Tfl 2015:2-3
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
TFL 2015:2-3 3 INTRODUKTION: FÖRLAG I TEORI OCH PRAKTIK 5 MATILDA AMUNDSEN BERGSTRÖM PERITEXTUELLA GRÄNSLAND La querelle des femmes och den tidigmoderna bokmarknaden 17 SOFI QVARNSTRÖM MARKNADEN SOM STILFRÄMJARE Bokförlag, mediering och retorisering kring förra sekelskiftet 33 RAGNI SVENSSON AFRIKANSK SKÖNLITTERATUR PÅ SVENSK BOKMARKNAD 1961–1981 Bo Cavefors Bokförlag och Afrika berättar 45 DOCKHAVERI OM DOCKHAVERI OCH POSITIONERING PÅ DET LITTERÄRA FÄLTET GENOM AKTIVISM 49 MALIN NAUWERCK ALLA ÄLSKAR EN UNDERDOG Strategiskt berättande i bokbranschen 61 AYA STEHAGER EN LÄROMEDELSREDAKTÖRS PERSPEKTIV PÅ URVAL AV LITTERÄRA TEXTER I SVENSKLÄROMEDEL FÖR GYMNASIET 67 PETRA MAGNUSSON DEN SKÖNLITTERÄRA TEXTEN Ett meningserbjudande i mångfalden 79 LENA MANDERSTEDT & ANNBRITT PALO RÖSTER, RITER OCH ROLLER Unga läsare om konvergerad litteratur 89 KRISTINA MALMIO HABITUS I SKIFTANDE FORMER Ett begrepp och hur det används i tre svenska litteraturvetenskapliga undersökningar 111 RECENSIONER Mats Jansson, Poetens blick; Kristina Nordström, Det sanna snillet; Lena Kåreland, Älska – det är allt!; Agneta Rahikainen, Poeten och hennes apostlar; Sara Danius, Husmoderns död och andra texter; Jessica Pressman, Digital Modernism; Alfred Sjödin, Landets SångGudinna; Maria Ulfgard, Lära lärare läsa; Ann Öhrberg, Samtalets retorik 137 MEDVERKANDE INTRODUKTION Förlag i teori och praktik Det dubbelnummer av Tidskrift för litteraturvetenskap du håller i handen har tema Förlag. Detta temanummer ser lite annorlunda ut än vanligt. Istället för att endast låta akademiska forskare – i det här fallet litteraturvetare som i vid mening arbetar med förlags- och/eller bokmarknadsforskning – komma till tals, bereds även plats åt aktörer utanför akademin som arbetar i förlags branschen: förläggare och redaktörer, verksamma här och nu år 2015. Målsättningen med att skapa en mötesplats mellan forskning om förlag och röster från för- lag härstammar från undertecknads forskningsprojekt inom ramen för Riksbankens Jubileums- fonds Flexitprogram, ett treårigt program för forskare inom humsam som syftar till att bygga broar mellan akademi och näringsliv. Som inhouse-forskare på tio kommersiella bokförlag och samtidigt affilierad forskare vid Uppsala universitet, blev det tydligt att det finns ett skri- ande behov av att dessa två skilda världar, som trots allt båda kretsar kring litteratur på många gemensamma plan, verkligen möts och samtalar med varandra inom samma forum: i detta fall Tidskrift för litteraturvetenskap. En annan ambition med numret är att visa hur vidsträckta och – i positiv bemärkelse – spretiga begreppen ”bokmarknad” och ”förlagsforskning” är, även om vi ofta, inte minst av praktiska skäl, behandlar dem som homogena, men åtskilda, entiteter. Förlagsforskning är en tvärvetenskaplig ämnesdisciplin där såväl forskare inom bland annat ekonomi, sociologi, biblioteks- och informationsvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap och litteratur- vetenskap verkar. De vetenskapliga artiklar som TFL nr 2-3 2015 innehåller speglar detta, även om en majoritet av författarna kommer från det litteraturvetenskapliga fältet. Här ryms studier som analy- serar vitt skilda företeelser: från det franska 1500-talets Pariscentrerade bokmarknadselit till dagens globaliserade bokbransch. En röd tråd som förbinder samtliga vetenskapliga artiklar är förlagsstrategier. Detta tema återkommer även i de två texter som personer verksamma som ”praktiker” i bokbranschen har bidragit med. Även här vill vi påvisa den bredd som finns i förlags branschen och texterna är således diametralt olika. Skribenterna kommer från delar av branschen som man tyvärr inte hör talas om särskilt ofta: den aktivistiska förlagsvärlden respektive läromedels förlagen. Dessa två artiklar är insprängda mellan de vetenskapliga artiklarna för att på så sätt binda ihop teori med praktik. De ersätter i detta nummer vår avdelning ”Vid forsknings fronten”, vilken dock återkommer under 2016. Utöver det direkta temat ”förlag” bjuder vi på ytterligare tre veten- skapliga artiklar som inte direkt studerar enskilda förlag och förlags strategier, men indirekt an- sluter till temat, främst utifrån litteratursociologiska ansatser. Avslutningsvis finner vi i sedvanlig ordning vår avdelning med recensioner av aktuell litteraturvetenskaplig forskning. Tidskrift för litteraturvetenskap nr 2-3 2015 inleds med Matilda Amundsen Bergströms artikel som tar oss tillbaka till den tidigmoderna franska bokmarknaden, där förläggarnas betydelse och strategier för utgivning av kvinnliga författare inom den samtida debatten la querelle des femmes – slaget om kvinnan – analyseras utifrån Gérard Genettes teorier om peritexter. Sofi Qvarnströms text visar med teoretisk inspiration från Franco