen disputerade lärare. Alla dessa egenheter gör att två rankningars resultat så gott som aldrig blir identiska. På grund av sin relativa litenhet och unga ålder förekommer Södertörns hög- skola i likhet med de flesta svenska lärosätena inte i de internationella rankning- arna. Däremot är Örebro universitet, som finns nära Södertörns högskola i Urank, Mätsättet är placerad i några internationella rankningar (till exempel CRWU-rankningen). I skapat för världens svenska rankningar har Södertörns högskola av Urank i regel rangordnats nära toppuniversitet, mitten av skalan, 11:e år 2007, 13:e år 2008, 14:e år 2009 , åter 13:e år 2010, 15:e år men säger nog 2013, och 14:e år 2014. Södertörns högskola tillhör i totalrangordningen en mitt- klunga som förutom Södertörns högskola utgörs av Stockholms, Umeå och Örebro mindre om de universitet, Högskolan i Jönköping samt Luleå tekniska universitet, vilka alla lig- andras inbördes ger relativt nära varandra (inom ett avstånd på cirka 0,3 standardavvikelser) på ordning. platserna 10–15 av de 28–29 lärosäten som ingår. De flesta av de nyare högsko-

154 lorna – och vissa universitet – tenderar att komma efter Södertörns högskola. Sö- dertörns högskola har fått sina bästa placeringar för lärarnas kvalitet (3:e och 4:e i de två senaste rankningarna) samt den sociala mångfalden i högskolan, medan till exempel grundutbildningen och internationaliseringen har värderats lägre. Urank rangordnar lärosätena även inom vissa ämnesområden. Här har Söder- törns humanister och naturvetare pendlat mellan 8:e och 10:e plats i de tre senaste mätningarna, med en hedersam förstaplacering 2014 i lärarkvaliteten i naturve- tenskap (humanistlärarna blev 2:a samma år). Ekonomerna har intagit plats nr 12 i de två senaste rankningarna, med grundutbildningen (4:e plats, före bland annat Uppsala universitet) som bästa gren 2014. TNS Sifo har sedan 2012 utfört en webbenkät om de svenska lärosätenas ”anse- ende” kallat ”Anseendeindex Lärosäten”. Där svarar respondenterna i en webben- kät på frågor som är avsedda att mäta deras uppfattning om lärosätenas allmänna rykte, respondenternas ”känslomässiga samhörighet” med lärosätena, samt deras uppfattning om ”organisationens kompetens”. I fjol (2015) tog Chalmers tekniska högskola och KTH de första platserna. Södertörns högskola blev sist bland de 21 lärosätena som rankades, efter ett antal lärosäten (till exempel Karlstads univer- sitet och Linnéuniversitetet) som högskolan brukar passera i Uranks utvärdering. Vad är då Södertörns högskola för ett lärosäte? En metodologiskt sett mycket preliminär sammanfattande analys där olika lärosäten grupperas på basis av de karakteristika som mäts i Urank visar att Södertörns högskola inte lätt låter sig artbestämmas. I vissa avseenden (till exempel högkvalificerade lärare och en stor andel forskning) påminner högskolan om de gamla universiteten, i andra (färre förstahandssökande per plats till exempel) de nya högskolorna. I andra avseenden, till exempel den studentsociala profilen är den mest bara mest lik sig själv. Sam- manfattningsvis tecknar rankningarna en bild av en ny storstadshögskola med både styrkor och problem, och med en intressant blandning av högt och lågt, lokalt och internationellt.

et bästa kommer sist: i Universitetskanslersämbetets mycket omfattan- de utvärdering av samtliga lärosätens utbildning ämnesvis, som gjordes D 2011–2014, intar Södertörns högskola en hedersam femte plats bland svenska lärosäten när det gäller alla utbildningars sammanlagda kvalitetsom- dömen. Utvärderingen baserades enbart på nivån på studenternas självständiga arbeten, utan kompensation för till exempel det faktum att Södertörns högskolas studenter har svagare gymnasiebetyg än många övrigas. Mot en grundlig utredning väger undersökningar om ”anseende” med mera kanske inte så tungt. Non haberi, sed esse: att inte anses vara, utan att vara på riktigt, hade Tycho Brahe kunnat säga även vid detta tillfälle, i fri översättning.●

155 SER2015: Södertörns högskolas forskningsutvärdering

Mats Grahn, professor och fakultets- utvecklingsinsatser på olika nivåer. nämndens ordförande, berättar om den Det är således inte ett underlag för re- första egna kvalitetsutvärderingen av sursfördelning. forskningen vid Södertörns högskola. Vad visade då SER2015? Kortfat- tat visar resultatet av SER2015 på be- valitetssäkring är en naturlig tydande styrka i högskolans forskning del av akademin. Södertörns inom särskilt några humanioraämnen K högskolas forskare, lärare, aka- och en betydande obalans mellan forsk- demiska ledare och ledningsgrupp an- ning och utbildningsverksamheten svarar – individuellt, kollegialt och ge- inom vissa områden. Denna svårighet nom olika kvalitetsprocesser – för att den att kombinera forskning och utbild- forskning som bedrivs är av hög kvalitet ningsverksamhet inom ämnen med och bidrar till samhällsutvecklingen. många studenter är en ofta förekom- För att bedöma och jämföra kvali- mande observation överlag i forsk- teten med forskning som bedrivs vid ningsutvärderingar. andra lärosäten, och avgöra hur Söder- Förhoppningsvis kan SER2015 törns högskola förhåller sig i konkur- även leda till att ämnen blir mer upp- rensen har högskolan gjort en genom- märksamma på forskningens genom- lysning av kvaliteten. Högskolan har slag. Resultatet kan vara stärkande för låtit utreda och granska aspekter som ämnena och bli ett kvitto på att de gör kan inverka på olika kvalitetsindika- ett bra arbete. Vidare kan resultatet torer. Kvalitetsutvärderingen kallad som kartlägger och förtydligar forsk- Södertörn Evaluation of Research 2015 ningens synliga och mätbara resultat (SER2015) har samlat in en mängd ge konstruktiva idéer på hur man inom data och anlyserat desamma. Därmed ämnena ytterligare kan ta tillvara be- har högskolan olika institutioner, fa- fintliga kompetenser, som man kanske kultetsnämnd och förvaltningens kvali- inte alltid varit medveten om. tetsinstanser redan nu fått information Forskningens strategiska utveck- och redskap för att utveckla kvaliteten ling samt värderingen av dess ge- inför kommande externa kvalitetsut- nomslag och kvalitet får en allt större värderingar, som till exempel den na- betydelse då de statliga resurserna i tionella utvärderingen av forskarut- ökande grad tilldelas lärosäten på ba- bildningen eller av lärarutbildningen. sis av detta. Södertörns högskola måste Resultaten från SER 2015 ger en givetvis aktivt följa och delta i denna ämnesöversyn. Datainsamlingen och utveckling. ● extern bedömning av ”peers” ska bilda underlag för vidare diskussioner och

156 Södertörns högskola i siffror

Helårsstudenter (HST) fördelat Vetenskaplig publicering vid Personal per utbildningsområde 2015 Södertörns högskola under 2015

HST Andel Vetenskapliga publikationer2

Design 15 0,2 % Artiklar i tidskrifter Humaniora 1 732 25,4 % Refereegranskade3 164 Juridik 181 2,7 % Vetenskapliga, 49 865 anställda ej refereegranskade Undervisning 544 8,0 % (655 helårsarbetskrafter) Naturvetenskap 492 7,2 % Artiklar i antologier Samhällsvetenskap 2 567 37,6 % Refereegranskade 61 Teknik 694 10,2 % Vetenskapliga, 75 professorer ej refereegranskade 63 VFU1 179 2,6 % Monografier 20 Vård 180 2,6 % Publicerade konferensbidrag 17 lektorer Övrigt 245 3,5 % 243 Totalt 6 829 100 % projekt- Doktorsavhandlingar 13 forskare Licentiatavhandlingar 0 48 Internationella gästforskare, gäst- Rapporter 15 föreläsare och doktorander 2015 postdoktorer Totalt 414 7 Europa Tredje land Totalt 1 Uppgifter om antalet vetenskapliga publikationer för redovisat år kan komma att förändras eftersom komplettering av icke adjunkter Doktorand 4 2 6 rapporterade publiceringar görs fortlöpande. 2 Uttaget ur DiVA 2016-01-18.Publikationerna fraktioneras inte. 98 Gästforskare 5 2 7 3 Enligt databaserna Web of Science, Scopus eller Ulrich’s Web. De 19 artiklar som publicerades online 2015 är inte forskar- Gästföreläsare 56 14 70 medräknade. 2 assistenter doktorander 87 med anställning övrig forsknings- 250 Forskning 2015 6 personal fristående nya doktorander kurser (cirka) 16 72utbildnings- refereegranskade program 225 artiklar disputationer inom 64% 6 829 15 samarbeten av lärarna är helårs- disputerade 11212studenter studenter

157 Studenternas fortsatta resa Hur har det gått för studenterna från Södertörns högskola? Vad gör de idag och hur har deras resa dit varit? Vi har samlat in berättelser och tankar från ett par alumner.

