Tfl 2015:2-3

TFL 2015:2-3

3 INTRODUKTION: FÖRLAG I TEORI OCH PRAKTIK 5 MATILDA AMUNDSEN BERGSTRÖM PERITEXTUELLA GRÄNSLAND La querelle des femmes och den tidigmoderna bokmarknaden

17 SOFI QVARNSTRÖM MARKNADEN SOM STILFRÄMJARE Bokförlag, mediering och retorisering kring förra sekelskiftet

33 RAGNI SVENSSON AFRIKANSK SKÖNLITTERATUR PÅ SVENSK BOKMARKNAD 1961–1981 Bo Cavefors Bokförlag och Afrika berättar

45 DOCKHAVERI OM DOCKHAVERI OCH POSITIONERING PÅ DET LITTERÄRA FÄLTET GENOM AKTIVISM 49 MALIN NAUWERCK ALLA ÄLSKAR EN UNDERDOG Strategiskt berättande i bokbranschen

61 AYA STEHAGER EN LÄROMEDELSREDAKTÖRS PERSPEKTIV PÅ URVAL AV LITTERÄRA TEXTER I SVENSKLÄROMEDEL FÖR GYMNASIET 67 PETRA MAGNUSSON DEN SKÖNLITTERÄRA TEXTEN Ett meningserbjudande i mångfalden

79 LENA MANDERSTEDT & ANNBRITT PALO RÖSTER, RITER OCH ROLLER Unga läsare om konvergerad litteratur

89 KRISTINA MALMIO HABITUS I SKIFTANDE FORMER Ett begrepp och hur det används i tre svenska litteraturvetenskapliga undersökningar

111 RECENSIONER Mats Jansson, Poetens blick; Kristina Nordström, Det sanna snillet; Lena Kåreland, Älska – det är allt!; Agneta Rahikainen, Poeten och hennes apostlar; Sara Danius, Husmoderns död och andra texter; Jessica Pressman, Digital Modernism; Alfred Sjödin, Landets SångGudinna; Maria Ulfgard, Lära lärare läsa; Ann Öhrberg, Samtalets retorik 137 MEDVERKANDE

INTRODUKTION Förlag i teori och praktik

Det dubbelnummer av Tidskrift för litteraturvetenskap du håller i handen har tema Förlag. Detta temanummer ser lite annorlunda ut än vanligt. Istället för att endast låta akademiska forskare – i det här fallet litteraturvetare som i vid mening arbetar med förlags- och/eller bokmarknadsforskning – komma till tals, bereds även plats åt aktörer utanför akademin som arbetar i förlagsbranschen: förläggare och redaktörer, verksamma här och nu år 2015. Målsättningen med att skapa en mötesplats mellan forskning om förlag och röster från för- lag härstammar från undertecknads forskningsprojekt inom ramen för Riksbankens Jubileums- fonds Flexitprogram, ett treårigt program för forskare inom humsam som syftar till att bygga broar mellan akademi och näringsliv. Som inhouse-forskare på tio kommersiella bokförlag och samtidigt affilierad forskare vid Uppsala universitet, blev det tydligt att det finns ett skri- ande behov av att dessa två skilda världar, som trots allt båda kretsar kring litteratur på många gemensamma plan, verkligen möts och samtalar med varandra inom samma forum: i detta fall Tidskrift för litteraturvetenskap. En annan ambition med numret är att visa hur vidsträckta och – i positiv bemärkelse – spretiga begreppen ”bokmarknad” och ”förlagsforskning” är, även om vi ofta, inte minst av praktiska skäl, behandlar dem som homogena, men åtskilda, entiteter. Förlagsforskning är en tvärvetenskaplig ämnesdisciplin där såväl forskare inom bland annat ekonomi, sociologi, biblioteks- och informationsvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap och litteratur vetenskap verkar. De vetenskapliga artiklar som TFL nr 2-3 2015 innehåller speglar detta, även om en majoritet av författarna kommer från det litteraturvetenskapliga fältet. Här ryms studier som analyserar vitt skilda företeelser: från det franska 1500-talets Pariscentrerade bokmarknadselit till dagens globaliserade bokbransch. En röd tråd som förbinder samtliga vetenskapliga artiklar är förlagsstrategier. Detta tema återkommer även i de två texter som personer verksamma som ”praktiker” i bokbranschen har bidragit med. Även här vill vi påvisa den bredd som finns i förlagsbranschen och texterna är således diametralt olika. Skribenterna kommer från delar av branschen som man tyvärr inte hör talas om särskilt ofta: den aktivistiska förlagsvärlden respektive läromedelsförlagen. Dessa två artiklar är insprängda mellan de vetenskapliga artiklarna för att på så sätt binda ihop teori med praktik. De ersätter i detta nummer vår avdelning ”Vid forskningsfronten”, vilken dock återkommer under 2016. Utöver det direkta temat ”förlag” bjuder vi på ytterligare tre vetenskapliga artiklar som inte direkt studerar enskilda förlag och förlagsstrategier, men indirekt ansluter till temat, främst utifrån litteratursociologiska ansatser. Avslutningsvis finner vi i sedvanlig ordning vår avdelning med recensioner av aktuell litteraturvetenskaplig forskning. Tidskrift för litteraturvetenskap nr 2-3 2015 inleds med Matilda Amundsen Bergströms artikel som tar oss tillbaka till den tidigmoderna franska bokmarknaden, där förläggarnas betydelse och strategier för utgivning av kvinnliga författare inom den samtida debatten la querelle des femmes – slaget om kvinnan – analyseras utifrån Gérard Genettes teorier om peritexter. Sofi Qvarnströms text visar med teoretisk inspiration från Franco Moretti hur den litterära genren norrlandslitteratur, under sin samtid kring sekelskiftet 1900 högst aktuell men idag näst- intill bortglömd, formades och växte fram genom förlagsstrategier på en marknad som fungerade som stilfrämjare. Från Norrland och det förra sekelskiftet förflyttar vi oss till 1960-70-talets Sverige och Ragni Svenssons undersökning av den lansering av afrikansk litteratur på svenska som då genomfördes av Bo Cavefors förlag, där såväl den politiska samtiden, kritikernas mot tagande och ett brett socialt nätverk användes som marknadsföringsstrategier från förlagets sida. Förlagskollektivet Dockhaveris text är en poetisk programförklaring som pläderar för politisk aktivism som en positioneringsstrategi i den samtida bokbranschen. En annan form av positionering behandlas i Malin Nauwercks artikel om strategiskt berättande i bokbranschen. Här får det brittiska förlaget Canongates grundare och stjärnförläggare Jamie Byng fungera som ett exempel på hur ett förlag skriver en berättelse om sig själv i syfte att stärka sin förlagsprofil. Från förlagspositioneringar går vi därefter över till en del av förlagsbranschen som alltför sällan uppmärksammas av den akademiska förlagsforskningen, trots att den utgör en mycket stor del av bokmarknaden som helhet: läromedelsförlagen. Aya Stehager skriver om hur man som läromedelsredaktör i svenska arbetar utifrån helt andra premisser än de redaktörer som arbetar med så kallad allmänlitteratur. Hennes text ger oss en inblick i en bransch där redak- tören genom sin allsidiga kompetens måste balansera Skolverkets styrdokument, skolornas ständigt föränderliga behov och författarnas vilja. Därpå följer Petra Magnussons artikel som behandlar just skönlitteratur i skolan och en svenskundervisning som gradvis vidgat sig till flera medier än litteraturen i form av boken. Magnusson utgår från multimodal teoribildning, bland annat med utgångspunkt i just de styrdokument som Skolverket stipulerat och som Stehager beskriver i den föregående texten. Unga vuxnas syn på och användning av litteratur i den konvergenskultur vi lever i idag undersöks i Lena Manderstedts och Annbritt Palos artikel. Temanumret avslutas med Kristina Malmios teoretiska översikt och analys av hur Pierre Bourdieus inflytelserika habitusbegrepp används i tre svenska litteraturvetenskapliga avhandlingar med förlags- och författarhistorisk inriktning. 2015 års sista nummer, TFL nr 4 2015 med temat Våld och politik, utkommer i början av år 2016. Nästkommande nummer, nr 1 2016 är ett helt öppet nummer, medan nr 2 2016 har tema Foucault och det avslutande dubbelnumret nr 3-4 2016 fokuserar Östersjöar – det sistnämnda med avstamp i den TFL-dag med samma tema som går av stapeln nästa höst. Vi välkomnar därtill i vanlig ordning alla artiklar av litteraturvetenskapligt intresse, även för våra temanummer. Med förhoppning om ett kommande litteraturvetenskapligt inspirerande 2016 önskar vi i redaktionen ett riktigt gott nytt år.

Anna-Maria Rimm, temaredaktör MATILDA AMUNDSEN BERGSTRÖM

PERITEXTUELLA GRÄNSLAND La querelle des femmes och den tidigmoderna bokmarknaden

Estant le tems venu, Madamoiselle, que les dessa kvinnor framställs i princip undantags- severes loix des hommes n’empeschent plus les löst som exceptionella avvikelser från en allmän femmes de s’apliquer aus sciences et disciplines: regel om kvinnans oförmåga att vara författare. il me semble que celles qui ont la commodité, Kvinnliga namn motsvarar också mindre än doivent employer cette honneste liberté, que en procent av de författarskap som publiceras notre sexe ha autre fois tant desirée.1 i landet.3 Samtidigt finns det en mothistoria. Kvinnor utgör visserligen en försvinnande li- Eftersom tiden nu har kommit, Mademoiselle, ten del av tidens publicerade författare, men då männens stränga lagar inte längre hindrar de finns.4 Och de blir fler. Kring 1500-talets kvinnorna från att ägna sig åt vetenskap och mitt publicerar Margareta av Navarra i en takt konst, menar jag att de som har möjlighet som kan jämföras med den enormt populäre måste använda denna rättmätiga frihet, som François Rabelais.5 Hélisenne de Crenne ger ut vårt kön förut så har önskat sig. Les angoysses doloureuses qui procédent d’amours, den första franska självbiografiska romanen, Louise Labé, Oeuvres, 1555 1541. Texten trycks i flera upplagor. Nicole Ber- gedé, Marie Dentière, Mesdames des Roches, Citatet inleder verket Oeuvres, författat av den Marie de Romieu, Olympe Liebaut, Nicole franska poeten Louise Labé i Lyon 1555. Enligt Estienne, Catherine d’Amboise, Antoinette Labé har något oerhört just hänt – kvinnan de Loynes och Marie de Gournay publicerar har fått möjlighet att skriva.2 Att vara förfat- alla texter där de liksom Labé argumenterar för tare. Att i publicerad text bestrida den oändliga kvinnans rätt att läsa, tänka, skriva, publicera. mängd utsagor som förvägrat henne auktoritet Både genom sin argumentation och genom och pressat in henne i omöjliga subjekt/objekt- sin själva existens gör dessa röster gällande att positioner: skökan, häxan, synderskan. Den ir- kvinnan och författaren på intet sätt är två öm- rationella, sinnessvaga, den inte helt (eller alls) sesidigt uteslutande storheter. mänskliga. Dessa två kontrasterande berättelser ingår i Vad har då förändrats? Ur ett perspektiv: det tidigmoderna fenomen som idag kallas la mycket lite. I mitten av 1500-talet har kvinnli- querelle des femmes – slaget om kvinnan. Högst ga författare verkat i Frankrike i många år, men kortfattat refererar la querelle des femmes till

MATILDA AMUNDSEN BERGSTRÖM TFL 5 en litterär debatt om kvinnans natur, värde, bokhandlaren ansvarar för försäljning av den plikter och rättigheter som med varierande in- färdiga boken. Ofta bekostade författaren själv tensitet fördes i Europa under 1400-, 1500- och sin text och fungerade därmed som egenför- 1600-talen. I debatten bröts en misogyn sida läggare, men även tryckaren, handlaren eller som underströk kvinnans underlägsenhet gen- en annan aktör kunde förlägga boken. Det är temot mannen mot en filogyn sida som istället också möjligt, och vanligt, att en person inne- argumenterade för att man och kvinna var lika har flera av dessa roller.8 I Histoire de l’édition och jämlika. Det är till denna filogyna sida av française argumenterar Nathalie Zemon-Davis la querelle des femmes som Labé ansluter sig i för att så var fallet med Labés tryckare Jean förordet till Oeuvres. Debatten fördes i litte de Tournes. Enligt Zemon-Davis var han en raturen, men bör enligt (litteratur)historiker så kallad marchand-imprimeur – en handlar- som Éliane Viennot, Constance Jordan och tryckare – som ansvarade för både tryckning, Julie D. Campbell förstås som politisk, i det att försäljning och förläggning.9 de frågor som debatten kretsar kring i grunden I Seuils (1987) definierar Gerard Genette handlar om makt, auktoritet och inflytande. 6 peritext, en underkategori av det mer kända La querelle des femmes har varit föremål för paratext, som det vi finner ”runt texten, inom många (främst genushistoriska) studier. Det ramen för samma volym, som titeln eller för- finns dock en grupp personer som i stort sett ordet, och ibland infört i textens mellanrum, har undgått uppmärksamhet, trots att de sedan som kapiteltitlar eller vissa noter”.10 Peritext är 1400-talets slut spelar en avgörande roll mitt allt det som utgör boken men inte själva texten, emellan la querelle des femmes två stridande som omger den och fungerar som, med Genet- sidor. Detta är den tidigmoderna bokmark- tes egen metafor, ”trösklar” in till den.11 Enligt nadens aktörer: förläggarna, boktryckarna och Genette etablerar och säkerhetsställer peritexten bokhandlarna. Emedan Labé offentliggör sitt författarens intentioner med ett verk. Helen verk som en tryckt bok istället för i manuskript- Smith och Louise Wilson, redaktörer för boken form så blir hennes tillblivelse som författare Renaissance Paratexts, problematiserar denna inte bara avhängig henne själv, utan även Jean funktion i en tidigmodern kontext. De menar de Tournes, som trycker boken och gör den att det snarast är boktryckarnas intressen och tillgänglig på marknaden.7 I denna artikel dis- intentioner som påverkar de tidigmoderna pe- kuteras dessa aktörers roll inom la querelle des ritexterna.12 Men inte heller denna beskrivning femmes, med speciell tyngdpunkt på peritexten är uttömmande, vilket diskussionen av Labés som ett gränsland mellan dem och författarna. kungliga privilegium kommer att visa. Istället Först görs ett nedslag i det pamflettkrig som framstår den tidigmoderna bokens peritexter pågick i England under åren 1615–1617, med ofta som porösa gränsland där olika hänsyns fokus på marknadsintressets roll i pamfletternas taganden och intressen möts, och där bokmark- tillkomst. Därefter undersöks presentationen nadens aktörer och författaren i växelverkan av författaren Louise Labé i de inledande och introducerar och iscensätter ett mångtydigt avslutande peritexter som utgör ofta förbisedda författarjag. För kvinnor är dessa processer extra delar av Oeuvres. Här är det istället verkets ut- sammansatta och delikata, eftersom kvinnliga formning som placeras i brännpunkten. författares peritexter under tidigmodern tid all- Först en kort definition av den tidigmoder- tid introducerade och diskuterade författarens na bokmarknadens olika roller. Boktryckaren kön.13 Därutöver behandlades oundvikligen är den hantverkare som trycker texten. Förläg- det faktum att detta kön enligt gängse norm garen är den som finansierar projektet, medan torde omöjliggöra författarskapet.14 Således blir

6 TFL 2015:2-3 de peritexter som omger en kvinnlig författares lig för mannen. Men det finns något nytt hos text alltid, implicit eller explicit, involverade Swetnam. Till skillnad från många tidigare la i la querelle des femmes. Detta samtidigt som querelle-författare tycks han bemöda sig om att de också är del av en helt annan diskurs – den vara underhållande. Schnell erbjuder en krass tidigmoderna bokmarknadens. förklaring till detta publikfrieri, som har att göra med just marknadslogik: ”Misogyny sells, TEXTEN: VARA ELLER ICKE VARA particularily when it is also entertaining”.19 La querelle des femmes rötter sträcker sig längre Pamfletten blir en stor publiksuccé. Två år se- bak i tiden än Johannes Gutenbergs tryckpress, nare publiceras med några månaders intervall men debatten delar i stort tidslig och rumslig tre filogyna pamfletter som svar påThe arraign- historia med den tidigmoderna bokmarknaden. ment. Rachel Speghts A mouzell for Melasto I Into Print: The production of female authorship mous, Ester Sowermans Ester hath hang’d in early modern France påpekar Leah L. Chang Haman och Constania Mundas The worming att endast vissa tryckare och handlare publice- of a mad dogge går alla (om än på olika sätt) rade och sålde kvinnliga författares verk. Chang i polemik mot den misogyna bild av kvinnan argumenterar för att den modige aktören här som Swetnam tecknar. Och som Schnell på- kunde finna en egen nisch, en succés scandale pekar reproducerar åtminstone Sowernam och och en möjlighet att vinna konkurrensfördelar Munda den humoristiska, publikfriande stil på bokmarknaden.15 Före år 1530 publicerades som visat sig så framgångsrik för Swetnam.20 en stor andel av de franska kvinnliga författarna Genom att skifta fokus från författare till av handlar-tryckaren Antoine Vérad.16 Jean de bokmarknad framträder pamflettkrigets kopp- Tournes i Lyon publicerade hela sju förstahands- ling till försäljningspotential än tydligare. utgåvor av kvinnliga författare, bland annat Per- 1615 tycks bokhandlaren Thomas Archer ha nette du Guillet, Louise Labé och Marguerite de gett tryckaren Thomas Snodham i uppdrag Navarre. Några drevs här av personliga intres- att publicera The arraignment, som sedan sen – Nicole Estiennes hjälptes exempelvis av salufördes i Archers bokhandel.21 Pamflet- att tillhöra den inflytelserika boktryckarfamiljen ten blir en succé, men dess popularitet avtar Estienne. Troligt är dock att kvinnliga författare så sakteliga. År 1617 dyker så Rachel Speghts just tack vare tidens gängse bild av kvinnan fas- svarspamflett upp. Även denna pamflett trycks cinerade och lockade köpare.17 för Archers och hans bokhandel, men det är Det går därmed att ställa frågan huruvida inte Snodham utan en konkurrerande tryckare kampen om marknadsandelar, likväl som poli som står för produktionen.22 Ett par månader tisk motivation, kan förklara hur och varför senare publicerades Sowernams pamflett, som vissa la querelle-texter uppkommer. Lisa J. kritiserar både Swetnam och Speght. Denna Schnell menar att så är fallet. Hennes analys trycks av Snodham, men inte för Archer utan kretsar kring det pamflettkrig som utlöstes för den konkurrerande bokhandlaren Nicholas av Joseph Swetnams The arraignment of lewd, Bourne.23 Ännu någon månad senare skriver idle, froward and unconstant women från 1615, pseudonymen Munda The worming of a mad ett pamflettkrig som har ansetts vara en höjd- dogge, där hon tar Speght i försvar och pole- punkt i la querelle des femmes i England.18 I The miserar ytterligare mot Swetnam. Denna pam- arraignment framför Swetnam de för la querelle flett trycktes i sin tur av George Purslowe, som des femmes misogyna författare gängse teserna konkurrerat med Snodham om att få trycka om kvinnan: hon är en opålitlig, ointelligent, The arraignment för Archer två år tidigare.24 slug och okysk bedragare som rent av är far- Speghts, Sowernams och Mundas pamfletter

MATILDA AMUNDSEN BERGSTRÖM TFL 7 skapade dessutom ett ökat intresse för Swet- vara en strategi som Archer begagnar sig av för nams The arraignment, varvid Archer kunde att skapa ny kontrovers kring The arraignment beställa ytterligare en upplaga av denna text och därmed återpopularisera texten. Om detta kort efter publiceringen av Speghts pamflett. är fallet var Archer lyckosam: vid 1600-talets I peritexterna markeras även att verken hör slut var The arraignment inne på sin trettonde ihop och bör läsas tillsammans. Pseudonymen upplaga. Det som framstår som en av höjd- Sowernam är en ordlek på Swetnam, medan punkterna i la querelle des femmes visar sig sam- pseudonymen Constantia anspelar på en av de tidigt vara en av den tidiga bokmarknadens centrala anklagelserna i Swetnams titel – kvin- stora försäljningsstrategiska framgångar. nan som ”unconstant”. Speghts pamflett är än tydligare. Den får den alternativa titeln ”an LOUISE LABÉ LIONNOISE PAR JEAN DE apologeticall answere to that irreligious and il- TOURNES literate pamphlet made by Io. Sw. and by him Det engelska exemplet ovan visar hur la que- intituled, The arraignement of women”. relle des femmes inte enbart drivs framåt av Att författare går i polemik mot specifika författare och deras ideologiska övertygelser, texter är vanligt inom la querelle des femmes, utan även av bokmarknades aktörer och deras men det engelska pamflettkriget förefaller ändå ekonomiska intressen. Men dessa aktörers in- drivas av en speciell logik. Speght, Sowernam flytande sträcker sig inte bara till texters vara och Munda antas ofta ha skrivit sina pamfletter eller icke vara. Tryckare, handlare och förläg- i indignation över Swetnam och sin misogyna gare påverkar även vad som sker när texten blir samtid – alltså utifrån en filogyn, politisk mo- till publicerad bok, och i förlängningen när tivation.25 Bakom detta nätverk av polemiska en skrivande person blir till författare.28 Som texter finns dock ett nätverk av tryckare och Chang skriver: ”authorship emerges through a handlare. Alla har de något att vinna, rent eko- complex series of interactions between writers nomiskt, på konflikten. Schnell föreslår att det and book producers […] at the intersection är denna ekonomiska vinning, snarare än för- between the text and its material imprint”.29 fattarens politiska motivation, som ger upphov Det tidigmoderna författarjaget iscensätts del- till pamfletterna. Enligt henne kan Speghts A vis genom sin text. Men även, och först, i den Mouzel ha varit ett rent beställningsverk, skri- skrift och i de tecken som utgör textens över- ven på uppdrag av Archer för att väcka liv i gång till publicerad bok: titelsida, dedikation, intresset för Swetnams The arraignment. På publiceringstillstånd, mellanrubriker, typsnitt, samma sätt föreslås att både Sowernam och format. Kort sagt, i alla typer av peritexter. Uti- Munda fått i uppdrag att skriva sina pamflet- från denna idé närmar jag mig Labés Oeuvres ter av Snodham respektive Purslowe, utifrån och några av de peritextuella intersektioner där en förhoppning att reproducera den framgång författaren Louise Labé blir till. Archer fick med Speghts A Mouzel.26 Att ver- Labé utgjorde tillsammans med bland andra kens inbördes relation till varandra fastläggs Pontus de Tyard och Maurice Scève L’École de så tydligt i peritexterna, en domän där förläg- Lyon, den lyonska skolan av unga poeter. Hon garna hade stort inflytande, understryker den publicerar samlingsverket Oeuvres – en sonett- marknadsekonomiska aspekten av pamflett cykel, en prosadebatt, tre elegier, sektionen Es- kriget.27 Dessa peritextuella signaler kan läsas criz divers med hyllningsdikter skrivna av andra som försök att skapa nya storsäljare med hjälp poeter, och ett filogynt förord – i Lyon 1555. av en redan populär texts berömmelse. Det Verket trycks av Jean de Tournes, som ledde omvända är också möjligt; pamflettkriget kan ett framgångsrikt tryckeri i Lyon mellan 1542

8 TFL 2015:2-3 och 1564. Till skillnad från de engelska tryckare bildningsnivå som i detta humanismens tide- som diskuteras ovan var de Tournes marchand- varv gav författaren auktoritet.32 På ett politiskt imprimeur eller handlar-tryckare, och ansvarade plan kan dikten förstås som ett uttalande om för både finansiering, tryckning och försäljning kvinnan. En grekisk text riktat till en kvinnlig av böcker.30 Tidigt i karriären gjorde han sig ett författare – därmed tänkt att läsas av henne – namn som de lyonska poeternas bundsförvant, kan tolkas som ett sätt att bestrida idén om och publicerade verk av bland andra Clément kvinnan som inkapabel att uppnå lärdom, en Marot, Guillaume Guérolt, Pernette du Guil- ofta återkommande föreställning bland la que- let, Pontus de Tyard och Labé. Senare, ungefär relle des femmes misogyna debattörer. Därtill samtidigt som Labés Oeuvres, ändrar de Tour- kan odet tolkas som ett kommersiellt budskap. nes dock inriktning och börjar intressera sig för Att trycka på grekiska 1555 var både dyrt och svårare, mer kostsamma men också lönsamma svårt, så enbart en tryckare med kunskap och projekt: fackböcker, illustrerade upplagor samt resurser klarade ett sådant uppdrag. De Tour- latinsk och grekisk text.31 För att kort illustrera nes hade runt tiden för Oeuvres publikation ovanstående resonemang om peritexten som ett nyligen börjat rikta in sig på grekiska och la- gränsland mellan författaren och bokmarkna- tin, och texten fungerar därmed som ett sätt att dens aktörer vänder jag mig först till en sådan marknadsföra hans kompetens.33 Sammantaget grekisk text: det ode som inleder Escriz divers. gör dessa olika perspektiv peritexten komplex Liksom övriga peritexter opererar detta ode och mångtydig. Oeuvres två sista sidor utgör på flera olika plan. Det säger något personligt, ett exempel på denna mångtydighet. Här ryms är en utsaga om författaren Labé. En hyllnings- en peritext som var mycket vanlig i franska, dikt författad på grekiska antyder att Labé själv tidigmoderna förstahandsutgåvor: ett kungligt kan grekiska, ett tecken på en extraordinär privilegium.

Källa: gallica.bnf.fr / Bibliothèque municipale de Lyon

MATILDA AMUNDSEN BERGSTRÖM TFL 9 Det kungliga privilegiet börjar delas ut att klargöra Labés position vis à vis den enda under tidigt 1500-tal, och utgör en form av man som finns närvarande i Oeuvres – handlar- upphovsrätt som förhindrar andra från att tryckaren Jean de Tournes. De Tournes är den kopiera verket. Privilegiet var även ett officiellt som skapar och tillgängliggör boken Oeuvres, godkännande, eftersom det enbart delades ut men privilegiet klargör att Labé inte är bero- efter granskning av den teologiska fakulte- ende av honom. Ingen mans stränga lagar, för ten på Sorbonne. Ansvaret för att ansöka om att återspela på det citat som inleder både La- kungligt privilegium föll oftast på boktrycka- bés förord och denna artikel, kan hindra hen- ren eller handlar-tryckaren, men en författare nes tillblivelse som författare. Privilegiet säkrar kunde ansöka i eget namn.34 Den författare alltså upphovsrätt på produkten Oeuvres, men som själv innehade privilegiet gjorde sig mind samtidigt är det en text som iscensätter Labé re beroende av boktryckaren, stärkte sin för- som en särdeles självständig författare unikt handlingsposition i publiceringsprocessen och oberoende av manligt stöd. Därtill är privilegiet hade större kontroll över textens utformning, en illustration av den uppmaning om obero- spridning och försäljning.35 Som bilden ovan ende som Labé senare kommer att rikta till sina visar är Oeuvres privilegium inte tilldelat Jean kvinnliga läsare i Oeuvres förord.38 de Tournes, utan Louise Labé. Att en kvinnlig Oeuvres kungliga privilegium bär budskap författare tilldelas privilegiet i egen person är både på en kommersiell, en personlig och en inte unikt (Anne de Marquets och Philippe du politisk nivå. Detsamma gäller titelsidan. Här Verger är två andra exempel), men det är ovan- specificeras verkets och författarens namn, ligt.36 När poeten Pontus de Tyard fick sitt verk handlar-tryckarens namn, årtal och plats – in- Solitaire second ou prose de la musique publicerat formation som omsluts av en utarbetad fleuron, samma år och av samma handlar-tryckare som eller blomsterbård. Labé var det dessutom de Tournes och inte de Tyard som tilldelades privilegiet. Bokhistorikern Susan Broomhall påpekar att ett privilegium i eget namn gav författaren större inflytande över boken och en större själv- ständighet i förhållande till handlare, tryckare och förläggare (om författaren inte själv agerade förläggare). Intressant nog står det uttryckligen i privilegiet att detta tilldelas Labé just för att hon ska få kontroll över sina texter (och i för- längningen sitt författarjag). Labés privilegium talar dock inte bara om den möjlighet hon haft att kontrollera Oeuvres slutgiltiga utformning. Denna peritext bidrar också till iscensättningen av författaren Labé, genom att understryka hennes självständighet. Campbell har noterat att Labé är en av de första kvinnliga författarna i Frankrike att publicera utan det som kallas ”a male crossing guard” – en eller flera män som legitimerar författarskapet.37 I privilegiet markeras denna självständighet än tydligare genom

10 TFL 2015:2-3 Titelsidans tyngdpunkt är okonventionell, tydlig tendens i det tidigmoderna Frankrike såtillvida att fokus ligger på verkets och för- att etikettera kvinnliga författare som extra fattarens geografiska hemvist. Lyon nämns ordinära.42 Genom de ständigt återkommande två gånger på titelsidan för att sedan upprepas referenserna till Lyon framstår dock Labé som med jämna mellanrum genom hela boken: i allt annat än ett unikum. Istället integreras hon förordets signatur, efter prosadebatten ”Debat i en litterär tradition och en politiskt progressiv de folie et d’amour” och efter den sista av Labés miljö, vilket ger auktoritet både åt hennes litte- 24 sonetter. Antalet upprepningar antyder att rära skapelse, de argument för kvinnans frihet Lyon och epitetet Lionnoise är viktigt. I arti- som stipuleras i förordet, och henne själv som keln ”Louise Labé et les dames Lionnoises. Les en modern författare. ambïguités de la censure” beskriver François Namnet Lyon alluderar dessutom på en an- Rigolot hur Lyon – en gång huvudstad i det nan viktig faktor i iscensättningen av Labé som romerska Gallien – på 1500-talet sågs som en författare – läsarkollektivet Dames Lionnoises. anrik kulturell huvudstad, varför detta namn Christine Clark-Evans har hävdat att Labé utgjorde ett kvalitetsmärke för författare.39 tilltalar en blandad publik med Oeuvres.43 Jag Lyonsk härkomst skänkte litterär auktoritet. menar dock att verket tydligt specificerar en Därutöver accentuerar epitetet banden mellan könad, kvinnlig, läsarkrets. I sonett 24 vänder Labé och L’École de Lyon, den omtalade grupp sig Labé exempelvis till kvinnor: ”Ne reprenez, lyonska poeter där bland andra Martin Scève Dames, si j’ai aymé”. I den tredje elegin är och Pontus de Tyard ingår. läsarkretsen därtill rumsligt preciserad: ”Quand Samtidigt var Lyon en progressiv stad, en vous lirez, ô Dames Lionnoises”.44 Även för industrins och handelns plats där den tidiga ordet preciserar läsarkretsen som kvinnlig och kapitalismens framväxande borgarklass domi- bördig från Lyon – boken dediceras till Ma- nerade det sociala livet. Denna samhällsklass demoiselle Clemence de Bourges Lionnoise. positionerade sig gentemot huvudstadens Detta läsarkollektiv är inte Labés påfund. adel och institutioner genom att skapa en mer Dames Lionnoises som begrepp och idé har modern, radikal miljö.40 Att en liberal och existerat åtminstone sedan du Guillets Rymes, uppskattande syn på kvinnan och hennes intel- som du Moulin dedicerar till just denna grupp. lektuella arbete var en viktig del av detta märks Dames Lionnoises utgör således en etablerad i periodens litteratur. I Antoine du Moulins idé om ett kvinnokollektiv vars gemensamma förord till Pernette du Guillets postumt ut- nämnare är litteratur – kvinnor som förenas givna Rymes från år 1545 skriver du Moulins genom läsande och skrivande. Flera forskare, exempelvis att det lyonska klimatet alltid bland andra Clark-Evans och Viennot, har ar- har varit en inspiration för författare av båda gumenterat för att Labé liksom många andra könen, och att han därför hoppfullt vänder sig av tidens kvinnliga författare försöker etablera till ”ni lyonska damer [Dames Lionnoises], för en kvinnlig litterär gemenskap eller alternativ att låta er slutföra vad [Pernette du Guillet] så kanon, både för att skapa egen författaraukto- lyckosamt har inlett”.41 Om den ”nya tid” som ritet och för att engagera sig i la querelle des Labé talar om i sitt förord kan sägas existera femmes.45 Utifrån en sådan idé är det anmärk- någonstans så är det just här. Ordet Lionnoise ningsvärt att Labé aldrig nämner några av sina signalerar alltså både författarauktoritet och samtida kvinnliga författarkollegor. Referen- ett löfte om kvalitet, ett samband med andra, serna till de lyonska damerna kan dock läsas redan accepterade författare och modernitet. som ett sätt att implicit göra just detta. Genom Som jag inledningsvis påpekade finns det en epitetet Lionnoise skrivs Labé på Oeuvres titel-

MATILDA AMUNDSEN BERGSTRÖM TFL 11 sida in i det litterära kollektiv som stipuleras relevansen av författarens könstillhörighet. Ett i du Guillets verk. Så kan Oeuvres betraktas sådant tilltag rimmar väl med hur Labé senare, som en fortsättning på Rymes, och som ett led i sitt förord, struntar i att diskutera huruvida i att etablera ett kvinnligt litterärt kollektiv av hennes kön gör henne till en sämre författare, inbördes påverkan. Ordet Lyon placerar alltså trots att en sådan diskussion är i det närmsta inte bara Labé i ett litterärt och politiskt sam- obligatorisk vid denna tid. Istället för att posi manhang, utan i ett specifikt kvinnligt litterärt tionera sig som specifikt kvinnlig författare och politiskt sammanhang med kopplingar till (och bedyra sin anständighet som sådan) pre- la querelle des femmes. senterar sig Labé som könlös – ett privilegium Epitetet Lionnoise avslutar Labés författar- hittills enkom förbehållet manliga författare. namn. Innan namnet går att notera en annan Bristen på respektabla epitet kan så förstås som intressant omständighet: en högst talande tyst- en i högsta grad politisk poäng, och tystnaden nad. Louise Labé introduceras nämligen inte som föregår namnet som full av innebörd. med ordet Dame. Många av Oeuvres peritexter inkluderar ovanliga drag, men detta är extra- POLITIK OCH MARKNAD ordinärt – alla de andra kvinnliga författare Ovan har jag diskuterat den tidigmoderna som har nämnts i denna artikel introduceras bokmarknadens olika aktörer och deras roll i som dame, madame, eller mademoiselle, alter- la querelle des femmes. En undersökning av Jo- nativt princesse, reine eller duchess om de är sephs Swetnams, Rachel Speghts, Ester Sower- av kunglig eller adlig börd. Jag har inte hittat nams och Constantia Mundas pamfletter, som någon annan bok publicerad under 1500-talet alla publicerades i England 1615–1617, visar i Frankrike tillskriven en kvinnlig författa hur ett specifikt nätverk av bokhandlare och re som inte gör bruk av ordet dame eller ett tryckare döljer sig bakom författarnas pole- jämförbart attribut. ”Louise Labé Lionnoise” miska diskussion om kvinnan. Debatten tycks kan exempelvis jämföras med hur du Guillet drivas framåt lika mycket av dessa aktörers presenteras. Hon karakteriseras som ” La gen- ekonomiska intressen som av författarnas poli- tile, et vertueuse dame Pernette du Guillet”, tiska eller personliga engagemang. En läsning med tre ord som alla betonar hennes kvinn- av tre peritexter i Louise Labés Oeuvres, tryckt liga respektabilitet. Labé presenteras istället, i Lyon 1555, visar därtill hur handlar-tryckaren likt tidens manliga poeter, utan titel. Denna de Tournes påverkar det författarjag som tystnad, som alltså likställer Labé med manliga iscensätts i och med publiceringen av en bok. författare, var utan tvekan provokativ. Provo- De peritexter som gör text till bok utgör ett kationen kan läsas som ett försök att förstärka gränsland mellan författaren och dessa aktörer, den skandalösa image som odlas i Labés poesi, och i läsningen av Oeuvres avslöjar peritexterna och skapa en kittlande succés scandale genom flera olika intressen som i komplex växelverkan att implicit ifrågasätta författarens sedlighet.46 skapar flertydiga budskap om det författarjag En sådan tolkning tar fasta på peritextens kom- som blir till i och genom verket – Louise Labé mersiella potential. En annan tolkning utgår Lionnoise. från la querelle des femmes och de frågor om Trots att la querelle des femmes sammanfaller kvinnan som Labé diskuterar i sitt förord. I rumsligt och tidsligt med den tidigmoderna Oeuvres är det första som möter läsaren för- bokmarknaden har få forskare närmat sig fattarens namn, inte dennes kön. Genom att debattens kommersiella aspekter. Inte hel- exkludera «dame» låter Labé (eller de Tournes) ler förläggarna har diskuterats i någon större namnet förekomma könet. Därmed ifrågasätts utsträckning, trots att det är förläggarna, bok-

12 TFL 2015:2-3 handlarna och boktryckarna som möjliggör sluter inte varandra. Bokmarknadens mark- både debattens spridning under tidigmodern nadslogik försvagar inte la querelle-texternas tid och vår tillgång till texterna idag. Kanske politiska sprängkraft, den snarare förstärker beror detta på en tendens att se det kommer- dem. Den kommersiella potentialen hos en siella och det politiska som ömsesidigt ute- succés scandale skapar ett retoriskt utrymme där slutande. Feministiskt inriktade forskare har kvinnliga författare kan tänja på de konven- under lång tid argumenterat för att la querelle tioner som reglerar korrekt kvinnligt beteende. des femmes var en politisk debatt med politiska De polemiska texternas popularitet resulterar i implikationer, snarare än någon form av litterär att allt fler filogyna eller protofeministiska verk lek utan förankring i levd verklighet.47 Det kan skrivs och tillgängliggörs. Tryckares, handlares därmed finnas ett motstånd mot att tänka påla och förläggares makt över sina böcker existerar querelle des femmes ur ett marknadsperspektiv, inte bara i konflikt med författarnas makt över utifrån en idé om att kommersiella drivkrafter sina texter, utan även i interaktion med dem. skulle förminska eller rent av utesluta debat- Det är en interaktion som inte är och sannolikt tens politiska motivation. En sådan oro är inte aldrig har varit möjlig att helt dechiffrera. Men ogrundad – Schnell använder exempelvis sina den förtjänar uppmärksamhet, och snarare än fynd om det engelska pamflettkriget för att att ha hindrat la querelle des femmes och dess förminska, om än inte helt förkasta, Rachel kvinnliga författare tycks den stundtals ha ska- Speght som politisk författare.48 Denna mot- pat oanade möjligheter både för den enskilda sättning är dock en onödig förenkling, vilket kvinnliga författaren och för den idé om kvin- jag har försökt visa med hjälp av Labés Oeuvres. nan som den tidigmoderna litterära offentlig- En kommersiell och en politisk drivkraft ute- heten ständigt hade att förhålla dig till.

1. Louise Labé, Oeuvres de Louise Labe Lionnoise, refererar till retoriskt feminina författare, Lyon: Jean de Tournes, 1555, s. 2. Min över alltså författare som presenterar sig själva som sättning. kvinnor. 2. Begreppet ”kvinnan” utgör i denna kontext en 4. François Grudés litteraturhistoriska verk La idealiserad och i slutändan fiktiv kategori eller croix du maine från 1584, fyllt av uppskattande subjektsposition, som inte går att likställa med porträtt av kvinnliga författare, visar också en grupp historiska personer. För det första att de åtminstone stundtals uppskattas och inkluderas, som Labé själv noterar, aldrig alla, respekteras. François Grudé, Premier volume eller ens många, kvinnor i de diskussioner de la bibliothéque de La croix du main, Paris: som beskrivs ovan. För att räknas hit krävs A. L’Angelier, 1584. I ännu högre utsträckning vissa samhällspositioner och resurser, ett visst än män kom dock dessa kvinnor enbart från utseende och ett visst beteende. För det andra samhällets högsta skikt; de var kungliga, adliga finns en tydlig diskrepans mellan de diskus- eller tillhörde rika borgarfamiljer. sioner om kvinnan som förs i litteraturen och 5. Broomhall, Women and the Book Trade in olika kvinnors praktiska möjligheter i olika Sixteenth-century France, 2002, s. 122f. situationer, varför denna litterära kvinna inte 6. Här finns ej utrymme för att definierala que- oproblematiskt går att likställa med kvinnor relle des femmes. För detta, se exempelvis Éliane som agerar i en viss tid, på en viss plats. Viennot, ”Revisiter la querelle des femmes: 3. Susan Broomhall, Women and the book trade in mais de quoi parle-t-on?” i Éliane Viennot sixteenth-century France, Burlington: Ashgate, & Nicole Pellegrin (red.), Revisiter la querelle 2002, s. 94. Begreppet ”kvinnliga författare” des femmes. Discours sur l’égalité/ l’inégalite des

MATILDA AMUNDSEN BERGSTRÖM TFL 13 femmes et des hommes, de 1750 aux lendemains boktryckare. Detta gäller dock rimligtvis de la révolution, Saint-Étienne: Publications de stundtals även förläggare och handlare. Ett l’université de Saint-Etienne, 2012, Constance exempel på det är just de peritexter som Jordan, Reniassance Feminism: Literary texts and diskuteras i anslutning till det engelska political models, New York: Cornell University pamflettkriget på 1620-talet. Press,1990 eller Julie. D. Campbell, Literary 13. Leah L. Chang, Into Print: the production of Circles and Gender in Early Modern Europe, female authorship in early modern France, 2009, Burlington: Ashgate, 2006). s.22, Broomhall, Women and the book trade 7. Enligt Leah L. Chang var det alltjämt vanligt in 16th century France, 2002, s. 80, Smith & att författare enbart cirkulerade texter i Wilson, Renaissance Paratexts, 2011, s. 133. manuskriptform, ett alternativ som ansågs 14. Se Marie de Gournays förord i Michel de Mon- mer passande speciellt för kvinnor. Att som taignes Essais från 1595, Marguerite de Navarres kvinnlig författare göra sina verk tillgängliga förord i Le Miroir från 1531 eller Mesdames i tryckt form snarare än manuskriptform var des Roches förord i Oeuvres från 1578, för att därmed ett högst medvetet, och menings- nämna några av de mest kända exemplen. bärande, val. Leah L. Chang, Into Print: the 15. Chang, Leah L, Into Print, 2009, s. 38. production of female authorship in early modern 16. Broomhall, Women and the Book Trade in France, Newark: University of Delaware Press, Sixteenth-century France, 2002, s. 126. 2009, s. 28. 17. Texterna publicerades ofta flera gånger – ett 8. Jeanne Veyvrin-Forrer, ”Fabriquer un livre tecken på kommersiell framgång. Se Broom- au XVIe siècle”, Nathalie Zemon Davis, ”Le hall, Women and the Book Trade in Sixteenth- monde de l’imprimerie humaniste: Lyon”, century France, 2002 s. 112. samt Annie Charon-Parent, ”Le monde de 18. Se exempelvis Christina Malcolmson & l’imprimerie humaniste: Paris”, alla i Henri- Mihoko Suzuki (red.), Debating Gender Jean Martin & Roger Chartier (red.), Histoire in Early Modern England 1500-1700, New de l’édition française. Tome I: Le livre conquérant, York: Palgrave, 2002, Mark Breitenberg, Paris: Promodis, 1982. För något om den Anxious Masculinity in Early Modern England, engelska tidigmoderna bokmarknaden, se även Cambridge: Cambridge University Press, 1996, Joseph Lowenstein, The Author’s Due. Printing eller Joan Kelly, ”Early feminist theory and the and and the Prehistory of Copyright, Chicago: querelle des femmes”, i Signs,1982:1, s. 16. The University of Chicago Press, 2002, s. 27–51. 19. Lisa J. Schnell, ”Mouzzeling the competition” i 9. Zemon Davis, ”Le monde de l’imprimerie Christina Malcolmson & Mihoko Suzuki (red.), humaniste: Lyon”, 1982, s.262. Debating Gender in Early Modern England 10. Gerard Genette, Seuils Paris: Seuil, 1987, s. 10. 1500-1700, New York: Palgrave, 2002, s. 62f. Min översättning. 20. Ibid. 11. Genette noterar gråzoner i övergångarna mel- 21. Detta är specificerat på textens titelsida, där lan text och peritext. Det går exempelvis att det står att texten är ”Printed by George fråga sig om förordet i Louise Labés Oeuvres Purslowe for Thomas Archer, and are to be bör läsas som en peritext, eller om det snarare solde at his shop in Popes-head Pallace, neere bör läsas som en del av texten. Eftersom Labé the Royall Exchange”. Joseph Swetnam: själv står som upphovsperson till förordet och The araignment of leuud, idle, froward, and mitt främsta intresse i denna artikel gäller de vnconstant women or the vanitie of them, choose peritexter där upphovet är oklart kommer jag you whether, London: Thomas Archer, 1615. att i stort sett bortse från detta förord. 22. På detta verks titelsida står att läsa att texten 12. Helen Smith & Louise Wilson (red.), är ”Printed by Nicholas Okes for Thomas Renaissance Paratexts, New York: Cambridge Archer, and are to be sold at his shop in Popes- University Press, 2011, s. 8. Smith och Wilson head-Pallace”. Rachel Speght, A Mouzell for talar om ”printers”, vilket bör översättas till Melastomus, London: Thomas Archer, 1617.

14 TFL 2015:2-3 23. På detta titelblad kan vi läsa att boken är 33. Chang, Into Print, 2009 s. 108. ”Printed [by Thomas Snodham] for Nicholas 34. Charon-Parent, ”Le monde de l’imperimerie Bourne, and are to be sold at his shop at humaniste: Paris”, 1982, s. 237f. Författa the entrance of the Royall Exchange”. Ester ren kunde också själv agera förläggare, och Sowernam, Ester hath hang’d Haman, London: finansiera sitt eget verk. Det är oklart huruvida Nicholas Bourne, 1617. Oeuvres finansierades av de Tournes eller Labé 24. Se Simon Sheperd, The Women’s Sharp Revenge: själv, och det är möjligt att Labé ansöker om five women pamphlets from the renaissance, New privilegiet eftersom det är hon själv som är York: Forth Estate, 1985. förläggare. Broomhall nämner dock inte detta. 25. Se exempelvis Kelly, ”Early feminist theory 35. Broomhall, Women and the book trade in 16th and the querelle des femmes”, 1982, s. 16. century France, 2002, s. 117–120. 26. Schnell, ”Mouzzeling the competition”, 2002, 36. Ibid. s.63f. Schnell är något otydlig gällande vem/ 37. Campbell, Literary circles and gender in vilka som har fungerat som förläggare och early modern Europe, 2006, s. 102. Detta bekostat de olika pamfletterna, men tycks kan diskuteras, eftersom en del av Oeuvres mena att det är bokhandlarna som har agerat utgörs av Escriz des diverse poètes, en samling förläggare. Detta scenario verkar troligt med hyllningsdikter till Labé författade av olika, tanke på de formuleringar på titelsidorna som oftast manliga, författare. Dessa dikter disku- citeras i not xxi xxii och xxiii, men är bara en terar dock inte explicit det lämpliga eller icke hypotes. lämpliga i publikationen av Oeuvres, varför 27. Chang, Into Print, 2009, s. 32. Campbells påstående får anses korrekt. 28. I denna artikel diskuteras den tryckta boken. 38. Där skriver hon bland annat att kvinnor bör Utifrån detta perspektiv är det i och med använda sin ”honnest liberté” för att skriva, trycket som en skrivande person blir författare. eftersom skrivandet till skillnad från andra Detta betyder inte att det inte fanns, och finns, nöjen som, är ”entirement notre”. Labé, s. 5f. författare vars texter aldrig tryckts. I François 39. François Rigolot, ”Louise Labé et les dames Grudés litteraturhistoriska verk Bibliothèque du lyonnaises. Les ambïguités de la censure”, sieur de La Croix du Maine från 1584 inkluderas i Béatrice Alonso & Éliane Viennot (red.), exempelvis ett stort antal författare vars alster Louise Labé 2005, Saint-Étienne: Publications aldrig funnits tillgängliga i tryckt form. de l’université de Saint-Etienne, 2005, s. 59. 29. Chang, Into Print, 2009 s. 19. 40. Michèle Clément & Janine Incardona (red.): 30. Detta enligt Zemon Davis, ”Le monde de L’émergence des femmes à Lyon á la renais- l’imprimerie humaniste: Lyon”, 1982, s. 262. sance 1520-1560 Saint-Étienne: Publications de Skillnaden markeras på titelbladet: på de l’université de Saint-Etienne, 2008. engelska titelbladen står det att texten är tryckt 41. du Guillet, Rymes, 1545, s. 5. Min översättning. av en boktryckare för en försäljare, medan det 42. Broomhall, Women and the book trade in 16th på titelbladet till Oeuvres endast står ”Par Jean century France, 2002, s. 75. de Tournes”. 43. Christine Clark-Evans, ”The feminine 31. Michel Jourde, ”Intertextualité et publicité: exemplum in writing”, i Béatrice Alonso publier selon Jean de Tournes (1542–1564)” i & Éliane Viennot (red.), Louise Labé 2005, French Studies, 2011:3, s. 316f. Saint-Étienne: Publications de l’université de 32. Då Antoine du Moulin prisar Pernette du Guil- Saint-Etienne, 2005, s.106. lets oerhörda lärdom skriver han exempelvis 44 Labé, Oeuvres de Louise Labé Lionnoise, 1555, att hon kan båda latin och moderna språk, och s. 107f, s. 123. kanske till och med skulle ha kunnat lära sig 45. Clark-Evans, ”The feminine exemplum in grekiska om hon haft mer tid.du Guillet, Rymes writing”, 2005, s. 103, Éliane Viennot, ”La de gentile et verteuse dame d. Pernette du Guillet diffusion du féminisme”, i Béatrice Alonso lyonnoise, Lyon: Jean de Torunes, 1545, s .5. & Éliane Viennot (red.): Louise Labé 2005,

MATILDA AMUNDSEN BERGSTRÖM TFL 15 Saint-Étienne: Publications de l’université de femmes”. Eftersom la querelle des femmes är Saint-Etienne, 2005, s. 25f. ett så pass bestritt begrepp finns det självklart 46. Chang, Into Print, 2009. s. 38. Oeuvres samtidigt de genushistoriker som ifrågasätter blev också en riktig succés scandale. Boken denna politiska tolkning av fenomenet. Se resulterade i flera epitet som skulle komma att exempelvis Malcolmson & Suzuki, Debating prägla synen på Labé i århundraden. La belle Gender in Early Modern England 1500–1700, cordière – den vackra repslagaren – är det mest 2002, s. 3f, eller Floyd Gray, Gender, rhe- smickrande. Plebeia meretrix – gemen hora – är toric and print culture in french renaissance ett annat av hennes epitet, som myntades av writing, Cambridge: Cambridge University teologen Jean Calvin 1560. Press, 2000. 47. Se exempelvis Viennot, ”La diffusion du 48. Schnell, ”Mouzzeling the competition”, 2002, féminisme” eller ”Revisiter la querelle des s. 64ff.

SUMMARY Peritextual Borderlands: La querelle des femmes and the Early Modern Book Market The article investigates the roles played by printers, publishers and book traders in la querelle des femmes, the literary debate about women that took place in Europe in the early modern period. I discuss what Gerard Genette calls the peritext, as a section of the printed book where the interests of authors, printers, publishers and traders intersect. After discussing the English Swetnam controversy of 1615-1617 from the perspective of the literary market, I turn to the French poet Louise Labé and her work Œuvres, which was printed by Jean de Tournes in Lyon in 1555. In analysing three peritexts in Œuvres – the title page, the royal privelege and a lauda- tory poem by another, anonymous poet – it becomes clear that these peritexts carry messages on many different levels. They can be read as commercial, political and personal messages, making them highly complex aspects of the book. In conclusion, I argue that the organisation of the early modern book market is an important and heretofore largely neglected aspect of la querelle des femmes, and that the commercial logic of this book market in certain cases seems to work to support la querelle des femmes and women authors.

Keywords: La querelle des femmes, early modern book market, Louise Labé, Jean de Tournes, peritext

16 TFL 2015:2-3 SOFI QVARNSTRÖM

MARKNADEN SOM STILFRÄMJARE Bokförlag, mediering och retorisering kring förra sekelskiftet

Short titles were a constraint imposed by the Infidel Father, The False Friend ) som ett sätt market, yes, but the constraint could also be att skapa spänning och garantera en intressant a fantastic opportunity for the literary imagi historia. Adjektivet inte bara specificerar det nation: the art of allusion, of condensation: semantiska fältet utan transformerar det.2 the title as trope, ultimately. Odd twist: the Den svenska bokmarknaden utsattes för market promoting – style.1 genomgripande förändringar kring sekel skiftet nittonhundra. Bokutgivningen ökade, Hur stor del har marknaden i en genres fram- förlagen flerdubblades och nya trycktekniker växt och utveckling? En hel del, om vi ska tro gjorde böcker billigare att producera.3 Hur Franco Moretti i citatet ovan. Litteratur är inte påverkade det estetiken, litteraturens innehåll bara estetik utan böcker på en marknad och och form? Det är på många sätt en oerhört stor denna marknad påverkar inte bara vad som och komplex fråga, men ett sätt att närma sig skrivs utan också det estetiska uttrycket. Det den är att undersöka hur en mindre, avgränsad betyder att författare ibland anpassar sitt skri- genre förhåller sig till samtidens mediala och vande till en förändrad marknad eller att nya marknadsmässiga villkor. Hur påverkades och tekniker och förändrade ekonomiska förhål- förändrades publicering, utgivning och mark- landen tvingar fram en ny estetik. Morettis ex- nadsföring av den specifika genren? Vad fick empel handlar om hur den engelska romanens detta för konsekvenser för tolkningen av berät- titlar förändras mellan 1740 och 1850 som en telserna? Mina anspråk här är betydligt modes- konsekvens av att marknaden expanderar. Allt tare än Morettis, men inspirerad av hans distant fler romaner omöjliggör de långa titlar som var reading och utgångspunkten att kvantitativa brukliga under 1700-talet. Uppmärksamhets- litteraturanalyser också kan, eller till och med fönstret minskar och därför måste titeln fånga bör, vara lingvistiska/retoriska, ska jag proble- läsarens intresse snabbt och effektivt. Men matisera marknadens påverkan på utvecklingen dessutom påverkar de nya korta titlarna hur av en undergenre till den så kallade norrlands- läsaren uppfattar romanen; den blir ett slags litteraturen, nämligen skönlitterära berättelser trop för handlingen och därmed ett nytt lit- som tematiserar skogsfrågan och baggböleriet.4 terärt grepp. Så fungerar exempelvis titlar av Nu är min metod inte kvantitativ i egentlig me- typen bestämd artikel-adjektiv-substantiv (The ning och jag analyserar dessutom i huvudsak

SOFI QVARNSTRÖM TFL 17 andra aspekter av böckerna än deras titlar, men och uppfattningen av densamma; för det andra jag bygger mina analyser på ett större material vilken betydelse titlar och de illustrerade om- och riktar fokus mot hur förändringar på bok- slagen fick för tolkningen av berättelserna. marknaden påverkar böckers utformning och i förlängningen tolkningen av dem. Det är fram- EN UNDERGENRE TILL förallt Morettis teoretiska ställningstagande, NORRLANDSLITTERATUREN ”marknaden som stilfrämjare”, jag tagit fasta Den så kallade ”baggbölerigenren” etablerades på när jag närmat mig mitt material. i slutet av 1800-talet och utkom några decen- Varför då just denna genre? Därför att den nier in på 1900-talet.8 Den skrevs som en re- är en tidsbunden genre och därmed sannolikt aktion på industrialiseringen i Norrland och känsligare för förändringar på marknaden. skogsbolagens intensiva uppköp av bondeskog. Föreliggande artikel ingår dessutom i ett större De forna självägande bönderna blev tvungna projekt om norrländsk litteratur och norr- att hitta andra försörjningsmöjligheter, det ländsk identitet vars övergripande ärende är uppstod ett behov av en ny typ av arbetskraft att problematisera skönlitteraturens politiska i skogen och vid sågverken; trävaror kom att potential och möjlighet att (om)skapa identi- utgöra basen för Sveriges framväxt som indu- teter och formulera alternativ för framtiden.5 strination och grunden för landets handel och Om vi, med utgångspunkt i den kanadensiske export.9 Utvecklingen var omstridd och de- retorikforskaren Maurice Charland, betraktar batterades livligt i pressen.10 Industrialisering, den här skönlitterära genren som konstitu- handel och tekniska framsteg ställdes mot tra- tiv retorik, det vill säga retorik som vill skapa dition, självägande och naturvärden. Tillmälet kollektiv identitet och i förlängningen för- baggböleri användes för att kritisera bolagens ändring hos en viss publik, är det nödvändigt roffarmetoder och den klassiska berättelsen att i analysen också ta hänsyn till den situa- om baggböleriet – som lever kvar i människors tion i vilken den tillkommit, publicerats och medvetande än idag – går ut på att bolagets lästs, vem som har skrivit den och hur den har företrädare lockade bonden med reda pengar, marknadsförts.6 Med andra ord, att undersöka söp honom under bordet och lurade honom hur stor del marknaden har i genrens framväxt att sälja skogen alldeles för billigt.11 och utveckling. Exempelvis: vad betydde det Det är med andra ord varianter av denna be- att allt fler av böckerna försågs med illustrerade rättelse som utgör genren det här är fråga om: bokomslag? Hur kom det sig att i princip alla en politisk litteratur som debatterar moderni- förlag, stora som små, allmänlitterära som spe- tetens intåg och den pågående omvandlingen cialiserade, kvalitets- som populärlitterära, gav av norra Sverige. Flera av dessa skönlitterära ut dessa böcker? Denna undersökning av hur berättelser har tidigare klassats som exempel ekonomiska, tekniska och kulturella aspekter på den i samtiden så populära indignations av marknaden påverkade genrens utveckling är litteraturen, och visst finns här åtskilliga por- med andra ord en del av den större studiens trätt av giriga skogsinspektorer, lurade bönder övergripande syfte.7 Samtidigt står den här och fördömanden av baggböleriet som en artikeln på egna ben då den vill problemati- omoralisk vandel. Men andra berättelser skild- sera ”marknaden som stilfrämjare” i en svensk rar med större tillförsikt, eller med viss ambiva- sekelskifteskontext. Två aspekter kommer att lens, skogs- och träindustrin som en del av det ägnas särskild uppmärksamhet: för det första nya och moderna Sverige, där ”det norrländska vilka författare och förlag som skrev och gav ut guldet” utgjorde en av förutsättningarna. Med denna litteratur och hur det påverkade genren genre avser jag här en texttyp som fyller en sär-

18 TFL 2015:2-3 skild kommunikativ funktion genom att den händelsen styrde samhällsdebattens riktning åt skapar vissa kognitiva scheman och utgör ett ett delvis annat håll. Resultatet är en siffra på svar på en viss, specifik situation.12 Eller som 61 titlar, med en topp i utgivningen under det retorikforskaren Carolyn Miller formulerar första decenniet av 1900-talet.17 Antalet förfat- det: en genre är ett komplex av formella och tare är 22 till antalet. Många titlar är skrivna av innehållsliga drag som skapar en särskild effekt samma författare och böckerna gavs ut på ett i en given situation.13 Det är en pragmatisk syn tjugotal olika förlag. på genrer som historiskt förankrade och stän- digt föränderliga.14 Utgångspunkten för bagg- År Antal titlar bölerigenren är skogsavverkningen, uppköpen 1880–1890 3 av bondeskog och industrialiseringen av Norr- 1891–1900 12 land som i litteraturen skapar ett särskilt tilltal 1901–1910 25 Tabell 1. Tabellen visar och nya kunskapsformer genom sitt sätt att antal publicerade titlar i 1911–1920 21 gestalta frågan. I denna studie ligger fokus inte genren fördelade över på genrens kommunikativa funktion i stort, 1880–1920 61 fyra decennier, 1880–1920. utan på hur den kommunikativa funktionen (och därmed genren) förändras på grund av marknadens utveckling. NOVELLSKRIVANDE Här är inte platsen för en mer uttömmande MARKNADSFÖRFATTARE kartläggning och problematisering av genren, Flitigast i genren är Johan August Törnblom men kort kan konstateras att det handlar om (1862–1933) (pseud. Elf Norrbo) och Valdemar ett sextiotal verk (skönlitterära berättelser på Lindholm (1880–1947), som publicerar nio res- prosa) som utkom under en fyrtioårsperiod pektive sju verk vardera. Flertalet författare är (1880–1920). Tidsmässigt avgränsas undersök- själva bördiga från Norrland, vilket naturligtvis ningen mellan de år omvandlingen pågick och har betydelse när litteraturen läses som poli- debatterades som mest intensivt. Den tematiska verk skrivna i opinionsbildningens tjänst. tiska avgränsningen utgår från att texterna ska Men mer intressant i det här fallet är hur – och handla om skogen och industrialiseringspro- om – författarna levde på sitt skrivande. Kring cessen i Norrland och på något sätt anknyta till sekelskiftet förbättrades möjligheterna att för- frågan om baggböleri. Det är dock svårt att få sörja sig på den litterära marknaden, dels på en klar och fullständig bild över genren, dels för grund av den ökade bokutgivningen av svenska att det är problematiskt att göra avgränsningar originalutgåvor som mer än fördubblades un- mot en mer allmän norrlandslitteratur, dels för der en tioårsperiod, dels på grund av pressens att många av texterna aldrig plockats upp i den expansion.18 De många nya tidningarna erbjöd litteraturhistoriska kanon. Delar av den littera- inte bara författarna publiceringsmöjligheter tur som här kommer att analyseras har hittats för sina litterära alster utan också en ställning via tidigare forskning om norrlandslitteratur som journalist.19 Författarnas förlagskontrakt och arbetarlitteratur där verken nämns eller drevs sakta mot ökad reglering och de arvode- beskrivs i förbigående.15 En kompletterande rades vanligen för en given upplaga där sum- genomgång av Svensk Bokhandels-tidning har man knöts till bokens omfång (25–50 kr per gjorts mellan 1880–1914 i jakt på intressanta 16-sidigt ark och en upplaga om 1 000 exem- titlar och författarnamn.16 Första världskrigets plar).20 Det förändrade förlagslandskapet med utbrott motiverar gränsdragningen för den sys- många nya medelstora förlag och nystartade tematiska genomgången vid 1914, eftersom den billigbokserier gav författarna fler alternativ

