Anders Öhman: Arbetarlitteraturen Och Gestaltningsproblemet Exemplet Karl Östman 35 Bo Claesson: Kraften I Det Lilla
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Från Nexø till Alakoski Aspekter på nordisk arbetarlitteratur Sjöberg, Birthe; Jonsson, Bibi; Vulovic, Jimmy; Nilsson, Magnus 2011 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Sjöberg, B., Jonsson, B., Vulovic, J., & Nilsson, M. (Red.) (2011). Från Nexø till Alakoski: Aspekter på nordisk arbetarlitteratur. (Absalon : skrifter / utgivna vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Lund; Vol. 29). Litteraturvetenskap, Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet. Total number of authors: 4 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 FRÅN NEXØ TILL ALAKOSKI ASPEKTER PÅ NORDISK ARBETARLITTERATUR FRÅN NEXØ TILL ALAKOSKI ASPEKTER PÅ NORDISK ARBETARLITTERATUR Redaktörer Bibi Jonsson, Magnus Nilsson, Birthe Sjöberg & Jimmy Vulovic ABSALON Skrifter utgivna vid Språk- och litteraturcentrum i Lund Litteraturvetenskap Box 201 221 00 LUND ! Författarna och Språk- och litteraturcentrum i Lund Litteraturvetenskap Redaktion för skriftserien: Birthe Sjöberg (red), Lars Gustaf Andersson, Anders Palm, Johan Stenström, Jenny Westerström Omslag: Lars Werstam Layout: Birthe Sjöberg ISSN 1102-5522 ISBN 978-91-88396-27-4 Tryck: Lunds universitet, Media-Tryck LUND 2011 Innehåll Förord 9 Anna Williams: Arbetarlitteraturen i seminarierummet Läsning och samtal om klass och identitet 13 Beata Agrell: Proletärförfattaren, klassmedvetandet, religionen och demokratiseringen av parnassen 25 Anders Öhman: Arbetarlitteraturen och gestaltningsproblemet Exemplet Karl Östman 35 Bo Claesson: Kraften i det lilla. Dom, nåd och försoning i Fabian Månssons roman Rättfärdiggörelsen genom tron i ett samhällsperspektiv 45 Jimmy Vulovic: Kommunistiska berättelser för barn. Materialism kollektivism och internationalism i Barntidningen 1919–1923 55 Andrés Brink Pinto: ”Ett svagt ögonblick”. Normer kring klass, genus och sexualitet i en kommunistisk ungdomstidning 67 Rikard Schönström: Det rena subjektet. En fotnot om proletärens roll i Bertold Brechts teater 75 Morten Thing: Kommunismen og arbejderlitteraturen 83 Anna Forssberg Malm: Solidaritet, identifikation eller gudomlig vrede? Om retoriska utgångspunkter i arbetarlitteratur 91 Birthe Sjöberg: Kamraten från Nasaret. Kyrka och religion i statar- romanen 103 Per-Olof Mattsson: Eyvind Johnssons brottning med Martin Andersen Nexø 115 Neal Ashley Conrad Thing: ”Du kommer att få stort sällskap” Gunnar Ekelöfs paradoxale humanisme 131 Carl-Eric Johansson: litteratur i offentlighetens föränderlighet Exemplet Kurt Salomonson 145 Lars Gustaf Andersson: Författarens funktioner. Gestaltningen av det litterära arbetet i Motståndets estetik av Peter Weiss 155 Anker Gemzøe: Barnet i nordisk arbejderlitteratur. Nu och før 163 Innehåll Tiina Rosenberg: Säg som det är! Om kön klass och välfärdsstat i Lo Kauppis Bergsprängardottern som exploderade 177 Åsa Arping: Att göra skillnad. Klass, kön och etnicitet i några av det nya seklets svenska uppväxtskildringar 189 Magnus Nilsson: Arbetarlitteratur, teori, politik. Utkast till ett marxistiskt program för forskning och undervisning om svensk arbetarlitteratur 199 Litteratur 209 Medarbetarpresentationer 225 Personregister 229 Absalonserien 233 Förord Förord Den nordiska arbetarlitteraturen utgör ett av vår regions få unika bidrag till världslitteraturen. Ingen annanstans utgör den en så stark och erkänd litte- rär strömning som i Norden. Orsakerna till detta är svåra att bestämma, men det är uppenbart att det här råder en växelverkan mellan arbetarlittera- turens historia och samhällsutvecklingen under de senaste ett hundra fem- tio åren. En tanke som ofta förts fram är att den nordiska arbetarlitteraturen är in- timt förbunden med välfärdsstaten. Ibland har arbetarlitteraturen rent av setts som det kulturella uttrycket för denna samhällsmodell. Men frågan är om inte förhållandet är mer komplicerat än så. Litteratur är något vi bland annat använder för att lära känna världen. När världen beskrivs och gestaltas litterärt blir den synlig på ett nytt sätt. Men litteraturens synliggörande är aldrig någon reflexion av verkligheten. Varje litterärt verk skapar en värld där somliga saker synliggörs, medan an- dra hamnar i skymundan, och varje litterär utsaga om världen är en