Från Flemingsberg till Dar es Salaam Denise Stolt har en filosofie kandidat- göra data tillgänglig för alla, möjlig att examen i Utveckling och internationellt använda och publicera som en själv vill samarbete från Södertörns högskola. utan hinder såsom restriktioner, upp- Hon berättar om sitt jobb i Dar es Sa- hovsrätt, patent och andra begränsan- laam i Tanzania för Världsbanken. de mekanismer. Jag har arbetat bland annat med arje morgon på Världsbankens den första ”Africa Open Data Conferen- kontor i Dar es Salaam kl. 8:30 ce”. Då var jag anställd som assistent V brukar jag och Verena Knippel, till projektledaren med varierande ar- min närmsta chef, dricka en kopp te och betsuppgifter, från att klippa program, stämma av vad som borde göras under anställa eventplanerare till att disku- dagen. Uppdatera oss på förändringar tera olika beslut direkt med regeringen. sedan gårdagen, men främst om Wash- Efter det har jag arbetat med lansering- ington har gett oss nya direktiv eller en av Open Aid Platform, en dataplatt- uppgifter under natten. Huvudkontoret form som presenterar biståndsflöden för Världsbanken ligger i Washington från alla aktörer i Tanzania. Nu arbe- och alla projekt har en motsvarighet tar jag med Tanzania Open Data Initia- där. Med sex timmars tidsskillnad är tive, där jag är ansvarig för workshops de två sista timmarna av vår arbetsdag med datainsamling som tema för olika alltid de mest intensiva då något bråd- statligt anställda i regeringen. skande ofta måste utföras, omgående. Det generella målet är att öka både Med en examen, Som konsult inom något som kallas tillgång till och efterfråga på data, att Open data på Världsbanken arbetar jag stötta regeringen med verktyg att ta god social förmåga med två olika enheter, ICT & Trans- informerade beslut och att skapa ett och lite tur kom jag port och Governance. Open data är ett aktivt samhälle och en deltagande be- långt, väldigt långt. relativt nytt koncept som syftar till att folkning.

158 I TANZANIA Denise Stolt är 25 år och arbetar som konsult för Open data för Världsbanken i Tanzanias största stad Dar es Salaam. På bilden tillsammans med sin lärare i swahili.

Världsbanken behöver experter gjort att många som vill arbeta inter- inom alla områden. I mitt fall var ett nationellt och med utvecklingsfrågor skäl till att jag kom ifråga att jag re- kommer hit i början på sin karriär. Att dan hade ett års erfarenhet från Dar es träffa människor är inte svårt och en Salaam och Tanzania från praktik och blir alltid inkluderad i allas kvällspla- anställning på Svenska ambassaden nering redan från första stund. där, och att jag har förståelse för kultur Jag började programmet Utveck- och arbetsklimat. Att jag dessutom har ling och internationellt samarbete på en examen i nationalekonomi skadade Södertörns högskola 2011 när jag var inte. Med en examen, god social för- 21 år. Genom programmet fick jag för- måga och lite tur kom jag långt, väldigt ståelse för hur biståndsarbete har sett fort. ut över tid och olika typer av problema- Att leva i Dar es Salaam är en fan- tik. Vi uppmanades att ifrågasätta och tastisk förmån och utmaning. Det är en tänka kritiskt gällande utveckling och stad som är väldigt tacksam att arbeta bistånd. i. Det är relativt säkert, inga orolighe- Genom att studera låginkomstlän- ter och människor är vänliga. Detta har ders utvecklingshistoria blir det tydligt

159 att västvärlden bär stor skuld i ska- sig någon form av förståelse av ett feno- pandet av fattiga och rika länder. Det men och ämne utan att varit på platsen är viktigt att vara medveten om att tidigare och utan att ha ordnat med tolk bistånd gör både gott och ont, att det och andra förberedelser hade det varit finns olika sorters utveckling och att omöjligt att genomföra fältstudietiden det alltid finns politiskt intresse med i på ett annat sätt som var lika givande. bilden. Möjligheten att åka till Tanzania Nationalekonomi som inriktning genom programmet var värdefull i flera var ett personligt smart val för mig för perspektiv. Tycker jag om att arbeta att avancera inom utvecklingssektorn. med människor från olika kulturer och Det gav mig ytterligare verktyg för att bakgrund? Vill jag leva och arbeta ut- analysera utveckling. Jag lärde mig att omlands? Förutom ett intressant ämne översätta data och ekonomiska teorier att skriva C-uppsats om var det många till åtgärder som var applicerbara på andra viktiga frågor som besvarades verkligheten. Det är kompetens som och gjorde Tanzaniaresan ovärderlig jag och många andra värdesätter. Att för mig. kombinera utvecklingsstudier med ett Även om någon djupare förstå- annat ämne är något som är viktigt för else för ett land, kultur, samhälle och användbarheten. människor aldrig kan utvecklas på så Förutom de teoretiska verktyg och kort tid lärde jag mig mycket om mig analytiska kunskaper som jag fick ge- själv. Jag insåg hur jag reagerar i olika nom att studera vid Södertörns högsko- situationer och att det faktiskt är med la, var det extremt viktigt för min per- utvecklingsfrågor jag vill arbeta. Män- sonliga utveckling att jag var omgiven niskorna i Babati och beredskapen av människor intresserade av samma att dela med sig av kultur, tankar och ämnen. Genom diskussion och utbyte åsikter var av oerhörd vikt för mig, och av idéer skapas en större förståelse för grunden till att jag sökte mig tillbaka världen, vilket jag värdesätter mycket. till Tanzania. Jag engagerade mig mycket i program- Nu har jag bott i Tanzania i ett och Ständigt utveck- föreningen FUIS som erbjöd en viktig ett halvt år och haft tre olika uppdrag. mötesplats. FUIS står för Föreningen Det beror inte på att jag är bättre än nå- lingsarbete är en för Utveckling och Internationellt Sam- gon annan. Det beror på att jag vågade förutsättning för att arbete och är fortfarande verksam. ta chansen när den erbjöds och att jag profilen ska kunna De tre veckorna i Babati i Tanza- valde att inte följa en tidigare uppgjord spela en betydande nia var en viktig del av min studietid. plan. ● och viktig roll i våra I början av studietiden var jag kritisk till att studenterna på programmet gör studenters utbild- sin studieresa till Babati, samma plats, ning och framtida varje år. Hur mycket kan det finnas yrkesutövande. kvar att skriva om? Men för att ta med

160 Samhällsengagemanget är en röd tråd

Nisha Besara, före detta student vid Sö- högskola gjorde ändå steget ut i världen dertörns högskola, numera chefredaktör lite kortare och tryggare. Jag tror att och vd för teatern Unga Klara, beskriver Södertörn högskolas tillblivelse har va- här en samtida högskola som vidgat hen- rit väldigt avgörande för många män- nes vyer. niskor i regionen och att de tog steget till att studera vidare, det har jag sett i ag studerade på Södertörns hög- min närhet! skola mellan åren 1998 och 2002, En annan association jag får av bo- J med ett avbrott för studier i Aus- kens titel ”Södertörns högskola öppnar tralien. Det roliga var att följa hur sko- världar” är min avstickare till Stock- lan under dessa år växte rent fysiskt. holms universitet när jag skulle läsa STARTADE TIDNING Nisha Från en enda korridor och lite kaos, till fördjupningskursen i statsvetenskap. Besara är vd för Unga Klara. flera nya byggnader och professionali- Det var mycket snack om att de som Hon har tidigare varit ledar- tet tillsammans med nyandan. gick på Södertörns högskola inte skulle skribent på Aftonbladet, sak- Under tiden som student började få något jobb, eftersom det var en ny kunnig på Regeringskansliet jag engagera mig i Socialdemokratiska högskola utan kvalitetsstämpel, så jag och chefredaktör för Dagens studentförbundet och det var min väg bytte. Efter bara några veckor hoppa- Arena, en tidning hon också in till politiken. Studentkåren kom jag de jag av Stockholms universitet, och själv startade. aldrig in i, det kändes så främmande jobbade den terminen istället. För att med alla konstiga traditioner som jag nästa termin komma tillbaka till Sö- inte hade koll på. En termin var jag ock- dertörns högskola. Jag kände att jag så ”fadder” åt en internationell student. kunde andas där. Allt på Stockholms Jag tog med mig massor av viktiga universitet kändes inkrökt och gam- kunskaper och erfarenheter från hög- malt jämfört med Södertörns högskola; skolan. Mitt skrivande utvecklades lärarna, litteraturen, allt! Som att ing- enormt under mina statsvetenskaps- et hade förändrats på 40 år. Medan jag studier, mitt kontaktnät blev större, verkligen trivdes med den nytänkande min syn på världen ändrades – alla andan som fanns bland Södertörns hög- mina vyer vidgades helt enkelt. För- skolas lärare. De kändes mer samtida i utom allt jag också lärde mig av det jag sina analyser helt enkelt. Ja, högskolan Samhällsengage- studerade, förstås. öppnade världar när jag pluggade där, manget har gått Främst har Södertörns högskola vidgade vyer, jag lärde mig saker och som en röd tråd öppnat dörren till högre studier för utvecklades konstant. genom mitt liv och många människor som inte har den När jag precis hade påbörjat min Södertörns hög- akademiska traditionen hemifrån. Jag magisteruppsats blev jag erbjuden hel- kommer själv från ett akademikerhem tidsjobb på Statsrådsberedningen, som skola har verkligen och högre studier var alltid självklart brevsvarare till dåvarande statsminis- varit en stor del av för mig, men närheten till Södertörns tern Göran Persson. Via jobb på SSU den tråden.

