Staffan Björcks bibliografi 1937-1995 Rydén, Per 2005 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Rydén, P. (Red.) (2005). Staffan Björcks bibliografi: 1937-1995. (Absalon; Vol. 22). Litteraturvetenskapliga institutionen, Lunds universitet. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Staffan Björcks Bibliografi 1937–1995 sammanställd av Per Rydén ABSALON Skrifter utgivna vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Lund Staffan Björcks Bibliografi 1937–1995 sammanställd av Per Rydén Tryckningen av denna bibliografi har gjorts möjlig genom ett bidrag från Stiftelsen Längmanska kulturfonden ABSALON Skrifter utgivna vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Lund Helgonabacken 12 223 62 LUND Per Rydén och Litteraturvetenskapliga institutionen i Lund 2005 Redaktion för skriftserien: Birthe Sjöberg (red.), Lars Gustaf Andersson, Anders Palm, Johan Stenström, Jenny Westerström Layout: Birthe Sjöberg ISSN 1102-5522 ISBN 91-88396-21-5 Tryck: Lunds universitet, Media-Tryck LUND 2005 Innehåll Förord 7 Staffan Björck: en inledning 9 Staffan Björcks skrifter 1937–1995 förtecknade 45 Förkortningar 122 Personregister 123 Förord Staffan Björck var född den 5 augusti 1915. Han skulle alltså den 5 augusti 2005 ha fyllt 90 år. Med anledning härav presenteras här en förteckning över de skrifter han hann ombesörja fram till sin död den 27 juni 1995. Under utarbetandet av den här bibliografin har jag funnit att den kräver en kommentar. Där meddelas en del information som knyter sig till hans gärning som forskare, lärare och publicist. Där blir också anledning att pre- sentera principerna för förteckningen – för själva uppställningen av materi- alet hänvisar jag till förteckningens upptakt (sidan 45). Och där blir inte minst anledning att motsäga Staffan där han velat förringa sin egen insats. Hjälp har jag fått från många håll. Pia Björck har låtit mig disponera Staffans samling av böcker, tidskrifter, särtryck och separata klipp samt inte minst hans magnifika klippbok. Den är av August Tengwalls patentera- de modell som fick pris i Chicago 1893, i Stockholm 1897 och i Chicago 1900 och bör för en kännare av det förra sekelskiftets värld ha varit ett gi- vet val. Formatet, c:a 53 x 67 cm, är som gjort för tidningar före tabloider- nas tid. Artiklarnas dateringar har så långt möjligt kollationerats mot Svensk tidningsindex, Svensk tidskriftsindex och deras efterföljare. Produk- tionen i Dagens Nyheter har kunnat jämföras med tidningens till Pressarki- vet överförda registratur; Ellinor Melander har besparat mig många mödor genom att förse mig med kopior. I viss utsträckning har jag gått tillbaka till respektive tidning eller tidskrift. En rad ytterligare personer har varit mig behjälpliga med uppgifter. Carl Fehrman har pekat ut fyndplatser. Av Gun- vor Blomquists hand har jag via Pia Björck fått ta del av en sammanställ- ning rörande radioinspelningarna. Arne Engström har ställt förteckningen över artiklarna i Nationalencyklopedien till mitt förfogande. Per Block och Christer Åsberg har gett mig anvisningar om publicitet knuten till arbetet med bibelöversättningen. Birthe Sjöberg har förtjänstfullt gett typografisk fason åt mitt manuskript. Glädjen över att en del luckor därmed har kunnat fyllas igen har i släptåg en fruktan för att det kan finnas åtskilligt som jag förbisett. Fullständighet 7 Förord och konsekvens kan inte garanteras. På några punkter kommenterar jag hanteringen av materialet i följande presentation. Omtrycken är något ojämnt förtecknade. Jag hoppas att mina skäl för det kan accepteras. Staffan Björcks böcker trycktes ofta i flera upplagor, något som naturligtvis markeras i förteckningen. Också åtskilliga av hans artiklar trycktes flera gånger. Flest omtryck vederfors nog hans granskning av Hemsöborna. I den mån de varit mig bekanta förtecknas också dessa. Men med tanke på att de inte sällan gjorts till föremål för ändringar har jag – efter att ha prövat andra lösningar – valt att inte länka artiklarna till varan- dra med korshänvisningar. Staffan Björck är förtjänt av en bibliografi. Han är förtjänt också av en biografi. Den kommer nog i sinom tid. Lund i maj 2005 Per Rydén 8 Staffan Björck: en inledning Staffan Björcks skrifter 1937–1995 En inledning – Jag har inte skrivit så mycket, sa Staffan Björck i den sista intervjun, pub- licerad i Aftonbladet Kultur samma månad som han gick bort.1 Men Staffan! Det där stämmer ju inte, säger den som likt många andra försökte förmå honom att inse värdet i det han gjort medan han ännu fanns bland oss, som fortfarande tio år efter