SOFI QVARNSTRÖM TFL 19 och nya förhandlingspositioner. Marknadsför- delen är det författare som inte tagits upp i den fattaren ryckte fram. svenska litteraturkanon även om vissa av dem Det stora antalet novellsamlingar bland den- var oerhört produktiva – och spridda – i sin na undergenre till norrlandslitteraturen (ca 2/3) samtid. Exempelvis finns både J. A. Törnblom, är en uppenbar följd av denna utveckling. De Ernst Didring (1868–1931) och Gustaf Schröder många nya tidningarna beredde plats för fler (1824–1912) med på Carl Cederblads lista över skönlitterära prosaberättelser, men av betydelse ”böcker i svenska hem” kring 1930.25 Manliga var också den skärpta lagen kring lånerätten författare dominerade genren (16 av 22), men 1877, det vill säga tidningarnas rättigheter att Alfhild Agrell (1849–1923) och Maria Rieck- fritt trycka om texter från andra tidningar. Müller (1863–1955) är två kvinnor som i hög Plötsligt var detta inte längre tillåtet och tid- grad bidrog till att forma genren. Som så ofta ningarna tvingades vända sig till författare för har kvinnliga författare inte uppmärksammats nya texter. Förvisso var arvodet för noveller i särskilt hög utsträckning när denna litteratur ganska litet, men möjligheten att sedan ge ut omtalas, trots att de finns där. Ur ett sentida dem i bokform gjorde novellskrivandet mer litteraturhistoriskt perspektiv kunde förfat- lönsamt.21 Utan att ha gjort någon systematisk tarna inordnas i följande grupper: publicister/ undersökning av novellernas publiceringshis- tidningsredaktörer, populärlitterära författare, toria törs jag påstå att många av genrens för- arbetarförfattare samt några få författare som fattare utnyttjade denna möjlighet. Så skedde skulle komma att bli kanoniserade av efter- Törnbloms egentliga debut som signaturen Elf världen. Eftersom merparten av dem kan ka- Norrbo i tidskriften Varia 1907 med några no- raktäriseras som marknadsförfattare spelade veller som senare skulle publiceras i novellsam- förändringar i bokmarknaden stor roll för ut- lingen I norrsken och sol på Ljus förlag (1908). vecklingen av deras författarskap. Hjalmar Höglund (1865–1919) publicerade noveller, allmogeberättelser, skisser och kåserier NYTÄNKANDE OCH NYSTARTADE under märket Sture i Nya Dagligt Allehanda, FÖRLAG Stockholms-Tidningen och flera norrländska tid- Inledningsvis nämnde jag att den här littera- ningar under 1890-talet och debuterade sedan turen spreds över många olika förlag. Åhlén 1900 med I norrsken och sommarljus. Skisser och & Åkerlund toppar utgivningen med 12 titlar, stämningsbilder på N. J. Schedins förlag – för därefter följer Hugo Gebers förlag (7 titlar) och säkerhets skull med signaturen Sture i paren- Albert Bonniers förlag (6 titlar), Aktiebolaget tes efter författarnamnet.22 E. Walter Hülphers Ljus förlag, C. E. Gernandts Förlags Aktiebo- (1871–1957) bidrog med en mängd prosaberät- lag och Wahlström & Widstrand (alla med 5 telser och dikter i flertalet olika tidningar i bör- titlar vardera). Den stora spridningen kan del- jan av 1900-talet, däribland Svenska Dagbladet vis förklaras av den snabba omsättningen och och Social-Demokraten.23 Fler exempel finns att tillväxten på förlagsmarknaden. Vissa förlag hämta.24 Ur förlagens perspektiv erbjöd novell- dominerar eller begränsas till vissa decennier, samlingar som kunde sättas ihop av äldre, tidi- som Åhlén & Åkerlunds förlag som grundades gare publicerade, skisser en möjlighet till snabb först 1906 men ändå dominerar utgivningen utgivning. En del noveller gavs även ut i nyut- så starkt, eller de allmänlitterära förlagen gåva efter några år, på nytt förlag, i nytt urval med vänsterprofil som startades i början på och med annat namn – inte sällan i billigserie. 1900-talet (till exempel Aktiebolaget Ljus och Flertalet av dessa författare varvade skönlit- Svenska Andelsförlaget). Större delen av denna terärt och journalistiskt skrivande. Till största litteratur utkom ändå på vad som kan karaktä-

20 TFL 2015:2-3 riseras som allmänlitterära kvalitetsförlag som ”Sådana ha bolagen gjort dem” och ”Tröskver- satsade särskilt på fiktionsutgivning.26 ket” (”… tycks oss ej heller fullt försvara sin Ett genomgående mönster i utgivningen är plats i samlingen. Är den ej för skissaktig?”);29 att författarna bytte förlag med jämna mel- noveller som sedan publicerades i samlingen lanrum.27 Orsakerna till förlagsbytena är svåra Tröskverket och en del annat (1910) på Åhlén & att entydigt fastslå utan närmare insikt i de en- Åkerlunds förlag. Därefter blev Åhlén & Åker- skilda författarskapen. På ett generellt plan kan lund Törnbloms huvudsakliga förlag fram till det dock förklaras av den ökade konkurrensen 1920 då han övergick till Nutiden. Likaså refu- och författarnas förbättrade möjligheter att få serades dramat Sköflare av Ljus, med hänvis- goda kontraktsvillkor, av att förlag försvann på ning dels till tidsbrist, dels till att de helst bara grund av att de köpts upp eller gått i konkurs, publicerade dramer som satts upp.30 Sköflare. men också i allt högre utsträckning av förlags- Bilder från ödelandet gavs ut samma år (1909) marknadens ökade professionalisering och av Wilhelmssons förlag, ett förlag och tryckeri specialisering. Det är antagligen ingen slump som stod arbetarrörelsen nära. att det nystartade och jämförelsevis kortlivade Ytterligare en anledning till förlagsbyte kan förlaget Ljus gav ut nästan lika många titlar i därtill ha varit ökade möjligheter till försäljning genren som de äldre kvalitetsförlagen Albert och förtjänst. Erik Åkerlund lyfte själv fram Bonnier och Hugo Geber. Ljus förlag, med den danske, vänstersinnade för- läggaren Henrik Koppel (1871–1943) i Typ av förlag Namn Antal spetsen, hade öronen utåt och känsla Allmänlitterära förlag Hugo Gebers förlag 7 för sin samtid: Koppel var den förste Albert Bonniers förlag 6 att lansera enkronasserien i Sverige. Wahlström & Wistrand 5 Förlaget räknas som ett kvalitetsförlag C. E. Gernandt förlag 5 men med tonvikt på en kombination C. E. Fritzes bokförlag A.-B 3 av upplysning och underhållning N. J. Schedins förlag 2 – samt billigutgivning.28 I en sådan Fr. Skogslunds förlag 1 profil passar en politisk norrländsk Jos. Seligmann & Co. 1 litteratur som hand i handske. Från författarnas håll handlar Bokhandelsaktiebolaget Minerva 1 förlagsbytet ofta om att säkra möj- M. W. Wallberg & Co. Boktryckeri 1 ligheterna att få sina texter utgivna Allmänlitterära vänster överhuvudtaget. Att döma av brev orienterade förlag Aktiebolaget Ljus 5 till Törnblom från hans förläggare Gustaf Lindström förlag 1 tycks det vara en trolig anledning Svenska Andelsförlaget 1 till förlagsbytet från Ljus till Åhlén Billigbokförlag Åhlén & Åkerlunds förlag 12 & Åkerlund. Koppel refuserade Wilh. Siléns förlag 2 nämligen återkommande några av Dahlbergs förlags A.-B. 1 novellerna som var tänkta att ingå i Fröléen & Comp. 1 de samlingar Ljus gav ut, bland andra Arbetarförlag Axel Holmströms förlag 3 Tidens förlag 1 Tabell 2. Tabellen visar antal titlar i genren Wilhelmsson Tryckeri AB 1 fördelade över olika förlag. Grupperingen av förlag följer Svedjedal 1993. Religiösa förlag J. A. Lindblads förlag 1

SOFI QVARNSTRÖM TFL 21 förlagets marknadsföringsmetoder i ett brev också att billigböcker inte är att likställa med till Törnblom när deras första kontrakt disku- underhållningslitteratur, utan är en fråga om terades med avseende på pris och upplaga. Här bokens pris. Många förlag började under den- argumenterar han för en lägre upplaga och ett na tid också ge ut kvalitetslitteratur i nya bil- lite dyrare pris (2 500 exemplar à 2,75 kr): ligbokserier. Oavsett är det intressant att ställa sig frågan hur detta påverkade synen på denna Ny upplaga lägger jag upp så snart 500 litteratur: vilken roll spelade marknadsföringen exemplar finnas osålda. Det gör ingen annan för hur genren uppfattades? förläggare, beroende på att dessa ej hafva så Som Claire Squires påpekar i Marketing Lite- många kunder som få de dyrare böckerna rature (2007) skapas genrer inte endast utifrån äfven i kommission. Ej häller finnes någon den litterära texten utan också genom omslag, som arbetar för böckerna som vi göra. Vi reklam, kategorisering i bokhandeln, omnäm- annonsera bl. a. i nära ett hundra landsorts- nanden och priser etc.35 Genre är en aktör på tidningar, då däremot Stockholmsförläggarena bokmarknaden som både påverkar och påver- annonsera endast i de ledande tidningarne. kas av förläggare, försäljare och förmedlare. En Följden är också att våra böcker hafva en så effekt av Åhlén & Åkerlunds övertagande av stor spridning i landsorten.31 denna litteratur är att den i högre grad faktiskt framstår som en genre, i meningen en särskild De allra flesta av författarna hamnade slutligen typ av berättelser med igenkännbart tema och på Åhlén & Åkerlund förlag, många i förlagets stil. Vi ska minnas att den här litteraturen var- enkronasserie vars särskilda profil var första- ken utgjorde eller utgör en egen genre i tradi- gångsutgivning av svenska original.32 Men tionell mening. Men när den betraktas på håll Åhlén & Åkerlund tog inte bara över förfat- framträder gemensamma drag som gör det tare, de gav även ut andra- och tredjeupplagor möjligt att tala om den som en sådan. Utöver och ibland nyutgåvor av författarnas tidigare en gemensam tematik och några återkomman- alster utgivna på andra förlag. Så utkom både de typberättelser är de allt sedan sekelskiftet Hülphers, Rieck-Müller och Törnblom med återkommande illustrerade omslagen ytterligare nya utgåvor av äldre, redan publicerade verk.33 ett sådant drag. En boks omslag utgör en viktig Enkronasserien startade 1907 och blev en paratext som påverkar läsarens förväntningar enorm försäljningsframgång. Enligt förlags- och färgar läsningen av boken.36 Ett och samma reklamen hade man 1910 publicerat 66 titlar förlag bygger med tiden upp sina egna grafiska och sålt 500 000 volymer, fem år senare, 1915, profiler, vilket också gör omslagen mer enhet- var antalet uppe i 200 titlar och 1 ¼ miljoner liga. Även det kan spela en formerande roll för exemplar. Det betyder att denna norrlandslit- genren. Mer om det nedan. teratur gick mot att i allt högre grad mark- Att Åhlén & Åkerlund i mångt och mycket nadsföras som underhållningslitteratur och var ett underhållningsförlag får också konse- billigböcker. Kategoriseringar av dessa slag är kvenser för synen på själva litteraturen. Den dock problematiska. Johan Svedjedal konsta- politiska dimensionen i litteraturen döljs i terar till exempel att det naturligtvis är omöj- högre utsträckning när läsaren främst förvän- ligt att entydigt skilja mellan ”kvalitetsförlag”, tar sig (lättsmält) underhållning. Detsamma ”billigboksförlag” och ”underhållningsförlag”. gäller för övrigt när så kallade opolitiska för- Samtidigt finns ändå skillnader mellan förla- fattare publicerar noveller på temat, som Per gen som gör det motiverat att tala om olika Hallströms novell ”En sangviniker” i den typer av litteratur.34 Viktigt att påminna om är sekelslutspessimistiska samlingen Vilsna fåg-

22 TFL 2015:2-3 lar (1894). Men den explicita uppdelningen ledde till att en kommitté tillsattes 1901 för mellan kvalitets- och populärlitteratur blev att utreda hur den självägande jordbrukande tydligare under det första decenniet av nitton- befolkningens ställning skulle stärkas samt hur hundratalet – inte för att underhållningslitte- jordbruket kunde främjas.38 Tre år senare kom ratur var en på något sätt ny genre, men för den så kallade Norrlandsutredningen (1904). att den i större omfattning gavs ut i bokform Sörlin beskriver betänkandet som genomsyrat och på särskilda förlag. Gränserna tog form, av en antiliberal anda och en viss misstro mot åtminstone illusoriska sådana. industrins förmåga att alstra bestående vär- Ytterligare en effekt av att böckerna gavs den. Här formuleras och sammanfattas ”vad ut på underhållningsförlag eller i billigbok man skulle kunna kalla den då vedertagna serier och att bokproduktionen ökade gene- historieskrivningen i agrarvänliga kretsar över rellt tycks vara att böckerna recenserades i allt det norrländska jord- och skogsbrukets ut- mindre utsträckning. Jämför man recensioner veckling”.39 I och med Norrlandskommitténs av de fem mest flitiga författarna under åren betänkande nådde debatten sin kulmen, även 1899–1911 är tendensen att antalet recensioner om diskussionen inte på något sätt avstannade. i de stora rikstidningarna minskade för varje Ur en infallsvinkel kunde man hävda att utred- bok. Nu går det egentligen inte att göra en ningen i och med sitt försvar för bonden och rättvis jämförelse av antalet recensioner utifrån jordbruket öppnade slussarna för den ström Svenskt pressregister eftersom den elektroniska av indignerade berättelser som följde. För det utgåvan över åren 1903–1911 inte är komplett. är faktiskt åren efter utredningen som större Färre tidningar har indexerats från 1908 och delen av de skönlitterära berättelserna publice- därmed blir antalet upptagna recensioner rades. Som bekant innebär bokmediet ofta en också färre i registret. Men redan några år in viss eftersläpning i tid. på 1900-talet, där registret är komplett, syns Det är alltså rimligt att tänka sig ett visst en minskning: Hülphers och Rieck-Müllers ti- avmattat intresse för denna litteratur kring diga böcker från 1899 fick båda nio recensioner, 1910, liksom att den ökade bokproduktionen nästföljande böcker på temat fick sju vardera innebar att all utgiven skönlitteratur inte (Timmer, 1906 respektive I snön jämte andra längre kunde beredas utrymme i tidningarna berättelser och skisser, 1904).37 Ytterligare en och redaktörerna måste göra urval. Under- iakttagelse som stärker intrycket att recensio- hållningslitteraturen, men även billigböckerna nerna minskar är att några av de större dags- och arbetarlitteraturen, var vad som först val- tidningarna som indexerats efter 1907 inte bryr des bort. Pressens sjunkande intresse för att sig om att recensera alla nya böcker av dessa recensera denna typ av litteratur bekymrade författare. Exempelvis recenserar Dagens Ny- förläggarna: heter varken Lindholms Fjället, skogen, myren (1908) eller hans Patron Englund. Ett blad ur Blir denna bok ordentligt observerad i pressen den norrländska skogsskövlingens historia (1909) tycker jag den borde bli en succes – men rec. och Aftonbladet uppvisar ett sporadiskt intresse äro nyckfulla och ha nog att göra med att för Törnbloms verk från 1909. Naturligtvis har berömma Matilda Malling, Anna Wahlenberg det också betydelse att norrlandsfrågan ett de- och andra interiörer ur överklassens nobla cennium in på nittonhundratalet inte var lika själs- och kärleksliv. Själv sänder jag emellertid brännande aktuell längre. Nittiotalets intensiva ut en ordentlig puff och skall annonsera i debatt mellan det som Sverker Sörlin beskriver Stockholmspressen.40 som bolagsopinionen och bolagens kritiker

SOFI QVARNSTRÖM TFL 23 Här är det Törnbloms förläggare, politikern stil, men så var inte fallet kring sekelskiftet då Gustav Möller (1884–1970) på det socialdemo- denna titelspecifika praktik var relativt ny, eller kratiska Tidens förlag, som kommenterar ut- under utveckling.42 vecklingen inför utgivningen av Med Gud etc. Det här förhållandet avspeglar sig i litteratu- (1914). Det är en novellsamling som skildrar ren jag här diskuterar: det finns inga märkbara första världskrigets fasor och alltså faller utan- skillnader i omslag mellan så kallade kvalitets- för ramen för norrlandslitteraturen, men det och populärlitterära böcker, åtminstone inte är litteratur av liknande typ: en politisk litte- inledningsvis, och det syns sällan någon linje ratur som kommenterar det dagsaktuella. Men mellan titlarna inom ett och samma författar- det finns ytterligare en förklaring till pressens skap. Det är dock uppenbart att förlagen i flera förkärlek för Malling och Wahlenberg än den fall har lagt tid och kraft på att göra omslaget Möller anför. Malling och Wahlenberg de- just titelspecifikt: många böcker har vackra, lade nämligen inte bara tematik i sina böcker: fantasieggande illustrationer av erkända illus- större delen av deras produktion gavs ut på tratörer. Med tiden framträder också en viss Albert Bonniers förlag. Pressen hjälpte på så typ av omslag som kännetecknande för genren: vis de större kvalitetsförlagen att etablera sina ett skogsbeklätt landskap genomkorsat av vat- positioner. tendrag med blånande berg i bakgrunden. Eller om man så vill, idealbilden av den norrländska MARKNADSFÖRING VIA TITLAR OCH naturen. Hos Ljus förlag syns tidigt en viss kon- OMSLAG sekvens i marknadsföringen av denna litteratur. Vilken roll spelar då böckernas omslag för Fyra av de fem omslagen (där den femte är en marknadsföringen av genren, och hur påver- reviderad nyutgåva av tidigare publicerade no- kar de uppfattningen av berättelserna? Vad får veller samt delar av enkronasserien) avbildar ett vi syn på när dessa granskas mer systematiskt? norrländskt landskap. Tre av dem är gjorda av Att omslagen spelar roll kan vi inledningsvis Arthur Sjögren (1874–1951), bokkonstnär och lätt konstatera. Kristina Lundblad har i sin skriftställare, känd bland annat för sitt samar- avhandling Om betydelsen av böckers utseende bete med Strindberg och illustrationerna till (2010) visat hur förlagsbandet under slutet Ordalek och småkonst (1905). Det fjärde omsla- av 1800-talet blev de nya, moderna förlagens get står Simon Gate (1883–1945) bakom, som främsta marknadsföringsmedel. Utöver att sedermera blev glaskonstnär och konstnärlig locka till sig nya kunder fungerade det också ledare på Orrefors glasbruk. Törnblom bjöds som ett sätt att profilera förlaget, dess namn in att delta i utgivningsprocessen och tycka till och utgivning.41 Författarnamn och titel bör- om illustrationen till I norrsken och sol (1908): jade placeras på den främre pärmen under ”Artisten /Gate/ menar, att denna skall väl sluta 1860-talet. I takt med industri- och konsum- sig till stämningen i boken, berget skall erinra tionssamhällets framväxt blev framsidans es- om en sfinx, symboliserande Norrlands och tetiska utformning också allt viktigare och vi norrländingarnes gåtfulla natur” skriver Koppel fick det så kallade titelspecifika bandet, det vill i ett brev till Norrbo i vilket han skickar med en säga ett omslag som är designat för en speci- skiss till omslaget.43 fik titel. Med tanke på de många nystartade, Det var hos Åhlén & Åkerlunds förlag som konkurrerande förlagen blev detta förstås bara avgörande skillnader i omslag började framträ- än mer centralt med tiden. För oss idag är det da. Större delen av enkronas- samt tjugofem en självklarhet att en boks omslag signalerar öresromanerna har omslag vi förknippar med det litterära innehållets genretillhörighet och underhållningslitteratur: ofta i teckning eller

24 TFL 2015:2-3 I norrsken och sol (1908) av Elf Norrbo. Guldvaskare (1912) av E. Walter Hülphers. akvarell, lite grällare färger, i högre utsträckning Hülphers roman om baggböleriet, som först bilder på människor på omslagen. De dyrare kom ut 1906 med titeln Timmer på Ljus för- böckerna av samma författare och på samma lag. Omslagsbilden av Arthur Sjögren förestäl- tema (till exempel Törnbloms Brännvin, 1912, ler avhuggna tallar mot bakgrund av fjäll och Höglunds Nils-Isak. Boken om en bonde, 1912 vatten. Det är ingen tvekan om vad romanens eller Lindholms Fjällen, skogen, myren, 1908) huvudsakliga ärende är. I nyutgåvan från 1912 förses med stilrenare omslag, ibland helt utan i Åhlén & Åkerlunds tjugofemöresserie har ti- illustration, ibland med konstfulla landskaps- teln ändrats till Guldvaskare och på omslaget målningar i passepartout-liknande inramning. av illustratören Gunnar Widholm (1882–1953) Även om det är intressant att konstatera att syns en man i silhuett blicka mot en skogs- gränser uppenbarligen är i färd med att upp- brand på andra sidan vattnet. Här förvandlar rättas under denna period är det viktiga för vår omslaget romanen till en mer allmän äventyrs- del insikten att gränserna är fiktiva, eftersom berättelse, som mycket väl kunde handla om samma författare, ibland rent av en och samma baggböleri, men som lika gärna kunde skildra text, omväxlande marknadsförs som kvalitets- guldruschen i Klondike i slutet av 1800-talet. respektive underhållningslitteratur. Inte bara förlagsbytet utan också det nya om- Men än viktigare: de nya omslagen föränd- slaget och den annorlunda titeln tonar ner det rar våra förväntningar på litteraturen. Det ideologiska innehållet, eller romanens politiska kanske allra tydligaste exemplet finner vi i tendens om man så vill.

SOFI QVARNSTRÖM TFL 25 Samtidigt vill jag hävda att Widholms om- ningar mer påfallande eller dominanta än an- slag fortfarande i hög grad utpekar romanens dra. Ibland stämmer tolkningen, andra gånger tematik, och detta på grund av den retorise- bidrar retoriseringen till att vi läser in argument ring begreppet skog genomgått under dessa år. om baggböleri där de inte finns. Omslagsillus- En retorisering beskriver en förändring eller trationen till Lindholms Farfarsgården (1910) en betydelseförskjutning i språkbruk, att ett skriver in sig i det som vi idag lärt känna som ord, uttryck eller begrepp blir ”mer retoriskt”. den traditionella Sverigebilden med röda stugor Patrik Mehrens och Jon Viklund, som i en och en blå sommarhimmel. Fjällen och härbret artikel utrett retoriseringsbegreppets historia avslöjar att vi befinner oss i norra Sverige och samt utvecklat en ny definition, beskriver det lägger till en natur- och norrlandsromantisk som att den argumentativa kraften hos ett ord, aspekt på motivet. I kombination med titeln yttrande, en bild eller något annat slags sym- – och författarnamnet – ligger ändå tolkningen bolisk representation ökar: ”nya värderingar, att det handlar om baggböleri nära till hands, tänkesätt och sociala mönster ger upphov till eftersom motivet där familjen förlorar sin släkt- nya topiker som ger förutsättningarna för hur gård till bolagen är så vida spritt och Lindholm vi argumenterar och förstår språkliga hand- själv står bakom flera liknande berättelser. På lingar och deras argumentativa orientering”.44 insidan av boken finns en läsanvisning som be- Industrialiseringen och de framväxande sågver- skriver boken som en stridsskrift: ”Och striden ken längs Norrlandskusten gör det exempelvis gäller: Egna hem i Norrland.”46 När man läser möjligt att tänka på skog som kapital, vinster, romanen blir det ännu tydligare att det faktiskt exportprodukter och modernitet, vilket i sin i högre utsträckning är en berättelse som an- tur ger upphov till nya typer av argument, som knyter till egnahemsrörelsen än baggböleriet, ”Norrlands gröna guld” och ”framtidslandet”. även om böndernas förlorade skogar indirekt Bakomliggande topoi som ger utgångspunkten är orsaken till den hotade farfarsgården. Po- för dessa argument om skogen är exempelvis ängen är att retoriseringen av begreppet skog, industrialisering, regionalisering, kolonialise- här endast uttryckt genom omslagsbilden, leder ring och naturromantik. Denna retorisering till att läsare ser spår av baggböleriet på ställen av begreppet skog är inte bara synlig i själva där det kanske inte finns, åtminstone inte i den berättelserna om baggböleriet utan också i om- utsträckning som antyds. slagen. I nyutgåvan av Hülphers roman syns Ytterligare ett exempel där omslagsbilden den både i titelns guldvaskare som anspelar på helt lurar läsaren, är en nyutgåva av Rieck- skogens gröna guld, och i skogsbranden som Müllers noveller, Skeppsbrutna jämte andra den samtida läsaren vet att koppla samman berättelser (1908) på Hugo Gebers förlag. Sam- med de cirkulerande berättelserna om anlagda lingen hade aldrig utgivits i denna form, men skogsbränder som ett sätt att få ut pengar på alla noveller hade tidigare publicerats. Omslags- försäkringen för skogsägarna. bilden, gjord av illustratören Edvard Forsström Med Moretti kan vi säga att vi här – på (1854-1934), skildrar tre män runt ett bord med bokens framsida – hittar berättelsens kompri- kortspel i händerna och spritflaskor på bordet. merade mening: ”As the market expands, titles Det ser ut som en illustration av baggböleriets contract; as they do that, they learn to com- ursprungsmyt – men – vid närmare granskning press meaning; and as they do that, they deve- av bilden visar det sig att en av männen har lop special ’signals’ to place books in the right både hand- och fotfängsel. Novellen handlar market niche.”45 Framsidan öppnar för olika i själva verket om hur en notarie och en läns- tolkningar, men retoriseringen gör vissa tolk- man i sin lust efter kortspel bjuder in fången de

26 TFL 2015:2-3 Farfarsgården (1910) av Valdemar Lindholm. Skeppsbrutna jämte andra berättelser (1908) av Maria Rieck-Müller. ska transportera till fängelset att vara med och tas som ett sätt att få fler läsare intresserade av spela, och hur de i sin berusning blir duperade att läsa det enskilda verket. Bokomslagen når av fången som lyckas rymma.47 Baggböleri som ju långt fler än de som verkligen läser böck- topos lurar under ytan, just för att läsaren mött erna. Det är dock bara de som, i enlighet med det så många gånger förut. Angående uppkom- Charlands språkbruk, svarar på omslagets och sten av sådana här nya topiker skriver Mehrens titelns interpellation, det vill säga de som sätter och Viklund att de utvidgar den potentiella sig ner och läser boken, som kan påverkas och betydelsen av symboliska uttryck och vidden förändras av den. Först då, under läsningen, av de slutsatser vi kan dra när vi möter dem.48 kan verklig identifikation, och i förlängningen Det är vad som sker här. Kortspel runt ett bord konstitution, ske.49 Marknaden och medierna betyder plötsligt baggböleri. En röd stuga i (i det här fallet boken) spelar med andra ord en Norrland – en farfarsgård – betyder samma sak. viktig roll för uppbyggandet och spridandet av Men vad betyder detta för genren som en norrländsk identitet i litteraturen. sådan? En konsekvens är att den ger intryck av att vara större och i förlängningen kanske EKONOMI OCH IDEOLOGI SOM också mer betydelsefull än den faktiskt är. Rik- STILFRÄMJARE tigt så många verk som titlar och omslag ger Denna artikels ärende har varit att problemati- vid handen skrevs inte om skogsfrågan. Men sera hur förändringar på förlags- och bokmark- mångtydigheten i omslagen kan också betrak- naden påverkar litteraturen som skrivs och läses

SOFI QVARNSTRÖM TFL 27 under samma period; kort sagt hur marknaden samma författare till dyrare pris. Här upprät- kan fungera som stilfrämjare. Efter att ha stu- tades med andra ord en illusorisk gräns mellan derat en avgränsad genre (norrlandsskildringar texter som i hög grad påminner om varandra. om baggböleri) under fyra decennier och i nå- Kring 1910 dominerade Åhlén & Åkerlund ut- gon mån kartlagt dess väg i det förlagslitterära givningen och gav ut både nya verk och äldre systemet framträder vissa signifikativa mönster. texter i nyutgåva. Samtidigt tycks recensio- För det första kan vi konstatera att novellen nerna i pressen bli färre. Detta kan betraktas dominerar, detta som en konsekvens av mark- som följd av förlagsskiftet i kombination med nadsförfattarens framryckning. Att allt flera norrlandsfrågans minskade aktualitet och att författare kunde försörja sig på sitt skrivande den ökade bokutgivningen medförde att re- hänger i sin tur ihop med bokmarknadens och daktionerna måste göra ett kraftigare urval av pressens expansion. Novellen blev en ekono- vilken litteratur som skulle recenseras. Genren miskt lönsam genre både för författare och fick lägre status och betraktades i högre grad förlag. Men vad betyder det för baggbölerilit- som underhållningslitteratur – trots att den teraturen att de flesta berättelserna kommer i inte genomgick några större innehållsliga eller novellens form? Å ena sidan riskerar den att formella förändringar. Dessutom döljs det trivialiseras, eftersom det är en större utmaning politiska budskapet i viss mån när läsaren vän- att skriva djuplodande, politisk skönlitteratur i tar sig nöjesläsning. kortformat än i romanform. Å andra sidan får Samtidigt finns en motsatt tendens, ett ac- den större spridning, eftersom den remedieras centuerande av det politiska, som hänger sam- och publiceras både i pressen och i bokform.50 man med utvecklingen av bokomslagen och Ett andra mönster är att billigbokförlag och den allmänna retoriseringen av begreppen skog underhållningsförlag sakta tar över genren. och Norrland som pågick under dessa år. På Om vi begränsar oss till böckernas utseende grund av norrlandsfrågans aktualitet räckte det syntes inga märkbara skillnader i marknads- stundtals att säga skog och Norrland i samma föringen av litteraturen från början. Under de mening för att också höra baggböleri; så närva- första åren av nittonhundratalet försågs de fles- rande och påtaglig var frågan i pressen och i det ta böckerna i genren med illustrerade omslag allmänna medvetandet.51 Därför är baggböleri och det var inte bara författarna som samarbe- också vad som tolkas in i de illustrerade omslag tade med olika förlag utan även illustratörerna. som föreställer en skog, en skogsbrand eller ett Med tiden började dock skillnader bli synliga. hemman. Utöver att accentuera det politiska De mer utpräglade underhållningsförlagen, i vidgar det genrens gränser då fler titlar ger in- synnerhet Åhlén & Åkerlund, marknadsförde tryck av att höra till den. Lite tillspetsat kunde i högre utsträckning litteraturen i sina billig- vi hävda att ekonomi och ideologi är markna- serier. Samtidigt gav de fortfarande ut verk av dens främsta stilfrämjare.

1. Franco Moretti, ”Style, Inc.: Reflections of bokmarknad 1887–1943, Stockholm: Svenska 7,000 Titles”, i Distant Reading, London: bokförläggareföreningen, 1993, vol. 1. Verso, 2013, s. 200. 4. Några av de författare som brukar räknas in i 2. Ibid., s. 195–196. norrlandslitteraturen är Gustav Hedenvind- 3. Se t.ex. Johan Svedjedal, Bokens samhälle. Eriksson, Olof Högberg, Pelle Molin, Svenska bokförläggareföreningen och svensk Ludvig Nordström och Karl Östman. För en

28 TFL 2015:2-3 redogörelse för vad som ryms i beteckningen Uppsala; Stockholm: Albert Bonniers förlag, norrlandslitteratur, se Thorsten Jonsson,Stor- 1954; Axel Uhlén, Arbetardiktningens pionjärpe- Norrland och litteraturen, Stockholm: Albert riod 1885–1909, diss. Stockholm: Vanadis, 1964; Bonniers förlag, Studentföreningen Verdandis Öhman 2004. småskrifter 409, 1938. Av de forskare som följde 9. För en redogörelse över den sociala utveck- efter Jonsson diskuterades norrlandslitteraturen lingen i norrlandsbygderna, se t.ex. Svenbjörn ofta i utifrån kategorier som vildmarksroman- Kilander, ”Norrlandsfrågan och Sveriges väl”, tik, industriromantik samt indignationslittera- i Makt, myter och historiebruk. Historiska tur. För en kritisk diskussion av benämningen perspektiv i belysning, Stefan Dalin (red.), norrlandslitteratur och kategoritänkandet, se Mittuniversitetet, 2014, s. 75–93; Erik Nydahl, Anders Öhman, De förskingrade. Norrland, ”Nybyggen till reapris? Bolagsköp av jordbruks- moderniteten och Gustav Hedenvind-Eriksson, fastigheter i ångermanländska Edsele socken, Stockholm/Stehag: Symposion, 2004. cirka 1870–1906”, i Makt, myter och historie- 5. ”Skogen som löfte, offer och minne. Repre- bruk. Historiska perspektiv i belysning, Stefan sentationer av baggböleriet i svensk fiktion Dalin (red.), Mittuniversitetet, 2014, s. 95–121; 1880–1920”, VR-finansierat enmansprojekt som Mats Rolén, Skogsbygd i omvandling. Studier löper 2012–2016. kring befolkningsutveckling, omflyttning och social 6. Maurice Charland, ”Constitutive Rhetoric. rörlighet i Revsunds tingslag 1820–1977, diss. The Case of the Peuple Québécois”, iQuarterly Uppsala, 1978; Västerbotten 1980:1 (temanum- Journal of Speech, 1987:2, s. 133–150. mer om baggböleri). 7. I formulerandet av denna studies utgångspunk- 10. För ett helhetsgrepp på debatten, se Sverker ter och frågan om relationen mellan marknad, Sörlin, Framtidslandet. Debatten om Norrland förlag och utgivning har jag också inspirerats och naturresurserna under det industriella av de frågor Bo Peterson formulerar kring en genombrottet, diss. Umeå; Stockholm: Carlsson förlagsverksamhets motiv och drivkrafter i sin bokförlag, 1988. För en detaljstudie av hur avhandling om Norstedts förlag. Han talar debatten ser ut i olika medier under en bland annat om företagsinterna faktorer (t.ex. ettårsperiod, se Sofi Qvarnström, ”Är mediet ekonomi, ideologi, teknik, organisation) och retoriken? Medieringen av skogsfrågan under omvärldsfaktorer (t.ex. utbud, efterfrågan, år 1894”, i Mediehistoriska vändningar, Marie konkurrens, kommissionssystemet, lagstiftning, Cronqvist, Johan Jarlbrink & Patrik Lundell censur, bidrag, miljöfaktorer). Bo Peterson, (red.), Lund, 2014, s. 67–92. Boktryckaren som förläggare. Förlagsfunktion 11. Jfr SAOB:s noteringar kring ordet: BAGG- och utgivningspolitik hos P. A. Norstedt & Söner BÖLA -ANDE, -ERI, -ARE: ”[bildadt af ordet 1879–1910, diss. Stockholm: Norstedts, 1993, Baggböle, namn på ett sågverk i Västerbotten, s. 18–25. hvars innehafvare särsk. i slutet af 1860-talet 8. Det finns inga tidigare övergripande studier beskylldes för att olofligt tillägna sig timmer ur om den här så kallade baggbölerilitteraturen. kronans skogar]”. Det första belägget är från Däremot har några av de enskilda texterna Söndags-nisse 1867, nr 40: ”Baggböla – hvad behandlats i andra typer av studier, t.ex. Lars är det? (Svar:) Egentligen att stjäla skog på Furuland & Johan Svedjedal, Svensk arbe- kronoskogarne.” De två andra beläggen är från tarlitteratur, Stockholm: Atlas, 2006; Hans Geijerstams Kronofogdens berättelser (1890) och Granlid, Martin Koch och arbetarskildringen, från tidningen Skogvaktaren 1892. Frågan är diss. Göteborg; Stockholm: Tiden förlag 1957; dock om inte någon av dagstidningarna var Jonsson 1938; Ingeborg Nordin Hennel, Den ännu tidigare med användningen av ordet. stora vreden. Studier i Olof Högbergs prosaepos, Exempelvis skrev tidningen Fäderneslandet om diss. Umeå; Umeå universitet, 1976; Gunnar ”Baggbölingarnas tingsfärd” 18/9 1867. Jfr Sven Qvarnström, Från Öbacka till Urbs. Ludvig Gaunitz, ”Baggböleriet. Om konsten att avverka Nordströms småstad och världsstadsdröm, diss. norrlandsskogarna utan att bryta för mycket

SOFI QVARNSTRÖM TFL 29 mot lagen”, Västerbotten 1980:1, s. 8 samt Gun- Kvinnliga författare finns med, men är kraftigt nar Balgård, ”Ödemarken, som ensam bevittnat underrepresenterade (t.ex. Alfhild Agrell, Maria dåden, är stum”, i Västerbotten 1980:1, s. 17. Rieck-Müller, Gustava Svanström). 12. John Frow, ” ’Reproducibles, Rubrics, and 18. Svedjedal 1993, s. 187. Everything You Need’: Genre Theory Today”, 19. Johan Jarlbrink, Det våras för journalisten. PLMA 2007:5, s. 1626–1634; Beata Agrell, Symboler och handlingsmönster för den svenska ”Genre and Working Class Fiction”, i Genre pressens medarbetare från 1870-tal till 1930- and …, Sune Auken, Palle Schantz Lauridsen tal, diss. Linköping; Stockholm: Kungliga & Anders Juhl Rasmussen (red.), Copenhagen: biblioteket, 2009, del 2: ”Med penna och Forlaget Ekbàtana, 2015, s. 286–327. anteckningsblock”; ”Redaktionerna växer till”, 13. Carolyn Miller, ”Genre as Social Action”, i Den svenska pressens historia III. Det moderna Quarterly Journal of Speech, 1984:2, s. 153. Sveriges spegel (1897–1945), Gunilla Lundström, 14. Jfr Fowlers idag klassiska text: Alastair Fowler, Per Rydén & Elisabeth Sandlund (red.), Kinds of literature. An Introduction to the Theory Stockholm: Ekerlids förlag, 2001, s. 95–98. Se of Genres and Modes, Oxford: Clarendon Press, även Svedjedal 1993, s. 217–219. 1982. 20. Svedjedal 1993, s. 226–229. 15. Se not 8. 21. Ibid., s. 220. 16. Att jag valt att den löpande bibliografinSvensk 22. Varia 1907:1, 2, 4, 6, 10; 1908:1, 6, 11. Uppgiften Bokhandels-tidning som underlag för urvalet om Höglund är hämtad från en introduktions- framför den retrospektiva nationalbibliografin artikel om författaren i Idun: E. N. Söderberg, Svensk Bokkatalog beror på att utgivningsvecka ”Hjalmar Höglund. En norrländsk novellist”, för varje titel är angiven i den förra. Det är Idun 1909:33. värdefull information i vissa fall, exempelvis för 23. Se Svenskt pressregister 7. 1903–1911, Sundsvall, att leta rätt på recensioner i de lokaltidningar 2015; http://miun.diva-portal.org/smash/record. som inte är upptagna i Svenskt pressregister. jsf?pid=diva2%3A780202&dswid=gtm_auto- Jag har övervägt att också gå igenom Svenska Event_1438288612680. folkförfattare. Bygdediktare, hembygds- och 24. Så publicerade sig t.ex. Maria Rieck-Müller folklivsdiktare I–III (1929–38), men efter några flitigt både i dagspressen och i en tidskrift som nedslag hos de norrländska författarna tycktes Ord & bild. de flesta nytillkomna namn endast ha publice- 25. Martin Kristenson, Böcker i svenska hem. Om rat sina berättelser i pressen. Eftersom jag har Carl Cederblads litteratursociologiska undersök- valt att begränsa mig till den i bokform utgivna ning 1928–1931, Uppsala, 1988. skönlitteraturen för att materialet inte ska bli 26. Jag följer här Svedjedals grupperingar och ohanterligt stort, valde jag bort en systematisk förlagskaraktäristik; Svedjedal 1993. genomgång av Svenska folkförfattare. Min 27. Det gäller exempelvis Alfhild Agrell, E. ambition har heller aldrig varit att uppnå en Walter Hülphers, Hjalmar Höglund, Valdemar fullständig kartläggning av genren, endast en så Lindholm, Maria Rieck-Müller, Johan August pass bred att tendenser och särdrag blir synliga. Törnblom, Gustava Svanström och Karl 17. En viktig precisering är dock att det är antalet Östman. verk som är 61 till antalet och bland dessa finns 28. Svedjedal 1993, s. 276 samt Svedjedal, ”Henrik både novellsamlingar som innehåller en enda Koppel, Ljus förlag och enkronasböckerna”, i novell på temat och andra där alla noveller i Samlaren, Uppsala, 1988, s. 71–99. samlingen behandlar temat. I något fall handlar 29. Henrik Koppel till J. A. Törnblom, 3/9 1909. det också om nya novellsamlingar men redan Törnblom, J. A., papper, 785, LUB. Citatet tidigare publicerade texter. Många av förfat- fortsätter: ”Ni ha mkt material, men det gäller tarna är samtidigt verksamma som publicister, väl att kunna samla allt till en helhet, icke sant?” några av dem har av litteraturforskningen kate- 30. Henrik Koppel till J. A. Törnblom, 14/3 1908, goriserats som arbetar- eller norrlandsförfattare. Törnblom, J. A., papper, 785, LUB.

30 TFL 2015:2-3 31. Erik Åkerlund till J. A. Törnblom, 5/11 1911, Robert Curtius diskussion av ”retoriseringen” av Törnblom, J. A., papper, 785, LUB. den romerska poesin; där i betydelsen ökat bruk 32. Svedjedal 1993, s. 318. av vissa retoriska medel i litteraturen (Europä- 33. E. Walter Hülphers, Guldvaskare (1912, tjugofe- ische Literatur und lateinisches Mittelalter, 1948). möresserien) [orig. Timmer, 1906]; Elf Norrbo, Därefter har begreppet utvecklats teoretiskt I norrsken och sol, Magerlandet – Fagerlandet i huvudsakligen två riktningar där den ena och Rallare och litet till (alla 1913 i enkronas- förstår retorisering som en övergång från ett serien); Maria Rieck-Müller, Rallare-Maja ickeretoriskt tillstånd till ett retoriskt (Øivind (1914, enkronasserien; nytt urval men tidigare Andersen) och den andra uppfattar retorisering publicerade noveller). som en förskjutning eller ”disseminering” av 34. Svedjedal 1993, s. 738. språklig betydelse (Paul de Man). Mehrens och 35. Claire Squires, Marketing Literature. The Viklund tar fasta på föränderlighetsaspekten Making of Contemporary Writing in Britain, Ba- som begreppet problematiserar men lägger till singstoke: Palgrave MacMillan, 2007, s. 71–72. ett fokus på den argumentativa orienteringen 36. Gérard Genette, Palimpsestes. La littérature au och kraften, inspirerade av Oswald Ducrots och second degré, Paris: Seuil, 1992. Jean-Claude Anscombres radikala argumenta- 37. Svenskt pressregister 5. 1898–1900, Lund: Lit- tivism samt Ruth Amossys vidareutveckling av teraturvetenskapliga institutionen, 1989; Svenskt deras pragmatiska syn på topoi (Jean-Claude pressregister 6. 1901–1902, Lund: Litteraturveten- Anscombre & Oswald Ducrot , L’argumentation skapliga institutionen, 1998; Svenskt pressregister dans la langue, Bruxelles: Mardaga, 1988; 7. 1903–1911, 2015. Jean-Claude Anscombre & Oswald Ducrot, 38. Sörlin 1988, s. 187. ”Argumentativity and Informativity”, From 39. Ibid., s. 188. Metaphysics to Rhetoric, Michel Meyer (red.), 40. Från Gustav Möller till J. A. Törnblom, 24/11 Dordrecht: Kluwer Academic Publishers, 1989; 1914, Törnblom, J. A., papper, 785, LUB. Ruth Amossy, ”Introduction to the Study of 41. Kristina Lundblad, Om betydelsen av böckers Doxa”, Poetics Today 2002:3; Ruth Amossy, utseende: det svenska förlagsbandets framväxt och ”How to Do Things with Doxa: Toward an etablering under perioden 1840–1914 med särskild Analysis of Argumentation in Discourse”, hänsyn till dekorerade klotband. En studie av Poetics Today 2002:3). bokbandens formgivning, teknik och relation till 45. Moretti 2013, s. 204. frågor om modernitet och materiell kultur, diss. 46. Valdemar Lindholm, Farfarsgården. Berättelse, Lund; Malmö: Ramus, 2010, s. 60–61. Stockholm: Wilh. Siléns förlag, 1910. 42. Ibid., 2010, s. 170–171. 47. Novellen heter ”Notarien, länsman och 43. Från Henrik Koppel till J. A. Törnblom, 27/6 tjyfven”, i Skeppsbrutna jämte andra berät- 1908, Törnblom, J. A., papper, 785, LUB. telser, Stockholm: Hugo Gebers förlag, 1908, 44. Patrik Mehrens & Jon Viklund, ”Retoriseringen s. 21–26. Novellsamlingen ingår i Hugo Gebers av begreppet folk i 1800-talets Sverige”, i enkronasbibliotek. Rhetorica Scandinavica 2013:63, s. 62. ”I retori- 48. Mehrens & Viklund 2013, s. 62. seringsprocessen finner vi att ett ökande antal 49. Charland 1987, s. 138. retoriska topoi sätts i förbindelse med en given 50. Ytterligare en intressant aspekt att undersöka representation, och vi ser hur dessa förbindelser vidare vore vad remedieringen innebär för förstärker det argumentativa värdet av symbo- uppfattningen av genren: hur förändras läs- len. Ett symboliskt uttryck, som till exempel ningen och tolkningen från tidningsnovell till begreppet ’folk’, samlar därmed på sig möjliga novellsamling i bokform? Jfr Jay David Bolter argument varigenom det låter sig användas i & Richard Grusin, Remediation. Understanding fler sammanhang , ja i sig själv utvecklas till ett New Media, Cambridge, Mass.: MIT Press, topos” (s. 60). ”Retorisering” är en relativt ny 1999. ordbildning som går tillbaka till filologen Ernst 51. Se Sörlin 1988, s. 156–253.

SOFI QVARNSTRÖM TFL 31 SUMMARY The market as a promoter of style. Book publishers, mediation and rhetorization around the last turn of the century Inspired by Franco Moretti’s distant reading, this article explores how economical and ideological changes in the market affect the form and content of literature. By examining a small but distinct genre, novels and short stories about the Norrland forests and the industrialization process, the article discusses the relation between the increased book production, the many newly establis- hed publishing houses, the emergence of the market writer and the formation and reception of the genre. Also, the marketing of literature through book covers is shown to have a formative function for the genre because of the artistic imagery of the northern landscape and the general rhetorization in society of the concept of forest and Norrland.

Keywords: bookmarket, genre, mediation, rhetorization, Norrland.

32 TFL 2015:2-3 RAGNI SVENSSON

AFRIKANSK SKÖNLITTERATUR PÅ SVENSK BOKMARKNAD 1961–1981 Bo Cavefors Bokförlag och Afrika berättar

Ämnet Afrika ska alltfort hållas levande mitt kansk kultur och politik för en svensk publik ibland oss, för den saken tänker tydligen att grundläggas för en lång tid framöver. För Cavefors förlag i Malmö svara1 förläggaren Bo Cavefors, som liksom Wästberg var i tjugoårsåldern, innebar utgivningen en Den 23 augusti 1961 var det recensionsdag nyvunnen respekt från det svenska litteratur- för Afrika berättar, en antologi med texter samhället. När han två år tidigare hade startat av afrikanska författare som redigerats av Per förlag i eget namn, hade projektet bemötts Wästberg och som publicerades på Bo Cave- med både nyfikenhet och skepsis.4 I och med fors Bokförlag. Boken innehöll skönlitterära Afrika berättar började man på allvar betrakta och dokumentära bidrag av 57 skribenter från den unge förläggaren som en utgivare att räkna 17 afrikanska länder och de var, förutom i ett med. Publiceringen etablerade dessutom hans fall, ursprungligen skrivna på kolonialspråken förlag som en viktig introduktör av litteratur engelska eller franska.2 Den tjugosjuårige Per om och från Afrika för en svensk läsekrets.5 Wästberg hade vid den här tidpunkten redan ”Antologin har mig veterligen ingen före- hunnit göra sig känd för sina kunskaper och gångare på något språk”, skrev Wästberg i den sitt engagemang i frågor rörande afrikansk po- långa introducerande essä som utgör bokens litik och kultur. I två reportageböcker utgivna inledning.6 Klart är att den utgjorde ett tidigt på Wahlströms & Widstrands förlag hade han, svenskt exempel på ett fenomen som nu växte som Dagens Nyheters recensent uttryckte det, sig allt starkare på västerländsk, särskilt brit- beskrivit ”livet – dvs. missförhållandena – i tisk, bokmarknad: det nyväckta intresset för Syd-Rhodesia och Sydafrikanska unionen”.3 modern afrikansk skönlitteratur.7 Efterkrigs Afrika berättar beskrevs dock som något helt tidens avkolonisering hade medfört en guld- annat. Här hade Wästberg samlat in och lå- grävarstämning hos brittiska förlag som tävlade tit översätta texter av internationellt erkända om inflytande på de nya bokmarknader som namn som Chinua Achebe, Léopold Sédar uppstått i de befriade länderna. Samtidigt Senghor och Wole Soyinka såväl som oetable- eftersökte de nya afrikanska författarna vägar rade skribenter som aldrig skulle komma att att publicera sig för den västerländska publik publicera sig igen. Med denna antologi kom som fått upp ögonen för afrikansk kultur och Wästbergs roll som ett slags uttolkare av afri- den politiska utvecklingen på kontinenten.8 På

RAGNI SVENSSON TFL 33 välrenommerade högstatusförlag som Faber der 1960- och 70-talen, och i viss mån fortfa- & Faber och André Deutsch trycktes böcker rande än idag, var den svenska utgivningen av av Amos Tutuola, Chinua Achebe, Ngu˜gı˜ wa skönlitteratur med afrikanskt ursprung mycket Thiong’o och Wole Soyinka. Den mest välkän- liten, ja närapå icke-existerande.11 Cavefors da förlagssatsningen på ny afrikansk litteratur utgivningslista kom därför att påverka den var dock Heinemanns African Writers Series, samlade svenska utgivningsstatistiken över AWS, som mellan åren 1962 och 2003 publice- afrikansk litteratur på ett markant sätt. rade nästan 300 titlar av en mängd författare. Under senare år har förlagssatsningar som Ett annat exempel var Three Crowns Series som AWS varit föremål för en häftig akademisk låg under Oxford University Press. De satsade debatt. Medan förlagen å ena sidan har hyl- främst på läroböcker men kom även att intro- lats för sin roll som introduktörer och under- ducera nobelpristagaren Wole Soyinka för en stödjare av afrikansk litterär kultur, har de å västerländsk publik.9 En sammanhållande tan- den andra anklagats för att ha ägnat sig åt ett ke med båda dessa serier var att böckerna skulle slags kulturimperialism. Relationen mellan kunna användas i skolundervisning i de före förläggare och författare, så grundläggande för detta kolonierna. De trycktes därför i billiga förlagshistorisk forskning, har problematiserats pocketutgåvor med en likartad formgivning. i ljuset av den postkoloniala dikotomin cen- Här i Sverige kom Cavefors förlag att trum/periferi. Litteraturvetare som Graham fungera som en katalysator för detta växande Huggan och Sarah Brouillette har kritiserat intresse så som det uttryckte sig i en svensk vad de definierar som en postkolonial litterär kontext. Förlaget låg bakom den svenska ut- industri, där europeiska förläggare har anpas- givningen av flera verk som idag anses ingå i sat, paketerat och presenterat afrikanska förfat- en afrikansk skönlitterär kanon, översatt från tarskap till europeiska förväntningar. I denna engelska, franska och portugisiska. Det rörde process, menar de, har texter behandlats som sig till exempel om Röster ur förändringen av exotiska artefakter, vars värde snarare definie- Soyinka, En blomma av blod av Ngu˜gı˜, Svart rats i antropologiska än i litterära termer.12 barn av Camara Laye samt två novellsamlingar Denna diskussion är en viktig utgångspunkt av José Luandino Vieira. Till övervägande del för föreliggande undersökning. Samtidigt ut- pågick denna utgivning mellan åren 1975 fram går den delvis från andra förutsättningar än de till förlagets nedläggning i början av 1980-ta- som aktualiseras här. Skillnaderna, inte minst let. Cavefors publicerade dessutom debatt- och i termer av makt, mellan ett internationellt fackböcker om politiska, sociala och ekono- förlag med säte i London och ett litet förlag, miska frågor i afrikanska länder, flera av dem drivet av en ensam ung man från ett pojkrum skrivna av välkända svenska samhällsvetare.10 i Malmö, är många och delvis avgörande. De Av de uppåt 700 titlar som förlaget gav ut konkreta implikationerna av dessa skillnader under sin verksamhetstid, från 1959 till ca 1981, är förvisso viktiga att utreda men detta är ett kan tjugofyra stycken sägas falla inom kate- arbete som till stor del återstår att genomföra. gorin Afrika-relaterad litteratur. Fjorton av Här är avsikten istället att diskutera hur det dessa är romaner, dikt- eller novellsamlingar. gick till när dessa litterära texter, efter olika vä- Sett till antalet titlar kan denna del av förlagets gar genom ett globalt litterärt system, kom att utgivning tyckas blygsam. Ändå var den bety- hamna på svenska bokhandelsdiskar. Hur såg delsefull, inte minst med tanke på det säkra Cavefors utgivning av afrikansk litteratur ut urvalet där man lanserade flera internationellt och vilket mottagande fick den? Varifrån kom erkända namn på den svenska marknaden. Un- initiativen och hur gjordes urvalet av de förfat-

34 TFL 2015:2-3 tarskap och texter som publicerades? Vilken väckt uppmärksamhet i det engelskspråkiga var deras tilltänkta publik? litteratursamhället när den utgavs på Faber & Att en förlagsprofil etableras är aldrig en Faber 1952 och som på Artur Lundkvists initia- enskild persons verk. Snarare är den resultatet tiv utgivits på Tidens förlag 1961. Ett annat var av en mängd samverkande politiska, mediala Segrarens krans (A Wreath for Udomo) av Peter och sociala faktorer, vilka samtidigt möjliggör Abrahams, internationellt erkänd sydafrikansk förlagets utgivningslista och bidrar till att styra författare som Wahlström & Widstrand publi- den i vissa riktningar. Så lyder grundantagan- cerade 1963. Ngu˜gı˜ wa Thiong’o, som då fort- det för det bokhistoriska forskningsperspektiv farande kallade sig James Ngugi, publicerades som denna artikel tar sin utgångspunkt i.13 Det för första gången på svenska av Verbum förlag är en premiss som även får betydelse för metod år 1971 med romanen Floden mellan bergen och materialval. Eftersom jag avser att undersö- (The River Between), i översättning av Philippa ka flera, samspelande aspekter av Cavefors ut- Wiking. Bland andra viktiga verk som utgavs givning av afrikansk skönlitteratur så har olika på svenska under perioden bör nämnas Chi- slags material använts. I Bo Cavefors förlags nua Achebes Allt går sönder (Things Fall Apart) arkiv som tillhör Lunds universitet, har jag gått och En folkets man (A Man of the People) som igenom förlagets bevarade reklammaterial samt publicerades på Bonniers 1967 respektive 1968, den kompletta samling av recensioner som till- Ezekiel Mphahleles Neråt Andra Avenyn (Down hör arkivet. För att få en bild av hur specifika Second Avenue), som Rabén & Sjögren gav ut bokprojekt initierades och förverkligades har 1965, samt Ferdinand Oyonos En boys liv (Une jag dessutom genomfört intervjuer, muntligt Vie de Boy), utgiven av Tidens förlag 1977.17 eller via email, med Bo Cavefors samt tre av de översättare som förlaget samarbetade med ”… EN BOK SKRIVEN AV AFRIKANER …” kring utgivningen av afrikansk skönlitteratur.14 MOTTAGANDET AV AFRIKA BERÄTTAR Det existerar ingen systematisk genomgång OCH AZIKWELWA av afrikansk skönlitteratur på svenska som Utgivningen av antologin Afrika berättar bör behandlar hela Cavefors verksamhetsperiod.15 ses mot bakgrund av ett nyväckt intresse hos Rune Staaf har i en bibliografi kartlagt situa- den svenska publiken för den politiska och so- tionen mellan åren 1949 och 1975, det år då ciala situationen i Afrika. Före detta franska och Cavefors på allvar började satsa på utgivning brittiska kolonier som Nigeria, Somalia, Sene- av afrikanska skönlitterära författarskap. En- gal och Kongo hade blivit självständiga 1960, ligt Staafs förteckning utgavs i Sverige under samma år som massakern i Sharpeville riktade nämnda period sammanlagt 60 romaner, pjä- omvärldens uppmärksamhet mot övergreppen ser, novellsamlingar och diktsamlingar av afri- i apartheids Sydafrika. Sydafrikafrågan engage- kanska författare. Sammanlagt 21 av dessa var rade svenska intellektuella med hemvist i olika skrivna av Doris Lessing (det rör sig i flera fall politiska läger och resulterade bland annat i om nyutgåvor av samma verk), 10 av Laurens bildandet av Svenska Sydafrikakommittén, van der Post och 6 av Nadine Gordimer, alla en förelöpare till Afrikagrupperna med repre- tre sydafrikanska författare av europeisk här- sentanter från flera riksdagspartier.18 Svenska komst. Dessa tre författare stod alltså för mer journalister och författare reste till södra Afrika än hälften av det totala antalet titlar under den för att skaffa sig mer gedigna kunskaper om aktuella tjugofemårsperioden.16 Det fanns dock situationen där. Bland dem återfanns förutom viktiga undantag. Ett var Palmvindrinkaren Per Wästberg exempelvis Anders Ehnmark (The Palmwine Drinkard) av Tutuola, som hade och Sara Lidman. Lidmans Sydafrikavistelse

RAGNI SVENSSON TFL 35 År Kategori Förf./Red. Förf. nationalitet Titel Orig. titel Övers. Orig. språk Orig. förlag, år Övrigt

1959 Facklitt. Uppg saknas. Uppg saknas. 7 algeriska studenters vittnesmål om torty- La Gangrêne Lillemor Wacht- Franska Uppg. saknas Häftad ren i Frankrike meister (1959) 1960 Facklitt. Robert Davezies Frankrike Fronten [dokument från kriget i Algeriet] Le Front Uppg. saknas Franska Paris: Minuit (1959) Häftad 1961 Skönlitt. Per Wästberg (red.), Sydafrika, Syd- Afrika berättar Göran Bengtson, Engelska, Orig. utgåva Häftad 1961, Thomas Mofolo, Rhodesia, Nya- Lars Bjurman, franska, Cavefors pocket Peter Abrahams, Alex saland, Kenya, Ulla Blomkvist, sotho (BOC-serien) La Guma, Mário de Angola, Kap Jacob Branting, 1965, pocket Andrade, Agostinho Verde, Moçam- Sven Hamrell, Nils (BOC-serien) Neto, Mongo Beti, bique, Kamerun, Holmberg, Olov 1970. Birago Diop, Sembène Madagaskar, Jonason, Pierre Le- Ousmane, Amos Tu- Elfenbenskus- moine, Arne Lund- tuola, Wole Soyinka, ten Guinea, gren, Elsie & Håkan Chinua Achebe, Ca- Ghana, Senegal, Tollet, Jan-Erik mara Laye, Léopold Nigeria, Sierra Wikström, Ingemar Sédar Senghor m.fl. Leone Virdhall, Anna-Lena Wästberg 1962 Facklitt. Anders Ehnmark & Sverige Afrikaner om Afrika: en antologi Svenska Orig. utgåva Pocket (Verdandi- Sven Hamrell (red.) Cavefors debatt) 1962 Facklitt. Anders Ehnmark & Per Sverige Angola/Moçambique Svenska Orig. utgåva Pocket (Verdandi- Wästberg Cavefors debatt) 1962 Skönlitt. James Matthews Sydafrika Azikwelwa Azikwelwa Pelle Fritz-Crone Engelska Orig. utgåva Häftad Cavefors 1963 Skönlitt. James Matthews Sydafrika Mary, Billy, Cyril, John och Joseph Mary, Billy, Cyril, Aida Törnell Engelska Uppg. saknas Häftad John and Joseph