161 rekryterades jag tillbaka till Reger- dertörns högskola har verkligen varit ingskansliet, som politiskt sakkunnig en stor del av den tråden. Jag sitter hos integrations- och jämställdhetsmi- också i sex styrelser för verksamheter nistern Jens Orback. Därefter blev jag som alla jobbar med samhällsföränd- ledarskribent på Aftonbladet, efter det ring och kultur. startade jag Dagens Arena och var dess Mitt medskick till högskolan är: chefredaktör i fyra år. Sen blev jag chef fortsätt att utvecklas, stanna aldrig för Postkodlotteriets Kulturstiftelse upp, ifrågasätt alltid givna sanningar, och nu är jag på Unga Klara. jobba aktivt med att bryta alla normer Samhällsengagemanget har gått som finns och rasera alla hinder. Det som en röd tråd genom mitt liv och Sö- behövs i den här samtiden. ●

”Jag vässade mitt kritiska tänkande”

Hediye Güzel, var en av de första stu- sats hon skrev på högskolan: ”Trans- denterna vid högskolan. Här berättar hon atlantisk förbindelse mellan USA och om resan vidare efter studierna. EU ur en säkerhetssynpunkt”. Hon valde Europaprogrammet för ediye Güzel tillhörde den för- att få en bredd. sta kullen av studenter som – Jag ville egentligen bli journalist, H läste på Europaprogrammet. men jag har alltid varit intresserad av Efter examen var hon några år EU-frågor. Jag hade statsvetenskap FICK RIKSDAGSUPPDRAG pressekreterare för Vänsterpartiet och som inriktning och passade på att läsa Hediye Güzel, pressansvarig sedan pressansvarig för Lars Ohly och juridik i Frankrike under det år då man i Botkyrka kommun, fick hans närmaste medarbetare. kan förlägga studierna utomlands. efter sina studier på Europa- – Vi jobbade tillsammans med parti- Vad var det bästa med programmet? programmet uppdrag inom ets frågor inför valet – 06. Bland annat – Introduktionsåret Demos. Det var politiken, hos Riksdagen och hjälpte jag till med budskapsfrågor, såg jättebra att alla studenter under första fick även pröva på Europa- till att han hade rätt underlag, skrev året fick läsa samma kurser. parlamentet. tal och planerade utspel och följde med Hon berättar att hon fick många på samtliga möten och resor. verktyg under utbildningen. Hon har även arbetat på Europar- – Jag blev vässad i kritiskt tänkan- lamentet i Bryssel som praktikant med de. De lärare och forskare vi hade på opinionsbildning, samt som juridisk ut- högskolan har haft stor betydelse. De De lärare och redare på Patent- och registreringsver- rörde runt i huvudet på oss och fick oss ket. Och dessutom hunnit med att vara att ifrågasätta våra värderingar. Så- forskare vi hade på politisk sekreterare i riksdagen för ut- dant växer man av. ● högskolan har haft rikes- och säkerhetsfrågor. Ett område stor betydelse. som passade väl ihop med den C-upp-

162 FOTO: KURRE WALLBOM Sommarhögskolan, alltid två veckor i juni 2016 års säsong är Sommarhögskolans sjunde. Från vårterminens slut till midsommar står dörren öppen till Sommarhögskolan och Sommarhögskolan+. Båda har samma mål: Att motivera ungdo- mar för framtida högskolestudier och att visa att det är roligt att studera. Hälften av de 150 eleverna på Sommarhögskolan är högstadieelever och hälften är gymnasister i Sommarhögskolan+. Studierna är mångvetenskapliga med speldesign och entreprenörskap som populäraste ämnen. Lärarna kallas mentorer och är till vardags studenter vid högskolan eller utländska gäststudenter. Ett antal kommuner och högskolan startade projektet 2010 som ett led i arbetet att rekrytera första generationens akademiker. Intresset för att delta fortsätter att spridas, bland annat genom den populära avslutningsceremonin där hela familjen gärna deltar.

163 Framtiden 2030 enligt studentkåren Axel Bergman och Oscar Wiik, studentkårens ordförande respektive vice ordförande, siar om högskolans gyllene framtid.

År 2030 är Flemingsberg, omgivningen och Campus en aktiv plats där det händer saker olika tider på dygnet. Över 1000 studentbostäder kommer att stå färdiga redan 2017. År 2030 är Flemingsberg en av Stockholms största stadskärnor och en självklar plats för människor som vill påbörja sina studier. Flemingsbergs studenter är en enhet och samarbetar över lärosätesgränserna i studiecirklar, pubkvällar och innova- tionsprojekt. Poliser, läkare, filosofer, musikpedagoger, lärare, sjuksköterskor, ekonomer, journalister och medievetare bygger framtiden och ser tillsammans verkligheten med andra ögon. Studenterna i Flemingsberg studerar ämnen som motsvarar samhällsenliga problem och alla talar om den banbrytande forskning som görs i campus Flemingsberg. Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska Högskolan och Röda korsets hög- skola lever kvar i södra Stockholms unika campussammansättning och har fyllts på av såväl musikutbildningar som naturvetenskapliga utbildningar. På Södertörns högskola är genusvetenskapen, lärarutbildningarna, ekonomipro- grammen och journalistiken de utbildningar som toppar listorna i antal studen- ter och i utbildningskvalitet. Södertörns högskola har inte bara ökat antalet studenter och utbildningar 2030 utan är även topprankad i utbildningskvalitet. Dess forskning och forskningsutbildningar är prioriterade områden som märks såväl lokalt på högskolan som i högskolesfären och i media. Vi är en stark och enad högskola med en kraftfull röst inom utbildningspolitiken och i näringsli- vet. Södertörns högskola kan i stor mån främja utbytesstudier, stärka närhet och tydlig koppling mellan studentliv och arbetsliv samt utmana samhället i stort. Södertörns högskola står kvar vid sitt tidlösa ethos: Mångvetenskap, mångkulturalitet och medborgerlig bildning. Värdeord som präglar den högre utbildningens syn på och engagemang i frågor om hållbarhet, miljö och jämlikhet. Genom detta har Södertörns högskola kvar

164 ENGAGERAD DUO Axel Bergman, till höger, ordförande för SöderS, har tidigare studerat på Ekono- miekandidat-programmet. Han avser studera vidare på mastersprogrammet inom företagsekonomi. Oskar Wiik, vice ordförande, har tidigare studerat genus- vetenskap men planerar nu att läsa till ämneslärare på

FOTO: ANNA HARTVIG gymnasienivå.

sitt breda utbud av kurser och program och fler studenter runtom i Sverige sö- ker sig till Södertörns högskola. SöderS är kvar som studentkår och har genom ständigt utvecklande påverkansarbete och en bred representation av studenters förutsättningar och förmågor bidragit till att utbildningen på Södertörns högskola alltid har studentens lärande i fokus och att studier tillåts vara studier. Att tomma plånböcker och bostadsbrist är minimerade faktorer som gör att studenterna vid Södertörns högskola själva kan lägga mer tid på sin egen lä- randeprocess. Att de aktivt och ständigt kan ta det ansvar över sitt lärande som förväntas av dem, vilket gör att de som undervisar på högskolan i större utsträckning kan lägga mer tid på varje enskild student och efter behov. 2030 har SöderS lokaler blivit en central samlingspunkt för studenter som letar efter socialt umgänge i campus Flemingsberg. För att umgås, äta, studera och möta nya människor. 2030 är Oskar Wiik 35 år och Axel Bergman 37 år. Vi har tagit med oss den påver- kansmöjlighet en grupp har om den väljer att organisera sig. Att det alltid är värt att stå upp för andras och sina egna rättigheter och hur långt en kan komma i både sitt engagemang och påverkansarbete om vi väljer att organisera oss tillsammans i frågor vi tror på. Att arbeta på SöderS är mer än att sitta i möten med högskolan; det innefattar arbets- och organisationsled- ning, att utmanas i kommunikationsarbetet, att se och skapa nya perspektiv och förmågan att se och lyssna efter studenternas behov, på studierna och för- väntningar och farhågor över det som kommer efteråt. ●

