Kritikens Ordning Svenska Bokrecensioner 1906, 1956, 2006
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Kritikens ordning Svenska bokrecensioner 1906, 1956, 2006 © lina samuelsson Grafisk form anita stjernlöf-lund Typografi AGaramond Papper Munken Pure Omslagets bild gertrud samén Tryck trt boktryckeri, Tallinn 2013 Förlag bild,text&form www.bildtextform.com isbn 978-91-980447-1-3 Lina Samuelsson Kritikens ordning Svenska bokrecensioner 1906, 1956, 2006 bild,text&form 7 tack 8 förkortningar 8 pseudonym- och signaturnyckel 9 inledning 10 Vad är litteraturkritik? 11 Institution – diskurs – normer 14 Tidigare forskning 1906 17 Det litterära året 18 Urval och undersökt material 21 kritikerna 1906 21 Litteraturbevakningen före kultursidan 23 Kritikerkåren 26 Litteraturen 28 Kritiken av kritiken 33 recensionerna 1906 33 Utveckling, mognad och manlighet. Författaren och verket 35 ”En verklig människa, som lefver och röres inför våra ögon”. Kritikens värderingskriterier I 38 ”Det själfupplefvdas egendomlighet och autopsi”. Kritikens värderingskriterier II 41 Vem är författare? Konstnärlighet, genus och rätten till ordet 46 För fosterlandet. Föreställningar om nationalism 50 exempelrecension 1956 56 Det litterära året 58 Urval och undersökt material 62 kritikerna 1956 62 Kultursidor och litteraturtidskrifter 66 Kritikerkåren 72 Litteraturen 75 Kampen om kritiken 79 recensionerna 1956 79 En ny och modern kritik. Verket och kritikern 82 Enkelt och äkta. Kritikens värderingskriterier I 84 Om att vara människa. Kritikens värderingskriterier II 88 ”Fem hekto nougat i lyxförpackning”. Populärlitteratur och genus 94 exempelrecension 2006 99 Det litterära året riginal 101 Urval och undersökt material 105 kritikerna 2006 105 Drakar, bloggar och tabloider 110 Kritikerkåren 116 Litteraturen 121 Kritik i kris? 125 recensionerna 2006 125 Subjektiv och auktoritär – kritikern i centrum 129 Personligt, biografiskt (och dessutom sant). Författaren och verket 134 Drabbande pageturner som man minns länge. Läsaren som värderingskriterium 138 Originalitet, äkthet, komplexitet. Kritikens konstanta värderingskriterier 144 Moraliskt och politiskt korrekt – utan att det märks 149 exempelrecension 154 avslutning 155 Kritikens möjligheter 158 Kritikens omöjligheter 161 Kritik idag och i framtiden 162 summary 168 bilaga 1. Kritiker 1906 170 bilaga 2. Kritiker 1956 173 bilaga 3. Kritiker 2006 178 noter 225 källor och litteratur 225 Undersökt material 225 Recensioner 1906 228 Recensioner 1956 233 Recensioner 2006 240 Övriga källor 240 Arkiv och samlingar 240 Digitala källor 241 Etermedier 241 Periodika 245 Litteratur 256 personregister Tack Jag har haft mycket att vara tacksam över under åren som doktorand. Först vill jag tacka Estetisk-filosofiska fakulteten som gav mig möjligheten att få gå forskar- utbildningen här på Karlstads universitet. Det blev början på ett nytt liv. Men att komma från Malmö till ett mörkt och snöigt Värmland för att påbörja det var inte helt enkelt. Därför vill jag särskilt tacka kollegerna på ämnet litteraturvetenskap och doktoranderna på avdelningen för varmt välkomnande och för fortsatt vänskap. Jag har haft turen att ha Dag Nordmark som handledare och Jonas Ingvarsson som biträdande handledare. Deras skilda kunskapsområden och personligheter har kompletterat varandra på ett sätt som varit väldigt givande för mig. De har lagt ner mer tid än de fått betalt för, engagerat sig mer än de behövt och gett mer än uppgiften krävt. Mitt varmaste tack till dem! Särskilt Dag har som huvudhandledare tagit sig an ett stort arbete. Hans kritik är den bästa man kan få. Jag vill också tacka de lärare som under min studietid uppmuntrat mig att rea- liserar mina doktoranddrömmar. Först Vanni Tjernström, lektor på Institutionen för medievetenskap och journalistik vid dåvarande Högskolan i Kalmar. Det är ledsamt att hon inte kommer att kunna läsa den här avhandlingen. Jag är också ett stort tack skyldig Ulf Olsson vid Stockholms universitet. Inte bara för att han upplyste mig om att tjänsten i Karlstad vad ledig utan också för att jag tagit med mig så många av hans idéer in i avhandlingen. Engagemanget bland kollegerna i forskningsmiljön i Karlstad har varit stort. Tack till alla som läst, tyckt och hjälpt mig under vägens gång. Ett särskilt och extra stort tack till Sofia Wijkmark för avgörande råd och viktigt stöd. Under doktorandtiden har jag fått flera vistelsestipendier. Tack till Ellen Keys Stiftelse Strand, till min värdinna och till mina fina medstipendiater för de under- bara veckorna i Ellen Keys hem! Tack också till Artur Lundkvist och Maria Wines Stiftelse för skrivarveckorna i Artur Lundkvists födelsehem Hagstad. Den sista genomarbetningen av manuskriptet fick jag ro att göra på Sigtunastiftelsen tack vare Harald och Louise Ekmans forskningsstiftelse – det är jag väldigt