Moretti hur den litterära genren norrlandslitteratur, under sin samtid kring sekelskiftet 1900 högst aktuell men idag näst- intill bortglömd, formades och växte fram genom förlagsstrategier på en marknad som fungera- de som stilfrämjare. Från Norrland och det förra sekelskiftet förflyttar vi oss till 1960-70-talets Sverige och Ragni Svenssons undersökning av den lansering av afrikansk litteratur på svenska som då genomfördes av Bo Cavefors förlag, där såväl den politiska samtiden, kritikernas mot- tagande och ett brett socialt nätverk användes som marknadsföringsstrategier från förlagets sida. Förlagskollektivet Dockhaveris text är en poetisk programförklaring som pläderar för politisk aktivism som en positioneringsstrategi i den samtida bokbranschen. En annan form av posi- tionering behandlas i Malin Nauwercks artikel om strategiskt berättande i bokbranschen. Här får det brittiska förlaget Canongates grundare och stjärnförläggare Jamie Byng fungera som ett exempel på hur ett förlag skriver en berättelse om sig själv i syfte att stärka sin förlagsprofil. Från förlagspositioneringar går vi därefter över till en del av förlagsbranschen som alltför sällan uppmärksammas av den akademiska förlagsforskningen, trots att den utgör en mycket stor del av bokmarknaden som helhet: läromedelsförlagen. Aya Stehager skriver om hur man som läromedelsredaktör i svenska arbetar utifrån helt andra premisser än de redaktörer som arbetar med så kallad allmänlitteratur. Hennes text ger oss en inblick i en bransch där redak- tören genom sin allsidiga kompetens måste balansera Skolverkets styrdokument, skolornas ständigt föränderliga behov och författarnas vilja. Därpå följer Petra Magnussons artikel som behandlar just skönlitteratur i skolan och en svenskundervisning som gradvis vidgat sig till flera medier än litteraturen i form av boken. Magnusson utgår från multimodal teoribildning, bland annat med utgångspunkt i just de styrdokument som Skolverket stipulerat och som Stehager beskriver i den föregående texten. Unga vuxnas syn på och användning av litteratur i den kon- vergenskultur vi lever i idag undersöks i Lena Manderstedts och Annbritt Palos artikel. Temanumret avslutas med Kristina Malmios teoretiska översikt och analys av hur Pierre Bourdieus inflytelserika habitusbegrepp används i tre svenska litteraturvetenskapliga avhand- lingar med förlags- och författarhistorisk inriktning. 2015 års sista nummer, TFL nr 4 2015 med temat Våld och politik, utkommer i början av år 2016. Nästkommande nummer, nr 1 2016 är ett helt öppet nummer, medan nr 2 2016 har tema Foucault och det avslutande dubbelnumret nr 3-4 2016 fokuserar Östersjöar – det sistnämnda med avstamp i den TFL-dag med samma tema som går av stapeln nästa höst. Vi välkomnar därtill i vanlig ordning alla artiklar av litteraturvetenskapligt intresse, även för våra tema nummer. Med förhoppning om ett kommande litteraturvetenskapligt inspirerande 2016 önskar vi i redaktionen ett riktigt gott nytt år. Anna-Maria Rimm, temaredaktör MATILDA AMUNDSEN BERGSTRÖM PERITEXTUELLA GRÄNSLAND La querelle des femmes och den tidigmoderna bokmarknaden Estant le tems venu, Madamoiselle, que les dessa kvinnor framställs i princip undantags- severes loix des hommes n’empeschent plus les löst som exceptionella avvikelser från en allmän femmes de s’apliquer aus sciences et disciplines: regel om kvinnans oförmåga att vara författare. il me semble que celles qui ont la commodité, Kvinnliga namn motsvarar också mindre än doivent employer cette honneste liberté, que en procent av de författarskap som publiceras notre sexe ha autre fois tant desirée.1 i landet.3 Samtidigt finns det en mothistoria. Kvinnor utgör visserligen en försvinnande li- Eftersom tiden nu har kommit, Mademoiselle, ten del av tidens publicerade författare, men då männens stränga lagar inte längre hindrar de finns.4 Och de blir fler. Kring 1500-talets kvinnorna från att ägna sig åt vetenskap och mitt publicerar Margareta av Navarra i en takt konst, menar jag att de som har möjlighet som kan jämföras med den enormt populäre måste använda denna rättmätiga frihet, som François Rabelais.5 Hélisenne de Crenne ger ut vårt kön förut så har önskat sig. Les angoysses doloureuses qui procédent d’amours, den första franska självbiografiska romanen, Louise Labé, Oeuvres, 1555 1541. Texten trycks i flera upplagor. Nicole Ber- gedé, Marie Dentière, Mesdames des Roches, Citatet inleder verket Oeuvres, författat av den Marie de Romieu, Olympe Liebaut, Nicole franska poeten Louise Labé i Lyon 1555. Enligt Estienne, Catherine d’Amboise, Antoinette Labé har något oerhört just hänt – kvinnan de Loynes och Marie de Gournay publicerar har fått möjlighet att skriva.2 Att vara förfat- alla texter där de liksom Labé argumenterar för tare. Att i publicerad text bestrida den oändliga kvinnans rätt