tolk- ning av densamma. I arbetarlitteraturen är det framför allt klassamhället, arbetarklassens och den enskilde arbetarens villkor i detta samhälle, som synliggörs. Oavsett hur fenomenet arbetarlitteratur definieras är det ju uppenbart att det aktuali- serar arbetarklassen, exempelvis genom att skildra den, ta parti för den, vända sig till den, anlägga dess perspektiv på världen etcetera. I hög utsträckning har välfärdsstaten varit den kontext inom vilken den nordiska arbetarlitteraturen tematiserat frågor om klass. Ofta har förhållan- det till denna kontext varit spänningsfyllt. Ett centralt inslag i välfärdssam- hällets självbilder har nämligen varit föreställningen om att dess sociala ingenjörskonst upplöst det klassamhälle som fanns när de tidigaste arbetar- författarna började skriva. Detta är en anledning till att arbetarlitteraturens aktualiserande av klass gång på gång kolliderat med den officiella verklig- hetsbeskrivningen. Arbetarförfattarna har helt enkelt synliggjort sådant som många inte ville se, eller rent av försökt gömma undan. 9 Förord Idag anser många att de nordiska välfärdsstaterna i stort sett hör till his- torien. Den ekonomiska, politiska, sociala och kulturella utvecklingen har lett till att föreställningen om välfärdsstaten nu i stället kompletteras med idéer om dess ”globaliserade”, ”postindustriella” och ”mångkulturella” ka- raktär. På samma sätt som ekonomin är globaliserad är de ekonomiska orättvi- sorna det – och här skiljer sig Norden inte från övriga världen. Just när det- ta förord skrivs pågår de amerikanska ungdomarnas protester i aktionen ”Occupy Wall Street!” Deras missnöje vänder sig mot den ekonomiska maktkoncentrationen och klyftorna mellan rika och fattiga. Samma slags missnöje i dag alltså som för ett drygt sekel sedan – om än i andra uttryck. De ekonomiska orättvisorna finns kvar och har till och med ökat. Frågor om klass har åter hamnat på dagordningen. Klassfrågan har i sin tur lett till ett ökat intresse för litterära tematise- ringar av detta fenomen. Men eftersom kontexten har förändrats så är det inte längre i kamp med välfärdsstatens självbild som arbetarförfattarna in- sisterar på samhällets klasskaraktär. Istället brottas de med föreställningar om att det inte skulle finnas några arbetare i det postindustriella tjänstesam- hället, eller att etnicitet skulle ha ersatt klass som fundamental strukture- ringsprincip i det mångkulturella samhället. Denna kontext ställer krav på arbetarlitteraturen. En förändrad klass- verklighet kräver helt enkelt en ny arbetarlitteratur. För att inte bli föråldra- de måste arbetarförfattarna förnya sig. En viktig aspekt av denna förnyelse ligger i strävan att inte isolera klass från fenomen som migration, etnicitet och sexualitet. Vi har valt titeln ”Från Nexø till Alakoski” därför att vi liksom många andra menar att Martin Andersen Nexøs roman Pelle Erövraren (1906–10) är arbetarlitteraturens stora vägröjare, en kappa ur vilken flera generationer nordiska arbetarförfattare sedan skakades. Det är alls inte konstigt att det blev så. Pelles erfarenhet av att vara den oprivilegierade delades ju av så många – likaså hans kamp för en bättre värld. Vi har också valt titeln därför att arbetarklassens erfarenheter fortfarande, hundra år efter Pelle Erövra- ren, gestaltas bland annat i berättelsen om Leenas barndom i Susanna Ala- koskis roman Svinalängorna (2006). De texter som ingår i denna antologi är produkter av konferensen Nord- isk Arbetarlitteratur, som hölls 9–10 december 2010 vid Språk- och littera- 10 Förord turcentrum vid Lunds universitet. (Att just detta lärosäte stod som värd är särskilt trevligt med tanke på att det tidigare inte har förknippats med något starkt intresse för arbetarlitteraturen.) Tjugotre forskare från Sverige, Dan- mark och Finland deltog i konferensen. Av dessa medverkar arton i antolo- gin. En viktig drivkraft bakom konferensprojektet var en vilja att inventera vad som sker på forskningsfronten då det gäller nordisk arbetarlitteratur. Till vår glädje upptäckte vi att det sker en hel del. Vi hoppas att denna anto- logis läsare ska göra samma upptäckt. Antologibidragen är i huvudsak kronologiskt ordnade med utgångspunkt i det som är huvudämnet i respektive text (ett författarskap, ett enskilt verk eller en tidskrift). Därmed hoppas vi att antologin ska kunna ge en bild av några aspekter av den nordiska