1963 Facklitt. Colin Legum Sydafrika Pan-afrikanismen Pan-Africanism: A Pauli Lappalainen Engelska London: Pall Mall Pocket (Verdandi- Short Political Guide (1962) debatt) 1967 Facklitt. Göran Hydén Sverige Politik och samhälle i Afrika Svenska Orig. utgåva Pocket (BOC-seri Cavefors en) 1967, pocket (BOC-serien) 1969, pocket (BOC-serien) 1972 1970 Facklitt. Per Carlsson Sverige Utveckling och underutveckling i Etiopien: Svenska Orig. utgåva Pocket (Zenitse- en politisk och ekonomisk studie Cavefors rien)

1971 Facklitt. Rolf Gustavsson (red.) Sverige Kapitalismens utveckling i Afrika : studier i Svenska Orig. utgåva Häftad Afrikas moderna ekonomiska historia. Vol. 1. Cavefors 1971 Facklitt. Rolf Gustavsson (red.) Sverige Kapitalismens utveckling i Afrika : studier i Svenska Orig. utgåva Häftad Afrikas moderna ekonomiska historia. Vol. 2. Cavefors 1972 Facklitt. Göran Hydén (red.) Sverige Att administrera för utveckling: erfarenheter Håkan Arvidsson Engelska Orig. utgåva Pocket (BOC- från Kenya Cavefors serien) 1972 Facklitt Göran Hydén Sverige Socialism och samhällsutveckling i Tanzania: Svenska Orig. utgåva Pocket (BOC- en studie i teori och praktik Cavefors serien) 1975 Skönlitt Sembène Ousmane Senegal O land, mitt vackra folk! O pays, mon beau Ingemar & Mikaela Franska Paris: Amiot Du- Häftad. Omslag peuple! Leckius mont (1957) av C O Hultén 1975 Skönlitt. Wole Soyinka Nigeria Röster ur förändringen The Interpreters Estrid Tenggren & Engelska London: André Häftad. Omslag Eivor Olerup Deutsch (1965) av C O Hultén 1976 Skönlitt. Camara Laye Guinea Svart barn L’Enfant Noir Ingemar & Mikaela Franska Paris: Editions Plon Inbunden Leckius (1953) 1976 Skönlitt. Wole Soyinka Nigeria Laglöshetens tid Season of Anomy Estrid Tenggren & Engelska London: Rex Col- Häftad. Omslag Eivor Olerup lings (1973) av C O Hultén 1976 Skönlitt. José Luandino Vieira Angola Domingos Xavier: Lucas Matesso : två A vida verdadeira de Elisabeth Hedborg Portugisis- Paris: Éditions Häftad. Omslag berättelser från Luanda Domingos Xavier; ka (översatt Présence Africaine av C O Hultén O fato completo de via franska (1971) Lucas Matesso utgåvan) 1977 Skönlitt. Wole Soyinka Nigeria Mannen dog: anteckningar från fängelset The Man Died: Prison Estrid Tenggren Engelska London: Rex Col- Häftad. Omslag Notes lings (1972) av C O Hultén 1977 Skönlitt. José Luandino Vieira Angola Luuanda: tre berättelser Luuanda: estorias Elisabeth Hedborg Portugi- Lissabon: Ed. 70 Häftad. Omslag siska (1976) av C O Hultén 1978 Skönlitt. Barry Feinberg (red.) Sydafrika Dikter om frihet: Till Sydafrikas folk Poets to the People: Marianne Eyre Engelska London: Allen Inbunden. Förord South African Free- (1974) av Sara Lidman dom Poems 1978 Skönlitt. Sembène Ousmane Senegal Guds träbitar Les bouts de bois Jan Ristarp Franska Paris: Le Livre Con- Inbunden de Dieu temporain (1960) 1979 Skönlitt. Birago Diop Senegal Amadou Koumbas berättelser Les contes d’Amadou Ingemar & Mikaela Franska Paris: Fasquelle, Inbunden Koumba ; Les Leckius collections, (1947); nouveaux contes Paris/Dakar, d’Amadou Koumba Présence Africaine, (1960) 1981 Skönlitt. Ngũgĩ wa Thiong’o Kenya En blomma av blod Petals of Blood Jan Ristarp Engelska London: Heine- Häftad. Omslag mann African Wri av ter’s Series (1977) C O Hultén resulterade i romanen Jag och min son som pu- Tidning skrev ett längre inlägg om Bo Cavefors blicerades på Bonniers förlag 1961. Det är up- där han kallades ”en ung skåning med ambi- penbart att allmänintresset för skildringar från tioner”. I artikeln står bland annat att läsa att Afrika uppfattades som mycket stort, såväl från ”Cavefors, som ännu har kontoret hemma i förlagshåll som i mediebevakningen. föräldrarnas villa” skapat ”sensation” genom I sitt annonsmaterial utropade Cavefors att att ge ut antologin.25 boken Afrika berättar var den ”ofrånkomliga Afrika berättar uppfattades av den samlade julklappsboken” som passade för ”alla bok- kritiken att döma som ett ”tidsdokument”, ett kunderna”.19 Han annonserade för antologin fönster som öppnades mot samtida afrikanska i både de stora dagstidningarna, kulturtid- samhällen och som gav tillfälle att diskutera skrifterna och mindre branschtidskrifter. Så den politiska verklighet som rådde där. Särskilt fick den också ett massivt medialt mottagande stort utrymme gavs i recensionerna det förtryck under hösten 1961. Sammanlagt har jag funnit som beskrevs i de sydafrikanska bidragen i bo- ett sextiotal recensioner av boken, publicerade ken. Dessutom passade flera recensenter på att i tidningar och tidskrifter både i Sverige och fördöma kolonialismens missgärningar så som övriga Norden. Bland dem kan nämnas så de skildrades av författarna, medan ett fåtal an- olikartade publikationer som Jyllands-Posten, dra tog tillfället i akt att försvara detta system.26 Bonniers Litterära Magasin, Byggnadsarbetaren, Här fanns även exempel på det som Huggan Svensk Damtidning, kristna Dagen, syndikalis- benämnt antropologiska läsningar, där anto- tiska Zenit och konservativa Svensk Tidskrift. logibidragen bedömdes efter vad som upp- Boken fick även utrymme i andra typer av fattades som genuint ”afrikanska” kvalitéer. medier. I ett program i Sveriges radio läste till Nils-Göran Hökby skrev i Gefle Dagblad att exempel Max von Sydow upp några av texterna man inte ”för ett ögonblick [kunde] tvivla [på] som ingår i antologin.20 bidragens naturliga äkthet och ursprunglig- Det är slående hur samstämmiga dessa het”.27 Artur Lundkvist anmärkte tvärtom i recensionsröster ter sig då de läses samlat. Stockholms Tidningen att det var ”förvånande Boken kallades ”världsunik”21 och ett ”pion- hur tam och bunden denna negerdiktning järarbete”.22 En recensent skrev att det var ”en i allmänhet verkar”. Afrikanska författare i bok, som säger mer än flera stora Afrika-böcker gemen var, menade Lundkvist, inte ”särskilt tillsammans, en bok skriven av afrikaner.”23 Att afrikanska utom till sina motiv”.28 alla antologibidrag skrivits av svarta afrikanska Per Wästbergs antologi kom att bli en av Ca- författare framställdes av flera kritiker som vefors stora försäljningsframgångar. Den första både unikt och avgörande. Recensenterna ta- inbundna utgåvan från 1961 följdes 1965 upp lade, hänsyftande till bokens titel, om att för av en förkortad pocketutgåva med nytt omslag. första gången ha fått höra ”Afrikas egen röst”.24 1970 utgavs en reviderad och utökad utgåva. Det sågs som ett tidens tecken att afrikanska Redan 1963 rapporterades den ha sålts i 10 000 författare givits utrymme att berätta sina his- exemplar enbart i Sverige.29 Dessutom översat- torier för en svensk publik, och man var up- tes den till både finska, danska och norska. penbarligen villig att lyssna på det de hade 1962 publicerade Cavefors den sydafrikan- att säga. Samtidigt betonades Per Wästbergs ske författaren James Matthews novellsamling insats genomgående. Det var hans foto, inte Azikwelwa. Den var ett direkt resultat av Wäst- författarnas, som prydde en majoritet av tid- bergs antologi genom att Matthews, som där ningarnas recensioner. Även förläggarens roll i bidragit med en novell, sänt förlaget ett antal utgivningen poängterades i flera fall. Borlänge tidigare opublicerade noveller. När Cavefors

38 TFL 2015:2-3 gav ut Azikwelwa var det således första gången i hög grad bar upp den tycks ofta ha prioriterat som Matthews publicerades i bokform, vilket fackböcker framför skönlitteratur.35 I Sverige uppmärksammades på omslaget.30 Boken fick spreds sådan läsning till en stor och köpsugen ett välvilligt mottagande av recensenterna. Det publik genom nystartade pocketserier som rörde sig dock om ett beröm med reservation. I Tema, PAN och Cavefors egen BOC-serie.36 rapporteringen upprepades ett av de omdömen I Cavefors fall kom förlagets satsning på som känns igen från mottagandet av Afrika facklitteratur i pocket märkbart att påverka berättar. Gefle Dagblads recensent skrev att den övriga utgivningen. Det intensiva arbetet bokens ”stora värde ligger i att vi får uppleva med BOC-serien ledde, enligt Cavefors själv, sydafrikanens brutala vardag inifrån”.31 bland annat till att flera av de afrikanska ro- I Sydsvenska Dagbladet uttrycktes det som maner som han planerat att ge ut fortfarande att Matthews och andra sydafrikanska förfat- aldrig har översatts till svenska.37 Afrikansk tare skrev ”en litteratur som man inte bör lägga skönlitteratur prioriterades bort från förlagets under ordinarie litteraturkritisk måttstock utgivningslista under dessa år. Inom ramen eftersom den speglar fasans verklighet på ett för BOC-serien och Zenit-serien, som var ett sådant sätt att de estetiska normerna sätts ur samarbete mellan Cavefors och tidskriften funktion.32 Zenit, publicerades dock flera fackböcker på Den politiska aspekten tycks hos dessa re- temat Afrika.38 Genom titlar som Politik och censenter ha fungerat som en ny måttenhet samhälle i Afrika av Göran Hydén behöll för- med vilken kvaliteten på afrikansk litteratur laget sitt renommé som initierad utgivare av borde bedömas. Behovet av upplysning och Afrika-relaterad litteratur. Ett exempel på de information sattes högre än vad man själv såg här böckernas betydelse inom samtida svensk som litterär kvalitet. Trots att sådana läsningar samhällsdebatt är den studiebok om södra delvis stod långt från den exotism som ex- Afrika som Afrikagrupperna lät trycka upp år empelvis Lundkvist företrädde – eller snarare 1972. Där hänvisades i fortlöpande ”lästips” efterlyste – hade de det gemensamt att bedöm- till alla Cavefors fackböcker om afrikanska ningen av de litterära verken utgick från förhål- samhällsfrågor. Författarna kommenterade i landen utanför litteraturen själv.33 inledningen att litteratur på svenska rörande afrikansk historia och politik fortfarande var ”… LITTERATUREN SOM MURBRÄCKA” sällsynt.39 Afrikagrupperna, som uppstått i AFRIKA BERÄTTAR-SERIEN början av 1960-talet, kom under 1970-talet att Det stora intresset för afrikansk skönlitteratur växa och få allt större gehör för sina frågor: en- bland västereuropeiska förlag, kritiker och lä- gagemanget mot regimen i Sydafrika och för sare tycks ha mattats av något fram emot slutet frihetskampen i Angola och Moçambique, till av 1960-talet. Ett ofta framfört skäl till detta exempel. Denna solidaritetsrörelse må under var att de romaner som publicerades i exem- en period ha skymts av mediebilder från enor- pelvis AWS alltmer började likna varandra och ma Vietnam-demonstrationer, men var i själva att många böcker publicerades utan tillräckligt verket livaktig och en viktig opinionsbildare. stora kvalitetskrav från förlagens sida.34 Den Redan året före Portugals afrikanska kolonier radikaliserade tidsandan och den nya pocket- blev självständiga år 1975, beviljades befrielserö- boksutgivning som snabbt vann insteg på de relserna MPLA och Frelimo bistånd från Sida, västerländska bokmarknaderna kan även de ha mycket tack vare Afrikagruppernas påverkan.40 spelat in. Den så kallade pocketboksrevolutio- Det är mot denna politiska bakgrund som nen och de politiskt intresserade studenter som jag menar att man bör se Cavefors återupp-

RAGNI SVENSSON TFL 39 tagna satsning på afrikansk skönlitteratur, Hedborgs beskrivning betonar den unga akti- kallad Afrika berättar-serien, som inleddes just vistens perspektiv på skönlitteraturen som ett år 1975. Från det året och fram till förlagets medel för politisk kamp. slutgiltiga nedläggning i början av 1980-talet Av mediebevakningen att döma var det publicerades elva verk av framstående moderna också så hennes översättningar kom att tas afrikanska författare. Först ut var Sembène emot. ”Boken känns extra aktuell just nu när Ousmanes O land, mitt vackra folk i översätt- striderna i Angola tycks stå inför ett avgörande ning av Ingemar och Mikaela Leckius, Röster skede”, skrev exempelvis en recensent som ur förändringen och Laglöshetens tid av Soyinka även kallade Vieiras bok för ett ”skolexempel som översatts av Estrid Tenggren och Eivor på tesen om litteraturen som murbräcka” och Olerup samt Elisabeth Hedborgs översättning ett ”medel att förändra världen.”42 av den angolanska författaren José Luandino Recensionerna av Domingos Xavier/ Lu- Vieiras Domingos Xavier/ Lucas Matesso, som cas Matesso inleddes typiskt med en längre alla publicerades under 1975. Böckerna hade en beskrivning av författarens liv: hur han hade gemensam typografisk formgivning och omsla- växt upp i Luandas slum, varit med om att gen pryddes av milt surrealistiska målningar av bilda befrielserörelsen MPLA, fängslats av den konstnären CO Hultén, med motiv som på ett portugisiska regimen och sedan skrivit sina be- lågmält sätt hänsyftade till böckernas innehåll. rättelser i fångenskap. Att Vieira var vit men I jämförelse med en serie som AWS, som pu- hade vigt sitt liv till kampen mot rasförtrycket blicerades i pocket med traditionellt afrikanska poängterades dessutom gärna.43 Författarens omslagsillustrationer med tydliga budskap, var bakgrundshistoria var något som förlaget be- Afrika berättar-seriens formgivning sofistikerat tonade redan i bokens paratexter, såsom i ett avskalad. Den signalerade kulturellt kapital längre förord av författaren.44 Sammantaget snarare än bred tillgänglighet. understryker detta hur det sociala och politiska Hedborg som översatt Vieiras bok, hade sammanhanget gavs företräde framför estetiska länge varit aktiv i Afrikagrupperna. Hon hade kvaliteter. hört talas om Vieiras författarskap under en resa Läsningen av afrikansk skönlitteratur som i sydöstra Angola under tidigt 1970-tal, i om- ögonvittnesskildringar från en dagsaktuell po- råden som behärskades av den dåvarande be- litisk verklighet känns igen från recensionerna frielserörelsen MPLA. Domingos Xavier/ Lucas av Afrika berättar och Azikwelwa femton år Matesso var Hedborgs första skönlitterära över- tidigare. Det gällde även mottagandet av en sättning och den gjordes från en fransk utgåva roman som Soyinkas Röster ur förändringen år eftersom svenska bokhandlare, som Hedborg 1975, där en recensent avfärdande kommen- påpekade för mig i ett email från maj 2015, inte terade att det gått tio år sedan boken skrevs, hade ”någon större import av okända författare varför den snarast var att betrakta som ”ett på portugisiska som avhandlade situationen i historiskt dokument”.45 Afrika”. Nästa bok av Vieira, den internationellt Vid en genomgång av den afrikanska skön- uppmärksammade novellsamlingen Luuanda, litteratur som Cavefors gav ut efter antologin översatte hon dock från det portugisiska origi- Afrika berättar framstår ytterligare några fak- nalet, i samråd med författaren. Cavefors var torer som särskilt tydliga. Den första är att de det enda förlag som Hedborg kontaktade för flesta författarskapen dessförinnan hade intro- utgivningen, eftersom hon associerade förlags- ducerats redan i antologin. Den andra är att de namnet med ”ett engagemang för Afrika och afrikanska författare som Cavefors gav ut med för litteratur med ’befrielsekaraktär’”.41 Denna ett undantag, nämligen James Matthews, även

40 TFL 2015:2-3 hade publicerats i serien AWS. Den tredje, och sätta verk av de senegalesiska författarna Sem- kanske mest intressanta, är översättarnas roll i bène och Birago Diop samt den guineanske urvalsprocessen. Allt detta understryker Cave- Camara. Även omslagskonstnären CO Hultén fors roll som katalysator för afrikansk litteratur tillhörde vänkretsen, och de delade alla intres- på svenska. Dessa sammanträffanden följer inte set för afrikansk konst, litteratur och politik.49 någon förutbestämd linje, utan tycks vara både Paret Leckius var vid mitten av 1970-talet re- samtidigt överlappande och parallellt löpande. dan väl etablerade som översättare, Ingemar För det första kan Wästbergs antologi inte ha Leckius även som poet. De hade exempelvis varit inspirerad av vare sig AWS eller andra under 1960-talet översatt Aimé Césaire och serier av samma typ, eftersom dessa grunda- Senghor för FiB:s lyrikklubb och Wahlström & des samma år som, eller senare än, antologin Widstrand. Diop och Sembène hade de träffat publicerades. Att många av de författare som under tidigare vistelser i Senegal och Frankrike, ingår i antologin (exempelvis Achebe, Tutuola, medan Camaras bok Svart barn valdes ut för Soyinka och Camara) även kom att publiceras översättning då den sedan länge hade ansetts i AWS, bör snarare ses som att Wästberg och som en klassiker i franskspråkiga länder.50 AWS’ redaktörer i sin tur hade inspirerats av samma förlagsmässiga förebilder. Ett tänkbart AVSLUTNING sådant exempel är Londonförlaget Faber & Genom antologin Afrika berättar samt en se- Faber, som introducerade både Tutuola och rie skönlitterära texter av afrikanska författare Abrahams.46 Betydelsen av AWS som förebild kom Cavefors att fungera som introduktör av för Cavefors bör ändå betonas. Efter att serien en afrikansk skönlitterär kanon för en svensk framåt mitten av 1960-talet kommit att bli publik. Tillsammans med förlagets fackböcker världsledande på afrikansk skönlitteratur stärk- på afrikanska teman, bidrog denna utgivning tes dess funktion som konsekrationsinstans, till bilden av den politiska situationen på vilket av allt att döma även hade betydelse för den (nyligen eller snart) avkoloniserade kon- vilka författarskap som hamnade på det svens- tinenten, så som den tog sig uttryck i svensk ka förlagets utgivningslista.47 Jan Ristarp, som kulturdebatt under 1960- och 1970-talen. i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet Litteraturens förankring i en aktuell politisk översatte två romaner av Sembène och Ngu˜gı˜ realitet kom att bli det främsta bedömningskri- för Cavefors, beskrev i en intervju i april 2015 teriet då afrikansk litteratur skulle värderas av hur hans intresse för afrikansk litteratur kunde svenska kritiker. Om texterna fungerade som härledas till just denna bokserie.48 tidsdokument var detta alltså överordnat den För ett förlag som Cavefors som drevs av en litterära kvaliteten. enda person med ansvar för såväl det redak- Dessa verk genomgick olika slags filtre- tionella som det utblickande och marknadsfö- ringsmekanismer innan de blev tillgängliga i rande arbetet, var givetvis förläggarens nätverk bokhandeln. En sådan mekanism var tidigare av särskilt stor vikt. När det gäller de titlar som publicering i Wästbergs antologi. En annan var denna artikel behandlar, bör översättarnas roll publicering hos internationellt erkända förlag som introduktörer inte underskattas. Det visar som Faber & Faber eller i serier som AWS. Ca- inte minst bakgrundshistorien till Hedborgs vefors publicistiska beslut att ge ut afrikansk översättningar. Enligt Mikaela Leckius var skönlitteratur under ett samlande serienamn, det på grund av att hon och maken Ingemar samt att detta namn blev just Afrika berättar, Leckius sedan länge hade umgåtts i samma var ingen slump. Tvärtom var det ett försök kretsar som Bo Cavefors som de kom att över- att ge utgivningen de dubbla konnotationer

RAGNI SVENSSON TFL 41 av kulturellt kapital och säljbarhet som följt bokserien med samma namn delvis i en annan tidigare satsningar med liknande inriktning, riktning. Paketeringen av Afrika berättar- såsom Cavefors egen Wästberg-antologi och serien, tillsammans med namnen på de över- mer storskaliga initiativ som AWS. sättare som anlitades, indikerade snarast en Medan antologin Afrika berättar marknads- förväntad publik som var både politiskt radikal fördes mot en bred publik, pekar formgiv och kulturellt bevandrad. ningen och paratexterna hos den skönlitterära

1. Osign., utan rubrik, i Skånska Dagbladet, 27/2 ture. African Writers and British Publishers, 1962. Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2013, s. 1. 2. Det enda undantaget var ett utdrag ur Thomas 10. För en översikt över Cavefors Afrika-relaterade Mofolos roman Chaka, vilken ursprungligen utgivning, se tabell senare av i artikeln. skrevs på sotho men översattes till engelska år 11. Jfr. Ingela Engman, Var är all världens litte 1931. ratur? En undersökning om skönlitteratur för 3. Folke Isaksson, ”Afrikas stämma”, i Dagens vuxna i svensk översättning från Asien, Afrika Nyheter, 23/8 1961. och Latinamerika, Stockholm: Statens Kultur- 4. Jfr. Ragni Svensson, ”En outsider och en råd, 2001. gentleman: mediala mytbilder om Bo Cavefors 12. Graham Huggan, The Postcolonial Exotic, Bokförlag”, i Tidskrift för litteraturvetenskap, s. 37, Sarah Brouillette, Postcolonial Writers in nr 3–4, 2013, s. 45–58. the Global Literary Marketplace, Basingstoke: 5. I själva verket inleddes denna utgivning redan Palgrave Macmillan, 2007. Se även Richard 1959 med rapportboken 7 algeriska studenters Watts, Packaging Post/Coloniality. The Manu- vittnesmål om tortyren i Frankrike. Denna bok facture of Literary Identity in the Francophone mottogs dock inte som ”afrikansk” på samma World, Lanham: Lexington Books, 2005, sätt som de böcker som behandlas i den här Caroline Davis, Creating Postcolonial Literature, artikeln. 2013, s. 3–4; Gail Low, Publishing the Postcolo- 6. Per Wästberg, Afrika berättar, Malmö/Lund: nial. Anglophone West African and Caribbean Bo Cavefors Bokförlag, 1961, s. 18. Writing in the UK 1948–1968, 2011, s. xiv–xviii. 7. Att generalisera litteratur från olika länder, 13. Se t.ex. Robert Darnton, ”What is the skrivna på en rad olika språk och utifrån olika History of Books?”, Daedalus, 1982:111:23, kulturella förutsättningar under paraplybegrep- s. 65–83, Modern Intellectual History, 2007:4:3, pet ”afrikansk” är givetvis problematiskt, vilket s. 495–508, Roger Chartier, ”Texts, Print- ofta har påpekats. Dock är det svårt att komma ing, Readings”, i The New Cultural History, runt denna definition, då det var så som de red. Lynn Hunt, Philadelphia: University of aktuella författarskapen marknadsfördes och Pennsylvania Press, 1995, D.F. McKenzie, Bib- diskuterades såväl i en europeisk som i en liography and the Sociology of Texts, Cambridge: afrikansk kontext. Jfr Graham Huggan, The Cambridge University Press, 2004 (1986). Postcolonial Exotic. Marketing the Margins, 14. Tack till Bo Cavefors, Mikaela Leckius, London & New York: Routledge, 2001, s. 34. Elisabeth Hedborg och Jan Ristarp som tagit 8. Gail Low, Publishing the Postcolonial. Anglo- sig tid att besvara mina frågor, samt till Stefan phone West African and Caribbean Writing in Helgesson som bidragit med värdefulla råd och the UK 1948–1968, London: Routledge, 2011, infallsvinklar på artikelns ämne. Den slutgil- s. xvi. tiga produkten och eventuella missförstånd är 9. Caroline Davis, Creating Postcolonial Litera- givetvis mitt eget ansvar.

42 TFL 2015:2-3 15. En icke heltäckande översikt finns i Tore Linné Studies, nr 3, 1963. Eriksen, Litteratur om södra Afrika. Kom- 30. James Matthews, Azikwelwa, Malmö/Lund: menterad bibliografi -1989, Uppsala: Nordiska Cavefors, 1962. Afrikainstitutet, 1990. 31. Per Agne Erkelius, ”Noveller från Sydafrika”, i 16. Rune Staaf, Afrikansk litteratur på svenska 1949- Gefle Dagblad, 7/9 1962. 1974, specialarbete vid Bibliotekshögskolan i 32. Nils A Bengtsson, ”Azikwelwa!”, i Sydsvenska Borås, 1976. Dagbladet, 1/9 1962. 17. Utdrag ur Abrahams, Achebes, Mphahleles 33. Jfr. Huggan, The Postcolonial Exotic, 2001, s. 53. och Oyonos romaner ingick i antologin Afrika 34. Se t.ex. Lewis Nkosi, ”Har den afrikanska berättar, där de alltså för första gången presen- litteraturen en framtid?”, Bonniers Litterära terades på svenska. En analys av mottagandet Magasin, nr 1, 1968, s. 51, Eustace Palmer, An av Achebes romaner finns i Raoul Granqvists Introduction to the African Novel, Heinemann: ”Två afrikanska författare i Sverige: mot- London/Ibadan/Nairobi, 1972, s. ix–xv. tagandet av Alan Paton och Chinua Achebe”, 35. Jfr. Ben Mercer,”The Paperback Revolution: i Texten och läsaren i ett historiskt perspektiv. Mass Circulation Books and the Cultural Föredrag vid nordiskt symposium i idé- och Origins of 1968 in Western Europe”, i Journal litteraturreception. Umeå 31 augusti–2 september of the History of Ideas, 2011:72:4, s. 613–636. 1984. Umeå: Univ. 1985. 36 Se Ragni Svensson, ”Cavefors BOC-serie, den 18. Mai Palmberg, ”Introduktion”, i Mai nya vänstern och pocketrevolutionen”, i Biblis, Palmberg, (red.), När södra Afrikas frihet var nr 68, 2015, s. 37–49. vår. Afrikagrupperna 1964–1994, Stockholm: 37. Det rör sig framför allt om romaner av Tutuola Nielsen & Norén i samarbete med Afrika och Abrahams. Intervju med Bo Cavefors, 13/4 grupperna, 2007, s. 13. 2015. 19. Pärm 40, ”Recensioner 1961 års böcker”, Bo 38. Se tabell. Även Afrika berättar publicerades i Cavefors förlagsarkiv, Lunds universitets två omarbetade utgåvor i BOC-serien, 1965 bibliotek. och 1970. 20. Lars Örtengren, ”Afrika berättar”, i Röster i 39. Afrika. Imperialism och befrielsekamp, Lund: Radio, nr 42 1961. Afrikagrupperna, 1972. 21. Sign. S.R. ”Afrika berättar”, i Haparandabla- 40. Mai Palmberg, När södra Afrikas frihet var det, 24/8 1961. vår, 2007, s. 114. Förkortningarna står för 22. Folke Isaksson, utan rubrik, i Dagens Nyheter, Movimento Popular de Libertação de Angola, 23/8 1961, Göran O. Eriksson, ”Afrikanen som Folkrörelsen för Angolas befrielse, respektive europé”, i Göteborgs Handels- och Sjöfarts Frente de Libertação de Moçambique; Moçam- tidning, 23/8 1961. biques befrielsefront. 23. Lars Braun, ”Per Wästberg-antologi skakande 41. Elisabeth Hedborg, email, 30/5 2015. dokument – Arbetare piskades till döds”, i 42. ”Från kampens Angola”, Västerbottens Folkblad, Skånska Dagbladet, 23/8 1961. 2/2 1976. 24. Bernt Bernander, ”Afrikas egen röst”, i 43. Se t.ex. Per Wästberg, ”Vi måste göra Angola Göteborgs-Tidningen, 23/8 1961. tydligt”, i Dagens Nyheter, 31/1 1972. 25. N. E. Lindell, ”Afrika berättar”, i Borlänge 44. José Luandino Vieira, Domingos Xavier/Lucas Tidning, 15/9 1961. Matesso. Två berättelser från Luanda, Lund: 26. Se t ex Ragnar Jirlow, ”Afrika talar”, i Vestman- Cavefors, 1975. lands Läns Tidning, 14/12 1961. 45. Inger Dahlin, ”Röster från Nigeria”, i Borås 27. Nils-Göran Hökby, ”Afrika har ordet”, i Gefle Tidning, 1/12 1975. Dagblad, 23/8 1961. 46. Jfr. Yvonne Lindqvists diskussion om 28. Artur Lundkvist, ”Afrikanska röster”, i högprestigeförlag som konsekrationsinstanser Stockholms-Tidningen, 23/8 1961. i det globala litterära systemet i ”Ett globalt 29. Sven Hamrell, I Journal of Modern African perspektiv på nutida svensk översättningskul-

RAGNI SVENSSON TFL 43 tur”, i Elisabeth Bladh & Christina Kullberg (red.) Litteratur i gränszonen. Transnationella litteraturer i översättning ur ett nordiskt perspektiv, Falun: Högskolan Dalarna, 2011, s. 85. 47. Bourdieus konsekrationsbegrepp beskrivs i Pierre Bourdieu, Konstens regler. Det litterära fältets uppkomst och struktur, Brutus Östlings Bokförlag, 2000, s. 146. 48. Intervju med Jan Ristarp, 23/4 2015. 49. Hultén och Ingemar Leckius startade tidskriften Salamander tillsammans i mitten av 1950-talet. Jfr. Thomas Millroth,CO Hultén, Stockholm: Signum, 2008. s. 145. 50. Telefonsamtal med Mikaela Leckius, 9/5 2015.

SUMMARY African Fiction on the Swedish Market 1961–1981: Bo Cavefors Publishing Ltd. and the ”Afrika berättar” (”Africa Speaks”) Series This article examines the selection, marketing and reception of contemporary African fiction on the Swedish book market of the 1960s and 70s, through the case of a book series called ”Afrika berättar”, launched by Bo Cavefors Publishing, Ltd. Bo Cavefors was the Swedish publisher of writers such as Wole Soyinka, Ngu˜gı˜ wa Thiong’o and José Luandino Vieira. The article discusses the way in which these literary works were received from the perspective of current African politics. In addition, it considers the essential role of the publisher’s networks, such as freelance editors and translators in launching the series.

Keywords: Förlagshistoria, svensk bokmarknad, afrikansk skönlitteratur, Bo Cavefors Bokförlag, Afrika berättar.

44 TFL 2015:2-3 DOCKHAVERI genom Mia Axelsson, Louise Lange, Hanna Riisager och Sara Shamloo

OM DOCKHAVERI OCH POSITIONERING PÅ DET LITTERÄRA FÄLTET GENOM AKTIVISM

Dockhaveri är ett kollektivt förlag sysselsatt också en uppmaning till kritikerna att tänka med strategier för skrivande, kritik av geni utanför lådan och en performativ festlighet: myten, former för litterär organisering som inte Antidebutbalen. bygger på konkurrens och författarensamhet. Därtill kommer politiska frågor kring femini- Många av de idéer som var upphovet till Dock- nitet, funktionalitet och motstånd. Vi har fun- haveri fick kropp i och medAntidebuten . Vi nits sedan 2011 och består av runt tjugo aktiva ville undersöka vad en bok är och processen konstnärer från textfältet som vill förändra vill- genom vilken boken blir till. Vi ville kritisera koren för publicering och textrelaterad estetik idén om tydliga författarsubjekt och tydliga i Sverige. gränser mellan det utgivna och det outgivna, liksom mellan läsande och skrivande. Var bör- Med vårt första projekt Antidebuten (2012) jar och slutar ett verk? Vi hade också en längtan ville vi väcka frågor om möjligheterna att ta efter en organisation som skulle ge bättre plats plats i den litterära offentligheten. Vi var ut- åt feministisk experimentell litteratur. Inte leda på personkulten kring den lovande och bara bättre plats i den bemärkelsen att vi bara företrädesvis unga debutanten. Vi var trötta på skulle ge ut feministisk litteratur, utan också att själva känna oss låsta vid tanken på ”den skapa nätverk, diskussioner, samarbeten och stora debuten” som inträdet, initiationen, aktioner. Vi ville skapa en organisation där vi godkännandet, och på hur denna fixa idé på- kunde läsa varandra och ha samtal om littera- verkade vårt skrivande och varande. Vad skulle tur, snarare än att bedöma litteratur utifrån ”ja” hända om vi istället för att försöka pressa oss eller ”nej”. Vi ville arbeta med utgångspunkt i igenom det berömda nålsögat tog nålen i egna en processinriktad litteratursyn med möjlighet nypor och själva broderade ut våra berättelser att diskutera utgivning utifrån vad vi vill att i världen? Vad skulle hända om vi alla debu- litteraturen ska göra med världen, snarare än terade samtidigt? Så gjorde vi Antidebuten; vad som är ”bra” litteratur. Det innebar också med nästan inga pengar, från soppkassor och att om någon av oss ville bli utgiven på förla- stödfestinträden, till en kollektiv aktion/ut- get skulle den personen själv vara med i samtal givning som bestod av elva korsbefruktande om vad det egna manuset är och vad det gör, upplopp förpackade i pyntad låda. Den var snarare än att någon annan inom förlaget tog

DOCKHAVERI TFL 45 ställning och sedan levererade ett utlåtande. Vi Vad innebär det att vara ett förlag, att befinna skulle inte ”ge ut oss själva”, utan ge ut varan- sig inom en litteraturvärld – hur ser den ut, dra med varandras hjälp. vad händer där? Vilka maktstrukturer, litte ratursammanhang, poesiaftnar vill vi delta i, Ord som ”plats”, ”nätverk” och ”plattform” bidra till, ignorera, motarbeta? Hur mycket förekom ofta i våra tidiga samtal. Vi tänkte kommer vi att vara ett förlag, hur mycket vill oss förlaget som en bas av förutsättningar som vi bry oss om det? Hur vill vi göra litteratur skulle göra det möjligt för oss att köra våra på andra sätt – som överskrider gränserna litterära program: en hårdvara, ett operativ för vad som brukar kallas förlagsverksamhet? system, ett stödprogram. Någon har också Litteraturvärlden kan vi förhoppningsvis göra föreslagit begreppet ”rörelse”. En ändring av saker i, med och mot, men vad en också går en kropps position. En samling mänskliga med på genom att bli ett förlag är premissen verksamheter som delar samma medel eller kapitalismen. mål. Olika gångarter, simning och flygning. En mobiliserande kollektiv aktör som med viss Går det att göra något subversivt alls inom kontinuitet, på grundval av en hög symbolisk detta förintande, förslöande, förlikande sys- sammanhållning och svag rollspecificering, tem? Vad ska vi vara mest rädda för? Likväl samt en omflyttande rollfördelning – genom kan vi låta bli att gå med på andras premisser. olika organisations- och aktionsformer arbetar Vi går inte med på de snäva litteraturplatserna. för målet att genomföra eller förhindra grund- Vi kan ikläda oss stora kläder. Vi kan, även när läggande sociala förändringar, eller återupp- vi inte får pengar, göra litteratur på andra sätt. rätta tidigare sociala förhållanden: en kollektiv Vi är och kommer att vara många, det går att identitet som uppvisar en viss varaktighet över göra saker utan pengar, det går att göra saker tid. Vår struktur, vår uppbyggnad kan sägas möjliga för att en vill att de ska vara möjliga. vara molekylär i motsats till atomär. Den är Vi kommer att behöva pengar. Vi kommer inte motsatsen till en konsensusstruktur och blir att behöva pengar. Vi kommer att ha pengar till genom acceptans och erkännande av de nya och vi kommer att göra av med pengar. Vi ska energier, bindningar, förälskelser och friktioner akta oss för att bli apatiska, trötta och hålögda som uppstår mellan oss. av det.

Det ideella projektet är visionsdrivet till sin Ambivalensen kan ses som uttryck för en natur, och det genomsläppliga kollektivets rädsla. Det är en rädsla för att Dockhaveri symboliska sammanhållning beror på dess ska assimileras och bli som allt annat (Riktig förmåga att hålla kontakten med den första Flicka/Riktigt Förlag). Vi förhåller oss till förälskelsens visionära fas och energi. Liksom marknadsföring, till exempel, ungefär så här: i alla mellanmänskliga sammanhang uppkom- helst ägnar vi oss inte åt det, vi har varken lust mer tvivel, det uppkommer frågor: vilka är vi? eller resurser. Men vi vill ju nå ut, vi ingår i de Vad håller vi på med? Varför gör vi det här? sociala mediernas ”like-ekonomi”, vi tar hän- Vem är jag i relation till vi? Vill jag vara en del syn till informationsflöden, vi skickar ut recen- av detta vi? Något av denna ambivalens kan sionsexemplar och vi ropar hurra när någon på spåras bakåt i alla våra samtal, från den tidi- en stor dagstidning skriver om oss. Vi försöker gaste starten. Vi hade många frågor då och vi vara en seriös aktör som har koll på spelets har många frågor nu: regler, men ändå vill vi inte vara en del av – ja vadå? Spelet? Och samtidigt vill vi absolut inte

46 TFL 2015:2-3 vara som en seriös aktör på förlagsmarknaden. En nödvändig pendling mellan att arbeta/göra/ Våra aktioner ska störa, rubba, fucka upp ord- låta verka och kontemplera/fråga/reflektera ningen/positionerna på litteraturens område. präglar ständigt vår aktivistiska ringdans. Våra egna positioner ska vara de som ständigt skevar, skaver, läcker. Vi havererar, vi lackar ur. Hellre än att prata om politisk aktivism skulle vi vilja diskutera poetisk aktivism. Med poetisk me- När tidskriften 10TAL år 2013 gjorde en festival nar vi främst en önskan om att den aktivistiska om gurlesk litteratur och vi inte var inbjudna verksamheten inbegriper någon form av un- blev vi upprörda över det. Vi blev arga för att vi dersökning och självreflektion. Vi gillar tankar inte gavs utrymme att visa upp vår bild av vad om förvirring, förekommande o-underkastelse, gurlesk litteratur kan vara. Särskilt eftersom vi förnekande o-överkastelse. Ingen kastelse. Vi betraktade oss själva som mycket kompetenta tycker om att tänka på motstånd i termer av för den uppgiften. En starkt nedtonad intervju rörelse, friktion, värme, energi. Vi skulle tycka där vi ursprungligen hade försökt ge uttryck för om att ikläda oss en sådan där fantastisk päls. något av denna ilska publicerades i DN med en Och, apropå gränser, menar vi att gränsöverskri- inramning som tycktes som hämtad ur 10TALs dande inte bör förväxlas med gränslöshet. Vi har reklamblad. Vi gjorde därför en kupp: anlände gränser även om vi ofta är dåliga på att markera oanmälda med en rosakissande ponny, bröt oss dem. Vi behöver inte låsa eller definiera våra in, tog oss upp på scenen med vår poesi och gränser, inte kalla dem för det och det. Ibland delade ut flygblad. Efteråt försökte konferenci- tror vi dock att det kan vara bra att just markera eren presentera det som ett inslag i programmet och erkänna att här går det faktiskt en gräns. En varpå vi ropade motsatsen i megafoner. av våra oändligt rörliga, underbara gränser. För omsorgs och tydlighets skull, för att vi är vi. Det har pratats om, och vi känner en del oklarheter kring, vad vi pratar om när vi pra- Vi enas om att vår aktivism för att vara håll- tar om att störa ordningen. Vad handlar detta bar också måste vara lustbetonad. Fast vad gör om i text, i litterär eller kulturell produktion? vi med sakerna som behöver göras men som På vilka sätt är det intressant och inte? Vi vill ingen har lust med? Vi vill ju arbeta i linje med gärna också tänka på andra motståndsprak- behov och skapa en trygg, inkluderande, inspi- tiker: att förvirra, subversivt underkasta sig, rerande gemenskap; ett deltagande baserat på förekomma och förneka makten. Framförallt fysiska och psykiska förutsättningar, alltid eller när vi tänker på förlaget tänker vi på att skapa just för stunden. egna betydelserum, att växa in oss i de mest fantastiska pälsar. Att skapa oss rum, att skapa Såhär skulle en också kunna uttrycka det: vi vår önskade litteraturvärld där perspektiven kan inte skapa en fredlig, öppen, rolig och är förskjutna och helt upprät(t)ade – vi pratar empatisk värld med våldsamma, uteslutande, om plattform, nätverk och dissensus. En sådan tråkiga och klandrande metoder. ickestruktur handlar bland annat om att upp- muntra skillnader istället för likhet, att forma Vi har gemensamt beslutat att de pengar ett fungerande samarbete mellan kroppsdelar, som kommer in i förlaget ska gå tillbaka till projekt, idéer, att stötta och stylta varandra Dockhaveris verksamhet. Det ideella arbetets utan en hämmande enande inordnande idé. förutsättning är tid, tid som ibland behövs till Hur vill vi upprätta vår gemensamma, osam- brödjobb. manhängande kropp? Hur stöttar och delar vi?

DOCKHAVERI TFL 47 Vi undrar: är ideellt arbete en förutsättning pågående projekt, en stor antologi och festival, för en aktivistisk position? Det ger frihet att försökte vi brett bjuda in både till medverkan göra vad en vill och känner för när en inte be- och till arbetet med urval. Vi ville exempelvis höver bry sig om ifall något säljer eller inte. undersöka hur utrymmet för underrepresente- Samtidigt har kanske inte alla råd att vara med rade femininiteter att vara gurleska ser ut? Vi i Dockhaveri? är nyfikna på uppror mot, lekande med eller kyssande av flickigheten/feminiteten från an- Förutom individuella gränser i det kollektiva dra håll. Vi har en stående öppen inbjudan att projektet och gränser för vad våra sköra starka gå med i förlaget. Vilka känner sig bekväma kroppar orkar, förutom gränserna mellan för- med att komma till vårt ganska homogena (då fattare, förlag och genrer, tänker vi mycket på det gäller genus-, ålders-, klass-, utbildnings-, Dockhaveris gränser som sådana: kollektivets geografiska- och etnicitetsmässiga aspekter) eventuellt uteslutande eller obekväma sidor. förlag? Hur porösa är våra gränser? Hur låter vi Dockhaveri består mestadels av personer med oss inblandas/inbegripas? Dockhaveri formas medelklassbakgrund, med universitets- och och omformas av de som kommer och går i högskoleutbildning inom humaniora eller nå- förlaget. Det kan handla om utrymme, repre- got konstnärligt ämne. Dockhaveri är även väl- sentation eller vilja; en förnimmelse av att det digt vitt och etniskt homogent. Till ett av våra som brinner för en själv brinner hos oss.

48 TFL 2015:2-3 MALIN NAUWERCK

ALLA ÄLSKAR EN UNDERDOG Strategiskt berättande i bokbranschen

Bokbranschen lever på berättelser, men inte för e-bokens breda genomslag i USA. Denna bara de historier som förmedlas genom litterära story, som kan spåras tillbaka både till förfat- verk. I den marknadsföringsprocess som omger taren själv och till det australiensiska förlaget, ett litterärt verk produceras flera berättelser på har rekapitulerats i så många olika samman- olika nivåer: berättelser om böcker, berättelser hang att den har blivit en del av det samtal som om författare och berättelser om förlag och följer Fifty Shades över tid och rum. förläggare. Alla utgör de delar i kommunika- Historier som denna kan bäst beskrivas som tionen mellan avsändare och mottagare, eller en förhöjd verklighet där förläggare, PR-ansva- producent och konsument.1 riga, litterära agenter och inte minst författarna Ett syfte med dessa berättelser är att de ska själva väljer vilka aspekter av författarskapet el- finna en väg in i det gemensamma litterära ler det litterära verkets tillkomsthistoria som de medvetandet och relatera till de föreställningar vill lyfta fram. Det handlar alltså inte nödvän- om litteratur som människor delar.2 Berättel- digtvis om att töja på sanningen, utan snarare serna är en del av marknadsföringen av de litte- om att vaska verkligheten på bra berättelser rära verken, men de förser även dessa verk med som kan få eget liv. Den svenske förläggaren en kontext som överskrider sambandet produ- Richard Herold formulerar det så här: cent-konsument – en kontext som bidrar till att befästa verkets och författarens plats såväl i Vi sätter förstås författaren i kontakt med media, det offentliga rummet som inom det litterära men det är svårt för oss att få författaren att bli fältet. Ett tydligt samtida exempel är berät- någonting annat än det hen är. Det som händer är telsen om hur den brittiska författaren E. L. att vi söker ett intresseväckande korn av sanning James under namnet ”Snowqueen’s Icedragon” att betona i lanseringen. […] Sedan förstärk[s] skrev sviten Fifty Shades (2011–2012) som ett detta i en kollektiv process. Det blir rundgång, slags fanfiction till Stephenie MeyersTwilight - medielogik och en spegling av en större samhäl- böcker: fanfiction som blev så populär att lelig atmosfär. Alla följer varandra, ser en vinkel, författaren plockades upp av ett digitalt bok- kopierar denna istället för att hitta en egen.3 förlag i Australien. Genom en word-of-mouth- process blev Fifty Shades en global bästsäljare, Det offentliga samtalet kring böcker rymmer och kom på köpet att spela en avgörande roll ofta berättelser om författare (excentrikern,

MALIN NAUWERCK TFL 49 pseudonymen, underbarnet) och berättelser för agenter när de förhandlar med potenti- om det litterära verket (skrevs i exil, översattes ella utgivare å sina författares vägnar. Den har på en vecka, hittades i ett bankfack). Men även även betydelse för de författare som skickar in bokförlagen själva kan vara föremål – eller göra manuskript till förlaget och för rekrytering av sig till föremål – för branding och berättande.4 anställda – för det så kallade arbetsgivarvaru- Trots bokbranschens långa tradition av märket. Däremot identifierar sig majoriteten marknadsföring i form av storytelling, saknas av läsarna knappast medvetet med det förlag i forskningen ofta det kritiska perspektiv som som ger ut boken som de läser – åtminstone sätter de marknadsförande berättelserna i cent inte på samma sätt som de skulle identifiera rum – i synnerhet utifrån bokförlagens agenda sig med ett sko- eller klädmärke.9 Ett möjligt och varumärke. Jag vill därför i det följande skäl är just att förlagets profil, snarare än att diskutera hur berättande kan användas av bok- pull-marknadsföras mot läsare, i hög grad förlag i syfte att bygga förlagsprofiler, samt rela- push-marknadsförs mot förmedlare, som kul- tera denna praktik till en mer modern trend av turredaktioner och tv-soffor, och den första corporate storytelling, eller med en svensk term gruppen i konsumtionsledet som återförsäljare strategiskt berättande.5 Därefter använder jag och bibliotek. det skotska bokförlaget Canongate Books, ett Det skulle därför, i linje med vad förläggare förlag för vilket storytelling har varit centralt, själva ofta påstår, vara rimligt att hävda att bok- och dess galjonsfigur – stjärnförläggaren Jamie förlagen främst är intresserade av att förmedla Byng – som utgångspunkt för en vidare diskus- berättelsen om författaren och berättelsen om sion om strategiskt berättande som ett sätt för det litterära verket – inte berättelsen om själva bokförlag att positionera sig på en polariserad företaget.10 Men det ena utesluter inte nödvän- bokmarknad. digtvis det andra, och förlag kan sinsemellan använda olika strategier. Inte minst för mer FÖRLAGSPROFILENS FUNKTIONER nischade förlag är det centralt att produkterna I regel kan bokförlag delas in efter olika sorters förses med ett slags mervärde som fungerar förlagsinriktningar och imprints6 som utgår identitetsskapande. När en bok presenteras från de kulturella kategorier som är centrala i och paketeras som utgiven av ett särskilt förlag bokbranschen – kategorier som dessa förlags- eller imprint, vilket kan ske till exempel genom inriktingar och imprints samtidigt återskapar.7 förlagslogotypen på omslaget eller en distinkt För att positionera förlaget inom det litterära formgivning, är det samtidigt en kommuni- fältet används förlagsprofilen. En brittisk förläg- kativ strategi från förlaget i syfte att skapa en gare har uttryckt det som att en förlagsprofil lojal kundkrets som identifierar sig med utgiv- fungerar som ”collusion”, det vill säga en ningen.11 Två exempel från den anglosaxiska underförstådd överenskommelse mellan för- bokbranschen är dels förlagsjätten Harlequin laget, media och bokbranschen.8 Profilen blir där förlagets varumärke generellt är mer cen- därmed ett slags signal som kan fungera som en tralt för läsarna än den enskilda litterära titeln, bekväm genväg för exempelvis den bokhandel dels det specialiserade förlaget Virago, som har som har specialiserat sig på grafiska romaner, producerat en stark symbolisk laddning kring eller den tidskrift som gärna uppmärksammar sitt originalkoncept – att publicera böcker lyrik i översättning. skrivna av kvinnor för kvinnor.12 I Sverige är Förlagets inriktning eller profil är relevant ett bra exempel bokförlaget Modernista, som för återförsäljare när de köper in böcker, för under tidigt 2000-tal profilerade sig som ett kritiker när de väljer recensionsböcker och hippt högkvalitativt förlag med popkulturell

50 TFL 2015:2-3 spets, och vars böcker det blev ett slags identi- ägandet av stockholmskaféerna Edenborgs och tetsmässig markör att ha i bokhyllan.13 Sodom i förlagsprofilen, liksom utgivnings listan som var präglad av laddad och ”farlig” PROFILERING GENOM STRATEGISKT litteratur.16 Samtidigt kan hemsidans berättelse BERÄTTANDE om hur ”Vertigo presenterar texter på avgrun- Hur skapas då en förlagsprofil?14 En viktig as- dens rand”, eller förläggaren Carl-Michael pekt som kan sätta ramarna för profilen hand- Edenborgs bloggbeskrivning av hur myndig- lar om företagsform, ägarförhållanden och heterna ville ”utrota” Edenborgs eftersom det samarbeten. Ett aktiebolag, en ideell förening, var ett ”tillhåll för vänsteraktivister, konstfack- en enskild firma eller en stiftelse har inte bara studenter och pirater”, förstås som exempel på olika materiella villkor, utan uppfattas också på corporate storytelling.17 olika sätt av andra aktörer inom fältet vilket Även om begreppet corporate storytelling bäddar för skilda utgångslägen och strategier. är relativt nytt, är idén om att medvetet an- Till exempel kan kravet på att publicera med vända narrativ som marknadsföringsverktyg vinst eller efter särskilda riktlinjer se mycket betydligt äldre.18 I bokhistoriska sammanhang olika ut för ett oberoende förlag, ett imprint i går det att se en tydlig parallell till cirkulerande en större förlagskoncern, och ett stiftelseförlag. branschanekdoter, goda historier, memoarer En annan faktor i profilbygget handlar om och skvaller. förlagets urval och antalet böcker som publi Hur ska då bokbranschens tradition av ceras. Profilen föregår inte nödvändigtvis titlar berättande förstås i förhållande till en mer och författarskap utan kan uppstå i ett växel- modern trend? Det är möjligt att hävda att för- spel med dessa. Det vill säga: förlagets befint- lagsvärlden länge har legat steget före de ledar- liga profil påverkar förstås vilka manus som det skaps- och marknadsföringskonsulter som de får möjlighet att publicera, men de manus som senaste åren har kunnat livnära sig på att sälja sedermera publiceras bildar också själva bygg- tjänster etiketterade storytelling till företag. Att stenarna när profilen tar form. marknadsföring i form av storytelling har växt Ett tredje element utgörs av visuellt form- i betydelse på ett generellt plan kan förklaras språk och grafisk profilering, som sker till genom den framväxande samhällsordning som exempel genom formgivning och paketering har omnämnts som varumärkessamhället, skåde av titlar och förlagskommunicerande element spelssamhället eller upplevelseekonomin, och som som logotyp, hemsida och marknadsmaterial. utmärks av individualisering, informalisering En fjärde aspekt handlar om hur förlaget – och utsuddade gränser mellan privat och of- inte sällan representerat genom en förläggare fentligt.19 Förlagsbranschen, som till stora delar – väljer att framställa sig självt i berättande vilar på humankapital i form av enskilda indi- texter på förlagshemsidor och sociala medier, vider, har en lång tradition av sådana upplösta i kataloger, pressmeddelanden och intervjuer. gränser. Att branschen dessutom har ”berät- Denna självframställning utgör exempel på telsen” som utgångspunkt för sin verksamhet strategiskt berättande, där de många olika ger möjligen förlagen ett mer organiskt förhål- berättande texterna bygger en övergripande lande till strategiskt berättande än de företag berättelse – en metaberättelse – om förlaget. som säljer friluftsprodukter eller borrmaskiner. Andra aspekter av förlagsprofilen – det vill säga Samtidigt torde bokbranschens strategiska ägandeform, utgivning och formspråk – utgör berättande delvis skilja sig från borrmaskins- då ofta berättelsekomponenter.15 För ett bok- och friluftsbranschens, eftersom det styrs av förlag som svenska Vertigo ingick till exempel litteraturvärldens särskilda ekonomiska logik,

MALIN NAUWERCK TFL 51 präglad av spänningen mellan kulturellt och Adam Helms-föreläsningen ”Nonconformity: ekonomiskt kapital. Ett ambivalent förhållande How to Survive as an Independent Publisher” till boken som kommersiell vara, en komplex (2005),22 eller av den svenske förläggaren Jonas relation mellan producent och produkt (förfat- Axelsson i en intervju från 2015: tare/förlag och bok), och en affärsmodell som traditionellt har vilat på ”gungor och karusel- [Jamie Byng] har en enorm karisma och den ler”, är några exempel på hur bokbranschen har största glöd som jag har stött på bland levande skapat egna värderingar som får konsekvenser förläggare […]. Han hade en central roll på för de marknadsmässiga strategierna. Emeller- bokmässorna sedan han tog över och rebootade tid har den sedan 1990-talet växande trenden Canongate […] Han var mycket skicklig i att få av corporate storytelling sannolikt påverkat, en liten buzz kring allt han kom med. Och det och fungerat förnyande på, förlagsbranschen. var väldigt många som ville vara i den kretsen, Inte minst för att den har gjort det möjligt att så man kunde köpa på sig saker som var ytterst konceptualisera ett redan befintligt fenomen – tveksamma upptäckte man senare. Det var en en konceptualisering som kanske framför allt egenskap som gjorde att allt var mycket roligare är synlig i den typ av varumärkesbyggande, och i hans närhet. Sedan är han ju mer party-minded ”bakom kulisserna”-storytelling, som realiseras än vad jag är, och många andra. Han var galet via sociala medier som till exempel Facebook, 24/7 i de här sammanhangen. Det gick i princip Instagram och Twitter. överstyr […]. Han ville göra lilla upproriska Canongate till någonting som spelade ganska ASKUNGE OCH ARISTOKRAT stor roll. Det skulle vara färgat av det här – JAMIE BYNG OCH CANONGATE temperamentet och komma lite från sidan eller De främsta förmedlarna av strategiskt berät- underifrån, det har ju alltid varit hans idé.23 tande är inte sällan förläggarna själva.20 Ett särskilt illustrativt exempel återfinns i en Effektivt strategiskt berättande bygger på intervju med förläggaren Jamie Byng betit- att berättelser färdas mellan olika kontexter, lad ”Canongate … I liked it so much that omstöps och berättas på nytt. Canongates ut- I bought the company”.21 Intervjun är ett veckling och Byngs karaktär är återkommande exempel på att det strategiska berättandet komponenter i en ständigt pågående rundgång alltid bryts mot en kontext, och därför också mellan Byng själv, representanter ur media och måste förstås i relation till denna. I detta fall bokbranschens aktörer. står Byng för ett stoff som den intervjuande Att det strategiska berättandet här förmed- journalisten placerar innanför den berättande las genom en intervju för en tidning innebär journalistikens ramar. Var gränsen går mellan emellertid sannolikt att den intervjuande jour- Byngs strategiska berättande för journalisten nalisten – trots att han använder direkta citat och journalistens berättande journalistik är av Byng – har förstärkt polariserande element alltså inte helt uppenbart, men det är värt att och använt sig av vissa berättartekniska grepp påpeka att intervjun knappast är unik till sitt och stereotyper för att förse texten med tydlig- innehåll. Historien om det fristående, skotska het och laddning. Till exempel inleds intervjun förlaget Canongate Books, representerat av en med sagans klassiska upptakt: skandalomsusad förläggare, och dess resa från konkursbo till Booker-priser och bästsäljare, Once upon a time there was a student named har på olika sätt berättats i andra sammanhang. Jamie. Fed up with university life, he took a Till exempel av Byng själv i samband med job in a small Edinburgh publishing house.

52 TFL 2015:2-3 Ten years on, he is now the toast of the book sysselsättning för ”gentlemen” (med förläggaren business.24 Fredric Warburgs berömda fras).25 Byng, så som han framstår i intervjun, utgör en uppdaterad Från ung student och obetald praktikant går version av denne gentlemannaförläggare. Han Byng sedermera över till att bli Canongates har sofistikerad smak, höga ideal om litteratu- räddare i nöden då han, uppbackad av infly- rens egenvärde och beskrivs som charmig med telserika släktingar, får möjlighet att köpa loss förmågan att ”work a crowd”. Klasstillhörighe- förlaget när det befinner sig på ruinens brant. ten är uppenbarligen fortfarande av vikt, men Intervjun lägger stor vikt vid Byng själv, som Byng distanserar sig från den på ett sätt som är beskrivs som en ”oväntad hjälte”, vars privile- klädsamt för 2000-talet: gierade bakgrund förvisso spelar roll i förläg- gargärningen, samtidigt som den är något som There’s no question I came from a privileged han har råd att delvis ta avstånd ifrån: background but it’s what you do with it that counts. When I first came up to Edinburgh, With his two-day-old stubble and wild, a lot of people from similar backgrounds to me unkempt hair, Jamie Byng may look like a deserved to be treated with disdain. They were just-rescued castaway - but don’t be fooled by complete t*****s. appearances. Remember David and Goliath? […] The son of the Earl of Stafford, it’s not Beskriven som stilfullt bohemisk, med ett het- exactly a tale of rags to riches. sigt temperament och en förmåga att hamna i konflikter, har Byng samtidigt en anstrykning I intervjun beskriver Byng sig själv som hedo av romantikens genimyt och dess koppling till nist, men framställs samtidigt som en arbets- den litterära outsidern, vars särdrag här överförs narkoman som jobbar arton timmar om dagen från författaren till förläggaren.26 Genom för- och som inte ser ”eye to eye” med sina redak- kroppsligandet av outsidern kommer han att törer. Trots det är det i slutänden hans person- representera den litteratur som är kontroversiell lighet som är den avgörande faktorn bakom och avantgardistisk. Drogromantiken som om- Canongates framgångar: gärdar Byng, det stundtals vulgära språket och förkärleken till det hedonistiska fungerar som Byng insists the company’s transformation is a förstärkande av denna aspekt. team effort. But watching the Guinness flow Genom Byng sker alltså en iscensättning av and Byng work the crowd at the bar, there’s två statusladdade roller som båda har en lång no doubt his style and personality have driven tradition inom den västerländska bokmarkna- Canongate’s success. den. Dessa två berättelser eller mytbilder ekar inom huvudberättelsen om förlaget Canon Berättelsen om förlagets utveckling – som till gate, tillsammans med sagan om Askungen skillnad från berättelsen om Byng själv faktiskt (från ”rags to riches” eller ”från konkursbo är en historia av ”rags to riches” – flyter i inter- till framgångsrikt förlag”), och berättelsen vjun samman med en välkänd bokhistorisk kli- om den luspanke aristokraten som har lämnat ché som Eva Hemmungs Wirtén har kallat ”the studierna till förmån för ett hedonistiskt liv i myth of the patriarchal publisher”. Det vill säga, konstnärskretsar men som genom sin starka en manlig förläggare som kan beskrivas som personlighet klättrar upp på parnassen för att ”vain, pompous, affected” men också ”brilliant, på så vis uppfylla den roll av samhällsbärande charming and zestful”– förläggandet som en elit han varit ämnad till sedan födseln.