tacksam för. Ett särskilt tack till Stina Otterberg som var slutseminarieopponent på mitt avhandlingsmanus och till Per Rydén som generöst tog sig tid att läsa. Att få syn- punkter från kunniga kritikforskare har betytt mycket. Den här avhandlingen hade inte fått lika fin form om det inte varit för Gyl- lenstiernska Krapperupstiftelsens generösa tryckbidrag, Anita Stjernlöf-Lunds omsorgsfulla arbete och alla vänner och kolleger som tagit sig tid att korrekturläsa. Stort tack! Avslutningsvis – ett hjärtligt tack till vänner och familj! Både ni som läst och engagerat er i det här projektet och ni som påmint mig om att avhandlingen inte är det viktigaste i livet. Särskilt tack till Patrik. För allt – inte minst för hjälpen med siffrorna… Karlstad i april 2013 Lina Samuelsson förkortningar AB Aftonbladet NDA Nya Dagligt Allehanda Arbbl Arbetarbladet NorrkT Norrköpings Tidningar Arbt Arbetet NSD Norrländska Socialdemokraten BLM Bonniers Litterära Magasin O&B Ord & Bild BT Borås Tidning OoB Ord och Bild DN Dagens Nyheter Persp Perspektiv DT Dagstidningen Arbetaren SocD Social-Demokraten Expr Expressen ST Stockholms-Tidningen GHT Göteborgs Handels- och StD Stockholms Dagblad Sjöfartstidning SvD Svenska Dagbladet GP Göteborgs-Posten SDS Sydsvenska Dagbladet Snällposten HD Helsingborgs Dagblad eller Sydsvenska Dagbladet MA Metallarbetaren UNT Upsala Nya Tidning MT Morgon-Tidningen VL Vårt Land NA Nerikes Allehanda VK Västerbottens-Kuriren pseudonym- och signaturnyckel A. B–s August Brunius Les Lennart Sörensen A. U. Aivva Uppström L. J–n Lennart Josephson A. Ö. Anders Österling –m J. A. Runström Big Ben Uno Asplund M. C. Maria Cederschiöld B. L. Bengt Lidforss M.–L. S. Marie-Louise Segerstedt B. B–m Birger Bæckström M. Th. Mildred Thorburn B. B–n Bo Bergman Mustafa Alexis Kuylenstierna C. D. W. Carl David af Wirsén M. v. F. Mia von Friesen E. J. Enar Jonsson Nils Ludvig Nils Ludvig Olsson Ellberg Sture Lindberg –n –st Torsten Fogelqvist E. P. Evald Palmlund Oddson Hans Erik Arwastsson E. Sn Emil Svensén O. L. Olof Lagercrantz F. E. Fanny Ekenstierna O. L. Oscar Levertin F. V. Fredrik Vetterlund O. S–ll Ove Sandell G. J. Gabriel Jönsson –pt– Hans Emil Larsson Glaukon Olof Rosén Qvidam H. Dhe Hans Dhejne Qvidamsson Nils Peter Svensson H. J. förmodligen Harald Johnsson Rm Gottfried Renholm H. Lr Huck Leber [Klara Johanson] Simone Margit Lindström H. S–m Henning Söderhjelm S. K. Sven Kiellander Ion Nils Ivar Ivarsson S. R–n Sven Rinman J. A. John Atterbom S. S–n Sven Söderman K. H. S. Karl-Henrik Sandberg Svale Sven Sandstedt K. J. Klara Johanson S. Ö–t Sven Öjlert K. W–g Karl Warburg T. B. Thore [Theodor] Blanche L. Ossian Lindskoug V. N. Ven Nyberg L. D. Lennart Dansk V. v. K. Vera von Kræmer Leison Torsten Nilsson-Leissner X. X. Adolf Samuel Drysén Inledning Recensionen är ett av det litterära verkets första möten med offentligheten. Efter- som recensioner har sin traditionella plats i massmedierna, främst i dagspress och tidskrifter, har de potential att nå en bred grupp av läsare. Genom sin aktualitet är litteraturanmälningen också ett värdefullt tidsdokument. Vi kan gå tillbaka och se hur ett verk bedömdes av sin samtid. ”Kritikens tillägnelser av diktverken och svar på deras tilltal berättar om litteraturens kollektiva och individuella betydelser i ett samhälle”, skriver Tomas Forser i Kritik av kritiken.I Kritiken är också medskapare till dessa betydelser. Exemplen på författare som har mötts av oförstående recensenter är många. Hjalmar Bergmans verk ansågs som bisarra och osammanhängande och Moa Martinsons äckliga. Edith Södergran var möjligen sinnessjuk och Gunnar Ekelöfs debut sent på jorden avfärdades som ”esteticism av osundaste sort”, för att ta några ryktbara exempel.2 I början av 2000-talet kastade flera händelser ljus över litteraturkritikens roll. Till dessa hör Linda Skugges omtalade recension av Björn Ranelids Kvinnan är första könet, Unni Drougges uttalande om att hon hellre blev förföljd av nynazister än recenserad av Ulrika Milles och debatter om till exempel det patriarkala kritiker- mottagandet av kvinnliga författare, kritikens bristande samhällsengagemang och dess maskopi med den så kallade språkmaterialismen.3 Det här är en undersökning av recensioner av skönlitteratur från tre år, 1906, 1956 och 2006, med fokus på de normer som råder i och för kritiken. Kritiken är ständigt kritiserad – men har också en nästintill omöjlig uppgift. Den ska både vara publiktillvänd (inte elitistisk eller för akademisk) och kunnig (men får inte bli snobbig), roande att läsa (men inte för lättsam eller populistisk). Den skrivs för dagen men ska gärna hålla även i ett historiskt perspektiv. Ska kritiken inte vara helt verkningslös måste den ha inflytande – men dess makt får inte bli för stor (ingen vill ha en ny Carl David af Wirsén). Intresset för kritiken har inte