165 Flemingsberg bygger för framtiden

art man än tittar så grävs sidan järnvägsspåren, breder redan det och byggs det runt hög- Flemingsbergsdalen ut sig med torg, skolan. Under en pågående lägenheter och sporthall klara under femårsperiod investeras 7–8 2017. På toppen av den nya stormark- miljarder kronor i Flemings- naden blir det hotell för långtidsgäster, berg, och investeringarna kom- gym och vårdmottagningar. mer att fortsätta. Flemingsbergs station får samtidigt År 2030 ska Flemingsberg ha ytterligare en plattform, nya busshåll- blivit ett centrum för cirka 70 000 platser, gångtunnlar och cykelparke- människor. Även högskolan byggs om ringar. På Alfred Nobels allé uppförs för att rymma en konstnärlig högskola: 460 nya studentbostäder med inflytt- Stockholms musikpedagogiska insti- ning 2018. tut som flyttar från centrala Stockholm Mittemot entrén till Karolinska under 2017. Huddinge uppförs Technology for Bortom de gula loftgångshusen lig- Health, med lokaler för forskning, vård ger en dal, Visättra ängar. Där byggs och utbildning. Dit flyttar under 2016 cirka 700 lägenheter varav drygt en Röda korsets högskola och Tekniska tredjedel studentlägenheter, en tred- högskolan. I direkt anslutning till jedel ungdomsbostäder och knappt en sjukhuset byggs 2016 ett nytt entré- tredjedel ”vanliga” hyresrätter och bo- torg, och på andra sidan sjukhuset ska stadsrätter redo för inflyttning under 24 nya operationslokaler vara färdiga 2016. Närmare högskolan, på andra 2019. ● FOTO: CATASA Tidslinje

Högskolan invigs 23 Hög- Ämneslärar- 1996 augusti av utbildnings- 1997 skolan 1998 utbildning minister Carl Tham. Studenterna från blir självständig startar, med bas i Söder- Näringslivshögskola Syd inlemmas där. myndighet 1 januari tälje, kallat Campus Telge. Campus Högskolan antar 1 200 nya studenter. med professor Stiftelsen för Öster- Telge. Många startar studierna med Demos, Per Thullberg sjö- och Östeuropstudier delar ut sina första årliga en mångvetenskaplig profilutbildning. som rektor. medel till 15 forskningsprojekt vid högskolan. Per Thullberg.

166 ILLUSTRATION: ON ARKITEKTER/SKANSKA

FRAMTIDSFÖRSLAG Skanska har skissat på hur ett framtida resecentrum kan se ut. I förslaget ryms också bussar i Förbifarten och Tvärförbindelse Södertörns sträckning, från Haninge via Flemingsberg till Täby. ILLUSTRATIONER: SKANSKA

VÄXER Stadsdelen Flemingsbergsdalen växer fram runt Flemingsbergs station. Den NYA BOSTÄDER I Visättra ängar byggs omkring första etappen innefattar hyreslägenheter, handel, ett torg och ett sportcenter. 700 lägenheter med inflyttning under 2016.

Näs- Baltic Explosion av 1999 tan 2000 2000 and 2001 nya kurser hälften av högsko- ”Snålt? Nej anpas- East European Gra- och program, bland annat lans 6 000 studenter sat till rådande duate School (BEEGS) det framgångsrika program- tillhör den första budgetläge …” börjar ge forskarutbild- met Miljö och utveckling generationens stu- Inbjudan till ning med Östersjö- och som förenar natur- och denter i sin familj. personalfest. Östereuropaprofil. samhällsvetenskap.

167 Stora investeringar ska lyfta regionen

Chris Heister, landshövding i Stockholms vi har de förutsättningar som krävs för län och ordförande för Flemingsbergs att ta fram konkreta lösningar för de Science ser Södertörns högskola som globala utmaningarna. I Stockholms ett nav i den framtida regionala utveck- län finns en mångfald av forskning, lingen. utbildning och människor. Bostadsbyg- gandet är rekordhögt och stora trafik- et går bra för Stockholmsregio- satsningar görs. nen. I länet har vi en femtedel Som jag ser det, är delarna det som D av Sveriges befolkning och en gör helheten. Södertörns högskola och stor befolkningsökning. Sedan länge Flemingsberg är viktiga för regionen och räknas vi som den mest kunskapsin- kommer att bli allt viktigare. Som tidi- tensiva regionen utanför USA. Nio av gare ordförande i Södertörns högskolas tio i Stockholms län trivs med livet i styrelse, och i dag ordförande i Stiftelsen största allmänhet. Flemingsbergs Science och landshöv- Vi står samtidigt inför en rad sam- ding i Stockholms län, är jag glad och hällsutmaningar som är gemensamma stolt över allt som skett och sker både på i stora delar av världen: globalisering, Södertörns högskola och i Flemingsberg. Parallellt med klimatförändring och en åldrande be- Högskolan har verkligen visat att folkning. En annan utmaning är till- samverkan sker över många discipli- Södertörns hög- gängligheten – människors möjlighet ner och inom områden som är viktiga skolas framgångar att bosätta sig och förflytta sig, både till för samhällets utveckling – detta för att görs enorma inves- och inom regionen. En förutsättning för möta våra gemensamma utmaningar. teringar i Flemings- vår framtida konkurrensförmåga, är Ett bevis är att Södertörns hög- berg som bidrar att vi, som bor här, får möjlighet att ut- skola, i stark konkurrens, häromåret bilda oss och att vi kan locka till oss och fick uppdraget att ge polisutbildning. till regionens behålla välutbildade människor. Att utbildningen skulle placeras i Fle- utveckling och Det som skiljer vår region, från mingsberg fanns det en bred regional attraktionskraft. många andra regioner i världen, är att uppslutning bakom. Inte minst var det

Professor Högskolans 2002 2003 Ingela 2004 matrisorga- Huvudbyggnaden, Josefson tillträder som nisation ersätts av linje- Moas båge, står klar. rektor. Akademiskt startår organisation. Institutioner Högskolan ansöker och naturvetenskapligt leds av prefekter direkt hos regeringen om basår kompletterar det underställda rektor. Det nya att bli universitet. Moas båge invigs med dans. växande kursutbudet. högskolebiblioteket invigs.

168 ILLUSTRATION: SKANSKA

en högt prioriterad fråga för mig och ningen ska få finnas på samma campus MYCKET PÅ GÅNG Flemings- Länsstyrelsen. som, förutom Södertörns högskola, Ka- berg är en expansiv region. Argumenten för en etablering på rolinska institutet och KTH, och snart Här finns förutom Södertörns campus i Flemingsberg handlade om också Röda Korsets högskola. Och näst- högskola även Karolinska In- att – utifrån Södertörns högskolas stor- gårds finns ett framstående universi- stitutet och Kungliga Tekniska stads- och mångfaldsprofil – kunna ge tetssjukhus. Högskolan. Polishögskolan studenterna på polisutbildningen de Kort sagt, här finns de beståndsde- flyttade nyligen hit och KTH allra bästa förutsättningar för att för- lar som är nödvändiga för att skapa ut- bygger ett utbildningshus för stå vår regions behov. Jag syftar då på bildningar och forskning i världsklass. medicinteknik. Röda korsets segregering och integration. Argumen- Det campus som växer fram är ett fö- högskola flyttar sin utbildning ten handlade också om att polisutbild- redöme både nationellt och internatio- till området.

Moas båge och biblioteket. Centre for Sty- Cirka 12 000 2005 Baltic and East 2006 relsen 2007 studenter European Studies (CBEES) eta- beslutar koncentrera all läser på 23 program och 385 bleras för att stärka Östersjö- och verksamhet till Campus fristående kurser. Södertörns Östeuropaprofilen. Högskolan har Professor Irina Flemingsberg. Högsko- högskola har större andel den tredje högsta andelen kvinn- Sandomirskaja, lan ansöker åter om att disputerade lärare (61%) än liga professorer i Sverige. CBEES. få bli universitet. universiteten har tillsammans. FOTO: MATS ERIKSSON/FLICKR