MALIN NAUWERCK TFL 53 POSITIONERING GENOM STRATEGISKT ”To sacrifice my independence, sell up and BERÄTTANDE move down south goes against everything I’ve I enlighet med både bokmarknadens konven- ever believed in. And I love the fact that publis- tioner och den strategiska berättelsens meto hers down in London don’t have a clue what nymiska logik där den identitet som konstrueras we’re going to come out with next,” he grins. för hjälten samtidigt konstrueras för det företag som hjälten representerar, kommer mytbilderna Om Jamie Byngs Canongate är en David av som förknippas med Byng inte bara att beteckna Skottland, spelas rollen av Goliat, föga förvå- förlaget Canongate, utan också en mer generell nande, av den internationelle mediemogulen föreställning om vad som är ”god litteratur”. Rupert Murdoch och hans News Corporation: Denna föreställning uttrycks allra tydligast genom intervjuns mest centrala trop, även explicit What would he say, I wonder, if Rupert utskriven i texten: myten om David och Goliat. Murdoch offered him a million pounds a year I sammanhanget används historien om den en- to head up part of his worldwide publishing samma människan som besegrade en jätte för att empire? Byng drains the last of his pint, licks beskriva kampen mellan avantgarde och etablis- his lips and smiles. ”I’d tell him to go **** semang, men den utgör också del i en samtida himself,” he says. diskussion om kulturell förflackning: bilden av den så kallade kvalitetslitteraturen som särskilt En uppdaterad version av David och Goliat hotad eller utsatt – en föreställning som i sig tjänar på tydliga protagonister och antagonis- utgör exempel på en berättartrop. ter, vilket förklarar varför just News Corpo Berättelsen om ”David och Goliat” är en ration – vars kanske mest kända tillgångar återkommande kliché i ett både branschmäs- är den högerpräglade tv-kanalen FOX samt sigt och akademiskt samtal om bokmarknadens den numera nedlagda tabloiden News of the ökande maktkoncentration och polarisering, World – figurerar i texten, när förlagsinriktade där Byng själv är den förste att dra paralleller konglomerat som Pearson eller Hachette Livre mellan å den ena sidan David och ”oberoende” hade varit ett mer naturligt jämförelsematerial. bokförlag som Canongate, och å den andra Eftersom Canongate i intervjun associeras med Goliat och diverse internationella mediekong- oberoende, hedonism, passion och det rebel- lomerat.27 För ett skotskt bokförlag erbjuder liska – värden som i bokbranschen förknippas dessutom själva ordet oberoende – indepen- med kulturellt kapital – kommer motstånda- dence – en särskild möjlighet att positionera sig ren indirekt att associeras med det motsatta. som rebellen från Skottland som vill frigöra sig Konglomeraten med sina starka ekonomiska från en förtryckande stormakt ”down south”, muskler ”sväljer” likt en glupsk jätte de mindre det vill säga Storbritannien, här representerat bokförlagen och publicerar enbart för mark- av de Londonbaserade konglomeraten: naden. De företräds (här) dessutom av Rupert Murdoch som på flera plan, framför allt det So is last week’s announcement of the opening intellektuella, personifierar motsatsen till den of a London office, the beginning of the end of förläggartrop som Byng representerar. Canongate in Edinburgh? Den framsuggererade bilden av gott mot ont, ”Over my dead body,” says Byng. ”In the last kulturellt kapital mot ekonomiskt, det intel- 25 years most of the independents have been lektuella och konstnärliga mot det dumma och swallowed up by the conglomerates. But there’s dussinmässiga – är knappast unik för just den- no reason why that has to happen. na intervju. Framför allt har den framgångsrikt

54 TFL 2015:2-3 använts av några av de oberoende bokförlagen snabbmatskedjorna Max och McDonalds. själva i ett slags gemensamt strategiskt berät- I texten ”Hamburgerkriget”, publicerad på tande. År 2005 bildade Canongate tillsammans Max hemsida, skildras hur en multinationell, med några andra framstående och oberoende snabbt expanderande hamburgerkedja med förlag den brittiska förlagssammanslutningen fula metoder försöker konkurrera ut den lo- The Independent Alliance. Sammanslutningen kala hamburgerrestaurangen. Max vinner dock gav förlagen konkurrensfördelar genom ekono- i längden eftersom de är överlägsna vad gäller miska och logistiska samarbeten, vilket stärkte kvalitet och har ett försprång i kundlojalitet deras position i förhållande till de vertikalt som bottnar i en känsla för det lokala istället inriktade mediekonglomeraten (vars strategi för det globala. Hamburgerkriget slutar i en de i någon mening imiterade). Berättelsen om unik nedläggning av McDonalds restauranger samarbetet kom snabbt att fokusera på behovet i Umeå och Luleå, medan Max firar triumfer: av en oberoende motvikt till ökande maktkoncentration, och denna motvikts koppling till Det väckte intresse runt om i världen och ”god litteratur”. I samband med lanseringen plötsligt handlade artiklar i affärspressen och gjorde The Independent Alliance en tydlig CNN-inslag om lilla Max från Tomtens land, positionering där de fristående förlagen lyfte som fått hamburgerjätten att slå igen. Kul tyckte sina tillgångar i form av litterär kvalitet, ori- vi som raskt tog över deras gamla lokaler, rensade ginalitet, bredd i utgivningen, kreativ mark- ut allt, förutom sopkorgarna med stora M på.29 nadsföring och kommersiell framgång. Dessa tillgångar, samt alliansens fyra ”kärnvärden”, För att sagan ska tala tydligt måste den måla står i gruppens egen beskrivning i direkt mot- svart i svart och vitt i vitt. Ur marknadsförings- sättning till den ”centraliserade marknad” där synpunkt är berättelsen om David och Goliat konglomeraten dominerar: tacksam eftersom den är kristallklar kring vilken sida som är ”den rätta” och vem som vinner: The Independent Alliance is a global alliance of ten UK publishers and their international part- När McDonald’s framställs som skurk i ham- ners who share a common vision of editorial burgerkedjan Max berättelser framstår också de excellence, original, diverse publishing, inno egenskaper och attribut som förknippas med vation in marketing and commercial success. McDonald’s (till exempel att företaget är multi […] Together, the publishers and booksellers nationellt) som negativa. Därmed framhävs are a unique umbrella organisation representing de motsatta, förment positiva egenskaperna, shared core values – Independence, Integrity, nämligen det nationella och det lokala, som Quality and Range – in an increasingly centra tillskrivs Max. Detta resonemang innebär att lised marketplace.28 samma berättelseelement, exempelvis problemet eller skurken, kan fungera både som en bygg- I avhandlingen Strategiskt berättande (2014) sten i skapandet av hjältens identitet och som analyserar Hanna Sofia Rehnberg corporate ett element i textens inramning och gestaltning storytelling hos svenska organisationer. Även av världen. Båda dessa aspekter är centrala i om bokbranschen har sin egen narrativa tra- realiseringen av värden.30 dition är det knappast svårt att se överlapp- ningar mellan bokförlagens berättande och Konflikten mellan The IndependentAlliance Rehnbergs exempel. Särskilt tydliga paralleller och mediekonglomeraten samt Max och finns i berättelsen om konkurrensen mellan McDonalds påminner om varandra i att det

MALIN NAUWERCK TFL 55 lokala, kvalitativa och kreativa ställs mot det KONSEKVENSER AV STRATEGISKT globala, standardiserade och strömlinjeforma- BERÄTTANDE de. Men underdogperspektivet som förmedlas ”Översättningen” av The Independent Alliance genom David och Goliat-tematiken är också till De oberoende – både språkligt och kon- möjligt att problematisera. Max och förlagen ceptuellt – säger någonting om hur det strate- i The Independent Alliance kan i relation till giska berättandet sprids som ringar på vattnet McDonalds och konglomeraten visserligen och får konsekvenser transnationellt. Den uppfattas som små, men i förhållande till den visar också hur detta fungerar i enlighet med lilla grillkiosken, eller ett fristående förlag från det internationella litterära systemets domi- ett mindre land än Storbritannien, handlar det nanslogik, där export och import av litteratur snarare om medelstora, eller till och med stora, och litterära företeelser följer geopolitiska och företag som använder underdogens attribut för ekonomiska samband: i någon mening både att positionera sig. Samtidigt som samarbetet inspirerades och legitimerades De oberoende mellan de fristående förlagen syftar till att ut- av The Independent Alliance.34 jämna förutsättningar inom fältet på ett mer Men även om mediekonglomerat i regel materiellt plan, blir berättelsen om samarbetet är globala, vilket innebär att bokförlag i olika del i en pågående polariseringsprocess. länder kan ställas inför liknande situationer När förlagssammanslutningen De obero- (ett exempel är Amazons etablering runt om i ende – en svensk förlagsgruppering inspirerad världen), är bokbranschen samtidigt ytterst di- av The Independent Alliance – bildades år 2010 versifierad, och förutsättningarna för mindre/ kritiserades den belysande nog också från två oberoende förlag skiljer sig markant åt bero- håll. Det mindre bokförlaget Vertigos förläg- ende på land, språk och kulturpolitik. Konkreta gare Carl-Michael Edenborg anklagade grup- faktorer av betydelse är storlek på den potenti- pen för att vara en ”elitklubb” bestående av ella marknaden, möjlighet att exportera böcker, ”de finare och rikare av de mindre förlagen” fasta eller fria bokpriser och subventioner som som genom att gå ihop ”kan bli en aktör som litteraturstöd och distributionsstöd. Det kan kan lattja med idioterna vid makten och vinna därför uppstå skevheter när ett perspektiv, eller fördelar åt sig själva”.31 Samtidigt ifrågasattes en berättelse, transponeras från en bokmark- De oberoende i Dagens Nyheter av Jonas Axels- nad till en annan – skevheter som döljs bakom son, då litterär chef på Albert Bonniers förlag: universalistiska berättelser. Detta är en princip ”Vi har inte klart för oss vad De oberoende som även är gällande för det strategiska berät- har för syfte. Jag förstår inte deras namn – De tandet mer generellt: en suggestiv story som ofta oberoende. Det skulle innebära att vi är de be- innehåller ett korn av sanning, kan övergå till roende.”32 Kritiken är naturlig om man förstår att bli en generellt accepterad myt som över- profileringen av The Independent Alliance och skuggar mer komplexa förhållanden. Till detta De oberoende som en dubbelsidig ”överlev- bidrar bokbranschens stora metakommentariat nadsstrategi” som forcerats av konkreta för- av ryktesspridning, goda historier och mustiga hållanden på bokmarknaden.33 Ena delen av anekdoter som gärna finner sin väg in i förläg- strategin handlar om att söka efterlikna kong- garmemoarer och förlagshandböcker. Det är lomeraten till sin struktur, medan den andra talande att bokbranschens kanske mest slitna handlar om att fjärma sig från dem genom pro- matris handlar om att exploatera sprängkraften filering och strategiskt berättande som hämtar i det originella – samtidigt som även denna näring i branschens mytbilder och troper. originalitet måste förmedlas genom välbekanta troper och klichéer. Den goda historien, oav-

56 TFL 2015:2-3 sett om den är sann, dopad eller helt påhittad, från ”rags to riches” – är det också förenat med blir helt enkelt en styrande princip, vilket kan viss risk. Dessa klichéer, förrädiskt enkla i sin innebära svårigheter för den förlagsvetenskap- slagkraftighet, avslöjar så gott som alltid mer liga forskningen som ofta är hänvisad till en komplexa samband om man börjar peta i dem. snacksalig bokbranschs interna diskurs, vilken Jamie Byngs berömda ”buzz” och internatio- den samtidigt måste söka sig bortom.35 nella anseende kan exempelvis också förstås För blir något sant bara för att det sägs? som en stark personlighets möjlighet att stärka Huruvida mediekonglomeraten verkligen sin position ytterligare via kategorier som kön, är bokvärldens McDonalds som prånglar ut socialt arv, språk och nationalitet, och betydel- varmhållna hamburgare i form av kulturellt sen av dessa kategorier inom bokbranschen. likriktade böcker är inte den enda fråga som Till exempel är det framför allt män som kan kan besvaras på flera sätt. Bra historier fortsät- dra fördel av branschmyter som gentlemanna- ter att berättas så länge någon har något att förläggaren och den litterära outsidern, vilket vinna på dem, men när berättelser används ger en fingervisning om hur mer personliga som förklaringsmodeller till bokförlagens och anekdotiska förhållanden samverkar med utveckling, nederlag och framgångar – den strukturella.36 extrema bokdealen som blev till under till Kanske kan den förhöjda verklighetens synes slumpmässiga former, den slentrianmäs- betydelse för en bransch som lever på berät- siga refuseringen av den sedermera bästsäljande telser därför bäst sammanfattas genom en av romanen, och, förstås, berättelsen om den ka- dess egna klichéer: ett komplicerat förhållande rismatiske stjärnförläggaren som tar sitt förlag mellan verklighet och fiktion.

1. Marknadsföring av litteratur kan här förstås eller snarare en bakgrund som skulle kunna enligt Claire Squires definition som: ”a form of vara hans. Våra kontakter med medierna blev represention and interpretation, situated in the denna osäkerhet, en metaberättelse som fick spaces between the author and the reader – but sitt eget liv.” Torbjörn Forslid, Jon Helgason, which authors and readers also take part in Lisbeth Larsson, Christian Lenemark, Anders – and surrounding the production, dissemina- Olsson & Ann Steiner har undersökt mot- tion and reception of texts”, Squires, Marketing tagandet av Said i ”Att förhandla litterärt värde Literature – the making of contemporary writing – Sami Said och Väldigt sällan fin”, Tidskrift in Britain, London: Palgrave Macmillan, 2007, för litteraturvetenskap, 43:3/4, 2013 (121–134). s. 3. Förstådd på det viset blir marknadsfö- Artikeln visar hur förlagets berättelse kring ringen en del av hela bokens tillblivelseprocess, författaren genom paratexter som omslag och och en central komponent i skapandet/återska- fliktext kommer att spela roll för mottagandet pandet av litterära sammanhang. av romanen och utgöra del av det litterära 2. Jfr. Johan Svedjedal, ”Berättelsen om berät- värde som tillskrivs romanen. Genom ett mer taren”, Dagens Nyheter, 2011.11.08. kritiskt perspektiv på förlagets marknadsfö- 3. Nauwerck ”Makten över debutanten”, 10TAL rande berättelser hade möjligen ytterligare en – Komma ut, 2013: 11 (s. 18–31), s. 30. Citatet pusselbit kunnat läggas till analysen, nämligen syftar på lanseringen av Sami Saids Väldigt att förlaget från första början i sina mediekon- sällan fin, Stockholm: Natur & Kultur, 2012. takter strävade efter att skapa en gåta och ett Herold fortsätter i intervjun: ”Om jag tar Sami mysterium kring författaren och hans identitet Said som exempel; han skrev ett debutant- i syfte att generera mediekapital. porträtt i Svensk Bokhandel om sin bakgrund, 4. Branding, det vill säga varumärkesbyggande,

MALIN NAUWERCK TFL 57 är en aktivitet som utspelar sig på flera nivåer. 8. Squires, Marketing Literature, 2007, s. 92. Storytelling har ett reciprokt förhållande till 9. Jfr. Royle, Jo, Cooper, Louise & Stockdale, branding, där det ena kan utgöra del av det Rosemary, ”The Use of Branding by Trade andra. Se ex. Sophie Esmann Andersen, Brands Publishers: An Investigation into Marke- som fortællinger – fortællinger om brands: Seks ting the Book as a Brand Name Product”, teenagepigers forbrug, fortolkninger og fortæl- Publishing Research Quarterly 15: 4, 1999/2000 linger om brands, diss. Aarhus: Handelshøj- (s. 3–13), s. 3. I denna brittiska undersökning skolen Aarhus Universitet, 2007. Den svenska från år 2000 framgår att 56% av bokköparna diskussionen kring varumärkesbyggande i hade någon form av förförståelse av förlagen bokbranschen har till stor del kretsat kring de köpte böcker från, men bara 4 % av dessa författarvarumärket, se ex. Anders Ohlssons & menade att förlaget påverkade deras besluts- Torbjörn Forslids och Fenomenet Björn Rane- process. Undersökningen säger emellertid inte lid, Lund: Roos & Tegnér 2009 och Författaren någonting om hur läsarna förhåller sig till förla- som kändis, Lund: Roos & Tegnér 2011. gen på en mer omedveten nivå, och inte heller 5. Hanna Sofia Rehnberg,Organisationer berättar något om vikten av dessa 4 %, vilka kan förstås – narrativitet som resurs i strategisk kommu i termer av early adopters och avantgarde. nikation, diss. Uppsala: Uppsala Universitet 10. Jfr. Royle 1999/2000, s. 6 och 12. Att förlagens 2014. För en översikt av forskningsläget från branding är viktig för återförsäljaren går att ett svenskt perspektiv se s. 24–33. Till stora se i den fysiska bokhandeln där titlar ibland delar är dock corporate storytelling fortfarande sorteras efter förlag, exempelvis figurerar ett outforskat område, särskilt ur ett bokmark- särskilda hyllor för Vertigo-titlar, eller ställ på nadsperspektiv. Även om Squires har berört disken för Novellix-böcker, samtidigt tyder en ämnet, och vissa internationella studier som sådan sortering på att förlagsprofilen spelar roll till exempel Simone Murrays Mixed Media, även för slutkund. London: Pluto 2004 eller John B. Thompsons 11. För flera nischade, svenska småförlag – till Merchants of Culture, Cambridge: Polity 2010 exempel Galago, Bakhåll och Rosenlarv är innehåller diskussioner om förlagsberättelser detta en uppenbar strategi. och mytologier, vill jag ändå påstå ett kritiskt 12. För vidare läsning om Virago, se Murray, perspektiv på storytelling i bokbranschen Mixed Media, 2004. oftast saknas i svensk och internationell 13. Modernistas avtryck bestod kanske framför allt förlagsdiskurs. i deras utgivning av svenska debutanter och 6. Med imprint avses en förlagsetikett som moderna klassiker i distinkt designade serier. hanteras som ett bokförlag. Till skillnad från Formgivningen är central i Modernistas fall, ett bokförlag är ett imprint inte liktydigt med men det fanns flera andra faktorer som också ett företag, utan ingår generellt tillsammans spelade in: författarskandaler, egensinniga bo- med flera varumärken i en förlagskoncern. kavtal, en stark förläggarpersonlighet i Pietro Imprints uppstår antingen genom att inarbe- Maglio (som tillsammans med formgivaren tade förlagsnamn lever vidare som imprints Lasse Sundh hade en bakgrund på tidskrifterna efter konsolidering eller uppköp (exempelvis POP och BIBEL), samt en notorisk vägran serieförlaget Kartago som sedan 2009 ingår i att visa sig på bok- och biblioteksmässan i Bonnierkoncernen), alternativt genom att nya Göteborg. imprints grundas inom befintliga förlag för att 14. Förlagsinriktningar eller profiler har diskute- förlaget vill skapa inriktningar inom utgiv- rats av Bo Peterson ibland annat Välja & Sälja: ningen och marknadsföra sig mot specifika om bokförläggarnas nya roll under 1800-talet då grupper (exempelvis MIX förlag grundat inom landet industrialiserades, tågen började rulla, Bonnierkoncernen i syfte att särskilt fokusera elektriciteten förändrade läsvanorna, skolan på crossover-titlar och digital litteratur). byggdes ut och läsarna blev allt fler, Stockholm: 7. Jfr Squires, Marketing Literature, 2007, s. 89 ff. Norstedts, 2003, s. 234–257. Den något grova

58 TFL 2015:2-3 indelning som jag gör här är avsedd att passa 22. Föreläsningen som anordnas av Stockholms en modern bokmarknad samt belysa vilken universitet till bokhistorikern Adam Helms plats det strategiska berättandet har i förhål- minne hålls av framstående personer inom lande till andra profilerande element. bokbransch och akademi. Jamie Byngs 15. För ett förlag som Penguin spelade till exempel föreläsning är en av få som ej finns dokumen- det grafiska uttrycket, och berättelsen om terad eftersom den aldrig skickades in, trots detta uttryck, en huvudroll i att förmedla och upprepade förfrågningar från arrangörerna. popularisera förlaget. Jfr. Nauwerck, ”Penguin 23. Opublicerad intervju med Jonas Axelsson, gjorde god litteratur till ett varumärke”, 2015.06.03. Svenska Dagbladet, 2011.03.19. 24. Jardine, ”Canongate … I liked it so much 16. Vertigo som grundades 1992 av Carl-Michael that I bought the company”, 2003. Intervjun Edenborg såldes 2015 till Alexandra Nedstam. är vald eftersom den gjordes under de år då 17. Citaten från Vertigos hemsida (http://www. Canongate befann sig bokbranschens absoluta vertigo.se/om-forlaget/), och Carl-Michael centrum, och i det inledande skedet av arbetet Edenborg, ”Starta aldrig ett cafe del 2”, med The Independent Alliance. Följande citat Vertigomannen, 2009-05.13. http://vertigoman- om Byng kommer alla från denna intervju. nen.blogspot.se/2009/05/starta-aldrig-ett-cafe- 25. Eva Hemmungs-Wirtén Global Infatuation: del-2.html). Explorations in Transnational Publishing and 18. Uttrycket corporate storytelling tycks ha Texts: the Case of Harlequin Enterprises and uppstått i USA i början av 1990-talet och nått Sweden, diss. Uppsala: Skrifter utgivna vid Sverige på allvar ett tiotal år senare, Rehnberg, Avdelningen för litteratursociologi, 1998, s. 26. Organisationer berättar, 2014, s. 18. 26. Att dessa två mytbilder är maskulint kodade 19. Rehnberg, Organisationer berättar, 2014, s. 24 och gärna går hand i hand visar Ragni Svens- ff. Att de samhällsförändringar som är typiska son i ”En outsider och en gentleman: mediala för upplevelseekonomin sammanfaller i tid med mytbilder och Bo Cavefors förlag”, Tidskrift för uppkomsten av begreppet corporate storytel- litteraturvetenskap, 43:3/4, 2013 (45–58). ling menar också t.ex. Barbara Czarniawska 27. Som en mängd internationella och även i ”Storytelling. Ledarnas nya verktyg” i Sten svenska forskare (ex. Eva Hemmungs-Wirtén, Jönsson & Lars Strannegård (red.), Ledarskaps- Claire Squires, Eric DeBellaigue, André Schiff- boken, Malmö: Liber 2009, s. 300–315. rin, Hans Hertel, Ann Steiner, Anna-Maria 20. Flera av de svenska förläggare som nämns här Rimm m.fl) har uppmärksammat präglas den skulle kunna användas som exempel jämte internationella bokbranschen sedan över trettio Byng för att belysa hur förläggare använder sig år tillbaka av en accelererande polarisering av strategiskt berättande, och hur narrativet mellan en stor mängd mindre aktörer och ett kring förläggaren ofta förhåller sig till särskilda fåtal stora. Ett illustrativt exempel (av många) troper och klichéer. I exempelvis Andreas på hur Byng förknippas med David och Ekströms intervju med Pietro Maglio ”Det Golitah på annat håll finns i Elizabeth Hand, måste bli som jag säger”, Sydsvenska Dagbladet ”The New Muses”,Washington Post, 2005.12.25. 2009.07.04 är rollerna tydliga: outsider, buffel 28. Texten kommer från den cirkulerande ’blurb’ och rebell. Ett porträtt av Richard Herold, som beskriver syftet med sammanslutningen ”Richard Herold – mer än bara chansningar”, och som exempelvis figurerar på medverkande Svensk Bokhandel 2012.12.14, utgår istället från förlags hemsidor. (http://www.canongate.tv/ underdog-tematiken och låter texten utgå about-canongate) från frågan om huruvida medfött geni eller 29. Berättelsen som fram till 2013 fanns att läsa på bananskal är orsaken till framgångarna. Max hemsida återfinns i sin helhet i Rehnberg, 21. Stephen Jardine, ”Canongate…I liked it Organisationer berättar, 2014, s. 135. so much that I bought the company”, The 30. Rehnberg, Organisationer berättar, 2014, s. 87. Scotsman, 2003.09.23. 31. Carl-Michael Edenborg, ”De Oberoende”, via

MALIN NAUWERCK TFL 59 bloggen Vertigomannen, 2010.10.17. (http:// goda historien inte sällan spelar en central roll) vertigomannen.blogspot.se/2010/10/de- behövs andra källor. Det är då problematiskt oberoende.html). att förlagsarkiv (i den mån de existerar) inte 32. Carin Ståhlberg, ”Småförlag möter Norstedts sällan är stängda för forskning, samtidigt för samtal”, Dagens Nyheter, 2010.09.29. som statistiska uppgifter som upplage- och (http://www.dn.se/dnbok/smaforlag-moter- försäljningssiffror är sekretessbelagda. Den norstedts-for-samtal) ur förlagsbranschen sprungna litteraturen 33. Anna-Maria Rimm, ”Ägandekoncentration, representerar i någon mån en sluten cirkel, då förlagsstrategier och litterär kvalitet. Synen på förlagskrönikor och förläggarmemoarer gärna vertikal integration på den svenska respektive skrivs av förlagsarbetare och publiceras av tyska bokmarknaden”, Nordicom Information förlagen själva. 36:1, 2014. 36. Jfr Nauwerck, ”Makten över debutanten”, 34. För vidare läsning se t. ex Svensk litteratur som 2013, s. 21 och Svensson, ”En outsider och en världslitteratur: en antologi, Johan Svedjedal gentleman”, 2013, s. 58. (red.), Uppsala: Skrifter utgivna vid Avdel- ningen för litteratursociologi, 2011. 35. Som motvikt till de intervjuer som görs med All information från internet är senast hämtad representanter ur förlagsbranschen (där den den 20 augusti 2015.

SUMMARY Everyone Loves the Underdog – Corporate Storytelling in the Business of Books This article discusses the book business’ tradition of anecdotes and tale-telling in relation to a newer trend of corporate storytelling. Taking the example of Scots publishing house Canongate Books and its figurehead, star publisher Jamie Byng, as a starting point for discussion, I show how publishing houses can build publishing profiles/brand themselves with storytelling, and how, in this process, recurring narrative tropes and clichés are consciously linked to cultural values. This practise – comparable to the marketing strategies used by companies such as Swe- dish hamburger franchise MAX – is then used, I argue, by independent publishers to position themselves in a literary field characterised by increased polarisation.

Keywords: corporate storytelling, publishing studies, conglomeration, Canongate, Jamie Byng

60 TFL 2015:2-3 AYA STEHAGER

EN LÄROMEDELSREDAKTÖRS PERSPEKTIV PÅ URVAL AV LITTERÄRA TEXTER I SVENSKLÄROMEDEL FÖR GYMNASIET

En typisk produktionsprocess på ett läro- Litteraturundervisningen i ämnet svenska ska medelsförlag skiljer sig på många sätt åt från täcka ett visst centralt innehåll per kurs och den som bedrivs på förlag som ger ut allmän sammantaget ge eleverna möjlighet att ut- litteratur. I det följande beskrivs hur det kan veckla följande: se ut när det gäller produktioner av stora läro medelsserier i svenska för gymnasiet. Vad syf- •• Kunskaper om centrala svenska och tar ett läromedel i svenska till? Vilken roll har internationella skönlitterära verk och läromedelsredaktören? Och vilka kriterier lig- författarskap samt förmåga att sätta in ger till grund för urvalet av de litterära texterna dessa i ett sammanhang. i ett läromedel? •• Kunskaper om genrer samt berättar Ämnesplanen för ämnet svenska på gymna- tekniska och stilistiska drag, dels i siet inleds med formuleringar om litteraturens skönlitteratur från olika tider, dels i film roll som fönster och spegel för människan: ”med och andra medier. hjälp av skönlitteratur, texter av olika slag och •• Förmåga att läsa, arbeta med och reflektera olika typer av medier lär hon känna sin omvärld, över skönlitteratur från olika tider och sina medmänniskor och sig själv”. (Skolverket kulturer, författade av såväl kvinnor som 2011, s. 160) Syftet med litteraturstudierna ut- män, samt producera egna texter med vecklas vidare under rubriken ”Ämnets syfte”: utgångspunkt i det lästa.

Eleverna ska ges möjlighet att i skönlitteraturen Vad är anledningen, kan man fråga sig, till att se såväl det särskiljande som det allmän copy-pasta allmänna formuleringar från sko- mänskliga i tid och rum. Undervisningen ska lans styrdokument i denna artikel? Skälet är att också leda till att eleverna utvecklar förmåga resan börjar där. Varje läromedelsprojekt som att använda skönlitteratur och andra typer av en förlagsredaktör arbetar med börjar i mötet texter samt film och andra medier som källa till mellan läroplanen och läraren. Ett läromedels självinsikt och förståelse av andra människors själva existensberättigande ligger i att utgöra ett erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställ- arbetsredskap för läraren i tillämpningen av lä- ningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya roplanen. Läromedlet är ett av redskapen som tankesätt och öppna för nya perspektiv. läraren använder för planering-genomförande-

AYA STEHAGER TFL 61 uppföljning av undervisning, och undervis- gen projekterar redaktören nysatsningar och ningen ska i allt väsentligt bygga på läroplanen. revideringar för de specifika målgrupperna i Jämfört med tidigare läroplaner är Läroplan för segmentet. Under projekteringsfasen identifie- gymnasieskola 2011, ofta kallad Gy11, dessutom rar denna i detalj luckor på marknaden samt betydligt mer styrande. Läromedelsredaktören elevernas behov – indirekt lärarnas utmaningar och läromedelsförfattarna måste själva tolka – och möter dem med ett lösningsförslag, en och förstå läroplanen på djupet för att kunna produktidé. Idén manifesterar sig i ett synopsis möta lärarnas utmaningar när det gäller att som beskriver de ingående komponenterna i förverkliga den. läromedelsserien och ett provkapitel, framta- För att förstå ett visst svenskläromedel och de get av en författargrupp. Provkapitlet testas litterära texter som har valts ut till det räcker det mot eleverna i målgruppen med hjälp av re- dock inte att analysera läroplanen. Man måste ferenslärare. Samtidigt jämförs produktidéns också utgå ifrån vilken specifik målgrupp läro- upplägg och pris med utbudet hos relevanta boken riktar sig till. Målgrupperna är ytterst konkurrenter. Med kunskap om konkur- precist formulerade i förlagens interna proces- renternas starka och svaga sidor finslipas det ser. En sådan målgrupp kan vara elever som nya läromedlets upplägg och dess egenskaper läser kursen svenska 1 på ungdomsgymnasiets formuleras som ”unika” säljspikar, i samarbete högskoleförberedande program. Detta betyder med marknadsavdelningen. i praktiken bland annat att de är sextonåringar Inte bara andra läromedelsförlag betraktas som just har gått ut grundskolan, varför känne- här som konkurrenter, utan även aktörer som dom om grundskolans svenskundervisning är Wikipedia, NE Skola, UR, producenter av viktig för att förstå målgruppens förkunskaper digitala lärverktyg, med flera. Det utvidgade och erfarenheter av litteraturstudier. Känne- kollegiet, det vill säga lärarnas nätverkande i dom om elevernas mognadsnivå och intressen sociala medier, fungerar i hög utsträckning som är också central i urvalsprocessen inför ett nytt en konkurrerande kraft för läromedelsförlagen läromedel. Hade läromedlet varit framtaget för idag. Många lärare älskar att dela med sig av elever i vuxenutbildningen hade andra litterära goda idéer, så utbudet av egenpublicerade lek- texter använts. tionsupplägg kopplade till exempelvis spelfil- Förlaget skiljer dessutom dessa sextonåringar mer och litterära verk är enormt. Särskilt lärare från deras kamrater på yrkesprogrammen, som i svenska förväntas både kunna, vilja och orka visserligen läser exakt samma kurs, svenska 1, producera kvalificerat material för sin egen un- men har andra förutsättningar i praktiken. De dervisning och därefter sprida det i det utvidga- läser nämligen inga fler kurser i svenska efter de kollegiet. För förlagen är detta delande inte denna, så tiden är knapp. Deras undervisning enbart av ondo. Sociala medier fungerar som viktas i ofta mot de skriftliga färdigheter som virtuella lärarrum där läromedelsproducenter behövs i de andra gymnasiekurserna och i yr- får chansen att lägga örat mot marken och för- keslivet. Dessutom efterfrågar lärare för yrkes stå lärarnas situation bättre. De kan också söka programmen oftare texter och upplägg som i forumen efter personer som kanske är intres- fungerar för ovana läsare. serade av att börja skriva läromedel. I varje läromedelsprojekts kärna finns pro- För förlagen gäller det att erbjuda lärome- jektledaren, som i praktiken ofta fungerar som delslösningar som ger ett betydande mervärde både förläggare och redaktör. Med gedigen jämfört med gratismaterialet på internet. Ett egen erfarenhet av undervisning för målgrup- självklart mervärde är att förlagsproducerade pen och med förlagets utgivningsplan i ryg- läromedel är byggda utifrån läroplanens helhet

62 TFL 2015:2-3 och har ett tilltal, en layout och en struktur mesta kraftigt förlagsstyrda produktioner. Det som passar elevernas kognitiva nivå. Ett annat beror dels på att det är svårt för yrkesverk- är att läromedel är utprövade av många elever. samma lärare att avsätta tillräckligt med tid De fungerar på så sätt normerande och ger en för läroboksskrivande, dels på att en ny, större fingervisning om vilken nivå undervisningen läromedelsserie är en riskfylld investering som kan läggas på, vilket underlättar när man efter påverkar förlagens verksamhet under flera år. strävar likvärdighet i skolan. Läromedel pake- Den kan ta två år att producera, ha en sexsiffrig terar dessutom stoff och övningar i en form investeringsbudget och kalkyleras att generera som är lätt att anpassa efter olika arbetssätt, de vinster i mångmiljonklassen under många års har ofta digitala versioner, går att få upplästa, tid. Projektledarens kompetens som projekte- och så vidare. ringsansvarig, som samordnare för alla inblan- Läromedel är dessutom kostnadseffektiva dade projektdeltagare och som medskapare av genom att de ger eleverna goda möjligheter att verket, är av avgörande vikt för slutresultatet. studera självständigt och genom att lärarna kan Under produktionsfasen är andra aspekter spara planeringstid. Men det räcker inte. Ett än de rent ekonomiska dock lyckligtvis i fokus. nytt läromedel måste också vara kommersiellt Budget ska hållas, men inom den ramen är gångbart på marknaden, för att lärarna ska välja projektgruppen fri utforma det nya läromedlet. att lägga sin begränsade budget på just den se- Nu arbetar redaktören och författarna intensivt rien, eller på ett läromedel överhuvudtaget. Den med urvalet av litterära studietexter och fram- genomsnittliga läromedelsbudgeten för samt- tagandet av övningar kring dem. Av alla tänk- liga skolämnen låg 2013 på i genomsnitt 497 bara skönlitterära texter ska man hitta de som kr per elev och läsår, enligt branschföreningen fungerar allra bäst för den specifika målgrup- Svenska läromedel. (Svenska läromedel 2015, s. pens förkunskaper och kunskapsutveckling, 2) Ett huvudläromedel för en kurs i svenska på och som ger lärarna tillgång till både beprövade gymnasiet kostar runt 300 kr. För förlagen gäl- guldkorn och nya favoriter i sin undervisning. ler det därför att i projektering och lansering Ett vanligt tillvägagångssätt är att man i pro- av ett nytt läromedel kunna besvara outtalade jektet spikar ett antal kapitelteman, till exem- kundfrågor som: ”Skulle mina elever gilla det? pel litterära strömningar eller berättartekniska Skulle jag få ny inspiration och nya perspektiv i aspekter som eleverna ska studera. Därefter tar min undervisning? Är det värt att ta strid om i författarna ofta huvudansvar för olika kapitel våra hårda budgetdiskussioner på skolan?” och börjar leta efter lämpliga texter att använda När en produktidé kan svara positivt på frå- som studieobjekt. I sökandet och urvalet an- gorna ovan fattar förlaget utgivningsbeslut och vänds kriterier som dessa: produktionsfasen tar vid, det vill säga en fas av aktivt manusarbete. Då samarbetar projektle- 1. Utgör texten en lämplig ”källa till själv- daren nära med författargruppen och referens- insikt och förståelse av andra människors gruppen, som består av verksamma lärare som erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställ- testar materialet löpande i klass. ningsvärldar”? Utmanar den till ”nya tankesätt Det är inte ovanligt att den interna pro- och nya perspektiv”? Är den ett bra exempel på jektledaren, redaktören, är upphovsman till så kallade ”centrala svenska och internationella det färdiga verket i minst lika stor utsträck- skönlitterära verk”? (Skolverket 2011, s. 160–161) ning som de externa författarna, även om det 2. Kommer den att tåla tidens tand, med är de sistnämnda som lyfts fram på omslaget tanke på att ett svenskläromedel har en beräk- och i marknadsföringen. Läromedel är för det nad livslängd om cirka ett decennium?

AYA STEHAGER TFL 63 3. Vilka erfarenheter har vi i projektgrup- är längre än att de går att ta del av i sin helhet pen och i referensgruppen av att undervisa under en lektion eller två. Därför är noveller, med just den här texten mot just den här mål- dikter eller sångtexter uppskattade av både gruppen? Fungerar den för eleverna? lärare och läroboksförfattare. Självklart läser 4. Vilken läsarerfarenhet krävs för denna gymnasieelever hela romaner också, vanligen text? En bedömning görs av textens språkliga två per termin, men det är sällan en lärobok och strukturella komplexitet. i svenska bygger på att man ska ha läst en viss 5. Vad kräver texten för inramning för bok i helklass. Utdrag ur romaner är därför att eleverna ska nå målen med hjälp av den? den nödlösning som ofta krävs för att längre Behöver läsarna stöd i form av till exempel il- prosatexter ska kunna behandlas inom ramen lustrationer, insprängda läsförståelsefrågor, för- för ett läromedel. klaring av intertextuella kopplingar, referenser När textförslagen har klarat sig igenom den till textens samtid eller populärkulturella feno- första urvalsprocessen, det vill säga frågorna men, nyöversättning eller parafras på modern ovan, ställs de mot varandra. Då tar redaktö- svenska? ren och författarna gemensamt ställning till 6. Bidrar texten till att skapa tillräcklig bredd vilka av texterna som ger rikast möjligheter i läroboken, jämfört med övriga utvalda texters till lärande. Meningsskiljaktigheter kan uppstå genretillhörighet, teman, stilistiska och berät- mellan projektmedlemmarna och redaktörens tartekniska grepp, upphovsmännens ursprung roll blir ibland att medla mellan dem. De tex- och kön och andra relevanta parametrar? ter som har flest ingångar, som kan täcka in 7. Får vi tillstånd att använda texten/över- flest perspektiv i undervisningen och på så sätt sättningen i läroboken? Får vi använda den på ge läsarna mest, går segrande ur denna andra det sätt som vi vill kunna göra? Till exempel i urvalsprocess. Principen bakom texturvalet form av ett förkortat utdrag, i nyöversättning, i handlar om att möta målgruppens behov på digital version, uppläst av en skådespelare, eller ett så ändamålsenligt sätt som möjligt och att med läsförståelsefrågor insprängda här och där hushålla med omfånget på klokaste vis. i texten. Därefter ges de slutgiltigt utvalda texterna 8. Har vi råd att använda texten/översätt- den inramning som krävs för att eleverna ska ningen? Kostnaden för detta dras normalt från kunna utveckla de kunskaper och förmågor läroboksförfattarnas garantihonorar, och i vissa som anges i kursplanen. Leif Eriksson, förfat- fall kan den vara så hög att textförslaget utgår tare till ett flertal läroboksserier för gymnasiet, av det skälet. Det är också anledningen till att sammanfattar principen bakom lärobokens antologier är komplicerade produkter för ett inramning kring en text med mottot ”mycket läromedelsförlag; de sedvanliga förlagsavtalen om lite”. Lite står för den litterära studietexten, är inte framtagna för verk som huvudsakligen eller för fenomenet som ska studeras. Mycket består av så kallade ”främmande bidrag”. står för brödtexten och övningarna. Det är där 9. Hur lång är texten? krutet ska läggas, för att optimera lärandet och ge lärarna rätt stöd i undervisningen. Textens längd är ett urvalskriterium som inte Här är ett exempel på ett sådant upplägg, ska underskattas. Det tänkta lärobokskapitlet taget från läromedlet Svenska rum 3 (Eriksson ska kanske uppta 15–20 boksidor och innehålla 2014, s. 102–104): flera olika studietexter med tillhörande illustra- 1. Brödtexten presenterar James Joyce roman tioner och övningar, så utrymmet är begränsat. Ulysses och hans nyskapande berättartekniska Ofta vill man hitta kompletta texter som inte grepp: inre monolog/stream of consciousness.

64 TFL 2015:2-3 2. Därefter följer ett utdrag ur romanen februari/mars, så att lärarna hinner ta del av de som exemplifierar berättartekniken. nya böckerna innan de i maj/juni ska välja vilka 3. Utdraget följs upp av övningar i att ur- titlar de ska beställa till nästa läsårsstart. skilja vad som är vad: Leopold Blooms med- Redaktören skriver ofta de mer ingående vetna tankar, hans inre monolog, författarens produkttexterna om läromedlet som används i person- och miljöbeskrivningar och röster från katalogen och på hemsidan. Redaktörens upp- andra personer på lunchrestaurangen. gift är också att svara på frågor från lärare som 4. Slutligen finns en övning där eleven själv tar kontakt och ge råd om vilka läromedel som ska skriva ett exempel på en inre monolog. kan passa för just de specifika elever som lära- ren undervisar. Kanske finns det inget lämpligt Studietexten, som här utgörs av skildringen av läromedel för dem i förlagets sortiment? Då Leopold Blooms minutlånga besök på restau- börjar resan om igen, genom att redaktören rang Burton – ”Var och en får klara sig själv, blir den som ställer frågorna för att förstå lära- näbbar och klor. Klunk. Käk. Klunk. Krubb. rens situation bättre och på sikt kunna formu- Han kom ut i friskare luft och vände tillbaka lera och projektera en ny utgivningsidé. mot Grafton Street. Äta eller ätas. Döda! Att vara läromedelsredaktör handlar alltså Döda!” – ramas in av brödtext och övningar om att vara länken mellan läroplanen och som ger eleverna rika möjligheter att utveckla lärarna å ena sidan, och förlaget och lärarna några av de kunskaper och förmågor som spe- å andra sidan. Dessutom är redaktören ofta cificeras i läroplanen. också en länk mellan de olika författarna och När alla texter och textutdrag är spikade och mellan dem och formgivaren/bildredaktören, all brödtext och alla övningar är skrivna och tes- samt mellan författargruppen och förlaget. En tade i klass vidtar en redigeringsfas. Då är det svår men spännande balansakt! framförallt redaktören som arbetar med att kon- Jag har alltid triggats av att jag som läro sekvensredigera och finslipa manuset genom medelsredaktör får chansen att arbeta lika flera korrekturvändor. Till sist sammanställer mycket med bildning – språk och humaniora redaktören ett komplett slutmanus inklusive – som med affärsdrivande verksamhet. Ett lä- manusunderlag till copysida, innehållsförteck- romedel måste fungera, det är ett verktyg som ning, sakregister och så vidare. Detta lämnas måste lösa ett problem för kunderna. Om det vidare till formgivaren och bildredaktören, som inte gör det kommer det inte att bli långlivat. gör sina delar. När boken är färdigformgiven Funktionalitet och problemlösning har därför och korrekturläst ytterligare några gånger går alltid varit de viktigaste ledorden i mitt arbete den vidare till tryckeriet och kan så småningom som läromedelsredaktör. lanseras på marknaden. Lanseringen sker ofta i

LITTERATUR Eriksson, Leif med flera. (2014).Svenska rum 3. ISBN 978-91-47-10452-9. Stockholm: Liber AB Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket. Svenska läromedel. (2015) ”Skolans bortglömda fråga”. Hämtad 12 oktober 2015 från svenska- laromedel.se/om-oss/mer-tid-for-larande/

AYA STEHAGER TFL 65

PETRA MAGNUSSON

DEN SKÖNLITTERÄRA TEXTEN Ett meningserbjudande i mångfalden

Mot bakgrund av att vi lever i en tid av för- slutningsvis uppmärksammas några öppnande änderliga textvärldar med snabb medietek formuleringar i styrdokumenten. nologisk utveckling prövas i denna artikel multimodal teoribildning som övergripande MULTIMODALA UTGÅNGSPUNKTER teori för skolans meningsskapande arbete. Multimodal teoribildning betonar män- Den centrala frågan handlar om vad multimo- niskors meningsskapande som både socialt dal teoribildning kan innebära för att utveckla och kulturellt situerat, med starkt fokus på meningsskapandet i skolan och i förlängningen de snabba förändringar som sker i nutiden. vilken betydelse en sådan utgångspunkt får för Teoribildningens start kan sättas till mitten av den skönlitterära textens plats i undervisning- 1990-talet och dess teoretiska fundament ligger en. Med meningsskapande avser jag en process i sociosemiotiken, diskursanalysen och den sys- där man tillägnar sig, men också förändrar och temisk funktionella lingvistiken.3 Tongivande utvecklar, erfarenheter. När meningsskapande forskare är bland andra Gunther Kress, Theo ses som multimodalt, ickehierarkiskt och eko- van Leeuwen och Carey Jewitt.4 logiskt1 påverkar det också synen på skönlit- För mig handlar multimodal teoribildning teratur. Som bakgrund och utgångspunkt för om kommunikation och dess förutsättningar5 artikeln ligger en del av min doktorsavhand- med fokus på de villkor som gäller för kommu- ling från 2014. I analysen av empirin från olika nikation i dagens snabbt föränderliga värld, ut- klassrumspraktiker såg jag bland annat att elev- vecklat i tre viktiga aspekter. Den första, som är ernas meningsskapande, oavsett teckenvärld den centrala för resonemanget i denna artikel, och medium, tedde sig relativt likartat.2 erkänner meningsskapande genom olika teck- Artikeln börjar med kort inblick i multi- envärldar6 (till exempel den visuella, auditiva, modal teoribildning och en beskrivning av verbala muntliga och verbala skriftliga, taktila, nutida meningsskapande mot bakgrund av rumsliga) som likvärdiga i möjligheter att ska- den medieteknologiska utvecklingen. Därefter pa betydelse. Det innebär en ickehierarkisk syn undersöks och diskuteras, utifrån multimodal på meningsskapande, i kontrast till vårt väster- utgångspunkt, skönlitteraturens ställning och ländska samhälles tro på den skriftliga tryckta de argument som anförs för skönlitteratur i textens överhöghet. Den andra aspekten gör styrdokument och nutida litteraturteori. Av- tydligt att betydelse skapas på flera nivåer: den

PETRA MAGNUSSON TFL 67 ideationella, den interpersonella och den textu- via internet.13 Medan den formella lärmiljön i ella, genom utnyttjandet av varje teckenvärlds skolan domineras av skriftliga texter på papper specifika resurser.7 Meningsskapandet kan un- är meningserbjudandena i informella lärmil- dersökas med fokus på hur specifika resurser jöer av andra materialiteter. Kress menar att de i varje teckenvärld utnyttjas men också på en medieteknologiska förändringarna som har på- mer generell nivå, till exempel med utifrån av- verkat relationen mellan författare och läsare, sändare, mottagare och syfte.8 Slutligen, med bland annat genom en upplösning av de tydliga den tredje aspekten vill jag peka på användan- rollerna som producent och konsument, också det av begreppet design9 och utvecklandet av en har förändrat förutsättningarna för traditionell teori om design för lärande som en möjlighet läsning. Dagens texter, till exempel i form av att undersöka meningsskapande (och kunska- webbsidor, förutsätter ett engagemang från pande/lärande) som komplexa processer med läsaren utifrån dennes intresse på ett mycket flera interagerande faktorer och nivåer.10 tydligare sätt än traditionell läsning där förfat- Att utvecklingen av ny teknik förändrar taren, enligt Kress, förmedlar kunskap utifrån möjligheterna att producera, få tillgång till en maktposition.14 Sätten att läsa i informella och tolka information ställer skolan inför nya miljöer bär ungdomarna med sig till skolan utmaningar. För att tala om nutida menings- och därför bör ungdomars fritid ses som en skapande är det viktigt att uppmärksamma viktig del av deras lärande, framhåller bland textens mode och media, engelska termer som andra Johan Elmfeldt och Per-Olof Erixon.15 på svenska motsvaras av teckenvärld och medi- Som en följd av att ungdomar idag so- um.11 Den teckenvärld som dominerar och det cialiseras in i meningsskapande som genom medium som används påverkar det som kallas den teknologiska utvecklingen utnyttjar fler meningserbjudandet och det meningsskapande teckenvärldar än den verbalspråkliga och där som följer. Meningserbjudanden innehåller texterna i många fall är av annan materialitet meningspotential, såväl erbjuden som uppfattad. än den tryckta skriften, sker deras menings- Att ett meningserbjudande kan skapas i olika skapande ofta i en kombination av skrift, bild teckenvärldar innebär att det finns menings- och ljud, digitalt förmedlat genom till exem- erbjudanden som använder verbalspråket som pel datorer och mobiltelefoner. Jag menar att teckenvärld samtidigt som det finns meningser- ungdomar idag utvecklar andra sätt att läsa än bjudanden som är exempelvis auditiva, rörliga tidigare generationer och att insikten om det och rumsliga. Men även materialiteten, det vill måste vara en av utgångspunkterna för didak- säga hur meningserbjudandet är förpackat, har tiska överväganden i undervisningen, även när betydelse (till exempel om en text är tryckt på det gäller skönlitteratur. papper eller förmedlas digitalt på skärm).12 MENINGSSKAPANDE I NUTIDA MENINGSSKAPANDE STYRDOKUMENTEN FRÅN 2011 OCH Den medieteknologiska utvecklingen har i SKÖNLITTERATURENS STÄLLNING mycket förändrat villkor och förutsättningar En analys av styrdokumenten för grund- och för meningsskapande vilket syns i statistiken gymnasieskolan från 2011 utifrån en multimo- över ungdomars användning av olika medier. dal tolkningsram visar att det finns viss bered- Enligt Mediebarometern 2012 konsumerar ung- skap för det multimodala meningsskapandet. domar mellan 15 och 24 år allt mindre av tra- I inledningarna till både Läroplan för grund- ditionella medier som böcker, tidningar och skolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11) TV och ägnar istället mer tid åt sociala nätverk och Läroplan, examensmål och gymnasiegemen-

68 TFL 2015:2-3 samma ämnen för gymnasieskola 2011 (Gy11) medier och film i ämnesplanen för gymnasie- bejakas bilden av en snabb förändring av de skolan. I det som i styrdokumenten benämns textvärldar som eleverna befinner sig i och i ”olika medier” inräknas film som i skrivningen skrivningarna ges möjligheter att nå utanför får innebörden av en alternativ kanal till skön- den skriftliga, tryckta texten.16 Dessutom finns litteraturen för det fiktiva berättandet. I de i ämnesplanerna för svenska flera öppningar förmågor som undervisningen ska ge eleven för andra texter och berättelsevägar än de skön- möjlighet att utveckla anges ”[k]unskaper om litterära. I kommentarerna till grundskolans genrer samt berättartekniska och stilistiska svenskämne slås fast att: drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier”.20 Formuleringen är En typ av text som blir allt vanligare är texter ett exempel på hur teckenvärld och medium som kombinerar ord, bild och ljud, det vill blandas ihop. I min tolkning är författarna till säga där flera olika medier samspelar och alla styrdokumenten ute efter att undersöka det behöver läsas på olika sätt för att tillsammans fiktiva berättandet utifrån de olika genrerna bli meningsbärande. […] I sin vardag möter prosa, lyrik och dramatik, men också utifrån eleverna en mängd olika typer av text i många vilket medium som används. Detta blir dock olika sammanhang, och gränserna mellan inte klart uttalat. Styrdokumenten framstår olika texttyper är flytande. Detta är något som här som oklara på grund av att komplexiteten kursplanen bejakar och tar fasta på. Därför ska i meningsskapandet genom film, som både även de texter som eleverna kommer i kontakt multimodalt och multimedialt, inte klargörs. med på sin fritid ingå i undervisningen.17 Att film kan användas för annat berättande än det fiktiva framgår inte heller av skrivningarna. Eftersom gymnasiets ämnesplan bygger på Något som komplicerar det hela ytterligare grundskolans blir diskussionen inte lika ut- är formuleringar i det centrala innehållet för förlig, men i kommentarerna till gymnasiets kursen Svenska 2, vilket enligt styrdokumentet ämnesplan talas det om att ”[f]ilm som berät- ska innefatta ”[s]venska och internationella tande – tillsammans med skönlitterärt berät- författarskap, såväl kvinnliga som manliga, och tande, teater och berättande i andra medier skönlitterära verk, vilket även inkluderar teater – har en given plats i svenskundervisningen”.18 samt film och andra medier, från olika tider I dessa skrivningar erkänns både den medie och epoker”.21 Som skönlitterära verk räknas teknologiska utvecklingen och elevernas text- här alltså även film och andra medier, något världar som berättigade reella existenser även som inte stöds av användandet av begreppen i i skolans svenskundervisning. Detta menar jag styrdokumentens övriga delar. uppfordrar till en diskussion om skönlitteratu- I analyser av ämnesplanerna i svenska för rens ställning i det nutida meningsskapandet Lgr 11, vilka i stort stämmer även för Gy11, i skolan. har konstaterats ett minskat utrymme för Dock saknas i ämnesplanerna i svenska en fiktionstexten som estetiskt objekt, dock inte fungerande begreppsapparat för att beskriva på grund av en betoning av multimodalt me- nutida meningsskapande och förhållandet ningsskapande, utan till förmån för textens mellan teckenvärld och medium. Avsaknaden formella egenskaper och litteraturhistorisk av precisa begrepp leder till otydlighet kring orientering.22 Multimodalt meningsskapande den komplicerade textverklighet som det talas behandlas i ämnes- och kursplaner endast om i inledningarna.19 Ett exempel på denna som ett komplement till den skriftliga texten otydlighet är användningen av begreppen och inga kunskapskrav för multimodala texter

PETRA MAGNUSSON TFL 69 finns formulerade. Detta får till följd att det ning som jag menar är problematisk i nutidens erkännande av förändrade villkor och förut- komplexa textverkligheter.25 sättningar för meningsskapande som syns i I den litteraturteoretiska diskussionen om läroplanernas inledningar inte är tydligt när vad som skiljer skönlitterära texter från andra det kommer till svenskämnet. har den traditionella gränsen mellan fakta och Jag vill påstå att skönlitteraturens ställning fiktion blivit svår att upprätthålla. Dagens i skolan fortfarande är stark och oproblema- genreöverskridande texter, som till exempel tiserad. Frågor om och svar på varför skönlit- journalistiska reportage, faktion och bloggar, teratur ska ha en plats i skolans undervisning är förändrar tillsammans med den medietekno- emellertid märkbart frånvarande i litteraturdi- logiska utvecklingen förutsättningarna för daktiska studier, vilket Peter Degerman påtalat produktion och konsumtion av text. Liknande i sin avhandling.23 Den legitimeringskris som svårigheter uppstår när det ställs litterära litteraturläsning i skolan påstås ha drabbats kvalitetskrav för skönlitteraturen i ett nutida av, diskuterad av bland andra Magnus Pers- kulturellt klimat där högt och lågt blandas i son och Annette Årheim, har inte åtföljts av kulturutbudet.26 Trots det fortgår diskussionen någon genomgripande diskussion om varför om det estetiska som särskiljande för skönlit- skönlitteraturen ska ha kvar sin ställning som teraturen,27 men att anföra estetiska värden ”texternas text”.24 Frågan står obesvarad även som skäl för att läsa skönlitteratur i skolan efter läsningen av styrdokumenten från 2011. blir problematiskt eftersom sådana värden är När den skönlitterära texten sätts i ett svårbestämda. Enligt Skolverket är det heller medieekologiskt sammanhang och ses utifrån inte aktuellt att införa någon litterär kanon. multimodal teoribildning finns anledning att Att däremot diskutera vad som ansetts som problematisera dess särställning i undervisning estetiskt högt och lågt i olika tider stämmer väl och skolans styrdokument på ett helt annat sätt med styrdokumentens skrivningar, till exempel än vad som görs idag. Inom litteraturteorin har i kursen Svenska 2 som fokuserar litteraturen i utmaningarna från meningsskapande i andra ett samhällsperspektiv. Dock är inte skönlitte- teckenvärldar och medier tagits på allvar. De ratur det enda möjliga underlaget för en sådan frågor som ställs och de diskussioner och svar diskussion. som följer är av intresse för hur synen på skön- Motiven för att läsa skönlitteratur har i litteraturen i skolan kan komma att utvecklas. styrdokumenten sett olika ut genom åren. Detta diskuteras i det följande. Persson gör en genomgång i Varför läsa litteratur? Om litteraturundervisning efter den kul- SKÖNLITTERATUR I STYRDOKUMENT turella vändningen och visar att i grundskolans OCH LITTERATURTEORI I LJUSET AV kursplaner från 1960-talet och framåt finns DEN MEDIETEKNOLOGISKA tydliga motiv för läsning, dock med olika be- UTVECKLINGEN toning i respektive kursplan: läsningen ska ge Styrdokumenten ger inga tydliga argument för upplevelser, kunskap, vara språkutvecklande, att särskilja skönlitteratur från andra skrivna personlighetsutvecklande och stärkande för texter eller andra konstformer. Den skönlit- den egna identiteten samtidigt som den ska terära texten står som avgränsad och självklar i stärka den kulturella identiteten, ge förtrogen- sin odefinierade egenskap av att vara just skön- het med kulturarvet och i förlängningen ge litteratur bland annat utifrån sina implicita es- förståelse för kulturell mångfald. Läsning ska tetiska kvaliteter. Den får därmed en autonom också främja goda läsvanor och göra eleven ställning och ett värde i sig självt, en särställ- till en bättre läsare, motverka odemokratiska

70 TFL 2015:2-3 värderingar och skapa empatiska, toleranta och kontroversiellt menar Turner att liknelsen är demokratiska elever.28 Argumenten går igen i förutsättningen för mänskligt språk och att styrdokumenten för gymnasiet under mot- den mänskliga hjärnan egentligen är litterär.34 svarande tidsperiod och återfinns även i de nu En konsekvens av Turners resonemang blir att gällande från 2011. Ett förändrat upplägg gör den narrativa fantasin är en nödvändig del av dock att flera av syftena för värdegrundsarbetet mänsklig kunskap och inte kan ses som förbe- har lyfts från ämnena till de allmänna avsnitten hållet skönlitteraturen. Berättelser finns i andra och därför är texten inte lika mångordig och teckenvärldar som bild, rörlig bild, uppläs- diskuterande som i tidigare styrdokument. ningar och kombinationer av dessa. Om det är I litteraturteorin återfinns flera av de argu- det fiktiva berättandet som är skönlitteraturens ment som används för att motivera skönlitte- egenskap kan det alltså upplevas på flera sätt ratur i skolan, argument som även används i och utvecklas med ny medieteknologi. Möj- den traditionella diskursen om skönlitteratu- ligheterna för berättandet, för narrationen, ser ren som ”god”.29 David H Richter formulerar annorlunda ut när berättelsen kan ta flera teck- läsningens fördelar som: ”one of the greatest envärldar till hjälp och använda andra medier attractions of reading […] is the access it gives än den tryckta texten. Fantasin hos konsumen- us to places and times we can never actually ten (läsaren) utmanas när interaktion blir reellt visit and to people we can never meet”.30 Pe- möjlig, inte bara som den medskapare i fanta- ter Widdowson ser fiktionen som något som sin som Miller talar om, utan som interaktion ger mönster för förståelse och kunskap genom i fanfictionberättelser och digital litteratur.35 främmandegöringens möjligheter.31 Jan Alber Stefan Lundström och Christina Olin- ser som litteraturens karaktäristika och roll Scheller diskuterar betydelsen av hur ung att den är empatiskapande, att den möjlig- domar tillgodogör sig berättelser och pekar på gör mötet med ”den andre” och sig själv, att ett förändrat kompetensbehov i det moderna den är en studie av åsikter och utvecklar etiska meningsskapandets textvärldar som de kallar ställningstaganden samtidigt som den består multimodala textuniversum. Utifrån ungdomars av skönhet och estetik.32 Dock bör litteraturen deltagande i fanmiljöer och rollspel föreslår de inte ses som en representation av verkligheten. begreppet narrativ kompetens som ett sätt att Att göra det är ett fatalt misstag enligt J. Hil- tala om konvergenskulturellt meningsskapan- lis Miller som menar att litteraturen är en helt de, där alltså berättandet tar sig andra former egen värld som genom sin imaginära kraft får än genom skönlitteraturen.36 läsaren att tro och därigenom uppleva den per- Ett av de vanligare skälen som anförs för att formativa kraften.33 läsa skönlitteratur är att vi genom skönlitteratu- Att de möjligheter som nämnts ovan kan ren får tillgång till det imaginära och genom det beredas genom skönlitteratur är inget jag vill kan nå förståelse för och kunskap om vår egen bestrida. Men att ge tillgång till imaginära värl- verklighet. Det finns olika åsikter om vägen till dar och fantasi är inte något som är exklusivt kunskap kommer genom identifikation eller för skönlitteraturen. Mark Turner hävdar i The genom främmandegöring, men i det imaginära Literary Mind att narration är en förutsättning ligger litteraturens empatiska potential enligt för människan som kunskapande varelse. I den Martha Nussbaum.37 Dock finns empatisk po- mänskliga hjärnan finns mentala, narrativa tential i olika former av meningserbjudanden mönster som vår hjärna använder som liknel- och det imaginära har genom den medietekno- ser när vi hanterar vår kaosartade tillvaro och logiska utvecklingen blivit mer tillgängligt på på så sätt möjliggörs meningsskapande. Något andra sätt än genom skönlitteratur.38

PETRA MAGNUSSON TFL 71 Inte heller Albers argument att litteraturen ett möte mellan text och läsare och även om erbjuder upplevelser och erfarenheter utöver frågan om vad som händer i mötet inte dis- det som är möjligt att uppleva i det verkliga kuteras i styrdokumenten är den central i ett livet och att vi genom dessa upplevelser får litteraturdidaktiskt sammanhang. Svensk lit- nya perspektiv på våra egna liv, kan idag ses teraturdidaktik domineras av det som brukar som hållbart. Rita Felski uttrycker det som kallas transaktionella teorier med bas i Louise att ”[f]ictional readers are wrenched out of Rosenblatts, Judith Langers och Aidan Cham- their circumstances by the force of the writ- bers teorier som alla lägger stor vikt vid själva ten words”39 men jag ställer mig frågande till lästillfället för formandet av texten.43 I styrdo- att det skulle gälla endast fiktionsläsning och kumenten för 2011 finns en betoning på läs- endast det skrivna ordet. Istället måste argu- strategier vilket kan tolkas som en förskjutning mentet utsträckas till meningsskapande i all- mot ett mer interaktionellt perspektiv. Läsaren mänhet, oavsett hur vi möter det. har visserligen fortfarande betydelse genom att Skönlitteraturens roll som samhälls- och läsning är något som läsaren efter sina förut- kulturbärare har varit betydelsefull genom sättningar gör med texten, men samtidigt är århundraden, men idag finns, vilket Miller syftet med läsningen att urskilja textens bud- påpekar, dess berättelser även i andra former skap. Med en multimodal tolkningsram, där än som tryckta texter.40 Berättelser om religiösa läsning är ett av flera sätt att meningsskapa och gestalter, historiska hjältar och moraluppbyg- där synen på meningsskapande som design är gande sagor är vanliga som animerad film och viktig, finns utrymme för båda synsätten, även förekommer även i datorspel. om jag menar att stödet för en transaktionell Katherine Hayles betraktar, istället för att syn är tydligare. För klargöra resonemanget särskilja skönlitteraturen, de olika sätten att kan det designteoretiska perspektivet vara berätta som komponenter i en medieekologi, till hjälp. Perspektivet har utvecklats som ett ömsesidigt påverkande varandra även om de analys- och planeringsverktyg för menings- har skilda förutsättningar vad avser situering, skapande och ger möjligheter att belysa den bevarande och spridning. Genom den medi- meningsskapande processens olika delar, se eteknologiska utvecklingen har digitaliseringen modellen av en lärsekvens nedan.44 av litteraturen påverkat också traditionellt utgi- Michael Tengberg diskuterar i sin av- ven litteratur såväl i skrivandet som i spridning handling hur texten i de litteratursamtal han och konsumtion.41 Enligt Hayles är det digitala studerar kan ses som en framträdande respons- den textuella förutsättningen för 2000-talet.42 struktur specifik just för det aktuella samtalet. Inom litteraturteorin finns alltså inte bara Denna responsförberedande struktur samspe- en diskussion om skönlitteraturens epistemo- lar med olika läsarter i elevernas enskilda och logi utan också ett erkännande av och intresse kollektiva läsningar. I Tengbergs undersökning för vad den medieteknologiska utvecklingen av litteratursamtalets möjligheter förskjuts fo- kan komma att innebära. Jag menar att dessa kus från frågan om läsar- eller textorientering diskussioner är högst väsentliga för skolans till de förutsättningar för reception som skapas litteraturdidaktik. i det aktuella samtalet.45 Om dessa samtal be- lyses ur ett designteoretiskt perspektiv öppnas LÄSNING SOM MENINGSSKAPANDE för en bredare syn på meningsskapande. Med Läsning framstår i styrdokumenten som både en designteoretisk terminologi kan Tengberg en enskild och kollektiv process som är till för sägas peka på den viktiga institutionella in- reflektion och diskussion. Läsning ses som ramningen och iscensättningen av samtalet

72 TFL 2015:2-3 som förutsättningar för elevernas menings- när ögonblicket för mötet betonas alltmer: skapande. Ur detta perspektiv är skönlitte- ”Det är endast i sammanhanget som innebör- raturen ett sätt bland flera meningsskapande den kan avgöras – både den avsedda innebör- möjligheter. Den designteoretiska synvinkeln den och den tolkade innebörden”.48 är visserligen ingen litteraturteori utan belyser Även i den litteraturteoretiska diskussionen lärande utifrån hur representationen, resultatet om vad som sker i läsningen öppnar sig nya av meningsskapandet, ser ut, det vill säga mer möjligheter, särskilt genom intresset för det ur ett produktionsperspektiv än ett receptions- kroppsliga och affektiva. Anders Pettersson ta- perspektiv. Trots det finner jag designteorin an- lar om skönlitterär läsning som både kognitiv vändbar i diskussionen om lärande och nutida och affektiv och Karin Littau och Rita Felski meningsskapande också i arbetet med skönlit- har utifrån en feministisk utgångspunkt visat teratur. Den ger å ena sidan ett visst utrymme hur förhållandet mellan läsning och kropp har för den interaktionella syn som präglar dagens osynliggjorts i modern litteraturvetenskap.49 styrdokument eftersom utgångspunkten i Felski menar att det finns vad hon kallar en designteorin är att representationen plockar bro mellan akademiskt läsande och vardagligt fram utmärkande drag i det skönlitterära me- läsande. De båda sätten att läsa delar motiv ningserbjudandet; det finns alltså ett budskap som igenkänning, hänförelse, kunskap, chock som ligger till grund för designen.46 Å andra (recognition, enchantment, knowledge, shock) sidan finns också utrymme för en transak- och är såväl affektiva som kognitiva. tionell syn på meningsskapande. Att ett me- Frågan om hur läsaren skapar mening är ningserbjudande har meningspotential både viktig för hur skolan arbetar med läsundervis- som erbjuden och uppfattad mening innebär ning. Littau undersöker hur läsarresponsteorier en för designen viktig relationell aspekt som sysslar med läsarens meningsskapande som ak- är påverkad av sociaæl och kulturell kontext.47 tiv del i skapandet av texten men menar att Att de semiotiska resurserna är styrande för, oavsett om målet för läsningen är att finna den och styrda av, sociala aktiviteter betyder att ett mening som finns i texten eller att nå fram till objekts innebörd kan förändras över tid. Som en egen högst personlig mening, så blir läsaren jag tolkar Selander och Kress innebär det att något abstrakt där estetik och intellekt står i en instrumentell användning av skönlitteratur motsättning till det kroppsliga.50 Med ett ökat – som kan bli en följd av dagens styrdokument intresse för läsaren som socialt och kulturellt – av nödvändighet måste omförhandlas, och situerad blir läsaren viktig som första person, återigen närma sig en mer transaktionell syn med både intellekt och kropp. Jag menar att

Resurser för teckensystem metareflektion lärande Läroplan iscensättning ª transformering formering ª representation presentation institutionella normer medier diskussion

Figur 1. Lärsekvensmodellen, LDS.51 Modellen visar hur det som händer i elevernas meningsskapande (i den första transformationscykeln) kan förstås som en del i hela den meningsskapande processen från de förutsättningar som ges i läroplaner och institutionella ramar, hur lärarna i sin iscensättning väljer att designa lärandet, till hur förhandlingar (t.ex. i elevers litteratursamtal) utvecklas.