hans död kan uppleva honom som en samtalspartner och som nu slutligen tagit på sig att medelst en förteckning av det han skrivit motbevisa hans ringaktning av den egna prestationen. I följande presentation av hans insats ska jag försöka utveckla denna talan. Staffan Björck var född i Engelbrekts församling i Stockholm den 5 au- gusti 1915 men uppvuxen i Kalmar där han avlade studentexamen 1933. Han dog vid skrivbordet i sitt hem på Sölvegatan 3 i Lund den 27 juni 1995, dvs. en dryg månad innan han skulle ha fyllt 80. Litteraturhistoriker av hans generation var, som hans kollega och vän Carl Fehrman slagit fast, gärna prästsöner. Erland, Staffans far var mycket riktigt präst, tillika hovpredikant. Efter tjänstgöring i Ytterhogdal verkade han, när Staffan föddes, vid Sophiahemmet i Stockholm. Han kallades som prost till Kalmar och därför blev den prästgård i centrala Kalmar där också Stagnelius fostrats under en tid Staffans barndoms- och ungdomsmiljö. Hemmet med ytterligare fyra syskon var viktigt för honom. Kalmar skulle också i övrigt sätta spår. Det fanns kamrater från Kal- maråren som han behöll kontakten med livet ut. Minnen från det gamla lä- roverket vid torget i centrala Kalmar där han var med i den sista kullen av studenter hör till de sista numren bland hans skrifter. Han blev Kalmar na- tions kurator. Och till Stagnelius skulle han återvända på flera stadier i sitt liv. ”Om det nu är någon, som efter ett allvarligt studium förnekar Stagneli- us’ storhet, är det värst för honom själv”, skrev han under stridbara ung- domsår i Arbetet (15.10.1943). I Ny illustrerad svensk litteraturhistoria bidrog han med den översikt som skulle gälla för åtminstone en generation. Därför kan det te sig förledande självklart att just denne prästson med litterära och musikaliska intressen skulle bli litteraturhistoriker. Ändå var 9 Staffan Björck: en inledning det inte alls givet från början. Han började med att läsa historia och statsve- tenskap, innan han blev elev till Olle Holmberg, själv kalmarit. Det var heller inte givet att han skulle studera i Lund. Mamma Maj, född Lagerheim, hade licat i nordiska språk för den store Adolf Noreen i Uppsa- la och skulle om inte den växande familjen slukat henne kunnat gå vidare i dessa studier. Storebror Gudmund Björck (1905-1955), tio år äldre än Staf- fan och lillebrors viktigaste mentor, sökte sig till Uppsala. Också han var mångsidig i sin forskning och blev professor i grekiska fredsåret 1945 då Staffan hade något år kvar till sin disputation. Brödernas brevväxling har inte bara personhistorisk utan också vetenskapshistorisk betydelse. Gud- munds död i en ridolycka 1955 just då Staffan nått fram till sin professur hörde till de svåra slagen i hans liv. Han skulle vårda hans minne. Han ”bortrycktes redan 1955”, skrev Staffan 1972 i en återhållen men inte läkt sorg i förordet i den nya upplagan av en skrift om de grekiska låneorden i svenskan. Hur mycket Staffan Björck än kom att förknippas med Lund skulle han känna sig hemma också i Uppsala. Han kunde rentav fatta humör inför vis- sa yttringar av rivalitet mellan de två universitetsmiljöerna. Han skulle på 1970-talet återigen bli en flitig Uppsalagäst under arbetet inom Bibelkom- missionen. Genom förmedling av Gudmund fick han ett av sina tidigaste jobb just i Uppsala. Innan han fyllt 23 hamnade han sommaren 1937 på Upsala Nya Tidning. Med tanke på den roll pressen kom att spela för Staffan Björck och den roll han spelade i den har det synts rimligt att ta med också denna tidiga produktion i hans bibliografi – så långt den nu låter sig spegla i beva- rade klipp. Alldeles med detsamma kunde skribenten knappast låta sin egen person- lighet slå igenom. Han fick skriva i de flesta ämnen, och man slås av hur han går in i en lokaljournalistik med avgjort positiva förtecken – den som själv prövat ler säkert igenkännande. Den bejakande hållningen kommer till uttryck redan i rubrikerna: ”Regementets dag en stor folkfest”, ”Misera- belt väder, lysande humör på barnutflykt”, ”Festlig bankett på I. O. G. T.- kongressen”, ”Jaktsäsongen i Upsala län väntas bli god”, ”Vetgiriga USA- forskare imponerade av Ultuna”, ”Skollovskolonisterna hemma, solbrända, glada och friska”. 10 Staffan Björck: en inledning Mångsidigheten sträcker sig till någon enstaka sportbegivenhet. Men han är mer hemmastadd när han uppträder som recensent. Bredden är dock stor även där. Det handlar om konsert, cirkus, teater och film. Ännu lite personligare blir han när han tar itu med ämnen som senare skulle följa ho- nom: ”August Strindberg upsalabornas favoritläsning”.