169 uppförs är en viktig milstolpe och för- stärker möjligheterna att skapa en ut- bildning för framtidens poliser. Parallellt med Södertörns högskolas framgångar görs enorma investeringar i Flemingsberg som bidrar till regio- nens utveckling och attraktionskraft. Universitetssjukhuset expanderar och moderniseras, en ny stadsdel växer fram genom Flemingsbergsdalen, nya lokaler byggs för utbildning och forsk- ning inom många områden. Dessutom finns det planer på en betydligt utbyggd spårtrafik. Målen för Flemingsberg på dessa områden är högt satta. Några år in på 2030-talet ska ytter- ligare 20 000 arbetstillfällen kunna läg- gas till de 15 000 som finns i dag. 7 000 nya bostäder ska ha byggts. Ett nav för FÖRSTA SALVAN SKJUTS nellt. Detta med tanke på exempelvis 600 000 kollektivresande ska ha funnit Ulf Johansson, polischef, studiemiljö och samverkansmöjligheter sina former och ett centrum för 100 000 Sten Wetterblad, regiondi- mellan högskolorna. i närområdet ska ha etablerats. rektör för Akademiska Hus Jag känner en stor glädje över att Jag är övertygad om att forskare, region Stockholm, Daniel jag i de här sammanhangen får bidra lärare och studenter vid Södertörns Dronjak, kommunstyrelsens till allt det som sker på Södertörns hög- högskola kommer att fortsätta ge sam- ordförande i Huddinge, Chris skola och i Flemingsberg. Extra stolt är hällsnyttiga svar på komplexa frågor Heister, landshövding i Stock- jag över att jag, tidigare i år, fick vara och bidra med nya perspektiv för att holm och Moira von Wright, den första att skjuta en salva för att hitta lösningar på de stora samhällsut- rektor Södertörns högskola. inviga polisutbildningens nya lokaler maningarna. ● i Flemingsberg. Den byggnad som nu

A quarterly scholarly journal and news magazine. June 2012. Vol. V:2. 1 From the Centre for Baltic and East European Studies (CBEES) academic life in newly Södertörn University, Stockholm founded baltic states BALTIC

WORLDSbalticworlds.com Forskningen ger 48% av Professor Moira von Wright language verksamhetens intäkter. &Györ literatureGy Dalos tillträder som rektor från 2008 2009 sofi oksanen 2010 steve sem-sandberg Andelen kvinnliga docenter ökar från Nu har högskolan August strindberg 1 juli. Högskolan får nu examensrätt på GyörGy Dalos sofi oksanen steve sem-sandberg 26% (2001) till 46%. Andel nya studen- 65 professorer. August strindberg forskarnivå inom fyra områden: Histo-

also in this issue

Ill. lars rodvaldr ter med arbetarbakgrund är 29%, och Tidskriften Baltic siberia-exiles / soundpoetry / srebrenica / history-writing in bulgaria / homosexual rights / russian orphanages riska studier, Kritisk kulturteori, Miljöve- med utländsk bakgrund 38%, vilket är Worlds lanseras med medel från tenskapliga studier samt Politik, ekonomi högst i landet. Östersjöstiftelsen. och samhällets organisering.

170 Framtidens utmaning – att behålla särarten

Minoo Akhtarzand, ordförande i Söder- Samtidigt med detta är det viktigt törns högskolas styrelse och landshöv- att vi kontinuerligt utvecklar och för- ding i Västmanlands län, om framtiden. bättrar utbildningen och forskningen till gagn för samhället. Dessutom behö- om jag ser det är Södertörns hög- ver vi fortsatt ha fokus på att attrahera skolas viktigaste uppgift under fler studenter och forskare. ”S den närmaste tiden – förutom det Södertörns högskola har redan ge- självklara att fortsätta ha fokus på kva- nomgått många utmaningar, säger Mi- litativt utbildning och forskning – att noo Akhtarzand. Idag ligger högskolan fullfölja arbetet med implementeringen i många avseenden i framkant. Det gäl- av polisutbildningen på ett ändamåls- ler inte minst utbildningskvalitet och enligt sätt. attraktionskraft. Högskolan har dess- Långsiktigt är det viktigt att hög- utom en ekonomi i balans. skolan ökar sin attraktionskraft och Hur kan då högskolan även i fram- ORDFÖRANDE Minoo Akhtar- därmed drar fler studenter och forska- tiden hävda sig och sin särart? Söder- zand är civilingenjör från KTH re till sig. Man måste också se till att törns högskola startades ju 1996 med och har bland annat varit utbildnings- och forskningskvaliteten ett arbetssätt som präglades av de tre dotterbolagschef inom Vatten- lyfts ytterligare, samtidigt som ekono- M:en, mångvetenskaplighet, mång- fall, länsarbetsdirektör och min fortsatt hålls i balans. kulturalitet och medborgerlig bild- generaldirektör för Banverket. Vi behöver ha fokus på och förstärka ning. Det är förhållningssätt som har Hon var dessutom under Södertörns högskolas relationer med kännetecknat högskolans profil sedan perioden 1996–2013 vice omgivande samhälle inom politik, or- starten, och en särart som är viktigt att ordförande för Södertörns ganisationer och näringsliv ytterligare. behålla och utveckla.” ● högskola. Inte minst för att lyfta fram och upp- märksamma omvärlden på styrkorna med att ha en regional välfungerande högskola med bra kvalitet i utbildning och forskning i södra Stockholm.

Den tibetanska andlige ledaren Under tre år har antalet 2011 Dalai Lama besök Södertörns i 2011 förstahandssökande till april 2011. Han höll en föreläsning för högsko- grundutbildning ökat med 70%. Hög- lans studenter på temat ”A Human Approach skolan beviljas samtliga sökta examens- to World Peace”. Hela föreläsningen, samt tillstånd för lärarutbildning, från förskola studenternas frågor och Dalai Lamas svar, till gymnasium. Högskolans promoverar finns utgivna i skriftserien Södertörn Lecture. sina två första egna doktorander.

171 ”En mindre högskola måste gå med sin tid”

Anna-Malin Karlsson är ledamot i Öster- der beteckningen ”breddad rekrytering”. sjöstiftelsens styrelse och dess forsk- I 20 år har den varit en plats där studen- ningsdelegation. Hon beskriver Söder- ter från icke-akademiska miljöer mött törns högskola som en öppen mötes- forskning och vetenskap, och där lärare plats, som nu står inför nya utmaningar. och forskare med sin skolning vid andra lärosäten mött en ny grupp studenter. ilden av det högre lärosätet som Att dessa möten präglar högskolans ett elfenbenstorn är förrädiskt identitet är uppenbart, vilket visar sig B lätt att ta till sig. Och på många exempelvis i den uttalat interkulturella sätt är den sann: det krävs behörighet profilen på lärarutbildningen. och goda meriter för att ta sig in, och Högskolan blev också tidigt en plats väl där kan specialisering och elitism för lärare och forskare som ville skapa odlas i avskildhet. Begrepp som ”tredje något som inte var möjligt vid de större, uppgiften” där universitet och högsko- äldre universiteten. Det kunde gälla lor ska förmedla sin visdom till det ”om- både forskning och utbildning. Tidigt givande samhället” förstärker bilden: fick högskolan unika vetenskapliga mil- ibland tvingas de utvalda titta ner från jöer inom exempelvis kontinental filosofi tornet och dela med sig. och praktisk kunskap. Utbildningspro- Men det kan vara annorlunda. Hög- grammet DEMOS, som samlade flerta- Förhoppningsvis skolan kan vara en plats där studenter let av högskolans ämnen, saknade mot- kan en polisutbild- möter en ny värld, där lärare och fors- svarighet på andra lärosäten, och länge ning på Södertörns kare möter andra vetenskapliga per- var kommunikation – svenska och reto- högskola uppmunt- spektiv, och där den så kallade allmän- rik – en självklar komponent i alla hög- heten möter företrädare för vetenska- skolans program. Öppenheten mot sam- ra och locka nya pen. Så blir det dock inte av sig självt. hället kan exemplifieras av Samtidshis- grupper att söka till Södertörns högskola har redan från toriska institutets vittnesseminarier. utbildningen. början arbetat med vad som nu går un- Allt detta ger en bild av Södertörns

Södertörns Vetenskapsrådets Den första externa 2013 högskola får 2014 analys av svensk 2015 utvärderingen av regeringens uppdrag att be- forskningsproduktion i form av forskningen genomförs, SER2015. driva polisutbildning, och att publikationer och citeringar ger Polisutbildningen invigs och första bygga upp en lärarutbildning högskolan en nationell femte- spadtaget tas för deras nya hus. i det nationella minoritets- placering i samhällsvetenskap Söktrycket till grundutbildningen språket romani chib. och sjätteplacering i humaniora. ökar för fjärde året i rad.