PETRA MAGNUSSON TFL 73 det öppnar för nya sätt att se på undervisning i fråga om ett antingen eller, utan om läsning läsning och andra sätt att meningsskapa i sko- med olika syften där båda hållningarna måste lan. För Littau är det centralt att se det skönlit- synliggöras och bli föremål för studier. Han fö- terära verket som både text och materialitet. reslår kreativ läsning vilket jag ser som fullt möj- Hon visar att läsning genom historien har varit ligt i en multimodal tolkningsram. I en kreativ varierad och fysiskt bestämd, men att i sam- läsning finns det plats för ”njutning, känslor, band med upplysningen kopplas det fysiska sensationer och affekter”, det vill säga det som bort. Inom litteraturteorin har den affektiva ofta förknippas med populärkultur och nya läsningen setts som problematisk och intresset medier, parallellt med intresset för tolkning.54 för vad skönlitteraturen berör hos människan Dessa iakttagelser, tillsammans med problema- har underordnats textens betydelse. Littau me- tiseringen av vad läsning kan vara, öppnar för nar att det har att göra med att kontrollen över andra sätt att berätta än genom den skönlitte- kroppen sätts ur spel. Förnuftet är inte det som rära tryckta texten, vilket i sin tur innebär nya utvecklas när läsaren hänger sig åt känslor (tå- möjligheter att diskutera meningsskapande och rar, olycka, rädsla, passion) utan sådan läsning läsning. Det pekar också på att utveckling av ses tvärtom som en fara för hälsan. 52 Här finns meningsskapande är beroende av kunskap om en tydlig likhet med argument som anförs mot och deltagande i olika teckenvärldar och me- ungdomars konsumtion av dataspel, sociala dier: ju mer vana och kunskap (också genom medier och film. (ut)bildning i skolan), desto mer avancerat och Att erkänna betydelsen av såväl text som kreativt, kan meningsskapandet bli. materialitet och att diskutera hur teckenvärl- Mot bakgrund av ovanstående resonemang dar och medier skapar betydelse, föranleder ett vill jag hävda att motiv för skönlitteraturens ifrågasättande av styrdokumentens behandling särställning i skolan inte står att finna i argu- av det skönlitterära meningsskapandet som ment som gäller estetiska kvaliteter, kulturarv skilt från annat meningsskapande. eller har att göra med fiktion och narration, och inte heller i argument som handlar om speci- SKÖNLITTERATUR – ETT fika erfarenheter i meningsskapande i samband MENINGSERBJUDANDE I MÅNGFALDEN med läsning av skönlitteratur. De skäl som Den centrala frågan är om läsning av skönlit- anförs för de ovan beskrivna argumenten går teratur kan skiljas från annat meningsskapande. också att nå genom meningsskapande i andra Diskussionen handlar om hur meningsska- teckenvärldar och medier. Det som då återstår pande och läsning beskrivs och kategoriseras. är argument som handlar om läsfärdigheter, Den har också beröringspunkter med vad som läsflyt och läsutveckling men inte heller dessa läses, och debatten om populärkulturens plats kan användas för att hävda en särställning för i skolan. Littau menar att oron för digitala tex- det som kallas skönlitteratur. För att utveckla ter idag kan ses som en parallell till rädslan för förmågan att läsa, både att avkoda skriftlig text okontrollerad läsning av romaner på 1850-talet och att öva upp läsflyt och läsförståelse samt då den affektiva läsningen blev kopplad till utveckla förmågan att läsa olika typer av text, kroppsliga reaktioner.53 Den affektiva dimen- är arbete med den skriftliga texten naturligtvis sionen får idag en större betydelse genom centralt. Men att framhålla den skönlitterära meningserbjudanden i nya medier där det texten framför andra skriftliga texter i syfte att kroppsliga synliggörs i receptionen på ett tydli- uppnå dessa för samhällsmedborgaren viktiga gare sätt. Persson för diskussionen om naiv och mål finner idag inga vetenskapliga belägg.55 kritisk läsning och menar att det inte kan vara I modern litteraturteori diskuteras de nya

74 TFL 2015:2-3 villkor som skönlitteraturen står inför. Felski det vill säga att i arbetet med skönlitteratur to- menar att om litteraturstudiet ska överleva så är nas estetiska aspekter ned till förmån för den det nödvändigt att närma sig studiet av andra formella texten, framför allt i kunskapskraven, medier och acceptera att ny teknologi påverkar vilket gör att motiven för skönlitterära studier berättelsens kraft och kulturella gränsdrag- blir instrumentella. En annan möjlighet är ningar, till exempel mellan högt och lågt.56 I att tolka skrivningarna, framför allt för Lgr11, likhet med den multimodala teoribildningens som öppningar till att se skönlitteraturen i ett utgångspunkt menar Littau att ett verks ma- bredare meningsskapande sammanhang, i linje terialitet är betydelsefullt. De nya medierna med det synsätt jag har presenterat. Det finns har en tendens att återuppväcka det kropps- en intressant formulering i kommentarerna liga som varit i en undertryckt ställning sedan till Lgr11 som öppnar för en diskussion om läsning blev en individuell, enskild företeelse. skönlitteraturens självklara plats: ”Litteraturen När materialiteten förändras påverkas också kan bli en källa till tröst och stöd för den som vårt känslomässiga förhållande till världen, söker svar på frågor om sitt liv och sin omvärld. enligt Littau. 57 Den kan också ge kunskaper som är svåra att Jag menar att med en multimodal teori för få på något annat sätt [mina kursiveringar]”.58 I meningsskapande kan inte skönlitteraturen denna korta kommentar ryms nya möjligheter ses som ett meningserbjudande förmer, eller att se skönlitteraturen som en del i en mediee- per automatik, annorlunda än andra. Min kologi där det finns andra, jämbördiga, sätt att ståndpunkt skulle kunna uttryckas som att vi meningsskapa. i skolan bör betrakta skönlitteraturen som ett Dessa möjligheter återfinns även inom nu- meningserbjudande som kan förpacka upp- tida litteraturteori som pekar på svar som går levelser av estetik, igenkänning, hänförelse, utanför den skönlitterära tryckta textens tra- kunskap och chock lika väl som meningser- ditionella marker. Faktorer som traditionellt bjudanden i andra teckenvärldar och i andra knyts till skönlitteraturen, som berättandet, det medier. Avslutningsvis vill jag peka på en imaginära och anknytningen till det mänskli- skrivning i de nuvarande styrdokumenten som ga, har alla förutsättningar som förändras med öppnar för ett sådant synsätt. ny medieteknologi. Villkoren för produktion Som visats i artikeln är styrdokumentens och konsumtion förändras och de menings- formuleringar kring skönlitteratur otydliga och skapande möjligheterna ökar. I denna nya pekar åt olika håll. Det ges heller inga uttalade medieekologi kan skönlitteraturen vara ett sätt skäl för att den skönlitterära läsningen skulle att meningsskapa. Och, det som Widdowson vara annorlunda jämfört med annan läsning. På poängterar som centralt för läsning, kan också detta vis blir skönlitteraturen i styrdokumen- framhållas för meningsskapande i allmänhet: ten självklar men oproblematiserad. En möjlig det viktigaste är att vi gör det för nöjes skull tolkning av de nuvarande styrdokumenten är och att vi tycker om det, annars blir all annan i linje med det som tidigare analyser har visat, användning meningslös och omöjlig.59

1. Här används medieekologi i betydelsen av att innebörd och används för att diskutera mediers i dagens medielandskap kan medierna ses i fysiska struktur och dess betydelse för kommu ett ickehierarkiskt förhållande till varandra. nikation och samhället i stort (jfr Marshall Begreppet har i medieforskningen en bredare McLuhan, Media: människans utbyggnader,

PETRA MAGNUSSON TFL 75 övers. Richard Matz, 2. uppl., Stockholm: 12. Anders Björkvall, Den visuella texten: multimo- Norstedt, 1999). dal analys i praktiken, Stockholm: Hallgren & 2. Petra Magnusson, Meningsskapandets möjlig Fallgren, 2009, s. 8. heter: multimodal teoribildning och multilite 13. Nordicom-Sveriges mediebarometer. 2012, racies i skolan, Diss. Malmö: Malmö högskola, Nordicom-Sverige, Nordiskt informationscen- 2014, s. 152 ff. Empirin utgörs av ljud- och ter för medie- och kommunikationsforskning, filmupptagningar av arbetet i fem elevgrup- Göteborg: Göteborgs universitet, 2013. per som utifrån samma frågor för samtal och 14. Kress, 2010, s. 37ff. förbereder en redovisning om vad de uppfattar 15. Johan Elmfeldt & Per-Olof Erixon, Skrift i i meningserbjudanden från en reklamkampanj, rörelse: om genrer och kommunikativ förmåga en blogg, ett tidningsreportage, en novell och i skola och medielandskap, Stockholm: Brutus en novellfilm. Östlings bokförlag Symposion, 2007, s. 245ff. 3. För bakgrund, utveckling och terminologi se 16. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensam- t.ex. Carey Jewitt, (red.), The Routledge hand- ma ämnen för gymnasieskola 2011, Stockholm: book of multimodal analysis, 2. ed., Abingdon: Skolverket, 2011, s. 7; Läroplan för grundskolan, Routledge, 2014. förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Stock- 4. Se t.ex. Gunther R. Kress, Multimodality: a holm: Skolverket 2011, s. 9. social semiotic approach to contemporary commu- 17. Ämne – Svenska, kommentarmaterial grund- nication, London: Routledge, 2010; Theo van skolan 2011. Tillgänglig som pdf på internet: Leeuwen, Introducing social semiotics, London: http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/ Routledge, 2005; Jewitt, 2014. gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sve 5. Jfr Fredrik Lindstrand, Att göra skillnad: [2012-08-21], s. 18. representation, identitet och lärande i ungdomars 18. Ämne – Svenska, kommentarmaterial gymna- arbete och berättande med film, diss. Stockholm. sieskolan 2011, s. 4. HLS förlag, Stockholm, 2006, s. 39ff. 19. I de föregående läroplanerna, Lpo och Lpf 94, 6. Eng mode. På svenska även teckensystem. användes det vidgade textbegreppet. Oklarheter 7 Per Holmberg & Anna-Malin Karlsson, kring innebörden ledde till svårigheter att tolka Grammatik med betydelse: en introduktion till kursplanerna. funktionell grammatik, Uppsala: Hallgren & 20. Skolverket, 2011, Gy11, s. 161. Fallgren, 2006, s. 20ff. 21. Ibid., s. 169. 8. Elise Seip Tønnessen, ”Multimodal textkompe- 22. Stefan Lundström, Lena Manderstedt & Ann- tense og dataspill”, i Madeleine Ellvin, Gustav britt Palo,”Den mätbara litteraturläsaren. En Skar & Michael Tengberg, (red.), Svenskämnet tendens i Lgr11 och en konsekvens för svensklä- i förändring [ ], 2011, Svensklärarserien 234, rarutbildningen”, i Utbildning & Demokrati, s. 82–100. 2011:2, s. 7–26 ; Caroline Liberg, Jenny Wik- 9. Genom begreppet design synliggörs möjlig- sten Folkeryd & Åsa af Geijerstam,”Swedish heter i hela den meningsskapande processen, – An updated school subject?” i Education alltifrån kontextuella förutsättningar till Inquiry, 2012:4, s. 477–493. identitetsförändringar hos den som menings- 23. Peter Degerman, ”Litteraturen, det är vad man skapar/designar (Kress, 2010, s. 136ff.). undervisar om”: det svenska litteraturdidaktiska 10 Staffan Selander & Gunther R. Kress,Design fältet i förvandling, Diss. Åbo: Åbo Akademis för lärande: ett multimodalt perspektiv, Stock- förlag, 2013, s. 81f. holm: Norstedt, 2010; Jfr Magnusson, 2014, 24. Magnus Persson, Varför läsa litteratur?: om s. 38f, s. 61f. litteraturundervisningen efter den kulturella 11 Gunther R. Kress & Theo van Leeuwen, vändningen, 1.uppl., Lund: Studentlitteratur, Multimodal discourse: the modes and media of 2007, s. 6ff.; Annette Årheim,”Perspektiv contemporary communication, London: Arnold, på värdet av skönlitterära läserfarenheter”, i 2001, s. 1f; Selander & Kress, 2010, s. 26. Lena Kåreland, (red.). Läsa bör man-?: den

76 TFL 2015:2-3 skönlitterära texten i skola och lärarutbildning, thought and language], 1. pbk ed., New York: Stockholm: Liber, 2009, s. 66–85. Oxford University Press, 1998[1996], s. 25. 25. Det finns också delar som pekar på skön 35. Miller, 2002; Katherine N. Hayles, Electronic litteraturens beroende av en bredare kontext. I literature: new horizons for the literary, Notre gymnasieskolans kurs Svenska 2 ska undervis- Dame, Ind: University of Notre Dame, 2008, ningen behandla ”[r]elationen mellan skönlit- s. 30f.; s. 180f. teratur och samhällsutvecklingen, dvs. hur 36. Stefan Lundström & Christina Olin- skönlitteraturen har formats av förhållanden Scheller,”Narrativ kompetens: En förutsättning och idéströmningar i samhället och hur den i multimodala textuniversum?”, i Tidskrift för påverkar samhällsutvecklingen” (Skolverket, Litteraturvetenskap 2010: 3-4, s. 107–117. 2011, Gy11, s. 169). Även i den litteraturteore- 37. Jfr Martha C. Nussbaum, Poetic justice: the tiska diskussionen finns kopplingar till den literary imagination and public life, Boston: sociala och kulturella kontexten (t.ex. hävdar Beacon Press, 1995, s. 10. Terry Eagleton i Literary theory: an introduc- 38. Att se skönlitteratur som ett av andra tion, 2. ed., Cambridge, Mass: Blackwell, 1996, massmedier har gjorts tidigare, se till exempel s. 9ff. att vad som räknas till och definieras sociologen John B. Thompson,The media and som skönlitteratur är beroende av tid och modernity: a social theory of the media, Stanford värderingar som är bundna till ideologi, CA: Stanford University Press, 1995. maktförhållande och historia). 39. Rita Felski, Uses of literature, Malden, Mass: 26. Magnus Persson, Kampen om högt och lågt: Blackwell Pub., 2008, s. 23. studier i den sena nittonhundratalsromanens 40. Miller, 2002 s. 9f. förhållande till masskulturen och moderniteten, 41. Hayles, 2008, s. 159ff.; Elektronisk litteratur Diss. Lund, Stockholm: B. Östlings bokförl. är litteratur som är skapad på dator avsedd att Symposion, 2002. konsumeras digitalt. 27. Se t.ex. Peter Widdowson, Literature, London: 42 Ibid., s. 3. Routledge, 1999; Hillis J. Miller, On literature, 43. Louise M. Rosenblatt, Litteraturläsning som London: Routledge, 2002; Anders Mortensen utforskning och upptäcktsresa, Lund: Student (red.), Litteraturens värden, Stockholm: Brutus litteratur, 2002; Judith A. Langer, Litterära Östlings bokförlag Symposion, 2009; Hanna föreställningsvärldar: litteraturundervisning Meretoja, Saija Isomaa, Pirjo Lyytikäinen & och litterär förståelse, Göteborg: Daidalos, Kristina Malmio (red.), Values of literature, 2005; Aidan Chambers, Böcker inom oss: om Leiden: Brill, 2015. boksamtal, Stockholm: Norstedt, 1994. 28. Persson, 2007, s. 119ff. 44. Det designteoretiska perspektivet har I Sverige 29. Jfr Magnus Persson, Den goda boken: samtida utvecklats vid Stockholms universitet av föreställningar om litteratur och läsning, 1. uppl., bland andra Staffan Selander. En introduk- Lund: Studentlitteratur, 2012, s. 16. tion ges t.ex. i Anna-Lena Kempe & Staffan 30. David H. Richter, (red.), Falling into theory: Selander (red.), Design för lärande, Stockholm: conflicting views on reading literature, 2. ed., Norstedts, 2008; Staffan Selander, ”Designs Boston: Bedford/St. Martin’s, 2000, s. 251. for Learning – A Theorethical perspective”, i 31. Widdowson, 1999, s. 117f. Designs for Learning, 2008:1, s. 10–21; Selander 32. Jan Alber, m.fl, ”Introduction”, i Jan Alber, & Kress, 2010. Stefan Iversen, Louise Brix Jacobsen, Camilla 45. Michael Tengberg, Samtalets möjligheter: om Møring Reestorff, Rikke Andersen Kragelund litteratursamtal och litteraturreception i skolan, & Henrik Skov Nielsen (red.), Why study diss. Göteborg. Stockholm: Brutus Östlings literature?, Århus: Aarhus University Press, bokförlag Symposion, 2011, s. 307f. 2011, s. 7–22. 46. Selander & Kress, 2010, s. 39. 33. Miller, 2002 s. 18ff. 47. Ibid., s. 50. 34. Mark Turner, The literary mind: [the origins of 48. Ibid., s. 146.

PETRA MAGNUSSON TFL 77 49. Anders Pettersson, Verbal art: a philosophy of höga poäng på läsfärdighetstesten men något literature and literary experience, Montreal: orsakssamband kan inte slås fast (PISA 2015 McGill-Queen’s Univ. Press, 2000, s. 50ff.; Draft Reading Literacy Framework. OECD, Karin Littau, Theories of reading: books, bodies, 2013. Tillgänglig: http://www.oecd.org/pisa/ and bibliomania, Cambridge, UK: Polity, pisaproducts/Draft%20PISA%202015%20 2006, s. 2f.; Felski, 2008, s. 16. Reading%20Framework%20.pdf [20140205]). 50. Littau, 2006, s. 75ff. Det pekar dock på behov av forskning om hur 51. Selander, 2008, s. 17. möjliga samband kan se ut. 52. Littau, 2006, s. 3ff. 56. Felski, 2008, s. 21. 53. Ibid., s. 55. 57. Littau, s. 44ff.; 155ff. 54. Persson, 2012, s. 207. 58. Kommentarmaterial till kursplanen i svenska, 55. I PISA-undersökningarna undersöks även grundskolan. Stockholm: Skolverket, 2011. kringfaktorer som t.ex. läsvanor på fritiden. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket. Det finns visserligen en stark korrelation se/publikationer?id=2567 [2012-12-13] s. 11. mellan läsning för nöjes skull på fritiden och 59. Widdowson, 1999, s. 132ff.

SUMMARY Fiction: One Method of Meaning-Making Due to developments in media technology, the textworlds of today are undergoing a series of rapid changes. The aim of this article is to suggest multimodal theory formation as a theory of meaning-making in schools, and to discuss the consequences regarding the way in which fiction is viewed in education. Meaning-making is considered a process wherein one acquires, but also changes and develops, experiences. In other words, meaning-making is regarded as a form of design. When meaning-making is considered as multimodal, nonhierarchical and ecological, this will necessarily impact our conception of fiction. The article draws on my doctoral thesis in which empirical material showed similarities in pupils’ meaning-making regardless of mode and media. Reading fiction plays a strong role in Swedish curriculum, but this role needs to be discussed and strongly problematized. Drawing on multimodal theory formation and discussions among contemporary literature scholars, the article does not support the conception of fictional literature as exclusive and special. Rather, the arguments used for fictional literature also apply to other modes of meaning-making in other media than the printed verbal text. Swedish steering documents show a lack of conceptual resources for understanding the processes of contemporary meaning-making. The article argues that the challenges presented by contemporary methods of meaning-making should be recognized in schools, and should lead to a questioning of the role of fiction in the Swedish curriculum. When using multimodal theory formation to understand contemporary communication, fiction is revealed as only one way, among others, to make meaning.

Keywords: meaning-making, epistemology of fiction, design

78 TFL 2015:2-3 LENA MANDERSTEDT & ANNBRITT PALO

RÖSTER, RITER OCH ROLLER Unga läsare om konvergerad litteratur

På senare år har bokmarknaden fått ett tillskott uttryck för konvergenskulturen och pekar på av ungdoms- och populärlitterära dystopier, relationen mellan de läs- och skrivaktiviter som präglade av dagens konvergenskultur där texter sker i sådana kontexter.7 byter format, närmar sig varandra och finner Denna artikel ger några perspektiv på lit- nya kulturella uttryck.1 Dystopiernas kom- teratur i en kultur som präglas av konvergens, mersiella framgång indikerar att litteraturen diskuterad i fangemenskaper kring serierna innehållsmässigt och tematiskt är av intresse Hunger Games (2008–2010) av Suzanne Collins för såväl unga människor som för film- och och Divergent (2011–2013) av Veronica Roth.8 förlagsmarknad samt dagspress. Ungdoms Studien kartlägger förbindelser mellan de litteraturens bästsäljare utpekas till och med skönlitterära texterna och prosumenter som som en orsak till förslagsmarknadens och den inte bara läst verken, utan också producerat tryckta bokmarknadens överlevnad.2 texter, i detta fall diskussionsinlägg, om dem. I Dessa ungdomslitterära verk – eller ung- denna undersökning omfattar begreppet kon- domskulturella fenomen om man så vill – har vergerad litteratur både olika format som när- i många fall blivit föremål för akademiska mar sig varandra, det vill säga att fansen talar studier.3 Den konvergerade litteraturen och de om böcker och filmer utan att göra distinktion fangemenskaper som de unga läsarna engage- mellan formaten, och konvergensen mellan rar sig i har också väckt intresse. Internationellt de skönlitterära texterna och fansens texter i sett har Rebecca W. Black, Bronwen Thomas form av fanart, fanfiction och inlägg eller kom- och Jeffrey S. Kaplan undersökt fangemen- mentarer i nätforum. Ett litteratursociologiskt skaper som läranderum.4 På svenskt håll har perspektiv anläggs på texter och kontexter, då författarna till föreliggande artikel studerat gestaltningen av samhället i serierna fokuseras läsares förhandling av genus och sexualitet i tematiskt i röster, riter och roller. fanforum och bloggar.5 Vi har även undersökt Materialet har samlats in med inspiration fangemenskaper som litterära mötesplatser, av netnografi som ger möjligheter att utforska medan Christina Olin-Scheller har skrivit komplexa, sociala och kulturella aktiviteter i so- om konvergenskultur ur ett fanperspektiv.6 ciala nätverk online.9 En netnografiskt inriktad Begreppet prosument, en språklig mix av pro- forskare är aktiv i de forum som undersöks och ducent och konsument, har uppstått som ett påverkar på så sätt exempelvis besöksstatistik.

MANDERSTEDT & PALO TFL 79 Forumen besöktes dagligen under en fyra raturens vägar samt dess intresse för litteraturen månadersperiod 2015 i syfte att kartlägga och som samhälleligt fenomen.13 I denna studie samla uppdateringar i diskussionstrådar. Det kombineras dessa båda intresseområden, vilket skönlitterära material som är utgångspunkt för motiveras utifrån Mary J. Carruthers teori om de undersökta fanforumens diskussioner består textualistiska litterära kulturer, där texten inte av Hunger Games- och Divergent-trilogierna, ses som en autonom skapelse, färdig till form främst de första delarna.10 Trilogierna valdes och innehåll (jämför fundamentalistisk littera- då de gett upphov till konvergerad litteratur turkultur).14 Läsaren ges möjlighet att aktivt ta vilken diskuteras och kommenteras i nätge- texten i bruk och omforma den utifrån egna menskaper, och de är vidare nationellt och eller samhälleliga behov och från individuellt internationellt uppmärksammade. Båda sajter minne till kollektivt.15 I den textualistiska kul- som valts innehåller publika forum med fler än turen, till vilken denna studie ansluter sig, är etthundra trådar eller diskussioner. det således centralt att texterna finns och an- Den tematiska analysen grundas på Stein vänds individuellt och kollektivt i en kontext. Haugom Olsens begrepp topical themes och perennial themes, där de förstnämnda endast har RÖSTER, RITER OCH ROLLER I relevans för en begränsad grupp människor (av UNGDOMSLITTERÄRA DYSTOPIER en viss klass, religion eller i ett visst samhälle) Den vuxna författarens röst har ofrånkomligt eller i en omedelbar kontext, medan de sist- ett tolkningsföreträde över de unga läsarnas, nämnda är att betrakta som allmängiltiga.11 skriver Maria Nikolajeva.16 I Hunger Games- Det kan förefalla trivialt att, som i denna un- och Divergent-serierna får vuxenblivandet en dersökning kring ett nutida ungdomsfenomen, central roll, främst genom den brytpunkt som bygga ett (litteratur)studium på något som skildras genom en ung jagberättares röst, och kan uppfattas som topical themes, men valda detta ger, både i de skönlitterära verken och i teman – röster, riter och roller – speglar frågor fanforumens diskussioner, den unga rösten en om hur människor förstår livet och lever det. tydlig auktoritet. Trots att studien alltså behandlar teman i sam- I de valda serierna skildras samhällen med tida ungdomslitteratur är dessa allmängiltiga, socialt och/eller politiskt förtryck. Karen Coats det vill säga perennial themes. skriver att upproret mot samhällsbristerna är centralt i ungdomslitteratur.17 I dystopisk fik- DEN KONVERGERADE LITTERATUREN tion undergräver makthavare medvetet samhäl- OCH DE UNGA RÖSTERNA lelig rättvisa, enligt Erika Gottlieb: ”the world Nätforum ägnade åt ungdomslitterära och of dystopian fiction presents us with a society ungdomskulturella fenomen ger, utöver socio- where the ruling elite deliberately subverts logiska och språkliga data, också information justice.”18 Ofta problematiseras myndighet för litteratursociologiskt inriktade forskare, och makt samt förgivettagna konstruktioner som där kan följa hur forumdeltagares läs- och av etik och moral. Medvetenhet om det so- textkonsumtionsvanor närs av konvergens- och ciala och politiska förtrycket blir ett tecken deltagarkulturen. Att ”söka förbindelser mellan på vuxenblivande, och i dystopierna illustre- textuella fenomen och kontextuella” görs, ras ofta vuxenblivandets brytpunkt som i en skriver Johan Svedjedal, i många samman övergångsrit. hang, exempelvis inom litteratursociologi och Termen övergångsrit omfattar, menar fors- kulturstudier.12 Stina Hansson beskriver littera- kare som Arnold van Gennep, olika faser: tursociologins strävan efter att undersöka litte- separation, en liminalfas som först präglas av

80 TFL 2015:2-3 marginalisering och därefter av att individen Peeta Mellark, förs hon till spelen. Katniss och går över tröskeln till något nytt samt, slutligen, Peeta skiljs således från övrig befolkning, vilket av ett återupptagande i gruppen eller samhäl- markerar separationen från deras tidigare liv. let.19 Övergångsriten är, menar Scott D. Scheer, Redan i romanseriens inledning står det klart inte bara individuell utan också kollektiv.20 Det att ungdomarna genom avskiljandet förlorar finns inget sätt på vilket individen kan göra sina röster, sin relativa frihet att uttrycka sig. sina egna val utan att valen påverkar samhället. I avskiljandet från gemenskapen tydliggörs I dystopisk ungdomslitteratur får den unga de unga människornas maktlöshet. De kan människan ikläda sig rollen av syndabock.21 inte välja bort att bli tribut eller göra upp- Enligt René Girard är syndabocksrollen ett ror mot övergångsriten. Men maktlösheten rituellt sätt att stabilisera samhället: ett offer sträcker sig längre; om ungdomarna överlever utses och stöts ut ur gemenskapen. Offret är utlottningen eller spelen tvingas de till tystnad sårbart och annorlunda och får symbolisera och acceptans att deras barn en dag kan bli ut- det som stör ordningen i gemenskapen. Synda- tagna till spelen samt till isolering, för segrarna bocken ”must first be held responsible for the bor avskilda från de övriga i distrikten. Den mimetic disorder and then, through the medi- problematisering av makt och myndighet som ation of unanimous violence, for the return to Coats och Gottlieb förknippar med ungdoms- order.”22 I gestaltningen av roller i ungdomslitteratur får i Collins serie stort utrymme. dystopier ger upprorsmakaren röst åt den unga Perioden från separationen fram till segern människan med socialt patos. Igenkännandet i Hunger Games utgör fokus för romanseriens och identifikationen med de fiktiva unga i -ro första del. Det är fråga om en liminalfas. Ri- manerna ger de unga läsarna en utgångspunkt tuella handlingar och tributernas val påverkar för diskussionerna kring den sociala och his- deras möjligheter att överleva spelen och åter- toriska kontext i vilken de själva befinner sig. inträda i samhället. För att förstå diskussionerna i fanforumen be- I rollerna som protagonisten iklär sig ingår hövs en analys av de romaner som är basen för att underkasta sig spelets villkor och accepte forumens existens. I slutdiskussionen i denna ra att bli manipulerad av mentorn, stylisten artikel sammanförs de båda analyserna. Cinna och Peeta. Manipulationen är dock dubbelriktad. Katniss lär sig att läsa spelet och RÖSTER, RITER OCH ROLLER I HUNGER manipulerar tv-publiken och den politiska GAMES- OCH DIVERGENT-SERIERNA makten som tvingar distrikten att offra ungdo- Collins romanserie består av Hunger Games mar. När Katniss, för att få medicin eller mat, (2008), Catching Fire (2009) och Mockingjay inför övervakningskamerorna utmanar karriär (2010), medan Roths serie består av romanerna tributerna eller spelar förälskad, går hon in i Divergent (2011), Insurgent (2012) och Allegiant rollen som manipulatör. (2013). För Katniss och Peeta ingår att spela olika Hunger Games-seriens protagonist, sex- roller, exempelvis som ödesförföljt älskande tonåriga Katniss Everdeen, har vuxit upp i par. Katniss kläs upp för att påverka bilden av distrikt 12 i landet Panem. Alla distrikts unga henne, exempelvis som ”girl on fire”23 eller som är potentiella syndabockar, eftersom de årligen flicka: ”I look […] like a girl. A young one. måste delta i lottningen till Hungerspelen, ett Fourteen at the most. Innocent. Harmless.”24 tv-sänt spel på liv och död. När Katniss lilla- Katniss olika skepnader skapas för att manipu- syster blir framlottad, tar Katniss hennes plats. lera tv-publiken och medspelarna. Både Katniss Tillsammans med distriktets manlige tribut, och Peeta intar den, enligt Susan Shau Ming

MANDERSTEDT & PALO TFL 81 Tan, för ungdomslitterära dystopier vanliga världens röst kan sägas representeras av det full- rollen som offerlamm, eller som syndabock. värdiga medlemskapet i en faktion. Men också Katniss, Peeta och övriga speldeltagare är dock när Tris blir upptagen som fullvärdig medlem inte enbart offer utan också medspelare, poten- av Dauntless, finns glidningen mellan den vux- tiella hot mot systemet eller ledargestalter. När na rösten och den unga människans röst också Katniss utmanar det politiska etablissemanget närmar sig ett politiskt uppvaknande: ”Maybe framstår hon som en upprorssymbol, och Dauntless was formed with good intentions, upproret är, som nämnts, centralt i ungdoms- with the right ideals and the right goals. But is litteratur. De unga betalar emellertid på olika has strayed far from them. […] I wonder if the sätt priset för vuxenblivandet, oavsett spelets other factions suffer from the same problem. I utgång. have not thought about it before.”26 Tris upp- Beatrice Pryor, Divergent-seriens prota- täcker att makthavarna undergräver den sam- gonist, bor i ett framtida Chicago, där fem hälleliga rättvisa som förespeglas. grupper upprätthåller samhällsbalansen: De Precis som Katniss genomgår Tris en över- ärliga (Candor), De osjälviska (Abnegation), gångsrit. De rituella inslagen inleds för henne De tappra (Dauntless), De fridfulla (Amity) med initieringen till Dauntless och, slutligen, och De lärda (Erudite). Utanför samhället står till rebell. I denna utveckling återfinns de de utstötta (The Factionless). Även om sam- faser som enligt van Gennep kännetecknar hällsbalansen upprätthålls kan man knappast, övergångsriten. Tris separeras från sitt sociala tala om samhällsrättvisa. sammanhang, genom personlighetstestet. Se- De unga människorna har i den egna grup- parationen bekräftas symboliskt i en ceremoni pen en tillhörighet fram till sextonårsdagen då och fysiskt genom avskiljande från föräldrarna. de utifrån resultaten av ett personlighetstest Därefter följer en period av avskildhet och väljer grupp. Beatrice väljer gruppen Dauntless marginalisering, genom en initiering med fy- och lämnar då sin familj. Med sextonåringar- siska och mentala prövningar. nas rätt till sin egen röst följer konsekvenser Även i denna serie kan protagonisten sägas – valet är oåterkalleligt och de kan bli bort- ha rollen som ett offerlamm, för att använda stötta. Detta medför att den röst som de just Tans uttryck. Hon offrar officiellt sin familj tillerkänts officiellt förverkas; lojalitet mot den och delar av den hon är, då hon i personlighets- nya gruppen är ett krav. testet visat sig vara Divergent, vilka betraktas Beatrice, som tillhört Abnegation och fos- som ett hot mot den rådande ordningen. Tris trats till flärdfrihet och kroppsligt oberörbar- måste dölja sin kluvenhet. Trots att de unga i het, upptäcker i förvandlingen från Beatrice till Divergent-serien inte synbart ikläds rollen som Tris nya röster och roller inom sig. Hon skadar syndabockar, blir undertryckandet av deras jag utan ånger dem som förnedrat henne. Föränd- också ett rituellt sätt att, som Girard uttrycker ringen avspeglas även i hennes yttre: ”Daunt- det, stabilisera samhällsordningen. less initiation has stolen whatever softness my Protagonistens lidande är prototypiskt för body had.”25 Den kroppsliga hårdhet som Tris barn- och ungdomslitteratur med utopisk färg- upptäckt symboliserar förlusten av barnets ning, enligt Rebecca Carol Noël Totaro.27 Tris röst. Genom jagberättarens olika röster – den följer övergångsritens mönster och ges därmed osjälviska och den hårda – synliggörs genom möjlighet att inte längre vara marginaliserad, då protagonisten ett ifrågasättande av den vuxna hon efter initiationen blir upptagen som med- röstens tolkningsföreträde. Romanen erbjuder lem i Dauntless. Det är dock inte ett fullstän- ingen lösning på denna motsättning. Vuxen- digt återinträde i kollektivet, utan hon förblir

82 TFL 2015:2-3 gränsöverskridare, en potentiell rebell. Detta är, teras. Deltagare uttrycker åsikter om medial enligt Carrie Hintz och Elaine Ostry, den unga påverkan på produktionsbolagens beslut, och människans uppgift i en utopi eller dystopi.28 tonen är ofta tämligen kritisk: ”The media is also making The Hunger Games a huge deal, DE UNGA RÖSTERNA OM HUNGER and if the movie sucks true fans will be going GAMES- OCH DIVERGENT-SERIERNA insane, which then the media will find out and Aktiviteten kring Hunger Games- och Diver- make a huge deal about, which will attract gent-serierna är påfallande. Bokserierna har gett more people for the wrong reasons.”32 Detta upphov till sajter för fans som vill diskutera lit- oaktat tycks fansen som formulerar sig kritiskt teraturen samt filmatiseringarna av böckerna, ändå vilja se filmerna. eller skapa fanfiction och fanart. Forumet på Fansens roll som väktare av texten blir tydlig sajten om Hunger Games, fanpop.com, inne- i vissa inlägg: ”We need to protect what is im- håller 290 trådar, somliga med upp till 13 000 portant to us.”33 I detta avseende har fanforum- svar och fler än 108 000 besök. Forumet har ets deltagare dubbla roller. De är deltagare i vad över 70 000 medlemmar (maj 2015).29 Sajten Carruthers kallar för en textualistisk kultur och divergentfans.com har elva forum och anger ett hävdar sin rätt att vara prosument: ”Ok so who medlemstal på drygt 38 000 (maj 2015).30 Även else hated how Allegiant ended? […] So who’s ifråga om Divergent-serien är aktivitetsnivån with me? Let’s get writing!”34 Samtidigt blir mycket hög. Totalt rör det sig där om 248 dis- vissa inlägg röster för ett bevarande av texten kussioner eller trådar, med upp till tusen inlägg och av författarnas upphovsrätt: ”I’m getting per tråd. Dessa diskussionstrådar är i något av- sick of the Allegiant haters. They are all over seende reaktioner på fiktionen och det fiktiva Facebook, and you don’t have to agree with the samhälle som läsarna möter i romanerna. För ending or even like the book in general.”35 netnografiskt inriktade forskare innebär mäng- Röster möts också i de trådar där övergångs- den av material en utmaning; det blir oundvik- riten i ungdomsdystopin avhandlas. Framför ligt att material väljs bort alternativt inte ges allt initiation diskuteras eller jämförs med egna lika stort utrymme. För denna undersökning eller andras erfarenheter av prövningar, vilket bygger urvalet av empiriskt underlag på valda diskussionstråden Could you leave your family, teman röster, riter och roller, vilket förenar det friends, and whole life behind? vittnar om.36 I textuella och kontextuella. I det följande dispo- diskussionsforumen diskuteras och kommen- neras texten med utgångspunkt i dessa teman. teras framför allt två faser i övergångsriten: de Båda fangemenskaperna kan ses som arenor som van Gennep benämner separationen och där alla kan och får uttrycka sig om texterna liminalfasen. Det faktum att ingen av protago- och argumentera för sina tolkningar. Gemen- nisterna återupptas fullt ut i samhället kan vara samt för diskussionerna är alltså att fansens orsak till att återinträdet inte i lika hög grad röster ges utrymme. Ett diskussionsområde rör avhandlas. Det som diskuteras rör i hög grad konvergensen, då texter närmar sig varandra forumdeltagarnas reaktioner på Roths val att och finner nya kulturella uttryck. Det finns i de låta serien sluta med att protagonisten offras/ undersökta diskussionforumen ett visst miss- offrar sig. nöje med filmatiseringarna och ekonomiska Ritens betydelse i ungdomsdystopier samsas drivkrafter som övertrumfar respekten för tex- med diskussioner om dystopier som litterära ten: ”The Hunger Games has a giant bullseye texter, samt författares val och textkonven- for big money maker.”31 Regissörens, skådespe- tioner. Att ungdomsromaner ges formen av larnas och manusförfattarens betydelse disku- dystopi uppfattats av forumdeltagare som ett

MANDERSTEDT & PALO TFL 83 samtidsfenomen: as possible. No one really cares about whether the grammar is correct and no one asked you [A]lmost all the books in the YA section are to fix it, so don’t because no one cares about dystopian reads […] ever since HG came out the big fancy words that you clearly stole off almost every book I pick up is about how our Wikipedia.”42 Ofta är dock tonen uppmunt- future is doomed. […] I think it’s interesting rande, och det betonas att forumens roll är att though, because it reflects where our mindset erbjuda fansen en möjlighet att diskutera de is. We have all these problems but no one can litterära verken. think of any solutions.37 Vi har tidigare argumenterat för att temat roller kan betraktas som allmängiltigt. I ett av- Uppenbart är att forumdeltagaren även i sin seende kan det dock också ses som ett topical fysiska värld tycker sig uppfatta ett socialt och theme, det vill säga ett tema med relevans för politiskt förtryck. Risken att texterna inte tas en grupp människor i en viss kontext. Nästan på allvar diskuteras med emfas, då vissa forum- alla forumdeltagare döljer sig bakom så kallade deltagare ser hur verkligheten kan förändras i nicknames. I forumet kan man uppträda ”ut- samma riktning som i de fiktiva samhällena: klädd” och försöka att sälja en viss bild av sig ”Hunger Games is going to be underestimated själv. I detta avseende skulle temat roller, vilket in society and just be seen as another measly vi karaktäriserat som ett i djupaste meningen teenage romance novel and not what really perennial theme, kunna utvidgas och kallas för matters: the fact that this could happen some- topical theme. Rollerna är starkt knutna till de day.”38 Åsikten delas av flera forumdeltagare, litterära verk som diskuteras i fanforumen och som ser dystopierna som ett sätt att varna för till den kontext i vilken diskussionerna förs. framtida samhällskollapser, och för ett sam hälle som vill kategorisera människor: ”Have LITTERATUR OCH SAMHÄLLE OCH you ever given thought of what the world SAMHÄLLE I LITTERATUR: RÖSTER, would be like if we had factions? […] We all RITER OCH ROLLER have many different qualities […] so most of Det är framför allt texterna som diskuteras us would be divergent.”39 i det empiriska materialet från de aktuella Ett annat återkommande diskussionstema fangemenskaperna. Skillnader finns dock. rör roller. Det handlar om både de roller som Hunger Games-fansen diskuterar inte det de fiktiva karaktärerna iklär sig och metatexter dystopiska samhället lika djupgående som om forumets roll för fansen. När det gäller de Divergent-fansen. Kanske kan detta tolkas som fiktiva gestalternas roller kan forumdeltagarnas om de förstnämnda läsarna är mer benägna att diskussioner handla om roller i ett händelse- uppfatta samhällsstrukturen som fastslagen, förlopp: ”I have a problem with Tobias going då karaktärerna föds in i distrikt alternativt i off to Chicago to fulfill his Oedipus Rex issues Capitol? Här kunde en diskussion om stad/ with Mommy while Tris and the others risk land tillföra perspektiv på hur läsare uppfattar their lives at the compound.”40 Ibland uppträ- att dystopins makthavare bygger in ett struk- der fansen i rollen som blaserade litteraturkriti- turellt förtryck. Fans skulle i högre grad kunna ker: ”I found the whole book quite boring and uttrycka sig om exempelvis de riter och roller, poorly written […] very little action, too many inte minst i form av uppoffringar, som krävs av new and uninteresting, undeveloped charac- karaktärerna. En möjlig tolkning av uteblivet ters.”41 Ibland är de språkpoliser som dock resonemang är att Hunger Games-serien, som snabbt tystas: ”I’m going to say this as nicely skildrar ett spel, i sig uppfattas som ett spel. I

84 TFL 2015:2-3 de diskussionerna engagerar karaktärerna mer inlägg eller skapar fanfiction eller fanart. Fans än samhällsstrukturerna. Katniss väcker exem- som är aktiva ser, genom besöksstatistiken, att pelvis delade känslor hos forumdeltagarna när deras röster blir hörda. hon återvänder till sitt distrikt, traumatiserad I fangemenskapernas diskussionsforum möts och psykiskt sjuk. Den unga rebellen i dystopin litteratur och samhälle, individer och kollektiv, återvänder tystad, utan annan röst i epilogen än i ett samtal och en deltagarkultur. Det är där- det skrivna ordets. för föga förvånande att en del av samtalet rör Läsarna av Divergent-serien uttrycker en konvergens. Inlägg visar att det finns både för- medvetenhet om hur förtryck och strukturellt väntan och oro inför konvergensen och en med- våld präglar de fiktiva karaktärernas liv och läg- vetenhet om att texter inte är statiska, om än en ger ut texten om hur dessa, med Olsens ord, del fans önskade det. Analysen av fanforumens kulturella avtryck, återspeglar och kan komma inlägg tydliggör deltagarnas intresse för läsning att prägla samhället. I diskussionen ges förhål- och samtal om litteratur. Den visar också att landet mellan individ och kollektiv en större gränsdragningarna mellan medieformat och roll, kanske som en konsekvens av att prota- genrer inte har en stark förankring bland unga gonisten som sextonåring måste välja tillhörig- läsare, som inte heller tycks uppfatta nödvän- het i samhället och riskerar en brytning med digheten av att markera skillnader mellan sina familj eller vänner. Tanken på att bli avskild verkliga och virtuella jag eller poängtera de fik- från sina närstående kan te sig skrämmande tiva karaktärernas ontologiska status. Därmed för unga läsare och kan förklara behovet av att inte sagt att deltagarna inte uppfattar skillnader diskutera detta. Kanske är det också avsaknad mellan verkligt och fiktivt. Bland deltagarna av ett vuxenblivande i form av övergångsriter i finns en kunskap om litteratur och en förmåga det fysiska samhället som manar till eftertanke att använda analytiska redskap för att närma hos fansen. sig litterära texter, om än i varierande grad och De teman som lyfts fram i form av röster, med begränsningar. Slutligen illustreras hur in- riter och roller kan således analyseras litteratur- teraktiviteten i fanforumen ger utrymme för en sociologiskt. Den netnografiskt inriktade fors- mångfald av röster. karen gör avtryck, även om forskaren inte gör

1. För begreppsdiskussion se t.ex. Henry Jenkins, New Readings of the Novels, Jefferson, North Convergence culture. Where old & new media Carolina: McFarland & CO, 2014 collide. [rev. ed.], New York: New York Univer- 4. Rebecca W. Black, Adolescents and Online Fan sity Press, 2008, s. 2f. Fiction, New York: Peter Lang Publishing Inc, 2. Jonathon Sturgeon,”Are You an Adult Who 2008; Bronwen Thomas, ”What Is Fanfic- Reads YA Novels? Congratulations, You Saved tion and Why Are People Saying Such Nice Publishing in 2014”, i Flavorwire, 2014, 16 Things about It?”, iStoryWorlds: A Journal december, http://flavorwire.com/494377/ of Narrative Studies, 2011:3, s. 1–24; Jeffrey S. are-you-an-adult-who-reads-ya-novels- Kaplan, Teaching Young Adult Literature Today: congratulations-you-saved-publishing-in-2014 Insights, Considerations, and Perspectives for (2015-05-15). the Classroom Teacher, Plymouth: Rowman & 3. Se exempelvis Deidre Anne Evans Garriott, Littlefield Publishers, 2012. Whitney Elaine Jones & Julie Elizabeth 5. Annbritt Palo & Lena Manderstedt, ”Nego- Tyler, Space and Place in The Hunger Games: tiating norms of gender and sexuality online”,

MANDERSTEDT & PALO TFL 85 i Mariah Larsson & Ann Steiner (red.), implicita författaren i jagberättelser”, i Journal Interdisciplinary Approaches to Twilight: Studies of children’s literature research, 2008:2, s. 18–29. in Fiction, Media and a Contemporary Cultural 17. Karen Coats, ”Young Adult Literature: Experience, Lund: Nordic Academic Press, Growing Up, in Theory”, i Shelby Wolf m.fl. 2011, s. 143-158. (red.), Handbook of Research on Children’s and 6. Se Lena Manderstedt & Annbritt Palo, Young Adult Literature, New York: Routledge, ”Världar att besöka eller bebo. Fan-gemenska- 2011, s. 315–329. per som litterära mötesplatser”, i Tidskrift för 18. Erika Gottlieb, Dystopian Fiction East and litteraturvetenskap, 2009:3-4, s. 39-50; Christina West Universe of Terror and Trial, Montreal: Olin Scheller, ”’I want Twilight information to McGillQueen’s University Press, 2001, s. i. Se grow in my head’: Convergence culture from även s. 25-42. a fan perspective”, i Mariah Larsson & Ann 19. Arnold van Gennep, Les rites de passage : études Steiner (red.), Interdisciplinary Approaches to systématique des rites. Édition électronique Twilight: Studies in Fiction, Media and a Con- réalisée par Réjeanne Toussaint, 2014, s. 20. temporary Cultural Experience, Lund: Nordic http://classiques.uqac.ca/classiques/gennep_ Academic Press, 2011, s. 159-175. arnold_van/rites_de_passage/rites_de_passage. 7. Se Henry Jenkins,”The Moral Economy of html (2015-05-15); William S. F. Pickering, Web 2.0 (Part Two, 2008, 19 mars, http:// ”The Persistence of Rites of Passage: Towards henryjenkins.org/2008/03/the_moral_eco- an Explanation”, i The British Journal of nomy_of_web_20_pa_1.html (2015-05-25). Sociology, 1974:1, s. 63-78; John W. Schouten, 8. Suzanne Collins, The Hunger Games, New ”Selves in Transition: Symbolic Consumption York: Scholastic Press, 2008; Veronica Roth, in Personal Rites of Passage and Identity Re- Divergent [New ed.], London: Harper Collins, construction”, i Journal of Consumer Research, 2014. Novellsamlingen Four beaktas inte. 1991:4, s. 412–425. 9. Robert W. Kozinets, Netnography: doing eth- 20. Scott D. Scheer, Stephen M. Gavazzi & David nographic research online, Los Angeles, Calif.: G. Blumenkrantz, ”Rites of Passage during SAGE, 2010. Adolescence”, 2007. http://ncsu.edu/ffci/publi- 10. www.fanpop.com/clubs/the-hunger-games och cations/2007/v12-n2-2007-summer-fall/scheer. www.divergentfans.com. Divergent-serien har php (2015-05-25). (maj 2015) givits ut i två filmatiseringar, serien 21. Susan Shau Ming Tan, ”The making of the Hungerspelen i fyra filmer. citizen and the politics of maturation”, i 11. Stein Hogum Olsen, The end of literary theory, Deidre Anne Evans Garriott, Whitney Elaine Cambridge: Cambridge University Press, 1987, Jones & Julie Elizabeth Tyler, Space and Place s. 180. in The Hunger Games: New Readings of the 12. Johan Svedjedal, ”Det litteratursociologiska Novels, Jefferson, North Carolina: McFarland perspektivet. Om en forskningstradition & CO, 2014, s. 84. och dess grundantaganden”, i Tidskrift för 22. René Girard, Sacrifice [Elektronisk resurs], 2011, litteraturvetenskap, 1996:3-4, s. 2. s. ix–xii. 13. Stina Hansson, ”En ny litteratursociologi?: 23. Collins, The Hunger Games, 2008, s. 147. perspektiv på ett problemfält”, i Lars Furuland 24. Collins, The Hunger Games, 2008, s. 355. & Johan Svedjedal (red.), Litteratursociologi, 25. Collins, The Hunger Games, 2008, s. 168. Lund: Studentlitteratur, 1997, s. 390f. 26. Collins, The Hunger Games, 2008, s. 206f. 14. Mary J. Carruthers, The Book of Memory. A 27. Rebecca Carol Noël Totaro, ”Suffering in Uto- Study of Memory in Medieval Culture, Cambrid- pia: testing the limits in young adult novels”, ge: Cambridge University Press, 1990, s. 221ff. i Carrie Hintz & Elaine Ostry (red.), Utopian 15. Carruthers, The Book of Memory. A Study of and Dystopian: writing for children and young Memory in Medieval Culture, 1990, s. 11ff. adults, New York: Routledge, 2003, s. 127–138. 16. Maria Nikolajeva, ”Bakom rösten. Den 28. Carrie Hintz & Elaine Ostry, ”Introduction”,

86 TFL 2015:2-3 i Carrie Hintz & Elaine Ostry (red.), Utopian 35. Maraiya Kobayashi, http://divergentfans.net/ and Dystopian: writing for children and young forum/topics/allegiant-haters (2015-04-16). adults, New York: Routledge, 2003, s. 9. 36. http://divergentfans.net/forum/topics/could- 29. http://www.fanpop.com/clubs/the-hunger- you-leave-your-family-friends-and-whole-life- games. För denna undersökning har analysen behind (2015-04-16). gjorts på diskussionstråden Mockingjay forum 37. silver93, http://www.fanpop.com/clubs/ på fanpop.com. the-hunger-games/forum/post/73172/42/ 30. Vid tiden för datainsamlingen hette sajten mockingjay-forum#comments (2015-04-15). divergentfans.com. Nu heter den divergent- 38. THG123, http://www.fanpop.com/clubs/ fans.net. Inläggen i tre bokforum ingår i det the-hunger-games/forum/post/73172/35/ empiriska materialet för denna undersökning. mockingjay-forum#comments (2015-04-15). I referenserna ges den nu fungerande länken 39. AndyRadu, http://divergentfans.net/forum/ (.net). topics/factions-in-the-real-world?commentId= 31. silver93, http://www.fanpop.com/clubs/ 6414657%3AComment%3A19141 (2015-04-16). the-hunger-games/forum/post/73172/3/ 40. Soni Frazier, http://divergentfans.net/forum/ mockingjay-forum#comments (2015-04-15). topics/final-battle-issue (2015-04-16). 32. Arissa1422, http://www.fanpop.com/clubs/ 41. Indulgent, http://divergentfans.net/forum/ the-hunger-games/forum/post/73172/28/ topics/why-i-found-allegiant-to-be-extremely- mockingjay-forum#comments (2015-04-15). anticlimactic?commentId=6414657%3AComm 33. silver93, http://www.fanpop.com/clubs/ ent%3A384493 (2015-04-16). the-hunger-games/forum/post/73172/28/ 42. BE BRAVE!, http://divergentfans.net/forum/ mockingjay-forum#comments (2015-04-15). topics/least-favourite-faction?id=6414657%3AT 34. DauntlessLover, http://divergentfans.net/ opic%3A151930&page=15#comments (2015-04- forum/topics/allegiant-alternate-ending (2015- 16). 04-16).

SUMMARY Voice, Rites and Roles: Young Readers on Converged Literature Recently, there has been an upsurge in the production of dystopian literature for young adults, in which the sixteen-year-old protagonist must face a turning-point in life. A number of these dystopian texts have been made into films and have given rise to a whole industry; a contemporary convergence culture, in which texts flow between media platforms. These texts have experienced tremendous national and international commercial success. The aim of this article is to present perspectives on converged literature in fan communities on the dystopian Hunger Games and Divergent series. This article analyses three recurrent themes and concerns: the rite of passage, roles and voice. Here, I analyse the literary texts themselves (in particular, the first volume in each series) and posts on two discussion forums, in an attempt to adopt an approach combining the study of texts and contexts through literary analysis and cultural studies. As the primary material for this study consisted of posts from two online fan forums dedicated to The Hunger Games series and the Divergent series, netnography proved a useful tool. Netnography explores activity and self-representation in social networking sites, in order to provide data on complex social and cultural practices, relationships, and the use of language and symbols. The netnographer collects publicly available archival data for text and image

MANDERSTEDT & PALO TFL 87 analysis. Methodologically, netnography enables scholars to ask pertinent questions regarding the correlation between activities taking place on social networking sites and other socially situated activities. My results show that the themes and concerns analysed are discernible in both the literary texts and the posts on fan forums. Voice as a theme is closely connected with the expression of individual opinions, but it also arises in discussions of narratology. Rites of passage are generally discussed in relation to fictional characters. With regard to roles, participants in fan forums take on a number of different roles: as readers, critics, consumers, producers, and guardians of the texts they love.