172 högskola som en myllrande öppen mö- tesplats, där det flödar idéer och erfa- renheter mellan kulturer, mellan äm- nen och mellan den akademiska värl- den och omvärlden. I ett jämförande perspektiv är det sant, men sett utifrån är det också slående hur detta varit möjligt på grund av att miljön präglats och präglas av en relativ likhet. De som tidigt sökte sig till Södertörn hade lik- nande tankar om de gamla universite- FOTO: JACOB FORSELL ten och vad de ville göra istället. Hög- sådant man inte känner igen, sådant skolans starka ämnen inom humaniora som erbjuder andra perspektiv. Kanske och samhällsvetenskap ligger förhål- kan polisutbildningen vara den öpp- landevis nära varandra när det gäller ningen? En praktisk och traditionell kunskapssyn och teoribildning. Och professionsutbildning med ett tydligt breddad rekrytering kan intressant nog samhällsuppdrag bör kunna erbjuda göra studentgruppen relativt homogen nya frågor för exempelvis bildningsteo- – fast på ett nytt sätt. retiker att ta sig an. Kanske kräver den Det är dock inte lätt att vara bred också att nya ämnen får växa sig starka när man är liten. Högskolans relativa vid högskolan? litenhet är förstås en av faktorerna De stora lärosätena kan berömma bakom ett lyckat profilbygge, både vad sig med att stå stabila och vara tidlösa, gäller kritisk bildning och mångkultur medan en mindre högskola måste gå och vad gäller samtids- och samhällsin- med sin tid – inte minst av resurstill- riktad humaniora. Men vill man fort- delningsskäl – och vara öppnare. Jag sätta den dynamiska utvecklingen och hoppas att Södertörns högskola även i slå vakt om öppenheten för det som är fortsättningen vägrar stelna i en fast- annorlunda gäller det nog att släppa in slagen identitet. ●

Visio- 2016 2026 nen 2030 Högskolan inleder sitt 20-års- är att kommunerna på 10 000 nya bostäder beräk- jubileum. Gustav Amberg Södertörn är en att- nas stå klara i Huddinge kom- tillträder raktiv del i Stockholm- mun, och 20 000 nya jobb har som rektor Mälarregionen med en skapats enligt den översikts- 1 juli. halv miljon invånare. plan som antogs 2014. ILLUSTRATION: REBECCA ELFAST

173 En modern polisutbildning med storstadskänsla

Anna Orhall var Polishögskolans tidigare polis på Medborgarplatsen i Stock- studierektor. Här delger hon sina för- holm, var ett uppvaknade. Inom bägge hoppningar på den nya polisutbildningen yrkena agerar man på en scen med en på Södertörns högskola. publik som bedömer och recenserar ens handlande. Det är upp till betraktaren et praktiska kunnandet inom att tolka det hen bevittnar, utan att vi polisyrket vilar på dialogens själva har möjligheten att förklara eller D och människoerfarenhetens kommentera det som utspelar sig. grund. Jag har varit yrkesverksam som Polisyrket handlar till stor del om polis i 20 år och var under flera år rek- möten med människor, många gånger VAR STUDIEREKTOR Anna tor för den tidigare Polishögskolan. handlar det om komplexa och drama- Orhall vid Nationellt forensiskt Mitt första möte med Södertörns tiska situationer. Att få pröva sina center (NFC) med magister högskola var som student i praktisk ställningstaganden och argumentera från Södertörns högskola. kunskap. Magisterkursen i praktisk kring sitt handlande i samband med kunskap gav mig möjlighet att reflek- ett ingripande utvecklar både yrkes- tera kring händelser och dilemman i personen och människan. Möjlighet till yrkeslivet. Och det på ett strukturerat samtal kring olika etiska perspektiv är sätt och tillsammans med andra! Att se nödvändigt för att bli bättre i sin yrkes- och tolka sitt yrke med hjälp av teore- roll och utöka sin förmåga att se olika tiska kunskaper, inom ämnen som filo- handlingsmöjligheter i framtida situa- sofi och idéhistoria, gav nya insikter om tioner. komplexiteten i polisarbetet. Alla kurs- Att placera polisutbildningen på deltagare kom från yrken där kombi- Södertörns högskola med Centrum för nationen av teoretisk och erfarenhets- praktisk kunskap, vars uppdrag är att baserad kunskap är en förutsättning skapa möten mellan olika kunskapsfor- för att kunna utföra sitt arbete med ett mer: praktik och teori, konst och veten- gott resultat, till exempel sjuksköter- skap, ger möjlighet för polisstudenter skor, läkare, lärare, skådespelare och att på ett tidigt stadium få insikt i att dansare. kopplingen mellan erfarenhetskun- För att Polismyn- Praktisk kunskap bygger på erfa- skap och vetenskaplig kunskap är av- digheten ska möta renheter och berättelser från deltagar- görande för yrkeskunnandet. samhällets krav på nas egna yrkesliv. Under utbildningen Att lokalisera polisutbildningen här verksamheten och uppstod intressanta diskussioner. innebär också att utbildningen finns i dess resultat krävs Igenkänningsfaktorerna var flera trots Stockholms närområde. Storstaden har våra olika yrkesområden. Att upptäcka sina särskilda utmaningar i form av en en modern polisut- likheterna mellan en dansares upp- stor mängd människor, flera så kallade bildning som följer trädande på estraden och mina egna utsatta områden, många evenemang sin samtid. erfarenheter vid ett ingripande som av olika slag och andra händelser som

174 FOTO: MAGNUS LAUPA/KONTINENT

FÖRSTA KULLEN De första polisstudenterna började på Södertörns högskola i början av 2015. Ett par av lärarna förbereder utdelningen av ryggsäckar med Södertörns logga inför terminsstarten. kräver stora polisinsatser. Möjlighet det handlar om brottsförebyggande finns att på olika sätt använda sig av verksamhet eller brottsbekämpning, det geografiska läget i undervisningen. kommer att kräva ett utvidgat samar- Många blivande poliser kommer att ar- bete och samverkan med medborgarna beta i någon av Sveriges större städer. och med andra myndigheter och organi- Under studietiden sker möten mel- sationer i samhället. Det är därför bety- lan polisstudenter och studenter vid delsefullt att stärka kontakten mellan andra utbildningar. Många av dessa polisen och övriga samhällsaktörer re- har beröring med polisens verksamhet, dan under utbildningen. Jag har under vilket innebär möjlighet till möten och mina år som polis kommit till insikt om samundervisning med framtida samar- vikten av samverkan mellan samhälls- betspartners. Att förlägga polisutbild- institutioner för att nå framgång i frå- ningen till högskolan främjar förhopp- gor som spänner över olika aktörers an- ningsvis också polisers motivation och svarområden. Inom högskolan bedrivs intresse för att själva bedriva forskning utbildningar inom flera närliggande yr- inom det egna yrket. kesområden. Det i sin tur skapar goda För att Polismyndigheten ska möta förutsättningar för att kunna arbeta samhällets krav på verksamheten och bättre tillsammans efter avslutad ut- dess resultat krävs en modern polisut- bildning. bildning som följer sin samtid. Polisens I lokaler nära Södertörns högskola framtida uppdrag och roll, oavsett om finns polisen, åklagarmyndigheten,

175 klart för sig att ett av polisens upp- drag är att värna om och upprätthålla demokrati och öppenhet i samhället. I det arbetet är våra grundlagsskyddade fri- och rättigheter samt skyddet av de mänskliga rättigheterna avgörande ILLUSTRATION: TENGBOM fundament. Polisen har att säkerställa människors möjlighet att mötas och uttrycka sina åsikter. En fungerande och icke korrumperad polis är en viktig grundsten i ett demokratiskt samhälle. Rekryteringen till polisutbildningen CAMPUS FLEMINGSBERG tingsrätten och kriminalvården, som behöver breddas. Att få fler intresse- Polisutbildningen får lokaler bildar Rättscentrum. Granne på mot- rade av yrkets utmaningar och möjlig- för praktisk träning på Alfed satta sidan är ett stort sjukhus samt en heter är en prioriterad fråga. Förhopp- Nobels allé. rättspsykiatrisk klinik. Närheten mel- ningsvis kan en polisutbildning på Sö- lan studenter i utbildning och yrkes- dertörns högskola uppmuntra och locka verksamma aktörer innebär att man nya grupper att söka till utbildningen. redan under utbildningen kan bygga Det är betydelsefullt att ta tillvara olik- broar mellan erfarenhetskunskap och heter. Alternativa infallsvinklar ger vetenskaplig kunskap. möjlighet till nya lösningar som kan ut- Som polis har man stor nytta av veckla och förbättra polisen. kunskap om samhällsfrågor. Medve- Förväntan för framtiden är att Sö- tenhet krävs om att politiska beslut och dertörns högskola, som en ung och händelser i omvärlden i hög grad påver- modern högskola, ska uppmuntra bli- kar vårt uppdrag.Snabba förändringar vande poliser att vara modiga, nyfikna fordrar flexibilitet och anpassning till och ifrågasättande. Polisstudenterna nya förutsättningar. Omvärldskunskap ska få lära sig att kritiskt granska och är nödvändigt för att kunna sätta hän- analysera uppkomna situationer. Som delser i ett större sammanhang. Ett bra polis krävs förmåga att se saker i olika exempel är flyktingströmmarna. Andra perspektiv, och att ha och behålla ett in- utmaningar för polisen att hantera är tresse för människor. Människokänne- terrorism, våldsbejakande extremism dom och förståelsen för mötets betydel- och grov organiserad brottslighet som se är väsentliga delar i yrkeskunnandet bland annat inbegriper människohan- för en polis. ● del och bedrägerier i olika former. Om- råden och företeelser som kräver ny kunskap hos medarbetare och utveck- ling av arbetsmetoder. Som polisstudent måste man få