Keywords: Fan communities, dystopian literature, young adult literature, convergence culture

88 TFL 2015:2-3 KRISTINA MALMIO

HABITUS I SKIFTANDE FORMER Ett begrepp och hur det används i tre svenska litteraturvetenskapliga undersökningar

Begrepp lånade från andra discipliner, bland I stilen, genren, eller någon annanstans? Jag annat sociologin, är ofta förekommande inom närmar mig dessa frågor genom att studera litteraturvetenskapen. Ett av dem är ”habitus”, ett antal definitioner av habitus och analysera som har beskrivits som ett användbart och hur Bourdieu själv använder begreppet samt samtidigt vagt, undanglidande och cirkulärt genom att granska vilka betydelser det får i tre begrepp.1 I ordlistor betecknar ”habitus” yttre svenska litteraturvetenskapliga undersökningar skick eller hållning och är synonymt med ut- som tillämpar det. seende och gestalt. I vardagslag används ordet Begrepp är historiska, föränderliga och tid- på ett lite diffust sätt när man i all hast ska- vis även föremål för strider. De kan också vara par sig en bild av en annan människa. Habi- vaga, innehållsligt diffusa, oförmögna att syn- tus baserar sig då på snabba, flyktiga intryck, liggöra distinktioner i det studerade materialet klassificeringar och värderingar, det uttrycks i eller till och med omöjliga att tillämpa – allt utsagor som signalerar avstånd eller närhet till detta ställer till med problem för forskningen.3 den som iakttas och beskrivs samt i de slutsats Syftet med denna artikel är att uppnå en större er om social tillhörighet man drar på basis av klarhet i hur begreppet definieras och att för- intrycket. Ett av de mera komplexa sätten att djupa förståelsen av dess innehåll och betydelse definiera begreppet förekommer däremot hos samt hur det tillämpats i litteraturforskningen. den franska sociologen Pierre Bourdieu som Med tanke på omfattningen av Bourdieus i sin tur har hämtat det från konsthistoriker egen forskning och alla de undersökningar den Erwin Panofsky.2 gett upphov till, kan min diskussion endast be- Ett användbart men vagt begrepp – vad fatta sig med ett urval texter.4 Begreppet habi- kan habitus ha för relevans för litteraturforsk- tus figurerar i var och varannan av Bourdieus ningen och närmare bestämt för litteratur texter. Det verk som Bourdieu själv i första sociologin? Vad gör Bourdieu av begreppet i hand hänvisar till när han utreder begreppet i ett litterärt sammanhang och hur har det an- antologin Habitus: A Sense of Place (2002), är vänts i litteraturvetenskapliga undersökningar? An Invitation to Reflexive Sociology (1992), skri- Vilka egenskaper och vilka för- och nackdelar ven tillsammans med den franska sociologen tillskrivs habitus? Var hör habitus hemma, hos Loïc Wacquant. I sammanhanget tar han även författaren, verket eller de fiktiva gestalterna? upp Distinction (1984), Masculine Domination

KRISTINA MALMIO TFL 89 (2001) och Pascalian Meditations (2000).5 Men med utgångspunkt i Pierre Bourdieus teori om med tanke på att jag främst är intresserad av litterära fält.9 Tidskriften Paragraph, speciali- begreppet i ett litteratursociologiskt samman- serad på modern litteraturteori, publicerade hang, går jag i detalj endast in på den svenska år 2012 ett specialnummer tillägnat Bourdieu översättningen av Bourdieus Les règles de l’art. och det litterära fältet.10 Likaså utkommer det Genèse et structure du champ littéraire (1992, regelbundet litteraturvetenskapliga undersök- övers. Konstens regler. Det litterära fältets upp- ningar i vilka hans begrepp tillämpas.11 komst och struktur, 2000).6 I någon mån an- Mitt intresse för begreppets användbar- knyter jag emellertid även till andra texter av het går tillbaka till ett litteraturvetenskapligt Bourdieu samt till samhälls- och kulturforskare forskningsprojekt där jag studerade det fin- som haft synpunkter på begreppet. landssvenska litterära fältet under 1910- och Bourdieu använder sina centrala begrepp 1920-talen med utgångspunkt i Bourdieus teori fält, kapital och habitus som verktyg i sin klas- om fält.12 Habitus visade sig speciellt produk- sificering och analys av ett stort antal olika soci- tivt i analysen av sådant empiriskt material som ala fenomen. Teorin om fält, i vilken begreppet går under benämningen ”författarporträtt”, habitus ingår, är både tänjbar och omfattande olika slags beskrivningar av författarnas gestalt och dess tillämpbarhet har uppfattats som en som kan finnas till exempel i litteraturkritik, av orsakerna till det bourdieuska programmets brev, dagböcker med mera.13 Den här artikeln popularitet – det har applicerats inom många bygger på mina egna försök att komma under- olika discipliner och fått en transnationell fund med ett begrepp som verkar ha potential genomslagskraft.7 Även inom litteraturforsk- som ett heuristiskt verktyg i litteraturanalysens ningen har perspektivet haft sin spridning, respektive litteratursociologins tjänst, men vars begreppet fält verkar numera förekomma i var undanglidande karaktär samtidigt tillför ett och varannan litteraturvetenskaplig undersök- antal problem. ning.8 Habitus har däremot varit mindre po- Det finns olika traditioner inom litteratur- pulärt. Så är inte fallet inom andra discipliner; sociologisk forskning vad gäller tillämpning till exempel en grupp australiensiska forskare av Bourdieus teorier.14 Jag använder själv be- som representerar ett antal olika discipliner har greppen fält, kapital och habitus inom ramen tillägnat begreppet en hel monografi, Habitus: för en hermeneutisk tradition, vilket även A Sense of Place (2002, andra upplagan 2005). kännetecknar de tre svenska avhandlingar Bourdieus teoribildning verkar inte heller som jag kommer att analysera närmare. De är vara ett gårdagens paradigm utan snarare en Erik Peurells En författares väg. Jan Fridegård ”långkörare” vars betydelse för bland annat i det litterära fältet (1998), Petra Söderlunds litteraturvetenskapen fortlöpande betonas i Romantik och förnuft. V. F. Palmblads förlag olika sammanhang. Bara för att nämna några 1810–1830 (2002) samt David Gedins Fältets exempel. I ett specialnummer av New Lite- herrar. Framväxten av en modern författarroll. rary History (2010) utreder James F. English Artonhundraåttiotalet (2004). Det jag tar upp ”litteratursociologins utveckling efter litte- i samband med Peurells, Söderlunds och Ge- ratursociologin” och granskar ett antal litte dins studier är hur habitus definieras, i vilken ratur vetenskapliga strömningar inom vilka eller vilka kontexter begreppet används och litteratursociologiska frågeställningar domine- vad forskarna försöker uppnå med hjälp av rat sedan 1980-talet. Bland dem nämner han det. Dessa doktorsavhandlingar är givande och den forskning som studerat litterära värdering- representativa exempel på användningen av ar samt kanonbildningars historia och logik begreppet. De har Bourdieus teorier som sin

90 TFL 2015:2-3 centrala utgångspunkt och använder hans be- beskrivits som ett ”mycket komplext begrepp, grepp mer eller mindre genomgående, till skill- som har utsatts för både teoretiska och empi- nad från ett antal andra undersökningar i vilka riska invändningar”.18 Bourdieus perspektiv tangeras men är av mer Användningen av begreppet påverkas av att perifer betydelse.15 Alla tre texter delar också de centrala begreppen hos Bourdieu är nära uppfattningen att begreppet habitus är viktigt knutna till varandra, ofta används de dess- och tillämpbart inom litteraturvetenskapen. utom i växelverkan med varandra. Ett exempel Det finns också ”bourdieuska” undersökningar på detta är beskrivningen av habitus som ”för- i vilka forskaren mer eller mindre tar avstånd kroppsligat symboliskt kapital”, där definitio- från begreppet.16 Vidare är Peurells, Söderlunds nen av habitus förutsätter begreppet ”kapital” och Gedins sätt att förhålla sig till Bourdieus som i sin tur kräver att man vet vad Bourdieu teori och begrepp både tillräckligt liknande menar med ”fält”.19 Med symboliskt kapital och tillräckligt varierande för att de ska kunna menar Bourdieu symboliska och materiella jämföras. Medan likheterna ger en viss bredd åt tillgångar som grupper i samhället uppfattar resonemanget, visar skillnaderna på vidden av som värdefulla, det som ”igenkännes som vär- möjliga tillämpningar. defullt och tillerkännes värde” – uttryckt med Broadys klargörande ord.20 Jonathan Eastwood HABITUS, EN FÖRSTA DEFINITION påpekar att begreppet ”kapital”, trots dess me- En av Pierre Bourdieus mest omfattande och taforiska anknytning till ekonomi, framförallt grundläggande definitioner av habitus, såsom är politiskt: det hänvisar till resurser som är den översatts av Donald Broady, ser ut på föl- nödvändiga för att man ska uppnå sina mål jande sätt: och anknyter därmed till makt.21 Till exempel ingår ett kultiverat språkbruk, hög utbildning […] system av varaktiga och överförbara dispo- och förtrogenhet med den så kallade finkultu- sitioner, strukturerade strukturer som är ägnade ren i det som benämns kulturellt kapital inom att fungera som strukturerande strukturer, det ett visst fält. Det kulturella kapitalet är delvis vill säga som strukturer som genererar och orga- nedärvt, delvis tillägnat, det ackumulerar och niserar praktiker och representationer, vilka kan koncentreras och kan bestå av föremål, utbild- vara objektivt anpassade till sina mål utan att ning, beteende, kultivering, smak, förmåga att förutsätta någon målmedveten målinriktning, göra distinktioner, att klassificera och värdera och utan att förmågan att bemästra de operatio- konst. Det kan inte köpas, fås i present eller ner som krävs för att nå dessa mål behöver vara bytas ut mot någonting annat utan förutsätter artikulerad. Dessa system av dispositioner är tid och uppoffringar – man måste göra sig för- objektivt ”reglerade” och de är ”reguljära” utan trogen med det på egen hand. Därför har det att alls vara resultatet av att man åtlyder regler. kulturella kapitalet en benägenhet att gå hand Allt detta gör att de är kollektivt orkestrerade i hand med ekonomiskt kapital, för kulturellt utan att vara någon skapelse av en orkester kapital förutsätter tid och det kräver i sin tur dirigents organiserande handlande.17 pengar.22 Olika former av kapital, ekonomiskt, kulturellt och socialt, vävs in i varandra och Av beskrivningen framgår med tydlighet att kommer i olika mängder och sammansättning- den företeelse som Bourdieu strävar efter att ar. Allt kapital är kontextspecifikt. Alla har en greppa är ytterst sammansatt och dynamisk. habitus, men marknaden avgör vilka ingredi- Inte utan anledning har habitus av den bel- enser i och effekter av denna habitus som kan giska litteraturforskaren Daan Vandenhaute fungera som kapital, summerar Broady.23

KRISTINA MALMIO TFL 91 Bourdieus definition av begreppet habitus många: den genererar särskilda och särskil- växte fram under en längre tid. Det har fö- jande praktiker, beteende och värdering, upp- rekommit i hans forskning sedan början av fattningar om vad som är gott och ont, förfinat 1960-talet och har utvecklats med utgångs- och vulgärt. De dispositioner som habitus punkt i de objekt och företeelser som han har frambringar tenderar att få aktörer att agera undersökt.24 Likaså har Bourdieu kontinuer- och reagera på vissa sätt, det frambringar vanor ligt kommit med tillägg och preciseringar, och och tankesätt, attityder och uppfattningar som har justerat sina synpunkter i dialog med den upplevs som ”vanliga” och som ofta är omed- kritik han blivit utsatt för.25 I Practical Reason vetna.32 I Konstens regler exemplifierar Bourdieu (1998), en av de mera lättbegripliga av Bour- detta när han beskriver hur vissa konstverk får dieus texter, definierar han habitus som ”the åskådaren att känna sig hemma, att känna igen space of dispositions”.26 Habitus är den princip sig och känna välbehag. I en lyckad akt av för- som skapar och förenar de för en viss position ståelse uppstår en upplevelse av samstämmig- typiska och av relationer beroende karaktärs- het med världen: ”Habitus uppmanar, utfrågar dragen till en sammanhängande samling av och låter objektet tala, medan objektet i sin tur personer, varor och praktiker, till en smak eller verkar efterfråga, kalla på och framprovocera en livsstil.27 Den kan beskrivas som en praktisk habitus.”33 Begreppets fenomenologiska sida34 kompetens som opererar under nivån för det framträder tydligt när Bourdieu skriver: ”Man medvetna. Den är en uppsättning förhållnings- kan i själva verket anta att två individer med sätt som kan överföras från ett område till ett olika habitus inte står inför samma situation annat. Den är systematisk, men dess planmäs- eller samma stimulanser, eftersom de konstru- sighet är inte av logisk utan av praktisk art, erar dem på olika sätt, att de således inte hör preciserar Bourdieu.28 samma musik eller ser samma tavlor, och att Begreppet ska samtidigt greppa och förena de därför är benägna att värdera dem olika.”35 det allmänna och det individuella, struktu- Frågan om en persons habitus förändras rerna och aktörerna, systemet och det enskilda eller inte har diskuterats ingående.36 Den är uttrycket.29 Bourdieu illustrerar det genom att trög men inte statisk eller evig, menar Loïc hänvisa till lingvisten Noam Chomskys tanke Wacquant i sin begreppsutredning.37 Likaså om ”generativ grammatik”, som gör det möj- kan man ställa frågan om en människa har en ligt för den som talar att på ett kreativt men eller flera habitus? Är till exempel en konstnär- samtidigt förutbestämt sätt producera korrekta lig habitus en specifik habitus? Enligt Broady språkliga yttranden med utgångspunkt i språk- är det helt möjligt att tala om enskilda indivi- regler utan att behöva vara medveten om reg- ders särskilda habitus, likaså kan habitus till- lerna.30 Det som är kännetecknande för habitus skrivas olika grupper: familjer, klassfraktioner, är att den formar och formas av sociala prakti- klasser, yrkesgrupper.38 Wacquant påpekar att ker och är en produkt av både samhällets och våra kategorier för värdering och handling har individens historia. Den grundläggs genom de sin grund i samhället och delas av alla de som vanor som en individ införlivar i familjen och existerar under och anpassar sig till liknande skolan och är summan av en människas hela sociala omständigheter. Därför, menar han, historia och position, dåtid och nuläge. Den kan vi till exempel tala om maskulin habitus, är samtidigt strukturerad av tidigare sociala nationell habitus eller borgerlig habitus.39 Sam- miljöer, och strukturerande, det vill säga styr tidigt är habitus också individuell – varje per- handlingar och framställningar i nuet.31 son har sin unika bana och plats i världen och Som framkommer är effekterna av habitus internaliserar en egen kombination av sche-

92 TFL 2015:2-3 man.40 Habitus verkar ha två existensformer, de undersökt. Likaså bidrar de olika synony- en individuell och en klassrelaterad, menar merna och närliggande benämningarna, som Vandenhaute.41 kanske skapats för att råda bot på begreppets En och samma position i det sociala rummet svårgripbara definition eller för att göra be- kan enligt Bourdieu ge upphov till olika bete- greppet möjligt att tillämpa, till att ytterligare enden. Den kritik som riktats mot begreppet skapa nya infallsvinklar på det. Nedan några habitus och som går ut på att det är determinis- exempel som visar på variationen i definitio- tiskt samt att det mekaniskt reproducerar soci- nerna av habitus45: ala strukturer, förbiser detta.42 Donald Broady betonar hur viktigt mötet är för Bourdieus syn 1. ”Praktiskt sinne”46 på relationen mellan sociala strukturer och 2. ”Sinne för spelet”47 individer: 3. ”Känslan för den egna platsen”48 4. ”Socialt skapad subjektivitet”49 Ur Bourdieus perspektiv existerar ingen direkt 5. ”Sätt att vara”50 och oförmedlad påverkan från de sociala 6. ”Förkroppsligat symboliskt kapital”51 strukturerna och normsystemen till individer 7. ”Kombinationen av internaliserad na. Grundmönstret i hans analyser är följande: klasskultur”52 Individerna (eller grupperna) har i bagaget ett 8. ”Förmågan till strukturerad system av dispositioner, en habitus, som tillåter improvisation”53 dem att utifrån ett begränsat antal principer 9. ”Författarpersonlighet”54 generera de sätt att handla, tänka, uppfatta och 10. ”Det intellektuella och affektiva värdera som krävs i bestämda sociala samman- systemet”55 hang. Deras handlingar, tankar, uppfattningar 11. ”Hur vi uppfattar oss själva i relation och värderingar är inga direkta avtryck av yttre till andra”56 förhållanden, utan resultatet av mötet mellan människors habitus och de sociala sammanhang De olika benämningarna och omskrivningarna där de inträder.43 av habitus är inte helt identiska trots att de ofta närmar sig och flyter in i varandra. Skillnader- Bridget Fowler påpekar i sin tur att trots att na är emellertid gradvisa snarare än substanti- Bourdieu betonar symbolisk maktutövning ella och de olika benämningarna kan ses som undervärderar han aldrig betydelsen av den tolkningar av begreppets komplexa definition. historiska situationen och vilken betydelse Definitionerna är många, befinner sig på olika marknaden har som en arena för symbolisk abstraktionsnivåer samt tar fasta på varierande maktutövning.44 aspekter; det är en skillnad i att beskriva habitus som en ”strukturerad och strukturerande NÅGRA AV HABITUS SKIFTANDE struktur” eller som en ”känsla för spelet”. Den FORMER första definitionen strävar efter att skapa en Om definitionen av begreppet habitus har övergripande teoretisk organisationsprincip, vuxit fram under en längre tid och förekommit den senare efter att beskriva individens för- i ett antal versioner i Bourdieus egna texter, är måga att orientera sig i sociala strukturer. Lis- även tolkningarna och tillämpningarna av be- tan visar med tydlighet hur det fenomen som greppet många. Man kan kanske tänka sig att ordet gör anspråk på att greppa förekommer på de olika tolkningarna av begreppet är resultat många olika nivåer parallellt. De varierande be- av de enskilda forskarnas dialog med de objekt greppsförklaringarna kan – med tanke på hur

KRISTINA MALMIO TFL 93 omfattande och inkluderande Bourdieus defi- lysen, äger var sin logik och får inte blandas nition är – uppfattas som olika former av och samman, men Bourdieu utgår från en hypotes uttryck för habitus. En del av definitionerna är att rummen liknar varandra till sin struktur i beskrivningar av de egenskaper habitus som en de fall då fältet är autonomt.60 internaliserad struktur ger upphov till snarare De estetiska och samhälleliga förändringarna än definitioner på en teoretisk abstraktions- är för Bourdieu av nödvändighet knutna till var- nivå. De olika tolkningarna av definitionen andra.61 En av utgångspunkterna för Konstens har inte heller en gemensam nämnare, ett drag regler är motsättningen mellan en extern och som skulle tas upp i varje tolkning av begrep- en intern analys, mellan kontextualiserande och pet. Vad ska man då uppfatta som det absolut icke-kontextualiserande, en sociologisk och en väsentliga i habitus och hur kan begreppet an- ”estetiserande” litteraturvetenskap. Bourdieu är vändas i analys av litteratur? lika kritisk till den marxistiska analysen av litteratur som han är mot de teorier som utgår från FRÉDÉRIC, FLAUBERT OCH HABITUS det litterära verkets autonomi, såsom nykritik, Det finns flera skäl till att Konstens regler är av formalism och strukturalistisk litteraturforsk- speciellt intresse i detta sammanhang. Verket ning. Strävan är att förena de bästa sidorna av utgör ett (av få) exempel på litteraturanalys av dessa två perspektiv med utgångspunkt i be- Bourdieu, och här reflekterar han över habitus greppet fält. För att uppnå detta mål behövs en begreppet, dess uppkomst och uppgifter.57 Den analysmodell som är tredelad och där man även kan dessutom, menar Broady, läsas som en tar fasta på ”habitus”: metodbok och en självdeklaration.58 Så vad gör Bourdieu av begreppet habitus i en litterär kon- Vetenskapen om kulturella fält kräver tre analys- text? Hur och på vilka nivåer tillämpar han det? steg, som är lika nödvändiga och nödvändigtvis Konstens regler inleds med Bourdieus analys sammanflätade som de tre nivåer i den sociala av Gustave Flauberts roman L’Éducation senti- verklighet den undersöker: först och främst mentale (1869). Den handlar om en ung man, analysen av det litterära fältets (osv.) position Frédéric, och hans ovilja att ta itu med livet inom maktfältet och dess utveckling i tiden; på ett borgerligt sätt (”att bli någon”) samt om för det andra det litterära fältets (osv.) interna hans kärleksrelationer till tre kvinnor som alla struktur, en värld som lyder sina egna lagar för symboliserar olika aspekter av pengar, konst hur det fungerar och förändras, det vill säga och kärlek. I Bourdieus läsning blir vissa av strukturen i de objektiva relationerna mellan romanens strukturer – framförallt antiteserna de positioner som innehas av individer eller och symmetrierna – paralleller till de sociala grupper vilka konkurrerar om legitimiteten; och strukturer Flaubert ingick i och som hans verk slutligen analysen av uppkomsten av positions objektiverar. Från en granskning av den soci innehavarnas habitus, det vill säga de system av ala struktur som skildras i romanen utvidgas dispositioner vilka, eftersom de är produkter av undersökningen till att behandla det samtida en social karriär och av en position inom det litterära och kulturella fältet, de verk och för- litterära fältet (osv.), får en mer eller mindre fattare i relation till vilka Flaubert skapar sina fördelaktig möjlighet att förverkliga sig i denna verk och sin position som författare. Vidare position […].62 reflekterar Bourdieu över den använda teorin och metoden samt forskningen i kultur och Utgångspunkten för analysen är synen på det samhälle i allmänhet.59 De båda rummen, det litterära verket som ett symptom, ett inten- litterära och det sociala, som granskas i ana- tionellt tecken, ansatt och reglerat av något

94 TFL 2015:2-3 annat.63 Tolkningsmodellen, en misstankens förnekelsen, fungerar som det främsta analytis- hermeneutik, letar efter det texten och samhäl- ka verktyget i arbetet med romanen.72 Denna let tiger om.64 De ”stora” författarna har enligt dubbelhet ser Bourdieu som central inte bara Bourdieu en förmåga att analysera samhälleliga för Flaubert utan också som kännetecknande villkor, objektivera sina egna erfarenheter och för den litterära diskursens sätt att förhålla sig ge dem en kollektiv existens.65 Detta gör att till världen. Litteraturen talar om världen ”som Bourdieu ser karaktärerna i Flauberts roman om den inte gjorde det”, i ”en form som både för som bärare av och symboler för sociala posi- författaren och läsaren fungerar som ett nege- tioner.66 Analysen av karaktärernas positioner rande […] av det diskursen uttrycker”.73 och strävan leder fram till ett ”socialt schema”, Trots att Bourdieu menar att skillnaden motsättningen mellan konsten och pengarna. mellan författaren och huvudpersonen i hans Detta mönster anknyts sedan till författaren. roman är betydelsebärande, lägger han stor vikt Genom romanen och arbetet med den friläg- vid parallellerna mellan Flaubert och Frédéric.74 ger författaren nämligen ”den allra djupast lig- Gemensamt för författaren och hans gestalt är gande och mest dolda strukturen, den struktur bland annat ambivalensen gentemot maktens som är mest höljd i dunkel eftersom den står fält. Enligt Bourdieu försöker Flaubert hela sitt allra närmast hans egna primärinvesteringar, liv behålla en neutral position utanför alla so- som är själva principen bakom hans mentala ciala positioner och grupper, konstnärliga och strukturer och litterära strategier.”67 intellektuella strider av olika slag.75 Författaren Bourdieu är dock noga med att påpeka att avvisar såväl arbetare som borgare, bönder och det i L’Éducation sentimentale inte är frågan om prästerskap, och samma ”dubbla förkastande” en författares självbiografiska projicering utan är den organiserande principen för gestalternas om hans försök att objektivera sig själv, att agerande i romanen. Med hjälp av Flauberts komma med en själv- och socioanalys. Flaubert brev och anteckningsböcker visar Bourdieu kan nämligen något Frédéric inte kan: skriva hur författaren och gestalten på många ställen berättelsen om Frédéric och hans oändliga obe- talar samma språk samt hur Flauberts osäker- slutsamhet. Romanens relation till sin förfat- het och obeslutsamhet inför val av yrke och tare har strukturen av en kiasm: ”Genom att karriär är identisk med Frédérics ovilja att beskriva en berättelse som hade kunnat vara hans stämma sig. Genomgående går analysen ut på egen, förnekar Flaubert att denna berättelse att se på de fiktiva och reella agenternas hand- om ett misslyckande handlar om den som skri- lingar, beteende, varseblivningskategorier, livs- ver den.”68 Den skapande formeln bakom Flau- stil och val i relation till dels fältets dynamik, berts författande är komplicerad, ett mönster dels agenternas ursprung. Men Bourdieu tar som går ut på ”det dubbla förkastandet av tydligt avstånd från en tendens som han ofta motsatta positioner i de olika sociala rummen tycker sig finna bland annat i konst- och litte- och motsvarande ställningstaganden som lig- ratursociologin: att på ett direkt och mekaniskt ger till grund för en distanserande och objek- sätt förklara relationen mellan en habitus och tiverande relation till den sociala världen.”69 ett fält utifrån det sociala ursprunget.76 Eller såsom Bourdieu på ett annat ställe i sin I samband med Flauberts roman nämner analys uttrycker det: Flaubert definierar och Bourdieu begreppet habitus endast några en- skapar sig själv i och genom en serie av dubbla staka gånger.77 Den första gången är när Bour- negationer.70 Hans skapande formel lyder: jag dieu beskriver huvudpersonerna i L’Éducation avskyr X men jag avskyr även X:s motsats.71 sentimentale, speciellt deras sätt att förhålla sig Kiasmens struktur, omtolkad som den dubbla till världslig framgång och deras rörelser i det

KRISTINA MALMIO TFL 95 sociala rummet, hur deras banor bestäms dels Bourdieus analys av Flauberts verk är intres- av fältets krafter, dels av deras ”egen tröghet”. sant, inspirerande och insiktsfull, men även Gestalternas karriär och levnadslopp är en problematisk.82 Till exempel Jonathan East- kombination av å ena sidan ”de dispositioner wood framhåller att Bourdieu på ett grundläg- som de bär med sig genom sin härstamning och gande sätt läser Flauberts gestalter fel eftersom sina levnadslopp”, å andra sidan ”det kapital de han är förblindad av sin egen teori. Roman- har fått ärva”.78 Efter att ha gestaltat karaktärer- figurerna är nämligen inte alls intresserade av nas habitus, går Bourdieus analys över till att makt, snarare av status, menar han. Dessutom framställa Flauberts och andra författares ha- är karaktärerna i Bourdieus analys utsatta för bitus, i betydelsen sätt att handla och reagera, maktens fält och relationer precis på samma iakttagelse- och värderingskategorier. Även här sätt som människorna i samhället.83 Att de är skymtar begreppet habitus endast i förbifarten, litterärt konstruerade har ingen betydelse. Kri- till exempel då Bourdieu, med hänvisning till tiker har också påpekat att Bourdieus analys bohemerna, påpekar att en del av agenterna blir en tämligen rak omarbetning av en soci på fältet bär på en dubbel habitus. En del av al situation i verkligheten och en ”förädlad” bohemerna är urspårade borgare som är fattiga version av den återspeglingsteori som Georg men bär på ”härskarklassens alla egenskaper”, Lukács pläderade för.84 en beskrivning som tar fasta på social position, Habitus är ett begrepp som har utvecklats ekonomiskt kapital och attityd.79 I sina andra inom den sociologiska forskningstraditionen exempel på habitus tar han bland annat fasta för analys av människor som sociala varelser på dikotomierna stad – landsbygd och bild- och deras handlingar. En av de frågor som upp- ning – självlärd. Begreppet används på enskilda står i läsningen av Konstens regler är skillnaden individer i ”ganska grova drag”, såsom David mellan att å ena sidan analysera fiktiva verk och Gedin påpekat.80 gestalter, å andra sidan författares handlingar, Längre fram i Konstens regler finns sedan en deras värderingar, val av stil, genre, strömning kort utredning av habitusbegreppets vägar in i och så vidare. Denna distinktion är förstås av Bourdieus teori, argument för att han använ- central relevans för en litteraturforskare. Att der det och beskrivning av vad han eftersträ- habitus visar sig användbar som ett verktyg vat med det samt metodologiska reflexioner i analys av enskilda författare och deras bana över begreppet som en del av Bourdieus teori. innebär inte att det automatiskt leder till att be- Här höjs gradvis begreppets abstraktionsnivå greppet skulle fungera i analys av litteratur. En och mot slutet av boken utmynnar i följande annan fråga som uppstår är om begreppet kan sammanfattning: tillämpas på någon annan aspekt i fiktionen än gestalterna, och vilken i så fall. Habitus är kort sagt principen bakom den sociala struktureringen av den världsliga existensen, av ARGUMENT MOT OCH FÖR BOURDIEUS alla de anteciperingar och antaganden med hjälp TEORI OM FÄLT av vilka vi praktiskt konstruerar meningen med Problemen med Bourdieus fältteori är många världen, det vill säga dess betydelse men samti- och en smula paradoxala. För att nämna några: digt, och oupplösligen förenat, dess orientering teorin om det litterära fältet verkar för enkel mot det som ska komma i fram-tiden.81 att applicera och samtidigt för svår. Alterna- tiv ett: teorin passar ”för bra” och resulterar i Konstens regler har gett upphov till ett antal tolkningar där faran att mekaniskt reproducera kritiska reflexioner. Forskare har påpekat hur teorin ligger nära till hands. För att uttrycka

96 TFL 2015:2-3 det en smula tillspetsat: man hittar det fält För att kunna försörja sig lever en stor del av eller den habitus man är ute efter. Alternativ författarna ett ”dubbelliv” med ena foten i det två: om forskaren strävar efter att hålla fast litterära fältet och det andra inom något an- vid den ambition om kontextualisering som nat fält. Lahire påpekar med en hänvisning till teorin förutsätter, kan i princip inga empiriska Konstens regler att det är som om modellen för data uteslutas vilket leder till en så omfattande det litterära fältet skapats med utgångspunkt arbetsmängd att undersökningen i praktiken i en mycket atypisk figur, rentieren Flaubert inte går att genomföra.85 Kritiken mot begrep- som hade de ekonomiska resurserna för att helt pet habitus har dels påpekat inslag av deter- kunna ägna sig sin konst och som inte behövde minism, dels handlat om de problem som är skriva för pengarnas skull.89 Det är omöjligt att förknippade med att empiriskt försöka be- tänka sig att den ekonomiska osäkerheten och skriva på ett entydigt sätt en persons habitus.86 alla de ströjobb som författare har vid sidan om Bourdieu har genomgående bara ett svar på de sitt skönlitterära skrivande inte skulle påverka problem hans teori ger upphov till och det är hur mycket de kan investera i spelet på det litte empiri. Både teorin och begreppen måste alltid rära fältet (till exempel hur mycket tid de kan justeras i relation till det undersökta empiriska lägga på sin litterära verksamhet).90 Detta har materialet samt det samhälle och den historiska konsekvenser även för habitus. Lahire ställer frå- situation där det förekommer. gan hur författarnas dubbla liv inverkar på deras Intressant nog baserar sig en av de nyare kritiska granskningarna av Bourdieus fältteori individual patrimonies of dispositions (which just på empiri, närmare bestämt på författarnas inevitably undermines the notion of habitus faktiska leverne. För denna granskning står den to the extent that it is difficult to speak of the franska sociologen Bernard Lahire vars främsta ”literary habitus” for agents [such as writer- invändning är att Bourdieu förbiser det faktum doctors, writer-teachers, writer-journalists, att alla inte investerar i det litterära spelet på writer-engineers, writer-workers, et cetera] samma sätt och i lika hög grad.87 Lahire påpe- who are simultaneously in possession of two kar att fältteorin varken kan täcka alla relevanta sets of dispositions or ”habitus” that in theory kontexter för handling eller alla kategorier av cannot be concurrent) […].91 aktörer. Vidare, tillägger han, tillhör aktörer aldrig endast ett fält. ”Given their habitual as- Försvararna av habitus uppfattar däremot be- sociation with many other out-of-field contexts greppet som ett effektivt verktyg i analys av so- (private or public, lasting or ephemeral) and ciala mekanismer. Trots sin kritik av Bourdieus particularly groups (family, friends, cultural, or litteraturanalys och trots att han påpekar att sports), they are not reducible to their activity begreppet habitus inte är befriat från dubbelty- within the field”.88 Speciellt problematiskt blir digheter håller Jonathan Eastwood fast vid att detta i litteraturens ”universum” som inte mot- habitusbegreppet är heuristiskt användbart. Be- svarar en modell som härstammar från andra, greppet förmår nämligen greppa de i hög grad ”riktiga” sociala fält där aktörer är involverade undermedvetna och komplicerade processer ge- på ett omfattande och långvarigt sätt. Bourdieus nom vilka kulturen och dess former av maktut- teori bygger på tanken att individerna till fullo övning reproduceras över tid.92 Denna tolkning investerar i fältet eller åtminstone huvudsakli- betonar vikten av habitus som ett verktyg för de gen är aktiva inom det, men empirin visar att litteraturvetenskapliga inriktningar som bygger författaryrket för väldigt få författare är deras på en misstankens hermeneutik, till exempel huvudsakliga och främsta handlingsarena. marxistisk eller feministisk forskning.

KRISTINA MALMIO TFL 97 TRE SVENSKA METAFORISKA Mitt första exempel på en svensk meta TILLÄMPNINGAR forisk tillämpning av habitusbegreppet är Den metaforiska dimensionen i de begrepp Erik Peurells doktorsavhandling i vilken han Bourdieu använder har framhållits av till ex- undersöker författaren Jan Fridegårds litterära empel Jonathan Eastwood som konstaterar bana inom det svenska litterära fältet. Peurell att ”kapital” likaväl som ”fält” egentligen är tar utgångspunkt i frågor såsom: vilka hinder metaforer, i betydelsen ”hämtade från en an- måste en person passera för att etablera sig som nan sfär”.93 Detsamma gäller för begreppet författare? Vilken litterär och social skolning ”habitus”, som Bourdieu ursprungligen tagit måste han genomgå? Hur påverkade Jan Fride- över från konsthistorien. Ordet metafor har gårds habitus hans författaretablering?98 Peurell också knutits till teorin i en annan mening: påpekar det oklara i Bourdieus beskrivningar Johan Svedjedal menar att man kan urskilja av hur och när en individs habitus uppstår och två sätt att utnyttja Bourdieus begrepp, av formas. Att förstå en viss individs agerande i en vilka det ”metaforiska” är klart vanligare inom viss situation förutsätter att man har kartlagt svensk litteraturvetenskap.94 Det ”bygger på dels hela fältet, dels den aktuella biografin; i en användning av Bourdieus termer som mer båda fallen krävs en mycket omfattande em- allmänt deskriptiva kategorier (’fält’, ’kapital’, piri. Han manar till stor försiktighet när man ’investeringar’)”. Den ”matematiska” tillämp- tecknar en författares habitus och varnar för ningen bygger enligt Svedjedal däremot på ”en cirkelresonemang av typen: ”Bakgrunden till sorgfälligt genomförd korrespondensanalys, vissa beteendemönster, som man kan hitta hos en sofistikerad statistisk metod som i sin tur Fridegård under hans författarkarriär, eftersöks förutsätter en excerpering och kodifiering av i uppväxtmiljön, beskriven av honom själv uti- stora material”.95 från den position som ska förklaras med hjälp Att tillämpning beskrivs som ”metaforisk” av kunskap om denna uppväxtmiljö.”99 synliggör en metodologisk dimension i använd- Trots det ovan nämnda problemet gran- ningen av Bourdieus begrepp. För det första att skar Peurell Fridegårds habitus med utgångs- begreppet är lånat från ett primärt område, punkt i hans barndomsmiljö, i enlighet med sociologin, till ett sekundärt, litteraturveten- Bourdieu som menar att en individs habitus skapen, och alltså används i överförd betydelse. formas tidigt i livet. Detta leder till en tämli- För det andra innebär ”metafor” att begreppet gen regelrätt biografisk skildring av Fridegårds används för att förena sådana fenomen och uppväxt och familjens sociala ställning i ett drag som förut inte förenats och att man vill herrgårdssamhälle och biografin presenteras kasta nytt ljus på det fenomen man studerar. som en förklaring till att författaren valde för- Habitus uppfattad som en metafor handlar om fattarbanan. Det centrala i Fridegårds habitus att sammanföra, jämföra, lyfta fram liknande utkristalliseras i två motstridiga drag, å ena drag och dra slutsatser på basis av dem. Det sidan individualism, å andra sidan solidaritet ”metaforiska” och det ”matematiska”, såsom och klasskänsla.100 På basis av biografiskt mate- de beskrivs ovan, kommer även in på en annan rial skildras en bild av författaren som en blyg, metodologisk fråga inom litteratursociologin, tillbakadragen och sluten statarpojke, en klass- uppdelningen i kvalitativa och kvantitativa me- medveten individualist som inte vill låta sig toder, hermeneutisk och empirisk forskning.96 styras av vare sig överhet eller sociala normer, Svedjedal tillägger att David Gedin ”använder som vill bli hörd och bekräftad. Beskrivningen Bourdieu metaforiskt, samtidigt som han i stort kommer nära en tolkning av habitus som ”ut- sett undviker den kvantitativa metoden”.97 tryckta förhållningssätt”, ”socialt skapad sub-

98 TFL 2015:2-3 jektivitet” och ”internaliserad klasstruktur”.101 författarens biografi. Istället utgår man från Här kan man anknyta till Vandenhaute som att författarnas förkroppsligade kapital skapas påpekar att habitus förefaller ha två existens- i flera olika faser under deras karriär och av former, en individuell och en klassrelaterad.102 olika agenter på det litterära fältet, till exempel I granskningen av Fridegård tycks individuell av recensenter, andra författare, medlemmar i respektive klassrelaterad habitus flyta samman. prisnämnder, förlagsmänniskor, med mera.105 Peurell sammanfattar sin undersökning av för- Ett annat exempel på användning av begrep- fattarens sociala och kulturella ursprung och pet finner man hos Petra Söderlund iRoman - sin syn på habitus så här: tik och förnuft. V.F. Palmblads förlag 1810–1830 (2000). Där är forskningsobjektet en förläggare, Det är i kombinationen av dessa från samma Vilhelm Fredrik Palmblad, och hans förlag samt källa framsprungna men åt olika håll strävande den roll som hans förlagsverksamhet spelade på attityder, som jag menar att Fridegårds habitus den svenska bokmarknaden, särskilt dess bety- står att finna. Den habitus, som alltså kan delse för skönlitteraturen under en period på beskrivas som de konstituerande dragen i Fride- tjugo år. Söderlund presenterar några beskriv- gårds personlighet, vilka i mötet med de sociala ningar av begreppet habitus, men använder det fält där han rörde sig formade hans levnadsbana i sin undersökning i betydelsen ”författarhåll- och författarkarriär.103 ning och självbild”.106 Hon skriver:

Det intressanta är valet Peurell gör i början av Den bild av de författare som knöts till undersökningen när han pekar på det motstri- Palmblads förlag som jag ska försöka teckna diga hos Bourdieu i hur habitus uppstår och grundar sig främst på deras egna uttalanden om formas. Peurell lyfter fram frågan om en per- hur de såg på sitt författarskap och hur de ville sons habitus är föränderlig och kan genomgå eller borde uppträda som romantiska författare stora förändringar vid byten av sociala miljöer, eller företrädare för en romantisk litterär grup- eller om den grundläggs tidigt i livet och är pering. […] I viss mån är mitt försök att teckna relativt stabil om också till en viss grad förän- fosforisternas författarhållning och självbild ett derlig. Peurell väljer det senare alternativet för sätt att beskriva deras habitus.107 att minska problemen i användningen av begreppet.104 Ett annat sätt att komma förbi det Söderlund är framförallt intresserad av växel- potentiellt deterministiska och biografiska i ha- verkan mellan habitus och position på fältet bitusbegreppet är att betona dess processuella och menar att fosforisternas ”försök att forma och performativa karaktär, dess existens som ett ett autonomt litterärt fält är oupplösligt för- habitus-i-vardande. I och med att en persons knippat med en författarhållning lämplig för habitus både strukturerar och struktureras av ett sådant fält”.108 Denna utgångspunkt får sociala praktiker och uppstår i mötet med andra henne att leta efter gemensamma drag i fosfo- på fältet, måste den undersökas som någonting risternas habitus med fokus på attityder, vär- som hela tiden blir till, produceras, reprodu- deringar, känslor och tankar som de uttryckte ceras och omformas av olika aktörer på fältet. i brev, tidningsartiklar och skönlitteratur. Det Genom att ta fasta på hur de samtida aktörerna är förvisso viktigt att undersöka hur författare på det litterära fältet är med om att skapa en beskrev sin egen författarhållning, hur de ansåg författares habitus och analysera de olika pro- att de ville eller borde uppträda som roman- cesser där denna habitus skapas, undviker man tiska författare eller företrädare för en roman- att granska den som någonting synonymt med tisk litterär gruppering, men lika viktigt är att

KRISTINA MALMIO TFL 99 fokusera på det de tar avstånd från, påpekar syn på sin egen uppgift och roll som författare, Söderlund.109 Undersökningen ger vid handen författarnas relation till läsarna och deras själv- att en typisk fosforist avvisade materiell fram- valda, intellektuella uppdrag.113 Det är med gång, endast ville tjäna konsten och litteratu- andra ord tydligt att författarhabitus delvis ren samt skriva för en elit med utgångspunkt i överlappar med författarroll samtidigt som den egen inspiration och inte på beställning. Fosfo- täcker in mer än författarroll. Habitus omfat- risterna föraktade publikframgång, tog avstånd tar förutom författarnas självförståelse och atti från en ämbetsmannakarriär och uppfattade en tyder (mentala modeller) också en kroppslig androgyn framtoning och en ”kvinnlig” sensi- aspekt, eller snarare, en strävan att kombinera bilitet som eftersträvansvärda.110 det mentala med det kroppsliga, att se hur det Granskningen av Palmblads habitus inleds mentala kommer till uttryck i det kroppsliga. med frågan: ”Vad utmärkte då Palmblad som Habitus öppnar med andra ord för det sociala person?” Därefter hänvisar Söderlund till ett på ett mer explicit och djupare sätt än begrep- antal beskrivningar av Palmblad, både av hans pet författarroll som främst utgår från förfat- samtida och av litteraturhistoriker som beskri- tarens verksamhet, framför allt granskad i en vit hans ”inre” och ”yttre” karaktärsdrag med litterär kontext. ord som ”ihärdighet och envishet” och ”vänligt Den habitus Söderlund är ute efter skiljer och tillmötesgående yttre”. Hon försvarar sig sig dock tydligt från den Peurell konstruerar. mot en tänkbar invändning att dessa egenska- Habitusbegreppet anknyter här i främsta hand per istället för att utgöra habitus kan tolkas som till uppträdande och attityder och handlar om utmärkande karaktärsdrag. Söderlund menar den bild som fosforisterna vill skapa av sig att i den mån dragen ”förstärkts eller uppstått själva. Söderlund utgår från ståndpunkter som i anslutning till ett fält och dess principer” kan författare öppet uttrycker i sina egna texter, de betecknas som habitus.111 En vaghet inträ- en hållning som skapar en grupp och som i der i resonemanget. Palmblads karaktärsdrag offentligheten fungerar som ett ”varumärke”, såsom de beskrivs av människorna omkring till skillnad från Peurell som är ute efter omed- honom tas för givna och återgivningen av ka- vetna beteendemönster med rötter i en förfat- raktärsdragen faller tillbaka på den biografiska tares biografi. Söderlund skildrar fosforisterna forskningens tillvägagångssätt då relationen som en gruppering som hölls ihop av ”gemen- mellan karaktärsdragen och fältets inverkan samma värderingar och idéer samt likartad på dem endast antyds. Söderlund beaktar inte bakgrund” men hon går inte mer specifikt in talarnas/värderarnas habitus: deras yttranden på sina författares och sin förläggares sociala kan inte tas för givna som sådana, utan måste bakgrund eller utbildning.114 Det gör, som vi relateras till det kapital de innehar och den po- kommer att se, däremot David Gedin. sition de har i fältet. Avståndstagande är ett av Det tredje och sista exemplet på det meta de grundläggande sätten att markera och iden- foriska sättet att använda habitusbegreppet tifiera klass, påpekar Beverley Skeggs.112 förekommer i Gedins avhandling Fältets Definition av habitus som ”författarhållning herrar. Framväxten av en modern författarroll. och självbild” samt sättet på vilket Söderlund Artonhundraåttiotalet (2004) som skildrar gestaltar fosforisternas habitus väcker frågan 1880-talets svenska litterära scen. Gedin skild- hur hennes användning av habitusbegreppet rar en omfattande författarpopulation i en tid slutligen avviker från det forskningen tidigare präglad av många sociala, ekonomiska och tagit fasta på under benämningen ”författar- kulturella förändringar och beskriver detaljerat roll”. Med författarroll menar man författares olika faktorer som bidrog till övergången från

100 TFL 2015:2-3 ”marknadsförfattare” till ”stipendieförfattare” bergs habitus och marknadsstrategier, även och framväxten av en modern författarroll på om han omedelbart påpekar att uppdraget att 1880-talet i Sverige. Hans undersökning tar ”spåra Strindbergs habitus – den unika sociala fasta på ett stort antal författare och aktörer på disposition som är ett resultat av hans sam- det litterära fältet, och av de här diskuterade mantaget individuella sociala erfarenhet” är undersökningarna befinner sig denna i sina an- svårt och lätt blir hypotetiskt.119 Med utgångs- språk närmast Bourdieus Konstens regler. Han punkt i biografiska källor och Strindbergs verk lägger också störst vikt vid en mycket grundläg- betraktar han den bild som författaren ger av gande premiss för Bourdieus teori: betydelsen sig själv och relaterar den sedan till Strindbergs av relationer. Fokuseringen på relationerna som strategier såsom de kommer fram i produktion skapar fältet styr också valet av metod för un- och verksamhet. Strindbergs personliga iver dersökningen. ”Kontextualiserandet är […] en att klättra i den sociala hierarkin svarar också, direkt konsekvens av studiet av samhället som enligt Gedin, mot hans sociala gruppering, ett system av korrespondenser och relationer”, den uppåtsträvande medelklassen.120 Gedin skriver Gedin.115 ger uppgifter om Strindbergs utgångspunkter, Här är habitus ”det system av sociala dis- hans klasstillhörighet, utbildning och ekono- positioner som tillåter människor att handla, miska läge, verkens tematik och stil, receptio- tänka och orientera sig i den sociala världen” nen och karriären, och menar att Strindberg samt hennes ”förkroppsligade symboliska kapi- konstruerar en hållning typisk för hela gene- tal”. Medan Peurells beskrivning väljer att ta rationen, ”allt-att-vinna-inget-att-förlora”.121 fasta på habitus som mindre rörligt och med Trots en borgerlig bakgrund och ett socialt rötter i barndomens upplevelser, är habitus för framgångsrikt äktenskap iscensätter Strindberg Gedin något dynamiskt, i ständig förändring en position som påminner om Bourdieus be- beroende på människans val och upplevel- skrivning av bohemerna. Detta ser Gedin som ser.116 Gedin menar att habitus i betydelsen en strategi: det ständiga underläget ökade möj- ”inkorporerandet av kapital” är ”användbart ligheterna att göra uppror mot det sociala regel- och belysande när det gäller att analysera olika verket, vilket i sin tur förde med sig symboliska gruppers hållning och för att visa hur den en- fördelar för hela författargenerationen.122 skilda aktören är exponent för de sociala villkor Gedin granskar hur författarna rör sig i som präglat en sådan grupp”.117 Däremot, på- fältet, vilket slags kapital de bär på samt och pekar han, utgör den psykologiskt-biografiska vilka slags val de gör, men hur deras kroppar modellens svårigheter ett hot om man försöker uttrycker symboliskt kapital i de andra aktö- kartlägga den enskildas personliga habitus vil- rernas ögon kommer han inte in på trots att ket kan leda till spekulationer om vilka erfa- han i början utgår från en definition av habitus renheter som egentligen varit styrande för en som ”förkroppsligat symboliskt kapital”. När- individ.118 I likhet med Söderlund diskuterar mast författarnas kroppar kommer han när Gedin habitus parallellt med två andra be- han beaktar de kvinnliga författarnas position grepp, författaridentitet och författarroll. Men på fältet och de olika villkor som könstillhörig- av undersökningens undertitel att döma är för- heten medförde. fattarroll det överordnade begreppet för Gedin. Explicit använder Gedin habitusbegreppet Begreppen habitus, författarroll samt författar endast i anknytning till en enda författare, identitet verkar användas synonymt – åtmins- nämligen Strindberg.123 Däremot är begreppet tone diskuteras inte eventuella skillnader. indirekt närvarande i hela hans studie. Med I ett av sina kapitel granskar Gedin Strind- tanke på alla de olika aspekter undersökningen

KRISTINA MALMIO TFL 101 tar fasta på hos de så kallade åttiotalisterna kan relation till det undersökta materialet. Kanske man kanske påstå att den i sin helhet utmyn- det gäller att avstå från just ”renlärighet”, en nar i en beskrivning av en författargenerations Bourdieutrogen tillämpning av begreppet.128 habitus. Gedins genomgång av författarrollens förändring är så mångfacetterad att den när- HABITUS SOM ”ÖPPEN FRÅGA” mar sig en behandling av habitus uppfattad Begrepp kan uppfattas som föränderliga, som ”strukturerade strukturer som är ägnade ”öppna frågor” och som försök att konstruera att fungera som strukturerande strukturer”.124 fenomen. De kan få nya innebörder i relation Den befattar sig såväl med individer som med till de undersökta objekten.129 I denna artikel grupper, går in på enskilda författares indivi- har jag kartlagt, analyserat och jämfört olika duella erfarenheter och sociala strukturer samt definitioner av Bourdieus begrepp habitus binder ihop dessa två nivåer på olika sätt och på för att fördjupa den teoretiska kunskapen om olika plan. Detta gör Gedin genom att ta fasta begreppet och dess betydelse samt öka känne- på författarroll och -identitet, förhållningssätt domen om hur begreppet har tillämpats inom och värderingar, verk, litterära teman och stil, litteraturforskningen. genrer, reception, etik och estetik, ekonomiska Begreppsanalysen leder till frågan om det är omständigheter, sociala utgångspunkter, tek- möjligt att definiera habitus på ett tillräckligt nikens utveckling, med mera. I denna helhet enkelt och entydigt sätt. De många olika tolk- där strävan är att på ett hanterligt sätt diskutera ningarna av begreppet visar att det inte finns så många som möjligt av de teman och aspek- en gemensam uppfattning om vad som sist ter som var centrala för tiden, samhället och och slutligen är centralt och överförbart i det. författargenerationen, är Strindberg för Gedin Definitionerna är tidvis så olika att det är skäl både ett illustrativt exempel och ett undantag. att fråga sig om forskare alls undersöker samma Å ena sidan intog Strindberg den samma posi- fenomen då den ena granskar ”sinne för plats” tion som de övriga åttiotalsförfattarna, å andra och den andra ”strukturerade och strukture- sidan överskred han gränserna för borgerlig rande strukturer”. självbehärskning och sedlighet till den grad att Habitusbegreppet är ett exempel på det ve- hans kollegor blev tvungna att ta avstånd från tenskapen strävar: att påvisa det komplexa i det honom.125 till synes enkla och ”naturliga”. Bourdieus defi- Sammanfattningsvis kan man konstatera nition av habitus lyfter fram det ytterst mång- att Peurells, Söderlunds och Gedins under- facetterade fenomen som är bakgrunden till sökningar inte leder till en större klarhet i den vardagliga användningen av begreppet ha- begreppet habitus eller en omvärdering av bitus i betydelsen ”yttre”, ”utseende”, ”skick” begreppet och tillämpningen av det. Det är och ”gestalt”. Men om en forskare strävar att lätt att hålla med Håkan Möller som menar på fullt allvar ta Bourdieus komplicerade och att den svenska litteraturforskningen ofta har ingående definition av habitus som ”struktu- använt Bourdieus teori på ett sparsmakat och rerad och strukturerande struktur”, uppstår reserverat sätt.126 Man har inskränkt använd- frågan hur man tillämpar definitionen, om- ningen till enskilda, för det egna arbetet rele- formar den till en definition som producerar vanta perspektiv och begrepp, och dessa har skillnader hos det objekt man dels vill greppa, använts selektivt och med förbehåll, påpekar dels dra allmänna slutsatser om. han.127 Samtidigt kan man emellertid fråga sig Begreppet har utvecklats framförallt inom om inte en tillämpning alltid av nödvändighet den sociologiska forskningstraditionen. Det måste utgå från ett urval av begrepp som valts i gör att det fokuserar människan som social

102 TFL 2015:2-3 varelse vilket kommer fram med tydlighet i serad klasstruktur”. Om habitus handlar om ”i Jonathan Eastwoods beskrivning: kroppen och sinnet inristade vanor och dispositioner”, kommer en persons habitus kanske […] habitus can be thought of as the constella- allra klarast till uttryck via upprepade åsikter tion of internalized class culture that produces och värderingar, i känslor av avstånd och/eller the agent’s orientation in the world, especially, närhet, eller i spänning, som kommer till ut- though not exclusively, by imputing a series tryck via ambivalens.132 Ur detta perspektiv sett of expectations to the social actor in question, kunde kanske de övriga definitionerna: ”sätt a largely unconscious image of himself and att vara”, ”förkroppsligat symboliskt kapital”, his social world, as well as a series of largely ”sinne för spelet”, ”känslan för den egna plat- unconscious dispositions to act within it.130 sen”, ”förmågan till strukturerad improvisation”, uppfattas som uttryck för klasstrukturer Enligt min uppfattning är habitusbegreppets förmedlade via habitus. förmedlande funktion av central vikt, dess strä- Begreppets uppgift är att lyfta fram det hur van att förena kropp och symboliska resurser, människan på ett genomgripande sätt är ska- individ och samhälle.131 På grund av dess be- pad i och av samhället medan det samhälle toning på det sociala och det dolda, fungerar liga inte kommer i samma omfattning fram i habitusbegreppet bäst i analys av klasstruktu- begreppen författarroll och författaridentitet. rer. Habitus förmår greppa även kroppen, och Så habitus, trots allt. För att greppa det sociala det performativa producerandet av klass som spel som påverkar den estetiska värderingen, är en dimension av de estetiska värderingarna. inte bara av författares verk utan också av deras Därför kan habitusbegreppet uppfattas som kroppar. För att belysa underliggande, omed- speciellt värdefullt som ett verktyg i analysen vetna och outtalade tillvägagångssätt som på av hur klass görs i litterära sammanhang. Den ett grundläggande sätt styr det estetiska, fram- av Bourdieus definitioner på habitus som förallt klass. För att testa det i nya litterära om- tydligast anknyter begreppet till samhälleliga givningar och på nya empiriska material. strukturer är synen på habitus som ”internali-

1. James F. English, The Economy of Prestige. andra sociologer, t.ex. av Emile Durkheim, Prizes, Awards, and the Circulation of Cultural Marcel Mauss och Max Weber, och forskare Value, Cambridge (Mass.): Harvard Univer- inom andra discipliner. Se Loïc Wacquant, sity Press, 2005, s. 364 n 1, Donald Broady, ”Habitus”, Inter national Encyclopedia of Sociologi och epistemology. Om Pierre Bourdieus Economic Sociology, red. J. Beckert & M. författarskap och den historiska epistemologin, Zafirovski, London, New York: Routledge, Stockholm: HLS förlag, 1990, s. 234. 2006, s. 317–318. Se även Broady, Sociologi 2. Pierre Bourdieu, Konstens regler. Det litterära och epistemologi, 1990, s. 228–269 för en fältets uppkomst och struktur, övers. Johan utredning av begreppet och dess rötter hos Stierna, Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bourdieu. Bokförlag Symposion, 2000, s. 265–266. 3. Mika Hallila, Metafiktion käsite. Teoreettinen, Habitus är ett klassiskt filosofiskt begrepp kontekstuaalinen ja historiallinen tutkimus, med rötter i Aristoteles begrepp hexis, som Joensuu: Joensuun yliopisto, 2006, s. 13, s. 21. senare översattes till habitus av Thomas av 4. Bourdieu publicerade under sin livstid över Aquino. Begreppet har även använts av 400 artiklar och 40 böcker och många nya

KRISTINA MALMIO TFL 103 texter har utgivits även efter hans död 2002. fors: Vastapaino, 2006, s. 30–31, se även Jean Hillier & Emma Rooksby, ”Introduction David Gedin, Fältets herrar. Framväxten av to Second Edition: Committed Scholarship”, en modern författarroll. Artonhundraåttiotalet, Habitus: A Sense of Place. Second edition, red. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings bokförlag Jean Hillier & Emma Rooksby, Aldershot: Symposion, 2004, s. 11, Anna Boschetti, Ashgate, 2005, s. 5. ”Bourdieu’s Work on Literature. Contexts, 5. Hillier & Rooksby, ”Introduction”, 2005, Stakes and Perspectives”, Theory, Culture & s. 43–44, 48. Bourdieu räknar upp de Society 2006, Vol.23(6): 135–155, s. 143–144. engelska översättningarna av sina verk La 8. David Gedin påpekade 2004 att Bourdieus distinction: critique sociale du jugement begrepp blivit allmängods i det svenska (1979), Méditations pascaliennes (1997) och offentliga samtalet under den tid han skrivit La domination masculine (1998). I Bourdieus på sin avhandling. Gedin, Fältets herrar, 2004, artikel har An Invitation to Reflexive Sociology s. 11. felaktigt titeln An Introduction to Reflexive 9. James G. English, ”Everywhere and Nowhere: Sociology. Bourdieu, ”Introduction”, i Hillier The Sociology of Literature After the Socio & Rooksby, Habitus, 2005, s. 43. John R.W. logy of Literature”, New Literary History, Speller menar att Distinction är Bourdieus Volume 41, Number 2, Spring 2010, s. ix–x. mest kända tillämpning av habitusbegreppet. 10. Redaktörerna Jeremy Ahearne och John Speller, Bourdieu and Literature, Cambridge: Speller uttrycker i sin inledning en önskan Open Book Publishers, 2011, s. 61. om att numret ska fungera som en ”starting 6. På grund av bristfälliga kunskaper i franska point for further ’Bourdieusian’ research, and kommer jag i fortsättningen att använda mig for continuing adaptation and refinement av den svenska och engelska översättningen of his general theory of fields, including his av Les règles de lárt, i engelsk översättning specific theory of the literary field.” Ahearne The Rules of Art: Genesis and Structure of & Speller, ”Introduction: Bourdieu and the the Literary Field, övers. Susan Emanuel. Literary Field.” Paragraph, 35.1., 2012, s. 8. Stanford, Calif.: Stanford University Press, 11. Några av de senaste exemplen från lit- 1996. Med tanke på att begrepp är intimt teraturforskningen i Sverige och Finland: knutna till det språk på vilka de skapas och Ragnar Haake, Frihetskonst. Författarroll och den kulturella kontext i vilken de uppstår, kan modernitet genom Sven Lindqvists tidiga förfat- detta naturligtvis medföra problem. Delvis tarskap, Stockholm: Bokförlaget Atlas, 2013, kompenseras denna brist av det faktum att Elsi Hyttinen, Kovaa työtä ja kohtalon oikkuja. franskans, engelskans och svenskans ’habitus’ Elvira Willmanin kamppailu työläiskirjallisuu- går tillbaka till en gemensam källa: det den tekijyydestä vuosisadanvaihteen Suomessa, latinska ordet ’habitus’ (”yttre gestalt, dräkt, Turku: Turun yliopisto, 2012. Se även Håkan klädnad, beskaffenhet, tillstånd, avledn. av Möller, Pär Lagerkvist. Från författarsaga till habere, hava (refl.: förhålla sig).Ordbok över Nobelpris. Historia litterarum 28, Uppsala: svenska språket utgiven av Svenska Akademien. Acta Universitatis Upsaliensis, 2009, not 3 Elfte bandet H-Hydda. Lund: A.-B. Lindtedts för en uppräkning av svenska litteraturve- Univ.-bokhandel, 1932, s. H 7. I mån av tenskapliga undersökningar som använder möjlighet har jag jämfört de engelska, svenska sig av Bourdieus teori, s. 453–454. Trots det och finska översättningarna av Bourdieus stora intresset för Bourdieus teori och det verk. omfattande antalet introduktioner till den 7. Se t.ex. Semi Purhonen, Keijo Rahkonen och inom andra discipliner, såsom konstforskning, J.P. Roos, ”Johdanto. Bourdieun sosiologian journalistisk, utbildningsforskning, har det merkitys ja ominaislaatu”, Bourdieu ja minä. inte tidigare publicerats en introduktion på Näkökulmia Pierre Bourdieun sosiologiaan, engelska av Bourdieu och litteratur, skriven red. Semi Purhonen & J.P. Roos, Tammer av en enskild författare, hävdar Speller 2011

104 TFL 2015:2-3 i inledningen till sin bok Bourdieu and 18. Vandenhaute, Om inträdet i världen, 2004, Literature, 2011, s. 17. s. 21. 12. Projektet hette Tidig finlandssvensk litteratur: 19. Broady påpekar att begreppen kapital och program och praktik, 2007–2009. habitus är nära knutna till varandra samt att 13. Kristina Malmio, ”Elmers kropp, fältets ögon. ”Människors habitus är formade av bestämda Habitus, kapital och klass i beskrivningarna sociala betingelser, bland vilka kapitalarternas av Elmer Diktonius.” Bloch, butch, Bertel. fördelning är av grundläggande betydelse […].” Kontextuella litteraturstudier, red. Michel Broady, Sociologi och epistemologi, 1990, s. 230. Ekman och Kristina Malmio, Åbo/Helsing- 20. Broady, Sociologi och epistemologi, 1990, s. 171. fors: Åbo Akademi, 2009, s. 85–102, Malmio, Se även Bourdieu, ”The Forms of Capital”, ”’En idyllens blonde sångare.’ Skapandet av Handbook of Theory and Research for the So- Jarl Hemmers namn och habitus inom det ciology of Education, red. John G. Richardson, litterära fältet på 1910- och 1920-talet.” His- New York, Westport, Connecticut, London: toriska och litteraturhistoriska studier 85, red. Greenwood Press, 1986, s. 241–258. Stefan Nygård och Julia Tidigs, Helsingfors: 21. Jonathan Eastwood, ”Bourdieu, Flaubert, Svenska litteratursällskapet i Finland, 2010, and the Sociology of Literature”, Sociological s. 179–204, Malmio, ”The Role of Debate in Theory 25:2 June 2007, s. 153. Creating the Aesthetic, Cultural, and Social 22. Bourdieu, ”The Forms of Capital”, 1986, Value of Literature.” Values of Literature, red. s. 243–248. Hanna Meretoja, Pirjo Lyytikäinen, Saija 23. Broady, Sociologi och epistemologi, 1990, s. 229. Isomaa & Kristina Malmio, Leiden/Boston: 24. Broady, Sociologi och epistemologi, 1990, Brill/Rodopi 2015, s. 153–169. s. 242–252. 14. Johan Svedjedal, recension av David Gedins 25. Bland annat Anna Boschetti har påpekat avhandling, Samlaren, 2004, s. 285–286. hur Bourdieu såg på sin teori som ”work in 15. Det är värt att notera att svenska forskare progress”, någonting som skulle tillämpas inspirerade av Bourdieu har arbetat med och korrigeras kontinuerligt. Boschetti, olika urval begrepp. En del, till exempel Erik ”Bourdieus Work on Literature”, 2006, s. 148. Peurell använder alla tre nyckelbegrepp – fält, Hillier och Rooksby gör en genomgång av habitus och kapital – medan Daan Vanden- Bourdieus sätt att definiera begreppet på haute i sin undersökning väljer att ta i bruk 2000-talet, ”Introduction”, s. 7–8. Bourdieu fält och kapital, men konstaterar att han är & Loïc J.D. Wacquant, An Invitation to ”mycket restriktiv” i sin användning av habi- Reflexive Sociology, Cambridge: Polity Press, tus. Peurell, En författares väg. Jan Fridegård 1992 och Bourdieu, Practical Reason. On the i det litterära fältet, Hedemora: Gidlunds Theory of Action, Cambridge: Polity, 1998, är förlag, 1998, Vandenhaute, Om inträdet i exempel på verk i vilka Bourdieu är ute efter världen. Lyrikdebutanterna i 1970-talets svenska att korrigera vad han uppfattar som missupp- litterära fält, Hedemora: Gidlunds förlag, fattningar, felaktiga tolkningar och orättvis s. 21. Håkan Möller rör sig däremot endast kritik av hans teori. Practical Reason (1998) med kapitalbegreppet. Möller, Pär Lagerkvist, har ursprungligen publicerats under namnet 2009, s. 14–15. Raisons pratiques (1994), men det kommer 16. Vandenhaute, Om inträdet i världen, 2004, inte fram i boken vem som översatt den. An s. 21. Invitation to Reflexive Sociology har ursprung 17. Broady, Sociologi och epistemologi, 1990, ligen utkommit på engelska. s. 228. Definitionen är från BourdieusLe Sens 26. ”Space of dispositions” har i den finskspråkiga Pratique, Paris: Editions de Minuit, 1980, översättningen av verket översatts med ordet s. 88 f. Se även Bourdieu, The Logic of Practice, ”käyttäytymistaipumus”, som betecknar övers. Richard Nice, Cambridge: Polity Press, en benägenhet att bete sig på ett visst sätt. 1990, s. 53 för en engelsk översättning. Bourdieu, Practical Reason, 1998, s. 7. Pierre

KRISTINA MALMIO TFL 105 Bourdieu, Järjen käytännöllisyys. Toiminnan själv talar i Konstens regler, 2000, om ”dubbel teorian lähtökohtia, övers. Mika Siimes, habitus”, s. 104, ”den bildades habitus”, s. 412 Tammerfors: Vastapaino, 1998, s. 16. och ”köpmannens habitus”, s. 449. Se även 27. Bourdieu, Practical Reason, 1998, s. 7–8. Se Loïc Wacquant, ”Habitus as topic and tool: även Bourdieu, Distinction. A Social Critique Reflections on becoming a prizefighter”, of the Judgement of Taste, övers. Richard Nice, Qualitative Research in Psychology, 8:81–92, London, Melbourne and Henley: Routledge 2011. & Kegan Paul, 1984, s. 170. 40. Wacquant, ”Habitus”, 2006, s. 319, Vanden- 28. Bourdieu, ”Habitus”, i Hillier & Rooksby, haute, Om inträdet i världen, 2004, s. 18. Habitus, 2005, s. 44. 41. Vandenhaute, Om inträdet i världen, 2004, 29. Dess olika dimensioner och mångfald s. 22. framträder tydligt i Moishe Postones, Edward 42. För en bra sammanfattning av kritiken, se LiPumas och Craig Calhouns konklusion: Vandenhaute, Om inträdet i världen, 2004, ”The habitus is at once intersubjective and s. 21, 37–39. Se även Eastwood, ”Bourdieu, the site of the constitution of the person-in- Flaubert, and the Sociology of Literature”, action; it is a system of dispositions that is 2007, s. 151, Wacquant, ”Habitus as Topic both objective and subjective. So conceived, and Tool”, 2011, s. 82. För Bourdieus egen the habitus is the dynamic intersection kritik av den deterministiska tolkningen av of structure and action, society and the habitus, se Hillier & Rooksby, Habitus, 2005, individual.” Postone, LiPuma and Calhoun, s. 45–47 och Bourdieu & Wacquant, An Invi ”Introduction: Bourdieu and Social Theory”, tation to Reflexive Sociology, 1992, s. 135. Bourdieu: Critical Perspectives, red. Craig Cal- 43. Broady, Sociologi och epistemologi, 1990, s. 232. houn, Edward LiPuma och Moishe Postone, 44. Bridget Fowler, ”Introduction”, Reading Oxford/Cambridge: Polity Press, 1993, s. 4. Bourdieu on Society and Culture, red. Bridget 30. Denna parallell förs fram av Bourdieu i Fowler, Oxford: Blackwell Publishers, 2000, Konstens regler, 2000, s. 265–266. Se även s. 2. Wacquant, ”Habitus”, 2006, s. 318. 45. Se även Hillier & Rooksby, ”Introduction”, 31. Wacquant, ”Habitus”, 2006, s. 319. 2005, s. 19. 32. Här kommer definitionen nära den betydelse 46. Bourdieu, Konstens regler, 2000, s. 462. habitus har i vardagssammanhang. 47. Bourdieu, Konstens regler, 2000, s. 463. 33. Bourdieu, Konstens regler, 2000, s. 451. 48. Min översättning av ”sense of one’s place”. 34. Donald Broady påpekar att det nästan inte är Pierre Bourdieu, ”Social Space and Symbolic ”möjligt att diskutera Bourdieus kapital- eller Power”, Sociological Theory, Vol. 7, No. 1 habitusbegrepp utan att beröra hans förhål- (Spring 1989), s. 17. lande till fenomenologin”. Broady, Sociologi 49. Min översättning av ”socialized subjectivity”. och epistemologi, 1990, s. 257. Bourdieu & Wacquant, An Invitation to Re- 35. Bourdieu, Konstens regler, 2000, s. 424. flexive Sociology, 1992, s. 126. Johan Svedjedal, 36. Till exempel Broady, Sociologi och epistemologi, definierar habitus som ”inlärd personlig- 1990, s. 177, s. 234, Beverley Skeggs, Class, het”, vilket kommer nära Bourdieus och Self, Culture, London: Routledge, 2004, s. 48, Wacquants definition. Svedjedal,Författare Peurell, En författares väg, 1998, s. 23−24, Hil- och förläggare och andra litteratursociologiska lier & Rooksby, ”Introduction”, 2005, s. 13. studier, Hedemora: Gidlund, 1994, s. 25. I Konstens regler, 2000, s. 369 talar Bourdieu 50. Petra Söderlund, Romantik och förnuft. om tröghetseffekten hos habitus. V.F. Palmblads förlag 1810–1830, Hedemora: 37. Wacquant, ”Habitus”, 2006, s. 319. Gidlunds förlag, 2000, s. 162. ”The innermost 38. Broady, Sociologi och epistemologi, 1990, way of being-in-the-world, with its ’feel for s. 229–230. the game’”. Fowler, ”Introduction”, Reading 39. Wacquant, ”Habitus”, 2006, s. 319. Bourdieu Bourdieu on Society and Culture, 2000, s. 1.

106 TFL 2015:2-3 51. Broady, Sociologi och epistemologi, 1990, s. 229. 65. Gedin, Fältets herrar, 2004, s. 20–21. Bour- Se även Gedin, Fältets herrar, 2004, s. 17. Hyt- dieu, Konstens fält, 2000, s. 68. tinen talar i sin undersökning om habitus som 66. Bourdieu, Konstens regler, 2000, s. 41. ”skiktvis förekommande kapital”. Hyttinen, 67. Bourdieu, Konstens regler, 2000, s. 68. Kovaa työtä ja kohtalon oikkuja, 2012, s. 26. 68. Bourdieu, Konstens regler, 2000, s. 69. 52. Min översättning av ”the constellation 69. Bourdieu, Konstens regler, 2000, s. 73. of internalized class culture”. Eastwood, 70. Bourdieu, Konstens regler, 2000, s. 123. ”Bourdieu, Flaubert, and the Sociology of 71. Bourdieu, Konstens regler, 2000, s. 134. Literature”, 2007, s. 151. 72. David Gedin menar att ”Den litteraturtolk- 53. Min översättning av ”capacity for structured ningsmetod som Bourdieu använder intres- improvisation”. Postone, LiPuma, Calhoun, serar sig framför allt för de teman litteraturen ”Introduction: Bourdieu and Social Theory”, gestaltar. Skönlitteraturen granskas på jakt 1993, s. 4. efter skildringar och teman som svarar mot 54. Haake, Frihetskonst, 2013, s. 43. och därmed ’objektiverar’ en social situation 55. Min översättning av ”intellectual and affective eller ett förhållande”. Gedin, Fältets herrar, system”. Ahearne & Speller, ”Introduction: 2004, s. 25. Detta uppfattar jag som en Bourdieu and the Literary Field”, 2012, s. 7. aning missvisande, dels för att beskrivningen Ahearne och Speller hänvisar till Jérôme förbiser att Bourdieu i sin analys av Flauberts Davids artikel ”On an Enigmatic Text by roman lika mycket är ute efter formen, stilen, Pierre Bourdieu” i Bourdieu-temanumret genren, olika litterära grepp, dels för att av Paragraph (2012): 115–130. De menar att Gedin inte beaktar betydelsen av kiasmen för Bourdieus kommentarer enligt David avslöjar Bourdieus läsning av Flaubert. något om Bourdieus eget ”intellectual and 73. Bourdieu tar, de facto, till det freudianska affective system (his habitus).” David nämner begreppet Verneiung, förnekande, när han be- emellertid i sin artikel inte alls ordet habitus skriver litteraturens innersta väsen. Bourdieu, utan diskuterar istället Bourdieus sätt att Konstens regler, 2000, s. 39. Se även Jeremy F. använda litteratur i sin sociologi. Lane, ”Between Repression and Anamnesis: 56. Speller, Bourdieu and Literature, 2011, s. 60. Pierre Bourdieu and the Vicissitudes of Min översättning. Literary Form”, Paragraph 35.1., 2012, s. 70. 57. Se Gedin, Fältets herrar, 2004, s. 21; Bourdieu, 74. Bourdieu, Konstens regler, 2000, s.71–73. Konstens regler, 2000, s. 263–266. 75. Bourdieu, Konstens regler, 2000, s. 76–77. 58. Broady, ”Inledning”, Konstens regler, 2000, 76. Bourdieu, Konstens regler, 2000, s. 140. s. 10. Se även Vandenhaute, Om inträdet i 77. Det kan i och för sig ses som ett medvetet världen, 2004, s. 17. val. Bourdieu påpekar nämligen att han 59. Om bokens komplicerade struktur och dess föredrar undersökningar där teorin ”finns tillkomsthistoria, t.ex. Speller, Bourdieu and överallt och ingenstans”, forskning som Literature, 2011, s. 34–38. Speller jämför boken bygger på empiri och använder begreppen med ett lapptäcke. på ett återhållsamt sätt. Bourdieu, Konstens 60. Se Broady, ”Inledning”, Konstens regler, 2000, regler, 2000, s. 264. Det kan också bero på s. 21. att begreppet inte verkar vara lika centralt 61. Se Speller, Bourdieu and Literature, 2011, för honom som fält och kapital, trots att s. 68ff. om Bourdieus relation till marxistisk till exempel översättaren av The Rules of Art, forskning, Boschetti, ”Bourdieu’s Work on Susan Emanuel, uppfattar det som nyckeln Literature”, 2006, s. 136–146. till hans tänkande. Bourdieu, The Rules of 62. Bourdieu, Konstens regler, 2000, s. 312. Art, 1996, not 43, s. 352. 63. Bourdieu, Konstens regler, 2000, s. 35. 78. Bourdieu, Konstens regler, 2000, s. 47. John 64. Purhonen, Rahkonen & Roos, ”Johdanto”, R.W. Speller påpekar hur nära begreppet 2006, s. 19. habitus är det traditionella, för litteratur

KRISTINA MALMIO TFL 107 forskare välbekanta begreppet ”karaktär”. av förlagsverksamhet. Problemet är bara att Speller, Bourdieu and Literature, 2011, s. 60. den monetära ekonomi som faktiskt är av 79. Bourdieu, Konstens regler, 2000, s. 104. grundläggande betydelse för hela bokmark- 80. Gedin, Fältets herrar, 2004, s. 19. naden samtidigt riskerar att bli otillräckligt 81. Bourdieu, Konstens regler, 2000, s. 463. belyst.” Här kan man emellertid konstatera 82. Se t.ex. Wendy Griswold, Review of The Rules att förbiseendet av det ekonomiska är en of Art: Genesis and Structure of the Literary svaghet hos dem som tillämpat perspektivet, Field. By Pierre Bourdieu. Translated by inte en svaghet i teorin som sådan. Svedjedal, Susan Emanuel. Stanford, Calif.: Stanford recension av Gedins avhandling, 2004, s. 286. University Press, 1996. The American Journal 91. Lahire, ”The Double Life of Writers”, 2010, of Sociology, 1998, s. 972–975, Vandenhaute, s. 448. Om inträdet i världen, 2004, s. 17. 92. Eastwood, ”Bourdieu, Flaubert, and the 83. Eastwood, ”Bourdieu, Flaubert, and the Sociology of Literature”, 2007, s. 151. Se även Sociology of Literature”, 2007. Gedin, Fältets herrar, 2004, s. 17. 84. Samuli Hägg påpekar att Bourdieus sätt 93. Eastwood, ”Bourdieu, Flaubert, and the att förstå litteraturens sociala styrning lätt Sociology of Literature”, 2007, s. 152–153. kan uppfattas som en förfinad version av Bourdieu använder begreppet fält i betydelsen återspeglingsteorin samt att relationen ”kraftfält”, ”magnetfält”. Konstens regler, mellan den inre och yttre tolkningsstrategin i 2000, s. 51. Flaubert-analysen förblir otydlig. Han tilläg- 94. Det samma gäller för den finländska litte ger att analysen av Flauberts roman visar hur raturvetenskapen. Ett av senaste exemplen svårt det är att sammanföra en intern analys på en ”metaforisk” användning av Bourdieus och extern sociologisk undersökning samt att begrepp i svensk litteraturforskning är Ragnar Bourdieu endast delvis lyckas i tillämpningen Haakes doktorsavhandling Frihetskonst (2013) av sina egna idéer. Hägg, ”Kerrontakeinojen och i den finländska litteraturforskningen, se sosiologiaa”, Paluu Maailmaan. Kirjallisten t.ex. Trygve Söderling, Drag på parnassen. Två tekstien sosiologiaa, red. Voitto Ruohonen, sextiotalsstudier, del 1 och del 2, Helsingfors: Erkki Sevänen och Risto Turunen, Helsinki: Helsingfors universitet, 2008, Jussi Ojajärvi, Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 2012, Supermarketin valossa. Kapitalismi, subjekti s. 443–445. ja minuus Mari Mörön romaanissa Kiltin 85. Bourdieu, Konstens regler, 2000, s. 271–271, yön lahjat ja Juha Seppälän novellissa ”Super om den egna metodens svårigheter, Speller, market”, Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Bourdieu and Literature, 2011, s. 69–70, Seura, 2006, Hyttinen, Kovaa työtä ja kohtalon Gedin, Fältets herrar, 2004, s. 13. Se även oikkuja, 2012. Peurell, En författares väg, 1998, s. 24. 95. Svedjedal, recension av Gedins doktors- 86. Vandenhaute, Om inträdet i världen, 2004, avhandling, 2004, s. 285–286. I sin annars s. 21–22. mycket berömmande recension av The Rules 87. Bernard Lahire, ”The Double Life of Writers”, of Art kritiserar Harrison C. White Bourdieu övers. Gwendolen Wells, New Literary för att han inte går in på matematiska eller History, Volume 41, Number 2, Spring 2010, systematiska metoder i sin undersökning s. 458. av det franska litterära fältet. Harrison C. 88. Lahire, ”The Double Life of Writers”, 2010, White, Contemporary Sociology, Vol. 26, No. 5 s. 447. (Sep., 1997), s. 640. Se även James F. English 89. Lahire, ”The Double Life of Writers”, 2010, granskning av litteratursociologins nuläge, s. 448. ”Everywhere and Nowhere”, 2010, 41: v–xxiii. 90. Johan Svedjedal har påpekat att ”Teorin 96. English, ”Everywhere and Nowhere”, 2010. har högt förklaringsvärde, inte minst vad Anna Boschettis undersökning av Sartre, gäller de kommersiellt ’olönsamma’ sidorna The Intellectual Enterprise. Sartre and Les

108 TFL 2015:2-3 Temps Modernes, övers. Richard C. McCleary, 117. Gedin, Fältets herrar, 2004, s. 19. Evanston IL: Northwestern University Press, 118. Gedin, Fältets herrar, 2004, s. 19. 1988, är ett franskt exempel på det hermeneu- 119. Gedin, Fältets herrar, 2004, s. 267. Med tanke tiska sättet att tillämpa Bourdieus fältteori. på alla olika erfarenheter som kan bidra till Prosopografiska undersökningar har lagts formandet av en individs habitus, påpekar fram bland annat av Gisèle Sapiro. Gedin i en fotnot att: ”Det borde m a o vara 97. Svedjedal, recension av Gedins doktorsav- tänkbart, men praktiskt ogörligt, att kartlägga handling, 2004, s. 286. Vandenhaute talar i en individs habitus in i minsta detalj, och sin tur om en hermeneutisk forskningstradi- därmed uttömmande kunna förklara dennes tion versus en empirisk. Om inträdet i världen, reaktioner inför fältets möjligheter.” Fältets 2004, s. 25–27. herrar, 2004, s. 399. 98. Peurell, En författares väg, 1998, s. 12, 31. 120. Gedin, Fältets herrar, 2004, s. 268. 99. Peurell, En författares väg, 1998, s. 24. 121. Gedin, Fältets herrar, 2004, s. 273. 100. Peurell, En författares väg, 1998, s. 222. 122. Gedin, Fältets herrar, 2004, s. 272–273. 101. Bourdieu, ”Social Space and Symbolic Po- 123. Begreppet dyker upp i samband med Gedins wer”, 1989, s. 14: ”the schemes of perception, diskussion om Carl David af Wirsén, men thought, and action which are constitutive of läggs åt sidan med kommentaren att han här what I call habitus”. Bourdieu & Wacquant, inte har möjlighet att fördjupa sig i af Wirséns An Invitation to Reflexive Sociology, 1992, ”bakgrund (den sociala, individuella biografi s. 126. Eastwood, ”Bourdieu, Flaubert, and som lagt grunden för hans bana och som är the Sociology of Literature”, 2007, s. 151. hans ursprungliga personliga disposition, det 102. Vandenhaute, Om inträdet i världen, 2004, som tillsammans med hans sociala position s. 22. utgör vad Bourdieu kallar habitus) […].” 103. Peurell, En författares väg, 1998, s. 36. Gedin, Fältets herrar, 2004, s. 247. 104. Peurell, En författares väg, 1998, s. 24. 124. Bourdieu via Broady, Sociologi och epistemo- 105. Jfr Malmio, ”Elmers kropp, fältets ögon”, logi, 1990, s. 228. 2009, ”’En idyllens blonde sångare’”, 2010. 125. Gedin, Fältets herrar, 2004, s. 279. 106. ”Sätt att vara”, ”i kroppen och sinnet inristade 126. Möller, Pär Lagerkvist, 2009, s. 14–15. vanor och dispositioner” samt ”en genere- 127. Möller, Pär Lagerkvist, 2009, s. 14–15. Beskriv- rande princip för objektivt klassificerbara ningen är även tillämpbar på den finländska principer, ett system för att klassificera samma forskningen. principer”. Söderlund, Romantik och förnuft, 128. Till exempel Tony Bennett, Mike Savage, 2000, s. 162–163. Elizabeth Silva, Alan Warde, Modesto Gayo- 107. Söderlund, Romantik och förnuft, 2000, Cal och David Wright tar tydligt avstånd s. 162. från Bourdieus definition av begreppet. De 108. Söderlund, Romantik och förnuft, 2000, skriver att ett av deras mål är att ”depart s. 163. from Bourdieu’s use and interpretation of the 109. Söderlund, Romantik och förnuft, 2000, habitus as a unified set of dispositions rooted s. 162–164. in a specific class position. Our evidence 110. Söderlund, Romantik och förnuft, 2000, s. 180. suggests, to the contrary, that the habitus – if, 111. Söderlund, Romantik och förnuft, 2000, indeed we are to retain the concept – is more s. 172–173. typically written across in complex and some- 112. Skeggs, Class, Self, Culture, 2004, s. 25. times contradictory ways, depending on how 113. Svedjedal, recension av Gedins doktorsav- class, gender, age and ethnicity interact in the handling, 2004, s. 289. processes of person formation.” Bennett et 114. Söderlund, Romantik och förnuft, 2000, s. 91. al., ”Introduction”, Culture, Class, Distinction, 115. Gedin, Fältets herrar, 2004, s. 13. red. Bennett et al., London and New York: 116. Gedin, Fältets herrar, 2004, s. 17–18. Routledge, 2009, s. 3.

KRISTINA MALMIO TFL 109 129. Hallila, Metafiktion käsite, 2006, s. 204. 132. Donald Broady & Mikael Palme, ”Utgivarnas 130. Eastwood, ”Bourdieu, Flaubert, and the förord”, Pierre Bourdieu, Kultursociologiska Sociology of Literature”, 2007, s. 151. texter i urval av Donald Broady och Mikael 131. Pekka Sulkunen, ”Mikä ihmeen talous? Palme, Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Sosiaalisen synty ja hiipuminen Smithin ja bokförlag Symposion, 1993, s. 12. Bourdieun yhteiskuntateorioissa.” Bourdieu ja minä, 2006, s.141. Broady, Sociologi och epistemologi, 1990, s. 229.

SUMMARY Definitions of the Concept ’Habitus’, and its Uses in Three Swedish Literary Studies This article details a number of the various definitions of the concept of ’habitus’ and explores how the concept has been utilised in the analysis of authors and literature. Habitus is one of the key concepts of the theory of fields put forward by the French socio logist Pierre Bourdieu. Bourdieu has offered several more or less complex explanations of ’habitus’, and scholars who have used the term have developed new interpretations and under stand the concept in a number of varied ways. Therefore, it is my aim to offer and discuss various definitions in order to endow the concept with clarity. To this end, the following questions are of central interest to this study: how is ’habitus’ defined? In which contexts is it used? What do scholars strive to grasp by using the concept? After discussing the various definitions, I take a closer look at Les règles de l’art (1992) in order to see how Bourdieu employs the concept. I also study the use of ’habitus’ in three Swedish literary sociological studies, Eric Peurell’s A Writer’s Trajectory. Jan Fridegård in the Literary Field (1998), Petra Söderlund’s Romanticism and Reason. V.F. Palmblad’s Publishing House 1810‒1830 (2000) and David Gedin’s Masters of the Field. The Development of a Modern Writer’s Identity. 1880s (2004). My study shows that there is a sliding scale of understandings of the concept with no single common uniting feature and no general consensus of the absolute, necessary element of ’habitus’. The most complex definitions of the concept are too complicated to be used in analysis, while the more simple definitions are only partly able to grasp the phenomena Bourdieu strives to unite in the concept of ’habitus’. I argue that ’habitus’ is most useful in the analysis of hidden class structures in society, understood then as ’embodied class’.

Keywords: habitus, Pierre Bourdieu, literary sociology, application, literary studies

110 TFL 2015:2-3 RECENSIONER

diktaren Thomas Thorild – den som införde KRISTINA NORDSTRÖM det nya genibegreppet i svenskan, även om han DET SANNA SNILLET. GENUS OCH GENI som Nordström påpekar oftare brukade den HOS THOMAS THORILD hos honom synonyma termen ”snille”. Thorilds Stockholm: Makadam, 2014, 216 s. (diss. författarskap kan knappast kallas underutfors- Stockholm) kat, men ett genusteoretiskt angreppssätt på Thorild har i stort lyst med sin frånvaro. Av- Under slutet av 1700-talet, i synnerhet i svall- handling finner alltså en viktig lucka, då genus- vågorna efter franska revolutionen, sprang ”ge- kodade termer uppenbart spelar en central roll niet” upp som självproklamerad konstnärsroll i Thorild säregna språkbruk i såväl poesi som på Europas litterära scen, och under 1800-talet prosa – liksom i den stormande och trängtande kom det estetiska geniet att stå i ideologiskt föreställningsvärld texterna uppväckte hos en centrum för den kulturella produktionen. Från skara av unga manliga beundrare. att ha varit något man har blev geni något man Primärmaterialet för avhandlingen har varit är. Geniet var ensamt, framåtblickande och Thorilds samlade skrifter (i Stellan Arvidsons så gott som alltid en man. Det sista faktumet kommenterade utgåva) och står i det hänseen- har självfallet inte undgått den genusteoretiskt det nära en traditionellt litteraturvetenskap- medvetna forskningen. Christine Battersbys lig kutym om studiet av författaren–verket. Gender and Genius (1989) blev snabbt en klas- Kanske i en vilja att främja sig från Arvidsons siker på området; Kristina Fjelkestams Det socialbiografiska läsning av Thorild, främst i sublimas politik (2010) är ett svenskt bidrag dennes mastodontbiografi över skalden (1989– som relaterar den romantiska geniestestetiken 1993), försöker Nordström i viss mån värja sig till den nya post-revolutionära borgerliga he- för det biografiskt kontextualiserande: ”I min gemonins sociala ordning, och inte minst dess undersökning ligger fokus dock inte på vilka hårda genusåtskillnad. reella personer som knyts till snillet, utan på Kristina Nordströms avhandling i idé- och hur det konstrueras på en kulturell, diskursiv lärdomshistoria, Det sanna snillet (2014), tar nivå som en särskild, upphöjd identitet.” (13 f.) sin utgångspunkt i bland annat dessa studier. Denna, de facto endast partiella, ovilja att Som undersökningsobjekt tas den gustavianska koppla Thorilds verk till en historisk situerad

RECENSIONER TFL 111 kontext ställer dock till en del besvär vid närläs- motbild mot det ”manliga”. Men Nordström ningarna av verken, vilket jag återkommer till. poängterar även att Thorild i debattskriften Om Avhandlingen står stadigt i en idéhistorisk qvinnokönets naturliga höghet (1793) framhåller tradition av begreppsanalys och begreppshis- kvinnor som det civiliserade snillets like, i mot- toria, varav i synnerhet begrepp hämtade från sats till våldsamma män, och därtill lyfter fram J. G. A. Pocock används flitigt. Likaså åberopas kvinnans rätt till medborgarskap. Det syns den breda kulturhistoriska forskningsansatsen, som att Thorild gjorde skillnad mellan kvin- framförallt representerad av Lynn Hunt. Inte nor, som värderas positivt, och feminitet, som utan viss förvåning noterar jag dock avsakna- värderas negativt, och ofta tillges män. Nord- den av ett mer genusinriktat teoriavsnitt, där ström menar dock att denna syn förändras i exempelvis termen ”genus” kunde ha fått en Thorilds senare diktning, där kvinnor ofta till- välbehövlig bestämning. De bägge genusinrik- ges en feminin position kopplad till hemmet, tade romantikforskarna Christine Battersby medan den maskulina offentliga rollen explicit och Anne K. Mellor liksom den mer queerteo tillskrivs män. Enligt Nordström pendlade han retis ke Andrew Elfenbein finns förvisso med, mellan en enkönsmodell med manlighet som men det intersektionella perspektiv som avise- absolut ideal och en tvåkönsmodell med skilda ras i inledningen, där kopplingar mellan kön, måttstockar, i vilken kvinnlighet var oförenligt ålder och etnicitet framhålls, blir inte riktigt re- med ”snille”. Avslutningsvis förankrar Nord- aliserat. Nordström visar att kopplingar finns, ström det thorildska snillet i en större historia men klargör inte helt vad de spelar för roll. om borgerlig samhällsomvandling under det Avhandlingen är uppdelad i två större ana- tidiga 1800-talet, där genibegreppet i allmän- lytiska avsnitt. ”Snillets manlighet och mog- het ses som en del i konstitutionen av ett auto- nad” behandlar framförallt hur Thorild skriver nomt borgerligt subjekt. fram snille i anslutning till begreppen ”styrka”, Metodiskt fungerar Nordströms analyser ”höghet” och ”frihet”, vilka alla ses som un- helt enligt närläsningens princip, med frikos- derordnade komponenter i ett positivt laddat tiga blockcitat som förklaras och därefter följs manlighetsbegrepp. ”Snillets kvinnlighet och av antingen nya citat eller kontextualiserande komplementaritet” behandlar istället hur snille utvikningar. Tillvägagångssättet är till sin form sätts i relation till kvinnor och det feminina klanderfritt och Nordström har funnit tanke- och hur detta tar sig uttryck genom en mängd väckande exempel. Men explikationen stannar dikotomier, som vildhet och mildhet, kraft och ibland vid rena parafraser av citaten. Thorilds harmoni, och snille och smak. En viktig insikt filosofiska uttryckssätt är notoriskt svårhan- i det första avsnittet är att ”manlighet” hos terat – på en gång fyllt av tvärsäkerheter och Thorild inte främst spelar mot ”kvinnlighet”, synbara självmotsägelser – och det kan frågas utan enligt antik tradition snarare förstås som hur mycket poäng det är att överhuvudtaget själslig mognad, en positivt laddad motsats till försöka fixera en konsekvent begreppsanvänd- ”barnslighet” (även om denna egenskap, som ning i hela författarskapet, eller ens i en hel Nordström framhåller, sammankopplas med text. Nordström får ofta anledning att kon- feminina attribut). statera att samtliga Thorilds favoritbegrepp I den andra delen konstaterar Nordström (”snille”, ”kraft”, ”harmoni”, ”natur” etc.) att Thorild förvisso inte använder ”kvinnlig” förbinds med både varandra och en hel drös som ord, till skillnad från det värdeladdade och andra begrepp, som gör dem alla svävande. frekvent brukade adjektivet ”manlig”, men att Thorilds egna filosofiska motiv för uttalanden det feminina likväl frekvent förekommer som av typen ”Kraften är lifvet: Harmonien är dyg-

112 TFL 2015:2-3 der och skönhet”, byggde på en säregen form alt” dominerat civil society i 1700-talets Europa, av långdraget analogitänkande, vilket också som Nordström förvisso sammanfattar mycket Nordström noterar: ”Eftersom allting i naturen väl, helt oproblematiskt går att överföra på hänger ihop i en analogi kan det utan vidare svenska förhållanden, eller hur denna gene- jämföras med varandra.” (83) Dock dras inte rella trend i så fall nödvändigt relaterar till den konsekvenser ur denna insikt, vilket skulle ha i alla hänseenden aparte Thorilds karriär och förhöjt begreppsanalysen. skriftproduktion. Nordström visar att Thorild Ett större problem är att citat från Thorild skrev sig närmare en tydligt ”borgerlig” posi- behandlas utan större hänsyn till vare sig den tion i sin syn på kön i slutet av sin karriär, men genre det härrör från eller den specifika situa- orsaken till denna eventuella omsvängning blir tion som omgärdat texten. Även om Thorild således mest en fråga om inverkan från abstrakt hade en, i synnerhet under gustaviansk tid, ”Zeitgeist”. säregen benägenhet att synas förbli densamme Bäst fungerar istället analysen då Thorilds – Thorild! – under vilken tid och i vilken genre text sätts in i ett bestämt sammanhang, som han än skrev, torde det likväl spela en betydlig i avsnitten där striden mot J. H. Kellgren be- roll för begreppens historiska innebörder om handlas. Nordström visar att Thorild i hög de skrevs i en av de tidiga tävlingsdikterna, i grad använder sig av könskodade invektiv för den rabulistiska debattidskriften Den nye gran- att framställa sin rival som effeminerad, liksom skaren (1784), eller i ett privatbrev. När citaten att Thorilds begrepp om snille står i relief mot ges utan ett specifikt historiskt sammanhang den av honom avskydda Svenska Akademiens blir analysen av möjliga betydelser ibland nå- ”snille och smak”. Här görs det tydligt hur got grund. Nordström talar ofta i termer av Thorild, i egenskap av parnasspartisan, i prak- att idéer sammankopplas eller associeras med tiken sammanlänkar ”maskulinitet” med ”snil- andra idéer. Men hon diskuterar sällan hur le”, vilket är högst intressant mot bakgrund av Thorild medvetet använder sig av retorik för den allmänna diskussionen av manligt och att nå fram till specifika mål i olika genrer, kvinnligt, liksom om rätten till offentligheten, vilket gör att begreppsfluktuationer tenderar under samma tid. Nordström är försiktig i sitt att tolkas som en del i historiska förändringar omdöme men gör klart att Thorild knappast när de snarare kunde förstås som resultat av var den proto-feministiska förkämpe som Ar- genrebyten. vidson antytt. Det är som om Thorilds texter vore en av- Nordströms avhandling är skriven med en kroppsligad ”diskurs”, svävande för sig själv i klar och koncis stil, som lätt går i dialog med en abstrakt idédebatts eter, snarare än utsagor studieobjektets mer diffusa språkbruk. Även härrörande ifrån en historisk aktör. De gene- om studien inte kommer med några omväl- rella idéhistoriska mönster som Nordström tar vande resultat eller uttryckligt polemiserar mot upp till diskussion spelade säkerligen in i Tho- tidigare forskning är den likväl värd att läsas, rilds texter, men Nordströms beskrivningar av såväl av thorildintresserade som för dem med dessa traditioner lutar sig oftast mot allmänna allmänt intresse för omvandlingar i genussys- modeller vars relevans och förklaringsvärde för temet under den europeiska revolutionsåldern. Thorilds författarskap stundtals förblir oklart. Tim Berndtsson Exempelvis har jag svårt att se att Pococks idé om en generell strukturomvandling från ett ”politiskt” dominerat civic society till ett ”soci-

RECENSIONER TFL 113 MATS JANSSON sköld fram till nittitalisterna Oscar Levertin POETENS BLICK. EKFRAS I SVENSK och Erik Axel Karlfeldt, ägnas Erik Lindegren, LYRIK Folke Isaksson, Gunnar Harding, Birgitta Stockholm/Höör: Brutus Östlings bokförlag Lillpers och Lotta Lotass varsitt kapitel. De Symposion, 2014, 352 s. olika infallsvinklar som Jansson vill framhålla framgår av kapitlens underrubriker. Det gäller Under antiken och mer än tusen år var ekfra- 1800-talets ekfrastiska konventioner, samspelet sen den mest avancerade retoriska övningen mellan ekfras och ikonicitet hos Lindegren, ek- inom utbildningsgången. Det gällde att åskåd- frasen som estetisk erfarenhet hos Lillpers, in- ligt framställa en händelse, stad, byggnad, tresset för bildkonst i olika tekniska utföranden trädgård, skulptur eller målning så att den på hos Lindegren, Lillpers och Harding (i livslångt ett meningsfullt sätt skulle stå som levande för samarbete med Olle Kåks) samt det djupgående åhörarens (inre) syn. Ekfrasens uppgift var att intresset för fotografi hos Isaksson och Lotass. i ord ”säga ut” (gr. ek-phrazein) det som före- Vi får också ta del av en initierad inledning, målen själva inte har möjlighet att förmedla, där de teoretiska utgångspunkterna diskuteras eftersom de inte har tillgång till ord. Efter att och för ekfrasen viktiga retoriska begrepp pre- länge ha legat i träda har termen under senare senteras, samt en epilog, där några avslutande delen av 1900-talet fått nytt liv och på olika teoretiska reflektioner om ekfrasens egenart ges. sätt omdefinierats. Såväl internationellt som Omslagsbilden är utmanande och såpass nationellt publiceras en strid ström av böcker, obehaglig att det är tveksamt om man vill låta artiklar och uppsatser som studerar ekfrasens boken ligga framme. Dess titel, Poetens blick, möjligheter, ett fenomen som gärna sätts i sam- är satt just i ögonhöjd med den kvinna som band med vår tids ”visuella vändning”. avbildas med tillfredsställd, tung blick, rosiga Mats Jansson, professor i litteraturveten- kinder och lätt särade läppar. Det är Cristo- skap vid Göteborgs universitet och mångårig fano Alloris berömda målning som återges, och modernismforskare, har nu i Poetens blick. Ek- kvinnan är den apokryfiska bibelberättelsens fras i svensk lyrik gett sitt bidrag till den svenska Judit som med ena handen håller upp Holo- ekfrasforskningen. Men riktigare vore kanske fernes avhuggna huvud, vars ögon är slutna att säga att detta är ett bland Janssons många och panna rynkad liksom i djupaste förtvivlan. bidrag till frågan, eftersom han i flera artiklar Blir Judit här en sinnebild för poeten, den som redan tidigare studerat ekfrasens roll i andra oskadliggör och tar makten över bilden genom författarskap än de som berörs i den nyut- att i sina ekfraser tala å dess vägnar? Det skulle komna monografin. Därtill har han behandlat vara en möjlig tolkning, givet de olika inne- ett författar- och konstnärskap av det slag som börder och funktioner som ekfrasen tilldelats, aktiverar ett intermedialt perspektiv, nämligen inte minst av W. J. T. Mitchell. Men Mats Jans- Sven Alfons (2005). son skriver inte under på någon av de redan Den väl disponerade framställningen om- existerande definitionerna av ekfrasen. Snarare fattar 250 sidor och åtta kapitel. Dessa följs använder han sig eklektiskt och kreativt av flera av ytterligare nära hundra sidor bestående av olika synsätt beroende på ändamål. Att poeten 460 spatiöst uppställda noter, en upplysande här i stället är den halshuggne Holofernes, som förteckning över de 58 bilderna och en ambi- tvingats sänka blicken då han övermannats av tiös käll- och litteraturförteckning. Efter att en konstverket i Judits kvinnliga gestalt, skulle genealogi tecknats inom ramen för 1800-tals därför kunna vara en lika giltig tolkning av poesin, från romantikens Lorenzo Hammar- omslagsbildens innebörd.

114 TFL 2015:2-3 Denna senare tolkning ligger också närmast Ekfrasens retoriska verkningsmedel exem- den dikt av Hammarsköld från 1813 som Jans- plifieras uthålligt, dess litterära effekter påvisas son granskar utifrån konventionen att låta epi- och dess möjligheter att förmedla moraliska och grammet, inskriptionen, tala för det egentligen etiska värderingar behandlas, allt mycket värde- tysta konstverket. Här framställer Hammar- fullt men på ett sätt som främst adderar kvanti- sköld konstnären själv, drabbad av kärlekssorg, tativt till vår kännedom om hur ekfrasen verkar som Holofernes och låter diktjaget känslosamt och om dess frekvens i svensk lyrik. Att det som utropa: ”Här af en ann Holofern, flicka! tag ska visas redan är förutsatt gör studien som hel- hufvud och lif.” Jansson går så vidare med att het en smula oelastisk och förutsägbar, liksom påtala de ekfrastiska – här närmast de tolkande självbekräftande. Men det är å andra sidan lätt och tidstypiskt expressionsestetiska – inslagen att som läsare glädjas åt den ökade kunskaps- i en av Hammarskölds konstrecensioner, utfor- mängden, när man får lära känna så särpräglade mad som en dialog. Utropet ”se” får här bära och intressanta verk som Lillpers diktsamling I fram ekfrasens särskilda deixis, dess utpekande bett om vatten (1988) och Lotass digitalt publi- uppgift. Men inte nog med det, påpekar Jans- cerade verk där vykort spelar en framträdande son, Hammarsköld återkommer till Alloris roll: Redwood (2008–09), Hemvist (2009), målning även i sin konsthistoria. Vi möter här Kraftverk (2009–10) och Nya dikter (2011). tre olika texter och texttyper – ett epigram, en Även då bilderna inte har reproducerats recension i dialogform och en historisk fram- inom ramen för den diktsamling som analyse- ställning – som alla ägnats samma målning. ras, så som i exempelvis Lillpers fall, har Jans- Jansson diskuterar dem på ett jämförande och son valt att återge dem. Det är uppenbarligen klargörande vis utifrån ekfrasens modus och en del av hans pedagogik att på så vis analysera verkningsmedel, som kan återfinnas i såväl ekfraserna tillsammans med deras föremål. Av- prosa som lyrik. sikten är då inte att genom bilderna presentera Det första läsaren får veta efter att ha tagit korrektiv till ekfraserna, utan att visa på den sig förbi omslagsbilden är emellertid att detta tolkningspotential som ekfraserna använt sig är ”en bok om dikter om bildkonstverk” (9). av, kort sagt på skillnaderna mellan bildens Jansson tillfogar omedelbart att det är en be- och textens framställning. Det är därför synd dräglig förenkling, eftersom bildbeskrivningar att de konstverk som återges, särskilt de lig- inom poesin rymmer grundläggande estetiska gande bilderna, ofta är återgivna i miniformat. komplikationer genom att sammanföra olika Ibland är de dessutom så mörka och matta att konstarter, medier och teckensystem. Men färger och föremål flyter ihop. Med utfallande denna inledande förenkling dröjer sig ändå bilder eller särskilda bildark med glättat pap- kvar. Detta är i hög grad en studie om ett per hade en annan kvalitet i bildåtergivningen ämne, där ett ofta högintressant material upp- kunnat uppnås. märksammas och analyseras, men där själva de När den bild som ekfrasen gäller inte är drivande frågeställningarna uteblir. Det hade tydligt figurativ eller realistisk blir det än vikti- varit önskvärt med en diskussion av urvalet gare att hålla fast vid att det som ekfrasen sät- av författare och dikter, liksom om varför just ter ord på är en viss perception och tolkning lyrik valts som föremål för studien. Trots att av konstverkets bildelement, inte något som ekfras här är en beteckning som utifrån tillförts konstverket ikoniskt eller på annat vis de facto till dikterna, alltså en beteckning som ingen av framställer. Det borde därför vara så att det an- författarna själva valt, förutsätter Jansson oftast kommer på ekfrasen att ”säga ut” konstverket i att de texter han valt att studera är just ekfraser. ord, men i kapitlen om Lindegrens ekfraser till

RECENSIONER TFL 115 Halmstadsgruppens målningar och om Har- konstverk kan ge upphov till en mångfald av dings samarbete med Kåks låter Jansson snara- ekfraser uppstår en spridningseffekt. Det är re ekfrasen bekräfta en tolkning som han själv välgörande, för att inte säga nödvändigt. tillfört konstverket. Hans tolkande beskriv- Helena Bodin ning kan i och för sig förstås som ytterligare en ekfras, men den saknar trots allt betydelse för den perceptions- och tolkningsakt som LENA KÅRELAND gestaltats i Lindegrens respektive Hardings ÄLSKA – DET ÄR ALLT! ekfraser. Problemet visar på något principiellt GEORGE SAND I LIV OCH DIKT viktigt om ekfrasens betydelse även inom den Stockholm: Atlantis, 2014, 477 s. vetenskapliga diskursen, kanske särskilt inom intermediala studier, där det är svårt för den Äntligen har vi ett modernt och fullständigt forskare som vill jämföra artefakter från olika verk på svenska om den franska författar medier och konstarter med litterära texter att pseudonymen George Sand (Aurore Dude- undgå att producera egna ekfraser. vant, 1804–1876), en centralfigur i 1800-talets Dessbättre är Jansson mycket väl införstådd litterära liv i Europa. Litteraturprofessorn Lena med att det som särskilt står på spel i en ekfras Kåreland har sedan länge mutat in den franska är att förmedla betraktarens perception och litteraturen genom understreckare i Svenska tolkning av konstverket till läsaren. Det gör att Dagbladet. Tack vare kännedom om landet diktens likhet med – eller snarare trohet mot – och orientering i originallitteraturen är hon konstverket inte är det väsentliga. Tvärtom är väl lämpad för uppgiften. det givande att så som Jansson gör ta fasta på Kårelands verk är ambitiöst. I fem kapitel skillnaderna mellan ekfrasens och konstverkets presenteras liv, författarskap, brevskrivande, framställningar, något som blir särskilt tydligt politiska och feministiska engagemang samt i sådana fall där vi känner till olika ekfraser av Sands plats i forskning och kritik. Det är väl- ett och samma konstverk. Till de många olika skrivet och välavvägt. definitioner och förslag på hur ekfrasbegreppet Det digra bakgrundsmaterialet redovisas kan tillämpas som erbjudits under de senaste genom slutnoter och litteraturförteckning, generationerna lägger därför Jansson slutligen kronologi och verklista. Kåreland har ett om- sin egen uppfattning av vad en ekfras är: ”en fattande källmaterial att hantera. Hon redovisar litterärt gestaltad konkretisation av bildkonst- sina insikter med saklig elegans. Ingångsvärdet verket som möjligt estetiskt objekt” (263). är ju sådant att Sand i stort sett är okänd i Det här synsättet skulle kunna leda till en in- Sverige idag. Hennes verk är otillgängliga på tressant friktion mellan dels konstverkets, dels grund av ett försumbart antal moderna över- ekfrasens historiska kontext, och ansatser till sättningar till svenska. sådana frågeställningar finns särskilt i kapitlet Den som inte vill fördjupa sig i kapitlen om om Lillpers. De många svar som Janssons ana- författarskapet och brevskrivandet kan med lyser presenterat framstår efter avslutad läsning stort utbyte läsa prologen på nära hundra sidor. som en välkommen grogrund för nya frågor. Kårelands arbete är härvidlag ett tungt vägande Till skillnad från de tidigare definitionerna bidrag till kvinnolitteraturforskningen. Störst innebär Janssons bud just att den enskilda intresse för dagens forskning utgör Sands uni- ekfrasens historicitet betonas, liksom att den ka position som författare och opinionsbildare ideologiska kontext som poeten verkar inom i sin samtid. lyfts fram. Genom insikten att ett enskilt Kårelands syfte med boken har nog inte

116 TFL 2015:2-3 varit att locka en allmänt biografihungrig dragkamp mellan den högadliga farmodern på läsekrets. Den romantiska klichébilden har godset Nohant och den folkliga modern i Paris redan framställts populärt hos Knut Ståhlberg. underklass. Detta sociala dilemma fick henne George Sands utmanande livsstil kommenteras att ta ställning för det enkla folket. Uppfostran strövis hos Kåreland och kanske görs det några skedde delvis i klosterpension som formade gånger för mycket. livssynen; en svärmisk religiositet och tro på en Bokens främsta syfte är att ge en allsidig bild god Gud manifesterad i ett starkt rättvisepatos. av författaren George Sand. Kåreland vill visa För att komma ifrån det pressade läget vilken kompetent och målmedveten yrkes- inom familjen gifte sig Aurore ung med baron författare hon var under dryga fyrtio år. Sand Casimir Dudevant. Äktenskapet blev olyck- speglar samhällsandan under 1800-talet och ligt. Med två barn lämnade hon maken och därtill hade hon starka band till revolutionstid bosatte sig i Paris i början av 1830-talet. Den och republikanism. Om man idag har svårt att uppseendeväckande överenskommelsen med utvinna Sands litterära kvaliteter är hon desto maken var att hon skulle bo halva året i Nohant mer intressant ur ett idéhistoriskt och etnolo- och halva året i Paris, som en pendlare. giskt perspektiv. I Paris klädde sig Aurore i manskläder för George Sand var en självständig och stark att kunna röra sig fritt på gatorna. På samma kvinna som bröt upp från ett olyckligt äkten sätt blev författarpseudonymen George Sand skap och sökte kärleken i tvåsamhet, intellektu- en täckmantel in i den manligt styrda offent- ellt arbete och samhällsengagemang. Kåreland ligheten. Och 1832 utkom hon med sin första jämför hennes ofantliga produktivitet med egna roman Indiana. Tillsammans med älska- Strindbergs. Hon var sin tids kulturkändis, kol- ren Jules Sandeau hade hon året dessförinnan lega med Balzac och Flaubert och uppskattad av skrivit Rose et Blanche. ryska författare som Turgenjev och Dostojevskij. Vi får följa förhållandet med Alfred de Mus- George Sands korrespondens omfattade set. Bekanta är också relationerna till Liszt och drygt 20 000 brev. Hennes Historie de ma vie Chopin. Musiken var viktig för Sand och hon (1855) är ett sällsynt självbiografiskt verk. Här drogs till konstnärligt utövande män. Men kan vi jämföra med brevskrivaren Fredrika Bre- den enda litterära grupp som Sand tillhörde mer och minnestecknaren Malla Silfverstolpe. var kretsen kring tidskriften La Revue des Deux Det voluminösa antalet romaner har likheter Mondes, vari många av hennes böcker först med Almqvists verk. publicerades som följetong. Kåreland betonar (s. 13) att hon vill sätta in Den siste mannen i Sands liv var Alexandre Sand i dåtidens kultur och bokmarknad och Manceau. Förhållandet blev sällsynt lyckligt finna kopplingar mellan romanerna och det och varade i femton år. Manceau stöttade hen- egna livet. Men väsentligt är också att stu- ne i praktiska ting (jfr Johan Gabriel Carlén). dera romanerna som fristående estetiska verk. Mest intressant i Kårelands livsberättelse är Kåreland greppar med andra ord över mycket. fördjupningen i Sands Histoire de ma vie, en av Bokens svaghet är detta breda kikarsikte, vil- de första stora självbiografierna skriven av en ket gör att studien sväller ut och tenderar att kvinna. Anmärkningsvärt är att en tredjedel av repetera vissa fakta. Texten kunde ha mått bra självbiografin ägnas hennes förfäder – syftet är av att ha vässats lite i konturerna. att ge en bakgrund till konstruktionen av det Aurore Dupin var dotter till en man av börd egna jaget. Man står alltid i förbindelse med och en kvinna av folket. Fadern dog när Au- tidigare generationer. Hennes eget jag är del av rore var barn och uppväxten präglades av en ett kollektivt jag.

RECENSIONER TFL 117 Det mest omfattande kapitlet behandlar son. Consuelo strävar efter en syntes mellan Sands romaner. I ett litteraturvetenskapligt konstmusik och folklig musik. I romantikens sammanhang är detta hjärtat i framställningen. anda ser Sand gärna att musiken sätter män- Den inledande rundmålningen av den franska niskan i kontakt med naturen. bokmarknaden under Sands tid är dynamisk Kårelands metod att stanna till vid några ro- och det är först här som man inser hur modern maner och läsa texterna på nytt är ett utmärkt George Sand var. Romanen, särskilt i följe- sätt att komma författaren Sand närmre. Det tongsform, hade lågt anseende hos det litterära breda perspektivet stramas åt och analysen vin- etablissemanget, men successivt omvandlades ner i konkretion. marknaden och massproducerandet av tid- Vidare uppmärksammas Sands intresse för skrifter och böcker var ett faktum. folklore i artiklar om traditioner i hemregionen George Sand undvek litterära kotterier. Hon Berry. Det är Sands hembygdsskildringar som ville bli läst av en bred publik. Det förelåg en givit henne en plats i Frankrikes litterära ka- spänning mellan den akademiska litteraturen non. Intresset för folket var delvis tidstypiskt, inom Franska akademien och de populära för- men kan också tolkas som Sands socialistiska fattarna. Kåreland framhåller Sand som en av propaganda i idealistisk form. Landsbygden de första yrkesförfattarna. Parallellerna i Sverige kopplas hos Sand samman med drömmen om var Fredrika Bremer och Emilie Flygare-Carlén. ett socialistiskt samhälle. Romantiken fick ett sent genomslag i Frank- La Petite Fadette från 1849 är en av dessa väl- rike – först i samband med julirevolutionen kända hembygdsskildringar, som ofta brukar 1830. Man bör beakta att Sand gjorde debut räknas som barnlitteratur. La Ville noire från under denna turbulenta tid. Hon kom som 1860 kan kallas en typ av arbetarlitteratur i sitt författare, liksom Fredrika Bremer, att stå med försök att skildra knivtillverkningen i Thiers. ett ben i romantikens idésfär och ett annat i Dessa båda exempel visar att Sands långa för- den gryende idealrealismen. fattarskap spände över många genrer inom Debutromanen Indiana från 1832 finns i prosaberättelsen. fyra olika versioner. Forskare har påpekat att Mest spektakulär av Sands reseskildringar är Sands egna ändringar inneburit försämringar. förstås En vinter på Mallorca (1841–42). Mer än I Indiana bryts realism mot idealism. Melodra- ett intimt porträtt av reskamraten Chopin är matiska och gotiska inslag är legio. Men samti- detta verk en litterär reseskildring som sensu- digt är Indiana en tendensroman som angriper ellt beskriver upplevelserna på ön. dåtidens äktenskapssyn. Breven utgör emellertid George Sands allra Kvinnans ställning som hustru och älska- vackraste bok, framhåller Kåreland. Korre- rinna var huvudtemat för Sands 1830-tals- spondensen finns tillgänglig i 26 volymer – romaner. Léila från 1833 är en kvinnlig Faust dubbelt så många brev som Strindberg skrev. och Byronhjältinna. Romanen handlar bland I detta sammanhang borde Kåreland även ha annat om kvinnlig frigiditet och manlig sexu- jämfört med betydelsen av Fredrika Bremers ell oförmåga – ämnen som lär ha varit mycket brev för 1800-talsforskningen. uppseendeväckande. Sands ideal för den opti- När Kåreland gör nedslag i brevfloden kan mala sexualiteten var att man och kvinna för- man känna en viss trötthet och önska att brev- enades på ett djupare andligt plan. relationerna bakats in tidigare i livsberättelsen. Romanen Consuelo från 1842–43 blev en Men detta har nog varit ett dispositionsproblem. internationell framgång på temat utvecklings- Det sista stycket om förläggarna i brevkapitlet roman, men med en sångerska som huvudper- kan uppfattas som ett påhäng och hade placerats

118 TFL 2015:2-3 bättre i det inledande partiet om författarskapets förvåningen över att ingen har givit sig på att framväxt i förhållande till bokmarknaden. översätta Historie de ma vie till svenska. Ett centralt parti i Kårelands studie är det Kåreland gör en intressant jämförelse mel- tematiska kapitlet om politiken, kvinnan och lan Sands och Selma Lagerlöfs position som en feminismen. De kvinnopolitiska frågorna han- flitigt läst och i sin hembygd förankrad förfat- teras med försiktighet. Sand som feministisk tare. Hemprovinsen Berry och det muntliga förgrundsfigur problematiseras och relativise- berättandet från äldre generationer spelade ras till den samtida debatten. Detta är ett klokt en viktig roll i Sands författarskap. Däremot förhållningssätt – annars gör man Sand till en var Sand mer okonventionell och utmanande mer militant feminist än hon var. Kåreland i sitt förhållande till etablissemanget. Hon lyfter fram ambivalensen hos Sand mellan att hade heller ingen medveten plan för att göra vara revolutionär men borgerlig, antiklerikal författarkarriär. men religiös. Bokens tematiska uppläggning kan upplevas Självklart var Sand republikan och hon som ett hinder för drivet i framställningen. hade en socialistisk grundinställning. Därtill En annan invändning är att Kåreland gör sig engagerade hon sig i lokalpolitiken. Men 1848 till andra forskares talesperson. Men helhets års revolution satte Sands ideal på prov. Sand intrycket blir att Kårelands stora arbete är fick se sina förhoppningar på en socialistisk fullödigt. Kåreland avslutar med att betona republik grusade. Hon återvände besviken till att Sand borde vara intressant för forsknings- godset Nohant. inriktningen Life-Writing, eftersom liv och Kvinnans rätt till utbildning var en mer skrivande löpte parallellt hos Sand. Kåreland hanterlig fråga att debattera. Men den sociala visar att detta nu är gjort på svenska. frågan var viktigare än kvinnofrågan för Sand. Gunnel Furuland Hon hävdade kvinnans särart och kan kallas feminist med förbehåll. I juridiskt hänseende skulle kvinnan vara likställd mannen, men AGNETA RAHIKAINEN rösträtt och politiska uppdrag – så långt gick POETEN OCH HENNES APOSTLAR. inte Sand. Detta agerande visar vilken solitär EN BIOMYTOGRAFISK ANALYS AV Sand var som opinionsbildare. EDITH SÖDERGRAN Sand gick sin egen väg och anslöt sig inte till Helsingfors: Helsingfors universitet, 2014, föreningar och kotterier. Hon stred för varje 268 s. (diss. Helsingfors) individs frihet, oberoende av kön. Sexuell frihet stödde hon inte, däremot skulle äktenskap Agneta Rahikainen inleder med att konstatera kunna upplösas om det förslavade kvinnan. Södergranforskningens omfattning som bara Sands agerande kan tolkas som androgynt. under de senaste tre decennierna utökats med Hon såg sig själv som ett återsken av fadern. ett tiotal avhandlingar, monografier, biografier Kapitlet om George Sand i forskning och och antologier. Till hennes apostlar räknar kritik blir ett fastställande av läget och har ett hon inte alla dessa forskare i allmänhet utan mindre allmänintresse än tidigare partier om ”de personer som sett sig som talesmän för livet och verket. Här får vi veta mycket om hur Edith Södergran, [som har] tagit på sig rollen forskare och läsare värderat författaren. antingen som efterföljare eller ’lärjungar’, eller Den bild som ges av den nyckfulla lan- som ’missionärer’ för det nya hon förde med seringen av George Sand på svenska är väl sig i sin konst” (s. 10). underbyggd och det är bara att instämma i Avhandlingens ”centrala forskningsfråga” är

RECENSIONER TFL 119 vad som ”egentligen [ligger] bakom [Gunnar] skriva Södergrans diktning kan karaktäriseras Tideströms agenda och förhållningssätt” i mo- som en romans, medan livet framställs som nografinEdith Södergran (1949) (s. 8). I fokus för tragedi. Förklaringsformen är objektfokuserad undersökningen är också analysen av en myto- men också kontextuell när det gäller fram- logiseringsprocess med utgångspunkt i Michael ställningen av författarskapet. Det politisk- Bentons ”Brontë-paradigm” i Literary Biography. ideologiska synsättet är det mest varierande An Introduction (2009). I dess första fas sållas och intressanta. John Landquist, Claes Zillia- fakta fram som bekräftar en tes eller en agenda, cus, Birgitta Trotzig och Ebba Witt-Brattström därefter sker en fiktionalisering, fiktionen blir betecknas som ”mest anarkistiska” eftersom till myt och faktion, för att därefter bli föremål de ”tydligt ställt sig mot tidigare skribenters för den nutida biografens demytologisering. analyser och själva skapar en motberättelse Det räcker inte att gå tillbaka till källorna för till traditionella och konservativa tolkningar” att bli kvitt myterna, demytologiseringen måste (s. 238). Fram till 1990-talet traderas emellertid åtföljas av nya biografiska berättelser. Följaktli- ”slitna formuleringar om Södergran, strings gen har Agneta Rahikainen vid sidan av avhand- och faktoider”, med undantag för Birgitta lingen publicerat biografin Kampen om Edith. Trotzigs essä ”Edith Södergran” i Författarnas Biografi och myt om Edith Södergran (2014). litteraturhistoria (1978). Sammanfattningsvis Rahikainen analyserar samtida mottagande, understryker Rahikainen vikten av att ”gå till postuma Södergrantolkningar och kanonise- arkiven eller alternativ[t] göra bruk av textkri- ringen av Södergran som modernistisk före- tiska och editionsfilologiska samlade skrifter”, gångare under 1930- och 1940-talen. Samtidigt samt behovet av källkritik (s. 242). sentimentaliseras och fiktionaliseras Södergran Denna granskning av litteraturhistorieskriv- själv, liksom hennes hem och miljö. Bilden ningen är avhandlingens tyngdpunkt och hade färgas av en romantisk genimyt, av Gunnar kunnat få större plats på bekostnad av den bio- Tideströms och Olof Enckells Södergranmyt grafiska översikten och en forskningskritik som och av Hagar Olssons fiktionalisering. tenderar att ägna sig åt upprepningar istället I avhandlingens avslutande kapitel under- för att bygga vidare på den forskningskritiska söks bilden av Södergran i svensk och finsk Södergranforskningen. Rahikainen utgår från litteraturhistorieskrivning. För att urskilja samma exempel som anförts tidigare, bland implicita värderingar analyseras ”strings” eller annat spekulationerna kring ”Terijokimannen” associativa ordfält med inspiration från Petra och kritiken av de rasbiologiskt anstrukna teo- Broomans avhandling Jag vill vara mig själv. rierna om Södergrans konstitution. Blir det Stina Aronson (1892–1956), ett litteraturhisto- inte kontraproduktivt att bita sig fast i kritiken riskt öde (1999). Men Rahikainen använder av Tideström och Enckell? Varför bara gran- inte ”den mycket detaljerade, kvalitativa, ska forskning och reception fram till 1955 men kvantitativa och komparativa innehållsanalys litteraturhistorieskrivningen till 1990-talet? Broomans utarbetat utan fokuserar på att ge- Kritiken av den samtida receptionen hade nom stringsen och den metahistoriska model- kunnat nyanseras med hänvisningar till Rabbe len göra en närläsning av de litteraturhistoriska Enckell, Modärn finlandssvensk lyrik (1934), lik- texterna om Södergran” (s. 206). Med hjälp av som Aale Tynni ”Edith Södergranin runous” Hayden Whites verktyg för att analysera berät- (1941). I likhet med Rahikainen menar även tarstrukturer (Metahistory. The Historical Ima- de att mottagandet inte var entydigt negativt. gination in Nineteenth-Century Europe, 1973), Den polarisering mellan traditionalister och kommer Rahikainen fram till att sättet att be- modernister som Rahikanen pekar på gör