176 PRISAD INNOVATION STING Startup Life Science är ett traningsprogram för aktörer med en affärsidé, i regi av samverkande parter i Huddinge, där bäst i klassen får pris. Cheick Wague från Södertörns högskola delar här ut en en check på 10 000 kronor till teamet bakom Pico Genomics som kommit på ett säkrare och billigare sätt än dagens fostervattenprov. Samverkan bygger på dynamik Cheick Wagué representerar Södertörns högskola i dialogerna med lokalsamhällets aktörer inför planerna på ett växande Flemingsberg. Han ser många möjligheter. heick Wagué är professor i företagsekonomi och rektorsråd för samverkan. Som det senare för han samtal med aktörer i regionen kring samverkansmöjligheter. Det handlar om disparata aktörer; företag som ICA Maxi eller Länsstyrelsen eller Flemingsbergs Science, där Cheick Wagué ingår i styrelsen. – De visar ofta en stor nyfikenhet på Södertörns högskola. Vad vi gör som myndighet/lärosäte och vad vi kan utveckla tillsammans, säger han. Det är många möten, rådslag och inlyssnande dialoger inför de storslagna framtida satsningarna som planeras i regionen. Men det finns redan flera konkreta samarbeten och upprättade kontrakt som stärker högskolan och regionen. Visionen är klar; alla aktörer vill skapa en attraktiv miljö med potential att växa. Hållbarhet är en hörnsten. En annan är att man i Flemingsberg har en stor potential som är värdefull i en globaliserad värld; människor med olika kompe- tenser, bakgrunder och språkkunskaper.

177 En potential som man vill värna om och bygga på. – Språk- och kulturkompetens är konkurrenskraftigt. Ta svenska företag i Mel- lanöstern till exempel. Svenska företag saknar idagsläget ofta högutbildade per- Det finns glömda soner som har kunskap i kulturen och språket där. Då ser vi möjligheter att bidra resurser i ett med detta, till exempel genom att bidra med kompletterande utbildning utifrån tillgodoräknande eller validering av de personer från Syrien, som nu kommit och område som kommer till Sverige, beskriver Cheick Wagué. Flemingsberg. Han menar att det finns flera kompletterande målbilder i visionen för framtida Dessa mänskliga Flemingsberg. En av dessa målbilder är stärkt interaktion mellan högskola och resurser vill vi ta näringsliv. En annan målbild är att ta tillvara olikheter och mångfald som finns re- tillvara och bygga presenterade i regionen och på högskolan för ökad kvalitet i verksamheten. Detta är en underutnyttjad kompetens som kan bli en språngbräda från lokalsamhället på. Det gör ut i världen. Strategin för att skapa ett interaktivt lokalsamhälle som bidrar till oss unika. ett hållbart samhälle i stort, även globalt , är att utnyttja områdets kapacitet och vara öppna för idéer. – Det finns glömda resurser i ett område som Flemingsberg. Dessa mänskliga resurser vill vi bygga på. Det gör oss unika och kan rätt använda stärka vår kon- kurrenskraft och attraktivitet, säger Cheick Wagué. Han menar också att det är viktigt att se att alla olika akademiska discipliner har betydelse i samhällsbygget. Mångfald handlar också om mångvetenskaplig- het. – Vi behöver samtliga vetenskaper som finns representerade på de olika lä- rosätena i Flemingsberg, inte att förglömma samhällsvetenskapens analyser och humaniorans kritiska tänkande. Det är från den problematiseringen och det kri- tiska förhållningssättet som kreativitet och idéer föds. Dynamik och möten inom akademin är av avgörande betydelse för skapande av ny kunskap. – Kulturkompetens fördjupar mänskliga relationer. Inom ledarskap till exem- pel behövs det också. En företagsledare på besök i Frankrike som inte kan disku- tera kultur på en middag kan inte heller göra affärer dagen efter. Affärer bygger ofta på förtroende och lojalitet, vilket byggs upp genom mänskliga relationer där kultur möts och konst kan vara en brygga, påpekar Cheick Wagué. Cheick Wagué ser positivt på möjligheter för högskolan att bidra till samhälls- utvecklingen utifrån sin roll och särart. Det finns dock några farhågor – en risk att staten på kort sikt väljer att investera smalt och att fokus läggs på life science och teknik där de uppenbara samhällsnyttan ofta uppkommer, och samtidigt glömmer bort att en tvärvetenskaplig miljö som byggs upp i samverkan kan föda kreativa samhällslösningar som inte kan planeras och produceras fram genom effektivitet och hårda prioriteringar. – Vi måste framhålla det samhällsvetenskapliga och humanistiska perspekti- vet. Det kritiska tänkandet är grunden för all kreativitet. ●

178 Lästips

Ett urval texter om Södertörns högskolas delar berättar, Karneval, Stockholm, 2007 tillblivelse och verksamhet. Södertörns högskola, Universitetsansökan Arkitekttävling för Södertörns högskola i från Södertörns högskola 2002: [ansökan från Flemingsberg söder om Stockholm, Statens Södertörns högskola om rätten att benämnas lokalförsörjningsverk, Stockholm, 1995 universitet], Södertörns högskola, Huddinge, 2002 Bull, Håkan & Karlholm, Dan (red.), Offentlig konst i Flemingsberg, 1. uppl., Huge fastighe- Södertörns högskola, Universitetsansökan: Sö- ter, Huddinge, 2007 dertörns högskola 2006: [uppdaterad ansökan om generell rätt att utfärda doktorsexamen och Börjesson, Mikael, Högre utbildning och na- rätten att benämnas universitet], Södertörns tionell härkomst [Elektronisk resurs]: exemplet högskola, Huddinge, 2006 Södertörns högskola /, SEC, ILU, Uppsala universitet, Uppsala, 2004 http://urn.kb.se/res Thullberg, Per, ’Akademi i betongförort: tankar olve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-19778 kring Södertörns högskola’, Kraften ligger i det okända / redaktör: Marianne Bauer., Gerdin, Mari & Johansson, Alf W. (red.), En s. 101–113, 1998 högskola av en ny typ?: två seminarier kring Södertörns högskolas tillkomst och utveckling, Öberg, Lisa, Vad är Demos? Södertörns hög- Samtidshistoriska institutet, Södertörns hög- skola, Huddinge, 1998 skola, Huddinge, 2005 http://urn.kb.se/resolve ?urn=urn:nbn:se:sh:diva-390

Goldstein-Kyaga, Katrin (red.), Möten med Dalai lama: reflektioner om fred, medkänsla, lycka och interkulturell dialog: med Dalai lamas föredrag vid Södertörns högskola 2011, 1. uppl., Dialogos, Stockholm, 2014

Gunneriusson, Håkan, Idéer och autonomi i universitetsvärlden: en fallstudie över Söder- törns högskolas tidiga historia, Vetenskapshis- toriska avd., Univ., Uppsala, 2004

Johansson, Johan, ’Ett modigt beslut: Söder- törns högskola, Flemingsberg’, MAMA: Maga- sin för modern arkitektur, 1996:14, s. 28–41, 1996

Konnander, Benkt, En ny högskola på Söder- törn, Södertörns högskola, Stockholm, 1998

Palm, Göran & Josefson, Ingela (red.), Det är Sverige som avviker: studenter från fyra världs-

179 Förteckning över medverkande

Al-deen Jreada, Hosam, sjuksköterska och ekonom, student, Södertörns högskola ���������������� 148

Akhtarzand, Minoo, civilingenjör, landshövding, styrelseordförande ��������������������������������������� 171

Al Nussirie, Mohammed, specialistläkare, student ��������������������������������������������������������������� 147

Almgren, Birgitta, professor i tyska, tidigare Södertörns högskola ������������������������������������������ 130

Amiri, Marzieh, student, Södertörns högskola ������������������������������������������������������������������������ 73

Arketeg, Åsa, lektor i estetik, programsamordnare, Södertörns högskola ���������������������������������� 98

Andersson, L-G, handläggare, fotograf, tidigare Södertörns högskola �������������������������������������� 22

Arvidsson, Anna, kommunikatör, Södertörns högskola ����������������������������������������������������������� 86

Andrén, Thomas, docent i miljövetenskap, Södertörns högskola ��������������������������������������������� 59

Bali Swain, Ranjula, professor i nationalekonomi, Södertörns högskola ���������������������������������� 144

Bergman, Axel, ordförande, Södertörns högskolas studentkår SöderS ����������������������������������� 164

Besara, Nisha, verkställande direktör, Unga Klara ���������������������������������������������������������������� 161

Björling, Ingemar, adjunkt i medieteknik, Södertörns högskola ������������������������������������������������ 13

Blomqvist, Håkan, docent i historia, Södertörns högskola ������������������������������������������������������� 92

Bohlin, Henrik, docent i filosofi, Södertörns högskola ������������������������������������������������������������ 56