120 TFL 2015:2-3 också Roger Holmström gällande i ”Tradi- väsen” (s. 78). Att Olssons minnesruna publi- tionalister och modernister i finlandssvensk cerades först ett halvår efter Södergrans död litteraturkritik på tio- och tjugotalet” (1986), tyder på skuldkänslor som ”blandades med en liksom Marcus Galdias i Begründungsprobleme känsla av skam” (s. 79 f.). Det är vidare möjligt der Södergran-Philologie (1989). De menar att en ”direkt svartsjuka” är förklaringen till att dock att den uppstod i samband med fejden Hagar Olsson ”mer eller mindre stjäl vänin- kring Septemberlyran, medan Rahikainen pe- nans dröm om att resa till Dornach och träffa kar på polariseringens betydelse i den postuma Steiner, även om hon är mindre intresserad av receptionen. Slutsatsen att modernisterna lyfte den andliga sidan av hans läror” (s. 200). ”På fram banbrytaren och traditionalisterna ”den så sätt får hon förstahandskunskap om honom romantiska tolkningen av henne [Södergran] som inte väninnan har. Svartsjukespelet går åt som ljuv natur- och kärleksdiktare” tål icke båda hållen. Olsson är svartsjuk på Södergran desto mindre att poängteras (s. 109). för hennes djupa engagemang i Steiners läror ”Alla biografier består av materialval och och Södergran är svartsjuk på väninnan för att tolkningar, vilket leder till val av fokus och hon personligen träffade honom” (ibid.). Elmer agenda”, konstaterar Rahikainen inlednings- Diktonius ”hade trots allt en lite mer nyanserad vis (s. 15). Det kan i vid mening sägas om all syn på sin gamla vän Edith Södergran” (s. 115): argumentation – även avhandlingar. Men undersökningen leder fram till slutsatsen att Möjligen berodde det på att han inte kände sig ”[d]en metahistoriska analysen avslöjar un- hotad av hennes författarskap på samma sätt derliggande attityder och agendor hos många som Hagar Olsson, där en kvinnlig konkurrens skribenter” (s. 237). Det som här beskrivs är en sannolikt inverkade. Diktonius tyckte inte dold agenda hos vissa skribenter – i motsats till om att man uttryckte sig sentimentalt och andra som förutsätts ha en öppen sådan. Det patetiskt om Södergrans liv och författarskap, är lätt att som läsare fortsätta på Rahikainens och var övertygad om att hon hade ogillat spår att vid sidan av en misstankens hermeneu- ”patetiserandet”. Han upplevde att det var just tik notera ”strings” också i avhandlingstexten, sådant Hagar Olsson sysslade med. (ibid.) kopplade till en (dold) agenda. Edith Södergrans mor, Helena Södergran, Det var också Diktonius som fick ta hand om är dotterns ”ständiga bundsförvant, största det mesta av kvarlåtenskapen och skrev fler ar- beundrare, förstaläsare och närmaste kritiker”. tiklar om Södergran än Hagar Olsson – trots Hennes självförtroende beror på moderns att Olsson själv påstod motsatsen (s. 97). uppbackning och frigjordhet som kvinna Gunnar Tideström i sin tur, ”infantiliserar (s. 22 f.). Hagar Olsson är opålitlig eftersom […] Södergran och banaliserar hennes dikt- det för henne var ”mindre en fråga om vad ning”. ”Hans inställning till hennes person som egentligen är rätt eller fel och […] mer om avslöjas även då han talar om henne som ’den behovet att monopolisera Södergran” (s. 190). privata lilla människan Edith Södergran’ ” ”En bisarr detalj att notera i sammanhanget (s. 187). Påpekandet att Hagar Olssons och [beskrivningen av Södergran som författare] är Elmer Diktonius respektive förståelse av Hagar Olssons bruk av metaforer som handlar litteratur och skapande färgade deras bild av om mat och ätande när hon talar om ’surdeg’, Södergran, är viktigt och relevant. Men slut- ’frukt’, ’smakar bitter’ och ’nuets fadda mun’. satsen blir att Olsson och Diktonius ”[e]fter Det står i skarp kontrast till det budskap hon väninnans död gjorde […] sitt bästa för att vill föra fram om Södergran som metafysiskt på sina egna vis mystifiera och mytologisera

RECENSIONER TFL 121 Edith Södergran” (s. 96). Var deras agenda brev till Arne Ruth, på den tiden Dagens Ny mytologiseringen i sig? Att deras tolkningar av heters chefredaktör och kulturchef. Ruth ringde Södergrans författarskap kan ha bidragit till en upp, och snart svettades den nyblivna recen- mytologisering är något annat. senten med Roland Barthes Det ljusa rummet I sammanfattningen konstateras kort att i svensk översättning: ”Det tog mig en månad Södergran själv var med om att skapa vissa att få till en artikel som liknade en anmälan.” myter. Det hade varit fruktbart att i undersök- (s. 36.) Såhär i efterhand kan man konstatera ningen också ta fasta på paratexter (Genette): till två saker: att DN gjorde en lyckad rekrytering exempel boktitlar och dikttitlar samt eventuella och att det offentliga kritiska samtalet kring förord (peritext), Södergrans egna insändare och litteratur genomgått stora förändringar, inte kommentarer i brev, fejden kring September minst gällande den ekonomiska basen för verk- lyran, med mera (epitext). Inte heller diskuteras samheten. Om det för några decennier sedan de olika utsagornas status. Det är inte bara en åtminstone hyggligt gick att försörja sig som fråga om kvantitet eller innehåll, utan också om frilansande litteraturkritiker, är detta idag – var och när den formuleras, och av vem. med några få undantag – omöjligt. Tanken på Poeten och hennes apostlar avslutas med kon- att lägga veckor, för att inte tala om månader, staterandet att det i dag är svårt att ”göra en klar på en längre recension eller en essä ter sig som gränsdragning mellan fakta och myt”, vilket en hägring i en kultursidesöken som i bästa delvis beror på att dikterna tolkats biografiskt, fall betalar någon tusenlapp för 3 000 tecken men att de är ”värda att läsas i sin egen rätt” (s. (före skatt och sociala avgifter). Istället sköts 244). Agneta Rahikainen verkar utgå ifrån ett recensionsverksamheten som extraknäck eller sätt att se på litteratur som varit dominerande gratisarbete av annorstädes anställda akademi- inom litteraturvetenskapen och som går ut på ker eller entusiaster. att hålla författaren och texten isär, men som Det är med andra ord goda tider för pessi inte minst i vår samtid har kommit att ifråga- mister som önskar sjunga rekviem över den sättas både i teori och praktik. Att det hela tiden djuplodande litteraturkritiken. Ändå är det behövs ”nya biografier som belyser författarska- inte främst tankar kring det offentliga litte pet i en ny tid”, är jag helt med på (s. 21). Jag raturkritiska samtalets förändring och en läng- tror naturligtvis också på vikten av källkritik. tan tillbaka till en kritik som flytt som väcks Men jag tror inte på möjligheten av att skapa en i mig under läsningen av Danius nya bok. ”ren” biografi eller text där legenden reduceras Istället innehåller den exempel på möjliga sätt till sin rätta kanoniska form. Och är inte Sö- att skriva om litteratur utanför den strikt lit- dergrans diktning också dess receptionshistoria? teraturvetenskapliga texten (som förvisso stän- digt är under omförhandling), och det är nog Boel Hackman främst detta som är bokens förtjänst. Det kan exempelvis röra sig om en kortare recensions- SARA DANIUS text som behandlar röntgenstrålning i Thomas HUSMODERNS DÖD OCH ANDRA Manns Döden i Venedig, en personligt hållen TEXTER essä om socker och låga lustar, eller en civili- Stockholm: Bonnier, 2014, 419 s. sationskritisk närläsning av Bonniers kokbok. Materialet, som uteslutande består av tidigare I förordet till Husmoderns död och andra texter publicerade eller i andra sammanhang presen- berättar Sara Danius om hur hon som ung och terade texter, sträcker sig förutom essäer och oerfaren skribent författade ett handskrivet recensioner också till ett antal längre kultur

122 TFL 2015:2-3 artiklar, ibland med inbäddat intervjumaterial. ten tecknar en historisk exposé i miniatyr av De speglar Danius bana både som litteratur- svensk konstnärlig modernism mot fonden av forskare och som kritiker (forskare blev hon för finanskris och facklig kamp, medan den andra att skola sig till en bättre recensent, skriver hon lyfter fram konstglasets egenskap av estetisk i essän ”Pappas bibliotek”). Utgåvan är elegant artefakt svävande mellan industriell produk- bildsatt och tillgängligt formgiven vilket gör tion och individuellt skapande. I ”Samtal med läsningen lustfylld, samtidigt som bristen på Bruno Latour”, ursprungligen publicerad 1997, direkta referenser och notapparat kan förarga anar läsaren en viktig inspirationskälla till en den petige. Detta kompenseras delvis av ett teoretisk hållning som inte räds till synes dis- praktiskt personregister och bibliografiska upp- parata undersökningsobjekt – och då inte bara gifter om texternas ursprungliga publicerings- för att Latour vid ett tillfälle sitter ”försjunken sammanhang, samt i texterna behandlade titlar. i Bergtagen” (s. 191) på sitt hotellrum. För både Läsare av Danius tidigare arbeten kommer Latour och Danius handlar det om att öppna att känna igen sig i Husmoderns död: Det rör sig dammluckorna mellan konst och vetenskap, om modernitetens stora problemkomplex med humaniora och science, högkultur och mass- särskild uppmärksamhet ägnad åt förändrade kultur (Danius liknar kanoniserade moder- varseblivningsmönster hos den västerländska nistförfattare vid litteraturens ”finlandsfärjor”), (västeuropeiska) människan. På sätt och vis teoretiska resonemang och sinnlig gestaltning. både sammanfattar och befäster boken Danius Ett bra exempel på det senare är essän ”Sven position som etablerad och skicklig uttolkare Lindqvist in action”, där Danius utifrån Lind- av modernismens klassiker. I hennes läsningar qvists författarskap bland annat för ett resone spelar medieteknologiska skiften en viktig roll, mang om essäkonsten. Här träder, inbillar jag där den modernistiska romanen i händerna på mig, också Danius eget sakprosaideal fram. Mann, Joyce, Woolf, Balzac, Flaubert, Proust Essäformen är den mest krävande genren för och Stendahl (för att bara nämna de oftast sakprosa, fastslår hon, och jämför med avhand- förekommande) utgör teknologisk provkarta lingens format: ”Det tar säkert längre tid att och sinneslaboratorium i ett. I synen på för- skriva avhandlingen, men essän som form är hållandet mellan teknik och estetik (vilken är likafullt mer fordrande. Den sätter fler begåv- den första röraren?) söker Danius underminera ningar i spel. Det är som att jämföra en mun- föreställningen om en sådan dikotomi, och giga med en violin – därmed inget ont sagt tvärtom påvisa deras ömsesidiga, historiskt om mungigan.” Som den mungigespelare jag betingade beroende. Detta märks exempelvis är håller jag med. Den lyckade essän kräver en i texten ”Paul Virilio och den bombade lek- tålmodig strävan efter ett personligt och trovär- saksbutiken” om Virilios kulturkritik, där digt tilltal, en ton som står sig i egen rätt, som Danius avslutningsvis ifrågasätter dennes förmår beskriva, analysera och gestalta mödo- teknikdeterminism och menar att Virilio mis- samt förvärvad kunskap. Husmoderns död inne- sar den centrala frågan kring hur och varför håller flera exempel på sådan essäistik, dit redan teknisk förändring äger rum (s. 217). Faktum nämnda ”Pappas bibliotek” hör. Här får ett in- är att Danius ger de allra bästa exemplen på ledande, ömsint porträtt av en fars otidsenliga permutationen mellan teknik och estetik, kärlek till romantikerna och upplysningsförfat- människa och maskin, i två texter som inte tarna illustrera genomgripande förändringar i behandlar litteratur, utan konstglas: ”Orrefors litterärt mode och litteraturkritik. För Danius glasbruk och min farfar disponenten” respek- generation är det istället modernismens länge tive ”Konstglasets modernism”. Den första tex- normerande konstförståelse som skakas i grun-

RECENSIONER TFL 123 den, vilket leder till talet om ”litteraturens mar- ler-åren (familjen Mann, Brecht, Schönberg, ginalisering” och ”kritikens tabloidisering”. Adorno och Horkheimer, med flera). Samtidigt menar hon att dessa ofta förekom- Bilden av litteraturvetaren med bandspelaren mande beskrivningar är missvisande eftersom i hand som under Kaliforniens sol letar levande de är ”normerande”. Istället vill hon betrakta spår efter författarna till Upplysningens dialektik dem som symptom på ett mer djupgående är befriande, eftersom den är så sällsynt. Det skifte: ”Ytterst hänvisar beteckningarna till de är få förunnat att som Danius kunna publicera seismografiska förändringar som följer i spåren en liknande textsamling på ett stort förlag rik- på den modernistiska konstuppfattningens tad till en bred allmänhet. Mot bakgrund av gradvisa upplösning.” Denna förändring har i de ökade kraven från forskningsfinansiärer att sin tur lett till ett behov av att omformulera enkom publicera sig i engelskspråkiga peer- ”den litteraturkritiska institutionens självför- review-tidskrifter med försvinnande få läsare ståelse” enligt Danius (s. 37), ett behov som är utgör Husmoderns död en viktig påminnelse lätt att känna igen i den regelbundet uppblos- för nämnda forskningsfinansiärer om det vär- sande kritikdebatten. Ändå måste det nog sägas defulla i att stötta och odla en litteraturkritisk att en i grunden modernistisk litteratursyn offentlighet också utanför det akademiska alltjämt präglar litteraturkritiken, med krav på sammanhanget. autenticitet, normbrott och estetisk förnyelse. Markus Huss Tonfallet som förenar det personliga, och ofta humoristiska, med reflektioner kring den modernistiska litteraturens historiska egenart, JESSICA PRESSMAN förekommer också i flera av bokens kortare tex- DIGITAL MODERNISM. MAKING ter. Bäst fungerar det när Danius – likt en Sven IT NEW IN NEW MEDIA Lindqvist – befinner sig ute i fält och låter hand- New York: Oxford University Press, 2014, gripliga erfarenheter belysa teoretiska och litte- 224 s. raturhistoriska resonemang. ”På stranden med Sartre och Camus” inleds med en semesterscen När detta skrivs är det bara några dagar kvar från ungdomens tågluff. Mitt bland badande till dess att Apple ska ha ett av sina årliga event. turister i Nice läser hon Sartres Äcklet, betraktar På tekniksajter och i sociala medier pågår spe- sin banale pojkvän och det futtiga strandlivet, kulationerna för fullt. Vad kommer de senaste och konstaterar: ”Det var som om hela världen produkterna och uppdateringarna att bestå kom från Täby.” (s. 53) Med avstamp i denna av? På många sätt är detta event och den upp- scen resonerar Danius vidare kring en händelses, märksamhet det får talande för vår tids stora ett livs och en berättelses beskaffenhet utifrån upptagenhet och i det närmaste besatthet vid Sartre och Camus. I andra fall praktiserar hon det nya med stort N. själv sitt intresse för stadsrummet i litteraturen Denna upptagenhet och besatthet är ut- och litteraturen i stadsrummet, som exempelvis gångspunkten för Jessica Pressmans Digital i essän ”Kosmos på Folkungagatan” där hon ger Modernism. Making It New in New Media. På sig ut på Södermalm på spaning efter spår av 224 fullmatade sidor går hon i närkamp med Tomas Tranströmer. I ”Goethe i Hollywood” föreställningen om att så kallad digitalt född byter Danius ut promenadskorna mot bilen litteratur – det vill säga litteratur som har da- och besöker människor med kopplingar till den tormaskinen och olika programvaror som sin samling av tyska intellektuella superstjärnor yttersta förutsättning för att producera estetiska som tog sin tillflykt till Kalifornien under Hit- effekter – är framåtsyftande och nyhetstörstande

124 TFL 2015:2-3 per se. Det senare har, menar Pressman, varit en Pressman själv väljer emellertid så när som på vanligt förekommande hållning i forskningen, ett undantag – när det gäller analysen av Wil- där digital och elektronisk litteratur av detta slag liam Poundstones Project for the Tachistoscope alltsedan den digitala hypertextens genomslag [Bottomless Pit] – att tona ned det mediearkeo- på 1980-talet betraktats som ett typiskt postmo- logiska perspektivet, även om det inledningsvis dernt fenomen. I Digital Modernism vill Press- nämns som en viktig inspirationskälla och hela man erbjuda en alternativ historieskrivning och tiden finns med i bakgrunden. Istället slår hon blottlägga hur det i en rad samtida digitala verk ett slag för närläsningen som metod för att som hon benämner digital modernism går att se närma sig de digitala modernistiska verk hon ett motstånd mot upphöjandet av det nya. Det undersöker. Denna metod är, som bekant, även gäller verk såsom William Poundstones Project den intimt förknippad med en modernistisk for the Tachistoscope [Bottomless Pit] (2005), estetik, men Pressmans syfte är att uppdatera Young-hae Chang Heavy Industries (YHCHI) närläsningen så att den även tar hänsyn till den ”DAKOTA” (2002), Judd Morrissey och Lori multimediala och multimodala dimensionen Talleys The Jew’s Daughter(2000) och Eric av den digitala litteratur hon intresserar sig för. Loyers Chroma (2001). Som ett led i denna uppdatering argumenterar Det som framförallt utmärker och förenar hon inledningsvis utförligt – bland annat ge- dessa verk i förhållande till annan digital och nom en närläsning av några av Marshall McLu- elektronisk litteratur är, framhåller Pressman, hans verk – för att det som kommit att kallas hur de aktivt förhåller sig till en modernistisk media studies från sin begynnelse är sprungen ur litterär tradition med avantgardistiska förteck- de närläsningsmetoder som utvecklades inom en representerad av framförallt Ezra Pound och den nykritiska skolan och som därefter vidare- James Joyce. I linje med Pounds berömda man- utvecklades av McLuhan i bland annat analyser tra ”Make It New”, som återljuder i bokens av reklamannonser. Hon försöker i denna dis- undertitel, handlar det i dessa fall om att söka kussion nyansera den vanligt förekommande sig bakåt i historien och traditionen, för att föreställningen om närläsning som ointresserad med den som utgångspunkt skapa någonting av frågor om medialitet och materialitet. När- nytt. Mer precist handlar det om synnerligen läsning i den version McLuhan praktiserar och komplexa och svårgripbara verk som i digital som Pressman bygger vidare på i sina analyser form på olika sätt återknyter till och utvecklar är, menar hon, tvärtom ett slags mediespecifik en modernistisk textsyn och estetisk praktik – analys. Omvänt kan den mediespecifika analy- därav benämningen digital modernism. Detta sen ses som ett slags närläsning. innebär i sin tur, hävdar Pressman, att vi måste De digital verk som analyseras i Digital betrakta modernismen i ett delvis nytt ljus, och Modernism kräver inte bara genom sin kom- framförallt bejaka dess intresse för frågor om plexitet och svårgenomtränglighet att närläsas, medier och medialitet. de förtjänar att närläsas, framhåller Pressman. I stort kan Digital Modernism beskrivas som Att närläsa är också i stort det hon ägnar sig en mediearkeologisk utgrävning av den digitalt åt i de sex kapitel som utgör Digital Moder- födda litteraturens förflutna, vilket inte minst nism. Det inledande kapitlet ägnas som redan signaleras genom det i boken återkommande framgått åt en närläsning av några av Marshall ordet gräva (excavate). I likhet med studier inom McLuhans verk i syfte att visa på hur han i det mediearkeologiska fältet är ambitionen att en medievetenskaplig kontext omsätter de med utgångspunkt i nuet blicka bakåt för att nykritiska närläsningsmetoder han fick sig på så vis låta nutid och dåtid belysa varandra. till livs under sin utbildning i Cambridge,

RECENSIONER TFL 125 där han bland annat studerade för några av ningsstrategi Pressman förespråkar. YHCHI:s den nykritiska skolans portalgestalter, när- form- och innehållsliga adaption och remix av mare bestämt I. A. Richards och F. R. Leawis. Pounds Cantos, som kartläggs in i minsta de- Det andra kapitlet kombinerar närläsning talj, ses av Pressman som utmärkande för den med en mer mediearkeologisk undersökning digitala modernismen i stort. Tillika framhåller utifrån McLuhans berömda slagord ”Mediet hon hur ”DAKOTA” genom bruket av pro- är budskapet!”. I centrum står Poundstones gramvaran Flash uppdaterar den dubbelexpo- Project for the Tachistoscope [Bottomless Pit], neringsteknik som i hög grad utmärker Pounds där takistoskopet, en nu obsolet teknologi poetiska verksamhet. Som i det föregående ka- bestående av en apparat som kan visa bilder pitlet läses den digitala modernismen i ljuset under en kontrollerad och mycket kort tids- av modernismen och vice versa. Snarare än att längd, remedieras i ett digitalt format. Press- beakta en linjär, teleologisk historieskrivning man visar hur takistoskopet i sin remedierade, accentuerar Pressman samtidighet, parallellitet digitala form utgör ett slags läsmaskin som i och värdet av ett retroaktivt seende. grunden är beroende av den teknologi som da- Kapitlen som kretsar kring Poundstones tormaskinen utgör. Utifrån denna slutsats drar Project for the Tachistoscope [Bottomless Pit] och Pressman trådarna bakåt i historien till den YHCHI:s ”DAKOTA” är otvivelktigt bokens experimentelle och modernistiska författaren starkaste. Det innebär emellertid inte att de Robert Carlton Browns planer på att skapa en står bortom invändningar. Analysen av dessa läsmaskin som, liksom Poundstones digitala verk pekar på en problematisk aspekt med verk, fundamentalt utmanar och till och med närläsningen som metod när det gäller den förändrar vårt sätt att läsa. På ett för Pressmans digitala litteratur som står i fokus i Digital Mo- undersökning signifikativt vis upprättas kon- dernism överlag: bitvis blir resonemanget som taktytor mellan modernism och det hon kallar förs väl närsynt. Även om Pressman tydligt digital modernism; mellan takistoskop, dator- markerar att den närläsning hon förespråkar maskin och Browns så kallade Readies. är uppdaterad i förhållande till den närläsning Den kombination av närläsning och medie som praktiserades av nykritikerna finns det en arkeologisk approach som utgör stommen i tendens i Digital Modernism att sträva efter att det andra kapitlet förefaller såsom Pressman likt de senare till varje pris få ihop de verk som omsätter den som fruktbar genom sin kombi- analyseras; att se även dessa som organismer nation av konkreta läsningar och kontextua- där varje del utgör en bit av helheten. liserande utblickar. Detsamma kan sägas om Det gäller inte minst de två nästföljande det tredje kapitlets mer renodlade närläsning kapitlens diskussion om hur de verk som sägs av YHCHI:s verk ”DAKOTA”, vilket Press- tillhöra den digitala modernismen uppdaterar man argumenterar för utgör en närläsning av den inom modernismen vanligt förekom- de två första delarna av Ezra Pounds Cantos. mande stream of consciousness-tekniken à la ”DAKOTA” är programmerat i Flash, vilket Joyce, respektive djupdykningen i hur de gör aktualiserar en närhet till filmen som medium, upp med en inom modernismen bärande tanke men består uteslutande av korta textbitar som om att finna ett universellt språk, bland annat i snabb takt avlöser varandra i ackompanje- uttryckt i vurmen för det kinesiska ideogram- mang av ett trumsolo signerat jazztrummisen met; en tanke som senare vidarefördes inom Art Blakey. Det är ett verk som genom sin datavetenskapen genom dess sökande efter en blotta hastighet utmanar sin läsare, och som universellt fungerande kod. De poänger som därigenom lämpar sig väl för det slags närläs- här förs fram framstår också i stor utsträckning

126 TFL 2015:2-3 som mer svårsmälta. Ett exempel är den med- rörelse ses här som det som utgör själva essen- vetet anakronistiska läsningen av den berömda sen av digital modernism – ”This is digital mo- Ithaca-episoden i Ulysses som präglad av en dernism”, som Pressman avslutningsvis skriver databasestetik. Det är en läsning som endast (174) – ett påstående som i förlängningen gör är möjlig om man likt Pressman läser den uti- begreppet svårhanterligt. För vad hamnar från den digitala horisont som Judd Morrissey utifrån denna i högsta grad allmänt hållna och Lori Talleys The Jew’s Daughterger – som definition innanför den digitala modernismen hon konstaterar kom ordet databas först med och vad hamnar utanför? Vad inkluderas och i Oxford English Dictionary på 1960-talet. Inte vad exkluderas? I detta sammanhang är det heller Pressman tycks i dessa sammanhang helt talande att bokens sista avsnitt bär rubriken övertygad av sin argumentation, utan tillgriper ”An Open-Ended Conclusion”. Möjligtvis är en mängd förbehåll och ett analogitänkande det en medveten strategi från Pressmans sida av typen: ”I want to suggest that this section att på detta vis lämna läsaren med en känsla of Ulysses resembles a database or, more speci av ovisshet. I vilket fall tvingar det läsaren av fically, it depicts the experience of retrieving Digital Modernism att på samma sätt som när information from a database.” (111) det gäller de digitala verk hon undersöker gå I min (när)läsning av Digital Modernism tillbaka till början och läsa om. blir marginalanteckningarna och frågetecknen Christian Lenemark allt mer frekventa under andra hälften av boken, för att slutligen hopa sig i den avslutande codan. Där den digitala modernismen tidigare ALFRED SJÖDIN setts som en strömning utmärkande för en viss LANDETS SÅNGGUDINNA. typ av digital litteratur skapad och distribu- JOHAN GABRIEL OXENSTIERNA erad via nätet och med en tydlig koppling till OCH NATURDIKTERNAS GENRER modernismen, omfattar den nu något oväntat Göteborg & Stockholm: Makadam, 2014, även den samtida tryckta litteraturen. Det un- 336 s. (diss. Lund) derliggande argumentet för denna rockad är att även den senare har den digitala teknologin Johan Gabriel Oxenstiernas diktning hör idag som sin förutsättning. I blickpunkten står en knappast till den levande litteraturen. När nå- analys av Mark Z. Danielewskis Only Revolu- got av hans verk överhuvudtaget läses är det tions (2006), ett verk som enligt Pressman på oftast Dagens stunder eller möjligen ett utdrag grund av sin svårtillgänglighet och dess fokus ur hans journal från ungdomen. Ytterst säl- på sin egen medialitet/materialitet väsentligen lan stöter man på hans mest omfattande verk, påminner om den digitala modernismen. Till Skördarne , som han arbetade med under många sist gör detta att den fråga som under läsning- år och som trycktes i sin helhet 1797. Med detta ens gång legat under ytan måste ställas: Vad verk önskade Oxenstierna skriva en svensk är egentligen digital modernism? Särskilt Georgica och dikten innehåller hyllningar av pockande blir denna fråga då slutsatsen av den svenska landsbygden, beskrivningar av resonemanget om Only Revolutions är att den jordbruk och trädgårdsskötsel och sedelärande till innehåll, form och format ansluter till den episoder. digitala modernismen genom att uttrycka ”the I sin sista version omfattade Skördarne nio idea that literary revolution happens by loop sånger och ca 3 500 verser. Oxenstierna kom- ing back, by returning to the past in order to menterade själv att verket var ”långt som move forward” (174). Denna dubbelriktade evigheten” och Sven Stolpe skulle ett par år-

RECENSIONER TFL 127 hundraden senare hävda att han endast kände Sjödin tar upp problem som flera före honom till ”en person i landet som orkat ta sig igenom har lyft till debatt. Bör till exempel Skördarna alla verser” och att denne ”torde ha fått men betraktas som en instruktion i lanthushållning, för livet av lektyren”. Man skulle med andra en lantlig idyll eller en beskrivande naturdikt? ord kunna säga att det är ett verk som både till Vill författaren undervisa bönder eller kanske format och tematik är tämligen otillgängligt ifrågasätta genrehierarkier och finns det däri en för en modern läsare. Också Oxenstiernas sam- kritik mot krig, eller kanske ett förespråkande tid upplevde att Skördarne erbjöd motstånd av fysiokrati och en allmänt patriotisk hållning? vid läsningen. För dem var vare sig format eller Vad är egentligen poängen med dikten? Sjödin motiv särskilt främmande, däremot uttryckte anser att svaret på dessa frågor går att finna många en osäkerhet kring verkets genretill om man utgår från den syn på, och diskussion hörighet och övergripande syfte. kring, genrer som var tongivande i Oxenstier- Skördarne har därtill en komplicerad till- nas samtid. Avhandlingsförfattaren beskriver komsthistoria. Oxenstierna skrev en första ver- själv syftet med studien som att han vill ”visa sion under åren 1771–1773. Slutprodukten av hur dikten Skördarne förhåller sig till de prin- dessa års arbete blev en dikt om tre sånger som ciper och kategorier som var styrande för den endast förelåg i handskrift. Fjorton år senare svenska gustavianska poesin”. Han lägger en inledde han en omarbetning av verket och un- särskild tyngdpunkt vid hur Oxenstierna an- der ett antal år publicerades då och då enskilda vänder drag ur olika genrer för att ”ladda bilden episoder som skulle komma att bli del av den av jordbruket och lantlivet med mening”. En helhet som slutligen publicerades 1797. Den underordnad ambition är att ”visa på komplex- senaste tryckningen av denna version skedde iteten och potentialen hos det klassiska arvet”. 1806, i Oxenstiernas samlade verk, medan den Avhandlingens titel och beskrivningen av tidigare versionen från 1773 gavs ut av Holger dess syfte kan ge intryck av att den främst är Frykenstedt 1957. Det innebär att den läsande relevant för läsare som har ett särskilt intresse publiken under det senaste halvseklet i första för svensk gustaviansk litteratur och genre hand har haft tillgång till en version av ver- frågor, men studien spänner över ett fält som ket som var förhållandevis okänd fram till är mycket bredare än så. Sjödin låter frågorna 1900-talet, medan den version som 1800-talets om genre bli till en prisma som Skördarne läsare kände till endast funnits tillgänglig i bryts genom och på så sätt låter han oss tyd- forskningsbibliotek. ligare se hela det spektrum av idéströmningar Motståndet som Skördarne bjuder genom sitt och teman som finns inflätade i dikten. Med format, sin genretillhörighet (eller brist på den- de skiftande färger som prismat avslöjar må- samma), sina motiv och sin utgivningshistoria lar Sjödin upp en levande bild av filosofiska, har dock inte avskräckt Alfred Sjödin, som har idémässiga och samhälleliga förändringar och låtit verket, i alla sina versioner, ligga i fokus förhandlingar som pågick under de decennier för sin avhandling Landets SångGudinna. Johan då verket Skördarne växte fram. Metodmässigt Gabriel Oxenstierna och naturdikternas genrer. visar avhandlingen hur frågor om genretillhö- Sjödin har tvärtom tagit fasta på den osäkerhet righeter på ett fruktbart sätt kan användas för som dikten skapat hos sina läsare och använt att få en djupare förståelse för såväl ett litterärt den som utgångspunkt för sin undersökning, verk som den värld i vilket det tillkom. med fokus på frågor om genrer, i vid mening. Genrefrågan används också som ett sam- Nära sammankopplat med genrefrågan är också manhållande kitt som gör att avhandlingen frågor om syfte och bakomliggande ideologier. undviker att bli lika splittrad och spretig som

128 TFL 2015:2-3 sitt studieobjekt. Även om den behandlar så hållning, utan han argumenterar istället på ett skilda frågor som Georgicareceptionen i Euro- övertygande sätt för att Oxenstierna snarare pa under 1700-talet, den politiska utvecklingen speglade en rådande världsbild som var full av under den gustavianska perioden och pastoral- motsägelser. Han menar därmed att Skördarne diktningens kvinnobild hålls texten samman kan ses som ett sätt att försöka sammanfoga genom att allt relateras till genreblandningen olika typer av värden som existerade tillsam- i Skördarne. Detta, i kombination med en mans. Han vill också förespråka ett synsätt väl genomtänkt disposition och ett klart och där det ideologiska i dikten inte bara handlar tydligt språk, gör att Sjödin inte bara håller en om enskilda styckens politiska budskap, utan röd tråd, utan också lyckas med konststycket där ideologin kan ses i den helhet som diktens att ledsaga läsaren genom sina analyser av en olika delar skapar. Även om det är vanskligt komplex och omfattande dikt som dessutom att sätta likhetstecken mellan författarens åsikt föreligger i olika versioner. och diktens budskap när det gäller verk från en Avhandlingen är uppdelad i två delar, där tid av ämbetsförfattare och repertoardiktning den första omfattar kapitel 1–3 och behand- vill Sjödin ändå varna för att en alltför skarp lar mer övergripande frågor om Georgica åtskillnad mellan person och verk också kan receptionen och naturdiktningens utveckling leda vilse. Författarna var ju själva del av det i Europa och Sverige under 1700-talet, Oxen- samhälle vars ideologier de gav uttryck för, och stiernas tidiga diktning samt de övergripande i Oxenstiernas fall vill avhandlingsförfattaren principiella förhållningssätt till genrebland- inte se poeten som någon slags propagandist, ning, variation och lärodikt som dominerade i utan tolkar det snarare som att dikten delvis Oxenstiernas samtid. Första avdelning avslutas var ett försök från författaren att övertyga sig med en reflektion kring vad dessa olika faktorer själv, eller göra sin värld begriplig. betydde för genreidentiteten hos en dikt som I denna anda visar också Sjödin hur mot- Skördarne, vilket leder över till andra delen, sägelserna i dikten i viss mån är på väg mot där fokus ligger på tre specifika genrekonflik- en slags harmoni. Medan ekon av pastoralens ter inom verket. Kapitel 4 är vigt åt konflikten erotiskt frigjorda landsbygdsbefolkning i be- mellan lärodiktens didaktiska syfte och den skrivningen av det arbetsamma och dygdiga deskriptiva diktens inriktning mot estetiska bondeståndet kan ses som motsägelsefullt kan och emotionella upplevelser. Kapitel 5 ägnas herdarnas och herdinnornas erotiska frihet en formell motsättning mellan det narrativa också kopplas till föreställningar om samma och det beskrivande och där behandlas även typ av oförstörda oskuld som finns i bilden av motsättningen mellan den pastorala diktning- den dygdiga lantbon. Samtidigt kan erotiska ens erotiska prägel och en önskan att beskriva antydningar användas för att lätta upp texten den lantliga befolkningen som särskilt dygdig. och få läsaren att ta till sig ett moraliskt bud- Kapitel 6 behandlar naturdiktens problema- skap som annars skulle kunna upplevas som tiska relation till eposgenren, vilket också kan alltför tungsmält. tolkas som en konflikt mellan hyllande av kri- Det kan här tilläggas att Sjödin också själv giskt hjältemod och förespråkande av fredliga följer rekommendationerna från lärodikts näringar. genren om att författare bör låta variation i såväl Till skillnad från Martin Lamm vill Sjödin innehåll som språklig utformning motverka inte se det som kan uppfattas som en genre- leda hos läsaren. Frågor om genredefinitioner mässig och ideologisk röra i dikten som ett har potential att bli torr läsning, men ledan är uttryck för den enskilde författarens osäkra långt borta för läsare av detta verk. Därtill är

RECENSIONER TFL 129 avhandlingen vacker och läsarvänlig, med små roende av lärarutbildningen för sin överlevnad, vinjetter i början av varje kapitel, vilket gör läs- och att i ett sådant läge envist värna om ämnets ningen extra njutbar. ”renhet” och lämna didaktiken åt andra aktö- Sammantaget är Landets SångGudinna en rer framstår som en allt annat än produktiv gedigen avhandling där författaren bottnar i hållning. Istället för att se beroendeställningen sina resonemang kring såväl antikens genre som en börda och ett hot kan man vända på begrepp som 1700-talets retoriska konven steken och konstatera att litteraturvetenskapen tioner. Den tillför utan tvekan en ny förståelse i jämförelse med många andra humanistiska för både verket Skördarne och den tid det till- discipliner är privilegierad genom att utgöra en kom i, samtidigt som den visar hur genrefrågor helt central aktör i utbildningen av lärare i det kan vara en fruktbar ingång för att förstå verk som brukar kallas skolans största och viktigaste från tidsperioden. ämne: svenskämnet. Avslutningsvis bör det tilläggas att Littera Men historien om litteraturvetenskapens roll turbanken var snabb med att uppfylla den i lärarutbildningen är kantad av revirstrider, önskan om en digitalisering av 1797 års ver- friktion och ömsesidigt misstroende. Litte- sion av Skördarna som Sjödin uttrycker i sin raturvetarna kämpar för att bevara så mycket avhandling. Den som inte avskräcks av risken som möjligt av ämnet intakt, och att en stor att få men för livet har därmed möjlighet att del av studenterna går en yrkesutbildning och läsa Oxenstiernas verk i sin helhet på littera- förväntar sig kunskaper som går att omsätta turbanken.se. praktiskt i klassrummet, har man ofta sett som en urholkning av ämnets kärna. Omvänt så har Annie Mattsson många lärarutbildare betraktat litteraturvetarna som didaktiskt ointresserade och omedvetna. MARIA ULFGARD Denna historieskrivning är naturligtvis för LÄRA LÄRARE LÄSA. OM UTBILDNING enklad och generaliserande – mängder av goda AV SVENSKLÄRARE OCH LITTERATUR exempel på samarbeten finns. Men att den UNDERVISNING I SKOLAN ringar in ett starkt och seglivat mönster tror Skrifter utgivna av Avdelningen för litteratur jag de flesta som varit aktiva på fältet kan in- sociologi vid Litteraturvetenskapliga institu stämma i. Desto mera glädjande då att många tionen i Uppsala, 67, Göteborg & Stockholm: litteraturvetare nu söker sig till didaktiken, inte Makadam, 2015, 191 s. ”under galgen” utan på grund av ett genuint intresse. Ett färskt exempel på detta är anto- Den svenska litteraturdidaktiska forskningen login Litteratur och läsning (Maria Jönsson & befinner sig sedan en tid i stark tillväxt. En Anders Öhman (red.) 2015). Här mutas nya av de många förklaringarna till detta är krasst områden som omkringläsning, maskinläsning materiell och pragmatisk: larmrapporter om och intrigläsning in, och strålkastarljuset riktas minskad läsförmåga hos barn och unga fram- mot fenomen som spänner över alltifrån pro- tvingar ett ökat intresse för frågor om litteratur blemen med att mäta läsförståelse till empatins och läsning, samtidigt som det blivit alltmer paradoxer. Antologins författare kommer både uppenbart att ett ämne som litteraturvetenskap från litteraturvetenskapen och lärarutbild- har allt att vinna på att med större öppenhet ningen, och den sammantagna bilden präglas och nyfikenhet ta sig an ämnets kopplingar till av stark mångfald och en välkommen vidgning skolans och lärarutbildningens litteraturunder- av didaktikbegreppet. visning. På många lärosäten är ämnet helt be- Ett annat exempel på ny litteraturdidaktisk

130 TFL 2015:2-3 forskning med hög både inomvetenskaplig och En mycket vanlig genre som tränas är bok utbildningsvetenskaplig relevans är Maria Ulf- recensionen, en skolspecifik genre som inte har gards Lära lärare läsa. Boken är en redovisning något som helst att göra med hur en recension av ett omfattande forskningsprojekt vars hu- ser ut på en kultursida i dagspressen. I grund- vudsyfte har varit att ”undersöka utbildningen skolans senare år spelar också språkutveckling av blivande svensklärare med avseende på litte en stor roll, men kompletteras här med läsning raturundervisning i skolan” (s. 15). Studien som utgångspunkt för etisk och existentiell ref fokuserar både grundskolan och gymnasiet, lexion. Skolrecensionen är fortsatt vanlig. Det och den huvudsakliga metoden är intervjuer är först på gymnasiet som tankar om svensk- med centrala aktörer inom såväl den högskole- ämnet som ett bildningsämne artikuleras på ett förlagda som den verksamhetsförlagda utbild- mer uttalat sätt av informanterna. Kunskaper ningen: studierektorer och undervisande lärare i om litteraturhistoria och kulturarvet framhävs, litteraturvetenskap, universitets- och högskole liksom olika kommunikativa kompetenser. lärare i svenskämnets metodikkurser, hand Om man tittar på de olika aktörerna fram- ledare i den verksamhetsförlagda utbildningen, träder också intressanta mönster. Litteratur samt, givetvis, lärarstudenterna själva. Tre lärar vetarna strävar efter att den litterära texten själv utbildningar i landet har undersökts, och trots ska stå i centrum, och de framhåller behovet att det totala antalet intervjuer och insamlade av analytiska och distanserade lästekniker. Man reflektionsdokument närmar sig tvåhundra, är är skeptisk mot ungdomslitteraturens stora Ulfgard noga med att poängtera att resultaten plats i utbildningen, och värnar istället studiet inte kan ses som representativa för alla lärarut- av litteraturhistoria och äldre texter. Meto- bildningar. I kombination med tidigare forsk- diklärarna intar en helt annan hållning, och ning (inklusive exempel från övriga Norden) poängterar att det handlar om en professions- som tagit upp liknande frågeställningar fram- utbildning och att det är viktigt med anpass- träder ändå några tydliga mönster (som jag åter- ning till rådande styrdokument i skolan och kommer till nedan). Centrala forskningsfrågor till barns och ungdomars egna erfarenheter och är ”vilka metodiska gestaltningar av litteratur- textvärldar. Handledarna på praktikskolorna undervisning som de tre lärarutbildningarna betonar språkutveckling och ser arbetet med förmedlar och vilka metodiska gestaltningar skönlitteratur som en del av men också under- de blivande svensklärarna önskar utveckla i sin ordnat detta syfte. Även andra motiv lyfts fram kommande lärarprofession” (s. 15). En annan av handledarna, såsom kunskap, nöjesläsning viktig fråga är hur litteraturläsningen legiti- och personlig utveckling, men gemensamt meras eller motiveras vid lärosätena, samt hur för alla motiven är enligt Ulfgard att skön studenterna själva förhåller sig till frågan varför litteraturens estetiska dimensioner hamnar helt man ska läsa skönlitteratur. i skymundan. Undersökningen visar på tydliga mönster Ulfgards slutsats blir att studenterna riske- som hänger samman med elevernas ålder och rar att komma i kläm mellan olika och inte var i utbildningssystemet de befinner sig. I sällan direkt motstridiga diskurser om litte- grundskolans tidiga år tycks mängdläsning raturundervisningens gestaltning och syften. vara framträdande; målet ät att läsa så mycket De olika aktörerna tycks ofta arbeta var för som möjligt, och olika belöningssystem funge sig, i parallella spår med olika syn på littera- rar som smörjmedel för undervisningen. turens funktioner och värden. En betoning av Färdighetsträningen dominerar, och skönlit- kanon, litteraturhistoria och textnära analys- teratur läses främst i språkutvecklande syfte. metoder krockar därmed med uppfattningar

RECENSIONER TFL 131 och praktiker som premierar elevanpassning, ”literary literacy”, som inte bara som begrepp skolrelevans och styrdokument. Det blir upp är språkligt otympligt utan också får en alltför till studenten själv att försöka få ihop det hela skissartad presentation. Man kan också ifråga- till en fungerande helhet. Ulfgard sätter här sätta om det, som Ulfgard hävdar, verkligen är på ett övertygande sätt fingret på något av en en kritisk diskursanalys som genomförs, där- ödesfråga för litteraturundervisningen i hela till är referenserna till och tillämpningarna av utbildningssystemet. Det saknas inte helt goda denna teoribildning alltför få. exempel på fungerande och fruktbara sam Sammantaget erbjuder Ulfgards studie ändå arbeten, men dessa är för få. De olika aktörer en perspektivrik bild av läget för litteratur na i utbildningen måste helt enkelt komma undervisningen i skola och lärarutbildning. närmare varandra och försöka överbrygga de Och läget är, som framgått, inte det bästa. klyftor och dikotomier som studenterna nu Men kanske, i ärlighetens namn, inte heller istället lämnas ensamma att brottas med. det sämsta. Det är hur som helst en stor styrka Ulfgards studie är rik på viktiga iakttagelser att göra en samlad och jämförande analys av och resonemang. Som hon själv konstaterar utbildningens centrala aktörer och deras syn på bidrar den inte med någon helt ny kunskap litteraturens och litteraturundervisningens syf- utan bekräftar snarare den tidigare forskningen. ten och iscensättningar. Viktiga motsättningar Däremot blir skillnaderna mellan utbildning- blir synliga, och alla dessa kanske inte kan över- ens olika aktörer tydligt synliggjorda och pro- bryggas. Men att få dem tydligt redovisade och blematiserade, vilket måste sägas vara nog så diskuterade innebär förhoppningsvis ökade angeläget. möjligheter för den produktiva dialog om litte Men kritiska synpunkter går givetvis att raturens ställning i skola och lärarutbildning rikta mot studien. Jag saknar till exempel en som är så viktig att föra och fördjupa. utförligare definition av det för undersök- Magnus Persson ningen så centrala begreppet metodisk gestaltning. Metodologiskt infinner sig den tänkbara invändningen att den huvudsakliga metod som ANN ÖHRBERG använts, intervjun, inte alltid ger tillräckligt SAMTALETS RETORIK. BELEVADE stöd för en del av de påståenden som görs. KULTURER OCH OFFENTLIG Intervjuer fångar in attityder, föreställningar KOMMUNIKATION I SVENSKT 1700-TAL och åsikter om undervisning, men inte den Höör: Brutus Östlings Bokförlag Symposion, faktiska undervisningen. För att komma åt 2014), 242 s. denna hade det ju bland annat krävts också klassrumsobservationer. Och ibland blir för- Det har nog aldrig samtalats så mycket om sam- fattaren iögonenfallande normativ; det gäller tal som under 1700-talet. Att konversationen särskilt karakteristiken av handledarna på kom att spela en så central roll i det allmänna praktikskolorna som genomgående framstår medvetandet beror delvis på att idén om ett som undersökningens ”bad guys”: ”Jag menar samtal lätt lånar sig till en utvidgad betydelse, att dessa handledare inte utför sina plikter som det offentliga samtalet. Men om samtalet som lärare” (s. 160). Det är skillnad mellan tjänar som en modell för den framväxande att vara kritisk och mästrande. Jag känner mig offentligheten vet vi också att varje samtal i inte heller särskilt övertygad av Ulfgards eget praktiken präglas av särskilda koder som måste avslutande positiva bud på hur utvecklingen accepteras för att en interlokutör ska tas på ska vändas. Hon pläderar för något hon kallar allvar. Dialogen kan tyckas mindre regelstyrd

132 TFL 2015:2-3 än hyllningstalet, men det beror till stor del på handlas under perioden. ”Samtalet” är heller att de flesta av dess regleringar är en fråga om inte enbart konversation i största allmänhet, den talandes karaktär snarare än om formell utan också en kodifierad retorisk form, sermo, färdighet. När det officiella talet (oratio) under vars ställning i svenskt 1700-tal lyfts fram ge- 1700-talet delvis får lämna plats åt samtalet nom en beskrivning av utgivning och översätt- (sermo) som modellbildande talhandling, är ning av klassiska texter. I viss mån innehåller det en process som innebär såväl stor befrielse alltså den retoriska traditionen verktyg för att som nya och mer subtila gränsdragningar. Att beskriva det framväxande samtalet, och för- förstå dessa mekanismer under framväxten av ändringar i uppfattningen av sermo återspeglar den svenska offentligheten är syftet med Ann förskjutningarna på det sociala planet. Om Öhrbergs Samtalets retorik. Studien försöker den traditionella retoriken tränat den (man- ringa in relationen mellan samtalet och idén lige) medborgaren till en offentlig funktion om det offentliga genom att undersöka två och etablerat ett system av noggranna överens- arenor där föreställningar om det goda samta- stämmelser mellan position och sätt att yttra let och belevad kultur sätts i spel: essäpressen sig, störs detta av den belevade kulturens mer under förra hälften av 1700-talet och de vittra flexibla ideal. Könsdimensionen är här central, samfunden under dess andra. då det belevade samtalet till stor del sågs som Kapitel 1 etablerar det teoretiska ramverket en produkt av kvinnornas förädlande inflytan- men ger också perspektiv på framväxten av de på umgänget. Men snarare än att ses som offentligheten och dess relation till retoriken. en triumf för kvinnligheten bör denna process Habermas grundläggande arbete om den bor- (vilket den följande undersökningen återkom- gerliga offentligheten diskuteras och komplet- mer till) ses som präglad av rädsla för dess allt- teras i viktiga avseenden. Dessa rör framför allt för långtgående inflytande på sederna, och ett relationen mellan offentligt-privat och öppet- därpå följande behov av nya gränsdragningar. fördolt, och, nära förbundet med dessa, en an- Den första undersökningsdelen, kapitel 2, norlunda syn på språkets transparens. Denna behandlar den svenska essäpressen. Ett stort retoriska dimension kommer att visa sig material har här gåtts igenom i jakt på dels viktig, då det svenska offentliga samtalet gör diskussioner som låter oss ana en idé om sam- bruk av mer indirekta tekniker vilka ”knappast talet, dess form och vilka som ges tillträde till utgjorde exempel på deliberativa språkakter det, men också hur samtalet som ett formellt i den habermaska meningen, men som inte medel kommer till användning. I förlängning- desto mindre var politiskt laddade” (s. 23). För en handlar det om hur essäpressen inte enbart att belysa dessa mer indirekta drag i kommu- reflekterar en framväxande offentlighet, utan nikationen tas Kenneth Burke till hjälp. Vad aktivt bidrar till att skapa den. Essäpressen sägs gäller uppfattningen av vilka platser som hör fungera som en performativ för offentligheten. till det offentliga är det Hannah Arendts mer Med detta menas att den aktivt bidrar till att flexibla syn som får komplettera Habermas och skapa en föreställning om det offentliga samta- pluralisera hans uppfattning om den enhetliga let, men också att den genom sitt tilltal upprät- offentligheten. Återstoden av kapitlet ägnas tar subjektspositioner som läsarna kan inta och frågan om hur samtalet ska förstås i relation skapar modeller för tal. Undersökningen riktar till denna offentlighet. Det framväxande sam- alltså inte in sig på de sakfrågor som pressen talet situeras mot bakgrund av den normativa debatterar, utan dess sätt att framställa ett sam- retoriska traditionen, som visserligen knappast tal, samt dess utsagor om den ideala kommuni- går under men på avgörande punkter omför- kationen och vilka som kan ingå i den. I detta

RECENSIONER TFL 133 syfte plockar författaren exempel från ett stort ”eido lon”) är kvinnlig. Detaljkunskapen om antal svenska publikationer, men drar också den svenska kontexten och de upplysande inter- paralleller till den utländska pressen och de nationella jämförelserna gör detta kapitel rikt. vetenskapliga perspektiv som anlagts på den. Det är svårt att inte känna av en viss diskre Tilltalet till läsekretsen blir av central bety- pans mellan bokens första undersökningsdel delse, och ur denna synvinkel spelar det inte och dess andra, vilken behandlar de vittra så stor roll om det rör sig om ett tilltal till den samfunden (kapitel 3). Medan vi har att göra faktiske läsaren (till exempel prenumeranten) med pressen är samtalets form klart avläsbar, eller om tilltalet är fiktivt – det centrala är men vad gäller samfunden har få textexempel sättet att ge en bild av ett samtal som pågår överlevt som kan sägas illustrera ett samtal eller här och nu och där adressat och avsändare är ge annat än högst indirekta bevis på de samtal delaktiga. Andra viktiga inslag är de fiktioner som där fördes. De textexempel som analyse- som essäpressen skapar: dess typiska person- ras tillhör snarare den epideiktiska genren, vars gallerier men också de platser som framställs monologiska hållning har föga gemensamt som arenor för det goda samtalet. Hur ser då med samtalet, och vars mer bipolära uppdel- ett sådant samtal ut? Vilka koder styrs det av? ning mellan klander och hyllning kan tyckas Föga förvånande finner vi här denjuste milieu- utesluta just det sansade mellanläge och den inställning till kommunikationen som ofta flexibilitet som samtalet kräver. Författarens setts som den belevade kulturens kännetecken: synpunkt, att epideiktisk retorik och sermo den ideale talaren är inte en specialist med ob- hänger nära samman (s. 38, 120, 177) utvecklas skyr lärdom, men inte heller alltför lättsinnig. aldrig i tillräcklig detalj för att bli övertygande. Den balans som krävdes av en deltagare i Även om kapitlen väl snarare ska ses som nå- detta samtal får en nyttig belysning utifrån ett gorlunda separata delundersökningar, störs könsperspektiv. De ytterligheter som ständigt det naturliga sammanhanget med det retoriska kritiseras – pedanten, respektive den ytlige ramverk som etableras i det inledande kapitlet ”sprätthöken” – kan ses som en konversatör och som fungerat utmärkt vad gäller analysen som inte polerats genom umgänge med kvin- av essäpressen. nor, respektive en effeminerad man som lagt Med det sagt innehåller dock genomgången sig till med kvinnlighetens sämsta egenskaper. av de vittra samfunden mycket av intresse för Denna grundläggande indelning samspelar den övergripande frågeställningen, även om det också med ideologiska konjunkturer i sam snarare blir frågan om vilka ideal som framtiden, som den merkantilistiskt färgade mot- ställs i texterna. I Utile dulcis hyllningstal hit- satsen götiskt-franskt. tar Öhrberg tydliga exempel på hur den gode I allmänhet kan framhävas som en styrka i medborgaren bör vara beskaffad och de drag analyserna att textmaterialet sätts i samband som definierar belevenheten. Ett mer oväntat med sina socialhistoriska förutsättningar. Så material tas i bruk då författaren undersöker är exempelvis det fiktionaliserade kaffehuset – det Kungl. Göteborgska Vetenskaps- och en typisk plats för essäpressens samtal – något Vitterhetssamhället, och de där publicerade delvis annat än de verkliga kaffehusen, och poetiska hyllningarna till Handeln och Fiskeri- relationen mellan dem preciseras förtjänstfullt. erna. Dessa utgör aparta men också intressanta Värdefullt är också belysandet av de kvinn- vittnesmål om hur handel och konsumtion liga motstrategier som avviker från det gängse hänger samman med de nya idealen – och mönstret – publikationer som för kvinnors plockar på så vis upp en tråd från det före talan eller vars styrande fiktiva gestalt (dess gående kapitlet.

134 TFL 2015:2-3 Särskilt värdefull är den sociologiska analy De två undersökningsdelarna, kapitlen 2 och sen av samfundens sammansättning. Det ar- 3, hakar i varandra kronologiskt och bygger på bete som lagts ned på att nå säkra fakta om de så vis upp en övergripande berättelse om det kvinnliga medlemmarna har gett utdelning. svenska offentliga samtalets förändringar. Det Vad gäller de vittra samfunden handlar det är en berättelse som aldrig släpper frågan om nämligen inte enbart om hur föreställningar kön ur blicken och det är nog på just detta om- om kvinnligt och manligt ingick i modellen råde som boken är som mest övertygande, och för det ideala samtalet, utan det handlar också tillför mest till den existerande forskningen om om rent sociala mekanismer. Denna analys är det svenska 1700-talets talande och skrivande nödvändig för att fånga den något paradoxala människor. Perspektivet saknas ofta i den dynamiken i hur kvinnornas förhållande till forskning som inriktar sig på retoriken som samtalet utvecklas under epoken. Medan ”det sådan. Samtidigt spelade föreställningar om kvinnliga” behövdes som ett inslag i idén om manligt och kvinnligt en grundläggande roll det goda samtalet, visar sig faktiska kvinnor i epokens egen förståelse av talekonstens och vara allt mindre nödvändiga. I det nya med- samtalets väsen, och Öhrberg lyfter fram detta borgarideal som framträder mot slutet av seklet i materialet utan att göra sig skyldig till någon har de spelat ut sin roll, och har också rent kon- alltför långsökt tolkning. På det huvudsakliga kret utmönstrats ur samfunden. Utifrån denna ärendets nivå kan arbetet alltså beskrivas som övergripande berättelse kan också Tankebyggar övertygande. På det enskilda kapitlets nivå kan ordens ställning preciseras på ett upplysande det beskrivas som uppslagsrikt, men också som sätt. Öhrbergs synpunkt, att Tankebyggarorden svårmanövrerat och stundvis otydligt. Under- efter den första uppdelningen, då den kom sökningsobjekt på olika nivåer uppträder ofta att centreras runt Nordenflycht, kom att ut- sida vid sida och underrubrikerna är inte alltid göra en utveckling i riktning mot den litterära till hjälp. Vill vi sänka oss ytterligare en nivå salongens feminina sociabilitet (s. 125–126), i texten såväl som i petighet kan påpekas att är visserligen svår att belägga men tycks både boken skulle mått väl av en striktare korrek- rimlig och stimulerande. Beskrivningen av den turläsning. Särskilt bokens första del innehåller senare Tankebyggar ordens andliga fysionomi alltför många inadvertenser för att det inte i – gammalmodig genom sin anslutning till sa- någon mån ska störa läsningen. longskulturen, modern genom sin distans till Alfred Sjödin kungamakten – är en värdefull precisering i ljuset av hur de andra vittra samfunden framställs.

RECENSIONER TFL 135

MEDVERKANDE

Matilda Amundsen Bergström är sedan hösten 2014 doktorand i litteraturvetenskap vid institutionen för litteraturvetenskap, idéhistoria och religion på Göteborgs Universitet. Mitt av- handlingsprojekt undersöker självframställning och politik inom ramen för la querelle des femmes.

Dockhaveri är ett kollektivt förlag sysselsatt med strategier för fler samt skrivande, kritik av genimyten, former för litterär organisering som inte bygger på konkurrens och författarensamhet. Därtill kommer politiska frågor kring femininitet, funktionalitet och motstånd. Vi har funnits sedan 2011 och består av runt tjugo aktiva konstnärer från textfältet som vill förändra villkoren för publicering och textrelaterad estetik i Sverige.

Petra Magnusson är fil.dr. i Svenska med didaktisk inriktning och arbetar som lektor i Kristi- anstads kommun samt är adjungerad lektor vid Högskolan Kristianstad. Nuvarande arbetsupp- gifter: Undervisar i gymnasieskolan, leder språkutvecklingsuppdrag i Kristianstad kommun samt är vetenskaplig ledare för den läsyftsmodul som Högskolan Kristianstad tar fram på uppdrag av Skolverket.

Kristina Malmio är docent och universitetslektor i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet samt ledare för forskningsprojektet Senmodern spatialitet i finlandssvensk prosa 1990‒2010 (2014‒2017). Hennes främsta forskningsintressen är finlandssvensk litteratur, litteraturvetenskap och litteratursociologi, modernism, postmodernism och senmodernitet. Den senaste publikationen hon medverkat i är Values of literature (Brill/Rodopi 2015, redigerad tillsammans med Hanna Meretoja, Saija Isomaa och Pirjo Lyytikäinen).

Lena Manderstedt är lektor i Svenska med didaktisk inriktning vid Luleå tekniska universitet.

Malin Nauwerck är doktorand i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, med särskild inriktning litteratursociologi.

Annbritt Palo är lektor i Svenska med didaktisk inriktning vid Luleå tekniska universitet.

TFL 137 Sofi Qvarnströmär fil. dr i litteraturvetenskap och verksam som biträdande lektor i retorik vid Lunds universitet. För närvarande arbetar hon med ett projekt om Norrlandsfrågans mediala representationer med utgångspunkt i fiktionens retoriska potential i tider av stora sociopolitiska förändringar.

Aya Stehager är fil. mag. i litteraturvetenskap, examinerad gymnasielärare i svenska och franska, läromedelsredaktör på Liber under tio år, nu på Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Ragni Svensson är doktorand i bokhistoria vid Lunds universitet sedan 2102. Avhandlingspro- jektet behandlar Bo Cavefors Bokförlag och svensk bokmarknad under 1960- och 70-talet.

138 TFL 2015:2-3