Bornemark, Jonna, docent i filosofi, Södertörns högskola ������������������������������������������������������� 56

Carlbäck, Helene, docent i historia, Södertörns högskola ������������������������������������������������������ 112

180 Cassel, Kerstin, docent i arkeologi, Södertörns högskola ���������������������������������������������������������� 6

Dahl, Ulrika, docent i genusvetenskap, Södertörns högskola �������������������������������������������������� 43

Danius, Sara, professor i litteraturvetenskap, Svenska akademiens ständiga sekreterare ����������� 48

Delblanc, Aimée, översättare, tidigare adjunkt vid Södertörns högskola ��������������������������������� 100

Dimiter-Taikon, Angelina, adjunkt i pedagogik, Södertörns högskola �������������������������������������� 110

Dinnetz, Patrik, lektor i biologi, programsamordnare, Södertörns högskola ������������������������������� 98

Fornäs, Johan, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, Södertörns högskola ����������� 60

Gaunt, David, professor i historia, Södertörns högskola �������������������������������������������������������� 121

Grahn, Mats, professor i evolutionsbiologi, tidigare dekan, Södertörns högskola ��������������������� 156

Golubeva, Olga, fil.dr, adjungerad lärare, Södertörns högskola ���������������������������������������������� 140

Granqvist, Kimmo, forskningsledare vid CBEES, Södertörns högskola ������������������������������������ 107

Güzel, Hediye, pressansvarig, Botkyrka kommun ����������������������������������������������������������������� 162

Hagert, Tanja, modersmålslärare, brobyggare ���������������������������������������������������������������������� 108

Hajighasemi, Ali, docent i sociologi, Södertörns högskola ������������������������������������������������������� 56

Hammer, Monica, docent i naturresurshushållning, Södertörns högskola ��������������������������������� 45

Hartvig, Anna, fotograf, Södertörns högskola ������������������������������������������������������ flertalet porträtt

Heister, Chris, landshövding i Stockholms län ���������������������������������������������������������������������� 168

Heckscher, Sten, f.d. justitieråd, Förvaltningsakademins styrgrupp, Södertörns högskola. ������ 142

181 Hertil-Lindelöw, Camilla, handläggare, biblioteket, Södertörns högskola ��������������������������������� 88

Hill, Helena, lektor i genusvetenskap, Södertörns högskola ���������������������������������������������������� 43

Hållsten, Stina, lektor och avdelningsföreståndare i svenska, Södertörns högskola ����������������� 145

Josefson, Ingela, professor i praktisk kunskap, tidigare rektor för Södertörns högskola ������������� 40

Jungar, Ann-Cathrine, docent i statsvetenskap, Södertörns högskola ������������������������������������� 124

Kaipainen, Mauri, professor i medieteknik, Södertörns högskola ��������������������������������������������� 13

Karlsson, Anna-Malin, professor i svenska, Uppsala universitet och Östersjöstiftelsens styrelse172

Kulawik, Teresa, professor i genusvetenskap, Södertörns högskola ����������������������������������������� 43

Lagerborg, Dace, förste bibliotekarie,Södertörns högskola ������������������������������������������������������ 88

Lankoski, Petri, docent i spelforskning, programsamordnare, Södertörns högskola ������������������� 98

León Rosales, René, etnolog och forskare, Uppsala universitet och Mångkulturellt centrum ������ 74

Lettevall, Rebecka, docent i idéhistoria, föreståndare för CBEES ������������������������������������������� 116

Liman-Grave, Elsy, tidigare chef för studentavdelningen, Södertörns högskola ������������������������� 16

Lindahl, Sten, professor emeritus i anestiologi, Karolinska institutet �������������������������������������� 145

Lindqvist, Beatriz, professor i etnologi, Södertörns högskola ��������������������������������������������������� 64

Lundén, Thomas, professor i kulturgeografi, Södertörns högskola ��������������������������������������������� 8

Manns, Ulla, professor i genusvetenskap, Södertörns högskola ����������������������������������������������� 43

Matiwos, Simon, poet ���������������������������������������������������������������������������������������������������������� 92

182 Mattsson, Katarina, lektor i genusvetenskap, Södertörns högskola ������������������������������������������ 43

Modén, Kari, illustratör, Form Nation �����������������������������������������������������������omslag och vinjetter

Mäkinen, Ilkka Henrik, professor i sociologi, Uppsala universitet ������������������������������������������ 153

Norbäck, Mikael (Micke), Sr User Experience Designer, tidigare studentkårsordförande ���������� 28

Nur Khaire, Amir, student, Södertörns högskola ��������������������������������������������������������������������� 73

Nygren, Gunnar, professor i journalistik, Södertörns högskola ����������������������������������������������� 126

Orhall, Anna, sektionschef, Polisen ����������������������������������������������������������������������������������� 174

Papakostas, Apostolis, professor i sociologi, Södertörns högskola ������������������������������������������ 128

Persson, Anders J., fil. dr, akademisk ledare för lärarutbildningen, Södertörns högskola ��������� 105

Petersson, Mona, lektor i geografi, Södertörns högskola ����������������������������������������������������������� 4

Rehal-Johansson, Agneta, lektor i litteraturvetenskap, Göteborgs universitet �������������������������� 103

Rodell Olgaç, Christina, docent i pedagogik, Södertörns högskola ����������������������������������������� 106

Ruin, Hans, professor i filosofi, Södertörns högskola ������������������������������������������������������������ 123

Rönnby, Johan, professor i marinarkeologi, Södertörns högskola ��������������������������������������������� 63

Schultz-Nybacka, Pamela, lektor i företagsekonomi, Södertörns högskola �������������������������� 37, 98

Sjöling, Sara, docent i ekologi, Södertörns högskola...... 46

Skoglund, Crister, tidigare lektor i idéhistoria, Södertörns högskola...... 79

Stan, Elvis, brobyggare, Helsingsborg stad �������������������������������������������������������������������������� 109

183 Stenqvist, Gunnel, högskoleråd, Södertörns högskola ������������������������������������������������������������� 18

Stolt, Denise, alumn, Open Data Consultant at the World Bank Group ����������������������������������� 158

Sundén, Jenny, professor i genusvetenskap, Södertörns högskola ������������������������������������������� 44

Taikon, Rosa, silversmed, hedersdoktor ����������������������������������������������������������������������������� 110

Tesfaye, Besrat, docent i företagsekonomi, Södertörns högskola ��������������������������������������������� 98

Thullberg, Per, professor i historia, tidigare rektor för Södertörns högskola ������������������������������ 24

von Wright, Moira, professor i pedagogik, rektor, Södertörns högskola ����������������������������������� 150

Wagué, Cheick, professor företagsekonomi, Södertörns högskola ������������������������������������������ 177

Wallbom, Kurre, adjunkt i pedagogik, ansvarig för Sommarhögskolan ������������������������������������ 163

Wennbrink, Ann-Sofie, biblioteksassistent, Södertörns högskola ��������������������������������������������� 37

Werner, Ann, lektor i genusvetenskap, avdelningsföreståndare ���������������������������������������������� 44

Wiik, Oskar, vice ordförande, Södertörns högskolas studentkår SöderS ���������������������������������� 164

Yazdanpanah, Soheyla, lektor i genusvetenskap, Södertörns högskola ������������������������������������� 44

Öhrner, Annika, lektor i konstvetenskap, Södertörns högskola ������������������������������������������������� 31

Örnéus, Jan, adjunkt i journalistik, Södertörns högskola ��������������������������������������������������������� 98

Östberg, Kjell, professor i samtidshistoria, Samtidshistoriska institutet, Södertörns högskola ����� 92

184

SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA ÖPPNAR VÄRLDAR En jubileumsskrift från Södertörns högskola 2016

En jubileumsskrift från Södertörns högskola 2016 Södertörns högskola från jubileumsskrift En Vi har en stark tilltro till unga människors förmåga att tänka fritt och kritiskt. och fritt att tänka Södertörns högskola öppnar världar. En jubileumsskrift jubileumsskrift En världar. öppnar högskola Södertörns öppen för ung högskola, internationell och Det handlar om en idéer och vägar vidare. alla som söker kunskap, de tre för, värden Södertörns högskola står Här presenteras de medborgerlig bildning och mångkultur, M:en mångvetenskap, och arbetssätt. Vi får som genomsyrar högskolans ambitioner utifrån lokala behov och följa hur en ung högskola byggs upp och Östeuropa. Idag med blicken riktad mot Östersjöländerna i sin samtid, där människor är Södertörns högskola en plats mitt växer och idéer gror. är en berättelse med Södertörns högskola öppnar världar lärare, forskare, Här berättar studenter, många olika röster. samverkansparter och politiker om de dörrar administratörer, kunskap och samtal, och som kan öppnas genom utbildning, ny mark. Med akademins om forskning som förändrar och bryter bidra till att möta kritiska tänkande kan Södertörns högskola Och resan fortsätter. samhällets utmaningar inför framtiden. Följ med!